Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning
Samrådsunderlag Kiruna Kraft AB Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning 2015-04-13 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Datum Uppdragsnummer Status 2015-04-13 1320013186 Slutversion 2 Omslagsbilden har tillhandahållits av Tekniska Verken i Kiruna AB. Detta samrådsunderlag har utarbetats av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Kiruna Kraft AB. ÖGREN PETER Uppdragsledare ÖGREN PETER Handläggare MAURICE CHRISTIAN Granskare Ramböll Sverige AB Kaserngatan 14 981 47 Kiruna Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Unr 1320013186 Organisationsnummer 556133-0506 Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................ 1 2. Förutsättningar ............................................................................................... 1 2.1 Administrativa uppgifter ...................................................................................... 1 2.2 Gällande tillstånd ............................................................................................... 1 2.2.1 Arrendeavtal ...................................................................................................... 3 2.3 Planerad sökt verksamhet ................................................................................... 3 2.4 Motiv och bakgrund till ansökan ........................................................................... 5 2.5 Lokalisering och planförhållanden ......................................................................... 6 2.6 Alternativ för lokalisering .................................................................................... 8 3. Verksamhetsbeskrivning ................................................................................. 8 3.1 Mottagning och kontroll ...................................................................................... 8 3.2 Återvinningscentral ............................................................................................ 9 3.3 Sortering och mekanisk bearbetning ..................................................................... 9 3.4 Mellanlagring ................................................................................................... 10 3.4.1 Icke-farligt avfall .............................................................................................. 10 3.4.2 Farligt avfall .................................................................................................... 10 3.5 Deponering ..................................................................................................... 11 3.5.1 Äldre deponidelar ............................................................................................. 12 3.5.2 Pågående och planerad deponering .................................................................... 12 3.6 Vattenhantering ............................................................................................... 13 3.6.1 Lakvatten ........................................................................................................ 13 4. Förutsedd miljöpåverkan .............................................................................. 14 4.1 Allmänt ........................................................................................................... 14 4.2 Utsläpp till luft ................................................................................................. 14 4.3 Utsläpp till vatten ............................................................................................. 14 4.4 Buller ............................................................................................................. 15 4.5 Övriga störningar ............................................................................................. 15 4.6 Påverkan på landskapsmiljö............................................................................... 16 5. Miljökvalitetsnormer ..................................................................................... 16 5.1 Allmänt ........................................................................................................... 16 5.2 Luftkvalitet ...................................................................................................... 16 5.3 Buller ............................................................................................................. 16 i Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 5.4 Vattenförekomster ........................................................................................... 16 6. Hushållning med naturresurser ..................................................................... 17 7. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll ...................................................... 18 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivning Översikt Kiruna Avfallsanläggning ii Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 Samrådsunderlag 1. Inledning Kiruna Kraft AB (dotterbolag till Tekniska Verken AB, som i sin tur är helägt av Kiruna kommun) har för avsikt att söka förlängt tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken för verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning. Innan ansökan, teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning färdigställs ska verksamhetsutövaren samråda med Länsstyrelsen och Kiruna kommuns miljö- och planförvaltningar samt övriga parter som bedöms vara särskilt berörda. Parallellt sker samråd också med en vidare krets, som t.ex. med övriga myndigheter och med allmänheten. Föreliggande dokument utgör underlag för samrådet med information om den planerade verksamheten och dess förutsedda miljöpåverkan. 2. Förutsättningar 2.