Hämta - Kungsbacka kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 1 september 2015 klockan 8.30 i Kungsbacka rummet Ärende 1. Val av justerare 2. Avskrivning av fordran Beteckning Förslag Eva Borg (S) KS/2015:319 Förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att avskriva fordran på 68 480 kronor som avser en avgrävd optofiber. Fordran är ställd till InfraTek med fakturanummer 79030325. 3. Remissvar - Fördjupad översiktsplan för Varbergs norra kustområde KS/2015:290 http://www.varberg.se/byggabom iljo/kommunensplanarbete/oversi ktsplan/fordjupadoversiktsplan.4. 12865bcd14300d30ed913bd3.ht ml 4. 5. Remissvar - Handlingsprogram KS/2015:271 2016-2019 för Räddningstjänsten Storgöteborg Förslag till kommunstyrelsen: Kungsbacka kommun har inget att erinra avseende fördjupningen av översiktsplanen för det norra kustområdet i Varbergs kommun. Förslag till kommunstyrelsen: Kungsbacka kommun har inget att erinra mot Handlingsprogram 2016-2019 för Räddningstjänsten Storgöteborg Information om arbetsmiljö och arbete Anette Dahlberg, Birgitta Rein 8.30-9 Kristin Löfgren Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-834233 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Ärende 6. Beteckning Förslag Information om parkering Sven-Erik Bergström 7. Avstämning - Alkoholpolicy vid publika arrangemang Linus Kron, Patrik Adiels och Erik Norinder 9-9.30 8. Information om nytt kommunledningskontor Ann-Charlotte Järnström 9. Visning av Lexmeeting Maria Svenningsson 10-10.15 10. Information från ledamöter Hans Forsberg (M) Kristin Löfgren Ordförande Sekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-18 Diarienummer KS/2015:319 Avskrivning av fordran Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avskriva fordran på 68 480 kronor som avser en avgrävd optofiber. Fordran är ställt till InfraTek med fakturanummer 79030325. Sammanfattning 2009 grävde InfraTek av en optokabel tillhörande kommunen. Kommunen fakturerade 68 480 kronor exklusive moms. InfraTek bestred fakturan och en diskussion har skett mellan förre kommundirektören L Järvsén och InfraTek. Kommunens jurist har tittat på ärendet och bedömer att det är sannolikt att denna typ av skada måste processas i mark- och miljödomstolen alternativt att det ska föras som en skadeståndsprocess. Det finns stor risk att processen kommer att bli kostsam för kommunen och möjligheten att vinna målet är begränsad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-08-18 Kommunjuristens skriftliga utlåtande ”Underlag till avskrivning av faktura 79030325 till InfraTek Beslutet skickas till SE-EK Kundreskontra Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Kungsbacka Underlag för avskrivning av faktura 79030325 till lnfraTek Bakgrund Infratek AB, underentreprenör till Fortum, grävde vid ledningsarbete 2009 av en optokabel tillhörande Stadsnätet. Kommunen fakturerade InfraTek ca 70 000 kr för återställandet. InfraTek bestred fakturan, huvudsakligen på grunden att man inte haft anledning att tro att det fanns optokablar i området pga en oklar skrivning på kommunens hemsida. Kommunen invände att hemsidan uppmanade till kontakt med kartavdelningen. Skrivningen ändrades efter att InfraTek uppmärksammade kommunen på skrivningen. 1 (2) Datum Korrespondens mellan In:fraTek och Lasse Järvsen bifogas, som visar parternas rättsliga ståndpunkter. 2012-12-28 Vid denna tid fanns ingen särskild praxis om hur en grävare skulle göra sin ledningskontroll. En hemsida, ledningskollen.se, höll på att byggas upp. En grävare kan numera genom förfrågan på hemsidan få direkt besked om ledningar finns i det område där grävarbeten ska ske. Bedömning Kommunens försäkringsmäklare och SKL har konsulterats när det gäller rättslig process om kravet. Sannolikt är detta en typ av skada som måste processas i mark- och miljödomstol eftersom skadan uppstått vid verksamhet på fastighet. Det andra, mindre troliga, alternativet är att processen ska föras som en skadeståndsprocess enligt skadeståndslagen. I båda fallen kan en motpart troligen invända att det är den andra typen av skada och att domstolen inte är behörig att pröva frågan, dvs en form av moment 22-situation. Om ärendet förs i mark- och miljödomstolen är det 32 kapitlet i miljöbalken som är tillämpligt. Kapitlet avser skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk. Skadestånd förutsätter uppsåt eller vårdslöshet samt skador som "inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden". Det sista innebär i princip att man inte måste stå ut med vad som helst även om ingen varit vårdslös. Skadeståndsansvarig är den som utför verksamheten i egenskap av fastighetsägare och den som utan att vara fastighetsägare i egen näringsverksamhet utför eller låter utföra arbeten på fastigheten. Kommunstyrelsens förvaltning Anna Rehnberg Kommunjurist Direkt 0300-83 42 23 Mobil 0703-95 42 23 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka .se www.kungsbacka.se Infratek - avskrivning faktura KUNGSBACKA KOMMUN I detta fall kan därför utöver Infratek, även fastighetsägare och Fortum vara ansvariga. Bedömning måste göras om det är InfraTek som är rätt mottagare av kravet. Lasse Järvsen har fått information om ovanstående och även besked att vi inte inom organisationen har resurser och kompetens att driva ett skadeståndsmål enligt miljöbalken, särskilt inte när den rättsliga grunden för skadeståndet inte är helt stabil. I vart fall behövdes extern konsult för att göra en mer ingående bedömning, vilket möjligen inte var motiverat med hänsyn till kravets storlek. Bedömningen är fortsatt att utredningskostnaden kan bli hög och med risk för ett negativt besked i frågan om ärendet kan drivas med framgång. Det är därför motiverat särskilt med hänsyn till kravets storlek att avskriva fakturan. _. .-, r{_//,I ~ 2 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-10 Diarienummer KS/2015:290 Remissvar - Fördjupad översiktsplan för Varbergs norra kustområde Förslag till beslut Kungsbacka kommun har inget att erinra avseende fördjupningen av översiktsplanen för det norra kustområdet i Varbergs kommun. Sammanfattning Varbergs kommun har tagit fram en ny fördjupad översiktsplan (FÖP) för det norra kustområdet och Kungsbacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över remissutgåvan. Norra kustområdet i den nordvästra delen av Varbergs kommun är ett av de mest expansiva i Hallands län och har bedöms ha en stor utvecklingspotential för verksamhetsutveckling och för tillkomst av nya bostäder. Målet för den fördjupade översiktsplanen för norra kustområdet är att sträva mot en långsiktig hållbar utveckling genom att möjliggöra en god livs- och företagsmiljö samt värna och tillgängliggöra naturoch rekreationsområden. Förslaget innebär i korthet att utveckla tätorterna genom kompletteringar och förtätning samt att utveckla Väröbacka som huvudort med ett framtida stationsläge. Även en viss utveckling i direkt närhet till kommungränsen till Kungsbacka kommun och Frillesås föreslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-08-10 Remisshandlingar:http://www.varberg.se/byggabomiljo/kommunensplanarbete/oversiktsplan/ fordjupadoversiktsplan.4.12865bcd14300d30ed913bd3.html Beslutet skickas till Varbergs kommun, ”Norra kusten” [email protected] Kommunstyrelsens förvaltning Johanna Stenberg 0300- 83 42 98 [email protected] 1 (4) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Beskrivning av ärendet Under 2014-2015 har Varbergs kommun Samhällsutvecklingskontor tillsammans med Stadsbyggnadskontoret arbetat med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan (FÖP) för det norra kustområdet. Översiktsplanen visar huvuddragen i mark- och vattenanvändningen och för de delar av kommunen där mer detaljerat ställningstagande behövs, tas fördjupningar fram. Den gällande fördjupningen för norra kustområdet är från 2001 och det finns ett antal aktuella frågor kopplade till mark- och vattenanvändning som gör att kommunen tagit fram en ny plan. Kungsbacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över remissutgåvan av ny fördjupad översiktsplan för det norra kustområdet. Bakgrund Norra kustområdet i den nordvästra delen av Varbergs kommun är ett av de mest expansiva i Hallands län och har bedöms ha en stor utvecklingspotential för verksamhetsutveckling och för tillkomst av nya bostäder. Södra Cell kommer att utöka sin verksamhet de kommande åren. Att företaget väljer att expandera i det befintliga läget indikerar på att det anses strategiskt och logistiskt lämpligt att satsa just här. Det bedöms i sin tur motivera andra verksamheter att etablera sig i trakten. Att utveckla områdets förutsättningar ligger helt i linje med Varberg kommuns vision om att bli Västkustens kreativa mittpunkt! Den redan idag förhållandevis goda infrastrukturen i området, kommande redan kända samt framtida möjliga satsningar på järnvägssidan gynnar utvecklingen i Varbergs kommun och bäddar för en positiv utveckling inom FÖP-området. En ny järnvägsstation som föreslås i Väröbacka skulle sätta området på kartan på ett nytt sätt. Bedömningen är att stationen i Åsa (Kungsbacka kommun) har haft en positiv inverkan och skapat förbättrade möjligheter att ta sig till och från FÖP-området på ett hållbart sätt. Bostadsbristen i Varbergs kommun är hög, både när det gäller småhus men också hyres-och bostadsrätter. Att tillskapa fler bostäder de kommande åren står högt på kommunens agenda och här ses Norra kusten området ha goda förutsättningar inom ett antal utpekade områden för framtida bostadsbyggnation. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Allt detta sammantaget med områdets idag unika natur-och kulturmiljöer och det attraktiva läget längs kusten har medfört ett behov av att undersöka den framtida potentialen av att utveckla men också bevara området. Målet för den fördjupade översiktsplanen för norra kustområdet är att sträva mot en långsiktig hållbar utveckling genom att möjliggöra en god livs- och företagsmiljö samt värna och tillgängliggöra naturoch rekreationsområden. För att uppnå det uppsatta målet har 4 strategier tagits fram: • Byggnation ska ske koncentrerat till serviceorterna och få utvalda punkter längs befintligt kollektivtrafikstråk. • Skapa förutsättningar för en kollektivtrafiknod som på sikt kan utvecklas till en järnvägsstation i Väröbacka genom ett ökat befolkningsunderlag. • Byggnation ska ske på andra platser än de med höga natur- och rekreationsvärden, värdefull jordbruksmark eller översvämningshotade områden. • Befintliga och framtida verksamheter ska ges förutsättningar att utvecklas och nyttja hållbara transporter. Förslaget innebär i korthet att utveckla tätorterna genom kompletteringar och förtätning samt att utveckla Väröbacka som huvudort med ett framtida stationsläge. Även en viss utveckling i direkt närhet till kommungränsen till Kungsbacka kommun och Frillesås föreslås. Förutsättningar för ett stationsläge I fördjupningen av översiktsplanen är bedömningen att om regionala mål om utvecklingen av tågtrafiken förverkligas är förutsättningarna för att i framtiden bygga en station vid Väröbacka goda. Stationsläget förekommer i flera regionala dokument för en planeringshorisont 2035 och prognoser om trafikering och restider pekar på behovet. Genom förlängning av Kungsbackapendeln eller med införandet av en ny ”regionpendel” mellan Göteborg och Halmstad kommer stationen att kunna trafikeras med en turtäthet om 1 tåg/ 15 min. Restiden till Göteborg prognostiseras till mindre än 30 minuter. Med ökande trängsel i biltrafiken kommer restidskvoten att göra detta resealternativ mycket attraktivt. Kapaciteten för ökad tågtrafik mellan Kungsbacka och Göteborg är idag dock fullt utnyttjad vilket innebär att Västlänken och fyrspårsutbyggnad i delar av sträckan behövs komma till stånd innan en station vid Väröbacka kan byggas. Ur kapacitetssynvinkel behöver en station byggas för regiontåg och förses med mötes-spår. Ett utförande med perronger direkt vid huvudspåret, likt Åsa station, är enligt Trafikverket av kapacitetsskäl inget genomförbart alternativ. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Synpunkter från Kungsbacka En utveckling av de norra delarna av Varberg påverkar Kungsbackas södra delar. Samtidigt som handel och övrigt utbud i främst Frillesås men även Åsa gynnas av en utveckling i norra delarna av Varberg så kommer trafiken genom Frillesås centrum att öka och även trafiken genom Åsa om många kommer att använda sig av Åsa station för resor norrut. Förutsättningarna för en förbättrad kollektivtrafik både norr och söderut på båda sidor om kommungränsen kan dock gynnas genom en utveckling. Kungsbacka har mål om fortsatt bostadsbebyggelse i Frillesås så det bedöms inte finnas utrymme för att kunna ta emot skolelever utanför det egna upptagningsområdet inom överskådlig framtid. En utbyggnad av en station/tågstopp i Väröbacka minskar också de redan mycket små framtida möjligheterna till ett framtida tågstopp i Frillesås. Kungsbacka kommun har dock inget att erinra avseende fördjupningen av översiktsplanen för det norra kustområdet i Varbergs kommun. Johanna Stenberg Strateg fysisk planering TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-25 Diarienummer KS/2015:271 Remissvar - Handlingsprogram 2016-2019 för Räddningstjänsten Storgöteborg Förslag till beslut Kungsbacka kommun har inget att erinra mot Handlingsprogram 2016-2019 för Räddningstjänsten Storgöteborg Sammanfattning Räddningstjänsten Storgöteborg har utarbetat ett nytt handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Det skall gälla 2016-2019. Handlingsprogrammet beskriver verksamhet, fastställer målkopplade till verksamheten samt drar upp riktlinjer för de kommande fyra åren i enlighet med denna lag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-08-25 Remiss, 2015-06-11 Beslutet skickas till Räddningstjänsten Storgöteborg Lars Berggren Säkerhetsstrateg Kommunstyrelsens förvaltning Lars Berggren 0300-83 40 97 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se 1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG Förbundsstaben Henrik Nörholt, 031-335 29 60 Datum Diarienummer 2015-06-11 0327/14 Enligt sändlista Remiss gällande Handlingsprogram 2016-2019 för Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Storgöteborg har utarbetat ett nytt handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Det ska gälla 2016-2019. Handlingsprogrammet beskriver verksamhet, fastställer mål kopplade till verksamheten samt drar upp riktlinjer för de kommande fyra åren i enlighet med denna lag. Arbetet med att kartlägga gränserna mellan kommunalt och statligt vatten vid hamnar är under revidering. Samråd sker direkt med berörda statliga myndigheter parallellt med denna remiss. Redovisningen av gränsdragningen tillförs därefter till handlingsprogrammet. Innan handlingsprogrammet slutligen beslutas i Räddningstjänsten Storgöteborgs fullmäktige bereds ni möjlighet att in.komma med synpunkter. Vi vill ha era synpunkter senast 30/9. Kontaktpersoner i ärendet är: Henrik Nörholt Ola Folkesson Josefin Hybring Eva-Marie Wiik Hulten 031-335 031-335 031-335 031-335 29 60 26 97 27 16 28 07 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] ~~~ ars l<Jevensparr Förbundsdirektör POSTGIRO NR: POSTADRESS: BESÖKADRESS: TELEFON, VX: E-POST: ORG.NR Box 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 [email protected] 222000-0752 Telefax: Hemsida: BANKGIRO NR: 031-335 27 71 www.rsgbg.se 5853-4009 402 24 GÖTEBORG 30688-6 1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG Sändlista Förbundsstaben Henrik Nörholt, 031-3352969 2015-05-28 Medlemskommuner Göteborgs stad Mölndals stad Kungsbacka kommun Härryda kommun Partille kommun Lerums kommun [email protected] [email protected] [email protected] ko mm [email protected] [email protected] [email protected] Räddningstjänstorganisationer Allingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund Bohus räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Väst Södra Älvs borgs räddningstjänstförbund Öckerö räddningstjänst Räddningstjänsten Tjörn och Lilla Edet Räddningstjänsten Stenungsund Räddningstjänsten östra Skaraborg Norra Älvsborgsräddningstjänstförbund [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] info@brandl 12.se Statliga myndigheter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarsmakten Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen Halland Sj öfartsverket Trafikverket Kustbevakningen Polismyndigheten [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] sj ofartsverket@sj ofartsverket.se [email protected] [email protected] Övriga SOS Alarm Västra Götalandsregionen su Södra Älvsborgs Sjukhus Region Halland Göteborgs Hamn [email protected] [email protected] sahlgrenska. uni versi tetss j ukh [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] POSTADRESS: BESÖKADRESS: TELEFON, VX: E-POST: ORG.NR Box 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 [email protected] 222000-0752 Telefax: Hemsida: www.rsgbg.se 402 24 GOTEBORG 031-335 27 71 POSTGIRO NR: 30688-6 BANKGIRO NR: 5853-4009 Handlingsprogram 2016‐2019 Räddningstjänsten Storgöteborg Ola Folkesson Josefin Hybring Henrik Nörholt Eva‐Marie Wiik Hultén 2015‐05‐27 Dnr 0327/14 www.rsgbg.se Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Innehåll 1 Inledning .............................................................................................................................................. 4 1.1 Uppdrag enligt förbundsordningen ............................................................................................... 4 1.2 Kommunal verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) .............................. 4 1.3 Handlingsprogrammet ................................................................................................................... 5 1.3.1 Avgränsning ........................................................................................................................... 6 1.3.2 Dokumentets disposition ........................................................................................................ 6 2 Riskidentifiering ................................................................................................................................... 7 2.1 Riskbilden utifrån vanligt förekommande olyckor ....................................................................... 8 2.2 Risker som kan leda till stora eller komplexa olyckor .................................................................. 9 3 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet .............................................................................. 11 3.1 Tillsyn ......................................................................................................................................... 11 3.1.1 Tillsynsplan .......................................................................................................................... 12 3.1.2 Skriftlig redogörelse av brandskyddet ................................................................................. 12 3.2 Rådgivning och information ....................................................................................................... 12 3.3 Brandskyddskontroll och rengöring (sotning) ............................................................................13 3.4 Funktioner och utbildningskrav .................................................................................................. 13 3.4.1 Tillsyn, rådgivning och information ....................................................................................13 3.4.2 Brandskyddskontroll och rengöring ..................................................................................... 14 4 Handlingsprogram för räddningstjänst ............................................................................................... 15 4.1 Från riskbild till förmåga ............................................................................................................ 15 4.2 Förmåga till räddningsinsats ....................................................................................................... 16 4.3 Ledningsförmåga......................................................................................................................... 20 4.4 Utbildningskrav ........................................................................................................................... 20 4.5 Anpassning av beredskap ............................................................................................................ 22 4.6 Resurser ....................................................................................................................................... 22 4.6.1 Personal ................................................................................................................................ 22 4.6.2 Utrustning............................................................................................................................. 23 4.7 Larm från allmänheten ................................................................................................................ 23 4.8 Räddningstjänst vid höjd beredskap ........................................................................................... 23 4.9 Insatstid ....................................................................................................................................... 24 4.10 Samverkan med andra myndigheter och enskilda ..................................................................... 25 5 Uppföljning och kvalitetssäkring efter insats..................................................................................... 26 5.1 Olycksundersökning enligt LSO ................................................................................................. 26 5.2 Olycksutredning och statistikuppföljning ................................................................................... 26 5.3 Återkoppling ............................................................................................................................... 26 2 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 6 Handlingsprogrammets mål ............................................................................................................... 27 6.1 Planering och uppföljning ........................................................................................................... 27 6.1.1 Ständiga förbättringar........................................................................................................... 27 6.1.2 RSG:s verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och internkontroll ......................... 28 6.2 RSG:s lokala mål......................................................................................................................... 29 6.2.1 Bränder i bostäder ska minska ............................................................................................. 29 6.2.2 Antalet anlagda bränder ska minska .................................................................................... 29 6.2.3 Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden .................................................................................................................... 30 6.2.4 Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka ........................................................................... 30 7 Bilagor ................................................................................................................................................ 31 3 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 1 Inledning Lag(2003:778)omskyddmotolyckor(LSO)angerattvarjekommunskaanta etthandlingsprogramförförebyggandemotbrandochandraolyckorsamtför kommunalräddningstjänst.DettadokumentutgörRäddningstjänstförbundet Storgöteborgshandlingsprogramutifrånförbundetsuppdragfrån medlemskommunerna. 1.1 Uppdrag enligt förbundsordningen Göteborgs,Mölndals,Kungsbacka,Härryda,PartilleochLerumskommunerhar uppdragitåtRäddningstjänstförbundetStorgöteborg(RSG)attansvaraför kommunalräddningstjänstsamtförebyggandeskyddmotbrandenligtLSO. Förebyggandeskyddmotandraolyckoränmotbrandingårinteiuppdraget. Räddningstjänstförbundetskaocksåmedsinspecialkompetenspålämpligtsätt stödjamedlemskommunerna.Vidareingårdetattfullföljadeskyldighetersom åvilardeingåendekommunernaenligtlag(2010:1011)ombrandfarligaoch explosivavaror(LBE).RSGkaniövrigtåtasiguppgifterinäraanslutningtill desslagstadgadeverksamhet.Uppdragetreglerasienförbundsordning. NärdetgällerLSOinnebärdetblandannat: attansvaraförkommunalräddningstjänstinommedlemskommunernas geografiskaområde, attansvaraförtillsynochövrigmyndighetsutövningsomåligger kommunenenligtLSO, atttillseattkommunernasansvarförbrandskyddskontrolloch sotning/rengöringavfastaförbränningsanordningaruppfylls, atttillseattolyckorundersöksförattiskäligomfattningklarlägga orsakernatillolyckorna,olycksförloppenochhurinsatsernahar genomförts, attgerådochinformationinomräddningstjänstenskompetensområden. AnsvaretavseendeRSG:sspecialkompetensinnebär: attsomremissinstansochsamverkanspartstödja medlemskommunernasförvaltningarochstatligamyndigheterinom exempelvisplan‐ochbyggprocess. LBE‐uppdragetinnebär: attutfärdasådanatillståndsomåliggerkommunernaenligtLBE, attgenomföratillsynsomåliggerkommunernaenligtLBE. 1.2 Kommunal verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) LSOinnehållerbestämmelseromhurskyddetmotolyckorskahanteras.ILSO:s förstakapitelbeskrivsattmänniskorslivochhälsa,egendomochmiljöska skyddaspåetttillfredsställandeochlikvärdigtsätt.LSOangerattverksamheten skaanpassasmedhänsyntilllokalaförhållanden.Ansvarförskyddmotolyckor delasmellandenenskilde,kommunochstat. 4 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Enligt1kap.2§LSOskastatenellerenkommunansvaraförenräddningsinsats videnolyckaelleröverhängandefaraförenolyckaföratthindraochbegränsa skadorpåmänniskor,egendomellermiljön.Ansvaretärbegränsattilldefalldå dettaärmotiveratmedhänsyntillbehovetavettsnabbtingripande,dethotade intressetsvikt,kostnadernaförinsatsenochomständigheternaiövrigt. Kommunenharskyldigheteriformavförebyggandeverksamhet, räddningstjänstsamtefterföljandeåtgärder.Närdetgällerdetförebyggande skakommunensetillattdetvidtasåtgärderförattförebyggabränderochandra olyckorsamtminimeraskadoromnågotändåskullehända.Genomblandannat rådgivningochinformationtilldenenskildeskakommunenunderlättaför denneattupprätthållasinskyldighetenligtLSO. Räddningstjänstenskaplanerasochorganiserassåatträddningsinsatsernakan påbörjasinomgodtagbartidochgenomföraspåetteffektivtsätt.Denska anpassaslokaltefterdenriskbildsomfinnsiområdet.Detgällerävenden förebyggandeverksamheten.Efteravslutavräddningsinsatsskaen olycksutredningochanalysskeavhändelsen,orsakerochräddningsinsatsens genomförande. Enligt3kap.3§LSOärkommunerskyldigaatthaetthandlingsprogramför förebyggandeverksamhet.Iprogrammetskaangesmåletförkommunens verksamhetsamtderiskerförolyckorsomfinnsikommunenochsomkanleda tillräddningsinsatser.Iprogrammetskaocksåangeshurkommunens förebyggandeverksamhetärordnadochhurdenplaneras. Handlingsprogrammetskaantasavfullmäktigeförvarjemandatperiod. Kommunerskaocksåhaetthandlingsprogramförräddningstjänstenligt 3kap.8§.Ävenidettaprogramskaangesmåletförkommunensverksamhet samtderiskerförolyckorsomfinnsikommunenochsomkanledatill räddningsinsatser.Iprogrammetskallocksåangesvilkenförmågakommunen harochavserattskaffasigförattgörasådanainsatser.Somendelavförmågan skaangesvilkaresurserkommunenharochavserattskaffasig.Förmåganska redovisassåvälmedavseendepåförhållandenaifredsomunderhöjd beredskap. EnligtLSOskasamverkanskekommuneremellansamtmellanstatoch kommun.Kommunerfår,mednågraundantag,avtalasinsemellanomatt samverkaochhandhavarandrasuppgifter. 1.3Handlingsprogrammet HandlingsprogrammetbeskriverRSG:sförebyggandeverksamhetmotbrand ochräddningstjänst,fastställerövergripandemålkoppladetillverksamheten samtdraruppbredariktlinjerfördekommandefyraåren.Detskasesomett övergripandedokumentomhurRSGarbetarförattuppnådenationellamåleni LSO1.Ytterligareettsyftemedhandlingsprogrammetäratttydliggöraför 1 1 kap. 1 §: ”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ettmedhänsyntilldelokalaförhållandenatillfredsställandeochlikvärdigtskyddmotolyckor.”1kap.3§: ”Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.” 5 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 allmänhetenvilkaförväntningarsomkanuppfyllasvadgällerförebyggandeoch utryckandeverksamhet.Vidareärhandlingsprogrammetendeliunderlagetför Länsstyrelsenstillsyn. Innehålletiprogrammetärbaseratpåenriskidentifieringsomvisarpåde risktopografiskaförutsättningarnaförRSG:sgeografiskaområde.Förändringari omvärldenskersnabbt.Riskidentifieringenbehöverdärförhållasuppdaterad. Ensammanfattningavriskidentifieringenfinnsikapitel2.Denriskidentifiering2 somvaraktuellvidbeslutetavföreliggandehandlingsprogramfinnssombilaga. Dettahandlingsprogramersättertidigarehandlingsprogramsomgällde2011‐ 2015. 1.3.1 Avgränsning HandlingsprogrammetinnefattarendastkravenenligtLSOochinteövriga uppdragsomdefinierasiförbundsordningen,seInledning1.1. 1.3.2 Dokumentets disposition Förstaavsnittetidokumentetäreninledning.HärbeskrivsuppdragetsomRSG viaenförbundsordninghar.VidareförtydligaskommunersansvarenligtLSO. UtgångspunktenförhandlingsprogrammetärenriskidentifieringförRSG:s förbundsområde.Ikapitel2finnsensammanfattningavRSG:sriskidentifiering medbeskrivningavriskeravseendebådevanligtförekommandeolyckoroch storaellerkomplexaolyckor.Riskidentifieringenisinhelhetfinnssombilagatill handlingsprogrammet. Kapitel3beskriverhandlingsprogrammetfördenförebyggandedelenav verksamhet.Däringårblandannattillsyn,rådgivningochinformationsamt brandskyddskontrollochrengöring. Handlingsprogramförräddningstjänstbeskrivsikapitel4.Detinnehållerbland annatavsnittomförmågatillräddningsinsats,operativledningsförmåga, anpassningavberedskapsamtresurser. Därefterkommerettkapitelomhuruppföljningefterräddningsinsatsgårtill. SistaavsnittetbehandlarRSG:sfyralokalamålenligtLSO.Härbeskrivsävenhur handlingsprogrammetsmålfogasiniRSG:sövrigaverksamhetsplaneringoch uppföljning. Bilagoråterfinnsislutetavdokumentet. 2 Riskidentifiering, Risktopografiska förutsättningar för Räddningstjänsten Storgöteborg, 2014-10-31, dnr 0617/14 6 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 2 Riskidentifiering TillgrundförhandlingsprogrammetliggerRiskidentifiering–Risktopografiska förutsättningarförRäddningstjänstenStorgöteborg.Rapportenutgören sammanfattandebildavderiskerförolyckorsomföranlederräddningsinsatser ochsomharidentifieratsinomRSG:sgeografiskaområde. RSGharunderdesenasteårengenomförtcirka8000–8500räddningsuppdrag perår.Avdessaärfleränhälftenföranleddaavenolyckaelleretttillbudsom krävernågonformavräddningsinsats.Resteranderäddningsuppdragbestårav hjälptillandrasamhällsaktörertillexempelpolisochambulans,obefogade automatlarm,undersökningavförmodadebränderochandrauppdrag. Områdetärenstorstadsregionmedenkomplexochföränderligsamhälls‐och riskbild.Inomområdetfinnsblandannattätbefolkadhöghusbebyggelse,stora industrier,omfattandehamnverksamhet,oljeraffinaderierochlagringav petroleumprodukter,storapublikaanläggningarsamtviktigabesluts‐och kunskapscentra.Iområdetfinnsfleratätortermeddessriskbildochhärmärks blandannatenstadskärnamedträhusbebyggelsesomäravkulturhistoriskt intresse.Områdetsvästrasidautgörsavenlångkuststräckamedskärgård,det villsägaenmarinmiljö,vilketinnebärenspecifikriskbild. VidareärStorgöteborgentransportintensivregionmedstoragenomfartsleder, tungtrafikochenomfattandeomlastningmellanolikatransportslag.Härfinns nordensstörstahamn,enrangerbangårdsamttvåkommersiellaflygplatser. Infrastrukturenutvecklasständigtochstårinförstoraförändringariformav exempelvisnyatunnlar.Inäraanslutningtillområdetfinnsettavlandets kärnkraftverk,Ringhals.Därstorstadenochdeövrigatätorternaslutartar landsbygdenvidmedbådeåkermarkochskog. Samhällsutvecklingenkännetecknasblandannatavdemografiskaoch socioekonomiskaförändringar,snabbteknikutveckling,specialiseringoch globalisering.Förbundetharennågothögrebefolkningstillväxtänövrigalandet. Ökningenavantaletäldreideäldstaåldersgruppernaärmestbetydelsefulltur riskhänseendedådettablandannatpåverkarbehovetavvårdochomsorg,men ocksåförattdetkanförändradentotalaolycksstatistikenförvissatyperav bränder. Regionensbesöks‐ochevenemangsnäringväxermycketsnabbt.Dettainnebär oftaenansamlingavstoramängdermänniskorinomevenemangsområdenaoch högbeläggninghosverksamheterförtillfälligövernattning.Dettaförisintur medsigsärskildariskbilder. Desenaste15årenharhotbildenförsvåraochkompliceradeskadeutfallmot Sverigeförändratskraftigt.Iställetförenstatiskhotbildmedriskförstorkrig ocheventuellanvändningavkemiska,biologiskaellernukleärastridsmedelhar terrorism,olyckorochnaturkatastrofervisatsigvaradestörstautmaningarna. 7 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Därtillkommerdenständigtnärvaranderiskenförenolyckamedfarliga ämnen,tillexempelgiftigakemikalierpåfabriker,lagringsplatserellerunder transport.Omensådanolyckaledertillettsnabbochstortutsläppiellernära entätortkankonsekvensernablimycketstora. 