Svensk byggforskning i samverkan
SBUs högskolekonferens 21-22 augusti 2014
Medverkande universitet
Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som
omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna
till utbildning av civilingenjörer V eller motsvarande.
Följande lärosäten medverkar:
•
Chalmers tekniska högskola, Göteborg
•
Luleå tekniska universitet
•
Lunds tekniska högskola
•
Kungliga tekniska högskolan, Stockholm
Små forskningsmiljöer – stärka byggforskningens roll
genom nationell samverkan.
Basfinansiering för koordinator, resor, mm.
Syfte och verksamhet
Intern/operativ
Extern/strategisk
• Samverkan i
forskarutbildning och
utbildning
• Vara gemensam röst för
byggforskningen gentemot
finansiärer, politiken, mm
• Lära känna varandra,
skapa kunskap om
varandras forskning
• Kommunikations- och
kunskapsnätverk: snabba
remisser, bilda arbetsgrupper
• Gemensamma
forskningsansökningar –
nationellt och EU
• Samverkan med externa
aktörer (näringsliv, IQS,
Bygginnovationen/Vinnova,
Formas, Samhällsbyggarna)
Organisation
Styrelse 2014-15
Ordinarie ledamöter
Johan Silfwebrand, ordf., KTH
Anna Kadefors, Chalmers (2015-17: Jan-Olof Dalenbäck)
Maria Ask, LTU
Patrick Van Hees, LTH
Koordinator
Stefan Olander, LTH
Adjungerade
Temagruppsledare
Aktiva temagrupper
Temagrupp
Ledare 2014-15
Inkommande d:o
Byggkonstruktion
Miklós Molnár, LTH
Ulf Ohlsson, LTH
Byggnadens
tekniska funktion
Angela Sasic,
Chalmers
Byggprocess &
förvaltning
Tina Karrbom
Gustafsson, KTH
Geoteknologi (med
vägteknik)
Gerhard Barmen,
LTH
Vatten & miljö
Berit Balfors, KTH
Grundutbildning
Lars Bernspång,
LTU
Marcus Sandberg ,
LTU
Hur utses styrelsen i SBU?
• De fyra högskolorna utser sina representanter.
• En valberedning föreslår ordförande som formellt
utses av Högskolekonferensen.
• En valberedning föreslår koordinator som formellt
utses av styrelsen.
• Mandatperioden är normalt två år, börjar & slutar i
augusti.
• Mandatperioderna för ordförande & koordinator är
förskjutna med ett år.
Koordinatorer
• Ove Lagerqvist, LTU, 2009-11
• Anna Kadefors, Chalmers, 2011-13
• Stefan Olander, LTH, 2013-15
Valberedning för ny koordinator
•
•
•
•
Anne Landin, LTH
Kent Gylltoft, Chalmers
Tord af Klintberg, KTH
Maria Viklander, LTU
Vårt val:
Martin Nilsson, LTU
Martin Nilsson
Född 1970 i Handen
Civilingenjör V, LTU, 1997
Tekn Dr, LTU, 2003 (ung betong, temperatursprickor & tvång)
Bitr. lektor, LTU, 2003-06
Lektor, LTU, 2006Programkoordinator, V, 2005Avdelningschef, byggkonstruktion & -produktion,
2008• Erfarenheter från SZ Konsult, Skanska & Ing2
•
•
•
•
•
•
•
Ett varmt tack till Stefan Olander
Kvalitetssäkring VoV LTH
Olika delar
• Ceq-processen
• Alumnienkät
• Näringslivsråd
• Årsrapport
• Kvalitetsdiskussioner
Syfte CEQ
• Alla studenter ska anonymt få lämna sina synpunkter
• Enkät som används är en pedagogiskt väl beforskad enkät
(CEQ)
• Systemet ska främja att det förs diskussioner om kurserna,
och systemet ska ge underlag för dessa diskussioner
• Erfarenheter från dessa diskussioner ska dokumenteras
• Ge rapporter som fungerar som "kursbokslut"
• Främja uppföljning av kursutvärderingar
• Studenterna som avger synpunkter ska få snabb återkoppling
av att någon läser deras kommentarer
• Ha ett heltäckande arkiv med kursutvärderingar
Arbetsgång
• Beställning: Papper eller webb
• Delas ut eller mailas
• Arbetsrapport
• Möte
• Kommentarer
• Slutrapport
Kurserna bygger programmet som skall
uppfylla UKÄs mål
Avstämning
Utbildningens kvalitét
Civilingenjörsutbildningen skall ge kompetens inom flera olika områden och högskoleförordningen anger tolv
mål som skall uppfyllas för att civilingenjörsexamen skall utfärdas.
• Alumnienkät
För att utvärdera utbildningen i relation till dessa mål vill vi att du bedömer den kompetens du fått i din
utbildning för att självständigt kunna arbeta som civilingenjör.
