1. No category

AFFÄRSPLAN 2015
1
Affärsplan 2015
Katrinelund.
Fotograf Leif Johansson
2
Affärsplan 2015
INNEHÅLL
INNEHÅLL
INTRODUKTION 4
TRENDER 6
Framtidsutmaningar 6
Unga drömmer om staden - regionens betydelse stärks 7
Utvecklingen på bostadsmarknaden 8
OMVÄRLD 10
Utvecklingen i Sverige och Öresundsregionen 10
Malmö växer för 30:e året i rad 12
Malmö är en ung och global stad 12
Vad händer på arbetsmarknaden? 13
Fastighetsmarknaden i Malmö
14
Malmös utmaningar 18
INVÄRLD 20
Malmö stads budget för 2015
20
MKB:s roll i staden 21
MKB:s målområden
22
Ekonomi och fastighetsbestånd
22
God service och bra underhåll
23
Våra medarbetare 23
Affärsutveckling och nyproduktion
24
Hållbarhet i fokus24
MÅL & STRATEGIER
26
REFERENSLISTA
27
Affärsplan 2015
3
INTRODUKTION
INTRODUKTION
Malmö är en dynamisk stad med en
snabbt växande befolkning. Behovet av
fler bostäder är som i andra tillväxtregioner stort. MKB, som ägs av Malmö stad,
ska enligt ägaridén bidra till en väl fungerande bostadsmarknad för att öka förutsättningarna för tillväxt och välfärd.
MKB:s största utmaning är i nuläget att kraftigt öka nyproduktionen av bostäder. En utmaning där bolaget har ett stort ansvar
men också är beroende av andra aktörer. Förhoppningen är att
vi ska producera bostäder i alla hyressegment och på så sätt öka
tillgängligheten på bostadsmarknaden. 2014 färdigställde vi 385
lägenheter, vilket är en historiskt hög nivå. Ambitionen är att ha
en fortsatt hög produktionstakt 2015 för att 2016 möjliggöra
färdigställande av 500 nya bostäder. Boende och därmed också
nyproduktion av bostäder är en av de viktigaste delarna för att
bygga tillväxt och välfärd. Vi känner oss stimulerade av att vara
en viktig aktör som bidrar till att Malmö och välfärden i staden
växer. Det ställer stora krav på oss men vi har höga ambitioner.
Under 2014 har vi inlett ett mer fokuserat och målinriktat arbete.
Den nya affärsplanen är ett konkret uttryck för detta. Vi har valt
att ge affärsplanen ett tillgängligt och öppet format så att den
som önskar kan ta del av vårt synsätt och vår inriktning.
MKB:s affärsplan 2015 är ett strategiskt styrdokument som redogör för bolagets inriktning och övergripande mål inom områdena nyproduktion, ekonomi, hållbarhet, kund och medarbetare.
I affärsplanen beskrivs ett antal trender och betydelsefulla omvärldsförutsättningar. Som stöd för genomförande av affärsplanen utformar de olika avdelningarna konkreta verksamhetsplaner
och budgetar. Affärsplanen är ett levande dokument som uppdateras och justeras utifrån ändrade förutsättningar i om- och
invärlden.
Årsbokslut
r
mbe
Budget
fastställd
Dece
er
Janu
ari
Fe
b
b
3
ar
ial
Ter
t
e
Sept
April
r
mbe
Affärsplan
påbörjas
Tertial 2
Tertialbokslut 1
För MKB tar affärsplaneringsprocessen inte slut i och med att
planen för 2015 är klar. Vi inleder nu arbetet med att ta fram en
affärsplan för treårsperioden 2016-2018, detta kommer att ske
i en bredare process där frågor kan komma att omprövas.
M
ti
us
aj
g
Au
Tertialbokslut 2
i
s
Mar
1
ial
Affärsplan
fastställd
ru
t
Ter
Verksamhetsplaner
Oktob
er
m
ve
No
Juli
Juni
Malmö december 2014
Terje Johansson
4
Affärsplan 2015
INTRODUKTION
MKB:s fastighetsförvaltare
Magnus Delcarreon på
besök hos en kund.
Fotograf Gustaf Johansson
MÅL 2015
EKONOMI
Resultat efter finansnetto baserat på budget 185 miljoner
NYPRODUKTION
Möjliggöra färdigställandet av 500 bostadslägenheter
HÅLLBARHET – EKOLOGISK OCH SOCIAL
Ekologisk – Energianvändningen för uppvärmning, varmvatten,
kyla och fastighetsel ska minska med 4 %
Social – 10 % av upphandlingarna ska göras med sociala klausuler
KUND
NKI*
MEDARBETARE
NMI*
* Under inledningen av 2015 beslutar MKB hur dessa mätningar
ska göras. I samband med det kommer målen att kvantifieras.
Affärsplan 2015
5
TRENDER
TRENDER
FRAMTIDSUTMANINGAR
I regeringens framtidskommissions slutrapport, ”Svenska framtidsutmaningar”, som presenterades 2013, kartläggs ett antal
samhällsutmaningar som Sverige står inför nu och i framtiden.
Globalisering och teknikutveckling
Globalisering handlar i grund och botten om att nationsgränserna
betyder allt mindre, att nationer blir allt mer sammanflätade och
att samverkan över nationsgränserna blir viktigare. Nationalstaterna påverkas mer av olika globala flöden. Till följd av teknikutvecklingen har globaliseringstakten ökat. Informationstekniken
har brutit ned tidsmässiga men även geografiska avstånd och
skapat olika globala nätverk och flöden. Förändringar på teknikområdet påverkar i sin tur människors beteenden, kommunikation och sociala mönster, vilket ställer krav på nya arbetssätt inom
företag och organisationer.
Den hållbara tillväxten
Den globala uppvärmningen fortsätter. Det råder stor enighet
bland experter och forskare om att människan bidragit till en högre global medeltemperatur och att den globala uppvärmningen utgör en av de viktigaste framtidsutmaningarna. Den globala
medeltemperaturen har ökat med i genomsnitt 0,85 grader Celsius mellan 1880 och 2012. På norra halvklotet är de senaste
tre decennierna sannolikt den varmaste 30-årsperioden under
de senaste 1400 åren. Konsekvenser av ökande havsnivå och
ökade nederbördsmängder kan få stor betydelse för Malmö och
behöver tas i beaktande. Om hundra år kan havet i extrema fall
komma att nå tre meter över nuvarande havsnivå. Då drabbas
delar av Malmö innerstad, hamnen och delar av utbyggnadsområdena. En av framtidsutmaningarna handlar om att säkerställa att samhället är långsiktigt hållbart. För att åstadkomma en
hållbar utveckling är det viktigt både att se och förstå samhället
som en helhet – som ett politiskt, socialt, kulturellt, ekologiskt och
ekonomiskt ekosystem – där olika delar hänger samman och både
påverkar och påverkas av varandra. Att arbeta med miljömässigt
hållbar utveckling och resurshushållning blir allt viktigare. Detta
återspeglas i bland annat boende- och resandemönster. SABO:s
(Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) miljörapport från 2013
visar att intresset för området hållbara bostäder ökar. Främst
bland de företag som har börjat arbeta med att följa system för
miljöcertifiering av byggnader. Det är en lång process från det
man har beslutat att certifiera en byggnad till dess den är klar,
men det finns en trend.
6
Affärsplan 2015
Den demografiska utvecklingen
Från att vara ett relativt fattigt och homogent land med låg medellivslängd har Sverige blivit ett rikt och heterogent land med
en av världens högsta medellivslängder. Denna utveckling är en
framgång för Sverige men medför också stora utmaningar, som
välfärdsstatens finansiering och kompetensförsörjningen inom
den privata och offentliga sfären. Den demografiska utvecklingen
handlar emellertid inte bara om en åldrande befolkning. Den
handlar också om in- och utvandring och om befolkningsförändringar i olika delar av Sverige. En fortsatt urbanisering under de
kommande decennierna riskerar att leda till än större obalanser
mellan olika delar av landet och inte minst mellan stad och land.
Det innebär också en ökad efterfrågan på bostäder, kontor och
affärslokaler i de urbana miljöerna.
Migrationen och integrationen
Av immigrationen har Sverige under de senaste decennierna utvecklats till ett land med hög invandring. Detta understryker att
bilden av svenskar som ett homogent folk är förlegad. Bara i Malmö bor 178 olika nationaliteter. Migrationen medför många fördelar. Samtidigt visar analyser att det finns brister när det gäller
integrationen i Sverige. Det är en av anledningarna till att befolkningen i Sverige blir allt mer uppdelad. De ekonomiska klyftorna
mellan äldre och yngre, sammanboende och ensamstående föräldrar, dem som har arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden samt mellan befolkningarna i olika delar av städerna
ökar. Även boendesegregationen ökar och är tydligast i de invandrartäta bostadsområden som finns i ytterområdena i de tre
storstäderna och flera medelstora städer.