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Kiruna Kraft AB Organisationsnummer: 556526-8371 Adress: Värmeverksvägen 12, 981 85 Kiruna Kontaktperson: Maria Lundin, enhetschef Miljö & Teknik telefon: 0980-707 89 e-post: [email protected] Plats: Kiruna Avfallsanläggning Fastighetsbeteckning: Kiruna 1:163 samt del av Kiruna 1:1 Fastighetsägare: Svenska staten* Prövningsmyndighet: Länsstyrelsen i Norrbottens län Tillsynsmyndighet: Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun * Arrendeavtal finns, jfr avsnitt 2.2.1 nedan. 2.2 Gällande tillstånd För verksamheten finns ett gällande tillstånd (deldom) enligt miljöbalken från 2002, som utfärdats av Miljödomstolen. Slutdom lämnades under 2012 av Markoch Miljödomstolen. Av tabellen nedan framgår datum och omfattning av gällande beslut. Meddelade tillstånd för verksamheten innehas numera av Kiruna Kraft AB (tidigare Tekniska Verken i Kiruna AB). 1 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 Datum 2002-06-19 Beslutsmyndighet Miljödomstolen Tillståndet avser Ta emot, sortera, behandla och lagra maximalt 50 500 ton avfall per år och därav i deponier för farligt avfall, ickefarligt avfall och inert avfall intill en höjd av +465 meter i RH00 deponera maximalt: Flygaska 6 000 ton/år Filterkaka från rökgasrening 1 000 ton/år Bottenaska och slagg 9 000 ton/år Bottenaska bio 4 000 ton/år Avfall från ARV, gallerrens 500 ton/år Restavfall som inte kan material- eller energiåtervinnas 10 000 ton/år Mellanlagra högst 50 ton oljeavfall och avfall från flytande bränsle motsvarande grupperna 13, 16 och 20 i Europeiska avfallskatalogen (EWC).[1] Tillståndet gäller under 15 år (till juli 2017) 2012-04-19 [1] Mark- och Miljödomstolen Fastställande av slutliga villkor för utsläpp av vatten från lakvattenreningsanläggningen. Koderna är numera angivna i Bilaga 4 till Avfallsförordningen (2011:927). Förutom ovan angivna huvudtillstånd finns följande beslut och tjänsteanteckningar från Miljö- och byggnämnden respektive Miljökontoret, Kiruna kommun: 2004-01-20 Tillstånd för mellanlagring av farligt avfall på ÅVC. 2007-10-01 Godkännande av egenkontrollprogram. 2007-11-15 Tillstånd för sluttäckning av deponicell för farligt avfall. 2008-04-18 Fastställande av tillsynsavgift och verksamhetskoder. 2008-12-15 Deponering av filterkaka och mellanlagring av flygaska. 2008-12-18 Tillstånd för samdeponering av gipsbaserat avfall och inert avfall på den inerta deponin inom Kiruna Avfallsanläggning. Villkor: Om mängden gipsbaserat avfall avsevärt ökar ska en ny anmälan inlämnas. 2009-03-26 Godkännande av avslutningsplan för den gamla deponin. 2011-10-25 Revidering av egenkontrollprogram. 2013-01-18 Miljökontoret tillstyrker att försök med mobil olje/slamavskiljare för spilloljehanteringen genomförs under 2013. 2013-05-17 Dispens; deponering av latrintunnor. 2013-10-08 Dispens; väderskydd för vitvaror. 2015-02-06 Dispens medges för avslutning av den gamla deponin. Sluttäckning ska vara genomförd senast under 2017. Som angränsande verksamhet finns tillstånd (Länsstyrelsen, beslut 2013-06-28) för behandling och sortering av maximalt 50 000 ton icke-farligt avfall respektive maximalt 20 000 ton farligt avfall per kalenderår, i form av förorenade jordar. 2 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 Detta tillstånd gäller till och med 31 december 2025. Denna verksamhet berörs inte närmare av nu planerad ansökan. 2.2.1 Arrendeavtal Ett arrendeavtal har upprättats 2011-05-16 (avtalsnummer 383-11) mellan arrendatorn Tekniska Verken i Kiruna AB och jordägaren/upplåtaren Statens Fastighetsverk genom Länsstyrelsen. En ansökan om överlåtelse av arrendet till Kiruna Kraft AB har inlämnats i slutet av mars 2015. Arrenderat område uppgår till 47,8 ha och upplåtelsetiden är 20 år fr.o.m. 2011-01-01. Arrendet avser fastigheten Kiruna 1:163 samt del av Kiruna 1:1, jfr figur 1 nedan. Upplåtelsen sker med stöd av §32 rennäringslagen då arrendestället är beläget inom åretruntmarker för renbete vilka nyttjas av Gabna sameby. Arrendatorn ska tillse att utövandet av arrendet inte orsakar olägenheter för renskötseln. Figur 1. Kartskiss från arrendeavtal 383-11 som visar bl.a arrendegräns och anläggningsgräns för Kiruna avfallsanläggning. 2.3 Planerad sökt verksamhet Den sökta verksamheten planeras ha samma omfattning som idag. Den största, och i allt väsentligt enda, skillnaden gentemot det nu gällande tillståndet är en förlängning av giltighetstiden med 8 år från 2017 till utgången av 2025. Ansökan kommer således avse fortsatt verksamhet i form av mottagning, sortering, behandling, lagring och deponering av avfall samt återvinningscentral (ÅVC) inom Kiruna avfallsanläggning. Figur 2 nedan visar principiellt hur olika delområden används. En komplett översiktsbild i A3-format för Kiruna Avfallsanläggning framgår av bilaga 2. Ansökan kommer att omfatta en mobil anläggning för separering av slam/oljefas från vattenfas i samband med mellanlagring av spillolja. Detta för att förbättra kapacitet, logistik och slutligt omhändertagande/destruktion samt miljöprestanda (då föroreningarna koncentreras och transport av oljeskadat vatten i stor Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 3 av 18 utsträckning kan undvikas). Anläggningen kommer att finnas under tak i särskild tältbyggnad. För deponering av inert avfall bedöms att befintligt deponiområde kan ha kapacitet fram till omkring år 2020. Emellertid täcker deponin för inert avfall i vissa delar den gamla deponin för hushållsavfall, vilken måste avslutas senast under år 2017. För att möjliggöra deponering efter den tidpunkten övervägs påbyggnad inom eller i anslutning till befintligt område och/eller ett nytt deponiområde för det inerta avfallet. Kiruna Kraft AB avser att återkomma i denna fråga med ansökan om