Examensmål
4.1 Teknisk kompetens
%
0%
20.6%
54.6%
24.7%
100%
#
0
20
53
24
97
A) Bristfällig
B) Tillfredsställande
C) God
D) Mycket god
Summa
%
1.03%
9.28%
39.2%
50.5%
100%
#
1
9
38
49
97
A) Bristfällig
B) Tillfredsställande
C) God
D) Mycket god
Summa
%
0%
9.28%
32%
58.8%
100%
#
0
9
31
57
97
A) Bristfällig
B) Tillfredsställande
C) God
D) Mycket god
Summa
4.2 Grundläggande matematisk och naturvetenskaplig kompetens
4.3 Problemlösningsförmåga
Näringslivet och dokumentation
• Näringslivsråd
• Årsrapport
• Kvalitetsdiskussioner
Kvalitetsfrågor i FU – Hur
hanteras de på KTH/A&S?
Johan Silfwerbrand
Varbergs kurhotell, 19/8 2015
Metodik
 Skolan för Arkitektur & samhällsbyggnad har 7
institutioner.
 Frågor om FU leds av skolans forskarutbildningsansvarige, professor Sven Ove Hansson.
 Skolans forskarutbildningsråd (med en FA per institution)
har tagit fram en pm baserad på en enkät.
 Syftet är att identifiera problem tidigt och söka påbörja
åtgärder snarast möjligt.
 Ett första utkast presenterades den 13 april 2015.
J SILFWERBRAND, KTH; KVALITETSFRÅGOR I FU.
SBU, VARBERG, 19/8 2015.
Enkät till institutionernas FA
1. Har vi en tillräcklig forskningsmiljö eller brister det t.ex. i
handledningskompetens?
2. Har vi en bra forskarutbildningsmiljö (handledning, kurser,
resurser, seminarier, internationellt nätverk, arbetsmiljö)?
3. Gå igenom frågorna i UKÄ-rapporten ”Självvärdering
doktorsexamen)!
4. Vad skall vi göra på skolnivå?
J SILFWERBRAND, KTH; KVALITETSFRÅGOR I FU.
SBU, VARBERG, 19/8 2015.
Ur sammanfattningen 1 (2)
 Ett flertal av skolans ämnen har (eller får snart) ont om
huvudhandledare.
 Dock finns unga forskare nära docentur. Deras meritering
bör stimuleras.
 Kursutbytet är för litet i flera ämnen. Satsa på fler kurser,
helst riktade till flera ämnen (fler studenter).
 Behov av kurser i vetenskapligt skrivande, kommunikation
& forskningsetik. (Man tror att utvärderingen kommer att
uppmärksamma det!)
J SILFWERBRAND, KTH; KVALITETSFRÅGOR I FU.
SBU, VARBERG, 19/8 2015.
Ur sammanfattningen 2 (2)
 På flera håll (Byggvetenskap, Mark & vatten, Arkitektur)
ser man problem med tillgång till teknisk utrustning &
laboratorier.
 Önskemål om introduktionsträffar på skolnivå för nya
doktorander.
 Önskemål om uppföljning av genomströmningen inom
forskarutbildningen.
J SILFWERBRAND, KTH; KVALITETSFRÅGOR I FU.
SBU, VARBERG, 19/8 2015.
Utvärdering Forskarutbildning LTH
PATRICK VAN HEES, BRANDTEKNIK
Egen Utvärdering under 2015
• Årsrapportering, genomföras enligt UKÄ:s föreslagna
modell för självvärdering men i något mindre format.
• Syftet är att synliggöra behov om åtgärder och möjliggöra
förbättringsaktiviteter redan nu.
Egen Utvärdering - Delmoment
• Kontaktperson per ämne
– April 2015
• Reflektion över forskningsutbildningsämne.
– Slutet av april 2015
• Självvärdering enligt UKÄs självvärderingsmall.
– Slutet av september 2015
• Sammanställning på fakultetsnivå
– Under oktober
Sammanställning
• En kartläggning av forskarsutbildningsmiljöer på LTH.
• Goda exempel på svar i självvärderingar
• Identifiering av områden i självvärderingen som är
gemensamma och med fördel beskrivs på LTH- eller LUnivå.
• En analys av i hur hög grad framtagning av tabelldata kan
automatiseras genom sökningar i existerande databaser.
Hur mycket manuellt arbete krävs? Kan datahanteringen
förbättras?
• Prioriterade förbättringsbehov i forskarutbildningen
Information från BBT
Lahja Rydberg Forssbeck Mats Karlsson
Kent Gylltoft Sven Thelandersson
”Byggnadsverk”:
”Konstbyggnader” i byggd infrastruktur, bro och
tunnel men även stödmurar, hamnar etc.
