Beslutsunderlag 2015-09-28
BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-09-21 Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Ärende § 106 Kommuninvest, särskild medlemsinsats 2015 Dnr 2015-000160 Tjänsteskrivelse § 107 Motion om informationstavlor i kommunen Dnr 2014-000143 - Yttrande Samråd, detaljplan för kv. Violen & Gullregnet med flera fastigheter Dnr 2015-000173 - Brev till fastighetsägare och myndighet § 108 - Motion - Detaljplan - Detaljplanskarta § 109 IT-bokslut 2014 Dnr 2015-000176 IT-bokslut 2014 § 110 Uppföljning av internkontroller Dnr 2015-000174 Uppföljning § 111 Nossebro "Brandkår" 90 år Dnr 2015-000175 Ansökan § 112 Stallaholmsvisionen Dnr 2014-000068 - Förslag på vision och geografiskt område för Stallaholmsområdet - Skrivelse angående brottsförebyggande åtgärder - Synpunkter från partigrupperna § 113 Essunga Ryttarförening, driftsbidrag Dnr 2015-000172 - Jämförelse avgifter - Jämförelse kommuners kostnader - Jämförelse andra föreningar § 114 Förändring i avtal om gemensam räddningstjänst Dnr 2014-000174 Protokollsutdrag Räddningsnämnden 2015-08-21 § 115 Revidering av biblioteksplan Dnr 2015-000179 Förslag § 116 Sammanträdesdagar 2016 Dnr 2015-000183 - Möteskalender Delårsrapport, tertial 2 Dnr 2015-000184 Delårsrapport, tertial 2 § 119 - Planeringslista Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-25 Handläggare: Eva-Lena Egsonius [email protected] Kommunstyrelsen Kommuninvest, särskild medlemsinsats 2015 Kommuninvest valde inledningsvis att höja räntan för att förstärka kapitalet men har nu valt att förstärka det egna kapitalet med extra medlemsinsatser och sänker räntan på lån. Bolagsstämman beslutade redan 2014 om en ändring i sina stadgar men beslutet krävde ett bifall även på 2015 års bolagsstämma. Detta beslut togs den 16 april 2015. Alla medlemmars kapitalinsats registreras i Kommuninvests ekonomiska förenings medlemsförteckning. Om man summerar Essunga kommuns ursprungliga insats som gjordes när kommunen blev medlemmar, nyemission samt summan av gjorda årsinsatser uppgår kommunens totala kapitalinsats i dag till 398 958 kronor, vilket motsvarar 72,04 kronor invånare. Enligt de nya stadgarna gäller en minimi- och maximinivå samt två mellannivåer som om de uppnås, medför reducerad skyldighet att betala årlig insats. Nivåer i de nya stadgarna: Insatsstorlek Miniminivå kr/inv 50%-nivå 75%-nivå Högsta nivå Antal invånare Primärkommun 2015-01-01 200 5 538 450 675 900 Insats Ytterligare 2015 insats 398 958 708 642 2 093 142 3 339 192 4 585 242 Miniminivån måste uppnås till 2018, för befintliga medlemmar. Mer tvång finns inte i dagsläget utan man hoppas på frivilliga insatser utöver miniminivån. Föreningen kommer att sända ut en förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år göra en extra insatsbetalning. Föreningen kommer att efterfråga ett bindande besked från medlemmarna. Medlemmarna tar därefter beslut om de vill göra en extra insatsinbetalning. Avkastning på medlemsinsatser i Kommuninvest är i dag 2,5 procent. Det är oklart vad räntan framöver kommer att ha för nivå men Kommuninvest strävar efter att ge fortsatt bra avkastning på insatskapital. Ränta på insatskapitalet är inte ränta i vanlig mening. Den är att betrakta som utdelning och tas från ”utdelningsbara medel”, det vill säga vad som finns kvar av resultat och balanserade vinstmedel i föreningen när allt annat är betalt. Då man inte vet något säkert om föreningens framtida resultat kan man inte utlova en bestämd avkastningsnivå. Föreningen har inte fastställt någon utdelningspolicy, mer än att föreningen hoppas kunna betala en ränta på kapitalet. Teoretiskt sett kan medelemmarna genom ett stämmobeslut komma överens om att Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-25 Handläggare: Eva-Lena Egsonius [email protected] Kommunstyrelsen prioritera lägsta möjliga pris på utlåningen och att avstå från ränta på kapitalet (räntan på insatskapitalet motsvarar ett antal räntepunkter i priset på lånet). Det obligatoriska insatskapitalet kan man inte ta ut på annat sätt än genom att säga upp medlemskapet. Insatskapitalet påverkar inte resultatet utan endast likviditeten. Essunga Kommuns likviditet var 2014-12-31, 19 miljoner kronor. Planerade nyinvesteringar på framförallt Nossebrobadet 2015 och 2016 innebär att Essunga Kommun föreslås höja medlemsinsatsen till miniminivå. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Ärende 2014-000143, Motion om informationstavlor i kommunen. Yttrande: Svar: Anslagstavlan ska få vara som den är men att det vore lämpligt att utreda möjligheten att rensa den 2 ggr/år, av tex. AME-/service- gruppen, förening, hyresgäst. Vidare är ett tillägg kanske bra, med en utökning av låsbar del. Motivering: Nuvarande tavla visar på att det faktiskt händer mycket spännande i och kring Essunga. De flesta i Essunga vet var tavlan är och vet även att där är det fritt att affischera. Det är också bra att det finns en allmän tillåten plats för affischering så att vi minimerar "vild" affischering på husväggar, lyktstolpar med mera. Tavlan består idag av en låsbar del och en ”öppen” del. Nycklar finns i kiosken samt hos biografföreningen. Ett helhetsgrepp på informationstavlor bör tas där det vore vettigt att satsa på bra informationstavlor från Sollebrunns hållet och Fåglums hållet (kanske förbättra befintlig från Grästorpshållet?), med möjlighet att stanna, sträcka på benen, fikabord, toalett. Informationstavlorna där bör vara både med kommunal info och med företag samt föreningsinfo. Sådana bra "info-service-spottar" gagnar alla i kommunen samt ger en positiv bild för inkommande turister och andra besökare. Utförande av rastplatser med information från både företag, föreningar och kommun kan utföras internt tillsammans med Park och miljö, AME-grupp med flera som arbetsmarknadsåtgärd. Förslagsvis kan även AME-gruppen få uppdraget att sköta och underhålla dessa servicepunkter! Exempel ovan, utsedd till Sveriges bästa rastplats (expressen 150821) Exempel nedan, servicepunkt med HWC samt informationstavla (http://www.hembygd.se/ostrablekinge/info-mitt/) Annika Repo Wallman, för samhällsbyggnadsenheten 2015-08-21 2014-09-09 Motion till kommunfullmäktige i Essunga kommun Ärende: Informationstavlan på torget Under flera år har jag sett många olika anslagstavlor av skiftande kvalitet, anslagstavlan på torget i Nossebro är enligt" mig under alla kritik. Det är lager på lager av affischer som inte rensas bort och det gör den klottrig och svårläst. En anslagstavla skall vara informativ och lättläst. Mitt förslag är att det sätts upp 4st nya fräscha anslagstavlor för dessa ändamål: • Biografen • Fotbollsföreningar (NIF, FIK, EFFK, Essunga IS m.fl.) • övriga föreningar (hembygds, bygdegårds och ryttarföreningar m. m.) • All övrig information (till salu, loppis, dans/fest) Det är viktigt med en konstruktion med lång livslängd. Förslagsvis en aluminiumram och en bakvägg i varmgalvaniserad plåt, där man enbart skall fästa lappar med magneter, inte häftpistol och tape. Kanske företag på orten vill vara med och sponsra dessa tavlor och magneter? Då de kan ha sin företagslogga på både tavla och magnet. Förslag på hemsida: http://www.janssonpartner.se/informationstavlor/anslagstavlor-utomhus Malma 2014-09-09 För Moderaterna Pernilla Nilsson 2015-09-11 rJ Essunga kommun Bygg- och miljönämnden Till berörda fastighetsägare Angående "Detaljplan för kvarteren Violen och Gull regnet m.fl. fastigheter, daterad september 2015 Byggnadsnämnden beslutade 2015-09-02 § 37 att samrådsbehandla rubricerade detaljplan . Planförslagets syfte är att möjliggöra en högre exploatering av kvarteren Violen och Gullregnet. Markområdet utmed Forsgatan, mellan flerbostadshusen och enbostadshuset, föreslås få en byggrätt för bostadshus. Inom övrigt planområde anpassas planen till befintliga förhållanden samt nya gång- och cykelvägar, transportväg och koloniområde . Ni inbjuds till samrådsmöte måndagen den 28 september klockan 18.00 på kommunkontoret, sammanträdesrum A. Har Ni inte möjlighet att närvara den 28 september kan Ni skicka ett skriftligt l undertecknat yttrande till Bygg- och Miljönämnden, 465 82 NOSSEBRO, som skall vara oss tillhanda senast 12 oktober 2015. Detaljplan med tillhörande beskrivningar finns på Plan- och byggkontoret för granskning samt på kommunens hemsida www. essunga.se l Leva och bo l Plan- och byggkontoret l Detaljplaner. Med vänlig hälsning ~MM0 h~~ Cl ~lri~~w Christina Lundgren Karttekniker ~ Postadress Besök Tel efon Plusgiro Fakturaadress E-post Essunga kommun 465 82 Nossebra sturegatan 4 0512-570 00 11 90 96-6 Box 64 465 12 Nassebro [email protected] Organisationsnr Fax Bankgiro 212000-2916 0512-570 02 960-7805 Hemsida www.essunga.se 2015-09-11 Essunga kommun Bygg- och miljönämnden Berörd nämnd l myndighet o.dyl. Angående "Detaljplan för kvarteren VIOLEN och GULLREGNET m.fl. fastigheter i Nossebro, daterad september 2015 Byggnadsnämnden beslutade 2015-09-02 § 37 att samrådsbehandla rubricerade detaljplan. Yttrande skall vara Bygg- och Miljönämnden, 465 82 NOSSEBRO tillhanda senast 2015-1 0-12. Med vänlig hälsning ESSUNGA KOMMUN Bygg- och miljönämnden ~IMA'Ilh'M ~Jrv Christina Lundgren Karttekniker Bilaga: Detaljplanekarta och planbeskrivning, dat. september 2015 Postadress Besök Telefon Plusgiro Fakturaadress E-post Essunga kommun 465 82 Nossebra sturegatan 4 0512-570 00 11 90 96-6 [email protected] Organisationsnr Fax Bankgiro Box 64 465 12 Nassebro 212000-2916 0512-570 02 960-7805 Hemsida www.essunga.se Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun Samrådshandling September 2015 Planområde PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Samrådshandlingarna består av: plankarta med bestämmelser planbeskrivning (denna handling) fastighetsförteckning September 2015 PLANBESKRIVNING 1(14) Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 2(14) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen upprättas huvudsakligen för att möjliggöra en högre exploatering av kvarteren Violen och Gullregnet. Kvarteret Violen består av lägre byggnader och en byggrätt i två plan. I den norra delen önskas en byggrätt i sex plan som ansluter till naturområdet. Kvarteret Violen utökas med cirka 15 meter inpå naturområdet. Detta område är skyddat för underjordiska ledningar. För kvarteret Gullregnet har planförslaget anpassats till verkligheten samt givits utökade möjligheter att ersätta mittenhuset med ett fyravåningshus. Detta har även medfört ett utökat parkeringsbehov som möjliggörs i planen. Cirka 10 meter av naturområdet med markförlagda ledningar tillförs kvarteret. Inom övrigt planområde kommer planen att anpassas till verkliga förhållanden. Torget, Stureplan, med angränsande park, ändras från idag AIIn till salutorg och park. Den stora gräsytan som under marknadsdagar nyttjas som parkering och marknadsområde har i planen delvis en byggrätt för bostäder i två våningar, parkering och naturområde. Planen föreslår ett naturområde med möjlighet till parkering och marknadshandel. Inom detta område har även reserverats ett vägområde som under marknadsdagar kan tjäna transporter till och från ICA-affären samt mot norr en förbindelse till och från bostadsområdet Stallaholm. Fastigheten Stureplan 1, där ICA-handel förekommer, har i befintlig plan en byggrätt (HIn) för handel i ett plan. Byggrätten utökas så att befintlig byggnad med mera inryms inom planrätten. För befintligt enbostadshus i norra planområdet samt flerbostadshusen utefter Forsgatan anpassas också byggrätten till verkliga förhållanden. Ett markområde utefter Forsgatan, mellan flerbostadshusen och enbostadshuset, är i dag i planen avsett som fordonsparkering (Tp). Förslaget redovisar en byggrätt för bostadshus med en övergångsrätt för parkering tills behovet har ändrats. I västra delen av planområdet har ett ovårdat skogsparti fått beteckningen natur och ansluter till övrigt natur- och parkeringsområde. I naturområdet västra sida liksom mellan denna och odlingsområdet mot Forsgatan anlägges en gång- och cykelväg. Norr om detta naturområde förekommer odling i kolonilotter. Detta planläggs och kompletteras med en parkering och rätt för teknisk försörjning. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 3(14) PLANDATA Läge och areal Detaljplaneområdet ligger cirka 150 meter nordväst om Nossebro centrum och ansluter därmed mycket till samhällets centrala delar. Området upptar en areal av cirka 7 hektar (350 x 200 meter). Markägoförhållanden Större delen av planområdet ägs av Essunga kommun eller dess bolag, Essunga bostäder AB. Violen 2, Stureplan 1 och Snöbäret 1 är i enskild ägo. PLANENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt 3 kapitlet miljöbalken. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Enligt MKB-förordningen (SFS 2005:356) skall kommunen ta ställning till och ange motiv för om den bedömer att en miljöbedömning måste göras eller inte när detaljplan eller program för detaljplan upprättas. För planer/program som avser ”små områden på lokal nivå” krävs inte miljöbedömning, under förutsättning att de inte omfattas av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Omfattningen av denna detaljplan bedöms beröra ett litet område på lokal nivå samt det den föreslår bedöms inte omfattas av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Det innebär att genomförandet av detaljplanen inte bedöms medföra ”betydande miljöpåverkan” och därmed inte behöver genomgå miljöbedömning. Motiven redovisas kortfattat under rubriken KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Översiktsplan för Essunga kommun, 1993-01-26, aktualitetsförklarad 1999-06-15. Förslag till översiktsplan för Nossebro tätort upprättades av dåvarande Vara kommun i maj 1983. Detaljplanen bedöms från en allmän synpunkt vara förenlig med den fördjupade översiktsplanen. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 4(14) Detaljplaneområde Del av förslag till fördjupad översiktsplan Nossebro från 1983 med detaljplaneområdet inlagt Riksintressen Planområdet innehåller inga riksintressen. Strandskydd Planområdet ligger inte inom strandskydd. Program för detaljplan Med hänsyn till detaljplanens föreslagna ändamål och omfattning samt att den endast i mindre omfattning avviker från den fördjupade översiktsplanen, har det ej bedömts föreligga behov av särskilt program. Detaljplaner Inom planområdet: Detaljplan för kv Violen, nr 1048. Detaljplan Nossebro Samhälle, Stallaholm 1:10, nr 1024. Detaljplan Nossebro samhälle, Stallaholm 1:14, nr1029. Kommunala Mål och Visioner Kulturhistoria och bebyggelse: Kommunen satsar genom sitt Retro-projekt på att återspegla företeelser och bebyggelsen på 50-, 60- och 70-talen i Nossebro. Det har därför tagits fram en kulturhistorisk inventering med detta som utgångspunkt. Planområdet ligger i direkt Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 5(14) anslutning till sådana inventerade områden. Månadsmarknaden är också en aktivitet som berör detta planområde. Kommunal Miljöstrategi En kommunal miljöstrategi baserad på de 16 nationella miljömålen antogs 2005. Se nedan under KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Befintlig mark och vegetation: Planområdet utgörs idag av plan mark som till största delen redan tagits i anspråk för sitt föreslagna ändamål. Kv Violen, som tidigare varit bebyggd med flerbostadshus är idag delvis återbebyggd med enplanshus och med en vårdad gräsmatta på det obebyggda. Den föreslagna sexvåningars byggnaden placeras delvis på befintlig före detta grund, varför en specifik grundundersökning för planerad byggnad måste göras till byggnadsskedet. För kv Gullregnet gäller för eventuell ny ersättningsbyggnad samma förutsättningar. Torgområdet och handelsområdet (ICA) har i princip ingen nämnvärd vegetation. Bostäderna i norra planområdet är välordnade med varierande vegetation. Naturområdena, förutom skogspartiet, har en välskött gräsyta som tål fordonstrafik för parkering. Skogspartiet föreslås rensas på sly och därmed bli ett attraktivt naturområde med plats för utegym. Utmed gränsen mellan bostadsbebyggelsen utmed Forsgatan och naturområdet finns en trädrad som är bevarandevärd. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 6(14) Illustrationsskiss Geotekniska förhållanden Geotekniska undersökningar för planområdet och dess närhet finns utförda (4 st) F2 B E X (- M) För byggnation med flerbostadshus på kv Violen och Gullregnet erfordras i bygglovskedet en specifik grundundersökning för det föreslagna byggnadsobjektet. Inga översvämningsrisker föreligger. Radon och markföroreningar Radonhalten i markluften har inte uppmätts. Planbestämmelsen anger att all ny bostadsbyggnation skall uppföras radonsäkert. Fornlämningar och byggnadsminnen Inga kända fornlämningar eller byggnadsminnen finns inom området. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 7(14) Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse Området är till största delen i anspråktagen för det ändamål som planförslagen redovisar. Kv Violen har tidigare varit bebyggd med fem flerbostadshus i två våningar med källare. Områdets byggnader revs 2001 och har delvis återuppbyggts med fyra enplansbyggnader. På resterande område mot norr och naturmarken planeras för ett sexvånings bostadshus. Vegetationen på området består av gräsmattor och mindre buskar och träd från tidigare. Kv Gullregnet består idag av tre trevåningshus med totalt 48 lägenheter. Ett av husen har totalrenoverats och försetts med hiss och en samlingslokal i markplan. Huset mot öster är i relativt gott skick medan mittenhuset är i sämre skick. En övervägning mellan renovering eller rivning och nybyggnad pågår. Parkeringsutrymmen bör, i vilket fall som än väljas, omstuderas. Kvarteret är ett välvårdat tomtområde. För del av fastigheten Stallaholm 1:311 är naturområdet, parkmarken och salutorget Stureplan belägna. Torget Stureplan har för några år sedan rustats upp med plantering, stensättning och en stor symbol, ”saxen”, som kan symbolisera marknadsklippet. Parken är idag också en befintlig anläggning Naturområdet i det centrala planområdet används vid marknadsdagar och andra allmänna arrangemang till parkering och marknadsområde. Från detta område (10 - 15 meter) överförs som kvartersmark till kv Violen och Gullregnet, för underjordiska ledningar. Inom området med natur bibehålls två reservvägar till Forsgatan och detaljhandels varuintag att nyttjas vid marknadsdagar. Naturområdets västra del ordnas till ett parkliknande område, medan området norr därom utvecklar ett tidigare mindre odlingsområde (kolonilotter). Bostadsbebyggelsen utefter Forsgatan får en plananpassning till verkligheten. Ett område mellan enbostads-bebyggelse och befintliga flerbostadshus har i äldre detaljplan en rätt för parkering. Denna rätt bibehålls tills eventuellt behov för bostadsbebyggelse uppkommer för denna plats. I gränsområde mellan bostadshusen vid Forsgatan och det centrala naturområdet finns en trädrad (cirka 250 meter) som bör bevaras och underhållas. Handelsområdet, kv Stureplan 1, utefter Sturegatan i områdets östra del föreslås en anpassning till befintlig byggnad och möjlighet till viss utveckling. I princip finns ingen vegetation på fastigheten. Tillgänglighet Enligt Plan- och Bygglagen ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till personer med funktionshinder. Detta bevakas i bygglovfasen. Förutsättningarna för en miljö med god tillgänglighet bedöms goda med hänvisning till de små nivåskillnaderna inom området. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun Stureplan – salutorg Kvarteret Violen Eventuell byggnation Forsgatan September 2015 PLANBESKRIVNING 8(14) Marknadsområde Kvarteret Gullregnet Kolonilotter Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 9(14) Gator och trafik Trafikstruktur Planområdet nås från Forsgatan, Sturegatan och Torggatan. Forsgatan är en lågtrafikerad lokalgata som nås från Sturegatan, vilken är en matargata till Stallaholmsområdet med bostäder, förskola, rekreationsområde, handel med mera. I söder ansluter området till Torggatan som utgår från Sturegatan och i framtiden ansluter till en rondell vid allmän väg nr 190 mot sydväst. Inga nya gator föreslås inom planområdet, förutom att två vändplatser anordnas på lokalgatorna Hagagatan och Liljegatan. Planförändringen bedöms inte öka trafikmängden mot vad gällande plan kan medföra. GC-vägar Gång- och cykelväg till och från planområdet finns idag. Inom planområdet utvecklas mindre kommunikationsleder för gång- och cykel som sammanbinder befintliga leder och områden. Kv. Violen & Gullregnet Kommunens gc-karta för Nossebro Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 10(14) Angöring, parkering inom tomter Infart till fastigheter och parkering sker från gatan. För flerbostadshusen anordnas på tomtmark minst en parkeringsplats per längenhet. Vid andra anläggningar anordnas erforderlig parkering. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats ligger vid bussterminalen på Järnvägsgatan, cirka 250 meter söder om planområdet. Service mm Butiker för livsmedel och annan kommersiell och offentlig service ligger på gångavstånd i centralt läge inom Nossebro. Skyddsrum Området ligger inte inom område där skyddsrumsbyggande erfordras. Friytor Naturmiljö, lek och rekreation Fotbollsplaner, simbassäng med mera finns på kort gångavstånd öster om planområdet. Nämnas kan även planerna för det så kallade Stallaholmsprojektet, ett större rekreationsområde längs Nossan samt motionsspår med elljusspår på och till Högaberget. I denna anslutning finns även Hälsans stig. Hälsa och säkerhet Buller Vägtrafikbuller förekommer inte i nämnvärd grad vid bostadsbebyggelsen. Trafik Regelbundna transporter till värmeverket och förskolorna förekommer på Sturegatan. För övrigt rör det sig om låga trafikflöden utan genomfartstrafik, vilket borgar för en relativt säker trafikmiljö. Åtgärder för att dämpa hastigheten ytterligare bedöms i dagsläget inte nödvändiga. Luft-/miljökvalitetsnormer Trafikmängderna på omgivande gator förväntas inte öka i någon större omfattning på grund av föreslagen ny bebyggelse. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp kommer ej att väsentligt belastas ytterligare. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 11(14) Dagvatten Allt dag- och dräneringsvatten avleds till dagvattennätet med anslutning i gata. Någon nämnvärd ökning eller minskning av dagvatten kommer planförslaget inte att medföra. Vid sökande av bygglov skall redovisning om hur dagvatten hanteras lokalt på tomten eller gemensamhetsanläggning framgå. El, fjärrvärme och bredband Nossebro Energi AB ansvarar för leverans av el- och fjärrvärmeledningar och optokabel för bredband. Karta fjärrvärmeledningar Uppvärmning Större delen av fastighetsbeståndet liksom det tillkommande uppvärms med fjärrvärme från ortens fjärrvärmeverk. Avfall Källsorterat hushållsavfall hämtas vid fastigheterna av kommunens entreprenör. De fraktioner som inte hämtas genom kommunens försorg lämnas vid återvinningsstationer. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 12(14) Närmaste återvinningscentral finns på Liljegatan och återvinningsstationen vid Krusegården i Nossebro. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Då särskild miljökonsekvensbeskrivning inte upprättas, sammanfattas nedan de miljömässiga konsekvenser som ett genomförande av planen innebär. Bedömning av miljökonsekvenser Mark och vatten Då inga större markförändringar föreslås bedöms ej heller någon nämnvärd förändring av miljöbelastningen på mark eller vatten uppstå. Luft Ingen nämnvärd förändring. Klimat Ingen nämnvärd förändring. Kulturmiljö Ingen nämnvärd förändring. Stadsbild Då den föreslagna planändringen till största delen är en anpassning till verkligheten bedöms anpassningen redan vara gjord. Den största förändringen är dock att tillåta ett sexvånings bostadshus på kv Violen. Föreslagen bebyggelse är högre än befintlig stadsbild. Bedömningen är att stadsbilden kan berikas av ett högre hus i ett centralt men ändå fritt läge vid skogs-/naturområde, alldeles i utkanten av själva centrumkärnan. Husen ges enligt planbestämmelserna ett högsta antal tillåtna våningar (6 stycken) och en högsta tillåten byggnadshöjd (21 meter). Genom en väl genomförd byggnadsgestaltning och god markdisposition bedöms det finnas förutsättningar för att åstadkomma en god bebyggd miljö. Natur, växter och djur Ingen nämnvärd förändring. Hälsa och säkerhet Trafikmängderna på omgivande gator förväntas inte öka i någon särskild omfattning på grund av föreslagen bebyggelseförändring. De totala utsläppsmängderna kommer inte att överskrida de miljökvalitetsnormer som meddelats. Transporter Tyngre transporter förekommer på Sturegatan till värmeverket, ICA Supermarket och förskolan. Inga ytterligare bostadshus föreslås utefter denna gata. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun September 2015 PLANBESKRIVNING 13(14) Teknisk försörjning Ny liksom befintlig bebyggelse ansluts till det kommunala VA-nätets befintliga ledningar inom planområdet. Rekreation, friluftsliv Befintliga rekreationsmöjligheter bibehålls samtidigt som planlagd mark för flerbostadshus övergår till naturmark i föreslagen plan. Ett ovårdat skogsparti förvandlas till en naturtillgång med odlingslotter norr därom. Nya gång- och cykelvägar skapar en bättre kommunikation mellan olika områden. Förenlighet med nationella och lokala miljömål: Av de 16 nationella miljömålen enligt Boverket oktober 2003, vilka ligger till grund för Essunga kommuns Miljöstrategi antagen 2005, bedöms följande delmål vara särskilt relevanta för planförslaget: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Frisk luft Nedan följer en bedömning av detaljplanens förenlighet med dessa miljömål: Begränsad klimatpåverkan + Minimalt trafikarbete genom närhet till kommunal och annan service, gång- och cykelavstånd till kommunal service som vårdcentral, daghem, skola, kollektivtrafik samt till rekreationsområden. Giftfri miljö + Marken inom planområdet är känt giftfri. + Med god byggnads- och anläggningsteknik kan påverkan av bebyggelse minimeras. Ingen övergödning + Mindre trafikarbete leder till mindre utsläpp av kväveföreningar. God bebyggd miljö + God kollektivtrafikförsörjning, goda gång- och cykelförbindelser, närhet till service och rekreationsområden. + Stadsbilden förbättras i och med att befintligt torg och naturområden säkras i plan. Detaljplan för Kv. Violen, Gullregnet m.fl. Nossebro, Essunga kommun (-) + Frisk luft + September 2015 PLANBESKRIVNING 14(14) Den höga byggnadsvolymen kan konkurrera med befintlig bebyggelse om den ges en olämplig utformning. Den nya byggnaden kan berika stadsbilden vid en väl genomförd arkitektonisk utformning av såväl byggnader som markområden. Minimalt trafikarbete genom närhet till service, rekreationsområden m.m. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Bygglovplikt Planens innehåll motiverar ingen ökad eller minskad bygglovplikt. Genomförandetid Genomförandetiden för planen slutar 5 år efter att planen vunnit laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens slut har kommunen större frihet att ändra eller upphäva planen. Detaljplanen är dock gällande även efter genomförandetidens utgång, ända tills den ändras eller upphävs. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Denna planbeskrivning har upprättats av bygg- och miljökontoret i Essunga kommun genom plan- och byggingenjör Tord Hallén och karttekniker Christina Lundgren, Essunga kommun. Nossebro september 2015 Tord Hallén Plan- och byggingenjör Essunga kommun Christina Lundgren Karttekniker Essunga kommun III PLANBESTÄMMELSER FOijande galler inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven anvandning och utformning ar tillåten. Dar beteckning saknas galler bestammelsen inom hela planområdet GRÄNSBETECKNINGAR - • - - Planområdesgrans -·-·-·- Anvandningsgrans - · · - • ·- Egenskapsgrans ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser (t<>·-.. ',,,..f' ILoKALGATAILokaltrafik ,/' 1""-urORGIP, ',/ l Torghandelsplats l Parkering med marknadsforsaijning lPARK l Anlagd park INATURI Naturområde-Friluftsområde l l Naturområde l Parkering med marknadsforsaljning IGC-VÄG l Gång- och cykelvag NIII'UI!,/P, Kvartersmark [=r! Tekniska anlaggningar ~=u Parkering ITJ SALUTORG l P1 Trafik l Varutransporter marknadsdagar lB (P l NATUR tiPt 1 ) Bostad er, dessfOrinnan parkering ~ Parkering med marknadsforsaljning ~ Centrum- Samlingslokal UTNYTTJANDEGRAD e, O, O storsta byggnadsarea i kvadratmeter BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE H:::: H Marken får inte bebyggas l: : ; : : l Marken får endast bebyggas med uthus och garage ~ Marken ska vara tillganglig fOr allmanna underjordiska ledningar ~ Marken ska vara tillganglig fOr utfart från angransande fastigheter PLACERING; UTFORMING; UTFÖRANDE UPPLYSNINGAR Utforming 11 Till planen hör förutom denna plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning ~ HOgsta antaVFOreskrivet antal våningar HOgsta totalhOjd, nockhOjd i meter Byggnadsteknik b3 Byggnad skall uppfOras i radonsakert utfOrande MARKENSANORDNANDE Utfart, Stängse/ P o o <4 Koordinatsystem: SWEREF99 13 30 Höjdsysten: RH2000 KOrbar utfart får inte annordnas ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomforandetiden ar 5 år från det planen vinner laga kraft SAMRADsHANDLING Detaljplan för Essunga kommun kvarteren VIOLEN och GULLREGNET m.fl. fastigheter i Nossebro, Essunga kommun Antagen datum: Upprattad i september 2015 Bygg och miljökontoret o 240Meter 120 60 Skala: 1:1 000 v /\ Tord Hallen planingenjör v Laga kraft datum: Essunga kommun IT-bokslut 2014 I bokslutet redogörs för viktiga nyckeltal kopplade till IT-användningen, kvalité och tillgänglighet för de tjänster som levereras samt de kostnader som IT-användningen genererar. Bokslutet syftar till att: • Utgöra ett underlag för strategisk planering av IT. • Påvisa hur kostnader för IT stödjer definierad verksamhetsnytta. • Utgöra underlag för kvalitetsdiskussioner. • Möjliggöra identifiering av förbättringsområden. • Öka medvetenhet i verksamheten för IT-frågor. • Visa på trender kopplade till IT-användningen inom kommunen. I bokslutet finns endast redovisat kommunens kostnader för övergripande IT-system och ITtjänster, bland annat driften av IT-miljö hos Göliska IT. Kostnader för avtal på verksamhetsspecifika IT-avtal betalas i flera fall av respektive förvaltning. Gäller t.ex. kostnader till leverantör för system, support och underhåll. Som exempel på detta kan nämnas Procapita, kostnaderna för användning och drift av extern och intern webbplats (dvs. kommunens hemsida med intranät), system för bokning och enkät, samt GIS-system och ytterligare system för bygg, miljö och teknisk verksamhet. 2015-05-01 Kristina Rudolfson, IT-strateg 1 BUDGET IT 2014 1.1 Driftsbudget: 6 290 000 kronor IT-strateg (halv tjänst) Datakommunikation Drift Göliska IT Fastprisavtal div leverantörer Diverse omkostnader Avskrivningar Slag IT-strateg (halv tjänst) Datakommunikation Drift Göliska IT Fastprisavtal div leverantörer Diverse omkostnader Avskrivningar Kronor 307 000,00 kr 360 000,00 kr 3 290 000,00 kr 702 000,00 kr 24 000,00 kr 1 607 000,00 kr Procent 4,9 5,7 52,3 11,2 0,4 25,5 1.2 Kod Verksamhet 96000 Slag 31 35 36 Slag 40,41 45 46 56 64 65 68 70 71 74 76 79 85 UTFALL Driftsbudget IT Verksamhet Slag Verksamhet Utfall 2014 Budget 2014 Differens 2014 37,6 0,0 -37,6 INTÄKTER TAXOR O AVGIFTER BIDRAG FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET -6 467,6 -6 216,4 -11,2 -240,0 -6 290,0 -6 100,0 0,0 -190,0 177,6 116,4 11,2 50,0 KOSTNADER LÖNER ARBETAD TID KOSTNADSERSÄTTNINGAR SOCIALA AVGIFTER KÖP AV TJÄNST MM FÖRBR INVENT O FÖRBR MAT KONTORSMAT O TRYCKSAKER TELE- DATAKOMM O POSTBEFO TRANSPORTER o RESOR REPRESENTATION Div främmande tjänster DIV KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA KOSTNADER 6 505,2 219,4 19,7 89,4 0,0 57,5 8,5 337,5 5,7 9,4 4 310,4 19,1 1 428,6 0,0 6 290,0 220,0 0,0 87,0 0,0 7,0 3,0 360,0 0,0 2,0 3 992,0 12,0 1 607,0 0,0 -215,2 0,6 -19,7 -2,4 0,0 -50,5 -5,5 22,5 -5,7 -7,4 -318,4 -7,1 178,4 0,0 37,6 0,0 -37,6 IT Totaler Kommentar: Utfall stämmer väl med budgetering. Största skillnaderna finns för slag 74, dvs. Div. främmande tjänster. Slag 74 gäller främst kostnader för IT-driften hos Göliska IT och kostnader för våra ITsystem till leverantörerna. Differensen gäller 1) högre kostnader för serverdrift 2) kostnader för införskaffande och utveckling av nya IT-system, kostnader som inte var kända vid budgetering. Exempel: Troman grund, Artvise och Winlas bokning. Då kostnaderna för Avskrivningar inte blev så höga som förväntade och Intäkterna för försäljning av IT ökade (bland annat Essunga bostäder AB, IT-drift) uppkom ändå en budget i balans. Rekommendation: Planering för införande av nya, och särskilt större, IT-system, bör göras med god framförhållning och senast vara klar i juni året före, dvs. 1 -1,5 år före ett införande. 1.3 Investeringsbudget Budget 2014 500 000 Inköp för utbyte PC 25 bärbara lärardatorer 22 bärbara elevdatorer Nossebro 6-9 skola 180 000 85 000 Inköp nya iPad 3 till nämndsekreterarna Summa investeringar Överföring till år 2015 10 000 275 000 225 000* *=Ska användas till inköp av iPad surfplattor åt politiker i nämnderna Surfplattorna beställdes i början av november-14, men levereransen försenades från leverantören och skedde först efter årsskiftet. Kommentar: Då kommunen i början av år 2014 hade 560 datorer, 50 surfplattor och 60 nätverksskrivare, och utbytesplanen säger att utrustningen ska bytas vart 4:e år (25 % bytas per år), innebär det att det antal utbyten man ser i tabellen ovan, var ovanligt få under 2014. Orsaken till det är att antalet inköp var ovanligt lågt fyra år tidigare, dvs. år 2010. Kommande år ökar inköpstakten och som exempel lämnas att det år 2011 inköptes ca 180 datorer och ett större antal nätskrivare till kommunen. För kännedom: inköp av datorplats kostar i genomsnitt ca 8000 kronor. Rekommendation: För att hålla en utbytesplan där en dator byts vart 4:e år behöver budgeten ökas i framtiden. Garantitid och avskrivningstid för datorer är 3 år och flera modeller har visat sig gå sönder redan efter 3 år. Investeringstakten måste stämma med utrustningens ålder. Investeringar ska heller inte bara användas till inköp av it -utrustning utan även användas till inköp och nyutveckling av övergripande IT-verksamhet i kommunen. Även här behöver planeringen göras med god framförhållning. 2 FÖRDELNING DRIFTSKOSTNADER FÖRVALTNINGARNA Kostnadsställe Kommunstyrelsen, totalt Kommunstyrelsen - AME Kommunstyrelsen - Administration mm Kommunstyrelsen - Stab Kommunstyrelsen -Tekniska Kommunstyrelsen - VA Bygg-och miljönämnden, totalt Antal pc Årskostnad 66 8 2 1 053 500 299 900 460 800 79 000 127 000 86 800 4 123 500 22 29 5 Socialnämnden, totalt 100 1 582 800 Utbildningsnämnden, totalt Utbildningsnämnden, Administration Utbildningsnämnden, Biblioteket Utbildningsnämnden, Pedagogisk vht Personal Utbildningsnämnden, Pedagogisk vht Elever 390 25 12 110 243 3 340 200 311 200 112 000 1 369 000 872 000 Utbildningsnämnden, Övrigt SUMMA Nyckeltal, genomsnitt 676 000 560 6 100 000 10 893 kronor per dator Nyckeltal för förvaltningarna Dator kommunstyrelseförvaltningen: 15886 kronor per dator Dator socialförvaltningen, personal 12448 kronor per dator Dator utbildningsförvaltningen, personal 12448 kronor per dator Dator för elever, brukare och besökare på biblioteket 3478 kronor per dator Kommentar: I totalkostnaden ingår följande: Alla driftskostnader för tjänsterna hos Göliska. Alla gemensamma driftskostnader Essunga kommun har utöver Göliska: avtalskostnader för it -system (inkluderat licenser och support), all datakommunikation och avskrivningar på utrustning och inköp av it -system, tillgång till IT-strateg. I kostnaden ingår inte nybeställningar av IT-tjänster och IT-utrustning. Då prismodellen för köp av tjänst från Göliska IT i och med nytt avtal från 1 januari 2015, kommer kostnaderna för kommande år att se annorlunda ut. Rekommendation: Utveckla modellen för debitering om behov finns. Upprätthålla en bra diskussion om hur kostnaderna fördelas på ett rättvist och eller lämpligt vis framöver. 3 UTVECKLING IT OCH VERKSAMHET 2014 Under året har många nya IT-system införts och ambitionen samt utvecklingstakten har varit mycket hög. Göliska-samarbetet har lett till att vi klarar att hålla ett högt tempo. Det arbete som ska göras i framtiden ska ske i enlighet med kommunens IT-strategi, vara väl förankrad samt vara beslutad och därefter listad i ”Handlingsplan för IT”. 