2.1 Riskbilden utifrån vanligt förekommande olyckor Härföljerensammanställningavdeviktigasteslutsatsernautifrån statistikanalysenavgenomfördaräddningsuppdrag2006‐2013: Meränhälftenavallaolyckorsomföranlederetträddningsuppdrag orsakasavbränder,menmerpartenavdessautgörsavbränderutomhus. RSGgenomförflerräddningsuppdragisambandmedtrafikolyckorän vidbränderibyggnader. Olycksfrekvensenvarieraröveråretsmånaderochveckodagar.Flest olyckorskerundersenvårochtidigsommar(april‐juni)samti december.Närdetgällervariationenmellanolikaveckodagarökar olyckornanågotpåveckosluten,fredagtillsöndag.Deflesta räddningsuppdragenvidolyckorochtillbudgenomförsunderdag‐och kvällstidmedenlitentoppruntklockan16. AntaletbostadsbrändersomharkommittillRSG:skännedomliggeri princippåenkonstantnivåpåårsbasisunderundersökningsperioden. Antaletbostadsbränderper1000invånareiStorgöteborgliggernågot lägreänförhelariket,meningennedåtgåendetrendsyns. Bostadsbrändernaärintegeografisktjämntfördelade,varkenien nationelljämförelsemedandrastäderellerinomstäder.Imaterialetgår detattseattvissageografiskaområden(iGöteborg)är överrepresenteradenärdetgällerbostadsbränder. Majoritetenavbostadsbrändernainträffariflerbostadshusochbränderi hyresrätteräröverrepresenteradejämförtmedbostadsrätter. DevanligastekändabrandorsakernaiflerbostadshusinomRSGäratt spisenlämnaspåslagenutantillsyn(glömdspis)samtanlagdabränder, oftastiallmännautrymmen.Ismåhusärdevanligastebrandorsakerna teknisktfelochvärmeöverföringfrånrökkanal/eldstadsamtsoteld. Skolbränderfårstorakonsekvenserförsamhälletochdeeleversom drabbas.Överhälftenavallaskolbränderäranlagda.Underperiodenses enminskningavantaletbränderiochomkringskolor,förskoloroch fritidsgårdar. Antaleträddningsuppdragpågrundavtrafikolyckorvisarentydligt ökandetrendunderundersökningsperioden.Däremotfinnsingen tendenssomindikerarattpersonskadornaharökatundersamma period. 8 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 SedanträngselskatteninfördesharRSG:sutryckningarvidtrafikolyckor minskatmarginelltpåårsbasis,jämförtmedettgenomsnittavdesenaste fyraåren. RSGhanterarregelbundetsituationermedettdirektochakut omhändertagandeavensuicidbenägenperson.Sedan2010uppvisar RSG:sinsatsstatistikenökningavantaletsuicidrelateradehändelser. 2.2 Risker som kan leda till stora eller komplexa olyckor Någraavdemestframträdandeidentifieraderiskernasomkanledatillstora ellerkomplexaolyckorbeskrivsnedan. Iförbundetsområdefinnsettstortantalanläggningarsomär klassificeradesomfarligverksamhetenligt2kap.4§LSOochsomkräver särskilduppmärksamhet. Inomförbundetfinnsettmycketstorttransportflödeavenmängdolika typeravfarligtgods.Transporternaskerpåtransportledersomär lokaliseradeitätbebyggdaområdenmedenständigkonfliktmellan exploateringsintressenochriskhänsynidenfysiskaplaneringen.Ökade transportflödenavtungatransporterärenfaktorsombidrartillenökad riskförolyckormedfarligtgods,mensomtillvissdelkanmotverkasav atttransporternakanskesäkrare,tillexempelgenomsäkerhetshöjande åtgärderiinfrastrukturen. InomGöteborgsstadfinnseninriktningmotförtätningavstadskärnan, vilketblandannatkommerattinnebäraflerhögaochkomplexa byggnationer.Dagensbyggreglergermöjlighettillmerunikutformning vilketmedförenalltstörreutmaningiatttolkaochförstådet byggnadstekniskabrandskyddetochkunnagenomföraeneffektiv räddningsinsats. Antaletväderrelateradehändelsertilltarochriskförolyckorföranledda avextremtväderökar.Iförbundetfinnsdessutomettantal skredkänsligaområden. DesenasteårenharRSGmärktstörreeffekteravsocialorogenombland annatettökathotmoträddningspersonalen.Undertillståndavsociala oroligheteranvändsanlagdabränderoftasomkonfliktstrategi.Detär inteovanligtattanlagdabränderochstenkastningfårensnabb geografiskspridning.Detanläggsbränderifordon,containrarochinte sällanipublikalokalersåsomskolor.BelastningenpåRSG–medflera räddningsinsatserochstortbehovavledningochsamverkan–riskerar attblilångvarig. Denantagonistiskahotbildenochriskernaförallvarligaavsiktliga händelserökarochtarettstörreutrymmeisamhället. 9 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Antaletutrymningskritiskaochpersonintensivaanläggningardären brandkanfåstorakonsekvenserärstortinomförbundetsområde. Exempelpådessaanläggningstyperärsamlingslokaler,skolor, äldreboendeochhotell.Närmare3000sådanaverksamheterär registreradeiRSG:sverksamhetssystem. Olyckoritransportsystemet,exempelvistunnlar,riskerarattorsaka storadriftstörningariviktigaknutpunkterochtrafikavsnitt.Attpåett effektivtsättkunnaidentifieraochhanteraoönskadehändelserinom transportsystemet,kritiskinfrastrukturochandrasamhällsviktiga verksamheterärenviktigutmaningförRSG. 10 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 3 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet Enligt3kap.3§LSOärkommunerskyldigaatthaetthandlingsprogramför förebyggandeverksamhet.Iprogrammetskaangesmåletförkommunens verksamhetsamtderiskerförolyckorsomfinnsikommunenochsomkanleda tillräddningsinsatser.Iprogrammetskaocksåangeshurkommunens förebyggandeverksamhetärordnadochhurdenplaneras. 3.1 Tillsyn Påuppdragavmedlemskommunerna,ienlighetmedförbundsordningen, bedriverRSGtillsynsverksamhetutifrånLSO.Tillsynenutövassomenkontroll avefterlevnadenavdennalagochtillhörandeföreskrifter. Ienlighetmed5kap.1§LSOutövarRSGtillsynöverföljande: attägareochnyttjanderättshavareiskäligomfattninghållerutrustning försläckningavbrandochförlivräddningvidbrandellerannanolycka ochiövrigtvidtardeåtgärdersombehövsförattförebyggabrandoch föratthindraellerbegränsaskadortillföljdavbrandenligt 2kap.2§LSO, attägareavbyggnaderellerandraanläggningarlämnarskriftliga redogörelserförbrandskyddetenligt2kap.3§LSO, attägareellerdensomutövarverksamheterpåanläggningensomär klassadsomfarligverksamhetiskäligomfattningharberedskapoch vidtarnödvändigaåtgärderföratthindraellerbegränsaskadorpå människorellermiljönenligt2kap.4§LSO. Videntillsynbedömsomdeorganisatoriskaochtekniskabrandskydds‐ åtgärdernaärtillfredsställandesamtomdeäriskäligomfattningiförhållande tillverksamhetensart.Tillsynkanomfattasåvälbesökiaktuellverksamhet, somsamtalmedberördpartochdokumentgranskning.Entillsynkanvara planeradiförvägellerhändelsebaserad.Enhändelsebaseradtillsynkan exempelvisinitierasavattallmänhetengörRSGuppmärksampåett missförhållandeellerattbristeribrandskyddetuppmärksammasavRSG:segna personalundereninsats.RSGharförmågaattgenomföratillsynunderalla dygnetstimmaralladagaromåret. 11 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 3.1.1 Tillsynsplan Tillsynskariktasditbehovfinnsochdärdenbedömsgörastörstnyttaförattnå ettbättrebrandskydd.Utifrånettrisk‐ochmedborgarperspektivupprättar därförRSGvarjeårenplanförtillsynsomuttryckertillsynsverksamhetens omfattning,inriktningochmotivförrespektiveår.Tillsynsplaneninnehåller fastaplaneradetillsynsområdensomäråterkommandefrånårtillår, temaområdenmedettspecielltfokussomutförsunderenbegränsadtidsperiod ochreaktivatillsynsområdensomärhändelsebaserade.Viktigakällorför planeringochvidframtagandetavtillsynsplanenärblandannatmåli handlingsprogrammet,skriftligbrandskyddsredogörelse,statistik, olycksutredningar,erfarenhethosRSG:spersonalkringrisknivåerochbrister förolikaverksamhetstypersamtomvärldsbevakning. 3.1.2 Skriftlig redogörelse av brandskyddet Enligt2kap.3§LSOskaägareförvissabyggnaderellerandraanläggningar,där detmedhänsyntillriskenförbrandellerkonsekvensernaavbrandbörställas särskildakravpåkontrollavbrandskyddet,iskriftligformlämnaen redogörelseförbrandskyddet.RSGhållerettregisteröverdeverksamheteroch byggnadersomomfattasavdettakrav.IenlighetmedLSOtarRSGemot, hanterarochanalyserarsamtligaskriftligabrandskyddsredogörelsersom inkommer.Deskriftligabrandskyddsredogörelsernakontrollerasochvärderas somendelitillsynsverksamheten.OmRSGutifråndenskriftliga brandskyddsredogörelsenbedömerattbrandskyddetinteärtillfredsställande elleromdenskriftligabrandskyddsredogörelseninteskickatsinkandettaligga tillgrundföretttillsynsbesök. 3.2 Rådgivning och information RSGgerrådgivningochinformationförattunderlättafördenenskildeatt fullgörasinaskyldigheterenligtLSO.RSGförsökeraktivtförmedlakunskapoch ökaförståelsenhosdenenskildesåattdennekantasittansvaristrävanatt minskasannolikhetenföruppkomstavbrandochmöjlighetenattminimera konsekvensernaihändelseavbrand. RSGarbetarsåvälmedenskildapersonerispecifikafrågeställningarsommed bredkunskapsspridningtillallmänhetenellerenspecifikmålgrupp.Dettasker exempelvisgenomtelefonrådgivning,riktadeinsatser,öppethus,externa hemsidan,anslag,socialamedierochmässor.Detskavaralättattkommai kontaktmedRSGförattfåsvarpåsinafrågorrörandeförebyggande brandskydd. Kunskapskaförmedlaspåettinformativtsättochiförstahandskarådoch informationriktasditdenbedömsgörastörstnyttaförattnåettbättre brandskydd.RSGarbetarkontinuerligtmedattförsökaidentifierariskutsatta grupperförattanpassarådgivningochinformationefterbehovochrådande situation.RSGerbjuderocksåutbildninginombrandskyddtillallmänhetenoch andraorganisationeriensträvanatthöjanivånpåskyddetmotolyckori samhället. 12 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 3.3 Brandskyddskontroll och rengöring (sotning) Syftetmedbrandskyddskontrollärattietttidigtskedeupptäckaeventuellafel ochbristerpåanläggningensåattskadorpåmänniskor,egendomochmiljökan undvikas. Vidbrandskyddskontrollenkontrollerasfastaförbränningsanordningarmed tillhöranderökkanalersamtskorstenar,takochanslutandebyggnadsdelarur brandskyddssynpunkt.Detsammagällerimkanalerirestaurang,storkökoch därmedjämförbarautrymmen.TidsfristerärangivnaiföreskriftenMSBFS 2014:6. Frånochmed1jan2016kommerRSGattgenomförabrandskyddskontrollerna iegenregi. Rengöring(sotning)skaskeavfastaförbränningsanordningarmedtillhörande rökkanalersamtavimkanalerirestaurangerochstorkök.Vidrengöring (sotning)tasbrandfarligabeläggningarbortförattminskariskenförbrand. Tidsfristerbeslutasavrespektivekommunsfullmäktige.Rengöring(sotning)av förbränningsanordningarochimkanalergenomförsavprivatautförareenligt avtalmedRSG.Enfastighetsägarekanävenansökaomattgenomföra rengöringen(sotning)självellerlåtaannanbehörigleverantörutföratjänsten. Ettsådantmedgivandefårendastgesomrengöringenkanskepåettfrån brandskyddssynpunktbetryggandesätt. 3.4 Funktioner och utbildningskrav 3.4.1 Tillsyn, rådgivning och information Tillsynskagenomföraspåetträttsäkert,likvärdigtocheffektivtsätt.Personal somutförtillsynenligtLSOskainnehadelegationsomtillsynsförrättare.Beslut omdelegationtasavförbundsdirektören.Utövergodkändutbildningenligt nedankrävseninternintroduktionsutbildningochfortlöpandevidareutbildning förattupprätthållaerforderligkompetens. Tillsynsförrättare, tillsyn av 2 kap. 2 § ‐ enklare objekt TillsynocholycksförebyggandeverksamhetAalternativt Förebyggande1(SRV) alternativt Brandingenjörsexamen4kompletteratmedPåbyggnadsutbildningi räddningstjänstförbrandingenjörer(MSB/SRV) Tillsynsförrättare, tillsyn av 2 kap. 2 § ‐ komplexa objekt TillsynocholycksförebyggandeverksamhetAoch TillsynochannanolycksförebyggandeverksamhetB alternativt Förebyggande1ochFörebyggande2(SRV) alternativt Brandingenjörsexamen4kompletteratmedPåbyggnadsutbildningi räddningstjänstförbrandingenjörer(MSB/SRV) 4Brandingenjörsexamenenligthögskoleförordningen(1993:100)alternativtmotsvarande brandingenjörsutbildning 13 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Tillsynsförrättare, tillsyn av 2 kap. 4 § ‐ farlig verksamhet Brandingenjörsexamen5kompletteratmedPåbyggnadsutbildningi räddningstjänstförbrandingenjörer(MSB/SRV) RSG:sförebyggandeverksamhetomfattarmeränarbetetutifrånLSOochdet sombeskrivsidettahandlingsprogram.Arbetetmeddenförebyggande verksamhetenisinhelhetskeridagpåbredfrontdärsåvälutryckningsstyrkor somdagtidspersonalutgörenviktigdel.Primärtärdetbrandingenjöreroch brandinspektörersomutgördagtidspersonalen.Utöverdettafinnsdetandra personersomarbetarmedspecifikauppdragkoppladetilldenförebyggande verksamheten.DenaktuellariskbildenförändrashelatideninomRSG:s förbundsområde.Förattkunnamötadennaförändringochomvärldensbehov samutnyttjasdessaresurser.DettagerRSGenmöjlighetattövertidochi förhållandetillsamhällsutvecklingenvarieraresurstillgångenförarbetemed specifiktLSO‐relateradearbetsuppgifter. FörattsäkerställaattdetalltidinomRSGfinnsförebyggandekompetens tillgängligfinnsberedskapsfunktionenMyndighetsärendenochstabsresurs. Beredskapsfunktionenhartillsyfteatttillgodoseomvärldensbehovav myndighetskontakteriförebyggandefrågeställningefterkontorstid,kunna utgöraettbeslutsstödtillRSG:soperativaorganisationsamtmöjliggöraentidig uppstartavolycksundersökningar. 3.4.2 Brandskyddskontroll och rengöring RSG:spersonalsomgenomförbrandskyddskontrollochdesomgenomför rengöringskaminstinnehanedanståendekompetens.Utövergodkänd utbildningenligtnedankandetkommaattkrävaskompletterandeutbildning fördenaktuellafunktionen. Brandskyddskontrollant Grundutbildningtillskorstensfejaremedinriktningpåbrandskydd,miljö ochenergi(MSB)ochVidareutbildningtillskorstensfejartekniker(MSB) alternativt Teknikerexamenförskorstensfejare, kursförskorstensfejarmästare eller Mästarexamenförskorstensfejare Skorstensfejare Grundutbildningtillskorstensfejaremedinriktningpåbrandskydd,miljö ochenergi(MSB)alternativt motsvarandeutbildningellererfarenhetsombedömslikvärdig 5 Brandingenjörsexamenenligthögskoleförordningen(1993:100)alternativtmotsvarande brandingenjörsutbildning 14 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4 Handlingsprogram för räddningstjänst Kommunerskahaetthandlingsprogramförräddningstjänstenligt3kap.8§. Iprogrammetskaangesmåletförkommunensverksamhetsamtderiskerför olyckorsomfinnsikommunenochsomkanledatillräddningsinsatser. Iprogrammetskaocksåangesvilkenförmågakommunenharochavseratt skaffasigförattgörasådanainsatser.Somendelavförmåganskaangesvilka resurserkommunenharochavserattskaffasig.Förmåganskaredovisassåväl medavseendepåförhållandenaifredsomunderhöjdberedskap. 4.1 Från riskbild till förmåga RiskbildeninomRSG:sområde,somredovisasiriskidentifieringen6,visarpåett antalolikahändelsersomkanledatillräddningsinsats.Varjehändelseärunik ochåtgärdernamåstealltidanpassasefteromständigheternaförattmöta hjälpbehovet.Denförmågasomkrävsförattkunnavidtanödvändigaåtgärder kandärförintebeskrivasförvarjeenskildhändelseutanbehövergeneraliseras. Medutgångspunktiriskidentifieringenharbehovetavförmågadelatsini övergripandekategorier.Förmåganbeskrivsdärefterförrespektivekategori. Enspecifikräddningsinsatskanmedförabehovavförmågorfrånflera kategorier.Videntrafikolyckakandettillexempelfinnasbehovavåtgärder somfallerinomkategoriernatrafikolycka,prehospitaltakutomhändertagande samtbrandibrandfarligvätskaochgas.Förmågornaskadärförläsassomen helhetdäraktuelladelartillämpasutifrånbehovetviddenspecifika räddningsinsatsen. Risk Händelse Förmåga Bild1Frånriskbildtillförmåga Följandekategorieravförmågorharidentifierats: Brandibyggnad Brandifordonochandrafriståendeobjekt Brandifartyg Brandibrandfarligvätskaochgas Trafikolycka Farligaämnen Brandiskogochmark Vattenlivräddning Terrängtransport 6Riskidentifiering,RisktopografiskaförutsättningarförRäddningstjänstenStorgöteborg,2014‐10‐31, dnr0617/14 15 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Räddningavpersoneriandrafall Djurlivräddning Prehospitaltakutomhändertagande Naturolyckorochbyggnadsras Oljeskadeskydd 4.2 Förmåga till räddningsinsats Denangivnaförmågankanbegränsaspågrundavrådandeaktuella omständigheterna.Förhållandensomkanpåverkaärtillexempelväderlek, begränsadframkomlighetförnödvändigutrustning,risk‐ochhotbildsamt begränsadresurstillgångpågrundavsamtidigahändelser. Brand i byggnad Förmåganomfattar attskyddautrymningsvägarfrånbrandochrök, attpåettsäkertsättevakueraenstakamänniskorgenomrökfyllda utrymmen, attsnabbtpåbörjaocheffektivtgenomförainsatsföratträddaenstaka personeribrandpåverkatutrymme, attsökaefterochräddaenstakapersonerupptillca50m inträngningsvägitätbrandrök, attbegränsabrandspridningtillandrabrandcellerochbyggnadermed hänsyntillbegränsningarochförutsättningarpågrundavdet byggnadstekniskabrandskyddet, attfrånutsidangenomförasläckinsatsimarknivåellerupptill23meter ovanmarkförutsatttillgänglighetenmednödvändigutrustning, attgenomförainvändigsläckinsatsmedupptillca50minträngningsväg itätbrandrök, attassisterautrymningavpersonerurbrinnandebyggnadutvändigtvia fönsterellerbalkongmedstegutrustning. Förnärmareinformationomnärräddningstjänstensförmågaattassistera utrymningavpersonerurbrinnandebyggnadviafönsterellerbalkongmed stegutrustningkanersättaenutrymningsväghänvisastillsärskildaanvisningar frånRSG.Redovisningenidettadokumentkaninteåberopassomunderlagfören brandtekniskdimensionering. Brand i fordon och andra fristående objekt Förmåganomfattar attsläckabrandipersonbil,minibuss,arbetsfordon,buss,lastbil, spårvagn,järnvägsvagnutomhus, att,ilivräddandesyfte,genomförasläckförsökavfordonitunnel, undermarksanläggningellerliknandemedhänsyntillbegränsningaroch förutsättningarpågrundavanläggningensutformning, attsläckabrandiöppenellerslutencontainer,lastcontainermm, attsläckabrandimindreupplagavdäck,flis,träpallaretc. 16 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Brand i fartyg Förmåganomfattar attsläckabrandimindrefritidsbåtförtöjd vid kaj, attbiståvidutrymningavpassagerarevidbrandifartygförtöjtvidkaj, attgenomförainsatsförlivräddningavenstakapersoneri brandpåverkatutrymmevidbrandifartygförtöjtvidkaj, attfrånutsidangenomförasläckinsatsimarknivåellerupptill23meter ovanmark(förutsatttillgänglighetmednödvändigutrustning)vidbrand ifartygförtöjtvidkaj, attgenomförainvändigtsläckförsökmedupptill50minträngningsvägi tätbrandrökvidbrandifartygförtöjtvidkaj. Brand i brandfarlig vätska och gas Förmåganomfattar attsnabbträddaenstakapersoner(ejfastklämda)sombefinnersigifara iområdemedbrandfarligvätskaellergas, attskyddaindirekthotadepersonermotbrand, att,upptill300mfrånfarbarväg,släckabrandioinvallatspillpåväg ellermotsvarandemedmaximalt<25mmvätskedjupochvätskeytaupp till: o 500m2opolär7brandfarligvätskaeller o 300m2polär8brandfarligvätska, att,upptill300mfrånfarbarväg,kylaenmindretankellercisternför brandfarligvätska,förutsatttillgångtillexternvattenförsörjningfrån brandpostmedminst1200liter/minunderobegränsadtidsamtattdet råderfrifysisktillgänglighetruntobjektet, att,upptill300mfrånfarbarväg,kylaenhotadcisternförbrandfarlig gasmotsvarandejärnvägsvagn(max52ton)ellertankbil(max30ton), förutsatttillgångtillexternvattenförsörjningfrånbrandpostmedminst 1200liter/minunderobegränsadtidsamtattdetråderfrifysisk tillgänglighetruntobjektet. Trafikolycka Förmåganomfattar attspärraavochsäkraolycksplatsenmotföljdolyckorochbrand, attsnabbtfrigörafastklämdapersonerfrånfordon(personbil,buss, lastbil,spårvagnochtåg)förattmöjliggöraettsnabbt sjukvårdsomhändertagande, attstabilisera/säkrafordonvidinstabilitet. 7Texbensinmedmax10%etanolinblandning,dieseletc. 8Texaceton,alkoholeretc. 17 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Farliga ämnen Förmåganomfattar attsnabbträddaenstakapersoner(ejfastklämda)sombefinnersigi områdemedfarligtämne, attfrigörafastklämdapersonersombefinnersigiområdemedfarligt ämne, attgenomföralivräddandesaneringavenstakapersoner, attgenomförasaneringavegenellerannanmyndighetsinsatspersonal ochutrustning, attindikerabrännbaratmosfärfrånbrandfarligvätskaochgas, attindikeravanligtförekommandeindustrikemikalier,stridsgasersamt beta‐ochgammastrålning, attgenomförainsatsiområde/utrymmemedfarligaämnenmedlång uthållighet attbegränsaskadeutbredninggenomtätning,övertäckning,uppsamling, impaktering,överpumpning,kylningochnedtvättning. Brand i skog och mark Förmåganomfattar attbekämpagräsbrandpåäng,ivägslänter,mindrefältetc, attitidigtskedebekämpamindrebrand(tillexempelbuskareller markväxter)inomettmindreområde, attgenomförasläckningavbrandiskogochmark. Vattenlivräddning Förmåganomfattar atträddaenstakapersoneriytlägeiöppetvattenca100‐300mfrånland ellermedbåtmedhänsyntillvadaktuellaomständighetermedger, atträddaenstakapersonerundervattenytanpågruntvattenförutsattatt gynnsammaomständigheterråder(texklarsikt,isfrittochstillavatten), atträddaenstakapersonerurisvakupptill300mfrånsäkerplats(till exempelbärandeis)ochmedhänsyntillvadaktuellaomständigheter medger, attgenomföraräddningsdykningnertillmax40mdjupförattsökaefter ochräddaenstakapersonerinombegränsadytamedhänsyntillvad aktuellaomständighetermedger. Terrängtransport Förmåganomfattar attgenomföratransportiväglösterrängellerpåvägmedbegränsad framkomlighet(pågrundavskada,snö,översvämning,ras/skred, mindrebyggnadsdelaretc)av: o egenellerannanmyndighetsinsatspersonal,utrustningoch släckmedel, o ettmindreantalsittande,oskadadepersoner. 18 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Prehospitalt akut omhändertagande Förmåganomfattar attgenomföraprehospitaltakutomhändertagandeavskadadepersoner, attgenomförahjärt/lungräddning(D‐HLR). Räddning av personer i andra fall Förmåganomfattar atträddapersonfrånsvårtillgängligplats(exempelvismaster,broar, bergssidor,schakt,kranar,vindkraftverk)upptillenhöjdav80m, attundsättapersonersomärinstängdaihissmellanvåningsplangenomatt öppnahissdörr, atträddafastklämdapersonerurmaskinerellerandraföremål,underträd, nedfallenlastellermotsvarande, atträddapersonsomfallitneribrunn,schaktellerliknandenertillca6m djup, atträddapersonsombefinnersigilivsfarapågrundavelektricitet(till exempelpåjärnvägsvagn,vidnedfallenledningelleriställverk). Djurlivräddning Förmåganomfattar attbiståveterinärmedattgenomförakontrolleratlyftavdjururkärretc, attbiståvidevakueringavdjururstall,djurtransporteretc. Naturolyckor och byggnadsras Förmåganomfattar attbiståvidutrymningavpersonerurhotadebyggnadersåsomtillexempel publikalokalervidbombhot,rasrisketc, attgenomförasökochräddningavoskadadeochlättskadadeovanmark utomhus, attgenomförasökochräddningavfastklämdapersoneridelvis sammanstörtadmindrebyggnad,tillexempelbostadivilla,radhusetc, attbiståexterntsökteamvideftersökochräddningavfastklämdaistörre lokaler,tillexempelflerbostadshus,publiklokaletc, attröjanedfallnaträd. Oljeskadeskydd Förmåganomfattar attförhindraspridningavoljamedhjälpavinvallning,fördämning,dikning, övertäckningsamtabsorptionsmaterialvidoljeutsläpppålandochi vattendrag, attförhindraspridningavoljapåvatten(insjöellerkommunalthamnområde) medupptill300msjöläns, attskyddastrandmedupptill300mstranddukmedhänsyntillförhållanden ochstrandtyp. 19 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4.3 Ledningsförmåga RSGskahaenegen,samladledningsförmågaföratthanteraflera räddningsinsatsersamtidigt.Riskbildeninomområdetmedförattdetkrävs förmågatillledningavräddningsinsatseravflerasamtidigahändelsersamtatt minstenavdessahändelserkanvarastoroch/ellerkomplex.RSGskaha förmågaatthanteraenhögdynamikmeduthållighetövertid. Iförmåganingåratttaemotstödfrånandraorganisationerförräddningstjänst samtandramyndigheterochaktörer.RSGskadärmedhaförmågaattledaen störreorganisationändeegnaresursernasammantagetutgörisyfteattkunna hanterastoraochkomplexahändelsermeduthållighetöverlängretid.Vidare skaRSGhaförmågaattmedverkaiandramyndighetersräddningsinsatsersamt attsamverkamedandramyndigheterochaktörervidbehov. RSGskahaförmågaattkontinuerligtbedömaochanpassaledningoch användningavresurseriförhållandetillriskbildeniförbundet,behovetav beredskapochpågåenderäddningsinsatser. Operativ ledningsorganisation Ledningsorganisationenärettsamlingsnamnförledningsfunktionerna(den ellerdepersonersomansvararförochlederenräddningsinsats)och stabsorganisationeninklusiveledningscentralen.Ledningsorganisationenhar tvåhuvuduppgifter: • Löpandevärderarisk‐ochhotbilderochutifråndetförberedaRSGför kommandebehov • OrganiseraochledaRSG:sresursersamtsamverkamedandraberörda aktörervidräddningsinsatser Ledningscentralenbedömerinitialtbehovetavresursertillenhändelse. Beroendepåhändelsensomfattningochkaraktärkanledningenavinsatsen utövasavstyrkeledare,insatsledareellerinsatschefirollensom räddningsledare(RL).Deaktiveradeledningsfunktionernabedömerdärefter behovetavytterligareresurser.Räddningschefiberedskapmedhjälpav stabschefensvararfördensammantagnahanteringenavenellerflera räddningsinsatserochberedskap.Styrkeledare,insatsledareochinsatschefkan ocksåtjänstgöraistabsarbetevidstörreellerflerasamtidigaräddningsinsatser. Ledningsfunktionernaärdelsplaceradeuteiförbundetsolikaområdenföratt snabbtkommauttillolycksplatsen,delscentraltföratthaenbrahelhetssyn öververksamheten.Ledningsfunktionernasplaceringaranpassastillaktuell risk‐ochhotbildelleraktuellahändelser. Deolikaledningsfunktionernamöjliggörledningavflerasamtidigamedelstora räddningsinsatseriolikadelaravförbundsområdetellervidenstörre räddningsinsatsmedstortledningsbehov. 4.4 Utbildningskrav SomendeliförmåganattutföraeffektivaräddningsinsatserskaRSG:spersonal minsthagodkändutbildningenligtnedan.Utöverdetkrävskompletterande internutbildningfördenaktuellafunktionen. 20 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) Räddningsinsats(MSB/SRV)alternativt Brandmandeltid(SRV)alternativt Brandman heltid Skyddmotolyckor(MSB/SRV)alternativt Brandmanheltid(SRV) Styrkeledare RIB Brandförmandeltid(SRV)alternativt Räddningsledare,KursA(MSB/SRV) Styrkeledare heltid Räddningsledare,KursA(MSB/SRV)vilkenbörkompletterasmedTillsyn ocholycksförebyggandeverksamhetA(MSB/SRV)alternativt Brandmästare(SRV)alternativt BrandförmanHeltid(SRV) LC‐ledare Räddningsledare,KursA(MSB/SRV)vilkenbörkompletterasmedTillsyn ocholycksförebyggandeverksamhetAalternativt Brandmästare(SRV)alternativt BrandförmanHeltid(SRV) Insatsledare Kompetenssomstyrkeledareheltidenligtovankompletteratmed Räddningsledning,KursB(MSB/SRV)ochTillsynocholycksförebyggande verksamhetAalternativt Brandmästare(SRV)alternativt Brandingenjörsexamen9samtPåbyggnadsutbildningiräddningstjänstför brandingenjörer(MSB/SRV) Stabschef Kompetenssomstyrkeledareheltidenligtovankompletteratmed Räddningsledning,KursB(MSB/SRV)ochTillsynocholycksförebyggande verksamhetAalternativt Brandmästare(SRV)alternativt Brandingenjörsexamen8samtPåbyggnadsutbildningiräddningstjänstför brandingenjörer(MSB/SRV) Insatschef KompetenssominsatsledareenligtovankompletteratmedTillsynoch annanolycksförebyggandeverksamhetBalternativt 9 Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) alternativt motsvarande brandingenjörsutbildning som uppfyller behörighet att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst. 21 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Brandingenjörsexamen8samtPåbyggnadsutbildningiräddningstjänstför brandingenjörer(MSB/SRV) Räddningschef i beredskap Brandingenjörsexamen8medPåbyggnadsutbildningiräddningstjänstför brandingenjörer 4.5 Anpassning av beredskap Ledningsorganisationenanpassarkontinuerligttillgångochplaceringav resurserochförmågaiförhållandetillriskbildeniförbundet,behovetav beredskapochpågåenderäddningsinsatser.Dåenpågåenderäddningsinsats påverkarberedskapenförandrahändelserdisponerasresursernaomsåatten skäligberedskapupprätthålls.Dettaskertillexempelgenomomfördelningav resurser,inkallningellerförstärkningfrånsamverkandeorganisationer. Förutsättningarfördettafinnsgenomtillgångentillegenledningsorganisation, förbundetssamladetillgängligaresursersamtmöjlighetenatttahjälpav närligganderäddningstjänster,andramyndigheterochaktörer. 4.6 Resurser DenaktuellariskbildenförändrashelatideninomRSG:sområde.RSGskadärför kontinuerligtanpassaresurstillgångenförattkunnamötaovanredovisad förmågaochinsatstid.Följandebeskrivernormalnivånförnärvarandeutifrån dengenerellariskbildenochrådandeförutsättningarförverksamheteni förbundet.Dennakanjusterassåväluppåtsomnedåtvidförändrade förutsättningar. 4.6.1 Personal Heltidsorganisation Antal Räddningschefiberedskap 1 Stabschef 1 LC‐ledare 2 Larm‐ochledningsoperatör 3 Insatschef 1 Insatsledare 2 Styrkeledare 11(12vardagarkl07‐22) Brandmän 56(62vardagarkl07‐22) 10 RIB ‐organisation Antal Styrkeledare 7 Brandmän 28 Seävenavsnitt3.4.1gällandeberedskapsfunktionenförmyndighetsärenden ochstabsresurs. 10 Räddningstjänstpersonal i beredskap 22 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4.6.2 Utrustning Resurstyp Antal Räddningsenhet 19 Höjdenhet 7 Vattenenhet 15 Specialfordon/utrustningförterrängtransport,arbetepåhöghöjd, vattendykning,oljeskadeskydd,brandvattenförsörjning,djurlivräddning, skogsbrand,båt,skyddsjordning,hanteringavfarligaämnen,trafikolyckasamt förförsörjningavlångvariginsats. 4.7 Larm från allmänheten AllmänhetenskavidenolyckalarmaRäddningstjänstenviatelefonnummer 112.SamtaletförmedlasavSOSAlarmABtillRSG:sledningscentral.Som reservalternativfinnsävenlarmmöjlighetdygnetruntutanför brandstationerna. 4.8 Räddningstjänst vid höjd beredskap MotbakgrundavdeförändradeomvärldsförhållandenabedömerRSGattdetär aktuelltattåterupptaplaneringenförräddningstjänstvidhöjdberedskapunder perioden.RSGärdockberoendeavinriktningarochanvisningarfrånstatenför attkunnagenomföraensådanplanering.Iavsaknadavdeninformationenär detintehellermöjligtattfulltutbedömavilkakonsekvenserpåverksamhetoch ekonomisomkanuppstå. 23 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4.9 Insatstid Begreppetinsatstidavsertidfrånalarmeringavdennärmastelämpliga räddningsresursentilldessatträddningsarbetetharpåbörjatspåskadeplats. Förväntadinsatstidinormallägetförförstaresursär(sebild2): rödmarkeratområdeinom10min gulmarkeratområdeinom20min grönmarkeratområdeinom30min Bild2Kartaöverinsatstider 24 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 4.10 Samverkan med andra myndigheter och enskilda Samverkanmedandramyndigheterochenskildaskersåvälfortlöpande(som endelavdenkontinuerligaledningenavRSG:soperativaverksamhet)somvid enspecifikhändelse(somendelavledningenavenräddningsinsats).Denna samverkanskerutifrånaktuellaförutsättningarochbehovmeddeaktörersom äraktuella.Visssamverkanärförnärvarandeformaliseradgenomföljande avtal. AvtalmedRäddningstjänstenVästomömsesidigräddningshjälp11vid räddningstjänstinomangivnaområdenkringgränsenmellanVarberg ochKungsbackakommun. AvtalmedAlingsåsochVårgårdaräddningstjänstförbundomömsesidig räddningshjälpvidräddningstjänstinomangivnaområdenvid Norsesund,SödraHemsjönochöstradelarnaavTollered. AvtalmedKungälvsräddningstjänstomräddningshjälpvid räddningstjänstförRödbo. AvtalmedSödraÄlvsborgsräddningstjänstförbund(SÄRF)om beskjutningavacetylengasflaskavidräddningsinsatssamtomömsesidig räddningshjälpvidräddningstjänstinomangivnaområdenkringgränsen mellanRSGochSÄRF. AvtalmedSOSAlarmABgällande112‐samtalmm. AvtalmedMyndighetenförsamhällsskyddochberedskapomindikering ochsaneringavfarligtämnesamtinternationellsnabbinsatsstyrka (SWIFT). AvtalmedKustbevakningenochSjöfartsverketominsatsgruppvid räddningstjänsttillsjöss(MIRG). AvtalmedLänsstyrelseniHallandomindikeringinomberedskapsplanen förRinghalskärnkraftverk. Avtalmedkommunalaväghållareinomförbundsområdetomsaneringav kommunalvägbanaisambandmedräddningsinsats. AvtalmedSläckmedelscentralenAB(SMC)omstorskalig oljebrandsläckningpåoljedepå. AvtalmedFörsäkringsbranschensRestvärderäddning(RVR)om saneringavstatligvägochbanvall,arbetsjordningavkontaktledning överjärnvägsamtskadebegränsandeåtgärderpåbyggnadisamband medräddningsinsats. 11 Räddningshjälp avser räddningsinsatser i anslutning till förbundets gränser. Räddningsinsatsen påbörjas av den räddningstjänst som är först på plats, oavsett vilken sida av gränsen olyckan skett. Syftet med avtalen är att minimera insatstiden för den första räddningsinsatsen. 25 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 5 Uppföljning och kvalitetssäkring efter insats 5.1 Olycksundersökning enligt LSO Närenräddningsinsatsäravslutadska,enligt3kap.10§LSO,en olycksundersökningvidtasförattiskäligomfattningklarläggaorsakernatill olyckan,olycksförloppetochhurinsatsenhargenomförts.Räddningstjänsten ansvararförattdessaolycksundersökningarvidtasdåförbundetgenomförten räddningsinsats. Erfarenheterochresultatavolycksundersökningarärviktigaiförbundets övergripandeuppföljningavverksamhetenochärenförutsättningförattkunna erhållaenhelhetssynpåarbetetmedskyddmotolyckor.RSGskaharutinerför hurolycksundersökningarnaochdessresultatåterkopplas,bådeinternttillbaka iniverksamhetenochexternttillandraaktörerochintressenterinomområdet. 5.2 Olycksutredning och statistikuppföljning RSGarbetaraktivtmedattdokumenteraochanalyseraolyckoroch räddningsinsatser.Dettaskerienlighetmedlagstiftningenskravmenärockså enviktigdelidenegnautvecklingsprocessen.Utredningarnaskeritreolika nivåer:Insatsrapport,olycksutredningochutökadolycksutredning.Händelsens omfattningochkomplexitetavgörutredningensnivå.Resultatenkommuniceras blandannatviaseparatarapportertillexempelolycksutredningaroch statistiskauppföljningarmedtillhörandeanalyser. MeddettauppföljningsarbetevillRSGförhindraattnyaolyckorinträffareller minskakonsekvensernaavdeolyckorsomsker,samtskapaförståelseoch kunskapomolyckorochmänskligtagerandeisambandmedolyckor. 5.3 Återkoppling FörattkunnafullgöradetuppdragsomåliggerRSGmåsteidentifieraderisker ochinträffadeolyckordokumenterasochanalyseras.Dessaslutsatserskasedan bearbetasochpresenterasienaktuellriskidentifieringsamtåterförastillbåde organisationensförebyggandearbetemotolyckorochtillförberedandearbete förräddningsinsatser. VidareskaRSGtillgodoseexternaaktörerisamhälletmedinformationoch kunskapföratttillsammansskapaettsäkrareochrobustaresamhälle.Likväl skadenenskildemedborgarenkunnafåinformationomdeninträffade händelsenochdärigenomgesenökadriskmedvetenhetsamtmöjlighetatt bearbetaintryckfrånensvårhändelse. Genomdennaåterkopplingtilldetegnaförebyggandearbetetslutscirkelnav ständigaförbättringarochlärande.DettamöjliggörförRSGattvaraiständig utvecklingavplaneringochmetoderförattförhindrabränder–ochatt genomföraeffektivaräddningsinsatserdåolyckantrotsalltinträffar. 26 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 6 Handlingsprogrammets mål Enligt3kap.3§och8§LSOskavarjekommunangemålfördenförebyggande verksamhetenochräddningstjänsten. NedanbeskrivsdemålinomLSOsomgällerför2016‐2019samthurplanering, uppföljning,analysochlärandegenomförsinomRSG:sverksamhet. 6.1 Planering och uppföljning HandlingsprogrammetsmålärendeliRSG:sverksamhetsplaneringochföljs uppidenårligacykelnförverksamhetsuppföljning. 