1. No category

1/2
KALLELSE
Kommunfullmäktige
Dag och tid:
2015-09-28 18:00
Plats:
Disponentsvillan
Justerare:
Peter Ezelius (S) eller Cathrine Karlsson (S)
Ambjörn Lennartsson (M) eller Johan Liljegrahn (M)
Kallade
Ledamöter
Anna-Karin Skatt (S), Bengt Karlsson (S), Tony Pettersson (S) förhindrad,
Kenneth Svedlund (S), Othmar Fiala (S), Per-Erik Thurén (S), Zelal Yesildeniz (S),
Christer Johansson (S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Peter Ezelius (S), Ulla Brissman
(S), Cathrine Karlsson (S), Anette Söderstedt (S), Håkan Joelsson (S), Jonas
Ringqvist (S), Ulla Johansson (S), Lennart Rehn (S), Hajrudin Abdihodzic (V),
Lisbeth Ider (V), Torgny Hedlund (KD), Anneli Sandstedt (C), Lennart Axelsson
(C), Ulf Persson (C), Runo Johansson (FP), Halina Gustavsson (FP), Ingemar
Johansson (FP), Peter Friberg (M), Elisabeth Alfredsson (M), Gunilla Dverstorp
(M), Ida Davidsson (M), Ambjörn Lennartsson (M), Johan Liljegrahn (M), Per
Bromander (-), Maj-Britt Hiltunen (SD), Denise Magnusson (SD), Lucas Lorentsson
(SD), Tomas Vestin (MP), Annica Snäll (MP), Krister Rohman (KD) 2:a vice
ordförande Lena Andersson (S) 1:a vice ordförande, Erik Ezelius (S) ordförande
Tjänstgörande ersättare
Malin Skatt (S)
Ersättare
Berndt Gustavsson (S), Helena Qvick (S), Gunilla Djurberg (S), Susanne Lindgren
(S), Nils-Åke Johansson (S) Astrid Bengtsson (S), Jesper Carlman (S), Monica
Karlén (S), Ingvar Jansson (S), Lars-Ove Larsson (V), Anna Ider (V), Charlotte
Daremark (KD), Claes Andersson (KD), Bengt Gunnarsson (C), Per-Inge Karlsson
(C), Tetyana Zakrewska Johansson (FP), Birgitta Andersson (FP), Fredrik Kvist
(M), Bill Malm (M), Ulf Alteg (M), Karin Olofsson (MP), Nils Werner (MP)
ÄRENDEN
1
Godkännande av dagordning
2
Allmänhetens frågestund
2015/10
3
Information om utredning angående eventuell
organisationsförändring för Tidaholm Energi AB och
Tidaholms Bostads AB
2015/139
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
1
2/2
4
Allmänpolitisk debatt
2015/124
5
Svar på interpellation ställd till Anna-Karin Skatt
2015/249
6
Beslut om detaljplan för tillfartsväg till Marbotorps
industriområde
2015/171
7
Information om revisonsplan för år 2015
2015/220
8
Rapport om icke verkställda gynnande beslut gällande
första kvartalet 2015
2015/233
9
Beslut om budget och verksamhetsplan 2016-2018 för
Tolkförmedling Väst
2015/27
10
Beslut om slutredovisning investeringsprojekt
2015/235
11
Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för
samordningsförbundet Falköping - Tidaholm
2015/240
12
Beslut om sammanträdesdagar för kommunfullmäktige
samt annonsplats för kungörelse av
kommunfullmäktiges sammanträden år 2016
Beslut om reviderad förbundsordning för Skaraborgs
kommunalförbund
2015/262
14
Val av nämndemän
2014/291
15
Handlingar att anmäla (interpellationer, motioner,
medborgarförslag och frågor)
2015/13
16
Mötets avslutande
13
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
2
2015/278
1/1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-09-07
Kommunstyrelsen
2015/139
§ 184 Information om utredning angående eventuell
organisationsförändring för Tidaholms Energi AB och Tidaholms
Bostads AB
Sammanfattning av ärendet
Konsult Göran Andersson, KPMG, presenterar resultatet av utredningen
angående eventuell organisationsförändring för bolagen Tidaholms Energi AB
och Tidaholm Bostads AB.
Kommunfullmäktige i Tidaholm beslutade §125/2015 2015-04-27 att, genom
ett särskilt ägardirektiv, uppdra till Tidaholms Energi AB och Tidaholms
Bostads AB att utreda förutsättningar och former för att Tidaholms Bostads AB
ska ingå i den befintliga aktiebolagsrättsliga koncernen med Tidaholms Energi
AB som moderbolag. Syftet med förändringen är att förenkla, tydliggöra och
stärka styrningen av bolagen samt möjliggöra samordning av verksamheter.
Kommunfullmäktige beslutade även att utredningen ska genomföras av
oberoende part samt att kommunledningskontoret Tidaholms kommun ska
vara sammankallande part i utredningsarbetet.
Bolagen, tillsammans med kommunledningskontoret, har därmed genomfört
en upphandling av konsult för uppdraget att utreda och beskriva juridiska och
legala, ekonomiska samt organisatoriska aspekter för en
organisationsförändring. Efter anbudsöppningen tilldelades uppdraget till
KPMG.
Resultatet av utredningen kommer att presenteras för kommunfullmäktige
2015-09-28.
Beslutsunderlag
 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 101/2015 ”Information om
utredning angående eventuell organisationsförändring för Tidaholms
Energi AB och Tidaholms Bostads AB”, 2015-08-21.
 Tjänsteskrivelse ”Presentation av utredning angående eventuell
organisationsförändring för Tidaholms Energi AB och Tidaholm Bostad
AB”, kanslichef Anna Eklund, 2015-08-11
 Konsultrapport ”Utredning rörande organisationsförändring i
kommunens helägda aktiebolag” Göran Andersson och Mats
Lundberg, KPMG, 2015-08-10
 Kommunfullmäktige beslut § 125 /2015 ”Beslut om särskilt ägardirektiv
för Tidaholms Energi AB samt Tidaholms Bostad AB angående
utredning av organisationsförändring”, 2015-04-27
Förslag till beslut
 Kommunstyrelsen beslutar att ta till sig informationen.
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyrelsen beslutar att ta till sig informationen.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sign
3
Utdragsbestyrkande
AA
Tidaholms kommun
Utredning rörande
organisationsförändring i kommunens
helägda aktiebolag
Konsultrapport
Advisory
KPMG AB
17 augusti 2015 /MA
Antal sidor: 7
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
4
AA
Tidaholms kommun
Bolagsutredning
2015-08-10
Innehåll
1.
Uppdraget
1
2.
Koncernstrukturen
1
3.
VD och styrelse
2
4.
Bolagsordningarna
3
5.
Ägardirektiven
4
6.
Värdering av Tidaholms Bostads AB
4
7.
Avtalsförslag
6
8.
Beslutspunkter
7
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
5
AA
Tidaholms kommun
Bolagsutredning
2015-08-10
1.
Uppdraget
Kommunfullmäktige i Tidaholm har tagit beslut i april 2015 att uppdra till Tidaholms Energi AB
och Tidaholms Bostads AB att utreda förutsättningar och former för att Tidaholms Bostads AB
ska ingå i den befintliga aktiebolagsrättsliga koncernen med Tidaholms Energi AB som
moderbolag.
Syftet med förändringen är att förenkla, tydliggöra och stärka styrningen av bolagen samt
möjliggöra samordning av verksamheter.
I uppdraget ingår att utreda och beskriva juridiska och legala, ekonomiska samt organisatoriska
aspekter för en organisationsförändring.
Även en översiktlig värdering av Tidaholm Bostad AB ska göras.
Även översyn av bolagsordningar och ägardirektiv skall göras.
2.
Koncernstrukturen
2.1
Iakttagelser
Nuvarande koncernstruktur är som nedan. Kommunen äger till 100 % de två bolagen Tidaholms
Bostads AB och Tidaholms Energi AB. Tidaholms Energi AB äger i sin tur till 100 % Tidaholms
Elnät AB och till 25 % Bredband Östra Skaraborg AB.
Tidaholms
Bostads AB
Tidaholms
Energi AB
Tidaholms Elnät
AB
Bredband Östra
Skaraborg AB
(25 %)
Tidaholms Bostad AB äger och förvaltar ca 270 lägenheter. Omsättningen är ca 20 miljoner
kronor per år. Tidaholms Energi AB omsätter ca 81 miljoner kronor per år.
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
6
1
AA
Tidaholms kommun
Bolagsutredning
2015-08-10
2.2
Analys och bedömning
Såväl allmännyttiga bostadsbolag som energibolag omfattas av respektive speciallagstiftning som
innebär att det inte går att utnyttja några skattemässiga effekter av att ingå i samma koncern.
Redovisningen måste särskiljas och den ena verksamheten får inte subventionera den andra.
Dock kan det finnas ett antal andra fördelar med att ingå i samma koncern och det hänger främst
ihop med att bolagen är små. Tidaholms Energi AB har under de senare åren utvecklat en styrning
och rapportering som t.ex. inte bostadsbolaget har. Genom att lyfta in bostadsbolaget som
dotterbolag till energibolaget kan en rad fördelar uppnås.








Gemensam ekonomifunktion där energibolagets rutiner kan appliceras på bostadsbolaget.
Större personalstyrka att tillgå vid extra ordinära händelser såsom storm och dylikt.
(Säsongsvariationer – när bostadsbolaget har mindre att göra har energibolaget mer och
vice versa)
Ökade kompetenser från olika nyttigheter som gör att man kan utföra olika
arbetsuppgifter i de olika bolagen.
Samarbete på fiber, värme och elsidan inom koncernen.
Samma styrelse i alla tre bolagen (minskade kostnader för styrelsearvoden).
Gemensam kundmottagning ökar tillgängligheten.
Gemensamma fakturor/samfakturering. TEAB fakturerar redan idag alla kunder i TBAB.
Likvärdig rapportering och uppföljning för samtliga i koncernen ingående bolag. Detta
kan naturligtvis uppnås även genom ägarstyrning men underlättas av ett samgående.
Några egentliga nackdelar kan vi inte se med att låta bostadsbolaget ingå som dotterbolag till
energibolaget så länge verksamheterna särredovisas. Det krävs att man har en strikt
tidredovisning och/eller rättvisande schabloner så att arbetstid som utförs åt de olika bolagen
inom koncernen hamnar på rätt bolag.
Vår bedömning är att Tidaholms Bostads AB mycket väl kan ingå i Tidaholms Energi AB:s
koncern som ett dotterbolag.
Ett ytterligare steg för effektivisering och samordning är en samordnad fastighetsförvaltning för
kommunen och dess bolag. Detta ligger inte inom vårt uppdrag.
3.
VD och styrelse
3.1
Iakttagelser
Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB har idag samma person som VD. Det är en
temporär lösning tills vidare då tidigare VD i bostadsbolaget gått i pension.
De båda bolagen har samma ordförande i styrelserna men delvis olika personer i styrelsen.
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
7
2
AA
Tidaholms kommun
Bolagsutredning
2015-08-10
3.2
Analys och bedömning
Alla bolag behöver en VD. Tidaholms Bostads AB är dock ett litet bolag med endast ca 270
lägenheter och en omsättning på ca 20 miljoner kronor per år. Det är med andra ord inte ett
heltidsarbete att vara VD i ett sådant bolag – inte ens om bolaget ska utvecklas och börja bygga
fler bostäder. Därmed kommer det att bli svårt att rekrytera en kvalitativt bra VD till
bostadsbolaget. Detta talar för samma VD för samtliga bolag inom koncernen. Vi föreslår alltså
att nuvarande VD för Tidaholms Energi AB även blir VD för Tidaholms Bostads AB. Då det
finns mycket att utveckla vad gäller rapportering, rutiner etc. inom bostadsbolaget kan det
inledningsvis bli mycket för VD att hantera vid sidan om nuvarande arbete. Detta kan då t.ex.
lösas genom att VD delegerar uppgifter. Vad vi erfar råder det en relativt stor bostadsbrist i
kommunen och om det skulle bli så att kommunen via sitt bostadsbolag vill bygga fler bostäder
kanske det i framtiden kan bli aktuellt att rekrytera en VD på heltid till bostadsbolaget.
Om Tidaholms Bostads AB ska var ett dotterbolag till Tidaholms Energi AB är det naturligt att
det är samma styrelse i samtliga bolag i koncernen. Detta underlättar samarbetet inom koncernen.
4.
Bolagsordningarna
4.1
Iakttagelser
I tredje kapitlet i kommunallagen 17 § regleras vad som ska finnas i bolagsordningen för ett
kommunalt bolag.
17 § /Träder i kraft I:2015-01-01/ Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar över vården av en
kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten
anges i bolagsordningen,
3. utse samtliga styrelseledamöter,
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas,
5. utse minst en lekmannarevisor, och
6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Lag
(2014:573).
4.2
Analys och bedömning
Tidaholms Bostads AB
Tidaholms Energi AB
Tidaholms Elnät AB
Det kommunala
ändamålet
X
X
X
De kommunala
befogenheterna
X
X
X
Fullmäktiges rätt
att ta ställning
X
X
X
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
8
3
AA
Tidaholms kommun
Bolagsutredning
2015-08-10
Vi har gått igenom bolagsordningarna och finner att kommunallagens krav uppfylls av nuvarande
bolagsordningar.
Vår åsikt är att bolagsordningarna inte ska innehålla mer än vad lagen kräver. Anledningen till
detta är att eventuellt kompletterande direktiv till bolagen kan konkretiseras i ägardirektiven.
Ägardirektiv kan ändras i princip när som helst och det enda som behövs för en ändring är beslut
på bolagsstämman. Att ändra i bolagsordningen är administrativt krångligare då en anmälan till
bolagsverket måste göras.
5.
Ägardirektiven
5.1
Iakttagelser
Vi har läst igenom respektive bolags stämmoprotokoll från senaste årsstämman. Vi kan konstatera
att det inte tagits några beslut på bolagsstämmorna att anta ägardirektiv.
Kommunstyrelsen saknar en regelbunden uppsikt av bolagen.
5.2
Analys och bedömning
Ägardirektiven skall för att vara juridiskt bindande antas på bolagens årsstämmor eller om behov
finns extra stämma. Vi rekommenderar att det i årsstämmans föredragningslista förs in en punkt
som handlar om antagande av ägardirektiv. Detta ger, förutom att binda bolaget till ägardirektiven
rent juridiskt, en möjlighet att aktualisera och se över ägardirektiven från såväl ägarens synvinkel
som bolagets.
Av bolagsordningarna framgår att fullmäktige ska ha rätt att ta ställning i vissa frågor. Det
framgår inte i bolagsordningen vilken typ av frågor det handlar om. Det framgår däremot av
ägardirektiven. Det behöver alls inte stå i bolagsordningen men är bra beskrivet i ägardirektiven.
Kommunen har en outvecklad ägarstyrning av bolagen. Kommunfullmäktige har i sin ägarroll
behov att återkoppling sker av ägardirektiven. Ansvarig för detta är kommunstyrelsen i sin
uppsiktsplikt av hela den kommunala verksamheten – även bolagen. Vi saknar struktur och
rutiner för detta arbete. Som exempel bör de kommunala bolagens åtaganden och skyldigheter
redovisas i kommunens s.k. årscykel – verksamhets- och ekonomisk planering över året.
6.
Värdering av Tidaholms Bostads AB
I uppdragsbeskrivningen ingår att göra en värdering av bostadsbolaget. Generellt kan sägas att ett
bolag är värt så mycket som någon är beredd att betala för det. Att göra en korrekt värdering
innebär ett digert arbete och det har inte ingått i vårt uppdrag. Det handlar snarare om en
uppskattning av värdet. Det taxerade värdet av bolagets fastigheter uppgår till 74,2 miljoner
kronor. Med utgångspunkt från vad fastigheter säljs för i Tidaholm kan detta värde multipliceras
med 1,3-1,4. Då hamnar vi på ett värde kring 96-104 miljoner kronor.
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
9
4
AA
Tidaholms kommun
Bolagsutredning
2015-08-10
Det bokförda värdet av Tidaholms Bostads AB i kommunen är 775 001 kronor.
Då en försäljning av bostadsbolaget av kommunen till Tidaholms Energi AB mer är en
organisatorisk fråga än en ekonomisk föreslår vi att köpeskillingen uppgår till det bokförda
värdet. Det är brukligt att man gör så vid koncerninterna affärer, även i rent privata koncerner.
En annan anledning till att vi föreslår köpeskillingen till det bokförda värdet är att Tidaholms
Energi AB måste låna upp ca 100 miljoner kronor om detta ska vara köpeskillingen. Då de olika
verksamhetsgrenarna inte får blandas samman ekonomiskt innebär det att bostadsbolaget måste
finansiera ett lån i denna storleksordning. Det enda sättet att göra detta på är att höja nivån på
hyrorna. Om vi försiktigt antar en lånekostnad på 2 % innebär detta att varje lägenhet i
genomsnitt behöver få ca 7 400 kronor per år i ökad intäkt eller 617 kronor per månad.
En köpeskilling på annat än det bokförda värdet innebär dessutom en besvärligare
koncernredovisning att hantera årligen i många år framåt.
Vi rekommenderar alltså att köpeskillingen utgörs av kommunens bokförda värde av
bostadsbolaget. Läget hade varit ett annat om försäljningen skulle göras på öppna marknaden men
så är ju inte fallet. Förenklat kan vi säga att kommunen säljer till sig själv eftersom kommunen
äger Tidaholms Energi AB till 100 %.
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
10
5
AA
Tidaholms kommun
Bolagsutredning
2015-08-10
7.
Avtalsförslag
Tidaholms kommun har år 2001 gjort en liknande affär som denna. Då handlade det om att
överlåta kommunens aktier i Tidaholms Industriverk AB till Tidaholms Energi AB.
Köpeskillingen motsvarade TIAB´s egna kapital i bolaget – 140 000 kronor. Vår åsikt är att detta
avtal kan tjäna som modell även för denna affär. Vi föreslår därför nedanstående text till avtal.