ett ändrings- eller kompletteringstillstånd, alternativt kan frågan hänskjutas till tillsynsmyndigheten för avgörande. Tills vidare sker fortsatt samråd med tillsynsmyndigheten om lämplig lokalisering och utformning etc. Deponerad mängd inert och icke-farligt avfall förväntas uppgå till högst 20 000 ton avfall per år. Därtill beräknas ca 5 000 ton farligt avfall deponeras. Figur 2. Olika delområden och verksamheter inom Kiruna Avfallsanläggning. Verksamheten omfattas av följande verksamhetskoder enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251), kap.29 Avfall: 4 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 Huvudbransch och tillhörande kod: B 90.300 (Deponering IFA) Övriga branschkoder: B 90.330 (Deponering FA) B 90.30 (Mellanlagring IFA) B 90.45 (Mellanlagring FA) B 90.70 (Sortering IFA) C 90.90 (Förbehandling el-avfall)1] B 90.100 (Återvinning IFA) B 90.130 (Användning av avfall för anläggningsändamål) 1] Prövas av Länsstyrelsen tillsammans med övrig tillståndspliktig verksamhet enligt §22 i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. De avfallsslag som planeras deponeras är desamma som för närvarande läggs på deponi, dvs. framförallt inert avfall och farligt avfall. Det inerta avfallet utgörs av icke brännbart byggnadsavfall samt kommunalt utsorterat icke brännbart avfall i huvudsak från ÅVC:n. Det farliga avfallet består till övervägande del av rökgasreningsrester (s.k. filterkaka) från Kiruna Kraftvärmeverk. Bottenaska från Kiruna kraftvärmeverk mellanlagras i deponicell för icke-farligt avfall för karbonatisering följt av siktning. Bottenaskan används sedan som anläggningsmassor inom området. Av hushållsavfallet återvinns 99,3% som tas emot vid Kiruna avfallsanläggning som energi eller material. Mindre än 1 % av detta avfall utgörs således av deponirest. 2.4 Motiv och bakgrund till ansökan Avfall har deponerats vid Kiruna deponi sedan mitten av 1960-talet. Deponering har framförallt skett av industriavfall och schaktmassor samt av aska och slagg från två brännugnar som var i bruk på deponiområdet fram till 1982. Under en kort tid därefter deponerades även hushållsavfall inom området. År 1985 togs värmeverket i drift, och därefter har deponerat avfall till övervägande del utgjorts av restprodukter från Kiruna Kraftvärmeverk. Under år 1999 togs den nybyggda återvinningscentralen i direkt anslutning till deponiområdet i bruk. Övrigt, utsorterat icke-brännbart hushålls- och verksamhetsavfall deponeras i anslutning till den gamla deponikroppen. Eftersom nuvarande tillstånd är tidsbegränsat till 31 juli 2017 föreligger ett behov av ett förlängt/förnyat tillstånd för verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning. Detta i första hand för att möjliggöra fortsatt avfallshantering fram till dess en ny avfallsanläggning i närheten av Kiruna C har etablerats. Samtidigt genomförs en successiv anpassning av verksamheten i form av olika skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått i den takt som är praktiskt möjlig. 5 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 En ny, framtida avfallsanläggning är angelägen inte minst på grund av pågående stadsomvandling i Kiruna, vilket i sin tur är en följd av sprickutbredningar etc. från gruvverksamheten. Lokaliseringsutredningar pågår, vilka beräknas ta ännu ett par år i anspråk. Därefter ska erforderliga tillstånd erhållas innan anläggningsarbeten för det nya verksamhetsområdet kan påbörjas. Bedömd erforderlig tid för befintlig avfallsanläggning är därför ytterligare minst 5 år från 2017. För att tid för hela deponins driftfas (dvs. inkl. sluttäckningsåtgärder mm.) ska inrymmas i ett nytt tillstånd, ser sökanden att år 2025 bedöms vara en relevant och rimlig sluttidpunkt. Därmed erhålls också harmonisering med gällande tillstånd för omhändertagande av förorenade jordar som är giltigt till och med 31 december 2025. Ansökan kommer således i huvudsak att omfatta fortsatt avfallshantering inom befintlig Kiruna avfallsanläggning, till omfattning och inriktning motsvarande dagens verksamhet, i form av ett förnyat/förlängt tillstånd till år 2025. 2.5 Lokalisering och planförhållanden Kiruna Avfallsanläggning är belägen i Kiruna kommun, ca 3 km nordost om Kiruna C efter väg 874 mot byn Kurravaara. Området där avfallsanläggningen ligger är inte detaljplanelagt. Av figur 3 nedan framgår deponins lokalisering i förhållande till tätorten. Närmaste bostadsbebyggelse finns på Sandstensberget ca 1 km sydväst om avfallsanläggningen. Rekreationsområdet Varggropen och Kiruna golfbana finns ca 500 meter väster om, respektive 800 meter sydost om, anläggningen. Jämför figur 3 och figur 4 nedan. Framtida bebyggelse i Kiruna kommer att ligga ca 400 meter söder om den sökta verksamheten. Figur 3. Avfallsanläggningen och dess lokalisering i förhållande till frilufts- och motionsområdet Vargropen, golfbanan samt närmast belägna bostäder på Sandstensberget. 