6.1.1 Ständiga förbättringar DensåkalladePGSA‐cirkelnellerDemingscirkelvisarRSG:ssättattarbetamed planering,genomförande,uppföljningochlärande,sebild3.Cirkelnären modellförständigaförbättringarochgrundenikvalitetssäkringaven verksamhet. Cirkelnärindeladifyrafaser: Planera,Göra,StuderaochAgera. Planera‐faseninnebärattgöraen analysavnulägetochplaneraenligt demålsomfinnsi verksamhetsplanen. IGöra‐fasengenomförsbeslutade aktiviteterpåavdelningaroch enheter.Detsomutförs dokumenteraslöpande. Dokumentationenfrångöra‐fasen användsistudera‐fasen. Dokumentationenutvärderasför attseomdetsomplanerades uppnåddes.Delskanmanföljaupp genommätningaravantal,till Bild 3 PSGA-cirkeln exempelantaltillsynersom genomförts.Delskanmanföljauppgenomredovisningavdetresultatsom åstadkommits,tillexempelkontrollavattmannåttmåletiettprojekt. Ommanefteranalysistudera‐fasenkankonstateraattuppdrageteller projektetharlyckatssådokumenterarmanresultatetochfortsätterattarbeta påsammasätt.Dettaskeriagera‐fasen.Ommaninteharnåttändaframmed detsomplaneratsnoterasdettaochförsvidareininästaPGSA‐cykel. Erfarenheterochlärdomarfrånåretbildargrundenförnästaårs verksamhetsplaniennyplanera‐fas.Utvärderingenärenviktigdeliattårfrån årständigtökakvalitetenocheffektivitetenienorganisation. 27 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 6.1.2 RSG:s verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och internkontroll HandlingsprogrammetbeskriverRSG:såtagandenenligtLSO.IRSG:suppdrag ingårdockflerdelar,blandannattillsynochtillståndenligtLBEoch remisshantering. Bild4Denrödatrådenmellanriskidentifiering,handlingsprogram, verksamhetsplan,aktivitetsplanochverksamhetsuppföljning HandlingsprogrammetsmålgerdenövergripandeinriktningenförLSO‐ området.Dekonkretiserasidenårligaverksamhetsplanen.Dettamöjliggören anpassningutifrånbehovenochdenaktuellariskbildeninomRSG:sområde.De övergripandemålenärdesammaunderhelaperioden,meninnehålleti aktiviteternakanvarierautifrånbedömningavriskochaktuellsituationi övrigt. Målenenligthandlingsprogrammetingårsåledessomenintegreraddeliden övrigaverksamheten,sebild4. DensamladebildenavRSG:suppdragfinnsidenförbundsövergripande verksamhetsplanen.Idenfinns,utövermålförLSO,målförövrigverksamhet riktadtillmedborgareochorganisationer.Ävenmålsättningarförverksamhet tillstödföruppdragetbeskrivsiverksamhetsplanen.Dokumentetgällerförett år,menkanäveninnehållautvecklingsområdenochprojektsomlöperöver längretid. DenårligaverksamhetsplanenfastställsavRSG:sförbundsfullmäktige. Påavdelningsnivåbrytsdenförbundsövergripandeverksamhetsplanennertill aktiviteter,somskagenomförasunderåretpåvarjeavdelningochrespektive enhet.Påsåsättgenomsyrarhandlingsprogrammetsmålverksamhetenändaut tillenheterna. 28 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 Viduppföljningkontrollerasresultatenfrånaktiviteternaiaktivitetsplanerna. Dessasammanförstilluppföljningenavrespektivemåliverksamhetsplanen. Måluppfyllelsemätsitalellergenomredovisningavgenomfördaåtgärdereller aktiviteter. DetsamladeresultatetvisarmåluppfyllelseiRSG:stotalaverksamhetoch däriblandmåluppfyllelseavhandlingsprogrammetsmål. RSGföljervarjeårenbestämdtidsordningförplaneringochuppföljning.Här ingårocksåRSG:sinternkontrollprocess. 6.2 RSG:s lokala mål GrundenförRSG:slokalamålärdenationellamålenenligtLSO.I1kap.1§LSO angesatt”bestämmelsernaidennalagsyftartillattihelalandetbereda människorslivochhälsasamtegendomochmiljöettmedhänsyntilldelokala förhållandenatillfredsställandeochlikvärdigtskyddmotolyckor”.1kap3§LSO beskriveratt”räddningstjänstenskallplanerasochorganiserassåatt räddningsinsatsernakanpåbörjasinomgodtagbartidochgenomföraspåett effektivtsätt”. IenlighetmedMSB:snationellastrategiförattstärkabrandskyddetförden enskildeärdenövergripandeinriktningenförRSG:sLSO‐verksamhetattingen skaomkommaellerskadasallvarligttillföljdavbrand.Utifråndennainriktning harRSGutarbetatfyralokalamål.Dessabyggerpåriskidentifieringsom genomförtsochspeglarocksådenpolitiskaviljaniförbundet. 6.2.1 Bränder i bostäder ska minska Antaletbränderibostäderliggervarjeårpåenrelativtkonstantnivå.Nioavtio dödsbränderinträffaribostaden.Därförärdetangelägetattutveckla åtgärdernainomområdet. Orsakernaochdebakomliggandefaktorertillattenbrandstartarienbostad kanvaramånga.Avdenanledningenärdetviktigtattmedhjälpav kontinuerligaanalyserfinnadeindividerochgruppersomfinnsiriskzonen.Då kanåtgärdernaanpassassåattdefårsåstoreffektsommöjligt.Samverkanmed andraaktörerärenförutsättningidettaarbete. 6.2.2 Antalet anlagda bränder ska minska Nationelltärminstvarfjärdebrandanlagdochdärmedärdetdenvanligaste brandorsakeniSverige.Anlagdabränderinnebärbådefaraförlivochriskför attstoravärdengårtillspillo.Skolan,gemensamhetsutrymmeni flerbostadshus,bilar,containrar,skogochmarkärexempelpåplatserdär anlagdbrandärenvanligbrandorsak.Detkanvaraettteckenpåsocialoroi samhälletochbidrartillenminskadtrygghetskänslaförmedborgarna.Många gångerriskerarframföralltbarnochungdomarattpåverkasnegativt. RSGarbetarsedanmångaårtillbakamedattförebyggaanlagdabränderioch omkringskolor.Riskbildenvarierardockövertid.Förattminskaantalet anlagdabränderochminimerakonsekvensernavidhändelseavanlagdbrand skaRSGkontinuerligtanpassasittarbeteefterrådanderiskbildochdetaktuella läget. 29 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 6.2.3 Förmågan att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden Riskbildenvadgällerstoraochkomplexaolyckorförändrasövertidoch anpassningenavförmåganbådevadgällerförebyggandeochräddningstjänst behöverföljaochanpassasefterutvecklingen. InomRSG:sgeografiskaområdefinnsettstortantalanläggningarsomklassas somfarligverksamhet.Vidarefinnsnärmare3000anläggningarsombedöms varautrymningskritiskaochpersonintensiva.Byggnationerbliralltmer komplexaochhögre.Enavsevärdbelastningfinnsocksåinomtrafikendär farligtgodstransporteras.Oönskadehändelseritransportsystemochi samhällsviktigafunktionerkanorsakastoradriftstörningar.Underdesenaste årenhardensocialaoronökat,vilketinnebärökaderiskersåvälförallmänhet somförinsatspersonal.Likasåmärksiomvärldenenökadriskförallvarliga avsiktligahändelserochterrorism.Mankanocksåseattantaletväderrelaterade händelserökar. DessaärdemestframträdanderiskernainomRSG:sområde.Förattförmågan skavaraifasmeddenaktuellariskbildenkrävsenständiganalysavomvärlden bådeinomförbundsområdet,menocksånationelltochinternationellt. Storaochkomplexaolyckorställerkravpåständigutvecklingavmetoderoch anpassadkompetens.Vidareärenkonstruktivsamverkanmedandra myndigheter,aktörerochallmänhetenframgångsfaktor. 6.2.4 Effektiviteten vid räddningsinsats ska öka Enligt1kap3§LSOskaräddningstjänstenplanerasochorganiserassåatt räddningsinsatsernakanpåbörjasinomgodtagbartidochgenomföraseffektivt. DärförskaRSGarbetaförenständigutvecklingavblandannatmetod, kompetens,organisationochlärandefråninsats.PåsåsättökarRSG effektiviteteniformavsnabbhet,säkerhetochkvalitetvidräddningsinsatserna. Inomkvalitetsbegreppetingårattgenomföraräddningsinsatserpåettsådant sättattstörningenförsamhälletminimeras.Effektivitethandlarävenomatt säkerställaattRSG:ssamhällsviktigaverksamhetärrobustochhar anpassningsförmågasåattdenkanupprätthållasävenvidsvårapåfrestningar påsamhället. 30 Förslag till RSG:s handlingsprogram 2016‐2019 7 Bilagor Riskidentifieringen Hamnarochdessgränserivatten Gränsernamellankommunaltochstatligtvattenvidhamnarärunderrevidering. Samrådskerdirektmedberördastatligamyndigheterparallelltmeddennaremiss. Redovisningenavgränsdragningentillförsdäreftertillhandlingsprogrammet. 31 Risktopografiska förutsättningar för Räddningstjänsten Storgöteborg Diarienummer 0617/14 Upprättad av Max Ekberg / Daniel Gillesén / Tove Nyth 2011‐03‐10 (diarienummer 0064/11) Reviderad av Petter Backlund / Martin Lindsten / Tove Nyth 2014‐10‐31 Riskidentifiering www.rsgbg.se Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Sammanfattning RäddningstjänstenStorgöteborg (RSG)ärettkommunalförbund medsexmedlemskommuner: Göteborg,Mölndal,Kungsbacka, Härryda,PartilleochLerum.För‐ bundetsområdesträckersig därmedinibådeHallandsoch VästraGötalandslän.Förbundets huvudsakligauppdragäratt svaraförmedlemskommunernas uppdragenligtlagenomskydd motolyckor(LSO). Dettadokumentutgören sammanfattandebildavderisker förolyckorsomföranleder räddningsinsatserochsomhar identifieratsinomRSG:sgeo‐ grafiskaområde.Riskbildenhar tagitsframinomramenför förbundetspågåenderisk‐och olycksanalysarbete.Dokumentethartagitsframisyfteattutgöraunderlagför förbundetsarbetemedatttaframdehandlingsprogramochverksamhetsplaner somstyrverksamheten. RiskbildeninomRSG:sgeografiskaområde Områdetärenstorstadsregionmedenkomplexochföränderligsamhälls‐och riskbild.Inomområdetfinnsblandannattätbefolkadhöghusbebyggelse,stora industrier,omfattandehamnverksamhet,raffinaderierochlagringav petroleumprodukter,storapublikaanläggningarsamtviktigabesluts‐och kunskapscentra.Iområdetfinnsfleratätortermeddessriskbildochhärmärks blandannatenstadskärnamedträhusbebyggelsesomäravkulturhistoriskt intresse.Områdetsvästrasidautgörsavenlångkuststräckamedskärgård,dvs. enmarinmiljö,vilketinnebärenspecifikriskbild. VidareärStorgöteborgentransportintensivregionmedstoragenomfartsleder, tungtrafikochenomfattandeomlastningmellanolikatransportslag.Härfinns nordensstörstahamn,enrangerbangårdsamttvåkommersiellaflygplatser, varavdenenatillhörlandetsstörsta.Inäraanslutningtillområdetfinnsettav landetskärnkraftverk,Ringhals.Därstorstadenochdeövrigatätorternaslutar tarlandsbygdenvid,medbådeåkermarkochskog. Regionensbesöks‐ochevenemangsnäringväxermycketsnabbt.Dettainnebär oftaenansamlingavstoramängdermänniskorinomevenemangsområdenaoch högbeläggninghosverksamheterförtillfälligövernattning.Dettaförisintur medsigsärskildariskbilder. 2 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Desenaste15årenharhotbildenförsvåraochkompliceradeskadeutfallmot Sverigeförändratskraftigt–iställetförenstatiskhotbildmedriskförstorkrig ocheventuellanvändningavkemiska,biologiskaellernukleärastridsmedelhar terrorism,olyckorochnaturkatastrofervisatsigvaradestörstautmaningarna. Därtillkommerdenständigtnärvaranderiskenförenolyckamedfarliga ämnen,t.ex.giftigakemikalierpåfabriker,lagringsplatserellerundertransport. Omensådanolyckaledertillettsnabbochstortutsläppiellernäraentätort kankonsekvensernablimycketstora. Riskbildenutifrånvanligtförekommandeolyckor RSGharunderdesenasteårengenomförtcirka8000–8500räddningsuppdrag perår.Avdessaärfleränhälftenföranleddaavenolyckaelleretttillbudsom krävernågonformavräddningsinsats.Resteranderäddningsuppdragbestårav hjälptillandrasamhällsaktörer,tillexempelpolisochambulans,obefogade automatlarm,undersökningavförmodadebränderochandrauppdrag. Härföljerensammanställningavdeviktigasteslutsatsernautifrånstatistik‐ analysenavgenomfördaräddningsuppdrag2006‐2013: Meränhälftenavallaolyckorsomföranlederetträddningsuppdragorsakas avbränder,menmerpartenavdessautgörsavbränderutomhus.RSG genomförflerräddningsuppdragisambandmedtrafikolyckoränvid bränderibyggnader. Olycksfrekvensenvarieraröveråretsmånaderochveckodagar.Flestolyckor skerundersenvårochtidigsommar(april‐juni)samtidecember.Närdet gällervariationenmellanolikaveckodagarökarolyckornanågotpåvecko‐ sluten,fredagtillsöndag.Deflestaräddningsuppdragenvidolyckoroch tillbudgenomförsunderdag‐ochkvällstid,medenlitentoppruntklockan 16. AntaletbostadsbrändersomharkommittillRSG:skännedomliggeriprincip påenkonstantnivåpåårsbasisunderundersökningsperioden.Antalet bostadsbränderper1000invånareiStorgöteborgliggernågotlägreänför helariket,meningennedåtgåendetrendsyns. Bostadsbrändernaärintegeografisktjämntfördelade,varkeniennationell jämförelsemedandrastäder,ellerinomstäder.Imaterialetgårdetattseatt vissageografiskaområden(iGöteborg)äröverrepresenteradenärdetgäller bostadsbränder. Majoritetenavbostadsbrändernainträffariflerbostadshusochbränderi hyresrätteräröverrepresenterade(jämförtmedbostadsrätter). DevanligastekändabrandorsakernaiflerbostadshusinomRSGärattspisen lämnaspåslagenutantillsyn(glömdspis)samtanlagdabränder,oftasti allmännautrymmen.Ismåhusärdevanligastebrandorsakernateknisktfel ochvärmeöverföringfrånrökkanal/eldstadsamtsoteld. Underperiodensesenminskningavantaletbränderiochomkringskolor, förskolorochfritidsgårdar.Trendenärmycketpositiveftersomskolbränder 3 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg fårstorakonsekvenserförsamhälletochdeeleversomdrabbas.Över hälftenavallaskolbränderäranlagda. Antaleträddningsuppdragpågrundavtrafikolyckorvisarentydligtökande trendunderundersökningsperioden.Däremotfinnsingentendenssom indikerarattpersonskadornaharökatundersammaperiod. SedanträngselskatteninfördesharRSG:sutryckningarvidtrafikolyckor minskatmarginelltpåårsbasis,jämförtmedettgenomsnittavdesenaste fyraåren. Räddningstjänstenhamnarregelbundetisituationermedettdirektochakut omhändertagandeavensuicidbenägenperson.Sedan2010uppvisar räddningstjänstensinsatsstatistikenökningavantaletsuicidrelaterade händelser. Riskersomkanledatillstoraellerkomplexaolyckor Någraavdemestframträdandeidentifieraderiskernasomkanledatillstora ellerkomplexaolyckorär: Iförbundetsområdefinnsettstortantalanläggningarsomärklassificerade somfarligverksamhetenligt2kap.4§LSOochsomkräversärskildupp‐ märksamhet. Inomförbundetfinnsettmycketstorttransportflödeavenmängdolika typeravfarligtgods.Transporternaskerpåtransportledersomär lokaliseradeitätbebyggdaområdenmedenständigkonfliktmellanexploa‐ teringsintressenochriskhänsynidenfysiskaplaneringen.Ökadetransport‐ flödenavtungatransporterärenfaktorsombidrartillenökadriskför olyckormedfarligtgodsmensomtillvissdelkanmotverkasavatt transporternakanskesäkrare,t.ex.genomsäkerhetshöjandeåtgärderi infrastrukturen. InomGöteborgsstadfinnseninriktningmotförtätningavstadskärnan, vilketblandannatkommerattinnebäraflerhögaochkomplexa byggnationer.Dagensbyggreglergermöjlighettillmerunikutformning vilketmedförenalltstörreutmaningiatttolkaochförstådet byggnadstekniskabrandskyddetochkunnagenomföraeneffektiv räddningsinsats. Antaletväderrelateradehändelsertilltarochriskförolyckorföranleddaav extremtväderökar.Iförbundetfinnsdessutomettantalskredkänsliga områden. DesenasteårenharRSGmärktstörreeffekteravsocialoro,utanförskapoch segregationgenomblandannatettökathotmoträddningspersonalen. Undertillståndavsocialaoroligheteranvändsanlagdabränderoftasom konfliktstrategi.Ienlighetmeddenkonfliktfylldadynamikensomkommer medupploppärdetinteovanligtattanlagdabränderochstenkastningfåren snabbgeografiskspridning.Detanläggsbränderifordon,containraroch intesällanipublikalokalersåsomskolor.BelastningenpåRSG,medflera räddningsinsatserochstortbehovavledningochsamverkan,riskerarattbli långvarig.Dessadygnmedupprepaderäddningsinsatserkräverförbere‐ 4 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg delseriformavövningar,konflikthanteringsförmåga,uthållighetoch larmstrategier. Denantagonistiskahotbildenochriskernaförallvarligaavsiktligahändelser ökarochtarettstörreutrymmeisamhället. Antaletutrymningskritiskaochpersonintensivaanläggningardärenbrand kanfåstorakonsekvenserärstortinomförbundetsområde.2890sådana verksamheterärregistreradeiRSG:sverksamhetssystem. Olyckoritransportsystemetriskerarattorsaka stora driftstörningar i viktiga knutpunkter och trafikavsnitt.Attpåetteffektivtsättkunnaidentifieraoch hanteraoönskadehändelserinomtransportsystemet,kritiskinfrastruktur ochandrasamhällsviktigaverksamheterärenviktigutmaningförRSG. 5 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Förkortningar och definitioner ................................................................................................................ 9 1 2 3 4 Inledning ....................................................................................................................................... 13 1.1 Uppdragsbeskrivning .............................................................................................................. 13 1.2 Arbetsgruppen ........................................................................................................................ 13 1.3 Avgränsningar ........................................................................................................................ 13 1.4 Disposition.............................................................................................................................. 14 1.5 Revideringar ........................................................................................................................... 14 Generell bakgrundsinformation .................................................................................................... 15 2.1 Olyckor som föranleder räddningsinsats ................................................................................ 15 2.2 Extraordinära händelser .......................................................................................................... 15 2.3 Räddningstjänsten Storgöteborg ............................................................................................. 15 2.4 Samhällsutveckling och demografiska bakgrundsdata ........................................................... 16 2.5 Byggregler och nya byggnader ............................................................................................... 17 Sammanfattning av riskbilden i respektive medlemskommun ..................................................... 18 3.1 Göteborg ................................................................................................................................. 18 3.2 Mölndal................................................................................................................................... 19 3.3 Kungsbacka ............................................................................................................................ 20 3.4 Härryda ................................................................................................................................... 21 3.5 Partille..................................................................................................................................... 21 3.6 Lerum ..................................................................................................................................... 22 Statistik över genomförda räddningsuppdrag ............................................................................... 22 4.1 Datakällor och kvalitet ........................................................................................................... 22 4.2 Samtliga räddningsuppdrag genomförda av Räddningstjänsten Storgöteborg ...................... 23 4.3 Olyckor och tillbud inom RSG:s förbundsområde ................................................................. 25 4.3.1 Allmänt ............................................................................................................................ 25 4.3.2 Olyckor och tillbud per kommun .................................................................................... 26 4.3.3 Olyckor och tillbud - fördelning över tid ........................................................................27 4.4 Bränder inom Räddningstjänsten Storgöteborgs förbundsområde ......................................... 28 4.4.1 Allmänt ............................................................................................................................ 28 4.4.2 Bränders fördelning över tid ........................................................................................... 29 4.4.3 Bränder där människor omkommer ................................................................................ 30 4.4.4 Bränder fördelade per miljö- och verksamhetskategori .................................................. 31 4.4.5 Bostadsbränder ................................................................................................................32 4.4.6 Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar ............................................. 37 4.4.7 Anlagda bränder utomhus ............................................................................................... 39 6 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.5 5 Trafikolyckor .......................................................................................................................... 43 4.5.1 Allmänt ............................................................................................................................ 43 4.5.2 Effekter av införandet av trängselskatt ........................................................................... 45 4.6 Räddningsuppdrag i samband med suicid .............................................................................. 46 4.7 Natur- och väderrelaterade olyckor ........................................................................................ 48 Risker för stora eller komplexa olyckor ........................................................................................ 49 5.1 Olyckor vid farlig verksamhet och Sevesoanläggningar ........................................................ 49 5.2 Olyckor vid hantering av brandfarlig och explosiv vara ........................................................ 51 5.2.1 Allmänt ............................................................................................................................ 51 5.2.2 Naturgasnät ..................................................................................................................... 52 5.3 Olyckor med transport av farligt gods .................................................................................... 53 5.4 Kärnteknisk olycka ................................................................................................................. 61 5.5 Naturolyckor ........................................................................................................................... 63 5.5.1 Höga flöden och högt vattenstånd i havet ....................................................................... 64 5.5.2 Skred och markras ........................................................................................................... 66 5.5.3 Bergras ............................................................................................................................ 68 5.5.4 Starka vindar ................................................................................................................... 68 5.5.5 Kraftig åska ..................................................................................................................... 69 5.5.6 Extrem nederbörd och skyfall ......................................................................................... 70 5.5.7 Kraftigt snöfall ................................................................................................................ 71 5.5.8 Kraftiga isbeläggningar ................................................................................................... 72 5.5.9 Långvarig torka och skogsbrand ..................................................................................... 73 5.5.10 Stark kyla ........................................................................................................................ 74 5.6 Olyckor i transportsystemet .................................................................................................... 75 5.6.1 Flygplatser ....................................................................................................................... 75 5.6.2 Viktiga knutpunkter och trafikavsnitt ............................................................................. 75 5.7 Olyckor vid personintensiv verksamhet och utrymningskritiska anläggningar .....................76 5.8 Olyckor till följd av social oro................................................................................................ 79 5.9 Antagonistisk hotbild och avsiktliga händelser ...................................................................... 80 5.10 Övriga olyckor med svåra eller komplexa insatsförhållanden............................................ 83 5.10.1 Bränder i undermarksanläggningar ................................................................................. 83 5.10.2 Bränder i fartyg ............................................................................................................... 83 5.10.3 Bränder i siloanläggningar .............................................................................................. 84 5.10.4 Bränder i större upplag .................................................................................................... 84 5.10.5 Oljeutsläpp i vatten ......................................................................................................... 85 5.11 Olyckor vid anläggningar och områden med förhöjt skyddsvärde .....................................85 5.11.1 Samhällsviktiga försörjningssystem................................................................................ 85 7 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.11.2 Kommunal och regional ledning ..................................................................................... 86 5.11.3 Vårdinrättningar .............................................................................................................. 86 5.11.4 Viktiga forsknings- och utbildningscentra ...................................................................... 86 5.11.5 Kulturmiljöer ................................................................................................................... 87 5.11.6 Vattenskyddsområden ..................................................................................................... 88 5.11.7 Natura 2000-områden...................................................................................................... 89 6 7 Risk för olyckor under höjd beredskap ......................................................................................... 91 6.1 Generell utgångspunkt ............................................................................................................ 91 6.2 Militär hotbild......................................................................................................................... 91 6.3 Huvudsakliga uppgifter .......................................................................................................... 92 Referenser ..................................................................................................................................... 93 Bilagor ................................................................................................................................................... 96 8 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Förkortningar och definitioner Anlagdbrand Extraordinär händelse Farligverksamhet Höjdberedskap Kris LSO MSB Olycka Idennarapportanvändsbegreppetsomettsamlings‐ begreppförallabrändersomräddningsledarenhar bedömtattenpersonmedvetetharantäntochsom sedanharlämnatsutanuppsikt. Enhändelsesomavvikerfråndetnormalaochinnebär enallvarligstörningellerenöverhänganderiskfören allvarligstörningiviktigasamhällsfunktioneroch kräverskyndsammainsatseravenkommunellerett landsting.Reglerasavlag(2006:544)omkommuners ochlandstingsåtgärderinförochvidextraordinära händelserifredstidochhöjdberedskap. Anläggningdärverksamheteninnebärfaraföratten olyckaskaorsakaallvarligaskadorpåmänniskoreller miljö(LSO,2kap4§).Förklassificeringavverksam‐ heteransvararLänsstyrelsen. Beslutfrånregeringenomskärptberedskapeller högstaberedskapenligtlag(1992:1403)omtotal‐ försvarochhöjdberedskap. Enkrisärennegativsituationsomärmycketsvåratt lösa.Deninnebärmångaproblemellermycketlidande ochhotargrundläggandevärdenochfunktioner.Kani analyssammanhangbetraktassomriskförattenut‐ lösthändelseöverstigerplaneradhanteringsförmåga hosenskildaaktörer.Enkrisuppståroftahastigt,mer ellermindreoväntatochutannågonlängreförvarn‐ ing.Situationenkräversnabbabeslut,nödvändig koordineringochkoncentreradeinsatserfrånflera instanser. Lag(2003:778)omskyddmotolyckor Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap.Tog överdetcentralamyndighetsansvaretfrånochmed1 januari2009dåRäddningsverket,Krisberedskaps‐ myndighetenochStyrelsenförpsykologisktförsvar slogsihop. Enplötsligtinträffadhändelsesomharmedförteller kanbefarasmedföraskada.Tillolyckorräknashän‐ delsersomberorpåföreteelserinaturenellersom inträffarutanmänniskorshandlandeochävenhändel‐ sersomberorpåmänniskorshandlandeellerunderlå‐ 9 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg tenhetatthandla.Somexempelpåolyckshändelser nämnsiförarbetenatillLSObränder,explosioner, skred,ras,översvämningar,oväderochutflödenav skadligaämnen. Olycksmiljö Risk Riskmiljö RSG Sevesoanläggning Småhus Socialrisk Sårbarhet Medbegreppetolycksmiljöavsesdenmiljöivilkenen olyckaharinträffat.Begreppetspeglarenreaktivsyn dåolyckanredanharinträffat. Riskspeglarensammanvägningavsannolikheteroch konsekvenseravoönskadehändelser(här:olyckor somföranlederräddningsinsatser).Risknivåärett abstraktbegrepp.Olikaindivideruppfattarriskerpå olikasättochaccepterarolikariskerberoendepåom riskentillexempelärfrivillig,kändellergagnarett intresse. Medriskmiljöavseshärmiljöersomidentifieratsdär förhöjdriskråderförvissaolyckstyper.Identifiering kanskegenomanalysavexempelvisavsaknadenav skyddsfaktorer.Begreppetspeglarenproaktivsyndå olyckanännuejinträffat. RäddningstjänstenStorgöteborg.Räddningstjänst‐ förbundmedGöteborg,Mölndal,Kungsbacka, Härryda,PartilleochLerumsommedlemskommuner. Anläggningsompågrundavsinhanteringavfarliga ämnenfallerundervillkoreniförordning(1999:382) omåtgärdernaförattförebyggaochbegränsaföljd‐ ernaavallvarligakemikalieolyckor.Ilagstiftningen angesenhögrerespektiveenlägrekravnivåberoende påhanterademängderavfarligaämnen. Samlingsnamnförvissatyperavbostadsbyggnader; villa,radhus,parhus,kedjehus,fritidshus.Begreppet användshärisambandmedsammanställningoch analysavinsatsstatistik. Ensocialriskärsannolikhetenföroönskadehänd‐ elser,beteendenellertillståndmedursprungisociala förhållandenochsomharnegativakonsekvenserför detsombedömsvaraskyddsvärt. Sårbarhetspeglarriskerdärbristerisamhälletseller enskildaaktörershanteringsförmågakanutlösaen krissåattskyddsvärdfunktionalitetit.ex.samhälls‐ viktigafunktioneruteblir.Detotalakonsekvenserna kanvarasvåraattöverblickadådetoftaföreligger 10 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg komplexasambandmedexternaberoendenoch spridningskedjortillandraaktörer. Definitionavnågraavdehändelsetypersomanvändsikapitel4 Olycka/tillbud Brandibyggnad Brand,ejibyggnad Övrigabränder Trafikolycka Olyckadefinierassomnågotplötsligtsommedför skadapåmänniskor,egendomellermiljö.Iandra sammanhangskaenolyckaperdefinitionvara oavsiktlig,meniLSOtasintehänsyntilluppsåt,vilket innebäratttexanlagdbrandkanbetraktassomolycka iräddningstjänstsammanhang.Tillbudärenhändelse somhadekunnatutvecklastillenolyckamensomtack varaettrådigtingripandeellerlyckligaomständlig‐ heterinteleddetillskadapåmänniskor,egendom ellermiljö. Avserallatyperavbränderochbrandtillbudsom inträffarienbyggnadskonstruktionoch/ellerinnei enbyggnad.Deträckersåledesmedenmindrebrandi ettlöstföremålsålängedenskerinomhus. Avserallatyperavbrändersomskerutanfören byggnad(utomhus).Mark‐ochskogsbränder,bränder ifordon(bilar,bussar,tåg,fartyg,m.fl.)ochcontainer‐ ochsoptunnebränderhörtilldevanligarehändelserna idennakategori. EttannatbegreppförhändelsetypenBrand,eji byggnad(seovan) Avserolyckormedallatyperavtrafikslag (väg,tåg,flygsjöfart,m.m.). Utsläppavfarligtämne Avserallatyperavfarligautsläpp;frånsmå bensinspillpåmarkentillomfattandeutsläppav farligakemikalierellerpetroleumprodukter. Automatlarm,ejbrand/ Viddetillfällendådetvisarsigattdetintehar Förmodadhändelse/ inträffatenolyckatrotsattdetinkommitettlarm Falsklarm skiljermanirapporteringenpåhuruvidadetärett automatisktbrandlarmellerenfysiskpersonsomhar larmat.Dessutomförsökermanävenfastställaomden personsomlarmaderäddningstjänstgjordedettaitro omattdetfaktisktförelågfaraelleromdetrördesig omettavsiktligtfalsklarm. Annatuppdrag Vidolyckor,tillbudellermisstankeomolyckaagerar räddningstjänstenmedstödavlagstiftningen(lagen omskyddmotolyckor,LSO).Detfinnstillfällendå 11 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg uppdragutförsavräddningsstyrkorpåuppdragav andramyndigheterellermedettuppdragsominte stödsiLSO.DessainsatserkategoriserassomAnnat uppdragmedtillhörandeunderkategorier. Iväntanpåambulans (IVPA)/ Hjälptillambulans Ambulanssjukvårdenharslutitavtalmedräddnings tjänstförbundetomattenkommunalräddningsstyrka vidbehovkanåkatillenhjälpbehövandepatientoch påbörjalivsuppehållandebehandlingellervidtaandra nödvändigasjukvårdsåtgärdertilldessattenambu‐ lanskommertillplatsen.DettakallasIVPA.Omen ambulansdäremotbehövertekniskhjälpisamband medensjukvårdsinsats(hjälpmedattbäraellertrans‐ porterapatientero.dyl.)såkategoriserasdettasom hjälptillambulans. 12 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Våren2014fickarbetsgruppeniuppdragattrevideraRSG:sRisk‐och olycksanalys1,somursprungligenupprättadesunderhösten/vintern2010‐ 2011.Syftetharvaritattaktualiseradetrisk‐ocholycksanalytiskaunderlaget införorganisationensframtagandeavnytthandlingsprogramenligtlagen (2003:778)omskyddmotolyckor,LSO.ChefenförUtvecklingsavdelningen, KristinaLindfeldt,harvarituppdragsgivare. 1.2 Arbetsgruppen Iarbetetmedrevideringenharföljandepersonerdeltagit: PetterBacklund OlycksutredningochAnalys,Utvecklingsavdelningen MartinLindsten Förebyggandeinsatser,Utvecklingsavdelningen ToveNyth OlycksutredningochAnalys,Utvecklingsavdelningen Kapitel5.8OlyckortillföljdavsocialoroharförfattatsavPernillaAlsterlind, samordnareföråtgärdermotanlagdbrand,samtPer‐AndersLindfeldt, insatsledare. DenursprungligaRisk‐ocholycksanalysen(originaltitel)upprättadesavMax Ekberg,DanielGillesénochToveNyth. 