1. No category

BILAGA B
MALMÖ STAD
Miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning
UPPDRAGSNUMMER 1220213000
ORIGINALHANDLING
2015-07-03
SWECO ENVIRONMENT AB
MALMÖ KUST OCH VATTENDRAG
repo001.docx 2012-03-2914
SEBASTIAN IRMINGER STREET
JOANNA THELAND
MATILDA BJÖRKHEDEN
GRANSKARE
Icke-teknisk sammanfattning
Malmö stad har för avsikt att hos Mark-och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ansöka om
2
tillstånd att fylla ut cirka 60 000 m befintligt vattenområde i Norra Hamnen, Malmö.
Genom utfyllnaden önskar Malmö stad skapa förutsättningar för nyetablering av
verksamheter genom tillskapande av ny mark. Samtidigt innebär utfyllnaden möjligheter
för förbättrade logistiska förutsättningarna till och från samt inom hamnen. Förbättrade
transportmöjligheter stärker i sin tur Malmö hamn som ett konkurrenskraftigt nav för
logistikberoende hamn- och industriverksamhet.
Utfyllnadarbetet kommer huvudsakligen att ske i torrhet genom att en tät vall anläggs
mellan utfyllnadsområdet och kringliggande vatten, och att vattnet inom utfyllnadsområdet
därefter pumpas ut. Den erforderliga massvolymen kommer sannolikt inte att finnas
tillgänglig vid ett och samma tillfälle, så utfyllnad kommer att ske i etapper i takt med att
lämpliga fyllnadsmassor finns tillgängliga. Endast massor underskridande
Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM)
kommer att användas. Utfyllnadsmassor kommer i möjligaste mån att hämtas från
överskottsmassor inom närområdet eftersom detta minskar såväl miljöbelastning som
kostnader. Under tiden som arbetsområdet är torrlagt kommer dagvatten och eventuellt
länshållningsvatten att behöva pumpas bort från arbetsområdet till den intilliggande
hamnbassängen.
Ansökt verksamhet kommer att ske i en störd hamnmiljö utan särskilda naturvärden.
Risken för skada på naturvärden bedöms som låg. Utfyllnadsområdet omfattas av
riksintresse för såväl hamn som kustzon, men inget av riksintressena utgör något hinder
mot sökta verksamheter.
Ansökta verksamheter medför buller- och vibrationsgenererande arbetsmoment, men
verksamheterna bedöms inte leda till oacceptabel buller- eller vibrationspåverkan
förutsatt att lämpliga skyddsåtgärder vidtas.
Ansökta verksamheter underlättar en flytt av Lantmännens kvarnverksamhet från centrala
Malmö till hamn- och industriområdet i norra Malmö. Ansökta verksamheter kan därmed
bidra till att minska behovet av godstransporter inom Malmö och samtidigt bidra till Malmö
stads önskan att omvandla gamla industriområden i centrala delar av Malmö till en
blandad kvartersbebyggelse.
Ansökta verksamheter bedöms inte strida mot miljömålen. I flera fall bedöms
verksamheterna tvärtom bidra till att uppnå miljömålen då ökade godstransporter via spår
istället för väg leder till minskade utsläpp av växthusgaser.
repo001.docx 2012-03-2914
Ansökta verksamheter bedöms inte påverka recipientens möjlighet att uppnå
statuskraven för vattenkvalitet enligt miljökvalitetsnormerna.
Sweco
Drottningtorget 14
Box 286
SE 201 22 Malmö, Sverige
Telefon +46 (0)040167000
Fax
www.sweco.se
Sweco Environment AB
Org.nr 556346-0327
Styrelsens säte: Stockholm
Joanna Theland
Civilingenjör
Kust och Vattendrag
Telefon direkt +46 (0)40167139
Mobil +46 (0)705424903
[email protected]
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Innehållsförteckning
1
Saken
1
2
Inledning
1
2.1
Administrativa uppgifter
1
2.2
Bakgrund
2
2.3
Syfte
3
2.4
Avgränsningar
3
2.5
Höjdsystem
3
3
Översiktskartor
3
4
Plan- och fastighetsförhållande
4
4.1
Översiktsplan
4
4.2
Detaljplaner
6
5
Områdesbeskrivning
7
5.1
Malmö hamn
7
5.2
Bilder från befintligt vattenområde
10
5.3
Nuvarande markanvändning
13
5.4
Nuvarande användning av vattenområdet
13
5.5
Ledningsägare
15
5.6
Naturvärden
16
5.7
Vattenutbyte
17
5.8
Vattenstånd och vattendjup
18
5.9
Miljökvalitetsnormer - vatten
18
5.9.1
Ekologisk potential
19
5.9.2
Kemisk ytvattenstatus
19
5.10
Föroreningar i sediment
19
repo001.docx 2012-03-29
5.10.1 Tidigare undersökningar
19
5.10.2 Kompletterande undersökningar
21
5.11
Geoteknik
22
5.12
Riksintressen
23
5.12.1 Riksintresse Malmö hamn
23
5.12.2 Riksintresse för kustzon
24
5.13
Kulturmiljö
25
6
Teknisk beskrivning
25
6.1
Etapp 1 – avskärmning av utfyllnadsområde
25
6.2
Etapp 2 – torrläggning och stabilisering
28
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
6.3
Etapp 3 – Succesiv utfyllnad
30
7
Tidplan
30
8
Fyllnadsmassor
30
8.1
Mängder
30
8.2
Kvalitet
31
9
Alternativutförande
33
9.1
Alternativ lokalisering
33
9.2
Alternativa anläggningsmetoder
33
9.2.1
Avskärmning med spont
33
9.2.2
Avskärmning med jordvall och spont
34
9.2.3
Utfyllnad i vatten
35
10
Nollalternativ
35
11
Förändrat klimat
35
12
Miljökonsekvenser
36
12.1
Naturvärden
36
12.1.1 Konsekvenser
36
12.1.2 Skyddsåtgärd
36
12.2
36
Vattenomsättning
12.2.1 Konsekvenser
36
12.3
37
Spill
12.3.1 Konsekvenser
37
12.3.2 Skyddsåtgärder
37
12.4
37
Grumling och överlagring
12.4.1 Konsekvenser
37
12.4.2 Skyddsåtgärder
38
12.5
Fyllnadsmassor – transporter
38
12.5.1 Konsekvenser
38
12.5.2 Skyddsåtgärder
39
12.6
39
Fyllnadsmassor - kvalitet
12.6.1 Konsekvenser
39
12.6.2 Skyddsåtgärder
41
12.7
41
Sediment
12.7.1 Konsekvenser
repo001.docx 2012-03-29
36
12.2.2 Skyddsåtgärder
41
12.7.2 Skyddsåtgärder
41
12.8
41
Luftkvalitet
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
12.8.1 Konsekvenser
41
12.8.2 Skyddsåtgärder
41
12.9
42
Buller och vibrationer
12.9.1 Konsekvenser
42
12.9.2 Skyddsåtgärder
43
12.10 Riksintressen
44
12.10.1 Konsekvenser
44
12.10.2 Skyddsåtgärder
44
13
Övriga konsekvenser
44
13.1
Kulturmiljö
44
13.1.1 Konsekvenser
13.1.2 Skyddsåtgärder
44
13.2
44
Stadsplanering
13.2.1 Konsekvens
44
13.2.2 Skyddsåtgärder
45
13.3
Tillgänglighet
45
13.3.1 Konsekvenser
45
13.3.2 Skyddsåtgärder
45
13.4
45
Ledningsägare
13.4.1 Konsekvenser
45
13.4.2 Skyddsåtgärder
45
14
Avstämning mot miljökvalitetsnormer
45
15
Avstämning mot miljömål
46
15.1
Nationella miljömål
46
15.2
Regionala miljömål
48
16
Sammanvägd bedömning
48
17
Kontrollprogram
49
18
Referenslista
50
Bilagor
Bilaga B1 Analysresultat från provtagning av Industrihamnsrännan och Centralhamnen
Bilaga B2 Analysresultat från provtagning av Bassäng 1
Bilaga B3 Analysresultat från provtagning av Bassäng 3
repo001.docx 2012-03-29
44
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
repo001.docx 2012-03-29
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
1
Saken
Malmö stad har för avsikt att hos Mark-och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ansöka om
2
tillstånd att fylla ut cirka 60 000 m befintligt vattenområde. Utfyllnadsområdet framgår av
figur 1.1. Utfyllnad kommer att göras upp till nivå där det ansluter till kringliggande
marknivåer, det vill säga cirka +3. Hur arbetet kommer att genomföras beskrivs närmare i
kapitel 6 Teknisk beskrivning.
Figur 1.1
Röd skraffering visar vattenområde som kommer att fyllas ut.
2
Inledning
2.1
Administrativa uppgifter
Sökande:
Organisationsnummer:
Fastigheter där verksamheten kommer att
utföras:
Kontaktuppgifter:
repo001.docx 2012-03-29
Sökandes ombud:
Fastighetskontoret, Malmö stad
212000-1124
Hamnen 22:163, Hamnen 22:164 (ägs av
Malmö stad)
Lars Brinte, Fastighetskontoret
Tel: 040-34 17 74
E-post: [email protected]
Erica Nobel, Advokatfirman Delphi
Tel: 040-660 79 04
e-post: [email protected]
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
2.2
Bakgrund
Malmö stad arbetar för att samla logistikberoende hamn- och industriverksamheter till
stadens norra del. Inom hamn- och industriområdet önskar Malmö stad underlätta
nyetablering av verksamheter genom att tillskapa etableringsytor och samtidigt förbättra
de logistiska förutsättningarna till och från samt inom området. Exempel på förbättrade
logistiska förutsättningar är en utvidgning av befintligt spårnät samt anläggande av bro
över Industrihamnsrännan för att sammankoppla Mellersta Hamnen med Norra Hamnen.
Parallellt med utvecklingen av hamn- och industriområdet i stadens norra del arbetar
Malmö stad med att omvandla centrala områden kring Universitetsholmen och Varvsstaden från gammalt industriområde till en blandad kvartersbebyggelse med kontor,
boende och service (figur 2.1). För att underlätta denna utveckling kommer Lantmännens
kvarnverksamhet, som i dagsläget bedrivs på Universitetsholmen, att flyttas. Det område
som i första hand har utpekats som ersättningsområde är föreliggande utfyllnadsområde.
Genom att flytta kvarnverksamheten koncentreras industriverksamheter till stadens
ytterområden samtidigt som mer centrala delar av Malmö frigörs för annan bebyggelse.
Figur 2.1
Grön skraffering visar områden som idag nyttjas för hamn- och industriändamål i
norra Malmö medan röd skraffering visar gamla industriområden vid
Universitetsholmen och Varvsstaden.
repo001.docx 2012-03-29
2 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
2.3
Syfte
Syftet med föreliggande dokument är att upprätta en MKB i enlighet med 6 kapitlet
miljöbalken för att belysa miljökonsekvenserna av de verksamheter som presenteras i
kapitel 1 Saken.
2.4
Avgränsningar
Föreliggande MKB avgränsas till att belysa direkta och indirekta konsekvenser av de
verksamheter som beskrivs i kapitel 1 Saken. Geografiskt avgränsas MKB till att beskriva
ansökta verksamheters påverkan inom hamn- och industriområdet i norra Malmö samt
området kring Universitetsholmen och Varvsstaden.
2.5
Höjdsystem
Alla angivna höjder refererar till höjdsystemet RH2000, såvida inte något annat
uttryckligen anges.
3
Översiktskartor
Verksamhetsområdet är lokaliserat i Bassäng 3 i Industrihamnen, norra Malmö. I figur 3.1
ses ett flygfoto som visar verksamhetsområdet samt närliggande områden. Platser som
återkommande nämns i föreliggande MKB har namnsatts för att underlätta läsningen och
den allmänna orienteringen. I figur 3.2 visas en närbild av Bassäng 3. I Bilaga A återfinns
en större orienteringskarta.
repo001.docx 2012-03-29
Figur 3.1
Flygfotografi över verksamhetsområde (Bassäng 3) med närliggande områden.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
N
Figur 3.2
Flygfotografi över Bassäng 3.
