1. No category

XXIII:e Medicinrättsliga
Seminariedagarna
- Redovisning av den medicinska rätten
under medverkan av representanter från
lagstiftaren, myndigheter, intresseorganisationer, vårdgivare och yrkesutövare
samt juridisk expertis
22-23 oktober 2015, Stockholm
Institutet för Medicinsk Rätt
Ditt juridiska stöd i medicinsk verksamhet
Varmt välkommen till Medicinrättsliga
Seminariedagarna 2015!
Varje år är det ett lika stort nöje för mig och mina medarbetare på
IMR att få bjuda in till de Medicinrättsliga Seminariedagarna. Årets
program innehåller många intressanta inslag och framföranden av,
inom sitt respektive område, mycket kompetenta gästföreläsare. När
seminariet nu genomförs för tjugoandra året i rad hoppas jag förstås
att det fortsätter i flera år framöver och att vi därigenom kan fortsätta
bidra till att både ledningsansvariga och yrkesverksamma inom hälsooch sjukvården får möjlighet att förbättra sina kunskaper om gällande
rättsregler och hur de ska tillämpas, dessutom i ett sammanhang där
man kan ställa frågor och diskutera direkt med berörda beslutsfattare
och andra representanter. Som vanligt kombinerar vi juridiska frågeställningar med en rad andra intressanta ämnen relevanta för dig
som hälso- och sjukvårdspersonal och ledningsansvarig i vårdsektorn.
Varmt välkommen till årets Medicinrättsliga Seminariedagar!
Ulf H. Fröberg, Chefsjurist/VD IMR
Syftet med arrangemanget är
•
att ge insikt och ökad kunskap om den medicinska verksamhetens rättsliga reglering med dess möjligheter och begränsningar,
•
att sprida kunskap om ansvar och ansvarsfördelningar mellan huvudmän, vårdgivare, verksamhetschefer, chefsöverläkare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och yrkesutövare,
•
att bidra till ökad säkerhet för både patienter och personal och givetvis rättssäkerhet,
•
att vara en regelbunden och årligen återkommande mötesplats med möjligheter att utbyta erfarenheter och bibehålla och utveckla värdefulla nätverk för aktörer och intressenter,
•
att vara ett unikt tillfälle till personlig direktkontakt med representanter för regeringen, riksdagen,
tillsynsmyndigheter, sakkunniga, forskare m.fl.,
•
att du får ta del av aktuella och intressanta föreläsningar på det medicinrättsliga temat
Särskilt om årets program
Under två dagar i oktober presenteras under IMR:s ledning bl.a. rättsregler, rättskällor och erfarenhet
från tillsyn relaterad till den medicinska verksamheten. I år fokuserar vi bl.a. på skyldigheten att erbjuda
en god och säker vård på lika villkor för hela befolkningen, efter behov och prioritering, med respekt för
patientens självbestämmande och integritet.
Välkomna!
Allmän information
Plats
Westmanska Palatset, Holländargatan 17, Stockholm (T-bana: Hötorget).
Resa/Logi
Resa och logi ombesörjs av deltagarna. Detta ingår ej i kursavgiften.
Avgift
Boka-tidigt-rabatt! Boka innan den 26 juni och få 1000 kr i rabatt på det ordinarie priset.
Ordinarie pris för seminariedagarna är 7.995 kr exkl. moms. I priset ingår luncher, kaffe, förfriskningar, dokumentation samt tre-rätters middag inkl. dryck på restaurang Eriks Gondolen. För
de som köpt ’Kompetenspaketet’ avräknas priset på utbildningspotten.
Middag
Vi intar gemensam middag på kvällen den 22 oktober på restaurang Eriks Gondolen, Stadsgården 6, med start kl. 19.00. Seminariemiddagen är inkluderad i avgiften (T-bana: Slussen).
Anmälan
Du anmäler dig på www.imrab.se. Klicka på fliken ’Kurser’ och välj därefter kategorin ’Ledningsrelaterad utbildning’ i vilken du finner seminariet. Vid förhinder överlåt gärna platsen till en kollega.