Demokratin och jämställdheten
De senaste årtiondena har medfört en förändring i medborgarnas politiska agerande. Valdeltagandet och tilltron till politiken
har minskat, väljarna är inte lika partibundna som tidigare. Färre
är medlemmar i ett politiskt parti. Samtidigt ser vi allt mer komplexa beslutsprocesser – en utveckling som troligen kommer att
fortsätta. Trots högt valdeltagande finns det betydande skillnader
mellan resursstarka och resurssvaga grupper i samhället. Mycket
talar för att skillnaden mellan hur mycket och vilka nyhetsmedier
människor använder sig av kommer att fortsätta öka. Medielandskapets förändring, med bland annat ökad digitalisering, visar
enligt forskningen att digitala medier ökar, snarare än minskar,
kunskapsklyftan mellan olika grupper.
TRENDER
Den sociala sammanhållningen
Samtidigt som den sociala sammanhållningen i hög grad bygger
på föreställningen om en nationell gemenskap, har Sverige likt
andra länder under de senaste decennierna omvandlats som följd
av bland annat globalisering, individualisering och ökad mångfald. I ett internationellt perspektiv framstår Sverige som ett land
där människor utmärks av att ha starkare individualiserade och
självförverkligande frihetsvärderingar än i andra länder. En utmaning i det sammanhanget är boendesegregationen.
UNGA DRÖMMER OM STADEN - REGIONENS BETYDELSE
STÄRKS
Dubbelt så många 80- och 90-talister ser storstaden som ideal jämfört med 30-, 40- och 50-talister. Minst attraktivt i alla
generationer är småorter med upp till 10 000 invånare. Unga
svenskar drömmer dessutom mer om staden än vad unga i
många andra länder gör. Orsakerna till varför storstaden lockar
unga handlar om status, utbud och större framtidsmöjligheter,
men även blandningen av olika människor lockar. Det handlar då
primärt om olika intressen och livsstilar, men även en blandning
av människor med olika etnisk eller kulturell bakgrund.
Bekväma och bra bostadsförhållanden är den enskilt viktigaste
faktorn vid valet av bostad. Detta kan förklaras av att det bredare regionala sammanhanget har blivit viktigare, snarare än
ökade krav på bra boende. De senaste åren har en dramatisk arbetsmarknadsförstoring skett, där människor rör sig över längre
sträckor för att arbeta. Goda kommunikationer har således blivit
relativt sett viktigare, samtidigt som goda arbets- och inkomstmöjligheter på orten, samt bra utbildningsmöjligheter på orten
blivit väsentligt mindre viktigt. Så länge detta finns inom regionen och så länge det finns goda kommunikationer, behövs det
inte på själva orten.
Det finns en tydlig regional dimension i synen på det goda boendet, som kan beskrivas som stadens puls respektive landets lugn,
där den förstnämnda i högre utsträckning tilltalar unga, medan
den senare lockar äldre. Bland boende i mellanstora städer finns
en tydlig ambivalens med ett behov av båda delarna – stadsliv
med närhet till lugn och natur.
Bostadsbestånd fördelat på upplåtelseform* (Källa: Regeringens budgetproposition - Förslag till statens budget för 2015)
50
40 %
40
30
22%
19 %
20
18 %
10
1%
0
Egna hem
Bostadsrätter
Privata hyresrätter
* Uppgifterna avser juni 2014. SCB:s byte av redovisningsmetod gör att skillnaderna gentemot det bostadsbestånd som redovisades vid utgången av 2012 är
stora och därmed inte är jämförbara. Totalt redovisades det nästan 83 000 fler
bostäder vid utgången av 2013. Hyresrätterna är ca 117 000 fler, bostadsrät-
Allmännyttan
Hyresrätter stat,
kommun, landsting
terna är ca 1 000 färre och beståndet av direktägda bostäder är närmare 37 000
bostäder färre. Uppgifter om upplåtelseform saknas för nästan 4 000 bostäder.
Förändringen i mätmetod gör att det inte går att dra några slutsatser om förändringar i bostadsbeståndet baserat på dessa uppgifter.
Affärsplan 2015
7
TRENDER
UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN
Bostadsbeståndet
SCB redovisar i juni 2014 bostadsbeståndet baserat på uppgifter
ur lägenhetsregistret. De första uppgifterna avser läget vid utgången av 2013 och visar att det då fanns 4 633 678 permanentbostäder i hela riket. Av dessa fanns 43,2 procent i småhus,
50,3 procent i flerbostadshus och resterande i övriga hus (1,7
procent) eller utgjordes av specialbostäder (4,8 procent).
Hushållens skuldsättning fortsätter att öka
Varaktig hög befolkningsökning i storstäderna, framför allt i
Stockholmsregionen, ökade realinkomster och låga räntor har
tillsammans bidragit till hög efterfrågan på bostäder. Ökningen av bostadsutbudet har inte hållit samma takt som den ökade
efterfrågan och tillsammans med bristen på hyresbostäder har
bostadspriserna drivits upp, vilket ökat hushållens skuldbörda.
Parallellt har ombildningarna från hyresrätt till bostadsrätt flyttat
belåningen från de ursprungliga fastighetsägarna, huvudsakligen
företag, till hushållen. Det genomsnittliga sparandet mellan åren
1980 och 2012 är 4,9 procent av hushållens disponibla inkomst,
tjänste- och premiepensioner inräknat. Under senare år har sparandet dessutom ökat.
Kommunernas bostadsförsörjningsansvar och de regionala
bostadsmarknaderna
I 2014 års upplaga av Boverkets bostadsmarknadsenkät anger
98 av landets 290 kommuner att bostadsmarknaden är i balans.
Boverkets bostadsmarknadsenkät är en årlig undersökning
av bostadsläget i landet som har tagits fram i samverkan med
Länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunerna svarar på enkäten innehållande frågor om bland annat
förväntat bostadsbyggande, boende och hållbar samhällsplanering och förmedling och anvisning av bostäder. Över hälften av
landets kommuner, 156, anser att det är obalans på marknaden
på grund av ett underskott på bostäder medan 35 kommuner har
en bostadsmarknad i obalans på grund av överskott på bostäder.
Brist på bostäder för unga och studenter
Den generella bostadsbristen drabbar särskilt unga vuxna och
studenter som får svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.
Åldern för att flytta hemifrån stiger i orter med generell bostadsbrist. Enligt resultaten från Boverkets enkät för 2014 bedömer
62 procent av landets kommuner att de har underskott på bostäder som unga kvinnor och män efterfrågar.
Hyresgästföreningens rapport ”Ett land fullt av bostadsköer” visar att 53 procent av de allmännyttiga bolagen i hög grad anser
att det finns brist på bostäder för unga. Rapporten visar också
att 246 kommuner eller 86 procent av Sveriges 290 kommuner
uppger att de har brist på hyresrätter och 6 av 10 kommunala bostadsbolag uppger att de har kapacitet att upphandla eller
bygga mer än idag. Det är vanligast med brist på bostäder för
unga i storstadsregionerna och på universitets- och högskoleorterna men brist förekommer även i övriga delar av landet.
8
Affärsplan 2015
Åtgärder för äldres bostadssituation
Sedan den 1 januari 2010 lämnas investeringsstöd för byggande
av särskilda boendeformer för äldre och trygghetsbostäder som
påbörjas senast den 31 december 2014. Hittills har drygt 430
miljoner kronor beviljats i stöd för byggande av trygghetsbostäder. De regionala skillnaderna är emellertid stora. I Stormalmö
(totalt 12 kommuner) finns trygghetsbostäder i två tredjedelar av
kommunerna medan var tredje kommun i Storgöteborg (totalt 13
kommuner) har trygghetsbostäder.
Hemlösheten ökar
Hemlösheten ser ut att öka i Sverige. Enligt Socialstyrelsens
senaste kartläggning av hemlösheten som genomfördes under
2011, var 34 000 människor hemlösa vid tidpunkten för mätningen. Vid kartläggning av hemlöshet använder Socialstyrelsen
en bred definition, som omfattar såväl personers akuta brist på
tak över huvudet som mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende.
Den största ökningen jämfört med Socialstyrelsens föregående
kartläggning 2005, gäller kvinnor och män som befinner sig i den
så kallade sekundära bostadsmarknaden, det vill säga när socialtjänsten hjälper till med tillfälliga boendelösningar som försökslägenheter eller lägenheter med sociala kontrakt.
Ökning av bostadsbyggandet
Under 2013 påbörjades enligt Boverket byggandet av cirka 34
500 bostäder. Boverket bedömer att cirka 35 000 bostäder kommer att påbörjas under 2014 och under år 2015 beräknas 38
000 bostäder påbörjas. Av dessa beräknas ytterligare 2 500 bostäder tillkomma årligen som nettotillskott genom ombyggnad av
exempelvis vindar och lokaler.
TRENDER
Invigning av fotbolls-VM.
Storbildsvisning av öppningsmatchen
på Örtagårdstorget i Rosengård.
Fotograf Gugge Zelander
Affärsplan 2015
9
OMVÄRLD
OMVÄRLD
UTVECKLINGEN I SVERIGE OCH ÖRESUNDSREGIONEN
Politiskt nuläge i Sverige
Riksdagen röstade den 3 december 2014 ja till oppositionens
förslag om budgetramar och riktlinjer för den ekonomiska politiken. Detta innebär att statsbudgetens utgifter uppgår till 870
miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015.
