Sverigedemokraterna Region Skåne
Sverigedemokraterna Region Skåne Budget 2016 med plan för 2017-2018 Regionrådet har ordet Skåne, ett fantastiskt landskap som har alla förutsättningar att vara ett paradis på jorden. Ett landskap som varit känt för att vara landets kornbod, med vackra vajande gula rapsfält och bokskogar, men som nu fått en tråkig stämpel som ett landskap där otrygghet, våld och arbetslöshet råder. Detta vill vi Sverigedemokrater ändra på! Region Skåne har under åtta år styrts av Alliansen, med stöd av Miljöpartiet. Efter det senaste valet skiftade majoritetsförhållandet och en minoritet bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog över styret av Region Skåne. Skåningarnas missnöje med den skånska vården var en av faktorerna för att detta maktskifte skulle kunna äga rum. Den skånska vårdens ekonomi och styrning har renderat en allt mer pressad personal och attraktiviteten att jobba inom vården har därmed sjunkit. Detta är förödande och har resulterat i att inte bara läkarbrist råder utan nu även sjuksköterskebrist. Till följd av detta blir det än mer pressat för de som är kvar och därmed ökar sjukskrivningar och personalflykt ytterligare, vilket leder till försämrad produktivitet och inställda operationer. Denna negativa spiral måste brytas! Att vi i Region Skåne klarar av att ge skåningarna en god vård i framtiden är en ödesfråga. För att lyckas med detta är det nödvändigt att vården ges ökade resurser, men även att det arbetas på ett effektivt sätt. Fler läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och färre som arbetar med administration och ledning är en del av receptet. En annan är ett bättre skatteunderlag för att få högre intäkter till vården. Sverigedemokraterna är det enda parti som klarar av att se sambandet mellan ett dåligt skatteunderlag och en misslyckad invandringspolitik. I SCB:s inkomstfördelningsundersökning framgår att den snabbt växande gruppen ”utrikes födda” besitter en väsentligt lägre skattekraft än gruppen svenskfödda, och i synnerhet personer ur gruppen födda utanför Europa är tyngande för vår ekonomi. Med en disponibel inkomst som är lägre än två tredjedelar av de i gruppen svenskfödda, så urgröper denna grupp möjligheten för Region Skåne att få skatteintäkter för att täcka det ökande vårdbehov massinvandringen för med sig. Med en högre skattekraft hade vi haft helt andra förutsättningar att ge skåningarna en god sjukvård. Problemen med överbeläggningar, vårdköer, låg lönesättning och hög personalomsättning hade inte existerat om det inte varit för kostnaderna och intäktsbortfallet från den av samtliga övriga partier förda massinvandringspolitiken. Likaså hade antalet våldsbrott som skett i Skåne drastiskt minskat om det inte vore för den förda integrations- och invandringspolitiken. Vi måste bli bättre på att ta hand om vår åldrande befolkning. Många sköra äldre tvingas till en akutmottagning, ofta med långa väntetider, i stället för att få sin vård tillgodosedd på ett bättre sätt hemma. Genom att införa personliga vårdkontakter genom s.k. vårdcoacher och genom ett nytt bättre hälsooch sjukvårdsavtal är det vår övertygelse att vi kan minska behovet av inskrivningar för denna patientgrupp, med ökad livskvalitet som följd. Vi Sverigedemokrater vill drastiskt öka tillgängligheten till den skånska vården. Därför vill vi införa en tillgänglighetssatsning för den skånska vården. 750 miljoner satsas över två år på att kraftigt förkorta vårdköerna för såväl cancervård som övriga operationer. Vi vill göra detta utan en skattehöjning, då det behövs en låg skatt för att stimulera den skånska tillväxten. Allt för att få så många skåningar i arbete. Med Sverigedemokraternas politik så kan vi vända skutan och få mer resurser till den skånska vården. Patrik Jönsson, Regionråd (SD) 2 Ett landskap i utveckling Region Skånes regionala utvecklingsansvar Region Skåne har ett regionalt utvecklingsuppdrag och skall tillsammans med näringslivet och andra aktörer verka för att förbättra näringslivsklimatet och öka sysselsättningsgraden. För att nå framgång i det regionala och lokala utvecklingsarbetet är det ett måste att samarbeta över nationsgränserna. Det krävs t.ex. gemensamma strategier, målsättningar kring infrastruktur och kollektivtrafik för att förbättra den gränsöverskridande arbetsmarknaden. Det viktiga arbetet med att binda samman Skåne med Öresundsregionen till en väl fungerande och integrerad arbetsmarknad måste fortsätta. Regionens deltagande i gränsöverskridande projekt såsom STRING och GREAT är exempel på viktiga interregionala projekt som skall prioriteras. Inom regionen samarbetar vi framgångsrikt med kommuner, myndigheter, näringsliv, lärosäten och den idéburna sektorn i viktiga utvecklingsfrågor. För att upprätthålla regionens attraktivitet krävs det fortsatt starkt fokus på att utveckla infrastrukturen och kollektivtrafiken. Genom att stimulera innovations- och forskningssektorn skapas förutsättningarna för framtidens jobb och företag i Skåne. Detta är nödvändigt för att Skåne skall kunna förbli en attraktiv region och kunna erbjuda god samhällsservice samt ett bra kulturliv. Region Skåne har goda förutsättningar att bli en av Europas mest innovativa regioner framöver och arbetet för att nå dit måste prioriteras. Arbetet måste ske i nära samverkan mellan offentlig sektor, lärosäten ideella sektorn och näringslivet. Viktigt är också att det regionala och nationella innovationsarbetet harmonierar. Det är också av stor vikt att innovationer inom regionens egna verksamheter fångas upp och får möjlighet att utvecklas till blomstrande företag. På så sätt utvecklas den skånska vården samtidigt som framgångsrika exportföretag har möjlighet att skapas. Foto: Region Skåne © Malin Lauterbach Etableringen av ESS och MAX IV är ett stort lyft för Skåne och för att fånga upp resultaten av forskningen är satsningar såsom Materials Business Center viktiga för att behålla forskare och attrahera innovationskapital. Skåne har sedan länge flera traditionella industrier och industriföretag. Den hårda konkurrensen från bland annat låglöneländer kräver förnyelse och strukturomvandling om vi inte vill att fler industrijobb skall försvinna. Regionens satsning på att delta i uppbyggnaden av ett industriellt kluster tillsammans med IUC Syd är viktig för den förnyelse och strukturomvandling som den skånska industrin står inför. 3 Statens bidrag till regionernas utvecklingsansvar är idag inte tillräckligt och regionen måste därför arbeta för att det skall öka framöver. Istället för att Sverige betalar in pengar till EU:s regionala strukturfonder som sedan regioner i Europa söker pengar ur borde dessa pengar direkt gå till våra egna regioner och landsting. På så sätt kan onödig byråkrati undvikas och fler arbetstillfällen skapas. Turismen är en starkt växande näring som skapar många nya jobb. Skånes öppna och underbara landskap kan med rätt marknadsföring och insatser locka många fler turister. I arbetet med att öka turismen till Skåne är det viktigt att marknadsföra Skåne i samband med internationella evenemang. The World scout Jamboree 2011 i Rinkaby mellan Kristianstad och Åhus är ett exempel på lyckade evenemang med många internationella besökare och ett högt PR-värde för Skåne som turistmål. Andra viktiga satsningar är Film i Skåne som verkar för att sätta Skåne på kartan. Ett annat exempel på den drivkraft och det entreprenörskap som finns i Skåne är det faktum att det 2016 kommer köras VM i gokart på Åsum Ring utanför Kristianstad. Skåne är en region att räkna med och med rätt marknadsföring kan sådana evenemang generera mång jobb och turistintäkter till Skåne och där har Region Skåne en viktig roll att spela. Det regionala utvecklingsarbetet bör ha ett fokus på projekt som har störst potential att leda till ökad sysselsättning i regionen då den låga sysselsättningsgraden och de därmed låga skatteintäkterna är det som idag bromsar Region Skånes utveckling mest. Fler jobb och minskad invandring Det har skapats många nya jobb i Skåne de senaste åren. Samtidigt har befolkningen i Skåne ökat kraftigt på grund av den oansvariga invandringspolitiken, vilket innebär att sysselsättningsgraden endast har ökat marginellt. Sysselsättningsgraden på 74,4 procent för