Detaljplan Lugnet 2:1 Lofta antagande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2014-12-15 24 (29) Ks § 18. Detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl., Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län – antagande Dnr 2012/399-214 Lugnets- och Sjöshults samfällighet har ansökt om planändring av befintliga områdesbestämmelser för Lugnet 2:1 m.fl. Området ligger strax nordost om Piperskärr i sluttning ner mot Gudingen. Planens syfte är att ersätta områdesbestämmelserna med en detaljplan vilken kommer reglera byggrätt, byggnadshöjd etc. så att fritidshusområdets karaktär kan bibehållas men också skapa en mer enhetlig byggrätt. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar ärendet i skrivelse 3 december 2014. Planen hanteras med normalt planförfarande. En behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning är framtagen i samband med detaljplanen. Inkomna yttranden, och bemötandet av dessa, från samrådstiden och granskningstillfället framgår av samrådsredogörelsen samt utlåtandet efter granskningen. Handlingarna består av: - Plankarta med tillhörande planbestämmelser, 2014-12-05 - Plan- och genomförandebeskrivning, 2014-12-03 - Grundkarta separat, 2014-12-03 - Behovsbedömning av MKB, 2012-08-27 - Fastighetsförteckning, 2013-02-11 - Samrådsredogörelse, 2014-06-18 - Granskningsutlåtande, 2014-12-13 Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna utlåtandet och överlämna detaljplanen för Lugnet 2:1 m.fl. till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Justerandes sign Kommunstyrelsen 593 80 Västervik 0490-25 40 00 (tfn) 0490-25 40 61 (fax) www.vastervik.se [email protected] 2014-12-03 Planarkitekt Filippa Olsson 0490-254084 [email protected] Antagande av detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl, Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län Bakgrund: Lugnet-Tistedalen planlades för fritidsbostadshus år 1956. Förutsättningarna var då enskilda avlopp och planens byggrätt reglerades till 10 procent av fastighetsarean. Området har nu försetts med en gemensam VA-anläggning som är utformad enligt kommunens standard. Med anledning av den förbättrade VA-standarden ökar möjligheterna att flytta ut permanent i området. Området är beläget nära Västerviks centrum och stora delar av Södra Norrlandet är planerat för tätortsnära utveckling med fler permanenta bostäder, enligt fördjupningen av översiktsplanen. En trolig utveckling inom planområdet är att det på sikt kommer bli fler permanentboenden. Samtidigt finns det en historisk förankring i området som fritidsbostadsområde och många boende vill bevara denna karaktär, med småskalig bebyggelse, naturen tätt inpå bebyggelsen och siktlinjer ner mot vattnet. På grund av dessa motstående intressen är syftet med planen att karaktären av tidigare fritidsbebyggelse ska bevaras samtidigt permanent boende i området ska vara möjlig. 2015-12-03 I planen regleras en låg byggnadshöjd som är något högre än tidigare detaljplan för att möjliggöra tilläggsisolering. Hus ska placeras fristående, med maximal brutto/byggnadsarea för huvudbyggnaden respektive komplementbyggnader och större delen av prickmarken (mark som ej får bebyggas) mot gatan bibehålls från tidigare detaljplan. Detta regleras för att större delen av växtligheten inom fastigheterna fortfarande ska upplevas från gaturummet och bevara naturen tätt inpå bebyggelsen i området. Byggnaderna ska ha träfasad, som är ett karaktäristiskt material inom fritidsbostadsområden. Delar av vägmarken har justerats och anpassats till befintliga förhållanden. Två områden har utmarkerats för parkering, eftersom flertalet av de boende i dagsläget utnyttjar naturmarken som parkering pga. för trånga bostadstomter. Ytan ska vara av genomsläppligt material, både för att bevara områdets karaktär samt minska hårdgjorda ytor som försvårar dagvattenhanteringen. I området finns även ett område utsatt för en dagvattendamm, eftersom området vid vissa tillfällen har problem med dagvattenavrinningen. En svår problematik som framkommit under planarbetet är att flertalet av de befintliga husen längs strandlinjen ligger mycket lågt i förhållande till havet. I flera fall ligger bebyggelsen omkring 1,7–2,5 meter över havet. I kommunens policy för nybebyggelse anges riktvärden motsvarande 2,5 meter för lägsta grundläggning och 2,8 meter för färdigt golv. Värdena är satta utifrån ett 100-årsperspektiv. I policyn saknas dock riktlinjer vad som gäller för redan befintlig bebyggelse. Policyn är restriktiv mot bebyggelse som ligger lägre än givna riktlinjer. I planförslaget tillåts en liten utbyggnad av befintliga hus, motsvarande 20 kvm, i de utsatta lägena. Tillbyggnaden måste dock vara placerad minst 1,7 meter över havet för golvnivå (detta gäller även för inredda komplementbyggnader) för att inte riskera att byggnaden översvämmas inom en kortare period. Motiveringen till att utbyggnaden beviljas i detaljplanen är att byggnaderna redan är befintliga idag och fastighetsägarna bör kunna tillvarata den utbyggnad av VA-anläggningen som nyligen byggts ut i området. Ytterligare skäl är att riskerna med höga vattennivåer och havsnivåhöjning ökar först om flera år framöver, vilket betyder att fastighetsägarna har marginal för att vidta åtgärder mot framtida översvämningsrisker. Länsstyrelsen ställer sig dock negativa till kommunens förslag och anser att någon utökad byggrätt för huvudbyggnader inte ska medges under givna riktlinjer. På grund av att strandtomterna idag är mycket små och smala samt ligger nära vattnet så har dessa reglerats med andra bestämmelser jämfört med övrig bebyggelse i området. För strandfastigheterna har även en utökad lovplikt för bygglovsbefriade åtgärder införts, för att motverka att dessa hamnar i planerade siktstråk mot vattnet samt att komplementbostadshus grundläggs för lågt i förhållande till havsnivån. Planen hanteras med normalt planförfarande. En behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning är framtagen i samband med detaljplanen och bifogas handlingarna. Inkomna yttranden, och bemötandet av dessa, från samrådstiden och granskningstillfället framgår av samrådsredogörelsen samt utlåtandet efter granskningen. Handlingarna består av: Plankarta med tillhörande planbestämmelser, 2014-12-05 2 (3) 2015-12-03 Plan- och genomförandebeskrivning, 2014-12-03 Grundkarta separat, 2014-12-03 Behovsbedömning av MKB, 2012-08-27 Fastighetsförteckning, 2013-02-11 Samrådsredogörelse, 2014-06-18 Granskningsutlåtande, 2014-12-13 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att: - att godkänna utlåtandet och överlämna detaljplanen för Lugnet 2:1 m.fl. till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Kommunstyrelsens förvaltning Filippa Olsson Planarkitekt 3 (3) PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. STUVERUM W2 1:29 GRÄNSER BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Detaljplanegräns LOKALGATA n1 n1 s gru sl. 9 1 3 NATUR 12 u 13 le dn . 2:20 2:21 g B e1 p1 v1 2:50 2:48 g le dn . NA T 2:17 an sl. l. 2:16 17 18 1:2 le dn . an s ledn or ab U Vattenområde, allmänt tillgänglig brygganläggning får anordnas. UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER ansl. grus damm Väganslutning med 3 meters bredd får finnas till angränsande fastighet. Vägen ska vara varsamt inpassad i terrängen och markytan ska vara genomsläpplig. Marken ska vara genomsläpplig. e1 p1 v1 1:36 För huvudbyggnad är högsta byggnadshöjd 4,2 meter. v2 Högst en våning. Om huvudbyggnads golvnivå är anpassad till gällande tillgänglighetskrav samt planbestämmelse m 1 ska utrymme under bottenvåning inte räknas som våning. Utrymme under bottenvåning får ej inredas. För komplementbyggnad är högsta nockhöjd 4,2 meter. Högsta tillåtna taklutning är 38 grader. Utseende Fasader ska utföras med träpanel. Byggnadsteknik Huvudbyggnad ska utformas så att översvämmande vatten upp till +2.5 meter inte skadar byggnaden och så att nivån för färdigt golv i huvudbyggnad är lägst +2,8 meter. Huvudbyggnad som ligger på lägre nivå och som är befintlig vid tidpunkt för planens antagande får dock byggas till enligt planbestämmelse e 2, på samma nivå som huvudbyggnad, dock med högst 20 kvadratmeter byggnadsarea. Marklov krävs för fällning av träd. Parkeringsplats får anordnas. Marken ska vara genomsläpplig. Ledningsområde UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e1 Komplementbyggnad med färdigt golv som understiger nivån +1,7 får ej inredas. Varje fastighet får innehålla en huvudbyggnad om högst 160 kvadratmeter bruttoarea. Komplementbyggnader får vardera vara högst 60 kvadratmeter byggnadsarea. Alla höjdangivelser gäller i förhållande till nollplanet och i höjdsystem RH00. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Varje fastighet får innehålla en huvudbyggnad om högst 15 % av fastighetsarean, dock högst 125 kvadratmeter byggnadsarea. Komplementbyggnader får vardera vara högst 60 kvadratmeter byggnadsarea. Ändrad lovplikt, lov med villkor a1 Dagvatten ska omhändertas inom fastigheten. a2 Bygglov krävs för åtgärder som anges i PBL kap 9§4a och 4b.1. Bygglov krävs för åtgärder som anges i PBL kap. 9§4a för komplementbostad om nivån för färdigt golv understiger +2,8 meter. Bygglov krävs för åtgärder som anges i PBL kap. 9§4a för annan komplementbyggnad än bostad om nivån för färdigt golv understiger +1,7 meter. Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmänna platser. Upphävande av strandskydd BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS Strandskyddet är upphävt på kvartersmark (B, V1, E1, E2, E3), allmän platsmark med beteckningen LOKALGATA , ansl., ledn. och parkering samt inom vattenområden med bryggor (W1, W2). ILLUSTRATIONER Illustrationslinje B Illustrerat träd 1:25 m s 2:33 v1 vä g dn . Utformning m1 e1 p1 v1 2:1 Ny, eller tillbyggnad av, komplementbyggnad ska vara fristående och placeras minst 2 meter från tomtgräns. Damm för dagvattenrening får finnas. Ry ds trö 1:37 B e1 p1 v1 1:39 GRUNDKARTA Grundkartan är framställd genom utritning av kommunens databas. Kartinnehållet är aktuellt 2014-11-21. STUVERUM e1 p1 v1 1:38 1:40 1:24 ANTAGANDEHANDLING 1:30 B 18 Nivåkurvor Ledningsrätt a 18 17 B 1:23 Ad 0:00 NATUR W2 2:34 le Traktgräns/fastighetsgräns Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning Byggnader Staket, mur Väg Dike Stig Vattenområde, brygganläggning om sammanlagt högst 20 kvadratmeter får anordnas för angränsande fastighet. För fastigheter mindre än 700 kvadratmeter gäller att byggnadernas totala byggnadsarea får vara högst 20% av fastighetsarean. 16,18 2:2 GRUNDKARTANS BETECKNINGAR W1 För fastigheter större än 700 kvadratmeter gäller att byggnadernas totala byggnadsarea får vara 140 kvm adderat med 15 % av den fastighetsarea som överstiger 700 kvm. 1:22 e1 p1 v1 Lr Vattenområde e2 s B 1:28 R B e1 p1 v1 a1 W u 2:35 1:27 AT N Angöring till båtbrygga för områdets fastigheter, området får ej inhägnas. 2 . H n. V1 Ny, eller tillbyggnad av, huvudbyggnad ska placeras minst 4 meter från tomtgräns mot grannfastighet. 16 l. Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. p1 För fastigheter större än 800 kvadratmeter gäller att byggnadernas totala byggnadsarea får vara högst 20 % av fastighetsarean, dock sammanlagt högst 230 kvadratmeter varav komplementbyggnader sammanlagt får utgöra högst 120 kvadratmeter 14,76 led Sophantering. Högsta byggnadshöjd är 3,5 meter. m1 e2 vB 2:36 2:41 E3 n1 2:1 2:40 e1 p1 v1 E2 Teknikbyggnad, transformatorstation. Högsta byggnadshöjd är 3,5 meter. Teknikbyggnad, pumphus. Högsta byggnadshöjd är 3,5 meter. parkering 1:21 20 B E1 För fastigheter mindre än 800 kvadratmeter gäller att byggnadernas totala byggnadsarea får vara högst 160 kvadratmeter. LUGNET vä g 19 22 NA T UR dn. 2:39 Bostäder. Fastighet får ej delas. ledn. ans dn . le ansl. NATUR W1 W1 UR E1 2:46 2:44 NATUR ledn . damm parkering e1 p1 v1 W2 B 2:13 e2 v2 m1 u E 2:1 g2 g Placering B a2 gE3 le 2:43 2:11 a2 u B 2:12 e2 v2 2:57 u m1 11 7 T NA e1 p1 v1 15 21 v2 e2 m1 4,62 ledn. B W1 14 . dn le . 2:18 2:45 2:42 V1 2:10 UR 7,57 2:51 2:52 UR dn 10 T NA le 2:19 2:15 B e1 p1 v1 Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Vattenområde . 2:49 2:47 7,83 e2 v2 m1 u u sl sl . an B e1 p1 v1 en äg B . n. a2 u Komplementbyggnad ska vara fristående. 2:9 u 2:14 A AT LG ledn led a2 p ledn. ansl. W2 an 2:31 . 8 an l. ans dn 4 NA e2 v2 B m1 le R TU av gn Lu KA LO W1 2 sl. dn . 2:24 W 2:7 5 n. B R TU NA arkering an Lokaltrafik Naturområde Kvartersmark 2:8 le 2:25 e1 p1 v1 2:38 2:37 URled T NA 2:23 2:22 NATUR W2 6 2:29 2:6 e2v2 aB2 m1 e2v2 m1 sl. an dn. le B e1 p1 v1 W1 sl. an 2:28 Marken får, med undantag för enkel och oinredd komplementbyggnad såsom förråd, lekstuga eller växthus, inte förses med byggnader. Bestämmelse enligt e 2 gäller. Allmänna platser n1 2:27 Byggnad, mur eller plank får inte uppföras. ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN n1 NATUR 2:26 Användningsgräns Egenskapsgräns TISTEDALEN Till planen hör: Plan- och genomförandebeskrivning Grundkarta 1:1 Fastighetsförteckning Behovsbedömning MKB Samrådsredogörelse Utlåtande efter granskning Detaljplan för KS godkännande: Koordinatsystem plan: SWEREF 99 16:30 Koordinatsystem höjd: RH00 Skala 1:1500 25 Markus Fridell Lugnet Lugnet 2:1, Tistedalen 1:1 m.fl. B e1 p1 1:41 v 1:42 1 21 Antagande: Västerviks kommun, Kalmar län Laga kraft: Kommunstyrelsens förvaltning, enheten för samhällsbyggnad 2014-06-18, rev. 2014-12-03 2 Justeringsfaktor: 50 22 Arkiv nr: 40 100 m A 23 Skala 1:1000 (A1) 0 10 20 30 Beslutsdatum: Filippa Olsson Planarkitekt ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2014-06-18, reviderad 2014-12-03 Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad Detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl. Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: − Detaljplanekarta med bestämmelser − Plan- och genomförandebeskrivning − Behovsbedömning, 2012-09-27 − Fastighetsförteckning, 2014-05-27 − Grundkarta, 2014-05-27 − Samrådsredogörelse, 2014-06-18 − Granskningsutlåtande PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE Lugnet-Tistedalen planlades för fritidshus 1956. Enskilda avlopp på varje tomt var då förutsättningen och planens byggrätt bestämdes till 10 % av fastighetsarean. Området har nu försetts med en gemensam VAanläggning utformad enligt kommunens standard. Arbetet har genomförts av en gemensamhetsanläggning bildad i samarbete mellan de två samfälligheterna i området, Lugnet och Lofta-Gröndalen. Med anledning av den förbättrade VA-standarden ökar möjligheterna att flytta ut permanent i området. Med denna bakgrund ökar intresset för utökade byggrätter, framförallt för de små tomterna i området som har en mycket begränsad byggrätt. Då området är beläget nära Västervik centrum och stora delar av Södra Norrlandet är planerat för tätortsnära utveckling är det troligt att utvecklingen i området på sikt kommer ske mot allt fler permanentbostäder i området. Samtidigt har området historiskt använts för fritidsändamål och många boende vill bevara denna karaktär i området som består av en småskalig bebyggelse med naturnära karaktär. På grund av dessa motstående intressen är det viktigt att planen reglerar så att karaktären av tidigare fritidsbebyggelse bevaras i området samtidigt som permanent boende i området ska vara möjligt. PLANDATA Lägesbestämning, avgränsning Areal Markägoförhållande Planområdet omfattar 63 befintliga fastigheter inom Lofta-Gröndalen och Lugnet, gemensam mark samt till området anslutande vattenområde. Det är beläget i sluttning ner mot Gudingen, strax nordöst om Piperskärr och ca fyra kilometer nordost om Västervik centrum. I sydost och sydväst omges området av skogsmark och i norr gränsar det till en husvagnscamping på Stuverum 1:29. Vidare innefattas områdets norra badplats som ingår i gemensamhetsanläggningen Lugnet ga:1 men är belägen inom fastigheten Stuverum 1:29, anledningen är främst planskydd av befintliga ekar. Badplatsen i sydost, LoftaGröndalen ga:2 belägen inom Stuverum 1:30, har lämnats utanför planområdet eftersom ingen förändring där avses ske. Planområdet angränsar i områdets sydöstra gräns mot del av fastigheten Tistedalen 1:1 som delvis ingår i den gamla detaljplanen för området men där planen inte genomförts. Denna del har utelämnats från den aktuella detaljplanen och de gamla bestämmelserna fortsätter därför att gälla här. Planområdet utgör ca 14 hektar, varav 12,5 hektar markareal och 1,5 hektar vattenområde. Alla fastigheter är i enskild ägo. Den gemensamma marken disponeras genom avtal av ideella samfällighetsföreningar för området. 2(23) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplaner Gällande kommuntäckande översiktsplan är från år 2000. En ny översiktsplan, ÖP 2025, antogs i Kommunfullmäktige 28 januari 2013. Denna hänvisar till ”Fördjupning av översiktsplan för Södra Norrlandet” vilken antogs av KF 2010-05-03, här kallad FÖP 2010. I FÖP 2010 anges Lugnet-Tistedalen som befintlig bebyggelse med bibehållen struktur. Bland de övergripande mål som redovisas i FÖP 2010 finns bland annat följande punkter: ”• Säkerställa allmänhetens tillgång till områdena längs med vattnet genom att minimera exploateringen inom strandskyddsområde och riksintresseområden. • Planera för tätare bebyggelse, ..närmast staden och successivt glesa ut bebyggelsen längre norr ut.” De förslag och rekommendationer som redovisas för området är att ”..inom strandområdet mot Gudingen, som utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård, bör kraftiga förändringar i landskapsbilden undvikas. I övrigt är det viktigt att det i hela området sker en anpassning av bebyggelsen till landskapet, främst de områden som ligger i mer exponerade lägen; syns väl från havet eller ligger på öppen mark.” Dessa mål och rekommendationer har behandlats i detaljplanen. I ett tematiskt tillägg till ÖP 2025, ”Strategi för klimatanpassning” fastslås, med motiveringar, Västerviks kommuns riktlinjer för lägsta grundläggningsnivåer med hänsyn till översvämningar. Detaljplaner; ursprunglig byggnadsplan Byggnadsplan Dnr 209/50, fastställd den 19 november 1958, omfattar i princip planområdet och därutöver även del av Tistedalen 1:1. Planområdet har i huvudsak blivit utbyggt i enlighet med byggnadsplanen och med några få undantag överensstämmer förhållandet mellan allmän platsmark och tomtmark. Den ursprungliga byggnadsplanen från 1950-talet har i stort sett följts under områdets utbyggnadshistoria. De östligaste kvarteren har dock aldrig genomförts. 3(23) Detaljplaner; senare tillägg Det finns ytterligare tre detaljplaner inom området. Plan 08-LOF-1056 fastställd 28 januari 1970 omfattar ett mindre område i planområdets nordvästra del. I denna har en ny tomt, Lugnet 2:31, lagts till området samtidigt som fyra tomter, Lugnet 2:22, 2:23, 2:37 och 2:38 utökats; i övrigt har befintliga planbestämmelser bibehållits. Tilläggsplan, 0883P593 antagen 23 maj 2002 omfattar strandtomterna Lugnet 2:10, 2:11 och 2:12. För dessa har byggnadsarean utökats från tidigare bebyggelserätt på 10 % av fastigheten till 80 kvadratmeter per fastighet. Detaljplan 0083-P427 antagen 17 november 2002 omfattar ett tidigare grönområde mellan Lugnet 2:12 och 2:13 där planen möjliggjorde en avstyckning för fastighet Lugnet 2:57 medan ett grönsläpp för passage ner mot strandkanten bibehölls. Riksintressen och andra förordnanden Planområdet ligger inom riksintresse för naturvård, friluftsliv och för yrkesfisket. Det ligger inom ett av de svenska kustområden som omfattas av hushållningsbestämmelser i Miljöbalkens 4:e kapitel. Ingrepp i miljön får i dessa områden endast ske om det inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Karta ur FÖP 2010 visar del av N2, riksintresseområde för naturvård. N2 är ett relativt vidsträckt område varav planområdet (här markerat med lila cirkel) utgör en liten del. 4(23) Riksintresse för friluftsliv Riksintresseområde för det rörliga friluftslivet och turismen omfattar vattenområdet och marken cirka 200 meter upp från strandkanten. I FÖP 2010 anges att befintliga strövstigar bör förbättras och sammanhängande stråk eftersträvas; i enlighet med detta föreslås en strövstig från Lugnet och söderut längs med Gudingen. Riksintresse för naturvård Norrlandets strandremsa mot Gudingen ingår i Västerviks urbergsskärgård som är av riksintresse för naturvården (N2) och som ingår i naturvårdsplan av högsta värde. FÖP 2010 anger att strandremsan längs med Gudingen ska bevaras och att alltför kraftiga förändringar i landskapsbilden bör undvikas inom detta område. I planområdets nordligaste del finns även ett antal större ekar som är värdefulla ur naturvårdsynpunkt. Strandskydd Det första strandskyddet för området tillkom 1951-06-22 och omfattade 200 meter längs Gudingen. Planläggningen 1958 innebar att strandskyddet upphävdes inom planområdet. I samband med ny detaljplaneläggning återinträder 200 meter strandskydd och måste på nytt upphävas på de grunder som nuvarande lagstiftning ger. Planuppdrag Kommunstyrelsen gav 2012-09-10 enligt § 258 kommunledningskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för Lugnet 2:1 m fl. Behovsbedömning enligt 5 kap. 18§ PBL & 6 kap. 11§ MB. Kommunledningskontoret har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 § och MB 6 kap 11 § för aktuell detaljplan och där bedömt att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKB-förordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget medger inte användning av detaljplaneområdet för något av de ändamål som anges i PBL 5 kap. 18 §, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Den nya tomt som tillkommit senare bedöms inte föranleda någon ändring av behovsbedömningen. Förenligt med 3-5 kap MB Planen bedöms vara förenlig med de hushållningsbestämmelser som finns för användning av mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB). Enligt 5 kap. MB ska gällande miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Föreskrifter om miljökvalitetsnormer för vatten trädde i kraft i december 2009. Vattenmyndigheten kartlägger och beskriver tillståndet för alla vattenförekomster i Sverige. Miljökvalitetsnormer anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst. Planen beräknas inte medföra att Gudingens vatten påverkas negativt, utan istället kommer områdets utbyggda avloppssystem innebära att utsläpp från de tidigare enskilda avloppsanläggningarna upphör. Hur områdets dagvattenhantering samt översvämningsrisker hanteras kommer att påverka recipienten Gudingen. 5(23) Planförfarande Processen för en detaljplan regleras i plan- och bygglagen (PBL). Denna detaljplan är upprättad enligt PBL 2010:900 och handläggs med normalt planförfarande. Planarbetet delas in i tre skeden: samråd, granskning och därefter antagande. Under de två första skedena har berörda boende, sakägare och remissinstanser möjlighet att komma in med synpunkter. Därefter kan planen antas av kommunfullmäktige. Om ingen överklagar den antagna planen vinner den laga kraft tre veckor efter att antagandebeslutet anslagits. Bygglov kan sedan beviljas och utbyggnad/genomförande påbörjas. Detta planärende befinner sig nu i antagandeskedet. Program har inte bedömts nödvändigt. Detaljplanen beräknas kunna antas i Kommunfullmäktige under första kvartalet 2015. Ortofoto över planområdet 6(23) FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER NATUR Mark, vegetation och geotekniska förhållanden Planområdet ligger i nordostsluttning med utsikt över havsfjärden Gudingen. I strandområdet är lutningen brantast. Marken har före bebyggandet på 1950-talet utgjorts av skogs- och betesmark med blandskog, något som ger viss karaktär än idag. Planen påverkar inte höga naturvärden eftersom befintliga vägar avgränsar strandområdet och detta redan är ianspråktaget för bebyggelse. Detaljplanen antas inte heller innebära förändringar som försvårar för friluftslivets intressen eftersom väsentligen ingen ytterligare privatisering av mark föreslås. Marken utgörs av morän och pinnmo vars täthet på många platser i området kan medföra problem med dålig avrinning från tomterna, främst på områdets övre och mer lågsluttande del. Trädvegetationen består främst av gran och björk med inslag av ek och tall, på vissa håll även asp och andra triviallövarter. Karaktärsträd inom området är björken vars vattensugande egenskaper kan antas ha positiv betydelse för områdets hydrologi. n1 Några stora ekar finns enligt kommunens inventering av jätteträd i planområdets nordligaste del inom gemensamhetsanläggningen för Lugnet på Stuverum 1:29. Dessa ligger på mark avsatt som NATUR, är inmätta och avses kvarstå. Marklov krävs om något träd ändå, t ex på grund av risk skulle behöva tas ner. För att ekarna ska få goda tillväxtförhållanden är det även av vikt att marken runt dem vårdas och slyröjs. Radon Enligt Boverkets byggregler ska radongashaltens årsmedelvärde i en ny byggnad inte överstiga 200 Bq/m3 i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kommunens översiktliga radonkartering (SGAB 1988) visar att planområdet ligger inom lågriskområde men att det i nordväst ligger relativt nära ett område med isälvsmaterial i marken, där förhöjda värden kan finnas. I samband med bygglov säkerställs att radonhalterna inte överstiger rekommenderade nivåer inomhus. Ekarna vid badplatsen i norr skyddas genom planbestämmelse. 