denna länk

Årsredovisning
2014
2
Innehåll
= Avfallsstation
= Återbruk
Norberg
Östervåla
3
Det här är VafabMiljö
4
VD har ordet
6
Marknad och kunder
8
Hållbar samhällsutveckling
Fagersta
Sala
Skinnskatteberg
Heby
Surahammar
12 Medarbetarna
13 Verksamheten 2014
Hallstahammar
Västerås
Enköping
22 Förvaltningsberättelse
Köping
25 Resultaträkning
Arboga
26 Balansräkning
Kungsör
28 Kassaflödesanalys
29 Noter
34 Revisionsberättelse
FAKTA
FAKTA
Kommunernas ägarandel,
procent
Kommun
Andel %
Arboga4,53
Enköping12,75
Fagersta4,14
Hallstahammar5,04
Heby4,60
Kungsör2,76
Köping8,24
Norberg1,99
Sala 7,29
Skinnskatteberg1,63
Surahammar3,42
Västerås43,60
Nyckeltal
Antal tillsvidareanställda
Antal män
Antal kvinnor
Nettoomsättning, Mkr
Årets resultat efter
finansiella poster, Mkr
Investeringar, Mkr
Soliditet, procent
Personalkostnader, Mkr
2014 2013
196
140
56
193
139
54
435
372
6,7
42
15,2
112
-3,0
34
15,1
103
3
Det här är VafabMiljö
VafabMiljös 18 Återbruk hade
drygt 1,8 miljoner besökare år
2014. Emil Sjöberg arbetar på
Återbruket Köping.
Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i
Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommuner och arbetar med att
skapa förutsättningar för en långsiktigt
hållbar avfallshantering. De viktigaste
framgångsfaktorerna för arbetet har
grupperats inom de fem huvudområdena
kunden, medarbetaren, produktion och
processer, samhällsansvar och ekonomi.
Ägarkommunerna
Ägarkommunerna har genom ett ägaravtal överlåtit en del av sitt renhållningsansvar till VafabMiljö.
VafabMiljö driver regionens Återbruk
samt behandlar det hushållsavfall som
kommunerna samlar in.
Kommunerna har ett grundläggande
ansvar att enligt Miljöbalken utöva t ex
tillsyn, ta fram renhållningsordningar
med avfallsplaner, besluta om taxor och
avgifter samt administrera abonnentregister. Kommunerna är även beställare
alternativt utförare av insamling och
transport av hushållsavfallet.
avfall. VafabMiljö hjälper ägarkommunerna med konsulttjänster genom t ex
utredningar, information och administration.
Hållbar resurshantering
VafabMiljö har resurser för miljöriktig
avfallshantering i form av sortering, omlastning, biologisk behandling, förbränning och deponering av avfall.
I regionen har VafabMiljö sex avfallsstationer och 18 Återbruk. VafabMiljö arbetar med att avsätta material för
återvinning och att producera avfallsbränslen. I Västerås finns resurser för att
ta hand om farligt avfall.
Kostnader och avgifter
För hushållsavfallet betalar kommunerna en grundavgift per invånare och rörliga avgifter per ton för olika material.
I grundavgiften ingår bland annat
fasta kostnader för att omhänderta och
bearbeta avfall. De rörliga avgifterna
innehåller en mottagningsavgift och en
återbruksavgift och finansierar externa
behandlingskostnader.
Organisation 2014
Styrelse
VD
Carina Färm
Verksamhet under konkurrens
VafabMiljö har även verksamhet inom
konkurrensutsatta delar av avfallshanteringen. T ex flera entreprenader för
insamling av hushållsavfall samt insamling och behandling av verksamheters
VafabMiljö har den 20 oktober fusionerat det helägda dotterbolaget Svensk
Växtkraft AB, som driver en rötningsanläggning för bioavfall och vallgrödor på
Gryta avfallsstation.
VD-stab
Process
& underhåll
HR
Caroline Widevång
Insamling
& transport
Produktion
Transport Stab
Peter Rados
Bränsle
Micael Carlberg
Teknik
Per-Erik Persson
Ekonomi
Helena Pettersson
Transport Hushåll
Kent Enarsson
Återvinningsmaterial
Micael Carlberg
Miljö
Sara Stenberg
IT
Maria Kolli
Transport
Per-Erik Johansson
Farligt avfall
Anders Hesselgren
Sanna Strömstedt
Tomas Larsson
Pernilla Widén
Energiåtervinning
Ronny Moberg
Teknik & miljö
Per-Erik Persson
Support
Mikael Helmin
Kommunikation
Annika Westerberg
4
VD har ordet
Carina Färm, VD
5
När jag nu sammanfattar det gångna året
kan jag konstatera att 2014 har präglats
av bildandet av VafabMiljö kommunalförbund. Vi har bland annat förberett oss
för att ta över renhållningsansvaret från
Heby kommun samt insamlingsansvaret
för hushållsavfall i flera av våra ägarkommuner.
Då beslut från Enköping dröjde fick
vi under hösten hantera den situation
som uppkom genom att istället planera
för att bilda ett kommunalförbund med
11 kommuner. Höstens politiska val gjorde att flera av våra ägarkommuner fick
ändrade politiska förhållanden i sina styrande församlingar, däribland Enköping.
Detta har inneburit att vi nu i början av
2015 glädjande nog kan konstatera att
samtliga 12 kommuner beslutat att ingå
i kommunalförbundet.
Intäkter och kostnader
Det ekonomiska resultatet är mycket positivt (8,7 mkr) vilket främst beror på att
vi tagit emot stora mängder förorenade
jordar från anläggningsarbeten i regionen och som resulterat i höga intäkter.
Kostnader för transporter av avfallsbränslen har varit lägre tack vare samarbetet med Mälarenergi i Västerås, men vi
har också haft lägre kostnader för krossning och behandling av restavfallet.
Samarbetet med Mälarenergi
VafabMiljö arbetar i första hand för att
avfallet ska återanvändas och att materialen återvinns i så stor utsträckning
som möjligt. Men för den del som blir
kvar och som går till energiutvinning har
vi under 2014 påbörjat ett samarbete
med Mälarenergi för leverans till deras
nya förbränningsanläggning. Det innebär mycket kortare transporter för avfallet än att leverera till anläggningar i t ex
Uppsala och Stockholm som vi gjort hittills, vilket är mycket positivt – både för
miljön och för ekonomin.
Fortsatt satsning på biogas
VafabMiljös dotterbolag, Svensk Växtkraft, som sedan hösten 2012 ägts av
VafabMiljö till 100 procent fusionerades i
oktober 2014 in i VafabMiljö. I samband
med detta registrerades Svensk Växtkraft och dess logotype som en bifirma
till VafabMiljö för att ha möjlighet att bibehålla det inarbetade varumärket.
Utbyggnaden av biogasmackar fortsätter i VafabMiljö-regionen. Den 19
mars invigde vi en tredje publik biogasmack i Västerås, och under 2014 påbörjades även planeringen av att bygga en
biogasmack i Fagersta som ska stå klar
under 2015.
För att klara av leveransen av biogas har vi under 2014 kunnat påbörja
samarbetet med SBI, Swedish Biogas
International, som startat produktion
av biogas från svingödsel och gröda i en
nybyggd anläggning på Gryta. Ett viktigt
samarbete för att minska beroendet av
fossila fordonsbränslen.
Att bygga det hållbara samhället
Den stora utmaningen att bygga det hållbara samhället står ständigt i fokus för
VafabMiljö. Vi har under året arbetat på
många sätt för att bidra till en hållbar utveckling. Väldigt mycket av detta handlar
om att informera och medvetandegöra
så många som möjligt som bor och verkar i vår region. Den stora insatsen är
förstås att minska sitt eget bidrag till avfallet, och där det uppstår – sortera!
Ett viktigt arbete är information till de
närmare 10 000 skolungdomar som vi
träffat under året och alla de studiebesök
som vi tar emot på våra anläggningar.
Vi har även infört en bilpool och en
personalbilsförmån som medfört att samtliga tjänsteresor nu kan köras med biogasbilar.
Minska avfallet - en viktig framtidsfråga
Vi ser från statistiken att den totala avfallsmängden har ökat jämfört med
före­
gående år. Ett avgörande sätt att
minska avfallsmängderna är förstås att
återanvända saker. Det finns många
engagerade organisationer runt om i
VafabMiljö-regionen som jobbar med
det, och vi samarbetar med flera av dem.
Vår senaste attitydundersökning visar
att ca hälften av de som tillfrågades är
villiga att skänka saker, kläder och möbler som går till återanvändning. Däremot
är det bara ca 20 procent som köper secondhand. Detta är en attityd som behöver förändras för att komma längre med
bygget av det hållbara samhället.
Ser fram emot 2015
2014 har varit ett år där vi förberett
oss inför kommunalförbundet, och som
också gett oss en ny politisk ledning efter höstens val. Kopplat till det har organisationen förändrats och rekryteringar
till nyckelroller har gjorts under året. Ett
arbete som kommer att fortsätta 2015.
Jag vill tacka alla som bidragit till det
fina resultat för 2014 som vi nu kan lägga till handlingarna. Vi ser med tillförsikt
fram emot 2015 och de utmaningar och
uppdrag som kommer med kommunalförbundet!
Carina Färm
VD
Vafab Miljö AB
6
Marknad och kunder
VafabMiljö har ett gott
samarbete med Landrins
Bil AB i Västerås sedan tio
år. Jenny Thorell är kvalitets- och miljöansvarig på
Landrins Bil.
I VafabMiljös region bor det ca 330 000
personer och det finns cirka 10 000 före­
tag som varje dag producerar avfall. För
att tillgodose de behov av en hållbar, effektiv och miljöriktig avfallshantering
som finns i regionen har VafabMiljö tillgång till en mångfald av lösningar och
möjligheter inom avfalls- och återvinningsområdet.
Kommunerna och hushållen
Genom de sex avfallsstationerna som
tar emot kommunernas hushållsavfall
har VafabMiljö en hög service i regionen
jämfört med en situation där hela verksamheten skulle vara koncentrerad till
en avfallsstation. Även Återbruken håller
hög servicenivå genom att de finns nära
hushållen.
Att hålla en hög kvalitet på bioavfallet
som sorteras ut i regionen är en viktig
framtidsfråga för att öka biogasproduktionen och få ut biogödslet på jordbruksmark för ekologisk odling.
VafabMiljö har därför ett aktivt kvalitetssäkringsarbete med två kvalitetssamordnare som arbetar med att bygga upp
bra rutiner och samarbeten mellan hushållen, fastighetsägarna, kommunerna
och VafabMiljö. Bland annat görs plockanalyser på bioavfall och restavfall i alla
delägarkommuner regelbundet. Utifrån
resultat har ett handlingsprogram gjorts
med aktiviteter som syftar till att höja
mängden utsorterat bioavfall och kvaliteten på det utsorterade avfallet.
