1. No category

RAPPORT 2015:81
ARKEOLOGISK UTREDNING
Väg och boplats i
Skänninges nordöstra utkant
Östergötland
Mjölby kommun
Allhelgona socken
Skänninge stad
Fastighet Skänninge 2:1, 3:1, 3:2, 3:3
Radiatorn 4 och Östanå 6
SHMM dnr 5.1.1-01060-2015
RAÄ dnr 3.1.1-02100-2013
Rikard Hedvall
RAPPORT 2015:81
ARKEOLOGISK UTREDNING
Väg och boplats i
Skänninges nordöstra utkant
Östergötland
Mjölby kommun
Allhelgona socken
Skänninge stad
Fastighet Skänninge 2:1, 3:1, 3:2, 3:3
Radiatorn 4 och Östanå 6
SHMM dnr 5.1.1-01060-2015
RAÄ dnr 3.1.1-02100-2013
Rikard Hedvall
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant 1
STATENS HISTORISKA MUSEER
Arkeologiska uppdragsverksamheten
Roxengatan 7
582 73 Linköping
Tel 010-480 80 00
Fax 010-480 81 73
e-post [email protected]
e-post [email protected]
www.arkeologiuv.se
© 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER
Rapport 2015:81
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744.
Grafisk form/bildredigering Britt Lundberg
Kartor Rikard Hedvall
Foto Rikard Hedvall
Tryck/utskrift Arkitektkopia AB, 2015
2 Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant
Innehåll
Sammanfattning av resultaten 5
Bakgrund 5
Tidigare undersökningar i området 7
Syfte 7
Resultat 7
Schakt i åområdet 7
Schakt i slänten 9
Schakt i hästhagen 9
Schakt i de två vägarna 9
Åkermarken söder om Vistenagatan ner till Tegellidsgatan 14
Åtgärdsförslag 14
Referenser 15
Litteratur 15
Kartor 15
Administrativa uppgifter 15
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant 3
Figur 1. Karta över Östergötland med utredningsområdet markerat med en röd cirkel. © Lantmäteriet Topowebb. Skala 1:300 000.
4 Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant
Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av
Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar
efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför
även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den
arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion.
Arkeologisk utredning
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant
Sammanfattning av resultaten
Sammantaget har det vid utredningen påträffats fornlämningar i tre områden. Dels rör det
sig om en minst 30 meter bred åfåra där det förekommer djurben och medeltida keramik på
dess botten. Vid undersökningarna i samband med utbyggnaden av anstalten dokumen­
terades denna åfåra. Vid dessa undersökningar påträffades också flera olika boplatsläm­
ningar och ett bronsgjuteri. Vid den nu aktuella utredningen påträffades också boplats­
lämningar i detta område, men utanför anstalten. I anslutning till detta fanns också belägg
för äldre odling i form av årderspår. Övriga undersökta odlingsspår utgjordes av diken och
plöjningsspår. Orienteringen av dessa visar en samstämmig bild med tegindelningen på
1700-talets kartor till exempel från 1779. Norr om Vistenagatan är de orienterade i nordostsydvästlig riktning medan de är orienterade i nord-sydlig riktning söder därom.
Vid de båda befintliga vägarna, Vistenagatan och ytterligare en väg norr om den förra,
fanns flera stenläggningar som bör ha utgjort äldre beläggningar på dessa vägar. Det fanns
också indikationer på att Vistenagatan tidigare hade formats som en hålväg.
Bakgrund
Mjölby kommun planerar att bygga en gång/cykelväg mellan Linköpingsgatan och Motala­
gatan. Utredningsområdet utgörs av fastigheterna Skänninge 2:1, 3:1, 3:2, 3:3, Radiatorn 4
och Östanå 6 i Allhelgona socken, Skänninge stad. Inför utredningen hade en alternativ
sträckning för ett mindre parti vid Skenaån tillkommit. I samband med att utredningen
påbörjades påpekade dessutom kommunen att en betydligt större del av vägens planerade
sträckning hade ändrats i en annan del av sträckan. Utredningschakten utmed den södra
halvan av vägsträckningen grävdes därför i den nya sträckningen, 10–15 meter väster om
den tidigare planerade vägsträckningen.