6 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 Området är markerat som avfallsanläggning i kommunens översiktsplan, antagen under 2002. I den fördjupade översiktsplanen för Kiruna centralort som har antagits under 2014 konstateras emellertid att avfallsdeponin berörs av stadsomvandlingen och följaktligen måste delar av, eller hela, verksamheten omlokaliseras och/eller anpassas. Området är därför avsatt som ett ”utredningsområde” i den fördjupade översiktsplanen. Utredningar med avseende på lokalisering av en ny, framtida avfallsanläggning pågår, och inte minst av detta skäl måste befintlig anläggning ha ett giltigt tillstånd också en tid efter juli 2017 (jfr avsnitt 2.4). Figur 4. Lokalisering av Kiruna avfallsanläggning i förhållande till Kiruna centralort, bildkälla Kiruna kommun. (I förgrunden området för framtida Kiruna C.) Kända allmänna intressen (rekreations/friluftsområde och golfbana) samt pågående etablering av Kirunas nya stadskärna har kort nämnts ovan. Skyddade områden (riksintressen, natur och kultur) i deponins omgivningar är: Riksintresse för kulturmiljövård: Hela Kiruna tätort och Kiirunavaara är riksintresseförklarat (miljöbalken 3:6) Riksintresse för rennäringen: Ett riksintresseområde inom Gabna sameby tangerar avfallsområdets norra delar Våtmarksområdet Tuolluvuoma med VMI-klass 2 ”högt naturvärde” tangerar verksamhetsområdet i de norra och nordöstra delarna 3 st. kulturhistoriska lämningar i form av bleckningar finns ca 100 m söder om infarten mot Kiruna Avfallsanläggning och som närmast ca 40 m utanför stängslet. Inga av ovan listade intressen berörs närmare av planerad ansökan jämfört med dagens förhållanden, då ingen utvidgning eller påtaglig förändring av verksamheten avses ske. 7 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 2.6 Alternativ för lokalisering Det finns ett gällande tillstånd för verksamheten, där några få års deponeringsvolym återstår. Arbetet med att hitta en ny plats för deponering av restprodukter från värmeverket samt för restavfall från hushåll och verksamheter som inte kan material- eller energiåtervinnas samt för sortering, behandling och lagring mm. av avfall när befintlig avfallsanläggning avslutas, har påbörjats och det bedöms ta 57 år att finna och utreda en ny plats, erhålla tillstånd och anlägga en ny avfallsanläggning med deponier mm. Under denna period finns det inga tillgängliga alternativ för avfallshantering och deponering annat än inom befintligt område. Utöver den verksamhet som sker i enlighet med gällande tillstånd avser kommande ansökan endast kompletteras med en avvattningsanläggning för oljeavfall, detta för att reducera transporter av oljeskadat vatten. Kiruna avfallsanläggning kan fylla en viktig funktion i stadsomvandlingen i och med förväntade saneringar, rivningar och byggnationsskeden. Fördelarna med att nyttja befintlig anläggning under en förlängd tid är bl.a: Redan etablerad infrastruktur Reningsanläggning för lakvatten som intrimmats och förbättrats under många år Fullt kapacitetsutnyttjande av befintliga deponier i stället för att starta nya Möjlighet att omhänderta förorenade massor finns inom området Avfallsanläggningen är en stadsnära resurs för byggavfall, inte minst med närheten till ÅVC, som också kan utgöra resurs för återbruk. 3. Verksamhetsbeskrivning 3.1 Mottagning och kontroll Inkommande avfall tas emot och kontrolleras av utbildad personal. Allt inkommande avfall vägs och registreras med avseende på mängd, material/avfallsslag, ursprung, leveransdatum, transportör och plats inom avfallsanläggningen för behandling, mellanlagring eller deponering. Okulärbesiktning av inkommande avfall sker slumpmässigt samt vid behov för att säkerställa att levererat avfall stämmer överens med bifogad transportdokumentation. För homogent avfall från samma hämtställe, som mottas frekvent i täckt fordon, görs regelbundna stickprov för att kontrollera avfallssammansättningen. Efter invägning styrs avfallet inom avfallsanläggningen beroende på typ av avfall, sorteringsgrad, om det ska behandlas, mellanlagras eller deponeras etc. Avlämningsrampen på ÅVC:n är bemannad och personal bistår med sorteringsanvisningar och ser till att olika avfallsfraktioner läggs i därför avsedda containrar. 8 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 3.2 Återvinningscentral Vid ÅVC:n utförs mottagning, sortering och mellanlagring av utsorterade avfallsfraktioner. Anläggningen betjänar två typer av kunder; privatpersoner med grovavfall och farligt avfall och mindre företag med grovavfall. I dagsläget är öppettiderna för företag och näringsidkare vardagar kl. 07.00-15.45 och för allmänheten helgfria vardagar kl. 07.00-18.00. Öppettiderna kan komma att förändras. Avlämning av avfall sker i en återvinningsbyggnad med ett antal uppmärkta containrar/kärl längs en asfalterad avfallsramp. Avfallsfraktioner som lämnas vid ÅVC:n är brännbart avfall, grovavfall, bygg- och rivningsavfall, förpackningsmaterial, farligt avfall, metall, elektronik, kyl- och frysmöbler, övriga vitvaror och däck samt restavfall. I återvinningsbyggnaden finns en värmeisolerad kur avsedd för mottagning och mellanlagring av hushållens farliga avfall. Lagrat farligt avfall är framförallt kemikalier (färg, oljor, lösningsmedel, lackrester etc.), batterier, lysrör och glödlampor samt vitvaror och elektronik. Farligt avfall förvaras skilt från annat avfall antingen nederbördsskyddat eller utomhus på därför avsedda ytor. Inkommande avfall till ÅVC:n vägs in av personal och sammanförs med annat avfall i samma kategori. Sorterade avfallsfraktioner på ÅVC:n mellanlagras i avvaktan på vidare transport för slutligt omhändertagande eller behandling, antingen inom ramen för någon av Kiruna Kraft AB’s övriga verksamheter vid Kiruna avfallsanläggning eller genom transport till extern anläggning. 3.3 Sortering och mekanisk bearbetning Sortering sker maskinellt av bygg- och rivningsavfall, grovavfall och osorterat avfall på hårdgjord yta med möjlighet till lakvattenuppsamling. Det utsorterade avfallet delas in i fraktioner för återvinning, energiutvinning och deponi. En kontrollerad sortering ger goda förutsättningar för en hög återanvändnings- och återvinningsgrad samt en bra kontroll på innehållet i avfallsleveranserna. På anläggningen finns en sikt som sorterar ut partiklar (ca < 15 mm) och minskar förekomsten av snö i avfallet. Sikten används för krossat verksamhetsavfall. I övrigt används i dagsläget en kross, en bandschaktare, tre hjullastare och två grävmaskiner varav en har sorteringsutrustning. Antal och typer av maskiner som används inom anläggningen varierar med tiden. Utsorterat avfall kan vid behov bearbetas ytterligare genom krossning, flisning eller klippning för att ge en högre förädlingsgrad och för att göra avfallet lättare att hantera i kommande omhändertagande eller återanvändning. Fragmenterat avfall separeras och sorteras sedan genom plockning och siktning. Mekanisk bearbetning på Kiruna avfallsanläggning kommer att utföras med mobila anläggningar som ställs upp inom verksamhetsområdet. 