Vid avbokning efter den 22 september debiteras 50% av avgiften. Vid avbokning efter den 14
oktober debiteras full avgift.
Bekräftelse
Om bokningen går igenom som den ska kommer ett automatiskt e-mail skickas ut som bekräftelse efter din bokning - om inte, kontakta oss så hjälper vi dig! Plats och tider e.t.c. finner du i
detta program och på vår hemsida.
Program - Dag 1
Torsdagen den 22 oktober 09:30 - 17:00
09:30 Samling, registrering och välkomstkaffe
10:00 Inledningsanförande och medicinrättsligt nytt och aktuellt samt presentation av Medicin-
rättsliga Rådet
Ulf H Fröberg, chefsjurist/VD, IMR AB
11:00 Framtidens sjukvård
Ann-Marie Wennberg Larkö, överläkare, professor och områdeschef, Sahlgrenska, Göteborg
11:45 Riksrevisionen granskar hälso- och sjukvården
Margareta Åberg, riksrevisor, Riksrevisionen
12:30 Lunch – ingår i arrangemanget
13:30 Varför ställer Sverige så slappa krav på fortbildning av läkare jämfört med andra länder?
Olle Larkö, professor och dekanus, Göteborgs universitet
14:15 Hanteringen av anmälningar mot hälso- och sjukvården
Jonas Widell, jurist, Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
15:00 Eftermiddagskaffe
15:30 Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att erbjuda god vård och hur detta påverkas av deras livsåskådning. Kavot Zillén, doktorand i medicinsk rätt, Juridiska fakulteten, Uppsala univer
sitet
16:15 Det digitala vårdrummets juridik
Oskar Höllgren, jurist, IMR AB
17:00 Avslutning dag 1
19:00 Middagsarrangemang på restaurang Eriks Gondolen
Ann-Marie Wennberg
Larkö, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Margareta Åberg,
Riksrevisionen
Olle Larkö,
Göteborgs Universitet
Kavot Zillén,
Uppsala Universitet
Tove Lifvendahl,
Svenska Dagbladet
Program - Dag 2
Fredagen den 23 oktober 09:00 - 15:30
08:50 Samling och inledning
09:00 Att bryta benet på rätt ställe
- Rimliga eller orimliga förväntningar på hälso- och sjukvården
Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör, Svenska Dagbladet (SvD)
09.45 Förmiddagskaffe med smörgås
10:15
11:00 Operationskön som försvann
Anders Plantin, läkare vid Skaraborgs sjukhus och doktorand vid Chalmers, Göteborg
arbete, Örebro universitet.
Garantläran och tillämpningen i vården för beslutsoförmögna
Kerstin Nordlöf, professor i rättsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt 11:45 Gränssnittet mellan etik och juridik - sett ur ett medicinskt perspektiv
Ingemar Engström, överläkare, professor i barn- och ungdomspsykiatri och ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, Örebro Universitet
12:30 Lunch
13:30
14:15
Patientsäkerhetsarbetet i Sverige – strukturer, processer och resultat
Mikaela Ridelberg, doktorand vid Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Personalens arbetsförhållanden sätter nivån på patientsäkerheten
Marianne Törner, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Högskolan Väst
15:00 Vad gör en vårdåklagare?
Zilla Hirsch, kammaråklagare tillika vårdåklagare, Åklagarmyndigheten
15:45 Respekten för den enskildes självbestämmande och integritet i vården
Ulf H Fröberg, chefsjurist/VD IMR
16:15 Prisutdelning – Sveriges bästa verksamhetschef inom vården 2015
16:30 Seminariedagarna avslutas
Anders Plantin,
Chalmers/Skaraborgs
sjukhus
Kerstin Nordlöf,
Örebro Universitet
Ingemar Engström,
Örebro Universitet
Mikaela Ridelberg,
Linköpings Universitet
Marianne Törner,
Sahlgrenska Akademin,
Göteborgs Universitet
Presentation av föreläsare och ämnen
Här nedan följer korta presentationer av föreläsningarna under Medicinrättsliga Seminariedagarna. Har du frågor kring något av ämnena eller föreläsarna får du gärna kontakta
oss på [email protected].