4
Plan- och fastighetsförhållande
4.1
Översiktsplan
Gällande översiktsplan (ÖP) för Malmö antogs av kommunfullmäktige i maj år 2014. I
översiktsplanen skrivs på sida 32 följande (Malmö stad, 2014)
Malmös läge som port till Skandinavien och Baltikum ska tas tillvara. Malmö och
Köpenhamn ska fortsatt aktivt driva hamnverksamhet i det samägda bolaget Copenhagen
Malmo Port. Malmö ska kunna erbjuda goda villkor för logistik, i synnerhet hamnanknuten
verksamhet. Logistikcentrum med godsfärje- och containerterminaler i Norra Hamnen ska
utvecklas och effektivitets- och miljövinster tillvaratas genom omlastningsmöjligheter
mellan fartygs-, tåg- och lastbilstransporter.
Norra Hamnen är i ÖP utpekad som särskilt verksamhetsområde, det vill säga område
lämpligt för industrier. Det specifika vattenområde som berörs av ansökt utfyllnad är
beskrivet som nytt särskilt verksamhetsområde genom utfyllnad (figur 4.1). Ansökta
verksamheter syftar till etablering av bland annat särskilt verksamhetsområde genom
utfyllnad och ligger därmed i linje med gällande ÖP.
repo001.docx 2012-03-29
4 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 4.1
Utdrag ur gällande översiktsplan. Ljust lila områden visar existerande särskilda
verksamhetsområden, mörkt lila visar nya särskilda verksamhetsområden och
streckade mörklila visar nya särskilda verksamhetsområden genom utfyllnad. Röd
cirkel visar det område som berörs av ansökta verksamheter
(www.malmo.se/op/karta).
I ÖP beskrivs på sidan 30 att en omvandling av Malmö till en tätare och mer funktionsblandad stad sker främst genom fortsatt omvandling av tidigare industri- och hamnområden. Ett möjligt omvandlingsområde är vid Lantmännens befintliga kvarnverksamhet
på Universitetsholmen. Området är utpekat som centrumområde samt blandad stadsbebyggelse, ny eller existerande, se figur 4.2. Ansökta verksamheter kommer att öka
möjligheten att flytta kvarnverksamheten från sitt nuvarande läge till hamn- och industriområdet i norra Malmö och därmed underlätta för den blandade stadsbebyggelse som
beskrivs i ÖP.
repo001.docx 2012-03-29
Figur 4.2
Utdrag ur gällande översiktsplan. Gulstreckat område visar centrumområde,
ljusbrunt visar existerande blandad stadsbebyggelse, mörkbrunt visar ny blandad
bebyggelse. Röd ellips visar läget för den kvarnverksamhet som kan flyttas i och
med ansökta verksamheter (www.malmo.se/op/karta).
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKR IVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Länsstyrelsen Skåne har i granskningsyttrande hörande till ÖP påpekat att det vid
utfyllnad i havsområde kan råda en konflikt mellan statliga och kommunala intressen i och
med de riksintressen som finns vid hamnen. Ansökta verksamheter kommer inte att leda
till någon konflikt, se vidare kapitel 12.10 Riksintressen.
4.2
Detaljplaner
Det vattenområde som berörs av ansökt utfyllnad är inte detaljplanelagt, men Malmö stad
arbetar med att upprätta en detaljplan (dp 5424) för området, se figur 4.3. Syftet med
detaljplanen är detsamma som syftet med tillståndsansökan, att möjliggöra etablering av
hamn- och industrirelaterade verksamheter samt att säkerställa goda logistiska
2
2
förutsättningar för området. Detaljplanen omfattar cirka 105 000 m . Cirka 60 000 m
2
kommer att utgöra mark för hamn- och industriändamål, cirka 30 000 m är planlagt för
2
industritrafik och resterande 15 000 m kommer att utgöra område för övrig trafik. Inom
2
planområdet kommer cirka 20 000 m kvartersmark att sättas av för en framtida flytt av
Lantmännens kvarnverksamhet som idag är belägen vid Norra Neptunigatan på
Universitetsholmen. I detaljplanen möjliggörs för en bro över Industrihamnsrännan.
Figur 4.3
Preliminära plangränser för den detaljplan kommunen arbetar med att
uppträtta för platsen.
repo001.docx 2012-03-29
6 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
5
Områdesbeskrivning
5.1
Malmö hamn
Utfyllnadsområdet ligger inom Malmö hamn. Hamnverksamheten i Malmö hamn och
Köpenhamns hamn bedrivs av Copenhagen Malmö Port AB (CMP).
I Öresundregionen finns nära 4 miljoner konsumenter och inom Östersjöregionen finns
nära 100 miljoner konsumenter (CMP, 2013). Globalisering ställer krav på transport av
varor, gods och passagerare. Östersjöregionen står för cirka 15 % av globala maritima
transporter, och maritim transport står i sin tur för nära 90 % av världens samlade godsoch varutransporter (CMP, 2013). Att vara ett regionalt nav som länkar samman land- och
sjötransporter i Östersjöregionen är betydelsefullt för både lokala, regionala, nationella
och internationella arbetsmarknader. CMP har med sitt läge på den maritima farleden
mellan Östersjön och Västerhavet samt närheten till stora marknader och bra infrastruktur
i flera länder goda förutsättningar att utgöra ett sådant nav.
För att underlätta transport av gods, varor och människor arbetar EU med att upprätta ett
transeuropeiskt nätverk för transport (TEN-T). Inom TEN-T byggs flaskhalsar bort och
transportkorridorer som spänner över Europa och som omfattar olika transportslag, bland
annat spår- och maritim transport, etableras. TEN-T ska vara implementerat till år 2030.
Inom EU finns cirka 1 200 hamnar (CMP, 2013). Inom TEN-T har 83 hamnar pekats ut
som kärnhamnar som genom sitt geografiska läge och sin moderna infrastruktur är viktiga
för att utveckla transportkorridorer i Europa. Sedan 2011 är Malmö hamn utpekad som
kärnhamn (CMP, 2013).
repo001.docx 2012-03-29
Malmö hamn ligger inom utfyllt havsområde. Hamnens inre och äldsta delar är från 1700talet, och hamnen har sedan dess succesivt vuxit genom utfyllnad. Under senare år har
hamnen expanderat i och med utfyllnadsområdet Norra Hamnen där överskottsmassor
från bland annat Citytunnelbygget använts för att skapa nya landytor. Inom Norra
Hamnen kommer hamn- och logistikberoende företag att kunna etablera sig inom det så
kallade Malmö Industrial Park. Det finns i dagsläget redan intressenter på cirka 300 000
2
m mark för nyexploatering inom de närmaste åren, och intresset förväntas öka i takt med
att hamnens logistiska förutsättningar förbättras (muntlig uppgift, fastighetskontoret
Malmö stad). I figur 5.1 visas en konceptuell skiss av hur Malmö Industrial Park kommer
att växa fram. Den önskade utvecklingen av hamnområdet kräver att ansökta
verksamheter kan komma till stånd för att en erforderlig logistisk kapacitet ska kunna
säkerställas, se vidare nedan. Observera att figuren är konceptuell, och att
utfyllnadsområdet inte är helt korrekt återgivet. Dessutom saknas ett befintligt
naturområde i illustrationen. Läget för ansökt utfyllnadsområde framgår av figur 1.1.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 5.1
Konceptuell beskrivning av hur Malmö Industrial Park kommer att växa fram i
hamn- och industriområdet (CMP, 2013). Det utfyllnadsområde som berörs av
föreliggande ansökningsärende har markerats med en röd ring för att underlätta
orienteringen. Observera att utfyllnadsområdet ej är helt korrekt återgivet.
Trafikverket, Region Skåne, Malmö stad och CMP har utrett hur spår- och vägtrafiken till
och från hamn- och industriområdet förväntas ändras fram till år 2030 (Vectura, 2012).
Utredningen beskriver en ökning av spårbunden trafik till Malmö hamn med cirka 200 %
till 2030. För samma tidsperiod förväntas tung trafik till Malmö hamn öka med 5-10 % och
den totala trafiken till och från hamnen med cirka 30 %. Nuvarande infrastruktur klarar
inte av denna tillväxt, och behöver därför byggas ut. Bland annat krävs anläggande av
nya spårsträckor inom hamn- och industriområdet och framgent även en ny väg- och
järnvägsbro över Industrihamnsrännan. De nya spåren kommer att utgöra en del av TENT. För att tillgodose områdets logistiska behov krävs även anläggande av en trimodal
kombiterminal som möjliggör omlastning av varor/gods mellan maritima, spårbundna och
vägbundna transportnät. En trimodal anläggning ökar möjligheten att flytta transporter
från vägnätet till spårnätet alternativt till maritim transport som båda har lägre utsläpp av
växthusgaser per transporterat ton än vägtransport (Trivector, 2007). I figur 5.1 till figur
5.3 ses konceptuella illustrationer över de logistiska förutsättningar som kommer att
krävas om Malmö hamn ska omvandlas till en trimodal hamn som kan hantera
trafikökningen och nyttja sin potential.
repo001.docx 2012-03-29
8 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
repo001.docx 2012-03-29
Figur 5.2
Konceptuell bild av de logistiska förutsättningar som krävs om den förväntade
ökningen i trafik ska kunna hanteras och områdets potential utvecklas (CMP,
2013). Utfyllnadsområdet som berörs har markerats med en röd ring. Observera att
utfyllnadsområdet ej är helt korrekt återgivet.
Figur 5.3
Konceptuell bild av de logistiska förutsättningar som krävs om den förväntade
ökningen i trafik ska kunna hanteras och områdets potential utvecklas (CMP,
2013). Utfyllnadsområdet som berörs har markerats med en röd ring. Observera att
utfyllnadsområdet ej är helt korrekt återgivet.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
5.2
Bilder från befintligt vattenområde
I figur 5.4 till figur 5.8 visas bilder från det befintliga vattenområdet. Bilderna är tänkta att
tillsammans med orienteringskartan i Bilaga A underlätta förståelsen av platsen.
Figur 5.4
Bild på vattenområde i Bassäng 3 som kommer att fyllas ut. Den röda pricken visar
var fotografen stod. Gul prick anger en referenspunkt för att underlätta orientering.
repo001.docx 2012-03-29
10 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
repo001.docx 2012-03-29
Figur 5.5
Bild på det planerade utfyllnadsområdet och dess yttre gräns, se gula markeringar.
Den röda pricken visar var fotografen stod.
Figur 5.6
Bild på befintliga kajer i norra delen av Bassäng 3. Den röda pricken visar var
fotografen stod. Gul prick anger en referenspunkt för att underlätta orientering.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 5.7
Bild på AGA:s verksamhet i anslutning till befintliga kajer. Den röda pricken visar
var fotografen stod.
Figur 5.8
Bild på befintliga kajer, 930 samt 931, i södra delen av Bassäng 3. Den röda
pricken visar var fotografen stod. Gul prick anger en referenspunkt för att underlätta
orientering.
repo001.docx 2012-03-29
12 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
5.3
Nuvarande markanvändning
Markanvändningen kring Bassäng 3 domineras av avfallshantering/återvinning och
logistikföretag. Vidare har AGA sex stycken cisterner som används till lagring av
koldioxid, och Cementa har en silo som används till cementlagring. I övrigt används
kringliggande markområden i stor utsträckning av CMP till hamnverksamhet (figur 5.9).
Vägtransporter till verksamheter i närheten av Bassäng 3 sker i huvudsak via
Hemsögatan, Bjurögatan eller Blidögata.
Figur 5.9
5.4
Huvudsakliga verksamheter i närområdet kring Bassäng 3.
Nuvarande användning av vattenområdet
repo001.docx 2012-03-29
Användningen av Bassäng 3 är i dagsläget mycket begränsad. Det finns fem befintliga
kajplatser som enligt muntlig uppgift från CMP används sporadiskt någon gång i
månaden (figur 5.10). AGA använder kajplats i Bassäng 3 för att angöra sina förvaringscisterner, men möjlighet finns även att transportera gas till och från platsen via landvägen. Bassäng 3 är även recipient för två dagvattenutlopp, se gröna prickar i figur 5.11.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 5.10
Kajplatser i Bassäng 3.
Figur 5.11
Dagvattenutlopp som mynnar ut i Bassäng 3.
repo001.docx 2012-03-29
14 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
5.5
Ledningsägare
Följande ledningsägare har ledningar i närheten av Bassäng 3 (se även figur 5.12).

