1. No category

Mitt utbytesår på Stanford University Av Pawel Kupsc, året 2014/2015
Efter det här året på Stanford University vill jag rekommendera alla, som får den möjligheten, att åka på utbyte. Att plötsligt flytta till ett annat land i ett helt år är inte en chans som man kommer få många gånger i livet. För mig har det inneburit nya utmaningar och upplevelser som jag annars inte ens hade känt till. Att åka till Kalifornien var inte någon stor kulturell upptäcksfärd då man känner igen många beteenden och kulturella fenomen från TV­serier och filmer. Det är dock riktigt kul att jämföra verkligheten med den bild man fått av USA. Kulturellt sett så lärde utbytet mig mest om mentaliteten i Silicon Valley. Universitetet: Det var riktigt roligt att bli antagen till utbytet eftersom Stanford är ett av världens främsta universitet, speciellt i elektroteknik. Jag var nyfiken hur det skulle skilja sig från att läsa på KTH. Skolans största fördel är att den ligger mitt i Silicon Valley som är världens kanske viktigaste områden för elektronik och datorvetenskap. Den är därför omringad av företag som HP, Tesla, Lockheed Martin, Google, Apple och Facebook. Företagen rekryterar studenter från universitetet. Dessutom så har föreläsarna oftast en hel del industrierfarenhet från något av de kända företagen, vilket i min uppfattning leder till att de är ganska praktiskt lagda. Utöver det så jobbar många av studenter redan I dessa företag och kommer med värdefulla insikter och frågor på föreläsningarna. Man lär sig därför nästan lika mycket från sina klasskamrater som från föreläsare och övningsledare. Campus är väldigt stort och vackert. Att ha cykel är ett måste då den har en lika stor yta som en mindre svensk stad. På campus finns allt från klassrum, laboratorier och bibliotek till ett (amerikanskt) fotbollsstadion, konstgallerior och konserthus. Det finns arenor/banor för de allra flesta sporter och man kan se tävlingar gratis som student. Jag såg på bland annat amerikansk fotboll och baseball. Studenter som cyklar till föreläsningar och fotbollsmatchen mellan Berkeley och Stanford. Vill man åka bort från campus så är det en fördel om man har bil. Kollektivtrafiken utanför själva San Francisco är ganska dålig. De studenter som inte har egen bil använder taxitjänsten Uber eller bilpoolen Zipcar. Uber är ofta billigare än vanlig taxi men är ändå ganska dyr. Om man vill registrera sig för att använda Zipcar så ska man ansöka om att få sitt utdrag ur den svenska brottsregistret skickad. Det kan ta uppemot en månad att få den. Universitetet har en stor mängd aktiviteter av olika slag, året runt. Det kan vara sportevenemang, hackathons, gästföreläsningar, lunchpresentationer, studiebesök, fester, friluftsutflykter mm. De flesta av dessa är gratis och många har mat. Många event meddelas via mailgrupper och det är viktigt att skriva upp sig på såna om man vill veta vad som händer på campus. Exempelvis hade EE skolan after­work för alla masterstudenter och doktorander varannan fredag där man kunde prata om det man höll på med. Det var oftast ett antal lunch­ eller middagsföreläsningar varje dag som man kunde välja mellan och de var ofta relevanta för kurserna man tog. T ex så kunde ett företag som LinkedIn komma och berätta hur de använder sig av maskininlärning eller Apple berätta om antenndesign i mobiltelefoner. Dessa är väldigt bra på att motivera en eftersom man får höra och se att det man läser efterfrågas i industrin. En annan del av föreläsningarna är akademiska med forskare från hela världen som talar om vad de jobbar med. En sak som jag tyckte verkligen om var att det finns en stor öppen verkstad för studenter som heter ‘Project Realization Lab’. Där kan man få tillgång till dyra industrimaskiner om man vill bygga något till ett kursprojekt eller vill prova en egen idé. Det finns det mesta, från träverkstad till elektroniklabb, från klassiska verktygsmaskiner till nya 3D skrivare och laserskärare. På bilden syns hur några gjuter delar i aluminium. Man spenderar i princip all sin fritid på aktiviteter som anordnats eller sponsrats av universitetet vilket är väldigt annorlunda från Stockholm, där de flesta lever ett separat liv utanför sina studier. I Stockholm så krävs det att man är mer självständig och ordnar det mesta på egen hand medan på Stanford genomsyrar skolan alla delar av ens liv och man får