MKB samråd - Helsingborgs stad
1(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN FILBORNA 33:2 M FL VÄLA SÖDRA INDUSTRIOMRÅDE, HELSINGBORGS STAD MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTANDE BEDÖMNING NOLLALTERNATIVET Bedömningen är att nollalternativet medför påverkan på både flora och fauna i området. Men omvandling till ett område för deponier med rekreationsmöjligheter förvinner stora delar av floran med följden att faunan påverkas. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk uppförs i området vilket gör att det inte uppstår någon ökad risk i området och att landskapsbilden inte påverkas. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING PLANALTERNATIVET Bedömningen är att planförslaget är det alternativ som bäst hushåller med marken och långsiktigt tryggar verksamheten i området samt skapar förutsättning för flora och fauna att kunna fortleva på platsen. Förslaget utgår ifrån att minimera påverkan i området. Området har den bästa lokaliseringen för verksamheten. Bedömningen är att med aktuell utformning av Detaljplan för del av fastigheten Filborna 33:2 m fl föreligger ändå risk för betydande miljöpåverkan för groddjur, fladdermöss och risk vid uppförandet av vindkraftverk. För dess aspekter krävs att åtgärder genomförs och konsekvenserna följs upp för att minimera miljöpåverkan i enlighet med föreliggande MKB. Med föreslagna åtgärder görs bedömningen att planförslaget uppfyller en rimlig miljöpåverkan i förhållande till prövad lokalisering av NSR och den ekonomiska samhällsnyttan av verksamheten. Grönstruktur Planförslaget innebär att ett genomgående grönstråk bevaras centralt i området, som allmän platsmark NATUR, med kopplingar till de omgivande grönstrukturerna både öster- och västerut. Detta innebär positiva konsekvenser för grönstrukturen i området. Natur och biotoper Planförslaget bevarar ett större naturområde, som utgörs av värdefull fuktskog och kulturhistoriskt värdefull enefälad. Området utgör också kärnhabitat för stor vattensalamander. Förslaget medför inte betydande miljöpåverkan för övrig naturmark inom området. Naturen i stora delar av området är vanligt förekommande i regionen. Däremot kan den utgöra habitat för värdefull fauna, se vidare kapitel. Förslaget innebär betydande miljöpåverkan på de biotopskyddade objekt som föreslås tas bort men det finns goda möjligheter att på sikt T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 återskapa objekt och miljöer genom kompensationsåtgärder. På så vis kan de biologiska värdena kvarstå inom området. 2(46) Groddjur Planförslaget bevarar ett större samlat naturområde där större delen av utpekade kärnområden för groddjur sparas. Planförslaget innebär ett visst bortfall av områden som har utpekats som lämpliga att utveckla för att förstärka populationen i området. Det naturområde som sparas bedöms kunna kompensera för dessa områden och bedöms kunna utvecklas som groddjurshabitat. Naturområde inom nytt verksamhetsområde bedöms också kunna utvecklas till ett lämpligt groddjurshabitat då man tillför nya vattenspeglar i området vid lokal fördröjning av dagvatten. Bedömningen att förslaget kan medföra viss miljöpåverkan. Därför föreslås ett antal åtgärder samt uppföljning. Fåglar Planförslaget innebär planläggning för befintlig verksamhet med två större deponier. Flera rödlistade arter är knutna till denna miljö varför förslaget inte bedöms påverka dessa arter då de lever i denna miljö i nuläget. Planförslaget medger tre vindkraftverk. En liten kollisionsrisk för sträckande fåglar, främst rovfåglar, bedöms finnas. Risken bedöms större för stationära fåglar som rör sig inom inventeringsområdet under en längre tid och på så sätt utsätts för kollisionsrisker under en längre tidsperiod. Gråtrut bedöms vara utsatt för störst risk då den dagligen flyger mellan planområdet och Kropps våtmark samt inte brukar uppvisa undvikande beteende. Sannolikheten för att mer än enstaka individer ska kollidera bedöms som mycket liten. Uppförandet av vindkraftverk bedöms medföra en viss risk för fåglar att förolyckas i området. Risken bedöms inte som betydande och påverkar inte heller arter betydande som är skyddade enligt Artskyddsförordningen. Fladdermöss Planförslaget föreslår att ett sammanhängande naturområde, som till stor del omfattar ett värdefullt område för fladdermöss, bevaras. Kring den gamla gården Ljunghem och skyttebanan finns värdefulla habitat som kan komma att försvinna vid ett fullt utnyttjande av planen. Det finns goda förutsättningar att utveckla den natur som sparas för att kompensera för habitatbortfallet. Fladdermusfaunan kan komma att påverkas av uppförandet av vindkraftverk. Den stationära fladdermusfaunan i området är relativt vanlig och bedömningen är att med åtgärder inom avsatta naturområden kan påverkan minska. För flyttande fladdermöss, som utgörs av högriskarter, är bedömningen svårare. Hur arterna påverkas måste följas upp genom ett kontrollprogram där man sedan kan bestämma riktade åtgärder. Vindkraftverk – Landskapsbild och kulturmiljö Planförslaget medger tre vindkraftverk. Vindkraftverken bedöms framträda i det omgivande landskapet. Områdets förutsättningar och skala bedöms lämpligt för uppförande av vindkraftverk och miljöpåverkan bedöms inte som betydande. Riksintresse för kulturmiljö bedöms inte påverkas betydande då område för vindkraft föreslås i en storskalig industrimiljö och ligger väl skild från område för riksintresse. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 3(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Vindkraftverk– Risk och störning Gällande riktvärden för externt industribuller och rekommendationer för skuggning vid uppförande av vindkraftverk uppnås. Uppförandet av vindkraftverk utgör en ökad risk och kan medföra betydande miljöpåverkan. Inom ett område föreligger ingen ökad risk och inom några områden föreligger acceptabel risknivå. Risknivån för stora delar av området bedöms som acceptabel med ett antal föreslagna åtgärder. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 4(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 INLEDNING BAKGRUND Nordvästra Skånes Renhållning AB (NSR) har ansökt om planändring för verksamhetsområdet som ligger på mark som arrenderars av Helsingborgs stad. Verksamheten håller på att förändras från deponering till mer återvinning, vilket gällande detaljplan inte möjliggör. Tillsammans med Öresundskraft önskas prövning av att uppföra vindkraftverk i området. Stadens mark- och exploateringsenhet har också ansökt om att pröva förutsättningarna för ett nytt verksamhetsområde i den norra delen. Det är angeläget att trygga NSR:s verksamhet och utvecklingsbehov då verksamheten har en samhällsviktig funktion samt är viktig för staden och regionen. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 22 juni 2011 att uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för området. Förslaget bedömdes kunna medföra betydande miljöpåverkan varför miljöbedömning och MKB skulle upprättas. SYFTE Syftet med en MKB är att ge beslutsfattarna ”tillgång till beslutsunderlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och som leder fram till bättre beslut från miljösynpunkt” (Prop. 1990:91/90). Beskrivningen av en plans miljökonsekvenser ska utgöra ett underlag för arbetet med att hitta en lämplig utformning av planen. Den ska göra det möjligt att i planarbetet väga miljökonsekvenserna mot andra viktiga faktorer så att planen blir så bra som möjligt ur ett helhetsperspektiv. Kraven som ställs på innehållet i en plan-MKB regleras av bestämmelserna i 6 kap 12 § miljöbalken. Syftet med föreliggande MKB är att belysa en eventuell plans miljöpåverkan för i huvudsak de aspekter som bedömts som betydande i samråd med Länsstyrelsen. Syftet med denna MKB är att belysa eventuell miljöpåverkan på: den övergripande grönstrukturen groddjur fladdermöss rödlistade fåglar samt utreda riskerna och effekterna av uppförande av vindkraftverk i området. NUVARANDE MARKANVÄNDNING Planområdet utgörs av en varierad markanvändning. Planområdet är översiktligt indelat i fyra delar; jordbruksmark, naturmark, skjutbanor och NSR:s verksamhetsområde. I den norra delen, inom jordbruksmarken, finns en endurobana som har tidsbegränsat miljötillstånd. Inom NSR:s område finns avfallshantering, återvinning, deponi, gasutvinning T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 mm. I delar av naturmarken bedriver NSR också verksamhet. NSR har idag arrende på stora delar av planområdet. 5(46) BEHOVSBEDÖMNING I den inledande planprocessen gjorde Stadsbyggnadsförvaltningen bedömningen att planens genomförande inte kan uteslutas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap 34 § plan- och bygglagen respektive 6 kap 11-18 §§ miljöbalken, att miljöbedömningsprocessen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska inledas. Bedömningen gjordes utifrån planförslagets innehåll, typen av påverkan och områdets egenskaper i enlighet med 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-fo), samt bilagorna 2 och 4 till samma förordning. AVGRÄNSNING AV MKB GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Området avgränsas av fyra vägar, E4 i norr, E6 i öster, Hjorthögsvägen i söder och Välavägen i väster. Bild: Planområdet är redovisat med streckad linje. De heldragna pilarna redovisar kopplingar till omgivande grönstruktur och streckad pil visuella kopplingar mot Kropps by. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 6(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 I väster ansluter området mot Vasatorpsstråket och i öster till Vasatorps golfbana. I söder ansluter området till Bruces skog och i nordost till Kropps våtmark. Visuellt finns kopplingar till Kropps by varför detta också studeras avseende landskapsbild och kulturmiljö. AVGRÄNSNING AV MILJÖASPEKTER Samråd enligt miljöbalken 6 kap 13 § har genomförts med länsstyrelsen, 201208-30, angående avgränsning av MKB parallellt med samrådsprocess för Planprogram för del av fastigheten Filborna 33:2 m fl, Väla södra industriområde, Helsingborgs stad. Kommunen bedömer att följande frågor behöver miljökonsekvensbeskrivas, som berör detta geografiska område: Natur med lokal för stor salamander och eventuella biotopskyddade objekt; Vindkraft med avseende på riksintresse kulturmiljö, landskapsbild och fladdermuspopulation; Fladdermöss; Länsstyrelsen har bedömt att även följande frågor ska miljökonsekvensbeskrivas: att naturen som helhet bör behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen, dvs. hur fragmentering, spridningskorridorer och intrång i naturmiljöer kan komma att påverkas av planen. hur rödlistade fåglar påverkas samt konsekvenserna för berguvens habitat. Länsstyrelsen vill erinra om att alla vilda fåglar, liksom groddjur och fladdermöss, har ett starkt skydd genom fridlysning i Artskyddsförordningen (2007:845). ALTERNATIV Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet ska inte förväxlas med nuläget även om de ofta är lika till innehållet. NOLLALTERNATIV Nollalternativet är den utveckling som gällande detaljplan medger. Området ska till stor del användas för deponering av avfall där sluttäckta deponier ska utnyttjas som rekreationsområde. LOKALISERINGSPRÖVNING En lokaliseringsprövning om att denna typ av verksamhet ska ligga i området kommer inte att göras i denna miljökonsekvensbeskrivning. Valet av Filbornaområdet som långsiktig lokalisering av regionens avfallsverksamhet gjordes efter regionala utredningar inom NSK (Nordvästra Skånes Kommunalförbund) under slutet av 1970-talet (Rapport 1979:3 och 1979:4). Utredningarna pekade ut ett antal platser som lämpliga lokaliseringar för en deponi och förhållandena för Nordvästra Skåne bedömdes vara bäst på denna plats. Verksamheten som T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 ligger i området idag är tillståndsprövad och det är inte samhällsekonomiskt att omlokalisera anläggningen. Anläggningen har ett stort ytbehov och har störningar på omgivningen varför det är svårt att omlokalisera anläggningen. Området kommer ha en bestående påverkan på området även om man skulle omlokalisera verksamheten och annan mark skulle då utsättas för påverkan. Vidare bedöms det som ett effektivt markutnyttjande att ha denna typ av verksamhet samlad på en plats. Efter lång kontinuitet på platsen bedöms det inte finnas andra platser i regionen som skulle ge en mindre miljöpåverkan på omgivningen. 