1. No category

Årsredovisning
2014
STOCKHOLM DECEMBER 2014
Engagemanget
för oss framåt
Stockholm växer och det betyder att staden både behöver nya bostäder och
skolplatser. För SISAB:s del innebär det att vi bygger om, bygger till och bygger nytt.
Men det innebär också att vi arbetar hårt för att ta hand om alla de fantastiska
utbildningsmiljöer vi redan har.
INNEHÅLL
Engagemanget för oss framåt 3
Förvalta för framtiden 5
Effektiv organisation 13
Hållbar affärsmässighet 17
Långsiktig miljöhänsyn 23
Miljöredovisning 29
Förvaltningsberättelse 35
Resultaträkning 38
Balansräkning 39
Kassaflödaesanalys 40
Noter 42
Revisionsberättelse
58
Granskningsrapport 59
Styrelsens underskrifter 60
Styrelse 62
Ledning 63
SISAB 2014 64
2 ÅRSREDOVISNING 2014
renoverat och
energiförbättrat fönster, vi har
underhållit utemiljöer och vi har
renoverat ventilationsanläggningar
bland mycket annat. Allt för att våra
kunder ska uppleva trivsamma klassrum med ett bra inomhusklimat,
gemensamhetsutrymmen där alla
känner sig hemma och trygga, skolgårdar som inspirerar och är säkra,
idrottshallar med bra ventilation,
funktionella skolmatsalar. Ja, listan
skulle kunna göras oändlig.
UNDER ÅRET HAR VI
KONRADSBERG blev ett välkommet
nytillskott i fastighetsbeståndet
under året och bidrar med drygt
50 0 00 nya kvadratmeter skollokaler. Vi invigde två nybyggda
skolor – Lugnets skola och Mariehällsskolan. Under året genomfördes också en rad volymstudier
och inventeringar av olika behov i
skolor och förskolor. Framtidens förskola gjorde succé och nu ser vi fram
emot att bygga ett flertal kvalitativt
hållbara förskolor på kort tid för att
möta det stora behovet.
ALLA VI SOM ARBETAR PÅ SISAB gör
det för att vi bryr oss om och vill
förbättra barnens skolmiljö. Jag
får varje dag kvitton på att mina
kollegor känner ett stort ansvar för
vårt uppdrag. Det är en förmån att
få arbeta i en organisation där alla
är så engagerade i så många barns
framtid.
NU FORTSÄTTER VI ARBETET mot
målet ett Stockholm i världsklass.
Framför oss ligger många både
stora och spännande skolprojekt
och vi är ordentligt laddade!
Åsa Öttenius,
VD
Rickard Nygren (MP),
styrelseordförande från oktober 2014
Lennart Rydberg (FP),
vice styrelseordförande från oktober 2014,
innan dess ordförande sedan oktober 2006
ÅRSREDOVISNING 2014 3
SISAB arbetar med ständiga
En skola eller förskola är en av
förbättringar
för att minska
få byggnader i samhället som
miljöbelastningen
erbjuda
ritas för barnoch
och ungdomar.
stadens skolorVioch
förskolor
sunda
på SISAB
är tillsammans
lärmiljöer. med
Ett område
som ligger
våra konsulter
experter
på att
skapaom
funktionella
och
oss särskilt
varmt
hjärtat är
trivsamma
utbildningsmiljöer
sund inomhusmiljö. Det handlar om
tuffa tag.
allt från akustik och som
hur tål
befintligt
dagsljus används till ett bra
inomhusklimat.
1 800 000
kvadratmeter för lärande
Att kunna erbjuda bästa möjliga utbildningsmiljö åt Stockholms
skol- och förskolebarn är vårt angelägna uppdrag. 2014 präglades bland
annat av att SISAB tog över Konradsberg, området som kommer att ge
57 000 nya kvadratmeter utbildningsyta på Kungsholmen.
SISAB, Skolfastigheter i Stockholm
är ett kommunalt bolag som arbetar
på uppdrag av Stockholms stad
med att äga, förvalta och utveckla
utbildningsmiljöer.
Vårt fastighetsbestånd rymmer
större delen av Stockholms förskolor,
grundskolor och gymnasieskolor.
Stockholms stad är vår största
hyresgäst.
Under 2014 hade vi 590 förskolor,
grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta
i söder. Totalt äger och förvaltar vi
1,8 miljoner kvadratmeter, där mer
än hundratusen människor vistas
dagligen.
Flitiga sommarjobbare har
hjälpt oss med yttre underhåll
av stadens förskolor.
4 ÅRSREDOVISNING 2014
FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING 2014 5
I ett projekt av den här storleken är det många
involverade som måste få känna sig nöjda.
När området är klart kommer 3 000
elever att gå i förskola, grundskola
och gymnasiet i området.
– Att planera utemiljön är en
spännande utmaning, säger Per.
Dels för att det kommer att röra sig
barn och ungdomar i olika åldrar
och med olika behov på skolområdet,
men också för att området är uppdelat i tre delar av ett antal vägar
som går genom området.
En av de stora händelserna under
året var när SISAB tog över ansvaret
för Konradsberg. Ett område som
kommer att ge stockholmarna
3 000 nya elevplatser.
Fler skollokaler på Kungsholmen
FAKTA
Nyförvärvet Konradsberg
Fastigheterna i
Konradsberg
Kungsholmen är ett expansivt område med många nya bostadsprojekt
och behovet av nya skollokaler är
stort. Under året tog SISAB över
ansvaret för Konradsberg och staden
erhöll på så sätt 57 000 nya och
välbehövliga kvadratmeter för utbildningsverksamhet i de fina lokalerna som ligger mitt i Stockholm,
inbäddade i ett vackert parkområde.
SISAB:s nya ansvar innebär att
de tidigare ägarna, Akademiska
Hus, lämnar fastigheterna som de
ställde i ordning för lärarhögskolan
för drygt 10 år sedan. Vi på SISAB
förberedde oss noga inför uppdraget
och tillsammans med Akademiska
Hus har fastigheterna gåtts igenom
för att kartlägga kommande behov.
Fastigheterna omfattar
drygt 57 000 kvadratmeter. Området byggdes för Lärarhögskolan
och färdigställdes 2003.
När Lärarhögskolan
successivt började lämna
området 2008 för att
integreras i Stockholms
universitets övriga verksamhet på Frescati valde
Akademiska Hus att
utveckla Konradsberg
till ett skolcampus. Cirka
3 000 barn och ungdomar från förskola till
gymnasium kommer att
genomföra sin skolgång
i området.
6 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN
–Vi tog över i oktober och har sedan
dess ägnat oss åt att lära oss fastigheterna. Målet är att skolverksamheten i Konradsberg ska påverkas så
lite som möjligt av ägarbytet,
säger Åsa Öttenius, VD.
Planeringen med att verksamhetsanpassa de olika fastigheterna
i Konradsberg tillsammans med
utbildningsförvaltningen pågår
för fullt.
– Lokalerna är i gott skick och nu
handlar det om att få ihop funktionerna. Vi kommer bland annat att
behöva bygga ut och om kök och
matsal, berättar Per Backe, fastighetsavdelningschef, som räknar
med att ombyggnaden kommer att
vara färdigställd i slutet av 2016
om allting går enligt planerna.
Under 2014 påbörjades sprängningsarbetet för det som ska komma att
bli nya Kungsholmens grundskola.
– Den befintliga skolbyggnaden
kommer att byggas om och kompletteras med en ny byggnad om 6 000
kvadratmeter som förs samman med
hjälp av en inglasad passage mellan
husen, berättar Björn Lundgren,
projektansvarig på SISAB.
En tuff utmaning
Området på Kungsholmen behöver
plats för 500 nya elever och det så
snart som möjligt.
– Tiden har definitivt varit en utmaning i projektet, bekräftar Björn
som har fått berörda att jobba på.
Från det att bygget påbörjades under
hösten förra året till den planerade
inflyttningen under sommaren 2016.
En annan utmaning har varit att
bygga nytt i ett innerstadsläge på
befintlig markyta.
– Sprängningsarbetet gjordes
över Fridhemsplans t-banestation
och det har krävts mycket samordning för att få det att fungera, säger
Bosse Ragnarsson, projektledare.
Kungsholmens grundskola
kommer alltså att få dubbelt så
många elever på en skolgård som
dessutom har fått ge plats för en
ny byggnad.
– Det har ställt höga krav på
planeringen av själva skolgården,
berättar Björn.
20
miljoner kronor avsattes
under året för att renovera och modernisera
hissar.
K-märkt byggnad
Den befintliga skolbyggnaden ritades
av Paul Hedqvist, arkitekten bakom
bland annat DN-huset och Skatteskrapan och skolbyggnaden är idag
K-märkt.
– Det är lovvärt att SISAB satsat
så mycket på gestaltningen i det här
projektet, säger Ludmila Choumakova,
på Cedervall arkitekter.
– Paul Hedqvists arkitektur är
stram och robust och präglas av hög
kvalitet och ett fint hantverksarbete.
En ambition som vi har försökt översätta till nutid, berättar hon.
Som alla arkitekter har Ludmila
även i det här projektet en mängd anvisningar och krav att ta hänsyn till.
Stockholm växer och det kommer att
behövas många nya kvadratmeter
utbildningsmiljöer under det närmaste
årtiondet. SISAB bygger, bygger om
och till för att svara upp mot det stora
behovet.
FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING 2014 7
SISAB avsätter en procent
av den hyresgrundande
produktionskostnaden
för konstnärlig utsmyckning vid
nybyggnader och större om- och
tillbyggnader. Målet är att alla
medborgare ska kunna möta
konst av högsta kvalitet i sin
vardag. Barnen på Högalidsskolan
exempelvis får njuta av Lisa
Jonassons färgstarka akustikplattor
i skolmatsalen.
Mitt jobb handlar om att hitta spännande
och funktionella lösningar. Tanken är att
barnen ska känna sig glada när de kommer
till sin skola. De kommer att mötas av
massor av ljus och rymd.
Ludmila Choumakova, arkitekt på
Cedervall Arkitekter.
1,8
miljoner kvadratmeter
utbildningsfastigheter
ägs och förvaltas av SISAB
– Mitt jobb handlar om att hitta
spännande och funktionella lösningar
inom den här ramen. Glashuset växte
exempelvis fram ur behovet att
sammanbinda de båda byggnaderna,
men också ur tanken att barnen ska
känna sig glada när de kommer till
sin skola. De kommer att mötas av
massor av ljus och rymd.
Ett annat exempel är de valda
plastmattorna som är lätta att sköta
och hålla rena.
– Vi har valt en glad och solig gul
kulör och låtit dem ”klättra upp” en
bit på väggen, vilket både ger innemiljön karaktär och skyddar en utsatt del av väggpartiet från slitage.
I ett projekt av den här storleken
är det många involverade som måste
få känna sig nöjda. Skolverksamheten har naturligtvis varit med
och påverkat på olika sätt, men det
8 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN
är även viktigt att byggnaden blir
lätt att förvalta och att byggvaror,
som exempelvis plastmattor, uppfyller
SISAB:s miljökrav.
– Det är positivt att arbeta med
en beställare som har så mycket
erfarenhet av att bygga och förvalta
skolor, konstaterar hon.
Att genomföra ett projekt så smidigt
som möjligt för alla som berörs är
något som SISAB har arbetat med
länge.
– Vi tar fram en kommunikationsplan för varje projekt där vi
prickar in större händelser och hur
vi ska kommunicera mot exempelvis
grannar och trafikanter, berättar
Anders.
I takt med att snabbheten i
kommunikation har ökat i samhället har även det påverkat hur
vi hanterar kommunikation i projekten. Vi försöker att alltid ha en
proaktiv kommunikation. Kommunikationsplanen har därför kommit
att bli ett viktig redskap för oss.
– Vet jag exempelvis hur länge oljudet
på byggarbetsplatsen ska pågå är
det lättare att hantera störningen,
konstaterar Anders.
– I de flesta projekt handlar det
också om samarbeten med andra aktörer i staden. I fallet med Kungsholmens nya grundskola planerade
vi tillsammans med SL i ett tidigt
skede för att vi skulle behöva stänga
t-banestationen under byggarbetsplatsen vid vissa tidpunkter.
Det är viktigt att SISAB kan garantera säkerheten både på arbetsplatsen och för stadens medborgare.
– Det är lika viktigt för oss att
vara noggranna i det här arbetet
som när vi bygger.
Hänsyn till naturvärden
Det finns mycket att ta hänsyn till
vid större byggprojekt. Stadsdelen
Liljeholmen har ett ökat behov av
skolplatser p g a den stora utbyggnaden av nya bostäder i stadsdelen.
SISAB fick 2012 en markanvisning
för en ny skola på ett område vid sjön
Trekanten som utgörs av naturmark
och som omfattas av strandskydd.
– Vi har tagit stor hänsyn till områdets naturvärden i byggprojektet,
berättar Ola Holmgren, projektansvarig. Här finns bland annat
värdefulla ekar som är viktiga för
flera arter av insekter och ett grönområde med gångstråk som uppskattas av närboende.
Fler och fler väljer att stanna i staden
även när familjen växer vilket bidrar
till den stora efterfrågan på förskoleoch skolplatser i Stockholm. Konceptet
Framtidens förskola är ett sätt att
svara upp mot behovet. Att bygga ut
på befintliga tomter ett annat.
Här Kungsholmens nya grundskola.
Byggarbetsplatser i innerstad
Nya Kungsholmens skola är bara
ett exempel på att det följer med
svårigheter när man bygger i
innerstadslägen.
– Stadens invånare är för det
mesta positiva till utbyggd samhällsservice, men desto mer oroliga och
ibland till och med negativa när det
visar sig att de ska behöva bo i närheten av en byggarbetsplats, säger
Anders Eklund, projektavdelningschef.
FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING 2014 9
Vi har tagit stor hänsyn till områdets
naturvärden i byggprojektet.
– Vi har även krympt skolbyggnaden
från det ursprungliga utformningsförslaget och flyttat närmare Lövholmsvägen. Byggnaden blir på så
sätt ett naturligt bullerskydd mot
vägen samtidigt som vi kan behålla
en större del av grönområdet intakt,
säger Ola.
