Landstingsfullmäktiges sammanträde 20 oktober
Sekretariatet Handläggare Direkttelefon Johanna Orre 054-61 42 04 Datum Vår beteckning 2015-10-08 LK/152119 Ert datum Er beteckning Landstingsfullmäktiges ledamöter Ersättarna för kännedom Landstingsfullmäktiges sammanträde 20 oktober Inför fullmäktiges sammanträde den 20 oktober skickas följande handlingar: − − – – kungörelse kallelse och föredragningslista med handlingar medborgarförslag om reseersätting för sjukresor till sjukhuset motion av Gisela Nyqiust (-) om kostnad för lunch i samband med politiska sammanträden – rutin för inkallande av ersättare till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen sammanträder den 12-13 oktober, vilket gör att det kommer ett extra utskick med protokollsutdrag från styrelsen i slutet av vecka 42. De handlingar som nu skickas ut är med andra ord ännu inte behandlade av styrelsen. På uppdrag av ordförande Lars Österdahl vill jag även meddela att ledamöterna själva står för lunchen i samband med sammanträdet, samt att det finns önskan om att det ska tas hänsyn till allergiker och därmed påkallas ett parfymfritt sammanträde. För smidigaste hantering av inkallande av ersättare bifogar jag landstigets rutin gällande detta. Rutinen är avstämd med fullmäktiges och beredningarnas presidier, samt partiernas gruppledare, och jag hoppas att den efterföljs för bästa ordning. Protokollet från sammanträdet 16-17 juni samt 6 juli finns tillgängligt att läsa på www.liv.se/politik och demokrati. Med vänliga hälsningar Johanna Orre Fullmäktiges sekreterare Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad Rosenborgsgatan 50 054615000 [email protected] Telefax Org.nr 232100-0156 Sekretariatet Handläggare Direkttelefon Johanna Orre 054-61 42 04 Datum Vår beteckning 2015-09-01 LK/152119 Ert datum Er beteckning Landstingsfullmäktiges ledamöter Ersättarna för kännedom Kungörelse ./. Landstingsfullmäktiges ledamöter kallas härmed till sammanträde, där ärenden enligt bilagda föredragningslista skall behandlas. Tid: 20 oktober klockan 09.00 Plats: Bibliotekshuset, Sessionssalen, Karlstad Eventuellt förhinder ska omgående anmälas till landstingets sekretariat, Tanja Eklund, på telefon 076-76 43 205 alternativt 054-61 41 29. Handlingar finns även tillgängliga på www.liv.se. Lars Österdahl Fullmäktiges ordförande Johanna Orre Fullmäktiges sekreterare Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad Rosenborgsgatan 50 054615000 [email protected] Telefax Org.nr 232100-0156 Kallelse och föredragningslista Landstingsfullmäktige Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Johanna Orre 2015-10-20 LK/152119 Tid Tisdag 20 oktober kl. 09.00 Plats Sessionssalen, Bibliotekshuset i Karlstad Upprop Val av justerare och rösträknare Anmälan av inkomna interpellationer, frågor, medborgarförslag och motioner - Medborgarförslag om reseersättning för sjukresor till sjukhuset - Motion från Gisela Nyquist (-) om indragna luncher vid politiska sammanträden Informationer - Värmlands beredskap angående flyktingsituationen Landstingets beredskapschef Carina Björk och länsstyrelsens beredskapsdirektör Leif Gustavsson - Rapport från beredningarna Föredragningar inför beslutsärenden - Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson - Delårsrapport 2, 2015 - Rapport från revisionen Ordförande för revisionen Östen Högman Partiernas gruppmöten 1 (2) LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-20 LK/152119 2 (2) Beslutsärenden 1. LK/151411 Delårsrapport 2: Förvaltningsberättelse med delårsbokslut och helårsprognos 2. LK/152249 Årsrapport informationssäkerhet 2014 3. LK/142986 Svar på motion av Ulric Andersson (S) och Monica Gundahl (S) om förbättring av patienternas delaktighet 4. LK/150635 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att förbättra kommunikationen med demenspatienter som inte har svenska som modersmål 5. LK/150634 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka socioekonomisk bakgrund vid förskrivning av demensläkemedel 6. LK/150245 Svar på medborgarförslag om halkskydd till pensionärer 7. LK/152244 Införande av läsplattor till landstingsfullmäktige 8. LK/150859 Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd, med anledning av Landstinget i Värmlands ansökan om deltagande 9. LK/152014 Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen 10. LK/152269 Tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige under år 2016 11. LK/152268 Landstingsfullmäktiges sammanträdesdagar 2016 12. LK/152175 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland 13. Förrättande av val (ärendet delas ut vid sammanträdet) Interpellationsdebatt LK/150036 1 (4) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Staben för verksamhets- och ledningsstöd Kjersti Berg Marthinsen Staffan Svanqvist 2015-10-13 LK/151411 Delårsrapport 2: Förvaltningsberättelse med delårsbokslut och helårsprognos ./. Delårsrapport 2 avser perioden januari–augusti 2015 och innehåller förvaltningsberättelse med verksamhetsuppföljning och helårsprognos samt delårsbokslut med måluppfyllelser, redovisade per avsnitt och sammanfattade i en bilaga. Delårsbokslut Periodens resultat uppgick till 85,5 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet var 139,1 miljoner kronor. Nettokostnaderna för perioden var 4 927,4 miljoner kronor, en ökning med 302,6 miljoner kronor (6,5 procent) jämfört med motsvarande period förra året. Frånräknat återbetalning av premier från AFA Försäkring var nettokostnadsutvecklingen 7,5 procent mellan åren. Budgeterad nettokostnadsutveckling för helåret 2015 är 3,5 procent. Verksamhetsuppföljning Verksamheten visar förbättringar och högre produktion på en rad områden men når i flera fall ändå inte målen, bland annat på grund av ökningar av antalet vårdsökande patienter. Under inledningen av 2015 låg telefontillgängligheten till vårdcentralerna något under målnivån men har sedan dess stadigt förbättrats. Från och med april har den legat över 80 procent. Målet att minst 80 procent av de inkommande samtalen till vårdcentral ska kunna besvaras alla årets månader nås däremot inte. Landstinget i Värmland hör till de bättre landstingen i riket när det gäller andelen som erbjuds läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral. Både inflöde av patienter och produktion ökade jämfört med samma period föregående år, men målet på 95 procent uppnås inte. Andelen som väntar på ett första besök till den specialiserade vården ligger under målet om att minst 95 procent ska ha en kötid på högst 90 dagar. Inte heller till behandling inom den specialiserade vården nås målet att minst 95 procent ska ha väntat under 90 dagar. Sett över året har fler patienter fått operationer eller andra medicinska åtgärder jämfört med 2014. Genom ett ökat inflöde har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar ändå ökat. Inom barn- och ungdomspsykiatrin följs två mått kring tillgängligheten. Andelen som får bedömning inom 30 dagar har legat över nivån under 2014 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-10-13 LK/151411 2 (4) vid flera tillfällen, dock nås inte målet alla månader. För utredning och behandling klaras målet om att nå bättre resultat än föregående år. För vistelsetiden på akuten är målet att minst 75 procent av patienterna ska ha en viselsetid på under 4 timmar. Landstinget når denna nivå ett antal månader men inte alla och klarar därmed inte målet. På de enskilda sjukhusen har akutmottagningen i Arvika genomgående legat över målnivån. I Torsby klarades målnivån enstaka månader. I Karlstad nåddes inte målet någon av månaderna, trots en klart ökad produktion under perioden. Målet att andelen patienter som läkarbedöms inom en timme på akutmottagningen ska vara över 50 procent under alla periodens månader nås. Landstinget når också målet för vårdrelaterade infektioner. Andelen vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner är lägre än genomsnittet för 2014 under periodens alla månader. För basala hygienrutiner och klädregler var andelen högre än genomsnittet för 2014 under fem av de åtta månaderna. Landstinget når därmed inte målet men en förbättring ses för de senaste månaderna. Mätning av förekomsten av vårdskador visar att två av landstinget sjukhus (Torsby och Karlstad) har ett högre genomsnitt jämfört med föregående år och att det återstående sjukhuset (Arvika) ligger på samma nivå som 2014. Det innebär att landstinget som helhet inte når målet på detta område. Både andelen överbeläggningar och andelen utlokaliserade patienter ligger högre jämfört med motsvarande period 2014 och landstinget når därmed inte målet. Dock har andelen överbeläggningar och utlokaliserade patienter varit lägre under några månader under senare delen av perioden jämfört med 2014. Hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningsplaner visar på fortsatt behov av specialistläkare, specialistsjuksköterskor, tandläkare, psykologer samt vårdadministratörer. Samtidigt har antalet anställda ökat, räknat både som individer och årsarbeten. Kostnaderna för köp från bemanningsföretag ökar för både läkare och sjuksköterskor. Verksamheten uppger också behov av att köpa vårdadministratörstjänster (tidigare: läkarsekreterare). De verksamheter som uppger störst behov är allmänmedicin, medicinska specialiteter och psykiatri. Systematisk kompetensförsörjning är en central del av landstingets personalstrategi som utvecklas vidare, bland annat genom tydligare inriktning inom områdena arbetsmiljö, ledarskap och medarbetarskap, lönebildning samt kompetensförsörjning. För att säkerställa tillgången till framtida medarbetare har samverkan med utbildningsanordnare intensifierats, och samarbetet inom hela hälso- och sjukvårdsregionen har förtydligats. Program för yrkesintroduktion för sjuksköterskor är framtaget. Det kan på sikt appliceras på andra yrkesgrupper. Specialisttjänster och andra specialiseringar inom flera olika områden har skapats. Landstinget arbetar systematiskt med arbetsmiljön genom kunskap och utbildning. Arbete pågår med insatser för ett stärkt ledarskap och ökat fokus LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-10-13 LK/151411 3 (4) på hälsofrämjande arbetsplatser. Landstinget uppnår inte målet om att sjukfrånvaron ska vara fem procent eller mindre. För perioden uppgår sjukfrånvaron till 5,3 procent, en förbättring jämfört med under våren men något högre än motsvarande period 2014. Landstingets interna miljöarbete har förbättrats och effektiviserats under lång tid, vilket har bidragit till att minska resursförbrukning och miljöbelastning och främjat en hälsosam närmiljö. För att motverka en avstannande utveckling för vissa områden under senaste året har ansvariga verksamheter tagit fram ett åtgärdsprogram under hösten. Ekonomi – prognos för helåret 2015 Landstinget bedöms inte klara målet för 2015 om att nå det budgeterade resultatet på 62,0 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet uppgår till minus 136,9 miljoner kronor, vilket är 198,9 miljoner kronor sämre än budget. Landstinget bedöms inte klara målet för 2015 om att hålla den budgeterade nettokostnadsramen på 7 440,0 miljoner kronor. De prognostiserade nettokostnaderna uppgår till 7 634,5 miljoner kronor, vilket är 194,5 miljoner kronor högre än budget. Landstinget ska under 2015 tillföra pensionsfonden 151 miljoner kronor. Landstinget bedöms klara målet. Landstingsfullmäktige har för 2015 beslutat om avsteg från målet att uppnå ett överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sammanfattning och kommentarer Landstingets delårsrapport för perioden januari–augusti visar fortsatt positiv utveckling inom flera områden, men trots en hög aktivitet och förbättrade resultat visar ett antal indikatorer att landstinget har svårt att nå flera av målen inom delar av hälso- och sjukvården. Samtidigt som såväl antalet medarbetare har fortsatt att öka påtagligt framstår den dagliga bemanningen som bekymmersam för vissa områden i hälsooch sjukvården, vilket påverkar produktionen och bidrar till kortsiktiga och kostsamma lösningar. Möjligheterna att klara produktionen inom tilldelade ekonomiska ramar förutsätter kraftfulla åtgärder framöver. En rad aktiviteter pågår men resultaten efter årets första åtta månader visar att verksamheterna har stora svårigheter att hämta hem effekter. Tydligare styrning och ytterligare kortsiktiga insatser förbereds inom landstingets tjänstemannaledning. Ett omfattande förändringsarbete på längre sikt kommer också att följa av den utvecklingsplan för hälso- och sjukvården som presenteras under hösten. LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-10-13 LK/151411 4 (4) Förslag till beslut att godkänna delårsrapport 2 med förvaltningsberättelse, delårsbokslut och helårsprognos samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad Fredrik Larsson Landstingsstyrelsens ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör LK/151411 1 (64) Delårsrapport 2 Förvaltningsberättelse med bokslut och helårsprognos Januari–augusti 2015 / UTKAST version 0.85 / LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 2 (64) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Medborgare 6 Verksamhet 12 Medarbetare 26 Miljö 31 Ekonomi 34 FINANSIELLT BOKSLUT 54 Redovisningsprinciper 54 Ansvarsförbindelser 54 Resultaträkning 54 Balansräkning 58 Kassaflödesanalys 59 BILAGA 1: TEKNISKA BUDGETJUSTERINGAR 60 BILAGA 2: MÅLUPPFYLLELSE JANUARI–AUGUSTI 2015 61 LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 SAMMANFATTNING Xxxxxxxxxxxxxxx LK/151411 3 (64) LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 Sammanfattning, forts. … Karlstad den x oktober 2015 Fredrik Larsson Landstingsstyrelsens ordförande LK/151411 4 (64) LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 5 (64) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Delårsrapporten med förvaltningsberättelse och bokslut är en uppföljning av landstingsplanen. Delårsrapporten innehåller också en ekonomisk helårsprognos. Landstingsplanen för 2015 är grunden för arbetet under året. I planen beskrivs mål och övergripande inriktning för landstingets verksamheter och ekonomi. Direktiv för landstingets årsplanering är Flerårsplan 2013–2015, antagen av landstingsfullmäktige i november 2011. Den anger förutsättningar för planering och ekonomi samt färdriktning, målbild och övergripande uppdrag för perioden. I ett separat kapitel redovisas ett delårsbokslut för perioden. I bilaga 1 återfinns de tekniska justeringar av landstingets fastställda budget som har gjorts under perioden. I bilaga 2 återfinns en sammanfattning av hur målen för år 2015 har uppfyllts enligt fastställd uppföljningsplan (mätplan). LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 6 (64) Medborgare Landstinget har tre övergripande effektmål: • God folkhälsa • Trygg befolkning • Nöjda patienter Måluppfyllelse Landstingets övergripande effektmål följs upp på helår. Hela landstingets verksamhet bidrar till att effektmålen uppnås. Landstinget bedriver ett kontinuerligt arbete för att förbättra folkhälsan och deltar aktivt på regionala och nationella arenor på en rad områden. Inriktning, uppdrag och mål Förebyggande och hälsofrämjande förhållningssätt Det genomsnittliga hälsoläget har blivit bättre i länet under en följd av år. Samtidigt ökar skillnaden mellan olika sociala grupper och nya krav ställs som följd av den demografiska utvecklingen. Landstinget samverkar med kommuner och andra samhällsaktörer för att förebygga ohälsa och hantera de utmaningar som detta ställer på länet. Landstinget arbetar förebyggande och med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Landstinget arbetar för att stärka det förebyggande arbete för barn och unga, personer med psykisk ohälsa och de mest sjuka äldre, samt för att motverka rökning och ohälsosamma kostvanor. Ett hälsofrämjande synsätt fokuserar på människans resurser och ett långsiktigt förändringsarbete som ser till hela människan. Genom att främja hälsa kan patienterna få stöd för hälsoorienterade levnadsvanor. Synsättet genomsyrar därför allt patientarbete och avser inte enbart särskilda grupper. Jämlik vård Till landstingets grundläggande värderingar hör en jämlik vård, något som landstinget arbetar systematiskt för att uppnå. Inom division HHR pågår ett fortsatt arbete för att konkretisera detta prioriterade område. Ett målmedvetet arbete pågår för att få alla enheter att hålla fokus på jämlik vård – ”att vi lever våra värderingar”. Barn och unga Mödra- och barnhälsovården gör en gemensam satsning för att främja amning och minska tobaksanvändandet. I ett tobaksprojekt erbjuds kostnadsfri LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 7 (64) tobaksavvänjning till blivande föräldrar och småbarnsföräldrar samt riktade insatser till de kommuner som har tobaksavvänjning genom en projektanställd tobaksavvänjare. Mödra- och barnhälsovården har under 2015 fokus på att förbättra och stärka arbetet med levnadsvanor, särskilt mat- och rörelsevanor. En ny vårdrutin för övervikt och fetma är framtagen. Vårdrutinen ökar möjligheterna för tidigt stöd och uppföljning av barn med övervikt och fetma. Arbetet med obesitas visar goda resultat hos två av tre barn. Inom barnhälsovården fortsätter införandet av ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram. Våld i nära relationer har påverkan på barnets hälsa och får konsekvenser på lång sikt. I samverkan med Karlstads och Örebro universitet samt barnhälsovården inom Region Örebro län och vårt landsting pågår ett forskningsprojekt för att prova en modell som kan användas inom barnhälsovården för att upptäcka våld i nära relationer. ”Första linjen” för barn och unga med psykisk ohälsa är i drift i Karlstad med kranskommuner. Arbetet utvärderas bland annat i samarbete med Karlstads universitet. En utveckling av ”första linjen” pågår även i övriga länet. Motsvarande ”första linjen”-verksamhet finns även i Hagfors, VISIT, som bland annat följs upp via Prio-satsningen. (Prio-satsningen är regeringens plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012–2016.) Arbete med barnrättsfrågor där fokus har varit barns delaktighet utifrån patientlagen pågår. Flera barnrättsgrupper har etablerats inom onkologi och öron-näsa-hals. Arbete pågår även inom området ”barn som anhöriga”. Enheten barn- och familjehälsa inom division allmänmedicin arbetar aktivt med ökad samverkan med andra divisioner och med länets kommunala socialtjänstavdelningar för familjerätt som expertstöd och samverkan kring gemensamma patienter. Via en väntrums-TV knuten till barn- och ungdomsmedicin informeras ungdomar och föräldrar om till exempel livsmedels- och hygienrutiner samt att undvika skadlig solning och livmoderhalscancer. En ”Barnets pärm” har tagits fram med material för att öka föräldrars delaktighet inom neonatalvården enligt förebild från barnonkologen. Patienters och anhörigas åsikter och idéer tas regelbundet upp i verksamheten. Barn- och ungdomsmedicin har gjort utbildningsinsatser för patientgrupper och deras anhöriga, till exempel via besök i skolor, diabetesläger och astmaskolor. Flera verksamheter har påbörjat arbete för barnens rätt enligt FN:s barnkonvention. Material har tagits fram för att på ett strukturerat sätt lyfta fram barnperspektivet i vården. Ett arbete pågår i patient- och närståendeutbildningar med att skapa verktyg för omhändertagande av nära anhöriga, framför allt barn till bland annat neurologiskt sjuka. Barnrättsombud har utbildats inom verksamheter. Planer finns för gemensam utbildning med representant från lekterapin. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 8 (64) Ambitionen att få unga att teckna avtal om Frisktandvård är fortfarande framgångsrik och utvecklas enligt plan. Antalet besök inom barntandvården har ökat. En stor del av folktandvårdens tandhygienister har genomgått utbildning i så kallad motiverande intervjuteknik (MI). Utbildningssatsningen fortsätter. Psykisk ohälsa Flera vårdcentraler arbetar med kognitiv beteendeterapi (KBT) i form av så kallad Brief Intervention med syfte att förbättra omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa. Under året kommer ytterligare vårdcentraler att införa metoden. Planering pågår för ett pilotprojekt för att införa kognitiv beteendeterapi (KBT) via Internet. Under året deltar landstinget i nationella workshoppar som stöd för arbetet. Projektet ska innehålla ett ”skarpt” pilotprojekt vars erfarenheter ska vara grund för ett förslag för införande av Internet-KBT i landstinget. Landstinget samverkar med Försäkringskassan i projektet ”Psykisk ohälsa”, för att kompetensutveckla medarbetare. Inom området psykisk hälsa har två öppna föreläsningar för allmänheten hållits. Båda tillfällena handlade om bipolärt syndrom. Arbetet med etablering av ”Första linjen” i hela länet är inne i en intensiv fas med stort engagemang från berörda kommuner (se föregående avsnitt). Verksamheten fortsätter att utvecklas i bred samverkan med ungdomsmottagningarna. Divisioner samarbetar över divisionsgränser kring händelseanalyser av självmord. En uppföljning har planerats av den tidigare genomförda vårdcentralsförlagda utbildningen kring självmordsnära patienter. De mest sjuka äldre Vårdcentralerna i länet samverkar i högre grad än tidigare vad gäller läkemedel till äldre. Förskrivningen till äldre förbättras fortsatt. Arbete fortsätter med riskbedömning inom slutenvården av äldre med bland annat hög risk för fall, trycksår och undernäring. Riskbedömningarna registreras och följs upp månadsvis i Senior Alert 65 år och äldre. I den akuta vårdkedjan prioriteras identifiering av äldre patienter med första gångens osteoporosfraktur för att förhindra fraktur nummer två och tre. Inom tandvården har påbörjats förebyggande behandling direkt i de större vårdboendena. Arbetet med ”äldretandvårdsprojektet” fortgår. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 9 (64) Rökning och ohälsosamma kostvanor Flera insatser görs för förbättrade levnadsvanor hos framför allt patienter med diabetes och reumatologiska sjukdomar. Frågor om levnadsvanor kommer också systematiskt att följas upp. Aktiv solprevention ges vid besök på barnavårdscentraler och familjecentraler. Personer med risk för ärftliga melanom erbjuds kliniska kontroller. En särskild satsning för solprevention gjordes vid evenemanget Putte i parken i Karlstad under sommaren. Inom allmänmedicin pågår ett arbete för ett publikt arrangemang om levnadsvanor. Inom psykiatrin har projektet ”Bättre levnadsvanor” avslutats och ingår nu i det ordinarie arbetet. En särskild stukturgrupp har inrättats för det fortsatta arbetet. Tobaksprevention är fortsatt en angelägen utmaning där arbetet fortsätter enligt gällande riktlinjer. Kontaktsköterskefunktion har inrättats för huvudoch halscancer. Syftet är att ge rådgivning om rökning och alkohol. Inom diabetesvården tas frågor om levnadsvanor upp vid varje besök och registreras i kvalitetsregister. Den så kallade Hjärtskolan är väletablerad och får allt fler deltagare. Hjärtskolan följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förebyggande åtgärder genom att bland annat kartlägga patientens levnadsvanor, till exempel för tobak, motion, alkohol och kost. Sjukvården bör också ge råd och stöd om hur patienten kan påverka sin livsstil. Ett program för icke-operativ obesitasbehandling har utarbetats och planeras komma igång under hösten 2015. Övergripande förebyggande arbete En ny version av landstingets folkhälsostrategi antogs av landstingsstyrelsen i september. En process har startat för prioritering av hälsofrämjande insatser inför år 2016. Ekonomiska medel för dessa insatser ska styras i enlighet med folkhälsostrategin. Utbildningar har genomförts om normkritik och frågor om HBTQ för att öka medarbetarnas kunskaper. Nationellt beviljade medel för arbetet mot hiv och STI samordnas länsövergripande. En översyn av landstingets uppdrag för hälso- och sjukvård för asylsökande pågår. Screening är en central del av det förebyggande arbete. Samtliga screeningverksamheter ligger över målet på 80 procent. Bukaortascreeningen har uppnått sin högsta deltagarfrekvens sedan starten, med 98,5 procent. Deltagarfrekvensen för mammografi har ökat till 82 procent. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 10 (64) Bland utvalda verksamheter pågår ett samarbete med läkemedelsenheten för att minska förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Aktiv regional aktör Gemensamt hälsofrämjande och förebyggande arbete Landstinget samverkar med länets kommuner inom ramen för Nya Perspektiv kring områdena den sårbara familjen, riskbruk och riskbeteende, psykisk hälsa samt äldres hälsa. Arbetsgruppernas sammansättning har förändrats något under perioden. Den tionde sammankomsten genomfördes i maj 2015. Resultat för utmaningarna är sammanställt i Aktuellt perspektiv 2015. Samverkan i förebyggande frågor pågår inom områdena: • Psykisk hälsa via projektet Tryggt och säkert län (bland annat med länsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Räddningstjänsten med flera) • Befolkningsundersökningar såsom elevhälsoundersökningar (ELSA) och det regionala arbetet med CDUSTWX-länen kring den kommande befolkningsenkäten LiV och Hälsa 2016. • Drogvaneundersökningar i samverkan med länets kommuner. • Hiv/STI genom länsnätverk för samordning samt ett kunskapsnätverk med fyra andra landsting. • Våld i nära relationer genom länsnätverk. • Barns och ungas hälsa genom olika nätverk regionalt och nationellt. • Levnadsvanor bland annat genom Friskvården Värmland. • Frivilligorganisationer. Start av process kring arbete med överenskommelse mellan frivilligorganisationer och landstinget. • Befolkningsdata. Utvecklingsarbete pågår med att göra befolkningsdata mera tillgängliga på www.liv.se. • Värmlandsstrategin. Inledande kontakter har tagits med Region Värmland för att se hur landstingets data kan bidra i uppföljningen av Värmlandsstrategin. • Flyktingmottagning. Landstinget har ett avtal med ett etablerat projekt i länet. Syftet med projektet är att ta tillvara nyanländas kompetens i hälso- och sjukvård. • Hälsofrämjande insatser. Ekonomiska medel för hälsofrämjande insatser ska styras i enlighet med landstingets folkhälsostrategi. Generellt regionalt arbete En positiv utveckling i Värmland är en av förutsättningarna för landstingets möjligheter att bidra till en god folkhälsa och kunna ge medborgarna en LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 11 (64) hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Landstinget har en viktig del i den regionala tillväxten, kollektivtrafiken och utvecklingen i länet. Landstinget är länets största kunskapsorganisation och bidrar till ett gott innovativt klimat i länet. Att vara en ”aktiv regional aktör” innebär också att ha en systematisk och öppen kontakt med länets invånare. Landstinget har medverkat i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) treåriga projekt om medborgardialog som en del i styrprocessen. Landstingsfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i april om ett direktiv för landstingets fortsatta arbete med medborgardialog. Landstinget i Värmland har framgångsrikt utövat påtryckningar för att få SKL att ta initiativ till ett nätverk för hälso- och sjukvårdsfrågor för landsting och regioner. Det nya nätverket är på väg att startas. Under perioden har utveckling av kollektivtrafiken behandlats. Ett första resultat av bussupphandlingen innebar att de nuvarande tio servicelinjerna för sjukresor skulle dras in. Transporter skulle i stället göras inom ordinarie kollektivtrafik. En överenskommelse har dock träffats mellan landstinget och Region Värmland om att behålla servicelinjerna i oförändrad omfattning. Regionbildningsarbetet har återupptagits efter att ha legat nere under hösten 2014. Regionbildningskommittén har antagit en handlingsplan som innebär ett arbete för en regionbildning i Värmland år 2019. Förväntad utveckling Landstingets nya folkhälsostrategi kommer att tydliggöra landstingets satsningar inom området för den kommande perioden. Den fortsatta flyktingtillströmningen innebär utmaningar för hälso- och sjukvården. Den ställer bland annat krav på särskilda kunskaper i kommunikation över kulturgränser. Ett område som fått allt större aktualitet är asylsökandes hälsokontroller och förebyggande hälsovård. En uppgift som kräver stor flexibilitet är då nyanlända kommer med kort varsel. Deras boende är i stor utsträckning förlagt till platser med ett begränsat utbud av sjukvårdsverksamhet. Ett allt större fokus kommer att läggas på uppföljning och utvärdering av förebyggande och hälsofrämjande insatser. Ett mål är att i så stor utsträckning som möjligt systematiskt följa upp och utvärdera effekterna av sådana insatser inom landstingets verksamheter men också av insatser i samverkan med andra. Landstinget fokuserar på arbetet med att utveckla Internetlösningar för medborgare och patienter, till exempel e-hälsotjänster, vilket stödjer både det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, liksom vårdutvecklingen i övrigt. Frågor runt HBTQ samt normkritiskt förhållningssätt förväntas få ökad aktualitet och sprida sig till allt fler verksamheter inom landstinget. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 12 (64) Verksamhet Landstinget har fyra övergripande mål för hälso och sjukvården • Vård utan köer • Bästa vårdkvalitet • Inga vårdskador • Respektfulla möten Måluppfyllelse Verksamheten visar förbättringar och högre produktion på en rad områden men når i flera fall ändå inte målen, bland annat på grund av ökningar av antalet vårdsökande patienter. Under inledningen av 2015 låg telefontillgängligheten till vårdcentralerna något under målnivån men har sedan dess stadigt förbättrats. Från och med april har den legat över 80 procent. Målet att minst 80 procent av de inkommande samtalen till vårdcentral ska kunna besvaras alla årets månader nås däremot inte. Landstinget i Värmland hör till de bättre landstingen i riket när det gäller andelen som erbjuds läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral. Både inflöde av patienter och produktion ökade jämfört med samma period föregående år, men målet på 95 procent uppnås inte. Andelen som väntar på ett första besök till den specialiserade vården ligger under målet om att minst 95 procent ska ha en kötid på högst 90 dagar. Inte heller till behandling inom den specialiserade vården nås målet att minst 95 procent ska ha väntat under 90 dagar. Sett över året har fler patienter fått operationer eller andra medicinska åtgärder jämfört med 2014. Genom ett ökat inflöde har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar ändå ökat. Inom barn- och ungdomspsykiatrin följs två mått kring tillgängligheten. Andelen som får bedömning inom 30 dagar har legat över nivån under 2014 vid flera tillfällen, dock nås inte målet alla månader. För utredning och behandling klaras målet om att nå bättre resultat än föregående år. För vistelsetiden på akuten är målet att minst 75 procent av patienterna ska ha en viselsetid på under 4 timmar. Landstinget når denna nivå ett antal månader men inte alla och klarar därmed inte målet. På de enskilda sjukhusen har akutmottagningen i Arvika genomgående legat över målnivån. I Torsby klarades målnivån enstaka månader. I Karlstad nåddes inte målet någon av månaderna, trots en klart ökad produktion under perioden. Målet att andelen patienter som läkarbedöms inom en timme på akutmottagningen ska vara över 50 procent under alla periodens månader nås. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 13 (64) Landstinget når också målet för vårdrelaterade infektioner. Andelen vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner är lägre än genomsnittet för 2014 under periodens alla månader. För basala hygienrutiner och klädregler var andelen högre än genomsnittet för 2014 under fem av de åtta månaderna. Landstinget når därmed inte målet men en förbättring ses för de senaste månaderna. Mätning av förekomsten av vårdskador visar att två av landstinget sjukhus (Torsby och Karlstad) har ett högre genomsnitt jämfört med föregående år och att det återstående sjukhuset (Arvika) ligger på samma nivå som 2014. Det innebär att landstinget som helhet inte når målet på detta område. Både andelen överbeläggningar och andelen utlokaliserade patienter ligger högre jämfört med motsvarande period 2014 och landstinget når därmed inte målet. Dock har andelen överbeläggningar och utlokaliserade patienter varit lägre under några månader under senare delen av perioden jämfört med 2014. Inriktning, uppdrag och mål Vård utan köer Vårdgarantin är ett lagkrav för grundläggande tillgänglighet och anger inom vilka tidsgränser landsting och regioner ska erbjuda vård. Vårdgarantin Vårdgarantins 0 – kontakt med vårdcentralen samma dag Landstinget i Värmland mäter tillgängligheten till vårdcentral per telefon kontinuerligt. Internt sker rapportering varje månad. Under vår och höst rapporteras telefontillgängligheten även på nationell nivå. Tabellen nedan visar de nationella mätningarna. Våren 2013 "0" LiV Offentliga Privata Våren 2014 Våren 2015 Totalt antal andel besvaTotalt antal andel besvaTotalt antal andel besvasamtal rade samtal rade samtal rade 60 524 87,0% 77 338 67,8% 69 547 79,7% 48 366 86,0% 63 315 66,2% 56 072 78,9% 12 158 91,1% 14 023 75,2% 13 475 83,2% Tabell telefontillgänglighet till vårdcentraler i Värmland. (Källa: Väntetider i vården) De månatliga mätningarna visar att telefontillgängligheten förbättrats något under året och nu ligger på över 80 procent. Under augusti besvarades 84,5 procent av samtalen. Variationerna mellan vårdcentralerna är stor: mellan 60 och 100 procent. Målet är att 80 procent av alla samtal ska besvaras varje månad. Det har således inte uppnåtts. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 14 (64) Andel besvarade samtal 100% 80% 60% 40% 20% 0% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Andelen besvarade samtal har ökat stadigt under året men målet (80 procent varje månad under året = streckade linjen) kommer trots det inte att uppnås. (Källa: Landstingets telefonisystem) Vårdgarantins 7 – vårdcentralen ska vid behov erbjuda ett läkarbesök inom sju dagar Nationella mätningar genomförs två gånger per år för patienter som söker kontakt med läkare inom primärvården. Vårdgarantin innebär att dessa patienter ska erbjudas besök inom 7 dagar. Vid den senaste nationella mätningen, under våren 2015, fick 92,6 procent läkarbesök inom 7 dagar, vilket är ett resultat bland de bättre landstingen. Motsvarande siffra för riket var 90,3 procent. Målet för landstinget är dock att ligga över 95 procent. Under året har ett arbete gjorts för att kunna fånga tillgängligheten till läkarbesök direkt ur COSMIC. Våren 2013 "7" Totalt antal nybesök Våren 2014 andel inom 7 Totalt antal dagar nybesök Våren 2015 andel inom 7 Totalt antal dagar nybesök andel inom 7 dagar LiV Offentliga 7 449 6 132 96,8% 97,1% 5 720 4 313 93,0% 92,0% 6 817 5 468 92,6% 92,5% Privata 1 317 95,1% 1 407 96,0% 1 349 93,3% Antal patienter med nybesök under mätperioden samt andel som fick besöket inom 7 dagar. (Källa: Väntetider i vården) Vårdgarantins 90-90 – efter beslut om remiss eller vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar – efter behandlingsbeslut ska behandling påbörjas inom högst 90 dagar efter beslutsdatum Landstinget mäter varje månad köläget för förstabesök och behandling inom den specialiserade vården. Vid utgången av augusti 2015 stod 6 490 personer i kö till ett första besök inom den specialiserade vården. Av dessa hade 83,0 procent väntat mindre än 90 dagar. Motsvarande andel för hela riket var 75,7. Landstingets mål är att varje månad ligga över 95 procent. Arbeten LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 15 (64) pågår med bland annat standardiserade mottagningar, förändrad schemaläggning och införande av nya e-tjänster inom 1177. Vid utgången av augusti väntade 4 242 personer på operation eller åtgärd inom den specialiserade vården. Av dessa hade 66,5 procent väntat mindre än 90 dagar. Motsvarande andel för riket var 69,3 procent. Landstingets mål är att varje månad ligga över 95 procent, ett mål som inte nås. Sett över året har fler patienter fått operationer eller andra medicinska åtgärder jämfört med 2014. Genom ett ökat inflöde har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar ändå ökat med 356 personer jämfört med augusti 2014. "90-90" augusti 2013 andel som väntat unTotalt antal der 90 daväntande gar* 80,2% 6 061 augusti 2015 andel som väntat unTotalt antal der 90 daväntande gar* 80,1% 6 490 83,0% Operation och åtgärd 3 900 70,8% 3 401 68,7% * Väntan av medicinsk orsak eller genom patientens eget val borträknad. 4 242 66,5% Förstabesök 6 972 augusti 2014 andel som väntat unTotalt antal der 90 daväntande gar* Antal väntande till förstabesök och behandling inom den specialiserade vården. (Källa: Väntetider i vården) Förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin Vårdgarantins 30-30 – barn och ungdomspsykiatrin ska kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar Under 2015 har tillgängligheten till bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin legat över målet ett flertal månader. Genomsnittet under januari– augusti låg på 79,5 procent men resultatet varierar över tid. Under tre av periodens åtta månader når tillgängligheten inte upp till målet som innebär en ökning jämfört med samma månad föregående år (2014: 79,3 procent). Även resultatet för fördjupade utredningar och behandlingar visar en variation under perioden (i genomsnitt 72,7 procent) men alla månader låg över genomsnittet för 2014 (45,4 procent), vilket innebär att målet är nått under perioden. Vistelsetid på akuten Under augusti 2015 gjordes 7 793 besök på landstingets tre akutmottagningar, vilket är 569 fler än samma månad 2014. Av dessa besök var 5 205 på Centralsjukhuset i Karlstad, 1 324 på Sjukhuset i Arvika och 1 264 på Sjukhuset i Torsby. Den största delen av ökningen gäller Centralsjukhuset. Arvika är det sjukhus som når högst resultat när det gäller vistelsetid på under 4 timmar. Där har resultatet under 2015 har varierat mellan 81,7 och 88,4 procent de enskilda månaderna. I Torsby har resultatet legat mellan 71,1 och 77,5 procent. Vid Centralsjukhuset i Karlstad hade mellan 70,0 och 74,8 procent av patienterna en vistelsetid på under 4 timmar. Målet för LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 16 (64) landstinget, att 75 procent av patienterna ska ha en vistelsetid kortare än 4 timmar, nås alltså inte. Det kan dock noteras att Centralsjukhuset tog hand om fler patienter under alla periodens åtta månader, jämfört med föregående år. Införandet av en allmänläkarsektion på akutmottagningen i Karlstad visar att det går att hålla kortare vistelsetid för vissa patienter. augusti 2013 Vistelsetid Antal besök augusti 2014 Andel med vistelsetid under 4 timmar LiV 7 269 77,4% CSK 4 733 SiA 1 335 SiT 1 201 Antal besök augusti 2015 Andel med vistelsetid under 4 timmar Antal besök Andel med vistelsetid under 4 timmar 7 224 74,9% 7 793 77,4% 75,6% 4 631 72,7% 5 205 74,8% 82,6% 1 296 84,4% 1 324 88,4% 79,0% 1 297 73,0% 1 264 76,7% Besök på akutmottagning. (Källa: Interna register) Förflyttat fokus Landstingets organisation har stor betydelse för att forma verksamheternas arbetssätt och interna kultur på en rad områden. Ett förflyttat fokus som intar patientens synsätt och förmår att göra de organisatoriska gränserna osynliga i vårdens processer förutsätter en mycket stark samverkan med andra. Arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp inom fem cancerdiagnoser pågår. Genomförandet bygger på det arbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och regionens cancercentrum. Förutom att väntetiderna ska kortas är ett mål med satsningen att patienterna ska bli mer nöjda med vården och att deras livskvalitet ska öka. Allt fler verksamheter har påbörjat arbetet med att implementera standardiserad utskrivningsprocess som bland annat syftar till att förebygga återinskrivningar samt öka samverkan mellan slutenvård, primärvård, kommunal hemtjänst samt rehabilitering. Arbetet med att förbättra flöden och tillgänglighet pågår inom många verksamheter. Detta handlar om att lokalt se över hur mottagningsverksamhet kan standardiseras, schemaläggning kan optimeras och hur e-tjänster kan underlätta. Produktion och produktionsstyrning Arbetet med systematisk styrning och uppföljning av produktionen fortsätter. Verksamheternas planer följs kontinuerligt upp i divisionerna, även om divisionerna har kommit olika långt i sitt arbete. Flera divisioner ser behov av att utvärdera årets produktionsplaner för bättre och mer detaljerad planeringen nästa år. Inom division medicinska specialiteter framgår ett tydligt samband mellan genomförande av planerad produktion och hur väl man kla- LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 17 (64) rar tillgängligheten. Arbete fortsätter för att koppla produktionsplaner till schemaläggning och identifiera vårdprocesser och flaskhalsar. Läkarbesök Besök till övriga vårdgivare Operationer inkl mottagningsoperationer 2013 410 332 438 757 15 772 2014 395 012 412 290 16 406 2015 395 665 433 685 16 389 Produktion januari–augusti. (Källa Interna register) I denna tabell visas antalet läkarbesök, besök till övriga vårdgivare och operationer för perioden januari till augusti de senaste tre åren. Statistiken är inte helt jämförbar över tid på grund av införandet av Cosmic inom allmänmedicin under 2014. Produktionsminskningen inom divisionen i samband med införandet har dock vänt. Vid en jämförelse mellan åren exklusive allmänmedicin ligger antalet läkarbesök och antalet besök till övriga vårdgivare högre än motsvarande period 2013 och 2014. Antalet operationer ligger på samma nivå som 2014 men något högre jämfört med 2013. Bästa vårdkvalitet Överbeläggningar och utlokaliseringar Överbeläggningar och utlokaliseringar (att patienten vårdas på en avdelning som tillhör ett annat verksamhetsområde) innebär risker både för patienternas säkerhet och för personalens arbetsmiljö. Landstinget följer dagligen överbeläggningar och utlokaliseringar. Nedan visas kvoter av överbelagda och utlokaliserade patienter. Kvoten beräknas genom att antalet överbelagda eller utlokaliserade patienter delas med antalet vårdplatser. Både andelen överbeläggningar och andelen utlokaliserade patienter ligger fortsatt högre jämfört med motsvarande period 2014. Det innebär att landstinget inte når målet för perioden. Dock har andelen överbeläggningar och utlokaliserade patienter varit lägre jämfört med 2014 under några enstaka månader. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 18 (64) Överbeläggningar Juli Augusti Juli Augusti Maj Juni Juni 2014 Överbelagda patienter i LiV April Mars Januari Februari December Oktober November September Juli Augusti Maj 2013 Juni April Mars Januari Februari December Oktober November September Juli Augusti Maj Juni April Mars Januari Februari 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2015 Överbelagda patienter i Riket Utlokaliserade patienter 2013 Utlokaliserade patienter i LiV 2014 Maj April Mars Februari Januari December November Oktober September Juli Augusti Juni Maj April Mars Februari Januari December November Oktober September Juli Augusti Juni Maj April Mars Januari Februari 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2015 Utlokaliserade patienter i Riket Överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Diagrammen visar kvoten av överbeläggningar och utlokaliserade patienter per månad inom den somatiska slutenvården. Inom den psykiatriska slutenvården finns enligt mätningen enbart enstaka överbeläggningar. (Källa: Interna register) En bidragande orsak till att överbeläggningar och utlokaliseringar ökar under perioden är minskningen av vårdplatser. Beläggningen har sjunkit något under den senaste delen av året och har legat mellan 90 till 93 procent under maj till augusti. Under sommaren öppnades en avdelning för utskrivningsklara patienter vilket avlastade övriga vårdavdelningar på Centralsjukhuset och upplevdes mycket positivt. En gemensam översyn av vårdplatsstrukturen har påbörjats av division medicinska specialiteter och opererande specialiteter vilket på sikt kan förbättra utvecklingen. Läkarbedömning inom 60 minuter på akuten Landstinget når målet för perioden då andelen patienter som har läkarbedömts inom en timme efter ankomst till akutmottagning varit mer än 50 procent under alla månaderna i perioden. Genomsnittet för perioden var 55,2 procent. Motsvarande resultat 2014 var 50,7 procent. Diagrammet nedan visar resultatet per månad för landstinget och per sjukhus. Sjukhuset i Arvika har högst andel patienter som läkarbedömts inom en timme. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 19 (64) Patienter med läkarbedömning inom en timme 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 2014 CSK SiA SiT juli augusti maj juni april mars januari februari december oktober november september juli augusti maj 2013 juni april mars januari februari december oktober november september juli augusti maj juni april mars januari februari 0% 2015 LiV Mål Tid till läkarbedömning. Diagrammet visar andelen patienter som bedömts av läkare på akutmottagning inom en timme per sjukhus och för landstinget. (Källa: Landstingets datalager) Flera utvecklingsprojekt pågår. Projektet allmänmedicinsk sektion på Centralsjukhuset i Karlstad visar att vissa patienter kan handläggas snabbare och mer effektivt av allmänmedicinsk kompetens. På Sjukhuset i Torsby fortsätter arbetet med att förbättra tid till läkarbedömning, vistelsetid och triage. Kvalitetsindikatorer och följsamhet till nationella riktlinjer Landstingets övergripande kvalitetsindikatorer redovisas i årsredovisningen. Samtliga divisioner eller motsvarande följer kontinuerligt upp verksamhetsspecifika eller övergripande kvalitetsmål. Till exempel följer division medicinska specialiteter kvalitetsmål för några stora sjukdomsgrupper (diabetes, stroke och hjärtsjukvård). Av uppföljningen framgår bland annat att resultaten för diabetes typ 1 har förbättrats inom samtliga enheter i landstinget. Socialstyrelsen har under våren publicerat slutliga riktlinjer för diabetesvården och för missbruks- och beroendevården samt en remissversion av riktlinjerna för hjärtsjukvård. Remissversioner ersätter det som tidigare benämndes preliminära riktlinjer och gäller tills de slutliga riktlinjerna har publicerats. Konsekvensbeskrivningar för riktlinjerna för vård vid missbruk och beroende, diabetes, astma och KOL samt hjärtsjukvård har redovisats för hälso- och sjukvårdschefens ledningsgrupp. Konsekvensbeskrivningarna lyfter fram vad som krävs för att minska gapet mellan rekommendationer i nationella riktlinjer och faktisk praxis. Under det senaste åren har Socialstyrelsen även tagit fram mål för ett antal av riktlinjernas indikatorer. En genomgång av dessa indikatorer visar att landstinget når målen för riktlinjerna för bröstcancer och ligger nära målen för strokevård och diabetesvård. För att nå målen för riktlinjerna för hjärtsjukvård, rörelseorganens sjukdomar och övrig cancervård krävs ytterligare insatser. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 20 (64) Förbättringskultur Arbete med ständiga förbättringar pågår inom landstingets alla verksamheter. En del av stödet för högre kvalitet är att etablera ett klimat som uppmuntrar nya arbetssätt och lösningar som en del i vardagsarbetet, både inom och mellan verksamheterna. Arbete pågår också för att förstärka stödet till verksamheterna. Genom att omfördela resurser har Landstingsservice lyckats implementera vårdnära service på Sjukhuset i Arvika. Uppföljning av arbetet visar på goda resultat och ökad kundnöjdhet. Ett annat projekt är Vårdnära administration som, på likartat sätt som Vårdnära service, syftar till att skapa mer tid för patienten samt kvalitetssäkra dokumentationen. Förslag till en rad nya arbetssätt för stöd i förbättringsarbete har också tagits fram och kommer att börja prövas under nästkommande period. Arbetet med att utveckla Experio Lab fortsätter. De nationella och interna uppdragen har tydliggjorts och ett strukturerat samarbete med utvecklingsenheten är under uppbyggnad. En dialog med Experio Lab har också genomförts för att hitta möjliga gemensamma projekt för att på sikt skapa ett kompetensutbyte enheterna emellan. System som stödjer våra mål Utvecklingen av datoriserade stöd för vårdens patientflöden, kvalitet och patientsäkerhet fortsätter. Inom ramen för arbetet med standardiserade vårdförlopp ses de vårdadministrativa systemen över för att bättre stödja vårdprocessen och dess olika delar. Inom e-hälsa finns en e-hälsostrateg på plats och en handlingsplan är under framtagande. Arbete pågår för att utveckla en mer sammanhållen och systematiserad uppföljning med fokus på kvalitetsuppföljning. En förutsättning för förbättrad kvalitetsuppföljning är bland annat tillgången till rapporter i datalagret. Till exempel ger utvecklingen av uttag av läkemedelsstatistik ur datalagret ökad möjlighet till ledning och styrning utifrån resultat. Inga vårdskador Landstingets patientsäkerhetsstrategi ger förutsättningar och stöd för en förstärkt utveckling mot en hälso- och sjukvård av hög kvalitet och utan vårdskador. Ett patientsäkerhetsråd har etablerats. Under perioden har 40 lex Maria-ärenden anmälts till Inspektionen för vård och omsorg och 71 enskilda klagomål har inkommit. Nedan visas en tabell med antalet anmälningar de senaste tre åren. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 Januari till augusti Anmälningar enligt lex Maria Enskilda klagomål LK/151411 2013 30 63 2014 49 84 21 (64) 2015 40 71 Anmälningar under januari till augusti för 2013, 2014 och 2015. (Källa: Interna register) Årets nationella trycksårsmätning visade att 13,8 procent av landstingets slutenvårdspatienter hade trycksår jämfört med 13,6 procent i riket. Nätverksträff för patientsäkerhet med presentation av nationellt ramverk för patientsäkerhet har genomförts med fokus på läkemedelshantering, anmälningar och egenkontroller. Egenkontroller av följsamheten till riskbedömningar genomförs även i kvalitetsregistret Senior Alert. Andelen patienter över 65 år som fått en fullständig riskbedömning har minskat under året. Resultatet för perioden ligger på 31 procent jämfört med 39 procent under de första fyra månaderna. Med fullständig riskbedömning menas att risken för fall, undernäring och trycksår har bedömts. För att minimera fel vid vårdens övergångar till framför allt kommunerna genomförs utbildningar i hantering av läkemedelslistan i Cosmic och i användning av Pascal. Antalet avvikelser för läkemedel vid överföringar mellan kommunerna och landstinget har minskat under året. Färdigfyllda sprutor med läkemedel (antibiotika) har testats på en vårdavdelning. Resultaten visar att sjuksköterskorna får mer tid för patienter samt en bättre arbetsmiljö. För att underlätta förskrivningen och följsamheten till rekommendationer och upphandlingar har mallar för ordination av läkemedel i Cosmic utvecklats. En läkemedelsautomat har installerats på Centralsjukhuset i Karlstad. Detta väntas frigöra tid för sjuksköterskor och leda till en säkrare hantering av narkotikaklassade läkemedel. Vårdrelaterade infektioner Landstinget har under de senaste åren infört ett nytt verktyg (Infektionsverktyget) för mätning av vårdrelaterade infektioner. Infektionsverktyget ger en kontinuerlig statistik som omfattar alla vårdtillfällen då uppgifter registreras varje gång antibiotika ordineras. De infektioner som inte kräver antibiotika ingår inte i statistiken. Denna mätning visar andelen vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner per månad. Under förra året var genomsnittet 3,5 procent. I år har andelen varit lägre än genomsnittet 2014 under alla månader för perioden och landstinget når därmed målet. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 22 (64) Andel vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion Augusti Juli Maj Juni April Mars Januari Februari December Oktober November Augusti 2014 September Juli Maj Juni April Mars Januari Februari 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2015 Andelen vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner i landstinget per månad för 2014 och 2015. (Källa: Interna register) Årets nationella punktmätning av vårdrelaterade infektioner genomfördes i mars. Landstinget resultat var 8,2 procent. Det var en försämring jämfört med motsvarande mätning 2014 (4,8 procent) men en förbättring jämfört med den föregående punktmätningen i november (8,7 procent). Rikets genomsnitt låg på 9,6 procent. Nästa nationella mätning sker under våren 2016. Fortsättningsvis genomförs en punktmätning varje tertial för att mäta förekomst av riskfaktorer som urinkateter och central venkateter och som idag inte fångas via Infektionsverktyget. Vid senaste punktmätningen var landstingets resultat 5,9 procent. Andelen urinkatetrar följs i landstinget och var vid senaste mätningen 20,4 procent. Vid motsvarande mätning 2014 var andelen 21,9 procent. VRI-gruppen som leds av smittskyddsenheten stödjer verksamheterna i arbetet med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Bland annat pågår ett pilotprojekt på vårdavdelning 15 på Centralsjukhuset, Karlstad, för att minska kateterrelaterade infektioner. Förekomst av vårdskador Att mäta förekomst av vårdskador genom journalgranskning bidrar till kunskap om hur skadepanoramat ser ut i det egna landstinget. Varje månad granskas 20 journaler för sjukhusen i Arvika respektive Torsby och 30 journaler för Centralsjukhuset i Karlstad. Granskningsunderlaget är ett slumpmässigt urval av journaler utifrån fastställda kriterier. Vid journalgranskningen identifieras först om en skada kan ha inträffat. Därefter görs en bedömning om något inte avsett har inträffat och om en vårdskada har uppstått. Landstinget når inte målet för perioden. För Sjukhuset i Torsby och Centralsjukhuset i Karlstad ligger genomsnittet högre än under samma period 2014 och för Sjukhuset i Arvika ligger genomsnittet på samma nivå som 2014. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 Förekomst av vårdskador Genomsnitt 2014 Mål 2015 23 (64) Genomsnitt 2015 VTF med vårdskada, CSK 10,3% Minskande 14,2% VTF med vårdskada, SiA 8,8% Minskande 8,2% VTF med vårdskada, SiT 8,8% Minskande 13,2% Genomsnittet av andelen vårdtillfällen med vårdskada per sjukhus. (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting) Följsamheten till hygien- och klädrutiner Landstinget mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler varje månad. Andelen personal som följer allt var högre än genomsnittet 2014 (80 procent) under alla månader förutom under januari, mars och april, vilket innebär att landstinget inte når målet för perioden. Basala hygienrutiner och klädregler, Landstinget i Värmland 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sepember Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sepember Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sepember 82,9% 2013 2014 LiV 2015 Genomsnittet i LiV 2014 80 % Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler per månad för 2013, 2014 och 2015 enligt landstingets månadsmätningar. (Källa: Interna register) Vid den senaste nationella punktmätningen av basala hygienrutiner och klädregler under mars var följsamheten 82,6 procent. Det är i sort sett oförändrat jämfört med motsvarande mätning 2014 (82,7 procent). Genomsnittet för riket var 75,8 procent. Liksom tidigare brister användning av sprit före patientkontakt samt användning av plastförkläde. Divisioner eller motsvarande arbetar med att förbättra resultaten. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 24 (64) Basala hygienrutiner och klädregler, nationell mätning 100% 80% 75,3% 82,7% 82,2% 82,6% 74,0% 73,5% 72,0% 75,8% 60% 40% 20% 0% VT HT 2013 LiV VT VT 2014 2015 Riket Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler vid nationella mätningar för 2013, 2014 och 2015. (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting) Respektfulla möten All verksamhet inom Landstinget i Värmland vilar på den gemensamma värdegrunden att alla människor har lika värde och ska mötas med empati och respekt. I verksamheterna pågår kontinuerliga arbeten med värdegrunden, till exempel genom utbildning i normkritik. Patienternas upplevelser av möten med vården fångas genom verktyg som ”Webbkollen” samt pilotprojektet ”Ta pulsen på LiV”. Så kallad Teach back används som metod för patientinvolvering inom standardiserad utskrivningsprocess. Det innebär att patienten får återge den information de har uppfattat. Resultat från metoden visar att en hög andel av sjukhusvårdade patienter inte har uppfattat den skriftliga information som skickats med. Inom division medicinska specialiteter testas olika varianter av informationsmaterial för att bättre involvera patienter och närstående, bland annat ”Barnets pärm” för att öka föräldrars delaktighet i neonatalvården. I division allmänmedicin har Kronoparkens vårdcentral deltagit i projektet ”Kroniskt engagerad” med stöd från Experio Lab. Det innebär ett arbete för att skapa delaktighet med utgångspunkt från behov hos och i nära samarbete med patienter. Projektet har gett goda resultat och rönt nationell uppmärksamhet. Den 4 maj öppnade Patientforum vid Centralsjukhusets huvudentré i samarbete mellan enheten för patient- och medborgarservice och Landstingsservice. Patientforum ska stödja patienter och närstående med bland annat information om den nya patientlagen samt med frågor och synpunkter om vård. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 25 (64) Förväntad utveckling Arbetet kring tillgänglighet och produktionsplanering hänger samman och här behövs fortsatt arbete för att få rätt balans mellan olika typer av produktion. Förändrade arbetssätt, produktionsplanering och övriga insatser förväntas ge effekt framöver. Som en del utvecklingsarbetet för en ytterligare förbättrad telefontillgänglighet drivs ett pilotprojekt för att testa ett nytt telefonisystem. Under hösten publiceras slutliga nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och för vård vid astma och KOL. Samtidigt kommer målnivåer att publiceras för dessa områden. Arbetet med kvalitetsutveckling och uppföljning fortgår under året. Bättre samordning på stabsnivå planeras och förväntas ge effekter för verksamheterna med ett mer utvecklat stabsstöd inom bland annat kvalitetsutveckling. Trenden för att nå målet för andelen patienter som läkarbedömts inom en timme på akutmottagning ser fortsatt positiv ut. Resultatet förbättras långsamt men stadigt över tid. Detsamma gäller följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler som har förbättrats under den senare delen av året. Andelen vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner, som nu följs varje månad i Infektionsverktyget, minskar över tid och denna utveckling förväntas fortsätta. Resultaten för överbeläggningar och utlokaliserade patienter har mot slutet av perioden haft en positiv utveckling. Med tanke på pågående arbete med en gemensam översyn av vårdplatsstrukturen kommer det förhoppningsvis hålla i sig under hösten. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 26 (64) Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Landstinget arbetar vidare för att stärka rollen som en attraktiv arbetsgivare vilket är en viktig förutsättning för kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. Medarbetare och chefer är landstingets bästa ambassadörer, vilket också ska genomsyra arbetet med landstingets varumärke som arbetsgivare. Fyra områden är centrala: arbetsmiljö, kompetensförsörjning, lönebildning samt ledarskap och medarbetarskap. Måluppfyllelse Landstinget arbetar systematiskt med arbetsmiljön genom kunskap och utbildning. Insatser pågår för ett stärkt ledarskap och ökat ett fokus på hälsofrämjande arbetsplatser. Landstinget uppnår inte målet om att sjukfrånvaron ska vara fem procent eller mindre. För perioden uppgår sjukfrånvaron till 5,3 procent. Landstinget arbetar systematiskt med kompetensförsörjning, på både kort och lång sikt. Stort fokus riktas på att behålla de medarbetare som redan arbetar i landstinget. Här ingår att identifiera möjliga karriärvägar och utvecklingsområden. Några insatser som har genomförts är inrättande av utbildningstjänster och höjd studielön vilket också har gett många sökande inom dessa utvecklingsområden. Specialisttjänster utvecklas inom flera yrkeskategorier, bland annat sjuksköterskor och psykologer. Utbildningstjänster inrättas inom områden som idag saknar specialistutbildade sjuksköterskor, som vård av äldre och palliativ vård. En förutsättning för detta har varit nära samarbete med utbildningsanordnare. Landstinget har som en del av arbetet i den nationella cancerstrategin inrättat kontaktsjuksköterskor, med ett övergripande ansvar för patient och närstående under hela vårdkedjan. Inriktning, uppdrag och mål God arbetsmiljö Landstingets attraktionskraft som arbetsgivare formas av en rad sammansatta faktorer. En är att medarbetarna trivs på sin arbetsplats och att landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Flera staber och verksamheter arbetar med utveckling av den interna arbetsmiljön inom ramen för konceptet Hälsofrämjande arbetsplats. Särskild vikt läggs vid att i samverkan utveckla handlingsplaner och gemensamma målformuleringar. Under perioden har ytterligare tre verksamheter startat arbete för att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser, och en verksamhet har blivit certifierad. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 27 (64) Att ha en fungerande samverkan är en av grundstenarna i arbetsmiljöarbetet. En systematisk uppföljning av hur samverkansavtalet fungerar i respektive samverkansgrupp har startat under våren. Verksamheterna arbetar aktivt med att förbättra resultaten i medarbetarenkäten. Arbetet med hälsofrämjande arbetsplats är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsplatsträffar och andra samrådsgrupper är arenor för detta arbete. En upphandling av medarbetarenkät och ett samarbete har inletts med enkätleverantören Springlife inför medarbetarenkäten för 2015 Landstingets sjukfrånvaro minskade under andra tertialet 2015. Sjukfrånvaron för perioden uppgår till 5,3 procent, att jämföra med 6,2 procent under första delen av året. Landstinget når dock inte målet om att sjukfrånvaron ska vara fem procent eller lägre. De långa sjukperioderna bidrar mest till ökningen av sjukfrånvaron men även korta sjukperioder, 1–14 dagar, har ökat något jämfört med samma period föregående år. I den obligatoriska arbetsmiljöutbildningen SAMBA för chefer och skyddsombud har rehabilitering återinförts som en del i utbildningen Flera verksamheter arbetar enligt en metod som innebär ett nytt arbetssätt för att minska korttidsfrånvaron. Ökningen av sjukfrånvaron följer en trend i hela riket. Detsamma gäller den ökande andelen sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa som numera är den enskilt största gruppen. God kompetensförsörjning Landstinget har en sammanvägd planering för kompetensförsörjning som bygger på behov och bedömningar hos enskilda divisioner och verksamheter. Därtill kommer det omfattande samarbetet med en rad utbildningsinstitutioner. Inför 2016 års löneöversyn har arbetet med kopplingen mellan lönebildning och kompetensförsörjning förstärkts. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 28 (64) Program för yrkesintroduktion för sjuksköterskor är framtaget. Det kan på sikt appliceras på andra yrkesgrupper. Specialisttjänster och andra specialiseringar inom flera olika områden har skapats. Under hösten 2015 startade flera sjuksköterskor sina utbildningstjänster och uppdrag som kontaktsjuksköterska påbörjades. Höjd studielön för specialistutbildning av sjuksköterskor har införts och 18 medarbetare startade utbildning under hösten 2015. Arbetet fortsätter för att stärka landstingets varumärke som arbetsgivare och kommunikationen vid rekrytering. En del av arbetet är att styra annonsering vid rekrytering till rätt målgrupp och skapa målgruppsanpassade aktiviteter. Ett exempel är årliga mingelträffar med studenter från Karlstads universitet. Ett Värmlandspaket har tagits fram med målgruppsanpassade förmåner och aktiviteter vid rekrytering, både nationellt och internationellt. Sociala medier används i marknadsföringen av landstinget som arbetsgivare, både för lediga tjänster men även som information om olika yrkesgrupper. För att säkerställa tillgången till framtida medarbetare har samverkan med utbildningsanordnare intensifierats, och samarbetet inom hela hälso- och sjukvårdsregionen har förtydligats. Nya utbildningar har startats lokalt för psykologer, vårdadministratörer och YH-barnspecialiserade undersköterskor (YH = yrkeshögskola). Detta påverkar möjligheten att rekrytera nya medarbetare i framtiden. Genom regionens samverkansnämnd tar landstingen ett regionalt grepp om kompetensförsörjning och utbildning. Frågor som behandlas är samverkan mellan lärosäten för att säkerställa att utbildningar kan genomföras med kontinuitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningsplaner visar på fortsatt behov av specialistläkare, specialistsjuksköterskor, tandläkare, psykologer samt vårdadministratörer. Kostnaderna för köp från bemanningsföretag ökar för både läkare och sjuksköterskor. Verksamheten uppger också behov av att köpa vårdadministratörstjänster (tidigare: läkarsekreterare). De verksamheter som uppger störst behov är allmänmedicin, medicinska specialiteter och psykiatri. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 29 (64) LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 30 (64) Ledarskap och medarbetarskap Landstinget arbetar kontinuerligt för att utveckla ledarskap och medarbetarskap. Landstinget har valt att arbeta med utvecklande ledarskap (UL) vilket stödjer utveckling, kulturförändring och kvalitet. Det första programmet för framtida ledare har också genomförts. Landstinget fortsättar att använda LOM (ledarskaps- och medarbetardeklaration) som verktyg för att skapa tydlighet i ledarskapet och medarbetarskapet. Förväntad utveckling De utmaningar som landstinget står inför när det gäller identifierad kompetensbrist i verksamheten är likartade i andra delar av landet och kan väntas hålla i sig. Detta innebär att arbetet för att säkerställa att landstinget har rätt kompetens på rätt plats måste intensifieras. Det kräver både kortsiktiga åtgärder och ett systematiskt arbete i ett längre perspektiv. Genom aktiv samverkan med lokala aktörer, Region Värmland (kompetensplattformen) och regionens utbildningsanordnare kan landstinget fortsätta att utvecklas till en attraktiv arbetsgivare och aktör Samarbete med utbildningsanordnare kommer att intensifieras för att säkerställa rätt kompetens för landstingets framtida uppdrag. Det gäller också ett ökat samarbete för kompetensförsörjning och utbildning i Uppsala– Örebroregionen. Idag är det möjligt att genomföra forskarutbildning inom ramen för anställning, till exempel som så kallad ”industridoktorand” på 50 procent av tiden. Landstinget ska också bli bättre på att göra det möjligt för disputerade medarbetare att fortsätta att forska samt kommunicera till medarbetarna vilka möjligheter som finns. Det intensifierade arbetet med arbetsgivarvarumärket kommer på sikt att innebära att rätt kompetens söker sig till landstinget. Aktiviteter riktade till rätt målgrupp ger ett bra underlag för rekrytering av nya medarbetare. Att ta fram en strategi för landstingets kompetensutveckling kommer på sikt att förbättra bilden av landstinget som attraktiv arbetsgivare och utveckla landstingets medarbetare utifrån framtida kompetensbehov. Utvecklingsarbete för att minska beroende av bemanningsföretag pågår inom landstinget. Kompletterande underläkartjänstgöring (KULT), där provtjänstgöring som ST-läkare ingår, är en del av utvecklingsarbetet och väntas bidra till kompetensförsörjningen. Sjukfrånvaron i landstinget följer utvecklingen i hela landet. Fortsatt arbete med att implementera hälsofrämjande arbetsplatser i verksamheten väntas bidra till en stabilisering av sjukfrånvaron. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 31 (64) Miljö Landstinget arbetar för att främja en långsiktigt hållbar utveckling av miljön genom att kontinuerligt förbättra och effektivisera det interna miljöarbetet. Gällande lagstiftning och det internt beslutade miljöpolitiska programmet utgör utgångspunkter för arbetet. Måluppfyllelse Detta avsnitt redovisar en uppföljning av delar av det pågående arbetet inom miljöområdet. Landstinget har under flera år drivit ett framgångsrikt miljöarbete. På flera områden tycks nu trenden ha brutits, vilket innebär att flera av målen i det miljöpolitiska programmet knappast kommer att kunna nås till fullo. Urvalet av parametrar har skett med utgångspunkt från viktiga arbetsområden samt där tydliga kvantitativa mål finns formulerade i det miljöpolitiska programmet. En mer heltäckande och specifik redovisning görs årligen i den så kallade miljöredovisningen. Inriktning, uppdrag och mål Ekologiska och etiskt märkta livsmedel Andelen ekologiska livsmedel har under ett antal år uppvisat en positiv trend. Målet att minst 30 procent av upphandlade livsmedel ska vara ekologiska senast år 2016 uppnåddes redan 2014. Resultatet har uppnåtts utan tillskott av extra ekonomiska medel. Ett aktivt arbete tillsammans med landstingets leverantörer är förklaringen till den positiva utvecklingen. Samma positiva utveckling kan inte redovisas för etiskt märkta livsmedel. Visserligen kan noteras en viss ökning av inköpen av etiska livsmedel men långt under det miljöpolitiska programmets mål på 10 procent. Begränsad tillgång av dessa produkter för storhushåll är den främsta förklaringen. Period Kostverksamhet Ekologiskt Etiskt Patienthotellet Ekologiskt Etiskt Andel av köpesumma 2013 jan–jun 25,1 5,0 17,4 2,1 2014 jan-jun 29,6 4,6 22,5 2,1 2015 jan-jun 34,7 5,4 27,4 2,0 LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 32 (64) Klimatavtryck I forskarvärlden finns idag i stort sett konsensus om människans negativa påverkan på klimatet. Av denna anledning är det viktigt att landstinget bidrar så långt som möjligt med att reducera det klimatavtryck som verksamheterna bidrar till. I detta sammanhang är det viktigt att följa utvecklingen av två viktiga parametrar – energiförbrukning samt tjänsteresor med bil. Landstinget i Värmland tillhör de landsting som har lägst energiförbrukning uttryckt som kilowattimmar per kvadratmeter. Ett systematiskt arbete kombinerat med investeringar i energisnål teknik utgör den främsta förklaringen. Målet är ett fortsatt minskat behov av energi som i förlängningen innebär minskat klimatavtryck. Period Värme El Totalt kWh/kvm BRA 2012 jan–aug 36,4 63,0 99,4 2013 jan–aug 36,7 65,0 101,7 2014 jan-aug 32,7 64,2 96,9 2015 jan-aug 31,5 66,8 98,3 Användningen av bil i tjänsten minskar inte i den takt som har förutsatts i det miljöpolitiska programmet. I kombination med att upphandlade leasingbilar inte levt upp till de miljökrav som landstinget ställt har klimatpåverkan ökat det senaste året. Utbyte av leasingbilarna har påbörjats. En lika betydelsefull parameter är att så långt möjligt försöka reducera den totala körsträckan. Ökad användning av kollektivtrafik, virtuella möten eller samåkning med bil är exempel på åtgärder som skulle kunna bidra till minskad total körsträcka. Period Poolbil Dagleasing Klinikbil Privat bil Totalt Kilometer 2012 jan–aug 1 219 836 275 537 1 013 716 861 198 3 370 287 2013 jan–aug 1 177 750 251 555 1 000 507 819 003 3 248 815 2014 jan-aug 1 231 762 284 131 1 029 888 912 776 3 458 557 2015 jan-aug 1 191 747 303 175 965 220 936 405 3 396 547 Avfall Den mängd avfall som hanteras inom landstinget ökar. Detta gäller i princip samtliga typer av avfall. Orsaken är svår att ange exakt. Ökad användning av engångsmaterial i kombination med förändringar inom vården är möjliga förklaringar. Normalt är att avfallsmängderna speglar omfattningen av verksamheten. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 33 (64) Målsättningen i det miljöpolitiska programmet om en reduktion av avfallsmängden förefaller idag inte möjlig att uppfylla. En ökad källsortering av organiskt material från avdelningar och mottagningar skulle kunna reducera den mängd som idag skickas till förbränning. Period Brännbart (Sjukhusen) *Farligt avfall” (Sjukhusen + Säffle och Krhmn) Ton Återvinning** (Hela LiV) Totalt 2012 jan-aug 603,7 38,6 160,9 803,2 2013 jan–aug 597,2 49,0 165,9 812,1 2014 jan-aug 690,8 49,0 201,2 941,0 2015 jan-aug 727,9 54,1 170,8 952,8 *Farligt avfall = smittförande, skärande/stickande samt cytostatika/läkemedel **Återvinning = papper, kartong, wellpapp, plast samt glas Förväntad utveckling Det miljöpolitiska programmet innefattar totalt 16 målområden. Utvecklingen pekar på att den positiva utvecklingen för flera områden avstannat. Det innebär att målen för flertalet områden sannolikt inte kommer att nås. För att motverka en avstannande utveckling för vissa områden under senaste året har ansvariga verksamheter tagit fram ett åtgärdsprogram under hösten. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 34 (64) Ekonomi Måluppfyllelse Budgeterat resultat Landstinget bedöms inte klara målet för 2015 om att nå det budgeterade resultatet på 62,0 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet uppgår till minus 136,9 miljoner kronor, vilket är 198,9 miljoner kronor sämre än budget. En utförlig analys återfinns i avsnittet Finansiell analys. Budgeterad nettokostnadsram Landstinget bedöms inte klara målet för 2015 om att hålla den budgeterade nettokostnadsramen på 7 440,0 miljoner kronor. De prognostiserade nettokostnaderna uppgår till 7 634,5 miljoner kronor, vilket är 194,5 miljoner kronor högre än budget. En utförlig analys återfinns i avsnittet Finansiell analys. Finansiella mål Landstinget ska under 2015 tillföra pensionsfonden 151 miljoner kronor. Landstinget bedöms klara målet. Landstingsfullmäktige har för 2015 beslutat om avsteg från målet att uppnå ett överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Finansiell analys Resultat Periodens resultat uppgick till 85,5 miljoner kronor. Resultatet för motsvarande period föregående år var 222,7 miljoner kronor. Periodens budgeterade resultat var 139,1 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms resultatet uppgå till minus 136,9 miljoner kronor, vilket är 198,9 miljoner kronor sämre än budget. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 35 (64) Jämförelsestörande poster I periodens resultat 2015 ingår en återbetalning av 2004 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) samt avgiftsbefrielseförsäkring från AFA Försäkring. Återbetalningen, som betalas ut i november 2015, beräknas uppgå till 42,9 miljoner kronor och är bokförd som en upplupen intäkt. Balanskravet Balanskravsavstämning den 31 augusti redovisas i resultaträkningens not 8. En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen visar: Resultat enligt helårsprognos Avgår realisationsvinst anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Årets balanskravsresultat -136,9 0,0 -136,9 -136,9 Enligt god ekonomisk hushållning ska ett underskott i årsbokslutet återställas inom tre år. Se även beskrivning av det ekonomiska läget och åtgärder under avsnittet Förväntad ekonomisk utveckling, sidan 53. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick under perioden till 4 927,4 miljoner kronor vilket var 302,6 miljoner kronor (6,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Frånräknat återbetalning av premier från AFA Försäkring var nettokostnadsutvecklingen 7,5 procent mellan åren. Budgeterad nettokostnadsutveckling för helåret 2015 är 3,5 procent. För helåret 2015 bedöms nettokostnaderna uppgå till 7 634,5 miljoner kronor, vilket är 194,5 miljoner kronor högre än budget. Frånräknat återbetalning av premier från AFA Försäkring motsvarar det en nettokostnadsutveckling på 6,8 procent. Nedanstående diagram visar nettokostnadsutvecklingen hittills i år samt hur nettokostnadsutvecklingen är planerad (budgeterad nettokostnadsutveckling). Diagrammet visar även prognostiserad nettokostnadsutveckling vid slutet av året. Effekten av återbetalningen av premier från AFA Försäkring är frånräknad i diagrammet. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 36 (64) Nettokostnadsutveckling 2015 9% 8% 7,5% 6,8% 7% 6% 5% 3,5% 4% 3% 2% 1% Utfall 2015 Budget 2015 december november oktober september augusti juli juni maj april mars 0% Prognos 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 613,0 miljoner kronor under perioden, vilket var 45,9 miljoner kronor (8,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. I utfallet ingick en beräknad återbetalning av premier från AFA Försäkring på 42,9 miljoner kronor. Frånräknat detta har intäkterna ökat med 3,0 miljoner kronor (0,5 procent). Förändringen beror bland annat på ökade intäkter för sålda tjänster och såld verksamhet. Intäkter för sålda tjänster uppgick till 83,1 miljoner kronor, vilket var 10,7 miljoner kronor högre än föregående år. Projekt Nordic Medtest har bidragit till att intäkter för IT-tjänster ökat med 8,8 miljoner kronor, men det har också medfört ökade kostnader. Intäkter för såld verksamhet uppgick till 78,7 miljoner kronor, vilket var 4,5 miljoner kronor (6,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Såld utomlänsvård står för den största andelen och uppgick till 47,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7,1 miljoner kronor jämfört med föregående år. Av tabellen nedan framgår intäkter för såld utomlänsvård. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 Såld öppen och sluten utomlänsvård (mnkr) Period: januari - augusti Region Västra Götaland Statliga myndigheter, institut Stockholms läns landsting Region Örebro län Landstinget Dalarna Individer och hushåll Region Skåne Landstinget i Uppsala län Region Östergötland Region Jönköpings län Övriga Summa LK/151411 37 (64) Utfall Utfall Förändperioden perioden ring 2015 2014 utfall 16,2 7,7 6,2 3,4 2,4 1,7 1,2 1,2 1,0 1,0 5,7 47,7 13,5 7,1 6,9 2,1 1,5 1,6 1,3 0,7 0,9 0,4 4,6 40,6 2,7 0,6 -0,7 1,3 0,9 0,1 -0,1 0,5 0,1 0,6 1,1 7,1 Intäkter för specialdestinerade statsbidrag uppgick till 108,8 miljoner kronor, vilket var 11,7 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Från år 2015 upphörde statsbidragen för kömiljarden, patientsäkerhet samt sammanhållen vård och omsorg för äldre. Samtidigt har under året tillkommit nya satsningar för en mer patientcentrerad vård och kortare väntetider i cancervården. Intäkter för statsbidragen bygger på en bedömning utifrån aktuella överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Förutsättningarna för statsbidragen fastställs ofta i ett mycket sent skede innan de träder i kraft. En stor del av statsbidragen är prestationsbaserade och kräver måluppfyllelse för att landstinget ska erhålla medel. Ersättningen påverkas även av hur andra landsting och i vissa fall kommuner uppfyller målen. Besked om måluppfyllelse lämnas inte löpande utan i slutet av året och i vissa fall efter årets slut. Intäkterna under året bygger därmed på en bedömning utifrån landstingets befolkningsandel och bedömd måluppfyllelse. Detta innebär att det kan bli en avvikelse och förskjutning av intäkterna mellan åren. Statsbidragen för sjukskrivningsmiljarden, rehabiliteringsgarantin och asyl har minskat, vilket framför allt beror på en förskjutning mellan åren. Nedanstående tabell visar periodens utfall 2015 och 2014 för specialdestinerade statsbidrag. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 Specialdestinerade statsbidrag (mnkr) Period: januari - augusti Asyl Samordnings- och tillgänglighetsmiljard Rehabiliteringsgarantin Sjukskrivningsmiljarden Kortare väntetider cancervården Riktade insatser psykiatri Testbäddar i vård och omsorg Kvalitetsregistret SKaPa Råd och stöd LSS Tolktjänst Patientsäkerhet Kömiljarden Sammanhållen vård och omsorg för äldre Utveckling av vårdvalssystem Övriga Summa LK/151411 38 (64) Utfall Utfall Förändring perioden perioden 2015 2014 utfall 42,6 18,7 14,8 11,8 7,8 3,3 3,2 2,1 1,8 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 108,8 44,5 0,0 21,1 20,1 0,0 4,5 5,3 1,8 1,8 0,8 8,5 5,0 2,0 1,0 4,1 120,5 -1,9 18,7 -6,3 -8,3 7,8 -1,2 -2,1 0,3 0,0 0,0 -8,5 -5,0 -2,0 -1,0 -2,2 -11,7 Intäkter för patientavgifter uppgick till 201,2 miljoner kronor, vilket var 1,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Förändringen beror bland annat på fler öppenvårdsbesök. Periodens budgeterade intäkter var sammanlagt 538,4 miljoner kronor. För helåret bedöms intäkterna uppgå till 889,9 miljoner kronor, vilket är 70,9 miljoner kronor högre än budget. Förändringen beror framför allt på återbetalning av premier från AFA Försäkring. Även intäkter för statsbidrag bedöms öka bland annat till följd av nya satsningar. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgick under perioden till 5 312,1 miljoner kronor, vilket var 343,3 miljoner kronor (6,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 5 142,5 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 8 177,4 miljoner kronor, vilket är 307,6 miljoner kronor högre än budget. Personal Personalkostnaderna uppgick under perioden till 2 878,7 miljoner kronor, vilket var 140,8 miljoner kronor (5,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 39 (64) Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 1 865,1 miljoner kronor, vilket var 88,1 miljoner kronor (5,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde delvis på lönerörelsen samt förändringar i allmänna bestämmelser (kollektivavtal). Kostnaderna påverkades även av att det genomsnittliga antalet anställda under perioden januari–augusti 2015 varit drygt 150 fler än motsvarande period föregående år. Ökningen av antalet medarbetare utgörs främst av undersköterskor inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Antalet årsarbetare för perioden januari–augusti har ökat med 126,0 och uppgick till 6 141,8 för perioden. Andra orsaker till lönekostnadsökningen är högre kostnader för övertid, extraersättningar, ersättning för obekväm arbetstid, sommaravtal samt timavlönade i syfte att klara bemanningen inom hälso-och sjukvården. Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 335,9 miljoner kronor, vilket var 21,0 miljoner kronor (6,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Pensionskostnaderna bokfördes enligt senaste prognos från KPA Pension. Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 638,0 miljoner kronor, vilket var 30,2 miljoner kronor (5,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 2 718,0 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 4 417,0 miljoner kronor, vilket är 218,4 miljoner kronor högre än budget. Effektiviseringsåtgärder och förbättringsarbeten bedöms inte ge tillräcklig effekt för att hålla budget. Köp av verksamhet Kostnader för köp av verksamhet uppgick under perioden till 543,1 miljoner kronor, vilket var 12,2 miljoner kronor (2,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna beror bland annat på köpt öppen- och slutenvård från andra landsting. Periodens budgeterade kostnader var 526,9 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 837,9 miljoner kronor, vilket är 23,9 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen beror bland annat på högre kostnader än planerat för privata vårdcentraler, främst på grund av ändrade förutsättningar för registrering av vårdtyngd i offentligt drivna vårdcentraler. Dessutom bedöms kostnaderna för neuropsykiatriska utredningar överstiga budget. Verksamhetsanknutna tjänster Kostnader för verksamhetsanknutna tjänster uppgick under perioden till 202,8 miljoner kronor, vilket var 48,1 miljoner kronor (31,1 procent) högre LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 40 (64) än motsvarande period föregående år. Detta berodde främst på högre kostnader för inhyrd personal. Periodens budgeterade kostnader var 180,5 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 305,2 miljoner kronor, vilket är 35,9 miljoner kronor högre än budget. Detta beror främst på högre kostnader för inhyrd personal. Se vidare särskilt uppföljningsområde för inhyrd personal. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel uppgick till 603,0 miljoner kronor, vilket var 64,0 miljoner kronor (11,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Läkemedelskostnaderna delas in i två grupper: läkemedel som förskrivs på recept (förmånsläkemedel) och läkemedel som beställs till vården (rekvisitionsläkemedel). Kostnaderna för förmånsläkemedel var 19,6 miljoner kronor högre och för rekvisitionsläkemedel 44,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De ökade kostnaderna för förmånsläkemedlen beror bland annat på en ökad användning av nya orala antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel), TNF-hämmare (läkemedel för behandling av bland annat reumatologiska sjukdomar), diabetesläkemedel och blödarpreparat. Av den totala kostnadsökningen står blödarpreparaten för 8 miljoner kronor. Kostnaderna för läkemedel inom andningsvägar (astma, KOL) har sjunkit mot föregående år på grund av prispress. Till rekvisitionsläkemedlen räknas även smittskyddsläkemedel och övriga läkemedel som landstinget subventionerar, exempelvis preventivmedel till flickor och kvinnor under 25 år. Den ökade kostnaden för rekvisitionsläkemedel beror till största del på en kostnadsökning av smittskyddsläkemedel. Detta avser en ökad användning av de nya läkemedlen för behandling av hepatit C, där det under perioden har förskrivits för 35,2 miljoner kronor. Sedan 1 juli har priserna för hepatit C-läkemedel sjunkit genom det nationella samarbetet mellan landstingen/SKL och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Samtidigt har fler patienter behandlats. En annan orsak till de högre kostnaderna för rekvisitionsläkemedel är ökade kostnader för behandling av cancer, framför allt nya läkemedel mot prostatacancer. Periodens budgeterade kostnader var 558,2 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms kostnaderna uppgå till 913,1 miljoner kronor, vilket är 73,9 miljoner kronor högre än budget. Nya riktlinjer för användning av läkemedel för behandling av hepatit C samt nya läkemedel för behandling av prostatacancer har medfört kostnadsökningar som inte var med i beräkningen när budgeten för 2015 fastställdes. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 41 (64) Material och varor Kostnaderna för material och varor uppgick under perioden till 261,4 miljoner kronor vilket var 20,5 miljoner kronor (8,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på ett nytt avtal med Svensk PCI Värmland AB som innebär att landstinget står för verksamhetens materialkostnader (bland annat har landstinget köpt företagets produktlager, vilket var en engångskostnad). Totalt sett blir dock landstingets kostnader för PCI-verksamheten lägre. Periodens budgeterade kostnader var 249,5 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 397,6 miljoner kronor, vilket är 19,9 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen finns främst inom kostnadsslaget sjukvårdsartiklar och medicinskt material. Lämnade bidrag Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick under perioden till 300,3 miljoner kronor, vilket var 22,3 miljoner kronor (8,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde främst på högre bidrag till Värmlandstrafik AB samt bidrag till Svensk luftambulans. Periodens budgeterade kostnader var 304,5 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 455,6 miljoner kronor, vilket är 1,0 miljoner kronor lägre än budget. Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader består främst av lokal- och fastighetskostnader, reparation och underhåll, transporter, post- och telekostnader, försäkringar samt övriga kostnader. Kostnaderna uppgick under perioden till 522,8 miljoner kronor, vilket var 35,4 miljoner kronor (7,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde bland annat på högre kostnader för IT-konsulter och IT-tjänster, medicinteknisk utrustning samt leasingavgift för helikopter. Periodens budgeterade kostnader var 605,1 miljoner kronor. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 850,9 miljoner kronor, vilket är 63,3 miljoner kronor lägre än budget. Detta beror främst på att budgetmedel till landstingsstyrelsens förfogande inte bedöms användas under året. Avskrivningar Periodens kostnader för avskrivningar uppgick till 228,4 miljoner kronor vilket var 5,2 miljoner kronor (2,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på högre avskrivningar för byggnadsoch markanläggningar. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 42 (64) Periodens budgeterade avskrivningskostnad var 258,2 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms avskrivningskostnaderna uppgå till 347,0 miljoner kronor, vilket är 42,1 miljoner lägre än budget. Flera investeringar kommer att tas i bruk senare än planerat, vilket ger lägre kostnader än budgeterat. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var under perioden sammantaget 3,1 procent högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna uppgick till 3 784,0 miljoner kronor, vilket var 119,1 miljoner kronor (3,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Periodens budgeterade skatteintäkter var 3 799,1 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms skatteintäkterna uppgå till 5 675,9 miljoner kronor vilket är 22,6 miljoner kronor lägre än budget. En orsak till detta är försämrade förutsättningar jämfört med underlagen vid budgeteringstillfället. Det beror huvudsakligen på att skatteunderlaget inte utvecklas i den takt som SKL tidigare har prognostiserat. Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 1 251,6 miljoner kronor, vilket var 34,4 miljoner kronor (2,8 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde främst på att landstinget fått ett retroaktivt statsbidrag för att täcka kostnader för hepatit C-läkemedel för 2014 som uppgick till 19,8 miljoner kronor. Motsvarande kostnadstäckning för 2015 ingår i det ordinarie statsbidraget för läkemedelsförmån. Periodens budgeterade intäkter för generella statsbidrag och utjämning var 1 249,5 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms intäkterna uppgå till 1 870,0 miljoner kronor vilket är 4,2 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken är lägre intäkter i utjämningssystemet, främst beroende på ett lägre tillskott från staten. Finansiella intäkter och kostnader Landstinget redovisar ett negativt finansnetto med 22,6 miljoner kronor för perioden. Förra året var motsvarande siffra minus 34,6 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms finansnettot bli minus 48,3 miljoner kronor, vilket är 22,4 miljoner kronor bättre än budget. Intäkterna uppgick till 28,7 miljoner kronor vilket är 18,9 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Avvikelsen beror på högre realiserade vinster i pensionsmedelsförvaltningen på grund av förändring i pensionsmedelsportföljen. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 43 (64) Periodens budgeterade intäkter var 6,7 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms intäkterna vara 28,5 miljoner kronor, vilket är 18,5 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen beror på ökade realiserade vinster i pensionsmedelsportföljen. Kostnaderna uppgick till 51,3 miljoner kronor vilket var 6,9 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De finansiella kostnaderna för pensionskulden är 6,9 miljoner kronor högre än föregående år. Periodens budgeterade kostnader var 53,8 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms kostnaderna vara 76,8 miljoner kronor, vilket är 3,9 miljoner lägre än budget. Särskilda uppföljningsområden Högspecialiserad vård Kostnaderna för den högspecialiserade vården uppgick under perioden totalt till 274,8 miljoner kronor, vilket var 21,2 miljoner kronor (8,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnadsnivån under jämförelseperioden 2014 var relativt låg, vilket är en bidragande orsak till ökningen. Antal individer, vårdtillfällen och besök ligger på ungefär samma nivåer som de gjort de två senaste åren. Antal vårddagar har ökat något. Periodens budgeterade kostnader var 285,2 miljoner kronor. För helåret 2015 bedöms kostnaderna uppgå till 417,8 miljoner kronor, vilket är 33,9 miljoner kronor lägre än budget. Prognosen är osäker eftersom vårdbehovet är svårbedömt. Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal uppgick under perioden till 102,7 miljoner kronor, vilket var 36,6 miljoner kronor (55,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaden för inhyrd personal fördelas på inhyrda läkare, 91,1 miljoner kronor, inhyrda sjuksköterskor, 8,8 miljoner kronor, samt övrig inhyrd personal, 2,8 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal återfinns främst inom divisionerna allmänmedicin och psykiatri och det är även där som de största ökningarna finns. Att kostnaderna har ökat är en följd av rekryteringsproblem vid vakanser. Periodens budgeterade kostnader var 79,7 miljoner kronor, varav 70,6 miljoner kronor utgörs av kostnader för inhyrda läkare. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 150,7 miljoner kronor, vilket är 32,6 miljoner kronor högre än budget. Svårigheter att rekrytera personal inom divisionerna allmänmedicin, medicinska specialiteter och opererande specialiteter samt Sjukhuset i Torsby bedöms medföra högre kostnader än LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 44 (64) planerat för framförallt inhyrda läkare, men även för inhyrda sjuksköterskor och övrig personal. Konkurrensneutralitet i vårdvalen Nedanstående tabeller redovisar bedömd konkurrensneutralitet i vårdvalen. Mätningen av konkurrensneutralitet syftar till att följa upp att offentliga och privata utförare har samma ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. I jämförelsen nedan ingår inte verksamhet utanför vårdvalet, till exempel verksamhet finansierad av statliga medel som asyl och rehabiliteringsgaranti. I bedömningen beaktas samtliga kostnader för verksamhet i landstingets egen regi, inklusive förbrukning av service, administration och lokaler (SAL). I bedömningen ingår dock inget avdrag för det sistahandsansvar som egenregin får bära om till exempel en privat vårdgivare avslutar sin verksamhet. Hälsoval Mätning av konkurrensneutralitet inom Hälsovalet (mnkr) Verksamheten avser hälsovalet i egen regi Period: januari - augusti Verksamhet inom vårdval Läkemedel Summa Gemensamma resurser (SAL) Summa Utfall för perioden 2015 Prognos för helåret 2015 AvvikVerklig Avvik- Planerad Verklig Planerad förbrukning förbrukning else förbrukning förbrukning else -290,6 -99,6 -390,2 -313,2 -111,8 -424,9 -22,5 -12,2 -34,7 -431,2 -149,5 -580,7 -475,5 -168,5 -644,0 -44,3 -19,0 -63,3 -117,1 -120,3 -3,3 -175,6 -180,5 -4,9 -507,3 -545,3 -38,0 -756,3 -824,5 -68,2 Avvikelsen är negativ för perioden och beräknas även vara det för helåret. En negativ avvikelse betyder att hälsovalet inte är konkurrensneutralt då egenregin delvis finansieras utanför hälsovalet. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 45 (64) Vårdval fysioterapi Mätning av konkurrensneutralitet inom Vårdval fysioterapi (mnkr) Verksamheten avser vårdval fysioterapi i egen regi Period: januari - augusti Utfall för perioden 2015 Prognos för helåret 2015 Planerad Verklig Avvik- Planerad Verklig Avvikförbrukning förbrukning else förbrukning förbrukning else Verksamhet inom vårdval Gemensamma resurser (SAL) Summa -14,5 -15,5 -1,0 -21,7 -23,2 -1,5 -5,2 -5,2 0,0 -7,8 -7,8 0,0 -19,7 -20,7 -1,0 -29,5 -31,0 -1,5 Avvikelsen är negativ för perioden och beräknas även vara det för helåret. En negativ avvikelse betyder att vårdval fysioterapi inte är konkurrensneutralt då egenregin delvis finansieras utanför vårdvalet. Låneskuld och likviditet Landstinget hade en lånevolym vid periodens slut på 1 673,0 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB (publ.) stod som långivare för 1 600,0 miljoner kronor, Arvika kommun för 40,0 miljoner. Under augusti har även checkkrediten hos Nordea utnyttjats, med ett genomsnitt på 33,0 miljoner kronor. Landstinget har under perioden löst in reversen mot Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) på 177,2 miljoner kronor och ersatt den med ett lån hos Kommuninvest. Landstinget lånar till en genomsnittsränta på 2,1 procent. Landstinget har räntebindningsavtal om totalt 985,0 miljoner kronor och har dessutom tecknat framtida räntebindningsavtal om totalt 150,0 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på landstingets ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar. Landstinget utnyttjade vid periodens utgång checkräkningskrediten på Nordea Bank AB (publ.) med 33,3 miljoner kronor. BASFAKTA OCH NYCKELTAL 1000 Finanspolicy (tillåten variation) Lånevolym (tkr) Swapvolym (tkr) Räntekostnad (momentan, tkr) Snittränta (momentan) Genomsnittlig lånemarginal Återstående räntebindningstid Återstående konverteringstid Andel justering inom 12 mån Andel lån med förfall inom 12 mån Marknadsvärde portfölj (tkr) 2,5 år (1,5-5 år) 40% (30-50%) Differens, Marknadsvärde - Nominellt belopp (tkr) 2015-08-31 1 672 953 985 000 35 644 2,13% 0,39% 2,85 1,97 39% 28% 1 810 858 2014-12-31 1 423 954 985 000 39 241 2,76% 0,50% 3,84 2,53 28% 26% 1 563 519 -137 905 -139 565 I tabellen ovan visas nyckeltal som avser landstingets skuldförvaltning. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 46 (64) Pensionsmedelsförvaltning Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 1 498,9 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 997,8 miljoner kronor. Bokfört värde var 1 498,9 miljoner kronor. Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 61 procent aktier och 39 procent räntebärande värdepapper. Enligt landstingets riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2015 har varit plus 4,4 procent. Totalportföljen 1 Index Senaste månaden -4,6% -4,5% Innev år 4,4% 4,0% 12 mån 9,4% 8,3% Sedan start* 7,6% 8,1% Startdatum 2010/01 Svenska Aktier SIX PRX -5,8% -5,9% 7,7% 8,7% 14,4% 15,1% 13,0% 14,2% 2009/09 Globala Aktier MSCI World Index -7,5% -8,2% 7,6% 5,9% 18,8% 16,3% 12,2% 12,6% 2008/12 Tillväxtmarknader MSCI Emerging Markets -10,2% -10,5% -2,2% -4,6% -0,3% -6,6% 3,9% 3,3% 2010/03 Svenska Räntor SHB All Bond 0,3% 0,4% 1,4% 1,4% 2,8% 3,2% 4,2% 4,0% 2009/09 Alternativa Räntor SSVX 3M -0,6% 0,0% 0,8% -0,2% 0,3% -0,1% 3,5% 0,6% 2012/01 Alternativa investeringar2 SSVX30 + 2% -1,3% 0,1% -1,1% 1,2% 1,6% 1,9% 4,2% 2,9% 2008/12 125% 25% 10% 20% 20% SPRX, MSCI World, MSCI EM, SSVX30+2%, SHB All Bond 2 Estimat *Avkastning på årsbasis sedan start. I tabellen ovan visas totalportföljens samt de underliggande tillgångsslagens utveckling under den senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till jämförelseindex enligt placeringspolicyn. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 Andel Svenska aktier Globala aktier Tillväxtmarknader Alternativa Investeringar Räntor Aktier Räntor + Alternativa Likvida medel Avv normal 47 (64) Limiter aug-15 27% 26% 8% 11% 27% dec-14 25% 28% 8% 10% 29% aug-15 2,3% 1,2% -2,4% -8,6% 7,4% Min 0% 0% 0% 0% 0% Normal 25% 25% 10% 20% 20% Max 35% 35% 20% 40% 60% 61% 39% 0% 61% 39% 0% 1,2% -1,2% 0,0% 40% 30% 60% 40% 70% 60% Räntor; 27% Svenska aktier; 27% Alternativa Investeringar; 11% Tillväxtmarknader; 8% Globala aktier; 26% I tabellen ovan visas totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 48 (64) Driftsredovisning Landstingsstyrelsen har beslutat om budgetramar för landstingets verksamheter. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter. Perioden Nettokostnad för perioden (mnkr) Verksamhet Period: januari-augusti Hälso- och sjukvården i Värmland varav hälso- och sjukvård: division medicinska specialiteter division psykiatri division opererande specialiteter division diagnostik division HHR division allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Utfall Utfall perioden perioden 2015 2014 -4 394,0 -3 618,4 -3 361,6 -1 125,0 -1 001,2 -350,5 -317,1 -934,8 -876,4 -286,0 -265,6 -174,5 -177,5 -576,4 -562,0 -171,1 -161,9 varav tandvård varav fastigheter, IT och service: Landstingsfastigheter Landstings-IT Landstingsservice varav gem kostnader o intäkter *) Landstingshälsan Landstingets kansli *) Regional utveckling Landstingsgem kostnader o intäkter Landstinget i Värmland -4 076,0 Förändring 7,8% Budget perioden 2015 Utfall jämfört budget -4 179,9 -214,1 7,6% -3 314,8 12,4% -982,1 10,5% -321,7 6,7% -860,4 7,7% -281,3 -1,7% -179,9 2,6% -528,8 5,7% -160,7 -303,6 -143,0 -28,8 -74,3 -4,8 5,4 -47,6 -10,5 -90,1 -75,6 19,1% -90,5 0,4 -635,7 -334,2 -112,8 -188,7 -602,2 -321,8 -101,7 -178,7 5,6% 3,9% 10,9% 5,6% -649,0 -343,1 -117,9 -187,9 13,2 8,9 5,1 -0,7 -49,8 -36,6 36,0% -125,7 75,9 -7,1 -167,6 -260,6 -98,2 -7,3 -164,6 -246,1 -130,9 -2,5% 1,8% 5,9% -24,9% -7,8 -176,0 -261,8 -236,8 0,7 8,4 1,2 138,6 6,5% -4 862,3 -65,2 -4 927,4 -4 624,8 *) Omflyttning av arbetsuppgifter mellan de olik a verk samheterna påverk ar i vissa fall nettok ostnadsutveck lingen mellan åren. Kostnaderna för hälso- och sjukvården var under perioden 214,1 miljoner kronor högre än budget. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 7,8 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för perioden var 2,5 procent. Avvikelsen mot budget beror främst på högre kostnader för bemanning och läkemedel än planerat. Effektiviseringsåtgärder och förbättringsarbeten har inte gett tillräcklig effekt för att nå budget. Avvikelsen mot budget är störst inom divisionerna medicinska specialiteter, opererande specialiteter, allmänmedicin och psykiatri. Underskottet för hälso- och sjukvården i Värmland reduceras något av ett överskott för de gemensamma kostnaderna och intäkterna. Detta överskott uppgick till 75,9 miljoner kronor, vilket beror på att större projekt ännu inte LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 49 (64) kommit igång. En bidragande orsak är att intäkter för ett nytt statsbidrag för samordning och tillgänglighet ingår i periodens utfall men saknas i budgeten. En budgetkorrigering kommer att göras på divisionsnivå under hösten för detta. De landstingsgemensamma kostnaderna och intäkterna hade en positiv avvikelse mot periodens budget på 138,6 miljoner kronor, vilket beror på att återbetalning från AFA Försäkring inte budgeterats samt att budget avsatt för avskrivningar och till landstingsstyrelsens förfogande inte har utnyttjats. Helåret Nettokostnad för helåret (mnkr) Verksamhet Hälso- och sjukvården i Värmland varav hälso- och sjukvård division medicinska specialiteter division psykiatri division opererande specialiteter division diagnostik division HHR division allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Prognos helåret 2015 -6 757,4 Budget helåret 2015 Prognos jämfört budget -6 407,2 -350,2 -5 444,7 -5 070,3 -1 652,4 -1 493,6 -519,7 -486,9 -1 424,0 -1 322,2 -438,3 -434,3 -272,4 -275,4 -878,9 -811,1 -258,9 -246,7 -374,4 -158,8 -32,8 -101,8 -4,1 3,0 -67,7 -12,2 varav tandvård -138,7 -138,7 0,0 varav fastigheter, IT och service Landstingsfastigheter Landstings-IT Landstingsservice -984,1 -515,8 -179,8 -288,4 -986,0 -517,8 -181,1 -287,1 2,0 2,0 1,2 -1,3 varav gem kostnader o intäkter -190,0 -212,2 22,2 Landstingshälsan Landstingets kansli Regional utveckling Landstingsgem kostnader o intäkter -12,0 -272,0 -392,3 -200,8 -12,0 -272,0 -393,0 -355,8 0,0 0,0 0,7 155,0 -7 634,5 -7 440,0 -194,5 Landstinget i Värmland Hälso- och sjukvården i Värmland bedöms överskrida den totala budgeten med 350,2 miljoner kronor. Det beror främst på högre kostnader för bemanning och läkemedel än planerat. Effektiviseringsåtgärder och förbättringsarbeten bedöms inte ge tillräcklig effekt för att nå budget. Avvikelsen mot budget är störst inom divisionerna medicinska specialiteter, opererande specialiteter, allmänmedicin och psykiatri. Det prognostiserade underskottet för hälso- och sjukvården i Värmland reduceras något av ett bedömt överskott för de gemensamma kostnaderna och LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 50 (64) intäkterna. Detta överskott bedöms uppgå till 22,2 miljoner kronor, vilket främst beror på att större projekt inte beräknas komma igång under året. De landstingsgemensamma kostnaderna och intäkterna bedöms visa en positiv avvikelse mot periodens budget på 155,0 miljoner kronor, vilket beror på att återbetalning från AFA Försäkring inte budgeterats samt att budget avsatt för avskrivningar och till landstingsstyrelsens förfogande inte bedöms utnyttjas under året. Investeringsredovisning Nedan redovisas utgifter för periodens investeringar i byggnader, maskiner, inventarier och immateriella tillgångar. Redovisningen innehåller både återinvesteringar och nyinvesteringar. I landstingsplanen för 2015 beslutade landstingsfullmäktige om ett utrymme för investeringar på 640,0 miljoner kronor. Av dessa avser 440,0 miljoner kronor redan beslutade och pågående investeringar samt nyinvesteringar. Resterande 200,0 miljoner kronor avser återinvesteringar till divisionerna. Under perioden har landstinget investerat för 343,6 miljoner kronor, varav 184,6 miljoner avser byggnader och byggnadsinventarier till egna fastigheter samt förbättringsutgifter på fastigheter som inte ägs av landstinget. Resterande investeringar avser maskiner, inventarier och immateriella tillgångar och uppgick till 159,0 miljoner kronor. Av 159,0 miljoner kronor för maskiner, inventarier och immateriella tillgångar användes 56,2 miljoner kronor till återinvesteringar. Resterande 102,8 miljoner avser nyinvesteringar. Utgifterna för nyinvesteringar i mark och byggnader uppgick till 155,9 miljoner kronor och gällde främst operationslokaler (Operationscentrum). Investeringsutrymme enligt landstingsplanen 2015 (mnkr) Investeringsslag Period: januari-augusti Utfall Beslutad perioden ram 2015 2015 Återinvesteringar - varav mark och byggnader - varav maskiner och inventarier 84,9 28,7 56,2 200,0 Nyinvesteringar - varav mark och byggnader - varav maskiner och inventarier 258,7 155,9 102,8 440,0 343,6 640,0 Summa LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 51 (64) Tabellen nedan visar periodens utfall för återinvesteringar inom verksamheten. Återinvesteringar (mnkr) Verksamhet Period: januari-augusti Utfall perioden 2015 Hälso- och sjukvården i Värmland 84,9 … varav hälso- och sjukvård 25,4 6,0 0,0 6,6 5,9 4,9 0,3 1,7 division medicinska specialiteter division psykiatri division opererande specialiteter division diagnostik division HHR division allmänmedicin Sjukhuset i Torsby … varav tandvård … varav fastigheter, IT och service Iandstingsfastigheter Iandstings-IT Iandstingsservice 6,1 53,2 34,2 16,8 2,2 … varav gem kostnader o intäkter 0,3 Iandstingshälsan Iandstingets kansli Iandstingsgemensamt 0,0 0,0 0,0 Iandstinget i Värmland 84,9 Beslutad ram för återinvesteringar 2015 uppgår till 200,0 miljoner kronor. Avvikelsen mot beslutad ram beror på återhållsamhet i investeringar både inom hälso- och sjukvården och övriga verksamheter. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 52 (64) Tabellen nedan visar periodens utfall och totalt utfall i förhållande till beslutade ramar vad gäller nyinvesteringar. Styrelsebeslut (mnkr) Beslut Period: januari-augusti LK/081396 S010 Ambulanshelikopterbas LK/121655 H115 Ambulanshelikoptersjukvård LK/122267 S011 Gassäkerhet CSK LK/110963 S012 Invallning CSK LK/101444 9188 Rättspsykiatri, Krhmn (samtliga) LK/100286 9189 Ersättning OP Öst, CSK LK/130407 S013 50101:3 MR i Torsby LK/130407 H064 Multimedia LK/130407 S020 FTV Krhamn LK/130407 R017 Förbättrad materialförsörjning LK/130407 R024 System och utrust för personalkläder LK/130407 S015 Strat Energiproj Torsby LK/131772 S019 Ambulans Säffle LK/140155 S018 Reumamott LK/140115 S017 Kliniskt träningscentrum LK/150881 S025 Infektionsrum Torsby LK/141046 S023 Mellanvård Säffle LK/141046 S024 Mellanvård Krhamn Summa Utfall perioden 2015 0,0 18,1 1,3 0,5 14,7 178,3 5,5 0,0 16,0 0,5 0,0 4,6 13,1 4,5 1,4 0,0 0,1 0,0 Utfall totalt Beslutat belopp 2,1 34,6 10,7 4,0 235,6 874,4 5,7 0,0 18,6 1,3 1,1 5,2 31,3 15,9 20,6 0,0 0,0 0,0 46,0 58,7 7,5 40,0 204,5 1 590,0 19,0 2,0 23,9 2,1 9,2 7,0 29,7 18,0 15,5 8,5 20,0 24,0 258,7 1 261,0 2 125,6 På grund av krav på säkerställande av redundans i gasförsörjningen blev insatserna för projektet för gassäkerhet på Centralsjukhuset större än planerat. Budgetöverskridandet i projektet rättspsykiatri i Kristinehamn beror bland annat på en höjning av säkerhetsklassning. För projektet ambulans i Säffle har kraven på utförandet höjts något efter beslutet. Kliniskt träningscentrum blev fördyrat på grund av att renoveringsarbetet utfördes med pågående vårdverksamhet i huset, vilket försvårade och förlängde byggarbetet. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 53 (64) Förväntad ekonomisk utveckling Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2014 landstingets budget för 2015. I november 2014 reviderades beslutet som en följd av ökade pensionskostnader. Landstingets budgeterade resultat för 2015 är 62 miljoner kronor. För 2016 och 2017 prognostiserades resultatet till 51 respektive 52 miljoner kronor. Det innebär för dessa år avsteg från kravet om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett överskott motsvarande 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Av delårsrapportens prognos framgår att resultatmålet inte bedöms kunna nås. Prognosen visar också att utfallet inom hälso- och sjukvården inte ryms inom beslutade budgetramar. Redan efter första delårsrapporten 2015 framgick att verksamheterna inte bedömdes klara de budgeterade nettokostnadsramarna och att landstinget inte heller skulle klara det budgeterade årsresultatet. Hälso- och sjukvårdsledningen initierade då åtgärder för nå kortsiktig ekonomisk effekt, med fokus på bemanningsfrågor. Här ingick bland annat gemensam hantering av anställningar, kapacitetsstyrning och bemanningsplanering, kompetenseffektivitet samt styrning i utbildningar, möten och konferenser. Sedan föregående delårsrapport har läget försämrats ytterligare. Det föranleder nu skärpta åtgärder och en förstärkt uppföljning, i första hand av bemanning och personalekonomi. Flerårsprognosen visar att underliggande kostnadsökningar blir högre än intäktsökningarna under planperioden, om verksamhet och arbetssätt inte förändras. Ett skäl till detta är länets befolkningsförändringar som påverkar landstingets skatteintäkter negativt. För att klara de ekonomiska utmaningarna krävs verksamhetsförändringar. Landstinget har också omfattande investeringsbehov. Flera stora investeringar har genomförts och flera andra pågår, däribland nya lokaler för operationsverksamhet. Investeringarna påverkar ekonomin när de tas i bruk. Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård, bland annat genom den demografiska utvecklingen som ställer allt högre krav på vården. Ledorden för landstingets arbete under de kommande åren fortsätter att vara kvalitet och förbättringsarbete. I en verksamhet som genomsyras av god tillgänglighet och hög kvalitet får patienterna en god och säker vård, vilket också bedöms kunna medföra lägre kostnader, då kostnader som orsakas av kvalitetsbrister kan undvikas. Landstingsfullmäktige beslutade i juli 2015 om en flerårsplan för åren 2016–2018. Den beskriver den framtida inriktningen för landstinget. Här ingår landstingets roll i den regionala utvecklingen och folkhälsoarbetet. Under 2015 pågår också ett arbete med en utvecklingsplan för den framtida hälso- och sjukvården i Värmland. Utvecklingsplanen syftar till att på längre sikt utveckla ett behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem som också kan hantera de ekonomiska utmaningarna för den värmländska hälso- och sjukvården. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 54 (64) FINANSIELLT BOKSLUT Redovisningsprinciper Vid upprättandet av denna delårsrapport har samma redovisningsprinciper använts som i den senaste årsredovisningen. Ansvarsförbindelser (mnkr) Solidariskt borgensåtagande med regressrätt till Kommuninvest i Sverige AB Pensionsförmåner intjänade före 1998 inklusive löneskatt Operationell leasing 2015-08-31 2 016,3 2014-12-31 1 651,7 5 601,5 5 701,0 29,5 39,4 Inga väsentliga förändringar har skett av de övriga ansvarsförbindelser som fanns redovisade i den senaste årsredovisningen. Resultaträkning Resultaträkning för perioden Intäkter och kostnader (mnkr) Period: januari - augusti Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) Resultat Utfall Utfall Föränd- Budget perioden perioden ring perioden 2015 2014 utfall 2015 613,0 -5 312,1 -228,4 567,1 -4 968,7 -223,2 -4 927,4 -4 624,8 45,9 -343,3 -5,2 Utfall jämfört budget 538,4 -5 142,5 -258,2 74,6 -169,5 29,8 -302,6 -4 862,3 -65,2 3 784,0 1 251,6 3 664,9 1 217,2 119,1 34,4 3 799,1 1 249,5 -15,1 2,1 28,7 -51,3 9,8 -44,4 18,9 -6,9 6,7 -53,8 22,0 2,5 85,5 222,7 -137,1 139,1 -53,6 LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 Resultaträkning för helåret Intäkter och kostnader (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Prognos helåret 2015 889,9 -8 177,4 -347,0 Budget helåret 2015 Prognos jämfört budget 818,9 -7 869,8 -389,2 70,9 -307,6 42,1 -7 634,5 -7 440,0 -194,5 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader 5 675,9 1 870,0 28,5 -76,8 5 698,5 1 874,2 10,0 -80,7 -22,6 -4,2 18,5 3,9 Resultat -136,9 62,0 -198,9 55 (64) LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 56 (64) Resultaträkningens not 1–3 Intäkter och kostnader (mnkr) Period: januari - augusti Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av varor och tjänster Erhållna bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter varav jämförelsestörande Utfall FörändUtfall perioden perioden ring utfall 2014 2015 199,8 74,1 124,6 146,1 22,5 567,1 0,0 1,4 4,5 9,8 -11,8 41,9 45,9 Not 2 Verksamhetens kostnader Lönekostnader och arvoden Pensionskostnader Sociala avgifter och löneskatt Övriga personalkostnader Summa personalkostnader -1 865,1 -1 777,0 -335,9 -315,0 -638,0 -607,8 -38,0 -39,7 -2 878,7 -2 737,8 -88,1 -21,0 -30,2 -1,6 -140,8 Köp av verksamhet Verksamhetsanknutna tjänster Läkemedel Material och varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa verksamhetens kostnader -543,1 -530,9 -202,8 -154,7 -603,0 -539,0 -261,4 -240,9 -300,3 -277,9 -522,8 -487,4 -5 312,1 -4 968,7 -12,2 -48,1 -64,0 -20,5 -22,3 -35,4 -343,3 -1,2 -110,0 -112,0 -223,2 -0,5 -2,6 -2,1 -5,2 Not 3 Avskrivningar Avskrivning immateriella anläggningstillgångar Avskrivning byggnader och mark Avskrivning inventarier och maskiner Summa avskrivningar 201,2 78,7 134,3 134,3 64,5 613,0 42,9 -1,7 -112,7 -114,1 -228,4 LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 57 (64) Resultaträkningens not 4–8 Intäkter och kostnader (mnkr) Period: januari - augusti Utfall Utfall Förändperioden perioden ring 2015 2014 utfall Not 4 Skatteintäkter Preliminär landstingsskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter 3 781,8 5,7 -3,6 3 784,0 3 651,5 17,3 -3,9 3 664,9 130,3 -11,6 0,3 119,1 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag/-avgift Regleringsavgift Statsbidrag för läkemedelsförmån Statsbidrag kompensation höjda soc.avg Strukturbidrag Summa generella statsbidrag och utjämning 784,9 89,1 -78,9 453,0 0,7 2,7 1 251,6 746,6 85,2 -45,7 428,4 0,0 2,7 1 217,2 38,2 4,0 -33,2 24,7 0,7 0,0 34,4 0,5 26,8 1,4 28,7 0,7 8,2 0,9 9,8 -0,2 18,6 0,4 18,9 -25,1 -0,3 -19,5 -4,7 0,0 -1,6 -51,3 -23,6 -1,7 -14,0 -3,4 -0,2 -1,5 -44,4 -1,5 1,3 -5,5 -1,3 0,2 -0,1 -6,9 85,5 0,0 85,5 85,5 222,7 0,0 222,7 222,7 -137,1 0,0 -137,1 -137,1 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Realisationsvinster värdepapper Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Räntekostnad revers patientförsäkring LÖF Räntedel i årets pensionskostnad Räntedel i årets löneskattekostnad Realisationsförlust värdepapper Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Balanskravsavstämning Periodens resultat enligt balansräkning Avgår realisationsvinst anläggningstillgångar Periodens resultat efter balanskravsjustering Periodens balanskravsresultat LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 58 (64) Balansräkning Tillgångar och skulder (mnkr) Utfall 2015-08-31 Utfall 2014-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Medicintekniska informationssystem Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar 6,8 8,4 3 066,4 792,3 2 994,4 752,2 26,5 31,0 3 923,0 9,4 31,0 3 795,4 Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 7,4 483,5 1 498,9 -22,4 1 967,4 7,0 581,8 1 391,7 -18,8 1 961,7 Summa tillgångar 5 890,4 5 757,1 Eget kapital Periodens resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital 85,5 38,0 894,5 1 018,0 78,5 38,0 816,0 932,5 Avsättningar Avsättningar pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar 2 173,0 2,7 2 175,7 2 073,6 17,0 2 090,6 Skulder Långfristiga skulder Kortfristig skulder Kortfristig upplåning Summa skulder 1 200,0 1 056,7 440,0 2 696,7 880,0 1 494,0 360,0 2 734,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 890,4 5 757,1 Eget kapital, avsättningar och skulder LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 59 (64) Kassaflödesanalys Kassaflöden (mnkr) Period: januari - augusti Löpande verksamhet Periodens resultat Avskrivningar Realisationsvinst/förlust sålda anläggningstillgångar Utrangeringar/Omklassificering Avsättningar Pensionsskuld Övriga avsättningar Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ förråd Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ kortfristiga placeringar Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet efter förändring av rörelsekapital Investeringar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansiering Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Kassaflöde från finansiering Periodens kassaflöde Ingående likvida medel Utgående likvida medel Förändring likvida medel Utfall Utfall perioden perioden 2015 2014 85,5 228,4 0,0 4,9 222,7 223,2 2,2 0,4 99,3 -14,4 403,7 86,5 -3,7 531,3 -0,4 98,1 -107,2 -357,2 37,0 -0,5 93,1 -41,9 -223,6 358,5 0,0 -343,6 -17,0 0,0 -360,6 -1,5 -376,3 0,0 0,9 -376,9 0,0 320,0 320,0 0,0 0,0 0,0 -3,6 -18,8 -22,4 -3,6 -18,4 230,0 211,6 -18,4 Summa budgetram, 16/12 2014 (LF beslut) Hemtagning av Duodopa Hantering av externa analyser Uppdrag som HHR haft vid vårdcentral upphör Ökat anslag till internationellt arbete Avskrivningar och räntekostnader (tillf vxl) Vävnadsdirektivet - få info från Agneta G Ambulanshelikopterverksamhet (tillf vxl) Flytt av budget (fakt av apotekshyra upphör) Växling av akutbil Fyra SSK till akuten Fördelning av ram för insulinpumpar Överföring av medel för verksamhetsutvecklare Regionala engagemang, innovationspark Flyttning av konstverksamheten Lokalhyra för ambulanshelikopterverksamhet Justering av budget för kapitalkostnader Flyttning av tjänst som säkerhetssamordnare Experio lab (tillf vxl) Flytt av verksamhetsnära IT och eHälsa R7 e-arkiv Microsoftstrategin Korrigering av pensioner Prestationsbaserade statsbidrag (tillf vxl) Flyttning av en tjänst (Cosmic) Flyttning av en halv tjänst (Säkerhetssamordnare) Hantering av externa analyser Flytt av kliniskt träningscentrum (KTC) Hälsofrämjande prioriteringar Smittskydd, infektionsverktyg Chefsläkarutökning Flytt av studierektorsfunktion Flyttning av samkostnader Återläggning av statsbidrag för 2014 (tillf vxl) Statsbidrag för 2015 (tillf vxl) Flyttning av medel för KPP/DRG-projektet (tillf vxl) Verksamhetsnära IT Omfördelning av medel för sjukskrivningsproc. (tillf vxl) Bostäder till sjuksköterskeelever på praktik Hemtagning av högspec vård NP-utredningar Korrigering budget mellan verksamhetsområdena LiV sakförsäkring Nytt avtal för svensk PCI Lönemedel för EH Flytt av resurs och utbildningsinsats från AnOpIva till KTC Summa budgetram, 31/8 2015 -800 11 000 -6 478 1 493 626 -425 200 150 -307 486 914 1 322 248 -14 626 1 800 -5 984 50 14 626 -2 200 -180 -581 455 3 734 434 267 106 250 -470 -372 470 90 275 408 -8 102 10 000 500 8 102 811 117 -20 700 22 050 700 20 700 246 722 400 138 716 180 739 -250 -10 000 3 648 52 826 -45 850 -880 -3 672 -1 250 -1 600 -450 -2 470 -52 826 -1 100 -3 153 -1 500 -2 000 -2 700 307 31 428 450 2 470 6 670 -3 648 1 628 427 372 5 984 -671 -390 -635 -1 867 -1 200 17 829 -185 HS-gem övriga 257 853 HS-gem 181 085 169 -510 3 672 3 153 8 785 90 LandstingsIT 165 726 287 147 150 125 Landstingsservice 286 872 517 813 250 2 264 2 200 10 300 1 200 Landstingsfast. 501 599 LandLandLiV-gem, LiV-gem, LiV-gem, Summa stingsstingets reg. åtag. pension övrigt hälsan kansli 12 067 286 098 384 829 593 739 -220 090 7 440 000 0 -20 0 0 150 -150 0 -675 0 0 0 0 0 0 0 360 0 1 500 0 -2 264 0 0 -10 300 0 671 0 1 000 -1 000 0 -8 785 0 1 100 0 0 200 -200 0 500 1 150 0 -1 628 0 -427 0 0 0 0 0 0 -6 670 0 0 -500 -1 150 0 1 000 0 880 0 0 1 250 0 -125 0 0 0 8 000 -8 000 0 -250 0 0 510 0 0 12 047 271 970 392 979 593 939 -238 165 7 440 000 LK/151411 10 000 800 675 6 478 581 2 000 2 300 -180 -1 867 Budgetram för 2015 Division Division Division Division Division Division SjukFolkmed. psykiatri oper. diagnosHHR allmänhuset i tandspec. spec. tik medicin Torsby vården 1 499 403 465 669 1 327 655 421 578 265 244 788 656 246 557 138 716 -36 36 -8 300 -630 -2 230 12 615 -20 -605 -235 -316 316 LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 60 (64) BILAGA 1: TEKNISKA BUDGETJUSTERINGAR LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 61 (64) BILAGA 2: MÅLUPPFYLLELSE JANUARI–AUGUSTI 2015 God folkhälsa Mål och mätetal Andel medborgare som skattar sin hälsa som god eller mycket god. Mål 2015 Jmf mellan åren. Kommentar Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Andel barn och unga som skattar sin hälsa som god eller mycket god. Jmf mellan åren. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Andel medborgare med gott psykiskt välbefinnande. Jmf mellan åren. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Andel barn och unga med god eller mycket god psykisk hälsa. Jmf mellan åren. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Andel medborgare (18–80 år) som skattar sin tandhälsa som god eller mycket god. Jmf mellan åren. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Levnadsvanor hos befolkningen (rökning, rökning blivande mödrar, alkohol, övervikt, stillasittande fritid, karies bland barn). Jmf mellan åren. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Mål och mätetal Andel medborgare som upplever tillgängligheten som god. Mål 2015 Lika med eller över riksgenomsnittet. Kommentar Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Andelen medborgare som anger att de har stort förtroende för sjukhusen. Lika med eller över riksgenomsnittet. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Andelen medborgare som anger att de har stort förtroende för vårdcentralerna. Lika med eller över riksgenomsnittet. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Andelen medborgare som anger att de har stort förtroende för hälso- och sjukvården i landstinget. Lika med eller över riksgenomsnittet. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Andelen medborgare som anger att de har stort förtroende för att hälso- och sjukvården ges på lika villkor. Lika med eller över riksgenomsnittet. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Trygga medborgare LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 62 (64) Nöjda patienter Mål och mätetal Resultaten i den nationella patientenkäten (NPE) för indikatorer som rör upplevt bemötande. Resultaten i den nationella patientenkäten (NPE) för indikatorer som rör upplevd information. Resultaten i den nationella patientenkäten (NPE) som rör upplevd tillgänglighet. Resultaten i den nationella patientenkäten som rör upplevd nytta av behandlingen eller besöket. Mål 2015 Bättre jmf med föregående mätning. Kommentar Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Bättre jmf med föregående mätning. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Bättre jmf med föregående mätning. Bättre jmf med föregående mätning. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Mål och mätetal Alla medborgare som söker telefonkontakt med vårdcentraler får kontakt samma dag. Alla patienter som söker kontakt med läkare på vårdcentral och som bedöms ha ett medicinskt behov får en tid inom 7 dagar. Mål 2015 Alla månader > 80 procent. Alla patienter som bedöms ha ett medicinskt behov får ett första besök till den specialiserade vården inom 90 dagar. Alla månader > 95 procent. Alla patienter som bedöms vara i behov av behandling inom den specialiserade vården får påbörja denna inom 90 dagar. Alla månader > 95 procent. Alla patienter får ett första besök till barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar. Alla månader ökande andel jmf med föregående år. Alla patienter vid barn- och ungdomspsykiatrin påbörjar fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. Alla månader ökande andel jmf med föregående år. Andelen av alla patienter som har en handläggningstid på mindre än fyra timmar vid akutmottagningen. Alla månader > 75 procent. Läkarbesök för perioden. Jmf mellan åren. Kommentar Under inledningen av 2015 låg telefontillgängligheten något under målnivån men har sedan april legat över 80 procent. Målet är inte uppfyllt. Vid den senaste nationella mätningen, under våren 2015, fick 92,6 procent läkarbesök inom 7 dagar. Motsvarande siffra för riket var 90,3 procent. Vid den nationella mätningen våren 2014 av tillgängligheten till läkarbesök uppgick landstingets resultat till 93,0 procent. Målet är inte uppfyllt. I augusti månad var tillgängligheten till besök till den specialiserade vården 83,0 procent vilket är något högre än motsvarande period 2014 och 2013. Resultatet för riket var 75,7 procent. Målet är inte uppfyllt. I augusti månad var tillgängligheten till behandling inom den specialiserade vården 66,5 procent. Motsvarande andel för riket var 69,3 procent. Tillgängligheten till behandling varierar men var för samtliga månader under perioden under målvärdet Målet är inte uppfyllt. Andelen som fick bedömning inom 30 dagar låg under fem av periodens åtta månader över nivån under 2014, men målet nåddes inte alla månader. I genomsnitt fick 79,3 procent av patienterna ett första besök inom 30 dagar. Målet är inte uppfyllt. Alla månader under 2015 visade bättre resultat än genomsnittet för 2014, vilket innebär att målet nåddes under perioden. I genomsnitt fick 72,7 procent (2014: 45,4) av patienterna fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. Målet är uppfyllt. Under augusti månad hade 77,4 procent av patienterna en vistelsetid på mindre än fyra timmar vid länets akutmottagningar vilket är högre än samma period förra året. Vistelsetiden har varierat och var under några månader något lägre än målvärdet på 75 procent. Målet är inte uppfyllt. Antalet läkarbesök för perioden uppgår till 395 665. Antalet läkarbesök motsvarande period 2014 var 395 012. Övriga besök för perioden. Jmf mellan åren. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Vård utan köer > 95 procent. Antalet besök till övriga vårdgivare för perioden uppgår till 433 685. Antalet besök till övriga vårdgivare motsvarande period 2014 uppgick till 412 290. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 63 (64) Vård utan vårdskador Mål och mätetal Alla medarbetare följer de basala hygienrutinerna och klädreglerna. Mål 2015 Högre följsamhet jmf med föregående år alla månader. Kommentar Landstinget mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler varje månad. Andelen personal som följer allt var högre än genomsnittet 2014 (80 procent) med undantag av februari, mars och april. Vid den senaste nationella punktmätningen av basala hygienrutiner och klädregler under våren var följsamheten 82,6 procent. Det är i stort sett oförändrat jämfört med motsvarande mätning 2014 (82,7 procent). Genomsnittet för riket var 75,8 procent. Resultaten har förbättrats men målet är inte tillfullo uppfyllt. Andelen vårdrelaterade infektioner minskar. Lägre andel jmf med föregående år alla månader. Under förra året var genomsnittet 3,5 procent. I år har andelen varit lägre än genomsnittet 2014 under alla månader från januari till augusti och landstinget når målet för perioden. Målet är uppfyllt. Antal vårdtillfällen med vårdskada per sjukhus. Minskande jmf med föregående år. Landstinget når inte målet för perioden. Genomsnittet för perioden för Sjukhuset i Torsby och Centralsjukhuset i Karlstad ligger högre än genomsnittet föregående år. För Sjukhuset i Arvika ligger genomsnittet på samma nivå som 2014. Målet är inte uppfyllt. Mål och mätetal Andel överbeläggningar och utlokaliseringar. Mål 2015 Lägre jmf med föregående år alla månader. Kommentar Både andelen överbeläggningar och andelen utlokaliserade patienter ligger högre jämfört med motsvarande period 2014. Dock har andelen överbeläggningar och utlokaliserade patienter varit lägre under några månader under senare delen av året jämfört med 2014. Målet är inte uppfyllt. Andel patienter som får läkarbedömning inom 60 minuter på akutmottagning. Alla månader > 50 %. Andelen patienter som har läkarbedömts inom en timme efter ankomst till akutmottagning har varit högre än 50 procent till och med augusti. Genomsnittet för perioden januari till augusti var 55,8 procent. Motsvarande resultat 2014 var 48,9 procent. Målet är uppfyllt. Kvalitetsindikatorer. Jmf mellan åren. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Kvalitetsindikatorer ledtider. Jmf mellan åren. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Mål 2015 Ökande andel medarbetare som är nöjda jmf med föregående mätning. Mindre eller lika med 5 %. Kommentar Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Bästa vårdkvalitet Attraktiv arbetsgivare Mål och mätetal Förbättrat resultat i medarbetarenkäten avseende motivation, ledarskap och styrning. Sjukfrånvaro i procent. Sjukfrånvaron för perioden uppgår till 5,3 procent vilket är högre än målvärdet men en förbättring jämfört med förra perioden (januari–maj 6,2 procent). Målet är inte uppfyllt. LANDSTINGET I VÄRMLAND Delårsrapport 2 LK/151411 64 (64) Miljö Mål och mätetal Andelen ekologiska livsmedel. Mål 2015 Ökande jmf med föregående år. Ökande jmf med föregående år. Kommentar Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Minskande jmf med föregående år. Minskande jmf med föregående år. Minskande jmf med föregående år. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Mål och mätetal Landstinget uppnår sitt budgeterade resultat. Mål 2015 Enligt beslutat resultat. Kommentar Landstinget bedöms inte nå det budgeterade resultatet på 62,0 miljoner kronor för 2015. Det prognostiserade resultatet uppgår till minus 136,9 miljoner kronor, vilket är 198,9 miljoner kronor sämre än budget. Målet bedöms inte kunna uppnås. Landstinget håller sin budgeterade nettokostnadsram. Enlig beslutad ram. Landstinget bedöms inte hålla den budgeterade nettokostnadsramen på 7 440,0 miljoner kronor för 2015. De prognostiserade nettokostnaderna uppgår till 7 634,5 miljoner kronor, vilket är 194,5 miljoner kronor högre än budget. Målet bedöms inte kunna uppnås. Avsättning till pensionsfonden. 151 miljoner kronor. Landstinget bedöms klara målet för 2015 om att tillföra de beslutade medlen till pensionsfonden. Målet bedöms kunna uppnås. Andelen etiska livsmedel. Utsläpp av växthusgaser från landstingets energianvändning. Utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor. Landstingets avfallsmängd. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Resultat redovisas i samband med årsredovisningen för 2015. Ekonomi Landstinget ska uppnå överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Landstingsfullmäktige har beslutat om avsteg från detta mål 2015. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet Håkan Lindström 2015-10-13 LK/152249 Årsrapport informationssäkerhet 2014 Enligt socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:14) skall informationssäkerhetsansvarig till vårdgivaren minst en gång per år rapportera vilka granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i enlighet med informationssäkerhetspolicyn vilka riskanalyser som har utförts avseende informationssäkerheten och förbättringsåtgärder som observerats. Det finns behov av uppdatering av styrande dokument inom området, samt att förtydliga processen kring informationssäkerhet. Det är ett arbete som nyligen påbörjats och som kommer att prioriteras under hösten samt under 2016. ./. Årsrapport för informationssäkerhet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättad årsrapport för informationssäkerhet 2014. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef Årsrapport Informationssäkerhet 2014 Handläggare: Håkan Lindström, Sekretariatet Datum: 2015-09-14 Dokumenttyp: Årsrapport Diarienummer: LK/152249 Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-14 LK/152249 2 (5) Sammanfattning Enligt socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:14) skall Informationssäkerhetsansvarig till vårdgivaren minst en gång per år rapportera vilka granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i en-lighet med informationssäkerhetspolicyn vilka riskanalyser som har utförts avseende informationssäkerheten och förbättringsåtgärder som observerats. Bakgrund Enligt beslutsprotokoll från landstingsstyrelsen LK/140198 skall det ske en lägesrapportering till styrelsen angående de förbättringsåtgärder som påpekas i rapporten vid styrelsens sammanträde i oktober. Enligt beslutsprotokoll från landstingsstyrelsen skall det också ske en lägesrapportering till landstingsstyrelsen angående de förbättringsåtgärder som påpekas i rapporten vid styrelsens sammanträde under november 2014. Rekommendation till beslut Godkännande av årsrapport enligt nedan. Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-14 LK/152249 3 (5) Innehållsförteckning Sammanfattning ........................................................................................ 2 Bakgrund .................................................................................................... 2 Rekommendation till beslut ..................................................................... 2 Inledning och bakgrund ........................................................................... 4 Beskrivning av uppdraget ........................................................................ 4 Uppdragsgivare........................................................................................... 4 Uppdragstagare .......................................................................................... 4 Nuläge ........................................................................................................ 4 Viktiga händelser 2014 ............................................................................. 4 Sammanfattning av kända åtgärder: ....................................................... 5 Övergripande aktiviteter för ISM år 2015 – 2016:Fel! Bokmärket är inte definierat. Mål med informationssäkerhetsarbetet: . Fel! Bokmärket är inte definierat. Referenser ............