SAMRÅDSHANDLING 2015-02-02 VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Beställare: Beställarens projektledare: Uddevalla kommun Lynn Joel Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Granskad av: Uppdragsnummer: Ramböll Sverige AB Maria Danling & Karin Hammarlund Kramer Anna Brånhult & Emil Gottberg Karin Hammarlund Kramer 1320008401 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö T +46 10 615 60 00 F +46 10 615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506 4 UTKAST SAMRÅDSHANDLING FÖRORD Denna vindbruksplan är framtagen för att vara ett underlag till vindkraftplanering i Uddevalla kommun. Planen redovisar restriktioner och förutsättningar för vindkraft samt lämpliga utbyggnadsområden i kommunen. Som underlag för utpekandet av lämpliga och olämpliga områden för vindkraft har en kommuntäckande dialogbaserad landskapsanalys använts. Denna analys har också utökats och fördjupats under arbetet med vindbruksplanen. Vindbruksplanen vill på ett överskådligt och tydligt sätt presentera Uddevalla kommuns vindbruksplanering i syfte att ge ett praktiskt stöd åt kommunens handläggare samt ge rekommendationer åt vindkraftsexploatörer. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 5 INLEDNING Bakgrund Denna vindbruksplan ersätter en tidigare vindbruksplan. I den tidigare planen anges att kommunen har för avsikt att ta fram en kommunomfattande landskapsanalys som stöd för översiktlig planering, och att landskapsanalysen ska utgöra ett komplement till vindbruksplanen. Arbetet med landskapsanalysen blev så pass genomgripande både med avseende på metod att ta fram områden för vindkraft samt det slutliga resultatet, att man inte kunde betrakta landskapsanalysen som ett komplement till vindbruksplanen, utan som ett underlag till en ny vindbruksplan. I landskapsanalysen delades kommunen in i landskapstyper och karaktärsområden. Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk identifierades för varje landskapstyp och karaktärsområde. Landskapsanalysens syfte var inte att peka ut lämpliga och olämpliga områden för vindkraft utan att lyfta fram möjligheter och konflikter för vindkraft i de specifika landskapstyper och karaktärsområden som finns i kommunen. (se sid 6 och 7) Vindkraftsutbyggnad I november 2014 finns 13 uppförda vindkraftverk och 9 beviljade vindkraftverk i kommunen. Samtliga verk är lokaliserade i kommunens västra delar. En karta över uppförda och beviljade vindkraftverk finns på sidan 8. Vindbruksplanens syfte Syftet med vindbruksplanen är att vägleda den landbaserad vindkraftsutbygganden i Uddevalla kommun med utgångspunkt tagen i landskapets förutsättningar i enlighet med landskapsanalysen. Vindbruksplanen redovisar lämpliga utbyggnadsområden för vindbruk, samt ger riktlinjer till vindkraftexploatörer om vad som behöver beaktas för att kunna etablera vindkraft i dessa områden. Återstoden av kommunens yta betraktas av kommunen som olämpligt område, på grund av landskapets höga komplexitet. Planen behandlar endast landbaserad vindkraft eftersom vindkraft till havs inte bedöms vara möjligt för Uddevalla kommun. Dialogbaserad landskapsanalys för Uddevalla kommun, 2012 finns på kommunens hemsida: www.uddevalla.se. Sök "landskapsanalys". 6 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Landskapsanalysens möjligheter och konflikter MÖJLIGHETER OCH KONFLIKTER I LANDSKAPSTYPERNA Utdrag ur landskapsanalysen. Piktogrammen visar möjligheter och konflikter i förhållande till vindkraft i Uddevalla kommun. Olika möjligheter och konflikter är aktuella i fjärrzonen och närzonen. Påverkan som Ljud är till exempel främst aktuellt i närzonen medan möjligheten Understödja riktning främst kan upplevas i fjärrzonen. Skalnivån avgör också om påverkan blir neutral respektive negativ som för Höga naturvärden. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN MÖJLIGHETER OCH KONFLIKTER I KARAKTÄRSOMRÅDENA 7 8 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Lane Hogstorp Uddevalla Bokenäs Ammenäs Ljungskile Vindkraftsutbyggnad november 2014 Utifrån landskapsanalysen medför de beviljade verken en mängd konflikter och anses därför inte befinna sig inom ett lämpligt område i denna vindbruksplan. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 9 RESTRIKTIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Vindkraftverk prövas enligt miljöbalken (MB) eller plan- och bygglagen (PBL) beroende på storlek på anläggningen. Prövningen tar bland annat upp störningar för omgivningen i form av ljud och skuggbildning. Ibland krävs det även andra tillstånd för vindkraftverk, till exempel enligt 11 kap. MB för lednings- och vägdragning över vatten eller om anläggningen ska placeras i vatten. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 3–10 §§ MB måste finnas med i ansökan. Mer information om lagar , förordningar, skyddsavstånd, restriktioner, etc finns på www.vindlov.se Vindförhållanden Vindkraftverk är normalt i gång och producerar el vid vindhastigheter mellan 4 och 25 meter per sekund. Vid svagare och starkare vind stoppas verken. Den maximala effekten, den så kallade märkeffekten på verken, uppnås vanligtvis vid vindstyrkor på 12-14 meter per sekund. Ett av kriterierna för utpekande av riksintresse för vindbruk är att det ska blåsa mer än 7,2 meter per sekund i årsmedelvind 100 meter över nollplansförskjutningen. Kartan på sidan 10 visar årsmedelvinden i kommunen 100 meter över nollplaneförskjutningen. De röda områdena har en årsmedelvind på över 7,2 m/s. Även årsmedelvindar lägre än 7,2 m/s kan vara lönsamma för vindkraft. För att säkert kunna veta hur lönsam en plats är för vindkraftetablering måste mätningar göras på den specifika platsen. Elnätet Vindkraftverk eller parker kan anslutas till lokalnätet, regionnätet eller stamnätet. Det vanligaste är till lokal- eller regionnät, men beror på vilken typ av ledning som finns i närheten och hur många MW (mega watt) som ska anslutas. Anslutning till ett nät sker vid ett ställverk/transformatorstation. Exploatören kontaktar nätbolaget för att få reda på hur situationen för en aktuell etablering ser ut. Nätbolagen har en skyldighet att se till att förnyelsebar energi kan anslutas till elnätet. Efter att en vindkraftsexploatör lämnat en förfrågan inom ett område gör nätägaren en kostnadsuppskattning för anslutningen som inkluderar förstärkningar av nätets kapacitet om detta behövs.Vindkraftexploatörer betalar en anslutningsavgift till nätägaren för anslutningen till elnätet. Skydds- och riskavstånd Väg och järnväg Skyddsavståndet till allmän väg och järnväg bör enligt Trafikverket vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda. Stamnätet i Norden 2013 (Svenska Kraftnät, 2014) 10 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Lane Hogstorp Uddevalla Bokenäs Ammenäs Ljungskile Vindkartering 100 meter Årsmedelvind100 m över nollplaneförskjutningen, källa Energimyndigheten, 2014 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 11 Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Intresseområden flygplatser OBS! Hela kommunen är inom Trollhättan/Vänersborgs flygplats intresseområde 12 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Kraftledningar Skyddsavståndet till kraftledningar bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Det behöver också vara ett tillräckligt avstånd mellan kraftledningens och vindkraftverkets jordningspunkter. Om kraftledningen besiktas med helikopter måste avstånden vara tillräckliga för säker flygbesiktning. Nedisning och riskavstånd Hård snö och is kan falla ner eller slungas iväg en kortare sträcka från ett vindkraftvek. Andra riskfrågor som bör uppmärksammas är risk för fysisk kollision med verk och åsknedslag. En riskbedömning med förslag till åtgärder mot tänkbara olyckor kan krävas då vindkraftverk lokaliseras till områden där allmänheten frekvent vistas. Hinderfrihet och flygplatser Inom närliggande flygplatsers intresseområden (se karta sid 11) ska respektive flygplats få varje specifikt ärende för yttrande. Inom hinderfri yta för försvaret får ingen vindkraft lokaliseras (se karta sid 15). Ljud Den största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras vid bladens passage genom luften. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är 63–4000 Hz (www.vindlov. se). Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket framför allt beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Ljudutbredningen påverkas även av de meteorologiska förhållandena som vindförhållanden och lufttemperatur, samt beroende på markens beskaffenhet vilken dämpar ljudet. Avstånd till bostäder Gränsen för avstånd mellan vindkraftverk och bostäder styrs genom Naturvårdsverkets rekommendation för buller från vindkraftverk vilket är 40 dBA vid husfasaden (Naturvårdsverket, 2012). Inga fasta avstånd till bostäder anges i vindbruksplanen eftersom detta inte är en säker metod för att säkerställa att riktlinjer för ljud följs. Vilka hus som är bebodda och behöver ett buffertavstånd är också en förändlig faktor vilket blir en felkälla om man i vindbruksplanen pekar ut stoppområden runt bostäder. Detta måste istället utredas och beräknas inför prövningen av varje separat vindkraftsetablering. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, det vill säga områden där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, är Naturvårdsverkets rekommendation att ljudnivån inte bör överskrida 35 dBA. Vindskyddat läge Med vindskyddat läge menas ett område som har betydligt lägre vindhastighet än platsen där det ljudalstrande vindkraftverken står. I vindskyddade lägen är bakgrundsljudet lägre vilket gör att ljudet från vindkraftverket blir lättare att urskilja från bakgrundsljudet. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Ett försök att ta fram en metod för kvantifiering av vindskyddade lägen har gjorts av Energimyndigheten och ÅF. Resultatet av undersökningen visade att ingen metod för kvantifiering kunde fastställas och att den enda pålitliga metoden som kan utreda om en plats är ett vindskyddat läge är att mäta vindstyrkan vid verket och vindstyrkan samt ljudnivån vid den aktuella platsen (Energimyndigheten & ÅF 2011). Då metoderna för att avgöra vindskyddat läge i planeringsskedet är osäkra, har vindskyddade lägen inte undersökts vidare i arbetet med vindbruksplanen. Landskapet i vissa delar av kommunen är dock av den karaktären att det finns risk för problem med störande ljud från vindkraft i vindskyddade lägen. Kontrollprogram för uppföljning av ljud från vindkraft ska upprättas i samband med etableringar för att förhindra störande ljud. Med störande ljud menas i detta fall ljud över 40 dBA vid bostadshusets fasad. Ljus och skugga Vindkraftverk som är mellan 45-150 meter ska förses med blinkande medelintensivt rött ljus och vindkraftverk över 150 meter med blinkande högintensivt vitt ljus. Hinderbelysning ska utformas så att olägenheter för närboende undviks så långt det är möjligt. Vid soligt väder och då solen står lågt kan vindkraftverk ge upphov till roterande skuggor på marken. Antalet skuggtimmar per år vid bostad eller annan störningskänslig bebyggelse får uppgå till högst 30 timmar teoretisk skuggtid per år, 8 timmar faktisk skuggtid per år och 30 minuter per dygn (Naturvårdsverket, 2012). Skydds- och restriktionsområden Riksintressen Riksintresse för kulturmiljö, naturvård och friluftsliv är reglerat i 3 kap 6 § miljöbalken. Dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön (3 kap. 6 § miljöbalken). Riksintrese för vindbruk är reglerat i 3 kap 8 § miljöbalken. Ett området som omfattas av riksintresse för vindbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar för energiproduktion. Riksintresse kustzonen är reglerat i 4 kap 4§ miljöbalken och innebär restriktioner för nya områden med fritidsbebyggelse. En karta över riksintressena relevanta för vindbruksplanen finns på sidan 15. Ett riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär inte ett ovillkorligt skydd eller en direkt rätt att använda området för det ändamål som det redovisats för. Bedömningen att ett område är av riksintresse för ett visst ändamål innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs (Naturvårdverket 2005). För att kunna avgöra om en vindkraftetablering är förenlig med ett riksintresse måste riksintressets värden på den aktuella platsen undersökas. 13 14 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Landskapsbildsskydd Områden med landskapsbildsskydd bildades av Länsstyrelsen före lagändringen 1974, med stöd av 19 § i naturvårdslagen. Det är framförallt visuella upplevelsevärden landskapsbildsskyddet avser att skydda. För att kunna avgöra om en vindkraftetablering är förenlig med ett lanskapsbildsskydd måste skyddets restriktioner studeras i relation till eventuella landskapliga förändringar som ägt rum sedan skyddet infördes. Natura 2000-områden och Naturreservat Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som skyddas inom EU, i Sverige har Natura 2000-områden skydd i Miljöbalken. Målet med skötseln och uppföljningen av områdena är att naturtyperna och arterna ska ha ”gynnsam bevarandestatus”. Detta innebär förenklat att en naturtyp inte ska förändras till en annan typ och att och att arterna ska finnas kvar. Det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-arterna och livsmiljöerna i ett Natura 2000-område. Om listade arter eller naturtyper skadas får tillstånd inte ges, annat än i vissa fall efter tillåtelse från regeringen. Enligt Miljöbalken får naturreservat bildas för att: • Bevara biologisk mångfald • Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer • Tillgodose behov av områden för friluftslivet • Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer • Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Kopplat till naturreservat finns föreskrifter om vilka verksamheter som inte är tillåtna inom området för att uppnå syftet med reservatet, till exempel förbud mot schaktning, plantering eller avverkning. Länsstyrelsen eller kommunen har rätt att helt eller delvis upphäva föreskrifter om det finns synnerliga skäl till detta. I ett sådant fall måste också intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning inom naturreservatet eller på något annat område. Etablering av vindkraft i naturreservat och Natura-2000 områden är ofta inte förenligt med föreskrifterna för respektive område, såsom fallet är i Uddevalla kommun. En karta över naturreservat och Natura-2000 områden i Uddevalla kommun finns på sidan 15. Influensområde inklusive riksintresse försvaret Riksintresse för försvaret är ofta områden med skjut-, spräng-, hamn-, flygverksamhet, radar, sensorer, kommunikationsanläggningar. Dessa verksamheter innebär i de flesta fall en omgivningspåverkan som har betydelse för plan- och lovärenden. Ett influensområde är ett område där åtgärder som till exempel ny bebyggelse kan påverka eller påverkas av verksamhet inom influensområdet eller totalförsvarsanläggningens funktion (Försvarsmarkten 2013). Inom Uddevalla kommun förekommer influensområdena Sågebackens TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 15 Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Skydds- och restriktionsområden 16 UTKAST SAMRÅDSHANDLING skjutfält och Skredsviks hamn samt övningsfält med skjutbana. Inom influensområde och riksintresse för försvaret ska samråd med försvaret ske. Riksintresse vindbruk De riksintresseområden för vindbruk som utpekats 2013 baseras på enhetliga kriterier och undantag för hela landet med ett energisystemperspektiv. Ett antal huvudkriterier och undantag har använts vid utpekandet av riksintresseområden på land 2013: • I vindområdet ska det blåsa mer än 7,2 m/s i årsmedelvind 100 meter ovan mark • Området ska vara större än 5 kvadratkilometer (undantaget elområde 4) • Avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara mer än 800 meter (Undantag för de områden som kvarstår sedan 2008 där 400 meter är gällande) Uddevallas kommuns syn på riksintresse för vindbruk är att det är ett bristfälligt underlag för vindkraftsplanering, då ingen hänsyn till landskapliga förutsättningar tas i utpekandet av områden. Detta har till exempel framkommit vid arbetet med den dialogbaserade landskapsanalysen. Kommunen stödjer de områden för riksintresse för vindbruk som sammanfaller med den dialogbaserade landskapsanalysens utpekade områden. De riksintresseområden som faller utanför dessa stödjer kommunen inte. Övriga intresseområden Kommunalt kulturmiljövårdsprogram Syftet med det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet är att lyfta fram och tillgängliggöra miljöer med höga kulturvärden. Programmet ska vara ett redskap för att i ett tidigt skede integrera kultumiljövård i samhällsplaneringen och ska vara underlag för de avvägningar som görs i översiktsplanearbetet. Inriktningen på programmet är bebyggelsehistorik, vilket betyder att kulturlandskapet, fornminnen och naturvärden endast beskrivs där de förstärker den byggda miljöns värden. I kulturmiljövårdsprogrammet betonas det att programmet måste vara ett ständigt föränderligt dokument och att kulturmiljövårdens uppgift delvis är att bevara och vårda men också att levandegöra kulturhistoriskt värdefulla element i kulturlandskapet. Om vindkraft placeras inom eller i anslutning till kulturmiljöprogrammets områden ska hänsyn tas till värdena beskrivna i programmet. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet Värdefulla miljöer i odlingslandskapet är områden utpekade i i länsstyrelsens rapport ”Odlingslandskap i Göteborg och Bohuslän” som områden med höga natur- och kulturvärden. Dessa brukade och öppna landskap utgör en central del av kulturmiljön på landsbygden. Om vindkraft placeras inom eller i anslutning till värdefulla miljöer i odlingslandskapet ska hänsyn tas till värdena beskrivna i bevarandeprogrammet. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 17 Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Övriga intresseområden 18 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Kumulativa effekter Kumulativa effekter är den sammanvägda påverkan av olika vindkraftsetableringar. Det kan innebära sammanvägd påverkan från flera olika saker. Med begreppet kumulativa effekter menas främst: • Rumslig och visuell påverkan • Inringning • Sammanläsning av flera etableringar • Ljud • Skuggor A B A+B Det är tillsammans som anläggningarna A och B orsakar kumulativa effekter (här visas sammanläsning). Figuren vill förklara en princip och är ej skalenlig. Med de kumulativa effekterna avses risken att “läsa samman” skilda etableringar, att bli inringad, med resultatet att påverkan från de samlade etableringarna blir större än varje etablering var för sig. Till kumulativa effekter räknas även skuggverkan och ljud, samt rumsliga och visuella effekter som att vindkraftverket skapar visuella barriärer eller att deras placering är oregelbunden och utan tydliga inbördes relationer. Den första etableringen dikterar möjligheterna för de som kommer efter. Därför är det viktigt att från början skapa goda förutsättningar för att undvika att kumulativa effekter uppstår. Gärna genom sammanhållen layout i tydliga grupper, tillräckliga avstånd mellan grupper och placeringar som exempelvis följer landskapsriktningar som större vägar eller höjdryggar. Avveckling av vindkraft När ett vindkraftverk är uttjänt kan det bytas ut mot ett nytt eller monteras ned. Ansvaret för att montera ner en vindkraftanläggning är i första hand verksamhetsutövaren/ägarens. Detta beror på att det är ägaren som har sökt och fått ett med nedmonteringsansvar villkorat tillstånd för att etablera vindkraftsanläggningen och driva den. Om ägaren inte kan fullfölja sitt åtagande är det markägaren och i sista hand samhället som ansvarar (Svensk vindenergi, 2009). Riktlinjer och villkor för avveckling av vindkraftanläggningar bör ställas vid anmälan eller i samband med tillståndsprövning enligt miljöbalken. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN LÄMPLIGA OCH OLÄMPLIGA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT Utpekandet av lämpliga utbyggnadsområden för vindbruk i Uddevalla kommun tar sin utgångspunkt i den dialogbaserade landskapsanalysen, den tidigare gjorda visualiseringen av vindkraft samt den fördjupade landskapsanalysen över Råsseröd/Nybygget. All yta utanför dessa lämpliga områdena är olämplig för vindbruk. De karaktärsområden som i ett första steg bedömts som lämpliga för vindbruk (störst möjligheter och minst potentiella konflikter i förhållande till vindbruk) är Herrestadsfjället, Skjutfältet och Råsseröd. De lämpliga karaktärsområdena har vidare bearbetats efter landskapsanalysens riktlinjer, den tidigare gjorda visualiseringen samt den fördjupade landskapsanalysen över Råsseröd/Nybygget. Den fördjupade landskapsanalsyen över Råsseröd/Nybygget visade att det är möjligt att bygga landskapsanpassad vindkraft i området, men trots detta framkom det i kontakten med berörda en oro för framförallt buller och en negativ inställning till vindkraft i de tillfrågades närområde. I bedömningen av vilka områden som kan anses lämpliga för vindkraft i ett landskapsperspektiv blir således slutsatsen att det inte finns helt konfliktfria områden för vindkraft i Uddevalla kommun. Inom de ovan nämnda karaktärsområdena finns tre områden utpekade som lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft: Herrestafjället, Skjutfältet och Nybygget. Dessa områden beskrivs på sidorna 22-29. I bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering beskrivs mer i detalj hur de lämpliga områdena tagits fram. Anmälningar och ansökningar för vindkraftetableringar inom de lämpliga utbyggnadsområdena kommer bedömas i enlighet med Plan- och bygglagen respektive Miljöbalken, samt andra riktlinjer, vad gäller exempelvis krav på miljökonsekvensbeskrivning och ljud- och skuggpåverkan på bostäder. 19 20 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla 3 Bokenäs Ammenäs Ljungskile Lämpliga utbyggnadsområden med skydds- och restriktionsområden 1 - Herrestadsfjället 2 - Skjutfältet 3 - Nybygget TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 21 Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla 3 Ammenäs Bokenäs Ljungskile Lämpliga utbyggnadsområden med uppförda och beviljade vindkraftverk 1 - Herrestadsfjället 2 - Skjutfältet 3 - Nybygget 22 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Utbyggnadsområde 1 - Herrestadsfjället Området ligger i karaktärsområde Herrestadsfjällets sydvästra del mellan Smedsvattnet och väg E6. Området består främst av skogsmark i kuperad terräng. Riksintresse vindbruk, riksintresse friluftsliv och område för kulturmiljövårdsprogram finns inom området. För möjligheter och konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering. Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 4 vindkraftverk. Att beakta och studera vidare • Området ligger på Herrestadsfjället som är ett viktigt område för friluftsliv och rekreation. Påverkan på friluftsliv och rekreation bör undersökas vidare. • Höga naturvärden kan förekomma i och intill området. Påverkan på djurliv och natur bör undersökas vidare. • Påverkan på kulturmiljövårdsprogrammet bör utredas. • TV-masten som ligger strax utanför områdets sydöstra hörna kan ha ett stoppområde runt sig vilket kan påverka utbyggnadsmöjligheterna i området. • Visuell påverkan från Smedsvattnet, Smedseröd, Hogstorp och Skeppsviken bör undersökas. • Områdets relation till område 2 bör undersökas för att utreda eventuella kumulativa effekter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 23 Bråten Smedsvattnet Smedseröd Utbyggnadsområden 24 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Utbyggnadsområde 2 - Skjutfältet Området ligger i karaktärsområde Skjutfältet norr om Uddevalla stad. Området är en del av ett militärt övningsområde med begränsad tillgänglighet för allmänheten på grund av oexploderad ammunition i marken. Riksintresse friluftsliv förekommer inom området. För möjligheter och konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering. Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 6 vindkraftverk. Att beakta och studera vidare • Eftersom det förekommer oexploderad ammunition i marken kommer den mark som behövs till anläggingsvägar och uppställningsplats för vindkraftverken behöva röjas från ammunition. Detta innebär en kostnad men ger också ett område med begränsad tillgänglighet en ny användning. Samråd med försvaret måste ske. • Området ligger i närheten Herrestadsfjället och Bulid som används för rekreation och friluftsliv. Påverkan på friluftsliv och rekreation bör undersökas vidare. • Höga naturvärden kan förekomma i närheten av området. Påverkan på djurliv och natur bör undersökas vidare. • Visuell påverkan från Kurveröd, Fassröd, Bulid och Skeppsviken bör undersökas. • Områdets relation till område 1 bör undersökas för att utreda eventuella kumulativa effekter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 25 Mållsjön Smörkullen Bulid Kurveröd Utbyggnadsområden 26 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Utbyggnadsområde 3 - Nybygget Området ligger i karaktärsområde Råsseröd mellan Köperöd och Råsseröd och består till största delen av skogsmark. Stora delar av utbyggnadsområdet ligger inom riksintresse vindbruk. För möjligheter och konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering. Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 5 vindkraftverk. Att beakta och studera vidare • Eftersom det finns bostäder i förhärskande vindriktning bör ljud och skuggeffekter undersökas särskilt noga. • Visuell påverkan från dalen vid Råsseröd samt dalen vid Köperöd och Hogarna bör undersökas. • Påverkan på friluftsliv och rekreation samt djurliv och natur bör undersökas vidare. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Råsseröd Ugglehult Köperöd Småröd 27 28 UTKAST SAMRÅDSHANDLING KÄLLOR Energimyndigheten & Power circle, 2014, Anslutning av förnybar elproduktion till distributionsnäten i södra Sverige Energimyndigheten & ÅF Industry, 2011, Låg ljudnivå i vindskyddade lägen - Metod för kvantifiering av platser med vindskyddat läge Försvarsmakten, 2013, Komplettering till beslut om och rediovisning av: Försvarsmaktens intressen och riksintressen för totalförsvarets militära del enligt kap 3 9§ miljöbalken Länsstyrelsen i västra götaland, 2008, Värdebeskrivningar riksintresse för naturvård Länsstyrelsen i västra götaland, 2000, Områden av riksintresse för friluftsliv Naturvårdsverket, 2012, Vindkraftens påverkan på människors intressen, Rapport från kunskapsprogrammet Vindval. Svenska Kraftnät, 2014, Elnät i fysisk planering -Behandling av ledningar och stationer i fysisk planering och i tillståndsärenden Svensk vindenergi, 2009, Vindkraftverk– kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning Uddevalla kommun, 2012, Dialogbaserad landskapsanalys för Uddevalla kommun Uddevalla kommun, 1999, Beslut om bildande av Herrestadsfjällets naturreservat Vindelstam Sandra, 2014, Herrestadsfjället -Vindkraft i samspel med landskapet. Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU. ÅF Industry, 2013, Mätning av ljudimmission från vindkraftverk enligt Elforsk 98:24, Båröd 2:4 Lejdebergen, Uddevalla www.energimyndigheten.se, 2014-08-20, [online] http://www.energimyndigheten.se/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft/Forskningsprogram/Vindkartering1/ www.naturvardsverket.se, 2014-06-26, [online] http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Buller/Buller-fran-vindkraft/ buller-vindkraft-riktvarden/ TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 29 www.uddevalla.se BILAGA 1 GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN INOM KARAKTÄRSOMRÅDEN SOM BEDÖMTS LÄMPLIGA FÖR VINDBRUK 32 UTKAST SAMRÅDSHANDLING GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN Riksintresse friluftsliv - Herrestadsfjället Urvalskriterierna för riksintresset på Herrestadsfjället grundar sig i det omväxlande sjö-, berg- och skogsområdet som ger särskilt goda förutsättningar för strövande och skidåkning liksom Viksjöområdets vattensystem i norr för kanotsport. Här finns också Särskilt goda tillfällen till bär-och svampplockning och fritidsfiske. Områdets storlek och att det finns förutsättningar för olika typer av friluftsverksamheter under olika årstider bidrar till också kriterierna (Länsstyrelsen i västra Götaland). Förutsättningarna för att områdets värde skall bestå är enligt Länsstyrelsen att ett hänsynstagande till friluftslivet vad avser skogsbruk är tas. Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner bör övervägas inom vissa områden och inga ingrepp i vattensystemen som kan innebära att kanotleder blockeras bör göras. Området kan även påverkas negativt av bebyggelseexploatering. Bedömning av svårighetsgrad Herrestadsfjället Kärnvärdena i riksintresset är relaterade till det variationsrika landskapet på Herrestadsfjället med sjöar, berg och skogar som lämpar sig speciellt bra för strövande, skidåkning, kanotsport bär- och svampplockning samt fritidsfiske. De centrala delarna av riksintresset inom Uddevalla kommun har det mest varierande landskapet med många sjöar. Dessa delar är också längst bort från ljudkällor som vägar och bebodda områden. Eftersom vindkraft inte stänger av delar av landskapet och på så vis inte hindrar strövande, skidåkning mm kan vindkraft vara förenlig med riksintresset på Herrestadsfjället. Det främsta problemet är troligen det ljud som vindkraften ger ifrån sig. Svårigheterna att förena riksintresset med vindkraft ökar ju längre in på fjället man kommer då landskapet här blir mer variationsrikt samt tystare. Risken för en fragmentisering av området ökar också. Riksintresse friluftsliv - Gullmarnområdet Se även riksintresse friluftsliv Herrestadsfjället. Urvalskriterierna för riksintresset Gullmarnområdet grundar sig i Gullmarnfjorden med dess natursköna stränder och särskilt vacker och intressant landskapsbild. Fjorden med dess öar har särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport. Den är också ett mynningsområde och vattendrag med särskilt goda tillfällen till fritidsfiske efter lax, laxöring, torsk mm. Områdets mångsidighet och storlek som ger förutsättningar för flera fritidsverksamheter samtidigt och under olika årstider, samt förekomsten av goda utsiktspunkter över vidsträcka områden, är också del av urvalskriterierna. Det omväxlande och ställvis mycket dramatiska fjordlandskapet är en stor attraktion är ett lämpligt mål för turism baserad på enskilda initiativ och utan krav på omfattande service (Länsstyrelsen i västra Götaland 2000). TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Bedömning av svårighetsgrad Gullmarnområdet Kärnvärdena i riksintresset är relaterade till det omväxlande fjordlandskapet med dess utsiktspunkter, stränder och vattenområden som lämpar sig speciellt bra för turism, bad, båtsport och fritidsfiske. Landbaserad vindkraft kommer inte i konflikt med båtsport eller fritidsfiske i fjorden. Ett problem med att förena riksintresset med vindkraft är landskapsbilden och utsiktspunkterna i området. Riksintresse naturvård - Gullmarsfjorden Det främsta naturvårdsintresset för riksintresset Gullmarsfjorden är fjordens marina fauna. Kriterier för utpekande handlar om områdets sällsynta landskaps- och naturtyper, sårbara biotoper och arter samt förekomst av mycket rik flora och fauna. Förutsättningar för bevarande av riksintresset är att en god vattenkvalitet upprätthålls samt att känsliga eller skyddsvärda bottnar och reproduktionsområden för fisk och fågel undantas från fysisk påverkan som kan förändra miljön. Andra förutsättningar för bevarande är fortsatt brukande av jordbruksmark samt restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. Bedömning av svårighetsgrad riksintresse naturvård Gullmarsfjorden Riksintressets kärnvärden är fjordens marina fauna samt områdets sällsynta natur- och landskapstyper. Landbaserad vindkraft kommer inte i konflikt med den marina faunan i fjorden. Potentiella problem kan vara reproduktionsområden för fågel eller sårbara biotoper och arter. Fakta om riksintressen Riksintresse naturvård: Ett område av riksintresse för naturvård ska särskilt väl belysa viktiga skeden av naturoch kulturlandskapets utveckling eller vara ostört och hysa en stor mångfald av naturtyper. Ett område kan också pekas ut som riskintresse naturvård på grund att det hyser unika, hotade eller sårbara naturtyper eller arter, eller en kombination av egenskaper som gör området värdefullt för förståelsen av naturen (Naturvårdsverket 2005). Riksintresse friluftsliv: För att ett område ska vara av riksintresse för friluftslivet ska det ha stora friluftslivsvärden sett i ett nationellt perspektiv. Värdena kan vara särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Områden av riksintresse för naturmiljön respektive friluftslivet ska skyddas mot sådana åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Med påtaglig skada avses skada på värden i naturmiljö som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas eller ersättas om de en gång förstörs (Naturvårdsverket 2005). 33 34 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Riksintresse naturvård - Bredmossen Myrkomplex som domineras av en representativ excentrisk mosse med botaniska värden. Mossen innehåller några små gölar. Några mindre dråg genomkorsar mossen. Topogena kärr och björksumpskogar ingår också i komplexet. Myren vid Lunddalen har värden av sumpskog. Den största delen av myren är av mossetyp. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras. Naturreservat, Natura-2000 område (art- och habitatdirektivet) utgör dela av området, samt ingår i myrskyddsplan (ej Lunddalen). Bedömning av svårighetsgrad riksintresse naturvård Bredmossen För bedömning och svårighetsgrad inom Natura 2000 och naturreservat Bredmossen-Hensbacka, se detta stycke. För Lunddalen, med sina sumpskogar, bedöms området vara svårförenligt med en vindkraftetablering. Influensområde inklusive riksintresse försvaret Sågebackens skjutfält Sågebackens skjutfält används främst av hemvärnsförband och andra förband baserade i västsverige. Övningar med skarp ammunition förekommer. Riksintresseområdet utgörs av skjutfältet och innebär framförallt en påverkan på omgivningen genom skottbuller (Försvarsmarkten 2013). Bedömning av svårighetsgrad Sågebackens skjutfält Konflikter med riksintresset kan uppstå om verk placeras så möjligheten till övningar minskar eller förstörs. Området är bullerpåverkat genom militärövningar. Influensområde inkl riksintresse försvaret - Skredsviks hamn Området består av en hamn med bas för fartygs- och dykenheter samt övningsfält och skjutbana. På skjutbanan genomförs skjutövningar med skarp ammunition på korta avstånd. Omgivningspåverkan från skjutbanan är dock liten. Övningsfältets storlek möjliggör att större stabs- och logistikenheter kan samöva med bl.a. fartygsförband på västkusten. Bedömning av svårighetsgrad Skredsviks hamn Influensområdet och riksintressets värden som övningsfält och skjutbana kan komma i konflikt med vindkraft om verk placeras så möjligheten till övningar minskar eller förstörs. Naturreservat Herrestadsfjället Syftet med reservatsbildningen Herrestadsfjället är att bevara och utveckla ett sjörikt skogsområde med hög attraktivitet för friluftslivet som även har möjligheter för naturundervisning samt upplevelser av en intressant natur- och kulturmiljö. Syftet är också att utveckla områdets biologiska mångfald bland annat genom att öka andelen äldre skog och TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN lövskog (Uddevalla kommun 1999). Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta, dika, spränga etc samt uppföra byggnader och anlägga ny bilväg. Eftersom Herrestadsfjället är ett kommunalt naturreservat är det kommunen som kan lämna dispens för verksamheter i området. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Herrstadsfjället Naturreservatets värden är främst knutna till friluftslivet som innefattar vandring, svampplockning, fiske etc samt upplevelser av natur- och kulturmiljön. Eftersom vindkraft inte stänger av delar av landskapet och med detta omöjliggör friluftsliv i området kan vindkraft vara förenligt med naturreservatet. Friluftslivet samt upplevelsen av natur- och kulturlandskapet kan dock påverkas negativt av vindkraft som ett modernt och storskaligt element samt genom förhöjda bullernivåer. Syftet att utveckla områdets biologiska mångfald behöver inte komma i konflikt med en vindkraftetablering. Konflikt uppstår om verk placeras så att den biologiska mångfalden och andelen äldre skog minskar på grund av vindkraftens markanspråk. Dispens från naturreservatets föreskrifter måste ges för att en vindkraftetablering skulle kunna bli möjlig, vilket försvårar en etablering i området. Naturreservat Ture dalar Syftet med bildandet av Ture dalars naturreservat är att bevara de biologiska värdena i form av de varierande vegetationstyperna, värna om områdets funktion för friluftslivet och dess pedagogiska värde för besökande skolor och intresseföreningar. Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta, fylla ut mark, bygga ledningar i såväl luft som jord och att utan Länsstyrelsens tillstånd avverka träd eller buskar. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Ture dalar Naturreservatets biologiska, rekreativa och pedagogiska värden är knutna till områdets varierande vegetationstyper. Då området är beläget i en ravin, är litet och tätortsnära är risken för konflikter med vindkraft stor, även om de inte är sannolika. Naturreservat Gullmarn Naturreservatets syfte är att bevara Gullmarn som ett marinbiologiskt värdefullt område för forskning och uppväxtområde för fisk. Möjligheterna till rekreation och friluftsliv samt omgivande strandområdens landskapstyper, växt- och djurmiljöer bidrar också till reservatsbildningen. Inom naturreservatet ska ett antal föreskrifter följas bland annat om förbud mot schaktning, nya byggnader, avverka träd, utföra kulvertering, dra luftledningar etc. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Gullmarn Gullmarns kärnvärden är kopplade till fjorden och omkringliggande strandområden med dess biologiska och vetenskapliga värden samt möjligheterna till friluftsliv och rekreation. Landbaserad vindkraft kommer 35 36 UTKAST SAMRÅDSHANDLING inte i konflikt med det marina livet eller de vetenskapliga värdena. Ljud och visuell påverkan från vindkraft kan komma i konflikt med rekreation och friluftsliv i området. Naturreservat Korpberget Korpberget är skyddat som naturreservat på grund av skogsområdets botaniska värden och rika fågelliv samt som tätortsnära rekreationsområde då området har ett bra och lättillgängligt system av stigar, långa utsikter och goda förutsättningar för pedagogisk verksamhet som naturstudier. Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta, fylla ut mark, anlägga väg, avverka träd och buskar annat än i enlighet med fastställd skötselplan, samt bygga luftledningar. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Korpberget Korpbergets kärnvärden är kopplade till skogsområdets rika fågelliv, botaniska värden och möjlighet till tätortsnära rekration. Konflikt kan uppstå om vindkraftverk påverkar fågelliv och biologiska värden negativt. Ljud och visuell påverkan från vindkraft kan komma i konflikt med rekreation och friluftsliv i området. Naturreservat Ramseröd Ramseröds naturreservat består av skaljordsbankar med en rik och omväxlande vegetation. Syftet är att bevara de geologiska, floristiska och faunistiska värdena samt att säkra området för besök och friluftsliv. Det är förbjudet att schakta, fylla ut mark, anlägga väg, bygga luft- och markledningar inom naturreservatet. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Ramseröd Naturreservatets kärnvärden är kopplade till skaljordsbankarna med dess geologiska och vetenskapliga värden samt flora och fauna. Området är också viktigt för rekreation och friluftsliv. Konflikt kan uppstå om vindkraft påverkar skaljordsbankarna och samt rekreationen och friluftslivet i området. Naturreservat Emaus Emaus är avsatt som naturreservat på grund av att det är ett värdefullt exempel på bohuslänsk natur med höga kulturella och naturvetenskapliga värden. Även säkrandet av området för friluftslivets nyttjande har varit en viktig faktor vid reservatsbildning. Reservatet skall vårdas så att nuvarande naturmiljö och landskapsbild i möjligaste mån bibehålles. Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta eller fylla mark, framdra luftledning, och att utan tillstånd av Skogsstyrelsen avverka träd och buskar. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Emaus Naturreservatets kärnvärden är dess typiska bohusländska natur, de höga kulturella och naturvetenskapliga värdena samt dess friluftslivsvärden. Områdets tätortsnära läge och betoningen av landskapsbilden gör att risken med konflikter med vindkraft är stor. Ljud och visuell påverkan kan komma i konflikt med friluftslivet i området. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Natura 2000 Klockaremossen Klockaremosskomplexet består av ett antal mossar av sydvästlig typ och domineras av koncentriska, excentriska och svagt välvda mossar som omges av fukthed. På mosseplanen växer myrlilja och ett stort inslag av kärrväxter. Området är ornitologisk värdefullt och i Madkärren och i Bäveåns rikkärr finns botaniskt intressanta delar. Det främsta bevarandesyftet för området är att bevara våtmarkstyperna och landskapsbilden samt att bevara förutsättningarna för specialiserade och unika växt- och djurarter som är bundna till våtmarksmiljöerna. Ingrepp på eller i anslutning till våtmarksområdet som dikning, omfattande avverkningar, byggande av vägar etc som påverkar de hydrologiska förhållandena i våtmarken kan negativt påverka området. Även annan typ av exploatering som kraftledningar, master, torn och intensivt skogsbruk kan innebära en negativ påverkan på den upplevelse av orörd vildmark som våtmarken erbjuder. Bedömning av svårighetsgrad Natura 2000 Klockaremossen Områdets kärnvärden består av de naturtyper, djur- och växtarter som mosskomplexet hyser. Det ingrepp som en vindkraftetablering innebär kan påverka de hydrologiska förhållandena vilket kommer i konflikt med områdets bevarandemål. Vindkraftetablering kan också påverka landskapsbilden, upplevelsen av vildmark samt djur- och växtliv. Natura 2000 Gustavsberg-Korpberget Natura 2000-området består av kuperade hällmarker, skogsklädda branter, och bäckraviner vars dalgångar täcks av ädellövskog. Området har ett rikt fågelliv och ån genom ravinerna är en reproduktionslokal för öring. Området är också en populär destination för rekreation och friluftsliv. Målet med Natura 2000-området är att bibehålla och utveckla områdets värdefulla ädellövskogsmiljöer. Skogsbruksåtgärder som buskröjning och avverkning samt terrängkörning som orsakar markskador, skador på vattenmiljöer eller förändrad markhydrologi kan påverka området negativt. Området ligger till stora delar inom naturreservaten Gustavsberg, Korpbergets och Emaus och skyddas genom deras föreskrifter. Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 GustavsbergKorpberget Kärnvärdena i Natura 2000-området är de naturtyper, djur- och växtarter som områdets ädellövsskogsmiljöer innehåller. En vindkraftetablering kommer att komma i konflikt med bevarandemålen då det innebär ianspråktagande av mark och avverkning av skog. Vindkraft kan också komma i konflikt med fågelliv samt friluftsliv och rekreation i området. Natura 2000 Gullmarsfjorden Gullmarsfjorden är en tröskelfjord och ett av de mest artrika marina områdena i Sverige. Natura 2000-området omfattar fjordens vattenområden samt ett antal mindre och obebyggda öar och små skär. Det främsta bevarandesyftet i detta område är att ett bevara marina naturtyper i ett fjordområde som är unikt för Sverige, som erbjuder livsbetingelser för en 37 38 UTKAST SAMRÅDSHANDLING mycket speciell och artrik fauna och flora. Den potentiella negativa påverkan handlar framförallt om vattenkvalitet och vattenverksamheter som kan påverka vattenmiljön som muddring, nybyggnad av pirar, bryggor etc. Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 Gullmarsfjorden Kärnvärdena i Gullmarsfjorden är fjordens unika marina naturtyper och speciella flora och fauna. Landbaserad vindkraft kommer sannolikt inte i konflikt med de marina naturtyperna eller djur- och växtlivet. Vindkraft i kustnära områden kan innebära en negativ påverkan på naturtyper, flora och fauna. Natura 2000 och naturreservat Bredmossen-Hensbacka Bredmossen är Bohusläns största öppna myrkomplex och utgörs av en terrasserad översilningsmyr med huvudsaklig sluttning mot norr. Naturreservatet och Natura 2000-området har samma geografiska utsträckning. Natura 2000-området består av naturtyperna öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, samt skogbevuxen myr. Vegetationen är artfattig men har vitmossarter, som är typiska för västsvenska mossar. Här finns ett rikt fågelliv och här finns bland annat orre och ormvråk. Enligt naturreservatsföreskrifterna är det förbjudet med utdikning, tippning eller fyllning/täkt av jord eller torv. Det är även förbjudet att uppföra byggnad utan tillstånd av länsstyrelsen samt att använda kemiska bekämpningsmedel mot vegetation eller fauna. Genom sin ansenliga storlek, sina karaktäristiska växtsamhällen och den relativa orördheten har Bredmossen stora natur- och naturvetenskapliga värden. Områdets öppna och flacka myrytor har dessutom betydande landskapliga kvalitéer. Myrområdet är främst känsligt för hydrologisk påverkan och skogsbruk. Allvarliga hot är ingrepp som dikning, torvtäkt, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), som påverkar hydrologin i våtmarken. Exploatering anses även vara ett hot mot upplevelsen av orörd vildmark. Även påverkan och förändring i omgivningarna kan i större eller mindre grad även påverka våtmarksområdet. Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 och naturreservat Bredmossen-Hensbacka Områdets kärnvärden är storleken, den relativa orördheten och de hydrologiska förhållanden som skapat och vidhåller myrkomplexet, samt områdets flora och fauna. På grund av att i stort sett all exploatering anses kunna skada hydrologin, och därmed myrkomplexet, samt att vissa för vindkraft känsliga fågelarter finns inom området (oklart om ex skogshöns och rovfåglar häckar inom området) bedöms området vara svårförenligt med en vindkraftetablering. Kulturmiljövårdsområde Herrestadsfjället Kulturmiljövårdsområdet omfattar nästan hela Herrestadsfjället inom Uddevalla kommun och har historiskt använts som odlingsmark och TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN betesmark på ljunghedar. Dessa är idag till stor del igenvuxna men ett antal större ljunghedar finns kvar i området samt lämningar av bland annat äldre bebyggelse, torp, backstugor, kvarnar och stengärdesgårdar. Friluftslivsverksamhet som vandring och fiske är vanliga i området och Bredmossen i områdets nordvästra del ger möjligheter att studera olika faser av myrens igenväxning. Området har inga fasta fornlämningar. Åtgärdsförslagen i kulturmiljövårdsprogrammet innefattar bland annat att ingen ny bebyggelse bör tillåtas förutom i begränsad omfattning för förenings- och friluftsliv, samt att röjning bör ske av igenväxande betesängar och hagar. Bedömning av svårighetsgrad Kulturmiljövårdsområde Herrestadsfjället Områdets kärnvärden är de kvarvarande ljunghedarna, äldre bebyggelse, lämningar av torp- och backstugor samt bredmossen med sina pedagogiska värden. Konflikt kan uppstå om vindkraft placeras så att upplevelsen av de kulturhistoriska lämningarna förminskas. Vindkraft skulle också kunna förstärka upplevelsen av lämningarna om vindkraftverken placeras på tillräckligt avstånd så att de inte dominerar i miljön runt lämningen. Åtgärdsförslaget att inte tillåta ny bebyggelse inom området talar mot en vindkraftetablering. Kulturmiljövårdsområde Emaus & Höjentorp Kulturmiljövårdsområdet omfattar Höjentorp by och landeriet Emaus med tillhörande park. Den allékantade Kapellevägen som binder ihop Höjentorp med Emaus och Uddevalla är också en del av områdets kulturhistoriska värde. Åtgärdsförslagen för området är att allén mellan Gustavsberg och Kapelle bevaras samt att eventuell ny bebyggelse i Höjentorp ska utformas med hänsyn till områdets egenart. Fakta om Kulturmiljövårdsprogrammet Uddevalla kommuns kultumiljövårdsprogram syftar till att vara ett redskap för att i ett tidigt skede intregrera kultumiljövård i samhällsplaneringen. Inriktningen på programmet är bebyggelsehistorik, vilket betyder att kulturlandskapet, fornminnen och naturvärden endast beskrivs där de förstärker den byggda miljöns värden. I kulturmiljövårdsprogrammet betonas det att programmet måste vara ett ständigt föränderligt dokument och att kulturmiljövårdens uppgift inte endast är att bevara och vårda utan också att levandegöra kulturhistoriskt värdefulla element i kulturlandskapet. Värdegrunden för programmets bedömningar baseras på att karaktärsskapande bebyggelse ska bevaras eller förnyas varsamt. En plats karaktär och skönhet ska vårdas eller utveklas så att varje tidsepok kan upfattas och historien bli läsbar. Förändringar som sker ska göras med respekt för den historiska kontinuiteten och visuella helheten. 