det mesta ordnat åt en. De fördelar jag upplevde med det senare var dock att man blev mer motiverad och hade det lättare att plugga hårt men kanske inte hade lika stor möjlighet att mogna som person. Undervisinigen: Kurserna på Stanford har en annan struktur än på KTH, detta på både gott och ont. Föreläsningarna är mycket kortare, oftast en timme och femton minuter, och innehållet är oftast en korsning av en föreläsning och en övning på KTH. Man hoppar oftast över bevis och detaljer och låter studenterna antingen läsa dem själva eller upptäcka dem I läxorna som ges varje eller varannan vecka. Dessutom så gör man inga övningsuppgifter utan enbart löser problemen I läxorna. Läxorna blir därfor oftast ganska svåra och tidskrävande. Det finns inga övningslektioner på samma sätt som på KTH. Istället finns det tider då man kan ställa frågor till föreläsaren eller en assistent angående hemuppgifterna. Föreläsningarna till alla större kurser spelades in och kunde ses online. Det är överraskande hur stor fokus professorerna lägger på undervisning. Jag förväntade mig att på ett universitet som Stanford så skulle forskningen överskugga undervisningen. En typisk vecka så har man sex föreläsningar fördelade på tre dagar. Man har tre inlämningar per vecka (vissa kurser har både programmeringslabbar och teoriläxor och då blir det fler). Veckans ‘lediga’ dagar tillbringar man vid skrivbordet med att göra inlämningsuppgifterna. Jag simmade, tränade eller såg på gästföreläsningar som studiepaus. På helgerna fanns det inte heller mycket tid för att kunna åka runt och upptäcka. Trots att man tillbringade väldigt mycket tid på att plugga så var det kul. Alla i ens omgivning pluggade hela tiden och universitetet hade anpassats efter det. Huvudbiblioteket stängde efter midnatt. Det fanns till och med matsalar som var öppna dygnet runt för de som hade vänt på dygnet. Stanford använder sig av så kallade ‘quarters’ eller kvartal. Ett kvartal är ca tio veckor. Man har ett höstkvartal, vinterkvartal, vårkvartal och ett sommarkvartal. Jag läste från höst­ till och med vårkvartalen. Sommarkvartalen är endast för sommarkurser och det är inte många som studerar då. Man kan ändra de kurser man valt i upp till två veckor efter en kvartal har börjat. Det gör att man kan prova på en kurs innan man väljer att läsa den. Det är dock bäst att bestämma sig fort för att kurserna ökar oftast i tempo redan efter första föreläsningen. Boende: Boende på campus var bekvämt och höll hög standard. Jag hamnade i Escondido Village som är det största boendeområdet för masterstudenter och doktorander. Det var lugnt och tyst för det mesta. Då och då var det en grillfest eller något annat evenemang för hela kvarteret. Jag delade lägenheten med två andra svenskar från Linköpings universitet som läste medieteknik. Vår lägenhet var i princip ett eget radhus med två våningar. Alla hade varsitt sovrum och vi delade på ett badrum och ett stort kök, ett vardagsrum och en terrass. Det tog oftast bara ett par minuter att cykla till föreläsningarna. Lägenheten där jag bodde och en av de större föreläsningsalarna. Kurserna: CS 229​
­ Machine Learning En extremt populär kurs. Läxorna är mycket krävande, speciellt om man inte läst en kurs i informationsteori. Det är också bra att kunna metoder för matematiska bevis. Man ska på egen hand komma på bevis till olika satser. Man får tillämpa teorin I det omfattande grupprojektet som redovisas med presentation och rapport. CS106B​
– ​
Programming Abstractions En grundläggande kurs I programmerning I C++ med fokus på Det är en enkel men tidskrävande kurs med en stor programmeringsuppgift varje vecka. Den är väldigt bra om man vill bygga upp en grundläggande programmeringsvana. EE251​
– ​
High Frequency Design Laboratory Kursen är en bra introduktion till design av analoga RF­kretsar. Den går ut på att man designar en egen FM­radiomottagare från grunden med diskreta komponenter. Den är också väldigt tidskrävande. CS231A​
– ​
Computer Vision Kursen behandlar 3D rekonstruktion och bildigenkänning. Man får lära sig hur till exempel ansiktsigenkänning för mobilkameror eller 3D scanning med 2D bilder från olika vinklar funkar. Läxorna är roliga och man gör ett omfattande, egenutformat projekt i slutet. Kursen kräver en hel del jobb men är definitivt värd det. EE264​
– ​