9 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 Lagring och förbehandling av el-avfall sker delvis under tak och delvis utomhus på tät yta så att spill kan samlas upp och omhändertas. 3.4 Mellanlagring Mellanlagring av avfall utförs i avvaktan på transport till behandling eller bortskaffande vid extern anläggning. Mellanlagring kommer fortsatt att ske av såväl icke-farligt som farligt avfall och både nederbördsskyddat (under tak eller täckt) och icke nederbördsskyddat. 3.4.1 Icke-farligt avfall Mellanlagring av icke-farligt avfall utgörs huvudsakligen av brännbart avfall som ska energiåtervinnas vid Kiruna kraftvärmeverk samt material för extern återvinning (t ex via El-kretsen, Stena, IL-Recycling, Svensk däckåtervinning och Ragn-Sells AB). Brännbart avfall mellanlagras på hårdgjorda ytor med möjlighet att samla upp lakvatten. Hur länge det brännbara avfallet kommer att mellanlagras beror framförallt på aktuell förbränningskapacitet vid värmeverket. Mellanlagring av brännbart avfall kommer att ske på sådant sätt att störningar i form av nedskräpning och lukt minimeras. För att hindra och/eller begränsa nedskräpning sker mellanlagring av insamlat hushållsavfall inom särskilt område som är omgärdad av skärmväggar samt under tak (ca 800 m2). Vid behov utförs också andra åtgärder, som t.ex. kompaktering eller balning av avfallet inför mellanlagring för att ytterligare reducera risk för vindspridning av avfallet. Hushålls- och verksamhetsavfall kommer, förutom från Kiruna, från kringliggande kommuner i Norrbotten samt från Norge och Finland. Allt avfall som importeras är utsorterat, brännbart avfall. Material för återvinning mellanlagras i avvaktan på transport för vidare omhändertagande. Återvinningsmaterialet förvaras i containrar eller behållare alternativt på hårdgjorda ytor. Restprodukter från Kiruna kraftvärmeverk som avses användas för anläggningsändamål lagras i väntan på användande/omhändertagande. Slagg från avfallsförbränning vid Kiruna kraftvärmeverk lagras för att ”mogna” (karbonatiseras) innan metaller sorteras ut genom siktning. Lagring av slagg sker på yta med möjlighet till lakvattenuppsamling. 3.4.2 Farligt avfall Mellanlagrat farligt avfall kan utgöras av t.ex. impregnerat trä, utsorterat farligt avfall, rester från behandling av farligt avfall, rökgasreningsprodukter, spillolja etc. Tillfällig mellanlagring av farligt avfall sker även inom verksamheten på ÅVC. 10 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 Impregnerat trä mellanlagras i avvaktan på förbränning vid Kiruna kraftvärmeverk. Mellanlagringen sker på täta ytor med möjlighet till separat lakvattenuppsamling och rening. Utsorterat farligt avfall emballeras alternativt täcks vid behov samt förvaras på täta ytor till dess att tillräckliga transportvolymer har erhållits och borttransport till extern anläggning för återvinning eller destruktion sker. Farligt avfall i form av spillolja mellanlagras i dagsläget i cisterner, varav en är placerad på betongplatta, innan vidare omhändertagande. Mellanlagring av spillolja sker i typgodkända cisterner, där ren spillolja och vattenförorenad olja lagras åtskilt. Förvaring av oljefat kommer att ske nederbördsskyddat på tät, invallad yta. Dagvatten från hanteringsytorna samlas upp och passerar brunnar med oljeavskiljare innan det avleds. Ytan för hantering av spillolja är förberedd för att ett system för lokalt omhändertagande av oljeslammer och oljeskadat vatten ska kunna anslutas. En sådan slam/olje-separeringsanläggning planeras tas i drift, jfr avsnitt 2.4, och kommer att beskrivas närmare i ansökan. Övrigt farligt avfall (t. ex. kyl- och frysmöbler, vitvaror) förvaras utomhus, skilt från annat avfall på därför avsedda ytor, innan det skickas vidare för externt omhändertagande. 3.5 Deponering Deponering kommer att ske av inert, icke-farligt och farligt avfall. Det inerta avfallet består till övervägande del av borrkax, fyllnadsmassor, isolering, betong, gips, porslin och tegel etc. och härrör från bygg- och rivningsavfall samt från sorteringen på ÅVC’n. Arbete sker kontinuerligt med att minska mängden inert avfall som deponeras genom bearbetning och återvändning av inert avfall. Det icke-farliga avfallet utgörs t.ex. av restprodukter från gruvindustrin och från jordbehandling, utsorterade fraktioner från bygg- och rivningsavfall samt från ÅVC’n samt övrigt avfall som inte klassas som inert eller farligt avfall. Det farliga avfallet som deponeras utgörs framförallt av rökgasreningsrester från värmeverket (filterkaka), restprodukter från jordbehandling, hydroxidslam och restprodukter från avvattning samt asbest mm. Detta läggs i s.k. klass 1deponicell med tillhörande lakvattenrening. Flygaska från avfallsförbränning deponeras inte inom Kiruna avfallsanläggning sedan juli 2009 pga. dess höga förorenings- och kloridinnehåll. Den restprodukten omhändertas istället på annan, extern avfallsanläggning och planeras så fortsatt ske. 11 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 3.5.1 Äldre deponidelar Den gamla deponin, jfr figur 2 och bilaga 2, för hushållsavfall är avslutad. Sluttäckningsarbeten påbörjades under 2009. Sluttäckning genomförs i en takt av ca 1 ha/år och under 2017 bedöms hela den gamla deponin vara sluttäckt. Sluttäckning av avslutade deponidelar ska genomföras enligt deponeringsförordningens krav. Resultatet blir mycket låg infiltration och därmed liten eller obefintlig lakvattenbildning från dessa delar. 