39 40 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Bedömning av svårighetsgrad Kulturmiljövårdsområde Emaus & Höjentorp Områdets kärnvärden är det i Uddevalla unika landeriet med dess byggnader och park, välbevarade byggnader från 1940-talet i Höjetorp samt Kapellevägen med dess allé. På grund av områdets storlek skulle vindkraftverk inom kulturmiljövårdsområdet sannolikt innebära en negativ påverkan då vindkraftverken skulle bli dominerande. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet Värdefulla miljöer i odlingslandskapet är brukade och öppna landskap som ofta utgör en central del av kulturmiljön på landsbygden. Områdena är utpekade i länsstyrelsens rapport ”Odlingslandskap i Göteborg och Bohuslän” som områden med höga natur- och kulturvärden. Bevarandeprogrammet har inga egna restriktioner kopplade till sig utan ska användas som underlag för bedömningar enligt lagar som miljöbalken där bestämmelser anger att områden ska skyddas mot åtgärder som kan skada eller påtagligt skada natur- och kulturvärden. Bedömning av svårighetsgrad värdefulla miljöer i odlingslandskapet På grund av områdenas natur- och kulturvärden bedöms områdena samt att samtliga områden är belägna i dalgångar som inte är aktuella för vindkraftsetablering. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är ett skydd för landskapsbilden med stöd av 19 § naturvårdslagen i dess lydelse före den 1 januari 1975. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller bestämmelserna fortfarande i de berörda områdena. Det är inte möjligt att ändra föreskrifterna i ett beslut eller fatta nya beslut om landskapsbildsskydd. Det är små och spridda äldre bokskogar som innefattas i landskapsbildsskyddet. Inom dessa områden är det bl a förbjudet att avverka bokskog annat än som beståndsvårdande gallringar, uppföra nya byggnader, anlägga körväg, schakta, tippa, fylla el liknande, samt dra fram luftledning. Bedömning av svårighetsgrad landskapsbildsskydd Områdenas kärnvärden är just bokskogen och förbuden mot att schakta, fylla, dra fram ledning eller anlägga väg gör det svårt att kombinera med en vindkraftetablering. Inom karaktärsområdet Inre Bokenäset finns två små (1,6 resp 0,4 ha) landskapsbildsskyddade bokskogar i Rålanda och Knähammar. Områdenas lilla area gör dock att de är lätta att kringgå geografiskt. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 41 BILAGA 2 FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 43 FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN De lämpliga karaktärsområdena beskrivs här för att belysa möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk samt ge fördjupade riktlinjer för etablering av vindkraft inom karaktärsområdet. Skjutfältet Herrestadsfjället Uddevalla Råsseröd Bokenäs Ammenäs Ljungskile Lämpliga karaktärsområden Lane 44 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Herrestadsfjället Beskrivning Herrestadsfjället ligger i norra delen av Uddevalla kommun på gränsen till Munkedal och Färjelanda kommuner och ingår i landskapstypen skogsdominerat sjörikt skogslandskap. Området består av en skogsbevuxen bergsplatå med ett stort antal sjöar och mossar. Historiskt har Herrestadsfjället varit utmarksområde för bete på ljunghedar men idag används idag framförallt till modernt skogsbruk samt rekreation och friluftsliv. Ca 1/3 av karaktärsområdet är del av naturreservat Herrestadfjället. Herrestadsfjället kan anses vara ett orört område låg kontinuitet (beskogades först för ca 100 år sedan). Karaktärsområdet är glesbefolkat men ett antal hus finns i områdets västra del. Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11). De främsta riktningarna i landskapet är fjällets sydöstra kant mot dalen i Inre Bokenäset, dalen vid Hogstorp samt riktningar på fjället skapade av den uppspruckna bergterrängen och sjöarna. Inga större vägar förekommer i området men två regionkraftledningar och en fördelningsledning finns i norra delen av karaktärsområdet. TV-masten i södra delen av karaktärsområdet är ett landmärke. Krokestugan Kåredalen Vrångevattnet Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Riktningar i landskapet 1 Lugnet Landmärke - TV-masten Smedvattnet 1 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Skydd och restriktioner Skydden och restriktionsområdena på Herrestafjället täcker nästintill hela karaktärsområdet med flest överlappande skydd på fjällets centrala delar och i västra delen vid Gullmarsfjorden. Kulturmiljövårdsprogrammet och riksintresse friluftsliv är det till ytan största restriktionsområdena. Riksintresse vindbruk finns också centralt karaktärsområdet och överlappar riksintresse friluftsliv och kulturmiljövårdsprogrammet. Typ av skydd/restriktion Förekommer i karaktärsområdet Hinderfrihet försvaret - Riksintresse friluftsliv (Herrestadsfjället) x Riksintresse naturvård (Bredmossen) x Riksintresse kustzonen - Riksintresse vindbruk x Influensområde inkl riksintresse försvaret (Sågebackens skjutfält) x Naturreservat (Herrestadsfjället) x Natura-2000 (Bredmossen-Hensbacka) x Kulturmiljövårdsprogram (Herrestadsfjället) x Värdefulla miljöer i odlingslandskapet - Landskapsbildsskydd - En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft finns i Bilaga 1. Krokestugan Kåredalen Vrångevattnet Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Lugnet Smedvattnet 45 46 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Möjligheter och konflikter De i landskapsanalysen identifierade möjligheter, konflikter och övriga problemställningar i relation till vindkraftetablering på Herrestadsfjället är sammanfattade i tabellen nedan (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 84-85). De största möjligheterna är: • Portal/inramning: Vindkraft kan bli en portal/inramning av Herrstafjället. • Framhäva höjd: Vindkraftverk placeras på höjder och förstärker topografin. • Breddad ekonomisk bas: Vindbruk gynnar jord- och skogsbruksekonomin. De största potentiella konflikterna är: • Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå. • Blockera landskapsriktning/utsikt: Vindkraft placeras så att landskapsriktningar bryts och blockerar utsikter. • Höga naturvärden: Höga naturvärden vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjället kan komma i konflikt med vindkraft då etablering av vindkraft tar mark i anspråk och kan störa djurliv. • Ljud: Eftersom Herrestadsfjället är glesbefolkat och upplevs som tyst kan ljud från vindkraft bli mer märkbart. Upplevelsen av tystnad samt bostäder (exempelvis i Smedseröd) kan också komma i konflikt med ljud från vindkraft. • Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt. Övriga problemställningar: • Vägar i höglänt terräng: Delar av karaktärsområdet är höglänt. På sådana platser kan vindkraftverkens anläggningsvägar skapa tillgänglighet för rekreation, men även trädfria gator som syns på långt håll. • Höga naturvärden: Höga naturvärden vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjället kan komma i konflikt med vindkraft då etablering av vindkraft tar mark i anspråk och kan störa djurliv. • Rekreation: Stora delar av Herrestafjället används för rekreation och friluftsliv som kan påverkas visuellt och audiellt av vindkraft. Landskapstyp Skogsdominerat sjörikt skogslandskap Karaktärsområde Herrestadsfjället Möjligheter Konflikter Möjligheter Konflikter Övriga problemställningar Portal/inramning Blockera landskapsriktning/utsikt Portal / inramning Inringning Vägar i höglänt terräng Framhäva höjd Nåldyneeffekt Breddad ekonomisk bas Ljud Höga naturvärden Höga naturvärden Rekreation Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012). TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Höga naturvärden: Vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjällets centrala delar finns höga naturvärden som kan komma i konflikt med vindkraft. Höga naturvärden kan även förekomma på andra platser inom karaktärsområdet. 47 POTENTIELLA KONFLIKTER Inringad dalgång: Vindkraft omger dalgången Blockera landskapsriktning: Vindkraften placeras mot landkapets riktning Nyåldyneeffekt: Vindkraften är spridd i landskapet och ger ett rörigt intryck Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som störande. MÖJLIGHETER Portal/Inramning & Framhäva höjd: Vindkraft förstärker fjällets höjd och bildar en inramning och gräns mellan fjället och dalen. Framhäva höjd: Vindkraft som placeras på höjdryggar i landskapets riktning framhäver höjdskillnaderna uppe på fjället Portal/Inramning & Samlokalisering med annan infrastruktur: Vindkraft bildar en inramning och gräns mellan fjället och dalen och följer E6 och järnvägens riktning. Höga naturvärden: Vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjällets centrala delar finns höga naturvärden som kan komma i konflikt med vindkraft. Höga naturvärden kan även förekomma på andra platser inom karaktärsområdet. Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär ingrepp i skogslandskapet. Rekreation: Stora delar av Herrestafjället används för rekreation och friluftsliv som kan påverkas visuellt och audiellt av vindkraft. Oexploderad ammunition (OXA): Vindkraft passande ny markanvändning utan större konflikter, men anläggandet fördyras av röjning av OXA ÖVRIGA RPOBLEMSTÄLLNINGAR 48 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Riktlinjer för utbyggnad Riktlinjer för layout och lokalisering: • Vindkraft bör lokaliseras i gränsområdena mellan fjället och omkringliggande dalar för att skapa en inramande effekt och undvika en fragmentisering av natur- och rekreationsvärdena. 1 Vindkraft ska ej placeras på fjällets inre delar där rekreationsvärdena är högre. 2 • Vindkraft bör lokaliseras i sammanhållna grupper om minst tre verk för att undvika nåldyneeffekt. • Vindkraft bör lokaliseras längs med dalens riktning i närheten av E6 för att skapa en inramande effekt och minska påverkan på tystare områden på fjällets centrala delar. 3 • Vindkraft ska inte placeras så att ett område ringas in och har vindkraft i samtliga riktningar (se figurer föregående uppslag). Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden: • För riksintresse friluftsliv bör friluftslivsaktiviteter och -upplevelser kopplat till det omväxlande sjö- berg- och skogsområdena beaktas. En vindkraftetablering får inte påtagligt skada naturmiljön i området. De centrala och norra delarna av riksintresset inom kommunen hyser de största friluftslivsvärdena och är därför känsligast för vindkraftetablering. 2 • Inom riksintresse naturvård Bredmossen bör vindkraft ej placeras då bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering och dämning. 4 Se även naturreservat/Natura 2000 Bredmossen-Hensbacka. • För Bulid skjutfält måste samråd med försvaret ske för eventuell placering av vindkraft, samt hänsyn tas till oexploderad ammunition (OXA). 4 Krokestugan Krok Kr K rrok okkestu o estu stu tug ga gan an a n Kåredalen 2 Vrångevattnet tu ug ga gan an an Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Lugnet 1 Smedvattnet 1 3 Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna områden och pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN • För naturreservatet Herrestadsfjällets inre delar ska förutsättningar för friluftslivsaktiviteter och -upplevelser samt naturundervisning beaktas. Vindkraft bör inte placeras så att den biologiska mångfalden eller andelen äldre skog eller lövskog minskar. • Naturreservat/Natura 2000-området Bredmossen-Hensbacka har stora natur- och naturvetenskapliga värden, samt betydande landskapliga kvalitéer (öppenhet/upplevd orördhet). Det är bland annat förbjudet med utdikning, tippning eller fyllning/täkt av jord, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), som påverkar hydrologin i våtmarken. Vindkraft ska inte placeras inom eller i direkt anslutning till området. • Området för kulturmiljövårdsprogram Herrestadsfjället är skogklätt och gamla odlingsytor är till stor del igenvuxna eller planterade med barrträd. Ur denna aspekt kan vindkraft placeras då synligheten är låg. Vindkraftverk placeras inte i eventuella utblickar och siktlinjer från de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Detta för att minimera krocken mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck. Övriga riktlinjer: • Samråd med Munkedals och Färjelanda kommuner bör ske vid vindkraftetablering inom 3 km från kommungräns. Att tänka på: • Vindkraftens ljud bör undanhållas Herrestadfjällets inre rekreationsmiljöer. Vindkraft bör ur detta perspektiv endast placeras i karaktärsområdets kantzoner. Viktigt är då att uppmärksamma eventuell ljudpåverkan på bostäder, exempelvis i Smedseröd. • Den möjliga etableringen i sydöstra delen av karaktärsområdet bör vägas mot andra möjliga etableringar för att minimera effekterna av en möjlig inringning av Herrestadsfjällets friluftsområden. • Placering av verk i nord-sydlig riktning (bort från Uddevalla tätort) skapar en mindre horisont från centralorten. • Vindkraftens vägdragningar och uppställningsytor kan användas för utveckling av biologisk mångfald om välgenomtänkt markanläggning, sådd och långsiktig skötsel för vägrenar och uppställningytor finns. 49 50 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Skjutfältet Karaktärsområdet Skjutfältet utgörs av en kuperad höjdplatå norr om Uddevalla och ingår i landskapstypen skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap. I området finns mestadels en blandning av större barrskogs- och myrmarker och ett mycket litet inslag av öppna brukade marker och lövskog. Hydrologin utgörs av myrar och mossmarker samt ett par långsmala sjöar i sprickdal, vilka avvattnar mot Bäveån. Området är är idag en modern glesbygd och används för det militära övningsområdet Sågebacken. Det gamla hemmanet Bulid finns här. Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11). Karaktärsområdet har en lång historia som utmarksresurs och expansionsområde. Sedan militären tog över fr.o.m. 1800-talet har traditionell skötsel och lite förändring skett, dock har den militära markanvändningen sin speciella påverkan och slitage. Främst i väst är markerna påverkade av militärens slitage. Inga större vägar går genom området men det passeras av stam- och regionnätets kraftledningar. Ö Krokevattnet Mållsjön Riktningar i landskapet 22 Landmärke - Vattentornet 22 Bulid Uddevalla TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Skydd och restriktioner Karaktärsområdet skydds- och restriktionsområden främst i de norra delarna. I nordöst återfinns större mosskomplex med naturskydd och i väst kulturmiljö- och friluftsskydd. Större delen av området ingår även i försvarets samrådsområden. Typ av skydd/restriktion Förekommer i karaktärsområdet Hinderfrihet försvaret x Riksintresse friluftsliv (Herrestadsfjället) x Riksintresse naturvård (Tronemosse) x Riksintresse kustzonen - Riksintresse vindbruk - Influensområde inkl riksintresse försvaret (Sågebackens skjutfält) x Naturreservat (Herrestadsfjället) x Natura-2000 (Klockaremossen) x Kulturmiljövårdsprogram (Herrestadsfjället) x Värdefulla odlingsmiljöer - Landskapsbildsskydd - En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft finns i Bilaga 1. Ö Krokevattnet Mållsjön Bulid Uddevalla 51 52 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Konflikten Höga naturvärden gäller främst andra karaktärsområden i landskapstypen Skogsdominerat småbrutet skogslandskap. Inom karaktärsområdet Skjutfältet återfinns delar av naturreservat Herrestadsfjället och Natura 2000-området Klockaremossen. De värden de skyddar är främst inriktade mot friluftsliv och växtlighet. Möjligheter och konflikter De i landskapsanalysen identifierade möjligheter, konflikter och övriga problemställningar i relation till vindkraftetablering i Skjutfältet är sammanfattade i tabellen nedan (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 82-83). De största möjligheterna är: • Portal/inramning: Vindkraft kan bli en portal/ inramning och skiljelinje mellan Uddevallas vardagslandskap och Skjutfältets andra funktioner. • Tydlig geometri: Vindkraft kan placeras så att verken utgör en tydlig geometri, till exempel i linje med befintliga verk eller i väldefinierade grupper. • Understödja riktning: Vindkraft placeras i linje med topografins riktning. • Breddad ekonomisk bas: Vindbruk gynnar jord- och skogsbruksekonomin. De största potentiella konflikterna är: • Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå. • Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt. • Ljud: Ljud från vindkraft kan upplevas som störande. Övriga problemställningar: • Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär ingrepp i skogslandskapet på höjderna. Då det redan finns vägar i höglänt terräng i området bör en målsättning vara att minimera antalet nya vägar vid nyetablering. • Höga naturvärden & Rekreation: Förutom naturreservat Herrestadsfjället och Natura 2000-området Klockaremossen, har militärens expansiva och relativt långvariga slitage format ekologin till en speciell karaktär. Ekologiska värden finns även kopplade till myr- och våtmarker. En vindkraftetablering inom detta område behöver inte innebära en konflikt mellan vindbruk och natur- och rekreationsintressena. I områden med militära övningar är risken för störande ljud mindre då området redan är påverkat. Landskapstyp Skogsdominerat småbrutet skogslandskap Karaktärsområde Skjutfältet Möjligheter Konflikter Möjligheter Konflikter Övriga problemställningar Portal / inramning Omringa Portal / inramning Torna upp sig Vägar i höglänt terräng Tydlig geometri Nåldyneeffekt Breddad ekonomisk bas Nåldyneeffekt Höga naturvärden Understödja riktning Höga naturvärden Rekreation Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012) TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 53 • Oexploderad ammunition (OXA): Explosionsrisken låser markanvändningen och gör att det inte finns större markanvändningskonflikter i området. Området kan användas för vindkraft då vindkraft tar lite mark i anspråk. Anläggandet fördyras oavsett av röjning av OXA för nya vägar och uppställningsplatser. POTENTIELLA KONFLIKTER Inringning: Vindkraft omger högplatån och syns i alla riktningar. Nåldyneeffekt: Vindkraften är spridd i landskapet och ger ett rörigt intryck Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som störande. MÖJLIGHETER Portal/Inramning och tydlig geometri: Genom att följa landskapets riktning och accentuera gränsen mellan landskapstyper kan förståelsen för landskapet och dess funktioner stärkas Understödja riktning: Genom att följa topografin understödjs en riktning i landskapet Höga naturvärden & rekreation: Vid Klockaremossen och Herrestadsfjällets naturreservat finns höga naturvärden. Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär stora ingrepp. Befintliga vägar i höglänt terräng bör användas. Oexploderad ammunition (OXA): Vindkraft passande ny markanvändning utan större konflikter, men anläggandet fördyras av röjning av OXA (bekostas/samfinansieras av vindkraft). Möjliggör ytterligare användning av området genom rekreation ÖVRIGA PROBLEMSTÄLLNINGAR 54 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Riktlinjer för utbyggnad Riktlinjer för layout: • Vindkraft bör lokaliseras längs landskapets gränser eller riktningar, samlade grupper eller linjer om minst tre verk för att undvika nåldyneeffekt och för att skapa struktur. En riktlinje för avstånd mellan grupper är 3 km, med målet att grupperna ska upplevas tydligt åtskilda från varandra. 1 • Nya vindkraftverk bör placeras så att verken utgör en tydlig geometri, följer topografi. 1 • Vindkraft ska inte placeras så att ett område ringas in och har vindkraft i samtliga riktningar (se figurer föregående uppslag). Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden: • Inom hinderfrihet försvaret kan vindkraftverk inte placeras. • Inom riksintresse friluftsliv Herrestadsfjället bör verk inte placeras så att de negativt påverkar viktiga utsiktspunkter från rekreationsområdet. Även ljudnivån bör beaktas. En föreslagen ljudnivå vid viktiga funktioner inom friluftsområdet, som bohusleden, föreslås till 35 dBA. • Inom riksintresse naturvård Tronemosse bör verk inte placeras, då de negativt kan påverka djurlivet (främst fåglar) eller naturtyperna mossar och myrar och deras känsliga hydrologi. 2 • Inom influensområde och riksintresse försvaret (militära övningsområ- 2 Ö Krokevattnet Mållsjön 1 Uddevalla Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN den och skjutfält) måste samråd med försvaret ske. Samt inom Bulids skjutfält. • Inom naturreservat Herrestadsfjället ska verk inte placeras så att friluftsvärden eller försök till utveckling av biologisk mångfald påverkas negativt av storskalig vindkraft. Populära utblickar och siktlinjer bör inte hindras av vindkraftverk. • Inom Natura 2000-område Klockaremossen ska verk inte placeras, då området utgörs av hydrologiskt känsliga, ornitologiskt värdefulla och botaniskt intressanta myrkomplex. • Området för kulturmiljövårdsprogram Herrestadsfjället är skogklätt och gamla odlingsytor är till stor del planterade med gran. Ur denna aspekt kan vindkraft placeras då synligheten är låg. Vindkraftverk placeras inte i eventuella utblickar och siktlinjer från de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Detta för att minimera krocken mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck. Övriga riktlinjer: • Samråd med Munkedals och Färjelanda kommuner bör ske vid vindkraftetablering inom 3 km från kommungränsen. Att tänka på: • Vindkraftens ljud bör undanhållas Herrestadfjällets inre rekreationsmiljöer. • Den möjliga etableringen i sydvästra delen av Skjutfältet bör vägas mot andra möjliga etableringar i karaktärsområde Herrestadsfjället för att minimera effekterna av en möjlig inringning av Herrestadsfjällets friluftsområden. • Placering av verk i nord-sydlig riktning (bort från Uddevalla tätort) skapar en mindre horisont från centralorten. • Vindkraftens vägdragningar och uppställningsytor kan användas för utveckling av biologisk mångfald om välgenomtänkt markanläggning, sådd och långsiktig skötsel för vägrenar och uppställningytor finns. 55 56 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Råsseröd Beskrivning Karaktärsområdet ligger i kommunens centrala delar söder om Uddevalla tätort och ingår i landskapstypen småbrutet sprickdalslandskap. Karaktärsområdet har en höglänt terräng, ca 90-120 meter över havet. Marktäcket består av en blandning av barrskogar, myrar och öppna fält. Mängden boende är litet och återfinns oftast i dalgångar med öppna marker och vägar. Området har inga uppförda vindkraftverk, men ansökningar finns. Region- och fördelningsnätets kraftledningar samt väg 44 går igenom karaktärsområdet. Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11). Karkatärsområdet är något kuperat, med mindre inslag av lägre liggande öppna marker. Framträdande i karaktärsområdets struktur är dess huvudsakliga rikningar som utgörs av dalgången vid Råsseröd och väg 44. Änghagen Glimmingen Uggelhult Korpberget Råsseröd Nybygget Riktningar i landskapet Bratteröd Falkeröd Köperöd TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 57 Skydd och restriktioner Karaktärsområdet har några skydds- och restriktionsområden kopplade till naturvärden och friluftsliv i de norra delarna. Hela den östra delen av täcks av krav på hinderfrihet för Försvarsmaktens flyg. De centrala och södra delarna är riksintressanta områden för vindbruk. Skydd och restriktioner Typ av skydd/restriktion Förekommer i karaktärsområdet Hinderfrihet försvaret x Riksintresse friluftsliv - Riksintresse naturvård - Riksintresse kustzonen - Riksintresse vindbruk x Influensområde inkl riksintresse försvaret - Naturreservat x Natura-2000 x Kulturmiljövårdsprogram x Värdefulla odlingsmiljöer - Landskapsbildsskydd - En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft finns i Bilaga 1. Änghagen Glimmingen Uggelhult Korpberget Råsseröd Nybygget Bratteröd Falkeröd Köperöd 58 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Möjligheter och konflikter I tabellen längs ner redovisas de möjligheter, konflikter och övriga problemställningar är aktuella i Råsseröd (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 82-83). De största potentiella möjligheterna är: • Samlokalisering med annan infrastruktur - Vindkraftverk kan med fördel etableras i redan infrastrukturpräglade landskap. Exemepel på detta är längs väg 44, som redan är en bullerpåverkad miljö, samt nära kraftledningar för att underlätta vindkraftverkens anslutning till elnätet. • Portal / inramning - Vid vägavfarter kan vindkraftverken användas för att på långt håll signalera entrén till Uddevalla tätort. • Tydlig geometri - Vindkraft kan placeras så att verken utgör en tydlig geometri, till exempel i linje eller i väldefinierade grupper. skapar en tydlig geometri så att man undviker nåldyneeffekt. • Understödja riktning - Vindkraftverk kan placeras så att den följer parallellt med Råsseröds dalgång De största potentiella konflikterna är: • Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå. • Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt. • Ljud: Ljud från vindkraft kan upplevas som störande. Övriga problemställningar: • Rekreation & höga naturvärden - i norr finns områden som bland annat skyddas som naturreservat vilka är viktiga för rekreation och naturvärden. Landskapstyp Skogsdominerat små- Karaktärsområde Råsseröd brutet sprickdalslandskap Möjligheter Konflikter Möjligheter Konflikter Övriga problemställningar Portal / inramning Nåldyneeffekt Portal / inramning Nåldyneeffekt Vägar i höglänt terräng Tydlig geometri Inringning Breddad ekonomisk bas Torna upp sig Rekreation Höga naturvärden Samlokalisering med annan infrastruktur Tättbebyggt med bostäder (bl a Ljud) Höga naturvärden Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 59 POTENTIELLA KONFLIKTER Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som störande. Inringning - boende i dalgång kan få vindkraft i flera olika riktningar Nåldyneeffekt - vindkraften kan bli spridd i landskapet och ge ett rörigt intryck MÖJLIGHETER Samlokalisering med annan infrastruktur - Vindkraft lokaliseras i ett redan bullerpåverkat område och förstärker också vägens eller kraftledningens riktining Portal/inramning - Vindkraftverk kan placeras så att man uppmärksammar avfarten till Uddevalla tätort Tydlig geometri och understödja riktning - Genom att låta vindkraftsverken följa landskapets riktningar inordnas de i dess struktur Rekreation & höga naturvärden - Ljud och rörelser från vindkraft kan verka störande för naturupplevelser, men även skapa nya vägar för rekreation. Vindkraftsetablering kan hotar vissa naturvärden, men kan även tillföra ex ökad biodiversitet och betesområden för vilt längs vägarna. ÖVRIGA RPOBLEMSTÄLLNINGAR ? = Ej fullt klarlagt i vilken utsträckning området används för rekreation. ? 60 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Riktlinjer för utbyggnad Den samlade bedömningen av möjligheter och konfliker för vindkraftsetablering har här omsatts till riktlinjer för utbyggnad. Riktlinjer för layout: • Vindkraft bör etableras så att verken skapar en tydlig geometri som följer befintliga strukturer i landskapet, exempelvis i en linje med regelbundet avstånd mellan verken. Plats att uppnå detta finns väster om Råsseröds dalgång inom eller i anslutning till område för riksintresse vindbruk. 1 • Vindkaft bör inte placeras så att det omringar en dalgång eller boende. 2 • Vindkraft bör inte placeras i eller i nära anslutning till områdena Emaus och Höjentorp. 3 Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden: • Hinderfrihet försvaret är ett område i vilket höga objekt inte får byggas då det kan påverka flygsäkerheten för F7 i Såtenäs och Försvarsmaktens operativa krav i luftrummet. Definition av flyghinder är 20 meter och högre utanför samlad bebyggelse. Vindkraft ska ej lokaliseras inom detta område. • Naturreservaten Emaus, Korpberget, Ture dalar och Ramseröd är skyddade för sina natur- och rekrationsvärden. I naturreservaten får inte mark schaktas eller fyllas ut, väg anläggas, träd och buskar avver- Änghagen Glimmingen 3 Råsseröd R Råss Rå å åss ssser eröd erö eröd öd Uggelhult Korpberget 2 1 Ny Ny Nybygget Bratteröd Falkeröd Köperöd Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN kas, eller luftledning byggas. Vid anläggning av vindkraft nära eller i anslutning till naturreservat får inte dess natur- eller rekreationsvärden påverkas negativt. • Natura-2000 område Gustafsberg-Korpberget är skyddat för att långsiktigt bevara dess naturtyper och arter. Området är även en plats för rekreation och friluftsliv. En vindkraftsanläggning som planeras i närheten av Gustafsberg-Korpberget får inte störa områdets natur- och rekreationsvärden. • I och i nära anslutning till områdena Emaus och Höjentorp som ingår i kommunens Kulturmiljövårdprogram bör vindkraft ej placeras då dess storskalighet och moderna uttryck motverkar Emaus och Höjentorps småskalighet och i vissa fall ålderdomlighet. Övriga riktlinjer: • I karaktärsområde Råsseröd finns ett större område som är av riksintresse för vindbruk vilket gör att vindkraft kan etableras på behörigt avstånd från skyddade områden som exempelvis naturreservat. Området är även tillräckligt stort för att kunna rymma en vindkraftsetablering med tydlig geometri och som är anpassad till landskapets struktur. Att tänka på: • Trots att karaktärsområde Råsseröd är landsbygd är det tillräckligt tättbebyggt med bostäder för att buller- och skuggrestriktioner kan begränsa alternativen för var och hur vindkraft kan etableras. I karaktärsområdet finns det få platser som ligger längre än 600 meter från hus. Tillräckligt avstånd till bostäder för att hålla bullervinåer inom tillåtna värden kan bli svårt att uppnå. 61 www.uddevalla.se
© Copyright 2024