Ärenderubrik - Länsstyrelserna
Datum 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 1(16) Enheten för samhällsbyggnad och kulturmiljö Tfn: 010-223 90 00 Regional strategi för 7:2-anslaget i Gotlands Län Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Inledning Sammanfattning Roller i länets kulturmiljöarbete Omvärldsbevakning i länet Lagrum Länsstyrelsens tillsyn och myndighetshandläggning Tillståndet i länet utifrån bevarande, använda och utveckla Nationella mål för kulturmiljöarbetet och våra utmaningar utifrån målen med kulturmiljöpolitiken Till dig som vill söka bidrag Till dig som fått bidrag Checklista Faktaruta Inledning Gotlands län är lika stort som ön själv och består av en kommun som också är en region. Det kan tyckas överblickbart och lättarbetat men Gotlands ålderdomliga landskap, välbevarade bebyggelse och fornlämningtäta marker gör kulturarvet exceptionellt rikt. Utmaningarnana för att nå uppsatta mål är stora och vi behöver därför ha en tydlig strategi. Gotlands kulturmiljöstrategi för 7:2 anslaget1 har arbetats fram av länsstyrelsen i bred regional samverkan under åren 2014 och 2015. Vi har haft dialog internt med handläggare från andra sakområden på länsstyrelsen och externt med representanter från kulturmiljövården på Gotland och det civila samhället. Hösten 2014 hölls en kulturmiddag på residenset med temat Kulturmiljö och tillväxt där länsstyrelsen samlade in synpunkter från aktörer i det gotländska samhället. Vi har även tittat på andra läns strategier och inspirerats av dem. Gotländska kulturmiljöer har en starkt positiv inverkan på bilden av Gotland och är en resurs för öns möjlighet att utvecklas hållbart. Kulturmiljöstrategin ska därför ses som ett övergripande inriktningsdokument för hur Länsstyrelsen på Gotland vill ta sig an det 1 Strategiskt dokument som kompletterar den länsvisa treårsplan som länsstyrelserna tar fram på uppdrag av Riksantikvarieämbetet vid ansökan om medel var tredje år. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBBPLATS 621 85 VISBY Visborgsallén 4 010-2239000 [email protected] www.lansstyrelsen.se/gotland LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 2 kommande kulturmiljöarbetet för att på så sätt bidra till att de kulturpolitiska målen uppfylls. Sammanfattning Kulturmiljöstrategi Gotland tar sitt avstamp i Kulturmiljöprofilen för Gotland län och de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Profilen och strategin har tagits fram parallellt. Kulturmiljöprofilen (bilaga 1) kan beskrivas som ett sätt att beskriva Gotlands särart och identitet utifrån kulturmiljöer och kulturarv. Här lyfter vi tematiskt fram 12 olika kulturspår som vi sammantaget tycker beskriver Gotland i stort. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Mötesplats i Östersjön från forntid till idag Välbevarat historiskt jordbrukslandskap Fornlämningstätt och fyndrikt 100 medeltida kyrkomiljöer, rika på inventarier och traditioner Världsarvstaden Visby med tusenårigt tidslager Småskalig industri med fokus på kalk- och sandstensbrytning Fiskelägen och hamnar Försvarshistoria mitt i Östersjön Det gotländska ljuset – konstnärerna, sommargotlänningarna och turisternas favorit ö 10. Små landsbygdsnära tätorter och 92 socknar 11. Trädgårdsstaden Visby och det gröna kulturarvet 12. Mångfaldens ö genom historien Länsstyrelsen gör en strategi var tredje år på uppdrag av Riksantikvarieämbetet som beskriver hur vi anser att man ska ta sig an våra utmaningar på Gotland med utgångspunkt från kulturmiljöprofilen och de nationella målen med kulturmiljöarbetet. Att arbeta för att förverkliga de nationella målen med kulturmiljöarbetet är en utmaning såväl nationellet som regionalt. Länsstyrelsen har också många andra nationella mål inom andra sakområden att arbeta med som även kulturmiljöarbetet ska ta hänsyn till. Frågan är komplex, mångsidig och ibland blir det målkonflikter mellan t ex att bevara, utveckla och använda kulturarvet. Dessutom finns flera olika redan framtagna strategiska dokument som beskriver visioner för kulturmiljöerna på Gotland som länsstyrelsen på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Vi vill särskilt lyfta fram Region Gotlands vision 2025, kulturmiljöprogrammet, och Översiktplanen ”Bygg Gotland” som också i framtagandet av kulturmiljöstrategin har fungerat som kunskapsunderlag. Nationellt utgår vi från länsstyrelsen uppdrag som helhet, regeringens nationella mål med kulturmiljöarbetet och Riksantikvarieämbetes pågående visionsarbete. För att bidra till att realisera de visioner som i Sverige har för kulturmiljöarbetet har vi formulerat fem regionala effektmål som också kan ses som strategier för att lokalt bidra till den nationella politiken för kulturmiljöarbetet. LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 3 Dessa effektmål kommer ligga som grund för kommande bidragsfördelning av det regionala bidraget till förvalting av värdefulla kulturmiljöer