Sociala risker och sociala geografier - LUCRAM
Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt Nicklas Guldåker ([email protected]), Lunds Universitet Forskningsprojekt 1. ORSA – områdesbaserad risk‐ och sårbarhetsanalys 2. Anlagda bränder – sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder 3. Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering ‐ Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. ‐ Integrated Data Visualisation and Decision Making Solutions to Forecast and Manage Complex Urban Challenges Samverkansprojekt Fyra pilot‐ kommuner Vägledning Geografiskt arbetssätt ‐ Kartor, GIS och analys Stöd i processer med risk‐ och sårbarhetsanalyser Förvaltningsövergripande Kompletterar arbetsprocesser Delregionala perspektiv Riskövergripande Exempelanalyser Kommuner Tema trafik Tema brott – exempel 1 Tema brott ‐ exempel 2 Tema ‐ elavbrott Tematiska faktablad ‐ framsida Tematiska faktablad ‐ baksida Anlagda bränder – sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Anlagda bränder I Malmö 1998‐2009 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 All fires Intentional structural fires Intentional outdoor fires [email protected] Anlagda bränder Anlagda bränder (2007‐2008), konflikter och sociala levnadsvillkor, Malmö Konflikter 2007‐2013 Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering Relationer mellan grundläggande förmågor, skyddsvärt och sociala riskområden Sociala risker och relaterade brister, några exempel Relationen mellan sociala risk‐ och skyddsfaktorer, social stress, och sociala risker Levnadsförhållanden Social stigmatisering – utpekande av sociala grupper Territoriell stigmatisering ‐ utpekande av Bostadsområden Otrygga uppväxtförhållanden Strukturella förhållanden och livsvillkor God ekonomi Tillhör majoritetsbefolkning Social, ekonomisk och politisk inkludering Strukturella förhållanden och livsvillkor Ekonomiska skillnader/klyftor i samhället Strukturella förhållanden och livsvillkor Trygga uppväxtförhållanden Trygg boendemiljö God levnadsstandard Personbundna riskfaktorer Alienation – känsla av främlingskap, att inte tillhöra samhället Ohälsosamma levnadsvanor Personbundna riskfaktorer Social kompetens och problemlösningsförmåga God utbildning Känsla av inkludering Några resultat: • Ökad enklavisering av bostadsområden för att stänga ute problem • Lokala kriminella nätverk står för otrygghet (60 st. enl. Rikskriminalpolisen) • Normalisering av förväntade händelser • Mental enklavisering och känsla av övergivenhet – boende och inblandade aktörer ej gemensamma mål • Projekt – enskilda resultat men slutar när pengarna/projekten tar slut – ad hoc‐åtgärder • Fördjupningsstudier i Helsingborg och Malmö – oftast negativ bild felaktig – tecken på mångsidighet och initiativkraft i olika bostadsområden – socialt starka nätverk – starkt civilsamhälle vid sidan om negativa händelser och utvecklingar (bränder, drogmissbruk, sociala konflikter, gängbildningar etc) ‐ samverkan mellan flera aktörer och gemensamt fokus på att lyfta områden har gett resultat‐ tendenser på civilsamhällets motståndskraft Några slutsatser från tre forskningsprojekt: • Områdesbaserade arbetssätt ‐ en plattform mot förbättrad kommunikation mellan olika samhällsaktörer t.ex. inom/mellan förvaltningar, mellan myndigheter, mellan olika myndigheter och medborgargrupper m.fl. • Mixade vetenskapliga angreppssätt för att analysera differentierade (sociala) riskbilder i städer – från geografiskt övergripande geostatistiska till lokala kvalitativa studier av civilsamhället, socialt kapitalt och kollektiv förmåga • Områdesbaserade risk‐ och sårbarhetsanalyser kan med fördel integreras i olika kommunala processer, planeringsprocessen – t.ex. översiktsplaneprocessen och arbete med trygghet och säkerhet. • Områdesbaserade arbetssätt förenar och öppnar upp för lokal till regional samverkan, Orsa regional exempel, Sociala risker lokalt exempel. Fokus på individen (boende) och civilsamhället vad gäller inflytande och behov. • Dialogiska arbetssätt viktiga – där olika kommunala förvaltningar i samverkan med andra myndigheter och medborgare utvecklar gemensamma risk‐ och sårbarhetsanalyser samt förslag på åtgärder. Kartor och systematiska arbetssätt kring sociala risker viktiga verktyg. ”Viktigt att stödja nätverk for lokal risk‐ och krishantering är att prioritera arbetet med att utveckla områdesbaserade trygghets‐ och brottsförebyggande program där boende och civilsamhälle ingår som centrala aktörer” (Ek m.fl. sid 184). Några aktuella referenser för nedladdning: • ORSA – lansstyrelsen.se/skane alt. LUP • Anlagda bränder del 1 och 2 – Brandforsk.se • Sociala risker – mah.se (Malmö University Publications in Urban Studies MAPIUS) • Stadens skavsår - mah.se (MAPIUS) • Det är inte stenarna som gör ont – mah.se (MAPIUS) • Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital (MAPIUS) • Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (MAPIUS) • Spatio-temporal patterns of intentional fires, social stress and socioeconomic determinants: A case study of Malmö, Sweden (Fire Safety Journal) Tack! [email protected]
© Copyright 2024