1.3 Avgränsningar Rapportenharutförtsisyfteattbeskrivariskbildenförolyckorsomkanföran‐ ledaräddningsinsatser–denutgöralltsåintedenrisk‐ochsårbarhetsanalys somkrävsenligtMSBFS2010:62.Analysenharintehellerinteutförtsisyfteatt identifieraellerminskasårbarhetenisamhälletellerinomRSG.Dentypenav analyserskermedstödavannanlagstiftningänLSO. Tidsperiodenfördatainsamlingtillolycksanalysenär1jan2006tillochmed31 dec2013,ochinformationenärhuvudsakligenhämtadfrånRSG:segetinsats‐ rapportsystem.Pågrundavdettaomfattasendastdehändelsersomkommittill RSG:skännedomochsomharbedömtskrävanågonformavåtgärdellerbeslut inomramenförRSG:suppdrag.Såledesfinnsdetettmörkertalvadgällerde flestatyperavhändelseridettamaterial,dålångtifrånallahändelserblir anmäldaellerkräverenräddningsinsats. Analysenavtrenderochtendenseravseendeolyckorhargjortsutifråndet underlagsomutgörsavRSG:sinsatser,enligtovanresonemang. 1 RSG 0064/11 (2011), Risk- och olycksanalys – Risktopografiska förutsättningar för Räddningstjänsten Storgöteborg 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. 13 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 1.4 Disposition DennarapportinledsmedenövergripandebeskrivningavRSG:sgeografiska område,samtenbeskrivningavrespektivemedlemskommunsallmänna riskbild. Irapporttextenkansedanskönjastrehuvuddelar: Förstbelysesriskbildengenomatttittapåvanligtförekommandeolyckormed hjälpavenstatistikanalysövergenomfördaräddningsuppdragunder206‐2013. Därefterbehandlasriskerförstoraochkomplexaolyckordärbedömnings‐ underlagethuvudsakligenbaseraspålitteraturstudier,uppskattningaroch scenariekonstruktionerförattbeskrivarisker. Slutligenbeskrivsrisk‐ochhotbildenförattbedrivaräddningstjänstvidhöjd beredskap. Utifråndessatreperspektivkanvisedanfåframensammanfattanderiskbildav samhället. 1.5 Revideringar Sedanversion2011‐03‐10v1.1harföljanderevideringarutförts: 2014‐10‐29 NyrapportlayoutenligtRSG:sofficiellarapportmall2014 Uppdragsbeskrivningocharbetsgruppharuppdaterats Allatabeller,diagramochbilderharuppdateratstillrelevant ochaktuelltidsperiod Uppdateradkapitelindelningochordningsföljd Statistikanalysavgenomfördaräddningsuppdrag uppdateradframtillochmed31december2013 Nytitel:Riskidentifiering‐Risktopografiskaförutsättningar förRäddningstjänstenStorgöteborg Nyakommunkartor Nyttkapitel5.8Olyckortillföljdavsocialoro Uppdateradsammanfattning 14 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 2 Generell bakgrundsinformation Enligt3kap.3§LSOskakommunenshandlingsprogramfördenförebyggande verksamhetenangederiskerförolyckorsomfinnsikommunenochsomkan ledatillräddningsinsatser.Dettaavserhelarisk‐ochhotskalan–frånolyckor somhanterasiräddningstjänstensdagligaverksamhettillstörreochmerkomp‐ liceradeolyckorsamtolyckordärräddningsinsatserbedrivsunderenkrissom samtidigtkanutgöraenextraordinärhändelseellerunderhöjdberedskap. Genomettsystematisktarbetssättkanenanalysavderiskersomfinnsiett samhällegemyndigheterochorganisationerökadkunskapförattbåde förebyggaochförberedasiginförolyckorochkriser. 2.1 Olyckor som föranleder räddningsinsats MedolyckshändelseravsesenligtförarbetenatillLSOplötsligtinträffade händelsersomharmedförtellerkanbefarasmedföraskada.Hiträknassåväl händelsersomskerpågrundavnaturochväder,medellerutaninblandningav människorshandlandeellerunderlåtenhetatthandla.Somexempelpåolycks‐ händelsernämnsiförarbetenabränder,explosioner,skred,ras,översväm‐ ningar,oväderochutflödenavskadligaämnen3.Kravetpåattdetskavarafråga omenplötsligtinträffadhändelseinnebärattlångsammaellerständigtpågå‐ endeskeendensåsomt.ex.jorderosionernormaltinteräknassomolycks‐ händelser.Sådanaskeendenkanemellertidorsakanågotsominträffarplötsligt ochsommedförskada,t.ex.attensättningsskadadbyggnadrasarelleratten erosionförorsakarettjordskred.Sådanahändelserkanbetraktassomolyckor4. 2.2 Extraordinära händelser Inträffadeolyckshändelserkanocksåutgöraextraordinärahändelserenligt1 kap.4§ilag(2006:544)omkommunersochlandstingsåtgärderinförochvid extraordinärahändelserifredstidochhöjdberedskap.Ensådanhändelseav‐ vikerfråndetnormala,innebärenallvarligstörningelleröverhänganderiskför enallvarligstörningiviktigasamhällsfunktionerochkräverskyndsamma insatseravenkommunellerettlandsting.Enligtgällandeförbundsordninghar RSGingenutpekadrollenligtdennalagstiftning,menskadockiallmänhet”med sinspecialkompetensstödjamedlemskommunerna”. 2.3 Räddningstjänsten Storgöteborg RäddningstjänstenStorgöteborg(RSG)ärettkommunalförbundmedsex medlemskommuner.DessaärGöteborg,Mölndal,Kungsbacka,Härryda,Partille ochLerum.Förbundetsgeografiskaområdesträckersigdärmedinibåde HallandsochVästraGötalandslän.Förbundetshuvudsakligauppdragäratt svaraförmedlemskommunernasuppdragenligtlagenomskyddmotolyckor (LSO). 3 SOU 2002:10, Reformerad räddningstjänstlagstiftning, Stockholm: Regeringskansliet. Prop. 1985/86:170 om räddningstjänstlag m.m., s. 62 och Prop. 2002/03:119 Reformerad räddningstjänstlagstiftning, s. 68. 4 15 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 2.4 Samhällsutveckling och demografiska bakgrundsdata Samhällsutvecklingenkännetecknasbl.a.avdemografiskaochsocioekonomiska förändringar,snabbteknikutveckling,specialiseringochglobalisering.Enligt SCB:sbefolkningsprognosberäknasfolkmängdeniSverigenå10‐miljoners‐ gränsenår2017.Sedankommerdetattta20årinnan11‐miljonersgränsen passerasår2037.2060uppskattasSverigehaenbefolkningpånästan11,8 miljoner5.Deolikamedlemskommunernasfolkmängdföråren2010‐2013fram‐ gåravTabell1.Underperiodenharbefolkningeninomförbundetökatmed cirka26000personer,enökningpå3,0%.Motsvarandesiffraförriketisin helhetär2,4%.HögstaprocentuellaförändringarnastårGöteborgochHärryda. Kommun Göteborg Mölndal Kungsbacka Härryda Partille Lerum Summa: Folkmängd 2010-12-31 513 751 60 973 75 025 34 463 35 084 38 580 757 876 Folkmängd 2011-12-31 520 374 61 337 75 954 34 854 35 518 38 788 766 825 Folkmängd 2012-12-31 526 089 61 659 76 786 35 223 35 837 39 070 774 664 Folkmängd 2013-12-31 533 271 61 978 77 390 35 732 36 147 39 319 783 837 Tabell 1. Folkmängd i medlemskommunerna 2010-20136 DetkannämnasattRSG2013medsina783837invånarerepresenterar8,0% avSverigesbefolkningochtillinvånarantaletsettvarSverigesnäststörsta räddningstjänstförbund.VidsammatidpunkthadeStorstockholmsbrandför‐ svar1279841invånare,Södertörnsbrandförsvarsförbund579520invånare ochRäddningstjänstenSyd505919invånare. Ienrapportfrån2006konstateradesattantaletäldrekommerattökamed cirka27%7förhelariketunderdekommandetioåren.Dettakanjämförasmed detiogångnaårendåantaletäldreökademedendastenprocent.För kommunernaärökningenavantaletäldreideäldstaåldersgruppernamest betydelsefull,iförstahandeftersomdepåverkarbehovetavvårdochomsorg, menocksåförattdeförändrardentotalaolycksstatistikenrörandefallolyckor ochvissatyperavbränder.Dekommandetjugoårenkommerökningenaväldre främstattskeiåldersspannet65–79år.Vidslutetav2060beräknasantalet65 årochäldrenärmasigtremiljoner.Efter2020kanvidäremoträknameden betydandeökningiåldrarnaöver80år. Från2009harRSGmärktstörreeffekteravsocialoro,utanförskapoch segregationgenomettökathotmoträddningspersonalen.Under2009‐2010 inträffadeetttiotalincidenterdärstenkastning,fyrverkerier,grönlaser, molotovcocktailsm.m.harriktatsmotdenutryckandepersonalen.Oftahar dettaskettisambandmedutryckningartillfordonsbränder,bränderi containrarochbränderifriståendeförrådochuthus. 5 SCB (2014), Sveriges framtida befolkning 2014-2060 (BE 18 SM 1401), Stockholm: Statistiska centralbyrån SCB (2014b), URL: http://www.scb.se, Stockholm: Statistiska Centralbyrån. 7 NCO 2006:6, Säkerhetens bestämningsfaktorer - inblickar i riskutvecklingens drivkrafter, Karlskoga: Nationellt centrum för lärande från olyckor (NCO) 6 16 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Vidaresynsgruppbildningarmedinslagavextremavärderingarochdestruktivt agerande.Detärinteovanligtattdessaföreteelserivåromvärldledertill aktioneravkaraktärensamhällssabotageellerterrorism.Terroristhotethar skapatenglobalosäkerhet. Storatekniskasystem,sombliralltmerinflätadeivarandra,fåriblandstora konsekvenservidhaverierochstörningarspridersigsnabbttillstora geografiskaområdenochtillandraglobalasystem.Detgällerexempelvis elförsörjningochtelekommunikation.Samhälletssårbarhetärpåtagligtvid bortfallavvåraviktigainfrastruktursystem. Substansersomalkohol,läkemedelochnarkotikaåterfinnsienmycketstor andelavomkomnavidolyckor,vilketbehöverbeaktasisamhälletstotala förebyggandearbeteförattminskadödsolyckorna.Förmäniåldern20till64år liggerandelenöver80%7ochtotaltharcirkasjuavtiosomomkommeri bränderanväntalkohol,narkotikaellerläkemedelsompåverkarnervsystemet. Huruvidaochivilkengraddettabidragittillskadehändelsenärdockoklart. 2.5 Byggregler och nya byggnader Andelenuniktdesignadebyggnader,ävenursäkerhetsperspektiv,kommeratt ökatillföljdavattdetaljregleringenibyggreglernaharminskatsedanmittenav 1990‐talet.Vidbehovkanutformningenavbrandskyddetiställetbaseraspå ingenjörsvetenskapligabyggnadsspecifikautredningar,vilketävenalltidsker ombyggnadenäröver16våningar.Dettaisigkangeengodanpassadperson‐ säkerhetförmänniskoribyggnaderna,menvidenräddningsinsatskandetbli vanligareattRSG:sgenerellakunskaperomhurenbyggnaduppförsigvid brandintevisarsigtillräckliga.Byggreglernaläggerävenstörstfokuspå personsäkerhet. StorstadenGöteborgsexpansionbyggeridagpåattregionkärnanförtätasoch utvecklas.Nuvarandeöversiktsplan,somstårföraktualisering,visarpåmöjlig‐ heterförenutbyggnadmed2500bostäderperårframtill2025inomdenbe‐ byggdastaden.Entendensärattbyggnaderblirhögre,vilketinnebärenför‐ längdinsatstidvidbränderidehögrevåningarna.Förhögrebyggnaderställs ävenförväntningarpåtekniskainstallationersomskakunnaanvändasav räddningstjänstenvidinsats,somräddningshissarochtrycksatta stigarledningar. Bostadsbyggandetiregionenhardesenasteårenökat.Statistikfrånfastighets‐ kontoret8iGöteborgredovisasiDiagram1.StörstexpansionmärkspåHisingen samtiCentrum. 8 Fastighetskontoret (2013), Bostadsstatistik 2013 - Göteborg - Folkmängd och bostadsbyggande, Göteborg Stad: Fastighetskontoret. 17 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 1. Bostadsbyggande i Göteborg (Fastighetskontoret, 2013) Enytterligaredimensionärattområdensomplaneratssomfritidsbebyggelse tillstörreandelanvändsförpermanentboendeochpåsåsättväxer.Detärinte ovanligtidessaområdenattdeliggerutanför10minutersinsatstidför räddningstjänstenochattbrandvattenförsörjninginteärutbyggdpåsamma sättsomidelaravtätorterna.Iställetfördirekttillgångtillbrandpostnäti närområdet,såbehövervattenenheteråkatillmerglestplaceradebrandposter förvattenpåfyllningochtransporttillbakatillskadeplats. 3 Sammanfattning av riskbilden i respektive medlemskommun 3.1 Göteborg GöteborgärenledandestadiVäst‐ sverigeochhuvudortiGöteborgs‐ regionen.Kommunenpräglasav storaområdenmedstorstadsbebyg‐ gelseochomfattandetransport‐och industriverksamhetmendärfinns äveninslagavjordbruksmarkoch skogsområden.Kommunensinvå‐ narantaluppgick2013tillcirka 530000.Bostadsbeståndetbestår tillstoradelaravflerfamiljshusität stadsbebyggelsemedflerastörre höghusområden.Skärgårdenutgörs avflerastoraöarmedtätsmåhus‐ bebyggelse. Ikommunenfinnsflerastörreindustrietableringar,tvåoljeraffinaderier,en internationellflygplats,enrangerbangårdförjärnvägochnordensstörsta hamn.GöteborgsStadharnumeraentydligstrategiomattvaraenattraktiv evenemangsstadvilketinnebärattdetårligenförekommermångastora evenemangpåolikaarenorochplatseristadensomlockarmångabesökare. 18 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg StadenGöteborgmeddessskiftandeutseendeochverksamhetsprägelmedför enkomplexriskbild.Invånarantaletochdetstoraantaletmänniskorsomtill‐ fälligtvistasikommunen,pågrundavinpendlingellerevenemangsbesök,med‐ förensärskildriskkaraktär.Demångaochiblandstoraindustrietableringarna bidrarmedytterligareentypavriskkaraktär.Blandindustrierna,inräknat hamnenochrangerbangården,skerenstorskalighanteringavfarligaämnen sombidrartillrisknivån.Dessutomgenererardessaverksamheterettom‐ fattandetransportbehovsominnebärattstoramängdervarorochgodstrans‐ porterasinochuturkommunen–dettamedförenytterligarekaraktäririsk‐ bilden.Demångastoraochtungttrafikeradetransportledernagenom kommunenutgörenriskbildisig. Inomkommunenfinnsområdensomklassassomskredkänsliga,dvs.attdet finnsriskförrasochskred.Fleraavdessaområdenutgörsavbebyggdoch exploateradmark. Tvåavkommunensvattendrag,MölndalsånochSäveån,harstora avrinningsområdenmedomfattandesjösystemanslutna–detinnebärriskervid högavattenståndochkraftig,långvarignederbörd:utmeddebådaåarnafinns etableringarochbebyggelse. DebeboddaöarnaiGöteborgsskärgårdharingenvägförbindelsemed fastlandetochdettainnebärattinsatstidenförräddningstjänstochandra räddningsresurserärlängreäniövrigadelaravkommunen. 3.2 Mölndal KommunenMölndalsStadmedsina nästan62000invånareharfyra tätorter:Mölndal,Kållered,Lindome ochHällesåker.Bebyggelsenharväxt framruntvattenleder,vägarochjärn‐ vägar.Industrierochandra verksamheterärlokaliseradeutmed trafikstråkenmedanbostäderna främstharkommitattliggautmed dalgångarnassidor.Stadsbebyggelsen harsåsmåningombrettutsigide olikadalarna.Bebyggelsenfyllerde olikalandskapsrummensomoftast omgärdasavhögabergspartier. Norradelenavkommuneningåriettindustrialiseratstorstadsområdemed modernabostadsmiljöer.Kommunenssödradelkaraktäriserasavett odlingslandskapmedtraditionelltbostadsbebyggelseutmeddalgångenssidor. Sandsjöbackareservatetsträckersigutmeddenvästrakommundelen,viaöppna odlingsområdenärdenihopkoppladmedÄnggårdsbergeninordväst.Äveni kommunenssydöstradelfinnsskogsområden. Närhetentillstorstadenpräglarkommunensutveckling.Utvecklingenav transportlederintillGöteborghardelatsamhällsbildningarnamittituochger 19 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg upphovtillbarriärer,riskerochmiljöstörningar.Iraktnord‐sydligriktning passerarbådeE6:anochVästkustbanan.Centrumbildningarnaharoftast hamnatpåenasidanavkommundelen. Riskbildenutgörsblandannatavdeomfattandegenomfartstransporternapå vägochjärnväg,samtavrinningsproblematikengällandeMölndalsånsom beskrevsunderförrarubriken. 3.3 Kungsbacka Kungsbackakommunsmestfram‐ trädandekaraktärsdragärdenlånga kustremsan,jordbrukslandskapet, skogsområdenochbitvismyckettät villabebyggelse. Underdesenaste30årenharKungs‐ backakommunvaritenavdemest expansivakommunernairiketochhar nudrygt77000invånare.Utvecklingen berortillstordelpådenattraktiva småstadskommunenvidhavetsamt denomedelbaranärhetentill storstaden. Kommunenärstortillytanochharentydligskillnadibefolkningstäthetmellan denvästraochdenöstradelen:idenexpansivavästradelenfinnskusten,havet ochnärhetentillblandannatGöteborg.Östradelarnapräglasavböljandejord‐ brukslandskapochengenuinbebyggelsemiljö.Iförhållandetillövriga kommunenärsjälvaKungsbackaStadliten–settbådetillfolkmängdochtillyta. GenomkommunenlöperE6:anmedstoratrafikmängderochtransporter. Olycksfrekvensenförtrafikolyckorärrelativthögpåmotorvägssträckaninom kommunensområde.GenomkommunengårävenVästkustbananmedbåde person‐ochgodstransporter.Påbådevägochjärnvägtransporterasfarligtgods sommedförriskförolyckormedpåföljandeutsläppavfarligakemikalieroch brandfarligaämnen.Storaskogsområdeninnebärregelbundnaskogs‐och markbränderunderdetorravår‐ochsommarsäsongerna.IKungsbackatätort finnsträstadsbebyggelsemedsärskiltkulturvärdesomvideneventuellbrand kräveromfattandeinsatsåtgärder. Desödraochöstradelarnaavkommunenärrelativtglestbefolkade.Detta innebärattinsatstidenförräddningstjänstochandraräddningsresurserär längreänitätorterna. 20 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 3.4 Härryda HärrydakommunliggermellanGöte‐ borgochBorås.Kommunensstörstaort ärMölnlyckeiväster,mednästan hälftenavkommunens35000invå‐ nare.Riksväg40gårirakväst‐ostlig riktninggenomkommunen.Dettaären storledförtransportertillkommunens olikadelarsamttillochfrånGöteborg. MittikommunenliggerGöteborg LandvetterAirportsomärviktignodförhelaGöteborgsregionens transportsystem.Flygplatsenärocksåenavdestörrearbetsgivarnai kommunen.Ungefärhalvakommunensytaärtäcktavskogochdessutomfinns flerastörresjöarikommunen.RaktigenomkommunengårMölndalsånsomhar sittutloppiGötaälvinneiGöteborgsinnerstad. RiskbildeniHärrydadominerasavtransportrisker,exempelvisriskför trafikolyckapåväg,medflygochivissmånävenmedtåg.Isambandmed transportolyckakandetävenföreliggariskförolyckormedfarliglast.IHindås finnsenproduktionsanläggningförpetroleumprodukterdärstoramängder brännbaraochgiftigakemikalierhanterasochlagras. Denöstradelenavkommunenärrelativtglestbefolkadochdettainnebäratt insatstidenförräddningstjänstochandraräddningsresurserärlängreäni tätorterna. 3.5 Partille TillytanärPartilleenavlandetsminsta kommuner(endasttrettonkommunerär mindre).Setttillfolkmängdenärdock Partillemedsina36000invånarenågot störreänenmedelstorkommun. Kommunenäralltsårelativttätbefolkad ochstoradelaravdessytautgörsav tätort.Samtidigtfinnsdetotillgängliga områdenidekuperadeskogs‐och bergsområdenaikommunensnorradel ochflerasjöarisöder.GenomkommunenlöperSäveånsdalgångsomtillstora delarärbebyggdmedtätort,transportlederochindustriområden. E20:anpasserargenomkommunenochraktigenomPartilletätort.Medstora trafikmängderochgodstransporterföljerriskerförtrafikolyckorocholyckor medfarligtgods.ÄvenVästrastambanangårgenomkommunenidalgångenoch liggeriflerasträckningarnärabådebostadsbebyggelseochindustriområden. UtmedSäveånfinnsskredkänsligaområden,medriskförrasochskred,somtill storadelarärbebyggda. 21 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 3.6 Lerum Lerumskommunkännetecknasavettkuperat bergs‐ochskogslandskapmedåkermarki dalgångarnaochmångasjöar.Detrestora sjöarnaMjörn,AspenochSävelångeningåri Säveånsvattensystemsompasserargenom kommunen.Kommunenhardrygt39000in‐ vånareochdenstoratätortenärLerum.Andra samhällenikommunenärStenkullen,Floda, GråboochSjövik. Fleraavkommunenssamhällenharvuxitfram utmeddetidigajärnvägssträckningarnaoch vattendragen.IdagfinnsVästrastambanansom passerarraktgenomLerumstätortochfleraav deandraorterna.Tättågtrafikmedinslagavgodstransporterinnebärriskerför omgivningen.Vissasträckoravjärnvägenärplaceradeimycketsvårtillgänglig terrängsomkanmedföratillgänglighetsproblemvideneventuell räddningsinsats. UtmedSäveånochpåandraplatserikommunenfinnsskredkänsligaområden medriskförrasochskred. E20:anpasserargenomkommunenochmedförriskerförtrafikolyckorochrisk förolyckormedfarligtgods.Fleramindreindustrierärlokaliseradei kommunen. Dennordöstradelenavkommunenärrelativtglestbefolkadvilketinnebäratt insatstidenförräddningstjänstochandraräddningsresurserärlängreäni tätorterna. 4 Statistik över genomförda räddningsuppdrag 4.1 Datakällor och kvalitet InomRäddningstjänstenStorgöteborggenomförsvarjeårettstortantal räddningsuppdrag.Varjeuppdragdokumenterasieninsatsrapportidigital form.Databasenmedinsatsrapporterutgörgrundenfördennaanalys. InsatsrapporternaskickasocksåtillMSBförnationellsammanställning.Pådetta sättskapasunderlagtillennationelldatabasmedstatistikuppgifterfrånalla räddningstjänsteriSverige(IDA,http://ida.msb.se).UppgifterfrånIDAharan‐ väntsförattgöranationellajämförelser. Tidsperiodenfördatainsamlingtillolycksanalysenär1januari2006tilloch med31december2013.Bearbetningenavmaterialetfrånrapportdatabasenhar gjortsiExcelochresultatetpresenterasnedaniformavtabellerochdiagram. 22 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.2 Samtliga räddningsuppdrag genomförda av Räddningstjänsten Storgöteborg RSGgenomför8000–8500räddningsuppdragvarjeår(Diagram2).Deolika räddningsuppdragenkandelasinitrekategorier;Olycka/tillbud,Larmutan tillbudochAnnatuppdrag. KategorinOlycka/tillbudinnebärdetillfällendåräddningsstyrkanharlarmats uttill,ochideflestafallhanteratkonsekvensernaav,händelserorsakadeavex‐ empelvisbränder,trafikolyckorochutsläppavfarligtämne.Dennakategoristår fördrygthälftenavräddningsuppdragen. KategorinLarmutantillbud,somstårförcirka39%avuppdragen,innefattar exempelvisobefogadeautomatlarm,falsklarm,samtlarmdärstyrkanharåter‐ kallatsföreankomsttillskadeplats. Ungefär10%avuppdragenkategoriserassomAnnatuppdrag,vilketinnebär uppdragsominteräknassomräddningstjänst,tillexempeliväntanpå ambulans,saneringavvägbanaochhjälptillambulans. Förendetaljeradöversiktavdeolikahändelsetyperna,seTabell2. Diagram 2. Antal räddningsuppdrag fördelade på händelsekategorier (Olycka/tillbud, Larm utan tillbud och Annat uppdrag) Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013 23 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Händelse Olycka/tillbud Brand, ej i byggnad Trafikolycka Brand i byggnad Annan olycka/tillbud Annan vattenskada Utsläpp av farligt ämne Nödställd person Stormskada Nödställt djur Drunkning/tillbud Översvämning vattendrag Annat ras Bergras/jordskred 2010 4404 1378 1132 716 482 240 189 138 62 30 15 7 14 1 2011 4587 1600 1009 668 392 290 210 144 173 37 31 22 10 1 2012 4164 1363 1113 708 345 152 183 182 39 33 32 6 4 4 2013 4345 1567 1070 680 343 160 166 185 105 20 40 6 3 0 Larm utan tillbud Automatlarm, ej brand Förmodad brand Förmodad räddning Falsklarm brand Falsklarm räddning 3129 2431 423 91 86 13 3282 2588 415 114 46 12 3176 2459 430 103 72 15 3323 2504 521 109 74 20 Avbrutet/Okänt 85 107 97 95 Annat uppdrag I väntan på ambulans Hjälp till ambulans Annat uppdrag Hiss, ej nödläge Hjälp till polis Trygghetslarm Dykuppdrag Felindikering automatlarm Inbrottslarm Säkerhetsvakt 731 510 87 61 48 20 3 0 0 2 0 771 547 80 69 39 31 2 3 0 0 0 767 568 85 45 39 21 2 1 3 1 2 847 586 120 60 57 22 1 1 0 0 0 TOTALT 8264 8640 8107 8515 Tabell 2. Räddningsuppdrag fördelade per typ av händelse 24 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Avdessaräddningsuppdraggenomförsomkring0,4‐0,5%iannankommun utanförRSG:sförbundsområde(Tabell3).Idenfortsattastatistikanalyseningår endastderäddningsuppdragsomgenomförtsinomRSG:sförbundsområde. Händelsekategori Olycka/tillbud Larm utan tillbud Annat uppdrag Totalt 2010 15 6 0 21 2011 18 2 4 24 2012 20 5 0 25 2013 30 8 4 42 Tabell 3. Antal räddningsuppdrag genomförda i kommun utanför RSG:s förbundsområde. 4.3 Olyckor och tillbud inom RSG:s förbundsområde 4.3.1 Allmänt VarjeårgenomförRSGcirka4000‐4500räddningsuppdragisambandmed olyckorochtillbud.InomhändelsekategorinOlycka/tillbudingårblandannat bränder,trafikolyckorochutsläppavfarligaämnen(Diagram3). Detärräddningsuppdrageninomdennakategorisomliggertillgrundför statistikanalysenavvanligtförekommandeolyckorinomförbundetsområde. Diagram 3. Räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud per händelsetyp Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 25 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.3.2 Olyckor och tillbud per kommun Enkommunvisuppdelningavförbundetsräddningsuppdragvidolyckoroch tillbudvisarattnästan75%avräddningsuppdragengenomförsiGöteborgs kommun(Tabell4).Göteborgharävenflestantalolyckorochtillbudper1000 invånare(cirka6,0per1000invånare),medanPartillekommunharlägst(cirka 3,1per1000invånare).(Tabell5). Kommun Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Totalt 2010 3224 231 318 215 278 123 4389 2011 3415 182 401 166 290 115 4569 2012 3147 166 276 167 276 112 4144 2013 3102 206 385 202 308 112 4315 Tabell 4. Räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud, per kommun Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 Kommun Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Totalt 2010 6,3 6,7 4,2 5,6 4,6 3,5 5,8 2011 6,6 5,2 5,3 4,3 4,7 3,2 6,0 2012 6,0 4,7 3,6 4,3 4,5 3,1 5,3 2013 5,8 5,8 5,0 5,1 5,0 3,1 5,5 Tabell 5. Räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud, per kommun och 1 000 invånare Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 InomGöteborgskommunvarierarantaletolyckorochtillbudstortmellande olikastadsdelarna.IAngered,LundbyochNorraHisingeninträffaromkring8 olyckorochtillbudper1000invånare,vilketkanjämförasmedcirka4olyckor ochtillbudper1000invånareitillexempelMajorna‐Linné(Tabell6). Stadsdelar i Göteborg Angered Askim‐Frölunda‐Högsbo Centrum Lundby Majorna‐Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte‐Härlanda Östra Göteborg 2010 7,1 4,6 7,5 9,2 4,0 6,6 4,3 4,7 5,1 7,8 2011 8,3 5,5 6,8 9,2 4,1 8,5 5,0 6,1 3,8 7,0 2012 7,0 4,9 5,9 7,9 4,3 8,1 4,4 5,3 4,3 6,3 2013 8,1 5,3 5,3 7,3 3,8 7,2 4,1 5,5 3,9 6,9 Tabell 6. Räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud per stadsdel och 1 000 invånare Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 26 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.3.3 Olyckor och tillbud ‐ fördelning över tid Olycksfrekvensenvarieraröveråretsmånaderochveckodagar.Flestolyckor skerundersenvårochtidigsommar(april‐juni)samtidecember(Diagram4). Närdetgällervariationenmellanolikaveckodagarökarolyckornanågotpå veckosluten,fredagtillsöndag(Diagram5).Deflestaräddningsuppdragenvid olyckorochtillbudgenomförsunderdag‐ochkvällstid,klockan10–24,meden litentoppruntklockan16(Diagram6). Diagram 4. Olyckor och tillbud fördelade per månad Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) Diagram 5. Olyckor och tillbud fördelade per veckodag (medelvärde per år) Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 27 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 6. Olyckor och tillbud fördelade över dygnet [starttid] Varje skalstreck motsvarar 50 räddningsuppdrag Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 4.4 Bränder inom Räddningstjänsten Storgöteborgs förbundsområde 4.4.1 Allmänt VarjeårgenomförRSG2000‐2500räddningsuppdragtillföljdavbränder, vilketinnebärungefärhälftenavsamtligaolyckorochtillbud.Majoritetenav bränderna(nästan70%)ärsåkalladeÖvrigabränder,detvillsägabrändersom inträffarutanförenbyggnad,såsommark‐ochskogsbränder,bränderifordon ochcontainerbränder.Dessabrändervarierarstortmellanåren,främstefter‐ sommerpartenärväderrelaterade.Antaletbränderibyggnadliggerdockpåen konstantnivårunt700styckenomåret.(Diagram7) Diagram 7. Samtliga bränder Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013 28 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.4.2 Bränders fördelning över tid Bränderibyggnadärförhållandevisjämntfördeladeöveråretsmånader. Däremotinträffardetflerövrigabränderunderapriltilljuli,huvudsakligentill följdavenmarkantökningavbränderiskogochmarkundervårochsommar (Diagram8).Pålördagarochsöndagarinträffarbådeflerbränderibyggnadoch övrigabränder(Diagram9).Majoritetenavbrändernaskerpåeftermiddagar ochkvällar,ungefärmellanklockan16och23(Diagram10). Diagram 8. Bränder fördelade per månad Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) Diagram 9. Bränder fördelade per veckodag Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 29 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 10. Bränders fördelning över dygnet [starttid] Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 4.4.3 Bränder där människor omkommer Inomförbundetsgeografiskaområdeinträffarvanligtvisendastettfåtal brändermeddödligutgångårligen(Tabell7).Varjebranddärmänniskor omkommerärentragedifördepersonersomärinblandadeihändelsen,menur statistisksynvinkelärunderlagetintetillräckligtförattutgöraengrundför förbundetsriskbildavseendebrändermedallvarligakonsekvenserför människor. Skadeutfall Omkomna Svårt skadade Totalt 2010 5 6 11 2011 3 3 6 2012 3 7 10 2013 8 9 17 Tabell 7. Omkomna och svårt skadade personer i bränder Räddningstjänsten Storgöteborg Pånationellnivåfinnsdetetttillräckligtunderlagförattvisatrendenfördöds‐ bränder.Undermångaårvarantaletdödaibränderrelativtkonstant,menhar numinskatfleraåriföljdochärnerepådenlägstanivånpå10år.År2013 omkom96personeri86bränder.Intesedan2004harvilegatunder100döda perår(Diagram11). Desenaste10årenärdetmarkantflermänänkvinnorsomomkommeri bränder.Nästan9av10dödsbränderinträffaribostäder.Denvanligastekända orsakenärrökning,somstårförnästanentredjedelavdödsbränderna. Flestindivideromkommeriålderskategorin45‐64år,följtav65‐79år. Personeriåldersgruppen80årelleräldreärkraftigtöverrepresenteradei dödsbränderliksomförfleraandraolyckstyper.Iåldersgruppen20‐64århar 30 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg fleränhälftenavdeomkomnakonsumeratalkoholföreolyckan.Detärovanligt attbarnomkommeribränder.(Diagram12) Diagram 11. Antal döda i bränder i Sverige, rullande 12-månaderstal. Antalet omkomna för de senaste tolv månaderna har summerats. (IDA, 2014) Diagram 12. Antal personer per åldersgrupp och kön som omkommit i bränder Sverige 1999-2012 (IDA, 2014) 4.4.4 Bränder fördelade per miljö‐ och verksamhetskategori TidigareirapportenharbränderdelatsinikategoriernaBrandibyggnad respektiveÖvrigabränder.Ettannatsättattkategoriserademärattutgåfrån vilkentypavverksamhetellermiljösombrändernainträffari.Meddenna utgångspunktharettantalkategorierdefinieratsvilketharmöjliggjortenny skärningidatamaterialet.ResultatetochkategoriindelningenframgåravTabell 8.NoteraattkategorinIdetfriainteärlikställdmedkategorinÖvrigabränder somnämnsovan.Inomvarjemiljö‐ochverksamhetskategoriåterfinnsbåde bränderibyggnadochövrigabrändersominträffaridendirektaomgivningen avbyggnadenellerverksamheten. 31 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg TvåavtrebrändernoterasinomkategorinIdetfria,tillexempelbil‐och containerbrändersamtbränderiskogochmark.Antaletutomhusbränderär tydligtrelaterattillvädret,varförantaletpendlaruppochnermellanåren. Drygt400bränderomåretskeriochomkringbostadshus,ensiffrasomär relativtkonstantöveråren.Bränderiochomkringskolor,förskoloroch fritidsgårdarharminskatmedöver50%sedan2006,dåantaletvar135 stycken.(Tabell8) Miljö‐ och verksamhetskategori Bostäder Skola och utbildning Vård Persontät verksamhet och samlingslokaler Industri‐ och produktionsanläggningar Utomhus Övriga/Okända Totalt 2010 437 72 56 62 52 1310 101 2090 2011 391 64 54 85 45 1523 101 2263 2012 401 69 47 76 56 1281 133 2063 2013 423 61 45 64 57 1502 78 2230 Tabell 8. Samtliga bränder uppdelade på miljö- och verksamhetskategori Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 4.4.5 Bostadsbränder Idettakapitelavsesendastdetyperavbränderochbrandtillbudsominträffari enbyggnadskonstruktionoch/ellerinneienbyggnad(händelsetypenBrandi byggnad)ochsomkategoriserassombostad.Dettamedförattävenbränderitill exempeltrapphus,källareochinbyggdagarageräknassomenbostadsbrand. IkategorinBostadiinsatsrapporteningårbostadstypernaflerbostadshus,villa, rad‐/par‐/kedjehusochfritidshus.Andratyperavboenden,såsomäldreboenden, elevhem/studenthemetc.,ingåralltsåinteidenbostadsstatistiksomredovisas utifrånräddningstjänstensinsatsrapporter.Enbostadslägenhetärenlägenhet avseddattanvändassombostad,oavsettivilkenhustypdenligger.Även bostäderismåhusdefinierassåledessomlägenheter(enligtSCBdefinition). IStorgöteborggenomförsdrygt400räddningsuppdragvarjeårisambandmed bostadsbränder,vilketinnebärmeränhälftenavdettotalaantaletbränderi byggnad(Diagram13).Drygt70procentavdessainträffariflerbostadshus.Av dessabränderstartarungefärentredjedeligemensamhetsutrymmen(ej bostadsyta)såsomkällare,trapphus,soprumochtvättstuga. 32 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 13. Bränder i flerbostadshus och småhus Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013 MerpartenavbostadsbrändernainomStorgöteborginträffariGöteborgsstad. Tabell9visarutvecklingenavantaletbostadsbränderfördelatperkommun. Kommun Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Totalt 2010 327 18 34 15 22 10 426 2011 298 9 29 14 22 10 382 2012 311 8 21 11 25 15 391 2013 316 13 29 22 21 11 412 Tabell 9. Bostadsbränder fördelade per kommun Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 ITabell10finnsangivetantaletbostadsbränderper1000invånarefören jämförelsemellanolikakommunerochstadsdelar.Itabellenfinnsävenett jämförelsetalförhelaförbundsområdetStorgöteborgsamtförStorstockholms Brandförsvarsförbund,RäddningstjänstenSydochhelaSverige.Antalet bostadsbränderper1000invånareiStorgöteborgliggernågotlägreänförhela riket,meningennedåtgåendetrendsyns,motsvarandeexempelvisdenför RäddningstjänstenSyd(Diagram14). VidenjämförelseavsiffrornaiTabell10kankonstaterasattdetinträffaren bostadsbrandmeräntregångersåoftaistadsdelarnaAngeredochÖstra Göteborg,somitillexempelCentrumochÖrgryte‐Härlanda. 33 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Kommun/Stadsdel Göteborg Angered Askim‐Frölunda‐Högsbo Centrum Lundby Majorna‐Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte‐Härlanda Östra Göteborg Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Storgöteborg (RSG) Storstockholm (SSBF) Rtj Syd (Rsyd) Sverige 2010 0,64 1,01 0,65 0,54 0,85 0,55 0,40 0,51 0,51 0,21 1,10 0,52 0,45 0,39 0,36 0,29 0,56 0,44 0,71 0,71 2011 0,57 0,94 0,68 0,38 0,80 0,58 0,32 0,48 0,55 0,32 0,82 0,26 0,38 0,36 0,36 0,28 0,50 0,44 0,62 0,62 2012 0,59 0,96 0,54 0,51 0,68 0,59 0,48 0,60 0,48 0,33 0,63 0,23 0,27 0,28 0,41 0,42 0,50 0,42 0,67 0,64 2013 0,59 1,18 0,60 0,30 0,67 0,52 0,37 0,31 0,57 0,38 1,17 0,36 0,37 0,56 0,34 0,30 0,53 0,37 0,56 0,61 Tabell 10. Bostadsbränder per 1 000 invånare, fördelade per kommun och stadsdel Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013; IDA, 2014 Diagram 14. Bostadsbränder per 1 000 invånare i Sverige och storstadsregionerna. IDA, 2014 Diagram15visarantaletbostadsbränder(igenomsnittför2010‐2013)per 1000bostäderrespektiveper1000invånareförRSG:smedlemskommuner samtförGöteborgsstadsdelar.Antaletbränderper1000bostädervisarpåen änmermarkantskillnadmellanolikakommunerochstadsdelar.Noteradock 34 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg attdessasiffroräveninnefattarbränderiallmännautrymmen,somtillexempel källare,trapphusochinbyggdagarage. Diagram 15. Bostadsbränder per 1 000 bostäder respektive per 1 000 invånare Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 Flestantalbostadsbränder,bådeismåhusochflerbostadshus,inträffarunder januariochdecember.Augustiärdenmånadmedlägstantalbostadsbränder (Diagram16).EnligtRSG:sinsatsrapporterökarantaletbränderpåhelgerna. Torsdagarärdenveckodagdådetinträffarminstbostadsbränder(Diagram17). Diagram 16. Bostadsbränder per hustyp och månad Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 35 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 17. Bostadsbränder per hustyp och veckodag Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) EnligtRSG:sinsatsrapporterstartardeflestabrändernaiflerbostadshuspå eftermiddagochkväll,medentydligtoppklockan16.Förbränderismåhus synsentoppklockan19.