7(23) Översvämningsrisker Högsta uppmätta havsnivå över medelvattenståndet i kommunen är idag cirka 1,5 meter. Med nuvarande kunskap beräknas havsnivån kunna stiga uppemot en meter inom en 100-årsperiod och därefter fortsätta att stiga. Enligt aktuella prognoser utförda av DHI (ungefär Danmarks motsvarighet till SMHI) beräknas vattennivån om 30 år vid högvatten ligga på +1,35 meter. Många av huvudbyggnaderna i strandzonen ligger idag lågt, uppskattningsvis omkring +1,7 m över nollnivån. m1 Detaljplanen följer kommunens riktlinjer enligt översiktsplanen, se sid 3. Det innebär att nivån för färdigt golv i huvudbyggnad får vara lägst +2,8 meter. Dessutom ska utformningen säkerställa att översvämmande vatten inte skadar byggnaden, d v s så att översvämning upp till +2.5 m inte leder till skador på husgrunder, källarväggar, entréer etc. En befintlig byggnad som inte uppfyller dessa villkor får byggas till om tillbyggnaden uppfyller villkoren och om den utförs så att den inte skadas om den äldre delen blir fuktskadad av översvämning och måste rivas. Om 30 år beräknas medelvattennivån ha höjts 0,015 m och högsta högvatten kunna nå nivån +1,35 över dagens medelvattenstånd. Beräkning av vattennivåer om 100 år inrymmer osäkerhetsfaktorer, därför måste man tänka sig alternativa scenarier. I det lägsta scenariot beräknas medelvattennivån ha höjts med 0,19 m och högsta högvatten kunna nå nivån +1,44 över dagens medelvattenstånd. I det högsta scenariot beräknas medelvattennivån ha höjts med 1,21 m och högsta högvatten kunna nå nivån +2,56 över dagens medelvattenstånd. 8(23) En huvudbyggnad som är befintlig vid planens antagande får dock förses med en liten tillbyggnad om högst 20 kvadratmeter, på villkor att färdigt golv för tillbyggnaden inte understiger nivån +1,7 meter och att tillbyggnaden inte läggs inom prickad mark. För komplementbyggnader som inreds – utförs med isolering för att kunna användas t ex som bostadsrum - gäller att nivån för färdigt golv får vara lägst +1,7 meter och att de måste klara ovan nämnda högvattennivå om+1,35 m utan att skadas. Enkla och oinredda komplementbyggnader får placeras lägre; exempel på sådana är lekstuga, växthus eller förråd. Bygglov krävs för en s k ”attefallsbyggnad” (enligt PBL kap 9§4a) som blir belägen med färdigt golv lägre än +2,8 om den ska inredas till bostad med VA-installationer. Bakgrunden till att komplementbyggnader tillåts ligga på en lägre nivå än kommunens riktlinjer anger har att göra med områdets karaktär av sommarstugeområde. Exempelvis tillåts komplementbyggnader enligt planen vara högst 60 kvadratmeter. Tomterna har under åren bebyggts med många mindre byggnader som inte sällan har lägre teknisk standard än vid gängse permanentbebyggelse. Livslängden hos dessa byggnader kan förväntas vara betydligt kortare än 100 år, i många fall kanske närmare 30 år. Med ökande översvämningsförekomst och ökande medvetande hos fastighetsägarna kan man förvänta sig att strandtomternas framtida byggnationer småningom på frivillig bas flyttas upp på högre marknivåer. Planens konsekvenser för Gudingens vattenkvalité Fornlämningar Miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken (se sid 5) anger de kvalitetskrav som gäller för havsfjärden Gudingens vattenkvalité och ekologiska status. Faktorer som kan påverka vattenkvalitén är t ex • hur vatten från området kan fördröjas och renas innan det når havet • vilka konsekvenser kommande havsnivåhöjningar får beträffande föroreningar från eventuella översvämmade byggnader och anläggningar mm vid högvatten. Åtgärder i Lugnet-området som innebär förbättrade förutsättningar för vattenkvalitén är • det utbyggda VA-nätet • detaljplanekrav (m1) som säkerställer att byggnader vid stranden utformas och förläggs på en viss nivå för att inte förorena havet vid översvämningar • förutsättningar för en förbättrad dagvattenhantering i området skapas, se vidare avsnitt Dagvatten sid 16. Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. Om fornlämningar påträffas i samband med grävning eller annat arbete, ska arbetet, enligt 2 kap 10§ KML, omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. BEBYGGELSE Övergripande väg- och bebyggelsestruktur Det befintliga bebyggelseområdet är uppbyggt i en oregelbunden kvartersstruktur kring två huvudvägar, Lugna vägen i norr och Ada Rydströms väg i söder. Dessa möts strax ovanför strandområdet så att det är möjligt att passera igenom utan vändplaner, för till exempel nyttofordon. Habors väg är en parallellväg till Lugna vägen. 9(23) Tomterna är olikformiga och har varierande storlek; från cirka 600 till närmare 3000 kvadratmeter. Området delas av ett skogsparti som tillsammans med ängsmark i strandzonen bildar ett grönt stråk med riktning mot havet. Närvaron av havet och den samlade småskaliga bebyggelsen med de grusade smala vägarna omgivna av grönska bidrar starkt till områdets karaktär. Översiktlig karta över området som visar den oregelbundna vägstrukturen och de olikformiga tomterna. 10(23) Befintlig bebyggelse Majoriteten av byggnaderna har tillkommit på 1950-, 60- och 70-talet och några är relativt nybyggda. Husen har i regel ett plan och ligger väl inpassade i terrängen. Fasaderna är av trä med olika färgsättning, taken är röda eller grå i tegel, plåt eller papp. Takvinkeln överstiger sällan 38 grader. Husens proportioner och de många verandorna, uthusen och staketen bidrar till karaktären av småskalig mångfald och samband med natur och trädgård. Ett nyare fall finns dock med tillbyggnad som avviker från den övriga bebyggelsen i området utifrån byggnadsarea och omfattande markomdaning. Karaktäristiskt är även den naturliga markbeläggningen av grus, gräs och vegetation samt att upplevelsen av samlad bebyggelse oftast är relativt stark. Enstaka exempel på inredd vind finns. Fastighet som avviker från de övriga genom byggnadens storlek, utskjutande suterrängvåning och omfattande markomdaning, vilket inte ska tjäna som exempel vid områdets fortsatta utbyggnad. Husen ligger i regel väl inpassade i terrängen. Byggrätter, volymer Detaljplanen innebär att tomtstorlekar och tomtantal ska kvarstå endast en ny tomt tillkommer, belägen 350 meter från stranden. Planens syfte är alltså att inga fastigheter ska delas. Den ursprungliga planen kombinerar en strikt kvartersindelning med oregelbundna mått, anpassade till terrängen och områdets form. Detta har gett olikformiga tomter vilket bedöms som värdefullt att bevara för att bibehålla något av områdets karaktär av äldre sommarstugeområde även då byggrätterna ökar inom de enskilda fastigheterna. Vidare är det viktigt att de stora tomterna i områdets mitt är fortsatt glest exploaterade för att på så sätt bidra till upplevelsen av det centrala grönstråket. De exploateringsnivåer som detaljplanen anger är bestämda utifrån den förutsättning som ges i ny lagstiftning att varje fastighet kan komma att innehålla byggnadsarea utöver vad som i detaljplanen anges. Detaljplanen begränsar huvudbyggnadens storlek samt att komplementbyggnader får vara högst 60 kvadratmeter och fristående. Skälen till detta är att bevara bebyggelsens småskalighet där grönskan kan tränga in mellan byggnader, verandor och skärmtak. Då tomtens byggrätt utnyttjas ska observeras att eventuell carport eller garage ska inrymmas i byggrätten. För att mäta arean används dels begreppet byggnadsarea som är byggnaders utbredning på tomten inklusive skärmtak, dels begreppet bruttoarea (gäller huvudbyggnader) där den sammanlagda ytan räknas så att inredd vind tas med, dock ingår ej skärmtak. 11(23) e1 Detaljplaneförslaget innebär ändrad byggrätt i förhållande till ursprunglig plan, i de flesta fall 20 % istället för tidigare 10 % av fastighetens yta. Då fastigheternas storlek varierar stort inom området har exploateringsmöjligheterna i den nya planen utformats för att i rimlig utsträckning kompensera beträffande de minsta tomterna, och utan att de största fastigheterna får alltför stora byggrätter för att kunna passa in i områdets karaktär. De tomter som är mindre än 800 kvadratmeter får en total byggrätt om 160 kvadratmeter oavsett om detta överstiger 20 % av tomtytan. För de största tomterna gäller att byggrätten maximerats till 230 kvadratmeter även då detta understiger 20%. e2 Strandtomternas bebyggelse är speciell. Tomterna är mestadels smala och relativt branta, lutningen varierar. Många byggnader ligger nära vattnet. Vid de högre vattenstånd som kan förutses inträffa inom en kortare eller längre framtid riskerar dessa att bli kraftigt översvämmade. Bebyggelseutvecklingen inom dessa tomter bör av detta skäl hållas restriktiv, dels för att värna hälsa och säkerhet för den enskilde dels för att långsiktigt värna vattenkvaliteten i Gudingen med tanke på de föroreningsrisker som uppstår då byggnader översvämmas. Då nya huvudbyggnader byggs för att motsvara kraven på lägsta golvnivå +2,8 kommer strandzonen att se mer bebyggd ut än tidigare. För hela områdets karaktär och för anblicken från sjösidan är det viktigt att tomterna ändå ger ett lummigt och småskaligt intryck. Fastigheter längs stranden har därför exploateringstal som är anpassade till deras storlek och läge. Vidare har siktstråk genom bebyggelsen mot vatten/himmel/grönska säkerställts genom bebyggelsefria zoner kring vissa tomtgränser. Principsilhuett för befintliga huvudbyggnader längs stranden. Den blå linjen är dagens medelvattenstånd, +0-nivån. Den lila linjen visar nivån +2,8. Principsilhuett för nya huvudbyggnader längs stranden, om de läggs på nivå enligt bestämmelse m1. På de högre belägna tomterna är det dock rimligt att byggnaderna läggs högre upp än på bilden, och anpassas efter terrängen. Takvinkeln är schematiskt redovisad, 38 grader. Den blå linjen är dagens medelvattenstånd, +0-nivån. Den lila linjen visar nivån +2,8. v1 v2 I tidigare plan var högsta byggnadshöjd 3, 5 meter. Dagens krav på energi, komfort och hygien kräver större utrymme för bjälklagstjocklek varför byggnadshöjden nu satts till 4,2 meter. Avsikten är att fortsatt tillåta variation mellan låga eller upp till 38 grader höga takvinklar utan att bebyggelsen blir väsentligt högre än idag. En mindre vindsinredning bör även i de flesta fall kunna rymmas. Vid pulpettak ska byggnadshöjden räknas som ett medelvärde av den högsta och den lägsta fasadens höjd. Komplementbyggnader ska hållas låga och med låg taklutning, varför högsta nockhöjd 4,2 m gäller. 12(23) För hela områdets karaktär är det viktigt att byggnader inpassas naturligt i terrängen och att marken kring byggnaden inte omvandlas med hjälp av stödmurar och slänter. Anpassningen till markens naturliga nivåer ska redovisas i bygglovansökan. Strandzonens byggnader får byggas i en våning. För vissa låglänta tomter kan bestämmelsen om lägsta golvnivå +2,8 m göra att underliggande utrymme skulle räknas som egen våning enligt gällande plan- och byggförordning (i de fall där skillnaden mellan bottenvåningens golvnivå och markens medelnivå överstiger 1,5 m). I sådana fall, och på villkor att byggnaden inte läggs högre än vad som är nödvändigt med tanke på översvämningsrisken, får byggnaden ändå räknas som en envåningsbyggnad, vilket framgår av planbestämmelsen v1. Undervåningen får inte inredas, med vilket avses att de inte får utföras med isolering för att kunna användas t ex som bostadsrum. Se även bestämmelse m2. Exempel på anpassning till tomtens terrängförhållanden Bebyggelse i strandzonen 13(23) Byggnaders placering a2 Planen anger i regel att tomternas förgårdsmark inte får bebyggas, inte heller får mur eller plank uppföras inom mark som är markerad med prickar. Skälet till detta är att bevara områdets lummiga karaktär genom att grönskan får ”rå” mellan hus och väg. Samma princip fanns i den gamla planen från 1958. Befintliga byggnader har i de flesta fall undantagits från förgårdsmarksbestämmelsen på den nya plankartan, huvudbyggnaderna har dessutom i sådana fall genom gränsens placering givits möjlighet att tilläggsisolera fasaden. I strandzonen anger planen vissa bebyggelsefria zoner (prickmark) kring tomtgränser. Skälet till detta är att skapa siktstråk mot vatten/himmel/grönska, såväl från bakomliggande mark som utifrån vattnet, trots att bebyggelsen i övrigt är tät på de mestadels smala tomterna. För att säkerställa detta stadgar planen att den bygglovfrihet som anges i PBL kap 9§4a och 4b punkt 1 (s k attefallshus samt tillbyggnad) inte gäller inom siktstråken som är markerade med a2 och planens avsikt är således, i enlighet med prickmarksbestämmelsen, att åtgärderna inte heller med bygglov ska tillåtas. Generellt ska iakttas bestämmelser för att undvika brandspridning mellan byggnader enligt BBR (Boverkets byggregler). p1 Ovanför strandzonen gäller att ny huvudbyggnad ska placeras minst 4 meter från tomtgräns mot grannfastighet. Ny komplementbyggnad placeras minst 2 meter från tomtgräns. Ovanstående gäller även för nya tillbyggnader såvida de inte omfattas av PBL kap 9§4b punkt 1. Utseende Fasader ska enligt planen utföras med träpanel. Kulturhistoriskt har träfasader varit det självklara materialet vid sommarstugebebyggelse liksom i äldre småhusbebyggelse. Materialet är lätt att hantera för den enskilde och det finns ofta att tillgå lokalt. Då området med den nya planen nu kan förväntas genomgå en större omvandling än tidigare är bedömningen att konsekvens beträffande fasadmaterialet är viktigt för att bibehålla något av områdets historiska förankring som sommarstugeområde. Materialet ger rika möjligheter att med form, färg och ytbehandling variera byggnadens uttryck. Bebyggelsen vid stranden är uppbruten av kilar med gemensam mark. 14(23) Service Planområdet ligger med begränsad åtkomst till kollektivtrafik. Från Piperskärr, på en dryg kilometers avstånd sker dock viss busstrafik under skoldagar. I norra Piperskärr finns förskola, fritidshem och skola. Västerviks centrum, 4 km från planområdet, tillhandahåller ett brett serviceutbud. Enligt FÖP 2010 kan ny bostadsbebyggelse tillkomma nära planområdet, ca 200 meter, vilket på sikt kan medföra förändringar vad gäller service och åtkomlighet med kollektivtrafik. Tillgänglighet Den mark som tas i anspråk för bebyggelse ska, om det inte är obefogat, med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kunna användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Gynnsamt för dessa är att många bostäder inom planområdet bara har en våning. Ämnet behandlas vidare i samband med bygglovsprövning. Brandskydd Utryckningstiden till Norrlandet kan påverkas av broöppning. Tillgängligheten för räddningstjänstens fordon ska beaktas vid byggnation. Vatten för brandsläckning behöver tillgodoses. Brandskydd ska i övrigt utformas enligt gällande krav i samråd med räddningstjänsten. REKREATION OCH UTEMILJÖ Naturmark Ett naturmarksstråk leder från skogsområden i sydväst genom området och ner mot stranden där en äng finns för gemensamt midsommarfirande. Vid stranden är bebyggelsen uppbruten genom större och mindre naturmarkspartier. Några av strandtomterna utökas något mot sydväst för att ge möjlighet till att bygga på mark som ligger på högre nivå över havet. I övrigt har strävan varit att maximera andelen naturmark inom strandskyddsområdet. ansl. I några fall sker även bilangöring till privata tomter över naturmarken; via små stickvägar (ansl.)Alla stickvägar med denna beteckning ska vara väl inordnade i terrängen, de får ej asfalteras eller göras bredare än 3 meter. Badplatser Gemensamma badplatser finns söder och norr om bebyggelseområdet. Den norra badplatsen ingår i planområdet och här ingår bryggrätt för befintlig brygga som kan byggas till. En lång badbrygga finns även i förlängningen av Lugna vägen. Båtangöringsplats Ett område V1 har avsatts som angöringsplats för iläggning och upptagning av områdets båtar. I möjligaste mån bör marken inom V1området lämnas gräsbevuxen och med lämplig vegetation för att bibehålla strandfaunan. Vattenområden med bryggor Strandtomterna har idag i de flesta fall egna små brygganläggningar. Dessa får bibehållas inom W1-område, maximal yta för privat brygga är 20 kvadratmeter per fastighet. De gemensamma strandområdena, W2, har givits större bryggrätt än de privata. Dessa gemensamma bryggor ska inte byggas närmare tomtgräns än 3 meter. 15(23) GATOR OCH TRAFIK Vägnät samt gång- och cykeltrafik grus parkering ansl. Vägnätet inom planområdet är oregelbundet och allmänplatsmarkens bredd mellan tomtgränserna varierar. Där gatumark gränsar mot naturmark har vägbredden generellt satts till 6 meter; erforderliga diken har då förutsatts kunna ligga delvis på naturmark. Den grusade markbeläggningen ska enligt planbestämmelse bibehållas då detta är en bidragande kvalitet för områdets karaktär och även fungerar fördröjande för dagvattnet. För att tillgodose behovet av gästparkeringsplatser har två områden avsatts inom vägmark. Det västra av dessa ska även lämna utrymme för mindre vändplats samt för befintliga träd, som ska bibehållas. I planen har eftersträvats att minimera den yta som upptas av väganläggningar, särskilt inom strandskyddat område. Många tomter nås därför via små stickvägar med beteckningen ansl. Vissa av anslutningsvägarna har förlagts inom naturmark och vissa inom lokalgatunätet där strandskyddet upphävs. Skälet till det senare är att säkerställa väganslutningens skötsel i de fall de delas av flera fastigheter eller om de tidigare nåtts via allmän gata och därför saknat servitut. Observeras bör att gemensamhetsanläggningen som gäller naturmarken fortsättningsvis måste säkerställa fastigheternas tillfarter juridiskt. Alla stickvägar med denna beteckning, antingen de ligger inom naturmark eller inom vägmark, ska vara väl inordnade i terräng och natur, de får ej asfalteras eller göras bredare än 3 meter. Två tillfartsvägar, Lugna vägen respektive Ada Rydströms väg, leder från Norrlandsvägen fram till planområdet. Avståndet till Norrlandsvägen är 0,5-1 km och avståndet på Norrlandsvägen till bron vid Slottsholmen till staden är ytterligare 2 km. Cykling sker i blandad trafik på områdets vägar och på de två tillfartsvägarna. Separat cykelbana längs Norrlandsvägen mot Västervik finns från Västervik fram till södra Piperskärr. Enligt FÖP för Södra Norrlandet planeras cykelbanan att förlängas norrut vilket kan öka säkerheten för gång- och cykeltrafikanter att transportera sig till och från området. När detta kommer ske är dock osäkert. För några av strandtomterna förskjuts tomtgränsen något mot söder –mot bildens högra sida - för att ge möjlighet att bygga översvämningssäkrat. 16(23) TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Inom området har ett nytt ledningsnät för vatten och avlopp byggts ut och kopplats till den allmänna VA-anläggningen via avtal. Alla fastigheter är anslutna och utbyggnaden har bekostats och genomförts av samfälligheterna inom området. För strandtomterna behövs särskilda pumpar för avloppsystemet upp till nivån för självfallsledningarna. 16 fastigheter är därför utrustade med med så kallade LTA-pumpar. E2 En gemensam pumpstation finns i områdets norra del som befinner sig i den lägre delen av området. Den ges ett eget område i planen, E2. Bestämmelsen g visar att anläggningen har möjlighet att ingå i gemensamhetsanläggning. g u Vatten- och avloppsnätet byggs med normal standard enligt vattenlagen och kommunens handbok ”Standard för utbyggnad av allmän VAanläggning” . För de VA-ledningar som tillhör huvudnätet men berör tomtmark har u-områden avsatts inom kvartersmarken. För dessa ska ledningsrätt säkerställas genom fastighetsbildningsåtgärd alternativt avtal mellan gemensamhetsanläggning och markägare. ledn. För att tydliggöra ledningarnas placering inom naturmarken har områden markerade med beteckningen ledn. avsatts. Dagvatten Dagvatten ska enligt kommunens riktlinjer omhändertas lokalt. Det är viktigt för att inte försämra den ekologiska statusen och vattenkvalitén hos recipienten, havsfjärden Gudingen. Marken i området består av lera och morän och även berg och det är därför svårt för respektive tomt att omhänderta allt sitt dagvatten lokalt. Vissa tomter har tidvis redan idag problem med avrinning och kvarstående vatten. Klimatförändringar i framtiden kan innebära högre frekvens av extrema regnmängder. Vid byggnation behöver därför särskilt beaktas att områdets avrinningsförhållanden kan kräva förebyggande åtgärder för att undvika skador på byggnader och anläggningar. Åtgärder för dagvattenhantering Att genomföra en funktionell dagvattenlösning för hela det befintliga området krävs inte av kommunen men vore önskvärt. Diken finns inom området men inte i tillräcklig utsträckning. Strandområdet i förlängningen av Ada Rydströms väg är inte en lämplig plats för större dagvattenutlopp eftersom vattnet mynnar ut vid en badplats. En bättre lösning kan vara att leda och fördröja dagvattnet på naturmarken nordost om tomterna Lugnet 2:16 – 2:19 och avleda restmängden mot stranden mellan Lofta-Gröndalen 1:2 och Lugnet 2:13. Område för dagvattendamm har avsatts på plankartan, där kan vattnet fördröjas och renas ytterligare innan det når havet. En dagvattenutredning bör föregå eventuella åtgärder. Vägar och parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor ska generellt utföras med genomsläppliga material, d v s med grusbeläggning. Områdets vegetation har stor betydelse för att ta hand om dagvattnet. Björkar har särskilt värdefulla vattensugande egenskaper. Det är viktigt att vegetation, särskilt träd, inom naturmark och fastigheter bibehålls. Träd som måste tas ner bör ersättas med nya träd. 17(23) a1 Kravet att dagvatten ska omhändertas lokalt inträder vid nybyggnation och därför har den nya tomten i sydväst mellan Lugnet 2:41 och 2:33 försetts med villkor för lov genom bestämmelsen a1, dagvatten ska omhändertas inom fastigheten. El- och värmeFörsörjning Starkströmskabel har tillsammans med bredband förlagts i VArörgraven. Elen matas från ett läge vid Mariebergs trädgård. Tomrör för bredband leds fram till varje tomtgräns. Befintliga luftledningar för el från den befintliga transformatorn till tomterna bibehålls. E1 Befintlig nätstation centralt inom området byts till en ny och ges ett eget område i planen, E1. Avfall Sophämtning sker genom kommunens försorg. Vissa fastigheter med speciella anslutningsvägar över naturmark kan inte nås med sopbil, utan måste lösa sophanteringen i samråd med Västervik miljö och energi med sophämtning utanför fastigheten. E3 Med tanke på detta har ett särskilt område E3 avsatts söder om midsommarängen. Området kan även användas för uppställning av återvinningskärl. Anläggningen ska vara prydligt anordnad och skött för att vara förenlig med områdets karaktär av lummigt strandnära bebyggelseområde. Anslutande naturmark bör planteras så att anläggningen inte dominerar i landskapet utan bäddas in av buskar och träd. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är tio (10) år från att planen vinner laga kraft. Lov med villkor a1 Krav på omhändertagande av dagvatten ställs för ny fastighet, se ovan. a2 Huvudman För strandfastigheterna gäller att den bygglovbefrielse som anges i PBL kap 9§4a och 4b.1 inte gäller inom siktstråk i strandzonen. Se vidare avsnitt Byggnaders placering (sid 14). Den gäller inte heller för byggnader som avses ligga under nivån +2,8 (färdigt golv) och som inrymmer bostad med VA-installationer. Kommunen är inte huvudman för den allmänna platsmarken. Anledningen till detta är att de boende själva genom gemensamhetsanläggning sedan tidigare sköter all allmänplatsmark enligt ursprunglig detaljplan. Området är beläget relativt långt från centrala Västervik och kommunens bedömning är att enskilt huvudmannaskap även fortsättningsvis är en lämplig lösning. 