RAPPORT 2015:47
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
SANERING I
MUNKTRÄDGÅRDEN
RAÄ 21
MUNKTRÄDGÅRDEN 1
VADSTENA STAD OCH KOMMUN
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
EMMA KARLSSON
Sanering i Munkträdgården
Innehåll
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Arkeologisk bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Vadstena stad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Munkträdgården. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Arkeologiska undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Syfte och metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Kulturlager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Tegelmur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Omslagsbild: Igenmurad portal i klostermuren, sedd från Klostergatan. Foto: AnnCharlott Feldt, ÖM.
ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD
Box 232 • 581 02 Linköping • 013 - 23 03 00 • www.ostergotlandsmuseum.se
1
Sammanfattning
Östergötlands museum genomförde i mars 2015 en arkeologisk förundersökning
inom kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Arbetet
föranleddes av sanering av hussvamp i två förrådsutrymmen (uthus). Under ett
lager med stenmjöl påträffades ett utfyllnads-/raseringslager. Två mindre gropar
öppnades upp i vilka det kunde konstateras att lagret var ca 0,45 m tjockt. Under
detta vidtog ett kulturlager. Orörd mark framkom inte inom schaktdjupet. I samband med undersökningen upprättades även en ritning över förrådsbyggnadens
södra vägg, vilken är del av klostermuren. I det aktuella partiet av muren finns bl a
en igenmurad portal.
Emma Karlsson
antikvarie
Finspång
Motala
Norrköping
Linköping
Vadstena
Söderköping
Mjölby
Ödeshög
Åtvidaberg
Boxholm
Kinda
Ydre
2
Valdemarsvik
6479000
6479000
493500
Vadstena 9:1
(
!
Vadstena 16:1
(
!
Vadstena 22:1
(
!
Vadstena 14:1
Vadstena 2:1
(
!
Vadstena 17:1
(
!
Vadstena 28:1
(
!
(
!
Vadstena
28:1
Vadstena
28:1
(
!
Vadstena 18:1
(
!
Vadstena 18:1
Vadstena 18:1
Vadstena 20:1
(
!
Vadstena 29:1
(
!
Vadstena 21:1
7:1
Vadstena 34:1 Vadstena
(
!
Vadstena 8:1
(
!
(
!
Vadstena 5:1
Vadstena!( 5:1
(
!
Vadstena
5:15:1
Vadstena
Vadstena 6:1
(
!
(
!
(
!
Vadstena 5:1
6478500
6478500
(
!
Vadstena 4:1
(
!
Vadstena 15:1
© Lantmäteriverket MS2008/06551
493500
Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5 000.
3
Inledning
Munkträdgården
En arkeologisk förundersökning har genomförts inom
fastigheten kv Munkträdgården 1,Vadstena stad och
kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes
av markarbeten i två uthus inom fastigheten. Ingreppen gjordes med anledning av sanering av hussvamp.
Uppdragsgivare var DeFyra Arkitekter AB vilka även
stod för de arkeologiska kostnaderna. Arbetet utfördes
i mars 2015 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och för rapportarbetet
var undertecknad.
Det aktuella undersökningsområdet ligger inom
klosterområdets sydvästra hörn och ansluter till den
mur som begränsar klosterområdet åt söder, utmed
Klostergatan. Området kom att införlivas i munkarnas trädgård i början av 1500-talet. Dessförinnan var
området bebyggt och en gata omnämnd i de skriftliga
källorna som ”Stora gatan vid brödernas trädgård”
förband Skänningegatan och Murgatan (Bengtsson
1995:41ff; Söderström 2000:244ff; Sigurdsson &
Zachrisson 2012:100ff).
I den tegelmur som uppfördes av munkarna i
samband med utvidgningen, och som löper längsmed
Klostergatan, har delar av ett äldre hus infogats. Det
rör sig om den södra väggen i ett hus. Byggnaden syns
tydligast inifrån klosterträdgården. Av tradition har
det hävdats att lämningen är rester efter de s k beginernas hus men några belägg för detta finns inte. Huset
var föremål för en arkeologisk undersökning 1921.