Malmö stad, Gatukontoret - gatubelysning

Skanova – fiber- och teleledningar

E.ON – el- och gasledningar

VA Syd – dag-, spill- och dricksvattenledningar samt dagvattenutlopp
Av ovan listade ledningsägare är det bara VA Syd som påverkas av utfyllnadsarbetet. VA
Syd har två dagvattenutlopp som mynnar ut i Bassäng 3 och som kommer att flyttas, se
vidare kapitel 13.4.
repo001.docx 2012-03-29
Figur 5.12
Ledningar i anslutning till Bassäng 3.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
5.6
Naturvärden
E.ON Värmekraftverk Sverige AB lät 2007 och 2011 undersöka växt- och djurliv i
Bassäng 2 i Industrihamnen (Eklövs Fiske och Fiskevård, 2008) (Eklövs Fiske och
Fiskevård, 2012). Bassäng 2 ligger i nära anslutning till Bassäng 3, och förhållandena
mellan de två kan antas vara snarlika. Provtagning skedde längs två transekter i Bassäng
2 (figur 5.13).
Figur 5.13
Provtagningstransekter för provtagning av växt- och djurliv i Bassäng 2,
Industrihamnen (flygfotografi från www.eniro.se).
Inga rödlistade arter påträffades i någon av undersökningarna (Eklövs Fiske och
Fiskevård, 2008) (Eklövs Fiske och Fiskevård, 2012).
Undersökningarna visar på lågt antal taxa och låg täckningsgrad för undervattensväxter.
Förekomst av svavelbakterier i Industrihamnen indikerar att området har låg vertikal
vattenomsättning med syrefattiga förhållanden längs botten.
Avseende bottenfauna visar undersökningarna att den vanligast förekommande gruppen
var Mollusca (blötdjur). Talrikast förekom arterna tusensnäcka och blåmussla. Antalet
taxa var förhållandevis lågt på de undersökta områdena.
Vid undersökning av fisk i Bassäng 2 fångades år 2007 sju arter vid nätprovfiske och år
2011 fångades fyra arter. Totalt fångades åtta olika arter. De vanligaste arterna var torsk
repo001.docx 2012-03-29
16 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
och skrubbskädda. Övriga arter förekom som enstaka individer (tabell 5.1). Vid dykning
registrerades ytterligare fem, icke namngivna, arter år 2007 och fyra arter år 2011.
Tabell 5.1
Fiskfångst i Bassäng 2, sammanställt från (Eklövs Fiske och Fiskevård, 2008)
(Eklövs Fiske och Fiskevård, 2012).
Art
Antal individer TOT (2007/2011)
Vikt TOT (2007/2011)
Abborre
1 st (0 st /1 st)
225 gr (0 gr / 225 gr)
Fetknot
3 st (3 st /0 st)
635 gr (635 gr / 0 gr)
Sandskädda
2 st (1 st /1 st)
327 gr (171 gr / 156 gr)
Sill
2 st (2 st /0 st)
307 gr (307 gr / 0 gr)
Skrubbskädda
30 st (11 st /19 st)
8 886 gr (3 748 gr / 5 138 gr)
Strandkrabba
7 st (7 st /0 st)
192 gr (192 gr / 0 gr)
Torsk
13 st (6 st /7 st)
11 517 gr (6 082 gr / 5 435 gr)
Tunga
1 st (1 st /0 st)
110 gr (110 gr / 0 gr)
Industrihamnen bedöms som kraftigt påverkad av störande ämnen. Studien Intersex hos
strandsnäckan Littorina littorea med koppling till exponering av tennorganiska ämnen i
Industrihamnen, Malmö hamn (Sjögren, 2000) undersöker parametern tributyltenn (TBT)
samt förekomsten av intersex (onaturligt könsbyte på grund av hormonella störningar)
hos strandsnäckan. I underökningen bedömdes påverkan av TBT med hjälp av intersexindex. I Malmös inre industrihamn uppvisade resultaten att honornas missbildningar var
så allvarliga att de orsakar sterilitet. De uppmätta intersex-indexen minskade med
avståndet från hamnen.
Sammanfattningsvis kan sägas att Industrihamnen utgör en störd miljö och att det inte
finns några särskilt skyddsvärda naturvärden i form av akvatisk flora eller fauna vid
Bassäng 3.
5.7
Vattenutbyte
Industrihamnen och Bassäng 3 förbinds med Öresund genom Industrihamnsrännan.
Vattenutbytet drivs i huvudsak av vattenståndsvariationer i Öresund, lokal vinddrivning
och tillskott från dag- och bräddvattenutlopp. Även vattenrörelser orsakade av fartyg
bidrar till ett visst vattenutbyte, men sannolikt i mindre utsträckning än tidigare nämnda
faktorer.
repo001.docx 2012-03-29
Hur snabbt, och därmed hur effektivt, vattenutbyte kan ske styrs bland annat av vilken
tvärsnittsarea vattnet har att flöda över. Vid Bassäng 3 bestäms tvärsnittsarean av
befintliga pirarmar, se figur 5.14.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 5.14
5.8
Rödstreckad rektangel markerar öppning över vilken vattenutbyte kan ske mellan
Industrihamnen och Öresund.
Vattenstånd och vattendjup
För Malmö hamn finns följande karakteristiska vattenstånd hämtade från Svensk Lots del
H, 1981. Vattenstånden anges i meter och som avvikelse från medelvattenståndet.

Högst vattenstånd +1,8

Normalt högt vattenstånd +1,1

Normalt lågt vattenstånd -0,7

Lågt vattenstånd -1,1
Ekolodning från 2014 visar att djupet i Bassäng 3 normalt varierar mellan 6 och 6,5 m. I
utfyllnadsområdet väster om Bassäng 3 varierar djupet mellan 0 och 6 m.
5.9
Miljökvalitetsnormer - vatten
Arbetsområdet ingår i vattenförekomsten Malmö hamnområde (SE553757-130820) som
utgör ett kraftigt modifierat vatten (KMV) enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660).
2
Vattenförekomsten tillhör kategorin Kust och omfattar 5,4 km . Gällande miljökvalitetsnormer är från år 2009. På VISS presenteras även arbetsmaterial för förslag till nya
miljökvalitetsnormer.
repo001.docx 2012-03-29
18 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
5.9.1 Ekologisk potential
Den ekologiska potentialen för Malmö hamnområde är fastställd till måttlig ekologisk
potential med kvalitetskravet god ekologisk potential senast år 2021 (VISS, 2015).
Anledningen till att den ekologiska potentialen bedöms istället för den ekologiska
statusen är att vattenförekomsten är kraftigt modifierad. Statusbedömningen styrs av
parametern Övergödning. Bedömningen av övergödning baseras på att övergödning är
ett miljöproblem i omgivande vattenförekomster, ej på mätningar inom vattenområdet
(VISS, 2015).
Arbetsmaterialet för nya miljökvalitetsnormer föreslår måttlig ekologisk potential med
kvalitetskrav god ekologisk potential år 2027. Den huvudsakliga anledningen till att god
ekologisk potential inte uppnås anges vara övergödning och otillräckligt siktdjup.
Bedömningen av övergödning är inte platsspecifik utan bygger på att övergödning är ett
generellt problem i kringliggande vatten. Bedömningen av siktdjup (måttlig) är en
expertbedömning baserad på satellitdata, eftersom faktiska mätningar saknas i
vattenförekomsten. Tillförlitligheten i bedömningen av siktdjup anges vara C – medel.
5.9.2 Kemisk ytvattenstatus
God kemisk ytvattenstatus för Malmö hamnområde uppnås inte i vattenförekomsten 2014
på grund av kvicksilverföreningar (VISS, 2015). Det samma gäller för merparten av alla
svenska vattenförekomster. Då den största källan är atmosfärisk deposition är det inte
möjligt att avgöra när föroreningsbelastningen förväntas minskas till acceptabla nivåer
(VISS, 2015).
Miljökvalitetsnormen från 2009 anger att vattenförekomsten har god kemisk
ytvattenstatus, exklusive kvicksilver (VISS, 2015).
5.10 Föroreningar i sediment
5.10.1
Tidigare undersökningar
repo001.docx 2012-03-29
Under 2013 genomfördes provtagning av sediment i fem provtagningspunkter belägna i
Industrihamnsrännan och Centralhamnen (figur 5.15). Proverna uppvisar typiska men
förhållandevis låga ämneshalter sett till områdets karaktär (Bilaga B1).
Föroreningsgraden ökar generellt sett ju längre in i Industrihamnsrännan proverna är
tagna. Proverna kan inte förutsättas vara representativa för sediment i Bassäng 3
eftersom proverna kan vara påverkade av punktkällor som inte belastar Bassäng 3, men
de ger ändå kunskap om de generella förutsättningarna för naturvärden inom
närområdet.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
PP5
PP2
PP1
PP3
PP4
Figur 5.15
Provtagningspunkter för provtagning av sediment i Industrihamnsrännan samt i
Centralhamnen 2013 (flygfotografi från www.eniro.se).
Under 2014 genomfördes provtagning av sediment i fem provtagningspunkter i Bassäng
1, söder om Bassäng 3 (figur 5.16). Provtagning skedde genom uttag av samlingsprov
från bottenytan och ner till ursprungliga underliggande sediment (morän). Provtagna
sediment bestod av finkornigt löst material. Mäktigheten på det provtagna sedimentlagret
varierade mellan en dryg decimeter och en dryg halvmeter. Fullständiga analysresultat
presenteras i Bilaga B2. Proverna kan inte förutsättas vara representativa för sediment i
Bassäng 3 eftersom proverna kan vara påverkade av punktkällor som inte belastar
Bassäng 3, men de ger ändå kunskap om de generella förutsättningarna för naturvärden
inom närområdet.
repo001.docx 2012-03-29
20 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
PP1
PP2
PP3
PP4
PP5
Figur 5.16
Provtagningspunkter för provtagning av befintliga sediment i Bassäng 1 2014-04-14
(flygfotografi från www.eniro.se).
Proverna uppvisade höga halter av oljekolväten (alifater), PCB, metaller (bly, koppar och
kvicksilver), tennorganiska föreningar (TBT med flera) och vissa klorerade bekämpningsmedel. Vid jämförelse med provtagning från 2013 framgår att föreoreningsgraden i
Bassäng 1 är högre än i Industrihamnsrännen och Centralhamnen.
Sammanfattningsvis kan sägas att tidigare utförda provtagningar visar att hamnområdet
är en störd miljö med en märkbar föroreningsbelastning.
5.10.2
Kompletterande undersökningar
repo001.docx 2012-03-29
Inom ramen för föreliggande MKB har kompletterande undersökningar av sediment i
Bassäng 3 gjort. Sedimentprover har tagits på tre platser (Figur 5.17). Något förhöjda
halter av PAH:er och PCB har konstaterats, men Naturvårdsverkets generella riktvärde
för mindre känslig markanvändning överskrids inte i något fall. Jämförelsen mot
Naturvårdsverkets riktvärden görs eftersom området kommer att utgöra markområde efter
att utfyllnaden är genomförd. Fullständiga analysresultat presenteras i Bilaga B3
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 5.17
Punkter där sediment har provtagits (MTE, 2015).
5.11 Geoteknik
Vid bedömning av rimligheten av att fylla ut Bassäng 3 är det viktigt att veta om platsens
geotekniska förhållanden medger utfyllnad. Geotekniska undersökningar har inte
genomförts i Bassäng 3, men allt landområde kring Bassäng 3 är utfylld mark. Det
bedöms som osannolikt att det av geotekniska skäl inte skulle vara tekniskt möjligt att
fylla ut Bassäng 3.
Geotekniska undersökningar med CPT och hejarsondering har tidigare utförts i sex
punkter i Oljehamnen, drygt 1 km norr om Bassäng 3 (Sweco, 2015). Undersökningarna
visar att ytliga lager av finsediment/gyttja/slam ofta förekommer på botten.
Finsedimentens mäktighet varierar mellan noll och en dryg meter. Finsedimentlagrenas
mäktighet påverkas av hur lång tid som förflutit sedan botten senast muddrades. Under
de ytliga sedimentlagren består jordlagren generellt av lermorän, sandig lermorän, siltig
lermorän eller sandig siltig lermorän till en nivå av -11 till -13. Därunder ligger kalkbergets
yta.
Bottennivån inom utfyllnadsområdet ligger mestadels mellan - 6 och – 7. Ett lager av ytligt
finsediment kan förväntas, men eftersom platsen muddras regelbundet är sedimentlagret
sannolikt tunt. De ytliga sedimenten underlagras sannolikt av lermorän, möjligen sandig
eller siltig. Det finns ingenting som tyder på att utfyllnad inte skulle vara möjligt av
geotekniska skäl.
