1. No category

SAMRÅDSUNDERLAG
UPPDRAGSNUMMER: 1150983000
SAMRÅDSUNDERLAG FÖR TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR ANLÄGGNING
AV DAGVATTENDAMM SAMT NY- OCH OMFÖRLÄGGNING AV VA-LEDNING VID ÅRSTAFÄLTET,
FASTIGHETEN ÅRSTA 1:1 I STOCKHOLMS KOMMUN.
2015-10-28
Tove Nordling
Camilla Boberg
Per Berglund
Charlotte Gyllenhammar
Sweco
2 (28)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
Innehållsförteckning
1
Administrativa uppgifter
3
2
Bakgrund och syfte
3
2.1
Inledning
3
2.2
Ansökan om tillstånd
5
2.3
Lokalisering
5
2.4
Rådighet
6
2.5
Tidplan
6
3
Samråds- och tillståndsprocessen
6
3.1
Samråd
6
3.2
Ansökan
6
3.3
Tillsyn
6
4
Områdesförutsättningar
7
4.1
Planer
7
4.2
Riksintressen
8
4.3
Naturvärden
8
4.4
Kulturvärden
8
4.5
Förorenad mark
9
5
Hydrogeologiska förutsättningar
9
5.1
Topografi
9
5.2
Geologi
9
5.3
Grundvatten
9
6
Befintliga anläggningar
12
6.1
Valla damm och Valla Å
12
6.2
VA-ledning
13
6.3
Övriga anläggningar
13
6.4
Befintliga tillstånd
14
7
Teknisk beskrivning
14
7.1
Nya Valla damm
14
7.1.1
Dagvatten
15
7.2
Teknisk utformning
15
7.2.1
Vattennivåer
17
7.2.2
Bottenplatta
17
1 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
7.3
VA-ledning
19
8
Risker sättningar
19
8.1
Geoteknik
19
9
Förutsedda miljökonsekvenser
20
9.1
Naturvärden
20
9.2
Grundvattenpåverkan i byggskedet
21
9.2.1
Valla damm
21
9.2.2
VA-ledningen
21
9.3
Påverkan ytvatten i byggskedet
25
10
Skadebegränsande åtgärder
25
10.1
Grundvatten
25
10.2
Ytvatten
25
10.3
Mark
25
10.4
Buller
25
11
Kontrollprogram
25
12
Referenser
26
2 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
1
Administrativa uppgifter
Fastighet:
Årsta 1:1
Ort:
Årsta
Kommun:
Stockholms stad
Sökande:
Exploateringskontoret
Adress:
Fleminggatan 4; 112 26 Stockholm
Fastighetsägare:
Stockholms stad
Adress:
Box 8189; 104 20 Stockholm
Kontaktperson:
Miljöstrateg Sofie Pandis Iveroth, Exploateringskontoret
Kontaktperson, samråd:
Camilla Boberg, Sweco
Juridiskt ombud:
Mikael Berglund, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå
Prövningsgrund:
Tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelsen i Stockholm
Prövningsmyndighet:
Mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt
Kartor:
Om inget anges kommer grundkartor från
Lantmäterimyndigheten
2
Bakgrund och syfte
2.1
Inledning
Stockholmsregionen är en växande region. Till år 2030 beräknas Stockholms befolkning
öka med uppemot 150 000 personer. Ökningen bedöms sedan fortsätta och år 2050 kan
Stockholms totala befolkning uppgå till mellan 1 och 1,3 miljoner. År 2005 var Stockholms
befolkning ca 770 000. Ett av områdena som utpekats som en resurs för Stockholms
växande befolkning är nuvarande Årstafältet.
I augusti 2007 påbörjades arbetet med en ny stadsdel på Årstafältet. Idag bor cirka
16 000 personer i Årsta, 5 000 personer i Östberga och 1 400 på Enskedefältet.
Programförslaget för området från 2010 innebär en ny stadsdel för omkring 10 000
invånare, där den nya bebyggelsen placeras runt en central park. Den nya stadsdelen
kommer att byggas på nuvarande Årstafältet.
2001 antogs en detaljplan för anläggande av en landskapspark. Den innebar bl.a. att
befintlig dagvattenanläggning anlades, att koloniområdet skapades och att Göta landsväg
rustades upp. 2011 påbörjades arbetet med den nya detaljplanen för Årstafältet som
3 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
syftar till att förändra den befintliga parken så att den kan utformas i samklang med den
planerade bebyggelsen. Planen är ute för granskning och enligt tidplanen kommer den
antas i kommunfullmäktige under 4:e kvartalet 2015.
Utvecklingen av programområdet Årstafältet kommer innebära att Stockholms Stad utför
omfattande ledningsarbete, såväl ny- som omförläggning av vatten- och
avloppsledningar. Vidare ska staden anlägga en dagvattendamm som syftar till att
hantera dagvattnet för ett fullt utbyggt avrinningsområde på ca 155 ha. Dammen kommer
att ges en permanent vattenvolym på ca 8000 m3 under torrperiod. Delar av
ledningsarbetena (nyläggning av VA-ledning) och anläggningen av dammen utgör
vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken samt eventuellt miljöfarlig verksamhet enligt 9
kap miljöbalken. Exploateringskontoret ämnar därför söka tillstånd enligt miljöbalken för
anläggning av dagvattendamm samt ny- och omförläggning av VA-ledningar.