Regionens taxor under Sverigemedel
Den årliga undersökningen om kommunala taxor som kallas ”Nils Holgersson
undersökningen” visar att medelvärdet
på renhållningsavgifterna i regionen ligger under medelvärdet för Sverige.
Undersökningen visar också att avgifterna i regionen under de senaste tio
åren inte har ökat i samma utsträckning
som i övriga landet.
Information och kommunikation
VafabMiljö har under 2014 arbetat vidare med informationssatsningar. Syftet
med informationen är att öka intresset
och kunskapen om sortering och återvinning i regionen. Tillsammans med
delägarkommunerna ger VafabMiljö ut
Soptips en gång om året till alla hushåll i
regionen. I Soptips finns detaljerad information om sortering, miljönytta, avgifter
och öppettider. Hushållen i regionen fick
även avfallsmagasinet Cirkulera vid fyra
tillfällen.
Skolinformationsarbetet fortsatte och
informatörerna träffade 9 700 elever,
vilket är en liten minskning sedan 2013.
Besöken på hemsidan ökade med 13 procent under 2014.
Intresset från kommuner i andra delar av Sverige och utomlands fortsatte att
vara hög. Framför allt är det information
om källsortering av bioavfall och studiebesök på biogasanläggningen som lockar. I samarbete med kommunerna togs
drygt 780 personer emot på studiebesök
(utom skolbesök) under 2014, vilket var
något färre än föregående år.
Marknad och Kommunikation har tillsammans genomfört ett antal informationsträffar med nya och befintliga kunder samt deltagit i 13 publika aktiviteter
och mässor under 2014.
Företag och verksamheter
VafabMiljö strävar efter att utveckla sina
tjänster och erbjudanden samt stärka
relationerna med företag och verksamheter. En miljöriktig avfallshantering är
idag uppbyggd kring samarbete, delaktighet och helhetsperspektiv. I det arbetet är det viktigt med en aktiv kommunikation och hög tillgänglighet, flexibla
och kundanpassade lösningar samt god
kvalitet och långsiktighet.
De avfalls- och återvinningstjänster VafabMiljö erbjuder kommunerna,
fastig­
hetsägarna, företag och andra
verksamheter är bland annat:
• Helhetslösningar för företag
• Återvinningslösningar för hushåll
• Behandlingsmöjligheter
• Insamling och transport av avfall
• Försäljning av återvinningsmaterial
• Återbrukskort för småföretag
• Rådgivning och utbildning
7
Ökat intresse för återvinning
Avfallshanteringen handlar om att förvandla avfall till råvaror som kan komma till nytta igen och vara bra för både
miljön och ekonomin.
Företagens intresse för helhetsavtal
och miljöriktig avfallshantering fortsätter att öka samtidigt som konkurrensen
gör att priserna pressas ner.
Samhällets stora behov av behandling
av förorenade jordar och deponeringsresurser för klass 1 och klass 2 kvarstår.
Marknadens intresse för biologisk behandling av matavfall och annat organiskt avfall genom VafabMiljös rötningsanläggning ökar. För att öka möjligheten
till omhändertagande av organiskt avfall
är utveckling av teknik för förbehandling
av emballerat avfall av stor betydelse.
Konkurrenskraftiga lösningar
Samarbetet och avtalen om miljöriktig
avfallshantering med företagen och andra verksamheter i regionen särredovisas i VafabMiljös ekonomi.
Enligt den särredovisningen ger den
avreglerade och konkurrensutsatta delen av VafabMiljös verksamhet ett ekonomiskt överskott under 2014.
Under året ökade antalet avtalskunder
med 31 stycken. Det totala antalet avtal
gällande helhetslösningar var 549 st.
VafabMiljö hade 684 personkontakter
på företag i form av besök ute hos kund
eller besök av kund på någon av våra anläggningar.
Arbetet har fortsatt med att få företag som använder Återbruken att betala
för ett Återbrukskort. 103 nya avtal om
Återbrukskort tecknades och det totala
antalet Återbrukskunder uppgick vid
årets slut till 1 403. Ett kort för Farligt
avfall togs fram för att kunna erbjuda
mindre företag att lämna sitt Farliga avfall på Återbruket.
Med inriktning på merförsäljning har
VafabMiljö under 2014 tecknat ett återförsäljaravtal med SanSac. Vi kan med
detta avtal sälja deras utrustning till våra
kunder. Därmed ökar vi vår produktportfölj, som helhetsleverantör till våra kunder. Vi har också under året fortsatt att
sälja in Flexisystemet för Farligt avfall.
Flexisystemet passar både företag och
i miljöbodar hos bostadsrättsföreningar
och samfälligheter.
Mängden förorenad jord ökade något jämfört med 2013. Under 2014 tog
VafabMiljö emot ca 146 200 ton förorenade jordar. Industrins övriga farliga avfall har ökat med 9 procent 2014 jämfört
med föregående år.
Kundservice
På Kundservice tas frågor emot från våra
företagskunder. Det kan vara frågor om
tömningar, farligt avfall, fakturor, priser,
sortering med mera.
FAKTA
Nyckeltal
2014
2013
Antal skolelever som
fått information
9 676
9 948
Antal hemsidesbesök
152 909 134 084
Antal företagskontakter
684
750
Antal avtal om helhetslösningar 549
525
Antal Återbrukskort
1 403
1 377
Antal Återbruksbesök
(tusental)
1 845
1 850
VafabMiljö har insamling av
förpackningar och tidningar hos
ca 36 000 hushåll. Bengt Löfling
tömmer miljöbodar varje dag.
Som en del i vårt kvalitetsarbete har
tillgängligheten på kundtelefonen mätts.
Kundservice har inte kunnat hålla den goda
servicenivå som tidigare, då bytet till ett
nytt kundsystem har påverkat det dagliga
arbetet. Medelsvarstiden under 2014 är 62
sekunder, jämfört med 36 sekunder 2013.
Totalt togs 20 600 samtal emot under året.
Avsättningsmarknaden
För att kunna fortsätta utveckla lönsamma och miljöriktiga lösningar inom avfallsområdet letar VafabMiljö alltid bättre
avsättning av de material och bränslen
vi får in eller förädlar.
Den stadiga nedgång av priset på
blandskrot, som vi kunde märka under
2013, vände något uppåt 2014, och landade på en genomsnittlig nivå som föregående år. Även priset för wellpapp låg
kvar på samma nivå, medan tidningspriset visade en uppgång på över 15 procent.
Även priset på plast ökade med ca 8
procent jämfört med 2013, dock med vissa variationer mellan kvaliteterna.
Under 2014 sjönk mängden av försålda
material med ca 7 procent. Under året avvecklade vi också leveranser av bränslekross för att förbättra ekonomin i bränslehanteringen, men trots det ökade mängden
sålda bränslen med ca 23 procent.
8
8
Hållbar samhällsutveckling
VafabMiljö träffade 9 700
elever under 2014. Informatören Kaj Wallin lär barnen att
sortera rätt.
Grunden för VafabMiljös verksamhet är
långsiktigt hållbar samhällsutveckling
inom miljö- och avfallsområdet. Det mest
omdiskuterade miljöproblemet just nu är
klimatförändringarna.
Miljöproblemen är ofta globala och berör i allra högsta grad avfallshantering då
god resurshushållning ökar förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling.
VafabMiljö arbetar för att öka återvinningen av material och energi, minska
deponeringen samt avgifta kretsloppen
genom att ta hand om farligt avfall på
ett miljösäkert sätt. Förbättringar inom
dessa områden ger positiva miljöeffek-
ter. Framför allt går det åt mindre energi
i samhället när avfallet återvinns.
Att ta hand om farligt avfall är också
en viktig miljöinsats då det kan göra stor
skada om det hamnar på fel ställe.
En fråga som diskuteras alltmer inom
avfallsbranschen är att minska avfallet
vilket bl a innebär återanvändning och
att använda saker längre innan de slängs.
Samhällets miljökrav och miljömål
Både EU och Sverige skärper miljökraven och miljömålen inom avfallsområdet. I och med det har förbränningsanläggningar fått ökade krav. VafabMiljö
ingår i handelsperioden för utsläppsrätter för fossilt koldioxid, som för 2014
uppgick till 7 748 ton. En minskning med
två ton från 2013. En ny förordning ställer högre krav på utsläpp. Den trädde
i kraft 2013 och gäller från 2014.
Miljöutvecklad samhällsservice
För att nå samhällets miljömål utvecklas VafabMiljös verksamhet kontinuerligt
genom olika åtgärder för att utnyttja avfallet som en resurs.
De resurser VafabMiljö har byggt upp
används inte enbart för att ta hand om
hushållsavfall som ingår i det kommunala ansvaret. Även företag och andra
verksamheter kan använda sig av dessa
resurser eftersom de är en samhällsservice och en viktig del i regionens infrastruktur.
Ny avfallsplan på gång
Besök i förskola. VafabMiljö informerar om matavfall, hur det sorteras och
att det blir biogas av det.
Viktiga styrdokument för VafabMiljös miljöarbete är den regionala och
de kommunala avfallsplanerna. I dessa
planer lägger kommunerna och VafabMiljö fast hur avfallshanteringen ska
utvecklas.
Den senaste avfallsplanen omfattade perioden 2009-2012. Projekt och aktiviteter
som anges i planens handlingsprogram har
i allt väsentligt genomförts. Framtagande
av en ny regional avfallsplan har påbörjats.
9
Tillstånd enligt miljöbalken
Verksamhetssystemet
I maj 2013 meddelade Miljödomstolen
tillstånd till fortsatt verksamhet vid Gryta avfallsanläggning. Nya verksamheter
planeras såsom mekanisk/biologisk behandling av restavfall som följs av framställning av fordonsgas ur biogas.
För verksamheten vid Sänkmossens
avfallsanläggning i Fagersta erhölls ett
nytt tillstånd i juni 2014. VafabMiljö har
fått nytt tillstånd från länsstyrelsen om
fortsatt verksamhet vid bolagets avfallsförbränningsanläggning i Köping från
och med januari 2015.
Under året har villkoren för sluttäckning och lakvattenhantering på Annelund ändrats.
Verksamheten på VafabMiljös anläggningar påverkas av ett stort antal lagar
och bestämmelser inom miljöområdet.
För att säkra att lagar och andra krav
uppfylls och för att få struktur i miljöarbetet, arbetar VafabMiljö sedan länge
enligt miljöledningssystemet ISO 14001.
Sedan 2013 är ledningssystemet även
certifierat enligt kvalitetsstandarden ISO
9001.
Varje år görs en genomgång av Vafab­
Miljös verksamhet för att identifiera var
den största miljöpåverkan uppstår. De
betydande miljöaspekterna ligger till
grund för VafabMiljös verksamhetspolicy
och mål.
Ledningsarbetet följs upp via interna
och externa revisioner samt via den avvikelserapportering som kommer från medarbetarna och personer utanför organisationen. De interna revisorerna har följt
upp arbetet vid fyra tillfällen under året.
