Rapport 2015:30. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. E22
RAPPORT 2015:30 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2014 E22 sträckan Sätaröd–Vä Skåne, Kristianstads kommun, Linderöd, Västra Vram och Vä socken Bo Friman och Nathalie Hyll med bidrag av Anna Broström Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning och slutundersökning. Processen syftar i första hand syftar till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2), där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i den uppdragsarkeologiska processen. Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential görs en särskild undersökning, även kallad slutundersökning (SU). De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av särskild undersökning (SU). Mer information om den uppdragsarkeologiska processen kan hämtas under följande länk: http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologifornlamningar-och-fynd/den-uppdragsarkeologiska-processen/. Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10–14§§ i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter. RAPPORT 2015:30 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2014 E22 sträckan Sätaröd–Vä Skåne, Kristianstads kommun, Linderöd, Västra Vram och Vä socken Dnr 5.1.1-219-2015 Bo Friman och Nathalie Hyll med bidrag av Anna Broström STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Odlarevägen 5 226 60 LUND Fax: 010-480 80 94 Tel: 010-480 80 00 www.arkeologiuv.se e-post: [email protected] www.shmm.se © 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Rapport 2015:30 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Framsida: Tre baggar på lokal 7.Foto: Nathalie Hyll. Baksida: Vy mot öster från lokal 22. Foto: Bo Friman. Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Arkeologiska undersökningar inom utbyggnadsområdet 6 Syfte och ambitionsnivå 8 Exploateringssituationen 8 Hänsyn till särskilda restriktioner och skyddsbestämmelser 8 Logistik inför fältarbetet 10 Topografi och fornlämningssituation 11 Tågarp–Vramsån (lokal 1–6) 11 Vramsån–Tullsåkra (lokal 7–15) 14 Tullsåkra–Vä (lokal 16–24) 15 Förutsättningar och bevarandeintressen 18 Förutsättningar 18 Bevarandeintressen 19 Vetenskapliga teman och frågeställningar 20 Utredningens genomförande 20 Metoder och prioriteringar 20 Resultat och arkeologisk potential 24 Förslag till fortsatta åtgärder 27 Projektutvärdering 28 Avvikelser 28 Särskilda restriktioner och skyddsbestämmelser 29 Undersökningens genomförande 30 Granskning och utvärdering av Lidardata 30 Måluppfyllelse 32 Ordlista 33 Referenser 35 Administrativa uppgifter 37 Bilagor Bilaga 1. Resultat av sökschaktning och analys av Lidardata 38 Bilaga 2. Resultat paleoekologi 86 Bilaga 3. Sammanställning av anomalier (Lidardata) 93 Ef r te de ål tid ga r tid e ar Ny tid isk or at tid rm el fo ed re M in rn k Vi jä r 1000 de 2000 ål 3000 e gr Yn 4000 rn jä BRONSÅLDER re r r de r de l så de ål r de ål l så on br on br en st en st 5000 d Äl re re 6000 e gr Yn d Äl e gr Yn d Äl STENÅLDER HISTORISK TID JÄRNÅLDER 0 1000 2000 år Knislinge Almaån Hässleholm Tyringe Finjasjön Råbelövsjön Vinslöv Araslövssjön Kristianstad Vä Vra m Bosarpasjön Höör Linderöd så n Hammarsjön Tollarp Helge å E22 Ö Ringsjön Hörby Verkaån Vombsjön Sjöbo Figur 1. Området för den arkeologiska utredningen, steg 2, för väg E22 Sätaröd–Vä markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:300 000. 4 E22 sträckan Sätaröd–Vä Åhus Sammanfattning • Trafikverket planerar att bygga ny vägsträckning för väg E22 mellan Sätaröd och Vä i Kristianstads kommun, Skåne län. Utredningsområdet är cirka 15,5 kilometer långt med en bredd av 40 meter (undantaget vissa utvidgningar). • Statens Historiska Museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten i Lund (tidigare Riksantikvarieämbetet UV Syd) gjorde en arkeologisk utredning steg 2 hösten 2014. • Till grund för arbetet låg den tidigare utförda arkeologiska utredningen steg 1. Utifrån fältinventeringen identifierades totalt 24 lokaler som rekommenderades för fortsatta insatser. Av dessa bedömdes 18 lokaler som potentiella boplatsytor, två lokaler som potentiella boplatsytor samt fossil åkermark, och fyra lokaler som fossil åkermark. Dessutom utfördes en laserscanning från flygplan som ligger till grund för Lidardata utmed vägsträckan. Syftet var att identifiera synliga fornlämningar i form av fossil åkermark och gravar. Projektets tre teman, som rör kolonisation, markröjning och förhållandet mellan slätt och ås, formulerades även inom ramen för arkeologisk utredning steg 1. Dessa är knutna till ett långtidsperspektiv, ett landskapsperspektiv och ett aktörsperspektiv. • Inom aktuell arkeologisk utredning steg 2 utfördes sökschaktsgrävning på de 20 lokalerna med potentiella boplatslägen. Den resulterade i att fem lokaler identifierades som innehöll koncentrerade boplatslämningar i form av gropar, härdar och stolphål. Bedömningen är att lämningarna är mer omfattande inom lokal 15 och 22 medan de finns på begränsade ytor inom lokal 10, 23 och 24. Övriga 15 lokaler innehöll endast få eller inga boplatslämningar. • Under arkeologisk utredning steg 2 gjordes dessutom en utvärdering i fält av Lidardata inom samtliga 24 lokaler. Endast 40 % av de registrerade anomalierna kunde kopplas till fossil åkermark (röjningsröseområden). Det kunde konstateras att metoden inte fungerade tillfredsställande i skogsmiljö. Den mest träffsäkra bilden erhölls inom öppen betesmark (lokal 7). • Slutligen utfördes paleoekologiska provtagningar i fyra våtmarker. Baserat på rekognoserande pollenanalys av de tillvaratagna lagerföljderna bedöms förutsättningarna för landskapsrekonstruktioner som goda. E22 sträckan Sätaröd–Vä 5 • I enlighet med länsstyrelsens förfrågningsunderlag utfördes inte sökschaktsgrävning inom de sex lokalerna med fossil åkermark som identifierades under arkeologisk utredning steg 1. De omfattas av lokal 1, 2, 4, 5, 7 och 14, vilka helt eller delvis sammanfaller med registrerade fornlämningsområden. • Sammanfattningsvis föreslås att 11 lokaler undersöks vidare, inom ramen för en arkeologisk förundersökning. Denna föreslås också innefatta fortsatt paleoekologisk analys av de tillvaratagna lagerföljderna och ny provtagning inom en av lokalerna. Bakgrund Trafikverket har för avsikt att bygga en ny cirka 15,5 km lång sträckning för väg E22 mellan Sätaröd och Vä i Kristianstads kommun, Skåne län (fig. 1). I samband med den tidigare utförda arkeologiska utredningen steg 1 identifierades 24 lokaler varav 18 lokaler är potentiella boplatsytor, två lokaler är potentiella boplatsytor samt fossil åkermark, och fyra lokaler är fossil åkermark. För att få ett fullgott underlag för vidare beslut enligt KML utfördes en arkeologisk utredning steg 2. Efter anbudsförfarande utsåg Länsstyrelsen Arkeologiska uppdragsverksamheten till utförare av arkeologiska utredningen steg 2 (Lst. dnr 431-6548-2014). Den 1 januari 2015 övergick Riksantikvarieämbetets arkeologiska verksamhet till Statens Historiska Museer och fick tillsvidare namnet Statens Historiska Museer – Arkeologiska uppdragsverksamheten. I rapporten används fortsättningsvis benämningen Arkeologiska uppdragsverksamheten i Lund. Utredningens uppdrag bestod i att klargöra fornlämningssituationen inom de 20 boplatslokalerna. Undersökningar av fossil åkermark (odlingsröseområden) ingick inte i uppdraget. Däremot gjordes en utvärdering och granskning i fält av Lidardata för samtliga arkeologiska lokaler inom utredningsområdet. Slutligen utfördes paleoekologisk provtagning i fyra våtmarker. Samtliga fältarbeten genomfördes hösten 2014. I denna rapport redovisas utredningens resultat med förslag till åtgärder inför nästkommande steg i den uppdragsarkeologiska processen. Arkeologiska undersökningar inom utbyggnadsområdet Arkeologiska uppdragsverksamheten har tidigt varit en part i diskussionerna kring planeringen av väg E22 i denna del av Skåne. Förutom en stickprovsinventering inför val av vägkorridor år 2000 (Wallin 2000) och ett pilotprojekt inom vald vägkorridor år 2005‒2006 (Carlie. 2007), har området varit föremål för en arkeologisk utredning steg 1 år 2012 (Carlie m. fl. 2013), och en fördjupad arkeologisk utredning, steg 1, i form av en flygskanning, år 2013. Arkeologisk utredning steg 1, 2012 Utredningsarbetet omfattade dels kart- och arkivstudier, dels ytinventering i fält samt en paleoekologisk fältrekognoscering. I utredningen ingick även 6 E22 sträckan Sätaröd–Vä uppgiften att ge förslag till skyddszoner kring befintliga fornlämningsmiljöer inom en korridor om 100 meter på ömse sidor av den föreslagna väglinjen. Inventeringen resulterade i 30 nya fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Av dessa identifierades 20 lokaler (lokal 1, 3, 6–13 och 15–24) som rekommenderades gå vidare till undersökning i en kommande arkeologisk utredning steg 2. Utifrån fyndsammansättningen kunde lämningar från yngre stenålder förväntas på främst lokal 17 och 19–23. Inom lokal 24 fanns indikationer på bebyggelse och aktiviteter under historisk tid och fornminnesinventeringen (FMIS) visade även på lämningar från perioden yngre bronsålder–äldre järnålder. Fynd har även påträffats inom och i anslutning till lokal 6, 7, 10 och 15, dock ej daterande fynd. En särskild potential tillskrevs lokal 18 där lämningar från flera perioder ansågs vara representerade. En förhöjning i den annars plana terrängen på lokal 9 som också hyser ett större stenblock med inristade skålgropar, ansågs utgöra ett bra läge som boplats och/eller offerplats. Övriga lokaler ansågs samtliga utgöra goda boplatslägen med närhet till fossila åkrar och stensättningar (lokal 1, 3, 8, 11–13 och 16). I anslutning till vägsträckningen föreslogs också fyra våtmarker som lämpliga för provtagning av sedimentlagerföljder (13, 14, 18 och 19). De fyra våtmarkernas lägen gör att de tillsammans kan generera en landskapsrekonstruktion baserat på pollenanalys som är giltig för hela utredningsområdet. De lokaler som inte skulle undersökas vid denna utredning (lokal 2, 4, 5 och 14) utgörs av fossila åkrar med hög potential och blir därmed föremål för undersökning först vid en förundersökning. Fördjupad arkologisk utredning steg 1, 2013 Som en komplettering till resultaten från den arkeologiska utredningen steg 1 genomfördes laserskanning från flygplan, s.k. Lidar (Laser illuminated detection and ranging) av vägkorridoren. Utredningen genomfördes våren 2013 av Arkeologiska uppdragsverksamheten med Airborn Technologies GMbH, Wiener Neustadt, Österrike, som underkonsult för flygskanningen. Laserdata levererades som DTM (digital terrain model) i ARCINFO ASCII-GRID-format i kvadratkilometer-rutor. Ett första fältförberedande steg utfördes genom en bearbetning av Lidardata för att anpassa denna både till fältinventering och rapportering. Vid bearbetningen användes program Quick Terrain Modeler varvid Data som DSM (Digital Surface Model) och DTM, bearbetades till en mycket detaljerad terrängmodell av markytan visualiserad med bilder i gråskala där stående byggnader, träd och annan växtlighet filtrerats bort. Bearbetningen av Lidardata utfördes av Håkan Thorén vid Arkeologiska uppdragsverksamheten Redaktion och Teknik. Även högupplösta ortofoton erhölls vid flygningen. En uppföljande granskning och utvärdering av Lidardata för sträckan ingick i den arkeologiska utredningen steg 2. Detta underlag ansågs vara relevant vid kartering av odlingsrösen, hägnader, färdvägar, husgrunder och diken. Sådana lämningar är kända på flera av lokalerna, där kommunikationsleder och ägogränser möjligen kan spåras ned i medeltid. En annan möjlighet är att metoden kan tillföra nya element för den arkeologiska tolkningen. E22 sträckan Sätaröd–Vä 7 Syfte och ambitionsnivå I enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag är syftet med arkeologisk utredning steg 2 är att klargöra fornlämningssituationen genom att visa om och var under mark dolda fornlämningar finns inom utredningsområdet. Om möjligt ska utredningen även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Ambitionsnivån är att alla eventuella fornlämningsområden inom exploateringsområdet identifieras. Följande fyra frågor har formulerats som besvaras i kapitlet ”Resultat och arkeologisk potential”. Fråga 1: Finns det dolda fornlämningar under mark och i så fall var? Fråga 2: Resultaten från arkeologisk utredning steg 1 visar på möjligheten att finna lämningar från i stort sett hela perioden från yngre stenålder till historisk tid. Vilka eventuella tidsperioder är representerade? Vad säga om fornlämningarnas karaktär, utbredning och bevarandeförhållanden efter provschaktning av de 20 potentiella boplatsytorna? Fråga 3: Vilka nya fornlämningar och historiska lämningar kan vi spåra utifrån utvärderingen av Lidardata och granskning i fält? Fråga 4: Vilka tidsperioder är representerade och hur väl är pollen bevarade i sedimentlager från fyra våtmarker utvalda under arkeologisk utredning steg 1? Finns pollen som indikerar odling och bete representerade? Exploateringssituationen Den nya dragningen av väg E22 mellan Sätaröd och Vä sträcker sig ned från Linderödsåsens nordostslutning, in i slättlandskapet över Vramsån norr om Tollarp, med anslutning till befintlig väg E22 söder om Vä. Det berörda utredningsområdet uppgår till cirka 15,5 kilometer med en bredd på 40 meter. Till detta kommer ytor för ombyggnad av flera lokalvägar samt ytor för dammar/fosforfällor. Vägbyggets arbetsområde var hösten 2014 inte fastställt men Trafikverket tillhandahöll shape-filer över lokalernas riskklassning men inte över arbetsområdet. Klassningen visar lokalernas känslighet för påverkan på vattendrag vid arkeologiska undersökningar och har använts som underlag för utredningen. Hänsyn till särskilda restriktioner och skyddsbestämmelser Den planerade vägsträckan mellan Sätaröd och Vä löper genom ekologiskt känsliga miljöer vilket påverkar arkeologin i vägens arbetsområde genom begränsningar och skyddsbestämmelser i två avseenden: • Vramsåns Natura 2000-område • Förekomst av växtsjukdomen potatiskräfta. 8 E22 sträckan Sätaröd–Vä Natura 2000 Vramsån är en miljö med höga naturvärden och klassas som Natura 2000-område. Detta innebär att varje ingrepp i området måste prövas av Mark- och Miljödomstolen innan markarbetet kan utföras. För att inte riskera skadlig påverkan på miljön belades därför arkeologin med ett antal begränsningar och skyddsbestämmelser i avvaktan på domstolens utslag. Förenklat beskrivet så får inte Natura 2000-områdets natur utsättas för grumling, eftersom det på ett skadligt sätt kan påverka faunan. Arkeologiska utgrävningar innebär störning av marklagren och blottning av bar jord. För att undvika grumling så har Ramböll, på Trafikverkets uppdrag, utfört en riskanalys för påverkan på vattendragen i de planerade sökchaktningsområdena (PM Ramböll 2014-02-28 som godkänts av Länsstyrelsen Skåne, Fiske- och vattenvårdsenhet). Arbetet innebar att en avrinningsanalys genomfördes som låg till grund för en riskklassning i tre relativa kategorier; låg risk, måttlig risk och hög risk. Klassningen redovisades på kartor med olika färgraster för de olika kategorierna: GRÖNT Låg risk – området ligger långt från vattendrag. Inga speciella skyddsåtgärder vidtas. ORANGE Måttlig risk – området ligger nära ett vattendrag dit avrinning kan ske. För att förebygga grumlingsrisk skall följande skyddsåtgärder följas: • Schaktning utförs under augusti–september då det är lågvatten i vattendragen • Schakten tas upp som flera mindre ytor istället för enstaka längre • Avbanad jord läggs som skyddsvall mot vattendraget och kompakteras för att undvika vind- och vattenerosion • Återställningen utförs direkt efter undersökning med hänsyn till vegetationens återetablering. RÖTT Hög risk – området ligger nära ett känsligt vattendrag. Inga arkeologiska insatser som innebär markingrepp utförs innan Mark- och miljödomstolens dom. Sammantaget innebär detta att två lokaler (6, 12) delvis var klassificerade som röda, det vill säga inom delar av lokalerna fick inga arkeologiska markingrepp utföras. Dessa delar ingick därför inte i detta uppdrag, däremot ingick de delar av lokalerna som var grönmarkerade. Vidare fanns det fem lokaler (1, 7, 10, 17 och 22) med orange klassning (helt eller delvis) där de arkeologiska markingreppen utförs enligt ovan uppställda skyddsbestämmelser. E22 sträckan Sätaröd–Vä 9 Tabell 1. Lokalernas riskklass för grumling av närliggande vattendrag vid schaktning Riskklass Lokal Grönt – låg risk 3, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24 Orange – måttlig risk 1, 7, 10, 17, 22 Rött – hög risk 6, 12 Denna färgklassning kommer att följa med i alla figurer som redovisas i rapporten över utredningslokalerna. Potatiskräfta Inom utredningsområdet finns det områden som har drabbats av växtsjukdomen potatiskräfta (regleras i lag SFS 1973:318, förordning SFS 2006:817 och Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2004:20). Kraven för det arkeologiska arbetet i smittade områden var att: • Inskaffa information om, och i så fall, vilka fält som är smittade (genom Länsstyrelsens Enhet för Landsbygd Miljö). • Se till att avschaktade massor inte transporteras bort utan deponeras på samma fält och återfylls i samma schakt. • Vidta åtgärder för att försvåra vindburen spridning av sporer från tillfälliga jorddeponier. • Se till att maskiner och skor/stövlar saneras (maskiner med högtryckstvätt) vid varje förflyttning mellan olika fält innan maskiner och personer lämnar fältet. I samband med upprättandet av anbudet/undersökningsplanen samt inför fältarbetet kontrollerades förekomsten av växtsjukdomen potatiskräfta inom aktuella utredningsområden. Vid båda tillfällena fick vi besked om att det inte fanns någon gård inom aktuella utredningsområden som anmält potatiskräfta (mail, John Nörregård vid Länsstyrelsens Enhet för Landsbygd Miljö 2014-05-06, 2014-05-19 och 2014-08-20). Logistik inför fältarbetet Innan fältarbetet påbörjades höll Arkeologiska uppdragsverksamheten ett startmöte med Länsstyrelsen och Trafikverket (2014-08-19). Vid mötet diskuterades bland annat tidplan för fältutförandet, markägarkontakter och tillgänglighet. Eftersom vissa riskklassade områden skulle schaktas senast under september avsågs fältarbetet att påbörjas vecka 39 och därefter pågå i 3 veckor. Trafikverket tog på sig att informera berörda markägare. För att lösa logistikproblem beslutades om ett fältmöte (2014-09-02) där personal från Trafikverket tillsammans med Arkeologiska uppdragsverksamheten kunde gå igenom framför allt tillgänglighetsfrågor. Efter fältmötet hade sex lokaler definierats där röjning av skog/sly krävdes inför undersökning (lokal 6, 12, 17, 21, 23 och 24). Trafikverket åtog sig att ordna med detta, liksom utsättning av vägmitt. 