F10. Barn - Värnamo kommun
Barn- och utbildningsnämnden PM 3.15 Verksamhetsplan 2016-2018 Ordförande: Förvaltningschef: Glenn Lund (m) Jan Holmqvist Innehåll 1. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys ............................................................................... 2 1.1 Elev och barnantal ..................................................................................................................... 2 1.2 Fler barn i förskolan................................................................................................................... 3 1.3 Värnamo kommuns befolkningsutveckling ............................................................................... 3 1.4 Mål och riktlinjer för verksamheten .......................................................................................... 4 1.5 Organisationsbeskrivning .......................................................................................................... 5 1.6 Personalförändringar................................................................................................................. 6 2. Verksamhetsbeskrivning ................................................................................................................. 6 2.1 Förskoleverksamhet (Barn i åldern 1 – 5 år) ............................................................................. 6 2.2 Annan pedagogisk omsorg (Familjedaghem) ............................................................................ 7 2.3 Fritidshem .................................................................................................................................. 8 2.4 Förskoleklass.............................................................................................................................. 8 2.5 Grundskola ................................................................................................................................ 8 2.6 Grundsärskola............................................................................................................................ 9 2.7 Gymnasieskola ........................................................................................................................... 9 2.8 Gymnasiesärskola ...................................................................................................................... 9 2.9 Vux Värnamo ........................................................................................................................... 10 2.10 Kulturskolan........................................................................................................................... 10 3. Förändring, utveckling och trender ............................................................................................... 10 3.1 Organisation ............................................................................................................................ 10 3.2 Personalens kompetens .......................................................................................................... 12 3.3 Barn/elever i behov av särskilt stöd ........................................................................................ 12 4. Ekonomi – driftbudget 2016-2018 ................................................................................................ 13 4.1 Kommunfullmäktiges ram till barn- och utbildningsnämnden ............................................... 13 4.2 Budgetkompensation för hyresökningar och elevförändringar .............................................. 14 4.3 Barn- och utbildningsnämndens satsningar utöver ram ......................................................... 15 4.4 Omsättningstal och nyckeltal .................................................................................................. 19 5. Investeringsplan 2016-2020 .......................................................................................................... 20 1 Barn- och utbildningsnämnden PM 3.15 1. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1.1 Elev och barnantal Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet är till stora delar beroende av antalet barn i olika åldersgrupper. Nedan presenteras en tabell som visar antalet 1 – 18 åringar i Värnamo kommun den 1 november de senaste sex åren. Av tabellen framgår att barn per åldersgrupp varierar från 342 (13åringar 2012) till 516 (17-åringar 2009). Inom varje åldersgrupp varierar antalet barn mellan åren, men om man följer årskullarna från år till år ser man att varje årskull ökar i antal under årens lopp. Ettåringarna 2009 är t.ex. 347 st, men när samma barngrupp 2014 är 6 år har gruppen ökat till 368 barn, inflyttning gör alltså att grupperna ökar i storlek över tid. Det totala antalet barn i grundskolan minskade under 2010-2011, men 2012 vände siffran uppåt igen. 2009 fanns det 3 851 barn i åldern 615 år. 2011 hade antalet barn sjunkit till 3 751, men 2014 var gruppen uppe på 3 854 barn. Prognosen för 2015 är att de kommer finnas ca 3900 barn i grundskolan, vilket är 50 barn fler än det fanns i denna åldersgrupp 2009. De mindre kullarna som grundskolan haft finns fortfarande på gymnasiet men har nu planat ut något. 2009 fanns det 1 503 ungdomar i gymnasieåldern. 2013 hade siffran sjunkit till 1 187 och för 2015 är prognosen att det kommer finnas 1 105 ungdomar i denna åldersgrupp. Förskolan redovisas separat nedan. Antal barn i Värnamo kommun den 1 november efter ålder och tid 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 2009 347 354 376 353 404 376 403 362 368 334 379 349 398 427 455 475 516 512 2010 384 352 354 378 356 403 375 407 362 368 335 381 354 398 428 457 474 511 2011 381 386 358 349 380 361 400 382 410 364 364 336 387 351 396 416 462 475 2012 368 385 402 365 364 380 373 408 388 418 371 363 342 392 354 400 419 460 2013 372 370 389 412 366 374 383 381 412 391 422 375 363 343 397 350 409 428 2014 359 386 374 392 411 368 382 387 381 417 393 428 384 365 349 399 357 426 Källa: SCB 2 1.2 Fler barn i förskolan Antalet barn i förskolan i förhållande till det totala antalet barn i förskoleåldern (1-5 år) redovisas i tabellen nedan. Av tabellen framgår att 2013 var det år med flest inskrivna barn sedan 2009. Samtidigt framgår att andelen barn som går i förskola har ökat med ca 2 % från knappt 85 % till knappt 87 %. En procent barn motsvarar ca 18 barn, vilket i sin tur motsvarar en förskoleavdelning. Den totala barnökningen sedan 2009 motsvarar ca fyra avdelningar. Värnamo 2009 2010 2011 2012 2013 Barn, totalt antal inskrivna 1 554 1 560 1 592 1 615 1 657 Barn, totalt i åldergrupp 1 837 1 828 1 846 1 877 1 905 84,6% 85,3% 86,2% 86,0% 87,0% % av åldergrupp 2014 Källa: Skolverkets jämförelsetal 1.3 Värnamo kommuns befolkningsutveckling Värnamo kommun har de senaste åren ökat sin totala befolkning. Sedan 2009-12-31 har befolkningen ökat från 32 753 till 33 334 personer 2014-12-31, totalt en ökning på 581invånare. Detta påverkar barn- och utbildningsnämndens verksamhet inom förskola och skola och därför är det viktigt att nämnden har en framförhållning i planeringen av nya förskolor och skolor. De sista två åren har kommunen månadsvis fått statistik från SCB (Statistiska Centralbyrån) – detta för att få bättre planeringsförutsättningar. Statistiken har också gett förvaltningen möjlighet att följa upp hur stor del av befolkningsförändringen som avser barn och elever. Av nedanstående tabell kan bl.a. utläsas att av den totala befolkningsförändringen 2013 (143 pers) så är 36 barn i förskoleålder och 43 elever i grundskoleåldern. Ca 50 % av befolkningsförändringen var alltså inom förskole- och skolåldern. 2009-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2014-12-31 Antal invånare 32 753 32 833 32 934 33 012 33 155 33 334 Befolkningsförändring 80 101 78 143 179 varav förändring av antal barn/elever Procent av förskola grundskola totalt förändringen 36 37 43 36 55,2 40,8 79 73 Värnamo kommun har tillväxt som mål och enligt prognosen kommer kommunen att fortsätta öka sitt invånarantal. Under planperioden (2016-2018) är ökningen beräknad till 480 personer. Baserat på de sista två årens åldersstruktur på de inflyttade kommer ca 50 % av ökning vara inom förskolan och skolan. Detta skulle innebära att antalet barn i förskole- och skolåldern skulle öka med 240 st. År 2015 2016 2017 Totalt Prognos årlig förändring 140 160 180 480 Procent av varav förändring av antal barn/elever förskola grundskola totalt förändringen 35 35 70 50% 40 40 80 50% 45 45 90 50% 120 120 240 3 För att Värnamo ska fortsätta vara en attraktiv kommun som drar till sig nya invånare måste befolkningsökningen också matchas med ändamålsenliga lokaler i form av bostäder, men också förskolor och skolor. Därför har barn- och utbildningsnämnden lämnat in en investeringsplan för nyoch ombyggnationer av förskole- och skollokaler som ska möta detta behov. 1.4 Mål och riktlinjer för verksamheten Övergripande målområde Förvaltningsmål Trygghet Alla barn och elever ska känna sig trygga. En attraktiv kommun att leva och bo i. År 2020 ska Värnamo kommun vara en av de tre bästa skolkommunerna i Sverige.* En attraktiv kommun att leva och bo i. Andelen barn och elever som upplever att de får utveckla sin kreativitet, ta egna initiativ och fatta egna beslut ska öka årligen. En attraktiv kommun att leva och bo i. En attraktiv kommun att leva och bo i. Verksamheten ska säkerställa att: andelen elever som klarar samtliga delprov på nationella proven i matematik ska öka andel elever som når den högsta nivån på nationella proven i matematik ska öka skillnaden mellan kommunens skolor avseende resultaten på nationella proven i matematik ska minska Verksamheterna ska säkerställa att: alla elever som lämnar årskurs 1 ska ha en fungerande avkodningsförmåga vad gäller läsning. Elever med utländsk bakgrund ska nå samma skolresultat som elever med svensk bakgrund 2016. En attraktiv kommun att leva och bo i. Andel elever i Värnamo kommun som upplever sig delaktiga i skolan genom aktiva elevråd som arbetar med frågor som berör eleverna ska öka årligen. En attraktiv kommun att leva och bo i. Finnvedens Gymnasium ska årligen öka andelen elever som går ut med slutbetyg /gymnasieexamen från de nationella programmen inom tre år. En attraktiv kommun att leva och bo i. Andelen elever som upplever att Vux Värnamo har en utbildning som möter varje enskild elevs individuella behov av utbildning ska öka årligen. En attraktiv kommun att leva och bo i. Antal elever som behåller eller förbättrar sitt betyg vid övergången från grundskolan till gymnasiet ska vara minst 95%. En attraktiv kommun att leva och bo i. Andelen barn och elever som ägnar sig åt estetisk verksamhet inom ramen för kulturskolan ska öka. Ekonomi Inget skolområde och ingen intraprenad ska ha ett negativt budgetresultat. Personal Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Minst fem enheter ska ha erhållit utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 2015. En attraktiv kommun att leva och bo i. Miljö Miljö Andelen prioriterade livsmedel* ska vara minst 20 % 2014 och 30 % 2016 av förvaltningens totala livsmedelsinköp. 4 * När det gäller målet att Värnamo kommun år 2020 ska vara en av de tre bästa skolkommunerna så håller förvaltningen på att ta fram strategier för hur skolledning, den pedagogiska verksamheten, staben och politiker skall arbeta för att kunna nå detta mål. I detta arbete kommer också det fastställas vilken av de olika skolrankningarna som målavstämning skall ske mot. 1.5 Organisationsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden fattade 2015-03-25 beslut om en ny ledningsorganisation. Organisationsschemat ser ut enligt följande. Barnomsorg och grundskola är numera organiserade i ett område/sektor. I denna sektor finns 19 grundskolor, två grundsärskolor, 37 förskoleenheter, en öppen förskola och en verksamhet för barn som behöver omsorg på obekväm arbetstid. Den öppna förskolan startar i april 2015 och kommer att finnas i den nystartade Familjecentralen vid Värnamo sjukhus. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns dessutom två intraprenader, Växthusets- och Skattkistans förskolor. .De frivilliga skolformerna består av två sektorer. Ena sektorn består av Finnvedens Gymnasium med fyra gymnasieenheter och en gymnasiesärskola, Vux Värnamo med SFI och vuxenutbildning. Kulturskolan bildar en egen sektor. Centralt på förvaltningen finns stödfunktioner i form av ekonomi, IT, utveckling och information. På förvaltningsnivå finns även den nystartade enheten för flerspråkighet samt elevhälsan. Utöver de kommunalt organiserade verksamheterna finns det 11 st fristående enheter inom förskola och fritidshem, som kommunen har ett uppföljningsansvar för. Fr.o.m. 2015 har förskolans och skolans kostverksamhet övergått i en ny förvaltning, serviceförvaltningen. 