18(23) Strandskydd Gällande plan är från 1958, strandskyddet upphävdes då inom planområdet. Upprättandet av en ny detaljplan innebär enligt nu gällande lag att strandskyddet återinträder automatiskt, även för befintliga bebyggelseområden och det måste åter upphävas där det är befogat. Strandskydd innebär bland annat förbud mot byggnation och markarbeten eller andra åtgärder som avhåller allmänheten från tillträde eller väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Strandskyddet föreslås således upphävas enligt Miljöbalken kap 7§18c inom det aktuella planområdet inom all kvartersmark, gatumark och för områden betecknade med V1, W1 och W2. För naturmarken bedöms strandskyddet kunna fortsätta att gälla framgent. Särskilda skäl som motiv för upphävande är enligt Miljöbalken - att de tomter som ligger vid vattnet och i övrigt inom strandskyddszonen redan är ianspråktagna för privat fritidsbebyggelse och har varit det under lång tid, de flesta redan före 1958. Denna mark saknar därför betydelse för strandskyddets syften. - att de tomter som är belägna ovanför strandfastigheterna i de flesta fall ligger avskilda från strandzonen genom vägområde. - att den nya pumpstationstomten, E2, behövs för ny VAanläggning, vilken tillgodoser ett allmänt intresse som svårligen kan utformas på annat sätt. Övriga skäl för upphävande av strandskydd: För båtangöringsplatsen V1 sker ingen väsentlig förändring i allmänhetens tillgång till strandpartiet eller beträffande förutsättningarna för flora och fauna. Den nya tomten för sopanläggning, E3, behövs för att tillgodose sophanteringen för ett antal tomter nära stranden där ingen allmän väg eller vändplan avsatts. Genom att vägområdet minimerats har den naturmark som fortsatt kan omfattas av strandskydd kunnat maximeras. Inom de områden där strandskyddet föreslås upphävas har inte några kända skyddsvärda biotoper eller dylikt påträffats. Marken nyttjas och sköts som tomtmark eller väg eller, vid E2 och E3, utgörs av grusyta eller gräsmark. De biologiska värdena bedöms inte påverkas på ett oacceptabelt sätt. GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Tidplaneskiss: − Samråd om planförslag september 2013 − Bearbetning av planförslag november 2013 − Granskning av slutlig detaljplan sommaren 2014 − Antagande i kommunfullmäktige hösten 2014 19(23) Ansvarsfördelning Lugnets och Gudingens Samfällighetsförening (LGS) ansvarar för anläggning och drift av ny VA-anläggning med bredbandsnät. För dagvattenhantering inom allmänplatsmark ansvarar Lugnets och Gudingens Samfällighetsförening (LGS). Kommunen ansvarar genom Västervik Miljö och Energi AB för områdets sophantering. LGS ansvarar för att sopanläggning anordnas enligt detaljplanen (E3). Västerviks Kraft Elnät AB ansvarar för områdets el-försörjning (nätansvarig). Befintliga luftledningar bibehålls. Nätstation byts till ny. Ny huvudmatning till nätstation markförläggs. TeliaSonera Skanova Access är ansvarig för teleledningarna i området. För skötsel av allmänplatsmark ansvarar liksom tidigare områdets samfällighetsföreningar. Deras omfattning redovisas på karta nedan. De befintliga gemensamhetsanläggningarna bildar genom sina respektive utbredningsområden en komplicerad situation. Önskvärt vore att gemensamhetsanläggningarna istället gick samman och bildade en gemensam som gällde för hela området. Lugnet 2:2 och 2:36 använder idag utfart belägen inom både Lugnet ga:1 och Lofta-Gröndalen ga:2. För att anpassa gemensamhetsanläggningarnas omfattning till utfartsförhållandena föreslås Lofta- Gröndalen ga:2 utökas med ytan för hela väganslutningen fram till fastighetsgräns för fastigheterna. Detta innebär att Lofta ga:1 minskas med motsvarande yta. Respektive fastighetsägare föreslås ta ansvar för initiativ till och kostnad för anpassningen. Kartan visar de gemensamhetsanläggningar som före planens genomförande finns inom planområdet. 20(23) FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsreglering Genom reglering överförs mark som idag ingår i Lugnet 2:1 till fastigheterna Lugnet 2:8, 2:9,2:10, 2:11, 2:12, 2:57, 2:13, 2:26 och 2:27. Genom nybildning av en fastighet överförs mark som idag ingår i Lugnet 2:1, belägen mellan Lugnet 2:41 och Lugnet 2:33. Samfälligheten Lugnet ga:1 anpassas i enlighet med fastighetsregleringen. Se karta på föregående sid. Bakgrund 1 Strandtomterna utökar sin mark åt söder mot vägen där marknivån är högre. 2 Strandtomterna utökar sin mark mot strandlinjen, som genom landhöjningen förlorat sin vattenkontakt. 3 Ny fastighet bildas på naturmarken mellan fastigheterna Lugnet 2:41 och Lugnet 2:33 Mark överförs från Lugnet 2:1 Lugnet 2:1 Lugnet 2:1 Mark överförs till Lugnet 2:8, 2:9, 2:10, 2:11, 2:12, 2:57, 2:13 Lugnet 2:6, 2:7, 2:8, 2:9, 2:10, 2:11, 2:12, 2:58, 2:13 Ny avstyckad fastighet. Övriga berörda Lugnet ga:1 Lugnet ga:1 Lugnet ga:1 Hur förrättningen sker Förrättning söks hos lantmäteriet. Förrättning söks hos lantmäteriet. Förrättning söks hos lantmäteriet. Förrättningen bekostas av respektive fastighetsägare. Förrättningen bekostas av respektive fastighetsägare. Förrättningen bekostas av respektive fastighetsägare. Lugnet ga:1 omprövas och anpassas till förrättningen. Lugnet ga:1 omprövas och anpassas till förrättningen. Lugnet ga:1 omprövas och anpassas till förrättningen. Strandtomterna får utökad mark och därmed ökad byggrätt. Detta förbättrar möjligheten att bygga på högre höjd över havet och därmed minska risken för vattenskador. Strandtomterna får åter igen direktkontakt med havet. Gemensamhetsanläggningen får mindre yta till sitt förfogande. Den tillgängliga ytan inom allmän plats-mark minskar vilket eventuellt kan ha betydelse för omhändertagande av dagvatten som rinner från ovanförliggande mark i sydväst. Konsekvenser Gemensamhetsanläggningen får mindre yta till sitt förfogande. Gemensamhetsanläggningen får mindre yta till sitt förfogande; denna yta har dock genom sitt läge aldrig varit tillgänglig för allmänheten. Tabellen ovan och även nedan till höger visar hur fastighetsgränser inom området förändras. 4 Marken överförs från Lugnet 2:1 till 2:26 och 2:27 och fördelas lika mellan dessa. Förrättningen bekostas av respektive fastighetsägare. Lugnet ga:1 omprövas och anpassas till förrättningen. Konsekvensen blir att gemensamhetsanläggningen får mindre yta till sitt förfogande. Kartan visar var mark överförs från Lugnet ga:1 till privata fastigheter. Röd markering är mark som överförs till befintliga fastigheter, lila är den fastighet som nybildas. Siffrorna 1-4 hänför sig till tabell ovan. 21(23) Rättigheter angående anläggningar De strandfastigheter som utökas mot sydväst (Lugnet 2:8, 2:9, 2:10, 2:11, 2:12, 2:57 och 2:13) kommer att inom ledningsområde (u-område) i ny tomtdel belastas av befintlig va-anläggning och bredbandsnät tillhörande gemensamhetsanläggningen Lofta-Gröndalen ga:3 och ga:4. Lugnet ga:1 (ändamål grönområde) kommer att upphöra gälla inom det markområde som överförs. För fastigheter som endast nås via anslutningsväg (ansl.) inom NATURmark behöver rättigheten säkras genom servitut. Det gäller fastigheterna 2:13, 2:17, 2:45 och 2:47. Kartan visar med röd skraffering var ovan nämnda u-områden är belägna. Ändrade byggrätter Byggrätten inom område A utökas för fastigheter som är större än 800 kvm från 10 % till 20 % av tomtens yta, dock högst 230 kvm. Fastigheter mindre än 2300 kvm får således en dubblerad byggrätt. För fastigheter som är mindre än 800 kvm utökas byggrätten från 10 % av tomtens yta till högst 160 kvm, vilket ger varierande procentuell ökning; mer än 20 %. Byggrätten inom område B ökas från av 10 % tomtens yta, i varierande grad beroende på tomtstorlek och markens höjd över havet. Byggrätten inom område C utökas från 80 kvm, i varierande grad beroende på tomtstorlek och markens höjd över havet. Kartan pekar ut område A, B och C enligt ovan. 22(23) Generellt tillkommer bebyggelse som är bygglovbefriad enligt PBL, med de undantag beträffande strandtomterna som anges under plankartans bestämmelser, se Ändrad lovplikt, lov med villkor. Ändrade höjder för byggnader Högsta tillåtna byggnadshöjd ändras från 3,5 meter till 4,2 för huvudbyggnad. För komplementbyggnad ändras från tillåten byggnadshöjd 3,0 meter till högsta nockhöjd om 4,2 meter. Ny byggrätt En ny tomt bildas inom Lugnet ga:1, se karta på sid 22. EKONOMISKA FRÅGOR Den nu upprättade detaljplanen ska bekostas genom att en planavgift tas ut i samband med framtida bygglov. För de fastigheter som enligt planen kan utökas eller nybildas gäller att de fastighetsägare som erhåller ny mark ska initiera och bekosta fastighetsreglering och tillhörande anläggningsändring av Lugnet ga:1. Ombyggnad av vägen samt erforderlig lantmäteriförrättning initieras och bekostas av berörda fastighetsägare. Lugnets och Gudingens Samfällighetsförening (LGS) bekostar anläggning och drift av ny VA-anläggning med bredbandsnät. Anläggning av ledningar inom egen tomt bekostas av respektive fastighetsägare. Fastigheter med rätt till ersättning Detaljplanens bestämmelser medger att Lugnet 2:8-12 får utökas med mark som omfattas av Lugnet ga:1 och som enligt ursprunglig plan utgörs av allmänplatsmark. För att utökningen ska kunna genomföras måste vägen byggas om, Lugnet ga:1 ändras och mark avstås från Lugnet 2:1. Lugnet 2:1 har därigenom rätt till ersättning från Lugnet 2:8-12. Även fastigheterna Lugnet 2:27 och 2:28 kan utökas enligt detaljplanen (i området mellan de båda fastigheterna) varvid Lugnet 2:1 har rätt till ersättning. Projektgrupp Planhandlingarna har upprättats av arkitekt SAR/MSA Anne-Marie Nyström, AIX Arkitekter AB i samråd med kommunens samhällsbyggnadsenhet. Genomförandebeskrivningen är framtagen i samråd med konsult Michael Hertin, Ackordera i Sverige AB. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Samhällsbyggnadsenheten Filippa Olsson Planarkitekt 23(23) Sv STUVERUM LUGNET ga:1 1:29 Sv LUGNET ga:1 2:6 43 2:7 Sv 45 2:26 2:27 LUGNET ga:1 41 2:8 37 39 ch o :3 2:25 3 LO 2:9 2:14 47 RÖ A-G FT 53 2:22 :4 ga ga 2 31 A ND 2:23 N LE 1 2:29 51 2:28 2:38 2:15 35 4 2:24 8 2:19 6 4,62 49 7,83 55 2:11 10 gn Lu 2:10 5 34 en äg av 33 9 2:37 32 57 11 7 G TALOF 29 12 7,57 14 LUGNET ga:1 13 Ng 2:20 2:21 4 ga 38 oc hg 2:51 2:52 1:2 15 2:42 ga:2 15 2:16 Sv 11 4 ga :3 o ga 32 DA L 14,76 6 2:35 EN :3 :4 1:28 30 ga 1:27 33 AL ND ga h oc 1:22 37 LUGNET ga:1 16,18 Sv Ö GR AFT ga:1 1:23 LO 31 Sv 35 2:2 Lr ga:2 2:34 Traktgräns 28 25 2:41 GRUNDKARTANS BETECKNINGAR GR LO H 2:36 19 20 26 2:40 LOFTA-GRÖNDALEN ga:2 1:21 FT A- or s 39 2:1 ab 4 5 ÖN LUGNET vä g 19 23 24 2:1 Fastighetsgräns 10 1:25 Ledningsrätt 8 1:36 2:33 Fastighetsbeteckning Ry 29 ds trö m 26 Väg s 25 Byggnader 1:37 23 STUVERUM Ad a Nivåkurvor ga:2 Dike ga:2 vä g Gemensamhetsanläggning Mur, staket 1:30 UTKAST 141128_2 TILL ANTAGANDEHANDLING 27 ga:1 Ägoslagsgräns 1:39 1:24 24 Stig GRUNDKARTA Grundkartan är framställd genom utritning av kommunens databas. Kartinnehållet är aktuellt 2014-11-21. 1:38 1:40 18 25 3 20 2 7 2:44 2:39 TISTEDALEN 1:1 Till planen hör: Plankarta Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Grundkarta Behovsbedömning MKB Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning GRUNDKARTA tillhörande detaljplan för 21 ga:2 Lugnet Lugnet 2:1, Tistedalen 1:1 m.fl. ga :3 oc h ga :4 22 Västerviks kommun, Kalmar län 1:41 Kommunstyrelsens förvaltning, enheten för samhällsbyggnad 2014-06-18, rev. 2014-12-03 Laga kraft: Justeringsfaktor: Arkiv nr: 22 23 100 m TA -G 50 LO F 40 Antagande: 1:42 RÖ 25 25 Skala 1:1000 (A1) 0 10 20 30 ND AL EN 25 Markus Fridell Beslutsdatum: KS godkännande: 20 Koordinatsystem plan: SWEREF 99 16:30 Koordinatsystem höjd: RH00 Skala 1:1000 21 26 LOFTA_ GRÖNDALEN ga:2 EN FTA LO a:3 Sv 16 9 LE DA ÖN -GR ga:4 ch Ng 2:46 och 34 18 2:43 40 13 2:48 17 21 2:50 LO FT A-G RÖ ND AL 22 EN g a:3 2:47 2:45 1 22 17 21 a:4 2:17 24 63 och 2:1 2:49 2:31 18 17 2:13 a:3 26 0:00 61 2:18 23 2:57 LE DA 28 N RÖ 36 25 2:12 59 30 27 Filippa Olsson Planarkitekt Detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl, Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2012-08-27 Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt 6 kap 11 § miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Behovsbedömningen är ett första steg i miljöbedömningen som ska avgöra om detaljplanens, programmets eller ändringens genomförande medför en betydande miljöpåverkan. Nedanstående checklista är grunden för en genomgång av de kriterier som kan innebära en sådan påverkan som innebär att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas. De tre inledande frågorna är föranledda av lagstiftningens direkt utpekade verksamheter och åtgärder som kräver miljöbedömning. Checklistan ligger också som grund för beslut om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen om en sådan skall göras. Planens syfte Planens syfte är att ersätta områdesbestämmelserna med detaljplan som kommer reglera byggrätt, byggnadshöjd etc. så att fritidshusområdets karaktär kan bibehållas men också skapa en enhetlig byggrätt. 5 kap 18 § 3 stycket Plan- och Bygglagen Området är idag planlagt med områdesbestämmelser som anger fritidshus. Planens syfte är att ersätta områdesbestämmelserna med detaljplan som kommer reglera byggrätt, byggnadshöjd etc. så att fritidshusområdets karaktär kan bibehållas men ändå skapa en enhetlig byggrätt. Ingen betydande miljöpåverkan antas uppstå. Bilaga 1 och 3 § 4 Förordningen om MKB Planläggningen antas inte medföra en betydande miljöpåverkan. 2 CHECKLISTA FÖR MILJÖBEDÖMNING PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Planens syfte är att se över byggrätten inom området. Andra planer och program Området är tidigare planlagt med områdesbestämmelser för fritidshus. I den fördjupade översiktsplanen för Norrlandet från 2008 anges området som befintlig bebyggelse. Ingen påverkan förväntas ske på andra planer och program. Miljöintegration Miljöbedömningen i sig utgör den efterfrågade integrationen. Miljöproblem Planläggningen anses inte skapa några miljöproblem. Gemenskapens miljölagstiftning Ingen lagstiftning berörs. PLATSEN Betydelse och sårbarhet Nuvarande markanvändning Fritidshusområde. Överskridna miljökvalitetsnormer eller finns andra miljöproblem Hela området kommer anslutas till en gemensam va-lösning som sedan kopplas på det kommunala va-nätet. Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Miljöproblem Inga kända miljöproblem. Kulturarv Nej Särdrag i naturen Nej Skyddade områden Nej PÅVERKAN Kriterier Nationella och regionala miljökvalitetsmål Betydande påverkan Ja Nej Kommentarer Kan påverkan mildras? X 3 Miljöstrategi för Västerviks kommun X GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kriterier Ja Nej Kan påverkan mildras? 5 kap om miljökvalitetsnorm (luft, vatten eller mark) X Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Området bygger en gemensam va-lösning som sedan kommer ansluta till det kommunala va-nätet. Planområdet tillhör Gudingens vattenförekomst vilken nuvarande ekologisk status för ytvatten är måttlig och den kemiska statusen är god. Ett genomförande av planen bedöms inte påverka möjligheten att kunna förbättra miljökvalitetsnormen för vatten till år 2021. Anmälan eller tillståndsprövning (täkt, avfall, farligt material etc) X Skydd (Natura 2000, naturreservat, landskapsskydd, biotopskydd, strandskydd, skyddsområde för vattentäkt, byggnadsminne) X Strandskyddet återinträder när ny plan upprättas. Skäl för upphävande finns då planen endast reglerar befintliga fastigheter. Naturvårdsprogram X Området ligger inom naturvårdsplan och naturvårdsprogram klass 1 för skärgårdsområdet och inom riksintresse för naturvård och friluftslivet. Natur och strandområdet kommer att behållas oförändrat. Planen kommer endast reglera byggrätten för befintliga fastigheter, inga nya tomter skapas. Fornlämningar X 4 RIKTLINJER Kommunala policys program eller planer. X Skyddsavstånd X HUSHÅLLNING MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER 3, 4 kap om hushållning av mark och vatten (Riksintresse) Området ligger inom riksintresset. Inget nytt området tas i anspråk.. X Avsevärd förändring av mark- och vattenanvändning X Alternativ lokalisering, markanvändning X Uttömning av icke förnyelsebar naturresurs X Rekreation (förbättring eller försämring) X Kulturmiljö X Ej aktuellt. MILJÖPÅVERKAN Kriterier Ja Nej Mark (förorening, erosion) X Vatten (flödesriktning, grundvattenkvalitet, vattentillgång etc) Luft och klimat (luftrörelse) X Vegetation (införande av ny växtart, minskning eller införande av art) Djurliv (förändring av sammansättning eller antal, minskning eller införande av art, gräns) Landskaps- och stadsbild X Kan påverkan mildras? Inom området finns möjlighet för LOD. X X Inga kända hotade djurarter inom aktuellt planområde. X Idag bebyggt av fritidshus. Karaktären på området ska bibehållas via planbestämmelser som ex. max byggyta och höjd. 5 Miljöpåverkan från omgivande verksamhet Transporter/Kommunikation (minskning eller ökning) X X HÄLSOEFFEKTER Ljus (bländande ljussken) X Luftkvalitet (luftföroreningar, lukt, partiklar, allergirisk) X Buller och vibrationer X Otrygghet X Risk (explosionsrisk, utsläpp, radon, elektromagnetisk strålning) X ÖVRIGT Kriterier Ja Nej Uppstår kumulativa eller tillfälliga miljöeffekter X Motverkas ekologiskt hållbar utveckling (energi, material, avfallsmängd) X Betydande miljöpåverkan i närliggande kommuner eller land X Kan påverkan mildras? Motiverat ställningstagande/Avgränsning Genomgången av checklistan visar att syftet med planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därmed behövs inte en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser göras. Medverkande tjänstemän Kommunledningskontoret Miljö- och byggnadskontoret Regina Laine Planarkitekt Lars Karlsson Kommunekolog 6 Fastighetsförteckning till detaljplan för LUGNET 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. Upprättad av Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsenheten i Västervik den 4 juni 2014 Fastigheter inom plan Fastighet Fastighetsägare LOFTA-GRÖNDALEN 1:1 HANDELSHUSET I ÅTVIDABERG AB ADA RYDSTRÖMS VÄG 3 59392 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN 1:21 CARMESTEDT, KARIN MONICA HUNNEBYN NYGÅRD 46491 DALS ROSTOCK Anm. CARMESTEDT, RONNY SVEN TORE HUNNEBYN NYGÅRD 46491 DALS ROSTOCK LOFTA-GRÖNDALEN 1:22 FORSLUND, DAN GÖSTA CARL CEDERSTRÖMS GATA 8 58663 LINKÖPING FORSLUND, LENA CARINA CARL CEDERSTRÖMS GATA 8 58663 LINKÖPING LOFTA-GRÖNDALEN 1:23 JOHANSSON, KEN ANDY GERT SKYTTEGATAN 12 A LGH 1002 59354 VÄSTERVIK GIRDLAND, JILL MARIE SKYTTEGATAN 12 A LGH 1002 59354 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN 1:24 GUSTAVSSON, INGRID MARGARETA TRÄDGÅRDSGATAN 4 A LGH 1304 60224 NORRKÖPING BJÖRKMAN, BO FREDRIK TRÄDGÅRDSGATAN 4 A LGH 1304 60224 NORRKÖPING LOFTA-GRÖNDALEN 1:25 KARLSSON, KERSTIN ELISABET ADA RYDSTRÖMS VÄG 29 59392 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN 1:27 BERGLUND, KERSTIN MONICA ELISABETH ODENVÄGEN 10 LGH 1201 18132 LIDINGÖ LOFTA-GRÖNDALEN 1:28 PETTERSSON, INGA MARIE-LOUISE ADA RYDSTRÖMS VÄG 37 59392 VÄSTERVIK BERGSTEN, STURE THOMAS ADA RYDSTRÖMS VÄG 37 59392 VÄSTERVIK _____________________________________________________________________________________________________1 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. LOFTA-GRÖNDALEN 1:36 KOCH, JENNY KRISTINA 31 STICKHURST CLOSE SW151NB LONDON PETTERSSON, KARL JOHAN NILS MARSBÄCKEN SOLHEM 4 59341 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN 1:37 CELINDER, BÖRJE BERNT JÄRNVÄGSGATAN 10 B 59897 MARIANNELUND CELINDER, INGRID KERSTIN MARGARETA JÄRNVÄGSGATAN 10 B 59897 MARIANNELUND LOFTA-GRÖNDALEN 1:38 MANFRED, TOMAS OLOF ADA RYDSTRÖMS VÄG 24 59392 VÄSTERVIK MANFRED, BRITT MARY MATILDA ADA RYDSTRÖMS VÄG 24 59392 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN 1:39 PETERSON, BENGT TOMAS WILHELM TOVERUMS SÄTERI 415 59894 VIMMERBY PETERSON, BENGT GÖRAN PAUL KÖRSBÄRSVÄGEN 5 33142 VÄRNAMO LOFTA-GRÖNDALEN 1:40 PERSSON, BENGT GÖRAN ADA RYDSTRÖMS VÄG 21 59392 VÄSTERVIK JOHANSSON, ULLA EIVOR KRISTINA ADA RYDSTRÖMS VÄG 21 59392 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN 1:41 STÅHLGREN, JAN KRISTER ADA RYDSTRÖMS VÄG 20 59392 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN 1:42 BAGGE JOHANSSON, KARIN ELISABETH ADA RYDSTRÖMS VÄG 22 59392 VÄSTERVIK JOHANSSON, KARL GREGER LARS ADA RYDSTRÖMS VÄG 22 59392 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN 2:1 ISEHAG, HELEN JEANETTE MARIE FREJGATAN 101 LGH 1103 11326 STOCKHOLM _____________________________________________________________________________________________________2 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. LOFTA-GRÖNDALEN 2:2 KARLSSON, LILIAN INGEGERD ADA RYDSTRÖMS VÄG 33 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:1 DEANN, SIGVARD INGEMAR GEORG LUGNA VÄGEN 63 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:10 ÅKERMAN, LENNART GUNNAR VÄSTGÖTAGRÄND 1 A LGH 1502 11828 STOCKHOLM ÅKERMAN, AXEL CHRISTER MAGNUS LADULÅSGATAN 30 LGH 1103 11866 STOCKHOLM ANDERSSON, LENA MARIE HOLLÄNDAREGATAN 2 A 59336 VÄSTERVIK BJÖRKMAN, ANITA MARGARETA ELISABET NORRA BANGATAN 12 C LGH 1101 59331 VÄSTERVIK LUGNET 2:11 KARLSSON, SVEN ULF LUGNA VÄGEN 57 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:12 ERLANDSSON, LARS GÖRAN DJUPDALSVÄGEN 2 B LGH 1301 19251 SOLLENTUNA LUGNET 2:13 DEANN, SIGVARD INGEMAR GEORG LUGNA VÄGEN 63 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:14 JOHANSSON KOLLOCH, FRIDA KRISTINA DALKÄRRSLEDEN 98 16271 VÄLLINGBY KOLLOCH, JENS DALKÄRRSLEDEN 98 16271 VÄLLINGBY LUGNET 2:15 DELERUD, EVA KRISTINA OLEANA SKOLGATAN 9 B LGH 1001 58220 LINKÖPING NORDHOLM, CLAES GOTTFRID SKOLGATAN 9 B LGH 1001 58238 LINKÖPING LUGNET 2:16 LUNDBLAD KARLSSON, A-C MARGARETA HAMRAVÄGEN 13A 59891 VIMMERBY LUGNET 2:17 CARNHAGE, LILIAN ROSE-MARIE BOX 19 19121 SOLLENTUNA _____________________________________________________________________________________________________3 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. LUGNET 2:18 HALL, CLARY MARGARETA BJÖRNSBACKEN 6 59077 VRETA KLOSTER LUGNET 2:19 HARALDSSON, STEFAN HÅKAN LUGNA VÄGEN 34 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:20 FELIXSON, OLOF LENNART KOMMENDÖRSGATAN 5 LGH 1601 11448 STOCKHOLM LUGNET 2:21 NORD, MARIKA JOSEFINA VALLMOVÄGEN 7 57178 FORSERUM LUGNET 2:22 KÄTTSTRÖM, BIRGITTA KRISTINA LUGNA VÄGEN 27 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:23 ÅGESJÖ, INGEGERD VIOLA GUNBORG LUGNA VÄGEN 29 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:24 BÄCKSTEDT, HANS OLA PLATENSGATAN 21 LGH 1101 58220 LINKÖPING BÄCKSTEDT, ANN-MARIE MARGARETA PLATENSGATAN 21 LGH 1101 58220 LINKÖPING LUGNET 2:25 CARLSSON, INGER GUNHILD TERESIA SEVEDEGATAN 13 59897 MARIANNELUND LUGNET 2:26 MELIN, CARL OLOV PETER JURASTIGEN 54 LGH 1102 59343 VÄSTERVIK LUGNET 2:27 JENNEKVIST, LARS JOHAN ERSTAVIKSVÄGEN 6 13834 ÄLTA JENNEKVIST, KATJA DONAIJA IRENE ERSTAVIKSVÄGEN 6 13834 ÄLTA LUGNET 2:28 GÖRANSSON HARRÉN, CHRISTIAN PER STORA TRÄDGÅRDSGATAN 15 G 59335 VÄSTERVIK HARRÉN, SARA EVA ELISABET STORA TRÄDGÅRDSGATAN 15 G 59335 VÄSTERVIK _____________________________________________________________________________________________________4 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. LUGNET 2:29 KARLSSON, BENGT OLOF ÅKE LUGNA VÄGEN 31 59392 VÄSTERVIK ANKARMAN, MARIANNE RUT MONIKA SJÖVIKSGATAN 7 B 59342 VÄSTERVIK LUGNET 2:31 KARLSSON, STIG ROLF-INGE LUGNA VÄGEN 21 59392 VÄSTERVIK KARLSSON, SIV CATARINA LUGNA VÄGEN 21 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:33 TRÄNK, KARL MAGNUS SVEDERNAVÄGEN 60 44392 LERUM SVENSSON, INGRID HELENA ANDERS TRULS VÄG 6 27456 ABBEKÅS TRÄNK, KERSTIN LOTTE ÅNESTADLUND 1 59047 VIKINGSTAD LUGNET 2:34 JOSEFSSON, BJÖRN EGON VASSVÄGEN 6 57012 LANDSBRO JOSEFSSON, GUN KERSTIN VASSVÄGEN 6 57012 LANDSBRO LUGNET 2:35 KARLSSON, KLAS-GÖRAN TORE KLOSTERGATAN 10 LGH 1202 58223 LINKÖPING KARLSSON, MARIKA ELISABET KLOSTERGATAN 10 LGH 1202 58223 LINKÖPING LUGNET 2:36 MALMSTEN-RASTAS, INGRID ANITA HAGALUNDSGATAN 44 LGH 1404 16964 SOLNA LUGNET 2:37 ZEED, LARS JONAS GULLMARSVÄGEN 82 LGH 1002 12039 ÅRSTA SUNDSTRÖM, EMMA ELISABET GULLMARSVÄGEN 82 LGH 1002 12039 ÅRSTA _____________________________________________________________________________________________________5 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. LUGNET 2:38 WINBLAD, INGVAR BÖRJE PRÄSTKRAGEVÄGEN 10 57537 EKSJÖ WINBLAD, SIGRID CHRISTINA PRÄSTKRAGEVÄGEN 10 57537 EKSJÖ LUGNET 2:39 RÖDIN, AGNETA ELISABET ÖSTRA VINKELGATAN 6 59835 VIMMERBY RÖDIN, LEIF ANDERS OLA ÖSTRA VINKELGATAN 6 59835 VIMMERBY LUGNET 2:40 STÅHLE JONSSON, CHRISTINA ELISABET L NYGATAN 10 LGH 1201 58219 LINKÖPING LUGNET 2:41 ELFVING, CATHARINA MARIA ELISABETH ENEVÄGEN 12 16345 SPÅNGA ELFVING, ERIK MIKAEL ENEVÄGEN 12 16345 SPÅNGA LUGNET 2:42 EKMAN, CLAS GÖRAN HABORS VÄG 1 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:43 ENGSTRAND, EVA MONICA AXEL SWARTLINGS GATA 109 60377 NORRKÖPING LUGNET 2:44 HOLM, ROGER ERIK LAXGATAN 107 59340 VÄSTERVIK LUGNET 2:45 FAGERBERG, BERIT MARIE-LOUISE RYDDALSGATAN 8 D LGH 1202 58248 LINKÖPING FAGERBERG, LARS-ERIK RYDDALSGATAN 8 D LGH 1202 58248 LINKÖPING LUGNET 2:46 MILERED, ANITA ELISABET RÖNNBÄRSGATAN 4 F 59837 VIMMERBY _____________________________________________________________________________________________________6 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. LUGNET 2:47 SVENSSON, SVEN-YVE KARL DAHLGRENSGATAN 51 LGH 1101 58228 LINKÖPING SVENSSON, LILIAN BIRGITTA KARL DAHLGRENSGATAN 51 LGH 1101 58228 LINKÖPING LUGNET 2:48 MALM, HANS LENNART KUNGSVÄGEN 63 A LGH 1101 59541 MJÖLBY MALM, KERSTIN ANELIA KUNGSVÄGEN 63 A LGH 1101 59541 MJÖLBY LUGNET 2:49 ERICSSON, ANN-CHARLOTTE KRISTINA KINDAGATAN 20 59036 KISA WIDÉN POULSEN, KLAUS KINDAGATAN 20 59036 KISA LUGNET 2:50 RIGLERT, BERNT OLOF ALLÉN 4 LGH 1301 59335 VÄSTERVIK RIGLERT, MONA BIRGITTA ALLÉN 4 LGH 1301 59335 VÄSTERVIK LUGNET 2:51 ÖSTERGREN, HÅKAN BIRGER LEIF SÖDERMALMSGATAN 6 LGH 1002 59332 VÄSTERVIK ÖSTERGREN, BIRGITTA LINNÉA SÖDERMALMSGATAN 6 LGH 1002 59332 VÄSTERVIK LUGNET 2:52 LINDBLOM, TOMMY SIGVARD HABORS VÄG 15 59392 VÄSTERVIK LINDBLOM, MONICA KNUTSDOTTER HABORS VÄG 15 59392 VÄSTERVIK LUGNET 2:57 DEANN SVENSSON, L ULRIKA E RÅSBRÅTEN ÄNGSLYCKAN 57791 HULTSFRED SVENSSON, LEIF URBAN TORGNY RÅSBRÅTEN ÄNGSLYCKAN 57791 HULTSFRED _____________________________________________________________________________________________________7 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. LUGNET 2:6 MÖLDENER KULLBOHR, BIRGITTA ELISABET GINKELÖSA NYSÄTTER 1 58592 LINKÖPING MÖLDENER, LARS TORGNY ERIKSTORPSGATAN 8 LGH 1302 21754 MALMÖ LUGNET 2:7 BRINK, HANS TOBIAS BÄVERVÄGEN 17 19139 SOLLENTUNA BRINK, IDA KRISTINA BÄVERVÄGEN 17 19139 SOLLENTUNA LUGNET 2:8 STURESSON, INGEGERD MARKÖRGATAN 17 A 59351 VÄSTERVIK LUGNET 2:9 LENNER, JOHN YNGVE KRISTER ESPLANADEN 9 LGH 1001 59331 VÄSTERVIK LENNER, AINO LINNÉA LISBETH ESPLANADEN 9 LGH 1001 59331 VÄSTERVIK STUVERUM 1:29 VÄSTERVIKS HUSVAGNSKLUBB c/o SVEN KARLSSON STRÖMMINGSGRÄND 26 59340 VÄSTERVIK STUVERUM 1:30 PETERSSON, KARL GÖSTA HJALMAR STATIONSGATAN 5 B LGH 1002 59331 VÄSTERVIK PETERSSON, INGRID ELEONORA STATIONSGATAN 5 B LGH 1002 59331 VÄSTERVIK TISTEDALEN 1:1 NILSENG, JESSICA ELISABETH WOLLMAR YXKULLSGATAN 50 B LGH 1103 11850 STOCKHOLM NILSENG, MARIE KRISTINA HARPSUNDSVÄGEN 155 LGH 1102 12458 BANDHAGEN NILSENG, EVA MARGARETA GUSTAV III:S BOULEVARD 2 LGH 1408 