Efter förhandlingar mellan oppositionspartier och regeringen
träffades Decemberöverenskommelsen som kommer att gälla
från april 2015 till och med valdagen 2022. Sverige har med få
undantag styrts av minoritetsregeringar och kommer troligtvis
även framöver att styras av minoritetsregeringar. Dock har det
med nuvarande politiska förutsättningar blivit svårare än tidigare. Mot den bakgrunden har Socialdemokraterna, Moderaterna,
Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna
träffat en överenskommelse.
Decemberöverenskommelsen innebär att den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas
fram. En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget och
utbrytningar ur budgeten ska heller inte vara möjliga. Överenskommelsen pekar också ut tre politiska områden för samarbete
och samtal. Dessa områden är försvars- och säkerhetspolitik,
pensionssystemet samt energiområdet.
Vad gäller budgetramarna utifrån oppositionens budget som
röstades fram den 3 december kommer dessa gälla fram till april
2015. I kommande vårbudget kan regeringen lägga fram nya
förslag. Det är inte möjligt att ändra i inkomstskatterna, däremot
kan man ändra andra intäkter, till exempel arbetsgivaravgifter
och moms.
Översikt över budgetposter för 2015 i den antagna budgeten
(miljarder kronor):
Reformområde
Budget 2015
Mer kunskap i skolan
4,7
Stärkta drivkrafter och jobbchanser på
arbetsmarknaden
1,1
Bättre villkor för företagande i hela landet
0,7
Förstärkt och utvecklad välfärd
2,1
Bättre miljö – minskade utsläpp
0,5
Stärkt försvar
0,7
SUMMA (miljarder kronor)
9,7
10
Affärsplan 2015
Långsam återhämtning för svensk ekonomi
Sex år efter finanskrisens inledning är återhämtningen fortfarande skör. Under 2014 har tillväxtprognoserna för året successivt
reviderats ned, inte minst för EU-området där flera stora länder
tycks vara på väg in i ny recession. Osäkerheten och den tröga
återhämtningen för flera av våra viktigaste handelspartners har
påverkat den svenska exporten negativt. Det är istället hushållens konsumtion som driver tillväxten i Sverige. Riksbanken beslutade vid sitt senaste penningpolitiska möte, måndagen den 15
december, att lämna reporäntan oförändrad vid 0 procent. Riksbanken indikerar också att den unikt låga reporäntan (0 procent)
består ända till slutet av 2016, vilket innebär att ränteläget talar för fortsatt goda tider för hushållen även om höjda skatter
och en stramare finanspolitik får effekt under 2015. Tillfrågade
chefsekonomer i Svenska Dagbladets Näringslivsenkät är eniga
med Riksbanken om att räntehöjningarna dröjer. De flesta spår
att räntan höjs först i december 2015 och många tror att det
dröjer ända in i 2016.
Bättre utsikter för 2015
Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter. Men det finns ljuspunkter: till dem hör ökat bostadsbyggande, samtidigt som företagen
signalerar positivare tongångar. Det finns tecken på att köplusten
på våra exportmarknader kommer ta fart under 2015. På hemmaplan ökar byggproduktionen. Enligt Sveriges Byggindustrier
kommer en begynnande tempoökning i svensk ekonomi bidra till
att höja temperaturen i byggindustrin under 2014-2015. Det
är främst produktionen av nya bostäder som stiger snabbt, men
uppgången på byggmarknaden sker på bred front både i år och
nästa år. Utöver bostadsbyggandet kommer även infrastrukturinvesteringarna bli en stark motor för tillväxten nästa år. Totalt
beräknas bygginvesteringarna öka med 5 procent 2014 och 2
procent 2015. BNP väntas växa i snabbare takt 2015: 2,6 procent mot 1,9 under 2014. Mälardalen fortsätter att växa i snabb
takt, medan Västsverige ligger i nivå med riket i genomsnitt. För
Skånes del väntas tillväxten öka efter ett svagt 2014. Prognosen
visar att BRP (bruttoregionalprodukt) kommer öka med 2 procent
per år 2015 – 2016.
Dansk återhämtning kan lyfta Öresundsregionen
Öresundsregionen står för drygt en fjärdedel av Sveriges och
Danmarks samlade BNP. Den danska delen av Öresundsregionen
står för cirka 70 procent av regionens samlade bruttoregionalprodukt (BRP). Utvecklingen i Danmark har därför stor betydelse
för Skåne. För Malmö medför svagare dansk ekonomi att färre
svenskar får jobb i Danmark. Skånes BRP väntas öka från svaga 0,9 procents ökning 2014 till 2,2 procent 2015. Mälardalens
BRP väntas öka 3,3 procent 2015 vilket drar upp snittet för riket
till 2,5 procent.
OMVÄRLD
Danmark drabbades betydligt hårdare av finanskrisen än Sverige,
med bankkris och kraftig nedgång av tillgångspriser. Det finns
tecken på att dansk ekonomi nu återhämtar sig, men BNP ligger
till skillnad från i Sverige fortfarande på lägre nivå än före finanskrisen. Den danska arbetsmarknaden har överraskat positivt
2014, vilket även får effekter på den svenska sidan av Öresund.
Flaggspelet vid Holma representerar
var Holmastan börjar och slutar.
Ett första steg mot bygget av Holmastan.
Fotograf Gugge Zelander
Nyckeltal: Prognos för BNP-utvecklingen i Sverige
och Danmark (i procent)
Nordea
Swedbank
SEB
Nordea
2014 P
2015 P
2016 P
SE
1,9
0,5
2,5
DK
1,3
2,3
1,7
SE
2,1
1,7
2,3
DK
2,0
2,5
2,2
SE
2,1
1,8
2,9
DK
2,3
2,7
2,5
Skåne
0,9
2,2
2,0
För Skåne drar den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden, där
utbudet av arbetskraft ökar i snabbare takt än antalet nya jobb,
ned tillväxten. Utvecklingen väntas bli starkare under 2015 och
2016, men Skåne presterar fortsatt under genomsnittet för Sverige och sämre än övriga svenska storstadsregioner. Svenskt Näringslivs företagarpanel visar också att Skåne släpar efter och
indikerar att förväntningarna bland Skånes företagare är låga,
både vad gäller investeringar och rekrytering.
Utvecklingen i Malmö drivs till stor del av växande småföretag
inom kunskapsintensiva näringar. Malmö är en attraktiv stad för
företagsetableringar, inte minst när det gäller huvudkontor. Nyföretagandet i Malmö har sedan 2010 legat kring 3 000 nya företag per år, vilket 2013 motsvarade 14,2 nya företag/1 000
invånare att jämföra med genomsnittet för Sverige på 11,5 nya
företag/1 000 invånare.
Affärsplan 2015
11
OMVÄRLD
MALMÖ VÄXER FÖR 30:E ÅRET I RAD
MALMÖ ÄR EN UNG OCH GLOBAL STAD
Sveriges befolkning växer, framförallt i storstadsregionerna. Under 2013 ökade folkmängden med cirka 89 000 personer, varav
70 procent i Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Skåne. Den 31 december 2013 bodde det 1 274 000 personer i
Skåne och 3,8 miljoner i Öresundsregionen.
Malmö är en påtagligt ung stad - nästan halva befolkningen är
under 35 år. Den typiska Malmöbon i dag är en 29-årig kvinna
eller en 30-årig man. Befolkningsstrukturen bidrar även till ett
högt födelsenetto och att gruppen barn i åldern 0-5 år är en relativt stor grupp. Malmö präglas liksom övriga svenska storstadsregioner av hög andel enpersonshushåll, 42 procent av de totalt
138 146 hushållen består av endast en person.
Malmös befolkning ökade 2013 med 5 236 till 312 994 invånare.
Ökningen bestod ungefär till hälften av ett positivt flyttningsnetto
på 2 760 personer, och andra hälften ett positivt födelsenetto på
2 490 personer. Utvecklingen fortsätter under 2014 - för 30:e
året i rad - och vid halvårsskiftet uppgick antalet invånare i Malmö till 315 076 .
I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Malmö år
1960-2013 samt prognos till år 2025. De senaste årens ökningar förväntas fortsätta med drygt 5 000 fler Malmöbor per år.
Såväl positivt flyttningsnetto som födelsenetto bidrar till stadens
växande befolkning.
Vid slutet av 2013 var 31 procent eller nästan 97 000 av Malmöborna födda i utlandet. Inräknat personer födda i Sverige av
föräldrar med utländsk bakgrund har 42 procent av Malmöborna
utländsk bakgrund. Totalt sett kommer Malmöbor som är födda i
utlandet från 178 länder. De största grupperna kommer från Irak,
forna Jugoslavien och Danmark.
Malm ö
Skåne
Sv erig e
36
40
41
41
Genomsnittsålder
År 2025 prognostiseras en total befolkning i Malmö om 377 300
personer. Det stadsområde som växte mest under 2013 var Norr,
som ökade med 1 875 personer till drygt 64 000 invånare. Totalt
flyttade cirka 20 800 personer in och 18 050 flyttade ut ur Malmö
2013. Inkluderas även de in- och utflyttningar som sker mellan
stadsområden så flyttade strax över 80 000 personer under 2013.
