Presentationer vid konferensen
Svensk byggforskning i samverkan SBUs högskolekonferens 21-22 augusti 2014 Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer V eller motsvarande. Följande lärosäten medverkar: • Chalmers tekniska högskola, Göteborg • Luleå tekniska universitet • Lunds tekniska högskola • Kungliga tekniska högskolan, Stockholm Små forskningsmiljöer – stärka byggforskningens roll genom nationell samverkan. Basfinansiering för koordinator, resor, mm. Syfte och verksamhet Intern/operativ Extern/strategisk • Samverkan i forskarutbildning och utbildning • Vara gemensam röst för byggforskningen gentemot finansiärer, politiken, mm • Lära känna varandra, skapa kunskap om varandras forskning • Kommunikations- och kunskapsnätverk: snabba remisser, bilda arbetsgrupper • Gemensamma forskningsansökningar – nationellt och EU • Samverkan med externa aktörer (näringsliv, IQS, Bygginnovationen/Vinnova, Formas, Samhällsbyggarna) Organisation Styrelse 2014-15 Ordinarie ledamöter Johan Silfwebrand, ordf., KTH Anna Kadefors, Chalmers (2015-17: Jan-Olof Dalenbäck) Maria Ask, LTU Patrick Van Hees, LTH Koordinator Stefan Olander, LTH Adjungerade Temagruppsledare Aktiva temagrupper Temagrupp Ledare 2014-15 Inkommande d:o Byggkonstruktion Miklós Molnár, LTH Ulf Ohlsson, LTH Byggnadens tekniska funktion Angela Sasic, Chalmers Byggprocess & förvaltning Tina Karrbom Gustafsson, KTH Geoteknologi (med vägteknik) Gerhard Barmen, LTH Vatten & miljö Berit Balfors, KTH Grundutbildning Lars Bernspång, LTU Marcus Sandberg , LTU Hur utses styrelsen i SBU? • De fyra högskolorna utser sina representanter. • En valberedning föreslår ordförande som formellt utses av Högskolekonferensen. • En valberedning föreslår koordinator som formellt utses av styrelsen. • Mandatperioden är normalt två år, börjar & slutar i augusti. • Mandatperioderna för ordförande & koordinator är förskjutna med ett år. Koordinatorer • Ove Lagerqvist, LTU, 2009-11 • Anna Kadefors, Chalmers, 2011-13 • Stefan Olander, LTH, 2013-15 Valberedning för ny koordinator • • • • Anne Landin, LTH Kent Gylltoft, Chalmers Tord af Klintberg, KTH Maria Viklander, LTU Vårt val: Martin Nilsson, LTU Martin Nilsson Född 1970 i Handen Civilingenjör V, LTU, 1997 Tekn Dr, LTU, 2003 (ung betong, temperatursprickor & tvång) Bitr. lektor, LTU, 2003-06 Lektor, LTU, 2006Programkoordinator, V, 2005Avdelningschef, byggkonstruktion & -produktion, 2008• Erfarenheter från SZ Konsult, Skanska & Ing2 • • • • • • • Ett varmt tack till Stefan Olander Kvalitetssäkring VoV LTH Olika delar • Ceq-processen • Alumnienkät • Näringslivsråd • Årsrapport • Kvalitetsdiskussioner Syfte CEQ • Alla studenter ska anonymt få lämna sina synpunkter • Enkät som används är en pedagogiskt väl beforskad enkät (CEQ) • Systemet ska främja att det förs diskussioner om kurserna, och systemet ska ge underlag för dessa diskussioner • Erfarenheter från dessa diskussioner ska dokumenteras • Ge rapporter som fungerar som "kursbokslut" • Främja uppföljning av kursutvärderingar • Studenterna som avger synpunkter ska få snabb återkoppling av att någon läser deras kommentarer • Ha ett heltäckande arkiv med kursutvärderingar Arbetsgång • Beställning: Papper eller webb • Delas ut eller mailas • Arbetsrapport • Möte • Kommentarer • Slutrapport Kurserna bygger programmet som skall uppfylla UKÄs mål Avstämning Utbildningens kvalitét Civilingenjörsutbildningen skall ge kompetens inom flera olika områden och högskoleförordningen anger tolv mål som skall uppfyllas för att civilingenjörsexamen skall utfärdas. • Alumnienkät För att utvärdera utbildningen i relation till dessa mål vill vi att du bedömer den kompetens du fått i din utbildning för att självständigt kunna arbeta som civilingenjör. Examensmål 4.1 Teknisk kompetens % 0% 20.6% 54.6% 24.7% 100% # 0 20 53 24 97 A) Bristfällig B) Tillfredsställande C) God D) Mycket god Summa % 1.03% 9.28% 39.2% 50.5% 100% # 1 9 38 49 97 A) Bristfällig B) Tillfredsställande C) God D) Mycket god Summa % 0% 9.28% 32% 58.8% 100% # 0 9 31 57 97 A) Bristfällig B) Tillfredsställande C) God D) Mycket god Summa 4.2 Grundläggande matematisk och naturvetenskaplig kompetens 4.3 Problemlösningsförmåga Näringslivet och dokumentation • Näringslivsråd • Årsrapport • Kvalitetsdiskussioner Kvalitetsfrågor i FU – Hur