AVTAL
Härmed överlåter Tidaholms kommun, organisationsnummer 212000-1736 samtliga sina aktier i
Tidaholms Bostads AB med bokfört värde i kommunen om 775 001 kronor till Tidaholms Energi
AB, organisationsnummer 556003-9683.
Aktiebreven skall överlämnas samtidigt som köpeskillingen erläggs. Köpeskillingen skall
erläggas senast 2015-xx-xx. Styrelsen för Tidaholms Bostads AB skall informeras om
överlåtelsen så att ändring i aktieboken kan göras.
Tidaholms kommun garanterar att aktierna inte utgör säkerhet för lån eller annan fordran.
Styrelseledamöter och suppleanter skall ställa sina platser till förfogande på nästa bolagsstämma.
Samtliga mellanhavanden mellan Tidaholms kommun och Tidaholms Bostads AB är
slutreglerade i detta avtal.
Detta avtal har upprättats i två (2) original varav parterna tagit vars ett.
Tidaholm 2015-xx-xx
För Tidaholms Energi AB
Tidaholm 2015-xx-xx
För Tidaholms kommun
________________________
________________________
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
11
6
AA
Tidaholms kommun
Bolagsutredning
2015-08-10
8.
Beslutspunkter
Frågan om försäljning av bolaget är att betrakta som en fråga av principiell art och skall därför
beslutas av kommunfullmäktige.
Vi föreslår därmed att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att:
-
besluta om att överlåta Tidaholms Bostads AB till Tidaholms Energi AB
-
köpeskillingen ska uppgå till av kommunen bokfört värde om 775 001 kronor
-
uppdra åt kommunstyrelsen att genomföra affären
Vi föreslår även att en utbildning snarast anordnas för kommunstyrelsen och bolagsstyrelser
avseende styrelsearbete i kommunala bolag samt en aktiv kommunal ägarstyrning.
KPMG, dag som ovan
Göran Andersson
Konsult
Mats Lundberg
Konsult
© 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
12
7
1/2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-04-27
Kommunfullmäktige
2015/139
§ 125 Beslut om särskilt ägardirektiv för Tidaholms Energi AB
samt Tidaholms Bostad AB angående utredning av
organisationsförändring
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, i särskilda
ägardirektiv, uppdra till Tidaholms Energi AB, TEAB och till Tidaholms
Bostad AB, TBAB att utreda förutsättningar och former för att TBAB ska ingå
i en aktiebolagsrättslig koncern med TEAB som moderbolag. Utredningen
ska göras av oberoende part och ska presenteras för ägaren senast
september månad år 2015. Kommunledningskontoret ska vara
sammankallande part i utredningsarbetet.
Bakgrunden till föreslaget särskilt ägardirektiv är att en fråga har väckts
huruvida det är möjligt att samla samtliga kommunens helägda aktiebolag
under ett moderbolag, det vill säga att tillskapa en aktiebolagsrättslig
koncern. Syftet med en koncern skulle vara att förenkla, tydliggöra och
stärka styrningen av bolagen samt möjliggöra samordning av verksamheter
som exempelvis finansverksamhet, inköpsverksamhet och administrativt
stöd.
Tidaholms kommun har i dag två helägda bolag vilka är TEAB, och TBAB.
TEAB har även ett dotterbolag, Tidaholms Elnät AB, TENAB. Idag utgör
bolagen TEAB och TENAB en aktiebolagsrättslig koncern där TEAB är
moderbolag och 100 procent ägare till TENAB. Nuvarande bolagsstruktur för
TEAB och TENAB har gällt sedan 2008-03-31.
Ordförande lämnar ordet fritt.
Peter Friberg (M) framhåller att en utredning av former för
organisationsförändring för de kommunala bolagen bör genomföras av
kommunstyrelsen, inte av bolagen. Bolagen bör däremot fungera som
remissinstans. Friberg önskar få sin åsikt förd till protokollet.
Anna-Karin Skatt (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.
Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut och finner att
kommunfullmäktige beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag.
Beslutsunderlag
 Kommunstyrelsens beslut § 82/2015, ”Beslut om särskilt ägardirektiv
för Tidaholms Energi AB samt Tidaholms Bostad AB angående
utredning av organisationsförändring, 2015-04-08.
 Tjänsteskrivelse ”Särskilt ägardirektiv för Tidaholms Energi AB samt
Tidaholms Bostad AB angående utredning av organisationsförändring”,
2014-04-17.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sig
13
Utdragsbestyrkande
2/2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-04-27
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att, i
särskilda ägardirektiv, uppdra till Tidaholms Energi AB, TEAB och till
Tidaholms Bostad AB, TBAB att utreda förutsättningar och former för
att TBAB ska ingå i den aktiebolagsrättsliga koncernen med TEAB
som moderbolag. Utredningen ska göras av oberoende part och ska
presenteras för ägaren senast september månad år 2015.
Kommunledningskontoret ska vara sammankallande part i
utredningsarbetet.
Sändlista
Tidaholms Energi AB
Tidaholms Bostads AB
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sig
14
Utdragsbestyrkande
1/1
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-18
Ärendenummer
2015/124
Kommunfullmäktige
Marie Anebreid
0502-60 60 43
[email protected]
Talarlista allmänpolitisk debatt kommunfullmäktige 2015-09-28
1. Denise Magnusson (SD) – insamlingar i kommunen för kvinnohem och
asylboenden.
Presidiet framhåller att kommunfullmäktiges ledamöter kan anmäla sig till
talarlistan i anslutningen till debatten.
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
15
16
1/1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-08-12
Kommunstyrelsen
2015/171
§ 161 Beslut om detaljplan för tillfartsväg till Marbotorps
industriområde
Sammanfattning av ärendet
Detaljplanen för tillfartsväg till Marbotorps industriområde har varit utställd för
granskning från 23 april till och med 20 maj 2015. Under granskningstiden
framkom synpunkter som har sammanställts i ett granskningsyttrande. Miljöoch byggnadsnämnden har i beslut den 23 mars 2011 bedömt att förslag till
detaljplan för ny in- och utfartsväg till Marbotorpsindustriområde inte får
betydande miljöpåverkan.
Miljö- och byggnadsnämnden godkände, MBN § 83/2015, detaljplanen vars
syfte är att pröva möjligheten att ansluta en ny tillfartsväg från väg 193 till
Marbodals verksamhetsområde. Målet är att avlasta Västra Drottningvägen
(väg 193) och Södra och Västra Ringvägen från tung trafikväg från en
förväntad ökad andel trafik till industriområdet.
Detaljplanen har utförts med normalt förfarande enligt plan och bygglagen
2010:900 vilket innebär att planen har varit föremål för samråd och granskning
innan den slutligen kommer antas av kommunfullmäktige.
Beslutsunderlag
 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 88/2015 ”Beslut om
detaljplan för tillfartsväg till Marbotorps industriområde”, 2015-06-17
 Tjänsteskrivelse ”Detaljplan för del av Trasten 44 och Åkaren 2 och del
av Baltak 1:75 och 7:53 m fl ”Tillfartsväg Marbotorp””, planingenjör
Elsiemarie Sjögren, 2015-06-10.
 Miljö- och byggnadsnämndens beslut § 83/2015 ”Beslut om
godkännande av detaljplan för tillfartsväg Marbotorps industriområde”,
2015-06-10.
 Granskningsutlåtande, 2015-05-19.
 Planbeskrivning, reviderad maj 2015.
 Plankarta.
 Samrådsredogörelse, 2013-12-10.
Förslag till beslut
- Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta
föreslå kommunfullmäktige besluta att anta detaljplan för del av
Trasten 44 och Åkaren 2 och del av Baltak 1:75 och 7:53 med flera,
”Tillfartsväg Marbotorp”.
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta
detaljplan för del av Trasten 44 och Åkaren 2 och del av Baltak 1:75
och 7:53 med flera, ”Tillfartsväg Marbotorp”.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sign
17
Utdragsbestyrkande
1/2
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-06-10
Diarienummer BN 08-213
Kommunstyrelsen
ElsieMarie Sjögren
0502-60 60 15
[email protected]
Detaljplan för del av Trasten 44 och Åkaren 2 och del av
Baltak 1:75 och 7:53 m fl ”Tillfartsväg Marbotorp”
Ärendebeskrivning
Miljö- och byggnadsnämnden godkände 2015-06-10 i § detaljplan enligt ovan rubricerat.
Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten att ansluta en ny tillfartsväg från väg 193
till Marbodals verksamhetsområde. Målet är att avlasta Västra Drottningvägen (väg
193) och Södra och Västra Ringvägen från tung trafikväg från en förväntad ökad andel
tung trafik till industriområdet.
Planen har utförts med normalt förfarande enligt PBL 2010:900, som innebär att planen varit föremål för samråd och granskning innan den slutligen antas av kommunfullmäktige.
Bakgrund
Detaljplanen har varit utställd för granskning från 23 april till och med 20 maj 2015.
Under granskning framkom synpunkter som sammanställts i ett granskningsyttrande.
Miljö- och byggnadsnämnden har i beslut den 23 mars 2011 bedömt att förslag till
detaljplan för ny in- och utfartsväg till Marbotorpsindustriområde inte får betydande
miljöpåverkan.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ElsieMarie Sjögren 2015-06-11
MBN protokoll 2015-06-10 § 83
Antagandehandlingar
Granskningsutlåtande, 2015-05-19
Planbeskrivning-antagandehandling 2012-11-07, reviderad 2014-11 och 2015-05
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET
Postadress: 522 83 Tidaholm>
Besöksadress: Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: <0502-60 xx xx>
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
18
2/2
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-06-10
Samrådsredogörelse 2013-12-10
Övriga bilagor finns med i tidigare utskick samt tillgängliga på miljö- och
byggkontoret
Behovsbedömning
Bullerutredning trevägskorsning, SWECO 2012-01-25
PM Geoteknik, SWECO 2011-05-18
MKB-detaljplan, COWI april 2013
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för del av Trasten 44 och Åkaren 2 och
del av Baltak 1:75 och 7:53 m fl, ”Tillfartsväg Marbotorp”.
19
20
21
ElsieMarie Sjögren
Tel: 0502- 60 60 15
[email protected]
2015-05-19
Dnr: MBN 2011/8
Detaljplan för del av kv Trasten 44 och Åkaren 2 och del av Baltak
7:15 och 7:53 m fl ”Tillfartsväg Marbotorps industriområde”
Granskningsyttrande
BAKGRUND
Detaljplanens huvudsakliga syfte är att pröva möjligheten att ansluta en ny tillfartsväg från väg 193 till
Marbodals verksamhetsområde. Målet att avlasta Västra Drottningvägen (väg 193), samt Södra och
Västra Ringvägen från tung trafikväg samt en förväntad ökad andel tung trafik till industriområdet.
Detaljplanen har hanterats med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900.
GRANSKNINGSUTSTÄLLNINGENS GENOMFÖRANDE
Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2014-12-10 i § 135 att godkänna detaljplanen för kvarteren
Trasten och Åkaren ”Tillfartsväg Marbotorps industriområde” för granskning.
Detaljplanen har under granskningstiden 23 april till och med 20 maj 2015 funnits utställt i Stadshuset
och tillgängligt på kommunens hemsida. Granskning av detaljplanen har även kungjorts i Västgöta
Bladet.
Under granskningstiden inkom yttrande enligt nedan redovisat.
YTTRANDE LÄNSSTYRELSEN
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripande grunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända
förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att överprövas.
Motivet är att länsstyrelsen inte befarar att riksintresse enligt miljöbalken påtagligt kommer att skadas,
att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs,
att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att
bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människor hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor,
översvämning eller erosion.
22
Synpunkter på förslagshandlingen
De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har i allt väsentligt beaktatas. Dock kan påpekas vikten
av att där vägen passerar fornlämningen bör den byggas ut så långt från fornlämningen som möjligt.
Länsstyrelsen anser även att där vägen passerar fornlämningen bör den utformas så smal som möjligt.
Länsstyrelsen medger att det är riktigt att det sannolikt kommer att krävas kompensationsåtgärder för
att ta bort de antal metrar av stenmuren som planen förutsätter. Det kan göra först efter att kommunen
sökt dispens.
Bemötande/kommentarer
Kommunen beaktar framförda synpunkter. Vägen kommer inte att göras bredare än det behövs.
LANTMÄTERIET
Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att detaljplanen vunnit laga kraft, är med stöd av planen
eventuellt ändra fastighetsindelningen genom fastighetsreglering eller sammanläggning så att denna
överensstämmer med den planerade bebyggelsen.
Under rubriken ”Fastighetsbildning” nämns att gemensamhetsanläggning för Baltak ga:3 skall
upphävas i sin helhet och att marken tillför lantbruket. En gemensamhetsanläggning är en rättighet och
kan inte tillföras någon mark när den upphävs. Samfälld mark kan inte upphävas, men regleras.
Marken kan återföras till lantbruket genom reglering.
Om både gemensamhetsanläggning och samfälld mark upphävs i sin helhet som det nämns på sidan
15-16 kan det finnas fastigheter som blir utan rättighet till väg. I kommande förrättning föreslås dessa
frågor att lösas så ingen fastighet får sämre rätt till väg än de har idag.
Bemötande/kommentarer
Framförda synpunkter beaktas och ändras i planbeskrivning.
TRAFIKVERKET
Planen innehåller ett utfartsförbud mot väg 193 från bostäderna söder om vägen. Trafikverket tolkar
sådana utfartsförbud som att de ska tas bort. Om det inte är avsikten ska uppehåll i utfartsförbudet
införas vid utfarterna.
Det bebyggelsefria området mot väg 193 skulle kunna kompletteras med ett mindre prickat område i
det södra hörnet av lantbruksändamålet.
Bemötande/kommentarer
Det har blivit fel på plankartan det ska vara två utfarter från fastigheterna. Plankartan ändras.
VÄSTTRAFIK
Västtrafik har inga synpunkter på planen. Hänvisar till tidigare svar att de inge har att invända mot att
hållplatser tas bort. Behöver veta om och när ombyggnaden sker så att vi kan ta bort hållplatserna i
våra tidtabeller och reseplaneraren.
Bemötande/kommentarer
Västtrafik kommer att informeras när arbetet med vägen påbörjas.
23
TEKNISKA NÄMNDEN
Tekniska nämnden har i beslut 2015-05-28 § 64 inget att erinra.
PRIVATA PERSONER
Person 1
Vad jag ser saknas anslutningsvägar till åkrarna. Åkern i sydväst går att nå men åker öster om
tillfartsvägen vore bra att nå genom en anslutning i närheten av Törnet, helst på någon plats där åkern
och vägen ligger i samma nivå så att anslutning blir så kort som möjligt och inte inkräktar på
åkermark.
Beträffande den gamla samfällda vägen har jag uppfattat att den skall tas bort, om så är fallet önskar
jag att man gräver ur minst 25 cm (plogdjup) under omgivande åkersmark och återfyller med matjord
som tas från marken under nya tillfartsvägen.
Bemötande/kommentarer
Kommunen kommer att kontakt med er i samband med att vägarbetet påbörjas. Kontakt måste tas med
kulturmiljöenheten på länsstyreslen om man ska gräva i närheten av fornlämningen.
Person 2
Har diskuterat denna detaljplan i många år och fortfarande är det inte rätt. Gemensamhetsanläggningen ga 3 skall ta bort i sin helhet. Vi som använder denna väg är delägare i
gemensamhetsanläggningen och servitut för användandet. Av denna ga 2 (skall vara ga 3) blir
en liten vägbit kvar på några meter det är INTE aktuellt att ha kvar en
gemensamhetsanläggning för detta. Har diskuterat detta vid minst tio tillfällen
anmärkningsvärt att det inte är rätt.
Bemötande/kommentarer
I samband med samrådet bjöds ni som fastighetsägare in till kommunen för att ni önskade få
en redovisning av hur kommunen och Trafikverket kommer att bemöta framförda synpunkter.
Representanter från miljö- och byggkontoret, tekniska kontoret kommunen och Trafikverket
gick punkt för punkt igenom framförda synpunkter och hur dessa kommer att bemötas vilket
framgår av samrådsredogörelsen. I nedanstående stycken ges utdrag ur samrådsredogörelsen. Tidaholms kommun har varit tydlig och håller fast vid att den del av ga 3
(avtagsvägen) som leder till Törnet med fler fastigheter ska vara kvar i enskild ägo. Ga 3 går
på befintlig mindre grusväg upp till Baltak 7:17.
Följande synpunkter framfördes under samrådet av person ett ”Eftersom hela nuvarande
grusväg till Törnet tas bort och kommunen köper marken ska den nya infarten till Törnet
skötas av kommunen.
I samrådsredogörelsen daterad 10 december 2013 är kommunens kommentar följande:
”Grusvägen är en del av en samfälld väg till hemmanet Baltak nr 7. Vägen beslutades som
24
samfälld väg 1917-03-03. Den del av ga som ligger inom planområdet omprövas i en ny
förrättning för de fastighetsägare som har behov av vägen. Vägen kommer därmed att
fortsätta vara kvar med enskilt huvudmannaskap. Även delar av den förrättning (ga 3) som
skedde 2011 kommer att omprövas i en ny förrättning.”
Den enskilda vägen till Baltak 7:17 (Törnet) m fl fastigheter har alltid varit i enskild ägo.
I och med att tillfartsvägen till Marbotorps industriområde byggs kommer stora delar av den
enskilda vägen att regleras till Baltak 7:53 (åkermark). Det innebär att tillfarten till bland
annat Törnet kan ske på kommunal väg som kommunen har ett skötselansvar för. Kvarstående
del av ga 3 plus en mindre ny anslutningsväg till Törnet kommer att ombildas och ligga under
enskilt huvudmannaskap. Kommunen står för kostnaderna.
Ga 2 ligger på andra sidan väg 193 och går sydost mot Tidan.
Synpunkter som inte blivit tillgodosedda
De synpunkter som framförts under person 2 har inte blivit tillgodosedd beträffande att den nya
anslutningsvägen till fastigheterna Törnet m fl ska vara kommunalt huvudmannaskap. Kommunens
har under planprocessen vilket även framgår av samrådsredogörelen tagit ställning till att den mindre
avtagsvägen till Baltak 7:17 med flera fastigheter och resterande del av ga 3 ska fortsätta vara med
enskilt huvudmannaskap.