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. Förkortningar ......................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-14 LK/152249 4 (5) Inledning och bakgrund Enligt patientdatalagen och socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:14 har vårdgivaren ansvaret för informationssäkerheten inom Landstinget i Värmland. Föreskriften anger att informationssäkerhetsansvarig ska rapportera till vårdgivaren minst en gång per år vilka granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts enligt informationssäkerhetspolicy och riktlinjer. Dessutom skall rapporteras om eventuella riskanalyser och händelseanalyser samt förbättringsåtgärder som har utförts för ökad informationssäkerhet inom landstinget. Beskrivning av uppdraget Uppdragsgivare Landstingsstyrelsen Uppdragstagare Informationssäkerhetsansvarig Nuläge Tjänsten som informationssäkerhetsansvarig har under en tid varit vaknat, till följd av en pensionsavgång i november 2014. Nuvarande informationssäkerhetsansvarig tillträdde sin tjänst 1 september 2015. Det finns behov av uppdatering av styrande dokument inom området, samt att förtydliga processen kring informationssäkerhet. Det är ett arbete som nyligen påbörjats och som kommer att prioriteras under hösten samt under 2016. Viktiga händelser 2014 • • • • Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 LiV har en omfattande avvikelse rörande > 30000 journalobjekt som saknade vårdkontakt som har utretts, händelseanalyseras, anmälts till Lm-verket och IVO och kanske nu i efterhand ännu en gång blir Lex Maria-anmält. Dessutom i samma utredning brister i makulering av vårdkontakter med > 20000 oklarheter. Flera incidenter vid uppgradering av analyskataloger I Cosmic då inte alla prover mm kunnat beställas vilket krävt omfattande arbete. Revisionsrapporten från pwc ”Granskning av informationssäkerhet – patientinformation Landstinget i Värmland” och resultatet som kom ur den. Strategisk grupp för informationssäkerhet (SGI) lades ner samt att dåvarande informationssäkerhetsansvarig gick i pension i november. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-14 LK/152249 5 (5) Sammanfattning av kända åtgärder: Nytillträdde ISM har kunnat inte kunnat spåra några stora åtgärder som gjorts inom informationssäkerhetsområdet, då tjänsten som informationssäkerhetsansvarig varit vakant samt att SGI inte har varit aktiv. Det planeras dock för utökat strategiskt arbete inom området samt översyn av organisationen kring informationssäkerhet under kommande år. Årsrapport - Informationssäkerhet 2014 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Patient- och medborgarstödsenheten Per Arne Brandberg 2015-10-13 LK/142986 Svar på motion av Ulric Andersson (S) och Monica Gundahl (S) om att förbättra patienterinas delaktighet I motion till landstingsfullmäktige, 2014-12-18, föreslås att Landstinget i Värmland ska införa vårdkontrakt för att stärka patientens delaktighet. Ett vårdkontrakt innebär att vården planeras tillsammans med patienten och ska innehålla all viktig information om diagnos, behandling och vem som gör vad. Hög kvalitet i vården är inte möjlig utan patienternas delaktighet. Motionären vill se en utveckling som innebär att hälso- och sjukvården ser patienten som en medaktör, med en särskilt viktig kompetens. Motionen berör ett angeläget område som har stöd i patientlagen och området bör därför utredas vidare så att förutsättningarna för patientens delaktighet i sin egen vård förbättras för alla. Förslag till beslut att motionen anses besvarad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef Hälso och sjukvårdstaben 1 (3) Svar på motion Patient- och medborgarstödsenheten 2015-10-13 LK/142986 Per-Arne Brandberg Svar på motion av Ulric Andersson (S) och Monica Gundahl (S) om att förbättra patienterinas delaktighet I motion till landstingsfullmäktige, 2014-12-18, föreslås att Landstinget i Värmland ska införa vårdkontrakt för att stärka patientens delaktighet. Ett vårdkontrakt innebär att vården planeras tillsammans med patienten och ska innehålla all viktig information om diagnos, behandling och vem som gör vad. Hög kvalitet i vården är inte möjlig utan patienternas delaktighet. Motionären vill se en utveckling som innebär att hälso- och sjukvården ser patienten som en medaktör, med en särskilt viktig kompetens. Lagar och föreskrifter som reglerar området - - - patientlagen ger rätt till individuellt anpassad information, fast vårdkontakt och individuell planering. Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. patientsäkerhetslagen beskriver att vården ska utformas i samråd med patienten hälso- och sjukvårdslagen ger rätt till planer av olika slag som samordnad individuell plan och vårdplanering med andra vårdgivare som t.ex. kommunen. SOSFS 2007:10 föreskriver samordning av insatser för habilitering och rehabilitering och möjligheten att få en särskilt utsedd samordnare Socialstyrelsens handbok, Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Reviderad upplaga från januari 2015. Förslaget om vårdkontrakt har stöd i aktuell lagstiftning. Ärendet har även beretts av landstingsjurist Isabell Edgren som inte finner något som strider mot gällande lagstiftning. Pågående arbeten landstinget i Värmland Det har gjorts och pågår ett antal utredningar, projekt och arbeten inom landstinget i Värmland för att förbättra kommunikationen med patienten och göra patienten mer delaktig i sin vård. Några exempel: - standardiserad utskrivningsprocess min vårdplan inom cancervården share decision making, delat beslutsfattande psykiatrin strategi för delaktighet, Samverkansnämnden U/Ö regionen samordnad individuell plan, SIP mångbesökare på akuten barns delaktighet vid nybesök rehabiliteringsplaner patient närmre vård patient- och närståendeutbildning samordnad kontaktperson vårdcentral och psykiatri (förslag) 2015-10-13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/142986 2 (3) Omvärldsspaning Inom ramen för personcentrerad vård arbetas på flera håll för att ta fram arbetssätt som gör patienten mer delaktig i sin vård. Några landsting har tagit fram mallar för vårdöverenskommelse vilket kan liknas vid de föreslagna vårdkontrakten. Några exempel: - Kalmar; Vårdöverenskommelse inför utredning och eventuell behandling av cancer Västra Götalandsregionen; Regionalt vårdprogram, Diabetes – Individuell vårdöverenskommelse Göteborgs universitet; Centrum för personcentrerad vård, GPCC, forskar och implementerar metoder för att göra patienter delaktiga. Personcentrerad vård - Personcentrerad vård innebär att man tillskriver patienten både rättigheter och ansvar när det gäller den egna vården. Följden blir att vården måste se patienten som en aktiv person, med särskild kunskap och kompetens för att utforma en vård som är personanpassad. Det blir då ett gemensamt ansvar att anpassa vården efter respektive parters mål, expertis och resurser. Detta kan fastställas genom ett kontrakt där vården och personen förbinder sig att genomföra vissa åtaganden. Vårdkontrakt kontra andra planer och arbetssätt Jämförelse mellan några av de vanligaste arbetsverktygen vi använder i vården för att delge information i samband med vård och det föreslagna vårdkontraktet: Vårdkontrakt – enligt förslaget ska ett vårdkontrakt upprättas tillsammans med patienten inför den vård som är aktuell, för att patienten ska veta vad som ska hända framåt och vilka krav som också ställs på patienten för att vården ska få avsedd effekt. Vårdkontraktet är en uppgörelse enbart mellan patienten och vården. Vårdkontraktets syfte är att patienten ska vara delaktig i sin egen vård genom hela vårdprocessen och att vården ska se patienten som en medaktör med särskild kompetens. Vårdplanering – Kommuner och landsting ska samarbeta kring och med patienter vid in- och utskrivning från sjukhus. Övergången mellan olika vårdgivare ska ske så smidigt som möjligt för den enskilde. Vårdplanering ska bidra till en god och säker vård och omsorg med kontinuitet. När en patient bedöms vara i behov av fortsatt hälso- och sjukvård och/eller omsorg och rehabilitering efter utskrivning från slutenvården, sker vårdplanering. Samordnad individuell plan – Personer med behov av samordning av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, kan få stöd genom en samordnad individuell plan, SIP. Planen formas utifrån behov och tas fram tillsammans med den enskilde och de personer som denna önskar ska närvara. Samordnad individuell plan ska ge det samordnade stöd och den vård som den enskilde har rätt till och behöver. En samordnad individuell plan ska ge ökat inflytande och delaktighet för den enskilde, förbättrad samordning och en helhetsbild av den enskildes situation. 2015-10-13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/142986 3 (3) Standardiserad utskrivning – ska förebygga att patienter återinskrivs i sjukvården inom 30 dagar. Med bättre samverkan mellan alla parter ska tryggheten och kvaliteten för patienten öka. Standardiserad utskrivning håller på att implementeras inom alla verksamheter för att identifiera patienter med förhöjd risk för återinskrivning, öka samverkan mellan slutenvård, primärvård, kommunal hemtjänst/hemsjukvård samt rehabilitering och säkra att patient och närstående är väl informerade vid hemgång. Hur ser det ut i Värmland? Patient- och medborgarstöd med handikappkonsulent, LSS-handläggare, patientnämnden, tandvård till särskilda grupper, vårdinformatör, samordnare patient- och närståendeutbildning, möter i sina kontakter med värmlänningen följande problemområden som har koppling till motionens intentioner; - mångbesökare i vården patienter med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom patienter med komplex problembild bristande planering och samordning mellan vårdverksamheter brist på stöd i samband med vårdskada Det behövs ett särskilt stöd för att patienten ska bli en jämlik partner. Trots all kunskap som finns om värdet av information och planering, är det många patienter som upplever att de inte är delaktiga eller har inflytande i sin vård. Det finns en del utredningar, projekt och arbeten gjorda inom landstinget, men det är öar som inte hänger ihop och det saknas övergripande styrning av området. Slutsats Motionen berör ett angeläget område som har stöd i patientlagen och området bör därför utredas vidare så att förutsättningarna för patientens delaktighet i sin egen vård förbättras för alla. 2014 -12-18 Motion till Landstingsfullmäktige Karlstad 2014-12-09 nr Förbättrin av atienternas delakti het Vården ska planeras tillsammans med patienten. Människors inflytande över sin egen situation och möjligheter att kommunicera med vården är en självklar utveckling som vi vill skynda på. Hälso- och sjukvårdens bemötande och servicetänkande är en förutsättning för att förtroendet för vården ska bli bättre, men också en förutsättning för att vården ska klara av att möta befolkningens behov och krav. Flög kvalitet i vården är inte möjlig utan patienternas delaktighet. Vi vill se en utveckling som innebär att hälso- och sjukvården ser patienten som en medaktör, med en särskilt viktig kompetens. Både planering och genomförande av sjukvårdande behandlingar blir bättre med en delaktig patient, som tillsammans med vårdens olika kompetenser arbetar för en förbättrad hälsa. Samtidigt vet vi att patienternas kunskaper varierar och då behövs särskilt stöd för att inflytandet ska vara jämlikt. Därför föreslår vi: att det införs ett "vårdkontrakt" där all viktig information om diagnos, behandling, och vem som gör vad, ska beskrivas för de patienter som har kontinuerligt behov av vård att alla som genomgått en behandling ska få en klar och tydlig, information om vad som gjorts, vad som kommer att ske och vart man ska vända sig med frågor Ulric Andersson Socialdemokraterna Monica Gundahl Socialdemokraterna Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Forslund 2015-10-13 1 (1) LK/150635 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att förbättra kommunikationen med demenspatienter som inte har svenska som modersmål Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2015-03-11 anmäldes en motion om att förbättra kommunikationen med demenspatienter som inte har svenska som modersmål. Motionen pekar på att det finns medborgare i Sverige som inte har svenska som modersmål och att kunskaper i det svenska språket, varierar. Motionsställarna ser ett behov av att höja kompetensen hos personal i landstinget och yrkar att man undersöker behovet och möjligheterna att utbilda personalen som vårdar demenspatienter som inte har svenska som modersmål. Målet med detta är att öka kompetensen hos denna personal med syfte att kommunicera bättre med denna grupp av demenspatienter. I samtliga situationer, inom hälso- och sjukvården, med patienter som har kognitiv svikt är det viktigt att skapa förutsättningar för en god kontakt och dialog liksom med patienter och anhöriga med andra modersmål. Det är känt att de flesta patienter som får en grav demens återgår till sitt modersmål. I landstinget utbildas personal kontinuerligt i att hantera förmågan att kommunicera med patienter som av olika anledningar har svårt att förstå svenska språket. Ett sätt att kommunicera är via bilder. Det är viktigt att vårdpersonal är lyhörda för när behov av tolkhjälp uppstår samt i vilka situationer det är lämpligt och möjligt att använda anhöriga som en resurs i kommunikationen. När det gäller demens har ofta anhöriga mycket att bidra med i utredning och behandling. Vårdtiderna inom slutenvård i landstinget blir allt kortare och det är troligen inte rimligt att kunna erbjuda medarbetare inom landstinget som talar alla de språk som finns i Värmland idag. Dock är öppenhet för mångkulturella personalgrupper ett förhållningssätt som landstinget har. Tolkhjälp och andra former för kommunikation är en förutsättning för vården. Ny teknik innebär möjligheter att utveckla detta. Grundläggande är kompetens om demenssjukdomar, bemötande och kommunikation och det är av vikt för vårdresultat och kvalitet vid såväl mottagningsbesök som vid inläggning på sjukhus. ./. Svar på motionen bifogas. Förslag till beslut: att anse motionen besvarad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Hälso- och sjukvårdsstaben Svar på motion Landstingsstyrelsen 1 (2) Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Forslund 2015-10-13 LK/150635 Svar på motion, av Anders Ahl (SD) m.fl. om att förbättra kommunikationen med demenspatienter som inte har svenska som modersmål Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2015-03-11 anmäldes en motion om att förbättra kommunikationen med demenspatienter som inte har svenska som modersmål. Motionen pekar på att det finns medborgare i Sverige som inte har svenska som modersmål och att kunskaper i det svenska språket, varierar. Vidare refererar motionen till en studie med demenspatienter som hade finska som modersmål. Studien anger en skillnad i vårdsituationen utifrån om personalen kunde patientens modersmål eller inte samt att det uppstod mer förvirring och frustration i situationer där personalen inte kunde den demenssjukes modersmål. Motionsställarna ser ett behov av att höja kompetensen hos personal i landstinget och yrkar att man undersöker behovet och möjligheterna att utbilda personalen som vårdar demenspatienter som inte har svenska som modersmål. Målet med detta är att öka kompetensen hos denna personal med syfte att kommunicera bättre med denna grupp av demenspatienter. I samtliga situationer, inom hälso- och sjukvården, med patienter som har kognitiv svikt är det viktigt att skapa förutsättningar för en god kontakt och dialog liksom med patienter och anhöriga med andra modersmål. Det är känt att de flesta patienter som får en grav demens återgår till sitt modersmål. I landstinget utbildas personal kontinuerligt i att hantera förmågan att kommunicera med patienter som av olika anledningar har svårt att förstå svenska språket. Ett sätt att kommunicera är via bilder. Bilder används idag i mötet med patienter och i omvårdnadssituationer. Vid en demenssjukdom kan det, i många fall, vara svårt att få fram orden, exempelvis att förmedla ett önskemål om toalettbesök och då underlättar det med bildspråk. Det är viktigt att vårdpersonal är lyhörda för när behov av tolkhjälp uppstår samt i vilka situationer det är lämpligt och möjligt att använda anhöriga som en resurs i kommunikationen. När det gäller demens har ofta anhöriga mycket att bidra med i utredning och behandling. Svårigheter att kommunicera utifrån språk är en del av sjukdomen som man måste ta hänsyn till och grundläggande är kunskap om demenssjukdomar och olika sätt att kommunicera. Vårdtiderna inom slutenvård i landstinget blir allt kortare och det är troligen inte rimligt att kunna erbjuda medarbetare inom landstinget som talar alla de LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-10-13 LK/150635 2 (2) språk som finns i Värmland idag. Dock är öppenhet för mångkulturella personalgrupper ett förhållningssätt som landstinget har. Tolkhjälp och andra former för kommunikation är en förutsättning för vården. Ny teknik innebär möjligheter att utveckla detta. Grundläggande är kompetens om demenssjukdomar, bemötande och kommunikation och det är av vikt för vårdresultat och kvalitet vid såväl mottagningsbesök som vid inläggning på sjukhus. Motion om att förbättra kommunikationen med demenspatienter svenska som modersmål som inte har Det finns många medborgare i Sverige som inte har svenska som modersmål. Hur kunskaperna i det svenska språket är hos personer som har svenska som andraspråk varierar givetvis. En sak har dessa personer gemensamt, nämligen att vid demens så är risken stor att man helt eller delvis glömmer sitt andraspråk, svenskan. Detta då man ofta, vid demens, glömmer det man lärt sig som vuxen. Det skapar givetvis stor frustration för både den demente och vårdpersonalen när språkproblem uppstår. Enligt socialstyrelsen har det gjorts en studie med demenspatienter som hade finska som modersmål. Man studerade två olika situationer som uppstod vid morgontoaletten där personalen i det ena fallet behärskade modersmålet finska vilket personalen inte gjorde i det andra fallet. Man märkte en tydlig skillnad. Det uppstod mer förvirring och frustration i det fallet där personalen inte kunde den demenssjukes modersmål. När personalen däremot kunde patientens modersmål så beskrevs situationen som mer positiv. Värmlands landsting är i behov av att höja kompetensen hos den personal som arbetar med demenspatienter som inte har svenska som modersmål. I synnerhet då medborgarna i Värmland som inte har svenska som modersmål kommer att öka betydligt. Därför yrkar Sverigedemokraterna i Värmlands landsting: Att man undersöker behovet och möjligheterna att utbilda personalen som vårdar demenspatienter som inte har svenska som modersmål, med målet att man skall öka kompetensen hos denna personal så att man således bättre kan kommunicera med denna grupp av demenspatienter. Skoghall den 9 mars 2015 Anders Ahl (SD), Markus Karlsson(SD), Lisen Persson (SD), Harriet Ulrici (SD), Gisela Nyqvist (SD), Lisbeth Jarnbro (SD) 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Läkemedelsenheten Susanne Carlsson 2015-10-13 LK/150634 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka socioekonomisk bakgrund vid förskrivning av demensläkemedel Sverigedemokraterna i Värmlands landsting har via en motion yrkat att det ska göras en undersökning om socioekonomiska faktorer styr förskrivningen av demensläkemedel och antipsykotiska läkemedel inom demensvården. Utifrån den undersökningen ska man verka för en mer jämlik förskrivning och man ska göra återkommande undersökningar för bättre uppföljning. Landstinget ser ingen realistisk möjlighet att genomföra föreslagna undersökning. Det krävs bland annat forskningsplan och ett rådgivande yttrande alternativt godkännande från etikprövningsnämnd. Vad gäller förskrivningsmönster för antipsykotiska medel till äldre och de mest sjuka så sker uppföljning redan idag genom fördjupade läkemedelsgenomgångar och via de årliga nulägesanalyserna (manuell räkning av läkemedel) i SäBo. Förskrivningen kan därigenom följas i länets olika kommuner. Dessa genomgångar är av generell karaktär och saknar koppling till bakomliggande socioekonomiska faktorer. ./. Svar på motionen bifogas. Förslag till beslut att motionen avslås. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdsstaben 1 (1) Svar på motion Landstingsstyrelsen Läkemedelsenheten Susanne Carlsson 2015-10-13 LK/150634 Svar på motion av Anders Ahl (SD) m.fl. om att undersöka socioekonomisk bakgrund vid förskrivning av demensläkemedel Sverigedemokraterna har via en motion framfört önskemål om att landstinget bör undersöka sambanden mellan demenspatienters socioekonomiska bakgrund och för- skrivning av demensläkemedel respektive antipsykosmedel. De specifika yrkandena är: • • • Att man gör en undersökning om det finns socioekonomiska faktorer som styr förskrivningen av demensläkemedel och antipsykotiska läkemedel inom demensvården. Att man utifrån denna undersökning ser över om det finns möjligheter att verka för en mera jämlik förskrivning av ovan beskrivna läkemedel med målet att förskrivningen skall bli mer jämlik. Att man gör återkommande undersökningar vad gäller socioekonomisk bakgrund vid förskrivning av dessa läkemedel så att man således kunna följa upp detta bättre. Den föreslagna undersökningsdesignen innebär att känsliga personuppgifter måste inhämtas ur nationella myndigheters register och därefter samköras med uppgifter ur patientjournaler tillhörande landstinget. Våra registerförande myndigheter (exempelvis SCB, Socialstyrelsen) kräver en upprättad forskningsplan för att ett utlämnande av känsliga personuppgifter ska komma ifråga. Dessutom är undersökningen av sådan karaktär att den torde falla under etikprövningslagen (Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor). Ett rådgivande yttrande alternativt godkännande av regional etikprövningsnämnd bör finnas innan en undersökning påbörjas. En etik- prövning kräver bland annat att en upprättad forskningsplan finns, och huvudsökanden måste vara disputerad (dvs. ha avlagt doktorsexamen). Den föreslagna undersökningen är således en forskningsstudie som kräver forskningsresurser för att genomföra. 7.315 -03-1 SO Motion om att undersöka socioekonomisk bakgrund vid förskrivning av demensläkemedel 15 Att undersöka socioekonomisk bakgrund är i regel viktigt när man ser över olika mönster och inslag i samhället. Områdena där man kan göra en sådan undersökning är nästan oräkneligt många. Demensvården är ett exempel. Det är nog få som kommer på ickn att göra en analys gällande socioekonomisk bakgrund hos demenspatienter. Enligt Läkartidningen så finns det undersökningar som visar att användningen av demensläkemedel är vanligare hos högutbildade än lågutbildade, trots att förekomsten av demens är vanligare hos lågutbildade. Även socialstyrelsen framhäver att personer med hög utbildning har större sannolikhet att bli behandlade med demensläkemedel än personer med låg utbildning. Även bland utlandsfödda ser man stora skillnader. Personer som är födda i ett annat nordiskt land har 16 procent större sannolikhet att bli behandlade med demensläkemedel jämför med inrikes födda. Däremot personer som är födda i annat EU-land eller övriga världen har mindre sannolikhet i detta fall jämfört med inrikes födda. Mellan 18-20 procent mindre sannolikhet än inrikes födda. Detta är ett område som borde utredas. Man bör undersöka om det finns några samband mellan demenspatienternas socioekonomiska bakgrund och förskrivningen av demensläkemedel. Likaså bör man undersöka hur det ligger till med utskrivningen antipsykosläkemedel som även det används inom demensvården. Givetvis skall vården vara jämlik inom demensvården. Därför yrkar Sverigedemokraterna i Värmlands landsting: Att man gör en undersökning om det finns socioekonomiska faktorer som styr förskrivningen av demensläkemedel och antipsykosläkemedel inom demensvården. Att man utifrån denna undersökning ser över om det finns möjligheter att verka för en mera jämlik förskrivning av ovan beskrivna läkemedel med målet att förskrivningen skall bli mera jämlik. Att Man gör återkommande undersökningar vad gäller socioekonomisk bakgrund vid förskrivning av dessa läkemedel så att man således kunna följa upp detta bättre. Skoghall den 9 mars 2015 Anders Ahl (SD), Markus Karlsson(SD), Lisen Persson (SD), Harriet Ulrici (SD), Gisela Nyqvist (SD), Lisbeth Jarnbro (SD) 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Forslund 2015-10-13 LK/150245 Svar på medborgarförslag om halkskydd till pensionärer i Värmland Från Vanja Stolpe har inkommit ett medborgarförslag angående anskaffning av halkskydd, gratis broddar, till pensionärer i Värmland. Varje vinter skadar sig, i Sverige, runt 25 000 fotgängare, främst äldre kvinnor. I förebyggande syfte delar flera kommuner ut gratis broddar till dem som är 65 år och äldre. Inget landsting har erbjudit motsvarande. Men snabb och effektiv snöröjning är, enligt utredare på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bästa metoden för att förebygga halkolyckor. Att veta exakt vad satsningen på gratis broddar lett till är svårt att mäta och någon självklar koppling mellan gratis broddar och minskning av halkolyckor går inte att påvisa. De flesta fallolyckorna sker inomhus, oftast i det egna hemmet. Allt fallpreventivt arbete är dock långsiktigt. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har försökt att beräkna nyttan i ett antal kommuner och kom fram till att skadorna kostar samhället minst dubbelt så mycket som halkbekämpningen. En annan siffra som anger storleksordningen på problemet, enligt VTI, är att fallolyckor kostar samhället omkring 25 miljarder per år, varav halkolyckor är en tiondel. Antalet 65-åringar och äldre var vid förra årsskiftet 63 847 i Värmland och kostnaden för gratis broddar skulle uppgå till 9 577 050 kronor exkluderat administrativa kostnader. Sedan många år tillbaka bedrivs ett aktivt fallpreventivt arbete inom ramen för länets gemensamma utvecklingsarbete Nya perspektiv, där ett av resultatmålen är att ”alla kommuner ska minska antalet fallolyckor för 80 år och äldre” och detta arbete innehåller flera delar, bland annat läkemedelsbehandling. Fallpreventivt arbete är viktigt och måste arbetas med på bred front och i samverkan med andra och mot bakgrund av det föreslås att landstinget tar del i olika former av fallpreventivt arbete men, mot bakgrund av redovisat underlag, inte finansierar gratis broddar till länets medborgare 65+. Förslag till beslut att medborgarförslaget avslås. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Hälso- och sjukvårdsstaben Svar på medborgarförslag Landstingsstyrelsen 1(5) Hälso- och sjukvårdsstaben Susanne Forslund 2015-10-13 LK/150245 Svar på medborgarförslag om halkskydd till pensionärer i Värmland Bakgrund Från Vanja Stolpe har inkommit ett medborgarförslag angående anskaffning av halkskydd till pensionärer i Värmland. Förslaget innehåller följande (kursiverat är text direkt ur medborgarförslaget): • • • ”….att landstinget inför nästa halkperiod vintern 2015-2016 anskaffar halkskydd….för att via vårdcentraler utdelas till pensionärerna i Värmland” ”Göteborg m fl har i flera år delat ut halkskydd utan kostnad." ”Skulle ge akuten mindre jobb och mindre utgifter för landstinget.” Varje vinter skadar sig, i Sverige, runt 25 000 fotgängare, främst äldre kvinnor. I förebyggande syfte delar flera kommuner ut gratis broddar till dem som är 65 år och äldre. Men snabb och effektiv snöröjning är, enligt utredare på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bästa metoden för att förebygga halkolyckor. Omvärldsorientering - Halkskydd för äldre På politiskt initiativ började Göteborgs stad 2013 att dela ut halkskydd till medborgare 65+. Det året var det 82 000 som blev erbjudna och 52 000 som hämtade ut broddar. 2014 erbjöds alla som fyllt 65 år under året och de som flyttat in i kommunen (6 200 personer) broddar, cirka hälften av dem valde att hämta ut. Eftersom det inte finns belagt vilka halkskydd som är bäst ställdes det i upphandlingen krav på att erbjuda både en häl- och en helfotsbrodd (förutom vissa miljökrav som staden alltid har). Helfotsbrodden är svårare att sätta på och ska helst inte användas inomhus, gjorde att folk hämtade ut större storlek vilket orsakade andra risker. Två apotekskedjor, Clas Olsson och en skokedja fick uppdraget. Kostnaden blev 150:-/uthämtning (oräknat administrativa kostnader). Satsningen kostade drygt 8 miljoner kronor förra vintern och en halv miljon i vintras. Att veta exakt vad satsningen på gratis broddar leder till är svårt att mäta. Sjukvården i Göteborg för statistik på fall men majoriteten av olyckorna sker inomhus och man noterar inte var fallet inträffar. Det görs exempelvis inte någon skillnad på fallskador utomhus respektive inomhus. De aktuella två vintrarna har dessutom varit snöfattiga i Göteborgs-trakten. Andra kommuner som gjort liknande insatser är Laxå, Huddinge, Haninge och Mark. Där har kommunen eller primärvården delat ut broddarna alterna- 2 (4) LANDSTINGET I VÄRMLAND tivt någon kommun som bjudit på gratis lunch mot uppvisande av kvitto på inköpta broddar, så kallade ”brodd-luncher”. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har försökt att beräkna nyttan i ett antal kommuner och kom fram till att skadorna kostar samhället minst dubbelt så mycket som halkbekämpningen. En annan siffra som anger storleksordningen på problemet, enligt VTI, är att fallolyckor kostar samhället omkring 25 miljarder per år, varav halkolyckor är en tiondel. Någon koppling specifikt till användande av broddar finns dock inte. Värmland Antalet 65-åringar och äldre var vid förra årsskiftet 63 847 i Värmland.För dessa åldersgrupper redovisas nedan registrerade skador. I databasen IDB (Injury Data Base) visas här halkskador (där personen sökt sjukvård/akutmottagning) för åren 2008-2013: Utlösande produkt 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Summa Bearbetat underlag täckt av is och snö 69 67 48 132 42 51 409 Is på vattendrag, vattenyta och sjö Is, snö 1 2 1 1 1 6 2 4 Is, snö, annat spec 2+1 2+4 6+2 12+2 10+4 14+3 62 Is, snö, ospec 2 5 +1 3+1 5 3 20 Istäcke, isunderlag 42 +26 33+11 22+23 30+38 51+43 50+59 428 Snö 4 4 9 3 13 4 37 Summa 147 130 116 221 169 185 968 6 618 av dessa 968 redovisas som frakturer varav 428 kvinnor och 190 män. Fördelat på åldrar och kön ser det ut på följande sätt: Ålder Kvinna Man Summa 65-69 år 209 114 323 70-74 år 150 98 248 75-79 år 104 80 184 80-84 år 79 48 127 85-89år 34 33 67 90-94 år 6 12 18 1 1 95-99 år 3 (4) LANDSTINGET I VÄRMLAND I STRADA (skaderegistreringsstatistik i Värmland) redovisas här nedanfotgängare 65+ med personskador som inträffat i trafikmiljö åren 2008-2013 under perioden december-mars. Kommun Kvinna Man Summa Karlstad 88 31 119 Arvika 21 10 31 Forshaga 8 7 15 Kristinehamn 10 4 14 Säffle 7 5 12 Hagfors 10 Hammarö 9 Torsby 8 Munkfors 5 3 8 Filipstad 6 1 7 Årjäng 6 1 7 Grums 6 1 7 Sunne 6 1 7 Kil 6 1 7 Eda 3 3 Storfors 1 1 Summa 200 10 1 10 8 66 266 Grovt uppskattat, är det ca 60-70 procent av dessa skador som på något sätt är kopplat till is/snö och halka. Registreringen, i de ovan redovisade, är inte perfekt och tolkningen bör utgå från att det är personer med de mest allvarliga skadorna som sökt vård på länets tre akutmottagningar. Det är också troligt att en hel del personer sökt vård på vårdcentral, men dessa finns inte med i redovisad statistik. Räkneexempel Följande räkneexempel avser kostnad för broddar, 150 kronor per styck, till länets 65 åringar och äldre. Inga kostnader för administration ingår. Kostnad för gratis broddar är 9 577 050 kronor. Mot detta ska ställas minskning av personligt lidande och att fallolyckor innebär kostnader för sjukvården. Men som redovisats tidigare i underlaget är det svårare att mäta och därmed få faktiska siffror på. LANDSTINGET I VÄRMLAND 4 (4) Sedan många år tillbaka bedrivs ett aktivt fallpreventivt arbete inom ramen för länets (kommuner och landsting) gemensamma utvecklingsarbete Nya perspektiv, där ett av resultatmålen är att ”alla kommuner ska minska antalet fallolyckor för 80 år och äldre” och detta arbete innehåller flera delar, bland annat läkemedelsbehandling. Redovisade insatser i Sverige visar att det är kommuner som erbjudit ”sina medborgare” gratis broddar som ett led i det fallpreventiva arbetet. Det finns också kommuner som bedömt att det redan aktiva arbetet inom fallprevention är tillräckligt i kombination med bra halkbekämning och snöröjning. Sålunda kan konstateras att förslagsställaren pekar på ett fallpreventivt arbete genom gratis broddar som prövas på några håll i Sverige. Dock är kostnaden för ett landsting eller en kommun svår att ställa mot befintliga underlag där det inte finns klara kopplingar till användande av broddar. De flesta fallolyckor sker inomhus, oftast i hemmet. Kommuner gör olika bedömningar och landstinget kan vara en aktör som vid olika möten i vården både kan uppmuntra och informera medborgare/patienter om fördelen med att använda broddar vid halt väglag. Fallpreventivt arbete är viktigt och måste arbetas med på bred front och i samverkan med andra och mot bakgrund av det föreslås att landstinget tar del i olika former av fallpreventivt arbete men inte finansierar gratis broddar till länets medborgare 65+. LANDSTINGET Ii h e S ;/) /JaJJt. C 0,3 / t/' acr S Dn n 6 or ar- for-jik I eCX,,4 Vricier 01 0 re s- ,no*,r14 lufir -42 1//e e•-'7 /"..e 41. on trer--/74 S ‘ril P Ael • ex 41" 1.//‘ /41 4 // LIG,7 I 04 v/ , fA it or / 0./ 67.1 6/.4, gken ; r vir.-)-t 616i /-.1( 0(c-10- ko,r/.7».1 >f/ir -ey,ni - .2* ••• fr Cir prd.. ., .; lar~ vA‘in e l• 02 hår r 411.(j S c 0- ha Ifrjk an.skaAra 6-,;h 1 •7 e/J rr1e.7 JO4-) r oc .6111; r, Ä 011',- r c 45.) / P7 ; J' e G ef K- pri al A Ajji /-7 joe oe- 4 nel ec 6rrn A. Ae irsrfien Hr .11c/ h/R Ifver-kor Pt/ 5. ri/n irk,(J/r, s Al 0709 2,f 53 .7; orre SVANQVIST TRYCKERI AB. ÅRJANG 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet Johanna Orre 2015-10-12--13 LK/152244 Inköp och införande av läsplattor (I-pad) till landstingsfullmäktige Styrelsens ordförande har tagit initiativ och gett sekretariatet, administrativa staben, i uppdrag att se över tillvägagångssätt och kostnader inför ett eventuellt införande av läsplattor för landstingsfullmäktiges ledamöter och ersättare, för att via läsplattorna distribuera handlingar inför sammanträden. Under 2013 köptes läsplattor (I-pads) in till landstingsstyrelsen och dess arbetsutskott, och handlingarna till deras sammanträden började distribueras via läsplattorna och appen Netpublicator. Samma upplägg planeras för fullmäktiges ledamöter och ersättare. Inköp av läsplattor beräknas kunna göras under hösten 2015. Utbildning i hantering av läsplattor samt Netpublicator beräknas till första kvartalet 2016, då även det första papperslösa sammanträdet förväntas äga rum. Support och hjälp med att introducera läsplattan och hanteringen av handlingarna i Netpublicator kommer sekretariatet samt landstings-IT att ansvara för. ./. Kostnaden (inkl.inköp och drift) ligger på 633 000 kr under det första året (2015). Fortsatt driftkostnad ligger på 208 000 kr/år. Total kostnadsberäkning för inköp och införande framgår av bilaga. Ärendet har stämts av med styrelsens arbetsutskott samt fullmäktiges och beredningarnas presidier. Förslag till beslut att för landstingsfullmäktiges ordinarie ledamöter och ersättare köpa in läsplattor (Ipad) hösten 2015, för att på så vis distribuera handlingarna inför sammanträden; att utskick av handlingar sker via appen Netpublicator samt att läsplattorna finansieras från fullmäktiges budget. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef Ärendebeskrivning 1 (2) Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Johanna Orre 2015-10-12--13 LK/ Inköp och införande av läsplattor (I-pad) till landstingsfullmäktige Bakgrund Under 2013 köptes läsplattor (I-pads) in till landstingsstyrelsen och dess utskott, och handlingarna till deras sammanträden började distribueras via läsplattorna och appen Netpublicator. Samma upplägg planeras för fullmäktige och dess beredningar, som ytterligare ett steg i att helt digitalisera nämndadministrationen. En digitaliserad nämnadministration ses som ett modernt och effektivt sätt att hantera distributionen av beslutsunderlag till landstingets förtroendevalda. Inköp av läsplattor beräknas kunna göras hösten 2015. Utbildning i hantering av läsplattor samt Netpublicator beräknas till första kvartalet 2016, då även det första papperslösa sammanträdet förväntas äga rum. Överväganden Under våren och hösten 2015 har flera avstämningar gjorts med landstingets förtroendevalda i olika konstellationer för att kunna väga in så många olika aspekter som möjligt i underlaget. ./. Det har även skickats ut en enkät till samtliga ledamöter och ersättare i fullmäktige med bland annat frågan om de idag använder en läsplatta i sitt politiska uppdrag, och om de i så fall kan tänka sig att använda samma läsplatta i sitt landstingspolitiska uppdrag. Vi kommer vid inköp av antal läsplattor till viss del gå på bifogat enkätunderlag. Enligt tidsplanen förväntas beslut om inköp och införande av läsplattor ska fattas i fullmäktige i oktober. I samband med fullmäktiges sammanträde i november kommer plattorna att delas ut till samtliga ledamöter och ersättare. Vid tillfället kommer landstings-IT att finnas med samt representanter från administrativa staben. Vid överlämningen kommer ett överlåtelseavtal att undertecknas och en användarguide med kontaktuppgifter till support att överlämnas till mottagaren av läsplattan. Det kommer även att vara obligatoriskt att skriva upp sig på ett av tre utbildningstillfällen som kommer att ligga i januari och februari 2016. Utbildning och support Utbildning kommer att tillhandahållas vid tre olika tillfällen och kommer att innefatta grundlig genomgång av hur man praktiskt använder en läsplatta samt genomgång av hantering av sammanträdeshandlingar i appen Netpublicator. Till landstingsfullmäktiges sammanträde i mars kommer handlingarna att distribueras endast via Netpublicator. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-10-12--13 LK/ 2 (2) Administrativ koordinator på sekretariatet kommer att fungera som support kring läsplattorna. Koordinatorn kommer sedan i sin tur att ta nödvändiga och för ändamålet utpekade kontakter på IT och inom informationshanteringsenheten. Nyttobeskrivning och ekonomi För fullmäktiges ledamöter höjs kvaliteten vid sammanträdet genom att interpellationer, medborgarförslag, motioner samt föredragningsmaterial direkt vid sammanträdet kan distribueras till läsplattan. Ledamöterna kommer även att ha direkt tillgång till beslutshandlingarna, utan att behöva vänta på postgången. De finns även stort utrymme för lagring av beslutshandlingar i Netpublicator, och även för andra typer av nyckeldokument (bland annat landstingsplan, fullmäktiges arbetsordning, arvoden och ersättningar för förtroendevalda). Sammanträdesteknik Sammanträdestekniken kommer att anpassas vid de första papperslösa mötena. Det är viktigt ur demokratisk aspekt att samtliga tjänstgörande ledamöter känner en trygghet i ärendehanteringen vid mötet och beslutsgången. Kostnad I kostnadskalkylen är inte de administrativa kostnaderna medräknade. Den administrativa insatsen förväntas stiga avsevärt under införandet av läsplattor för att sedan sjunka i takt med implementeringen. I dagsläget beräknas en arbetsinsats på ca 16 timmar inför ett utskick till landstingsfullmäktige. Insatsen görs i dag på sekretariatet och av serviceteamet som trycker och distribuerar handlingarna. Det kommer vid införande av läsplattor att ske en förskjutning av arbetsinsats från serviceteamet till landstings-IT. Det kommer att krävas en stor arbetsinsats inledningsvis, med bland annat insatser för att konfigurera läsplattan, beställa mejladresser till samtliga ledamöter och ersättare, upprätta förteckning över inloggningsuppgifter och koder, hantera och förvalta licenser i Netpublicator göra användarmanualer samt planera och medverka vid utbildningstillfällena. Vidare kommer även arbetsbelastningen i form av support att öka, då det kommer att finnas ca 130 läsplattor inom landstinget (till skillnad från dagens ca 50 stycken). Även informationshanteringensenheten kommer att involveras i arbetet, då de ansvarar för förvaltning och hantering av licenser till Netpublicator. Kostnadsberäkning för inköp och införandet framgår av bilaga. 1 (3) PM Sekretariatet Marina Tilderlindt 2015-05-20 LK/152244 Undersökning läsplattor till fullmäktige 2015 Syfte Undersöka hur många av fullmäktiges ledamöter och ersättare som redan har tillgång till läsplatta av märket Apple i annat politiskt uppdrag som vill använda samma läsplatta i sitt landstingsuppdrag. Detta för att veta hur många läsplattor landstinget behöver köpa in vid övergång till läsplatta för distribuering av fullmäktigehandlingar. Metod Webbundersökning via verktyget Webropol har använts. Fullmäktiges ledamöter och ersättare har fått en länk till undersökningen via sin mailadress. Landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare har ej ingått i undersökningen eftersom landstingsstyrelsen redan får sina handlingar via läsplatta. Antal respondenter i undersökningen Undersökningen har skickats ut till totalt 113 respondenter. Svar har erhållits från totalt 79 respondenter, vilket ger en svarsfrekvens på 70 procent. Bortfall i undersökningen 34 respondenter har inte svarat på enkäten. Därutöver tillkommer även några personer som inte fått undersökningen skickad till sig på grund av bristfällig kontaktdata via Troman (där kontaktuppgifter för förtroendevalda i landstinget tillhandahålls). Antal utskick Fyra utskick har gjorts till de respondenter som inte besvarat undersökningen. Första utskicket gjordes den 5 maj, andra utskicket den 12 maj, det tredje den 15 maj och den sista påminnelsen den 18 maj 2015. Frågeställningar I undersökningen ställdes frågorna: - Har du uppdrag i landstingsfullmäktige som ordinarie ledamot eller som ersättare? Om du är ersättare, vilken ersättare i ordningen är du? Har du idag tillgång till läsplatta av märket Apple (Ipad) för annat politiskt uppdrag (exempelvis kommunalt uppdrag)? Skulle du vilja använda din läplatta (Ipad) som du har i ditt kommunala uppdrag även i ditt landstingspolitiska uppdrag? 2015-05-20 LANDSTINGET I VÄRMLAND - LK/152244 2 (3) Godkänner kommunen som har tillhandahållit läsplattan att du även använder den i ditt landstingspolitiska uppdrag? Resultat Respondenter Av totalt utskick till 113 ordinarie ledamöter och ersättare, svarade 79 personer på enkäten. Av dessa 79, svarade 38 personer att man har uppdrag som ordinarie ledamot och 40 svarade att man har uppdrag som ersättare. Tillgång till läsplatta Av de 79 respondenterna svarar 55 procent, dvs. 43 personer, att de redan har tillgång till läsplatta av märket Apple (Ipad) för annat politiskt uppdrag. 46 procent, 36 personer, svarar att de inte har tillgång till läsplatta. Ordinarie ledamöter och ersättare Det är ingen skillnad i svaren beroende på om man är ordinarie ledamot eller ersättare, ungefär lika stor andel av de som svarar att man inte har tillgång till läsplatta är ordinarie ledamot respektive ersättare. Av respondenterna svarar 21 personer av ordinarie ledamöter att de har tillgång till läsplatta i annat uppdrag och 22 personer av ersättarna. Använda samma läsplatta i landstingspolitiskt uppdrag En övervägande majoritet, dvs. 37 personer (86 procent), av de 43 respondenter som har tillgång till läsplatta, svarar också att de skulle vilja använda samma läsplatta i sitt landstingspolitiska uppdrag. 6 personer svarar nekande på samma fråga. Godkänner kommunen att samma läsplatta används Av de som svarar att de skulle vilja använda samma läsplatta i sitt landstingsuppdrag, svarar 34 personer att detta också godkänns av kommunen. 2 personer svarar nekande på samma fråga. Slutsatser utifrån undersökning Behov av inköp av läsplattor Utifrån de 79 respondenternas svar, kan konstateras att 34 personer vill och kan använda samma läsplatta som de redan har i sitt landstingsuppdrag. Av dessa är 13 ordinarie ledamöter och 21 är ersättare. 45 personer av de som deltagit i undersökningen, behöver ha en ny läsplatta för sitt landstingsuppdrag. LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-05-20 LK/152244 3 (3) Om man räknar med att samtliga som inte besvarat enkäten också har behov av en läsplatta, dvs. 34 personer plus några till som inte fått utskicket, landar vi på en total om ca 80 personer som behöver läsplattor, om samtliga ersättare ska tillhandahållas läsplatta. Kostnadskalkyl läsplatta till landstingsfullmäktige Ingen interntid LiV medräknad Pris [Kr] Investeringsutgifter Hårdvara iPad inkl. skyddsfodral iPad uppstartad inkl. App [Avtal ATEA] Utbildning konsult från netpublicator Period [Månad] Antal Tot pris [Kr] 4935 80 250 80 10000 1 10 000 424 800 80 113 181 440 27 120 208 560 Summa: Driftutgifter 3G/4G abonnemang Licens netpublicator 189 20 Summa: Investeringskostand år 1: Investering och drift år 1: Driftkostnad år 2: Licenser Acrobat Standard Acrobat Pro Acrobat Distiler 12 12 394 800 Priset kan stiga pga stigande dollarkurs. 