16972 SOLNA _____________________________________________________________________________________________________8 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. TISTEDALEN 1:2 LARSSON, ERIK RUNE LENNART NORRA JÄRNVÄGSGATAN 2 B LGH 1402 59330 VÄSTERVIK LARSSON, AINA INGEGERD LINNÉA NORRA JÄRNVÄGSGATAN 2 B LGH 1402 59330 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN GA:1 GRÖNDALENS VÄGSAMFÄLLIGHET C/O MANFRED, TOMAS OLOF ADA RYDSTRÖMS VÄG 24 59392 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN GA:2 SJÖSHULTS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING C/O OMAR STEFANSSON ARABIEVÄGEN 1A 59334 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN GA:3 GUDINGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING C/O MANFRED, TOMAS OLOF ADA RYDSTRÖMS VÄG 24 59392 VÄSTERVIK LOFTA-GRÖNDALEN GA:4 GUDINGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING C/O MANFRED, TOMAS OLOF ADA RYDSTRÖMS VÄG 24 59392 VÄSTERVIK LUGNET GA:1 LUGNETS SAMFÄLLIIGHETSFÖRENING C/O LARS HALL BJÖRNABACKEN 6 59077 VRETA KLOSTER Fastigheter utom plan Fastighet Fastighetsägare STUVERUM 1:28 HALLING, ÅKE HARALD BERGEBO GÅRD 59393 VÄSTERVIK Anm. _____________________________________________________________________________________________________9 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. Rättigheter som påverkas av planen Rättighetstyp, till förmån för Belastar Ledningsrätt, starkström VÄSTERVIKS KRAFT ELNÄT AB LOFTA-GRÖNDALEN 1:1 LUGNET 2:1 Anm. I tjänsten Markus Fridell _____________________________________________________________________________________________________1 0 Fastighetsförteckning till detaljplan för Lugnet 2:1, Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. Detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl. Lofta, Västerviks kommun, Kalmar län Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad 2014-06-18 SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANSAMRÅDET Planen hanteras med normalt planförfarande. Den har varit föremål för samråd under tiden 2 oktober 2013 till den 5 november 2013 då det funnits tillfälle att lämna synpunkter. Handlingarna har skickats ut till sakägare, myndigheter, nämnder, förvaltningar och berörda föreningar. Samrådshandlingarna har dessutom funnits tillgängliga på kommunhuset, på stadsbiblioteket samt på Västerviks kommuns hemsida. Ett samrådsmöte hölls den 26 oktober kl 14.00 i kommunhuset, mötet annonserades i tidningen. Yttranden har inkommit från följande: STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen 2. Lantmäterimyndigheten 2013-11-11 2013-11-06 KOMMUNALA ORGAN 3. Miljö- och byggnadsnämnden 4. Västervik Miljö och Energi AB Avfall och återvinning Vatten och avlopp 2013-11-14 2013-11-12 2013-11-05 SAKÄGARE 5. Åke Halling, Stuverum 1:28 6. Ingemar Deann, Lugnet 2:13 och Lugnet 2:1 7. Christer Lenner, Lugnet 2:9 8. Emma Strömsund & Jonas Zeed, Lugnet 2:37 9. Marika & Klas-Göran Karlsson, Lugnet 2:35 10. Clary Hall & Lars Hall, Lugnet 2:18 11. Roger Holm, Lugnet 2:44 12. Frida Johansson Kolloch & Jens Kolloch, Lugnet 2:14 13. Anne-Mari & Ola Bäckstedt, Lugnet 2:24 14. Lena & Erik Hall Midholm, Sommarboende i Lugnet 2013-10-11 2013-10-31 2013-10-30 2013-11-04 2013-11-04 2013-11-04 2013-11-06 2013-11-05 2013-11-05 2013-11-05 ÖVRIGA 15. HSO:s referensgrupp för samhällsfrågor 2013-10-29 KORT SAMMANFATTNING OM SAMRÅDSMÖTET Till samrådsmötet kom 25 personer, varav de flesta var sakägare. Filippa Olsson från kommunen informerade om planprocessen och presenterade kort om enkla byggregler. Konsult Anne-Marie Nyström från AIX-Arkitekter presenterade därefter planförslaget och var med och svarade på frågor. Under samrådsmötet inkom bland annat följande synpunkter/frågor: I området finns delade meningar om byggrätterna. Många ansåg att byggrätterna var för små i området. Framförallt ansågs strandtomterna kunna bygga 25-30 % av fastigheten eftersom fastigheterna är så små. Andra ansåg motsatsen, att byggrätterna generellt i området var tillräckliga och inte borde öka mer i den nya planen. Friluftsfrämjandet vill öka tillgängligheten för allmänheten genom parkeringsplatser för besökare. Bryggor krockar med fiskerättigheterna, vissa rättigheter till bryggor bör plockas bort från planen och enbart innefatta W. Siktlinjerna (p2) fungerar inte. Bestämmelsen är svår att efterleva i praktiken för bygglovgivarna, den försvårar en bra planlösning vid utbyggnad av befintliga hus och reglerar onödigt mycket enligt de boende. De anser inte heller att den fyller någon funktion då det redan idag är relativt igenbyggt. Flera ansåg att en bättre lösning vore att fälla vissa träd för att öka sikten. Träd har dock en bra uppsugningsförmåga för dag- och ytvatten och förhindrar översvämningsrisker och blöta tomter. Bestämmelsen m1 är otydlig med vad som gäller vid utbyggnad av befintligt hus. De boende vid strandlinjen är medvetna om att havshöjningen är ett hot mot deras byggnader i framtiden, men samtidigt har de lagt ner investeringar på kommunalt avlopp och vatten och önskar att få bo i området permanent. BEMÖTANDE AV INKOMNA SYNPUNKTER Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden. Länsstyrelsens yttrande redovisas i sin helhet. 1. Länsstyrelsen Kontroll enligt kap 11 PBL Delar av området ligger inom område med översvämningsrisk. Det är betydelsefullt att kommunen arbetar proaktivt och inte tillåter ytterligare expanderingar i områden som på längre sikt kan komma att kräva kostsamma åtgärder för att kunna möta ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har en skyldighet att överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om bebyggelsen blir olämplig till bl.a, översvämning (PBL 11 kap. 10-12 §§) Västerviks kommuns egen policy för att hantera översvämningsrisker är att ingen grundläggning ska ske under +250 cm. Länsstyrelsen vill dock påminna om att det inte bara är färdig golvhöjd för byggnad som det måste tas hänsyn till. Vägar, VA, markkablar och annan infrastruktur är väsentliga funktioner som också långsiktigt måste säkras. Någon ny bebyggelse under +250-cm-nivån bör inte tillåtas förrän en klimatanalys utförts som visar hur de framtida översvämningsriskerna ser ut och hur dessa kan hanteras. 2(25) MKN vatten: Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) förespråkas men lera och morän kan skapa dåliga förutsättningar för LOD. Det framgår även att vissa tomter tidvis har dålig avrinning. Ett förtydligande kring dagvattenhanteringen behövs. Helhetslösning uppges inte behövas, men det kan vara nödvändigt med planbestämmelse om att lokalgator ska vara genomsläppliga och att omnämnda fördröjningsmagasin genomföras. Vad gäller planbestämmelsen a1 bör den förtydligas med vad som kan anses vara godtagbart. Likaså måste m1 justeras. Det är kommunen som ansvarar för detaljplanen och överlåta åtgärder och ansvar till enskilda fastighetsägare anser inte länsstyrelsen vara lämpligt. Vad gäller miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten måste vidare redovisas vilka vattenförekomster som påverkas och hur möjligheten är att följa deras MKN. Kommunalt VA har en mycket positiv inverkan, men kommunen behöver beskriva påverkan från förorenat dagvatten. Genomsläpplig lokalgata, fördröjningsdamm och ingen utökning av bebyggelse som riskerar att översvämmas kanske rent av måste till för att följa MKN vatten. Vidare bör det framgå vad som avses med kommunal VA-standard (sid 15 i plan- och genomförande-beskrivningen. Strandskyddet återinträder i samband med ny detaljplan. Såsom särskilt skäl för befintliga hus och bryggor samt teknikbyggnad kan godtas att marken redan är ianspråktagen men länsstyrelsen kan inte se några särskilda skäl för att ta i anspråk nya områden, särskilt de nya områden betecknade W2 och g norr resp. söder om nu gällande detaljplan. I fördjupade översiktsplan för södra Norrlandet 2010, anges dessutom att exploatering i strandskyddet ska minimeras, vilket även gäller vattenområden. Naturvård Större delen av planområdet omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv men dessa kan ej antas påverkas påtagligt av planförslaget. Det är positivt att kommunen skyddar ekarna i området med benämningen n1. Det är dock viktigt att enstaka ekar med mindre diameter än 10 cm i 150 cm höjd får vara kvar. Annars försvinner snart den ”yngre” generationen av ekar. Kulturmiljö Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det positivt med ambitionen att bevara områdets karaktär som sommarstugeområde. Övrigt Gällande byggrätternas storlek tycks det, genom flygfoton, som om vissa fastigheter byggrätt med större byggnader än de 1/5 del av tomtens yta som anges i planförslaget. Är det så bör planen justeras så att även (större) befintliga byggnader inrymt i detaljplanen. Vad gäller enskilt huvudmannaskap i detaljplaner ska detta alltid motiveras. Behovsbedömning/Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning därför inte behöver upprättas. Samråd har härmed skett. 3(25) Kommentar: Västervik kommun har ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med en strategi för klimatanpassning. I denna står bland annat att grundläggning inte bör ske under +2.5m över havet. Denna nivå är framförallt satt för att motverka att ny bebyggelse placeras i olämpliga lägen. En lägre grundläggning får dock ske om det går med tekniska åtgärder att skydda bebyggelsen mot översvämmande vatten. Lägre krav kan också ställas på uthus och garage samt befintlig bebyggelse. Dock bör bebyggelsen hållas begränsad inom områden med risk för översvämning. Kommunens bedömning är att byggrätten för de befintliga byggnaderna bör begränsas på de utsatta lägena, detta bedöms även med tanke på att en större byggrätt kan påverka både landskapsbilden sett från havet samt karaktären i området. Men det är samtidigt skäligt att det ska finnas en möjlighet för permanent bosättning. Samt för att öka möjligheten till bättre lokal service året runt. Det kan även poängteras att i området sker det en övergång från enskilt till allmänt vatten- och avloppssystem, vilket är positivt för miljön och de MKN för vatten som nämns. En konsekvens av investeringar i kommunala vattenanläggningar är att det är en ekonomisk kostnad för de boende, vilket bör kompenseras med möjlighet till permanent boende för utbyggnad av våtutrymmen m.m. Med permanent bosättning ställs även krav på tillgänglighet. Tillbyggnader på befintlig bebyggelse bör därför anpassas till befintlig grundläggningsnivå och kan därför hamna under kommunens rekommendation, +2.5 meter, som är utpekat för nybebyggelse. Kommunen bemöter länsstyrelsens synpunkter med att bebyggelsen hålls restriktiv för strandtomterna i de utsatta lägena, detta för att minimera eventuella ekonomiska förluster och miljömässiga konsekvenser vid en havshöjning. Ny bebyggelse måste placeras minst +2.5 meter över havet, med undantag för enklare komplementbyggnader. För inredda komplementbyggnader läggs gränsen på 1.7 meter, med motiveringen att komplementbyggnader har en lägre standard och kortade livstid. I plankartan stryks även bestämmelsen ”komplementbyggnader som byggs på lägre höjd ansvarar fastighetsägarna för att åtgärder vidtas så att skador på grund av högt vatten undviks”. Befintlig bebyggelse får byggas ut motsvarande 20 kvm utan extra tekniska krav och med befintlig grundläggningsnivå, motiveringen är att tillbyggnaden är så pass liten att den knappast ger någon större påverkan på miljön och översvämningsrisken, dock har utbyggnaden mycket stor betydelse för de boende. I planbeskrivningen läggs bilder/kartor in som visar på framtida scenarion för havsvattenhöjning. Dessa ska fungera som upplysning för de boende vad som kan hända med deras tomter i framtiden och vad det finns för risker att bygga. Det bör dock poängteras att dessa analyser bara är scenarior och vi inte med säkerhet kan veta den framtida havsnivån. Va-ledningar finns redan utbyggda i området, de ligger utom risk för översvämningar. Inga vägar hamnar inom risken för att bli översvämmade. För dagvatten läggs en bestämmelse in i plankartan om genomsläppliga vägar samt möjlig placering av en dagvattendamm. Likaså justeras a1 med vad som anses godtagligt, dock vill kommunen inte låsa planen till specifika tekniska åtgärder. Det finns en handbok för kommunens standard för vatten och avlopp, en hänvisning till denna läggs in i planbeskrivningen. Med dessa åtgärder anser kommunen inte att MKN för vatten försvåras i och med de nya planerna för området. Några av de utpekade W2 områdena ska plockas bort i planen och ersättas med W. För områdena för g norr respektive söder om den befintliga planen så är dessa redan ianspråktagna av gemensamhetsanläggningarna. Kommunen insisterar på att behålla den norra delen i planen för att skydda de ekar som växer där. Bestämmelsen n1 4(25) ändras och de större ekarna mäts in i plankartan. Bland annat för att kontroll ska skall vara enklare i framtiden och för att mindre ekar inte ska fällas innan de nått stamdiametern. Den södra delen kan utelämnas eftersom den inte behövs för syftet med planen. Motiveringen bakom enskilt huvudmannaskap läggs till i planbeskrivningen. 2. Lantmäterimyndigheten Planbeskrivning Det ska enligt planen vara enskilt huvudmannaskap. Någon motivering till detta finns ej. Under organisatoriska frågor bör förtydligande ske av de marklösenfrågor som kan uppstå. Det nämns exempelvis inget om att fastigheterna har rätt till ersättning eller vilka ersättningsprinciper som gäller vid sådana fall. Det nämns att det är önskvärt att de olika gemensamhetsanläggningarna går samman till en förvaltande anläggning. Detta kan planförfattaren styra med en fastighetsbestämmelse. Det finns redovisat vilka olika fastighetsbildningsfrågor som kan uppkomma i och med planen, dock finns ingen kostnad för dessa redovisad. Plankarta Det finns inom planen E-områden utan angiven maximal bygghöjd, detta bör tillföras så angränsande fastigheter vet vad de kan förvänta sig i form av höjd på ny byggnation på platsen. Det finns u-områden utlagda i plankartan. Viktigt att nämna är att en sådan bestämmelse inte med automatik ger en rättighet att använda området för undergjordiska ledningar, för detta krävs avtal med markägare eller fastighetsbildningsåtgärd. Det finns g utlagt på samtliga naturområden. g kan endast läggas inom kvartersmark. När det är enskilt huvudmannaskap är det förutsatt att förvaltningen ska skötas på enskilt sätt, detta kan då innebära att det kan bildas en gemensamhetsanläggning. Inom planområdet finns ett flertal ”ansl”. Viktigt att nämna är att en sådan bestämmelse inte med automatik ger en rättighet att använda området för utfart, för detta krävs avtal med markägare eller fastighetsbildningsåtgärd. Det finns exempel på naturområden som anges som ”ansl” flera av dessa ingår i befintliga gemensamhetsanläggningar för väg, det kan ifrågasättas varför dessa inte ska vara lokalgata. Inom det sydöstra naturområdet finns idag en befintlig gamensamhetsanläggning för bland annat brygga, frågan bör väckas om det ska läggas ett V1-område i anslutning till anläggningen. Fastighetsförteckning Inga anmärkningar 5(25) Kommentar: En motivering bakom valet av enskilt huvudmannaskap skrivs in i planbeskrivningen. Vilka fastigheter som har rätt till ersättning kan läggas till i planen. Vilka ersättningsprinciper som finns vid marklösenfrågor får lämpligen hanteras vid ett senare skede. Kostnaderna för fastighetsbildningarna kan variera över tiden och andra omständigheter, såsom samordning. I planbeskrivningen nämns att det är önskvärt att gemensamhetsanläggningarna går samman till en gemensam förvaltande anläggning, detta är dock inget som kommunen vill tvinga fram i planen. Plankartan kompletteras med en höjdangivelse för E-området. Kommunen stryker bestämmelsen g i planen, då den anses överflödig enligt lantmäteriet. u-områdena är reserverad mark i plankartan, kommunen är medveten om att detta inte per automatik ger en ledningsrätt. Planbeskrivningen kompletteras med information om detta. Kommunen är även medveten om att bestämmelsen ”ansl” inte per automatik ger en rättighet, utan detta måste ansökas hos lantmäteriet, dessa ingår dock redan i gemensamhetsanläggningarna. Vägarna för utfart, ”ansl” i plankartan har markerats på detta sätt för att tydliggöra att dessa vägar har en underordnad roll gentemot det mer sammanhängande trafiknätet. ”ansl” -vägarna är tänkta att samordnas i naturen mer än övriga vägar och saknar vändzoon eller andra sätt att ta sig runt. Det sydöstra naturområdet är i huvudsak tänkt som bryggor för bad och rekreation. Ett V1-område i anslutning till området anses därför inte behövas. Det går att ta sig till området genom att gå eller cykla över naturmarken. Några parkeringsplatser i närområdet kan dock ritas ut i plankarta, som är till för parkering för de boende, gästparkering till de boende och de som har bryggplatser i området. 3. Miljö- och byggnadsnämnden Den bestämmelse som finns om byggteknik och höjden om 2.5 m över nollplanet bör endast omfatta nybyggnation, ej om- och tillbyggnader. Område för parkeringsplats bör finnas i anslutning till naturområde och allmän båtbrygga för allmänheten. Samtliga fastigheter skall ha tillgång till anslutningsväg från lokalgata. Är E-områdena tillräckliga? Västervik miljö och energi AB bör lämna synpunkter. e1 och e2 – Byggrätterna bör begränsas med byggnadsarea, ej enbart med bruttoarea. p1- Komplementbyggnader bör inte placeras närmare gräns än 1.0 m. Detta för att undvika konflikter när byggnaden ska underhållas, snöras, dagvatten, takfot som går över gräns. Viktigt även med hänsyn till a1. 6(25) p2- Punkten svårbedömd. Bättre att reglera siktlinjer med punktprickad mark. Utformning – Punkten bör tydliggöra där suterrängvåning utöver våningsantalet går att nyttja. W1 + w2 – Hur stor andel av vattenområdet får bebyggas? Kommentar m1 tydliggörs. I planen ges det möjlighet att bygga 20 kvm på befintlig grundläggningsnivå och komplementbyggnader får placeras lägre. Vid större utbyggnader är det ur klimatsynpunkt bättre om befintlig huvudbyggnad rivs och ny byggnad placeras över 2.5 meter. I planen ges möjlighet att placera nybyggnad på plintar, där utrymmet under inte kommer räkas som en våning. Område för parkeringsplats i anslutning till naturområdena läggas in i plankartan, dessa kan fungera som parkeringsplatser för de boende och besökare, samt de som har bryggplatser i området. Området består till största delen av fritidsbostäder, med en del omvandlingar till permanentboende. Bryggor och badplatser sköts och bekostas privat av samfälligheterna. Att erbjuda allmänna bryggor i området anser samhällsbyggnadskontoret mer lämpligt i andra lägen. Samtliga fastigheter har tillgång till anslutning från lokalgata. Vissa i direkt kontakt med lokalgatan och andra genom sk ”ansl” vägar. Miljö och energi har inte yttrat sig om storleken på E-områdena. Dessa utrymmen är redan utbyggda. Bestämmelsen e1 och e2 ändras med en mix av både byggnadsarea och bruttoarea. I planen skall samtliga komplementbyggnader med p1 placeras minst 2 meter från tomtgräns. Bestämmelsen p2 för strandtomterna kommer att ses över och ändras med prickmark. Souterrängvåning får inredas där det kan ske utan större ingrepp i terrängen. Huruvida det anses ge större ingrepp i terrängen eller ej är en bedömningsfråga från fall till fall, beroende på hur mycket marken lutar där byggnaden placeras, markunderlaget och hur pass väl byggnaden anpassar sig till terrängen. Det är svårt att finna några fasta riktlinjer för en bedömning av detta och samhällsbyggnadsenheten anser därmed att detta lämpligast bör bedömas vid bygglovgivningen. För W2 områdena finns en definition i planbeskrivningen på hur stor byggrätt som maximalt får utnyttjas för bryggorna. Denna definition kan skrivas in i plankartan. För W2 områdena exkluderas det sydligaste vattenområdet från planen och den nordligaste ändras till W. W2 området beläget mellan fastigheterna Lugnet 1.2 och Lugnet 2:13 ändras till W. Övriga W2 områden ges byggrätten inom användningsgränsen. 7(25) 4. Västervik Miljö och Energi AB Avfall & återvinning Avfallsutrymmen ska utformas och dimensioneras så att de möjliggör sortering och återvinning av avfall. För småhus får lösa avfallsbehållare användas. Var ett avfallsutrymme ska placeras måste noga övervägas. Närhet till bostäderna, trafiksäkerhet, barnsäkerhet och arbetsmiljö är faktorer som påverkar placeringen. För ytterligare information, om t ex transportvägar, hänvisar vi till Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen. Vatten & avlopp Vi vill att ni stryker samtliga avsnitt på temat att det samfällda VA-ledningsnätet är byggt så att vi kan ta över det. Är U-områdena inlagda efter samfällighetens inmätning? Vi har hittat två avvikelser: Ledning och LTA-enhet för Lugnet 2:9 har inget Uområde. Ligger inom V1-området. Saknas en bit u-område till Lugnet 2:29 Kommentar: Placeringen av avfallsutrymmena regleras inte i detalj i planen. I området har en extra yta reserverats för sophämtning (E3) eftersom det är mycket trångt för sopbilar m.fl att passera längs med strandtomterna. Samtliga avsnitt på temat om att det samfällda Va-ledningsnätet byggs så att kommunen kan ta över dessa stryks i plan- och genomförandebeskrivningen. U-områdena är inlagda efter samfällighetens inmätningar, kontroll så att alla områden redovisas korrekt görs innan granskningstillfället. V1 -området kompletteras med ett u-område för fastigheten 2:9. 5. Åke Halling, Stuverum 1:28 Jag har tagit del av planförslaget angående Lugnet. Frågor: 1. Det står mest om samfälligheten på Lugnet men vad jag förstår går detaljplanen även in på landområdet och vattenområdet på min fastighet Stuverum 1:28, gäller även där lättnader på strandskydd, byggrätter mm? 2. Kommer det att finnas ev. inskränkningar på min fastighet vad gäller skogsbruk, jakt mm? Synpunkter och önskemål om klargöranden: 1. Ni har förslag på hur stora bryggor som får byggas på de olika tomterna. Hur kan ni göra det utan att förankra detta hos mig som fastighetsägare till vattenområdet? Jag vet att strandtomterna har rätt till en mindre brygga. Men är en brygga på 20 kvm verkligen en rättighet utan vattenägarens medgivande? Detta får väl i så fall först vara förhandlat och klart med mig? (Enligt lantmäteriet vid en tidigare förfrågan gällande ett annat ärende så får det bara vara en brygga för en båt utan fastighetsägarens samtycke, 8(25) även detta kan diskuteras beroende på hur stranden används, kanske är där badplats el. dyl-.) Totalt så inskränker ju all byggnation min fastighets fiskemöjligheter och annan ev. användning av vattenområdet. För ett par år sedan överklagade jag ett beslut att göra en utfyllnad, en pir på mitt vatten, större brygga mm som inte fanns med på min fastighet när jag köpte den av Assi Domän. Det var först när det gått till Mark och miljödomstolen som samfälligheten fick rätt. Det är också i sammanhanget värt att notera att jag överklagade först efter att medlemmar i samfälligheten uppmanat mig till detta eftersom de mängder av stora stenblock mm förstör den mjukbotten som är mycket sparsam i övrigt på min fastighet. Myndigheten då prövade enligt uppgifter jag fick då ej om de hade rätt att bebygga min fastighet endast själva bygglovet. Rättigheten till de byggrätt som samfälligheten fick (Emot många delägares vilja) är ännu inte prövad i rättslig instans. Nu har jag ny fast mark (pir) på mitt vattenområde, enl. reglerna har jag rätt att göra väg dit mm. Som ni säkert förstår så vill jag med detta visa på att ni måste tänka till när ni beslutar något som berör min fastighet. Vad jag vill säga med detta är att om ni ger ett generellt bygglov på 20 kvm av brygga på tomterna så kan fastighetsägarna också tro att de har byggrätt gentemot mig, vilket kanske inte är fallet och då är det jag som måste agera juridiskt, därför är det bättre om sådant är klart innan ni skriver något om detta. Utanför tomterna kan knappast någon byggrätt gentemot min fastighet finnas alls utom att underhålla de bryggor som fanns vid mitt övertagande av Stuverum 1.28. Därför ställer jag mig mycket frågande till de stora bryggor ni anser kan byggas på mitt vattenområde utan medgivande från vattenägaren. Jag är medveten om de servitut som fanns vid övertagandet av fastigheten, men dessa täcker inte de hela områden som ni har ritat ut på kartan. Kommentar: I detaljplanen berörs både mark och vattenområden. För det vattenområde som tillhör fastigheten Stuverum 1:28 tas rätten till bryggor bort och användningen av området i dagsläget kommer i och med detta inte att ändras. Lugnets samfällighet har sedan tidigare rätt att utnyttja detta vattenområde för bad, detta styrs i ett annat dokument. En liten markremsa berörs av fastigheten Stuverum 1:28 i den nya detaljplanen. Detta är marken från den tidigare strandlinjen vid Lugnets samfällighets badplats. Denna mark har Lugnets samfällighet rätt att nyttja. Det finns inga byggrätter på denna mark och inga rättigheter ändras avseende jakt och skogsbruk m.m. De fiskerättigheter som finns på vattenområdet kommer inte att påverkas av planen. Fiskerättigheterna sträcker sig utanför fastigheten Stuverum 1.28 och in på vattenområdet för fastigheten Lugnet 2:1. Stuverum 1:28 sträcker sig enbart utanför Lugnets badplats och fram till gränsen för fastigheten Lugnet 2:6 (vars vattenyta utanför fastigheten tillhör fastigheten Lugnet 2:1). De privata fastigheterna har rätt att bygga en mindre brygga, motsvarande 20 kvm intill fastigheten. Här är det fastighetsägaren till Lugnet 2:1 som berörs. Alltså berörs inte fastigheten Stuverum 1:28 av 9(25) några enskildas utbyggda bryggor. 