Revidering plankarta
Planbeskrivningen justeras beträffande gemensamhetsanläggning för väg som kommer att regleras till
åkermark.
Plankartan revideras med ett mindre prickat område i det södra hörnet av lantbruksändamålet.
Utfartförbudet från Bälteberga 7:50 och 7:54 ändras för att ge två utfarter till väg 193 (Västra
Drottningvägen).
Förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden godkänner detaljplan för del av kv Trasten 44, Åkaren 2 och del av
Baltak 1:75 och 7:53 m fl ”Tillfartsväg för Marbotorps industriområde” och föreslår att
kommunfullmäktige antar detaljplanen.
Miljö- och byggkontoret
Peter Lann
Miljö- och byggchef
ElsieMarie Sjögren
Planhandläggare
25
Dnr: MBN 2011/08
Detaljplan för
del av kv Trasten 44 och Åkaren 2 och del av
Baltak 7:15 och 7:53 m fl
”Tillfartsväg Marbotorps industriområde”
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling augusti 2015
Miljö- och byggkontoret november 2012, reviderad november 2014 och maj 2015
26
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
2
27
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG .................................................................................. 4
Plandata ................................................................................................................................... 4
Planhandlingar ......................................................................................................................... 4
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE ....................................................................................... 4
Översiktliga planer ................................................................................................................... 4
Detaljplaner .............................................................................................................................. 5
Kommunala beslut ................................................................................................................... 6
Behovsbedömning ................................................................................................................... 6
Miljökonsekvensbeskrivning .................................................................................................... 7
Påverkan Tidans ytvatten .................................................................................................... 7
Alternativsträckning och 0-alternativ.................................................................................... 7
Detaljplanens handläggning..................................................................................................... 7
AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN .............................................................................. 8
Grundläggande bestämmelser enligt 3 kap ............................................................................. 8
Miljökvalitetsnorm, 5 kap MB ................................................................................................... 8
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR ...................................................................... 9
Mark och vegetation ................................................................................................................. 9
Jordbruksmark ......................................................................................................................... 9
Bebyggelse ............................................................................................................................ 10
Gator och trafik ...................................................................................................................... 10
Gång- och cykelväg ............................................................................................................... 11
Kollektivtrafik .......................................................................................................................... 11
TEKNISK FÖRSÖRJNING .................................................................................................... 11
Vatten- och avlopp ................................................................................................................. 11
Dagvatten ............................................................................................................................... 11
El och teleledningar ............................................................................................................... 11
HÄLSA OCH SÄKERHET ...................................................................................................... 12
Buller ...................................................................................................................................... 12
Förorenad mark ..................................................................................................................... 13
ADMINSTRATIVA FRÅGOR ................................................................................................. 13
GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN ............................................................................. 13
Organisatoriska frågor ........................................................................................................... 13
Tidplan ................................................................................................................................... 13
Genomförandetid ................................................................................................................... 14
Ansvarsfördelning, huvudmannaskap .................................................................................... 14
Fastighetsrättsliga frågor ....................................................................................................... 14
Geoteknik ............................................................................................................................... 15
Ekonomiska frågorna ............................................................................................................. 15
Planens konsekvenser ........................................................................................................... 16
28
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten att ansluta en ny tillfartsväg från väg 193 till
Marbodals verksamhetsområde vars syfte är att avlasta Västra Drottningvägen (väg 193) och
Södra och Västra Ringvägen från tung trafikväg och en förväntad ökad andel tung trafik till
industriområdet.
Plandata
Planområdet ligger i södra delen av Tidaholms tätort, vid infartsvägen från Falköping drygt
2 kilometer sydväst om Gamla torget (fågelvägen). Planområdet gränsar i norr och öster till
planlagd industrimark inom Marbotorps industriområde, och i väster och sydväst till
jordbruksmark och i sydöst till bostadsbebyggelsen utmed väg 193.
Planområdet omfattar ca 11 ha. Fastigheter som berörs av planen är del av fastigheterna Trasten
29, 44 och 48, Åkaren 2, del av Baltak 7:15, 7:53 och 7:57 och väg 193.
All mark inom planområdet är privatägd, vilket till viss del har påverkat planens utformning. Väg
193 är en samfällighet till förmån för vägområde där Trafikverket är huvudman. Parkmark och
gatumark i södra delen av kvarteret Trasten är privatägd.
Planhandlingar
 Planbeskrivning med genomförandebeskrivning
 Plankarta med bestämmelser
 Samrådsredogörelse
 Granskningsutlåtande (upprättas efter granskning av detaljplanen)
Fastighetsförteckning finns tillgänglig på miljö- och byggkontoret
Bilagor
 Bilaga 1, behovsbedömning 2011-03-09
 Bilaga 2, bullerutredning trevägskorsning SWECO, 2012-01-25
 Bilaga 3, PM Geoteknik, SWECO, 2011-05-18
 Bilaga 4, MKB - detaljplan, COWI april 2013
 Bilaga 5, samrådsredogörelse
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE
Översiktliga planer
Planområdet omfattas av översiktsplan ÖP 90 antagen i juni 1991 vilken aktualitetsförklarade i
maj år 2000, och fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd FÖP 2020. Delar av
planområdet ligger inom stadens randzon. Se karta nedan.
4
29
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
Större delen av området ligger inom översiktsplan antagen i juni 1991 vilken aktualitetsförklarades i maj 2000. I rekommendationerna anges att mer omfattande bebyggelse eller enstaka
byggnader eller anläggningar som har betydande inverkan på omgivningen bör föregås av en
detaljplan. Planerad väg ansluter till planlagt område vid Marbodals verksamhetsområde och i
stadsgränsen till väg 193. En mindre del av planområdet (omr. vid Marbodal) ligger inom
fördjupad översiktsplan som anger område för stadens randzon där förändringar ska prövas
genom detaljplan.
Detaljplaner
Planområdet omfattar del av S 42 fastställd 1963-11-30 där markanvändning medger industriområde och allmänt område (gata, park/plantering), del S 68 fastställd 1980-04-16 som medger
industriområde och S 119 fastställd 1999-12-16 som medger handel, kontor och industri.
5
30
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
Kartan ovan visar vilka detaljplaner som berörs av denna planändring. Område utan färg saknar
detaljplan.
Fastighetsplaner
Underliggande fastighetsplaner är upphävda i tidigare planer.
Kommunala beslut
Behovsbedömning
Enligt plan- och bygglagen (PBL 4 kap. 34 §) skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om
en detaljplan medger en användning av mark och byggnader eller andra anläggningar som innebär
betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser.
Vid kommunens ställningstagande om detaljplanens genomförande får betydande miljöpåverkan
eller inte ska en behovsbedömning upprättas, se bilaga 1. Visar behovsbedömningen på
betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras och resultatet redovisas i en
miljökonsekvensbeskrivning.
Planförslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser i
3 och 4 kap MB. Den jordbruksmark som tas i anspråk för ny väg är inte av nationellt intresse i
övrigt finns det inga områden av riksintresse eller Natura 2000 områden. Planförslaget innebär
inte att gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB överskrids.
Miljö- och byggkontoret bedömer utifrån framtagen behovsbedömning att planen och dess
genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan eller
hushållning med mark, vatten eller andra resurser varför en miljökonsekvensbeskrivning behöver
tas fram.
6
31
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
Miljö- och byggnadsnämnden har i beslut den 23 mars 2011 i § 30 bedömt att förslag till
detaljplan för ny in- och utfartsväg till Marbodals industriområde inte får betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen har tagit del av behovsbedömningen och delar kommunens uppfattning att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Motivet är med hänsyn till planens
lokalisering och möjliga effekter.
Miljökonsekvensbeskrivning
Med anledning av att ny kunskap har kommit fram under planarbetet bedömde miljö- och
byggnadsnämnden i beslut 2013-01-10 att genomförandet av planen kan komma att medföra
betydande miljöpåverkan, utifrån risk för miljökvalitetsnormer för ytvatten. Beslutet grundade
sig på att anläggningsarbeten kan behöva vidtas inom förorenat område (nedlagd industrideponin)
och vatten från deponin avrinner mot dagvattendammen vidare mot Tidan och kan påverka den
kemiska statusen. Miljökonsekvensbeskrivningen skulle även utreda alternativ sträckning och ett
0-alternativ för vägen. COWI i Jönköping fick i uppdrag att undersöka om en ny tillfartsväg kan
komma att påverka miljökvalitetsnormerna för vatten negativt.
Påverkan Tidans ytvatten
Eventuell schaktning i deponimassorna riskerar att medföra att föroreningar sprids till ytvattnet.
Omfattningens konsekvenser kan begränsas genom att schaktning sker inom invallning och pågår
under begränsad tid, att blottlagda schaktmassor nederbördsskyddas under pågående arbete.
Vattnet kommer att passera ett våtmarksområde, oljeavskiljare och sedimentationsdamm innan det
når Vamman och Tidan. Det innebär att föroreningar som finns i vattnet fastläggs i mark eller
sediment innan de når Tidan. Miljökonsekvensbeskrivningen kom fram till att eventuellt mindre
schaktarbeten i deponimassorna inte bedöms utgöra någon risk att miljökvalitetsnormerna för
Tidan överskrids.
Alternativsträckning och 0-alternativ
Planerad väg beräknas inte medföra att ytterligare bostadshus får bullernivåer över gällande
riktvärden till följd av utbyggnad ny tillfartsväg. Se karta sidan 12.
För Västra och Södra Ringvägen beror bullernivåer som beräknats fram över gällande riktvärden
framförallt på att den totala trafikmängden längs dessa vägar inte är kopplade till tunga transporter
till och från Marbodal. För att markant sänka bullernivåerna utmed studerade vägsnitt behöver en
större omfördelning av trafikmängden göras.
Miljö- och byggkontoret gör utifrån COWIS:s miljökonsekvensbeskrivning och de
rekommendationer som ges vid schaktning och anläggande av ny tillfartsväg i anslutning till
förorenat område bedömningen att miljökvalitetsnormerna för Tidans ytvattenstatus inte påverkas
negativt.
Detaljplanens handläggning
Detaljplaneprocessen sker i enlighet med de nya reglerna i plan- och bygglagen (PBL 2010:900).
Eftersom planen är av allmänt intresse handläggs detaljplanen enligt normalt planförfarande, med
samråd och granskning av detaljplan.
7
32
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN
Grundläggande bestämmelser enligt 3 kap
I miljöbalken 3 kap. ”grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden” föreskrivs bland annat att särskild hänsyn ska tas till områden som är ekologiskt
känsliga och av betydelse för fiske och vattenbruk, som har stora naturvärden och som har
betydelse för friluftslivet och jord- och skogsbruk.
Planen är förenligt med grundläggande bestämmelser enlig 3 kap MB.
Miljökvalitetsnorm, 5 kap MB
Enligt miljöbalkens 5 kap. ska det säkerställas att föreslagna åtgärder inte medför att de regler
som meddelas i förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft överskrids.
Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet för mark, luft eller miljön
i övrigt inom ett geografiskt område. Normerna reglerar inte vad som är tillåtet att släppa ut, utan
den miljökvalitet som ska finnas eller uppnås.
Tidaholms kommun är medlem i Luft i Väst. De senaste mätningarna av PM 10 (partiklar) som
gjordes vinterhalvåret 2011/2012 visar på att Tidaholms urbana luftmiljö PM 10 ligger under
miljökvalitetsmålet, även NO2 (kvävedioxider) klarar miljökvalitetsmålet.
Planförslag
Planförslaget innebär att trafiken till Marbotorps industriområde kommer att omfördelas från
tätare bebyggt område i tätorten till en ny infart söder om Tidaholms tätortsgräns från väg 193.
Planförslaget innebär en omfördelning av tungtrafik från tätbebyggt område till glesare bebyggt
område samt en viss ökning av den totala trafikmängden från väg 193. Förslaget bedöms inte
påverka miljökvalitetsnormen för luftkvaliteten negativt. Tidaholm har en god luftkvalitet och
ligger under angivna miljökvalitetsnormer för luft. Tidaholm ligger även under det nationella
miljömålet för god luftmiljö.
MKN vatten
Tidaholm tillhör Västerhavets och södra Östersjöns vattendistrikt. För denna plan är det
Västerhavets vattendistrikt, genom Tidans vattenförekomst, sträckan Tidan - Korsberga Madängsholms (Göta älv) som gäller. Den ekologiska statusen för sträckan har klassificerats till
måttlig, vilket bland annat beror på att det finns fysiska hinder i form av vandringshinder. Den
kemiska statusen genom Tidaholm är god.
För att fördröja det dagvattnen som leds från Marbotorps industriområde har kommunen låtit
anlägga en dagvattendamm som fördröjer och sedimenterar dagvattnet innan det når Vamman och
Tidan.
Planområdet gränsar till en nedlagd industrideponi med förorenad mark. För att vara säker på att
planerad väg på banvallen inte medför risker för Tidans kemiska ytvattenstatus, har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram, som rekommenderar att inte gräva i deponin samt att
sedimentationsdammens funktion säkerställs under byggtiden. Se bilaga 4.
8
33
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Mark och vegetation
Större delen av planområdet består av brukad jordbruksmark samt en gammal banvall som
kommer att utnyttjas för planerad väg till Marbotorps industriområde. Planområdet korsas av en
mindre grusväg som till stora delar kommer att tas bort när den nya vägen är klar.
Förutom en mindre del av en stenmur som är biotopskyddad enligt miljöbalkens 7 kap. finns inga
andra skyddade områden enligt miljöbalkens 7 kap eller Natura 2000-områden. Stenmuren som
har både ett biologiskt skydd och kulturhistoriskt värde skyddas i detaljplanen med n1.
Biotopskyddet är skärskilt utpekat i delmål ”Småbiotoper i odlingslandskapet” inom
miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap”. För att uppnå målet krävs att kompensationsåtgärder vidtas om en biotop skadas eller tas bort. Om det blir aktuellt att ta bort cirka tio
meter av stenmuren kommer kompensationsåtgärder att utföras, genom att de stenar som tas bort
läggs i den skyddsvall som anläggs i närheten av bortre delen av stenmuren.
I detaljplan S 42, den del som ligger inom denna plan, är tillåten markanvändning allmänplats
mark grönområde och gata, se sidan 6. Marken är i privat ägo och har aldrig utnyttjas som allmänplats mark. I denna detaljplan ändras markanvändningen till industriområde.
Fornlämningar
Inom planområdet finns en fornlämning cirka 40 meter öster om den nya tillfartsvägen.
Fornlämningen som är en förhistorisk grav består av en stensättning på ca tio meter i diameter.
RAÄ nr Baltak 26:1.
Kommunen har haft underhandskontakt med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet som uttalat att
avståndet mellan fornlämningen och den nya vägen inte får vara mindre än 40 meter.
I planförslaget är avståndet mellan fornlämningsområde och vägområde drygt fyrtio meter.
Jordbruksmark
Cirka 40 % av planområdet består av brukad jordbruksmark som inte är av nationellt intresse.
Planförslag: I denna detaljplan kommer del
av jordbruksmark att tas i anspråk som
vägområde för ny tillfartsväg, resterande
jordbruksmark inom planområdet får
planbestämmelsen L, område för jordbrukets
behov.
Delar av jordbruksmarken kommer att
avsättas som naturmark med bestämmelsen att
träd ska planteras för att höja värdet i
jordbrukslandskapet. Som skydd för
störningar som bländning från lastbilar och
insyn kommer två skyddsvallar att anläggas i
naturområdena utmed tillfartsvägen.
9
34
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
Bebyggelse
Inom planområdet finns en ekonomibyggnad och två mindre bostadshus. Bostadshusen ligger
utmed väg 193. För att få en bra sikt vid trevägskorsningen måste delar av ekonomibyggnaden
rivas. In- och utfarten från ekonomibyggnaden sker idag via väg 193.
I detaljplanen kommer antalet utfarter att reduceras och utfartsförbud att sättas mot väg 193.
Ny utfart kommer att ske via Nolgårdsvägen. Inom planområdet planeras ingen ny bebyggelse
förutom de som medges enligt planbestämmelsen L område för lantbruk.
Gator och trafik
Väg 193 är klassad som länsväg och utgör infartsväg från Suntaksrondellen till Tidaholms tätort
vidare mot Hjo. I tätorten fortsätter väg 193 i Västra Drottningvägen, Södra och Östra Ringvägen
och Östergatan.
Trafikverkets trafikflödesmätning från december 2009 visar att årsdygnstrafiken (ÅDT) utmed
väg 193 uppgick till 4 530 fordon varav 397 (8,8 %) utgjordes av tunga fordon.
Godstransporter till Marbodal sker idag via riksväg 26 vid Acklingakorset, Egnahemsvägen,
Västra Ringvägen och Västra Drottningvägen och från riksväg 26 vid Suntaksrondellen, via väg
193, Västra Drottningvägen och Södra Ringvägen. Se karta nedan.
Den nya tillfartsvägen till Marbotorps industriområde gör att godstransporterna till
industrionmrådet matas från väg 193 vid Bälteberga. Väg 193 går via Västra Drottningvägen och
Södra och Östra Ringvägen vidare mot Hjo. Trafikverket är huvudman för väg 193. Vägen är
mellan nio till tio meter bred och har en skyltad hastighet på 80 km/tim.
För att få en säker trevägskorsning finns behov av att sänka hastigheten från 80 km/tim till
60 km/tim, från stadsgränsen förbi avtagsvägen till Bälteberga.
Tillfartsvägen till Marbotorps industriområde planeras till en bredd av sju meter
plus slänter och vägdiken. Utmed tillfartsvägen planeras ingen gång- och cykelväg.
Den nya tillfartsvägen klassas som matarled
till industriområdet och kommer att ingå i
huvudvägnätet som lokalgata med
kommunen som huvudman.
För körvägar inom industriområdet ansvarar
verksamhetsutövarna.
Genom planområdet går idag en mindre
mindre grusvägen (samfällighet) som korsar
området. Den kommer till större delen att
tas bort och läggas till jordbruksmark. För
att få tillfart till fastigheterna Baltak 7:17
(Törnet) mfl gör kommunen en ny
anslutning till befintlig grusväg. Vägen
kommer därefter att fortsätta vara i enskilt
ägo.