I Figur 1 visas en illustration av planförslaget för den blivande parken på Årstafältet.
Figur 1. Illustrationsplan för den blivande parken på Årstafältet (från planhandling 2015-05-06, dnr
2011-03366)
4 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
2.2
Ansökan om tillstånd
Ansökan om tillstånd avser utökning av befintlig dagvattendamm samt omläggning av en
VA-ledning inom Årstafältet, fastighet Årsta 1:1. Arbeten med dagvattendammen innebär
påverkan på ytvatten och på grundvatten. Omläggningen av VA-ledningen innebär
påverkan på grundvatten.
2.3
Lokalisering
Både dagvattendammen och VA-ledningen är lokaliserad på Årstafältet som är beläget
strax söder om Södermalm mellan stadsdelarna Årsta, Enskede och Östberga inom
fastigheten Årsta 1:1. En översiktlig karta över VA-ledningen presenteras i avsnitt 6. Då
ledningen är säkerhetsklassad av Stockholm Vatten kommer inte någon exakt placering
av anläggningarna kunna redovisas i samrådsunderlaget.
Figur 2. Översiktlig orienteringskarta. Stockholms län, Årstafältet. Lilla markering illustrerar
stadsdelen Årsta. Röd ruta visar ungefärligt område där dagvattendammen ska anläggas. Kartorna
kommer ifrån Hitta.se
5 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
2.4
Rådighet
Fastigheten Årsta 1:1 ägs i sin helhet av Stockholm Stad. Staden har därmed rådighet för
planerade arbeten enligt 2 kap. 1 § lag (1998:812) om särskilda bestämmelser om
vattenverksamhet m.m.
2.5
Tidplan
Exploateringskontoret avser kunna lämna in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till
Mark- och miljödomstolen i årsskiftet 2015/2016.
3
Samråds- och tillståndsprocessen
3.1
Samråd
Inför en tillståndsprocess enligt miljöbalken ska samråd med länsstyrelsen, allmänheten
och särskilda som kan beröras hållas. Även samråd med andra myndigheter och centrala
verk kan komma att behövas. I samrådsfasen ska den planerade verksamheten
beskrivas i huvuddrag liksom förväntade miljöpåverkan och effekter i ett
samrådsunderlag. Detta dokument utgör samrådsunderlag för de samråd som ska hållas.
Utifrån de samråd som sedan hållits beslutar Länsstyrelsen om verksamheten kan
medföra betydande eller icke-betydande miljöpåverkan. Om det blir beslut om betydande
miljöpåverkan ska en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten tas fram.
Ytterligare samråd kan även komma att hållas i samband med detta.
3.2
Ansökan
En ansökan om tillstånd prövas av Mark-och miljödomstolen. Till ansökan ska bifogas en
teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning för den planerade verksamheten.
Hos domstolen kan ansökan handläggas på handlingarna eller så behövs en
huvudförhandling. Domstolen prövar om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas
och om så är fallet om ansökan i sin helhet kan godkännas eller avslås. Ett tillstånd kan
förenas med olika typer av villkor som måste uppfyllas.
3.3
Tillsyn
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamhet. Den kommunala nämnden är
tillsynsmyndighet för s.k. C-klassad miljöfarlig verksamhet.
6 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
4
Områdesförutsättningar
4.1
Planer
I Stockholms översiktsplan pekas Årstafältet ut som ett av stadens nya
stadsutvecklingsområden. Årstafältet ingår i den centrala stadens utvidgning, med ett
strategiskt läge mellan Liljeholmen/Årstadal i väster och Gullmarsplan och Hammarby
Sjöstad i öster. I översiktsplanen beskrivs Årstafältet som en nod i det växande
Stockholm med en ny hållbar stadsdel och park i världsklass. Vikten av att den nya
stadsdelen länkas samman med omkringliggande områden betonas särskilt.
Ambitionerna att omvandla delar av Årstafältet till en ny stadsdel och park ligger också
helt i linje med Vision 2030 och Söderortsvisionen (Stockholm Stad 2015).
Detaljplanen som omfattar den nya parken med utbyggd damm är ute för granskning och
kommer enligt tidplan att godkännas i kommunfullmäktige under 4:e kvartalet 2015. I
granskningshandlingarna finns att läsa hur vattnet kommer att få en större betydelse i
parken. Vattenmiljöer och planteringar ska utformas som en del i en hållbar
dagvattenhantering och med hänsyn till olika djurgruppers krav på livsmiljöer. Längs
dammens sydsida ska en friskäng anläggas med våtmarksväxter och mindre buskage för
att skapa goda förutsättningar för fåglar och insekter samt för att möjliggöra fluktuationer i
vattennivån (Stockholm Stad 2015).