10 E22 sträckan Sätaröd–Vä Topografi och fornlämningssituation I anslutning till vägsträckningen har arkeologiska undersökningar främst utförts på Kristianstadslätten norr om Linderödsåsen. På åsen har endast arkeologiska undersökningar genomförts i anslutning till väg E22 (Wallin 2000; Carlie 2007). Främst har undersökningar utförts kring den medeltida staden Vä, som utgör en tidig centralplats på Kristianstadsslätten, med ursprung i äldre järnålder (Anglert & Thun 1984). Från yngre stenålder har bl.a. två gånggrifter och en hällkista tidigare undersökts vid Skepparslöv (Vä 10, 31) och vid Östra Vram (Västra Vram 8:1). Från bronsålder och järnålder har både gravar och boplatslämningar undersökts på ett flertal platser. Utmed Sigridslundsvägen, som anses följa ett äldre vägstråk med koppling till centralplatsen Vä, har delar av ett större gravkomplex undersökts vid olika tillfällen (jfr Vä 13, 16, 17, 71, 73 och 150). Bland lämningarna märks urne- och brandgravar, stensättningar samt resta stenar. Gravfältet dateras till yngre bronsålder och fram i yngre järnålder (Petré 1963; Nagmér 1983; Björk 2008). Vid Snårarp har man undersökt brandgravfält från bronsålder samt stolpbyggda huslämningar och några hyddliknande konstruktioner från den avslutande delen av yngre stenålder och fram i vikingatid (Edring 2004). Utifrån de naturgeografiska förutsättningarna har utredningsområdet för väg E22 delats upp i tre delsträckor: Tågarp–Vramsån, Vramsån–Tullsåkra samt Tullsåkra–Vä (fig. 2). Tågarp–Vramsån (lokal 1–6) Delsträckan är cirka 3,6 km lång. Landskapet skiftar dramatiskt karaktär från ås till slätt. I den västra delen, förbi Sätaröd, har landskapet en småbruten karaktär med omväxlande topografi. Något längre österut tar Linderödsåsens branta nordostsluttning vid, med berg i dagen, djupa raviner, vattendrag, större bestånd av ädellövskog samt partier med åker- och betesmark. Inom åsen finns även platålägen med utpekade boplatslägen och fossil åkermark (lokal 1–3) medan två av lokalerna med fossil åkermark ligger i den branta nordsluttningen (lokal 4 och 5). Nedanför åsbranten fortsätter landskapet i en flack nordostsluttning med mer eller mindre plana partier ned mot Vramsån (lokal 6). Landskapet är i stort sett skogsbeklätt väster om ån men är mer uppodlat öster om ån. Jordarten inom det aktuella avsnittet består huvudsakligen av lerfattig morän, med mindre partier av berg i dagen i åssluttningen. Även nordost om åsens fot, fram till och utmed Vramsån, dominerar moränen, men här finns även partier med isälvsavlagringar och sandjord (SGU Jordartskarta Ae nr 88). Fornlämningsbilden i närområdet har stora likheter med delsträckan av väg E22 som löper förbi Linderöd (Carlie m.fl. 2013, 2014). De registrerade fornlämningarna består huvudsakligen av områden med fossil åker bestående av en till fem meter stora och relativt flacka röjningsrösen (fig. 3). De är främst belägna nära åssluttningen och finns i fyra fall inom delsträckans lokaler (Linderöd 133 berör lokal 2; Linderöd 168 berör lokal 1; Västra E22 sträckan Sätaröd–Vä 11 5 6 Vra m sån 10 11 12 13 14 15 Tollarp gabäcken Tjörnin 12 E22 sträckan Sätaröd–Vä Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, med områdesindelningen för den arkeologiska utredningen, steg 2 för väg E22 Sätaröd–Vä. Siffrorna visar var de arkeologiska lokalerna 1–24 ligger. Skala 1:50 000 1 2 3 4 Tågarp–Vramsån a est Ve n n db ä cke 7 8 9 Vramsån–Tullsåkra 16 Ryab E22 17 äcke n 18 19 20 Tullsåkra–Vä 21 22 23 24 116 1 Linderöd 131 Gislahagen Linderöd 133 3 Lin Västra Vram 130:1 4 Troröd 5 Västra Vram 192 Västra Vram 143:1 Västra Vram 177 Västra Vram 127:1 Västra Vram 160 6 Skättilljunga fälad Figur 3. Översikt över den kända fornlämningssituationen utmed den Västra Vram 146:1 föreslagna sträckningen för E22 mellan Tågarp och Vramsån (lokal 1–6). Skala 1:15 000 Västra Vram 129:1 Sätaröd Västra Vram 128:1 Buddahus Västra Vram 154 Ullarp Västra Vram 184 Västra Vram 181 Västra Vram 145:1 Västra Vram 182 Västra Vram 185 Västra Vram 178 Västra Vram 186 Västra Vram 179 Västra Vram 194 Västra Vram 93:1 Ullarp Västra Vram 122:1 Västra Vram 36:1 sån Utredningsområde Lokal, arkeologisk utredning steg 2 Boplatsläge där sökschakt har grävts Linderöd 132 2 Linderöd 165 Linderöd 120, 124 Linderöd 142 Linderöd 168 Spångarp Tågarp Äsphult 61:1 Linderöd 102:1 Äsphult 60:1 Äsphult 69:1 Toarp n se de rö ds å Fäladen ö der Linderöd 49:2 Linderöd 8:1 Linderöd 103:1 Linderöd 4:1 röd Linde Linderöd 50:2 Linderöd 50:1 Linderöd 48:1 Äsphult 63:1 Äsphult 104 Äsphult 64:1 Lin Äsphult 58:1 m Vra d1 35 E22 sträckan Sätaröd–Vä 13 Vram 154 berör lokal 4; Västra Vram 192 berör lokal 5). Inom sträckan finns även en stensättning (Linderöd 142). Fornlämningarna består i övrigt av två lokaler med hålvägar (Linderöd 116, 120 och Västra Vram 185) samt en fägata Västra Vram 194 som gränsar till lokal 3. Utredningsområdet berör marker tillhörande byarna Ullarp och Sätaröd samt bebyggelse i Sätaröds by, Västra Vram socken men inga förhistoriska boplatser. Två lokaler med fossil åker, tre lokaler med äldre färdvägar samt en lägenhetsbebyggelse är registrerade inom utredningsområdet. Vramsån–Tullsåkra (lokal 7–15) Delsträckan är cirka 4,8 km lång. Från Vramsån och österut höjer sig terrängen stegvis i ett par tydliga etapper. Landskapet karaktäriseras i den västra halvan av i huvudsak öppen odlingsbygd med en genomgående ägoindelning i långsträckta, framför allt nord–sydligt orienterade ägor, åtskilda av stenmurar (lokal 7–11). Topografin förändras efter drygt 1 km till ett mer uttalat höjdläge. Väglinjen inom det aktuella avsnittet korsar även Bertebäcken och Tjörningabäcken, som utgör biflöden till Vramsån men korsar även Venestadbäcken och Killebäcken. Inslaget av skog är relativt stort i de mellersta och östra delarna (lokal 11–14). Från lokal 15 och österut är marken mer uppodlad. Jordarna domineras av morän, med inslag av svämsediment längs Tjörningabäcken (SGU Jordartskarta Ae nr 88). Utmed Bertebäcken finns ett parti med sandjord. Området är rikt på sanka partier, men utan några större mossar. Terrängen är på flera ställen mycket blockrik. Dessutom innehåller delsträckan rikliga mängder stenmurar. Fornlämningsbilden indikerar ett intensivt utnyttjande av landskapet under olika perioder, även om stora delar ännu är stenbemängda (fig. 4). Fornlämningarna utgörs på denna delsträcka till stor del av fossil åker i form av röjningsrösen, bestående av relativt flacka rösen som är mellan en och fem meter i diameter. Dessa berör i två fall delsträckans lokaler (Västra Vram 144:1 berör lokal 7, Västra Vram 167 berör södra delen av lokal 14). I det äldre kartmaterialet är det tydligt att stora delar av byarnas vångar (inägomarker) varit stenbemängda och att det funnits stora områden med odlingsrösen som idag är borta särskilt kring Skättilljunga bys marker (Carlie 2007, s. 84). Bland övriga fornlämningar märks ett femtontal gravar, främst stensättningar, men även en flack hög. De flesta gravar ligger på Skättilljunga bys marker i Västra Vram socken (Västra Vram 13:1, 157, 159, 161–166, 168, 173–175), medan övriga gravar ligger på Tullsåkras marker i samma socken (Västra Vram 155, 170 och 172). Inom gravmiljön vid Skättilljunga finns även en hålväg (Västra Vram 171) och en stensträng (Västra Vram 169). Inom närbelägna lokal 9 finns en hällristning bestående av skålgropar på ett stort markfast block (Västra Vram 183). Inom lokal 11 löper även en fägata (Västra Vram 190). Inga förhistoriska boplatser eller historiska gårds- och bytomter är registrerade inom utredningsområdet men däremot utanför, på marker tillhörande Skättilljunga och Tullsåkra byar. Där finns även två fyndplatser 14 E22 sträckan Sätaröd–Vä registrerade, en plats för fynd av en trindyxa från äldre stenålder (Västra Vram 113:1) och en plats för fynd av flintavslag och skörbränd sten inom lokal 15 (Västra Vram 156). Lämningar från historisk tid representeras främst av ägo- och vångagränser i form av stenmurar, fossil åkermark och den strikt nord–sydligt orienterade ägoindelningen i delsträckans västra hälft. En välbevarad äldre färdväg (Västra Vram 189) finns också. Det äldre vägnätet är till stora delar fortfarande intakt. Tullsåkra–Vä (lokal 16–24) Delsträckan är cirka 7,1 km lång. Från Tullsåkra och österut fortsätter det flacka landskapet (lokal 16–20). Topografin förändras något halvvägs till Vä, och blir mer småkuperat (lokal 21–24). Inom delsträckan korsas Ryabäcken och Rambrobäcken, som båda är biflöden till Vramsån. Landskapet är öppnare och innehåller mer betes- och åkermarker än längre västerut men med inslag av mindre skogspartier. I den östligaste delen slutar vägsträckningen i ett mindre blandskogsområde (östra delen lokal 23 och 24). Öster om Tullsåkra fortsätter den lerfattiga moränen att dominera området, fram till trafikplats Nöbbelöv. Den dominerande jordarten på lokalerna är sand och flera av lokalerna är blockrika (lokal 17, 18, 19, 21 och 24). Här löper ett större stråk med isälvsavlagringar (lokal 23), den s.k. Helgeåsen, i riktning nordnordost-sydsydväst (Ringberg 1991, SGU Jordartskarta Ae nr 88). I den västra delen av delsträckan finns många sanka partier och i den östra delen finns den stora utdikade våtmarken Myren i gränsen mellan byarna Vä och Nöbbelövs marker. Fornlämningarna består till övervägande del av boplatser och fyndplatser (fig. 5). Till skillnad mot tidigare delsträckor, finns här endast små områden kvar av fossil åker (Vä 256). Äldre kartmaterial visar dock att inägomarkerna även i det här området tidigare har karaktäriserats av stora arealer med stenbunden mark med röjningsrösen (Carlie 2007, s. 102). Genom lokal 18 skär flera parallella hägnader i form av stenmurar (Vä 285). Den markanta koncentrationen av fornlämningar i vägområdets östra del sammanfaller till stor del med Helgeåsens sträckning. Området har odlats mer intensivt vilket har generat fler lösfynd men även bättre besiktningsförhållanden för inventerarna. Elva boplatser finns i närområdet (av dessa berör Västra Vram 124:1 lokal 22; 164:1 berör lokal 19; 165:1 berör lokal 20). Dessutom finns åtta fyndplatser (Vä 5:1, 120:1, 121:1, 122:1, 125:1, 128:1, 257 och 258). Den övervägande andelen av dessa utgörs av flint- och bergartsyxor som kan dateras till yngre stenålder. En holkyxa av brons dateras till yngre bronsålder (Vä 164:1). I den östra delen av delsträckan finns boplatslämningar daterade till yngre bronsålder/äldre järnålder (Vä 275, 281, 282). Tre lokaler med förhistoriska gravar/gravfält finns utmed delsträckan. Det rör sig om ett gravfält med resta stenar (Vä 13:1), en hög (Vä 14:1) och ett röse (Vä 150:1). I den östra delen av delsträckan finns sex hällrist- E22 sträckan Sätaröd–Vä 15 0 Träne 40 Sätesholm Utredningsområde Lokal, arkeologisk utredning steg 2 Plattaholm Boplatsläge där sökschakt har grävts Västra Vram 160 6 Västra Vram 153:1 Västra Vram 112:1 Ve 7 db ta s ne n ke äc 6 8 Västra Vram 196 Trollstenen Västra Vram 35:1 Träne 395 Träne 39 Vasaholm en äck teb r e B Västra Vram 134:1 Furulund Västra Vram 39:1 Åbacka sån Västra Vram 114:1 m Vra Västra Vram 180 Rävshult Skättilljunga Tj n ör ab g in 4 Västra Vram 189 Träne 4 3 Västra Vram 7:1 Västra Vram 191 Brunnasten 13 14 Träne 39 4 4 39 ne Trä Träne 385 15 386 ne Trä Träne 387 Grushålan Västra Vram 142:1 Västra Vram 105:1 Västra Vram 106:1 Västra Vram 98:1 Västra Vram 45:1 Elna rör Västra Vram 15:1 Västra Vram 104:1 Västra Vram 102:1 Figur 4. Översikt över den kända fornlämningssituationen utmed den föreslagna sträckningen för E22 mellan Vramsån och Tullsåkra, (lokal 6–15). Skala 1:15 000 Skättilljunga Västra Vram 14:1 Bengtsro Västra Vram 103:1 Västra Vram 10:1 Västra Vram 101:1 Tullsåkra Västra Vram 156 Västra Vram 167 Västra Vram 188 Västra Vram 155, 170, 172 Västra Vram 158 Träne 3:1 Träne 384 Träne 39 1 Tjörning Träne 2:1 Segeslund 12 Västra Vram 187 Träne 429 Västra Vram 6:1 Ekehill n ke äc Träne 66:1 Västra Vram 190 11 Västra Vram 193 Västra Vram 113:1 10 Träne 67:1 Västra Vram 197 9 Västra Vram 183 Västra Vram 13:1 Västra Vram 159 Västra Vram 147:1 Västra Vram 157 Västra Vram 161–166 Västra Vram 173–175 Västra Vram 171 Västra Vram 168–169 Träne 396 Västra Vram 144:1 Västra Vram 109:1 Skättilljunga fälad Västra Vram 119:1 Västra Vram 44:1 Träne 401 Träne 404 Träne 7:1 Träne 104:1 Träne 8:1 Träne 408 Träne 117:1 Träne 383 Västra Vram 129:1 411 Trän e Västra Vram 43:1 Västra Vram 118:1 1 Träne 41 Träne 401 Venestadbäcken Träne 405 Träne 38 0 Träne 386 E22 sträckan Sätaröd–Vä 17 16 Västra Vram 107:1 Vä 255 17 Vä 158:1 Vä 3:1 5 Tings Nöbbelöv Utredningsområde Lokal, arkeologisk utredning steg 2 Boplatsläge där sökschakt har grävts Västra Vram 124:1 Rya Bröd Träne 77:1 Träne 52:1 Träne 76:1 Farmardungen 51 Vä 2 Solhem Vä 157:1 Vä 159:1 Ljungen Vä 259 19 Vä 164:1 Vä 260 Vä 139:1 Vä 138:1 Nygård Vä 152:1 Vä 153:1 Vä 141:1 Vä 151:1 Vä 225:1 Vä 224:1 Vä 226:1 22 Vä 144:1 Vä 229:1 Vä 145:1 Vä 40:1 Vä 126:1 Bergdala Köpinge 133:1 Ugerupsdal Köpinge 130:1 Köpinge 129:1 Vä 146:1 Figur 5. Översikt över den kända fornlämningssituationen utmed den föreslagna sträckningen för E22 mellan Tullsåkra och Vä, (lokal 16–24). Skala 1:20 000. Vä 147:1 23 Vä 280 24 Vä 275 Vä 14:1 Vä 281 Vä 282 Vä 71:1 Vä 118:1 Vä 122:1 Rambro Vä 125:1 Vä 261 Köpinge 131:1 Vä 39:1 Vä 166:1 Vä 8:1 Vä 148:1 Tings Nöbbelöv Vä 7:1 Nöbbelöv Vä 83:1 Vä 128:1 Vä 127:1 21 Vä 120:1 Vä 119:1 Vä 121:1 Vä 123:1 Vä 10:1 Vä 130:1 Vä 12:1 Vä 73:1 Vä 13:1–2 Vä 150:1 Strömdalen Vä 117:1 Vä 9:1 Vä 124:1 Björka Vä 256 Vä 142:1 Vä 143:1 Vä 4:1–3 Vä 154:1 Vä 6:1 Vä 257 Vä 129:1 Vä 174:1 Heimershus Ignabacken Vä 172:1 Vä 5:1 4 Vä 2 8 Vä 168:1 Vä 11:1 Vä 240:1 Vä 258 Vä 167:1 Vä 169:1 Vä 140:1 Vä 45:1 Vä 160:1 Vä 161:1 Norregård Vä 162:1 20 Vä 171:1 Stensborg Vä 165:1 Vä 92:1 Vä 45:1 Vä 163:1 Vä 137:1 Skogsäng Vä 156:1 Vä 93:1 Brearöd Vä 94:1 Vä 155:1 Vä 283 Vä 287 Almedal Vä 286 Vä 91:1 Vä 90:1 Vä 2:1 18 5 Vä 2 8 Nytorp 52 Vä 2 Louisefarm Ryabäcken Träne 75:1 Vä 2 8 Vä 201:1 ken Furulund Ryabäcken robä c Ram b Träne 433 ningslokaler med skålgropar, varav två (Vä 13:2 och Vä 226:1) är belägna i utredningsområdets närhet. Lämningar från historisk tid representeras främst av en mängd ägo- och vångagränser i form av stenmurar, där bl.a. gränserna till två av Nöbbelöv bys vångar, Mellanvång och Norrevång, är belägna inom utredningsområdet. Detta berör även marker till Rya i Västra Vrams socken samt Nöbbelöv och Vä i Vä socken. En lägenhetsbebyggelse i form av husgrund och hägnader ligger inom lokal 19 (Vä 287). Det befintliga vägnätet följer i områdets västra delar till väsentlig del det äldre vägnät som kan iakttas på Skånska rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal. Förutsättningar och bevarandeintressen Avsnittet inleds med en kort genomgång av förutsättningarna och det rådande kunskapsläget av relevans för utredningsområdet. Därefter redogörs för de bevarandeintressen som finns. Sedan presenteras teoretiska utgångspunkter och kunskapsbehov som leder fram till projektets övergripande tre teman, vilka anses bidra till fortsatt kunskapsuppbyggnad. Förutsättningar Resultaten från arkeologisk utredning steg 1 var att 20 potentiella boplatslägen föreslogs för fortsatt utredning. Med utgångspunkt för lägen, tidigare undersökningar och inventeringar i anslutning till utredningsområdet förväntades flertalet av lokalerna ha potential att innehålla neolitiska lämningar, medan ett mindre antal förväntades innehålla lämningar från bronsålder och framåt. Speciellt i den östra delen (Tullsåkra–Vä) har det tidigare påträffats rikligt med fynd från yngre stenålder och 11 boplatser. Såväl norr som söder om utredningsområdets östra del finns en koncentrerad bebyggelse från yngre stenålder samt stenkammargravar, flatmarksgravar och offernedläggelser. Under bronsålder finns bland annat storhögar, rösen, hällristningslokaler och offernedläggelser. I området förekommer förtätade och flerfasiga bebyggelser med lång platskontinuitet upp i vikingatid (t ex Artursson 2007:72f; Edring 