6. Ingemar Deann, Lugnet 2:13 och Lugnet 2:1 Synpunkter och kommentarer till förslaget för detaljplan Lugnet 2:1 m.fl. Lofta i Västerviks kommun, Kalmar län och tillhörande samrådshandlingar. Byggrätt 20 % bör ändras till 25 % för hela området. De små strandtomterna ges ändå en begränsad byggyta, även vid en begränsad utökning av tomtytan, som planförslaget medger. Huvudbyggnad max 150m2 alt. eget val, för hela området. Ger frihet att ev. bygga ihop med en komplementbyggnad. Nockhöjd 7.5m kan vara lika för hela området. O,5 m diff. Mot strandtomter obetydlig skillnad med tanke på dess låga läge. Takvinklar behöver anges/begränsas? Nockhöjd resp. gavelbredd 8m och 0.7m över vindbjälklaget, ger ändå bestämd vinkel. 2.5m-kurvan för framtida havsvattenhöjd bör tas bort. De flesta kommande bygglovsansökan, blir om- och tillbyggnader av befintliga byggnader. Orealistiskt att de skall ev. behöva riva. Fortfarande forskningsresultaten osäkra om nivåhöjningar. Färdigt golv skulle ligga 2.8-2.9m. Låter lite långsökt. Krav om siktkorridorer genom tomter tas bort. Dessa skulle helt omöjliggöra ändamålsenliga nya resp. om- och tillbyggnader av befintliga, med tanke på de små och smala tomterna. Dessutom har området redan generösa sikt-väg- och grönytor mot sjön. Höga träd kan vara mer siktbegränsande.! Prickad mark ändras till plusprickad. Ger en något större valfrihet och bör lösas i grannsamråd och bygglovsbedömmare. Huvudbyggnads avstånd till tomtgräns kan 3m uppstå behov vid bef. Byggnad. Fasadmaterial skall inte begränsas. Planen skall ju finnas lång tid. Fasadutseenden uppfattas olika över tid och är enbart ett personligt tyckande. Dessutom ev. konkurrensbegränsande för andra leverantörer. EU krav? Idag finns ju dessutom material som utseendemässigt liknar trä. Planen avser redan bebyggt område. Många har redan nyinvesterat i befintliga byggnader och nu med nytt VA system vill kanske ytterligare förbättringar och ev. utbyggnader göras. Tidigare plan gavs också många dispenser varför området redan har ett blandat utseende. Med de enkäter som tidigare gjorts och de uttalanden som kommit mig till del, tycks de flesta boende inom området vilja ha små begränsningar och ser gärna ett varierande utseende för fastigheterna. Även att området blir mer blandat med fritids- och permanentboenden. Div. Fastighetsrättsliga synpunkter för stamfastigheten Lugnet 2:1 Bojar för båtar ”på svaj” ska ej tillåtas på fastighetens vattenområde. Detta för att undvika olyckor och konflikter vid utövande av vattensporter etc. Ger för alla ett trevligt utseende med öppet 10(25) vatten. Detta gäller inte de bojar som båtar angöres med mellan boj och egen brygga. Inte heller bojar till samfälligheternas båtbryggor. Vattenområde från Tistedalen 1:2´s södra tomtgräns till fiskevattnets södra gräns, skall ändras till W. (Öppet vatten) Vattenområdets fiskevatten för Lugnet 2:1 är område F och Ga. Och ska bibehållas. Fiske med fasta redskap för angöring vid strand kan endast ske i detta område, då övrigt är bebyggt eller skulle störa Lugnets samfällighets verksamheter. Detta område skall därför vara fritt från bojar och bryggor eller andra fasta anläggningar. Detta begränsar inte samfälligheten Sjöhults båtbrygga eller badplats. Vattenområde (ca 12m) mellan fastigheterna Lugnet 2:13 och Tistedalen 1:2 ändras till W (öppet vatten) Området begränsas idag mellan fastigheternas befintliga bryggor och skulle vid ytterligare brygga omöjliggöra för alla ett nyttjande av bryggorna. Markägare Gröndalen har tidigare med samma argument fått avslag bygglov för brygga. Kommentar: Byggrätterna ändras så att de mindre tomterna får något större byggrätt och de större något mindre. Den nya lagändringen som träder i kraft, 2 juli 2014, innebär en generellt ökad byggrätt för alla (även gentemot samrådsförslaget). Området har idag en stark karaktär av små fritidsbostäder och därför är det viktigt att de nya byggnaderna inte blir för stora så att området får ett splittrat intryck. Därmed är det nödvändigt att reglera största byggrätten för både huvudbyggnad och komplementbyggnader. För strandtomterna gäller att framtida klimatförändringar sätter begränsningar på hur stora byggrätter som kan beviljas. m1 kommer inte att tas bort från plankartan. Pga. bland annat diskussioner med länsstyrelsen har denna bestämmelse behövts skärpas ytterligare. De som vill ha en större huvudbyggnad måste flytta upp byggnaden över 2.5 meter och i vissa fall bygga huset på plintar. I annat fall tillåts en utbyggnad på 20 kvm. Se synpunkter och svar under länsstyrelsens yttrande. Nockhöjden ändras till byggnadshöjd 4.2 meter. Denna höjd är högre än i den gällande detaljplanen och ger möjlighet att inreda vind etc. Takvinklen är så pass vid att den ger en mycket lite begräsning på utformningsalternativen, men behövs för att byggnaderna inte ska bli för höga. För strandtomterna regleras höjden enbart med våningsantal, för att kunna tillämpa en mer individuell bedömning pga. höjdskillnader m.m. Kravet på minsta gavelbredd tas bort, likaså regleras siktlinjerna istället med traditionell prickad mark. Syftet med bestämmelsen är att värna om siktlinjerna. Att fälla träden ger ett mindre lyckat resultat, eftersom det kan leda till mer bekymmer med dagvatten och ytvattenavrinningen i området. I detaljplanen går det inte att villkora plusmarken mot grannarnas godkännande, sådant godkännande sker under utarbetandet av detaljplanen. Kommunen har bedömt det lämpligt att bevara en viss del av prickmarken mot vägar, grannar och grönytor. Detta för att behålla upplevelsen av den gröna naturen i området. Placering av garage nära gatan kan även utgöra en 11(25) trafiksäkerhetsfråga och marken framför garaget kan utnyttjas som öppen parkeringsplats. Övrig prickmark är till för att byggnader inte ska placeras för nära tomtgräns, detta för att undvika konflikter vid underhåll av byggnaden samt att exempelvis snö och dagvatten inte hamnar på intilliggande fastigheter. I området är träpanel nästan uteslutande det material som används och starkt karaktäristiskt i gamla fritidshusområden. Det finns ett stort utbud och många varianter av detta material som ger möjligheter att variera fasadens utryck. Gällande de fastighetsrättsliga frågorna så styr planen inte möjligheterna för bojar på bryggorna för båtar. Vattenområdet söder om fastigheten Tistedalen 1:2 föreslås utgå ur planen. Vattenområde mellan fastigheterna Lugnet 2:13 och Tistedalen 1:2 ändras till W, likaså Lugnets badplats. 7. Christer Lenner, Lugnet 2:9 Synpunkter på förslag till ny detaljplan för Lugnet 2.1, Lofta i Västervik kommun, Kalmar län 25% byggrätt och max 250m2, lika för hela området. Huvudbyggnad max 150m2 alt i eget val Nockhöjd 7.5m lika för hela området Takvinkel 23-38 grader för strandtomterna tas bort, omöjliggör annars inredd vind på smala hus. Takvinkel brukar ej heller kombineras med nockhöjdsbegränsning. 2.5 m kurvan jmft med vattenhöjd tas bort. 2.8 m färdigt golv skulle innebära problem vid påbyggnad av befintliga hus så att invändiga nivåskillnader uppstår med trappor etc och som omöjliggör boende vid högre ålder och sämre rörlighet. Dessutom kommer byggnaderna på strandtomterna att bli ännu högre än nödvändigt. Krav på siktkorridorer tas bort. Finns redan tillräckligt många siktgator i området och skulle även nästintill omöjliggöra ett praktiskt byggande på vissa strandtomter p g a lutningen etc. Se även hur befintlig bebyggelse är utformad. Prickmarken ska plus-prickas på strandtomterna västerut mot gatan samt mot allmänning och mot V1 för att möjliggöra typ carportbebyggelse samt komplementbyggnader på sluttande tomter. Se även befintlig bebyggelse.. Allmänn kommentar:>90% av fastighetsägarna i området är ej intresserade av en småskalig bebyggelse enl i somras gjord undersökning. Ingen begränsning enbart till trämaterial, material som används skall dock smälta in på ett bra sätt. Anm. Det finns idag många fina kompositmaterial, som är i princip underhållsfria, och som helt liknar dagens trämaterial. 12(25) Kommentar: Kommunens bedömning är att det är viktigt med prickmark i vissa lägen. Gällande fastigheten 2:9 ligger ett u-område intill vägen som är olämpligt att överbygga då ledningarna ska vara tillgängliga att underhålla. Prickmarken i sidled är till för att skapa siktlinjer (istället för den tidigare bestämmelsen p2). En småskalig bebyggelse har inte enbart betydelse för de boendes intressen i området. En småskalig bebyggelse har även betydelse för landskapsbilden sett från havet, omhändertagande av dagvattnet, mark för djur och naturlivet etc. I detaljplanen har dock stor vikt lagts på de boendes möjligheter att kunna bo permanent i området. Övriga svar, se kommentarer till Ingemar Deann. 8. Emma Strömsund & Jonas Zeed, Lugnet 2:37 Synpunkter på Detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl. – Samrådshandling 13 09 30 Vi bor heltid som fritidsboende i Lugnet under ca tre månader per år och har valt området just på grund av dess karaktär med småskalig bebyggelse, grusvägar och dess charmigt lantliga känsla. Vi känner nu stor oro över att området kommer att förändras till karaktären, inte minst med tanke på att vi har anslutit oss till det kommunala VA-nätet samt bredband vilket avsevärt underlättar för permanentning av området. Eftersom vårt syfte med fritidshuset i Västervik är att kunna få miljöombyte från stadslivet har vi varit noga med att undersöka förutsättningarna/kommunens planer för området. Vi väntade bl.a. in den fördjupade översiktsplanen, där Lugnet inte finns med som utvecklingsområde, innan vi valde att göra några större investeringar i fastigheten. Eftersom föreningen hade lämnat in en skrivelse som tydligt visade att önskemålet var att området även fortsättningsvis skulle fungera främst som fritidshusområde och ingen erinrade sig mot detta i utställningsskedet kände vi oss trygga med att så skulle förbli. Ett starkt argument för bevarande av småskaligheten i området är ju också att det i Västervik finns relativt gott om alternativ för de som önskar bo i/bygga en större villa. Till en början vill vi poängtera att det inte är Lugnets- och Sjöshults samfällighetsföreningar utan enskilda medlemmar i föreningarna som har ansökt om en planändring och som felaktigt har sagt sig representera föreningarna. Ansökan hade inte innan den lämnats in till kommunen förankrats hos medlemmarna på t.ex. ett årsmöte utan kom som en fullständig överraskning för oss. Det föreliggande förslaget till detaljplan tar dock på många punkter fasta på och löser de brister som finns i gällande byggnadsplan som i för liten utsträckning reglerar hur byggnation får ske. Vi ställer oss därför ändå positiva till att planen plan tas fram under förutsättning att den skärps ytterligare vad gäller punkter som redovisas nedan. - Förslaget medger alltför stor byggrätt då byggnadernas totala bruttoarea föreslås bli 20% av tomtarean med en huvudbyggnad på 100 respektive 150m2. Redan idag upplevs området som väldigt tätbebyggt och en ytterligare förtätning skulle enligt vår mening påverka upplevelsen av det mycket negativt. Vi anser att 13(25) en bruttoarea på 10% av tomtstorleken är lagom om man vill bevara områdets karaktär. Eftersom flera av de mindre tomterna får en utökad tomtyta medför detta per automatik möjlighet till utbyggnad för flera av dem. Mycket små tomter (mindre än 800m2) skulle kunna ges en byggrätt på 80m2 bruttoyta oavsett tomtyta för att kunna inrymma alla funktioner som man idag vill ha i ett fritidshus. Detta kan antas vara en rimlig storlek för ett fritidshus på en liten tomt, vilket också verkar vara den bedömning som kommunen gjort i en tilläggsplan så sent som 2002. (En jämförelse kan göras med t.ex. Årsta havsbad utanför Stockholm som har liknande karaktär och tomtstorlekar och där största sammanlagda byggnadsarea för de flesta tomterna har bestämts till max 70m2.) - Då vi har förstått att några fastighetsägare anser att dagens 10% är för lite skulle en rimlig kompromiss kunna vara en total bruttoarea om 15% även om vi tycker att det skulle ge en alltför tät bebyggelse. Bestämmelserna angående nockhöjd, takvinkel, fasader, gavelbredd, byggnaders placering, ingrepp i naturen och komplementbyggnaders storlek tycker vi är mycket bra i förslaget. - Vad gäller den prickade marken längs vägarna anser vi att den är viktig för bevarande av områdets karaktär och att den därför bör återinföras till en bredd av 6 meter där den i förslaget är borttagen längs Lugna vägen och Habors väg. - Även den mark som tillförs strandtomterna mot strandlinjen bör vara prickmarkerad. Området skulle förändras påtagligt från vattnet om det t.ex. skulle uppföras 60m2 stora komplementbyggnader ända ute i vattenlinjen. - Bestämmelsen att en siktlinje ska behållas genom att en fjärdedel av tomtens bredd ska lämnas obebyggd är mycket bra men borde utökas till åtminstone en tredjedel av tomtens bredd. - Vad gällen vägen intill fastigheterna 2:8 och 2:9 vill vi att den ska tas bort helt eller möjligtvis utformas som anslutning till fastighet från sydost med stopp mot entrévägen/stigen ner till badbryggan. Vägen har inget värde för andra än de två fastigheterna utan ger istället den negativa effekten att mer trafik troligtvis kommer att passera entrén till badbryggan och anslutningen mot naturområdet vid barnbadet. Även här bör respektive fastighetsägare ansvara för kostnaden för anpassningen. 14(25) Kommentar: Då tilläggsplanen genomfördes 2002 hade området ingen gemensam vattenoch avloppslösning, vilket kan ha påverkat storleken på byggrätten. En byggrätt på 80kvm bruttoarea är en något begränsad byggrätt, om fastighetsägaren ska kunna inrymma extra isolering, kök, badrum, tvättstuga, pannrum m.m, Området ligger relativt nära Västerviks centrum och enligt FÖP Södra Norrlandet håller området på att expandera och omfatta allt mer permanentboende. Lugnet bör därför ges möjlighet till permanent bosättning likt närliggande områden, med motiveringen att det sker på villkor utifrån dagens fritidsbostadskaraktär. Flera av fastigheterna är idag utbyggda mer än 15 % bruttoarea av fastigheten. Prickmarken har justerats något ut mot Lugna vägen. Fastigheterna längs strandlinjen kommer tyvärr att behöva flyttas upp om de ska klara klimatförändringarna. Siktlinjerna P2 har utgått ur planen och styrs nu av prickad mark för att bevara en del av siktlinjerna i området. Vägsträckning intill fastigheterna 2:8 och 2:9 tas bort och istället läggs det in en vändzon framför fastigheten 2:7. Även ett gemensamt utrymme för sophantering läggs in i planen för att underlätta för sopbilar. 9. Marika & Klas-Göran Karlsson, Lugnet 2:35 Hej (2013-11-03) Här är våra synpunkter på den förslagna detaljplanen för Lugnet 2.1 m.fl. (Lugnets och Sjöhults samfälligheter). Det förslag som vi nu tagit del av, och som presenterades och diskuterades på samrådsmöte 26 oktober, tycker vi är genomtänkt och väl anpassad till området. Målet att bibehålla småskalighet och anpassning till naturen, är viktigt. Att området fortsatt får ha kvar utrymmen/stråk för utsikt, ljus och växtlighet kan inte nog poängteras. Eftersom området redan till en del har bebyggelse för permanentboende, och kan förväntas få ytterligare sådan, finns ett behov av att förändra byggrätterna. Det förslag som nu lagts anser vi väl fyller de behov som finns och kan uppkomma. Ytterligare ökning av byggrätterna kommer att äventyra de intentioner som nämns ovan. Principen att utöka bruttoarean med komplementbyggnader ska värnas om och måste rimligtvis räcka till med den föreslagna totalareorna. Vi vill därför att den föreslagna detaljplanen antas. Kommentar: Planförslaget har justerats något efter samrådet, framförallt byggrätterna har fått en mer differentierad bedömning, men planförslaget följer i stort sett samma utgångspunkter sedan samrådet. 15(25) 10. Clary Hall & Lars Hall, Lugnet 2:18 Yttranden över samrådshandling avseende ny detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl. Vi anser det vara viktigt att byggrätterna i området utökas och regleras, men att det sker som föreslagits så att områdets karaktär av fritidsbostäder bevaras. Vår familj och generation före har ägt fastigheten sedan 1950. Vi har under alla år lagt ner mycket tid på att bygga och förbättra fastigheten. Ett av våra mål är att kunna lämna över fastigheten till våra barn med familjer så att de under lång tid kan ha glädje av och träffas på fritidsområdet Lugnet. Så är det också för många familjer här. Det är också viktigt att förslaget inte innebär kraftigt utökade utgifter för fastighetsägarna. Exempelvis för vägar. Samfällighetsföreningarna Sjöhult och Lugnet har tagit initiativet till att och låtit bygga en ny VA anläggning och kanalisation för bredband. Det har och kommer att kosta pengar och ideelt arbete för medlemmarna även fortsättningsvis. Alla som bor på Sjöhults och Lugnet har väl flyttat dit för att man gillar områdenas miljö och karaktär. Det går nu efter att Va-anläggningen blev också alldeles utmärkt att bo där permanent. Det stora diskussionsämnet här har varit byggrätterna. De var med de gamla områdesbestämmelserna för små. Det är bra att byggrätterna har kunnat öka men att inriktningen fritidsbostäder bibehålls i enlighet med övriga beslutade planer. Då nu bruttoarean på huvudbyggnaden begränsas är det viktigt att komplementbyggnader tillåts. Vi föreslåt att detaljplanen antas. Kommentar: Med detaljplanen följer vissa möjligheter, men detaljplanen kan inte tvinga fram en åtgärd. För investeringar etc. i området är det samfälligheten som styr. Planförslaget har justerats något i bestämmelserna, men följer samma utgångspunkter sedan samrådet. 11. Roger Holm, Lugnet 2:44 Synpunkter beträffande ny detaljplan för Lugnets- och Sjöhults Samfälligheter vid fastigheterna Gröndalen 1:1 och Lugnet 2:1. Refererande till det samrådsmöte som anordnades i kommunhuset 2013-10-26, med presentation av ny detaljplan, framför jag här mina personliga synpunkter. Allmänt Området som detaljplanen avser består av totalt 63 fastigheter, varav 61 är bebyggda, samt tillkommer 1 st. ny fastighet på Lugnet. Den gamla detaljplanen från 1958 avsåg fritidsbebyggelse och de flesta tomter bebyggdes i början på 1960-talet. Mycket har hänt i området sedan dess, framförallt när det gäller byggnationen, men även när det gäller samfälligheternas 16(25) gemensamhetsanläggningar såsom vägar, bryggor, badplatser och grönområden. Förändringen av byggnationen har gjorts såväl inom regleringen för den gamla detaljplanen, som genom dispenser vad beträffar bl. a. byggrätt på tomterna, bygghöjd och utformning. Om man ser tillbaka och jämför hur bebyggelsen såg ut för 30 år sedan, så är det inte mycket som är sig likt, även om många fastigheter fortfarande finns kvar. Om- och tillbyggnader har dock utförts, förändringar av takbeklädnader, tilläggsisolering och nya väggpaneler, färgsättning, etc. Det har även på senare tid gjorts nybyggnationer i området. När man nämner områdets ”fritidshuskaraktär” så får man förmoda att det är den bild som området har just nu, efter den ca 50 år långa utveckling som har skett i området. VA- anläggning Den senaste stora förändringen är tillkomsten av den nya VAanläggningen som under året färdigställts och redan tagits i bruk av ett flertal av fastigheterna genom den nybildade Gudingens samfällighetsförening som har beställt VA-enrepenaden och nu sköter driften. Permanentboende En av orsakerna till kravet från myndigheterna på installation av modern VA-lösning, är att man vill uppnå en mindre miljöbelastning från området nu och i framtiden. Detta är i sin tur påkallat genom den utveckling av tidigare fritidshusområden som sker mot alltmer frekvent utnyttjande av fritidshusboendet och även övergången till alltmer permanentboende. Så har skett även inom detta område och idag är det ca 18-20 fastigheter som har permanentboende i området. Behov av ny detaljplan Genom utbyggnaden av den nya VA-anläggningen, blev behovet av ökade byggrätter påtagligt för ett flertal fastigheter i området, för att kunna göra erforderliga i utbyggnader av huvudbyggnaderna för att kunna ge utrymme åt våtutrymmen och toalett etc. Många fastigheter har redan innan den nya VAlösningen kom på tal, haft önskemål om utbyggnader, men genast blev behovet mer påtagligt, genom att VA-lösningen även gav det sedan länge efterfrågade vintervattnet till hela området. Under de senaste åren, även innan den nu genomförda VAlösningen var beslutad, gavs endast ett fåtal dispanser för utbyggnader mot den gamla detaljplanen och sedan beslutet om VA- togs har det inte givits några ytterligare dispanser, i väntan på en ny detaljplan för området. Planens bakgrund och syfte, beskrivs i plan och genomförandebeskrivningen av den nya detaljplanen och det är just den förbättrade VA-standarden som beskrivs som en anledning till att möjliggöra permanentboende i området. I samma avsnitt kan man läsa, att många boende vill bevara 17(25) karaktären av fritidshuskaraktär. Citat: ”På grund av dessa motstående intressen är det viktigt att planen regleras så att karaktären av tidigare fritidsbebyggelse bevaras i området, samtidigt som permanent boende i området ska vara möjligt”. Min kommentar till detta: en del av innebörden i det första detaljplanearbetet som hade tagits fram, mars 2013, presenteras av styrelsen för Samfälligheten vid en extrastämma. Reaktionen på extrastämman blev kraftig, där det bl. a. framgick att detaljplaneförslaget begränsade huvudbyggnaden till max. 100 m2. Samtliga 63 fastighetsägare kontaktades via mail, brev, telefon och även en del besök, för att få en uppfattning om vad varje fastighetsägare hade för åsikter i frågan. En enkätundersökning sändes ut till samtliga fastighetsägare, där olika synpunkter och förslag på ny detaljplan presenterades. Fastighetsägarna fick svara om gav sitt stöd för ett antal förslag och synpunkter, se nedan, alt bilaga.’ Sammanställning av förslagen enligt enkät till samtliga fastighetsägare i Lugnet och sjöhult. Ifrån brev 2013-03-09 till plankontoret och samtliga fastighetsägare i Lugnet och Sjöhult, dvs. Gudingens Samfällighet. Totalt ”röstade” 58 st. fastigheter, vilket ger 91.4% av röstdeltagarna som gav sitt stöd för förslagen. Vilka var förslagen? 1. Utforma detaljplanen med så få begränsningar som möjligt. 2. Begränsa inte möjligheterna till avstyckning av tomter och mark. 3. Tillåt max byggrätt med 40-50 % angivet antal m2 för de mindre tomterna… begränsa byggrätten för de större tomterna, genom lägre % -andel, omräknat i m2. De större tomterna bör rimligen ha möjlighet till större byggrätt. Förslag max byggrätt (all byggnation på markyta, exkl. friggebod.): minst 250-350 m2. 4. Max byggrätt huvudbyggnad bör stå i relation till den max byggrätt… 5. Begränsa inte möjligheten till permanentboende i detaljplanen.. 6. Områdets ”befintliga lantliga karaktär” består redan idag av större och mindre. 7. Betänk att en ny detaljplan kommer att följas strikt av bygglovshandläggare. 8. Möjliggör för fastighetsägarna att kunna söka bygglov även om man skulle vilja: ha putsfasad istället för trä, bygga miljö och klimatanpassat, handikappanpassa (bygga i ett plan)… Övrigt: se bilagor 18(25) 1. brev 2013-03-09 till plankontoret och samtliga fastighetsägare 2. Enkätsvar, 23 april 2013 Sammanfattning med förslag om synpunkter över: Samrådshandling 13 09 30, detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl. Lofta. Västerviks kommun, Kalmar län. Undertecknad vill lämna nedanstående förslag och synpunkter på den nya detaljplanen: A. 30% byggrätt för hela området, dock minst 250 m2 för de minsta tomterna, angivet i antal m2/tomt, (e1/e2). B. Huvudbyggnadens byggyta lämnas ospecificerad, d.v.s. möjligt att fritt disponera fastighetens byggrätt. Alternativt minst 200 m2. C. Komplementbyggnad, att likaså fritt disponeras inom byggrätten, och att även om möjligt kunna integreras med huvudbyggnaden, (p1). D. Husbredden bredd 8 m, föreslår att kravet tas bort. E. Nockhöjd, 7.5 m för hela området, (h1/h2). F. Vindinredning: utan krav på max 70 cm över vindbjälklaget, vilket gör det möjligt att mer volym skapas. Nockhöjden, ex 7.5m reglerar byggnadens totalhöjd. G. Takvinkel behöver ej anges, (h2). H. Fasader av träpanel, föreslår att kravet tas bort. I. Prickad mark: reservation för befintliga byggnader och ombyggnader av dessa som innebär ytterligare ”intrång” på prickad mark. Föreslår dessutom att viss byggnation, ex carport kan uppföras på prickad mark (”plus-prickad”), där ex. marklutning vid infart gör det lämpligt. J. 1/4.