Figur 3. Förslag till ny detaljplan där dagvattendammen i Årstafältet ska ingå. Plankarta från
planhandlingar 2011-03366-54.
7 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
4.2
Riksintressen
Enligt Länsstyrelsens planeringsunderlag omfattas inte området som berörs av planerade
verksamheter av något riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö eller friluftsliv.
Årsta centrum strax norr om Årstafältet är dock riksintresse för kulturmiljövård. Väg 75
(Södra länken) som går öster om Årstafältet utgör också ett riksintresse för
kommunikationer enligt 3 kap 8 § miljöbalken.
4.3
Naturvärden
Årstafältets största värde utgörs av de stora sammanhängande områdena med öppna
och halvöppna marker. Med den karaktären, som påminner om ett odlingslandskap, har
Årstafältet en ekologisk funktion för växt- och djurarter, bland annat fåglar, som hör till
odlingslandskapet (Calluna 2013).
På Årstafältet finns idag värden med anknytning till hävd, t.ex. torrbackarna i södra
delarna av fältet. Värden knutna till trädmiljöer finns i vitpilsallén i nordöstra delen av
fältet. Allén har värden för vedlevande insekter och hålhäckande fågel. Kring allén finns
ganska gott om sälg, en värdefull trädart för många insekter, särskilt vårtidiga arter. Både
blommornas nektar och veden är viktig (Calluna 2013).
De prioriterade ekologiska nätverken i Stockholms stad är nätverk för eklevande arter,
nätverk för paddor och nätverk för barrskogsarter. Utredningsområdet (Årstafältet) har
inte någon större betydelse som ekologiskt spridningssamband för dessa habitatnätverk.
Valla damm och Valla å tillför värden för fåglar och i viss mån för insekter och kärlväxter.
Vegetationen består av gula näckrosor, svärdsliljor och vass. Vattenkvaliteten och den
hydrologiska funktionen bedöms som god i en utredning som gjordes av WSP 2009.
Dammens biologiska värde är främst knutet till dess funktion som livs- och larvmiljö för
insekter och smådjur, som ett skydd för fågel och som födoresurs för fågel. Insekter som
påträffats i dammen eller i dess närhet är bred trollslända, dagsländelarver av släktet
Cloeon, ryggsimmare och buksimmare. Värdet för insekter är idag relativt lågt, bland
annat har fisk påträffats, vilket bidragit till att vissa insektsgrupper helt försvunnit. Även
bristen på lämpligt bottensubstrat är negativ för kärlväxter och insekter (Calluna 2013).
4.4
Kulturvärden
På Årstafältet går spår av det ålderdomliga kulturlandskapet fortfarande att avläsa.
Fragmentariska lämningar efter bosättningar och skålgropsstenar talar för att människor
slog sig ned i området redan under bronsåldern (1500-500 f Kr) och använde Årstafältet
som betesmark för sina djur. De bevarade lämningarna kring Årstafältet utgörs av
Bägersta, Östberga och Ersta bytomter, och förhistoriska gravfält som tillhört Valla och
Östberga finns fortfarande kvar. Övriga bevarade lämningar utgörs av skålgropsstenar
och två stensättningar i södra kanten av Årstafältet samt Göta landsväg. Det
sammanhängande området med förhistoriska gårdar och gravfält som grupperar sig
8 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
längs Göta landsväg, är som helhet ett värdefullt fornlämningsområde (Stockholm Stad
2011).
Göta landsväg som går över nuvarande Årstafältet var förbindelsen mellan Stockholm
och Götalandsskapen. Vägen har åtminstone medeltida anor. Vägen från Stockholm
söderut gick via det smala näset vid Skanstull och därifrån vidare mot den bevarade
vägsträckningen över Årstafältet för att sedan fortsätta i ungefär samma sträckning som
gamla Södertäljevägen mot söder. Vägsträckningen över Årstafältet kan inte ha varit helt
idealisk, eftersom området kring Valla å bitvis var sankmark och möjligen kan en
broläggning ha behövts. När den nya landsvägen söderut via Hornstull anlades 1660,
förlorade Göta landsväg sin betydelse och reducerades till att bli en lokal kyrkväg. Den
bevarade vägsträckningen över Årstafältet utgörs av en cirka 750 m lång, 3,5-5 m bred
och upp till 0,5 m hög vägbank (Stockholm Stad 2011).
4.5
Förorenad mark
Jordprover som tagits på Årstafältet visar generellt sett låga halter av föroreningar.
Historiskt har ingen industriell verksamhet bedrivits på fältet (Stockholm Stad 2011).
5
Hydrogeologiska förutsättningar
5.1
Topografi
Årstafältet består i huvudsak av en nordvästlig-sydostlig lerfylld dalgång mellan
fastmarkpartier och ytnära berg i sydväst (Östbergahöjderna) och i nordost (Årsta).
Marken inom fältet är relativt plant med en svag lutning åt nordväst. Nivåerna i centrala
Årstafältet varierar mellan + 14 till + 17 meter. Utanför Årstafältet stiger markhöjderna
bortåt + 25 till + 30 meter i sydost och + 17 till + 20 meter i nordost (WSP PM
Hydrogeologi 2013).