Den nya skolan vid Trekanten
planeras vara klar hösten 2018 om
allt går enligt planerna och kommer
att ge plats för 640 elever.
Bygga istället för riva
Dalhagsskolan med 5 000 kvadratmeter lades ned 2008 med avsikten
att skolan skulle rivas. Rivningen
blev inte av och sedan dess har
skolan stått tom. Tills förra året
då staden beslutade att upplåta
lokalerna som allaktivitetshus för
Husbyborna.
–Lokalerna var i sämre skick
än vi trodde från början, säger
Susanne Christensson, fastighetsområdeschef. Och vi har fått bygga
om i delar av byggnaden. 2016 ska
det hela vara klart och då kommer
bland andra Fryshuset att öppna
”filial” och även en rad andra
verksamheter.
– Vi får se vad ungdomarna i
huset vill använda vissa delar till.
De är med och påverkar.
Högtryck under sommarlovet
När andra tar sommarlov har vi på
SISAB ofta mycket att göra. Så också
under sommaren 2014 då vi passade
på att renovera mark och rabatter
på våra skolgårdar. På hundratals
platser inom SISAB:s fastighetsbestånd över hela Stockholm rustade
vi upp asfalt, buskar, kantstenar,
fallskydd av gummi och konstgräs.
Mikael Koskela är projektansvarig på SISAB och samordnade
marksatsningen.
– Arbetet påbörjades redan på våren
och pågick inpå höstkanten. Insatsen
är ett resultat av en inventering som
gjordes 2013. Då inventerades hela
beståndet.
–Vi satsade 68 miljoner kronor på
att rusta upp vår befintliga mark och
vi gjorde det inom vår vanliga budget,
inga extra pengar från staden är
tilldelade.
Mikael samordnade även reparationsarbetet av ett 40-tal hissar i
ett 30-tal fastigheter som utfördes
under sommaren.
– Vi avsatte 20 miljoner kronor
för att renovera och modernisera
hissarna för att undvika driftstopp,
så att våra hyresgäster ska kunna
färdas säkert i hissarna och känna
sig trygga.
Framtidens första förskola
Stockholm behöver flera hundra
nya förskolor. Då handlar det om att
Det har byggts många nya
bostäder i Liljeholmen och
området har därför ett stort
behov av nya skolplatser. SISAB
fick 2012 en markanvisning för
en ny skola på ett område vid
sjön Trekanten i Liljeholmen.
I projektet har vi tagit stor hänsyn
till en rad naturvärden eftersom
området består av naturmark och
som omfattas av strandskydd.
10 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN
kunna bygga kvalitativt hållbart på
kortare tid och till en rimlig kostnad.
Under året invigdes SISAB:s första
konceptförskola Tabulatorn i Råcksta
som är det första resultatet av ett
mångårigt utvecklingsprojekt.
Konceptförskolorna har samma planlösning, konstruktion och tekniska
system oavsett var de byggs, men
fasad och utomhusmiljö anpassas
efter platsens och grannskapets
förutsättningar.
– På det här sättet kan man spara
mellan 6 och 9 månader i minskad
projekttid, från utredning till inflyttning, berättar Linda Hårdén
som varit projektansvarig för
Tabulatorn.
– Beslutsprocessen kan baseras
på redan framtagna och generella
handlingar och därigenom minskar
både tidsåtgång och kostnader.
Beställaren har att välja mellan
förskolor som anpassas för upp till
100, 120 eller 160 barn fördelade på
två våningar.
– Förskolorna är miljömässigt
hållbara, har en god funktionalitet
och teknisk kvalitet, berättar Linda.
Och tillägger att det viktigaste är
att verksamheten trivs och fungerar
bra i lokalerna vilket SISAB också
fått kvitto på i det första projektet.
– Vi har fått väldigt bra respons
från verksamheten i Tabulatorn.
Under förra året färdigställdes
även förskolan Zinket, också i stadsdelen Hässelby-Vällingby och fler
konceptförskolor är på gång i flera
stadsdelar runt om i Stockholm. 
Framtidens förskola är här. Tabulatorn
är resultat av ett mångårigt utvecklingsprojekt med fokus på att minimera
projekttiden och samtidigt utveckla
viktiga värden som hållbarhet,
funktionalitet och teknisk kvalitet.
FÖRVALTA FÖR FRAMTIDEN ÅRSREDOVISNING 2014 11
Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största
stadsutvecklingsprojekt och kommer att byggas
med höga ambitioner för att skapa en hållbar
stadsdel. SISAB bidrar med en ny skola och en
förskola i projektet.
Många av våra
duktiga medarbetare
är konsulter
Det är viktigt att vi har en flexibel och effektiv organisation för att
utföra vårt uppdrag inom staden. Våra konsulter – allt från projektledare till arkitekter – är våra förlängda armar och ska kunna
agera som en del av SISAB.
En konsultgrupp som kommer in
i ett tidigt skede är arkitekterna
som gör volymstudier och fastighetsplaner.
–Volymstudien är ett viktigt
beslutsunderlag när man ska fatta
beslut om detaljplanen och gör det
även möjligt för oss på SISAB att
ta fram ungefärliga kostnader
för det kommande byggprojektet,
berättar Ann Söderman, förvaltningsområdeschef.
Det är trångt i Stockholm och att
hitta lämpliga tomter för kommunal
service är inte lätt.
– Det är en del av vårt uppdrag
att i samarbete med staden och
våra kunder hålla koll på var det
12 ÅRSREDOVISNING 2014
är lämpligt att bygga, hur många
kvadratmeter som går in på tomten
och hur många elever den skulle
kunna ta emot, berättar Ann.
900
skolbarn kommer det
finnas plats för i Norra
Djurgårdsstadens skola.
EFFEKTIV ORGANISATION ÅRSREDOVISNING 2014 13
FAKTA
Norra Djurgårdsstadens skola
FAKTA
Förlängda armar
SISAB:s upphandlade
konsulter är våra förlängda armar och kolleor, exempelvis arkitekter,
storkökskonsulter, landskapsarkitekter, konsulter
inom el och vvs, projekt-,
projekterings- och byggledare samt kontrollansvariga.
Lina Swanberg arbetar på Tengbom
som är ett av flera arkitektkontor
som blev upphandlade under 2013.
– Att komma in tidigt i ett projekt
är värdefullt och påverkar ofta
slutresultatet på ett positivt sätt,
säger hon.
Tengbom har lång erfarenhet
av att rita skolor och Lina tycker
att det är bra att arbeta med en
så tydlig och professionell uppdragsgivare.
Skolan kommer att
inrymmas i en befintlig
byggnad som är ihopbyggd med nyproduktion i Gasverksområdet
och placeras i sydvästra
delen, närmast Hjorthagens IP. Placeringen är
tänkt att knyta samman
det gamla och nya i
Hjorthagen. Skolstart
planeras till höstterminen
2019 med plats för 900
skolbarn.
Lina Swanberg jobbar som arkitekt på Tengbom. Hon har bland annat
varit med och ritat Eiraskolan på Vallhallavägen i Stockholm.
Anna Areskough jobbar som arkitekt på Max arkitekter som arbetar
med skolbyggnadsprojektet i Norra Djurgårdsstaden.
Att komma in tidigt i ett projekt är värdefullt och påverkar
ofta slutresultatet på ett positivt sätt.
Det yttersta målet för oss konsulter är alltid detsamma som för
SISAB – att skapa en funktionell och inspirerande utbildningsmiljö där
elever och personal trivs och känner sig trygga.
– Vi får tydliga anvisningar och våra
möten är konstruktiva och givande.
SISAB är tydliga med hur ett projekt
ska drivas och det skapar ett bra
samarbete.
– Det underlättade också att vi
konsulter fick en bra introduktion
och känsla för hur SISAB arbetar
innan vi började vårt samarbete.
– Som arkitekt handlar det om att
vara kreativ inom specifika ramar
och att utveckla, förfina och förädla
de anvisningar som finns i projekten.
– I det här fallet har vi hittat en
spännande lösning när det gäller
fasaderna. Skolan kommer att ha en
yttre fasad i tegel, ett material som
kopplar till området, och en inre
fasad av mörk betong. Avståndet
mellan den inre och yttre fasaden
fungerar som solavskärmning och
på kvällar och nätter kan man
belysa tegelfasaden inifrån.
Miljö- och kulturintressen
I området kring Hjorthagen och i det
gamla gasverksområdet pågår just
nu bostadsbyggandet för fullt. SISAB
har i uppdrag att bygga Norra Djurgårdsstadens skola med planerad
skolstart höstterminen 2019.
Vi på SISAB tycker det är oerhört
roligt att få vara med och prägla det
här området och det är väldigt höga
ambitioner när det gäller miljön.
Staden har bestämt att det här ska
bli en miljöstadsdel. Alla byggnader
i området är dessutom K-märkta
och det kan även bli fråga om
kulturminnesmärkning.
14 ÅRSREDOVISNING 2014 EFFEKTIV ORGANISATION
– Det här är ett område av stort
miljö- och kulturhistoriskt intresse.
Det är den enskilt största frågan
när det gäller planbeskrivningen
och här är det extra viktigt att våra
konsulter kommer in tidigt, säger
Susanne Herold, projektansvarig.
– Det ställer stora krav på allt
från markarbeten till byggmaterial
och inte minst gestaltningen av
byggnaderna, så att de passar in och
tillför något i den här fantastiska
miljön, konstaterar hon.
Skolans nya byggnader anpassas
till Gasverksområdets befintliga
planstruktur enligt önskemål från
Stockholms stad. Skolan kommer
att bestå av tre byggnader, varav
en är befintlig, som binds samman
av en sockelvåning. Sockelvåningen
innebär att man kan röra sig inomhus mellan byggnaderna i en skofri
miljö.
Anna Areskough på Max arkitekter som arbetar med projektet
har lång erfarenhet av att samarbeta med SISAB:
Skolarkitektur
SISAB är experter på att bygga
skolor och anlitar konsulter som
kan tillföra expertis på områden
där vi behöver komplettera. Skolarkitektur är ett arkitektoniskt
kunskapsområde i sig.
– En skola är en komplex byggnad.
Här finns många rumsfunktioner,
gemensamhetsutrymmen och elever
och personal rör sig kors och tvärs.
Det kräver mycket av arkitekten
men lämnar också utrymme för
spännande arkitektur och nytänkande, menar Lina.
– Balansen mellan att skapa
öppna och transparanta ytor och
avgränsade rumsligheter är viktigt.
Å ena sidan öppna ytor för möjlighet
till möten mellan olika grupper och
för möjlighet till olika arbetsformer.
Å andra sidan kan det vara skönt
för eleverna att kunna hitta lugna
och ostörda platser för studier eller
grupparbeten, konstaterar hon.
– En skola eller förskola är i
stort sett de enda byggnader i
samhället som ritas för barn. Tillsammans med SISAB måste jag
och mina kollegor ta hänsyn till
hur barn fungerar. Det kan handla
om trafiksituationer eller att barn
inte har ett utvecklat konsekvenstänkande, menar Anna.
Att skolan ska vara en trygg
byggnad är Lina och Anna överens om.
– Idag ritar vi skolmiljöer så att
eleverna kan ha kontroll över sin
omgivning. Vi ritar exempelvis inga
uppehållsrum i samband med toaletter längre, det ska gå att se vem
man möter i foten av en trappa osv,
berättar Anna.
En annan aspekt som en arkitekt
får ha med sig i arbetet är att skolan
idag är utsatt för hård konkurrens
till följd av fria skolval.
– Skolmiljön kan mycket väl vara
en faktor som spelar in när människor väljer skola eller förskola för
sina barn, menar Lina.
SISAB tar fram skollokaler
med hög flexibilitet och värnar
även om att skollokalerna ska
vara väl fungerande och hållbara
i ett långt tidspersepektiv.
– Det yttersta målet för oss arkitekter eller andra konsulter är alltid
detsamma som för SISAB – att skapa
en funktionell och inspirerande utbildningsmiljö där elever och personal
trivs och känner sig trygga. 
EFFEKTIV ORGANISATION ÅRSREDOVISNING 2014 15
Glädjande nog finns det många barn i Stockholm. Och fler
kommer det att bli. Därför är den långsiktiga planeringen
viktig så att vi kan säkerställa att det finns ändamålsenliga,
sunda, trivsamma och trygga skolmiljöer i Stockholm.
Allt vi gör måste
vara strategiskt hållbart
och framåtsyftande
Hållbarhetsfokuset är självklart i allt vi gör i den dagliga verksamheten.
Under året har vi bland annat utvecklat vår verksamhetsplanering,
minskat riskerna för osund konkurrens och tagit ytterligare steg kring
vårt värderingsarbete.
Vi på SISAB ingår med vår verksamhet i stadens vision 2030 – Ett
Stockholm i världsklass. En vision
som brutits ned i inriktningsmål och
indikatorer som planeras och följs
upp i stadens integrerade ledningssystem (ILS).
Som de övriga bolagen inom
staden rapporterar vi kontinuerligt
till staden.
Under 2014 har SISAB dessutom
utvecklat sin verksamhetsplanering.
– Ett kommunalt fastighetsbolag
som vi gör inga kortsiktiga affärer.
Allt vi gör måste vara strategiskt
hållbart och framåtsyftande, säger
Åsa Öttenius.
– I vår nya modell för verksamhetsplanering blir det nu tydligt
vilka mål vi har på lite längre sikt
och vad som krävs av varje avdelning för att utvecklas i enlighet med
ägarnas och kundernas förväntningar och krav på oss, säger Åsa.
Under den första perioden ligger
16 ÅRSREDOVISNING 2014
fokus främst på strategisk områdesplanering, energieffektivisering,
kvalitetsarbete och en fortsatt
satsning på ökad professionalism.
– I en växande organisation, med
allt större ansvar och en stor andel
konsulter och underleverantörer
behöver vi även en stark värderingsgrund, fortsätter hon.
– Att äga och förvalta fastigheter
på ett långsiktigt hållbart sätt förutsätter att vi är en effektiv organisation där ekonomi och värderingar
förenas.