Befolkning i Malmö 1960-2013 och prognos till år 2025
Anta l
400 000
Prognos 2025: 377 300
350 000
Prognos 2020: 350 900
Prognos 2014: 318 530
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
År ta l
0
1960
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Källa: SCB och Malmö stadskontor
12
Affärsplan 2015
og
Pr
0
5
01
s2
no
og
Pr
5
02
s2
no
02
og
Pr
s2
no
OMVÄRLD
VAD HÄNDER PÅ ARBETSMARKNADEN?
Sveriges befolkning växer. Därmed behövs fler jobb för att sysselsättningsgraden ska vara konstant. Sedan finanskrisen har
arbetslösheten etablerat sig på högre nivå, kring 8 procent och
sjunker endast långsamt. De regionala skillnaderna är emellertid
stora. Skåne i allmänhet och Malmö i synnerhet har högre arbetslöshet än genomsnittet för riket.
Skåne befinner sig bland länen med högst arbetslöshet, med
drygt 60 000 personer arbetslösa vid ingången av det fjärde
kvartalet 2014, vilket motsvarar tio procent av arbetskraften.
Malmös arbetslöshet uppgick till 15 procent i september 2014.
Sedan det första kvartalet 2014 har nivån sjunkit. Antalet jobb
ökar och tillväxten beräknas vara störst i storstäderna, men
eftersom även befolkningen ökar krävs det ännu högre sysselsättningstillväxt för att komma ikapp.
2014 jämfört med samma period i fjol, vilket också medför att
sysselsättningsgraden sannolikt ökar något i Malmö för andra
året i rad. Samtidigt som arbetslösheten är hög i Skåne och Malmö, ökar antalet arbetstillfällen till nya toppnivåer. 2013 hade
drygt 161 000 personer sin arbetsplats i Malmö, en ökning med
1,8 procent jämfört med 2012. De senaste tio åren har Malmö
tillsammans med Stockholm haft den snabbaste ökningen av antalet arbetstillfällen, plus 19 procent att jämföra med tio procent
i snitt för riket.
Arbetstillfällen (16+år) i tusental i Malmö
16 5
16 0
15 5
15 0
14 5
Arbetslöshet 16-64 år, september 2014
14 0
20
15
10
2008
15%
7,8%
10%
5,4%
5
0
Ri ket
Skån e
Malm ö
Danmark
Näringslivet i Skåne har genomgått en strukturomvandling. De
nya jobben kommer framförallt inom privata tjänstenäringar. I
Malmö är företagstjänster i dag den enskilt största branschen,
som står för 16 procent av arbetstillfällena. Nummer två är handel, följt av vård och omsorg.
Arbetslöshet Malmö efter utbildningsnivå
35,5%
40
30
20
10
9,8%
15,5%
0
Eftergymnasial
utbildning
Gymn asie utbildni ng
Grundskolekompetens
Omvandlingen från industri- till kunskapsstad har inneburit att
många jobb som inte ställer krav på hög utbildning har försvunnit. En stor andel av de arbetslösa är personer som har svag
ställning på arbetsmarknaden, till exempel med låg utbildningsnivå. Det illustreras av att arbetslösheten i Malmö är väsentligt
lägre för akademiker och för personer med gymnasieutbildning
än för personer med enbart grundskolekompetens. Detta speglar en sämre matchning mellan den tillgängliga arbetskraften och
lediga jobb.
Den låga sysselsättningsgraden påverkar medianinkomsten, som
enligt SCB är 197 400 kronor i Malmö, 27 procent lägre än i
Stockholm och 18 procent lägre än i Göteborg. Antalet sysselsatta har emellertid ökat 2014, plus 4 200 personer i kvartal tre
2009
2010
2011
2012
Närheten till Danmark och möjligheterna att arbetspendla över
Öresund bidrar till ett större utbud av arbetstillfällen. 2012 pendlade 8 900 personer från Malmö till Danmark. I den nationella arbetsmarknadsstatistiken saknas personer som bor i Sverige och
jobbar utomlands, vilket påverkar Malmös siffror negativt. I takt
med att den danska ekonomin återhämtar sig och sysselsättningen ökar kommer antalet arbetspendlare sannolikt öka.
Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark innebär att det avräkningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige i enlighet
med skatteavtalet tillförs inkomstutjämningssystemet via ”det
generella statsbidraget”. Det innebär att avräkningsbeloppet
fördelas proportionellt mellan samtliga invånare i Sverige och att
en kommun i norra delen av landet får samma tillskott per invånare som en kommun i Skåne. En alternativ beräkningsmetod
presenterad 2011 i ett betänkande av Utjämningskommittén.08
innefattar att avräkningsbeloppet fördelas proportionellt mot lönesumman i stället för som nu efter antalet invånare i kommunen. Om man tar hänsyn till pendlingen får de kommuner med
en omfattande arbetspendling över landsgräns, däribland Malmö
där 5 procent eller cirka 8 900 personer pendlade över till Danmark, ett positivt utfall. Det är främst kommuner i Skåne, vissa
kommuner i Västra Götaland, kommuner nära gränsen till Norge
och ett par kommuner vid finska gränsen som påverkas positivt.
Med de beräkningsmetoder som Statskontoret använt skulle Malmö få det högsta beloppet, 213 kronor per invånare och Skånes
läns landsting skulle få ett tillskott på cirka 9 kronor per invånare.
Effekterna av arbetspendlingen på den kommunalekonomiska
utjämningen för Malmö kommun (2009)
Standardkostnad i kr/inv
Barnomsorg
Individ& familjeomsorg
Löner
Kollektivtrafik
Samlad
effekt
Total
effekt
251
-81
11
17
198
213
Affärsplan 2015
13
OMVÄRLD
FASTIGHETSMARKNADEN I MALMÖ
Nyproduktionen av bostäder i Sverige ligger fortfarande
kraftigt i underkant i relation till befolkningstillväxten, men
ökar efter flera år av svag utveckling. Enligt SCB påbörjades preliminärt produktion av cirka 19 700 lägenheter under första halvåret 2014. Det innebär en ökning med 35
procent jämfört med samma period 2013. Ökningen berör
framförallt flerbostadshus. Enligt Sveriges Byggindustrier
kommer 34 000 bostäder i småhus och flerbostadshus att
påbörjas under 2014. Det är den högsta nivån sedan 2006.
Skåne och Malmö hänger inte med, utan ligger kvar på lägre
nivåer.
Påbörjade lägenheter i tusental - riket
50
20
30
20
10
0
2006
2007
2008
2009
Flerbostadshus
I Malmö har det under de senaste tre åren i genomsnitt
byggts cirka 1 000 bostäder per år. Under 2013 färdigställdes 1 090 nya lägenheter i Malmö, vilket är färre än 2012
då cirka 1 300 lägenheter färdigställdes. Motsvarande förhållande gäller även antalet påbörjade lägenheter, som
minskade från drygt 1 300 år 2012 till 1 150 under 2013.
Knappt hälften (49 procent) av de under 2013 färdigställda lägenheterna är hyresrätter, 47 procent är bostadsrätter
och cirka 4 procent småhus.
2010
2011
2012
2013
2014P 2015P
Småhus
Påbörjade lägenheter i tusental - Malmö
2500
2000
1500
Bostadsförsörjningen är en av stadens största utmaningar, då nyproduktionen de senaste åren bara täcker ungefär
hälften av det behov som befolkningstillväxten motiverar.
Bostadsbristen kan resultera i ett högt pris i form av uteblivna investeringar och lägre tillväxt.
Malmös pågående detaljplanearbete omfattar cirka 8 800
bostäder, därutöver finns cirka 6 000 bostäder kvar i fastställda detaljplaner som ännu inte byggstartats. Mot bakgrund av den statistiken skulle det vara möjligt att byggstarta 2 000 bostäder 2014, men antalet bygglov indikerar
att nivån 2014 ligger på cirka 1 200 påbörjade bostäder
vilket är något högre än 2013. Även om det idag finns
mycket byggrätter i Malmö finns de i liten utsträckning hos
de fastighetsägare och byggentreprenörer som förväntas
bygga hyresrätter.
Bostadsbyggandet sker i stor utsträckning i Västra Hamnen
som ligger i stadsområde Norr, men byggandet tar fart även
i bland annat Hyllie i stadsområde Söder. Åtskilliga förtätningsprojekt planeras i staden, vilket sprider bostadsbyggandet till fler områden.
1000
500
0
2006
2007
2008
Flerbostadshus
2009
2010
2013
2014P
Mark med detaljplaner för bostadsbebyggelse BTA
uppdelat på ägartyp i Malmö 2013 i kvm
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
m
Ko
r
er
ör
en
un
m
ga
in
t
oa
pl
Ex
en
ör
f
ts
ät
r
ds
a
st
Bo
Affärsplan 2015
2012
Småhus
0
14
2011
a
rig
Öv
OMVÄRLD
I Malmö uppgår det totala bostadsbeståndet till cirka 150 000
bostäder, varav 46 procent är hyresrätt, 37 procent bostadsrätt
och 15 procent äganderätt. 45 procent av bostäderna är på 2 rum
och kök eller mindre. 82 procent av bostäderna finns i flerfamiljshus och 18 procent i småhus.