2004; Björk 2007; Helgesson m. fl. 2014). Perioden från ett tidigt skede av yngre stenålder till äldre järnålder (cirka 4000–500 f Kr) har blivit väl belysta genom två syntesarbeten, ”Kustslättens mötesplatser” (Andersson 2007) och ”Vägar till Vætland” (Artursson 2007). Dessa togs fram inom ramen för undersökningarna av väg E22 mellan Hammarsjön och Ryssberget, öster om Kristianstad. Studierna visar tydligt att Kristianstadslätten är en centralbygd från yngre stenålder och framåt. En rad spridningskartor (Edring 2005; Artursson & Björk 2007) visar att området kring Fjälkinge har central betydelse under mycket lång tid. I de nära omgivningarna har Hunneberget, under en tid, fungerat som mötesplats för de olika befolkningsgrupperna i regionen. Platser från yngre stenålder som är perifert belägna är inte alls undersökta i samma utsträckning som inom de centrala områdena på Kristianstadslätten. Ser vi till bebyggelse under brons- och järnålder är det framför allt undersökningarna vid Rinkaby, Snårarp och Hammar som bidragit med 18 E22 sträckan Sätaröd–Vä viktig information om bebyggelse- och samhällsutveckling på Kristianstadsslätten (Edring 2004 & Björk 2007:39f ). Charlotte Fabech lägger vikt vid Linderödsåsen som en barriär under järnåldern, mellan två centralbygder i sydväst och nordöst som dominerats av centralplatser i Uppåkra respektive Vä (Fabech 1993). Tony Björks avhandling om den äldre järnålderns regionala gravseder i Skåne (Björk 2005), Bertil Helgesson avhandling om Järnålderns Skåne (2002) och Johan Callmers arbeten (1991, 1995) kring den yngre järnålderns bebyggelse och kustbosättningar i området, är av betydelse för synen på Kristianstadsslätten som en sammanhållen region eller bygd. Vidare lyfter Fredrik Svanberg i sina studier av vikingatidens begravningsritualer fram Kristianstadområdet som en av flera regioner i Skåne (Svanberg 2003a, s. 177f; 2003b, s. 145f ). Vad gäller medeltid och senare historisk tid på Kristianstadsslätten kan man särskilt lyfta fram forskningen om Kristianstadsslättens medeltida godsbildningar, vilket också har involverat arkeologin (Olsson, Skansjö & Sundberg 2006). På åsen finns spår efter markanvändning i form av fossila åkrar men däremot inga tydliga spår efter förhistorisk bebyggelse. Den historiska bebyggelsen karakteriseras av små och glest liggande gårdar och byar med kortare brukningstid. Omvänt finns det på Kristianstadslätten spår av långvarig och kontinuerlig bebyggelse medan spåren efter markanvändning i stort sett saknas. Den regionala vegetations- och odlingshistorien för Mellanskåne finns dokumenterad i pollendiagram från Ageröds mosse (Nilsson 1964). Däri syns tecken på bete och enstaka sädespollen i ett tidigt skede av yngre stenålder, medan sädeslagspollen visar en kontinuerlig kurva först under bronsålder. Från Kristianstadsslätten finns odlingshistorien under brons- och järnålder dokumenterad i ett pollendiagram från Lyngsjön (Callmer 1991). För övriga perioder är den inte vidare känd. De fyra våtmarker som valts ut för provtagning under arkeologisk utredning steg 2 har god potential för landskapsrekonstruktion, baserat på pollenanalys av sedimentlagerföljder och kompletterar varandra i rumslig utbredning och representerade tidsperioder. Om dateringar och pollenbevarandegrad är rimliga och goda kommer de att ge information om odling, bete och vegetationshistoria. Bevarandeintressen Utredningsområdet berör Riksintresseområden och har av regeringen förklarats som särskilda bevarandeområden för livsmiljöer, vilda djur och växter, s.k. Natura 2000-områden. Linderödsåsens nordsluttning utgör Riksintresseområde för Naturvården. Utredningsområdet berör delar av ett äldre kulturlandskap. På framförallt åsen finns spår efter markanvändning i form av fossila åkrar, ofta omgärdade av stengärdsgårdar eller hägnader och öster om Vramsån är det äldre vägnätet till stora delar fortfarande intakt. Det äldre kulturhistoriska landskapet är under omvandling och äldre spår försvinner, vilket den nya dragningen av väg E22 är en bidragande del till. Därför är det viktigt att påminna om den Europeiska landskapskonventioE22 sträckan Sätaröd–Vä 19 nen vars mål är en rikare livsmiljö och ålägger oss att förbättra kunskapen om dessa landskap. Vetenskapliga teman och frågeställningar I förlängningen har den arkeologiska utredningen steg 2 som syfte att bidra till förståelsen av landskapets utnyttjande i ett större geografiskt område, under ett långt tidsperspektiv. Sammantaget för sträckorna ”E22 delen förbi Linderöd” och ”E22 sträckan Sätaröd–Vä” har tre teman formulerats för fortsatt kunskapsuppbyggnad. Dessa är knutna till ett långtidsperspektiv, ett landskapsperspektiv och ett aktörsperspektiv. Det långa tidsperspektivet syftar till att belysa såväl förändringar som långsiktiga drag i samhällenas utveckling (Anglert 2006). Dessa teman är: • Kolonisation, ödebygder och nykolonisering • Att röja mark – spår efter stenröjning i landskapet • Slätt och ås – i samverkan eller skilda samhällen? Viktigt att studera är om expansionen representerar en överexploatering inom centralbygden eller en rumslig strategisk satsning. Kopplingarna mellan bebyggelsestruktur och markanvändning utgör teoretiska utgångspunkter i studiet av befolkningsförändringar och eventuella samhällskriser. Är kolonisation på åsen resultatet av bakomliggande strategier att expandera eller är det resultatet av en kris där brukare på grund av överexploatering tvingas att bosätta sig i marginalområden? Har åsen utnyttjats som resursområde under specifika perioder eller mer permanent, och vilken typ av resursutnyttjande kan vi spåra? Utredningens genomförande Liksom tidigare steg/arbeten i detta ärende så är det övergripande metodiska angreppssättet för arkeologisk utredning steg 2 tvärvetenskapligt till sin karaktär och bygger på en landskapsanalys i syfte att ge ett fullgott beslutsunderlag i den fortsatta ärendegången. Metoder och prioriteringar För att kunna svara på de i undersökningsplanen uppställda frågeställningarna (Fråga 1–4, se ovan) omfattar fältarbetet vid utredningen följande moment: • Sökschaktsgrävning – för att fastställa fornlämningsstatus på de efter arkeologiska utredningen steg 1 utpekade lokalerna. • Uppföljning och granskning av Lidardata från flyglaserscanningen (fördjupad arkeologisk utredning steg 1) − för att peka ut sannolika områden för idag inte kända fornlämningar. • Paleoekologisk provtagning i fyra våtmarker − för att utröna potentialen för studiet av markanvändning och vegetationshistoria kopplad till de förväntade arkeologiska resultaten. Fältarbetet genomfördes av två arbetslag, vardera om en arkeolog och en grävmaskin. Arkeologerna utgjordes av biträdande projektledaren (lokal 1–15) och projektedaren (lokal 16–24) vilka hade dokumentationsansvar och ansvar för inmätning, dataöverföring, redigering och registrering av kontexter för givna lokaler. Ytterligare en arkeolog alternerade och bistod med metalldetektering och rensningsarbete. Denna arkeolog bistod även paleoekologen vid provtagning av våtmarkerna. Nedan redovisas de dokumentationsmetoder och den teknik som användes. Sökschaktsgrävning Vid utredningen genomfördes sökschaktning med maskin på de 20 lokaler som under arkeologisk utredning steg 1 pekats ut som förslag till utredningsområden. Vid sökschaktsgrävningen användes en grävlastare (traktorgrävare) och en hjulburen grävmaskin. Båda maskinerna var hjulburna och grävde med släntskopa som var 1,6 respektive 1,8 meter breda. Valet av hjulburna maskiner grundade sig på att de är mer flexibla och lätt kan förflytta sig mellan lokalerna. De är generellt också rörligare i en skogs- och blockrik terräng. Sökschaktsgrävningen utfördes med en skopbredd. Behovet av kvantiteten löpmeter sökschakt per lokal uppskattades i samband med upprättandet av undersökningsplanen. Schakt fördelades inom lokalerna, utifrån ytornas areal samt topografiska, jordartsmässiga och hydrologiska förhållanden men även utifrån områdets riskklassning (röd, orange, grön). I skogsområdena styrde också till viss del ”minsta-motståndets-lag” var vi kunde placera schakten. Vid sökschaktsgrävningen avlägsnades översta växtskiktet och matjorden ner till mineraljorden. Arbetet övervakades av en arkeolog som vid behov handrensade schaktytan. Äldre markhorisonter och/eller fuktpåverkade lager som inte bedömdes innehålla arkeologiskt material togs bort för att kunna identifiera eventuella fornlämningar under. Schaktade jordmassor lades upp i mindre högar omedelbart intill respektive sökschakt. Därefter mättes schaktens placering och påträffade anläggningar och fynd in med D-GPS. Anläggningar fick en beskrivning där bland annat storlek, fyllning och en preliminär tolkning angavs. Fotografering av anläggningar, schakt och omgivande miljöer togs med digitalkamera. Matjordsdjup noterades för varje lokal liksom alvens ytmaterial. När dokumentationen var färdig återfylldes schakten. Metalldetektering Metalldetektering av matjordsskiktet i utredningsschakten utfördes vid 12 lokaler (lokal 1, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22, 23 och 24). Dessa lokaler hade bedömts kunna innehålla eller låg i närheten av förhistorisk eller historisk bebyggelse och/eller gravanläggningar. Metalldetektering som metod hade valts i syfte att om möjligt ge en tydligare bild av lämningarnas karaktär och datering. Matjorden avsöktes skiktvis med metalldetektor i samband med schaktningen. E22 sträckan Sätaröd–Vä 21 Lidardata En uppföljande granskning och utvärdering av Lidardata för samtliga lokaler utfördes. Efter den första databearbetningen utfördes nu det andra fältförberedande steget. De bearbetade terrängbilderna importerades till ArcGis för analys och tolkning av arkeologiska/kulturhistoriska strukturer, till exempel rösen, hägnader, terrasskanter, diken, färdvägar, husgrunder med mera. I den högupplösta höjdmätningen kan man med olika analysmetoder identifiera strukturer som inte förefaller vara naturliga topografiska formationer. Med många mätpunkter per ytenhet kan man lokalisera strukturer som är otydliga eller ligger dolda i vegetation. De metoder som vi valde att använda för den vidare analysen av Lidardata var: • Hillshade (skuggeffekt) ger en lodbild med en viss 3D-effekt likt när en lågt stående ljuskälla ger släpljus. Ett stenröse får en ”upplyst” ljus sida och en ”skuggsida” baserat på höjdvärdet för de enskilda mätpunkterna. • Slope-analysis (sluttningsanalys) visar markens lutning beräknat på skillnaden mellan intilliggande mätpunkters höjdvärde. Ett stenröse som anlagts på plan mark borde t.ex. framträda som en ring då det ofta har en flack topp och sluttande sidor. För de anomalier som urskiljdes vid analysen skapades en polygon- eller linjeobjekt i ArcGis, som ett arbetsunderlag inför granskningen i fält. För att säkerställa vad dessa anomalier representerar gjordes sedan en visuell besiktning av dem, då det visat sig att det är vanskligt att utifrån lidaranalysen dra några definitiva slutsatser om vad de egentligen representerar. Vid uppföljningen i fält jämfördes de anomalier som noterats i den förberedande analysen med det faktiska förhållandet. Fältgranskningen genomfördes lokalvis i samband med att sökschaktgrävningen utfördes. Vid fältgranskningen utfördes endast uppsökande inspektion av de anomalier som iakttagits i samband med analysen. Ingen nyinventering av de inom vägområdet redan kända fornlämningarna utfördes, i enlighet med Länsstyrelsens kravspecifikation. För varje anomali noterades en tolkning av vad utslaget representerade. För en närmare diskussion och utvärdering av Lidardata se nedan under rubriken Projektutvärdering. Paleoekologisk undersökning Syftet med den paleoekologiska undersökningen var att tillvarata sedimentlagerföljder från fyra utvalda våtmarker (Lyngsjön, Ovesholmssjön, våtmark vid Salskog samt våtmark vid Mosslunda) och bedöma deras potential för landskapsrekonstruktion baserat på pollenanalys i undersökningsområdet. Målet var att beskriva och datera lagerföljder samt göra en rekognoserande pollenanalys för att fastställa pollenkornens bevarandegrad. 22 E22 sträckan Sätaröd–Vä Vid fältarbetet borrades sedimentlagerföljderna med ryssborr (5 cm i diameter) i en meter långa segment. Lagerföljderna beskrevs och dokumenterades i fält. Sedimenten togs tillvara i halverade PVC rör och paketerades i svart sopsäcksplast, varefter de förvarades i kylrum inför de fortsatta analyserna. Läget för provtagningen mättes in med D-GPS och överfördes sedan till Intrasis. Vidare provhantering av sedimentlagerföljderna skedde i Arkeologiska uppdragsverksamhetens lokaler i Lund samt på Geologiska institutionen vid Lunds Universitet. Material för 14C datering har valts ut så att sedimentlagerföljdens minimum- och maximum-ålder kan bestämmas. Prover för rekognoscerande pollenanalys har tagits ut på samma nivåer som det daterbara materialet. En kubikcentimeter sediment har tagits till vara för pollenanalys och preparering av pollenproverna har genomförts i därför avsett laboratorium i Arkeologiska uppdragsverksamhetens lokaler i Hägersten av Jonas Bergman. Rekognoscerande pollenanalys utfördes av Anna Broström vid Arkeologiska uppdragsverksamheten, Lund. Övriga dokumentationsmetoder Anläggningar och lager tolkades och dokumenterades i plan, varvid de mättes in med D-GPS och gavs en översiktlig beskrivning. När ytfynd påträffades, som ansågs bidra till lämningarnas datering eller bedömning av dess karaktär, samlades de in och sparades inför nästa steg i den uppdragsarkeologiska processen. Som kompletterande dokumentation användes även fotografering med digitalkamera. Allt dokumentationsmaterial, både digitala data i form av inmätningar med D-GPS och textbeskrivningar av lokaler, schakt och anläggningar, liksom ett urval av fotomaterialet, har registrerats i dokumentationsprogramet Intrasis. Rapportarbetet Redan inför anbudsarbetet formerades en projektgrupp vid Arkeologiska uppdragsverksamheten i Lund bestående av medarbetare med olika kompetenser av vikt för projektet. I gruppen ingick Anna Broström paleoekologi, Bo Friman arkeologi, Nathalie Hyll arkeologi samt Kennet Stark arkeologi, prospekteringsmetoder, metalldetektering och historiska kartor. För inmätning med D-GPS ansvarade Bo Friman och Nathalie Hyll. Jane Jansen bidrog med GIS-stöd. Rapporten har författats och samanställts av Bo Friman och Nathalie Hyll med bidrag av Anna Broström och Kennet Stark, där Broström svarar för utvärderingen av de paleoekologiska resultaten och Stark för analysen av Lidardata. Ansvarig projektledare var Bo Friman med Nathalie Hyll som biträdande projektledare. E22 sträckan Sätaröd–Vä 23 Resultat och arkeologisk potential Efter den arkeologiska utredningen steg 1, 2012 bedömdes att 20 av lokalerna även hade arkeologisk potential att innehålla förhistoriska boplatslämningar. Den metod som föreslogs vid arkeologisk utredning steg 2 var sökschaktning (Carlie m. fl. 2013). I detta avsnitt sammanfattas resultaten av sökschaktningen från de tre delsträckorna Tågarp–Vramsån, Vramsån–Tullsåkra och Tullsåkra–Vä. Resultaten sammanfattas också i tabellform (tabell 2). Potentialen för paleoekologi berörs i korthet. I uppdraget ingick också att göra en utvärdering av Lidardata för vägsträckningens 24 lokaler. Förhoppningar fanns att identifiera fornlämningar i form av fossil åkermark såsom röjningsrösen. Det är här viktigt att påpeka att ytterligare röjningsrösen än de som påträffades kan finnas inom lokalerna, utöver vad som syntes på de laserscannade bilderna. Slutligen kopplas resultaten till de fyra frågeställningar som anges i avsnittet Syfte och ambitionsnivå. I bilaga 1 presenteras utredningens resultat, lokal för lokal från Sätaröd i väster till Vä i öster. Efter en inledande platsbeskrivning följer en redovisning av utredningens omfattning och använda metoder. Därefter redogörs för resultatet samt fältuppföljningen av Lidaranalysen. I resultatbilagan ges också en bedömning angående förslag till åtgärder. De lokaler som redan utgör fast fornlämning och som endast blivit föremål för fältgranskande uppföljning av Lidaranalysen innehåller efter en inledande beskrivning en kort reflektion av analysresultaten. I bilaga 2 presenteras resultatet av den paleoekologiska provtagningen och analysen av växtpollen i de fyra lokalerna Lyngsjön, Ovesholmssjön, våtmark vid Salskog och våtmark vid Mosslunda. I bilaga 2, tabell 1 redovisas en stratigrafisk beskrivning av tillvaratagna lagerföljders jordarter, nivåer för pollenprovtagning samt pollenkornens bevarandegrad. 