För att underlätta detaljprojekteringen bör platsspecifika geotekniska undersökningar
göras, men i nuläget bedöms inga ytterligare undersökningar krävas för att bedöma
projektets genomförbarhet eller konsekvenser.
repo001.docx 2012-03-29
22 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
5.12 Riksintressen
5.12.1
Riksintresse Malmö hamn
Malmö hamn är av riksintresse för sjöfarten. Riksintresset syftar till att skydda hamnen
och säkra de fysiska hamndelarna (kajer, spår, gator etc.) som är erforderliga för att
upprätthålla och utveckla hamnens funktion ur ett nationellt perspektiv. I riksintresseanspråket ingår vägar och järnvägar inom hamnen. I figur 5.18 framgår riksintressets
utbredning inom hamnen. Det framgår att Bassäng 3 är av riksintresse som
utvecklingsområde för hamn.
Figur 5.18
Riksintressen för trafikslagens anläggningar (Länsstyrelsen Skåne, 2011).
repo001.docx 2012-03-29
Två farleder som leder in till Malmö hamn, 231, Malmö redd – Oljehamnen samt 232,
Malmö redd – Frihamnen (figur 5.19) är också skyddade som riksintresse. Farlederna
ingår i Trans European Network (TEN), ett strategiskt viktigt nätverk för transporter inom
Europa.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Farled 231
Farled 232
Figur 5.19
5.12.2
Riksintresse för farled (Malmö stad, 2015).
Riksintresse för kustzon
Hela skånska kusten är enligt 4 kap miljöbalken utpekat som riksintresse för kustzon
(figur 5.20). Riksintresset syftar till att ingrepp i kustzonen endast ska ske på sådant sätt
att de inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Miljöbalken 4 kap 2 §
anger dock att riksintresset inte [medför] hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av
det lokala näringslivet.
repo001.docx 2012-03-29
24 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 5.20
Riksintresse för kustzon (Malmö stad, 2015).
5.13 Kulturmiljö
Den skånska kusten ingår i Per Albin-linjen, en försvarslinje bestående av mer än 1 000
betongfort som anlagts i syfte att skydda Sverige mot utländsk invasion. Per Albin-linjen
omfattas av Kulturmiljöprogram för Skåne då den är en tydlig markör för Skåne som
gränsprovins (Länsstyrelsen, 2012).
6
Teknisk beskrivning
Slutgiltig projektering av ansökta åtgärder kommer att påverkas av faktorer som i
dagsläget inte är möjliga att fullt ut beskriva. Exempel på sådana faktorer är utförande
entreprenörs tidigare erfarenheter och tillgång till arbetskraft/-maskiner eller tillgängliga
massors specifika egenskaper vid tiden för utförandet. Genomförandet kommer dock i
alla relevanta delar att överensstämma med vad som anges i föreliggande MKB.
6.1
Etapp 1 – avskärmning av utfyllnadsområde
repo001.docx 2012-03-29
Arbetet kommer att inledas med att utfyllnadsområdet skärmas av från kringliggande
vattenområde. Syftet med avskärmningen är att fortsatt arbete ska kunna ske i torrhet.
Avskärmningen medför även att vattenutbytet och därmed grumlingsrisken minimeras
under merparten av anläggningsarbetet. I dagsläget bedöms avskärmning med en tät vall
som det mest troliga alternativet, eftersom det sannolikt kommer att vara det tekniskt
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
lättaste och billigaste alternativet att genomföra. Vallens principiella läge framgår av figur
6.1.
Figur 6.1
Principiellt läge för den vall som anläggs för att skärma av utfyllnadsområdet.
Arbetet med vallen inleds med att säkerställa att befintlig botten har tillräckligt goda
geotekniska egenskaper för att sättningsproblem i vallen inte ska uppstå (figur 6.2).
Exempel på dåliga geotekniska förutsättningar vore om botten är täckt av tjocka lager av
organiskt material med dålig bärighet. Detta bedöms som osannolikt eftersom Bassäng 3
muddras, men bottens geotekniska egenskaper kommer att säkerställas innan arbetet
påbörjas. Mindre sättningar i vallen vållar inte några problem eftersom kompletterande
massor enkelt kan påföras.
Figur 6.2
Område där stabiliserande åtgärder, om nödvändigt, kommer att vidtas. Det
bedöms i nuläget som osannolikt att stabiliserande åtgärder skulle krävas.
Vallen kommer att anläggas med ändtippning. Metoden innebär att tippning av massor
görs direkt från befintlig kajkant ner i vattnet. I takt med att nya massor påförs kommer
vallen att växa upp ur vattnet och så småningom kommer vallen att kunna användas som
väg för arbetsfordon att nå längre ut och fortsätta tippningsarbetet. Metoden medför att
fyllnadsarbetet hela tiden kan göras från land, vilket generellt sett är tekniskt lättare och
därmed snabbare och billigare. Metoden kräver i princip ingen mellanlagring då massor
som transporteras till platsen tippas direkt i vattnet. Metoden är väl beprövad från tidigare
utfyllnadsarbeten i Norra Hamnen.
repo001.docx 2012-03-29
26 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
För att vallen ska vara tät krävs ett finkornigt material med låg vattengenomsläpplighet.
Vallen skulle kunna byggas med en kärna av friktionsmaterial överlagrat av ett tätande
lerlager, men det bedöms som mer resurseffektivt att anlägga hela vallen i lermorän
eftersom tillgängliga fyllnadsmassor sannolikt till stor del kommer att vara lermorän.
Lermoränens geotekniska egenskaper gör att vallen kan behöva vara något bredare än
om vallen hade byggts upp av friktionsmaterial, med detta bedöms inte spela någon roll
då den dimensionerande faktorn för vallens bred kommer att vara hjulbredden hos de
arbetsfordon som ska köra på vallen snarare än materialvalet.
Finkornigt material är erosionskänsligt, och för att säkerställa att vallen inte spolas bort
kommer erosionsskydd löpande att anläggas i takt med att vallen växer. Erosionsskyddet
kan exempelvis bestå av en geotextil som överlagras av ett eller flera skyddande stenlager. Vågkrafterna inne i det skyddade hamnområdet är små, så förhållandevis små
stenar kommer att vara tillräckliga för att motstå erosion. Exempel på liknande skydd i
befintlig slänt i Bassäng 3 ses i figur 6.3.
Figur 6.3
Erosionsskydd i befintlig slänt i Bassäng 3.
repo001.docx 2012-03-29
I figur 6.4 ses en principiell sektion av hur vallen kommer att se ut. Utfyllnadsområdets
slutgiltiga marknivå kommer att vara + 3, men för att underlätta det avslutande
markarbetet kommer vallen inledningsvis att fyllas upp till omkring + 2,5. Vallen kommer
att anläggas med släntlutning mellan 1:1,5 och 1:2. Det antas att vallens krönbredd
kommer att vara minst 5 m för att möjliggöra trafik uppe på den i anläggningsskedet. En
3
vall enligt sektionen nedan kräver mellan 180 och 230 m fyllnadsmassor per löpmeter
vall. Vallen kommer att vara cirka 350 m lång, vilket ger en total volym av mellan 65 000
3
och 81 000 m massor för att anlägga vallen.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Plusnivå (m)
5
Slänt 1:2
Slänt 1:1,5
0
-5
-10
-10
-5
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Vallbasens bredd (m)
Figur 6.4
Principiell vallsektion. Den vänstra slänten är ut mot den djupare
Industrihamnsrännan medan den högra slänten är in mot det grundare
utfyllnadsområdet i Bassäng 3.
Arbetet med vallen kan antingen påbörjas från den västra eller den östra sidan, eller så
kan arbetet pågå från båda sidor samtidigt. Beroende på tillgången till massor så kan
hela vallen anläggas på en och samma gång, eller så kan vallen anläggas i etapper. Om
arbetet delas in i etapper kommer det säkerställas att vallen erosionssäkras innan
etappen avslutas. Det är även möjligt att dela in arbetet så att hela utfyllnadsarbetet inne i
Bassäng 3 slutförs innan arbetet med vallen väster om Bassäng 3 påbörjas, eller vice
versa.
6.2
Etapp 2 – torrläggning och stabilisering
Efter att vattenområdet har skärmats av kommer utfyllnadsarbetet påbörjas. Arbetet
inleds med att den instängda vattenvolymen pumpas över vallen till Industrihamnsrännan
3
och området torrläggs. Totalt behöver cirka 400 000 m vatten pumpas över vallen.
Vattnet som töms kommer att vara det vatten som i dagsläget finns i Bassäng 3, det vill
säga havsvatten.
I takt med att vattnet i Bassäng 3 sänks så kommer det hydrostatiska trycket mot
befintliga kajer att minska, för att till slut helt försvinna när bassängen är torr. För att
säkerställa att frånfallet av det hydrostatiska trycket inte leder till kajbrott kan motfyllnad
göras längs befintliga kajer innan vattennivån sänks (figur 6.5). Egenvikten av
motfyllnadsmassorna kommer att kompensera för det minskade hydrostatiska trycket och
därmed stabilisera kajerna.
repo001.docx 2012-03-29
28 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 6.5
Streckat område visar hur motfyllning om nödvändigt kan läggas mot befintliga
kajer för att undvika stabilitetsbrott.
Det finns sannolikt ett tunt finsedimentlager på botten. Om det krävs för att förhindra
framtida sättningar så kommer finsedimentlagret att schaktas bort efter torrläggningen,
men det bedöms som osannolikt att det skulle krävas i och med att botten regelbundet
muddras. Eventuell bortschaktning medför inte någon nymuddring. Om sediment
transporteras bort från platsen så kommer de att provtas för att säkerställa en miljöriktig
hantering av dem.
För att hålla området torrt kommer länspumpning att behöva ske under hela den tid som
arbetet pågår. Dels kommer nederbörd som faller över arbetsområdet att behöva pumpas
upp, dels kan ett visst inläckage av vatten drivet av skillnaden i vattennivå mellan in- och
utsidan vallen inte uteslutas. Förutom vattnets nivåskillnad så påverkas inläckaget av hur
-8
-9 -1
tät botten är. Typiska läckkoefficient för lermorän i Malmöområdet är 1*10 till 1*10 s ,
-7 -1
men exempel på mer genomsläppliga moränleror omkring 1*10 s finns. Förväntad
vattenströmning genom botten kan beräknas som
𝑝′
) ∗ 𝑑𝑧
𝑚′
𝑄𝑣 = 𝑖𝑛𝑙ä𝑐𝑘𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛𝑚ä𝑛𝑔𝑑 𝑚3 /𝑠
𝐴 = 𝑡𝑜𝑟𝑟𝑙𝑎𝑔𝑑 𝑎𝑟𝑒𝑎 ≈ 45 000 𝑚2 (𝑣𝑎𝑙𝑙𝑏𝑎𝑠 𝑢𝑝𝑝𝑡𝑎𝑟 𝑐𝑖𝑟𝑘𝑎 15 000 𝑚2 𝑎𝑣 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 60 000 𝑚2 )
𝑝′
= 𝑙ä𝑐𝑘𝑘𝑜𝑒𝑓𝑓𝑖𝑐𝑖𝑒𝑛𝑡 = 1 ∗ 10−7 𝑡𝑖𝑙𝑙 1 ∗ 10−9 𝑠 −1
𝑚′
𝑑𝑧 = 𝑣𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛𝑡𝑟𝑦𝑐𝑘𝑠𝑠𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛 𝑒𝑛𝑎 𝑜𝑐ℎ 𝑎𝑛𝑑𝑟𝑎 𝑠𝑖𝑑𝑎𝑛 𝑣𝑎𝑙𝑙𝑒𝑛 = 6 𝑡𝑖𝑙𝑙 7 𝑚
𝑄𝑣 = 𝐴 ∗ (
3
3
Antaganden enligt ovan resulterar i inläckage mellan 0,0003 m /s och 0,03 m /s, eller 23
3
3
m /dygn till 2700 m /dygn. Även den större av dessa vattenmängder kan med lätthet
hanteras genom pumpning. Vattnet kommet att pumpas över vallen och ut i Industrihamnsrännan. Inläckaget till arbetsområdet kommer att vara högst i början av arbetet och
sedan succesivt avta i takt med att fyllnadsarbetet fortskrider och tryckskillnaden mellan
in- och utsidan vallen minskar samtidigt som flödesmotståndet ökar.
repo001.docx 2012-03-29
Torrläggning av arbetsområdet kan leda till bottenupptryckning om den lyftande kraften
av vattnets trycknivåskillnad är större än den mothållande kraften av lermoränens
egenvikt. Baserat på tidigare erfarenheter i området så bedöms risken för
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
bottenupptryckning som begränsad (Malmö fastighetskontor, muntlig uppgift), men detta
bör bekräftas av geotekniska undersökningar av platsen innan arbetet detaljprojekteras. I
kapitel 9.2 beskrivs hur alternativa tekniska förfarandesätt kan användas om risken för
bottenupptryckning skulle visa sig vara större än vad som här antagits.