Stadsområde
Antal
färdigställda
bostäder
2013
Antal hyresbostäder i Malmö
Större ägare
Antal
Andel
22 700
33%
Stena
5 458
8%
Akelius
4 156
6%
Heimstaden
2 850
4%
Wilhelm
2 054
3%
MKB
Antal
invånare
2013
Ökn 2013
Norr
64 006
1 875
700
HSB
1 930
3%
Innerstaden
68 935
1 063
100
Lifra
1 500
2%
Väster
76 830
1 197
20
Ikano Bostad
640
1%
Söder
57 067
729
180
Atrium Ljungberg
218
<1%
Öster
44 826
480
90
Övriga
27 706
40%
Totalt
312 994*
5 236*
1 090
Summa
69 212
100%
* Totalsumman inkuderar även individer som inte kan hänföras till ett stadsområde.
Innerstaden
Norr
Öster
Väster
Bengt och Ing-Britt Andersson
har under många år varit
engagerade i självförvaltningen
på Holma.
Fotograf Gugge Zelander
Söder
Bostadspriserna i Stormalmö ökade åter 2013 efter flera år med
svag utveckling. Villapriserna gick upp med i snitt sex procent,
medan bostadsrätterna ökade nio procent i värde. Under perioden
2008-2013 har villapriserna i princip legat still i Stormalmö med
en ökning på fyra procent jämfört med 18 respektive 17 procent
i Stockholm och Göteborg. Bostadsrättspriserna i Stormalmö har
under samma period ökat med 16 procent, att jämföra med 38
procent i både Stockholm och Göteborg.
På den kommersiella fastighetsmarknaden ökade vakansgraden
något 2013 till 7,5 procent (6,9) och hyresnivån för CBD (Central
Business District) minskade marginellt från 2013 till 2 000 kronor
per kvadratmeter. Omfattande investeringar sker i Malmö bland
annat i anläggningen Malmö Live med konferens, konserthus och
hotell i centrala Malmö, samt i lokaler för Malmö högskola, lokaler
och hotell i Hyllie samt i Nyhamnen norr om centralstationen med
flera områden.
Affärsplan 2015
15
OMVÄRLD
De tio största kommersiella aktörerna på Malmömarknaden (yta i tkvm)
Aktör
Kontor tkvm
Butik tkvm
Industri tkvm
Övrigt tkvm
Totalt tkvm
Wihlborgs
303
48
249
67
667
Briggen
127
38
179
29
373
Vasakronan
172
53
4
29
258
MKB Fastigheter
28
40
0
91
159
Klövern
23
17
106
11
157
Stena fastigheter
93
29
0
36
158
Sveareal
21
0
84
4
109
Kungsleden
50
8
42
2
102
Diligentia
19
9
0
48
76
7
53
0
12
72
843
295
664
329
2131
Atrium Ljungberg
Summa
Transaktioner på Malmömarknaden 2014
Objekt
Köpare
Köpeskilling, tkr
Area, kvm
8 fastigheter, bl a Kronprinsen
Akelius
2 800 000
183 770
Lybeck 10, Stadt Hamburg 14
AREIM
636 000
41 190
Shall Fastigheter
290 000
18 665
Atrium Ljungberg
265 000
15 900
Kungsleden
255 000
20 552
Brf Örehus 4
240 000
8 388
CA Fastigheter
220 000
23 730
Tribona
120 000
10 100
Vidar 1
Heimstaden
112 500
3 957
Gunghästen 1, hotell Jägersro
Förvaltning
91 500
8 850
Flygt Fastigheter
51 000
2 530
Rektangeln 9, Rödkallen 11, kontor och industri
Kungsleden
66 000
9 250
Julius 1
Kungsleden
65 000
2 987
JYMA Fastigheter AB
46 100
2 127
Kornet 8
RW Capital
23 000
1 598
Almen 8
Privatperson
39 000
1 912
Okänd
ej officiell
1 585
Taxeringsintendenten 3 & 4
Dimman 11, samhällsfastighet
Mässhallen 1 (T)
Örehus 4
Fastighets AB Skåneporten
Slätthög 2, Bronsdolken 9, Stenåldern 6
Bjäre 5 & 14, bostäder
Utanverket 2
Harjagaren 9 & 10
16
Affärsplan 2015
OMVÄRLD
Sålda bostadsrätter Malmö, december 2013 – november 2014*
Område
Antal (överlåtelser bostadsrätter)
Pris Tkr (medelvärde)
Pris kr/kvm (medelvärde)
Malmö kommun varav
3 916
1 376
19 995
Centrala Malmö
2 337
1 517
22 173
Ytterområden
646
868
12 291
Utanför tätort
9
975
10 098
* Differensen mellan statistiken för Malmö kommun och delområdena beror på att statistiken innehåller objekt som sålts i Malmö kommun men
saknar angiven församling. Därför anges dessa endast i statistiken för Malmö kommun och inte för respektive delområde.
Koggen i Västra hamnen, här har MKB byggt 52 lägenheter med påbörjad inflyttning i nov 2014.
Fotograf Arkitektlaget i Skåne AB
Affärsplan 2015
17
OMVÄRLD
MALMÖS UTMANINGAR
Malmö står inför flera utmaningar. Det är för Malmö stad avgörande att skapa en socialt balanserad stad med goda livsvillkor
för alla. Staden ska kunna växa. Samtidigt ska staden möta såväl
den växande befolkningens behov av service som ett diversifierat
näringsliv. Att bli en stad med minsta möjliga påverkan på miljön,
lokalt och globalt, är ett komplicerat och sammansatt åtagande.
Malmö har under de senaste åren haft en kraftig befolkningstillväxt och enligt prognosen förväntas Malmö ha en befolkningsmängd på 377 300 invånare år 2025. Planeringen av bostäder
måste möta ett ökat antal invånare på ett långsiktigt och hållbart
sätt, samtidigt som planeringen måste kunna möta andra scenarier som en stagnerande eller till och med minskande befolkning.
Medelinkomst för personer 20-64 år i landets tre storstäder
i relation till riket 1999-2010.
Stockholm
Index 100 =
Riket
riket resp år
125
Göteborg
120
Malmö
115
110
105
100
85
80
År
75
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: Ekonomifakta 2012
Diagrammet visar skillnaden i disponibel inkomst per invånare
mellan de fyra delområden med högst genomsnittlig disponibel
inkomst respektive de fyra delområden med lägst genomsnittlig disponibel inkomst. Det finns en rad interagerande orsaker till
denna tilltagande inkomstspridning, bland annat låg förvärvsgrad, näringslivsstruktur, befolkningens demografiska sammansättning och stadens roll som ankomstort för regionala och globala migranter.
Genomsnittlig disponibel inkomst* per invånare, 2012
700 000
Inkomst
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
e
vu
Be
lle
rv
te
Vä
s
lle
Be
ån
vu
g
e
m
he
Ny
a
Fr
id
rd
en
gå
n
Ro
s
de
n
ro
se
Tö
rn
år
rg
He
r
rd
en
0
gå
För att Malmö ska uppnå en stad där alla omfattas av välfärden och där folkhälsan är god i alla stadsdelar, krävs insatser på
många plan, även vad gäller stadens fysiska utformning. Förvisso
kan den fysiska planeringen inte lösa flera av de viktiga frågor
som är förutsättningar för social hållbarhet, som exempelvis arbete, försörjning och utbildning, integration och minskat utanförskap. Däremot kan stadsplaneringen verka stödjande för god
socioekonomisk utveckling i hela staden.
90
yd
d
När det gäller hälsa och välfärd har man i Malmö under många
år noga följt utvecklingen i en årlig välfärdsredovisning. Utvecklingen visar att malmöborna mår bättre och blir friskare, samtidigt som skillnaderna ökar mellan grupper med olika livsvillkor.
Skillnaderna i medellivslängd mellan olika delar av Malmö är 5,4
år för män och 4,6 år för kvinnor. Mellan låg- och högutbildade i
Malmö skiljer det 6 år i livslängd för män och 4,1 år för kvinnor,
skillnader som ökat stadigt under de senaste 20 åren. Det är små
skillnader i internationell jämförelse, men mekanismerna bakom
skillnaderna är desamma. Det beror på människors olika villkor
under livet, villkor som samhället kan påverka och förändra.
95
Kr
Sociala skillnader
Malmö är en mångkulturell stad med 178 nationaliteter. Det är en
stad där Öresundsbron, Citytunneln, Västra hamnen med Turning
Torso och Malmö högskola har utvecklat Malmö. Men den sociala
utvecklingen har inte hängt med i samma takt. Delar av befolkningen har inte omfattats av de gynnsamma effekter som stadens
förvandling fört med sig. Utanförskap av olika slag skapar spänningar mellan olika grupper i samhället. Skillnader i levnadsstandard och folkhälsa har ökat mellan olika stadsdelar. Skillnaderna
syns även mellan könstillhörighet, inrikes- och utrikesfödda och
mellan olika utbildningsnivåer. Denna utveckling går inte i linje
med stadens ambition om en hållbar stadsutveckling.
Källa: Malmö s tad, 2012 års siffror
Stora inkomstskillnader
Malmö är en kommun med medelinkomster som ligger betydligt
lägre än det nationella snittet och de andra storstäderna i Sverige.