7(46) I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs därför inga ytterligare alternativ än planförslaget. PLANALTERNATIV Planförslaget omfattas av ett nytt verksamhetsområde för icke störande verksamheter i norr som kan annonsera sig ut mot E6 och E4. Inom NSR:s arrendeområde föreslås fortsatt avfalls- och återvinningsverksamhet samt deponering. Större bebyggelse föreslås i den södra delen av NSR:s område. Områden för etablering av vindkraftverk inom NSR:s område redovisas. Värdefull flora och fauna bevaras inom naturmark i den norra delen av NSR:s område. Inom NSR:s område reserveras mark för omlastningscentral vid en framtida spårdragning söderifrån. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 8(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Bild: Illustration från detaljplanen. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 9(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN OCH BESTÄMMELSER GÄLLANDE PLANER Översiktsplan Helsingborgs översiktsplan, ÖP 2010, antogs av kommunfullmäktige den 18 maj 2010. Översiktsplanen redovisar följande markanvändning. I den norra delen redovisas ett område för blandad icke störande verksamhet, småindustri, lager och kontor. I den centrala delen finns värdefull natur utpekad och naturen ingår i ett stråk där man ska utveckla gröna länkar och samband. I den södra delen redovisas ett område för industri, teknisk försörjning och hamnverksamhet. Planområdet ligger inom utredningsområde Helsingborg 6 för vindkraft, enligt Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft, antagen den 10 juni 2010 av kommunfullmäktige. Riksintressen Riksintresse för vägar gäller för E4 och E6. Utöver att hänsyn ska tas till utpekade vägsträckningar vid förändring och exploatering finns inget särskilt skydd. Nordost om planområdet ligger område för riksintresse kulturmiljö – Rosendal – Kropp (M:K8). De värden som är centrala i riksintresset är följande: ”Slottslandskap med allé- och vägsystem med mycket monumental verkan framvuxet kring Rosendals slott av medeltida ursprung med omfattande och välbevarad ekonomibebyggelse och den till slottet knutna Kropps kyrkby med karaktäristiska och funktionsrelaterade bebyggelseinslag.” Uttryck för riksintresset som visuellt kan vara intressant i planärendet är ”Kropps kyrkby med den år 1930 omgestaltade kyrkan av medeltida ursprung, tillhörande prästgård och kringliggande bybebyggelse med bland annat gatehus”. Detaljplan För NSR:s område gäller detaljplan för fastigheten Väla 7:4 m fl inom stadsdelen Filborna (14996), laga kraft den 1 december 1999. Området är planlagt för tekniska anläggningar och industri samt för friluftsområde med tillfällig användning för tekniska anläggningar. Inom den norra delen illustreras en motorbana. Befintlig motorbana vid Väla by ligger på planlagd industrimark och tanken var att flytta motorbanan till detta område. Planens syfte var att till stor omfattning möjliggöra deponering och att de sluttäckta deponierna skulle användas för rekreation. Tiden har dock sprungit ifrån denna tanke då deponering av avfall knappt sker idag. Planens genomförandetid har gått ut. Kulturminnesvårdsprogram Programområdet ingår i Kropps socken och är redovisat i kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun (1991). Trafikplats Kropp och E6 har inneburit stora förändringar i landskapet och programområdet ligger väster om motorvägen. De värden som pekas ut är främst österut kring Kropps kyrkby och Rosendals slott, värden som inte har direkt visuell kontakt med planområdet. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 10(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Naturvårdsplan En del inom NSR:s område ingår i Naturvårdsplanen (1992). En naturvärdesinventering har utförts under sommaren 2012 för att verifiera giltigheten av naturvärdesbedömningen i dag. Karta från Naturvårdsplan som redovisar berört område med heldragen linje. Området beskrivs som följande: Enefälad vid Filborna/Ljunghem ”Sista fragment av de så förr vittomfattande utmarkerna med bl a enar. Utsikten för bevarande av enefälad finns. Marken är ställvis fuktig och tuvig. Blåtåtel domineras. I närheten har några av kommunens sista och utdöende tuvor av klockljung hittats. Blåbär, lingon och odon visar på den äldre markhistorien. Häckande fågelarter. Björk gallrades 1992 då enen är skuggkänslig. I syfte att bevara ett stycke kulturhistoria och ett studieobjekt bör området bevaras.” Planprogram Ett planprogram för området godkändes den 19 december 2012. I det redogörs översiktligt för hur området ska disponeras och vilket innehåll som föreslås: Nytt verksamhetsområde för icke störande verksamheter i norr. Fortsatt avfalls- och återvinningsverksamhet samt deponering inom NSR:s område. Klargöra disponering av verksamheterna. Möjlighet att uppföra vindkraftverk inom NSR:s område. Kärnområden för värdefull flora och fauna. Möjliggöra för industrispår från Långeberga industriområde med omlastningscentral. Möjliggöra ny koppling till Skånebanan. I det fortsatta planarbetet görs detaljplan för området norr om Hjorthögsvägen varför denna MKB inte behandlar spårdragningen söderifrån och kopplingarna till Skånebanan. Utredningar har dock klargjort att det är tekniskt möjligt att ansluta med spår under Hjorthögsvägen. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 11(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Utredningar Följande utredningar har upprättats i samband med planarbetet och miljökonsekvensbeskrivningen: Riskanalys för vindkraftverk som underlag till program för Filborna 33:2 m fl, NSR AB, Helsingborg (2012-05-31, reviderad 2013-10-07 och 201311-29) WSP Industrispårsutredning Långeberga (2012-06-20) Ramböll Byggnadsdokumentation Ljunghems gård (2012-06-27) Tyréns Inventering av fladdermöss, fåglar, groddjur samt naturvärden vid Filborna samt delar av Bruces skog (april-juli 2012) Enetjärn natur AB Naturvärdesinventering Filborna samt delar av Bruces skog (juni-juli 2012) Enetjärn natur AB Utredning, inventering och bedömning av fågellivet Filborna samt delar av Bruces skog (april-juli 2012) Enetjärn natur AB Fladdermöss vid Filborna, Utvärdering och riskbedömning för området vid NSR AB (2012) Eko Scandica Naturguide AB Groddjur vid Filborna, Inventering och utvärdering för området vid NSR AB (2012) Eko Scandica Naturguide AB Geoteknisk undersökning för vindkraftverk (2014-02-19) Geoexperten i Skåne Skydd av fladdermöss Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 st., fridlystes i Sverige år 1986. Sedan dess har ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, ”EUROBATS”. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i kraft 16 januari 1994. Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s habitatdirektiv, bilaga IV, dvs. arter som kräver strikt skydd, till exempel fridlysning. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga II, arter vars livsmiljö ska skyddas. För bilaga II gäller för de ingående arterna att de ska få särskilda bevarandeområden avsatta. Genom artskyddsförordningen (2007:845) har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s habitatdirektiv genomförts i svensk lagstiftning. Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljö Den större vattensalamandern har ett starkt skydd genom att den är upptagen i Bernkonventionen och i EU:s art- och habitatdirektiv. Sveriges åtaganden i detta arbete regleras framförallt genom Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket har upprättat ett åtgärdsprogram (2007) för större vattensalamander som är ett vägledande men inte bindande aktionsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus för arten i Sverige. Nedan redovisas en sammanfattning av vad som gäller för den stora vattensalamandern. Arten finns framförallt i småvattenlandskap, d.v.s. mosaikartade landskap med ängs- och hagmarker, lövrik skog med död ved eller block i markskiktet och god tillgång på fisk- och kräftfria småvatten. Orsaken till att arten gått tillbaka är framförallt förändringen av jordbruksdriften med igenfyllning av småvatten, T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 dikning och läckage av gödnings- och bekämpningsmedel. Dessutom har mark omsatts till produktiv granskog. 12(46) Den större vattensalamandern har flera egenskaper som gör den känslig för förändringar i dess livsmiljö. Exempelvis är arten relativt selektiv i sitt val av livsmiljö och den bär på en genetisk defekt som resulterar i att hälften av alla ägg dör innan kläckning. Sedan andra hälften av 1980-talet har lokaler inventerats. Markägare har dock inte blivit informerade varför habitatsförluster har noterats vid senaste inventeringen 2005. Den större vattensalamandern har inte varit föremål för några riktade åtgärder, även om punktinsatser genomförts på olika håll i landet. Arten har gynnats av insatser för att etablera fler småvatten och våtmarker i odlingslandskapet (t.ex. i Skåne län), men insättning av fisk och kräftor i sådana miljöer kan också ha förhindrat artens etablering i många av de skapade miljöerna. Utsikterna är dock goda att bromsa artens minskning då groddjur svarar snabbt på åtgärder i sin livsmiljö. MILJÖMÅL SKÅNES MILJÖMÅL Enligt 6 kap 12 § MB ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål beaktas i en plan. De 16 nationella miljömålen är omarbetade till skånska förhållanden och omfattar då 15 miljömål. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk Luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. God bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- och djurliv MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormerna är ett rättsligt styrmedel för miljöpolitiken som sätter gränser för vad människa och miljö kan utsättas för utan att betydande olägenhet uppstår. Dessa ligger till grund för bedömningar av konsekvenser gällande utomhusluft, vattenförekomster och omgivningsbuller. Gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren enligt LuftT:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 kvalitetsförordning (SFS 2010:477). Denna förordning gäller miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt 5 kap. miljöbalken. 13(46) Miljökvalitetsnormer för vatten är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Dock kan undantag från normen göras emellanåt. NULÄGES- OCH KONSEKVENSBESKRIVNING I följande kapitel redovisas varje miljöaspekt med en: 1. Nulägesbeskrivning/Förutsättningar i området 2. Konsekvenser av nollalternativ och planförslaget 3. Vid behov, förslag till kompensationsåtgärder För alla miljöaspekt har utredningar tagits fram vilka ligger till grund för miljökonsekvensbeskrivningen. GRÖNSTRUKTUR Genom området finns ett grönstråk som sammanbinder Väla skog i väster med det kringliggande landskapet i öster. Söder om området finns Vasatorpsstråket, som sammanbinder Fredriksdalsområdet med Bruces skog och i förlängningen Vasatorps golfbana. Helsingborgs stad har en liten andel natur i kommunen och där skogspartierna inne på NSR:s område och Bruces skog utgör en väsentlig del av hela kommunens skogsinnehav. Även om skogarna innehåller till stor del ordinära naturvärden utgör de en viktig tillflyktsort och spridningskorridorer för våra allmänna växt- och djurarter. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 14(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Bild: Redovisning av grönstruktur och lövskogsområden. Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär en fortsatt användning inom området för avfallshantering och deponering. Området omformas gradvis till ett område med stora deponier vilket innebär att den grönstruktur som finns där idag till stor del kommer att försvinna. Naturen i området är idag inte skyddad. För att bevara kulturhistoriska värden och naturvärden har ett område undantagits, söder om Ljunghems gård, där deponi inte ska få finnas. Ett genomförande av gällande detaljplan får stora konsekvenser för grönstrukturen. Den vegetation som finns i området idag ersätts med öppna gräsytor på de sluttäckta deponierna. Naturvärdena i området minskar och de gröna kopplingarna till omgivningen bryts. Sammanfattningsvis minskar nollalternativet naturvärdena i området. Planförslaget Ett genomgående grönstråk bevaras centralt i området, som allmän platsmark med ändamålet NATUR, med kopplingar till de omgivande grönstrukturerna både öster- och västerut. Detta innebär positiva konsekvenser för grönstrukturen i området och det omgivande landskapet. I och med att områdena avsätts T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 som allmän platsmark blir områdena mer tillgängliga och säkerställs som naturområde. 15(46) Sammanfattningsvis bedöms planförslaget ej medföra betydande miljöpåverkan. Förslag till kompensationsåtgärder Inga åtgärder föreskrivs. NATUR OCH BIOTOPER Drygt en tredjedel av planområdet utgörs av anläggningar för avfallshantering, återvinning och deponier. Denna verksamhet förekommer framförallt i den sydvästra delen där också trafiken är koncentrerad. I den mellersta och östra delen finns en hel del skog, ca en tredjedel av området. Skogen är relativt ung och domineras av medelålders planteringar av björk, gran, blågran och ek. Den sista tredjedelen, som är koncentrerad i norr, består av odlingsmark med energi- och vallodling. En naturvärdesinventering är genomförd för området under juni och juli månad 2012 (Enetjärn Natur AB, 2012). Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. Sammanfattningsvis är området starkt påverkat av människan och det finns få naturliga miljöer kvar. Den natur som finns består till stor del av unga planteringar med barr- och lövträd. Naturvärdena knutna till de rena skogsmiljöerna är mycket begränsade. Området har inventerats och naturvärdesbedömts och klassats i: Mycket höga naturvärden – Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. Höga naturvärden – Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Ordinära naturvärden – Ordinära naturvärden och starkt påverkad mark. Sammanfattningsvis är de högsta naturvärdena knutna till lövskogsridåer med stenmurar och märgelgravar i den norra delen av området, område 4 och 5 på kartan på nästa sida. Dessa har hög mångformighet och kontinuitet. Stengärdesgårdar och märgelgravar omfattas också av det generella biotopskyddet. I övrigt är naturvärdena knutna till skog som kan betraktas som någorlunda naturlig t ex fuktskog och ädellövskog. Dessutom finns värden knutna till områden skapade av människan, t ex grävda märgelgravar, planterade trädrader, rester av en enefälad och en gammal gårdsmiljö som hyser höga naturvärden, område 25, 46, 48, 50, 52, 54 och 63 på kartan nedan. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 16(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Bild. Redovisning av inventeringsområden, sid 22, EnetjärnNatur AB, 2012 Nedan följer en sammanfattning av de områden som är av naturvärdesklass 1 och 2. Område 4 och 5 – Stengärdesgårdar med märgelgravar Två stengärdesgårdar löper parallellt i nordsydlig riktning i ett område med energiskog. På båda sidor om murarna har ett område lämnats öppet med vall. Stengärdesgårdarna är täckta av en tät busk- och trädridå. Träd- och buskskiktet är artrikt och varierat med avseende på ålder och struktur med många blommande och bärande träd och buskar. Vegetationen utgörs i den västra muren av äppelträd, rönn, vide, hagtorn, fläder, nyponros samt klibbal och den T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 östra muren av pil, hassel, ek, körsbär, kastanj, ask, rönn, klibbal samt björk. Den östra muren har också flera gamla hamlade pilar. Utmed den västra muren finns två vattenfyllda märgelgravar. Den nordliga märgelgraven är stor, ca 15 x 30 m och relativt djup. Den täcks helt av liten andmat och korsandmat. Märgelgraven är helt skuggad och kantas av unga lövträd samt äldre klibbal. Den sydliga märgelgraven är något öppnare och mindre. Även i denna dominerar andmat men även bredkaveldun. Graven kantas av olvon, sälg och några större björkar. Utmed den östra muren finns också två märgelgravar. Dessa var uttorkade vid inventeringstillfället. Den södra märgelgraven är ca 10 x 10 m stor och kantas av fläder, unga pilar samt en mycket grov knäckepil med grov bark och håligheter. Den norra märgelgraven är mycket blockrik och täcks av näckmossa. Den kantas av frodig lövvegetation med vidkroniga askar. Båda områdena har mycket höga naturvärden knutna till rik träd- och buskflora med gamla, solexponerade träd, hamlade pilar samt märgelgravar. Det är en utmärkt miljö får många fåglar och smådjur. 17(46) Område 25 – Björkhage med göl Området består av en igenväxande, fuktig björkhage med äldre björkar, enstaka enar och ett visst sälg- och björkuppslag. I området finns en grävd göl som är ca 10x10 m stor och maximalt någon meter djup. Vegetationen utgörs av kaveldun, rostnate, mannagräs, knapptåg och strandlysing. Gölen hyser både större och mindre vattensalamander. I öster övergår hagmarken i en våtmark med ängsull och blåsstarr på vitmossebotten. Här finns en del stående död björkved med fnöskticka. Området har höga naturvärden knutna till livsmiljöer för groddjur samt död björkved med vedsvampar. Område 46 – Fuktig askskog Området utgörs av ett frisk till fuktigt, mindre askskogsbestånd. De rakstammiga, högvuxna askarna står glest och det finns ingen död ved eller gamla träd. Markvegetationen är kraftig och utgörs av älgört, träjon, hallon och hundkex. Området har höga naturvärden som är knutna till den rödlistade arten. Område 48 - Ljunghems gård Området utgörs av en gammal gårdsmiljö med huvudbyggnad och ladugård. Ladugården används som lager. Brännässlor, johannesört, ängsgröe och teveronika har tagit över gräsmattan. Kring gårdshusen finns många olika arter av både vilda och odlade träd, buskar och örter, t ex hassel, fläder, spirea och doftschersmin. Mot öster avgränsas gården av en stenmur som kantas av en trädrad med grova hästkastanjer. Både stenmur och trädrad omfattas av det generella biotopskyddet. Området har höga naturvärden som är knutna till artrik träd-, busk- och örtflora. Den blomrika miljön i ett varmt och skyddat läge är viktig för många insekter. Vissa värden knutna till grova hästkastanjer. Område 50 - Fuktig askskog Området utgörs av fuktig mark med ett mindre parti av unga högvuxna, friställda askar. Marken är snårig och vegetationen utgörs av hallon, nässlor samt ett ungt lövuppslag med hassel och björk. Området har höga naturvärden som är knutna till den rödlistade arten. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 18(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Område 54 - Fläderskog En igenväxande betesmark med flera fristående gamla, döende fläderträd samt några äldre rönnar. Fläderträden är ovanligt grova och vidkroniga samt har en rik epifytflora, bland annat av svampen judasöra. Grenarna har ett tjockt lager av mossor och lavar. Delar av området är bitvis tätt och snårigt med buskar men det finns fortfarande öppna gläntor kvar. Området har höga naturvärden som är knutna till grova fläderträd med död ved och rik epifytflora. Område 63 - Oxelallé Vid infarten till skytteklubben finns en grov oxelallé med ca 20 st högvuxna oxlar. Det finns en kraftig underväxt av lövsly med skogstry samt nässlor och hundkex. De höga naturvärdena är knutna till de gamla oxlarna med håligheter. Område 29 – Enefälad Området ingår i kommunens naturvårdsplan. Enefäladen var betad fram till 2012. Enefäladen är idag täckt av kruståtel, hallon och björnbär och inga spår av äldre tiders hävdgynnade flora finns kvar. Endast de spridda, knotiga enarna, vilka inte hyser några höga naturvärden i sig, vittnar om att marken haft en lång beteskontinuitet. Området har inte kvar några värden kopplat till gammal betesmark men med ökad hävd kan värdena återkomma. Området har höga kulturhistoriska värden. Stengärdesgårdar Förutom ovan nämnda stengärdesgårdar finns ytterligare tre murar i området som omfattas av det generella biotopskyddet. Stenmur A är till stor del täckt av hög örtvegetation. Stenmuren är låg och delvis raserad. Stenmur D är beskuggad och är delvis raserad. Stenmur E kantas av en rad hästkastanjer, som är grova och vidkroniga. Muren och trädraden utgör en gräns mellan gårdsmiljö och åker. Stenmuren är idag beskuggad. Bild. Biotopskyddade objekt, sid 40, EnetjärnNatur AB, 2012 De naturområden som finns kvar i Helsingborgs kommun är få till antalet och små till ytan varvid produktionsskog i ett större sammanhang kan vara värdefull. Skogspartierna som finns i NSR:s område och Bruces skog utgör en väsentlig del av hela kommunens skogsinnehav. Även om dessa skogar hyser till stor del ordinära naturvärden är de viktiga tillflyktsorter och spridningskorridorer för våra allmänna växt- och djurarter. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 19(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att området utifrån befintlig detaljplan gradvis omformas till ett område med stora deponier och den grönstruktur som finns där idag till stor del försvinner. Vad man kan plantera på en sluttäkt deponi är begränsat då djupa rötter kan förstöra det täckande lagret. Därför blir vegetationen begränsad inom området och naturvärdet lågt. Naturen i området är idag inte skyddad förutom ett område söder om Ljunghems gård där deponi ska undantas för att bevara kulturhistoriska- och naturvärden. Ett genomförande av gällande detaljplan får stora konsekvenser för den natur och de biotoper som finns i området idag då den till stora delar kan tas bort. Sammanfattningsvis minskar nollalternativet naturvärdena i området. Planförslaget Planförslaget innebär att stora delar av planområdet föreslås för verksamhetsmark. I de centrala delarna avsätts ett större sammanhängande naturområde för allmän platsmark natur vilket medför positiva konsekvenser för området. Naturmark föreslås också runt och genom det föreslagna verksamhetsområdet i norr där värdefull natur kan sparas samt nya miljöer kan skapas. Under luftledningsstråket föreslås öppna fördröjningsmagasin för dagvatten vilket kan öka naturvärdena på platsen. Inom föreslagen naturmark ligger den västra stengärdesgården, med kringliggande märgelgravar och träd, som har mycket höga naturvärden. Delar av den östra stengärdesgården, som också har mycket höga naturvärden, sparas också inom naturmarken. I anslutning till murarna finns idag ingen värdefull vegetation då större delen utgörs av energiskog. Stengärdesgårdarna sammanbinds söderut med det större sammanhängande naturområdet centralt i området. Området är värdefullt då det till större del utgörs av fuktig lövskog och ligger i anslutning till områden med höga naturvärden. I området finns en igenväxande björkhage med en grävd göl och en våtmark som utgör ett viktigt habitat för groddjur, se vidare under groddjur. Området bedöms också värdefullt att bevara ur ett lokalt perspektiv då en av Helsingborgs stads två enefälader ligger i området. Även om betesmarken är igenväxt har gammal betesmark många arter knutna till sig. Med hävd kan dessa växter åter växa i området. En del av naturområdet som föreslås sparas utgörs av granskog eller ordinär lövskog som inte bedöms ha höga naturvärden. Naturområdet föreslås sparas då området sannolikt kan utgöra ett kärnområde för groddjur under landfasen, sommar- och vintertid. Ett naturområde med utpekad värdefull natur kring Ljunghems gård försvinner i och med föreslagen omlastningscentral i området. Vegetationen vid Ljungshems gård och gamla träd med höga värden vid skyttebanan föreslås inte skyddas då ytorna för NSR:s verksamhet är begränsad och det bedöms mer värdefullt att avsätta ett större sammanhängande naturområde. Alskogen, som har mycket höga naturvärden, i öster bevaras med stor sannolikhet då den ligger inom byggnadsfri zon mot motorvägen E6. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Vid ett fullt utnyttjande av planen försvinner stora delar av befintlig natur inom område för NSR:s verksamhet. Denna möjlighet ges redan idag för verksamheten. Det har bedömts värdefullt att avsätta ett större sammanhängande område natur som kan utvecklas på lång sikt istället för att spara mindre naturområden utspridda i ett stort område. 20(46) Kring och inom verksamhetsområdet i norr föreslås ekdungar samt trädrader av ek som kan skapa förutsättning för spridningskorridorer till omgivningen och på lång sikt kan utgöra värdefulla biotoper för flora och fauna. Sammanfattningsvis görs bedömningen att planförslaget inte medför betydande miljöpåverkan på naturmark inom området. Naturen i stora delar av området är vanligt förekommande i regionen. Däremot kan naturen utgöra värdefulla habitat för fauna i området, se vidare kapitel. Förslaget innebär betydande miljöpåverkan på de biotopskyddade objekt som föreslås tas bort men det finns goda möjligheter att på sikt återskapa objekt och miljöer. På så vis kan de biologiska värdena kvarstå inom området. Förslag till kompensationsåtgärder Inom de områden som bevaras kan biotophöjande åtgärder genomföras för att skapa större biologiska värden. Ädellövträd ska prioriteras i området och död ved ska ligga kvar i området. Områden med planterad barrskog kan återplanteras med lövträd för att öka de biologiska värdena. Befintlig fuktskog får inte dikas för att den vattenrika miljön ska bevaras. De gamla betesmarkerna föreslås slåttras eller betas för att arter som gynnas av hävd ska utvecklas. Ek ska planteras inom det föreslagna verksamhetsområdet som på sikt kan skapa livsmiljöer för flora och fauna. Stengärdesgårdar som föreslås tas bort ska återuppbyggas inom allmän platsmark NATUR. Märgelgravar som föreslås tas bort kompenseras med föreslagna ytor för lokalt omhändertagande av dagvatten där nya vattenspeglar ska införas. Alternativt kan fler gölar skapas inom fuktskogsområdet. GRODDJUR Groddjur har länge påverkas negativt av rationaliseringar inom skogs- och jordbruket. För att långsiktigt kunna främja arter har området inventerats för att kunna minimera konsekvenserna av en exploatering i området. Groddjur har generellt påverkats negativt av utdikningar och igenläggningar av småvatten och krympande arealer av öppna och halvöppna marker har gjort att flera arter kraftigt gått tillbaka. (Groddjur vid Filborna, Nils-Otto Nilsson, EkoScandica Naturguide AB, 2012) Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. Inventeringen redovisar artsammansättningen i området samt identifierar var groddjuren har sina troliga reproduktionslokaler, sommarmiljöer och övervintringsplatser. Planområdet präglas av en mosaik av industrimark, småvatten, skogsområden och öppna områden. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 21(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Gröna ytor anger dammar och småvatten som efter kartstudier och fältbesök avfärdats från inventeringen. De bedömdes vara ointressanta som lek- och yngelplatser för groddjur. Blå ytor anger småvatten, diken och våtmarksområden som inventerades nattetid vid två tillfällen under våren 2012. Numreringen från norr till söder av de tolv inventerade ytorna används vid beskrivningen av inventeringsresultaten. Bild: s 7.Enetjärn Natur AB, 2012. Sammanfattningsvis kan man konstatera att endast i området markerat med 3 områdena saknades observationer av groddjur, troligtvis då vattenytorna är väldigt beskuggade. Vid de två inventeringstillfällena gjordes minst 103 observationer av vuxna groddjur. Vanligast förekommande var arterna vanlig groda, Rana temporaria, (57 observationer), vanlig padda, Bufo bufo, (18 observationer) och mindre vattensalamander, Lissotriton vulgaris, (26 observationer). Dessutom noterades vid ett tillfälle 2 individer av större vattensalamander, Triturus cristatus, vid lokal 4. För samtliga arter kunde lekaktivitet konstateras och förutom vuxna groddjur sågs även yngel av vanlig padda samt flera ansamlingar av äggklumpar av vanlig groda/åkergroda. Ägg och äggklumpar från vanlig groda är svårskilda från den likaledes vanliga arten åkergroda, Rana arvalis. Det kan inte helt uteslutas att även åkergroda finns i området, men eftersom inga vuxna individer kunde observeras vid de två inventeringstillfällena bör det i T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 så fall röra sig om en mindre förekomst. I Välabäcken hittades många lekande groddjur. 22(46) Lokalen där den större vattensalamandern påträffades utgör en av de mer varierade vattenmiljöerna i området och på platsen sågs även områdets övriga groddjursarter. Lokalen utgörs av en sammanhängande våtmark med flera småvatten och mindre diken med öppna, solexponerade vattenytor. De två individerna av större vattensalamander noterades i en liten göl med meterdjupt, klart vatten i område 4. Det fanns gott om flytbladsvegetation i vattnen på lokalen, varför det inte kan uteslutas att åtskilliga fler individer kan ha undgått upptäckt. Den större vattensalamandern är tidigare inte känd från området och föranleder speciella hänsynstaganden vid planeringen av området. Samtliga grod- och kräldjur är idag också fridlysta vilket bland annat innebär att deras fortplantnings- och viloplatser inte får skadas eller förstöras. Den oexploaterade delen av planområdet är mycket varierad med inslag av öppna ytor och skogspartier av olika slag, diken och fuktstråk samt en hel del restelement från det äldre jordbrukslandkapet, bl a stengärden och märgelgravar. Många av dessa miljöer utgör sannolikt värdefulla groddjurshabitat under djurens landfas. Två biotoper är speciellt värdefulla för groddjur under landfasen. Den ena är uppvuxen flerskiktad lövskog med småkuperad terräng med stenhögar, diken, grova trädlågor, ris och lövhögar m.m. Här finns rikt med föda till groddjuren på sommaren och det finns frostfria skrymslen för övervintring. Den andra är gamla rågångar, som stengärdesgårdar med märgelgravar och grova fristående träd. Gamla stengärdesgårdar har gott om hålrum och är en klassisk övervintringsplats för salamandrar. Vatten längs stengärdesgårdarna skapar förutsättning för rikligt med föda. För att skydda och förstärka populationen av större vattensalamander i området bör i första hand hänsyn tas till artens lekvatten och dess närmaste omgivning. Ett område som sannolikt kan utgöra kärnområdet för populationen under lekperioden har identifierats, blå markering på kartan på nästa sida. Området är ett öppet våtmarksområde med diken, smågölar och kärr. Ett område som sannolikt kan utgöra kärnområde för populationen under landfasen under sommar- och vinterperioden har identifierats, gul markering på kartan. Området har uppvuxna, fuktiga lövskogar med differentierat markskikt samt äldre rågångar, framförallt med stengärden. Ett område har också identifierats där det finns förutsättningar att genomföra åtgärder för att förstärka populationen i området, grön markering på karta. Bild. s 11, Enetjärn Natur AB, 2012 T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 För området har också en generell bedömning gjorts för övriga groddjur av vilka miljöer som är värdefulla eller har potential. I de mer oexploaterade partierna, inklusive den södra delen av undersökningsområdet, finns en mosaik av öppna områden och skogspartier i olika stadier med insprängda diken, småvatten och fuktstråk. Den varierade miljön gör att det finns rikligt med jaktmarker för groddjuren i området och utmärkta skrymslen för övervintring. Lekvatten för större och mindre vattensalamander har generellt sett högre kvaliteter än lekvatten för vanlig groda och vanlig padda. Vattensalamandrarna är mer känsliga för att vattnet torkar ut eftersom deras larver finns kvar i vattnet ända till senhösten. De är också känsliga för föroreningar och för fisk i vattnet. 23(46) I figuren presenteras en samlad bedömning av de områden inom undersökningsområdet som har högst prioritet för att värna groddjursfaunan. Blå markeringar anger viktiga lekplatser med hög. Gulmarkerade områden utgörs av biotoper med mycket goda förutsättningar att hysa groddjur under landfasen. Som tidigare nämnts utgörs dessa områden främst av uppvuxna lövskogar med differentierat markskikt och av gamla rågångar med stengärden eller grova träd. Gröna markeringar utgörs slutligen av områden med vissa förutsättningar för groddjur och där det finns potential för för att förstärka groddjursfaunan i området. Bild s 13, Enetjärn Natur AB, 2012. Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att området gradvis omformas till ett område med stora deponier och den grönstruktur samt småvatten som finns i området idag kommer till stor del att försvinna. Naturen i området är idag inte skyddad förutom ett område söder om Ljunghems gård där deponi ska undantas för att bevara kulturhistoriska värden och naturvärden. Ett genomförande av gällande detaljplan får stora konsekvenser för groddjursbeståndet i området då deras habitat kommer att försvinna. Den stora vattensalamandern kommer med största sannolikhet försvinna från området. Sammanfattningsvis bedöms nollalternativet innebära påverkan för groddjur. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 24(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Planförslaget Planförslaget avsätter ett större naturområde på ca 29 ha som allmän platsmark, NATUR. Området omfattar det vatten- och kärnområde som den stora vattensalamandern har under lekperioden. Naturområdet omfattar också till stor del det område som den stora vattensalamandern antas nyttja under sommar- och vinterperioden samt ett område som kan utvecklas för att stärka populationen. Planförslaget innebär att ett område i söder, ut mot E6/E4/E20, försvinner som har bedömts som utvecklingsbart för att stärka populationen. I och med befintlig verksamhet i området och dess behov av ytor har det bedömts lämpligt att spara ett större sammanhängande område där det också finns störst fynd av stor vattensalamander. Det naturområde som föreslås sparas lämpar sig också för övriga groddjur. Naturområdet ligger också kopplat till befintliga stengärdesgårdar och märgelgravar norrut inom allmän platsmark. Detta innebär att övriga groddjur får kvar sina landvisten de utnyttjar under sommar och vinter. Ut mot E6/E4/E20 finns två områden som har bedömts lämpliga för utveckling där åtgärder kan genomföras för att stärka populationerna. Dessa bevaras ej i förslaget. Planförslaget innebär att naturmarken inte får dikas så att den fuktskog och den miljö som finns där idag därmed kan sparas. Kring det föreslagna verksamhetsområdet i norr föreslås naturmark med ekdungar och på sikt kan detta utgöra en ny miljö för groddjuren. Sammanfattningsvis görs bedömningen att förslaget kan medföra viss miljöpåverkan. En avvägning har gjorts mellan verksamhetens lokalisering samt behov och att värna om de mest värdefulla och potentiellt utvecklingsbara områdena. Planförslaget skapar troligtvis bättre förutsättningar för groddjur i området och med planerade åtgärder finns chans att groddjursbeståndet i området kan fortleva och utvecklas. Därmed anses att den påverkan med visst bortfall av inventerade miljöer som kommer ske som rimlig. Förslag till kompensationsåtgärder De naturområden som försvinner, som är utvecklingsbara för att stärka populationerna, kan kompenseras genom förstärkande åtgärder inom de områden som sparas. För att gynna groddjur föreslås att de stengärdesgårdar som sparas ska friställas från sly. Äldre träd inom naturmarken ska också sparas för annan flora och fauna. Märgelgravarna inom naturmarken ska friställas för att vattnet ska bli solbelyst. Under den befintliga vägen, som korsar naturmarken, ska en grodddjurspassage anläggas. Nya vattenytor kan skapas i naturmarken under luftledningsstråket och skapa nya habitat inom planområdet. Det är viktigt att de vatten som skapas ska vara fiskfria och solexponerade. Lägre buskage kan planteras i området för att skapa vintervisten. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 För större vattensalamander är behovet av populationsfrämjande åtgärder ännu mer påfallande och följande konkreta åtgärder rekommenderas för att främja arten: att bete återupptas inom området för att bibehålla solinstrålning på smågölar, diken och kärr i området alternativt slåtter införs att ytterligare lämpliga smågölar etableras inom det öppna, betade området eller övriga lämpliga områden att skogarna närmast lekplatsen utvecklas för att långsiktigt skapa fler sammanhängande skogshabitat för landfasen att utveckling av mikrohabitat bör påskyndas i landmiljöerna, t ex genom att lämna grova lågor av lövträd eller att skapa sten- och rishögar. 25(46) Alla kompensationsåtgärder bör utformas i samråd med sakkunnig. FÅGLAR Fågellivet har inventerats och bedömts i området, Enetjärns natur AB, april-juli 2012. Syftet med fågelutredningen har varit att lokalisera och redovisa förekomster av rödlistade eller särskilt utpekade arter i Artskyddsförordningen och redovisa hur de kan påverkas av en exploatering. Även arter som finns upptagna på den svenska rödlistan och som har livsmiljöer i området har behandlats. Hänsyn har också tagits till att det i delar av området planeras för vindkraft. Störst vikt har lagts vid de arter som häckar i regionen. Även förutsättningar för sträckande, rastande och övervintrande fåglar har analyserats. Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Ormvråk Röd glada Brun kärrhök Hämpling Sånglärka Tornseglare Backsvala Gråtrut, Ormvråk Drillsnäppa Svärta Fjällvråk Det blå strecket på bilden redovisar inventeringsrutten. Bild. s 12, Enetjärn Natur AB, 2012 T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Det område som inventerats är relativt varierat från öppnare fält till sluten skog samt med delar som är starkt påverkade av mänsklig aktivitet (deponin). Deponin utgör en stor födolokal i området. De varierade biotoperna gör att fågelfaunan är relativt artrik. 26(46) Resultatet av inventeringen är följande: En sträckande fjällvråk observerades. Rödlistad kategori NT (nära hotad) Rödglada har observerats vid flera tillfällen, framförallt över den aktiva deponin. Några häckningsplatser har ej påträffats. Sannolikt är det några få häckande par i närheten av planområdet som besöker deponin regelbundet. Omfattas av artskyddsförordningen. Brun glada observerades en gång och är troligtvis en fågel som tillfälligt besökte området. Brun kärrhök observerade en gång och är troligtvis en fågel som tillfälligt passerade området. Området utgör inte ett lämpligt födosöksområde för arten. Artskyddsförordningen Ett häckande ormvråkspar hittades i området, strax söder om Ljunghemsgården. Två par häckar söder om planområdet. För övrigt förekommer tillfälligt vanligare rovfåglar som tornfalk och sparvhök i området. Ett berguvspar har tidigare häckat i området. Sedan holken flyttades 2010 har inte arten observerats i området. Det är troligt att berguv ändå regelbundet besöker deponin då det är ett bra födosöksområde med rik förekomst av bl. a. brunråtta. Hornuggla kan förekomma vintertid i området. Fjädrar av arten har påträffats i området. Det är också möjligt att kattuggla kan tänkas häcka i området. Dessa arter kan bara inventeras nattetid och omfattas inte av inventeringen. Gråtrut är den vanligaste arten i området, ca 700 st uppskattades. Arten häckar inte i området och det var framförallt yngre fåglar som noterades vid inventeringen. Under andra delar av året bedöms vuxna fåglar förekomma oftare. Gråtrutarna födosöker på tippen och flyger regelbundet mellan deponin, Kropps våtmark i nordost, åkrar i närheten och kusten i väster. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Drillsnäppa observerades vid ett tillfälle i området och bedöms sannolikt vara en rastande fågel. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Svärta observerades vid ett tillfälle i en damm och bedöms sannolikt vara en rastande fågel. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Två tornseglare observerades vid ett tillfälle. Arten kan möjligen häcka på någon av byggnaderna. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Backsvala observerades vid ett tillfälle i området. Eventuellt kan ett par häcka öster om E6. Rödlistad kategori NT(nära hotad) En sånglärka observerades på den täckta deponin men det bedöms troligt att arten häckar på lokalen. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Kärrsångare i ett stort bestånd observerade på täckta deponins västra sluttning. Hämpling förekom på ett par lokaler i området och det är troligt att trefyra par häckar i området. Rödlistad kategori VU (sårbar) T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Utifrån inventeringen kan en bedömning av vilka arter som utnyttjar området i större utsträckning under flyttider och vinter göras. Gråtrut använder området under hela året för födosök. I januari 2010 noterades 3000 gråtrutar inom Filborna och april 2012 noterades 7000 gråtrutar vid Kropps våtmark. Gråtrutarna rör sig regelbundet mellan planområdet och våtmarken. Röd glada förekommer året runt i området för födosök kring deponin. Även ormvråk förekommer året runt medan fjällvråken framförallt observeras mellan september och april. 27(46) Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att området gradvis omformas till ett område med stora deponier och de befintliga naturområdena försvinner till stor del. Deponiytorna omvandlas till naturområde men utan inslag av högre vegetation. De arter som idag lever i den starkt människopåverkade miljön på och kring deponierna gynnas säkerligen av utvecklingen ända till sluttäckningen är genomförd. En förändring av deponiverksamheten kan innebära en minskning av antalet födosökande fåglar i området, som gråtrut och röd glada. Även förutsättningarna för pilgrimsfalk och berguv att födosöka i inventeringsområdet kan komma att påverkas negativt till följd av en lägre tillgång på byten. De arter som är beroende av vegetation för födosök och levnadshabitat söker sig sannolikt till närliggande område. Bedömningen är att fågelfaunan kommer bli mindre artrik. Sammanfattningsvis medför nollalternativet påverkan på fågelfaunan. Planförslaget Planförslaget innebär att de två större deponier som finns i området planläggs för ändamålet. Dessa utgör idag en befintlig levnadsmiljö för flera fågelarter. NSR:s verksamhetsområde kvarstår i området men fler ytor kan bebyggas och hårdgöras framöver. Tre vindkraftverk föreslås i området. Planförslaget innebär sannolikt liten påverkan på rödlistade eller i Artskyddsförordningen särskilt utpekade arter då viktiga häckningsplatser för dessa arter inte berörs. Häckande arter, som sånglärka och hämpling, finns i de områden som är mest påverkade av mänsklig störning och deponier. Dessa arter bedöms inte påverkas negativt i någon högre grad. Arterna gynnas i varierande grad av öppna ytor med rik förekomst av frösättande växter. Minskar dessa ytor i storlek är det troligt att arterna påverkas negativt. Det är dock troligt att arterna gynnas av att skogen tas ner och större öppna områden skapas. Det kommer att ske biotopförluster och störningar till följd av den planerade utbyggnaden men det påverkar främst vanliga skogslevande fågelarter. Under byggkedet är det troligt att skogslevande fåglar undviker delar av området. Men fågelarterna är redan idag vana vid mänsklig aktivitet och buller varför effekterna förväntas vara mindre än i mer ostörda områden. Det häckar endast ett mindre antal rovfåglar inom inventeringsområdet. Två bon av ormvråk hittades och möjligen kan någon häckning av tornfalk eller sparvhök ha missats. Det är således endast ett fåtal individer som kommer att påverkas av störning vid häckningsplatser. Övriga häckande rovfågelarter som kan tänkas störas är inte rödlistade eller på annat sätt utpekade. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 En förändring av deponiverksamheten kan innebära en minskning av antalet födosökande fåglar i området, som gråtrut och röd glada. Även förutsättningarna för pilgrimsfalk och berguv att födosöka i inventeringsområdet kan komma att påverkas negativt till följd av en lägre tillgång på byten. Det är inte heller sannolikt att andra rödlistade arter kommer att påverkas i större utsträckning av störning eller habitatförluster då inventeringsområdet nästan helt saknar viktiga naturmiljöer för de rödlistade arterna i regionen. 28(46) Vindkraftanläggningars lokalisering i landskapet är sannolikt den faktor som har störst betydelse för vindkraftens effekter på fåglar. Flera studier antyder att stora rovfåglar är överrepresenterade bland de fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk. Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små är sannolikheten för kollisioner ofta högre i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer. De rovfåglar, framför allt ormvråk och röd glada, som regelbundet utnyttjar deponin som födosöksområdet, rör sig över ett större område runt deponin. De kommer därmed regelbundet att utsättas för en kollisionsrisk med vindkraftverk, oavsett exakt var de placeras. Stora antal gråtrutar födosöker dagligen inom inventeringsområdet och vilar i Kropps våtmark. Dessa fåglar kommer flera gånger om dagen passera förbi vindkraftverken. De gråtrutar som finns i området kommer således flera gånger om dagen att utsättas för en kollisionsrisk. Måsfåglar är en av de grupper av fåglar som inte verkar undvika vindkraftverk i lika stor grad som andra arter. Förekomst av tornseglare och backsvala är att vänta inom inventeringsområdet. De rör sig under födosök ibland på sådana höjder att de är utsatta för kollisionsrisker. Övriga känsliga rödlistade arter som t.ex. hämpling och sånglärka rör sig sällan på de höjder som gör att de utsätts för en kollisionsrisk. Sannolikheten för att mer än enstaka individer ska kollidera bedöms som mycket liten. Det är inte möjligt att placera vindkraftverken för att undvika det direkta flygstråket mot Kropps våtmark. Planförslaget innebär troligtvis negativ påverkan för gråtrutar. Arten omfattas inte av artskyddsförordningen och är vanligt förekommande i området varför populationen inte bedöms påverkas betydande. Inventeringsområdet ligger så till att det sannolikt passerar en relativt stor mängd rovfåglar och tättingar under vår- och höstflyttningen. De största koncentrationerna av sträckande fåglar bedöms dock gå norr och väster om inventeringsområdet. De flesta fåglar som passerar inventeringsområdet bedöms även flyga på höjder som gör att de inte påverkas av de planerade vindkraftverken. Utredningen visar att det med största sannolikhet inte finns viktiga förekomster av häckande fåglar, som är särskilt utpekade i Artskyddsförordningen eller rödlistade fågelarter av sådan vikt, i inventeringsområdet att omfattande hänsyn krävs. Sammantaget så bedöms det finnas en liten kollisionsrisk för sträckande fåglar, främst rovfåglar. Risken bedöms dock som större för de stationära fåglarna som rör sig inom inventeringsområdet under en längre tid och på så sätt utsätts för kollisionsrisker under en längre tidsperiod. Planförslaget innebär en viss miljöpåverkan på fågellivet men inte i den utsträckning att den bedöms T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 som betydande. Skyddade arter enligt Artskyddsförordningen bedöms inte påverkas betydande. 