(Diagram18) Diagram 18. Bostadsbränder fördelade över dygnet [starttid] Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 36 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 86%avbrändernaiflerbostadshusinträffarihyresrätter.Normerasvärdena, medantaletbostäderavvarjetyp,framgårattdetinträffar40bränderper 100000bostadsrätteroch120bränderper100000hyresrätter9.Dettainnebär attriskenattdrabbasavenbrandienhyresrättärtregångerstörreänför boendeibostadsrätt. DevanligastekändabrandorsakernaiflerbostadshusinomRSGärenligtinsats‐ rapporternaglömdspis(37procent)följtavanlagdabränder(14procent), oftastiallmännautrymmen.Ismåhusärbrandorsakernateknisktfel(18 procent)ochvärmeöverföringfrånrökkanal/eldstadsamtsoteld(drygt11 procent)vanligast. 4.4.6 Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar Sedan2006harantaletbränderiochomkringskolor,förskolorochfritids‐ gårdarminskatmeddrygt50%,från135bränder2006till61bränder2013 (Diagram19).Nationelltnoteradesdethögstaantaleträddningsinsatsertill bränderiskolorunder2008,förattdärefterminska.Densenastenationella statistikenöverskolbränder(2013)visarpåenminskningmedcirka30% sedan200810. Nästan60%avbrändernaiochomkringskolor,förskolorochfritidsgårdarär, enligtinsatsrapporterna,anlagda.InkluderasdessutomorsakernaBarnslekmed eldochFyrverkerierbedömscirka65%avbrändernavaraanlagda. Diagram 19. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013 9 RSG (2014), Kartläggning och analys av bostadsbränder, Göteborg: Räddningstjänsten Storgöteborg IDA (2014), MSB:s statistik- och analysverktyg, http://ida.msb.se – oktober 2014 10 37 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Detinträffarflerbränderiochomkringskolor,förskolorochfritidsgårdari januari,aprilochmaj.Förnågraårsedan(2006‐2009)stackävendecemberut somenmånadmedmångabränder,mennumeraliggerdecemberpåenrelativt lågnivå.(Diagram20) Brändernaärjämntfördeladeövervardagarna,mendetinträffarfärrebränder påhelger(Diagram21).Närdetgällerstarttidpådygnet,synstopparmittpå dagenklockan12‐13,samtpåkvällenklockan18ochklockan20‐21(Diagram 22). Diagram 20. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar fördelade per månad. Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) Diagram 21. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar fördelade per veckodag. Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 38 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 22. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar fördelade över dygnet [starttid] Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 4.4.7 Anlagda bränder utomhus Sedan200711harRSGmärktstörreeffekteravsocialoro,utanförskapoch segregation,blandannatgenomettökathotmoträddningspersonalen.Anlagda bränderanvändsoftasomkonfliktstrategividtillståndavsocialaoroligheter. Detanläggsbränderifordon,containrar,papperskorgarochintesällanipublika lokaler,såsomskolor(Diagram23). Diagram 23. Bränder utomhus i personbil, moped, MC samt i container, soptunna, och papperskorg. Streckade linjer visar bränder där orsaken angivits vara anlagd. Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013 11 RSG (2007), Händelseutredning – Händelserna i Lövgärdet (2007-12-19), Göteborg: Räddningstjänsten Storgöteborg 39 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg VidennationelljämförelsemedandrastorstadsområdenutmärktesigGöteborg ochMalmöunderbörjanav2000‐taletmedenkraftigtstigandetrendmed avseendepåantaletbränderper1000invånare12.Desenasteårenhar brändernaiMalmödockminskatkraftigt,medandeiGöteborgliggerpåen relativtkonstantnivå.(Diagram24) Diagram 24. Anlagda bränder utomhus per 1 000 invånare. Malmö, Göteborg, Botkyrka, Landskrona, Stockholm, Helsingborg och Södertälje 1998-2013. Källa: IDA (2014) Deanlagdabrändernaipersonbilar,mopeder,MC,container,papperskorgar ochsoptunnorfördelarsigrelativtjämntöveråretsmånader(Diagram25). Däremotsynsentydligökningavdessabränderfredagtillsöndag(Diagram26) ochistortsettallabränderanläggskvälls‐ochnattetid(Diagram27). Diagram 25. Anlagda bränder i personbil, moped, MC, container, papperskorg, soptunna fördelade per månad. Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 12 Guldåker, N. och Hallin, P-O. (2013), Stadens bränder, Del 1 – Anlagda bränder och Malmös sociala geografi, Malmö: Malmö Högskola 40 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 26. Anlagda bränder i personbil, moped, MC, container, papperskorg, soptunna fördelade per veckodag. Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) Diagram 27. Anlagda bränder i personbil, moped, MC, container, papperskorg, soptunna fördelade över dygnet. Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) Bild1ochBild2visarvaranlagdabränder,icontainer/papperskorg/soptunna respektivepersonbil/moped/MC,sannoliktärkoncentreradeinomGöteborg, baseratpåRSG:sinsatsstatistikför2010‐2013. 41 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Bild 1. Anlagda bränder i container, papperskorg och soptunna 2010-2013. Rödfärgade områden visar var anlagda bränder sannolikt är koncentrerade till följd av andra orsaker än slumpen (med olika konfidensintervall). Analysen är gjord med Esri ArcGIS Hot Spot Analysis Tool13. Bild 2. Anlagda bränder i personbil, moped, MC etc. 2010-2013. Rödfärgade områden visar var anlagda bränder sannolikt är koncentrerade till följd av andra orsaker än slumpen (med olika konfidensintervall). Analysen är gjord med Esri ArcGIS Hot Spot Analysis Tool13. 13 ArcGIS resource center, URL: http://resources.arcgis.com/en/help - oktober 2014 42 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.5 Trafikolyckor 4.5.1 Allmänt Antaleträddningsuppdragvidtrafikolyckorharsedan2006ökatmednästan 40%(från771stycken2006till1061stycken2013)(Diagram28).Detta innebärattRSGidaggenomförflerräddningsuppdragkoppladetilltrafik‐ olyckoräntillbränderibyggnad.Trotsettökatantalräddningsuppdragvid trafikolyckorhar,enligtRSG:sinsatsrapporter,antaletomkomnaochallvarligt skadadeitrafikenminskatmedcirka30%sedan2006.Desenastefyraårenhar dockantaletvaritrelativtkonstant(Tabell11). Detökandeantaleträddningsuppdragvidtrafikolyckorkantroligtvisinte användassomenindikationpåattantalettrafikolyckorirealitetenökar.En betydandedelavökningenberorsannoliktpåattRSGpåsenareårgenomför flerinsatserävenvidmindreallvarligatrafikolyckor.Dettasomenföljdav förändraderutinervidutalarmeringsamtskärptarutinerförsäkertarbetepå väg. Diagram 28. Räddningsuppdrag vid trafikolyckor Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013 Skadeutfall Omkomna Svårt skadade Totalt 2010 8 76 84 2011 10 77 87 2012 6 74 80 2013 6 69 75 Tabell 11. Omkomna och svårt skadade personer i trafikolyckor Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 Antalettrafikolyckorpermånadärrelativtkonstant,mentotaltsettärdetnågot flerunderåretstredjetertial(september–december)(Diagram29).Påfredagar genomförsnågotflerinsatsertillföljdavtrafikolyckor,medanhelgernaärlite lugnare(Diagram30).Diagram31visarpåstarttidförräddningsinsatservid 43 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg trafikolyckor.Trendensedanfleraårtillbakaärattflestolyckorskerunder eftermiddagenmedentoppvidrusningstrafikenrunt16‐tiden. Diagram 29. Trafikolyckor fördelade per månad Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) Diagram 30. Trafikolyckor fördelade per veckodag Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 44 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 31. Trafikolyckor fördelade över dygnet [starttid] Räddningstjänsten Storgöteborg 2010-2013 (medelvärde per år) 4.5.2 Effekter av införandet av trängselskatt Sedanträngselskatteninfördesharräddningstjänstensutryckningarvidtrafik‐ olyckorminskatmarginelltpåårsbasis,jämförtmedettgenomsnittavde senastefyraåren. Under2013varantaleträddningsuppdragvidtrafikolyckor1061styckeninom helaförbundet.Genomsnittetförperioden2010‐2013är1071insatser,vilket innebärenminskningmedcirka1%. MotsvarandevarantaleträddningsuppdragvidtrafikolyckorinomGårda stationsområde(motsvararungefärområdetinnanförbetalstationerna)218 styckenunder2013.Genomsnittetförperioden2010‐2013är225insatser.En minskningmed3%. Underförstahalvåret2013noteradesdockentydligareminskningavantalet räddningsuppdragvidtrafikolyckor,jämförtmedgenomsnittetförsamma period2010‐2013.FramföralltinomGårdasstationsområde,därtrafik‐ olyckornaminskademed7%.Inomhelaförbundetvarminskningen4%. IrapportenFörstaåretmedVästsvenskapaketet–Ensammanfattningavmät‐ baraeffekter14redovisasblandannatförändringaravbiltrafikflödenunder betalperioden2013jämförtmed2012.Genombetalstationernaminskade antaletpasserandefordonmellanåren2012och2013.Trafikminskningenvar störreibörjanpååretdirektefterattträngselskatteninfördesförattgradvis avtaundervåren.Ijanuarivartrafikminskningenöverbetalstationerna20% ochioktobervarminskningen11%.Eftersommarenstabiliseradestrafik‐ 14 Rapport 2014:3, Första året med Västsvenska paketet – En sammanfattning av mätbara effekter, http://www.vastsvenskapaketet.se – oktober 2014 45 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg minskningenpåomkring10procent,vilketmotsvararomkring75000färre passerandefordongenombetalstationernaundervardagarmellan06.00– 18.30. 4.6 Räddningsuppdrag i samband med suicid Räddningstjänstenlarmasvidhändelserkoppladetillsuiciddådetkanmiss‐ tänkasattenräddningsinsatsbehövsochvidsjukvårdsinsatservidsuicidinom ramenförIVPA.Dessutomhjälperräddningstjänstensjukvårdenochpolisenatt brytauppdörrarellerpåannatsättskapatillträdetillbostadellerbyggnad. Händelsersomkanbehövaräddningsinsatsärtypiskthotomhoppfrånhög höjd,personsombefarashamnaivatten,händelserpåspårområdeellerperson somärnödställdpåannatsätt. Räddningstjänstenhamnarregelbundetisituationermedettdirektochakut omhändertagandeavensuicidbenägenperson.Antingengenomattvivaritförst påplatsellergenomatträddningstjänstenärdeendasomharmöjlighetattta handomenpersonienutsattsituation,tillexempelpåettbroräcke.Vidsådana situationersamverkarräddningstjänstenmedövrigainblandademyndigheter. Sedan2010uppvisarräddningstjänstensinsatsstatistikenökningavantalet suicidrelateradehändelser.Räddningstjänstensinsatsrapporteringssystemär inteuppbyggtförattkunnasärskiljainsatservidsuicidvarförstatistikenär förknippadmedettvisstmåttavosäkerhet.Värdenafördesenastetvå‐treåren stämmertroligtvisbättreändetidigarevärdena.Somjämförelsevisasäven regionalochnationellstatistikfrånNationelltcentrumförsuicidforskningoch preventionavpsykiskohälsa(NASP)ochSocialstyrelsen(SoS).(Diagram32) Diagram 32. Antal suicidrelaterade räddningsuppdrag fördelade per år, jämförda med regional och nationell statistik över suicid och suicidförsök. 46 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Följandediagramvisarstatistiköverantaleträddningsuppdragisambandmed hoppellerhotomhoppfrånnågonavvårahögbroar;Angeredsbron(Diagram 33),Götaälvbron(Diagram34)ochÄlvsborgsbron(Diagram35). Diagram 33. Antal suicidrelaterade räddningsuppdrag på Angeredsbron fördelade per månad. Röd linje = trendlinje. Räddningstjänsten Storgöteborg 2005-2013 Diagram 34. Antal suicidrelaterade räddningsuppdrag på Göta älvbron fördelade per månad. Röd linje = trendlinje. Räddningstjänsten Storgöteborg 2005-2013 Diagram 35. Antal suicidrelaterade räddningsuppdrag på Älvsborgsbron fördelade per månad. Röd linje = trendlinje. Räddningstjänsten Storgöteborg 2005-2013 47 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 4.7 Natur‐ och väderrelaterade olyckor Underperioden2006–2013harförbundetsområdedrabbatsavöversväm‐ ningartillföljdavkraftignederbörd,skred,torkamedstortantalskogsbränder, högavattenståndihavet,tvåvintrarmedkraftigkylaochstormskadortillföljd avkraftigvind.Dessanatur‐ochväderrelateradeolyckorgeroftaupphovtillett stortantalräddningsuppdragsomsynstydligtiinsatsstatistiken(Diagram36). 2008(sommar)och2013(vår)bidrogperioderavfintväderochlitenederbörd tillettstortantalbränderiskogochmark.Ijanuari2007orsakadestormenPer flerastormskadorochandrahalvanav2011varmycketblåsigochregnig,vilket genereradeenmängdräddningsuppdragvidtillexempelvattenskador,över‐ svämningarochstormskador.ExempelvisdrabbadesområdeniKungsbacka kommunochsydvästraGöteborgavkraftigaregnskurarpåkvällenden14 augusti.Dessaskyfallleddetillöversvämningarsomgenererademerän80 räddningsuppdrag. Diagram 36. Natur- och väderrelaterade olyckor per händelsetyp Räddningstjänsten Storgöteborg 2006-2013 48 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5 Risker för stora eller komplexa olyckor Idettakapitelbeskrivsidentifieraderiskerförolyckormed: Allvarligakonsekvenserförmänniskor,miljöelleregendom. Långvarigträddningsbehov. Räddningsteknisktbehovavberedskapmedspecialresurser. Påverkanpåviktigasamhällsfunktionerelleranläggningarochområden medförhöjdaskyddsvärden. Generelltkanriskenförstorolyckorsägasuppkommadåenansamlingskerav energi,toxisksubstansellermänniskor. 5.1 Olyckor vid farlig verksamhet och Sevesoanläggningar ITabell12framgårdeverksamheterinomRSG:sområdesomLänsstyrelseni VästraGötalandslänellerLänsstyrelseniHallandslänklassificeratsomfarlig verksamhetmedstödav2kap.3§FSO.LänsstyrelseniVästraGötalandhar identifierat15attdetfinnsettbehovavjusteringaravklassificeringartillföljdav förändringarinågraverksamheter.Entydliganhopningavverksamheterna märksiochruntOljehamneniSkarvikshamnenochRya. Viddessaverksamheterbedömsverksamheteninnebärfaraförattenolycka skaorsakaallvarligaskadorpåmänniskorellermiljön.Anläggningensägare ellerdensomutövarverksamhetenpåanläggningenärskyldigatthållaeller bekostaberedskapmedpersonalochegendomochiövrigtvidtanödvändiga åtgärderföratthindraellerbegränsasådanaskador.Verksamhetsutövarnaär skyldigaattanalyserariskernafördessaolyckor. Vanligtförekommanderiskkällorviddessaanläggningarärhanteringav petroleumprodukterochandrabrandfarligavätskor,brandfarliggas,giftiga ämnenellerexplosivaämnen.Vidbedömningavverksamheternasfarlighet ingårävenomgivningenvilketmedförtattävenflygplatseroch helikopterplatseritätbebyggtområdeomfattas. Dimensionerandescenarierfördenkommunalaräddningstjänstenviddessa anläggningarkanansesvaraenhändelseutvecklingdärdeåtgärdersom verksamhetensjälvärskyldigattkunnavidta,inteensamtärtillräckligföratt hindraellerbegränsaolyckansutveckling.Intehellerdenkommunala beredskapenkanförväntasattensamkunnahanteradessaolyckorutanman måstesetilldensamladeförmåganfrånägaren/verksamhetsutövarenochden kommunalaräddningstjänsten. Ivissafallkandedimensionerandescenariernavarasådanaattverksamhetens skadeavhjälpandepersonalskadasochmåsteomhändertasavräddningstjänst ochsjukvård. 15 Kontakt med Länsstyrelsen Västra Götaland september 2014 49 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Verksamhet AGA gas AB, Acetylenfabriken Aspen Petroleum AB Kravnivå enl. Seveso Högre Göteborg Nej Härryda Kommun Dyno Nobel Sweden AB Lägre Mölndal Ferroprodukter AB Lägre Göteborg FP Festival Lägre Kungsbacka GRYAAB, Bergrum 1&2 i Syrhåla Högre Göteborg Gråbo Dynamit AB Lägre Lerum Nej Göteborg Göteborg Energi AB, Oljebergrum, Skarvik Högre Göteborg Göteborg Energi AB, Rya Nabbe Depå Lägre Göteborg Nej Härryda Göteborg Cityairport AB Göteborg‐Landvetter Flygplats Göteborgs Hamn AB: Arendalshamnen, Ryahamnen, Skandiahamnen, Skarvikshamnen, Torshamnen och Älvsborgshamnen Hammargren Pyroteknik Nej Göteborg Lägre Kungsbacka International Färg AB Högre Göteborg Nordic Storage AB, Rya Högre Göteborg Nordic Storage AB, Skarvik 1 & 2 Högre Göteborg Nynas AB, depå Dalanäs Högre Göteborg Nynas AB, Raffinaderiet i Göteborg Lägre Göteborg Preem AB Gasolanläggning, Arendal Högre Göteborg Preem AB, Depå, Skarvik Högre Göteborg Preem AB, Preemraff Göteborg, Terminalen, Skarvik Högre Göteborg Preem AB. Preemraff Göteborg Högre Göteborg Nej Göteborg SKF Sverige AB Högre Göteborg ST1 Energy AB, depå Göteborg Högre Göteborg ST1 Refinery AB, raffinaderi Göteborg Högre Göteborg Svenska Kraftnät Gasturbiner AB, Arendals kraftverk Lägre Göteborg Svenska Statoil AB, Oljenäset Högre Göteborg Svenska Statoil AB, Skarvik Högre Göteborg Nej Göteborg Univar AB Högre Göteborg Vopak Sweden AB, Skarvik 1, 2, 3, 4 Högre Göteborg Salgrenska Universitetssjukhuset, Helikopterflygplats Sävenäs rangerbangård Östra sjukhuset, Helikopterflygplats Nej Göteborg Tabell 12. Verksamheter klassificerade som farlig verksamhet (2 kap. 4 § LSO) AvverksamheternaitabellTabell12omfattas18styckenavdenhögrekrav‐ nivånilag(1999:381)omåtgärderförattförebyggaochbegränsaföljdernaav allvarligakemikalieolyckor,ävenkalladSevesolagen.Manharbedömtatt riskernaviddessaanläggningarärtillräckligthögaförattuppfyllalagstift‐ ningenskravpåatttaframkommunalaplanerförhurräddningsinsatserska genomförasochsamordnas.Dessaplanerskaövasvarttredjeår. 50 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Ävenutanförförbundetsgeografiskaområdeåterfinnsettparklassificerade farligaverksamhetersomkanpåverkaRSGvidenstörreolycka.Identifierade exempelärRinghalskärnkraftverk,EkaChemicalsiBohusochdammbrotti Götaälv.IGötaälvharVattenfallförvattenkraftändamålochSjöfartsverketför slussverksamhetentillsammans15dammarvidVänern,TrollhättanochLilla Edet.Tänkbaraeffektervidbrottpådammarnaharstuderatsavdammägarnai ensärskildutredning.16FörGöteborgbedömskonsekvensernavaraförhöjda nivåeriGötaälvundernågonmånadsomikombinationmedhögtvattenståndi havetkanorsakastoraöversvämningsproblem.Scenariothotarävendricks‐ vattenförsörjningenfrånälvendåvattenmedstorsannolikhetkanvaraotjän‐ ligt.Behovavräddningshjälptilldrabbadekommuneruppströmsälvenär troligt. 5.2 Olyckor vid hantering av brandfarlig och explosiv vara 5.2.1 Allmänt Inomförbundetfinnsknappt1700gällandetillståndförhanteringavbrand‐ farligvara,samtknappt300tillståndförhanteringavexplosivaämnen. Räddningstjänstenärsåvältillstånds‐somtillsynsmyndighetutifrånlag (2010:1011)omhanteringavbrandfarligaochexplosivavaror(LBE). IdeverksamhetersomhartillståndförhanteringavenligtLBE,genomförRSG regelbundettillsyn.Årligengenomförscirka200tillsynervaravcahälften genererarpåpekandenombristerihanteringen. Vidbrandipetroleumprodukterärcisternensdiameteravgörandeföromtill‐ gängligaresurserärtillräckligaförattsläckabranden.Förattskapaenbildöver möjlighetenatthanterabrändericisternernaiSkarviks‐ochRyahamnenhar RSGutifråncisternförteckningarsammanställtfördelningenavcistern‐ diametrar.Ca80%avcisternernahadeendiameterpå25meterellermindre. Störstacisternernaärrunt50meteridiameter. Denförändringisamhälletsomtillstörstdelpåverkarriskbildenförolyckor medbrandfarligaämnenärförändringarnainomfordonsindustrin.Ettantalnya fordonsbränslenprovasochutvecklasfördriftavframtidensbilar.Hanteringav EtanolE85kompåallvartillregionenimittenav00‐taletochunder2010togs deförstatankstationernaförflytandedjupkyldnaturgas(LNG)ochdimetyleter (DME)idrift.DetfinnsförnärvarandetankstationeriFrihamnen(LNG),Stigs center(LNG)samtTagene(DME).Framöverväntasävenvätgasstationer kommatillRSG:sområde,dåsådanastationeridagfinnsiDanmark,Norgeochi Malmö. Ytterligareenstorpåverkansfaktorpåriskbildenmedbrandfarligavarorär sjöfartensomidagtillstordeldriverfartygenpåbunkerolja.Ettnyttregelverk försjöfartensutsläppavsvavelträddeikraftår2010förattsedanskärpas ytterligareår2015.Kravenpåfartygenökargenomettsträngareregelverkoch 16 Vattenfall AB & Sjöfartsverket (2009), Underlag för samordnad beredskapsplanering för dammbrott i Göta älv, 2009-06-15, PV-2009/0437:1, Trollhättan: Vattenfall AB. 51 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg ökadeskatterochavgifter.Desträngarekravenmedförattfartygenmåste installeraeffektivrökgasreningellerbytatillbränslenmedbetydligtlägre svavelhalt.Denrenaredieselnbedömsblienbristvaraefterår2015ochdärmed ettväsentligtdyrarebränsle.Flytandenaturgas(LNG)ärettalternativsom rederibranschenvisarintresseförochdetplanerasförenLNG‐terminali energihamnenmedmålattdriftsättas2015. 5.2.2 Naturgasnät DetsvenskatransmissionsnätetförnaturgaskommeriniRSG:sområdeifrån söderochlöpergenomKungsbackaochMölndalskommun.Nätetdrivsav bolagetSwedegasochsträckersigfrånDragöriDanmarktillStenungsundfem milnorromGöteborg.NaturgasproducerasidanskaNordsjön.Därifrån transporterasdenidetdanskatransmissionsnätettillDragördärdetsvenska transmissionsnätettaröver.PåSwedegasförstalinjeventilstation,Klagshamn, skerluktsättningenavgasen.Ledningendriftsattesåren1985–1987. Längstransmissionsnätetfinnsgrenledningartillanslutandedistributions‐ system,kunderochgaslager,seschematiskbeskrivningiBild3.Längs transmissionsnätetfinnsmät‐ochreglerstationer(MR‐stationer).IMR‐‐ stationernareglerastrycketsåattanslutandenätfårgasmedrätttryckoch temperatur.Imät‐ochreglerstationernamätsocksådengassomtransporteras uturtransmissionsnätet. Bild 3. Schematisk beskrivning av ledningsnätet.17 Denmarkförlagdagasledningenliggermedettförläggningsdjupav0,9–1,0 meterochföljermarkensnaturligatopografi.Ledningenärutmärktmedmarke‐ ringsstolpar.Dessastolparärävenplaceradedärledningenkorsarallmänväg, järnvägochstörrevattendrag.Ledningenärbyggdavstålrörochärdimension‐ eradföretttryckpå80bar.Förattsäkerställaattledningenäribraskick 17 Swedegas (2009), Förlängning av koncession för naturgasledning från dansk/svensk gräns via Klagshamn (Malmö) till Rävekärr (Mölndal) - Ledning genom Skåne län, Hallands län och Västra Götalands län. Göteborg: Swedegas. 52 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg genomförsåterkommandekontrollsamtinvändigamätningar.Stationersom användsförattmöjliggörasektioneringavledningenkallaslinjeventilstation. Ensådanstationutgörsavettsynligtventilarrangemanginomettinhägnatom‐ råde.IRSG:sområdefinnssexlinjeventilersamttreMR‐stationer.FrånM/R‐ stationeniRävekärrgårendistributionsledningpå28barigenomMölndalsoch GöteborgskommunerframtillRyaKraftvärmeverksomGöteborgEnergiäger. IdetlokaladistributionsnätetiGöteborgsomGöteborgEnergiärhuvudmanför ärtrycket4barochnätetsträckersiginomGöteborg,Partille,Lerumoch Mölndalskommuner.Tillnätettillförs,förutomnaturgasfråntransmissions‐ nätet,ävenenvissandelbiogas. 5.3 Olyckor med transport av farligt gods Farligtgodsärettsamlingsbegreppförämnenochproduktersomharsådana egenskaperattdekanskadamänniskor,miljö,egendomochannatgods.Farligt godsdelasiniolikaADR‐klasserberoendepåvilkentypavfarasomämnetkan geupphovtill,seTabell13. Tabell 13. Generella faror med olika transportklasser av farligt gods18 PågatorochallmännavägarinomGöteborgskommunärdetförbjudet19att transporterafarligtgodsifordonsomärmärkningspliktigaenligtföreskrifter somMyndighetenförsamhällsskyddochberedskapmeddelatmedstödav förordningenomtransportavfarligtgods(2006:311).Förbudengällerej 18 FB Engineering AB (2009), Riskanalys avseende transport av farligt gods förbi Focushuset med planerad ny multihall samt södra Gårda i dagsläget och i ett framtidsperspektiv, Göteborg 2009-04-08, Revision 01, Göteborg: FB Engineering AB. 19 Västra Götalands läns författningssamling, 14TFS 2013:56, Länsstyrelsens i Västra Götalands län lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods i Göteborgskommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 53 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg transportkortastlämpligavägtillochfrånavrespektivepålastningsplatsfrån närmastbelägnaprimäraellersekundäratransportvägar.Dessatransporterfår dockinteskeviaTingstadstunneln,GötatunnelnellerLundbytunneln. DeprimäratransportledernautgörsiGöteborgskommunav: a. E6/E20 Kungsbackaleden Mellan Gullbergsmotet och Mölndals kommungräns, via Olskroksmotet – Ullevimotet – Gårdamotet –Örgrytemotet – Kallebäcksmotet Mellan Ringömotet och Kungälvs kommungräns, via Tingstadsmotet – Backamotet – Bäckebolsmotet –Kärramotet – Klarebergsmotet – Jordfallsmotet – Rödbomotet Mellan Olskroksmotet och Partille kommungräns, via Ånäsmotet – Munkebäcksmotet – Torpamotet – Fräntorpsmotet Mellan Mölndals kommungräns och Agnesbergsmotet, via Sisjömotet – Järnbrottsmotet – Frölundamotet – Tynneredsmotet- Fiskebäcksmotet – Hagenmotet – Gnistängstunneln –Gnistängsmotet – Kungsstensmotet – Rödastensmotet – Älvsborgsbron– Ivarsbergsmotet – Bräckemotet – Vädermotet – Agnesbergsmotet b. E6 Kungälvsleden, c. E20 Alingsåsleden d. E6.20 Söderleden, Västerleden, Hisingsleden, Norrleden, Angeredsleden e. E20.10 Partihallsförbindelsen Mellan Ånäsmotet –Marieholmsmotet f. E6.21 Lundbyleden Mellan Ringömotet – Brunnsbomotet – Leråkersmotet och Brantingsmotet g. Väg 40 Boråsleden, mellan Kallebäcksmotet och Mölndals kommungräns via Delsjömotet h. E45.01 Oscarsleden mellan Rödastensmotet och Jaegerdorffsmotet i. E45 Marieholmsleden, Angeredsleden och Trollhätteleden mellan korsningen med Falutorget och Ale kommungräns, via Gullbergsmotet – Marieholmsmotet – Lärjemotet – Agnesbergsmotet j. Väg 155 Öckeröleden Mellan Vädermotet och Lilla Varholmens färjeläge, via Oljevägsmotet – Syrhålamotet k. Oljevägen l. Arendalsvägen m. Tankgatan n. Nordatlanten, östra delen o. Sörredsvägen p. Björlandavägen q. Assar Gabrielssons väg r. Lilla Kongahällavägen Mellan Jordfallsmotet och väg 587 s. Väg 587 Mellan Rödbomotet och kommungränsen mot Ale kommun t. Klarebergsvägen u. Majnabbegatan Mellan Jaegerdorffsmotet och Stena Lines Tysklandsterminal. v. Hjalmar Brantingsgatan, Mellan Brantingsmotet – Frihamnsmotet w. Frihamnsviadukten x. Lundby Hamngata, mellan Skagerack och Oljevägen Mellan Sörredsvägen och Hisingsleden Mellan Frihamnsviadukten – Stena Railferry färjeläge Tabell 14. Primära transportleder för farligt gods i Göteborgs kommun. 54 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg DesekundäratransportledernautgörsiGöteborgskommunav: a. Väg 190 Gråbovägen b. Mellbyleden c. Bergsjövägen d. Angereds Storåsväg e. Korpvägen Mellan Angereds Storåsväg och Lerums kommungräns. delen mellan Mellbyleden och väg 190 Gråbovägen f. Lillhagsvägen Mellan Brunnsbomotet och Minelundsvägen g. Tuvevägen Mellan Minelundsvägen och Norrleden h. Minelundsvägen 27. Väg 190 Gråbovägen 28. Mellbyleden 29. Väg 190 Gråbovägen Mellan Angereds Storåsväg och Lerums kommungräns. 30. Bergsjövägen Mellan Mellbyleden och väg 190 Gråbovägen 31. Angereds Storåsväg 32. Korpvägen Mellan Angereds Storåsväg och Lerums kommungräns. 33. Lillhagsvägen Mellan Brunnsbomotet och Minelundsvägen 34. Tuvevägen Mellan Minelundsvägen och Norrleden 35. Minelundsvägen Tabell 15. Sekundära transportleder för farligt gods i Göteborgs kommun. Viddesekundäratransportlederärriskernanågotlägredådetråderförbud motihuvudsaktransportavexplosivavaror(klass1)ochgaser(klass2)samt endelsärskiltutpekadetransporter(enskildaUN‐nr). EnöversiktavtransportledernainomGöteborgskommunpresenterasiBild4. Bild 4. Transportleder för farligt gods i Göteborgs kommun20 20 Göteborgs kommun (2009), Översiktsplan för Göteborg, Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26, Del 3 - sid 119, Göteborg: Göteborgs stad. 55 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg IKungsbackaråderförbud21atttransporterafarligtgodsinomcentralorteni enlighetmedBild5.Förbudetgällerinteförpå‐elleravlastninginomområdet. Fördeövrigamedlemskommunernafinnsingabeslutadelokalatrafik‐ föreskriftersomförbjudertransporteravfarligtgods.Devägarsomärmest aktuellavidgenomfartstrafikförtransporteravfarligtgodsärihuvudsakE6, E20ochriksväg40. Bild 5. Förbud om transporter av farligt gods i Kungsbacka kommun (Kungsbacka kommun, 2013) Riskernavidolyckormedfarligtgodsharutrettsiettantalolikarapporter. IDiagram37redovisasensammanställningmedriskavståndför50%dödlighet frånvägenförolikahändelsetyper(givetattettutsläppsker).Diagrammetvisar attdehändelserdärdetärstörstriskattolyckanmedförhotmotmänniskor (privatpersoner)ärihuvudsakdesominvolverarexplosivaämnen(detonation) ochgiftigaochbrännbaragaser(BLEVE,UVCE22). Konsekvensavståndetförgiftiggassträckersiguppmotettparkilometermen medsålågsannolikhetattdetintetagitsmedfulltutidiagrammet.Detäräven framföralltolyckorsominvolverarutsläppavgiftiggassombedömskunnage upphovtillettstortantalskadadesombehöversjukhusvårdiförhållandetill antalomkomna. 21 Kungsbacka kommun (2010), Kungsbacka kommuns lokala trafikföreskrifter om fordon lastade med farligt gods på gator och vägar inom Kungsbacka kommun, Kungsbacka kommun, beteckning 1384 2010:00395 22 BLEVE – Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion, UVCE – Unconfined Vapour Cloud Explosion. 56 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 37. Riskavstånd för 50 % dödlighet23 Föratttydliggörariskbildenövervilkaämnensombedömtsvanligastföre‐ kommandeharRSGhartagitframregionalatilläggtilldennationellalistanöver prioriteradeindustrikemikalier(PIK)somunderlagförplaneringav räddningsinsatserinomRSG,sebilagaA. Riskhänsynvidfysiskplaneringnäratransportledernaförfarliggodsären viktigdeldärRSGaktivtsvararpåfrågorochgranskaranalyserfrånRSG:s medlemskommuner.Göteborgskommunrekommenderar24attettbebyggelse‐ frittområdepå30meterupprätthållskringjärnvägarochprimäratransport‐ lederförfarligtgods.Längsjärnvägarmedgestätkontorsbebyggelseframtill dennagränsmedansammanhållandebostadsbebyggelsetillåtsframtill 80meterfrånjärnvägen.Längsvägarärmotsvarandeskyddsavstånd50re‐ spektive100meter.Förattfåuppföranybebyggelseinomdetbebyggelsefria områdetkrävsensärskildriskanalyssomvisarattbyggnationenär säkerhetsmässigttillfredsställande. FleraavdeandramedlemskommunernaharanammatGöteborgskommuns synsättochinförtdettaisinaegnaöversiktsplaner. LänsstyrelseniHallandslänhartagitframriktlinjerförsamhällsplanering utmedväg‐ochjärnvägaravseddaförtransportavfarligtgods25.Riktlinjerna tarupphanteringsprinciperförsamhällsplaneringinärområden.(Bild6) 23 Länsstyrelsen i Skåne Län, Riktlinjer för riskhänsyn i Samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport 2007:06: Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län. 24 Göteborgs kommun (1997), Översiktsplan för Göteborg – Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Göteborg: Göteborgs kommun. 25 Länsstyrelsen i Hallands län (2011), Riskanalys av farligt gods i Hallands län, Meddelande 2011:19, ISSN: 11011084 57 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Bild 6. Principer för riktlinjer avseende avstånd och säkerhetshöjande åtgärder utmed transportledför farligt gods (Länsstyrelsen i Hallands län, 2011) Engenerellriskpolicyharävenantagitsavlänsstyrelsernaistorstadsregioner‐ na26förhurriskhanteringsprocessenbeaktasiframtagandetavdetaljplaner inom150metersavståndifrånfarligtgods‐led.Riskpolicyntarinteupp specifikaavståndmellanledochexploatering,utanzonernaärglidandeoch beroendepåplatsspecifikaegenskaperochförhållanden. Uppgifteromtungatransporteroch/ellertransporterademängderavfarligt godsåterfinnsifleraolikaundersökningarsomt.ex.Räddningsverkets undersökningår2006(SRV,2007),Trafikkontoretsmätningar,GF‐konsults mätningarutförda1992–1995(GF,1992‐1995),Trafikverketsåterkommande trafikmätningarsamtmätningarsomutförtsisamverkansprojektetSecurity Arena(2008).Deolikakällornagerenganskaspriddbildöverförekomstenav dessatransporter.Förengodriskhänsynisamhällsplaneringenärdetviktigtatt skapaetttydligarestatistisktunderlagförframtiden.RSG:sförhoppningäratt sådanamöjligheterskapasgenombättretrafikövervakningiGöteborgs kommunmedfunktionalitetattsamlainuppgifteromtransporteravfarligt gods. UtifrånenstudieavTrafikverket27beräknasdetotalagodstransporternaför inrikestransporterökamedentillväxttaktpå1,7%perårframtill2030. (Diagram38) 26 Länsstyrelserna (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy förmarkanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna: Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län. 27 Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025 - Godstransporters utveckling fram till 2030, Trafikverket, 2013, ISBN: 978-91-7467-472-9 58 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 38. Transportarbete 1966-2006 med prognos till 2030, med och utan malmökning (Trafikverket, 2013) Uppdelatpådeolikatranportsättensåförväntasvägtranporternaökamed1,9 %perår,sjöfart1,7%perårochjärnväg1,4%perår(Diagram39).Påverkans‐ faktorersomgynnartranporterpåvägnätetärhöjdabanavgifterpågods‐ trafikenpåjärnvägochutsläppsdirektivförsvavelförsjöfarten Diagram 39. Transportarbete per trafikslag, 2006 och prognos 2030 (Trafikverket, 2013) Försjöfarten(lastfartygochfärjor)ärHamnbananenviktigtransportlänksom ärbelägennärabebyggelse.TydligahögtrafikstiderförHamnbananförväntas varamellankl.04.00och09.00ochmellan15.00och20.00.Trafikverket utrederHamnbanansmöjlighettillutbyggnadavdubbelspårförattkunna tillgodoseökadekapacitetsbehovetavförbättradstandardochdriftsäkerhet. Möjligkapacitetshöjningframtill2022,dåhamnbanansutbyggnadplaneras varaklar,äristorleksordningenfrån50transporterperdygnupptill125 transporterperdygn,seDiagram40.Hurstorandelavökningensommotsvaras avtransporteravfarligtgodsärokänt. 59 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Diagram 40. Kapacitetshöjning på Hamnbanan28 Ökningarnaavtransporterfrånhamnenpåverkarocksåkraftigtgodstrans‐ porternapåövrigajärnvägsavsnittochrangeringarnapåSävenäsranger‐ bangård,vilketöversiktligtillustrerasiBild7nedan. Bild 7. Dagens (t.v.) och trolig fördelning i framtiden (t.h.) av jvg-gods till och från hamnen29 28 Banverket (2010), Trafikkanalys - Hamnbanan i Göteborg från Marieholmsbron till Älvsborgsbangården, Rapportnummer: F10-1830/SA30, Borlänge: Banverket 2010-03-02. 29 Banverket (2006), Förstudie ny hamnbana, BRVT 2006:02-01, Borlänge: Banverket 2006-03-03. 