Malmöhushållen tappade också något i inkomster relativt sett
riket under det senaste årtiondet.
18
Affärsplan 2015
* Förvärvsinkomst före skatt inklusive inkomst från näringsverksamhet och
beskattningsbara transfereringar.
OMVÄRLD
Ung stad med kraftig befolkningstillväxt
Utöver en kraftigt växande befolkning kan demografin förändras
på andra sätt. Malmö har en ovanligt stor andel barn och unga
till skillnad från en åldrande befolkning som generellt präglar
västvärlden. Nästan hälften av Malmös befolkning (49 procent)
är under 35 år och hushållen består till 71 procent av ensamstående och ensamstående föräldrar. Hemlösheten ser ut att öka i
Sverige och är även en utmaning i Malmö där det i dag finns totalt
1 302 personer i hemlösa hushåll varav 973 vuxna och 329 barn.
Detta tillsammans med en växande befolkning gör att behovet
av bostäder måste tillgodoses. Staden ska fungera för såväl fler
äldre, fler unga vuxna och studenter som fler barnfamiljer. Nya
bostadsområden av olika slag behöver skapas och samtidigt behöver flera existerande bostadsområden kompletteras med nya
upplåtelseformer för att skapa ett bredare och mer blandat bostadsutbud.
Totala koldioxidutsläpp i Malmö per invånare (ton)
12
10
8
6
4
2
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Källa: Ekonomifakta 2012
Koldioxidutsläpp per in vånare
Trend för att uppnå uppsatta utsläppsmål till 202 0
Nybyggande måste ske på ett hållbart sätt till exempel genom
att underlätta transporter med begränsad miljöbelastning, det
vill säga i anslutning till kollektivtrafik eller där man kan gå eller
cykla från bostad till centrum, arbete och service.
Malmös miljöutmaningar
Malmö stads Miljöredovisning för 2013 inleds med en kommentar
om hur sårbart Malmö är för en högre havsnivå. Det visar hur
viktigt Malmös arbete för att minska den negativa klimatpåverkan
är. Ett exempel som visar sårbarheten är den kraftiga inverkan
som skyfallet i augusti 2014 hade på Malmö.
Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta
satsningar på klimat- och miljöområdet. Utmaningen ligger i att
integrera de positiva erfarenheterna i det dagliga arbetet samtidigt som staden måste fortsätta söka nya sätt att möta framtida
problem och möjligheter.
Energieffektivisering är viktigt om Malmö ska nå klimatmålen.
Energianvändningen i byggnadsbestånd, industri och service
behöver minska. Det krävs att ny bebyggelse görs energieffektiv
och att åtgärder genomförs i redan existerande bebyggelse.
Malmös miljöarbete
Malmö stad har ambitionen att vara en ledande miljöstad. Till år
2020 ska Malmö stads organisation vara klimatneutral och år
2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. För att nå målen måste staden satsa på åtgärder för ökad
produktion av flera olika förnybara energislag. Under hösten
2014 har arbetet med en ny miljöhandlingsplan för perioden
2015-2018 påbörjats, i vilken ett fåtal högt prioriterade åtgärder
ska formuleras. I arbetet läggs stor vikt vid uppföljningsbarhet
Milan Obradovic (S) och
MKB:s VD, Terje Johansson
tar första spadtaget till
Greenhouse i Augustenborg
genom att plantera ett äppleträd.
Här bygger MKB 46 lägenheter med
inflyttning i slutet av 2015.
Fotograf Simon Klang
och ökad tydlighet.
Affärsplan 2015
19
I Kv. Trevnaden på
Norra Sofielund bygger
MKB 170 lägenheter med
påbörjad inflyttning
i nov 2014 samt fortsatt
inflyttning under 2015.
Fotograf Johan Kasselbrant,
Kanozi Arkitekter
INVÄRLD
En väl fungerande bostadsmarknad är
en grundförutsättning för Malmös tillväxt och välfärd. Det är också utgångspunkten i Malmö stads ägardirektiv och
uppdrag till MKB. Bolaget ska bidra till
hela Malmös attraktivitet genom att erbjuda bra och prisvärda bostäder till befintliga och blivande malmöbor.
MALMÖ STADS BUDGET FÖR 2015
I Malmö stads budget för 2015 lyfts ett antal uppdrag och inriktningar för kommunen och dess verksamheter. Budgeten sätter
övergripande ramar för MKB:s arbete och i flera avseenden har
budgeten direkt inverkan på MKB och bolagets arbete.
Exempel på mål och inriktningar som har inverkan på MKB:s
verksamhet:
•
MKB ges i uppdrag att färdigställa minst 500 lägenheter
under 2015, och påbörja projektering av minst 1 000 nya
lägenheter. Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur
för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en
attraktiv och tillgänglig stad. I samverkan med aktörer i 20
Affärsplan 2015
byggbranschen ska staden bygga mer resurs- och kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har ett ledaransvar, ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet. Staden vill också undersöka
hur MKB kan ges ett utökat uppdrag att arbeta med bostadsociala insatser i syfte att få ner kostnaderna för hemlös-
het. Därtill undersöks möjligheten att skapa ett kommunalt byggbolag med syfte att sänka MKB:s byggkostnader samt byggkostnaderna för kommunala verksamhetslokaler.
• Samtliga kommunens verksamheter ska beakta rekommen- dationer och förslag i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Syftet är att öka kunskapen kring de bakomliggande faktorer som påverkar hållbarhet och ökad jämlikhet i hälsa samt hur dessa kan påverkas genom ändrade arbetssätt, sociala investeringar och verksamhetsutveckling.
• Utifrån den nya översiktsplanen ska staden fortsätta bygga Malmö helt och grönt.
• Malmö stad ska genom samverkan med andra ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande.
• Staden ska ge barn och unga det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållan-
den.
• I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl
i hemmet som i stadens offentliga rum.
INVÄRLD
MKB:S ROLL I STADEN
MKB Fastighets AB är ett av Sveriges största bostadsbolag. Bolaget, som är helägt av Malmö stad, har en marknadsandel på 33
procent av hyresrättsmarknaden i Malmö. En sjättedel av Malmöborna bor i MKB:s fastigheter. Med 22 600 lägenheter och cirka
1 100 kommersiella lokaler är MKB det största fastighetsbolaget
i Malmö.
MALMÖ STADS ÄGARIDÉ
En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. MKB:s roll
är att genom innovativ och förebildlig förvaltning, investe-
ringsaktivitet, hyressättning med mera stödja en sådan utveckling. Social och miljömässig hållbarhet ska vara
viktiga element i verksamheten. Verksamheten ska
baseras på långsiktighet och affärsmässighet.
MKB:S AFFÄRSIDÉ
MKB ska genom balanserad hyressättning och nyproduktion bidra till en positiv utveckling i Malmö. Verksamheten ska drivas utifrån ett affärsmässigt synsätt. Detta gäller även bolagets sociala insatser för ökad sysselsättning och minskat bidragsberoende.
MKB:s övergripande strategier baseras på två viktiga förutsätt­
ningar i linje med ägardirektiven:
Att bidra till ett attraktivare Malmö
MKB ska bidra till att det är attraktivt att bo i Malmö. Genom att
ha en lönsam verksamhet och stark balansräkning ges utrymme
för investeringar och risktagande i nya projekt som resulterar i
mervärden för samhället och en hållbar stad.
Att bidra till ett Malmö för alla
MKB ska verka för ett brett utbud av bostäder, med både geografisk och hyresmässig variation, såväl i befintligt bestånd som i
nyproduktion. Nyproduktion ska inte bara bidra till nya bostäder,
utan också ge förutsättningar till en attraktiv stadsmiljö.

MKB:s organisation
VD
St aber
Finan s/ekonomi
Af fä rs utvecklin g
HR
Marknad/k ommuni ka tio n
Utr edning/Ut veckling/Miljö
Ny – och om byggnad
För va ltnin g
För va ltningsområde
Väst er
För va ltningsområde
Öst er
Drift
Nypr oduktion
Affärsplan 2015
Underhål l
21
Vid Dalaplan har MKB byggt ett
punkthus med 54 lägenheter.
Inflyttning påbörjades i nov 2014.
Fotograf Gustaf Johansson
MKB:S MÅLOMRÅDEN
EKONOMI OCH FASTIGHETSBESTÅND
Fastighetsinnehavets marknadsvärde 2013 uppgick till 21,6
miljarder kronor och hyresintäkterna uppgick till 1,8 miljarder
kronor. Resultatet har varit stabilt, kring 200 miljoner kronor,
de senaste två åren. Det är viktigt för MKB att leverera sunda
finanser och ekonomiska värden till staden. Lönsamheten ger
MKB förutsättningar att i enlighet med ägarnas direktiv bidra
till Malmö stads attraktivitet. Stabil ekonomi gör att MKB kan
bygga nytt för att tillgodose det stora behovet av bostäder i
Malmö stad samt bibehålla hög kvalitetsnivå på förvaltning och
underhåll av bolagets fastigheter.