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant 5
Figur 2. Del av primärkartan över Skänninge med utredningsområdet markerat i blått. Skala 1:6000.
6 Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant
Tidigare undersökningar i området
Det aktuella utredningsområdet, som är cirka 800 meter långt och fem meter brett, ligger
direkt utanför den medeltida stadens nordöstra bebyggelseområde, RAÄ 5. Det löper
också utmed fornlämningarna RAÄ 32, 33 och 35 i norr, som utgörs av förhistoriska men
fram för allt medeltida boplatslämningar och ett bronsgjuteri (Feldt och Lundberg 2003;
Feldt och Svarvar 2004). I exploateringsområdets norra del och kring Skenaån har arkeo­
logiska undersökningar genomförts inom RAÄ 5 i samband med Trafik­verkets järnvägsut­
byggnad (Stibéus 2009; Bergqvist 2009; Arfalk, Hedvall och Lindeblad, i tryck). Under­
sökningarna berörde en befäst gårdsanläggning, storgårdsbebyggelse, hantverkslämningar,
fossil åker och en äldre vägsträckning, allt daterat till sen vikingatid och medeltid.
I undersökningsområdets mellersta parti finns fortfarande två mindre vägar varav den
ena är Vistenagatan, den medeltida infartsvägen till staden från Linköping. I byn Vistena
står en runsten utmed Vistenagatan som indikerar att vägen åtminstone fanns vid 1000-talets
början men sannolikt redan tidigare. Vistenagatan ingick som en del i eriksgatan under
medeltiden. När man färdades på Vistenagatan in mot den medeltida staden, var bland det
första man mötte, dominikankonventet S:t Olof. Konventsbyggnaderna låg knappt 100
meter bort från den planerade gång/cykelvägen. Den andra vägen kan ha fortsatt till byn
Biskopsberga eller hospitalet.
I den södra delen, inom kvarteret Motorn 3, har fossil åkermark och hägnader påträffats,
RAÄ 44, samt en boplats, RAÄ 45, knappt 50 meter från undersökningsområdet (Lindberg
2009).
Syfte
Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 2, var att fastställa om fornlämningar berörs
av arbetsföretaget och i så fall beskriva dessa. Resultatet av den arkeologiska utredningen,
etapp 2, ska kunna användas som ett fullgott underlag i en fortsatt besluts- och planerings­
process.
Resultat
Schakten grävdes med maskin med 1,5 meters bredd, med något undantag. De grävdes
ned till undergrunden, förutom schakt O272, 382 och 470. Nedan presenteras schakten
från norr till söder.
Schakt i åområdet
I de tre schakten norr om Skenaån utgjordes de knappt en meter bortgrävda massorna av
humös sand eller silt. Ofta syntes flera vattenavsatta sandlinser som skiktningar av massorna.
Ingen kulturpåverkan kunde ses, O368, 374 och 378.
På andra sidan ån grävdes tre schakt för den alternativa åövergången. Närmast ån blev
schaktdjupet 1,4 meter och de bortgrävda massorna bestod överst av 0,3 meter matjord
och därunder 1,1 meter humös sand med inslag av sentida avfall som porslin, O208. Vid
de två andra schakten bestod fyllningen av sandig humus, humös mjäla och sand i olika
skikt. Det förekom enstaka små bitar av tegel i massorna, O200 och 204.
I den ursprungliga planerade vägsträckningen innehöll schaktet närmast ån 0,7 meter
humös lera med inslag av små tegelbitar. Därunder fanns ett 0,05 meter tjockt lager med
träkol och porslin som överlagrade ett 0,15 meter tjockt lerlager ovan botten, som utgjordes
av morängrus, O212. Resultatet från schakt O216 var likartat. De skiktade massorna be­
stod överst av humös sand, det undre av sand/mjäla och i båda lager fanns små tegelbitar.