Intern miljökontroll
VafabMiljö tar hand om det lakvatten
som uppstår vid deponierna. Framför allt handlar det om att säkerställa
att inga föroreningar från deponierna
sprids i omgivningen.
Egenkontroll sker med hjälp av provtagningspunkter i yt- och grundvattnet i
omgivningen runt om deponierna.
Som en miljöåtgärd samlas metangas
upp från deponierna eftersom den gasen
är en kraftig växthusgas. Den återvinns
genom el- och fjärrvärmeproduktion.
Under året deltog VafabMiljö i
projektet Recykling, tillsammans med
Mimer, där arbetslösa fick renovera
gamla övergivna cyklar, som sedan ska
hyras ut till studenter.
Förstärkt infartskontroll
Vid avfallsstationerna görs förstärkt infartskontroll med stickprov på inkommande lass. Det innebär noggrann kontroll av avfallets innehåll, främst för att
finna eventuellt farligt avfall. 1 770 kontroller gjordes under 2014.
För att förbättra trafikmiljön inom
området på Gryta har det under året anlagts vägbulor, linjemålats med mera.
Avfallet återvinns
Den största andelen av de avfallsmängder
som kommer in till VafabMiljös anläggningar bearbetas och behandlas för att
sedan gå vidare till externa anläggningar
för materialåtervinning eller energiåtervinning. En del avfall körs direkt till återvinningsföretag. Exempel är metallskrot
samt wellpapp och kartong från Återbruken. Andra material som avsatts är exempelvis tidningar och kontorspapper.
Av det farliga avfallet återvinns avfallsolja och bilbatterier.
Avfall till förbränningsanläggningar
VafabMiljö är beroende av externa förbränningsanläggningar för avsättning
av brännbart avfall och avfallsbränslen.
Mängden avfall till förbränningsanläggningar har minskat jämfört med föregående år.
I mitten av året påbörjades leveranserna av avfallsbränsle till Mälarenergis nya panna 6. Ett avtal har tecknats
med Mälarenergi om bränsleleveranser
för säsongen 2014/15. Vid utgången av
2014 upphörde ett långt avtal med Vat-
10
Energiutvinning
Mängden bioavfall/matavfall från hushåll och företag i regionen ökade något
från 16 700 ton 2013 till drygt 17 100
2014. Avfallet har behandlats i biogasanläggningen.
Trä och brännbart grovavfall har behandlats genom förbränning med energiutvinning. VafabMiljö jobbar med att
förbättra utsortering av olika bränslekvaliteter. Sorterad plast från Återbruken har varit svårt att materialåtervinna
och går därför till förbränning. Totalt har
ca 137 000 ton skickats till förbränning.
Materialåtervinning
Materialåtervinningen har minskat något från 28 800 ton 2013 till drygt 28 300
ton 2014. Det är framför allt papper, tidningar, metallskrot och mjukplast som
har materialåtervunnits.
Utöver detta har wellpapp och kartong levererats direkt från Återbruket till
IL Recykling. Metallskrot har levererats
direkt till Stena Recykling. Trädgårdsavfall har komposterats. Jord och sten har
använts som sluttäckningsmaterial på
deponierna.
Farligt avfall
Hushållen lämnade in ca 25 kg farligt
avfall per invånare, vilket är bland de
största mängderna i Sverige. El-avfallet
utgör mer än hälften av mängderna. Statistik från El-kretsen visar att hushållen
är duktiga att sortera. I vår region ligger
snittet på 17,3 kg per invånare. Norberg
är bäst med hela 21,9 kg per person, tätt
följt av Fagerstas 21,8 kg. Genomsnittet i
riket ligger på 15,2 kg.
Återanvändning
VafabMiljö har på vissa Återbruk containrar för insamling av fungerande prylar i samarbete med olika frivilligorganisationer. I november under veckan
”Europa Minskar Avfallet” anordnade
VafabMiljö, tillsammans med kommunerna, information om återanvändning
på Återbruken i Köping, Enköping, Sala
och på Ängsgärdet i Västerås.
Forskning och utveckling
Det blir allt viktigare att ha god kännedom om kommande myndighets- och
kundkrav inom miljöområdet så att beslut om investeringar och andra resursförstärkningar kan göras med god framförhållning.
VafabMiljö utgår i detta arbete från
den omvärldsbevakning som branschorganisationen Avfall Sverige arbetar med
och det forsknings- och utvecklingsarbete som sker i samarbete med universitet
och högskolor, bl a Mälardalens högskola
och Sveriges Lantbruksuniversitet.
Internationell verksamhet
Under 2014 har VafabMiljö varit engagerade i projekt i Botswana. Med stöd av
ICLD genomförs en förstudie rörande anläggande av en kombinerad omlastningsstation och Återbruk i Botswanas huvudstad Gaborone. ICLD har under året
dessutom finansierat framtagandet av en
ansökan om ett större pilotprojekt rörande källsortering av avfall i samma stad.
Resultat för att minska VafabMiljös klimatpåverkan under 2014:
Information i
Soptips och
Cirkulera till
allmänheten
5 gånger.
28 300 ton
Energiåtervinning
137 000 ton gick
till förbränning.
59 100 ton organtiskt gick till
rötning och
kompostering
11 600 ton
Insamling av
kläder på 7
Återbruk, föremål på 10 Återbruk, cyklar på
5 Återbruk.
5 publika
aktiviteter kring
återanvändning.
Illustration: Cecilia Kjellander
tenfall Värme Norden.
I övrigt har avfallsbränsle levererats
till Fortum Värmes anläggningar i Brista
och i viss utsträckning även Högdalen.
En stor del av avfallet har levererats till
Värmevärdens anläggning i Avesta.
11
Under 2014 har VafabMiljö varit
engagerade i projekt i Botswana. En förstudie genomförs rörande anläggande av
bl a ett Återbruk i Botswanas huvudstad
Gaborone.
Forskning
VafabMiljö medverkar till att stödja
miljö­
- och energiteknisk forskning vid
Mälardalens Högskola.
Ett forskningsprojekt om avfallsbaserad kompost och biogödsel i spannmålsodling pågår sedan 1998 i samarbete
med Sveriges lantbruksuniversitet och
Hushållningssällskapet i Västmanland.
Sedan 2013 pågår dessutom ett flerårigt forskningsprogram (Future Energy)
vid Mälardalens Högskola. VafabMiljö
deltar i programmet i projekt rörande
produktion av biogas. I ett angränsande
projekt, ALtox, studeras för närvarande
förutsättningarna för användning av alger i vattenrening och biogasproduktion.
Sedan hösten 2012 finansierar VafabMiljö en företagsdoktorand vid Umeå
universitet, institutionen för kemi. Under tre års tid undersöks emissionsförhållanden vid förbränning av olika
bränslefraktioner ur avfall.
Försöksverksamhet
Under 2012 påbörjades ett storskaligt
försök rörande fastighetsnära insamling
av matoljor och matfett. Försöket utförs i
samarbete med Mälarenergi och Mimer.
Försöket utvärderades under 2014.
Under 2013 startade ett projekt tillsammans med Mimer om hushållsnära
insamling av smått el-avfall. Även detta
avfall utvärderas under 2014.
Under året genomfördes dessutom ett
försök med högtryckspressning av bl a
förpackat livsmedelsavfall med syfte att
framställa ett högkvalitativt substrakt för
framställning av biogas.
Mälarenergis nya panna 6.
VafabMiljö har tecknat ett avtal med
Mälarenergi om bränsleleveranser för
säsongen 2014/15.
12
12
Medarbetare
VafabMiljö har många rekryteringar
framför sig.Veronica Lurbe, kundsamordnare
på VafabMiljö, är en av de som anställdes
under året.
De senaste årens klimatförändringar och
de ökande avfallsmängderna visar tydligt på behoven av kompetens i hanterandet av de restprodukter vi lämnar efter oss i samhället. Detta ställer krav på
VafabMiljös medarbetare och företaget.
Verksamheten 2014
Under året har en organisationsförändring genomförts. Bland annat har enheten Personal blivit en egen avdelning, HR
– Human Resources. Det är en förändring som krävs för att utveckla kvaliteten
i arbetet med företagets medarbetare.
En ny avdelning, Process & Underhåll
har bildats som ansvarar för gas- och
vattenanläggningar samt fastighetsunderhåll. Det har även bildats en ny enhet, Transport Stab, som hanterar både
hushålls- och verksamhetstransporter.
Kunderna
En av VafabMiljös målsättningar är att öka
samverkan mellan avdelningar och enheter.
Det har genomförts flera samverkansaktiviteter, vilka leder till större förståelse för flödet i processen; från mottagandet av avfall
till förädling av produkter och tjänster till
kunderna.
Under året har 76 procent av VafabMiljös medarbetare haft någon form av kompetensutveckling genom t ex studiebesök, kurs
eller deltagit i företagsövergripande projekt.
Medarbetarna
VafabMiljö har även genomfört en med-
arbetarundersökning som utgångspunkt
för att utveckla verksamheten. Handlingsplaner har skapats och uppföljningar har gjorts på enhetsmöten och i
arbetsplatssamverkan. I arbetsplatssamverkan hanteras även arbetsmiljöfrågor
på ett systematiskt sätt och nära de aktuella verksamhetsdelarna.
VafabMiljö har ett aktivt hälsoarbete.
Sjukfrånvaron har minskat från 4,1 procent 2013 till 3,7 procent 2014. Anställda erbjuds en hälsoundersökning var
tredje år.
Under 2014 startades VafabMiljöklassikern med löpning och simning som
kommer att fortsätta under 2015 med
skidåkning och cykling.
Det är även många som tränar regelbundet i vår egen träningslokal och flera
utnyttjar möjligheten att få sitt träningskort hos extern arrangör sponsrat. Massage och trivselaktiviteter bidrar till välbefinnandet.
Ekonomi – personalekonomiskt perspektiv
Att arbeta förebyggande med hälsa och
friskvård, samt att ge medarbetare möjlighet att öka kompetensen inom sitt
arbetsområde, är långsiktiga sätt att
minska kostnader för olyckor och stressrelaterad sjukfrånvaro. VafabMiljö investerar hellre i friskvård än rehabilitering.
Framtiden
Under 2015 kommer alla chefer i VafabMiljö att genomgå chefsutveckling med
avseende på gemensam kraftsamling för
framtiden. Arbetet med samverkan mellan avdelningar och enheter kommer att
fortsätta, liksom arbetet med kompetens- och processöversyn.
Det är många medarbetare som går i
pension under de närmaste åren, vilket
gör att vi har många rekryteringar framför oss. VafabMiljö kommer även att fortsätta utveckla redan anställda med framtida verksamhetsutmaningar som drivkraft.