Ann-Marie Wennberg Larkö,
Överläkare, Professor,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Margareta Åberg,
Riksrevisor,
Riksrevisionen
Olle Larkö,
Dekanus,
Göteborgs Universitet
Framtidens sjukvård
Framtidens vårdavdelning är ett sätt för Sahlgrenska Universitetssjukhuset att möta framtidens utmaningar gällande att använda resurser på rätt
sätt. Samtidigt vill man skapa en attraktiv arbetsplats där medarbetare
trivs och utvecklas genom att vars och ens kompetens tas tillvara på bästa
sätt. Avdelningen med 14 vårdplatser och 24 medarbetare är en testbädd
för nya arbetssätt, nya yrkeskategorier och ny teknik. Vården är inriktad på
tarmsjukdomar och kirurgiska ingrepp. Avdelningens uppdrag är att med
innovativa lösningar skapa en vårdavdelning med kortare vårdtider, lägre
sjukfrånvaro, lägre kostnader och högre upplevd kvalitet för patienten. Det
ska framförallt göras med en ny fördelning av resurserna.
Riksrevisionen granskar hälso- och sjukvården
Riksrevisionen undersöker i en serie granskningar av vårdsektorn om statens
insatser främjar effektiviteten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården för
att nå målen om en god vård på lika villkor. Under 2015 publiceras två granskningar som berör patienternas säkerhet. I den ena undersöks hur vårdgivarna
arbetar med patientsäkerhet utifrån den nya patientsäkerhetslagen och i vilken utsträckning staten ger landstingen förutsättningar att lyckas med detta
arbete. I den andra är det förutsättningarna att erbjuda patienterna säkra
läkemedel som är i fokus. Där ställs frågan om den kunskap som produceras
om läkemedels effekter och risker, och som ligger till grund för läkarnas förskrivning, är tillförlitlig och oberoende.
Varför ställer Sverige så slappa krav på fortbildning av läkare jämfört
med andra länder?
Vidareutbildning behövs. I andra länder måste läkare förkovra sig för att få
ha kvar sin licens. Svenska läkare behöver aldrig bygga på sina specialistkunskaper. Myndigheterna duckar i frågan och hänvisar till arbetsgivarna - det
känns inte patientsäkert. Fortbildningens sjunkande prioritet beror, enligt
professionen, på för lite tid och för få resurser och på ett arbetsklimat där
fokus ligger mer på att klara sjukvårdsuppdraget inom de rådande budgetramarna än på kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte.
Hanteringen av anmälningar mot hälso- och sjukvården
Under föreläsningen ges en beskrivning av IVO:s arbete med klagomål mot
hälso- och sjukvården och dess personal enligt 7 kap. patientsäkerhetslagen.
En översiktlig beskrivning ges även av klagomålssystemet i stort och hur det
skulle kunna förändras för att bättre tillgodose patienternas behov.
Jonas Widell,
Jurist, Inspektionen
för vård och omsorg
Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att erbjuda god vård och hur
detta påverkas av deras livsåskådning
Kavot Zillén, Doktorand i
medicinsk rätt,
Uppsala Universitet
Hälso- och sjukvårdspersonal kan ibland uppleva svårigheter i sin yrkesutövning att uppfylla de lagstadgade krav som ställs och samtidigt handla i enlighet med moraliska och religiösa värderingar. Om moraliska och religiösa
värderingar kommer i konflikt med den vård som ska erbjudas kan det uppstå situationer där personal, med hänvisning till rätten till religions- och samvetsfrihet, underlåter att medverka till viss vård och behandling.