på Gotland. Alla sökande som får bidrag från Länsstyrelsen på Gotland ska visa att de bidrar till att uppnå effektmålen. De fem målen är följande: 1. Få mer balans mellan att bevara, använda och utveckla öns kulturmiljöer samt i större utsträckning synliggöra sambanden mellan dessa aspekter 2. Gå från enskilda intressen till mer allmänna och breda intressen 3. Stimulera en ökad samverkan och samfinansiering mellan olika aktörer i länet 4. Oftare lyfta fram tvärperspektiv som kön, etnicitet, barn och tillgänglighet kopplat till kulturmiljöarbetet 5. Integrera kulturmiljöperspektivet ännu mer i andra samhällsprocesser Vid en analys2 av fördelningen för bidrag till förvalting av värdefulla kulturmiljöer 2013 och 2014 framkom att fokus hade legat på fysiska lämningar och den största delen av anslaget gått till vård av skyddad bebyggelse. En stor del av bidraget hade också gått till enskilda fastighetsägare vars fastighetet inte alltid är tillgängliga för allmänheten. Så har kulturmiljöarbetet sett ut traditionellt och Gotlands län delar detta med andra delar av Sverige. En förändring ligger i tiden men kan bara ske successivt och med respekt för det goda arbete som utförts fram till nu. Länsstyrelsens bedömning är att om vi gemensamt på ön lyckas med att uppnå våra effektmål kommer kulturmiljöarbetet i framtiden präglas av mer: hållbara strukturer för samverkan och samarbete större delaktighet och en tydlighet i om vem som gör vad en inkluderande kultursyn där kulturmiljöarbetet integreras i andra sakområden och ses som en resurs Som ett stöd för arbetet har vi tagit fram en checklista och ordlista (bilaga 2) som ska underlätta för alla som söker bidrag att formulera och beskriva hur just deras ansökan ska bidra till dessa mål. Checklistan är även ett stöd för den interna arbetsprocessen på länsstyrelsen. Roller i länets kulturmiljöaktörer Nedan följer en kort beskrivning av ansvar och roller för att underlätta förståelsen av hur kulturmiljöarbetet på Gotland bedrivs. Länsstyrelsen möter ofta medborgare, näringslivsrepresentanter m.fl. som undrar vem som gör vad i länet när det gäller kulturmiljöfrågor. 2 Kulturmiljövårdsanslaget, en studie av bidragsfördelningen 2013 och 2014 av Sabrina Larsson, studerande vid Uppsala universitet, Campus Gotland, praktikant juni-augusti 2015. LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 4 Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska som myndighet tillvarata de statliga intressena och verka för att den nationella politiken och målsättningen får genomslag i länet. Länsstyrelsen ska samordna de statliga intressena i länet för att främja regional utveckling. Enligt kulturminneslagen har Länsstyrelsen till uppgift att ha tillsyn över kulturmiljövården i länet och Länsstyrelsen beslutar i ärenden som rör kulturminneslagen. Kulturmiljöfrågor arbetas också in i övriga beslut som hanteras av länsstyrelsen. De nationella målen om en god livsmiljö och en långsiktig hushållning med kulturmiljöresurserna i den regionala utvecklingen eftersträvas. Länsstyrelsen beslutar om bidraget till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer i länet, det så kallade 7:2-anslaget för Kulturmiljövård. För Gotlands del har fördelningen varit ca 810 miljoner årligen de senaste åren3. Nya nyckeltal har antagits som underlag till fördelning av anslaget. Tyvärr verkar tilldelningen till Gotland minska till omkring 7 miljoner kronor per år. Anslagets storlek nationellt har under lång tid legat fast på ca 250 miljoner kronor och förnärvarande väntas inga ökade medel. En del av anslaget fördelas till årligen återkommande verksamheter och miljöer, vilket garanterar långsiktighet och kontinuitet i förvaltningen av kulturmiljöerna. Resten av anslaget fördelas via riktade satsningar för att uppnå önskade effekter inom avgränsade områden, eller för utpekade målgrupper. Framöver eftersträvas ännu mer synliga, långsiktiga effekter i det gotländska samhället. Graden av delaktighet och medfinansiering bör utvecklas, liksom transparensen både internt inom kulturmiljöbranschen och externt till medborgarna. Arbetet ska genomsyras av kompetens, tydlighet och rättsäkra processer Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet är den centrala myndigheten för kulturmiljövård i Sverige och leds av Riksantikvarien. De fördelar nationellt ut det regional kulturmiljöbidraget till länen och ger även vissa direktiv om hur det ska användas samt har tillsyn över hur länen använder pengarna. Inom Riksantikvarieämbetet pågår ett visionsarbete för hur kulturmiljövården ska bedrivas i framtiden. Där ska man identifiera olika utvecklingsområden för kommande arbete där länsstyrelserna tillsammans med andra aktörer kommer vara involverade. Region Gotland Landskapet Gotland utgör en enda kommun, som sedan den 1 januari 2011 heter Region Gotland. På Gotland finns inget landsting utan Region Gotland ansvarar för både primärkommunala