-del av tomtens bredd lämnas obebyggd, föreslår att kravet tas bort, (p2). Sammanfattning Mina förslag enligt ovanstående, är personliga, men syftar samtidigt till att försöka tillgodose även de önskemål som andra fastighetsägare på olika sätt har gett utryck för. Det gäller inte minst strandtomterna, som inte direkt berör mig personligen. Huvudskälet till mina förslag och synpunkter är en önskan att den nya detaljplanen som fastställs ska vara så enkel som möjligt med så få restriktioner som möjligt, vilket ger en flexibilitet med fler valmöjligheter. De flesta fastighetsägare inom området har redan idag uppnått en relativt bra standard på sina hus, även om de idag används som fritidshus. Om man planerar för permanentboende ställs man kanske inför valet att bygga om och till befintlig fastighet. Alternativet är att riva och bygga helt nytt. Kostnadskalkylerna för de olika alternativen kan variera kraftigt. Planlösningarna kanske kan bli bättre med nybyggnation och kan då vara lättare att anpassa till en ny detaljplan. Möjligheten för en enklare tillbyggnad till lägre kostnad kan försvåras av en alltför 19(25) restriktiv och ”detaljerad” detaljplan. För vissa kan t. ex. en tillbyggnad i vinkel mot den gamla befintliga byggnaden med rymligare ”vindsvåning” skapa önskad boyta, utan att behöva överstiga föreslagen nockhöjd om 7.5 m. För andra kan alternativet vara att bygga till genom att bredda eller förlänga den befintliga huskroppen. Områdets karaktär är ju idag starkt präglat av byggnadernas mångfald med en mycket stor variation. Om man på något sätt ska kunna behålla karaktären av mångfald, så är väl en mindre restriktiv detaljplan ett bra verktyg för det. Möjligheten till permanentboende, ställer givetvis krav på boendet för olika familjer och familjeförhållanden och förändras även över tid. Detaljplanen bör inte begränsa möjligheten till att utnyttja sin tomt/fastighet till rimliga boytor i ex 1-plan om man är äldre eller kanske rörelsehindrad eller blir i behov av att handikappanpassa bostaden. Vid permanentboende, eller för den delen vid ökat fritidsboende, ökar behovet av såväl boyta som uppvärmda förrådsutrymmen och kanske garage och- eller carport. Vid fritidsboende, måste ofta boutrymmen användas som förråd för vinterförvaring. Förhoppningsvis ska den nya detaljplanen ge möjligheten över tid att förändra sitt boende, antingen det gäller för permanent- eller för fritidshusboende. Utformningen av sitt boende och möjligheten att kunna sätta en personlig prägel, är av en mycket stor betydelse och bör inte i allt för stor omfattning begränsas i en detaljplan, som ska gälla under många år framåt i tiden och för flera generationer. Bilagor: brev 2013-03-09 + enkätsvar 23 april 2013 Kommentar: En del av syftet är att utöka byggrätterna för att möjliggöra permanent boende i området, vilket är en följd av de boendes investeringar i en gemensam lösning för vatten och avlopp. Samtidigt behandlar syftet vikten av platsens historia som fritidsområde, där flertal boende har minnen sedan barndom eller av andra skäl önskar att ha kvar denna karaktär i området. Syftet är således att området skall fungera både för de som vill nyttja området för permanent boende och de som vill utnyttja det som fritidsbostad, vilket ställer särskilda krav på områdets utformning. Det som är betydande för karaktären är framförallt områdets småskalighet och närhet till grönska, vilket är det som bestämmelserna i huvudsak riktar sig mot. Området vänder sig dessutom ut mot Västerviks skärgård och inte mot Västerviks tätort, likt exempelvis piperskärr. Detta ställer högre krav på hur bebyggelsen smälter in i landskapet. En byggrätt motsvarande 30 % av fastighetsarean anser kommunen är en hög exploatering och bryter mot områdets småskaliga karaktär. För att tillåta denna storlek på byggrätterna krävs dessutom större krav på områdets dagvattenhantering, vilket är ytterligare en investering för samfälligheterna. De små tomterna i området har dock getts en något högre byggrätt än 20 %. Att reglera storleken på huvudbyggnaden är viktigt för att hålla nere byggnadernas volym/skala, så att karaktären av områdets småskalighet och närhet till naturen behålls (motverka en splittring mellan stora och små byggnader). Detsamma gäller 20(25) regleringen av gavelbredden och takvinkeln i området, krav på gavelbredden stryks dock och takvinkeln görs vidare och därmed mindre begränsande. Nockhöjden ändras till byggnadshöjd, dock ges det fortfarande möjlighet att bygga exempelvis pulpettak (med en något ändrad beräkning än boverkets riktlinjer för att höjden inte ska skilja för mycket mellan sadeltak och annat takutformning). 1 våning tas bort för alla utom strandtomterna. I området är det därmed möjligt med 1.5 planshus. Fastighetsägaren slipper därmed bekymmer om vinden räknas som våning eller inredd vind. I området är träpanel nästan uteslutande det material som används. Det finns ett stort utbud och många varianter av detta material som ger möjligheter att variera sin fasads utryck. Prickad mark mot vägen är viktig för områdets karaktär, se svar under nummer 6. p2 bestämmelsen har en funktion för att bevara siktlinjerna, denna ändras och regleras med traditionell prickmark. 12. Frida Johansson Kolloch & Jens Kolloch, Lugnet 2:14 Synpunkter Detaljplan för Lugnet 2:1 mfl Först och främst vill vi tacka för ett bra och tydligt informationsmaterial angående detaljplanen för Lugnet 2:1. Vi nyttjar vår bostad på Lugnet (Lugnet 2:14) som sommarbostad, och finner det glädjande att man i detaljplaneförslaget tagit hänsyn till områdets karaktär av sommarstugeområde, och att det finns en vilja att behålla den karaktären. Med tanke på att majoriteten idag är just sommarboende på Lugnet, tycker vi att det är en väldigt viktig aspekt att inte ställa rådande förutsättningar på ända. Vi har förståelse för att en del boende på området har behov av tillbyggnader, och även större byggrätter, nu när området fått kommunalt vatten och avlopp. Trots detta anser vi att de föreslagna byggrätterna är för stora. Huvudbyggnader på 100 respektive 150 kvadratmeter kommer drastiskt att förändra området och går enligt vår mening stick i stäv med önskan att bevara områdets karaktär. Framförallt anser vi att stora huvudbyggnader på de riktigt små tomterna kommer att bidra till detta. En möjlighet för att förhindra detta skulle vara att gradera huvudbyggnadens storlek i tre etapper istället för två – så att de största tomterna har en tillåten storlek, de mellanstora tomterna en något mindre, och de riktigt små tomterna har en ännu mindre storlek för bebyggelse. Vi anser att detaljplaneförslagets bestämmelser angående byggnadernas nockhöjd, takvinkel, fasader, gavelbredd och komplementbyggnaders storlek etc är mycket bra. Som boende nära vattnet är vi förstås måna om att behålla vår kontakt med vattnet och tycker att det är bra att förslaget innehåller en ”siktkorridor” på strandtomterna. Vi tycker dock att en tredjedel av tomtens bredd vore mer rimligt än en fjärdedel. Detta för att inte täppa 21(25) igen utsikten – som ju på sikt ändå kan komma att försämras utifall husen på strandtomterna behöver omlokaliseras till en högre punkt på tomten. För oss är det oklart om siktkorridoren innebär att det ska finnas en korridor på var sin sida av huset, eller om hela bredden kan läggas på en sida av huset? Vi undrar också vad som gäller för strandtomterna med hänsyn till placering av byggnader i förhållande till tomtgränsen. För övriga tomter står det att huvudbyggnad ska placeras minst fyra meter från tomtgräns och komplementbyggnader 2 meter från tomtgräns. Vad gäller för byggnad på strandtomterna? Vi anser att fyra respektive 2 meter från tomtgräns bör gälla även här. Även ner mot vattenlinjen. Alternativt att prickmark läggs in på dessa tomter. Vi emotsätter oss starkt den väg som nu ritats in mellan fastigheterna 2:14–2:15 och 2:8–2:9. Det vore mycket olyckligt med en utfart mot tomten 2:7 eftersom det idag är den vägen som de boende i området använder för att gå ner till badbryggan. En väg skulle också bryta upp det naturstråk som idag går ovanför tomterna 2:10 och 2:11, vidare ovanför tomterna 2:8 och 2:9 och vidare ovanför tomt 2:7. Den befintliga vägen mellan fastigheterna 2:14–2:15 och 2:8–2:9 nyttjas enbart av dessa fastighetsägare. Med den inritade vägen blir dessutom fastigheterna 2:14 och 2:15 ”omringade” av väg, och det riskerar att bli mycket trafik runt våra fastigheter. Vi anser alltså att det vore bättre att vägen tar slut framför fastigheterna 2:14 och 2:8 som den gör idag, istället för att den kopplas ihop med huvudvägen som leder ner mot badbryggan. Vi är också oroliga för vad tomtökningen för sjötomterna åt väster kommer att innebära för den gemensamma marken framför vårt hus. Kommer den enbart att bestå av en väg i framtiden? Vem ska ansvara för att den allmänna marken ovanför fastigheterna 2:8 och 2:9 återställs efter eventuella ingrepp i samband med att tomtgränserna eventuellt utökas västerut? Här bör enligt vår mening inte föreningen eller oberörda fastighetsägare belastas av eventuella kostnader. Vi anser också att en för radikal minskning av den gemensamma marken går emot önskan att bevara karaktären som åstadkoms genom att ”bebyggelse vid strandlinjen är uppbruten av kilar med gemensam mark” som beskrivs i planen. Många promenerar idag ner till badplatserna på den obebyggda marken, det vore därför synd om den minskades för mycket. 22(25) Kommentar: Innebörden i syftet är att bevara områdets karaktär av småskalig bebyggelse och närheten till grönska. Men det måste samtidigt finnas en kompromiss där både fritidsboende och permanent bosatta kan använda området. Byggrätterna är uppdelade efter hur stora tomterna är, dvs en mindre tomt får en mindre byggrätt än en stor tomt. Huvudbyggnad med maximalt 160 kvm bruttoarea anses rimligt för permanent boende och för strandtomterna får huvudbyggnaden vara max 15 % av fastighetsarean. Fastigheten Lugnet 2:14 har jämförelsevis en huvudbyggnad på ca 112 kvm byggnadsarea (exklusive ev. vindsutrymme) i dagsläget och en total utbyggd byggnadsarea motsvarande ca 15 %. Lugnet 2:31 har som jämförelse en huvudbyggnad på ca 149 kvm byggnadsarea (exklusive ev. vindsutrymme). Bestämmelsen om siktkorridorerna tas bort ur planen, dessa regleras istället med prickmark för att göra bestämmelsen enklare och tydligare. En bestämmelse om 4 meter från tomtgräns för huvudbyggnaden är inte en realistisk bestämmelse för strandtomterna, eftersom att dessa tomter är så långsmala. Vägen utanför fastigheterna Lugnet 2:8-2:9 och 2:14-2:15 tas bort och ersätts med en vändzon. På detta sätt påverkas grönytan ovanför strandfastigheterna marginellt med undantag för den lilla yta dessa fastigheter får köpa till. För kostnaderna av vändzonen, parkeringsytor etc. görs en bedömning/utredning vilka som anses ha störst nytta av utbyggnaden, därefter fördelas kostnaderna efter denna princip. Samfälligheten styr om de vill bygga ut området utifrån detaljplanen. Planen skapas alltså bara möjligheter men tvingar inte fram en åtgärd. 13. Anne-Mari & Ola Bäckstedt, Lugnet 2:24 Synpunkter gällande plan för området Lugnet 2:1 I skrivelsen ”samrådshandling 13 09 30” nämns stycket NATUR sid 7 att Björk och andra träd skall bevaras för att ha uppsugande förmåga. Vi tycker att detta helt skall strykas ur handlingen av följande skäl: Man påtalar i stycket ”översvämningsrisk” sid 8 att det i framtiden kommer ”extrema regnmängder” och endast fungerande dagvatten dikning av området kan säkerställa en acceptabel fukthalt i marken, knappast några träd! Det står i stycket ”Byggrätter och volymer” sid 10 att man skall verka för att ”siktkorridorer skall uppstå mellan husen vilket inte är förenligt med att ha hög växande träd på tomten som gör havsutsikten för icke strandtomter obefintliga! Vi tycker att planen skall verka för att inte tillåta hög växande träd eller annan vegetation som hindrar utsikten för alla som inte har strandtomt på området. 23(25) Kommentar: Planbeskrivningen är inte ett bindande dokument likt plankartan, den är mer ett vägledande dokument som hjälper till att tolka planen idag. Beskrivningen har även en funktion att ge vägledning och goda råd hur detaljplanen skall efterlevas. Att Björkar och andra träd skall bevaras enligt planbestämmelsen är ett gott råd, men inget tvång. Då området har problem med dagvattnets infiltration skulle en bestämmelse kunna sättas in i plankartan gällande trädfällning av björkar mm, och därmed bli juridiskt bindande, men kommunen har valt att inte göra detta. Detta för att inte onödigtvis inkräkta på samfälligheternas skötsel av området. Kommunen vill dock uppmärksamma fastighetsägare i området att björkar har en mycket bra uppsugningsförmåga och fungerar väldigt bra vid längre regnperioder m.m. Träden hjälper till att undvika så att marken blir mjuk och lerig. Dessutom är det bättre ur miljösynpunkt att dagvattnet passerar långsamt mot havet, genom vegetation och dammar m.m. än att vattnet passerar snabbt i diken. 14. Lena & Erik Hall Midholm, Sommarboende i Lugnet Vi ställer oss positiva till, och bifaller, utförandet av Detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl, samrådshandling, daterad 2013-09-30. Vi är glada att Västerviks kommun lyfter fram fördelarna med fritidsområdenas befintliga utföranden och att det har tagits fram en detaljplan som pekar på vikten i att bibehålla dessa. Kommentar: Kommunen noterar ställningstagandet. Några bestämmelser har justerats sedan samrådet, dock följer planen samma utgångspunkter sedan samrådet. 15. HSO:s referensgrupp för samhällsfrågor Vi har tagit del av ovan nämnda detaljplan och utgår från att kommunens policy för funktionshinderfrågor kommer att gälla vid fortsatt planering och byggande. Detaljplanens skrivning angående ”tillgänglighet” är kortfattad, men antyder ändå att frågan kommer att beaktas vid bygglovsprövning och i det fortsatta planarbetet. Kommentar: - 24(25) SAMMANFATTNING Plansamråd har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap. 11§-17§. Femton yttranden har kommit in under samrådstiden. Flest synpunkter berör byggrätterna och detaljeringsgraden på planbestämmelserna, där det finns skiljaktiga meningar. Inkomna synpunkter har föranlett vissa kompletteringar och ändringar av planhandlingarna. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta ska följande ändringar genomföras. Ändringar på plankartan/planbestämmelserna: - Byggrätterna (e2) för strandtomterna ses över. - Bestämmelserna e1 och e2 ändras med både bruttoarea och byggnadsarea. - Bestämmelsen m1 ändras och förtydligas. Bestämmelsen gäller nybyggnation under + 2.5m över havet (100 års-perspektiv), ej komplementbyggnader såsom garage och förråd. 20 kvm tillbyggnad tillåts dock på befintlig huvudbyggnad. I bestämmelsen görs även ett tillägg där ingen komplementbebyggelse (avser alla inredda byggnader) får ske under en bestämd nivå över havet under en 30 årsperiod. - Ny bestämmelse tillkommer med krav på genomsläppliga vägar för dagvattenhanteringen. - I plankartan reserveras yta för dagvattendamm - Möjlig parkeringsyta läggs till i plankartan - Vägsträckning söder om fastigheterna Lugnet 2:8-2:9 utgår. Vändzoon och gemensam sophantering tillsätt istället i planen. - Bestämmelsen a1 justeras med vad som är godtaglig dagvattenavrinning - W2 området längst i söder tas bort ur plankartan. Mellan fastigheterna Lugnet 2:57 och Tistedalen 1.2 ersätts användningen W2 med W. Lugnets badplatsområde ändras även till W. - Maximala byggrätten inom W1 läggs till i plankartan - Bestämmelsen n1 justeras till inmätta träd - Bestämmelse om höjd läggs in för E-områdena - g för gemensamhetsanläggningarna på allmän plats stryks i plankartan. - p2 stryks och ersätts med prickmark. - V1 området kompletteras med u-område för vatten- och avloppsledningar. - Kravet om gavelbredd stryks. - Krav om minsta takvinkel förenklas och ger en vidare vinkel. Nockhöjd byts samtidigt till byggnadshöjd. - Befintliga komplementbyggnader skall ges möjlighet att tilläggsisoleras och göra andra yttre renoveringar utan hinder från prickmark. Justering och komplettering av planbeskrivning/genomförandebeskrivning rörande: - Uppdatering av planbestämmelserna. - Bilder/kartor gällande scenarion med risk om översvämning av vatten läggs till i beskrivningen. - Konsekvenser som medförs av planen gällande dagvatten och MKN för vatten läggs till i beskrivningen. - Text gällande vatten och avlopp ses över och förtydligas. - Motivet bakom enskilt huvudmannaskap lyfts fram. - Information gällande ansökning om ledningsrätter förtydligas. I övrigt berör synpunkterna frågor som inte regleras i detaljplanen eller inte har föranlett några ändringar av planhandlingarna. Förslag till detaljplan kan efter gjorda ändringar ställas ut för granskning. Kommunledningskontoret Filippa Olsson, Planarkitekt 25(25) Antagande Detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl Lofta i Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2014-12-03 UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: - Plankarta med bestämmelse - Plan- och genomförandebeskrivning - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning av MKB - Grundkarta - Samrådsredogörelse HUR GRANSKNINGEN BEDRIVITS Detaljplanen har varit föremål för granskning under tiden 2014-06-25 – 2014-08-15. Myndigheter, sakägare och allmänhet har fått tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen har fått dispens att lämna synpunkter senast 31 juli. Miljö- och byggnadsnämnden samt Miljö- och energi har fått dispens att lämna synpunkter senast 28 augusti. Två fastighetsägare lämnade in sina synpunkter efter att granskningstiden var slut utan att begärt dispans, dessa redovisas och besvaras dock i granskningsutlåtandet. Detaljplanen har varit utställd på stadsbiblioteket, kommunhuset och på kommunens hemsida. Kungörelsen har skett i Västervikstidningen och Vimmerbytidningen. Skriftliga synpunkter som inkom under samrådet har bemötts i samrådsredogörelsen. Yttranden och synpunkter har inkommit från följande: STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen 2. Lantmäteriet 2014-07-30 2014-08-21 KOMMUNALA ORGAN 3. Miljö- och byggnadsnämnden 4. Miljö- och energi AB 2014-08-28? 2014-08-26 SAKÄGARE 5. Fastighetsägare Lugnet 2:9 6. Fastighetsägare Lugnet 2:13 7. Fastighetsägare Lugnet 2:14 8. Fastighetsägare Lugnet 2:24 9. Fastighetsägare Lugnet 2:37 2014-07-21 2014-08-07 2014-08-15 2014-07-21 2014-08-16 samt 2014-08-18 2014-08-18 2014-08-14 Samt 2014-08-11 10. Fastighetsägare Lugnet 2:44 11. Fastighetsägare Lofta-Gröndalen 1:1 ÖVRIGA 12. Kalle Nord 2014-07-03 2(22) Bemötande av inkomna synpunkter Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden. 1. Länsstyrelsen Kontroll enligt kap 11 PBL Hälsa och säkerhet Länsstyrelsen tydliggjorde i sitt samrådsyttrande betydelsen av att kommunen behöver agera proaktivt och inte tillåta ytterligare exploatering som ligger inom områden som kommer att översvämmas på lång sikt, det vill säga 2100. Synpunkten har inte beaktats. Som planen nu är utformad föreslås utökade byggrätter för befintliga huvudbyggnader inom områden som kan komma att översvämmas. Vid uppförande av ny huvudbyggnad kan denna dessutom komma att placeras direkt vid strandlinjen. Inför planens antagande måste kommunen säkerställa, på plankartan, att nya byggrätter där människor varaktigt kommer att uppehålla sig inte medges mellan befintliga huvudbyggnader och strandlinjen. Detta säkerställs lämpligen genom att kommunen lägger ut prickmark, byggnad får inte uppföras, mellan nuvarande huvudbyggnader och strandlinjen. Undantag kan ges för enklare bebyggelse av ringa ekonomiskt värde. Rådgivande synpunkter Lugnet 2:33 saknar bestämmelsen a1 trots att det i planbeskrivningen (sidan 17) står att ska omfattas av denna. Detta bör korrigeras. Kommentar: Kommunen anser att de 20 kvm som tillåts i planen för utbyggnad av befintlig huvudbyggnaden inte har så stor betydelse i sammanhanget vid konsekvensen av en översvämning. Huvudbyggnaderna är redan befintliga och 20 kvm innebär inte att husen drastiskt ökar i storlek och värde, vilket kan innebära stor ekonomisk förlust. Planen följer kommunens översiktsplan med att tillåta mindre exploatering i områden med viss risk för översvämning, dvs. byggrätterna är begränsade och tillåter främst komplementbyggnader av lägre standard. Ny bebyggelse ska enligt kommunen inte tillåtas under grundläggningsnivån 2.5 meter, planen berör dock inte ny bebyggelse utan komplettering av befintlig bebyggelse. Små åtgärder kan vidtas för att förlänga livslängden på befintliga hus innan de ligger i riskzonen, exempelvis höja marken framför huset eller bygga en lägre mur framför byggnaden. På sikt kommer det rimligtvis i takt med att havsnivåhöjningarna blir mer kända bli aktuellt för fastighetsägaren att riva befintligt hus och bygga nytt. För den enskilda fastighetsägaren har 20 kvm ytterligare boyta mycket stor betydelse för att kunna utnyttja befintligt hus och förlänga livslängden för byggnaden ett tag till framöver. Samt för att kunna tillgodogöra sig den standardhöjning som VA-utbyggnaden innebär och som samtliga fastighetsägare genom samfälligheten bekostat. Högsta högvatten om 30 år beräknas vara som idag, dvs maximalt 1.35-1.5 meter. I planen finns en bestämmelse om att byggnader under +1.7 meter inte får inredas, vilket klarar medelvattennivån 3(22) samt högvatten inom de närmsta (30) åren enligt DHI klimatanalys 2010. Vilket idag är det underlagsmaterial som kommuner i Kalmar län har att utgå ifrån. Kurvan för 30 år ansågs i denna rapport som en relativt säker diagnos byggt på uppmätta värden. Detta visar att bebyggelsen kommer att klara sig under en längre tid framöver och riskerar inte att översvämmas inom den närmsta tiden. Lägsta och högsta scenariot för högvatten om 100 år varierar mellan +1.44 och + 2.56 meter (medelvattennivå + högvatten), enligt prognoser från Danska Hydrologi institutet. Detta varierar i så hög grad på grund av de osäkerheter som finns med att fastställa ett värde. Kurvan anses även vara låg under många år och kraftigt accelerera på längre sikt. Om ett extremt högvatten inträffar om exempelvis 50 år, är högsta högvattnet därmed inte lika högt som efter 100 år, eftersom normalvattenytan är lägre. SMHIs högsta uppskattning för högvatten om hundra år varierar mellan 2.05- 2.20 meter, vilket är en muntlig källa från SMHI. De förutspår dock samtidigt att högvatten kommer ske oftare och vara högre. Prognoserna om havsnivåhöjning och högvatten är mycket osäkra. Riskerna att högsta högvatten inträffar är relativt låga, ca 1 % risk varje år enligt muntlig källa från SMHI. Uppskattningen att dagens strandbebyggelse (dvs befintliga hus) kommer att stå kvar i ytterligare 100 år är också ganska liten, utan att en åtgärd införs eller ett nytt hus uppförs som uppfyller hårdare krav. I samband med detaljplaneläggning bör man kunna ställa olika kriterier mot varandra. Ställningstagandet är att det i detaljplanen för Lugnet m.fl. bör gå att skilja riktlinjerna som är satta för nybyggnation mot befintlig bebyggelse. Eftersom befintliga hus är svårare att flytta till ett annat läge. En mur runt hela strandlinjen har diskuterats, men är inte aktuell då det skulle skymma hela utsikten mot havet, den ger stort intryck i landkapsbilden och skulle dessutom ge en mycket oskäligt hög kostnad. Planen har i övrigt följt kommunens riktlinjer vid nybyggnation. Grundläggning måste skyddas mot vatten upp till + 2.5 meter samt en golvnivå + 2.8 meter. Dessa värden grundar sig på DHIs rapport om klimatanpassning 2010 som länsstyrelsen beställt. Riktlinjerna ska tillämpas ifall fastighetsägaren beslutar sig för att riva befintlig byggnad och bygga nytt, inga riktlinjer finns dock avseende tillbyggnader på befintliga hus. Bestämmelsen om att ”byggnad med färdigt golv som understiger nivån +1.7 meter får ej inredas” behålls i planen. Dock tydliggörs det i planbeskrivningen att detta gäller även tillbyggnad på befintligt hus, motsvarande 20 kvm. I planen läggs även ett plusmarkerat område längs med vattnet för att förhindra bebyggelse i de mest utsatta lägena för översvämning. Enbart mycket enkla och oinredda komplementbyggnader tillåts här, exempelvis lekstuga, förråd, växthus m.m. Att pricka marken nedanför och följa befintliga hus anser kommunen inte är ett bra förslag, eftersom huvudbyggnaderna skiftar mycket kraftigt i hur nära byggnaderna ligger mot vattnet. Det skulle även ge en ojämn landskapsbild ifall fastighetsägarna gemensamt beslutade sig för att höja marknivån ovanför plussmarkeringen. Istället vill kommunen skapa en jämn 4(22) bebyggelselinje, ca 10 meter ovan strandlinjen, så att bebyggelsen hamnar i en jämn nivå med varandra. Marken kan därefter justeras med höjd marknivå och stödmurar etc. om det behövs. Ett alternativ är även att nya hus placeras på plintar. Ändringar måste samtidigt ske varsamt och passa in i miljön, vilket ska bedömas av bygglovshandläggaren. Planen ger samtidigt möjlighet till att ytan under golvet inte räknas som en extra våning, enligt svenska byggregler. Ytan under kan dock inte utnyttjas som bostadsyta. I planen lägger kommunen även in utökad lovplikt på bygglovsbefriade åtgärder längs med siktlinjerna, gällande de nya Attefallsåtgärder. Samt utökad lovplikt på bygglovsbefriade åtgärder i låga lägen. Detta görs för att säkra planens syfte när det gäller karaktären med mycket grönska, siktlinjer och motverka översvämning av nya byggnader. I plankartan saknas ingen a1 bestämmelse för fastigheten Lugnet 2:33. I planbeskrivningen står det ”mellan Lugnet 2:41 och 2:33”, och syftar på den nybildade fastigheten som placeras på dagens naturmark. 