29(46) Förslag till kompensationsåtgärder Planförslaget medför inga åtgärder. FLADDERMÖSS En utvärdering och riskbedömning för fladdermöss vid Filborna har upprättats av EkoScandica Naturguide AB, 2012. Den grundar sig på uppgifter från en naturvärdesbedömning, fältnoteringar, kartmaterial och känd dokumentation från två genomförda fladdermusinventeringar inom området (Gerell 2010; 2011). Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. Bedömningen är att området hyser stationära populationer av arterna dvärgfladdermus, Pipistrellus pygmaeus, vattenfladdermus, Myotis daubentonii, nordisk fladdermus, Eptesicus nilssonii, långörad fladdermus, Plecotus auritus, och möjligen ytterligare någon vanlig art. Genom området bedöms även ett flyttsträck av fladdermöss förekomma, framförallt av de långdistansflyttande arterna stor fladdermus, Nyctalus noctula, och dvärgfladdermus, Pipistrellus pygmaeus, och i viss utsträckning även den mindre allmänna arten trollfladdermus, Pipistrellus nathusii. Fladdermöss är generellt känsliga för mänsklig aktivitet i närheten av sina livsmiljöer. Permanent nattbelysning eller ökade bullernivåer har påvisats ha negativ effekt på hur väl fladdermöss kan utnyttja sina jakthabitat. Fladdermöss förolyckas lätt genom kollision med rotorbladen på vindkraftverk i drift varvid frågan alltid behöver utredas vid etablering av vindkraftverk. Placering av nya vindkraftsanläggningar måste redan från början planeras så att olycksrisken minimeras. Först och främst bör anläggningar undvikas i områden med särskilt rik fladdermusfauna eller med kända förekomster av hotade arter. Att placera vindkraftverk nära områden som hyser arter som exempelvis barbastell eller dammfladdermus vore direkt olämpligt och också tydligt reglerat genom habitatdirektivet. I området har dessa arter inte noterats. Området utgörs av ett extensivt industrilandskap i närhet till både motorväg och tättbebyggt område. Särskilt hotade arter brukar inte finnas i denna typ av miljö, utan fladdermöss föredrar ett öppnare och mer sammanhängande kulturlandskap men gott om grova träd, hagar, gamla hus och luckiga lövskogar. Trots detta visar inventeringarna på en förhållandevis rik artsammansättning i den norra delen av NSR:s område med åtminstone fyra stationära arter. För arterna dvärgfladdermus och långörad fladdermus har individerna ett speciellt jaktbeteende, där de genom skicklig manöverflykt kan fånga insekter tätt inpå vegetation och bladverk. De trivs exempelvis i parkmiljöer och luftiga skogar. Flest registreringar av arterna gjordes i anslutning till Ljunghem med den intilliggande bokskogen. I området kring fuktlövskogen och enefäladen har fladdermössen inte räknats. Här är det troligt att det finns viktiga jaktbiotoper för vissa arter då det finns mycket insekter med luckor och bryn ut mot intilliggande markvägar. I vegetationsridåerna ut mot motorvägen finns också lövskogar, bryn och skogsvägar som utgör lämpliga jaktbiotoper. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 För fladdermöss som har sina jaktmarker i området finns gott om dagvisten för vila och skydd under dagen. Mindre skrevor i hus eller håligheter i träd utgör tillräckliga gömställen för de flesta arter. För stationära arter finns tillräckliga vinterlokaler. Befintlig bebyggelse med kallutrymmen bedöms tillräcklig för att vanliga arter som nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och långörad fladdermus ska finna lämpliga övervintringsplatser. Tillgången på lämpliga platser för yngelkolonier för stationära arter bedöms mer begränsad. Troliga miljöer är utmed stengärdsgårdarna i de norra delarna som hyser grova gamla träd samt i den uppväxta bok- och lövskogen vid Ljunghems gård. Håligheter i sådana grova, solitära träd utgör utmärkta tillhåll för fladdermöss och kan ibland även nyttjas för yngelkolonier av endera fladdermusarten. 30(46) Samlad bedömning av undersökningsområdets mest känsliga fladdermushabitat. Gul markering anger skogspartier som bedöms kunna hysa stationära yngelplatser. Grön markering anger anslutande områden med värdefulla jakthabitat som på sikt har vissa förutsättningar att kunna omfatta reproduktionsplatser. Bild s 13, EkoScandica Naturguide AB, 2012 T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Med utgångspunkt i den fladdermusfauna som finns i området har fortsatt utredningsarbete studerat hur fladdermöss kan komma att påverkas av vinkraftverk i drift. Vid placering av vindkraftverk ska man utgå ifrån fladdermössens flyttaktiviteter. Flera fladdermusarter, som t ex stor fladdermus och trollfladdermus, är långdistansflyttare som flyttar söderut under vinterhalvåret. Kunskapen om fladdermössens flyttbeteende är fortfarande mycket begränsad. Det är emellertid väl etablerat att fladdermöss gärna följer ledlinjer i landskapet och att kända sträcklokaler för fåglar även kan hysa ansamlingar av flyttande fladdermöss under hösten. Det är därför olämpligt att placera vindkraftsanläggningar nära kända flyttstråk i landskapet, där såväl flyttande fåglar som fladdermöss kan ansamlas under hösten. Det finns inga tydliga ledlinjer i område men det är troligt att den gröna kil i öst-västlig riktning, som finns genom området mellan Helsingborgs stad och slättlandskapet i öster, utgör en viktig grön remsa för de flyttande fladdermössen. 31(46) Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att stora delar av området blir deponier som ska omvandlas till naturområde. Det är begränsat vad som kan växa på en deponi vilket innebär att större delen av området kommer vara öppet. Befintlig vegetation kommer till stor del försvinna vilket innebär att yngelplatser och jakthabitat kommer att minska. Nollalternativet innebär troligtvis negativ påverkan på fladdermusfaunan i området. Störningen från människor minskar troligtvis vilket gynnar arten men påverkan blir ändå stor på livsmiljön. Sammanfattningsvis bedöms nollalternativet påverka befintlig fladdermusfauna i området. Planförslaget Planförslaget avsätter två sammanhängande naturområden där delar av utpekade fladdermushabitaten ingår. Naturområdet som avsätts bedöms på sikt kunna ersätta de ytor som inte sparas inom området, det vill säga ytan kring Ljunghemsgård, den östra stengärdesgården och ytan vid skyttebanan vid Hjorthögsvägen. Fuktskogen är utpekat som ett potentiellt värdefullt område för fladdermöss. En av stengärdesgårdarna föreslås bevaras, samt delar av en annan, där gamla trädindivider kan sparas. Vid skytteklubben finns en oxelallé som inte föreslås få ett skydd men den utgör inget hinder för verksamheten och bedöms troligtvis kunna finnas kvar. Området kring Ljunghem föreslås för återvinnings- och avfallsändamål. I detta område försvinner värdefulla miljöer för fladdermöss. Planförslaget omfattar också tre vindkraftverk. Den samlade bedömningen av riskerna vid genomförande av planförslaget är att området hyser en relativt vanlig stationär fladdermusfauna utan direkt hotade arter, men att det finns vissa utpekade områden som kan omfatta reproduktionsplatser för fladdermössen och därför är känsliga för störning. Som rekommendationer vid planering av markexploatering i området bör naturhänsyn och kompensationsåtgärder följa generell naturvärdesbedömning för området. Det är också viktigt att miljöer med äldre bebyggelse och grövre hålträd, som har potential att hysa yngelkolonier för fladdermöss, i möjligaste mån bevaras intakta. Planförslaget avsätter två sammanhängande naturområden som utgår T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 ifrån den generella naturvärdesbedömningen samt en stengärdesgård sparas där det finns flera gamla träd. Det finns flera platser inom NSR:s område med gamla träd som är värdefulla att spara men verksamheten måste kunna drivas effektivt varför satsningar görs inom valda delar i området. 32(46) Vid etablering av vindkraftverk i planområdet är det troligt att arter som dvärgfladdermus och nordisk fladdermus snabbt kommer löpa risk för kollision med rotorbladen. Båda arterna är så kallade högriskarter som jagar i det fria lufthavet nära vindkraftverkens rotorblad och därför lätt förolyckas. Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus är samtidigt våra absolut vanligaste arter och dessutom vanliga i de flesta typer av miljöer. Det är troligt att oberoende av placering av vindkraftverk löper arterna en förhöjd risk att förolyckas. Även om individer förhållandevis ofta dödas av vindkraftverk bedöms ändå risken som liten att populationerna märkbart påverkas. För de stationära arterna vattenfladdermus och långörad fladdermus är risken betydligt mindre att de skulle förolyckas på grund av vindkraftverk. Arterna är så kallade lågriskarter, som inte gärna jagar i den fria luften utan hellre nära vatten- eller vegetationsytor. Att fladdermöss uppvisar flyttaktiviteter i området kan t ex indikera att området används som flyttstråk för långdistansflyttande arter. För flyttande fladdermöss är emellertid etableringen av en eventuell vindpark i området särskilt problematisk. Att placera vindkraftverk kustnära och att använda hög tornhöjd innebär goda vindförutsättningar vid rotorbladen. Höga vindkraftverk har samtidigt visat sig utgöra en särskild riskfaktor för flyttande högriskarter av fladdermöss. Fladdermössens beteende kan också komma att påverkas av nya etablerade byggnationer eller verksamheter. De är känsliga för förändringar som ljus och ljud, nya byggnader, vägar och öppna ytor som kan påverka deras lek- och födosöksbeteenden. Det finns inte tillräckligt med kunskapsunderlag för att dra slutsatser vilka beteenden hos fladdermöss som orsakar en förhöjd kollisionsrisk med vindkraftverk. Bedömningen är dock att det är olämpligt att placera vindkraftverk i direkt anslutning till viktiga flyttstråk för långdistansflyttande högriskarter, t ex dvärgfladdermus, stor fladdermus och den mer sällsynta trollfladdermusen. Det finns i dagsläget lite kunskap om dessa arters flyttmönster i regionen för att kunna avgöra hur viktigt planområdet är som flyttstråk i förhållande till andra områden i regionen. Det finns heller inte mycket kunskap om hur vindkraftverk kan tänkas påverka och förändra beteendet hos flyttande fladdermöss. Flera vindkraftverk på rad utgör dock påverkan på landskapsbilden och kan eventuellt uppfattas som en ny ledlinje i landskapet. Planförslaget omfattar tre vindkraftverk och bedöms inte utgöra en tydlig linje i landskapet. Vindkraftsområden kan bedömas som högrisklägen, osäkra lägen eller lågrisklägen. Bedömningen är att planområdet utgörs av ett osäkert läge och en kvalificerad bedömning av hur fladdermössen påvekras kan inte göras utan ytterligare undersökningar och/eller kontrollprogram. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Sammantaget bedöms fladdermusfaunan i området kunna fortleva på platsen trots att förslaget inskränker på vissa habitatområden. Det naturområde som avsätts bedöms kunna fungera och utvecklas som habitat för den stationära, relativt vanliga, fladdermusfaunan. Det är oklart hur fladdermusfaunan kan komma att påverkas av uppförandet av vindkraftverk. Det går inte att utesluta att planförslaget kan medföra betydande miljöpåverkan. Hur arterna påverkas måste följas upp genom ett kontrollprogram där man sedan kan bestämma riktade åtgärder. 