hanteras de på KTH/A&S? Johan Silfwerbrand Varbergs kurhotell, 19/8 2015 Metodik Skolan för Arkitektur & samhällsbyggnad har 7 institutioner. Frågor om FU leds av skolans forskarutbildningsansvarige, professor Sven Ove Hansson. Skolans forskarutbildningsråd (med en FA per institution) har tagit fram en pm baserad på en enkät. Syftet är att identifiera problem tidigt och söka påbörja åtgärder snarast möjligt. Ett första utkast presenterades den 13 april 2015. J SILFWERBRAND, KTH; KVALITETSFRÅGOR I FU. SBU, VARBERG, 19/8 2015. Enkät till institutionernas FA 1. Har vi en tillräcklig forskningsmiljö eller brister det t.ex. i handledningskompetens? 2. Har vi en bra forskarutbildningsmiljö (handledning, kurser, resurser, seminarier, internationellt nätverk, arbetsmiljö)? 3. Gå igenom frågorna i UKÄ-rapporten ”Självvärdering doktorsexamen)! 4. Vad skall vi göra på skolnivå? J SILFWERBRAND, KTH; KVALITETSFRÅGOR I FU. SBU, VARBERG, 19/8 2015. Ur sammanfattningen 1 (2) Ett flertal av skolans ämnen har (eller får snart) ont om huvudhandledare. Dock finns unga forskare nära docentur. Deras meritering bör stimuleras. Kursutbytet är för litet i flera ämnen. Satsa på fler kurser, helst riktade till flera ämnen (fler studenter). Behov av kurser i vetenskapligt skrivande, kommunikation & forskningsetik. (Man tror att utvärderingen kommer att uppmärksamma det!) J SILFWERBRAND, KTH; KVALITETSFRÅGOR I FU. SBU, VARBERG, 19/8 2015. Ur sammanfattningen 2 (2) På flera håll (Byggvetenskap, Mark & vatten, Arkitektur) ser man problem med tillgång till teknisk utrustning & laboratorier. Önskemål om introduktionsträffar på skolnivå för nya doktorander. Önskemål om uppföljning av genomströmningen inom forskarutbildningen. J SILFWERBRAND, KTH; KVALITETSFRÅGOR I FU. SBU, VARBERG, 19/8 2015. Utvärdering Forskarutbildning LTH PATRICK VAN HEES, BRANDTEKNIK Egen Utvärdering under 2015 • Årsrapportering, genomföras enligt UKÄ:s föreslagna modell för självvärdering men i något mindre format. • Syftet är att synliggöra behov om åtgärder och möjliggöra förbättringsaktiviteter redan nu. Egen Utvärdering - Delmoment • Kontaktperson per ämne – April 2015 • Reflektion över forskningsutbildningsämne. – Slutet av april 2015 • Självvärdering enligt UKÄs självvärderingsmall. – Slutet av september 2015 • Sammanställning på fakultetsnivå – Under oktober Sammanställning • En kartläggning av forskarsutbildningsmiljöer på LTH. • Goda exempel på svar i självvärderingar • Identifiering av områden i självvärderingen som är gemensamma och med fördel beskrivs på LTH- eller LUnivå. • En analys av i hur hög grad framtagning av tabelldata kan automatiseras genom sökningar i existerande databaser. Hur mycket manuellt arbete krävs? Kan datahanteringen förbättras? • Prioriterade förbättringsbehov i forskarutbildningen Information från BBT Lahja Rydberg Forssbeck Mats Karlsson Kent Gylltoft Sven Thelandersson ”Byggnadsverk”: ”Konstbyggnader” i byggd infrastruktur, bro och tunnel men även stödmurar, hamnar etc. Nya såväl som befintliga konstruktioner ingår BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Deltagare / Parter: • Akademi, SBU Sveriges Bygguniversitet (Chalmers, KTH, LTH, LTU) • Institut, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut • Myndighet, Trafikverket • Branschföretag, (entreprenörer, leverantörer, konsulter…) Roller: Problemägare, FoU-utförare, Finansiär Styrelse: Utsedd av parterna Samarbetsavtal: Finns BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Organisation och styrning: BBT leds av en styrelse med övergripande ansvar för programmets genomförande BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Styrelseledamöter Mats Karlsson, Trafikverket, (ordförande) Eva Gustavsson, Trafikverket Mario Plos, Chalmers Håkan Sundquist, KTH Kurt Petersen, LTH Mats Emborg, LTU Peter Utgenannt, SP Adjungerade: Kent Gylltoft, BBT, (programledare) Sven Thelandersson, BBT, (biträdande programledare) Lahja Rydberg Forssbeck, BBT/Trafikverket BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Samarbetsdiskussioner med: SBUF Cementa STD Svensk Betong CBIs ”A-forskningsprogram” Befo På gång: Tyréns, ELU, SWECO,… BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Forsknings- och kompetensutvecklingsprogram BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Huvudinnehåll