uppgifter och landstingskommunala uppgifter som vård och kollektivtrafik. Även det regionala utvecklingsansvaret ligger på Region Gotland. De har även ansvar för kommuninnevånarnas livsmiljö dvs. miljön kring där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid. Där ingår också den byggda miljön och naturen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är beställare inom samhällsbyggnadsområdet. Förvaltningen står för strategisk samhällsutveckling samt myndighetsutövning. Man arbetar med ett kommunalt kulturmiljöpro3 Därutöver har Gotland under åren 2010-2014 fått del av särskilda medel för färdigställande av äldre arkeologiska rapporter. LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 5 gram som är antaget av Byggnadsnämnden. I programmet finns tre fokusområden med strategiska mål angivna för kulturmiljöarbetet. Vid planering och bygglovsprövning tas hänsyn till kulturvärden. Ändring av bebyggelse i världsarvet Visby styrs av en detaljplan med tillhörande byggnadsordning och hela Visby innerstad är en fast fornlämning. På Region Gotland finns en världsarvsstudio där världsarvssamordnaren, kommunantikvarien, stadsträdgårdsmästaren och stadsarkitekten ingår som en strategisk grupp som tar hand om frågor som rör världsarvet. Gotlands museum Gotlands Museum ägs av Föreningen Gotlands Fornvänner. Museet är ett länsmuseum och har genom Kultursamverkan i uppdrag att samla, bevara, synliggöra och tillgängliggöra länets kulturarv. Museet är intäktsfinansierat till ungefär hälften och agerar alltså både som affärsdrivande och som en organisation med offentligt uppdrag. Inom avdelningen för kulturmiljö finns arkeologer, byggnads- och landskapsantikvarier. De bistår med rådgivning, till företagare, organisationer och privatpersoner vid byggnation, renovering eller exploatering av mark. Dels som en del av uppdraget genom kultursamverkan, men också genom uppdragsverksamhet. Ett av Gotlands Museums övergripande mål är att öka kunskapen om, förståelsen för och brukandet av Gotlands kulturmiljöer och kulturarv. Detta genom att bl.a. producera utställningar, skapa publik verksamhet, initiera och delta i forskningsprojekt och ingå i olika styrelser och arbetsgrupper i syfte att utveckla kulturarvsområdet på Gotland. Övriga: Näringslivet, medborgare Andra viktiga medverkande i kulturmiljöarbetet är exempelvis: länsborna, arkiven, skolorna, biblioteken, näringslivet, Svenska kyrkan, utbildningsväsendet, studieförbunden, kulturhistoriska stiftelser och föreningar, konsulter, länsturismen, hembygdsföreningar, sockenutvecklingsgrupper, Skogsstyrelsen och Gotlands läns hembygdsförbund samt alla privatpersoner och egenföretagare som dagligen gör insatser för vår kulturmiljö. Omvärldsbevakning i länet Vision Gotland 2025 ”Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust”. Så lyder Gotlands gemensamma vision för år 2025. Vision Gotland 2025 är också ett regionalt utvecklingsprogram, alltså ett styrdokument för hela det gotländska samhällslivet. Oavsett aktör ska detta vara inriktningen för våra gemensamma kraftsamlingar. Vision Gotland 2025 är ett uttryck för den politiska viljan på längre sikt och den är antagen i politisk enighet i kommunfullmäktige 2008 (nuvarande regionfullmäktige). LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 6 Bygg Gotland ”Bygg Gotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025” antogs av kommunfullmäktige den 14 juni 2010, § 79. Planen vann laga kraft den 15 juli 2010. Översiktsplanen är ett planeringsunderlag för Gotlands framtida utveckling. Planen omfattar hela Gotland, både mark- och vattenområden. En översiktsplan är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda. I planen finns ett kapitel om kulturvärden och där slås fast att det rika kulturarvet på Gotland är en tillväxtfaktor som bidrar till öns attraktionskraft och ska ses som en resurs. Utveckling och bevarande av kulturmiljöer och landskap innebär att Gotlands säregna identitet och profil upprätthålls och förstärks. Regionalt kulturmiljöprogram Kulturmiljöprogram för Gotland togs fram under åren 2011-2014 är en kunskapsbank, tillgänglig för alla på Regionen Gotlands hemsida. Kopplat till denna finns en karta med utpekade intressanta miljöer. Här finns också fornminnen, riksintressen och kulturlandskap med mera. Byggandsnämnde antog kulturmiljöprogrammet i oktober 2014 med tillhörande riktlinjer för användning och med prioriterade områden. De utpekade värdefulla kulturmiljöerna ska gälla som underlag för Regionens bedömning av 8:13 ärenden enligt Plan- och bygglagen. I kulturmiljöprogrammet finns tre strategiska mål för regionens kulturmiljöarbete. De är följande: Mål 1 Kulturmiljö som tillväxtfaktor Kulturmiljöer ses som en resurs för regionen Ökad kundskap om kulturmiljöer och kulturvärden Ökad delaktighet Kulturmiljöer brukas utan att förbrukas Mål 2 Världsarvet Hansestaden Visby Världsarvets status ska användas i större