Nya såväl som befintliga konstruktioner ingår
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Deltagare / Parter:
• Akademi, SBU Sveriges Bygguniversitet
(Chalmers, KTH, LTH, LTU)
• Institut, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
• Myndighet, Trafikverket
• Branschföretag, (entreprenörer, leverantörer,
konsulter…)
Roller:
Problemägare, FoU-utförare, Finansiär
Styrelse: Utsedd av parterna
Samarbetsavtal: Finns
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Organisation och styrning:
BBT leds av en styrelse med övergripande
ansvar för programmets genomförande
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Styrelseledamöter
Mats Karlsson, Trafikverket, (ordförande)
Eva Gustavsson, Trafikverket
Mario Plos, Chalmers
Håkan Sundquist, KTH
Kurt Petersen, LTH
Mats Emborg, LTU
Peter Utgenannt, SP
Adjungerade:
Kent Gylltoft, BBT, (programledare)
Sven Thelandersson, BBT, (biträdande programledare)
Lahja Rydberg Forssbeck, BBT/Trafikverket
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Samarbetsdiskussioner med:
SBUF
Cementa
STD
Svensk Betong
CBIs ”A-forskningsprogram”
Befo
På gång: Tyréns, ELU,
SWECO,…
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Forsknings- och
kompetensutvecklingsprogram
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Huvudinnehåll i programmet
• Hållbart byggande - säkerhet, bärighet, funktion
och miljö
• Uppföljning och utveckling av befintliga
konstruktioner
• Utveckling av byggprocesser och industriellt
tänkande
• Kompetensutveckling
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Centrala kompetensområden för
programmet
• Materialteknik
• Konstruktionsteknik
• Produktionsteknik
• Säkerhet/riskanalys
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Tidplan:
1 utlysning / år
Budget:
15-30 Mkr/år i ett fortvarighetstillstånd
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Fördelning av projekt på forskningsområde
A2. Hållbart byggande – säkerhet, bärighet, funktion och miljö
Totaltk
kr
24927
14567
a
Verifiering av säkerhet, robusthet och funktion (A2.1, A2.3)
2160
1156
b
Analys/dimensionering (A2.2, A2.4)
10144
5600
c Beständighet och livslängd hos byggnadsverk (A2.5)
d Livscykelkostnader och miljöfrågor (A2.6)
A3. Uppföljning och utveckling av befintliga konstruktioner
8540
4083
17633
5457
2354
10787
a
b
17633
10787
c Förebyggande underhåll (A3.3)
d Rehabilitering, reparation och förstärkning (A3.4)
A4. Byggprocesser, industriellt tänkande och innovationer
9310
5200
a
b
c
5060
250
4000
1950
250
3000
Mät- och observationsmetoder (A3.1)
Bedömning av tillstånd och livslängd (A3.2)
Upphandlings- och projekteringsprocess
Produktionsprocessen
Produkt- och metodinnovationer
* Förstudie, ** Varav 3 st förstudier
Totalt
TrV kkr
Anm
*
**
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
51870
30554
Fördelning av projekt mellan
forskningsutförare, kkr
Perio
d
Budget
CTH
LTH
LTU
935
6315
5429
2014 25845 14615 2150
6006
2283
Totalt
KTH
SP/C
BI
Övrig Anmärka
ning
8607
2585
2160 Varav förstudier
750
1675
7750
5981 Varav förstudie
500
TrV
2013 26024 15939
Totalt 51869 30554 3085 12321 7712 10282 10335 8141 Varav förstudier
1250
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Projektledande forskningsutförare,
19 rekommenderade projekt
Period
KTH
CTH
LTH
LTU
SP/CBI Övriga
2013
-
5
1
3
1
2014
1
4
1
1
1
Totalt
1
9
2
4
2
-
Anmärknin
g
Varav förstudier 3
Varav för(Kimab) studie 1
1
1
Varav förstudier 4
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Fördelning av rekommenderade
TRV-medel till utförarna i %
2013
40
35
30
25
20
15
10
5
0
30
20
10
0
CTH
KTH
LTH
LTU
SP/CBI
Fördelning av rekommenderade
TRV-medel till utförarna i %
2014
Övriga
CTH
KTH
LTH
LTU
SP/CBI
Övriga
Fördelning av rekommenderade TRVmedel till utförarna i % 2013 och 2014
35
30
25
20
15
10
5
0
CTH
KTH
LTH
LTU
SP/CBI
Övriga
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Rekommenderade medel/sökta
medel för resp utförare i % 2013
Rekommenderade medel/sökta
medel för resp utförare i % 2014
40
35
70
30
60
25
50
20
40
15
30
10
20
5
10
0
CTH
KTH
LTH
LTU
SP/CBI
0
Övriga
CTH
KTH
LTH
LTU
SP/CBI
Övriga
Rekommenderade medel/sökta
medel för resp utförare i % 2013 och
2014
40
35
30
25
20
15
10
5
0
CTH
KTH
LTH
LTU
SP/CBI
Övriga
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
2013-års rekommenderade projekt (10 st) – Läge 2015-01
2013-004 Fatigue life prediction by damage tolerance using probabilistic fracture mechanics - A
feasibility study
Huvudsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers. Medsökande: John Leander KTH Byggvetenskap
Pågår enligt plan
2013-006 FRP culvert bridges - A concept for maintenance-free bridges
Huvudsökande: Reza Haghani, Chalmers. Medsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers WSP,
SICOMP och DIAB
Förstudie!
Genomfört, rapport finns, fortsättning sökt
2013-008 Att koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade
betongkonstruktioner
Huvudsökande: Karin Lundgren, Chalmers. Medsökande: Mario Plos, Chalmers, Kamyab Zandi Hanjari,
CBI
Pågår enligt plan
2013-014 Resursförbrukning i anläggningsprojekt
Huvudsökande: Per-Erik Josephson, Chalmers. Medsökande: Christina Claeson-Jonsson, Chalmers,
Thomas Olofsson, LTU
Förstudie!
