K VON 2015-03-26
Vuxen- och omsorgsnämnden KALLELSE – KUNGÖRELSE Sammanträde i vuxen- och omsorgsnämnden Tid och plats för sammanträde Torsdagen den 26 mars 2015, kl. 09.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl. 08.00. Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (C, FP, V); kl. 08.00. Björken, Elektron. Oppositionen (MP); kl. 08.00. Lokal, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Lill Björk (C) Ersättare: Ann-Sofie Lifvenhage (M) Tid och plats för justering Tisdagen den 31 mars 2015, kl. 08.00. Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information: ~ Skyddat boende utan biståndsbedömning ~ Ensamkommande barn och ungdomar ~ Särskilt boende, SÄBO Offentliga 1-9, Ej offentliga 10-11 Nr. Diarienummer Ärende 1 SN.2015.25 Ekonomiska uppföljningar 2015 - efter februari 2 SN.2015.35 Investeringar 2015 - Reinvesteringar 3 SN.2014.123 Äldreomsorgsplan 2015-2018 4 SN.2015.24 Översyn av ersättning till hemtjänstutförare Socialnämnden KALLELSE – KUNGÖRELSE 5 SN.2015.9 Förfrågningsunderlag för valfrihet inom hemtjänsten enligt LOV 6 SN.2015.8 Riktlinjer - Riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 7 SN.2015.34 Redovisning av verksamhetsuppföljningar 2015 sysselsättning, boende och boendestöd enligt SoL 8 SN.2015.14 Redovisning av delegationsbeslut 2015 9 SN.2015.15 Anmälningsärenden 10 SN.2015.40 Väcka talan i tingsrätten avseende minderårig persons behov av särskild förordnad vårdnadshavare (ärendet dukas) 11 SN.2015.16 Förvaltningschefen informerar Ingrid Jerneborg Glimne Marie Karlsson Ordförande Sekreterare Socialförvaltningen UPPFÖLJNING Upprättad: Diarienummer: 2015-03-19 SN.2015.25 Socialnämnden Ekonomisk uppföljning efter februari 2015 Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Nämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen. Gemensam verksamhet Nämndens totala avvikelse gentemot budget för hela år 2015 kan i dagsläget prognostiseras till i storleksordningen 0 mkr. Arbetet med den stora organisationsförändringen fortlöper. Förvaltningschefen har tillsammans med verksamhetschefen för äldre och funktionsnedsättning samt ekonomienheten arbetat fram en ny hemtjänstpeng. Ekonomienheten arbetar vidare med en ny modell för resursfördelning. Här nedan kommenteras endast de största prognostiserade avvikelserna gentemot budget. Verksamhetsstöd - uppföljning - tillsyn I dagsläget visar verksamheten på en avvikelse på + 391 tkr. På verksamhetsområdet ligger 681 tkr ofördelat. På grund av personal som är långtidssjukskriven har personalkostnaderna en avvikelse på +267 tkr. Prognos: +500 tkr Individ och familjeomsorg I dagsläget visar verksamheten på en avvikelse på + 533 tkr. Av erfarenhet vet vi att mycket kan hända under året. Vakanta tjänster i ekonomigruppen gör att personalkostnaden visar +193 tkr. I barn- o familjegruppen har resurs köpts in vilket gör att avvikelsen är -69 tkr. Budgeten för försörjningsstöd minskades till 6 000 tkr (2014 -7 000 tkr). Efter februari är utfallet – 1 013 tkr, vilket är samma som 2014, nu en avvikelse på -13 tkr. Totala utfallet slutade då på 5 726 tkr. I övrigt är avvikelserna positiva mot budget. Prognos: Enligt budget Socialförvaltningen EKONOMISK UPPFÖLJ NING 2(3) Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Totalt för verksamhetsområdet som har en budget på -119 164 tkr är avvikelsen efter februari + 254 tkr. Efter februari ligger biståndsenheten cirka + 900 tkr mot budget, vilket beror på hur resursfördelningen ser ut idag. Resultatet omfattar såväl den kommunala verksamheten som den externa. Bedömningen är att utfallet kommer att bli + 500 tkr för år 2015. Hemtjänstområdet är svårbedömt då den externa utföraren avslutar sitt avtal och den egna verksamheten behöver utökas. Avvikelsen från budget är just nu – 352 tkr, vilket beror på de extra personalkostnader som helgdagarna i december månad medförde. Bedömningen är just nu att resultatet kommer att vara enligt budget. Äldreboendena visar en negativ avvikelse från budget med -1 768 mkr. Detta kan hänföras till det utökade behovet av nattpersonal. Det slutliga utfallet beräknas bli – 1 mkr. För LSS-boendena har inga större avvikelser noterats och i stort följs den beslutade budgeten. Utfallet beräknas bli enligt budget. Utfallet för de övriga områdena – fordon, assistans och service, samt verksamhetschefens kostnader förväntas bli enligt budget. Efter februari är utfallet + 940 tkr, vilket främst beror på att Gnesta kommun har erhållit ett bidrag på + 284 tkr som är öronmärkta för PRIO, ett projekt för att stävja psykisk ohälsa, samt att förvaltningen budgeterat - 1 900 tkr för externa LSSplatser som inte köpts in ännu. Detta ger en positiv avvikelse efter februari med + 317 tkr. Resten av det positiva utfallet beror mestadels på den nya resursfördelningen för fordon. Flera nya fordon har ännu inte levererats. Prognos: - 500 tkr Vuxenutbildning - Integration - Arbetsmarknad Detta verksamhetsområde är nytt för året och är således under uppbyggnad. Efter februari är avvikelsen + 140 tkr. Prognos: Enligt budget Hälso och sjukvårdsenheten Avvikelsen efter februari är + 341 tkr, och beror på att fakturor för tekniska hjälpmedel för februari saknas. Personalkostnaderna har en positiv avvikelse vilket behövs för semesterperioden. Prognos: Enligt budget Socialförvaltningen EKONOMISK UPPFÖLJ NING Verksamhetsområde Helårs Avvikelse Budget Utfall - budget Avvikelse Avvikelse Jan-febr MÅN Nämndkostnader Vsh.stöd -Uppföljning - Tillsyn Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg o funktionsned. Prognos 3(3) Prognos Febr -30 5 0 0 -7 330 391 500 0 -21 544 533 0 0 -119 164 254 -500 0 -43 619 1 378 500 0 -2 066 -352 0 0 därav · Bistånd · Hemtjänst · Äldreboende -47 797 -1 768 -1 000 0 · Boende LSS -20 936 58 0 0 · Övrigt -4 746 940 0 0 -18 333 140 0 0 -18 429 -184 830 341 1 664 0 0 0 0 Vuxenutb/Integr/Arb.markn. Hälso- och sjukvård Totalt Marja Kammouna Charlotta Rosenquist Förvaltningschef Ekonom Vuxen- och omsorgsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-11 SN.2015.35 Vuxen- och omsorgsnämnden Investeringar 2015 - Reinvesteringar Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Nämnden godkänner föreslagna investeringar Sammanfattning Förvaltningen lämnar förslag på reinvesteringar från kommunfullmäktiges investeringsbeslut. Ärendebeskrivning 2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. Belopp över 500 tkr ska dessutom skrivas fram till kommunstyrelsen. I Framtidsplanen 2015-17 finns bl.a. följande investeringar beslutade för vuxen och omsorgsnämnden 2015: Nyinvesteringar 2015 Nytt gruppboende, inventarier -300 tkr Nya lokaler hemtjänsten -329 tkr Digital utrustning, Utb/arbm/integr. -100 tkr Reinvesteringar 2015 Kontorsutrustning VUT. Nyckelhantering, IT-system -200 tkr -1 060 tkr Utrustning ny lokal VUT, -300 tkr Kontorsutrustning, IFO -100 tkr Kontorsutrustning, Boendestödet Sängar/Möbler, Särskilda boenden ÄO -75 tkr -750 tkr Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Kontorsutrustning, ÄO 2(6) -50 tkr Larm, boende och hemtjänst -200 tkr Kontorsutrustning, HSE -200 tkr Inventarier, Utb/arb.m/integr. -50 tkr Inventarier, Daglig verksamhet -100 tkr Smartboard, flamman o Powerhuset Kontorsutrustning, HSE -50 tkr -200 tkr Föreslagna investeringar samt granskare och attestanter 1. Inköp av beg. bil Investering av en Skoda Fabia, årsmodell 2009, reg.nr: KOE 683. Granskare: Lindha Stenlund Attestant:: Maria Blomgren 2. Inköp av beg. bil Investering av en Skoda Fabia, årsmodell 2009, reg.nr: KOP 489. Granskare: Lindha Stenlund, Attestant:: Maria Blomgren 3. Nyckelövervakningsskåp till hemsjukvården. Skåpet som har övervakningsfunktion ska förvara brukarnas nycklar samt hemsjukvårdens bilnycklar. 4. Reinvestering av div. inventarier till Frustunagården. Slitna inventarier som behöver bytas ut. Granskare: Jeanette Rebenius, Attestant: Anders Hallinder 5. Reinvestering av div. inventarier till Ekhagen och Björnlunda hemtjänst. Slitna inventarier som behöver bytas ut. Granskare: Mona Jonsson, Attestant: Monica Petersson 6. Reinvestering av div. inventarier till Liljedalshemmet. Slitna inventarier som behöver bytas ut. Granskare: Helene Ekeberg, Attestant:: Anders Hallinder 7. Köp av trygghetslarm Lösa småposter i leasingavtal för trygghetslarm. Granskare: Krister Ekberg, Attestant: Anders Hallinder 8. Inköp av smartboard till Powerhuset Granskare: Karin Bergholm, Attestant: Pia Asperö 9. Inventarier till vsh utbildning/arbetsmarknad/integration . Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(6) Granskare: Börje Lundgren, Attestant: Karl Löfgren 10. Inköp av datorer, skrivare, kopiator och skanner Verksamheten sysselsättning är i behov att förnya sin tekniska utrustning. Granskare: Linda Andersson, Attestant: Karl Löfgren 11. Inköp av beg. bil till verksamheten ”Sysselsättning” Byte av Ford Lastbil med reg.nr KTK 426. Granskare: Linda Andersson, Attestant: Karl Löfgren Förvaltningens synpunkter 1. Inköp av begagnad bil. Biståndshandläggargruppen är i behov av en bil för att bl a kunna göra hembesök. Då avtalen löpt ut för vissa av kommunens leasingbilar, kan en bil köpas in till ett förmånligt pris. Komponenter i investeringen Komponent Inköp av begagnad bil Belopp 40 tkr Nummer 9005 2. Inköp av begagnad bil. Boendestödsgruppen är i behov av en bil för att bl a kunna göra besök i de olika verksamheterna. Då avtalen löpt ut för vissa av kommunens leasingbilar, kan en bil köpas in till ett förmånligt pris. Komponenter i investeringen Komponent Inköp av begagnad bil Belopp 40 tkr Nummer 9005 3. Nyckelövervakningsskåp till hemsjukvårdsenheten Nyckelövervakningsskåp som har övervakningsfunktion och ska förvara brukarnas nycklar samt hemsjukvårdens bilnycklar. Komponenter i investeringen Komponent Inköp av nyckelöverv.skåp Belopp 80 tkr 4. Reinvestering av div. inventarier på Frustunagården. En del slitna inventarier behöver bytas ut. 3 st. sängar á 30 tkr (utbyte av gamla undermåliga sängar) Nummer 9010 Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 4(6) 10 st. madrasser á 3 tkr (utbyte av undermåliga madrasser) 2 tvättmaskiner á 7 tkr ( För att möte de hygienkrav som ställs på personal och hantering av arbetskläder) 1 torktumlare á 10 tkr( se ovan) 5 matsalsbord a 12 tkr ( utbyte av gamla bord i matsalen som ej är funktionella) 4 uppsättningar Trädgårdsmöbler/parasoll a 6 tkr ( Ökad trivsel med möjlighet till att sitta ute) Komponenter i investeringen Komponent Reinvestering av div. inventarier Belopp 230 tkr Nummer 9010 5. Reinvestering av div. inventarier på Ekhagen och Björnlunda hemtjänst. En del slitna inventarier behöver bytas ut. 5 stycken sängar á 30 tkr (utbyte av gamla undermåliga sängar) 7 stycken madrasser á 3 tkr (utbyte av undermåliga madrasser) 2 tvättmaskiner á 7 1 torktumlare á 10 tkr Sittgrupp på Gult á 30 tkr ( utbyte till en mer trivsam och funktionell sittgrupp som passar boendes behov) Sittgrupp på Grönt á 30 tkr (se ovan) 5 Parasoll á 1 tkr Komponenter i investeringen Komponent Reinvestering av div. invent. Belopp 260 tkr Nummer 9010 6. Reinvestering av div. inventarier till Liljedalshemmet. En del slitna inventarier behöver bytas ut. 2 st sängar á 30 tkr (utbyte av gamla undermåliga sängar) 5 madrasser á 3 tkr (utbyte av undermåliga madrasser) 1 st soffgrupp á 30 tkr ( utbyte till en mer trivsam och funktionell sittgrupp som passar boendes behov) 1 tvättmaskin á 7 tkr ( För att möte de hygienkrav som ställs på personal och hantering av arbetskläder) 1 torktumlare á 10 tkr ( se ovan) Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 5(6) Komponenter i investeringen Komponent Reinvestering av div. inventarier Belopp 125 tkr Nummer 9010 7. Inköp av larm i boenden och hemtjänst För att minska kostnaderna för leasing av trygghetslarm vill verksamheten betala av en del småposter i avtalen som vi har hos DLL/Phoniro, och i stället köpa dessa larm. Komponenter i investeringen Komponent Inköp av trygghetslarm Belopp 200 tkr Nummer 9010 8. Inköp av smartboard till Powerhuset. För att utveckla verksamheten både personalmässigt och i brukarfokus är det till stor hjälp med en smartboard. Även för teater- och musikgrupper. Komponenter i investeringen Komponent Inköp av smartboard Belopp 25 tkr Nummer 9010 9. Inventarier till verksamheten utbildning/arbetsmarknad/integration. Den nya verksamheten ska byggas upp och samordnas vilket innebär att en del reinvesteringar behöver göras. Komponenter i investeringen Komponent Inköp av inventarier Belopp 50 tkr Nummer 9010 10. Inköp av datorer, skrivare, kopiator och skanner Verksamheten ”Sysselsättning” är i behov att förnya sin tekniska utrustning. Vid starten av verksamheten insamlades begagnad utrustning. I dag har verksamheten uppdrag som gör att utrustningen behöver bytas ut. Inköp av en MFP (25-30 sidor i minuten) med skrivar-, kopiering och skannerfunktion för c:a 19 500 kr i inköp. En stationär dator, c:a 5000 kr. En bärbar dator för 6363 kr. Dockning 895 kr och skärm 1288 kr. Tgn+mus 147 kr. Komponenter i investeringen Komponent Inköp av datorer, skrivare,kopiator och skanner Belopp 35 tkr Nummer 9003 Vuxen- och omsorgsförvaltningen 11. TJÄNSTESKRIVELSE 6(6) Inköp av beg. bil till verksamheten ”Sysselsättning” Verksamheten ”Sysselsättning” övertog vid starten en begagnad bil från stödverksamheten. Ford Lastbil med reg.nr KTK 426. Värdet är ca 10 tkr. Bilen är i dåligt skick och behöver bytas. Bilen används i de uppdrag som verksamheten har inom kommunen. Komponenter i investeringen Komponent Inköp av beg. bil Belopp 220 tkr Nummer 9005 Risker vid utebliven investering De föreslagna investeringar avser att minska risker i arbetsmiljön för de anställda, minska risken att inventarier faller sönder och skadar de boende. Samordna resurser och ge ett bra boende och en god service till kommuninvånarna. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende. Bilagor 1. Investeringsbilaga Beslutet ska skickas till: ~ Vuxen och omsorgsförvaltningen Marja Kammouna Lena Lindberg Förvaltningschef Ekonom Vuxen och omsorgsnämnden Nyinvesteringar Stödverksamheten Nytt Gruppboende Inventarier ev. flytt av Sambavägen och Regnbågen Ny bil Äldreomsorgen Nya lokaler hemtjänsten Utbildning, arbetsmarknad, integration Digital utrustning Totalt nya investeringar Reinvesteringar Gemensamt Kontorsutrustning Nyckelhantering, IT-system Utrustning ny lokal Ifo Kontorsutrustning Stödverksamheten Kontorsutrustning Äldreomsorgen Sängar/möbler 2015 2016 2017 VoON 26/3 -15 -300 0 0 -200 0 Flyttar till Utb/arbm/inte 0 -100 -729 -329 -100 -300 -200 -1 060 -100 -100 -50 Skoda Fabia Reg.nr: KOP489 Nyckelskåp HSE Ersätta en bil i verksamheten Totalt reinvesteringar 0 -100 0 -729 -40 -80 -160 -980 -300 -50 -75 -25 -750 -230 -100 -25 Skoda Fabia Reg.nr: KOE683 -230 Ekhagen -50 -40 -35 1 -260 -230 -125 -135 5 4 6 -50 Inköp av larm -200 -200 -50 -100 -50 -250 -150 -3 535 2 3 -300 -100 -50 -200 Punkt -300 -329 Frustunagården Liljedalshemmet Kontorsutrustning Larm boende samt hemtjänst Hälso-och sjukvårdsenheten Kontorsutrustning Utbildning, arbetsmarknad och integration Arbetsm, stöd, integration Daglig verksamhet Flamman, Powerhuset smartboard Utrustning Slussen Kvar 2015 -50 0 7 -200 -50 -50 Inköp dator, skrivare, kopiator Inköp bil Inköp bil -355 -455 0 -25 -35 -70 -150 -1 255 -50 -100 -25 -145 0 -2 280 9 8 10 11 11 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2014-09-21 SN.2014-123 Socialnämnden Äldreomsorgsplan 2015-2018 Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Äldreomsorgsplan 2015-2018 godkänns. Sammanfattning En arbetsgrupp sammansatt av politiker från socialnämnden samt tjänstemän från förvaltningen har under våren 2014 arbetat fram ett förslag till en ny äldreomsorgsplan för perioden 2015-2018. Äldreomsorgsplanen har varit ute på remiss hos Kommunala pensionärsrådet (KPR) och hos fackliga representanter från samverkansgruppen. Ärendebeskrivning En arbetsgrupp sammansatt av politiker från socialnämnden samt tjänstemän från förvaltningen har under våren 2014 arbetat fram ett förslag till en ny äldreomsorgsplan för perioden 2015-2018. Syftet med äldreomsorgsplanen är att enkelt och tydligt beskriva ambitionsnivå och ett grundläggande förhållningssätt som ska genomsyra vård och omsorg i Gnesta kommun. Planen samspelar med kommunens övriga styrdokument, planer och planeringsprocesser. Äldreomsorgsplanen uttrycker en viljeinriktning för de kommande fyra åren. Planen innehåller sju huvudområden. Varje huvudområde innehåller ett antal utvecklingsområden. Planen ska följas upp en gång per år. Förslaget till äldreomsorgsplan har varit ute på remiss hos Kommunala pensionärsrådet (KPR) och hos fackliga representanter från samverkansgruppen d.v.s. Akademikerförbundet SSR, Vision, Kommunal, Vårdförbundet och Lärarförbundet. Remissvar KPR har svarat på remissen (bilaga 2) och framför bl.a. följande: Huvudrubriken Värdegrund i kapitel 2 är missvisande och behöver ändras. Summan av behov av platser år 2014 ska vara 100 inte 99 eftersom kommunen köper en plats. Ordet anmärkning i tabellerna har en negativ Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) klang och föreslås ändring till notering. För att få bättre överblick föreslås att kapitel 4 delas till två d.v.s. kapitel 4 Inriktning och kapitel 5 Utvecklingsområden, utveckling och uppföljning. Skrivningen i kapitel 4, under rubriken Värdig, ska utökas med att anhöriga ska ha möjlighet att framföra sina synpunkter på utformningen av vården. Främmande ord som implementering ska bytas ut mot förverkliga eller genomföra. Akademikerförbundet SSR har muntligt svarat att de inte har några synpunkter. Övriga fackliga representanter har inte svarat på remissen. Förvaltningens synpunkter Utifrån förslag i remissvar från KPR har äldreomsorgsplan 2015-2018 förtydligats genom att huvudrubrik i kapitel 2 har ändrats från Värdighetsgarantier till Nationell värdegrund. Ordet anmärkning i tabellerna har ändrats till notering. Kapitlet 4 har delats till två kapitel 4 och 5. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslag till äldreomsorgsplan 2015-2018 och överlämnar förslaget till kommunfullmäktige för beslut. Bilagor 1. Äldreomsorgsplan 2015-2018 2. Svar på remissen KPR Sändlista: ~ Kommunstyrelsen ~ Kommunfullmäktige Marja Kammouna Förvaltningschef Marja-Liisa Sten Ann-Christine Södergran Verksamhetschef, omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Verksamhetschef, kommunal hälsooch sjukvård Äldreomsorgsplan för åren 2015-2018 Dokumentnamn Dokumenttyp Äldreomsorgsplan i Gnesta för åren 2015-2018 Plan Dokumentansvarig SN Diarienummer SN 2014.123 Dokumentinformation Fastställd/upprätt ad 2015-03-26 Beslutsinstans Senast reviderad Giltig till 2018 KF Dokumentet gäller för Äldreomsorgen och kommunal hälso- och sjukvård 1(12) Innehållsförteckning Äldreomsorgsplan 2015-2018 .................................................................................................................. 3 1. Inledning ............................................................................................................................................ 3 Syftet med äldreomsorgsplanen ............................................................................................... 3 Vård- och omsorgsplan för perioden 2015-2018 ................................................................... 3 Omfattning ................................................................................................................................... 3 Arbetet med äldreomsorgplanen .............................................................................................. 3 2. Nationell värdegrund........................................................................................................................ 4 Värdighetsgarantier i Gnesta kommun .................................................................................... 4 3. Befolkningsutveckling och omfattning av behov i Gnesta kommun........................................ 5 Befolkningsutveckling ................................................................................................................. 5 Omfattning av insatser och behov ........................................................................................... 5 4. Inriktning ........................................................................................................................................... 8 Gnesta kommuns värdegrund ................................................................................................... 8 5. Utvecklingsområden, utveckling och uppföljning under planperioden 2015-2018 ................ 9 1. Kvalitetsutveckling .............................................................................................................. 9 2. Kompetens, personalutveckling och teamarbete ......................................................... 10 3. Förebyggande insatser ..................................................................................................... 10 4. Hjälpmedel ......................................................................................................................... 11 5. Alternativa boendeformer för kvarboende och ökad trygghet ................................... 11 6. Kommunal hälso- och sjukvård....................................................................................... 11 7. Biståndshandläggning och insatser ................................................................................ 12 2(12) Äldreomsorgsplan 2015-2018 1. Inledning I Gnesta kommun har kommunfullmäktige den xx/xx 2015 antagit en äldreomsorgsplan för perioden 2015-2018. Syftet med äldreomsorgsplanen Varje människa som får råd, stöd och omsorg eller vård ska mötas med respekt, känna sig sedd och lyssnad till. Äldreomsorgsplanens syfte är att enkelt och tydligt beskriva ambitionsnivå och ett grundläggande förhållningssätt som ska genomsyra vård och omsorg i Gnesta kommun. Planen samspelar med kommunens övriga styrdokument, planer och planeringsprocesser. Vård- och omsorgsplan för perioden 2015-2018 Denna nya äldreomsorgsplan utgår från den tidigare omsorgsplanen 2011-2014 som har förnyats och anpassats utifrån förändringar i lagstiftningen, styrdokument och behov. För att förtydliga planerna kommer vuxen- och omsorgsnämnden upprätta en separat plan för omsorg om personer med funktionsnedsättning. Omfattning Verksamheterna som omfattas av planen är äldreomsorg, kostverksamhet och kommunal hälsooch sjukvård. Lagstiftningarna som styr verksamheterna är främst socialtjänstlagen (SoL), hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Arbetet med äldreomsorgplanen Arbetet med Äldreomsorgsplanen har letts av en arbetsgrupp sammansatt av politiker från socialnämnden (S), (M), (MP), (V), ( C) samt tjänstemän från förvaltningen. Arbetsgruppen träffades tre gånger under våren 2014. Förslaget till äldreomsorgsplan har varit ute på remiss hos Kommunala pensionärsrådet (KPR) och hos samverkansgruppen som representeras av Akademikerförbundet SSR, Vision, Kommunal, Vårdförbundet och Lärarförbundet. 3(12) 2. Nationell värdegrund Den 1 januari 2011 infördes en lagstadgad nationell värdegrund för äldreomsorgen (SoL 5 kap. 4 och 5 §§). Den nya värdegrunden beskriver nya dimensioner av livskvalitet. Värdegrunden fastslår ett synsätt som innebär att äldre personer ska ha möjlighet att leva utifrån sin egen identitet och personlighet. Värdegrunden omfattar inte servicetjänster utan behovsprövning. Det innebär att det krävs ett biståndsbeslut om insatser i äldreomsorgen för att den enskilde ska omfattas av den nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantierna. Lagen säger att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdigt liv Varje människa har en grundläggande värdighet och ett unikt värde bara genom att vara människa. Utifrån detta ska alla kunna få leva ett värdigt liv. Begreppet värdigt liv har en övergripande karaktär och kan innebära sådant som privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning, insatser av god kvalitet samt ett gott bemötande av den äldre personen och hennes eller hans närstående. Välbefinnande Begreppet välbefinnande signalerar en högre ambition än rätten till värdigt liv. Värdigt liv kan tillförsäkras den enskilde. Upplevelsen av välbefinnande har en mer subjektiv karaktär. Välbefinnande har valts i lagtexten (och inte skälig levnadsnivå) för att klargöra att ambitionen inte är ett resursmått (miniminivå) utan huvudfrågan är den enskildes upplevelse och livskänsla. Vi kan inte garantera upplevelse av välbefinnande, men däremot garantera att vi ger förutsättningar för att kunna uppleva välbefinnande. Välbefinnande delas in i två områden – känsla av trygghet och upplevelse av meningsfullhet. Värdighetsgarantier i Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier är ett frivilligt åtagande för kommunerna och en satsning för att förstärka genomförandet av den nationella värdegrunden. All personal inom vuxen- och omsorgsförvaltningen (tidigare kallad socialförvaltningen) med ledning av konsulter har deltagit i arbetet att upprättat lokala värdighetsgarantier. Dessa garantier fastställdes av socialnämnden maj 2014. 4(12) 3. Befolkningsutveckling och omfattning av behov i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen påverkar efterfrågan och därmed tillgång på service. Under planperioden kommer personer 75 – 84 år öka medan personer 85 år och äldre kommer att minska. Befolkningsutveckling i Gnesta 2013-2020 År Ålder Män Kvinnor Summa År Ålder Män Kvinnor Summa 2013 75-84 268 322 591 2013 85-w 85 190 275 2014 75-84 291 347 638 2014 85-w 83 175 259 2015 75-84 309 344 653 2015 85-w 80 177 257 2016 75-84 314 369 683 2016 85-w 82 171 253 2017 75-84 341 383 724 2017 85-w 83 174 257 2018 75-84 361 410 771 2018 85-w 86 173 259 2019 75-84 389 452 841 2019 85-w 89 170 259 2020 75-84 420 488 908 2020 85-w 89 172 261 Omfattning av insatser och behov Hemtjänst Hemtjänst utförs av egen regi verksamhet och av en privat utförare. Hemtjänst Antal brukare Notering Antal brukare i egen regi Ca 125 Mätning april 2014 Antal brukare privat verksamhet Ca 50 Mätning april 2014 Dagverksamhet Gnesta kommun har en dagvård för personer med demenssjukdomar och en social dagverksamhet. Dagverksamhet Antal platser per dag Antal brukare med Notering biståndsbeslut Demensdagvård 8 20 Social dagvård 3-8 20 Trygghetslarm Hemtjänst i egen regi verksamhet och privat verksamhet ansvarar för larmutryckningar. Antal brukare med trygghetslarm Notering 195 I ordinärt boende. Juni 2014. 5(12) Särskilt boende (permanentboende inklusive korttidsboende) Behovet av särskilt boende för äldre kommer öka med tio personer fram till år 2018. Kraven på lättillgänglighet, delaktighet, individuellt inriktade insatser, fler möjlighet till aktivering och social samvaro kommer att öka. Behovet av särskilt boende för äldre prognos 2014-2030 ÅR 1. Summa alla åldrar 75 år och äldre 2. Antal 75-84 år 3. Antal 4. Behov av 85 år och boende äldre utifrån 75 och äldre (Utifrån 12/3 2014 beläggning 99 pers, 0,11 %) 5. Summa behov i snitt 75-84 år och äldre utifrån 12/3 2014 beläggning 30 pers, 0,05 % 6. Behov av boende utifrån 85 år och äldre (Utifrån 12/3 2014 beläggning 69 pers, 0,27 %) 7. Summa behov Kolumn 5 +6 2014 897 638 259 99 30* 69* 99* 2015 915 658 257 101 33 69 102 2016 936 683 253 103 34 68 102 69 105 2017 981 724 257 108 36 2018 1030 771 259 113 39 70 109 2019 1100 841 259 121 42 70 112 2020 1169 908 261 129 45 70 115 2021 1240 965 275 136 48 74 122 2022 1290 1 012 278 142 51 75 126 2023 1334 1 038 296 147 52 80 132 2024 1383 1 069 314 152 53 85 138 87 142 2025 1428 1 105 323 157 55 2026 1449 1 110 339 159 56 92 148 2027 1478 1 118 360 163 56 97 153 2028 1506 1 120 386 166 56 104 160 2029 1523 1 101 422 168 55 114 169 2030 1553 1 096 457 171 45 123 168 Kommunen har 99 egna platser varav 98 platser var belagda. Vid mättillfället köpte kommunen en plats. Antal platser och brukare inom särskilt boende för äldre vid mättillfället den 12 mars 2014 Enhet Antal Beläggning Beläggning Notering platser 84 år o 85 år och totalt yngre äldre Ekhagen 33 13 20 Frustunagården 46* 10 35 Liljedalshemmet permanent Liljedalshemmet korttid 10 2 8 10 5 5 Summa egna 99 30 68 Summa köpta 1 0 1 * En tom plats är på Frustunagården. Med korttidsboende menas avlastning, växelvård och boende under korta enstaka perioder. Juni 2014 hade 3 personer växelvård för anhörigavlastning. 6(12) Avlastning Kommunen erbjuder hemtjänst för att avlasta anhöriga i ordinärt boende. Avlastning Antal brukare med biståndsbeslut Notering Avlastning i ordinärt boende 4 Juni 2014. Kostnadsfritt 10 timmar per månad. Matportioner Antal brukare Notering Ordinärt boende Ca 60 Särskilt boende Ca 100 Kost Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen ansvarar för hemsjukvård för personer över 18 år i ordinärt boende och hemsjukvård på särskilt boende. Hälso- och sjukvård Antal personer med hälso- och sjukvårdsinsatser Särskilt boende 100 Ordinärt boende 157 Notering 7(12) 4. Inriktning Vård och omsorg utvecklas i en tydlig riktning för att möta den enskildes behov utifrån dennes förutsättningar. Verksamheten och dess insatser ska medverka till god livskvalitet och att öka möjligheterna till ett innehållsrikt, tryggt och värdigt liv i gemenskap med andra. Gott bemötande, inflytande, självbestämmande, information, förebyggande och tidiga insatser, meningsfull tillvaro samt bred kompetens är viktiga grundstenar i utveckling av vård och omsorg. Insatserna som ges ska vara av god kvalitet, möta den enskildes unika behov och alltid sträva mot att bli bättre. En förutsättning är då att våga se och prata om brister, så att dessa kan åtgärdas genom ett aktivt kvalitetsarbete. För att medverka till värdigt liv och välbefinnande för den enskilde, krävs en tydlig viljeinriktning och möjligheter till snabba förändringar samt hög variation i den kommunala servicen. Det förutsätter en ständig utveckling av verksamheten och av de insatser som kan erbjudas. Äldreomsorgsplanen uttrycker en viljeinriktning för de kommande fyra åren. Planen innehåller sju huvudområden. Varje huvudområde innehåller ett antal utvecklingsområden. Planen ska följas upp en gång per år. Gnesta kommuns värdegrund I Gnesta kommun ska varje människa bemötas utifrån sina unika förutsättningar; Värdigt i en Välfungerande och Visionär vård och omsorg. Värdig En värdig vård och omsorg präglas av att den enskilde får vara den unika person han/hon är och ges möjlighet att kunna leva som andra människor. Den enskilde ska ha inflytande över hur stöd, vård eller omsorg utformas, och insatserna ska utgå fån den enskildes resurser och förmågor. Välfungerande En välfungerande vård och omsorg är förebyggande, lättillgänglig och flexibel. Den ges av engagerad, kunnig och trygg personal som inger förtroende. Visionär En visionär vård och omsorg håller sig uppdaterad om vad som sker i omvärlden, tar till vara idéer och synpunkter från den enskilde, förnyar rutiner och metoder samt uppmuntrar till kreativitet. En visionär vård och omsorg strävar efter att ständigt bli bättre genom att våga se och lära av sina misstag. DRAG Kommunens värdegrund DRAG – Delaktighet, Respekt, Ansvar i Gnesta kommun – är grunden för alla medarbetare och styr hur vi förhåller oss till varandra och till vår omgivning. 8(12) 5. Utvecklingsområden, utveckling och uppföljning under planperioden 2015-2018 1. Kvalitetsutveckling För att uppnå högsta kvalitet är det viktigt att rikta uppmärksamhet mot nationella erfarenheter och att kontinuerligt ta del av andras utvärderingar och resultat. Utvecklingsområde 1.1 1.2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Värdegrund – värdigt liv och välbefinnande Utveckling Vidareutveckla och justera nödvändiga rutiner. Ständigt pågående arbete. Implementera lokala värdighetsgarantier i enheterna samt arbeta utifrån antagna garantier. Upprätta system för uppföljning av värdighetsgarantier samt följa upp enligt systemet. 1.3 Risk- och sårbarhetsanalyser HSL Genomföra analyser enligt framtagen metod och arbeta efter risk- och sårbarhetsanalyser. 1.4 Riskbedömningar och riskanalyser socialtjänstlagen (SoL) 1.5 Nationella kvalitetsregister: Upprätta enhetliga mallar för och arbeta efter riskbedömningar och riskanalyser. Aktiv inrapportering till nationella kvalitetsregister. Palliativ register, Senior Allert (nutrition, fall, trycksår, munhälsa), Rikssår (tryckssår), BPSD (Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom). 