Kartläggning av kritisk kompetens
och framtida nyckelkompetensområden
är pågående. Att möta våra kunder på
ett kunnigt och professionellt sätt står
högt i kurs. Mångfald och social kompetens i kombination med kunskap inom
våra områden blir viktiga verksamhetskompetenser.
FAKTA
Antal tillsvidareanställda
Antal män
Antal kvinnor
2014 2013
196 193
140 139
56
54
Sjukfrånvaro 2014
Total sjukfrånvarotid i %
Totalt Kvinnor Män
–29 år
1,1
0,5
1,3
30–49 år
3,3
3,4
3,2
>50
4,5 2,84,9
Totalt
3,7 3,04,0
Totalt 2013
4,1
2,4
4,7
13 13
Verksamheten 2014
Den insamlade mängden farligt
avfall från hushållen minskade från
8 600 ton till 8 350 ton under 2014.
Therese Nyberg, miljöassistent på
Återbruket Ängsgärdet.
Under 2014 ökade de totala avfallsmängderna i regionen. Den totala avfallsmängden som VafabMiljö tog emot
på sina avfallsstationer uppgick till
ca 490 000 ton. Omkring 70 000 ton var
hushållsavfall, ca 90 000 ton kom från
Återbruket och ca 330 000 ton var verksamhetsavfall.
Insamling från hushåll
Hushållsavfallet som VafabMiljö tar hand
om kommer in via kommunernas insamling av restavfall och bioavfall. Restavfallet ökade något från 49 800 till 51 000
ton. Även bioavfallet ökade något från
16 700 ton till drygt 17 100 ton.
Återbruken
Till Återbruken, VafabMiljös återvinningscentraler, kan hushållen lämna
grovavfall och farligt avfall. På Återbruken finns också insamling av tidningar
och förpackningar som omfattas av producentansvar.
VafabMiljö driver 18 stationära Återbruk och ett mobilt Återbruk som besöker tio tätorter i Enköping, Sala, Surahammar och Heby.
Hushållsavfall kommer även in via
Återbruken. Mängderna var 88 700 ton.
Återbruken hade drygt 1,8 miljoner besökare under 2014, vilket är i nivå med
föregående år. Sorteringen på Återbruken gör att drygt 95 procent av avfallet
kunde återvinnas. Antingen genom ma-
terialåtervinning eller genom förbränning med energiutvinning.
Småföretag med Återbrukskort kan
använda Återbruken för att lämna mindre mängder affärs- och industriavfall.
Återbruket-Enköping som samlade in
mest farligt avfall, 1 229 ton. Ser man
till antalet invånare per kommun är det
Norbergs kommun som samlar in mest,
22 kg per invånare.
Nytt under 2014
Under året genomfördes en kundenkät
på Återbruken. Den visar att 92 procent
tyckte det var lätt eller mycket lätt att
lämna avfall på våra Återbruk. 97 procent tyckte att personalen var tillgänglig
för frågor.
Ett projekt för insamling av fallfrukt
har genomförts på Återbruken.
På Återbruket i Sala har markytan
byggts ut och trafiksituation till och från
Återbruket har förbättrats för att undvika olyckor.
En ombyggnation av Farligt avfallmottagningen till så kallade FA-barer
har skett på flera av våra Återbruk. Syftet är att förbättra och förenkla hanteringen av farligt avfall.
Hushållsentreprenader
Delägarkommunerna upphandlar regelbundet tjänster för insamling av hushållsavfall. I Köping, Arboga, Kungsör,
Hallstahammar, Surahammar och Skinnskatteberg har VafabMiljö avtal om insamling och transport av hushållsavfall.
Farligt avfall
Den insamlade mängden farligt avfall, inklusive elavfall samt kyl- och frysskåp, var
nära 8 350 ton 2014 jämfört med 8 600
ton under 2013.
Samlaren är ett skåp där hushållen
kan lämna mindre el-avfall, batterier och
glödlampor. Samlaren finns idag i två butiker i Västerås.
Bland Återbruken är det åter igen
verksamhetspolicy
VafabMiljö bygger det långsiktigt hållbara samhället och en säker och trygg arbetsplats genom att:
• Vi arbetar med hushållning av resurser, genom
effektiv material- och energiåtervinning, återanvändning och förebyggande av avfall.
• Vi är experter på det vi gör och hjälper våra
kunder och uppdragsgivare att agera miljöriktigt.
• Vi är en pålitlig samarbetspartner som vet vad
våra kunder behöver, levererar rätt kvalitet och
alltid lever upp till lagar och andra krav.
• Vi strävar alltid efter förbättring av våra arbetssätt så att de blir säkra och effektiva.
• Vi är öppna för nya idéer och engagerar oss för
att hitta de bästa lösningarna.
• Vi bryr oss om varandra och samarbetar för
att förebygga risker, föroreningar, olyckor och
andra fel
14
Infartskontrollen har förstärkts
vid avfallsstationerna. Under 2014
gjordes 492 stickprovskontroller på
Gryta.
Hushållsnära insamling
VafabMiljö jobbar med hushållsnära insamling av förpackningar hos omkring
36 000 hushåll i regionen. Ett exempel
är VafabMiljös uppdrag att hämta förpackningar i Mimers ca 240 miljöbodar
i Västerås och Salabostäder i Sala. Även
tilläggstjänster som t ex städning och
kärltvätt ingår i uppdraget.
Insamling från verksamheter
VafabMiljö arbetar även med insamling
av industri- och affärsavfall. Uppdragen
genomförs med egna resurser och även
i samarbete med andra åkerier. VafabMiljö har containrar, lyftdumper och
komprimatorer som hyrs ut till kunder.
Återbruken,totalt ton
Insamling och transport från verksamheter sker både i egen regi och med
hjälp av entreprenörer.
Insamlade mängder farligt avfall
VafabMiljö samlar in farligt avfall från
industrier och företag, med hjälp av externa transportörer.
Mängden avfall från industrin är något större än föregående år, 25 400 ton
exklusive jordar.
Mängderna förorenade jordar som
togs emot ökade till 129 000 ton. Västerås dominerar fortfarande bland de stora
byggprojekt där marken varit förorenad.
Den förorenade jorden grävs upp och
skickas till behandling.
88 300
88 700
De senaste åren har kraven på avfallsbehandlingen ökat. Deponierna ska uppfylla allt strängare miljökrav både när de
är aktiva och då de ska avslutas.
Även miljökraven på förbränningsanläggningarna har ökat. Detta innebär
mer omfattande miljökontroller, att vissa avfallsslag inte får deponeras och att
rökgasreningen på förbränningsanläggningarna blivit mer avancerad.
Farligt avfall hushåll, ton
Stapel FAhushåll
Stapel FAtotal
10000
200000
156 200
80000
168 000
8 600
8 300
8000
150000
6000
60000
100000
4000
40000
50000
20000
0
Återvinning och behandling
Farligt avfall totalt, ton
Stapel Återbruk
100000
Övriga transporter
Transporterna mellan de egna anläggningarna och till externa anläggningar
genomförs med både interna och externa resurser.
2013
2014
0
2000
2013
2014
0
2013
2014
15
Sorteringsanläggningen på Gryta
i Västerås. Här balas olika pappersslag, mjuk- och hårdplast.
För VafabMiljö har denna förändring
haft stor betydelse för både verksamheten och ekonomin eftersom miljökraven gör behandlingsverksamheten mer
komplicerad och dyrare.
För att nå miljömålen och klara miljökraven utvecklas behandlingsverksamheten kontinuerligt genom olika åtgärder för att utnyttja avfallet som en
resurs. Inriktningen är att öka material­
återvinningen och att minska förbränningen och deponeringen.
Sorteringsanläggningen
I sorteringsanläggningen på Gryta finns
en balpress som kan ta emot olika pappersslag samt mjuk- och hårdplast. I an-
läggningen har papper, tidningar, wellpapp och mjukplast balats.
Arbete med förbättringar kring logistik och arbetsmiljö i sorteringsanläggningen har fortsatt under året, bland
annat har en ramp med fast stege installerats och transportbandet till balpressen har byggts om.
Deponering och sluttäckning
Deponin på Gryta är anpassad till de nya
EU-kraven på deponering och ersätter de
gamla deponierna i Enköping, Fagersta,
Köping, Sala och Västerås.
Under 2014 deponerades 11 600 ton
på den nya klass 2-deponin, vilket är en
minskning med 3 100 ton.
På samtliga avfallsstationer finns det
omlastnings- och sorteringsmöjligheter.
Under 2014 har inga sluttäckningar
gjorts på Gryta. Däremot har arbete genomförts för att klarlägga strategin för
den fortsatta utbyggnaden av deponierna. Nya deponiytor för Farligt avfall och
Icke Farligt avfall bör anläggas så att de
är i drift 2016.
Sluttäckningsarbeten vid Sänkmossens avfallsstation i Fagersta har påbörjats. Anläggningen är ett referensobjekt
eftersom det är den första anläggningen
där VafabMiljö använder ett syntetiskt
geomembran som tätskikt.
På Isätra i Sala har förberedelser
gjorts för sluttäckning genom påläggning
Återvinning, ton
Avfallsstationerna, ton
material- och energiutvinning
avfall som hanterats på avfallsstationerna
återvinning
500000
200000
165 800
165 300
464 200
489 624
hopsla
400000
150000
300000
100000
200000
50000
0
100000
2013
2014
0
2013
2014
16
I Norsa avfallsvärmeverk i
Köping tog man 2014 emot 24 100
ton avfall. Värmeleveransen till
fjärrvärmenätet var 71 200 MWh.
Här jobbar Peter Söderberg med
att styra avfallet till förbränningen.
av täckmaterial för att få en bättre vattenavrinning. Sluthöjden för deponin har
höjts med åtta meter till +80 meter.
På Annelund i Enköping har en entreprenör handlats upp för att terrassera
klart etapp 2 och påföra ett syntetiskt
geomembran som tätskikt. Arbetena ska
vara färdigställda till halvårsskiftet 2015.
Totalt har 117 200 ton massor använts i olika sluttäckningsarbeten och
konstruktioner.
Dispenser
Eftersom det är förbjudet att deponera
brännbart och organiskt avfall har VafabMiljö sökt dispens för 300 ton brännbart
och 900 ton organiskt avfall som man
räknat med att inte kunna återvinna på
grund av begränsade möjligheter till avsättning.
Dispenserna har inte behövt utnyttjas
helt; 175 ton brännbart avfall och 587
ton organiskt avfall har lagts på deponi.
När det gäller dispens för organiskt avfall avses visst organiskt slam och andra
specialavfall samt som säkerhet vid driftavbrott på behandlingsanläggningar etc.
Gasutvinning
På Sänkmossen har kontroller gjorts under året för att se om det finns gas. Gas
har funnits i de brunnar som installerats
där.
På Isätra har nya provborrningar
gjorts som visar att det finns gas. Under
sommaren har 21 stycken nya brunnar
tryckts ner i deponin. Provpumpning har
genomförts under hösten 2014 och beräknas bli klar i början av 2015. Utifrån
provpumpningens resultat kommer det
under 2015 tas beslut om ett nytt gasutvinningssystem ska anläggas.