6.3
Etapp 3 – Succesiv utfyllnad
Sista steget i utfyllnadsarbetet kommer att vara en successiv utfyllnad av det torrlagda
2
2
området. Inne i Bassäng 3 är utfyllnadsområdet cirka 45 000 m (av vilka cirka 6 000 m
2
utgör vallbas), väster om Bassäng 3 är utfyllnadsområdet cirka 15 000 m (av vilka cirka
2
2
9 000 m utgör vallbas). Totalt kommer cirka 60 000 m att fyllas ut med knappt 600 000
3
m fyllnadsmassor, se figur 6.6. Det bedöms som osannolikt att hela massvolymen skulle
finnas tillgänglig vid ett och samma tillfälle. Utfyllnaden kommer därför att göras gradvis i
takt med att massor finns att tillgå. Fyllnad kommer att göras med ändtippning, vilket
minimerar behovet av mellanlagring på platsen.
Figur 6.6
7
Röd skraffering visar område som successivt kommer att fyllas ut i takt med att
lämpliga fyllnadsmassor finns tillgängliga.
Tidplan
Tidplanen för projektet kan inte på förhand specificeras, eftersom den påverkas av
tillgången till lämpliga fyllnadsmassor, vilket i sin tur beror av kommunala, statliga och
privata aktörers framtida anläggnings- och infrastrukturprojekt i närområdet.
Fyllnadsarbetena kommer sannolikt att göras etappvis, eftersom det är osannolikt att det
vid ett och samma tillfälle skulle finnas tillräckligt med massor för att utföra hela
utfyllnaden. Malmö stad bedömer att allt fyllnadsarbete kommer att vara genomfört inom
en 10-årsperiod från det att lagakraftvunnen dom erhålls.
8
Fyllnadsmassor
8.1
Mängder
3
Ansökta verksamheter kommer att kräva knappt 600 000 m fyllnadsmassor. Massor
kommer företrädesvis att tas från överskottsmassor från exploaterings- och
anläggningsprojekt eller infrastrukturprojekt inom närområdet. I Malmöregionen
repo001.docx 2012-03-29
30 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
3
genereras i genomsnitt 150 000 till 250 000 m överskottsmassor årligen (muntlig uppgift,
Lars Brinte Malmö fastighetskontor). Dessutom förväntas kommande infrastrukturprojekt i
3
Malmöregionen generera i storleksordningen 1,5 miljoner m överskottsmassor. Genom
att återanvända överskottsmassor från regionen görs betydande allmännyttiga
ekonomiska besparingar, samtidigt som transporter i samband med bortförsel och
tillförsel av massor minimeras. Det senare medför betydande miljövinster i form av
begränsade koldioxidutsläpp.
8.2
Kvalitet
Vid val av lämplig kvalitet på fyllnadsmassor har platsens förutsättningar och eventuella
skyddsobjekt tillsammans med risken att dessa skyddsobjekt skadas varit styrande.
Malmö stad kommer att använda Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre
känslig markanvändning (MKM) för att avgöra vilka massor som har erforderlig
miljöteknisk kvalitet för att användas som utfyllnadsmassor. Endast massor
underskridande riktvärdena för MKM kommer att användas. Nedan beskrivs hur
Naturvårdsverkets generella riktlinjer har bestämts, och i kapitel 12.6 Fyllnadsmassor kvalitet beskrivs konsekvenserna av att använda dessa riktvärden.
Naturvårdsverket beskriver vilken typ av markanvändning som kan ses som lämplig inom
ett område med hänsyn tagen till förekommande markföroreningshalter. På sida 22
(Naturvårdsverket, 2009) ger Naturvårdsverket följande beskrivning av
markanvändningstypen MKM.
Mindre känslig markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara
personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som
vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av
betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och
djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt
ytvatten skyddas.
För att avgöra vilka föroreningshalter som är acceptabla har Naturvårdsverket tagit fram
generella riktvärden för markanvändningstyperna känslig markanvändning (KM) och
mindre känslig markanvändning. Riktvärdena avser skydda fyra olika skyddsobjekt;
människor, markmiljön, grundvatten och ytvatten (se figur 8.1). Riktvärdet anges så att
det känsligaste skyddsobjektet hela tiden blir styrande för vilket riktvärde en specifik
förorening erhåller.
repo001.docx 2012-03-29
För skyddsobjekt människor, markmiljö och grundvatten innebär KM striktare krav än
MKM, men för ytvattenmiljö särskiljer Naturvårdsverket inte mellan MKM och KM. På sida
75 (Naturvårdsverket, 2009) beskrivs hur riktvärdena är valda så att skydd av akvatiskt liv
uppnås redan vid MKM. På sida 24 (Naturvårdsverket, 2009) beskrivs vidare hur
riktvärden för MKM ger vidare ett sådant skydd av ytvattenmiljöer att människors hälsa
skyddas om ytvattnet skulle användas som dricksvatten. MKM medför således samma
skydd av ytvattenmiljöer som KM, se figur 8.1
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 8.1
Beskrivning av skyddsobjekt tagen från tabell 2.1 på sida 23 (Naturvårdsverket,
2009). Tabellen visar att skyddet av ytvatten är lika starkt vid MKM som KM.
I Naturvårdsverkets modell för beräkning av riktvärdena undersöks vilka föroreningskällor
som finns, hur frigörelse- och spridningsmekanismerna ser ut samt vilka
exponeringsvägar som finns (figur 8.2). Dessa omständigheter kopplas sedan samman
med de skyddsobjekt som finns på den aktuella platsen.
Figur 8.2
Antagna exponeringsvägar samt vistelsens varaktighet i Naturvårdsverkets
beräkningsmodell för generella riktvärden, från sida 31 (Naturvårdsverket, 2009).
För skyddsobjektet människor är riktvärdena hälsobaserade för att undvika skada på
människors hälsa till följd av exponering för förorening inom området. För både KM och
MKM har riktvärdena satts till nivåer så att skada på människors hälsa undviks.
repo001.docx 2012-03-29
32 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Exponeringen antas vara lägre inom MKM-områden jämfört med KM-områden, vilket gör
att riktvärdena för MKM kan vara högre än för KM utan att den sammanvägda risken för
människor ökar.
Vid beräkning av de generella riktvärdena har Naturvårdsverket beaktat att det för vissa
ämnen finns tröskelvärden för när negativ hälsopåverkan uppstår. Riktvärdena har för
sådana ämnen beräknats så att en person som vistas inom området endast utsätts för en
del av det dagliga tolerabla intaget upp till tröskelvärdet, eftersom det även finns andra
källor till exponering i vårt samhälle. För vissa cancerogena ämnen uppstår hälsorisker
vid så låg exponering att det inte är relevant att tala om tröskelnivåer. I dessa fall har
riktvärdena beräknats utifrån hur många tillkommande cancerfall som föroreningen
förväntas ge upphov till. En acceptabel risknivå för dessa ämnen har av Naturvårdsverket
satts till maximalt ett extra cancerfall per 100 000 personer exponerade under en livstid
(Naturvårdsverket, 2009).
9
Alternativutförande
9.1
Alternativ lokalisering
Ansökta aktiviteter är av sin funktion bundna till den beskrivna platsen. Om
utfyllnadsområdet skulle flyttas till en annan del av hamn-/industriområdet riskerar
anläggandet av bro över Industrihamnsrännan att försvåras, vilket försvårar utvecklingen
av hamn- och industriområdet. Vidare saknas realistiska alternativ inom Malmö där
Lantmännens kvarnverksamhet kan erbjudas lika goda logistiska förutsättningar som vid
den valda utfyllnadsplatsen. Någon alternativ lokalisering bedöms därför inte finnas.
9.2
Alternativa anläggningsmetoder
9.2.1 Avskärmning med spont
Avskärmningen av utfyllnadsområdet skulle kunna göras som en spontvägg istället för en
vall. Merparten av spontdrivningen skulle behöva ske i vatten på uppjackad flotte, vilket är
tekniskt möjligt men ett försvårande och ofta fördyrande moment i förhållande till att
arbeta från land. Sponten drivs ner till erforderligt djup, vilket innebär ner i kalkberget.
Kalkbergets överyta förväntas vara uppsprucken, så spont kommer sannolikt kunna
drivas ner. Om det skulle krävas så kan kalkberget annars förborras för att möjliggöra
ytterligare nedträngning.
repo001.docx 2012-03-29
En enkelsidig spont utan stabilisering skulle sannolikt knäckas när det ensidiga vattentryck på utsidan sponten ökar i takt med att utfyllnadsområdet torrläggs. Sponten kan
stabiliseras med bakåtförankrade dragstag, men stagen skulle då gå ut i Industrihamnsrännan och riskera att störa trafik i leden. Om stag ska användas måste de ligga på
insidan sponten, in mot utfyllnadsområdet. Stagen kommer först att utsättas för
trycklaster för att hålla emot vattentrycket under tiden som området är torrlagt och
därefter draglaster för att hålla emot jordtrycket från utfyllnadsmassorna när arbetet har
slutförts.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Det bedöms inte som realistiskt att en enkelsidig spontvägg kan anläggas. Mer sannolikt
bedöms vara att spontväggen anläggs av två parallella spontrader med jordfyllnad mellan
(kofferdamm). Spontraderna hålls samman av stag (hammarband) mellan sponterna.
Jordfyllnadens egenvikt håller emot vatten- och jordtryckslaster medan sponten håller
jordfyllnaden på plats.
Anläggningsmetoden har inte föreslagits som huvudalternativ då den medför försvårande
arbetsmoment utan att leda till några direkta positiva effekter i förhållande till det ansökta
huvudalternativet.
Om kompletterande geotekniska undersökningar visar att risken för bottenupptryckning är
större än vad som förutsatts så kan spontdrivning ner genom de vattenförande delarna av
det uppspruckna kalkberget användas som en metod för att bryta den hydrauliska
kontakten mellan in- och utsidan arbetsområdet, och därmed minimera risken för
bottenupptryckning. De konsekvensbedömningar som görs i kapitel 12 till 16 gäller i stort
även för avskärmning med spont, dock med ett tillkommande bullrande arbetsmoment.
Det tillkommande bullret bedöms inte leda till någon oacceptabel påverkan eftersom
Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15, kommer att
följas oavsett val av arbetsmetod, se vidare kapitel 12.9.
9.2.2 Avskärmning med jordvall och spont
Avskärmningen mellan vatten- och utfyllnadsområde skulle kunna åstadkommas med en
kombination av jordvall och spont. Syftet med att kombinera de två skulle vara att
kombinera enkelheten av arbete från land med spontens täthet oavsett jordmassornas
vattenförande egenskaper. Arbetet skulle inledas som för en jordvall, med ändtippning. I
takt med att arbetet fortskrider används vallen som väg för spontdrivningsmaskin som
driver spont genom vallen. Egenvikten i vallens jordmassor säkerställer att sponten inte
knäcks, och spontens täthet säkerställer att utfyllnadsområdet kan hållas torrt oavsett
massornas genomsläpplighet. Fördelen med metoden är att det tillåter ett större intervall
av möjliga massor för vallbygget, nackdelen är den tillkommande kostnaden för
spontdrivning.
Anläggningsmetoden har inte föreslagits som huvudalternativ då den medför försvårande
arbetsmoment utan att leda till några direkta positiva effekter i förhållande till det ansökta
huvudalternativet. Någon brist på täta massor förväntas inte råda, varför det tillkommande
arbetet för att täta med spont inte kan motiveras.
Om kompletterande geotekniska undersökningar visar att risken för bottenupptryckning är
större än vad som förutsatts så kan spontdrivning ner genom de vattenförande delarna av
det uppspruckna kalkberget användas som en metod för att bryta den hydrauliska
kontakten mellan in- och utsidan arbetsområdet, och därmed minimera risken för
bottenupptryckning. De konsekvensbedömningar som görs i kapitel 12 till 16 gäller i stort
även om spont slås genom vallen, dock med ett tillkommande bullrande arbetsmoment.
