1. No category

Bräntbergsskolan
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015
Dokumenttyp
Dokumentnamn
Redovisning
Kvalitetssammanställning
Dokumentägare
Dokumentansvarig
Bräntbergsskolan
Lena Sundh, rektor, Robert Lindberg, rektor
Dokumentinformation
Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
Fastställd/Upprättad
150612
Reviderad
--
Version
1
Giltighetstid
--
Innehåll
Inledning
Förutsättningar
Miljö för utveckling och lärande, normer och värden samt
elevers ansvar och inflytande
Elevernas lärande och skolans studieresultat
Elevernas personliga och sociala utveckling
Övriga områden
Slutord
Referenslista
Bilaga 1 Grundskolans kvalitet och måluppfyllelse
Bilaga 2 Elevenkäten 7-9 2015
Bilaga 3 Arbetslagens ämnesövergripande arbete
Bilaga 4 Ämneslagens arbete
1
7
14
28
53
58
61
62
1
Inledning
Bräntbergsskolans kvalitetssammanställning riktar sig till elever, vårdnadshavare, all personal och till uppdragsgivaren, Umeå kommun. Sammanställningen finns både i den här längre versionen, Version 1, och en sammanfattande
version, Version 2. Skolan stävar efter att den interna kedjan av uppföljning,
utvärdering och åtgärder används aktivt för intern utveckling och efter att sätta
resultaten i relation till skolans organisation och undervisningens kvalitet.
Konkreta prestationsmål, frekvent mätning av progression och löpande anpassningar av undervisningen utifrån resultat kan öka måluppfyllelsen. Dokumentationen är ett verktyg för utveckling av verksamheten samtidigt som den
fungerar som information om hur eleverna, och verksamheten i övrigt, lyckas.
Rektorerna ansvarar för att rapporten är korrekt.
Utbildningen vid Bräntbergsskolan omfattar årskurs 7-9 samt två kommunövergripande verksamheter, Aspergergruppen som läsåret 14/15 bestått av åk 79 och Resursklassen för årskurs 7-9. Skolan har fotbollsprofilklasser med antagningsprov. Den pedagogiska personalen arbetar i arbetslag. Tre lag består av
årskurs 7-9. Varje lag har tre klasser och varje årskurs är fördelade på 3 klasser. Eleverna är organiserade i åldershomogena klasser. Skolbibliotekarien
ingår i ett av de tre arbetslagen. Personalen i de kommunövergripande verksamheterna ingår i ett fjärde arbetslag tillsammans med studie- och yrkesvägledaren. Det femte arbetslaget består av administrativ personal, vaktmästare
och rektor/skolområdeschef. Elevhälsan består av specialpedagog, skolsköterska och kurator. Skolan har tillgång till speciallärare via skolområdets pedagogiska team.
Figur 1 Elevhälsan
Frågor om elevhälsan är nya i 7-9-enkäten from VT -15, varför figur 1 endast
visar siffror från en mätning. Figuren visar att 90 % av de elever som haft enskild kontakt med skolans elevhälsa är nöjda/ganska nöjda med det bemötande
de fått och över 80 % är nöjda med den hjälp som erbjudits.
Tabell 1 visar antalet elever 15 oktober.
Tabell 1 Antal elever per läsår
Grundskola 06/07 07/08
08/09
Åk 7
146
131
115
Åk 8
153
146
133
Åk 9
170
152
142
Totalt
469
429
391
09/10
98
125
131
354
10/11
105
98
126
329
11/12
87
103
99
289
12/13
77
92
103
272
13/14
92
78
92
262
14/15
82
92
82
256
2
Såväl Aspergergruppens som Resursklassens utbildning bedrivs i egna lokaler i
Bräntbergsskolan. Båda grupperna har egen personalstyrka. Elva av Bräntbergsskolans ämneslärare undervisar i Aspergergruppen. En av skolans ämneslärare har därutöver haft hela sin tjänst i gruppen. Aspergergruppen och Resursklassen har bestått av 14 respektive 3 elever. Alla är medräknade i tabell 1.
Bräntbergsskolan bedriver språkval i årskurs 6 för elever i skolområdet.
Svenska, svenska som andraspråk, engelska, tyska, franska, spanska och teckenspråk erbjuds som språkval i åk 6-9. De tre första alternativen läser elever i
årskurs 6 vid sin hemskola. Modersmålet ligger utanför ordinarie timplan.
Läsåret 14/15 har modersmålsundervisningen organiserats som gruppundervisning. Arabiska, somaliska kurdiska tigrinja, engelska och sydsamiska varit
förlagda på Bräntbergsskolan. Övriga modersmål har ägt rum på andra skolor i
staden. Studiehandledning på modersmålet erbjuds. Några elever har även fått
utökad studiehandledning som skolan har bekostat. Skolområdets elever i åk 6
läser hem- och konsumentkunskap på Bräntbergsskolan, men lå 14/15 har de
haft en lärare som tillhör Ersboda skolområde.
Läsåren 1999-2012 bedrev Bräntbergsskolan Bräntisonsdagen som skolans val,
en dag där eleverna lärde sig planerera och ta ansvar för sina studier, kunde
fördjupa sig och få hjälp av andra än ordinarie ämneslärare. Varje ämne lämnade i snitt 15 % av timplanetiden per åk i 7-9 och tillsammans med elevens
val utgjorde den tiden elevernas onsdagsschema. De kommunövergripande
verksamheterna hade inte skolans val. Ett antal utvärderingar genom åren visade att elever, vårdnadshavare och personal var nöjda med Bräntisonsdagen. I
och med införandet av Lgr11 (2011) och med stöd i aktuell forskning av bl.a.
Hattie (2008) bedömde skolan i slutet av läsåret 11/12 att arbetet med en ökad
måluppfyllelse gynnas av återgång till ordinarie timplan läsåret 12/13. Skolan
erbjuder ca tio olika inriktningar av elevens val, både teoretiska och praktiska.
En av slutsatserna efter borttagandet av Bräntisonsdagen var att den extra tid
som funnits för eleverna att fördjupa sig, alternativt färdigställa, skolarbeten
behöver planeras in inom ramen för ordinarie undervisning, varför det var en
beslutad åtgärd inför läsåret 14/15. Personalens uppföljning av åtgärden visar
att en allt högre andel av lärarna genomfört den under läsårets gång. I majuppföljningen angav ca 80 % av lärarna att de planerar in tid för individuell fördjupning inom ordinarie timplan.
På Bräntbergsskolan fanns läsåret 14/15 två heltidsanställda rektorer, varav den
ena var rektor för ett av arbetslagen på Bräntbergsskolans 7-9-del och skolområdeschef för Marie skolområde, chefer och administratörer. Den andra rektorn
var rektor för övriga arbetslag samt de kommunövergripande verksamheterna
Aspergergruppen och Resursklassen. Inför läsåret 15/16 tillträder den senare en
tjänst som skolområdeschef för ett av kommunens fem skolområden och ersattes på halvtid av en rektor. Resursklassen flyttade inför läsåret 15/16 över till
Ersängsskolan. Läsåret 12/13 infördes lärledare med ett större ansvar för att
leda det pedagogiska arbetet i arbetslagen än tidigare informatörer. Lärledarna
träffas tillsammans med rektorerna en gång per vecka.
Eleverna kommer i huvudsak från upptagningsområdets tre F-6-skolor. I åk 7
bildas nya klasser. Överföring av alla elever sker mellan årskurs 6-7. Rektor
och elevhälsoteam deltar vid överföringarna under vårterminen och delger ar-
3
betslagen informationen i början av höstterminen. Via Unikum, kommunens
digitala system för skriftliga individuella utvecklingsplaner har mottagande
lärare kunnat ta del av tidigare dokumentation kring elevens utveckling.
Elever i fotbollsprofilen utgör en klass i varje årskurs. Eleverna följer sin klass
i de flesta ämnena. I språkval och NO finns grupper med elever från flera klasser. Gruppdelningar finns i vissa NO-block för att minska gruppstorleken.
Några praktisk-estetiska ämnen har halvklass. Skolan har provat att ha dubbla
matematiklärare i varje klass i åk 7-8, något som av ekonomiska skäl upphörde
under läsåret 13/14, men matematikresultaten VT -14 visade inte på att åtgärden ökat måluppfyllelsen. Läsåret 14/15 har det funnits en extra stödgrupp i
matematik i åk 9. I åk 7-8 har en extra lärare varit en lektion hos varje klass. I
engelska har det funnits en extra stödgrupp i alla tre årskurser.
Figur 2 Behörighet till gymnasiet och slutbetyg åk 9
Figur 2 visar behörigheten till gymnasiet. En högre andel elever är behöriga till
de olika programmen 2015 än 2014.
Skolan arbetar ständigt med att fördela resurser och utveckla metoder för en
ökad måluppfyllese. En jämförande studie i tre olika studier (Helleberg, 2005,
2007, 2009) visar att Bräntbergsskolans elever klarar sig mycket bra på gymnasieskolan. Det visar även kommunens undersökning Bräntbergsskolans kunskapsresultat – statistikunderlag åk 9 (2012), där betyg i åk 9 och på de inledande A-kurserna på gymnasiet jämförts.
För att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning har skolan de senaste åren arbetat med pedagogiska planeringar innehållande bedömningsmatriser, haft nätverksträffar dels på den egna skolenheten och dels med lärare från
en närliggande 6-9-skola, använt resultatet från de nationella ämnesproven vid
betygssättning, haft kompetensutveckling kring formativ bedömning och deltagit i de ämnesnätverk som funnits i kommunen. Över 80 % av Bräntbergsskolans lärare angav i uppföljningen av skolans beslutade åtgärder i maj att de
använder pedagogiska planeringar i alla ämnen och årskurser. Skolverkets omrättning av nationella prov i svenska (2012) visade att Bräntbergsskolan hade
bedömt en markant högre del av delproven högre än omrättarna, varför skolan
läsåren därefter i högre grad möjliggjort för lärare att samrätta prov. Det har
4
skett i svenska, engelska och SO VT -15, medan en lärare har rättat proven i
matematik och i NO-ämnet fysik som tilldelades skolan den terminen och därefter lyft sambedömningsfrågor med resterande MaNO-lärare.
Bräntbergsskolan har ett aktivt elevhälsoarbete med elevhälso- och
likabehandlingsteam. Elevhälsofrågor behandlas kontinuerligt i arbetslagen.
Varje termin har elever, vårdnadshavare och mentor ett utvecklingssamtal.
Elevcafeterian har pga. det ekonomiska läget inte varit i drift mer än några
veckor läsåret 14/15. Idrottsföreningen Skol-IF, med egen styrelse, har under
läsåret letts av en idrottslärare.
Eleverna representeras av elevråd, elevskyddsombud och kamratstödjare som
deltar i skolans olika arbetsgrupper. I skolrådet, som träffas två gånger per termin, ingår föräldrarepresentanter från alla klasser, representanter för elever och
personal samt rektorerna. Det är ett viktigt forum för skolan där föräldrarna får
information om skolans mål och ämnenas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav, skolans sätt att arbeta, förändringar och resultat. Det sker som en
pedagogisk debatt mellan skolans representanter och förtroendevalda i skolrådet. Kallelser utgår via mail och via skolans hemsida där även skolrådets protokoll läggs ut. Via skolrådet deltar vårdnadshavarna i kvalitetsarbetet. För att
möjliggöra en jämförelse över tid genomför Bräntbergsskolan, men tillstånd av
Skolinspektionen, en vårdnadshavarenkät, med samma frågor som Skolinspektionen använde i sin enkät på skolan VT -12.
Figur 3 Resultat av vårdnadshavarenkät
Figur 3 visar att resultatet har ökat på många områden jämfört VT-14. Skolan
har prioriterat trygghet och studiero, men resultatet för frågeområdena grundläggande värden på skolan och trygghet har sjunkit sedan VT -12.
Kvalitetsrapporten baseras på styrdokumenten, Skollagen (2010:800), Skolförordningen (SFS 2011:185) läroplanen, Lgr11, Skolverkets Allmänna råd för
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012), Skolverkets Allmänna rådför arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” (2014) och Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete – för
skolväsendet (2012) samt i början av läsåret För- och grundskolenämndens
uppdragsplanemål 2013-2015 för Umeå kommun, men vid upprättandet av
åtgärder inför läsåret 15/16 har utgått från revideringen av uppdragsplanemålen
5
2015. Resultaten för hur väl skolan har nått de nationella målen för utbildningen grundar sig på elevenkäter för åk 7-9 här benämnda E -09, E -11, E -13, E 15, den kommunövergripande enkäten UNGA 2010 och UNGA 2014, benämnda E -10 respektive E -14, Bräntbergsskolans trivselenkät benämnd T -08,
T- 09, T VT -11, T HT -11, T VT -12 och T VT-13, T HT -13, T VT -14, T HT
-14 och T VT -15, Skolinspektionens vårdnadshavarenkät VT -12 för Bräntbergsskolan 7-9 benämnd VH VT -12, Bräntbergsskolans vårdnadshavarenkät
VH VT -13, VH VT -14 och VH VT -15 baserade på Skolinspektionens frågor,
nationella prov och betyg i framför allt årskurs 9 2009-2015, skolbibliotekariens uppföljning 11/12-14/15, uppföljning av modersmålsundervisning och studiehandledning samt skolpersonalens medarbetarenkät, benämnd MAE -11,
MAE -12 och MAE -14. Därutöver består underlaget dels av information i
Skolverkets nationella uppföljningssystem SIRIS (2015) och SALSA (2015)
och av information från elevhearings och skolråd, observationer av undervisningen samt av bedömningar gjorda av skolans personal och skolledning. Pga.
att statistik kan ha tagits ut ur exempelvis betygs- eller elevregistreringsprogram vid olika datum kan sifforna skilja sig åt mellan vissa tabeller och figurer.
Bräntbergsskolan har gemensamma mål för skolan. Utgångspunkten för dessa
är För- och grundskolenämndens uppdragsplanemål (2013-2015). Ett utvärderingsinstrument har utarbetats av ledning och personal. Det ligger till grund för
delar av personalens utvärderingar. I utvärderingsinstrumentet förs resultat från
ovanstående enkätmätningar, intervjuer, dokumentanalyser och observationer
in. Personalen deltar i bedömning, analys och åtgärdsformulering samt i beslut
om det slutliga innehållet i kvalitetsrapporten. I syfte att utvärdera verksamheten på individ-, grupp och enhetsnivå utvärderas elevernas och ämneslagens
resultat, arbetslagens ämnesövergripande arbete och det övergripande arbetet
på enhetsnivå varje termin.
De beslutade åtgärderna för läsåret 14/15 har under året följts upp tre gånger
via enkätsystemet esMaker. Se vidare resultatsammanställning för de utvärderingarna i kommande kapitel. Personalen påbörjade i juni 2011 ämnesvisa utvärderingar med analys av respektive ämnes betygsresultat och gav därefter
förslag på åtgärder för att öka såväl andelen elever som når målen i ämnet som
andelen elever som nått de högre betygen. Dessa utvärderingar har gjorts i januari och juni sedan införandet och arbetssättet bedöms nu vara implementerat.
Bräntbergsskolan har varit certifierad av Skolverket för arbetet med hållbar
utveckling och skolan har påbörjat en ny ansökan. Via klassråd, elevråd och
elevskyddsombud kan eleverna påverka sin fysiska miljö. Föräldrar kan lämna
synpunkter via föräldramöten och skolråd. Internkontroll med skyddsronder,
där elever deltar genomförs regelbundet. Elevskyddsombuden träffar kontinuerligt skolans skyddsombud, rektor eller arbetsplatsombudet för att följa upp
skolans fysiska miljö. Elevskyddsombuden deltar även i olika arbetsgrupper på
skolan och i kommunen. Kommunens ungdomsombud utbildar elevskyddsombuden och elevrådet och besöker enskilda klasser.
Eleverna deltar i kvalitetsarbetet genom att i olika mätningar, exempelvis enkäter och elevhearings, besvara frågor om utbildningen. Med utbildning avses
såväl undervisning som fysisk och psykisk arbetsmiljö. Resultatet av uppföljningar och utvärderingar kommuniceras med eleverna via såväl elevrepresentativa grupper som via mentorer. Eleverna får inför revidering av planer och be-
6
slut om åtgärder kommentera resultatet av uppföljningar i mentorsgrupper,
elevrepresentativa grupper och på klassråd. Kvalitetsdokumentation läggs ut på
skolans hemsida i mitten av september varje år.
Resultat från diagnoser och bedömningar återkopplas via skolområdeschefen
till lärare i årskurs 6 i syfte att stärka den röda tråden i ett F-16-perspektiv. Övriga resultat återkopplas av rektor till mentorer. Även arbetsprocessen med
anmälan om särskilt stöd, utredning inför beslut om åtgärdsprogam, beslut om
åtgärdsprogram, upprättande av åtgärdsprogram och utvärdering av desamma
på individ-, klass- och skolnivå dokumenteras digitalt. Mentorer och ämneslärare följer upp elevresultat och ev. behov av stöd på individ- och gruppnivå i
samråd med rektor. Resultaten sammanställs övergripande på individ-, klassoch skolnivå. Av sekretesskäl redovisas inte alla dokumenterade resultat här.
Bräntbergsskolans utgångspunkt generellt sett är att skolans olika verksamheter
minst bör erbjuda en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med svar på
minst 40 % i alla undersökningar för att inte området ska anses vara i behov av
en prioriterad åtgärd. I kommande kapitel används begreppen styrkor och
svagheter. Med styrka avser skolan i huvudsak svar på över 80 %, men vid
enskilda frågor är endast 100 % gott nog. Styrkor motsvarar mycket
god/mycket tillfredsställande kvalitet. Med svagheter, dvs. utvecklingsområden
med otillfredsställande kvalitet, avser skolan resultat på under 20 %. För svagheter har skolan haft som rutin i årets kvalitetsarbete att upprätta åtgärder för
ökad måluppfyllelse. För resultat mellan 20-40 % har åtgärder upprättats där så
ansetts behövligt. Svar på mellan 40-80 % betyder i huvudsak tillfredsställande
kvalitet/måluppfyllelse. I elevenkäten för åk 7-9 anser skolan att det i vissa
frågor är en styrka om resultatet ligger mer än tre procentenheter över kommunresultatet och en svaghet om det är mer än tre procentenheter under. Resultat däremellan bedöms som god kvalitet/tillfredsställande på frågor som inte
kräver 100 % andel nöjda brukare för att motsvara tillfredsställande kvalitet.
Figur 4 visar de olika områdena i 7-9-enkäten. I kommande kapitel har enkäten
legat som underlag för analyserna inom varje område.
Figur 4 Översikt av 7-9-enkäten
7
Förutsättningar
Närmiljö, fysisk miljö och bakgrundsfaktorer
Bräntbergsskolan byggdes 1971. Skolan ligger i Mariehemsområdet och gränsar till Mariehemsängarna och grönområdet Stadsliden. I skolans närhet finns
tillgång till stora gräsytor, grus- och konstgräsfotbollsplaner, slalombacke,
motionsspår och Nydalasjön. Skolgården består till största delen av asfaltytor
som gränsar till bostadsområden med varierad bebyggelse. Utemiljön används i
viss utsträckning i undervisningen. Trafikmiljön i området är reglerad och det
finns gott om gång- och cykelbanor. De flesta eleverna går eller cyklar till skolan. Ett antal elever åker buss och ett fåtal skoltaxi. En busshållplats finns alldeles i anslutning till skolan och en viadukt leder dit. Elevernas skolvägar är
därför relativt säkra ur trafiksynpunkt.
Skolans har en huvudbyggnad med två flygelbyggnader och en idrottshall som
kan delas till två mindre hallar. I huvudbyggnaden finns skolledning, administrativ personal, vaktmästare, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och ett
större personalrum. Huvudbyggnaden har under läsåret fått nya golv och ommålade väggar. I personalrummet har låsbara personalskåp och en bildprojektor installerats. I en av flygelbyggnaderna finns matsal och elevcaféteria. I den
andra ligger skolbiblioteket, inrymt i filialen Mariehemsbiblioteket. Lokalerna
är i huvudsak anpassade för den utbildning som bedrivs. Arbetslagen har lokaler för SO, matematik och språk i anslutning till elevskåp och lärarnas arbetsrum. De fem NO-salarna ligger på övervåningen i en av flygelbyggnaderna.
Varje sal är utrustad för ett till två av ämnena biologi, fysik och kemi plus teknik. Salar för praktiskt-estetiska ämnen är utspridda i flygelbyggnaderna.
Skolan har elever från olika kulturer, med olika traditioner och modersmål. Ca
8 % av eleverna läste sva läsåret 14/15. Andelen flickor var 46 %.
Läromedel, material, datorer och pedagogisk utrustning
Tillgången och kvaliteten på läromedel är god. Digitala läromedel införs successivt. I stort sett alla salar har takmonterad projektor och stationär dator.
Några salar har interaktiva tavlor. Datasalens 30 stationära datorer, ungefär
hälften Mac- och hälften PC, har i och med införandet av en dator per elev använts mer sällan, varför ett antal datorer har flyttats ut till ämnessalar. Skolan
ser under läsåret 15/16 över datasalen. Lånedatorer finns att tillgå när elevdatorer är på service. Skolan har trådlöst nätverk. Elever i behov av särskilt stöd får
utbildning i IT-baserade hjälpmedel samt tillgång till bibliotekets utbud av
ljud- och talböcker samt möjlighet att via biblioteket få användare för egen
nedladdning av talböcker på TPB, talboks- och punktskriftsbiblioteket. All
pedagogisk personal har en bärbar dator. De flesta har fullföljt den praktiska
IT- och medieutbildningen, PIM, på nivå 3. Ett fåtal lärare har nått nivå 4-5.
Skolan har digital foto- och filmutrustning, interaktiva tavlor, iPods och iPads.
Elevers närvaro har tom läsåret 14/15 registrerats dagligen i programmet Skola
24. E-postfunktionen i programmet har möjliggjort för vårdnadshavare som
ansökt om konto att få ett automatiskt mail om ev. ogiltig frånvaro under skoldagen och bekräfta att han/hon tagit del av informationen. Vårdnadshavare
som inte har haft e-posten inlagd i Skola24 har kontaktats av mentor samma
8
dag ogiltig frånvaro uppstått. Vid vikariat har närvaron registrerats i Skola24
av en personal på skolan vilket säkerstället en daglig rapportering. Från höststarten 2015 flyttas frånvarohanteringen in i lärplattformen Lärum, precis som
dokumentationen kring utvecklingssamtalsprocessen. Vårdnadshavare loggar
in i plattformen via Bank-ID och registrerar själva sin e-post där och får på vis
information om ev. frånvaro alternativt via mentor. Umeå kommun har en åtgärdstrappa vid ogiltig frånvaro. Tabell 2 visar antal elever med högre frånvaro
än 20 % och antal elever med mer än 20 % ogiltig frånvaro.
Tabell 2 Elevfrånvaro
Läsår
14/15
13/14
12/13
11/12
Antal elever med högre
frånvaro än 20 %
24
29
21
15
Antal elever med mer än
20 % ogiltig frånvaro
4
9
6
5
Skolbibliotek
I en av Bräntbergsskolans flygelbyggnader ligger Mariehemsbiblioteket, som
är ett kombinerat när- och skolbibliotek. Skolbibliotekarien delar sin tjänst
mellan fyra skolor, varav Bräntbergsskolan är den enda 7-9-skolan. De övriga
tre skolorna har varsitt mindre skolbibliotek. På närbiblioteket finns ytterligare
tre bibliotekarier som jobbar både mot allmänhet och skola. Skolan har möjlighet att boka in klassbesök från kl. 08.00 varje dag och eleverna kan nyttja
biblioteket både under skoltid och fritid. Under läsåret 14/15 har Mariehemsbiblioteket sett en kraftig ökning av både utlån och besökare.
Skolbiblioteksplan
Under läsåret 14/15 arbetade skolan enligt skolområdets skolbiblioteksplan,
byggd på kommungemensamma riktlinjer för skolbiblioteksverksamhet. Riktlinjerna bygger i sin tur på Lgr11 och andra styrdokument. Planen presenterar
ett utbud av aktiviteter där pedagoger kan samarbeta med skolbiblioteket inom
två områden, läsfrämjande verksamhet och informationssökning/källkritik. Det
finns en motsvarande skolbiblioteksplan för F-6 i skolområdet som anknyter
till planen för högstadiet. De samarbeten som pedagogerna efterfrågat har genomförts. Exempel på dessa är följande:
Introduktion: Genomförs i början på höstterminen med alla sjuor för att de ska
känna sig trygga i biblioteket och lära sig hitta den litteratur de behöver. Under
åk 6 bjuds eleverna in i samband med att de besöker skolan för språkval och
hemkunskap.
MIK - Källkritik och informationssökning: Ämnesövergripande arbetsområde
idrottsskador i åk 8: Bibliotekarien har haft genomgångar i informationssökning för alla elever i åk 8 med fokus på ämnet och i samband med detta även
haft pass i källkritik. Under höstlovet höll skolbibliotekarien i en fortbildning i
ämnet för skolans pedagoger.
Läsfrämjande arbete: Under vårterminen har pass om litterära genrer hållits.
9
Talböcker: Elever med läshinder får information om talböcker och nedladdning
av böcker från MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. Skolbibliotekarien
ingår sedan 2015 i MTM:s referensgrupp för talböcker och skolbibliotek.
Föräldrakontakt: Skolbibliotekarien medverkar i höstterminens första föräldramöte i åk 7 och biblioteket håller öppet under Öppet hus. Under läsåret har
bloggen skolbibmarie.wordpress.com skapats för att ge föräldrar och pedagoger ökad insyn i verksamheten.
Figur 5 Biblioteksverksamhet
Figur 5 visar att andelen elever som besöker biblioteket varje dag återigen ökar
efter att ha sjunkit rejält mellan VT -12 och VT -13.
Personella resurser
Yrkeskategorier och personalens utbildning
Bräntbergsskolan hade 35,15 heltidstjänster läsåret 14/15, varav 2 rektorer. En
rektor har tom VT -15 varit skolområdeschef på halvtid. Rektorerna har pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Tabell 3 visar fördelningen av antal tjänster i snitt under läsåret.
Tabell 3 Fördelning av tjänster
Kategori
Rektorer och
skolområdeschef
Lärare
Fritidsledare
Personal i
Aspergergruppen
Personal i Resursklassen
Vaktmästare
Studie- och yrkesvägledare
Elevassistent
Totalt
Antal
tjänster
lå 10/11
2,00
Antal
tjänster
lå 11/12
2,20
Antal
Antal
tjänster tjänster
lå 12/13 lå 13/14
2,00
2,00
Antal
tjänster
lå 14/15
2,00
29,50
1,00
5,31
26,05
1,00
6,29
26,29
1,00
6,90
22,08
0,50
8,05
20,92
0,00
7,83
2,00
2,00
2,00
2,38
2,00
0,75
1,00
0,75
0,75
1,00
0,80
1,00
0,40
1,00
0,40
1,00
42,56
1,10
40,59
1,00
40,99
1,00
37,41
1,00
35,15
10
Tabell 4-5 redovisar personalstatistik de senaste fyra åren för skolan med snittet i kommunen och rikssnittet som jämförelse. Uppgifterna är insamlade 15
okt och avser personal som fanns på skolan vid mättillfället. Observera att om
uppgiften baseras på färre än 10 individer, dubbelprickas den i tabellerna. Då
visas två prickar (..) i stället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) i stället
för utfall. I tabell 4-5 nedan redovisas siffror kopplade till de två olika rektorernas ansvarsområden, Bräntbergsskolan 1 och 2, en följd av ett nytt inrapporteringssystem för statistik per rektor/skolenhet.
Tabell 4 Personal Bräntbergsskolan 1 lå 11/12-14/15
Tabell 5 Personal Bräntbergsskolan 2 lå 13/14-14/15
Under läsåret har skolan haft behöriga lärare på nästan alla längre vikariat. Det
förekommer dock att lärare undervisar i ämnen de inte har utbildning för. Skolan strävar alltid efter ämnesbehörighet.
Skolan har tillgång till psykolog och talpedagog via det kommunala elevhälsoteamet och speciallärare via skolområdets pedagogiska team. På skolan arbetar
en studie- och yrkesvägledare, SYV, som både vägleder elever inför val av
framtida utbildnings- och yrkesverksamhet och organiserar elevernas PRAO.
Läsåret 14/15 hade årskurs 9 PRAO på höstterminen och fick information från
både kommunala skolor och friskolor i september 2014 då studie- och yrkesvägsledare besökte Bräntbergsskolan och informerade om sina program via en
föreläsning och bokbord. Årskurs 8 hade PRAO på vårterminen.
11
Figur 6 Utvärdering studievägledare
Figur 6 visar resultatet på frågorna i elevenkäten för åk 7-9 angående studievägledare. Andelen som fått information och vägledning om studie- och yrkesval är enligt 7-9-enkäten 60 %, vilket stämmer bra överens med att studievägledaren har informerat åk 9 under VT -15 och åk 8 under v. 17. Andelen elever
som haft enskild kontakt med vägledaren är 40 %, vilket även det stämmer bra
med att alla elever i åk 9 har erbjudits enskilda samtal. En hög andel elever är
nöjd/ganska nöjd med bemötande från, och hjälp av, studievägledaren.
Personalomsättning, -frånvaro och tillgång/principer för anlitade vikarier
Under de senaste tio åren har Bräntbergsskolans personalomsättning varit hög,
mycket beroende på att flertalet av de lärare som arbetat 30-40 år på skolan
gått i pension. Även omsättningen på rektorstjänsterna har varit hög. Tabell 6
visar genomsnittlig sjukfrånvaro.
Tabell 6 Genomsnittlig sjukfrånvaro
Läsår
14/15
13/14
12/13
11/12
10/11
09/10
Genomsnittlig
sjukfrånvaro i %
4,5
3,1
5,8
4,9
2,3
2,6
Skolan har deltagit i en undersökning där Umeå kommun tittar på arbetsbelastningen för lärare i åk 7-9. Ledarlaget i skolområdet har redovisat sin uppfattning om insatser för att minska arbetsbelastningen för all pedagogisk personal i
området för Susanne Tidlund. Fördjupade intervjuer och en enkät kommer att
genomföras med slumpvis utvald personal i kommunen för att få syn på vad
som genererar ökad arbetsbelastning.
Skolan har haft en god tillgång på behöriga korttidsvikarier. Principen för vikariat är att alla vikariat tillsätts, framför allt genom vikarier utifrån, men det förekommer att lärare vikarierar för varandra.
12
Kompetensutvecklingsinsatser
Resursen för personalens kompetensutveckling har de senaste åren varit god.
Vissa insatser har finansierats av centrala medel. Varje medarbetare har under
läsåret 14/15 kunnat disponera en summa för individuell kompetensutveckling.
Summan har kunnat nyttjas till exempelvis föreläsningar eller litteratur. Det
under kalenderåret 2013 påbörjade PRIO-projektet har fortsatt. Personalen har
arbetat med effektiva möten, samplanering och coachning.
Ett flertal individuella kompetensutvecklingsinsatser har genomförts i enskilda
ämnen och personalen hade möjlighet att delta i ämnesfortbildningsdagar på
Umeå universitet under v. 44. Personalen i Aspergergruppen har varit på en
studieresa till Stockholm och gjort studiebesök samt lyssnat på föreläsningar.
Personalen har lyssnat på Lena Andersson angående hur man kan jobba för att
stärka bemötande och undervisning av flerspråkiga elever.
I personalens medarbetarenkät 2011, 2012 och 2014 besvarades frågor angående kompetensutveckling. Figur 3 visar en jämförelse för hela blocket frågor
om kompetensutveckling mellan Bräntbergsskolans personal, För- och grundskolan i Umeå kommun och Umeå kommun totalt sett. Skalan är 1-6 där 1 omräknat i procent blir 17 % och 2 33 %. Frågor med värdet 1 avser skolan att
prioritera åtgärder för. Svarsfrekvensen var 66,7 % 2011 och 88,6 % 2012 och
89,5 % 2014. Bräntbergsskolans värden ökade 2014 och låg i nivå med hela
Umeå kommun, men något under För- och grundskolan i Umeå kommun.
Figur 7 Kompetens och utveckling – jämförelse Bräntbergsskolan, För- och grundskolan
Umeå kommun och Umeå kommun 2011, 2012 och 2014
Figur 8 Kompetens och utveckling Bräntbergsskolan 2011, 2012 och 2014
13
Figur 8 visar resultatet på ett antal specifika frågor inom området kompetens
och utveckling på Bräntbergsskolan i MAE. Resultat från För- och grundskolan i Umeå kommun och för hela Umeå kommun saknas i enkätredovisningen
vilket omöjliggör jämförelser med andra verksamheter.
Ledningsresurs
Skolan har läsåret 14/15 haft två rektorer, varav den ena även varit skolområdeschef för Marie skolområde och rektor för ett av arbetslagen för åk 7-9 och
den andra är rektor för de två kommunövergripande verksamheterna Aspergergruppen och Resursklassen samt skolans två övriga arbetslag för åk 7-9.
En lärare har haft hand om det systematiska kvalitetsarbetet och sammanställningen av denna kvalitetsdokumentation. Läraren är legitimerad lärare och har
en filosofie magisterexamen i utbildningsledarskap.
Läsåret 12/13 genomfördes en organisationsförändring för att tydliggöra skolans vision och förbättra kommunikationen mellan ledning och personal. Utifrån visionen utarbetar skolan inför varje läsår en pedagogisk planering för
enheten med mål och arbetsprocesser för en ständigt ökad måluppfyllelse. Genom verksamhetsbesök av rektor och genom att lärare besöker varandras lektioner skapas förutsättningar för pedagogiska diskussioner och en ökad förståelse för sambandet mellan insats och resultat.
Figur 9 Ledarskap - jämförelse Bräntbergsskolan, För- och grundskolan Umeå kommun och
Umeå kommun 2011, 2012 och 2014
I medarbetarenkäten, MAE, ingick frågor om ledarskap. I figur 9 jämförs resultatet från Bräntbergsskolan, För- och grundskolan i Umeå kommun och Umeå
kommun totalt sett. Värdena för Bräntbergsskolan avser det samlade resultatet
för de båda skolenheterna Bräntbergsskolan 1 och 2. Åren 2011 och 2012
fanns endast en enhet. Bräntbergsskolans värden har ökat jämfört med 2011
och 2012, men ligger fortfarande en bra bit under värdena för För- och grundskolan och Umeå kommun, vilka har legat i princip oförändrade.
14
Figur 10 Ledarskap Bräntbergsskolan 2011, 2012 och 2014
Figur 10 visar detaljfrågorna inom området ledarskap. Bräntbergsskolan arbetar vidare enligt en handlingsplan för medarbetarenkäten.
Miljö för utveckling och lärande, normer och värden samt
elevers ansvar och inflytande
Måluppfyllelse och resultat
Mål i för- och grundskolenämndens uppdragsplan för 2013-2015:
En skola för alla där barn- och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och
hörda bekräftas, vilket innebär att:




barn och ungdomar i förtroendefulla relationer erövrar kunnande om demokrati, utvecklas och lär
det råder nolltolerans mot all diskriminering och kränkande behandling
alla förskolor och skolor arbetar efter en väl förandrad likabehandlingsplan
förskolan och skolan samverkar med viktiga aktörer för barnets/elevens bästa
till goda lärandemiljöer tillgodoses, vilket innebär att:




barn och ungdomar har inflytande över sin arbetsmiljö och sitt lärande och upplever
en positiv arbetsmiljö
arbetssätt och arbetsformer anpassas och varieras utifrån det kompetenta barnets/elevens intressen, behov och förutsättningar
olikheter ses som en tillgång och möjlighet
barn och ungdomar upplever arbetsro
Enhetens egna beslutade åtgärder för läsåret 14/15







eleverna tränas i att argumentera och i att motivera sina åsikter
skolan upprättar ett organisationsträd över elevinflytandet i början av
läsåret
eleverna får information om sina rättigheter och skyldigheter vad gäller
elevinflytande
eleverna får information om vad de kan påverka
i slutet av läsåret summeras vad eleverna har varit med och påverkat
eleverna deltar vid upprättandet av likabehandlingsplanen och planen
mot kränkande behandling
likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling förankras
vid höstterminsstarten
15











likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling aktualiseras löpande under läsåret
personalen tar ställning mot kränkande behandling
personalen arbetar efter rutiner för att utreda, dokumentera och åtgärda
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid incidenter
elevernas arbetsmiljö är en stående punkt på klass- och elevråd
lärare planerar arbetsområden tillsammans
tid till fördjupning och färdigställande av uppgifter planeras in inom
ramen för ordinarie undervisning
ordningsreglerna förankras
ordningsreglerna repeteras kontinuerligt
närvarokontroll görs när undervisningen har kommit igång
stora ämnesområden delas upp i delmoment
lärarledarskapet är tydligt
Alla beslutade åtgärder har följts upp. Ett antal av åtgärderna följdes upp och
utvärderades av rektor. Resultatet av de åtgärderna redovisas i tabell 7. Övriga
åtgärder ingick i en personalenkät. Se figur 11.
Tabell 7 Av rektor uppföljda och utvärderade åtgärder
Åtgärd
Skolan upprättar ett organisationsträd över
elevinflytandet i början av läsåret
I slutet av läsåret summeras vad eleverna
har varit med och påverkat
Eleverna deltar vid upprättandet av likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling
Resultat
Genomfört via elevrådet, men i
form av en modell.
Genomfört i elevrådet.
Genomfört genom arbetet med
kamratstödjare, elevhearing,
trygghetsvandring och trivseloch 7-9-enkäten.
Återstående beslutade åtgärder för läsåret 14/15, vilka inte hade direkta ja/nejsvar, utvärderades tre gånger under läsåret via skalfrågor, där 1 var lägst
värde (genomfört i mycket låg grad) och 4 högst (genomfört i mycket hög
grad). Informationen har använts i analysen inför beslut om åtgärder till läsåret
15/16.
Figur 11 Beslutade åtgärder för läsåret 14/15
16
Figur 11 visar personalens uppföljning av beslutade åtgärder för läsåret 14/15.
Åtgärden att löpande aktualisera likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ligger vid alla tre mätningarna under 75 %, vilket kan kopplas till området normer och värden nedan.
Miljö för utveckling och lärande
Skolmiljön ska präglas av trygghet och studiero. Ordningsreglerna följs upp
via trivselenkäten och likabehandlingsteamets uppföljning. I början av höstterminen revideras ordningsreglerna med alla klasser och finns i alla klassrum.
En kommungemensam enkät om hela elevens utbildning genomförs vartannat
år i åk 7-9, även kallad 7-9-enkäten. Bilaga 2 visar resultaten från 2015 i tabellformat. Här presenteras resultaten i figurform för att underlätta analysen.
Figur 12 Miljö för utveckling och lärande
Figur 12 visar resultatet från 7-9-enkäten inom området miljö för utveckling
och lärande. Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen gällande
trygghet, trivsel, arbetsro, positiv/trevlig stämning på lektionerna, beröm för
något bra och att arbetet kommer igång direkt vid lektionsstart. Studieron behöver öka då värdet ligger på 71 %. Skolans styrkor är områdena trygghet och
trivsel. Lägst andel nöjda elever, 53 %, återfinns på frågan om eleven får beröm för något bra den gjort. Värdet har dessutom successivt sjunkit på skolnivå
de senaste tre åren. På frågan om eleverna får tillräckligt med tid för skolarbetet har värdet sjunkit markant år för år de år mätningarna genomförts och skolan ligger på 57 % 2015 vilket även är fem procentenheter under Umeå kommuns nivå, varför området bedöms som en svaghet.
17
Figur 13 Studiero
Trivselenkäten visar enligt figur 13 att resultaten på frågor om studiero inte når
upp till minst 80 %, varför skolan fortsatt har det som en prioriterad åtgärd och
lägger in det som ett arbetsområde under läsåret 15/16.
Skolan hade som beslutad åtgärd att ordningsreglerna skulle repeteras regelbundet. I figur 11 ovan syns att ca 77 % av lärarna angav i slutet av läsåret att
de genomfört åtgärden. Åtgärden att ta upp frånvaro en bit in på lektionerna i
stället för att ta tid till detta i början av dem är genomförd av minst 80 % av
lärarna under hela läsåret, något som anses som en styrka, men värdet har
sjunkit successivt. Endast 62 % av eleverna anser att arbetet kommer igång vid
lektionsstart. Se även nedan under normer och värden. Skolan bör, genom
elevhearings och lektionsobservationer inom ramen för coachning, undersöka
vilka orsakerna till varför arbetet inte kommer igång vid lektionsstart.
Bräntbergsskolan har utifrån För- och grundskolenämndens uppdragsplanemål
2013-2015 beskrivit dessa mer ingående i Bräntbergsskolans pedagogiska planering. Alla mål och metoder för genomförande finns formulerade i dokumentet. Personalen har utvärderat den pedagogiska planeringen med resultat, grad
av måluppfyllelse/genomförande samt gett förslag på åtgärder inför lå 15/16.
Se tabell 8 nedan. Axelrubriker saknas i figurerna i tabellen av utrymmesskäl.
X-axlar avser använt mätinstrument och y-axlar procent. Fler liknande tabeller
redovisas i kommande kapitel.
Grad av måluppfyllelse/genomförande värderas i en skala från 1-5 där:
1 = målet/genomförandet nått i mycket låg grad = otillfredsställande kvalitet/måluppfyllelse =
svaghet/utvecklingsområde = åtgärd krävs
2 = målet/genomförandet nått i låg grad = i vissa fall otillfredsställande kvalitet/måluppfyllelse
= svaghet/utvecklingsområde = åtgärd krävs
3 = målet/genomförandet nått i ganska hög grad = tillfredsställande kvalitet/måluppfyllelse
4 = målet/genomförandet nått i hög grad = tillfredsställande kvalitet/måluppfyllelse
5 = målet/genomförandet helt uppfyllt = mycket god/mycket tillfredsställande kvalitet = styrka
18
Tabell 8 Bräntbergsskolans mål för området miljö för utvekling och lärande
Mål
Alla är
trygga på
Bräntbergsskolan
Alla trivs på
Bräntbergsskolan
Resultat
Grad av måluppfyllelse
Låg
Hög
1 2 3 4X 5
1
2
3
4X
5
Att arbeta vidare
med
19
Eleverna har
arbetsro
1
2
3X
Eleverna har
en positiv
arbetsmiljö
1
2
3
Eleverna har
tilltro till sin
egen förmåga
1
2
3X
4
5
4X
5
4
5
Ordningsreglerna
hålls levande.
Gemensamma och
förankrade konsekvenser finns.
Det positiva kommuniceras.
Lärarledarskapet
och lektionsstrukturen (syfte och mål)
är tydlig för eleverna.
Lärarna ger eleverna
information om vad
som krävs för att nå
nästa betygssteg.
Vi bygger upp deras
självförtroende
genom enskilda
samtal.
Vi har en positiv
förväntan på att
eleverna lyckas.
20
Eleverna har
tillräckligt
med tid för
skolarbetet
1
2
3X
4
5
Stora ämnesområden delas upp i
delmoment.
Eleverna informeras
om avsatt tid för
arbetsområdet.
Vi arbetar ämnesövergripande där det
är möjligt.
Bedömning
Styrkor och svagheter inom miljö för utveckling och lärande:
Skolans styrkor inom miljö för utveckling och lärande är områdena trygghet
och trivsel. Däremot behöver skolan undersöka vilken form av återkoppling
elever vill ha på utfört arbete, se över hur elevernas tid till skolarbetet ska
räcka bättre, studieron genom att bl.a. repetera ordningsreglerna regelbundet
och analysera orsakerna till varför arbetet inte kommer igång vid lektionsstart.
Lektionsstrukturen med mål- och syftespresentation behöver tydliggöras i början av lektionerna, studieron behöver öka och eleverna behöver få tydlig information om avsatt tid för det aktuella ämnesområdet.
Normer och värden
Figur 14 Normer och värden
Figur 14 visar resultatet från 7-9-enkäten inom området normer och värden.
Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen gällande att ordningsreglerna är kända, att vuxna visar att det inte är tillåtet att kränka/hota och att elever, lärare eller vuxna inte har hotat elever. Eftersom frågan om ordningsreglerna är kända ligger på över 80 % bedöms det som en styrka, men däremot
hade skolan, som angivits ovan en beslutad åtgärd att regelbundet repetera ordningsreglerna. 77 % av lärarna angav i maj att så gjort, varför åtgärden behålls.
För övriga tre områden är endast resultatet 100 % gott nog och anses därmed
vara svagheter. 4 procentenheter fler elever har 2015 blivit kränkta av elever/lärare/vuxna på Bräntbergsskolan jämfört med kommunen. Skolan arbetar
vidare enligt likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling och
behåller åtgärden att återaktualisera den löpande under året.
21
Tabell 9 Bräntbergsskolans mål inom området elevernas arbetsmiljö
Mål
Grad av måluppfyllelse
Låg
Hög
1 2 3 4X 5
Att arbeta vidare
med
Alla klasser går
igenom förslaget på
ny likabehandlingsplan och plan mot
kränkande behandling vid höstterminens start.
Planen återaktualiseras löpande under
läsåret.
Det råder
nolltolerans
mot all
diskriminering och
kränkande
behandling
1
2
3X
Skolan är fri
från diskriminering och
kränkande
behandling.
1
2
3
Likabehandlingsplanen
och planen
mot kränkande behandling är
förankrad
Resultat
4
5
Alla arbetar efter
rutiner för att utreda, dokumentera
och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling vid
incidenter.
.
4X
5
Alla arbetar efter
rutiner för att utreda, dokumentera
och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling vid
incidenter.
22
Eleverna
vågar stå för
sin åsikt
1
2
3X
4
5
Eleverna tränas i att
argumentera och
motivera sina
åsikter.
Vi arbetar med att
stärka elevernas
trygghet.
23
Eleverna
arbetar i
demokratiska
arbetsformer
1
2
3X
4
5
Eleverna utbildas i
demokratiska
rättigheter/möjligheter.
Vi tydliggör när
eleverna är med och
påverkar.
Vi tydliggör vad
eleverna kan påverka.
Likabehandlingsarbetet
Skolan har valt att sammanföra likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling till en plan med namnet Bräntbergsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Här nedan benämns den planen även
plan. Planen har utvärderats i likabehandlingsgruppen och likabehandlingsgruppen har träffat kamratstödjarna från varje arbetslag för en elevhearing.
Umeå kommuns 7-9-enkät genomfördes VT -15. Skolans trivselenkät har genomförts varje termin och resultaten har kommunicerats med klasserna på
mentorstid samt vid elevhearing. Elevernas åsikter kring resultatet har återkopplats till likabehandlingsgruppen för att möjliggöra för eleverna att delta i
upprättandet av den nya planen för 15/16. Skolan har VT -15 genomfört en
vårdnadshavarenkät. På skolrådet har vårdnadshavarna fått information om den
elevenkät som är genomförd. Vårdnadshavarna har där haft ytterligare möjlighet att delta i likabehandlingsarbetet.
Utvärderingen av likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling
visade att information om planen har skett på föräldramöten, skolråd och via
Bräntbergsskolans hemsida. Föräldrarna har gett möjligheter att komma med
synpunkter på planen via mail och på skolrådet. Kurator och skolsköterska har
träffat kamratstödjarna flera gånger per termin. De vuxna elevstödjarna har
träffat kamratstödjarna flera gånger per termin. Rektorerna har förankrat planen hos all personal. Mentorerna har förankrat planen i sina mentorsgrupper
genom att visa en kortare version av likabehandlingsplanen och planen mot
kränkande behandling. Kamratstödjarna i årskurs 9 har uppmärksammats och
fått ett intyg på kamratstödjarinsatserna vid skolavslutningen. Elever har deltagit i utvärdering och kartläggningsarbete inför upprättande av nästa läsårs plan.
Skolsköterskan har erbjudit alla elever i årskurs 7 hälsosamtal. Elevhearings
har genomförts av rektorerna under vårterminen angående elevenkäten där
trygghet, trivsel och elevinflytande ingår. Kurator och skolsköterska har utbildat kamratstödjarna och pratat med klasserna om ordningsregler och värdegrundsfrågor. Trygghetsvandringar har gjorts för att kartlägga områden där
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan förekomma.
24
Resultatet av uppföljningen av likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling har använts vid upprättandet av planen för läsåret 15/16.
Planen läggs ut senast 21 september på skolans hemsida. I planen framgår
vilka åtgärder som ska genomföras under läsåret.
Bedömning
Styrkor och svagheter inom normer och värden:
Skolans styrkor är området ordningsreglerna är kända. Svagheten är kränkningar av elever/vuxna/lärare. Skolan arbetar vidare enligt likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling och återaktualiserar den löpande under året. Eleverna behöver i ökad grad delta vid upprättandet av planen. Alla
måste arbeta efter rutiner för att utreda, dokumentera och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid incidenter. Likabehandlingsteamet ska förbättra rutinerna för att följa upp och avsluta ärenden.
Elevers ansvar och inflytande
För att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning planerar elever och lärare tillsammans inför läsårsplaneringen, examinationssätt och arbetsmetoder.
Även inför kortare arbetsområden får eleverna delta i planeringen i varierande
grad utifrån ålder och mognad. Innehållet styrs av styrdokumentens centrala
innehåll och kompletteras med inslag av aktuella händelser och elevers egna
förslag. I slutet av arbetsområden görs ofta utvärderingar där elever kan
komma med förbättringsförslag. Genom klass- och elevråd har eleverna inflytande över större skolgemensamma områden.
Figur 15 Elevers ansvar och inflytande
Figur 15 visar resultatet från 7-9-enkäten inom området elevers ansvar och
inflytande. Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen gällande elevers deltagande i planering och utvärdering, däremot ligger både Bräntbergsskolan och kommunen 2015 markant under Bräntbergsskolans resultat från
2011 och 2013, något som kan förklaras av att under den tidigare Bräntisonsdagen, skolans val, ingick planering och utvärdering som hela pass på ca
30 minuter vardera en gång i veckan. Skolans saknar styrkor inom området. På
frågorna om lärarna bryr sig om vad eleverna säger, om eleverna får påverka
25
innehållet i klassrådet och om elevrådet fungerar bra når skolan inte 80 % och
ligger mer än tre procentenheter under kommunresultatet 2015, något som anses vara en svaghet.
Tabell 10 Bräntbergsskolans mål inom området elevers ansvar och inflytande
Mål
Eleverna har
inflytande
över sin
arbetsmiljö
Eleverna har
inflytande
över sitt
lärande
Resultat
Grad av måluppfyllelse
Låg
hög
1 2 3X 4 5
Att arbeta vidare
med
Elevernas arbetsmiljö är en stående
punkt på klass- och
elevråd samt kamratstödjarträffar.
1
Eleverna uppmärksammas på ett
tydligare sätt om
tillfällen när de är
med och påverkar.
Lärare och elever
planerar områden
tillsammans.
Lärare och elever
samverkar vid beslut
om redovisningsform.
Eleverna ges möjlighet att planera en
eller två skoldagar
per termin för att
jobba med rester/fördjupning.
2
3X
4
5
26
Ovanstående fråga byttes ut VT -14 mot:
Eleverna har
tilltro till sin
egen förmåga
1
2
3X
4
5
Lärarna ger eleverna
information om vad
som krävs för att nå
nästa betygssteg.
Vi bygger upp deras
självförtroende
genom enskilda
samtal.
Vi har en positiv
förväntan på att
eleverna lyckas.
Eleverna har
ett varierat
arbetssätt
1
2
3X
4
5
Eleverna uppmärksammas på ett
tydligare sätt om
tillfällen när de är
med och påverkar.
Lärare och elever
planerar områden
tillsammans.
Lärare och elever
samverkar vid beslut
om redovisningsform.
1
2
3
5X
Vi arbetar med
samplanering mellan
skolans verksamheter.
Skolans olika
undervisningsverksamheter
samverkar
Elever i särskilda undervisningsgrupper samverkar i vissa
ämnen med sin vänklass.
4
27
Bedömning
Styrkor och svagheter inom området elevers ansvar och inflytande:
Skolans saknar styrkor inom området elevers ansvar och inflytande. På frågorna om lärarna bryr sig om vad eleverna säger, om eleverna får påverka innehållet i klassrådet och om elevrådet fungerar bra ligger skolan mer än tre
procentenheter under kommunresultatet 2015, något som anses vara en svaghet. Elever behöver uppmärksammas på när de kan vara med och påverka.
Sammanfattande bedömning
Skolans styrkor inom miljö för utveckling och lärande är områdena trygghet
och trivsel, men skolan behöver undersöka hur elever vill ha återkoppling på
utfört arbete, se över hur elevernas tid till skolarbetet ska räcka och öka studieron genom att bl.a. repetera ordningsreglerna regelbundet samt analysera orsakerna till varför arbetet inte kommer igång vid lektionsstart. Lektionsstrukturen med mål- och syftespresentation behöver tydliggöras i början av lektionerna och tydligt informera eleverna om avsatt tid för ämnesområdet.
Skolans styrkor inom området normer och värden är att ordningsreglerna är
kända. Svagheten är kränkningar av elever/vuxna/lärare. Skolan arbetar vidare
enligt likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling. Planen
återaktualiseras löpande under läsåret. Skolan behöver synliggöra för eleverna
på vilka sätt de deltar i upprättandet av planen. Alla måste arbeta efter rutiner
för att utreda, dokumentera och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid incidenter. Likabehandlingsteamet ska förbättra rutinerna
för att följa upp och avsluta ärenden.
Skolans saknar styrkor inom området elevers ansvar och inflytande. På frågorna om lärarna bryr sig om vad eleverna säger, om eleverna får påverka innehållet i klassrådet och om elevrådet fungerar bra ligger skolan mer än tre
procentenheter under kommunresultatet 2015, något som anses vara en svaghet. Elever behöver uppmärksammas på när de kan vara med och påverka.
Enligt vårdnadshavarenkäten når området trygghet nästan upp till 80 %, medan
studieron ligger på 50 %. Inom området normer och värden ligger grundläggande värderingar på skolan på 60 % och att förhindra kränkningar på drygt 50
% i enkäten, precis som vårdnadshavares delaktighet och inflytande.
Enhetens egna beslutade åtgärder för läsåret 15/16
Miljö för utveckling och lärande:





skolan undersöker hur elever vill få återkoppling på utfört arbete
lärare planerar arbetsområden tillsammans
eleverna informeras om avsatt tid för arbetsområden
ämneslärare följer riktlinjerna för provskåpet
tid till fördjupning och färdigställande av uppgifter planeras in inom
ramen för ordinarie undervisning
28




studieron observeras under coachingtillfällen
lärarledarskapet observeras under coachingtillfällen
orsakerna till varför arbetet inte kommer igång vid lektionsstart analyseras genom lektionsobservationer och/eller elevhearings
mål- och syfte tydliggörs i början av varje lektion
Normer och värden:






ordningsreglerna repeteras kontinuerligt
skolan synliggör för eleverna på vilka sätt de deltar vid upprättandet av
likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling
likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling återaktualiseras löpande
personalen tar tydligt ställning mot kränkande behandling
personalen arbetar efter rutiner för att utreda, dokumentera och åtgärda
samt avsluta ärenden gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid incidenter
likabehandlingsteamet förbättrar rutinerna för att följa upp och avsluta
ärenden
Elevers ansvar och inflytande:




eleverna får information om sina rättigheter och skyldigheter vad gäller
elevinflytande
eleverna får påverka innehållet i klassrådet
lärarna visar tydligt att de bryr sig om vad eleverna säger
i slutet av läsåret summeras vad eleverna har varit med och påverkat
Elevernas lärande och skolans studieresultat
Måluppfyllelse och resultat
Mål i för- och grundskolenämndens uppdragsplan för 2013-2015:
En skola för alla där barns- och ungdomars rätt till lärande och kunskap uppfylls vilket innebär att:




alla barn och ungdomar har rätt att få tillgång till ett rikt och fungerande språk, samt
estetiska uttrycksformer. Barnens och elevernas kommunikativa utveckling är för- och
grundskolans viktigaste uppdrag.
barn och ungdomar utvecklar ett resonerande angreppssätt, förmåga att lösa problem
med matematiska verktyg samt att dra slutsatser rörande övergripande naturvetenskapliga frågor
varje elev ska ha en framåtsyftande individuell utvecklingsplan där också föräldrars
engagemang och kunnande tas tillvara
IT-kunskaper och färdigheter är ett nödvändigt verktyg för lärande. Alla barn och
ungdomar ska ges goda möjligheter att använda och utveckla sina färdigheter i ITK.
29
Enhetens egna beslutade åtgärder 14/15



