5 1.6 Personalförändringar Förutom en barn- och elevökning står barn- och utbildningsförvaltningen inför stora pensionsavgångar de kommande åren. 1 januari 2015 hade barn- och utbildningsförvaltningen 1044 tillsvidareanställda som fördelar sig enligt nedanstående tabell och diagram. totalt antal tillsvidareanställda ledning administration elevhälsa inkl SYV lärare grundskola/gy förskollärare fritidspedagoger barnskötare, elevassistenter ledning 1044 41 36 36 466 187 86 41 36 192 administration 36 elevhälsa inkl SYV 86 lärare grundskola/gy 192 förskollärare 466 187 fritidspedagoger barnskötare, elevassistenter Pensionsprognos År 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt Antal 17 28 28 31 26 33 39 40 35 38 315 2015-2024 är det 315 personer som uppnår pensionsålder. I förhållande till antalet anställda i förvaltningen är det ca 30 %. Den huvudsakliga gruppen som inom de närmsta åren kommer uppnå pensionsålder är pedagoger inom grundskolan och förskolan. Detta i kombination med ökade krav på lärarlegitimation gör att det finns en viss oro då det är svårt att rekrytera behöriga lärare och förskollärare. Barn- och utbildningsnämnden behöver därför satsa både på att bli en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera nya medarbetare och på kompetensutveckling bland befintlig personal. 2. Verksamhetsbeskrivning Nedan följer beskrivning av de olika verksamheterna med antal barn/elever och personal. Fr.o.m. läsåret 2012/13 har Skolverket gjort en förändring på att mäta antalet elever inom skolan i förhållande till personalen. Man har gått ifrån mätetalet antal lärare per 100 elever och mäter nu antal elever per anställd. Förändringen har gjort att det inte finns några mätetal tidigare än för läsåret 2012/13 i alla verksamheter utom förskolan. 2.1 Förskoleverksamhet (Barn i åldern 1 – 5 år) Förskolan är en egen skolform med en egen läroplan (Lpfö 98, reviderad 2010). Med den reviderade läroplanen för förskolan som nationellt styrdokument, läggs grunden för det livslånga lärandet. Förskolans verksamhet skall förbereda barn för deras framtida skolgång med en inriktning mot bland annat socialt samspel, värdegrund, språk, matematik och naturvetenskap. Detta ställer höga krav på den pedagogiska kvaliteten i våra förskolor. För att hålla en hög pedagogisk kvalitet krävs att vi har en hög andel utbildade förskollärare i verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden har i många år haft 6 som mål att förhållandet förskollärare/barnskötare ska vara 2/1, d.v.s att andelen förskollärare ska uppgå till minst 66%. Värnamo kommun har idag fortfarande endast 55%, vilket är betydligt lägre än riket (58%) och länet (66%). Läsår 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 Inskrivna barn 1 415 1 383 1 357 1 385 1 389 1 425 Årsarbetare 287,3 254 252 250 254 243 Inskrivna barn/årsarbetare i Värnamo 4,9 5,4 5,4 5,5 5,5 5,9 Riket inskrivna barn/årsarbetare 5,3 5,3 5,4 5,3 5,4 5,4 Antalet inskrivna barn per årsarbetare har sedan läsåret 2008/09 ökat i Värnamo kommun med 1,0. I riket som helhet ökat antalet inskrivna barn per årsarbetare med enbart 0,1. 2.2 Annan pedagogisk omsorg (Familjedaghem) ”Familjedaghemsverksamheten” omfattar tre dagbarnvårdare, två i Värnamo tätort och en i Rydaholm. Läsår 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 Inskrivna barn 31 19 21 19 19 15 Personal 7 4 4 4 4 3 Inskrivna barn/personal i Värnamo 4,4 4,8 5,3 4,8 5,3 5,2 Riket inskrivna barn/årsarbetare 4,8 4,9 5 4,9 5,0 4,9 ”Familjedaghemmen” har under en längre tid legat under rikssnittet avseende antalet inskrivna barn per årsarbetare, vilket beror på att mycket få föräldrar väljer annan pedagogisk omsorg framför förskola. Ett alternativ till förskola och annan pedagogisk omsorg är vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidrag är ett skattefritt bidrag på 3 000 kr per månad och barn. Bidraget ger ökade möjligheter att vara hemma och vårda barn som är mellan ett och tre år. På riksplanet diskuteras om kommunerna rätt att bevilja vårdnadsbidrag skall tas bort – tidigast som en sådan förändring kan ske är troligen till 1 januari 2016. Antal vårdnadshavare med vårdnadsbidrag Statstik från februari varje år 2011 2012 2013 45 46 38 2014 2015 41 36 Som framgår av statistiken så har en viss minskning skett i år. 7 2.3 Fritidshem Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Läsår 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 1 318 1 262 1 449 1 504 1 567 1 484 83 77 82 85 89 86 Antal elever per anställd i Värnamo 13,5 12,4 Riket antal elever per anställd 12,4 12,8 Inskrivna barn Årsarbetare Antalet elever per anställd har minskat och är nu lägre i Värnamo än i riket. 2.4 Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig verksamhet, men i praktiken är det 100% av sexåringarnas föräldrar som väljer att låta sina barn gå i förskoleklassen som ett första steg in i skolvärlden. Förskoleklassens verksamhet grundlägger barnens lärande med fokus på språk- och matematikutveckling med leken som pedagogiskt verktyg. Läsår 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 Inskrivna barn 401 372 402 363 380 395 Årsarbetare 29 27 24 24 21 23 Antal elever per anställd i Värnamo 18,3 17,5 Antal elever per anställd, riket 15,5 16,4 Antalet elever per anställd i Värnamo har minskat något de två senaste läsåren, men är fortfarande högre än i riket. 2.5 Grundskola Grundskolan genomförde 2011 en omfattande reform med ny läroplan, nya kursplaner och nya betygssteg (A-F). Till detta kommer kraven på lärarbehörighet/lärarlegitimation, vilket kommer att få konsekvenser för hur vi organiserar våra skolor. Små skolor kan i framtiden få problem med att täcka in behörigheten i alla ämnen. Under 2012 tog barn- och utbildningsnämnden ett principbeslut om att i framtiden ha F-6 och 7-9 skolor även i tätorten. Detta beslut har dock inte kunnat genomföras eftersom F-5 skolorna i tätorten är mycket trångbodda och flera enheter har renoveringsbehov. 