Ett projekt, som delfinansierats via
det statliga klimatinvesteringsprogrammet KLIMP, har pågått för att modernisera gasutvinningssystemet på Gryta. En
ombyggnation har gjorts för att förnya
uttagssystemet och automatisera styrningen av de enskilda brunnarna. Målet
var att få ut mer gas samt minska utsläp-
pen. Systemet togs i drift under 2012.
Under 2014 var gasutvinningen lägre än 2013. Det beror främst på stora
driftstörningar. Under slutet av året har
gasen enbart facklats p g a installation
av nya pannor.Insamling av metangas i
de gamla deponierna har även gjorts på
Annelund Den totala energiutvinningen
2014 var 10 200 MWh.
Energiproduktion
I Norsa avfallsvärmeverk i Köping tas avfall emot för förbränning med energiutvinning. Anläggningen har tagit emot 24 100
ton avfall. Värmeleveransen till fjärrvär-
I december 2014 installerades
två nya gaspannor på Gryta i
Västerås.
17
På Gryta avfallsstation har VafabMiljö provat teknik med mekanisk och
biologisk behandling (MBT) av hushållens restavfall.
menätet har varit 71 200 MWh. En investering har skett under året där man har
bytt ut tubsystemet i avfallspannan.
Biologisk behandling
I Fagersta, Sala och Västerås finns resurser för biologisk behandling. En utsorterad organisk fraktion ur restavfall, trädgårdsavfall från bland annat Återbruken
samt slam från avloppsreningsverk komposteras på anläggningen i Sala. Tekniken bygger på en forcerad kompostering
i boxar med tak av GoreTex-duk. Totalt
har omkring 59 000 ton organiskt avfall
gått till biologisk behandling 2014.
Mekanisk och biologisk behandling
VafabMiljö har provat teknik med Mekanisk och biologisk behandling (MBT)
av hushållens restavfall. Tekniken syftar till att framställa en högkvalitativ
bränslefraktion som kan eldas i andra
anläggningar än traditionella avfallsförbränningsanläggningar. Det kvarstår en
organisk restfraktion som efter stabilisering kan utnyttjas vid sluttäckning av
avfallsupplag.
Vid stabilisering av den organiska
restfraktionen genom torrötning kan
biogas utvinnas för framställning av fordonsbränsle.
Avvattningsanläggning
Under våren/sommaren 2014 byggdes
en ny avvattningsanläggning på Gryta.
Anläggningen består av en ficka där materialet tas emot. Materialet pumpas sedan till en geotub för avvattning. Vattnet
från geotuberna leds till en ultrafilteranläggning för vidare behandling. Under
hösten har provdrift av anläggningen utförts. Det har testats vilka material som
kan behandlas i anläggningen.
Avvattningsanläggningen på
Gryta byggdes under våren/sommaren 2014. Anläggningen består av en
ficka där materialet tas emot.
18
I biogasanläggningen på Gryta
avfallsstation i Västerås framställdes
under 2014 1,8 miljoner m³ fordonsgas
och 24 000 ton biogödsel.
19
Göran Blom övervakar
processen i biogasanläggningen på Gryta.
Växtkraft
Bioavfall/matavfall har behandlats av
Svensk Växtkraft. Växtkraftanläggningen
är en biogasanläggning för hushållens
bioavfall och vallgrödor från lantbrukare. Anläggningen har varit i full drift under året och har producerat biogas och
biogödsel.
Under 2014 behandlades drygt
24 000 ton bioavfall, fettavskiljarslam
och vallgröda. Av detta framställdes 1,8
miljoner m³ fordonsgas och 24 000 ton
biogödsel.
I regionen finns 130 bussar, omkring
15 sopbilar och flera hundra arbetsfordon och personbilar som drivs av biogas.
Växtkraft äger fem publika tankstationer. Den totala gasförsäljningen inklusive
gas till bussar har ökat med 21 procent
jämfört med 2013.
Efterfrågan på gas är större än tillgången vilket under 2014 lett till att en
del naturgas av fossilt ursprung, ca 43
procent har blandats in i biogasen på
årsbasis. Det är främst under vardagar
som den egna gasen inte räckt till.
Förutom biogas framställs även biogödsel av rötresten. Biogödslet används
av lantbrukare som certifierad gödning
på åkrar.
Viktiga händelser under året
Bland större händelser i bolagets verksamhet under året kan nämnas:
• En publik tankstation och en anlägg-
ning för fyllning av mobila gasflak vid
Returvägen i Västerås har tagits i drift
under våren.
• Swedish Biogas International har under hösten påbörjat leveranser av biogas till Växtkraft från den nybyggda
produktionsanläggningen för biogas.
• Svensk Växtkraft AB har under hösten
fusionerats med VafabMiljö AB.
• I början av året infördes också ett nytt
egenutvecklat tankningssystem för
Västmanlands Lokaltrafiks bussflotta
i Västerås, som möjliggör individuell
uppföljning av varje biogasbuss.
Personal
Under året har två drifttekniker anställts
och antalet personer för drift av anläggningarna var 12 vid utgången av året.
Samtliga var män.
I april 2014 invigdes Västerås tredje
biogasmack på Tunbytorp av VafabMiljös
dåvarande styrelseordförande Andreas
Porswald.
20
Gryta avfallsstation tar emot förorenade jordar. Under 2014 hanterades
135 400 ton metallförorenad jord och ca
10 700 ton oljeförorenad jord.
Behandling av farligt avfall
VafabMiljö har avtal med anläggningar
som kan ta hand om farligt avfall. Det
finns också egna behandlingsresurser
för farligt avfall på Gryta avfallsstation.
Bland annat ett mellanlager, en olje­
station och en klass1-deponi.
Slam från oljestationen och oljeförorenade jordar komposteras på Gryta. Avfallsstationerna i regionen har tagit emot
styckegods t ex färgavfall, spilloljor, förorenad jord, kyl- och frysskåp, elektronik
och tryckimpregnerat trä.
Oljestation
För att ta hand om oljehaltigt vatten
finns det en oljestation på Gryta avfalls-
station. Oljan återvinns och det utgående
vattnet renas.
nen. Kompostering av oljeförorenad jord
drivs i samarbete med entreprenör.
Avfallsolja
Avfallsolja tas emot och mellanlagras i
tankar. Oljan kvalitetssäkras innan den
skickas till återvinning.
Oljeförorenad och metallförorenad jord
Under 2014 hanterades 135 400 ton metallförorenad jord och cirka 10 800 ton
oljeförorenad jord.
Klass 1 deponi
På Gryta avfallsstation finns en klass
1-deponi för farligt avfall, såsom förorenade massor.
Övriga förorenade massor
Förorenade massor har tagits emot och
behandlats. Under 2014 togs 22 600 ton
emot på anläggningen.
Kompostering
Kompostplattan på Gryta avfallsstation
har utnyttjats för behandling av finsediment och grovsediment från oljestatio-
Säkerhetsrådgivning
VafabMiljös säkerhetsrådgivare har kontakt med företagskunder för att informera om rätt hantering av farligt gods.
Farligt avfall 2010-2014, ton
Deponerade mängder 2005-2014, ton
FA olja, övrigt
Klass 2 deponi
Metallförorenad
jord
Västerås
aska
Västerås/aska
90000
Fagersta
Fagersta
60000
Skinnskatteberg
2013
2014
2012
2010
2011
2009
2008
2006
2005
2007
Skinnskatteberg
0
Oljeförorenad
jord (gul linje)
30000
0
2013
Sala
Sala
10000
Övrigt farligt avfall
(röd linje)
2012
20000
120000
Enköping
Enköping
2011
Norsa
Norsa
30000
150000
2010
Västerås
Västerås
40000
2014
50000
Oljehaltigt avfall
(blå linje)
21
Sara Stenberg jobbar som enhetschef för
Miljöenheten på VafabMiljö. Hon berättar att
totalt pumpades ca 417 000 m³ lakvatten till
de kommunala reningsverken under 2014.
Miljöarbete
En viktig del i miljöarbetet är att ta hand
om det lakvatten som uppstår vid en deponi. Lakvattnet tas om hand via kommunernas reningsverk eller lokalt på
avfallsstationerna. Totalt pumpades ca
417 000 m³ lakvatten till de kommunala
reningsverken under 2014.
Upphandling av lakvattenrening
Under 2014 har upphandling av en lokal lakvattenrening på Gryta genomförts.
Lakvattnet ska behandlas i en SBR-anläggning, så kallad satsvis bilogisk rening, och sedan gå genom ett sandfilter
för att till sist avledas till Svartån. Enligt
tidplan ska den lokala lakvattenreningen
vara driftklar i slutet av 2015.
Försök kring lakvattenbegränsande
åtgärder har genomförts vid Sänkmossens avfallsupplag.
SBR-anläggningar för lakvatten
En delström av lakvattnet från Isätra behandlas i en SBR-anläggning innan det
leds till reningsverket för fortsatt rening.
Övrigt lakvatten från anläggningen går
direkt till reningsverket. En ny våtmark
anlades under hösten/vintern som ska
fungera som ett efterpoleringssteg
På Norsa behandlas allt lakvatten i
en SBR-anläggning med ett filter som
avslutande steg innan det leds till recipient. Under året har 37 000 m³ vatten
behandlats.
Avfallsmängder som hanterats på VafabMiljös
avfallsstationer under 2014
Farligt avfallFarligt
(utom
jordar)
21 800
tonton
avfall
(utom jordar)
29 000
Kvalitetssäkrat bränsle 45 600 ton
Kvalitetssäkrat bränsle 46 700 ton
Brännbart avfall
Brännbart avfall till
till förbränning
85 300
ton
förbränning
91 900
ton
Tungmetallförorenad jord
Tungmetallförorenad jord
135 400 ton
118 100 ton
Avfall tillAvfall
deponering
11 600
ton
till deponering
14 700
ton
- gasutvinning10
11 200
200 MWh
- Gasutvinning
MWh
BiologiskBiologisk
behandling
59 100
ton
behandling
56 400
ton
Oljeförorenad
jord
9 100
ton
Oljeförorenad
jord 10
800
ton
Materialåtervinning 27 200 ton
Materialåtervinning
28 300 ton
Utöver detta tillkommer 117 200 massor som använts som täcknings- eller konstruktionsmaterial på deponierna.
22
22
Förvaltningsberättelse
Om inte särskilt anges redovisas samtliga belopp i tusentals kronor och inom parentes anges motsvarande värde föregående år.
Styrelsen och verkställande direktören
för Vafab Miljö AB (organisationsnummer 556191-4200) får härmed avge
följande redovisning för verksamheten
under räkenskapsåret 2014. För ökad
jämförbarhet presenteras även koncernens siffror för 2013.