60 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.4 Kärnteknisk olycka Ringhalskärnkraftverkliggerpåväst‐ kustencirkasexmilsöderomGöteborg iVarbergskommunochproducerar nästan20%avallelsomanvändsi Sverige30.Kärnkraftverketärettavfåi världensomharbådekokvatten‐och tryckvattenreaktorer.Reaktorernaär byggdaunderperioden1975–1983och defyrareaktorernaproducerar–under ettnormaltår–elsomräckertillatt försörjasexstäderavGöteborgs storlek. SomvisasiBild8sträckersigdeninre beredskapszonenförRinghalskärn‐ kraftverkiniRSG:sområdeoch räddningstjänstförbundetingåribered‐ skapsplanenförkärnkraftsverket. UppgifternaärblandannatattindikeraradioaktivtnedfallochattstödjaKungs‐ backakommunsuppgiftiberedskapsplanen. Den11mars2011drabbadesregionenTohokupånorraHonshuiJapanaven kraftigjordbävningmedenefterföljandetsunami.Jordbävningenochden efterföljandetsunaminmedfördeförödandekonsekvenserförstoradelarav landetochorsakadeallvarligaskadorpåkärnkraftverketFukushimaDai‐ichi vilketresulteradeihärdsmältaförtreavsexreaktorerinomkärnkraft‐ anläggningen.TillföljdavkärnkraftolyckaniFukushimaDai‐ichiharmånga ländervärldenöverstartatutredningarellervidtagitolikaåtgärderförattse översäkerhetenikärnkraftverken.InomEuropagenomfördessamordnade säkerhetsutvärderingar(s.k.stresstester)avkärnkraftverkeniregionenmedett efterföljandeoberoendegranskningsförfarandeunder2011‐2012.Desvenska säkerhetsutvärderingarnamedefterföljandeoberoendeeuropeiskgranskning visadeattdesvenskakärnkraftsanläggningarnaärrobustamenattettantal säkerhetsförbättringarbörvidtasförattstärkasäkerhetenytterligare31. Deoönskadehändelsersominträffarpåsvenskakärnkraftverklederihuvudsak tillsnabbstoppochproduktionsbortfall32.Kärntekniskahändelsergraderaspå deninternationellaskalanförkärntekniskahändelser(INES)somärutarbetad avInternationellaAtomenergiorganet(IAEA),seTabell16.Somexempelkan nämnasattFukushimaolyckan2011ochTjernobylolyckan1986bådahadenivå 7ochHarrisburg1979hadenivå5. Bild 8. Inre beredskapszon för Ringhals kärnkraftverk30 30 Vattenfall (2014), http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/ringhals/, hämtat: 201409-09. 31 SSM (2012), Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar, Stockholm 32 KSU (2013), Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken 2012, Nyköping: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB. 61 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Tabell 16. Internationella skalan för kärntekniska händelser (INES) VarjeårtarStrålsäkerhetsmyndigheten(SSM)framenrapport33påregeringens uppdragavseendestrålsäkerhetenviddesvenskakärnkraftverken.Irapporten somavspeglarsäkerhetenpåRinghalsABunderåret2013redovisasdebrister somSSMidentifierat.SSMharunderåret2013beslutatattupphävadesärskilda villkorfördriftsomgälltsedan2009ochkravetpåtätareredovisningarfrån RinghalsAB.AnledningenärattRinghalsABarbetatmålmedvetetoch genomförtförbättringarisäkerhetensedanbeslutetfattades2009. Den20juniupptäcktessprängämneplaceratpåettarbetsfordonvidRinghals. Sprängämnetupptäcktesidenrutinmässigasäkerhetskontrollsomgörsavalla personerochfordonochalltgodsvidinpasseringtillbevakatområde.Någon gärningsmanellerförklaringtillvarförsprängämnetplaceradespåfordonethar inteframkommitipolisensutredningavhändelsen.Förundersökningenlades nedioktober. Påmorgonenden9oktobergenomfördeaktivisterfrånGreenpeaceettsam‐ ordnatintrångpåRinghalsochForsmark.VidRinghalstogsigaktivisternainpå ettobevakatindustriområdeinomskyddsobjektet.Deflestagrepsavpolis 33 SSM (2014), Identifierade brister och fattade beslut- en förenklad version av samlad strålsäkerhetsvärdering 2014 för Ringhals AB, Stockholm 62 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg relativtsnabbtmentrotspolisavsökningkundefyrapersonerdröjasigkvarpå områdetövernatten. Enolyckavidnågotavvårakärnkraftverk,ellervidettkärnkraftverkivårt närområde,kaninteuteslutas.Omdetblirstorautsläppavradioaktivaämnen påverkasvårtland,delsundersjälvaolyckan,delsunderlångtiddärefter.Det visarinteminsterfarenheternafrånTjernobylolyckanochFukushimaolyckan. ISSM:srisk‐ochsårbarhetsanalysför201334kommermyndighetenframtillatt ävenettmycketbegränsatutsläppskullefåstorakonsekvenser.Konse‐ kvensernaskullevidettsådantbegränsatutsläppvaramänniskorsoroförsin hälsaochsvårigheterattexporteravarorochbedrivaverksamheter.Det konstaterasattberedskapenförattutföramätningförbättratsmenattdet saknasberedskapattmötebehovetavmätningvidettmeromfattandeutsläpp. Förmåganatthanteraenantagonistiskhändelsemedstrålkällorbedömssom bristfällig.Irapportenhänvisasäventilldeninternationellagranskningavden svenskaberedskapenförenkärntekniskolyckasomgenomfördes2012av experterfrånIAEA.Experternapekadepåbristeridensvenskakrisledningen ochrekommenderadeupprättandeavettnationelltkrisledningsorgan. 5.5 Naturolyckor Underperioden2006–2013harförbundetsområdedrabbatsavöversväm‐ ningartillföljdavkraftignederbörd,skred,torkamedstortantalskogsbränder, högavattenståndihavet,tvåvintrarmedkraftigkylaochstormskadortillföljd avkraftigvind. Räddningstjänstenharunderfleraårutvecklatarbetsformernaförattpåett bättresetthanteraföljdernaavväderfenomen.Räddningstjänstentarenaktiv rollibevakningavtendenserochprognoserochknyternödvändigakontakter församverkanredanvidtidigaindikationerpåväderfenomensomkanskapa oönskadekonsekvenser.Vidflerahändelserdesenasteårenharräddnings‐ tjänstentagitrollensomsammankallandeförinblandadeaktörerisamverkan dåoväderpåverkarflerakommuner.Viddeinträffadehändelsernaharstor mödalagtspålägesuppföljningochatttolkaräddningstjänstförbundetsroll gentemotkommunerochandraaktörerisamhället.Somettstödkom2009 skriftenAnsvarvidnaturolyckor35därdetprincipielltredogörsförolikaaktö‐ rersansvarsåsomstat,kommunochenskildaförförebyggandeåtgärderochvid inträffadenaturolyckor. Parallelltskerävenkunskapshöjandeaktiviteterochutbildningarinterntinom räddningstjänstenförattbättreförståochhanteraväderfenomen. SMHIföljerständigtutvecklingenavvädretochskickarutprognoseroch varningar.Varningarnagällerfördekommande24timmarnaochgårtill länsstyrelser,räddningstjänster,myndigheter,massmedierochkraft‐och 34 SSM (2013), Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2013, Stockholm Nationell plattform för arbetet med naturolyckor (2009), Ansvar vid naturolycka, Upprättad av Tove Andersson, Wistrand Advokatbyrå, 14 december 2009, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 35 63 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg vattenregleringsföretag.Ensammanfattningavvarningenläsesuppiväder‐ rapporteniSverigesRadio.Varningarnautfärdasförlandrespektivetillshavs ochärindeladeitreolikaklasserberoendepåhurallvarligadeär,seTabell17 nedan. Klassificering Varning klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV. Varning klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV. Varning klass 1: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Ingen varning Tabell 17. Vädervarningar i tre nivåer 5.5.1 Höga flöden och högt vattenstånd i havet Medhögaflödenmenashärriskföröversvämningarianslutningtillvåra vattendragpågrundavstoramängdervattenpåväguttillhavet.Riskför översvämningkanocksåberopåhögtvattenståndihavetsomfrämstpåverkar denedredelarnaavvattendragen.Iblandkandetvarasvårtattskiljadetvå orsakernaåt. Globaltsettäröversvämningarenavdestoranaturkatastrofersomårligen orsakarflestdödsofferochstörstekonomiskskada36.ISverigeärvirelativt förskonadefrånsådanastoraöversvämningskatastroferochdödsfallisamband medöversvämningarärhärmycketsällsynta.Demateriellaskadornaoch kostnadernaförsamhällettillföljdavöversvämningarärdockbetydande. Detkannoterasattöversvämningfinnsmedsomexempelpåolyckshändelseri förarbetenatillLSOmendåtillsammansmedkravetpåattdetskavarafrågaom enplötsligtinträffadhändelse.Enöversvämningsominteärresultatetaven plötsligtinträffadhändelsekunnadäremotkunnahamnautanfördefinitionerna påvadsomärenolyckaenligtLSO.Dettaframfördesavregeringenisamband medattbegreppenerosionochöversvämninginfördesi2kap.3§PBL. Regeringenangavisambandmeddetattöversvämningarocherosionsominte ärresultatetavenplötsligtinträffadhändelseintebetraktassomolyckorenligt LSO37. 36 SMHI (2009), Översvämningar i Sverige - Faktablad nr 21, Norrköping: Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut. 37 Prop. 2006/07:122, Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, s. 35., Stockholm: Regeringskansliet. 64 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Kraftigaöversvämningarorsakasoftaavenkombinationavolikafaktorer.Vid storavårflödensomorsakasavrikligsnötillgångundervinternökarriskenför översvämningomsnösmältningenocksåskersenareännormaltochärintensiv ochsnabbpågrundavhöglufttemperatur.Omdetdessutomfallerregnisam‐ bandmedsnösmältningenökaröversvämningsriskenytterligare.Markfuktig‐ hetenharbetydelseförvilkeneffektstoraregnmängderfårpåvattenflödet.Om markenärtorrkanoftaenstordelavregnetmagasinerasimarken.Ärmarken däremotredanvattenmättadpågrundavlångvarigtregnellersnösmältning, ökarflödenaivattendragensnabbt.Påodlingsjordarkantjälelokaltpåverka infiltrationsförmågansåattvattenlagringenimarkenminskas.Oftaärdet kraftigaregnunderfleradygnsomutlösersvåraöversvämningar. DekänsligastesystemeninomförbundetsområdebedömsvaraåarnaMölndals‐ ån,KungsbackaånochSäveån.TillvissdelkanävenLärjeånochKvillebäcken konstaterashavissaöversvämningsrisker.Gällandehögavattennivåerihavetså ärdetförutomdehavsnäradelarnaavnämndavattendrag,kajerochcentrala GöteborgsomärhotadesamtattområdeniGöteborgssödraskärgårdkan drabbas.DecentraladelaravGöteborgsomhotasvidetthögvattenscenariopå +12,3miGöteborgslokalahöjdsystemredovisasiBild9. Bild 9. Centrala delar av Göteborg som hotas vid ett högvattenscenario på +12,3 m38 Medframtidaklimatförändring,innebärandeenhögrehavsnivå,kommerfler områdenattdrabbas.Iframtidenförväntasmedelvattennivånökamedupptill cirka1mtillnästasekelskifteår210039.Vilkensomärdentroligastehavs‐ vattennivånärdockoklart. 38 Göteborgs kommun (2009), Översiktsplan för Göteborg, Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26, Del 3 - sid 118, Göteborg: Göteborgs stad. 39 SMHI (2010), Presentationsmaterial, Phil Graham 2010-01-25. 65 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.5.2 Skred och markras Rasochskredärexempelpåsnabbamassrörelserijordtäcketelleriberg.Rasär närenskildakropparkommerirörelse,tillexempelenmassaavsand,gruseller sten.Deenskildadelarnarörsigfrittiförhållandetillvarandra. Skredärnärensammanhängandejordmassakommerirörelse.Skredskeri finkornigajordarsomsilt‐ochlerjordar,vilkahängerihopmedgodkohesion (elektrokemiskabindningarmellandemycketsmåpartiklarna). VadgällerskredkannoterasattdåvarandeSvenskakommunförbundetharien rapportfrån1998–utifråndengamlaräddningstjänstlagen–kommenteratatt förattnågotskaansesvaraomedelbartföreståenderäckerdett.ex.intemeden beräkningsomvisarattensläntärinstabil.Detkrävsocksåpåtagligateckenpå attstabilitetenhållerpåattförsämras40. Rasellerskredkaninträffadå: Belastningenpåmarkenökar. Vidminskadmotvikt. Närhållfastighetenhosjordenförsämras. Naturligorsakkanvarakraftignerderbörd,ellerplötsligförändradvattennivå, t.ex.genomissmältning.Detärvanligtmedskredochrasisambandmed snösmältning,tjällossningsamtperioderdådetregnarmycket. EnligtRäddningsverketochSGI41finnsflerafaktoreravbetydelseiettförändrat klimatsompåverkarriskenförskredochras.Detkanhandlaomyttrefaktorer somvattennivåerocherosion,menocksåinrefaktorersomporvattentryckoch jordenshållfasthet.Detkanocksåhandlaomtemperaturfluktuationer,ändrade förutsättningarförvegetation(mindreellermerröttersomstabiliserar)samt påverkangenomfrostcykler.Försvenskaförhållandenutgördockneder‐ bördsförhållandenaideflestafalldenviktigasteklimatpåverkandefaktornför skred,rasochslamströmmar.Deklimatbetingadefaktorersompåverkar erosionenlängsvattendragärfrämsthögavattenflöden–delsdeextrema flödenasomåterkommersällanmensomkanställatillstorförödelsenärde inträffar,delsdemerfrekventaflödestopparnasomstårfördenfortgående erosionsomsuccessivtkanledatillskador. KänsligaområdeniRSG:sområdeharkartlagtsgenomolikautredningar42,43för enöversiktligkarteringavskredriskerna.EnorsaktillattGötaälvdalendrabbas avsåmångaskredärdessgeologiskahistoriamedmäktigalageravkvicklera 40 Svenska Kommunförbundets minirapport 24 från april 1998, s 7. Räddningsverket & SGI (2008), Klimatförändringar, skred och ras – En forskningsöversikt, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 42 SRV samt Kessler & Mannerstråle (1998), Översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden inom tre kommuner i Västra Götalands län: Partille kommun, Lerums kommun och Mölndals kommun, 1998-12-07, Karlstad: Räddningsverket. 43 Scandiakonsult (1993), Skredrisker i Kungsbacka kommun – Översiktlig kartering. 41 66 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg avsattaienmarinmiljö.Älvdalenharocksåpåverkatsavmänniskansaktiviteter iformavbl.a.bebyggelse,industrier,sjöfartochannaninfrastruktur.Konse‐ kvensernaavskrediGötaälvdalenkandärförblistoraeftersomsamhälls‐ utbyggnadermenävenförorenademarkområden,vattenintagm.m.kan påverkas.Regeringengavdärför2008Statensgeotekniskainstitut(SGI)i uppdragattgenomföranyaochbättreskredriskanalyserochstabilitets‐ beräkningarfördenmycketskredkänsligadalgången.SGIpresenterade utredningen442012medförslagpåstabilitetshöjandeåtgärderochvidare arbetemedanpassninginförkommandeklimatförändringar.Utredningen konstaterarattriskenförskredlängsGötaälvdalenkommerattökatillföljdav klimatförändringaromingaåtgärdergenomförs.Åtgärdsförslagenärgeo‐ tekniskaåtgärderideområdenmedhögstskredrisksamtattförbättra erosionsskyddetlängsGötaälvsstränder.HögstskredriskinomRSG:sgeo‐ grafiskaområdeharbedömtsvidettområdeihöjdmedBäckebolsmotet. DetärvärtattnoteraattRSGocksåkanpåverkasavskredäveniområden utanfördessområde.Delsmedförfråganomräddningshjälpmenocksåiform avpåverkanpådricksvattenproduktioneniGöteborg,riskförerosionsskador medökadskredriskiförbundetsområdesomföljd. Bild 10. Skredrisker45 EnövergripandekartbildsomredovisarvarförutsättningarnaiGöteborgs kommunförvarskredkanuppkommaredovisasiBild11nedan. 44 SGI (2012), Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, Slutrapport Del 1 – Samhällskonsekvenser, Linköping 2012 45 SGI (2012), Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, Slutrapport Del 3 –Kartor, Linköping 2012. 67 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Bild 11. Förutsättningar för skred i Göteborgs kommun46 FörutomkringGötaälvsååterfinnsfleraområdenlängsSäveånsomharlåg stabilitet,t.ex.iLerum,PartilleochGöteborg. 5.5.3 Bergras Bergrasinnebärattbergblockbrytslossochfallerfrånfastabergssidor.Bergras inträffaribrantabergssluttningarmeduppsprucketellervittratberg. Klimatpåverkansomexempelvisfrostsprängningsamtvittringochurspolning avmateriallängssprickornaförorsakarattbergetshållfasthetsuccessivt försämras.Bergrasenstyrsoftaavsprickplanensgeometri. Detfinnsenallmänkonsensusomattökadnederbördochökadfrekvens frostcykler(temperaturersompasserar0°C)innebärökadriskför sprickaktivitetochbergspänningarochdärmedökadriskförbergrassomkan medföraolyckor.Kopplingenmellanbergrasochklimatförändringarärdock ännufå. 5.5.4 Starka vindar DesenastehundraårenharSverigedrabbatsavallvarligastormarvidetttiotal tillfällen.Detharvaritenhögrefrekvensavstormarunderdetsenaste 46 Göteborgs kommun (2009), Översiktsplan för Göteborg, Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26, Del 3 - sid 117, Göteborg: Göteborgs stad. 68 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg decenniet.FörutomstormarnaGudrunochPerdrabbadesSverigeavflera stormarunderdestormigahöstarna2011och2013. StormarnaAda1969,Gudrun2005ochPer2007krävdesammanlagt34 människorslivochflerahundraskadade47.Merpartenavdödsfalleninträffadei sambandmedröjningsarbeteniområdenmedstormfälldskog.MSBkonstaterar isinrapportattdetsvenskasamhälletsförmågaatthanterakonsekvensernaav ennaturolyckahardesenasteåreniprincipbaraöverskriditsisambandmed stormenGudrun2005. Extremavindhastigheterskapasbl.a.avtromber,somärroterandevindpaket, ochavfallvindarfrånåskmoln.Trombermedmaximalavindhastigheterupptill 70meterpersekunddrabbarGöteborgsområdetmedenåterkomsttidpåca200 år48.Trombermedmaximalahastigheteriintervallet70till90meterper sekundharenåterkomsttidpåca2500år.Trotsosäkerhetgällandeändrad risknivåförkraftigastormariGöteborgsregioneniettframtidaklimatärdet inteorealistisktatttänkasigenvissökadfrekvensavtromber.Dettapgaavett varmareklimat,specielltsommartid. Byggnaderskameddagenstekniskakravtålakraftigvind.Enstormpå30 sekundmeteröverettflackttakpåhundrakvadratmeterharenlyftkraftpåtvå ton.Vindengerocksåupphovtilltryckochsugsomvandraruppåtihusetoch tarmedsigenheldelvärme.Vindendriverregnet,ettsnedställtspöregnmoten husfasadger70litervattenperkvmpåettdygn.Enuppgraderingavkravpå byggnadermedavseendepåvindlasterharskettsedanstormenAda1969.Det somkaninträffaärattlättarebyggnader,exempelviscarportar,ärfördåligt fästaimarken,vilketkanmedföralokalskada.Ävenskyltarochbyggnads‐ ställningarkanvarakänsligavidvindpåverkan.Sammantagetkandessahändel‐ serföranledabehovavettstortantalsamtidigaräddningsinsatser. Älvsborgsbronstängsvidvindarfrån25m/s.Hårdavindarutgörocksåett hinderförbåttrafikenochöarsförsörjningsamtpåverkarRSG:sberedskaps‐ möjligheterdådetkanvarasvårtattnåuttillt.ex.SödraSkärgårdenmed förstärkningsresurser. 5.5.5 Kraftig åska ISverigeslårblixtenvanligennedungefär100000gångeromåret49.Menvissa årkandetblidetdubblaantalet. Åskakanledatillbränderochelavbrott.Blixtnedslagorsakarstoramateriella skadorochärupphovtillenstordelavskogsbrändernaiSverige.Åskaorsakar ävenbyggnadsbränder,bådeomedelbaraochfleramånaderefterattblixten 47 MSB (2010), Statistik och analys - Olyckor & kriser 2009/2010, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 48 Rydén J. m.fl. (2006), Extrema vädersituationer – Hur rustat är Göteborg?, Göteborg: Göteborgs stad Stadskansliet. 49 URL:http://www.krisinformation.se, Inhämtat: 2010-07-21. 69 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg slagitned.Blixtenkanhaskadatledningarochelektriskakomponenterutanatt detmärkstillenbörjan,menorsakarbrandiettsenareskede. Såkallatfrontåskväderkanbildasvidkallfronter.Dåtvingasvarmfuktigluftatt stigaframförfrontenochfleraåskmolnkanbildassomsträckersigöverenyta längsmedfrontenpåupptill30mil.Frontåskväderkanvaramycketlångvariga ochpågåicirkatiotimmar50.Kraftigåskainnebär25nedslagitimmenien radiepå10kmochSMHIvarnarfördetnärdetär25%sannolikhetattdetblir kraftigåska. 5.5.6 Extrem nederbörd och skyfall Skyfalliallmänhetäretthäftigtslagregnmedminst1mm/min.Extremaskyfall (ävenkalladehaldoregn)innebärminst90mmpå24höverenytapåminst 1000km2ochharblivitettalltvanligarefenomeniSverigeunder2000‐talet. 1950–1999inträffadeigenomsnittsjusådanaskyfallpertioårsperiodoch underåren2000–2012registrerades11sådanaskyfallpertioårsperiod51(Bild 12) Bild 12. Varje stapel i diagrammet visar antalet fall per tioårsperiod sedan 1930 i Sverige med minst 90 mm nederbörd över 1000 km² under 24-timmar51. VidskyfalletiGöteborgiaugusti1997vardygnsnederbördensomstörstca120 mm52(medenåterkomsttidpåcirka200år).Denhögstamomentananeder‐ bördsmängdenmedenåterkomsttidpå100årliggerpå87±10mmförett dygnoch96±16mmpåtvådygn.DenkraftiganederbördenöverOrust2002 nåddeenligtofficiellamätningarnivåndrygt80mmsomdygnsnederbörd. Enligtinofficiellamätningarvardenmaximaladygnsnederbördensåhögsom 180–200mm,ochstörredelenavdennanederbördföllinom12timmar. 50 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/olika-typer-av-aska-1.661, Inhämtat: 2010-12-13. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/extrem-arealnederbord-1.6153. Inhämtad 2014-10-27. 52 Rydén J. m.fl. (2006), Extrema vädersituationer – Hur rustat är Göteborg?, Göteborg: Göteborgs stad Stadskansliet. 51 70 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Århundradetsstörstaregnmängderorsakaderegnkatastrofenmedhaldoregnet vidFulufjälletiaugusti199753. Extremnederbördmedföriregelingadödsfallmenledertillproblemmed vattensamlingarochöversvämmadebyggnadervilketkanskelokaltelleröver störreområdeiförbundet.Ettkonkretriktvärdeförvattenskadorkanutgöras avbegreppet”stigandevatten”d.v.s.attskadanförvärras,vilketkanvaragrund förattbetraktaenskildafallsomräddningstjänstenligtLSO.Ävenstorlekpå skadanochvärdebehöverdockbeaktas,sevidare1kap2§ilagenomskydd motolyckor(2003:778),LSO.Avsiktenmedenskildräddningsinsatsföranledda avskyfalläroftaatträddavärdefulltlösöreochommöjligtförhindra”stigande vatten”ochsäkraverksamhetensfunktion.Enviktigdelärattgerådtill hjälpsökandefördennesegetagerande. Intensivnederbördmedförframkomlighetsproblemochförseningarförall trafik,intebarapågrundavvattenmassorpåvägbanornautanävenökadrisk förerosionochurspolningavvägslänterm.m.isambandmedslagregnoch hastigavattenflödensomkaninnebäraattgatorochvägarstängsav.Kraftig ellerlångvarignederbördgerenökadriskförnegativpåverkanpåråvattnet från: Kraftiggrumlingavvattnetpågrundavskredvidstörreochmerlångvariga högaflödeniGötaälv. Smittoämnenfråndjurspillningfrånöverspoladestrandnärabetesmarker ochgödselhantering. Miljöföroreningarfrånförorenadeområdensomurlakas. Bräddningochnödavledningavavloppsvattenfrånallmännaavloppssystem trotsattenskildakommunergjortstoraförbättringarisinaallmänna avloppsanläggningaruppströmsintaget. ÖverbelastadeenskildaavloppuppströmsGötaälv. 5.5.7 Kraftigt snöfall Mycketsnökanledatillframkomlighetsproblemvidräddningsinsatsernärt.ex. fastighetsägareunderlåtitatthållaengodvinterväghållningavräddningsvägar. Ivissafallkanmöjligheternaförlivräddningmedmaskinstegeuteblihelt. Snökanocksåföranledaolyckort.ex.ökadförekomstavtrafikolyckormedäven storaochkompliceradeolyckornärstoralasterbyggsupppåtakkonstruk‐ tioner.Nyfallensnöharendensitetav30–100kg/kubikmeter.Isambandmed mildvädermedregnökardensitetenmedenfaktor3–4vilketorsakarökade lasterpåtaken.Undervintern2009/2010föranleddesnölasternaåtminstone tiotakraspåtvådagariSydsverige. 53 SMHI (2003), Faktablad nr 13, Regnkatastrofen på Fulufjället 30-31 augusti 1997, Norrköping: Sveriges Meterologiska och hydrologiska institut. 71 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.5.8 Kraftiga isbeläggningar Mängdenunderkyldnederbördökarmedavståndetfrånkusten.VidSäve förekommerdennatypavnederbördca8timmarperår.Idenvästradelenav sydsvenskahöglandetrördetsigsnarareomca30timmarperår. Kombinationenavnederbördochtemperaturerruntfryspunktentillsammans medkraftigvindgynnarisbarksbildningochdetfinnsriskattledningar havererarvilketorsakaromfattandeströmavbrottiområdet.Denkraftiga nedisningenkanävenknäckatelefonstolpar,radiomasterochmobil‐ telefonmastervilketorsakaromfattandestörningarocksåpåelektroniska kommunikationer.Vägarblirtillstoradelaroframkomligapågrundavflera centimetertjockisbeläggning,omkullblåstaträdochnedfallnaledningar.Flera personolyckoritrafikenkanförväntas. EnligtSMHIärsannolikhetenmycketlågförattenisstorm–motsvarandet.ex. dekändaisstormarnaiKanada1998ochdec2013–skulleinträffaiSverige. Mendetfinnsandraexempelpåsnarlikaväderhändelsermedtillfrysningsom faktor.År1921drabbadest.ex.storadelaravvästraSverigeaven isstormsliknandehändelsedåblötsnösnabbtfröstillispågrundavhastigt sjunkandetemperaturer.Dennaisbarksstorm1921leddetillstoraproblem medkraftledningsnätet,bl.a.iGöteborgsregionen54.Dennederbördsomföll bildadeisbarkpåmark,hus,konstruktioneretc.(Bild13) Bild 13. Del av tidningssida (1921), Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Förattstärkaberedskapenmotextremtvädervintertid,gavregeringenMSBi uppdrag55atttaframettscenarioförisstormsomenavgrundernaförarbetet medmyndigheternasrisk‐ochsårbarhetsanalyserunder2010. 54 Rydén J. m.fl. (2006), Extrema vädersituationer – Hur rustat är Göteborg?, Göteborg: Göteborgs stad Stadskansliet. 55 MSB (2010c), Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm, Publ.nr: MSB219 – december 2010, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 72 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.5.9 Långvarig torka och skogsbrand Ihållandevärmeikombinationmedmycketlågnederbördvisarattman,viden återkomsttidpå100år,under30dygnkanhaenmedelnederbördpåhögst1,0 mm/dygnsamtidigtsommedeltemperaturenunderde30dygnenliggeri intervallet18,5–22,5°C54. Långvarigtorkaökarmarkantriskernaförbränderiskogochmarkochmedför ävenattgrundvattentrycketsjunkerijordlagren,vilketgerutdräneringav jordlagrenmedökadtorrskorpebildningsomföljdsamtattpågåendesättningar ilerlagrenökar.Lågavattennivåerivattendragochsjöarmedförattäven släntstabilitenförsämrasdåvattnetsmothållminskar. Sommaren2008ärettexempeldåettstortantalskogsbränderleddetill omfattanderäddningsinsatserochpåverkadeberedskapenföratthanteraandra olyckor.Underdefemtonförstadagarnaijuni2008fickRSGryckaut269 gångerbaraförattsläckabränderiskogochmark.Fleraavdessainsatservar omfattandeochdenstörstapågickisexdygnochkrävdeettstortantal räddningsmanskapochresurser. Undersommaren2014lågskogsbrandriskeninomförbundetpåextrema värdenunderlångtid.Däremotinträffadeingaallvarligaskogsbränderinom förbundet.IVästmanlandlågskogsbrandriskenpåliknandeextremavärdenoch därhärjadeenskogsbrandifleraveckorstidmedcirka14000hektarförstörd skog,etttjugotalbrandskadadefastigheterochettdödsfall.Skogsbrandenär denstörstaiSverigepåminst60år. Klimatförändringar,medökadmedeltemperaturochlängreperiodermedtorka, ökarsannolikhetenförskogsbränderiframtideniGöteborgsregionen. Analysavklimatförändringarspåverkanpåskogsbrandsriskenhargenomförts avMSB56.FN:sklimatmodellerharanväntsochresultatenantyderattviframtill nästasekelkanförväntaosslängreskogsbrandssäsongerochmerfrekventaoch långvarigaperiodermedextremthögskogsbrandrisk.(Bild14,Bild15) 56 MSB (2013) Framtida perioder med hög risk för skogsbrand - Analyser av klimatscenarier, Publ.nr. MSB535 – Februari 2013, , Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 73 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Bild 14. Framtida utveckling av brandrisksäsongens längd med HBVS-index 4, 5 eller 6. Varje 30-årsperiod beskriver ett medelvärde av 6 klimatscenarier56. Bild 15. Frekvens av år då det förekommer minst en högriskperiod med HBVS-index 4, 5 eller 6. Varje karta beskriver ett medelvärde av 6 klimatscenarier.56. 5.5.10 Stark kyla Kraftigkylamedförökadfaraförpersonersomvistasutomhus,särskilthemlösa ellerpersonermedpåverkatallmäntillstånd.Kallavintrarökarallmänhetens intresseförskridskoåkningpåsjöarochtillhavs.Närtemperaturernamildras uppstårsvagaisarochdetärinteallasomharrättkunskapochutrustningför desituationersomkanuppstå.Förhållandetattmångamänniskorbefinnersig påismedvarierandebärighetochpåotillgängligaplatser,utgörenförhöjd 74 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg riskbildochantaletuppdragförislivräddningökar.Dåpersonerhamnari vattnetkandettatidinnandeupptäcks,uppståoklarheterompositionoch tillfartsvägar.Dessutomförekommerattnedkyldapersonerlyckastasigupp självaochförflyttasigfråndetursprungligaläget. Istapparkaninnebärariskförpersonskadorellerskadorpåegendom. Erfarenhetsmässigthänderdetattallmänheten,fastighetsägareetcringertill RSGochtillexempelbegärattRSGtarneristapparmedhöjdfordon.Fastighets‐ ägarenäransvarigförfastigheteninklusiveistappar.Enfastighetsägaresansvar framgårav3kap3§iordningslagen(1993:1617). 5.6 Olyckor i transportsystemet 5.6.1 Flygplatser IförbundetliggertvåavSverigesstörstaflygplatser:GöteborgLandvetter AirportiHärrydakommunochGöteborgCityAirportpåHisingeniGöteborgs kommun. GöteborgLandvetterAirportärvästraSverigesinternationellaflygplatsoch Sverigesnäststörstaflygplats.FlygplatsenutgörenviktigdelavVästsveriges infrastrukturförflygtransporteravbådepassagerareochfrakt.Göteborg LandvetterAirportärenstorarbetsplatssomtotaltsysselsättercirka3500 personerietthundratalföretag. GöteborgCityAirportbörjadeengångsommilitärflygplatsmenäridagcivil ochdrivsavettsärskiltdriftsbolagmedLuftfartsverket,VolvoochGöteborgs Kommunsomägare.CityAirportärbasförmångaverksamhetersomärviktiga förregionen,mensomkanskeintepassarinpåenstorflygplats.Exempelär ambulanshelikopter,sjöräddningshelikopter,polisflygetm.m.Härfinnsockså tvåflygklubbarochfleraflygskolorsomutbildartillprivatflyg‐ochhelikopter‐ certifikat.Underdesenasteårenharantaletavgångarökatochstörreflygplan tasemot. Gällanderiskernaförolyckorsåhardenkommersiellaluftfartenenhögsäker‐ hetävenomberedskapeniblandbehövsutnyttjasnärt.ex.säkerhetssystemen inteindikerarfelsäkertlägeinförlandning.RSGlarmastillflygplatsernaenligt särskildarutineromettflygplansaknas,omdetuppstårfaraförhaveriellerom etthaveriinträffar.RSGharlarmatstillLandvetterflygplatsvidfaraförhaveri tvåtillsjugångerperårdesenasteåren. 5.6.2 Viktiga knutpunkter och trafikavsnitt Utöverflygplatsernafinnsettantalviktigaknutpunkterochtrafikavsnittide allmännakommunikationssystemenförpersontrafikpålandochförsjöfarten, därolyckorkanorsakastoradriftsstörningar.Deärocksåoftaplatsermedstora folksamlingardärbränderochandraolyckorkanorsakamångapersonskador ochräddningsinsatsernakanbliomfattandeochkomplicerade. 75 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Deviktigasteknutpunkternaochtrafikavsnittensomidentifieratsliggeri Göteborgskommunochär: GöteborgCsamtDrottningtorget. NilsEricssonterminalen. Lisebergsstationen(Gårdatunneln/Örgrytependeltågsstation) Tingstadstunneln,Götatunneln,LundbytunnelnochGnistängstunneln. StenaLinesDanmarksterminalochTysklandsterminal. Utöverovanståendeplanerasförennytunnel(Marieholmstunneln)underGöta älvsamtpåsiktVästlänken57,somkommerutgöraviktigakomponenteri transportsystemetochkangeupphovtillkomplexaräddningsinsatser. 5.7 Olyckor vid personintensiv verksamhet och utrymningskritiska anläggningar Begreppetpersonintensivverksamhetsyftarihuvudsaktillverksamheterdär flerän150personervistasisammalokalellerinomendelavbyggnad.Även verksamhetermedstorafolkmassorutomhuskanbetraktassomperson‐ intensiva,t.ex.nyaochgamlaUlleviellerkändaevenemangsområdensomt.ex. Frihamnen. Begreppetutrymningskritiskaanläggningarsyftaridettasammanhangpåett stortbehovavåtgärderföratträddapersoneroch/ellerhanterastörregrupper avmänniskor.Deinledandeåtgärdernaskavidtasavverksamhetensjälvt,men kanävenställahögrekravpåensnabbocheffektivinsatsfrånräddningstjänst. Faktorersombidrarisammanhangetärstorapersonantal,personersom behöverextrahjälp(gamla,funktionshindrade,sjukam.m.),personermeddålig lokalkännedom,storandelsovandepersoner.Sammantagetgördetattliv‐ räddningsmomentetkanblikompliceratochresursomfattandeochförsena åtgärdermotsjälvaskadeförloppet.Detkankonstaterasattpersonintensiva verksamheteroftaärutrymningskritiska,mendetfinnsävenverksamhetermed måttligapersonantaldärutrymningenkanvarakritisk,t.ex.äldreboenden. I2kap.3§LSOreglerasattägareavbyggnaderellerandraanläggningar,där detmedhänsyntillriskenförbrandellerkonsekvensernaavbrandbörställas särskildakravpåenkontrollavbrandskyddet,iskriftligformskalämnaen redogörelseförbrandskyddet.ISRVFS2003:1058reglerasvilkabyggnaderoch anläggningarsomomfattas.ITabell18redovisasRSG:sbedömningvilkaav verksamheterna,somomfattasavkravetpåskriftligredogörelse,somanses varapersonintensivaochutrymningskritiska. 57 58 Planerad pendeltågstunnel under centrala Göteborg, URL: http://www.trafikverket.se/vastlanken - oktober 2014 Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet. 76 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Personintensiv verksamhet Omfattning enligt SRVFS 2003:10 Utrymningskritisk anläggning Vård, omsorg och kriminalvård m.m. 1. Inrättningar för vård eller omsorg för fler än 3 personer som har hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand. X 2. Låsta institutioner och anstalter där de intagna är inlåsta ständigt eller under viss tid. X Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg 3. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg om verksamheten inte enbart är belägen i markplan och där fler än 15 barn eller ungdomar vistas samtidigt. X 4. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg i markplan där fler än 90 barn eller ungdomar vistas samtidigt. X 5. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där fler än 5 funktionshindrade barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt X Hotell och andra tillfälliga boenden 6. Byggnad för hotell, pensionat eller vandrarhem om byggnaden har platser för minst 9 gäster eller har minst 5 gästrum. X 7. Byggnad för elevhem eller förläggningar om byggnaden har platser för fler än 50 personer eller har fler än 25 förläggningsrum. X Samlingslokaler m.m. 8. Samlingslokaler som används av fler än 150 personer. X 9. Restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd att servera alkohol och där det finns platser för fler än 50 personer i samma lokal. 10. Fritidsanläggningar där det finns platser för fler än 1 000 personer, helt eller delvis under tak X X X Industrier 11. Byggnader eller andra anläggningar där minst 20 personer är sysselsatta samtidigt i industriverksamheten. 2 12. Byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta större än 2 500 m . 13. Industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. 14. Industrier som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden 15. Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., med undantag för de byggnader som uteslutande används som bostad. 16. Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m. m. 17. Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand 18. Byggnader med fler än 16 våningar ovan mark. X 19. Garage som har minst två plan under mark och en sammanhängande yta som är 2 större än 2 000 m . 