5.2
Geologi
Marken inom fältet är relativt plant och byggs i huvudsak upp av jordlager som varierar
från någon eller några meter utgörandes av torrskorpelera direkt på friktionsjord eller berg
eller upp till 20 meters djup till underkant på leran. Lermäktigheten varierar i huvudsak
mellan 5-15 meter. Inom områden med lera förekommer normalt 1-2 meter torrskorpelera
innan den lösa leran (WSP PM Hydrogeologi 2013).
5.3
Grundvatten
Årstafältet ingår i ett större avrinningsområde som mynnar ut i Årstaviken.
Grundvattennivåerna styrs av det geologiska underlaget, genom grundvattenbildningen
samt genom avrinningen. Grundvattenbildningen sker främst i avrinningsområdets östra
delar där jordlagren skapar goda infiltrationsytor. Viss grundvattenbildning sker även från
omgivande höjder. Planområdet ligger helt inom en del av området som utgörs av
9 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
lerjordar, och där i princip ingen grundvattenbildning sker till den underliggande akviferen.
Grundvattenbildningen bedöms vara 100-150 mm/år (WSP PM Hydrogeologi 2013).
Grundvatten förekommer i bergets spricksystem samt i friktionsjorden ovan bergytan.
Eftersom Årstafältet utgörs av ett plant låglänt område ligger grundvattentrycket nära
markytan (WSP PM Hydrogeologi 2013).
Det finns ett stort antal grundvattenrör inom och i anslutning till Årstafältet. Vissa
mätningar har pågått sedan 1955 (rör 95B143 mitt på Årstafältet) och pågår fortfarande.
Nivåerna på grundvattenytan varierar inom området. Centralt i området faller
grundvattennivåerna huvudsakligen från + 13 till + 14 i sydost till + 12 till + 13 i nordväst,
det vill säga grundvattengradienten är låg men med ett flöde åt nordväst.
Flödesförhållandena illustreras i figur 4. Inom området har dock både högre och lägre
grundvattennivåer uppmätts. I mitten av Årstafältet ligger grundvattentrycket normalt ca 23 meter under markytan (WSP PM Hydrogeologi 2013).
Figur 4. Hydrogeologisk karta (WSP PM Hydrogeologi 2013) – Årstafältet – De röda punkterna är
brunnar där grundvattenmätningar sker. Gul färg indikerar lera, lila färg indikerar morän och röd
färg indikerar berg i dagen eller berg nära markytan. Blåa streck är flödeslinjer för grundvatten.
Pilarna indikerar flödesriktningen för grundvattnet.
På Årstafältet finns flera brunnar där grundvattennivåerna kontinuerligt mäts. Figur 5 visar
placeringen av några av de brunnar vars grundvattennivåer redovisas mera i detalj i
figurerna 6 och 7 som illustrerar variationer i grundvattennivåer.
10 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
Figur 5. Kartan (WSP grundvatten) visar placering av några brunnar där grundvatten kontinuerligt
mäts på Årstafältet.
Figur 6. Grundvattennivåer i brunnarna 95A354, 95B143 och 95D402 (tidsaxel i år) på Årstafältet
(WSP grundvatten 2013).
11 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
Figur 7. Grundvattennivåer i brunnarna 13W101G och 13W201G (tidsaxel i månader) på Årstafältet
(WSP grundvatten 2013).
6
Befintliga anläggningar
6.1
Valla damm och Valla Å
Valla damm och Valla Å ligger i norra delen av Årstafältet och är en befintlig
dagvattenanläggning (se figur 8). Dammen byggdes 2001 och består av en öppen
dagvattenkulvert (Valla Å), ett fördelningsdike, en översilningsyta, dagvattendammen
samt en beväxt markbädd (rotzonsanläggning). Vatten som rinner till befintlig anläggning
leds sedan vidare till en VA-tunnel norr om dammen som slutligen leder dagvattnet ut i
Årstaviken. Maxkapaciteten ut ur dammen är 900 l/s (Sweco dagvattenutredning 2012).
Figur 8. Valla damm som den ser ut idag.
12 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
6.2
VA-ledning
Inom området passerar i nordvästlig-sydöstlig riktning en VA-ledning som byggdes på
1920-talet. Ledningen ligger på 5 meters djup och har dimensionen 1600 x 2050 mm.
Ledningen och fyllnadsmaterial kring ledningen har förmodligen en
grundvattendränerande påverkan. Vissa delar av ledningen har kontakt med friktionsjord
under lerlagret där grundvatten kan dräneras ut. Samtliga ritningar över befintlig VAledning och ny VA-ledning är sekretessklassade av Stockholm Vatten och därför
illustreras endast ungefärliga korridorer för ledningen i figur 9 (WSP PM Hydrogeologi
2013). Någon exaktare placering av VA-ledningen kommer inte presenteras i
samrådsunderlaget.
Figur 9. Ungefärligt läge för befintlig VA-ledning.