3.1 IT-system CamsWeb fastighet, införande IT-system för Felanmälan till "vaktmästeri", gäller bland annat för personal i kommunhus och samtliga skolbyggnader. Troman grundsystem, införande IT-system för administration av nämnder och styrelser. Diabas – Ciceron, uppgradering IT-system för nämndsekreterare Uppgradering samt nya moduler, bland annat Handläggarstöd. Artvise e-tjänsteplattform, införande IT-system för skapande och publicering av e-tjänster Utvecklas i samarbete med övriga Göliska-kommuner. EDP Future, införande IT-system för VA-debitering Utbildning genomfördes i Essunga, tillsammans med personal från Grästorps kommun. WinLas bokning, projektinförande IT-system för vikarieanskaffning inom äldreomsorgen, ny bemanningsenhet. Procapita Vård-och omsorg, införandeprojekt, driftstart 3 februari-14 System för dokumentation och avgiftshantering inom socialförvaltningen; HSL, SOL, LSS. Phoniro Lock, införandeprojekt, driftstart juni-14 System för digital nyckelhantering i hemtjänsten, montering gör personal från Essunga bostäder AB. TGP/NPÖ Införandeprojekt för TGP (Tillgänglig patient) - NPÖ (Nationell patientöversikt) via Procapita. Projektpengar från Västkom. Procapita IFO, utveckling Omläggning organisationsträd. Införande av ny modul för AME-verksamhetens handläggare. Sammansatt bastjänst ekonomiskt bistånd. Genom tjänsten kan handläggare inom socialtjänstens verksamhetsområde ekonomiskt bistånd få utlämnat information från a-kassorna, Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. 3.2 Digitala trygghetslarm, införande Arbete med upphandling i samarbete med övriga Göliska-kommuner Start utbyte av analoga till digitala trygghetstelefoner hösten-14, fortsätter under 2015. 3.3 e-Hälsa Arbete med deltagande e-hälsoprojekt, Västkom, Skaraborgs kommunalförbund och Göliskasamarbetet. 3.4 Infrastruktur, utbyggnad Utbyggnad delar av lokala datanätet Kerstinsås. Accesspunkter, utbyggnad Förskolorna och AME. Förbättringar SF HKO Gruppbostaden Torggatan. Förbättringar SF HKO Daglig verksamhet. Omläggning skolpersonal till administrativa nätet samt ominstallation av skolpersonalens datorer. Fiberanslutning ordnas och ersätter radiolänk för Reningsverket, Lindbacken och Bredöls skola. 3.5 Verksamhet, IT-miljö UF Vux Återtåget, ny verksamhet Södra vägen 7 SF HKO Gruppbostaden Torggatan 14, förbättringar SF HKO Daglig verksamhet, förbättringar KF AME, förbättringar AME-huset 3.6 Strategiskt arbete Arbete med att ta fram kommunens IT-strategi med tillhörande handlingsplan, projekt inom Göliskasamarbetet med konsultstöd från Dirsys AB, Jens Ingelsäter. Bland annat genomförs workshops med nyckelpersoner och med kommunens ledningsgrupper. Förberedelser för nytt IT-avtal med Göliska IT. Förberedelser för ny Prismodell hos Göliska IT. 3.7 Planering/förstudium Förstudium kring utveckling av kommunens personal-och ekonomisystem Framtagande av nytt avtal med Aditro för tiden t.o.m. 2018-12-31. (i samarbete med övriga Göliska-kommuner). Planering för ev. växelsamarbete med övriga Göliska-kommuner. Planering för digital politikermiljö, breddinförande, inför ny mandatperiod. Förberedande arbete för övergång till Sitevision som system för externa och interna webbplatser Förberedande arbete kring framtagande av Blogg portal för SF, HKO Daglig verksamhet. 3.8 Informationssäkerhet Arbete med Risk-och sårbarhetsanalyser och framtagande av s.k. Personuppgiftsbiträdesavtal för molntjänster inför beslut i nämnd, genomfört för - Microsoft Office365 (skolan) - Pluttra (förskolan) - Socialjouren 3.9 Nätverksarbete SIT: nätverket för e-Samordnare/IT-chefer i Skaraborg SIKT: nätverket för IT-utvecklare inom skolområdet i Skaraborg E-Hälsa: nätverket för e-Hälsosamordnare i Skaraborg 3.10 Avtal Datatillbehör, nytt avtal med Olsonic Arbete med upphandling i samarbete med övriga Göliska-kommuner. Uppföljning av internkontroller (Kommunstyrelse) Egenkontroll Kontrollmetod Har kommunen förmåga att hantera risk som kan uppstå vid driftstörningar? Är kommunens rutiner för driftstörningar samordnade ur ett helhetsperspektiv? Inventering, Dokumentgranskning Bedömning av egenkontroll Ej godkänd Kommentar Kontrollansvarig 2015-08-26 Beskrivning av kontrollresultat och bedömning: Lokaler för ledningsfunktion, IT-säkerhet och Radiosamband bedöms vara tillfredsställande. Inköp av 2 RAKEL-stationer och utbildning i dessa har ägt rum under 2014. Dock krävs vissa tekniska åtgärder i ledningslokalerna för att de ska vara fullgoda. Beträffande Strömförsörjning och Telefoni kommer vissa förbättringar avseende redundans, reservkraft och minskad sårbarhet kunna äga rum under 2015 och 2016 i samband med de investeringar som ska göras i enlighet med MSB:s utredning från 2013. Dessutom kommer Essungas telefoniväxel att integreras med övriga Göliska-kommuners under hösten 2015 vilket minskar sårbarheten. Säkerhetssamordnare, IT-strateg och administrativ chef Vilka åtgärder har vidtagits gällande sådant som inte fungerat? Lokaler för ledningsfunktion i räddningsstationen: arbete med förberedelser för anslutning till kommunens datanät pågår; en kostnadskalkyl är på gång. Strömförsörjning: det finns budgeterade medel i år (och nästa år) för reservkraft men ännu har inget gjorts. Telefoni: projekt för infasning av växel inom Göliska-samarbetet startar hösten-15, på sikt bör det innebära mindre sårbarhet. Är alla aktuella avtal inlagda i systemet Avtalskalendern? Finns rutin för avtalshantering? Finns rutin för omförhandling av avtalen? Sker debitering enligt avtal? Är avtalen aktuella och omförhandlade? Är ansvariga utsedda och informerade om sina avtal? Finns det muntliga avtal som inte är nedtecknade? Samtal, Inventering, Genomgång, Dokumentgranskning Delvis godkänd 2015-09-04 Kontroll visar att alla kända och aktuella avtal är inlagda i IT-systemet Avtalskalendern. Nya avtal tillkommer kontinuerligt och läggs in efterhand. Kontroll av Utförd kontroll period/dag: augusti 2015 Kontrollant: controller Inger Knutsson Frågeställningar: 1. Är alla aktuella avtal inlagda i systemet avtalskalendern? 2. Finns rutin för avtalshantering? 3. Finns rutin för omförhandling av avtalen? 4. Sker debitering enligt avtal? 5. Är avtalen aktuella och omförhandlade? 6. Är ansvariga utsedda och informerade om sina avtal? 7. Finns det muntliga avtal som inte är nedtecknade? Kontrollresultat: Kontroll av punkt 1-3 samt 5-6 har skett Kontroll av punkt 3 ska ske senare i höst. Kontroll av punkt 7 kan endast ske genom intervju av ledningsgruppen. Controller, administrativ chef Egenkontroll Kontrollmetod Bedömning av egenkontroll Kommentar Kontrollansvarig 1. Alla kända avtal som finns idagsläget är inlagda. Nya avtal tillkommer hela tiden. 2. Ja, en rutin har tagits fram men ej implementerats fullt ut i organisationen. 3. IT-systemet Avtalskalendern ger en signal i god tid före avtalet går ut till den som är införd som ansvarig för resp avtal. 4. Ingen kontroll har skett, kommer att utföras under hösten. 5. Alla avtal i avtalskalendern är aktuella. Äldre avtal förvaras i pärm i arkivet. 6. Ansvariga är utsedda och har fått information. Administrativ chef (ansvarig för IT-systemet Avtalskalendern) informerar personalchef och ledare kontinuerligt om avtalsrutinerna och dessa ska ge information om Avtalskalendern vid varje nyanställning där ansvar för avtal kan vara aktuellt i uppdraget. 7. Muntliga avtal – ingen kontroll har skett. Dialog förs kontinuerligt för att minimera risk. Kontrollant controller Inger Knutsson bedömer att resultatet är godkänt och inga åtgärder ska vidtas. Kontroll av punkt 3 genomförs hösten 2015. Införande av Avtalskalendern är ett steg i rätt riktning för att på ett bättre sätt hålla datum för uppsägning eller omförhandling av avtal aktuellt för resp ansvarig chef. Information om Avtalskalendern måste ske vid varje nyanställning där ansvar för avtal kan vara aktuellt i uppdraget. Förekommer resultatanalys, mätetal och mätbara mål i verksamheternas verksamhetsplaner? Genomgång Delvis godkänd 2015-09-04 Kvalitetsutvecklare Susanne Bard och controller Inger Knutsson har gått igenom 2014-årsredovisnings resultatuppföljning för KF- och nämndmålen. Bedömning – vad har kontrollen visat för resultat? För att verksamheterna ska veta vilka styrkor och svagheter som påverkar resultatet behöver resultatet analyseras. Vi bör sträva efter fler mätbara mål och en väl underbyggd resultatanalys för att utreda och säkra verksamhetskvaliteten och planera åtgärder som man vet förbättrar kvaliteten.Kontrollansvariga bedömer att det finns tillgängliga statistikuppgifter som skulle kunna användas som mätetal till måluppföljningen. Det skulle kunna vara så att de övergripande KF-målen var av mer visionär karaktär och inte nödvändigtvis mätbara. Det förekommer allt mer resultatanalys i måluppföljningen, men förbättringsarbetet bör fortsätta. Ytterligare kontroll bedöms ej behövas. Kvalitetsutvecklare och controller Egenkontroll Kontrollmetod Bedömning av egenkontroll Kommentar Kontrollansvarig Förekommer fel eller utebliven information på hemsida och intranät? Genomgång Delvis godkänd 2015-08-31 Kontrollansvarig Christina Jonsson, informatör, redovisar följande: Kommunens informationspolicy klargör att informationsansvaret som är kopplat till varje verksamhetsområde innebär att förvaltningschefer, enhetschefer, etc har ett informationsansvar i anslutning till sitt verksamhetsområde. Webbredaktörerna uppdaterar hemsida och intranät utefter de informationsuppgifter som ansvariga ber dem lägga ut. Webbredaktörerna uppger att de har uppdaterat webben med den information som delgetts dem. Om ansvariga inte har delgett dem korrekta uppgifter kan det finnas en risk att informationen på webben inte stämmer. Nyhetssidan på externwebben uppdateras utifrån de nyheter som kommer in. Organisationen behöver bli bättre på att meddela när det händer något. E-tjänster kommer framöver att tas fram för att öka tillgängligheten och servicegraden. Planen är att omarbeta hemsidan under 2016. Vilka åtgärder har vidtagits gällande sådant som inte fungerat? Projekt Intranätssamverkan startades under våren, där alla kommuner inom Göliska deltar. Projektet syftar till att ta fram nya grunder till intranät för kommunerna byggda i Sitevisions publiceringsverktyg med den nya tekniken kallad Social Collaboration. Detta innebär att intranäten i viss mån kan anpassas utifrån den som är inloggad på det kommunala datanätet och på sätt ges en högre aktualitet och användarnytta för den enskilde. Under hösten 2015 ska intranäten byggas om i respektive kommun. Bedömning görs att kontrollområdet bör hållas under uppsikt. Åtgärdsplan inte upprättad. Informatör /hemsidegruppen Kontroll av information på hemsida och intranät Essunga Kommun Komunstyrelsen Här med ansöker Nassebro Brandmannaklubb om utbetalning om tidigare sökt bidrag Bidraget kommer att användas för att kunna genomföra Nassebro Brandkårs 90 årsjubileum Kostnader som Brandmannaklubben kommer att få är för bl.a . en fotoutställning på bibl ioteket, Jubileumsfest i Aulan med mat samt öppet hus på Räddningsstationen. Vi önska få 15 000:- insat på vårt bakkonto ~ 2 ~/t-\ Med vänlig hälsning Pereric "Pejjen" Johansson L Lf ~6\ 8 ~ b 5"- 2015-08-25 Förslag på vision för Stallaholmsområdet Vision: Området är ett kreativt, tillgängligt och inkluderande aktivitetsområde för bland annat: Rekreation Evenemang Hälsa Idrott Kultur Målgrupp: Kommunens invånare, besökare till evenemang med mera. Särskilt fokus ska läggas på målgrupperna familjer och ungdomar. Områdets avgränsning: Tänkbar avgränsning av området redovisas på medföljande kartskiss. Avgränsningen behöver tills vidare vara relativt öppen och flexibel för att inte hamna i låsningar. Handlingsplan: Handlingsplan utifrån fastställd vision för området ska tas fram för en tvåårsperiod med början 2016–17. Status: Förslaget har diskuterats och reviderats i fullmäktigeberedningen Vision & Utveckling. Visionen ska sedan beslutas av kommunfullmäktige. Förslaget till vision ska finnas med som ett underlag för höstens arbete med vision för Essunga kommun och knytas till förslaget till översiktsplan som kommer att tas fram under hösten 2015. ..· ...... ' ....... ··.. - i,. . ..: l··· ..· . ~ ···· __ ,..,. .. -···-·~·· .....- '. ,. : :_ . ...······. . v '~.-····· .•· ......··· / ....... ···· :·... ..· ... ....::········..... ; .. ·~ ..i + ···... .·::.-.............. ...... ..... ··.. ' '. j ' ......... ...·· ...·..·· '""''"' " \::.... l • . /, ··...·········....~ l, •,..:1 ~, '··..~"" l .......·\::· . / ;. . . 1 ••,··· . .·.. \···· •.: .. -~ ............. \ .... ••• .. / l \ l \\j {./fA/' \····-~-~ ,/ ..... ..-·· .-· \ •• ·~, . /\ . ·.\ .. ,···<. ~~ -..- \ \. ···:::~- · ·· ····.... . -··. .... \ .' . ' -:::·:.•,\', \ ..·· \ ........ \······ \. ·, UTÖKAD STALLAHOLMSVISION ....···· ... ···..... .····· ....·· .....,..._........... \ ··-<. .\ \...· / o 62,5 125 250 375 500 --===--c::==------=c::=c::=c::====:~----- Meter .. ·. ·- Nossebro 2014-09-12 .. , •'• .·.., ··... Skala 1:2000 2014-06-25 Kommunstyrelsen Essunga kommun Skrivelse angående brottsförebyggande åtgärder Bakgrund I kommunen har man till och från ungdomar som under kvällar och helger kör runt i Nossebro med hög fart i bil eller på moped och bl.a. sladdar på de stora tomma torgytorna eller kör runt inne på skolgården. Inne på skolgården i Nossebro sitter även en del ungdomar. Här umgås de, spelar basket och detta är i sig inte något problem utan tvärt om roligt men tyvärr så skräpar de ner och lämnar bl. a. krossat glas efter sig. Förslag till åtgärd Brottsförebyggande rådet anser att man inte bara kan stänga till och ta bort saker utan man måste också tillföra saker och ställen att umgås på. Därför önskar Brottsförebyggande rådet att som åtgärd för att förebygga olika former av brott och även skapa ett område för våra ungdomar: 1. Anlägga en basketbollplan, sittplatser och säkra papperskorgar på den gröna ytan utanför fritidsråden. 2. Hägna in den stora grusplanen. Detta för att öka säkerheten i området. 3. Anlägga en skateboardpark. Även den på den gröna ytan utanför fritidsgården. Med vänlig hälsning ESSUNGA KOMMUN Marie-Louise Svensson Ordförande i Brottsförebyggande rådet Madelene Engvall Folkhälsoplanerare Postadress Besök Telefon Plusgiro Fakturaadress E-post Folkhälsorådet Essunga kommun 465 82 Nossebro Sturegatan 4 0512-572 79 11 90 96-6 Fax Bankgiro Box 64 465 21 Nossebro [email protected] Organisationsnr. 212000-2916 0512-570 02 960-7805 Hemsida www.essunga.se stallaholmsvisionen Synpunkter från Moderata fullmäktigegruppen. Vi har ett antal frågeställningar som vi anser behöver besvaras i samband med bearbetning av ärendet: - Vi har inget att invända mot fårslaget till geografiskt område mer än att vi villlyfta ut "Carlholtska tomten" på Storgatan. -"Carlholtska tomten" kräver sin egen planering, hur den ska disponeras/användas, t.ex. bostäder, övernattningsmöjlighet, handel, kultur m.m. -Hur väl överensstämmer området med befintlig stadsplan? -Kommer byggnatioti/reparation av hus på Torggatan att ta i anspråk del av grönytan bakom Ica? - Finns det behov av att planera in alternativ utfart från området som komplement till Kvarngatan och Sturegatan? - Hur kan tillgången på toaletter ordnas fastal toalettvagn? - Fler parkeringsplatser behövs vid Amiralen, hur kan det ordnas? - Nygyggnation av bostäder kommer det att påverka området? -Hur och var är det mest lämpligt att ordna besöksboende? - Idag finns promenadslingor utmärkta t.ex. Hälsans stig, hur samordnas nya stråk med befintliga? - Är marken mellan Oxbergsgatan och stallabäcken tillräckligt totT för att anlägga gångväg, kanske bättre att använda befintlig gata och väg. -N if: s ambition att flytta sin verksamhet till området, vilka ytor tar det? - V ar är mest attraktivt att lägga ställplats, vilken standard ska den ha; asfalt + tillgång till el +tillgång till toa eller bara en enkel grusyta, rent vatten och smutsvatten kan fixas vid badet. - Använd asfaltytan till is på vintem och basket på resten av året. -Var kan vara lämpligt att placera gymredskap ute? - Var kan vara lämpligt att placera uppvärmd bänk utefter gångväg? - Hur bör utformningen vara för att locka fler evenemang/arrangemang utöver de som finns idag? Hur får vi besökare att starrna längre? - Hur kan Nassebro scen bli en bättre mötesplats för olika aktiviteter? - Hur kan befintlig verksamhet samordnas mer än nu, t.ex. bad, scen, camping, fotbollsplaner, idrottshall, team-buildingbana, fi"itidsgård m. m.? - Hur kan samordning ske med planerad/ önskad tillkommande verksamhet t.ex. Nif, ställplats, isbana, basket, skateboard, BMX cykelbana m.m.? - Hur löser man skötsel av områdets olika delar? -Hur stora investeringar är rimliga? -Kan man hämta tips från hur andra kommuner utformat aktivitetsområden? Vi forslår att det bildas en grupp där intressenter från nuvarande befintliga samt nya planerade verksamheter ingår. ansök om projektmedel for att främja utveckling av friskvård, kultur och andra hälsofrämjande åtgärder på Stallaholmsonn·ådet. Nossebra 24 nov. 2014 För Moderata fullmäktigegruppen: l /J,~ ."'l! /y~!.?. ..1:t.1;: .... ~~,.i~ Barbro Gustafsson gruppledare L ESSUNGA KOMMUN 2014 -11- 2 9 Till Beredningsgruppen Vision och utveckling Kristdemokraternas partigrupp har studerat kartbilden över stallaholmsområdet och diskuterat utformning och verksamheter. Synpunkter som framkommit är att området bör vara både aktiverande och rogivande för alla åldrar. Längs ån och de sjöar som är iordningställda bör finnas möjlighet för rekreation och naturupplevelser. Förhoppningsvis kommer växter och fågelliv att utvecklas där. Bro över stallabäcken kommer att binda ihop området med motionsspåret och ge lättillgänglig längd på motionsrundan. Eventuellt kan elljusspåret förlängas ytterligare. Väl utformad belysning kan förstärka tryggheten men också förstärka naturupplevelsen. Området kring broarna kan bli extra intressanta med spännande belysning. Asfalten på gamla isrinken bör förbättras och en kant/rink anläggas, som begränsar vattnet vid spolning av planen. Skridskois aktiverar både barnfamiljer och dem som vill pröva på ishockey och isdans. Enkla målburar och bänkar att knyta skridskorna vid underlättar för alla. Idrottsplanen bör vara i så gott skick att den lockar till friidrott. Förhoppningsvis kommer många att söka sig till området då idrottsföreningarna förlägger alltfler av sina aktiviteter på stallaholmsom rådet. En inhägnad hundrastgård kan tyckas onödig i en landsbygdskom mun. Det finns däremot fördelar som kan ha oanad betydelse. Hundägare rör sig på stallaholmsom rådet, som då också blir en social mötesplats med tillsyn. Campingen och stugorna behöver vara i gott skick och ges tillräckligt underhåll. ställplats för