Resultat- och kassaflödesutveckling (MKR)
Resultat efter finansnetto
Kassaflöde
Driftnetto
200
435
551
1 012
Superdriftnetto
2010
2011
2012
2013
Resultat- och kassaflödesutveckling Resultat: Kassaflöde: Driftnetto: Superdriftnetto:* Prognos 2014
220 Mkr
515 Mkr
660 Mkr
1 035 Mkr
*Definition superdriftnetto: Driftnetto minus underhåll
MKB:s fastighetsbestånd 2014-01-01
Fatsighetsbeståndet
Bostäder
Lokaler
Yta (Tkvm)
Andel
Hyra (Mkr)
Andel
1 543
91%
1 673
90%
157
9%
142
8%
0
37
2%
100%
1 852
100%
Bilplatser
Summa
22
Affärsplan 2015
1 699
INVÄRLD
GOD SERVICE OCH BRA UNDERHÅLL
Basen för MKB:s verksamhet är bolagets befintliga fastighetsbestånd och den främsta uppgiften är att ta hand om MKB:s
kunder, bolagets nuvarande hyresgäster. MKB arbetar med flera
kommunikationskanaler och hög tillgänglighet för att vara nära
kunderna. Flera funktioner inom bolaget har direktkontakt med
kunderna och säkerställer därmed god service. MKB tar ett tydligt och affärsmässigt ansvar för sina bostadsområden. Genom
hög grad av närvaro och relevanta åtgärder omsätter MKB begreppet skötselkvalitet i praktisk handling. Bolagets underhållsarbete ska präglas av varsamhet, kontinuitet och professionalism. Allt underhåll ska baseras på tekniska bedömningar och
utvecklingsbehov.
Förbättringsinvesteringar och underhållskostnader
2000-2013 (kr/kvm)
Underhållskostnader
Summa
Förbättringsinvesteringar
vice och boendeinflytande. Till vardags handlar det om att öka
ansvarstagandet och tryggheten för att därigenom minska kostnaderna för skadegörelse, skötsel och omflyttningar.
MKB säkerställer närheten och servicegraden med hjälp av medarbetare som rör sig i de 23 bostadsområdena. MKB:s medarbetare har kontinuerlig dialog med de boende i områdena för att
fånga upp erfarenheter och idéer som kan bidra till att upprätthålla god service. MKB har initierat ett antal projekt som bidrar
till stärkt samverkan med kunderna för att skapa gemensam ansvarskänsla och lojala kunder.
Med långsiktig förvaltning, utpräglat kundfokus samt affärsmässig fysisk och social områdesutveckling, ska MKB fortsätta att
skapa trygghet och attraktivitet i beståndet. MKB ska vidareutveckla bolagets förhållningssätt till service och kund. Bolaget
ska bedriva professionell och kundorienterad uthyrningsverksamhet samt proaktiv och informativ kunddialog.
347
VÅRA MEDARBETARE
272
Engagerade medarbetare är en av MKB:s viktigaste tillgångar
för att få nöjda kunder. Det är också en av MKB:s starkaste konkurrensfördelar. Engagemanget sträcker sig från det dagliga
mötet med kunderna, till den dialog medarbetarna för med kunderna i syfte att inspirera bolaget till ständig utveckling.
75
2000
2005
2010
2014 (P)
(kr/kvm)
Delegerat ansvar kännetecknar hela MKB:s organisation, vilket
ställer särskilda krav på de 280 medarbetarna. Med fortlöpande
utbildning om företagets mål och framtidsfrågor, får medarbetarna insikt i MKB:s viktiga roll i Malmös utveckling.
2013
2013
(kr/kvm)
2012
(kr/kvm)
Lägenhetsunderhåll
(tillval mot hyrestillägg)
92
80
78
Övrigt lägenhetsunderhåll
47
40
40
Fastighetsunderhåll
70
137
139
Lokalunderhåll
5
11
12
Energibesparande
åtgärder
6
3
6
Summa kostnadsfört
underhåll
219
272
275
Förbättringsinvesteringar
141
75
72
Summa underhåll och
förbättringsinvesteringar
359
347
348
I rekryteringen av medarbetare och chefer söker MKB mångfald
när det gäller såväl ålder, kön som etnicitet. Ambitionen är att
medarbetarna ska spegla kundgruppen och hela Malmö. MKB är
en långsiktig aktör på fastighetsmarknaden, något som också
gör bolaget till en attraktiv arbetsgivare. Genom att säkerställa
goda utvecklingsmöjligheter och gott ledarskap vill MKB fortsätta att locka engagerade och ansvarstagande medarbetare.
Könsfördelning
Det är i mötet med kunderna som MKB får ett kvitto på hur väl
förväntningarna möts. Att vara nära kunden utgör kärnan i MKB:s
verksamhet. Genom närhet till kunderna kan MKB skapa god ser-
47%
53%
män
kvinnor
CHEFER
SAMTLIGA ANSTÄLLDA
62%
38%
Affärsplan 2015
23
INVÄRLD
AFFÄRSUTVECKLING OCH NYPRODUKTION
HÅLLBARHET I FOKUS
MKB: s affärsutveckling och innovationskraft ska bidra till att utveckla staden och stärka bolagets erbjudande på bostadsmarknaden. MKB ska på ett affärsmässigt sätt bidra till att skapa mervärden i det befintliga bostadsutbudet såväl som i nyproduktion.
I arbetet med att utveckla MKB:s erbjudande är medarbetarna en
viktig inspirationskälla. De rör sig i MKB:s bostadsområden och
har kunskap om och insikt i kundernas behov och önskemål. För
att framgångsrikt kunna utveckla och förbättra hyresrätten arbetar MKB även med omvärldsanalyser och i olika samverkansprojekt. Exempelvis är dialogen med Malmös invånare och olika
samarbetspartners viktiga kunskaper för MKB i arbetet med att
forma framtidens boende.
Hållbarhetsfrågorna är viktiga för MKB. Att på ett affärsmässigt
sätt arbeta med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är
utvecklande för verksamheten. Överväganden om hållbarhet har
ökat under det senaste decenniet. Malmö stad står inför utmaningar de kommande åren för att få staden ekonomiskt och socialt hållbar. MKB är den största hyresrättsaktören i staden vilket
understryker bolagets ansvar att arbeta fokuserat med miljöfrågor och bosociala frågor.
Nyproduktion
Malmö stads läge i Öresundsregionen och närheten till övriga
Europa samt de satsningar som genomförs för att skapa en attraktiv stad gjorde att staden under 2014 växte för 30:e året i rad.
En av MKB:s stora utmaningar är att producera kring 500 nya
lägenheter per år. Under 2014 färdigställer MKB 385 nya lägenheter i Malmö vilket är en historiskt hög nivå.
MKB undersöker möjligheter och lösningar till att utöka antalet
bostäder i befintligt bestånd, bland annat genom att omvandla
lokaler till bostäder, samt att än mer fokusera på nyproduktion.
MKB undersöker även möjligheterna att erbjuda tillfälliga boenden. MKB arbetar för att byggbar mark finns tillgänglig och att
projekt som utvecklas är utformade efter de behov som MKB kan
identifiera hos kunderna. Behov som tillgodoses genom anpassning av storlek och typ av bostad i kombination med geografiskt
läge i staden. Nyproduktionen ska ske i alla delar av Malmö.
Ett sätt att stärka möjligheterna att nå nyproduktionsmålet är
att ytterligare differentiera MKB:s nyproduktion. MKB ska studera möjligheterna att skapa fler kvalitetsnivåer i beståndet för att
kunna erbjuda kunder lägenheter med lägre hyra och god kvalitet.
Antal färdigställda lägenheter 2004-2013
Nyproduktion
Förvärv
Summa
587
28
0
0
301
0
0
00
331
28
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
24
Affärsplan 2015
Miljö och energieffektivisering
MKB har under många år arbetat med energieffektivisering i alla
bolagets berörda processer. Malmö stad har som mål att energianvändningen i stadens förvaltningar och bolag år 2020 ska ha
minskat med 30 procent jämfört med den årliga genomsnittliga
användningen år 2001 - 2005. För att nå målet om minskad energianvändning ska MKB analysera möjliga effektiviseringsåtgärder
i befintligt bestånd. Nyproducerade fastigheter ska genom att
vara mycket energieffektiva bidra till lägre snittanvändning för
hela beståndet.
MKB:s medarbetare tillsammans
med nyfikna medborgare på plats vid
det första spadtaget till Greenhouse.
Fotograf Simon Klang
INVÄRLD
MKB strävar mot Nära Noll Energi-byggnader i nyproduktion
Med nuvarande och kommande produktionstakt kommer andelen
nyproducerade lägenheter att öka. Nyproduktion innebär per definition alltid en ökning av bolagets totala energianvändning i ett
läge där vi samtidigt arbetar för att minska energianvändningen
av klimatskäl och för att minska affärsriskerna kopplade till klimatförändringar och resursknapphet. Enligt EU-direktiv 2010/31/
EU ska alla nyproducerade byggnader vara Nära Noll Energibyggnader senast 2020 (2018 offentliga) och Sveriges byggregler (BBR) skärps successivt på väg mot detta. Det är redan idag
tekniskt möjligt och i många fall också ekonomiskt motiverat att
bygga NNE-byggnader, som enligt Energimyndigheten innebär en
energianvändning på max 55kWh/m2. MKB avser att i samband
med tidiga skeden för nyproduktionsprojekt utvärdera om vi kan
bygga en Nära Noll Energi-byggnad och sätta en projektspecifik
energimålsättning utifrån det.