Digital Signal Processing Kursen leds av två professorer. Ena lär ut signalbehandling medan den andra berättar om tillämpningar. Kursen ges i något som kallas “flipped classroom format”. Det innebär att alla föreläsningar finns förinspelade på kursens hemsida. Lektionerna används istället för att svara på studenters frågor och berätta om tillämpningar. Det funkade tyvärr sisådär. Kursen har också veckovisa labbar med ett DSP­kort som tillsammans med de veckovisa hemuppgifterna resulterar i en väldigt hög arbetsbörda. EE204 ​
– B​
usiness Management for Electrical Engineers and Computer Scientists En riktigt bra introduktion till management för teknikfirmor. Många kända företagsgrundare har tagit den här kursen, t ex Googles och Yahoos grundare. Föreläsaren har erfarenhet av att sitta i ledningen för mjuk­ och hårdvaruföretag. Kursbetyget beror till stor del på hur bra förslag man ger under diskussionen i klassrummet, så det gäller att förbereda sig till varje lektion. Förutom det så är inte kursen speciellt tidskrävande. ENGR209A​
– ​
Analysis and Control of Nonlinear Systems Klassisk kurs i ickelinjära system. Föreläsaren har mångårig erfarenhet av att designa styrsystem för rymdfarkost och delar med sig av diverse praktiska tips och berättar hur det man lär sig används i rymdindustrin. Fokus ligger på att få intuition för ekvationerna och metoderna. EE292X​
– ​
Stanford’s LittleBox Challenge En projektkurs där man hjälper till att utveckla Stanfords bidrag till “Google LittleBox Challenge”. Tävlingen handlar om att bygga minsta möjliga 2 kW inverter. Det finns olika arbetsuppgifter man kan välja mellan. Vissa designar styralgoritmen, vissa räknar på kretsarna medan andra testar den senaste versionen av invertern. ME328​
–​
Medical Robotics Kursen behandlar robotiktillämpningar inom kirurgi. Den har roliga labbar där man t ex får använda ultraljudsapparat och robotmanipulator att punktera en cysta inuti en “patient” gjord av gelatin. Spännande studiebesök och gästföreläsare. Måttlig arbetsbörda. Aktiviteter i Silicon Valley: I Silicon Valley finns det en hel del teknikrelaterade evenemang. Jag besökte till bland annat Bay Area Maker Faire, en mässa där människor visar upp saker de har byggt/skapat på sin fritid och mässan Silicon Valley Robot Block Party där många robotikföretag från trakten ställde ut sina robotar för att visa upp dem för allmänheten. Nära Googles campus i Mountain View finns Computer History Museum som har världens största samling av datorrelaterade objekt. Dessutom så finns det ett antal gamla butiker med elektronikskrot där man kan få en inblick hur Silicon Valley såg ut på 80­ och 90­talet. Ett hårdvaru­hackathon och en noshörningsformad bil på Bay Area Maker Faire. Resor: Jag var för det mesta på campus under året. Det fanns inte tid att åka runt under en pågående ‘quarter’. Man fick dock tillfälle att åka runt under jullovet, spring break och efter slutet av skolåret. Jag åkte hem över jullovet till familj och flickvän. Under spring break åkte vi i ett gäng på en bilresa ner genom bland annat Santa Barbara, Los Angeles och San Diego. Efter studierna åkte vi på en till bilresa från Las Vegas till Grand Canyon, ner genom Palm Springs till San Diego och återigen upp till San Francisco. Grand Canyon var det bästa uppehållet enligt mig. Jag hade packade mycket vandringsutrustning när jag åkte till USA. Jag upptäckte dock ganska fort att det är inte lika lätt att vandra I USA som I Sverige. Man måste ofta söka tillstånd för att få gå in i en naturpark och dessutom ska man boka tältplatser I förväg. I många fall kan väntetiden vara ett par månader eller så lottas tillstånden ut ett par gånger om året. Senare under sommaren, då jag jobbade, åkte jag dessutom till Seattle i staten Washington. Seattle var väldigt annorlunda från städerna i Kalifornien med ett klimat som påminde mer om Sverige. Jag önskar att jag hade tid eller sett under utbytet är Kalifornien norr om San Francisco och Yosemite. Grand Canyon och jag som ska prova surfa för första gången. Sommarjobba I USA: Jag beslutade redan innan jag åkte att jag ville prova jobba I USA över sommaren. Om man åker med ett J­1 visum så har man rätt till att söka “academic training” som låter en jobba inom ett område som är relevant för ens studier. Första steget är att få ett jobberbjudande. Det var ett antal karriärmässor under året där man knyta kontakter med arbetsgivare. Ett