Verksamheten
Vafab Miljö AB - VafabMiljö - ägs av
Arboga, Enköpings, Fagersta, Hallstahammars, Heby, Kungsörs, Köpings,
Norbergs, Sala, Skinnskattebergs, Surahammars och Västerås kommun.
VafabMiljös ändamål är att svara för
regional avfallshantering i ägarkommunerna. Verksamheten ska medverka till
att skapa en långsiktigt hållbar avfallshantering i regionen med utgångspunkt
från nationella, regionala och lokala
miljö­mål. I det arbetet ska VafabMiljö ta
stor miljöhänsyn, uppnå god affärsmässighet och kostnadseffektivitet samt erbjuda en god service med bra kvalitet.
Grunduppdraget från ägarkommunerna är att behandla hushållsavfall, driva
Återbruken och svara för insamling av
hushållens farliga avfall samt regionala
transporter. Verksamheten består av insamling, omlastning, drift av Återbruken,
sortering, bränsleberedning, förbränning, kompostering, deponering, insamling och behandling av farligt avfall samt
informations- och utvecklingsarbete.
VafabMiljö arbetar också på marknaden med företagslösningar.
Viktiga händelser under året
Samverkan med regionens invånare
VafabMiljö har fortsatt med utmaningarna kring återvinning, återanvändning
och avfallsminimering, vilket kräver
samverkan mellan avfallslämnare i hushåll och företag. Detta görs bl. a. genom
informationsatsningar.
Mälarenergi samarbetsavtal
Under 2014 startade Mälarenergi sin förbränningsanläggning som kan ta emot
brännbart avfall. Ett samarbetsavtal undertecknades, vilket innebär att Mälarenergi köper ca 67 000 ton returbränsle
från VafabMiljö. Avtalet löper som ett första steg t.o.m. juni 2015.
Avfallsskatt
Bolaget genomgick en skatterevision
2013 avseende 2011-2012 års konstruktionsmaterial. Revisionen resulterade i
ett beslut att bolaget skulle beskattas för
detta material.
Reglering mot skatteverket gjordes i
början av 2015. Bolaget kommer under
2015 överklaga beslutet. Reservation för
konstruktionsmaterial avseende 20132014 har gjorts i bokslutet 2014.
Försäljning av material och bränslen
Senaste årens utveckling av källsortering
och sortering av återvinningsmaterial
samt förädling av bränslen har fortsatt
under året. Intäkterna från försäljningen
av material och bränslen har ökat med
ca 3 procent, från 42,7 mkr 2013 till
44,1 mkr 2014.
Fusion av dotterbolaget Svensk Växtkraft
Under räkenskapsåret har det helägda dotterbolaget Svensk Växtkraft AB,
556344-4016, genom en fusion övertagits av Vafab Miljö AB enligt bestämmelserna i 24 kap. 28§ Aktiebolagslagen.
Fusionens verkställighet registrerades
av Bolagsverket 2014-10-20, vilket til�lika utgör fusionsdagen.
Utlandsprojekt
Bolagets kompetens efterfrågas från
många håll, inte minst internationellt.
VafabMiljö är för närvarande engagerade i ett större projekt i Botswana. Projektet som finaniseras av ICLD handlar
om att ta fram en förstudie för en kombinerad omlastningsstation och Återbruk i
huvudstaden Gaborone.
Sluttäckningsåtgärder
Under året har avsättningen för sluttäckningsåtgärder för äldre deponier uppgått
till 18,7 mkr i likhet med föregående år.
På Isätra har täckmaterial lagts på för
en bättre vattenavrinning. På Annelund
har sluttäckning av etapp 2 påbörjats. På
Norsa har den pågående sluttäckningsentreprenaden avslutats vilket innebär
att slaggdeponin är helt sluttäckt och huvuddeponin är täckt med tätskikt, dräneringslager och skyddstäckning. De totala
avslutningskostnaderna för 2014 blev ca
14,7 mkr.
Miljöfrågor, personalfrågor och
annan information
Miljöpåverkan och FoU
Större delen av VafabMiljös verksamhet
är reglerad genom tillstånd enligt Miljö­
balken. Detta gäller t ex samtliga sex
avfallsstationer, 18 Återbruk och en förbränningsanläggning. Inga förelägganden enligt miljöbalken som är väsentliga för företaget föreligger. Inom ramen
för ledningssystemet arbetar VafabMiljö
med att ständigt förbättra verksamheten.
Verksamheten påverkar miljön, mest
positivt men även negativt. VafabMiljö
informerar om sortering och avfall till
kunder och hushåll, omhändertar lakvatten, utvinner och producerar gas vil-
23
ket innebär positiv påverkan på miljön.
Den historiska deponeringen och utsläpp
till luft från transporter och förbränning
är områden där insatser för minskning
av miljöpåverkan genomförs.
År 2013 beviljades medel från EUs
finansieringsprogram Life+ för uppförande av en torrötningsanläggning för
biogasframställning ur restfraktionen.
Under 2014 har tekniska lösningar för
ökad gasproduktion utretts ur ett system­
perspektiv, där ombyggnad av en anläggning samt nybyggnad av torrötningsanläggning utgör delar av flera studerade
scenarior. Parallellt med detta har en studie genomförts med syfte att klarlägga förutsättningarna för avsättning av rötrester.
VafabMiljö bidrar även till forskning och
utveckling på miljöområdet genom ett
samarbete med bland annat Mälardalens
högskola, KTH, och SLU.
Personal
VafabMiljö hade 196 (193) tillsvidareanställda medarbetare vid årsskiftet
2014/15. Av dem var 140 (139) män och
56 (54) kvinnor. Total sjukfrånvaro var
3,7 procent (4,1).
Investeringar
VafabMiljö har under året investerat
41,7 mkr (34 mkr). Investeringarna består främst av vatten- och avloppsledningar, delar i förbränningsanläggningen
och fordon. Avskrivningarna uppgår till
48,7 mkr (35,3 mkr).
Borgensansvar
Delägarkommunerna har gått i borgen
för VafabMiljös lån samt för förpliktelser
enligt miljödomen för verksamheten på
Gryta avfallsstation med totalt 246,9 mkr
(224,5 mkr). Fördelningen av borgens-
ansvaret har skett enligt konsortialavtalet mellan delägarkommunerna.
Finansiella risker
Bolaget är exponerat för ränterisker, risker, för kundförluster samt risk för anläggningsskador. Riskerna hanteras genom
efterlevnad av upprättad finanspolicy, systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av anläggningsbeståndet.
Särredovisning för hushållens avfall
VafabMiljö har en ekonomisk modell för
särredovisning av den affärsmässiga
verksamheten och verksamheten avseende hushållsavfall (lagstadgat grunduppdrag). Verksamheten för hushållens
avfall har varit negativ de senaste tre
åren, främst beroende på att avgifterna
har varit oförändrade.
Framtida utveckling
Bildande av kommunalförbund
Under hösten 2014 och efter årsskiftet
har samtliga ägarkommuner beslutat
om att bilda ett kommunalförbund för
avfallsfrågor. Under våren 2015 kommer
ombildningsarbetet påbörjas. Utgångspunkten för ombildningen är att kommunerna lägger över sitt renhållningsansvar till kommunalförbundet samt
med eventuella undantag.
Ombildningen innebär att Kommunalförbundet kommer att överta ägandet
av Vafab Miljö AB för att därefter överföra all verksamhet till Kommunalförbundet.
Nya utmaningar inom avfallsområdet
Regeringen meddelade i sin regeringsförklaring under hösten att man har för
avsikt att flytta ansvaret för insamlingen
av förpackningar och tidningar från pro-
ducenterna till kommunerna. Både inom
EU och på nationell nivå lyfts avfallsminimering och återanvändning fram som
viktiga utmaningar för att skapa ett resurseffektivare samhälle. Huvudinriktningen är att kommunerna kommer att
få ett tydligt ansvar för båda dessa frågor.
Framtida osäkerhetsfaktorer
Det pågår en utredning på nationell nivå
avseende skatt på biogas till fordonsdrift.
Hur biogasmarknadens ekonomiska villkor ser ut därefter är ännu inte känt.
Under de senaste åren har det kommit in stora mängder förorenade jordar
vilket haft en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Hur flödet kommer att
utvecklas i framtiden är en osäkerhetsfaktor som kan få stor påverkan på ekonomin.
Styrelsens arbete
Styrelsens ledamöter utses av respektive
kommuns fullmäktige. Under 2014 har
styrelsen haft 7 möten. Närvaron har i
genomsnitt varit ca 70 procent. Styrelsen har under 2014 fortsatt arbetet med
verksamhets- och ekonomistyrningsutveckling samt upprättade av riktlinjer
för samarbetsformer med Mälarenergi,
VafabMiljö Kommunalförbund och fusionen av dotterbolaget Svensk Växtkraft.
Utvärdering av styrelsens arbete görs
årligen och har redovisats enligt Västerås stads bolagsstyrningsrapport. Bolaget har även en internkontrollplan som
löpande följs upp.
Bolagets koncernledning består av VD,
HR-chef, controller, samt avdelningscheferna för Support, Insamling och transport, Process och underhåll och Produktion. Ledningen har haft 10 möten.
Forts på nästa sida
24
Efter räkenskapsårets slut har styrelseledamöterna; Peter Kraft (Sala) har ersatts av Christer Eriksson; Anders Thollin
(Surahammar) har ersatts av Britt-Inger
Fröberg; Gustav Carlström (Enköping)
har ersatts av Britt-Marie Gustavsson;
Tommy Sunvisson (Skinnskatteberg) har
ersatts av Jan Lejon tillträtt i styrelsen.
På ordförandeposten har Andreas
Porswald (Västerås) ersatts av Yngve
Wernersson (Västerås). Förändringarna
av styrelseledamöter beror på höstens
kommunalval 2014.
Revision
Revisionen utgörs av två lekmannarevisorer; Lars Luttropp, Thomas Wihman
samt suppleanterna Helmut Hoffman
och Hans Andersson är utsedda av Västmanlands kommuner och landsting.
KPMG AB med huvudansvarig revisor
Patrik Anderbro är biträde till lekman-
narevisionen samt även bolagets valda
externa revisionsbolag sedan år 2012.
Patrik Anderbro efterträdde Stefan Tärnell våren 2014.
VafabMiljö kommunicerar väsentliga
händelser löpande under året främst
genom utskick av styrelseprotokoll. Under hösten anordnades ett höstmöte. På
mötet diskuterades väsentliga, aktuella
och framtida händelser för verksamheten samt resultat och prognos för räkenskapsåret. Revisorerna redovisade inriktning på sin revision och de föredrog
de iakttagelser och rekommendationer
som framkommit under höstens förvaltningsrevision.
Hösten 2014 meddelade lekmannarevisorerna att de skulle granska de
anställdas bisysslor genom en registeranalys mot bolagsverket. KPMG utförde
granskningen under januari 2015 och
rapporterade arbetet till lekmannarevi-
Flerårsjämförelse
Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag (exkl. dotterbolag).