3.5.2 Pågående och planerad deponering Deponiverksamheten vid Kiruna avfallsanläggning omfattar deponering av aska, utsorterat byggnads- och industriavfall, utsorterat restavfall från hushåll samt asbest. De volymmässigt största delarna av deponeringen utgörs av bottenaska från Kiruna kraftvärmeverk samt av restavfall och inert avfall som inte kan material- eller energiåtervinnas. Deponering sker idag inom området med deponiceller för farligt och icke-farligt avfall (framförallt filterkaka från värmeverkets rökgasreningsanläggning respektive sorterade och metallseparerade bottenaskor) samt i deponi för inert avfall. I ett särskilt område, iordningsställt för ändamålet och väl åtskilt från deponin för inert avfall, grävs slaktavfall, djurkroppar och latrin ned. Denna nedgrävning kommer att upphöra under sommaren 2015, varvid hantering av slaktavfall, djurkroppar och latrin inte längre kommer att hanteras inom området, utan skickas för externt omhändertagande. Skälet till detta är dels att möjliggöra avslutningsåtgärder för den gamla deponin, och dels att kunna förlänga drifttiden för deponin för inert avfall. Förändringen innebär också att risk för störningar i form av lukt och skadedjur förväntas minska. Deponiceller för farligt och icke-farligt avfall började anläggas under åren 20032004 för omhändertagande av förbränningsrester från Kiruna kraftvärmeverk. Deponicell 1:1 sluttäcktes under år 2006 och cell 1:2 under år 2009. Utbyggnad av nya deponiceller sker successivt inom det område som är avsatt för celldeponi. Etapperna byggs upp av ”bassänger” med vallar som är ca 4 m höga. När avfall har deponerats upp till samma höjd som omgivande vallar är etappen färdigfylld. För att reducera risk för spridning av föroreningar från celler med farligt avfall täcks avfallet med bottenaska (slagg) eller bioaska efter deponering. Deponin för inert avfall är belägen på den östra delen av anläggningen i direkt anslutning till den avslutade deponin. Inom dess västra delar sker nedgrävning av slaktavfall och djurkroppar samt av latrin. Deponering sker på ytor som iordningsställts för att uppfylla deponeringsförordningens krav på deponiers utformning, bl.a. med hänsyn till bottentätning, successiv täckning och omhändertagande av lakvatten mm. 12 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 I takt med att deponier/deponiområden kommer att avslutas, preliminärt under åren 2020-2023, påbörjas avslutnings- och sluttäckningsåtgärder för dessa. 3.6 Vattenhantering Vatten som hanteras vid Kiruna avfallsanläggning utgörs av ytvatten, dagvatten och lakvatten samt processvatten. Ytvatten avleds via ytvattendiken. Dagvatten från ytor som ej används för verksamhet (”opåverkat lakvatten”) avskiljs från annat lakvatten för att inte belasta uppsamlingssystemet för lakvatten med ”ovidkommande vatten”. Lakvatten samlas upp och renas innan det släpps ut till recipient. Processvatten utgörs av förorenat tvättvatten som uppkommer vid behandling av förorenade massor genom jordtvätt och våtkemisk lakning samt av vatten från spilloljeanläggningen. Processvatten uppkommer i begränsade mängder i samband med planerade behandlingskampanjer vid anläggningen och kommer att ledas antingen ut via dagvattnet eller till lakvattenreningen, beroende på föroreningsinnehåll. 3.6.1 Lakvatten Lakvatten samlas upp via lakvattensystemet och leds till en anläggning för rening av lakvatten, jfr bilaga 2. Denna togs i drift under 2004 och har byggts om i flera steg för att optimera avskiljningen av tungmetaller och andra föroreningar. Reningsanläggningen består av utjämning och försedimentering i en utjämningsbassäng (med en volym motsvarande 3 000 m3) följt av en 2-delad luftnings/sedimenteringsbassäng (luftning kan tillgripas vid behov) innan vattnet når filterhuset. Filtrering sker i två parallella linjer med partikelfilter, adsorptionsfilter och slutpolering i torvfilter. Dubbla reningslinjer ger hög kapacitet vid samtidig drift och möjliggör byten av filtermedia utan driftavbrott. Anläggningen i dess nuvarande utformning är dimensionerad för ett lakvattenflöde upp till 5,43 m3/h. På grund av det kalla klimatet stängs reningsanläggningen av under vintersäsongen. Normal driftperiod för anläggningen är juni/juli till oktober. Det renade lakvattnet släpps ut i anslutning till myren Tuolluvuoma och når sedan huvudrecipienten Haukijoki. Lakvattnets påverkan på omgivningen undersöks årligen genom provtagning av grund- och ytvatten. Utsläppsvillkor på utgående vatten från lakvattenreningen har meddelats 201204-19 av Mark- och miljödomstolen. 13 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 4. Förutsedd miljöpåverkan 4.1 Allmänt Jämfört med gällande tillstånd kommer ingen ny mark att tas i anspråk för verksamhetsområdet. Den mest betydande förutsedda miljöpåverkan från verksamheten är utsläpp till vatten. Påverkan via utsläpp till vatten från de deponidelar, som är i drift idag och från kommande deponidelar, bedöms att bli betydligt lägre än vad som varit fallet längre tillbaks, då utformningen av de nyare deponidelarna samt planerade och vidtagna åtgärder i lakvattensystemet ger bättre kontroll och uppsamling av lakvattnet. I takt med att deponidelar avslutas och sluttäcks minskar dessutom lakvattenbildningen. 