20 000 Ca pris kr/iPad 424 800 633 360 208 560 2400 4300 Avgift för den versionen. Nyare version kostar någon tusenlapp. Avgift för den versionen. Nyare version kostar någon tusenlapp. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet Christian Eriksson 2015-10-12--13 LK/150859 Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd i Karlstads kommun med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande. Landstinget i Värmland har ansökt om att ingå i den gemensamma driftsoch servicenämnden i Karlstads kommun där länets 16 kommuner är representerade. En samverkan möjliggör likvärdigt tjänsteutbud oberoende av bostadsort. ./. Med anledning av landstingets ansökan om anslutning krävs ett nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för nämnden. Förslag till detta bifogas. Varje samverkande part utser en ledamot och en ersättare. Bland ledamöterna ska utses en ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Andre vice ordförande är den ledamot som representerar Landstinget i Värmland. Nämnden ska sammanträda minst fyra gånger per år. Varje samverkande part svarar själv för samtliga kostnader för sina respektive förtroendevalda enligt partens egna arvodesregler. Förslaget till nytt samverkansavtal och ändrat reglemente bedöms efter genomgång vara i enlighet med kommunalrättsliga bestämmelser. Förslag till beslut att godkänna bifogat förslag till nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd i Karlstads kommun. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef 2015 -08-3 h/Vk Nordenharnmaröstlund Ann-Marie .15 R59 [email protected] den 31 augusti 2015 12:01 [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; Diariet LiV; Wingqvist Anna-Lena [email protected] Viktigt förtydligande i ärende om nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande i nämnden Följebrev.docx; Utdrag KS 150825.rtf; Reviderat förslag till samverkansavtal för gem driftoch servicenämnd from 2016-01-01 version 150825.docx; Reglemente för drifts- och servicenämnd ändring from 2016-01-01 version 150625.docx; Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret.rtf; Tjänsteyttrande kommunledningskontoret.rtf; Gemensamma drifts- och servicenämndens protokoll 150513.pdf; Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse till DSN 150421.pdf; Kommunledningskontorets tjänsteyttrande till DSN 150421.pdf; Landstinget i Värmlands ansökan 150323.pdf Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogadefiler: Hej Ett viktigt förtydligande i ärende om nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande i nämnden. Observera att förslaget till samverkansavtal har kompletterats i punkt 11 med en förtydligande skrivning om ansvarsfördelningen vid utträde, enligt följande: "Efter tidpunkten för utträdet har en utträdande part inte längre rätt att dra nytta av den samverkan som sker genom nämnden. En utträdande part ersätts inte för eventuella förskottsbetalningar för nämndens verksamhet. Utträdande part är skyldig att ersätta Karlstads kommun för eventuella kostnader till följd av uppdrag eller verksamhet som nämnden åtagit sig för partens räkning i tiden före utträdet. Ersättning ska utgå med det belopp som gäller utifrån uppdragets eller verksamhetens aktuella fördelningsnyckel. Avräkning ska ske för eventuell kostnadsreducering som kan uppstå till följd av att den utträdande parten upphör att samverka." Det är alltså bifogad version från 2015-08-25 som ska tas upp för beslut., och inte en eventuellt tidigare version från juni 2015, där detta stycke saknas. Vänligen skicka sedan era fullmäktigebeslut till kommunlednin [email protected]. Vänliga hälsningar Lisa Berg handläggare Kommunledningskontoret Karlstads kommun 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 lisa.ber @karlstad.se 054 540 10 16 Vidarebefordrat av Lisa Berg/Org/Karlstad på 2015 08-31 10:54 Från: Lisa Berg/Org/Karlstad Till: [email protected] [email protected], [email protected], [email protected], kommunst relse© rums.se, [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], [email protected], torsb .kommun@torsb .se, [email protected] [email protected] anna-lena [email protected], Kopia: kommunledningskontoret/Mailin/Karlstad@Karlstad Datum: 2015-08-27 12:57 Ärende: Underlag i ärende om nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande i nämnden 1 Till landstinget i Värmiand och samtfiga kommuner som ingår oemensam drifts- och servicenämnd Bifogat detta meddelande får ni del av beslutsunderlag i ärende om nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd med anledning av landstinget i Värmiands ansökan om deltagande nämnden, som ni kan använda er av inför motsvarande beslut 1landstingsfullmäktige och era respektive kommunfullmäktige. Planen är att samverkansavtal och reglemente ska gälla från och med den 1 januari 2016. Det innebär att samtliga parters fullmäktige måste fatta beslut i ärendet senast december 2015. Kommunstyrelsen i Karlstads kommun har vid sitt sammanträde den 25 augusti 2015 behandlat ärendet och lämnat förslag till fullmäktige enligt bifogat protokoll. Bilagda dokument: Kommunstyrelsens protokoll den 25 augusti 2015. Reviderat förslag till samverkansavtal för gemensam drifts- och servicenämnd, version 150825. Förslag till reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd, version 150625. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 25 juni 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 25 juni 2015. Gemensamma drifts- och servicenämndens protokoll den 13 maj 2015. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 april 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 21 april 2015. Landstinget i Värmlands ansökan den 23 mars 2015. Kontakta mig gärna om frågor med anledning av detta. Vänliga hälsningar Lisa Berg handläggare Kommunledningskontoret Karlstads kommun 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 lisa.ber @karlstad.se 054 540 10 16 2 Sid 1(2) KARLSTADS KOMMUN Arvika kommun Eda kommun Filipstad kommun Forshaga kommun Grums kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Kil kommun Kristinehamn kommun Munkfors kommun Storfors kommun Sunne kommun Säffie kommun Torsby kommun Årjäng kommun Landstinget i Värmland KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 2015-08-27 Lisa Berg, 0545401016 [email protected] Underlag i ärende "Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd, med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande" Bifogat detta följebrev får ni del av beslutsunderlag i rubricerat ärende som ni kan använda er av inför motsvarande beslut i landstingsfullmäktige och era respektive kommunfullmäktige. Planen är att samverkansavtal och reglemente ska gälla från och med den 1 januari 2016. Det innebär att samtliga parters fullmäktige måste fatta beslut i ärendet senast december 2015. Kommunstyrelsen i Karlstads kommun har vid sitt sammanträde den 25 augusti 2015 behandlat ärendet och lämnat förslag till fullmäktige enligt bifogat protokoll. B ilagda dokument: Kommunstyrelsens protokoll den 25 augusti 2015. Reviderat förslag till samverkansavtal för gemensam drifts- och servicenämnd, version 150825. Förslag till reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd, version 150625. Webbplats E-post Karlstads kommun karlstad.se [email protected] Organisationsnr 212000 - 1850 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Karlstads kommun Kontaktcenter 054-540 00 00 054-18 34 10 405-2213 Sid 2(2) Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 25 juni 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 25 juni 2015. Gemensamma drifts- och servicenämndens protokoll den 13 maj 2015. Komtnunledninaskontorets tjänsteskrivelse den 21 april 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 21 april 2015. Landstinget i Värmlands ansökan den 23 mars 2015. Kontakta mig gärna om frågor med anledning av detta. Vänliga hälsningar, Lisa Berg handläggare FÖRSLAG 2015-08-25 AVTAL OM SAMVERKAN I GEMENSAM DRIFTS- OCH SERVICENÄMND „ rlstads, Kils, ... Arvika Eda, Fili stads Forshaaa. Grums Haafors, Hammarö Karlstads Kils, Kristinehamns Munkfors Storfors Sunne Säffie Torsb och År. än s kommuner samt landsting_eti Värmland nedan benämnda samverkande arter, inaår från och med den 1 •anuari 2016 i den aemensamma drifts- och servicenämnden som inrättades den 1 •anuari 2010. Karlstads kommun är värdkommun för nämnden. Nämnden tillsätts därmed i Karlstads kommun och ingår i dess organisation. För nämndens arbete gäller reglemente enligt bilaga 1. 1 UPPGIFTER Nämnden ansvarar gentemot de samverkande parterna för sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående i drift, service, support eller samordning av upphandling av egendom, innefattande programvarulicenser och andra rättigheter, vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut. Beredskap finns beredskap hos Karlstads kommun att utföra verksamhet åt nämnden inom IT-området och ankn tande områden som e-t.änster, eHälsa och webbt. änster. Skulle visst uppdrag avse verksamhet av annan art, ska nämndens accept av uppdraget för att äga verkan godkännas av samtliga samverkande parters fullmäktige första gången sådant uppdrag antas. Utöver i föregående stycke angivna begränsning för uppdrag till nämnden, är de samverkande parterna —mot bakgrund av bland annat Karlstads kommuns i detta avtal angivna, särskilda ansvar för utförande till följd av nämndens beslut —eniga om att nämnden inte bör acceptera uppdrag om ledamot eller tjänstgörande ersättare som utsetts av Karlstads kommun motsätter sig det. 2 ADMINISTRATION M M Kommunledningskontoret i Karlstads kommun ska ha ansvaret för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt planera och administrera den verksamhet som nämnden ansvarar för. För nämnden ska finnas ett sekretariat, bestående av en sekreterare och en föredragande. 1 (5) I FÖRSLAG 2015-08-25 3 PERSONAL OCH ÄGANDERÄTT TILL EGENDOM Den verksamhet som ska bedrivas till följd av nämndens beslut ska företrädesvis utföras genom Karlstads kommuns försorg. För verksamhet som sålunda utförs i Karlstads kommuns egen regi, ska Karlstads kommun vara huvudman samt ska kommunen äga till verksamheten hänförliga fastigheter, inventarier och annan lös egendom med undantag av licenser som tecknats av respektive part samt vara arbetsgivare för den personal som ianspråktas för verksamheten. Om verksamheten utförs av annan kommun eller av landstinget i Värmland gäller motsvarande bestämmelser om huvudmannaskap och äganderätt istället utföraren. 4 FÖRSÄKRING Den samverkande part som har äganderätt till egendom som nyttjas för nämndens verksamhet ska se till att egendomen försäkras. 5 KOSTNADSFÖRDELNING MM Varje samverkande part ansvarar själv för samtliga kostnader för sina respektive förtroendevalda i nämnden enligt respektive parts arvodesregler. I övrigt ska de samverkande parterna lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget ska betalas av de samverkande parterna i lika delar och betalas i förskott baserat på nämndens budget. Betalning av bidraget ska ske i januari månad varje år. Beloppet ska räknas upp årligen med användning av arbetskraftskostnadsindex (AKI) för tjänstemän, SNI-kod M . Basår för indexberäknin en är 2009 och *ämförelsemånad är oktober. Årsbelo et för res ektive år baseras å indexu räknin för oktober månad föregående år. Kostnader som är direkt hänförliga till särskilt uppdrag ska belasta de samverkande parter som lämnat uppdraget enligt den fördelningsnyckel som dessa parter kommer överens om. Den principiella utgångspunkten för parternas fördelningsnyckel bör vara att kostnaderna fördelas mellan de samverkande parterna i proportion till vilken nytta de har av tjänsten. Bidrag för särskilda uppdrag ska betalas på det sätt som Karlstad och samverkande parter kommer överens om i varje enskilt fall. Uppkomna över- och underskott balanseras inom nämnden till efterföljande år. Nämnden har själv rätt att besluta om förändringar av betalningsperioder. 6 INSYN I FÖRVALTNINGEN Samtliga samverkande parter har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive samverkande parts fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är med den periodicitet som gäller för Karlstads kommuns egna nämnder. 2 (5) FÖRSLAG 2015-08-25 7 MANDATPERIOD Mandatperioden ska vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det år då allmänna val till kommun- och landstingsfullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet ska dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång. 2010.Avtalets första tInst 31 december 2018. 8 örin s eriod är från och med den 1 'anuari 2016 till och med den SAMMANSÄTTNING M M Nämnden ska bestå av 16 17 ledamöter och 16 17ersättare eller, om antalet samverkande parter förändras, lika många ledamöter och ersättare som krävs för att motsvara antalet parter. Varje samverkande part utser en ledamot och en ersättare. Bland nämndens ledamöter ska det utses en ordförande förste vice ordförande och andre vice ordförande. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun ska utse posterna som nämndens ordförande och vice ordförande. Andre vice ordförande är den ledamot som re resenterar landstin et i Värmland. De samverkande parterna är överens om att nämnden bör sammanträda vid minst fyra tillfällen per år. 9 OMFÖRHANDLING Omförhandling av avtalet kan påkallas av samverkande part om förutsättningarna väsentligen har förändrats. 10 TVISTER Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan berörda samverkande parter. För det fall tvisten inte kan lösas därigenom, ska den avgöras av allmän domstol. 11 AVTALETS GILTIGHET Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2010 2016 till och med den 31 december 20442018, under förutsättning att de samverkande parternas fullmäktige har godkänt avtalet genom beslut. Respektive parts kommunstyrelse kommunst relsen för kommunernas räknin och landstin sst relsen för landstingets räknin -äger rätt att besluta om samtliga ändringar och tillägg till detta avtal. 3 (5) I FÖRSLAG 2015-08-25 Skriftlig uppsägning ska ske senast tolv månader före avtalstidens utgång och skickas till samtliga samverkande parter. Sker inte uppsägning förlängs avtalet med fyra år varje gång. Om uppsägning sker utträder den part som sagt upp avtalet. För övriga samverkande parter fortlöper avtalet i oförändrat skick om ingen annan överenskommelse träffas. Efter tid unkten för utträdet har en utträdande art inte län re rätt att dra n tta av den samverkan som sker enom nämnden. En utträdande art ersätts inte för eventuella förskottsbetalnin ar för nämndens verksamhet. Utträdande art är sk ldi att ersätta Karlstads kommun för eventuella kostnader till föl'd av u dra eller verksamhet som nämnden åta it si för artens räknin i tiden före utträdet. Ersättnin ska ut å med det belo som äller utifrån u dra ets eller verksamhetens aktuella fördelnin sn ckel. Avräknin ska ske för eventuell kostnadsreducerin som kan u stå till föl'd av att den utträdande arten u hör att samverka. I Detta avtal har upprättats i 16 17 likalydande originalexemplar, varav de samverkande parterna har tagit var sitt. 4(5) FÖRSLAG 2015-08-25 Arvika kommun Eda kommun Filipstads kommun Forshaga kommun Grums kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Karlstads kommun Kils kommun Kristinehamns kommun Munkfors kommun Storfors kommun Sunne kommun Säffle kommun Torsby kommun Arjängs kommun I Landstinget i Vännland 5 (5) Dnr KS-2015-322 4 Dp101 A. KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET stadssekretariatet 2015-06-25 Tjänsteskrivelse Lisa Berg, 054 540 10 16 [email protected] Kommunstyrelsen och ändrat reglemente Nytt samverkansavtal för gemensam drifts- och servicenämnd, med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande Dnr KS-2015-322 Dp101 förslag Kommunledningskontorets 1. Förslaget till nytt samverkansavtal för gemensam drifts- och servicenämnd godkänns och gäller från och med den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut. 2. Förslaget till ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd godkänns och gäller från och med den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut. 3. Kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram förslag på ny delegeringsordning och nytt attestreglemente för den gemensamma drifts- och servicenämnden. 4. Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över organisation och administrativa rutiner för hanteringen av arbetet som bedrivs inom nämndens ramar. Sammanfattning av ärendet Landstinget i Värmland ansöker om att ingå i den gemensamma drifts- och servicenämnden som inrättades 2010 av samtliga kommuner i Värmland. En ändrad sammansättning i nämnden kräver att nytt samverkansavtal och ändrat reglemente upprättas och godkänns av samtliga samverkande parter. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 25 juni 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 25 juni 2015. Förslag till avtal om samverkan för gemensam drifts- och servicenämnd. Förslag till reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd. Gemensamma drifts- och servicenämndens protokoll den 13 maj 2015. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 april 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 21 april 2015. Landstinget i Värmlands ansökan den 23 mars 2015. Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054 18 34 06 E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213 sid 1 (2) Dnr KS-2015-135 Ulf Nyqvist kommundirektör Beslutet skickas till Arvika kommun Eda kommun Filipstad kommun Forshan kommun Grums kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Kil kommun Kristinehamn kommun Munkfors kommun Storfors kommun Sunne kommun Säffle kommun Torsby kommun Årjäng kommun Landstinget i Värmland Gemensam drifts- och servicenämnd Region Värmland Lisa Berg handläggare Dp120 sid 2 (2) sid3 (5) KARLSTADS KOMMUN DRIFTS- OCH SERVICENANINDEN Protokoll 2015-05-13 § 1 Landstingets medverkan i Gemensamma driftsoch servicenämnden DSN-2015 151 Dpf Drifts- och servicenämndens beslut 1. Drift- och servicenämnden ställer sig för sin del positiv tili Landstinget i Värmiands ansökan att ingå i den gemensamma nämnden. 2. Kommunledningskontoret rar i uppdrag att snarast se över och lämna förs1ag till nytt reglemente och samverkansavtal till respektive kommun samt till landstinget. Sammanfattning av ärendet Landstinget i Värmland ansöker om att få ingå i den gemensamma drifts- och servicenämnden i Karistads kommun. Nämnden representerar samtliga länets medborgare genom att länets 16 kommuner ingår i den gemensamma drifts- och servicenämnden. En samverkan möjliggör likvärdigt tjänsteutbud oberoende av bostadsort. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 april 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 21 april 2015. Landstinget i Värmlands ansökan den 23 mars 2015. Deslutet skickas till Landstinget i Värmland Samtliga värmiändska kommuner Postadress: Kommuniedningskontoret,651 84 Kadstad Besäksadress: Dronninggatan 32 kalstadse Tel: 054-540 00 00 E-post komnIunledningskontoret@karistadse Org.nr: 212000-1850 Bankgiro:405-2213 Dnr KS-2015-14 Dpi 01 KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-enheten 2014-04-21 Tjänsteyttrande Anna Hamr, 054-540 81 69 [email protected] Ansökan från Landstinget i Värmland om deltagande i den gemensamma drifs- och servicenämnden i Karlstads kommun Dnr KS-2015-14 Dpi Ärende Landstinget i Värmland ansöker om att få ingå i den gemensamma drifts och servicenämnden i Karlstads kommun. Den gemensamma drifts- och servicenämnden i Värmland inrättades 1 januari 2010.1 nämnden ingår samtliga 16 Värmländska kommuner —Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Karlstads kommun är värdkommun för nämnden. Detaljer för samverkan i nämnden regleras i samverkansavtal samt reglemente. Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmland är den långsiktiga visionen för den gemensamma drifts- och servicenämnden. Nämnden ska skapa förutsättningar för samverkan i länet för att på så sätt kunna nyttja resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt samt att kvaliten och möjligheten att följa utvecklingen förbättras. De övergripande målen för den gemensamma drifts och servicenämnden är: lägre kostnad för drift som kan ske gemensamt, effektivare nyttjande av resurser genom samverkan, bidra till en bättre och snabbare utveckling genom samverkan samt genomföra gemensamma upphandlingar som resulterar i lägre kostnader även om inte drift sker gemensamt. Ett deltagande från Landstinget i Värmland i den gemensamma drifts och servicenämnden är positivt och bidrar till att stärka visionen och måluppfyllelse vad gäller nämndens arbete. Det fInns starka kopplingar mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner och genom att bli del av nämnden kan man få till stånd utveckling på IT-området som kommer att vara till stor nytta för länets medborgare. Ett exempel på detta är området eHälsa, men det flnns även andra områden som kan bli aktuella att samverka inom i framtiden. Att Landstinget i Värmland blir del av nämnden Postadress: Kommunledningskontoret, 652 20 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213 sid 1 (2) Dnr KS-2015-- 4 stärker även Värmlands position avseende dialog med samverkanspartners och leverantörer och att drift- och utveckling av olika tjänster kan samordnas. För att samverkan ska vara möj lig krävs att reglemente samt samverkansavtal ses över. Reglemente reglerar nämndens verksamhet och arbetsformer och samverkansavtalet reglerar samarbetets gränser och parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Ska samverkan utökas med ytterligare parter krävs att nytt samverkansavtal samt nytt reglemente upprättas. I samband med att nytt avtal och reglemente upprättas bör även organisation samt administrativa rutiner för hanteringen av arbetet inom ramen för den gemensamma drifts- och servicenämnden ses över. Samlad bedömning Kommunledningskontorets bedömning är att en samverkan med Landstinget är positivt för länets utveckling och ställer sig positiva till att utöka och utveckla samverkan med Landstinget i Värmland. Landstingets ansökan om deltagande i den gemensamma drifts- och servicenämnden bör beviljas. Målsättningen är att Landstinget i Värmland ska vara part i nämnden fr o m 1januari 2016. Ulf Nyqvist Kommundirektör Anna Hamr 1T-projektledare sid 2 (2) sid 1 (2) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2015-08-25 § 7 Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd, med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande Dnr KS-2015-322 Dp101 förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsens 1. Förslaget till nytt reviderat samverkansavtal för gemensam drifts- och servicenämnd godkänns och gäller från och med den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut. 2. Förslaget till ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd godkänns och gäller från och med den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut. beslut Kommunstyrelsens 1. Kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram förslag på ny delegeringsordning och nytt attestreglemente för den gemensamma drifts- och servicenämnden. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över organisation och administrativa rutiner för hanteringen av arbetet som bedrivs inom nämndens ramar. av ärendet Sammanfattning Landstinget i Värmland ansöker om att ingå i den gemensamma drifts- och servicenämnden som inrättades 2010 av samtliga kommuner i Värmland. En ändrad sammansättning i nämnden kräver att nytt samverkansavtal och ändrat reglemente upprättas och godkänns av samtliga samverkande parter. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 25 juni 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 25 juni 2015. Förslag till avtal om samverkan för gemensam drifts- och servicenämnd. Förslag till reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd. Gemensamma drifts- och servicenämndens protokoll den 13 maj 2015. Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 06 E-post: kommunledningskontoret @karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213 sid 2 (2) KARLSTADS KOMMUN Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 april 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 21 april 2015. Landstinget i Värmlands ansökan den 23 mars 2015. Yrkanden Maria Frisk (MP) yrkar för Miljöpartiets, Moderaternas, Folkpartiets, Kristdemokraternas och Centerpartiets räkning bifall till: Kommunledningsutskottets förslag bifalls med revideringen att avtalet kompletteras med en förtydligande skrivning om ansvarsfördelningen vid utträde enligt följande: Efter tidpunkten för utträdet har en utträdande part inte längre rätt att dra nytta av den samverkan som sker genom nämnden. En utträdande part ersätts inte för eventuella förskottsbetalningar för nämndens verksamhet. Utträdande part är skyldig att ersätta Karlstads kommun för eventuella kostnader till följd av uppdrag eller verksamhet som nämnden åtagit sig för partens räkning i tiden före utträdet. Ersättning ska utgå med det belopp som gäller utifrån uppdragets eller verksamhetens aktuella fördelningsnyckel. Avräkning ska ske för eventuell kostnadsreducering som kan uppstå till följd av att den utträdande parten upphör att samverka. Beslutet skickas till Arvika kommun Eda kommun Filipstad kommun Forshaga kommun Grums kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Kil kommun Kristinehamn kommun Munkfors kommun Storfors kommun Sunne kommun Säffle kommun Torsby kommun Årjäng kommun Landstinget i Värmland Gemensam drifts- och servicenämnd Region Värmland Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 06 E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213 - KARLSTADSKOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Beslutad av: Beslutsdatum: Ersätter: Gäller fr o m: 1 1 (4) Kommunfullmäktige 2009-11 2015-2010 01 012016-01- Försla 2015-06-25 Reglemente för drifts- och servicenämnden o Arvika Eda Forsha a Fili stad Ha fors Hammarö Grums Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsb År.än s och Karlstads kommuner samt landstin et i Värmland nedan benämnda samverkande arter in år fr o m 2016-01-01 i den emensamma driftsoch servicenämnden som inrättades 2010-01-01. Karlstads kommun är värdkommun. Nämnden tillsätts därmed i Karlstads kommun och ingår i dess organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. Nämndensuppgifter Verksamhetsområde 1 § Nämnden utgör enligt 3 kap 3a§ kommunallagen (1991:900) styrelse för verksamheten och har ansvar gentemot de samverkande parterna för sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående i drift, service, support eller samordning av upphandling av egendom, innefattande programvarulicenser och andra rättigheter, vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut. Nämndens verksamheter —särskild förvaltning 2 § Nämnden ska inom verksamhetsområdet vara ansvarig för arbetet att effektivisera verksamheten och tillhörande administration; ansvarig för utvecklingen av medborgar- och brukarinflytandet i tillämpliga delar; ansvarig för • ommunikationsverksamheten. 2 Nämndens verksamheter —ekonomisk förvaitning 3 § Nämnden ska inom verksamhetsområdet - underhålla och förvalta kommunens lösa egendom. Nämndens ställning 4 § Nämnden fattar beslut i Karlstads kommun och ingår avtal för Karlstads kommuns räkning. Karlstads kommun har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa p g a avtal som nämnden ingått. Karlstads kommun har regressrätt mot övriga samverkande parter med anledning av eventuella civilrättsliga krav som har riktats mot Karlstads kommun enligt första stycket. Den gemensamma nämnden är part vid laglighetsprövning och den enskildes motpart vid förvaltningsbesvär. Talerätt m m 5 § Nämnden får själv eller genom ombud föra de samverkande parternas talan i alla ärenden inom sitt verksamhetsområde. Nämnden äger i sådana mål och ärenden rätt att på de samverkande parternas vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal. Ansvar och rapporteringsskyldighet 6- § Utöver vad som följer av lag ska nämnden tillse se till att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet. Nämnden ska rapportera till kommunfullrnäktige i Karlstads kommun fappeftera-hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Rapporteringens omfattning och frekvens styrs av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige genom särskilda beslut eller riktlinjer. Nämnden ska vidare som underlag till kommunens samlade årsredovisning ' lämna verksamhetsbeskrivning och jämförelser mellan budget och utfall till kommunst relsen enligt de anvisningar som kommunstyrelsen utfärdar. Samtliga rapporter ska tillställas lämnas till de samverkande parterna vid samma tillfälle. Nämndens arbetsformer Sammanträden 7 § Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Karlstads kommun om inte nämnden bestämmer annat. Sarnrnansättning 8 § Nämnden består av 16 17 ledamöter och 16 17 ersättare eller, om antalet samverkande parter förändras, lika många ledamöter och ersättare som krävs för att motsvara antalet samverkande parter. Varje samverkande part utser en ledamot och en ersättare. Bland nämndens ledamöter ska det utses en ordförande förste vice ordförande och andre vice ordförande. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun ska utse nämndens ordförande och vice ordförande. Andre vice ordförande är den ledamot som re resenterar landstinget i Värmland. 3 Ersättarnas tjänstgöring och avbruten tjänstgöring 9 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska ersättaren från den samverkande part som valt ledamoten tjänsto.öra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänst2öra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättare, som inte tjänstgör i ledamots ställe, har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde men äger inte rätt att få sin mening antecknad i protokollet. 10 § En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Inkallandeav ersättare 11 § En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta i den ordning som nänmden bestämmer. Ersättare för ordföranden 12 § Om varken ordförande,-e-1-1-ef förste vice ordförande eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldem äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nänmden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Kallelse 13 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelse ska på lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordförandefeller förste vice ordförande eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldem äldste ledamoten göra detta. Närvarorätt för kommunalråd och landstin sråd 14 § Kommunalråd och landstin sråd från samverkande part, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, får närvara och delta i överläggningar men inte delta i besluten vid sammanträden i nämnden. Undantag gäller vid behandling av ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Kommunalråd och landstingsråd har även rätt att få sin mening antecknad till protokollet. 4 Justeringoch anslag av protokoll 15 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör i sä fall redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Information om att nämndens protokoll är justerat ska anslås på de samverkande parternas anslagstavlor. Anslagstiden räknas från dagen efter att det sist anslagna tillkännagivandet satts upp. Reservation 16 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 § Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredragande eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknandeav handlingar 18 § Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av förste vice ordförande eller av andre vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Revision 19 § Nämnden ska granskas av revisorerna hos var och en av de samverkande parterna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige hos var och en av de samverkande parterna. Vid vägrad ansvarsfrihet är det enbart fullmäktige hos den part som valt personen i fråga som kan besluta om entledigande från uppdraget. Dnr KS-2015-322 Dpi 01 KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET stadssekretariatet 2015-06-25 Tjänsteyttrande Lisa Berg, 054 540 10 16 lisa.berg @karlstad.se och ändrat reglemente Nytt samverkansavtal för gemensam drifts- och servicenämnd, med anledning av landstinget i Värmlands ansökan om deltagande Dnr KS-2015-322 Dpi 01 Ärende Landstinget i Värmland ansöker om att ingå i den gemensamma drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun. Nämnden inrättades den 1 januari 2010 av de 16 kommunerna i Värmland, Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng, med Karlstad som värdkommun för nämnden. Syftet med samverkan i nämnden är att skapa förutsättningar för att använda resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt, att öka kvaliteten i verksamheten, samt att bättre kunna följa utvecklingen inom nämndens verksamhetsområde. I dagsläget är samverkan i nämnden inriktad på IT-området, men det kan i framtiden utökas till att omfatta även andra verksamhetsområden om de samverkande parterna så önskar. Landstinget i Värmland framhåller i sin ansökan det samberoende som råder mellan landstinget i Värmland och länets kommuner för att få till stånd en ITutveckling i länet som medger en utveckling inom bland annat området eHälsa. Redan vid nämndens inrättande 2010 nämndes eHälsa som ett område där samverkan är nödvändig för att skapa en gemensam portal för tillgång till vårdrelaterade tjänster enligt den nationella strategin för vård och omsorg. Landstinget i Värmlands deltagande i den gemensamma drifts- och servicenämnden bedöms vara av avgörande betydelse för en framgångsrik utveckling inom området. Landstinget i Värmland betonar också i sin ansökan att dess deltagande i nämnden skulle stärka nämndens position i dialog med leverantörer och samverkanspartners samtidigt som utökad samverkan kan ge ytterligare effektivitetsvinster. Den gemensamma drifts- och servicenämnden har behandlat landstingets i Värmlands ansökan och är positiv till dess deltagande i nämnden. Kommunledningskontoret ställer sig bakom nämndens bedömning och föreslår att Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054 18 34 06 E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213 sid 1 (3) Dnr KS-2015-322 landstinget i Värmland blir samverkande part i den gemensamma drifts- och servicenämnden. En utökad samverkan med landstinget i Värmland som ny deltagande part i nämnden kräver att nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för nämnden upprättas och godkänns av samtliga parter. Kommunledningskontoret har tagit fram förslag på samverkansavtal och reglemente som gäller från och med den 1 januari 2016 förutsatt samtliga samverkande parters godkännande. De huvudsakliga ändringar som föreslås är att nämndens sammansättning utökas til I 17 ledamöter och 17 ersättare, samt att en ny post som andre vice ordförande inrättas. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun utser ordförande och vice ordförande. Kommunledningskontoret föreslår att posten som förste vice ordförande bör utses bland ledamöter från kommuner med annan politisk majoritet än Karlstads kommun och att andre vice ordförande är den ledamot som representerar landstinget i Värmland. Landstinget i Värmland ska inför den 1 januari 2016 utse en ledamot och en ersättare till nämnden. För kommunernas del föranleder det nya samverkansavtalet ingen förändring avseende representation eftersom kommunernas ledamöter och ersättare i nämnden för innevarande mandatperiod 2015 —2018 redan har utsetts och tillträtt sina poster. Vid nämndens inrättande beslutades att de samverkande parterna ska lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget betalas av de samverkande partema i lika delar och beloppet ska räknas upp årligen med användning av arbetskostnadsindex (AKI) för tjänstemän, SNIkod M (Standard för svensk näringsgrensindelning, där kod M motsvarar företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik). Basår för indexberäkningen är 2009 och jämförelsemånad är oktober. AKI M oktober 2009 är 101,8. (januari 2008 = 100.) För år 2010 fastställdes årsbeloppet till 55 000 kr per samverkande part. Formeln för uppräkning av årsbelopp för år Y blir då: 55000x(AKI okt år Y-1/AKI okt 2009). AKI publiceras på Statistiska Centralbyråns hemsida månadsvis med en viss eftersläpning. Det är i dagsläget för tidigt att beräkna årsbeloppet för 2016, men beloppet för 2015 blir enligt formeln 62 000 kronor i avrundat värde för varje samverkande part, 55 000x(114,8/101,8) = 62 024. I övrigt finansieras de uppdrag som nämnden åtar sig av de samverkande parter som deltar i respektive uppdrag. Dessa kostnader fördelas med utgångspunkt i vilken nytta var och en av de medverkande parterna har i samverkansuppdraget. Den gemensamma drifts- och servicenämnden bör i och med den nya sammansättningen snarast se över delegeringsordning och attestreglemente. Kommunledningskontoret föreslås få i uppdrag att ta fram förslag på ny delegeringsordning och nytt attestreglemente för nämnden. Dpi 01 sid 2 (3) Dnr KS-2015-322 Kommunledningskontoret föresläs i samband med den utökade samverkan i nämnden fä i uppdrag att se över organisation oeb administrativa rutiner för hanteringen av arbetet som bedrivs inom nämndens ramar. Ulf Nyqv ist kommundirektör Lisa Berg handläggare Dpi 01 sid 3 (3) Dnr OSN-20T5-14 Dpi KARILSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-enheten Tjänsteskrivelse 2015-04-21 Anna Hamr, 054-540 81 69 [email protected] Ansökan från Landstinget i Värmland om deltagande i den gemensamma drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun Dnr DSN-2015-14 Dp1 Kommunledningskontorets förslag 1. Drift- och servicenämnden ställer sig för sin del positiv till Landstinget i Värmlands ansökan att ingå i den gemensamma nämnden. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att snarast se över och lämna förslag till nytt reglemente och sarnverkansavtal till respektive kommun samt till landstinget. Sammanfattning av ärendet Landstinget i Värmland ansöker om att få ingå i den gemensamma drifts och servicenämnden i Karlstads kommun. Nämnden representerar samtliga länets medborgare genom att länets 16 kommuner ingår i den gemensamma drifts- och servicenämnden. En samverkan möjliggör likvärdigt tjänsteutbud oberoende av bostadsort. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 april 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 21 april 2015. Landstinget i Värmlands ansökan den 23 mars 2015. (Jlf Nyqvist Kommundirektör Postadress: Kommunledningskontoret, Anna Hamr IT-projektledare 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Edandergatan 8 kadstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: [email protected] Org.nr: 212121212121 sid1 (2) Dnr KS-2015-14 Beslutet skickas tBl Landstinget i Värmland Samtliga värmländska kommuner Dpi sid 2 (2) Dnr DSN-2015-14 Dp1 KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-enheten Tjänsteskrivelse 2015-04-21 Anna Hamr, 054-540 81 69 [email protected] Ansökan från Landstinget i Värmland om deltagande i den gemensamma drifts- och i Karlstads kommun servicenämnden Dnr DSN-2015-14 Dp1 Kommunledningskontorets förslag 1. Drift- och servicenämnden ställer sig för sin del positiv till Landstinget i Värmlands ansökan att ingå i den gemensamma nämnden. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att snarast se över och lämna förslag till nytt reglemente och samverkansavtal till respektive kommun samt till landstinget. Sammanfattning av ärendet Landstinget i Värmland ansöker om att få ingå i den gemensamma drifts och servicenämnden i Karlstads kommun. Nämnden representerar samtliga länets medborgare genom att länets 16 kommuner ingår i den gemensamma drifts- och servicenämnden. En samverkan möj liggör likvärdigt tjänsteutbud oberoende av bostadsort. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 april 2015. Kommunledningskontorets tjänsteyttrande den 21 april 2015. Landstinget i Värmlands ansökan den 23 mars 2015. Ulf Nyqvist Kommundirektör Postadress: Kommunledningskontoret, Anna Hamr IT-projektledare 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 kadstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: [email protected] Org.nr: 212121212121 sid 1 (2) Dnr KS-2015-14 Beslutet skickas till Landstinget i Värmland Samtliga värmländska kommuner Dpi sid 2 (2) e1:4"K.Z Landsting,et iVärmiand Administrativastaben Datum Vår beteckning 2015-03-23 LK/150859 Hanc!dggare: nan.iech teiefon Anna-Lena Wingqvist, 054-61 43 63 Karlstads kommun Drifts- och servicenämnden 651 84 Karlstad Ansökan om deltagande i den gemensamma drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun Landstinget i Värmland ansöker om att få ingå i den gemensamma driftsoch servicenämnden tillsammans med länets alla kommuner. Det finns ett starkt samberoende mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner för att få till stånd en IT-utveckling i länet som medger en utveckling bland annat inom området eHälsa. Nämnas kan t.ex. att en aktiv bredbandsatsning är en viktig förutsättning för ett distribuerat tjänsteutbud inom området. Enligt landstinget skulle det dessutom vara positivt med en sådan samverkan mellan kommuner och landstinget, eftersom det skulle stärka positionen ytterligare i dialog med olika leverantörer och samverkanspartners samtidigt som det kan ge stora effektivitetsvinster genom samordnad drift och utveckling av gemensamma tjänster. Att nämnden representerar samtliga medborgare i Värmland bidrar också till ett likvärdigt tjänsteutbud oberoende av bostadsort. Förutom IT-området finns det även andra sanwerkansområden som i farmtiden kan bli aktuella för att effektivisera driftstödet. För Landstinget i Värmland , ' . Fredrik Larsson Ordförande i Landstingsstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon (vaxel) E-postadress Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad Rosenborgsgatan 50 054- 61 50 00 anna - [email protected] Telefax Organisationsnummer 054-15 19 66 232100-0156 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Administrativa staben Anna-Lena Wingqvist 2015-10-13 LK/152014 Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen En regionbildningskommitté bildades under år 2012 för att kartlägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. Kommittén har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen tar sin utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland år 2019. ./. För att säkerställa alla parters delaktighet i processen önskar regionbildningskommittén att respektive fullmäktigeförsamling tar ställning till bilagt förslag till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen. Förslag till beslut att ställa sig bakom Regionbildningskommittén i Värmlands förslag till avsiktsförklaring, vilken innebär att Landstinget i Värmland avser att medverka i regionbildningsprocessen för att bilda regionkommun för Värmland 2019. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef t (4) Regionbildningskommittål i Värmland Datum 2015-06-26 LANDSTINGET VARMLAND 2015 -08-14 „,4e, /5020/ Kommunstyrelserna i Värmland Regionstyrelsen Landstingsstyrelsen Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen En regionbildningskommitté bildades under 2012 för att kartlägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. En aktivitet har varit att besöka samtliga kommuner, landstinget samt Region Värmland för att få synpunkter in på en eventuell regionbildning. Kommitt&I har också följt den nationella utvecklingen där, utöver tidigare beslutade regioner, även landstingen i Östergötland, Jönköping, Örebro, Jämtland, Kronoberg och Gävleborg bildat regionkommuner från januari 2015. Arbete pågår förnärvarande i samtliga kvarstående landsting om regionbildning 2017 eller 2019. Vidare har regeringen aviserat att man har för avsikt att under året initiera en dialog om större regioner. RegionbildningskommittU har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen är indelad i tre steg och tar utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland 2019. Första steget är en lärandefas där kunskaper och erfarenheter hämtas in från de som redan bildat regioner. Andra steget är en planeringsfas som syftar till att ta fram underlag i form av mål, uppdrag, politisk- och tjänstemannaorganisation, former för samverkan samt hur man kan hantera de interkommunala frågorna. Avslutningsvis kommer en genomförandefas om parterna enats om en ansökan och godkännandebeslut fattats av riksdagen. Arbetet ska präglas av stor delaktighet och öppenhet. Avrapporteringar kommer kontinuerligt att ske tillde månatliga KSO-mötena, nu utökade med även oppositionsföreträdare. En politisk styrgrupp kommer att bildas för att leda arbetet. Datum Vår betecknMg 2015-06-26 2 (4) För att säkerställa delaktigheten i processen, är det viktigt att samtliga berörda aktörer markerar sina ambitioner att delta i arbetet. Vi önskar därför att ni tar upp bifogad avsiktsförklaring för ställningstagande i respektive fullmäktigeförsamling, snarast efter sommaren. Regionbildningskommitte'n Fredrik Larsson (M) Tomas Riste (S) Ulric Andersson (S) Madeleine Nyvall (V) Henrik Lander (C) Gösta Frödin (FP) Elisabeth KihIström (KD) Jesper Johansson (MP) Marianne Utterdahl (SIV) Anders Ahl (SD) BILAGA Avsiktsförklaring att medverka i regionbildningsprocessen En ombildning av organisationen på den regionala nivån i Sverige, påbörjades på allvar i och med bildandet av regionerna Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. Från årsskiftet har ytterligare sex landsting ombildats till regionkommuner och arbete pågår i resterande landsting för en förändring inför 2019. 