Nettoomsättning tkr Resultat efter finansiella poster tkr Årets resultat
Balansomslutning tkr Antal anställda st Soliditet % Avkastning på totalt kapital % Avkastning på eget kapital % Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1
2014 2013201220112010
434 962 372 260 369 157 364 186 353 311
6 670
-2 989
1 637 11 031
6 668
8 715
3 044
3 342
6 569
6 197
437 385 395 643 362 126 343 927 323 591
196
193
187
189
181
15,2
15,1
16,3
15,4
14,4
2,7
neg
1,3
4,3
2,9
10,1
neg
2,8
20,9
14,3
sorerna och till bolagets ledning under
februari. Ledningen kommer följa upp
granskningsrapporten under 2015.
Ekonomi
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel 21 867 709
Årets vinst 8 715 284
Summa
30 582 993
Styrelsen och VD föreslår att vinstmedlen disponeras så att 30 582 993 kr överförs i ny räkning.
25
Resultaträkning
Belopp i tkr
Koncernen
Moderbolaget
2014-01-01 2013-01-01 2013-01-01 -2014-12-31-2013-12-31-2013-12-31
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
not 2
434 962
420 731
Övriga rörelseintäkter 3 022
601
437 984
Rörelsens kostnader
372 260
438
421 332
372 698
Produktionskostnader
-137 618
-137 043
Avfallsskatt
-15 460
-14 359
Övriga externa kostnader
not 3
-92 972
-89 865
Personalkostnader
not 4
- 112 038
-109 795
Avsättning till avfallsupplag
not 5
-19 587
-19 599
Avskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar
not 6
-48 739
-45 729
-128 183
-14 359
-72 735
-102 670
-19 599
Summa rörelsens kostnader
-426 414
-416 390
-372 896
-35 350
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
11 570
4 942
-198
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
164
-5 064
21
-5 815
Summa resultat från finansiella poster
-4 900
-5 794
1 796
-4 586
-2 791
Resultat efter finansiella poster
6 670
-852
-2 989
Bokslutsdispositioner
not 7
-
5 190
Skatt på årets resultat
not 8
2 045
1 476
843
Årets resultat
8 715
624
3 044 26
Balansräkning
KoncernenModerbolaget
Tillgångar
2014-12-31 2013-12-31 2013-12-31
Belopp i tkr
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
not 9
not 6
Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer
Pågående nyanläggningar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag not 9
Fordringar hos koncernföretag
Övriga finansiella tillgångar
not 10
654
1 555
-
124 438
112 551
75 691
38 598
351 278
120 653
120 766
72 659
36 328
350 406
97 973
55 020
54 119
17 713
224 825
-
-
-
-
19 552
80 829
1 238
238
-
238
100 381
Summa anläggningstillgångar
353 170
352 199
Omsättningstillgångar
325 206
1 238
Varulager
Råvaror och förnödenheter
1 466
Färdiga varor och handelsvaror
2 342
3 808
1 070
3 379
4 449
2 971
2 971
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
36 514
28 275
Fordringar hos koncernföretag
-
-
Övriga kortfristiga fordringar
2 594
5 855
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
not 11
21 562
25 041
60 670
59 171
Kassa och bank
19 737
14 208
26 961
1 373
5 016
19 958
53 307
14 158
Summa omsättningstillgångar
84 215
77 828
Summa tillgångar
437 385
430 027
70 437
395 643
27
Balansräkning
KoncernenModerbolaget
Eget kapital och skulder 2014-12-31
2013-12-312013-12-31
Belopp i tkr
Eget kapital not 12
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Överkursfond
Bundna reserver/Reservfond
Fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust
Årets resultat
Summa eget kapital
15 000
20 754
10
35 764
15 000
20 754
10
35 764
15 000
20 754
10
35 764
21 868
8 715
30 583
21 481
624
22 105
20 705
3 044
23 749
66 347
57 869
59 513
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Uppskjutna skatter
not 13
16 365
69 303
796
16 542
55 180
3 783
16 542
55 180
3 783
Summa avsättningar
86 464
not 15
Långfristiga skulder
75 505
75 505
-
20 476
-
209 420
200 425
200 426
Summa långfristiga skulder
209 420
220 901
Kortfristiga skulder
200 426
not 5
not 14
Övriga skulder till kreditinstitut
Skulder till koncernföretag
Leverantörsskulder
Aktuella skatteskulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbet. intäkter not 16
31 509
4 484
3 084
36 077
33 921
5 075
2951
33 805
26 163
225
2 817
30 994
Summa kortfristiga skulder
75 154
75 752
60 199
Summa eget kapital och skulder
437 385
430 027
395 643
Ställda säkerheter
not 17
Ansvarsförbindelser Inga
Inga
10 000
Inga
Inga
Inga
28
28
Kassaflödesanalys
Koncernen
Moderbolaget
2014-01-01 2013-01-01 2013-01-01
-2014-12-31 -2013-12-31-2013-12-31
Belopp i tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat efter finansiella poster
not 18
Avskrivningar
Avsättningar för avfallsupplag
Övriga avsättningar
Uttag avsättning för efterbehandling av avfallsupplag
Övriga justeringar, ej likvidpåverkande
6 670
48 739
19 587
14 460
-14 705
-2 084
72 667
-852
45 729
19 599
-
-29 238
3 771
39 009
-2 989
35 350
19 599
-29 238
2 716
25 438
Ökning/minskning varulager
Förändring kortfristiga fordringar
Förändring rörelseskulder
-837
-120
-12 510
-870
9 198
-9 831
-626
3 608
-8 794
59 200
37 506
19 625
-52 383
-1 238
-53 621
-73 649
-
-73 649
-34 445
-34 445
-
-
0
-
41 683
41 683
-31 403
51 755
20 352
5 579
5 540
5 532
14 158
-
19 737
8 668
-
14 208
8 626
14 158
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Ökning/minskning av kortfristiga placeringar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Utlåning till koncernföretag
Utnyttjad checkräkningskredit
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Annan ökning/minskning av bokförda värdet
Likvida medel vid årets slut
not 6
not 18
29
29
Noter
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och
för första året också Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1.
Bytet av redovisningsprinciper har inte haft någon betydande effekt på
resultat- och balansräkning, varför ingen omräkning av jämförelseåret
har varit nödvändig.
Fusion
Den i förvaltningsberättelsen nämnda fusionen har redovisats enligt
BFNAR 2003:2 Redovisning av fusion.
Intäkter
Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans av produkter till
eller från kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen
redovisas efter avdrag för moms och rabatter. Övriga intäkter som
hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. Ränteintäkter
intäktsförs i enlighet med effektiv avkastning.
Inkomstskatter
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år och justeringar avseende tidigare års aktuella
skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är
beslutade. För poster som redovisas i reslutaträkningen, redovisas även
därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på
tillgångar och skulder.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag redovisas i den
utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott
vid framtida beskattning.
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet
att stödet kommer att erhållas och att bolaget kommer att uppfylla
alla därmed sammanhängande villkor. Statligt stöd som hänför sig
till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet
intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga
stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde.
Leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas
som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. VafabMiljös leasingavtal uppgår kortsiktigt och över en femårsperiod endast till mindre belopp.
Finansiella anläggningstillgångar som är avsedda för långsiktigt
innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs
tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående.
Finansiella instrument
Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som
förväntas bli inbetalt efter avdrag för bedömda osäkra kundfordringar.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till
det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering.
Avsättningar för ett lagstadgat åtagande att återställa marken vid
avfallsstationerna görs enligt en detaljerad formell plan. För den nya
deponin som togs i drift januari 2009 görs avsättningar efter utnyttjad
volym.
Immateriella tillgångar
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger
det verkliga värdet på koncernens andel i det fusionerade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Eventuella nedskrivningsbehov
prövas kontinuerligt. Tillgången kommer vid 2015 års utgång vara helt
avskriven.
Låneutgifter
Låneutgifter kostnadsförs löpande allt efter de uppkommer i bolaget.
Låneutgifterna utgörs i all väsentlighet av en checkräkningskredit gentemot Västerås skuld. Borgensavsnitt finns utställd.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde
minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella
anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda
nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs,
beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Produktionsberoende avskrivning tillämpas för den nya deponin som togs i drift 2009.
För övriga materiella anläggningstillgångar används linjär avskrivningsmetod. Följande avskrivningstider tillämpas:
Byggnader och markanläggningar 10-25 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar 5-20 år
Inventarier, verktyg och installationer 5-10 år
Nyckeltalsdefinitioner
Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.
Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader
i förhållande till balansomslutningen.
Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för
uppskjuten skatt).
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade
kassaflödet omfattar transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden.
30
30
Noter
KoncernenModerbolaget
2014-01-01 2013-01-01 2013-01-01
-2014-12-31 -2013-12-31 -2013-12-31
Not 2 Nettoomsättning
KoncernenModerbolaget
2014-01-01 2013-01-01 2013-01-01
-201412-31 -2013-12-31-2013-12-31
Not 3 Ersättning till revisorerna
Behandlingsintäkter hushålls- och
återbruksavfall
38 934
Behandlingsintäkter övrigt avfall
43 946
Intäkter för grundavgift till
kommunerna 113 916
Försäljningsintäkter 128 859
Behandlingsintäkter, farligt avfall
41 157
Transportintäkter, övrig/entreprenader
63 446
Vidarefakturerade kostnader
4 704
39 733
48 134
39 733
48 134
113 980
111 800
36 527
63 510
7 047
113 980
63 329
36 527
63 510
7 047
Summa 434 962
420 731
372 260
KoncernenModerbolaget
KPMG
Revisionsuppdraget 150200150
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget353020
Summa185230170
Lekmannarevisorer454545
Koncernen Moderbolaget
2014-01-01 2013-01-01- 2013-01-01
2014-01-01- 2013-01-01- 2013-01-01-
-2014-12-31 2013-12-31 -2013-12-31
-2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31
Not 5 Övriga avsättningar
Not 4 Personalkostnader
Behandling och avfallsupplag
Medelantalet anställda
Ingående balans
42 248
52 786
52 786
Kvinnor565454
Avsättning enligt plan
18 700
18 700
18 700
Män140150139
Nyttjat för sluttäckningsutgifter -14 705
-29 238
-29 238
Summa avsättning för efterTotalt 196204193
behandling av
Löner och ersättningar till styrelsen
stängda avfallsupplag 46 243
42 248
42 248
och verkställande direktören
1 570
1 717
1 658
Löner och ersättningar till
Ingående balans Deponi 2009
7 712
6 813
6 813
anställda 78 801
75 488
70 659
Avsättning för framtida
80 371
77 205
72 317
sluttäckningskostnader887899899
Sociala avgifter enligt lag och avtal 25 011
23 033
21 420
8 599
7 712
7 712
Pensionskostnader för anställda 4 656
7 432
7 179
Summa avsättning för efterTotalt 110 038 107 670 100 915
behandling av avfallsupplag 54 842
49 960
49 960
I ovanstående sociala avgifter ingår
Summa avsättning 2014 uppgår till
19 587
19 599
19 599
kostnader för särskild löneskatt 1 073
1 769
1 666
Summa avsättning likvida medel
19 737
14 156
14 156
Styrelseledamöter, antal
Kvinnor 3 11
Män 9
11
11
Totalt 12
12
12
VD och ledande
befattningshavare, antal
Kvinnor Män Totalt 5
2
7
5
3
8
5
2
7
Övriga avsättningar
Summa
14 460
69 303
5 220
55 180
5 220
55 180
3131
Noter
Not 6 Materiella anläggningstillgångar
Bygg & Mark
Maskiner
Inventarier
Pågående.anl.