utsträckning so en positiv drivkraft Förankrad förvaltningsplan Ökad delaktighet Adekvat buffertzon “Heritage Impact Assessment (HIA)” som beslutsunderlag vid förändringar i världsarvet Mål 3 Bebyggelse och landskap Kulturvärden beaktas Ökad delaktighet Medvetna och trygga beslut vid ändring av bebyggelse och vid komplettering och nyetablering i kulturlandskapet Kulturplanen Region Gotlands kulturplan för 2014-2016 har tagits i kultur- och fritidsnämnden, regionstyrelsen och regionfullmäktige. Ambitionen med kulturplanen har varit att ge en LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 7 framtidsvision och inspiration för all kultur på Gotland. Visionen för Region Gotlands Kulturplan 2014-2016 har varit att skapa ett dokument som är heltäckande för kulturen på Gotland och som ersätter alla andra kulturpolitiska program. Eftersom kultursamverkansmodellen endast omfattas av de av Kulturrådet utpekade områdena som är professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, regional biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet och främjande av hemslöjd, så är det bara inom dessa områden som kulturplanen innehåller konkreta mål och framtidstrategier. Angående kulturmiljöer på Gotland står det i det inledande stycket i kulturplanen; ”Gotland är en speciell plats. När du stiger i land på den ö, som Tjelvar enligt legenden räddade från att sjunka ner i havet, möts du av ett rikt kulturlandskap både med gamla anor och spännande nya innovationer. Med 92 medeltida kyrkor, en stad med ringmur, mängder av fornlämningar och spår från dåtid till nutid är kulturarvet alltid närvarande och påtagligt. Det inspirerar och lockar många till ön vilket skapar en fantastisk kulturell kokande gryta där samtid och historia förenas. Det genuint gotländska är det unika kulturarvet och kulturmiljön vilka skapar en god boendemiljö och den turism som berikar inte bara Sverige utan hela östersjöområdet.” Kulturplaneperioden 2014-2016 ska fokusera på tre utvecklingsområden: barns och ungas rätt till kultur tillgänglighet till kultur samverkan om kultur Tillväxtkommun 2018! ”Bo leva, besöka och etablera” Gotland har förutsättningar för att kunna utvecklas positivt de kommande åren i konkurrens med regioner och kommuner på fastlandet men då behöver vi utveckla vår attraktivitet och konkurrenskraft. Projektet Tillväxtkommun 2018 ska i bred samverkan definiera vilka mål och aktiviteter som man på Gotland behöver koncentrera sig på för att styra mot Vision 2025 och för att kunna aspirera till titeln ”Årets tillväxtkommun 2018”. Inom projektet koncentreras aktiviteterna till tre fokusområden och de beskrivs så här; Besöka och mötas För att locka flera besökare gäller det att skapa nya säsonger och prioritera de marknader och målgrupper där det finns störst potential för utveckling. Genom att profilera sig med nya aktivitetsbaserade erbjudanden under hösten, vintern och vår kan Gotland förhoppningsvis öka antalet besökare. Primärt har man i projektet fokus på̊ Stockholm och Mälardalen i Sverige och internationellt prioriterar man södra Finland och norra Tyskland. Prioriterade målgrupper är företag och organisationer som kan besöka Gotland för möten och konferenser, aktiva par som vill njuta av långhelger med det goda livet, aktiva familjer under skollov och helger. LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 8 Bo och leva För att locka fler invånare har man valt att profilera sig mot människor i Stockholm och Mälardalen som har en relation till Gotland och är par 30+ i den familjebildande fasen eller är par 55+ där barnen flyttat ut. På sommaren besöks Gotland av många människor. Många av dem tror man har en dröm om att kunna flytta till Gotland. Det är därför viktigt att profilera Gotland som en attraktiv plats för boende och företagande. Minst lika viktigt är det att måna om alla dem som reda bor här, så att man trivs och stannar. Näringsliv För att locka fler verksamheter att etablera sig på̊ Gotland menar man i projektet att man i första hand ska profilera sig mot verksamheter och företagare i Stockholm och Mälardalen. Lättast att intressera är de företagare som har en relation till Gotland eller ofta besöker Gotland. De branscher som vi i första hand prioriterar är livsmedelsnäringen, besöksnäringen samt den kreativa sektorn. Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Miljö, hållbar utveckling och innovation är prioriterat. Programmet är nu ännu tydligare än tidigare, fokuserat på att styra mot målen i programmet, som i sin tur ska bidra till att nå det övergripande målet ”Smart och hållbar tillväxt för alla”. Det finns inte många möjligheter att finansiera kulturmiljövårande insatser i det nya landsbygdsprogrammet men bidraget Projektstöd kan gynna kulturmiljöer. Syftet med projektstöden är att öka tillgången till infrastruktur och service för lokalbefolkning, företag och besökande. Det ska också ge attraktiva natur-, fritids- och kulturmiljöer. Man kan söka projektstöd för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att finansiera det själva. De regionala handlingsplanen för Gotland är i skrivande stund inte klar. Lagrum Bidragsbeslut för bidrag till förvalting av värdefulla kulturmiljöer fattas av länsstyrelsen enligt förordningen SFS 2010:1 121. Här regleras vilka kulturmiljöer som kan få bidrag, vilka insatser som är bidragsberättigade och på vilket sätt. Bidrag får lämnas till vård och tillgängliggörande av värdefulla kulturmiljöer, att ta fram kunskapsunderlag och till arkeologiska undersökningar vid bostadsbyggande och mindre arbetsföretag. Bidraget får inte lämnas till en statlig myndighet som är fastighetsägare eller till åtgärder som kan bekostas av kyrkoantikvarisk ersättning. Det får inte heller lämnas till arkeologisk undersökning som görs i statlig eller kommunalt regi. Det finns en vägledning till denna förordning som heter Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård – en handbok för länsstyrelsernas handläggning LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 9 Den lag som skyddar kulturmiljön heter Kulturmiljölagen och omfattar skydd av ortsnamnseder, fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och utförsel av vissa äldre kulturföremål och återlämning av olagligt bortförda kulturföremål. Beslut enligt kulturmiljölagen fattas av våra 21 länsstyrelser i Sverige. För att förtydliga vissa paragrafer i lagen finns förordningen om ändring i förordning (1988:1 188) om kulturminnen m m SFS2013:554. Även miljöbalken omfattar skydd och hänsyn till kulturmiljöer och anvisningar finns i förordning (1998:1 252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m Länsstyrelsens tillsyn och myndighetshandläggning Länsstyrelsen handlägger ca 10 000 ärenden per år varav ca 600 är kopplat till kulturmiljöer. Ärendehandläggning omfattar tillstånd till att ändra och bidrag till de kulturmiljöer som är skyddade enligt kulturmiljölagen men också bedömningar av kommunala planer och överklagande av PBL-beslut. Främst gäller ändringarna fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. En ändring innebär ofta en utveckling av den historiska miljön och de verksamheter som förekommer där. Utveckling är i sin tur ofta en förutsättning för fortsatt användning eftersom människors behov och krav på sin närmiljö ständigt förändras. Om en historisk miljö inte används kallas den museal och blir mer som en utställning än en livsmiljö. Museala miljöer är viktiga inslag i arbetet med att bevara unika och sköra kulturmiljöer men de är ovanliga fenomen och de allra flesta kulturhistoriska lämningar tål att användas och förändras om man gör det varsamt och med respekt för det som fanns på platsen innan man själv kom dit. Länsstyrelsen har tillsyn över kulturmiljövården i länet inom områdena byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, byggnadsvård, arkeologi, forn- och landskapsvård och kulturreservat. Områdena regleras bland annat i Kulturmiljölagen, i förordning om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer samt miljöbalken vid kulturreservat. Tillsynen sker i form av platsbesök, granskning av rapporter, uppföljning av beslut med mera. Länsstyrelsen kontrollerar att bestämmelserna i lagar och förordningar inom kulturmiljöområdet följs. För varje tillsynsobjekt fattas beslut och en tillsynsrapport skrivs. Tillsynen syftar till att värna länets kulturmiljöer samt att kontrollera att bestämmelser i lagar och förordningar inom kulturmiljöområdet följs. Länsstyrelsen ansvarar för att länets kulturhistoriska miljöer bevaras och brukas utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Tillsynsarbete bidrar bl a till att nå miljökvalitetsmålen och till att skador på kulturmiljöer minimeras. Tillsynen av kulturlandskapet och andra kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och fornminnen m.m. bidrar till bevarandet av miljön och kulturarvet. Behov av tillsyn 2015 13 135 fornminnen -.behovet av tillsyn finns inom uppdragsarkeologi, vid forskningsgrävningar och när det gäller fornlämningar i allmänhet (t.ex. anmälan om skador) är uppskattat till ca 10 dagar per år. LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 10 375 byggnadsminnen – tillsyn sker enligt en 10-årscykel. Det innebär att drygt 37 byggnadsminnen skall ha årlig tillsyn. 