2. Lantmäteriet Planbeskrivning Sida 20 i planbeskrivningen, finns det en karta som på ett väldigt bra sätt visar vilka områden som kan överföras till enskilda fastigheter, där saknas området mellan 2:27 och 2:26, dessa saknas även i tabellen ovan. För är det möjligt att föra marken till den fastigheten som är ”först till kvarn” (2:27 som redan hört av sig). Plankarta Det finns områden benämnda med ”ansl” som idag ingår i LoftaGröndalen ga:2, utfart för 2:2, 2:1 mfl, Detta bör (ska) vara lokalgata. Anledningen är att det är en utfart som berör fler än en fastighet. Om planen genomförs enligt förslaget kommer den delen av gatunätet tas bort i anläggningen och ersättas med syftet natur i stället, vilket innebär att fastigheterna inte kommer ha någon ordnad förvaltning av den aktuella vägsträckan. Det går inte heller bilda en ny gemensamhetsanläggning för väg eftersom det är naturmark (planstridigt). Detta innebär att området kommer vara ett ingenmansland som får skötas av respektive fastighetsägare som nyttjar det men som inte kan få någon ordnad förvaltning. Det kan även uppkomma situationen där fastighetsägaren kräver ersättning för att upplåta utfartsrättighet. Frågan man kan ställa sig är om detta skulle kunna innebära planskada för fastighetsägaren då den nu ordnade förvaltningen upphör? Inom dessa områden är strandskyddet inte heller upphävt, detta kan innebära att om inte anslutningen finns idag kan det krävs dispens för att skapa den i efterhand eftersom det skulle innebära en ändrad markanvändning. I stort är denna planen bättre genomarbetad än vad som är vanligt, men just den här biten bör man fundera över. 5(22) Kommentar: I planen är det möjligt för fastigheterna till Lugnet 2:27 och Lugnet 2:26 att utöka sina fastigheter. Hur detta går till bör inte vara en först-till-kvarn princip, utan det bör delas upp relativt jämnt mellan fastigheterna. Möjligheten att utöka dessa fastigheter läggs till i kartan på s20. Det ska även ses över om det får plats i tabellen. Flera av de tillfarter som regleras genom ”ansl” till fastigheterna ändras från naturmark till lokalgata. Detta pga de juridiska komplikationer som kan uppkomma med skötsel och den ekonomiska rättviseaspekten. Egenskapen ”ansl” förtydligas med en maximal vägbredd och materialval etc. för att vägarna ska behålla nuvarande naturnära karaktär. Strandskyddet upphävs i planen för vägarna och anslutningarna. Flera av de anslutningsvägar på naturmark som bibehålls i planen, enskilda uppfarter, kan behöva säkra upp sin rättighet med ett servitut (officialservitut eller avtalsservitut). Vilka fastigheter som berörs av detta kommer att redovisas i planbeskrivningen. Strandsskyddet upphävs i planen. 3. Miljö- och Byggnadsnämnden Beslut - För att lättare undvika svårbedömda byggnader ser miljö- och byggnadsnämnden gärna att begreppet nockhöjd används istället för byggnadshöjd. - Planbestämmelserna är otydliga vad gäller högsta tillåtna taklutning både huvudbyggnader och komplementbyggnader? - Bestämmelsen V1 och M1 vad gäller ”får ej inredas” är otydlig. Är det tillåtet enligt planbestämmelserna att ha tvättstuga/förråd eller bostadsrum om ytan inte isoleras? Är det bara bostadsrum som avses? Det är även otydligt vad som ska framgå av planbestämmelsen V1 när det gäller bedömning av byggnadens höjd inom V2 se andra stycket sidan 13 i plan- och genomförandebeskrivningen. - Enligt plan- och genomförandebeskrivningen , s 15, har vattenområden med bryggor, W2, givits större byggrätt än de privata W1- områdena, men det finns inte angivet hur stor andel av vattenområdet som får bebyggas. Enligt beskrivningen ska gemensamma bryggor inte byggas närmare tomtgräns än 3 m. Det bör framgå av plankartan hur stor byggrätten är för vattenområdet och att bryggor inte får byggas närmare tomtgräns än 3 m. - Enligt plan- och genomförandebeskrivningen, bl.a. s 14, är planbestämmelsens zoner med byggnadsförbud (prickmark) bestämda för att bevara områdets lummiga karaktär genom att grönskan får ”rå ” mellan hus och väg. I strandzonen är avsikten med prickmarken främst att skapa siktlinjer mot vatten/himmel/grönska trots att bebyggelsen är tät på de mestadels små tomterna. Planbestämmelserna anger att huvudbyggnad ska placeras minst 4.0 m från gräns och att komplementbyggnad ska vara fristående och placeras minst 2.0 m från gräns, ovanför strandzonens tomter. Planbestämmelserna anger vidare att byggnader med färdigt golv som understiger nivån +1.7 inte får inredas. 6(22) Miljö- och byggnadsnämnden bedömer med hänsyn till planbestämmelserna och planbeskrivningens uttalade syfte när det gäller grönska, siktlinjer, grundläggning och inredning att det är högst lämpligt att reglera och undanta de nya, så kallade Attefallsåtgärderna och även friggebodar från bygglovsbefrielse. En av de främsta avsikterna med det nya ”Attefalshuset” är att det ska kunna inredas som ett självständigt, permanent bostadshus. De nya planbestämmelserna syfte verkar tandlöst om inte möjligheten att kräva bygglov enligt 9 kap 4§ och 4d § PBL, utnyttjas i detta fall. - - - - - - Enligt plan- och genomförandebeskrivningen, s13, är det viktigt att byggnader inpassas naturligt i terrängen och att marken kring byggnaden inte omvandlas med hjälp av stödmurar och slänter. Anpassningen till markens naturliga nivå ska enligt beskrivningen redovisas i bygglovsansökan. Miljö- och byggnadsnämnden anser att det är viktigt att detta anges på plankartan och inte bara i plan- och genomförandebeskrivningen. Det förutsätts att befintlig bebyggelse inte strider mot föreslagen detaljplan vad gäller bland annat byggnadshöjd, antal våningar, placering på prickmark, tillåten byggnadsarea och avstånd till fastighetsgräns. Enligt praxis är det svårare att medge avvikelser vid bygglovgivningen från en helt ny detaljplan än från en äldre detaljplan där ett flertal avvikelser lämnats på grund av att detaljplanen blivit omodern. Om det finns byggnader som blir planstridiga med den nya detaljplanen, kan det bli svårt för byggherren att utnyttja den nya byggrätten. Enligt planbestämmelserna får inte byggnad uppföras på prickad mark. Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att planbestämmelserna ska reglera att inte heller bygglovspliktiga plank och murar får byggas på prickad mark, då de i byggsammanhang i de flesta fall inte kan ses som en liten avvikelse från detaljplanen. Det förutsätts att antalet E-områden är tillräckliga. På plankartan finns det ett ”g” vid E2. Saknas förklaring i plankartan. Är E-områden för avfallshantering (E3) tillräckligt för att möjliggöra vändning av sopbil? Samtliga fastigheter bör ha direkt in- och utfart från lokalgata. Viktigt att gatubredden är tillräcklig för fordon för avfallshantering och från räddningstjänsten. Hur regleras framtida drift, skötsel och belysning av lokalgator. Viktigt att snöröjningen sköts så att räddningstjänstens fordon kan ta sig fram. Framtida behov av plats för gång- och cykelbanor bör tillgodoses. Hur klaras brandvattenförsörjning? Anordning för eget släckningsarbete med vattenuttag från Gudingen kräver tillstånd för vattenverksamhet. Har det på båtangöringsplatsen hanterats färg och olja som kan ha bidragit till markföroreningar? 7(22) - - Kommentar: Idag är VA en gemensamhetsanläggning ansluten till det allmänna nätet. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) 6 § punkt 1 kvalificerar sig området som verksamhetsområde för den allmänna VA-anläggningen. ”Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilken vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas…”Är det säkert att strandskyddsdispensen generellt gäller för en gemensamhetsanläggning för VA? Finns det behov av toalett och avfallshantering vid badplatserna? Det är bra med ett skydd på de fina ekarna vid badplatsen, men hur ska det dokumenteras så att det inte faller i glömska? Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig tveksamt till planens förslag att reglera in strandremsan mellan fastighet och vatten på fastigheterna 2:6, 2:7, 2:8 och 2:9. Ytorna är sannolikt hävdade som bostadstomt och det förmodas att fastigheterna tidigare varit strandtomter som tappat strandkontakt. Dock anser miljöoch byggnadsnämnden att det strider mot det återinträdande strandsskyddet att släcka ut en passage som borde vara fri för allmänheten. Då det även bedöms olämpligt att bygga nära stranden inom planområdet, är det tveksamt om det är lämpligt att skapa nya ytor planlagda för bostäder, i detta fall Attefallshus, i den direkta strandlinjen – oavsett om det prickas eller inte. - I samrådshandlingen reglerades området med nockhöjd. Efter vidare arbete med planen ansågs nockhöjd mer komplicerat i området då den föregående planen reglerades med byggnadshöjd, vilket gett stora skillnader i nockhöjd. Att reglera med nockhöjd skulle innebära att flera fastigheter skulle behöva särbehandlas för att motverka planstridighet. En hög nockhöjd innebär att takvinkeln måste vara brantare för att samtidigt hålla nere byggnadens byggnadshöjd. För en bebyggelse med låg nockhöjd innebär det att dessa måste höja sin takvinkel för att bli planenlig. Att reglera med våningsantal har också diskuterats, men anses även detta komplicerat då det blir svårt att bedöma inredd vind eller våning. Det främsta skälet till att byggnadshöjd valts är därför för att bibehålla en låg bebyggelse och kunna få en enhetlig bedömning i hela området (exklusive strandtomterna som måste särbehandlas av särskilda skäl). Taklutningen är generell och gäller alla byggnader, både huvudbyggnad och komplementbyggnad. Syftet med bestämmelsen är huvudsakligen att motverka höga nockhöjder på huvudbyggnaden, särskilt med tanke på att byggnadshöjden är högre gentemot den föregående planen. Komplementbyggnader kommer förmodligen inte behöva en brantare taklutning. Planbeskrivningen kompletteras gällande v2 och m1 om vad som menas med ”får ej inredas. Grundidén med bestämmelsen är att tillämpa liknande kriterier som för ”vind får ej inredas”, vilket finns en rättspraxis att finna stöd ifrån. I planbeskrivningen förtydligas detta. Exempel på vad som kan ingå i bestämmelsen för huvudbyggnaden är förråd och inglasat uterum och för komplementbyggnader kan exempelvis, förråd, lekstuga, båthus eller växthus ingå. Vad som inte ingår är bostadsändamål som sovrum, tvättstuga etc. Det bör även ske en lämplighetsbedömning under själva bygglovet. 8(22) En reglering av W2 områdena bedöms som en alltför detaljerad restriktion för planens syfte. W2 områdena avgränsas med användningsgränser, vilket anses tillräckligt. Enligt 11 kap. MB krävs anmälan/tillstånd för anläggning av bryggor. En lämplighetsprövning sker då hur stor brygga som bör tillåtas inom området för W2 samt placering. Detta gäller även bryggor inom område W1. Beträffande strandfastigheterna läggs en bestämmelse in i plankartan som gäller prickmarken om att bygglov krävs för bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL 9 kap §4a och 4b.1 (Attefallsåtgärder). Med motiveringen att särskild hänsyn måste tas till områdets karaktär och siktlinjer och att det därför krävs bygglov. Det läggsäven in en utökad bygglovsplikt ifall attefallsåtgärderna placeras för lågt på tomten. I plan- och bygglagen 2 kap 6§ regleras att planläggning och bygglov m.fl måste ta hänsyn till stad- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen och intresset av god helhetsverkan. Det står även att särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Ändringar och tillägg ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. I planens syfte står även tydligt att det är viktigt att karaktären av tidigare fritidsbebyggelse bevaras i området. Karaktären i området består av småskalig bebyggelse med naturnära miljöer. Det finns även skrivet i planbeskrivningen, att byggnader ska inpassas naturligt i terrängen och marken kring byggnader inte ska omvandlas med stödmurar och slänter. Det finns därmed stör i detaljplanen mot oönskade plank, murar eller andra åtgärder. I plankartan införs dock, för att tillmötesgå miljö- och byggnadsnämnden, att prickmarksbestämmelsen även gäller för uppförande av plank och murar. I gengäld har de smala prickmarksområdena (där murar och plank eventuellt kan lämpa sig) tagits bort i planen då de inte behövs eftersom p1 är tillämpligt. Att byggnader inpassas naturligt i terrängen är ett ställningstagande som lämpligen bör göras från fall till fall, planbeskrivningen fungerar som rådgivande. Bestämmelsen ”g” avser även sophanteringen E3. En förklaring ska tillägas i planbestämmelserna till kartan. Mertalet anslutningsgator ”ansl” görs om till Lokalgata och ges en utformningsbestämmelse, ”ansl”, som bestämmer karaktären av gatan. Huvudmannen för området hanterar drift, skötsel, belysning, snöröjning etc. I området är det enskilt huvudmannaskap. Särskild gång- och cykelbana i området anses inte behövas. Trafikmängden och hastigheten i området är så låg att bilar och gående kan samsas om vägen utan risk för säkerheten. Det finns inte risk för markföroreningar (pga färg och olja som hanterats vid båtplatserna) i vattnet som skulle kunna innebära att det är olämpligt att bygga en brygga. Hantering av färg och olja bör hanteras enligt miljöbalken, inte i detaljplanen. I området finns redan vatten och avlopp utbyggt och strandskyddet är upphävt för detta. I området finns inga allmänna badplatser, marken utgörs av samfälld mark. Badplatserna är huvudsakligen till för de boende i området, deras gäster samt boende i närområdet. För kommunens invånare som söker sig till allmänna badplatser finns 9(22) utpekade områden. En toalett och avfallshantering är ingenting som en samfällighet med privat huvudmannaskap bör bekosta. Det har heller ingen koppling till allemansrätten eller riksintresset för friluftsliv. n1 ändrat till ”marklov krävs för fällning av träd”. Kommunen är tillsynsman för att dessa inte fälls. Fastigheterna 2:6- 2:9 har skiljts från strandlinjen genom landhöjning, men har enligt jordabalken JB 1 kap 6§ rätt att utnyttja den som sin egen fastighet om det inte drabbar vattenägaren negativt. Enligt JB skulle marken redan idag ses som bostadsändamål och kan därmed i högsta grad ses som ianspråktagen. En passage längst ner är knappast heller möjlig, då större delen av marken består av vass och dy (vilket dock inte är ett särskilt skäl för dispans). Vattennivåhöjningen kommer troligtvis även snart att pressa tillbaka strandlinjen närmare sin ursprungliga nivå då fastigheterna bildades. För Attefallshusen görs en lämplighetsbedömning under bygganmälan, en utökad lovplikt har införts. Övriga synpunkter angående E-områdena och vägbredden för avfallshantering samt räddningstjänstens framkomlighet är frågor som berör Miljö och Energi AB resp. räddningstjänsten. Dessa har tillgodosetts i planen. 4. Miljö- och energi AB Bolaget har inget att invända mot planförslaget i sak. Dock föreslås några mindre justeringar i text under teknisk försörjning (ändringar markerade i fet stil etc.): - Inom området har ett nytt ledningsnät för vatten och avlopp byggts ut och kopplats till den allmänna VA-anläggningen via avtal. - 16 fastigheter är därför utrustade med så kallade LTA-pumpar. - Vatten- och avloppsledningsnätet byggs med normal standard enligt handbok ”standard för utbyggnad av allmän VAanläggning”. Kommentarer. Föreslagna justeringar ändras i planbeskrivningen. 5. Fastighetsägare Lugnet 2:9 Efter diskussion med planarkitekt Filippa Olsson har jag följande kommentarer. e2 135 kvm: Huvudbyggnadens max byggnadsarea bör utökas med 10 kvm till för att möjliggöra en lämplig struktur för ex vis ett året runt boende 2-3 barnfamiljer. e2: strukturen på uppdelningen på fastigheter mindre och större än 700 kvm medför, felaktigt, att en fastighet på 701-900 kvm får en mindre byggnadsarea än en fastighet på 699kvm. Lämpligen tillämpar man en maximal total byggnadsarea på 20 % av tomtarean med en maximerad byggnadsarea på 175 kvm. Fastighetsreglering: Den tänkta fastighetsregleringen för strandtomterna anser jag vara en förutsättning för den nya detaljplanen. Allmän kommentar: Tycker generellt att detta förslag har en bra struktur i det mesta. 10(22) Kommentar: Förslaget avseende utökad huvudbyggnaden innebär en väsentligt större avvikelse från samrådshandlingen och föregående detaljplan. I föregående plan medges 80 kvm (+15kvm skärmtak) för fastigheten Lugnet 2:9. I samrådsförslaget medgavs 100 kvm bruttoarea samt 15 kvm bygglovsbefriat skärmtak, dvs 115 kvm. Granskningshandlingen medger 125 kvm samt 15 kvm utbyggnad och 15 kvm skärmtak, dvs 155 kvm. Dessutom medges i nuvarande plan sk Attefallshus på 25 kvm. 80 (+15) kvm 100 (+15) kvm 125 (+30) kvm Det finns en tendens att huvudbyggnaden blir för stor i förhållande till sin tomt och medbringar ett intryck av väldigt exploaterade tomter både från land och från havet. Vilket strider mot den fördjupade översiktsplanen och inskränker i riksintresset för naturvård. Tomterna ligger i ett utsatt läge nära stigande havsnivåer, vilket kommer att innebära att tomten krymper och blir mindre och mindre. Kommunen väljer därför att behålla max 125 kvm. Beträffande strandtomterna läggs även en bestämmelse in inom prickmarken på siktlinjerna så att bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL kap 9 §4a och 4b.1 inte gäller där. Det glapp som bildas mellan de större fastigheterna och de fastigheter som ligger under 700kvm ska korrigeras genom att de som är över 700 kvm får 140 kvm adderat med 15 % av resterande fastighetsyta. På så sätt uppnås en mer rättvis fördelning utan att alltför hög exploaterings erhålls på de större tomterna. Planen skapar förutsättningar för att genomgå en fastighetsreglering för strandtomterna. Planen kan dock inte tvinga fram detta, för att kunna tvinga fram detta kvävs en särskild fastighetsbestämmelse i plankartan, vilket normalt inte kommunen framdriver utan fastighetsägarens godkännande. För detta kvävs även ett nytt samråd och en granskning. En fastighetsreglering genomförs lämpligast efter planens antagande av lantmäteriet. 6. Fastighetsägare Lugnet 2:13 För min fastighet 2:13 vill jag att prickad mark längs södra tomtgränsen tages bort. Prickningen gör det omöjligt att få mitt liggande bygglov för carport att godkännas. Placeringen har gjorts i samråd med en tidigare bygglovshandläggare och har skriftligt godkänts av berörda samfälligheter och berörda grannar. Carporten är en förlängning av bef. bod och utanför tomtgräns finns grönområde med sikt mot sjön. Samfällighetens badplats på Stuverum 1:28-1:29 har bygglov på en badbrygga med flotte, varför förbudet mot nya bryggor bör ändras. En äldre befintlig brygga finns sedan tidigare, men är inte passande som badbrygga. Vattenområdet bör ges tillstånd för en brygga 25 kvm samt för badflotte 14 kvm. Kommentarer: För strandtomterna gäller särskilda krav på placering av byggnaderna eftersom deras fastigheter är mycket långsmala och inte kan ha en allmän placeringsbestämmelse. Berörda grannar samt samfälligheten tycks överens om att borttagningen av prickmarken i fastighetsgränsen inte påverkar deras havsutsikt på ett negativt sätt. Kommunen tar bort delar av den prickmark som ligger i fastighetsgränsen mot söder. Pga. strandsskyddet fanns det inget giltighetskäl att uppföra en brygga på Lugnets samfällighets badplats. Eftersom det redan finns ett bygglov för en badbrygga i detta område, innebär det att strandsskyddet redan är upphävt. Planen bör inte inskränka i den byggrätt som redan beviljats, ett giltigt skäl att upphäva strandsskyddet är därmed att området redan är ianspråktaget. En badbrygga enligt bygglovet kommer 11(22) att beviljas i planen. Kommunen mäter även in befintliga pirar och bryggor i området och placera dessa inom W2 område. 7. Fastighetsägare Lugnet 2:14 Vi noterar att siktkorridorer tagits bort i planförlaget och ersatts med prickmark på bl a de strandnära tomterna. Att det kvarstår fri sikt ner mot vattnet uppifrån området, samt att området sett från vattnet inte framstår som helt igenbyggt tycker vi är viktigt. Om detta kan bibehållas med prickmark istället för siktkorridorer tycker vi att detaljplanen låter bra avseende detta. Vi tycker också att det är viktigt att prickmarken finns kvar längs med områdets vägar (Lugna vägen samt Harbors väg). Grönytor vid sidan av vägarna bidrar till att bibehålla områdets karaktär. Vi har en invändning som vi vill framföra och poängtera. Det gäller placeringen av parkeringsplatser mellan tomterna 2:14, 2:7, 2:6, 2:27 och 2:25. Vi anser att det är olyckligt att en parkering placeras vid promenadvägen/stigen ner mot områdets två badbryggor. Här går ofta barn på egen hand, och att ha en parkeringsplats just här – där bilar kommer att backa ut på Lugna vägen när de ska åka därifrån – är direkt olyckligt. Om syftet är att anlägga en parkering för besökare i området tycker vi att denna parkering ska placeras i början av området – en bit efter infarten från Norrlandsvägen. Detta för att begränsa trafik i området av besökande bilister. Vägarna sköts i dag av samfälligheten och de är redan relativt hårt belastade. Ytterligare trafik inne på området är inte önskvärt. Synpunkter Prickmarken (siktlinjen) kommer att minska något mellan fastigheterna 2:8-2:9, orsaken är att denna ansågs oproportionerlig gentemot de andra fastigheterna. Likaså minskar prickmarken i sidan på fastigheten 2:13 som samrått detta med närliggande bebyggelse som kan beröras. Den södra siktlinjen på fastigheten 1:2 tas också bort, eftersom denna är mycket smal och har naturmark på båda sidor. Som kompensation införs dock en bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder längs siktkorridorerna, vilket innebär att de sk attefallsåtgärderna inte kan uppföras längs siktkorridorerna. De parkeringsytor som är utmarkerade i plankartan kan serva både besökande till badplatserna och bryggplatserna. Stor vikt läggs samtidigt på att platserna fungerar som boendeparkering till strandtomterna samt besökare till de boende, eftersom dessa har mycket begränsad yta att ställa sina bilar inom sin fastighet, vilket motiverar att parkeringsytorna ligger nära. I dagsläget parkerar ofta bilar inom naturmarken, vilket troligtvis kommer fortsätta att ske om bilisterna inte får en anlagd plats. De parkeringsplatser som tillskapas i planen är begränsade och kommer troligen inte medverka till någon större trafikökning i området, sikten är även relativt god. Risken för olyckor är liten i området med de parkeringsytor som tillskapas. Kommunens bedömning är att parkeringsplatserna är av ringa storlek och fördelarna med att dessa tillskapas samt dess placering överväger nackdelarna. Det är samfälligheten som gemensamt styr utformningen och utbyggnaden av parkeringsplatserna, planen skapar möjligheter men tvingar inte fram en åtgärd. 12(22) 8. Fastighetsägare Lugnet 2:24 Vi håller på att uppföra en brygga på området Lugnet ga:1 enligt BYGG 2011-001102 men pålanförslagets ritning ”grundkarta” 2014-05-27 är vattnet märkt med W vilket skulle enligt texten medföra att det inte ska vara brygga där. Detta område ska istället märkas med W2. Vill samtidigt påpeka att det sedan många år finns en brygga på detta område som inte är redovisad. Rättigheter för bryggan kommer att korrigeras i plankartan. Se kommentarer till Ingemar Deann, fastighet Lugnet 2:13. 