Att äga och förvalta fastigheter på ett
långsiktigt hållbart sätt förutsätter att vi är
en effektiv organisation där ekonomi och
värderingar förenas.
HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET ÅRSREDOVISNING 2014 17
Affärsmässighet handlar bland
annat om att bli ännu bättre på att
förvalta fastighetsbeståndet. Om
att fatta kloka, välplanerade och
genomtänkta beslut i alla lägen.
SISAB förvaltar både lokaler och skattepengar. Att stadens skolor är välskötta har
alla stockholmare glädje av.
FAKTA
Sund och hållbar ekonomi
En dag om
värderingar
Nivån på underhåll och investeringar var under året fortsatt hög.
För SISAB kännetecknas 2014 av
en rad volymstudier och inventeringar av olika behov i skolor och
förskolor. Detta är nödvändigt för
att kommande år kunna möta en
förväntad beställningsökning.
– God planering och sund
ekonomi går hand i hand. Den
långa planeringshorisonten är en
förutsättning för så väl underhållsinsatser som för att planera investeringar, säger Jan Amnéus, chef
för ekonomienheten.
– Genom ett planerat och kontinuerligt underhåll av fastigheterna
undviker SISAB att det byggs upp
underhållsskulder som kommande
generationer får betala.
SISAB:s kommunala hyresgäster
betalar de faktiska kostnaderna för
sina lokaler vilket innebär att vi
alltid måste vara kostnadseffektiva
Under SISAB-dagen den
13 november samlades
alla medarbetare för att
diskutera och fundera
kring våra värderingar
affärsmässighet, ansvar
och engagemang. Inriktningen på dagen var den
praktiska innebörden av
hur vi utifrån våra olika
roller tolkar våra ledord.
– Det var nyttigt att höra
hur olika vi kan tänka
kring våra värderingar
och tydligt att vi ibland
tolkar dem på olika sätt.
Förståelsen för vad våra
värderingar betyder i
konkreta, vardagsnära
situationer är en nyckel
för att lyckas få värderingarna levande och
översatta till beteenden,
säger Anna Lindkvist,
personalspecialist.
18 ÅRSREDOVISNING 2014 HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET
så att varje skattekrona används
effektivt och långsiktigt.
– Under året har SISAB implementerat K3, det nya regelverket för
redovisning enligt komponentmetoden
vilket bland annat innebär att vi får
en mer detaljerad ekonomisk beskrivning av varje fastighet.
Antikorruption och vita pengar
En granskning av seriositeten
hos registrerade leverantörer hos
SISAB genomfördes under hösten.
Information har inhämtats från
Bolagsverket och Skatteverket
samt Svensk Handels och Förenade
Bolags varningslista. Granskningen
visar att bolaget inte har gjort något
inköp från bolag som har anmärkning vid dessa kontroller.
I somras tecknade även SISAB
och Skatteverket ett samarbetsavtal
med syftet att förebygga ekonomisk
brottslighet och därmed minska
risken för osund konkurrens. Avtalet
ska underlätta för SISAB att anlita
endast seriösa företag som sköter sin
redovisning och betalning av skatter
och avgifter.
Engagerade medarbetare
Åtskilliga yrkesroller och kompetenser ryms inom SISAB. Att utveckla såväl vår verksamhet som
våra medarbetare är viktigt. Den
årliga medarbetarenkäten är ett
viktigt verktyg för att ta pulsen på
hur medarbetarna upplever SISAB
som arbetsgivare. Undersökningen
ger oss möjlighet att jämföra våra
resultat såväl internt som externt.
På en skala mellan 0 och 100 ligger
SISAB:s personals egen skattning
av motivation, ledarskap och styrning på 86.
– Resultatet är liksom tidigare
år glädjande högt och med en så hög
svarsfrekvens som 95 procent kan vi
bekräfta att resultatet speglar verkligheten, menar Anna Lindkvist.
14 nya medarbetare 2014
Ann-Mari Norberg började sin anställning som förvaltare på SISAB
under 2014 och är en av dem som
gick igenom företagets introduktionsprogram för nyanställda.
Det känns verkligen att SISAB är ett företag som bryr
sig om människor. Det finns ett stort hjärta här.
– Det var ett professionellt och
gediget program som gav mig både
bred och djup förståelse för hur
SISAB arbetar. Mycket bra är
systemet med en egen fadder. Det
är skönt att ha någon att fråga i
början. Även om jag har lång erfarenhet av fastighetsförvaltning, har
jag ju inte jobbat på SISAB tidigare.
– Det känns verkligen att SISAB
är ett företag som bryr sig om människor. Det finns ett stort hjärta här.
Både internt i organisationen och i
arbetet för att barn och personal ska
må bra och trivas i våra fastigheter.
Affärsmässighet i fokus
Som ett viktigt led i vår strävan att
vara ett fastighetsbolag i toppklass
arrangerades hösten 2013 ett ambitiöst utbildningsprogram i affärsmannaskap för alla våra förvaltare
och förvaltningsområdeschefer.
Utbildningen fokuserade på att visa
engagemang och ta ett tydligt fastighetsägaransvar, såväl internt som
externt. Utbildningen avslutades
i maj 2014 och så här säger Victor
Axgaard som var en av deltagarna:
– Det blev väldigt tydligt under
utbildningen att min roll som
förvaltare handlar om att leda och
samordna ett aktivt fastighetsägaransvar. Att jobba ännu mera strategiskt med våra fastighetsplaner så
att vi tillsammans med våra kunder
kan planera långsiktigt.
– Att helt och hållet ta ett fastighetsägaransvar är att lyfta blicken
och se framåt. Är det mer kostnadseffektivt att riva eller bygga om en
äldre fastighet? säger Victor.
Utvecklingsprogrammet genomfördes tillsammans med House of
Competence där Per Olsson tog
fram utbildningen och föreläste.
HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET ÅRSREDOVISNING 2014 19
Vi vet att minskad yttre skadegörelse
skapar tryggare och trevligare utbildningsmiljöer.
Därför investerar vi både tid och pengar i
skadeförebyggande åtgärder.
36%
av SISAB:s medarbetare
är kvinnor. 64% är män.
och utvärdera sin felanmälan och
dels en leverantörsportal.
I dagsläget pågår arbetet med
att få alla kunder att använda den
nya webbfelanmälan.
– Och glädjande nog kan vi se
att de kunder som börjat använda
tjänsten fortsätter. Det är ett gott
tecken, konstaterar Mee.
Trygghetsarbetet
Vi vet att minskad yttre skadegörelse
skapar tryggare och trevligare
utbildningsmiljöer. Därför
investerar vi både tid och pengar
i skadeförebyggande åtgärder.
Per menar att en sådan här satsning också är en investering i ökade
fastighetsvärden.
– SISAB förvaltar både lokaler
och skattepengar. Att stadens skolor
är välskötta har alla stockholmare
glädje av.
Per tycker att SISAB redan
kommit en bra bit på väg när det
gäller affärsmannaskapet och att
utbildningssatsningen låg bra i tid.
– Insikterna fanns där redan och
nu har förvaltarna på SISAB ökat sin
kompetens när det gäller att planera,
genomföra och följa upp själva.
Mer rätt om fel
Varje dag går något sönder eller ger
upp i stadens skolmiljöer. För att
20 ÅRSREDOVISNING 2014 HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET
minimera tiden mellan en felanmälan och åtgärd förändrade
SISAB sina rutiner under 2014.
– Vi tog hand om över 30 000
felanmälningar under förra året
och många av dem skulle kunna
åtgärdas mycket snabbare om vi
hade korrekta och fullständiga
uppgifter kring skadan eller felet,
säger Mee Nilsson, verksamhetsutvecklare.
Under året som gått har vi arbetat
med att få både hyresgäster och
leverantörer att förstå hur vi alla
kan samarbeta och vad var och en
kan göra för att vi tillsammans ska
kunna åtgärda fel snabbare och
effektivare. Vi har även skapat två
nya tjänster. Dels en webbfelanmälan där våra kunder kan följa
Varje dag brinner i genomsnitt
minst en skola någonstans i Sverige.
Hur många skolbyggnader som dagligen vandaliseras i Sverige finns det
ingen sammanställning över, men
krossade fönsterrutor och nedklottrade väggar är en allt för vanlig syn.
– Vi vet att minskad yttre
skadegörelse skapar tryggare
och trevligare utbildningsmiljöer.
Därför investerar vi både tid och
pengar i skadeförebyggande åtgärder, säger Barbro Johansson,
säkerhetsstrateg.
– Vi följer kostnaderna för glaskross, klotter och annan skadegörelse varje månad för att ständigt
kunna förbättra och utveckla vårt
förebyggande skadegörelsesarbete.
De senaste åren har vi sett positiva
resultat av våra insatser. Trots det
spenderar vi stora summor på att
reparera efter skadegörelse. Det är
pengar vi hellre vill lägga på att förbättra utbildningsmiljön för personal
och elever.
2014 inledde med hög skadegörelse
som delvis berodde på det för årstiden varma vädret. Den ökningen
kunde SISAB inte ”hämta hem”
under året så även om det blev en
nedåtgående trend mot slutet av
2014 så blev ökningen 12 %. Mot
slutet av året var månadskostnaden lika som 2013. Det blev alltså
en nedåtgående trend jämfört med
starten 2014. Bränder över självrisk
hamnade på samma nivå som 2013.
Försäkringspremien blev oförändrad
förutom justering för index och
ökning av antalet kvadratmetrar,
t ex det stora området Konradsberg.
I säkerhetsarbetet ingår ytterligare en viktig aspekt och det är
människors trygghet. Idag har vi
ett drygt 50-tal termosensorer på
våra skolor som bland annat kan
upptäcka stora ungdomssamlingar,
klättring på tak och bränder.
Bevakningsbolaget rycker inte
enbart ut på larm utan har även i
uppgift att arbeta skadeförebyggande. De har också ett ungdomsteam.
Utifrån statistik och information
ronderar handplockade väktare med
erfarenhet av att prata med ungdomar på de 50 mest skadedrabbade
fastigheterna kvällar och nätter
året om.
SISAB har även kontakt med
grannarna som kan larma oss
direkt om något är på gång.
– Det gör att vi kan agera snabbt
och skapar trygghet både bland
grannar, människor som rör sig
kring våra fastigheter och ungdomarna själva.
Tydlig kommunikation
SISAB:s kommunikation ska vara
tillgänglig och tydlig och under året
utvecklade SISAB sin webbplats
med bland annat en bättre sökfunktion och mobilanpassning, vilket
underlättar kommunikationen
med exempelvis konsulter och
hyresgäster. Vi uppmuntrar aktivt
ett större engagemang i sociala
media. SISAB fanns under året på
Facebook, Linkedin och Instagram.
SISAB:s publicitet i media
minskade något under året i förhållande till 2013, däremot konstaterade
staden att kvaliteten på SISAB:s
pressarbete har ökat. 
HÅLLBAR AFFÄRSMÄSSIGHET ÅRSREDOVISNING 2014 21
Vi bygger för barnen
som ska leva i den värld
vi lämnar efter oss
Miljöfrågorna är viktiga för oss på SISAB. Vi arbetar med ständiga
förbättringar och helhetssyn för att minska miljöbelastningen och erbjuda
stadens skolor sunda läromiljöer. Under 2014 fortsatte arbetet med att
minska vår energianvändning och med att miljöbyggnadscertifiera alla
våra nybyggda fastigheter.
SISAB arbetar med ständiga förbättringar
för att minska miljöbelastningen och
erbjuda stadens skolor och förskolor
sunda läromiljöer. Ett område som
ligger oss särskilt varmt om hjärtat är
sund inomhusmiljö. Det handlar om allt
från akustik och fuktsäkerhet till bra
ventilation och temperatur.
22 ÅRSREDOVISNING 2014
SISAB tar varje år fram ett miljöprogram som anger riktningen i
vårt miljöarbete. Och i slutet av
varje år sammanfattar vi resultatet
i vår miljöredovisning. I år har vi
valt att redovisa miljöarbetet här i
årsredovisningen.
Minskad energianvändning,
och en bra inomhusmiljö dvs luft,
temperatur, ljud, ljus och giftfria
byggmaterial är viktiga områden
för alla som vistas i våra lokaler.
Silver kräver tidiga samarbeten
I vårt hållbarhetsarbete ingår att
ta stor hänsyn till miljö och hälsa
när vi bygger nytt. Under 2014
har vi valt att ansluta oss till
systemet Miljöbyggnad som är ett
certifieringssystem, baserat på
svenska bygg- och myndighetsregler
och på svensk byggpraxis. I Miljöbyggnad kan en byggnad uppnå
betyget brons, silver eller guld.
– Alla våra nybyggen ska uppnå
lägst nivå silver.
Det innebär att vi arbetar med
en rad indikatorer som ger våra nya
fastigheter effektiv energianvändning, en sund innemiljö samt att
vi ställer tydliga krav på de byggmaterial som används.
– Vi har varit långt framme
redan tidigare när det gäller arbetet med att minimera vår miljöpåverkan. Nu får vi ett tydligt kvitto
på det, säger Ulrika Broman, hållbarhetskoordinator.
300
ton koldioxid motsvarar
årets energibesparingar.
SISAB har ambitiösa miljömål och har
i miljöprogrammet en rad strategiska
miljömål. Exempelvis ska utsläppen av
växthusgaser från tjänsteresor minska
med minst 20 procent till år 2016.
LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN ÅRSREDOVISNING 2014 23
Vi har varit långt framme redan tidigare när det
gäller arbetet med att minimera vår miljöpåverkan.
Nu får vi ett tydligt kvitto på det.
Framgångsrikt utvecklingsprojekt
Mariehällskolan i Annedal invigdes
under året 2014. Skolan är miljöcertifierad enligt kraven för Miljöbyggnad. Det betyder bland annat att
SISAB har tagit stor hänsyn till att
skapa en bra inomhusmiljö och följt
hårda krav för energiförbrukning
och materialval.