2015 har samtliga fyra F-5 skolor i tätorten tillfälliga paviljonger för att täcka lokalbehovet. En utökning av skollokaler i tätorten är därför nödvändig. Läsår 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 3 358 3 304 3 382 3 375 3 371 3 442 304 282 291 284 269 282 Antal elever per anställd i Värnamo 12,5 11,5 Antal elever per anställd, riket 11,5 11,2 Inskrivna elever Lärare Antalet elever per anställd i Värnamo har minskat något de två senaste läsåren, men är fortfarande högre än i riket. 8 2.6 Grundsärskola Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad efter varje elevs förutsättningar. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Inom grundsärskolan finns också en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Läsår 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 Inskrivna elever 49 39 32 34 33 35 Lärare, antal personer 22 23 23 22 22 15 Antal elever per anställd i Värnamo 2,7 5,2 Antal elever per anställd, riket 3,0 3,2 Grundsärskolan är uppdelad på två enheter, årskurs 1-5 finns på Mossleskolan och årskurs 6-9 på Gröndalsskolan. Dessutom finns några elever integrerade i grundskolan på andra enheter. Verksamheten är personalintensiv och där varje elev har sitt eget behov av stöttning. Därför kan det vara svårt att göra jämförelse över åren av denna verksamhet. Antalet elever per anställd är högre i Värnamo än i riket. För att få legitimation för att arbeta i Grundsärskolan behöver personalen ha en speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning. Vi har ytterst få anställda med den kompetensen och behöver nu stötta befintlig personal så att de kan vidareutbilda sig. Legitimationskravet inom särskolan träder i kraft 1 juli 2018. 2.7 Gymnasieskola Gymnasieskolan reformerades liksom grundskolan 2011. Gy11 innebär nya gymnasieprogram, ny betygsskala och nya kurser. För Finnvedens Gymnasium har det inneburit vissa förändringar i organisationen eftersom sökbilden delvis förändrats. Fler elever har sökt sig till studieförberedande program och därför har vissa yrkesförberedande program fått små och därmed kostsamma grupper. När gymnasiereformen genomfördes förändrades det individuella programmet och nu finns fem olika introduktionsprogram istället. Läsår 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 Inskrivna elever 1 242 1 253 1 231 1 091 1 116 1 120 Lärare 107,3 104 107 91 93 98 Antal elever per anställd i Värnamo 11,8 11,4 Antal elever per anställd, riket 11,6 11,7 Antalet elever per anställd i Värnamo har minskat något de två senaste läsåren och är fortfarande lägre än i riket. 2.8 Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform som ungdomar med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada kan välja att genomföra efter avslutad grundsärskola. Gymnasiesärskolan består av nationella program, individuella program och program som avviker från den nationella programstrukturen. Varje program pågår under 4 år och består av gymnasiesärskolegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen, programfördjupningar och gymnasiesärskolearbete. De nationella programmen är framförallt yrkesförberedande. Ett nationellt program kan även genomföras som gymnasial lärlingsutbildning. 9 Läsår 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 49 47 49 35 36 28 17 25 33 Antal elever per anställd i Värnamo 3,1 2,5 Antal elever per anställd, riket 4,1 4,0 Inskrivna elever Lärare, antal personer Gymnasiesärskolan bedrivs på Finnvedens gymnasium i egna lokaler. Viss del av verksamheten finns integrerad med gymnasieskolan. Verksamheten är personalintensiv där varje elev har olika förutsättningar och behov. Därför kan det vara svårt att jämföra nyckeltal över åren. Antalet elever per anställd är lägre i Värnamo än i riket. Samma legitimationskrav som för grundsärskolan gäller i gymnasiesärskolan. 2.9 Vux Värnamo Antalet elever som läser på vuxenutbildningen är till stora delar beroende på konjunkturläget samt på hur många nyanlända personer från andra länder som kommer till kommunen. Läsår 2009 2010 2011 2012 2013 Komvux antal heltidsstuderande Komvux lärare, heltidstjänster SFI antal elever 425 546 240 234 224 12 11 12 13 11 279 245 247 238 274 SFI lärare, heltidstjänster 9 9 9 8 9 Särvux antal elever 3 10 9 3 3 2014 2.10 Kulturskolan Kulturskolan är den enda verksamheten inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde som inte regleras av skollagen. Kulturskolan bedriver idag undervisningen inom musik, drama och dans. Man har både individuell undervisning och gruppundervisning. Samverkan sker med grundskolan. Kulturskolans undervisning är till viss del avgiftsfinansierad. Läsår Antal elever 2008/09 2009/10 2010/2011 2011/12 2012/13 2013/14 1 043 1 023 1 008 1 013 947 945 Sedan läsåret 2008/09 har antalet elever på kulturskolan minskat. Både drama- och musikundervisningen har minskat. Dock har dansundervisningen ökat under de senare åren. 3. Förändring, utveckling och trender Barn- och utbildningsnämnden som tillträdde sin mandatperiod 1 januari 2015 har satt upp som mål att Värnamo kommun ska vara bland de tre främsta skolkommunerna i Sverige år 2020. Med nämndens mål och FN:s Barnkonvention som utgångspunkt behöver många satsningar göras, dels på organisation, på personalens kompetens och på barn/elever i behov av särskilt stöd. 3.1 Organisation Ledarskapet Nämnden har noterat att rörligheten bland förvaltningens chefer i första linjen, d.v.s. rektorer och förskolechefer ökat under senare år, sedan 2012 har nästan hälften av skolledarna bytts ut eller kommit till. Även om delar av rörligheten kan förklaras av faktorer som inte direkt är arbetsrelaterade, är 10 nämnden ändå bekymrad över skolledarnas arbetssituation. Skollagen anger att en skolenhet ska ha en rektor. I Värnamo har vi dock väldigt stora skillnader mellan skolenheternas storlek. Skolinspektionen konstaterade vid sin tillsyn hösten 2014 att Värnamo kommun har många väldigt stora skolenheter och många väldigt små – inte så många mittemellan. Detta innebär tunga rektorstjänster på så sätt att endera har rektorerna en stor skola (över 300 elever) som ansvar eller flera små skolor. Ett stabilt ledarskap är helt avgörande för att nämndens mål ska kunna nås. För att lätta rektorernas arbetsbörda krävs därför annat stöd än fler ledare - ett administrativt stöd. Många nya ledare innebär också att många måste gå den lagstadgade rektorsutbildningen som är treårig och måste genomföras under de fyra första