14 C-dateringar som relaterar till den paleoekologiska provtagningen redovisas i bilaga 2, tabell 1. I bilaga 3 redovisas de anomalier som framkom genom Lidar-undersökningen. Tågarp–Vramsån (lokal 1–6) Lokalerna som är belägna på åsen saknade i det närmaste spår efter förhistoriska bosättningar. Endast ett par anläggningar på lokal 1 och lokal 6 framkom. Det återstår emellertid delar av lokal 6 att utreda. Detta boplatsläge ligger direkt öster om Vramsån men har röd riskklass och ingick ej i detta uppdrag. Möjligheten att finna boplatser i denna del av vägsträckningen bedöms vara liten. Det ska dock påpekas att spår efter en förhistorisk boplats finns endast cirka 250 meter sydväst om lokal 1. Koncentrationer av stolphål och gropar påträffades på lokal 12 vid Spångarp vid utredningen av väg E22 förbi Linderöd (Carlie m. fl. 2014). Delsträckan saknar emellertid inte spår efter förhistoriska och historiska aktiviteter. Vid uppföljningen av Lidardata påträffades ett 10-tal röjningsrösen vardera inom lokal 1 (östra delen), 4 och 5. Detta visar på att marken 24 E22 sträckan Sätaröd–Vä har röjts och odlats men att boplatserna/gårdarna troligen har legat utanför utredningsområdet. Den arkeologiska potentialen är därför god att datera röjningsfasen, genom provtagning vid undersökningarna av rösena. Vramsån–Tullstorp (lokal 7–15) På delsträckan undersöktes åtta boplatslokaler. Förväntningarna var något högre på denna delsträcka eftersom rikligt med fossil åkermark, stenmurar och äldre vägsträckningar är synliga i detta område. På endast två lokaler fanns mer omfattande spår efter boplatser. Västra delen av lokal 10 och lokal 15 innehöll vardera cirka 10 anläggningar i utredningsschakten i form av övervägande gropar men även härdar och stolphål. På den senare har även registrerats slagen flinta (Västra Vram 156). På övriga lokaler påträffades i det närmaste inga anläggningar. De två nämnda lokalerna har hög arkeologisk potential men däremot är bedöms möjligheterna att påträffa ytterligare boplatslokaler inom utredningsområdet som små. Vid uppföljningen av Lidardata identifierades även två lokaler med cirka 10 röjningsrösen vardera (lokal 7 västra delen och lokal 14). Den arkeologiska potentialen bedöms vara god när det gäller att datera röjningsfasen, genom provtagning vid undersökningarna av rösena. På övriga lokaler identifierades endast naturformationer. Tullstorp–Vä (lokal 16–24) Området karakteriseras av ett intensivt nyttjat landskap (odling och bete). I den östra delen finns den största koncentrationen av registrerade fornlämningar längs hela vägsträckningen. Det finns rikliga lämningar från yngre stenålder och in i järnålder. Det är också i denna del som flest boplatslämningar schaktades fram. Två mindre koncentrationer av stolphål påträffades inom lokal 23 och 24. Här finns arkeologisk potential att identifiera spår efter stolpkonstruktioner. Den största potentialen har lokal 22 med til�läggsyta. Inom en stor del av lokalen registrerades över 40 anläggningar samt två fynd som visar på aktiviteter både i yngre stenålder och yngre järnålder. Även på de övriga lokalerna framkom anläggningar i sökschakten men de var få och spridda över större ytor. Möjligheten bedöms vara liten att påträffa ytterligare koncentrerade boplatslämningar. Inom delsträckan finns få registrerade fornlämningar med fossil åkermark. Denna bild förstärktes med uppföljningen av Lidardata. Ett fåtal röjningsrösen (lokal 17) registrerades men till övervägande del var formationerna naturliga. Det ska dock påpekas att två mindre områden med parcell-liknande åkerstycken syntes på den scannade bilden men inte i fält. Paleoekologi Förändringar i växtlighet och markanvändning kommer att kunna sättas i relation till de agrara lämningarna och tillföra information om omfattning av bete och odling samt vilka trädarter skogen bestod av vid givna tidpunkter. De agrara förändringarnas karaktär, hastighet och storlek kommer att bidra till förståelse av människornas livsvillkor och påverkan på landskapet. E22 sträckan Sätaröd–Vä 25 Tabell 2. Sammanfattande resultat av utredningen. Områden med fossil åkermark har inte undersökts. Lokal Fastighet Area (m2) * 1 Tågarp 2:2 454 2 Tågarp 5:3 5 322 3 Tågarp 3:5 4 Sätaröd 3:28, 3:94 5 Sätaröd 3:14 6 Sätaröd 3:57, 3:26, Skättiljunga 62:1, 74:1, 11:59 7 Sökschakt (m) 4 923 36 Resultat (anl) 2 gropar 123 – 24 037 224 1 grop, 1 härd Skättiljunga 5:3 9 295 401 2 gropar 8 Skättiljunga 17:9, 22:7 6 835 113 – 9 Skättiljunga 1:19, 22:8 7 417 142 – 10 Skättiljunga 11:54, 70:1 17 153 298 10 gropar, 2 härdar, 1 stolphål 11 Skättiljunga 70:1 6 755 169 – 12 Skättiljunga 16:117, 22:4 9 007 72 – 13 Tullsåkra 1:5 8 697 128 – 14 Tullsåkra 1:2 4 846 15 Tullsåkra 1:2, 2:5 14 293 288 5 gropar, 3 härdar, 2 stolphål 16 Bröd 6:1 3 274 58 – 17 Nöbbelöv 4:4, 15:13, 20:10, 27:1 46 024 297 – 18 Nöbbelöv 15:13, 15:20, 37:1 16 679 176 1 härd 19 Nöbbelöv 15:20, Vä 158:1 6 392 92 1 grop, 2 härdar 20 Vä 158:1 10 740 172 1 härd, 4 stolphål 21 Vä 160:1 11 257 122 1 grop, 5 stolphål 22 Vä 160:1, 161:1 18 421 11 059 311 201 1 härd, 6 stolphål, 1 lager 4 gropar, 2 härdar, 29 stolphål, 1 ränna 23 Vä 143:1, 147:2 35 511 371 2 gropar, 10 stolphål 24 Vä 147:2 18 588 154 316 944 3 948 14 819 5 146 Summa 7 stolphål 107 anläggningar * = Totala arealen på lokalen (oavsett färgklassning i riskområden). Koppling till frågeställningarna Fråga 1 Undersökningen har kunnat visa på under mark dolda fornlämningar med arkeologisk potential (lokal 10, 15, 22, 23 och 24). Fråga 2 Boplatslämningarna har mestadels inte kunnat dateras närmare än till förhistorien men yngre stenålder och yngre järnålder är representerade på lokal 22. Utbredningen och karaktären visar på begränsade stolpkonstruktioner på lokal 23 och 24 medan mer komplexa lämningar framkom på lokal 10, 15 och 22. På lokal 10 är de begränsade till västra delen medan de förväntas omfatta hela lokal 15 medan de på lokal 22 är mycket omfattande ytmässigt (se tabell 2) med en förväntad utbredning utanför vägsträckningen. Även flera tidsperioder förväntas vara representerade här. Bevaringsförhållandena är goda där anläggningarna var väl avgränsade i plan och med begränsade störningar på de föreslagna ytorna. Bevaringsförhållandena för organiskt material förväntas dock vara sämre på grund av den höga andelen sand i fyllningarna. Fråga 3 De nya förhistoriska och historiska lämningar som identifierats utifrån Lidardata utgjordes samtliga av röjningsrösen på de sex föreslagna lokalerna 26 E22 sträckan Sätaröd–Vä Tabell 3. Föreslagna ytor till förundersökning. Lokal Fornlämningsnr. Kommentar 1 Fossil åker 1 800 Linderöd 168 Hela fornlämningen 2 Fossil åker 3 000 Linderöd 133:1 Norra delen 4 Fossil åker 14 500 Västra Vram 154 Hela lokalen 5 Fossil åker 5 100 Västra Vram 192 Hela lokalen 7 Fossil åker 2 500 Västra Vram 144:1 Västra delen 10 Boplats 4 500 14 Fossil åker 4 800 Västra Vram 167 Hela lokalen 15 Boplats 14 000 Västra Vram 156 Hela lokalen (exkl. väg) 22 Boplats 21 000 Vä 124:1 Västra höjden + hela tilläggsytan 23 Boplats 225 Norra delen 24 Boplats 1 000 Östra delen Summa Typ FU-yta (m2) Västra delen 70 805 (lokal 1, 2, 4, 5, 7 och 14). Övriga lämningar visade sig utgöra olika typer av naturformationer och moderna lämningar, till exempel ett proppskåp (fig. 6 och 7). Lidardatan indikerar även historiska lämningar som ej syntes ovan mark (bilaga 3). Dessa utgjorde tre borttagna hägnader/stenmurar eller diken (lokal 7 och 18) samt två områden med parcelliknande åkerindelningar (lokal 22 och 23). Fråga 4 Landskapsrekonstruktion baserat på fossilt pollen från istid till nutid bedöms vara möjlig att utföra inom undersökningsområdet. Lagerföljderna som tillvaratagits i de två våtmarker kompletterar varandra med avseende på den potentiella rekonstruktionens utbredning i rummet samt vilken tidsperiod de representerar. Material från tre respektive sex nivåer i två lagerföljder har 14C-daterats och pollenpreparerats. Resultaten för 14C-dateringarna beräknas vara färdiga i början av maj 2015. De utförs av 14C-laboratoriet vid Geologiska institutionen i Lund (bilaga 2, tabell 1). Förslag till fortsatta åtgärder Fem boplatsytor inom fem lokaler föreslås gå vidare till förundersökning, varav lokal 15 och 22 är mest omfattande. Utifrån uppföljning av Lidardata föreslås att undersökning av fossil åkermark (röjningsrösen) görs på sex ytor inom sex lokaler (se tabell 3). När det gäller paleoekologi innebär den goda bevarandegraden för pollen i kombination med de inlämnade 14C-proverna att det är möjligt att under förundersökningen med hjälp av en tid/djup-modell bygga en kronologi för hela lagerföljden samt välja ut fler nivåer för pollenanalys. På så sätt kan prover för pollenanalys plockas ut med precision i de tidsintervall som är relevanta för de arkeologiska lämningarna. Detta innebär i sin tur att landskapsrekonstruktionerna kan göras med tätare tidsintervall för utvalda perioder. Inför förundersökningen förslås att sediment från Ovesholmsjön ska tillvaratas genom ett nytt fältarbete under vinterhalvåret 2015–2016 (se Projektutvärdering). E22 sträckan Sätaröd–Vä 27 Figur 6. Röjningsröse på lokal 4 som gav utslag i analysen av Lidardata. Foto: Nathalie Hyll. Projektutvärdering Det arkeologiska fältarbetet kunde utföras i enlighet med undersökningsplanens mål. Arbetet utfördes till övervägande del som planerat i slutet av september och början av oktober. På grund av tillgänglighetsproblem vid några lokaler fick emellertid en arbetsgrupp utföra de sista schaktningarna i början av november. Avvikelser De enda större egentliga avvikelserna från undersökningsplanen rörde smärre tillgänglighetsproblem. Dessa var av tre slag: 1. Trafikverkets upphandling av skogsavverkningen blev ej utförd inför fältarbetet. Arbetet ombesörjdes av Arkeologiska uppdragsverksamheten. 2. Felaktig information om tidplan hade gått ut från Trafikverket till berörda markägare (men inte arrendatorer) vilket innebar merarbete och förseningar. Detta medförde att en del områden inte var tillgängliga när det var planerat, vilket i sin tur innebar att vi fick avbryta fältarbetet på vissa lokaler (ej bärgad skörd, djurförflyttning m.m.). 28 E22 sträckan Sätaröd–Vä Figur 7. Havererat proppskåp på lokal 4 som gav utslag i analysen av Lidardata. Foto: Nathalie Hyll. 3. På lokal 22 visade förekomsten av påträffade anläggningar på att boplatsen fortsätter utanför stipulerat utredningsområde. De topografiska förhållandena antydde en begränsad fortsättning åt väster. Vid uppföljningsmötet i fält beslutades det därför att en utökning av lokalen skulle göras för att kunna avgränsa fornlämningen inom utredningsområdet. Dessa punkter medförde merarbete utöver stipulerad budget för arkeologin. Detta reglerades i samband med uppföljningsmötet som hölls i fält 201410-06, genom en smärre tilläggsbudget från Trafikverket. Fältförseningarna bedömdes likväl inte påverka den övergripande tidsplanen för rapportens färdigställande. Särskilda restriktioner och skyddsbestämmelser När det gäller de särskilda restriktionerna och skyddsbestämmelserna för Natura 2000 och risk för grumling av intilliggande vattendrag så har dessa kunnat följas utan komplikationer. Schaktningarna i områden med orange riskklassning kunde samtliga utföras innan september månads utgång. Vädret var dessutom torrt. Trots beskeden från Länsstyrelsens Enhet för Landsbygd Miljö att det inte fanns någon registrerad fastighet med förekomst av växtsjukdomen E22 sträckan Sätaröd–Vä 29 potatiskräfta schaktningsområden som berördes, krävde en markägare saneringsintyg innan arbetstillträde gavs. För att förhindra eventuell jordsmitta tvättades berörd maskin med högtryckstvätt. Intyg på att den var tvättad överlämnades till markägaren. Undersökningens genomförande Antalet löpmeter sökschakt som kom att undersökas blev totalt sett något lägre än vad som antagits, 3948 löpmeter istället för 5 220 löpmeter. Detta berodde bland annat på ändrade undersökningsytor och ovan nämnda tillgänglighetssvårigheter men också på svåra markförhållanden. På flera lokaler bestod betesmarken av blockrik terräng där det var svårt att ta upp större sammanhängande ytor. På andra lokaler har det helt enkelt inte behövts mer schaktyta för att göra en adekvat arkeologisk bedömning. Metalldetektering kunde utföras på fler lokaler än planerat (12 lokaler i stället för 7). Den paleoekologiska provtagningen genomfördes vid tre platser parallellt med det övriga fältarbetet. På en av lokalerna, Lyngsjön, tillvaratogs en lagerföljd som representerar perioden från istid till nutid. De två andra lagerföljderna representerar inte en fullständig lagerföljd på grund av att de störts av torvtäktning eller bete. För att kunna avgöra vilka lagerföljder som ska användas för vidare analys inväntades resultaten av det arkeologiska fältarbetet innan vidare provtagning. Den ena lagerföljden bedömdes relevant för fortsatt analys medan den andra bedömdes representera en tidsperiod som inte var samtida med de påträffade arkeologiska lämningarna. Resultaten för 14C dateringarna beräknas enligt laboratoriet vara klara i början av maj. En lagerföljd från den fjärde paleoekologiska lokalen, Ovesholmssjön, som har tillvaratagits av samarbetspartnern på Kristianstad Högskola har dessvärre kommit bort. En sammanfattande redogörelse av det utförda arbete med samtliga sakförhållanden redovisades till Länsstyrelsen i en handlingsplan (2014-12-18) som Länsstyrelsen godkände innan det planerade rapportarbetet påbörjades. Granskning och utvärdering av Lidardata Vid den uppföljande granskningen i fält uppsöktes samtliga anomalier som identifierats vid granskningen av Lidardata inom lokalerna. Sammanlagt hade 345 anomalier noterats inom 21 av de 24 lokalerna. Den vanligaste kategorin, (18 % eller 61 st. av anomalierna) visade sig vara någon form av naturformation. Dessa kunde bestå av svackor, gropar, förhöjningar eller liknande. Näst vanligast var obestämbara anomalier (17 % eller 59 st.). Vanligaste orsaken var att inget var synligt men i vissa fall kunde inte positionen för anomalin uppsökas då den var dold/täckt av kraftig sly- och buskvegetation. Vardera 15 % (51 respektive 52 st.) av anomalierna visade sig bestå av hägnader (stenmurar) och röjningsrösen. Därefter kom kategorierna sten 30 E22 sträckan Sätaröd–Vä med 14 % (48 st.) och stubbar med 12 % (42 st.). I figurmaterialet har sten och stubbar lagts samman med naturformationer. Ett visst antal, 4 % (14 st.), har även klassats i kategorin fossil åker då de förmodas utgöra parceller, det vill säga äldre markindelningar. Ett mindre inslag, 3 % (10 st.), utgjordes av diken. Där utöver registrerades en äldre markväg, en historisk husgrund, en stenröjd yta och en stenindustri, i form av ett upplag av huggen sten som låg intill vägverkets gamla stenkross på lokal 4. I kategorin övrig fanns enstaka inslag så som cementbrunnar, djupa körspår och ett proppskåp. En tabell över de registrerade typerna av anomalier samt dess fördelning på lokalerna finns i bilaga 3. Sammantaget kan man fastslå att cirka 40 % av anomalierna representerade fossil åkermark, framför allt i form av röjningsrösen inom de registrerade fossila åkrarna men också i form av olika typer av äldre kamerala markindelningar/gränser så som murar, parcellindelningar, diken och äldre markvägar. Hur stor samstämmighet av anomalin i förhållande till identifiering av en konstaterat kulturhistorisk lämning är bland annat avhängig av den rådande växtligheten vid flyglaserscanningen. Det visade sig bland annat att fossila åkrar i terräng med kalhygge kunde ge olika resultat. Ett område (lokal 2) gav nästan endast utslag av stubbar medan ett annat (lokal 14) visade en mer logisk följdriktig bild av röjningsrösen. Skillnader fanns även i lövbeskogad terräng. På lokal 4 var precisionen dålig med en överrepresentation av naturformationer, stenar, stubbar och obestämbara anormalier i förhållande till röjningsrösen. Däremot var förhållandena på lokal 5 mer logiskt avläsbara. Den mest träffsäkra bilden gav inte oväntat öppen betesmark med en mycket hög andel röjningsrösen (lokal 7). Utvärdering lidardata En utvärdering av metodens exakthet och dess användbarhet behöver analyseras vidare. Klart är att anomalier måste verifieras i fält av fysisk person för att bestämma typen av lämningar. I tät skog bestående av främst gran eller bok visar erfarenheterna från E22 förbi Linderöd och E22 SätarödVä att utfallet var sämre. Boken har kvar huvuddelen av sitt lövverk tills nya blad växer ut på våren och granen har kvar sina barr året om. I skogar med trädarter som tappar sina löv vintertid är förutsättningarna bättre. Vid flygscanningen av vägsträckningen mellan Linderöd och Vä mättes sex punkter per kvadratmeter och med en höjdavvikelse på mindre än 0,15 meter. För att få ett bättre utfall i tät skogsmiljö kan punkttätheten ökas men det ställer höga krav dels på GIS-programmen och dels på datorernas prestanda eftersom mängden data att bearbeta blir väsentligt större. Vid fältinventeringen av E22 förbi Linderöd utgjordes drygt hälften av de nyregistrerade fornlämningarna fossil åker som lidardatan inte hade registrerat som anomalier. Fornlämningarna påträffades i tät gran- respektive bokskog. I glesare skogsmiljöer med rik undervegetation påverkas även utfallet eftersom det mänskliga ögat har svårt att verifiera typen av anomalier. Andelen obestämbara anomalier längs vägsträckningen var hög i denna typ E22 sträckan Sätaröd–Vä 31 av miljöer. Laserscanningen mäter topografiska skillnader som människan inte alltid kan se. I öppen terräng fungerar metoden bäst. I de båda ovannämnda delsträckorna av E22 kunde samtliga anomalier verifieras och innefattade samtliga synligt förekommande inom lokalerna. Inom vägsträckningen E22 SätarödVä visade även lidardatan på icke synliga men tolkbara anomalier (borttagen stenmur, dike och åkerparceller). Oavsett terräng visar metoden på en i det närmaste 100% träffsäkerhet vad gäller avlånga anomalier såsom stenmurar och diken. Även om alla enskilda rösen inte alltid syns i lidardata i tät skogsmiljö, är metoden mycket lämplig att avgränsa områden med fossil åkermark. För bäst utfall generellt bör flygscanning ske vintertid när träd och buskar är avlövade. Måluppfyllelse Följande mål uppfylldes: • Fornlämningssituationen inom arbetsområdet har klargjorts. • Områdets fornlämningsstatus har kunnat avgöras/utvärderas. • Lämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevaringsförhållandena har delvis kunnat bedömas. • Potentialen för landskapsrekonstruktion genom pollenanalys har bedömts. • Undersökningen följde den upprättade undersökningsplanen och de fyra uppställda frågorna har besvarats. • Arbetet utfördes inom givna tids- och kostnadsramar. 