åldrarna 20–64 år (inklusive Öresundspendlare) förväntas ligga kvar på samma nivå framöver. Den låga sysselsättningsgraden leder till låga skatteintäkter och försvårar Region Skånes möjligheter att erbjuda god vård till invånarna. Med hänsyn till den omfattande invandringen förväntas sysselsättningstillväxten inte vara stark nog för att öka sysselsättningsgraden de kommande åren. Den låga förvärvsgraden kan i stort förklaras med den omfattande invandringen som hela tiden ökar befolkningen. För att kraftigt minska arbetslösheten i Skåne är det avgörande att vi tar emot markant färre asyl- och anhöriginvandrare. Samtidigt som prognoserna för Skånes arbetsmarknad visar på ett ökat behov av personal inom vård, teknik och skola förväntas det uppstå brist på utbildad personal inom dessa yrkeskategorier. Prognoserna visar att matchningsproblemen kommer att fortsätta på arbetsmarknaden i Skåne varför det är viktigt med fortsatt samverkan med kommunerna och näringslivet så att fler väljer att utbilda sig till bristyrken. En stor del av matchningsproblematiken på arbetsmarknaden skulle lösas om invandringen kraftigt minskade då många av de nyanlända inte har den utbildning och kompetens som krävs på dagens arbetsmarknad. Region Skåne är Skånes största arbetsgivare och skulle kunna anställa fler och underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden i högre grad om det inte varit för regions dåliga ekonomi. För att kunna minska arbetslösheten och öka skatteintäkterna i Regionen är det ett måste att kraftigt minska invandringen. Därmed kan mer resurser läggas på sjukvården och regional utveckling, och utrymme skapas till fler jobb inom sjukvården samtidigt som fler viktiga jobbskapande utvecklingsinsatser kan finansieras utan skattehöjningar. 4 Miljö och energi Foto: Region Skåne © Malin Lauterbach Region Skånes arbete för att bli energieffektivare skall fortsätta med oförminskad styrka. För att regionen och landet skall minska beroendet av importerade fossila bränslen skall arbetet med att fasa ut fossila bränslen fortsätta. Det är därför viktigt att regionen i samarbete med kommunerna fokuserar på att göra de många biogasanläggningarna i Skåne lönsamma så att utbyggnaden fortsätter. Vidare behövs fortsatta satsningar på att bygga ut infrastrukturen för elbilar och vätgasbilar. Det är dock viktigt att utfasningen av fossila bränslen inte ekonomiskt drabbar sjukvården i dessa ekonomiskt kärva tider. Viktigt är också att i första hand prioritera förnybar energi som ger jobb inom landet. Vi Sverigedemokrater verkar för att det inte skall bygga fler vindkraftverk i Skåne då dessa förfular landskapet och minskar Skånes attraktivitet. Vindkraften är dessutom kraftigt subventionerad och stjäl därför resurser som skulle kunnat gå till en bättre sjukvård istället. 5 En tillgänglig och modern hälso- och sjukvård Framtiden kräver handling Förväntningarna på och behoven av hälso- och sjukvård kommer att vara fortsatt höga i framtiden. Skåningarna vill ha god tillgänglighet, patientsäker vård, valfrihet, delaktighet och inflytande. Framtiden kräver handling för att Region Skåne ska tillgodose detta inom ramen för tillgängliga resurser. Sverigedemokraterna har i sin budget använt varje skattekrona på bästa sätt för att nå upp till de krav skåningarna har. Tillgänglighet Sverigedemokraterna ser med stor oro på den vårdplatsbrist som råder i Region Skåne. Minskningen av vårdplatser har varit ett problem som ökat i omfattning och ännu inte fått en lösning. Vi anser att det är en felprioritering då vi har en växande befolkning med ett större behov av hälso- och sjukvård. Platsbrist leder till försämrad vård, försvårade vårdkedjor och att patientsäkerheten sätts ur spel. Akutmottagningen har en nyckelposition i sjukvårdsorganisationen och det krävs att patientflödet fungerar för att det inte ska uppstå långa väntetider. Ett bromsat patientflöde ger återverkningar på sjukvårdens samlade verksamhet, När det första omhändertagandet inte blir korrekt kan tillfrisknandet hotas och i flera fall förlänga återhämtning och rehabilitering. Frustrationen och arbetsFoto: Region Skåne © Christiaan Dirksen Value not Noise Ab belastningen ökar inte bara på www.christiaan.se akuten, utan det skapar www.vnn.se allvarliga störningar även inom till exempel intensivvården och på de planerade operationerna. När ingen kan ta emot de patienter som borde lämna IVA uppstår logistiska kriser då det inte finns plats för nya patienter, och när det inte finns vårdplatser att tillgå efter planerade operationer får operationer ställas in. Det är inte acceptabelt att cancersjuka patienter får vänta på operation i månader och det är inte acceptabelt att canceroperationer ställs in på grund av att det inte finns vårdplatser komma till efter operationen. För oss Sverigedemokrater är det högprioriterat att öppna upp fler vårdplatser så vi får igång patientflödet på våra sjukhus. 6 Nya Hälso-och sjukvård avtalet Region Skåne håller på att utarbeta ett nytt Hälso-och sjukvårdsavtal med de skånska kommunerna. Avtalet innebär att mer sjukvård ska kunna utföras i hemmet genom ett samarbete mellan Region Skåne och kommunerna. För att klara den demografiska utvecklingen, där antalet äldre i Skåne kommer att öka markant, så ser Sverigedemokraterna positivt på intentionerna med detta avtal, där målsättningen är att anpassa vården bättre för de mest sjuka. Möjligheterna med att utöka hemsjukvården ökar i takt med den medicinska och tekniska utvecklingen. Cancerpatienter ska få snabbare och bättre vård Cancer är tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och södra Sverige toppar listan över flest cancerfall i Sverige. Enligt prognoser förutses det att fler kommer att drabbas av cancer. Region Skåne måste satsa mer på prevention men även på att få ner väntetiderna för behandling och operativ åtgärd vid cancer. Regionalt cancercentrum syd (RCC) har tagit fram standardiserade vårdprogram för fem cancerdiagnoser och håller på att utarbeta fler. Detta kommer att minska ledtiderna från cancermisstanke till diagnos samt insättande av behandling. Detta ser Sverigedemokraterna positivt på. Foto: Region Skåne © Roger Lundholm Sverigedemokraterna vill arbeta för att fler Diagnostiska center, liknande det som finns på Centralsjukhuset i Kristianstad, öppnas på fler sjukhus. Vi vill även att fler drop-in mottagningar öppnas för kvinnor som befarar att de har bröstcancer. Preventivt arbete ger bättre hälsa och leder till minskad sjukdom Enligt WHO kan sundare levnadsvanor förebygga 80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av cancersjukdom. Att arbeta aktivt för hälsosammare levnadsvanor är ett sätt att minska sjukdomsbördan och dödligheten av kroniska sjukdomar. Det är även viktigt att tidigt kunna identifiera individer med förhöjd risk att insjukna eller återinsjukna och genom 7 insatser förhindra eller bromsa utvecklingen av sjukdom. Mycket av det preventiva arbetet utgår från våra vårdcentraler och vi vet att det är just det preventiva arbetet som prioriteras bort när resurserna inte räcker till. Därför vill Sverigedemokraterna satsa extra på detta arbete. Vi anser att personer som söker svenskt uppehållstillstånd skall genomgå en hälsoundersökning. I dagsläget är det allt för få som tar möjligheten att genomgå en hälsoundersökning, och det råder också en tidsbrist för vårdpersonal att hinna genomföra dessa. Hälsoundersökningar fyller en viktig samhällsfunktion då farliga och snabbt spridande sjukdomar som i dagsläget inte finns i Sverige kan upptäckas och behandlas i god tid. Samtidigt innebär en satsning som denna att de nya invånarna, i likhet med infödda svenskar, redan från början etablerar en god kontakt med den svenska vården. Vi vet att TBC-fallen ökar i Sverige, under 2014 rapporterades totalt 684 nya fall av TBC, varav 92 % av dessa fallen kommer från utlandsfödda. Vi vill också satsa på ett stärkt smittskydd. Psykisk hälsa Den psykiska ohälsan ökar i hela landet och ställer krav på en förändring av den psykiatriska vården. Patienter och anhöriga ska känna trygghet i att de bemöts med respekt, att de hörs och att deras upplevelser tas på allvar, oavsett psykiskt tillstånd. Den psykiska ohälsan innebär ett stort lidande för den drabbade