åren på en rektorstjänst. I Värnamo kommun går även förskolecheferna denna utbildning. För att klara av att studera på kvartsfart samtidigt som man sätter sig in i ett nytt yrke krävs resurser så att vissa arbetsuppgifter kan delegeras till andra medarbetare. Förskolan I jämförelse med riket som helhet är det framförallt inom förskolan som Värnamo har en lägre personaltäthet. Två exempel på detta är antal inskrivna barn per avdelning som i Värnamo är 17,4, vilket är 0,6 fler än riksgenomsnittet antal inskrivna barn per årsarbetare som i Värnamo är 5,9, vilket är 0,5 fler än riksgenomsnittet. Nämnden ser det därför som angeläget att satsningar görs kommande år som innebär att Värnamo kommer på samma nivå som riket som helhet. Grundskolan I och med en ökande andel elever som är i behov av särskilt stöd i grundskolan måste resurser tas från ordinarie undervisning för att täcka behovet. Skolans uppdrag är att ge alla elever förutsättningar för att nå så långt som möjligt och därför behöver grundbemanningen öka något även i grundskolan. Elevhälsan Elevhälsoteamen i Värnamo kommun arbetar utifrån det dubbelriktade sambandet mellan hälsa och lärande: Mår du bra lär du dig - lär du dig, bidrar det till ditt välmående. Några av utgångspunkterna i teamens arbete: Fullständiga grundskolebetyg är den viktigaste friskhetsfaktorn för att förebygga framtida psykosociala problem. En hälsosam livsstil är ett betydelsefullt skydd mot psykisk ohälsa Att främja kamratrelationer och motverka mobbning gynnar alla elevers hälsa Relationer och samspelet i skolan avgörande för lärandet. När skolan satsar på förändringar på det skolan kan påverka, finns möjlighet att kompensera för faktorer utanför skolans räckvidd. Framgångsrika skolor, enligt forskningen, har utöver en undervisning av hög kvalitet undervisningsmiljöer där eleverna känner sig uppskattade och stimulerade, eleverna har möjlighet att känna sig delaktiga, det finns en betoning av lärande med realistiska och adekvata målsättningar och lärarna har positiva förväntningar på eleverna. Även de värderingar och normer, som inspirerar skolans pedagogiska arbete och handlande, t.ex. skolklimat, relationer med lärare, och relationer mellan elever har visat sig vara betydelsefulla för lärandet och hälsan. 11 Elevhälsans personalgrupper driver skolans arbete för att skapa dessa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. De har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Elevhälsan är en nyckelfaktor i alla barns rätt till en trygg och utvecklande skolmiljö. När det gäller elevhälsoarbetet ligger Värnamo kommun jämfört med de nationella rekommendationer som finns, på en låg personaltäthet. Det gäller personalgrupperna kuratorer och skolsköterskor. Lokaler Värnamo kommun kommer under kommande år behöva bygga ett antal nya förskolor, dels för att ersätta äldre en-avdelningsförskolor inrymda i ombyggda lägenheter, dels för att säkerställa plats inom barnomsorgen utifrån en prognostiserad befolkningsökning i kommunen. Värnamo kommun kommer också behöva göra en satsning på skollokaler, dels bygga en ny skola i Värnamo tätort, dels se över befintliga skolors lokaler i hela kommunen. Inom ramen för detta bör en översyn av hela skolorganisationen genomföras för att säkerställa funktionella och livskraftiga förskolor i hela Värnamo kommun i framtiden. 3.2 Personalens kompetens Det är viktigt att Värnamo kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i. En del av attraktiviteten ligger i att Värnamo är en bra skolkommun. Barn- och utbildningsförvaltningen har uppmärksammat detta genom att ha som målsättning att Värnamo kommun ska vara bland landets tre bästa skolkommuner år 2020. För att uppnå detta är lärares kompetens en nyckelfråga. Detta gör att det blir avgörande att hitta en strategi för hur kompetensförsörjningen ska se ut de närmaste 5 åren. De mest svårrekryterade yrkeskategorierna bör prioriteras och förvaltningen tror att den bästa strategin är att utbilda befintlig personal. Redan idag genomförs förskollärarutbildning för att vidareutbilda barnskötare till förskollärare och en ny omgång av denna utbildning ska genomföras med intag hösten 2015. En motsvarande satsning behövs nu för att utbilda förskollärare och lärare till specialpedagoger i förskola och skola, samt speciallärare i särskolan. Den nya skollagen betonar att verksamheten i både förskola och skola ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att på sikt kunna leva upp till detta är det viktigt att kunna erbjuda kommunens pedagoger kvalificerad fortbildning på avancerad nivå. Parallellt med detta kommer också Värnamo kommun behöva göra satsningar på kompetensutveckling kopplat till bristyrken. Redan nu finns förstelärare inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildningen och en utveckling mot förstelärare inom förskola och fritidshem skulle ytterligare öka kopplingen till forskning och utveckling. Förskolans och skolans mål är att kunna möta alla barn/elever där de befinner sig. Många faktorer påverkar barns vardag: familjesituation, det omgivande samhället, skolsituation, hälsa m.m. FN:s barnkonvention stipulerar i artikel 2 och 3 att alla barn är lika mycket värda och att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Barn har dessutom enligt artikel 12 rätt att uttrycka sin mening och ska ges möjlighet till inflytande. För att lärare i förskola och skola ska kunna infria dessa rättigheter som barn har, krävs kompetensutveckling inom bl.a. specialpedagogik, eftersom andelen barn i behov av särskilt stöd tycks öka. Idag utgör kompetensutveckling ca 0,5% av förvaltningens totala budgetram. En kunskapsintensiv verksamhet är det rimligt att på sikt kunna sätta av 1% av budgetramen till kompetensutveckling. 