10
35
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
Gång- och cykelväg
Inom planområdet planeras sydöst om väg 193 en tre meter bred gång- och cykelväg. Planområdet
ansluter till befintlig GC-väg som slutar vid Tidaholms stadsgräns. Det har under många år
funnits önskemål om en säker cykelförbindelse mellan Tidaholm, Baltak och Madängsholm.
Kollektivtrafik
Västtrafiks busslinje 302 trafikerar väg 193 med tjugofyra turer per vardagsdygn och Länstrafiken
med åtta turer. Under helgerna är det färre turer. Ett par målbilder för kollektivtrafiken är att den
ska utvecklas med tydliga och prioriterade stråk samt att kollektivtrafikresandet inom/från/till ska
öka med 50 % 2006-2025.1
Inom planområdet finns två busshållplatser med ett fåtal påstigningar per dag. Enligt samråd med
Västtrafik och kommunens kollektivplanerare kan dessa hållplatser tas bort med motivering att
det är få av- och påstigningar.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten- och avlopp
Sydöst om väg 193 finns en vatten- och avloppsledning med ledningsrätt till förmån för privata
fastighetsägare.
Utmed den nya tillfartsvägen planeras inga nya vatten- och avloppsledningar.
Dagvatten
Hela planområdet ligger inom ett avrinningsområde som leder till Vammans dagvattendamm där
dagvattnet fördröjs innan det når Vamman och ån Tidan. Dagvattnet från vägområdet kommer att
infiltreras i vägdiken inom vägområdet.
El och teleledningar
I banvallen ligger ett flertal kablar och ledningar, bland annat Skanova Telias Soneras telekablar
och en nationell optokabel. Östra Skaraborg (BÖS) har en regional bredbandskabel i banvallen.
Kablarna ligger relativt ytliga därför bör inte vägen placeras under dagens marknivå.
Utmed väg 193 på den sidan GC-vägen planeras ligger en markförlagd telekabel med osäkert
läge.
Utmed befintlig mindre samfälldväg finns elledningar som betjänar fastigheten Baltak 7:49 och
Baltak 7:17. När vägen byggs måste hänsyn tas till dessa ledningar. Tanken är att nuvarande väg
till nämnda fastigheter ska tas bort och läggas till jordbruksmark. Befintliga elledningar skyddas
med u-område i detaljplanen.
1
Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg. September 2009.
11
36
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
HÄLSA OCH SÄKERHET
Buller
Riksdagen har angett riktvärden för vägar och järnvägar i infrastrukturpropositionen. Det skedde
samband med infrastrukturpropositionen från 1996/97. I infrastruktur propositionen 2012 angavs
att riktvärdena ska vara vägledande i planeringssammanhang.
Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostäder och
vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.




30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Sweco Infrastructur har med hjälp av prognoser för tillväxt i ”Vägverkets samhällsekonomiska
kalkylvärden” publikation 2008:67, räknat fram att andelen tung trafik i sydvästra delen av ny
trevägskorsning i båda riktningarna ökar med 15 %. Nordost om infarten är prognosen att trafiken
ökar med 12 %. Bullernivåerna är beräknade med Bullerväg och anges i dB(A).
För Bälteberga 7:54 är bullernivån utomhus vid
vägg mot väg 193 beräknad till 64 ekvivalentnivå
och 78 maximalnivå och inomhus till 38
ekvivalentnivå och 52 maximalnivå.
För Bälteberga 7:55 är bullernivån utomhus vid
vägg mot väg 193 beräknad till 64 dB(A)
ekvivalentnivå och 52 dB(A) maximalnivå.
Nedanstående karta visar förslag till utformning
av bullerskärmar.
Bullerberäkningarna visar att bullernivåerna
överstiger gällande riktvärden för fastigheterna
Bälteberga 7:54 och 7:55, som ligger 50 meter
från väg 193. Det innebär att bullerskyddade åtgärder måste utföras i form av bullerdämpande
fönster och bullerplank.
Om det visar sig att de som bor i korsningen Västra Drottningvägen/Nolgårdsgatan störs av
trafikbuller från den nya trevägskorsningen, kan det även där finnas behov av bullerdämpande
åtgärder.
Boende utmed Västra Drottningvägen, närmare korsningen S Ringvägen/V Drottningen
(förlängningen av väg 193) har vid ett par tillfällen klagat på störningar från tung trafik. När
godstransporter till Marbotorps industriområde flyttas över från Ringleden och Västra
Drottningvägen minskar antalet tyngre transporter utmed dessa vägar och därmed störningar från
tung trafik.
Genom att avleda tyngre godstransporter utmed Ringvägen och Västra Drottningvägen minskar
störningarna från trafikbuller inom tätare bebyggda områden.
12
37
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
Förorenad mark
Planområdet gränsar i nordöstra delen till en nedlagd industrideponi som använts och ägs av
”Marbodal”. Deponin är klassad som klass 2, vilket enligt MIFO innebär stor risk. Riktlinjerna i
fördjupad översiktsplan för Tidaholm är, att där det kan finnas risk för markföroreningar skall
marken undersökas och eventuellt saneras innan de tas i bruk för annan markanvändning.
SWECOS:s miljöavdelning i Jönköping har genomfört jordprovtagning genom skruvprovtagning
och provgropsgrävningar i flera omgångar. De jordprover som tagits har analyserats och bedömts
utifrån gällande riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009).
En eventuell schaktning i deponimassorna riskerar att medföra att föroreningar sprids till
ytvattnet. Om schaktning sker i deponimassorna kommer det inte att ske i de mest förorenade
massorna.
I COWI utredning påpekas att, eftersom det både ur ett hållbarhetsperspektiv och ur
hållfastighetssynpunkt är olämpligt att dra den planerade vägen genom deponimassorna, kommer
det att undvikas2. Vid val vägens sträckning har hänsyn tagits till deponin. Det innebär att
schaktning i förorenade massor inte kommer att ske. Om förorenade massor påträffas vid
markarbete kan omfattningen av föroreningsgraden begränsas genom att schaktning sker inom
invallning.
Om shacktning kommer att ske i förorenade massorna skall det föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten enligt 28 § i förordningen (1998:899) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd.
I samband med det ska ett kontrollprogram upprättas som säkerställer en uppföljning och
övervakning över de åtgärder som vitas.
COWI rekommenderar att sedimentationsdammens funktion säkerställs inför kommande arbeten
och under byggtiden.
ADMINSTRATIVA FRÅGOR
Kommunen är huvudman för tillfartsvägen till Marbortorps industriområde, Trafikverket för väg
193. Nuvarande mindre väg av deltagande privata fastighetsägare. Vägen kommer även
fortsättningsvis att vara privat, med enskilt huvudmannaskap.
GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN
Organisatoriska frågor
Tidplan
Planprocessen består av samråd, granskning av detaljplanen, därefter antas detaljplanen av
kommunfullmäktige. Parallellt med planprocessen arbetar Trafikverket med en förstudie och
arbetsplan för den nya trevägskorsningen vid väg 193.
Samråd
Granskning
nov/dec 2013
april/maj 2015
Planen beräknas bli antagen av kommunfullmäktige i augusti 2015.
2
COWI MKB- detaljplan trafikled Marbotorps industriområde april 2013
13
38
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
Genomförandetid
Planens genomförandetid är fem år från den dag detaljplanen vinner laga kraft.
Ansvarsfördelning, huvudmannaskap
Tidaholms kommun är huvudman för den nya tillfartsvägen (a1) och Trafikverket är väghållare.
Nuvarande mindre grusväg är privat samfällighet Baltak nr 7 (s). Vägen anges som enskilt
huvudmannaskap i detaljplanen, (a2) på plankartan.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsbildning
Kommunen tar i samband med detaljplanens genomförande initiativ till fastighetsbildning.
Trafikverket är väghållare och ansvarar för avtal med fastighetsägarna utmed väg 193.
Inom planområdet finns en gemensamhetsanläggning Baltak ga:3 som bildades för ca fem år
sedan, deltagande fastigheter är Baltak 7:17, 7:49, 7:53 och 7:57. Ga 3 regleras till åkermark, till
den mark som kommunen köper av fastigheten Baltak 7:53.
Inom planområdet finns en äldre samfälld väg inom hemanet Baltak nr 7. Av lantmäteriets
utredning 2013-11-04, framgår att vägen beslutades som samfälld väg vid ägostyckning
1917-03-03, akt 16-BAL-41, ifrån Baltak 7:8. Delägare i den samfällda vägen var 1917
fastigheterna Baltak 7:13, 7:14, 7:15, 7:16, 7:17, 7:18 och 7:19. För att reglera delar av den
samfällda vägen till åkermark måste det finns en underskrift av samtliga deltagande
fastighetsägare.
Område A: Nobia Production Sweden köper del
av Trasten 29 av Mr Plant AB. Nobia sänker del
av Baltak 7:15 och Trasten 29 till kommunen.
Område A utgör allmänplats mark gata i detaljplanen, med ett kommunalt huvudmannaskap.
Område C: Baltak 7:5, kommunen byter mark
med fastighetsägaren till område F, se nedan.
Område B och D: Kommunen köper del av
Trasten 44 och 48. Större delen av marken
kommer att planläggas som allmänplats mark
gata, med ett kommunalt huvudmannaskap.
Område F sänks till Baltak 7:53 och regleras till
Baltak 7:53, som är jord- och skogsbruksmark
och ligger utanför denna detaljplan.
Efter genomförd fastighetsreglering kommer
område A – D att tillföras kommunal mark.
Hela området kommer att ingå i tillfartsvägens vägområde och utgöra allmänplats mark.
Avtal har tecknats och kommer att tecknas med
med deltagande fastigheter.
14
39
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING
Område 1 Kommunen köper ca 4 ha
av Baltak 7:53. Köpet är genomfört.
Område 2: Kommunen skänker ca
700 kvm som regleras till Baltak 7:53.
Område 3: I ersättning för område 2,
får kommunen ca 500 kvm från
Baltak 7:53. Se skiss på sidan 14.
Utmed väg 193 har kommunen
tecknat avtal med fastighetsägarna till
Baltak 7:53.
Ledningsrätter
Inom planområdet finns ledingsrätter till förmån för Tidaholms kommun (VA-ledningar).
Skanova Telia Sonera har optokablar i tidigare banvall, där större delen ligger inom den nya
tillfartsvägen. Där de ligger inom kvartersmark skyddas de med u-område. Några ledningrätter
finns inte. Även Bredband Östra Skaraborg har fiberkabel i banvallen. Utmed väg 193 på samma
sida som GC-vägen har Telia Sonera en markförlagd kabel med osäkert läge. I samband med
fastighetsbildning bör ledningarnas läge bestämmas och ledningsrätter sökas för befintliga
ledningar.
Geoteknik
Vid projektering och anläggande av tillfartsvägen bör rekommendationerna i den geotekniska
undersökningen följas, se bilaga PM Geoteknik.
I den geotekniska undersökningen ges rekommendationer bland annat att; där befintliga ledningar
befinner sig i banvallen kan jorden antas ha en relativt låg fasthet. För att motverka spårbildningar
och sättningar i banvallen bör marken packas med vibratorplatta om ledningar ska ligga kvar.
För att inte dagvatten från vägen och lakvatten från deponin ska blandas måste en tät duk läggas.
Ekonomiska frågorna
Utöver markförvärv tillkommer kostnader för kommunen i form av;
 stängsel utmed Trasten 44 och 48
 rivning av ladugård
 bullerdämpande åtgärder för två bostadshus utmed väg 193
 projektering och anläggande av ny väg till Marotorps industriområde
15
40
Detaljplan, ny infartsväg till Marbotorps industriområde, GRANSKNINGSHANDLING



fastighetsregleringar och fastighetsbildning (Lantmäteriet)
upprättande av detaljplan (Miljö- och byggkontoret)
förstudie ny trevägskorsning väg 193 (Tidaholms kommun/Trafikverket)
Planens konsekvenser
Planens genomförande får konsekvenser i form av att kommunen köper drygt 4 ha produktiv
jordbruksmark från Baltak 7:53, där delar kommer att utgöra en ny tillfartsväg till Marbotorps
industriområde. Kommunen köper även cirka 2 500 kvm av Trasten 44 och vilket inkluderar
banvallen (mark som idag inte omfattas av detaljplan) samt en del där tillåten markanvändning är
allmänplats mark (grönområde och gata) och del av Trasten 48 (del av banvallen). Grönområde
och gatumark läggs som industriområde i denna detaljplan.
Kommunen kommer att vara huvudman för den nya tillfartsvägen. Det innebär att kommunen får
drifts- och skötselansvar för vägen, från väg 193 fram till och med vändplanen som ansluter till
kvarteret Åkaren 2. Kommunen får även ett skötselansvar för de områden som läggs ut som
naturmark och de skyddsvallar som ska skydda mot bländande ljus och eventuella störningar från
trafiken.
I och med att den nya tillfartsvägen anläggs kommer den del av samfälldmark inom hemmanet
(Baltak 7:8), för väg som ligger inom planområdet att upphävas genom lantmäteriförrättning.
Deltagande fastigheter redovisas under samfälld väg på sidan 15. Gemensam väg ga:3 kommer att
upphävas i sin helhet. Konsekvenserna av att upphäva samfälligheten och ga:3 blir att befintliga
grusväg inom planområdet kommer att tas bort för att läggas till område för med L betecknat
område på plankartan. De fastigheter som utnyttjat grusvägen hänsivas därmed till tillfartsvägen
som är utgör allmän väg i denna detaljplan.
Cirka tio meter av stenmuren kommer att tas bort och ersättas, genom att de stenar som eventuellt
finns läggs i den skyddsvall som anläggs i närheten av stenmuren i nordvästra delen av
planområdet.
Konsekvenserna för fastigheterna Baltak 7:54 och 7:55 innebär vid planens genomförande att en
gång- och cykelväg kommer att byggas parallellt utmed dessa fastigheter. Vidare får
genomförande konskevenser i form av att bullerdämpande åtgärder måste göras för nämnda
fastigheter.
ElsieMarie Sjögren
Planingenjör
Revidering 2015-05
Under fastighetsreglering på sid 14 har ga:3 ändrats från att upphävas till att regleras till
åkermark.
16
41
3
2
rv
Se
30
X=6450600
1
Planbestämmelser
1
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven
användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom
18
hela planområdet.
16
15
14
H ör
n v ik
2
49
6:1#2
TITANEN
GRÄNSER
19
13
6:1#1/2
Planområdesgräns
sga
ta n
Användningsgräns
12
Egenskapsgräns
13
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
ÅKAREN
46
16
Allmänna platser
17
6
TUMLAREN
X=6450500
LOKAL GATA
Lokaltrafik
NATUR
Naturområde
15
12
an
at
og
b
se
os
M
s:1
äg
sv
J
en
1
Lr
en
HKJ
in
21
42
e
gv
MARBOTORP
s
rk
5:6#1/2
3
5:7#1/2
SKOGSBO
1
+000,0
Föreskriven höjd över nollplanet
vall
Skyddsvall 1,0 m, träd ska planteras
n1
Träd skall planteras
GC-VÄG
Gång- och cykelväg
s:2
t
ga
UTNYTTJANDEGRAD
an
+1
25
Lr
Lr
Område för handel, kontor och industri
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
2
5:7#2
5:8
Så
12,0
Lr
,
50
19
Vä
X=6450300
35
Lantbruk
HKJ
TRANAN
st
ra
41
47
e1 35
0,
18
Dr
ot
tn
40
BALTAK
5
+1
Industri
L
HAGA
gv
äg
27
12,0
J
Bostäder
J
1
Lr
u
B
20
12
u
Naturområde med fornlämning
25
24
7:15
Trafik mellan områden
NATUR 1
Kvartersmark
ga:1
X=6450400
TRASTEN
HUVUDGATA
19
22
bå
12,0
23
b
Nä
46
18
4:2
s:2
5:6#2
5:5
e 1 00
Största byggnadsarea i kvadratmeter
60
7:53#1/2
BEGRÄNSNING AV MARKENS BYGGANDE
Lr
29
Lr
26
X=6450200
Marken får inte bebyggas
12,0
51
,3
0
u
Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar
+1
4:3
5:3
MARKENS ANORDNANDE
Utfart, Stänsel
48
Körbar utfart får inte anordnas
5:2
X=6450100
,70
3
Törnet
2
n2
12,0
+15
3
7:17
Mark och vegetation
5:4
5:9
J
1
5
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
vall
m3
+15 4,85
6
4:1
44
0,0
1
de
TORPEDEN
a1
STÖRNINGSSKYDD
2
8
X=6450000
Dr
ot
tn
in
gv
äg
en
+156,00
+157
,50
3
NATUR
9
TILJAN
vall
NATUR
år
ds
11
ga
ta
11
>
n
5
+1
12
9,5
0
9
A
LG
KA
LO
m1
Bullerdämpande fönster som klarar 55 dBA vid fasad ska sättas in
m2
Uteplatser för bostad ska klara 70 dBA i anslutning till bostad
m3
Verksamheten får inte vara störande för omgivningen
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
a1 Kommunalt huvudmannaskap
a2 Enskilt huvudmannaskap
Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vunnit laga kraft
+160,20N
TA
A
LO TUR
KA
11
LG
AT
A
+1
60
,5
0
7:57
2
u
6
+1
7:53#1/2
80
BALTAK
fs:2
fs:1
ILLUSTRATIONSLINJER
Illustrationslinje
1,
80
+1
61
0,
,6
0
+1
6
n2
10
T id
an
X=6449900
5
2
5:1
Vä
st
ra
No
lg
NATUR 1
MARBOTORP
4
10
n1
Högsta byggnadshöjd i meter
n
7
NATUR
Li
a2
Utformning
+156 ,35
n1
Stenmur ska bevaras
4
X=6449800
AT
A
BALTAK
7:54
DG
62
,1
0
HU
VU
+1
s
m1 m2
7:55
an
Tid
GC
-vä
g
7:50
ANTAGANDEHANDLING
augusti 2015
Vä
g
19
3
+1
62
,2
0
a1
B
Sv
X=6449700
7:58
Lr
Y=176100
Y=176000
Y=175900
Y=175800
Y=175700
Y=175600
Y=175500
Detaljplan för
GRUNDKARTANS BETECKNINGAR
TRASTEN 46
Traktgräns
Transformatorbyggnad
Fastighetsgräns
Lövträd, Barrträd
Fastighetsbeteckning
Byggnader karterade efter husliv
Belysningsstolpe
Skärmtak
Rutnätspunkt
Slänt
Staket
Grundkarta
Skala 1:2000
Registerområde: Tidaholm
Standardklass: IV
Miljö- och byggkontoret 2015-04
Koordinatsystem: SWEREF 99 13 30
Höjdsystem: RH2000
Fastighetsredovisning aktuell 2015-04
Reviderad 2015-05-19
Revidering av plankarta med bestämmelser 2014-11
Utfartsförbud utmed Baltak 7:50 och 7:54
Plankartan kompletteras med utfartsförbud utmed väg 193,
q1 ändras till n1,
J-område kompletteras med m3, verksamheter får inte vara störande föra omgivning,
m1 bullerdämpande fönster och m2 uteplatser ska klara 70dBA i anslutning till bostad.
del av TRASTEN 44 och ÅKAREN 2 och del av
Baltak 1:75 och 7:63 m fl
"Tillfatsväg Marbodal"
Prickad mark i södra korsningen tillfartsväg 1
Skala 1:2000
Tidaholms kommun, Västra Götalands län
Mijö- och byggkontoret 2012 - 2015
ElsieMarie Sjögren
Körbana
Gång- och cykelväg
Per Gåvertsson
Mätningstekniker
42
ElsieMarie Sjögren
Planingenjör
Dnr: MBN 2011/08
Samrådsredogörelse
Detaljplan för del av Trasten 44 och Åkaren 2 och Baltak
7:15 och 7:53 ”Tillfartsväg Marbotorps industriområde”
Hur samrådet har bedrivits
Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2013-09-11 i § 98 att ge miljö- och byggkontoret
i uppdrag att genomföra samråd för ny tillfartsväg till Marbotorps industriområde.