– Mariehällsskolan är resultatet
av ett utvecklingsprojekt och vi har
fått värdefulla erfarenheter när det
gäller att planera och genomföra ett
byggprojekt där hållbarhets- och
miljöfrågor står i fokus, säger
Susanne Herold, projektansvarig.
Ett exempel på vad man bör ta
hänsyn till i planeringen av en ny
skola är hur man får in mycket dagsljus, samtidigt som det inte får bli för
varmt när solen skiner. Att välja
fönster är avgörande för både inomhusklimatet och energianvändningen.
Det handlar om att välja rätt placering, rätt typ av glas och rätt solskydd.
– Det här innebär vi måste tänka
till i ett tidigt skede och kanske utöka samarbetet mellan arkitekter
och energisamordnare, berättar
Ulrika.
SISAB-anpassad utbildning
Vid sidan av våra vanliga projekteringsanvisningar och projektstyrning ger Miljöbyggnad ett nytt
arbets- och synsätt som påverkar
alla som arbetar på SISAB. Även
våra projektörer och andra konsulter.
I september hölls därför en heldagsutbildning för alla berörda
inom SISAB och konsulter i samarbete med Sweden Green Building
Council.
– Det är viktigt att alla har
samma kompetens och kunskap
för att vi ska kunna hitta de bästa
lösningarna tillsammans, säger
Marie Rosfors, utvecklingssamordnare på SISAB.
Mariehällskolan invigdes under 2014.
Skolan är miljöcertifierad enligt kraven
för Miljöbyggnad. Det betyder bland
annat att SISAB har tagit stor hänsyn
till att skapa en bra inomhusmiljö och
följt hårda krav för
energianvändning
och materialval.
37st
supermiljöbilar har
beställts under året.
24 ÅRSREDOVISNING 2014 LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN
Lugnets skola som invigdes i januari 2014
är den första miljöcertifierade skolan i
Stockholm och har uppnått miljöklass
”guld” enligt miljöklassningssystemet
Miljöbyggnad.
Lugnets skola i Hammarby Sjöstad
är guldcertifierad och fick agera gott
exempel i den SISAB-anpassade
utbildningen.
– Lugnets skola har en del unika
lösningar och värms upp med hjälp
av bergvärme. Genom att använda
ett eget exempel kunde vi i utbildningen koppla certifieringskraven
till våra egna projektprocesser,
säger Ulrika.
– Nu fortsätter arbetet med att
ta fram fler goda exempel kring hur
man kan arbeta med Miljöbyggnads
kriterier, berättar hon.
1 200
inomhustemperaturgivare
monterades i SISAB:s
fastigheter under året.
SISAB kör miljöbilar
SISAB har i sitt miljöprogram en
rad ambitiösa miljömål. Exempelvis
ska utsläppen av växthusgaser från
tjänsteresor minska med minst
20 procent fram till år 2016.
– Vi har tagit fram en rese- och
mötespolicy som bland annat innebär
att vi subventionerar våra anställda
när de åker kollektivt, har en utökad
bilpool med 10 bränslesnåla miljöbilar samt 37 f öretagsbilar som alla
är supermiljöbilar av modellen plugin-hybrider, berättar Ulrika.
SISAB fortsätter koldioxidbanta
2013 antog SISAB en energiplan för
att effektivt kunna styra arbetet
med energibesparingar. Här samlar
vi alla åtgärder och våra arbetssätt
för att nå våra energimål. Energibesparingarna för uppvärmning under
2013 var rekordstora 8 procent och
under 2014 hamnar motsvarande
siffra på drygt 5 procent, vilket motsvarar ca 300 ton koldioxid.
– Det är ett väldigt bra resultat,
tycker Niklas Dalgrip, enhetschef
på driftenheten. Men för att vi ska
kunna fortsätta den här trenden
med kraftiga energibesparingar behöver vi jobba vidare med både stora
och små åtgärder. Stora besparingslösningar som ger effekt i hela fastighetsbeståndet har naturligtvis stor
inverkan på energianvändningen. Vi behöver även tänka enligt
principen ”många bäckar små…”
exempelvis täta fönster i äldre
fastigheter och andra enkla åtgärder. Det ger också betydande
besparingar eftersom vi har så
många ”bäckar”.
Ett exempel på en större åtgärd
under 2014 var att SISAB lät montera 1 200 inomhustemperaturgivare
i delar av fastighetsbeståndet för att
hålla koll på energianvändningen
och inomhusklimatet i skolorna.
– Vi har nu möjlighet att optimera
temperaturen och energianvändningen över dygnet och året, berättar
Niklas. Ett klassrum behöver inte
vara lika varmt på natten eller på
helgerna.
ÖVRE BILDEN. Miljöcertiferingen innebär
bland mycket annat krav på bra dagsljus.
NEDRE BILDEN. SISAB spar energi genom
avancerade tekniska lösningar som inomhustemperaturgivare men även genom
enkla åtgärder som energiglas och
tätning av fönster.
LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN ÅRSREDOVISNING 2014 25
Barn som rör sig alstrar
mycket värme. Därför
behöver inte en
gymnastiksal värmas
upp lika mycket som ett
klassrum.
I projektet Energiagenterna lär sig
förskolebarnen att spara energi med
hjälp av lust, nyfikenhet och samspel.
Dubbel miljövinst
FAKTA
Pingvinpriset i
oktober
Miljöförvaltningen
utnämnde SISAB till
oktober månads klimatsmarta exempel och
pingvinprismottagare.
Vi fick den för vårt arbete
med att utvärdera två
standarder för miljöcertifiering och för att
vi, från 2014, miljöcertifierar alla våra nybyggda
skolor till silvernivån
enligt systemet Miljöbyggnad.
– Vi kan även anpassa temperaturen
till verksamheten. I ett klassrum
sitter man still och i en slöjdsal rör
man sig mer. Människor alstrar ju
en del värme och en hel klass kan få
inomhustemperaturen att stiga flera
grader. Det tar vi också hänsyn till.
Styrningen sker via övervakningssystemet SOL (SISAB Online) som
togs i bruk under 2014.
Jag har en bättre
arbetsmiljö, kan arbeta
mer effektivt och känner
mindre stress.
26 ÅRSREDOVISNING 2014 LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN
Fastighetsvärdarna utför SBAkontroller (Systematiskt Brandskyddsarbete) på sina fastigheter
med många olika kontrollpunkter
varje månad. Under ett år har
flertalet SBA-kontroller gjorts på
alla skolor och en gång på varje
förskola. Tidigare måste fastighetsvärden ta med sig tung pärm,
kontrollpunkter etc för att kunna
utföra kontrollerna. 2013 började
SISAB fundera på om man skulle
kunna effektivisera fastighetsvärdarnas arbete med hjälp av Ipads.
Anders Aringstam, fastighetsvärd
har haft med sig sin Ipad ute i fält
under året och är mycket positiv.
– Det finns bara vinster. Jag
behöver inte ta omvägen till kontoret
för att bli uppdaterad på felanmälningar eller för att komma åt SBAsystemet. Det betyder att jag inte
behöver skriva ut så mycket på
papper och att jag kör mindre bil,
berättar han.
– Men framför allt har det inneburit att jag har en bättre arbetsmiljö, kan arbeta mer effektivt och
känner mindre stress.
Uppdrag: Energibesparingar
Energiagenterna genomfördes under
en åttaveckorsperiod på den nybyggda förskolan Tabulatorn i Råcksta
under hösten 2014. Förskolan är
inte bara ett exempel på att det går
att bygga smarta och energisnåla
hus på kort tid utan att tumma på
kvaliteten. Här har SISAB också
arbetat tillsammans med verksamheten för att skapa beteendeförändringar i syfte att spara energi.
En del av verksamheten
– Vi konstaterade tidigt att det fanns
många bra projekt som vänder sig
till ungdomar och vuxna, men inte
så mycket som vänder sig till förskolebarn, berättar Jacob Landin,
projektledare.
Så för att undvika fallgropar identifierade vi ett antal framgångsfaktorer i en förstudie som genomfördes 2013. En av dem handlar om att
väcka engagemang och lust hos såväl barnen som pedagoger och närstående att arbeta, upptäcka, utforska och prova tillsammans.
I projektet Energiagenterna
väcks barnens nyfikenhet samtidigt som personalen får kunskap
och verktyg för att kunna arbeta
med energi­f rågorna i den dagliga
verksamheten.
– Arbetet med miljö och energi
får inte bli punktinsatser utan måste
kunna drivas av personalen, säger
Jacob. En av utmaningarna var att
skapa förutsättningar för förskolepersonalen att själva genomföra
metoden tillsammans med barnen
som en naturlig del i verksamheten.
– Det är viktigt att Energiagenterna inte är något extra som hamnar
ovanpå den dagliga verksamheten
utan smälter samman med den.
Lek och kunskap
I början av projektet fick förskolan
besök av Agent Ström och El´Boven
som tog med barnen på en inledande
sagovandring. Under de kommande
veckorna fick barnen sedan arbeta
kring fem teman, först: vad är
energi, vind, vatten, uppvärmning?
Sedan går finalen ut på att testa
att vara elfri.
– Det centrala i Energiagenterna
är metoden och barnens engagemang.
Sen har vi tekniken som stöd i och
med att vi använder webben i kommunikationen med barnen och
pedagogerna.
Delaktighet är vägen
till framgång
Även föräldrarna involverades. Dels
genom information om projektet
inför genomförandet men också
genom att personalen skickade med
spartips med veckobreven. Föräldrarna uppmanades också att återkoppla sina erfarenheter till pedagogerna och SISAB.
– När Agent Ström och El´Boven
kom tillbaka efter åtta veckor för att
”examinera” barnen upptäckte vi att
de hade lärt sig massor. Vi fick många
kvitton på att metoden fungerar.
SISAB utökar nu pilotprojektet
till fem förskolor under våren 2015.
– Det blir riktigt intressant när
man tänker att SISAB har 450 förskolor. Om alla femårsgrupper får
delta i Energiagenterna når vi fler än
10 000 barn varje år, som sedan går
vidare till skolan. De i sin tur påverkar sina närstående och utväxlingen
blir enorm, menar Jacob.
– Att arbeta med beteenden samtidigt som vi fortsätter att modernisera fastigheterna kommer att vara
avgörande för att vi ska nå våra
energimål i framtiden.
Läs mer om projektet på:
facebook.com/energiagenterna. 
LÅNGSIKTIG MILJÖHÄNSYN ÅRSREDOVISNING 2014 27
Miljöredovisning
I november 2013 beslutade SISAB:s styrelse om Miljöprogram 2014–2016.
Denna miljöredovisning redovisar resultatet för 2014 i fem tabeller för vart och
ett av våra miljöområden.
SISAB:s satsningar på energieffektivisering märks tydligt i resultatet –
samtliga energimål har uppnåtts.
Vill du veta mer om vad SISAB:s miljöarbete innebär, hur det styrs och
följs upp? Se vårt miljöprogram som finns på vår hemsida, sisab.se/sv/hallbarhet
SISAB tar varje år fram
ett miljöprogram som anger
riktningen i vårt miljöarbete.
I slutet av varje år sammanfattar vi
resultatet i vår miljöredovisning.
Minskad energianvändning, en
bra inomhusmiljö och giftfria
byggmaterial är viktiga områden
för barn och personal som
vistas i våra lokaler.
28 ÅRSREDOVISNING 2014
MILJÖREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 29
Energianvändning
Miljöeffektiva transporter
Energianvändning
2
kWh/mkWh/kvm
Måluppfyllelse
250
Uppföljningsmått och delmål 2014
2012
2013
2014
Kommentar
Mål 1.1: Koldioxidutsläpp från
tjänsteresor.
66 ton
68 ton
65 ton
Minskade utsläpp,
men målet ej uppnått.
83 %
75 %
76 %
Ökad andel miljöbränseln,
men målet ej uppnått.
200
Delmål: högst 59 ton
Andel miljöbränslen i miljöbilar
(etanolfordon).
Delmål: minst 95 %
Andel medarbet­are på SISAB som
använder miljövänliga transportmedel
när de reser i tjänsten.
Motor- och tankningsproblem
har angivits som orsaker.
Uppgift ej
framtagen.
74 %
78 %
Ökad andel, men målet
ej uppnått.
150
100
50
El
Följs upp i AMI-enkät. Fjärrvärme
Delmål: minst 85 %
Andel elbilar.
En elbil, 6 %
En elbil, 6 %
En elbil, 6 %
Delmål: 9 %
Nya supermiljöbilar från
och med januari 2015.
0
Mål 2020
2011
2012
2013
2014
Hållbar energianvändning
Måluppfyllelse
Giftfria byggnader och varor
Uppföljningsmått och delmål 2014
2012
2013
2014
Kommentar
Mål 2.1: Andel avslutade projekt och
ramavtal med BVB-krav där BVB:s
kriterier har använts för kontroll av
byggvaror.
Sju av åtta
avslutade projekt
har dokument­
erat varor i BVB.
70 %
16 av 23
avslutade projekt
har dokumenterat
varor i BVB.
62 %
13 av 21
avslutade projekt.
BVB (Byggvarubedömningen) är en databas
för miljöbedömning av varor.
Dokumentation (loggbok) saknas
för åtta mindre projekt.
Mål 2.2.1: Andel fastigheter med
inventerad PCB i fogar som är
färdigsanerade.
2013
2014
Kommentar
Mål 3.1: Energianvändning
(uppvärmning och el).
217 kWh/m2
201 kWh/m2
192 kWh/m2
Observera att både
fastighets- och verksamhetsenergi ingår.
Mål 3.2: Växthusgaser från
energianvändning.
54 %
(15 av 28
fastigheter).
Nya inventeringar
pågår.
14 %
(3 av 21)
16 %
(4 av 25)
64 %
(18 av 28
fastigheter)
Ökad andel, men målet ej
uppnått. Nya provtagningar
har visat ett större saneringsbehov
än vad som tidigare påvisats.
Delmål: 100 %
13 512 ton CO 2 e
(enbart värme)
12 580 ton CO 2 e
6 150 ton CO 2 e
49 kWh/m2
46 kWh/m2
45 kWh/m2
Samtliga nio
projekt klarar
målet.