3.3 Barn/elever i behov av särskilt stöd Till gruppen elever i behov av särskilt stöd räknar vi de barn som har svårast att nå skolans mål, såväl kunskapsmässigt som socialt. De tydligast framträdande grupperna är barn med utländsk bakgrund, barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn i socialt utsatta familjer. Förskolans och skolans uppdrag är att arbeta förebyggande med alla barn/elever och att göra detta i en miljö där alla 12 inkluderas. För att motverka exkludering arbetar barn- och utbildningsförvaltningen med att i så stor utsträckning som möjligt låta alla elever gå i sin ordinarie klass. Eftersom dessa elevgrupper ökar innebär det ett ökat behov av personal med god kompetens att arbeta med dessa barn/elever. Andelen elever med utländsk bakgrund ökar i Värnamo kommun framförallt genom att andelen nyanlända elever ökat. För att möta detta har nämnden satsat på en enhet för flerspråkighet (EFF) som startade sin verksamhet hösten 2013. Under hösten 2013 fanns en tjänst som samordnare kopplad till Enheten för flerspråkighet (EFF). På våren 2014 inleddes arbetet med centralt mottagande av nyanlända barn i grundskoleålder, där karläggning är det centrala och detta tydligt kopplat till studiehandledning och mottagande på skolenheterna. Med anledning av arbetet med mottagande och kartläggning utökades samordningstjänsten till motsvarande två årsarbetare. Sedan starten av EFF har det blivit tydligt att skolan behöver arbeta intensivt för ett interkulturellt och inkluderande perspektiv vad gäller nyanlända och flerspråkiga elever i enlighet med Värnamo kommuns och barn- och utbildningsnämndens visioner. 4. Ekonomi – driftbudget 2016-2018 DRIFTVERKSAMHET Nettobelopp i kkr Barnomsorg Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget 2013 2014 2015 2016 2017 2018 159 232 168 478 170 994 176 094 181 310 186 786 Grundskola 328 785 334 748 339 748 344 472 349 261 352 952 Gymnasieskola 137 468 136 568 138 608 141 773 142 917 143 223 16 789 18 618 18 896 18 984 19 038 19 052 6 394 7 040 7 145 7 171 7 186 7 191 77610 80 584 81 788 84 630 84 645 84 649 726 278 746 035 757 179 773 123 784 357 793 854 Vuxenutbildning Kulturskola Övriga kostnader Skolledning, elevvård, kost, BU-kansli NETTOKOSTNAD 4.1 Kommunfullmäktiges ram till barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige beslutade i november 2014 vilka preliminära ramar som gäller för 2016-2018. I budget 2016 finns 755 254 kkr avsatt till barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Detta är en ramsänkning från budget 2015 med 1 925 kkr. Nedan finns en specifikation på de förändringar som påverkar budgetramen. 13 KF:s budgetram för barn- och utbildningsnämnden 2016 2017 2018 757 179 757 179 757 179 Samverkansutredning, skolskjutsar -2 500 -3 500 -3 500 Effektivisering nya gymnasieskolan (BP 2014) -1 606 -1 580 -1 580 Samverkansutredning, kostsamordning -1 275 -2 549 -2 549 Utökad SFI undervisning 2015 (försvinner 2016) -600 -600 -600 Samverkansutredning, lägre övertids- och mertidskostnader -187 -375 -375 Yrkesintroduktionsersättningar -145 -145 -145 Justering hyrskostnad p g a förändrad investeringsbudget -100 -400 -400 Nya gymnasiesärskolan (BP 2013) 0 -66 -66 Nationella prov Komvux (BP 2013) 0 1 1 Hyreskompensation för ytterligare en avd på Borgen 0 0 0 Införande aktivitetskrav Komvux (BP 2014) 0 0 0 Samverkansutredning, Fastigheter/byggnadsanalys, lägre internränta Kompensation för ökad ersättning förtroendevalda 0 -637 -637 6 12 12 Införande av lärarlegimitation korrigering (BP 2012) 6 14 14 Ökad undervisningstid i matematik åk 1-3 korrigering (BP 2011) 7 -18 -18 Nationella minioritetsspråk (BP 2014) 33 34 34 Förskollärarutb Campus (KF 2013-03-27, § 69) 91 -1 305 -1 305 Förändring av antal barn och elever 645 2 118 2 118 Utökad undervisningstid Matematik åk 4-6 (BP 2014) 835 1 642 1 642 Driftskostnader barnomsorgsutbyggnad Klöverängen 850 1 700 1 700 2 015 4 615 4 615 755 254 756 140 756 140 Föregående års ram Ökade hyreskostnader till följd av ny- och ombyggnader Budgetram vårbudget 4.2 Budgetkompensation för hyresökningar och elevförändringar Barn- och utbildningsnämnden har enligt tidigare regler begärt och fått kompensation för ökade hyror till följd av ny- och ombyggnationer samt kompensation för elevförändringar. Därför begär nämnden medel för dessa ändamål i denna verksamhetsplan enligt nedan. 2016 2017 2018 Upptaget belopp i KF ram enligt ovan 1 915 4 215 4 215 Äskat belopp enligt särskilt underlag 2 325 5 793 8 938 Differens på äskning 410 1 578 4 723 Kompensation för elevförändringar 270 270 270 TOTAL ÄSKAD KOMPENSATION 680 1 848 4 993 Kompensation för hyresökningar 14 4.3 Barn- och utbildningsnämndens satsningar utöver ram Utifrån redovisningen i kapitel 3 i denna verksamhetsplan, ”Förändring, utveckling och trender” ser nämnden följande behov av satsningar om totalt 15 265 kkr utöver Kommunfullmäktiges preliminära ram för 2016. Satsningar utöver ram Organisation Administrativt stöd till skolledare och pedagoger (6 årsarb) Ledarstöd under rektorsutbildning (13x50kkr) Högre personaltäthet i förskolan (24 årsarb) Högre personaltäthet kuratorer (1,75 årsarb) Högre personaltäthet skolsköterskor (2,75 årsarb) Högre personaltäthet inom grundskolan (6 årsarb) Effektivisering av nya gymnasieskolan Personalens kompetens Bristyrkessatsning: specialpedagog/speciallärare Kompetensutveckling inom inkludering/likvärdig utbildning Kompetenstrappa för pedagogisk personal Vetenskapliga ledare Förstelärare i förskola/fritidshem Omfördelning kompetensutvecklingsbudget 2016 2017 2018 2 816 2 816 2 816 650 3 721 472 769 0 1 606 650 7 442 945 1 538 1 669 1 580 650 11 162 945 1 538 3 338 1 580 1 903 500 2 527 500 1 903 500 783 592 0 -800 1 565 592 403 -400 2 348 592 806 0 Barn/elever i behov av särskilt stöd Utökning barn i behov av särskilt stöd (4,5 årsarb) Kartläggningstjänst på EFF (1 årsarb) Lärare i svenska som andraspråk (3,25 årsarb) Utökning av studiehandledning på modersmål (2,25 årsarb) Skolskjuts EFF Statsbidrag för ökad inflyttning av nyanlända Ökad andel av statsbidraget för nyanlända 1 252 556 1 808 1 103 2 503 556 1 808 1 103 2 503 556 1 808 1 103 434 -900 -2 000 434 -900 -2 000 434 -900 -2 000 TOTALT 15 265 25 331 31 682 4.3.1 Organisation Administrativt stöd till skolledare och pedagoger (6 årsarbetare) Pedagoger och skolledares arbetsbörda är stor. Ett sätt att minska på arbetsbördan är att omfördela vissa administrativa uppdrag till administrativ personal med specialkompetens inom dessa områden Detta gäller även rektorer och förskolechefer som med ett ökat administrativt stöd skulle kunna fokusera mer på sitt pedagogiska ledarskap. Av detta skäl föreslår förvaltningen att resurser tillförs barn- och utbildningsnämnden motsvarande sex administrativa tjänster. Dessa sex administratörer skulle förstärka områdenas administration och få uppdrag som direkt avlastar lärare och skolledare administrativa uppdrag. Exempel på sådana uppdrag är beställning av material och läromedel, itadministration, delar av ekonomi och personaluppföljning mm. Det bör betonas att syftet med satsningen är att förstärka lärares tid för undervisning och därtill kopplat för- och efterarbete. Effekten av satsningen ska således kunna läsas av i form av ökad måluppfyllelse för barn- och elever. 