99 kyrkliga kulturminnen – tillsyn sker enligt en 10-årscykel vilket innebär att ca 10 kyrkomiljöer per år besöks Länsstyrelsen samverkan inom ramen för tillsyn med Region Gotland, Gotlands Museum och Gotlands Hembygdsförbund, Skogsstyrelsen och Visby stift med flera. Samverkan sker också inom arbetet med ett regionalt Kulturmiljöprogram, inom Romarådet, Världsarvsrådet och Kulturarvsrådet. Länsstyrelsen arbetar med processkartläggningarna av alla myndighetens handläggning för att ständigt bli effektivare och mer rättsäkra. Viktigt är att synliggöra hur vi arbetar med tvärperspektiv inom länsstyrelsen när vi handlägger ärenden men också hur vi samverkar med Region Gotland och andra delar av samhället för att få en så bred bild som möjligt av det aktuella ärendet. Processkartläggningarna syftar också till att minska sårbarhet vid ensamarbete för handläggare och vid överlämningar mellan handläggare. Tillståndet i länet utifrån bevarande, använda och utveckla kulturmiljöerna Samhället är i ständig förändring och många av de miljöer som var i bruk under förra seklet, så som t.ex. jordbrukets, fiskets, järnvägens, industrins miljöer behövs inte längre för de ändamål de än gång skapades för. Har förändrats kraftigt och istället ses dessa miljöer som kulturmiljöer som ska bevaras, användas och utvecklas på nya sätt. Det betyder att kulturmiljövården har fått ett allt större ansvar och uppdraget blir allt mer komplext. Gotland län står inför många utmaningar när det handlar om kulturmiljöfrågor. Våra kulturmiljöer ska kännas angelägna för alla i samhället så att människor känner delaktighet genom att de är med och bevarar, använder och utvecklar dem. Vårt rika kulturarv är också en tillväxtfaktor som bidrar till länets attraktionskraft. Sambandet mellan utveckling, kultur och kulturarv har fått allt större betydelse i den offentliga debatten och studeras även av forskare. En grundläggande princip i Gotlands visonsarbete är att kulturvärden ska ses som en resurs både för samhället och för den enskilda. Detta kan uppnås med långsiktiga strategier och gemensamma mål. Den framtida utvecklingen av kulturmiljöarbetet handlar om att göra kulturmiljöfrågor tillgängliga för en bredare allmänhet, inte minst barn - och ungdomar och för de befolkningsgrupper som inte har sina rötter i Sverige men som är bosatta på ön eller de som kommer hit som besökare oavsett ursprungsland. Vi behöver också se kulturmiljöfrågorna ur andra aspekter och integrera dem i andra sakområden såsom tillväxt, folkhälsa, energi, klimatfrågor och jämställdhet för att nämna några. Viktiga aktörer att samarbeta för att uppnå våra mål är organisationer som Region Gotland, Visby stift, Gotlands museum och Gotlands hembygdsförbund men också mindre aktörer så som privata företagare och föreningar och enskilda fastighetsägaren och medborgaren. Samarbetet och dialogen mellan olika aktörer i på ön behöver utvecklas mer för att höja ambitionsnivån LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 11 och kvalitén i arbetet ytterligare. Här har Länsstyrelsen en viktig roll att fylla i arbetet med kulturmiljöbidraget som är ett effektivt ekonomiskt styrverktyg för kulturmiljöarbetet i länet. Myndigheten behöver också stimulera nya samarbeten och vara en aktiv del eller ett stöd i dialogen mellan olika aktörer för att lösa nya frågeställningar som uppkommer. Exempel på aktuella frågor är t.ex. utveckling av våra kultur- och naturbesöksmål, frågor kring Visbys nya kryssningskaj som blir klar 2018 och förvaltingsfrågor kring ruiner och ringmur i världsarvet och möjlighet med internationella samarbeten främst i Östersjöregionen. För att regeringens kulturmiljöpolitiska mål ska få genomslag här på ön måste vi ha som målsättning att alla framtida beslut ska genomsyras av dessa mål. Därför är det viktigt att strategierna som besluten bygger på också är i samklang med målen. Det handlar om att medverka i samhällsutvecklingen vid översiktplanering och annan kommunal planering, där perspektivet på det historiska landskapet i linje med den av Sverige antagna Europeiska landskapskonventionen blir aktuell. Det kan handla om frågor som rör höga hus i Visby, energiomställning, vindkraftsutveckling, infrastruktur med hamnutbyggnad, fiberbredbandutbyggnad och näringslivsperspektiv på t.ex. täktfrågor m.m. En utmaning är att verka för att behålla kulturvärdena hos övertaliga hamnar eller nedlagda försvarsanläggningar och regementen under omställning till ny användning. Att identifiera och medvetandegöra fler sidor av det gotländska moderna kulturarvet är en annan utmaning. Aktuellt är också att lösa en långsiktig förvaltning av enskilda fornlämningar och objekt av stort nationellt och internationellt intresse, såsom Visby ringmur och ruiner. Länsstyrelsen bedömning är att kommunikationen och dialogen mellan olika aktörer och vår egen roll i det arbetet behöver stärkas. För att göra detta har vi tagit fram denna strategi. Vi kommer i kommande treårsperioden ta fram en kommunikations- och dialogplan för hur kulturmiljöstrategin ska förverkligas och kommuniceras. Detta kommer att ske under 2016 och vara ett fokusområde i länsstyrelsens verksamhetsplan 2016. Arbetet kommer även fortsätt 2017 och 2018. Dialog -och kommunikationsplanen ska fungera såväl intern mellan sakområden på länsstyrelsen som externt och vända sig ut mot länets aktörer. Vår bedömning är också att vi behöver ta fram olika kunskapsunderlag både för Länsstyrelsens arbete och för kommunal hantering av