32 E22 sträckan Sätaröd–Vä Ordlista Boplats: Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken. Fornlämning: Fornlämningar är spår efter mänsklig verksamhet. De kan till exempel utgöras av boplatser, gravfält, gruvor, kvarnar, kulturlager i medeltida städer. Fasta fornlämningar ska vara lämningar efter människors verksamhet under forna tider, de ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och vara varaktigt övergivna. Fossil åker: Varaktigt övergiven åkermark, formad genom äldre tiders brukningsmetoder. Med ”fossil” avses en i terrängen synlig övergiven fas i odlingslandskapets framväxt. Omfattar även åkermark som fortfarande används om spåren efter äldre tiders bruk är mycket tydliga. Kan t.ex. bestå av röjningsröseområden, oregelbundna, bandformiga eller blockformiga åkrar. Flatmarksgrav: Förhistorisk grav utan idag synlig markering ovan jord. Fyndplats: Fyndplats för enstaka eller ett fåtal föremål/artefakter från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid. Färdväg: Äldre stig, väg och järnväg, som t.ex. hålväg, vägbank och banvall. Hålvägar har uppstått genom att en brukningsväg/markväg nötts upp genom användning och vattenerosion. Husgrund, historisk tid: Lämning eller ruin efter enstaka byggnad från historisk tid. Hägnad: Anordning för att hägna in och avskilja ett område eller för att binda samman det med andra. Hägnader kan ha en praktisk funktion, som avser t.ex. att stänga inne/ute djur, medan det symboliska syftet kan ha avsett att separera eller binda samman olika landskapsrum. Hägnader förekommer vid t.ex. markslagsgränser och fastighetensgränser och kan bilda fägator. Stensträngar är utrasade hägnadsmurar och syns som en enkel eller flerradig, ibland flerskiktad, långsmal rad av stenar på marken. Hällristning: Yta, på fast berg eller block, med en eller flera ristade, huggna, knackade eller slipade figurer eller obestämbara figurer och linjer. Hög: Förhistorisk gravanläggning med markerat välvd profil och övertorvad yta som till större delen är uppbyggd av sand eller jord. E22 sträckan Sätaröd–Vä 33 Lägenhetsbebyggelse: torp och liknande historisk bebyggelse. Näbbfibula: dräktspänne som dateras till Vendeltid (se nedan). Röjningsröse: Stensamling som uppkommit genom röjning, i regel för odling, men ibland även för annan verksamhet. Röse: Förhistorisk gravanläggning med markerat välvd profil, uppbyggd av stenar utan synlig inblandning av sand eller jord. Röset kan vara runt, kvadratiskt, rektangulärt m.m. Skålgrop: Den vanligaste typen av hällristning i det aktuella området är skålgropar. Dessa är vanligtvis grunda och runda till formen. Stenröjd yta: Markyta som omformats genom att stenar avlägsnats och utan tilljämnats. Avser ytor som stenröjts under förhistorisk/historisk tid. Stenkammargrav: Förhistoriska gravar uppbyggda av stora stenblock, exempelvis dös, gånggrift och hällkista. Gravarna kan omges eller täckas av en överbyggnad bestående av en hög, ett röse eller en stensättning. Dateras till olika skeden av yngre stenålder/bronsålder. Stensättning: Förhistorisk gravanläggning med flack eller svagt välvd profil. En stensättning är antingen uppbyggd av stenar utan större inblandning av jord och sand, eller till större delen uppbyggd av jord och sand. Stensättningen kan t.ex. vara rund, kvadratisk eller rektangulär m.m. Terrassering: Anlagd avsats i sluttande eller ojämn terräng. Avser anläggning med, i jämförelse med husgrundsterrass, mindre distinkt form och sannolikt varierande funktion. Vendeltid: Är den mellersta perioden inom yngre järnålder (550-750 e. Kr.). Se tidslinje i början av rapporten. 34 E22 sträckan Sätaröd–Vä Referenser Andersson, M. (red.) 2007. Kustslättens mötesplatser. Riksantikvarieämbetet/Regionmuseet Kristianstad. Stockholm. Anglert, M. 2006. Centraliteten och dess platser. I: Ersgård, L. (red) Det förflutna är att räkna med. Riksantikvarieämbetet. Lund. Anglert, M. & Thun, E. 1984. Vä. Medeltidsstaden 57. Stockholm. Artursson, M. (red). 2007. Vägar till Vætland. En bronsåldersbygd i nordöstra Skåne 2300–500 f. Kr. Riksantikvarieämbetet/Regionmuseet Kristianstad. Stockholm. Artursson, M. & Björk, T. 2007. Vætland – ett vattenrike. Tankar kring en bronsåldersbygd 2300–500 f. Kr. I: Artursson, M. (red.) Vägar till Vætland. En bronsåldersbygd i nordöstra Skåne 2300–500 f. Kr. Riksantikvarieämbetet/Regionmuseet Kristianstad. Stockholm. Björk, T. 2005. Skäran på bålet. Om den äldre järnålderns gravar i Skåne. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series No. 92. Stockholm. Björk, T. 2007. Kring förfädernas bopålar. Om bronsålderns och den äldre järnålderns bosättningar i Vætland. I: Artursson, M. red. Vägar till Vætland. En bronsåldersbygd i nordöstra Skåne 2300–500 f. Kr. Riksantikvarieämbetet/Regionmuseet Kristianstad. Stockholm. Björk, T. 2008. Gravfälten vid Vä. Arkeologisk utredning 2008. Region museet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:24. Callmer, J. 1991. Platser med anknytning till handel och hantverk i yngre järnålder. I: Mortensen, P. & Rasmussen, B. M. (red). Fra stamme til stat i Danmark 2. Høvdingesamfund og kongemagt. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter XXII:2. Viborg. Callmer, J. 1995. Hantverksproduktion, samhällsförändringar och bebyggelse. Iaktagelser från östra Sydskandinavien ca 600–1100 e. Kr. I: Gjøstein, R. (red). Produsjon og samfunn. Beretning fra 2. Nordiske jernaldersymposium på Granvolden 7.-10- mai 1992. Varia 30 Universitetets Oldsaksamling. Oslo. Carlie, A. (red). 2007. Arkeologi i vägprocessen. Ett pilotprojekt i Skåne för bättre planeringsunderlag. Länsstyrelsen i Skåne län och Vägverket Region Skåne i utveckling 2006:3. Vägverkets publ nr 2006:48. Carlie, A, Anglert, M & Broström, A. 2013. Väg E22 – sträckan förbi Linderöd, Skåne, Linderöds socken, Kristianstads kommun, Arkeologisk utredning steg 1 2012. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:19. Carlie, A, Friman, B, Stark, K. & Broström, A. 2014. Väg E22 – sträckan förbi Linderöd, Skåne, Linderöds socken, Kristianstads kommun. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:33. Edring, A. 2004. Snårarp – en boplats från yngre bronsålder/förromersk järnålder. Arkeologisk undersökning 2000. Regionmuseet Kristianstad rapport 2006:51 Edring, A. 2005. Berget i backens skugga. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series No 94. Stockholm. E22 sträckan Sätaröd–Vä 35 Fabech, C. 1993. Skåne – et kulturel tog geografiskt grænseland i ældre jernalder og i nutiden. TOR Vol 25. Uppsala. Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier 5. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8°, No. 38. Stockholm. Helgesson, B., Fabech, C., Linderoth, T. & Skoglund, P. 2014. Hammar 9:21 m fl. Fornlämning 90:1 och 157. Norsaby socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Särskild undersökning 2010–2011. Sydsvensk arkeologi Rapport 2013:25. Nagmér, R. B. 1983. Gravar och boplatslämningar från yngre bronsålder och 1500–1600-tal. Fornlämning 73, Vä socken, Skåne. Riksantikvarieämbetet Rapport UV 1983:19. Nilsson, T. 1964. Standardpollendiagramme und C14-Datierungen aus dem Ageröds mosse in mittleren Schonen. Lunds Universitets Årsskrift N.F. 2, 59, 7. Lund. Olsson, M., Skansjö, S. & Sundberg, K. (red). 2006. Gods och bönder från högmedeltid till nutid. Kontinuitet genom omvandling. Lund. Petré, R. 1963. Gravfält från Vä 147:1. Ale nr 1 1963. Ringberg, B. 1991. Beskrivning till jordartskartan Kristianstad SO. Sveriges geologiska undersökning. Jordartsgeologiska kartblad skala 1:50 000. Serie Ae nr 88. Uppsala. Svanberg, F. 2003a Decolonizing the Viking Age 1. Acta Archaeologica Lundensia. Series In 8° No 43. Stockholm Svanberg, F. 2003b Death Rituals in South-East Scandinavia AD 8001000. Decolonizing the Viking Age 2. Acta Archaeologica Lundensia. Series In 4° No 24. Stockholm. Wallin, L. 2000. Fornlämningsmiljöer utmed ny E22, Hörby norra–Vä. Översiktlig arkeologisk utredning av föreslagna korridorer för väg E22 delen Hörby norra–Vä, Hörby och Kristianstads kommun, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:24. Övriga källor Fastighetskartan, Lantmäteriet, Skåne M, Storruta 3D Historisk karta Skättilljunga 1813. FMIS Fornminnesinventeringen, www.fmis.raa.se SGU Jordartskarta Ae nr 88 36 E22 sträckan Sätaröd–Vä Administrativa uppgifter Geografiska uppgifter: Skåne län, Kristianstad kommun, Linderöd, Västra Vram och Vä socknar. SHMM dnr: 5.1.1-219-2015 (RAÄ dnr: 3.1.1-01699-2014). Länsstyrelsens dnr: 431-6548-2014. Arkeologiska uppdragsverksamhetens projektnummer: A12452. Intrasisprojekt: UV2014:077. Undersökningstid: 22 september–17 november 2014. Projektgrupp: Anna Broström (paleoekolog), Bo Friman (projektledare), Jane Janssen (systemförvaltare), Nathalie Hyll (biträdande projektledare), Kennet Stark (arkeolog, ansvarig för GIS analys och metalldetektering). Underkonsulter: Sydschakt ekonomiska förening, Lambertsson AB, Sweden Rent A Car AB (Avis). Utredningsyta: 255 709 kvadratmeter. Undersökt yta: 4160 löpmeter. Läge: Fastighetskartan blad 3D0f–i. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm: 25 foton med Unr 3559_1–25, lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Digital dokumentation: förvaras i form av ett Intrasisprojekt med beteckningen UV2014:077 på en server hos Statens historisk museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten Lund. Fynd: F1–8 förvaras på Statens historisk museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten Lund i väntan på beslut om fyndfördelning. E22 sträckan Sätaröd–Vä 37 Bilagor Bilaga 1. Resultat av sökschaktning och analys av Lidardata Lokal 1 (fig. 1) Riskklass: orange Lokalen bedömdes som ett bra boplatsläge på en platå invid våtmark och bäck. Av det historiska kartmaterialet framgår att det även har legat en mindre L-formad byggnad här (Enskifte över Tågarps by 1833) (fig. 2). Inga synliga bebyggelserester finns kvar idag och marken utgörs av betesmark (äldre brukningsmark) omgärdad av stenmur. Nordost om och inom utredningslokalen ligger en fossil åker (Linderöd 168) med cirka 10 registrerade röjningsrösen. Sammanlagt togs två sökschakt upp med en total längd av 36 löpmeter av planerade 20 meter. Orsaken till den utökade sökschaktningen berodde på uppgiften om den historiska bebyggelsen. Metalldetektering utfördes över hela ytan innan och i samband med matjordsavbaningen. Matjordsskiktet var 0,20−0,25 meter och alven bestod av stenig morän. Kristianstad E22 Tollarp Figur 1a. Läget för lokal 1 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Resultat sökschaktning Endast två anläggningar i form av större stenfyllda nedgrävningar/gropar framkom vid schaktningen. Den preliminära tolkningen av dessa är att de utgjort rester av diken/tomtgränser, förmodligen tillhörande den historiska bebyggelseenheten. Båda anläggningarna låg parallellt i de nordöstra delarna av schakten. Trots en grundlig metalldetektering påträffades endast få moderna järnföremål. Lidar-uppföljning De analyserade anomalierna i boplatsdelen av lokalen, utgjordes av en mur samt en naturformation i form av en svacka. I och omkring fornlämningen Linderöd 168, noterades 64 anomalier. Av dessa kunde endast nio röjningsrösen konstateras. De resterande utgjordes av naturformationer såsom svackor och höjder (8 st.), stenar och stubbar/trädstammar (30 st.) men även obestämbara anomalier (17 st.). Förslag till fortsatta åtgärder Den fossila åkermarken Linderöd 168 (1800 m2), föreslås gå vidare till en förundersökning. Däremot föreslås ingen fortsatt undersökning av boplatsläget. 38 E22 sträckan Sätaröd–Vä Linderöd 168, Fossil åker Lokal 1 Figur 1b. Lokal 1 med schakt och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1000. Lind eröd Häg 166, nad Linderöd 168, Fossil åker Lokal 1 Lind eröd Häg 166, nad Figur 2. Utsnitt ur historisk karta över Tågarps by 1833 (enskifte). Skala 1:1000. Lager Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje E22 sträckan Sätaröd–Vä FMIS polygon 39 Kristianstad E22 Tollarp Figur 3a. Läget för lokal 2 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 2 (fig. 3) Riskklass: Denna lokal ligger inom norra delen av det registrerade fornlämningsområdet för fossil åker (Linderöd 133) och innehåller ett 50-tal röjningsrösen. Terrängen inom lokalen är i det närmaste plan och ligger i ett nyligen skogsavverkat område med busk- och slytillväxt. Lidar-uppföljning Ett 15-tal anomalier analyserades. De flesta var runda till formen och mätte 4,5−8,0 meter i diameter. Vid uppföljningen i fält utgjordes majoriteten av anomalierna av stubbar (8 st). Endast en anomali utgjordes av ett röjningsröse där sten lagts upp intill större markfasta stenblock. Resten bestod av stenblock (3 st.), mur (1 st.) och obestämbara (2 st.). Det kan finnas ytterligare fossil åkermark som inte gett utslag i Lidaranalysen i den täta och höga gräsväxtligheten. Utslaget av analysen i förhållande till reella kulturhistoriska lämningar visade sig här mindre bra. Förslag till fortsatta åtgärder Den fossila åkermarken Linderöd 133 (3000 m2) föreslås gå vidare till en förundersökning. Inget boplatsläge har identifierats. 40 E22 sträckan Sätaröd–Vä Linderöd 124, Färdväg Lokal 2 5:3 Linderöd 133, Fossil åker 3:15 Figur 3b. Lokal 2 med anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1500. Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon E22 sträckan Sätaröd–Vä 41 Kristianstad E22 Tollarp Figur 4a. Läget för lokal 3 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 3 (fig. 4) Riskklass: grön Lokalen bedömdes som bra boplatsläge och var belägen på en platå i öppen åkermark, intill en bäck och möjlig våtmark i söder (fig. 5). Lokalen gränsar i öster till en fägata (Västra Vram 194). Vid undersökningstillfället stod området i vall. Totalt togs tre sökschakt upp med en sammanlagd längd av 123 löpmeter av planerade 150 meter. Matjordsdjupet låg på 0,20−0,30 m och alven utgjordes av stenblandad morän, bitvis med inslag av stora markfasta stenblock. Flera matjordsfyllda stenlyft syntes i den ljusa alven. Resultat sökschaktning Varken matjordsfynd eller anläggningar påträffades. Lidar-uppföljning Inga anomalier noterades inom lokalen. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. 42 E22 sträckan Sätaröd–Vä 4 19 am Vr väg tra ärd F s Vä , Lokal 3 3:5 Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 4b. Lokal 3 med schakt markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1500. Figur 5. Fägata, Västra Vram RAÄ 194 avgänsar lokal 3 i öster. Foto: Kennet Stark E22 sträckan Sätaröd–Vä 43 Kristianstad E22 Tollarp Figur 6a. Läget för lokal 4 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 4 (fig. 6) Riskklass: Lokalen ligger på Linderödsåsens nordsluttning och är bevuxen med lövskog. Den ligger inom en registrerad fossil åker (Västra Vram 154). Nordost om lokalen ligger Trafikverkets numera nerlagda stenkross. I anslutning och inom lokalen finns också ett antal huggna stenblock. Vid undersökningstillfället var träden avlövade. I lövskogen fanns nästan ingen undervegetation men däremot täcktes markytan av ett tjockt lager löv. Lidar-uppföljning Totalt noterades 63 anomalier. Av dessa var ett mindre antal röjningsrösen (11 st.) och hägnader (2 st.). Övriga anomalier utgjordes av stenar (16 st.), stubbar (9 st.), naturformationer (13 st.). Flera anomalier var obestämbara (10 st.). Ett proppskåp och ett upplag av huggen sten kunde också konstateras. Trots att hela lokalen ligger inom ett röjningsröseområde utgjordes endast cirka 20 % av anomalierna av röjningsrösen. Det kan finnas ytterligare fossil åkermark under den lövtäckta ytan, som inte gett utslag i Lidar-analysen Förslag till fortsatta åtgärder Den fossila åkermarken Västra Vram 154 (14 500 m2) föreslås gå vidare till en förundersökning. Inget boplatsläge har identifierats. 44 E22 sträckan Sätaröd–Vä Gamla stenkrossen Lokal 4 Västra Vram 154, Område med fossil åkermark 3:28 E22 Figur 6b. Lokal 4 med anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:2000. Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon E22 sträckan Sätaröd–Vä 45 Kristianstad E22 Tollarp Figur 7a. Läget för lokal 5 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 5 (fig. 7) Riskklass: Inom lokalen ligger fornlämningsområdet för fossil åker (Västra Vram 192). Här har förutom ett 10-tal röjningsrösen även en terrasskant och en röjd yta noterats. Lokalen är belägen norr om banvallen i en svag nordsluttning. I den norra delen står gles äldre lövskog och i söder ung lövskog med mycket inslag av sly, buskvegetation och högt gräs. Lidar-uppföljning Sammanlagt noterades 18 anomalier, de flesta rundovala till formen med en storlek av 4−7 meter i diameter. Vid den uppföljande Lidar-analysen visade sig flertalet vara röjningsrösen (8 st.). Terrasskanten syntes också liksom en stenmur som avgränsar lokalen mot öster. Två av anomalierna utgjordes av en sten och en naturformation. Flera anomalier (6 st.) kunde inte bedömas då de var täckta av kraftig lövsly och gräs. Trots tät växtlighet på ett parti av lokalen bedöms utslaget av analysen vara bra. Förslag till fortsatta åtgärder Den fossila åkermarken Västra Vram 192 (5100 m2) föreslås gå vidare till en förundersökning. Inget boplatsläge har identifierats. 