Samråd genomfördes under tiden 2013-11-07 till 2013-12-07. Samrådet har kungjorts i
Västgöta Bladet. Inbjudan till samråd har skickats till fastighetsägare enligt
fastighetsförteckning, upprättad 2013. Berörda kommunala nämnder, kommunala bolag
och kommunstyrelsen har fått planhandlingar på remiss. Annons om öppet samråd
infördes i Västgöta-Bladet 2013-11-xx.
Samrådsmöte hölls den 18 november tillsammans med trafikverket som redovisade
förstudien för ny trevägskorsning. Vid samrådsmötet deltog miljö- och
byggnadsnämndens ordförande Tony Pettersson och ElsieMarie Sjögren (planförfattare)
och representanter från trafikverket. Vid samrådsmötet ställdes bland annat en fråga om
hur planerad gång- och cykelväg kommer att anslutas till befintlig gc-väg som går utmed
Västra Drottningvägen. Frågor ställdes även om samfälld väg. Planförfattaren upplyste
om att kommunen beställt en utredning av lantmäteriet beträffande samfälld väg.
Handlingarna har under samrådet funnits utställda i Stadshuset samt funnits tillgängliga
på kommunens hemsida.
Statliga myndigheter
Länsstyrelsen
Länsstyrelsens samlade bedömning är att detaljplanen medverkar till att delar av tätorten
Tidaholm avlastas från tunga transporter till och från industrin, samt att industrin får en
bättre infart till sin verksamhet.
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripande grunderna i 11 kap 10 § PBL och nu
kända förhållanden att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Motivet är
att Länsstyrelsen inte befarar att riksintressen enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer
att skadas, att mellan kommunal samordning blir olämpligt.
Av handlingarna framgår att två bostadshus utmed väg 193 (Bälteberga 7:54 och 7:55) är
utsatta för trafikbuller. I pågående förstudie som trafikverket hanterar framgår att
bullskyddande åtgärder måste utföras i form av fönster eller bullerplank. Länsstyrelsen
anser att dessa krav bör framgå på plankartan med planbestämmelser.
Länsstyrelsen anser att; plankartan med bestämmelser ska revideras så att utfartsförbud
ska råder för den gamla vägen utmed väg 193 till Baltak 7:17, bestämmelsen q1 för
befintlig stenmur ändras till n1, industriområde som betecknats J ska ändras till ”m”
störningsskydd där bl a buller kan regleras, det kan vara motiverat med ett utfartsförbud
utmed tillfartsvägen.
43
Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planförslaget inte innebär betydande
miljöpåverkan.
Övriga synpunkter är att om det framkommer att det finns risk för att schaktning kommer
att ske i förenade massor ska anmälan om åtgärder genast göras till tillsynsmyndigheten.
Planbeskrivningen bör kompletteras med information om att delar av ekonomibyggnaden
kommer att rivas för att ge bättre siktförhållanden.
Kommentarer
Plankartan med bestämmelser revideras beträffande komplettering med ”m”
störningsskydd, q1 ändras till n1, utfarten söder om ekonomibyggnaden tas bort. Eftersom
befintlig grusväg tas bort finns ingen möjlighet att det åka ut på väg 193. Bullerskyddande
åtgärder för fastigheterna Bälteberga 7:54 och 7:55.
Beträffande tillfartsvägen till Marotorps industriområde har kommunen inte för avsikt att
sätta utfartsförbud med motivering att allt eftersom det sker en anslutning från befintliga
industrier ser kommunen det som en avlastning av trafik i tätorten. Om det visar sig att
behov uppstår, styr kommunen upp det i samband med anslutning från intilliggande
industriområden.
Lantmäteriet
Lantmäteriet Genomförandetiden saknas som administrativ bestämmelse.
Rättigheter som gemensamhetsanläggningar ska redovisas i fastighetsförteckningen.
Kommentarer
I detaljplanen beskrivs att kommunen av lantmäteriet beställt en utredning av
gemensamhetsanläggningar. I kungörelsen om samråd beskrevs även att det finns
gemensamhetsanläggningar. Kommunen har under samrådstiden fått lantmäteriets
utredning om samfälld väg.
Skanova Telia Sonera
Inom planområdet har Skanova en markförlagd kanalisation bestående av optokablar samt
direktförlagda kablar (ej i kanalisation), vilket visas på karta.
I banvallen ligger en markförlagd optokabel med säkert läge och utmed väg 193 ligger en
markförlagd kabel med osäkert läge (på den sidan GC-vägen planeras).
Kommentarer
Större delen av optokabeln kan ligga kvar i befintligt läge. Däremot finns behov av att
flytta kabeln vid anslutningen mot Marbodal. I samband med att föreslagen tillfartsväg
projekteras kommer ett möte att hållas med de som har ledningar i banvallen, vilket även
kommer att hållas i samband med byggskedet.
Polismyndigheten, Västra Götaland, polisområde Skaraborg 2013-11-26
Polisområde anger att det finns en sammantagen god bild avseende säkra och
förebygganade åtgärder ur trafikmiljöhänseende samt antagen ökad trafikmängd.
Avseende gång- och planerad gång- och cykelbana sydväst om väg 193 lyfter kommunen
delar av Barnkonventionens intentioner. Polisområdet tar gärna del av handlingar i
samband med utförandet av gång- och cykelbanan.
44
Kommentarer
Det finns fler tillfällen att ta del av plan och projekteringsarbetet.
Västrafik 2013-12-05
Västrafik har inget att invända mot att busshållplatserna tas bort, men behöver veta när
ombyggnaden sker för att fort få ta bort hållplatserna i tidtabellen.
Västtrafik har gett samma svar till Trafikverkets förstudie om ny trevägskorsningen på
väg 193.
Kommentarer
Kommunen kontaktar Västrafik i god tid innan byggstart för trevägskorsningen.
Kommunala nämnder och styrelse
Tekniska nämnden 2013-11-26
Ingen erinran.
Kommunstyrelsen 2013-12-11
Inga synpunkter.
Privata fastighetsägare, Baltak 7:57
Följande synpunkter har framförts: De synpunkter som framförts vänder sig både till
detaljplanen och Trafikverkets förstudie för väg 193.
1. Önskar en beskrivning på hur ”tippen” (Marbodals deponi) påverkar deras fastighet.
Vatten från deponin samlas på deras fastighet, har varit skogsmark idag växer inga
träd. Beståndsdelar från deponin blir stående på privat mark. Önskar åtgärder i
samband med at vägen byggs.
Kommentarer: Kommunen ansvarar inte för hur vattnet avleds mellan privata
fastigheter.
2. Bullermätning och trafikflödesmätning utanför detaljplanen. Upplever att den tunga
trafiken har ökat vilket är bullermässigt störande. Känns som det är att sova intill en
motorväg.
Kommentarer: Kommunen är inte huvudman för väg 193. Bullermätning och
flödesmätningar utförs av Trafikverket.
3. Bullervall vid Törnet felplacerad. Bättre att plantera granar är ek som växer långsamt.
Kommentarer: Bullervallen flyttas till nytt läge. Avsikten med att plantera ek är att
tillföra ett mervärde i jordbrukslandskapet samtidigt som vallen ska skydda mot
bländning och vara bullerdämpande.
4. Eftersom marken ska fortsätta att brukas som jordbruksmark ska den kvartstå som det
och inte som industrimark.
Kommentarer: På plankartan med bestämmelser är marken betecknat som område
för jordbruksändamål, som innebär att marken kan fortsätta att brukas som tidigare.
5. Vill ha hastighetsbegränsning mellan trevägskorsningen och fiskodlingen.
Kommentar: Det är Trafikverket som reglerar hastigheter för nämnd vägsträcka.
6. Vill att randzonen flyttas från vår fastighet.
Kommentar: I samband med att kommunövergripande översiktsplan upprättas
kommer en översyn av randzonen att göras.
45
7. Eftersom hela nuvarande grusväg till Törnet tas bort och kommunen köper marken
skall den nya infarten till Törnet skötas av kommunen.
Kommentar: Grusvägen är en del av en samfälld väg till hemanet Baltak nr 7. Vägen
beslutades som samfälld väg 1917-03-03. Den del av ga som ligger inom planområdet
omprövas i en ny förrättning för de fastighetsägare som har behov av vägen. Vägen
kommer därmed att fortsätta vara kvar med enskilt huvudmannaskap. Även delar av
den förrättning som skedde 2011 kommer att omprövas i en ny förrättning.
8. G:3 som bildades 2011 tas bort i sin helhet. Återstår att se vad som händer med den
gamla samfällda vägen.
Kommentarer: Se kommentarer ovan.
9. Kan inte se att avfart finns till vår skog.
Kommentarer: Det pågår en projektering av tillfartsvägen och avsikten är att det ska
finnas en avfartsväg till skogen.
10. Synpunkter på tung trafik utmed Dimbovägen och att järnvägsbanken används av
tunga fordon till Marbodal. Vill att Dimbovägen skyltas om, så att tung trafik åker via
Suntaksrondellen.
Kommentarer: Kommenteras inte i detaljplanen.
11. Miljön för de utmed väg 193 inom tätbebyggt område blir marginellt bättre. För oss
utanför sker en försämring. Varför inte placera nya infarten direkt från riksväg 26?
Kommentarer: Kommunen kan på grund av dåliga möjligheter till bra anslutning för
en ny väg inte lösa en ny infart från 26:an.
12. Befintlig grusväg används av ryttare och fotgängare, den möjligheten finns inte utmed
den nya matarleden.
Kommentarer: Den nya tillfartsvägen är planerad som en matarled till Marbotorps
industriområde.
Förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden godkänner detaljplanen för ny tillfartsväg till Marbotorps
industriområde för granskningsutställning med följande revidering av plankarta med
bestämmelser; utfartsförbud ska råda för befintlig grusväg söder om ekonomibyggnaden,
bestämmelsen q1 ändrads till n1, industriområde som betecknas med j kompletteras med
”m” störningsskydd och bullerskyddande åtgärder för fastigheterna Bälteberga 7:54 och
7:55. Planbeskrivningen kompletteras med information om att delar av
ekonomibyggnaden kommer att rivas.
Miljö- och byggkontoret 10 december 2013
ElsieMarie Sjögren
Planingenjör
46
1/1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-08-12
Kommunstyrelsen
2015/220
§ 163 Information om revisionsplan för år 2015
Sammanfattning av ärendet
De förtroendevalda revisorerna har lämnat in sin revisionsplan för Tidaholms
kommun och dess helägda bolag och stiftelser för år 2015 .
Beslutsunderlag
 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut §91/2015 ” Information om
revisionsplan för år 2015”, 2015-06-17
 Revisionsplan 2015 för Tidaholms kommun och dess helägda bolag
och stiftelser, 2015-05-27.
Förslag till beslut
- Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att
överlämna revisionsplanen till kommunfullmäktige för kännedom.
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyrelsen beslutar att överlämna revisionsplanen till
kommunfullmäktige för kännedom.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sign
47
Utdragsbestyrkande
1/1
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-06-23
Ärendenummer
2015/220
Kommunstyrelsen
Sofie Håkansson
0502- 60 60 45
[email protected]
Tjänsteskrivelse - Revisionsplan för år 2015
Ärendet
De förtroendevalda revisorerna har lämnat in sin revisionsplan för år 2015 för
Tidaholms kommun och dess helägda bolag och stiftelser.
Beslutsunderlag
 Revisionsplan 2015 för Tidaholms kommun och dess helägda bolag
och stiftelser, 2015-05-27.
Förslag till beslut
 Kommunstyrelsen beslutar att överlämna revisionsplanen till
kommunfullmäktige för kännedom.
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
48
49
50
51
52
53
54
1/1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-08-12
Kommunstyrelsen
2015/233
§ 168 Rapport om icke verkställda gynnande beslut gällande första
kvartalet 2015
Sammanfattning av ärendet
I socialtjänstlagen och lag om stöd och service till funktionshindrade finns det
bestämmelser som anger att icke verkställda gynnande beslut ska rapporteras
till socialstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige en gång per
kvartal.
Rapporteringsskyldigheten gäller alla gynnande beslut om bistånd som inte
verkställts inom tre månader från dagen för beslutet.
Rapporteringsskyldigheten gäller också beslut som inte verkställts på nytt
inom tre månader efter att verkställighet avbrutits.
Social- och omvårdnadsnämnden har beslutat att överlämna rapport över icke
verkställda gynnande beslut för första kvartalet 2015 till kommunfullmäktige.
Av rapporten framgår att det finns två gynnande beslut som inte har verkställts
inom omvårdnadsförvaltningen. Inom socialförvaltningen finns ett gynnande
beslut som inte har verkställts.
Beslutsunderlag
 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut §96/2015 ” Rapport om icke
verkställda gynnande beslut gällande första kvartalet 2015”, 2015-0617.
 Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 60/2015 ”Rapport om icke
verkställda gynnande beslut första kvartalet 2015”, 2015-05-19.
 Tjänsteskrivelse ”Rapport om icke verkställda gynnande beslut
gällande första kvartalet (januari, februari, mars 2015), socialt ansvarig
samordnare Maria Wänerstig.
Förslag till beslut
- Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att
överlämna rapporten till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till
kommunfullmäktige.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sign
55
Utdragsbestyrkande
1/1
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-06-23
Ärendenummer
2015/233
Kommunstyrelsen
Sofie Håkansson
0502- 60 60 45
[email protected]
Tjänsteskrivelse - Rapport över icke verkställda gynnande beslut
första kvartalet 2015
Ärendet
I socialtjänstlagen och lag om stöd och service till funktionshindrade finns det
bestämmelser som anger att icke verkställda gynnande beslut ska rapporteras
till socialstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige en gång per
kvartal.
Rapporteringsskyldigheten gäller alla gynnande beslut om bistånd som inte
verkställts inom tre månader från dagen för beslutet.
Rapporteringsskyldigheten gäller också beslut som inte verkställts på nytt
inom tre månader efter att verkställighet avbrutits.
Social- och omvårdnadsnämnden har beslutat att överlämna rapport över icke
verkställda gynnande beslut för första kvartalet 2015 till kommunfullmäktige.
Av rapporten framgår att det finns två gynnande beslut som inte har verkställts
inom omvårdnadsförvaltningen. Inom socialförvaltningen finns ett gynnande
beslut som inte har verkställts.
Beslutsunderlag
 Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 60/2015 ”Rapport om icke
verkställda gynnande beslut första kvartalet 2015”, 2015-05-19.
 Tjänsteskrivelse ”Rapport om icke verkställda gynnande beslut
gällande första kvartalet (januari, februari, mars 2015), social ansvarig
samordnare maria Wänerstig.
Förslag till beslut
 Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till
kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
56
57
58
59
60
61
62
1/2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-08-12
Kommunstyrelsen
2015/27
§ 157 Beslut om budget och verksamhetsplan 2016-2018 för
Tolkförmedling Väst
Sammanfattning av ärendet
Kommunalförbudget Tolkförmedling Väst har överlämnat förslag till Budget
och Verksamhetsplan för åren 2016-2018.
Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat för att tillgodose
medlemmarnas behov av språktolktjänster. Medlemmar i kommunalförbundet
är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås,
Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg,
Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara,
Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara
och Öckerö.
Kommunalförbundet leds av en direktion med valda ledamöter från respektive
medlem. För att granska förbundets verksamhet finns särskilt utsedda
revisorer.
I förbundsordningen anges att förbundsdirektionen årligen ska fastställa
budget. Den årliga budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och
ekonomin men också ekonomin för den kommande treårsperioden. Förbundet
ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget senast en
månad före förbundsdirektionens sammanträde. Budgeten ska fastställas
senast den 30 september före verksamhetsåret. Samråd avseende budget
2016 sker innan beslut om budget i direktionen 2015-09-18.
I bifogat förslag till Budget och verksamhetsplan för åren 2016-2018 framgår
verksamhetens mål, finansiella mål samt de ekonomiska förutsättningarna och
budget för år 2016.
Beslutsunderlag
 Tjänsteskrivelse ”Budget och verksamhetsplan 2016-2018
Tolkförmedling Väst”, ekonomichef Göran Andersson, 2015-06-23.