4.2 Utsläpp till luft Damning kan ibland uppstå vid hantering och deponering av olika avfallsslag och massor etc. Vid behov utförs damningsbegränsande åtgärder i form av vattenbegjutning. De utsläpp till luft som sker i övrigt utgörs framförallt av avgaser från arbetsfordon och in- och utgående transporter. Antalet utgående lastbilstransporter från avfallsanläggningen varierar under året, bland annat beroende av produktionsförhållandena vid Kiruna kraftvärmeverk. Under år 2014 uppgick antalet bränsletransporter till värmeverket till 1 760 st. Antalet transporter av farligt avfall från värmeverket till avfallsanläggningen uppgick under 2014 till 4 st. (filterkaka), medan transporter av icke-farligt avfall var 968 st. (flygaska-bio, bioaska och slagg). Inom äldre deponidelar kan det förekomma avfall som producerar deponigas. Mängden deponigas som kan produceras bedöms dock som begränsad. En liten filterdamm med torv har anlagts för gasuppsamling och behandling (från zonen under tätskiktet i den gamla hushållsdeponin). 4.3 Utsläpp till vatten Utgående vatten från lakvattenreningsanläggningen provtas i enlighet med rutiner i egenkontrollprogrammet minst en gång per månad under driftsäsong (i normalfallet ca 4-5 gånger per år). Under 2013 har vattenkvaliteten inte varit tillfredsställande med avseende på parametrarna BOD, kväve och fosfor. Däremot har avskiljningen av metaller i reningsanläggningen fungerat väl vilket resulterat i låga utgående halter. För driftåret 2014 har däremot samtliga parametrar innehållit de fastställda utsläppsvillkoren. Provtagning sker även av grund- och ytvatten i 7 st. provtagningspunkter för grundvatten (varav prov från 3 st. grundvattenrör skickas till laboratorium för analys) och 2 st. lokaler i bäcken Haukijoki. Påverkan från deponin på grundvattenkvaliteten har kunnat påvisas, framförallt i de mest närbelägna provtagningspunkterna och i synnerhet när det gäller basparametrar som t.ex. kalcium, ammonium, fosfat, natrium, klorider och järn. Deponin är lokaliserad, så 14 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 att föroreningar i grundvattnet inte riskerar att spridas i riktning mot dricksvattenbrunnar. Resultaten från Haukijoki uppvisar däremot ingen nämnvärd påverkan på vattenkvaliteten. För att minimera påverkan ska uppsamlingen av lakvattnet utföras med god kontroll, så att vatten inte bräddar eller läcker ur systemet och på så sätt kan nå grund- eller ytvattenrecipient innan det genomgått behandling. Lakvattenpåverkan bedöms vara den mest betydelsefulla miljöaspekten för den sökta verksamheten. 4.4 Buller Buller kan uppstå vid transporter och lossning, maskinarbete vid hantering av avfall och massor, metallåtervinning ur aska samt vid deponering av avfall. Omfattningen av transporter och maskinarbeten kommer sannolikt att öka under de närmaste åren i takt med förväntade rivnings- och nybyggnationsarbeten i samband med stadsomvandlingen. Någon uppenbar störning för närboende etc. bedöms inte uppstå med hänsyn till de avstånd som föreligger. Avståndet från de aktiva delarna av deponin till närmaste bostäder kommer inte att förändras jämfört med dagens situation. Verksamhet vid avfallsanläggningen bedrivs i huvudsak endast dagtid under vardagar. Vissa ask- och slaggtransporter från värmeverket kan ske dagtid även på helger. Riktvärden för externt industribuller bedöms kunna innehållas även i fortsättningen. 4.5 Övriga störningar Verksamheten vid Kiruna avfallsanläggning ger inte upphov till lukt i någon betydande omfattning. Risken för kringflygande skräp från området är förhållandevis liten. Viss anpassning av verksamheten (t ex med ökad omfattning av kompaktering och balning av det brännbara avfallet samt damningsbegränsande åtgärder inom avfallsanläggningen) kommer att ske då etablering av Kirunas nya stadskärna påbörjas, för att ytterligare reducera risker för vindspridning av avfall samt damning. Vid omlastning av hushållsavfall kan det finnas risk för kringflygande skräp och för att avfallet luktar och lockar till sig fåglar. Kommunledningen har meddelat att hantering av hushållsavfall från och med sommaren 2017 inte får leda till olägenheter för omgivningen. Anpassning i form av olika tekniska och praktiska lösningar kommer därför att genomföras för att minska risk för olägenheter. T ex kommer omhändertagande av latrin och slaktavfall samt djurkroppar etc. upphöra under 2015 bl.a. för att minska risk för störningar i form av lukt och skadedjur. 15 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 4.6 Påverkan på landskapsmiljö Deponin är lokaliserad så att omgivande skogsridåer begränsar insyn från vägen och från omkringliggande verksamheter samt från bostäder. Deponin kommer att ges en jämnare utformning efter avslutad deponering än vad som är fallet idag och sluttäckta delar kommer att förses med lämplig vegetation. 5. Miljökvalitetsnormer 5.1 Allmänt Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. MKN syftar till att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. Utgångspunkten för MKN är kunskapen om vad människan och naturen tål. En miljökvalitetsnorm kan gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: • • • • • Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Fisk- och musselvatten Buller Vattenförekomster Havsmiljö Fisk- och musselvatten samt havsmiljö bedöms inte beröra Kiruna Avfallsanläggning. 5.2 Luftkvalitet För att skydda människors hälsa finns miljökvalitetsnormer för bland annat kvävedioxider och kväveoxider, svaldioxid, kolmonoxid och partiklar (PM10 och PM2,5). De luftutsläpp som förväntas från verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning är framförallt avgaser och damning från transporter, omlastningar och hantering av massor. Det bedöms inte finnas någon risk för att planerad verksamhet leder till överskridande av MKN avseende luft. 5.3 Buller Omgivningsbuller ska inte medföra skadliga effekter på människors hälsa. Pågående verksamhet ger upphov till visst buller, huvudsakligen från fordon och maskiner, men inga klagomål gällande detta har inkommit. Det bedöms inte finnas någon risk för att verksamheten leder till överskridande av MKN avseende buller. 