1 Värmlandsstrategin 2014-2020 —framhålls vikten av ett enat och starkt Värmland som en förutsättning för en god regional utveckling. Bildandet av en samlad direktvald politisk aretta för den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken stärker inflytandet över de regionala frågorna och ger bättre möjligheter att nå visionen och målen i Värmlandsstrategin. Vid en etablering av en regionkommun upphör det avtal som idag reglerar uppdraget för Region Värmland vilket i praktiken innebär att verksamheten upphör i nuvarande form. Idag har Region Värmland ett omfattande och tydligt regionalt utvecklingsuppdrag som hävdar sig väl på den nationella arenan. Regionbildningsprocessen avser att ytterligare stärka det regionala utvecklingsarbetet. Viktiga framgångsfaktorer i regionbildningen är därför att vidareutveckla de samarbetsforurn som finns idag och forma nya efter behov, som ger kommunerna både delaktighet och inflytande över den regionala utvecklingen och samtidigt möjligheter att lösa de interkommunala frågorna. Processen för arbetet kommer därför bedrivas med hög delaktighet från berörda parter. Arbetet kommer att bedrivas i tre faser —lärande, planering och genomförande —i enlighet med bifogad preliminär tidsplan. Det övergripande syftet med regionbildningen är ett starkt och enat Värmland. Att enas kring grundpremisserna för en regionkomrnun är därför en viktig förutsättning för ett lyckat genomförande. Av det skälet ska också de nationella planerna kring större regioner beaktas. Vi avser därför att medverka i regionbildningsprocessen för att senare ta ställning till att bilda regionkommun för Värmland 2019. Landstings-/Kommun-/Regionstyrelsen Regionbildningsprocessen 2015N 20161 1 5-31 1221 Etärafasen 2017 1 1-31 120 20190 2018 1 1-28 20 31-mar0 1 4-31 50 30:unIll 1 7-31 120 1 1-31 120 01:an0 rm Avsiktsförkarin Kommunikations lan,irmvärldss anin ,Nwot-anal a Höstkonferens,EAvra orterin its Delra ortliarklecemberF20150 Stälinin sta andegörkenlortsatt m m ED3 m m m m m im m e e fel Iffl m te 1 re m rocessil rifi lO GPlanerafasen Beslutibmike ionst r ru Re ionst r ru Vision2Nrånilt fte,Riu Politisar AU artier3ommuner,EIRVAtiV ensgörsla ifter,kkonomiskagörutsättnin anisation0 re 1711 n Remissdialolommunerna0 Cffl Re ions r ru enafaststäHergörsia Fullmäkti ebeslutalkommunernakchile ionG9/ärmland1i Fullmäkti ebesluMandstin etlil Utfl Ansökan3kickasflinaill@ocialde artementet0 211 Behandlin IvEla ändrin e erin en/riksda en0 93enomförafasen Framta andefftivgörvaltnin sor anisation0 Personalöver ån arEl Etc0 Maraörrt ae ion151 e IE in 011 iffl 103 m e Pffl Wallin Olsson Irtne Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogadefiler: Mona Björn <[email protected]> den 14 augusti 2015 09:09 arvika.kommun; Diariet LIV; hammaro; karlstadskommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun; kommun.kansli; kommunstyrelse; stadskansliet; storfors.kommun; torsby.kommun Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen .pdf Hej! På uppdrag av regionbildningskommitt&I översänds härmed dokument gällande Ställningstagandetill avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessför Värmland. Detta dokument har tidigare skickats till: Regionstyrelsensledamöter och ersättare Landstingsstyrelsensledamöter och ersättare Kommunstyrelsenoch landstingsstyrelsens ordförande Med vänliga hälsningar Region Värmland Mona Björn Mona Björn Administratör Enheten för administration Nya Perspektiv REGION VÄRMLAND Box 1022, 651 15 Karlstad Tel: +46 54 701 10 07 [email protected] www.re ionvarmland.se á 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet Johanna Orre 2015-10-13 LK/152269 Tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige under år 2016 Enligt 5 kap, 10 §, kommunallagen, skall kungörelse med uppgift om tid och plats för landstingsfullmäktige minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Förslaget innebär att kungörelsen införs i de båda länstidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Sammanträdena kungörs också på landstingets webbplats, www.liv.se. Förslag till beslut att tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige under 2016 skall publiceras i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsfullmäktige Sekretariatet Johanna Orre 2015-10-20 LK/152268 Landstingsfullmäktiges sammanträdesdagar 2016 Landstingsfullmäktige har att fastställa dagar för fullmäktiges sammanträden 2016. Presidiet föreslår att sammanträda följande dagar under år 2016: 15 mars 26 april 14-15 juni 25 oktober 29-30 november Landstingsfullmäktiges presidium Lars Österdahl Ordförande Karl-Johan Adolfsson 1:e vice ordförande Hans Magnusson 2:e vice ordförande Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-09-22 LK/151967 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Utdrag Landstingsfullmäktige Landstingsdirektör Gunilla Andersson § 148 LK/151432 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård - rapport Vården i Sverige står inför stora utmaningar för att klara av att möta framtida vårdbehov. De äldre åldersgrupperna ökar, medan den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Den snabba utvecklingen av nya läkemedel, medicinsk teknik, IT- lösningar, och den fördjupade kompetensen kring sjukdomar ger samtidigt landstinget möjligheter att möta och vårda patienter på ett nytt sätt. Sjukvården i Värmland har samma utmaningar och Landstingsstyrelsen gav hösten 2014 landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en samlad genomlysning av primärvårdens uppdrag och hur landstinget ska möta framtida behov. Under våren 2015 utökades uppdraget till att omfatta även nivåstrukturering. För att samla pågående utvecklingsarbeten gavs därför ett uppdrag till landstingsdirektören att ta fram en utvecklingsplan för hälsooch sjukvården i Värmland, där behov och demografi är styrande. I arbetet har tonvikt lagts på att löpande konsultera, involvera och skapa engagemang hos medarbetare för utvecklingsplanens övergripande utformning. Medborgardialoger, där invånare har tillfrågats om deras tankar kring dagens och framtidens hälso- och sjukvård, har genomförts i hela länet under ledning av politiska representanter. Efter beslut av fullmäktiges presidium kommer nya medborgardialoger att hållas nu när planens inriktning konkretiserats. Fullmäktiges presidium, tillsammans med fullmäktigeberedningarnas presidier, kommer att vara styrgrupp för arbetet. Utvecklingsplanen har ett långsiktigt perspektiv och underlagen är framtagna med fokus på 2030. Planen ska göra landstinget förberett och flexibelt för utmaningarna i framtidens behov, samt säkerställa en vård som ger förutsättningar för att uppnå landstingets effektmål; god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter. Arbetet runt utvecklingsplanen har visat att det inte går att göra en heltäckande behovsanalys. Däremot går det att konstatera att det kommer att finnas krav på att kunna hantera ett ökat vårdbehov bland annat runt: • • • Samtliga diagnoser som prognostiserats i behovsanalysen Fler äldre multisjuka Ökad psykisk ohälsa i flera åldersgrupper Det finns också ett ökat behov av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete så att sjukdomar kan förhindras, förskjutas eller att sjukdomsförloppet förbättras Det handlar också det om att bättre möta invånarnas krav på tillgänglighet och flexibilitet genom tekniska lösningar och snabbare, enklare tillgång till vård rätt vård direkt. Vidare handlar det om att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbetssätt med patientens behov som utgångspunkt. Dessutom behöver vårdens olika nivåer vara flexibla och specialiteterna och professionerna fungera gränsöverskridande. Även om prognoser och underlag utgår från ett långsiktigt perspektiv kan implementering av planen påbörjas direkt. Vissa metoder och arbetssätt som berörs i planen är redan igångsatta eller på väg att genomföras. Under ärendets behandling yrkade Gert Ohlsson med instämmande av Marianne Utterdahl, Elisabeth Kihlström och Jane Larsson bifall till föreliggande förslag. Därefter yrkade Ulric Andersson med instämmande av Anders Nilsson bifall till de fyra första att satserna i föreliggande förslag och en ändring i femte att satsen så att den lyder ”att föreslå landstingsfullmäktige att ställa sig bakom den fortsatta hanteringen av utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård i Värmland”. Förhandlingen ajournerades därefter på förslag av Patrik Fornander. När förhandlingarna återupptogs yrkade Fredrik Larsson bifall till föreliggande förslag med Ulric Anderssons m.fl. ändringsyrkande av femte att satsen. Gert Ohlsson, Marianne Utterdahl, Elisabeth Kihlström och Jane Larsson ändrade sitt tidigare yrkande och yrkade bifall till Ulric Anderssons m.fl. förslag. Landstingsstyrelsen beslutade därefter att bifalla föreliggande förslag med Ulric Anderssons m.fl. ändringsyrkande. Landstingsstyrelsen hade således beslutat att godkänna mottagande av rapporten, Utvecklingsplan för framtida hälsooch sjukvård i Värmland, och därmed utförande av landstingsdirektörens uppdrag i enlighet med styrelsens tidigare beslut, att uppdra till landstingsdirektören att intensifiera arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete, eHälsa och utvecklade arbetssätt i enlighet med rapporten, att uppdra till landstingsdirektören att återkomma till landstingsstyrelsen i oktober med ett förslag till plan för fortsatt process samt att uppdra till landstingsdirektören att återkomma till landstingsstyrelsen i oktober med en fördjupad konsekvensanalys avseende ekonomi, resurs och kompetens i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Landstingsstyrelsen hade dessutom beslutat föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att ställa sig bakom den fortsatta hanteringen av utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård i Värmland. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 8/10 2015 Fredrik Larsson Ulric Andersson 1 (2) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Helena Olsson/Anna Roos 2015-09-22 LK/152175 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Vården i Sverige står inför stora utmaningar för att klara av att möta framtida vårdbehov. De äldre åldersgrupperna ökar, medan den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Den snabba utvecklingen av nya läkemedel, medicinsk teknik, IT- lösningar, och den fördjupade kompetensen kring sjukdomar ger samtidigt landstinget möjligheter att möta och vårda patienter på ett nytt sätt. Sjukvården i Värmland har samma utmaningar och Landstingsstyrelsen gav hösten 2014 landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en samlad genomlysning av primärvårdens uppdrag och hur landstinget ska möta framtida behov. Under våren 2015 utökades uppdraget till att omfatta även nivåstrukturering. För att samla pågående utvecklingsarbeten gavs därför ett uppdrag till landstingsdirektören att ta fram en utvecklingsplan för hälsooch sjukvården i Värmland, där behov och demografi är styrande. I arbetet har tonvikt lagts på att löpande konsultera, involvera och skapa engagemang hos medarbetare för utvecklingsplanens övergripande utformning. Medborgardialoger, där invånare har tillfrågats om deras tankar kring dagens och framtidens hälso- och sjukvård, har genomförts i hela länet under ledning av politiska representanter. Efter beslut av fullmäktiges presidium kommer nya medborgardialoger att hållas nu när planens inriktning konkretiserats. Fullmäktiges presidium, tillsammans med fullmäktigeberedningarnas presidier, kommer att vara styrgrupp för arbetet. Utvecklingsplanen har ett långsiktigt perspektiv och underlagen är framtagna med fokus på 2030. Planen ska göra landstinget förberett och flexibelt för utmaningarna i framtidens behov, samt säkerställa en vård som ger förutsättningar för att uppnå landstingets effektmål; god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter. Arbetet runt utvecklingsplanen har visat att det inte går att göra en heltäckande behovsanalys. Däremot går det att konstatera att kommer att finnas krav på att kunna hantera ett ökat vårdbehov bland annat runt: • • • Samtliga diagnoser som prognostiserats i behovsanalysen Fler äldre multisjuka Ökad psykisk ohälsa i flera åldersgrupper Det finns också ett ökat behov av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete så att sjukdomar kan förhindras, förskjutas eller att sjukdomsförloppet förbättras LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 LK/152175 2 (2) Det handlar också det om att bättre möta invånarnas krav på tillgänglighet och flexibilitet genom tekniska lösningar och snabbare, enklare tillgång till vård rätt vård direkt. Vidare handlar det om att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbetssätt med patientens behov som utgångspunkt. Dessutom behöver vårdens olika nivåer vara flexibla och specialiteterna och professionerna fungera gränsöverskridande. Även om prognoser och underlag utgår från ett långsiktigt perspektiv kan implementering av planen påbörjas direkt. Vissa metoder och arbetssätt som berörs i planen är redan igångsatta eller på väg att genomföras. Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna mottagande av rapporten, Utvecklingsplan för framtida hälsooch sjukvård i Värmland, och därmed utförande av landstingsdirektörens uppdrag i enlighet med styrelsens tidigare beslut, att uppdra till landstingsdirektören att intensifiera arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete, eHälsa och utvecklade arbetssätt i enlighet med rapporten, att uppdra till landstingsdirektören att återkomma till landstingsstyrelsen i oktober med ett förslag till plan för fortsatt process samt att uppdra till landstingsdirektören att återkomma till landstingsstyrelsen i oktober med en fördjupad konsekvensanalys avseende ekonomi, resurs och kompetens i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Landstingsstyrelsen föreslås dessutom besluta att föreslå fullmäktige att ställa sig bakom den fortsatta hanteringen av utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård i Värmland. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Handläggare: Ingrid Magnusson, Helena Olsson, Anna Roos Fridén Datum: 2015-09-22 Dokumenttyp: Diarienummer: LK/152175 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 2 (32) Inledning ............................................................................................................................... 4 Bakgrund ........................................................................................................................... 4 Varför en utvecklingsplan? ............................................................................................... 4 Styrande förutsättningar ................................................................................................... 4 Fokus på kvalitet och patientsäkerhet ........................................................................... 5 Närhet, kontinuitet och kontakt ......................................................................................... 6 Jämlik hälso- och sjukvård ................................................................................................ 7 Avgränsningar ................................................................................................................... 7 Slutsatser av behovsanalys .................................................................................................. 9 Befolkningsutveckling........................................................................................................ 9 Prognoser för sjukdomsförekomst ................................................................................... 10 Analys ......................................................................................................................... 10 Psykisk ohälsa ............................................................................................................ 11 Barn- och unga i ett framtidsscenario ......................................................................... 11 Patienter med kronisk sjukdom och/eller multisjuklighet .......................................... 12 Asylsökandes sjukvårdsbehov .................................................................................... 12 Konklusioner ................................................................................................................... 12 Förslag till framtida hälso- och sjukvård i Värmland .................................................... 14 Hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård ................................................. 15 eHälsa ............................................................................................................................. 15 Framtida eHälsa i Värmland ....................................................................................... 16 Tillgänglighet ............................................................................................................. 16 Information ................................................................................................................. 17 Patientinvolvering....................................................................................................... 17 Infrastruktur .......................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Tjänster som vi använder idag .................................................................................... 17 Utvecklade och utvecklande arbetssätt ........................................................................... 17 Lean som verksamhetsstrategi .................................................................................... 18 Kunskapsstyrning och kvalitetsstyrning ..................................................................... 18 Flöden och processer .................................................................................................. 19 Produktions- och kapacitetsplanering ........................................................................ 19 Patient- och anhöriginvolvering ................................................................................. 20 Arbetsväxling ............................................................................................................. 20 Samverkan och samarbete .......................................................................................... 21 Flexibla vårdnivåer och utbudspunkter........................................................................... 23 Vårdnivå 1 .................................................................................................................. 23 Vårdnivå 2 .................................................................................................................. 24 Vårdnivå 3 .................................................................................................................. 24 Vårdnivå 4 .................................................................................................................. 24 Vårdnivå 5 .................................................................................................................. 24 Nivåstrukturering ........................................................................................................ 24 Geografisk placering av fasta utbudspunkter.............................................................. 25 Mobila utbudspunkter ................................................................................................. 26 Digitala utbudspunkter ............................................................................................... 27 Konsekvensanalys .............................................................................................................. 28 Kompetensförsörjning ..................................................................................................... 28 Resurser........................................................................................................................... 28 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 3 (32) Ledarskap och medarbetarskap ...................................................................................... 29 Ekonomiska läget ............................................................................................................ 30 Politiska beslut ................................................................................................................ 30 Handlingsplan och tidsplan ............................................................................................... 31 Fortsatt arbete med utvecklingsplanen ............................................................................ 32 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 4 (32) Inledning Bakgrund Vården i Sverige står inför stora utmaningar för att klara av att möta framtida vårdbehov. De äldre åldersgrupperna ökar, medan den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Detta leder till ändrade vårdbehov och ökande kostnader men också till mindre skatteintäkter och ett svårare rekryteringsunderlag. Den snabba utvecklingen av nya läkemedel, medicinsk teknik, IT- lösningar och den fördjupade kompetensen kring sjukdomar ger samtidigt landstinget möjligheter att möta och vårda patienter på ett nytt sätt. En rad nationella och regionala arbeten pågår. Statliga utredningar och nationella initiativ pågår runt till exempel förebyggande arbete, kunskapsstyrning och värdebaserad vård, nivåstrukturering, ehälsoutveckling samt effektiv ledning och styrning av vården (se bilaga 3 om nationella arbeten). Landstinget i Blekinge, Region Gotland och i Sörmlands läns landsting är exempel på landsting som bedriver utredningar, med syftet att utforma vården för att bättre kunna möta framtidens vårdbehov. Varför en utvecklingsplan? Den demografiska utvecklingen tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänsterna kommer att kräva ambitionshöjningar som behöver mötas med både omprioriteringar av verksamheten, effektiviseringar och nya alternativ till finansiering. Fortsätter vi att bedriva och finansiera välfärdstjänsterna på samma sätt som idag motsvaras det, enligt beräkningar av Sveriges Kommuner och landsting (SKL), av en skattehöjning med ungefär 13 kronor år 2035. Flera olika åtgärder behöver därför genomföras och ju längre det dröjer desto mer drastiska åtgärder krävs. Sjukvården i Värmland har samma utmaningar, och Landstingsstyrelsen gav hösten 2014 landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en samlad genomlysning av primärvårdens uppdrag. Under våren 2015 utökades uppdraget till att omfatta även nivåstrukturering för den värmländska hälsooch sjukvården. För att samla pågående utvecklingsarbeten gavs därför ett uppdrag till landstingsdirektören att ta fram en utvecklingsplan för hälso- och sjukvården i Värmland. Styrande förutsättningar Avrapporteringen för primärvårdsuppdraget, samt nivåstrukturering utgör en grund för arbetet. Möjligheterna med e-hälsotjänster beaktas i arbetet. Uppdraget är att arbeta fram ett förslag på ett vårdsystem med patientens fokus, där behov och demografi styr utbudet. Utvecklingsplanen har ett långsiktigt perspektiv och underlagen är framtagna med fokus på 2030. Planen ska göra landstinget förberett och Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 5 (32) flexibelt för utmaningarna i framtidens behov, samt säkerställa en vård som ger förutsättningar för att uppnå landstingets effektmål; god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter. Planen är också en del av landstingets arbete för att nå uppsatta mål runt kvalitet och patientsäkerhet. Landstinget har fyra kvalitetsmål; inga vårdskador, bäst vårdkvalitet, vård utan köer och respektfulla möten. Även om prognoser och underlag utgår från ett långsiktigt perspektiv kan delar av planen påbörjas direkt. Vissa metoder och arbetssätt som berörs i planen är redan igångsatta eller på väg att genomföras, som exempel kan arbetet med processer och lean nämnas. Underlagen till utvecklingsplanen är framtagana utifrån en analys av värmlänningarnas behov. Arbetet som är gjort visar det inte går att skapa en fullständigt heltäckande behovsanalys. Det finns inte underlag att fånga alla diagnoser, alla besök eller alla åtgärder som utförs i vården. Vården är för komplex för att skapa ett sådant beslutsunderlag. Det är därför viktigt att redan inledningsvis påpeka att förslaget är en kombination av statistiska underlag, av nationella studier och inriktningar, av pågående arbeten och av ett internt landstingsperspektiv. Ambitionen är skapa ett beslutsunderlag som ändå till stor del utgår från värmlänningarnas behov av vård 2030. Fokus på kvalitet och patientsäkerhet Det senaste året har särskilt fokus lagts på att förflytta fokus från ekonomistyrning till styrning på kvalitet och patientsäkerhet. God och säker hälso- och sjukvård medför lägre kostnader om kvalitetsbrister kan elimineras. Centralt i utvecklingsarbetet är • • • • • • • att forma processer som skapar en enkel väg till rätt vård att se till att rätt kompetens finns på rätt plats att kontinuerligt anpassa utbudet utifrån befolkningens behov att behoven styr utbudet att landstinget är en attraktiv arbetsgivare i en flexibel organisation att fokusera på kvalitet och värdeskapande aktiviteter, samt att bedriva en jämlik och patientsäker vård. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 6 (32) Närhet, kontinuitet och kontakt Inledningsvis i arbetet med primärvårdsuppdraget identifierades tre bärande begrepp för det fortsatta arbetet. Begreppen har kommit att fortsatt gälla även för hela utvecklingsplanen och blivit styrande förutsättningar för arbetet: • • • Närhet – för de patienter som behöver det Kontinuitet – för de patienter med störst vårdbehov Kontakt – för de patienter som behöver det och direkt till rätt vårdnivå Närhet Begreppet närhet kan tolkas på olika sätt. En del anser att det är viktigt med den geografiska närheten, medan andra associerar ordet med tillgänglighet, och tycker det är viktigare att snabbt och enkelt få tillgång till vård. Närhet kan också handla om att hitta andra kanaler till vården än att man träffas fysiskt. I resonemangen runt utvecklingsplanen har det varit en utgångspunkt att alla invånare inte kan ha samma geografiska närhet till olika fasta sjukvårdinrättningar. Hälso- och sjukvården ska finnas till för alla, men utgångpunkten är att närheten till sjukvården ska fokuseras till de patientgrupper som behöver det mest. Kontinuitet Att få träffa samma personal är en viktig parameter för vissa patientgrupper. Ju oftare patienten möter sjukvården, desto viktigare kan det vara att slippa berätta sin sjukdomshistoria för nya medarbetare. Det finns också exempel som visar att bedömningen av patientens tillstånd går fortare när man känner till patientens historia. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 7 (32) Det kan finnas olika sätt att skapa kontinuitet som till exempel att forma team runt patienter eller införa koordinatorer/lotsar som stöttar patienterna. Även en tät samverkan mellan landstinget och den kommunala vården kan stärka kontinuiteten för patienten. Resonemanget ovan innebär också att vissa patientgrupper inte behöver samma kontinuitet. Patienter med sjukdomar/diagnoser vid enstaka tillfällen behöver inte samma kontinuitet som multisjuka eller patienter med stort vårdbehov. Kontakt Kontakt handlar om sättet att komma i kontakt med sjukvården, d.v.s. att smidigt kunna nå sjukvården på många olika sätt. Det kan till exempel handla om att kunna erbjuda alternativa möjligheter och öppettider på olika sjukvårdinrättningar för att möta patienternas behov och förväntningar. Det kan vidare handla om olika tekniska möjligheter för första kontakt, den fortsatta kontakten med sjukvården eller om flexibla öppettider för att finnas tillgänglig vid olika tidpunkter. Kontakt handlar också om att komma till rätt vårdnivå så snabbt som möjligt och därmed kunna nå rätt kompetens direkt när patienterna söker sjukvård. Jämlik hälso- och sjukvård Begreppet jämlik hälso- och sjukvård är en ytterligare styrande princip som varit utgångspunkt i resonmangen med utvecklingsplanen. Enligt Socialstyrelsen innebär jämlik hälso- och sjukvård att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Det kan diskuteras vad definitionen innebär och hur det påverkar organiseringen av vårdutbudet. Som redan nämnts, kan inte alla ha samma geografiska närhet till olika fasta vårdinrättningar. Alla kan heller inte ha samma utbud nära sig. Vårdens förutsättningar, med en ständigt högre efterfrågan än utbud, innebär att prioriteringar i någon form måste ske. I förslaget till utvecklingsplan är ambitionen att utveckla nya typer av vårdnivåer och fler ingångar till vården för att skapa en mer jämlik vård. Avgränsningar Ingångsvärde till arbetet med utvecklingsplanen har varit det politiska beslut som fattades i december 2014. Det innebär att inga nuvarande politiska beslut inom landstinget, såsom till exempel krav- och kvalitetsbok eller vårdenheters innehåll, har beaktats. I arbetet med utvecklingsplanen har heller ingen hänsyn tagit till kommungränser inom länet eller nuvarande utbudsstruktur och organisation. I förslaget preciseras inte tandvårdens utveckling, däremot berörs hur framtida synergieffekter skulle kunna tillvaratas. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 8 (32) I ett utvecklings- och förändringsarbete är det viktigt att skapa engagemang hos ledare och medarbetare i organisationen. Samtidigt behövs en övergripande inriktning att arbeta utifrån. I första fasen har arbetet koncentrerats och avgränsats till den del som kräver politiska beslut. Hur arbetet ska bedrivas på olika arbetsplatser kräver involvering av ledare och medarbetare i hela organisationen. Det arbetet tar vid om eller när landstingsstyrelsen fattar beslut om inriktningen, även om flera arbeten i planens inriktning redan pågår (se bilaga 2 om pågående arbeten och projekt i utvecklingsplanens inriktning). Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 9 (32) Slutsatser av behovsanalys I arbetet med att ta fram förslag till en utvecklingsplan har ett omfattande arbete med en behovsanalys genomförts. Behovsanalysen resulterade i en bild av värmlänningen 2030 i form av befolkningsutveckling och prognoser för sjukdomsförekomst i några av våra stora folksjukdomar (se bilaga 1 om behovsanalys). Befolkningsutveckling Värmland har länge präglats av en utveckling med en allt äldre befolkning. Prognoserna visar att den utvecklingen forsätter. Fram till 2030 kommer befolkningen i Värmland öka med cirka 3 procent, men det är framförallt i de äldre åldersgrupperna befolkningen förväntas öka, medan den arbetsföra befolkningen beräknas minska. Diagram: Värmlands befolkning fördelat på åldersgrupper 2014 och 2030, samt procentuell skillnad mellan åren. Kommun Antal män 1715 Kil 7,1% 1730 Eda -0,1% 1737 Torsby -6,6% 1760 Storfors -4,9% 1761 Hammarö 13,1% 1762 Munkfors -4,4% 1763 Forshaga 9,0% 1764 Grums -3,1% 1765 Årjäng -0,6% 1766 Sunne 0,9% 1780 Karlstad 11,4% 1781 Kristinehamn 5,8% 1782 Filipstad 1,1% 1783 Hagfors -8,8% 1784 Arvika -1,4% 1785 Säffle -4,7% Värmland 4,2% Antal kvinnor 6,6% -2,9% -10,1% -9,9% 11,5% -7,0% 5,5% -4,1% -1,9% -3,9% 9,3% 2,8% -4,3% -13,0% -0,7% -4,6% 2,2% Barn 0-19 år 14,1% 8,6% -3,6% -4,8% 21,9% -1,3% 11,7% -4,6% -7,8% -4,3% 16,5% 8,3% 4,3% -9,6% 4,8% -3,4% 8,2% Antal invånare Befolkning Befolkning Befolkning Antal 2030 20-64 år 65-84 år 85- år invånare -3,2% 13,7% 66,9% 6,9% 12 623 -11,5% 10,2% 19,2% -1,5% 8 302 -16,2% 2,4% 15,4% -8,4% 11 010 -14,0% 5,6% 14,1% -7,3% 3 830 2,6% 15,9% 77,1% 12,3% 16 995 -14,2% 3,6% 21,9% -5,7% 3 447 1,0% 7,2% 63,7% 7,3% 12 112 -10,9% 5,6% 57,3% -3,6% 8 601 -2,8% 10,1% 44,7% -1,2% 9 829 -11,9% 20,8% 33,4% -1,5% 12 821 2,3% 20,0% 49,0% 10,3% 96 837 -5,5% 15,0% 48,5% 4,3% 24 973 -7,9% 2,5% 16,7% -1,5% 10 400 -17,7% 1,4% 30,9% -10,8% 10 762 -9,1% 9,7% 29,1% -1,0% 25 546 -12,3% 2,1% 41,3% -4,7% 14 563 -4,6% 12,0% 41,2% 3,2% 282 651 Tabell: Befolkningsförändring från 2014 till 2030 i respektive kommun fördelat på kön, åldersgrupper samt summering av totalt antal invånare 2030. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 10 (32) Prognoser för sjukdomsförekomst När det gäller sjukdomsförekomst för 2030 pekar prognoserna på en ökning av samtliga diagnoser som prognostiserats. Då Värmland överlag spås ha en äldre befolkning år 2030, är det detta som ger sig i uttryck i prognoserna. Levnadsvanor påverkar många av de kroniska folksjukdomar som finns beskrivna i analysen, och ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete kan påverka den framtida sjukdomsförekomsten och minska sjukligheten. I ett scenario där andelen med dåliga levnadsvanor ökar med två procentenheter vart femte år, respektive minskar med två procentenheter vart femte år, kan utvecklingen i antalet nyinsjuknade förväntas öka respektive minska med 1500 individer på 15 år. Gapet mellan de två scenarierna prognosiseras till ca 3000 individer. Diagram: Utvecklingen av antalet nyinsjuknade beroende på om en förbättring eller försämring av levnadsvanor sker i länet. Analys Prognoserna visar en ökande sjukdomstrend över hela länet. En summerad analys visar att Hammarö år 2014 är bland de friskaste kommunerna i länet, och förväntas även vara det år 2030. Dock visar prognosen att Hammarö för de flesta sjukdomstillstånd står för en av de största ökningarna i absoluta tal (ofta på andra plats efter Karlstad), det vill säga i antalet individer med sjukdomen. Detta härrör från att Hammarö spås få en äldre befolkning till år 2030. I sammanhanget kan tilläggas att Karlstad är den kommun som har den största ökningen i absoluta tal för alla uppräknade sjukdomstillstånd i analysen. Det innebär att även om sjukdomsförekomsten per 10 000 invånare är väsentligt högre i en mindre kommun, som till exempel Munkfors, kommer den stora ökningen av antalet individer med sjukdom ske i Karlstad. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 11 (32) Sammanvägs den prognosticerade utvecklingen av samtliga inkluderade diagnoser på kommunnivå kan en lista uppföras som åskådliggör vilka kommuner som förväntas ha den sammantaget högsta sjukdomsförekomsten år 2030. Listan ser ut enligt följande: 1. Munkfors - kommunen spås ligga allra högst i länet för diagnoserna hjärtsvikt, stroke, bröstcancer, prostatacancer och höftfraktur år 2030. För övriga inkluderade diagnoser i analysen är Munkfors uteslutande bland de tre kommuner med högst sjukdomsförekomst. 2. Eda - förväntas vara den kommunen i länet med högst sjukdomsförekomst i diagnoserna ischemisk hjärtsjukdom, KOL och multisjuklighet år 2030. I hjärtsvikt förväntas Eda ligga precis under Munkfors. 3. Säffle - förväntas ligga allra högst vad gäller högt blodtryck år 2030. Utöver det spås kommunen vara en av de tre kommuner med högst sjukdomsförekomst i diagnoserna stroke, hjärtsvikt, bröstcancer, prostatacancer samt multisjuklighet. 4. Grums - spås vara en av tre kommuner med högst sjukdomsförekomst i diagnoserna bröstcancer, högt blodtryck, höftfraktur, stroke samt multisjuklighet år 2030. Även i KOL förväntas kommunen ha fjärde högst sjudomsförekomst, just under Filipstad som spås ligga tredje högst. Psykisk ohälsa De prognoser som gjorts per sjukdom baseras på antaganden om förändringar i befolkningsstruktur, i huvudsak åldersstrukturen. En äldre befolkning generar en högre belastning på hälso- och sjukvården. När det gäller den psykiska ohälsan är åldersstrukturen inte avgörande på samma sätt som för somatiska sjukdomar. Man ser att den psykiska ohälsan är störst i yngre åldrar upp till cirka 25 års ålder, därefter avtar den. Många av de som anser sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande i unga år, förändras och ändrar sin uppfattning. Det gör att det blir en lägre andel med psykisk ohälsa i den arbetsföra befolkningen, som sedan ökar något i de äldsta åldersgrupperna igen. Data från Försäkringskassan visar dock att den psykiska ohälsan, särskilt i åldern 30-39k, är en stor del av sjukskrivningstalen, men inte heller detta ger oss tillräckligt med underlag för att göra en prognostisering. Ytterligare faktorer som påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa är sociala faktorer och samhällsutvecklingen i stort. Ett tryggt och välmående samhälle har oftare en frisk befolkning med högt psykiskt välbefinnande och vice versa. Barn- och unga i ett framtidsscenario På samma sätt som för den psykiska ohälsan är det inte möjligt att prognosticera hälsan bland barn och unga i framtiden enbart med hjälp av statistiska prognosmetoder. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 12 (32) Även barnens framtida behov av olika samhällsinsatser, t.ex. hälso- och sjukvård, hänger samman med samhällsutvecklingen och gör det svårt att förutse vad som kan hända. Patienter med kronisk sjukdom och/eller multisjuklighet För hundra år sedan var infektionssjukdomar den vanligaste orsaken till sjukdom och död. Dessa sjukdomar var ofta livshotande men överlevde man blev man frisk. Idag har vi en förändrad bild där kroniska sjukdomar dominerar, t ex hjärt-kärl, cancer, lung-, led- och psykiska sjukdomar. Vi lever helt enkelt längre med våra sjukdomar och de påverkar vårt liv och hur vi lever. Dessa kroniska sjukdomar står för 80 % av hälso- och sjukvårdsbudgeten och fram till 2050 beräknas kostnaderna stiga ytterligare. En nationell analys visar att en stor del av patienterna inte fått den vård och behandling som de varit i behov av. En av orsakerna var brister i samordningen mellan sjukhusbaserad specialistvård och primärvård. Det handlar också om brister i kommunikation och samverkan på grund av att remisser avslagits eller inte skickats trots patientens behov av kompletterande medicinsk bedömning, samt brister i bedömning och behandling på grund av ofullständig diagnostik och provtagning. (Att hitta mångbesökarna är nyckeln till effektivare vård; DN 2015-06-29). Det är inte enkelt att åstadkomma ett integrerat arbetssätt även om viljan finns. Läkare och sjuksköterskor som arbetar under olika huvudmän har svårt att samverka kring patienter. Olika journalsystem, och hur information i dag får föras över mellan huvudmännen, försvårar dessutom samverkan. Prognoserna visar att Värmland kommer att ha ökad andel multisjuka och därmed behöver vårdsystemet ha förutsättningar för att skapa ett bättre flöde för de multisjuka patienterna genom systemet. Asylsökandes sjukvårdsbehov Sjukvård för asylsökande har varit en återkommande fråga under arbetets gång. I dagsläget är det svårt att sia om var och i vilken omfattning asylverksamheten behöver finnas. Det mobila och flexibla arbetssättet som beskrivs under rubriken flexibla vårdnivåer och utbudspunkter gör det möjligt vara flexibel i var vård kan utföras och göra insatser där det behövs. Konklusioner Framtidens förändrade vårdbehov ställer krav på att vården organiseras på ett annat sätt än idag. För att klara framtidens utmaningar behöver vården till större grad anpassas till patienternas behov och fungera flexibelt utifrån att förutsättningarna ständigt förändras. Arbetet runt utvecklingsplanen har visat att det inte går att göra en heltäckande behovsanalys. Däremot går det att konstatera att det kommer att finnas ett krav på att kunna hantera ett ökat vårdbehov, bland annat när det gäller: Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND • • • Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 13 (32) Samtliga diagnoser som prognostiserats i behovsanalysen Fler multisjuka äldre Ökad psykisk ohälsa i flera åldersgrupper Utöver detta finns, som nämnts, ett stort vårdbehov som inte kunnat prognostiseras eller förutses. Det finns också ett ökat behov av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete så att sjukdomar kan förhindras, förskjutas eller att sjukdomsförloppet förbättras. Det handlar också om att bättre möta invånarnas krav på tillgänglighet och flexibilitet genom tekniska lösningar samt snabbare och enklare tillgång till rätt vårdnivå. Vidare handlar det om att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbetssätt med patientens behov som utgångspunkt. Dessutom behöver vårdens olika nivåer vara flexibla och specialiteterna och professionerna fungera gränsöverskridande. I nästa kapitel presenteras ett förslag som utgör en inriktning för ett framtida behovsstyrt vårdsystem. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 14 (32) Förslag till framtida hälso- och sjukvård i Värmland Utmaningen i att tillgodose värmlänningens prognostiserade behov och samtidigt möta utmaningen kring att färre ska försörja fler och utmaningar i kompetensförsörjning innebär att inte bara förändrade arbetssätt. Mötet med vården måste ske på nya sätt. Med utgångspunkt från ett patient- och invånarperspektiv är, som redan tidigare nämnts, tre begrepp ledstjärnor för förslaget: • • • Närhet – för de patienter som mest behöver det. Kontinuitet – för patienter med stort vårdbehov. Kontakt – när patienter behöver det och direkt till rätt vård. Utöver det finns studier (Lev II Solna kvalitetsdag, presentation) som visar invånarnas förväntningar är det gäller vård. Det finns en skillnad idag jämfört med tidigare och några av de mest utmärkande förvätningarna är att: • • • Patienterna förväntar sig att slippa träffa vården varje gång de är i behov av vård. Patienterna förväntar sig att direkt få träffa vården, utan väntetider och/eller extra besök. Patienternas syn på personlig integritet är betydligt förändrad. De allra flesta vill dela med sig av sin sjukdomshistorik för att bidra till forskning och utveckling. Det finns inte en specifik eller enkel lösning som hanterar den komplexa framtid vi har framför oss. Utmaningen består i att hantera det ökade vårdbehovet hos värmlänningarna parallellt med att färre ska försörja fler. Samtidigt vill vi nå våra mål gällande god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter samt bedriva en jämlik och kvalitativ vård. Lösningen och möjligheterna är istället en samling av insatser som måste till för att klara det framtida uppdraget. Men likväl som det är viktigt att se att många insatser leder till en lösning måste förhållningssättet vara flexibelt – det kommer att ske saker i vår omvärld som vi idag inte kan prognosticera eller sia om och när dessa dyker upp måste vi förhålla och anpassa oss till dem. Förslaget till utvecklingsplan bygger på fyra områden med insatser för att möta framtidens utmaningar, dels att arbeta och lyckas med hälsofrämjande och förebyggande insatser och att utveckla e-hälsa, dels utveckla en rad redan påbörjade arbetssätt och etablera flexibla vårdnivåer. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 15 (32) Hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård betyder att hälso- och sjukvårdens samlade insatser bidrar till bättre hälsa för patienter och för befolkningen. Det innebär att arbeta ur ett helhets- och hälsoperspektiv med fokus på att främja och bevara hälsa och inte enbart på teknisk eller farmakologisk behandling av sjukdom. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård har också inriktning på att förebygga nyinsjuknande och återinsjuknande genom att förhindra uppkomst av sjukdom eller att påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska eller sociala problem i positiv riktning Ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser är därför att arbeta förebyggande för att skjuta upp insjuknandet eller helt slippa sjukdomar. Förebyggande insatser som stöttar goda levnadsvanor kan förebygga eller förbättra 90 % av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Idag går 80-85% av hälso- och sjukvårdsresurserna till vård och behandling av kroniska sjukdomar. (Att förebygga kroniska sjukdomar; Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård) Redan idag finns verktyg som stöttar och talar om när det är dags att söka vård. Ett verktyg som landstinget redan använder är motiverande samtal, vilket är en samarbetsinriktad samtalsstil som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring. Ett offensivt arbete med förebyggande hälso- och sjukvård i form av livsstilsmottagningar är en stor möjlighet för att både förhindra att patienter insjuknar, men också att skjuta på tidpunkten för insjuknande och att skapa en bättre livssituation för patienter med kroniska sjukdomar. Ett annat arbete som pågår är tandvårdens förebyggande arbete. Folktandvården har bland annat uppmärksammat att förändrade mat- och dryckesvanor leder till fler barn med karies och erosionsskador, men också till övervikt och fetma hos barn och unga. Flera forskare har samstämmigt visat att det krävs förebyggande insatser som sätts in i tidiga åldrar om man ska vända utvecklingen av övervikt och fetma, och att prevention är den enda realistiska lösningen. Ett ökat samarbete mellan tandvård och hälsooch sjukvård kan därför öka möjligheten till ett förbättrat förebyggande arbete. Stora möjligheter finns också att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med hjälp av tekniska lösningar. Detta kan ske inom en ganska snar framtid med hjälp av eHälsa som beskrivs närmare i nästa kapitel. eHälsa Redan nu, men ännu mer i framtiden, kommer medborgarna vara ständigt uppkopplade och teknikvana, samt förvänta sig att offentlig sektor ska använda tekniken på samma sätt som näringslivet gör. En teknik som också ger ökad individuell frihet, med större utrymme att anpassa kraven utifrån individen. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 16 (32) Utveckling av eHälsa drivs främst av två parametrar – patientens förväntan på att möta vården på ett mer tillgängligt och enkelt sätt, i de situationer där det passar, och vårdens krav på att förbättra och effektivisera för att kunna möta patienterna på ett bättre sätt. eHälsa är dock komplext i form av att tillhandahålla tillgänglighet och avancerade tjänster samtidigt som det ställs höga informationssäkerhetskrav för att säkerställa individens integritetsskydd. eHälsa kan ge möjlighet till egenvård i större utsträckning. Självtester och egenvård ger möjligheter i form av att vård och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt. Vissa patienter kommer inte att vilja dela data – det måste vi acceptera, samtidigt som patienten då behöver acceptera en annan helhetssyn runt sitt sjukdomstillstånd. eHälsa bidrar till ökat informationsutbyte, effektivisering och höjer kvaliteten samtidigt som invånarna får tillgång till tjänster som medför ökad tillgänglighet, transparens och integritet. eHälsa bidrar till en god och jämlik vård. eHälsotjänster kan och ska inte utvecklas och implementeras utan att verksamheten är aktiv i arbetet, eHälsoutvecklingen är helt enkelt en del av verksamhetsutveckligen. Utvecklingen ska ske i verksamheten med kompletterande kompetens kring IT-säkerhet/informationssäkerhet. I det fortsatta arbetet med utvecklingsplanen kommer förmågan att lyckas med teknikutveckling att vara en viktig faktor för att erbjuda värmlänningar en god och jämlik vård. Framtida eHälsa i Värmland Det finns studier som visar att trögheten i teknikutveckling inom landstingsoch kommunsektorn beror på komplexiteten på verksamheten inom vård och omsorg, men också ledningsgruppers bristande kunskap och intresse för frågan. En av förutsättningar för utvecklingsplanens genomförande är att landstinget tar stora steg framåt inom eHälsoområdet, både för att möta förväntningar, men också genom att utnyttja tekniken för att effektivisera och ha möjlighet att lägga resurserna där de behövs som mest. Tillgänglighet Den tekniska utveckling som sker runt om i samhället och som tillgängliggör tjänster skapar förväntan av hög tillgänglighet på tjänster även inom hälso- och sjukvård. Med ökad tillgängligheten skapar vi ökad trygghet och nöjdhet. En bättre tillgängliget kan handla om att enkelt kunna boka tider och på andra sätt komma i kontakt med vården, men det kan även handla om nya arbetssätt som att följa patientens värden på distans. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 17 (32) Information Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska enkelt ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från tidigare insatser och behandlingar. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet. Det kommer att ställas högre krav på infrastrukturen och kräva stora investeringar för att få lösningarna säkerhetsmässigt korrekta. Patientinvolvering Patienter kräver redan idag en större delaktighet i vården och förmodligen kommer kraven vara än högre i framtiden. Patienterna är redan idag mer pålästa och ställer högre krav än de någonsin gjort. Ehälsolösningar främjar egenvård och engagerar patienten mer i sin egen vård och behandling – många patienter kan och vill göra mycket själva bara de får lära sig hur de skall göra. Ändamålsenliga eHälsotjänster ökar människors delaktighet, självständighet och trygghet. Tjänster som vi använder idag Redan idag har landstinget ett antal tjänster som är i drift, exempelvis kan våra invånare använda 1177 Vårdguiden på webben, Mina vårdkontakter och Umo.se. För vår personal finns en mängd tjänster implementerade såsom Nationell Patientöversikt (NPÖ), Födelseanmälan eFa och Svenska biobanksregistret. En förutsättning för eHälsotjänster är att infrastukturen finns på plats. Exempel på infrastrukturtjänster som landstinget använder är HSA, Sjunet samt video- och distansmöten. (se bilaga 5 om eHälsa i Värmland idag). Under hösten 2015 pågår ett arbete för att sammanställa en handlingsplan för de närmsta årens arbete kring eHälsa i landstinget. Handlingsplanen har sitt ursprung i landstingets beslutade eHälsostrategi som i sin tur tar avstamp i den nationella eHälsostrategin. Utvecklade och utvecklande arbetssätt Som nämnts kräver vårdens utmaningar en mängd olika insatser där flexibla arbetssätt och metoder är en viktig del. Redan idag arbetar landstinget med Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 18 (32) en rad olika arbetssätt som kan bidra till en förändrad hälso- och sjukvård. Till arbetet med utvecklingsplanen kopplas därför en rad pågående arbete till utvecklingen av hälso- och sjukvården. Lean som verksamhetsstrategi Lean ska bidra till att ständigt förbättra verksamheten genom att skapa flöden, göra rätt från början, synliggöra avvikelser för att öka kvaliteten för patienterna, skapa bättre arbetsmiljö för medarbetarna, få ett jämnare tempo med färre störningar, mindre stress, ökad kontroll över arbetet, samt få en känsla av sammanhang. Landstinget i Värmlands leanbro. Lean i sjukvården handlar om att se nyttan och mervärdet för patienten (exempelvis bemötande, tillgänglighet, klinisk kvalitet och säkerhet) och att koncentera verksamheten på snabba och smidiga patientflöden. Det som inte tillför nytta ska tas bort. Flaskhalsar och stora variationer i exempelvis beläggningen innebär slöseri i vården. Enligt lean jobbar verksamheten med ständiga förbättringar genom att reflektera över dagens arbete och tänka på hur morgondagens arbete kan bli lite bättre. Gradvis standardiseras rutinerna så att varje patient erbjuds bästa praxis. Lean är sedan ett antal år tillbaka den bärande verksamhetsstrategin inom Landstinget i Värmland. Kunskapsstyrning och kvalitetsstyrning Med kvalitetsstyrning inom vården menas ett styrsystem som möjliggör och aktivt styr mot en ökad kvalitet. För att det ska vara möjligt behövs en infrastruktur och ett system som identifierar grundläggande komponenter för kvalitetsutveckling. Kunskapsstyrning är en sådan infrastruktur. Kunskapsstyrning är det styr- och stödsystem som skapar förutsättningar för en evidensbaserad praktik i mötet med patienten. Kunskapsstyrning är alltså en infrastruktur för en ständigt förbättrad kvalitet inom vården. (Hur kan hälso- och sjukvårdsledare på makronivå utveckla sitt stöd till kliniska mikrosystem för att förbättra hälsa och vård; Mastersuppsats av Sofia Kialt) Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 19 (32) Grundtankarna inom kunskapsstyrning är att bedriva en vård som är baserad på bästa tillgängliga kunskap förvärvad antingen genom forskning (evidensbaserad) eller genom erfarenhet och konsensus (best practice). En källa till ny kunskap är patientens erfarenheter och patientinvolvering är därför viktigt inom kunskapsstyrning. För att bedriva vård med bästa tillgängliga kunskap och kvalitet så behöver vissa grundläggande komponenter finnas. Dessa är ett system för: 1. kunskapsutveckling och tillgängliggörande av kunskap 2. uppföljning, analys och att sätta mål 3. implementering och verksamhetsnära förbättringsarbete 4. engagerat ledarskap och dialog Arbetet med att bygga upp ett ändamålsenligt styrsystem för kunskaps- och kvalitetsstyrning pågår, men är fortfarande inte utvecklat så att hela vården kan styras på kvalitetsparametrar. Det finns därför behov av att utöka arbetet med kunskapsstyrning. Flöden och processer Ett fortsatt fokus på vårdens processer (vårdkedjor) krävs för patientens bästa väg genom vården. En vårdprocess ska, ur patientens perspektiv, omfatta alla de aktiviteter och åtgärder som tillgodoser det behov patienten har när hen söker kontakt med vården. Hälso- och sjukvården bör ses som ett system, och inte som idag, flera småsystem. Resultaten behöver mätas och följas upp på det upplevda värdet för patienten, t.ex. överlevnad, risk för komplikation och risk för återfall. Utformningen av processerna inom vården ska genereras från huvudprocessen, inte från de specialistområden som finns eller de avdelningar som internt är organiserade på ett visst sätt. Utformningen av processerna handlar också om att förflytta fokus från medarbetarenas interna arbete och istället titta på patientens behov. En överlappning mellan delprocesserna är nödvändigt för att tillhandahålla helhet, kontinuitet och trygghet. Detta innebär något annat än ett strikt gränssnitt mellan olika enheter. Landstinget i Värmland behöver identifiera fler processer och fördjupa arbetet med vårdkedjor så att patientens bästa väg genom vården möjliggörs. Produktions- och kapacitetsplanering Produktionsstyrning innebär en systematisk styrning av verksamheternas produktion och kapacitet med engagemang och stöd från medarbetarna. Här finns metoder för produktions och kapacitetsplanering framtagna. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 20 (32) Ett arbete med att produktionsplanera har påbörjats och är infört i många av vårdens verksamheter. Det fortsatta arbetet handlar om att kapacitetsplanera så att samtliga resurser, t.ex. fastigheter, olika vårdrum och personal används på bästa sätt. Arbetet behöver ske både i ordinarie struktur, men även i kombination med flöden och processer. Ett fortsatt arbete med att produktions- och kapacitetsplanera med utgångspunkt i de prioriterade processerna behöver därför göras. Patient- och anhöriginvolvering De senaste årtiondena har kravet på patient- och anhöriginvolvering ökat, både från patienten, anhöriga och från vårdgivarens håll. I Patientsäkerhetslagen ställs krav på att vårdgivaren ska ge patienter och deras anhöriga möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Snabb utveckling inom såväl hälso- och sjukvården som i samhället i stort ställer nya krav och förväntningar på vårdpersonal, patienter och närstående. Utvecklingen innebär bland annat ny tillgång till kunskap och information via olika e-hälsotjänster. Förväntan blir att utredning och behandling förväntas ske utan väntetider och genomföras genom involvering av patienter. För att möta dessa nya utmaningar behöver sjukvårdens traditionella sätt att arbeta och den rådande kulturen utvecklas och förändras. Om inte patienterna görs delaktiga i den egna vården kan det leda till sämre vårdresultat och onödiga kostnader för hälso- och sjukvården och samhället i stort. Forskning och erfarenheter visar på att vård i samarbete med patienten medför säkrare vård, ökar nöjdheten och livskvaliteten för patienterna, samt är mer kostnadseffektiv och ofta leder till förbättring av arbetsmiljön inom vården. Patienter lever 100 % av tiden med sin sjukdom, landstinget möter patienten en bråkdel av den tiden. Patienter som aktivt tar del i sin vård och själv kontrollerar sina värden snabbare tillfrisknar snabbare, då de tidigare uppfattar signaler på försämring. Det är också viktigt att patienterna, trots sin kroniska sjukdom, motiveras att ägna sig åt hälsofrämjande aktiviteter. I landstinget har arbetet med patient och anhöriginvolvering pågått under flera år. Arbetet kan med olika metoder fördjupas och intensifieras för fortsatt utveckling av vården. Arbetsväxling Myndigheten för vårdanalys publicerade 2013 en rapport kring utvecklingsområden för mer effektiv användning av läkares tid och kompetens (Ur led är tiden; Vårdanalys rapport 2013:9). I den kostateras det att av de läkare som ingår i studien menar 36% av dessa att de idag ofta eller Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 21 (32) mycket ofta utför arbetsuppgifter som någon annan person eller yrkesgrupp borde göra. Liknande studier har genomförts i Region Halland och de konstaterar att de har motsvarande 91 heltidssjuksköterskor som bokar tider åt patienter. Både dessa studier indikerar att komptenser inte tillvaratas fullt ut. Vårdnära stöd Vårdnära service är också en del av att fördela arbetsuppgifter – vem gör arbetsuppgiften bäst? Idag utför vårdpersonal flera olika typer av servicetjänster för att kärnverksamheten skall fungera på avdelningarna. För att frigöra tid för vårdpersonal så var Norrlands universitetssjukhus först i landet med att införa vårdnära service, där servicepersonal utför de serviceinriktade arbetsuppgifterna som vårdpersonal tidigare utfört på vårdavdelningarna. Det goda resultatet av arbetssättet har spridit sig och fler och fler landsting har inför nu vårdnära service. Sedan våren 2015 pågår ett projekt i Landstinget i Värmland för vårdnära service. Redan två veckor efter start märktes skillnaden på vårdavdelningarna. Genom att frigöra tid för patientarbete åstadkommer landstinget en högre patientsäkerhet och en bättre patientupplevelse. Ur ett medarbetarperspektiv handlar det om att tillvarata kompetenser och förbättra arbetsmiljön inom såväl vårdyrken som serviceyrken. Efter beslut i hälso- och sjukvårdsledningen våren 2015 så har arbetssättet utökas till att även omfatta de administrativa delarna, och ett försök har startats på Neurolog- och rehabkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad. Samverkan och samarbete De nyckelbegrepp som används i sammanhanget är samverkan, samarbete och samordning. Samarbete används för att beteckna (horisontella) mellanmänskliga relationer med och kring enskilda brukare till exempel i informella nätverk. Samordning betecknar stödstrukturer för sådant samarbete, som till exempel övergripande (samordnings-) rutiner, ledningsgrupper för principiella frågor etc. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 22 (32) Definitionen eller modellen ska också illustrera att samarbets- och samordningsperspektiven samspelar och i verkligheten är beroende av varandra om samverkan ska bli långsiktigt framgångsrik. Processen i sin helhet måste också bygga på gemensam diskussion om värdegrund och etik” (Samverkan i re/habilitering – en vägledning; Socialstyrelsen). Att lyckas med samverkan kommer att bli en av de viktigaste faktorerna för att möta den framtida utmaningen. I den här rapporten lyfts bara kort olika typer av samverkan som blir viktiga för framtiden. Samarbete inom organisationen Samarbete mellan vårdnivåer och specialiteter blir avgörande för att lyckas med nya arbetssätt. Att skapa flexibilitet mellan vårdnivåer, att hitta nya digitala arbetsformer mellan specialiteter, att underlätta patientens resa genom systemet genom ett kollektivt ansvarstagande oavsett om det är en offentligt eller privat driven verksamhet. Även samarbete mellan tandvård och hälso- och sjukvård blir, som redan nämnts, viktig för det förebyggande arbetet. Framåt behövs team runt den multisjuka eller extra vårdkrävande patienten. Redan idag pratar vissa landsting om listning på team istället för på läkare. I ett sådant scenario blir det viktigt med ett samarbete som är multidisciplinärt och tvärprofessionellt. Samarbete i team runt patienten innebär också att patienten kan komma i kontakt med rätt vårdnivå och kompetens direkt. Teamarbete underlättar också kontinuiteten för patienter, vilket i sin tur leder till effektivare vård. Samverkan mellan huvudmän och andra aktörer Samverkan mellan olika huvudmän kommer att bli en avgörande faktor för att lyckas med vården och att skapa trygghet hos individen. För att kunna erbjuda stöd utifrån en individs hela livssituation krävs det att huvudmän inom flera områden kan samverka. Det rör landstinget och kommunernas samverkan, men kan också handla om övriga aktörer som t ex försäkringskassa, arbetsförmedling, mm. Till exempel är ett väl fungerande samarbete mellan kommuner och landsting väsentligt för att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska fungera. I kommunerna är hälso- och sjukvård ett av flera viktiga uppdrag av betydelse för hälsan i befolkningen. Ett arbete som redan pågår och kan utvecklas är arbetet med en standardiserad utskrivningsprocess. Landstinget och kommuner samarbetar för att utskrivningen från sjukhuset ska ske på ett standardiserat och patienten tryggt sätt. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 23 (32) Flexibla vårdnivåer och utbudspunkter Förslaget presenterar ett antal flexibla vårdnivåer med olika tjänsteinnehåll. Dessa vårdnivåer ska inte förväxlas med en fysisk byggnad eller organisatorisk enhet utan vilken vård som behöver finnas i ett område. För att få en stabil utbudspunkt som klarar av krav på tillgänglighet och kvalitet krävs en viss storlek. Mindre utbudspunkter är t ex mer sårbara när det gäller tillgängligheten. Å andra sidan finns det andra fördelar med mindre utbudspunkter, exempelvis visar mätningar av den patientupplevda kvaliteten att mindre mottagningar generellt får bättre resultat är större mottagningar. Större mottagningar kan däremot ha bättre förutsättningar att tillhandahålla hög kvalitet på tjänster som kräver större volym. För att till exempel ha råd att anställa någon med specifik kompetens krävs tillräckligt många besök. En väg att kombinera stordriftsfördelar med småskalighet är att göra det enkelt att etablera flexibla och/eller mobila mindre utbudspunkter kopplade till de större utbudspunkterna. En sådan lösning kan till del förbättra tillgänglighet och valfrihet i glesbefolkade områden. Det blir också lättare för personal att dela sin arbetstid mellan de olika utbudspunkterna och på så sätt utnyttja även stordriftsfördelarna. Vårdnivå 1 Nära medborgarna, på många ställen i länet, finns vårdnivån som erbjuder uppföljning av kroniska sjukdomar såsom till exempel diabetes, astma/KOL, högt blodtryck och hjärtsvikt. Patienter kan få hjälp med vaccination, sårvård och viss receptförskrivning. Fysioterapeutisk kompetens finns på plats och kan bland annat erbjuda patienter sjukdomsförebyggande och rehabiliterande åtgärder. Vårdnivån erbjuder alltid virtuella vårdrum, vilket är ett enkelt inrett rum med utrustning som möjliggör digitala möten, till exempel videomöten. Rummen erbjuder även provtagningsutrustning som patienten själv kan sköta, som exempelvis blodtrycksmätare eller stetoskop som skickar ljudet till läkaren som deltar i mötet. Vårdrummen erbjuder patienten att träffa andra kompetenser, antingen själv eller tillsammans med den lokala personalen, och slipper därmed resor. I de fall patienten har utrustning för digitala möten hemma krävs inte ens ett vårdrumsbesök utan mötet kan ske från bostaden. Alla möten mellan patient och vårdpersonal är inte lämpade att genomföra digitalt men i de fall det är lämpligt bör möjligheten finnas. Det finns även möjlighet för personalen på plats att konsultera annan kompetens med hjälp av denna teknik. Vårdnivå 1 är en flexibel nivå, den samverkar tätt med andra huvudmän och kan med fördel dela lokaler med till exempel vårdboenden eller andra aktörer som befinner sig där befolkningen bor och vistas. Vårdnivån bemannas på plats av exempelvis distriktssköterskor och fysioterapeuter. Andra kompetenser finns tillgängliga digitalt eller via Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 24 (32) mobila team. Tillgängligheten är dagtid efter behov. Vårdnivån är kopplad till vårdnivå 2 som erbjuder fler tjänster och styrs även därifrån. Vårdnivå 2 På vårdnivå 2 erbjuds vård så som allmänmedicinsk mottagning, samtalsmottagning, barnavårdscentral, barnmorskemottagning, ungdomsmottagning och primärvårdsrehabilitering. Även andra specialiteters öppenvårdsmottagningar kan finnas här, både fysiskt och via digitala hjälpmedel. Konsultation på distans från andra kompetenser och specialiteter kan ske på plats eller på distans. Bemanningen består bland annat av distriktsläkare, distriktssköterskor, fotvårdsterapeuter, vårdadministratörer, undersköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor, BVC- sköterskor, psykologer, kuratorer/psykoterapeuter och fysioterapeuter. Bemanningen kan kompletteras med andra specialiteter utifrån befolkningens behov. Vård erbjuds dagar, kvällar och helger – efter befolkningens behov. Vårdnivå 3 På vårdnivå 3 är basen den tidigare beskrivna vårdnivå 2 men här finns även allmänmedicinsk akutmottagning dagtid och kväll på vardagar och helger samt vårdplatser för observation, utredning och behandling av patienter som inte har behov av akutsjukhusets resurser. Här kan också möjlighet till fortsatt vård med rehabilitering efter en vårdepisod på akutsjukhus. Vårdnivå 4 Vårdnivå 4 innehåller akutmottagning öppen dygnet runt alla årets dagar med medicinsk kompetens inom fler specialiteter (medicinska och opererande), tillhörande vårdplatser samt medicinska servicefunktioner. Här finns också möjlighet till öppenvårdsmottagningar inom andra specialiteter. Vårdnivå 4 kan innehålla någon typ av nischning/nivåstrukturering (se Nivåstrukturering nedan) med ansvar för länets samtliga patienter. Vårdnivå 5 Vårdnivå 5 innehåller länsresurser för specialiserad diagnostik och behandling, liksom förlossningsvård. Här finns de vårdplatser i länet som kräver tillgång till medicinsk kompetens inklusive akutberedskap inom andra specialiteter än på nivå 4 samt intensivvård.2 Nivåstrukturering Nivåstrukturering innebär att man gör en medveten och planerad arbetsfördelning för de olika insatserna i vårdprocessen mellan olika vårdenheter baserad på fakta och för att alla patienter ska få en god och jämlik vård (Rapport nivåstrukturerad cancervård för patienternas bästa; SKL 2013). Socialstyrelsen bedömer i sitt betänkande ”en nationell cancerstrategi för framtiden” att det i framtiden krävs en tydligare ansvarsuppdelning mellan universitetssjukhus och övriga sjukhus i regionerna för att uppnå tillräcklig koncentration av patienter och en resurseffektiv vård. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 25 (32) Ett liknande resonemang behöver landstinget hålla på lokal nivå, då kvalitet är ledstjärna för dagens och framtida hälso- och sjukvård. För att tillhandahålla kvalitativ vård vid komplicerade vårdåtgärder eller större kirurgiska ingrepp behöver landstinget säkerställa att vården ges av kunnig personal som frekvent utför behandlingen. Studier från Karolinska universitetssjukhuset visar att risken för att orsaka en vårdskada är 42 procent lägre om vårdutföraren, i denna studie kirurgen, ofta genomför behandlingen (forskningsstudie från tidsskriften Annals of surgery 2014). Som patient ska man känna sig trygg i att vården utförs på ett patientsäkert sätt, av van personal. Med patientsäkerheten i fokus beslutade landstinget våren 2015 att avsluta det akuta kirurgiska uppdraget på sjukhuset i Arvika under jourtid. Anledningen var att frekvensen av akuta operationer var för låg för att upprätthålla patentsäkerheten. Landstinget behöver även fortsättningsvis kontinuerligt titta på frekvens av komplexa utförda vårdbehandlingar per vårdutförare för att avgöra om behandlingen ska koncentreras till andra delar av länet eller landet. Den tekniska utvecklingen och en god samordning av de olika resurserna både inom landstinget och möjligheter till utökad samverkan med vård och omsorg inom kommunernas ansvarsområde kommer att möjliggöra att viss vård som idag bedrivs på akutsjukhus kan den förläggas närmare patienterna ute i länet. Tillgängligheten utanför sjukhusen kan t ex bestå av både fysisk närvaro på andra platser, mobilitet samt digital tillgänglighet för både patienter och sjukvårdspersonal runt om i länet. Geografisk placering av fasta utbudspunkter För att identifiera var den geografiska placeringen för fasta utbudspunkter bör vara har nedanstående principer använt. • Utbudspunkten ska finnas inom visst avstånd vilket är en kombination av kilometer och tid. Ju mer avancerad vård det gäller desto längre transporter kan försvaras. Avståndet har beräknats utifrån befolkningens boende och hänsyn har tagits till befintligt vägnät. • Nuvarande utbudsplaceringar har till viss del spelat roll, att till exempel flytta ett sjukhus är inte kostnadsmässigt försvarbart vilket resulterat i att utbudskartan innehåller punkter som redan finns idag. • Det krävs ett befolkningsunderlag för att få frekvens och därmed kvalitet, vi kan inte erbjuda allt överallt. Placering kan dock inte endast utgå utifrån befolkningens bostadsort, då skulle de södra delarna bli överrepresenterade och de norra delarna skulle ha långt till sin vård. • Det digitala utbudet ska finnas överallt, det ska vara en självklarhet. Det digitala utbudet ska vara nåbart både från bostaden och fysiska utbudspunkter. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 26 (32) • En utbudspunkt är inte detsamma som en fysisk byggnad, rent praktiskt kan utbudet fördelas på flera fysiska platser. • Möjlighet till mobila team som tillgängliggör vården bostaden i de fall patientens situation inte möjliggör vård på annat ställe. • Administrativa gränser är borttagna, d v s utbudsplacering är inte baserad på kommunindelning. Vi har även närhet till vård i Karlskoga/Örebro som tillhandahåller vård till de värmlänningar som väljer det. • Ingen hänsyn är tagen till om vården ska bedrivas i privat eller landstingets regi. Mobila utbudspunkter Det är viktigt att vården till de patientgrupper som behöver det mest kan erbjudas med mobilitet från landstingets sida. Mobiliteten kan vara allt från att bemanna små flexibla, mobila enheter, till att bedriva vård i patientens hem. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 27 (32) Mobila utbudspunkter innebär förflyttning av landstingets personal och övriga resurser för att möta patienterna där de finns, oavsett vårdnivå. Mobiliteten kan innebära att en kompetens från en centraliserad specialiserad enhet åker ut till annan utbudspunkt i länet, att möta patienter med stort vårdbehov i hemmet eller att resursutnyttja genom att bemanna olika utbudspunkter med olika öppettider. Redan idag har vi mobila team, som exempel psykatriska öppenvården och palliativa team. I höst startar landstinget med prehospital bedömningsresurs (PBR) vilket är en bil som bemannas av en erfaren sjuksköterska och larmas ut till patienter vars vårdbehov är svårbedömt och av icke-kritisk art. Tanken med PBR är att en erfaren sjuksköterska kan ta hand om dessa patienter, som kanske är bättre hjälpta av andra insatser än transport till akutmottagning. På andra ställen i Sverige finns geriatriska och samverkande team som syftar till att hjälpa patienten tidigt för att undvika sjukhusvård. Digitala utbudspunkter En framgångsfaktor för att möta förväntningarna hos invånarna och för att optimera användningen av våra resurser är att den digitala utbudspunkten utvecklas och används i alla vårdnivåer. Digitala utbudspunkter kan inte ersätta ett fysiskt möte mellan vårdgivaren och patienten, men i de fall där det är möjligt att använda är det ett bra komplement som underlättar för inblandade parter. Till att börja med kan en digital utbudspunkt vara så enkelt som ett videomöte mellan två eller flera parter (mellan patient och vårdgivare eller som konsultation inom vården). Alla invånare har dock inte den tekniska utrustning som behövs utan denna måste tillhandahållas till exempel på landstingets fasta utbudspunkter i form av vårdrum. Det finns även möjlighet att erbjuda obemannade utbudspunkter för att tillgänggöra vården ytterligare. På en obemannad utbudspunkt kan det finnas digital mätutrustning som patienten själv kan manövrera och sedan skickas data in i journalen. Men dessa digitala utbudspunkter ska inte begränsas till landstingets utbudspunkter, invånarna ska kunna nå vården från hemmet och på andra ställen i samhället. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 28 (32) Risk och konsekvensanalys En reformering av ett vårdsystem på det sätt som innebörden av utvecklingsplanen är kräver självklart en noggrann risk- och konsekvensanalys. Bortsett från patientperspektivet som bland annat kan diskuteras i kommande medborgardialoget berör förslaget allt från t ex befintliga fasta resurser, kompetensförsörjning, medarbetare, investeringar, och ekonomiska konsekvenser. Här presenteras en övergripande konsekvensanalys inklusive de risker som identifierats under arbetet. I det ursprungliga uppdraget ingick inte att göra en kortsiktig åtgärdsplan för att komma i ekonomisk balans, men under året har den ekonomiska situationen förvärrats och det finns behov av att göra kortsiktiga, kraftfulla åtgärder för att komma i ekonomisk balans. Under den närmaste tiden görs därför en fördjupad och mer detaljerad konsekvensanalys med fokus på de ekonomiska konsekvenserna som föreslås redovisas på landstingsstyrelsen i oktober. Kompetensförsörjning Befolkningens förändrade åldersstruktur och vårdbehov leder ett förändrat behov av kompetenser. Enligt Socialstyrelsen finns det idag stora kunskapsbrister bland många läkare i geriatrik, vilket blir bekymmersamt med tanke på behovsanalysens prognoser med en befolkning som blir allt äldre. Psykiatrisk kompetens och kompetens runt förebyggande arbete är andra kompetenser som kommer att bli viktiga. Den nationella, regionala, men också lokala nivåstruktureringen kommer också att ha påverkan på kompetensförsörjningen. På samma sätt som att vårdutbudet behöver förändras beroende på befolkningens hälsa, så behöver landstinget vara flexibelt vad gäller sin kompetensförsörjning. Vårdens samtliga verksamheter har i uppgift att löpande göra kompetensförsörjningsplaner. Beroende på om, och i så fall i vilken takt utvecklingsplanen kan implementeras kommer kompetensförsörjningsplanerna att behöver justeras. Landstinget behöver också vara offensiva i sitt eget arbete med kompetensutveckling så att utbildningar, fortbildningar, mm stödjer patientens behov av vård. Dessutom behöver landstinget bli strategiskt i samverkan med andra aktörer inom utbildningsområdet. Resurser Ett arbete med att kartlägga landstingets resurser har påbörjats men är inte slutfört ännu. Med resurser avses i det här sammanhanget medarbetare, fastigheter, medicinteknisk utrustning, IT, övriga investeringar och inventarier. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 29 (32) Landstinget hade i december 2014 7330 tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare. I vilken verksamhet dessa befinner sig finns tydligt registrerat i våra system, men finns det behov av att göra en djupare kartläggning över den exakta arbetsplatsen. Resultatet av den kartläggningen, i kombination med befolkningens behov, kommer att indikera var insatser kring implementering av mobila team eller forcerat arbete kring digitalt utbud kan ge mest effekt. Var landstinget har lokaler finns sammanställt. Lokalerna finns både i egen regi och som inhyrda. På vissa ställen finns gott om utrymme och på andra ställen är man mer trångbodda. Generellt inom landstinget finns det många samordningsvinster att hämta hem utifrån nyttjandet av lokaler. Idag är lokalen kopplad till en viss verksamhet vilket gör att lokalen står tom när verksamheten inte är öppen, istället för att samnyttjas med annan verksamhet och därmed öka nyttjandegraden. Landstinget har ett inventarieregister där alla tillgångar av värde finns registrerade. Om planen ska genomföras kommer utrustning att behöva flyttas, anskaffas eller avyttras, och vid varje förändring behöver en genomgång av konsekvenserna på investeringar och övriga inventarier göras. Följsamhet och flexibilitet till utveckling kommer att krävas i form av lokaler, utrustning och annan service. Utveckling av eHälsa är, som redan nämnts en förutsättning för att lyckas med inriktningen i utvecklingsplanen och det krävs en hög ambitionsnivå för att möjliggöra implementering. För att klara teknikskiftet och möta patienternas behov krävs betydande insatser på området. Det som redan idag är tydligt är att utrusning för olika typer av digitala vårdrum och mobilitet saknas eftersom det är en vårdnivå och ett arbetssätt som landstinget inte har utvecklat i en sådan omfattning tidigare. Ledarskap och medarbetarskap En kartläggning över var landstingets samtliga medarbetare arbetar idag pågår. Här ser vi problematik med statistiken och måste därför göra ett manuellt arbete för att komma vidare en sådan kartläggning. När det gäller hur landstingets medarbetare arbetar innebär förslaget stora konsekvenser för i princip alla medarbetare. Nya metoder behöver användas, det digitala arbetssättet, teamarbetet och samverkan över gränser behöver utvecklas. För en del kan resandet öka, för en del kan det minska. Specialiteterna behöver bli tillgängliga på olika sätt i hela länet och tillgängligheten via olika ingångar i vården behöver öka. Ledar- och medarbetarskap behöver därför kännetecknas av ansvar, kompetens, engagemang och vilja till samverkan. Ledar- och medarbetarskap ska också bygga på ömsesidigt förtroende där kommunikation säkerställer en förbättringskultur och utvecklar kvalitet. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 30 (32) I nuläget är utvecklingsplanen utformad så att den kan utgöra en inriktning för fortsatt arbete. I utformningen av hur det kommer att se ut på olika arbetsplatser behöver ledare och medarbetare tillsammans arbeta vidare med hur arbetet kan utformas på bästa sätt så att landstinget kan vara en hälsofrämjande arbetsplats och en attraktiv arbetsgivare. Ekonomiska läget Landstingets ekonomiska situation är ansträngd och har länge visat att underliggande kostnadsökningar blir högre än intäktsökningarna om verksamhet och arbetssätt inte förändras. Detta, i kombination med de nya möjligheter som finns att etablera nya vårdnivåer och tekniska lösningar är som tidigare beskrivits en av anledningarna till att utvecklingsplanen arbetats fram. Utvecklingsplanen syftar till att på längre sikt utveckla ett behovsstyrt och ändamålsenligt vårdsystem som också kan hantera de långsiktiga ekonomiska utmaningarna för den värmländska hälso- och sjukvården. Som tidigare beskrivits var inte det ursprungliga uppdraget för redovisa åtgärder att kortsiktig komma i ekonomisk balans. Ett arbete har dock pågått med att göra en övergripande bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för utvecklingsplanen på lång sikt. Under året har den ekonomiska situationen förvärrats och det finns behov av att göra kortsiktiga, kraftfulla åtgärder för att komma i ekonomisk balans. I planen finns det förslag till både verksamhetsförändringar och strukturförändringar som kan brytas ner på kort och lång sikt. Arbetet med enbart en långsiktig bedömning av de ekonomiska konsekvenserna har stoppats och ersätts av ett mer ingående arbete runt de ekonomiska konsekvenserna. En mer detaljerad åtgärdsplan med möjliga kortsiktiga förändringar i utvecklingsplanens inriktning är därför under framtagande och presenteras för landstingsstyrelsen i oktober 2015. I en framtida utveckling måste också metoder för att räkna hem investeringar blir tydligare för att slippa en kostnadsökning varje gång en investering ska ske. Till exempel är det viktigt att skilja på intern hemtagning, extern hemtagning, och att också räkna på alternativkostnad för investeringen. Politiska beslut Redan tidigt i arbetet med utvecklingsplanen valdes ett behovsstyrt patientperspektiv, helt i linje med det politiska uppdraget. Det innebär att det blir konsekvenser för en rad andra politiska beslut. Om inriktningen i utvecklingsplanen beslutas behöver t ex krav- och kvalitetsboken för Hälsoval Värmland förändras. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 31 (32) Beslut om namn på olika vårdenheter och dess innehåll kommer också att förändras. I förslaget finns inga enhetsnamn angivna utan förslaget presenters i form av vårdnivåer som kan innehålla flera enheter och finnas i många olika byggnader. Handlingsplan och tidsplan Åtgärder för att intensifiera arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete, eHälsa och utvecklade arbetssätt Utreda placering av, bemanning, och kompetens kring hälsofrämjande- och förebyggande arbete Klart Q4 2015 Utreda formerna för tydligare samverkan mellan Folktandvården och hälso- och sjukvård gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete Klart Q4 2015 Utreda formerna för tydligare samverkan med andra aktörer Klart Q1 2016 Implementering av landstinget handlingsplan för eHälsa Start 2016 med fortsatt fokus under de följande åren Införande av vårdrum Klart 2016 Utredning av samverkansprocess över specialistgränser Klart Q1 2016 Fördjupat arbete gällande flöden och processer Start omgående med fortsatt fokus under de kommande åren Implementering kunskaps/kvalitetsstyrning Start omgående med fortsatt fokus under de kommande åren Identifiera fler områden för arbetsväxling Klart Q1 2016 Fördjupad patient och anhöriginvolvering, inklusive metodutveckling Start omgående med fortsatt fokus under de kommande åren Dialog med kommuner om utvecklingsplanen Klart Q4 2015 Identifiering av samarbetsmöjligheter med kommunala utbudspunkter Klart Q1 2016 Åtgärder för att ta fram ett förslag till konkretiserad genomförandeplan för etablering av flexibla vårdnivåer och Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-09-22 LK/152175 32 (32) utbudspunkter Översyn av KOK-bok Klart 2016 Identifiera möjliga kortsiktiga utbudsförändringar (vårdnivåer, utbudspunkter) Klart Q1 2016 Identifiera nischning/nivåstrukturering i ett länsperspektiv, samt följa den nationella och regionala utvecklingen Klart Q1 2016 Identifiera verksamheter som lämpar sig för mobilt utbud Klart Q1 2016 Åtgärder för att presentera en fördjupad konsekvensanalys avseende ekonomi, resurs och kompetens i ett kort- och långsiktigt perspektiv Kompetensbrist Klart oktober 2015 Resursinventering i form av personal, fastigheter och kompetens Klart oktober 2015 Förändringskunskap bland chefer Start omgående med fortsatt fokus under de kommande åren Kulturförändring bland medarbetare Start omgående med fortsatt fokus under de kommande åren Ekonomiska effekter på kort- och lång sikt Klart oktober 2015 Fortsatt arbete med utvecklingsplanen Utvecklingsplanen är en långsiktig inriktning som kontinuerligt behöver uppdateras, och synkroniseras med andra dokument inom landstimget för att vara aktuell. I samband med att planen lämnas för politisk beredning avslutas fasen med att ta fram ett förslag för framtid Hälso- och sjukvård. I förslag till tidplan finns en rad olika åtgärder och verksamhetsförändringar som är påbörjade, eller kan påbörjas direkt efter beslut. Beroende på hur och när beslut fattas så kommer nya arbetsgrupper behöva formeras. I det skedet av arbetet är det viktigt att det är medarbetare som utför arbetsuppgifterna som är delaktiga i utformningen av hur förändringsarbetet ska genomföras. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Bilaga 1 – Behovsanalys Befolkningsutvecklingen i Värmland SCB gör varje år befolkningsprognoser som bygger på antalet födda, döda samt in- och utflyttningar. Prognoserna baseras på historiska förändringar med viss justering för vad man kan anta vara tillfälliga trendbrott, t.ex. stora flyktingströmmar som det varit på senare år. Värmland har länge präglats av en utveckling med en allt äldre befolkning. Det finns inget som tyder på att detta kommer att förändras i framtiden, snarare tvärtom. Till 2030 kommer befolkningen i Värmland öka med cirka 3 procent, men det är framförallt i de äldre åldersgrupperna befolkningen ökar. 180 000 160 000 -5% 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 + 12 % +8 40 000 + 41 % 20 000 0 0-19 20-64 2014 65-84 85- 2030 Diagram: Värmlands befolkning fördelat på åldersgrupper 2014 och 2030, samt procentuell skillnad mellan åren. Det föds allt färre barn i Värmland och generellt så kommer det vara ett negativt födelsenetto i Värmland under perioden. D.v.s. det dör fler personer än det föds barn. Däremot kommer Värmland fortsätta ha ett positivt inflyttningsnetto, men det kommer att minska. Det är framförallt till Karlstad med grannkommuner som inflyttning kommer ske. Hammarö är den kommun som kommer att ha största positiva befolkningsutvecklingen med en ökning på 12 procent fram till 2030. Hagfors är den kommun där befolkningen förväntas minska mest; -11 procent. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland - Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 2 (42) Slutsatsen blir att det i framtiden blir allt färre i den arbetsföra befolkningen som ska ansvara för allt fler i de äldsta åldersgrupperna. Den arbetsföra befolkningen kommer framförallt att finnas i Karlstad med kranskommuner. Prognoser för sjukdomsförekomst Den relativa sjukligheten mellan kommunerna varierar redan vid utgångsåret 2014. Det avläses enklast genom att se på kommunens färg på kartan. En mörkare färg innebär en högre sjukdomsförekomst. Vänder vi blicken mot år 2030 ser vi att fler kommuner förväntas ha en högre sjukdomsförekomst än år 2014. Förändringen kan avläsas både i de specifika siffrorna för varje kommun samt den förändrade färgsättningen. 1 Diabetes Prognosen för antalet sjuka i diabetes per kommun år 2030 är skattade utifrån länsdata. Det vill säga, samma ”viktning”, eller vårdtyngd, är använd för samtliga kommuner. Det är således endast förändring i befolkningsstrukturen, till exempel en ökning av antalet personer som är 80 år eller äldre, som kommer påverka prognosen av antalet sjuka år 2030 i en viss kommun. Anledningen till utnyttjandet av länsdata i fallet diabetes, är att den bedöms vara av bättre kvalitet än den som kunnat plockas ur våra egna system. Länsdata är hämtad ur det nationella kvalitetsregistret NDR (Nationella diabetesregistret) som är av erkänt bra kvalité. Av kartorna framgår att många av länets kommuner förväntas ha fler diabetiker år 2030 än 2014. De två kommuner med störst antal diabetiker per 10000 invånare är Hagfors och Torsby. Detta gäller både för år 2014 och prognosen för år 2030. Också värt att uppmärksamma, på grund av utvecklingen mot fler äldre i länet, är att flera av länets kommuner förutspås att knappa in på de kommuner (främst i östra Värmland) som tidigare haft störst sjukdomsförekomst. Ett exempel på denna utveckling är Sunne som går från att ha 425 fall per 10000 invånare med diabetes, till att år 2030 förväntas ha 476. För att komplettera bilden kan även nämnas att största förändringen i antalet fall av diabetes förväntas ske i Karlstad, med i storleksordningen 617 fler fall år 2030 jämfört med år 2014. Samtidigt framgår alltså att Karlstad ligger lägst i länet, både år 2014 och 2030, när vi ser till kvotsiffran ”per 10000 invånare”. 1 2014 års värden styr färgnivåerna, dvs. gränserna för när en kommun blir vit, ljusgrön eller mörkgrön. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 3 (42) Prognosen är att det kommer finnas cirka 12 000 värmlänningar med diabetes år 2030, en ökning med 822 personer jämfört med år 2014. Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Värmland Antal diabetiker per 10 000 invånare 2014 2030 398,51 409,03 431,60 452,21 461,35 486,69 450,44 476,20 356,01 358,14 476,80 499,94 401,22 404,50 440,33 466,62 418,50 448,46 424,85 476,39 360,13 379,31 431,58 455,99 448,68 455,39 482,17 512,94 421,44 441,86 451,75 471,41 406,43 424,08 Antal diabetiker absoluta tal 2014 2030 474 516 365 375 553 536 185 182 543 609 174 172 457 490 394 401 410 441 557 611 3 182 3 673 1 041 1 139 476 474 575 552 1 086 1 129 693 687 11 164 11 987 Diff 43 11 -17 -3 66 -2 33 7 30 54 491 98 -3 -23 43 -6 822 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 Karta över antal diabetiker per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta över antal diabetiker per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland 4 (42) Datum Diarienummer 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND 152175 5 (42) Ischemisk hjärtsjukdom Samma två kommuner, Eda och Filipstad, som ligger i topp år 2014 spås även ha högst sjukdomsförekomst år 2030. I övrigt syns att Munkfors förväntas röra sig till det mörkgröna skiktet till år 2030, det vill säga till dem kommuner med högst sjukdomsförekomst.2 Flertalet av länets kommuner spås dock röra sig tillräckligt mycket för att byta färg, vilket alltså signalerar en ökad sjukdomsförekomst. Till år 2030 förväntas det bli en ökning av antalet fall av ischemisk hjärtsjukdom med 844 stycken. Totalt spås det finnas cirka 7774 personer med diagnosen år 2030. Antal med ischemisk hjärtsjukdom per 10 000 invånare Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Värmland 2 Antal med ischemisk hjärtsjukdom absoluta tal 2014 299,54 481,49 355,24 331,78 273,99 377,46 321,65 311,45 299,88 304,60 252,41 321,65 406,11 324,64 353,50 322,16 2030 337,26 525,34 390,54 367,50 295,75 415,88 347,48 362,48 341,71 362,45 285,66 366,84 430,75 370,25 392,22 375,44 2014 356 407 426 136 418 138 366 279 294 399 605 776 431 911 494 494 2030 426 436 430 141 503 143 421 312 336 465 718 916 448 1 002 547 531 Diff 70 29 4 5 85 5 55 33 42 66 113 140 17 91 53 37 333,6 373,0 6 930 7 774 844 Baserat på värdena för basåret 2014. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 6 (42) Karta: antal med ischemisk hjärtsjukdom per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal med ischemisk hjärtsjukdom per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 2015-09-22 152175 7 (42) Hjärtsvikt År 2014 hade Eda, Munkfors och Säffle högst förekomst av hjärtsvikt av länets kommuner (i genomsnitt). Samma kommuner förväntas ligga högst även år 2030. Prognosen för länet är en utveckling där antalet individer med konstaterad hjärtsvikt är drygt 4000 år 2030, en ökning med 669 fall jämfört med år 2014. I övrigt syns att kommunerna i den västra och norra delen av länet är de som tydligast rör sig mot en ökad sjukdomsförekomst. 3 Det södra distriktet framstår som bibehållet friskast år 2030. Antal med hjärtsvikt per 10 000 invånare Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Värmland 3 Antal med hjärtsvikt absoluta tal 2014 79,09 228,32 115,08 132,43 74,07 227,02 104,58 141,77 177,48 125,20 85,57 129,16 114,01 166,09 158,32 194,99 2030 95,05 259,19 131,35 151,04 88,38 261,46 120,15 176,63 208,81 154,58 101,44 155,77 123,44 199,97 184,28 244,82 2014 94 193 138 54 113 83 119 127 174 164 756 311 121 198 408 299 2030 120 215 145 58 150 90 146 152 205 198 982 389 128 215 471 357 Diff 26 22 7 4 37 7 27 25 31 34 226 78 7 17 63 58 140,8 166,0 3 352 4 021 669 Med reservation för att siffrorna i Storfors och Kristinehamn är underskattade. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 Karta: antal med hjärtsvikt per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal med hjärtsvikt per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland 8 (42) Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 2015-09-22 152175 9 (42) KOL Eda, Munkfors och Filipstad är de kommuner som hade högst förekomst av KOL år 2014. Prognosen för år 2030 förutspår att samma trio ligger i topp, tillsammans med Grums. I enlighet med vad vi sett för flera av de andra sjukdomstillstånden framstår Karlstad och Hammarö som minst sjukdomsdrabbat år 2030.4 Viktigt att understryka är dock att i absoluta tal står Karlstad ensamt för knappt en tredjedel av samtliga KOL-fall i länet år 2014. Kommunen förväntas också ha den största förändringen av antalet fall mellan år 2014 och 2030, 175 stycken. Antalet fall av KOL i länet förväntas vara drygt 3700 år 2030, vilket innebär en ökning med knappt 370 fall jämfört med år 2014. Antal med KOL per 10 000 invånare Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Värmland 4 Antal med KOL absoluta tal 2014 137,15 189,28 136,76 131,23 111,43 161,38 110,73 140,66 118,32 92,37 102,09 126,88 154,53 122,47 142,02 127,17 2030 147,37 201,62 147,63 142,13 115,99 175,60 116,15 157,67 130,66 109,25 111,24 139,36 158,88 135,41 153,37 140,95 2014 163 160 164 54 170 59 126 126 116 121 902 306 164 146 366 195 2030 186 167 163 54 197 61 141 136 128 140 1 077 348 165 146 392 205 Diff 23 7 -1 0 27 2 15 10 12 19 175 42 1 0 26 10 131,5 142,7 3 338 3 705 367 Se fotnoten ovan. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 10 (42) Karta: antal med kol per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal med kol per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 2015-09-22 152175 11 (42) Stroke Munkfors, Säffle, Arvika och Grums är de kommuner som hade högst förekomst av stroke år 2014. Prognosen för år 2030 är att ytterligare fem kommuner kommer ha en hög förekomst av stroke. 5 Samma fyra kommuner som låg högst år 2014 spås ligga i topp även år 2030. Kil, Hammarö och Karlstad förväntas vara de kommunerna i länet med lägst förekomst av stroke år 2030. Antalet fall av stroke i länet prognosticeras år 2030 till 1145, en ökning med 155 fall jämfört med år 2014. Antal med stroke per 10 000 invånare Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne* Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Värmland 5 Antal med stroke absoluta tal 2014 26,92 31,94 38,36 38,34 28,19 51,97 36,91 41,30 37,74 37,41 32,60 37,28 36,75 37,75 42,68 45,65 2030 32,31 36,19 43,52 42,18 32,09 56,56 39,52 47,60 43,79 45,27 36,22 42,83 38,82 43,71 48,28 53,93 2014 32 27 46 16 43 19 42 37 37 49 288 90 39 45 110 70 2030 41 30 48 16 55 19 48 41 43 58 351 107 40 47 123 79 Diff 9 3 2 0 12 0 6 4 6 9 63 17 1 2 13 9 37,6 42,7 990 1 145 155 Baserat på värdena för basåret 2014. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 12 (42) Karta: antal med stroke per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal med stroke per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 13 (42) Högt blodtryck Säffle, Munkfors, Eda och Filipstad är de kommuner i länet med högst förekomst av högt blodtryck år 2014. År 2030 förväntas Säffle och Munkfors fortsatt vara i topp. Grums spås ha tredje högst sjukdomsförekomst, och står för den näst största ökningen från år 2014. Störst ökning i sjukdomsförekomst står Sunne för, men som framgår i kartan betyder det ändå inte att kommunen tillhör de med högst sjukdomsförekomst. Antalet fall av högt blodtryck i länet förväntas vara drygt 43 600 år 2030, vilket innebär en ökning med cirka 3900 fall jämfört med år 2014. Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Värmland Antal med högt blodtryck per 10 000 invånare 2014 2030 1 366 1 471 1 689 1 793 1 604 1 688 1 587 1 695 1 317 1 376 1 770 1 881 1 326 1 383 1 673 1 838 1 440 1 578 1 407 1 607 1 205 1 306 1 534 1 633 1 758 1 795 1 613 1 754 1 605 1 714 1 930 2 071 1 551,5 1 661,4 Antal med högt blodtryck absoluta tal 2014 1 623 1 428 1 924 652 2 009 647 1 509 1 499 1 412 1 843 10 649 3 669 1 866 1 923 4 135 2 959 2030 1 857 1 488 1 858 649 2 339 648 1 675 1 581 1 551 2 061 12 643 4 154 1 867 1 887 4 377 3 016 Diff 234 60 -66 -3 330 1 166 82 139 218 1 994 485 1 -36 242 57 39 747 43 653 3 906 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 14 (42) Karta: antal med högt blodtryck per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal med högt blodtryck per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 2015-09-22 152175 15 (42) Multisjuka Det finns idag ingen enhetlig definition av multisjuka men den kanske i dag mest citerade definitionen är den av Gurner och Thorslund, vilken definierar äldre multisjuka som 75 år eller äldre, har någon eller flera sjukdomsdiagnoser, problem med nedsatt rörlighet och ork samt behov av rehabiliterings- och/eller funktionsuppehållande insatser under lång tid. Detta innebär sammantaget en skör och snabbt föränderlig livssituation med behov av återkommande omprövning av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Med undantag för Munkfors återfinns multisjukligheten främst i den västra delen av länet, något som till stor del även förväntas gälla år 2030. Eda, Säffle, Munkfors och Grums är de kommuner i länet med högst förekomst av multisjuklighet år 2014. Samma kommuner spås även toppa listan år 2030. Säffle och Grums står för den största ökningen i sjukdomsförekomst mellan åren. Ser vi istället till ökningen i absoluta tal är Karlstad kommunen med störst ökning (169 stycken), följt av Kristinehamn (48), Arvika (35) och Säffle (32). Hammarö, Kil och Sunne var de kommuner i länet som hade lägst sjukdomsförekomst år 2014, något som även förväntas gälla år 2030. Antalet fall av multisjuklighet i länet förväntas vara 2930 år 2030, vilket innebär en ökning med 443 fall jämfört med år 2014. Antal multisjuka per 10 000 inv Antal multisjuka absoluta tal Diff Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle 2014 67 167 82 98 69 123 95 127 101 69 74 95 85 96 112 127 2030 80 189 91 110 86 139 106 156 117 83 85 111 92 113 127 156 2014 80 141 98 40 105 45 108 114 99 90 650 229 91 114 288 195 2030 101 157 100 42 134 48 129 134 115 107 819 277 96 121 323 227 21 16 2 2 29 3 21 20 16 17 169 48 5 7 35 32 Värmland 99,06 114,98 2 487 2 930 443 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 16 (42) Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 17 (42) Karta: antal multisjuka per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal multisjuka per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 2015-09-22 152175 18 (42) Höftfraktur Munkfors, Filipstad och Grums är de kommuner i länet med högst förekomst av höftfraktur år 2014. Till år 2030 förväntas flera kommuner få en ökad sjukdomsförekomst, vilket bland annat åskådliggörs av att ytterligare fyra kommuner spås bli mörkgröna. I övrigt syns en relativt jämn spridning av sjukdomsförekomsten över länet. Samma kommuner som låg högst år 2014 förväntas även göra det år 2030. Antalet fall av höftfraktur i länet förväntas vara 702 år 2030, vilket innebär en ökning med 131 fall jämfört med år 2014. Antal med höftfraktur per 10 000 invånare Antal med höftfraktur absoluta tal Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle 2014 13 14 25 21 9 36 21 29 24 21 18 21 21 35 23 27 2030 18 16 29 25 12 40 29 37 29 27 22 26 23 42 26 32 2014 16 12 30 9 14 13 24 26 24 28 161 51 22 42 58 41 2030 23 13 32 10 20 14 35 31 29 35 212 64 24 45 68 47 Diff 7 1 2 1 6 1 11 5 5 7 51 13 2 3 10 6 Värmland 22,45 27,09 571 702 131 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 19 (42) Karta: antal med höftfraktur per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal med höftfraktur per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 2015-09-22 152175 20 (42) Bröstcancer Munkfors, Säffle och Grums är de kommuner i länet med högst förekomst av bröstcancer år 2014. Generellt sett spås små förändringar att ske i länet till år 2030 vad gäller sjukdomsförekomsten. I faktiska antal fall handlar det om en variation på en handfull individer per kommun (antingen upp eller ned), förutom i Karlstad där det förväntas vara drygt 40 fler fall år 2030. Antalet fall av höftfraktur i länet förväntas vara 993 år 2030, vilket innebär en ökning med 69 fall jämfört med år 2014. Antal med bröstcancer per 10 000 kvinnor Antal med bröstcancer absoluta tal Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle 2014 54 73 54 71 55 94 73 81 69 57 64 73 71 59 74 86 2030 59 73 55 76 57 97 75 88 74 62 68 77 71 64 78 93 2014 32 30 32 14 42 17 41 36 33 37 289 88 37 34 96 66 Värmland 69,29 72,98 924 2030 Diff 37 29 29 14 48 16 44 37 35 39 332 95 35 33 101 68 993 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland 5 -1 -3 0 6 -1 3 1 2 2 43 7 -2 -1 5 2 69 Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 21 (42) Karta: antal med bröstcancer per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal med bröstcancer per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 2015-09-22 152175 22 (42) Prostatacancer Munkfors, Säffle och Kristinehamn är de kommuner i länet med högst förekomst av prostatacancer år 2014. Samma kommuner spås vara i topp även år 2030, men förutom dessa återfinns ytterligare tre kommuner, samtliga i västra Värmland, bland de som har högst sjukdomsförekomst. Störst ökning i sjukdomsförekomst förväntas ske i Munkfors, Eda och Årjäng. Antalet fall av prostatacancer i länet förväntas vara 1525 år 2030, vilket innebär en ökning med 268 fall jämfört med år 2014. Av ökningen spås Karlstad stå för 110 av fallen. Antal med prostatacancer per 10 000 män Antal med prostatacancer absoluta tal Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle 2014 89 97 95 75 76 136 101 80 98 74 81 111 100 96 98 113 2030 108 117 109 86 88 159 115 93 117 89 96 128 109 114 116 132 2014 53 42 58 16 58 25 58 36 49 49 353 134 54 59 126 87 2030 Diff 68 15 51 9 62 4 17 1 78 20 28 3 71 13 41 5 59 10 59 10 463 110 162 28 59 5 64 5 147 21 96 9 Värmland 94,99 111,05 1 257 1 525 268 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 23 (42) Karta: antal med prostatacancer per 10 000 i respektive kommun, 2014 Karta: antal med prostatacancer per 10 000 i respektive kommun, 2030 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 24 (42) Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar många av de kroniska folksjukdomar som finns beskrivna i analysen och ett aktivt förebyggande arbete kan påverka den framtida sjukdomsförekomsten och minska sjukligheten. Levnadsvanor i Värmland 67 Vart fjärde år genomförs en stor befolkningsstudie i Värmland kallad Liv och Hälsa. Vid senaste tillfället, 2012, besvarade 7 731 värmlänningar på frågor gällande bl.a. sin hälsa. Resultaten finns sammanställda på såväl läns- som kommunnivå. Sedan 2000 har andelen dagligrökare minskat i länet från 18 till 11 procent bland kvinnor och från 13 till 8 procent bland männen. Vid senaste mätning hade Eda högst andel rökare både bland män, 16 procent, och bland kvinnor, 17 procent. Hammarö hade den lägsta andelen bland män, 4 procent, och bland kvinnorna var det Sunne som hade lägst andel; 6 procent. Andelen individer med otillräcklig fysisk aktivitet (otillräckligt aktiva på fritiden och stillasittande jobb) har också minskat över tid från 10 till 6 procent bland kvinnorna och från 13 till 8 procent bland männen. Om man enbart ser till de som är otillräckligt aktiva på fritiden vid senaste mättillfället så var det 20 procent bland de värmländska männen och 17 procent bland kvinnorna. Den kommun som hade högst andel bland männen var Årjäng med 29 procent och kvinnorna i Munkfors 25 procent. Den kommun med minst inaktiva män var Sunne, 18 procent, och bland kvinnorna var det Arvika, 10 procent. Trots att andelen som är inaktiva minskar så ökar andelen med fetma i länet. Bland kvinnorna har det ökat från 11 till 17 procent och bland männen från 10 till 17 procent. Högst andel överviktiga män återfinns i Hagfors, 24 procent. Bland kvinnorna är högst andel i Filipstad, 25 procent. Lägst andel både bland kvinnor och män återfinns i Hammarö, 11 respektive 14 procent bland män och kvinnor. När det kommer till riskbruk av alkohol har den ökat något mellan 2008 och 2012. Riskbruk är vanligare bland unga (18-29 år). Högst andel med riskbruk bland männen återfinns i Kil 26 procent Bland kvinnorna är högsta andelen i Karlstad, 19 procent. Lägst andel bland män återfinns i Eda, 17 procent och bland kvinnor i Säffle, 7 procent. 6 7 Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2012 Om Värmlänningen 2015 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 152175 25 (42) Prognos på insjuknade baserat på levnadsvanor I ett samarbete mellan HFS (nätverket för hälsofrämjande sjukvård) och Uppsala universitet, har en s.k. Hälsokalkylator tagits fram. Med kalkylatorn kan man uppskatta antalet nyinsjuknande personer utifrån antagandet kring befolkningens strukturen och levnadsvanors förändring i befolkningen. De levnadsvanor som legat till grund i kalkylerna är andelen i befolkningen som: - röker fördelat på kön och åldersgrupp har BMI över 30 fördelat på kön och åldersgrupp med dåliga motionsvanor fördelat på kön och åldersgrupp med hög alkoholkonsumtion fördelat på kön och åldersgrupp I ett scenario där andelen med dåliga levnadsvanor ökar med två procentenheter vart femte år, respektive minskar med två procentenheter vart femte år. Kan följande utveckling när det gäller nyinsjuknande förväntas. 2000 Utvecklingen av antal nya sjukdomsfall jämfört med 2014 1500 Sämsta scenariot: 1000 500 0 -500 -1000 -1500 -2000 2020 2025 Bästa scenariot: Antal nyinsjukna minskar med knappt 1 500 individer 2030 2035 Om man utgår från värsta scenariot så kommer de nyinsjukna att fördela sig på följande sätt inom de tre största diagnosgrupperna. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum Diarienummer 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND 152175 26 (42) Antal nya sjukdomsfall jämfört med 2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Diabetes Ischemisk hjärtsjd 2020 KOL 2035 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 27 (42) Förbehåll Kartorna som presenteras i denna behovsanalys bygger uteslutande på prevalensen, det vill säga sjukdomsförekomsten i form av faktiskt antal sjuka invånare, i länets kommuner året 2014. Prevalensen har sedan använts ihop med en befolkningsprognos för år 2030 för att förutspå sjukdomsförekomsten år 2030 per kommun i länet. I modellen att prognostisera sjukdomsförekomsten är det alltså endast två parametrar som nyttjats: sjukdomsförekomsten år 2014 samt befolkningsutvecklingen. Hänsyn är inte taget till annat som kan tänkas påverka sjukdomsförekomsten i framtiden. Sådana faktorer är till exempel folkhälsoarbete och förändrade levnadsvanor, den medicintekniska utvecklingen, utvecklandet av nya läkemedel samt framväxten av e-hälsa. Med detta sagt bör det i sammanhanget nämnas att modellen bör uppfatttas som ett första steg mot ett fullvärdigt prognosverktyg för att estimera den framtida sjukligheten i länet. Det finns all anledning att vidareutveckla den och ”klä på” modellen med fler viktiga parametrar när det fortsatta arbetet med den tar vid. Kort ska även nämnas den inverkan som diagnossättningen kan ha för modellens precision. Skulle en bristfällig diagnossättning och registrering av uppgifter i vårt patientdatasystem vara fallet, får det självklart konsekvenser på modellens förmåga att göra en pålitlig prognos. Det är genom diagnosregistreringen som prevalensen kunnat beräknas fram, så vid en ”underregistrering” kommer även prognosen av antalet sjuka vara en skattning i nederkant. I Kristinehamn och Storfors är sjukdomsförekomsten för samtliga sjukdomstillstånd förutom diabetes underskattade. Det har att göra med att många invånare i dessa kommuner söker vård över länsgränsen, på till exempel Karlskoga lasarett, vilket medför att dessa patienter inte fullt ut syns i vårt patientdatasystem (Cosmic). Konsekvensen blir att det kan se ut som att Kristinehamn och Storfors är ”friskare” än vad fallet är i verkligheten. Analys I varje karta visar det sig att sjukdomsförekomsten i det specifika sjukdomstillståndet kommer att ha ökat från år 2014 till 2030. Som redogjorts för tidigare bygger föreliggande prognostiseringsmodell endast på två parametrar, prevalensen år 2014 samt en befolkningsprognos för år 2030. Då Värmland överlag spås ha en äldre befolkning år 2030 än 2014, är det detta som ger sig i uttryck i kartorna. Den ökade mängden personer i äldre åldrar ger direkt utslag i ökad sjukdomsförekomst. Således är det inte konstigt att länet, för varje uppräknat sjukdomstillstånd i denna analys, står inför en negativ utveckling. Det är för att Värmland i framtiden kommer ha en äldre befolkning än idag. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 152175 28 (42) Hammarö är år 2014 är bland de friskaste kommunerna i länet, och förväntas även vara det år 2030. Dock visar prognosen att Hammarö för de flesta sjukdomstillstånd står för en av de största ökningarna i absoluta tal (ofta på andra plats efter Karlstad), det vill säga i antalet individer med sjukdomen. Detta härrör från att Hammarö spås få en äldre befolkning till år 2030. I sammanhanget kan tilläggas att Karlstad är den kommun som har den största ökningen i absoluta tal för alla uppräknade sjukdomstillstånd i analysen. Så även om sjukdomsförekomsten per 10000 invånare är väsentligt högre i en mindre kommun som till exempel Munkfors kommer den stora ökningen av antalet individer med sjukdom ske i Karlstad. Sammanvägs den prognosticerade utvecklingen av samtliga inkluderade diagnoser på kommunnivå, kan en rankinglista uppföras som åskådliggör vilka kommuner som förväntas ha den sammantaget högsta sjukdomsförekomsten år 2030. Listan ser ut enligt följande: 1. Munkfors 2. Eda 3. Säffle 4. Grums Kompletterande kommentarer till rankinglistan: • • • • Munkfors spås vara den mest sjukdomstyngda kommunen i länet år 2030. Till stora delar gäller detta redan år 2014. Kommunen spås ligga allra högst i länet för diagnoserna hjärtsvikt, stroke, bröstcancer, prostatacancer, höftfraktur. För övriga inkluderade diagnoser i analysen är Munkfors uteslutande bland de tre kommuner med högst sjukdomsförekomst. Eda förväntas vara den kommun i länet med högst sjukdomsförekomst i diagnoserna ischemisk hjärtsjukdom, KOL och multisjuklighet år 2030. I hjärtsvikt förväntas Eda ligga precis under Munkfors. Säffle förväntas ligga allra högst vad gäller högt blodtryck år 2030. Utöver det spås kommunen vara en av de tre kommuner med högst sjukdomsförekomst i diagnoserna stroke, hjärtsvikt, bröstcancer, prostatacancer samt multisjuklighet. Grums spås vara en av tre kommuner med högst sjukdomsförekomst i diagnoserna bröstcancer, högt blodtryck, höftfraktur, stroke samt multisjuklighet år 2030. Även i KOL förväntas kommunen ha fjärde högst sjudomsförekomst, just under Filipstad som spås ligga tredje högst. Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan är ett stort folkhälsoproblem som kan leda till både sociala och ekonomiska konsekvenser för individen och tar stora resurser i anspråk både inom primärvården, den specialiserade somatiska vården Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 29 (42) samt inom den specialiserade psykiatriska vården. Enligt flera undersökningar har den psykiska ohälsan försämrats sedan 1990-talet och är högst hos den yngre befolkningen 8. Patienter som vårdats inom psykiatrin och dessutom har en somatisk sjukdom, vårdas inom somatiska slutenvården i betydligt högre utsträckning än patienter med enbart en somatisk sjukdom. Detta kan ses bl.a. genom att patienter som vårdats inom psykiatrin har fem gånger fler undvikbara slutenvårdstillfällen inom den specialiserade somatiska vården än patienter med enbart somatisk sjukdom 9. Det innebär att den psykiska ohälsan är resurskrävande även inom den specialiserade somatiska vården. Psykiska ohälsan i Värmland I befolkningsstudien Liv och Hälsa finns uppgifter om nedsatt psykiskt välbefinnande. Av de som svarat på enkäten uppgav 16 procent att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande, 19 procent bland kvinnorna och 13 procent bland männen. Sedan 2000 har andelen varit tämligen oförändrad. Högst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande återfinns i norra Värmland. Enligt statistik från försäkringskassan så har sjukfrånvaron till följd av en psykisk diagnos ökat de senaste 10 åren och från 2011 är det den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor 10. Värmland följer den rikstrenden. De uppgifterna stämmer inte helt överens med det uppgifterna i Liv och Hälsa där andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande varit oförändrat senaste åren. Antalet slutenvårdstillfällen för en psykiatrisk diagnos har ökat något i Värmland mellan 2000 – 2013, men det går inte att avgöra om ökningen beror på en förbättrad diagnosregistrering eller är en faktisk ökning av sjukligheten. Sedan 2006 har antalet per vårdtillfällen per 100 000 invånare legat stabil på cirka 800 i Värmland. I riket ses en tydligare trend uppåt 8 Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2012 Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014 10 Socialförsäkringsrapport 2014:4 Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser 9 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum Diarienummer 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND 152175 30 (42) 1 400,00 1 200,00 1 000,00 Riket 800,00 600,00 Värmland 400,00 200,00 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Män Kvinnor Båda könen Män Kvinnor Båda könen Diagram X Antal vårdtillfällen i slutenvården per 100 000 invånare i psykisk sjukdom eller syndrom samt beteendestörning. Psykiska ohälsan i ett framtidsscenario De prognoser som gjorts per sjukdom i tidigare stycken baseras på antaganden om förändringar i befolkningsstruktur, i huvudsak åldersstrukturen. En äldre befolkning generar, av naturliga skäl, en högre belastning på hälso- och sjukvården. När det gäller den psykiska ohälsan är åldersstrukturen inte avgörande på samma sätt som för somatiska sjukdomar. Man ser att den psykiska ohälsan är störst i yngre åldrar upp till cirka 25 års ålder. Därefter avtar den. Många av de som anser sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande i unga år, förändras och ändrar sin uppfattning. Det gör att det blir en lägre andel med psykisk ohälsa i den arbetsföra befolkningen, som sedan ökar något i de äldsta åldersgrupperna igen. Ytterligare faktorer som påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa är sociala faktorer och samhällsutvecklingen i stort. Ett tryggt och välmående samhälle har oftare en frisk befolkning med högt psykiskt välbefinnande och vice versa. Hur samhällsutvecklingen kommer att förändras fram till 2030 är svårt att sia om. Barn och ungas hälsa Nyföddhetsvård och de första åren Under 2014 föddes knappt 2 800 barn i Värmland, vilket är 14 procent färre än för 20 år sedan. Generellt så har barnafödandet minskat sedan toppnoteringarna i början 1990-talet, men en svag uppåtgående trend kan anas under de senaste 10 åren. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum Diarienummer 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND 152175 31 (42) 2500 2000 1500 1000 500 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 0 Pojkar Flickor Diagram X Utveckling av antal födda barn i Värmland mellan 1968 – 2014. Nationellt finns ett annat barnhälsoindex som är framtaget för att uppskatta barns välbefinnande på kommunnivå 11. Indexet är uppbyggt på 13 indikatorer inom fyra områden: Områden Socioekonomi Hälsotillstånd och välbefinnande Determinanter Undergrupper Indikatorer Fattigdom Yttre skador Grundskoleutbildning Psykisk ohälsa Riskfaktorer Friskfaktorer Låg födelsevikt Amning i fyra månader Service och stöd Deltagande i förskoleverksamhet Tobaksexponering MPR-vaccination i fosterlivet Spädbarns hushåll där man röker Tobaksvanor Alkoholvanor Tonårsaborter I Värmland har ett index tagits fram och som följs upp vartannat år för att jämföra och illustrera barns och ungas hälsa och ett annat index för socioekonomi 12. Barnhälsoindex består av indikatorerna: - MPR-vaccinerade barn (mässling, påssjuka och röda hund) Rökande blivande mödrar Rökare i familjen vid 0-4 veckors ålder Ammar helt vid 4 månaders ålder Normalviktiga 5,5-åringar. Det socioekonomiska indexet består av: - 11 12 Utomnordiska föräldrar Barnhälsoindex för Sveriges kommuner. Psykisk hälsa barn och unga – SKL. Om Värmlänningen 2015 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND - Diarienummer 152175 32 (42) Ekonomiskt utsatta hushåll Tonårsaborter Utbildningsnivå Låginkomsttagare Det finns för- och nackdelar med index och syftet är i de flesta fall att göra en förenklad beskrivning av ett komplext fenomen. En klar nackdel är att det är lätt att övertolka resultaten. För att förstå vad som är ett verkligt problem måste varje enskild indikator analyseras var för sig. I detta fall är syftet enbart att försöka få en grov, överskådlig beskrivning och då accepteras barnhälsoindex trots sina nackdelar. I det nationella barnhälsoindex så framgår att Hagfors är en av de kommuner i Sverige som har lägst indexvärde och att Hammarö tillhör de kommuner med högst värden. I de värmländska varianterna är det samma kommuner som har lägst respektive högst värde; Munkfors och Hammarö. Skolbarnen 13 Hälsosamtal genomförs regelbundet med barn i skolåldern. Resultaten av dessa samtal i förskoleklass, årskurs 4, 7 och första året på gymnasiet sammanställs i elevhälsodatabasen, ELSA. Resultaten från läsåret 2013/2014 för Värmland totalt finns i bilaga 1. Psykisk ohälsa bland barn och unga 14 Från ELSA presenteras också barnens psykiska hälsa. Även här har det gjorts ett sammanvägt index som innehåller barnens självupplevda tillstånd inom följande: - Ledsen Oro/ängslan Irriterad/dåligt humör Arg Trött Sover dåligt Generellt kan anas en viss förbättring sedan 2010 för samtliga åldersgrupper utom tjejer som går första året på gymnasiet. Den gruppen har också lägst indexvärden, det vill säga de är den grupp som sammantaget har upplevt sig vara ledsna, oroliga, irriterade m.m. 13 14 Om Värmlänningen 2015 Om Värmlänningen 2015 Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 33 (42) Barn- och unga i ett framtidsscenario På samma sätt som för den psykiska ohälsan är det inte möjligt att prognosticera hälsan bland barn och unga i framtiden enbart med hjälp av statistiska prognosmetoder. Även barnens framtida behov av olika samhällsinsatser t.ex. hälso- och sjukvård hänger samman med samhällsutvecklingen och gör det svårt att förutse vad som kan hända. Om de prognosticerade befolkningsförändringarna slår in, så kommer även barnen påverkas av bristen av resurser inom skola och omsorg. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 34 (42) Bilaga 2 – Pågående arbeten och projekt i utvecklingsplanens inriktning Det pågår en mängd olika utvecklingsuppdrag inom Landstinget i Värmland, flera av dessa går i linje med utvecklingsplanen och fungerar som pilspetsar i utvecklingsarbetet. Det arbete som pågår och de erfarenheter som skapas i respektive arbete är viktigt att sprida mellan olika utvecklingsuppdrag. Första linjen Verksamheten Första linjen i Karlstadsområdet öppnades i början av 2015, och vänder sig till barn och ungdomar i åldrarna 6-20 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa och/eller riskbruk. Målet är att öka tillgängligheten med digitala och flexibla vårdtjänster för barn och unga med psykisk ohälsa. I projektet deltar personal, besökare och närstående på jämlika villkor i utvecklingen av nya tjänster. Första linjen i Karlstad samarbetar med Experio lab, vars arbete syftar till att hitta nya arbetssätt som mixar traditionella behandlingsmetoder med moderna, digitala verktyg och metoder. En viktig utgångspunkt är att utnyttja kraften i att ungdomarna är ”digitalt infödda”, genom att ta vara på deras mobila vanor av tjänster som är anpassade, flexibla och tillgängliga. Verksamheten har ett delat ägarskap mellan landsting och kommun för att minimera risken för luckor mellan olika verksamheter och ansvarsområden. För första linjen i länet har man genomfört en dialog med alla kommuner i Värmland för att se hur man ska gå vidare. Telemedicin för arbetsterapeuter i Värmland Projektet syftar till att erbjuda patienter tillgång till rehabilitering i hemmet eller på en vårdcentral nära patienten, samt att öka möjligheterna till samverkan mellan professioner, vårdnivåer och patienten. Nyttorna är mångaökad tillgänglighet, minskade resor, trygg och säker vård, bättre följsamhet till rehabiliteringen, multidisciplinära ronder och god return on investment. Är detta Värmlands första riktiga distansvård via nätet? Samverkan över organisationsgränser Projektet är ett samverkansprojekt mellan division allmänmedicin, division psykiatri, division diagnostik, division HHR och landstingsservice. Uppdraget handlar om att skapa samverkan kring patienterna i nordöstra Värmland (Vårdcentralerna i Forshaga, Hagfors, Ekshärad och Munkfors). Den samverkan vi skapar ska vara helt oberoende av vår organisatoriska uppdelning och ska främja ett arbetssätt som har patientens fokus. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 35 (42) Kommunsamverkan I ett samverkansprojekt tillsammans med Karlstads kommun är förhoppningen att gemensamt kunna samla kompetenser som ökar möjligheterna för att få vård och stöd närmare hemmet. Utgångspunkten är att skapa en gemensam mötesplats för äldre där man erbjuds möjlighet att ta del av hälso- och förebyggande insatser. Satsningen innebär att man tillsammans ska utreda möjligheterna för att bedriva viss mottagningsverksamhet med hälso-och förebyggande inriktning för äldregruppen. Idén är att kunna nyttja kommunens korttidsboende Resurscentrum som utgångspunkt för ett hälsocentrum. Utredningen ska också undersöka möjligheterna för att inrätta ett mobilt team med läkarstöd i hemmet för äldre. Målet med satsningen är att bygga upp en hälsoförebyggande verksamhet som ska skapa trygghet för den äldre och stärka förutsättningarna för individen att kunna bo hemma. Ungdomsmottagningarna I länet finns 18 ungdomsmottagningar som är till för ungdomar och unga vuxna. Den geografiska spridningen på ungdomsmottagningarna i Värmland är god. Samtidigt är variationen stor vad gäller öppettider och vad en besökare kan få hjälp med mellan de 18 mottagningarna. Projektet handlar om att hitta nya sätt för besökare att ha tillgång till ungdomsmottagningen. Det kan ske t ex genom ökad mobilitet hos personalen och digitala gränssnitt för vissa samtal (exempelvis via chatt eller kamera). Syftet med arbetet är att öka kvaliteten för ungdomsmottagningarnas besökare. Det finns tre nyckelstrategier för att uppnå den eftersträvade ökade kvaliteten. Specialiserad personal Ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet och möter unga med olika behov. Det är ett komplext arbete som kräver tvärprofessionell samverkan internt och samarbete med andra verksamheter och aktörer Ha tätt sammarbete med Första linjen för unga Ungdomsmottagningens fokus är sexuell och reproduktiv hälsa, men verksamheten är bredare än så. Både barnmorskor, men framförallt kuratorer, möter unga med psykosociala och psykologiska frågeställningar och problem. Detta är också något som Första linjen för unga gör. Det är av stor vikt att ungdomsmottagningarna och Första linjen arbetar tätt ihop så att inte besökarna hamnar mellan stolarna. Det kan också finnas samordningsvinster med att arbeta tätt ihop. Utbildningssatsningar, kompetensutbyte, viss handledning och verksamhetsutveckling är exempel på områden där Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 36 (42) ungdomsmottagningarna och Första linjen för unga skulle kunna arbeta tillsammans. Involvera besökarna Enligt barnkonventionen har barn rätt till inflytande över sådan verksamhet som berör dem. Även lagstiftning som berör vuxna ger rätt till inflytande över vården. Det är av yttersta vikt att involvering av de unga får genomslag i en verksamhet som ungdomsmottagningens. Detta bör ske på olika sätt och kan till exempel ha att göra med: verksamhetsutveckling (innehåll i vad ungdomsmottagningen gör), rekrytering (inflytande vid anställningsförfaranden) och utvecklande av nya sätt att nå unga (kanske genom teknik eller andra innovativa lösningar). Hälsans hus Hälsans hus är ett arbete som innebär att samlokalisera flera verksamheter med patientens perspektiv i fokus. Arbetet har startat i division Hälsa, Habilitering och rehabilitering (HHR), där tanken har varit att samlokalisera de kompetenser som är utspridda i olika små lokaler i Karlstad i ett hus, ”Hälsans hus”. Dialogen har nu utvidgats och omfattar fler verksamheter än de som finns in om divisions HHR. Än så länge är arbetet i fasen att identifiera vilka verksamheter som skulle passa för ett sådant arbetssätt och hur ändamålsenliga lokaler skulle kunna se ut. Närvårdsplatser Landstingsfullmäktige beslutade i maj 2014 att närvårdsplatser ska införas i Kristinehamn och Säffle. En dialog om samarbete har först med länets 16 kommuner. Planerad driftstart blir i början på 2016 i Säffle och under halvårsskiftet 2016 i Kristinehamn. Rekrytering av medarbetare och förberedelse för driftstart sker under hösten parallellt med byggarbetet. Vårdnära service och vårdnära administration Vårdnära service och vårdnära administration samlas ibland under begreppet vårdnära stöd. En del av servicen som utförs i anslutning till patienten är den vårdnära servicen. Med vårdnära service avses de arbetsuppgifter som kan utföras Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 152175 37 (42) på enheten och i anslutning till patienten av medarbetare med servicekompetens. Dessa tjänster förutsätter inte medicinsk utbildning i samma utsträckning för att kunna utföras. Servicetjänsterna inrymmer både den infrastruktur som behövs i form av exempelvis lokaler men också den service som stöttar verksamheten. Exempel på vårdnära tjänster som inte kräver vårdkompetens: • • • • • • • • • rengöring av sängar och sängbord uppackning i förråd beställning av förbrukningsmaterial hantering av patient- persontextiler beställning av livsmedel och måltider servering av måltider vissa städuppgifter transport av patient administrativa arbetsuppgifter Syftet med rätt kompetens på rätt plats är att skapa förutsättningar för att er-bjuda vård av bästa kvalitet. Men även att tid till vård frigörs, kvaliteten ökar, arbetsmiljön förbättras och kostnader minskar. Vid Sjukhuset i Arvika har en pilot genomförts och nu fortsätter arbetet med en första avdelning vid Centralsjukhuset i Karlstad. Där kommer även en kartläggning att ske av det vårdnära stödet såsom HR och ekonomi. Prehospital bedömningsbil (PBR) I syfte att hjälpa patienter med rätt resurser kommer Landstinget starta med en prehospital bedömningsbil. Bilen ska bemannas med en erfaren sjuksköterska och larmas ut till patienter vars vårdbehov är svårbedömt och av icke-kritisk art. Tanken med PBR är att en erfaren sjuksköterska kan ta hand om dessa patienter, som kanske är bättre hjälpta av andra insatser än transport till akutmottagning, i stället för att man skickar en fullt akututrustad ambulans med två personal, och att man då utnyttjar akutambulanserna till de uppdrag där man bedömer att transport till sjukhus troligtvis är nödvändig. Det skall finnas tillgång till enklare diagnostiska hjälpmedel. Möjligheter finns att bygga ut med telemedicin. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 152175 38 (42) Bilaga 3 – Pågående nationella arbeten Inte bara i Värmland, utan i hela Sverige, pågår arbeten för att hantera framtidens utmaningar. Landstinget i Blekinge, Region Gotland och i Sörmlands läns landsting är exempel på landsting som bedriver utredningar, med syftet att utforma vården för att bättre kunna möta framtidens vårdbehov. Det finns också en rad nationella trender, statliga utredningar och olika arbeten i syfte att möta vårdens utmaningar. Några av de som påverkar arbetet med utvecklingsplanen är: • Ökad patientinvolvering - De senaste årtiondena har kravet på patientmedverkan ökat, både från patienten och från vårdgivarens håll. I Patientsäkerhetslagen ställs krav på att vårdgivaren ska ge patienter och deras anhöriga möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. • Förebyggande arbete - Ett av regeringens mål för folkhälsa är en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Ett förebyggande arbete kan både på kort och på lång sikt minska vårdbehovet. Detta visas till exempel i minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. • Kunskapsstyrning och värdebaserad vård – Kunskapsstyrning innebär att bedriva en vård som är baserad på bästa tillgängliga kunskap, förvärvad antingen genom forskning eller genom erfarenhet. Både inom Socialstyrelsen och SKL arbetar man för att stödja landstingen att kunna utveckla kunskapsstyrning på olika sätt. Värdebaserad vård baseras på mätningar av patienternas upplevelse av vården och analyser av vårdens medicinska resultat, med syftet att åstadkomma så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång som möjligt. Samtidigt bör sjukvården organiseras och ses som ett system. I Sverige finns idag flera landsting som försöker utveckla och driva en värdebaserad vård. • Nivåstrukturering - Det pågår idag en statlig utredning där uppdraget är att med utgångspunkt i definitionen för nationell och regional högspecialiserad vård gå igenom respektive sjukdomsområde och definiera vad inom diagnostik, vård och behandling som ska klassas som högspecialiserad vård, samt på hur många ställen i landet vården ska tillhandahållas. Rikssjukvårdsnämnden är bildad på uppdrag av regeringen för att besluta om viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av ett eller två landsting, men med hela landet som upptagningsområde. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 152175 39 (42) Rikssjukvårdsnämndens huvuduppgifter är att besluta vilka verksamheter som ska bli rikssjukvård, samt att för varje verksamhet som är rikssjukvård besluta om vilka enheter inom hälso- och sjukvården som får tillstånd att bedriva den. Regionalt finns en modell för nivåstrukturering beslutad i Uppsala-Örebroregionen, en del av Cancerplanen. • E-hälsoutveckling - Hälso- och sjukvården står inför ett skifte för att klara utmaningarna och möta patienternas behov som flera andra branscher genomfört. Satsningar på e-hälsa har en enorm potential att öka patientsäkerheten, underlätta arbetet för vårdens professioner, samt att bidra till en personcentrerad vård. • Ledning och styrning – En statlig utredning har regeringens uppdrag att analysera hur ändamålsenliga styrsystem vården har samt hur hälso- och sjukvården kan använda resurserna på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. I sin delrapport skriver utredaren att dagens styrsystem inte är ändamålsenliga, att det behövs ett nationellt krafttag för att öka användbarheten med informationssystemen, samt att organisation och arbetssätt som stödjer patientens väg genom vården kommer att blir avgörande för ett effektivt resursutnyttjande. • Med uppdrag från regeringen kommer ett förslag om hur Sveriges landsting och län ska delas in i storregioner utarbetas, med målet om ett införande av storregioner 2019. Syftet med indelning av landstingen i regioner är framför allt att en mer sömlös och jämlik vård då kan erbjudas till patienterna samt att regionbildningen bidrar till ökad samverkan över dagens länsgränser. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-09-22 Diarienummer 152175 40 (42) Bilaga 4 – Metod Arbetet med framtagandet av en utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård startades hösten 2014, då hälso- och sjukvårdsledningen efter uppdrag från landstingsstyrelsen arbetade fram förslag till framtida primärvård. I samband med att uppdraget har utökats till att innefatta hela sjukvården, så har medarbetare inom olika professioner, patienter och medborgare blivit involverade i utvecklingen av planen. Olika grupperingar har haft olika uppdrag: Hälso- och sjukvårdsledningen – består av vården och stödverksamheternas chefer och har agerat styrgrupp för arbetet. Processgruppen - består av kompetenser runt process, tidplaner, mötesstruktur och har haft i uppgift att hålla tempo och styra arbetet framåt. Referensgruppen – består av verksamhetschefer och medicinska kompetenser och har haft i uppgift att pröva och diskutera inriktningen löpande. Projektgrupp – består av kompetenser runt statistik, hälso- och sjukvård. Kommunikation och har haft i uppgift att samordna arbetet med att ta fram underlag och innehåll för planen. I arbetet har tonvikt lagts på att löpande konsultera, involvera och skapa engagemang hos medarbetare för utvecklingsplanens övergripande utformning. Facklig information har skett löpande. Även dialog med landstingets medicinska kvalitetsråd har skett under arbetets gång. Inga detaljer om hur arbetet ska bedrivas har utarbetats i denna fas av arbetet eftersom det kräver engagemang och delaktighet från ledare och medarbetare i organisationen, likväl som det behövs dialog med invånare och patienter för att utforma innehållet på bästa sätt. Medborgardialoger, där invånare har tillfrågats om deras tankar kring dagens och framtidens hälso- och sjukvård, har genomförts i hela länet under ledning av politiska representanter. Idérum, med syftet att mellan ledning och medarbetare föra dialog kring framtidens hälso- och sjukvård har skapats. Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND Diarienummer 152175 41 (42) Bilaga 5 – eHälsa i Värmland idag eHälsa kan delas in i tre skikt: patient, personal och infrastruktur. Landstinget har aktiva tjänster inom samtliga områden. Patienttjänster • 1177 Vårdguiden på webben • Hitta och jämför vård • Mina vårdkontakter • 1177 Vårdguiden på telefon • RGS webb • Umo.se • Nationella hjälplinjen Personaltjänster • NPÖ • Pascal/NOD • Födelseanmälan eFa • Infektionsverktyget • Intyg • Eira • SIL • Svevac • Nitha • Rikshandboken BHV • Svenska biobanksregistret Infrastukturtjänster • HSA • Säkerhetstjänster • Sjunet Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland Datum 2015-09-22 LANDSTINGET I VÄRMLAND • Tjänsteplattform • Video- och distansmöten Diarienummer 152175 42 (42) Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Landstinget i Värmland
© Copyright 2025