i programmet • Hållbart byggande - säkerhet, bärighet, funktion och miljö • Uppföljning och utveckling av befintliga konstruktioner • Utveckling av byggprocesser och industriellt tänkande • Kompetensutveckling BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Centrala kompetensområden för programmet • Materialteknik • Konstruktionsteknik • Produktionsteknik • Säkerhet/riskanalys BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Tidplan: 1 utlysning / år Budget: 15-30 Mkr/år i ett fortvarighetstillstånd BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Fördelning av projekt på forskningsområde A2. Hållbart byggande – säkerhet, bärighet, funktion och miljö Totaltk kr 24927 14567 a Verifiering av säkerhet, robusthet och funktion (A2.1, A2.3) 2160 1156 b Analys/dimensionering (A2.2, A2.4) 10144 5600 c Beständighet och livslängd hos byggnadsverk (A2.5) d Livscykelkostnader och miljöfrågor (A2.6) A3. Uppföljning och utveckling av befintliga konstruktioner 8540 4083 17633 5457 2354 10787 a b 17633 10787 c Förebyggande underhåll (A3.3) d Rehabilitering, reparation och förstärkning (A3.4) A4. Byggprocesser, industriellt tänkande och innovationer 9310 5200 a b c 5060 250 4000 1950 250 3000 Mät- och observationsmetoder (A3.1) Bedömning av tillstånd och livslängd (A3.2) Upphandlings- och projekteringsprocess Produktionsprocessen Produkt- och metodinnovationer * Förstudie, ** Varav 3 st förstudier Totalt TrV kkr Anm * ** BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn 51870 30554 Fördelning av projekt mellan forskningsutförare, kkr Perio d Budget CTH LTH LTU 935 6315 5429 2014 25845 14615 2150 6006 2283 Totalt KTH SP/C BI Övrig Anmärka ning 8607 2585 2160 Varav förstudier 750 1675 7750 5981 Varav förstudie 500 TrV 2013 26024 15939 Totalt 51869 30554 3085 12321 7712 10282 10335 8141 Varav förstudier 1250 BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Projektledande forskningsutförare, 19 rekommenderade projekt Period KTH CTH LTH LTU SP/CBI Övriga 2013 - 5 1 3 1 2014 1 4 1 1 1 Totalt 1 9 2 4 2 - Anmärknin g Varav förstudier 3 Varav för(Kimab) studie 1 1 1 Varav förstudier 4 BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Fördelning av rekommenderade TRV-medel till utförarna i % 2013 40 35 30 25 20 15 10 5 0 30 20 10 0 CTH KTH LTH LTU SP/CBI Fördelning av rekommenderade TRV-medel till utförarna i % 2014 Övriga CTH KTH LTH LTU SP/CBI Övriga Fördelning av rekommenderade TRVmedel till utförarna i % 2013 och 2014 35 30 25 20 15 10 5 0 CTH KTH LTH LTU SP/CBI Övriga BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Rekommenderade medel/sökta medel för resp utförare i % 2013 Rekommenderade medel/sökta medel för resp utförare i % 2014 40 35 70 30 60 25 50 20 40 15 30 10 20 5 10 0 CTH KTH LTH LTU SP/CBI 0 Övriga CTH KTH LTH LTU SP/CBI Övriga Rekommenderade medel/sökta medel för resp utförare i % 2013 och 2014 40 35 30 25 20 15 10 5 0 CTH KTH LTH LTU SP/CBI Övriga BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn 2013-års rekommenderade projekt (10 st) – Läge 2015-01 2013-004 Fatigue life prediction by damage tolerance using probabilistic fracture mechanics - A feasibility study Huvudsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers. Medsökande: John Leander KTH Byggvetenskap Pågår enligt plan 2013-006 FRP culvert bridges - A concept for maintenance-free bridges Huvudsökande: Reza Haghani, Chalmers. Medsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers WSP, SICOMP och DIAB Förstudie! Genomfört, rapport finns, fortsättning sökt 2013-008 Att koppla visuell inspektion till respons och bärförmåga hos naturligt korroderade armerade betongkonstruktioner Huvudsökande: Karin Lundgren, Chalmers. Medsökande: Mario Plos, Chalmers, Kamyab Zandi Hanjari, CBI Pågår enligt plan 2013-014 Resursförbrukning i anläggningsprojekt Huvudsökande: Per-Erik Josephson, Chalmers. Medsökande: Christina Claeson-Jonsson, Chalmers, Thomas Olofsson, LTU Förstudie! Delvis genomfört, fortsättning fördröjd pga sjukdom 2013-016 Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar Huvudsökande: Oskar Larsson, LTH. Medsökande: Roberto Crocetti, LTH, Mario Plos, Chalmers Avtal sent, doktorand anställd, pågår nu för fullt BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn 2013-års