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant 7
505450
505400
Skänninge 35:1
216
212
6473150
6473150
Skänninge 33:1
237
6
233
229
368
220
208
204
2:1
6
X 6473100
Y 505200
2:1
7
Skänninge 30:1
241
6473100
374
6473100
505350
6473200
4:9
378
64730006473050
505250 505300
200
244
64730006473050
6473200
505200
505150
Skänninge 32:1
265
272
2:1
3
296
338
6472950
6472950
350
364
64728506472900
Skänninge 20:1
560
Skänninge 5:1
556
546
Skänninge 51
23
24
17 18
542
26
25
4
19
4:18
20
518
X 6472800
3
1
14
4
16
6
17
18
21
9
20
12 22
5
11
10
Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med utredningsområdet och utredningsschakten markerade. Skala 1:2200.
505150
510
506
S:1
19
13
Y 505450
2
15
505200
8 Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant
505250 505300
505350
505400
505450
6472800
522
6472750
16
6472800
#
382
21
6472750
500
64728506472900
470
Schakt i slänten
Ovan åsänkan, i början av slänten, var tjockleken på jorden betydligt mindre. Det rörde sig
om 0,3 meter tjock matjord. I undergrunden, som utgjordes av lera, syntes plogspår, O233
och 237. Plogspår syntes inte i sanden som utgjorde undergrund i schakt O229.
I de två följande schakten nåddes inte botten förrän på 2,3 meters djup eller mer, O220
och 241. Även här fanns ett 0,3 meter tjockt matjordstäcke. Under detta utgjordes jorden
av två meter med humös silt och sand. I schakt 220, där botten nåddes, bestod denna av
svart svämlera, A224. Den kan tolkas ha avsatts i en kraftig åfåra i slänten. Förutom djurben
påträffades också en stengodsskärva från medeltiden i den 0,1 meter tjocka svämleran,
F228. Eftersom avståndet mellan schakten uppgick till 30 meter bör det betyda att åfåran
eller svackan har haft minst denna bredd. Någon egentlig begränsning av denna påträffades
inte. Botten utgjordes av lera. Högre upp i slänten var det återigen endast drygt 0,3 meter
matjord ner till undergrunden av sand där det fanns plogspår O245 och 265.
Högst upp i slänten grävdes ett schakt med två skopors bredd, O272. Matjorden som
bestod av humös silt med enstaka små tegelbitar var 0,4–0,5 meter tjock. I undergrunden
påträffades två stolphål. Det ena var 0,3 meter i diameter och en skärva östersjökeramik
låg i toppen, F285, A276. Det andra stolphålet hade en något större diameter och en felbränd
tegelbrocka låg i toppen av detta, A286. Inget av stolphålen undersöktes vidare.
Schakt i hästhagen
I det nordligaste schaktet i hästhagen var matjordstäcket, som innehöll sandig humus, 0,4
meter tjockt, O296. Årderspår täckte hela den norra halvan av schaktet, O314. I nordost-syd­
västlig riktning löpte ett 0,5 meter djupt dike innehållande bland annat medeltida tegel­
brockor och sten, A300. Intill diket påträffades också ett stenskott stolphål, 0,3 meter i
diameter. I nästa schakt fanns överst ett 0,3 meter tjockt matjordstäcke, O338. Lagret
under, även det 0,3 meter tjockt, bestod av renare humös silt men innehöll också bränd
lera och enstaka skärviga stenar. I undergrunden syntes också två diken med samma orien­
tering som de sentida plogspåren i många av schakten. Ett av dikena var tydligt grävt med
maskin, A346, medan det andra var handgrävt, A318. Även i schakt O350 fanns det två
diken och plogspår med samma orientering som de förra, A356 och 360. Även här var de
bortgrävda massorna av humös sand tvåskiktad, där det undre lagret var renare och inne­
höll porslin. I nästa schakt var matjordslagret 0,4 meter tjockt och under detta syntes
plogspår i den sandiga undergrunden, O364.