Det tillkommande bullret bedöms inte leda till någon oacceptabel påverkan eftersom
repo001.docx 2012-03-29
34 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15, kommer att
följas oavsett val av arbetsmetod, se vidare kapitel 12.9.
9.2.3 Utfyllnad i vatten
Om friktionsmaterial används som fyllnadsmaterial så minskar behovet av att arbeta i
torrhet eftersom friktionsmaterial har en större packbarhet vid fyllnad i vatten än
kohesionsmaterial. Vattennivån kommer fortfarande att sänkas, men behovet av att
sänka hela vägen ner till befintligt botten försvinner. Att använda friktionsmaterial vid
fyllnadsarbeten skulle alltså förenkla arbetet, men det begränsar samtidigt valet av
fyllnadsmassor.
Anläggningsmetoden har inte föreslagits som huvudalternativ eftersom de tilltänkta
utfyllnadsmassorna sannolikt inte kommer att vara friktionsmassor. Utfyllnadsmassor
skulle behöva köpas in från annat håll vilket fördyrar arbetet och samtidigt ökar
belastningen på miljön till följd av längre transportsträckor. Det bedöms som en orimlig
ökning i projektets kostnad att enbart använda friktionsmassor när alternativa
anläggningsmetoder finns som tillåter användande av ett bredare spektrum av
fyllnadsmassor. Om kompletterande geotekniska undersökningar visar att risken för
bottenupptryckning är större än vad som förutsatts så kan metoden dock vara motiverad
för att minska tryckskillnaden mellan in- och utsidan arbetsområdet, och därmed
minimera risken för bottenupptryckning. De konsekvensbedömningar som görs i kapitel
12 till 16 gäller i stort även om fyllnad skulle göras i vatten, dock med en något längre
period av risk för grumling. Eftersom särskilda skyddsvärden som riskerar att ta skada av
grumling saknas så bedöms den ökade risken för grumling inte medföra någon
oacceptabel påverkan, se vidare kapitel 12.4.
10
Nollalternativ
Om ansökta verksamheter inte kommer till stånd kommer den utveckling av hamn- och
industriområdet som beskrivs i Malmö stads översiktsplan att försvåras, och den markanvändning som beskrivs i detaljplan 5424 kommer att omöjliggöras. I nollalternativet kan
Lantmännens kvarn inte flyttas till utfyllnadsområdet, vilket försvårar önskad utveckling av
Universitetsholmen och närbelägna Varvsstaden.
Om ansökta verksamheter inte kommer till stånd försvåras utvecklingen av hamn- och
industriområdets logistiska förutsättningar. Detta vore negativt för hamnens möjlighet att
utgöra ett hållbart logistiskt nav för transport i Östersjöregionen, vilket i förlängningen kan
påverka den lokala och regionala arbetsmarknaden negativt. Det innebär även att
utbyggnaden av TEN-T försvåras.
11
Förändrat klimat
repo001.docx 2012-03-29
Klimatforskning visar att havsnivån förväntas stiga i takt med att jordens medeltemperatur
ökar. Fram till år 2100 räknar man med en höjning av havets medelvattenyta i
storleksordningen 1 meter (SMHI, 2012). För att säkerställa den långsiktiga funktionen
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
hos de ytor och anläggningar som utfyllnadsarbetet syftar till att möjliggöra kommer
marknivån vid färdig fyllning att vara + 3.
12
Miljökonsekvenser
I följande kapitel beskrivs hur ansökta verksamheter påverkar naturvärden, vattenmiljö,
markmiljö, arbetsmiljö, luftkvalitet, riksintressen och kulturmiljö. Studerade parametrar har
valts utifrån vilka parametrarar som antagits vara av störst betydelse för att avgöra
ansökta verksamheters samlade miljöpåverkan både under och efter arbetets utförande.
12.1 Naturvärden
12.1.1
Konsekvenser
I området kring Bassäng 3 har inga särskilt skyddsvärda naturvärden identifierats.
Markområdena runt Bassäng 3 är hårdgjorda och trafikerade, vilket ger litet utrymme för
naturvärden. Hamnbotten hyser visserligen ett visst liv, men hamnen muddras
regelbundet varvid eventuellt liv muddras upp. De fiskbestånd som förekommer i hamnen
saknar särskilt skyddsvärde. Konsekvenserna av ansökta verksamheter för områdets
naturvärden bedöms vara små eftersom naturvärden i princip saknas.
12.1.2
Skyddsåtgärd
Då det inte finns några nämnvärda naturvärden saknas behov av särskilda
skyddsåtgärder. För specifika parametrar rörande grumling, spill eller hantering av
fyllnadsmassor hänvisas till tidigare kapitel.
12.2 Vattenomsättning
12.2.1
Konsekvenser
Ansökta verksamheter kommer inte att påverka några av de faktorer som driver
vattenutbytet mellan Industrihamnen och Öresund (vattenståndsvariationer, lokal
vinddrivning, tillskott från dag- och bräddvatten). De kommer heller inte att påverka den
öppna flödesarean mellan dagens pirarmar. Ansökta verksamheter bedöms därmed inte
få någon påverkan på vattenomsättningen mellan Industrihamnen och Öresund.
12.2.2
Skyddsåtgärder
Då ansökta verksamheter inte bedöms få någon påverkan på vattenomsättningen krävs
inga speciella skyddsåtgärder.
repo001.docx 2012-03-29
36 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
12.3 Spill
12.3.1
Konsekvenser
Användande av arbetsfordon nära vatten innebär en teoretisk risk för spill vid haveri eller
olycka. Risken för spill ökar om förvaring av olja eller kemikalier sker i närheten av
vattenområdet. Om spill sprids till recipienten kan det påverka det akvatiska livet negativt.
Några särskilt skyddsvärda akvatiska arter som skulle ta skada av spill har dock inte
identifierats i hamnområdet.
12.3.2
Skyddsåtgärder
Risken att spill sprids till vattenområdet kan effektivt minimeras med hjälp av enkla
skyddsåtgärder som regler för var påfyllning av drivmedel och liknande får ske, god
beredskap för snabb uppsamling och sanering efter spill, samt förvaring av eventuella
kemikalier på sådant sätt att spridning till omgivningen inte kan ske. Vidare bör biologiskt
nedbrytningsbara oljor väjas och arbetsmaskiner utrustas med ändamålsenliga
slangbrottsventiler. Vidare bör biologiskt nedbrytbara oljor väljas för att ytterligare minska
risken för skada orsakad av spill.
12.4 Grumling och överlagring
12.4.1
Konsekvenser
Arbete i vatten medför risk för grumling vilket kan förändra ljusförhållandena i recipienten
och skada akvatiskt liv. Grumling innebär även en risk för skadlig överlagring av bottnar
när partiklarna i vattnet sedimenterar. Risken bedöms vara störst vid anläggande av den
avskärmande vallen då massor tippas i vatten. Efter att vallen är anlagd bedöms risken
för grumling eller överlagring som försumbar eftersom fortsatt arbete då sker i torrhet.
Visst utsläpp av länshållningsvatten kommer att ske, men skyddsåtgärder för att undvika
grumling kan vidtas, se nedan.
Några särskilt skyddsvärda områden som tar skada av grumling eller överlagring inne i
hamnområdet har inte identifierats. Eventuella negativa konsekvenser på naturvärden i
hamnområdet bedöms därför som begränsade även om grumling uppstår. Bottnarna
muddras regelbundet vilket medför att eventuellt liv är anpassat till höga nivåer av
störningar.
Skulle omfattande grumling spridas från hamnmynningen ut i Öresund så ökar risken för
negativ påverkan på naturvärden, men arbetsområdet ligger väl skyddat inne i hamnen.
Arbetsområdets skyddade läge underlättar för eventuella partiklar att sedimentera i
närområdet innan de hinner spridas.
repo001.docx 2012-03-29
Efter att utfyllnadsarbetet är avslutat kommer de ansökta verksamheterna inte att ha
någon grumlande eller överlagrande påverkan.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
12.4.2
Skyddsåtgärder
Den avskärmande vall som anläggs kommer i sig att utgöra skyddsåtgärd mot grumling
eftersom den medför att merparten av utfyllnadsarbetet utförs i torrhet.
För att hålla utfyllnadsområdet torrt kommer dagvatten och eventuell länshållningsvatten
att behöva pumpas över vallen till Industrihamnsrännan. Okulär övervakning av
Industrihamnsrännan bör ske under hela tiden som pumpningen pågår. Om betydande
grumling uppstår till följd av utpumpat läns- och dagvatten kommer skyddsåtgärder,
exempelvis sedimenteringscontainer, att installeras.
12.5 Fyllnadsmassor – transporter
12.5.1
Konsekvenser
Utfyllnad av Bassäng 3 kommer att kräva att fyllnadsmassor transporteras till
arbetsplatsen. Transporterna kommer sannolikt att ske med lastbil. En lastbil med släp
kan transportera omkring 35 ton fyllnadsmassor per resa. Utfyllnaden av Bassäng 3
3
kommer att kräva i storleksordningen 600 000 m fyllnadsmassor. Fyllnadsmassornas
3
densitet uppskattas vara 1.8 ton/m , vilket betyder att det krävs nästan 1,1 miljoner ton
massor för utfyllnaden. Detta motsvarar cirka 30 800 tur- och returresor med lastbil
mellan utfyllnadsplatsen och den plats där fyllnadsmassorna hämtas.
En fullastad lastbil med släp uppskattas förburka mellan 5-6 liter diesel per mil, och
omkring 4 liter diesel per mil utan lass. För varje mil som skiljer täktplatsen från
utfyllnadsplatsen åtgår således mellan 9-10 liter diesel per resa. Givet att det krävs cirka
31 000 lastbilsresor för att transportera massorna innebär varje extra mil som skiljer
täktplats från utfyllnadsplats en tillkommande dieselförbrukning av cirka 300 000 liter.
Betydande miljömässiga vinster kan därmed göras om transporten minimeras genom att i
möjligaste mån använda överskottsmassor från närområdet. Miljönyttan blir dubbel
eftersom borttransport av överskottsmassor från en plats blir tilltransport av
utfyllnadsmassor till en annan. Alternativet är separata transporter med totalt sett längre
körd sträcka. Att överskottsmassor används som en resurs vid utfyllnad medför även att
både den plats som överskottsmassorna annars skulle läggas på och det täktområde där
fyllnadsmassor annars skulle tas skonas från denna belastning.
Förutom ökade utsläpp till luft som följd av ökad dieselförbrukning innebär längre
transportsträckor även en ökad belastning på det allmänna vägnätet. Antaget att en
lastbil kör i genomsnitt 50-70 km/tim, vilket sannolikt är i överkant, innebär varje mil som
skiljer täktplats och utfyllnadsplats 15 till 25 minuter i trafiken per tur- och returresa. Med
30 800 turer innebär varje extra mil 7 700 till 12 800 timmar på vägnätet, motsvarande
mellan 0,9 och 1,5 år. Förutom ett slitage av vägnätet medför detta också en allmän
störning på vägnätet.
repo001.docx 2012-03-29
38 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
12.5.2
Skyddsåtgärder
För att begränsa utsläpp av växthusgaser bör utfyllnadsmassor i möjligaste mån hämtas
inom närområdet, gärna från överskottsmassor då detta minskar belastningen på täktoch upplagsplatser. Genom att minska transportbehovet erhålls betydande miljövinster
samtidigt som samhällsnyttiga besparingar görs om massor inte behöver köpas från
tredje part. Att använda överskottsmassor som en resurs bedöms ligga väl i linje med
hushållningsbestämmelserna enligt miljöbalken samt leda till allmännyttiga ekonomiska
besparingar och minskade utsläpp av växthusgaser.
12.6 Fyllnadsmassor - kvalitet
12.6.1
Konsekvenser
Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning kommer att
användas för att avgöra vilken typ av fyllnadsmassor som kan användas. Inga
fyllnadsmassor överskridande dessa riktvärden kommer att användas. Nedan beskrivs
förväntade effekter på de skyddsobjekt som inkluderas i Naturvårdsverkets
beräkningsmodell.
Människor
Människors nyttjande av utfyllnadsområdet stämmer väl överens med Naturvårdsverkets
beskrivning av markanvändningstypen MKM. Negativa hälsoeffekter på människor till
följd av exponering för utfyllnadsmassorna är därför inte att vänta. Denna bedömning blir
än tydligare när platsspecifika förutsättningar gällande möjliga exponeringsvägar beaktas.
