7 mb - Båstads kommun
BÅSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau 2015-04-01 § dnr. KS 398/15-350 Medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket om GC-väg längs lv 1723 mellan Förslöv och Fogdarp Beskrivning av ärendet Båstads kommun har en politiskt beslutad prioriteringsordning för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 12 november 2014 beslutades att sträckan Förslöv-Fogdarp ska ha prioritet 2 vid framtagande av avtalsförslag gällande utbyggnad av gång- och cykelvägar. Sedan tidigare finns en avsiktsförklaring om gång- och cykelvägsutbyggnad mellan Båstads kommun och Vägverket (numera Trafikverket) för åren 2006-2015. Sträckan ingår i avsiktsförklaringen. Trafikverket har arbetat fram en arbetsplan som fastställdes den 30 september 2011. Arbetsplanen överklagades och regeringen beslutade den 19 augusti 2013 att avslå överklagan. Arbetsplanen har därmed vunnit laga kraft. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från trafik- och gatuingenjör Andreas Jansson, daterad den 18 mars 2015, med tillhörande bilaga. Föredragande Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Medfinansieringsavtalet godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande samt teknik- och servicechefen får i uppdrag att underteckna avtalet. ''- Utskott/presidium - -· justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande - "7 Q_ ~ BÅSTADS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (1) Teknik & service Datum: 2015-03-18 Handläggare: Andreas Jansson Dnr: KS398/2015-350 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Bilagor till tjänsteskrivelsen: Medfinanseringsavtal, Förslöv-Fogdarp, daterad 2015-03-01 Avsiktsförklaring om gång- och cykelvägsutbyggnad i Båstads kommun 2006-2015 Fastställan av arbetsplan, Dnr 955/2009-351 (ej bilagd) Samråd har skett med: Medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket för gång- och cykelväg längs Margretetorpsvägen (länsväg 1723) mellan Förs löv och Fogdarp (kommungränsen mot Ängelholm) Bakgrund Båstads kommun har en politiskt beslutad prioriteringsordning för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 2014-11-12 beslutades att sträckan Förslöv-Fogdarp skall ha prioritet 2 vid framtagande av avtalsförslag gällande utbyggnad av gång- och cykelvägar. Sedan tidigare finns en avsiktsförklaring, se bilaga 2, om gång- och cykelvägsutbyggnad mellan Båstads kommun och Vägverket (numera Trafikverket) för åren 2006-2015. Sträckan ingår i avsiktsförklaringen. Trafikverket har arbetat fram en arbetsplan som fastställdes 2011-09-30. Arbetsplanen överklagades och regeringen beslutade 2013-08-29 att avslå överklagan. Arbetsplan har därmed vunnit laga kraft. Aktuellt För att det ska vara möjligt att bygga aktuell gång- och cykelväg under 2017 behöver ett medfinansieringsavtal mellan Båstads kommun och Trafikverket tecknas för att reglera ansvarsfördelningen. Trafikverket har inkommit med ett avtalsförslag, se bilaga 1. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunstyrelsen godkänner föreliggande medfinansieringsavtal. 2. Ger Kommunstyrelsens ordförande och Teknik och Servicechefen i uppdrag att underteckna föreliggande medfinansieringsavtal. Båstad 2015-03-18 ~~· Andreas Jansson Trafik- och gatuingenjör 150318\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\aj -79- I Ärendenummer: TRV 2015/10252 ~r:_afikverket .__ _ _ _ _ _ __ 1 !-----------+-I 2015-03-01 I _____________, Medfinansieringsavtal GC väg längs lv 1723 mellan Förslöv-Fogdarp Mellan nedanstående p~rter träffas härmed tal om medfinansiering enligt följande: §1 Parter Trafikverket, region Syd arg.nr. 202100-6297, 781 89 Borlänge, nedan Trafikverket Båstad kommun, arg.nr 212000-0944, Vångavägen 2, 269 80 Båstad, nedan Kommunen §2 Syfte och bakgrund Byggande av gång- och cykelvägen innebär att trafiksäkerheten och framkomligheten ökar för gående och cyklister. Målet är att skapa ett sammanhängande nät för cykeltrafiken runt Förslöv. Sträckan är tänkt att användas både som skolväg och i rekreationssyfte. Ny cykelväg längs lv 1723 Förslöv-Fogdarp har funnits med i Region Skånes cykelvägsplan sedan planperioden 2006-2015. Ny cykelvägsplan för 2014-2025 är nu beslutad och där finns sträckan fortfarande med. Avtalets syfte är att reglera ansvarsfördelning Medfinansiärens nyttar och motivering av finansiering Utbyggnad av gång- och cykelvägar finansieras 50/50 mellan Trafikverket och Kommunen. Cykling har en viktig roll i Skåne, så det är både en stor lokal och regional nytta. Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är Cykelvägplan för Skåne 2014-2025, framtagen av Trafikverket och Skånes kommuner därefter antagen av Region Skåne. Förstudie framtagen av dåvarande Vägverket: Förstudie Gång- och cykelvägar vid Förslöv. Åtgärdsvalsstudie Förstudie och arbetsplan togs fram innan krav på åtgärdsvalsstudie kom. En generell förenklad åtgärdsvalsstudie har genomförts, Cykling i Skåne 2014-08-29. Arbetsplan Trafikverket fastställde arbetsplanen 2011-09-30 och därefter så överklagades planen. Beslut från Regeringen kom 2013-08-29, där de avslog överklagandet. §3 Tidigare avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering mellan parterna avseende åtgärden Det finns en, av båda parter, undertecknad avsiktsförklaring daterad 2005-12-19. -80- Sida 2/ 4 §4 · Beskrivning av åtgärder och kostnader Åtgärder i den statliga infrastrukturen Bygga 2 km ny gång- och cykelvägsförbindelse längs lv 1723, Margretetorpsvägen. Den börjar i väster, vid anslutningen till Hålevägen, och sträcker sig fram till kommungränsen mellan Båstad/Ängelholms kommun i Fogdarp. På totalt en sträcka av 1 km måste lv 1723 flyttas åt söder för att GC-vägen ska kunna läggas mellan vägen och befintlig bebyggelse. Kostnaden är i nuvarande skede är beräknad till nedanstående. 1Nr. Åtgärder Fyrstegs- ! ! principen I Utförare i Beräknad I Kostnad Åtgärder i den statliga infrastrukturen (Trafikverket) ----iJ Ny gång- och ~ykelväg längs l723 I I i ; 2JTrafikverk~t lii-12 I I· i I I' I SUMMA 11-12 'Beräknad totalkostnad för alla åtgärder i detta avtal ----.. ------------~--- -------------- - ---- --- - - --------------------- - ---·---·------------ ' i 11-12 .·~,----·-- ..---··--- Den totala kostnaden för planering, projektering och byggande är bedömd till 11-12 mkr (2014 års prisnivå). Det finns en framtagen bygghandling från 2010 som måste revideras. Därefter går projektet vidare till produktion under 2017/2018. Upplupna kostnader tom 2014-10-02 uppgick till ca 1,1 mkr. Kostnader för ägande samt drift och underhåll ingår inte i ovan angivna kostnader. §5 Finansiering Totalkostnaden för åtgärder enligt §4 finansieras genom 50% från Regional plan och 50% från Kommunen. Alla resurser från Trafikverkets projektledning, och av denne avropad resurs, belastar projektets totalkostnad. Parterna står för sina respektive övriga interna kostnader. §6 Ansvarsfördelning Trafikverkets ansvar 1. Trafikverket ska utföra eller låta utföra de åtgärder inom det statliga åtagandet som omfattas av detta avtal §4. 2. Trafikverket ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av åtgärderna som Trafikverket ansvarar för Kommunens ansvar 1. Kommunen ansvarar för att vid behov ta fram eller göra ändringar i detaljplaner som behövs för åtgärderna som omfattas av detta avtal. Ansvaret inkluderar finansiering. Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal 2.0 -81- Sida 3 / 4 Generella Principer Trafikverket är väghållare och kommer att ansvara för drift och underhåll av cykelvägen. §7 Hantering av kostnadsförändringar Parterna svarar för kostnadsförändringar i proportion till sitt åtagande. Ekonomisk avstämning skall göras mellan parterna efter att anbuden på entreprenadens genomförande kommit in. Om kostnaden överstiger 20% av bedömd totalkostnad för åtgärden ska respektive part ges möjlighet att begära omförhandling av detta avtal. Kostnadsökningar till följd av partens ensidigt önskade tillägg bekostas till 100% av den parten om inte annat överenskommits skriftligt i förväg. §8 Betalning av medfinansieringen Trafikverket rekvirerar Kommunen för Kommunens del av medfinansieringen enligt §5. Rekvirering sker normalt tertialvis, tre gånger per år, i takt med att kostnaderna upparbetas. Första rekvirering sker efter revidering av bygghandlingen, preliminärt 2016. Då innefattar rekvireringen de upplupna kostnader vi hittills haft i projektet. Adress för rekvisition: §9 Båstad kommun Vångavägen 2 269 80 Båstad Märkning: Projektorganisation och former för parternas samarbete Parterna ansvarar för genomförandet av sina respektive åtgärder enligt §6. Kommunen ska erbjudas möjlighet att medverka i möten som rör projektet med den regelbundenhet som parterna beslutar i särskild ordning. §10 Tidplan Gång- och cykelvägen beräknas vara färdigställd 2017/2018. §11 Avtalets giltighet . ...... Detta avtal är giltigt från och med den tidpunkt när det undertecknats av båda parter. Om någon av förutsättningar enligt ovan inte uppfylls, upphör avtalet att gälla. Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal 2.0 -82- Sida 4/ 4 §12 Övrigt Ändringar eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknas av parterna för att vara giltiga. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Sven-Inge Gran lund Teknik- och servicechef, Båstad kommun Bo Wendt Kommunstyrelsens ordf, Båstad Kommun Ort och datum Maria Hellqvist Enhetschef Planering, Trafikverket Region Syd Mall: TDOK 2013:0116 Medfinansieringavtal 2.0 -83- 160 Bilaga 2 VÄGVERKET Region Skåne Båstads kommun Avsiktstörklaring 2005-12-19 TR 40-A 2005:4889 Avsiktsförklaring om gång- och cykelvägsutbyggnad i Båstads kommun 2006 - 2015· 1 Bakgrund Vägverket har efter samråd med Skånes kommuner tagit fram en.plan för utbyggnad av gång- och cykelvägar i Skåne. Vägverket och Båstads kommun har ett gemensamt intresse av effektiv utbyggnad av gång- .och cykelvägnätet. Detta avtal syftar till att underlätta en sådan utbyggnad genom samordnad planering och finansiering mellan parterna. 2 P1;1rter Detta avtal liar tecknats mellan Båstads kommun nedan kallad kommunen och Vägverk~t Region Skåne nedan kallad Vä9verket. ! 3 Omfattning Avtalet omfattar planering, projektering och byggande av gång- och cykelvägar under 2006 - 2015 i mån av tillgång på medel. Om kostnaden för något objekt väsentligt awiker från den beräknade äger part rätt att häva avtalet avseende detta objekt. Parter ansvarar för kommande drift och underhåll inom respektive väghållningsområde. ,~ Parternas åtagande Part åtar sig att genomföra planering, projektering, marklösen och byggande av objekt samt drift- och underhåll enligt nedan. 4 Planering ·och projektering, marklösen och byggande beräknas översiktligt till ca i3 MSEK och bekostas lika av parterna. Kiiometerkostnader mm redovisas på baksidan. Ar Objekt Ansvarig part Bygg- och marklösen Belysning Drift och underhåll Standard (la/nej) PEAB - Foodaro Förslöv - PEAB Ljungvägen • Båstadväaen Förslöv • Vlstorosväaen Grevle kyrkby fprslöv station Totalkostnad . 2,0 nei ia delvis asfalt asfalt asfalt Väaverket Väaverket Vägverket hålfninq la la ja Vägverket 2,0 delvis asfalt Vägverket ja Vägverket 4,8 delvis as(aft Vägverket ja (MSEK) J Vinterväg 2009-2011 2012-2015 2012-2015 Väqverket Väqvsrket Vägverket 2012-2015 2012-2015 2,4 1,8 13 För genomförande av varje speciellt objekt tas ett särskilt avtal fram som reglerar detaljfrågor. 