husbilar bör placeras på en lugn plats förslagsvis nära skogsdungen bakom ICA. Plantering av träd och låga buskar på lämpliga platser ger ett ombonat intryck och trivsel. Nossebro 2014 11 26 Kristdemokraternas partigrupp SYNPUNKTER ANGÅENDE DET FORTSATTA ARBETET MED 5TALLAHOLMSVISIONEN a~B ro Ctt lt4martual CENTERPARTIET Fullmäktigebered nin gen Vision och utveckling har skrivit till de olika partigrupperna för synpunkter på hur det fortsatta arbetet med stallaho lm svisionen skall fortlöpa. Centerpartiet vill se ett utvecklat stallaholmsområde med goda möjligheter till träning och rekreation. Det skall finnas möjligheter för många olika träningsformer för alla åldrar. stallholmsområdet är även ett nav för turismen i kommunen och vid utveckling av området så bör även utveckling av campingen vara ett perspektiv att ta hänsyn till. Det är viktigt att vi har ett fungerande bad. Badet bör kunna erbj uda aktiviteter för alla åld rar och även fungera som omk lädningsrum för exempe lvi s löpning på elljus spår, för Stallaho lm svallen, campinggäster mm. Partiet har tidigare skrivit i yttrandet angående revidering av plan för gång- och cykelvägar att gångvägen mellan Stallaholm och Högaberget är högprioriterat för att knyta ihop området. Det skall vara lätt att ta sig från stallaholmsområdet utefter Nossan mot dagens ellju sspår. För att utveckla turismen i området motionerade Centerpartiet 2011 om att anlägga ställplatser för husbilar i Nossebro. Antalet husbilar i Sverige ökar kraftigt och det gäller att vi utvecklar vår camping efter gästernas behov. Detta anser vi fortfarande är prioriterat och vi anser fortfarande att en lämplig ställ plats i Nassebro kan vara vid infarten från Grästorpshål let, norr om gång och cykelvägen till campingbron. Centerpartiet i Essunga kommun genom Tomas Johansson Gruppledare stallaholmsvisionen Synpunkter från Folkpartiet Den geografiska avgränsningen är i stort sett bra. Följande aktiviteter vill vi fylla området med: Vandrarhem under sommaren- gärna i NIF:s eller annan förenin gs regi. Övernattningslägenheter-kanske i retrostil Sommarkafe vid Nossan Pendelparkering Rastplats med anslagstavla Flytbrygga som man kan meta från Utomhusgym vid Nossan Äventyrsgolfbana, bangolf skateboardpark Klättervägg skulpturpark med belysning Rusta upp aulan både vad gäller ljudanläggning och interiör Många sittplatser- röda soffan kanske kan få ny placering Hundrastgård - ett exempel på mötesplats Basketkorg Mer belysning Slyröjning längs Nossan No~o;,ovember 2014 _, aJ:Y t' ,· tfiM#t Eff'ft.ind~~~ .. ~(/ ·/ F"<partiet Liberalerna i Ess unga Socialdemokraterna i Essunga Ideer runt stallaholmsområdet Det geografiska området stämmer överens med det vi ser som Stallaholm. Möjligen kan man se en utölming i att låta området även omfatta golfverksamheten på andra sidan Nossan samt området Högaberget-Hagaberget Ideer om olika aktiviteter: o Verandabrygga - där ån gör en sväng strax intill de nyaste tomterna utmed Nypongatan strålar flera planerade gångvägar samman. Där vore det fint med ett fika/piclmickställe ut över vattnet, dock inte så man inkräktar på ångbåtens möjlighet at ta sig förbi. Det skulle bli en viloplats utmed promenaden, ett utflyktsmål med piclmick-korgen och en vacker plats utmed ångbåtsresan. o Simpa mer platser för odlingslotterikolonilotter både för boende i lägenheter och villor. Alla kanske inte vill använda del av villaträdgården och i en lägenhet har man inte ens möjligheten till egen täppa. o Skatemiljö/skatelandskap. Behöver egentligen inte skriva mer men det vore av godo om det läggs tillsammans med övriga idrottsverksamheter för att samverka och få impulser mellan tradionella idrotter och mer spontanidrott o En "Sinnenas promenad" eller område, där underlaget ger alla, oavsett förmåga att röra sig, möjlighet att ta sig fram mellan färg, form, dofter, ljud och kanske även smaker. Alltså något som kan upplevas med ens sinnen och det ska vara god tillgänglighet. o I- och urldivningsplatser för kanotfärder med jämna mellanrum. o Definiera scenområdet genom att skapa rörelseyta framför scen för dans m.m. och sittplatser genom trappstegsvisa halv- eller kvartscirklar framför scenen. Låt övrig uta vara till för evenemang, möjlig att "möblera om" allt efter vad storlek på evenemang kräver. o Flera och modernare campingstugor. Nossebra 2014-11-28 För Socialdemoleratema Maria Radivoj Jämförelse avgifter Förening Essunga ryttarförening Grästorp Senior Junior Familj Medl.avg 400 300 700 Norra älvsborgs ridklubb (Trollhättan) Lidköpings ridklubb Ridavgift Prova på barn 30 min Prova på vuxen 30 min Ridgrupp 50 min , jr Ridgrupp 50 min, sr Träningsgrupp 60 min, jr Träningsgrupp 60 min, sr Klippkort Klippkort Privatlektion 45 min Privatlektion 2 pers 500 kr 600 kr 560 kr 610 kr 660 kr 710 kr 950 kr 1 900 kr 300 kr 200 kr 5 ggr 5 ggr månaden månaden månaden månaden 5 ggr 10 ggr Per gång 100 kr 120 kr 8 elever 8 elever 6 elever 6 elever 190 kr 190 kr Knatte 30 min Junior Senior Träningsgrupp 90 kr/lektion 135 kr/lektion 155 kr/lektion tillkommer 30 kr Knatte 30 min 120 kr Ungdom 45 min 150 kr Vuxen 45 min 180 kr Spec.grupp 60 min 200 kr Junior 230 Senior 310 Famij 700 Alingsås Junior Senior Familj 400 500 850 Ridlekis 45 min, 6 ggr Junior 45 min Junior 60 min Senior 60 min Levene Junior Senior 250 300 Senior Junior, 45 min Minior, 30 min 700 6 116,6666667 145 165 200 220 190 90 Jämförelse kommunens kostnader Kostnader som kommunen tar Bidrag från kommunen Driftbidrag (skötsel, anläggning, grund) Aktivitetsstöd 32 850 kr 23 000 kr Grästorp Föreningsbidrag Avskrivningar o 40 000 kr driftkostnad Lidköping Driftbidrag Förening Essunga ryttarförening Trollhättans fältrittklubb Driftbidrag Norra älvsborgs ridklubb Driftbidrag Gråbo ridklubb Aktivitetsstöd Kr 450 000 kr Kapitalkostnader 110 000 kr Hyra 55 000 kr Hyra Hyra Kr TOTAL Antal medlemmar Kommunens kostn/medl Antal aktiviteter Kommunens kostn/aktivitet Kommentar 55 850 kr 236 237 kr 800 70 kr 206 000 kr 246 000 kr 139 1 770 kr 769 320 kr 1 400 000 kr 1 850 000 kr 700 2 643 kr redovisas inte 975 700 kr 820 000 kr 1 085 700 kr 875 000 kr 405 205 2 681 kr 4 268 kr 6 087 Driftbidraget hålls inne o går till 178 kr driftkostnader som kommunen tar 3 622 Driftbidraget hålls inne o går till 242 kr driftkostnader som kommunen tar Jämförelse med några andra föreningar i kommunen Redovisade driftkostnader 2014 Erhållet driftbidrag Pers.kostn enl RR ERF 195 497 kr 29 200 kr 1 241 605 kr Nossebro IF 131 809 kr 32 000 kr Inga personalkostn. IK Elmer 36 061 kr 10 818 kr 150 000 kr Främmestads IK 124 591 kr 29 800 kr 432 457 kr Fåglums IF 122 186 kr 9 000 kr Sida 3 (8) . Lrdkopmgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Räddningsnämnden 2015-04-16 §11 Essunga kommuns begäran om redovisning av kostnadsfördelningen mellan kommunerna samt att den ses över Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige i Essunga beslutade i december att begära en redovisning av kostnadsfördelningen mellan kommunerna ingående i Räddningstjänsten Västra Skaraborg (RVS). De begärde också att fördelningen skulle ses över. Redovisning av kostnadsfördelningen mellan kommunerna ingående i RVS Räddningstjänsten Västra Skaraborg startade 2003-01-01 men då som Räddningstjänsten Lidköping-V ara. Den första kostnadsfördelningen byggde på ett snitt av de tre närmast föregående årens nettoresultat Detta resulterade i en fördelning på 72,96% för Lidköping och 27,04% för Vara. När sedan Grästorp anslöt sig året därpå var förutsättningarna sådana att Lidköping och Vara skulle inte betala för att Grästorp blev medlem. Deras nettoresultat för år 2002 kompletterades med löneökningar för 2003 samt kompensation för låga kapitaltjänstkostnader. Det vill säga det räknades fram en summa på kapitaltjänstkostnaderna som motsvarade liknande investeringsnivå som Lidköping och Vara. Detta resulterade i en kostnadsfördelning för Lidköping 63,85%, Vara 23,66% samt Grästorp 12,48%. När Essunga frågade om medlemskap 2008 gjordes motsvarande jämförelse som när Grästorp anslöt sig. Kostnadsfördelningen blev 56,15% för Lidköping, 20,81% för Vara, 10,98% för Grästorp och 12,06% för Essunga. Vidare betalade Essunga en övergångskostnad under tre år för att jämna ut skillnaderna mellan Essunga räddningstjänst och Räddningstjänsten Västra Skaraborg vad gällde materiel och utbildningsnivå. 2010 sågs kostnadsfördelningen över då RVS blev av med entreprenaden på att bedriva basräddningstjänst vi F7 Såtenäs. Det resulterade i att Lidköpings kommun tog en större del av totalbudgten. Den nya fördelningen och därmed den som gäller idag är Lidköping 57,57%, Vara 20,13%, Grästorp 10,62% och Essunga 11 ,67%. Skillnaden i kostnader mellan, i övrigt lika, Grästorp och Essunga ligger i att Essunga har en nyare brandstation. Skulle någon annan medlemskommun behöva bygga ny eller på annat sätt förändra en brandstation i grunden måste totalbudgeten och kostnadsfördelningen ses över. Skulle man ändå förändra kostnadsfördelningen så att Essunga betalar lika mycket som Grästorp finns det två vägar att gå. Justering sign. Beslutsexpediering Sida 4 (8) . L1dkop1ngs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Räddningsnämnden 2015-04-16 • Lidköping, Vara och Grästorp kommuner betalar en större del av totalbudgeten. • Totalbudgten sänks motsvarande skillnaden mellan Grästorp och Essunga, och Essunga får tillgodoräkna sig hela sänkningen. V ar den besparingen (491 tkr för 20 15) skulle kunna tas finns idag inget förslag på. Räddningsnämnden beslutar l . Skicka denna skrivelse till Essunga kommun som svar på deras fråga om redovisning av kostnadsfördelningen. 2. Föreslå medlemskommunerna att inte förändra kostnadsfördelningen. Justering sign. Utdragsbestyrkande Beslutsexpediering Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr Plan 2015-XX-XX av Kommunfullmäktige Utbildningsnämnden 5 år Kultur- och Bibliotekschef 2015.000058 Innehållsförteckning Biblioteksplan............................................................................................................................. 3 Inledning..................................................................................................................................... 3 Biblioteket - en välkomnande mötesplats för alla ...................................................................... 3 Samverkan mellan skola och bibliotek....................................................................................... 4 Samarbete mellan socialförvaltning och bibliotek ..................................................................... 4 Mål för Essunga folkbibliotek i framtiden ................................................................................. 5 Biblioteksplan Inledning Enligt bibliotekslagen 17 § (SFS 2013:801) ska kommuner och landsting anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Svensk Biblioteksförening definierar en biblioteksplan på följande sätt: "Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv" Uppföljning av biblioteksplanen sker genom Stratsys (kommunens kvalitetsredovisningssystem). Där finns också mål och aktiviteter som sätts utifrån riktlinjerna i Essunga kommuns biblioteksplan och följs upp årsvis. Essunga kommuns vision ”Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfyllda möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas” (Antagen av Kommunfullmäktige 2007-09-27) Biblioteket - en välkomnande mötesplats för alla Biblioteksverksamheten i Essunga kommun omfattar huvudbibliotek, en liten mediasamling på Kerstinsås äldreboende samt skolbiblioteken i Bredöl och Jonslund. Huvudbiblioteket finns i centralorten Nossebro och är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Verksamheten leds av kommunens biblioteks- och kulturchef. Politiskt ligger biblioteks- och kulturverksamheten under utbildningsnämnden. Personalen på biblioteket omfattar idag förutom chefen 1,7 bibliotekarietjänster och 0,5 assistenttjänst. På biblioteket tjänstgör även en konsumentvägledare en dag i veckan. Öppettider förläggs så att kommunens invånare ges möjlighet att på sin fritid besöka biblioteket. Biblioteket är tillgängligt för skolans elever under skoltid. Biblioteksverksamhetens huvuduppgift är att vara en demokratisk och tillgänglig mötesplats och att tillhandahålla media i olika form till kommunens invånare när det gäller såväl information, lärande och studier som konstnärlig upplevelse, underhållning och förströelse. Här finns också möjlighet till personlig vägledning i informationssökning. Biblioteket ska ha de resurser som krävs för att kunna erbjuda media i den form som allmänheten och människor med särskilda behov efterfrågar. Målsättningen är att tillgodose våra låntagare med media på de språk som efterfrågas, och här samverkar vi med andra bibliotek. Bibliotekets personal ska vara lyhörd för besökarnas önskemål samtidigt som den värnar om ett brett och kvalitativt utbud. Samarbete med andra bibliotek möjliggör en god mediatillgång för låntagarna i Essunga. Informationssökning via Internet är ett naturligt komplement till mediabeståndet. Vid huvudbiblioteket finns fyra publika datorer. Biblioteket skall genom sitt 3 kvalitativa mediaurval och anordnande av olika kulturarrangemang erbjuda god litteratur och kultur. Ett välutrustat huvudbibliotek utgör basen för verksamheten. Bibliotekslokalerna skall vara tillgängliga för funktionshindrade och utformade så att en mångsidig verksamhet för olika ålderskategorier möjliggörs. Ett sammanträdesrum finns i anslutning till biblioteket, och det finns även mindre mötesrum. Mötesrummen kan kostnadsfritt användas för studiecirklar eller föreningssammankomster av olika slag. Biblioteksverksamheten skall genom samarbete med skola och omsorg utformas så att den når ut till så många som möjligt oavsett bostadsort, ekonomiska villkor, nationalitet, utbildning, ålder, kön eller hälsa. Biblioteket skall i sin verksamhet sträva efter samverkan med andra kommuner, myndigheter, organisationer, föreningar och andra förvaltningar i kommunen. Samverkan sker även på regionala och nationella plan. Essunga folkbibliotek deltar i samarbeten inom bibliotekssektorn såväl i närområdet som nationellt. Utblickar i världen är nödvändiga för en modern biblioteksverksamhet. I en föränderlig värld är det viktigt att biblioteket ges möjligheter att utveckla såväl de tekniska förutsättningarna som goda förutsättningar för möten människor emellan. En prioriterad målgrupp för biblioteksverksamheten är barn och ungdomar. Verksamheten skall inriktas så att biblioteket blir resurscentrum för barnkulturen i kommunen. Barns läsvanor och språkutveckling skall ägnas särskild uppmärksamhet, vilket innebär samverkan med BVC, barnomsorg och skola. Samverkan mellan skola och bibliotek Det finns en strategisk plan för biblioteksbesök och läsfrämjande verksamhet för barn. Tillsammans med BVC anordnas en föräldrautbildningsträff på biblioteket. Det finns ett nära samarbete mellan förskola och bibliotek samt skola och bibliotek. 1-åringar får en bokgåva i samband med föräldraträffar på biblioteket, där barnbibliotekarien informerar om barns språkutveckling och rekommenderar litteratur. 4-åringar får ett presentkort på en bok att hämta på Biblioteket i samband med besök på BVC. 6-7-åringar inbjuds till ett biblioteksbesök med sin klass. Barnbibliotekarien visar runt och 6åringarna får eget bibliotekskort. År 6 får en biblioteksvisning och biblioteksinformation vid höstterminens början. År 6-9 har skolbiblioteket i anslutning till skolans lokaler och bibliotekspersonalen finns under hela skoldagen tillgänglig som hjälp för lärare och elever. Skol- och bibliotekspersonal arbetar tillsammans för att genom olika former stimulera läsningen bland eleverna. Eleverna i Nossebro skola har huvudbiblioteket som skolbiblioteket och besöker detta kontinuerligt. Skolorna i Bredöl och Jonslund har lokala skolbibliotek där huvudbiblioteket ansvarar för inköp och gallring. Den dagliga skötseln ansvarar skolans personal för. Vuxenstuderande erbjuds visningar och handledning. Samarbete mellan socialförvaltning och bibliotek Socialförvaltning och bibliotek ska samarbeta för att ge läsupplevelser till dem som av olika anledningar inte kan eller orkar läsa själva. Bibliotekets ansvar är att tillhandahålla ett brett 4 sortiment av anpassade media som exempelvis lättläst och talböcker. Biblioteket kallar biblioteks- och kulturombuden på varje enhet till möte på hösten varje år. Då finns tillfälle till dialog och information om bibliotekets utbud. På Kerstinsås, i anslutning till Restaurang Kaveldunet, finns ett mindre utbud av böcker, tidningar och tidskrifter. Den riktar sig främst till de boende i äldreomsorgen samt besökare. Media placerat på Kerstinsås får tillsyn av personalen inom äldreomsorgen. De placerar ut tidningar och tillkallar bibliotekspersonal vid behov. Bokbeståndet på vårdcentrum ger en inblick i vad huvudbiblioteket kan erbjuda, och om biblioteket kontaktas kan media skickas till brukarna på Kerstinsås. Personalen inom omsorgen hjälper de boende att genom huvudbiblioteket få ta del av det utbud som finns där. Socialförvaltningen ansvarar för att kulturupplevelser och lässtunder erbjuds inom äldre- och handikappomsorgen. Mål för Essunga folkbibliotek i framtiden Essunga folkbibliotek ska utvecklas så att vi har ett tidsenligt bibliotek. Detta sker i samverkan med andra kommuner. Självutlåning och möjlighet att låna media under obemannade sammankomster i biblioteket införs under 2016. Förutsättningar för ett mer tillgängligt bibliotek avseende öppettider undersöks (meröppet bibliotek). Bibliotekets del i ett framtida kommunalt digitalt servicecenter utreds. 