20. Tunnlar som är längre än 500 meter och avsedda för allmän väg eller allmänna kommunikationsmedel Tabell 18. Bedömning av personintensiv och utrymningskritisk verksamhet utifrån SRVFS 2003:10 77 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg ITabell19redovisasantaletverksamheterinomdeutvaldakriteriernafrån Tabell18,somförekommeriRSG:sdatabasöver2890verksamhetersomär kändaförRSG. Omfattning enligt SRVFS 2003:10 Göteborg Mölndal Kungsbacka Härryda Partille Lerum Summa Vård, omsorg och kriminalvård m.m. 1. Vård eller omsorg > 3 p. med hjälpbehov vid utrymning 291 52 41 18 18 24 444 2. Låsta institutioner och anstalter 6 12 1 0 0 0 19 Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg 3. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg > 15 barn eller ungdomar vistas samtidigt över markplan. 149 9 16 9 8 18 209 4. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg i markplan > 90 barn eller ungdomar vistas samtidigt. 210 44 16 17 15 16 318 5. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg > 5 funktionshindrade barn eller ungdomar med hjälpbehov 7 0 0 1 0 0 8 Hotell och andra tillfälliga boenden 6. Hotell, pensionat eller vandrarhem minst 9 gäster eller minst 5 gästrum. 83 10 18 5 3 6 125 7. Elevhem eller förläggningar > 50 p. eller > 25 förläggningsrum 17 0 1 1 0 1 20 8. Samlingslokaler > 150 p. 533 49 48 22 35 20 707 9. Restauranger, tillstånd att servera alkohol > 50 p. i samma lokal. 368 18 26 17 7 7 443 9 1 0 0 0 0 10 0 1 Samlingslokaler m.m. 10. Fritidsanläggningar > 1 000 p., helt eller delvis under tak. Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand 18. Byggnader > 16 vån. 1 0 0 0 0 59 Tabell 19. Antal registrerade verksamheter som har skyldighet att lämna in skriftlig redo görelse av brandskyddet enligt SRVFS 2003:10 och som bedömts som personintensiva eller utrymningskritiska 59 Registerutdrag från Daedalos, 2014-10-02. 78 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg RegistreringenavskälentillattenverksamhetomfattasavkravenenligtSRVFS 2003:10ärintefullständig.Imångafallhardeträcktattregistrerahuvudskälet förenverksamhetvilketmedföljtattintesamtligaskälregistreras.Tillexempel kanenbyggnadvaraöver16våningar,innefattavårdellerhotellochkanske ävenhaensamlingslokalför>150personer.Häravföljerocksåatttotal‐ summanitabellensom2890inteexaktspeglardettotalaantaletperson‐ intensivaellerutrymningskritiskaverksamheter. EttuppenbartfelistatistikeniTabell19ärattdetärkäntattdetfinnsfleränen byggnadsomäröver16våningarinomförbundetsområde,t.ex.detvåGothia Towers,LäppstiftetvidLillaBommenochSkanskaskontorshuspåJohanpå Gårdasgata.Förutomatthögabyggnaderoftablirutrymningskritiskaspeglas riskbildenavattdetintefinnsnågonmöjlighettillutvändigsläckning(släckning utifrån),insatstidenbliroftafördröjddåbrandenskalokaliserasochinsats‐ logistiskmåstebyggasuppförattnåbranden.Problemkanuppståmedför‐ sörjningavbrandvattenochkommunikationvidinsatsen,detfinnsbegränsade möjlighetertillattbrandgasventileringochrökkanspridasinneibyggnadenpå oväntatsätt.Slutligenfinnsriskförnedfallandebyggnadsdelarochdetärett katastrofliknandescenarioomenbyggnadskollapsskulleinträffa. Kändaexempelpåpersonintensivaellerutrymningskritiskaanläggningarinom förbundetsområdeärSvenskaMässan,nöjesparkenLiseberg,arenorna Scandinavium,NyaochgamlaUllevi,storahandelsanläggningarsomÖstra Nordstan,AllumochKungsmässan,teatrarochbiografsalongersomGöteborgs‐ operan,StoraTeatern,Stadsteatern,Folkteatern,Konserthuset,Biopalatsetoch FilmstadenBergakungen.Påsenaretidharävenettantalleklandmedför‐ hållandevishögapersonantalväxtfram,detstörstaärLek&Buslandetvid Backaplan. Detförekommerocksåstörreevenemangutomhusdärplatsertillfälligttasi anspråkförkonserterochföreställningar.Isambandmeddessaspärras områdetavmedstaketochbarriärersomförsvårarutrymningavområdet.Det finnsävenvissaframkomlighetsproblemförräddningsfordonvidnågraavde merfrekventanvändaevenemangsplatserna. 5.8 Olyckor till följd av social oro RiskbildenförRäddningstjänstenförändrasitaktmedsamhälletochspeciellti urbanamiljöerdärsocialobalansvisarpånyaformeravsamhällsproblem. Problemensomliggertillgrundutmanarsamhället,bådegällandeproblem‐ beskrivningochlösningsförslag,ochkansesutifrånmångaolikaperspektiv. Socialariskerharsinutgångspunktimänniskorslivsvillkorochlevnads‐ förhållandenochutgörenförhöjdriskattövergåisocialoro.Tillskillnadfrån riskerkopplattillhändelseroch/ellerföljdhändelsersåinnebärsocialarisker attävenavsebeteendenellertillstånd.Enhändelsedefinierassomattav‐ gränsat,iakttagbartskeendeochbeteendeavsermänniskorsinteraktiva handlingarochtillstånddefinierassomdeaktuellaomständighetervilketnågot befinnersigi.Detärinteförutsägbartvilkahändelsersomskaparoroligheter mendådeinträffarinnebärdetoftaattdetspridsviasocialamedieroch 79 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg händelseförloppeteskalerarsnabbtochspridsforttillandrageografiska områden. DesenasteårenharRSGmärktstörreeffekteravsocialoro,utanförskapoch segregationgenomettökathotmoträddningspersonalen.Undertillståndav socialaoroligheteranvändsanlagdabränderoftasomkonfliktstrategi.Ienlighet meddenkonfliktfylldadynamikensomkommermedupploppärdetinteovan‐ ligtattanlagdabränderochstenkastningfårensnabbgeografiskspridning.Det anläggsbränderifordon,containrarochintesällanipublikalokalersåsom skolor. Ytterligarekomponentersomförsvårarutryckningarnaärattbrändernakom‐ binerasmedatträddningspersonalenblirutsattafördirektaellerindirektahot ochävenvåld.Närordningenärsatturspel,emotionellenergi,frustrationoch maktblirkomponenteriolyckanochbärsuppavmänniskorsmotivationatt vidmakthållatillståndet.Dennamotivationelleremotionellaenergisomutgör upploppetspsykosocialamotordriverframföralltungdomartillattupprätthålla tillståndetövertid.Dettainnebärattbelastningenpåräddningstjänsten,med fleraräddningsinsatserochstortbehovavledningochsamverkan,kanbli långvarig.Dessadygnmedupprepaderäddningsinsatserkräverförberedelseri formavövningar,konflikthanteringsförmåga,uthållighetochlarmstrategier. Utöverdettaärdeträddningstjänstensförebyggandeochrelationsskapande aktiviteterinnanhändelsensomärdirektavgörandeförhurutgångenblir.Sam‐ verkanmedpolisochövrigasamhälletärennödvändighetliksomstrategierför riskidentifieringochkommunikationpåexternochinternnivå. 5.9 Antagonistisk hotbild och avsiktliga händelser Meddenantagonistiskahotbildenellerriskenföravsiktligahändelsermenas härangreppsomutförsmedvetetavorganiseradellericke‐organiseradaktör förattorsakaskada.Exempelpåtänkbaraomedelbarahotellerutlösta händelserär: Sprängladdningellerexplosioniellerriktadmotfordon. Sprängladdningellerexplosioniboendemiljö,anläggning,offentligplats ellerinfrastruktur. Användningavfarligaämnen(CBRN). Annanstörrevapenverkanellerförstörelsesomtexkandrabba allmänheten. Syftetkanvarat.ex.uppgörelsermellankriminellagrupperellerterror‐ handlingar.Enligtsvensklagärterrorismengärningsomallvarligtkanskada enstatellermellanstatligorganisationomdennasyftadetillatt: Injagaallvarligfruktanhosenbefolkningellerbefolkningsgrupp Tvingaoffentligaorganellerenmellanstatligorganisationattvidtaeller avståfrånattvidtaenåtgärd 80 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Destabiliseraellerförstöragrundläggandepolitiska,konstitutionella, ekonomiskaellersocialastrukturer. Isambandmedterrorhandlingarfinnsoftabehovavettsnabbtingripandefrån räddningstjänstochhändelsernakanoftastbetraktassomolyckoreller överhängandefaraförolyckorenligtLSO. PåinitiativavSäkerhetspolisenbildadesår2005ettsamverkansrådmot terrorismsomärettsamarbetemellanfjortonsvenskamyndigheter.Syftetär attstärkaSverigesförmågaattmotverkaterrorism.RådetledsavSäkerhets‐ polisensgeneraldirektör.DärdeltarävendehögstachefernaförRikskriminal‐ polisen,Försvarsmakten,Försvaretsradioanstalt,Totalförsvarets forskningsinstitut,Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap(MSB), Kustbevakningen,Tullverket,Ekobrottsmyndigheten,Migrationsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten,Kriminalvården,Åklagarmyndighetensamt Transportstyrelsen. TillSamverkansrådethörettantalarbetsgrupper.Enavarbetsgruppernaär permanent–Nationelltcentrumförterrorhotbedömning(NCT).INCTsitter representanterförMilitäraunderrättelse‐ochsäkerhetstjänsten(MUST), Försvaretsradioanstalt(FRA)ochSäkerhetspolisen.Uppgifternafördet permanentaNCTärattgörastrategiskaterrorhotbedömningarpåkortochlång siktmotSverigeochsvenskaintressen.NCTskaävenproducerastrategiska analyseravhändelser,trenderochomvärldsutvecklingmedkopplingtill terrorismsomberör,ellerkankommaattberöra,Sverigeochsvenskaintressen. TerrorhotetmotEuropaäridaghögreändetvarförnågraårsedan60.Terror‐ hotetmotSverigeochsvenskaintressenhärstammarfrämstfrånvålds‐ främjandeislamism.Inågrafallsedanhösten2010harSäkerhetspolisensettatt enattentatsavsiktutvecklatsmotSverigeellerfrånSverigemotDanmark.Hotet motiverasframföralltavupplevdakränkningaravislam,mentroligenävenav svenskochannanutländskmilitärnärvaroiAfghanistan.Säkerhetspolisen bedömerdockinteattdenvåldsfrämjandeislamistiskamiljöniSverigeväxer.61 Attackernaden11september2001motWorldTradeCenteriNewYorkoch PentagoniWashingtonDCäretttydligtbevispåvadsomgårattåstadkomma medokonventionellametoder.AttackernamotMadridden11mars2004är ytterligareettexempelpåhurfleraterrordådkoordinerastillenterrorattack. Staterochsamhällenkanävendrabbasavterrorismtrotsattdetprimäramålet ärenannanstat.Somexempelkannämnasattackenmotdetbrittiskageneral‐ konsulatetiIstanbulinovember2003då33personerdödadesochhundratals skadades.Trotsattmåletvarbrittiskaintressenvardedrabbadehuvudsakligen turkiskamedborgare. Densvenskahotbildenpåverkasistorutsträckningavvadsomhänderivår omvärldochkanförändrassnabbt.NivånpådensamladehotbildeniSverige 60 61 Säkerhetspolisen (2010), URL: http://www.sakerhetspolisen.se/terrorism/, hämtat: 2010-11-22. Säkerhetspolisen (2014), URL: http://www.sakerhetspolisen.se/kontraterrorism, hämtat 2014-10-15 81 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg baseraspåunderrättelseinformationomförändradaktivitetinomvissamiljöeri SverigeochaktivitetersombedömsvarariktademotSverige.Informationenär alltidsekretessbelagd. NCTredovisarhotbildsbedömningenienfemgradigskala: 1.Ingethot 2.Lågthot 3.Förhöjthot 4.Högthot 5.Myckethögthot Under2010höjdesnivånfrån2(lågthot)till3(förhöjthot).Detbördock påpekasattdetintebedömdeshandlaomettomedelbarthotochatthotnivåni SverigefortfarandeliggerlågtjämförtmedvissaandraländeriEuropa.Denna hotbildsbedömningärenfärskvaraochvaraktuellioktober2010.Idec2010 inträffadedenförstasjälvmordssprängningendåen28‐årigmanutlösteen bombhanbarpåicentralaStockholm.Pågrundavattinteallasprängämnen utlöstesomkomingaandraängärningsmannensjälv. Ijuli2011genomfördeenensamangripareettterrorattentatiregerings‐ kvartereniOsloochpåungdomslägretpåUtøya,därtotalt77människor dödadesochmångaflerskadades.Attentatetuppdagadebristeridetnorska samhälletsberedskapochförmågaattavvärjaochskyddasigmot attacker62. Ettväxandeproblemsomangettspåsenareårärattungasvenskarreser utomlandsförattfåträningochförattdeltaiillegalavåldshandlingar.Idefall deåtervändertillSverigefördedessutommedsigkunskaperochkontakter somkangöradetlättarefördemsjälvaellerandraattstödjaochgenomföra terroristbrott60.Dettaökardets.k.verksamhetshotet,dvs.förekomstenav individersomaktivtstödjerterrorismgenomtillexempelfinansieringeller deltagande. Utöveravsiktligahändelsermedexplosivaämnenfinnsocksåexempeldär personeravsiktligtanväntfarligaämnenaisyfteattorsakaskadaochsomettav deallvarligastehotenframstårterrorismmedkemiska,biologiskaoch radioaktivaämnen(CBRN).Ettexempelärradiologiskavapen,detvillsäga spridningavradiologisktmaterialmedtillexempelenbomb.Attutnyttja transporteravfarligtgodsellersådanaämnensomkanbringasattexplodera framstårsomettrelativtenkeltsättförterroristerattorsakastorskada. Fleraexempelfinnsocksådärorganisationerellerenskildaindivideranväntsig avkemiskaellerbiologiskaämnen.År1995spreddenjapanskaAumShinrikyo‐ sektensarin‐gasiTokyostunnelbanamedtolvdödaoch500skadadesomföljd. Över5000personersökteocksåvårdutanattvaraskadade.Hösten2001 62 NOU 2012:14, Rapport fra 22. Juli-kommisjonen, Oslo: Norges Offentlige Utredninger 82 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg inträffadeenavdeförstaallvarligaB‐händelsernaundersenareårnär mjältbrandsbakterierspredsviabreviUSA,vilketisinturgavupphovtillatt liknandebrev,iflertaletfallutanbakterier,spredsövervärlden,äveniSverige. Regeringenochdesvenskamyndigheternagöridagbedömningenattdetinte finnsnågonakutriskförattantagonistiskaaktörerkommerattanvändaCBRN‐ ämnenmotsvenskaintressen63.Närdetgällerterrorismochgränsöver‐ skridandekriminalitetkanhotbildenvarasvårattbedöma,ochdenändras ocksåsnabbareändenrentmilitärahotbilden. Mendådettarlångtidattbyggauppsamhälletsförmågaatthanteradennatyp avhändelserärdetavcentralbetydelseattskapaenförstärktfredstidaförmåga attkunnaförebyggaochhanterahotochhändelserdärfarligakemiska, biologiska,radiologiskaellernukleäraämnenspridsavsiktligtelleroavsiktligt. 5.10 Övriga olyckor med svåra eller komplexa insatsförhållanden 5.10.1 Bränder i undermarksanläggningar Närbränderinträffarianläggningarsomliggerundermarknivåmedfördetta långainträngningsvägarsamtattdetärsvårtattpåetteffektivtsättventileraut röken.Förhållandenmeddåligsikt,högvärmeochdärdetförekommerokända riskerkanomöjliggörainvändigaåtgärderfrånRSG:ssidadågränsenpasseras förvadsomärtillåtetattutsättapersonalenföriettarbetsmiljöperspektiv. Exempelpåanläggningarundermarkärstörreparkeringsgarage,t.ex.somdet påSiriusgatandärenomfattandebrandsommaren2008icirkafemfordon orsakadepåverkanpåhundrataletfordonsombefannssigigaraget.Utöver parkeringsgaragekanävennämnasAeroseumiSäve,enföredettamilitärberg‐ anläggningsomidaganvändssomupplevelsecenterförflygintresserade.En annanidentifieradtypavobjektärservicetunnlarmedtillhörandeberg‐ utrymmenförserviceinstallationer,sekapitel5.11.1. 5.10.2 Bränder i fartyg Omenbrandstartarombordpåettfartygblirsläckningenlättkompliceradom deninteietttidigtskedekanhanterasavfartygetsegnaresurserelleraktiva släcksystem.Inträngningsvägarnabliroftalångaochorganisationenföratt kunnagenomförainvändigasläckförsökkanbliomfattande.Vattensom användsvidbrandbekämpningenriskerarattblietthotmotstabiliteten. RSG:srollbliratttillsammansmedfartygetsegnaresurserutföralivrädd‐ ning/brandbekämpningpåfartygsomliggervidkajellerdocka.Dessutomska RSGkunnabiståmedevakueringavfartyget.Fartygsombefinnersigutetill havsärihuvudsakstatligräddningstjänstmenviadets.k.MIRG‐avtalet(f.d. RITS)omräddningsinsatsertillsjösskommerRSGdeltamedspecialutbildad personalävenpåsådanauppdrag. 63 KBM (2005), Fördjupad genomgång av: Arbetet med CBRN-frågor hos polisen, räddningstjänsten och akutsjukvården, Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten. 83 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.10.3 Bränder i siloanläggningar Bränderistörresiloanläggningarförfastabiobränslenochavfallkanuppstå genomsjälvantändningellerattglödimporterastillsilonvidpåfyllning. Forskningharutifråninträffadebrändervisatpåattsläckningoftaärettmycket stortproblemochattdenlokalaräddningstjänstenidagslägetinteär dimensioneradochutrustadfördennatypavbränder64. Englobaltökadefterfråganpåenergisamtettimportberoendeavoljasom bedömssomenpolitiskochekonomiskriskfaktorharökattrycketförom‐ ställningarienergisystemet.Dettainnebärenövergångfrånfossilabränslentill förnyelsebaraenergikällorochanvändningenavolikaformeravbioenergiökar kraftigt.Videnbranduppståroftastoraproblemmedemissioner(rök,lukt, giftigagaser,släckvatten)tillomgivningenochdetställsmycketstorakravpå denlokalaräddningstjänsten.Forskningochpraktiskaerfarenheterharvisatatt inerteringmedkvävgassommatasinnärasilonsbottenoftaärenmycket lämpligsläckmetodikmenattsådanberedskapintealltidärförplanerad65. 5.10.4 Bränder i större upplag Bränderistörreupplagbliroftalångvarigaochurmiljöhänseendekanstora volymeravförorenatsläckvattenutgöraettproblem.Exempelpålagringi upplagkanvaradäck,avfallssortering,rivningsflis,pappersbalar,flislagerm.m. Bränderibildäckslagerärmycketsvårsläcktaochrökenfrånsådanaupplag innehållermångaskadligaämnen.Ävenbränderiandraformeravupplag,t.ex. pappersbalarochflishögarkanvarasvårsläcktap.g.a.attglödbrändersprider sigidekompaktabalarnaellerhögarna. Omdetärmöjligtbörförvaringiupplagskemedhorisontellaavskiljande partierochmedbetryggandeskyddsavståndtillomkringliggandebyggnader. IdentifieradeexempelpåstörreupplaginomRSG:sområdeär: RenovaAB:ssorteringsanläggningarvidSkräppekärrochHögsbo. RenovaAB:sanläggningförmottagning,sorteringochmellanlagringav farligtavfallvidRingön. RenovaAB:sdeponiervidTageneåtervinningscentralochFläskebo avfallsanläggning. 64 Lönnermark A., Persson H., Blomqvist P. &, Hogland W. (2008), Biobränslen och avfall - Brandsäkerhet i samband med lagring, Brandforsk projekt 808-081, SP Rapport 2008:51, Borås: Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 65 Persson H., Blomqvist P. & Tuovinen H., Inertering av siloanläggningar med kvävgas - Gasfyllnadsförsök och simuleringar, Brandforsk projekt 602-071, SP Rapport 2009:10, Borås: Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 84 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.10.5 Oljeutsläpp i vatten Ettstörreoljeutsläppivattendrag,sjöarellertillhavskommerattmedförastora konsekvenserförsamhället.Delsiformavmiljöförstöringochpåverkanpå växt‐ochdjurliv,delsiformavenomfattanderäddnings‐ochsaneringsinsats. Fleraavvattendragenochsjöarnaiområdetutgörfärskvattenreservoarerför dricksvattensomkanbliobrukbaraunderenlångtidvidetteventuelltutsläpp. Föratthanteraettstörreutsläppavoljaivåravattenkrävsenkoordinerad insatsmedfleramyndigheterochsamhällsaktörer.Länsstyrelse, Kustbevakning,kommunalamiljöförvaltningar,kommunalaräddningstjänst‐ organisationerochMSBkommerhaviktigarollerattspelaiensådaninsats. Förmåganfördeolikaaktörernaattbedrivaeneffektivsamverkanärenviktig framgångsfaktoridettasammanhang.Detfinnsplaneringförframtidainsatser ochresursdepåerförhanteringavoljespillhosfleraavovanståendeaktöreroch blandandraorganisationerochföretag.Detgenomförsävenövningarsomsyf‐ tartillattprövaplaner,insatsorganisationernaochsamverkansförmågan. Transportertillhavstillochfrånhamnen,densenarehanteringenav oljeprodukterioljehamnochandraanläggningarochvägtransportertilloch frånhamnenochraffinaderierinnebärattriskenförettutsläppiområdetär hög. 5.11 Olyckor vid anläggningar och områden med förhöjt skyddsvärde 5.11.1 Samhällsviktiga försörjningssystem Förattettmoderntsamhälleskafungerakrävsattdesamhällsviktiga försörjningssystemenärrobustaochinteslåsutmeränmarginelltvidbränder ellerandraolyckor.Hiträknasframföralltinstallationerförel,fjärrvärme, dricksvatten,naturgasnät,optofiberochtransmissionsutrustningförtele‐och datatrafik. Ledningsnät,kablarochrörinstallationerfördessaförsörjningssystemärofta placeradeiservicetunnlarochbergutrymmenundermarkmedsvåra insatsförhållandenförräddningstjänstomenbrandskulleinträffa.I Göteborgsområdetfinns52kmtorraoch108kmvåtatunnlardärGöteborg EnergiAB,GöteborgEnergiNätAB,GöteborgVatten,GRYYABochTeliaSonera ärhuvudmän.Församordningenavbl.a.säkerhetsfrågoritunnlarnaharhuvud‐ männentillsammansmedRSGensärskildsamordningsgrupp. Utöverinstallationernaundermarksååterfinnsviktigakomponenteri systemenvidt.ex.GryaabsreningsverkvidRyaochvattenverkenvidAlelyckan ochLackarebäck.Fördricksvattenförsörjningenfinnsävensamhällsviktiga pumpstationerochvattentornochförelförsörjningenviktiganätstationer. Viktigaanläggningarärävenoperatörernaskontrollrumochdriftcentraler. 85 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 5.11.2 Kommunal och regional ledning Anläggningarsomanvändsförkommunalochregionalledningfört.ex. kommuner,länsstyrelseochlandstingharetthögtskyddsvärdeochen räddningsinsatsvidt.ex.enbrandkanfåstortmedialtintresseochdetkan snabbtbehövasättasinstoraresurser.Exempelärvåramedlemskommuners kommunhusochlokalernahosLänsstyrelseniVästraGötaland. HitkanävenräknasledningförsamhällsviktigafunktionersomSOSAlarm,RSG, PolismyndighetenVästraGötaland,VästraGötalandsregionensPrehospitaltoch KatastrofmedicinsktCentrum(PKMC),räddningscentraleniKäringbergetför ledningvidsjö‐ochflygräddningstjänstfrånJointRescueCoordinationCentre (JRCC)ochKustbevakningensledningscentralförRegionledningVäst. FöratttrafikenskaflytaskerviktigtrafikledningvidTrafikverketsTrafik‐ ledningscentral(TLC)belägeniGöteborgochsomutgörettnavför trafikövervakning,trafikinformation,omledningm.m. 5.11.3 Vårdinrättningar ITabell19gårattutläsaattdetfinnsnästan500verksamhetersomklassifice‐ ratssomvårddärdetfinnstreellerflerpersonermedhjälpbehovvidutrym‐ ning.Utöverattverksamheternakanbetraktassomutrymningskritiskasåkan ävenanläggningarnaanseshaettförhöjtskyddsvärdedåvårdkapacitetenär viktigförsamhället.Enbrandellerannanolyckakanfåstorakonsekvenser underavbrottstiden. DenstörstaochmestkändavårdinrättningeninomförbundetärSahlgrenska Universitetssjukhus.VerksamhetenfinnspåfleraplatseriGöteborgsområdet– påSahlgrenskasjukhuset,Östrasjukhuset,DrottningSilviasbarn‐och ungdomssjukhus,Mölndalssjukhus,Högsbosjukhus,Lillhagsparkenochpå fleraöppenvårdsmottagningarruntomistaden.Totaltfinnscirka2000 vårdplatserfördeladepå310avdelningarochtillsammansarbetarcirka16700 personerinomverksamheten66,vilketgörsjukhusettillenavdestörsta arbetsplatsernaiVästraGötalandsregionen. EnannanstorvårdinrättningärFrölundaSpecialistsjukhussomärettsjukhus medplaneradöppenochslutenspecialistvårdochhardrygt200anställda. Utöveröppenvårdensåfinnsävenslutnavårdinrättningar.Ettexempelärny rättspsykiatriskvårdbyggnadvidRågårdenistadsdelenAngerediGöteborg. Denrättspsykiatriskaenhetenbyggsförattmötadeökadekravenpåsäkerhet inomdenrättspsykiatriskavården. 5.11.4 Viktiga forsknings‐ och utbildningscentra Inomförbundetsområdefinnsfleraplatserdärdetbedrivsforskningoch utveckling.Detfinnsävenuniversitetochhögskolaförakademiskutbildning.På SahlgrenskaUniversitetssjukhusetbedrivsmedicinskforskningiolikaformer, ävenAstraZenecaiMölndalbedrivermedicinskforskning.Andraexempelpå 66 Webbplats, www.sahlgrenska.se, 2014-10-02 86 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg olikatyperavforsknings‐ochutvecklingscentraärChalmerstekniskahögskola, GöteborgsUniversitet,LindholmenSciencePark,VolvoAB,Ericsson,m.fl. Forsknings‐ochkunskapscentraärviktigaförsamhällsutvecklingenochför området.Enolyckamedallvarligakonsekvenserkandärförinnebäraett skadligtavbrottiverksamhetenochstörningarinomdetpåverkade utvecklingsområdet.Deförhöjdariskersomkanförekommainomett laboratoriumellerforskningsutrymmeiformavgiftigaellerbrandfarligaämnen ärgivetvisocksåenfaktorsominnebärattsärskiltfokusriktasmotdessatyper avanläggningar. 5.11.5 Kulturmiljöer Medkulturmiljöeravsesihuvudsakobjektmedkopplingtillkulturmiljöellerur kulturmiljöhänseendeviktigverksamhet.Förattgeenbildöverförekomstenav sådanamiljöerinomförbundetsområderedovisasiTabell20deanläggningar somavdettaskälregistreratshaskyldighetattlämnainskriftligredogörelseav brandskyddettillRSG. Omfattning enligt SRVFS 2003:10 Göte borg Möln dal Kungs backa Härryda Partille Lerum Ej angiven Summa Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden 15. Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., med undantag för de byggnader som uteslutande används som bostad. 13 3 7 0 0 0 0 23 16. Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m. m. 0 0 5 0 0 0 0 5 17. Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. 2 1 0 0 0 0 0 3 Tabell 20. Antal registrerade67 verksamheter som har skyldighet att lämna in skriftlig redogörelse av brandskyddet i enlighet med SRFVS 2003:10 och som bedömts som kulturhistoriska värden ITabell20anges31verksamhetervararegistreradesomanläggningarmed storakulturhistoriskavärden.Detverkligaantaletkanantasvarahögreoch mankankonstateraattbristertroligenfinnsiRSG:sverksamhetsregistermed avseendepåmiljöermedstorakulturhistoriskavärden. KändaexempelpådessamiljöeriGöteborgskommunärGöteborgsinnerstad meddelarav1600‐och1700‐talensfästnings‐ochkanalstadbevarade.Kultur‐ historiskbostadsbebyggelsefinnsiområdensomMajorna,Lindholmen,Gårda, Bagaregården,Landalaegnahem.Äldrekulturhistoriskmilitärmiljöfinnsvid 67 Registerutdrag från Daedalos, 2014-10-02. 87 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg NyaVarvetochNyaÄlvsborgsomexempelpåstormaktstidensbefästnings‐ konst. IMölndalskommunåterfinnskulturhistoriskaintressenvidGunneboslottoch MölndalsånsindustriområdemedKvarnbyn. IKungsbackakommunutgördecentraladelarnasträstadensmåstadsomi planstrukturenochträstadsbebyggelsenrepresenterarsvensktstadsbyggande vidtidenkring1800‐taletsmitt.UtevidNidingensfyrplatsfinnsSverigesäldsta fyrplats(etableradpå1620‐talet),sombelyserolikastadierifyrväsendetsut‐ vecklingfinns.PåSäröåterfinnsenvälbevaradochvälsammanhållen,arkitek‐ tonisktvärdefullvillastadfrånperioden1870–1930belägenikust‐ochskär‐ gårdsmiljösomävenspeglarplatsenstidigarefunktionersomkronogård,säteri, samtenunder1830‐taletblomstrandebadort.Tjolöholmsslottärenslotts‐ anläggningfrånsekelskiftet1900medhuvudbyggnadiTudorstil. IHärrydakommunåterfinnsRådaKyrkaochRådasäterisomstodfärdig1772 ochdärdetihuvudbyggnadenidagdrivsrestaurang.IHindåssomvaritkäntför sinahotellochpensionatfinnsdetidagtvåkvar:HindåsgårdenochHjortviken (f.d.Idrottsgårdenresp.HindåsHotell).Långenäsärenstorgårdmedom‐ givandevillabebyggelseösteromMölnlycke.Långenäsliggerpåsödrasidanav Landvettersjönochhadetidigarehållplatsförlokaltåg.Hållplatsbyggnaden,som ärbyggdijugendstilliksomnågraavvillornaiområdet,finnskvarochär kulturminnesmärkt. IPartilleliggerdetgamlabrukssamhälletJonseredmedgamlafabriksbyggnader ocharbetarbostäder,blandannatunikategellängornamedtillhörandeträd‐ gårdar,nationalromantiskaträhusiHallebackenliksomSverigesförstaradhus, somfortfarandefinnskvar. ILerumskommunåterfinnsNäässlottmedanorfrån1500‐taletochkäntförsin slöjdutbildning,sombedrevsmellan1872och1960. 5.11.6 Vattenskyddsområden Olyckormedutsläppavfarligaämnenellerförorenatsläckvattenkangestora konsekvenseromdessaskerinomvattenskyddsområden.Ensammanställning av18identifieradevattenskyddsområdeninomRSGärhämtadfrånLäns‐ styrelsernaiVästraGötalandochHalland68,seTabell21. 68 Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län, URL: http://www.lansstyrelsen.se/halland/ och http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, utdrag 2014-10-02 88 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Vattenskyddsområde Kommun Grundvattentäkt i Olofstorp Göteborgs kommun Brunnsvattentäkt i Kvisljungeby Göteborgs kommun Arlas vattentäkter vid Gundla mosse Göteborgs kommun Delsjöarna Göteborgs kommun Göta älv - området närmast uppströms Göteborgs råvattenintag Göteborgs kommun Ytvattentäkt Rådasjön Mölndals kommun Grundvattentäkt Sinntorp Mölndals kommun Ytvattentäkt Finnsjön Mölndal och Härryda kommun Lygnern-Fjärås Bräcka vattentäkt Kungsbacka kommun Gällinge vattentäkt Kungsbacka kommun Öjersbo vattentäkt Kungsbacka kommun Sönnerbergen Kungsbacka kommun Hällingsjö vattenskyddsområde Härryda kommun Rävlanda grundvattentäkt Härryda kommun Ytvattentäkt Kåsjön Partille kommun Öxsjön – Stora Stamsjöns ytvattentäkter Lerums kommun, Härryda kommun Gråbo vattentäkt Lerums kommun Skallsjö vattentäkt Lerums kommun Tabell 21. Vattenskyddsområden inom RSG 5.11.7 Natura 2000‐områden OmrådenvarsnaturärvärdefullurettEU‐perspektivskaingåiNatura2000, vilketinnebärattdeklassassomområdenmedsärskildaskydds‐eller bevarandevärden.Dessaområdenskahaenbevarandeplansompekarut naturvärdenaochskabeskrivavadsomkrävsförattvärdenalångsiktigtska kunnafinnaskvar.Olyckorsåsomutsläppavfarligaämnenellerskogsbränderi dessaområdenkanfåenmycketnegativmiljöpåverkanförbevarandevärdena. ITabell22nedanredovisasde37Natura2000områdensomidentifieratsinom förbundet.69Observeraattvissaområdensträckersigöverflerakommuneroch därförredovisasdubbeltitabellen. 69 Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län, URL: http://www.lansstyrelsen.se/halland/ och http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland, utdrag 2014-10-02. 89 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Natura 2000-område Kommun SE0520 001 Vrångöskärgården Göteborgs kommun SE0520 033 Sandsjöbacka Göteborgs kommun SE0520 035 Göta älv-Nordre älvs dalgång Göteborgs kommun SE0520 043 Nordre älvs estuarium Göteborgs kommun SE0520 047 Sillvik Göteborgs kommun SE0520 050 Öxnäs Göteborgs kommun SE0520 054 Fåglevik Göteborgs kommun SE0520 055 Torsviken Göteborgs kommun SE0520 056 Nordre Älv - Tomtebacken Göteborgs kommun SE0520 107 Vättlefjäll Göteborgs kommun SE0520 167 Lärjeån Göteborgs kommun SE0520 183 Säveån, nedre delen Göteborgs kommun SE0520 033 Sandsjöbacka SE0510 063 Gäddevik Kungsbacka kommun SE0510 066 Hördalen Kungsbacka kommun SE0510 058 Kungsbackafjorden Kungsbacka kommun SE0510 175 Käringemossarna och Store mosse Kungsbacka kommun SE0510 084 Nidingen Kungsbacka kommun SE0510 114 Oxhagen Kungsbacka kommun SE0510 178 Rinnamossen Kungsbacka kommun SE0510 171 Rolfsån Kungsbacka kommun SE0510 133 Rossared Kungsbacka kommun SE0510 068 Sandsjöbacka Kungsbacka kommun SE0510 062 Svängehallar-Fjärehals Kungsbacka kommun SE0510 067 Särö Västerskog Kungsbacka kommun SE0510 064 Vallda Sandö Kungsbacka kommun Mölndals kommun SE0520 145 Klippan Härryda kommun SE0520 157 Maderna-Haketjärn Härryda kommun SE0520 168 Risbohult Härryda kommun SE0520 169 Labbera Härryda kommun SE0520 157 Maderna-Haketjärn Partille kommun SE0520 160 Bokedalen Partille kommun SE0520 183 Säveån, nedre delen Partille kommun SE0530 070 Nääs Ekhagar Lerums kommun SE0530 073 Risveden Lerums kommun SE0530 085 Säveån Lerums kommun SE0530 090 Aspens Station Lerums kommun SE0530 101 Rammdalen Lerums kommun SE0530 127 Öijared Lerums kommun SE0530 131 Götebo Lerums kommun Tabell 22. Identifierade Natura 2000 områden inom RSG (med länkar till bevarandeplaner) 90 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 6 Risk för olyckor under höjd beredskap IdettakapitelbeskrivsRSG:sbedömningavriskenförattbedrivaräddnings‐ tjänstunderhöjdberedskap. 6.1 Generell utgångspunkt FörnärvarandefinnsinomRSGingenplaneringförräddningstjänstunder hotandekrigsläge,utanorganisationenärheltinriktadpåfredstidaverksamhet. RSGskaunderenanpassningsperiod,somförnärvarandeärlängreän10år, kunnaökasinförmågaatthanterahändelsersomkanuppståunderhöjd beredskap. Underenanpassningsperiodinföretthotandekrigslägeförstärksorganisa‐ tionenmedcivilpliktigaräddningsmänochandrasamverkanderesursermed specialkompetenser. 6.2 Militär hotbild UtmaningarochhotmotSverigessäkerhetäridagföränderliga,gränslösaoch komplexa.Tidigaresynpåsäkerhetutgickfrånstaterochenmilitärhotbildmen iettvidgatsäkerhetsbegreppinrymsidagävenicke‐militärahotochicke‐ statligaaktörer. Deglobalatrendernapekarmotattosäkerhetenavseendehurdetinter‐ nationellasystemetutvecklasframöverärstor.Blandannatdenryskaagg‐ ressionenmotUkraina,socialaförändringartillföljdavglobaliseringentill‐ sammansmedekonomiskaochekologiskautmaningarkangöraattinsta‐ bilitetenidetinternationellasystemetochkonkurrensmellanolikaaktörer ökar.EttenskiltmilitärtväpnatangreppdirektmotSverigebedömsavrege‐ ringensomfortsattosannolikt.Kriserellerincidentersomäveninbegriper militäramaktmedelkandockuppståivårregionochpålängresiktkanmilitära angreppshotlikvälaldriguteslutas70. GällandehotbildenmotfarligaämnensåharSverigehistorisktsettihuvudsak inriktatskyddetmotavsiktligahändelsermedstorkrigetsomreferensram. Redanunder1920‐taletbedrevsforskningiSverigeisyfteattfåframettskydd motdegasstridsmedelsomhadeanväntsivärldskriget1914–1918.Gränsen mellanskyddsforskningochkonstruktionsforskningvaremellertidflytandeoch förberedelsergjordesävenföreneventuellsvenskframställningavsenapsgas.71 Efterandravärldskrigetochisynnerhetunder1950‐taletvardetsvenska skyddetmotCBRN‐stridsmedelihuvudsakinriktatpåattmötakärnvapen‐ angreppmotstörrebefolkningscentra.Skyddsrumbyggdesidestörrestäderna ochenomfattandeplaneringgjordesförberedskapsutrymning72. 70 Ds 2014:20, Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid, Stockholm: Regeringskansliet Agrell W. (2002), Svenska förintelsevapen. Utveckling av kemiska och nukleära stridsmedel 1928–1970, s. 100114, Lund: Historiska Media. 72 KBM (2004), Framtida inriktning av befolkningsskyddet. s. 18, Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten. 71 91 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Genombl.a.1965årsförsvarsutredningoch1968årsförsvarsbeslutför‐ ändradesdensvenskaförsvarsdoktrinenochkärnvapenhotettonadesned. Under1960‐taletövergavsocksåplanernapåattutrustadetsvenskaförsvaret medkärnvapenochävenskyddetmotCBRN‐stridsmedelkomattprioriteras nedunder1970‐talet.73 6.3 Huvudsakliga uppgifter Förattskyddaochräddamänniskorochegendomunderhöjdberedskaphar räddningstjänstorganisationen,utövervadsomangesiordinarie handlingsprogram,behovattkunnaupprättaförmågaförattkunnaansvaraför ochutföra: Upptäckande,utmärkningochröjningavfarligaområden. Indikering,saneringochandraåtgärderförskyddmotnukleäraochkemiska vapen. Isamverkanmedräddningshundarochandraresurserlokaliseraochutföra räddningsinsatserirasområdeninklusiveskyddsrum. Deltaiåtgärderförförstahjälpochtransportavskadadesamtför befolkningsskydd. 73 Regeringskansliet (2002), NBC-beredskapen nu och för framtiden. Slutrapport från AgNBC. Regeringskansliet 13/1 2003, s. 7–8. 92 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg 7 Referenser AgrellW.(2002),Svenskaförintelsevapen.Utvecklingavkemiskaochnukleära stridsmedel1928–1970,Lund:HistoriskaMedia. ArcGISresourcecenter,URL:http://resources.arcgis.com/en/help‐oktober 2014 Banverket(2006),Förstudienyhamnbana,BRVT2006:02‐01,Borlänge: Banverket2006‐03‐03. Banverket(2010),Trafikanalys‐HamnbananiGöteborgfrånMarieholmsbron tillÄlvsborgsbangården,Rapportnummer:F10‐1830/SA30,Borlänge:Banverket 2010‐03‐02. Fastighetskontoret(2013),Bostadsstatistik2013‐Göteborg‐Folkmängdoch bostadsbyggande,GöteborgStad:Fastighetskontoret. FBEngineeringAB(2009),Riskanalysavseendetransportavfarligtgodsförbi FocushusetmedplaneradnymultihallsamtsödraGårdaidagslägetochiett framtidsperspektiv,Göteborg2009‐04‐08,Revision01,Göteborg:FB EngineeringAB. GF(1992‐1995)GenomfördamätningaravGF‐konsult,sammanställtför4år. informationviafaxfrånHans‐ErikSvenssontrafikkontoret1999. Guldåker,N.ochHallin,P‐O.