15 Ledarstöd under rektorsutbildning (13x50kkr) Eftersom rektorer och förskolechefer är svåra att rekrytera är de som anställs nästan undantagslöst nya oerfarna ledare som saknar rektorsutbildning. För att klara det utmanande arbetet som skolledare och samtidigt läsa på kvartsfart i tre år har vi avsatt 50kkr per skolledare och år för att de ska kunna skapa tidsutrymme för att studera. Dessa medel har hittills (2009-2014) tagits ur rörelsekapitalet eller så har finansiering skett via omfördelning inom befintlig budget. Från och med 2016 lägger vi in det i verksamhetsplanen istället eftersom vi inte ser att behovet av detta minskar. År 2015 har vi 15 medarbetare som går rektorsprogrammet och 2016 räknar vi med att ha minst 13 medarbetare i utbildningen. Högre personaltäthet i förskolan (24,0 årsarbetare) Sedan 2009 har barn- och utbildningsnämnden effektiviserat verksamheten med över 30 miljoner kronor. Denna förändring har inneburit att Värnamo idag ligger strax under riksgenomsnittet vad gäller personaltäthet, snarare än något över, vilket var fallet före 2009. Nämnden menar att det är rimligt att kommunen sätter upp som ett långsiktigt mål att personaltätheten ska återställas till samma nivå som 2009, det vill säga ligga på riksgenomsnittet för samtliga skolformer. Den verksamhet som har sämst personaltäthet jämfört med riket är förskolan. För att komma upp till riksgenomsnittet krävs en utökning på 24 årsarbetare, som föreslås genomföras successivt under planeringsperioden. Högre personaltäthet i grundskolan (6,0 årsarbetare) För att kunna möta alla barn krävs även en utökning av grundbemanningen inom grundskolan. Genomförandet föreslås från och med 2017. Högre personaltäthet kuratorer (1,75 årsarbetare) och skolsköterskor (2,75 årsarbetare) I samband med att barn- och utbildningsnämnden beslutade att avslå motionen om fler kuratorer i skolan beslöts också att förvaltningen skulle återkomma med frågan om personalförstärkningar inom elevhälsan till verksamhetsplanen 2016. Elevhälsans förstärkning kan ske genom en utökning av antalet kuratorer och skolsköterskor. Det finns nationella rekommendationer som anger att kuratorer och skolsköterskor bör ha ca 400 elever/heltid. Om Värnamo skall uppnå denna rekommendation krävs en utökning på 1,75 tj kurator och 2,75 tj skolsköterska. Genomförandet föreslås från och med höstterminen 2016. Effektivisering nya gymnasieskolan (kompensation för uteblivet statsbidrag) När den nya gymnasieskolan Gy11 genomfördes förutsatte riksdagen 2009 att reformen skulle medföra en förbättrad genomströmning i gymnasieskolan och minskade avhopp. Detta menade man skulle innebära lägre kostnader för kommunerna och därför skulle statsbidragen till kommunerna minska med nästan 2 miljarder när reformen är fullt införd år 2015. Hittills har denna förändring inte kunnat påvisas och landets kommuner har via SKL ifrågasatt dessa effektiviseringsvinster vilket inneburit att staten skjutit upp minskningen av statsbidrag t.o.m. budget 2015. Från och med år 2016 ligger dock en besparing kvar på 470 miljoner. För Värnamo kommun motsvarar detta ca 1 600 kkr år 2016. Barn- och utbildningsnämnden menar att dessa besparingar inte är rimliga att kräva av Finnvedens Gymnasium, speciellt som man har stora förändringsarbeten att genomföra utifrån den kritik som Skolinspektionen riktade mot skolan vid tillsynen hösten 2014. 4.3.2 Personalens kompetens Bristyrkessatsning: specialpedagoger/speciallärare Behovet utifrån pensionsavgångar fram till år 2020 är 10 specialpedagoger mot förskola, grundskola och gymnasium samt 8 speciallärare med inriktning utvecklingsstörning, mot särskolan. Lärarna erbjuds ett upplägg där de studerar på 67% och får tjänstledigt utan löneavdrag på 40%. De två första 16 åren (2015 och 2016) tas 6 lärare med per år, därefter 3 lärare per år (2017 och 2018). Samtliga 18 är färdigutbildade 2020. Kostnadsberäkningen är gjord på att deltagarna läser den reguljära utbildningen som universitetet ger, vilket innebär att ingen kostnad för själva utbildningen uppstår. Merparten av kostnaden blir för att täcka vikariekostnader när de studerande är tjänstlediga utan löneavdrag. Kompetensutveckling inom inkludering/likvärdig utbildning För att stärka all personal inom förvaltningens verksamhetsområde behöver en större satsning göras för att öka kompetens inom området specialpedagogik och inkludering. Kompetenstrappa för pedagogisk personal För att säkerställa den vetenskapliga kompetensen och kopplingen till forskning behöver vi ha pedagoger som driver denna utveckling. Av de förstelärare som finns i kommunen ska 15-20 st erbjudas att läsa pedagogik på avancerad nivå, där de kan påbörja en kompetenstrappa som innebär att man kan läsa upp till magisternivå, masternivå eller på sikt skriva en licentiatavhandling. Även andra pedagoger än förstelärare kommer ha möjlighet att ta del av kompetenstrappan. Vetenskapliga ledare Detta är en satsning som görs i Jönköpings län i samarbete med HLK. Tanken är att kommunerna ska kunna ha egna kommundoktorander som arbetar halvtid i kommunens verksamhet och skriver en doktorsavhandling på halvtid. I Värnamo kommun beräknas två st på halvtid få detta uppdrag. De kommundoktorander som fanns inom den s.k. Akademin för skolnära forskning på HLK fram till årsskiftet 2014/2015 upplevdes som ett intressant upplägg, men de hamnade allt för långt från verksamheterna i länets kommuner. Tanken med upplägget kring vetenskapliga ledare är istället att de ska vara en aktiv medarbetare i kommunen samtidigt som de forskar. Förstelärare förskolan/fritidshem Även om inte staten ger ersättning för förstelärartjänster i förskolan och på fritidshem, bör Värnamo kommun överväga att inrätta sådana tjänster med egna medel. Motivet är dels att ge också förskollärare och fritidspedagoger möjlighet till karriärtjänster inom ramen för sina professioner, dels att skapa samma förutsättning för kompetensspridande och koppling till ett vetenskapligt förhållningssätt i förskola och fritidshem, som grundskolan och gymnasiet har med sina förstelärare. Satsningen föreslås genomföras från höstterminen 2017 med sex stycken förstelärare som får 10 % tjänst vardera avsatt för detta uppdrag. 