Samtliga sex
projekt klarar
målet.
0,35 %
0,22 %
Avser uppstartade
projekt 2014 med beslut
om miljöbyggnad.
Främsta orsaken är fjärrvärmeleverantörens klimatkompensation
och den varma vintern. SISAB:s
minskade energianvändning
motsvarar drygt 300 ton CO 2 e.
Delmål: högst 47 kWh/m2
Energianvändning per m2 vid
nybyggnads­projektering.
Andel kvadrat­meter­area som energi­
effektiv­iserats vid större ombyggnad.
100 %
(Minskn. enbart
värme 5,3 %)
Delmål: Högst 55 kWh/m2, (A-temp)
exklusive tillägg för hygieniskt
luftflöde enligt BBR.
36 %
(9 av 25
fastigheter)
Delmål: minst 16 %
Andel nybyggnadsprojekt som
miljöklassas.
Minskning 4,5 %
Delmål: Minskning.
Mål 3.3: Elanvändning på kontoret.
Delmål: 100 %
Mål 2.2.2: Andel fastigheter med
inventerad PCB i mark som är
färdigsanerade.
2012
Delmål: högst 208 kWh/m2
Måluppfyllelse
Delmål: 100 %
Uppföljningsmått och delmål 2014
1 %
Delmål: minst 0,2 %
Andel genomförda åtgärder enligt
åtgärdslista i SISAB:s energiplan.
100 %
Delmål 100 %
30 ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖREDOVISNING
MILJÖREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 31
Miljöeffektiv avfallshantering
Måluppfyllelse
Uppföljningsmått och delmål 2014
2012
2013
2014
Kommentar
Mål 5.1: Andel projekt som klarar
SISAB:s deponirestkrav.
100 %
91 %
67 %
7 av 7 projekt.
10 av 11 projekt.
6 av 9 projekt.
Deponirestkrav: högst
10 viktprocent vid
nybyggnad och 15 viktprocent
vid ombyggnad. Tre redovisade
projekt uppnådde inte detta.
Uppföljningsmått och delmål 2014
2012
2013
2014
Kommentar
Mål 6.1: Andel kunder som är nöjda
med inomhusmiljön i NKI-enkät.
Ingen
uppföljning.
Förskola: 71 %
Minskning: 20 %
Ingen
uppföljning.
Ny enkät 2015.
98 %
Ökad andel, men målet
ej uppnått.
Delmål: 100 %
Sund inomhusmiljö
Måluppfyllelse
NKI = Nöjd Kund Index
Skola: 68 %
Minskning: 2 %
Delmål: ökning
Andel av SISAB:s fastigheter som har
en radonhalt under 200 Bq/m3 eller
är under åtgärd för att nå detta under
2014.
91 %
93 %
578 av 590
fastigheter.
Delmål: 100 %
Andel ny- och ombyggnadsprojekt
som redovisar fuktmätnings­­protokoll
med godkända värden.
57 %
64 %
80 %
I 8 av 10 projekt uppnådde
dokumentation eller uppmätta
värden ej SISAB:s krav.
Delmål: 100 %
Andel ventilationssystem med
godkänd ventilationskontroll (OVK) i
förskolor och skolor.
92 %
94 %
89 %
Målet ej uppnått.
Skolor: 87 %
Förskolor: 93 %
System som var föremål för
OVK-åtgärd eller projektering
över årsskiftet räknas ej som
godkända.
Delmål: minst 94 %
Antal riskkonstruktioner som sanerats.
Ökad andel, men målet
ej uppnått.
Inget mål
Inget mål
3 st
Inget mål
Uppföljning
fr.o.m 2014
80 %
Delmål: minst 5 st.
Andel förskolor med uppmätt
installationsbuller under 2013 som
åtgärdats eller blivit föremål för
åtgärdsplan.
Delmål: 100 %
32 ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖREDOVISNING
(8 av 10)
Målet avser förskolor
där ljudnivå över 35 dBA
uppmätts i samband
med OVK-kontroll.
2014 har SISAB implementerat K3, det
nya regelverket för redovisning enligt
komponentmetoden vilket bland annat
innebär att vi får en mer detaljerad
ekonomisk beskrivning av varje fastighet.
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Skolfastigheter i
Stockholm AB, SISAB, org.nr. 556034-8970, avger härmed
årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Jämförelsesiffror
avseende föregående år anges inom parentes.
Ägarförhållande och uppdrag
SISAB ägs till 100 % av Stockholms
Stadshus AB, som i sin tur ägs till
100 % av Stockholms stad. Bolaget
bildades 1991.
SISAB äger och förvaltar skolor
och förskolor på uppdrag av Stockholms stad. SISAB ska tillsammans
med hyresgästerna skapa utbildningsmiljöer med kvalitet, sund
ekonomi och långsiktig miljöhänsyn
för dagens och framtidens skola och
förskola. Tomma lokaler/fastigheter
ska förädlas eller säljas för att möjliggöra annan verksamhet. Bolaget
har under året arbetat i enlighet
med kommunfullmäktiges mål och
ägardirektiv.
Fastighetsbeståndet
SISAB, inklusive dotterbolag,
äger och förvaltar huvuddelen av
Stockholms för-, grund- och gymnasieskolbyggnader. Dessa återfinns
på 628 fastigheter. Flertalet upplåtna
med tomträtt under 60 år. 284 av
våra fastigheter innehåller hyreskontrakt för kommunala förskolor,
171 kommunala grundskolor och 22
kommunalt gymnasium. I SISAB:s
fastigheter finns också 33 friskolor
och 86 förskolor med privata anordnare samt ett fåtal kommersiella
lokaler, bostäder och garage.
Den totala ytan uppgick vid årsskiftet till 1 778 627 kvadratmeter.
19 330 kvadratmeter var outhyrt,
vilket motsvarar en vakansgrad på
0,9 %. Den totala ytan föregående
årsskifte uppgick till 1 708 785 kvadratmeter och vakansgraden var
0,70 %. Stockholms stad förhyr, via
Ramavtal för utbildningslokaler,
82 % (84 %) av ytan.
Det planenliga restvärdet för
byggnader, mark, markanläggningar
och byggnadsinventarier uppgick vid
årsskiftet till 8 023 237 tkr.
Investeringar
Hösten 2012 startade produktionen
av en ny skola i stadsdelen Annedal
(Mariehällsskolan). I augusti 2014
invigdes skolan som de första åren
även inrymmer sex avdelningar förskola. Skolan är dimensionerad för
720 elever årskurs F–6.
Högalidsskolan genomgår en
renovering där ombyggnation sker
i tre etapper under åren 2013–2015.
Under 2014 har 54 mkr investerats
i projektet.
På Kungsholmens grundskola
har tillbyggnaden av hus A fortsatt.
Under 2014 har grundläggningsarbetet påbörjats, gjutning av
bottenbjälklag har genomförts och
dessutom är källarytterväggar på
tillbyggnaden uppsatta.
Totalt har 1 490 mkr (1 300 mkr)
lagts ner i investeringar och reparationer av våra skolor under året.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2014 35
Finansiering
Bolagets räntebärande skulder
uppgick vid årsskiftet till 9 704 mkr
(7 484 mkr). Den genomsnittliga
räntan uppgick under året till
2,62 % (2,90%).
Verksamhet och resultat
Resultatet från den löpande verksamheten, fastighetsförvaltning och
administration, uppgår till 238 mkr
(191 mkr). Räntenettot är -221 mkr
(-213 mkr). Årets resultat efter finansnetto uppgår till 17 mkr (-22,5 mkr).
Försäljning av fastigheter har inneburit en nettoreavinst om sammanlagt 18 mkr.
SISAB har den 9/10 förvärvat
dotterbolaget Datja Fastighets AB
(556745-5703). I bolaget finns två
fastigheter i området Konradsberg
på Kungsholmen.
SISAB har ett ambitiöst mål
att nå en energieffektivisering på
3 % i jämförelse med föregående
år. SISAB har genomfört samtliga
punkter i energiplanen och har
sammantaget åstadkommit en
energieffektivisering jämfört
med föregående år på 5,3 % avseende den normalårskorrigerade
fjärrvärmeförbrukningen.
SISAB har under 2014 genomfört ett projekt med ett stort antal
reparations- och underhållsarbeten
på skol- och förskolegårdar. Totalt
omfattades 386 fastigheter till en
utgift av 68 mkr. Underhållet
avser exempelvis asfaltering,
omsättning av kantsten, fallskyddsunderlag, planteringar
samt reparation av sandlådesarger,
trappor och trädäck.
Arbetet med Framtidens förskola
har fortsatt under 2014. Framtidens
förskola möjliggör snabbare färdigställande av beställda förskolor.
Under augusti 2014 har den första
36 ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Framtidens förskola färdigställts på
Håsjögränd 12 i Hässelby-Vällingby.
Förskolan invigdes den 4 september.
Under hösten 2014 har även Kanngjutargränd 12–22 i HässelbyVällingby färdigställts. För ytterligare sex Framtidens förskola har
antingen inriktningsbeslut eller
genomförandebeslut fattats. En
av dessa är under produktion.
Förväntningar avseende
framtida utveckling
Staden och regionen fortsätter att
växa. Långsiktigt ökar efterfrågan
på lokaler för såväl skola som förskola, vilket medför en fortsatt hög
nivå på ny- och tillbyggnation de
kommande åren. Under 2014 har
flertalet stadsdelar haft behov av
ytterligare förskoleplatser, samtidigt
som utbildningsnämnden haft ett
ökat behov av skollokaler. För SISAB
kännetecknas 2014 samtidigt av en
rad volymstudier och inventeringar
av olika behov i skolor och förskolor.
Dessa processer är nödvändiga för
att kommande år kunna möta den
förväntade beställningsökningen.
SISAB har fortsatt haft en aktiv
roll i planeringsarbetet för ett
växande Stockholm. Samarbetet
skapar förutsättningarna för så väl
planeringen av underhållsinsatser
som för bolagets möjligheter att
planera investeringar.
Risker och osäkerhetsfaktorer
SISAB har en stor skuld och stora
årliga räntekostnader. De senaste
åren har räntorna varit låga men
när räntehöjningar väl kommer
igång kommer det att påverka
bolaget väsentligt. De långsiktiga
konsekvenserna av de höjda investeringsnivåerna som komponentindelningen innebär är en
ytterligare osäkerhetsfaktor.
Nyckeltal
Rörelseintäkter, mkr
Rörelseresultat, mkr
Resultat efter finansnetto
Avkastning totalt kapital, %
Soliditet, %
Räntetäckningsgrad, ggr
Balansomslutning, mkr
Bruttoinvesteringar, mkr
Avskrivningar, mkr
Medelantalet årsarbetare
2014
2013
2012
2011
2010
2060
2024
1717
1699
1756
238
207
121
87
165
17
-7
-100
-150
-87
2,2
4,7
1,5
1,1
2,0
2,8
2,9
2,6
2,7
2,7
1,1
1,0
0,5
0,4
0,7
10914
8727
8489
8228
8242
893
770
739
469
435
-471
-448
-437
-432
-416
177
173
151
157
165
Förslag till resultatdisposition
Till årsstämmans förfogande står
följande resultat:
Balanserade
vinstmedel
Årets resultat
183 084 166 kr
36 781 829 kr
219 865 995 kr
Styrelsen föreslår att årets resultat
balanseras i ny räkning.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2014 37
Resultaträkning
Belopp i tkr
Balansräkning
Not
Hyresintäkter
Övriga förvaltningsintäkter
Driftskostnader
2
18
2014
2013
1 944 650
1 918 231
115 018
105 366
2 059 668
2 023 597
-504 424
-516 304
Tomträttsavgälder
-101 487
-99 950
Reparationer och hyresgästanpassningar
-572 707
-573 373
-184 635
-182 180
696 416
651 790
Fastighetsadministration
1, 3
Driftsöverskott
Nedskrivningar jämte reverseringar av tidigare nedskrivningar
5
2 000
4 000
Avskrivningar
4
-471 130
-448 143
227 286
207 647
-7 638
-7 355
18 081
6 195
237 729
206 487
Bruttoresultat
Central administration
3
Resultat vid avyttring av fastigheter
Rörelseresultat
Belopp i tkr
Not
2014-12-31
2013-12-31
9
10
11
8 023 237
3 316
814 951
8 841 504
7 892 218
1 823
649 099
8 543 140
16
12
1 294 317
24 545
1 318 862
–
17 626
17 626
10 160 366
8 560 766
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Pågående nyanläggningar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Uppskjuten skattefordran
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
20
Aktuell skattefodran
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter
6
271
474
Räntekostnader och liknande resultatposter
7
-220 907
-213 954
17 093
-6 993
Resultat efter finansiella poster
13
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
38 079
35 209
644 511
35 600
12 141
12 835
–
187
59 530
754 261
82 715
166 546
0
0
754 261
166 546
10 914 627
8 727 312
50 000
10 000
60 000
50 000
10 000
60 000
193 113
36 782
229 895
158 354
34 759
193 113
289 895
253 113
Bokslutsdispositioner
–
35 600
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Förändring överavskrivningar
27 789
10 101
Resultat före skatt
44 882
38 708
Eget kapital
-8 100
-3 949
36 782
34 759
Koncernbidrag, erhållna
Skatt på årets resultat
Årets resultat
8
14, 17
Bundet eget kapital
Aktiekapital (50.000 aktier)
Reservfond
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
Årets resultat
Obeskattade reserver
15
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
66 543
94 332
66 543
94 332
2 477
12 099
14 576
2 249
12 200
14 449
305 678
2 782
9 698 573
15 182
32 591
488 807
10 543 613
322 645
2 937
7 484 376
11
68 373
487 076
8 365 418
10 914 627
8 727 312
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Uppskjuten skatteskuld
12
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skulder till Stockholms stad
Aktuella skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
38 ÅRSREDOVISNING 2014 RESULTATRÄKNING
19
BALANSRÄKNING ÅRSREDOVISNING 2014 39
Ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser
Belopp i tkr
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Tilläggsupplysningar till
kassaflödesanalys
2014-12-31
2013-12-31
Inga
Inga
Belopp i tkr
Belopp i tkr
Erhållen ränta
271
474
-220 907
-213 954
Av- och nedskrivningar av tillgångar
469 130
444 143
Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar
-18 081
-6 195
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m
2014
2013
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justeringar för ej likviditetspåverkande poster
Betald inkomstskatt
Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital
17 093
-6 993
449 312
439 388
-14 377
–
452 028
432 395
452 028
432 395
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
2013
Betalda räntor och erhållen utdelning
Erlagd ränta
Kassaflödesanalys
2014
-671 957
-18 214
43 897
63 725
-176 032
477 906
Övrigt
Förändring semesterlöneskuld
227
164
-1 964
1 276
449 312
439 388
Not till kassaflödesanalysen
Stockholms stads finansavdelning har ansvaret för den finansiella verksamheten inom kommunkoncernen.