kulturmiljöer. Redan i dag arbetar vi med att se över de 60 riksintressena för kulturmiljö. Arbetet har pågått sedan 2014 och bedöms vara klart 2016. Men flera kunskapsunderlag behöver tas fram som har bäring på kulturmiljöprofilen såsom: Byggnadsminnesöversyn för att tydliggöra innebörden av vissa äldre byggnadsminnesförklaringar, underlätta tillsynsarbetet samt förbättra förutsättningarna för kommunikation mellan fastighetsägare och länsstyrelse. Beräknas vara klart under 2016. Arkeologistrategi för att kunna fylla i kunskapsluckor och arbeta strategiskt och långsiktigt vid arkeologiska insatser. Beräknas vara klart under 2017 Landskapsstrategi som utgår från den europeiska landskapskonventionen. Beräknas vara klart under 2018 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 12 Nationella mål för kulturmiljöarbetet och våra regionala strategier för att nå målen med kulturmiljöpolitiken De nya nationella målen för kulturmiljöarbetet började gälla den 1 januari 2014. Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting (regeringens proposition 2012/13:96, sid 36). Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen Effektmålen För att bidra till att realisera de visioner som vi gemensamt har på Gotland för kulturmiljöarbetet och bidra till de nationella målen för kulturmiljöarbetet har vi formulerat fem effektmål för de projekt som länsstyrelsen kommer att ge bidrag till i framtiden. Alla kriterier ovan kan på olika sätt bidra till att få den önskade effekten av våra insatser. De fem effektmålen är: 1. Få mer balans mellan att bevara, använda och utveckla öns kulturmiljöer samt i större utsträckning synliggöra sambanden mellan dessa aspekter 2. Gå från enskilda intressen till mer allmänna och breda intressen 3. Stimulera en ökad samverkan och samfinansiering mellan olika aktörer i länet 4. Oftare lyfta fram tvärperspektiv som kön, etnicitet, barn och tillgänglighet kopplat till kulturmiljöarbetet 5. Integrera kulturmiljöperspektivet ännu mer i andra samhällsprocesser Regionala kriterier för att uppnå de nationella målen för kulturmiljöarbetet Länsstyrelsen i Gotlands län har utifrån de nationella målen tagit fram ett antal kriterier kopplade till de olika delmålen som vi också ser som utmaningar för förverkliga målen. Kriterierna ligger också som en grund för bedömningar kring kulturmiljövårdsbidraget ur LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 13 ett helhetsperspektiv. Sökande ska bedöma sitt projekt ut efter kriterier i checklistan men länsstyrelsen ska bedöma hel årets fördelning ut efter kriterierna nedan. Delmål 1 Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas Bland samtliga projekt/åtgärder ska det finnas en balans mellan nya och traditionella synsätt, användningsområden och arbetssätt Bland samtliga projekt/åtgärder ska det finnas en balans mellan att vända sig till få intressenter och till en bred allmänhet Förverkligar effektmål 1 Få mer balans mellan att bevara, använda och utveckla öns kulturmiljöer samt i större utsträckning synliggöra sambanden mellan dessa aspekter Effektmål 2 Gå från privata intressen till mer allmänna och breda intressen. Delmål 2 Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön Bland samtliga projekt/åtgärder ska finnas ett ökat antal samverkanspartner Bland samtliga projekt/åtgärder ska finnas en ökad samfinansiering Bland samtliga projekt/åtgärder ska finnas en ökad samverkan så att de enskilda initiativen minskar till förmån för de idéburna initiativen och offentliga initiativen Förverkligar effektmål 3 Se en ökad samverkan och samfinansiering mellan olika aktörer i länet. Delmål 3 Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser I samtliga projekt/åtgärder ska vi lyfta fram fler spår av könsperspektiv I samtliga projekt/åtgärder ska vi lyfta fram fler spår av barnperspektiv I samtliga projekt/åtgärder ska vi lyfta fram fler spår av etnicitets perspektiv I samtliga projekt/åtgärder ska vi lyfta fram fler spår av tillgänglighetsperspektiv I samtliga projekt/åtgärder ska vi lyfta fram fler spår av HBTQ perspektiv (samt könsidentitet) Förverkligar effektmål 4 Lyfta fram tvärperspektiv som kön, etnicitet, barn och tillgänglighet kopplat till kulturmiljöarbetet. Delmål 4 En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. I samtliga projekt/åtgärder ska vi integrera aspekten hållbar tillväxt mer LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 14 I samtliga projekt/åtgärder ska vi öka integrationen av kulturmiljövärden i samhällsplaneringen I samtliga projekt/åtgärder ska vi integrera aspekten folkhälsa mer I samtliga projekt/åtgärder ska vi integrera aspekten människors rätt till friluftsliv mer I samtliga projekt/åtgärder ska vi integrera klimatanpassning mer i kulturmiljövården I samtliga projekt/åtgärder ska vi integrera kulturmiljö i miljömålen (inkl. biologiska kulturarvet) mer Förverkligar effektmål 5 Integrera kulturmiljöperspektivet mer i