Vid samma tillfälle undersöktes ytterligare ett hus i
munkträdgården, cirka 20 m norr om klostermuren
(Söderström 2000:246ff, Karlsson 2015).
Efter reformationen övertog kronan klosterområdet. På den äldsta bevarade kartan över Vadstena,
upprättad 1642, benämns området fortfarande för
KlåsterTrägården vilket tyder på att området då var
relativt oförändrat sedan klostertiden (Sigurdsson &
Zachrisson 2012:129). Under 1700-talet upprättades
flera uppmätningar av klosterområdet och trädgårdarna
finns beskrivna i flera syneprotokoll. I den aktuella
delen av klosterträdgården fanns fruktträd och 1720
nämns även att det låg sju odlingslotter, längsmed
den södra muren, vilka dock ansågs vara föga lönande
(Sigurdsson & Zachrisson 2012:136ff). Dessa odlingslotter är även markerade på 1796 års karta över
Krigsmannahuset (LMA 05-vad-43).
På 1850-talet revs en ladugård i hörnet Klostergatan
- Murgatan (Sigurdsson & Zachrisson 2012:153ff). På
platsen uppfördes ett bostadhus, idag kallat ”Nedre
klosterträdgården” (Bebyggelseregistret). Dessförinnan
hade även en parstuga flyttas till denna del av trädgården. Stugan byggdes senare till och kallas idag för
Isbergska huset (Sigurdsson & Zachrisson 2012:153ff).
Arkeologisk bakgrund
Vadstena stad
Vadstena fick stadsprivilegier år 1400 och är den yngsta
av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna
tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En
stadsliknande bebyggelse hade från 1370-talet vuxit
fram kring det nybildade klostret. Klostret började
byggas på slutet av 1360-talet och invigdes år 1384
(Fritz 2000b:72-84).
Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första
gången år 1268. Där fanns då ett betydande kungligt
gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för
byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och
området kring det undersöktes på 1950- och 1960-talet.
Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder
på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen (Stibéus
2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården
låg sockenkyrkan S:t Per. Rester efter den romanska
stenkyrkan har påträffats vid ett flertal arkeologiska
undersökningar. År 2006 framkom även ett tidigkristet
gravmonument i området för den gamla kyrkogården.
Fyndet tyder på att det funnits en föregångare till stenkyrkan redan på 1000-talet (Östergötlands museum i
manus, dnr 302/05).
Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för
handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen
till klostret innebar att staden även var ett mäktigt
andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade
klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för
staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en
av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På
1570- och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving
då Johan III lät göra stora ombyggnationer av Vadstena
slott (Fritz 2000c:202).
4
Arkeologiska undersökningar
I samband med renoveringsarbeten inom byggnaden
”Nedre klosterträdgården” har en äldre, nedbruten,
mur påträffats under golvet i en av lägenheterna.
Sannolikt rör det sig om rester efter den mur som
uppfördes i början av 1500-talet (Feldt 2012). Vidare
dokumenterades flera nivåer med kulturlager i fastighetens uthuslänga. Uthusets södra vägg utgörs av ovan
beskrivna klostermur. Vid renoveringsarbetet kom även
en del av murens insida att dokumenteras. Det kunde
konstateras att, den undersökta delen av, muren sannolikt byggs i tre etapper. En av etapperna skulle kunna
härröra från ett medeltida hus (Feldt 2013).
Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes även en förundersökning för VA-ledningar på
fastigheten. Kulturlager påträffades på ca 0,3 m djup
under befintlig markyta. Totalt hade kulturlagret en
mäktighet om 0,2 - 0,3 m. Inom hela sträckan fanns ett
0,10 - 0,25 m tjockt lager som tolkades som ursprunglig
matjord. Ovan detta fanns flera lager; bland annat en
trampad aktivitetsyta samt resterna efter ett möjligt
hus. Inom sträckans norra del framkom dessutom delar
Figur 3. Karta över Krigsmannahusets område (Vadstena klosterområde) upprättad år 1796 med det aktuella undersökningsområdet markerat (gult). Skala 1:2000
5
Syfte och metod
av en stengrund. Vidare fanns ett tjockare raserings- alternativt byggnadslager vilket innehöll stora mängder
tegel, kalkbruk och taktegel. Två 14C-analyser visar att
lämningarna härrör från tidsperioden 1250-talet till
1400-talets början (Karlsson 2015).