och deras anhöriga men också stora kostnader för samhället. Fler förebyggande insatser, effektivare behandlingsmetoder och ett bättre omhändertagande skulle innebära höjd livskvalitet för patienter och deras anhöriga, men också en stor samhällsbesparing. Som ett led att förbättra den psykiatriska vården i Region Skåne, samt bidra till en avstigmatisering av psykiatrin, vill vi starta upp ett projekt med psykiatrisk akutbil i likhet med det som startats i Stockholms läns landsting. Det blir en stor vinst för patienter att det kommer specialistutbildad pers onal som redan på plats kan göra ett kvalificerat omhändertagande och se till att man redan vid den första bedömningen kan komma till rätt vårdinstans. Utöver vinsten för den enskilda individen finn s där även samhällsekonomiska fördelar då det blir rätt man på rätt plats. Tillgängligheten behöver öka inom den psykiatriska vården. Vi har idag allt för många personer som får vänta för länge. I Danmark har man sedan 2013 arbetat med pakkeforløb, det vi i Sverige kallar standardiserade vårdförlopp, inom psykiatrin. Syftet med standardiserade vårdförlopp är en sammanhållen behandling av hög kvalitet, där man utnyttjar de resurser man har på bästa sätt så att fler patienter ska få behandling inom rimlig tid. Barn- och ungdomspsykiatri Psykisk ohälsa är ett allvarligt och växande problem även bland barn och unga. Det är viktigt att det finns snabb och tillgänglig kompetens för barn med psykisk ohälsa, men även för barn i familjer som drabbas av psykisk ohälsa. För att möta det ökade behovet behövs en utveckling och förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin. Idag finns det endast en barnpsykiatrisk akutmottagning i Skåne och den ligger i Malmö. Vi anser att det är orimligt att ett barn eller en ungdom som drabbas av akut psykisk ohälsa i värsta fall ska behöva ta sig väldigt långa sträckor. Förutsättningar för att öppna upp minst en barnpsykiatrisk akutmottagning till i Skåne bör utredas, så att avstånden inte blir så långa. 8 Ett annat problem inom barn- och ungdomspsykiatrin är när patienten fyller 18 år och organisatoriskt ska överföras till vuxenpsykiatrin. För att säkerställa att ungdomar får den vård de behöver och inte tappas bort mellan BUP och vuxenpsykiatrin krävs det att överföring av kunskap och möjligheten att följa förloppet säkerställs. Detta görs på bästa sätt genom ökad samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Vård på lika villkor Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges på lika villkor. Det är en självklarhet för oss Sverigedemokrater att medborgare ska ha rätt till vård på lika villkor oavsett var man bor och vilken socioekonomisk tillhörighet man har. Vi bejakar även asylsökandes rätt till vård som inte kan anstå, men däremot motsätter vi oss att asylsökande ska ha rätt till samma vård och utredning som alla medborgare har, det hade inneburit ytterligare påfrestningar på Region Skånes redan ansträngda ekonomi. Sverigedemokraterna anser att de illegala invandrarna enbart ska ha rätt till som vård som ej kan anstå. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer Tillgång till medarbetare med rätt kompetens är helt avgörande för att Region Skåne ska kunna öppna upp de vårdplatser som idag är stängda. Kompetensförsörjning är en stor utmaning, fokus måste vara på att behålla kompetent personal samtidigt som vi attraherar nya medarbetare att vilja arbeta hos oss. Sverigedemokraterna anser att Region Skåne ska införa ett kliniskt basår för nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom en anpassad introduktion, med bland annat mentorskap och praktiskt arbete som varvas med föreläsningar och diskussioner ska våra nya sjuksköterskor få en bra start i vår verksamhet. Heltidsschema ska erbjudas till medarbetare som önskar detta. Vi ska stimulera AT-läkare till fortsatt ST- utbildning och erbjuda sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning. Sverigedemokraterna ser med stor oro på den ökade inhyrningen av personal. Att ta in hyrpersonal är både dyrt och kan medföra ökade risker för patientsäkerheten. För att minska behovet av hyrpersonal bör Region Skåne undersöka möjligheten att inrätta egna resurspooler. Detta skulle underlätta rekrytering och säkerställa sjukvårdens behov av personal. Många svenska läkarstuderande genomgår sin utbildning i utlandet. Detta leder till att de sedan har svårigheter att komma in som läkare på den svenska arbetsmarknaden. Därför, samt för att göra något åt läkarbristen inom vissa specialistområden, ska Regionstyrelsen tillse att det inom berörda förvaltningar inrättas praktikplatser för utlandsutbildade svenska läkare och detta framförallt inom specialiteter där läkarbrist råder eller förväntas råda inom den närmaste framtiden. Tillsammans med kommunerna måste vi arbeta för att öka intresset bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Vi ska vara generösa med praktikplatser för studenter inom alla våra verksamheter. Psykisk ohälsa står för en majoritet av alla långtidssjukskrivningar och är den näst vanligaste 9 orsaken till de kortare sjukskrivningarna. På de platser där man utbildat chefer om psykisk ohälsa är man bättre på att ha riktlinjer och rutiner för att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa. Med rätt åtgärder kan många offentligt anställda må bättre på jobbet och undvika onödiga sjukskrivningar. Administration och ledarskap Cheferna ska tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfungerande kommunikation med god dialog mellan chef och medarbetare. Vi ska stärka våra medarbetare och chefers viktigaste kommunikativa förmågor såsom tydlighet, lyhördhet, förmåga att skapa sammanhang och att ge bra återkoppling. Chefer som inte fungerar väl måste antingen få stöd och utbildning för att klara sin roll, eller bytas ut. Resurserna inom vården måste läggas primärt på vården. Kostnaderna för en administrativ storskalig apparat måste minskas. Sverigedemokraterna ser möjligheter till en effektivisering där vissa administrativa resurser kan läggas närmare berörd verksamhet. Vi vill att administrationen och chefsorganisationen omstruktureras och effektiviseras på bästa sätt, och inte enbart eftersträvas centralisering. FoU Forskning, utveckling och innovationsförmåga är viktiga förutsättningar för Region Skånes framtida utveckling. Forskning är en brobyggare mellan akademi och praktik. Region Skåne bör verka för att aktuell forskning omsätts till praktiskt arbete till gagn för brukaren och olika verksamheter. För att stärka den regionala utveckling och vår hälso- och sjukvård vill vi utveckla vår samverkan med de skånska högskolorna och universiteten samt med näringslivet. Vi anser också att de medarbetare som vill ska stimuleras till att bedriva forskning och utvecklingsarbete så att kunskapen omsätts i den kliniska vardagen. Vi anser att den personal som arbetar vid Region Skånes kunskapscentrum ska vara kliniskt verksamma till minst 25 % av sin årsarbetstid. IT Region Skåne har ett stort ansvar när det gäller att erbjuda sina invånare stöd och service, och vi lever i ett samhälle där olika IT-system tar en allt större plats. Genom rätt IT-lösningar kan mer tid spenderas med patienter istället för på administration. Arbetsprocesser och handläggningstider kan förkortas, till gagn för både medarbetare och invånare. Dagens IT-stöd i vården är utan en gemensam struktur vilket leder till patientsäkerhetsrisker och försvårar kvalitetsutveckling. Det leder också till stress hos personal, då mycket tid behöver läggas på bristfälliga system. 