5.4 Vattenförekomster Deponiområdet avvattnas mot ett våtmarksområde, som via bäcken Haukijoki rinner ut i Tuollujoki nedströms sjön Tuollujärvi (ca 2 km från våtmarksområdet). Tuollujoki, SE753634-169257, omfattas av miljökvalitetsnormer. På grund av låga 16 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 halter i lakvattnet av de ämnen, som omfattas av MKN, och på grund av fastläggning och utspädning av föroreningar innan de når Tuollujoki, bedöms verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning inte ge upphov till påverkan, som medför risk för att MKN för vattenförekomsten inte kan uppnås. 6. Hushållning med naturresurser God hushållning med resurser som mark, vatten och den fysiska miljön för övrigt är en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap 1 § miljöbalken). Mark- och vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. I det nya avfallsdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet (www.Naturvårdsverket.se): 1. Förebyggande, 2. Återanvändning, 3. Materialåtervinning. 4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning, 5. Bortskaffande. Att förlänga nyttjandetiden för Kiruna avfallsanläggning för bl.a. fortsatt deponering bidrar till hushållningen av naturresurser genom att använda det redan ianspråktagna området på ett mer optimalt sätt, istället för att påskynda en etablering av en ny avfallsanläggning. Ask- och slaggprodukter kommer från förbränning av brännbart avfall i Kiruna kraftvärmeverk, där syftet med förbränningen är energiutvinning. Botten- och bioaska från förbränningen siktas, sorteras och mellanlagras inför användning som avjämnings- och täckmaterial inom anläggningsområdet. Figur 5. Bild som visar exempel på utsorterat restavfall, främst keramik och mineralull, för deponering på området för inert avfall. 17 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 Den relativt ringa mängd kommunalt restavfall som deponeras inom Kiruna avfallsanläggning är det som blir kvar efter en omfattande utsortering av återvinningsbara fraktioner och brännbart avfall på ÅVC (jfr figur 5). Vid ianspråktagande av nya etappdelar inom deponiområdet då schaktning är aktuellt tas massorna i största möjliga utsträckning till vara för användning vid sluttäckning. God planering och framförhållning i tillståndsfrågorna ger förutsättning för god hushållning och effektiv logistik. 7. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll I miljökonsekvensbeskrivningen kommer verksamhetens miljöpåverkan och konsekvenserna av denna att närmare beskrivas. Fokus kommer att ligga på utsläpp till vatten och åtgärder för att förhindra påverkan från lakvatten, då detta bedöms vara den mest betydelsefulla miljöpåverkan från Kiruna avfallsanläggning. Den planerade verksamheten förväntas innebära fortsatt endast begränsad påverkan på omgivningen med avseende på lukt, buller och nedskräpning samt utsläpp till luft. Ett förslag till rubriker och struktur för innehållet i MKB:n presenteras i bilaga 1 till samrådsredogörelsen. 18 av 18 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 BILAGA 1 Förslag på innehåll i MKB för Kiruna Avfallsanläggning Sammanfattning Inledning Planerad verksamhet Konsekvenser av planerad anläggning 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Administrativa uppgifter 1.3 Ansökan 1.4 Samråd 2. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen 2.1 Miljöaspekter som beskrivs i MKBn 2.2 Underlag för miljökonsekvensbeskrivningen 3. Alternativ lokalisering 3.1 Allmänt 3.2 Nollalternativ 3.3 Alternativ lokalisering eller hantering 3.4 Sammanfattande bedömning sökt alternativ jämfört med nollalternativet o:\lla1\sby\2015\1320013186\4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag 150413_slutlig_ver 2.doc 4. Planerad verksamhet 4.1 Äldre deponidelar 4.2 Pågående deponering 4.3 Planerad deponering 4.4 Mellanlagring 4.5 Omlastning av brännbart avfall 4.6 Lakvattenhantering 4.7 Trafikstruktur 4.8 Energi och kemikalier 4.9 Arbetstider och öppethållande 1 av 3 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 BILAGA 1 5. Omgivningsförhållanden 5.1 Planförhållanden 5.2 Närliggande bostadshus och verksamheter 5.3 Markförhållanden 5.4 Hydrogeologiska förhållanden 5.5 Recepienter 5.6 Naturvärden 5.7 Kulturvärden 5.8 Friluftsvärden 6. Miljökonsekvenser 6.1 Inledning 6.2 Metod för bedömning av miljöpåverkan 6.3 Människors hälsa - buller och luft 6.4 Friluftsliv och rekreation 6.5 Yt- och grundvattenmiljö 6.6 Naturmiljö 7. Driftstörningar och olycksrisker 7.1 Utsläpp till mark och vatten 7.2 Brand 7.3 Nedskräpning 7.4 Damning 7.5 Trafik 8. Hushållning med mark, vatten samt andra resurser o:\lla1\sby\2015\1320013186\4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag 150413_slutlig_ver 2.doc 9. De allmänna hänsynsreglerna 9.1 Allmänt 9.2 Bevisbördesregeln 9.3 Hänsynsregler- kunskapskravet 9.4 Hänsynsregler- Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik 9.5 Hänsynsregler- Produktvalsprincipen 9.6 Hänsynsregler- Hushållnings- och kretsloppsprincipen 9.7 Val av plats- Lokaliseringsprincipen 9.8 Rimlighetsavvägning- Skälighetsprincipen 2 av 3 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186 BILAGA 1 10. Påverkan på miljökvalitetsnormer 10.1 Luft 10.2 Vattenförekomster samt fisk- och musselvatten 10.3 Buller 11. Påverkan på miljökvalitetsmål 11.1 Allmänt 11.2 Begränsad klimatpåverkan 11.3 Frisk luft 11.4 Ett rikt växt- och djurliv 11.5 God bebyggd miljö 11.6 Levande sjöar o vattendrag 11.7 Giftfri miljö o:\lla1\sby\2015\1320013186\4_leverans\samrådsunderlag\samrådsunderlag 150413_slutlig_ver 2.doc 12. Kontroll av verksamheten 3 av 3 Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Kiruna avfallsanläggning Unr 1320013186
© Copyright 2024