 Tolkförmedling Västs förslag till budget och verksamhetsplan 20162018 för samråd med medlemmarna per 2015-05-26.
Förslag till beslut
- Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att
godkänna Tolkförmedling Västs förslag till budget och
verksamhetsplan åren 2016-2018
- Ordföranden föreslår kommunstyrelsen beslutar att föreslå
kommunfullmäktige besluta att godkänna Tolkförmedling Västs förslag
till budget och verksamhetsplan åren 2016-2018
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sign
63
Utdragsbestyrkande
2/2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-08-12
Kommunstyrelsen
Beslutsgång
Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut,
kommunledningsförvaltningens och ordförandens. Hon ställer förslagen mot
varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ordförandens förslag.
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att
godkänna Tolkförmedling Västs förslag till budget och
verksamhetsplan åren 2016-2018.
Sändlista
Tolkförmedling Väst
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sig
64
Utdragsbestyrkande
1/1
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-08-19
Ärendenummer
2015/27
Kommunstyrelsen
Göran Andersson
0502-60 60 25
[email protected]
Tjänsteskrivelse - Budget och verksamhetsplan 2016-2018
Tolkförmedling Väst
Ärendet
Kommunalförbudget Tolkförmedling Väst har överlämnat förslag till Budget
och Verksamhetsplan för åren 2016-2018.
Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat för att tillgodose
medlemmarnas behov av språktolktjänster. Medlemmar i kommunalförbundet
är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås,
Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg,
Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara,
Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara
och Öckerö.
Kommunalförbundet leds av en direktion med valda ledamöter från respektive
medlem. För att granska förbundets verksamhet finns särskilt utsedda
revisorer.
I förbundsordningen anges att förbundsdirektionen årligen ska fastställa
budget. Den årliga budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och
ekonomin men också ekonomin för den kommande treårsperioden. Förbundet
ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget senast en
månad före förbundsdirektionens sammanträde. Budgeten ska fastställas
senast den 30 september före verksamhetsåret. Samråd avseende budget
2016 sker innan beslut om budget i direktionen 2015-09-18.
I bifogat förslag till Budget och verksamhetsplan för åren 2016-2018 framgår
verksamhetens mål, finansiella mål samt de ekonomiska förutsättningarna och
budget för år 2016.
Beslutsunderlag
 Tolkförmedling Västs förslag till budget och verksamhetsplan 20162018 för samråd med medlemmarna per 2015-05-26.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta
att godkänna Tolkförmedling Västs förslag till budget och verksamhetsplan
åren 2016-2018
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
65
BUDGET
2015-05-26
Dnr 15/
Förslag till
Budget och verksamhetsplan 2016 - 2018
1
66
Innehållsförteckning
Sid
1 Vision
3
2 Uppdrag
3
3 Nuläge och utvecklingsfrågor
3
Nuläge
3
Omvärldsanalys
4
Utbildning och auktorisation av språktolkar
4
Utvecklingsfrågor
4
4 Organisation och verksamhet
4
Ledning och administration
4
Personal
5
Tolkar och översättare
5
5 Övergripande verksamhetsmål
5
6 Verksamhetsmål 2016
6
7 Ekonomiska förutsättningar
6
8 Finansiella mål
6
9 Årsprognos 2015 i jämförelse med budget
6
10 Budget 2016
6
Budget 2016
7
Budget 2016 specifikation
7
Investeringsbudget 2016
7
11 Ekonomisk plan 2016-2018
7
2
67
1. Vision
Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster,
bidrar till en ökad integration i samhället.
2. Uppdrag
Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat för att tillgodose medlemmarnas behov av
språktolktjänster. Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalands läns landsting samt
kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo,
Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde,
Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö.
Kommunalförbundet leds av en direktion med valda ledamöter från respektive medlem. För att
granska förbundets verksamhet finns särskilt utsedda revisorer.
I förbundsordningen anges att förbundsdirektionen årligen ska fastställa budget. Den årliga
budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin men också ekonomin för den
kommande treårsperioden. Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget senast en månad före förbundsdirektionens sammanträde. Budgeten ska fastställas
senast den 30 september före verksamhetsåret. Samråd avseende budget 2016 sker innan beslut
om budget i direktionen 150918.
3. Nuläge och utvecklingsfrågor
Nuläge
Tolkförmedling Västs verksamhet har varit i drift sedan 1 april 2013. Förbundet har fem
förmedlingskontor samt ett kansli med säte i Göteborg. Vid årsskiftet 2014/2015 utökades
medlemsantalet från sex till 28 medlemmar.
I begreppet språktolktjänster innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video,
meddelandeservice samt översättning. Medlemmarnas verksamheter ska beställa samtliga
språktolktjänster av Tolkförmedling Väst.
Under januari – maj 2015 har Tolkförmedling Väst utfört över 120 000 språktolkuppdrag, att
jämföra med samma period 2014 då det utfördes ca 112 000 uppdrag. Störst ökning är
beställningar på arabiska. Förbundet står inför en utmaning att rekrytera och utbilda fler tolkar
för att klara tillsättningen av uppdrag samt öka kvaliteten på de tjänster som erbjuds.
De största språken är arabiska och somaliska som tillsammans står för ca 52 % av uppdragen.
Därefter är persiska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), dari, albanska och sorani störst. De
tio största språken utgör över 80 % av samtliga tolkningar.
Vid driftstart tog Tolkförmedling Väst över den förmedling av tolktjänster som de tidigare
kommunala tolkförmedlingarna haft till externa kunder. Förbundet har sedan start kraftigt
minskat den externa förmedlingen som nu är nere på en marginell nivå.
Under våren 2015 har Tolkförmedling Väst genomfört en kundundersökning. Undersökningen
visar att kunderna är nöjda med förbundet som leverantör av språktolktjänster, att personalen har
ett professionellt bemötande samt att de levererade språktolktjänsterna är av god kvalitet.
3
68
Omvärldsanalys
Behovet av tolkningar styrs till stor del av antalet flyktingar som söker sig till Sverige. Vid slutet
av 2013 befann sig mer än 51 miljoner människor, varav hälften barn, på flykt i världen.1 Idag är
Mellanöstern och Nordafrika de regioner i världen där flest flyktingar har sitt ursprung.2
Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande till EU kommer att var fortsatt högt både 2015
och 2016. Prognosen för 2015 bedöms ligga på ungefär samma nivå 2015 som 2014.3 Tyskland,
Frankrike och Sverige är de länder i Europa som tar emot flest asylsökande. De som söker asyl i
Sverige kommer främst från Syrien, Somalia, Eritrea, Afghanistan och Kosovo.4
Utbildning och auktorisation av språktolkar
Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar statsbidrag till grundläggande utbildningar för
språktolkar. Då de statligt finansierade utbildningsplatserna inte täcker behovet av språktolkar
bedriver även Tolkförmedling Väst grundläggande utbildning för blivande tolkar samt utbildning
i Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i samarbete med Kunskapscentrum för
sexuell hälsa. Förbundet erbjuder även fortbildning och förberedande utbildning inför
auktorisation.
Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast
auktorisation i 40 språk, att jämföra med de minst 170 språk som talas i Sverige. Tillgången till
auktorisationsprov är begränsad vilket är särskilt negativt inom språk där efterfrågan på tolk är
stort. Kammarkollegiet ansvarar även för att utfärda bevis över speciell kompetens inom
rättstolkning och sjukvårdstolkning. För att kunna få bevis för speciell kompetens fordras först
auktorisation.
Utvecklingsfrågor
Tolkförmedling Väst förfogar inte på lokal nivå över alla frågor som säkrar god kvalitet inom
tolkområdet, t ex utbildning, auktorisation och tillsyn. Förbundet satsar dock stora resurser på
utbildning av nya och befintliga tolkar för att säkra kvaliteten på de erbjudna tolktjänsterna.
Förbundet har i kontakt med Myndigheten för yrkeshögskolan fört fram vilket behov av
språktolkar förbundet ser framöver.
Förbundet arbetar ständigt med att förbättra leveransen och utförandet av tolkförmedlingstjänster och arbetar långsiktigt med kvalitetsuppföljning och kompetensutveckling, både av tolkar
och av medarbetare. Kunder erbjuds utbildning i tolkanvändning.
Tolkförmedling Väst har under våren 2015 upphandlat nytt bokningssystem, som ska göra
tolkförmedlingsprocessen smidigare och mer effektiv, både för kunder, tolkar och för
tolkförmedlingen. Systemet kommer att implementeras i verksamheten under 2015.
4. Organisation
Ledning och administration
Kommunalförbundets politiska ledning är direktionen. Under direktionen leds verksamheten av
förbundschefen. Tjänstemannaorganisationen består i övrigt av ett kansli som leds av förbundschefen samt tolkförmedlingskontor med platschefer och tolkförmedlare i Borås, Göteborg,
Mariestad, Trollhättan och Uddevalla. Tolkarna är uppdragstagare och registreras i ett
UNCHR, UNHCR-Global Trends 2013
UNHCR Mid-Year Trends 2014
3 Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos april 2015
4 www.migrationsverket.se
1
2
4
69
gemensamt register som är tillgängligt för alla tolkförmedlare inom Tolkförmedling Väst.
Förbundet har avtal med Mariestads kommun avseende administrativa tjänster inom IT,
ekonomi, personal och lön. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och telefonisystem köps separat.
Tolkförmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider finns möjlighet att
beställa tolktjänst genom en köpt jourtjänst via Västra Götalandsregionen.
Personal
Tolkförmedling Väst har 48 tillsvidareanställda och 10 visstidsanställda. Utöver detta har
förbundet ett antal timanställda som arbetar extra. Den största personalgruppen är
tolkförmedlare.
Tolkar och översättare
Tolkförmedling Väst har ca 900 tolkar och översättare på ca 100 språk och kan i samarbete med
andra tolkförmedlingar erbjuda språktolkar i ytterligare ett antal språk. Förbundet följer de
prognoser och den statistik över flyktingmottagande som tas fram nationellt samt använder egen
framtagen statistik över förmedlingsverksamheten för att på bästa sätt kunna anpassa
rekryterings- och utbildningsinsatser till framtida behov.
5. Övergripande verksamhetsmål
Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av
professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led.
Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten:
 Kvalitetssäkrad, rättssäker och enhetlig tolkservice.
 Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning.
 Tolkarna har hög kompetens; i språken samt om de verksamheter tolkarna används inom,
vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och
service tillgänglig för alla på lika villkor.
 Antalet uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska öka.
 Tolkförmedling Väst ska följa "Tolkservicerådets riktlinjer och god tolkservicesed"
 Synpunkter och klagomål tas omhand och leder till förbättring
 Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God
tolksed".
Dessutom ska Tolkförmedling Väst vara
 En attraktiv uppdragsgivare.
 Kostnadseffektiv.
5
70
6. Verksamhetsmål 2016
För 2016 har direktionen fastslagit följande mål:
 Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %.
 Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %.
 Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom
sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %.
 Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30 %.
 Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1 % på bokade
uppdrag.
 Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50 % av alla beställningar.
 Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka.
 Samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så
att de uppnår nivå 1C inom 2 år.
Under 2014 tillsattes närmare 99 % av samtliga beställningar med tolk. Andelen uppdrag som
utfördes av auktoriserade tolkar 2014 var ca 16 %, andelen sjukvårdsuppdrag som utfördes av
auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning var ca 5,5 % och andelen
uppdrag som utfördes av tolkar på nivå 1 C var ca 21,7 %.
Andel uppdrag där tolk uteblivit eller varit sen var ca 1,5 % 2014. Andel beställningar som
inkommit via webben var ca 25 %.
7. Ekonomiska förutsättningar
Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets
intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv.
Intäkter erhålls genom förmedling av tolktjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är
arvoden och kostnadsersättning till tolkar vid utförande av tolktjänster. Den totala kostnaden för
arvoden och intäkter är beroende av hur många tolktjänster som beställs.
Varje medlem har vid inträde i förbundet tillskjutit 1 kr/kommuninvånare som andelskapital.
Andelskapitalet uppgår till totalt 2,8 mnkr.
8. Finansiella mål
Direktionen har fastslagit följande finansiella mål för 2016:
• Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat.
• Nyttjande av checkkrediten ska upphöra.
9. Årsprognos 2015 i jämförelse med budget
I årsprognos för 2015, baserad på januari – april ligger antalet uppdrag ca 12 % över det
budgeterade. En prissänkning kommer därför att göras per den 1 juli för att utfallet ska bli enligt
budget.
10. Budget 2016
Enligt förbundsordningen ska kommunalförbundets årliga kostnader minst täckas av årets
intäkter. Förbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen.
6
71
Förslaget till budget för 2016 bygger på antalet beställda språktolktjänster under januari -april
2015 samt volym 2014. Detta sätt att räkna ger kommunalförbundets budget en relativt säker
grund att stå på vad gäller volymen tolkuppdrag eftersom medlemmarna ska köpa samtliga
tolktjänster av kommunalförbundet. De befintliga medlemmarnas behov beräknas i budget till ca
285 000 uppdrag för 2016.
Budget 2016 är lagd utifrån idag gällande förutsättningar.
Budget 2016
Intäkter, tkr
Kostnader, tkr
Budgeterat resultat, tkr
162 450
162 450
0
Budget 2016, specifikation
Intäkter
Intäktsslag
Försäljning, tolkförmedling
Belopp, tkr
Kommentar
162 450 Tolktjänster och översättning
Kostnader
Kostnadsslag
Personalkostnad,
ersättning direktionen
Arvoden tolkar
Tolkutbildning
Lokalkostnader
Hyra IT-utrustning
Förbrukningsinventarier,
förbrukningsmaterial
Administrativa tjänster
Finansiella kostnader
Totalt samtliga kostnader
Belopp, tkr Kommentar
25 620 Samtliga personalkostnader inkl
personalomkostnadspålägg, samtlig
ersättning direktionen
124 760 Arvoden och kostnadsersättningar
1 770 Utbildning, material, handledning
2 950 Lokalhyra, lokalvård, larm, el
2 900 Hyra IT-utrustning, IT-program, licenser,
telefoni och porto
780
3 360 Adm. tjänster, konsulttjänster, jouravtal
310 Avskrivning, ränta, övriga bankkostnader
162 450
Investeringsbudget 2016
Det finns inga investeringar planerade under budgetåret och planperioden.
11. Ekonomisk plan 2016-2018
För 2017-2018 är budgeten gjord på motsvarande sätt som för 2016 med en beräknad ökning av
kostnader och priser.
Intäkter
Kostnader
Budgeterat resultat
Budget 2016
tkr
162 450
162 450
0
Budget 2017
tkr
165 700
165 700
0
Budget 2018
tkr
169 000
169 000
0
7
72
1/1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-09-07
Kommunstyrelsen
2015/235
§ 183 Beslut om slutredovisning av investeringsprojekt
Sammanfattning av ärendet
Tekniska nämnden har överlämat en slutredovisning av utförda och
färdigställda investeringsprojekt.
I Strategisk plan 2015-2017 framgår kommunens styrprinciper för
investeringar. Enligt dessa styrprinciper ska tekniska nämnden lämna en
slutredovisning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige gällande både
investering och driftskostnader.
Tekniska nämnden redovisar följande projekt:
Projekt 93024 Forshallen - fasadbyte
Projekt 93003 Förskolan Syrsan – renovering och nytt värmesystem
Projekt 93006 Forshallen – byte av golv
Projekt 93023 Förskolan Stallängen
Projekt 90062 Rudbecksgymnasiet Ön – ommålning samt solskydd
Projekt 93040 Ombyggnad för Kulturskola
Projekt 93007 Bibliotekshuset – handikappanpassning WC
Projekt 90066 Saga – fasadrenovering
Projekt 90072 Renovering av fontän von Essens plats
Beslutsunderlag
 Kommunstyreslens arbetsutskotts beslut § 109/2015 ”Beslut om
slutredovisning av investeringsprojekt”, 2015-08-21.
 Tjänsteskrivelse ”Slutredovisning investeringsprojekt”, kanslichef Anna
Eklund, 2015-08-11
 Tekniska nämndens beslut § 58/2015 ”Slutredovisning av
investeringsprojekt”, 2015-05-28
 Slutredovisningar av projekt, Tekniska nämnden, 2015-06-04
Förslag till beslut
 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå
kommunfullmäktige besluta att godkänna tekniska nämndens
slutredovisning av investeringsprojekt.
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
godkänna tekniska nämndens slutredovisning av investeringsprojekt.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sign
73
Utdragsbestyrkande
1/1
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-08-26
Ärendenummer
2015/235
Kommunstyrelsen
Anna Eklund
0502-60 60 48
[email protected]
Slutredovisning investeringsprojekt
Ärendet
Tekniska nämnden har överlämat en slutredovisning av utförda och
färdigställda projekt.
I Strategisk plan 2015-2017 framgår kommunens styrprinciper för
investeringar. Enligt dessa styrprinciper ska tekniska nämnden lämna en
slutredovisning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige gällande både
investering och driftskostnader.
Tekniska nämnden redovisar följande projekt:
Projekt 93024 Forshallen - fasadbyte
Projekt 93003 Förskolan Syrsan – renovering och nytt värmesystem
Projekt 93006 Forshallen – byte av golv
Projekt 93023 Förskolan Stallängen
Projekt 90062 Rudbecksgymnasiet Ön – ommålning samt solskydd
Projekt 93040 Ombyggnad för Kulturskola
Projekt 93007 Bibliotekshuset – handikappanpassning WC
Projekt 90066 Saga – fasadrenovering
Projekt 90072 Renovering av fontän von Essens plats
Beslutsunderlag
 Tekniska nämndens beslut § 58/2015 ”Slutredovisning av
investeringsprojekt”, 2015-05-28
 Slutredovisningar av projekt, Tekniska nämnden, 2015-06-04
Förslag till beslut
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
godkänna tekniska nämndens slutredovisning av investeringsprojekt.