Social hållbarhet
MKB vill ta samhällsansvar och göra sociala investeringar. Genom att underhåll och förvaltning går hand i hand med sociala
investeringar, arbetar bolaget med ett helhetsperspektiv. Det ska
långsiktigt öka värdet i fastigheterna, attraktiviteten för kunderna samt bidra till Malmös utveckling.
Trygghet och bosocialt arbete
MKB arbetar för en tryggare och mer sammanhållen stad genom
bosocialt arbete, dels med fysiska åtgärder såsom exempelvis belysning och beskärning av buskar, dels med förebyggande sociala
åtgärder såsom exempelvis självförvaltning och nattvandrare.
Från den 1 juni 2014 har MKB infört trygghetsjouren i samtliga
områden. Trygghetsjouren ska fungera som MKB:s förlängda arm
när bolagets medarbetare inte är på plats. Genom att kontinuerligt följa upp, utvärdera och vidta nödvändiga åtgärder ska kundernas upplevda trygghet öka.
Bristen på arbete är ett stort problem i flera av MKB:s områden.
MKB kan bidra på många sätt bland annat genom att på olika sätt
stötta barn i deras skolgång och genom att skapa förutsättningar
för arbetstillfällen. Med sociala klausuler i upphandlingsunderlag kan MKB ställa krav på den egna verksamheten och bolagets
entreprenörer och på så sätt vara med och bidra till att fler av
bolagets kunder får arbete. Sociala klausuler innebär att ta social
hänsyn vid upphandlingar och i förfrågningsunderlag ställa krav
på socialt hänsynstagande, till exempel att personal ska hämtas
från gruppen långtidsarbetslösa i det aktuella bostadsområdet.
Stadsodling i Seved, södra Sofielund.
Fotograf Gustaf Johansson
Affärsplan 2015
25
MÅL & STRATEGIER
MÅL & STRATEGIER
MÅL
Följande mål är uppsatta för MKB:s verksamhetsår 2015:
EKONOMI
Resultat efter finansnetto baserat på budget 185 miljoner
NYPRODUKTION
Möjliggöra färdigställandet av 500 bostadslägenheter
HÅLLBARHET – EKOLOGISK OCH SOCIAL
Ekologisk – Energianvändningen för uppvärmning, varmvatten,
kyla och fastighetsel ska minska med 4 %
Social – 10 % av upphandlingarna ska göras med sociala klausuler
KUND
MKB ska i ett långsiktigt perspektiv utveckla sättet att ge service
till kunderna för att därigenom skapa kundlojalitet. Detta ska
upp­nås genom proaktiv och informativ kunddialog samt professi­
onell och kundorienterad förvaltning och uthyrningsverksamhet
tillsammans med en god skötsel och underhållsstandard utifrån
områdesstrategierna.
MEDARBETARE
MKB ska säkerställa goda utvecklingsmöjligheter för alla engagerade och ansvarstagande medarbetare utifrån var och ens förmåga och genom gott ledarskap skapa förutsättningar att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare.
KUND
NKI*
MEDARBETARE
NMI*
* Under inledningen av 2015 beslutar MKB hur dessa mätningar ska
göras. I samband med det kommer målen att kvantifieras.
”Säg hej i skolan” är ett
projekt som vänder sig till
elever i årskurs 4 och 5.
Här, en grupp av barn som
tillsammans med Ryan Bozorgian,
bosocialutvecklare markerar
skolans utvalda ”hej-plats”.
Fotograf Robert Wilson
STRATEGIER
MKB ska nå målen med hjälp av ett antal strategiska vägval:
NYPRODUKTION
MKB ska genom tydlig portföljstrategi skapa ett flöde med mark
och projekt i storlek, typ och geografi som möter efterfrågan från
målgrupper av kunder bolaget vid varje tillfälle kan identifiera.
MKB ska ha byggbar mark tillgänglig och utveckla projekt som
möter de behov som MKB kan identifiera hos målgrupperna. Nyproduktionen kan ske i alla delar av Malmö.
HÅLLBARHET - EKOLOGISK OCH SOCIAL
MKB ska genom att kontinuerligt följa upp och utvärdera användningen av energi i befintligt bestånd skapa förutsättningar för att
effektivisera användningen. Erfarenheter från energibesparande
åtgärder i det befintliga beståndet ska användas i planeringen av
framtida projekt.
MKB ska verka för social hänsyn vid offentlig upphandling genom
att använda sociala klausuler. Därigenom ska MKB bidra till att
minska utanförskap och skapa arbetstillfällen i Malmö.
Affärsplan 2015
26
REFERENSLISTA
REFERENSLISTA
Svenska framtidsutmaningar - slutrapport från regeringens
framtidskommission (Ds 2013:19), Stadsrådsberedningen
https://ipcc-wg2.gov/AR5/images/uploads/WG2AR5_SPM_
FI- NAL.pdf
http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2014/okt/Documents/
SABOs%20milj%C3%B6rapport%202013.pdf
The Famous Five, TIAA Henderson Estate, 2014.
http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik/Befolkning/
Utlandsk-bakgrund.html
Översiktsplan för Malmö, Planstrategi, 2014, Malmö stad.
Så vill vi bo – om svenska folkets boendevärderingar 2013, Kairos
Future.
Förslag till statens budget för 2015, utgiftsområde 18 (Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik).
Ett land fullt av bostadsköer, 2014, en rapport om kötider på den
svenska arbetsmarknaden, Hyresgästföreningen.
Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet/
omfattning/definition.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/lofven-styr-med-borgerligbudget-fram-till-valet/
tionsbilderprocent20Q3procent202014procent20riketprocent20ochprocent20SkprocentC3procentA5ne
Malmöläget - årsrapport, Malmö stads näringslivskontor, 2014.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/ Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik
/25788/25795/Behallare-for-Press/376142/
malmo.se/download/18.50dab45f146afe8fc2c36b8/
Bok-slut+2013.pdf sidan 2 sammanfattning.
Malmöläget - årsrapport, Malmö stads näringslivskontor, 2014.
malmo.se/download/18.72a9d0fc1492d-5b74
3f80485/1414569364090/MprocentC3procentA5nadsstatistik
+2014+SEPTEMBER.pdf
arbetsformedlingen.se/download/18.4da0cf661464157a70
d170b2/1402994546376/Prognos+SkprocentC3procentA5ne+VT+2014.pdf (avser även diagram nr 2 på denna sida)
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/
Boende-byggande-och-bebyggelse/Bostadsbyggande-och-ombyggnad/Nybyggnad-av-bostader/5595/5602/Behalla- re-forPress/376243/
https://www.sverigesbyggindustrier.se/UserFiles/Archive/4828/
Files/BK_Nr3_2014.pdf
http://www.ekonomi-portalen.com/ekonomiblogg/privatekonomi-arkiv/vad-hander-nar-regeringens-budget-inte-gick-igenom
malmo.se/download/18.50dab45f146a-fe8fc2c2324/
1403768136437/LprocentC3procentA4gesrapport+bostadsfprocentC3procentB6rsprocentC3procentB6rj- ning+2014.pdf
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3871798.ece
Fastighetsvärlden 10/2014.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/riksbankensranta-ingves-pa-vag-tappa-marknadens-ora_3876812.svd
Svensk Fastighetsmarknad, hösten 2014, NAI Svefa.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3839658.ece
http://prognos.bygg.org/nyheter/byggindustrin-mot-nyahoj- der__112
Konjunkturinstitutet: http://www.konj.se/1081.html
Nordea, Regionala utsikter, oktober 2014.
Nordea, Ekonomiska utsikter, september 2014.
Swedbank Economic Outlook, augusti 2014.
SEB Nordic Outlook, augusti 2014.
Nordea, Regionala utsikter, oktober 2014. Sydsverige = Skåne
minus Osby kommun plus Sölvesborg.
http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/malmo/presentationsbilder-q3-2014-riket-och-skane_602358.html/binary/ Presenta-
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/
Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/376142/
Sammanfattning av kommissionen för ett socialt hållbart
Malmös slutrapport, Stadskontoret, Malmö stad, 2013.
Malmös väg mot en hållbar framtid, Kommissionen för ett socialt
hållbart Malmös slutrapport, Stadskontoret, Malmö stad, 2013.
http://malmo.se/download/18.72a9d0fc1492d5b743f8f6a6/1414661388798/Utb.+Arb.tillf.+FprocentC3procentB6rvprocentC3procentA4rv.+Ink.+Pend.+Bost.+2007+-+2013.xls
http://www.maklarstatistik.se/maeklarstatistik/laen.aspx?LK=1280&Typ=Boratter&srt=asc&tab=namn
Årsredovisning 2013, Malmö stad.
Affärsplan 2015
27
MKB FASTIGHETS AB
Box 50405, 202 14 Malmö
Adlerfelts väg 3
Telefon 040-31 33 00
www.mkbfastighet.se
28
Affärsplan 2015