rekommenderade projekt - forts – Läge 2015-01 2013-022 Salt-frostprovningsmetodens tillämplighet på betong innehållande slagg, flygaska och kalkstensfiller Huvudsökande: Elisabeth Helsing, CBI. Medsökande: Katja Fridh och Lars Wadsö, LTH, Urs Mueller, CBI, Tang Luping, Chalmers Pågår enligt plan 2013-026 Competitive Steel & Composite Bridge Huvudsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers. Medsökande: Mathias Uhlán m fl, ELU, Zuheir Barsoum, KTH Förstudie! Genomfört, rapport finns, fortsättning sökt 2013-028 Utveckling av produkt- och processplattformar för byggnadsverk Huvudsökande: Thomas Olofsson, LTU. Medsökande: Patrik Jensen, LTU/Tyréns, Per-Erik Eriksson, LTU Pågår enligt plan 2013-029 Brottbelastning av en 50 år gammal spännbetongbro i Kiruna - Kalibrering av modeller för tillståndsbedömning Huvudsökande: Lennart Elfgren, LTU. Medsökande: Deltagare från SBU, Sveriges Bygguniversitet Pågår i princip enligt plan 2013-031 Undvikande av lastoberoende sprickor - nya TRV krav och ny metod Huvudsökande: Mats Emborg, LTU. Medsökande: Jan-Erik Jonasson, LTU, Magnus Åhs, LTH Byggmaterial, Hans Hedlund, LTU/Skanska Avtal sent, pågår nu för fullt BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Pågående projekt - Brottbelastning bro i Kiruna BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Pågående projekt - Brottbelastning bro i Kiruna BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn 2014-års rekommenderade projekt (9 st) 2014-003 FRP culvert bridges - a concept for maintenance-free bridges Huvudsökande: Reza Haghani, Chalmers Konstruktionsteknik Medsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers, Kristoffer Ekholm, WSP, Carl-Johan Lindholm, DIAB Endast fortsatt förstudie! 2014-006 Ny provningsmetodik för bedömning av bindemedlets korrosionsskyddande förmåga i betong underlag till LCA-analys och livslängdsbedömning* Huvudsökande: Bror Sederholm, Swerea Kimab Medsökande: Johan Ahlström, Swerea Kimab, Dimitrios Boubitsas och Jan Trägårdh, CBI, Tang Luping, Chalmers 2014-007 Advanced assessment of welded bridges for fatigue and brittle fracture - inspection and remaining service life Huvudsökande: Robert Kliger, Chalmers Konstruktionsteknik Medsökande: Farshid Zamiri Akhlaghi and Mohammad Al-Emrani, Chalmers, Mikael Andersson, Trafikkontoret Göteborg, Ingvar Larsson, ÅF, Thomas Darholm, Cowi 2014-009 Verktyg för bedömning av korroderade broars tillstånd och livslängd Huvudsökande: Kamyab Zandi, CBI Medsökande: Karin Lundgren, Chalmers, Daniel Honfi, SP, Oskar Larsson, LTH, Per Kettil, Skanska *Budget och finansieringsplan justeras till överensstämmelse med BBTs krav BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn 2014-års rekommenderade projekt – forts 2014-013 Competitive steel & composite bridge - fatigue life enhancement through post-weld treatment* Huvudsökande: Mohammad Al-Emrani, Chalmers Konstruktionsteknik Medsökande: Mathias Uhlán och Erik Olsson, ELU, Farshid Zamiri, Chalmers, Zuheir Barsoum, KTH, Costin Pacoste, ELU och KTH. Endast för 2 år! 2014-014 Dynamic behaviour of bridge bearings - a preliminary study and laboratory tests Huvudsökande: Raid Karoumi, KTH Byggvetenskap Medsökande: Mahir Ülker-Kaustell, KTH, Martin Ålenius, Tyréns 2014-016 Fältprovning av betong under 20 år vid R40 - frostskador och kloridinträngning i betong efter fältexponering i tösaltad vägmiljö under lång tid Huvudsökande: Tang Luping, Chalmers Byggnadsteknologi Medsökande: Katja Fridh, LTH, Peter Utgenannt, Dimitrios Boubitsas och Mats Holmqvist, CBI, Zareen Abbas, Göteborgs Universitet 2014-018 Användning av probabilistiska metoder för utvärdering av miljöpåverkan hos byggnadsverk* Huvudsökande: Oskar Larsson, LTH Konstruktionsteknik Medsökande: Daniel Honfi, SP, Håkan Stripple, IVL 2014-019 Kartläggning och utveckling av Trafikverkets interna processer för projektering av bro och byggnadsverk Huvudsökande: Thomas Olofsson, LTU Samhällsbyggnad och naturresurser Medsökande: Gustav Jansson och Per-Erik Eriksson, LTU BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Utlysningen 2015 • Forskningsutförare och andra branschaktörer kan söka projekt inom Branschprogrammet • Projektförslag inlämnas senast 2015-09-15, kl. 24.00 • Projekt kan sökas för högst tre år • Projekten kan