andra samhällsprocesser. Länsstyrelsens bedömning är att om vi gemensamt på ön lyckas med att uppnå våra effektmål genom att uppfylla ovanstående kriterier kommer kulturmiljöarbetet i framtiden präglas av mer hållbara strukturer i det gotländska samhället för samverkan och samarbete mellan människor, organisationer och föreningar. Vi kommer att uppleva en större delaktighet och en tydlighet i om vem som gör vad. Det i sin tur skapar en mer inkluderande kultursyn där kulturmiljöarbetet integreras i andra sakområden och alltmer ses som en resurs. Som ett stöd för arbetet har vi tagit fram en checklista och ordlista (bilaga 2) som ska underlätta för alla som söker bidrag att formulera och beskriva hur just deras ansökan ska bidra till dessa mål. Checklistan är även ett stöd för den interna arbetsprocessen på länsstyrelsen. Till dig som vill söka bidrag Så här gör du för att söka bidrag: 1. En ansökan börjar ofta som en kontakt via telefon eller i samband med möte på plats. I detta då får du reda på om det överhuvudtaget är meningsfullt att skicka in en ansökan. 2. Du skriver ut en blankett från länsstyrelsens hemsida och skickar in en ansökan. Hos Länsstyrelsen diarieförs den och fördelas ut till en handläggare. Ansökan ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast den 31 oktober för beslut under våren följande år. 3. Mottagningsbevis skickas ut till dig som sökt bidrag. Länsstyrelsen kan be dig om en komplettering av din ansökan om det finns behov. Det kan handla om fler bilder, mer beskrivande text eller en antikvarisk analys och arbetsbeskrivning. 4. Din ansökan bedöms av handläggarna på länsstyrelsen och registreras i uppföljningssystemet KÄLLA. När man bedömer en ansökan vägs bland annat in objektets LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 15 skyddsstatus och akuta behov, uppfyllande av kriterier i strategin så som publikt intresse, graden av medfinansiering, helhetsyn etc. Det objektet som du söker bidrag för ska ingå som en del av i länets kulturmiljöprofil. Du ska ange val av antikvariskt medverkande och länsstyrelsen väljer arkeologiskt medverkande vid behov. 5. Ansökningarna bearbetas under slutet av året inför RAÄ:s fördelning på nyåret. Uppenbart ogrundade – ej bidragsberättigade ansökningar avslås direkt. 6. Beslut fattas i början av året och vi skickar svar löpande till alla som sökt bidrag. I beslutet kan du läsa vilka bilagor som skickas med så som blankett där sökanden bekräftar att bidraget kommer att tas emot enligt villkoren i beslutet samt rekvisitionsblankett. Till dig som fått bidrag: 1. Den antikvariskt/arkeologiskt medverkande tar kontakt med dig som fastighetsägaren eller så tar du kontakt i god tid inför åtgärd, utgrävning eller restaurering. 2. Åtgärd, utgrävning eller restaurering utförs och möten hålls vid behov. Antikvariskt/arkeologiskt medverkande ska alltid kallas till alla möten och rådfrågas om detaljer som har betydelse för det kulturhistoriska värdet på objektet. 3. Slutbesiktning genomförs av antikvariskt medverkande och i möjligaste mån med Länsstyrelsens medverkan. 4. Vid godkänd besiktning skriver den antikvariskt medverkande slutintyg. Detta samt rekvisitionsblankett skickas av fastighetsägaren till Länsstyrelsen 5. Senast en månad efter inkommen rekvisition betalas bidraget ut i KÄLLA, ärendet kan avslutas och arkiveras. 6. Antikvarisk rapport skall ha inkommit senast 1 mån efter slutbesiktning eller enligt uppgift i beslutet. Ärendet avslutats då. Checklista Checklistan (bilaga 3) är en hjälp för både sökande och för handläggaren på länsstyrelsen att bedöma varje ansökan på lika villkor. Rubrikerna i checklistan är hämtade från på nationella mål för kulturmiljöarbetet och är kopplade till regionala strategier och styrdokument. Vårt mål är att så många kommande bidragsprojekt som möjligt ska bidra till att uppfylla effektmålen i strategin. LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN FÖRSLAG 2015-09-28 Dnr 430-2798-15 16 Faktaruta 143 fiskelägen varav 11 stycken är riksintressen för kulturmiljö 60 riksintressen kulturmiljö Ett världsarv med 15 medeltida ruiner samt en stadsmur Ett kulturreservat- kulturreservatet Norrbys i Väte 375 enskilda byggnadsminnen (samt 10 statliga byggnadsminnen) varav 279 i innerstan och ca 100 på landsbygden Hela Visby innerstad är en fast fornlämning 200 områden med bevarande åkrar och bebyggelselämningar (enligt Bygg Gotland) ca 1800 husgrunder från järnåldern ca 270 milstenar 13 135 registrerade fornminnen 99 kyrkomiljöer med begravningsplatser i länet varav 92 medeltida kyrkor Unika mötesplatser med stora immateriella kulturmiljövärden och såsom Almedalsveckan, Medeltidveckan och Stockholmsveckan. Fler nya veckor skapas hela tiden. ca 100 besöksplatser med kulturhisoriska värden i en mångfald där Länsstyrelsen har pekat ut ett 40-tal som prioriterade 15 tätorter och en kommun tillika Region Gotland (Bygg Gotland)
© Copyright 2024