6.3
Övriga anläggningar
Förutom VA-ledningen påverkar Södra länken, Solberga-Skanstull kraftledningstunnel
och en teletunnel grundvattennivåerna i och kring Årstafältet. För Södra länken finns krav
på skyddsinfiltration. Vid teletunneln har grundvattensänkningar på mellan 1,5 – 2 meter
uppmäts. Teletunneln och kraftledningstunneln redovisas i figur 10 nedan. Båda ligger i
östra delen av Årstafältet (WSP Geoteknik 2013).
13 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
Figur 10. Kraftledningstunneln till vänster och teleledningstunneln till höger.
6.4
Befintliga tillstånd
Befintliga tillstånd finns för Valla damm (M 199-00), Södra länken (VA 48-1993) samt för
Solberga-Skanstull kraftledningstunnel (M 901-06). Hänsyn kommer att tas till dessa
tillstånd i det fortsatta arbetet.
7
Teknisk beskrivning
Ansökan om tillstånd avser anläggande och utvidgning av den befintliga
dagvattenanläggningen i Årsta – Valla damm där även diket (den tidigare öppnade
kulverten) Valla Å utvidgas och blir en del av den nya dagvattendammen.
Den nya dammen ska primärt fungera som fördröjningsmagasin och reningsanläggning
för dagvatten men även som rekreationsanläggning. Den nya dammen utformas så att
den ger minst samma rening som den väl fungerande befintliga dammen och den bidrar
därmed till en minskad belastning av föroreningar och närsalter i Årstaviken. Till
dagvattendammen leds dagvatten från kringliggande gatunät i befintlig bebyggelse som
planerad kvartersmark samt från industri- och kontorsområden. I och med den planerade
förtätningen i området kommer flödena i framtiden öka vilket medför att den befintliga
dammen måste utvidgas för att hålla samma reningsgrad samt för att få en tillräcklig
fördröjningsvolym.
7.1
Nya Valla damm
Den planerade dammanläggningen kommer att bli 2,4 ggr större än befintlig
dagvattenanläggning och anläggs på ungefär samma plats fast med en sträckning
sydost. Valla Å utvidgas och blir en del av dammen. Anläggningen dimensioneras för att
klara dagvattenavrinningen från 155 ha kvarters- och bostadsmark i och omkring Årsta.
14 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
Figur 11 illustrerar de olika kvarteren vars dagvatten ska ledas till Valla damm. De olika
bokstäverna är olika delområden för beräkningar för dagvattenbelastningen utifrån
områdets blandning av hårdgjord yta och park/skog (Sweco dagvattenutredning 2012).
Figur 11. Figuren visar avrinningsområdet samt tänkta inloppspunkter till Valla damm, Årstafältet.
7.1.1 Dagvatten
Den nya dagvattendammen ska bidra till att förbättra vattenkvalitet på det vatten som ska
gå vidare via dagvattennätet och slutligen släppas till Årstaviken med övrigt dagvatten.
Dammens utformning utifrån specificerade reningskrav på dagvatten har modellerats
fram i programmet StormTac. I programmet har även dammens reningseffekt beräknats.
Tidigare beräkningar i utformningsskedet av dammanläggningen visar att den nya
anläggningen har en god reningseffekt och renar dagvatten lika bra som befintlig
anläggning. Nya beräkningar av dagvattenbelastningen och reningseffekten kommer att
redovisas närmare i samband med ansökan om tillstånd.
7.2
Teknisk utformning
Principen är att dammanläggningen byggs med fyra bassänger, inlopp med en fördamm
längst i sydöst följt av tre större bassänger. Den största bassängen i väster kommer att få
den största arealen. Här kommer dammen att kunna översvämmas. De olika
bassängerna har olika funktioner och underlättar skötsel och drift. Dammens storskaliga
indelning framgår av figur 12a (Sweco dagvattenutredning 2012). I fördammen ska grövre
sediment avsättas. Genom att använda fördammen för rening av grövre sediment
minskar skötselbehovet av hela anläggningen. Fördammen utformas så att vatten kan
ledas förbi vid eventuell tömning då dammen är i drift. I huvuddammarna kommer
vattenhastigheten vara sådan att finpartikulärt material kan sedimentera.
15 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
Förutom dammarna kommer området i övrigt att tillgängliggöras för allmänheten med
bryggor, broar och aktivitetsplatser runtom dammanläggningen – se figur 12b.
Aktivitetsbryggorna anläggs väst/sydväst om dammarna. Fyra broar anläggs över
dammen för passage mellan de olika stråken inom parkområdet.
Figur 12a. Dammen med 4 bassänger. Lila färg indikerar permanent vattenyta. Ljusgul färg
indikerar ytor som kan översvämmas vid höga flödessituationer (bild från Sweco 2015).
Figur 12a. Konceptbild med de olika passagerna över dammen illustrerade (White)
16 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
7.2.1 Vattennivåer
Den nya dammen kommer att ha en permanent vattennivå på ca + 12,80 meter där ytan
uppskattas till ca 17 100 kvadratmeter med en permanent volym om ca 26 100
kubikmeter. Den permanenta ytan och volymen motsvarar dammens lågvattennivå (LW).