språkriktigheten uppmärksammas i alla ämnen
begreppsanvändningen stärks i alla ämnen
eleverna i årskurs 7 går på bio
eleverna i årskurs 8 går på teater
eleverna i årskurs 9 går på konsert
eleverna arbetar med uppgifter av problemlösande karaktär i matematik
eleverna arbetar med gruppuppgifter i matematik
formerna för naturvetenskaplinga laborationsrapporter/-redovisningar
tydliggörs för eleverna
pedagogiska planeringar används i alla årskurser i alla ämnen
arbetslagen genomför ämnesövergripande arbetsområden
lärare sambedömer elevers förmågor ur ett ämnesövergripande perspektiv
eleverna erbjuds olika redovisningssätt för att visa kunskap
skolan följer upp elevresultat på individ-, grupp- och enhetsnivå
specialpedagogen går igenom rutiner för elever i behov av särskilt stöd
studieteknik tas upp i alla ämnen
skolan har ett system för att löpande notera elevers eventuella restuppgifter
mentor hjälper elever som har rester att lägga upp en studieplan
elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås
erbjuds extra undervisningstid i ämnet med uppföljning veckovis av
mentor och minst en gång i månaden via åtgärdsprogram
eleverna använder skoldatorn i alla ämnen
Alla beslutade åtgärder har följts upp. Ett antal av åtgärderna följdes upp och
utvärderades av rektor. Resultatet av de åtgärderna redovisas i tabell 11. Övriga åtgärder ingick i en enkät till personalen och redovisas i figur 16.
Tabell 11 Av rektor uppföljda och utvärderade åtgärder
Åtgärd
Eleverna i årskurs 7 går på bio
Eleverna i årskurs 8 går på teater
Eleverna i årskurs 9 går på konsert
Skolan följer upp elevresultat på individ-,
grupp- och enhetsnivå
Specialpedagogen går igenom rutiner för
elever i behov av särskilt stöd
Skolan har ett system för att löpande notera
elevers eventuella restuppgifter
Elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås erbjuds extra
undervisningstid i ämnet med uppföljning
veckovis av mentor och minst en gång i
månaden via åtgärdsprogram
Resultat
Ej genomfört.
Genomfört.
Genomfört.
Genomfört och med fokus på att följa
upp ännu ej uppnådda kunskapskrav.
Genomfört aug -14 och via skolområdes specialpedagoger i mars -15.
Påbörjat.
Skolan har erbjudit lovskola och läxläsningstid. Individuella lösningar har
gjorts. Skolan behåller åtgärden och
utvecklar den.
30
Återstående beslutade åtgärder för läsåret 14/15, vilka inte hade direkta ja/nejsvar, utvärderades tre gånger under läsåret via skalfrågor, där 1 var lägst
värde och 4 högst. Informationen har använts i analysen inför beslut om åtgärder till läsåret 15/16.
Figur 16 Beslutade åtgärder för 14/15
Figur 16 visar personalens uppföljning av beslutade åtgärder för läsåret 14/15
inom området elevernas lärande och skolans studieresultat. Framför allt sambedömningen är en åtgärd som inte genomförts i tillräckligt hög grad och kan ha
påverkat att eleverna inte haft tillräckligt med tid för skolarbetet då de ev. har
behövt göra flera jobb i stället för ett som kunde ha bedömts utifrån flera ämnens kunskapskrav.
Figur 17 Hjälp med skolarbetet och läxhjälp
Figur 17 visar att av de elever som använt läxhjälpen är ca 75 % nöjda, vilket är
aningen under skolans nivå för att bedömas vara en styrka.
31
Undervisning
Figur 18 Undervisning
Figur 18 visar resultatet från 7-9-enkäten inom området undervisning. Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen lärares förklaringar/undervisning, variation i undervisningen och information vid lektionsstart
om vad som ska läras.
Alla klasser i årskurs 7 genomförde vid höststarten en dag med gruppstärkande
övningar i samarbete med ungdomsgården och Mariakyrkan. Hela skolan hade
även ett ämnesövergripande ANDT-arbete, tidigare kallat SANT, under december, där alla ämnen bidrog med tid och alla klasser deltog. Eleverna var
nöjda med innehållet, speciellt aktiviteterna utanför skolan. Vid återanvändande av projektet bör kontakter med utomstående aktörer återupptas.
Bilaga 3 visar arbetslagens ämnesövergripande arbete. Sex procentenheter fler
elever än kommunen i övrigt anser att de får uppgifter där fler än ett skolämne
ingår, vilket på ett vis är en styrka, men då skolan dels haft det som en prioriterad åtgärd som endast är genomförd till häften enligt lärarnas enkätsvar i figur
16 ovan och skolan arbetat med samplanering utifrån PRIO-projektet hade det
varit önskvärt att en högre andel än 43 % av eleverna ansett att de jobbat ämnesövergripande och att en högre andel ansett att skoltiden räcker till. Samma
sak gäller frågan om hållbar utveckling som även det varit ett prioriterat område. Ett område där skolan ligger betydligt lägre än kommunen är datorn som
arbetsredskap, varför frågan behöver prioriteras. Fjolårets prioriterade åtgärd
att eleverna ska få visa på olika sätt vad de lärt sig ansåg en hög andel av lärarna att de hade genomfört, vilket kan vara förklaringen till att sju procentenheter
fler elever på Bräntbergsskolan anser att de får göra det jämfört med elever i
kommunen.
32
Tabell 12 Bräntbergsskolans mål inom området undervisning
Mål
Resultat
Grad av måluppfyllelse
Låg
hög
1 2 3X 4 5
Att arbeta vidare
med
Alla ämnen uppmärksammar språkriktigheten och
begreppsanvändningen.
Elever använder
datorer som hjälpmedel.
Eleverna
uttrycker sig
estetiskt
1
2
5
Skolan erbjuder
elevens val i form av
estetiskt uttryck,
t.ex. bild och musik.
Datorer används i
undervisningen.
Eleverna har
ett resonerande angreppssätt
1
2X
Eleverna arbetar
med problemlösningsuppgifter i
matematik.
Eleverna arbetar
med gruppuppgifter
i matematik.
1
2
Eleverna har
ett rikt och
fungerande
språk
3
4X
3
4
5
3X
4
5
Frågan mäts inte efter E -13, men däremot i skolans
trivselenkät:
Eleverna
löser problem med
matematiska
verktyg
33
Eleverna
problematiserar och
drar slutsatser kring
övergripande
samhällsvetenskapliga
frågor
1
2
3
4X
Eleverna
problematiserar och
drar slutsatser kring
övergripande
naturvetenskapliga
frågor
1
2X
Alla elever har
minst godkänt
i alla ämnen i
åk 9
1
2X 3
Eleverna
använder
datorer i
undervisningen
1
2
3
5
5
4
4 5
3X 4
5
Eleverna får redogöra för resultat av
praktiska och teoretiska uppgifter i
form av muntliga
redovisningar och
laborationsrapporter.
Eleverna får se
exempel på olika
kunskapskravsnivåer
i laborationsrapporter.
Elever som riskerar
att inte nå målen
erbjuds extra undervisningstid, läxhjälp,
studion, lovskola,
Medley och spec.
Mentor följer upp
elevernas studier
helst en gång i veckan.
Eleverna erbjuds
olika redovisningssätt
för att visa kunskap.
34
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling är ett centralt område.
Skolan arbetar för att alla barn och elever ska få den ledning och den stimulans
de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina
egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt efter utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges
ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Figur 19 Elevers lärande
Figur 19 visar att andelen elever som anser sig ofta/alltid få jobba med lagom
utmanande uppgifter och som får möjlighet att visa vad de kan på andra sätt än
på skriftliga prov sjunkit under VT -15 jämfört med de senaste terminerna. En
lägre andel anser också att lärarna förväntar sig att de ska nå målen. Området att
kommunicera förväntningar på elever prioriteras läsåret 15/16.
Skolan ger fortlöpande elev och vårdnadshavare information om elevens utveckling. Elevernas skriftliga omdömen fördes tom VT -15 in i det digitala systemet Unikum. From HT -15 görs detta i lärplattformen Lärum.
Figur 20 Elevers mål och måluppfyllelse
35
Figur 20 visar att andelen elever som anser att lärarna är tydliga med hur det
går för dem i olika ämnen sjunker. Frågan om eleverna får vara med och sätta
upp mål för vad de ska lära sig byttes VT -14 ut mot en fråga om eleverna har
mål med sitt skolarbete, vilket kan vara förklaringen till det ökade värdet. En
ny fråga om eleven anser att det på utvecklingssamtalet tas upp vad som går
bra och vad som behöver förbättras har införts i E-15. 80 % av Bräntbergsskolans elever anser att så görs. Det kan relateras till frågan om lärarna är tydliga
hur det går för eleven i olika ämnen, där andelen som tycker det sjunker.
Eleverna informeras av ämneslärare och mentorer om grunderna som tillämpas
vid betygssättningen. Skolan påbörjade under lå 11/12 utvecklingen av arbetet
med pedagogiska planeringar. Arbetet har fortsatt under det senaste läsåret, men
efter PRIO-projektet har fokus legat på samplanering. Skolverkets Allmänna råd
om planering och genomförande av undervisningen har återaktualiserats.
Figur 21 Information om kursplaner, betygskriterier och betyg
Enligt figur 21 sjunker andelen elever som anser sig få tydlig information om
kursplaner och betygskriterier. Detta kan tyda på att de tydliggörs mest på hösten. På frågan om betygen är rättvisa ökade andelen nöjda HT -13 och värdet är
i princip oförändrat när frågan ändrats till om eleverna anser sig får förklaringar
till varför de fått ett visst betyg.
För att elever ska få kännedom om mål och krav presenterar ämneslärarna målen för eleverna och ger dem exempel på uppgifter som bedömts motsvara de
olika kunskapskraven/betygsstegen. Eleverna får både en övergripande pedagogisk planering i flera ämnen och skriftlig information i form av nedbrutna mål
för det aktuella arbetsområdet genom pedagogiska planeringar. Dessutom används kamratbedömning, lärarfeedback på inlämningsuppgifter, återkommande
genomgångar av kunskapskraven i samband med nya arbetsområden eller uppgifter, bedömningar av elevlösningar på nationella prov och arbete med diagnoser och ”duggor”/”förprov” för att tydliggöra för eleverna vilka kunskaper de
ska visa för de olika kunskapsnivåerna. Under utvecklingssamtalen får elev och
vårdnadshavare information om mål och krav. På föräldramöten tydliggörs betygssystemet och kunskapskraven. På skolans hemsida finns en länk till Lgr11.
36
Figur 22 Andel elever som nått målen per ämne 2010-2015
Figur 23 Översikt andel elever som nått målen i respektive ämne 2002-2015
Figur 24 Översikt andel elever som nått målen i respektive ämne 2002-2015 skala 50-100 %
Figur 24 visar andel elever som nått målen i respektive ämne 2002-2015. Noteras ska att
figuren visar skalan 80-100 % för att underlätta tolkningen av den och att tom 2012 gavs
betyg enligt skalan G (10 poäng), VG (15 poäng) och MVG (20 poäng). Elever som inte
nådde målen för G fick då noll poäng. 2013-2015 är skalan E (10 poäng), D (12,5
poäng), C (15 poäng), B (17,5 poäng) och A (20 poäng). Betyget F som räknas som
underkänt ger inga poäng och så ej heller ett streck i betyget pga. att underlag saknas för
betyg, eftersom elevens varit frånvarande i hög utsträckning.
37
Figur 25 Genomsnittligt meritvärde per ämne åk 92010-2015
Figur 26 Medel meritvärde VT -12
Figur 27 Medel meritvärde VT -13
Figur 28 Medel meritvärde VT -14
38
Figur 29 Medel meritvärde VT -15
Figur 30 Medel betygspoäng åk 9 VT -12
Figur 31 Medel betygspoäng åk 9 VT -13
Figur 32 Medel betygspoäng åk 9 VT -14
39
Figur 33 Medel betygspoäng åk 9 VT -15
Figur 34 Andel elever som ej nått målen åk 9 VT -12
Figur 35 Andel elever som ej nått målen åk 9 VT -13
Figur 36 Andel elever som ej nått målen åk 9 VT -14
40
Figur 37 Andel elever som ej nått målen åk 9 VT -15
Figur 38 Meritvärde per ämne på nationella ämnesprov 2010-2015
Figur 38 visar meritvärde per ämne på de nationella ämnesproven 2010-2015. I figuren
jämförs Bräntbergsskolans resultat med övriga kommunala skolor i Umeå kommun. Det
senaste året, 2015, ligger skolan betydligt under kommunresultatet i matematik och
betydligt över i SO. I övriga tre ämnen ligger skolan i princip i nivå med kommunen.
Figur 39 Andel elever per ämne som inte nått godkänt på nationella ämnesprov 2010-2015
Figur 39 visar att andelen elever som nådde minst E på det nationella ämnesprovet i matematik var betydligt lägre på Bräntbergsskolan än i Umeå kommuns skolor. I svenska, engelska och NO är det en något lägre andel på Bräntbergsskolan än i kommunen som inte nådde E. Däremot nådde en något högre
andel elever på Bräntbergsskolan E i SO jämfört med i kommunen.
Ämneslärarna analyserade i juni 2014 ämnesresultaten med avseende på andel
elever som nått målen och genomsnittligt meritvärde utifrån ovanstående statistik kring ämnesresultaten. Utifrån detta formulerades åtgärder som följdes
41
upp i januari 2015. I juni 2015 genomfördes samma typ av analys som föregående läsår. I bilaga 4 visas analyser, åtgärder inför läsåret 15/16, ansvarig för
åtgärdernas genomförande och uppföljningsmetoder per ämne för andel elever
som når målen respektive genomsnittligt meritvärde.
Aspergergruppen
Målsättningen för Aspergergruppens verksamhet är dels att eleverna ska nå
kunskapsmålen enligt läroplanen och dels att elevernas ska utveckla sociala
färdigheter och förståelse för sitt funktionshinder. I gruppens personalstyrka
ingår behöriga pedagoger i alla ämnen, samt fyra resurspersoner som följer
gruppens klasser i olika omfattning. Resurspersonerna ansvarar också för de
administrativa delarna av verksamheten-kontakter med skolkök, taxi, föräldrar
samt externa samarbetspartners t.ex. BUP, Socialtjänsten och Habiliteringen.
Gruppens lokaler består av två klassrum och två grupprum, varav det ena används som ”hall/uppehållsrum”. Lokalerna är relativt väl utrustade vad gäller
anpassade möbler, skärmar och modern teknologi. Ofta väljer våra undervisande lärare att ta med eleverna till andra klassrum, t.ex. NO-salar. Skoldagens
längd varierar utifrån årskurs, i regel mellan kl. 8.00-8.30 till 15.00-15.30. Personalen upplever att eleverna trivs och är trygga i sina lokaler.
Måluppfyllelsen varierar kraftigt bland eleverna och stora framsteg har noterats
hos ett antal elever. Några elever har haft stor frånvaro. Personalen har under
läsåret noterat stora sociala framsteg hos alla eleverna i gruppen. Föräldrakontakterna är en viktig och ibland daglig del av verksamheten. Samarbetsklimatet
är väl fungerande. Samarbete externt sker främst med habiliteringen, men även
med socialtjänsten, BUP och vårdföretag anlitade av kommunen. Eleverna i
gruppen ges möjlighet att delta i undervisning i helklass utifrån önskemål och
möjlighet, detta som ett led i förberedelser inför gymnasiet. För eleverna i årskurs 9 läggs under hela läsåret stor tyngd på gymnasievalet och framtiden. Eleverna ges utökade möjligheter till studiebesök.
Resursklassen
Resursklassens ambition är att eleverna ska nå kunskapskraven i främst sv, ma
och eng. De har dessutom haft idrott, hemkunskap, bild, teknik, slöjd, samhällskunskap och geografi. Eleverna har haft anpassad studiegång i biologi,
kemi, fysik, historia, religion och musik. Tyngdpunkten ligger på kärnämnena,
därför är det lätt att förstärka ett visst ämne ifall eleverna har svårigheter att
uppnå målen. Prov och diagnoser bekräftar kunskapsinhämtandet. Eleverna har
känt stor trygghet i skolmiljön tack vare att vi lärare vistas i klassrummet under
hela deras skoldag. Det är svårt att mäta elevernas ”hälsotillstånd” men skolan
tror att denna undervisningsform för dessa elever med två ständigt närvarande
pedagoger är en förutsättning för att eleverna ska lyckas. Information kommer
att ges till eleverna om risker med droger.
ADHD-problematiken kräver anpassade arbetsplatser och arbetspass. Skolan
har skärmar som avgränsat elevernas arbetsplatser för att skapa arbetsro.
42
Lektionerna har lå 14/15 legat mellan kl. 9.00 och 14.00. Dagen har alltid börjat med omvärldsorientering. Eleverna har tittat på morgonnyheterna, tittat på
kartan var de platser som tagits upp ligger och diskuterat vad som hänt.
Utifrån elevernas förutsättningar anser skolan att flera elever har nått uppställda mål. Eleverna ska känna en stor delaktighet i skolarbetet. Föräldrakontakten är mycket viktig och den har fungerat bra. Dagbok har förts där det har
skrivits in hur skoldagen har varit för varje elev.
Resursklassen flyttar HT -15 till Ersängsskolan.
Elevernas lärande i matematik
Umeå kommun startade en satsning på matematik 2009, PriMa.
Figur 40 Medel betygspoäng i matematik 2009-2015
Figur 40 visar medelbetyget i matematik på Bräntbergsskolan på VT i åk 9
sedan PriMa startade. Medelbetyget i matematik sjönk läsåret 09/10, men
ökade därefter fram tom VT -13. VT -14 låg värdet under värdet vid PriMa:s
start. Skolan hade läsåren 11/12 och 12/13 två matematiklärare i varje klass i
några årskurser, en åtgärd som inte gav förväntat resultat och upphörde. VT 15 låg medelbetygsvärdet på 11,9.
Figur 41 Elevers upplevelser av matematik
Figur 41 visar skolans resultat i kommunenkäten. Figuren visar att över 80 %
av eleverna anser att läraren i matematik undervisar bra, vilket därmed anses
vara en styrka. Däremot ligger skolan under 80 % i nöjdhetsgrad vad gäller att
43
eleverna arbetar koncentrerat under matematiklektionerna, får den hjälp de
behöver och ger aldrig/ibland upp när de får en för svår matematikuppgift.
Figur 42 Elevers upplevelser av samtal/diskussion av olika lösningar i helgrupp
Ungefär hälften av eleverna ansåg enligt figur 42 att olika lösningar tas upp i
helklass och diskuteras under matematiklektionerna.
Modersmålsundervisning, sva och studiehandledning:
Figur 43 Modersmålsundervisning och sva lå 10/11
Figur 44 Modersmålsundervisning och sva lå 11/12
Figur 45 Modersmålsundervisning och sva lå 12/13
Figur 46 Modersmålsundervisning och sva lå 13/14 för Bräntbergsskolan
44
Figur 47 Modersmålsundervisning och sva lå 14/15 för Bräntbergsskolan 1
Figur 48 Modersmålsundervisning och sva lå 14/15 för Bräntbergsskolan 2
Figur 43-48 visar att Bräntbergsskolan en hög andel elever berättigade till modersmål och en hög andel elever som deltar i modersmålsundervisningen jämfört med Umeå kommun.
Tabell 13 Modersmål, sva och studiehandledning
Kategori
20102011
Bränt
bergsskolan
20112012
Bränt
bergsskolan
20122013
Bränt
bergsskolan
20132014
Bränt
bergsskolan
Andel (%) elever berättigade till modersmålsundervisning
Andel (%) elever av de
berättigade till modersmålsundvisning
som deltar i modersmålsundervisningen
Andel (%) som deltar i
sva
22
27
28
28
Enhet
20142015
Bränt
bergsskolan
20142015
Bränt
bergsskolan
1
Se resp. 34
20142015
Bränt
bergsskolan
2
25
skolenhet
69
72
80
70
Se resp.
skolenhet
78
78
7
10
12
10
4
10
Antal elever som läser
sva
25
31
32
26
3
15
Antal elever med studiehandledning i modersmål
Andel elever som tycker att läraren i modersmål undervisar bra enligt 7-9-enkäten
2
4
7
0
Se resp.
skolenhet
Se resp.
skolenhet
Se resp.
skolenhet
0
7
85
Ingen
enkät
78
Ingen
enkät
78
Se
Bräntbergsskolan
totalt
Se
Bräntbergsskolan
totalt
Beslut om deltagande i sva fattas av rektor utifrån diagnoser.
45
Bedömning
Styrkor och svagheter inom området undervisning:
Skolans styrka inom området undervisning jämfört med Umeå kommun är att
en högre andel elever på Bräntbergsskolan anser att de får uppgifter där fler än
ett skolarbete ingår. Skolan har haft det som en prioriterad åtgärd som endast är
genomförd till häften enligt lärarenkäten. Skolan har arbetat med samplanering
utifrån PRIO-projektet. Det hade därför varit önskvärt att en högre andel elever
svarat positivt på frågan. En styrka är även att eleverna har mål med sitt skolarbete. Skolan behöver däremot jobba med arbetsron och datorn som arbetsredskap i undervisningen. Eleverna efterlyser andra sätt att visa vad de kan än
via skriftliga prov. Personalen behöver tydligt uppmärksamma eleverna på hur
det går för dem i ämnena och kommunicera positiva förväntningar.
Anpassningar och stöd
Särskilt stöd ska enligt skollagen (2010:800) ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning. Vid skolan
finns många elever i behov av särskilt stöd. De behöver olika typer av stöd
både på organisations-, grupp- och individnivå. Skolan strävar efter att utöka
stödet inom den egna elevgruppen och i ett tidigt skede uppmärksamma vilken
typ av stöd eleven är i behov av.
Elever har under perioder fått intensivträning med pedagog och/eller speciallärare i svenska, engelska och matematik, vilket har stärkt elevernas ordkunskap,
aritmetik och läskunnighet. HT -15 startades en studioverksamhet där intensifiering av extra anpassningar och särskilt stöd kunnat ges i ett mindre sammanhang. Specialpedagog, stödlärare och skolområdets speciallärare har riktat stöd
enligt behov från pedagogisk kartläggning. Extra undervisningstid har också
kunnat ges alla förmiddagar. Under eftermiddagar har specialpedagog stöttat i
klassrum i SO och matematik samt stöttat personal kring pedagogiska kartläggningar. Även stödlärare och speciallärare har under läsåret stöttat elever
utifrån behov i klassrummet. Tre dagars lovskola har erbjudits vid tre tillfällen
under läsåret och sommarskola fyra dagar efter avslutat läsår. Elever som av
olika skäl behövt mer tid i olika ämnen har fått möjlighet att tillsammans med
pedagog färdigställa uppgifter. Deltagande elever har till stor del uppfyllt respektive årskurs olika kriterier med denna möjlighet.
Under läsåret har skolans arbetslag fortsatt ha en mer central roll kring elevstöd
i form av extra anpassningar. Metoden bygger på kommunens grundmall för
hantering av stödanmälan och åtgärdsprogram. Skolan har begränsat löptiden
för ett beslut om åtgärdsprogram till en termin. Avstämningar har gjorts löpande och vid utvecklingssamtal. Avstämningarna har varit en viktig del i att
hitta rätt åtgärd för respektive elev. Specialpedagogen har ansvarat för arkivering av dokument som stödanmälan och åtgärdsprogram. Elevhälsoteamets
rutiner utvecklades VT -13 och har legat som grund för läsårets arbete. Elevhälsoteamet har tydligare kunnat se och följa upp arbetet kring berörda elever
och en mer djupgående analys kring elevärenden har skett. Rutinerna utgår från
46
de olika arbetslagens behov av stöd kring elev. Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller ej och om extra anpassning bör ske eller intensifieras. Stödinsatser har utvärderats efter fyra veckor.
Skolområdets speciallärare med inriktning mot elever med annat modersmål än
svenska har riktat lässtöd till elever som vid kartläggning visat svagheter inom
läsförståelse och ordkunskap. Skolan strävar efter att i större utsträckning rikta
stöd i form av intensivträning under perioder samt ge inkluderande stöd i tidigt
skede och med tydlig förankring i den utredning som görs kring elevens lärande. Skolan ser detta som ett led i att mer frekvent arbeta enligt forskning
kända framgångsfaktorer. Specialpedagog har fortsatt stötta personal i det löpande arbetet kring pedagogisk kartläggning och hanteringen av åtgärdsprogram. Tabell 14 nedan visar att antalet åtgärdsprogram har minskat avsevärt
eftersom skolan har följt de allmänna råden och i stället stöttat genom extra
anpassningar och intensifiering av extra anpassningar samt riktat kortare specialpedagogiska insatser till elev. Specialpedagog har också hållit workshops
kring alternativa hjälpmedel och inläsa läromedel. Den plattform som skapades för samordning av dokument har också använts av pedagoger i arbetet
kring dokumentation och uppföljning. Detta har sparat tid och underlättat arbetet eftersom insatser lättare har kunnat överblickas av berörd personal men
också lättare kunnat följas upp och utvärderas. Tabell 14 visar antalet åtgärdsprogram, reducerad studiegång och antalet hemmasittare på skolan inkl. de
kommunövergripande verksamheterna.
Tabell 14 Åtgärdsprogram, reducerad studiegång och hemmasittare vid vårterminens slut
Kategori
Antal elever med åtgärdsprogram vid VT:s slut
Antal åtgärdsprogram i sv och sva vid VT:s slut
Antal åtgärdsprogram i en vid VT:s slut
Antal åtgärdsprogram i ma vid VT:s slut
Antal åtgärdsprogam i övriga ämnen (förutom sv,
en och ma) vid VT:s slut
Hur vanligt är det att elever som haft åtgärdsprogram under läsåret inte längre behöver ett sådant?
Antal elever med reducerad studiegång
Ämnen:
HKK
MU
TK
FY
KE
BI
BL
HI
RE
IDH
Antal hemmasittare
20112012
32
10
14
10
12
20122013
25
4
15
15
60
20132014
26
7
12
14
70
20142015
17
9
10
8
17
Inte så
vanligt
12
Inte så
vanligt.
13
Inte så
vanligt.
11
Inte så
vanligt.
7
1
3
6
3
7
7
7
2
4
4
0
5
1
2
0
2
2
1
0
1
1
1
2
4
47
Skolan deltog 2013 i ett utvecklingsprojekt där samplanering och coaching i
respektive ämne infördes. Skolan har fortsatt jobba vidare med båda inriktningarna men med ett tätare samarbete kring elever genom ämnesövergripande
arbete. Förstelärare har anställts inom naturvetenskapliga ämnen, språk i alla
ämnen och matematik. De har påbörjat utvecklingsarbeten.
Figur 49 Anpassningar och stöd
Figur 49 visar resultatet från 7-9-enkäten inom området anpassningar och stöd.
Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen kunskaper som eleverna
får nytta av, uppmuntran att ”sikta högre” och att få den hjälp eleverna behöver
i skolarbetet. Skolans styrkor jämfört med kommunen är att eleverna anser att
de får arbeta med intressanta saker och lagom utmanande uppgifter. Däremot
ligger skolan under 40 % nöjda elever på frågan om intressanta arbetsuppgifter
och därmed bedöms att skolan behöver arbeta med det.
Bedömning
Styrkor och svagheter inom området anpassningar och stöd:
Ett antal elever var under läsåret i behov av särskilda stödåtgärder i ett eller
flera ämnen. Antalet åtgärdsprogram har minskat till följd av ett utökat arbete
med extra anpassningar, vilket är en styrka. Elever som fått stöd i studioverksamheten har lyckats väl med att nå kunskapskraven för E i de ämnen de har
arbetat med där. Skolans styrka jämfört med kommunen är att eleverna anser
att de får arbeta med intressanta saker och lagom utmanande uppgifter. Dock är
andelen elever som anser att uppgifterna är intressanta för låg och området
behöver prioriteras. Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen kunskaper som eleverna får nytta av, uppmuntran att ”sikta högre” och att få den
hjälp eleverna behöver i skolarbetet. Då forskning visat att lärares förväntningar på elevernas lärande är en avgörande faktor för hög måluppfyllelse prioriteras frågan läsåret 15/16 då endast 61 % av eleverna ansåg sig fått uppmuntran
att ”sikta högre”.
48
Bedömning och betyg
Eleverna har fått information om kursplanerna, betygskriterierna och bedömningen via ämneslärarna. Lärarna deltagit i kommunens ämnesnätverksträffar i
syfte att bl.a. diskutera bedömning och betygssättning mellan skolor.
Ett av skolans utvecklingsprojekt inom ramen för PRIO-projektet har varit
samplanering mellan lärare. Skolinspektionens uppföljning av bedömning och
betygssättning (2013) visar att i skolor där ämneslagsträffarna sker regelbundet
och faktiskt behandlar bedömning och betygssättning tar rektorn och lärarna ett
delat ansvar och någon är tydligt ansvarig för vad som ska avhandlas under
mötena. Skolan har valt att prioritera samplanering mellan lärare som ett led i
att uppnå ökad måluppfyllelse. Sambedömningen har dock däremot inte nått
önskad nivå. Se tidigare kapitel. För att skapa tid för samplanering har ämneskonferenserna ersatts av samplanering, förutom att skolan var femte vecka har
40 minuter ämneskonferens med fokus på praktiskt arbete i ämneslagen. Då
PRIO-projektet startade under 2013 har det pågått för kort tid för att det ska
vara möjligt att dra slutsatser kring ev. påverkan på elevernas resultat, men
projektet syftar till ökad måluppfyllelse för elever.
Figur 50 Bedömning och betyg
Figur 50 visar resultatet från 7-9-enkäten inom området bedömning och betyg.
Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen gällande information om
olika betygssteg och om hur det går samt att utvecklingssamtalen innehåller
information om vad som är bra eller behöver förbättras. Skolans styrkor jämfört med kommunen är 2015 att eleverna får tydlig information om kursplanerna, får träna på att bedöma sitt skolarbete och anser att betygen stämmer med
visad kunskap, men då frågan om eleverna får träna på att bedöma sitt skolarbete ligger under 40 % nöjda elever prioriteras området läsåret 15/16.
49
Figur 51 Faktiskt och modellberäknat genomsnittligt meritvärde
SALSA-resultatet för läsåret 14/15 kommer hösten 2015. Utifrån tidigare
SALSA-resultat har Bräntbergsskolans resultat fram till och med 2010 legat på
en förhållandevis jämn nivå, dock konsekvent under det beräknade meritvärdet. Läsåret 10/11 nådde skolan ett genomsnittligt meritvärde på 225 poäng,
dvs. endast en poäng under det beräknade meritvärdet och läsåret 11/12 låg det
genomsnittliga meritvärdet på 234 poäng, dvs. två poäng över det beräknade
värdet. Meritvärdet 12/13 låg på 233 poäng, dvs. 5 meritpoäng över SALSAvärdet. Meritvärdet för läsåret 13/14 för de båda skolenheterna låg på 219,1
poäng efter genomförd sommarskola. From 2014 redovisas separata värden för
Bräntbergsskolan 1 och 2. Bräntbergsskolan 1 nådde 2 meritpoäng högre än
beräknat värde medan Bräntbergsskolan 2 låg 22 meritpoäng under.
Figur 52 Faktiskt och modellberäknad andel elever som uppnått målen
50
Även för andelen elever som nått målen i alla ämnen saknas SALSA-värdet för
läsåret 14/15. För första gången sedan 1998 nådde Bräntbergsskolan läsåret
11/12 över sitt beräknade värde för andel elever som når målen i alla ämnen
och detta med 5 procentenheter över beräknat värde. Läsåret 11/12 var andelen
elever som nått målen 84 %, vilket var en procentenhet lägre än det beräknade
värdet, lägre än föregående år och för lågt i förhållande till målet att alla elever
ska nå minst godkänt i alla ämnen. Läsåret 12/13 nådde 88 % av eleverna målen i alla ämnen. Det var 1 procentenhet över SALSA-värdet. Andelen elever
som nått målen läsåret 13/14 var totalt sett på de båda skolenheterna 77 % efter
genomförd sommarskola. Bräntbergsskolan 1 låg 5 procentenheter högre än
beräknade värden och Bräntbergsskolan 2 15 procent under beräknade värden.
Bräntbergsskolan har jämfört resultaten på ämnesproven med samtliga kommunala
skolor och med samtliga skolor i riket över fyra läsår. Detta i syfte att få syn på tidseller skolspecifika faktorer som kan påverka bedömingens likvärdighet. Sådana faktorer
kan vara lärarnas syn på betydelsen av de nationella proven för slutbetygen, lokal
bedömningskultur eller undervisningens genomförande (Skolinspektionen, 2013).
Lärarna uppgav under utvärderingsdagarna i juni -15 att det nationella provet används
som ett prov bland övriga prov vid betygssättningen och att all tillgänglig information
om eleven används vid betygssättningen. Att vissa moment inte prövas i provet kan vara
en bidragande faktor när prov och betyg inte överensstämmer.
Figur 53-57 visar en jämförelse mellan nationella prov och betyg på Bräntbergsskolan, i
samtliga kommunala skolor och i samtliga skolor i riket 2009-2014.
Figur 53 Jämförelse nationella prov och betyg i svenska Bräntbergsskolan, samtliga kommunala skolor
och samtliga skolor i riket
Figur 54 Jämförelse nationella prov och betyg i engelska Bräntbergsskolan, samtliga kommunala skolor
och samtliga skolor i riket
51
Figur 55 Jämförelse nationella prov och betyg i matematik Bräntbergsskolan, samtliga kommunala skolor
och samtliga skolor i riket
Figur 56 Jämförelse nationella prov och betyg i NO Bräntbergsskolan, samtliga kommunala skolor och
samtliga skolor i riket
Figur 57 Jämförelse nationella prov och betyg i SO Bräntbergsskolan, samtliga kommunala skolor och
samtliga skolor i riket
I svenska, matematik och NO sätts generellt sett högre betyg än resultatet på
det nationella provet, medan det är omvänt i engelska. I SO är det svårt att dra
några slutsatser då statistik endast finns från ett läsår. Lå 13/14 och 14/15
samrättade svensk, engelsk och SO-lärarna samrättat de nationella proven i
högre grad än tidigare. En lärare har rättade proven i matematik och NO. Vid
tveksamheter kring bedömningen har den rättande läraren haft hjälp av
ämneskollegor. Det finns ett behov av att sambedöma nationella prov och av
pedagogiska diskussioner om resultatets betydelse för betygsunderlaget.
52
Bedömning
Styrkor och svagheter inom området bedömning och betyg:
Skolans styrka är att lärarna har haft 40 minuter per vecka till samplanering.
Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen gällande information om
olika betygssteg och om hur det går samt att utvecklingssamtalen innehåller
information om vad som är bra eller behöver förbättras. Jämfört med kommunen får eleverna tydlig information om kursplanerna, träna på att bedöma sitt
skolarbete och anser i högre grad att betygen stämmer med visad kunskap. Andelen elever som anser sig få träna på att bedöma sitt skolarbete ligger dock
under 40 % och är därmed ett område som behöver prioriteras. Att sambedömning av arbetsuppgifter inte nått önskad nivå bedöms också som en svaghet.
Pedagogiska diskussioner behöver föras kring nationella provets betydelse för
slutbetyget.
Sammanfattande bedömning
Skolans styrka inom området undervisning jämfört med Umeå kommun är att
en högre andel elever på Bräntbergsskolan anser att de får uppgifter där fler än
ett skolarbete ingår. Skolan har haft det som en prioriterad åtgärd som endast är
genomförd till häften enligt lärarenkäten. Skolan har arbetat med samplanering
utifrån PRIO-projektet. Det hade därför varit önskvärt att en högre andel elever
svarat positivt på frågan. En styrka är även att eleverna har mål med sitt skolarbete. Skolan behöver däremot jobba med arbetsron och datorn som arbetsredskap i undervisningen. Eleverna efterlyser andra sätt att visa vad de kan än
via skriftliga prov. Personalen behöver tydligt uppmärksamma eleverna på hur
det går för dem i ämnena och kommunicera positiva förväntningar.
Skolans styrkor inom området anpassningar och stöd är att antalet åtgärdsprogram har minskat till följd av ett utökat arbete med extra anpassningar och att
elever som fått stöd i något ämne i studioverksamheten har lyckats väl. Skolan
ligger 2015 i nivå med kommunen angående kunskaper som eleverna får nytta
av, uppmuntran att ”sikta högre” och att få den hjälp eleverna behöver i skolarbetet. Dock är andelen elever som anser att uppgifterna är intressanta för låg
och då forskning visat att lärares förväntningar på elevernas lärande är en avgörande faktor för hög måluppfyllelse prioriteras även den frågan läsåret 15/16
eftersom endast 61 % av eleverna ansåg sig fått uppmuntran att ”sikta högre”.
Skolans styrka inom området betyg och bedömning är att lärarna har haft 40
minuter per vecka till samplanering. Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med
kommunen gällande information om olika betygssteg och om hur det går samt
att utvecklingssamtalen innehåller information om vad som är bra eller behöver
förbättras. Jämfört med kommunen får eleverna tydlig information om kursplanerna, träna på att bedöma sitt skolarbete och anser i högre grad att betygen
stämmer med visad kunskap. Andelen elever som anser sig få träna på att bedöma sitt skolarbete ligger dock under 40 % och är därmed ett område som
behöver prioriteras. Att sambedömning av arbetsuppgifter inte nått önskad nivå
bedöms också som en svaghet. Pedagogiska diskussioner behöver föras kring
nationella provets betydelse för slutbetyget.
53
Enligt vårdnadshavarenkäten når området information om vad som krävs 60 %,
stimulans 55 %, tillit till elevens förmåga 80 %, utmaningar 55 %, information
om elevens utveckling ca 80 % och anpassningar efter elevens behov 70 %.
Enhetens egna beslutade åtgärder 15/16
Undervisning:













lärarna tydliggör höga förväntningar på elevernas lärande
studieteknik tas upp i alla ämnen
språkriktigheten uppmärksammas i alla ämnen
begreppsanvändningen stärks i alla ämnen
eleverna deltar i kulturaktiviteter
eleverna arbetar med uppgifter kopplade till moduler i Skolverkets Matematiklyft
formerna för naturvetenskaplinga laborationsrapporter/-redovisningar
tydliggörs för eleverna
pedagogiska planeringar används i alla årskurser i alla ämnen
arbetslagen genomför ämnesövergripande arbetsområden
eleverna använder skoldatorn i alla ämnen
eleverna erbjuds olika redovisningssätt för att visa kunskap
eleverna uppmärkssammas löpande på hur det går för dem
skolan följer upp elevresultat på individ-, grupp- och enhetsnivå
Anpassningar och stöd:




skolan har ett system för att löpande notera elevers arbeten som behöver slutföras
mentor hjälper elever som har rester att lägga upp en studieplan
mentor hjälper elever som har en studieplan att följa upp den
specialpedagogen går igenom rutiner för elever i behov av särskilt stöd
Bedömning och betyg:


lärare sambedömer elevers förmågor ur ett ämnesövergripande perspektiv
eleverna får träna på att bedöma sitt skolarbete
Elevers personliga och sociala utveckling
Måluppfyllelse och resultat
Mål till skolorna i för- och grundskolenämndens uppdragsplan för 2013-2015:
 Förskolan och skolan utvecklar en medvetenhet om hälsa och hållbar utveckling som
förutsättningar för hållbart och livslångt lärande.
54
Enhetens egna beslutade åtgärder för läsåret 14/15







diskussioner förs kontinuerligt kring delaktighet och inflytande för att
bibehålla skolmotivation och nyfikenhet
skolan informerar om Tobaksfri Duo på föräldramöten
lärarna genomför värdegrundsövningar med eleverna kontinuerligt under läsåret
skolan använder ett grundmaterial för SANT-undervisning
lärarna utbyter erfarenheter kring hur arbetsro skapas i grupper
klassgemenskapen stärks
lärarna planerar in tid till individuell fördjupning för elever inom ramen
för ordinarie timplan
Alla beslutade åtgärder har följts upp. Två åtgärder följdes upp och utvärderades av rektor. Resultatet redovisas i tabell 15.
Tabell 15 Av rektor uppföljda och utvärderade åtgärder
Åtgärd
Skolan informerar om Tobaksfri Duo
på föräldramöten
Skolan använder ett grundmaterial för
SANT-undervisning (ANTD)
Resultat
Genomfört i åk 7 och 8.
Genomfört 141217-141218.
Återstående beslutade åtgärder för läsåret 14/15, vilka inte hade direkta ja/nejsvar, utvärderades tre gånger under läsåret via skalfrågor, där 1 var lägst
värde och 4 högst. Informationen har använts i analysen inför beslut om åtgärder till läsåret 15/16.
Figur 58 Uppföljning beslutade åtgärder för läsåret 14/15
Figur 58 visar resultatet från personalens uppföljning av beslutade åtgärder för
läsåret 14/15 på området elevernas personliga och sociala utveckling.
55
Elevers självskattning
Figur 59 Elevers självskattning
Figur 59 visar resultatet från 7-9-enkäten inom området elevers självskattning.
Bräntbergsskolan ligger 2015 i nivå med kommunen gällande hur mycket elever tar eget ansvar för skolarbetet, att inte ge upp vid en svår uppgift, att bidra
till att skapa arbetsro och hur det går för eleven att samarbeta. Skolans styrkor
på över 80 % är att eleverna gör sitt bästa, tar eget ansvar, ger inte upp vid en
svår uppgift, tycker att det går bra att samarbeta och bidrar till en bättre
miljö/hållbar framtid. Trots att sex procentenheter mer på Bräntbergsskolan
känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet än i kommunen anses det vara en
svaghet då andelen elever på skolan som anser det är endast 36 %.
Tabell 16 Bräntbergsskolans mål inom området elevernas personliga och sociala utveckling
Mål
Eleverna
har god
hälsa
Eleverna
har sund
livsstil,
idrottar,
nyttjar
inte
tobak…
Resultat
Grad av måluppfyllelse
Låg
hög
1 2 3X 4 5
1
2
3X
4
5
Att arbeta vidare
med
Oasen erbjuder
hälsosamma mellanmål.
Oasens försäljning
är bara öppen på
eftermiddagen.
Vi tar upp vikten av
att äta frukost före
skolan på föräldramöten och med
elever.
Vi tar upp vikten av
sömn på föräldramöten och med elever.
Provskåpets innehåll
ses över.
Studieteknik tas upp
i alla ämnen.
Skolan arbetar
preventivt med
ANTD.
Skolan påtalar
vikten av sömn,
hygien vid mentorstider, föräldramöten
och utvecklingssamtal samt på SO-, NO,
hkk- och idrottslektioner.
56
Bräntbergsskolans
elever är
nöjda
med sin
skola
1
2
3X
Alla
elever
har
minst
godkänt i
alla
ämnen i
åk 9
1
2
3
4
5
Skolan undersöker
vad eleverna är
nöjda/mindre nöjda
med på Bräntbergsskolan.
Rastaktiviteter
skapas.
4X
5
Arbetsgången för
elever i behov av
särskilt stöd tydliggörs.
Undervisande lärare
anpassar sin undervisning.
Mentorer följer upp
sina elever löpande
fram till åtgärdsprogrammets uppföljningsdatum.
Lärare pratar ihop
57
sig kring stödinsatser för elever.
Bräntbergsskolan
har både
intern
och
extern
samverkan
Umeå Universitet, Ungdomsgården,
Kyrkan, NUS och interna samverkanspartners och näringslivet.
1
2
3
4X
5
Mentor och modersmålslärare har
kontakt.
Skolan nyttjar de
specialistkunskaper
som finns inom
skolan.
Skolan inbjuder
ungdomsgården till
utökat samarbete.
Bedömning
Styrkor och svagheter inom området elevers självskattning:
Skolans styrkor är att eleverna gör sitt bästa, tar eget ansvar, ger inte upp vid
en svår uppgift, tycker att det går bra att samarbeta och bidrar till en bättre
miljö/hållbar framtid. Andelen elever som känner nyfikenhet/lust att lära i
skolarbetet behöver öka.
Hälsa och livsstil
Figur 60 Droger
Figur 60 illusterar att en lägre andel elever röker 2015 än 2014 medan en högre
snusar. Andelen som aldrig har druckit alkohol är ungefär densamma 2015 som
2014, men betydligt högre än tidigare år. Andelen elever som inte har använt
narkotika är lägre 2015 än 2014.
Bedömning
Styrkor och svagheter inom området hälsa och livsstil:
Goda resultat är att en lägre andel elever röker, en lägre andel har druckit alkohol och en lägre andel har använt narkotika 2015 jämfört med 2014.
Sammanfattande bedömning
Eleverna gör sitt bästa, tar eget ansvar, ger inte upp vid en svår uppgift, tycker
att det går bra att samarbeta och bidrar till en bättre miljö/hållbar framtid. Andelen elever som känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet behöver öka.
58
Goda resultat är att en lägre andel elever röker, en lägre andel har druckit alkohol och en lägre andel har använt narkotika 2015 jämfört med 2014.
Enhetens egna beslutade åtgärder för läsåret 15/16
Elevers självskattning:







diskussioner förs kontinuerligt kring delaktighet och inflytande för att
bibehålla skolmotivation och nyfikenhet
rastaktiviteter skapas
lärarna genomför värdegrundsövningar med eleverna kontinuerligt under läsåret
lärarna utbyter erfarenheter kring hur arbetsro skapas i grupper
stödinsatser för elever samplaneras
skolan använder de specialistkunskaper som finns internt
skolan undersöker vad eleverna är nöjda/mindre nöjda med på Bräntbergsskolan
Livsstil och hälsa:






skolan informerar om Tobaksfri Duo på föräldramöten
vikten av att äta frukost tas upp med elever
vikten av att äta frukost tas upp på föräldramöten
vikten av sömn tas upp på med elever
vikten av sömn tas upp på föräldramöten
skolan använder ett grundmaterial för ANTD-undervisning
Övriga områden
Mål till skolorna i för- och grundskolenämndens uppdragsplan för 2013-2015:
 Förskolan och skolan utvecklar en medvetenhet om hälsa och hållbar utveckling som
förutsättningar för hållbart och livslångt lärande.
Hållbar utveckling och Kulturhuvudstadsåret 2014
Enhetens egna beslutade åtgärder för läsåret 14/15







eleverna arbetar med ämnesövergripande projekt liknande Öreälven
och SANT (ANTD)
eleverna är ute på exkursioner
eleverna arbetar med närmiljön
eleverna arbetar med projekt som t.ex. rymdskeppet, en rättvis värld,
rädda haven och ekologiska fotavtryck
skolbibliotekarien utbildar skolans personal i informationssökning
skolans elevrepresentativa grupper är involverade i miljöarbetet
lämpliga kärl för sopsortering placeras ut i skolan
59



skolan gör en förnyad ansökan om att vara certifierad inom ”Skola för
hållbar utveckling”
under Öppet Hus redovisar eleverna arbeten
skolan bjuder in en författare
Alla beslutade åtgärder har följts upp. Ett antal åtgärder följdes upp och utvärderades av rektor. Resultatet redovisas i tabell 17.
Tabell 17 Av rektor uppföljda och utvärderade åtgärder inom Hållbar utveckling och Kulturhuvudstadsåret 2014
Åtgärd
Eleverna arbetar med ämnesövergripande projekt liknande Öreälven och
SANT
Skolbibliotekarien utbildar skolans
personal i informationssökning
Skolans elevrepresentativa grupper är
involverade i miljöarbetet
Lämpliga kärl för sopsortering placeras ut i skolan
Skolan gör en förnyad ansökan om att
vara certiferad inom ”Skola för hållbar utveckling”
Under Öppet Hus redovisar eleverna
arbeten
Skolan bjuder in en författare
Resultat
Öreälven genomfört september -14.
SANT genomfört 141217-141218.
Genomfört v. 44.
Delvis genomfört.
Genomfört.
Pågående.
Genomfört januari -15.
Ej genomfört.
Återstående beslutade åtgärder för läsåret 14/15, vilka inte hade direkta ja/nejsvar, utvärderades tre gånger under läsåret via skalfrågor, där 1 var lägst
värde och 4 högst. Informationen har använts i analysen inför beslut om åtgärder till läsåret 15/16.
Figur 61 Uppföljning beslutade åtgärder för läsåret 14/15
Figur 61 visar personalens uppföljning av de beslutade åtgärderna för lå 14/15.
Endast lärare med ämnen där exkursioner bör ingå har svarat på den frågan,
vilket gör att åtgärden inte bedöms genomförd fullt ut då nivån ligger på ungefär 50 procents genomförande.
60
Figur 62 Hållbar utveckling
Figur 62 visar elevernas åsikter om hållbar utveckling. Frågan är ny i enkäten
för åk 7-9, vilket gör att statistik endast finns från en mätning.
Sammanfattande bedömning
Skolans styrkor inom hållbar utveckling och Kulturhuvudstadsåret 2014 är att
lämpliga kärl för sopsortering har placerats ut i skolan och att eleverna har redovisat arbeten under öppet hus. En svaghet är att beslutet att bjuda in en författare inte har genomförts. Kulturhuvudstadsåret 2014 är avslutat, varför enhetens beslutade åtgärder inte innehåller några åtgärder på det området läsåret
15/16.
Enhetens egna beslutade åtgärder för läsåret 15/16
Hållbar utveckling:






eleverna arbetar med ämnesövergripande projekt liknande Öreälven
och ANTD
eleverna är ute på exkursioner
eleverna arbetar med närmiljön
eleverna arbetar med projekt som t.ex. rymdskeppet, en rättvis värld,
rädda haven och ekologiska fotavtryck
skolbibliotekarien utbildar skolans personal i informationssökning
skolans elevrepresentativa grupper är involverade i miljöarbetet
61
Slutord
Läsåret 14/15 har elever och personal på Bräntbergsskolan utfört ett bra arbete,
vilket vi är stolta över. Skolan har en mycket professionell personal, som arbetar för att eleverna ska nå såväl de kunskapsmässiga som de sociala målen.
Verksamheten håller en god kvalitet. Meritvärdet och andelen elever som når
målen behöver öka. Bräntbergsskolan ska vara en kunskapsskola där eleverna
känner sig trygga och motiverade samt ges möjlighet att få en bra grund för
fortsatta studier.
Det systematiska arbetet fortsätter i syfte att alla elever ska nå målen och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Arbetet med att öka
kunskaperna om en likvärdig bedömning av elevernas lärande ska utvecklas
genom ämnesövergripande planering och sambedömning. Skolan fortsätter att
utveckla det kollegiala lärandet. Eleverna behöver få formativ bedömning kontinuerligt under läsåret för att ha inflytande över sitt eget lärande. Skolan behöver i högre grad arbeta med genomförande av extra anpassningar enligt anvisningar i Skolverkets Allmänna råd.
Eleverna upplever att de trivs men tryggheten behöver öka. Sammanhållningen
i klasserna behöver stärkas genom värdegrundsövningar och aktiviteter löpande under året. Eleverna måste få kännedom om att vuxna tar avstånd när det
gäller kränkande behandling. Vi vill öka andelen elever som känner tillit till
vuxna, har arbetsro och finner arbetsuppgifterna stimulerande och utvecklande.
Renoveringen av Bräntbergsskolan är påbörjad, men skolan behöver fortsatt
stöd från politiken och Fastighet för skapa en funktionell skola och en hälsosam arbetsmiljö utifrån moderna krav.
Bräntbergsskolan arbetar systematiskt med uppföljning, utvärdering och åtgärder för en högre måluppfyllelse avseende såväl kunskapsmässiga som sociala
mål. Arbetet med pedagogiska planeringar har återaktualiseras för att tydliggöra mål och kunskapskrav för elever och vårdnadshavare och möjliggöra elevers inflytande över utbildningen. Satsningen på PRIO har medfört att skolan
har sett över hur vi kan använda tiden bättre och stärka kollegialt lärande och
coachning. PRIO-arbetet kommer att fortsätta läsåret 15/16, med fortsatt fokus
på samplanering, coachning och effektiva möten samt Skolverkets Matematiklyft. Skolan kommer även att fokusera på att stärka likvärdig bedömning och
dokumentation av kunskapsresultat, språkutvecklande arbete samt prioritera
hållbar utveckling, likabehandling och arbetsro.
Med avstamp i tidigare resultat och via de nya beslutade åtgärderna siktar elever och personal vidare mot en ökad måluppfyllelse läsåret 15/16.
Umeå den 2015-06-12
Lena Sundh, rektor
Robert Lindberg, rektor
62
Referenslista
Elevenkät 7-9. (2009). Umeå: Umeå kommun.
Elevenkät 7-9. (2011). Umeå kommun: Umeå kommun.
Elevenkät 7-9. (2013). Umeå kommun: Umeå kommun.
Elevenkät 7-9. (2015). Umeå kommun: Umeå kommun.
Elevenkät UNGA. (2010). Umeå kommun: Umeå kommun.
Elevenkät UNGA. (2014). Umeå kommun: Umeå kommun.
Elevenkät Studie- och yrkesvägledning. (2014). Umeå:
Bräntbergsskolan.
Hattie, J. (2008). Visible Learning. London. Routledge.
Helleberg, T. (2005). Sedan då, på gymnasiet…? – en kvalitativ analys av
Betygsförändringar ur ett likvärdighets- och rättviseperspektiv.
D-uppsats. Umeå: Umeå universitet.
Helleberg, T. (2007). Sedan for de till gymnasiet. Hur gick det då där?
Helleberg, T. (2009). 2006 års avgångselever från grundskolan i Umeå.
Lgr 11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Stockholm: Fritzes.
Medarbetarenkät. (2011). Umeå: Umeå kommun.
Medarbetarenkät. (2012). Umeå: Umeå kommun.
Medarbetarenkät. (2014). Umeå: Umeå kommun.
Måltidsuppföljning. (2012). Umeå: Bräntbergsskolan.
Lundström, M., Ledin, F., & Grundström, E. (2012). Bräntbergsskolans
Kunskapsresultat – statistikunderlag åk 9. Umeå kommun:
För- och grundskolan.
SFS 1985:1100. Skollagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2005:609. Förordning om ändring i förordningen (1997:702) om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Riksdagen.
Skolinspektionen (2010). Arbetar skolor systematiskt för att förbättra
elevernas kunskapsutveckling?
www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/uppfoljningutvardering-kunskapsutveckling/slutrapport-systematisktarbete.pdf?epslanguage=sv (2010 09 10)
Skolinspektionen (2013). Tillsyn av bedömning och betygssättning. Stockholm:
Skolinspektionen.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/riktad-tillsyn/nationellaprov-2013/riktad-nationellaprov2013-slutrapport.pdf (2013-02-21)
Skolinspektionen. Vårdnadshavarenkät.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502467 (2013-03-21)
Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2012). Allmänna råd med kommentarer. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011). Allmänna råd med kommentarer. Planering och genomförande av undervisningen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2012). Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010). Rektors ansvar för uppföljning och måluppfyllelse.
www.skolverket.se/sb/d/2772 (2010 01 09a)
Skolverket (2014). SALSA. www.salsa.artisan.se (2014 05 05)
Skolverket (2014). SIRIS.
63
http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90009&_dad=portal
&_schema=PORTAL/ (2012 06 02)
Trivselenkät. (2008). Umeå: Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2009). Umeå: Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2010). Umeå: Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2011a). Umeå: Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2011b). Umeå: Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2012). Umeå: Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2013a). Umeå: Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2013b). Umeå: Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2014a). Umeå. Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2014b). Umeå. Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2015a). Umeå. Bräntbergsskolan.
Trivselenkät. (2015b). Umeå. Bräntbergsskolan.
Vårdnadshavarenkät. (2013). Umeå: Bräntbergsskolan.
Vårdnadshavarenkät. (2014). Umeå: Bräntbergsskolan.
Vårdnadshavarenkät. (2015). Umeå: Bräntbergsskolan.
För- och grundskolans uppdragsplanemål 2013-2015. (rev. 2015).
Umeå: Umeå kommun.
Foto: Marie Johansson
Bilaga 1
Grundskolans kvalitet och måluppfyllelse
BEDÖMNINGSSCHEMA Lå 2014-15
Mätvärden på indikatorer som
STYRKOR = MYCKET
belyser kvalitet och
TILLFREDSmåluppfyllelse anges där det är
möjligt.
STÄLLANDE
Ej påverkbara
GOD KVALITET
TILLFREDSSTÄLLANDE
SVAGHETER = EJ
TILLFREDSSTÄLLANDE
Närmiljö
Påverkbara...
E-läromedel
på kort sikt (1 år)
Alla NO-salar bör utrustas
för alla NO-ämnen.
Träslöjdslokalen är i stort
behov av renovering.
Skolans inventarier
behöver bytas ut.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Läromedel
Sjukskrivningstal
Teknisk utrustning Kompetensutveckling
Skolbibliotek
Behöriga lärare och
vikarier
Syvverksamhet
Utöka IT-kompetensen
och kompetensen kring
alternativa verktyg
på längre sikt
ARBETSPROCESSER
Miljö för utveckling och lärande
71 (72)
Normer och värden
87 (85)
Elevers ansvar och inflytande
56 (60)
Undervisning
61 (60)
Anpassningar och stöd
61 (58)
Bedömning och betyg
64 (60)
MÅLUPPFYLLELSE / RESULTAT
Kunskaper /studieresultat
Svenska åk 9
Matematik åk 9
Modersmålsunderv, studiehandledning, SvA
Kunskaper i alla andra ämnen
13,9 (13,3)
11,9 (12,4)
Sva 7,2 (7,0)
Se bilaga 4
Personlig och social utveckling
Elevers självskattning
Hälsa och livsstil
76 (73)
Arbetsro
Skillnaden mellan
pojkar och flickor i
Likvärdig utbildning
resultat
Bräntbergsskolans värden anges i siffror jämfört med Umeå kommuns värden inom parantes
Som styrkor anges här en bedömning där Bräntbergsskolan ligger minst 3 % över Umeå kommuns
värden och som svagheter där Bräntbergsskolan ligger minst 3 % under Umeå kommuns värden.
Betygsvärden inom parantes är Umeå kommuns för lå 14/15.
Bilaga 2
Elevenkäten 7-9 2015
Kvalitet i utbildningen (%)
Bräntbergsskolan
Umeå kommun
Åk 7
Åk 8
Åk 9
UK
Max
Min
Miljö för utveckling och lärande
76
70
67
Flicka Pojke Totalt Kom
74
71
71
71
72
84
56
Normer och värden
87
88
85
91
84
87
85
85
92
77
Elevers ansvar och inflytande
63
57
48
58
55
56
59
60
69
46
Undervisning
65
61
55
61
60
61
59
60
69
42
Anpassningar och stöd
67
57
58
65
57
61
56
58
72
44
Bedömning och betyg
63
63
67
64
64
64
59
60
69
51
Elevers självskattning
77
75
75
79
74
76
72
73
78
64
Medelvärde
70
66
63
69
65
67
65
66
74
56
Elevenkäten 7-9 2015
Miljö för utveckling och lärande (%)
Bräntbergsskolan
Umeå kommun
Åk 7
Åk 8
Åk 9
UK
Max
Min
Trygg i skolan
90
87
93
Flicka Pojke Totalt Kom
93
90
90
93
93
100
84
Trivs i skolan
91
82
80
87
87
85
85
85
91
62
Arbetsro på lektionerna
71
74
67
74
70
71
68
70
89
22
Positiv/trevlig stämning på lektionerna
75
82
80
80
81
79
80
80
93
22
Får beröm av läraren när jag gör något bra
65
56
42
59
51
55
50
53
72
35
Skolarbetet börjar direkt vid lektionsstart
70
59
57
64
61
62
58
59
82
38
Får tillräcklig tid för skoluppgifter
68
51
52
60
58
57
61
62
73
49
Medelvärde
76
70
67
74
71
71
71
72
84
56
Elevenkäten 7-9 2015
Normer och värden (%)
Bräntbergsskolan
Umeå kommun
Åk 7
Åk 8
Åk 9
UK
Max
Min
Skolans ordningsregler är kända
87
84
85
Flicka Pojke Totalt Kom
92
80
85
82
83
100
71
Vuxna visar att inte tillåtet kränka/hota
84
79
77
87
76
80
79
81
92
68
Inte kränkt av elever/lärare/vuxen
84
93
86
88
89
87
83
83
91
67
Inte hotad elever/lärare/vuxen
93
96
93
97
93
94
96
95
100
89
Medelvärde
87
88
85
91
84
87
85
85
92
77
Elevenkäten 7-9 2015
Elevers ansvar och inflytande (%)
Bräntbergsskolan
Umeå kommun
Åk 7
Åk 8
Åk 9
UK
Max
Min
Eleven/klassen får delta i planering
51
46
38
Flicka Pojke Totalt Kom
41
50
45
44
44
56
33
Eleven/klassen får delta i utvärdering
52
41
45
41
51
46
45
47
70
30
Lärarna bryr sig om vad jag säger
68
59
53
62
60
61
68
70
84
50
Får påverka innehållet i klassråd
71
77
60
80
61
69
75
76
86
56
Inflytandet via elevrådet fungerar bra
72
64
43
68
53
61
64
65
74
53
Medelvärde
63
57
48
58
55
56
59
60
69
46
Elevenkäten 7-9 2015
Undervisning (%)
Bräntbergsskolan
Umeå kommun
Åk 7
Åk 8
Åk 9
UK
Max
Min
Lärarna förklarar/undervisar bra
82
76
66
Flicka Pojke Totalt Kom
79
72
75
73
75
87
49
Lärarna varierar undervisningen
62
54
45
53
57
54
52
54
64
36
Lektionsstart får information vad lära
77
84
65
77
74
75
74
74
85
57
Får uppgifter där fler än ett skolämne ingår
43
39
47
36
48
43
36
37
63
27
Får kunskaper om miljö/hållbar utveckling
64
66
47
58
59
59
51
52
61
11
Får använda datorn som arbetsredskap
75
59
57
71
57
64
85
85
100
40
Får redovisa vad jag lärt på olika sätt
54
51
57
52
54
54
45
47
63
0
Medelvärde
65
61
55
61
60
61
59
60
69
42
Elevenkäten 7-9 2015
Anpassningar och stöd (%)
Bräntbergsskolan
Umeå kommun
Åk 7
Åk 8
Åk 9
UK
Max
Min
Får kunskaper som jag får nytta av
70
57
53
Flicka Pojke Totalt Kom
65
57
61
57
59
74
33
Får arbeta med intressanta saker
43
30
40
37
38
38
30
33
49
15
Får uppmuntran att "sikta högre"
67
57
58
68
56
61
56
58
75
44
Får arbeta med lagom utmanande uppgifter
74
67
67
74
66
69
64
65
77
49
Får den hjälp jag behöver i skolarbetet
81
74
70
82
70
75
73
74
89
55
Medelvärde
67
57
58
65
57
61
56
58
72
44
Elevenkäten 7-9 2015
Bedömning och betyg (%)
Bräntbergsskolan
Umeå kommun
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Flicka Pojke Totalt Kom
UK
Max
Min
Får tydlig information om kursplanerna
64
69
75
74
66
69
63
64
81
50
Får information om de olika betygsteg
67
69
87
73
73
74
71
71
83
51
Får tydlig information om hur det går
64
62
58
62
62
62
57
59
75
43
Får träna på att bedöma mitt skolarbete
29
31
37
24
39
32
23
25
43
11
Betygen stämmer med visad kunskap
72
64
68
70
69
68
62
61
75
47
Utvecklingssamtal vad bra/vad förbättra
83
80
77
85
78
80
77
79
100
69
Medelvärde
63
63
67
64
64
64
59
60
69
51
Elevenkäten 7-9 2015
Elevers självskattning (%)
Bräntbergsskolan
Umeå kommun
Åk 7
Åk 8
Åk 9
UK
Max
Min
Gör mitt bästa i skolarbetet
96
92
87
Flicka Pojke Totalt Kom
98
88
92
86
86
100
79
Känner nyfiken/lust att lära i skolarbetet
33
34
40
37
36
36
28
30
40
15
Tar eget ansvar för skolarbetet
94
92
85
96
87
91
89
90
100
74
Har inte lätt att ge upp vid en svår uppgift
80
82
82
82
82
81
81
81
88
63
Bidrar till att skapa arbetsro
75
87
75
84
76
79
79
79
88
44
Går bra för mig att samarbeta
84
77
82
79
84
81
83
83
91
51
Säger vad tycker på klassråd/lektioner
72
54
70
67
66
66
60
61
67
54
Bidrar till en bättre miljö/hållbar framtid
83
82
77
87
77
81
73
73
83
44
Medelvärde
77
75
75
79
74
76
72
73
78
64
Bilaga 3
Arbetslagens ämnesövergripande arbete
Arbetslag A:s ämnesövergripande arbete lå 14/15
Tema
Ämnen
Klass/
Klasser
Mål
Resultat
Utvärdering Åtgärd
vid återanvändande
På vilket sätt
bidrar projektet
till att ge överblick och sammanhang i elevernas lärarande?
Sveriges
styrelseskick
HT -14
och VT 15
Sv, sva,
sh och bl
8A
Eleverna tränar på
retorik, reflektion
och analys i ett
avsnitt som belyses i flera ämnen.
Engagerade
och intresserade
elever som
för fram
sina åsikter
om för dem
viktiga
samhällsfrågor.
Ökat självförtroende
och mod att
presentera
något inför
en grupp.
Fortsätta med
projektet.
Vi har tydligare
tidsramar med
avstämningspunkter.
Öreälvsprojektet
HT -14
SO, sv,
sva, bi
och bl
9A
Elevernas
rapporter.
Alla elever
deltog i
fältstudierna.
Sh, sv
och bl
7A
Ett projekt
som uppskatttas av både
elever, föräldrar och personal. Ett projekt som stärker gruppen
och som i sin
tur ger en
bättre
lärmiljö.
Vi utvecklade
årets arbete
med en systematisk fältundersökning
i biologi.
Eleverna fick
träna sig på
att reflektera/
analysera en
nyhet och
uttrycka sig i
skrift.
Tidning hann
inte genomfö-
Vi är tydligare
med t.ex. tidsplan
och ramar. Tydlighet när olika
delar bör vara
färdiga.
Medier
HT -14
Området ger möjlighet till fältstudier i flera olika
ämnen. Eleverna
tränas i rapportskrivande och
fördjupning i
olika ämnesområden. Eleverna får
kunskaper om
lokalhistoria och
den biologiska
närmiljön. Eleverna får möjlighet visa sina kunskaper i olika
ämnen ute i naturen, t.ex. landart.
Eleverna lär sig
form och struktur
hos olika texttyper i en dagstidning. Att eleverna
får en vana i att ta
till sig av nyhetsflödet.
Att eleverna får
Eleverna
skrev varsin insändare/ artikel/notis.
Eleverna
tränades i
analys och
reflektion
Vi sammanställer
artiklarna i en
tidning så att eleverna får ta del av
varandras arbeten.
Vi hinner med att
få in reklam i detta
projekt, utifrån ett
bildperspektiv.
Världskrigen VT 15
Hi och sv
9A
Djurpall
VT -15
Sltm och
sltx
8A
träna sig i att
skriva en insändare/nyhetsartikel.
Eleverna får möjlighet att utveckla
sina kunskaper i
denna del av
världshistorien
och läsa en bok
och presentera en
bok som handlar
om denna epok i
historien. De
framför en presentation av en
person eller händelse under denna
period.
Eleverna designar
en djurpall (fantasidjur) i trä där
sittytan broderas i
vadmal. Koppling
till skulpturer
genom tiderna.
av olika
typer av
nyheter.
Muntliga
redovisningar av
person eller
händelse.
Skriftlig
redovisning
av bok.
Kunskapstest och
analys/reflektions
övningar.
ras detta år.
Ett ämnesområde som
intresserar
och engagerar
eleverna.
Vi har mer gemensam planering.
Ämneslärarna har
möjlighet att delta
i de muntliga
redovisningarna.
En färdig
pall med en
broderad
sittdyna.
Ett lyckat
samarbete
mellan slöjdämnena där
eleverna har
fått en koppling mellan
det ”mjuka
och det
hårda”.
Vi lägger ev. vi in
ett moment om
återbruk.
Resultat
Utvärdering Åtgärd
vid återanvändande
Lyckat
resultat.
Bra för
eleverna att
fler än ett
ämne
ingick. Gav
mer substans i
arbetet.
Eleverna
såg ett
samband.
Svårt att hitta
redovisningstider där alla
lärare kan
närvara. Alla
inblandade
lärare deltar
vid uppstart
och avslutning.
Obalans mellan ämnena.
Bilden fick
för mycket tid
och matematiken för lite.
Alla inblandade lärare
deltar vid
uppstart och
avslutning.
Arbetslag B:s ämnesövergripande arbete lå 14/15
Tema
Ämnen
Klass/
Klasser
Mål
På vilket sätt
bidrar projektet
till att ge överblick och sammanhang i elevernas lärarande?
Idrottsskador
Sv, sva
och idh
8B
Sambedömning i
sv, sva och idh
gällande källkritik
och muntligt
framförande.
Mönster
Bl och
ma
7B
Eleverna ser samband mellan bilder och matematiska funktioner.
Träningsdagbok
Sv, sva
och idh
9B
Eleverna motiverar varför de väljer vissa träningssätt. Eleverna
tränar argumentation. Eleverna
sätter upp mål, för
Blandade
resultat vad
gäller argumentation. Bättre
resultat
gällande
Vi utvärderar med
eleverna.
Alla lärare deltar
vid uppstart och
avslutning.
Vi fördelar tiden
bättre mellan ämnena.
Vi utvärderar med
eleverna.
Alla lärare deltar
vid uppstart och
avslutning.
dagbok och analyserar träningsresultat.
Valaffisch
Bl och sh
8B
Djurpall
Sltm och
sltx
8B
Eleverna tränar att
framföra ett politiskt budskap i
bild med korta
textinslag.
Eleverna tränar att
arbeta med textil
och trä tillsammans.
dagbokskrivandet.
Analysen
var svårast,
speciellt att
anpassa
texttypen
till mottagare och
situation.
Lyckat
resultat.
Alla inblandade lärare
deltar vid
uppstart och
avslutning.
Vi utvärderar
planeringen.
Vi utvärderar med
eleverna.
Lyckat
resultat.
Arbetslag C:s ämnesövergripande arbete lå 14/15
Tema
Ämnen
Klass/
Klasser
Mål
Resultat
Utvärdering Åtgärd
vid återanvändande
Bra resultat,
bättre än förra
året. Tror att
det blev tydligare och lättare för eleverna efter
föreläsningen
eleverna fick
på idrotten.
Där visades
ett exempel
på hur de
kunde se ut.
Övervägande
gott resultat.
Inga åtgärder.
Lärarna behöver förbereda
mer. Inga
elever använde sig av
låtarna de
skapat på
musiken.
Svensklärare
och idrottslärare har försökt hitta en
tid till att
utvärdera
Eleverna bör inte
ha musikskapandet
som uppgift under
praktiken.
På vilket sätt
bidrar projektet
till att ge överblick och sammanhang i elevernas lärarande?
Idrottsskador
Idh, sv
och
biblioteket
8C
Träna muntlig
presentation.
Behandla och
förebygga skador.
Eleverna tränar
sig på att leta
information på
internet.
Tidsbesparande för
elevern.
Djurpall
Sltm och
sltx
8C
Kombinera textil
och material med
trä.
Musik och
dans
Idh och
mu
9D
Skapande av
musik och dans.
Eleverna får börja
tänka på dansen
redan vid skapandet av musiken.
Ger eleverna större
estetiskt
omfång.
Inga elever
använde sig
av låtarna
de skapat
på musiken.
Träningsanalys
Idh och
sv
9C
Eleverna tränar
sig i att argumentera och dra slutsatser vilket borde
bidra till ett högre
betyg i idrotten
Resultatet
blev inte
som vi
förväntat.
Många
lämnade
Inga åtgärder.
Gör om uppgiften
till nästa år. Tror
att det kan bli bra
för både lärare och
elever.
inte in i tid
och argumenten
blev inte så
många som
vi tänkt
Läger 9D
Idh och
hkk
9D
Socialisera sig.
Lära sig paddla,
fisk och allt annat
som har med
utevistelse att
göra.
Väldigt
lyckat
uppgiften för
att göra den
bättre. Nu var
uppgiften
gjord för
idrotten vilket
kanske inte
var så lyckat.
Tyvärr har vi
inte hittat tid
till att göra
det ännu
Borde göras
med varje
klass varje år.
Eleverna
skulle gärna
vilja göra om
det
Möjlighet i både
tid och pengar
måste ges till
ansvariga lärare
Aspergergruppens ämnesövergripande arbete lå 14/15
Tema
Ämnen
Klass/
Klasser
Mål
Resultat
Utvärdering Åtgärd
vid återanvändande
Eleverna
klarade av
en svår
social situation ännu
bättre detta
år och
deltog i
givande
diskussioner.
Trevlig
stämning,
ökad samhörighet
(även elever som
sällan deltar i undervisning
uppskattade
dagen.) och
ökad
måluppfyllelse.
Utvärdering
utifrån givna
frågor och
egna reflektioner kring
filmen.
Mer personal
under för och
efterarbete.
Det blir lättare att
motivera elever
när filmen är på
svenska.
Utvärdering i
personalgruppen.
Personalen lägger
in planeringstid
för att fördela
personalen bättre
under samverkansdagarna.
Utvärdering genomförs även med
elever.
Eleverna involveras i planeringen.
Kom ihåg att lägga
in raster under
dagen.
På vilket sätt
bidrar projektet
till att ge överblick och sammanhang i elevernas lärarande?
Livet och
döden.
Dödlig
sjukdom
(Skolbio)
Sv, bi
och SO
Asp 7
Asp 8
Skapa förståelse
för olika människors förutsättningar att delta i
samhället, hur
man hanterar en
livskris och förståelse för att
sorgearbete är
individuellt.
Samverkansdag
NO, SO
och idh
Asp 7
Asp 8
Asp 9
Utveckla samarbete inom gruppen, social träning, utveckla
eleverna möjligheter att uttrycka
sig kreativt, stärka
elevernas självkänsla.
Resursklassens ämnesövergripande arbete lå 14/15
Tema
Ämnen
Klass/
Klasser
Mål
Resultat
Utvärdering
Åtgärd
vid återanvändande
Intresset
ökar för
matte.
Skapa förståelse för
omvärldens
problem.
Ökad förståelse för olika
begrepp.
Bättre resultat
på tester bl.a.
Vi utöka tiden
till matematiska
samtal.
Vi har fler diskussioner.
På vilket sätt
bidrar projektet
till att ge överblick och sammanhang i elevernas lärarande?
Slöjd och
matematik
Sl och
ma
Åk 7-8
Nyhetsbevakning
Sh, sv
och ge
Åk 7-8
Praktiska övningar
med makunskaper.
Omvärldsorientering.
Bilaga 4
Ämneslagens arbete
Analys och åtgärder för andel elever som nått målen per ämne
Ämne Analys av andel
elever som nått
målen i ämnet lå
14/15 och över
tid:
Bi
Det är en marginell
ökning av de som har
nått målen. I år har fem
elever inte nått målen i
biologi. Gemensamt
för dessa elever är hög
frånvaro.
Bl
Fler elever är aktiva
och närvarande under
lektionstid och har
deltagit kontinuerligt
alla terminer.
En
Det är tydligt att elever
som inte når målen har
alltför hög frånvaro
och/eller inte läst engelska tillräckligt länge.
Fy
Det är en liten ökning
av de som har nått
målen. I år har fem
elever inte nått målen i
fysik. Gemensamt för
dessa elever är hög
frånvaro.
Ge
En hög andel elever
når grundläggande
eller högre kunskapskrav i ämnet. Detta
tyder på att undervisningen håller god kvalitet, motiverar eleverna och utgår från de
krav läroplanen ställer
på undervisningen.
Geografi är något som
Förändringar som görs
i klassrumsituationen lå
15/16 för att varje elev
ska nå målen:
Ansvarig
Uppföljningsmetod
för att se grad av
måluppfyllelse
Vi ser över läromedlet så att
det stämmer med Lgr11.
Vi inför gemensamt läromedel
för samtliga årskurser eller
åtminstone ser vi över så att
alla grupper gör vissa gemensamma moment för att öka
likvärdigheten.
Vi stämmer av måluppfyllelsen 2 veckor innan perioden
avslutas för årskursen.
Vi har återkommande moment
som befäster kunskaperna.
Vi har individuellt anpassade
uppgifter.
Vi har läxhjälp i bild.
Vi har extra stöd för enskilda
elever.
Elever med kort skolbakgrund
ges möjlighet att få stöd i
mindre grupp.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att erbjuda
uppgifter inom temaområden
som intresserar eleven.
Eleverna får möjlighet att visa
sina kunskaper genom individanpassade arbetssätt och
redovisningsformer.
Vi ser över läromedlet så att
det stämmer med Lgr11.
Vi inför gemensamt läromedel
för samtliga årskurser eller
åtminstone ser vi över så att
alla grupper gör vissa gemensamma moment för att öka
likvärdigheten.
Vi stämmer av måluppfyllelsen 2 veckor innan perioden
avslutas för årskursen.
Vi utgår från elevernas individuella behov och de krav som
läroplanen ställer.
Eleverna får möjlighet att visa
sina kunskaper genom olika
redovisningsformer.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att i större
utsträckning använda oss av
olika typer av tekniska hjälpmedel.
Ämneslärare
Delavstämningar
Betyg
Ämneslärare
Skissbok/loggbok
Lärum
Process
Färdiga arbeten
Provtillfällen både praktiskt och teoretiskt
Redovisningar
Diagnoser
Läxförhör
Prov
Betyg
Ämneslärare
Ämneslärare
Betyg
Ämneslärare
Prov
Betyg
Muntlig framställning
Diskussionsseminarier
Kommunikation med
eleven
Feedback
Formativ uppföljning
Formativ bedömning
Studieplanering