Invid det så kallade Isbergska huset har en arkeologisk undersökning gjorts i samband med schaktning
för VA-ledning. Schaktet kom till största del att beröra
ett äldre ledningsschakt men inom en kortare sträcka
framkom lämningar i form av en stenläggning och
kulturlager (Feldt 1996).
Utöver dessa undersökningar har ett par mindre
grävningar gjorts i närområdet vilka även de berör
det område som varit bebyggt innan munkträdgården
anlades. Vid Gamla teatern, inom trädgårdens sydöstra
hörn, har lämningar såsom gropar, stenläggningar och
kulturlager dokumenterats (Feldt 2001). Vid schaktningsarbeten i Klostergatan år 1995 påträffades 0,5
- 0,6 m tjocka kulturlager i jämnhöjd med det aktuella
undersökningsområdet (Hörfors 2011).
Syftet med den arkeologiska förundersökningen var
främst att styra markingreppen så att fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning
som trots detta kom att beröras av arbetet undersöktes
och dokumenterades avseende karaktär, omfattning
och datering. Den arkeologiska förundersökningen
genomfördes i samband med markingreppet. Påträffad fornlämning undersöktes och dokumenteras med
ritningar, beskrivningar och foto.
I samband med undersökningen skulle nedanstående
frågeställningar särskilt beaktas:
• Kan påträffade kulturlager kopplas till tidigare konstaterade bebyggelseskeden inom
Munkträdgården?
• Finns det spår efter medeltida byggnader i anslutning till klostermuren?
Resultat
Kulturlager
Figur 4. Uppmätning över
fastigheten ”Nedre klosterträdgården”. De berörda
förrådsutrymmena är markerade med rött. Hussvampen hade angripit delar i
byggnadens norra del. Här
öppnades två gropar (gula)
upp i syfte att gräva bort
svampen. Feldts undersökningar 2012 och 2013 är
markerad med blått resp
grönt.
Förundersökningen berörde två förrådsutrymmen om
en sammanlagd yta om 30 m2. Ett lager med modernt
stenmjöl schaktades bort med hjälp av sug och ett
utfyllnads-/raseringslager frilades. Lagret bestod av
tegelbrockor, fragment av enkupigt taktegel, kalkbruk
och sten (0,10 - 0,15 m). I lagrets yta hittade enstaka
fynd av yngre rödgods, buteljglas, djurben och porslin
(tillvaratogs ej). Dessutom framkom ett fragment av
en ljusstake i tegel (figur 8). Ljusstaken tycks vara åttakantig vilket kan indikera att den är medeltida.
I anslutning till den vägg som angripits av hussvamp
(figur 6), togs två gropar upp i syfte att gräva bort svampen. Groparna var cirka 0,8 x 0,4 m stora och mellan
0,45 och 0,80 m djupa. Utfyllnads-/raseringslagret
visade sig vara 0,45 m tjockt. Under detta vidtog ett
kulturlager med gråbrun sandig lera. Lagret innehöll
måttligt med kalkbruksfragment (prickar) och tegelfragment samt enstaka kol. Orörd mark framkom inte
inom schaktdjupet.
16G 16H
6
Figur 5a och b. Under ett lager av stenmjöl framkom ett utfyllnads-/raseringslager (t v: förråd 16H; t h: förråd
16G). Mot söder. Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum.
Figur 6a. Inom två mindre ytor grävdes gropar (här i förråd 16H) i syfte att gräva bort hussvampen. Mot väster.
Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum.