planeras med starttiden 1 juli 2016 BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Utlysningen 2015 • Finansieringen av ett projekt: minst 40 % ska täckas av samfinansiering från andra parter än BBT-Trafikverket, varav minst 15 % egeninsatser från forskningsutförarna i projektet • BBT samarbetar bl a med SBUF och Cementa som båda är positiva till medfinansiering av projekt inom branschprogrammet BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Utlysningen 2015 - bedömningskriterier Kriterier för prioritering av projekt sker på basis av: • Vetenskaplig kvalitet • Relevans för branschprogrammets inriktning • Kompetens hos de sökande • Risker vid genomförande BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Utlysningen 2015 - bedömningskriterier Vid bedömningen ges prioritet åt projekt med: • Nationell och internationell samverkan mellan forskningsutförare och/eller forskningsområden • Hög grad av samfinansiering från andra parter BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Utlysningen 2015 – prioriterade områden Inom Trafikverket anses följande delområden beskrivna i BBTs inriktningsdokument ha särskilt stor relevans för årets utlysning: • A.2.1 Säkerhet, robusthet och sårbarhet, särskilt frågan om redundanta system för minskad sårbarhet • A.2.3 Verifiering av tekniska funktionskrav • A.2.5 Resurseffektivitet - livscykelförvaltning av trafikinfrastruktur med hänsyn till kapital och miljö. Trafikverket har alltmer ökad fokus på hållbarhetsfrågor även i byggandet, särskilt hanteringen av klimatkalkyler och klimatdeklarationer BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Utlysningen 2015 – prioriterade områden • A3.4 Förebyggande underhåll • A.4 Utveckling av byggprocesser och industriellt tänkande, särskilt produktionsprocesser, säkerhet och arbetsmiljö. Hur kan man minska trafikstörningar genom att utveckla industriella processer? • A.5 System för systematisk kompetensutveckling av yrkesverksamma ingenjörer BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Infravation • Innehåll: utmaningar för 2000-talets infrastruktur – – – smart, grön, integrerad stomme bättre anpassad för sitt syfte adaptiv – automatiserad – klimattålig • • • Verklig gemensam pot, 9 M€, Europa + KOM + USA Projekt skall passa alla finansiärer samt Infravations utmaningar RWS hanterar central administration • Ansökan, en 2-stegs raket – – Steg 1 – 103 ansökningar för totalt 105 M€ Steg 2 – 24 ansökningar • Projektstart: våren 2015 • Kontakt: [email protected] BBT, BIG och BVFF Shift2Rail • • • 1 av 7 JTI inom H2020 Förväntad budget: 800 M€, Europa + KOM, varav Trafikverket ca 40M€ Skapa järnvägen 2020 med 5 Innovationsplattformar – – – – – Resandetåg Trafikstyrning & signal Infrastruktur ITtjänster Gods • Samarbete mellan Trafikverket och FoI-plattformar • Första projekten planeras T3 2015 • Kontakt: [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] SBU, BBT, BIG, BVFF, CMB, CHARMEC, JvTC, KTH, KAJT, mfl. Hemsida: www.foi-bbt.se Info om utlysningen, se särskild flik Utlysning 2015 För mer detaljerad info om BBT, se t ex under fliken Nyheter: ”BBTpresentation på CIR-dagen 27 jan 2015 BBT - Branschsamverkan Byggnadsverk Transportsektorn Samhällsbyggnadsforskningens särdrag • I princip all forskning inom samhällsbyggnadsområdet är behovsmotiverad. • Många forskare arbetar praktiknära och har en god uppfattning om vilka forsknings- och kunskapsbehov som finns på avnämarsidan. • Att det finns kunskapsbehov innebär inte självklart att det finns ett forskningsbehov, och många gånger är det forskarna som har bäst förutsättningar att bedöma relevans på längre sikt. Behov av fria medel för forskning • Många viktiga forskningsfrågor i samhällsbyggandet handlar om att öka förståelsen av en företeelse och har ingen tydlig enskild avnämare. • Vissa forskningsfrågor är svåra att medfinansiera även om utvecklingsbehovet är stort. • Det finns forskning som är olämplig att medfinansiera eftersom detta kan undergräva forskarnas trovärdighet. • Fria medel kan användas för att öka den vetenskapliga outputen hos samfinansierad forskning Utgångspunkter för forskningssatsningar • Satsa på innovation i samverkan • Utgå från samhällsbyggandets utmaningar • Koppla forskningsstöd till utbildningsbehov Innovation i samverkan • Fler av sektorns aktörer behöver identifiera sig som kunskapsintensiva verksamheter. • Stöd för en långsiktig och forskningsbaserad utveckling av innovationsförmågan. • Behov av fria forskningsmedel för mer grundläggande och förståelseinriktad forskning. Utgå från samhällsbyggandets utmaningar • Byggnader blir mer tekniskt avancerade när kraven på resurseffektivitet och energiprestanda ökar. • Åldrande bebyggd miljö skapar behov av metoder för att bedöma, underhålla och anpassa existerande konstruktioner till nya omgivningskrav. • Hållbarhetsmål ställer nya krav på organisationsformer som främjar innovation, livscykeltänkande och tvärdisciplinär samverkan. • Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi ger nya möjligheter i alla led av samhällsbyggnadsprocessen. Koppla forskningsstöd till utbildningsbehov • Den högre tekniska utbildningen har en nyckelroll för samhällsbyggandets kompetensförsörjning • Det är huvudsakligen via grundutbildningen vid högskolorna som forskningsresultaten förs ut i företag och myndigheter. • Kvaliteten hos utbildningen är i ökande grad beroende av forskningsbasen. Forskningsbehov Sveriges Bygguniversitet har identifierat fyra huvudområden där det finns uppenbara forskningsbehov: • Infrastrukturens förnyelse • Mark, berg och vatten • Byggnader och energi • Projekt och organisation Infrastrukturens förnyelse • kunskap om hur befintliga byggnadsverk klarar ökade laster och om hur nedbrytning påverkar funktion och säkerhet. • Nya metoder för tillståndsbedömning, förstärkning och reparation behöver utvecklas. • Tillförlitligheten hos nya, avancerade datormodeller för att bedöma bärförmåga bör förbättras genom kalibrering mot verklighetsdata. • Generellt är det viktigt att nya bedömningsmetoder tar hänsyn till möjliga felbedömningar, direkta misstag och andra mänskliga faktorer. Mark, berg och vatten • Ny forskning behövs för att utveckla metoderna för geoteknisk riskbedömning i stadsmiljö. – Exempelvis vad gäller inverkan på näraliggande byggnader, hantering av förorenade massor samt buller och vibrationer. • Forskning behövs för att utvärdera alternativa saneringsåtgärder och hitta mera effektiva och långsiktigt hållbara lösningar. • Djupgående analyser av hur stigande havsnivåer, översvämningar, stormar och större volymer av regn och snö kan påverka den byggda miljön. Byggnader och energi • Det finns behov av att analysera de erfarenheter som successivt kommer fram i dagens lågenergibyggnader och ombyggnadsåtgärder. • Forskningsbehov uppstår också genom att klimatförändringar medför ökad fuktbelastning på både ny och existerande bebyggelse. • Forskningsbaserade energianalyser som även beaktar de miljöbelastningar som energisystemen ger upphov till. • Sådan energikvalitetsförvaltning kan även förväntas att medföra innovationer med nya affärsmöjligheter. Projekt och organisation • Principer för att hantera tidiga skeden i byggprojekt behöver utvecklas mot större flexibilitet, helhetssyn och kreativitet. • Forskningsinsatser behövs för att systematisera erfarenheter av olika former för kontrakt, ersättning och samverkan mellan olika projektparter och mellan offentliga och privata aktörer. • Kunskapsunderlag för analys av innovationsupphandlingar, designtävlingar, utvecklingsincitament. • Forskningsbaserad kunskap om frågor som uppstår i takt med ökad tillämpning av informationsmodeller som är tänkta att användas över hela livscykeln för byggnadsverk. FoI-propositionen 2012 – Vad sa vi? SBU-konferens 19-20 aug 2015 Inspel till FoI-propositionen 2012 Kraftfull kompetensuppbyggnad inom samhällsbyggande genom en gemensam offentlig–privat satsning på forskning och innovation IQ Samhällsbyggnad, Sveriges Bygguniversitet, Arkitekturakademin, näringslivsrepresentanter 100-200 personer medverkat på olika sätt Sammanfattning • Utmaningar – – • Sektorn behövs – • Samhällsbyggnadssektorn kan bidra. Det behövs mer F, U och I och samverkan mellan alla aktörer behövs: Privat, Offentlig och Akademi Förslag – • Uppnå: Hållbar tillväxt Möta: Klimatförändringar, Urbanisering, nya demografiska förhållanden Tre konkreta förslag: 1) Pengar, 2) Samordning, 3) Strategisk satsning Erbjudande – Näringslivet skjuter till lika mycket som staten Tre förslag till FoI-propositionen 1. Fördubbla de statliga satsningarna på samhällsbyggande i FoIproppen (nuläge ca 500 miljoner kr/år) 2. Inrätta ett FoI-råd Samhällsbyggnad för bättre samordning mellan berörda finansiärer 3. Etablera ett strategiskt innovationsprogram för samhällsbyggande enligt forskningsfinansiärernas förslag … och ett åtagande: • De privata aktörerna inom sektorn åtar sig att gå in med lika stora resurser som staten. 