1.6 Öppna jämförelser och nationella jämförelser 1.7 IT-stöd – Verksamhetssystem; (Treserva), Planeringssystem (TES), Larmsystem (Phoniro), Nationell patientöversikt (NPÖ), Skype (ITkommunikation läkare-patient start 14 juni 2014), Padda (Dokumentation direkt på plats på jourtid) 1.8 Intern samverkan/samarbete 1.9 Extern samverkan Systematiskt använda resultat från öppna jämförelser och nationella jämförelser i utvecklingsarbetet. Bevaka att öppna jämförelser är tillgängliga för kommunens medborgare på kommunens hemsida. Fortsätta vidareutveckla och kvalitetssäkra IT-stödet i syfte att stödja och underlätta vardagen för enskilda medarbetare. Samarbeta med andra kommuner vid inköp av verksamhetssystem. Utveckla praktiskt arbete för vårdplaneringar och möten med andra genom att införa videokonferenser Öka samarbete mellan kommunens egna verksamheter. Följa upp och tillse att riktlinjer och rutiner för samverkan och samarbete efterlevs. Öka kvalitativ samverkan med andra avseende vårdplaneringar, psykiatrin, PRIO. Inventera aktuella riktlinjer och samverkansavtal med landstinget och andra. Vidareutveckla samarbete med frivilligorganisationerna och andra fristående organisationer. 9(12) Följa upp och tillse att riktlinjer och rutiner för samverkan och samarbete efterlevs. 2. Kompetens, personalutveckling och teamarbete För att nå hög vård- och omsorgskvalitet krävs ständigt arbete med att utveckla personalens kompetens på många olika plan. Utvecklingsområde Utveckling Kompetenskrav 2.2 Kontrakt 2.3 Utbildning och kompetensutveckling 2.1 Uppdatera grundläggande funktionsbeskrivningar för omsorgspersonal. Kompetenskrav vid anställning. Upprätta kontrakt mellan arbetsgivarens och omsorgspersonalens ansvar för god kvalitet i verksamhet. Planera för årliga och återkommande utbildningar samt kompetens-, karriär- och utvecklingsmöjligheter. (Exempel på utbildningar: BPSD, munhälsa, Basal omvårdnad, Basal hälso- och sjukvård, Lyftkörkort, Förflyttningsteknik, Värdegrund, Palliativ vård, Trygg på jobbet, Hot o våld, Mentorskap, Handledning, Etik och livsåskådning, Dokumentation) 2.4 Teamarbete Planera och genomföra ledarutveckling och mentorskap. Utveckla bra metoder för att systematisera teamkonferenser/teammöten mellan olika professioner och kompetenser för att möta och se den enskildes hela omsorgs- och omvårdnadsbehov samt att kunna ge rätt insatser. 3. Förebyggande insatser Förebyggande insatser av informativ och praktisk karaktär bidrar till en sund och meningsfull tillvaro. Utvecklingsområde Utveckling 3.1 Lättillgänglig information 3.2 Uppsökande verksamhet 3.3 Anhörigstöd, anhörigavlastning Upprätta informationsplan för att sprida information och göra informationen lättillgänglig. Utveckla gemensam uppsökande verksamhet i samverkan med äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård. Genomföra uppsökande verksamhet enligt planering. Genomföra enkätundersökning bland äldre i kommunen om hur de vill ha sitt framtida boende (t.ex. trygghetsboende) Kartlägga information om anhörigstöd, anhörigavlastning. 10(12) 3.4 Minska risk för fallolyckor i hemmet. Bygga upp stödformer som underlättar för anhöriga i deras vardag. Detta sker i samarbete med frivilliga och frivilligorganisationer med centrala mötesplatser i kommunens alla tätorter. Genomföra riskanalys tillsammans med hemsjukvården i samband med upprättande av genomförandeplan i syfte att minska risk för olyckor i hemmet. Minska risk för olyckor i hemmet genom att erbjuda vissa tjänster från Fixartjänsten. Dela ut nationell information om risker i hemmet. Arbeta utifrån individuella nutritionsplaner Handledning till omsorgspersonal i nutrition Öka möjlighet till en aktiv fritid och social samvaro. Fortsätt utveckla och erbjuda Träffpunktsverksamhet. 3.5 Kost - Måltidens betydelse 3.6 Aktiv fritid och social samvaro 4. Hjälpmedel Tillgång till ändamålsenliga hjälpmedel ger möjlighet till ett rikt vardagsliv och ökad livskvalitet. Utvecklingsområde Utveckling 4.1 Individuella hjälpmedel 4.2 Bostadsanpassning Öka informationen och kunskap om individuella hjälpmedel för att underlätta i vardagen och öka livskvaliteten. Arbeta för en effektiv bostadsanpassning för att möjliggöra kvarboende och för ökad livskvalitet och självständigt liv. 5. Alternativa boendeformer för kvarboende och ökad trygghet Alternativa boendeformer ger ökad trygghet och möjlighet till frihet i val av boende. Utvecklingsområde Utveckling 5.1 Tillgängliga lägenheter Medverka och påverka för ökad tillgänglighet vid nybyggnation av bostäder. 5.2 Trygghetsboende Medverka och påverka att trygghetsboende skapas utifrån efterfrågan i kommunen. 6. Kommunal hälso- och sjukvård Rehabiliterande arbetssätt, säker läkemedelshantering och goda hemsjukvårdsinsatser ska stå i fokus för kommunal hälso- och sjukvård. Utvecklingsområde 6.1 Rehabiliterande förhållningssätt Utveckling Arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt inom alla verksamheter. Ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt – att se och bygga på det friska. 11(12) 6.2 6.3 6.4 Tidig rehabilitering och hemrehabilitering Läkemedelshantering i ordinärt boende, dagverksamhet och särskilt boende Metoder för omvårdnad och rehabilitering som alternativ till läkemedel Utveckla formerna för tidig rehabilitering och hemrehabilitering. Förbättra och säkra läkemedelshantering och delegeringar. Utveckla metoder för omvårdnad och rehabilitering som alternativ eller komplement till läkemedel. 7. Biståndshandläggning och insatser Rättsäker handläggning av bistånd och insatser av god kvalitet ska bygga på väl beprövade metoder som är viktiga för att hitta rätt nivå för varje individ. Utvecklingsområde Utveckling 7.1 Bedömningsinstrumentet för utredning av äldreomsorg Implementera bedömningsinstrument för utredning av äldreomsorg. 7.2 Bedömningsinstrument för vårdtyngd inom äldreboenden Genomför löpande vårdtyngdsmätningar inom äldreboenden. 7.3 Trygghetslarm Digitalisera trygghetslarm. 7.4 Hemtjänst Integrera olika verksamhetssystem för att optimera planering och effektiv användning av systemen. 7.5 Dagverksamhet Utveckla dagverksamhet för personer med demenssjukdom. 7.6 Särskilt boende Projektera, bygg och starta verksamhet i ett nytt äldreboende under planperioden. 7.7 Korttidsboende Förtydliga ansvarsfrågan om korttidsboende mellan kommun och landsting. 12(12) Gnesta kommun Ink: Gnesta kommun 2014 -09- 19 Dnr För handläggning• Socialnämnden 646 80 Gnesta Remissvar: Äldreomsorgsplan för åren 2015-2018. Pensionärsorganisationernas representanter i kommunala pensionärsrådet har fått förslag till äldreomsorgsplan på remiss. Vi har diskuterat förslaget och har följande synpunkter. Planens inriktning och utvecklingsområden är väl genomarbetade och torde ge kommunens äldre en god vård och omsorg om tillräckliga resurser ges för planens genomförande. Däremot har vi följande synpunkter under respektive rubrik. 1. Inledning Inga synpunkter. 2. Huvudrubriken värdighetsgarantier, som även är underrubrik, tycker vi är missvisande av följande skäl. Vi uppfattar skrivningen som en sammanfattning och förklaring av olika begrepp som har betydelse för och ligger till grund för olika ställningstaganden. Vi saknar underrubriken Värdighetsgrund innan första stycket. Det är svårt att föreslå någon annan huvudrubrik. Kanske: Sammanfattning av olika begrepp? 3. Befolkningsutveckling och omfattning av behov i Gnesta kommun. Sid 8-9 Särskilt boende Skall inte summa behov av platser 2014 vara 100, inte 99, eftersom kommunen köper en plats. Antal brukare vid särskilt boende som erhåller hälso- och sjukvårdsinsatser är också enligt tabell 100. Vi anser att det vid beräkning av framtida behov av särskilt boende skall tas hänsyn till diskussionen om att tröskeln för att erhålla plats skall sänkas. Vi förstår att det är svårt att ta med detta i denna plans beräkning eftersom politiskt beslut om förändring av kriterierna ej har tagits. Vi föreslår att det läggs in en notering i planen om att beräkning av behovet kan komma att ändras under plantiden. Ordet anmärkning i tabellerna har en negativ klang. Kan ett annat ord användas, t ex notering. 1 (4. Inriktning, utveckllingsområden, utveckling och uppföljning .) För en bättre överblick av planens innehåll föreslår vi att Inriktning får en egen huvudrubrik enligt följande. 4. Inriktning Vi föreslår att skrivningen under underrubriken Värdig skall utökas med att anhöriga skall ha möjlighet att framföra sina synpunkter på utformningen av vården. 5. Utvecklingsområden, utveckling och uppföljning. Vi anser att för allmänheten främmande ord skall undvikas så långt det är möjligt. T ex kan implementera utbytas mot förverkliga eller genomföra. För pensionärsorganisationernas representanter i Kommunala PensionärsRådet Gnesta 2014-09-19 /2-0726 Cala B nström Ma en Strömbäck rer Ivarsson SPF Gnesta-Daga Gnesta PRO Stjärnhovs PRO Smedjevägen 6 Korsbacksvägen 4 Källvägen 23 646 50 Björnlunda 646 50 Björnlunda 646 51 Stjärnhov 2 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: TJÄNSTESKRIVELSE SN.2015.24 Vuxen- och omsorgsnämnden Översyn av ersättning till hemtjänstutförare Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare blir 373 kr per timme och i egen regi 359 kr per timme. 2. Beslutet gäller fr o m 1 juni 2015. 3. Omedelbar justering Ärendebeskrivning Översyn av hemtjänsttaxan för externa utförare och för egen regi i kommunen har gjorts. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har gjort en översyn av förslaget till hemtjänstpeng. Underlaget grundar sig på kommunens egna kostnader för hemtjänst. I hemtjänstpengen ingår personalkostnader, arbetsledning, förbrukning samt momskompensation och gång-/res-/rapporttid. Ekonomiska konsekvenser Hemtjänstpengen för externa utförare föreslås till 373 kr per timme och i egen regi till 359 kr per timme. Skillnaden mellan externa utförare och egen regi beror på att kostnaderna för kommunens gemensamma administration, ekonomiadministration, fackliga kostnader, personalredogörare mm ligger centralt i kommunen och belastar alltså i det här fallet inte hemtjänsten. I budget för 2015 ligger 23 025 tkr hos biståndsenheten, vilket skulle räcka till ca 63 000 timmar, fördelat 60% på egen regi och 40% extern utförare. I dag är ca 60 000 timmar beviljad hemtjänst. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende. Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Beslutet ska skickas till: ~ Kommunstyrelsen ~ Kommunfullmäktige Marja Kammouna Lena Lindberg Förvaltningschef Ekonom 2(2) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-06 SN.2015.9 Vuxen- och omsorgsnämnden Förfrågningsunderlag för valfrihet inom hemtjänsten enligt LOV Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Nämnden antar förslagen förfrågningsunderlag för valfrihet inom hemtjänsten enligt LOV. 2. Förfrågningsunderlaget gäller fr.o.m. den 1 april 2015 Sammanfattning Vuxen- och omsorgsförvaltningen har upparbetat ett nytt förfrågningsunderlag för valfrihet inom hemtjänsten enligt LOV. Förfrågningsunderlaget föreslås gälla från och med den 1 april 2015. Förslag till kommunfullmäktige att besluta om ersättning till LOV utförare av hemtjänst framställs i ett separat ärende. Ärendebeskrivning Vuxen- och omsorgsförvaltningen har upparbetat ett nytt förfrågningsunderlag för valfrihet inom hemtjänsten enligt LOV. Det nya förfrågningsunderlaget har såväl layoutmässiga förändringar som innehållsmässiga förändringar. De layoutmässiga ändringarna består bl.a. av att förfrågningsunderlaget har fått en tydligare fördelning i nio kapitel. De innehållsmässiga förändringarna består bl.a. att upphandlingens omfattning och målgrupp har förtydligats samt att företaget får ange kapacitetstak i form av antalet timmar per månad. Företaget ska ansvara för samtliga insatser på dagoch kvällstid alla dagar i veckan för att öka personalkontinuiteten hos brukare. Krav på riskklass minst rating 5. Utbildningskrav för personal har förtydligats och höjts genom att minst 50 procent av samtlig personal som utför omvårdnad ska ha yrkesförberedande utbildning. Utbildnings- och kompetenskrav för ansvarig för driften har förtydligats. Uppgift om ändrad och ny lagstiftning för berörda områden har infogats. Kvalitetskrav har höjts utifrån berörd lagstiftning och utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom verksamhetsområdet. För att få en tydlig bild vilka förändringar i det föreslagna förfrågningsunderlaget Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) har gjorts kan man jämföra dessa med det tidigare förfrågningsunderlaget, se bilaga 4. Förslag till kommunfullmäktige att besluta om ersättning till LOV utförare av hemtjänst framställs i ett separat ärende SN 2015.24. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att nämnden antar förslaget förfrågningsunderlag för valfrihet inom hemtjänsten enligt LOV. Bilagor 1. Förfrågningsunderlag hemtjänst enligt LOV – Gnesta kommun SN 2015.9 (Ersätter tidigare förfrågningsunderlag) 2. Ansökan – anordnare av hemtjänst enligt LOV 3. Förfrågningsunderlag för utförare av hemtjänst enligt LOV SN 2013.91 (Utgår) Marja Kammouna Marja-Liisa Sten Förvaltningschef Verksamhetschef, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Vuxen- och omsorgsförvaltningen Beslutsdatum: 2015-03-26 SN 2015:9 Förfrågningsunderlag hemtjänst enligt LOV – Gnesta kommun 1(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Innehåll Förfrågningsunderlag hemtjänst enligt LOV – Gnesta kommun ................................................ 1 1. Inbjudan.................................................................................................................................. 5 1.1. Inbjudan........................................................................................................................... 5 2. Allmän orientering.................................................................................................................. 6 2.1. Upphandlingsform ........................................................................................................... 6 2.2. Upphandlande myndighet och organisation ................................................................... 6 2.3. Upphandling och omfattning .......................................................................................... 6 2.4. Målgrupp ......................................................................................................................... 6 2.5. Geografiskt område ......................................................................................................... 6 2.6. Kapacitetstak ................................................................................................................... 6 2.7. Skyldighet att ta emot uppdrag ....................................................................................... 6 2.8. Tilläggstjänster ................................................................................................................ 6 2.9. Byte av utförare ............................................................................................................... 6 2.10. Ickeval ............................................................................................................................ 7 2.11. Avgifter .......................................................................................................................... 7 3. Administrativa krav ................................................................................................................ 8 3.1. Information om förfrågningsunderlag ............................................................................ 8 3.2. Handläggningstid ............................................................................................................. 8 3.3. Ansökan ........................................................................................................................... 8 3.4. Information, frågor och svar ........................................................................................... 8 3.5. Ansökans utformning ...................................................................................................... 8 3.6. Ansökans giltighet ........................................................................................................... 8 3.7. Handläggning av ansökan ................................................................................................ 8 3.8. Rättelse av fel, förtydligande och komplettering ............................................................ 9 3.9. Underrättelse om beslut och kontrakt ............................................................................ 