Kommunkoncernens lånebehov tillgodoses genom en central upplåning.
All extern lånefinansiering och placering hanteras centralt av finansavdelningen och i stället för lån har
bolaget en limit i stadens koncernkontosystem. Kommunkoncernens finanspolicy anger mål och riktlinjer för
finansverksamheten inom kommunkoncernen.
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-1 294 317
–
-893 409
-769 629
143 998
8 033
-2 043 728
-761 596
Finansieringsverksamheten
Koncernbidrag
–
102 517
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–
102 517
Årets kassaflöde
-2 219 760
-181 173
Likvida medel vid årets början inkl konc konto
-7 484 376
-7 303 203
Likvida medel vid årets slut inkl konc konto
-9 704 136
-7 484 376
40 ÅRSREDOVISNING 2014 KASSAFLÖDESANALYS
KASSAFLÖDESANALYS ÅRSREDOVISNING 2014 41
Noter med redovisningsprinciper
och bokslutskommentarer
Belopp i tkr om inget annat anges.
Allmän information
Bolagets säte m m
Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och
koncernredovisning ("K3").
SISAB har tidigare tillämpat
Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer
RR 4-5, 7-9, 11-12, 15-17, 20-21 och
24 samt i övrigt Bokföringsnämndens allmänna råd. Från och med 1
januari 2014 upprättar SISAB sin
års- och koncernredovisning enligt
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och
koncernredovisning ("K3"). Övergångsdatum till K3 har fastställts
till den 1 januari 2013.
Övergången till K3 redovisas i
enlighet med kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas.
Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver
att ett företag tillämpar samtliga
råd retroaktivt vid fastställande av
ingångsbalansen. SISAB har valt
att inte tillämpa några frivilliga undantag. SISAB har sedan den 1/1
2014 övergått till komponentredovisning av fastigheterna enligt K3.
Koncernredovisning upprättats
med stöd av Årsredovisningslagen
7 kap. 2 § punkt 1 utav moderbolaget
Stockholm Stadshus AB.
Skolfastigheter i Stockholm AB
(SISAB) bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har
sitt säte i Stockholm. SISAB är ett
helägt dotterbolag till moderbolaget
Stockholm Stadshus AB.
Moderbolaget äger Huvudkontorets adress är Förmansvägen 11,
Årstadal. Org. Nr 556034-8970.
Klassificering m m
Anläggningstillgångar, långfristiga
skulder och avsättningar består i
allt väsentligt enbart av belopp som
förväntas återvinnas eller betalas
efter mer än tolv månader räknat
från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder
består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller
betalas inom tolv månader räknat
från balansdagen.
Värderingsprinciper m m
Tillgångar, avsättningar och skulder
har värderats till anskaffningsvärden reducerat för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar om inget annat anges nedan.
Avskrivningar
Avskrivningar enligt plan baseras
på ursprungliga anskaffningsvärden.
42 ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den
framtida ekonomiska nyttan som är
förknippad med innehavet tillfaller
företaget och att anskaffningsvärdet
för tillgången kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt.
SISAB har sedan den 1/1 2014
övergått till komponentredovisning
av fastigheterna enligt K3.
Samtliga fastighetsåtgärder över
0,3 mnkr och med en livslängd på
minst 5 år betraktas som investeringar och aktiveras. Samtliga reparationer av fastighetsbeståndet
kostnadsförs, det vill säga åtgärder
som antingen har en kort livslängd
eller en utgift under 0,3 mnkr kr.
Avskrivningsprinciper för materiella
anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras
på ursprungliga anskaffningsvärden.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
Anläggningsgrupperna och av
skrivningstiderna har ändrats jämfört med tidigare år. De materiella
anläggningstillgångarna består
nu av fjorton fastighetskomponenter med avskrivningstider mellan
10 och 50 år enligt nedan. Därutöver tillkommer övriga materiella
anläggningstillgångar.
Fastighetskomponenter
Avdragsregler för
interna räntor Riksdagen beslutade i slutet av år
2012 om ytterligare begränsningar
för avdrag för koncerninterna
räntor. Därefter har Skatteverket
kommit ut med skriftliga ställningstaganden där verket tydliggör
sina bedömningar av hur begränsningarna ska tolkas. Stockholms
stad för mot bakgrund av de nya
reglerna sedan år 2013 en dialog
med Skatteverket om huruvida rätt
till avdrag föreligger för räntekostnader på lån från Stockholms stad.
I boksluten för 2013 och 2014 har
räntekostnaderna till fullo bedömts
vara avdragsgilla.
Markanläggningar
20 år
Tak
30 år
Fasader
30 år
Fönster, dörrar
20 år
Storkök, WC, våtutrymmen
15 år
Stomme
50 år
Byggnads- o. markinventarier 10 år
El
20 år
VS – Värme och sanitet
20 år
Ventilation
20 år
Lokaler
20 år
Hiss, transportanordningar 15 år
Nedskrivningar
Övrigt
10 år
De redovisade värdena för bolagets
Verksamhetsanpassning/
tillgångar kontrolleras vid varje
Paviljonguppställningar balansdag för att utröna om det
= kontraktstid
finns någon indikation på nedskriv
Övriga komponenter
ningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknas tillgångens
Datorer och datorutrustning 3 år
återvinningsvärde som det högsta
Inventarier, verktyg och
av nyttjandevärdet och nettoförsäljinstallationer
5 år
ningsvärdet. Nedskrivning görs om
återvinningsvärdet understiger det
Lånekostnader
redovisade värdet.
Lånekostnader belastar resultatet i
Vid beräkning av nyttjandevärdet
den period till vilken de hänför sig,
diskonteras framtida kassaflöden
oavsett hur de upplånade medlen
till en räntesats före skatt som är
har använts.
tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk
förknippad med den specifika tillgången. En tillgång som är beroende
av andra tillgångar anses inte generera några oberoende kassaflöden. En sådan tillgång hänförs
istället till den minsta kassagenererande enhet där de oberoende kassaflödena kan fastställas.
En nedskrivning reverseras om
det har skett en förändring av
beräkningarna som användes för
att bestämma återvinningsvärdet.
En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens bokförda
värde inte överstiger det bokförda
värdet som skulle ha redovisats,
med avdrag för avskrivning, om
ingen nedskrivning skulle gjorts. Fordringar
Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell
nedskrivning.
Förvaltningsfastigheter
Företaget lämnar i enlighet med
BFNAR 2012 kap. 16 "Upplysningar
om förvaltningsfastigheter" upplysning
om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i tilläggsupplysningarna.
Skatt
Inkomstskatter
Skattekostnaden utgörs av summan av
aktuell skatt och uppskjuten skatt.
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER ÅRSREDOVISNING 2014 43
Aktuell skatt
Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden.
Skattepliktigt resultat skiljer sig
från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats
för ej skattepliktiga intäkter och
ej avdragsgilla kostnader samt för
intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra
perioder. Aktuell skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller
per balansdagen.
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt redovisas på
temporära skillnader mellan det
redovisade värdet på tillgångar och
skulder i de finansiella rapporterna
och det skattemässiga värdet som
används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt
redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla
skattepliktiga temporära skillnader,
och uppskjutna skattefordringar
redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den
omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida
skattepliktiga överskott. Obeskattade reserver redovisas inklusive
uppskjuten skatteskuld.
Aktuell och uppskjuten skatt
för perioden
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten
är hänförlig till transaktioner som
redovisats direkt mot eget kapital. I
sådana fall ska även skatten redovisas direkt mot eget kapital.
Avsättningar
(förutom uppskjuten skatt)
Avsättningar redovisas i enlighet
med BFNAR 2012 kap. 21 Avsättningar, ansvarsförbindelser och
eventualtillgångar. Det innebär att
en avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett legalt
eller informellt åtagande som en följd
av en inträffad händelse och det är
sannolikt att ett utflöde av resurser
krävs för att reglera åtagandet och en
tillförlitlig uppskattning av beloppet
kan göras. Nuvärdesberäkningar
görs för att ta hänsyn till väsentlig
tidseffekt för framtida betalningar.
Redovisning av intäkter
Redovisning av intäkter sker enligt
BFNAR 2012 kap. 23, Intäkter.
SISAB:s intäkter består i huvudsak av hyror från skollokaler samt
förskolelokaler.
Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att
de framtida ekonomiska fördelarna
44 ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
kommer att tillfalla bolaget och
dessa fördelar kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt.
Intäkterna inkluderar endast det
bruttoinflöde av ekonomiska fördelar
som företaget erhåller eller kan
erhålla för egen räkning. Avdrag
görs för mervärdeskatt, rabatter,
returer och liknande avdrag.
Rörelsegrenar
Bolagets verksamhet utgörs av
uthyrning av skol- och utbildningslokaler till Stockholms stad och till
vissa friskolor. Där utöver sker viss
uthyrning av kommersiella lokaler
och bostäder. Denna del av bolagets verksamhet är dock ytterst begränsad varför
ingen uppdelning sker av bolagets
redovisning på flera rörelsegrenar.
Geografiska områden
Bolaget är verksamt i Stockholms
stad. Ingen verksamhet bedrivs i
någon annan kommun.
Koncernbidrag och
aktieägartillskott
Från och med år 2012 redovisas
erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition i
resultaträkningen.
Koncernbidrag som är att
jämställa med aktieägartillskott
redovisas, med beaktande av aktuell
skatteeffekt, hos mottagaren direkt
mot balanserade vinstmedel. Givaren
redovisar koncernbidraget och dess
aktuella skatteeffekt som investering
i andelar i koncernföretag.
Koncernuppgifter
SISAB är från 2 januari 2006 helägt
dotterföretag till Stockholms Stadshus AB, org nr 556415-1727, med säte
i Stockholm. Stockholms Stadshus
AB ägs i sin helhet av Stockholms
stad, org nr 212000-0142. SISAB
äger dotterbolaget Datja Fastighets
AB sedan den 9 oktober 2014.
Närstående
Närståenderelationer med ett
bestämmande inflytande
Företaget står under ett bestämmande inflytande från Stockholms
Stadshus AB. Bolaget står vidare
under ett bestämmande inflytande
från kommunfullmäktige i Stockholms stad vars beslut i vissa avseenden har direkt inverkan på olika
delar av bolagets verksamhet.
Närståendetransaktioner med
Stockholms stad
Stockholms stad är genom främst
utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna hyresgäst i merparten
av bolagets skollokaler. Nämnderna betalar lokalhyra för respektive
lokal. Därutöver tillkommer ersättning för av nämnderna beställda
hyresgästanpassningar.
Ersättning till anställda
Anställda i SISAB erhåller ersättning i form av grundlön, förmåner
samt tjänstepension. Redovisning
sker i takt med intjänande. Rörliga
ersättningar utgår till anställda för
arbete under exempelvis obekväm
arbetstid. Bonusbaserad ersättning
eller ersättning i form av finansiella
instrument utgår ej.
Samtliga anställda har rätt till
lunchförmån samt viss ersättning
för friskvård och sjukvård.
Medarbetare som bedöms ha
behov i tjänsten har även möjlighet
att få tillgång till bil och drivmedelsförmån. Samtliga pensioner är avgiftsbestämda.
Osäkerhet i uppskattningar
och bedömningar
För att upprätta rapporter i överensstämmelse med BFNAR 2012:1
måste bolaget göra bedömningar och
antaganden som påverkar i bokslutet
redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter. Dessa bedömningar baseras
på historiska erfarenheter och de
olika antaganden som bolaget bedömer vara rimliga under rådande
omständigheter. Härigenom dragna
slutsatser utgör grunden för avgörande rörande redovisade värden
på tillgångar och skulder, i de fall
dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra
källor. Faktiskt utfall kan skilja sig
från dessa bedömningar om andra
antaganden görs eller andra förutsättningar är för handen. Särskilt
inom området värdering av förvaltningsfastigheter kan bedömningar ge en betydande påverkan
på SISAB:s resultat. Förändringar
i kalkylräntan eller direktavkastningskravet är det som påverkar
marknadsvärdet mest. Värdeförändringens resultatpåverkan påverkar
dock inte kassaflödet eftersom den
är orealiserad.
Den gjorda komponentindelningen
av bolagets förvaltningsfastigheter i
och med övergången till K3 innebär
att avskrivningstider har fått skapas
för nya komponenter. Eftersom det
saknas historisk erfarenhet av hur
dessa avskrivningstider fungerar i
praktiken finns en osäkerhet gällande om avskrivningstiderna motsvarar verklig värdeminskning.
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER ÅRSREDOVISNING 2014 45
Noter
NOT 4  Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
NOT 1  Arvode och kostnadsersättning till revisorer
2014-12-31
2013-12-31
Earnst & Young AB
Revisionsuppdrag
318
247
Andra uppdrag
180
–
Förvaltningsfastigheter
NOT 2  Övriga rörelseintäkter
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Övrigt
2013-12-31
-470 318
-447 657
-812
-486
-471 130
-448 143
2014
2013
4 000
115 018
105 366
Kvarnpigan 2
–
115 018
105 366
Såskoppen 1
2 000
–
2 000
4 000
2014
2013
55
277
Övriga rörelseintäkter avser i huvudsak beställda hyresgästanpassningar vilka direktfaktureras.