Medelvattennivån (MWL) kommer att ligga på ca + 12,80 meter. Vid högvattensituation
(HW) kommer dammen att nå ca + 13,30 meter och svämma ut över en area på ca
19200 kvadratmeter. Dimensioneringsberäkningarna har gjorts med ett klimatfaktorpåslag
på 20 %. I samband med ansökan om tillstånd kommer dammanläggningens tekniska
specifikationer att redovisas fullständigt.
I figur 13 illustreras en tvärsektion med vattennivåerna inritade. Tvärsektionerna är inte
skalenliga och av mer konceptuell karaktär. Inför ansökan om tillstånd kommer en
fullständig teknisk beskrivning (TB) att tas fram som ska bifogas ansökan.
Figur 13. Ritningen från sektion B3 illustrerar de olika vattennivåerna som dammanläggningen i
Årstafältet har dimensionerats för. Bryggnivån läggas på + 13,50 meter. Högvatten i dammen vid
10 års-regn är + 13,30 meter. Observera att denna sektion av dammen inte behöver någon
bottenplatta.
7.2.2 Bottenplatta
Med anledning av det höga grundvattentrycket kommer tre av bassängerna att behöva
anläggas med en bottenplatta för att undvika hydrauliskt upptryck. Bottenplattan läggs på
nivå + 11 meter. Det är bara den västliga bassängen som inte anläggs med bottenplatta.
Figur 14 illustrerar en tvärsektion av mellersta bassängen och figur 15 illustrerar en
17 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
tvärsektioner bassängen som ligger lägst västerut. Figur 16 illustrerar en av broarna som
ska byggas över dammanläggningen.
Figur 14. Ritning från sektion B13 visar en tvärsektion med brygga, översvämningsyta och botten
med bottenplatta.
Figur 15. Ritning från sektion B4 visar en tvärsektion av den största bassängen i väster. För denna
damsektion kommer inte någon bottenplatta att gjutas.
Figur 16. Ritning K-15.1-1043 visar en sektion av en av de broar som ska byggas över dammen.
18 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
7.3
VA-ledning
I samband med exploateringen av Årstafältet måste befintlig VA-ledning flyttas eftersom
den kommer ligga i vägen för planerade källarplan i de nya kvarteren. I detta
samrådsunderlag går det inte att precisera vart VA-ledningen ska omförläggas utan
illustrationer får bara visa tänkt korridor ungefär som figur 17. VA-ledningen kommer att få
en ungefärlig längd på 1 km.
Figur 17. Ungefärlig placering av ny VA-ledning.
Den nya VA-ledningen kommer att schaktas ner på samma djup som befintlig VA-ledning,
fem meter, fast i ett annat läge. Lermäktigheten är sådan att merparten av kulverten
kommer att anläggas där det finns risk för hydrauliskt upptryck – se avsnitt om
hydrogeologiska förutsättningar. Det innebär att även VA-ledningen behöver grundläggas
så att hydrauliskt upptryck inte sker (WSP PM Hydrogeologi 2013). I den tekniska
beskrivningen som bifogas tillståndsansökan kommer VA-ledningarnas specifikationer att
redovisas närmare.
8
Risker sättningar
8.1
Geoteknik
För området har geotekniska studier genomförts. De geotekniska förutsättningarna är
sådana att merparten av planerade anläggningar, både byggnader och anläggningar på
parkmark behöver grundförstärkas. Pågående mätningar visar att marken sätter sig. Av
geotekniska skäl är det viktigt att begränsa påverkan på grundvattennivåerna för att
begränsa sättningsriskerna (WSP Geoteknik 2013).
19 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
9
Förutsedda miljökonsekvenser
9.1
Naturvärden
Ianspråktagande av en del av fältets öppna och extensivt skötta marker liksom ett ökat
besökstryck kan leda till att funktionen för öppenmarksfåglar påverkas. Den planerade
bebyggelsen på Årstafältet ger sammantaget sämre förutsättningar för t.ex. rastande
fågel. Funktionen kan bestå om det framtida fältet utformas så att minst 12-15 hektar
sammanhängande yta har god funktion. Det är viktigt att områden med naturvårdsinriktad
skötsel inte splittras upp eller blir för små för att funktionen som rastlokal ska bibehållas
(Calluna 2013).
Förutom att vara en reningsanläggning för dagvatten är avsikten att dammen förblir en
viktig komponent i den nyskapade Årsta kultur- och naturpark. Hela området är tänkt att
utvecklas till ett attraktivt område för rekreation och tätortsnära naturupplevelser. Den
föreslagna anläggningen kommer att bidra till att skapa en vacker miljö och en biologisk
mångfald.
Undersökningen av djurlivet som genomfördes under 20041 och 2011 tyder på att ett visst
djurliv kan etablera sig i området. Undersökningen visar att återhämtningen från
anläggandet av dagvattendammen 2001 var ganska snabb samt att arter som kunde
förväntas återfanns. De arter som lätt sprider sig har kunnat etablera sig.
Med tidigare erfarenheter som grund kan sägas att djurlivet kan antas komma att
återhämta och etablera sig i den nya dammen snabbt så fort som de får möjlighet att
sprida sig (Sweco dagvattenutredning 2012).