7
Figur 6b. Inom två mindre ytor (här i förråd 16G) grävdes gropar i syfte att gräva bort hussvampen. Mot öster.
Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum.
Tegelmur
Förrådsbyggnadens södra vägg utgörs alltså av den
senmedeltida klostermuren som begränsat munkarnas trädgård åt söder. Som tidigare nämnts uppfördes
muren 1506 men i murverket ingår även murar från
äldre tegelbyggnader (jfr Feldt 2013; Söderström
2000:246f). I samband med förundersökningen fotodokumenterades insidan av murverket. Fotografierna
har legat till grund för en enklare ritning. I samband
med dokumentationen togs två kalkbruksprover. Proverna har jämförts okulärt med tidigare prover tagna
i samma murverk samt i kulturlager i anslutning till
muren. Bedömningar av kalkbruksprover har gjorts av
arkeolog Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum.
Murverket är uppfört i munkförband med springande kopp. Inom en mindre del av murverket är
förbandet lagt med kopp i sicksack (förråd 16H). I
murverket syns en igenmurad portal vilken även syns
utifrån Klostergatan. Portalens öppning är cirka 1,80
hög men från Klostergatan syns dock bara dess översta
del med ungefär en meter. Markytan mellan utsida och
8
insida av muren skiljer sig med andra ord med 0,7 m.
Teglet i murens nedersta del (ca 1 m) har betydande
saltutfällningar. Murens sockel/grund består av minst
ett skift gråsten och däröver ett skikt kalksten (se sid
12).
Kalkbruksprov (nr 1) togs i en fog i igensättningen
av portalen. Provet visade stor likhet med prover från
tidigare undersökning (Typ E, provnr I, II i murverk;
XII och IX i kulturlager). Det andra provet togs i en
äldre del av murverket, direkt väster om portalen. Även
detta prov hade paralleller i tidigare provtagning (Typ
B, provnr IV i murverk). Såväl murningstekniken som
kalkbruket bedömts vara medeltida (Se Feldt 2013).
Den igensatta portalen kan antingen härröra från ett
medeltida hus, vars ena vägg införlivats i klostermuren, eller så rör det sig om en port till trädgården. Det
som möjligen talar emot det sistnämnda är att porten
inte markerats på 1600- och 1700-talens kartor över
området (LMA 05-vad-43, LMS D121-1:d8:15; LMS
D121-1:4; LMS D121-1:1).
Figur 7. I förrådets (16H) södra vägg, vilken är en del av klostermuren, finns en igenmurad portal. Mot söder. Foto
Emma Karlsson, Östergötlands museum.
Referenser
Bengtsson, C. 1995. Vadstena i mitt hjärta. Föreningen
Gamla Vadstena Småskrifter serie nr 40. Motala.
Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetets hemsida.
Fritz, B. 2000b. Klostret byggs och staden växer fram. I: 600
år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till
år 2000. Red. Göran Söderström.
Feldt, A-C. 1996. Isbergska huset. RAÄ 21, Vadstena stad,
Östergötland. Rapport. Östergötlands museum.
Fritz, B. 2000c. Klostret under och efter reformationen. I:
600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta
tider till år 2000. Red. Göran Söderström.
Feldt, A-C. 2001. Nytt avlopp vid Gamla Teatern. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport
2001:99.
Karlsson, E. 2015. Odling och bebyggelse i Munkträdgården.
Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och
byggnadsvård. Rapport 2015:27
Feldt, A-C. 2012. En mur under golvet. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård.
Rapport 2012:45.
Hörfors, O. 2011. Från teatern till pizzerian – nya VA-ledningar i Klostergatan. RAÄ 21, Klostergatan, Vadstena
stad och kommun. Rapport 2011:52. Östergötlands
museum.
Feldt, A-C. 2013. Uthuset bakom klostermuren. Östergötlands
museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård.
Rapport 2013:53.
Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena.
Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red.
Göran Söderström.
Sigurdsson, J. & Zachrisson, S. 2012. Aplagårdar och klosterliljor. 800 år kring Vadstena klosters historia. Artos. Malmö.