NOT 3  Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse
NOT 6  Ränteintäkter och liknande resultatposter
2014
2013
Sverige
177
173
Varav män
62%
64%
Medelantalet anställda
Redovisning av könsfördelning i företagsledningar
Ränteintäkter, Stockholms stad
Övrigt
216
197
271
474
Ränteintäkter enligt ovan avser i huvudsak ränta på försenade hyres- och kundfordringar.
2014-12-31
Andel kvinnor
2013-12-31
Andel kvinnor
Styrelsen
60%
60%
Övriga ledande befattningshavare
50%
48%
2014
2013
Könsfördelning i företagsledningen
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2 273
1 510
83 239
77 824
Summa
85 512
79 334
Sociala kostnader
35 795
37 342
(Varav pensionskostnader)
(11 774)
(11 719)
Övriga anställda
2013
NOT 5  Nedskrivningar jämte reverseringar av tidigare nedskrivningar
2014-12-31
Styrelse, VD och vVD*
2014
NOT 7  Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, Stockholms stad
Övrigt
2014
2013
-220 656
-213 569
-251
-385
-220 907
-213 954
Finansieringen av verksamheten hanteras centralt av Stockholms stads finansavdelningen.
SISAB har en limit på koncernkontot på 11 500 mnkr. Flertalet bolag i Stockholms Stadshus AB har sina pensionsåtaganden försäkrade i S:t Erik Livförsäkring AB som har till uppgift
att samordna och strukturera hanteringen av pensioner inom bolagskoncernen. De avtal som är försäkrade är KAP-KL (tidigare
PFA), PA-KFS och PA-KL. Av företagets pensionskostnader avser 537 (244) gruppen styrelse, VD och vVD. Bolagets utestående
pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 2 477 (2 250). Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige.
Styrelse
Styrelsens ordförande har i styrelsearvode erhållit 57 (57). Övriga styrelseledamöter har som styrelsearvode erhållit totalt 226 (227).
Verkställande direktör
Till VD utbetalades lön om totalt 1 276 (1 122). VD erhåller pension i enlighet med reglerna för PFA samt en kompletterande
avgiftsbaserad chefspension som tillämpas för chefer inom Stockholms stad. Detta är en tilläggspension till PFA som innebär att en
avsättning motsvarande 15% av lönen görs. 2014 års avsättning är 228 tkr.
Uppsägningstiden från bolagets sida av VD och från VD:s sida är ömsesidigt 6 månader.
*Tjänsten som vice VD infördes genom beslut av styrelsen den 2014-05-20.
Övriga ledande befattningshavare
För övriga ledande befattningshavare följer uppsägningstiden kollektivavtal och pensioner utgår enligt allmän pensionsplan från 65 år.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören rätt till ett avgångsvederlag motsvarande två årslöner. För andra
befattningshavare föreligger inga överenskommelser om avgångsvederlag.
46 ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER
NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 47
NOT 8  Skatt på årets resultat
NOT 10  Maskiner och andra tekniska anläggningar
2014
2013
-15 121
-4
-15 121
-4
Aktuell skattekostnad
2014-12-31
2013-12-31
Vid årets början
85 249
84 466
Nyanskaffningar
2 346
2 134
-16 560
-1 351
71 035
85 249
-83 426
-84 290
16 519
1 351
Ackumulerade anskaffningsvärden
Periodens skattekostnad
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Avyttringar och utrangeringar
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Total redovisad skattekostnad
7 021
-3 945
-8 100
-3 949
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
2014
Avstämning av effektiv skatt
Procent
Resultat före skatt
22,0%
Effekt av ej avdragsgilla kostn/ej skattepl intäkter
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Redovisad effektiv skatt
Procent
Belopp
44 882
Skatt enligt gällande skattesats
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag
Belopp
2013
38 708
-9 874
22,0%
-0,7%
323
-1,2%
449
-3,2%
1 451
1,1%
-429
0,0%
–
-11,7%
4 547
18,0%
-8 100
10,2%
-3 949
2014-12-31
2013-12-31
Vid årets början
14 473 889
13 777 310
Nyanskaffningar
29 792
11 088
-207 448
-5 508
695 419
690 999
14 991 652
14 473 889
-6 501 550
-6 057 566
81 572
3 670
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden
Redovisat värde vid årets slut
-812
-486
-67 719
-83 426
3 316
1 823
NOT 11  Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar
2014-12-31
2013-12-31
Vid årets början
649 099
583 691
Omklassificeringar
-695 419
-690 999
Investeringar
861 271
756 407
Redovisat värde vid årets slut
814 951
649 099
Uppskjuten
skatteskuld
Netto
NOT 12  Uppskjuten skattefordran
Ackumulerade anskaffningsvärden
Omklassificeringar
Årets avskrivning enligt plan
-8 516
NOT 9  Byggnader och mark
Avyttringar och utrangeringar
Avyttringar och utrangeringar
Uppskjuten
skattefordran
2014-12-31
Förvaltningsfastigheter
24 545
12 099
12 446
24 545
12 099
12 446
Belopp vid årets
ingång
Redovisat över
resultaträkningen
Belopp vid årets
utgång
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag.
-470 318
-447 656
-6 890 296
-6 501 551
-80 119
-84 119
Byggnader och mark
17 626
6 919
24 545
17 626
6 919
24 545
2014-12-31
2013-12-31
Tomträttsavgälder
24 505
25 164
Övriga poster
35 025
57 551
59 530
82 715
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Under året återförda nedskrivningar
Redovisat värde vid årets slut
2 000
4 000
-78 119
-80 119
8 023 237
7 892 218
Information om verkligt värde
Verkligt värde på förvaltningsfastigheter
2014-12-31
2013-12-31
13 264 492
13 247 764
NOT 13  Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Verkliga värden har bedömts med en avkastningsmetod. Avkastningsmetoden är baserad på
nuvärdesberäkning av framtida faktiska kassaflöden, som successivt marknadsanpassats, under 10 år
samt nuvärdet av bedömt restvärde år 10. Restvärdet har bedömts genom en evighetskapitalisering av
ett uppskattat marknadsmässigt driftnetto år 11. Värderingen är gjord internt.
48 ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER
NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 49
NOT 14  Eget kapital
Ingående balans 2013-01-01
NOT 17  Övergång till K3
Aktiekapital
Reservfond
Fritt eget kapital
50 000
10 000
158 354
Årets resultat
34 759
Varav effekt av ändrade redovisningsprinciper:
Komponentuppdelning
15 740
Uppskjuten skatt
-3 462
Utgående balans 2013-12-31
50 000
10 000
193 113
50 000
10 000
229 895
Årets resultat
Utgående balans 2014-12-31
36 782
SISAB har tidigare tillämpat Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR 4–5, 7–9,
11–12, 15–17, 20–21 och 24 samt i övrigt Bokföringsnämndens allmänna råd. Från och med 1 januari 2014
upprättar SISAB sin års- och koncernredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ("K3").
Övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013.
Övergången till K3 redovisas i enlighet med kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas.
Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd retroaktivt vid fastställande av
ingångsbalansen. SISAB har valt att inte tillämpa några frivilliga undantag.
BALANSRÄKNING
Tidigare
redovisningsprinciper
Effekt vid
övergång till K3
2012-12-31
NOT 15  Obeskattade reserver
2014-12-31
2013-12-31
66 543
94 332
66 543
94 332
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
K3
2013-01-01
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnadsinventarier, svagströmsinstallationer m m
Förvaltningsfastigheter
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Pågående nyanläggningar
Av obeskattade reserver utgör 14 639 (20 753) uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten ingår ej i företagets balansräkning.
7 635 625
–
176
–
7 635 625
176
583 691
–
583 691
8 219 492
–
8 219 492
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran
NOT 16  Andelar i koncernföretag
2014-12-31
2013-12-31
–
–
Förvärv av Datja Fastighets AB
1 294 317
–
Utgående redovisat värde
1 294 317
–
Ingående anskaffningsvärde
Företagets namn
Aktuella skattefordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Företagets namn
Datja Fastighets AB
Företagets namn
Datja Fastighets AB
50 ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER
Kapital-andel
Rösträttsandel
Antal andelar
100%
100%
1 000
Redovisat värde
2014-12-31
2013-12-31
1 294 317
–
Org.nr
Säte
556745-5703
Stockholm
18 506
18 506
8 237 998
–
8 237 998
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag
Företagets innehav av andelar i koncernföretag
–
–
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
SISAB förvärvade den 9 oktober 2014 samtliga aktier i bolaget Datja Fastighets AB. Datja Fastighets AB är ensam ägare
av fastigheterna Ormbäraren 3 och Centauren 1 samt samtliga byggnader på dessa fastigheter. Fastigheterna ligger på
Kungsholmen i området Konradsberg. Datja hyr ut fastigheter för i första hand utbildningsverksamhet. Största hyresgästen
är utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
Datja Fastighets AB
Summa anläggningstillgångar
18 506
18 506
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
32 357
–
32 357
102 517
–
102 517
12 750
–
12 750
859
–
859
66 682
–
66 682
215 165
–
215 165
–
–
–
215 165
–
215 165
8 453 163
–
8 453 163
NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 51
RESULTATRÄKNING JANUARI–DECEMBER 2013
BALANSRÄKNING FORTS.
Not
Tidigare
redovisningsprinciper
Effekt vid
övergång till K3
Tidigare
redovisningsprinciper
Effekt vid
övergång till K3
K3
1 918 231
–
1 918 231
105 366
–
105 366
2 023 597
–
2 023 597
-516 304
–
-516 304
-99 950
–
-99 950
Underhåll och hyresgästanpassningar
-573 373
–
-573 373
Fastighetsadministration
-182 180
–
-182 180
Driftsöverskott
651 790
–
651 790
Not
K3
2012-12-31
2013-01-01
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Nettoomsättning
Övriga förvaltningsintäkter
Eget kapital
Bundet eget kapital
50 000
–
50 000
Aktiekapital (50 000 aktier)
10 000
–
10 000
Reservfond
60 000
–
60 000
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
C
Driftskostnader
Tomträttsavgälder
165 612
-2 007
163 605
-5 251
–
-5 251
160 361
-2 007
158 354
Nedskrivningar jämte reversingar av
tidigare nedskrivningar
220 361
-2 007
218 354
Avskrivningar
Obeskattade reserver
104 433
–
104 433
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
104 433
–
104 433
Årets resultat
Summa eget kapital
Uppskjuten skatteskuld
C
Skulder till koncernföretag
Skulder till Stockholms stad
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Central administration
–
4 000
15 740
-448 143
191 907
15 740
207 647
-7 113
-242
-7 355
6 195
–
6 195
190 989
15 498
206 487
474
–
474
-213 954
–
-213 954
-22 491
15 498
-6 993
35 600
2 007
2 007
9 135
–
9 135
9 135
2 007
11 142
251 011
–
251 011
2 216
–
2 216
7 303 203
–
7 303 203
Bokslutsdispositioner
–
–
–
Koncernbidrag, erhållna
35 600
–
79 935
–
79 935
Bokslutsdispositioner, övriga
10 101
–
10 101
482 869
–
482 869
Resultat före skatt
23 210
15 498
38 708
8 119 234
–
8 119 234
-487
-3 462
-3 949
8 453 163
–
8 453 163
22 723
12 036
34 759
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande
resultatposter
Resultat efter finansiella poster
Skatt
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
C
Resultat vid avyttring av fastigheter
4 000
-463 883
–
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Bruttoresultat
Rörelseresultat
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
A
ÅRETS RESULTAT
B
Specifikation av korrigeringar som redovisas direkt över eget kapital
Huvudregeln vid övergången till BFNAR 2012:1(K3) är att principerna ska tillämpas retroaktivt. Detta innebär att de
korrigeringar som skett av den utgående balansen 2012-12-31 redovisas direkt mot eget kapital enligt nedan:
Utgående balans 2012-12-31 enligt fastställd BR
Aktiekapital
Reservfond
Fritt eget kapital
50 000
10 000
160 361
50 000
10 000
158 354
Korrigeringar vid tidpunkt för övergång
till BFNAR 2012:1 (K3):
Avsättning för pensioner
Ingående eget kapital 2013-01-01 enligt K3
-2 007
Total effekt på eget kapital till följd av övergång till BFNAR 2012:1 (K3) per 2013-01-01 är -2 007 tkr.
52 ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER
NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 53
BALANSRÄKNING 2013-12-31 FORTS.
BALANSRÄKNING 2013-12-31
Not
Tidigare
redovisningsprinciper
Effekt vid
övergång till K3
Tidigare
redovisningsprinciper
Effekt vid
övergång till K3
K3
Aktiekapital (50 000 aktier)
50 000
–
50 000
Reservfond
10 000
–
10 000
60 000
–
60 000
160 361
-2 007
158 354
22 723
12 036
34 759
183 084
10 029
193 113
243 084
10 029
253 113
94 332
–
94 332
94 332
–
94 332
K3
Not
TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Anläggningstillgångar
Eget kapital
Bundet eget kapital
Materiella anläggningstillgångar
Förvaltningsfastigheter
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Pågående nyanläggningar
A
7 876 478
15 740
7 892 218
1 823
–
1 823
649 099
–
649 099
8 527 400
15 740
8 543 140
Balanserad vinst
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran
Fritt eget kapital
17 626
–
17 626
17 626
–
17 626
8 545 026
15 740
8 560 766
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa anläggningstillgångar
Obeskattade reserver
Omsättningstillgångar
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
35 209
–
35 209
Fordringar hos koncernföretag
35 600
–
35 600
Aktuella skattefordringar
12 835
–
12 835
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
187
–
187
82 715
–
82 715
166 546
–
166 546
–
–
–
166 546
–
166 546
8 711 572
15 740
8 727 312
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
C
–
2 249
2 249
Uppskjuten skatteskuld
B
8 738
3 462
12 200
8 738
5 711
14 449
322 645
–
322 645
2 937
–
2 937
7 484 376
–
7 484 376
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skulder till Stockholms stad
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
11
–
11
68 373
–
68 373
487 076
–
487 076
8 365 418
–
8 365 418
8 711 572
15 740
8 727 312
Aktiekapital
Reservfond
Fritt eget kapital
50 000
10 000
183 084
Specifikation av korrigeringar som redovisas direkt över eget kapital
Utgående balans 2013-12-31 enligt fastställd BR
Korrigeringar vid tidpunkt för övergång till
BFNAR 2012:1 (K3), enligt ovan
-2 007
Årets korrigeringar enligt BFNAR 2012:1
(K3)
Komponentredovisning
15 740
Uppskjuten skatt
-3 462
Avsättning för pensioner
Utgående eget kapital 2013-12-31 korrigerat i
enlighet med BFNAR 2012:1 (K3)
-242
50 000
10 000
193 113
Total effekt på eget kapital till följd av övergång till BFNAR 2012:1 (K3) per 2013-01-01 är 10 029 tkr.