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
74
1/1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-05-28
Tekniska nämnden
2015/123
§ 58 Slutredovisningar investeringsprojekt
Följande utförda och färdigställda projekt redovisas:
Projekt 93024 Forshallen - fasadbyte
Projekt 93003 Förskolan Syrsan – renovering och nytt värmesystem
Projekt 93006 Forshallen – byte av golv
Projekt 93023 Förskolan Stallängen
Projekt 90062 Rudbecksgymnasiet Ön – ommålning samt solskydd
Projekt 93040 Ombyggnad för Kulturskola
Projekt 93007 Bibliotekshuset – handikappanpassning WC
Projekt 90066 Saga – fasadrenovering
Projekt 90072 Renovering av fontän von Essens plats
Tekniska nämndens beslut
 Tekniska nämnden tackar för redovisningen och beslutar
vidarebefordra informationen till kommunstyrelsen.
Sändlista:
Kommunstyrelsen
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sig
75
Utdragsbestyrkande
76
77
78
79
80
81
82
83
84
1/2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-09-07
Kommunstyrelsen
2015/240
§ 192 Beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet för
samordningsförbundet Falköping-Tidaholm
Sammanfattning av ärendet
Samordningsförbundet Falköping-Tidaholm bildades den 1 april 2007 i
enlighet med lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Samverkande parter var Falköpings och Tidaholms kommuner, Västra
Götalandsregionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Den 1 januari 2015 avslutades samordningsförbundet Falköping- Tidaholm
och istället bildades samordningsförbundet Östra Skaraborg. Samverkande
parter är kommunerna Tidaholm, Skövde, Hjo, Tibro och Karlsborg samt
Västra Götalandsregionen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen
Samordningsförbundet Östra Skaraborg har överlämnat förslag till
årsredovisning för verksamhetsår 2014 gällande samordningsförbundet
Falköping Tidaholm.
I årsredovisningen redovisas ett resultat på -330 tkr och det konstateras att de
uppsatta målen för 2014 har uppnåtts. Av revisionsberättelsen för år 2014
framgår att revisorerna tillstyrker ansvarfrihet för styrelsens ledamöter för
verksamhetsåret 2014. Revisorerna bedömer att verksamheten har bedrivits
på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt.
Beslutsunderlag
 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 110/2015 ”Beslut om
årsredovisning och ansvarsfrihet för samordningsförbundet FalköpingTidaholm”, 2015-08-21.
 Tjänsteskrivelse ” Samordningsförbundet Falköping- Tidaholms
årsredovisning och revisionsberättelse för år 2014, kanslichef Anna
Eklund, 2015-06-26.
 Årsredovisning 2014 Samordningsförbundet Falköping- Tidaholm
 Revisionsberättelse för år 2014 Samordningsförbundet FalköpingTidaholm, 2015-03-16
Förslag till beslut
 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå
kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2014 för
Samordningsförbundet Falköping-Tidaholm.
 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå
kommunfullmäktige besluta att bevilja styrelsen för
samordningsförbundet Falköping-Tidaholm ansvarsfrihet för
verksamhetsår 2014.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sign
85
Utdragsbestyrkande
2/2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-09-07
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
godkänna årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet FalköpingTidaholm.
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
bevilja styrelsen för samordningsförbundet Falköping-Tidaholm
ansvarsfrihet för verksamhetsår 2014.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sig
86
Utdragsbestyrkande
1/1
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-08-26
Ärendenummer
2015/240
Kommunstyrelsen
Anna Eklund
0502-60 60 48
[email protected]
Samordningsförbundet Falköping- Tidaholms årsredovisning och
revisionsberättelse för år 2014
Ärendet
Samordningsförbundet Falköping-Tidaholm bildades den 1 april 2007 i
enlighet med lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Samverkande parter var Falköpings och Tidaholms kommuner, västra
Götalandsregionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Den 1 januari 2015 avslutades samordningsförbundet Falköping- Tidaholm
och istället bildades samordningsförbundet Östra Skaraborg. Samverkande
parter är kommunerna Tidaholm, Skövde, Hjo, Tibro och Karlsborg samt
Västra Götalandsregionen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen
Samordningsförbundet Östra Skaraborg har överlämnat förslag till
årsredovisning för verksamhetsår 2014 gällande samordningsförbundet
Falköping Tidaholm.
I årsredovisningen redovisas ett resultat på -330 tkr och det konstateras att de
uppsatta målen för 2014 har uppnåtts.
Av revisionsberättelsen för år 2014 framgår att revisorerna tillstyrker
ansvarfrihet för styrelsens ledamöter för verksamhetsåret 2014. Revisorerna
bedömer att verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredställande sätt.
Beslutsunderlag
 Årsredovisning 2014 Samordningsförbundet Falköping- Tidaholm
 Revisionsberättelse för år 2014 Samordningsförbundet FalköpingTidaholm, 2015-03-16
Förslag till beslut
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
godkänna årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet Falköping
Tidaholm
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
bevilja styrelsen för samordningsförbundet Falköping-Tidaholm
ansvarsfrihet för verksamhetsår 2014
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
87
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
Årsredovisning 2014
Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm
Ordförande: Hasse Andersson
Förbunds chef: Margaretha Eriksson
SAMMANFATTNING
Finansiella samordningsförbund har sin grund i de strukturella faktorer som gör det svårt att samverka
mellan myndigheter. Det kan handla om olika ansvarasområden, olika mål och metoder eller brister i
kunskap om individers behov och hur olika myndigheter arbetar. Det är de strukturella svårigheterna
vi kan överbygga genom samordningsförbundets verksamhet.
Huvudinriktningen för förbundets verksamhet är att all rehabilitering sker utifrån individens behov
och förmåga och att individens aktiva medverkan eftersträvs. Samordningsförbundet ska finansiera
insatser som är tidsbegränsade. Och som innebär ett nytt sätt att arbeta och stödjer samverkan mellan
myndigheter som tar ett gemensamt ansvar.
Syftet är att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete genom väl
genomtänkt samordning mellan de olika myndigheterna. Från bidragstagare till arbetstagare.
Under året har vi haft ett flertal möten inför den förestående förbunds sammanslagningen med
SkövdeHjotiborg, som genomförs 2015.
Vi har nått de uppsatta mål som vi haft för 2014. Några omprioriteringar under året har gjorts i
budgeten för att vi ska använda pengarna optimalt. Då Fal-jobb inte kom igång som planerat
användes en del av de budgeterade pengarna till att köpa fler platser till den gemensamma
satsningen på Helliden. Budgeterade medel till utbildningscheckar för sociala företag i Tidaholm
och ”Vi vill vara med” har inte använts under året.
KUR-satsningen för förbunden i Östra Skaraborg har gett mycket kunskap till myndigheterna.
En satsning som kommer att fortsätta 2015.
Förstudien till ESF-projektet ”Vi vill vara med” genomfördes med work-shopar i Tibro under våren
och avslutades med en stor gemensam spridningskonferens i november.
88
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
1 Syfte & mål
Samordningsförbund är i sin struktur en viktig part avseende utvecklandet av
välfärd mellan välfärdsorganisationerna.
Det övergripande målet är att förbundets verksamheter och insatser skall göra skillnad avseende
samverkansarbetet både för förbundets medlemsparter och för de enskilda personer som behöver
stöttning tillbaka till egen försörjning.
Styrelsen bedömer att Samordningsförbundets verksamheter stämmer väl överens med syftet för
lagstiftningen och dess målgrupp
De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar.
Samordningen fråntar inte någon av parterna den egna myndighetens ordinarie uppdrag.
2 Målgrupper
Samordningsförbundet Falköping Tidaholm har i budgeten 2014 prioriterat följande målgrupper
som angelägna för gemensamma insatser


Unga vuxna med aktivitetsersättning
Unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden, riskerar arbetslöshet eller sjukskrivning.
75 % av våra verksamheter ska vända sig till personer under 39 år.
3 Organisation
Förbundet leds av en styrelse med fyra ledamöter och fyra suppleanter, en från vardera samverkande
part. Västra Götalands region, Hasse Andersson, har innehaft ordförandeskapet och Försäkringskassan,
Louise Ahlgren, vice ordförandeskapet. De båda har utgjort Samordningsförbundets arbetsutskott.
Ärendena till styrelsen bereds av en beredningsgrupp bestående av ledande tjänstemän från respektive
samverkanspart.
Den direkta ledningen av projekten har lokala samverkansgrupper på kommunal nivå och
handläggargrupper för varje enskilt projekt.
Arbetet med ekonomiadministrationen köps av Regionens Administrativa Centrum.
Styrelseledamöter år 2014
Ordinarie ledamöter
Hasse Andersson (S)
ordförande
Louise Ahlgren, vice
ordförande
Magnus Oscarsson
Ingvor Bergman (S)
Ersättare
Peter Friberg (M)
Uppdragsgivare
Västra Götalands regionen
Torgny Andersson
Försäkringskassan
Jeanette Hallin
Michael Brisman (M)
Arbetsförmedlingen
Falköping/Tidaholms
Kommun
89
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
Kansli
Förbundets löpande uppgifter sköts av Margaretha Eriksson, förbundschef, på 50 %.
4 Verksamhet
Under året har styrelsen träffats vid sex tillfällen och beredningsgruppen vid fem tillfällen.
Utöver detta har styrelserna för Falköping/Tidaholm och Skövde Hjotiborg haft gemensamma
möten. Beredningsgrupperna i de båda områdena har också haft gemensamma mötesdagar för att
förbereda inför sammanslagningen.







Styrelsen och förbundschefen representerade förbundet på den nationella konferensen i Uppsala
Förbundschefen deltagit i nätverksmöten för tjänstemän i VG-regionen
Förbundet har varit med och arrangerat KUR utbildning under året.
Förbundet har varit på samordningsförbundets dag om ”Mänskliga rättigheter”
Förbundschefen har deltagit på rikskonferensen om ”övergångar från skola till arbete”
Förbundschefen har deltagit på Nationella rådets förbundschefsdag
Förbundschefen har deltagit i en spridningskonferens ”Gevalis vuxna och ÅKA-Modellen”
Projekt Gnistan Tidaholm
Kartlägga och utreda, aktuella hos minst två samverkande myndigheter. Klarlägga grad av
arbetsförmåga, genom samverkan bryta rundgång. Gnistan har under 2014 samverkat i
30 ärenden. Projektet är arbetslivsinriktat.
Resultatet för 2014:
Avslutade ärenden 21 ärenden.
Kön
Kvinna
Avslutsanledning
Utskrivning
Utskrivning-Fortsatt rehabilitering
Utskrivning pga. sjukdom
Utskrivning pga. flytt
Totalt
År
2014
2014
2014
2014
2
3
4
1
10
Totalt
Man
6
3
2
11
8
6
6
1
21
Planerat antal deltagare under budgetåret är 35 st.
Budgettyp
Budget
Organisation
Utfall
Insatskost
500 000
Samordningsförbundet F
500 000
90
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
Antal deltagare som har registrerats in på insatsen under året 2014: 26
Analys: Gnistan når inte upp i de volymer som har varit planerade och förbundet har
gjort omtag med ledningen för Gnistan, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i
augusti månad för att kontrollera vad som kan göra annorlunda och att öka på inflödet.
Efter mötet har volymen ökat något.
Åtgärd: Styrelsen träffade kommunalrådet i november månad för att diskutera
situationen i Tidaholm.
Helliden
Personer som är långtidssjukskrivna och i behov av en förrehabilitering för att kunna gå vidare
in i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Samprojekt med Skövde/Hjotiborg
Visa insatsbudgetuppgifter
Budgettyp
Budget
Organisation
Utfall
Insatskost
450 000
Samordningsförbundet F
441 000
Totalt utf
Analys: Helliden har en god verksamhet som gynnar de personer som har varit
långtidssjukskrivna. De två förbunden i Östra Skaraborg har flera personer som behöver en
pre-rehab insats innan de kan ingå i myndigheternas ordinarie verksamhet. Osäkerheten om
att Helliden kan finnas kvar varje termin pga. ekonomi, gynnar inte rekryteringen till
projektet.
Åtgärd: De två styrelserna tog under hösten ett gemensamt inriktningsbeslut att långsiktigt
stödja Helliden.
Antal deltagare som har registrerats in på insatsen under året 2014: 19
Samverkan Arbetsförmedlingen Försäkringskassan
Utökat samarbete med FK/AF för målgruppen unga med aktivitetsersättning. Säkerställa att så många
som möjligt kan få utökat stöd för att underlätta möjligheterna till att komma ut i arbetslivet eller
till studier.
Planerat antal deltagare under budgetåret är 15
91
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
Budgettyp
Budget
Organisation
Utfall
Insatskost
772 000
Samordningsförbundet F
677 000
Antal deltagare som har registrerats in på insatsen under året 2014: 13
Avslutsanledning
Utskrivning
Arbete efter
Uppgift saknas
Inte
subventionerat
arbete
Subventionerat
arbete
Totalt
Utskrivning
pga. flytt
Utskrivning
pga.
sjukdom
UtskrivningFortsatt
rehabilitering
1
9
2
Totalt
2
12
2
2
2
4
1
9
2
16
Analys: PGA handläggarbyte på AF har mycket tid fått läggas på möta deltagare som redan har startas
upp i projektet under 2013. AF har också fått lägga mycket tid på att finna lämpliga praktikplatser
som inte ställer för höga krav på deltagarna. Handläggarna upplever att många ungdomar efter
kartläggningssamtal står mycket längre från arbetsmarknaden och inte är redo för en
arbetslivsinriktad rehabilitering.
Åtgärd: Utöka tiden för AF handläggaren i projektet till 75% under 2015
Pedagogprojektet ”Se möjligheten”
Stödja och rusta elever som inte har ett slutbetyg från gymnasiet och/eller har ett lättare
funktionshinder
Planerat antal deltagare under budgetåret är 25
Budgettyp
Budget
Organisation
Utfall
Insatskost
500 000
Samordningsförbundet F
486 000
Antal deltagare som har registrerats in på insatsen under året 2014: 23
Analys: Antalet sökande har ökat. Kommunen anställde under året en pedagog till
för att möta det ökade behovet. Tyvärr kan man konstatera att målgruppen under
20 år ökar. Orsaken är den växande psykiska ohälsan bland unga.
Projektet kommer att implementeras i Falköpings kommun 2015.
92
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
Åtgärd: Styrelsen bjöd in kommunalrådet i Tidaholm till novembermötet för att föra dialog om
fortsättning för Pedagogprojektet i Tidaholm under 2015.
Lots Tidaholm
Arbeta med förebyggande sjukskrivning för att minska antalet sjukskrivningsdagar och närma sig
snittet för Skaraborg. Förbundet bidrar med utbildningsinsatser på 125 000 kr. En socioekonomisk
analys har gjorts för gruppen ( 152 st.) som fanns i kö på vårdcentralen. Den visade att
samhällskostnaden är 310 500kr/person om inga insatser görs..
Analys: Utbildningspengar har inte kunnat nyttjas under 2014. Det är planerat en föreläsning i
januari som förbundet bokar upp 30 000 kr i kostnad för.
Projektet behöver mer tid för att få resultat i den aktiva sjukskrivningen.
Fal-Jobb
Utveckla metoder för att samarbete kring utvalda barnfamiljer som uppbär ekonomiskt bistånd.
I det kommande arbete ska hela familjen stå i fokus och soc.sekr ska ha ett mindre antal ärende
var än ordinarie handläggning. Det ska skapa en bättre kontakt och ökad kunskap om familjens
livssituation. Kartläggning och djupintervjuer för att hitta grundorsaken till försörjningshindret.
Budgettyp
Budget
Organisation
Utfall
Insatskost
200 000
Samordningsförbundet F
246 048
Analys: Förbundet hade budgeterat 500 000 kr för 2014. Men då anställning av socialsekreterare
och projektledare dröjde, kom Fal-jobb inte igång förrän i augusti månad. Förbundet står för en
socialsekreterartjänst.
Åtgärd: Omprioritering av budgeten.
5 Ekonomi
Det egna kapitalet har under 2014 minskat från 816 tkr till 486 tkr.
Under det senaste åren har förbundet haft ett stort eget kapital och får på så sätt möjlighet att
bevilja fleråriga insatser.
I bilagor till rapporten redovisas Samordningsförbundets resultaträkning (bilaga 1) och
Balansräkning (bilaga 2) avseende räkenskapsåret 2014
93
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
6. Framtid
Från den 1 januari 2015 slås Förbundet Falköping/Tidaholm ihop med SkövdeHjotiborg
och bildar ett nytt förbund, Östra Skaraborg. Eget kapital kommer att föras över till det nya förbundet.
De verksamheter som kommer att fortsätta i det nya förbundet kommer att flyttas över från den 1 januari.
Det är Gnistan, Fal-Jobb och Samverksansprojektet FK/AF.