Delvis genomfört, fortsättning fördröjd pga sjukdom
2013-016 Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar
Huvudsökande: Oskar Larsson, LTH. Medsökande: Roberto Crocetti, LTH, Mario Plos, Chalmers
Avtal sent, doktorand anställd, pågår nu för fullt
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
2013-års rekommenderade projekt - forts – Läge 2015-01
2013-022 Salt-frostprovningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och
kalkstensfiller
Huvudsökande: Elisabeth Helsing, CBI. Medsökande: Katja Fridh och Lars Wadsö, LTH, Urs Mueller, CBI,
Tang Luping, Chalmers
Pågår enligt plan
2013-026 Competitive Steel & Composite Bridge
Huvudsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers. Medsökande: Mathias Uhlán m fl, ELU, Zuheir
Barsoum, KTH
Förstudie!
Genomfört, rapport finns, fortsättning sökt
2013-028 Utveckling av produkt- och processplattformar för byggnadsverk
Huvudsökande: Thomas Olofsson, LTU. Medsökande: Patrik Jensen, LTU/Tyréns, Per-Erik Eriksson, LTU
Pågår enligt plan
2013-029 Brottbelastning av en 50 år gammal spännbetongbro i Kiruna - Kalibrering av modeller för
tillståndsbedömning
Huvudsökande: Lennart Elfgren, LTU. Medsökande: Deltagare från SBU, Sveriges Bygguniversitet
Pågår i princip enligt plan
2013-031 Undvikande av lastoberoende sprickor - nya TRV krav och ny metod
Huvudsökande: Mats Emborg, LTU. Medsökande: Jan-Erik Jonasson, LTU, Magnus Åhs, LTH
Byggmaterial, Hans Hedlund, LTU/Skanska
Avtal sent, pågår nu för fullt
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Pågående projekt
- Brottbelastning bro i Kiruna
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Pågående projekt
- Brottbelastning bro i Kiruna
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
2014-års rekommenderade projekt (9 st)
2014-003 FRP culvert bridges - a concept for maintenance-free bridges
Huvudsökande: Reza Haghani, Chalmers Konstruktionsteknik
Medsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers, Kristoffer Ekholm, WSP, Carl-Johan Lindholm, DIAB
Endast fortsatt förstudie!
2014-006 Ny provningsmetodik för bedömning av bindemedlets korrosionsskyddande förmåga i betong underlag till LCA-analys och livslängdsbedömning*
Huvudsökande: Bror Sederholm, Swerea Kimab
Medsökande: Johan Ahlström, Swerea Kimab, Dimitrios Boubitsas och Jan Trägårdh, CBI, Tang Luping,
Chalmers
2014-007 Advanced assessment of welded bridges for fatigue and brittle fracture - inspection and
remaining service life
Huvudsökande: Robert Kliger, Chalmers Konstruktionsteknik
Medsökande: Farshid Zamiri Akhlaghi and Mohammad Al-Emrani, Chalmers, Mikael Andersson,
Trafikkontoret Göteborg, Ingvar Larsson, ÅF, Thomas Darholm, Cowi
2014-009 Verktyg för bedömning av korroderade broars tillstånd och livslängd
Huvudsökande: Kamyab Zandi, CBI
Medsökande: Karin Lundgren, Chalmers, Daniel Honfi, SP, Oskar Larsson, LTH, Per Kettil, Skanska
*Budget och finansieringsplan justeras till överensstämmelse med BBTs krav
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
2014-års rekommenderade projekt – forts
2014-013 Competitive steel & composite bridge - fatigue life enhancement through post-weld treatment*
Huvudsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers Konstruktionsteknik
Medsökande: Mathias Uhlán och Erik Olsson, ELU, Farshid Zamiri, Chalmers, Zuheir Barsoum, KTH,
Costin Pacoste, ELU och KTH. Endast för 2 år!
2014-014 Dynamic behaviour of bridge bearings - a preliminary study and laboratory tests
Huvudsökande: Raid Karoumi, KTH Byggvetenskap
Medsökande: Mahir Ülker-Kaustell, KTH, Martin Ålenius, Tyréns
2014-016 Fältprovning av betong under 20 år vid R40 - frostskador och kloridinträngning i betong efter
fältexponering i tösaltad vägmiljö under lång tid
Huvudsökande: Tang Luping, Chalmers Byggnadsteknologi
Medsökande: Katja Fridh, LTH, Peter Utgenannt, Dimitrios Boubitsas och Mats Holmqvist, CBI, Zareen
Abbas, Göteborgs Universitet
2014-018 Användning av probabilistiska metoder för utvärdering av miljöpåverkan hos byggnadsverk*
Huvudsökande: Oskar Larsson, LTH Konstruktionsteknik
Medsökande: Daniel Honfi, SP, Håkan Stripple, IVL
2014-019 Kartläggning och utveckling av Trafikverkets interna processer för projektering av bro och
byggnadsverk
Huvudsökande: Thomas Olofsson, LTU Samhällsbyggnad och naturresurser
Medsökande: Gustav Jansson och Per-Erik Eriksson, LTU
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Utlysningen 2015
• Forskningsutförare och andra branschaktörer
kan söka projekt inom Branschprogrammet
• Projektförslag inlämnas senast 2015-09-15,
kl. 24.00
• Projekt kan sökas för högst tre år
• Projekten kan planeras med starttiden 1 juli
2016
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Utlysningen 2015
• Finansieringen av ett projekt: minst 40 % ska
täckas av samfinansiering från andra parter än
BBT-Trafikverket, varav minst 15 % egeninsatser
från forskningsutförarna i projektet
• BBT samarbetar bl a med SBUF och Cementa som
båda är positiva till medfinansiering av projekt inom
branschprogrammet
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Utlysningen 2015 - bedömningskriterier
Kriterier för prioritering av projekt sker på basis
av:
• Vetenskaplig kvalitet
• Relevans för branschprogrammets inriktning
• Kompetens hos de sökande
• Risker vid genomförande
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Utlysningen 2015 - bedömningskriterier
Vid bedömningen ges prioritet åt projekt med:
• Nationell och internationell samverkan mellan
forskningsutförare och/eller
forskningsområden
• Hög grad av samfinansiering från andra
parter
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Utlysningen 2015 – prioriterade områden
Inom Trafikverket anses följande delområden beskrivna i BBTs
inriktningsdokument ha särskilt stor relevans för årets utlysning:
• A.2.1 Säkerhet, robusthet och sårbarhet, särskilt
frågan om redundanta system för minskad sårbarhet
• A.2.3 Verifiering av tekniska funktionskrav
• A.2.5 Resurseffektivitet - livscykelförvaltning av
trafikinfrastruktur med hänsyn till kapital och miljö.
Trafikverket har alltmer ökad fokus på
hållbarhetsfrågor även i byggandet, särskilt
hanteringen av klimatkalkyler och
klimatdeklarationer
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Utlysningen 2015 – prioriterade områden
• A3.4 Förebyggande underhåll
• A.4 Utveckling av byggprocesser och
industriellt tänkande, särskilt
produktionsprocesser, säkerhet och
arbetsmiljö. Hur kan man minska
trafikstörningar genom att utveckla
industriella processer?
• A.5 System för systematisk
kompetensutveckling av yrkesverksamma
ingenjörer
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Infravation
•
Innehåll: utmaningar för 2000-talets infrastruktur
–
–
–
smart, grön, integrerad stomme
bättre anpassad för sitt syfte
adaptiv – automatiserad – klimattålig
•
•
•
Verklig gemensam pot, 9 M€, Europa + KOM + USA
Projekt skall passa alla finansiärer samt Infravations utmaningar
RWS hanterar central administration
•
Ansökan, en 2-stegs raket
–
–
Steg 1 – 103 ansökningar för totalt 105 M€
Steg 2 – 24 ansökningar
•
Projektstart: våren 2015
•
Kontakt: [email protected]
BBT, BIG och
BVFF
Shift2Rail
•
•
•
1 av 7 JTI inom H2020
Förväntad budget: 800 M€, Europa + KOM, varav
Trafikverket ca 40M€
Skapa järnvägen 2020 med 5 Innovationsplattformar
–
–
–
–
–
Resandetåg
Trafikstyrning & signal
Infrastruktur
ITtjänster
Gods
•
Samarbete mellan Trafikverket och FoI-plattformar
•
Första projekten planeras T3 2015
•
Kontakt:
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
SBU, BBT, BIG,
BVFF, CMB,
CHARMEC,
JvTC, KTH,
KAJT, mfl.
Hemsida:
www.foi-bbt.se
Info om utlysningen, se särskild
flik Utlysning 2015
För mer detaljerad info om BBT,
se t ex under fliken Nyheter: ”BBTpresentation på CIR-dagen 27 jan
2015
BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn
Samhällsbyggnadsforskningens
särdrag
• I princip all forskning inom samhällsbyggnadsområdet
är behovsmotiverad.
• Många forskare arbetar praktiknära och har en god
uppfattning om vilka forsknings- och kunskapsbehov
som finns på avnämarsidan.
• Att det finns kunskapsbehov innebär inte självklart att
det finns ett forskningsbehov, och många gånger är det
forskarna som har bäst förutsättningar att bedöma
relevans på längre sikt.
Behov av fria medel för forskning
• Många viktiga forskningsfrågor i samhällsbyggandet handlar
om att öka förståelsen av en företeelse och har ingen tydlig
enskild avnämare.
• Vissa forskningsfrågor är svåra att medfinansiera även om
utvecklingsbehovet är stort.
• Det finns forskning som är olämplig att medfinansiera
eftersom detta kan undergräva forskarnas trovärdighet.
• Fria medel kan användas för att öka den vetenskapliga
outputen hos samfinansierad forskning
Utgångspunkter för forskningssatsningar
• Satsa på innovation i samverkan
• Utgå från samhällsbyggandets utmaningar
• Koppla forskningsstöd till utbildningsbehov
Innovation i samverkan
• Fler av sektorns aktörer behöver identifiera sig
som kunskapsintensiva verksamheter.