annat sätt att söka var Stanfords karriärhemsida som hade tusentals jobbannonser. Många stora företag höll intervjuer på campus under året. När man hade fått ett erbjudande om jobb så måste man hitta en föreläsare som kan intyga att jobbet är relevant för en elektroingenjör. Intyget låter en ansöka om ett nytt DS­2019 med tillfälligt arbetstillstånd. När man slutligen fått jobbet och arbetstillståndet så måste man söka amerikanskt ‘social security number’ för att kunna få lön. Jag jobbade i 9 veckor på ett startupföretag i San Francisco. De utvecklar en sensor som låter allergiker och matintoleranta testa sin mat. Sommarjobbet lät mig prova på livet av en ingenjör I San Francisco. Dessutom så fick jag användning av det jag lärt mig under året för att utveckla en riktig produkt. Livet i San Francisco var väldigt annorlunda från att plugga och bo på Stanford campus. Att hitta bostad i San Francisco är ännu svårare än i Stockholm och hyrorna är verkligen skyhöga. Medelpriset för att hyra ett rum in någon annans lägenhet var ca 13 tusen kr per månad!! Efter mycket letande hittade jag till slut ett någorlunda billigt boende i Berkeley. Att åka in till centrum av San Francisco tog ca 25 minuter med tåg. Förberedelser innan utbytet: Efter att man fått besked om att man är antagen till utbytet så ska man söka stipendium. I ansökan bör man beräkna kostnaderna för utbytesåret. På Stanfords hemsida anges uppskattade kostnader för ett läsår. Till dessa ska man inkludera andra kringkostnader som flygbiljetter och visumansökningsavgifter. Se till att ha en marginal för dollarkursen då den kan ändras ganska mycket från tiden då man skriver ansökan till när man ska åka. Det också bra att ordna ett amerikanskt konto så fort man anländer, särskilt då det ibland kan vara problem med att betala med ett svenskt betalkort. Man ska dessutom skicka en preliminär lista över de kurser man avser att läsa. Iallafall på Stanford så publicerar de inte den tiden på året kommande årets kurser. Man får istället använda sig av en gammal kurslista på universitetets hemsida. Det finns ingen garanti att de kurser man valt kommer finnas kvar nästa år och inte heller om de kommer krocka i schemat. Jag behövde ändra på flera kurser på grund av det. Att skaffa visum tar lång tid. Först ansöker man online och ska fylla in en väldigt lång webbformulär. Ett av problemen man kan stöta på är att man ska ange adressen där man avser att bo under utbytet. Problemet är att den meddelas först när det är för sent att söka visum. Man får maila boendeadministrationen att få adressen i förtid. Man också ordna ett antal dokument, där vissa måste hämtas personligen på kontor. Ett exempel är utdraget ur folkbokföringsregistret. När man fått ihop alla dokument och betalt alla ansökningsavgifter så får man intervjuas på amerikanska ambassaden. Det kan vara en lång väntetid på uppemot en månad till närmsta lediga tid. När man är väl där så inser man att benämningen ‘intervju’ är vilseledande. Trots att man bokar en specifik tid så får man vänta i en kö med en kölapp i över en timme. Jag blev bara frågad om jag tänker studera i USA och det var allt. Man får passet med det nya visumet hemskickat inom en vecka. Det finns mycket att göra så fort man anländer på campus. Man måste köpa saker till lägenheten, anmäla sig till kurser, köpa cykel och kurslitteratur, ordna Stanford­ID, skicka in dokument till vårdcentralen att man fått alla nödvändiga vaccinationer som barn, betala terminsavgift, köpa lunchkuponger till matsalarna osv. Det underlättar att ta med sig utdrag ur ens vaccinationsregister. Slutsats: För att sammanfatta, jag har lärt mig och upplevt mycket nytt samt fått många goda vänner. Det var kanske det mest spännande året jag varit med om. Så tveka inte utan åk om du får chansen! Slutligen ett stort tack till John och Karin Engbloms stiftelse för stipendiet som möjliggjorde utbytet! Memorial Church och arkaderna på Main Quad. Engineering Quad. Huvudbiblioteket ‘Green Library’ och Avery Aquatic Center. Utsikt från en av konstgalleriorna på campus och ‘The Dish’.
Golden­Gate bron såklart! Inne i en Wells­Fargo bank (samtidigt som det låg hemlösa på samma gata) och färgglada hus.
Sjölejon på stranden vid Highway 1 och Julia Pfieffer State Park, också utmed Highway 1.
Hangarfartyget USS Midway i San Diego och rullskridsko­disko i San Francisco.