46 E22 sträckan Sätaröd–Vä Lokal 5 Gamla stenkrossen Västra Vram 192, Område med fossil åkermark Västra Vram 154, Område med fossil åkermark Figur 7b. Lokal 5 med anomalier från analysen av Lidardata markerad på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1500. Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon E22 sträckan Sätaröd–Vä 47 Kristianstad E22 Tollarp Figur 8a. Läget för lokal 6 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 6 (fig. 8) Riskklass: röd (västra delen), grön (östra delen) Lokalen bedömdes som ett bra boplatsläge. Den ligger dels i åkermark som vid undersökningstillfället var insådd med höstraps, dels i ett skogsparti. Åkern låg i en svag sydvästsluttning söder om Skättiljungavägen. Skogen utgjordes av gles och ung blandlövskog med inslag av sly. Den var i stort sett fri från synliga stenblock och har förmodligen tidigare varit odlad. För att kunna dra sökschakt i skogsområdet gjorde grävmaskinen inledningsvis en mindre skogsröjning där korridorrer skapades genom att sly och mindre träd fälldes. Totalt togs fyra sökschakt upp i åkern och ett i skogen. Sammanlagt uppgick det till 224 löpmeter av planerade 200 meter. Metalldetektering utfördes över anläggningarna och i dumphögarna. Matjordsdjupet i skogen var tunt och uppgick till 0,10−0,15 meter och bestod endast av förna. I åkern var matjordsdjupet 0,20−0,25 meter tjockt. Alven utgjordes av stenblandad sandig morän innehållande flera matjordsfyllda stenlyft. Resultat sökschaktning Endast två anläggningar, preliminärt tolkade som en grop och en härd, påträffades i åkerområdet. Båda bedöms som osäkra och kan utgöra stenlyft respektive spår efter rotbrand. Inga matjordsfynd påträffades. 48 E22 sträckan Sätaröd–Vä Vr am så n Lokal 6 Västra Vram 160 Fossil åker Figur 8b. Lokal 6 med schaktplan och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:3000. Grop Härd Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Lidar-uppföljning De registrerade anomalierna inom gröna riskområdet (11 st.) utgjordes av murar (3 st.) och naturformationer (8 st.). I det röda riskområdet, som också tangeras i söder av en registrerad fossil åker (Västra Vram 160) framkom inga ytterligare röjningsrösen. De analyserade anomalierna (20 st.) visade sig vid fältuppföljningen utgöra murar (3 st.) men framförallt naturformationer såsom svackor, stubbar/tuvor, stenar eller obestämbara (17 st.). Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. E22 sträckan Sätaröd–Vä 49 Kristianstad E22 Tollarp Figur 9a. Läget för lokal 7 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 7 (fig. 9) Riskklass: grön (västra delen), orange (östra delen) Den västra delen av lokalen var belägen inom registrerad fornlämning för fossil åker (Västra Vram 144:1). Områdena i öster och väster utgjordes av hagmark och centralt av åker som vid undersökningstillfället var bevuxen med höstraps. Den avgränsades i öster av Venestadsbäcken som flöt i nordsydlig riktning. I den östra hagmarken betade tre stora baggar utrustade med respektingivande horn (fig. 10). Totalt togs fem sökschakt upp i åkern och tre i den östra hagmarken. Sammanlagt uppgick de till 401 löpmeter av planerade 200 meter. Orsaken till fördubblingen berodde på en utökning av utredningsytan. Matjordsdjupet var 0,20−0,30 meter tjockt i både åker och hage. Alven bestod i hagmarken av stenblandad morän och i åkern av sandig silt. Båda hade inslag av mycket stora markfasta stenblock. I åkerns västra del fanns mer sten och flera matjordsfyllda stenlyft kunde konstateras i den ljusa alven. Resultat sökschaktning Centralt på åkern framkom två anläggningar i form av gropar med sotfärgad fyllning, träkol och sten (0,10−0,30 m i storlek). En tolkning är att anläggningarna kan ha utgjort överodlade bottnar av röjningsrösen vid intilliggande fornlämning (Västra Vram 144:1). Inga matjordsfynd påträffades. Lidar-uppföljning De 15 analyserade anomalierna bestod i öster av murar (3 st.), en svacka i anslutning till bäcken och en icke synlig anomali, förmodligen en äldre markindelning. I väster, inom Västra Vram 144:1, visade sig en grupp runda anomalier utgöra gräsövertorvade röjningsrösen (10 st.). Förslag till fortsatta åtgärder Den fossila åkermarken Västra Vram 144:1 (2500 m2), föreslås gå vidare till en förundersökning. Däremot föreslås ingen fortsatt undersökning av boplatsläget. 50 E22 sträckan Sätaröd–Vä Lokal 7 Västra Vram 144:1, Område med fossil åkermark Venestadsbäcken Figur 9b. Lokal 7 med schaktplan och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:2000. Grop Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 10. På östra delen av lokal 7 följdes schaktningen med stort intresse av tre respektingivande baggar. Foto: Nathalie Hyll E22 sträckan Sätaröd–Vä 51 Kristianstad E22 Tollarp Figur 11a. Läget för lokal 8 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 8 (fig. 11) Riskklass: grön Lokalen bedömdes som ett bra boplatsläge, ca 75−100 m norr om ett större område med fossil åkermark (Västra Vram 147:1). Inom fornlämningen finns även 10 stensättningar (Västra Vram 157, 159, 161–163, 166, 168, 173175), en hög (Västra Vram 13:1), en hålväg (Västra Vram 171) och en stensträng (Västra Vram 169). Lokalen utgjordes i väster av betesmark i blockrik moränmark och i öster av åkermark som avgränsas av en registrerad färdväg (Västra Vram 196). Åkermarken stod vid undersökningstillfället i vall och hagmarken användes för tillfället som bete för ett 30-tal unga nötdjur. I åkermarken fanns spåren efter vildsvin som bökat upp grässvålen i vallen. Det visade sig vara svårt att öppna schakt i den blockrika betesmarken (fig.12). Endast små titthål kunde grävas på de stenfria ytorna. Lokalen gav intryck av att utgöra närmast orörd mark. Sammanlagt togs nio sökschakt upp, sju i hagmarken och två i åkern. Tillsammans hade de en längd på 113 löpmeter av planerade 220 meter. Schaktens matjord metalldetekterades. Matjordsdjupet i betesmarken var endast 0,15 m och i åkern 0,20−0,25 m. Alven bestod i hagmarken av blockig stenblandad morän och i åkern av sandig silt. På åkerområdet syntes flera matjordsfyllda stenlyft i den ljusare alven. Resultat sökschaktning Inga anläggningar påträffades och de enda matjordsfynden utgjordes av tre järnsöljor som framkom vid metalldetekteringen. Dessa tolkades utgöra remtyg till arbetshästar och tillvaratogs inte. Lidar-uppföljning De analyserade anomalierna var sex till antalet och utgjordes av stenmurar (3 st.), naturformationer i form av svackor (2 st.) och ett nyligen grävt dike. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. 52 E22 sträckan Sätaröd–Vä Västra Vram 196 Färdväg Lokal 8 Figur 11b. Lokal 8 med schakt och anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1500. Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 12. Västra delen av lokal 8 låg i hagmark som hade ett rikligt inslag av markfasta stenblock vilket försvårade schaktningen. Foto: Nathalie Hyll. E22 sträckan Sätaröd–Vä 53 Kristianstad E22 Tollarp Figur 13a. Läget för lokal 9 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 9 (fig. 13) Riskklass: grön Lokalen ansågs kunna utgöra ett bra boplats-/offerläge. Centralt står ett stort markfast block, 4×4,5 meter stort och 1,6 m högt, på vilket skålgropar har registrerats (Västra Vram 183). Terrängen är plan och utgörs i dag av betesmark som avgränsas av en muromgärdad äldre färdväg i öster (Västra Vram 197). Omfattande spår efter vildsvin som bökat upp grässvålen fanns i området. Öster om murarna vidtar ung lövskog. Totalt togs tre sökschakt upp med en sammanlagd längd på 142 löpmeter av planerade 200 meter. Den minskade schaktlängden berodde på att stenmurar spärrade av de yttre delarna av lokalen. I förhållande till resultatet i den större centrala delen, var det inte motiverat att försöka schakta utanför stenmurarna. Matjordsdjupet uppgick till 0,15−0,20 m. Alven bestod i väster av ljus sandig silt och i öster av blöt stenig silt. Resultat sökschaktning Varken anläggningar eller matjordsfynd påträffades. Skålgroparna på det fornlämningsregistrerade stenblocket kunde inte lokaliseras. Lidar-uppföljning De 10 registrerade anomalierna utgjordes av stenmurar (3 st.), stenar (3 st.), naturformationer (2 st.), en trästubbe samt ett sentida röjningsröse. Det senare var beläget inom den registrerade färdvägen. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. 54 E22 sträckan Sätaröd–Vä Västra Vram 197, Färdväg Lokal 9 Västra Vram 183, Hällristning Figur 13b. Lokal 9 med schaktplan och anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1500. Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon E22 sträckan Sätaröd–Vä 55 Kristianstad E22 Tollarp Figur 14a. Läget för lokal 10 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 10 (fig. 14) Riskklass: orange (västra delen), grön (östra delen) Platsen bedömdes som ett bra boplatsläge och låg på en svag förhöjning i öppen åkermark i klövervall. Det fanns spår efter vildsvin som bökat upp jorden. I väster ligger en liten bäck (”Killebäcken”). Strax söder om lokalen finns en registrerad fyndplats av en trindyxa (Västra Vram 113:1). Den delen av lokalen som låg parallellt och öster om Rävshultsvägen avvaktade vi med tills övriga resultat var klargjorda eftersom det var ett uttalat önskemål från markägaren. Sammanlagt togs åtta sökschakt upp med en total längd på 298 löpmeter av planerade 350 meter. Matjorden var mycket mörk och myllig till sin karaktär och hade ett djup på 0,20−0,30 meter. Den metalldetekterades i samband med avbaningen. Alven utgjordes av gulbrun siltig morän, ofta med inslag av rostfärgade järnutfällningar. I alven syntes flera matjordsfyllda stenlyft. Resultat sökschaktning Totalt påträffades 13 anläggningar som preliminärt bedömts som 10 gropar, två härdar och ett stolphål. Av dessa är emellertid sju bedömda som osäkra. Inga fynd framkom i samband med metalldetekteringen och endast ett flintavslag påträffades matjorden i samband med avbaningen. Lidar-uppföljning Anomalierna i området var fem stycken och visade sig utgöra murar (3 st.), en cementbrunn och en naturformation (svacka). Förslag till fortsatta åtgärder Den västra delen av boplatslokalen (4500 m2) föreslås gå vidare till förundersökning. Däremot föreslås ingen fortsatt undersökning av fossil åkermark. 56 E22 sträckan Sätaröd–Vä Lokal 10 " Västra Vram 113:1, Fyndplats Figur 14b. Lokal 10 med schakt, påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:2000. Grop Härd Stolphål Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon E22 sträckan Sätaröd–Vä 57 Kristianstad E22 Tollarp Figur 15a. Läget för lokal 11 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 11 (fig. 15) Riskklass: grön Lokalen bedömdes som ett bra boplatsläge på en svag förhöjning i öppen jordbruksmark intill en möjlig våtmark. Under utredningen stod marken i vall och spår efter vildsvin noterades. Området avgränsades i väster av en stenmur (Västra Vram 193) och centralt skars området av en fägata, bitvis igenfylld av modern bruten odlingssten (Västra Vram 190). Markägaren (Roger Persson) berättade att han som ung hittat en holkyxa i brons sydväst om nuvarande område (ungefärlig lägesuppgift) (fig. 16). Den har nu rapporterats till FMIS. Sammanlagt togs fyra sökschakt upp med en total längd av 169 löpmeter av planerade 150 meter. Lokalen metalldetekterades. Matjordsdjupet var 0,20−0,25 m och alven utgjordes av ljus silt med inslag av stenlyft, sten och större markfasta stenblock. I östra delen, som var vattensjuk, hade alven inslag av rostfärgade fällningar. Resultat sökschaktning Inga anläggningar påträffades. Vid metalldetekteringen hittades en muskötkula (vilken registrerades i projektdatabasen men lämnades i markägarens förvar). Lidar-uppföljning De noterade anomalierna var fyra stycken och bestod av murar (3 st.) och en cementbrunn. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. 58 E22 sträckan Sätaröd–Vä Västra Vram 193 Hägnad Lokal 11 Västra Vram 190 Hägnad Figur 15b. Lokal 11 med schaktplan och anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1500. Fyndenhet Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 16. Holkyxa påträffad av markägaren söder om den planerade vägsträckningen på lokal 11. Foto: Nathalie Hyll. E22 sträckan Sätaröd–Vä 59 Kristianstad E22 Tollarp Figur 17a. Läget för lokal 12 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 12 (fig. 17) Riskklass: röd (västra delen), grön (östra delen) Lokalen bedömdes som ett bra boplatsläge och är belägen intill Tjörningabäcken i blockrik moränmark i skog. Grävmaskinen utförde inledningsvis en mindre skogsröjning där en korridor skapades genom att sly och mindre träd fälldes. Ställvis fanns stora markfasta stenblock. I korridoren kunde därefter ett sökschakt förläggas (fig. 18). Placeringen av schakten anpassades till rådande terräng och växtlighet. Den centrala delen av området var stenröjd och förmodas ha varit odlingsmark. Totalt togs fyra schakt upp med en sammanlagd längd av 72 löpmeter av planerade 80 meter. Matjordsdjupet var tunt och bestod endast av förna på ca 0,15 meter. Alven utgjordes av blockig, sandig morän. Resultat sökschaktning Varken anläggningar eller matjordsfynd påträffades. Lidar-uppföljning De noterade anomalierna var 25 till antalet och bestod av stenmurar (4 st.) och naturformationer (20 st.). Eventuellt kan någon stenansamling tolkas som röjningssten upplagd mot block. I det röda riskområdet nere vid Tjörningabäcken har torvbrytning ägt rum och ett dräneringsdike framträdde som en anomali. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. 60 E22 sträckan Sätaröd–Vä 16:117 Lokal 12 Västra Vram 189, Färdvägssystem 2:2 2 Figur 17b. Lokal 12 med schakt och anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:2000. Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 18. Sökschakt i skogsområdet på lokal 12. Foto: Nathalie Hyll. E22 sträckan Sätaröd–Vä 61 Kristianstad E22 Tollarp Figur 19a. Läget för lokal 13 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 13 (fig. 19) Riskklass: grön Lokalen bedömdes som ett bra läge för boplats/bebyggelse eller aktiviteter från olika perioder. Den är belägen i blockrik morän med hagmark i öster och åkermark i väster. Hagmarken betades av hästar och åkerområdet såg ut att ha stått i flerårig träda. Lokalen ligger direkt norr om en större registrerad fossil åker (Västra Vram 158) som, förutom ett dussin röjningsrösen, även innehåller tre stensättningar (Västra Vram 155, 170 och 172). På grund av den sten- och blockrika terrängen var det mycket svårt att finna stenfria ytor där man kunde öppna schakt med grävmaskin. Precis som för lokal 8, gav detta område intryck av att vara orörd mark. Åkerområdet var omgivet av en stenmur (ingår i Västra Vram 191) som bestod av mycket stora stenblock staplade på varandra. Då stenblocken på ovandelen ofta var försedd med ett borrhål tolkades muren som en sentida konstruktion. Åkern hade dessutom ett topografiskt konkavt utseende som förmodades bero på omfattande modern stenröjning. I närheten fanns också stora stenupplag som till synes fortfarande var i bruk. Sammanlagt upptogs nio sökschakt, fyra stycken i åkermarken och fem stycken småschakt i betesmarken. Den sammanlagda längden uppgick till 128 löpmeter av planerade 280 meter. Schaktens matjord metalldetekterades. Matjordens tjocklek var i betesmarken 0,15−0,20 meter, och i åker 0,20−0,25 meter. Alven utgjordes av blockig morän i hagmarken och sandig silt i åkern. Flera matjordsfyllda stenlyft var synliga i den ljusa alven på åkern. Resultat sökschaktning Vare sig anläggningar eller matjordsfynd påträffades. 62 E22 sträckan Sätaröd–Vä Lokal 13 Västra Vram 191, Hägnad Västra Vram 158, Fossil åker Västra Vram 188, Fossil åker Västra Vram 170, Stensättning Västra Vram 155, Stensättning Västra Vram 172, Stensättning Figur 19b. Lokal 13 med schaktplan och anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1500. Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Lidar-uppföljning De noterade anomalierna var fem till antalet och utgjordes av naturformationer (2 st.), en stenmur, en äldre markväg samt en modern brunn. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. E22 sträckan Sätaröd–Vä 63 Kristianstad E22 Tollarp Figur 20a. Läget för lokal 14 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 14 (fig. 20) Riskklass: Lokalen ligger inom norra delen av ett registrerat fornlämningsområde av fossil åker (Västra Vram 167). Fornlämningen innehåller flera mindre röjningsrösen och en eventuell stensträng. Terrängen i området är plan och lokalen ligger i ett några år gammalt skogsavverkat område, där växtligheten bitvis utgjordes av tät lövsly samt högt gräs. Lidar-uppföljning De noterade anomalierna var 11 till antalet. De flesta var runda till formen och mätte 4−5 meter i diameter. Majoriteten utgjordes av låga övertorvade röjningsrösen (8 st.). Övriga anomalier representerades av en sten, en naturformation i form av en svacka samt en stenmur. Fler flacka röjningsrösen kan finnas i det täta, höga gräset. Trots vissa svårigheter med tät vegetation bedöms resultatet av analysen vara bra. Förslag till fortsatta åtgärder Den fossila åkermarken Västra Vram 167 (4800 m2), föreslås gå vidare till en förundersökning. Inget boplatsläge har identifierats. 