• Stöd för en långsiktig och forskningsbaserad
utveckling av innovationsförmågan.
• Behov av fria forskningsmedel för mer
grundläggande och förståelseinriktad
forskning.
Utgå från samhällsbyggandets
utmaningar
• Byggnader blir mer tekniskt avancerade när kraven på
resurseffektivitet och energiprestanda ökar.
• Åldrande bebyggd miljö skapar behov av metoder för att
bedöma, underhålla och anpassa existerande konstruktioner
till nya omgivningskrav.
• Hållbarhetsmål ställer nya krav på organisationsformer som
främjar innovation, livscykeltänkande och tvärdisciplinär
samverkan.
• Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi
ger nya möjligheter i alla led av samhällsbyggnadsprocessen.
Koppla forskningsstöd till
utbildningsbehov
• Den högre tekniska utbildningen har en nyckelroll för
samhällsbyggandets kompetensförsörjning
• Det är huvudsakligen via grundutbildningen vid
högskolorna som forskningsresultaten förs ut i
företag och myndigheter.
• Kvaliteten hos utbildningen är i ökande grad
beroende av forskningsbasen.
Forskningsbehov
Sveriges Bygguniversitet har identifierat fyra
huvudområden där det finns uppenbara
forskningsbehov:
• Infrastrukturens förnyelse
• Mark, berg och vatten
• Byggnader och energi
• Projekt och organisation
Infrastrukturens förnyelse
• kunskap om hur befintliga byggnadsverk klarar ökade laster
och om hur nedbrytning påverkar funktion och säkerhet.
• Nya metoder för tillståndsbedömning, förstärkning och
reparation behöver utvecklas.
• Tillförlitligheten hos nya, avancerade datormodeller för att
bedöma bärförmåga bör förbättras genom kalibrering mot
verklighetsdata.
• Generellt är det viktigt att nya bedömningsmetoder tar
hänsyn till möjliga felbedömningar, direkta misstag och andra
mänskliga faktorer.
Mark, berg och vatten
• Ny forskning behövs för att utveckla metoderna för geoteknisk
riskbedömning i stadsmiljö.
– Exempelvis vad gäller inverkan på näraliggande byggnader, hantering
av förorenade massor samt buller och vibrationer.
• Forskning behövs för att utvärdera alternativa
saneringsåtgärder och hitta mera effektiva och långsiktigt
hållbara lösningar.
• Djupgående analyser av hur stigande havsnivåer,
översvämningar, stormar och större volymer av regn och snö
kan påverka den byggda miljön.
Byggnader och energi
• Det finns behov av att analysera de erfarenheter som
successivt kommer fram i dagens lågenergibyggnader och
ombyggnadsåtgärder.
• Forskningsbehov uppstår också genom att klimatförändringar
medför ökad fuktbelastning på både ny och existerande
bebyggelse.
• Forskningsbaserade energianalyser som även beaktar de
miljöbelastningar som energisystemen ger upphov till.
• Sådan energikvalitetsförvaltning kan även förväntas att
medföra innovationer med nya affärsmöjligheter.
Projekt och organisation
• Principer för att hantera tidiga skeden i byggprojekt behöver
utvecklas mot större flexibilitet, helhetssyn och kreativitet.
• Forskningsinsatser behövs för att systematisera erfarenheter
av olika former för kontrakt, ersättning och samverkan mellan
olika projektparter och mellan offentliga och privata aktörer.
• Kunskapsunderlag för analys av innovationsupphandlingar,
designtävlingar, utvecklingsincitament.
• Forskningsbaserad kunskap om frågor som uppstår i takt med
ökad tillämpning av informationsmodeller som är tänkta att
användas över hela livscykeln för byggnadsverk.
FoI-propositionen 2012 – Vad sa vi?
SBU-konferens 19-20 aug 2015
Inspel till FoI-propositionen 2012
Kraftfull kompetensuppbyggnad inom samhällsbyggande
genom en gemensam offentlig–privat satsning på forskning
och innovation
IQ Samhällsbyggnad, Sveriges
Bygguniversitet, Arkitekturakademin,
näringslivsrepresentanter
100-200 personer medverkat
på olika sätt
Sammanfattning
•
Utmaningar
–
–
•
Sektorn behövs
–
•
Samhällsbyggnadssektorn kan bidra. Det behövs mer F, U och I och
samverkan mellan alla aktörer behövs: Privat, Offentlig och Akademi
Förslag
–
•
Uppnå: Hållbar tillväxt
Möta: Klimatförändringar, Urbanisering, nya demografiska förhållanden
Tre konkreta förslag: 1) Pengar, 2) Samordning, 3) Strategisk satsning
Erbjudande
–
Näringslivet skjuter till lika mycket som staten
Tre förslag till FoI-propositionen
1. Fördubbla de statliga satsningarna på samhällsbyggande i FoIproppen (nuläge ca 500 miljoner kr/år)
2. Inrätta ett FoI-råd Samhällsbyggnad för bättre samordning
mellan berörda finansiärer
3. Etablera ett strategiskt innovationsprogram för
samhällsbyggande enligt forskningsfinansiärernas förslag
… och ett åtagande:
• De privata aktörerna inom sektorn åtar sig att gå in med lika
stora resurser som staten.