(2013),Stadensbränder,Del1‐Anlagdabränder ochMalmössocialageografi,Malmö:MalmöHögskola Göteborgskommun(1997),ÖversiktsplanförGöteborg–Fördjupadförsektorn transporteravfarligtgods,Göteborg:Göteborgskommun. Göteborgskommun(2009),ÖversiktsplanförGöteborg,Antagenav kommunfullmäktige2009‐02‐26,Göteborg:Göteborgskommun. HärrydaKommun&SWECO(2009),MÖLNDALSÅN‐Ansökanomtillståndenligt miljöbalkenföröversvämningsbegränsandeåtgärderiochkringMölndalsån, Härrydakommun,Tekniskbeskrivning2009‐12‐16Göteborg:SWECO EnvironmentABUppdragsnummer1311295 IDA(2014),MSB:sstatistik‐ochanalysverktyg‐http://ida.msb.se–april2014 KBM(2004),Framtidainriktningavbefolkningsskyddet.s.18,Stockholm:Kris‐ beredskapsmyndigheten. KBM(2005),Fördjupadgenomgångav:ArbetetmedCBRN‐frågorhospolisen, räddningstjänstenochakutsjukvården,Stockholm:Krisberedskapsmyndigheten. KSU(2013),Erfarenheterfråndriftenavdesvenskakärnkraftverken2012, Nyköping:KärnkraftsäkerhetochUtbildningAB. Kungsbackakommun(2006),Översiktsplan,Antagenavkommunfullmäktige 2006‐04‐27,Kunsbacka:Kungsbackakommun. Kungsbackakommun(2010),Kungsbackakommunslokalatrafikföreskrifterom fordonlastademedfarligtgodspågatorochvägarinomKungsbackakommun, Kungsbackakommun,beteckning13842010:00395 93 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg Länsstyrelserna(2006),Riskhanteringidetaljplaneprocessen‐Riskpolicyför markanvändningintilltransportlederförfarligtgods,Länsstyrelserna:Skånelän, Stockholmslän,VästraGötalandslän. LänsstyrelseniHallandslän(2005),LänsstyrelsensiHallandslänlokala trafikföreskrifteromtransportavfarligtgodsinomKungsbackakommun, Hallandslänsförfattningssamling,13FS2005:29. LänsstyrelseniHallandslän(2005),LänsstyrelsensiHallandslänlokala trafikföreskrifteromtransportavfarligtgodspåvissdelavväg929inom Kungsbackakommun,Hallandslänsförfattningssamling,13FS2005:30 LänsstyrelseniHallandslän(2005),LänsstyrelsensiHallandslänlokala trafikföreskrifteromtransportavfarligtgodspåvissdelavväg931inom Kungsbackakommun,Hallandslänsförfattningssamling,13FS2005:31 LänsstyrelseniSkåneLän,RiktlinjerförriskhänsyniSamhällsplaneringen– Bebyggelseplaneringintillvägochjärnvägmedtransportavfarligtgods,Rapport 2007:06:Malmö:LänsstyrelseniSkånelän. LänsstyrelseniVästraGötalandslän(2005),Samrådinförlänsstyrelsensbeslut omfarligverksamhet,daterat2005‐01‐19,Dnr452‐2801‐2005. LönnermarkA.,PerssonH.,BlomqvistP.&,HoglandW.(2008),Biobränslenoch avfall‐Brandsäkerhetisambandmedlagring,Brandforskprojekt808‐081,SP Rapport2008:51,Borås:SverigesTekniskaForskningsinstitut. MSB(2010),Statistikochanalys‐Olyckor&kriser2009/2010,Karlstad: Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap. MSB(2010b),Årssammanställning2009avMSB:stillsynenligtlagen(1999:381) omåtgärderförattförebyggaochbegränsaföljdernaavallvarliga kemikalieolyckor–Sevesolagen,PM2010‐02‐04,Karlstad:Myndighetenför samhällsskyddochberedskap MSB(2010c),Samhälletskrisberedskapsförmågavidisstorm,Publ.nr:MSB219– december2010,Karlstad:Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap. MSB(2013)Framtidaperiodermedhögriskförskogsbrand‐Analyserav klimatscenarier,Publ.nr.MSB535–Februari2013,,Karlstad:Myndighetenför samhällsskyddochberedskap. MobackU.m.fl.(2009),Extremaväderhändelserfas2‐FallstudieGullbergsvass, januari2009,Göteborg:GöteborgsStad. NationellPlattformförarbetemednaturolyckor(2009),Ansvarvidnaturolycka, rapportupprättadavToveAndersson,WistrandAdvokatbyrå,14december 2009,Karlstad:Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap(MSB). NCO2006:6,Säkerhetensbestämningsfaktorer‐inblickaririskutvecklingens drivkrafter,Karlskoga:Nationelltcentrumförlärandefrånolyckor(NCO) NOU2012:14,Rapportfra22.Juli‐kommisjonen,Oslo:NorgesOffentlige Utredninger NätverketRäddningstjänsteriGötaÄlvdalen(2007),StortskrediGötaälvdalen, Göteborg:RäddningstjänstenStorgöteborg. 94 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg PerssonH.,BlomqvistP.&TuovinenH.,Inerteringavsiloanläggningarmed kvävgas‐ Gasfyllnadsförsökochsimuleringar,Brandforskprojekt602‐071,SPRapport 2009:10,Borås:SverigesTekniskaForskningsinstitut. Prop2002/03:119,Regeringensproposition,Reformerad räddningstjänstlagstiftning,Stockholm:Regeringskansliet. Prop.2006/07:122,Ettförstastegförenenklareplan‐ochbygglag,Stockholm: Regeringskansliet. Ds2014:20,FörsvaretavSverige–Starkareförsvarienosäkertid,Stockholm: Regeringskansliet Rapport2014:3,FörstaåretmedVästsvenskapaketet–Ensammanfattningav mätbaraeffekter,http://www.vastsvenskapaketet.se–oktober2014 Regeringskansliet(2002),NBC‐beredskapennuochförframtiden.Slutrapport frånAgNBC.Regeringskansliet13/12003. RSG(2007),Händelseutredning–HändelsernaiLövgärdet(2007‐12‐19), Göteborg:RäddningstjänstenStorgöteborg RSG(2014),Kartläggningochanalysavbostadsbränder,Göteborg: RäddningstjänstenStorgöteborg Räddningsverket&SGI(2008),Klimatförändringar,skredochras‐En forskningsöversikt,Karlstad:Myndighetenförsamhällsskyddochberedskap (MSB). RydénJ.m.fl.(2006),Extremavädersituationer–HurrustatärGöteborg?, Göteborg:Göteborgsstad‐Stadskansliet. SCB(2014),Sverigesframtidabefolkning2014‐2060(BE18SM1401), Stockholm:Statistiskacentralbyrån SCB(2014b),URL:http://www.scb.se,Stockholm:StatistiskaCentralbyrån. Scandiakonsult(1993),SkredriskeriKungsbackakommun–Översiktligkartering SecurityArena(2008),PresentationavpilotprojektetMonitoreringavfarligt godstransporteriurbanmiljö,oktober2008,Göteborg:SecurityArena, LindholmenSciencePark. SGI(2012),SkredriskeriGötaälvdaleniettförändratklimat,SlutrapportDel1 –Samhällskonsekvenser,DnrSGI:6.1‐1203‐0204,Linköping2012 SGI(2012),SkredriskeriGötaälvdaleniettförändratklimat,SlutrapportDel3 –Kartor,DnrSGI:6.1‐1203‐0204,Linköping2012 SIKA(2000),Prognoserförpersonochgodstransporter2020.SIKARapport 2005:10.,Stockholm:Statensinstitutförkommunikationsanalys. SMHI(2003),Faktabladnr13,RegnkatastrofenpåFulufjället30‐31augusti 1997,Norrköping:SverigesMeterologiskaochhydrologiskainsitut. SMHI(2007),UtvärderingavSMHIshydrologiskaprognos‐ochvarningstjänst underhögaflödenisydvästraSverigenov2006tilljan2007,Rapportnr105, 2007,Norrköping:SverigesMeterologiskaochHydrologiskaInstitut. 95 Riskidentifiering – Räddningstjänsten Storgöteborg SMHI(2009),ÖversvämningariSverige‐Faktabladnr21,Norrköping:Sveriges MeterologiskaochHydrologiskaInstitut. SMHI(2010),Presentationsmaterial,PhilGraham2010‐01‐25. SOU2002:10,Reformeradräddningstjänstlagstiftning–Slutbetänkandeav utredningenomöversynavräddningstjänstlagenm.m,utfördavHarald Dryselius,Stockholm:Försvarsdepartementet. SRV(2007),KartläggningavfarligtgodstransporterSeptember2006,Karlstad: Räddningsverket. SRVsamtKessler&Mannerstråle(1998),Översiktligkarteringav stabilitetsförhållandeninomtrekommuneriVästraGötalandslän:Partille kommun,LerumskommunochMölndalskommun,1998‐12‐07,Karlstad: Räddningsverket. SRV&SMHI(2008),ÖversiktligöversvämningskarteringlängsMölndalsån‐ SträckanÖstraNedsjöntillmynningeniGötaälv,Rapportnr60,2008‐06‐30, SRVD‐nr176‐3022‐2007,SMHID‐nr2006/2368/204,Karlstad: Räddningsverket. SSM(2012),Promemoria:Sammanfattningavsäkerhetsutvärderingar (stresstester)avsvenskakärntekniskaanläggningar,Dokument:SSM 2010/1557‐11,Datum:2012‐11‐15,Strålsäkerhetsmyndigheten,Stockholm SSM(2013),Strålsäkerhetsmyndighetensrisk‐ochsårbarhetsanalysmed förmågebedömningför2013,Dokumentnr:SSM2012‐5351‐2,Datum:2013‐10‐ 31,Strålsäkerhetsmyndigheten,Stockholm SSM(2014),Identifieradebristerochfattadebeslut‐enförenkladversionav samladstrålsäkerhetsvärdering2014förRinghalsAB,Dokumentnr:SSM2014‐ 718‐1,2014‐05‐19,Strålsäkerhetsmyndigheten,Stockholm Swedegas(2009),Förlängningavkoncessionförnaturgasledningfrån dansk/svenskgränsviaKlagshamn(Malmö)tillRävekärr(Mölndal)‐Ledning genomSkånelän,HallandslänochVästraGötalandslän.Göteborg:Swedegas. VattenfallAB&Sjöfartsverket(2009),Underlagförsamordnad beredskapsplaneringfördammbrottiGötaälv,2009‐06‐15,PV‐2009/0437:1, Trollhättan:VattenfallAB. Vattenfall(2014),http://corporate.vattenfall.se/om‐oss/var‐verksamhet/var‐ elproduktion/ringhals/,hämtat:2014‐09‐09. VästraGötalandslänsförfattningssamling,14FS2013:56,Länsstyrelsensi VästraGötalandslänlokalatrafikföreskrifteromtransportavfarligtgodsi Göteborgskommun,Göteborg:LänsstyrelseniVästraGötalandslän. Bilagor BilagaA–Lokala/regionalatilläggtilldennationellaPIK‐listansom underlagförplaneringavräddningsinsatserinomRSG 96 1 (7) Dnr A0123/10-639 Utvecklingsavdelningen (UVA) Insats- och Beredskap Daniel Gillesén (De) Mats Karlsson (Mka) Peter Sevestedt (Pr) 2010-06-03 (v 1.0) Lokala/regionala tillägg till den nationella PIK-listan som underlag för planering av räddningsinsatser inom RSG Detta dokument anger lokala/regionala tillägg till den nationella s.k PIKlistan över prioriterade industrikemikalier inom Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG). Förslaget har skickats på remiss i en intern och en extern omgång för svar från utvalda externa parter om urvalet av ämnen är en gemensam bild eller om andra myndigheter och verksamheter som hanterar farliga ämnen ser andra dominanta inslag i den lokala riskbilden. Inkomna synpunkter Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) instämmer i förslagna lokala/regionala PIK-tillägg och anser att det är ett bra initiativ till att förbättra planeringen inför räddningsinsatser. MSB anser dock att man bör utveckla listan till flera olika mätsensorer, gärna så att det finns flera sensorer till respektive ämne. MSB anser att målsättning är god men man bör även göra en översyn av den nationella listan, finns alla 30 ämnena i regionen? Begreppet ”Stridsgaser” bör bytas till kemiska stridsmedel. Kustbevakningen föreslår ett antal lokala tillägg eftersom det transporteras så mycket kemikalier till och från Stenungsund. KBV har sedan 2008 kännedom om vad som transporteras sjövägen till och från industrierna där. Mot bakgrund av detta bör t.ex nafta, etan, butan och CBFS (Carbon Black Feedstock) vara med eftersom det rör sig om så stora volymer och farliga ämnen. Tullverket har genom Kompetenscenter Gränsskydd Göteborg meddelat att de inte har några synpunkter på remissen. Sjukvården (PKMC) anser att det är rimligt att genom avgränsning fokusera på ett mindre antal ämnen som ur ett CBRN-perspektiv är intressanta för den lokala räddningstjänsten. En enhetlig hållning i dessa frågor skulle ge goda förutsättningar för en gemensam kunskapsbas mellan samverkansorganisationerna vilket främjar ökad beredskapskapacitet och samarbetsförmåga. Det skulle finnas ett värde i att utvidga kartläggningen och lyfta den till regional nivå och därigenom få ett bredare perspektiv på frågan. Vissa kemikalier har tydlig lokal relevans medan andra förekommer frekvent på olika platser. En större sammanställning av var kemikalierna i fråga förekommer i regionen liksom hur de transporteras skulle också vara av värde. Länsstyrelsen skulle kunna vara en lämplig part att stå för en sammanställning i frågan. Lokala tillägg till den nationella PIK-listan synes relevanta, ett för stort antal listade ämnen riskerar dock att göra listan svårmanövrerad. En övre gräns på 40-45 (max 50) ämnen synes rimlig. De föreslagna lokala tilläggen (nr 31-43) ses som adekvata. Särskilt positivt är att fokus sätts på ämnen som svavelväte, 2 (7) metylbromid, klorpikrin, eten och fosfin som i kraft av sina egenskaper i slutna rum (ex vid fumigation av lastrum och containrar) utgör en fara för liv och hälsa hos personal i hamnar och på fartyg. Värt att nämna är också det breda spektra av fartygslaster (ex bulklaster av fisk, spilloljevatten och träpellets) som kan bilda gaser som är toxiska i sig eller som tränger undan och/eller konsumerar syre. Ett flertal incidenter de senaste åren med skadade och döda visar att detta är ett reellt problem som också riskerar leda till skador på räddningspersonal. Huruvida kemiska stridsmedel har en plats bland prioriterade industrikemikalier kan ifrågasättas. Risken för en olycka med farliga ämnen är mer påtaglig och olyckor av skiftande karaktär händer med jämna mellanrum men riskerar att överskuggas av att omotiverad vikt läggs vid kemiska stridsmedel. Luftfartsverket (Göteborg Landvetter) har inga synpunkter på föreslagen lista med hänvisning till att farligt gods inom flyget endast transporteras i små mängder och styrs av kraftiga restriktioner. Banverket har mottagit remissen och ser positivt på att räddningstjänsten Storgöteborg valt att göra en lokal anpassning av PIK-listan och bistår i möjligaste mån med kunskap och kontaktvägar inom sin verksamhet. Skulle det dessutom framkomma att det finns utbildnings-/övningsbehov inom Banverket med anledning av detta kommer detta att prioriteras. Vad gäller frågan om relevansen över antalet ämnen har inte Banverket tillgång till den informationen utan hänvisar till operatörerna på järnvägen. Banverket har endast en förvaltande roll av infrastrukturen och utför inga transporter. Shell Raffinaderi AB saknar följande kemikalier som de hanterar i större mängder Eldningsolja, FAME (Fatty Acid Methyl Ester). Propan finns på listan, men inte Butan, inte heller LPG som är en blandning av dessa två och är det som ofta transporteras. Göteborgs Hamn AB svarar att syftet med PIK-listan i första hand riktar sig till samhällets och industrins insatsförmåga relaterat till industrins användning av farliga ämnen. Som farligt gods kan alla ämnen transporteras i förpackad form genom Storgöteborgs gränser, kan även finnas i containrar ombord på fartyg som inte lastas om här. I Göteborgs Hamn:s årliga Farligt gods-rapport redovisas det frekventa antalet av "samhällsfarliga" ämnen, dock inte samtliga ämnen. Några av de ämnen som anges på PIK underlaget utgör betydande transportmängder, ex aminer av olika kategorier, däremot riktar sig exempelvis metylbromid och fosfin till mycket stor del mot importvarugrossister och såda omlastningsterminaler/lager. Den mest signifikanta posten är ammoniumnitrat med vilket man enkelt framställer ANFO laddningar vilket visat sig vara vanligt i antagonistiska sammanhang internationellt. Bakgrund I januari 2010 fanns över 50 miljoner organiska och oorganiska rena kemiska ämnen registrerade i världen (CAS, 2010). Därtill kommer ett stort antal blandningar av kemiska ämnen. Många ämnen har farliga egenskaper genom att de t.ex. är brandfarliga, giftiga, hälsoskadliga, frätande etc. Bara inom gruppen hälsofarliga och giftiga ämnen så fanns runt 75 000 kemiska produkter i Sverige 2007 (KemI, 2010). 3 (7) Produkter fördelat på faroklass 2007 års kvantitet i ton. Produkter fördelade på faroklass - antal och kvantitet hälsofarliga Hälsofarlighet Totalt antal produkter Mycket giftig (T+) Giftig (T) Frätande (C) Irriterande (Xi) Hälsoskadlig (Xn) Måttligt hälsoskadlig (V) Alla produkter Total kvantitet 222 17 118 1 904 43 018 891 4 813 3 466 723 14 123 6 201 802 11 568 15 593 053 872 984 566 75 034 83 932 323 Antal Kvantitet konsument- konsumentprodukter produkter 2 0 91 4 351 066 287 29 871 2 477 3 981 511 1 676 4 453 632 212 357 182 12 314 15 970 592 Tabell 11: Antal hälsofarliga kemiska produkter i Sverige 2007 (KemI, 2010). För att underlätta och fokusera planeringen för räddningsinsatser vid olyckor med dessa och andra farliga ämnen har en nationell lista över prioriterade kemikalier tagits fram, den s.k. PIK-listan (Räddningsverket, 2006). - Listan är framtagen nationellt och de kemikalier som ingår är relativt vanligt förekommande vid hantering, transporter eller bränder och kan få stora konsekvenser för människor och miljö. - Det saknas lokal/regional koppling i urvalet av kemikalier varför listan får ses som generell eftersom den inte tar hänsyn till den hantering och transport som sker i olika delar av landet. - Utifrån lokal hot- och riskanalys rekommenderas kommunerna och andra aktörer av central nivå att själva tolka och anpassa listan vilket kan innebära att några av listans kemikalier kan strykas och att andra kemikalier kan tillkomma (Räddningsverket, 2006). - Lokal anpassning av listan bör regelbundet ses över för att fånga upp förändringar i den lokala riskbilden. Detta dokument utgör resultatet av ett övergripande lokalt anpassningsarbete av PIK-listan med målsättning att utöka listan till totalt 52 ämnen (inklusive de vanligaste kemiska stridsmedlen). Den anpassade listan är avsedd att utgöra underlag för planering av räddningsinsatser inom RSG:s förbundsområde. Exempel på sådan planering är dimensionering av förmåga, övnings- och utbildningsverksamhet, etc. Observera att framtagandet av en lokalt/regionalt anpassad lista inte utgör enda underlag i planeringen och därmed inte i sig självt beskriver ambitionsnivån räddningstjänsten avser att dimensionera sin förmåga för att genomföra räddningsinsatser inom CBRN-området. Dimensionering av förmåga får inom varje metodområde baseras på analys som förutom PIKlistan avspeglar andra faktorer såsom tekniska förutsättningar, hänsyn till kostnader, möjligheter till övningsverksamhet etc. Vidare kan det konstateras att då verkligheten innefattar en stor mångfald av kemiska ämnen behöver insatsplaneringen alltid utgå ifrån att räddningsinsatser även kan omfatta andra farliga kemiska ämnen än de som tas med i förenklade planeringsunderlag. Lokal/regional anpassning Metodiken för framtagning av den lokala riskbilden med avseende på farliga ämnen kan närmast beskrivas som en erfarenhetsåterföring av det förebyggande arbete med myndighetsremisser etc. som bedrivits inom Räddnings- 4 (7) tjänsten Storgöteborg de senaste åren. Genom att via remissförfarande samla in synpunkter både internt i organisationen och hos utvalda externa parter bedöms att en tillräcklig kvalitetssäkring kan erhållas för att tydliggöra hur riskbilden ser ut. De föreslagna lokala/regionala tilläggen finns i bilaga 1 med viss kemisk-, fysikalisk och toxikologisk information angiven. Listan utgör sig inte för att vara komplett eller kvalitetssäkrad i återgivande av dessa data utan skall ses som en översiktlig sammanställning. Bakgrunden till de föreslagna tilläggen återges med en kort beskrivning. Bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP, DOP) DEHP en av de vanligaste ftalaterna och utgör mjukgörare till PVC-plast. Ämnet tillverkas i Stenungsund på Perstorp Oxo:s fabrik. Ämnet är omdebatterat kring sina hälsoeffekter och miljöeffekter. Butyraldehyd (inkl. isobutyraldehyd) Butyraldehyd är en mycket brandfarlig vätska som tillverkas i Stenungsund på Perstorp Oxo:s fabrik i Stenungsund. Ämnet var inblandat i transportolycka i Heberg den 21 november 2005. Dimetyleter (DME) DME är en brandfarlig gas som påminner om gasol och används som framtida drivmedel för fordon. Tillståndsansökan till första drivmedelsstationen har inkommit till Stadsbyggnadskontoret i Göteborg under 2010. 2-etylhexylnitrat (EHN) EHN är en vätska som används som cetantalshöjande additiv för diesel och hanteras på raffinaderierna i Göteborg. Vid temperaturer strax över hundra grader börjar ämnet sönderfalla vilket självaccelererar över cirka 120 °C. Eten (etylen) Eten är en omättad extremt brandfarlig gas som produceras på Borealis krackeranläggning i Stenungsund för produktion av plaster och kemiska ämnen. Även mindre mängder i luft kan vålla brand eller explosion. Gasen bildar etylenoxid varvid tillgängligt syre förbrukas. Risk för kvävning eller medvetslöshet kan uppstå utan förvarning i slutna rum. Ingen lukt. Gasen har använts för att mogna bananer samt gasning av sjöcontainrar (fumigation). Metan (naturgas/biogas) Metan är största beståndsdelen (>97%) i naturgas som under många år funnits i naturgasnätet och uppblandad med luft i stadsgasnätet i Göteborg. Stora anläggningar för produktion av biogas är under planering. Metyl-tert-butyleter (MTBE, 2-Metoxi-2-metylpropan) MTBE är en polär brandfarlig vätska som används som tillsats i bensinproduktion på raffinaderierna i Göteborg. Svavelväte Svavelväte är en giftig och brandfarlig gas som bildas vid vissa rötprocesser. Kan t.ex. förekomma i våta undermarksanläggingar (servicetunnlar för avlopp etc.). Risker med svavelväte finns även på raffinaderierna i anslutning till processer innehållande svavelhaltiga produktströmmar. Trietylamin 5 (7) Trietylamin är en av de vanligaste förekommande industriella aminerna. Ämnet är en mycket vanlig bas inom organisk syntes, främst för tillverkning av estrar och amider av syraklorider. Metylbromid Metylbromid är vid rumstemperatur en färglös, giftig och icke-brännbar kondenserad gas. Metylbromid användes tidigare som bekämpningsmedel och som köldmedium i kylskåp. I början på 2000-talet så förbjöds ämnet i de flesta tillämpningar på grund av att det bidrog till ozonhålet. I de flesta tillämpningar är metylbromid förbjudet att hantera i Sverige men tillåtet i flera länder i Asien. Ämnet är giftigt vid inandning. I låga koncentrationer kan det verka narkotiskt, inandning kan ge yrsel, illamående, huvudvärk och balansstörningar. Andningsvägarna blir irriterade. Höga koncentrationer kan påverka centrala nervsystemet och giftet blir dödligt. Metylbromid är i dag fortfarande vanligt som fumigant/pesticid vid gasning av sjöcontainrar (fumigation). Klorpikrin Klorpikrin är en färglös eller svagt gul eller grönaktig, oljig vätska med en intensivt irriterande lukt. Ämnet användes som kemiskt stridsmedel (Cstridsmedel) under första världskriget. Fortfarande användes klorpikrin som fumigant/pesticid vid gasning av sjöcontainrar. Användes även i någon procents tillblandning i metylbromid för att ge varning genom sin irriterande lukt. Fosfin Fosfin kan vara dödligt redan vid låga koncentrationer. Akut förgiftning kan ge allvarliga skador på flera organ. Inandning i lägre koncentrationer kan ge lungödem. Ämnet påverkar luftvägarna och leder i värsta fall till kvävning. Ämnet är aktuellt som fumigant/pesticid vid gasning av sjöcontainrar. Det används dock inte rent utan bildas som restprodukt av metalfosfid (t.ex. aluminiumfosfid) och vatten. Nitrösa gaser Nitrösa gaser är en blandning av kväveoxider, främst NO och NO2 samt N2O4. Nitrösa gaser bildas vid bl.a. framställning av salpetersyra, gassvetsning och sprängning samt i förbränningsmotorer. Inandade gaser skadar lungorna. Nitrösa gaser bildas även när salpetersyra får kontakt med organiska ämnen. Butan Butan är en mycket vanlig brandfarlig gas som tillsammans med propan ingår i gasol, men även ren hantering förekommer t.ex. på raffinaderierna och i oljehamnen. Ren propan används som bränsle i t.ex. cigarettändare. Ammioniumnitrat Ammoniumnitrat används t.ex. som konstgödsel. Ämnet är ett oxiderande ämne som bildar explosiva blandningar med brännbara material (t.ex. alkoholer eller oljor). ANFO är en blandning med dieselolja där 94 vikt% AN blandas med cirka 6 vikt% FO (FuelOil) är det i särklass billigaste och minst stötkänsliga av sprängämnen som finns att tillgå. Överväganden 6 (7) Ämnen som övervägts att inkluderas på listan har varit: - Kloracetofenon (tårgas) samt capsaicin, aktiv substans i pepparspray (OC-spray). I vissa CBRN-relaterade sammanhang tas dessa ämnen upp inom avdelningen RCA - Riot control agents. RSG:s bedömning har varit att det inte finns anledning att peka ut dessa inom ramen för prioriterade kemikalier. Vid händelser som involverar dessa ämnen kommer en tät samverkan ske med Polisen och andra organisationer samt att förmåga att fastställa okända ämnen finns inom ramen för MSB:s nationella förstärkningsresurs för avancerad indikering. - Myrsyra (metansyra) samt smörsyra (n-butansyra) är organiska karboxylsyror som har förekommit i samband med hot/händelser om att kasta kemikalier på människor. RSG har bedömt att det inte finns tillräcklig skäl att ta upp dem på listan över prioriterade kemikalier. - Det övervägdes att ta bort flour från den nationella PIK-listan då det är oklart om ämnet förekommer i sådana mängder att det väsentligt bidrar till den lokala riskbilden. Det bedömdes dock att det var enklare att hålla den nationell listan intakt än att motivera att ta bort ett ämne. - Eldningsolja har framhävts från Shell men ej tagits med. - FAME (Fatty Acid Methyl Ester) har framhävts från Shell men ej tagits med. - Nafta har framhävts av Kustbevakningen som förslag på ämne att beakta då stora transporter sker via båt till Stenungsund. RSG har bedömt att det inte finns tillräckliga skäl att ta upp på en lista där målet är maximalt 50 ämnen. - Etan har framhävts av Kustbevakningen men hanterats i enlighet med ovan. - CBFS (Carbon Black Feedstock) har framhävts av Kustbevakningen men hanterats i enlighet med ovan. - Av de 10 vanligaste cancerframkallande, mutagena och reproduktionsskadande ämnena (CMR-ämnena) enligt produktregistret (KemI, 2008): kreosot, koltjärebeck, dietylhexylftalat (DEHP), strontiumkromat, lösningsmedelsextrakt av tungt paraffiniskt petroleumdestillat, kromtrioxid, blyoxid, trikloreten, dinitrotoluen och kadmiumoxid har endast DEHP identiferats som tillräckligt vanligt förekommande för tas upp i den lokala anpassningen av PIK-listan. Referenser • SRV (2006), Myndighetsgemensam inriktning för indikeringsförmåga vid händelser med farliga ämnen, Gemensam skrift från Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Räddningsverket, Statens Strålskyddsinstitut, Karlstad: Räddningsverket. • CAS (2010),Registry Number and Substance Counts, http://www.cas.org/cgi-bin/cas/regreport.pl • Kemikalieinspektionens hemsida (2010-01-11): http://www.kemi.se/templates/Page____3167.aspx Bilagor 7 (7) Bilaga 1 Nationella listan över prioriterade industrikemikalier (PIK) samt lokala/regionala tillägg för RSG samt kemiska stridsmedel Sändlista vid intern och extern remiss Inom Räddningstjänsten Storgöteborg (med svar senast 2010-02-12): Håkan Alexandersson, Chef Utvecklingsavdelningen Erik Isaksson, Chef Utbildningsavdelningen Magnus Högberg, Styrkeledare Kortedala brandstation Håkan Strömberg, Styrkeledare, Kortedala brandstation Niklas Andersson, Styrkeledare, Kungsbacka brandstation Per Fallström, Styrkeledare, Kungsbacka brandstation Per Nyqvist, Insatschef, Insats- och beredskap Svante Carlsson, Insatschef, Insats- och Beredskap Klas Lüppert, Insatsledare, Team Norr Martin Lindsten, Brandingenjör, Förebyggande Insatser Bo Fors, Enhetschef förebyggande enheten, Team Norr Josefin Hybring, Brandingenjör / Civ. ing. Riskhantering, Team Syd Madelein Nilsson, Brandingenjör, Team Öst Extern remissförfrågan (med svar senast 2010-03-31): Anders Fredriksson, Landvetter Flygplats Bengt Cederman, Göteborgs Hamn Berth Nilsson, Polismyndigheten i Västra Götalands län Conor Andrews, Univar AB Emelie Öhrwall, Banverket Filip Lundgren, Kustbevakningen Annika Hedelin, PKMC Hans Ekåsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Hans Källström, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Ivan Mares, Shell Raffinaderi AB Jan Pettersson, Green Cargo AB Jan-Erik Gustafsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Jörgen Wallroth, Göteborgs Hamn Katrin Kajrud, Göteborgs Hamn Lars Adrian, Stadskansliet, Göteborgs stad Lars Holmdahl, Polismyndigheten i Västra Götalands län Lars Strandh, Räddningstjänsten Stenungsund, Kemkoord. Magdalena Hellgren, Preem Raffinaderi AB Martin Nygren, FOI Monica Rhodiner, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Ove Brunnström, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Patrick Critti, Stena Line AB Stefan Angelborn, Försvarsmakten Åse Arnvik, Tullverket Bilaga 1 - Nationella listan över prioriterade industrikemikalier (PIK) samt lokala/regionala tillägg för RSG inkl. kemiska stridsmedel Nr Kemikalie 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Akrylnitril (2-propennitril) Allylklorid (3-klorpropen, 1-klor-2-propen) Ammoniak Bensin Cyanväte (vätecyanid, blåsyra) Dieselolja Epiklorhydrin (1,2-Epoxi-3-klorpropan) Etanol (etylalkohol) Etylenoxid (1,2-epoxietan) Fluor Fluorväte (Väteflourid, Flourvätesyra) Formaldehyd Propan Klor Koldisulfid Kolmonoxid Metanol Monoklorättiksyra (kloretansyra) Natriumhydroxid (kaustiksoda, natronlut) Kaliumhydroxid (kalilut) Natriumhypoklorit Propenoxid Salpetersyra Svaveldioxid Svavelsyra Toluendiisocyanat – TDI Vinylklorid (kloreten) Väteklorid (Saltsyra) Väteperoxid Vätgas 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 Lokala/regionala PIK-tillägg: Bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP, DOP) Butyraldehyd Dimetyleter (DME) 2-etylhexylnitrat (EHN) Eten (etylen) Metan (naturgas/biogas) Metyl-tert-butyleter (MTBE, 2-Metoxi-2-metylpropan) Svavelväte Trietylamin Metylbromid Klorpikrin Fosfin 43 Nitrösa gaser 44 Butan 45 Ammoniumnitrat 46 47 48 49 50 51 52 Kemiska stridsmedel (CWA) Kvävesenapsgas (HN) Lewisite (L) Sarin (GB) Senapsgas (HD) (yperit, bis(2-kloretyl)sulfid) Soman (GD) Tabun (GA) VX Formel Huvudsaklig Fara (kontrollera alltid riskfraser) Ångtryck Löslighet vid 20 o C i vatten -vattenfri (vid 20-25 o C) (kPa) F.P Brännbarhets -område o LEL UEL 10 % Termisk tändLELmetan punkt motsvarar x % LEL ( o C) 16,7% 481 Temp -klass CH2=CH-CN Brf, giftig 7 vikt% 12 ( C) -5 3,0% 17,0% CH2=CHCH2Cl Brf, giftig 0,36 vikt% 39 -32 3,2% 11,2% Brf, giftig 34 vikt% 857 n.a. 15,0% 28,0% 3,3% 630 -40 0,6% 8,0% 83,3% 400 -20 5,6% 47,0% 8,9% 535 T1 23-60 0,6% 7,0% 83,3% 220 T3 NH3 -HCN -CH2-O-C2H3Cl C2H5OH CH2-O-CH2 Brf Brf, giftig helt löslig Brf svårlöslig Brf, giftig GasAlert Micro 5 PID (10,6 eV) ERPG-1 ERPG-2 ERPG-3 IDLH (ppm) (ppm) (ppm) (ppm) (ppm) T1 IIB 10,91 Nej 4 10 35 75 85 T2 IIA 10,05 Ja 25 3 40 300 250 T1 IIA 10,18 Ja 5 25 50 750 300 T2 IIA 10 25 50 13,6 Nej 1 IIA 2 32 3,8% 21,0% 13,2% 385 T2 10,2 Ja 10 5 20 100 75 6 13 3,3% 19,0% 15,2% 365 T2 IIA 10,47 Ja 50 3 000 3 300 3 300 3 300 Brf, giftig 23 vikt% 50 800 Giftig, frätande Brf, giftig Brf Cl2 Giftig, oxiderande CS2 Brf, giftig 146 -56 3,0% 100,0% 16,7% 429 T1 IIB 10,57 Ja 5 50 500 >101,3 - - - - - - - 15,7 Nej 1 5 20 25 101 - - - - - - - 15,98 Nej 2 20 50 30 n.a. 7,0% 73,0% 7,1% 424 T2 IIB 10,88 Nej 0,01 vikt% 833 -105 2,3% 9,5% 21,7% 450 T1 IIA 11,07 Nej - - - - - - - 11,48 Nej 0 1 3 20 10 0,3 vikt% 40 -30 1,3% 60,0% 38,5% 90 T6 IIC 10,08 Ja 1 1 50 500 500 200 350 500 1 200 400 200 1 000 5 000 6 000 20 helt löslig delvis löslig CO Brf, giftig 2 vikt% -193 12,0% 75,0% 4,2% 605 T1 IIB 14,01 Nej CH3OH Brf, giftig helt löslig 13 11 6,0% 36,5% 8,3% 455 T2 IIA 10,84 Nej 81 vikt% 0,03 126 4 000 1 10 25 20 5 500 17 000 33 000 2 100 ej bedömt - T1 IIA 10,7 Nej 2 7 NaOH Frätande 56 vikt% (?) - - - - - - - - Nej 1 5 50 KOH Frätande helt löslig - - - - - - - - Nej 2 2 150 NaClO Giftig, frätande Anm 300 7 vikt% HF ClCH2COOH Förnimm -barhet helt löslig Giftig, oxiderande HCHO 81 390 eV Brf F2 CH3CH2CH3 olöslig 15,6% Explosions grupp 10 Oxiderande helt löslig - - - - - - - - Nej Brf 40,5 vikt% 59 -44 2,3% 36,0% 21,7% 430 T2 IIB 9,81 Ja Frätande, oxiderande helt löslig 7 - - - - - - - 11,95 Nej Giftig, frätande 10 vikt% 333 - - - - - - - 12,3 Nej Frätande, oxiderande helt löslig svårflyktig - - - - - - - - Nej 2 Giftig, ev. brf svårlöslig 0,002 128 0,9% 10,0% 55,6% 600 T1 - 9,8 Ja 0,01 H2C=CHCl Brf, cancerogen 0,1 vikt% 337 -79 3,6% 33,0% 13,9% 472 T2 IIA 9,99 Ja 260 500 5 000 20 000 HCl Giftig, frätande 70 vikt% 4200 - - - - - - - 12,74 Nej 1 3 20 150 50 H2O2 Oxiderande helt löslig 0,19 - - - - - - - 10,54 Ja 10 50 100 75 Brf svårlöslig -240 4,0% 75,0% 12,5% 560 T1 IIC 15,43 Nej 10 75 500 5 000 IIA 9,86 Ja 0,06 0,40 12,50 Avser TEEL (ppm) 10 Ja 3 000 10 000 60 000 Avser TEEL (ppm) 600 7 500 7 500 SADT=120 oC Avser TEEL (ppm) Avser TEEL (ppm) CH3CH-O-CH2 HNO3 SO2 H2SO4 CH3C6H3(NCO)2 H2 C6H4(COOC8H17)2 repr. st, ev. brf 0,046 mg/L 3,4E-08 196 0,1% 49,0% 500,0% 390 T2 CH3CH2CH2CHO Brf 7 vikt% 12 -11 1,4% 12,5% 35,7% 190 T4 H3C-O-CH3 Brf 3 vikt% 509 -41 3,4% 27,0% 14,7% 240 T3 C8H17NO3 Brf, SADT 12,6 mg/L 27 >70 0,3% 200,0% 130 T5 H2C=CH2 Brf 0,01 vikt% 6216 -100 3,0% 34,0% 16,7% 450 T2 IIB 10,51 Ja CH4 Brf CH3OCH2CH2CH2CH3 Brf H2S (CH3CH2)3N CH3Br CCl3NO2 Brf, giftig 50 1 2 50 500 50 250 750 1 6 78 25 0 3 15 100 10 30 15 0,15 0,60 400 olöslig ej relevant -188 5,0% 16,0% 10,0% 650 T1 IIA 12,98 Nej 200 3 000 5 000 200 000 5,1 vikt% 27 -28 1,6% 15,1% 31,3% 385 T2 IIA 9,24 Ja 0,05 50 570 5 300 0,4 vikt% 1780 -173 4,0% 44,0% 12,5% 270 T3 10,46 Ja 0,0005 0,1 30 100 100 3 Brf, frätande 2 vikt% 7 -11 1,2% 8,0% 41,7% 215 T3 Brf, giftig, frätande 2 vikt% 184 - 10,0% 16,0% 5,0% 537 T1 - Giftig 0,2 vikt% 3 - - PH3 Brf, giftig 0,03 vikt% 3600 -222 1,8% NO Giftig, oxiderande 5 vikt% 3465 - - NO2 / N2O4 - - - - 27,8% 100 T5 - - - IIA 7,5 Ja 0,1 10,54 Ja 17 9,96 Ja 9,27 Ja - 1,0 0,1 1,0 Avser TEEL (ppm) Avser TEEL (ppm) 3 200 200 50 200 250 0,3 1,5 2,0 0,5 5 Avser TEEL (ppm) 50 100 Giftig, oxiderande Lättlösligt 96 - - - - - - - 9,75 Ja 5 1 15 30 C4H10 Brandfarligt 0,06 vikt% 208 -60 1,5% 8,5% 33,3% 365 T2 IIA 10,63 Nej 5 000 5 500 17 000 53 000 NH4NO3 Oxiderande 65 vikt% - - - - - - - - - - 20 C5H11Cl2N Vävnadssskadande olöslig 0,022 <10,6 Ja 4,0 7,5 30 1,0 Avser TEEL (mg/m 3) C2H2AsCl3 Vävnadssskadande 500 mg/L 0,053 <10,6 Ja 1,3 4,7 4,7 0,7 Avser TEEL (mg/m 3) Nervgas Helt löslig 0,281 <10,6 Ja 0,00048 0,006 0,022 0,1 Avser TEEL (ppm) 0,685 mg/L 0,014 <10,6 Ja 0,065 0,13 2,08 Avser TEEL (mg/m 3) 0,2 vikt% 0,0264 121 <10,6 Ja 0,00018 0,0022 0,017 Avser TEEL (ppm) C5H11N2O2P C4H8Cl2S Vävnadssskadande C7H16F02P Nervgas C5H11N2O2P Nervgas 10 vikt% 0,06 78 <10,6 Ja 0,00042 0,0053 0,039 0,1 Avser TEEL (ppm) C11H26NO2PS Nervgas 3 - 7,5 vikt% 9,30E-05 159 <10,6 Ja 1,50E-05 0,00027 0,00091 0,003 Avser TEEL (ppm)
© Copyright 2024