1. Motiv • Samhällsutmaningar – • Den byggda miljön – en gemensam angelägenhet – – – • Tex. urbanisering: bostadsbyggande, renovering, segregering, infrastruktur, transport- och försörjningssystem – tillgänglighet och robusthet Årliga investeringar 300 Mdr kr. Hälften av offentliga medel Offentlig upphandling – främja innovationer Basen för all verksamhet i Sverige: skolor, sjukvård, industri, kontor, handel… Omfattning av FoI-satsningar – – Enormt stor sektor 8% av BNP – låg andel FoI, c:a 1/10 av snittet Sektorns möjlighet att påverka 2. F, U och I hos offentliga och privata aktörer • Brukarnas behov i fokus – • Stat o kommun som pådrivare – – • Tex lärare, elever, vårdpersonal, patienter liksom de som arbetar på kontor, reser på väg och järnväg… Offentlig sektor har flera roller: lagstiftande, utformare av författningar och regleringsbrev Som byggherre och offentlig upphandlare av infrastruktur och bebyggelse Näringslivets roll – – Många privata företag i sektorns processer Behov av ökade satsningar på kompetensutveckling, förändring och förnyelse. Övertygelse om att satsningar på F, U och I är bra investeringar Var står vi nu? • • Samhällsbyggande etablerat som viktigt område Flera stora satsningar: – Formas riktade satsning – 100 Mkr/år från 2016 – VINNOVAs satsningar på Samhällsbyggande ökat från 20 Mkr (2008) till 140 Mkr (2014) – Energimyndigheten bla E2B2 – 280 Mkr på fyra år – Flera SIO-program inom samhällsbyggandet • • Bostads-, stadsbyggnads- och IT-minister på näringsdepartementet Många politiskt viktiga utmaningar: bostäder, klimat, urbanisering, infrastruktur, demografiska förändringar Övergripande plan • Jan – feb • Feb – mars • • Mars Maj – sep • Sep-okt • • • • 25 okt 3 nov Feb – mars 2016 Feb – juni 2016 Faktainsamling – Politik, Myndigheter, Näringsliv, Akademi: Utredningar, rapporter, debattartiklar, direktiv, motioner. Omvärldsutskottets framtidsspaning, EUperspektiv Informella kontakter med departement, Identifiering och etablering av kontakt med centrala aktörer Workshop i våra två utskott Öppna workshops, diskussion och förankring av budskap i utskott, kommunikationsnätverk och styrelse Formulering av skriftligt inspel. Samordning med och stöd från andra centrala aktörer. Informella kontakter med tjänstemän på departement Myndigheterna redovisar uppdrag till regeringen IQ Samhällsbyggnad skickar in skriftligt inspel till regeringen Uppvaktningar på olika departement, politiker Informella kontakter med tjänstemän på departement • Hösten 2016 Regeringens FoI-proposition överlämnas till Riksdagen Diskussion i grupper 1. Politiska prioriteringar 2. Erfarenheter från program och projekt (utlysnings- och finansieringsformer, upplägg, beslutsprocesser, täcker vi FoI-kedjan?, etc) 3. Tematiska områden Fråga 1 • Vilka frågor finns idag på den politiska agendan som vi skulle kunna adressera i vårt inspel? – Hur kan samhällsbyggnadssektorn bidra till att lösa frågorna eller möta utmaningarna. – Varför behövs FoI-satsningar för detta? Hur skulle ökad kunskap eller nya innovationer bidra Tänk brett! Både aktuella frågor och utmaningar som har självklara kopplingar till vår sektorn, och sådana som man inte tänker på i första hand. De nya oväntade kopplingarna till samhällsbyggnad är särskilt intressanta. Fråga 2 • Erfarenheter från program och projekt (utlysnings- och finansieringsformer, upplägg, beslutsprocesser, täcker vi FoI-kedjan?, etc) Ur ert perspektiv: – Vad har varit lyckade satsningar efter förra propositionen, varför? – Vilka brister finns/har funnits i nuvarande satsningar gällande former och strukturer? (ex. Formas satsning på hållbart samhällsbyggande, E2B2, SIO, Bygginnovationen, Utmaningsdriven innovation osv.) – Ser ni behov av nya typer av satsningar? I vilka former? Fråga 3 • Tematiska områden – – – Finns det några tematiska områden som bör lyftas fram specifikt? Kartläggningen som gjordes i IQ Samhällsbyggnads utskott för två år sen kan användas som inspiration. Om det finns flera områden som bör lyftas fram, prioritera. Fråga 4 • Högre utbildning – – ”Den forskningspolitiska propositionen kommer att omfatta forskning, högre utbildning och forskningsrelaterad innovation.” Vad vill SBU föra fram relaterat till högre utbildning? Genomförandeutskottets kartläggning 2013 1. Energi, resurseffektivitet, innemiljö 2. Stadsutveckling, arkitektur, renovering 3. Anläggningar, infrastruktur och försörjningssystem 4. Kundfokus och övriga drivkrafter för förändrade processer 5. Samverkan, ekonomi och organisation IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Beviljade strategiska innovationsprogram SBU 2015-08-20 SIO – Strategiska innovationsområden • Regeringen satsar på ”Strategiska innovationsområden”, SIO • 225 Mkr/år 2013 – 2016 till svenska styrkeområden. • Utlysningar i två steg: 1. Strategiska agendor – planeringsbidrag om 500 tkr 2. Strategiska program – genomförande 10-50 Mkr per år. Finansiering och engagemang från behovsägare ska vara betydande. Utlysning 1: våren 2013, utlysning 2: hösten 2013, utlysning 3: hösten 2014 16 beviljade Strategiska innovationsprogram, ”SIP” Tidigare beviljade program April 2015 1. Innovair (flygteknik) 1. 2. Grafen INFRASweden2030, Kungliga tekniska högskolan. 3. Smartare elektroniksystem 2. Automated Transport Systems, Lindholmen Science Park AB. 4. Internet of things 3. 5. BioInnovation RE:Source – resurs och avfallshantering, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. 6. SWElife (life science) 4. 7. Gruv och metallutvinning Smart Built Environment, IQ Samhällsbyggnad AB. 8. Lättvikt 5. SIO Medtech4Health, Kungliga tekniska högskolan. 9. Processindustriell IT och automation 10. Produktion2030 11. Metalliska material Uppstartsmöte 25-26 maj • • • • • Totalt 16 SIP med finansiering 600 MSEK per år. Ingen fler utlysning av SIP, avvaktar FoI-propositionen 2016 Långsiktig satsning: Ej 3-åriga forskningsprogram. Utvärdering var 3:e år upp till maximalt 12 år. Öppet för alla Programmen ska: • Skapa förutsättningar för SIP:ens projekt att bli framgångsrika • Tydliggöra övrig finansiering även internationellt • Skapa mötesplatser som kopplar ihop aktörer • Utveckla kompletterande insatser d.v.s. annan finansiering än den beslutande • Följa mål och resultat av insatser Viktiga delar från uppstartsmötet • Öppenhet och transparens • Styrelsens ansvar • Programkontorets ansvar för projektuppföljning • Etableringsfasens syfte och leverabler • Myndigheternas ansvar för sin samordning • • • • • Strategiska projekts karaktär Programutvärderingar Effektlogik Beslutsprocesser Organisationsformer Smart Built Envrionment • 12-årigt program • 100 + 100 Mkr för en startperiod till och med 2018 • Kansli hos IQ Samhällsbyggnad • IQ Samhällsbyggnad, Sveriges Bygguniversitet, Lantmäteriet, BIM Alliance mfl har drivit projektet • Bakom satsningen står nära 40 företag och organisationer i sektorn Våra aktiviteter Projektportfölj Fördelning FUI 10% 25% 35% 25% 55% 50% Strategiska projekt Särskilda aktiviteter Öppna utlysningar Forskning Utveckling Innovation Organisation Vad händer nu? • • • Uppstartsfas under 2015 Bemanning och organisation av kansli, rekrytering till IQ Samhällsbyggnad Interimsstyrelsen 26 aug – förberedelser: – – – – Organisation av parterna i programmet + Fler aktiva parter Förberedelser för projekt hösten 2015 Beslutsprocess för projekt inom programmet Reviderad strategi och programplan, 2016-2018 anpassad till budget – Effektlogik för genomförandet – Kommunikationsplan, webbsida, logotype • Första utlysningen Q1 2016 Några tider • • • • • • 25-26 maj – Uppstartsmöte med myndigheterna 24 juni – Intern WS om kommunikation 24 juni – Uppstartsmöte med handläggarna hos myndigheterna 26 augusti – Styrelsemöte Smart Built Environment Sep – workshop för effektlogiken 12 okt – Kick off för programmet med alla intresserade • 1 dec – Effektlogik för genomförandet. ”Handskakning med myndigheterna” 22 jan – Reviderad strategi- och programplan • Projekt • Hösten 2015 – Uppstart några strategiska projekt, förslag: – – – – • Utökad klassifikation för BIM Förstudie strategi 3D-Geodata Kartläggning industriella processer Forskarskola Första utlysningen: Q1 2016
© Copyright 2024