Utfyllnadsområdets yta kommer i stor utsträckning att hårdgöras, vilket betyder att direkta
intag av fyllnadsmassor försvåras (intag av jord, inandning av damm, kontakt med hud). I
den mån icke hårdgjorda ytor förekommer så bedöms sannolikheten för direktintag som
mycket låg. Den grupp med störst benägenhet att äta jord är små barn, och
sannolikheten att små barn skulle vistas utan uppsikt i ett hamn- och industriområde
bedöms som mycket låg.
Hårdgörning försvårar för etablering av vegetation inom utfyllnadsområdet. I den mån
vegetation ändå lyckas etablera sig kommer den inte att ätas av människor.
Sannolikheten för exponering via vegetation bedöms som mycket låg.
Några brunnar finns inte inom området, och vare sig grundvattnet eller ytvattnet används
som dricksvattenresurs. Sannolikheten för exponering genom dricksvattnet bedöms som
mycket låg.
Sammantaget kan sägas att sannolikheten att exponeras för föroreningar från
fyllnadsmassorna är lägre än vad som antagits i de generella riktvärdena för MKM, och
att risken för negativ hälsopåverkan därmed också är lägre.
Markmiljön
repo001.docx 2012-03-29
Skyddet av markmiljön bör vara sådant att ett ekosystems funktioner kan upprätthållas i
den omfattning som är nödvändigt för den planerade markanvändningen
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
(Naturvårdsverket, 2009). Sådana funktioner kan till exempel vara odling av ätbara växter
och prydnadsväxter i trädgårdar eller parkmiljö.
Markekosystemen i urbana miljöer är ofta påverkade av mänsklig aktivitet, inte minst
inom industriområden och under vägar (Naturvårdsverket, 2009). Här begränsas ofta
markmiljön av andra parametrar än markföroreningar, t.ex. genom att ytan är hårdgjord
eller att jordmaterialets struktur försvårar livsbetingelserna för markmiljön (om jorden t.ex.
består av fyllnadsmassor).
Då det aktuella området består av fyllnadsmassor som till stor del kommer att vara
hårdgjorda bedöms skyddsbehovet för markmiljön vara betydligt reducerat. Den höga
hårdgörandegraden innebär att förutsättningar för fungerande markekosystem är dåliga
oavsett vilka fyllnadsmassor som används.
Sammantaget kan sägas att den planerade markanvändningen inte kräver att
markekosystem upprätthålls, och att förutsättningarna begränsas av andra parametrar än
föroreningshalter. Med valda riktvärden finns dock fortfarande förutsättningar för
fungerande markekosystem i enlighet med vad som beskrivs för MKM.
Grundvatten
Inom området finns inget grundvatten som används som dricksvatten, varför den delen av
skyddsobjektet inte är relevant.
Möjligheten för föroreningsspridning via grundvatten begränsas effektivt av en hög
hårdgörandegrad som minskar infiltrationen till utfyllnadsmassorna. Utfyllnaden kommer
helt eller delvis att utgöras av finkorniga massor med låg vattenförande kapacitet, vilket
försvårar grundvattenströmning genom dem. Oavsett fyllnadsmassornas vattenförande
egenskaper kommer en tät avskärmning att anläggas för att kunna utföra fyllnadsarbetet i
torrhet. Denna avskärmning kommer att vara kvar efter arbetets avslutande och begränsa
möjligheten för grundvatten att läcka ut till omgivande vatten. Förutsättningarna för såväl
infiltration som lateral tillrinning av grundvatten kommer således att vara dåliga.
Sammantaget kan sägas att grundvattnet som resurs inte har något högt skyddsvärde
inom området. Eventuell spridning av föroreningar kommer att begränsas av att
platsspecifika egenskaper försvårar för grundvattnet att rinna genom utfyllnadsmassorna.
Ytvatten
Inom området finns inget ytvatten som används som dricksvatten, varför den delen av
skyddsobjektet inte är relevant.
I Naturvårdsverkets generella riktlinjer, sida 121 (Naturvårdsverket, 2009), antas
3
recipienten vara en sjö med volym 1 miljon m och en omsättningstid på 1 år. Aktuell
recipient (Malmö hamnområde) är både större än så och har med största sannolikhet en
snabbare omsättning. På sida 98 (Naturvårdsverket, 2009) utgår Naturvårdsverket vidare
från att det porvatten som läcker till ytvatten späds med en faktor 1 på 4000. Spädningen
i recipienten är med stor sannolikhet högre än så. Spädningen i recipienten är med stor
sannolikhet högre än så.
repo001.docx 2012-03-29
40 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Sammanfattningsvis bedöms tillämpandet av de generella riktvärdena för MKM inte
innebära någon betydande negativ påverkan på vare sig miljö eller människor.
12.6.2
Skyddsåtgärder
Beaktat förhållandena på platsen bedöms tillämpandet av de generella riktvärdena för
MKM utgöra erforderlig skyddsåtgärd för att risken för negativa effekter på människor,
miljö och naturresurser ska hållas på en acceptabelt låg nivå.
12.7 Sediment
12.7.1
Konsekvenser
De sediment som har provtagits i Bassäng 3 påvisar inte ämneshalter överskridande
Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM. Att riktvärden för MKM används som
jämförvärden beror på att utfyllnadsområdet kommer bli markområde och det är relevant
att veta om befintliga bottensediment riskerar att påverka vad som anses vara lämplig
markanvändning. Baserat på genomförd provtagning finns inget som tyder på att så
skulle vara fallet.
12.7.2
Skyddsåtgärder
Om det av geotekniska anledningar visar sig att ytsedimenten måste grävas bort kommer
de uppschaktade massorna att provtas för att säkerställa en miljöriktig hantering av
massorna.
12.8 Luftkvalitet
12.8.1
Konsekvenser
I anläggningsskedet kommer arbetsfordon och transporter att generera utsläpp till luft. I
förhållande till de samlade utsläppen från Malmöregionen är projektets tillskott
försumbara, men det bedöms ändå angeläget att i möjligaste mån begränsa utsläppen.
Efter genomförd utfyllnad kommer ansökta verksamheter inte aktivt att påverka utsläpp till
luft. Däremot kommer utfyllnaden att ha en passiv påverkan i och med att den underlättar
för gods att transporteras på spår snarare än på väg. Eftersom utsläpp per transporterat
ton gods är lägre vid spårstransport än vid vägtransport så bidrar ansökt verksamhet till
att begränsa framtida utsläpp.
Sammantaget så bedöms de långsiktiga miljövinsterna av att begränsa utsläpp från
godstransporter väga tyngre än de övergående utsläpp som genereras i
anläggningsskedet.
12.8.2
Skyddsåtgärder
repo001.docx 2012-03-29
Som skyddsåtgärd bör, i den mån det är ekonomiskt och tekniskt rimligt, utfyllnadsmassor
hämtas inom närområdet. Om överskottsmassor från andra projekt används som
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
fyllnadsmassor erhålls en dubbel miljövinst då borttransporten från ett projekt
sammanfaller med tilltransporten i ett annat, med totalt sett minskat transportbehov och
minskade utsläpp som följd.
12.9 Buller och vibrationer
12.9.1
Konsekvenser
I samband med utfyllnadsarbete kommer buller- och vibrationsgenererande
arbetsmoment att förekomma. Dessa bedöms huvudsakligen vara:





Transporter i form av lastbilar och liknande. Bedöms pågå under merparten av
den tid som utfyllnadsarbeten aktivt pågår. I perioder mellan aktivt utfyllnadsarbete
bedöms behovet av transporter vara litet. Momentet medför viss risk för buller och
liten risk för vibrationer.
Packning. Bedöms pågå under merparten av den tid som utfyllnadsarbeten aktivt
pågår. I perioder mellan aktivt utfyllnadsarbete bedöms behovet av packningsarbetet
vara litet. Momentet medför jämförelsevis stor risk för buller och vibrationer.
Övriga arbetsmoment med hjullastare, grävmaskiner och liknande. Bedöms
pågå under merparten av den tid som utfyllnadsarbeten aktivt pågår. I perioder
mellan aktivt utfyllnadsarbete bedöms behovet vara litet. Momentet medför
jämförelsevis stor risk för buller och liten risk för vibrationer.
Installationer i form av kompressorer, aggregat, pumpar och liknande. Bedöms
pågå under hela arbetstiden. Momentet medför viss risk för buller och mycket liten
risk för vibrationer.
Spontning. Spontning bedöms inte vara aktuellt med föreslagen arbetsmetod.
Sannolikheten för bullergenererande arbetsmoment är hög, men de negativa
konsekvenserna av buller bedöms vara begränsade. Närområdet består huvudsakligen
av lagringsytor eller återvinningsrelaterade verksamheter (figur 12.1). Närmaste bostad
ligger knappt 2 km från arbetsplatsen, det vill säga för långt bort för att störas.
repo001.docx 2012-03-29
42 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Figur 12.1
Streckade linjer visar 25 m ekvidistandslinjer från arbetsområdet. I figuren framgår
även kringliggande verksamheter.
Utfyllnadsarbetet kommer att generera vibrationer, huvudsakligen i samband med
packning av massor. Sannolikheten att vibrationer skadar kringliggande verksamheter
bedöms som låg eftersom packningsarbetet kommer att ske förhållandevis långt ifrån
verksamheterna. Som tumregel för att beräkna erforderligt säkerhetsavstånd kan följande
ekvation användas för vibrerande tandemvält (Holmberg, 1982).
Säkerhetsavstånd = 1 x valsvikt (ton)
För att erhålla marginal i beräkningarna är det inte ovanligt att en faktor 2 används istället
för en faktor 1, det vill säga
Säkerhetsavstånd = 2 x valsvikt (ton)
Det inte är känt vilken typ av vält som kommer att användas vid packning, men en rimlig
uppskattning är att en tandemvält inte kommer att ha valsar som är tyngre än 7 ton.
Skattat säkerhetsavstånd blir då 2 x (7+7)= 28 m. Det framgår i Figur 12.1 att verksamheterna i närområdet ligger på tillräckligt avstånd sett till att beräkningen är konservativ.
12.9.2
Skyddsåtgärder
repo001.docx 2012-03-29
För att säkerställa en acceptabel ljudmiljö i närområdet under byggarbetstiden bör
Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15, följas.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
12.10 Riksintressen
12.10.1
Konsekvenser
Ansökta verksamheter syftar till att stärka hamn- och industriområdets förmåga och
konkurrenskraft genom att stärka den logistiska kapaciteten och tillskapa ytor för
nyetablering. Ansökta verksamheter kommer således att gynna de skyddsvärden som
riksinstresset Malmö hamn avser att skydda.
Ansökta verksamheter kommer att ske inom befintlig stadsmiljö med syfte att utveckla det
lokala och regionala näringslivet. Under dessa förutsättningar utgör riksintresse för
kustzon inte något hinder för utveckling (4 kap 2 § miljöbalken).
12.10.2
Skyddsåtgärder
Då ansökta verksamheter antingen stärker eller inte påverkar de värden som avses med
aktuella riksintressena krävs inga särskilda skyddsåtgärder.
13
Övriga konsekvenser
13.1 Kulturmiljö
13.1.1
Konsekvenser
Ansökta verksamheter bedöms inte påverka möjligheten att förstå Skånes roll som
gränsprovins genom den skyddslinje av fort som Per Albin-linjen utgör. Verksamheterna
bedöms inte påverkan de skyddsvärden som omfattas av Kulturmiljöprogram för Skåne
(Per Albin-linjen).
13.1.2
Skyddsåtgärder
Då ansökta verksamheter inte påverkar de värden som avses med riksintressen
Kulturmiljöprogram för Skåne krävs inga särskilda skyddsåtgärder.
13.2 Stadsplanering
13.2.1
Konsekvens
Utfyllnadsarbetet skapar förutsättningar för att flytta Lantmännens kvarnverksamhet från
centralt belägna Universitetsholmen till hamn- och industriområdet i norra Malmö. Detta
ökar möjligheten att ge plats åt den blandade stadsbebyggelse som i översiktsplanen
beskrivs för Universitetsholmen och Varvsstaden. Utfyllnaden bedöms således generera
positiva konsekvenser ur ett stadsplaneringsperspektiv.