10 Vi välkomnar det arbete som påbörjats med ett system med digitala remisser, då vi anser att det finns stora brister i den remisshantering som råder i nuläget, både ur patientsäkerhetssynpunkt och med hänsyn till miljön. Arbetet behöver intensifieras och vi ser positivt på intentionen att det nya digitala remissystemet ska vara infört under 2016. Nya administrativa och tekniska lösningar för hantering av betalning och kundvård införs inom många samhällssektorer. Vi ser positivt på att Region Skåne arbetar vidare med digital självincheckning, men att möjligheten till manuell betjäning ska kvarstå. Vi vill även se ett system med digitala högkostnadskort. Idag administreras högkostnadsskyddet genom lösa papper vilket utgör en risk för patienter som på grund av sjukdom eller funktionshinder kan ha svårt att hålla reda på sitt högkostnadskort. Följden av detta blir att de kan behöva tvingas betala betydligt mer än högkostnadsskyddet under ett år. Ett digitaliserat högkostnadsskydd underlättar för dessa patienter och skapar möjligheter för alla att betala korrekt patientavgift. En digitalisering av högkostnadsskyddet ger även möjlighet för patienter att enkelt få tillgång till sina uppgifter om avgifter, om systemet kopplas till ”Mina vårdkontakter”. Tekniken får aldrig upplevas som ett hinder eller äventyra patientsäkerheten. Patientsäkerhet Region Skåne ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdrelaterade skador. Färre vårdrelaterade skador innebär även att vi nyttjar vårdens resurser bättre. Det pågår kontinuerligt aktiviteter inom varierande områden för att stärka patientsäkerheten. Det råder en nollvision i Region Skåne gällande vårdskador. Vi måste fortsätta arbetet med att minska trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner. Antalet patienter inom slutenvård som får utskrivningsinformation ska öka. Läkemedelsgenomgångar ska öka såväl inom slutenvård som i primärvård. Utöver detta ska även följsamheten till regionens riktlinjer för antibiotikaanvändning öka för att uppnå en mer rationell och långsiktigt hållbar läkemedelsanvändning. Detta är viktiga strategier för att antalet läkemedelsorsakade inläggningar på sjukhus ska minska. Tandvård Sverigedemokraterna ser tandvården som en självklar del av välfärden och har som långsiktig ambition att den helt ska räknas in i den allmänna hälso- och sjukvården. En god tandhälsa är grundläggande för en god hälsa som helhet och tänderna följer oss genom hela livet utan större möjligheter till självläkning av skador. 11 Mellan 40 och 50% av den vuxna befolkningen berörs av tandlossning orsakad av parodontit. Utvecklingen av parodontit kan förebyggas genom god tandhygien och hjälp av tandhygienist/ tandläkare. Denna profylax är relativt billig, men prioriteras ofta bort av individer med låga eller inga inkomster. Om parodontiten får fortsätta oupptäckt och obehandlad kan detta senare leda till tandförlust och t.ex. hjärt- kärlsjukdomar. Då kan stora kostnader som hamnar inom sjukvården uppstå. Att undvika detta torde ur såväl mänskligt som ekonomiskt perspektiv vara en god idé. Vi vill informera medborgarna i Region Skåne om riskerna med parodontit samt införa kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av parodontit. Rikssjukvård Vid Skånes universitetssjukhus bedrivs rikssjukvård inom flera områden. Region Skåne ska ha som målsättning att behålla rikssjukvården på befintliga områden samt erhålla fler uppdrag, bl.a. inom cancersatsningen. 12 En tillgänglig, punktlig och miljöanpassad kollektivtrafik Sverigedemokraternas vision är en tillgänglig, punktlig och miljöanpassad kollektivtrafik med ett stort utbud av avgångar för ett livskraftigt Skåne. Skåne är i dag inte bara ett landskap känt för att vara Sveriges kornbod, utan ett landskap som är en del av en Öresundsregion, ett landskap där teknik varvas med jordbruk, där jordbruk och fiske varvas med högspecialiserad sjukvård och där människor fått anpassa sig i flera decennier till en ny tid där vi numera ofta får resa till våra arbeten och vår utbildning. Störst förvandling av våra städer får man anse har skett för Malmös del. Från att ha varit en stad på nedgång har Öresundsbron inneburit att Malmö till stor del ändrat karaktär och inriktning, vilket fått till följd att många företag valt att förlägga och öka sin verksamhet där. Vi har även sett en inflyttning av danskar som i många fall valt att jobba i Danmark men bo i Malmö med omnejd. Tillsammans med Lund utgör Malmö en extremt stark region vilket gör att flera andra delar av Skåne har svårt att hävda sig. Likväl är denna region navet i den skånska arbetsmarknaden och vilket ställer stora krav på Region Skåne att tillhandahålla goda pendlingsmöjligheter. Omdaningen av Skånes arbetsmarknad har fört med sig ett kraftigt ökat tryck på resandet med kollektivtrafik. Utan en väl fungerande kollektivtrafik skulle gatorna i flera städer riskera att korka igen och det hade blivit mindre attraktivt att förlägga arbetsplatser och utbildningar i Skåne. Sverigedemokraterna är väl medvetna om vikten av en god kollektivtrafik och detta återspeglas också i vår budget. Däremot är vi bekymrade över viktiga statliga satsningar som inte gjorts, eller gjorts för sent. Tre flaskhalsar inom järnvägsinfrastrukturen som redan i dag borde varit bortbyggda är Helsingborg – Maria, Hässleholm - Kristianstad samt Arlöv – Lund. Dessa flaskhalsar verkar starkt kapacitetshämmande för tågtrafiken och omöjliggör en märkbart ökad trafik på sträckorna. Här måste staten skynda på takten på byggandet. Enkelspårsträckan Hässleholm – Kristianstad i starkt behov av att upprustas till dubbelspår. Sträckan är landets mest trafikerade enkelspårsträcka och störningar här får återverkningar även på Södra stambanan och Skånebanan. 13 Med hänsyn till visionen om att hela Skåne skall leva är vi kritiska till den drastiska nerskärningen av viktiga busslinjer såväl i stad som på landsbygd. Sverigedemokraterna vill tillföra 15 miljoner för att åter öppna upp merparten av de busslinjer som dragits in de senaste åren med syfte att stärka resmöjligheterna för dem som mist sin bussförbindelse. Här ingår också medel för att återgå till en begränsad busstrafik för de som blir eller har blivit helt utan busstrafik mellan de nya Pågatågsstationerna. Skånetrafiken skall också utreda möjligheten att i samverkan med Trafikverket öppna upp nya Pågatågsstationer, som till exempel på Skånebanan och Markarydsbanan. Som en utökad service till skåningarna anslår Sverigedemokraterna 10 miljoner i budgeten för fler buss- och tågavgångar nattetid/kvällstid samt helger. Detta utökar möjligheten att åka kollektivt till och från helgnöjen såsom teater, restaurangbesök, biobesök med mera. Detta kan i sin tur ge positiva följdverkningar på arbetstillfällen och tillväxt genom att fler tar tillfället i akt att åka ut och roa sig. För att öka attraktiviteten att cykla till bussen eller tåget vill vi att kollektivtrafikens alla större stationer i regionen ska förses med cykelpumpar som ett led i att uppmuntra miljövänlig och hälso-främjande transport till och från bussar samt tåg. Det är också viktigt att det är enkelt att parkera sin cykel i anslutning till hållplatsen/stationen. Sverigedemokraterna har varit stark kritiska mot de brister som rått under de senaste åren inom färdtjänstverksamheten. Omorganisation, konkurser och bristfälliga avtal har orsakat kvalitetsproblem till men för brukarna av serviceresor. Inkörningsproblem, språkförbistring, långa och många tomkörningar, bilar som kör fel, bilar som är sena, och vad värre är, bilar som inte kommer alls har varit några av de problem som också präglat den skånska färdtjänsten. Det har även stundtals varit stora problem att boka bil, växeln har upprepade tillfällen helt legat nere och man har lång väntetid till så väl kundtjänst som “sen bil”. Skånetrafiken har dock tagit krafttag mot dessa problem och vad vi nu ser är att förbättringar skett på området. Färdtjänst nyttjas av personer som är sjuka, har funktionshinder eller har någon annan form av nedsättning. För brukarna är det en viktig trygghet att veta att färdtjänsten fungerar, och vi måste återupprätta den tryggheten. 