5 Betalning Parterna fakturerar halvårsvis varandra nedlagda kostnader i samband med byggandet. För Vägverket, Region Skåne 2006-ö2-0 I För Båstads kommun 2006- () l <5 0 ......~........ , .. ;L_ ~~.-·· .. ................... 1--fc:tl'l..S f a:i;v\VLJ. ~ Thomas Erlandsson, vägdirektör I e.-L'-i~l chet 160 -84- 161 Norrviken - Kallvik ...... . 0 .~ ,.! Båstad - Apeliyd _/ "<.\ - 161 .. Esl -85 - BÅSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau 2015-04-01 § dnr. KS 611/14-600 Svar på medborgarförslag angående ny förskola i Förslöv Beskrivning av ärendet Kommunen mottog ett medborgarförslag den 23 april 2014 med förslag om att snabbt bygga en ny förskola i Förslöv, då Skogsbyns förskola fick stänga på grund av mögel. Slutrapporten för Skogs byns förskola inklusive en kostnadsberäkning finns ännu inte. Förslagsställaren har skickat med fakta om en nybyggd förskola i Råå som inspiration till kommunen inför kommande byggnation. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från skolchefBirgitte Dahlin, daterad den 11 mars 2015, med tillhörande bilaga. Föredragande Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Utskott/presidium Medborgarförslaget om ny förskola i Förslöv bifalls. justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdrags bestyrkande ...... o~ BÅSTADS Tjänsteskrivelse 1 (1) KOMMUN Barn & skola Datum: 2015-03-11 Handläggare: Skolchef Birgitte Dahlin Dnr: KS 611/14-600 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Båstadhem Teknik och service Barn och skola Bilagor till tjänsteskrivelsen: Samråd har skett med: Medborgarförslag om byggnation av ny förskola i Förslöv. Bakgrund Kommunen mottog ett medborgarförslag 2014-04-23 med förslag om att snabbt bygga en ny förskola i Förslöv då Skogsbyns förskola fick stänga på grund av mögel. Slutrapporten för Skogs byns förskola inklusive en kostnadsberäkning finns ännu inte. Förslagsställaren har skickat med fakta om en nybyggd förskola i Råå som inspiration till kommunen inför kommande byggnation. Aktuellt Det finns i budgetplanen för 2016 avsatt medel för en ny förskola. Övervägande/framtid Båstadhem samt Teknik och service bör redan nu få signaler om att planera för en ny förskola i Förslöv. Den nya förskolan i Råå kan vara en del av inspirationen när nybygge planeras. Förslag till beslut Medborgarförslaget från Cecilia Widen bifalls. ~r~~ J)~ . Skolchef 150311\7dc\bd -8 7- BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen 2014 -04- z3 ~~..'9..~\1.\.~. ~. ~~...... Dnr .. :: ~ 11 I •• • • ' ' . . ' . . t I . . " fl t ' ' " oO a 0 OI . . 0' . . . . . . . 1 1 Medborgarförslag Jag och min familj är en av många som drabbats av dåligt underhåll av kommunens förskolor och skolor. Jag kan bara gissa vad som kommer hända nu, ett troligt scenario är att mina bam kommer hamna på olika förskolor. Då det tar tid att hämta på olika ställen blir följden att vi kommer att belasta pedagogema och kommunen med att ha dem liingre tid på förskolan. När vi flyttade till Förs löv 20 l 0 med hopp om att slå rot och bilda familj skröt vi ofta till vänner med kommunens vision om att" Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen." Nu, fyra år senare känner jag mig besviken på hur det blev. Här är inga självldara mötesplatser i Förslöv, inga fina lekplatser, inget badhus och nu - ingen förskola. Nu hoppas jag att ni politiker tar tillfället i akt att göra något bra ut av detta och vinna tillbaka alla barnfamiljers förtroende. Bygg en bra förskola, utlys en arkitekttävling, samla ihop en erfaren projektgrupp och anlita en duktig byggare. Låt det inte dröja, våra barn hinner växa upp under tiden. Mitt förslag är att ni låter er inspireras av Råå som byggde en ny förskola efter att ha upptäckt föktproblematik i den gamla. I år blev de nominerade till Arets Bygge 2014 och har verkligen lyckats vända något negativt till något positivt och dessutom satt Råå på kattan. Lycka till! Cecilia Widen Bokesliden 171 269 92 Båstad _. ,;.._ 0431-450343 [email protected] - 88- Vågräta vindar formar Råås skolbygge I Byggindustrin Sida 1av4 Arkitekten Dorte Mandrup Lät sig inspireras av Råås kustlandskap med fiskebodar och sanddyner när hon ritade den nya förskolan. Foto: Elin Bennewitz Vågräta vindar formar Råås sl<olbygge I Råå har en gammal skola fått nytt liv samtidigt som förskolebarnen har fått en helt ny byggnad med modernt uttryck. Tidspress, gamla fuktskador och PCB-sanering satte projektgruppen på prov. Nu nomineras projektet Råå södra skola och förskola till Årets Bygge 2014. NYHET 13 FEBRUARI Av: ELIN BENNEWITZ I kustsamhället Råå strax söder om Helsingborg finns kommunens äldsta skola som ännu är i bruk - Råå södra skola. Bara ett tiotal meter från Öresunds vattenbryn står tre huskroppar i tegel, byggda 1849, 1870 respektive 1938. Sedan hösten 2013 finns också en fjärde huskropp - en förskola som bryter av med sin moderna danska arkitektur. Grånad fasadpanel och toppiga takkupor smälter in bland kustvegetation och bodar. - Det hela började egentligen i början av 2000-talet när det stod klart att den gamla skolan hade fuktproblem som behövde åtgärdas, berättar Hans Utter, extern projektledare åt byggherren Kärnfastigheter. http://byggindustrin.se/artik:el/nyhet/v%C3 %AS gr%C3 %A4ta-vindar-formar-r%C3 %. .. 2014-04-23 -89- Vågräta vindar formar Råås skolbygge I Byggindustrin Sida 2 av 4 Efter kontakt med entreprenörer fick Kärnfastigheter klart för sig att det skulle krävas omfattande ingrepp för att komma till rätta med fuktproblematiken. Samtidigt kom prognoser som visade att efterfrågan på förskoleplatser i Råå skulle öka de kommande åren. Projektet kom därför att innehålla två delar, dels ombyggnad av skolan och dels nybyggnad av en förskola. Projektledningen undersökte flera möjliga vägar. En var att riva allt och bygga nytt. övriga handlade om olika kombinationer av om- och nybyggnad. - Men den gamla sl<olan är q-märkt så vi landade ganska snabbt i alternativet att rusta upp de befintliga skolbyggnaderna och bygga en ny förskola på västra sidan vid vattnet i en modern arkitektur som bryter av, säger Hans Utter. Efter en arkitekttävling fick danska Dorte Mandrup Arkitekter uppdraget att rita förskolebyggnaden. Arkitekten Dorte Mandrup lät sig inspireras av Råås kustlandskap med fiskebodar och sanddyner. Både fasad och tak är klätt med smala ribbor av stående panel i träslaget Robinia, som ibland kallas falsk akacia. Robinian bryts upp av trekantiga takfönster, några enstaka stora fyrkantiga panoramafönster och långa trekantiga fönsterpartier som är lågt placerade av hänsyn till de mindre barnen. På håll syns spetsarna på förskolans takparti sticl<a upp ur en sanddyn som en liten samling hyddor. - Det tog ett par månader in i projektet innan jag helt greppade byggnadens geometri, säger Patrik Tublen, platschef hos generalentreprenören Peab. Till sin hjälp hade han och de andra på bygget en modell som arkitekterna levererade. - När arkitekterna först frågade om de skulle skicka en modell tänkte vi att nej, varför betala extra för det. Men de svarade att det inte kostade extra, att de alltid gör modeller av sina projekt. Och vi hade verkligen stor nytta av den. Snickarna var ofta och kikade på den, säger Patrik Tublen. Utöver de många vinklarna skapade också installationerna huvudbry. I slutet av detaljplanearbetet höjdes nämligen golvnivån med en halv meter som en försiktighetsåtgärd inför framtida förändringar av havs nivån. - Men av någon anledning missade de att öka takhöjden med motsvarande. Jag vet inte varför, helt ärligt tror jag det var en miss, säger Hans Utter. När 50 centime'ter försvann från höjden fick projel<tteamet tänka om. Installationerna som skulle legat i taket fick flytta till golvet. - Installatörerna är ju vana vid att mata på när de gör sitt jobb. Här blev det pilligare för dem, säger Patrik Tub len. http ://byggindustrin.se/artikel/nyhet/v%C3 %A5gr%C3 %A4ta-vindar-formar-r%C3 % . .. 2014-04-23 -90- Vågräta vindar formar Råås skolbygge I Byggindustrin Sida 3 av 4 En extra komplikation kom av att de bärande innerväggarna är bitvis genomskinliga. Väggarna består av stående kertobalkar klädda med glas. - Dels kunde vi inte ta hål i balkarna hur som helst eftersom de är bärande och dels kunde vi inte dra ner ventilationskanaler mellan dem hur som helst eftersom det skulle störa genomskinligheten, säger Hans Utter. Det som var upprinningen till hela projel<tet - fuktproblemen i fasaden mot havet - var närvarande även i arbetet med förskolan. - När det regnar här regnar det vågrätt. Att fuktsäkra har varit centralt i projektet, både i om- och i nybyggnadsarbetet, säger Hans Utter. Takets tätskikt består av papp på Foamglas och ytterväggarnas tätskikt består av Cemberit Windstopper. - Där har jag spenderat många timmar och tittat och funderat för att försäkra mig om att det blev tätt. Och - peppar, peppar - det blev det. Vi har Ju haft några eldprov med stormarna Simone och Sven, säger Patrik Tublen. Att fuktsäkra de gamla skolbyggnadernas västra fasader var en ännu större utmaning. Redan på 1970-talet upptäcktes fuktproblem i den västra fasaden. Då murade man ett extra lager tegel utanpå den befintliga fasaden. - Problemet var bara att den nya stenen var porösare än den gamla så det blev som en blöt filt på fasaden. Dessutom var det rött tegel i stället för det ursprungliga gula Höganästeglet, det kan man också ha synpunkter på, säger Hans Utter. Nu är teglet från 1970-talet borta och i stället har den västra fasaden fått en ny putsad yta och en ventilerad konstruktion. Men att det skulle bli så var långt ifrån självklart. - Eftersom byggnaderna är q-märkta fick vi först beskedet att vi inte fick göra något som skulle påverka fasadernas utseende. Men bygglovsritningarna från 1800-talet visade att ursprungsplanen var att putsa fasaden. När det stod klart fick projektledningen också tillstånd att putsa de västra fasaderna. - Det är förskolan som får all uppmärksamhet. Och det kan jag förstå, för det är en ny byggnad och den har en spännande arkitektur. Men för oss i projektet är det ombyggnaden av de gamla skolbyggnaderna som varit den verkliga utmaningen, säger Patrik Tublen. Han får medhåll av Hans Utter. - Det är alltid svårt med gamla hus. Man åker på saker som man inte räknat med från början, säger han. http ://byggindustrin.se/artikel/nyhet/v%C3 %A5 gr%C3 %A4ta-vindar-formar-r%C3 %. .. 