Schakt i de två vägarna
Söder om vägen, som troligen fortsatt mot hospitalet eller Biskopsberga, grävdes ett schakt
0,2–0,55 meter djupt, O470. En småstenspackning med 0,04–0,07 meter stora stenar låg
på den sandiga/grusiga undergrunden, 0,4 meter under markytan, A480. Den täcktes av
ett 0,25 meter tjockt kulturlager utan synlig avgränsning, A484. Ovan detta låg ett 0,15
meter tjockt matjordstäcke. Stenpackningen A488 låg ovan kulturlagret. Stenarna var av
blandad storlek och lagda i grus, 0,2 meter under markytan. Närmast vägkanten fanns en
stenläggning med 0,1–0,35 meter stora stenar, A496. De var lagda i sand med en slät sida
uppåt. Stenarna täcktes av ett 0,2 meter tjockt sandlager och däröver ett 0,2–0,5 meter
tjockt matjordslager. Ingen klar begränsning åt något håll syntes.
Det är inte helt klart vad de olika kontexterna representerar men förmodligen är i alla fall
stenläggningen A496 en äldre vägbeläggning medan A488 kan ha utgjort banvall. Den
äldre ekonomiska kartan visar att ett järnvägsspår tidigare löpte här utmed vägen. För­
modligen är också flera generationer av vägen representerad i de påträffade kontexterna.
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant 9
505280
505270
505290
505300
272
276
6473020
6473020
286
X 6473020
6473010
6473010
Y 505280
314
296
304
6473000
6472990
6472990
6473000
300
318
X 6472990
Y 505290
338
346
346
Figur 4. Planritning över schakten O272, 314 och 338 med de däri ingående kontexterna. Skala 1:200.
505270
10 Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant
505280
505290
505300
505370
505360
6472940
505350
6472940
505340
X 6472940
Y 505350
492
488
470
6472930
6472930
496
484
6472920
6472920
480
6472910
6472910
500
466
409
396
400
382
392
388
X 6472900
6472900
6472900
409
6472890
6472890
Y 505370
Figur 5. Planritning över de två schakten vid vägarna, O470 och 382. På planen har de olika kontexterna ritats in. Skala 1:250.
505340
505350
505360
505370
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant 11
Figur 6. Schaktet O470 med stenläggningen A496 i förgrunden delvis dold under det ovanliggande gruset.
Foto mot söder där nuvarande väg syns i nedre bildkant. FOTO RIKARD HEDVALL.
Schaktet vid Vistenagatan grävdes också söder om vägen, O382. Utmed kanten av dagens
väg fanns en rad med stenar i storleken 0,2–0,3 meter, A409. De låg 0,2–0,4 meter under
dagens markyta. Eventuellt kan det röra sig om begränsningsstenar för gatan men kanske
troligare sten som vid odlingsarbete lagts i kanten av odlingsmarken. Ett mindre parti med
förmodad sättsand frilades intill vägen och 0,5 meter under dagens markyta. Endast lagrets
begränsning mot sydost konstaterades, vilket i och med att det följer vägens utbredning,
12 Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant
Figur 7. Foto taget från Vistenagatan och söderut. I förgrunden syns ett mindre parti av sättsanden, A466,
som sannolikt ingått i en äldre gatubeläggning. Bakom denna syns stenraden A409 och bakom den framträder
ett mörkare parti som kan utgöra fyllningen i en hålväg. Längre bak kan man ana de tre dikena som mörkare
streck tvärs över schaktet, A400, 392 och 388. FOTO RIKARD HEDVALL.
indikerar att det rörde sig om en del av gatan, A466. Ett mer än två meter brett område med
mycket sten och tegelbrockor kan tolkas utgöra fyllning i en hålväg. Den norra begräns­
ningen frilades inte. Det täcktes av ett 0,4–0,6 meter tjockt matjordslager. Söder om dessa
kontexter fanns tre olika diken. I A388, som var 0,1 meter djupt och 0,6 meter brett, fanns
det tegel i toppen. A392 var cirka 0,25 meter brett. Det tredje förmodade diket var knappt
0,3 meter brett och fyllningen bestod bland annat av småsten och metallslagg (A400).