14 Sverigedemokraterna ser med oro på den badwill som kraftiga ökningar av biljettaxorna medför. Dessutom ger det en ryckighet i intäkterna som påverkar budgetarbetet negativt. Varor och tjänster prisjusteras löpande och det bör även gälla Skånetrafikens tjänster. För att få en rimligare höjning av biljett– och kortpriser för Skånetrafikens resenärer samt bättre intäktsstyrning menar vi att prisutvecklingen skall styras av en årlig indexuppräkning i stället för en kraftig höjning vart tredje eller vart fjärde år. Vi är också av den uppfattningen att våra tåg och bussar skall vara rena och trygga för såväl resenärernas som personalens trygghet och trivsel. Tåg- och bussfordonen är dessutom en arbetsplats för personalen och de skall erbjudas en god arbetsmiljö. De senaste åren har personal på tågen utsatts för våld. Att man får betala 1000 kronor i kontrollavgift har kraftigt ökat de negativa diskussioner som uppstår när någon inte kan uppvisa en giltig färdhandling. Här måste vi ta vårt ansvar och ändra på reglerna. Sverigedemokraterna har därför föreslagit att möjlighet till biljettköp ombord på tåg återinförs med en tilläggsavgift om 100 kronor. Dessvärre har vi inte fått gehör för detta hos övriga partier. Ombordköp är en service till våra resenärer men även en trygghetsskapande åtgärd för vår personal. Alla skall resa på lika villkor. Har man inte giltig färdhandling skall man betala kontrollavgift eller avhysas från tåget eller bussen. Detta borde vara en självklarhet, men Skånetrafiken har gjort det möjligt för de med invandrarbakgrund att hävda att man är en flykting och man slipper därmed kontrollavgift. Detta beslut har tagits utan att Regionfullmäktige givits möjlighet att yttra sig vilket är demokratiskt förkastligt. Sverigedemokraterna kräver att ordningen återställs och att lika villkor gäller för de som åker på Skånetrafikens tåg och bussar. Sverigedemokraterna anser också att möjligheten att göra reklam på våra tåg och bussar skall vara lika för alla. Sverigedemokraterna har under 2015 förnekats göra reklam på Skånetrafikens bussar utan att en godtagbar förklaring lämnats. Att tjänstemän från Skånetrafiken godtyckligt stoppar vissa partiers informationskampanjer är fullständigt oacceptabelt och ovärdigt en demokrati. Sverigedemokraterna kräver därför att åsiktsfrihet och yttrandefrihet skall råda för den reklam som syns på Skånetrafikens fordon. Sverigedemokraterna visar att vi med vår budget för kollektivtrafiken tar ansvar för en förbättrad kollektivtrafik för skåningarna, skapar en tryggare arbetsmiljö för vår personal och att vi ger kraftigt förbättrade resmöjligheter för att bevara en levande skånsk landsbygd. 15 Vårda vårt kulturarv Det har de senaste åren diskuterats mycket hur begreppet Kulturarv ska definieras. En slags gränslöshet har alltmer smugit sig in i tänkandet runt detta ämne, en tro att Region Skåne ska ha ett mer eller mindre totalt ansvar för alla de nya kulturarv som nu finns i det mångkulturella samhället. Så kan det naturligtvis inte fungera. Det är det historiska perspektivet som måste gälla, det måste handla om det kulturarv som byggts upp i Skåne under dess historia. En satsning ska därför ske för att inom regionens kulturliv lyfta fram det nationella, regionala och lokala kulturarvet. Ska vi i framtiden kunna vårda till exempel de många värdefulla historiska byggnader som finns, så kommer det att gå åt mycket medel till detta. Det är det värt för att vårda vårt unika kulturarv och identitet. Det är också viktigt att kulturarvet får vara just kulturarv, och inte förvanskas och bli ett verktyg för mångkulturalistiska eller allmänt kulturrelativistiska idéer. Arbetet med att göra kulturupplevelser, till exempel konstverk, digitalt tillgängliga via internet, bör skyndas på. Detta kommer även att öka intresset för att uppleva mer av den konst och kultur som finns i regionen. Många av de kulturverksamheter regionen idag stödjer har en mycket låg självfinansieringsgrad. För dessa verksamheter bör stöd endast utgå om de bedöms vara viktiga och av intresse för en stor del av befolkningen. För verksamheter som är mycket lika varandra kan det bli aktuellt med sammanslagningar. Ett krav för att erhålla regionalt stöd måste också vara att verksamheterna sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Kulturstöd ska inte ges till kulturverksamhet som är tydligt politiserad. I de fall då kulturverksamheten mest är att likna vid politisk propaganda bör stödet utgå. Utbildningsverksamheter ska ges ekonomiskt stöd främst om de gynnar regionens kärnverksamheter. I övrigt ska det råda starkt restriktivitet när det gäller stöd till utbildningsverksamhet, till exempel studieförbund, folkhögskolor, eller liknande. De senaste åren har Kulturnämnden allt mer expanderat sina ambitioner in på områden som vård och näringslivspolitik. Kulturnämnden är knappast den bästa instansen att ägna sig åt detta, och resultaten är mycket svårmätbara. När det gäller projekt som ”Kultur på recept” så bör regionen förhålla sig mycket restriktiv, och endast ge stöd om det kommer fram evidens för att projektet ger de resultat som har förespeglats. Det samma gäller de olika projekt som går under beteckningen ”Kulturella och kreativa näringar”, KKN. Dessa är i praktiken näringslivsstöd helt utan avkastningskrav, vilket regionen självklart inte bör spendera skattemedel på. 16 Region Skåne – en mångfacetterad verksamhet Sverigedemokraterna ser stora behov i den övriga verksamheten i Region Skåne. En pressad ekonomi får konsekvenser långt ut i verksamheten. Detta ser vi inte minst i tillgången och väntetider för hjälpmedel och underhåll på fastigheter samt tydliga tecken när det gäller bristande personaltäthet och vad gäller löneutvecklingen. Hedersproblematik Sverigedemokraterna ser att det samhället blir mer och mer splittrat. Satsningar på vissa utvalda grupper inom samhället, baserat på etnicitet, religion eller sexuell läggning har gjort att andra grupper blir nedprioriterade. Hedersrelaterat förtryck och våld har blivit allt vanligare förekommande. Tyvärr råder det fortfarande stor okunskap om vad hedersproblematiken innebär och på vilka sätt den skiljer sig från det som brukar benämnas våld i nära relationer. Alltför många står handfallna när de stöter på problematiken och vet inte hur de ska kunna hjälpa. Därför ska Regionstyrelsen ansvara för att ett handlingsprogram snarast arbetas fram specifikt för att kunna hjälpa de som är offer för hederskulturen. Ökad medborgarinsyn Som ett led i att öka medborgarnas insyn i och möjlighet att påverka de politiska besluten ska Regionstyrelsen tillse att Region Skånes hemsida innehåller gott om information om de beslut som fattas samt om de olika partiernas ställningstaganden i olika frågor. Detta görs lämpligen genom att låta alla partier ange sina ställningstaganden i för allmänheten viktiga frågor som rör olika verksamhetsområden inom regionpolitiken och sedan publicera dessa ställningstaganden på hemsidan, samt genom att göra motioner och interpellationer lättillgängliga för medborgarna via hemsidan. För att öka medborgarnas inflytande över och förståelse för de politiska besluten än mer ska regionstyrelsen dessutom införa möjlighet till e-petitioner, införa budgetsimulator, samt göra det möjligt för medborgarna att kommunicera med regionpolitikerna via chatt i anslutning till regionfullmäktiges sammanträden. Folkhälsoarbete En grundförutsättning för god livskvalitet är god hälsa. Genom val av livsstil ansvarar individen i första hand själv för sin hälsa. För att kunna göra kloka val måste dock individen ha god kunskap om hur olika sätt att leva påverkar hälsan. Därför är det viktigt att Regionstyrelsen ansvarar för att regionen arbetar förebyggande genom att informera om sambandet mellan hälsa, kost och motion samt om hälsoeffekterna vid konsumtion av alkohol, tobak och droger. Särskilt viktigt i detta sammanhang är att Region Skåne samarbetar med skolorna för att påverka ungdomars kosthållning till det bättre, samt att det finns ett nutritionsteam som samarbetar med äldre vårdtagare samt med kommunerna för att förebygga att äldre drabbas av undernäring. Vidare bör regionen uppmuntra fysisk aktivitet, lämpligen genom att i samverkan med regionens kommuner öka antalet ”Hälsans stig” i regionen. Personalsatsningar För att förbättra hälsan hos Region Skånes egna anställda och för att minska sjukfrånvaron behövs aktiva insatser. Sverigedemokraterna anser att regionen skall vara generösa med ekonomiska bidrag för att stimulera friskvårdsinsatser samt att de största arbetsplatserna skall ha tillgång till ett eget gym för personalen. 