1. Motiv
•
Samhällsutmaningar
–
•
Den byggda miljön – en gemensam angelägenhet
–
–
–
•
Tex. urbanisering: bostadsbyggande, renovering, segregering, infrastruktur,
transport- och försörjningssystem – tillgänglighet och robusthet
Årliga investeringar 300 Mdr kr. Hälften av offentliga medel
Offentlig upphandling – främja innovationer
Basen för all verksamhet i Sverige: skolor, sjukvård, industri, kontor,
handel…
Omfattning av FoI-satsningar
–
–
Enormt stor sektor 8% av BNP – låg andel FoI, c:a 1/10 av snittet
Sektorns möjlighet att påverka
2. F, U och I hos offentliga och privata
aktörer
•
Brukarnas behov i fokus
–
•
Stat o kommun som pådrivare
–
–
•
Tex lärare, elever, vårdpersonal, patienter liksom de som arbetar på kontor,
reser på väg och järnväg…
Offentlig sektor har flera roller: lagstiftande, utformare av författningar och
regleringsbrev
Som byggherre och offentlig upphandlare av infrastruktur och bebyggelse
Näringslivets roll
–
–
Många privata företag i sektorns processer
Behov av ökade satsningar på kompetensutveckling, förändring och
förnyelse. Övertygelse om att satsningar på F, U och I är bra investeringar
Var står vi nu?
•
•
Samhällsbyggande etablerat som viktigt område
Flera stora satsningar:
– Formas riktade satsning – 100 Mkr/år från 2016
– VINNOVAs satsningar på Samhällsbyggande ökat från 20 Mkr
(2008) till 140 Mkr (2014)
– Energimyndigheten bla E2B2 – 280 Mkr på fyra år
– Flera SIO-program inom samhällsbyggandet
•
•
Bostads-, stadsbyggnads- och IT-minister på
näringsdepartementet
Många politiskt viktiga utmaningar: bostäder, klimat,
urbanisering, infrastruktur, demografiska förändringar
Övergripande plan
•
Jan – feb
•
Feb – mars
•
•
Mars
Maj – sep
•
Sep-okt
•
•
•
•
25 okt
3 nov
Feb – mars 2016
Feb – juni 2016
Faktainsamling – Politik, Myndigheter, Näringsliv,
Akademi: Utredningar, rapporter, debattartiklar, direktiv,
motioner. Omvärldsutskottets framtidsspaning, EUperspektiv
Informella kontakter med departement, Identifiering och
etablering av kontakt med centrala aktörer
Workshop i våra två utskott
Öppna workshops, diskussion och förankring av budskap i
utskott, kommunikationsnätverk och styrelse
Formulering av skriftligt inspel. Samordning med och stöd från
andra centrala aktörer. Informella kontakter med
tjänstemän på departement
Myndigheterna redovisar uppdrag till regeringen
IQ Samhällsbyggnad skickar in skriftligt inspel till regeringen
Uppvaktningar på olika departement, politiker
Informella kontakter med tjänstemän på departement
•
Hösten 2016
Regeringens FoI-proposition överlämnas till Riksdagen
Diskussion i grupper
1. Politiska prioriteringar
2. Erfarenheter från program och projekt
(utlysnings- och finansieringsformer, upplägg,
beslutsprocesser, täcker vi FoI-kedjan?, etc)
3. Tematiska områden
Fråga 1
•
Vilka frågor finns idag på den politiska agendan som vi skulle
kunna adressera i vårt inspel?
– Hur kan samhällsbyggnadssektorn bidra till att lösa frågorna eller möta
utmaningarna.
– Varför behövs FoI-satsningar för detta? Hur skulle ökad kunskap eller
nya innovationer bidra
Tänk brett! Både aktuella frågor och utmaningar som har självklara
kopplingar till vår sektorn, och sådana som man inte tänker på i första
hand. De nya oväntade kopplingarna till samhällsbyggnad är särskilt
intressanta.
Fråga 2
•
Erfarenheter från program och projekt
(utlysnings- och finansieringsformer, upplägg, beslutsprocesser, täcker
vi FoI-kedjan?, etc)
Ur ert perspektiv:
– Vad har varit lyckade satsningar efter förra propositionen, varför?
– Vilka brister finns/har funnits i nuvarande satsningar gällande former och
strukturer? (ex. Formas satsning på hållbart samhällsbyggande, E2B2, SIO,
Bygginnovationen, Utmaningsdriven innovation osv.)
– Ser ni behov av nya typer av satsningar? I vilka former?
Fråga 3
•
Tematiska områden
–
–
–
Finns det några tematiska områden som bör lyftas fram specifikt?
Kartläggningen som gjordes i IQ Samhällsbyggnads utskott för två år sen
kan användas som inspiration.
Om det finns flera områden som bör lyftas fram, prioritera.