9. Fastighetsägare Lugnet 2:37 Vi vill börja med att säga att vi tycker planförslaget på många sätt är bra men vad gäller bestämmelserna e1 och e2 vill vi återigen framhålla att vi anser att dessa medger för stora byggrätter och hänvisar till vårt svar på samrådshandlingen. Sedan denna har huvudbyggnadens yta dessutom utökats. Vi tycker alltjämt att en lägre bebyggelsegrad som förhåller sig till tomtens storlek vore finns för området. Som förslaget nu ser ut är det möjligt att på en tomt så liten som 600 kvm uppföra en huvudbyggnad på 175 kvm (160+15), en gäststuga på 25 kvm samt en bod på 15 kvm (36% av tomtytan!!!). Om det är uteslutet att ha en mer procentuell fördelning bör det åtminstone gå att ha en ytterligare uppdelning i större och mindre tomter med varierad byggrätt. Det är stor skillnad på upplevelsen av 175 kvm på en tomt som är 600 kvm och en som är 3000kvm. Det viktigaste för områdets framtida utveckling är dock inte den totala byggrätten utan framförallt huvudbyggnadens storlek. Syftet med planen anses vara ”att reglera byggrätterna och bestämmelserna i området så att områdets karaktär av fritidsbostäder kan bevaras, samtidigt som möjlighet till permanent boende ska vara möjlig”. Vi är övertygade om att syftet med planen inte kommer att uppfyllas med de föreslagna byggrätterna utan att området på sikt kommer att förvandlas till ett renodlat villaområde. För oss som satsat både engagemang och pengar i tron att området även fortsättningsvis ska fungera som tidigare är detta förstås en stor förlust. Vi känner oss lurade då vi utgått från att kommunen under många år framöver hade för avsikt att hålla sig till den fördjupade översiktsplanen (som omfattar planperiod 2010-2035), där Lugnets fritidshusområde inte finns med som utvecklingsområden. Detta skulle öka förutsättningarna för att målsättningen med planen infrias och Lugnet kan få vara kvar som blandat fritid- och permanentbostadsområde. Som vi framfört tidigare finns det i Västervik också gott om möjligheter att skaffa större boende på annat håll om man önskar det. Där är, om områdets karaktär av fritidshusområde kan bevaras, positivt att det införs en begränsning av huvudbyggnadens storlek för de större tomterna jämfört med vad som råder idag. För att inte fastighetsägarna till dessa ska bli alltför lidande av detaljplanen kan det kanske därför vara rimligt att tillåta en något större huvudbyggnad för fastigheter större än förslagsvis 1500 kvm. Det finns även ekonomiska aspekter att beakta för oss som valt att satsa 13(22) på att bygga ett nytt fritidshus. Enligt fastighetsprisstatistik från Statistiska centralbyrån är Västervik en av få kommuner i landet där köpeskillingen för fritidshus ligger långt över den för permanentbebyggelse (oräknat boyta). Skulle områdets karaktär förändras och bli till ett villaområde, är det troligt att ett litet fritidshus inte längre skulle ses som särskilt attraktivt med försämrad prisutveckling som följd. Vi vill också påpeka att det på s. 21 felaktigt anges att byggrätten dubbleras för fastigheter mindre än 2300m2, gränsen för när byggrätten dubbleras går betydligt lägre än så. Eftersom gällande områdesbestämmelser är så löst formulerade innebär förslaget i praktiken att byggrätten minskas i förhållande till dagsläget för många av de större fastigheterna. Vad gäller strandtomterna noterar vi att bestämmelsen p2 har ersatts med prickmark vilket är bra. För att få avsedd effekt måste dock strandskyddet bibehållas inom dessa siktlinjer och detaljplanen bör kompletteras med en tilläggsbestämmelse angående detta. Annars finns en stor risk att siktlinjerna byggs igen med Attefallshus och Friggebodar. Det är mycket viktigt för upplevelsen av området både uppifrån land och från vattnet att strandlinjen inte blir helt igenbyggd. Prickmark bör även införas på marken närmast vattnet så att inte komplementbyggnader eller större stödmurar/konstruktioner med uppfyllnader för att få en större plan yta på en högre nivå uppförs i strandlinjen. Vidare tycker vi att parkeringen i anslutning till badbryggan (mellan fastigheterna 2:14 och 2:26/2:27) bör utgå. Det vore olyckligt att anordna en parkering där bilarna ska backa ut över vägen ner till badbrygga och barnbad eftersom där ofta går barn på egen hand. Om en parkering för besökare utifrån är nödvändig bör den placeras inom det obebyggda området på sträckan mellan Lugnet och Norrlandsvägen och så får man gå den sista sträckan, likt exempelvis badplatsen i Almvik. Ytterligare trafik inom området är inte önskvärt. Kommentarer. I planen är det sammanlagt tre tomter, 2:15, 2:26 och 2:27 som är under 800 kvm (utöver strandtomterna). Dessa ligger alla tre omgivna av stora delar naturmark, vilket innebär att en något större byggrätt för dessa (procentuellt) ändå smälter in i landskapet och tar hänsyn till områdets karaktär. Anledningen till att huvudbyggnaden för alla (e1) tillåts upp till 160 kvm bruttoarea är för att det ska finnas möjlighet för småfamiljer att bo permanent i fastigheten, då stor del av utrymmet går åt till biarea. Att samla hela byggrätten i en och samma huvudbyggnad, gentemot flera mindre byggnader, ge både en högre kvalitet för de boende samt är effektivare ur uppvärmningssynpunkt. Samtidigt är det viktigt att de större fastigheterna inte ges en byggrätt med för stor huvudbyggnad, pga att detta möjligen skulle dominera i området och i landskapet. En enhetligare bebyggelseskara med låg bebyggelse är att föredra för att bevara området lummiga karaktär. Siktlinjerna har justerats något efter granskning. Likaså har en bestämmelse införts som innebär att de bygglovsbefriade attefallsåtgärderna inte får uppföras inom siktlinjerna. Se kommentarer till fastighet 2:14. Parkering mellan fastigheterna 2:14 och 2:26-2:27 anses lämpligt i området för möjlig bostadsparkering. Se kommentarer till fastighet 2:14. 14(22) 10. Fastighetsägare Lugnet 2:44 Inledning: Den nya detaljplanen ger förvisso betydligt mer möjligheter för ny- om och tillbyggnader än den tidigare detaljplanen från 1958, men innehåller dock många begränsningar och regleringar som kan förhindra eller försvåra om- och tillbyggnader alternativt nybyggnationer för både utökat fritidsboende och permanentboende. Karaktären av sommarstugeområde anser jag har fått en alltför stor påverkan av detaljplanen och är redan idag icke homogen. Huruvida denna subjektiva karaktärsbeskrivning av området har uppkommit genom majoritet av områdets 63 fastighetsägare, är tveksam med hänvisning till de undersökningar med respektive fastighetsägare som har genomförts och redovisats till plankontoret i tidigare skrivelser. Härvidlag är det inte samfälligheternas styrelser som äger rätt att utanför fastighetsägarnas enskilda intressen företräda egna särintressen. Genom de VA-lösningar som har färdigställts och tagits i drift, ges större möjligheter till både utökat fritidsboende som permanentboende och som en direkt följd av detta uppstår behov av många fall omfattande om, - och tillbyggnation. Härigenom uppstår behov av både större boytor som förvaringsutrymmen. Förslag till byggrätter: e1: utökas från föregående 20 % till 25 %. Framförallt är det behovet av fler och större komplementbyggnader, ex garage och carport, som begränsas av den nya byggrätten. Dessutom kan ex större öppna, ej inglasade altaner under tak till huvudbyggnaden, eller större altaner under tak, starkt begränsa den ”verkliga” boytan i huvudbyggnaden. Med hänsyn till tillgänglighet för ex. rörelsehindrade är det av stor vikt att boytan kan utföras i ett plan, då större boyta i 1 ½ (två) plan inte blir lika tillgängligt. Mitt förslag är således att byggrätten, e1, utökas till 25 % av tomtarealen, att fritt kunna disponera för huvudbyggnad och komplementbyggnader. E2: motsvarande ökning av byggrätten som enligt förslag e1. Medges på motsvarande sätt för e2. Utseende/fasadbeklädnad: ska enligt förslaget utföras i trä. Ifrågasätter varför denna restriktion i byggnadsmaterial införs, även om det är och säkert kommer att förbli det vanligaste fasadmaterialet. Vår fastighet Lugnet 2:44, har befintlig huvudbyggnad på prickad mark mot väg, ca 6 m från tomtgräns. Om byggnaden ska behållas och byggas till, uppstår ytterligare ”intrång” på ”prickningen” genom behovet av ytterligare isolering och ny fasadbeklädnad. Prickningen bör därför begränsas till ex. 4m eller 5m. Kommentarer Kommunen anser att karaktären i området är viktig att belysa. Det finns ofta personer i fritidsbostadsområden som har ärvt sin sommarstuga i flera generationer eller vuxit upp i området som barn, för dessa finns det många minnen som är förknippade med miljön. Platser har ofta en tendens att knyta minnen och starka känslor. En plats kan därigenom även skapa känslor av trygghet och trivsel. Personer som ser sina älskvärda platser förändrade tar det ofta väldigt personligt. Det kan även finnas personer som har köpt sin stuga i området, för fritidsändamål, just av anledningen att de tycker om karaktären och miljön i området. Det är därmed viktigt att respektera platsens historik när man förändrar ett område. Ett nytt bostadsområde, som inte funnits sedan tidigare, har inte samma historik och känslor 15(22) bland personer som bor där eller besöker området, vilket gör att dessa områden tål betydligt större förändringar. I området finns även riksintresset för naturvård, vilket gör det viktigt att bevara mycket grönytor i området. Föreslagen byggrätt, motsvarande 25 %, är alldeles för stort i området. Byggrätten påverkar både karaktären i området och samtidigt även dagvattenhanteringen. Många liknande omvandlingsområden (från andra kommuner) från fritidshus till permanent ges en byggrätt runt 20 % vid införande av kommunalt vatten. I närområdena kring piperskärr och övrigt i Västervik syns ofta följande bestämmelser: byggrätt kring 20-25%, mestadels friliggande bostäder (4.5 meter från tomtgräns, med 6 meter prickmark mot vägen), reglerad låg byggnadshöjd (i flera planer även takvinkel). Många planer i Västervik reglerar dessutom max en huvudbyggnad med tillhörande komplementbyggnad (dvs. 2 byggnader på tomten), vilket sätter stora begränsningar för fastighetsägaren att välja fritt. Vissa detaljplaner har även prickad mark på 75 % av tomtytan, vilket kommunen dock i flera fall har en intention att förnya. I nutida detaljplaner för nybyggnadsområden kan ofta en något större byggrätt beviljas beroende på vad det är för bebyggelse, vad det finns för närliggande bebyggelse och hur stor tomten är (ex friliggande hus på 800 kvm, ca 20-25%, eller radhus ca 500 kvm, 35-40% etc), det sätts ofta en högsta nockhöjd (istället för byggnadshöjd), 4.5 meter prickmark mot vägen samt någon form av placeringsbestämmelse (ex byggnad 4.5 meter från fastighetsgräns, komplementbyggnad 2 meter). I dessa bestämmelser regleras dessutom oftast minsta tillåtna fastighetsstorlek, ex 800 kvm. Planen är av den anledningen inte särskilt begränsande i förhållande till andra områden och den är inte reglerad mer än nödvändigt för att säkerställa karaktären med en låg bebyggelse och mycket grönska. I planen kringgår prickmarken huvudbyggnaden och det ska inte bli några bekymmer för fastighetsägare att isolera fasaden etc. Däremot kommer det inte att vara möjligt att placera en tillbyggnad mot vägen på framsidan om den nya delen placeras på prickmark. 11. Lofta-Grönadalen 1:1 Bolaget har tagit del av granskningshandlingar 2014-06-18. Företrädare för samfälligheterna i området Lugnet och Lofta-Gröndalen har tidigare värnat om den småskaliga bebyggelsen i området. Senast i den fördjupade översiktsplanen för Södra Norrlandet Västerviks kommun 2010-05-03. Man har i den planen sagt att man vill behålla den småskaliga bebyggelsen samt förhindra att bolagets mark i närområdet ej ska bebyggas. Mot bakgrund av den översiktsplanen är bolaget avvisande till att öka byggrätterna i området. Planområdet avgränsas att endast omfatta 63 befintliga fastigheter inom Lofta-Gröndalen Lugnet gemensam mark samt till området anslutande vattenområde. Bolagets mark Västervik Lofta Gröndalen 1:1 samt Oscar och Veronicas hästgård Västervik Lofta Gröndalen 1:45, i närområdet ska naturligtvis vara med i detaljplanen över området. Bolaget har för avsikt att exploatera och bebygga sin mark i närområdet. Detsamma gäller Oscars och Veronicas hästgård som behöver en detaljplan för att kunna slutföra sina byggplaner med ridhus med mera. Diskussionen om en plan för endast dessa fastigheter har tidigare avslagits av tidigare planchefer. Man vill inte medverka till ”frimärksplaner” på området. Att inte Gröndalen 1:1 och som jag förmodar 1:45 Oscar och Veronicas 16(22) hästgård inte tas med i planen är ytterligare skäl för att förkasta den. I handlingarna angående markägarförhållandena noteras att alla fastigheterna är i enskild ägo. Det stämmer troligtvis. Däremot ägs den gemensamma marken av bolaget när det gäller Västervik Lofta Gröndalen 1:1. Några avtal mellan bolaget och samfällighetsföreningen finns ej längre. Dessa är avslutade i och med den gamla samfällighetens upphörande. Planområdet ligger inom riksintresse för naturvård, friluftsliv och för yrkesfisket. Bolaget äger fiskevatten i huvudsak från planområdets strandlinje samt till Gudingens mitt. Under 30 år har betydande yrkesfiske av arrendatorer av fiskevatten skett. Fisket skedde med fasta redskap, mest ål. Sedan 10 år tillbaka har fiskevattnet ej varit uthyrt och jag tillåtit fiske med handredskap eftersom några fasta redskap ej nyttjats. I planen nämns inte ett ord en sådan grundläggande rättighet att värna om bolagets rätt till sitt fiskevatten. Ytterligare ett skäl till att avvisa planen i sin helhet. Bolaget har för avsikt att återuppta det yrkesmässiga fisket. Det ligger även i linje med riksintresse för yrkesfisket vilket måste beaktas i ny detaljplan. Bolaget avser att för att tillgodogöra sig sitt fiskevatten samt kunna bedriva yrkesfiske uppföra ett båthus med tillhörande lokaler för fiskberedning inom sin fastighet. Detta kommer att ske i fastighetens förlängning i vattenområdet W. Om eventuellt denna detaljplan antas är detta ett absolut krav. I planen ska även regleras att fiskevattnet är privat samt att något tillhandhållet fritidsfiske ej är tillåtet inom 200 meter från fasta fiskeredskap. För att tillgodose behovet av gästparkeringsplatser har två områden avsatts, benämnt vägmark. Detta stämmer ej, på mark tillhörande bolaget kan det ej anses ingå vägmark. Detta skall strykas i planen, är ej juridiskt hållbart. Att inte ta med samtliga fastigheter i närområdet med egenintresse i detaljplanen är ohållbart och skapar endast osämja samt fördröjer planarbetet i sin helhet. Ingemar Deann ägare till Lugnet 2:13 och Lugnet 2:1 yrkar att vattenområdet mellan Lugnet 2:13 och Tistedalen skall ändras till W (öppet vatten). Detta strider mot § 1:4 jordabalken. Vattnet tillhör Gröndalen 1:1. Han uppger att vattenområdet är (ca 12m) där är 16 m. Han menar att området begränsas idag mellan fastigheternas befintliga bryggor och skulle vid ytterligare brygga omöjliggöra för alla ett nyttjande av bryggorna. Med det resonemanget menar han att endast han ska nyttja bryggan. Att Gröndalen 1:1 har lika rätt som honom till nyttjandet av vattenområdet tar han ingen hänsyn till. Detta måste regleras i en eventuell detaljplan för området. Han och Tistedalen 1:2 får flytta sina bryggor för att säkerställa 3 meters avstånd till Gröndalen 1:1 vattenområde. Han menar att markägare Gröndalen fått anslag för brygga. Detta stämmer ej. När undertecknad köpte fastigheten av flera delägare bland annat Gösta Pettersson, Jenny gård fanns från länsstyrelsen och kommunen tillstånd till byggande av brygga för fastighetens yrkesfiske. Däremot är det ytterst tveksamt om Lugnet 2:13 och Tistedalen 1:2 har något tillstånd att förlägga bryggor i fastigheternas yttersta gräns mot Gröndalen 1:1. Detta skall utredas innan detaljplanen vinner laga kraft. Något bygglov för dessa har ej kunnat bekräftas. Ingemar Deanns fastighet Lugnet 2:1 fiskevatten är diskutabelt. Någon 17(22) dokumentation av detta är ej heller redovisat i detaljplanen. Naturligtvis skall sådana fastighetsrättsliga rättigheter redovisas i detaljplanen, det gäller naturligtvis även Gröndalen 1:1 samt Tisteldalen och Stuverums bägge delar i närområdet. Att inte Länsstyrelsen påpekar detta i sitt remissvar är ytterst beklagligt. Som verksamhetsutövare med rörelser i närområdet och markägare i det tänkta detaljplaneområdet är detta ytterligare ett sätt för samfälligheternas medlemmar att ej lösa samtliga detaljfrågor. Fastighetsägarna är endast intresserade av att lösa sina egna byggnadstekniska problem. Att lösa samtliga detaljplaner rörande bolagets fastigheter samt Veronica och Oscars fastighet är obefintlig från övriga fastighetsägare. Som rörelseidkare i området får jag dagligen klagomål från samfälligheternas ordförande Thomas Manfredh, allt från parkerade bilar till parkerade maskiner, att notera är att överträdelse som sker inom samfälligheten blundar ordföranden för. Gäller avverkande av skog, uppfyllnadsmassor, byggande av parkeringsplatser inom bolagets fastighet benämnt naturområde. Sammanfattningsvis, närområdet skall tas med i planen, riksintresset för yrkesfisket ska beaktas, möjligheten att bebygga fastigheten med båthus med tillhörande byggnader tillåts. Utreda och redovisa stamfastighetens fiskevatten, speciellt med tanke på riksintresset för yrkesfisket. Kommentarer Kommunen har gjort en avgränsning av planområdet som är lämplig och naturlig geografiskt med tanke på planens syfte. Att utöka hästgården och att exploatera ett helt nytt bostadsområde intill anses inte behandla samma typ av sakfrågor, dvs. styra upp redan befintliga fritidsbostäder. Att inte medverka till frimarksplaner menar kommunen är att inte behandla varje enskild fastighet/fritidstomt för sig, utan instället behandla hela fritidsbostadsområdet i en detaljplan för att lösa gemensamma frågor. Det är kommunen som styr över var de anser är lämpligt att dra plangränsen, med det s.k. planmonopolet. Kommunen kan även styra när de anser att det är lämpligt tidsmässigt att starta en detaljplaneprocess. Om en fastighetsägare är intresserad av att utarbeta en detaljplan är fastighetsägaren välkommen att lämna in en planansökan som kommunen behandlar utifrån kommunens rutiner. Underhåll av vägar etc. sköts/bekostas idag av samfälligheten. Nya förändringar i detaljplanen kan behöva uppdateras genom en ombildning av samfälligheten, för utbyggnad av parkering m.m. Kommunen anser det viktigt att den framtida parkeringsplatsen kan verkställas inom området, både för tillgängligheterna till strandtomterna och badplatsen/bryggorna. I dagsläget parkerar flera fastighetsägare på naturmark eftersom det saknas tillräcklig yta inne på fastigheterna och vägarna är för smala för längsvägsparkering. Ingen olägenhet anses drabba bolaget i detta fall, då marken tidigare varit avsedd för tätortsnära naturmark. Detaljplaner har som funktion att styra ”infrastrukturen”, dvs hur byggnader, anläggningar, mark etc. ska utformas, bevaras eller förändras. Planens omfattning styrs av vissa förutbestämda områden/sakfrågor. Vad en detaljplan ska eller får styra över står i plan- och bygglagen. Detaljplanen styr inga fiskerättigheter (vem som får fiska etc.), det planen har som funktion är att hänsyn tas för möjligheterna till fiske i vattnet, dvs. inte försvårar möjligheten för yrkesfiske genom bryggor som är ivägen. De bryggor som medges i planen anses inte påtagligt försvåra fisket i området, eftersom de ligger placerade precis utanför befintliga fastigheter där flertalet redan idag har bryggor. Inom Lugnets badplats tillåts bryggor för bad, orsaken till detta är att det redan finns befintliga bryggor och ett beviljat bygglov. I dagsläget finns inte någon brygga som används för fiskeändamål på bolagets mark 18(22) och inte heller en rättighet för detta. Riksintresset för fiske ger ingen direkt rättighet att nå vattnet med exempelvis bryggor för båtar etc. För detta finns anlagda båthamnar. Riksintresset är utpekat över ett större vattenområde för att yrkesfiske ska kunna bedrivas i skärgården. I de lägen det finns samlad bebyggelse accepteras i många fall privata bryggor ut från strandtomter om det redan finns samlade bryggor samt att grunden inte anses särskilt gynnsam för fisken. Detta är en bedömning som sker i varje enskilt fall. För att få anlägga en brygga krävs bygglov. Ett bygglov styrs av det som står i detaljplanen, om det inte finns någon detaljplan görs bedömningen om lov i bygglovet alternativt krävs detaljplaneläggning. Ett bygglov varar max 5 år för att färdigställa sitt projekt. Utbyggnad av uthus på naturmarken för fiskeverksamhet kan kommunen inte tillmötesgå. Främsta anledningen till detta är att området omfattas av strandsskyddet och det saknas giltigt skäl att upphäva detta inom fastigheten, MB 7kap 18c. En offentlig båtbrygga, för yrkesfiske, anses inte heller lämpligt på så kort avstånd mellan två befintliga bryggor och skäl att upphäva strandsskyddet är svagt, till skillnad från befintlig strandbebyggelse där vattnet nedanför kan räknas som hävt (Dvs allmänheten kan svårligen nå strandlinjen och precis nedanför strandlinjen finns en upplevs hemfridzon). Enligt jordabalken har även strandtomter en rättighet (i de flesta fall) att uppföra en brygga intill sin tomt. Avseende de närliggande bryggorna på grannfastigheterna kan detaljplanen dessvärre inte tvinga fram en åtgärd som innebär att fastighetsägarna måste ta bort sina befintliga bryggor och flytta dem längre in, det går inte heller villkora någon sådan åtgärd. I plan- och bygglagen finns även en regel, att om en byggnad/byggnadsverk byggts utan lov så får den enligt lag stå kvar om det gått över 10 år och kommunen inte vidtagit åtgärder. Om en byggnad/byggnadsverk misstänkts stått kortare tid utan lov måste den som klagar ha bevis för att byggnadsverket inte fanns där tidigare, exempelvis ett ortofoto, bild med visat datum eller en uppdaterad grundkarta. 12. Kalle Nord Vill att detaljplanen skall ge möjlighet för byggnation av komplementbyggnad i eller nära tomtgränsen då infarten oftast är placerad mot en tomtgräns och man önskar ha garage eller carport i anslutning till denna. Föreslår att texten ändras så att det skall finnas möjlighet att bygga komplementbyggnad i tomtgränsen med grannens tillåtelse. Detta skall då vidimeras genom grannens signatur på situationsplanen. Detta är ju vanligt i villaområden och bör även gälla i fritidshusområden. Kommentarer I yttrandet saknas information om vilken fastighet vederbörande tillhör och namnet finns inte i fastighetsförtekningen. Av denna anledning redovisar kommunen yttrandet under övriga. Det yttrande som ges tyder dock på att den berörda bor i området. Placering av byggnader närmare fastighetsgränsen förekommer ofta med en signatur i fall när det gäller bygglovsbefriade åtgärder. Det kan även förekomma skriftliga godkännanden i områden som inte omfattas av detaljplan. När det gäller byggrätter som kräver bygglov är det detaljplanen som styr. Detaljplanen bör inte ge bestämmelser där en fastighetsägare är beroende av någon annan fastighetsägares godkännande. Vissa undantag kan finnas när det gäller byten av mark och fastighetsregleringar etc. som behandlas vidare av lantmäteriet. För de bygglovsbefriade åtgärderna är det möjligt att placera ett garage etc. i gräns mot angränsande fastighet om närliggande grannar godkänt lämnat sitt godkännande. 19(22) Detta gäller dock inte för strandfastigheterna där bygglovsplikt införts på siktlinjerna. I planen (bygglovspliktiga åtgärder) har vi bedömt det olämpligt att placera byggnader närmare gränsen då komplementbyggnaden ofta kräver underhåll, byggnaden kan störa grannars sikt samt upplevas förfulande invid tomten samt kan dagvatten och snö falla ner på grannens tomt. Se miljö- och byggnadsnämndens synpunkter från samrådsredogörelsen. För att det ska vara lämpligt att placera en byggnad i fastighetsgräns anser vi att det främst bör ske genom sk Attefallshus med överenskommelse med närstående granne. 20(22) SLUTSATS Granskning har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap 18-19 §. Inkomna synpunkterna har föranlett några mindre ändringar. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta genomförs följande justeringar: Ändringar på plankartan: - Plusmark införs 10 meter längs strandlinjen, från befintliga hus och ner mot strandlinjen. Enbart enkla och oinredda komplementbyggnader tillåts här, exempelvis båthus, lekstuga, växthus. - Flertalet anslutningsvägar, ”ansl”, ändras från naturmark till Lokalgata. Egenskapsbestämmelsen ”ansl” förtydligas avseende maximal vägbredd samt att vägen ska inpasseras naturligt i terrängen med genomsläppligt material. Strandsskyddet upphävs i planen. Fastigheterna Lugnet 2:8 och 2:9 (som saknade ”ansl” -väg under granskningen) får en körbar anslutning, med Lokalgata. - Murar och plank får inte uppföras inom prickad mark. Delar av den smala prickmarken (ej strandtomterna) plockas bort då de uppfyller placeringskravet med bestämmelsen p1. Delar av strandtomternas prickmark smalnas av eller försvinner, mellan fastigheterna Lugnet 2:8-2:9 och på fastigheterna Lugnet 2:13 och Tistedalen 1:2 - Bygglovsplikt införs på strandtomterna för bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL 9 kap 4a och 4b.1§ på prickad mark (för att bevara siktlinjerna). Utökad bygglovsplikt på attefallsbyggnader, 25 kvm, gäller även byggnader under en viss marknivå. - Justering sker för planbestämmelsen p1 så att denna enbart gäller nya byggnader och nya utbyggnaders placering. - Bestämmelsen ”g” läggs till inom område för E3 och förklaring läggs till bland bestämmelserna. - n1 ändras till ”marklov krävs för fällning av träd”. - Delar av W-området ändras till W2-område inom Lugnets samfällighets badplats. Med motivering att befintlig brygga finns och bygglov redan beviljats för förlängning av denna. Strandskyddet upphävs. - u markerade områden på allmän platsmark ändras till ledn. Anledningen är att denna inte ska blandas ihop med u-områden på kvartersmark, som ger en juridisk rättighet. Ändringar i planbeskrivning/ genomförandebeskrivning: - Marken mellan Lugnet 2:26- 2:27 som görs om till bostadsändamål läggs in i befintlig marköverföringskarta, s20. En beskrivning införs under fastighetsrättsliga frågor och markytan bör fördelar jämt mellan fastighetsägarna. - Bestämmelserna v2 och m1 kompletteras med vad som menas med byggnad ”får ej inredas”. - Flera fastigheter som bibehålls med anslutningsvägar ”ansl” behöver säkra sin rättighet att komma fram till fastigheten med ett servitut. Det kan ske antingen med ett avtalsservitut eller ett officialservitut. Information kring detta och berörda fastigheter redovisas i beskrivningen. 21(22) - Bestämmelsen om att ”byggnad med färdigt golv som understiger nivån +1.7 meter får ej inredas” behålls i planen. Dock tydliggörs det i planbeskrivningen att detta gäller även tillbyggnad på befintligt hus, motsvarande 20 kvm. - Uppdatering av planbeskrivningen angående alla nya och ändrade planbestämmelser i plankartan. Kvarstående synpunkter från granskningskedet som inte blivit tillgodosedda: - Länsstyrelsen - Miljö- och byggnadsnämnden - Fastighetsägare Lugnet 2:9 - Fastighetsägare Lugnet 2:14 - Fastighetsägare Lugnet 2:37 - Fastighetsägare Lugnet 2:44 - Fastighetsägare Lofta-Gröndalen 1:1 - Kalle Nord Kvarstående synpunkter från samrådskedet som inte blivit tillgodosedda: - Fastighetsägare Stuverum 1:28 - Fastighetsägare Lugnet 2:13 och Lugnet 2:1 De ändringar som föranletts efter granskningen ligger i linjen med vad som behandlats under processens gång. Ytterligare information om förändringarna har skickats till strandfastigheterna innan antagandet av planen. Föreslaget till detaljplan för Lugnet 2:1 m.fl. kan efter ovanstående ändringar antas i kommunfullmäktige januari/februari 2015. Kommunledningskontoret Filippa Olsson Planarkitekt 22(22)
© Copyright 2024