9 3.10. Begäran om sekretess ................................................................................................... 9 4. Krav på utföraren ................................................................................................................. 10 4.1. Omständigheter som medför uteslutning ..................................................................... 10 4.2. Registrering ................................................................................................................... 10 4.3. Ägarförhållande ............................................................................................................. 11 4.4. Skatter och avgifter m.m. .............................................................................................. 11 4.5. Krav på förtroende ........................................................................................................ 12 4.6. Ekonomisk och finansiell ställning ................................................................................. 12 2(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4.7. Underleverantör ............................................................................................................ 13 4.8. Marknadsföring och information om utföraren............................................................ 13 4.9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ......................................................... 13 4.10. Krav på IT-system ........................................................................................................ 13 4.11. Ansvarig för den dagliga driften .................................................................................. 14 4.12. Möten, utbildningar och seminarium ......................................................................... 16 5. Krav på tjänsten .................................................................................................................... 17 5.1. Lagar m.m. ..................................................................................................................... 17 5.2. Utgångspunkt för genomförande av uppdrag ............................................................... 17 5.3. Värdegrund och värdighetsgaranti................................................................................ 17 5.4. Verksamhetens innehåll ................................................................................................ 18 5.5. Personal ......................................................................................................................... 19 5.6. Samverkan ..................................................................................................................... 21 5.7. Synpunkter och klagomål .............................................................................................. 21 5.8. Avvikelser ...................................................................................................................... 21 5.9. Lex Sarah ....................................................................................................................... 21 5.10. Biståndsbeslut och val av utförare .............................................................................. 22 5.11. Beställning och påbörja uppdrag................................................................................. 23 5.12. Kontaktmannaskap...................................................................................................... 23 5.13. Dokumentation ........................................................................................................... 23 5.14. Förändring av behov.................................................................................................... 24 5.15. Mat och måltider ......................................................................................................... 25 5.16. Rehabilitering, aktiviteter och förebyggande insatser ................................................ 26 5.17. Hälso- och sjukvård ..................................................................................................... 26 5.18. Basala hygienrutiner.................................................................................................... 27 5.19. Trygghetslarm .............................................................................................................. 27 5.20. Nyckelhantering .......................................................................................................... 28 5.21. Hantering av privata medel ......................................................................................... 28 5.22. Muta, gåva och testamente ........................................................................................ 28 5.23. När den enskilde inte är anträffbar ............................................................................. 29 5.24. När den enskilde är svårt sjuk ..................................................................................... 29 5.25. Vid dödsfall .................................................................................................................. 29 6. Ersättning och betalningsrutiner .......................................................................................... 30 6.1 Ersättning för utförd tjänst ............................................................................................. 30 3(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 6.2 Omställningstid............................................................................................................... 30 6.3. Dubbelbemanning ......................................................................................................... 31 6.4. Fakturering och betalningsrutiner................................................................................. 31 6.5. Faktureringsavgift och dröjsmålsränta .......................................................................... 31 6.6. Moms............................................................................................................................. 32 7. Uppföljning ........................................................................................................................... 33 7.1. Uppföljning .................................................................................................................... 33 8. Kontraktsvillkor och kommersiella villkor ............................................................................ 34 8.1. Kontraktshandlingarna i inbördes rangordning ............................................................ 34 8.2. Kontraktstid och uppsägning ......................................................................................... 34 8.3. Ändring och tillägg ......................................................................................................... 34 8.4. Upphörande av kontrakt om utföraren inte har kunder ............................................... 34 8.5. Hävning av kontrakt ...................................................................................................... 34 8.6. Ansvar ............................................................................................................................ 34 8.7. Ändrade ägarförhållande .............................................................................................. 34 8.8. Överlåtelse av kontrakt eller uppdrag ........................................................................... 34 8.9. Skadeståndsskyldighet .................................................................................................. 34 8.10. Försäkring .................................................................................................................... 35 8.11. Information mellan kommunen och utföraren ........................................................... 35 8.12. Allmänhetens rätt till insyn ......................................................................................... 35 8.13. Meddelarfrihet ............................................................................................................ 35 8.14. Antidiskrimineringsklausul .......................................................................................... 35 8.15. Arbetsgivaransvar ........................................................................................................ 36 8.16. Arbetsmiljöansvar ....................................................................................................... 36 8.17. Miljöarbete .................................................................................................................. 36 8.18. Extra ordinär händelse ................................................................................................ 36 8.19. Force majeure.............................................................................................................. 36 8.20. Tvist mellan kommunen och utförare ......................................................................... 36 9. Accept och lämnande av ansökan ........................................................................................ 37 9.1. Accept och lämnande av ansökan ................................................................................. 37 4(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 1. Inbjudan 1.1. Inbjudan Välkommen att ansöka om att bli en utförare i Gnesta kommuns valfrihetssystem för hemtjänst. För att sökande ska ha klart för sig uppdragets omfattning och inte missa några krav är det viktigt att sökande noggrant läser igenom hela förfrågningsunderlaget. Innan ansökan skickas in ser kommunen gärna att sökande kontaktar kommunens kontaktperson för LOV upphandling av hemtjänst. Läs mer om detta på kommunens hemsida. http://www.gnesta.se/kommunpolitik/omgnestakommun/kundval.4.3da4505a11afde52edb800 01558.html 5(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 2. Allmän orientering 2.1. Upphandlingsform Upphandlingen genomförs enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). 2.2. Upphandlande myndighet och organisation Upphandlande myndighet: Vuxen och omsorgsförvaltningen, Gnesta kommun, organisationsnummer 212000-2965. För information om Gnesta kommun besök www.gnesta.se. 2.3. Upphandling och omfattning Hemtjänst – Gnesta kommun fr.o.m. 2015-03-26. I uppdraget ingår insatser enligt biståndsbeslut d.v.s. hemtjänst, matleverans, avlösning och trygghetslarm. Dessutom ingår i uppdraget även delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser från kommunens hemsjukvård. Beställda insatser ska utföras dag och kvällstid mellan kl. 07.00 – 22.00 alla dagar på året. 2.4. Målgrupp Personer, oavsett ålder, i Gnesta kommun som har biståndsbeslut om hemtjänstinsatser, matleverans, avlösning och trygghetslarm samt delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som har hemtjänst. 2.5. Geografiskt område Utföraren ska utföra insatser enligt uppdrag i hela Gnesta kommun. Möjlighet finns inte att ange ett specifikt geografiskt område. 2.6. Kapacitetstak Möjlighet finns att ange ett kapacitetstak. Kapacitetstak anges i antal biståndsbedömda timmar per månad. Utföraren kan ändra kapacitetstaket under kontraktstiden. Vid ändring av kapacitetstak gäller följande: Utökning/minskning av kapacitetstak – anmäls senast den 15 i månaden för att börja gälla den 1:a i kommande månad. Exempel; anmälan om utökat kapacitetstak som görs den 14 april börjar gälla den 1 maj. Minskning av kapacitetstak innebär att utföraren inte kan ta nya kunder förrän utföraren understigit angivet kapacitetstak. Uppgift om kapacitetstak lämnas inte i ansökan. Kommunen kommer inhämta uppgift från godkända utförare innan avtalsstart. 2.7. Skyldighet att ta emot uppdrag Utförare får inte inom angivet kapacitetstak tacka nej till nya uppdrag. Har utföraren inte angivit kapacitetstak kan utföraren inte tacka nej till nya uppdrag. 2.8. Tilläggstjänster Utöver de tjänster som omfattas av denna upphandling har utföraren rätt att erbjuda så kallade tilläggstjänster till den enskilde. Tilläggstjänsterna får inte vara en del av utförarens åtaganden i enlighet med detta förfrågningsunderlag och får inte vara obligatoriska för den enskilde för att denne ska kunna välja en utförare. Om tilläggstjänster erbjuds ska det för den enskilde tydligt framgå att det är fråga om en tjänst utöver vad som ingår i utförarens åtaganden. 2.9. Byte av utförare Den enskilde har alltid rätt att byta till en annan utförare. Om den enskilde önskar välja en annan utförare ska han eller hon ta kontakt med sin biståndshandläggare. 6(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Biståndshandläggaren meddelar den ursprungliga utföraren och den nya utföraren. Uppsägningstiden är 5 dagar. Den ursprungliga utföraren får ersättning tills dess att bytet av utförare är genomfört eller minst i 5 dagar efter uppsägning. Infaller sista dag för uppsägningstiden på en lördag, söndag eller annan helgdag äger utförarbytet rum närmast följande vardag. Utförarbyte sker under dagtid mellan kl. 08.00 och 16.00. 2.10. Ickeval Valfrihetssystem som upphandlas enligt LOV ska ha ett ickevalsalternativ för de personer som av olika skäl inte kan eller vill välja utförare. De kunder som inte gör ett aktivt val omfattas av kommunens egen hemtjänst (ickevalsalternativ). 2.11. Avgifter Utföraren får inte ta ut avgift av den enskilde för åtaganden och skyldigheter som omfattas av detta kontrakt. Avgifter för tilläggstjänster faktureras av utföraren direkt till den enskilde. 7(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 3. Administrativa krav 3.1. Information om förfrågningsunderlag Innan ansökan skickas in kan sökande få information från kommunens kontaktperson för upphandling enligt LOV. Mer information se www.gnesta.se/kommunpolitik/kundval. 3.2. Handläggningstid Ansökningar handläggs löpande. Handläggningstiden beräknas till ca en månad från det att en komplett ansökan inkommit. 3.3. Ansökan Ansökan lämnas/skickas skriftligt till Gnesta kommun. Se punkt 2.2. Ansökan ska innehålla sökandens uppgifter enligt ansökningsblankett. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Registrerade uppgifter för ansökan stämmer avseende företagsnamn, organisationsnummer och kontaktuppgifter. Registreringsbevis biläggs. Kommunens kontrollpunkt: Kravgräns uppfyllt. 3.4. Information, frågor och svar Skriftliga frågor ställs till kommunens kontaktperson. Kontaktpersonen besvarar frågorna skriftligt. Om förfrågningsunderlaget upplevs som oklart eller otydligt i något avseende är det viktigt att kommunens kontaktperson kontaktas så att missförstånd kan undvikas. Endast skriftlig kompletterande uppgift lämnad av kommunen är bindande för både kommunen och sökande. 3.5. Ansökans utformning Hela ansökningsförfarandet genomförs på svenska och ansökan ska lämnas/skickas skriftligt. Bifogade intyg och handlingar ska namnges så att det tydligt framgår vad det är, exempelvis CV – Maja Karlsson, utbildningsbevis – Maja Karlsson. Ansökan ska utformas i enlighet med detta förfrågningsunderlag och bilagd ansökningsblankett. Reservationer accepteras inte. Se bilaga ansökan. 3.6. Ansökans giltighet Sökande är bunden av sin ansökan till dess att kommunen fattat beslut om godkännande och kontrakt tecknats. Sökande ska bekräfta ansökans giltighet. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Ansökans giltighet bekräftas. Kommunens kontrollpunkt: Kravgräns uppfyllt 3.7. Handläggning av ansökan I handläggning ingår kontroll av att: Ansökan är korrekt och komplett besvarad och inte innehåller förbehåll Sökande uppfyller de krav som anges i förfrågningsunderlaget Samtliga krav har accepterats. Som en del av handläggningen kan kommunen komma att kalla till ett möte. 8(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Till ansökan ska företaget bifoga två referenser med namn och telefonnummer som kan styrka att anbudsgivaren har rätt kapacitet och är lämplig att genomföra kontraktet. 3.8. Rättelse av fel, förtydligande och komplettering Kommunen kan tillåta att sökande rättar en uppenbar felskrivning eller något annat uppenbart fel i ansökan. Kommunen kan också begära att en ansökan förtydligas eller kompletteras. Kommunen är dock inte skyldig att medge komplettering eller förtydligande. 