5 Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 6 '-' Möteskalender Januari v.5 1 Fre 2 Lör 3 Sön v.1 4 Mån 5 Tis 6 Ons Pm,·~-------~ 7 Tors v.6 8 Fre 9 Lör 10 Sön v.2 11 Mån 12 Tis 13 Ons 14 Tors v.7 15 Fre 16 Lör 17 Sön v.3 18 Mån 19 Tis 20 Ons 21 Tors v.8 22 Fre 23 Lör 24 Sön v.4 25 Mån 26 Tis 27 Ons 28 Tors v.9 29 Fre 30 Lör 31 Sön v.53 l Februari 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Mån Mars v.9 Tis Ons Tors Fre Lör Sön v.10 Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön v.11 Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön v.12 Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån v.13 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Essunga kommun April Maj 1-----.u -----1 v. 17 1 Fre 1 Sön c!: v.22 2 Lör v.18 2 Mån 3 Sön 3 Tis v.14 4 Mån 4 Ons 5 Tis 5 Tors v.23 6 Ons 6 Fre 7 Tors 7 Lör 8 Fre 8 Sön v.19 9 Lör 9 Mån 10 Sön 10 Tis v.15 11 Mån 11 Ons 12 Tis 12 Tors v.24 13 Ons 13 Fre 14 Tors 14 Lör f 15 Fre 15 Sön .,.._____ --f 16 Lör v.20 16 Mån 17 Sön 17 Tis v.16 18 Mån 18 Ons 19 Tis 19 Tors v.25 20 Ons 20 Fre 21 Tors 21 Lör 22 Fre 22 Sön 23 Lör v.21 23 Mån 24 Sön 24 Tis v.17 25 Mån 25 Ons 26 Tis 26 Tors v.26 27 Ons 27 Fre 28 Tors 28 Lör 29 Fre 29 Sön 30 Lör v.22 30 Mån 31 Tis v.13 ;e Juni 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Juli Ons 1 2 3 v.27 4 5 6 7 8 9 10 v.28 11 12 13 14 15 16 17 v.29 18 19 20 21 22 23 24 v.30 25 26 27 28 29 30 ._______._ 31 v.26 Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors 1--------i+l----Fre Lör Sön Mån Tis t----+-------'-----~-t--------'-------; Tis Ons Tors Kommunstyrelsens arbetsutskott Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tors Fre Lör Augusti 1 2 3 4 5 6 7 v.32 8 9 10 11 12 13 14 v.33 15 16 17 18 19 20 21 v.34 22 23 24 25 26 27 28 v.35 29 30 __.____....._____ 31 v.31 _ Sön _ Budgetberedningen Oktober November December v.44 v.48 1 Tors v.39 1 Lör 1 Tis 1 Tors Tis 2 Fre 2 Sön 2 Ons 2 Fre Ons 3 Lör v.40 3 Mån 3 Tors 3 Lör Tors 4 Sön 4 Tis 4 Fre 4 Sön v.36 5 Mån Fre 5 Ons 5 Lör v.49 5 Mån t----1· t---' Lör 6 Tis 6 Tors 6 Sön 6 Tis v.45 7 Mån Sön 7 Ons 7 Fre 7 Ons Mån 8 Tors 8 Lör 8 Tis 8 Tors Tis 9 Fre 9 Sön 9 Ons 9 Fre Ons 10 Lör v.41 10 Mån 10 Tors 10 Lör Tors 11 Sön 11 Tis 11 Fre 11 Sön v.37 v.50 Fre 12 Mån 12 Ons 12 Lör 12 Mån Lör 13 Tis 13 13 Tis- 1 t - Tors -- -Sön - - i ,r t13 --v.46 14 Mån Sön 14 Ons 14 Fre 14 Ons Mån 15 Tors 15 Lör 15 Tis 15 Tors Tis 16 Fre 16 Sön 16 Ons 16 Fre Ons 17 Lör v.42 17 Mån 17 Tors 17 Lör Tors 18 Sön 18 Tis 18 Fre 18 Sön v.38 v.51 Fre 19 Mån 19 Ons 19 Lör 19 Mån Lör 20 Tis 20 Tors 20 Sön 20 Tis v.47 21 Mån Sön 21 Ons 21 Fre 21 Ons Mån 22 Tors 22 Lör 22 Tis 22 Tors Tis 23 Fre 23 Sön 23 Ons 23 Fre 1 - - - - - - l .i:.i.. ~ ~1-------1 Ons 24 Lör v.43 24 Mån 24 Tors 24 Lör t - - - - Ir at - - - - l Tors 25 Sön 25 Tis 25 Fre 25 Sön! - - - - - - - 1 --' t - - - - 1 v.39 26 Mån Fre 26 Ons 26 Lör v.52 26 Mån Lör 27 Tis 27 Tors 27 Sön 27 Tis v.48 28 Mån Sön 28 Ons 28 Fre 28 Ons Mån 29 Tors 29 Lör 29 Tis 29 Tors Tis 30 Fre 30 Sön 30 Ons 30 Fre v.44 31 Mån Ons ____, 31 Lör Mån _ Kommunstyrelsen September v.35 r o Kommunfullmäktige Sammanträdesdagar KSAU, KS och KF Kommunstyrelsens AU: 18 jan, 7 mars, 25 april, 16 maj, 22 aug, 19 sept, 20 sept Bb, 24 okt, 14 nov. Kommunstyrelsen: 1 feb, 21 mars, 9 maj, 30 maj, 12 sept, 26 sept, 7 nov, 28 nov. Kommunfullmäktige: 22 feb, 4 april, 23 maj, 20 juni, 26 sept, 10 okt, 21 nov, 12 dec. Planeringslista Bokslut: Ekonomisk uppföljning: Kommunstyrelsen, 21 mars Bokslutsmöte, Revision, Kommunfullmäktige, 4 april 1. Kommunstyrelsen, 9 maj 2. Kommunstyrelsen, 12 september Tertialrapport: 1. Kommunstyrelsen, 30 maj Revisionsmöte, Kommunfullmäktige, 20 juni 2. Kommunstyrelsen, 26 september Revisionsmöte, Kommunfullmäktige, 10 oktober Budgetramar: Kommunstyrelsens AU, 16 maj Kommunstyrelsen, 30 maj Kommunfullmäktige, 20 juni Taxor: Kommunstyrelsens AU, 22 augusti Kommunstyrelsen, 12 september Kommunfullmäktige, 26 september Budget: KS egen budget & övriga ärenden Kommunstyrelsens AU, 22 augusti Kommunstyrelsen, 12 september Kommunens budget Budgetberedning, 20 september Kommunstyrelsen, 7 november Kommunfullmäktige, 21 november Delårsrapport Tertial 2 2015 Innehållsförteckning Essunga kommun .................................................................................... 3 Förvaltningsberättelse ............................................................................ 3 Resultaträkning ............................................................................................ 11 Balansräkning .............................................................................................. 12 Sammanställd redovisning ........................................................................... 13 Redovisningsprinciper .................................................................................. 14 Kommunstyrelse .................................................................................... 16 Verksamhet .................................................................................................. 16 Ekonomiskt resultat...................................................................................... 16 Personal och arbetsmiljö .............................................................................. 16 Kommunstyrelsens måluppfyllelse ............................................................... 17 Internkontroll ................................................................................................ 21 Socialnämnd........................................................................................... 22 Verksamhet .................................................................................................. 22 Ekonomiskt resultat ...................................................................................... 22 Personal och arbetsmiljö .............................................................................. 23 Socialnämndens måluppfyllelse ................................................................... 23 Internkontroll ................................................................................................ 24 Utbildningsnämnd ................................................................................. 25 Verksamhet .................................................................................................. 25 Ekonomiskt resultat ...................................................................................... 25 Personal och arbetsmiljö .............................................................................. 26 Utbildningsnämndens måluppfyllelse ........................................................... 26 Internkontroll ................................................................................................ 27 Bygg- och Miljönämnd .......................................................................... 28 Verksamhet .................................................................................................. 28 Ekonomiskt resultat ...................................................................................... 28 Bygg- & miljönämndens måluppfyllelse ....................................................... 29 Internkontroll ................................................................................................ 29 Delårsrapport Tertial 2 2015 2(30) Essunga kommun Förvaltningsberättelse Ekonomisk omvärldsanalys Den markanta ökningen av flyktinginvandringen de senaste åren har föranlett stora förändringar i befolkningsframskrivningen. Enligt den framskrivning för 2018 som publicerades i april i år blir den totala befolkningen 158 000 personer större än i förra årets framskrivning. Förändringen gäller nästan helt och hållet i befolkningen under 65 år, som är knappt 2 procent större än i den tidigare prognosen. Det får betydande effekter både på skatteunderlagets utveckling och kommunsektorns kostnader. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Essunga kommun - en översikt Viktiga händelser Viktiga händelser hittills under 2015: Utbildning av förtroendevalda inför ny mandatperiod Projekt affärsdriven utveckling med evenemang, besöksnäring, gröna och kreativa näringar Fortsatt arbete för färdigställande sv strandpromenaden som nu invigts i början av september Samverkan i Västra Skaraborg för ett tiotal prioriterade verksamhetsområden Fortsatt arbete med planering för byggnation av bostäder Anpassning och upprustning av lokaler i kvarteret Amiralen Framtagande av översiktlig miljöteknisk undersökning f d slamtipp Bäreberg. Rapporten klar i november Pågående byggnation i privat regi av ny förskola i Fåglum Ny projektering av om- och tillbyggnad Nossebrobadet. Upphandling i oktober Befolkning och boende Kommuninvånarantalet har ökat succesivt under året och är nu drygt 5 580 personer. Arbetsmarknad Nytillkomna flyktinginvandrare har hittills haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, det är något vi räknar också i framtiden. Arbetskraftsdeltagandet är lågt och arbetslösheten hög de första åren i Sverige, men ökar respektive sjunker sedan successivt. I den nya prognosen är antalet personer i arbetsför ålder 118 000 (1,6 procent) fler 2018 jämfört med tidigare prognos. Flyktingarnas lägre arbetskraftsdeltagande innebär dock att arbetskraften bara blir 56 000 personer (1,1 procent) större. Eftersom arbetslösheten antas vara betydligt högre än för andra grupper på arbetsmarknaden stannar sysselsättningsökningen på 49 000 personer (1,0 procent). Medelarbetstiden antas vara samma som i övrigt på arbetsmarknaden, därmed begränsas också ökningen av antalet arbetade timmar till 1,0 procent jämfört med föregående prognos. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Framtiden Den stora framtida utmaningen för kommunen är att klara välfärdsuppdraget för våra kommuninvånare. För en väldigt liten kommun som Essunga finns det många saker som är extra utmaningar t e x: - klara en positiv befolkningsutveckling för att ha kvar ett serviceunderlag och en rimlig skattekraft - klara att bibehålla en långsiktigt hållbar kommunal ekonomi - klara rekrytering av kompetent personal och nyrekrytering till de politiska partierna - bibehålla en hög sysselsättningsnivå och låg arbetslöshet Delårsrapport Tertial 2 2015 3(30) - i samverkan med olika aktörer i det lokala samhället arbeta för utveckling av en attraktiv kommun Det finns inga klargjorda undersökningar som tydligt visar på att verksamheten i en större kommun skulle vara effektivare än i en liten kommun. Däremot kan den stora svårigheten vara att kunna rekrytera kompetent personal och att på det sättet kunna ge samma service eller bättre i vår kommun än i större kommuner. Ett sätt att klara detta på kan vara samverkan i kommungrupper eller med enskilda kommuner. Den kommunala ekonomin är självklart helt avgörande för att kunna ge en framtida bra service och att även fortsättningsvis ha en attraktiv kommun för nuvarande och presumtiva kommuninvånare. Integrationsfrågorna är också av stor betydelse för både befolkningsutveckling, tillgång till arbetskraft och mångfalden i samhället. Ekonomisk översikt Resultat och kapacitet DELÅRSRESULTAT Resultat Resultatet för perioden januari-augusti 2015, uppgår till 12,6 mnkr. För motsvarande period 2014 redovisades ett resultat på 17,7 mnkr. Större orsaker till det lägre resultatet är bland annat en ökning av pensionsskulden (1 mnkr). En högre grad av periodiseringar har föranlett ökade kostnader för framförallt personal och köp av verksamhet. Intäkter av betydande belopp som statsbidrag, avgifter och andra ersättningar har periodiserats. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgår till 175 mnkr för motsvarande period 2014 var nettokostnaden 168 mnkr. Den ökade nettokostnaden beror främst på ökade personalkostnader (6,65 procent) och högre kostnader för köp av verksamhet (6,86 procent). En del av kostnadsökningen för perioden beror på en högre grad av periodisering. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag har för perioden uppgått till 188,4 mnkr. Under samma period 2014 uppgick skatteintäkter och generella statsbidrag till 186,1 mkr. Det innebär en ökning med 2 mnkr eller 1 procent. Skatteintäkterna har ökat med 3,9 mnkr eller 2,8 procent medan generella statsbidrag och utjämningsbidrag har minskat med 1,5 mnkr eller 3 procent. Orsaken till de minskade bidragen är en sänkning av kostnadsutjämningsbidraget. Investeringar För perioden januari-augusti uppgår nettoinvesteringarna till 9 mnkr. Investeringsutfallet motsvarar 37 procent av årsbudgeten som uppgår till 24,5 mnkr. De största investeringarna hittills under året är ombyggnation av Nossebro skolas kök, prospektering badet, strandpromenaden samt anpassning av förskolelokaler. Motsvarande period 2014 var investeringsutfallet 6,3 mnkr och motsvarade 16 procent av årsbudgeten. HELÅRSPROGNOS Resultat De av nämnder och styrelser inlämnade driftprognoser för 2015 tillsammans med bedömningar avseende finansförvaltningen indikerar att årets resultat kommer att uppgå till 7,8 mnkr, vilket är 0,7 mnkr sämre än budgeterat resultat. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 2,8 procent. De främsta orsakerna till den prognostiserade budgetavvikelsen är: Socialnämnden räknar med underskott i budgeten på 1,4 mnkr 2015. Till stor del beror detta på ökade insatser inom LSS sam ökade kostnader för institutionsvård för vuxna. Utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 0,4 mnkr. Färre elever på musikskolan, ökade öppettider på fritidsgården samt ökat antal elever på grundsärskolan och SFI är några av orsakerna till budgetavvikelsen. SKL:s prognos avseende skatteintäkter 19 augusti 2015 visar att skatteintäkterna för Essunga kommun Delårsrapport Tertial 2 2015 4(30) kommer att bli 282 mnkr. Budget för 2015 är 283 mnkr och bygger på SKL:s prognos 18 augusti 2014. Den försämrade prognosen beror på minskad ersättning för kostnadsutjämning. KPA:s prognos avseende pensionsskuld visar en ökning med 1 mnkr. Återbetalning av 2004 års premier för AGS-KL beräknas bli 2,4 mnkr. Kommunfullmäktige har beslutat om tilläggsanslag för upphandling av ekologiska livsmedelsinköp med 50 tkr och 155 tkr för översyn av kommunens vision och strategiska plan. Investeringar Prognosen för årets nettoinvesteringar uppgår till 21,2 mnkr, vilket är 3 mnkr lägre än årets budget. Orsaken till att inte hela investeringsbudgeten tas i anspråk är framförallt för att för upprustning av träbron inte kommer att starta förrän 2016. Skattefinansieringsgraden av årets investeringar beräknas bli 97 procent. Balanskravsutredning Balanskravsutredning. prognos Prognostiserat årsresultat, mkr 2015 7,8 Reavinster, mnkr Balanskravsresultat, mnkr 0 7,8 Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. I balanskravsutredningen avräknas realisationsvinster från resultatet. År 2015 beräknas kommunen uppfylla det lagstadgade balanskravet. Risk och kontroll Likviditet Kassalikviditeten är vid utgången av augusti månad 113 procent. Det är en förbättring med 29 procentenheter sedan årsskiftet. Den förbättrade kassalikviditeten beror främst på att kortfristiga skulder har minskat i högre grad än omsättningstillgångarna. De likvida medlen var vid periodens slut 13,5 mnkr. Kommunen har en checkräkningskredit på 20 mnkr. Krediten har inte utnyttjats under årets första åtta månader. Soliditet Soliditeten uppgår till 78,1 procent exklusive pensionsförpliktelser äldre än år 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Inklusive pensionsförpliktelser äldre än år 1998 uppgår soliditeten till 21,7 procent. Föregående år samma period uppgick soliditeten till 79,8 respektive 20,1 procent. Orsaken till den något försämrade soliditeten är att resultatet per augusti 2015 är lägre än samma period föregående år. Inför tertialbokslutet 2015 har Essunga kommun periodiserat kostnader och intäkter i högre grad än föregående år, en jämförelse mellan perioderna är därför svårt att göra. Pensionsåtagande Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse i bokslutet. Denna del av pensionsförpliktelsen infrias under kommande 40 år i samband med att pensionsfallen aktualiseras. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt uppgår till 130 579 mnkr. Vid årsskiftet 2014/2015 var ansvarsförbindelsen 132 629 mnkr. Ansvarsförbindelsen prognostiseras att var 128 880 vid årsskiftet 2015/2016. Prognosen bygger på KPA:s prognos för 2015. Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd Essunga Bostäder AB Essunga Bostäder AB ägs till 100 procent av Essunga kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i Essunga kommun. Essungabostäder redovisar ett delårsresultat på 821 tkr och resultatet för 2015 beräknas till -134 tkr. Delårsresultatet 2014 uppgick till -314 tkr och årsredovisningen visade ett resultat på -1 819 tkr. Delårsrapport Tertial 2 2015 5(30) Stiftelsen Essunga industrier Stiftelsen Essunga Industrier ägs till 100 procent av Essunga kommun och har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för industriproduktion, handel och hantverk. Stiftelsen har under året ägt och förvaltat fastigheten Essunga Stallaholm 1:314. I den sammanställda redovisningen ingår Stiftelsen Essunga Industrier. Tidigare år har Stiftelsen inte ingått i redovisningen. Resultatet per den 31 augusti 2015 är 143 tkr och resultatet för 2015 beräknas bli 0 tkr. Vision Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas. Essunga kommuns övergripande mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål Område: Boende och befolkning Mål: Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar Målet är uppnått Kommuninvånarantalet har succesivt ökat under 2015 och är nu i september drygt 5 580 personer. Mål: Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer Målet är delvis uppnått Kommunen och framförallt centralorten Nossebro har brist på bostäder och detta arbetar vi mycket för att åtgärda. Bristen är framförallt lägenheter i flerbostadshus. Byggnation av minst 40 bostäder planeras till 2016. Kommunen har bra tillgång på lediga tomter för byggnation av både flerbostadshus och småhus. Tyvärr byggs få småhus i kommunen vilket bl a kan bero på en värderings- och låneproblematik. Mål: Stallaholmsområdet skall bli en spjutspets för kultur, fritid och friskvård, och närheten till Nossan skall tas tillvara. Målet är uppnått Förslag till vision för Stallaholmsområdet har tagits fram av beredningen Vision och utveckling. Visionen skall antas under året. Strandpromenaden är nu färdigställd och har invigts i början av september. Kommunen har fåt mer än 1,5 miljoner kronor i LONA-bidrag samt 500 000 kronor i bidrag för anläggande av våtmarksdammar. Handlingsplan skall upprättas för olika aktiviteter i området samt längs strandpromenaden. Stallaholmsområdet bör knytas till kvarteret Amiralen och de aktiviteter som planeras där. Område: Företagande och näringsliv Mål: Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här. Målet är uppnått Det sammanfattande omdömet 2015 för företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs enkät är 4,19 på en 6-gradig skala. Målsättningen är ett omdöme på minst 4,0 vilket betecknas som ett "gott" föreDelårsrapport Tertial 2 2015 6(30) tagsklimat. Kommunens ranking är plats 31 av Sveriges kommuner. På ett par områden ger enkätundersökningen ett fantastiskt resultat i företagarnas omdömen nämligen: service till företag (2:a i Sverige), Kommunpolitikers- resp. tjänstemäns attityder till företagande (3:a resp. 4 i Sverige). Det sammanfattande omdömet från kommunens företag ger en åttondeplats i landet men tyvärr tappar vi på infrastrukturområdet samt på olika grundfakta som mäts in i undersökningen och som är väldigt svårt att påverka. Eftersom en upprustning av väg 2504 nu bör kunna genomföras under en kommande treårsperiod och Nossebro Energi har gjort ett jättearbete under 2014 för anläggande av bredband i hela kommunen skall förhoppningsvis företagsklimatet kunna förbättras ytterligare. Område: Samhällsservice Mål: Människors möten är viktiga i vår kommun. Målet är uppnått Ett kontinuerligt arbete pågår för att skapa fler mötesplatser t ex genom arrangemang, medborgarmöten, företagsluncher och mässor samt verksamheternas löpande möten med brukare och medborgare. Det är viktigt att klara ut vad som avses med detta mål och att vi har ett gemensamt synsätt på hur vi skall arbeta vidare. Väldigt avgörande för framtiden är att kommunen kan stötta föreningar, företag och kommuninvånare så att vi tillsammans kan skapa en än attraktivare kommun. Prioriterat arbete i kommunen är nu t e x besöksnäring, utveckling av handeln samt att utveckla evenemangen och skapa fler mötesplatser med näringslivet. Ett föreningsråd har bildats i kommunen vilket förhoppningsvis skall kunna bidra till ökad samverkan mellan kommun och föreningsliv. Kommunen kommer också arbeta med projektet Idéburen Offentlig Mötesplats (IOM) för att bygga än mer förtroende och relationer mellan kommunen och civilsamhällesorganisationer. I Essunga kommuns egen verksamhet kommer framöver större fokus läggas på frågor som värdegrund, bemötande och värdskap samt tillgänglighet. Mycket handlar om attityder och att vi bär med oss "Essungaandan". Mål: Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen. Målet är uppnått Grunden för bra uppväxtvillkor är bra kvalitet i skola, förskola och det är också mycket viktigt att helst alla barn har gymnasiebehörighet. Essunga kommun erbjuder våra barn en bra kvalitet i dessa verksamheter men ambitionen är att om möjligt bli ännu bättre. I projektet Återtåget är avsikten att kombinera praktik/sysselsättning med studier för att ge ungdomar bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Andra möjligheter till sysselsättning för ungdomar är projektet "Unga Jobb" (praktikplatser), feriejobb sommartid samt sommarlovsentreprenörer. Under hösten skall en s k "lokal överenskommelse" träffas med delegationen för UNGA TILL ARBETE samt arbetsförmedlingen. Syftet är samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. Det är också viktigt att försöka skapa fler aktiviteter för ungdomar vilket är ett av målen med bildande av föreningsråd och kommunens samverkan med föreningslivet. Mål: Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare. Målet är delvis uppnått Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att öka, 87,7 år för kvinnor och 80,1 år för män, och det är första gången som männens medellivslängd nådde över 80 år. Detta på grund av att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat så även cancerdödligheten och dödligheten på grund av trafikolyckor. Personer över pensionsåldern har i flera avseenden haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper exempelvis så har insjuknande i stroke minskat kraftigt bland både kvinnor och män över 65 år. Medan bland yngre medelåders av båda könen (35-44 år) ses istället en viss ökning. Även insjuknandet i hjärtinfarkt har minskat mest bland personer över pensionsåldern och äldre rapporterar mindre besvär av psykisk ohälsa, något som ökar bland de yngre. Tyvärr kan man se att skillnader i hälsa ökar trots en positiv utveckling i stort. Denna skillnad är starkt kopplad till utbildningsbakgrund. Alla stora dödsorsaker i befolkningen: hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. En speciellt utsatt grupp är kvinnor med endast grundskoleutbildning. De har i flera avseenden haft den minst Delårsrapport Tertial 2 2015 7(30) gynnsamma hälsoutvecklingen. Här har dödligheten i åldersgruppen 35-64 år minskat med 6 % under en 20 års period medan motsvarande minskning för kvinnor med eftergymnasial utbildning har varit 33 %. Studier visar att kvinnors utbildningsnivå även påverkar barnens hälsoutveckling. Bland de unga i Sverige i åldern 16-24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängsla, oro eller ångest och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet. Positivt är ändå att man ser att självskadebeteenden har minskat bland unga kvinnor. Tyvärr har självmorden ökat något och detta främst bland de unga männen. Övervikt, rökning, brist på fysisk aktivitet och alkohol ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, och olika former av cancer. Fetma har ökat snabbt i befolkningen sedan 1980. Rökning är betydligt ovanligare vilket bidragit till att dödligheten i de största folksjukdomarna minskat, men fortfarande röker var sjunde vuxen och rökningen beräknas förorsaka 12 000 dödsfall årligen. Alkoholkonsumtionen bland barn i högstadieåldern har minskat men var sjunde elev i årskurs 9 dricker mins en gång i månaden motsvarande en flaska vin vid samma tillfälle. (Baserat på Folkhälsa i Sverige, Årsrapport 2014, Folkhälsomyndigheten) Essunga kommun 71 % av invånarna i kommunen uppger att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Medellivslängden ligger på 82,5 år för kvinnor och 80,4 år för män. 84 % uppger att de känner sig trygga att gå ut ensamma i kommunen. Positiv utveckling: - insjuknade i hjärtinfarkt har minskat. - fallolyckor har minskat. - långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat. - invånarna känner sig trygga i kommunen. - liten men positiv trend när det gäller fysisk aktivitet. - slutförda gymnasiestudier. Områden att arbeta med: - ökande fetma. - sämre tandhälsa. - hög utskrivning av sömnmedel och andra lugnade medel. - många äldre som upplever ensamhet. - minskad konsumtion av frukt och grönt. - daglig rökning samt riskkonsumtion av alkohol. (Baserat på Öppna jämförelser Folkhälsa 2014) Är målet uppnått? Essunga är en trygg kommun att leva och bo i, men arbetet med att skapa trygghet måste fortsätta. När det gäller god hälsa för våra invånare så är det många som uppger att de har ett gott hälsotillstånd. Tyvärr är inte denna hälsa lika fördelad bland våra invånare och här ser vi att unga kvinnor hälsoutveckling inte ökar som i övrig befolkning. Analys Folkhälsan har en positiv riktning i kommunen. Detta beror främst på att insjuknandet i hjärtinfarkt har minskat vilket i sin tur har en stark koppling till minskat rökande. Tyvärr ser vi en ökad trend för rökning bland unga framförallt bland unga flickor. Essunga kommun har arbetat mycket med att minska att personer ska hamna i långvarigt ekonomiskt bistånd. Detta gör mycket för dessa människor där man kan se en positiv utveckling på självskattad hälsa. Skolan har arbetat under flera år med målsättningen: integrering och få alla att gå ur 9:an med godkända betyg. Här syns en tydlig positiv trend att fler elever går ur gymnasiet och den största ökningen är för killar. Detta är mycket positivt då man ser en klar koppling mellan utbildning och hälsa. Den ökande fetman ser man över hela Sverige och är en fråga man arbetar med. Tandhälsan varierar i olika åldrar och var du kommer ifrån. Bland våra ungdomar ser det däremot positivt ut. Den höga utskrivningen av sömnmedel och andra lugnande medel är påtalat och man har börjat att titta på detta både från Kommunens håll men även från Närhälsan. För att en fortsatt utveckling av folkhälsan bör man fortsätta med att öka medvetenheten i hälsofrågor bland kommunens invånare, skapa fler miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet. Beskära buskar och träd, hålla rent och snyggt samt ha god utebelysning för att skapa en ökad trygghet. En av de allra viktigaste sakerna att fokusera på är nog ändå att i alla politiska beslut och i alla verksamheter få in ett jämlikhets- och jämställdhetstänk då man ser att skillnaderna i hälsa ökar. Delårsrapport Tertial 2 2015 8(30) Mål: Essunga kommun skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Målet är delvis uppnått Medarbetarenkät görs vartannat år. Resultaten av 2014 års medarbetarenkät var positivt, men för 2015 finns inget resultat att rapportera. Vi arbetar aktivt med ledarutbildning och ledardialog och har under hösten 2015 startat en utbildning för framtida ledare. Vi har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens på huvuddelen av våra lediga tjänster. Sjukfrånvaron ökar i kommunen men ligger ändå på en relativt låg nivå vid jämförelse med andra kommuner. Arbete med systematisk personal- och arbetsmiljö fortgår enligt vårt Arbetsmiljöprogram. Medarbetar- och lönesamtal har genomförts och ett försök att skapa större delaktighet för alla anställda är att lönekriterierna på ett tydligt sätt kopplats till verksamhetens mål. Område: Finans Mål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 3,0 procent, med en avvikelse på +-2,0 procent. Målet är uppnått Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 2,8 procent. Det innebär att resultatet kommer att ligga inom det fastställda målet. Mål: Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande 4-års period Målet är delvis uppnått Nettoinvesteringarna under de åtta första månaderna har finansierats med 210 procent av egna medel. I Prognos för 2015 beräknas nettoinvesteringarna finansieras med 98 procent av egna medel. Essunga Kommun kommer inte att nå målet. Orsaken till den stora skillnaden i finansieringsgrad mellan tertial 2 och prognos är större delen av investeringsutgifterna kommer att ske under den senare delen av året. Mål: Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Målet är uppnått Soliditeten har ökat från 70 till 74,1 procent under perioden januari-augusti 2015 och beräknas vara 73,3 procent 2015. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 har ökat från 14,6 procent 2014 till 17,8 procent augusti 2015. Mål: Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs. Målet är uppnått Kassalikviditeten är vid utgången av augusti 125,5 procent och rörelsekapitalet är +8,3 mnkr. Vid årets slut beräknas kassalikviditeten bli 113 procent och rörelsekapitalet 9,1 mnkr. Personalredovisning Gemensamma ledardagar och ledardialog äger rum regelbundet där information ges och aktuella frågor tas upp. Löneöversyn 2015 har genomförts med medarbetar- och lönesamtal för alla anställda där lönekriterierna tydligt kopplats till verksamhetens mål. Rekrytering av personal har i stort sett fungerat bra då vi kunnat rekrytera på samtliga tjänster. I vissa fall Delårsrapport Tertial 2 2015 9(30) kan det vara svårt att hitta rätt kompetens på nyckeltjänster. Genom ett samarbete i Västra Skaraborg har ett traineeprogram startat - "Framtida ledare" där syftet är att erbjuda anställda i våra sex kommuner ett utbildningsprogram som syftar till att kunna bli våra framtida ledare. Essunga har två deltagare i detta program. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär en klar ansvarsfördelning för arbetsmiljön, tydliga mål och regelbunden uppföljning. Förutsättningar för detta finns i vårt arbetsmiljöprogram och uppföljning sker bland annat i våra samverkansgrupper. Det hälsofrämjande arbetet fortsätter och bland annat finns nu hälsoinspiratörer på de flesta arbetsplatser. Regelbunden information till hälsoinspiratörerna och chefer sker genom bland annat hjälp av Creo Hälsa. Vi har sedan januari 2015 även en rehabcoach en dag per vecka som aktivt arbetar med anställda som har många korta sjukfall eller på annat sätt riskerar att bli långtidssjukskrivna. Det sker bland annat genom stödjande samtal. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för första halvåret 2015 har ökat jämfört med 2014. Vid jämförelse med övriga Skaraborgs kommuner ligger Essunga tillsammans med Tibro ändå lägst. Arbete med att minska sjukfrånvaron pågår på olika sätt. Sjukfrånvaro totalt, % Sjukfrånvaro totalt, % Januari – Juni 2011 2012 2013 2014 2015 4,9 4,5 4,8 5,6 5,9 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 4,9 4,7 5,2 6,2 6,4 Män 4,4 3,4 2,0 1,7 3,0 2011 2012 2013 2014 2015 --29 3,9 4,9 3,5 3,9 3,3 30-49 3,9 3,9 4,7 5,7 5,5 50 -- 5,8 4,9 5,1 6,1 6,9 % Sjukfrånvaro, kön Januari - Juni % % Sjukfrånvaro, ålder Januari - Juni % Ålder Delårsrapport Tertial 2 2015 10(30) Driftredovisning (inklusive interna poster) Nämnd,tkr Utfall 150831 KostIntäkter nader Netto Kommunfullmäktige Revison Kommunstyrelsen Prognos KostIntäkter nader Netto Intäkter Totalt Netto Budgetavvikelse KostIntäkter nader Netto 0 281 281 0 330 330 0 485 155 485 0 155 155 0 217 217 0 400 400 0 400 0 400 0 0 0 33 739 60 815 27 076 51 759 95 253 43 494 52 250 95 335 0 43 085 491 82 -409 2 811 0 1 724 -175 -152 23 139 777 0 109 306 -6 800 133 778 50 120 702 -30 372 586 205 275 702 -6 514 -8 545 -2 031 1 251 0 -1 251 2 900 2 900 Bygg-o Miljönämnden 916 1 954 1 038 1 262 2 963 1 701 1 087 Socialnämnden 26 080 96 750 70 670 37 271 147 977 110 706 30 471 Utbildningsnämnden 9 471 81 477 72 006 13 106 134 208 121 102 13 076 Summa nämnder 70 206 241 494 171 288 103 398 381 131 277 733 96 884 Skatter o generella statsbidrag 188 202 0 -188 202 281 895 0 -281 895 283 146 Pensione återbet AFA 7 010 7 010 0 1 600 1 600 0 Finansnetto Budget Kostnader TA 3 043 333 -2 710 5 557 500 261 451 248 837 -12 614 390 850 383 231 -5 057 -7 619 5 557 0 0 -283 146 4 500 0 4 500 0 200 0 -5 357 0 385 587 377 286 205 -8 301 -5 263 -8 200 -1 400 -430 -300 -5 945 -400 -300 -682 Investeringsredovisning Utfall 2015-08-31 Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse Kommunstyrelsen 4 588 13 147 16 494 3 347 Utbildningsnämnden 4 354 7 621 7 571 -50 100 400 500 100 9 041 21 168 24 565 3 397 Nämnd, Tkr Socialnämnden Totalt Årets nettoinvesteringar beräknas uppgå till 21,2 mnkr, vilket är 10 mnkr högre än 2014. De största investeringsprojekten är prospektering badet, Strandpromenaden, IT-investeringar, ombyggnad av Nossebro skolas kök och anpassning av förskolelokaler. Resultaträkning Resultaträkning Belopp i Tkr Verksamhetens intäkter -därav jämförelsestörande post AFA Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag, not 4 Finansiella intäkter Delårsrapport Tertial 2 2015 Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut 2015-08-31 2014-08-31 2015 2015 2014 56 794 49 846 108 375 97 064 84 214 0 0 0 0 0 -224 314 -210 424 -369 146 -359 084 -352 861 -7 933 -7 993 -13 000 -13 000 -11 864 -175 453 -168 571 -273 771 -275 020 -280 511 140 844 136 954 210 934 212 176 204 310 47 359 49 106 70 961 70 970 73 497 198 279 279 580 409 11(30) Resultaträkning Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut -333 -42 -579 -200 -295 12 615 17 726 7 824 8 506 -2 590 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 12 615 17 726 7 824 8 506 -2 590 Finansiella kostnader Resultat före extra ordinära poster Årets resultat (förändring av eget kapital) Budget 2015 inklusive Tilläggsanslag 155 tkr Kf § 30/15, 50 tkr Kf§ 32/15 Kommentar till poster som förklarar säsongsvariationer eller cykliska effekter: Personalkostnader såsom obekväm arbetstid, timersättningar och ersättningar till PAN-anställda avseende augusti 2015 är med i resultatet per augusti 2015. Avgifter, ersättningar, försäljning av verksamhet och bidrag som betalats ut till kommunen och avser år 2015, har periodiserats. De avgifter, ersättningar mm som ännu inte betalats ut har bokats upp. Pensionsskulden har ökat för perioden januari-augusti 2015. För samma period föregående år hade skulden minskat. Kundfordringar äldre än ett år har värdereglerats. Balansräkning Balansräkning Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut 2015-08-31 2014-08-31 2015 2015 2014 Materiella anläggningstillg 175 580 172 587 178 430 184 353 175 103 Finansiella anläggningstillg 14 889 14 897 14 890 14 874 14 891 190 469 187 484 193 320 199 227 189 994 3 911 3 863 3 911 3 863 3 911 15 882 9 786 20 000 15 000 20 117 6 327 7 534 6 327 7 534 7 353 Kassa och bank 14 896 16 124 18 400 7 345 18 731 Summa omsättningstillgångar 41 016 37 307 48 638 33 742 50 112 231 485 224 791 241 958 232 969 240 106 171 703 179 405 175 950 168 223 159 089 12 614 17 726 7 824 8 506 -2 590 7 170 6 813 7 005 4 410 5 831 Övriga avsättningar 16 202 4 916 15 500 13 036 17 033 Summa avsättningar 23 372 11 729 22 505 17 446 22 864 Belopp i Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar SUMMA TILLGÅNGAR SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital varav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Delårsrapport Tertial 2 2015 12(30) Balansräkning Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut Långfristiga skulder 3 718 2 175 4 018 2 400 3 718 Kortfristiga skulder 32 692 31 482 39 485 44 900 54 435 Summa skulder 36 410 33 657 43 503 47 300 58 153 231 485 224 791 241 958 232 969 240 106 Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 272 389 276 698 Sammanställd redovisning Resultaträkning - sammanställd redovisning Koncern, utfall Koncern, utfall Koncern, prognos Koncern, utfall 2015-08-31 2014-08-31 2015 2014 74 772 60 660 122 598 101 831 -237 597 -218 270 -377 677 -367 913 -10 240 -9 535 -16 388 -14 139 -173 065 -167 145 -271 467 -280 221 140 844 136 954 210 934 204 310 47 359 49 106 70 961 73 497 81 168 127 265 Finansiella kostnader -1 871 -1 466 -2 672 -2 260 Årets resultat (förändring av eget kapital) 13 348 17 617 7 883 -4 409 Resultaträkning Belopp Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter *Del- och helårsresultat 2014 är exklusive Essunga industristiftelse Balansräkning - sammanställd redovisning Koncern Koncern Balansräkning Utfall Utfall Belopp Rke 2015-08-31 2014-08-31 274 647 260 231 Finansiella anläggningstillgångar 3 977 4 250 Summa anläggningstillgångar 278 624 264 481 4 082 4 138 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd mm Delårsrapport Tertial 2 2015 13(30) Koncern Koncern Kortfristiga fordringar 4 873 3 280 Kortfristiga placeringar 6 327 7 534 Kassa och bank 23 485 17 558 Summa omsättningstillgångar 38 767 32 510 317 391 296 991 173 372 179 006 13 434 17 617 7 170 4 916 Andra avsättningar 16 202 6 813 Summa avsättningar 23 372 11 729 Långfristiga skulder 95 815 79 554 Kortfristiga skulder 24 832 26 702 Summa skulder 120 647 106 256 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 317 391 296 991 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Skulder *Balans per augusti 2014 2014 är exklusive Essunga industristiftelse Redovisningsprinciper Allmänt Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Essunga kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av RKR med vissa nedan redovisade undantag. Här kommenteras också vissa andra tillämpade redovisningsprinciper. Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld redovisas enligt ”blandmodellen”, vilket innebär att all pension som intjänats före 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjen tas också upp framtida förväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Under avsättningar reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Beräkningar av kommunens pensionsåtaganden bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07. Pensioner för förtroendevalda har beräknats enlig Sveriges kommuner och landstings normalreglemente. Leasing De leasingavtal kommunen har tecknat klassificeras som operationella leasingavtal och omfattar högst 3 år. Kommunens samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. Kommunen följer ej rekommendationer för kommunal redovisning (RKR) 13:2 då hyresavtalet ej redoviDelårsrapport Tertial 2 2015 14(30) sas enl denna rekommendation. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. De investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har i huvudsak haft ett anskaffningsvärde på lägst 0,25 prisbasbelopp (11 000 kronor) och en livslängd på minst 3 år. Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas f o m 2013 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i anspråk. Kommunen tillämpar delvis RKR:s rekommendation 11.4 om komponentavskrivning. Komponentavskrivning har upprättats vid nyinvestering. Kommunen kommer att anpassa större investeringar som aktiverats tidigare år, till komponentavskrivning. Dokumentation av redovisningssystem Sammanställd redovisning Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Elimineringen har i allt väsentligt gjorts för interna mellanhavanden mellan kommun och respektive företag. Sålunda har andelsinnehav, interna lån samt interna fordringar och skulder bortjusterats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen, det helägda bolaget Essunga Bostäder AB och Stiftelsen Essunga industrier. Delårsrapport Tertial 2 2015 15(30) Kommunstyrelse Verksamhet Verksamheten bedrivs i stort sett som tidigare men det finns ändå några saker som bör framhållas. På arbetsmarknadsenheten ökar mottagandet av antalet ensamkommande barn och den tendensen ser ut att fortsätta under resten av 2015 och även 2016. Vid halvårsskiftet har verksamheten med mottagning av ensamkommande barn organisatoriskt överförts till socialnämnden/socialförvaltningen. På flyktingsidan ser vi ut att få en mottagning som motsvarar vårt avtal på 20 personer. Servicegruppens verksamhet är omfattande och sysselsätter många personer. Samverkan med socialförvaltningen är mycket positiv. Den tekniska verksamheten börjar finna formerna i ny organisation där kommunen köper tjänsterna för fastighetsförvaltningen av bostadsbolaget. Underhållsanslagen för kommunens fastigheter är också betydligt större innevarande år än tidigare. Fr o m 2015 är teknisk verksamhet samt bygg- och miljöverksamheten organiserad i en avdelning för samhällsbyggnad där en ny chef anställts. Efter flera års planering för ny badanläggning har projektering genomförts för ny utformning av bad och verksamhetsytor. Efter upphandling i oktober hoppas vi att beslut för om- och tillbyggnation kan tas i november 2015. Ekonomiskt resultat Resultaträkning Tkr Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut 2015-08-31 2014-08-31 2015 2015 2014 Intäkter 33 739 31 169 51 759 52 250 51 600 Kostnader 61 415 60 004 95 983 96 220 108 500 Nettokostnader 27 676 28 835 44 224 43 970 56 900 Nettobudget Årets resultat 43 970 42 500 -254 -14 400 Personal och arbetsmiljö Ett kontinuerligt arbete pågår med att försöka stärka organisationen och att minska sårbarheten. Detta är helt nödvändigt om vi som liten kommun skall klara tillgången till kompetent personal. Ett led i detta är också att hela tiden pröva möjligheterna till samverkan med andra kommuner. Under första halvåret 2015 har vi skapat en delvis ny organisation med en samhällsbyggnadsenhet istället för teknisk enhet samt en tillväxt- och utvecklingsenhet. Under samhällsbyggnadsenheten finns de tekniska verksamheterna samt bygg- och miljökontoret organiserade. Omorganisationen är delvis ett resultat av medarbetarenkäten och de diskussioner och den analys som gjorts med anledning av utfallet i den. Ett stort arbete för bemanning av våra verksamheter pågår och vi har under året rekryterat samhällsbyggnadschef, arbetsmarknadschef, ekonomichef, bygglovingenjör samt fysisk planerare. Bemanningen av utbildningsvikariat för säkerhetssamordnaren pågår. oftast tillämpar vi provanställningar på 6 månader. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar genomföres kontinuerligt. Däremot har vi än så länge inget organiserat förvaltningssamråd. En ledningsgrupp för kommunstyrelseförvaltningen har bildats. Gruppen har i stort månatliga möten Kommunen erbjuder mycket personalaktiviteter och personalvård. Vi arrangerar också julfest och ger julklapp till alla anställda. Sjukfrånvaron har tyvärr ökat och det gäller i första hand långtidssjukskrivningar. Med relativt få anställda på förvaltningen ger några långtidssjukskrivningar stort genomslag i sjukfrånvaron. Delårsrapport Tertial 2 2015 16(30) Kommunstyrelsens måluppfyllelse Område: Boende och befolkning Mål: Positivt flyttnetto Under de två första tertialen 2015 har befolkningen i kommunen succesivt ökat vilket är mycket glädjande. Nu i mitten av september har kommunen drygt 5 580 invånare och målet är därför uppfyllt. Däremot har vi ännu inte fått färska uppgifter på in- och utflyttning för 2015. Mål: Ytterligare bostadsbyggnation Arbete pågår för att kunna bygga fler bostäder enligt följande: - trygghetsbostäder vid Kerstinsås. Byggstart våren 2016 - hyresrätter för kommuninvånare samt brukare i kommunens verksamheter. Byggnation skall förhoppningsvis kunna komma igång våren 2016. Byggherrar är Kooperativa hyresrättsföreningen Essunga äldrebostäder, kommunens bostadsbolag samt en privat entreprenör. Tyvärr kommer byggnation alltså inte att kunna startas i år. Mål: Aktualiserat visionsdokument för Stallaholmsområdet Frågan om att aktualisera visionen för Stallaholmsområdet har behandlats i beredningen för Vision- och utveckling under 2014. Förslag till ny vision har nu tagits fram och delgetts kommunstyrelsen. Visionen skall fastställas under året. Område: Företagande och näringsliv Mål: Gott företagsklimat I Svenskt näringslivs senaste enkät som presenterades våren 2015 är det samlade omdömet för företagsklimatet i kommunen 4,19. Målsättningen är 4,0 vilket är betecknat som ett gott företagsklimat. Målet är alltså nått och i kommunrankingen intar Essunga numera plats 31 av alla Sveriges kommuner. Företagens samlade omdöme om företagsklimatet ger oss plats 8 i landet vilket är ett fantastiskt bra resultat. Då dras ändå detta ned av att infrastrukturfrågorna får ett dåligt betyg. Område: Samhällsservice Mål: Utveckla besöksnäringen Essunga kommuns arbete med besöksnäringen har under flera år organiserats via gemensamt arbete med Vara kommun i föreningen "Västgötalandet". Vi har nu lämnat föreningen och kommunutvecklaren har byggt upp en egen webbsida för kommunens besöksnäring länkat till Västsvenska turistrådet. Turistinfo & besökskarta har uppgraderats och en "retrokarta" för retrovägen Göteborg-Nossebro- Skaraborg har tagits fram. Arbete pågår också med att utveckla befintliga evenemang såsom Nossebro marknad. Projektet "affärsdriven utveckling kultur- näring" syftar till att skapa arbetstillfällen i besöksnäring och s k kreativa näringar samt att utveckla kulturen i kommunen. Under 2015 har många aktiviteter genomförts med bl a stor gatufest och invigning av strandpromenaden. Mål: Utökad efterfrågestyrd kollektivtrafik Efter dialog med Västtrafik har kommunstyrelsen fattat beslut om att göra tillköp av anropsstyrd kollektivtrafik med start 13 december 2015. Tillköpet innebär en utökning med fyra turer på vardagar och två avgångar på lördagar till och från Grästorp, med syfte att kunna åka vidare mot Trollhättan eller Lidköping. Dessutom utökas antalet turer också på morgonen mot Vårgårda, med huvudsakligt syfte att kunna pendla till eller från Göteborg. Med dessa tillköp utökar vi möjligheterna för kommunens invånare att både arbets-, skol- och fritidspendla till och från kommunen. Mål: Sysselsättning för alla 18-25-åringar Ungdomsarbetslösheten i kommunen har under senaste året varit något över snittet i regionen och vi vet också att en del ungdomar inte heller har annan sysselsättning som t ex studier. Kommunen startar hösten Delårsrapport Tertial 2 2015 17(30) 2014 ett projekt kallat "återtåget" där syftet är att få ungdomar utan gymnasieexamen att komplettera sina betyg samtidigt som de erhåller praktik på företag eller i kommunal verksamhet. Stasbidrag fördelas nu till kommuner för främjande av arbete som motverkar ungdomsarbetslösheten. En förutsättning är att en lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen skall tas fram. Detta arbete pågår. Arbetslösheten för ungdomar 16-24 år är nu mycket liten och målet med full sysselsättning är nästan nått. Mål: Ökad tillgänglighet En alltmer prioriterad fråga är att kommuninvånarnas tillgänglighet till kommunens tjänster skall öka. Det finns olika sätt att möta invånarnas behov på ökad tillgänglighet. Den fysiska tillgängligheten är redan god. Möjligheten att nå kommunens tjänstemän via telefon, epost eller personligen är god och handläggningstiderna är korta. Bland annat har kommunens e-råd under året påbörjat arbetet med att utveckla e-tjänster. Dessutom pågår ett utvecklingsarbete av kommunens hemsida. Allt sker i samverkan med övriga Göliska-kommuner. Delårsrapport Tertial 2 2015 18(30) Mål: Minskad droganvändning i kommunen Daglig rökning. Ålder 16 – 84 år. (Ju lägre värde desto bättre) Essunga kommun: 2009 2013 Rikets värde 2013 Alla 11 % 12 % 11 % Kvinnor 12 % 14 % 12% Män 10 % 9 % 10 % Rök- och snusvanor bland blivande mammor Essunga kommun: 2009 2013 Rikets värde 2013 Kvinnor 15 % 11,5 % 17,0 % Riskkonsumtion av alkohol. Ålder 16 – 84 år. (Ju lägre värde desto bättre) Essunga kommun: 2009 2013 Rikets värde 2013 Alla 15 % 17 % 16 % Kvinnor 13 % 12 % 13 % Män 16 % 21 % 20 % (Baserat på Öppna jämförelser Folkhälsa 2014) - Andelen ungdomar (13-16 år) som röker dagligen. (Ju lägre värde desto bättre) 2011 2012 2013 2014 2015 Ja, dagligen 8,14 % 4,94 % 7,82 % 3,8 % 3,0 % - Andelen ungdomar (13-16 år) som snusar dagligen. (Ju lägre värde desto bättre) 2011 2012 2013 2014 2015 Ja, dagligen 3,49 % 1,85 % 3,91 % 0,63 % 2,41% - Andelen ungdomar (13-16 år) som någon gång eller flera gånger under det senaste 12 månaderna har druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit. % andel 2011 2012 2013 2014 2015 Ej druckit 44,44 49,07 55,31 57,86 58,9 Druckit 55,56 50,93 44,69 42,14 41,1 Druckit men ej berusad 16,96 20,50 15,08 11,95 8,59 Berusade 38,60 30,43 29,61 30,19 32,52 Intensiv 18,13 11,18 14,53 12,58 8,59 - Andel ungdomar (13-16 år) som svarar att deras föräldrar tillåter att de dricker alkohol. (Ju lägre värde desto bättre) 2011 2012 2013 2014 2015 Ja, båda tillåter 10,59% 7,59 % 7,91 % 5,13 % 3,11 % (Baserat från Drogvaneenkäten på 6-9 skolan Nossebro 2011-2015) Förskolan: Föräldrainformation ang. tobaksförbud då förskolans miljö ska vara helt tobaksfri. Ingen ska utsättas för ofrivillig tobaksrök. Översyn av informationsskyltar angående tobaksförbudet. Dessa skyltar har fungerat utmärkt och ingen rökar i närheten eller inom förskolans område. Personalen är mycket goda förebilder, eftersom 100 % är icke-rökare. F-9 skolan: Arbetar utefter handlingsplanen ang. drogförebyggande arbete. Revidering av tobakspolicyn och dess handlingsplan. Arbetar efter tobakspolicyn och dess handlingsplan. Revidering av drogpolicyn. Har startat upp arbetet med att utveckla en hälsofrämjande skola. IFO: Folkhälsoplanerare informerar personalen om förebyggande arbete samt för dialog om hur IFO kan förebygga brukarnas tobaks-, alkohol- och drogmissbruk. Äldreomsorgen: Oklart i dagsläget. LSS: Har haft information ang. hälsoläget i kommunen samt om olika droger. Har inte arbetat med drogfrågor (ANDT, dvs alkohol, narkotika, droger, tobak), men ska diskutera på kommande verksamhetsmöte Delårsrapport Tertial 2 2015 19(30) hur man tar tag i denna fråga. KS (Tekniska & folkhälsa): Arbetar systematiskt med att hålla rent och snyggt i kommunen vilket man vet minskar förstörelse och är drogförebyggande. Dopningsfritt gym. Har målen uppnåtts? Nej, målet har inte uppnåtts, men vi ser en positiv trend. Analys Det drogförebyggande arbetet börjar ge resultat. Styrkorna i detta arbete är att det har ett stort mandat, att det arbetas målmedvetet utefter en strategi och att man har drogvaneundersökningen som en riktning i arbetet. Svagheten eller mer hotet är att det hela tiden kommer nya droger eller att man prioriterar bort den här frågan när det börjar se bättre ut. Det viktiga i detta arbete är att det måste hålla på under lång tid. Att arbeta med att ändra värderingar i ett samhälle tar tid samt att det kommer nya barn och föräldrar varje år. Därför är det viktigt att detta arbete är långsiktigt och att de som arbetar med denna fråga är engagerade. Utvecklingsmöjligheter här är att kommunen ser över sina olika dokument angående ANDT, arbetar med denna fråga på ett stukturerat sätt långt ute i alla verksamheter samt hur de olika föreningarna arbetar med denna fråga. Mål: God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Kommunstyrelseförvaltningen arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt vårt Arbetsmiljöprogram. Extra insatser görs kring rehabilitering och för att förebygga sjukskrivningar genom bland annat en rehabcoach. Mål: All personal har önskad sysselsättningsgrad Inom Kommunstyrelseförvaltningen har huvuddelen av de anställda den sysselsättningsgrad de önskar. Mål: Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom Kommunstyrelseförvaltningen har ökat första halvåret 2015 jämfört med tidigare år och uppgår till 7,8%. Det är högst av förvaltningarna. Inom Kommunstyrelseförvaltningen finns flera långtidssjukskrivningar och eftersom antalet anställa inte är så många påverkar det den procentuella sjukfrånvaron mycket. Flera olika åtgärder har satts in för att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro Kommunstyrelseförvaltningen januari - juni 2015 2014 2013 2012 2011 7,8% 4,9% 6,9% 3,2% 5,7% Område: Finans Mål: Budget i balans Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott på 254 tkr. Orsaken till underskottet är bland annat högre IT-kostnader och lägre statsbidrag för ensamkommande barn än vad som förväntats i budget. Mål: Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande 4-års period Nettoinvesteringarna under de åtta första månaderna har finansierats med 210 procent av egna medel. I Prognos för 2015 beräknas nettoinvesteringarna finansieras med 98 procent av egna medel. Essunga Kommun kommer inte att nå målet. Orsaken till den stora skillnaden i finansieringsgrad mellan tertial 2 och prognos är större delen av investeringsutgifterna kommer att ske under den senare delen av året. Mål: Soliditet skall förbättras under mandatperioden Soliditeten har ökat från 70 till 74,1 procent under perioden januari-augusti 2015 och beräknas vara 72,5 procent 2015. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 har ökat från 14,6 procent 2010 till 17,8 procent augusti 2015. Delårsrapport Tertial 2 2015 20(30) Mål: Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs Kassalikviditeten är vid utgången av augusti 125,5 procent och rörelsekapitalet är +8,3 mnkr. Vid årets slut beräknas kassalikviditeten bli 108,5 procent och rörelsekapitalet 7,3 mnkr. Internkontroll Kommunstyrelsens internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i övrig verksamhetsstyrning- och utveckling. Utbildnings- och förbättringsinsatser planeras under hösten 2015. Aktuell uppföljning av internkontrollplanen visar ej godkänt resultat avseende kommunens beredskap vid driftstörningar, delvis godkänt resultat avseende avtalshantering, delvis godkänt resultat avseende resultatanalys och delvis godkänt resultat avseende information på hemsida och intranät. Utvecklingsarbete pågår i alla områden och därför planeras inga åtgärder. Delårsrapport Tertial 2 2015 21(30) Socialnämnd Verksamhet Äldreomsorgen Utvecklingsarbete pågår inom äldreomsorgen där flexibiliteten ses över gällande platser och personal inom boendet. Syftet är att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att gynna verksamhetens resultat och framför allt insatskvaliteten till de boende. Socialnämnden har tagit beslut att minska antal korttidsplatser för att istället använda dessa resurser mer flexibelt och därmed vid behov öka antal platser på särskilt boende. Det bidrar till att resurserna används på rätt sätt och kvalitetssäkrade insatser ökar. Kommunfullmäktige har beslutat om nybyggnation av trygghetsboende med 19 lägenheter samt ombyggnad och renovering av särskilt boende på Kerstinsås för att förbättra de olika verksamheternas lokaler. Utvärdering av värdighetsgarantierna visade att både vårdtagare och personal anser att garantierna till stor del efterlevs. Förbättrande insatser har genomförts med bl.a. fler promenader och ökade möjligheter till utflykter för de boende. Detta har finansierats med statliga medel. LSS Funktionshinder Antal LSS-insatser ökar markant bl.a. avseende personlig assistans och korttidstillsyn, vilket tillgodoses genom utökad verksamhet. Behovet av boendeplatser ökar. Planering har påbörjats för fler gruppboendeplatser och inriktningar. Statistiskt underlag visar att ökningen har bestått till stor del av insatser till målgruppen barn och ungdomar under 22 år och det beräknas fortsätta öka ytterligare. Modell för ökad brukardelaktighet har införts inom verksamheten, vilket är en dialogform med ett strategiskt sätt att ta del av brukarnas åsikter. Individ- och Familjeomsorgen Fr.o.m juni 2015 har socialnämnden tagit över ansvaret för ensamkommande barn-verksamheten. För närvarande är 30 barn och unga mottagna i kommunen, varav 15 är placerade i andra kommuner. 