54 ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER
NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 55
NOT A  Materiella anläggningstillgångar
NOT 19  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Enligt tidigare redovisningsprinciper tillämpades ej komponentavskrivning på materiella anläggningstillgångar.
Enligt K3 ska komponentavskrivning tillämpas på betydande komponenter om skillnaden i förbrukning
avseende dessa komponenter är väsentlig. Företaget har identifierat fjorton betydande fastighetskomponenter.
Under 2013 har tillämpningen av komponentavskrivning medfört lägre avskrivningar med 15 740 tkr under
perioden januari – december. I balansräkningen 2013-12-31 uppgår justeringen till 15 740 tkr, varav 0 tkr avser
justering av ingående balans 2013-01-01.
Förutbetalda hyror
2014-12-31
2013-12-31
429 655
441 094
Personalrelaterade interimsposter
12 015
11 903
Övriga poster
47 137
34 079
488 807
487 076
NOT 20  Fordringar hos koncernföretag (Datja Fastighets AB)
NOT B  Inkomstskatter
Ingående anskaffningsvärden
Justeringarna av uppskjuten skatt utgörs av de effekter på uppskjuten skatt som uppkommit genom de
justeringar som varit nödvändiga vid övergången till K3. Under år 2013 har justeringar av uppskjuten
skattefordran om 3 462 tkr krävts, vilka har redovisats mot Skatt på årets resultat.
2014-12-31
2013-12-31
0
0
644 511
0
Amorteringar, avgående fordringar
0
0
Omklassificeringar
0
0
644 511
0
2014-12-31
2013-12-31
2 249
2 007
228
242
Årets avsättningar
0
0
Under året ianspråktagna belopp
0
0
Under året återförda belopp
2 477
2 249
Härav tryggat enligt Tryggandelagen
2 477
2 249
Tillkommande fordringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
NOT C  Avsättningar chefspensioner
NOT 21  Avsättningar (VD-pension)
Vid IB 2013 har en justering om 2 007 tkr krävts, vilka har redovisats mot balanserade vinstmedel.
Justeringarna av avsättningar för pensioner utgörs av de krav avseende redovisning av avsättningar som
uppstått vid övergången till K3.
Pensioner och liknande förpliktelser
Belopp vid årets ingång
NOT 18  Leasingavtal
Enligt BFNAR 2012:1 20.14 redovisas upplysningar om operationell leasing enligt nedan. Ett finansiellt leasingavtal
är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt
väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella
leasingavtal. SISAB är enbart leasetagare av operationell leasing enligt nedan.
Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
SISAB är leasetagare av operationella leasingavtal avseende i huvudsak hyra av pavilonger för vidare uthyrning för
förskole- samt skolverksamhet. Normalt är uppställningen tillfälligt antingen på grund av en ombyggnadion av
befinligt hyresobjekt eller på grund av platsbrist. Under året har inga nya väsentliga leasingavtal ingåtts.
Summan av årets kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal uppgår till 53 201 tkr.
Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:
Förfallotidpunkt:
2014-12-31
Inom ett år
Senare än ett år men inom fem år
Senare än fem år
Summa
56 ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER
2013-12-31
6 572
3 500
82 925
98 081
39 983
29 474
129 480
131 055
NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 57
58 ÅRSREDOVISNING 2014
REVISIONSBERÄTTELSE
GRANSKNINGSRAPPORT
ÅRSREDOVISNING 2014 59
Styrelsens
underskrifter
Stockholm den 3 mars 2015
RICKARD NYGREN
LENNART RYDBERG
Ordförande
Vice ordförande
ABEBE HAILU
CAMILLA LINDBERG
MADELENE NORLIN
ÅSA ÖTTENIUS
Verkställande direktör
Min revisionsberättelse har angivits den 3 mars 2015
BJÖRN OHLSSON
Auktoriserad revisor
60 ÅRSREDOVISNING 2014 STYRELSENS UNDERSKRIFTER
Styrelse
Ledning
RICKARD NYGREN (MP)
LENNART RYDBERG (FP)
ÅSA ÖTTENIUS
CARL BODSTEN
Ordförande
Vice ordförande
Verkställande direktör
Administrativ chef, vice VD
ABEBE HAILU (S)
MADELEINE NORLIN (M)
Ledamot
CAMILLA LINDBERG (M)
OLLE ÅBERG
PER BACKE
Ledamot
ANDERS EKLUND
Ledamot
Fastighetschef Söder
Fastighetschef Norr
Projektchef
ALEKS SAKALA (M)
ELIN LÅBY (MP)
ELISABET ABELSON (FP)
ANNICA GIDLUND DARIN
MONA FAGERLUND
PER THUNMAN
Suppleant
Suppleant
Suppleant
Personalchef
Ekonomi- och
upphandlingschef
Chef Hållbarhet, Utveckling
och Kommunikation
LARS NORDENSKJÖLD (C)
BRITTEN LAGERKVIST
TRANSTRÖMER (S)
ROBERT WETTERSKOG
LEDARNA
KAMRAN LOTFI
SACO
Suppleant
Facklig företrädare
Facklig företrädare
Suppleant
62 ÅRSREDOVISNING 2014 STYRELSE
LEDNING ÅRSREDOVISNING 2014 63
SISAB 2014
SISAB:s verksamhetsplanering ersätter våra tidigare styrkort.
Den tydliggör vilka mål företaget har på lite längre sikt och vilka
aktiviteter som krävs av varje avdelning för att företaget ska nå
uppsatta mål.
Earth Hour är en klimatmanifestation över hela världen.
Stockholms stad deltar återigen – och SISAB släcker ner sex
skolor.
På måndagsmorgonen den 11 mars möts elever vid Vasa
real av hakkors och andra nazistiska symboler klottrade på
skolans väggar. Klottret polisanmäls och tvättas bort. SISAB
ökar bevakningen av skolan. På tisdagen möts eleverna av
ett mer behjärtansvärt "klotter"– pappershjärtan med kärleksfulla budskap uppsatta vid skolentrén.
Nytt utvecklingsprojekt om tillämpningen av arbetsprocessen BIM inom SISAB. Building Information Modeling ska skapa ett obrutet informationsflöde genom en
fastighets hela livscykel från förstudie till rivning.
Första Framtidens förskola invigs. 4 september
klipps bandet och Tabulatorn i Råcksta firas.
Omskyltningar
av samtliga
parkeringsplatser vid skolor
och förskolor är på
väg in i slutskedet.
Goda Exempelmässan för anställda
inom Stockholms stad i Globens annex.
SISAB:s monter får många besök och
positiva samtal förs om Framtidens förskola och systematiskt brandskyddsarbete.
Vi slår upp portarna till vår nya
hyresgäst- och leverantörsportal för
felanmälan, tillgänglig via hemsidan.
Året börjar med en rejäl eldshow när vi
inviger nybyggda Lugnets skola i Hammarby
sjöstad. Skolan bjuder barn och vuxna på
en sprutande och jonglerande eldshow.
En sådan fest!
23 chefer har genomgått utvecklingsprogrammet. Det övergripande målet med
utbildningen är ett stärkt ledarskap mot en
tydligare helhet.
Fryshuset utökar sin verksamhet och öppnar
upp i Dalhagsskolan i Husby.
Förskolan Luren i Hägersten invigs.
Även 2014 har vi glädjen att ha många
hjälpsamma sommarjobbare på SISAB.
Årets medarbetardag har temat värderingar och
hur vi arbetar för en värdestyrd organisation.
Under sommaren passar vi också på att renovera
mark och rabatter på
våra skolgårdar och
att renovera Mälarhöjdens skola.
Pingvinen har landat i receptionen och lyser upp
dagarna hos oss fram till 6 november, då den drar
vidare till nästa klimatsmarta goda exempel.
Vi håller seminarium om skeden i projektprocessen med våra konsulter. Deltar gör projektansvariga
samt externa projektledare, projekteringsledare och
byggledare.
Nya kriterier för hormonstörande ämnen
införs i Byggvarubedömningen.
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Felanmälan byter telefonnummer till
0771-13 35 35.
Göteborgs teknikspecialister besöker SISAB
och har erfarenhetsutbyte med våra hållbarhetsoch utvecklingsspecialister.
SISAB förvärvar Konradsberg av Akademiska
Hus. Ett unikt område där Stockholms unga kan
gå från förskola till gymnasiet.
Upphandlingen av byggprojektet Kungsholmens grundskola går i mål.
Sprängningsarbeten påbörjas vid Kungsholmens
grundskola. Berg ska bort och skolbyggnad dit.
Sisab.se har genomgått en teknikflytt
till Episerver 7.5 och är nu mobilanpassad med
en förbättrad sökfunktion.
Mark är ett av våra fokusområden 2014 och för att
kunna nå bättre resultat utvecklar vi vår markorganisation.
Bredbyplans förskola i Rinkeby eldhärjas.
Stora delar av förskolan förstörs i branden.
SISAB med säkerhetsstrategen i spetsen tar fram en
folder för att hjälpa skolor och förskolor i deras systematiska
brandskyddsarbete.
Under sommaren byter vi ut utrustningen i
samtliga hisschakt med rökdetektorer och rökluckor. Nya, fjärrkontrollerade branddetektorer
i hisschakten ska ge snabbare service, säkrare
arbetsmiljö och billigare underhåll.
Efter chefskonferensen om sociala medier uppmuntrar
vi internt till en ökad användning av sociala medier.
64 ÅRSREDOVISNING 2014 TIDSLINJE
September
Mariehällskolan öppnar portarna för barnen i
Annedal. Invigningen av den nya fina skolan gästas
av barn, föräldrar och melodifestivalproffs. Skolborgarrådet passar på att berätta att Stockholm
ska få 47 nya skolor.
Företaget får en vice verkställande direktör,
Carl Bodsten.
I vår utbildningsfilm om överlämnandemöten får vi
en maskot i Petronella som på ett lekfullt sätt påminner om
vilka vi jobbar för.
Augusti
Rensa Rent-kontroller är en viktig del av SISAB:s
förebyggande arbete. Svensk Bevakningstjänst gör
kontrollerna och fotodokumenterar det som inte
får finnas utomhus efter verksamhetstid. Rensa
Rent syftar till att få bort brännbart material på
våra förskole- och skolgårdar.
Ovanligt många ovanliga byggnader
är temat för den femte upplagan av Årets
Stockholmsbyggnad. Skagerhuset i Årsta vinner
tävlingen. SISAB:s nya skola, Lugnets skola, är
nominerad, och kommer på sjunde plats.
SISAB:s årsredovisning för 2013 är klar och
visar hur vi utvecklas och växer så det knakar.
Juli
Maria Gamla skola firar 150-årsjubileum, med
nyrenoverade fönster, yttertak och portar. Stockholms äldsta bevarade folkskola och än idag i bruk.
Oktober
86
November
December
Budgeten för 2015 antas enligt företagsledningens förslag och vi äter en och annan
pepparkaka.
Resultatet av medarbetarenkäten blir ett AMI på
86 och en svarsfrekvens
på 95%.
Det är med glädje vi presenterar årets resultat av
medarbetarenkäten som mäter hur vi på SISAB upplever arbetsmiljön och hur aktiva och engagerade vi är i
vårt arbete. Vi har ett AMI på hela 86 och en svarsfrekvens på 95 procent.
Miljöförvaltningen utnämner SISAB, med VD Åsa
Öttenius i spetsen, till oktober månads klimatsmarta
exempel och pingvinprismottagare.
Den nybyggda förskolan Vintergatan på Kärrtorpsvägen 70 i Skarpnäck invigs.
Ett samarbetsavtal mellan SISAB och Skatteverket
ska motverka osund konkurrens och underlätta för oss
att anlita endast seriösa företag som sköter sin redovisning och betalar sina skatter och avgifter.
Staden förvärvar Godsfinkan 1 i Sjöstaden och SISAB
ska bygga om kontorshuset till skola.
Fryshuset köper loss delar av fastigheten från SISAB
och firar samtidigt 30-årsjubileum. Konungen och drottningen deltar bland andra i firandet.
TIDSLINJE ÅRSREDOVISNING 2014 65
1800 000 kvm för lärande
är ett kommunalt bolag
som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor,
grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda
sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer.
SKOLFASTIGHETER I STOCKHOLM AB
590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm,
från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi
1,8 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor
vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att
rymma alla våra skolor.
SISAB HAR
drift och underhåll av fastigheterna, med
omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer.
VI ARBETAR MED
FOTO Omslag samt sid 3, 4, 6, 16, 22, 28, 62, 63 Niklas Palmklint sid 6 (flygfoto) Akademiska Hus sid 7, 20, 26, 65 Scandinav.se sid 9 Olga Galushko
sid 10 Tommie Hansen flickr.com/photos/tommiehansen sid 12 Fredrik Petersson newmediadesign.se sid 18, 20, 25 Therese Barosen sid 20 Stockholms stad
sid 27 Jacob Landin sid 34 Olov Tegby-Frisk Övriga bilder SISAB
REDAKTÖR Katarina Werner-Lietz, SISAB PRODUKTION Blomquist TEXT Ylva Björnström REPRO Bildrepro TRYCK Edita Bobergs 2015
NOTER ÅRSREDOVISNING 2014 67
Box 47311, 100 74 Stockholm
www.sisab.se
EN DEL AV STOCKHOLMS STAD