Utfyllnaden underlättar förbättrade logistiska förutsättningar inom och till och från hamnoch industriområdet. Att transporter till och från industrier i ökande grad kan ske utan att
beröra centrala delar av Malmö bedöms vara gynnsamt för trafiksituationen i Malmö i
stort.
repo001.docx 2012-03-29
44 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
13.2.2
Skyddsåtgärder
Några särskilda skyddsåtgärder bedöms inte krävas.
13.3 Tillgänglighet
13.3.1
Konsekvenser
Utfyllnaden kommer att påverka befintliga kajplatser i Bassäng 3. Kajplatserna används
endast sporadiskt, men Malmö stad kommer i den mån det behövs och i dialog med
berörda att ersätta dem i så nära anslutning till befintliga kajplatser som möjligt.
Beskrivna arbeten kommer inte att påverka verksamhetsutövares möjlighet att ta
emot/skicka leveranser under byggtiden. På sikt är effekten av utfyllnaden att nya spår
och industrigator kan anläggas inom hamn- och industriområdet, vilket ökar
tillgängligheten för godsleveranser till och från området. Som en konsekvens av detta kan
industrier avvecklas från centrala delar av Malmö, vilket minskar behovet av
godstransporter inom staden. Tillgängligheten bedöms således på sikt kunna öka både till
hamn- och industriområdet och till stadens centrala vägnät.
13.3.2
Skyddsåtgärder
Särskilda skyddsåtgärder utöver vad som anges ovan bedöms inte krävas.
13.4 Ledningsägare
13.4.1
Konsekvenser
Flera ledningsägare har ledningar i Bjurögata, Blidögatan eller Hemsögatan. Alla gatorna
är bärighetsklass 1 (BK1). För BK1 gäller maximal bruttovikt 60 ton. De transporter som
kommer att ske till följd av ansökta verksamheter kommer att ha en lägre bruttovikt än så.
Nyttjandet av det allmänna vägnätet riskerar således inte påverka ledningsägare.
VA Syd har två dagvattenutlopp i Bassäng 3. VA Syd kommer att vara verksamhetsutövare gällande VA-frågor i den detaljplan som upprättas för utfyllnadsområdet.
Förändringen av VA-systemet till följd av föreliggande ansökan kommer endast att
innebära att utloppen flyttas.
13.4.2
Skyddsåtgärder
Behov av särskilda skyddsåtgärder utöver sedvanlig kommunikation med ledningsägare
bedöms inte behövas.
14
Avstämning mot miljökvalitetsnormer
repo001.docx 2012-03-29
De huvudsakliga hindren mot att vattenförekomsten uppnår god ekologisk potential är
övergödning och siktdjup. Bedömningen av övergödning är baserad på en generell
övergödningsproblematik i kringliggande vatten och bedömningen av siktdjup är baserad
på tolkning av satellitdata.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Ansökta verksamheter bedöms inte påverka övergödningsproblematiken inom
vattenförekomsten. Ansökta verksamheter bedöms heller inte ha någon varaktig
påverkan på siktdjupet i vattenförekomsten.
Den kemiska ytvattenstatus uppnår inte god status på grund av kvicksilverföroreningar,
vilket gäller för merparten av Sveriges ytvattenförekomster. Ansökta verksamheter
kommer inte på något betydande sätt att förändra kvicksilverbelastningen på recipienten,
och bedöms därmed heller inte påverka möjligheten att uppnå god kemisk ytvattenstatus.
Sammantaget så bedöms ansökta verksamheter inte på något betydande sätt försvåra
för recipienten att uppnå god ekologisk potential eller god kemisk ytvattenstatus.
15
Avstämning mot miljömål
15.1 Nationella miljömål
Riksdagen antog i april 1999 15 nationella miljömål. I målen beskrivs de tillstånd inom
varje område som bedöms som långsiktigt hållbara. I november 2005 tillfogades ytterligare ett mål, ett rikt växt- och djurliv. Man strävar efter att målen ska uppfyllas inom en
generation och därför ska alla viktiga åtgärder vara genomförda till år 2020. Målen är:
1. Begränsad klimatpåverkan
9. Grundvatten av god kvalitet
2. Frisk luft
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
3. Bara naturlig försurning
11. Myllrande våtmarker
4. Giftfri miljö
12. Levande skogar
5. Skyddande ozonskikt
13. Ett rikt odlingslandskap
6. Säker strålmiljö
14. Storslagen fjällmiljö
7. Ingen övergödning
15. God bebyggd miljö
8. Levande sjöar och vattendrag
16. Ett rikt växt- och djurliv
Ansökta verksamheter bedöms inte vara i strid med något av de nationella målen. I flera
fall bedöms verksamheterna förbättra möjligheten att uppnå de nationella miljömålen. De
miljömål som bedöms vara av betydelse för ansökt verksamhet är:
Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att
den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål
för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett
ansvar för att det globala målet kan uppnås.
repo001.docx 2012-03-29
46 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
Ansökta verksamheter bidrar till att godstransport inom Sverige och Europa i ökad
utsträckning kan flyttas från väg till järnväg, vilket leder till lägre utsläpp av växthusgaser.
Ansökta verksamheter bedöms ligga väl i linje med miljömålet Begränsad klimatpåverkan.
Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte
skadas.
En omfördelning av transporterat gods från väg till järnväg leder till minskade utsläpp från
transportsektorn, vilket bedöms ligga väl i linje med miljömålet.
Giftfri miljö
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte
hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande
ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är
försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Vid val av fyllnadsmassor har den platsspecifika exponeringsrisken beaktats för att
säkerställa att aktuella ämneshalter inte skadar människors hälsa. Förutsättningarna för
biologisk mångfald kommer oavsett valet av fyllnadsmassor att begränsas av
utfyllnadsområdets nyttjande för hamn- och industriverksamheter och transport. Att
använda massor med lägre ämneshalter leder inte till någon ökad biologisk mångfald
inom utfyllnadsområdet. Den planerade verksamheten bedöms inte strida mot miljömålet
om Giftfri miljö.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den
biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och
annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling
främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
repo001.docx 2012-03-29
Malmö hamn är utpekat som kraftigt modifierat vatten samt riksintresse hamn. Hamn- och
industriområdet utgör ett vattenområde där kommers- och näringsintressen ska
prioriteras högt. Ansökta verksamheter stärker områdets förutsättningar att skapa ett
hållbart nav för övergången mellan maritim transport och landtransport. Miljömålet anger
att en hållbar utveckling ska främjas, vilket omfattar såväl ekologisk som ekonomisk och
social hållbarhet. Att koncentrera ekonomiska och vissa sociala intressen till strategiska
noder som hamnar ökar möjligheten att prioritera ekologiska och sociala intressen längs
andra kuststräckor. Ansökta verksamheter bedöms inte strida mot miljömålet Hav i balans
samt levande kust och skärgård.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara
och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra
resurser främjas.
Att flytta och koncentrera hamn- och industrirelaterad verksamhet till norra Malmö främjar
en god boendemiljö i mer centrala delar av Malmö. Detta minskar godstransportbehovet
inom staden, samtidigt som arbetstillfällen behålls eller ytterligare utvecklas inom
närområdet. Då utfyllnaden möjliggör detta bedöms ansökta verksamheter ligga väl i linje
med miljömålet God bebyggd miljö.
15.2 Regionala miljömål
De nationella miljömålen har av Länsstyrelsen Skåne anpassats till skånska förhållanden
(Länsstyrelsen, 2014). De regionala miljömålen anger ingenting ytterligare i förhållande till
ansökta verksamheter som inte redan har beaktats under de nationella miljömålen.
16
Sammanvägd bedömning
Ansökta verksamheter kommer att underlätta ett effektivt och konkurrenskraftigt nyttjande
av hamn- och industriområdet i norra Malmö genom att ytor för nyetablering av
verksamheter skapas samt genom att underlätta för anläggande av en bro över
Industrihamnsrännan. Detta kan förväntas vara positivt för såväl lokala som regionala
arbetsmarknader. Ansökta verksamheter kommer inte på något påtagligt sätt att försvåra
för näringsidkare att bedriva sin verksamhet under anläggningstiden.
Ansökta verksamheter möjliggör att Lantmännens kvarnverksamhet flyttas från centrala
delar av Malmö, och därmed underlättas omvandlingen av Universitetsholmen och
Varvsstaden från gamla industriområden till en blandad kvartersbebyggelse. Ansökta
verksamheter underlättar vidare att gods i ökad utsträckning transporteras via spår istället
för via väg.
Ansökta verksamheter kommer inte att försvåra för recipienten Malmö hamnområde att
uppnå god ekologisk potential eller god kemisk ytvattenstatus. Ansökta verksamheter
kommer heller inte att försvåra att nå upp till miljömålen.
Ansökta verksamheter berör ett sedan tidigare påverkat hamn- och industriområde med
få natur- eller kulturvärden.
Den sammanvägda bedömningen är att de positiva effekterna av ansökta verksamheters
samhällsnytta överväger de begränsade lokala negativa effekterna på naturvärden.
Ansökta verksamheter bedöms inte leda till att några oacceptabla miljökonsekvenser
uppstår.
repo001.docx 2012-03-29
48 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
17
Kontrollprogram
I samband med entreprenadsupphandling och byggstart kommer miljökrav och krav på
entreprenörens egenkontroll att formuleras i kontrakt.
Projektet kommer under hela byggperioden att följa upp miljökraven.
repo001.docx 2012-03-29
Innan entreprenaden påbörjas ska ett kontrollprogram upprättas i samråd med
tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet kan beröra följande punkter

Beskrivning av hur projektet säkerställer att skadlig grumling inte uppstår.

Beskrivning av hur/var förvaring och/eller påfyllning av drivmedel eller liknande sker
för att minimera risken för spill.

Beskrivning av beredskap för snabb uppsamling och sanering om spill uppstår.

Beskrivning av hur projektet säkerställer miljötekniskt riktig masshantering.
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx
18
Referenslista
CMP. (2013). Copenhagen Malmö Port - vision 2030. Hämtat från
http://www.cmport.com/~/media/docs/brochures/visionsbroschyr_2030_en.ashx
Eklövs Fiske och Fiskevård. (2008). Förundersökning av flora och fauna 2007. E.ON
Värmekraftverk Sverige AB.
Eklövs Fiske och Fiskevård. (2012). Uppföljning av flora och fauna i anslutning till
Öresundsverket 2011. E.ON Värmekraftverk Sverige AB.
Holmberg, R. (1982). T43:1982 Vibrationer i samband med tafik- och byggverksamhet.
Byggforskningsrådet.
Länsstyrelsen. (2012). Skånelinjen Per Albin-linjen.
Länsstyrelsen. (2014). Skånes miljömål.
Länsstyrelsen Skåne. (2011). Riksintresset Malmö hamn - Skåne i utveckling 2011:1.
Malmö stad. (2014). Översiktsplan för Malmö planstrategi antagen av kommunfullmäktige
22 maj 2014.
Malmö stad. (2015). Ny översiktsplan. Hämtat från
http://kartor.malmo.se/rest/ol/2.0/?config=config_op2012.js
MTE. (2015). Singelbeam-ekolodning Oljesjön, Sedimentprovtagning Oljesjön samt
Bassäng 3, Malmö.
Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och
vägledning, rapport 5976.
SGI. (2008). Information 1 - Jords egenskaper, 5:e utgåvan. Linköping.
Sjögren, N. (2000). Intersex hos strandsnäckan Littorina littorea med koppling till
exponering av tennorganiska ämnen i Industrihamnen, Malmö. Examensarbete
vid Högskolan i Kristianstad.
SMHI. (2012). Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv –
kunskapssammanställning 2012.
Sweco. (2015). Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik (MUR/GEO),
uppdragsnummer 1220202000.
Trafikverket. (den 21 04 2015). Riksintressen. Hämtat från Kartor över riksintressena :
https://riksintressenkartor.trafikverket.se/weave/riksintressen.html
Trivector. (2007). Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med
containerfartyg och ro-rofartyg.
Vectura. (2012). Infrastrukturutredning 2015-2030 - utmaningar och åtgärder för att möta
ökande godstransportvolymer via Malmö och nytt logistikcentrum Norra hamnen.
VISS. (den 05 02 2015). VISS-VattenInformationsSystem. Hämtat från
http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE553757130820&timelineDateID=0
repo001.docx 2012-03-29
50 (50)
BILAGA B
2015-07-03
ORIGINALHANDLING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING OCH TEKNISK
BESKRIVNING
IS p:\1215\1220213\000\19 original\150703 mkb m bilagor\bassäng 3\150703 bilaga b mkb bassäng 3.docx