Totalt
IB
Inköp
Försäljn/Utrangeringar
Omklassificeringar
Fusionerade värden
UB
255 780
2 013
- 884
5 908
40 098
302 915
236 600
137
- 5 436
2 514
101 753
335 568
163 374
15 384
- 474
286
34 318
212 887
17 713
24 124
- 8 708
5 469
38 598
673 466
41 658
- 6 795
181 638
889 968
Avskrivningar
IB
Försäljn/Utrangeringar
Fusionerade värden
Årets avskrivningar
UB
- 140 906
708
-9 411
- 11 868
- 161 577
- 170 280
5 297
- 23 841
- 22 893
- 211 718
- 109 255
474
- 15 443
- 12 972
- 137 196
-
- 420 442
6 480
- 48 695
- 47 833
- 510 491
Nedskrivningar
IB
Årets nedskrivningar
UB
- 16 900
- 16 900
- 11 300
- 11 300
-
-
- 28 200
- 28 200
Utg planenl restvärde
124 438
112 551
75 691
38 598
351 278
Anskaffningsvärden
Koncernen Moderbolaget
2014-01-01- 2013-01-01- 2013-01-01-2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31
Not 7 Bokslutsdispositioner
Periodiseringsfond
Summa -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31
Not 8 Skatt på årets resultat
-
0
-
0
5 190
5 190
Not 9 Fusion av dotterföretag
Vafab Miljö AB har per 20 oktober 2014 fusionerat det helägda dotterbolaget
Svensk Växtkraft AB org nr 556344-4016.
Av Vafab Miljö ABs nettoomsättning utgör 53 635 tkr och 3 031 tkr av rörelseresultatet hänförligt till Svensk Växtkraft AB avseende tiden fram till fusionsdagen. VafabMiljö
har en kvarvarande goodwill uppgående till 654 tkr. Anskaffningsvärdet uppgick till
5 403 tkr och kommer att vara helt avskriven vid 2015 års utgång.
Svensk Växtkraft AB:s balansräkning i sammandrag per fusionsdagen:
Balansräkning
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Koncernen Moderbolaget
2014-01-01- 2013-01-01- 2013-01-01-
Aktuell skatt för året
Uppskjuten skatt Summa -942
2 987
2 045
-2 283
3 759
1 476
-1 440
2 283
843
Redovisat resultat före skatt
Bokslutsdisposition
6 670
-
-852
-
-2 989
5 190
-1 467
187
-484
-223
-80
-161
Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%)
Skatteeffekt av ej avd.gille kostnader och
schablonränta på periodiseringsfond
Skatteeffekt av skm justeringar och
restvärdeavskrivningar
Skatteeffekt på obeskattade reserver
Skatteeffekt på goodwill
Summa
748-915-795
-1 238
-237
-942
-2 283
-1 440
Koncernen
2014-12-312013-12-31
Not 10 Övriga finansiella tillgångar
29 282
93 522
8 615
131 419
Eget kapital
Aktiekapital
16 000
Reservfond16
Balanserat resultat
100
Periodens resultat
852
Summa eget kapital
16 968
Skulder
Övriga skulder
Summa skulder
114 451
114 451
Summa skulder och eget kapital
131 419
Ingående värde
Justering uppskjuten skatt Goodwill
Utsläppsrätter 2014
Summa 238
-238
1 238
1 238
238
-
238
Koncernen Moderbolaget
2014-12-31 2013-12-312013-12-31
Not 11 Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Förutbetalda hyror 937
1 034
1 034
Biogasintäkt
5 273
Upplupna transport och
behandlingsintäkter 12 633
15 085
15 085
Förutbetalda kostnader 2 719
8 922
3 839
Summa
21 562
25 041
19 958
32
32
Noter
Not 12 Förändring av eget kapital
Eget kapital 2014-01-01
Aktiekapital
Bundna reserver/
Reservfond
Överkursfond
Övrigt fritt
eget kapital
Summa eget
kapital
15 000
10
20 754
23 749
59 513
-
-
-
-1 882
-1 882
Fusionsresultat
Årets resultat
Eget kapital 2014-12-31
-
-
-
8 715
8 715
15 000
10
20 754
30 583
66 347
Koncernen Moderbolaget
Koncernen Moderbolaget
2014-01-01 2013-01-01 2013-01-01
2014-01-01 2013-01-01 2013-01-01
-2014-12-31 -2013-12-31 -2013-12-31
-2014-12-31 -2013-12-31 -2013-12-31
Not 14 Uppskjutna skatter
Not 13 Avsättningar för
pensioner
Avsättning vid periodens ingång Förändringar under perioden Summa
16 542
-177
16 365
13 706
2 836
16 542
13 706
2 836
16 542
Uppskjuten skatt på skillnaden mellan
skattemässigt och
bokföringsmässiga restvärdet
-
2 192
2 192
Uppskjuten skatteskuld hänförlig till
skattemässigt ej avdragsgilla avskrivningar på uppskrivet fastighetsvärde 796
1 591
1 591
Summa
796
3 783
3 783
Koncernen Moderbolaget
Koncernen Moderbolaget
2014-12-31
2013-12-312013-12-31
2014-12-31
2013-12-312013-12-31
Not 16 Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Not 15 Långfristiga skulder
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut Skulder till Västerås stad Summa Förfallotider
Den del av långfristiga skulder som
förfaller till betalning senare än fem år
efter balansdagen
Skulder till Västerås stad
Summa
-
209 420
209 420
209 420
209 420
20 476
-
200 425 200 426
220 901 200 426
220 901 200 426
220 901 200 426
Koncernen Moderbolaget
2014-12-31
2013-12-312013-12-31
Not 17 Ställda säkerheter
Företagsinteckningar Summa
-
0
10 000
10 000
-
Upplupna räntekostnader Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalda återbrukskort Upplupna transport- och
produktionskostnader
Upplupna pensionskostnader Upplupna lagerkostnader Summa
-
6 834
1 965
8 344
434
6 952
2 116
8 534
434
6 513
1 854
8 534
13 243
3 588
2 103
36 077
8 680
3 270
3 820
33 805
7 063
3 053
3 543
30 994
Koncernen Moderbolaget
2014-12-31
2013-12-312013-12-31
Not 18 Räntekostnader
Räntor till kreditinstitut
Räntor till övriga
Summa
4 623
441
5 064
Likvida medel vid årets slut avser enbart banktillgodohavanden.
5 789
25
5 814
4 562
25
4 587
33
Västerås 6 mars 2015
Styrelsen:
Yngve Wernersson, OrdförandeChrister Eriksson
Tony Frunk
Britt Inger Fröberg
Britt-Marie Gustavsson
Jan Lejon
Sören Lindqvist
Per Möller
Kjell Persson
Arne Pettersson
Per Strengbom
Anne Tjernberg
Carina Färm, Verkst. direktör
Personalrepresentanter:
Maria Andersson, TransportCarlos Ortiz, Vision
Frida Veibäck, SACO
Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2015
KPMG AB
Patrik Anderbro
Auktoriserad revisor
Vår granskningsrapport har avgivits den 12 mars 2015
Thomas WihmanLars Luttropp
Av Västmanlands kommuner och landsting
utsedda lekmannarevisorer.
Yngve Wernersson (S),
Västerås
Per Strengbom (S),
Kungsör
Christer Eriksson (C),
Sala
Arne Pettersson (S),
Norberg
Magnus Åstrand (C),
Surahammar (Suppleant)
Sören Lindqvist (V),
Fagersta
Britt-Marie Gustavsson (S),
Enköping
Kjell Persson (S),
Arboga
Tony Frunk (S),
Hallstahammar
Per Möller (C),
Heby
Anne Tjernberg (S),
Köping
Jan Lejon (FP),
Skinnskatteberg
34
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Vafab Miljö Aktiebolag
Orgnr 556191-4200
Rapport om årsredovisningen
Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Vafab Miljö
AB för år 2014. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta
versionen av detta dokument på sidorna 22 - 33.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild
enligt årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som
styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig
för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval
av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland
annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i
årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av
den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i
de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten
i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i års-redovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avse-
enden rättvisande bild av Vafab Miljö ABs finansiella ställning
per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och
kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört
en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Vafab Miljö AB för år 2014.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och
verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen
enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om
förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt
har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Västerås den 12 mars 2015
Patrik Anderbro
Auktoriserad revisor
35
35
Lekmannarevisorernas granskningsrapport enligt 10 kap 13§ aktiebolagslagen
Till årsstämman i Vafab Miljö Aktiebolag
Org nr 556191-4200
Vi har granskat verksamheten i Vafab Miljö AB för räkenskapsåret 2014.
Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut
samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten.
Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och
kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med
fullmäktiges uppdrag.
Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen samt god revisionssed i kommunal verksamhet.
Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och
prövning. Samplanering har skett med bolagets auktoriserade
revisor och en särskild granskningsredogörelse har upprättats.
Vi finner det märkligt att valet av styrelse och revisorer inte
omfattar samma tidsperiod. Det innebär att de revisorer som
är valda att granska bolagets verksamhet för 2014 har att yttra
sig över årsredovisning/förvaltningsberättelse för räkenskapsåret 2014 som är underskrivet av styrelsen 2015.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden nedan.
Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit god.
Vi rekommenderar att avkastningskrav och soliditets krav
tas in i ägardirektiv och ägaravtal.
Västerås den 12 mars 2015
Thomas Wihman
Lars Luttropp
Av Västmanlands kommuner och landsting
utsedda lekmannarevisorer.
36
VafabMiljö arbetar med hållbar och
miljöriktig avfallshantering och ägs
av kommunerna i Västmanlands
Produktion: VafabMiljö Foto: VafabMiljö, Pia Nordlander, bildN, Per Groth, PA Lenhov. Tryckt på Cyclus 100% returfiber
län samt Heby och Enköpings kommuner.
VafabMiljö, Returvägen 20, 721 87 Västerås
Tel: 021-39 35 00, Fax: 021-33 51 50
E-post: [email protected], Hemsida: www.vafabmiljo.se