17 För att förbättra patientsäkerheten är det angeläget att begära utdrag ur belastningsregistret vid all nyanställning inom hälso- och sjukvård. Detta sker inte idag, varför Regionstyrelsen ska utarbeta rutiner för att säkerställa att utdrag ur belastningsregistret alltid begärs in vid nyanställning samt utarbeta riktlinjer för hur informationen i belastningsregistren ska bedömas. Ökat stöd till personer med funktionsnedsättning Familjer med barn som har funktionsnedsättning har ofta en oerhört tidskrävande och ibland också psykiskt påfrestande kontakt med myndigheter, handläggare, vårdgivare med flera. För att underlätta för berörda familjer ska Regionstyrelsen tillse att försöksverksamhet med personlig koordinator startas upp. Den personliga koordinatorn ska ha som uppgift att ge stöd och råd, samt underlätta i kontakterna med myndigheter, vårdgivare med flera. Människor med funktionsnedsättning står ofta längre ifrån arbetsmarknaden än människor utan funktionsnedsättning. I Danmark har man försökt åtgärda detta genom att införa flexjobb för funktionhindrade. Då detta inte bara haft positiv effekt för den enskilda individen utan också bidragit till att skapa fler arbetstillfällen ska Regionstyrelsen tillskriva regeringen om att låta Region Skåne få bli försöksregion med flexjobb för människor med funktionsnedsättning med kollektivavtalsreglerade löner enligt samma modell som finns i Danmark. Ekonomiska bidrag till föreningar och projekt Regionstyrelsen ska avveckla partistödet till de politiska ungdomsförbunden för att istället låta respektive parti med sitt partistöd själva bestämma huruvida ungdomsförbundens verksamhet ska finansieras. Föreningsstöd och projektstöd som regionen bidrar till måste ses över. Efter samtal med polismyndigheten framkommer det att flertalet verksamheter har i grunden samma agenda och samma personer bakom. Målen, syftet och nyttan göms undan bakom organisationer och grupper som säger sig verka mot rasism. Bidragen går ofta till en mindre grupp personer på yttersta vänsterkanten, vars verksamheter bidrar till civil olydnad, sabotage, klotter och antidemokratiska mötesstörningar. Sverigedemokraterna ser att en översyn av föreningsstöden bör göras för att gynna verksamheter som gynnar medborgarna och att Skåne får en mångfald av föreningar med olika mål och syfte, samt att fler organisationer får möjlighet till föreningsstöd. 18 Regionfullmäktiges beslut Budgetramar 1. Regionfullmäktige fastställer för 2016 en skattesats om 10,69 kronor. 2. Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till resultatbudget, kassaflödesbudget, och balansbudget för verksamhetsåret 2016 enligt bilaga 1, 2 och 3. 3. Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till regionbidrag till Region Skånes nämnder för verksamhetsåret 2016 enligt bilaga 4. 4. Regionfullmäktige fastställer investeringsram för 2016 enligt bilaga 5. 5. Investeringsramen ställs till regionstyrelsens förfogande. Styrelsen äger rätt att vidarefördela investeringsanslag till annan nämnd. 6. Regionfullmäktige fastställer internräntan för 2016 till oförändrad 2 procent. 7. Regionfullmäktige fastställer internräntan för Skånetrafiken till 1,5 procent 2016. 8. Regionfullmäktige fastställer ramen för långsiktig upplåning (inklusive leasing) till oförändrat 8 100 miljoner kronor 2016. Beslut rörande taxeförändring 9. Regionfullmäktige uppdrar åt kollektivtrafiknämnden att till regionfullmäktiges möte 201511-24 återkomma med förslag till taxeförändringar som ökar Skånetrafikens självfinansiering, för att därmed nå givna ramar i budget 2016. Särskilt beslut rörande trafikförsörjningsprogrammet 10. Regionfullmäktige uppdrar åt regionala utvecklingsnämnden att till regionfullmäktiges möte 2015-11-24 återkomma med ett förslag till trafikförsörjningsprogram som utgår från givna ekonomiska ramar 2016 med plan för 2017 och 2018. Region Skånes strategikarta och övergripande 11. Regionfullmäktige fastställer strategikarta med tillhörande mål att gälla för Region Skånes verksamheter 2016. En effektiv verksamhet med hög kvalitet God hälsa och livskvalitet för alla 12. Region Skåne ska inventera vårdcentraler och sjukhus utifrån ett fysiskt tillgänglighetsperspektiv och uppdatera resultaten i Tillgänglighetsdatabasen. 13. Region Skåne ska fortsätta sitt arbete med att minska riskbruk och missbruk av alkohol samt drogmissbruket och med speciellt fokus på unga. 14. Region Skåne ska fortsätta sitt aktiva arbete för att förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn. 15. Det preventiva arbetet bör ökas, både primärt, sekundärt och tertiärt 16. Antalet hälsoundersökningar av personer som söker svenskt uppehållstillstånd ska öka 17. Region Skåne ska informera medborgarna om riskerna med parodontit samt införa kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av parodontit Region Skåne skapar morgondagens välfärdstjänster 18. E-hälsan ska utvecklas genom att bredda möjligheten att boka, av- och omboka tider online. 19. Ett system med digital självincheckning ska byggas ut under 2016. 20. En utredning om att införa ett system med enhetstaxa i den idag avgiftsbelagda öppna vården ska inledas. 21. Under 2016 ska ett system med digitala remiss- och svar införas. 19 22. Dagens IT-system ska förbättras så att mer tid kan läggas på patienterna och mindre tid på administration 23. Högkostnadsskyddet ska digitaliseras för att underlätta för patienter, samt öka tillgången till sina uppgifter Strategi för kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården 24. En strategisk plan för förbättringsarbete ska utarbetas och implementeras. 25. Arbetet med att utveckla vårdkedjor mellan kommunal hemsjukvård, primärvård och sjukhus inklusive förstärkning av läkarstöd i hemsjukvården ska fortsatt vara i fokus. 26. En utredning ska initieras för att få till stånd en om- och tillbyggnation av operationssalar på Hässleholms lasarett. Strategiskt läkemedelsarbete 27. Arbetet för en rationell läkemedelanvändning ska fortsätta utifrån ny läkemedelsstrategi för Region Skåne under 2016. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor 28. Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och åtgärdas. 29. Arbetet med att utveckla kvinno- och förlossningsvården ska fortsätta. 30. Vårdprogram inom kvinnors hälsa och regionala riktlinjer för endometrios ska ligga till grund för insatser för förbättrat omhändertagande. 31. Fler diagnostiska center i likhet med det som finns på Centralsjukhuset i Kristianstad bör öppnas 32. Fler drop-in mottagningar för kvinnor som befarar att de har bröstcancer ska öppnas 33. Utveckla så kallade första-linjen-mottagningar inom psykiatrin och förstärk föräldrastödet. 34. Förutsättningarna för att öppna upp ännu en barn- och ungdomspsykiatrisk akutmottagning bör utredas 35. Samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin bör öka för att säkerställa övergången mellan dessa 36. Utveckla det suicidpreventiva arbetet. 37. Tillgängligheten till psykiatrin ska förbättras, med särskilt fokus på områdena missbruk, självskadevård, suicidprevention och neuropsykiatri. 38. Tillgängligheten inom psykiatrin ska öka genom bland annat att starta upp psykiatriska akutbilar och börja arbeta med standardiserade vårdförlopp för psykiatrin 39. Kliniska prövningar med Naloxon nässpray ska fortsätta. 40. Under 2016 ska en uppdaterad strategisk plan för psykiatrisk vård arbetas fram. Tillgängligheten ska öka 41. Patientflödena i Region Skåne ska genomlysas och åtgärder identifieras för att öka tillgängligheten till planerad vård med särskilt fokus på personer med stort vårdbehov. 42. Tillgängligheten via ”1177 Vårdguidens e-tjänster” och via telefon till primärvården ska förbättras. 43. Den inledda utvärderingen av vårdvalen i specialistsjukvården ska fortsätta, med fokus på kvalitet, tillgänglighet, jämlik vård, kostnader och sammanhållna vårdkedjor. 44. För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet i cancersjukvården ska arbetet utifrån den regionala cancerplanen fortsätta. 45. För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet ska arbetet med den palliativa handlingsplanen fortsätta. 20 Hög patientsäkerhet är prioriterad 46. Fler läkemedelsgenomgångar ska genomföras såväl inom slutenvård som primärvård, särskilt med inriktning mot äldre patienter. 47. Arbetet med handlingsplaner för att minska trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner i Region Skåne ska fortsätta. Stärk akutsjukvården 48. Akutsjukvården ska ses över och åtgärder identifieras för att förbättra vårdkvaliteten och arbetsmiljön på akutmottagningarna. 