Den föreslagna omvandlingen av Valla å och dagvattendammen, med ett mer slingrande
lopp, tillför vattenyta och ger flackare slänter och fuktstråk, vilket ger potential för en
större mångfald av växter och djur. Störningskänsliga fågelarter kommer dock sannolikt
inte att utnyttja dammen till födosök och rastning i samma utsträckning som idag.
I parken planteras blommande och bärande träd och buskar som kan utgöra födokälla för
fåglar, insekter och smådjur. Hagtornsträden i dungen norr om Valla å kommer att flyttas
om det visar sig att dessa inte kan stå kvar vid utvidgningen av Valla å. I möjligaste mån
bevaras de värdefulla biotoperna i sin helhet. Genom ändrad skötsel, insådd av nektaroch frörika växter, och medveten placering av träd och buskar finns förutsättningar att
stärka naturvärdena i planområdet som helhet.
De prioriterade ekologiska nätverken i Stockholms stad är nätverk för eklevande arter,
nätverk för paddor och nätverk för barrskogsarter. Enligt naturmiljöutredningen har
utredningsområdet inte någon större betydelse som ekologiskt spridningssamband för
dessa habitatnätverk. På lokal nivå skapar omvandlingen av Valla å och dagvattendammen förutsättningar för fler livsmiljöer för växter och djur, så även groddjur. Den
1
Erland Dannelid, Djurlivet på Årstafältet, 2004
20 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
ökade vattenytan i parken tillsammans med fler träd och buskmiljöer ger även fördelar vid
ett förändrat klimat. Sammantaget med åtgärder i den framtida byggda miljön skapas
förutsättningar att lokalt mildra konsekvenserna av ett varmare klimat (Calluna 2013).
Valla å och dagvattendammen kommer att omgestaltas för att bli mer synliga och för att
kunna hysa en rikare mångfald av växter och djur. Översvämningszonen kring dammen
kommer att bli ungefär dubbelt så stor. Därmed kommer vattenomsättningen att vara den
samma liksom reningseffekten. Åfåran kommer att grävas ur och loppet ska krökas på
några ställen. I den bräddade fåran kommer det att skapas en fuktig miljö. Det kan även
planteras träd, t.ex. knäckepil, längs vissa delar av sträckan. Negativ påverkan sker av
miljön närmast dammen, med bebyggelse och anläggning av hårdgjord mark närmare
dammen (Calluna 2013).
9.2
Grundvattenpåverkan i byggskedet
9.2.1 Valla damm
Där Valla damm kommer att anläggas varierar lermäktigheten och det finns risk för att en
grundvattensänkning kan uppstå under anläggningsarbetet. Inom arbetsområdet kan det
bli aktuellt med aktiv grundvattenbortledning för att undvika hydraulisk
bottenupptryckning, särskilt i samband med anläggandet av bottenplattorna för tre av
bassängerna. Länshållningsvatten kommer att släppas till dagvattennätet.
I arbetet med ansökan om tillstånd kommer grundvattenpåverkan från dammarbetena att
utredas närmare för att precisera behovet av skadebegränsande åtgärder ifråga om
grundvattenpåverkan i området kring dammarna.
9.2.2 VA-ledningen
Den nya VA-ledningen ska läggas på ett djup om 5 meter. I samband med att VAledningen anläggs förväntas en grundvattensänkning uppstå till följd av länshållning av
schakt samt till följd av aktiv bortledning av grundvatten för att undvika hydraulisk
bottenupptryckning. Påverkan på grundvattnet ifrån VA-ledningen har beräknats genom
en grundvattenmodell – se nedan. Konsekvensen av grundvattenbortledningen är
framförallt risk för sättningsskador på konstruktioner som har grundvattenberoende
grundläggning. Länshållningsvatten kommer att släppas till dagvattennätet.
Provpumpning
Provpumpning har utförts för att utreda omgivningspåverkan från planerad VA-ledning i
syfte att kunna beräkna grundvattenpåverkan och risken för hydrauliskt upplyft.
Provpumpning i brunn 13WBR2 gjordes 8-17 april 2013 och indikerar en avsänkning av
grundvattennivån på 2,4 meter 70 meter ifrån brunnen. På 100 meters avstånd från
brunnen avsänktes grundvattennivån med 0,4 meter och vid ett avstånd på över 200
meter från brunnen noterades ingen påverkan. Sammantaget bedöms friktionsjorden i
området ha relativt låg vattenförande förmåga, vilket är vanligt i tät bottenmorän. Flera
21 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
befintliga anläggningar påverkar grundvattennivåerna utmed planerad sträcka (WSP PM
Hydrogeologi 2013).
Vid anläggandet av kraftledningstunneln Skanstull-Solberga provpumpades brunn B0404. Vid pumpningen, som pågick i 7 dagar, visade ett influensområde på ca 700 meter
från brunnen vid ett pumpflöde på 21,6 l/s (WSP PM Hydrogeologi 2013).