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant 13
Åkermarken söder om Vistenagatan ner till Tegellidsgatan
Åtta schakt grävdes i åkermarken norr om Tegellidsgatan. De bortgrävda massorna ut­
gjordes uteslutande av sandig humös matjord 0,5–0,7 meter tjock. I några av schakten
påträffades plogspår och diken som samtliga hade orienteringen öst-väst eller nord-syd.
De tolkade samtliga vara från senare tid.
Åtgärdsförslag
Resultatet från denna undersökning ska ligga till grund för beräkning av kostnader för en
eventuell arkeologisk förundersökning, samt ligga till grund för länsstyrelsens vidare be­
dömning i ärendet.
Om området ska exploateras föreslår vi en förundersökning i följande områden, se figur 3:
• Kring den förmodade åfåran, vid schakt O220 och 241.
• Boplatslämningarna och den fossila åkermarken vid O272, 296 och 338.
• Områdena i anslutning till de båda vägarna, Vistenagatan och en väg norr därom, under­
sökas vidare, O382 och 470.
• Dessutom i norr, på den andra sidan Skenaån, planeras vägen fortsätta utmed ån till
den andra sidan järnvägen och vidare upp till Motalagatan. Detta parti ingår i fornläm­
ning RAÄ 5 och har därmed inte ingått i denna utredning.
Linköping i september 2015
Rikard Hedvall
14 Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant
Referenser
Litteratur
Arfalk, K., Hedvall, R. & Lindeblad, K. I manus.
Feldt, A-C. och Lundberg, A. 2003. Häkte, hus och väg på kriminalvårdsanstalten. Ar­
keologisk förundersökning, Kv Östanå 6, Skänninge stad, Mjölby kommun. Östergöt­
lands länsmuseum, Rapport 94:2003.
Feldt, A-C. & Svarvar, K. 2004. Boplatslämningar vid kriminalvårdsanstalten. Kv Östanå 6,
Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning.
Östergötlands länsmuseum. Rapport 2004:57.
Helander, C. och Konsmar, A. 2013. Diken och kulturlager i Skänninges utkant. Fjärrvärme
i kvarteren Radiatorn, Sprättebrunn och Vårfrulyckan. Arkeologisk förundersökning i
form av antikvarisk kontroll. Östergötland, Mjölby kommun, Skänninge stad, RAÄ 5.
Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2013:60.
Lindberg, R. 2009. Panncentralen. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 44 och 45, kv Motorn
3, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum,
Rapport 2009:6.
Trinks, I., Karlsson, P., Hedvall, R. och Hinterleitner, A. 2010. Arkeologisk undersökning
med georadar invid S:t Olofs konvent. Arkeologisk prospekteringsundersökning. Öster­
götlands län, Mjölby kommun, Skänninge stad, Allhelgona socken. Riksantikvarieäm­
betet. UV Teknik Rapport.
Kartor
Lantmäteriet. Storskifteskarta från år 1779 över Skänninge. LSA D98-1-7.
Administrativa uppgifter
Län: Östergötland
Landskap: Östergötland
Kommun: Mjölby
Socken: Allhelgona
Plats: Skänninge 2:1, 3:1, 3:2, 3:3, Radiatorn 4 och Östanå 6
SHMM:s dnr: 5.1.1-01060-2015
RAÄ:s dnr: 3.1.1-02100-2013
Länsstyrelsen dnr: 431-6717-13
Länsstyrelsen beslutsdatum: 2013-08-20
Projektnummer: A12578
Intrasisprojekt: UV 2013:120
Rapportnummer: 2015:81
Ansvarig arkeolog: Rikard Hedvall
Beställare: Länsstyrelsen Östergötland
Kostnadsansvarig: Mjölby kommun
Undersökningstid: 2013-11-07 – 2013-11-12
Arkivhandlingar: –
Fynd: 2 fyndnummer
Väg och boplats i Skänninges nordöstra utkant 15