49. Arbetet med att öppna stängda vårdplatser ska prioriteras. 50. Inställelsetiderna i ambulanssjukvården ska förbättras. 51. Patientflödet på akutmottagningarna ska förbättras. 52. Invandrare vilka befinner sig illegalt i Skåne ska enbart ha rätt till vård som ej kan anstå. Bättre vård för Skånes äldre 53. En utredning ska inledas om hur ett system med fasta vårdkontakter kan utvecklas, genom exempelvis vårdcoacher (vårdlotsar). 54. Tillgängligheten inom primärvården ska öka. Detta gäller särskilt för de äldre vars vård omfattas av det nya Hälso- och sjukvårdsavtalet. 55. En strategisk plan och vårdprogram för patienter med demens ska implementeras. Familjecentraler och ungdomsmottagningar 56. Region Skåne ska fortsätta att arbeta mot målet att minst en familjecentral ska finnas i varje kommun, om ekonomin så tillåter. 57. Ungdomsmottagningarnas öppettider ska anpassas bättre till ungdomarnas skolgång, arbete och fritidsvanor. 58. Arbetet med att stärka kompetensen kring psykisk ohälsa på ungdomsmottagningarna ska fortsätta. Forskningen – en förutsättning för Skånes utveckling 59. Region Skåne ska fortsatt förbättra förutsättningarna för kliniska studier och kliniska prövningar. 60. Region Skåne ska stödja utvecklingen av en nationell testbädd inom området mobil hälsa. 61. Region Skåne ska ha som målsättning att behålla rikssjukvården på befintliga områden samt erhålla fler uppdrag, bl.a. inom cancersatsningen. 62. Den personal som arbetar vid Region Skånes kunskapscentrum ska vara kliniskt verksamma till minst 25 % av sin årsarbetstid. Skåne erbjuder kultur med bredd och spets 63. Tillgängligheten till kultur och kulturutövande ska öka, exempelvis genom möjligheterna med IT och digitalisering. 64. Region Skåne ska stimulera samverkan mellan kultursektorn och andra samhällsområden såsom hälso- och sjukvård, skola, arbets- och näringsliv. 65. Samverkan med de skånska folkhögskolorna ska öka och en regional samverkansplattform tas fram. Kraftsamling för fler jobb i Skåne 66. Region Skåne ska arbeta för att regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 uppnås. 67. Region Skåne ska verka för att Region Skåne får ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken. 21 68. Fortsätta arbetet med Jobbkommissionen och komplettera med fler riktade uppdrag som tas fram i samverkan med Kompetenssamverkan Skåne. 69. Arbetet med att lösa gränshindersproblematiken ska prioriteras. Skåne som Europas mest innovativa region 2020 70. Region Skåne ska utveckla metoder för att koppla innovationssystemen till Region Skånes klimatarbete. 71. Region Skåne ska arbeta för att stärka innovationsarbetet med e-hälsa. Region Skånes upphandlingar ska påverka samhällsutvecklingen positivt 72. Social och miljömässig hänsyn i Region Skånes upphandlingar ska fortsätta utvecklas och användas i ökad omfattning. 73. Region Skåne ska ta fram en handlingsplan för att höja utvecklingstakten inom området innovationsupphandling. 74. Region Skåne ska ställa krav på arbetsmiljö och kollektivavtalsliknande villkor när upphandlingens art motiverar det. 75. Samtliga livsmedelsavtal som Region Skåne ingår som inkluderar inköp av kött ska uppfylla svenska djurskyddsregler samt att det i avtalet ska framgå att ritualslaktat kött inte får förekomma. Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne 76. Region Skåne ska minska användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen. 77. Region Skåne ska fortsätta arbetet med att införa ekologiska och närproducerade livsmedel i sin verksamhet. 78. Region Skåne ska utreda målen i och förutsättningarna för ett klimatpolitiskt ramverk. 79. Förlossnings- och BB-avdelningar ska gå före i arbetet med en giftfri miljö. I kommande upphandlingar av material och tyger ska så långt som möjligt ekologiskt och kemikaliefritt väljas. God infrastruktur är viktigt för ett sammanhållet Skåne 80. Region Skåne ska verka för att riksdag och regering ska ta beslut om en fast förbindelse för bil och tåg mellan Helsingborg och Helsingör under mandatperioden. 81. Informationsinsatser vid trafikstörningar ska förbättras. 82. Region Skåne ska verka för att underhållet av befintlig infrastruktur, som järnväg, påskyndas samt att Skånes infrastruktur får en större andel av statens anslag till nyinvestering i infrastruktur. 83. Region Skåne ska arbeta för att kollektivtrafikhållplatserna blir noder för cykeltrafiken. 84. Service, reparationer och underhåll ska ske med tätare intervaller för Öresundstågen 85. Region Skåne ska verka för infrastruktursatsningar i enlighet med den så kallade Skånebilden. 86. Region Skåne ska i samverkan med Trafikverket verka för att fler Pågatågstationer öppnas upp Med kollektivtrafiken skapas utveckling i Skåne 87. Region Skåne ska se över behovet av trygghetsåtgärder på fordon och vid hållplatser. 88. Fortsätta arbetet för ett modernt betalsystem under 2016 med möjlighet att köpa färdbevis ombord. 89. Region Skåne ska utreda hur anställningstryggheten för personal som arbetar hos trafikföretag på uppdrag av Region Skåne ska förbättras i samband med övergång till ny entreprenör. 90. Region Skåne ska verka för fler avgångar i kollektivtrafiken under kvällar, nätter samt helger, där behovet är som störst. 91. Region Skåne ska åter öppna upp flertalet av de busslinjer som lagts ner de senaste åren. 22 Skåne ska vara globalt attraktivt 92. Region Skåne ska arbeta för ökad bredbandsutbyggnad. Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs 93. I Region Skåne ska heltidstjänst vara norm. Deltid ska ses som en möjlighet om arbetstagaren så önskar. 94. Region Skåne ska inventera och utveckla arbetet med de regioninterna resursteamen med utgångspunkt i att erbjuda heltidsanställningar. 95. För att minska behovet at hyrpersonal ska möjligheten att inrätta fler egna resurspooler undersökas 96. Region Skåne ska fortsatt främja rekrytering av personer med funktionsnedsättning. 97. För att få vår personal att må bättre och att undvika onödiga sjukskrivningar ska all personal utbildas om psykisk ohälsa, samt upprätta riktlinjer och rutiner för att tidigt fånga upp signaler på dåligt mående. 98. Region Skåne ska satsa på att höja lönerna för personal som arbetar inom vårdtunga områden, såväl fysiskt som psykiskt Verksamhet och resultat i fokus 99. Region Skåne ska införa processtöd för arbetssättsinnovationer och organisations- och verksamhetsutveckling. 100. De administrativa kostnaderna måste minskas så att mer resurser kan läggas på vården. 101. Region Skåne ska utreda karriärvägar för flera yrkeskategorier såsom undersköterska, psykolog, biomedicinsk analytiker, dietister och medicinska sekreterare. 102. Region Skåne ska fortsätta satsningarna på utbildningsanställningar för sjuksköterskor. 103. Region Skåne ska utveckla klinisk fördjupningsutbildning för sjuksköterskor inom prioriterade områden. 104. För att våra nya sjuksköterskor ska få en bra start ska ett kliniskt basår med bland annat mentorskap och praktiskt arbete, varvat med föreläsningar och diskussioner införas 105. Region Skåne ska arbeta med kompletterande utbildningsinsatser för att täcka kompetensluckor i verksamheten och för att främja kompetensmixplanering. 106. Region Skåne ska utreda förutsättningar för att införa handledaranställningar för äldre medarbetare som är på väg att gå i pension. 107. Region Skåne ska fortsätta med satsningar på arbetslösa ungdomar, studentmedarbetare, tekniksprånget och arbetslivsintroduktionsanställningar. 108. För att underlätta för utlandsutbildade svenska läkare ska praktikplatser inrättas för denna kategori och detta främst inom specialiteter där läkarbrist råder eller förväntas råda inom den närmsta framtiden. 109. Intresset för att arbeta inom vården behöver öka, Region Skåne ska öka antalet praktikplatser inom våra verksamheter. 