12 av dessa anlände under sommaren 2015. Detta är ett relativt nytt arbetsområde som kräver nya lösningar för att erbjuda målgruppen bra uppväxt i Essunga kommun. Missbruksvården har ökat markant i omfattning. Gällande försörjningsstöd sker fortsatt bra samverkan råder med arbetsmarknadsenheten vilket ger bra resultat och låga kostnader. Utveckling av samverkan med LSS pågår för att kunna möta gemensamma målgruppers behov. Ekonomiskt resultat Resultaträkning Tkr Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut 2015-08-31 2014-08-31 2015 2015 2014 Intäkter 26 080 19 904 37 271 30 471 36 491 Kostnader 96 750 89 538 147 977 139 777 142 564 Nettokostnader 70 670 69 634 110 706 109 306 106 073 109 306 109 306 104 640 Nettobudget Årets resultat -1 400 -1 433 Socialnämnden räknar med underskott i budgeten på 1,4 mnkr 2015. Till stor del beror detta på ökade insatser inom LSS sam ökade kostnader för institutionsvård för vuxna. Se mer detaljerad lista nedan. Vht 100 Nämnd o styrelseverksamhet - 40 tkr - p g a utbildning av ny nämnd Vht 513 Insatser enl LSS - 1000 tkr - Ökade insatser bl a kontaktpersoner, ledsagare, ny boende och utökade boende samt personlig assistans. Vht 552 Institutionsvård f vuxna - 2000 tkr - Mycket ökade insatser f n 2 LVM-placeringar, men även ökade frivilliga insatser i institutionsvård. Vht 554 Institutionsvård barn & ungdom + 700 tkr - Bruttokostnaden ökar för placering av ensamkommande barn. Beräknar att alla dessa kostnader fås från migrationsverket. I övrigt f n låga kostnader för placeringar av barn o ungdom. Delårsrapport Tertial 2 2015 22(30) Vht 557 Familjehemsvård barn o ungdom + 500 tkr - Ett barn mindre än plnerat är placerat i familjehem. Vht 569 Barn- och ungdomsvård + 200 tkr - Elevcoach; lägre personalresurs än budgeterat. Vht 575 Ekonomiskt bistånd + 300 tkr - Socialkontoret har ett bra arbetssätt ihop med AME. Detta har kunnat minska försörjningsstödet. Vht 599 Övr gemensam admin - 60 tkr - Ökade kostnader för IT-stöd. Personal och arbetsmiljö Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete där bl.a. löne- och medarbetarsamtal har genomförts under året. Utbildningar i bemötande och ergonomi har genomförts i äldreomsorgen. Kompetensökande insatser har skett för socialsekreterare som arbetar inom barn- och ungdomsvård. Socialnämndens måluppfyllelse Område: Samhällsservice Mål: Alla brukare och anhöriga upplever att de blir väl bemötta av personal Socialnämndens verksamheter ser bemötandefrågan som en mycket viktig kärnfråga. Mötet med människor är ofta avgörande för hur insatsen fungerar och vilket resultat man når. Olika former av aktivt arbete har gjorts, såsom värdegrundscirklar där cirka hälften av Äldreomsorgens personal deltagit. Studiecirklarna fortsätter tills all personal har deltagit. Personalens kompetens har ökat om värdegrundsfrågor och vikten av ett bra förhållningssätt och bemötande, men tyvärr har ändå avvikelser uppstått. Mål: Föräldrar och barn/unga har tillgång till stöd vid behov Uppsökande och förebyggande verksamhet sker för att möta behov tidigt. Exempel är arbetet med elevcoacher i samarbete med skolan, sommarverksamhet i samarbete med fritidsgården m.fl. samt familjeteamet som arbetar i nära kontakt med familjerna. Det finns dock en svårighet i att de akuta behoven prioriteras framför de mer långsiktigt förebyggande insatserna. LSS-verksamheten arbetar för närvarande med en handlingsplan för utökat stödet till anhöriga för att möta deras behov. Mål: Alla brukare erhåller kvalitetssäkrade insatser Kvalitetssäkrade insatser innebär att brukare erhåller garanterad god nivå på insatsen oavsett vem som erhåller eller vem som utför insatsen. Inom socialnämndens verksamheter utförs aktivt arbete för att fullfölja lagstiftningens krav om systematiskt förbättringsarbete. Rutiner och social dokumentation ses över och förbättras för att säkra professionaliteten i insatserna. Planerat utvecklingsarbete är bl.a. att införa ÄBIC inom Äldreomsorgen för att säkra fokus på de äldres behov. Ett annat sätt att kvalitetssäkra insatser är ökad flexibilitet för korttidsplatserna som snabbare ska övergå till plats på särskilt boende. Under året har samverkan utvecklats mellan IFO, ÄO och LSS både gällande handläggning och verkställighet av beslut. Genom tidig samverkan kan bemötandet av den enskilde förbättras och många problem för den enskilde undanröjs, handläggningen underlättas och insatserna blir bättre anpassade. Hemvården Norr & Söder har utrett hemvårdstagares upplevelse av trygghet. Samtal med 23 brukare visade att det viktigaste för dem är tillit till hemvårdens personal, vilken de uppgav var god. Broschyr med bilder på all personal var uppskattad och har bidragit till att man känner sig trygg med sin hemtjänst. I övrigt kom det fram att faktorer för ökad trygghet är att personalen är lätt att nå, att trygghetstelefonen fungerar och att man får hjälp med det man behöver. Personalkontinuiteten var viktigast för de med avancerade vårdbehov eller längre insatstider. Kostenkät kommer att göras under höst 2015 med de som har matleverans från Essunga kommun och brukarenkät planeras inom Blåviol korttidsboende Mål: God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Socialnämndens verksamheter utför systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt antagen arbetsmiljöplan. Under våren har arbetsgrupper haft handledning med konsult för utveckling av arbetsklimatet. Under hösten erhålls statsbidrag för att utöka bemanningen inom Äldreomsorgen, främst inom särskilt boende. Fortsatt hög sjukfrånvaro, vilket är ett problem som bl.a. har föranlett ökade sjuklönekostnader. Delårsrapport Tertial 2 2015 23(30) Statistik om sjukfrånvaro januari-juni 2015 visar att socialförvaltningen har haft en liten sänkning jämfört med 2014, men nivån ligger ändå relativt högt. Dialog om förbättringsåtgärder förs med personalavdelningen. Sjukfrånvaro Socialförvaltningen januari - juni 2015 2014 2013 2012 2011 6,7% 6,9% 6,7% 4,9% 4,5% Område: Finans Mål: Budget i balans Socialnämnden beräknas gå med underskott på 1,4 mnkr. Internkontroll Socialnämndens internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i övrig verksamhetsstyrning- och utveckling. Utbildnings- och förbättringsinsatser planeras under hösten 2015. Aktuell uppföljning av internkontrollplanen visar godkänt resultat avseende samverkansavtal med externa samverkansparter, delvis godkänt resultat avseende avgiftshantering och det tredje kontrollområdet krisplan har inte inrapporterats. Delårsrapport Tertial 2 2015 24(30) Utbildningsnämnd Verksamhet Förskola Efterfrågan på förskoleplatser har ökat under våren, vilket har inneburit att vissa förskolor har haft större barngrupper än planerat. Den nya avdelningen Ängen startade i april 2015. En ytterligare avdelning startar för 5-årsverksamhet under hösten i Jonslund. En förskola byggs också i Fåglum, som ersätter nuvarande förskola och beräknas stå klar i början av 2016. Utökningen sker i enlighet med antagna mål för 2015 där Utbildningsnämnden har tagit beslut att minska barngruppernas storlek. Statsbidrag har också sökts för samma ändamål. Grundskola F-5 och 6-9 Fortsatt goda resultat har erhållits i F-5-skolorna. Nationella prov i åk 3 visar lika goda resultat som året innan, där Essunga kommun ligger på plats nr 1 i svenska och plats nr 4 i matematik för åk 3. Insatser för ökad studiemotivation har gjorts i åk 9, vilket gav positiva effekter. Målet att alla elever ska ha gymnasiebehörighet uppnåddes dock inte för läsåret 2014-15. 90% av åk 9-eleverna nådde gymnasiebehörighet. En stor del av de som inte nådde gymnasiebehörighet är nyanlända flyktingbarn. Medel för hälsofrämjande skolutveckling har erhållits från vg-regionen som riktas in på att skapa ökad trygghet för eleverna och minskad psykisk ohälsa. Utvärdering av socioekonomisk satsning på elevcoach i F-5 har visat mycket positiva effekter, såsom att frånvaro har minskat, ökat stöd till elever med särskilda behov och lärarna har kunnat fokusera mer på lärandet. Fritidshem Enkäter till vårdnadshavare visade goda resultat, där så gott som alla svarar att deras barn trivs och känner trygghet på fritidshemmet samt att barnen stimuleras i sin sociala och pedagogiska utveckling på fritidshemmet. Vuxenutbildning Statsbidrag har minskat markant, vilket inneburit att verksamhetens utbud har legat på en lägre nivå. Utbildningen i Vård och Omsorg på tre terminer har nu avverkat två terminer och kommer att avslutas i december 2015. Antal studerande är 16 stycken, varav 2 kommer från Grästorps kommun. Deltagarna är mycket nöjda. Förutom kurserna på gymnasie- och grundskolenivå som erbjuds på Lärcenter kan man studera på distans genom kommunens avtal med NTI-skolan. Under 2015 har ökning lett till 90 genomgångna kurser, med studenter även från Grästorp och Alingsås kommun. SFI-verksamheten är svårplanerad då kvotflyktingar anländer med kort varsel. Ökad kompetens krävs i form av SVA- och modersmålslärare. Kultur och bibliotek Ytterligare utvecklingsmedel har erhållits gällande läsning och läsförståelse till förskola och grundskola samt medel för skapande skola. Musikskola Kommunfullmäktige har tagit beslut att utöka och bredda verksamheten under ett läsår till att bli en musik- och kulturskola, med bl.a bild och teater. Utvärdering sker under våren 2016. Ekonomiskt resultat Resultaträkning Tkr Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut 2015-08-31 2014-08-31 2015 2015 2014 9 471 10 091 13 106 13 076 15 883 Kostnader 81 477 77 712 134 208 133 778 130 905 Nettokostnader 72 006 67 621 121 102 120 702 115 022 120 702 120 702 117 653 Intäkter Nettobudget Årets resultat Delårsrapport Tertial 2 2015 -400 2 631 25(30) Prognosen visar ett underskott på 400 tkr och beror på ett flertal olika poster i verksamheterna: Musikskolan har färre elever och därmed lägre personalstyrka. Fritidsgården har ökad personalstyrka p g a ökade öppettider. Grundskolan har fått mer statsbidrag än beräknat i budget Grundsärskolan har ett ökat antal elever och därmed en ökad personalresurs. SFI har ökat antal elever med ökande behov. Skolkontoret har ökat bemanningen med 25 procent för att avlasta ledare och annan personal. Personal och arbetsmiljö Samtliga verksamheter i utbildningsförvaltningen arbetar med det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet. Personal- och arbetsmiljöfrågor prioriteras och de är en viktig del i övrig verksamhetsutveckling. Exempel är minskade barngrupper som ger positiva effekter på förskolornas arbetsmiljö. Genom olika åtgärder minskas den administrativa bördan för skolpersonal. Löne- och medarbetarsamtal har genomförts inom alla verksamheter. För att förbättra rektorernas arbetssituation har åtgärder vidtagits. Utbildningsnämndens måluppfyllelse Område: Boende och befolkning Mål: Mer kultur för och av barn & unga Exempel på kultursatsningar är Essunga Snabb (ungdomars kulturella initiativ ska uppmuntras och handläggas snabbt), Skapande skola (vi har erhållit större statsbidrag 2015 än tidigare), Essunga läser och Förskolan läser samt en kommunal satsning på utvidgning av musikskolans verksamhet till att även inkludera kulturskola med teater och bild. Område: Samhällsservice Mål: Alla elever i grundskolan ska nå kunskapskraven Läsår 2014-2015 hade 90 procent av eleverna i åk 9 gymnasiebehörighet, vilket är en minskning från 95 procent läsår 2013-2014. Framför allt lyckades vi inte få nyanlända ensamkommande elever att nå gymnasiebehörighet, då de oftast anländer under de sista högstadieåren. Meritvärdet i åk 9 måste observeras särskilt framöver, då det ligger lågt i jämförelse med nationellt resultat. Eleverna behöver goda resultat i grundskolan, för att lättare klara av gymnasiestudierna. Låga meritvärden kan innebära problem för eleverna att fullfölja studierna i gymnasiet. Resultat från nationella prov årskurs 9 visar positiva resultat i engelska och svenska (97 respektive 94 procent godkänt i ämnena), men i matematik var resultaten inte lika goda (84 procent godkänt). På nationella prov i åk 3 har 94 procent av eleverna klarat alla delprov i ämnena svenska och matematik, vilket är att utmärkt resultat. Bättre än året innan, då Essunga kommun låg på plats nr 1 i svenska och plats nr 4 i matematik i jämförelse med riket. Mål: Minskade barngrupper i förskolan Utbildningsnämnden mål har uppnåtts genom nämndens beslut våren 2015 om att minska barngruppernas storlek och öka personaltäthet, vilket realiseras framför allt genom utbyggnad av flera avdelningar under hösten. Föräldraenkäter visar att vårdnadshavare är mycket nöjda med förskoleverksamheten, det enda som visar på förbättringsbehov är att vissa upplevde att barngrupperna var något för stora, vilket nu åtgärdats enligt genomförda beslut. Mål: God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål Minskade barngrupper i förskolan ger förbättrad arbetsmiljö för personalen. Inom skolverksamheten arbetar vi med att skapa en rimlig nivå på dokumentation, som tillgodoser lagkrav men inte är alltför betungande för personalen. För ledarna medför detta att de ännu mer kan prioritera strategiska ledarskapsuppgifter. Delårsrapport Tertial 2 2015 26(30) Statistik om sjukfrånvaro visar att utbildningsförvaltningen ligger lägst i kommunen, men har ändå en negativ ökning jämfört med tidigare år för perioden januari-juni: 2015 4,5 procent, 2014 4,3 procent och 2013 2,9 procent. Dialog om förbättringsåtgärder förs med personalavdelningen. Område: Finans Mål: Budget i balans Ekonomiskt underskott beräknas för utbildningsnämnden med 400 tkr 2015. Internkontroll Utbildningsnämndens internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i övrig verksamhetsstyrning- och utveckling. Utbildnings- och förbättringsinsatser planeras under hösten 2015. Aktuell uppföljning av internkontrollplanen visar delvis godkänt resultat avseende delegationsordning, godkänt resultat avseende åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd och det tredje kontrollområdet är inte aktuellt för kontroll ännu. Delårsrapport Tertial 2 2015 27(30) Bygg- och Miljönämnd Verksamhet Verksamheten inom bygg- och miljöförvaltningen arbetar kontinuerligt med målen som finns bestämda av både bygg- och miljönämnden och av verksamheterna. Bygg- och miljökontoret har servat allmänheten med råd och upplysningar om t ex bygg-, energi-, avlopps-, dricksvatten-, livsmedel- och miljörelaterade frågor. Byggkontoret har arbetat med byggprojekt som krävt bygglov medan merparten av kontorets arbete har bestått av rådgivning och information. Förutom lovprövning har tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd hållits. Bygg- och miljönämnden har lämnat bygglov till nybyggnader och ombyggnader av bostadshus och industribyggnader. Nämnden har även prövat lokaliseringar av bostadshus utanför detaljplan. Vidare har nämnden handlagt frågor berörande strandskyddsdispenser. Miljö- och hälsoskyddstillsynen har omfattat planerad tillsyn av industrier, anläggningar för mellanlagring av avfall, förskolor och lantbruk. Överklagningar av beslut har lett till extraarbete. Oplanerad tillsyn har förekommit i samband med klagomålsärenden. Nämnden har besvarat remisser från olika instanser. Handläggning av anmälan om värmepump-installationer har handlagts. Köldmedelrapportering har kontrollerats och sammanställts. Referensmätning har utförts. Analysrapporter från provtagning av dricksoch badvatten granskas kontinuerligt. Utsläppen av näringsämnen från lantbruken leder till övergödning av vattendrag. Tillsynen har fokuserats på att minimera utsläppen. Genom bra lagringsmöjligheter för gödsel och goda spridningsrutiner kan minskade utsläpp åstadkommas. Inspektioner har visat på både bra och dåliga lagringsmöjligheter. I de fall som lagringen brister har krav ställts på förbättringar, vilket utförts i flera fall. Ett ärende gällande avsaknad av gödselplatta har överklagats. Ärendet har pågått i flera år och har överklagats vidare till Miljööverdomstolen. Projekt spridning av växtskyddsmedel pågår och de som har tillstånd att hantera bekämpningsmedel har uppmanats att lämna in sprutjournaler för år 2014. Dessa har granskats och det kommer att göras en sammanställning av resultatet. Den fortsatta planeringen är att utföra återbesök, i första hand där brister påträffats. Projektet med enskilda avlopp löper på. Brev har skickats till fastighetsägare i Bäreberg socken och påminnelsebrev om åtgärder till Essunga västra. Hittills har cirka 300 fastigheter i kommunen förbättrat sina avlopp, vilket leder till minskade utsläpp till våra vattendrag. Livsmedelstillsyn har bedrivits enligt planen. Ekonomiskt resultat Resultaträkning Tkr Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut 2015-08-31 2014-08-31 2015 2015 2014 916 733 1 262 1 087 1 105 Kostnader 1 954 1 698 2 963 2 811 2 847 Nettokostnader 1 038 965 1 701 1 724 1 742 Intäkter Nettobudget Årets resultat Delårsrapport Tertial 2 2015 1 724 1 784 23 42 28(30) Bygg- & miljönämndens måluppfyllelse Område: Samhällsservice Mål: Kommuninvånare erhåller snabb och rättssäker ärendehandläggning Bygglov och anmälningar ska hanteras inom fem veckor när delegationsbeslut tas och inom tio veckor när beslutet tas i nämnden. Målet är uppnått. Målet för anmälningar om installation av värmepumpar och ansökan/anmälan o anläggande av enskilda avlopp är att de ska behandlas inom två veckor. Resultatet visar att målet är uppnått. Område: Finans Mål: Budget i balans Budgeten har under året legat på riktpunkten och varit i balans. Finansiering med hjälp av tillsynsavgifter är viktig. Bygg- och miljönämnden har beslutat att höja taxorna för tillsyn från 2016. Avgifter för dataprogram har ökat. Internkontroll Bygg- och miljökontorets internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i övrig verksamhetsstyrning- och utveckling. Aktuell redovisning av internkontrollplanen visar delvis godkänt resultat avseende resultatanalys av mål, godkänt resultat avseende delegationsordning och det tredje kontrollområdet arbetsmiljö har ej inrapporterats. Delårsrapport Tertial 2 2015 29(30) Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • Delårsrapport Tertial 2 2015 30(30)
© Copyright 2024