Det digitala vårdrummets juridik
Oskar Höllgren,
Jurist, IMR AB
Den tekniska utvecklingen har lett till att allt fler vårdmöten idag sker via internet. Ur både patientens och vårdens perspektiv är detta en gynnsam utveckling, inte minst vad gäller tillgängligheten. Samtidigt infinner sig en rad
frågor när patient och vårdpersonal inte vistas i samma rum. Det finns ingen
specifik lagstiftning för vård som sker i det digitala rummet, men tillämpningen av de centrala författningarna kan ofta bli svår. Är man exempelvis skyldig att upptäcka samma symptom som om man hade mötts fysiskt? Och finns
det regler som styr hur man tillåts kommunicera med patienten?
Att bryta benet på rätt ställe
- Rimliga eller orimliga förväntningar på hälso- och sjukvården?
Hur kan det komma sig att det som är godkänt i ett landsting, bedöms otillräckligt i ett annat? Är en jämlik vård möjlig? Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet, om de stora knäckfrågorna för svensk sjukvård.
Tove Lifvendahl,
Politisk chefredaktör,
SvD
Operationskön som försvann!
Anders Plantin,
Industridoktorand, Chalmers och överläkare Skaraborgs sjukhus
Anders Plantin, kärlkirurg vid Skaraborgs sjukhus med över 20 års erfarenhet
av arbete som läkare. Sedan 2010 doktorand vid Chalmers, avd för Transport
och logistik, med prognosticering och produktions- och kapacitetsplanering
i vården som forskningsområde.
Ny forskning och kunskap behövs i vården. Anders Plantin berättar om
sina erfarenheter från ett förändringsarbete på Kirurgkliniken i Skövde som
ledde till att väntetiderna till mottagning och operation minskade med 75%.
Garantläran och tillämpningen i vården för beslutsoförmögna
Garantläran försöker ge svar på vilka personer som i form av skydds- eller
övervakningsgarant har ett ansvar att agera för att undvika skada på framförallt person. Frågan om ansvar för personal inom hälso- och sjukvården att
agera som skyddsgarant för beslutsoförmögna personer innehåller flera dimensioner. Några av dessa kommer att belysas under seminariet.
Kerstin Nordlöf,
Professor i rättsvetenskap,
Örebro Universitet
Presentation av föreläsare och ämnen
Gränssnittet mellan etik och juridik - sett ur ett medicinskt perspektiv
Ingemar Engström är professor i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande i
Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd. Föreläsningen kommer att handla om den medicinska etikens kärnvärden och uttrycksformer. Den medicinska och rättsliga betydelsen av yrkesetiska koder och etiska riktlinjer kommer att belysas, liksom
förhållandet mellan etik och juridik sett ur ett medicinskt perspektiv.
Ingemar Engström,
Överläkare/professor,
Ordf. Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik
Personalens arbetsförhållanden sätter nivån på patientsäkerheten
Marianne Törner, Professor,
Sahlgrenska Akademin,
Göteborgs Universitet
“Vi har ont om personal, men det påverkar inte patientsäkerheten.” Denna
typ av uttalande hörs numera varje sommar från ledningsföreträdare inom
vården. Det är inte bara en myt, det kan vara direkt kontraproduktivt. Det
indikerar att personalen inte är så viktig för patientsäkerheten, eftersom man
klarar sig lika bra utan dem. Patientsäkerhet skapas genom goda arbetsförhållanden, där människor känner sig värderade och respekterade genom
att man ges rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb.
Patientsäkerhetsarbetet i Sverige – strukturer, processer och resultat
Doktorand vid Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
Vilket patientsäkerhetsarbete sker i de svenska landstingen? Strukturer,
processer och resultat – utveckling och utvärdering av patientsäkerhetsberättelserna 2011 – 2014.
Mikaela Ridelberg,
Doktorand,
Linköpings Universitet
Zilla Hirsch,
Vårdåklagare,
Åklagarmyndigheten
Vad gör en vårdåklagare?
Efter det s.k. narkosläkarfallet där en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus
under lång tid var misstänkt för dråp av ett spädbarn beslutade Riksåklagaren
om att inrätta särskilda vårdåklagare. Något som blev verklighet under 2013.