23 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning o gen. statliga bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella pensionskostnader Årets resultat Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 7 732 8 027 8 164 8 348 -38 748 -40 589 -41 745 -42 856 -1 342 -1 368 -1 473 -1 635 -32 358 -33 930 -35 054 -36 143 26 175 7 464 86 -93 -603 27 284 7 891 50 -82 -461 28 467 8 177 61 -102 -797 29 677 8 379 74 -155 -1 049 670 752 752 784 24 BILAGA 2 Kassaflödesbudget (Mkr) Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 VERKSAMHETEN Årets Resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (not) Pensionsutbetalningar Realisationsvinster/förluster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 670 4 514 -1 142 -49 3 993 752 2 203 -1 176 -37 1 743 752 3 308 -1 198 -35 2 827 784 4 312 -1 258 -24 3 813 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av förråd och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Medel från verksamheten -4 0 -2 532 1 458 808 0 -115 2 435 40 0 -56 2 811 10 0 -190 3 633 INVESTERINGAR Förvärv av immateriella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Förvärv av leasade materiella tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag Försäljning av finansiella tillgångar Medel från investeringsverksamheten 0 -2 750 -50 -159 0 0 0 -2 958 -15 -3 532 0 0 0 625 0 -2 922 -65 -4 302 0 0 0 0 0 -4 367 -55 -6 080 0 0 0 0 0 -6 135 FINANSIERING Nyupptagna lån Nyupptagen leasing Amortering av lån Amortering av leasing Förändring koncernlån Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 1 013 50 -1 787 -173 0 -108 1 -1 004 1 040 0 0 -332 0 0 129 837 1 925 0 0 -247 0 0 159 1 836 2 844 0 0 -231 0 0 120 2 733 -392 -350 -281 -231 -2 896 3 895 1 000 0 1 000 1 000 0 1 000 1 000 0 1 000 1 000 Årets förändring av räntebärande nettoskuld Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut 1 999 1 491 3 490 708 3 002 3 710 1 678 3 710 5 387 2 613 5 387 8 001 Not Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för kortfristiga finansiella poster Justering för periodiserade reavinster Justering för periodiserade investeringsbidrag Justering för övr ej likviditetspåverkande poster Justering för periodiserade hyresintäkter Justering för bidrag till statlig infrastruktur Summa 1 397 1 467 1 628 49 -25 -36 -2 37 4 514 1 368 1 369 85 1 -650 1 473 1 797 16 11 -25 1 635 2 504 161 0 -25 -2 32 2 203 -2 38 3 308 -2 38 4 312 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 25 BILAGA 3 Balansbudget (Mkr) Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 159 9 558 8 184 384 483 18 768 150 11 281 8 016 383 329 20 158 170 13 501 8 669 383 170 22 893 170 17 008 9 662 383 51 27 273 Bidrag till statlig infrastruktur 894 818 885 847 Förråd Kortfristiga fordringar Kortfr. placeringar, kassa o bank Omsättningstillgångar 273 3 529 1 000 4 802 296 2 759 1 000 4 054 296 2 719 1 000 4 014 296 2 709 1 000 4 005 Summa tillgångar 24 463 25 031 27 792 32 124 Eget kapital därav årets resultat -19 608 670 -19 715 752 -18 964 752 -18 180 784 30 330 565 30 894 30 474 519 30 993 31 074 343 31 417 32 320 112 32 432 Långfristiga skulder, lån Långfristiga skulder, leasing Övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder 2 013 1 422 637 4 072 2 970 1 248 590 4 809 4 895 1 017 539 6 451 7 739 947 488 9 175 Kortfristiga låneskulder Kortfristiga leasingskulder Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 225 1 014 7 865 9 104 300 247 8 397 8 944 300 231 8 356 8 888 300 70 8 327 8 698 Skulder 13 177 13 753 15 339 17 872 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 24 463 25 031 27 792 32 124 Immateriella tillgångar Fastigheter Utrustning Värdepapper, andelar mm Långfristiga fordringar Anläggningstillgångar Pensionsförpliktelser Övriga avsättningar Avsättningar 26 BILAGA 4 Regionbidrag 2015-2018 (Mkr) Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Regionala utvecklingsnämnden SUMMA REGIONAL UTVECKLING Habilitering och hjälpmedelsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden SUMMA VÅRD OCH HÄLSA Regionstyrelsen Personalnämnd Patientnämnden Revision SUMMA ÖVRIGA FÖRVALTNINGAR TOTALSUMMA Resultatkrav (Mkr) Servicenämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2015 *) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 299,5 2 253,9 167,2 2 720,6 241,8 2 310,7 96,0 2 648,5 245,2 2 321,6 97,1 2 663,9 251,5 2 332,0 99,6 2 683,1 649,7 28 139,5 28 789,2 672,2 29 591,5 30 263,7 682,3 30 619,2 31 301,5 700,1 31 667,1 32 367,2 1 592,0 122,0 14,7 17,8 1 746,5 1 566,0 126,8 15,0 18,2 1 726,0 1 584,0 128,3 15,2 18,4 1 745,9 1 625,2 131,6 15,5 18,8 1 791,1 33 256,3 34 638,2 35 711,3 36 841,4 21,8 37,5 71,8 37,5 71,8 37,5 71,8 37,5 *Tabellen innehåller regionbidrag 2015 i enlighet med regionfullmäktiges beslut om Region Skånes budget 2015 med verksamhetsplan 2016-2017, RF2014-12-08 – 2014-12-09. Vid regionfullmäktige 2015-10-26 – 2015-10-27 föreligger ett förslag till ombudgetering för 2015. Det innebär tillskott till sjukvårdnämnderna genom tidigareläggning av 2016 års uppräkning för LPIK samt demografisk utveckling. Finansiering av tillskottet om totalt 660 miljoner kronor föreslås ske genom en omdisponering av regionbidrag 2015 från andra nämnder samt genom sänkt resultatkrav. Förslaget angående ombudgetering är inte beaktat i tabellen för regionbidrag eftersom omdisponeringen är temporär, för att minimera risk för otydlighet samt eftersom beslut om ärendena ombudgetering 2015 respektive Budget och verksamhetsplan 2016-2018 sker vid samma regionfullmäktige. 27 BILAGA 5 Investeringsbudget Mkr Bygginvesteringar, (inklusive större externa förhyrningar) Budget tom 2015 Total 2016 2017 122 0 110 0 0 232 0 0 41 0 0 41 0 0 0 0 0 0 16 0 0 1 923 1 833 3 078 264 246 246 2 435 2 120 3 324 74 649 55 0 709 767 0 769 857 0 15 40 272 455 40 0 817 40 SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR 777 1 475 1 626 Regionstyrelsen (bygg & utrustning), varav 275 706 1 115 25 25 25 3 512 4 327 6 090 350 280 230 SUMMA TOTALT Kreditivränta, tåg* Kreditivränta, bygg 3 862 10 25 4 606 10 30 6 320 10 35 INVESTERINGAR inklusive kreditivränta 3 897 4 646 6 365 Exklusive Strategiska investeringar Exklusive Strategiska/medfinans & tåg och bussar Exklusive Strat/medfinans, tåg, bussar och kreditivränta 3 547 3 522 3 497 4 367 3 630 3 600 6 135 5 308 5 273 Rättpsykiatri, Psykiatri Skåne Nya sjukhusområdet i Malmö* Nya sjukhusområdet i Lund* Nya sjukhusområdet i Helsingborg* Hälsostaden Ängelholm, (extern förhyrning) Summa pågående bygginvesteringar över 50 Mkr Pågående bygginvesteringar under 50 Mkr Ram för nya objekt hälso- och sjukvårdssektorn Fastighets- och servicenämndens bygg SUMMA BYGGINVESTERINGAR 365 793 288 814 0 2 259 2018 inv 487 2 375 439 814 0 4 114 UTRUSTNINGSINVESTERINGAR Pågående utrustningsobjekt, vård & hälsa, Planeringsram nya utrustningsobjekt , vård & hälsa Kollektivtrafiken, varav -tilläggsbeställning 5 pågatåg -tilläggsbeställning 25 pågatåg -övrig utrustning Fastighets- och servicenämndens verksamhet (bygg & utrustning) SUMMA INVESTERINGAR TOTALT Strategiska investeringar och medfinansiering 363 1 708 *Avser medelstilldelning tom 2015-06,planerad medelstilldelning ligger under ram nya objek t Bygg HS 28 Justeringar i jämförelse med S-MPs förslag, i övrigt likt. Sammanfattning av Sverigedemokraternas ändringar Budget för 2016 med plan för 2017-2018 2016 Oförändrad skattesats = 10,69 Operationsrobot CSK i investeringsbudget +20 Mkr Ändrad införelsetakt Tillgänglighetssatsningen Fler hälsokontroller till nyanlända (+15%) SDs tillgänglighetssatsning 1 Riktad satsning på BUP, Hbg och Kstad Utredning om digitalisering av högkostnadskortet Förstärkt smittskydd Besparing på administrativ personal/chefsorganisationen -10 % (ej medicinska sekr) Fler demens/alzheimerutredningar Tillgänglighetssatsning 2: Kortare väntetider akutmottagningar/ fler vårdplatser Ökade driftskostnader Op-robot CSK Införande av Vårdcoacher (mindre behov av inläggningar) Minskat anslag KN Minskat anslag RUN Satsning på landsbygdstrafik + ökad trafik kväll/helg Avveckla de delregionala nämnderna (samlas under HSN) Införliva Handikappberedningen i HAB Göra om FHB till utskott => halvera bemanningen Minska Partistödet med 15 % Lägre arvoden pol. Minskat antal pol. Sek. Återställa gruppledararvoden från 80% till 60% Effektiviseringskrav ytterligare 0,5 % alla verksamheter Indexökning av KTNs taxor 2% Effektivisering ytterligare 0,4% all verksamhet Justering effektivisering +0,1% (jfr SD 0,9% mot S+MP 1,0%) SDs Resultat S-MPs förslag diff. SD-S-MP -750 1,5 300 10 1 1 -160 10 100 2 -5 -60 -60 25 -5,7 -0,7 -0,5 -3,6 -4,2 -8 -1 -166 2017 2018 340 -160 2 -50 -138,8 -50 35,6 752 745 752 749 784 778 7 3 6
© Copyright 2024