4.3.3 Barn/elever i behov av särskilt stöd Pedagoger som arbetar för barn i behov av särskilt stöd (4,5 årsarbetare) I och med den ovan beskrivna ökningen av elever i behov av särskilt stöd behövs fler kompetenta pedagoger som kan arbeta direkt mot de barn som har behov, så att de kan inkluderas i sin ordinarie skola på ett sätt som gynnar både dessa barn och de övriga klasskamraterna. På försök har den ena av två särskilda undervisningsgrupper lagts ned och eleverna har istället integrerats på respektive skola. Resurser har tillförts skolan för denna förändring. För att ta fram förslag på arbetsmodell för barn- och utbildningsförvaltningens stöd till arbetet med elever i behov av extra stöd har en arbetsgrupp utsetts. Arbetsgruppen består av elevhälsachef, förvaltningschef och skolpsykolog. Till sin hjälp finns referensgrupp där olika professioner finns representerade. Målet är att arbetet skall vara klart i oktober 2015. 17 Utökning av enheten för flerspråkighet (EFF) För att enheten för flerspråkighet ska kunna ta emot den ökande gruppen nyanlända krävs ytterligare satsningar. Dels behövs en ytterligare tjänst för att kartlägga elevernas kunskaper, förstärkning vad gäller studiehandledning på modersmålet samt svenska som andraspråk. I dagsläget får eleverna ingen undervisning i svenska som andraspråk under sin tid på EFF (som är mellan 2 veckor och 2 månader), dessutom ser det mycket olika ut vad gäller undervisningen i svenska som andraspråk när de sedan blir skolplacerade. Satsningen som nämnden vill göra ska dels säkerställa att den första undervisningen i svenska som andraspråk påbörjas och dels att den sedan fortsätter efter skolplaceringen. Enheten börjar också under 2015 att ta emot elever i gymnasieåldern, vilket också kräver mer resurser. Kartläggningsprofilen bör användas på ett effektivt sätt på mottagande skola. Uppföljning och fortsatt ämnesfördjupande kartläggning på skolenheten ska ske och grundläggande undervisning i svenska som andraspråk ska säkerställas. Detta skulle kunna organiseras genom att anställa lärare i svenska som andraspråk på EFF. Dessa lärare följer med de nyanlända eleverna under den första tiden på skolenheterna. Både svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning är lagstadgad verksamhet som måste erbjudas. Barn- och utbildningsnämnden anser därför att det statsbidrag som kommunen får för flyktingar bör fördelas på ett annat sätt mellan medborgarnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Därför ligger det minusposter som indikerar en ökning av både antalet flyktingar och fördelningen mellan nämnderna. Skolskjuts till elever på EFF Under enheten för flerspråkighets först verksamhetsår har eleverna åkt in till Värnamo med tåg eller buss och ledsagas av personal som anställts via VAC. Denna lösning är ytterst sårbar och håller inte i längden, därför äskar nämnden medel för att täcka kostnaden för skolskjuts till dessa elever. Statsbidrag för ökad inflyttning av nyanlända Mycket talar för att det kommer fler nyanlända till Värnamo kommun under planperioden än tidigare. De 900 kkr i ökad intäkt bygger på att kommunen tar emot fler nyanlända vilket gör att förvaltnings andel av statsbidraget (30 000 kr/individ) från migrationsverket ökar. Ökad andel av statsbidraget för nyanlända Statsbidraget för nyanlända personer är ca 90 000 kr/individ. Idag får barn- och utbildningsförvaltningen 30 000 kr av dessa och medborgarförvaltningen resterande 60 000 kr. Förutom att kommunen har lagstadgad skyldighet att tillhandahålla förskola och skola så tillkommer kostnader för modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråk samt svenska för invandrare (SFI). Barn- och utbildningsnämnden anser att fördelningen av statsbidraget mellan förvaltningarna behöver justeras så att en större del tillfaller barn- och utbildningsförvaltningen. I satsningarna utöver ram finns därför 2 000 kkr som intäkt per år som täcker en del av de utgifter som tas upp i denna verksamhetsplan. 18 4.4 Omsättningstal och nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 489 1 482 1 482 1 501 1 511 1 551 72 631 75 796 80 623 80 623 80 623 80 623 1 408 1 411 1 411 1 411 1 411 1 411 Personalkostnad per barn 29 586 28 824 31 311 31 311 31 311 31 311 Antal elever i grundskola 3 410 3 443 3 467 3 509 3 538 3 516 37 798 40 399 44 439 44 439 44 439 44 439 1 153 1 131 1 142 1 146 1 142 1 175 48 703 50 727 49 646 49 646 49 646 49 646 Antal barn i kommunal förskola Personalkostnad per barn Antal barn i fritidshem Lärarkostnad per elev Antal elever i gymnasieskola, FiGy Lärarkostnad per elev 19 5. Investeringsplan 2016-2020 Barn- och utbildningsnämnden äskar 12 920 kkr i investeringsbudget för 2016. Av den totala investeringsbudgeten går förhållandevis mycket till förvaltningens IT-satsning som på sikt ska innebära en elev – en IT-enhet från förskoleklass till gymnasiet. På förskolan ligger den planerade satsningen på en IT-enhet per fyra barn. I investeringsbudgeten finns även avsatta medel till inventarieanskaffning i samband med förskole- och skolutbyggnad. Objekt 2016 2017 2018 2019 2020 Förvaltningsövergripande 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Grundskola/Förskola inventarier 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Grundskola/Förskola IT 2 800 2 800 2 800 2 800 2 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 2 200 2 200 2 200 2 200 2 200 Gymnasiet - elevdatorer från leasing till investering IT satsning på elevdatorer. Förtätning av antalet datorer Inventarier förskola Rörstorp 500 Inventarier förskola väst 500 Inventarier förskola norr 500 Inventarier förskola Bredaryd 100 Inventarier Mosslelunds förskola 300 Inventarier förskola Öst Inventarier Bor skola 500 500 Inventarier Forsheda skola Gymnasiet + Komvux Kulturskolan inventarier 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 120 120 120 120 120 3 000 1 000 15 420 13 320 12 920 12 420 Inventarier ny skolorg (främst Östboskolan) SUMMA 12 920 20
© Copyright 2025