Av rapporter framgår att vårdpersonal framförallt anmäls för misstanke om
dataintrång. Men visst finns också andra ärenden där vårdskador kan misstänkas bero av fel och brister i vården och behandlingen. Under föreläsningen ges en beskrivning av hur polis och åklagare arbetar med ärenden där
personal inom hälso- och sjukvården polisanmälts för brott begångna inom
ramen för deras tjänsteutövning.
Medicinrättsliga rådet
IMR presenterar det Medicinrättsliga rådet! Idén om ett slags rådgivande organ inom IMR
har funnits en längre tid. Efter förberedelser under hösten 2014 har planerna på att inrätta
ett Medicinrättsligt Råd (MRR) utvecklats och beslut fattats om verksamhetsstart med början
under första halvåret 2015.
Avsikten är att MRR ska bidra till ökad patient-, personal- och rättssäkerhet inom hälso- och
sjukvård och tandvård genom att fungera som en viktig och nödvändig länk mellan medicinen och juridiken till gagn för bl.a. ökad förståelse professionerna emellan. Medicinen måste
förstå juridiken och vice versa. I efterdyningarna av bl.a. det s.k. Astrid Lindgren-fallet uppstod närmast en kollision mellan de två professionerna snarare än det önskvärda, det vill säga
samförstånd. En läkare skrev i en krönika om kritiken mot åklagarväsendet och mot Rättsmedicinalverket att ”fram trädde också bilden av två yrkesskrån i full kollision – medicinsk och
juridisk expertis i kamp om tolkningsföreträde och praxis”.
Medicinrättsliga rådet består, förutom av ordförande Ulf H Fröberg (chefsjurist/VD, IMR AB) och
sekreterare Timothy Hallgren (jurist, IMR AB), av följande medlemmar:
• Anne Hallbäck, sjuksköterska, f.d. MAS i Tiohundra och f.d. sekreterare i MAS-föreningen,
numera avtalshandläggare vid Stockholms läns landsting, Stockholm
• Johan Sandelin, överläkare och verksamhetschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg,
• Bengt Sandén, chefsläkare Akademiska Sjukhuset, Uppsala,
• Peter Seger, VD Sophiahemmet samt styrelseledamot Vårdföretagarna, Stockholm och
• Leilah Spaander, sjuksköterska, verksamhetschef Husläkarmottagningen på Scania CV AB:s
hälsoenhet, Södertälje.
Har er verksamhetschef koll på
juridiken? Nominera och vinn!
Den medicinska verksamheten styrs av ett omfattande juridiskt regelverk med bestämmelser och förklaringar hur
dessa ska tillämpas. Regelverket är ett säkerhetssystem. Även om syftet i första hand är att säkerställa patientsäkerhet så är det också av vikt och betydelse för personalsäkerhet och inte minst rättssäkerhet.
Det är varje enskild yrkesutövares skyldighet att se till att han eller hon utför sina arbetsuppgifter på ett lagligt sätt.
Okunskap om bestämmelserna och hur de ska tillämpas, s.k. rättsvillfarelse, innebär inte ansvarsbefrielse.
Lagstiftaren har lagt ett särskilt ansvar på två ledningsbefattningar
Detta gäller framförallt befattningen verksamhetschef (se 29 § hälso- och sjukvårdslagen och 16 a § tandvårdslagen).
Denne har ”att se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs” (se regeringens proposition 1989/90:81).
Institutet för Medicinsk Rätt AB (IMR) startade 2009 en pristävling där vinnaren – en verksamhet – får 50 000 kr i en
utbildningspott för deltagande i våra utbildningar.
Vi tar emot er (verksamhetens) nominering där du/ni motiverar (högst 250 ord) varför du/ni tycker att er verksamhetschef bäst lever upp till lagstiftningens krav. Bidraget, som kan mailas till [email protected], eller sändas med vanlig post, ska vara oss tillhanda senast 22 september 2015. Ange ”Nominering”.
Vinnaren väljs ut av IMR och meddelas i förväg för att kunna motta prischecken på Medicinrättsliga Seminariedagarna (se program).
Institutet för Medicinsk Rätt