Stibéus, M. 2000. Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena.
Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red.
Göran Söderström.
9
Söderström, G. 2000. Stadens offentliga byggnader. I: 600 år
i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till
år 2000. Red. Göran Söderström.
Östergötlands museum i manus, dnr 302/05. Arkeologisk
förundersökning. Schaktning för fjärrvärme i Vadstena.
Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMA)
Akt nr 05-vad-43. Upprättad 1796. Krigsmannahuset,
Östergötland.
Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS)
Akt nr D121-1:d8:15. Upprättad år 1642. Vadstena stad.
Östergötlands län.
Akt nr D121-1:4. Upprättad år 1705. Vadstena stad. Östergötlands län.
Akt nr D121-1:1. Stadsplan, Vadstena stad, Östergötlands
län. Förrättningsman och förrättningen verkställd år ?
(Lantmäteriet anger inte vilket år kartan är upprättad.
I boken ”Vadstena 600 år” anges dock att kartan är från
år 1655. Förf. anm.)
Figur 8. Fragment av ljusstake.
Foto Lasse Norr, Östergötlands museum.
Fynd
Antal Föremål Material Längd Bredd Höjd Vikt Anmärkning
C4698:1
1
Ljusstake BII:3
75
65
65
338 Åttakantig, lätt konisk. Nederdelen
avbruten, koniskt hål i toppen, 45 mm
djupt, 25 mm diam.
10
Tekniska uppgifter
Fastighet
Socken/stad
Kommun
Län och landskap
kv Munkträdgården 1
Vadstena
Vadstena
Östergötland
Fornlämningsnummer
RAÄ 21
Digitala fastighetskartans blad
Koordinatsystem
Höjdsystem
Mätteknik
64E 7j NV
SWEREF 99 TM
RH70
-
Typ av undersökning
Länsstyrelsens dnr
Länsstyrelsens handläggare
ÖM dnr
ÖM projektnr
ÖM Intrasisnr
Arkeologisk förundersökning
431-1012-15
Magnus Reuterdahl
75/15
531655
-
Beställare
Kostnadsansvarig
DeFyra Arkiteter AB
DeFyra Arkiteter AB
Projektledare
Biträdande projektledare
Personal
Emma Karlsson
-
Fältarbetstid
Totalt undersöktes
23 mars 2015
30 m2
Fynd
Foto
Analyser
C4698:1
Digitala
-
Grafik
Renritning
Grafisk form
Emma Karlsson
Lasse Norr
Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum.
Ur allmänt kartmaterial
ISSN 1403-9273
© Lantmäteriverket MS2008/06551
Rapport 2015:47 © Östergötlands museum
11
Förråd 16H
Tegelstorlek l x b x h:
1: 29-31 x ~14 x 8,5-9 cm
2: 28-29 x ~13 x 9 cm
3: 28-29 x ~14 x 8,5-9 cm
Bomhål
Utjämningsskift
Trä
Bruksprov 2
1
3
2
Ev murskarv
Markyta
Klostergatan
Trä
Bruksprov 1
Kalksten
Gråsten
Förråd 16G
3: 28-29 cm ~14 x 8,5-9 cm
3
V
V
V
12
V
S
S
S
S
S
V
S
Östergötlands museum genomförde i mars 2015 en arkeologisk förundersökning inom kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun,
Östergötland. Arbetet föranleddes av sanering av hussvamp i två förrådsutrymmen (uthus). Under ett lager med stenmjöl påträffades ett
utfyllnads-/raseringslager. Två mindre gropar öppnades upp i vilka det
kunde konstateras att lagret var ca 0,45 m tjockt. Under detta vidtog
ett kulturlager. Orörd mark framkom inte inom schaktdjupet. I samband
med undersökningen upprättades även en ritning över förrådsbyggnadens
södra vägg, vilken är del av klostermuren. I det aktuella partiet av muren
finns bl a en igenmurad portal.
ISSN 1403-9273
Rapport 2015:47