33(46) Förslag till kompensationsåtgärder Fladdermöss behöver insektsrika ytor och bryn och som kompensationsåtgärd ska en ökad variation skapas i de naturområden som sparas. Exempelvis kan gläntor och lövridåer skapas, fristående grövre träd och fuktstråk sparas. Det är också viktigt att skapa nya boplatser som kompensation att områden med äldre skog och Ljughems gård tas bort genom att det sätts upp fladdermusholkar i området. Ett kontrollprogram bör upprättas i samråd med tillståndsmyndigheten och formuleras så att vindkraftsparkens effekter på de flyttande arterna under augusti-september kan studeras. Om förhöjd risk för kollisioner föreligger under flyttperioden bör det föranleda att driften av vindkraftverken inskränks vid låga vindhastigheter under flyttperioden. Man kan också temporärt reglera hastigheten på vindkraftverkens rotorblad under varma, vindsvaga nätter för att minska risken för kollisioner. VINDKRAFT – KULTURMILJÖ OCH LANSKAPSBILD Det omgivande landskapet utgörs av ett flackt, kustnära jordbrukslandskap med tät bebyggelse. Landskapet i denna del av landet är starkt påverkat av människan genom jordbruk, industrier, städer, byar och vägar. Landskapet är mycket flackt. Endast små höjdskillnader kan ses i de närmaste omgivningarna och landskapet böljar mjukt över de öppna markerna. Öster om planområdet har ett storskaligt verksamhetsområde uppförts och för övrigt är området omgärdat till stor del av industrimark och större vägar. Planområdet omgärdas av täta vegetationsridåer där kraftvärmeverket och de två stora deponierna syns i det omgivande landskapet. Området har tidigare bestått av åkermark, betesmark och ängsmark. Enligt häradsekonomiska kartan från 1910-1915 var all mark uppodlad åkermark utom området norr om Ljunghem. (Enetjärn Natur AB, 2012) Konsekvenser Nollalternativet Inga vindkraftverk uppförs i området och innebär ingen miljöpåverkan. Planförslaget Tre vindkraftverk föreslås med en högsta navhöjd på 100 meter och en högsta rotordiameterer på 100 meter, vilket motsvarar en högsta totalhöjd på 150 meter, exklusive fundament. Vindkraftverkens utseende regleras och ska uppföras i T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 ljus färg utan skiftningar och fackverkspelare tillåts ej. Vindkraftverken ska också placeras på en rak linje. Genom att uppföra verken i en enhetlig färg och placera dem på en rak linje blir upplevelsen i landskapet lugnare och renare. Nya vindraftverk målas i antireflexfärger för att minimera påverkan av reflexer i omgivningen. Rörelsen på rotorbladen på stora vindkraftverk upplevs också lugnare från omgivningen. Vindkraftverk av denna storlek har konstant belysning och därmed inga lampor som blinkar. Blinkande lampor upplevs ofta störande för omgivningen. 34(46) Vindkraftverken har studerats genom fotomontage från olika perspektiv runt om i landskapet. Vindkraftverken ligger placerade i ett storskaligt verksamhetsområde med kraftvärmeverket och de två deponierna som tydliga inslag i landskapet. Planområdet ligger också inramat av hög vegetation vilket skapar goda förutsättningar för att vindkraftverken ska ha en god förankring på platsen. Skalan på den befintliga bebyggelsen, föreslagen ny bebyggelse och deponierna gör att området bedöms ha goda förutsättningar för etablering av större vindkraftverk. Området ligger väl avskilt från Kropps kyrka och konkurrerar inte med vyer mot riksintresset och kyrkan placerad uppe på en höjd. Vindkraftverken upplevs tydligt från Kropps kyrka men bedöms inte påverka riksintresset betydande. Verken ligger placerade i ett redan storskaligt exploaterat område och platsens förutsättningar för vindkraftverk är goda. Den vegetation som finns i landskapet och inom planområdet tar ner upplevelsen av höjden på vindkraftverken. Fotomontage: Vy från Kropps kyrka mot planområdet i sydväst, ÅF T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Vindkraftverken framträder mest norrifrån, från Fleninge utmed E6 samt uppe på trafikplats Kropp. E6 går i djup skärning vid trafikplats Kropp vilket gör att planområdet upplevs mindre från motorvägen när man kommer nära. Från Fleninge ligger vindkraftverken placerade i ett böljande jordbrukslandskap med stora skogspartier. Det storskaliga landskapet tål detta inslag av vindraftverk väl. Från trafikplats Kropp framträder kraftvärmeverket och deponierna inne på planområdet och vindkraftverken blir en del av detta storskaliga industrilandskap. 35(46) Fotomontage: Vy från Fleninge mölla söderut, ÅF Fotomontage: Vy från E4 - söderut vid påfart trafikplats Kropp, ÅF T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Söderifrån ligger motorvägen nedsänkt och befintlig deponi och vegetationsklädda vallar minskar intrycket av höjden på vindkraftverken. Vindkraftverken skymtar fram bakom trädridåerna. 36(46) Fotomontage: Vy från E6/E4/E20 – norrut från trafikplats Vasatorp, ÅF Vindkraftverken är placerade drygt 1 kilometer från Väla by. Mellan vindkraftverken och byn finns skogsområden som tar ner upplevelsen av höjden på vindkraftverken. Verken skymtar på avstånd och bedöms inte påverka bebyggelsen i Väla by betydande. Fotomontage: Vy från Väla by mot planområdet i öster, ÅF T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Sammantaget kommer vindkraftverken synas i det omgivande landskapet. Områdets föreutsättningar med storskalig industri, deponier och hög vegetation gör att upplevelsen av höjden på vindkraftverken minskar. Uppförandet av vindkraftverk i området bedöms påverka omgivningen men bedöms inte utgöra en betydande miljöpåverkan. Uppförandet av vindraftverk bedöms inte påverka riksintresse kulturmiljö betydande. 37(46) VINDKRAFT – RISK OCH STÖRNINGAR En riskanalys har genomförts i samband med planprogrammet för Filborna 33:2 m.fl., WSP den 31 maj 2012, som utgick ifrån sex vindkraftverk. Syftet med riskanalysen var att ta fram beslutsunderlag för att avgöra lämpligheten med placering av vindkraftverk med hänsyn till ökad risk inom NSR:s verksamhetsområde. Målet med riskanalysen är att åskådliggöra vindkraftsparkens riskpåverkan på området och omgivningen, samt vid behov ta fram lämpliga riskreducerande åtgärder. En utgångspunkt är att vindkraftverken inte ska utgöra en begränsning för verksamhetens framtida utveckling. Riskanalysen har sedan kompletterats med en bedömning av enbart tre vindkraftverk som motsvarar nuvarande planförslag, WSP den 29 november 2013. Utredningarna sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. De scenarier som studerats i riskanalysen är sådana som bedöms relevanta för potentiell skada på personer eller byggnader inom området och omgivningen: bladbrott och lossnande delar, iskast samt fallande vindkraftverk. Även förekomst av brand samt åska och blixtnedslag, med brand som följd, studeras i analysen som bakomliggande orsak till något av ovanstående scenarier. Riskbedömningar görs utifrån sannolikheten per år för att en person som dygnet runt och året runt befinner sig i området och ska träffas med avseende på ett enskilt verk. Förutom risker förekommer ett antal vanligt förekommande störningar av vindkraftverk såsom buller, skuggverkan, reflektioner och ljus. Bullerberäkningar och skuggberäkningar har utförts av ÅF-infrastructure AB, september 2013. Konsekvenser Nollalternativet Inga vindkraftverk uppförs i området vilket medför ingen miljöpåverkan. Planförslaget - Risk Tre vindkraftverk föreslås med en högsta totalhöjd på 150 meter exklusive fundament. Varje verk bedöms kunna generera 2 MW/ normalår. I anslutning till varje verk föreslås en yta där det ska vara möjligt att uppföra mindre byggnad. Vindkraftverkens placering föreslås till ett preciserat avgränsat område. Kring denna yta föreslås en yta som tillåter att rotorblad hänger över. I detta område kan man också uppföra mindre teknisk byggnad. En riskutredning har genomförts av WSP, den 13 juni 2012, rev 7 oktober 2013 och den 29 november 2013. Eftersom området är förhållandevis smalt, i T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 förhållande till ett vindkraftverks konsekvensområden vid olycka, har samtliga vindkraftverk ha konsekvensområden som sträcker sig utanför området, både med scenarier om 800 och 400 meter. Eftersom största konsekvensområdet för något scenario (rusning) är som mest 800 meter ligger hela NSR:s område inom konsekvensområdet för ett eller flera av verken. Mellan 800 och 420 meter från respektive verk sker ingen förändring i risknivå, men vid 420 meter stiger risknivån märkbart. Här är de påtalade riskerna lossning av tipp, smådelar och is samt mekaniskt fel. Mellan 420 och 150 meter sker ingen större förändring i risknivå, men vid 150 meter sker en tydlig ökning, liksom vid 35 meter. Mellan 420 och 150 meter är de primära riskerna rusning eller att en hel vinge lossnar. Under 150 meter utgörs risken av fallande vindkraftverk eller delar. 38(46) Nedan redovisas aktuella konsekvensavstånd och sannolikhet för personträff. (WSP, s 12) En utgångspunkt har varit att placera vindkraftverk från de mest persontäta verksamheterna för att möjliggöra för ytterligare etableringar inom NSR:s område. I stor sett hela området ligger inom konsekvensområdet för ett eller flera scenarier. De sydvästligaste delarna, vid biogasmacken, ligger dock utanför konsekvensområdet för aktuella scenarier. I den norra delen, vid föreslagen återvinningsstation, ligger risknivån under den gräns som kan kategoriseras som låg, alltså under 1,0x10-7. Även inom området i sydväst, där NSR tar emot besökare, är risken låg. För resterande område är risknivån över 1,0x10-7. Denna gräns bedöms acceptabel om alla riskreducerande åtgärder som bedöms rimliga är genomförda. Planförslaget – Störning, buller Enligt riktvärden från Naturvårdsverket för externt industribuller bör ljudnivån vid bostadsfasad inte vara högre än 40 dBA. Av framtagen bullerberäkning T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 framgår att inga bostäder påverkas av ljudnivåer över 40 dB(A). Inga bostäder bedöms därför utsättas för betydande störning. 39(46) Bild: Bullerberäkningsresultat. ÅF Infrastructure AB. Vid etablering av vindkraftverk brukar lågfrekvent buller väcka oro hos boende. Naturvårdsverket har upprättat skriften Kunskapssammanställning om infraoch lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar (2011-05-22). Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka men det rör sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 dB. Det är därför inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Detta förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dB (LAeq,24h), och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag kring lågfrekvent ljud föreligger således ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Detta förutsatt att de föreskrivna riktvärdena efterföljs. (sammanställning av ÅF Infrastructure AB) Riktvärdet utomhus vid fasad uppnås i planförslaget varför lågfrekvent buller inte bedöms medföra en betydande påverkan. 40(46) Planförslaget – Störning, skuggor Det finns idag inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk framtagna . Det finns rekommendationer från Tyskland som tillämpas i praxis. Dessa innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Ett tillståndsbeslut enligt miljöbalken kan villkoras enligt denna praxis. Tillsynsmyndigheten kan då besluta att verket ska stängas av vid vissa tider. (Vindkraftshandboken, Boverket, januari 2009) Skuggberäkningen utgår ifrån maxskugga per dag och antalet skuggtimmar per år. Ingen fastighet överstiger rekommendationer på 30 minuter per dag eller 8 timmar per år. En fastighet, Vasatorps gård vid punkt C, ligger i kanten på beräkningskurvan men värdena understiger även här rekommenderade värden. Ingen fastighet bedöms utsättas för betydande störning. Bild: Skuggberäkningsresultat. ÅF Infrastructure AB. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Sammantaget bedöms uppförandet av vindkraftverk medföra en ökad risk inom området. Med förebyggande åtgärder bedöms en acceptabel risknivå uppnås. Bedömningen är att det är möjligt att kombinera vindkraftverk med NSR:s verksamhetsområde med föreslagen placering av vindkraftverk i de delar där personer stadigvarande uppehåller sig. Uppförandet av vindkraftverk i området medför ingen betydande miljöstörning med hänsyn till buller och skuggning för omgivande bostadsbebyggelse. 