Grundvattenmodell
För att särskilt utreda riskerna kring planerad sträckning för VA-ledningen har en särskild
grundvattenmodell för Årstafältet tagits fram. Genom modellen har utpekade riskområden
där bottenupptryckning kan ske identifierats. Två scenarier har modellerats. Det första
scenariot innebär att hela schakten öppnas upp på en gång för maximal
grundvattenpåverkan. Det andra scenariot innebär att schakten öppnas upp allt eftersom
arbetet sker – det vill säga schakten sker etappvis. Resultaten av modelleringen
illustreras i figurerna 18 och 19 (WSP PM Hydrogeologi 2013).
Av modelleringen ser man att grundvattenpåverkan blir som störst om hela schakten
öppnas upp direkt (figur 18) jämfört med om schakten öppnas upp allt eftersom arbetet
fortskrider (figur 19). De bruna linjerna indikerar nivån på grundvattenavsänkningen.
22 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
Figur 18. Simulerad grundvattensänkning baserad på simultan grundvattenbortledning inom alla
riskområden för hydraulisk bottenupptryckning. Scenariot innebär att hela schakten öppnas upp på
en gång. De bruna linjerna indikerar nivån på grundvattenavsänkningen (WSP PM Hydrogeologi
2013).
23 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
Figur 19. Simulerad grundvattensänkning till följd av grundvattenbortledning i enskilda riskområden
för hydraulisk bottenupptryckning. Scenariot innebär att schakten öppnas upp allt eftersom arbetet
sker – det vill säga schakten sker etappvis. De bruna linjerna indikerar nivån på
grundvattenavsänkningen (WSP PM Hydrogeologi 2013).
Influensområde
För ansökan om tillstånd och tekniska beskrivningen kommer ovanstående
modellberäkning att preciseras för att erhålla ett tydligare influensområde för
grundvattensänkningen.
24 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
9.3
Påverkan ytvatten i byggskedet
I samband med att nya dammen anläggs kommer sannolikt flödet över Årstafältet att
ledas om via ledningar vid sidan om dammen och till befintliga VA-tunneln som leder
dagvattnet ut i Årstaviken.
10
Skadebegränsande åtgärder
10.1 Grundvatten
Lämpliga skadebegränsande åtgärder behöver utredas närmare. För
grundvattensituationen kan det bli aktuellt med skyddsinfiltration om det visar sig att
påverkan blir så stor att risken för sättningar kommer att skada befintliga anläggningar.
10.2 Ytvatten
Övriga skadebegränsande åtgärder som kan komma ifråga för ytvatten kan vara
sedimenteringsanläggningar för att få ner halterna av suspenderat material innan det
släpps vidare till dagvattennätet.
10.3 Mark
Inga markföroreningar har påträffats men om provtagningsprogam indikerar på
föroreningar i mark och vatten kan projektet ha beredskap för hanteringen av detta. Inför
ansökan om tillstånd kommer närmare utredning av föroreningsförhållanden i mark att
ske. Schaktmassor ska så långt det är möjligt återanvändas i terrängmodelleringen av
området. Eventuellt förorenat schaktmaterial kommer att tas omhand vid deponi.
10.4 Buller
För anläggningsarbeten kommer Naturvårdsverkets allmänna råd för buller vid
byggarbetsplatser att följas.
11
Kontrollprogram
I och kring Årstafältet finns flera verksamheter som påverkar grundvattenförhållandena
(se avsnitt om befintliga anläggningar i avsnitt 6). I samband med detta projekt kommer
samordning med befintliga kontrollprogram att ske. Det är särskilt viktigt att planerade
åtgärder inte stör eller på något annat sätt konkurrerar om grundvattenförutsättningarna.
25 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28
12
Referenser
Calluna AB (2013-10-17) Årstafältet delstudie naturmiljö – naturvärden och ekologiska
nätverk
Stadsbyggnadskontoret (2015-05-05) Planbeskrivning – Detaljplan för del av fastigheten
Årsta 1:1, Årstafältet park, i stadsdelarna Östberga och Enskedefältet, Dp 2011-03366
Stockholms stadsmuseum (2012-09-03) Årstafältet – Arkeologisk fältstudie
Sweco (2012-05-14) – Dagvattenutredning - System för dagvattenhantering vid
utbyggnationen av Årstafältet
Sweco (2012-01-16) Anmälan beträffande lokal omhändertagande av dagvatten;
Årstafältet
Sweco (2015-07-28) – Teknisk PM koncept – funktionsbeskrivning för dammanläggning
vid Årstafältet
WSP (2013-05-23) – PM Hydrogeologi – Årstafältet Planerad VA-kulvert
WSP (2013-05-23) - Grundvattendiagram
WSP (2013-05-31) Teknisk beskrivning geoteknik
Kartor
Stockholm Vatten (2013-05-31) Årstafältet – Planerad VA-ledningar
Geoteknisk utredning (2011-07-14) – grundvattenrör och peglar
Webben:
Länsstyrelsens planeringsunderlag www.gis.lansstyrelsen.se
26 (26)
SAMRÅDSUNDERLAG
2015-10-28