64 E22 sträckan Sätaröd–Vä Lokal 14 Västra Vram 167, Område med fossil åkermark Västra Vram 158, Fossil åker Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 20b. Lokal 14 med anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1000. E22 sträckan Sätaröd–Vä 65 Kristianstad E22 Tollarp Figur 21a. Läget för lokal 15 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 15 (fig. 21) Riskklass: grön Lokalen bedömdes som ett bra boplatsläge på en markerad höjd i öppen jordbruksmark. Vid tiden för utredningen stod åkern i stubb. Lokalen ligger till största del väster om Tränevägen, men även en smal markremsa öster om vägen ingår. På den östra delen har tidigare påträffats flintavslag och skörbränd sten (Västra Vram 156). Totalt grävdes sex sökschakt vilka tillsammans omfattade 288 löpmeter av planerade 320 meter. Orsaken till det lägre antalet löpmeter berodde på att den östra sidan av vägen inte schaktades. Vi ansåg inte att det var nödvändigt för den antikvariska bedömningen. Hela området blev föremål för en grundlig metalldetektering innan schaktningen påbörjades. Matjordsskiktet uppgick till 0,20−0,25 m, på höjdläget till 0,40 m i sluttningen i den västra delen av lokalen. Alven utgjordes av ljus silt med mer eller mindre inslag av sten. Flera stenlyft förekom i schakten. Resultat sökschaktning Totalt påträffades 10 anläggningar varav tre bedömdes som osäkra. Anläggningarna tolkades preliminärt utgöra boplatslämningar i form av fem gropar, tre härdbottnar och två stolphål. Vid metalldetekteringen påträffades endast enstaka moderna föremål. I övrigt tillvaratogs endast ett flintavslag av Kristianstadflinta. Lidar-uppföljning Inga anomalier fanns inom lokalen. 66 E22 sträckan Sätaröd–Vä Lokal 15 TULLSÅKRA Västra Vram 156, Fyndplats Grop Härd Stolphål Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 21b. Lokal 15 med schakt och påträffade anläggningar markerade samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan Skala 1:1500. Förslag till fortsatta åtgärder Hela lokalen (14 000 m2), inklusive området öster om Tränevägen, föreslås gå vidare till förundersökning. Däremot föreslås ingen fortsatt undersökning av fossil åkermark. E22 sträckan Sätaröd–Vä 67 Kristianstad E22 Tollarp Figur 22a. Läget för lokal 16 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 16 (fig. 22) Riskklass: grön Lokalen bedömdes vara ett bra boplatsläge på moränjord nära en mindre bäck. Lokalen består av flack åkermark och är belägen intill en gammal banvall. Ett sökschakt drogs med en längd av 58 löpmeter av planerade 150 meter. Då detta schakt var tomt på anläggningar, gjordes bedömningen att inte schakta mer. Matjordsdjupet var 0,30 m och alven bestod av sandig morän med enstaka större stenar. På de högsta partierna fanns kraftiga plogspår. Resultat sökschaktning Inga anläggningar eller fynd påträffades Lidar-uppföljning Inga anomalier var registrerade. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. 68 E22 sträckan Sätaröd–Vä 2:13 6:1 2 Lokal 16 TULLSÅKRA 3:9 Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 22b. Lokal 16 med schakt markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:1500. E22 sträckan Sätaröd–Vä 69 Kristianstad E22 Tollarp Figur 23a. Läget för lokal 17 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 17 (fig. 23) Riskklass: orange (västra delen), grön (östra delen) En boplats är registrerad i östra delen av lokalen (Vä 3:1). Här har under inventering påträffats spånliknande flintavslag, sparsamt med slagen flinta, en skafthålsyxa av sandsten samt en tjocknackig och en tunnackig flintyxa. Ett bra boplatsläge har även pekats ut väster om fornlämningen. Lokalen berör två betesmarker, i östra respektive västra delen, medan mellersta delen är skogbeklädd. Lokalen kan betecknas som mycket svårschaktad. Korridorer i skogen fick röjas från sly och stormfällda träd innan sökschaktningen. Marken innehöll även rikligt med trädrötter och sten. Båda betesmarkerna innehöll rikligt med sten, varav den västra var helt oröjd och det var svårt att hitta någon stenfri yta. Därför drogs endast tio sökschakt med en total längd av 297 löpmeter av planerade 600 meter. Matjordsdjupet var mellan 0,10–0,30 m och alven var sandig med inslag av lera i östra delen. Resultat sökschaktning Inga anläggningar eller fynd påträffades. Lidar-uppföljning Utifrån lidardatan identifierades 37 anomalier. Dessa utgjordes av röjningsrösen (4 st.), hägnader/stengärdsgårdar (9 st.), stenar (8 st.), obestämbara anomalier (10 st.), en svacka, diken/rännor (uttorkade bäckfåror) (3 st.), en stenröjd yta (sentida röjningsmark med småsten) och en trädstubbe. Möjligen kan röjningsrösena vara av äldre datum. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. Detta innefattar även den del av fornlämning Vä 3:1 som berörs av den planerade vägsträckningen. 70 E22 sträckan Sätaröd–Vä E22 sträckan Sätaröd–Vä 71 2 4:2 Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Vä 255, Fyndplats 2 20:10 Lokal 17 21:5 21:6 Vä 158:1, Boplats 4 37:1 4:5 , 252 a Vä ränn e/ Dik 20:10 från Figur 23b. Lokal 17 med schakt och anomalier analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:3000. Vä 3:1, Boplats Vä 285, Hägnadssystem NÖBBELÖV 4:4 , 251 a Vä ränn e/ Dik Kristianstad E22 Tollarp Figur 24a. Läget för lokal 18 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 18 (fig. 24) Riskklass: grön Lokalen bedömdes vara en potentiellt bra miljö för boplatser och bebyggelse samt gårdsnära aktiviteter under olika perioder. Genom lokalen skär flera parallella hägnader i form av stenmurar (Vä 285). Strax söder om dessa finns en husgrund (Vä 283) och en brunn/källa (Vä 286). Lokalen utgörs av gräsbevuxen betesmark och innehåller rikligt med sten. Lokalen undersöktes genom sökschaktning och metalldetektering. Längst i öster gick det inte att schakta eftersom ytan innehöll stora stenblock. Marken var dessutom sank och söndertrampad av boskap. Totalt drogs sex schakt med en total längd av 176 löpmeter av planerade 400 meter. En på kartan markerad gärdesgård kunde inte identifieras. I samtliga schakt påträffades rikligt med spår efter stenlyft. Stora delar av stenmaterialet har troligen placerats söder om lokalen där cirka tre meter höga stenmurar tornar upp sig. Matjorden var som djupast 0,25 m och alven bestod av lera och silt. Resultat sökschaktning Schaktningen resulterade endast i en härd eller sotfläck. Inga fynd påträffades. Lidar-uppföljning 10 anomalier hade noterats. Dessa utgjordes av stengärdesgårdar (5 st.) och diken eller rännor (3 st.). Indikationer på ytterligare två diken/rännor eller borttagna stengärdesgårdar finns inom lokalen men var ej synliga vid uppföljningen i fält. Samtliga anomalier löper parallellt i ostsydostlig–nordnordvästlig riktning. 72 E22 sträckan Sätaröd–Vä m Lokal 18 Häg Vä 28 nad 5, ssy stem Vä 28 Hägna 5, dssyste Hä V gn ä 28 ad 5, ssy ste m Vä 283, Husgrund, historisk tid Vä 286, Brunn/kallkälla Vä 259, Lägenhetsbebyggelse V gn ä 285 ad ssy , ste m Hä V gn ä 285 ad ssy , ste m V Dik ä 25 e/r 2, än na Hä V gn ä 285 ad ssy , ste m Hä 5, 28 tem Vä ssys ad gn Hä m 5, 28 ste Vä dssy a gn Hä 5, em 28 yst Vä dss a gn H Hä , 285 em Vä ssyst d a ägn Härd Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 24b. Lokal 18 med schakt och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:3000. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. E22 sträckan Sätaröd–Vä 73 Kristianstad E22 Tollarp Figur 25a. Läget för lokal 19 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 19 (fig. 25) Riskklass: grön Inom lokalen finns en registrerad boplats (Vä 164:1). Här har påträffats spridd slagen flinta, en tunnackig flintyxa och en holkyxa av brons. Den innehåller även en lägenhetsbebyggelse i form av husgrund och hägnader till en riven gård (Vä 287). I västra kanten löper en gammal färdväg. Lokalen består av moränmark som idag används till åker i östra delen och som betsmark i västra delen. Lokalen undersöktes genom sökschaktning och metalldetektering. Den västra delen innehöll rikligt med stenblock och det var svårt att hitta fria ytor för schaktningen. De många stenmurarna minskade utrymmet för schaktning. Två schakt drogs med en total längd av 92 löpmeter av planerade 200 meter. I det västra schaktet påträffades rikligt med sten och en del stora stenblock. I det östra schaktet var den mesta stenen borttagen men rikligt med stenlyft noterades. Båda schakten var 0,25 m som djupast och alven bestod av sandig silt. Resultat sökschaktning Totalt påträffades tre anläggningar i form av två härdar och en grop. Det enda fyndet utgjorde ett flintavslag. Markförhållanden och få spridda anläggningar ger inga förhoppningar att finna spår efter tydliga boplatslämningar. Lidar-uppföljning Utifrån Lidardata identifierades två anomalier, vilka utgjordes av hägnadssystemet bestående av stenmurar samt husgrunden till gårdsbebyggelsen. 74 E22 sträckan Sätaröd–Vä Vä 164:1, Boplats Lokal 19 Vä 287, Husgrund, historisk tid Vä 164:1, Boplats Vä 163:1, Boplats Figur 25. Lokal 19 med schakt och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:2000. Grop Härd Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. E22 sträckan Sätaröd–Vä 75 Kristianstad E22 Tollarp Figur 26a. Läget för lokal 20 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 20 (fig. 26) Riskklass: grön Inom lokalen fanns bra boplatslägen på låga förhöjningar i moränmark. Den består av en våtmark längst i öster med en successiv stigning åt väster. Lokalen skärs av en nord–sydligt orienterad markväg. Östra delen av lokalen tangerar en registrerad stenåldersboplats (Vä 165:1). Här påträffades rikligt med slagen flinta, varav två flintkärnor vid en inventering. Lokalen ligger ganska nära andra registrerade boplatser och fyndplatser. En vångagräns löper strax norr om lokalen. Eftersom markägaren var orolig för att smitta från potatiskräfta skulle föras in, högtryckstvättades grävmaskinen innan sökschaktning. Fyra schakt drogs med en sammanlagd längd av 172 löpmeter av beräknade 300 meter. Alven var siltig och sandig och innehöll rikligt med sten och stenlyft öster om markvägen. Då endast ett fåtal anläggningar framkom och en våtmark var belägen i området grävdes färre löpmeter schakt. Resultat sökschaktning Totalt påträffades endast fem anläggningar varav fyra stolphål och en härd. Lidar-uppföljning Utifrån Lidardata identifierades två stengärdesgårdar varav den ena låg parallellt med markvägen medan den andra skar våtmarken. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. 76 E22 sträckan Sätaröd–Vä Vä 260, Fyndplats Vä 165:1, Boplats Lokal 20 Härd Stolphål Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 26b. Lokal 20 med schakt och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:2000. E22 sträckan Sätaröd–Vä 77 Kristianstad E22 Tollarp Figur 27a. Läget för lokal 21 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 21 (fig. 27) Riskklass: grön Lokalen bedömdes som ett bra boplatsläge på en höjd. Den västra delen utgörs av blockig betesmark och gles skog finns i öster. Cirka 150 m söder om lokalen har en tjocknackig, håleggad flintyxa från yngre stenålder påträffats (Vä 128:1). I den skogsklädda delen drogs tre sökschakt. I beteshagen grävdes 10 nästan kvadratiska schakt (2,0–3,4×3 m). Orsaken var att den stora mängden stenblock omöjliggjorde längre sökschakt. Totalt drogs 13 schakt med en sammanlagd längd av 122 löpmeter av planerade 250 löpmeter. Orsaken till den minskade schaktlängden var att en stor mängd trädrötter fanns i lokalens östra del. Resultat sökschaktning Totalt påträffades sex anläggningar vilka utgjordes av fem stolphål och en grop. I skogsområdet framkom ett lösfynd av en halv bergartsyxa. Lokalen metalldetekterades men inga fynd påträffades. Undergrunden bestod av sand. Sammanfattningsvis framkom endast få anläggningar och den rikliga förekomsten av stenblock i väster och trädrötter i öster ger inga förhoppningar om en förtätad fornlämningsbild. Lidar-uppföljning Fem anomalier var noterade. Dessa utgjordes av stengärdesgårdar (4 st.) som avgränsar skog- och betesmark. I skogen fanns även en naturformation i form av en rund svacka. Förslag till fortsatta åtgärder Inga fortsatta arkeologiska åtgärder föreslås. 78 E22 sträckan Sätaröd–Vä Vä 256, Område med fossil åkermark Lokal 21 Vä 284, Hägnad Grop Härd Ränna Stolphål Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 27b. Lokal 21 med schakt och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:2000. E22 sträckan Sätaröd–Vä 79 Lokal 22 med tilläggsyta (fig. 28) Riskklass: grön (västra delen), orange (östra delen) Inom lokalen fanns bra boplatslägen i anslutning Kristianstad till en bäck. Inom lokalens västra del påträffades ett tiotal flintavslag och skärvsten vid en tidigare inventering. Denna del av lokalen är registrerad som en fornlämning (Vä 124:1). Efter schaktningen beslutade Länsstyrelsen att en tilläggsyta väster om lokalen skulle undersökas och införlivas i lokal 22. Ytan utökades E22 därmed med cirka 50 %. Beslutet motiverades Tollarp av att en koncentration av anläggningar och fynd påträffades på en höjd i den västra delen av den ursprungliga lokalen. Dessa lämningar fortsatte in på tilläggsytan där markägaren hade observerat förekomst av sot och sten (härdar) Figur 28a. Läget för lokal 22 markerad på utsnitt ur Översiktsvid plöjning. kartan. Skala 1:200 000. Lokalen med tilläggsytan består av öppen kuperad terräng och vid schaktningstillfället växte vall på ytan. Spår efter en åfåra med något torvig fyllning fanns inom lokalen. Alven var generellt sandig. Totalt grävdes sex sökschakt på den ursprungliga ytan med en sammanlagd längd av 311 löpmeter av planerade 350 meter. Metalldetektering utfördes. Förekomsten av en åfåra med sluttningar var orsaken till en minskning av schaktlängden. På tilläggsytan drogs fyra schakt med en sammanlagd längd av 201 löpmeter. Schaktdjupet varierade mellan 0,20 m på höjderna och 0,40 m på de lägre partierna. Strax norr om tilläggsytan finns ett smalt område med fossil åkermark (Vä 256). Resultat sökschaktning Inom den östra delen av den ursprungliga ytan påträffades totalt sex stolphål, en härd och ett lager på ett höjdläge. Anläggningarna hade stor spridning och inga synliga strukturer kunde urskiljas. På den västra höjden, väster om åfåran, påträffades en koncentration med sex stolphål och en grop. I den norra sluttning framkom en stenpackning, som dock bedöms vara modern eftersom den låg i matjorden. Vid metalldetekteringen av höjden påträffades en vendeltida näbbfibula av brons och ett silvermynt från 1600-talet (½ öre Christian IV). På tilläggsytan fanns rikligt med anläggningar i form av 29 stolphål och fyra gropar, varav en med keramik från yngre stenålder, samt en ränna och två härdar. Flera av anläggningarna var sotiga. Den största koncentrationen fanns på den västra förhöjningen. Metalldetekteringen gav inga fynd. Sammanfattningsvis finns anläggningar inom den västra delen av den ursprungliga ytan samt hela til�läggsytan. Lidar-uppföljning En trolig fossil åker i form av åkerparceller (nio linjer) i mellersta delen av den ursprungliga ytan hade noterats. Parcellerna var dock inte synliga i ytan. Förslag till fortsatta åtgärder Hela tilläggsytan samt västra delen av den ursprungliga lokalen (totalt 21 000 m2) föreslås gå vidare till förundersökning. Däremot föreslås ingen fortsatt undersökning av fossil åkermark. 80 E22 sträckan Sätaröd–Vä Vä 256, Grop Härd Lager Ränna Stenpackning Stolphål Fyndenhet Anomali: linje Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Lokal 22 Område med fossil åkermark 160:1 Boplats Vä 124:1, Vä 126:1, Boplats Lokal 22 Boplats Vä 123:1, Vä 261, Figur 28. Lokal 22 och tilläggsyta med schakt och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen 125:1, av LidardataVämarkerade på utsnitt ur Fyndplats Fastighetskartan. Skala 1:3000. Fyndplats Lokal 23 (fig. 29) Riskklass: grön Lokalen bedömdes som ett bra läge för stenålKristianstad dersboplatser på en svagt markerad terrass. Den består av öppen åkermark i västra delen, med kraftig sluttning åt öster ner mot en numera uppodlad våtmark. Den mellersta delen utgörs av betesmark där marken stiger mot en nordsydligt orienterad grusås (Helgeåsen). Flera markskador visar på omfattande grustäkt i E22 modern tid. Söder om lokalen sluttar marken Tollarp ner mot en dödishåla (Mosslunda). Området öster om Sigridslundsvägen består av blandskog med mycket sly. Totalt grävdes 13 sökschakt med en sammanlagd längd av 371 löpmeter av planerade Figur 29a. Läget för lokal 23 markerad på utsnitt ur Översikts600 meter. Matjordsdjupet var överlag endast kartan. Skala 1:200 000. 