41(46) Förslag till kompensationsåtgärder Det finns ett antal åtgärder som kan vidtas för att reducera och begränsa riskpåverkan. Ett ytterligare lämpligt steg i framtida planering är analys av vilka verk som bör förses med vilka åtgärder, beroende på vilka verksamheter som ligger inom verkens konskevensområde och därmed utsätts för riskpåverkan. Vid uppförande av vindkraftverk ska åtgärder redogöras för i miljöanmälan. Följande åtgärder föreslås för samtliga vindkraftverk. För att förhindra rusning kan bladen vinklas för att minska luftmotståndet eller så kan verken bromsas när vindhastigheten blir för stor. Något säkerhetssystem ska verken förses med. Åskledare ska finnas på verken för att minska risken för brand och för att delar ska lossna. System för isdetektion kan installeras, vilket gör att vindkraftverket kan stoppas automatiskt vid risk för nedisning. Det är viktigt att vindkraftverken distansövervakas för att parametrar som oljetemperatur, rotorhastighet och vindhastighet mäts kontinuerligt. Fjärravstängning ska finnas. Markanvändningen har begränsats i området kring verken alternativt placerats på tillräckligt avstånd från befintlig eller planerad verksamhet för att förhindra att människor stadigvarande upphåller sig i området och att persontät verksamhet undviks. UPPFÖLJNING Biotophöjande åtgärder ska genomföras i föreslagna naturområden för att säkerställa flora och fauna i området. Ädellöv ska prioriteras om områdena och död ved ska få finnas kvar. Barrträd ska återplanteras med lövträd. Befintlig fuktskog ska bevaras genom att den inte får dikas. Enefäladen ska åter betas eller slåttras för att gynna betesgynnade arter. De stengärdesgårdar och märgelgravar som ska sparas ska friställas. Stengärdesgårdar ska återuppbyggas inom naturområdet och märgelavar ska ersättas med andra vattenytor. Nya lägre buskage ska planteras för att skapa vintervisten för groddjur. Nya vattenytor ska vara fiskfria och solexponerade för att gynna groddjur. En skötselplan ska upprättas för att säkerställa skötselinsatserna. Alla kompensationsåtgärder bör också utformas i samråd med sakkunnig. Under den befintliga vägen, som korsar naturmarken, ska en groddjurspassage anläggas. Denna ska säkerställas genom avtal och hanteras vid bygglovsprövning till ny återvinningsanläggning. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 Inom föreslagen naturmark ska bryn bevaras eller stärkas för att skapa insektsrika områden för fladdermöss. Gläntor och lövridåer ska också skapas samt fristående grövre träd och fuktstråk sparas. För att kompensera för eventuella boplatser ska fladdermusholkar uppföras i området. 42(46) Ett kontrollprogram bör upprättas för fladdermöss i samråd med tillståndsmyndigheten vid hantering av miljöanmälan och formuleras så att vindkraftsparkens effekter på de flyttande arterna under augusti-september kan studeras. Om förhöjd risk för kollisioner föreligger under flyttperioden bör det föranleda att driften av vindkraftverken inskränks vid låga vindhastigheter under flyttperioden. Man kan också temporärt reglera hastigheten på vindkraftverkens rotorblad under varma, vindsvaga nätter för att minska risken för kollisioner. Det finns ett antal åtgärder som kan vidtas för att reducera och begränsa riskpåverkan vid uppförandet av vindkraftverk. Verkan ska förses med åtgärd för att förhindra rusning. Åskledare ska finnas på verken för att minska risken för brand och för att delar ska lossna. Vindkraftverken ska distansövervakas för att parametrar som oljetemperatur, rotorhastighet och vindhastighet mäts kontinuerligt. Fjärravstängning ska finnas. Åtgärder ska redogöras vid miljöanmälan. UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL En bedömning av hur planförslaget bedöms påverka miljökvalitetsmålen görs i tabellen nedan. Miljökvalitetsmål Påverkan 1 Begränsad klimatpåverkan Liten 2 Frisk luft Liten 3 Bara naturlig försurning Liten 4 Giftfri miljö - Detaljplanens påverkan på miljökvalitetsmålen Planen medför en viss ökning av biltrafiken till föreslaget nytt verksamhetsområde i den norra delen av planområdet och därmed ökar utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Föreslagen verksamhet som föreslås är icke störande varvid utsläpp från verksamheterna bedöms som små. Mark för nytt cykelstråk avsätts och området är försörjt med kollektivtrafik vilket kan bidra till minskat resande. Förnybar energi genom vindkraftverk minskar klimatpåverkan. Befintlig verksamhet inom NSR:s område är idag reglerat och medför ingen ökad påverkan. Samma resonemang kan föras som för målet Begränsad klimatpåverkan. Miljökvalitetsnormerna för luftmiljö riskerar inte att överskridas. Planen bidrar i viss mån till försurning via utsläpp av försurande ämnen till luften, främst från biltrafiken. Utsläpp från verksamheten är reglerad i miljötillstånd. Utsläpp bedöms minska då T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 deponering av avfall minskar och återvinning av avfall ökar. 43(46) 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö Ej relevant Ingen 7 Ingen övergödning Liten 8 Levande sjöar och vattendrag Liten 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker Liten 12 Levande skogar Liten 13 Ett rikt odlingslandskap Måttlig 14 God bebyggd miljö Liten Liten Ingen Kraftledningarna i norra området ger upphov till elektromagnetiska fält. Föreskrivna säkerhetsavstånd tillämpas varför det inte medför ökad risk inom planområdet. Utsläpp från verksamheten är reglerad i miljötillstånd. Fosforhalten är normalt låg i lakvatten och ett utbyggt system för hantering och rening av lakvatten finns inom NSR:s område. Miljökvalitetsnormer för vatten i de nedströms klassade vattendragen bedöms inte påverkas. Utsläpp från verksamheten är reglerad i miljötillstånd. Nytt verksamhetsområde omhändertar och renar dagvatten lokalt varför ökade dagvattenmängder inte bedöms tillföras. Miljökvalitetsnormer för vatten i de nedströms klassade vattendragen bedöms inte påverkas. Samma resonemang kan föras som för målet Levande sjöar och vattendrag. Samma resonemang kan föras som för målet Levande sjöar och vattendrag då Välabäcken mynnar ut i Öresund. Planförslaget innebär att befintlig fuktskog bevaras inom området och marken får inte dikas ur. Innebär en positiv påverkan i området. Planförslaget innebär att vissa naturområden sparas och vissa kvarstår som ytor för industri. Totalt sätt sparas mer vegetation i planförslaget än vad som tidigare avsatts. Planförslaget innebär att energiskog i den norra delen försvinner. Energiskog bedöms inte omfattas av några större biologiska värden. Planförslaget innebär att flera biotopskyddade objekt påverkas och dispens behöver sökas. Kompensationsåtgärder är möjligt att genomföra i området. Området är redan ianspråktaget för avfalls- och deponiverksamhet och ligger i ett område med god infrastruktur. Behovet av anläggningen är stort, inte bara lokalt utan regionalt. Det är inte sam- T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 hällsekonomiskt försvarbart att omlokalisera verksamheten till annat område. Nya verksamheter lokaliseras till ett område med god infrastruktur. Vindkraftverk uppförs i ett område med begränsad störning för omgivningen och i en storskalig miljö där landskapsbilden bedöms klara en storskalig etablering. Planen skyddar ett större sammanhängande naturområde för att säkerställa livsmiljöer för groddjur och fladdermöss. Förslaget innebär att vissa värdefulla habitat inom området tas bort men föreslaget naturområde bedöms med förstärkande åtgärder kunna kompensera habitatbortfallet. Den totala ytan är likvärdig. Fåglar i området bedöms inte påverkas betydande då de arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen lever i de mest människopräglade områdena. 44(46) 15 Ett rikt växt- och djurliv Måttlig MILJÖKVALITETSNORMER Planförslaget bedöms inte påverka miljökvalitetsnorm för vatten eller luft. Verksamheten inom NSR:s område styrs av miljötillstånd var miljökvalitetsnormerna också beaktas. SAMLAD BEDÖMNING Planförslaget bedöms för vissa miljöaspekter kunna medföra betydande miljöpåverkan. Med föreslagna åtgärder, som säkerställs i planhandlingar, bedöms miljöpåverkan bli mindre och uppnå acceptabel påverkan. Nedan redovisas en samlad bedömning av förslagets påverkan. GRÖNSTRUKTUR Planförslaget bedöms ej medföra betydande miljöpåverkan på grönstrukturen. Förslaget bedöms säkerställa grönstrukturen i området. NATUR OCH BIOTOPER Planförslaget bedöms inte medför betydande miljöpåverkan på naturmark inom området. Naturen i stora delar av området är vanligt förekommande i regionen. Däremot kan naturen utgöra värdefulla habitat för fauna i området, vilket behandlas i annat avsnitt. Förslaget innebär betydande miljöpåverkan på de biotopskyddade objekt som föreslås tas bort men det finns goda möjligheter att på sikt återskapa objekt och miljöer. På så vis kan de biologiska värdena kvarstå inom området. GRODDJUR Planförslaget bedöms kunna medföra viss miljöpåverkan i och med att vissa habitat försvinner. Men planförslaget skapar troligtvis långsiktiga förutsättningar T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc Dnr 471/2013 M 14 april 2014 för groddjur i området och med planerade åtgärder finns chans att groddjursbeståndet i området kan fortleva och utvecklas. 45(46) FÅGLAR Planförslaget bedöms medföra en liten kollisionsrisk för sträckande fåglar, främst rovfåglar. Risken bedöms dock som större för de stationära fåglarna som rör sig inom inventeringsområdet under en längre tid och på så sätt utsätts för kollisionsrisker under en längre tidsperiod. Planförslaget innebär en viss miljöpåverkan på fågelarter men inte i den utsträckning att den bedöms som betydande. Skyddade arter enligt Artskyddsförordningen bedöms inte påverkas betydande. FLADDERMÖSS Planförslaget bedöms fortsatt kunna utgöra ett område där fladdermusfaunan kan fortleva på platsen trots att förslaget inskränker på vissa habitatområden. Det naturområde som avsätts bedöms kunna fungera som en samlad miljö i området. Det är oklart hur fladdermusfaunan kan komma att påverkas av uppförandet av vindkraftverk. Det går inte att utesluta att planförslaget kan medföra betydande miljöpåverkan. Den stationära fladdermusfaunan i området är relativt vanlig och bedömningen är att med åtgärder inom avsatta naturområden kan påverkan minska. För flyttande fladdermöss, som utgörs av högriskarter, är bedömningen svårare. Hur arterna påverkas måste följas upp genom ett kontrollprogram där man sedan kan bestämma riktade åtgärder. VINDKRAFTVERK – KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Planförslaget medger vindkraftverk som kommer att framträda i det omgivande landskapet. Områdets föreutsättningar med storskalig industri, deponier och hög vegetation gör att upplevelsen av höjden på vindkraftverken minskar. Uppförandet av vindkraftverk i området bedöms påverka omgivningen men bedöms inte utgöra en betydande miljöpåverkan. VINDKRAFTVERK – RISK OCH STÖRNING Uppförandet av vindkraftverk medföra en ökad risk inom området. Med föreskrivna åtgärder bedöms en acceptabel risknivå uppnås. Bedömningen är att det är möjligt att kombinera vindkraftverk med NSR:s verksamhetsområde om vindkraftverken placeras i delar där färre personer uppehåller sig. Uppförandet av vindkraftverk i området medför ingen betydande miljöstörning men hänsyn till buller och skuggning för omgivande bostadsbebyggelse. T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc 46(46) Dnr 471/2013 M 14 april 2014 MEDVERKANDE Tengbom i Helsingborg har upprättat förslag till miljökonsekvensbeskrivning. Erik Lönnerholm har varit uppdragsansvarig och Katinka Lovén har varit handläggare. Jenni Wehrmann har medverkat från stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam Planchef Jenni Wehrmann Plansamordnare T:\Helsingborg planuppdrag\Helsingborg NSR Filborna dp\4 Planering\41 Planhandlingar\412 Samråd\4124 Miljökonsekvensbeskrivning\Miljökonsekvensbeskrivning för NSR.doc
© Copyright 2024