2014-04-23 -91- Vågräta vindar formar Råås skolbygge I Byggindustrin Sida4 av 4 Hela projektet var ursprungligen budgeterat till 70 miljoner kronor. Slutnotan landade på 85 miljoner kronor. Merkostnaden ligger endast på ombyggnadsdelen, förskolan höll budget. - Det som gjorde att det blev dyrare än vi hade räl<nat med var i första hand att mycket mer av putsen fick knackas bort samt att det visade sig finnas mer PCB som vi då fick sanera. Vi hade gjort förstörande ingrepp för att uppskatta byggnadens skick men när vi sedan satte igång visade sig läget vara ett helt annat bara någon meter från öppningarna, berättar Hans Utter. Att ingreppen i skolbyggnaderna skulle bli mer omfattande blev uppenbart redan tidigt i projektet. Byggstarten skedde i augusti 2012 och redan vid årsskiftet fick Peabs anställda börja arbeta övertid och helger. - Det positiva är att vi förstod redan tidigt att vi behövde sätta in helgarbete. Det gjorde att vi l<larade den ursprungliga tidplanen utan att tulla på kvaliteten. Allt vi gjort har varit genombra, säger Patrik Tublen. Elin Bennewitz ,reporter Byggindustrin [email protected] (mailto:[email protected]) Råå södra skola och förskola Projekt: Ombyggnad av befintlig skola och nybyggnad av förskola Byggherre: Kärnfastigheter i Helsingborg. Projektledning: Sweco Management. Arkitekt: Dorte Mandrup Arkitekter (förskolan) och Arkitektlaget (skolan). Konstruktör: Tyrens. Generalentreprenör: Peab. Installatör, ventilation: Bi-Vent. Installatör, VS och el: Bravida. Byggkostnad: 85 miijoner kronor. http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/v%C3 %A5 gr%C3 %A4ta-vindar-formar-r%C3 % ... 2014-04-23 -92- BÅSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau 2015-04-01 § dnr. KS 1868/13-900 Svar på motion angående "Vita jobb" Beskrivning av ärendet Socialdemokraterna föreslår att Båstads kommun ska ansluta sig till "Vita jobb" och följa deras krav och villkor vid offentlig upphandling. Detta för att förhindra svart arbetskraft och kräva justa sociala villkor för alla. Förslaget innebär att de fackliga förbundens företrädare kan anlitas som kontrollanter för ställda krav och villkor under avtalstiden. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från upphandlare Jeanette Hall, daterad den 12 mars 2015, med tillhörande bilaga. Föredragande Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Motionen bifalls. 2. Modellen "Vita jobb" införs vid offentliga upphandlingar från och med den 1januari2015. I usterandes signaturer Utskott/presidium KS/nämnd KF Utdrags bestyrkande O'l ~~ BÅSTADS KOMMUN 1 (2) Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Datum: 2015-03-12 Handläggare: Jeanette Hall Dnr: KS 1868/13-900 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: KF Bilagor till tjänsteskrivelsen: -Motion: Vita jobb! Dnr KS 1868/13-900 Samråd har skett med: Katarina Pelin Yttrande med anledning av Socialdemokraternas inlämnade motion om: Vita jobb! Bakgrund Socialdemokraterna föreslår att Båstads kommun ska ansluta sig till "Vita jobb" och följa deras krav och villkor vid offentlig upphandling. Detta för att förhindra svart arbetskraft och kräva justa sociala villkor för alla. Förslaget innebär att de fackliga förbundens företrädare kan anlitas som kontrollanter för ställda krav och villkor under avtalstiden. Aktuellt Båstads kommun ställer redan i dag krav och villkor i upphandlingarna på att leverantörerna ska vara registrerade, ha betalt sina skatter och avgifter och vara skuldfria hos kronofogden. Detta kontrolleras bla via Skatteverket. Då man enligt Svensk lag inte får ställa krav på att leverantören ska ha kollektivavtal måste man själv ställa relevanta krav i varje separat upphandling. Att även under avtalstiden kontrollera och följa upp att det inte förekommer svart arbetskraft, och att villkoren och kraven följs, finns det oftast inte interna resurser till. Därför anses en extra kostnadsfri resurs i form av fackligt ombud endast tillföra upphandlingen och avtalet fördelar. Övervägande/framtid "Vita jobb" är avsett främst för bygg- och fastighetsentreprenader och tjänster. Inför varje separat upphandling bör man fatta beslut om modellen "Vita jobb" är relevant att arbeta med. Man bör ta hänsyn till de administrativa kostnader som tillkommer och göra en bedömning utifrån vilken typ av vara eller tjänst som ska upphandlas. Aktuellt fackförbund kontaktas sedan för särskilda avtalsvillkor och uppföljningsplan. Om motionen bifalles ska ändring i Upphandlingspolicy ske. 150312\1\jh -94- 2 (2) Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att bifalla motionen, vilket innebär att införa modellen "Vita jobb" vid offentliga upphandlingar from 2015-01-01. " i, -95- ·· /I oni.'~~ l <6~$/ t ~ -qco '1'. 1··1·.·, .:i, Socialdemokraterna 2013.10.14. Motion ome Vita jobb ~ Vita Jobb är verktyget för offentlig upphandling med justa sociala villkor och regler mot svartarbete. Vita Jobb följer svensk lagstiftning och EU-rättens laav. Grunden är reglerna om särskilda villkor i upphandlingslagstiftningen. Vita jobb föresla'iver enligt upphandlingsavtalet: " En skyldighet för leverantören att till alla anställda i upphandlingen ge sociala villkor lägst enligt branschens krav och i ar-betsrättslig lagstiftning. Att svarwbete vid leveransen av tjänsterna är förbjudet. 0 Att leverantören ansvarar för dessa förpliktelser i alla underleverantörsled. Att överträdelse kan medföra hävning av hela avtalet och skadestånd. 0 0 Ur konkurrenssynpunkt är den offentlige upphandlar-en skyldig att kontrollera uppställda krav. I Vita Jobb kan de i projektet engagerade fackförbunden anlitas som kontrollanter för dessa villkor. Kontrollen sker som upphandlar·ens konsult enligt gällande tystnadsplikts- och sela'etesslagstiftning. 0 0 Vi yrkar att Båstads kommun följer ovanstående villkor vid offentlig upphandling. Här föms mycket skattepengar att tjäna, som kan användas till skola, vård och omsorg mm Även en rättvisefråga mot seriösa företag. (Företag som följer regler och avtal förlorar upphandlingen mot företagare som använder svart arbetskraft och kan lämna ett lägre anbud.) För Socialdemokraterna: /1&/)/k Jik_ fu~Tas;efansson . ... BYGGNAD§ ., fästoghefrs I I / '/\" . \ ·~~(e /· / -t4ei:"v/ ) Anne Kjellberg. ·1 t"'':'~c.) ~ ,, .: I -96- BÅSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau 2015-04-01 § dnr. KS Detaljplan för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl. - Begäran om planbesked Beskrivning av ärendet Hemmeslöv är ett område som till stor del består av småskalig fritidshusbebyggelse. På grund av en ökad efterfrågan om att få bygga till befintliga fritidshus och göra dem till exempel mer anpassade för ett stadigvarande boende beslutade kommunstyrelsen den 21 maj 2003, §135, att ge dåvarande miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till underlag för beslut om planändringar i Hemmeslövsområdet. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från planingenjör Camilla Nermark, daterad den 20 mars 2015. Föredragande Förslag till beslut Utskott/presidium Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Förslag till detaljplan för del av Hemmeslöv 44: 1 m.fl fastigheter i Hemmeslöv får upprättas och samråd får hållas. 2. Detaljplanen upprättas på kommunens bekostnad. Planavgift kommer att tas ut av berörd fastighetsägare vid bygglovgivning inom planområdet. 3. Detaljplanen inordnas med prioritet 2 i Samhällsbyggnads prioriteringslista. 4. Planen bedöms ej medföra betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ej behöver upprättas. justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdrags bestyrkande 0"7 ~ BÅSTADS Tjänsteskrivelse 1 (3) KOMMUN Samhällsbyggnad Datum: 2015-03-16 Handläggare: Camilla Nermark, planingenjör Dnr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Carina Ericsson, samhällsbyggnad, Per Sellden, kommunledningskontoret Bilagor till tjänsteskrivelsen : Kommunstyr elsens beslut om Planöversyn av Hemmeslövsområdet, 2004-12-01, §223 Samråd har skett med: Lisa Rönnberg-samhällsbyggnadschef, Fredrik Jönsson-projektingenjör, Per Selldenexploateringsingenjör, Roger Larsson-stadsarkitekt, Magnus Sjeldrup-planstrateg Detaljplan för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl. fastigheter i Hemmeslöv, Båstads kommun - Begäran om planbesked Ärende Planuppdrag för upprättande av detaljplan för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl fastigheter i Hemmeslöv. j Båstads kommun Planområde \ \ I J_ '-. ---··· 150324\fel! tale t Jean inte representeras i angivet fo rma t.\ lw - 98 - 2 (3) Bakgrund Hemmeslöv är ett område som till stor del består av småskalig fritidshusbebyggelse. På grund av en ökad efterfrågan om att få bygga till befintliga fritidshus och göra dem till exempel mer anpassade för ett stadigvarande boende beslutade Kommunstyrelsen 2003-05-21, §135 att ge Miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till underlag för beslut om planändringar i Hemmeslövsområdet. Området studerades beträffande bebyggelse, topografi i relation till bland annat befintliga detaljplaner (från 1940/-60-talet). Det resulterade i att Kommunstyrelsen gav före detta Miljöoch stadsarkitektkontoret i uppdrag 2004-12-01 § 223 att upprätta förslag till ändringar av detaljplaner i Hemmeslöv i olika etapper. Planarbete påbörjades och under perioden 20052009 omarbetades detaljplaner för Hemmeslövsområdet i 3 olika etapper. Inom ramen av Kommunstyrelsens uppdrag 2004 återstår nu en (1) etapp (detaljplan 847 från 1960-talet) för omarbetning. Planarbetet med denna etapp (4) har på grund av prioritering, av exempelvis andra mer samhällsviktiga detaljplaner, fått avvakta. Samhällsbyggnad står nu inför en möjlighet att återuppta och fullfölja kommunstyrelsen beslut, enligt 2004-12-01 §223, att arbeta om detaljplanerna i Hemmeslövsområdet. En ny lagstiftning som reglerar planprocessen för detaljplaner trädde ikraft 2015-01-01 (PBL2013/14 CU:31). För att samhällsbyggnad ska kunna hantera denna detaljplan enligt den nya förenklade planprocessen måste ett politiskt beslut om planuppdrag tas efter 2015-01-01. Därav anledningen till nytt beslut om att upprätta detaljplanen för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl. fastigheter i Hemmeslöv. -99- 3 (3) Aktuellt För att fullfölja Kommunstyrelsens beslut 2004-12-01 återstår nu en sista etapp meslövsområdet för översyn av befintlig byggrätt. Hem- Planområdet omfattar cirka 19,1 ha, 191 600 m 2, och är lokaliserat mitt i Hemmeslöv. Området gränsar i väster mot havet och i norr, öster samt söder mot befintlig bebyggelse. Syftet med att ändra detaljplanen är att ompröva byggrätten inom planområdet för att på så sätt möjliggöra t ex en utbyggnad av ett fritidshus anpassat till en mer stadigvarande vistelse / permanentboende. Övervägande Mot bakgrund av ovanstående krävs, för att kunna fullfölja kommunstyrelens beslut, 2004-12-01 §223 om översyn av detaljplaner i Hemmeslöv, ändring av befintlig detaljplan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att: 1. förslag till detaljplan för del av Hemmeslöv 44:1 m.fl. fastigheter i Hemmeslöv får upprättas samt att samråd får hållas. 2. detaljplanen upprättas på kommunens bekostnad. Planavgift kommer att tas ut av berörd fastighetsägare vid bygglovgivning inom planområdet. 3. detaljplanen inordnas med prioritet 2 i samhällsbyggnads prioriteringslista. 4. planen bedöms ej medföra betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ej behöver upprättas. Båstad 2015-03-20 Camilla Nermark Planingenjör -100- BÅSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KS au 2015-04-01 § dnr. KS 2013/14-300, B 2015/71 lnriktningsdokument för Båstads utveckling Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen fattade den 14 januari 2015, § 14, beslut om att planprogram för Båstad centralort ska upprättas samt att uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen av Båstad centralort. Samtidigt gavs Samhällsbyggnad i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av erforderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering av uppdraget i övrigt. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från planarkitekt Emma Johansson, daterad den 23 mars 2015, med tillhörande bilagor. Föredragande Förslag till beslut Utskott/presidium Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Uppdrags beskrivning för centrala Båstads utveclding godkänns. 2. För att finansiera uppdraget avsätts 500 tkr från de medel som står till kommunstyrelsens förfogande under 2015. Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 1n1 I V I BÅSTADS Tjänsteskrivelse 1 (2) KOMMUN Sam häl Is byggnad Datum: 2015-03-23 Handläggare: Emma Johansson Dnr: B 2015/71 Till: Kommunstyrelsen via kommunstyrelsen arbetsutskott Beslutet skall expedieras till: Samhällsbyggnad (Carina Ericsson, Lisa Rönnberg, Roger Larsson, Emma Johansson), Kommunledningskontoret (Katarina Pelin, Per Sellden, Johan Linden) Bilagor till tjänsteskrivelsen: 1. Uppdragsbeskrivning 2. Kostnadsuppskattning 3. Protokollsutdrag KS 2015-01-14 § 14 4. Tjänsteskrivelse Planprogram för Båstads utveckling, 2014-12-07 Samråd har skett med: Lisa Rönnberg, Johan Linden lnriktningsdokument för Båstads utveckling Bakgrund 2015-01-14 § 14 fattade Kommunstyrelsen beslut om att planprogram för Båstad centralort skall upprättas samt att uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen av Båstad centralort. Samtidigt gavs Samhällsbyggnad i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av erforderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering av uppdraget i övrigt Aktuellt Då uppdraget gavs kallades det planprogram, Samhällsbyggnad föreslår dock att arbetet bedrivs som ett inriktningsdokument. Detta för att arbetsgången för ett planprogram finns definierat i Plan- och Bygglagen som en del av detaljplaneprocessen där det förväntas följas upp med en eller flera detaljplaner för hela programområdet. Planprogrammet ger också en väldigt stor krets av sakägare även för de efterföljande detaljplanerna även om de omfattar ett betydligt mindre område. Inriktningsdokumentet kommer att ligga till grund för kommande detaljplaner, ge tydliga utgångspunkter för fortsatt planering samt arbetas in i den nya översiktsplanen. Övervägande/framtid Se bilaga 1 Uppdrags beskrivning för detaljerad beskrivning av arbetsmetod, tidplan m.m. Kommunens plansida ansvarar för projektledning för upprättande av inriktningsdokumentet för Båstads utveckling, se bilaga 2 Kostnadsuppskattning. Dock behöver arbetet kompletteras med konsultinsatser för sitt genomförande, inte minst beträffande social konsekvensanalys och medborgardialog, se bilaga 1 Uppdrags beskrivning. Budget för dessa tilläggsutredningar eller 150323\c:\users\emmjoh6\appdata\local\temp\xpgrpwlse\planprogram för b~stads utveckli ng_uppfö lj ning.doc\e -102- 2 (2) kompletterande handläggarinsatser på konsultbasis ryms inte inom Samhällsbyggnads budget. Då uppdraget att upprätta inriktningsdokumentet och kostnaderna förknippade med det är begränsade till enbart 2015 finns möjlighet att avsätta 500 tkr från de medel som under 2015 står till kommunstyrelsens förfogande för att genomföra olika satsningar av engångskaraktär. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta: 1. Uppdrags beskrivning för centrala Båstads utveckling godkänns. 2. För att finansiera uppdraget avsätts 500 tkr från de medel som står till kommunstyrelsens förfogande under 2015. Båstad 2015-03-23 ~. ~ Emma Johansson Planarkitekt -103- 0 UPPDRAGSBESKRIVNING CENTRALA BASTADS UTVECKLING SYFTE Syftet med arbetet är att ta fram ett inriktningsdokument för centrala Båstads utveckling med tydliga utgångspunkter att förhålla sig till i fortsatt planering. Inriktningsdokumentet ska utreda och närmare analysera hur orten, med utgångspunkt i historien och det läge samhället befinner sig i nu, lämpligen kan och bör utvecklas in i framtiden. UTMANINGAR Ramen för arbetet utgörs som alltid av fysiska förutsättningar (Hallandsåsen, havet, bebyggelsestrukturen, infrastrukturen, statliga intressen, kulturhistoriska apekter, mm) men också, miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar är väsentliga krafter som bidrar till att forma framtidens Båstad. Båstad har flera knutpunkter som fyller olika funktioner. Hamnen är idag en viktig mötesplats, vid Båstads torg finns ett flertal butiker, offentliga funktioner är samlade runt Lyckantorget, vid Entre finns mer storskalig handel och en centrumbildning kommer att skapas vid den nya järnvägsstationen. Utöver detta finns handel av mer extern karaktär vid Östa Kamp och Boarp. En utmaning för Båstads utveckling är hur dessa knutpunkter ska samspela med varandra. Mellan Båstads nuvarande delar och ortens utveckling i öster behöver kommunen utreda vad som kan och skall utgöra den "pendelverkan" som knyter dessa båda delar samman till en ort. Båstads invånare behöver finna attraktioner och naturliga målpunkter i båda dessa så att rörelsemönster mellan ortens viktiga noder blir naturligt. På så vis blir Båstad "helt". I Båstads kommun är 29% av befolkningen över 65 år. Enligt den befolkningsprognos som redovisas i "Budget 2014 Plan 2015-2016" kommer antalet invånare över 80 år öka medan antalet invånare i åldern 19-64 minskar. Utifrån den prognosen finns ett stort behov av att förstärka Båstads attraktivitet så att fler barnfamiljer väljer att bosätta sig här och ungdomar väljer att stanna kvar eller återvända efter avlutade studier. AVGRÄNSNING Inriktningsdokumentet omfattar hela tätorten Båstad, exklusive de delar som redan har hanterats i planprogrammet för området kring Båstads nya station. Även om området kring nya stationen inte ingår i inriktningsdokumentet måste arbetet förhålla sig till detta. Arbetet måste även förhålla sig till genomförda och pågående projekt så som den genomförda medborgardialogen för Båstads hamn och den pågående åtgärdsvalstudien för Köpmansgatan. Klimatfrågan behöver beaktas genomgående i hela arbetet. Likaså behöver inriktningsdokumentmet, omfatta och formulera svar på frågor om graden av markutnyttjande -104- (täthet, hushöjder) och olika delområdens innehåll (bostäder , handel, verksamheter, förskolor /skolor, områden för rekreation och fritid). METOD I det inledande skedet kartläggs nuläget, Båstads struktur, förutsättningar och behov. Utifrån detta arbetas sedan riktlinjer för den framtida utvecklingen fram. Detta bör göras i samarbete med invånarna i Båstad. Detta kan göras genom exempelvis workshops eller fokusgrupper. Det viktiga med dessa insatser är att nå de grupper som vanligt vis inte gör sina röster hörda i planeringssamanhang. Exempel på dessa grupper är ungdomar och små barnsfamiljer. Att genomföra exempelvis fokusgrupper kring vilka miljöer som efterfrågas som kan leda till fysisk aktivitet, spontanidrott och kreativ lek är en av insatserna för att nå kommunens mål för ökad fysisk aktivitet under inriktningsmålet goda levnadsvanor. Invånardeltagandet bör läggas på nivån " Dialog" för att ge deltagarna möjlighet att i viss mån påverka förslagets utformning. Det är dock mycket viktigt att tydliggöra för deltagarna vilka delar som kan påverkas och vilka som inte är påverkningsbara pga exempelvis lagstiftning eller awägningar mellan andra intressen. FORM KÄNNETECKEN INVÅNAREN FÅR Information Envägskommunikation Frågor och svar Vela Inget inflytande Konsultation Inhämta s1npunkter Ofta punkt insatser Tycl:a Begränsat inflytande i processen Utbyte av tankar Of ta fler tillfällen Resonera Möjlighet att påverka beslut 8 METOD Tidning Webb Trycksak Stormöten Enkät Fokusg rupp Samråd Områdesvandring Geopanel Workshop Dialogseminarium Dialogca f~ Samarbete Aktiviteter planeras gemensamt och genomförs Genomföra Dela på beslutsmakten Arbetsgrupp Framtidsverkstad Ma tchmaking Medbestämmande Gemer1samt Beslutsfattande Bestämma Mycket inflytande Rådslag Figuren är en modifiering av statsvetaren Sherry Arnsteins modell "Ladder of Citizen Participation" Arbetet kommer regelbundet att återkopplas till KSAU antingen som informationsärende eller för beslut beroende på var i processen arbetet befinner sig. lnriktningsdokumentet avses sam rådas med allmänheten, länsstyrelsen och övriga berörda innan det antas av kommunfullmäktige. Utredningar En social konsekvensbeskrivning (SKB) bör göras inom ramen för inriktningsdokumentet. En SKB beskriver en plans påverkan på de sociala aspekterna. Dessa är mycket viktiga för människors livskvalitet och bör ha en given roll i stadsplaneringen, jämte ekonomiska och ekologiska perspektiv. I begreppet "sociala aspekter" ryms många dimensioner, exempelvis vardagsintegration, stadens rumsliga påverkan på frågor som trygghet, jämlikhet och jämställdhet. En SKB bör i detta fallet fokusera på bland annat ungas levnadsvillkor, hur eventuella förändringar i stadskärnan påverkar - 105- vardagslivet och stadens identitet men även på hur en utveckling vid nya järnvägsstationen påverkar centrala Båstad. SKBn bör vara kopplad till invånardeltagandet. Miljökonsekvenserna beskrivs övergripande i arbetet. Detaljerade miljökonsekvensbeskrivningar görs istället i samband med de detaljplaner, som kan bli ett resultat av inriktningsdokumentet, om de bedöms medföra betydande miljöpåverkan. En övergripande dagvattenutredning samt en utredning om markförhållanden behöver göras inom ramen för inriktningsdokumentet. Det kan även bli aktuellt att utreda trafikfrågor samt buller. Samhällsbyggnad har inte resurser för att göra dessa utredningar utan det måste göras av konsult. Även medborgardialogen bör ledas av en konsult. TIDPLAN April Analys förutsättningar Maj-juni Framtidsstrategier, workshop med allmänheten Aug KSAU beslut om samråd Sept Samråd Okt Bearbetning/revideringar Nav KSAU godkännande Dec KS godkännande Tidplanen kan komma att justeras pga oförutsedda utredningar. Den kan även komma att anpassas till översiktsplanens tidplan. RESURSER Arbetet med inriktningsdokumentet bör arbetas fram av en projektgrupp där planarkitekt Emma Johansson är projektansvarig. I projektgruppen bör även ingå ytterligare personer från samhällsbyggnad med inriktning på naturvärdesfrågor samt GIS. I projektgruppen bör även markingenjören ingå samt representanter för trafik, park och VA. Kostnaden för framtagandet av inriktningsdokumentet uppskattas till 500 000 kr, inklusive konsultkostnader, och ryms inte inom samhällsbyggnads ram. Ytterligare medel krävs därför för att kunna genomföra uppdraget. Emma Johansson Planarkitekt -106- 2015-02-16 Kostnadsuppskattning Detaljplan: lnriktningsdokument Centrala Båstad Namn lorg IFunktion/Aktivitet ltim jtimkostn !summa exkl moms Handläggare Emma Johansson samråd antagande Magnus Sjeldrup 225 100 antagande 40 20 antagande 32000 16000 800 Kart-/G!Sstöd samråd 180000 80000 800 Planstrateg samråd Annika Jern 800 Planhandläggare 32000 16000 40 20 Administration Annonser Tryck 356000 20000 summa: (konsultarvode momsbelagt) moms: summa: I 376000 Utöver detta tillkommer kostnader för nedlagdtid på andra förvaltningar samt för konsulter Totalt bedöms kostnaden för arbetet, inkl konsultkostnader, bli 500 000 kr -107- 2015-02-16 Tidsuppskattning Emmas timmar lnriktningsdokument Centrala Båstad 1. samråd timmar startmöte +uppföljande proj möten(tot 5 st) behovsbedömning + samråd Lst analys förutsättningar beställa + arbeta ev utredningar framtidsstrategier medborgardialog social konsekvensbeskrivning arbeta fram samrådsförslag, illustration information till allmänheten, samråd administration, KSAU totalt 2. antagande sammanställning synpunkter ev revideringar administration arkivering och avslut 15 10 40 20 40 30 30 20 10 10 225 timmar 30 40 15 15 totalt summa timmar: 100 325 -108- rnJ BÅSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Ekonomiutskottet Kommunstyrelsen 2014-12-17 2015-01-14 Blad ~ KOMMUN KS eu KS § 136 § 14 9 8 dnr. KS 2013/14 -300 Planprogram för Båstads utveckling Beskrivning av ärendet Utvecklingen av Båstads tätort har varit komplex, inte minst tidsutdräkten på ärenden som berört frågan vittnar om det. Ställningstaganden för utvecklingen av en ort bör göras i en kontext och denna förändras över tid och i takt med samhälls utvecklingen i stort. Med hänsyn tagen till det och att tidigare arbeten i frågan inte resulterat i tillräckligt tydliga utgångspunkter att förhålla fortsatt planering till behöver frågan om Båstads utveckling lyftas på nytt. Betydelsefulla, om än skalmässigt "mindre", ärenden och frågor har avgjorts de senaste åren och andra aktualiserats på nytt vilket sätter hela stadsutvecklingsfrågan i nya perspektiv. Uppdraget om att utveckla Båstad, är ett gammalt uppdrag. Frågan har bearbetats 1991, i början av 2000-talet, 2006, 2008, 2009 samt senast under 2011. Underlag till beslutet Tjänseskrivelse från samhällsbyggnadschef Lisa Rönnberg daterad 2014-12-07, bilaga. Förslag till beslut Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Planprogram för Båstad centralort skall upprättas med beaktande av vad som ovan angivits. 2. Uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen av Båstad centralort. 3. Samhällsbyggnad ges i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av erforderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering av uppdraget i övrigt. KS 2015-01-14 Föredragande Samhällsbyggnadschef Lisa Rönnberg föredrar ärendet. Yrkanden Kerstin Gustafsson (M), Christer de la Matte (M) och Bo Wendt (BP): Bifall Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Planprogram för Båstad centralort skall upprättas med beaktande av vad som ovan angivits. 2. Uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen av Båstad centralort. 3. Samhällsbyggnad ges i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av erfo rderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering av uppdraget i övrigt. Utskott/presidium Iusterandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande /r!( /jfv -109- BÅSTADS 1 (3) Tjänsteskrivelse KOMMUN Samhällsbyggnad Datum: 2014-12-07 Handläggare: Lisa Rönnberg Dnr: Till: Kommunstyrelsen via ekonomiutskottet Beslutet skall expedieras till: Samhällsbyggnad (Carina Ericsson, Lisa Rönnberg, Roger Larsson), Kommunledningskontoret (Katarina Pelin, Per Sellden) Bilagor till tjänsteskrivelsen: Samråd har skett med: Katarina Pelin, Per Sellden, Roger Larsson, Kristina Bell Planprogram för Båstads utveckling Bakgrund Utvecklingen av Båstads tätort har varit komplex, inte minst tidsutdräkten på ärenden som berört frågan vittnar om det. Ställningstaganden för utvecklingen av en ort bör göras i en kontext och denna förändras över tid och i takt med samhällsutvecklingen i stort. Med hänsyn tagen till det och att tidigare arbeten i frågan inte resulterat i tillräckligt tydliga utgångspunkter att förhålla fortsatt planering till behöver frågan om Båstads utveckling lyftas på nytt. Betydelsefulla, om än skalmässigt "mindre", ärenden och frågor har avgjorts de senaste åren och andra aktualiserats på nytt vilket sätter hela stadsutvecklingsfrågan i nya perspektiv. Uppdraget om att utveckla Båstad, är ett gammalt uppdrag. Frågan har bearbetats 1991, i början av 2000-talet, 2006, 2008, 2009 samt senast under 2011. Aktuellt Båstad, som kommunens centralort, har sedan en tid tillbaka nått den tidpunkt då det med all tydlighet har blivit synnerligen angeläget att utreda och närmare analysera hur orten, med utgångspunkt i historien och det läge samhället befinner sig i nu, lämpligen kan och bör utvecklas in i framtiden. En mängd faktorer har präglat, präglar och kommer att prägla samhället framöver. De utgörs som alltid av fysiska förutsättningar (Hallandsåsen, havet, bebyggelsestrukturen, infrastrukturen, statliga intressen, kulturhistoriska apekter, mm) men oc}<så, miljömässiga, sociala och ekcirtomiska förutsättningar är väsentliga krafter som bidrar till att forma framtidens Båstad. En mängd frågor med behov av ställningstaganden har varit och är aktuella och har varit under lupp, de senaste åren och den senaste tiden. Alla tar sikte på framtiden och svårigheten att, i varje enskilt ärende, göra väl avvägda och korrekta bedömningar har berott och beror på avsaknaden av ett övergripande program som på strategisk nivå pekar ut den framtida färdriktningen. 150323\7f3\e -110- 2 (3) Utarbetandet av ett planprogram för centralorten Båstad bör samspela med planprogrammet som finns upprättat för områdena kring Båstads nya station. Mellan Båstads nuvarande delar och ortens utveckling i öster behöver kommunen utreda vad som kan och skall utgöra den "pendelverkan" som knyter dessa båda delar samman till en ort. Båstads invånare behöver finna attraktioner och naturliga målpunkter i båda dessa så att rörelsemönster mellan ortens viktiga noder blir naturligt. På så vis blir Båstad "helt". En stad definieras i allra högsta grad av det liv och den rörelse som som finns och som spontant "blir till" mellan husen. Planprogrammet skall definiera Båstads viktiga noder /kärnor, fokusera på mötesplater och att dessa binds samman med naturliga och attraktiva stråk för gående, cyklande, med hjälp av kollektivtrafik och på ett klimatsmart sätt, men i sista hand, med bil. Processen behöver förhålla sig till" centrumbegreppet", är det tillämpbart med ett enda utpekat centrum i en ort med Båstads struktur!? Sedan 2011 har följande ärenden avgjorts; • Planprogram för området kring Båstads nya station upprättat och antaget 2012/2013 • Detaljplan för Inre kustvägen antagen och laga kraftvunnen, år 2014 • Detaljplan för Vårliden, med syfte att bygga trygghets boende, antagen och laga kraft, år slutet 2013. • Skatepark har anlagts på kommunens fastighet år 2011/2012 • Handelsområdet Entre Båstad planlagt och realiserat 2011till2013 • Inriktningsdokumentet för Båstads hamn, 2013/2014 • Revidering av detaljplanen för Riviera hotell, år 2013/2014, och start av byggnation 2014 • Detaljplan för Nedre Hasselbacken antagen och lagakraftvunnen, år 2014 • Planuppdrag för Heden 2013, detaljplaneläggning pågår • Planuppdrag för Hemmeslöv 5:2, hösten 2014 ..... och följande frågor har varit och är aktuella; • Nybildning av ett Handelsråd • Utveckling av Dahlmanska tomten med pågående detaljplaneprocess för tennismuseum samt placeringen av Birgit Nilsson staty våren 2013 • Förnyade initiativ från Drivan och Båstads GIF om dess verksamhet och dess anläggningars framtida utveckling 2014 • Detaljplaneprocessen för kompletterande bostäder i anslutning till Hakonhus • Detaljplaneprocessen för omvandling av Hotell Båstad och Borgen/Madison till bostäder/verksamheter • Detaljplaneprocessen för Företagsbyn, (Eljo-området) • Trafikverkets initiativ om en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Köpmansgatans framtida utveckling, en process som initierades tidigt 2014 och nu pågår för fullt. • Förnyat bussupplägg för kollektivtrafiken på Bjäre, för angöring av buss till kommunens två kommande nya stationer i Båstad och Förslöv. Ev flytt av brandstationen Norrvikens framtida utveckling Nuvarande stationsområdets framtid @ @ @ Övervägande/framtid I olika omfattning och på olika sätt berör alla ovanstående ärenden Båstads utveckling som helhet. Av den anledningen föreslås att ett planprogram för Båstad upprättas för att kunna peka ut den framtida strategiska färdriktningen för kommunens centralort samt för att tjäna som grund för fortsatta ställningstaganden kring utvecklingsfrågor och kommande -111- 3 (3) detaljplaneläggning. Vidare bör planprogrammet omfatta hela tätorten Båstad, exklusive de delar som redan har hanterats i planprogrammet för området kring Båstads nya station. Föreslaget uppdrag föreslås dessutom ersätta tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen av Båstad. Uppdraget för planprogrammet behöver liksom tidigare kompletteras med ev förnyade studier över dagvatten och markförhållanden. Klimatfrågan behöver beaktas. Likaså behöver planprogrammet, omfatta och formulera svar på frågor om graden av markutnyttjande (täthet, hushöjder), olika delorådens innehåll (bostäder, handel, verksamheter, förskolor/skolor, områden för rekreation och fritid). Kommunens plansida förväntas ha resurser för att ansvara för projektledning för upprättande av planprogrammet för Båstads utveckling, dock behöver arbetet förmodligen kompletteras med konsultinsatser för sitt genomförande, inte minst beträffande nödvändiga tilläggsutredningar för trafik, buller, dagvatten, geoteknik etc. Budget för dessa tilläggsutredningar eller kompletterande handläggarinsatser på konsultbasis ryms inte inom Samhällsbyggnads budget. Förslag till beslut Ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: 1. Planprogram för Båstad centralort skall upprättas med beaktande av vad som ovan angivits. 2. Uppdraget ersätter tidigare givna övergripande uppdrag som berört utvecklingen av Båstad centralort. 3. Samhällsbyggnad ges i uppdrag att återkomma med en närmare beskrivning av erforderlig specialistkompetens, kostnader för konsultstöd samt finansiering av uppdraget i övrigt. Båstad 2014-12-07 Lisa Rönnberg Samhällsbyggnadschef -112- BÅSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau 2015-04-01 § dnr. KS 1327 /14-315, B 2014/685 Strukturplan för Hemmeslöv 5:2 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 15 oktober 2014, § 232, att förslag till detaljplan för Hemmeslöv 5:2 får upprättas och att samråd får hållas under förutsättning att den första detaljplaneetappen för området omfattar området direkt sydväst om stationsläget så att det planerade stationstorget, på båda sidor om Inre Kustvägen, kan förverkligas. Beslutet om planläggning av fastigheten baseras på ett beslut fattat av kommunstyrelsen den 9 januari 2013, § 27, om planuppdrag för del av Hemmeslöv 5:2. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från planarkitekt Emma Johansson, daterad den 24 mars 2015, med tillhörande bilagor. Föredragande Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Utskott/presidium Strukturplanen godkänns som underlag för vidare detaljplaneläggning av fastigheten Hemmeslöv 5:2. )usterandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande -11 'l - BÅSTADS 1 (2) Tjänsteskrivelse KOMMUN Samhällsbyggnad Datum: 2015-03-24 Handläggare: Emma Johansson Dnr: B 2014-685 Till: Kommunfullmäktige Beslutet skall expedieras till: Samhällsbyggnad, Planavdelningen (Carina Ericsson) Bilagor till tjänsteskrivelsen: 1. Strukturplan för Hemmeslöv 5:2 2. Strukturplan för Hemmeslöv 5:2 - karta Samråd har skett med: Lisa Rönnberg, Magnus Sjeldrup, Fredrik Jönsson, Johan Sendelius, Per Sellden samt exploatörsgruppen Strukturplan för Hemmeslöv 5:2 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2014-t l -15 § 232 att förslag till detaljplan för Hemmeslöv 5:2 får upprättas och att samråd får hållas under förutsättning att den första detaljplaneetappen för området omfattar området direkt sydväst om stationsläget så att det planerade stationstorget, på båda sidor om Inre Kustvägen, kan förverkligas. Beslutet om planläggning av fastigheten baseras på ett beslut fattat av kommunstyrelsen 2013-01-09 § 27 om planuppdrag för del av Hemmeslöv 5:2. Aktuellt Kommunen har, med hjälp av en konsult och i ett nära sammarbete med exploatören, utarbetat en strukturplan för området. Strukturplanen utgår från planprogrammets intensioner och redovisar de övergripande strukturerna för området som helhet. Strukturplanen redovisar de övergripande planeringsförutsättningarna och anger principer för de faktorer som kommer att vara styrande i den vidare detaljplaneringen av området avseende grönstruktur, gatuhierarki och bebyggelsetypologi. Fastigheten Hemmeslöv 5:2 omfattar som helhet ca: 130 000 m2 . Det är ett relativt stort markavsnitt i likhet med det antal bostäder som området (ca 500 st) förväntas inrymma. Detaljplaneläggning samt utbyggnad av området avses därför göras etappvis. Den första etappen omfattar bland annat området närmas stationen. Övervägande/framtid Ett detaljplaneförslag kommer att arbetas fram för etapp 1, baserat på strukturplanen. Detta samråds sedan med remissinstanser, grannar och andra berörda. Enligt beslutet 2014-02-15 ska respektive delområde även vara finansierat och i huvudsak utbyggt innan nästa detaljplaneetapp förs till antagande. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner strukturplanen som underlag för vidare läggning av fastigheten Hemmeslöv 5:2. detaljplane~ 150324\13\ha -114- 2 (2) Båstad enligt ovan ~ ~ ~nsson . Planarkitekt ,, -115- BÅSTADS KOMMUN Samhällsbyggnad Strukturplan för TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Båstads kommun, Skåne län Beskrivning 2015-03-24 -116- ~ A~~7 BÅSTAD • ·;- , Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Samhällsbyggnad HANDLINGAR Planens diarienummer är KS 1327 /14-315 Handlingarna består av: Strukturplan 2015-03-24 Beskrivning 2015-03-24 (denna handling) 2 -117- ,- ,;~jl BÅSTAD 0 Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Samhällsbyggnad Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING .................................................................................4 2. PLANDATA ................................................................................................4 3. BAKGRUND OCH SYFTE. .......................................................................5 4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ......................................................6 översiktsplan ...............................................................................................6 Program .......................................................................................................6 5. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ....................................................... 8 Topografi, mark och vegetation ...................................................................8 Geoteknik och grundvattenförhållanden ..................................................... 8 Tekniskförsörjning .......................................................................................8 Fornlämningar.............................................................................................9 Bullerförhållanden .......................................................................................9 6. PLANFÖRSLAGET................................................................................. 10 Strukturplan ...............................................................................................10 Grönstruktur och allmänna platser............................................................ 11 Bebyggelse ................................................................................................ 12 Trafik och parkering ................................................................................... 13 7. GENOMFÖRANDE ................................................................................. 14 Etappindelning ..........................................................................................14 Tidplan ....................................................................................................... 15 8. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ........................................................... 15 3 -118- ~j,P;iJ BÅSTAD '- 1. ~) Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Samhällsbyggnad SAMMANFATTNING Syftet med strukturplanen är att ge en övergripande bild av hur fastigheten Hemmeslöv 5:2, Tuvelyckan, successivt kan bebyggas med bostäder i form av både flerbostadshus och småhus. Strukturplanen ska redovisa de övergripande planeringsförutsättningarna och ange principer för de faktorer som kommer att vara styrande i den vidare detaljplaneringen av området; grönstruktur, gatuhierarki och bebyggelsetypologi. Planområdet är beläget invid Hemmeslöv, i direkt anslutning till Båstads nya station, och omfattar ca 14,5 hektar. 2. PLANDATA Planområdet utgörs av fastigheten Hemmeslöv 5:2 och är beläget invid Hemmeslöv, ca 4 km från Båstads centrala delar och i direkt anslutning till Båstads nya station. Området gränsar i väster till befintlig bebyggelse i Hemmeslöv och i öster och nordost till åkermark, i söder utgörs områdets gräns av Inre kustvägen. Mellanvägen genomkorsar området från nordväst till sydöst. Området omfattar ca 14,5 hektar och utgörs till största delen av åkermark och betesvall, i väster finns ett mindre skogsområde om ca 3 hektar. I planområdets östra del förekommer en del mindre talldungar. Planområdet omfattar, förutom en transformatorstation i den östra delen, ingen bebyggelse. l• Hallands Väderö }' Översiktskarta 4 - 119- Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 3. BAKGRUND OCH SYFTE Kommunstyrelsen fattade 2013-01-09 §27 beslut om planuppdrag för del av Hemmeslöv 5:2. Beslutet byggde på att kommunen skulle kunna förvärva marken alternativt sluta ett exploateringsavtal med markägaren. Varken markköp eller exploateringsavtal har kunnat ingås och planarbetet har därför inte kunnat påbörjas. Under hösten 2014 har dock Båstad Tuvelyckan AB förvärvat Hemmeslöv 5:2 och företaget inkom 2014-09-03 med en ansökan om planbesked. I ansökan om planbesked skisseras en utveckling som utgår från de intentioner som tidigare framtaget planprogram beskriver. Syftet med strukturplanen är att ge en övergripande bild av hur fastigheten Hemmeslöv 5:2, Tuvelyckan, enlig avgränsningen på kartan nedan kan bebyggas med bostäder. Strukturplanen ska redovisa de övergripande planeringsförutsättningarna och ange principer för de faktorer som kommer att vara styrande i den vidare detaljplaneringen av området avseende grönstruktur, gatuhierarki och bebyggelsetypologi. Det indirekta syftet är att med nya detaljplaner för området möjliggöra tillskapande av attraktiva bostäder i direkt närhet till goda kommunikationer och fina rekreationsmiljöer. w7\1!111-fi~·x -,~_J~J~-g~Lf=L~±.~! :r·--·--·_j_/ ·- 5 -120 - ~ !,~· I BÅSTAD \._~] Samhällsbyggnad 4. Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Planbesked för Hemmeslöv 5:2 beviljades av Kommunstyrelsen 2014-10-15 (dnr. KS 1327 /14-315). Beslutet innebar att förslag till detaljplan för en första etapp får upprättas samt att samråd om detsamma får genomföras. Översiktsplan I Båstad kommuns översiktsplan, antagen 2008, anges det aktuella planområdet som utbyggnadsområde för bostäder. Program Planområdet omfattas av Planprogram för området vid Båstads nya station, godkänt av Kommunfullmäktige 2013-02-22. Programmet presenterar förutsättningarna för utbyggnaden av ett hållbart område vid Båstads nya station som ska fungera både som ett ansikte utåt men även bidra till att koppla den nya stationen mot Båstads centrala delar. Inom programområdet ska ges förutsättningar för att skapa en blandstad med naturnära kvaliteter och i utifrån det beskrivs i programhandlingen övergripande principer för grönstruktur, transporter och bebyggelse. Utvecklingen av programområdet karaktäriseras av en rik sammanhängande grönska, synlig dagvattenhantering och öppna vattenytor. Vegetationen är tänkt att utgöras av stråk mellan bostadskvarteren som förbinds med befintlig grönstruktur. Centralt i området ligger en sjö och den värdefulla Stensån, tillsammans skapar dessa höga värden för såväl människan som för miljön. \. Kvarter [ l~ Grönstruktur ~ 1-\_uvudgata · ·;>,I .. ~ .. . j,, ,·/1 Programkarta Planprogram för området vid Båstads nya station, 2013-02-22 6 -121- l,~J,rr BÅSTAD l ..:;:=--, Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Samhällsbyggnad Den nya stationen är målpunkt för stora delar av området. En viktig ambition är att det som boende i området ska vara lätt att klara sig utan bil. Huvudgator bildar ett överordnat gatunät för bilar och mindre gator utformas för blandtrafik. Mellan dessa sträcker sig grönytor där gång- och cykelvägar bitvis kan ligga separerade från biltrafiken och få rekreativa kvaliteter. När det gäller bebyggelsen varierar kvarterens storlek med intentionen att skapa en struktur som kan byggas ut över en lång tid. Bebyggelsen tillåts skifta mellan, och inom, kvarteren för att åstadkomma en blandstadsmiljö. Bebyggelsens höjd är tänkt att variera mellan två och fyra våningar; i vissa fall upp till fem våningar. Strukturen ger förutsättningar för flera olika typer av bebyggelse, runt stationen blir staden som tätast och verksamheter tillåts blandas med bostäderna. I södra delen av området, vid Stensån, är karaktären mer av trädgårdsstad och rymmer mestadels bostäder. I anslutning till befintliga enfamiljshus i Hemmeslöv hålls bebyggelsehöjden nere. I stråket mellan Inre kustvägen och järnvägen planeras huvudsakligen verksamheter och kontor på grund av bullersituationen. Totalt beräknas programområdet kunna rymma ca 1000 bostäder. 7 -122- 1Jtt1~I BÅSTAD Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 ·, _':;;-"J Samhällsbyggnad 5. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Topografi, mark och vegetation Området är flackt och varierar mellan ca +8 och +9,5 möh. Marken utgörs till största delen av åkermark och betesvall, i väster finns ett mindre skogsområde om ca 3 hektar. I planområdets östra del förekommer en del mindre talldungar. Skogsområdet har inslag av björk, tall, gran och ek, undervegetation domineras av björksly samt unga solitära granplantor. I skogsområdets södra del finns ett mindre ekbestånd som är värt att bevara. Söder som skogsområdet finns ett dike, diket och intilliggande vegetation utgör en kvalitet som är betydelsefull för landskaps bilden. Dike och vegetation av vikt för landskapsbilden. Ekbestånd i skogsområdets södra del. Geoteknik och grundvattenförhållanden De geotekniska förhållandena bedöms övergripande vara relativt gynnsamma för exploatering med bostadsbebyggelse. Överst finns en sandlig mulljord med en mäktighet om ca 0,5 meter, under mulljorden förekommer sedan naturligt lagrad sand med inslag av organisk jord. Den organiska jorden kan ge upphov till sättningar vid belastning vilket måste beaktas vid grundläggning. Sandsedimentern har en mäktighet om ca 8 meter, på djup därunder förekommer glacial lera. Planområdet ligger inom nomalriskområde för radon. Grundvattnet inom området är generellt högt. Höga halter av lättoxiderat järn förekommer lokalt vilket kan leda till lukt i öppna diken och vattenytor. Teknisk försörjning Planområdet ligger inom VA-verksamhetsområdet för Båstad kommun. Huvudledningar för dricks- och spillvatten, från vilka avsättningar in i området avses ske, kommer att byggas ut under 2015 i samband med utbyggnaden av Inre kustvägen. Dagvatten som genereras inom området ska avledas till Stens ån via sjön väster om området. Dagvatten ska i största mån tas om hand lokalt och fördröjas i öppna system. 