94
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
RESULTATRÄKNING, JAN-DEC 2014
Samordningsförbundet Falköping och Tidaholm
Budget
jan-dec 2014
Utfall
jan-dec 2014
Utfall
jan-dec 2013
Kostnader
Arvoden
Reseersättning
Sociala avgifter
Övriga Personalkostnader
Verksamhetsanknutna kostnader
Lokalkostnader
Övriga kostnader
Summa Verksamhetens kostnader
-137 500,00
-20 000,00
-25 500,00
-335 000,00
-2 792 000,00
0,00
-158 000,00
-3 468 000,00
-110 707,20
-11 694,01
-24 422,00
-445 041,84
-2 349 875,30 Not 1
0,00
-93 702,15 Not 2
-3 035 442,50
-73 464,60
-11 080,00
-13 362,00
-381 276,96
-3 038 984,20
0,00
-100 228,74
-3 618 396,50
RES1 Verksamhetens nettokostnad
-3 468 000,00
-3 035 442,50
-3 618 396,50
2 700 000,00
0,00
0,00
2 700 000,00
2 700 000,00
6 315,31
-1 082,50
2 705 232,81
2 700 000,00
23 202,38
-2 329,50
2 720 872,88
RES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut
-768 000,00
-330 209,69
-897 523,62
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
RES3 PERIODENS RESULTAT
0,00
0,00
-768 000,00
0,00
0,00
-330 209,69
0,00
0,00
-897 523,62
Erhållna bidrag från huvudmännen
Övriga finansiella intäkter
Övriga finansiella kostnader
Summa Finansiella intäkter/kostnader
NOTER
Not 1 Verk samhetsank nutna k ostnader
5540 Övriga verksamhetsanknutna kostnader: Sek
5544 Verksamhetsanknutna utbildnings-, kurs- o konf kostn: Sek
Summa:
95
jan-dec 2014
-2 349 963,87
88,57
-2 349 875,30
FINSAM
Samordningsförbundet
FALKÖPING TIDAHOLM
222000-2501
BALANSRÄKNING, JAN-DEC 2014
Samordningsförbundet Falköping och Tidaholm
Ingående balans
2014-01-01
Förändring
Utgående balans
2014-12-31
TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
196 488,38
2 169 198,87
2 365 687,25
139 170,93
-1 015 880,62
-876 709,69
SUMMA TILLGÅNGAR
2 365 687,25
-876 709,69
1 488 977,56
Eget k apital
Eget kapital
Periodens resultat
Summa Eget kapital
1 713 710,87
-897 523,62
816 187,25
-897 523,62
567 313,93
-330 209,69
816 187,25
-330 209,69
485 977,56
Sk ulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
1 549 500,00
1 549 500,00
-546 500,00
-546 500,00
1 003 000,00 Not 3
1 003 000,00
SUMMA EGET KAPITEL, AVS. och SKULDER
2 365 687,25
-876 709,69
1 488 977,56
335 659,31 Not 1
1 153 318,25 Not 2
1 488 977,56
EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER
NOTER
Not 1: Kortfristiga fordringar
1511 Kundfordringar: Sek
1687 Redovisningskonto, Ludvikamoms: Sek
1712 Upplupna intäkter
Summa:
UB dec 2014
295 153,00
34 191,00
6 315,31
335 659,31
Not 2: Lik vida medel
1920 Plusgiro: Sek
Summa:
1 153 318,25
1 153 318,25
Not 3: Kortfristiga sk ulder
2411 Leverantörsskulder: Sek
2711 Innehållen personalskatt: Sek
2931 Upplupna sociala avgifter: Sek
2991 Upplupna kostnader
Summa:
908 963,00
6 769,00
3 592,00
83 676,00
1 003 000,00
96
97
98
99
100
1/2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-09-07
Kommunstyrelsen
2015/262
§ 195 Beslut om sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt
annonsplats för kungörelse av kommunfullmäktiges
sammanträden år 2016
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige ska fastställa ordinarie sammanträdesdagar för
kommunfullmäktige för år 2016.
Kommunfullmäktige ska även besluta i vilken eller vilka tidningar som
kommunfullmäktiges sammanträden ska kungöras i.
Förslag på ordinarie sammanträdesdagar för kommunfullmäktige år 2016:
måndag 2016-01-25
måndag 2016-04-25
måndag 2016-08-29
måndag 2016-11-28
måndag 2016-02-29
måndag 2016-05-30
måndag 2016-09-26
måndag 2016-12-19
måndag 2016-03-21
måndag 2016-06-27
måndag 2016-10-31
För närvarande sker kungörelse i Västgöta-Bladet. Förvaltningen föreslår att
kungörelsen publiceras i samma tidning även under år 2016.
Beslutsunderlag
 Tjänsteskrivelse ”Sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt
annonsplats för kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden år
2016”, kommunsekreterare Sofie Håkansson, 2015-07-13.
Förslag till beslut
 Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta
föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa kommunfullmäktiges
ordinarie sammanträdesdagar för år 2016 enligt följande:
måndag 2016-01-25
måndag 2016-04-25
måndag 2016-08-29
måndag 2016-11-28

Ordförandes sign
måndag 2016-02-29
måndag 2016-05-30
måndag 2016-09-26
måndag 2016-12-19
måndag 2016-03-21
måndag 2016-06-27
måndag 2016-10-31
Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta
föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktiges
sammanträden under år 2016 ska kungöras i Västgöta-Bladet.
Justerandes sign
Justerandes sign
101
Utdragsbestyrkande
2/2
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-09-07
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
fastställa kommunfullmäktiges ordinarie sammanträdesdagar för år
2016 enligt följande:
måndag 2016-01-25
måndag 2016-04-25
måndag 2016-08-29
måndag 2016-11-28

Ordförandes sign
måndag 2016-02-29
måndag 2016-05-30
måndag 2016-09-26
måndag 2016-12-19
måndag 2016-03-21
måndag 2016-06-27
måndag 2016-10-31
Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
kommunfullmäktiges sammanträden under år 2016 ska kungöras i
Västgöta-Bladet.
Justerandes sign
Justerandes sig
102
Utdragsbestyrkande
1/1
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-16
Ärendenummer
2015/262
Kommunfullmäktige
Sofie Håkansson
0502- 60 60 45
[email protected]
Sammanträdesdagar för kommunfullmäktige samt annonsplats för
kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden år 2016
Ärendet
Kommunfullmäktige ska fastställa ordinarie sammanträdesdagar för
kommunfullmäktige för år 2016.
Kommunfullmäktige ska även besluta i vilken eller vilka tidningar som
kommunfullmäktiges sammanträden ska kungöras i.
Utredning
Förslag på ordinarie sammanträdesdagar för kommunfullmäktige år 2016:
måndag 2016-01-25
måndag 2016-04-25
måndag 2016-08-29
måndag 2016-11-28
måndag 2016-02-29
måndag 2016-05-30
måndag 2016-09-26
måndag 2016-12-19
måndag 2016-03-21
måndag 2016-06-27
måndag 2016-10-31
För närvarande sker kungörelse i Västgöta-Bladet. Förvaltningen föreslår att
kungörelsen publiceras i samma tidning även under år 2016.
Förslag till beslut
 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
fastställa kommunfullmäktiges ordinarie sammanträdesdagar för år
2016 enligt följande:
måndag 2016-01-25
måndag 2016-04-25
måndag 2016-08-29
måndag 2016-11-28

måndag 2016-02-29
måndag 2016-05-30
måndag 2016-09-26
måndag 2016-12-19
måndag 2016-03-21
måndag 2016-06-27
måndag 2016-10-31
Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
kommunfullmäktiges sammanträden under år 2016 ska kungöras i
Västgöta-Bladet.
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
103
1/1
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
2015-09-07
Kommunstyrelsen
2015/278
§ 193 Beslut om reviderad förbundsordning för Skaraborgs
kommunalförbund
Sammanfattning av ärendet
Skaraborgs kommunalförbunds fullmäktige beslutade 2015-01-15 att anta
reviderat förslag till förbundsordning för kommunalförbundet.
Av beslutet framgår att kommunalförbundets fullmäktige rekommenderar
Skaraborgs kommuner att fastställa förslag till reviderad förbundsordning i
sina respektive kommunfullmäktige.
Kommunalförbundet konstaterade i början av augusti att endast ett fåtal av
Skaraborgs kommuner har behandlat beslut om fastställande av förslag till
reviderad förbundsordning och ber därför kommunerna att behandla ärendet
vid nästkommande sammanträde med kommunfullmäktige.
Beslutsunderlag
 Tjänsteskrivelse ”Reviderad förbundsordning för Skaraborgs
kommunalförbund”, kommunsekreterare Sofie Håkansson, 2015-0825.
 Förbundsordning för Skaraborgs kommunalförbund.
 Skaraborgs kommunalförbunds fullmäktiges beslut § 15/2015, ”Förslag
till reviderad förbundsordning för Skaraborgs Kommunalförbund”,
2015-01-15.
Förslag till beslut
 Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyreslen besluta
föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till reviderad
förbundsordning för Skaraborgs kommunalförbund.
Kommunstyrelsens beslut
 Kommunstyreslen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
fastställa förslag till reviderad förbundsordning för Skaraborgs
kommunalförbund.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Justerandes sign
104
Utdragsbestyrkande
1/1
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-16
Ärendenummer
2015/278
Kommunstyrelsen
Sofie Håkansson
0502- 60 60 45
[email protected]
Reviderad förbundsordning för Skaraborgs kommunalförbund
Ärendet
Skaraborgs kommunalförbunds fullmäktige beslutade 2015-01-15 att anta
reviderat förslag till förbundsordning för kommunalförbundet.
Av beslutet framgår att kommunalförbundets fullmäktige rekommenderar
Skaraborgs kommuner att fastställa förslag till reviderad förbundsordning i
sina respektive kommunfullmäktige.
Kommunalförbundet konstaterade i början av augusti att endast ett fåtal av
Skaraborgs kommuner har behandlat beslut om fastställande av förslag till
reviderad förbundsordning och ber därför kommunerna att behandla ärendet
vid nästkommande sammanträde med kommunfullmäktige.
Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå
kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till reviderad förbundsordning
för Skaraborgs kommunalförbund.
Beslutsunderlag
 Förbundsordning för Skaraborgs kommunalförbund.
 Skaraborgs kommunalförbunds fullmäktiges beslut § 15/2015, ”Förslag
till reviderad förbundsordning för Skaraborgs Kommunalförbund”,
2015-01-15.
Förslag till beslut
 Kommunstyreslen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att
fastställa förslag till reviderad förbundsordning för Skaraborgs
kommunalförbund.
Kommunstyrelsen
Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm
Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50
E-post: [email protected]
www.tidaholm.se
105
Förbundsordning
F Ö R S K A RA B O R G S K O M M U NA L F Ö R BU N D
ANTAGEN AV
SKARABORGS FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE
2015-01-15
106
Förbundsordning för
Skaraborgs Kommunalförbund
Namn och säte
§1
Kommunalförbundets namn är Skaraborgs Kommunalförbund.
Förbundet har sitt säte i Skövde.
Medlemmar
§2
Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Essunga, Falköping, Grästorp,
Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro,
Tidaholm, Töreboda och Vara.
Ändamål
§3
Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att
främja deras samverkan och samarbete över kommungränserna. Verksamheten skall
vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Syftet skall vara att
stärka Skaraborg som en attraktiv region med goda livsvillkor för alla invånare och
samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande.
Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala
självstyret.
Förbundet skall särskilt verka inom följande områden;
• Tillväxt- och utvecklingsfrågor.
• Verksamhetsstöd och intressebevakning.
• Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena
tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd.
Förbundet skall precisera sin verksamhet i en verksamhetsplan för mandatperioden.
Varaktighet
§4
Förbundet är bildat tills vidare.
Organisation
§5
Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse.
Förbundsfullmäktige
Varje medlemskommun utser två ledamöter med ersättare i förbundsfullmäktige.
Härutöver utses - efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige
förrättas – ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000
invånare.
107
Förbundsstyrelse
I kommunalförbundet skall finnas en förbundsstyrelse som väljs av
förbundsfullmäktige. Antalet ledamöter i styrelsen skall vara femton med femton
ersättare. Ordinarie ledamöter skall vara varje medlemskommuns
kommunstyrelseordförande. Ersättare skall vara varje medlemskommuns
oppositionsföreträdare,
Mandattiden för förbundsstyrelsen skall vara fyra år och räknas från och med den 1
januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.
Om ledamot eller ersättare i styrelsen avsäger sig uppdrag under löpande
mandatperiod äger styrelsen, efter förslag från den medlemskommun som
ledamoten/ersättaren representerar, rätt att utse ny ledamot/ersättare (s k fyllnadsval).
För att bredda den politiska representationen kan förbundsstyrelsen inför varje
mandatperiod därutöver besluta att adjungera ledamot i medlemskommunens
kommunstyrelse, som företräder parti som inte är representerat i förbundsstyrelsen.
En adjungerad företrädare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt.
Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid
myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna.
Styrelsen kan inrätta egna organ för olika områden med representanter utsedda av
medlemskommunerna.
Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer
§6
Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägande, stiftare,
medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer.
Förbundsfullmäktige skall få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet.
Revision
§7
De nyvalda förbundsfullmäktige väljer tre revisorer. Revisorerna väljs för samma
mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsfullmäktige. Om en revisor
avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige
fyllnadsval så snart som möjligt.
Revisorerna skall före mars månads utgång avge revisionsberättelse, jämte
årsredovisning, till förbundsfullmäktige. Fullmäktige ska bevilja eller vägra
ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras.
Initiativrätt
§8
Ärenden i förbundsstyrelsen får väckas av
• ledamot och tjänstgörande ersättare i förbundsstyrelsen,
• förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller
kommunstyrelse samt
• organ under förbundsstyrelsen om styrelsen har medgivit sådan rätt.
108
Närvaro- och yttranderätt
§9
Förbundsstyrelsen avgör själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i
styrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Ordförande
utser dock föredragande på möten.
Förbundssekretariat
§ 10
Förbundet skall ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha
förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds
av en förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning.
Kungörelser och tillkännagivanden
§ 11
Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga
tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla som skall finnas i anslutning
till sekretariatet.
Finansiering av verksamheten
§ 12
Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt,
täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna skall därvid fördelas
mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive
medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den 1 november året före
verksamhetsåret.
Andel i förbundets tillgångar och skulder
§ 13
Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och
skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till
invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den 1 november föregående år.
Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet
skulle sakna medel att betala sina skulder för verksamheten samt vid skifte av
förbundets samlade tillgångar vid likvidation.
Budget
§ 14
Förbundsfullmäktige skall årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten skall
innehålla en plan för verksamheten och ekonomin för budgetåret samt förbundsavgift.
Fullmäktiges beslut om budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under
september månad året före verksamhetsåret.
Årsredovisning och uppföljning
§ 15
Förbundsstyrelsen skall senast den sista februari ha upprättat förslag till
årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter
revision till förbundsfullmäktige för godkännande.
Förbundsstyrelsen skall fastställa en arbetsordning som reglerar rapportering till
medlemskommunerna, löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande
av internkontroll.
109
Lån, borgen mm
§ 16
Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan
förbundsfullmäktiges godkännande.
§ 17
Kommunernas rätt att ta ställning
Medlemskommunerna ska beredas tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i
verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas
Ersättning för förtroendeuppdrag
§ 18
Varje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra
ersättningar för uppdrag i kommunalförbundet. Dock skall förbundet svara för
ersättningar till ordförande och vice ordförande i förbundsstyrelsen, fullmäktiges
presidium samt till revisorerna med belopp som fastställs av förbundsfullmäktige.
Förbundsstyrelsen kan i enskilda fall besluta om ersättning för vissa uppdrag.
Riktlinjer för dessa ersättningar skall fastställas av förbundsfullmäktige.
Inträde av ny medlem
§ 19
Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till
förbundsstyrelsen som yttrar sig och överlämnar ärendet till fullmäktige för beslut. Ny
medlem har antagits när ny förbundsordning har godkänts av samtliga
medlemskommuner.
Utträde ur förbundet
§ 20
En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den 1 juli
och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen.
Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och
den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade
tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur
förbundet.
Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna förhandla om de ändringar i
förbundsordningen som föranleds av utträdet. Kan de inte enas skall förbundet
upplösas.
När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets
skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de
kvarvarande medlemmarna.
Likvidation av förbundet
§ 21
Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen
inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 20 19 § första stycket är till ända, så skall
förbundet omedelbart träda i likvidation.
Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom
samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom.
Likvidation verkställs av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator.
Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 § angivna
fördelningsgrunden gälla.
110
När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för
likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt.
Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling.
När styrelsen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig
förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som
rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt
eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar
för hela likvidationen.
När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga
förbundsmedlemmar är förbundet upplöst.
En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av
styrelsen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det
slutredovisningen delgavs medlemmen.
Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan
väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare
likvidationsåtgärder, skall likvidationen återupptas.
När likvidationsuppdraget är fullgjort skall styrelsen besluta om vilken av
medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets
arkiv.
Tvister
§ 22
Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna
inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol.
Ändringar av förbundsordningen
§ 23
Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsfullmäktige
och fastställas av medlemmarnas fullmäktige.
-----------------------------------------------------------------
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
Peter Friberg
Interpellation ställd till Kommunstyrelsens ordförande i augusti 2015.
Tidaholms kommuns medverkan under Almedalsveckorna.
Under ett antal år har jag besökt Almedalsveckan i Visby och har noterat
att många kommuner finns representerade både som besökare och som
seminariehållare. Däremot har Tidaholm som kommun inte haft någon
officiell medverkan utöver oss som åker på egen hand. Som jag ser det
så är Almedalsveckan en mycket bra plats för inspiration, utbyte av erfarenheter och ett utökat kontaktnät.
De senaste åren har det varit närmare 3500 olika seminarier/aktiviteter
varje år, så nog finns det alltid något som passar oss, såväl tjänstemän
som politiker. Samtliga seminarier under Almedalsveckan är kostnadsfria, något som det sällan är när vi åker på andra kurser och konferenser
under året.
Nu i somras så inbjöds vår kommun att delta i panelen i ett seminarium,
men det blev en representant från Falköping som deltog i stället. Säkerligen har vi många olika projekt och utvecklingsarbeten som både kan
spridas upp som ett ”gott exempel” och även inhämta andras tankar.
Ständigt utvecklingsarbete, nya impulser, spridande av egna erfarenheter är viktigt för vår kommuns framtid, så min förhoppning är att Tidaholms kommun kommer att vara aktivare under de kommande åren.
Mina inledande frågor blir:
• Anser kommunalrådet att det är viktigt att vi som kommun utvecklas
och tar till oss nya impulser?
• Vad anser kommunalrådet om att vi som kommun skall närvara mer
officiellt under kommande Almedalsveckor?
Tidaholm 2015-08-11
Peter Friberg (M)
Peter Friberg (M)
Holmavägen 28, 522 91 TIDAHOLM
mobil 070 533 68 23 • fax 0502 402 20
[email protected] • www.kryssa-friberg.nu
125
126
127
128
129
130
131
From:
Sent:
To:
Subject:
Anna Eklund
25 Jun 2015 08:48:46 +0200
Marie Anebreid
Vb: Ny gruppledare i KF
Skickat från min Samsung Mobil.
-------- Originalmeddelande -------Från: Denise Magnusson
Datum:2015-06-23 18:16 (GMT+01:00)
Till: Anna Eklund
Kopia: Maj-Britt Hiltunen 64002 ,Lucas Lorentsson 64331
Rubrik: Ny gruppledare i KF
Vi i Sverigedemorkaterna har beslutat att byta gruppledare från Maj-Britt Hiltunen till
Denise Magnusson.
-Denise Magnusson
132