Fråga 4
•
Högre utbildning
–
–
”Den forskningspolitiska propositionen kommer att omfatta forskning, högre
utbildning och forskningsrelaterad innovation.”
Vad vill SBU föra fram relaterat till högre utbildning?
Genomförandeutskottets kartläggning 2013
1. Energi, resurseffektivitet,
innemiljö
2. Stadsutveckling, arkitektur,
renovering
3. Anläggningar, infrastruktur och
försörjningssystem
4. Kundfokus och övriga
drivkrafter för förändrade
processer
5. Samverkan, ekonomi och
organisation
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
Beviljade strategiska
innovationsprogram
SBU 2015-08-20
SIO – Strategiska innovationsområden
•
Regeringen satsar på ”Strategiska innovationsområden”, SIO
•
225 Mkr/år 2013 – 2016 till svenska styrkeområden.
•
Utlysningar i två steg:
1. Strategiska agendor – planeringsbidrag om 500 tkr
2. Strategiska program – genomförande 10-50 Mkr per år.
 Finansiering och engagemang från behovsägare
ska vara betydande.
 Utlysning 1: våren 2013, utlysning 2: hösten 2013,
utlysning 3: hösten 2014
16 beviljade Strategiska innovationsprogram, ”SIP”
Tidigare beviljade program
April 2015
1.
Innovair (flygteknik)
1.
2.
Grafen
INFRASweden2030,
Kungliga tekniska högskolan.
3.
Smartare elektroniksystem
2.
Automated Transport Systems,
Lindholmen Science Park AB.
4.
Internet of things
3.
5.
BioInnovation
RE:Source – resurs och avfallshantering,
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB.
6.
SWElife (life science)
4.
7.
Gruv och metallutvinning
Smart Built Environment,
IQ Samhällsbyggnad AB.
8.
Lättvikt
5.
SIO Medtech4Health,
Kungliga tekniska högskolan.
9.
Processindustriell IT och automation
10. Produktion2030
11. Metalliska material
Uppstartsmöte 25-26 maj
•
•
•
•
•
Totalt 16 SIP med finansiering 600
MSEK per år.
Ingen fler utlysning av SIP, avvaktar
FoI-propositionen 2016
Långsiktig satsning: Ej 3-åriga
forskningsprogram.
Utvärdering var 3:e år upp till
maximalt 12 år.
Öppet för alla
Programmen ska:
• Skapa förutsättningar för SIP:ens
projekt att bli framgångsrika
• Tydliggöra övrig finansiering även
internationellt
• Skapa mötesplatser som kopplar
ihop aktörer
• Utveckla kompletterande insatser
d.v.s. annan finansiering än den
beslutande
• Följa mål och resultat av insatser
Viktiga delar från uppstartsmötet
• Öppenhet och transparens
• Styrelsens ansvar
• Programkontorets ansvar för
projektuppföljning
• Etableringsfasens syfte och
leverabler
• Myndigheternas ansvar för sin
samordning
•
•
•
•
•
Strategiska projekts karaktär
Programutvärderingar
Effektlogik
Beslutsprocesser
Organisationsformer
Smart Built Envrionment
•
12-årigt program
•
100 + 100 Mkr för en startperiod till och med 2018
•
Kansli hos IQ Samhällsbyggnad
•
IQ Samhällsbyggnad, Sveriges Bygguniversitet, Lantmäteriet,
BIM Alliance mfl har drivit projektet
•
Bakom satsningen står nära 40 företag och organisationer i
sektorn
Våra aktiviteter
Projektportfölj
Fördelning FUI
10%
25%
35%
25%
55%
50%
Strategiska projekt
Särskilda aktiviteter
Öppna utlysningar
Forskning
Utveckling
Innovation
Organisation
Vad händer nu?
•
•
•
Uppstartsfas under 2015
Bemanning och organisation av kansli, rekrytering till IQ
Samhällsbyggnad
Interimsstyrelsen 26 aug – förberedelser:
–
–
–
–
Organisation av parterna i programmet + Fler aktiva parter
Förberedelser för projekt hösten 2015
Beslutsprocess för projekt inom programmet
Reviderad strategi och programplan, 2016-2018 anpassad till
budget
– Effektlogik för genomförandet
– Kommunikationsplan, webbsida, logotype
•
Första utlysningen Q1 2016
Några tider
•
•
•
•
•
•
25-26 maj – Uppstartsmöte med myndigheterna
24 juni – Intern WS om kommunikation
24 juni – Uppstartsmöte med handläggarna hos myndigheterna
26 augusti – Styrelsemöte Smart Built Environment
Sep – workshop för effektlogiken
12 okt – Kick off för programmet med alla intresserade
•
1 dec – Effektlogik för genomförandet. ”Handskakning med
myndigheterna”
22 jan – Reviderad strategi- och programplan
•
Projekt
•
Hösten 2015 – Uppstart några strategiska projekt, förslag:
–
–
–
–
•
Utökad klassifikation för BIM
Förstudie strategi 3D-Geodata
Kartläggning industriella processer
Forskarskola
Första utlysningen: Q1 2016