0,1–0,2 meter. Schakten undersöktes även genom metalldetektering. I västra delen drogs tre schakt på den höglänta delen medan området med den uppodlade våtmarken inte schaktades eftersom den var för låglänt och inga fornlämningar förväntades. I den mellersta delen drogs nio sökschakt. Täktverksamheten i grusåsen och den svårforcerade skogsterrängen bidrog till att sökschaktsgrävningen begränsades. I skogen röjdes en korridor innan schaktningen och ett längre schakt grävdes. Undergrunden var överlag sandig men med ett större inslag av grus i åspartiet. I fyllningen ner till dödishålan fanns ett tunt lager med torv bevarat. Strax norr och söder om mellersta delen av lokalen är tre registrerade fyndplatser med slagen flinta (Vä 120:1, 121:1 och 122:1). Resultat sökschaktning Totalt påträffades 12 anläggningar varav 10 stolphål och två gropar. Endast i norra halvan av mellersta delen fanns anläggningar mer samlat. En koncentration av fem stolphål och en grop påträffades. Inga fynd framkom vid schaktningen eller genom metalldetektering. En ca 225 m2 stor yta i mellersta delen innehöll en stolphålskoncentration som bedöms intressant att undersöka vidare. Lidar-uppföljning En trolig fossil åker i form av åkerparceller (fem linjer) hade noterats i mellersta delen av lokalen. Ett av sökschakten lades så att det skar parcellerna. Dessa kunde dock inte identifieras, varken ovan mark eller i schaktprofilen. I östra delen av grusåsen identifierades en sten och en naturformation (rund håla/svacka). Förslag till fortsatta åtgärder Norra delen av lokalen (225 m2), föreslås gå vidare till förundersökning. Däremot föreslås ingen fortsatt undersökning av fossil åkermark. 82 E22 sträckan Sätaröd–Vä Vä 280, Röjningsröse Vä 123:1, Boplats Vä 120:1, Fyndplats Lokal 23 Vä 121:1, Fyndplats Vä 122:1, Fyndplats Figur 29b. Lokal 23 med schakt och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:3000. Grop Stolphål Anomali: linje Anomali: hägnad/stenmur Anomali: naturformation Anomali: obestämbar Anomali: röjningsröse Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon E22 sträckan Sätaröd–Vä 83 Kristianstad E22 Tollarp Figur 30a. Läget för lokal 24 markerad på utsnitt ur Översiktskartan. Skala 1:200 000. Lokal 24 (fig. 30) Riskklass: grön Lokalen utgörs av en förhöjning i skogsmark och består av tät äldre blandskog och ung slyvegetation. Platsen bedömdes som ett bra läge för bebyggelse eller aktiviteter under historisk tid. Lokalen ligger nära registrerade förhistoriska boplatser från företrädesvis yngre bronsålder/äldre järnålder. Den arkeologiska undersökningen inleddes med en mindre skogsröjning där korridorer skapades genom att sly och mindre träd fälldes med grävmaskin. Därefter grävdes fyra sökschakt med en sammanlagd längd av 154 löpmeter av planerade 200 meter. Norra delen av lokalen var rik på större stenblock och trädrötter. Här grävdes två av schakten. Skogsförnan var tunn (0,15 m). De svåra markförhållandena innebar att de båda schakten blev kortare än beräknat. De andra två schakten grävdes i den södra delen av lokalen. Marken var mer lättschaktad i detta område. Förnans djup var 0,20 m. Alven var i samtliga schakt sandig. Resultat sökschaktning I de norra schakten påträffades inga anläggningar eller spår efter äldre aktiviteter. Av de båda södra schakten lades ett i ungefär öst-västlig riktning med en platå i öster och sluttning i väster. I den östra delen, på platån, framkom fem väl avgränsade stolphål. I västra delen var schaktet tomt på anläggningar. Det andra schaktet lades på platån i nord-sydlig riktning. I dess sydliga del påträffades ytterligare två stolphål. I den norra delen av schaktet fanns mer stenblock. Stolphålen i de båda schakten ligger samlade och bedöms vara väl bevarade, men bildar ingen tydlig struktur. En utvidgning av schakten bedöms kunna ge en tydligare bild av typen av förmodade konstruktioner. Området 84 E22 sträckan Sätaröd–Vä Vä 282, Boplats Lokal 24 E22 Stolphål Dike Schakt Riskklass: röd Riskklass: orange Riskklass: grön FMIS punkt FMIS linje FMIS polygon Figur 30b. Lokal 24 med schakt och påträffade anläggningar samt anomalier från analysen av Lidardata markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:2000. i och i anslutning till schakten genomsöktes även med metalldetektor, men inga föremål påträffades. Inga fynd påträffades heller vid schaktningen. Lidar-uppföljning Två långsmala och parallella anomalier noterades som var belägna i östvästlig riktning, i den södra delen av lokalen. Dessa visade sig vara grunda och öppna diken som tolkas vara moderna. Förslag till fortsatta åtgärder Östra delen av lokalen (1000 m2) föreslås gå vidare till förundersökning. Däremot föreslås ingen fortsatt undersökning av fossil åkermark. E22 sträckan Sätaröd–Vä 85 Bilaga 2. Resultat paleoekologi Det paleoekologiska delprojektets syfte är att tillvarata sedimentlagerföljder från utvalda våtmarker och bedöma deras potential för lokal landskapsrekonstruktion (baserat på pollen) i undersökningsområdet. Målet är att beskriva och datera lagerföljder samt göra en rekognoserande pollenanalys för att fastställa pollenkornens bevarandegrad i proverna (fig. 1–5). Lyngsjön Lyngsjön är en relativt liten sjö, cirka 250×300 meter stor, med utlopp mot Vramsån i norr (fig. 2). Den ligger i ett öppet odlingslandskap och i anslutning till sjön finns ett naturreservat med artrika betesmarker. Vattendjupet i sjön är högst sex meter. Fältarbetet för Lyngsjön utfördes i februari 2013 i samarbete med Dan Hammarlund och Daniel Fredh vid Geologiska Vinnö Kristianstad Norra Åsum Ovesholm Linderöd E2 2 Gärds Köpinge Tollarp Everöd Östra Sönnarslöv Provtagna våtmarker Utredningsområde Igenväxtningslagerföljd, senglacial till nutid Igenväxtningslagerföljd, senglacial - ? Vittskövle Huaröd Figur 1. Översiktskarta över vägsträckningen och cirklar med en radie av fem kilometer runt de fyra våtmarkerna varifrån sedimentlagerföljder tillvaratagits. Skala 1:150 000. Degeberga 86 E22 sträckan Sätaröd–Vä Lyngsjö 85:1, Kvarn Lyngsjö 82:1, Hög Lyngsjö 81:1, Boplats Lyngsjö 15:1, Bro Lyngsjö 89:1, Bro Vra m Lyngsjö 79:1, Grav markerad av sten/block Lyngsjö 12:1, Hög Lyngsjö 80:1, Hög Lyngsjö 12:2, Hög sån Lyngsjö 16:1, Stenkrets Lyngsjö 73:1, Boplats Lyngsjö 75:1, Fyndplats Lyngsjö 78:1, Grav- och boplatsområde Lyngsjöängs naturreservat Lyngsjö 96:1, Grav markerad av sten/block Lyngsjö 118:1, Hög Lyngsjö 77:1, Bytomt/gårdstomt Lyngsjö 133, Begravningsplats enstaka Lyngsjö 116:1, Hög Lyngsjö 1:2, Hög Lyngsjö 74:1, Fyndplats Lyngsjö 76:1, Boplats Lyngsjö 11:1, Vägmärke Lyngsjö 117:1, Hög Lyngsjö 1:1, Hög Lyngsjö 119:1, Hög Lyngsjön Lyngsjö 2:1, Hög Lyngsjö 94:1, Hög Lyngsjö 92:1, Plats med tradition Lyngsjö 61:1, Hög Figur 2. Lyngsjön och omgivande landskap Lyngsjö hovgårdar där sedimentlagerföljden är tillvaratagen. Provtagningspunkter har markerats med ett rött kryss. Fornlämningar registrerade i FMIS är indikerad och namgivna i kartan. Skala 1:10 000. Vatten Sluten bebyggelse Lyngsjö 65:1, Höghusbebyggelse Boplats Låghusbebyggelse Industribebyggelse Bebyggelse, ospec Odlad åker Fruktodling/fröplantage Lyngsjö 69:1, Boplats Lyngsjö gård Ej odlad åker Sankmark, svår löv Odlad mark, ospec Lyngsjö 66:1, Sankmark, svår Fyndsamling Sankmark, normal öppen Lyngsjö 68:1, Sankmark, normal barr Fyndplats Blekvät öppen Annan öppen mark Sankmark, normal löv Barrskog Sankmark, normal hygge Lövskog Sankmark, normal Hygge Sankmark, svår öppen Övrig mark, ospec Sankmark, svår barr Borrpunkt institutionen vid Lunds Universitet. Lagerföljden provtogs från is på fem meters vattendjup. Den översta 0,80 m provtogs med frysborr (Ingmar Renberg provtagare) och det resterande sedimentet med ryssborr (7,5 cm cm diameter) i en-meters segment i tre parallella borrhål med 0,40 m överlapp. Borrkärnorna förvarades i frys- respektive kylrummet på Geologiska Institutionen vid Lunds Universitet. Resten av lagerföljden tillvaratogs i en meter långa borrkärnor med 0,40 m överlapp. Mellan 5,0 och 11,26 m under vattenytan bestod sedimentet av brun findetritusgyttja med inslag av minerogent material och överlagrade lera som fanns på nivån mellan E22 sträckan Sätaröd–Vä 87 Träne 24:1, Minnesmärke Träne 88:1, Hällristning Träne 279, Lägenhetsbebyggelse Träne 267, Fossil åker Träne 17:1, Träne 14:1, Minnesmärke Minnesmärke Träne 299, Röse Träne 16:1, Minnesmärke Träne 300, Hällristning Träne 298, Hällristning Träne 121:1, Fossil åker Träne 87:1, Hällristning Träne 119:1, Fossil åker Träne 68:1, Gravfält Träne 82:1, Fossil åker Träne 69:1, Hällristning Träne 13:3, Minnesmärke Träne 12:1, Minnesmärke Grönstorp Träne 25:1, Träne 118:1, Minnesmärke Fossil åker Träne 63:1, Stensättning Träne 43:1, Hög Träne 123:1, Fossil åker Träne 28:1, Bytomt/gårdstomt Träne 27:3, Minnesmärke Träne 27:5, Minnesmärke Ovesholm Träne 347, Fossil åker Nöjet Träne 28:2, Bytomt/gårdstomt Ovesholmssjön Träne 18:1, Hällristning Träne 20:1, Minnesmärke Träne 19:1, Fångstgrop Träne 341, Träne 339, Bro Fossil åker Träne 346, Hällristning Träne 108:1, Hällristning Träne 338, Område med fossil åkermark Figur 3. Ovesholmssjön och omgivande landskap där sedimentlagerföljden är tillvaratagen. Provtagningspunkter har markerats med ett rött kryss. Fornlämningar registrerade i FMIS är indikerad och namgivna i kartan. Skala 1:10 000. 11,26–11,56 m. Material för datering och pollenprov togs ut i sex nivåer (tabell 1 och tabell 2 i bilaga 2). Provsvar väntas. Ovesholmssjön (fig. 3) Ovessholmssjöns sediment tillvaratogs med hjälp av ryssborr (7,5 cm i diameter). Det hade utförts några år tidigare av Magnus Thelaus och Nils-Olof Svensson vid Kristianstad Högskola. Borrkärnorna förvarades i ett kylrum på Balsgård, Kristianstad, SLU som Nils-Olof Svensson hade kontakt med. Överenskommelse om ett samarbete för provtagning och analys diskuterades fortlöpande under arkeologiska utredningen steg 1 och senast vid ett möte på Kristianstad högskola våren 2014. Ovesholmssjöns sedimentlagerföljd kunde inte lokaliseras efter att Balsgård flyttat sin verksamhet till SLU Alnarp. I nuläget är det inte känt om sedimentet finns kvar och därför kunde inte denna lokal inkluderas i den nu utförda arkeologiska utredning steg 2. 88 E22 sträckan Sätaröd–Vä Träne 203, Fossil åker Träne 306, Fossil åker Träne 196, Fossil åker Träne 201, Fossil åker Träne 36:1, Hällristning Träne 120:1, Fossil åker Träne 205, Fossil åker Träne 195, Träne 198, Stenkammargrav Minnesmärke Träne 191, Klårröd Fossil åker Träne 290, Fossil åker Träne 317, Stenindustri Träne 288, Fossil åker Träne 320, Fossil åker Träne 293, Lägenhetsbebyggelse Skogsholma Träne 80:1, Bytomt/gårdstomt Träne 207, Lägenhetsbebyggelse Träne 295, Fossil åker Träne 321, Brunn/kallkälla Träne 22:1, Naturföremål/-bildning med tradition Träne 42:2, Stensättning Träne 42:1, Stensättning Träne 23:1, Röse Träne 23:2, Röse Träne 122:1, Område med fossil åkermark Träne 83:2, Grav - uppgift om typ saknas Träne 83:1, Grav - uppgift om typ saknas Träne 361, Hällristning Träne 360, Brunn/kallkälla Träne 81:1, Bytomt/gårdstomt Träne 107:1, Vägmärke Träne 106:4, Hällristning Träne 106:2, Stensättning Träne 106:5, Hällristning Träne 44:1, Träne 41:1, Figur 4. Våtmark vid Salskog och omgivande landskap där sedimentlagerföljden är tillvaratagen. Provtagningspunkter har Hällristning Stensättning markerats med ett rött kryss. Fornlämningar registrerade i FMIS är indikerad och namgivna i kartan. Skala 1:10 000. Våtmark vid Salskog (fig. 4) Lokalen är en trädbevuxen våtmark med spår av torvtäkt. Björk och vitmossa dominerade träd- och markvegetationen. Igenväxningsgraden tyder på att torvtäkten övergavs för mer än 50 år sedan. En kraftledning löpte i nordsydlig riktning genom våtmarken. Under det rekognoscerande fältarbetet, i samband med arkeologisk utredning steg 1 borrades en transekt för att fastställa var sedimentet hade störst mäktighet. Centralt i våtmarken påträffades endast en meter sediment. Vid borrning vid norra kanten av våtmarken återfanns däremot knappt fyra meter sediment. Vid arkeologisk utredning steg 2 borrade vi åter i våtmarkens norra kant och tillvaratog knappt 3,0 m sediment. Den översta delen, som var belägen direkt under den växande vitmossan, var vattenfylld. Torven återfanns på en meters djup och överlagrade gyttja mellan 1,80–2,85 m och lera 2,85–3,0 m. Material för datering och pollenprov togs ut i tre nivåer (tabell 1 och 2). Provsvar väntas. E22 sträckan Sätaröd–Vä 89 Tabell 1 Stratigrafisk beskrivning av tillvaratagna lagerföljders jordarter, nivåer för pollenprovtagning samt pollenkornens bevarandegrad. Salskog Borrkärna nr Djup (cm) 1 0–30 Jordart Provtagningsdjup (cm) Bevarandegrad Växande vitmossa 1 30–100 2 100–170 Vatten Vitmossetorv, mellanhumifierad 2 170–180 Vitmossetorv, höghumifierad 1–2 180–235 2 235–245 2 245–285 Lerig findetritusgyttja 130 god Findetritus gyttja med svarta rottrådar 180 god Sandig findetritusgyttja 240 god Lyngsjön (5 m vattendjup) Borrkärna nr Djup under vattenytan (cm) Jordart Provtagningsdjup (cm) Bevarandegrad 1 500–580 Findetritus gyttja provtaget med frysborr 1 500–600 Findetritus gyttja brun 2 540–640 Findetritus gyttja brun 590 god 3 580–680 Findetritus gyttja brun 628 god 4 620–720 Findetritus gyttja brun 670 god 5 660–760 Findetritus gyttja brun 6 700–800 Findetritus gyttja brun 750 god 7 740–840 Findetritus gyttja brun 8 780–880 Findetritus gyttja brun 830 god 9 820–920 Findetritus gyttja brun 10 860–960 Findetritus gyttja brun 11 900–1000 Findetritus gyttja brun 950 god 12 940–1040 Findetritus gyttja brun 13 980–1080 Findetritus gyttja brun 14 1056–1126 Findetritus gyttja brun 15 1126–1156 Lera Mosslunda Borrkärna nr Djup under markytan (cm) Jordart Bevarandegrad - 0–40 Ej daterad Ej pollenprovtagen - 40–50 Torv, höghumifierad ” ” - 50–85 Findetritusgyttja ” ” - 85–136 Sandig findetritusgyttja ” ” - 136–178 Sandig gyttjig lera ” ” - 178–215 Gyttjig lera, sandlinser 199, 225 cm ” ” - 215–260 Varvig gyttjig lera, sandlinser 225, 233, 237, 259 cm ” ” - 260–360 Lera, sandlinser 336, 344, 350 cm ” ” 90 E22 sträckan Sätaröd–Vä Torv, medelhumifierad Provtagningsdjup (cm) Vä 150:1, Röse Vä 9:1, Fyndplats Vä 117:1, Boplats Vä 129:1, Boplats Vä 71:1, Gravfält Vä 13:2, Hällristning Vä 275, Boplats Strömdalen Vä 130:1, Kvarn Vä 118:1, Boplats Vä 281, Boplats Vä 282, Boplats Vä 15:1, Stensättning Vä 119:1, Boplats Vä 10:1, Boplats Sigridslund Vä 280, Röjningsröse Björka Vä 15:2, Boplats Vä 123:1, Boplats Vä 120:1, Fyndplats Vä 256, Område med fossil åkermark Vä 121:1, Fyndplats Bergdala Vä 124:1, Boplats Vä 128:1, Fyndplats Vä 261, Fyndplats Vä 225:1, Hällristning Vä 226:1, Hällristning Vä 8:1, Stensättning Vä 224:1, Röse Vä 125:1, Fyndplats obäcke n Vä 126:1, Boplats Rambr Vä 127:1, Boplats Vä 122:1, Fyndplats Figur 5. Våtmark vid Mosslunda och omgivande landskap där sedimentlagerföljden är tillvaratagen. Provtagningspunkter har markerats med ett rött kryss. Fornlämningar registrerade i FMIS är indikerad och namgivna i kartan. Skala 1:10 000. Våtmark vid Mosslunda Våtmarken (50×50 m) var belägen i en sänka i en betesmark strax söder om lokal 23 (fig. 5). Lagerföljdens mäktighet var drygt tre meter. De översta sedimenten (0,50 m) bestod av humifierad torv, vilket överlagrade gyttja (0,50–1,36 m) som i sin tur överlagrade lera (1,36–3,60 m). Eftersom de arkeologiska lämningarna mestadels var från yngre stenålder och yngre perioder, prioriterades lagerföljden vid Mosslunda bort. Sedimenten representerar perioden senglacial tid till äldre stenålder (tabell 1). E22 sträckan Sätaröd–Vä 91 C-dateringar 14 Tabell 2. Dateringar av lagerföljder, provdjup, dateringsmaterial, laboratoriekod, 14C-ålder samt kalibrerade åldersintervall angivet i BP (2 sigma).OBS! Provsvar har ännu inte erhållits och ska kompletteras i tabellen. Provtagningsdjup (cm) Material för datering Lab. kod Salskog 129–131 Torv Lus-11495 179–181 Torv Lus-11494 239–241 Brunmossa, alfrö, 2 kvistar m bark, Ranunculus sclerantus, R. peltatus Lus-11493 588–592 10 växtdelar Lus-11492 628–632 10 växtdelar Lus-11491 671–675 15 växtdelar Lus-11490 748–752 1 Carex, 2 vedbitar, 10 växtfragment Lus-11489 828–832 9 vassfragment Lus-11488 952–956 1 alfrö, 10 växtfragment Lus-11487 Lyngsjön 92 E22 sträckan Sätaröd–Vä 14 C ålder och stdav min kal ålder BP 2 σ max kal ålder BP 2 σ Bilaga 3. Sammanställning av anomalier (Lidardata) Antal anomalier per lokal. Typer av anomalier per lokal. Lokal Anomalier 1 65 Dike/ränna 10 8:1, 12:1, 17:3, 18:3, 24:2 2 15 Fossil åker 14 22:9, 23:5 3 0 Färdväg 1 13:1 4 63 Husgrund (hist) 1 19:1 5 18 Hägnad 51 6 31 1:1, 2:1, 4:2, 5:2, 6:5, 7:3, 8:3, 9:3, 10:3, 11:3, 12:4, 13:1, 14:1, 17:9, 18:5, 19:2, 20:2, 21:2 7 15 Naturformation 61 1:8, 4:13, 5:1, 6:7, 7:1, 8:2, 9:2, 10:1, 12:20, 13:2, 14:1, 17:1, 21:1, 23:1 8 6 Obestämbar 59 1:17, 2:2, 4:10, 5:6, 6:10, 7:1, 13:1, 17:10, 18:2 9 10 Röjningsröse 52 1:9, 2:1, 4:11, 5:8, 7:10, 9:1, 14:8, 17:4 10 5 Sten 48 1:14, 2:3, 4:16, 5:1, 6:1, 9:3, 14:1, 17:8, 23:1 11 4 Stenindustri 1 4:1 12 25 Stenröjd yta 1 17:1 13 5 Stubbe 42 1:16, 2:8, 4:9, 6:7, 9:1, 17:1 14 11 Övrig 4 4:1, 6:1, 10:1, 11:1 Summa 345 15 0 16 0 17 37 18 10 19 2 20 2 21 3 22 9 23 7 24 2 Summa 345 Typ Antal Lokal* *=efter lokalnumret och kolon anges antalet anomalier. E22 sträckan Sätaröd–Vä 93 E22 sträckan Sätaröd–Vä Trafikverket planerar att bygga ny vägsträckning för väg E22 mellan Sätaröd och Vä i Kristianstads kommun, Skåne län. Uppdragsarkeologiska verksamheten gjorde en arkeologisk utredning steg 2 hösten 2014. Totalt var 24 lokaler föremål för arkeologiska insatser i form av sökschaktsgrävning och Lidaranalys. Paleoekologisk provtagning i våtmarker visar att det finns goda förutsättningar för rekonstruktioner av landskapet. Sammanfattningsvis föreslås att 11 lokaler med boplatser och fossil åkermark undersöks vidare. Dessa kopplas till projektets tre teman som är knutna till ett långtidsperspektiv, ett landskapsperspektiv respektive ett aktörsperspektiv.
© Copyright 2024