”Exitpass” – eleven visar
Hi
Hkk
eleverna relaterar till i
sin vardag och förkunskaper med sig.
Genom samtal i ämnesträffar utvärderar vi
olika ämnesområden,
rådgör, diskuterar och
bollar idéer om ämnets
utveckling, elevers
lärande och ämnets
karaktär. Vi läser även
inom ämnesgruppen
aktuell forskning kopplat till ämnet.
En hög andel elever
når grundläggande
eller högre kunskapskrav i ämnet. Detta
tyder på att undervisningen håller god kvalitet, motiverar eleverna och utgår från de
krav läroplanen ställer
på undervisningen.
Historia är något som
intresserar och eleverna har, i olika grad,
förkunskaper med sig
sedan tidigare. Genom
samtal i ämnesträffar
utvärderar vi olika
ämnesområden, rådgör, diskuterar och
bollar idéer om ämnets
utveckling, elevers
lärande och ämnets
karaktär. Vi läser även
inom ämnesgruppen
aktuell forskning kopplat till ämnet.
Fler elever är aktiva
och närvarande under
lektionstid och har
deltagit kontinuerligt
alla terminer.
Idh
Idh har legat över eller
på SALSA-värdet de
senaste 5 åren, varav
en kraftig höjning har
skett det senaste läsåret.
Ke
93,2% når kunskapsmålen. En tydlig förbättring från VT -14 då
drygt 85 % nådde
kunskapsmålen. Dock
är det en försämring
mot tidigare terminer.
på post-itlapp vad de lärt
under ett lektionspass
Coaching/handledning av
enskilda elever vid behov
Vi utgår från elevernas individuella behov och de krav som
läroplanen ställer.
Eleverna får möjlighet att visa
sina kunskaper genom olika
redovisningsformer.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att i större
utsträckning använda oss av
olika typer av tekniska hjälpmedel.
Ämneslärare
Prov
Betyg
Muntlig framställning
Diskussionsseminarier
Kommunikation med
eleven
Feedback
Formativ uppföljning
Formativ bedömning
Studieplanering
”Exitpass” – eleven visar
på post-itlapp vad de lärt
under ett lektionspass
Coaching/handledning av
enskilda elever vid behov
Vi har återkommande moment
som befäster kunskaperna.
Vi har nivåanpassade uppgifter.
Ämneslärare
Vi erbjuder kompletteringstillfällen fortgående under läsåret
för elever att visa sina kunskaper.
Medley och Örjan instruerar
eleverna i simning.
Vi har muntliga prov för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Vi ser över läromedlet så att
det stämmer med Lgr11.
Vi inför gemensamt läromedel
för samtliga årskurser eller
åtminstone ser vi över så att
alla grupper gör vissa gemensamma moment för att öka
Ämneslärare
Skriftliga utvärderingar
med återkoppling mot
kunskapsmålen.
Provtillfällen både praktiskt och teoretiskt.
Process
Redovisningar
Enkäter
Kollegialt samarbete
Individuella redovisningstillfällen
Ämneslärare
Betyg
Ma
Mspr
Mu
Re
Sh
En fallande trend från
VT -13 då drygt 95 %
av eleverna nådde
kunskapsmålen. VT 14 nådde knappt 90 %
kunskapsmålen och
VT -15 når 87,7%
kunskapsmålen.
Andelen elever som
når målen är mycket
hög över tid. Snabba
uppföljningar av studieresultat genomförs.
Max antal elever har
varit 15 elever på varje
lektion. Detta har medfört att fler elever är
aktiva under lektionstid och har deltagit
kontinuerligt alla terminer.
En hög andel elever
når grundläggande
eller högre kunskapskrav i ämnet. Detta
tyder på att undervisningen håller god kvalitet, motiverar eleverna och utgår från de
krav läroplanen ställer
på undervisningen.
Religion är i allmänhet
något som intresserar
och eleverna har, i
olika grad, förkunskaper med sig sedan
tidigare. Genom samtal
i ämnesträffar utvärderar vi olika ämnesområden, rådgör, diskuterar och bollar idéer om
ämnets utveckling,
elevers lärande och
ämnets karaktär. Vi
läser även inom ämnesgruppen aktuell
forskning kopplat till
ämnet.
Religion är ett ämne
som rör existentiella
frågor vilket gör att
eleverna kan ställa
många frågor och få
svar på många frågor.
En hög andel elever
når grundläggande
likvärdigheten.
Vi stämmer av måluppfyllelsen 2 veckor innan perioden
avslutas för årskursen.
Tiden för moment i ämnet
disponeras utifrån screeningresultatet.
Undervisande lärare
Speciallärare
Specialpedagog.
Screening
Betyg
Ämnesläraren kontaktar vårdnadshavare när eleven fått 1-2
veckor på sig att göra en restuppgift.
Eleven får kontinuerlig återkoppling på studieresultaten i
form av muntliga och skriftliga förhör.
Vi har individuellt anpassade
uppgifter.
Vi har återkommande moment
som befäster kunskaperna.
Tydligare utvecklingssteg i
instrumentkunskaperna
Ämneslärare
Dokumentanalys
Observation
Ämneslärare
Lärum
Praktiska prov
Process
Spelredovisningar
Vi utgår från elevernas individuella behov och de krav som
läroplanen ställer.
Eleverna får möjlighet att visa
sina kunskaper genom olika
redovisningsformer.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att i större
utsträckning använda oss av
olika typer av tekniska hjälpmedel.
Ämneslärare
Prov
Betyg
Muntlig framställning
Diskussionsseminarier
Kommunikation med
eleven
Feedback
Formativ uppföljning
Formativ bedömning
Studieplanering
”Exitpass” – eleven visar
på post-itlapp vad de lärt
under ett lektionspass
Coaching/handledning av
enskilda elever vid behov
Vi utgår från elevernas individuella behov och de krav som
Ämneslärare
Prov
Betyg
Sl
Sv
Sva
Tk
eller högre kunskapskrav i ämnet. Detta
tyder på att undervisningen håller god kvalitet, motiverar eleverna och utgår från de
krav läroplanen ställer
på undervisningen.
Samhällskunskap är
något som eleverna
relaterar till i sin vardag och förkunskaper
med sig.
Genom samtal i ämnesträffar utvärderar vi
olika ämnesområden,
rådgör, diskuterar och
bollar idéer om ämnets
utveckling, elevers
lärande och ämnets
karaktär. Vi läser även
inom ämnesgruppen
aktuell forskning kopplat till ämnet.
Fler elever är aktiva
och närvarande under
lektionstid och har
deltagit kontinuerligt
alla terminer
95 % nått målen. Vi
har gjort extra anpassningar under lektionstid. Ett antal elever har
fått extra undervisningstid och/eller tid i
Studion. Några lärare
har haft ”Mitt val” i
slutet av VT för att
eleverna ska få en
möjlighet att fokusera
på specifika kunskapskrav för att klara och
ev. höja sitt betyg.
57 % har nått målen.
Vi har gjort extra anpassningar och erbjudit
extra undervisningstid.
Det har funnits individuell handledningstid
som har fördelats mellan olika elever.
De stora ämnesövergripande arbetena tar
för mycket tid.
Det är en marginell
ökning av de som har
nått målen. I år har fem
elever inte nått målen i
teknik. Gemensamt för
dessa elever är hög
frånvaro.
läroplanen ställer.
Eleverna får möjlighet att visa
sina kunskaper genom olika
redovisningsformer.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att i större
utsträckning använda oss av
olika typer av tekniska hjälpmedel.
Vi samverkar med olika myndigheter och samhällsaktörer
för att ge eleverna en bättre
samhällsanknytning.
Muntlig framställning
Diskussionsseminarier
Kommunikation med
eleven
Feedback
Formativ uppföljning
Formativ bedömning
Studieplanering
”Exitpass” – eleven visar
på post-itlapp vad de lärt
under ett lektionspass
Coaching/handledning av
enskilda elever vid behov
Vi har uppgifter som är lätt att
anpassa till olika nivåer och
svårighetsgrad.
Vi har återkommande moment
som befäster kunskaperna.
I stora uppgifter finns alltid
delmoment.
Vi fortsätter med extraanpassningar.
Vi fortsätter hitta strategier för
att korridorsittarna kommer
till lektionerna.
Vi följer åtgärdstrappan.
Vi skapar läslust hos eleverna
genom att eleverna får lyssna
på kamraters bokredovisningar
och få tips på populär litteratur.
Vi ökar läsförståelsen genom
handledd lästräning.
Ämneslärare
Vi fortsätter med anpassningar
och individuell handledning.
Vi arbetar mer med så kallade
cirkelmodellen då vi skriver
olika slags texter.
Vi ökar läsförståelsen genom
handledd läsning.
Vi tränar olika lässtrategier
utifrån texttyper.
Ämneslärare
RR
Omdömen
Betyg
Elever som riskerar att inte nå
betyg får ett enskilt samtal
med undervisande lärare för
att öka motivationen och konkretisera målen.
Ämneslärare
i samarbete
med mentor
Betyg
RR
Ämneslärare
Skisser och beräkningar
Loggbok
Utvärderingar
Redovisningar
Samtal
Process
Färdigt arbete
Närvaron i Lärum
Åtgärdstrappan
Diagnoser
Omdömen
Betyg
Analys och åtgärder för medel betygspoäng per ämne
Ämne
Analys av medel
betygspoäng i
ämnet lå 14/15
och över tid:
Förändringar som görs
i klassrumssituationen
för att varje elev ska nå
så långt som möjligt
utifrån sina förutsättningar lå 15/16:
Ansvarig
Uppföljningsmetod
för att se grad av
måluppfyllelse
Bi
Medelmeritpoängen
är 12,4 en förbättring
från VT -14 då medelmeritvärdet var
12,0. Men det är en
sänkning jämfört mot
med VT -13 och 12
då medelpoängen var
13,3. VT -11 var
medelmeritpoängen
12,9.
Inga större förändringar de senaste åren.
Vi gör individuellt nivåanpassade laborationer för att nå
högre kunskapskrav.
Vi har muntliga prov till de
elever som behöver det.
Vi har gemensamt läromedel
på skolan.
Vi har effektiva och strukturerade ämnesträffar.
Vi planerar och utvärderar
lektioner gemensamt.
Ämneslärare
Observation
Uppföljning på ämnesträffar
Bl
I stort sett ser det bra
ut. En jämn nivå över
tid.
Ämneslärare
Skissbok/loggbok
Lärum
Process
Färdiga arbeten
Redovisningar muntligt
och skriftligt
En
Flickornas har fortfarande högre betygspoäng än pojkarna.
Flickorna har en generellt högre ambitionsnivå där de jobbar
mer strukturerat och
mer målinriktat. Även
om pojkarna kan vara
lika duktiga eller
bättre i ämnet så tenderar de att inte prestera på samma nivå
vid uppgifter och
prov.
Medelmeritpoängen
är 13,1 en förbättring
från VT -14 då medelmeritvärdet var
12,2. Men det är en
sänkning jämfört mot
VT -13 och VT -12 då
medelpoängen var
13,4 respektive 13,6.
VT -11 var medelmeritpoängen 13,5.
Det ligger lite lägre än
Vi fortsätter inspirera eleverna
genom enskilda samtal och ge
feedback.
Vi erbjuder utmaningar som
öppnar upp en ökad självständighet.
Vi utbyter erfarenheter vid
nätverksträffar samt att arbeta
ihop med olika ämnen och
olika skolor.
Vi har grupparbeten ibland.
Vi erbjuder digitala uppgifter.
Elever, framför allt pojkar,
som är på väg att nå de högre
betygen får extra träning i fri
skriftlig produktion, ett område som identifierats som mer
krävande än muntlig produktion.
Avstämning görs mellan ordinarie lärare och språkvalslärare vad gäller det eleven
behöver använda språkvalstiden till.
Resultat från språkval engelska återkopplas till ordinarie
engelsklärare.
Ämneslärare
Uppsatser
Ämneskonferenser
Vi gör nivåanpassade laborationer.
Vi har muntliga prov till de
elever som behöver det.
Vi har gemensamt läromedel
på skolan.
Vi har effektiva och strukturerade ämnesträffar.
Vi planerar och utvärderar
lektioner gemensamt.
Ämneslärare
Ämnesträffar
Observation
Betyg
Fy
Ge
Hi
SALSA-värdet som är
14.
Ge: Meritvärdet år
2014 låg på 13,6 och
årets värde är 14,8. Vi
har en tillfällig dipp
2014 men dock över
medelbetygspoäng.
Geografi är något som
eleverna relaterar till i
sin vardag och förkunskaper med sig.
Genom samtal i ämnesträffar utvärderar
vi olika ämnesområden, rådgör, diskuterar och bollar idéer
om ämnets utveckling, elevers lärande
och ämnets karaktär.
Vi läser även inom
ämnesgruppen aktuell
forskning kopplat till
ämnet.
Geografi ligger högt,
vilket tyder på att
undervisningen i
geografi över tid
håller god kvalitet,
motiverar eleverna
och utgår från de krav
läroplanen ställer på
undervisningen. En
slutsats av det förbättrade resultatet jämfört
med 2014 kan vara att
vi år haft studion
(stöd till elever med
särskilda behov),
elevensval SO (nytt
för i år). Sett över tid
har vi också haft stora
möjligheter att ge
individuellt stöd till
elever under ”Bräntisonsdagen”. Detta kan
ha påverkat det sämre
resultatet 2014 (då
togs Bräntisonsdagen
bort).
Framgångsfaktorer i
ämnena är att det är
ämnen som eleverna
kan relatera till och de
har egna referensramar som underlättar
inlärningen.
Hi: Meritvärdet år
2014 låg på 14,0 och
årets värde är 14,7.
Vi har en tillfällig
Vi utgår från elevernas individuella behov och de krav som
läroplanen ställer.
Eleverna får möjlighet att visa
sina kunskaper genom olika
redovisningsformer.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att i större
utsträckning använda oss av
olika typer av tekniska hjälpmedel.
Ämneslärare
Prov
Betyg
Muntlig framställning
Diskussionsseminarier
Kommunikation med
eleven
Feedback
Formativ uppföljning
Formativ bedömning
Studieplanering
”Exitpass” – eleven visar
på post-itlapp vad de lärt
under ett lektionspass
Coaching/handledning av
enskilda elever vid behov
Vi utgår från elevernas individuella behov och de krav som
läroplanen ställer.
Eleverna får möjlighet att visa
Ämneslärare
Prov
Betyg
Muntlig framställning
Diskussionsseminarier
dipp 2014 men dock
över medelbetygspoäng.
Historia är något som
ofta intresserar och då
speciellt senare historia, de är mer historiemedvetna idag.
Genom samtal i ämnesträffar utvärderar
vi olika ämnesområden, rådgör, diskuterar och bollar idéer
om ämnets utveckling, elevers lärande
och ämnets karaktär.
Vi läser även inom
ämnesgruppen aktuell
forskning kopplat till
ämnet.
Historia ligger högt,
vilket tyder på att
undervisningen i
historia över tid håller
god kvalitet, motiverar eleverna och utgår
från de krav läroplanen ställer på undervisningen. En slutsats
av det förbättrade
resultatet jämfört med
2014 kan vara att vi år
haft studion (stöd till
elever med särskilda
behov), elevensval
SO (nytt för i år). Sett
över tid har vi också
haft stora möjligheter
att ge individuellt stöd
till elever under
”Bräntisonsdagen”.
Detta kan ha påverkat
det sämre resultatet
2014 (då togs Bräntisonsdagen bort). Det
ökade ämnesinnehållet har gjort att eleverna får mindre tid
till varje ämnesområde och därigenom
har kraven ökat på
eleverna.
Framgångsfaktorer i
ämnena är att det är
ämnen som eleverna
kan relatera till och de
har egna referensra-
sina kunskaper genom olika
redovisningsformer.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att i större
utsträckning använda oss av
olika typer av tekniska hjälpmedel.
Kommunikation med
eleven
Feedback
Formativ uppföljning
Formativ bedömning
Studieplanering
”Exitpass” – eleven visar
på post-itlapp vad de lärt
under ett lektionspass
Coaching/handledning av
enskilda elever vid behov
Hkk
Idh
Ke
Ma
Mspr
mar som underlättar
inlärningen.
I stort sett ser det bra
ut. En jämn nivå över
tid.
Idh har legat över
eller på SALSAvärdet de senaste 5
åren.
Detta har eleverna
själva uppskattat och
vi tror att det kan vara
en anledning till att
klyftan mellan pojkar
och flickor har minskat.
Medelmeritpoängen
är 12,2 en förbättring
från VT -14 då medelmeritvärdet var
11,6. Men det är en
sänkning jämfört mot
VT -13 och VT -12 då
medelpoängen var
13,2. VT -11 var
medelmeritpoängen
12,5.
Medelmeritpoängen
är 11,9 ett något
högre värde än VT 14 då den var 11,8.
Men det är sänkning
från VT -13 då den
var 14,4. VT -12 var
poängen 12,9 och VT
-11 var den 12,2. En
sjunkande trend.
Meritvärdet ligger
mellan betygen D och
C över tid.
Vi fortsätter inspirera eleverna
genom enskilda samtal och ge
feedback.
Vi erbjuder utmaningar som
öppnar upp en ökad självständighet.
Vi utbyter erfarenheter vid
nätverksträffar samt att arbeta
ihop med olika ämnen och
olika skolor.
Vi har grupparbeten ibland.
Vi har en fortlöpande dialog
hela läsåret mellan lärare och
elev.
Eleven vet och kan på så vis
jobba med de kunskapskrav
som krävs för att nå ett högre
betyg.
Stora moment som simning
och orientering ges kompletterings möjligheter vid ett flertal
tillfällen
Vi gör nivåanpassade laborationer.
Vi har muntliga prov till de
elever som behöver det. Vi har
gemensamt läromedel på skolan. Vi har effektiva och strukturerade ämnesträffar.
Vi planerar och utvärderar
lektioner gemensamt.
Ämneslärare
Skriftliga utvärderingar
med återkoppling mot
kunskapsmålen.
Provtillfällen både praktiskt och teoretiskt.
Process
Redovisningar
Ämneslärare
Elevassistent
Enkäter
Betyg
Bedömningsmall
Ämneslärare
Delutvärderingar
Prov
Betyg
Alla elever når målen i matematik genom att eleverna
erbjuds tidiga insatser och
stöd.
Arbetsro och samverkan med
föräldrar prioriteras, extra info
om matematik vid föräldramöten.
Studiehandledning ges till de
som har behov.
Ge de elever som visar vilja
och kapacitet utökad möjlighet
att utveckla sina kunskaper,
genom att anpassa arbetsmaterialet till dessa elever.
Vi har muntliga prov till de
elever som behöver det.
Vi har gemensamt läromedel
på skolan.
Vi har effektiva och strukturerade ämnesträffar.
Vi planerar och utvärderar
lektioner gemensamt.
Vi lägger in temaarbeten i åk
9.
Vi genomför ämnesproven.
Vi genomför ”Mitt val” i åk 9
Ämneslärare
Screening
Prov
Betyg
Ämnesträffar
Ämneslärare
Dokumentanalys
Mu
En uppåtgående trend.
Re
En hög andel elever
når grundläggande
eller högre kunskapskrav i ämnet. Detta
tyder på att undervisningen håller god
kvalitet, motiverar
eleverna och utgår
från de krav läroplanen ställer på undervisningen.
Religion är i allmänhet något som intresserar och eleverna
har, i olika grad, förkunskaper med sig
sedan tidigare. Genom samtal i ämnesträffar utvärderar vi
olika ämnesområden,
rådgör, diskuterar och
bollar idéer om ämnets utveckling, elevers lärande och ämnets karaktär. Vi
läser även inom ämnesgruppen aktuell
forskning kopplat till
ämnet.
Religion är ett ämne
som rör existentiella
frågor vilket gör att
eleverna kan ställa
många frågor och få
svar på många frågor.
Framgångsfaktorer i
ämnena är att det är
ämnen som eleverna
kan relatera till och de
har egna referensramar som underlättar
inlärningen.
En hög andel elever
når grundläggande
eller högre kunskapskrav i ämnet. Detta
tyder på att undervisningen håller god
kvalitet, motiverar
eleverna och utgår
Sh
efter ämnesproven.
Vi fortsätter inspirera eleverna
genom enskilda samtal och ge
feedback.
Vi erbjuder utmaningar som
öppnar upp en ökad självständighet.
Vi utbyter erfarenheter vid
nätverksträffar samt att arbeta
ihop med olika ämnen och
olika skolor.
Vi har grupparbeten ibland.
Vi utgår från elevernas individuella behov och de krav som
läroplanen ställer.
Eleverna får möjlighet att visa
sina kunskaper genom olika
redovisningsformer.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att i större
utsträckning använda oss av
olika typer av tekniska hjälpmedel.
Vi utgår från elevernas individuella behov och de krav som
läroplanen ställer.
Eleverna får möjlighet att visa
sina kunskaper genom olika
redovisningsformer.
Vi skapar ett större intresse
runt ämnet genom att i större
Ämneslärare
Skriftliga och muntliga
utvärderingar med återkoppling mot kunskapsmålen.
Provtillfällen både praktiskt och teoretiskt.
Process
Redovisningar
Ämneslärare
Prov
Betyg
Muntlig framställning
Diskussionsseminarier
Kommunikation med
eleven
Feedback
Formativ uppföljning
Formativ bedömning
Studieplanering
”Exitpass” – eleven visar
på post-itlapp vad de lärt
under ett lektionspass
Coaching/handledning av
enskilda elever vid behov
Ämneslärare
Prov
Betyg
Muntlig framställning
Diskussionsseminarier
Kommunikation med
eleven
Feedback
Formativ uppföljning
Sl
Sv
Sva
från de krav läroplanen ställer på undervisningen.
Samhällskunskap är
något som eleverna
relaterar till i sin vardag och förkunskaper
med sig.
Genom samtal i ämnesträffar utvärderar
vi olika ämnesområden, rådgör, diskuterar och bollar idéer
om ämnets utveckling, elevers lärande
och ämnets karaktär.
Vi läser även inom
ämnesgruppen aktuell
forskning kopplat till
ämnet.
Framgångsfaktorer i
ämnena är att det är
ämnen som eleverna
kan relatera till och de
har egna referensramar som underlättar
inlärningen.
Det ser mycket bra ut.
En jämn nivå över tid.
13,9 = medelbetygspoäng. Vi ligger
lägre än Umeå kommun i stort. Skolans
elevunderlag har
förändrats där antalet
av elever med olika
behov har ökat ex.
elever som behöver
individuella anpassningar.
Större fokus har legat
på läsning och samtal
kring texterna. Vi har
tränat olika lässtrategier utifrån texttyper.
Medelbetygspoäng =
7,2 jmf med Umeå
kommuns 6,7.
Vi har haft extra anpassningar och individuell handledning i
ämnet.
Elevunderlaget har
utsträckning använda oss av
olika typer av tekniska hjälpmedel.
Vi samverkar med olika myndigheter och samhällsaktörer
för att ge eleverna en bättre
samhällsanknytning.
Formativ bedömning
Studieplanering
”Exitpass” – eleven visar
på post-itlapp vad de lärt
under ett lektionspass
Coaching/handledning av
enskilda elever vid behov
Vi fortsätter inspirera eleverna
genom enskilda samtal och ge
feedback.
Vi erbjuder utmaningar som
öppnar upp en ökad självständighet.
Vi utbyter erfarenheter vid
nätverksträffar samt att arbeta
ihop med olika ämnen och
olika skolor.
Vi har grupparbeten ibland.
Vi har ämnesövergripande
arbeten med samplanering och
sambedömning och gemensam
start.
Vi har handledd läsning i våra
klasser.
Vi erbjuder muntliga examinationer vid behov.
Ämneslärare
Skisser och beräkningar
Loggbok
Utvärderingar
Redovisningar
Samtal
Process
Färdigt arbete
Ämneslärare
RR
Bedömning av momentet
fortlöpande.
Vi har ämnesövergripande
arbeten med samplanering och
sambedömning samt detaljerad gemensam start.
Vi har mer individuell läsning
där eleverna redovisar sina
tankar och reflektioner först
muntligt och därefter skriftligt.
Ämneslärare
Bedömning löpande av
momentet.
Betyg
varierat och nya elever utan eller kort
skolbakgrund har
kommit tillkommit.
Tk
Medelmeritpoängen
är 12,9 en förbättring
från VT -14 då medelmeritvärdet var
12,0. Men det är en
sänkning jämfört mot
VT -13 och VT -12 då
medelpoängen var
13,8 respektive 13,1.
VT -11 var medelmeritpoängen 13,3.
Meritpoängen ligger
ungefär på samma
nivå de senaste åren.
Vi har kontinuerliga läxor.
Högläsning av skönlitteratur
genomförs parallellt med
uttryck och ordkunskap i
grupp har gjort att alla har
kommit till tals och kunnat
resonera kring texterna.
Vi tränar olika lässtrategier.
Det behövs ännu mer individuell handledning i samband
med textläsning och eget skrivande av olika slags texter.
Vi har fler grupparbeten och
tvärgruppsredovisningar där
eleverna får dela med sig av
sina tankar och träna sig i att
uttrycka dem muntligt och
därefter i skrift.
Vi ger eleverna uppgifter så
att de kan visa en progression.
Vi använder Lärum för att
dela planeringar.
Vi har gemensamt läromedel
på skolan.
Vi har effektiva och strukturerade ämnesträffar.
Vi planerar och utvärderar
lektioner gemensamt.
Ämneslärare
Betyg
Fotbollsprofilen
Tema
Ämnen
Klass/
Klasser
Mål
Resultat
Utvärdering Åtgärd
vid återanvändande
Både enskilt
och som lag
har eleverna
utvecklats.
Alltifrån
tester, dagliga
pass och
matchresultat
Läraren kontrollerar i
matsalen hur
eleverna äter
samt låter
dem fylla i
kostanalys
under en
vecka.
Åk 7-8 prov i
skador, musk-
På vilket sätt bidrar projektet till
att ge överblick
och sammanhang
i elevernas lärarande?
Eleverna
tränar
fotboll
2ggr/veck
a inom
ramen för
elevens
val
Kost
Elevens
val
fotboll
7C, 8C, 9D
2 pass/vecka x 36
veckor ger stort
mtrl att överblicka
elevens lärande.
Positiv
utveckling i
kriterierna
teknik,
taktik, fysik
Elevens
val
fotboll
och idh
7C, 8C, 9D
1 gång/termin teoretiska genomgångar, prov. Daglig påminnelse vid
träningar
Det blir
sakta
bättre. Vad
gäller kostcirkeln och
energiintag
Träningslära
Elevens
val
7C,8C, 9D
Skapa förståelse hur
kroppen fungerar,
Åk 7-8 har
grundläg-
Eleverna tränar i
klubb även på
fritiden, alternativt på egen hand.
Föräldrar involveras i kostanalysen.
Konceptet fungerar bra.
fotboll
och idh
Tester i
styrka,
rörlighet,
snabbhet,
kondition
och teknik
1-2
ggr/termin
Elevens
val
fotboll
och idh
vad som händer vid
olika träningsformer, skadeförebyggande och fysisk
träning.
7C,8C, 9D
Låta eleven notera
sina framsteg samt
hitta ev. svagheter/styrka.
gande kunskaper. Åk
9 fördjupade kunskaper,
prov, träningsprogram mm.
Mycket
positiv
utveckling.
ler. Åk 9 prov
i träningslära
och gör egna
träningsprogram.
Skapa förståelse om kroppens fysiska
utveckling.
Notera förbättringar
vilket ger
självförtroende. Notera
vad man behöver träna
mera på.
Konceptet fungerar bra.