8 -123- ,-- Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Jjt\ BÅSTAD "'- ' Samhällsbyggnad Fornlämningar Arkeologiska utgrävningar har genomförts inom området i samband med framtagande av planprogrammet för området vid Båstads nya station samt detaljplaneläggningen för Inre kustvägen. Undersökningarna har inte resulterat i några fynd. Bullerförhållanden Området kommer att vara utsatt av buller från Inre kustvägen. Bullerberäkningar har genomfört i samband med detaljplaneläggningen av vägen samt inför arbetet med strukturplanen. Beräkningar visar att de byggnader som ligger närmast Inre kustvägen riskerar att bli utsatta för ljudnivåer som överskrider gällande riktvärden utomhus. Med hjälp av bulleravskärmande åtgärder nära vägen går det att reducera ljudnivåerna för bottenvåningarna men effekten från låga skärmar avtar dock markant från ca 3 m mottagarhöjd och uppåt varför även placering och disponering av byggnader behöver ägnas omsorg. Avstegsprincipen med tyst och ljuddämpad sida kan behöva tillämpas för byggnader närmast Inre kustvägen. 9 -124- Jj~;.. ~. / sASTAD ' 6. Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Samhällsbyggnad PLANFÖRSLAGET Strukturplan I områdets västra del bevaras och utvecklas den södra delen av skogs området för ekologiska och rekreativa värden. Zoner med naturmark i områdets kanter förbinder områdets olika delar och skapar kopplingar mot omgivande naturområden såsom sjön och Stensån i sydväst. Kvarteren disponeras så att en tätare och högre bebyggelse med flerbostadshus med centrumfunktioner i bottenvåningen (BC) medges närmast stationstorget och den nya stationen. Centralt i området medges en blandning av flerbostadshus och radhus (B fler /rad) medan kvarteren i norr och väster utgörs av friliggande småhus, kedjehus och radhus (B). Längst i norr medges en tomt för förskola (S). Mellanvägen kommer, tillsammans med en ny korsande gata, att utgöra huvudgatorna i området och förses med separata gång- och cykelvägar. Övriga gator inom kvarteren, lokalgator; planeras för blandtrafik. Längs alla gator, förutom Mellanvägen, avses parkering kunna anordnas som en integrerad del av gatumiljön. Strukturplan 10 -125- ~ BÅSTAD ~~~ Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Samhällsbyggnad Grönstruktur och allmänna platser De offentliga platserna i området utgörs av områden med naturmark och ett torg i anslutning till Inre kustvägen. I områdets västra del bevaras och utvecklas den södra delen av skogsområdet för ekologiska och rekreativa värden. Inom naturområdena som helhet förelås promenadvägar anläggas för att förbinda områdets olika delar och skapa kopplingar mot omgivande naturområden (se pilar i kartan nedan). Centralt i området, i anslutning till skogsområdet, föreslås funktioner för lek och spontanidrott anläggas. Kopplingen mellan det centrala naturområdet och torget och stationen ska ägnas särskild omsorg avseende utformning och tillgänglighet. Naturmarken inom området kommer, förutom att ha ekologiska och rekreativa funktioner, spela en viktig roll i omhändertagandet av dagvatten inom området. Avledning av vatten ska i så stor utsträckning som möjligt ske i öppna system som medger infiltration. Vid kraftiga flöden ska systemet medge avledning till sjön och Stensån i sydväst. Strukturplan - grönstruktur och allmänna platser 11 -126- ,4-j J BÅSTAD Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 ' ~: ~?!.i Samhällsbyggnad Bebyggelse Bebyggelsen i området disponeras så att en tätare och högre bebyggelse med flerbostadshus med centrumfunktioner i bottenvåningen (BC fler/centrum) medges närmast stationstorget och den nya stationen. Bebyggelsen vid torget och längs Inre kustvägen ska främja en stadsmässig struktur; hus ska placeras i gräns mot torg och gata, entreer ska vändas mot den offentliga sidan av kvarteret och bottenvåningar ska medge att verksamheter kan inrymmas. Bebyggelsens höjd föreslås i dessa delar prövas i upp till 5 våningar. Centralt i området medges en blandning av flerbostadshus och radhus (B fler/rad). Bebyggelsens höjd föreslås i dessa delar prövas i upp till 5 våningar (flerbostadshus) resp. 2-3 våningar (radhus). Kvarteren i norr och väster utgörs av småhus; friliggande villor, kedjehus och radhus (B småhus). Bebyggelsens höjd föreslås i dessa delar prövas i upp till 2 våningar. I områdets nordvästra del medges en tomt för förskola (S förskola), i öster regleras befintlig transformator som teknisk anläggning (E). Bebyggelsen närmast Inre kustvägen ska i så stor utsträckning som möjligt placeras/utformas för att skydda bakomliggande bebyggelse från buller från vägen. Strukturplan - bebyggelse 12 -127 - Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Trafik och parkering Områdets gatunät kommer att anslutas till Inre kustvägen i tre punkter (se cirklar i kartan nedan). Huvudgatorna medger också att området i framtiden ansluts till utbyggnadsområden enligt översiktsplanen (se pil i kartan nedan). Huvudgatorna i området förses med separata gång- och cykelvägar som ansluter till stationen och kommunens övergripande gångoch cykelvägnät. Lokalgatorna inom kvarteren planeras för blandtrafik. Parkering ska primärt ske inom kvartersmark men längs alla gator, förutom Mellanvägen, avses boende- och besöksparkering kunna anordnas som en integrerad del av gatumiljön. Med utgångspunkt från områdets direkta närhet till den nya stationen, kommersiell service samt naturområden längs kusten och på Hallandsåsen är den övergripande ambitionen med planeringen av området att minimera de framtida boendes behov av biltransporter, och därmed parkeringsplatser. Särskilda insatser av exploatörer som främjar cykling, kollektivtrafikresande eller gemensamma billösningar är positivt och ska innebära att de kommunla kraven på tillskapande av bilplatser minskar. Strukturplan - trafik och parkering 13 -128- -&!~i BÅSTAD ·, ·?,; 7. Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 Samhällsbyggnad GENOMFÖRANDE Etappindelning Utbyggnaden av området föreslås ske i etapper där de olika etapperna detaljplaneläggs succesivt. Indelningen är gjord med syfte att tidigt i områdets utveckling kunna tillskapa en varierad bebyggelse och förutsättningar för offentlig och kommersiell service samt att åstadkomma delområden/kvarter som blir väl fungerande allteftersom de färdigställs. Delområde A; för att stärka kopplingarna till Båstads nya station och för att kunna skapa att brett utbud av bostäder samt offentlig och kommersiell service omfattar delområdet både bostads- och centrumkvarteren närmast stationstorget och kvarter för flerbostadshus, friliggande småhus, kedjehus och radhus samt möjligheten att bygga ut en förskola. Delområde B och C; för att fortsatt kunna skapa ett varierat utbud av bostäder, flerbostadsh us och radhus, omfattar delområdena kvarteren fram till Mellanvägen. Delområde D och E; för en fortsatt utbyggnad av friliggande småhus, kedjehus och radhus omfattar de sista delområdena kvarteren norr om Mellanvägen . ......~·· · ············· · · ··· ········ Etappindelning 14 -129- .-::-=- ca-~'. -~.L,l,(> Strukturplan TUVELYCKAN - Hemmeslöv 5:2 BÅSTAD •., Samhällsbyggnad Tidplan Strukturplanen har tagits fram under vintern 2014-15. Detaljplanen för den första etappen (delområde A) avses påbörjas under våren 2015 och handläggas med normalt planförfarande. Samråd planeras ske under sommaren och granskning under hösten. Ett antagande av den första detaljplanen beräknas kunna ske i december 2015. Utbyggnad av området beräknas kunna påbörjas under 2016. 8. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Strukturplanen har utarbetats av Johan Thein, Arkitekterna Krook & Tjäder, på uppdrag av Båstad kommun. Ansvarig handläggare för Båstad kommun är Emma Johansson (telefon 0341-77 464, e-mail: [email protected]) I arbetet har även samhällsbyggnadschef Lisa Rönnberg, planstrateg Magnus Sjeldrup samt projektingenjör Fredrik Jönsson deltagit. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Emma Johansson Planarkitekt 15 -130- -131- L !! 0 ~.:.:: ~ °' 1:: H.:~ uu ~~ ~ '2 _: E ;J ! X~~~ E Q.,g"C i; 11 ~:t !.... ac, ..!!:? ~~i~ t!~o;~ i:~~ 11~1 .:lH ~ ~ ! ~ < I II I I I II ~ l ~ {'. ~ i i ~ g ~ ~ ~ ~ I ~ ~ ~ ~ ,j l J ~ i!!- ~~~~rn~~ ooao 0000 ~.r !~ ~Öoo .. , N Lci > '0 (ij Q) E E Q) z I ;2 '9 u c ::J :::::> I- > ro e. ?:iw :;;: 5 C/) ' I;;iJ ~ ~ ~ ~ li ~ i ~E J1 i il! J 3~ ~2 if ""' - 13 2::J BÅSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau 2015-04-01 § dnr. KS Bostadsförsörjningsprogram Beskrivning av ärendet Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad påbörjade 2011 ett dokument för riktlinjer för bostadsförsörjning i kommunen och 2014 lämnades en beredningsremiss. Beredningen valde att inte slutföra dokumentet då Lagen om bostadsförsörjning (2000:1383) trädde i kraft den 1 januari 2014. Lagändringen påverkade även plan- och bygglagen där punkt nummer 5, 2 kap. 3 §, har tillkommit: "Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja bostads byggande och utveclding av bostadsbeståndet i kommunen". De tillkomna lagändringarna innebär att dokumentet behöver omarbetas. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från översiktsplanerare OlofSellden, daterad den 20 mars 2015, med tillhörande bilagor. Föredragande Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Utskott/presidium Verksamhetsområde Samhällsbyggnad får i uppdrag att upprätta Båstads kommuns Bostadsförsörjningsprogram 2015-2030. Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdrags bestyrkande 1 IJl'.l ........ BÅSTADS 1 (1) Tjänsteskrivelse KOMMUN Samhällsbyggnad Datum: 2015 03 20 Handläggare: Olof Sellden Dnr: Till: Kommunfullmäktige via kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Carina Ericsson, Samhällsbyggnad Samråd har skett med: Lisa Rönnberg Katarina Pelin Bilagor till tjänsteskrivelsen: Uppdragshandling för bostadsförsörjningsprogram KF § 24, 2011 06 07 Remiss för bostadsförsörjningsprogram i Båstad kommun, dnr 684/11-310 Bostadsförsörjningsprogram Bakgrund Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad påbörjade 2011 ett dokument för riktlinjer för bostadsförsörjning i kommunen och 2014 lämnades en beredningsremiss. Beredningen valde att inte slutföra dokumentet då Lagen om bostadsförsörjning (2000:1383) trädde i kraft 201401-01. Lagändringen påverkade även Plan och Bygglagen där punkt nummer 5, 2 kap. 3§, har tillkommit: "Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljöoch klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i kommunen". De tillkomna lagändringarna innebär att dokumentet behöver omarbetas. Aktuellt Samtliga kommuner är ålagda enligt svensk lag att ha riktlinjer för bostadsförsörjning och ett bostadsförsörjningsprogram utgör ett delunderlag för framtagande av kommunens översiktsplan. Programmet ska ge riktlinjer för hur Båstad vill och kan växa och förankras både i regionala styrdokument och i den politiska viljan och visionen. Bostadsförsörjningsprogrammet fordrar förnyat beslut då den politiska organisationen ändrats vid årsskiftet och beredningen för Tillväxt och Samhällsbyggnad, som tidigare hade ansvaret, inte längre finns. Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår Kommunfullmäktige besluta: Ge Samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta Båstad kommuns Bostadsförsörjningsprogram 2015-2030. Båstad 2015 03 20 m 9:ten~th( Översiktsplanerare 150320\ 7df\os -134- 1 (2) BÅSTADS KOMMUN 2011-06-07 Uppdragshandling för bostadsförsörjningsprogram Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2011-02-23 § 24 att överlämna till fullmäktiges presidium att bereda frågan om att eventuellt fastställa ett beredningsuppdrag angående riktlinjer för bostadsförsörjningen. Beslutet kom efter en motion från Ann-Margret Kjellberg mfl, socialdemokraterna i ärendet. Kommunerna ska enligt bostadsförsörjningslagen ta fram riktlinjer för bostadsförsötjningen. Dessa ska antas av kommunfullmäktige under vaije mandatperiod. ( Uppdraget i stort Kommunstyrelsen genom sitt arbetsutskott beslutade 2001 att tillsätta en styrgrupp och en arbetsgrupp i syfte att utreda möjligheterna till ökat permanent boende i kommunen, ett bostadsförsörjningsprogram. Uppdraget kom att kallas "Bo i Båstad" och fastställdes av fullmäktige 2004-02-25. Denna utredning har också beaktats i kommunens nu gällande översiktplan som antogs 2008. Nu gällande bostadsförsö1jningsprogram togs för två mandatperioder sedan och är därför i behov av översyn. Uppdragets koppling till kommunens vision "Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på irndition och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter ska baseras på våra naturliga förutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet.H Programmet skall understödja kommunens vision och övergripande mål, särskilt: e 16.000 invånare år 2020 e Tillgång till byggklara tomter i sex tätorter år 2014 e Integrerad och tillgänglig kollektivtrafik år 2016 e Skånes tryggaste kommun e Upplevelser varje dag året runt e Flera alternativa boendeformer med varierande boendemiljöer Medborgal·perspektivet Beredningens arbete skall understödja en aktiv medborgardialog i alla skeden samt skall kontinuedigt avrappo1teras till fullmäktige. Programhandlingens varaktighet Programmet skall ha en bäring fram till år 2020. Anvisningar för uppdragets genomförande Beredningen skall beakta Boverkets exempel på kommuner som har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen /Ji! fil~ 110612\t:lnamndsadm\kf\uppdragsbos~ivning~s~nin14 t·: / -135- ,. 2 (2) Beslut (presidiets förslag till fullmäktige) 1. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad ges i uppdrag att upprätta ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen utifrån demm anvisning. 2. Uppdraget skall färdigställas och översändas till fullmäktige för beslut senast den 31 december 2012. Båstad enligt ovan I Fullmäktiges presidium Benkt Ragnarsson Ordförande Charlotta Bjärholm 1:e vice ordförande Håkan Philipsson 2:e vice ordförande ( <lv(/l>fti bos!adsf,ng.doc~ 110612\t:\narundsadm\kt\uppdrngsboskrivning -136- BÅSTADS l\O Ml\llUN 0 ~ ~~~r~B~ l<ommun;;lyrelsen 7.0'll} -0·1- l 9 6. '11/t /.. -: . S.f.ö.. . Författningssamling Dnr... Remiss för bostadsförsörjningsprogram i Båstads kommun Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad : :1 r '! J•' ~ 1f .\ . "· {\ i;n~:, ~ ,., I . "l, ~ · i."~ I. ';11 ~ f,; 1 1 ~W , ··~~ul. 1) Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i i:)reslll]~srieg'iöp,kf1.~ Med detta i, liygga på tradition menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo idchiv,~r:ka,. ·l':i 'l> 1J. och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke b.fh gene'fr.r,fil:e'~ .Våra verksamheter r; ~1 ~· ~· ska baseras på våra naturliga förutsättningar samt prägJas !Q'Y mångfald och god kvalitet. 'il 1!t !:f l !,{ '! · .. f ' 1.;),{,;; ['.\ \, ,; ,:,~· ,:~ ;11 ~ ;; ;'i •il'• :i •J ;~ .'..; 'f: ~I 1 -137- 0 ~ ~~~T~8~ Författningssamling Utgångspunkt förarbetet Genom beslut i kommunfullmäktige (2011-06-22, § 118) fick beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad uppdrag att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram för Båstads kommun. Sedan uppdraget gavs av kommunfullmäktige har beredningens sammansättning, och ansvariga tjänstemän, förändrats. Detta har i sin tur lett till att arbetet blivit försenat. Via "Programmet för trygghet, säkerhet och folkhälsa" och beredningen för välfärd och kultur tagit fram den politiska inriktningen för hur boendemiljöer skall vara. p,ärav har beredningen valt att inte lägga tyngd vid detta, utan är nöjd med målsätt~mg~:&/r~l).,4,~t ;. , programmet. (;1 •·11:-i. t ·, ~J~,' 11 - /i- ' d :.~~ 'f !/ Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller den politiska viljeinriktqingen':för j '1 bostadsförsörjningen i kommunen fram till 2020. Viljeinriktnil)gen ff~6 :fy.q~~µiifullmäktige ." "'I' ·H , 'I . ;;1 skall sedan ligga till grund för en plan från kommunstyrelse:g, '#, ~ ri 1, 1 , 1 :;: '1 ~: ~; i' ' t ':! . •: I~ -~' ~; 1. ~ ., f ;i, •i ' !' I ~ - ~ ~ "l '....• ', 11 // 1_·.;~, ~ ;I ~ " ··; "j-, lz, t. ,.. :. ;,, .., ~ !,;; p if '· ' ~ J • iii. t1!!. l 2 -138- 0 rTI:l BASTADS ~ KOMMUN Författningssamling Lokala inriktningsmål för bostadsförsörjningen i Båstads kommun Utgångspunkten för bostadsförsörjningen i Båstads kommun är vår vision "att året om vara attraktivt att bo och verka i". Med utgångspunkt i det har beredningen tagit fram två inriktningsmål: 1. Planering för byggande 2. Bo och leva Övergripande inriktning 3 -139- 0 ~ ~~U~B~ Författningssamling lnriktningsmål: Planering för byggandet Vi vill att hela Bjäre ska leva året runt, och att våra sex tätorter ska utnyttja sina unika förutsättningar för att skapa tillväxt i regionen. Förslöv, Grevie och Båstad ska utnyttja sin närhet till nya tågförbindelser, och Östra Karup sitt naturliga läge vid motorvägen. Västra Karup sitt centrala läge, med uppenbara logistiska fördelar, för en utbyggd kommunal service. Torekov sin roll som center för turism och rekreation. _, F _ ;~ :~ Expansion ska ske inom nuvarande tätorter i anslutning till bostadsbe,9.~gg~f'sJ ;;:i.tt 1 säkerställa att god service bibehålls och utvecklas. Genom goda b1?eh~_e miljöer;; i 1_!i ~-, anslutning till kommunal service och utbyggd infrastruktur unddJlätta\;yi för Jtt fungerande familjeliv, arbetspendling och distansarbete. ~ ~ 1 _ '/\ ;'.'i!,\; i ,, t ,~ ; ~ ' t8t ,ft' i<'11· t:L - ~ ;, Under ett flertal år har vi, Båstads kommun, planlagt föf -~;Il ~Jor' bo~ndeexpansion - 200 -:J.f!. '!t. 4.!;J!"J'' byggrätter per år. Genom det har vi skapat en stor .guff~r;t ih'fqr fr<1n1tiden, vilket innebär att planläggningen av nya bostäder inte behövwr~va~kVf~:pr~~1~it~rad framöver. Istället vill vi underlätta för den enskildes behov ~S;~ ,p'rl~l~~m~!:i h]-~d en tillståndsprövning som präglas av generositet och smidighet för d~n en§!dlde. }!! • '11!1 ',[ !1 ~ · .,_ i~ ~·)1 111 '.~ ·,! :~ ~· !;:·:; }; I För Båstads kommun innebär det ifl.~t:, -' {;i' - , i', E ~ [: ~ r 1. Planeringen av bostäd~r \i~i'dtii,Jf~i, l,q,m;åden som skapar goda förutsättningar 1 för arbetspendling ellef d:_!~tk~-~a rq, ~te. ' 2. Förtätning är väglecl*p~t; ·~~r ·vipi~nerar för nybyggnation, så att vi säkerställer tillgång till god(,s}~1w;iiF~ i_jlhsliltping till boendemiljöerna. 3. Vi planerar _b6$tadsm~ljo~J_ i anslutning till effektiv och kvalitativ infrastruktur som unde,,i11ät:taP f,9r f~i;t1iifelivet, men även för att yngre ska kunna göra en boendekai'i\i.ärf~l '1 :.·; , 1, )! · 4. Vi pla~rfJta.1; 6Mt~dff ~fter behov. 5. Opj.va:ri'.ql~~g f,1.Y frttidsboende till året-runt-boende ska aktivt främjas. 6. -Värdefulii.naflir-, kultur-, och rekreationsområden ska värnas. _! r i-, 'i ': · - ~ ä.;~ '.' 'Mi~fÖprogrammet: Beakta kulturarv, rek1:eationsområden och 1 ~ , _ _!,· .~ ;1,, i; ;gr,ötlstrukturytor vid exploatering. ! (\tid nybyggnation ska vi ta stor hänsyn till den enskildes specifika önskemål och till ,o rhrådets naturliga förutsättningar. 8. Vid projektering, planering och revidering av detaljplaner ska processen präglas av delaktighet och lyhördhet för den enskilde kommuninnevånaren. 7: 1 Boendekarriär innebär att röra sig från ett boende med mindre krav på kapitalinsatser till ett med större krav. 4 -140- ~ ~~~r~8~ Författningssamling lnriktningsmål: Bo och leva Beredningen för välfärd och kultur har år 2013 framtagit principer för trygga boendemiljöer genom "Programmet för Folkhälsa, trygghet och säkerhet". Dessa inriktningsmål ska prägla bostadsförsörjningen i kommunen: Trygga och säkra miljöer inkluderar inomhusmiljöer, närmiljöer och uto,rghusmiljöer i kommunen. En stor del av det förebyggande arbetet innebär att utbilda, i~fb~~era och ge råd till individer för att skapa ett engagemang hos medborgare att anarµµia ;hsäker Jivsstil och att stärka ansvarskänslan för att gemensamt värna om vår komm~~·. (f!å s~mhändjg nivå p. t· :; handlar det om att ta hänsyn till hälsa och miljö i samhällspl;;i.pf~ihgirn och ;~trha god beredskap för att kunna förutse och förebygga olyckor, skador och ö~;dJt1; · :; .. ,. '! fy' 11 L , ii ' ' ' •• ~ I •f I 1'.f;,..,,\ '(11 "'1~ ~' Genom att skapa goda och attraktiva bostadsmiljöer i a:q.~lutning:,tilNI~9mmunal service skapar vi förutsättningar för familjer, unga och äld~·~· SJ.F~ ~t~~lera ~fg. Bostadsmarknaden ska ha ett brett utbud som möjliggör för kommun..inv.:~n~[na" at,t, gora boendekarriär, och 1 1 för att stanna kvar på orten. (i " · · µ 1. i' ' ~ ~ '· f... ' • ;:..1!i' · r~ri~~·~I ··~:i Bostadserbjudandet i Båstad kan bli bättr'J' genqm. attJ~'törre grad tillgodose de behov :-: ' ~: i.. 1J ~ ;r som kommuninnevånarna har. Vi s.~a utgffe f1;1~n vå~a konkurrensfördelar för att !:/ :j !! 'ii attrahera nya kommunmedlemmar oFrc~~~~ ? ett gott och attraktivt boende för samtliga. '1· It ~' . ' lij ' l ': 1 . . I; :, I• " . ;, i; :; ' " ,) ; ;: I• • ' I/ " !1 . : .!. . ri t För Båstads kommun innep.~~ de~,, a'tb ~ ' 1 ~., ., ii , t 1. Vi ska skapa gq~å böe9d.en:iiljO'er för samtliga kommunmedborgare med närhet till servic~1 ptbyggµ inf1iq.sNi.J.ktur och attraktiva mötesplatser. a. Foli~l\älypprö~r;:(rrtmet: I samhällsplaneringen ta hänsyn till att miljöer ska . :; :IVå~a tii~gga qch'!säkra. ,b':' ·i,foi~~äISbP,t.Ögrammet: I samhällsplaneringen ta hänsyn till att miljöer ska l ·!. U frå.h;ijä •delaktighet och gemenskap samt vara tillgängliga för alla, främst . ii) ; : . ' 1 ,; ,; \1'med l;;tnke på barn, äldres och funktionsnedsattas behov. U~.: (f;~l):~ri\ ~tsvarierat bostadsutbud och diversifierade upplåtelseformer ska vi 1 1 ' :., is:Ka:iJ~. fö rutsättningar för att göra boendekarriär och minimera segregation. .~ i! ' ' ii /1 ·! 2 ••~ l.~ ::. • ,1 'f; ·.ii[' Programmet för trygghet, säkerhet och folkhälsa 5 -141-
© Copyright 2024