3.9. Underrättelse om beslut och kontrakt För att tilldelas kontrakt krävs att samtliga villkor uppfylls. Beslut avseende denna upphandling fattas av vuxen- och omsorgsnämnden på uppdrag av kommunstyrelsen. Snarast efter det att beslut fattats kommer sökande att skriftligen informeras om beslutet. Utförare ska efter beslut meddelas vara beredd att underteckna kontrakt. Avtal ingås genom att kontraktet undertecknas av parterna. 3.10. Begäran om sekretess Kommunen omfattas av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten har rätt att ta del av till myndigheten inkomna handlingar. För att en uppgift i en sådan handling ska kunna sekretessbeläggas måste stöd för detta finnas i sekretesslagen. Inkommen ansökan är i huvudregel offentlig. Av 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen följer dock att sekretess gäller för uppgift i ansökan som rör sökandens affärs- eller driftsförhållanden, om det av särskild anledning kan antas att sökanden lider skada om uppgiften röjs. Anser sökande att vissa uppgifter i inlämnad ansökan omfattas av sekretess ska sökande precisera vilka uppgifter detta gäller och en motivering till på vilket sätt sökande skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut. Det är dock kommunen, i egenskap av offentlig myndighet, som beslutar om en uppgift kan sekretessbeläggas. Beslutet kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm, men skickas till Gnesta kommun. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Sekretess enligt punkt 3.10 begärs på vissa uppgifter i ansökan. Om ja ska sökande precisera för vilka uppgifter sekretess begärs och en motivering till på vilket sätt sökande skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har lämnat in bilaga avseende begäran om sekretessuppgifter. 9(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4. Krav på utföraren 4.1. Omständigheter som medför uteslutning Utföraren kommer att uteslutas om kommunen får kännedom om att någon av förutsättningarna i 7 kap 1 § i lag (2008:962) om valfrihetssystem föreligger. 1 § Kommunen får utesluta en sökande som: 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tillsvidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och kommunen kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om utföraren är en juridisk person, får utföraren uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. Kommunen får begära att utföraren visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Som allvarligt fel i yrkesutövningen enligt punkt 4 betraktas bl.a. hävning som kommunen eller annan kommun gjort, inom verksamhetsområdet eller motsvarande verksamhetsområde, med utföraren under de senaste fem åren. Punkten utgör även avtalsinnehåll under kontraktstiden. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget lämnar in bilagor som styrker att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har inlämnat bilagor som styrker att grund för uteslutning inte finns. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt kontraktet upphävs. 4.2. Registrering Utföraren ska vara registrerad i aktiebolagsregister, handelsbolagsregister eller motsvarande register om sådan skyldighet finns. Utföraren ska bifoga registreringsbevis om detta. För stiftelse, ekonomisk eller ideell förening ska bifogas stadgar samt protokoll som utvisar vilka personer som ingår i styrelsen och vem/vilka som är firmatecknare. Ansökan kan lämnas av aktiebolag under bildande. Till ansökan ska bifogas stiftelseurkund. Aktiebolaget ska vara bildat senast i samband med kontraktstecknande. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Ej aktuell Frågan om registrering besvaras av stiftelse, ekonomisk eller ideell förening. Övriga väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Till ansökan har bifogats protokoll samt stadgar som utvisar vilka personer som ingår i styrelsen och vem/vilka som är firmatecknare. Frågan om registrering besvaras av bolag under bildande. Övriga väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Till ansökan har bifogats stiftelseurkund. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har inlämnat efterfrågade underlag (protokoll, stadgar alternativt stiftelseurkund). Vid brist kommer ansökan avslås alternativt kontraktet upphävs. 10(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4.3. Ägarförhållande Är utföraren aktiebolag bifogas bolagsstämmoprotokoll och utdrag ur aktiebok. Ägarförhållande i handelsbolag eller kommanditbolag ska styrkas genom bolagsavtal. Organisationsskiss över bolaget ska bifogas ansökan. Om bolaget ingår i en koncern ska organisationsskiss bifogas där ägarförhållande mellan de olika bolagen framgår samt uppgift om samtliga fysiska personer som direkt eller indirekt, dvs. genom annat bolag, är ägare till det sökande bolaget. Dessa handlingar ska även uppvisas på begäran under kontraktstiden. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Ej aktuell Om företaget är aktiebolag: Företaget bifogar kopia på bolagsstämmoprotokoll och utdrag ur aktieboken till ansökan. Övriga väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Om företaget är handelsbolag eller kommanditbolag: Företaget inlämnar kopia på bolagsavtal. Övriga väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Frågan besvaras av samtliga. Till ansökan bifogas organisationsskiss. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har inlämnat uppgifter om ställda krav på frågan om ägarförhållande. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt kontraktet upphävs. 4.4. Skatter och avgifter m.m. Kommunen tecknar endast kontrakt med organisationer/juridiska personer som följer gällande lagar m.m. och som fullgör sina skyldigheter - bl.a. att betala skatt, sociala avgifter och inkomma med årsredovisningen. Sökande ska därför uppfylla de i Sverige eller i det land sökande verkar ställda lagkrav på registrerings- skatte- och avgiftsskyldigheter. Kommunen kommer själv att kontrollera detta och utföraren behöver inte bifoga några dokument. Om det under kontraktstiden uppdagas att utföraren eller underleverantör i väsentligt hänseende eller vid frekventa tillfällen underlåtit att inbetala förfallen skatt eller avgift, eller underlåter att inkomma med årsredovisning eller inte i övrigt lever upp till legala bestämmelser, kan detta betraktas som sådant kontraktsbrott som medför hävningsrätt för kommunen. Utföraren ska vara registrerad för F-skatt senast i samband med kontraktstecknande. Ovanstående utgör även avtalsinnehåll under kontraktstiden. Kontroll med Skatteverket Gnesta kommun har som ambition att enbart göra affärer med seriösa organisationer, i alla led och under hela kontraktets löptid. Konkurrensen ska ske på lika villkor. Gnesta kommun kontrollerar med Skatteverket att samtliga organisationer som levererar varor och/eller tjänster till Gnesta är seriösa organisationer som sköter sina skatteredovisningar och sina skatteinbetalningar. Om er organisation deltar i Gnesta kommuns upphandlingar eller redan har träffat kontrakt med kommunen innebär detta att organisationen även ska försäkra sig om att eventuella underentreprenörer sköter sina skatteregistreringar och skatteinbetalningar. Förfrågan om era underentreprenörer kan göras till skatteverket www.skatteverket.se. Det kan till exempel gälla traktamentsfrågor, utländsk arbetskraft eller moms. Ni kan också fråga om alla sorters skattefrågor så att er organisation inte oavsiktligt gör några fel i skatteredovisningen. 11(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar ställda lagkrav på registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter.. Kommunens kontrollpunkt: Företaget uppfyller ställda lagkrav på registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter vid kontraktskrivande. Vid brist kommer ansökan avslås, kontrakt tecknas inte alternativt varning ges och/eller kontraktet upphävs. 4.5. Krav på förtroende Har utföraren genom lagakraftvunnen dom dömts för grovt brott som påverkar förtroendet för utförande av hemtjänst, medför detta att utföraren inte godkänns, även om den grova brottsligheten inte skett i yrkesutövningen. Om utföraren är en juridisk person gäller samma sak om det är en företrädare för den juridiska personen som dömts för sådant brott. Kommunen får begära att utföraren visar att det inte finns någon grund för att inte godkänna utföraren. Punkten utgör även avtalsinnehåll under kontraktstiden. 4.6. Ekonomisk och finansiell ställning Det är av stor betydelse att de utförare som kommunen tecknar kontrakt med har en stabil ekonomisk/finansiell bas och därigenom ekonomiska förutsättningar att fullgöra uppdraget under den tid som kontraktet och det enskilda uppdraget gäller. Sökandes finansiella och ekonomiska ställning ska vara rating 5 eller högre i Business Check. Läs mer om UC:s riskklass och riskprognos på https://www.uc.se/foretag/tjanster/tjanst/kreditupplysningar/vadar-uc-riskklass-och-riskprognos.html För bolag och enskild firma kommer kommunen att kontrollera rating via Business Check. Sökanden ska till ansökan bifoga aktuellt dokument om detta (Utfärdat inom 30 dagar). För övriga organisationsformer ska sökandes ekonomiska och finansiella ställning styrkas genom att sökande till ansökan bifogar den senaste årsredovisningen. Årsredovisningen ska även skickas in på begäran under kontraktstiden. Finns inte årsredovisning, exempelvis p.g.a. att sökande har en nystartad verksamhet, ska ekonomisk och finansiell ställning styrkas på annat sätt som kommunen kan godta. Om sökande inte lever upp till kravet om rating 5 eller högre kan sökandes ekonomiska och finansiella ställning godkännas om denna kan styrkas på annat sätt. Punkten utgör även avtalsinnehåll under kontraktstiden. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Ej aktuell Frågan besvaras av bolag och enskild firma: Företaget lämnar till ansökan aktuell dokument via Business Check rating om finansiella och ekonomiska ställning rating 5 eller högre. Övriga väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Frågan om ekonomisk finansiell ställning besvaras av sökande som inte lever upp till kravet om rating 5 eller högre och vill styrka ekonomisk och finansiell ställning på annat sätt. Företaget har till ansökan har bifogat dokument som styrker ekonomisk och finansiell ställning. Övriga väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Frågan om ekonomisk och finansiell ställning besvaras av stiftelse, ekonomisk och ideell förening. Företaget har till ansökan bifogat senaste årsredovisning. Övriga väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Kommunens kontrollpunkt: Företaget har inlämnat begärda uppgifter med ställda krav på ekonomisk och finansiell ställning. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt varning ges och/eller kontraktet upphävs. 12(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4.7. Underleverantör Underleverantör kan anlitas för att utföra vissa uppgifter. För att underleverantör ska kunna anlitas under kontraktsperioden krävs att kommunen på förhand godkänner och får en kopia av kontraktet mellan utföraren och underleverantören. Utföraren ansvarar för att anlitad underleverantör uppfyller de relevanta krav som anges i detta förfrågningsunderlag. Utföraren ansvarar också för att informera alla berörda, inklusive den enskilde. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Ej aktuell Företaget anlitar underleverantör och lämnar till kommunen en kopia av kontraktet mellan utföraren och underleverantören. Kommunens kontrollpunkt: Företagets egen anmälan om underleverantören uppfyller de relevanta krav som anges i detta underlag. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt varning ges och/eller kontraktet upphävs. 4.8. Marknadsföring och information om utföraren Utförarens marknadsföring ska se i enlighet med god marknadsföringssed med stor respekt för kunderna och övriga utförare. Utföraren ska utforma sin marknadsföring på ett ansvarsfullt och professionellt sätt. Kommunen informerar om utföraren på kommunens webbsida under funktionen äldreomsorg/kvalitetsredovisning. Utföraren ansvarar för att uppgifterna om utföraren är aktuella och förändringar under kontraktstiden ska omgående meddelas kommunen. Uppgifter till äldreomsorg/ kvalitetsredovisning lämnas inte i ansökan. Kommunen kommer inhämta uppgifterna från godkända utförare innan avtalsstart. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Ej aktuell Företaget accepterar villkoren om marknadsföring och information om utföraren Kommunens kontrollpunkt: Företagets egen anmälan om att uppgifterna om utföraren är aktuella och förändringarna under kontraktstid omgående meddelas kommunen. Vid brist kommer varning ges och/eller kontraktet upphävs. 4.9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska utföraren ha ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet enligt SOSFS 2011:9. Ledningssystemet ska vara anpassat till utförarens verksamhet. Av förfrågningsunderlaget framgår de rutiner/system/planer som ska ingå i utförarens ledningssystem. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Ledningssystem för systematiskt kvalitetetsarbete enligt SOSFS 2011:9 biläggs i ansökan. Företagets ledningssystem är anpassat till verksamheten och innehåller de rutiner/system/planer som framgår av förfrågningsunderlaget. Kommunens kontrollpunkt: Företagets ledningssystem för systematiskt kvalitetetsarbete är anpassat till verksamheten och innehåller de rutiner/system/planer som framgår av förfrågningsunderlaget. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt varning ges och/eller kontraktet upphävs. 4.10. Krav på IT-system Utföraren ska ha och bekosta eget säkert datoriserat system för dokumentation. Företaget ska ha skriftlig informationssäkerhetspolicy. 13(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Tidsregistrering i Phoniro Kommunen har ett digitaliserat IT-system Phoniro för registrering av tidsåtgång och nyckelhantering hos brukaren. Utföraren ska ingå i kommunens Phoniro system. För åtkomst till Phoniro krävs mobilabonnemang. Företaget svarar för och bekostar egen utrustning (mobiltelefoner) och abonnemang till den egna omsorgspersonalen som krävs för inloggning och registrering i kommunens system. Omsorgspersonalen ska tidrapportera i mobil i enlighet med kommunens direktiv och riktlinjer. Arbetsledningen ska fortlöpande granska och godkänna omsorgspersonalens tidrapport och orsak till avböjt besök. Tidsregistrering i Phoniro utgör en del av fakturaunderlag från företaget till kommunen samt underlag till kommunens avgift till brukare. Se avsnitt 6, Ersättningar och betalningsrutiner. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens ställda krav på tidsregistrering och dokumentation samt har skriftlig rutin/plan/system för detta. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens ställda krav på tidsregistrering och dokumentation samt har skriftlig rutin/plan/system för detta. Vid brist kommer varning ges och/eller kontraktet upphävs. 4.11. Ansvarig för den dagliga driften Utföraren ska ha en eller flera personer som ansvarar för den dagliga driften. Ansvarig för den dagliga driften ska finnas i verksamheten och vara tillgänglig mellan 07.00 – 22.00 alla dagar i veckan. I detta uppdrag ingår bl.a. att ansvara för att: arbetet organiseras så att den enskilde tillförsäkras service, vård och omsorg av god kvalitet och som uppfyller kraven på säkerhet verksamheten utvecklas i takt med ny lagstiftning, nya forskningsresultat och resultat från tillsyn/uppföljningar verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande personal med lämplig utbildning och erfarenhet rekryteras och introduceras personalens behov av kompetensutveckling och handledning bevakas och tillgodoses en god arbetsmiljö upprätthålls Den person som ansvarar för den dagliga driften ska ha: Adekvat högskoleutbildning, exempelvis med inriktning mot socialt arbete. Minst 24 månaders erfarenhet inom äldreomsorgen och/eller personer med funktionsnedsättning med utgångspunkt från Socialtjänstlagen varav minst 12 månaders sammanhängande praktisk erfarenhet av arbetsledning (ekonomi-, personaloch verksamhetsansvar) heltid eller biståndshandläggning heltid. Erfarenheten ska vara förvärvad under de 5 senaste åren. Ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Erfarenhet av administration och datorvana Behärska svenska språket i tal och skrift. Det innebär kunskaper i svenska motsvarande lägst gymnasiet eller svenska som andraspråk 3. I de fall sökande saknar adekvat högskoleutbildning kan sökande begära prövning av den reella kompetensen. Kommunen förbehåller sig rätten att göra en bedömning av redovisad kompetens före ett eventuellt godkännande 14(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Bedömningen omfattar krav på: Mångårig, minst 12 månader, sammanhängande praktisk erfarenhet som arbetsledare (ekonomi-, personal-, och verksamhetsansvar) heltid inom äldreomsorg och/eller personer med funktionsnedsättning med utgångspunkt från socialtjänstlagen. Erfarenheten ska vara förvärvad under de senaste 5 åren. Ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Erfarenhet av administration och datorvana. Behärska svenska språket i tal och skrift. Det innebär kunskaper i svenska motsvarande lägst gymnasiet eller svenska som andraspråk 3. Goda skriftliga vitsord från nuvarande och/eller tidigare arbetsgivare. Sökande ska till ansökan bifoga: CV som utvisar relevant utbildning och yrkeserfarenhet enligt ovan. Av CV ska framgå arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter. Anställningsbevis, intyg, betyg etc. som styrker erfarenheten ska på begäran uppvisas. Bevis på genomgången relevant högskoleutbildning för den som är ansvarig för den dagliga driften. Sökande som begär prövning av sin reella kompetens ska till ansökan bifoga CV som utvisar den relevanta kunskap och erfarenhet som efterfrågas. Av CV ska framgå arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter. Den kunskap och erfarenhet som åberopas ska vara skriftligt styrkt. Sökande ska skriftlit uppvisa goda vitsord från nuvarande och/eller tidigare arbetsgivare. Byte av den som är ansvarig för den dagliga driften Om utföraren under kontraktstiden byter den som ansvarar för den dagliga driften och ledningen av verksamheten ska detta omgående anmälas skriftligen till kommunen för godkännande. Inget godkännande krävs för tid som är normal semester eller för kortare sjukskrivningar. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Ej aktuell Ange namn på den/de som är ansvarig/ansvariga för den dagliga driften i en separat bilaga. Formell kompetens. Sökande som vill få den reella kompetensen prövad väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Till ansökan ska bifogas CV där det framgår arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter samt utbildningsbevis på genomgången relevant högskoleutbildning. Prövning av reella kompetensen. Sökande med formell kompetens väljer svarsalternativet "Ej aktuell". Till ansökan ska bifogas CV som utvisar den relevanta kunskap och erfarenhet som efterfrågas. Av CV framgår arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter. Den kunskap och erfarenhet som åberopas är skriftligt styrkt. Till ansökan bifogas även skriftliga vitsord från nuvarande och/eller tidigare arbetsgivare. Kommunens kontrollpunkt: Företaget lämnat in adekvata underlag avseende kompetens för ansvarig för den dagliga driften. Vid brist kommer ansökan anslås, varning ges och/eller kontraktet upphävs. 15(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4.12. Möten, utbildningar och seminarium Kommunen anordnar och bjuder in till möten, seminarium och utbildningar. Vissa av dessa kan vara obligatoriska för utföraren att delta i. Det framgår av inbjudan om det är obligatorisk närvaro. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar ställda krav på möten, utbildningar och seminarium. Kommunens kontrollpunkter: Företaget har accepterat kommunens ställda krav på möten, utbildningar och seminarium. Vid brist kommer varning ges och/eller kontraktet upphävs. 16(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 5. Krav på tjänsten 5.1. Lagar m.m. Utföraren ansvarar för att uppdraget utförs i enlighet med de mål och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, arbetsmiljölagen samt alla andra vid varje tillfälle tillämpliga lagar och förordningar. Vidare ska verksamheten bedrivas i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar ställda krav på mål, riktlinjer, lagar, förordningar och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens ställda krav på mål, riktlinjer, lagar, förordningar och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter. Vid brist kommer varning ges och/eller kontraktet upphävs. 5.2. Utgångspunkt för genomförande av uppdrag Hemtjänst ska ha sin utgångspunkt i att den enskildes funktioner för den dagliga livsföringen upprätthålls/utvecklas samt att social isolering motverkas. Hemtjänsten ska genomsyras av grundtanken att den enskilde har förmåga att själv välja hur han eller hon vill leva sitt liv. Undantag från denna grundtanke får endast göras om detta är till skada för den enskilde eller annan person. Den enskildes behov och önskemål ur språkliga, etniska, kulturella och religiösa aspekter ska respekteras. Så långt som möjligt ska utföraren sträva efter att erbjuda hjälp av personal som talar den enskildes modersmål. Det är även viktigt att säkerställa goda kunskaper i svenska så att behov hos kund med svenska som modersmål kan tillgodoses. Den enskilde ska ges kontinuitet när det gäller personal. Samverkan mellan den enskilde och personal ska framförallt bygga på "kontaktmannaskap". Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar ställda krav avseende utgångspunkt för genomförande av uppdrag. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens ställda krav avseende utgångspunkt för genomförande av uppdrag. Vid brist kommer varning ges och/eller att kontraktet upphävs. 5.3. Värdegrund och värdighetsgaranti Värdegrunden och värdighetsgarantierna har sin utgångspunkt i Socialtjänstlagen 2011:453, SoL 5 kap 4 §. Alla som utför insatser på uppdrag åt Gnesta kommun ska följa den värdegrund och värdighetsgarantier som kommunen beslutat om. Hemtjänsten i Gnesta kommun ska präglas av självbestämmande och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att brukare får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet. Utföraren ska åta sig att arbeta så att socialtjänstlagens kvalitetskrav uppfylls för den enskilde avseende service, vård och omsorg. Vad som kännetecknar en god service, vård och omsorg varierar från person till person. Service, vård och omsorg till den enskilde ska utgå från följande kvalitetsaspekter: Trygghet, kontinuitet och tillgänglighet Gott bemötande, respekt och integritet Inflytande och självbestämmande 17(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Trygghet, kontinuitet och tillgänglighet Den enskilde ska kunna känna trygghet med den personal och med de insatser som utförs. Den enskilde ska kunna lita på att hans eller hennes behov av service, vård och omsorg blir tillgodosedda. En viktig förutsättning för att den enskilde ska uppleva trygghet är kontinuitet när det gäller service, vård och omsorg. Insatserna ska ges med personal-, tids- och omsorgskontinuitet. En annan viktig förutsättning för att den enskilde ska känna trygghet är personalens tillgänglighet. Gott bemötande, respekt och integritet Service, vård och omsorg ska genomsyras av gott bemötande. Gott bemötande handlar om att visa respekt för en annan människa. Varje människa är en unik individ med egna förutsättningar och behov. Den enskildes integritet får inte kränkas. Utifrån beställningen ska insatserna utföras enligt den enskildes önskemål. Inflytande och självbestämmande Den enskilde ska ges inflytande över insatsernas utformning och tider när insatserna ska ges. Service, vård och omsorg ska utformas tillsammans med den enskilde så att han eller hon har möjlighet att påverka och bestämma över sitt eget liv. Ett reellt inflytande över service, vård och omsorg är en förutsättning för självbestämmande. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar att följa den värdegrund och värdighetsgarantier som kommunfullmäktige beslutat om Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på att följa den värdegrund och värdighetsgarantier som kommunfullmäktige beslutat om. Vid brist kommer varning ges och/eller att kontraktet upphävs. 5.4. Verksamhetens innehåll Hemtjänst delas in i serviceinsatser och omsorgsinsatser. Med serviceinsatser avses praktisk hjälp med hemmets skötsel. Med omsorg avses stöd gällande fysiska, psykiska och sociala behov. I hemtjänst ingår även avlastning (avlösning) i hemmet för att avlasta anhörigvårdare samt ledsagning (följeslagare) till och från olika ställen enligt biståndsbeslut. Vidare ingår i uppdraget hälso- och sjukvårdsinsatser delegerad av kommunens legitimerade personal. Utföraren ska kunna utföra samtliga insatser som kan förekomma i ett biståndsbeslut och som delegeras av kommunens legitimerade personal mellan kl. 07.00 – 22.00 alla dagar på året. Följande insatser ingår i uppdraget: Serviceinsatser Med serviceinsatser avses praktiskt hjälp med hemmets skötsel, städning och klädvård, hjälp med inköp och andra viktiga ärenden. Hit hör också tillagning av enklare måltider eller hjälp med att få hem färdiglagad mat (matleverans). Till serviceinsatser ingår även uppdrag som följeslagare. Insatsen följeslagare beviljas den som inte själv kan ta sig till/från läkare, fotvård, sjukgymnast m.m. Detta gäller också den som behöver hjälp med att komma ut på promenad, att gå och handla, att gå till apoteket, uträtta ärenden m.m. Ledsagning som beviljas som hjälp för att kunna delta i sociala- och kulturaktiviteter - t.ex. besök på teater, konsert - ingår inte i detta uppdrag. Omsorgsinsatser – Personlig omvårdnad Insatserna kan omfatta hjälp med att äta, dricka, förflytta sig, individnära insatser som exempelvis på- avklädning samt att sköta hygien och munvård. Det kan också omfatta insatser för att kunna ha kvar sociala nätverk och för att bryta isolering samt insatser för att känna trygghet och säkerhet. 18(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen I uppdraget ingår även att hjälpa den enskilde med s.k. egenvård utifrån aktuellt biståndsbeslut. Egenvård avser vissa hälso- och sjukvårdsinsatser som hälso- och sjukvårdens legitimerade personal bedömt som egenvård. Egenvården innebär att den enskilde själv ansvarar för uppgiftens utförande, men behöver praktisk hjälp med utförandet av uppgiften s.k. handräckning. Det går inte att generellt säga vilka uppgifter som kan utgöra egenvård det kan t.ex. vara att hjälpa den enskilde sköta dess läkemedel, sätta på stödstrumpor o.s.v. Läs mer om egenvård under punkt 5.18. Avlösning Insatser till närstående som vårdar anhöriga för att ge viss regelbunden avlösning/vila. Trygghetslarm Utryckning och åtgärd av trygghetslarm. Trygghetslarm ingår i serviceinsatserna men kan innefatta även personlig omvårdnad. Som leverantör av hemtjänst ingår larminsatser (dag- och kvällstid) till den enskilde, i uppdraget. Tjänsten omfattar även de brukare som enbart har trygghetslarm. Installation och service av trygghetslarm ingår inte i uppdraget. Delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser I uppdraget ingår hälso- och sjukvårdsinsatser som delegeras av kommunens legitimerade personal. Läs mer om hälso- och sjukvård under punkt 5.17. Begränsningar - Leverantör I leverantörens uppdrag ingår alla delar d.v.s. omsorgsinsatser, serviceinsatser, trygghetslarm, avlösning och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Läs mer om begränsningar under punkt 2.6. Hemtjänstinsatser på natten, utförs endast av hemtjänst i egen regi (kommunen). Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar de krav som ingår i verksamhetens innehåll Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på det som ingår i verksamhetens innehåll. Vid brist kommer varning ges och/eller att kontraktet upphävs. 5.5. Personal För att kunna ge den enskilde en god service och omvårdnad är engagerad och utbildad personal avgörande. Gnestas målsättning är att öka andelen utbildad personal. Utföraren ska genomföra sina åtaganden med den personalstyrka och den kompetens som krävs för att uppfylla kraven avseende en god, trygg och säker vård och omsorg samt som möjliggör dokumentation, planeringsarbete, kompetensutveckling, reflektion och diskussion. Kommunen ser gärna att personalen har heltidsanställningar. Det är också viktigt att personalen organiseras så att det blir en kontinuitet i utförandet av insatserna. Omsorgsyrket inom hemtjänsten är ett kvalificerat arbete som kräver rätt kompetens. Målet är att all personal ska ha rätt kompetens oavsett om man utför hemtjänst i egen regi eller privat. Kompetens Minst 50 % av samtlig personal oavsett anställningsform som utför omvårdnad ska ha yrkesförberedande utbildning (gymnasieexamen) från vårdlinje, social servicelinje eller omvårdnadsprogrammet alternativt 600 gymnasiepoäng från KOMVUX i karaktärsämnen inom vård- och omsorg. Vid nyanställning av personal ska utföraren i möjligaste mån anställa personer som har yrkesförberedande utbildning (gymnasieexamen) från vårdlinjen, social servicelinjen eller omvårdnadsprogrammet alternativt 600 gymnasiepoäng i karaktärsämnen inom vård- och omsorg. Det innebär att utföraren successivt kommer 19(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen öka andelen utbildad personal. Detta gäller dock inte semestervikarier och vikarier för kortare sjukfrånvaro. All personal ska behärska svenska språket i tal och skrift. Det innebär kunskaper i svenska motsvarande lägst årskurs nio eller svenska som andraspråk grundläggande nivå. Introduktion Utföraren ska se till att nyanställd personal får introduktion. Utföraren ska ha skriftlig rutin för introduktion av nyanställd personal. Anställning Utföraren ska använda sig av anställningsformer och en organisation som garanterar rätt kompetens och kontinuitet för den enskilde. Timanställningar får exempelvis inte användas på ett sätt som äventyrar tryggheten och kontinuiteten för den enskilde. Utbildning, fortbildning och handledning Utföraren ska se till att personalen kontinuerligt får utbildning, fortbildning och handledning. Utföraren ska ha skriftliga generella och individuella kompetensutvecklingsplaner för personalen. Anställning av anhörig eller närstående Anställer utföraren anhörig/närstående för att utföra uppdraget gäller samma ansvar för anställning av anhörig/närstående som för andra anställningar. Det innebär bl.a. normala anställningsvillkor, samma kompetenskrav, att personalen behärska det svenska språket i tal och skrift, att genomförandeplaner upprättas, social dokumentation genomförs, tidsregistrering samt ansvar för att följa upp att uppdraget utförs på ett professionellt sätt. För att kvalitetssäkra insatserna hos den enskilde bör även annan personal än den anhörige/närstående utföra insatser hos den enskilde. Praktikanter, elever och studenter En stor utmaning de kommande åren är att behålla och rekrytera den personal som behövs och att dessa har rätt kompetens. Att ta emot praktikanter, elever och studenter är ett sätt att arbeta för att främja den framtida personalförsörjningen. Utföraren bör ta emot praktikanter, elever och studenter samt aktivt och engagerat arbeta med detta. Identifikation Utföraren ansvarar för att anställda, och eventuella underleverantörer, alltid bär identifikation på ett sådant sätt att den är synlig för den enskilde. På identifikationen ska finnas bild och namn på den anställde, uppgift om vilken utförare han/hon är anställd av samt telefonnummer till utföraren. Tystnadsplikt Utföraren svarar för att informera personalen om lagstiftning gällande tystnadsplikt och att personalen följer den. Tolk Utföraren ska ansvara att vid behov anlita certifierad tolk. Utdrag ur belastningsregistret Vid nyanställning ska samtlig personal, även ansvarig för den dagliga driften, uppvisa utdrag ur belastningsregisteret till arbetsgivaren. Utdraget får vara högst sex månader gammalt. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på personal enligt punkt 5.5. och att ha skriftlig rutin/plan/system för introduktion av nyanställda samt individuella och generella kompetensutvecklingsplaner för personalen. Skriftlig rutin/plan/system för introduktion av nyanställda bifogas till ansökan. Kommunens kontrollpunkt: Företaget accepterat kommunens krav enligt punkt 5.5 och att ha skriftlig rutin/plan/system för introduktion av nyanställda samt individuella och 20(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen generella kompetensutvecklingsplaner för personalen. Skriftlig rutin/plan/system för introduktion av nyanställda bifogas till ansökan. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt varning ges och/eller kontraktet hävs. 5.6. Samverkan Utifrån den enskildes önskemål och behov ska utföraren samverka med anhöriga/närstående, gode män/förvaltare, vårdgivare, myndigheter, föreningar och organisationer. Utföraren ska också delta i de möten som kommunen bjuder in till. Utföraren ska ha skriftligt dokumenterad rutin för samverkan. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på skriftlig rutin/plan/system för samverkan. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på skriftlig rutin/plan/system för samverkan. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt. 5.7. Synpunkter och klagomål Den enskilde ska alltid veta vart han/hon ska vända sig med synpunkter och klagomål. Utförare ska arbeta systematiskt med synpunkter och klagomål. Utföraren ska när som helst under kontraktstiden kunna redovisa vilka synpunkter och klagomål som inkommit och vilka åtgärder som vidtagits. Utföraren ska ha ett skriftligt dokumenterat system för synpunkts- och klagomålshantering. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på att ha skriftlig rutin/plan/system för synpunktsoch klagomålshantering. Skriftlig rutin/plan/system bifogas till ansökan. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på att ha skriftlig rutin/plan/system för synpunkts- och klagomålshantering. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt varning ges och/eller kontraktet upphävs. 5.8. Avvikelser Utföraren ska arbeta systematiskt med avvikelser. Utföraren ska ha ett skriftligt dokumenterat system för hur avvikelser i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp och återföras. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på att ha skriftigt rutin/plan/system för hantering av avvikelser. Skriftlig rutin/plan/system bifogas till ansökan. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på att ha skriftigt rutin/plan/system för hantering av avvikelser. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt varning ges och/eller hävning av kontrakt. 5.9. Lex Sarah Utföraren ansvarar för att all personal känner till skyldigheten att rapportera missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande enligt 14 kap. 7 § SoL eller 24 f § LSS. Utföraren ska i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:5 och SOSFS 2013:16 ha skriftliga rutiner för hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden ska fullgöras. Missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Utföraren ansvarar för att beställande nämnd omedelbart informeras om inkommen rapport. 21(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Informationen ska ske på av kommunens anvisade blankett. Blanketten finns att hämta på kommunens hemsida: http://www.gnesta.se/kommunpolitik/omgnestakommun/kundval.4.3da4505a11afde52edb800 01558.html Allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande Utföraren ansvarar för att nämnden omedelbart informeras om anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utföraren ska till vuxen- och omsorgsnämnd skicka dels en kopia på anmälan till IVO, dels en kopia på den utredning som skickats till IVO med anledning av anmälan. Kopia på utredningen ska skickas till nämnden omgående när den är slutförd, med beaktande av tystnadsplikten. Informationen ska omfatta vad som framkommit under utredningen, ställningstagandet samt vidtagna och planerade åtgärder. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på att ha skriftlig rutin/plan/system för hantering av Lex Sarah. Skriftlig rutin/plan/system biläggs i ansökan. Kommunens kontrollpunkt: Företaget accepterar kommunens krav på att ha skriftlig rutin/plan/system för hantering av Lex Sarah. Vid brist kommer ansökan avslås alternativt varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.10. Biståndsbeslut och val av utförare Gnesta kommun, genom vuxen - och omsorgsnämnden, är huvudman för äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning och är ytterst ansvarig och beslutar i alla frågor som omfattar myndighetsutövning. Det är biståndshandläggaren som utreder, bedömer och fattar biståndsbeslut om hemtjänst utifrån gällande lagstiftning och riktlinjer. Av biståndsbeslutet framgår vilka insatser som den enskilde är beviljad. Biståndsbeslut är en förutsättning för beställning. Valfrihet och val av utförare En grundläggande princip för valfrihetssystemet är att Gnesta kommun ska behandla alla leverantörer på likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Biståndshandläggarna ska förhålla sig opartisk i förhållande till leverantörerna i brukarens valsituation. Det är biståndshandläggaren som lämnar uppdrag till vald leverantör. Gnesta kommun ska även ta hänsyn till principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. De krav som ställs på godkända leverantörer får inte överstiga de krav som ställs på verksamhet i kommunens egen regi. I Gnesta kommun kan kunden/brukaren välja vilken eller vilka av de godkända leverantörerna inklusive kommunal hemtjänst som han eller hon vill ska utföra de beviljade insatserna. Undantag är hemtjänstinsatser på natten, som endast kommunala hemtjänsten. De kunder som inte gör ett aktivt val omfattas av kommunens egen hemtjänst (ickevalsalternativ). Kunden har alltid rätt att bytta leverantör om de inte är nöjda med kvalitén på utförda insatser. Biståndsbeslut under icke kontorstid Kommunen har en socialjour som kan fatta biståndsbeslut under icke kontorstid. Socialjouren är bemannad under icke kontorstid alla dagar under året. Det kan gälla helt nya beslut eller beslut om utökade insatser. Vid behov av utökade hemtjänstinsatser för personer som redan är beviljade hemtjänst kan socialjouren komma att kontakta den ordinarie utföraren för utökade insatser. Utföraren är skyldig att ta emot sådana uppdrag. Kontakt till socialjouren tas via polismyndigheten på telefon 114 14. 22(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav enligt punkt 5.10 Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav enligt punkt 5.10 5.11. Beställning och påbörja uppdrag När den enskilde valt utförare skickar/faxar biståndshandläggaren en beställning till utföraren. Av beställningen framgår vilka insatser som ska utföras och målet för dessa. Av beställningen framgår också beräknad tid för uppdraget. Utföraren ska inom tre arbetsdagar bekräfta beställningen och påbörja uppdraget. För att utföraren ska kunna ta emot beställningar/uppdrag ska utföraren ha och bekosta fax. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på beställning och påbörja uppdrag. Kommunens kontrollpunkt: Företaget accepterar kommunens krav på beställning och påbörja uppdrag. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.12. Kontaktmannaskap Utföraren ska utse en kontaktman för den enskilde. Kontaktmannen ska genom regelbundna kontakter med den enskilde, anhöriga och eventuell god man skaffa sig goda kunskaper om den enskildes vardagsliv och behov av service och omsorg samt önskemål. Kontaktmannen ska i så stor utsträckning som möjligt utföra den beviljade hjälpen och är även vid behov ansvarig för planering av insatser. Kontaktmannen ansvarar för den dokumentation som finns om den enskilde, vilken ska innehålla relevanta uppgifter om den enskildes liv, önskemål m.m. Kontaktmannen ansvarar även för att dokumentationen är uppdaterad och korrekt. Kontaktmannen ska vid behov informera ansvarig chef om förändringar av den enskildes behov och om kontakt behöver tas med ansvarig biståndshandläggare för eventuell omprövning av beslut. Om den enskilde inte är nöjd med sin kontaktman ska det finnas möjlighet att byta till en annan kontaktman. För enskilda som enbart har hjälp med städning och andra servicetjänster, exempelvis matleverans, kan arbetsledaren fungera som kontaktman. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för vad som ingår i kontaktmannens uppdrag. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på kontaktmannaskap och har skriftlig rutin/plan/system för detta. Skriftlig rutin/plan/system för kontaktmannaskap bifogas till ansökan. Kommunens kontrollpunkt: Företaget accepterar kommunens krav på kontaktmannaskap och har skriftlig rutin/plan/system för detta. Skriftlig rutin/plan/system för kontaktmannaskap bifogas till ansökan. Vid brist kommen ansökan avslås, varning ges och/eller hävning av kontrakt. 5.13. Dokumentation Dokumentation ska ske i enlighet med Socialtjänstlagens bestämmelser och Socialstyrelsen aktuella föreskrifter och allmänna råd. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde ska hållas underrättad om de anteckningar och andra dokument som förs om henne/honom. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för dokumentation. 23(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Genomförandeplan Utföraren ska med utgångspunkt från beställningen upprätta en individuellt utformad genomförandeplan enligt Socialstyrelsens aktuella föreskrifter och allmänna råd tillsammans med den enskilde om hur uppdraget kommer att genomföras. Om den enskilde så önskar ska anhörig/närstående närvara. Har den enskilde enbart trygghetslarm och inga andra insatser behöver ingen genomförandeplan upprättas. Genomförandeplanen ska inom 15 dagar från beställning skickas per post eller faxas till biståndshandläggaren. Löpande social dokumentation Utföraren ska föra den löpande sociala dokumentationen enligt socialstyrelsens gällande i föreskrifter i området. Samtycke om informationsutbyte Biståndshandläggaren ansvarar för att inhämta samtycke från den enskilde om informationsutbyte mellan beställare och utförare avseende: Nödvändig information som behövs för att insatserna ska kunna utföras Uppföljning för att säkra utförandet av insatser och att dokumentation sker enligt gällande bestämmelser. Biståndshandläggaren skickar i samband med beställning en kopia av samtycket till utföraren. Utlämnade av dokumentation till annan än beställaren För utlämnande av dokumentation till annan än beställaren - exempelvis närstående, underleverantör, annan vårdgivare – krävs samtycke från den enskilde. Det är utföraren som inhämtar samtycket. Förvaring av dokumentation under pågående insats All dokumentation som rör den enskilde ska förvaras på ett betryggande sätt, dvs. obehörig åtkomst, förstörelse, skada och tillgrepp. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Vid avslutad insats ska dokumentationen, inom en månad, överlämnas till vuxen- och omsorgsnämnden. Dokumentation av utförd tid För att den enskildes hemtjänsträkning och utförarens ersättning ska bli rätt ska utföraren rapportera utförd tid både i i Phoniro och i separata underlag enligt kommunens mall. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på dokumentation och har skriftlig rutin/plan/system för dokumentation. Kommunens kontrollpunkt: Företaget accepterar kommunens krav på dokumentation och har skriftlig rutin/plan/system för dokumentation. Vid brist kommer varning och och/eller hävning av kontrakt. 5.14. Förändring av behov Om den enskildes behov förändras i sådan grad att biståndsbeslutet kan behöva omprövas ska utföraren omgående kontakta ansvarig biståndshandläggare. Förändringen av den enskildes behov ska framgå av utförarens dokumentation. Det ingår också i utförarens uppdrag att omgående meddela biståndshandläggaren om en person som får hjälp är inlagd på sjukhus eller om denne har avlidit. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för förändring av behov. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på rapportering av förändringar samt har skriftlig rutin/plan/system för att rapportera förändrade behov. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på rapportering av förändringar samt har skriftlig rutin/plan/system för att rapportera 24(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen förändrade behov. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt. 5.15. Mat och måltider Maten och måltiden har stor betydelse i den enskildes vardag och är för många dagens höjdpunkt. Maten är också ett viktigt redskap för att bevara en god hälsa. Maten ska vara anpassad efter den enskildes behov och önskemål. Den enskilde som behöver ska kunna få specialkost, exempelvis E-kost (energi- och proteinrik kost) eller konsistensanpassad kost. Utföraren ska i den utsträckning som är möjligt tillgodose önskemål om vegetarisk kost och rätter med annat etniskt ursprung. Utföraren ska känna till och observera tillstånd hos den enskilde som i förlängningen kan leda till undernäring, exempelvis förändringar i matintag, nedsatt aptit, lång nattfasta, tugg- och sväljproblem eller viktnedgång. Det ska finnas rutiner för hur personalen ska agera vid sådana tillfällen. Den enskildes nutritionsproblem ska, efter samtycke från den enskilde, vidarerapporteras till primärvården. Matlagning Utföraren ska ha baskunskaper i matlagning för att kunna tillaga enkla, aptitliga och näringsmässigt bra måltider utifrån den enskildes behov. Den enskilde avgör dock själv vad han/hon vill äta. Leverans av matlåda Kostenheten i kommunen tillagar maten för leverans av matlådor till brukare i ordinärt boende. Kostenheten tillagar även specialkost och konsistensanpassad kost. Utföraren kan leverera mat från kostenheten till brukaren om hen så önskar. Kommunen har fastställt kostnad för matportioner för den mat som levereras från kostenheten. Om utföraren levererar mat från någon annan leverantör ska leverantören säkerställa nedanstående krav. Maten ska följa de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och ESS- gruppens rekommendationer ” Mat och näring för sjuka inom vård- och omsorg” från Livsmedelsverket, SLV 2003. Matlådan ska innehålla 25-30 % av dagsbehovet av energi. Maten ska vara variationsrik och anpassad efter säsong och helger. Maträtterna ska se aptitliga ut, vara smakrika och vällagade. Informationen på kylda matlådor ska följa Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27). Utföraren ska regelbundet följa upp matens kvalitet och upprätthålla en dialog med både de äldre och matleverantören. Förebyggande av och behandling vid undernäring Utföraren ska följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring. Detta ställer krav på rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring. I frågor om förebyggande av och behandling vid undernäring ska utföraren kontakta primärvården eller hemsjukvården om brukaren är inskriven där. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på mat och måltider enligt punkt 5.15. Företaget har skriftlig rutin/plan/system för att säkerställa maten för den enskilde och för att uppmärksamma undernäring. Kommunens kontrollpunkt: Företaget accepterar kommunens krav på mat och måltider enligt punkt 5.15. Företaget har skriftlig rutin/plan/system för att säkerställa maten för den enskilde och för att uppmärksamma undernäring. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 25(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 5.16. Rehabilitering, aktiviteter och förebyggande insatser Kommunen ansvarar för rehabilitering, habilitering och vissa hjälpmedel för personer över 18 år i ordinärt boende. Utföraren ska ha ett rehabiliterande och förebyggande arbetssätt. Den enskilde ska uppmuntras till aktivitet, stöttas och motiveras till att göra det som han/hon kan göra själv samt i så stor utsträckning som möjligt vara delaktig i sina vardagssysslor. Syftet är att bibehålla eller förbättra den enskildes funktionsförmåga och aktivitetsförmåga samt ge förutsättningar för en meningsfull vardag. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på rehabilitering, aktiviteter och förebyggande insatser. Kommunens kontrollpunkt: Företaget accepterar kommunens krav på rehabilitering, aktiviteter och förebyggande insatser. Vid brist kommer varning att ges och/eller hävning av kontrakt. 5.17. Hälso- och sjukvård Hemsjukvården ansvarar för hälso- och sjukvård för personer inskrivna i hemsjukvården. Utförarens personal ska vara positiv till att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter delegering av kommunens hälso- och sjukvårdspersonal, hos de brukare som valt dem som hemtjänstutförare. Ett exempel är om den enskilde inte kan ta ansvar för sin läkemedelshantering och hälso- och sjukvården har övertagit ansvaret för denna. Delar av det ansvaret kan delegeras till personal hos utföraren. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för samverkan med hälso- och sjukvården och för mottagande av delegering. Egenvård Om den enskilde bedömts av hälso- och sjukvårdens personal kunna ta ansvar för en hälsooch sjukvårdsåtgärd – men behöver praktisk hjälp ”handräckning” för att utföra densamma kan den enskilde ansöka om bistånd för egenvård. Det är den ansvarige legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som bedömer om en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård efter samråd med den enskilde. För dessa uppgifter kan insats beviljas av biståndshandläggare i form av hjälp med egenvård. Planering av egenvård ska vara dokumenterad. I dokumentet ska det bl.a. framgå vilka åtgärder som bedömts som egenvård, om personen själv eller med hjälp av någon ska utföra den, vilka åtgärder som ska utföras och vem som ska kontaktas om något händer eller om frågor uppstår i samband med egenvården. Genomförandeplanen bör praktiskt beskriva hur verksamheten genomför egenvård. Den egenvård som den enskilde utför med hjälp av någon annan räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därför inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Om den enskilde skadas i samband med utförandet av egenvården, får bedömningen av ansvaret göras enligt allmänna skadestånds- och straffrättsliga regler. Munhälsobedömning Personer som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser ska erbjuds tandvårdsstöd. Detta omfattar tandvårdskort för nödvänlig tandvård, samt erbjudande om årlig uppsökande munhälsobedömning. Landstinget ansvarar för den uppsökande verksamheten i egen regi, eller genom entreprenör. Det är viktigt att hemtjänstutförare samverkar med den som utför munhälsobedömningar, för att del av de instruktioner som ges för att hjälpa den enskilde med dess munhälsa. 26(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav enligt punkt 5.17 på hälso- och sjukvård, egenvård och munhälsobedömning. Företaget har skriftlig rutin/plan/system för samverkan med kommunens hälso- och sjukvård och biståndshandläggare om detta. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav enligt punkt 5.17 på hälso- och sjukvård, egenvård och munhälsobedömning. Företaget har skriftlig rutin/plan/system för samverkan med kommunens hälso- och sjukvård och biståndshandläggare om detta. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.18. Basala hygienrutiner Utföraren ansvarar för att personalen har kunskap om basala hygienrutiner och smittskydd. För att förebygga smittspridning ska tillämpliga rutiner, som utarbetas av Smittskydd/Vårdhygien för Sörmlands kommuner följas. Information och dokument om hygienrutiner kan laddas ned från www.landstingetsormland.se där man under A-Ö hittar ”Smittskydd/Vårdhygien” samt via www.vardhandboken.se I övrigt hänvisas även till Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19) som ska följas. Utföraren tillhandahåller och bekostar arbets- och skyddskläder, handsprit m.m. som behövs. Utföraren ansvarar för att personalen får kontinuerlig hygienutbildning. Utföraren ska ha skriftlig rutin för basal hygien. Utföraren ska skriftlig rutin/plan/system för Basal hygien. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på basala hygienrutiner och har skriftlig rutin/plan/system för Basal hygien. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på basala hygienrutiner och har skriftlig rutin/plan/system för Basal hygien. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.19. Trygghetslarm Trygghetslarm för äldre och personer med funktionsnedsättning i Gnesta kommun är kopplade till Larmcentralen CareTech som är kommunens larmcentral. Larmmottagningen svarar för mottagande av larmanrop och kontaktar vid behov den enskildes utförare enligt den åtgärdskedja som utföraren meddelat. Kommunens larmsamordnare ansvarar för installation och service av trygghetslarm. Kommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp som han eller hon behöver. Utföraren ska inhämta nycklarna från den enskilde samma dag som larmet har installerats. Utföraren ansvarar för åtgärder av larmanrop mellan kl. 07.00 – 22.00. Utföraren ska ha skriftlig rutin/plan/system för åtgärdskedja för larmhantering. Utförarens åtgärdskedja måste fungera under angiven tid för de kunder som utföraren ansvarar för, när ett besök efter larmanrop behövs. Åtgärdskedjan bör innehålla alternativa telefonnummer, för att kontakt alltid ska uppnås. Det är utförarens ansvar att alltid hålla åtgärdskedjan uppdaterad med aktuella telefonnummer. För att den enskilde ska få snabb hjälp i en akut situation, ska inställelsetiden uppgå till högst 30 minuter. Inställelsetid för personer som bor långt ut från centralorten Gnesta kan uppgå till högst 45 minuter enligt särskilt överenskommelse med kommunens biståndshandläggare. Personalen ska ha god lokalkännedom i områden där uppdrag utförs. 27(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på hantering av trygghetslarm och har skriftlig rutin/plan/system för åtgärdskedja. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterats kommunens krav på hantering av trygghetslarm och har skriftlig rutin/plan/system för åtgärdskedja. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.20. Nyckelhantering Utföraren ska ansvara för mottagande och förvaring av den enskildes nyckelar. Nyckelhantering till den enskildes bostad sköts digitalt via Phoniro. Fysiska nycklar till den enskildes bostad förvaras under säkra förhållanden i särskilda nyckelskåp hos företaget. Förlust av nycklar ska omedelbart redovisas till den enskilde. Eventuella kostnader som drabbar den enskilde på grund av låsbyte förorsakat av försumlighet hos utförarens personal bärs av utföraren. Utföraren ska ha skriftlig rutin/plan/system för säker nyckelhantering både vad gäller digitala nycklar i Phoniro och för fysiska nycklar. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på nyckelhantering och har skriftlig rutin/plan/system för detta. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på nyckelhantering och har skriftlig rutin/plan/system för detta. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.21. Hantering av privata medel Den enskilde eller dennes närstående/god man ska normalt sköta hanteringen av den enskildes privata medel. Endast i undantagsfall ska mindre summor av den enskildes privata medel handhas av utföraren. Utföraren ska ha skriftlig rutin för hantering av privata medel. Se kommunens riktlinjer för hantering av privata medel. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på hantering av privata medel och har skriftlig rutin/plan/system för detta. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på hantering av privata medel och har skriftlig rutin/plan/system för detta. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt. 5.22. Muta, gåva och testamente Enligt 10 kap 5 § Brottsbalken kan arbetstagare eller den som utövar uppdrag dömas för tagande av muta om denne tar emot gåva, löfte om gåva eller begär en otillbörlig förmån för att utföra sitt arbete. Detta gäller också efter det att anställningen har upphört, t.ex. mottagande av förmån genom testamente. Det ställs särskilt höga krav inom omsorgsområdet, där utrymmet för att ta emot gåvor är mycket litet, men undantagsvis kan det accepteras gåvor så som enklare blomma, kakor eller choklad. Utföraren ansvarar för att all personal är informerad om förbud att ta emot gåvor eller förmån. Utföraren ansvarar också för att vidta åtgärder om personalen bryter mot detta förbud. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för hur personalen ska förhålla sig till gåvor och testamente. 28(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på hantering av muta – gåva och testamente och har skriftlig rutin/plan/system för detta. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på hantering av muta – gåva och testamente och har skriftlig rutin/plan/system för detta. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.23. När den enskilde inte är anträffbar Utföraren ska ha en skriftlig rutin för hur utförare ska agera om den enskilde inte är anträffbar på överenskommen tid. Utföraren ska ha skriftlig rutin/plan/system för detta. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på åtgärder och skriftlig rutin/plan/system för hur företaget ska agera när den enskilde (brukaren) inte är anträffbar. Kommunens kontrollpunkt: Företaget accepterar kommunens krav på åtgärder och skriftlig rutin/plan/system för hur företaget ska agera när den enskilde inte är anträffbar. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.24. När den enskilde är svårt sjuk Utföraren ska ha en skriftlig rutin för hur utföraren ska agera om personalen i samband med en insats finner den enskilde svårt sjuk. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på att ha skriftlig rutin/plan/system för hur företaget agerar när den enskilde (brukaren) är svårt sjuk. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på att ha skriftlig rutin/plan/system för hur företaget agerar när den enskilde (brukaren) är svårt sjuk. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt 5.25. Vid dödsfall Utföraren ska ha en skriftlig rutin för hur utföraren ska agera om personalen i samband med en insats finner den enskilde avliden. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på att ha skriftlig rutin/plan/system hur den agerar vid dödsfall. Kommunenes kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på att ha skriftlig rutin/plan/system hur den agerar vid dödsfall. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt. 29(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 6. Ersättning och betalningsrutiner Kommunfullmäktige fastställer, i samband med beslut om budget, årligen ersättningarna för nästkommande år. I ersättningen ingår samtliga kostnader för tjänsternas utförande såsom personalkostnader, kostnader för kringtid, resor, administration, IT-kostnader, lokaler, transporter, material, utrustning för tjänstens utförande, arbetstekniska hjälpmedel (om detta inte räknas som sådant hjälpmedel som landstinget ansvarar för) m.m. Det innebär att ingen annan ersättning utgår än vad som framgår av beställningen. 6.1 Ersättning för utförd tjänst Ersättning till leverantör utgår för redovisad utförd tid enligt kommunens "hemtjänstpeng". Hemtjänstpengen revideras årligen i kommunfullmäktige. Ersättningen ska täcka totala personalkostnader, fortbildning och rehabilitering för personal, kostnader för bilar och transporter samt mobiltelefoner. Se bilaga om kommunens ersättning till LOV-utförare av hemtjänst och hemsjukvård. För att kommunen ska betala ut ersättning ska följande villkor vara uppfyllda: Fakturaunderlag ska vara kommunen tillhanda senast den 5:e dagen månaden efter den månad tjänsten har utförts. Tid för genomförda hemtjänstinsatser och tid för delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ska redovisas separat. Redovisning av tid för genomförd hemtjänst (se kommunens mall för fakturaunderlag) tillsammans med redovisning av genomförd tid från Phoniro utgör fakturaunderlag. Dessa underlag ska biläggas till fakturan. I fakturaunderlag redovisas faktisk genomförd tid samt typ av genomförda insatser (se kommunens mall för fakturaunderlag). Matleverans, larmuttryckning och oplanerad följeslagning redovisas separat (se kommunens mall för fakturaunderlag) För varje matleverans ges schablontid med 0,08 timmar. Redovisas separat (se kommunens mall för fakturaunderlag). Enstaka följeslagningar som inte är regelbundna (t.ex. till läkare, fotvården) redovisas separat (se kommunens mall för fakturaunderlag). För varje larmuttryckning ges schablontid med 0,17 timmar plus faktisk tid hos brukaren. Redovisas separat (se kommunens mall för fakturaunderlag). Redovisning av tid görs alltid per kalendermånad. Tiden anges i hundradelar, det vill säga 30 min anges som 0,50 h. Det är alltid faktisk utförd tid för hemtjänst och faktisk utförd tid för delegerad hälsooch sjukvårdsinsatser som skall redovisas och avrundning får inte ske. I de fall tid för genomförda hemtjänstinsatser inkluderar tid för delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ska den tiden minskas i fakturan för hemtjänst. Bedömd tid som inte utförts får inte redovisas med undantag för omställningstid. Omställningstid redovisas separat (se kommunens mall för fakturaunderlag). Ersättning utges inte för den tid som överstiger den bedömda tiden för hemtjänst och bedömd tid för delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Utföraren får inte kräva eller acceptera betalning utöver hemtjänstpengen för de tjänster som betalningen avser. 6.2 Omställningstid Omställningstid utgår för max fem dagar för bedömd och inplanerad tid hos kunden som inte kunnat utföras på grund av akut sjukhusvistelse för kunden eller att kunden har avlidit. 30(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Varje dag med planerade insatser ersätts med en trettiondedel (1/30) av beviljad månadstid. Orsak till att omställningstid uppstått samt datum och antal timmar för varje dag anges på fakturaunderlaget. 6.3. Dubbelbemanning När en kund får hjälp av två personal samtidigt redovisas den ena personalens tid under kunddebitering och den andra personalens tid under dubbelbemanning. Detta för att kunden betalar egenavgift för enkel tid medan utföraren får ersättning för dubbel. I de fall dubbelbemanning krävs där kommunen ersätter leverantören ska beslut om detta komma från biståndshandläggare. Vid dubbelbemanning på grund av arbetsmiljö står leverantören för kostnaden. 6.4. Fakturering och betalningsrutiner Alla fakturor ställda till Gnesta kommun hanteras av vuxen- och omsorgsförvaltningen. Då de tjänster som kommunen köper av utföraren omfattas av sekretess ska fakturor och eventuella bilagor kodas. Fakturor och eventuella fakturabilagor kodas med det besluts-ID som tas fram för varje beslutad insats i kommunens verksamhetssystem, Treserva. Namn och/eller personnummer får inte förekomma på fakturor och eventuella fakturabilagor. En faktura ställd till kommunens förvaltningar ska innehålla: Fakturadatum Unikt fakturanummer Beställarens namn och fakturaadress Referens (erhålls från beställaren) Ert namn och Er adress Ert organisationsnummer eller motsvarande Uppgift om F-skattebevis Vad tjänsten avser (besluts-ID för respektive beslutade insats ev. specifikation i bilaga) När tjänsten levererades Betalningsvillkor, förfallodatum Bank- och/eller plusgiro Belopp Ert momsregistreringsnummer (om moms är aktuellt för tjänsten) Momssats (om moms är aktuellt för tjänsten) Vid befrielse från moms ska hänvisning till relevant bestämmelse i momslagen anges (Social omsorg enligt 3 kap 4 § momslagen) Vid eventuell räntefakturering ska fakturanummer för ursprungsfakturan finnas angiven. Ovanstående uppgifter får inte finnas i färgade fält Faktura avseende hemtjänstinsatser och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ska redovisas separat. Fakturaadress: Gnesta kommun Vuxen- och omsorgsförvaltningen Referens (erhålls från beställaren) 646 80 Gnesta 6.5. Faktureringsavgift och dröjsmålsränta Faktureringsavgift eller liknande avgift accepteras inte. Eventuell dröjsmålsränta ska utgå enligt räntelagen. 31(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 6.6. Moms Hemtjänst som ges i enlighet med socialtjänstlagen är undantagen från moms, eftersom det är att betrakta som social omsorg enligt 3 kap 4 § Momslagen. Utföraren ska fakturera kommunen exklusive moms. 32(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 7. Uppföljning 7.1. Uppföljning Det är av väsentlig betydelse för kommunen att de utförare som kommunen tecknar kontrakt med fullgör sina åtagande utifrån kontraktet. Härav genomför kommunen olika typer av uppföljningar och kontroller såsom uppföljningar på individnivå, verksamhetsuppföljningar, brukarundersökningar, administrativa och ekonomiska uppföljningar, uppföljningar av synpunkter och klagomål, uppföljning av avvikelser i samband med larmutryckning, olika stickprovskontroller, screening och vid behov fördjupande uppföljningar. Resultat från brukarundersökningar och verksamhetsuppföljningar presenteras på kommunens hemsida under www.gnesta.se/kommunpolitik/kvalitetsredovisning. Företrädare för kommunen såsom verksamhetsuppföljare, revisorer och andra tjänstemän har rätt att under kontraktstiden följa upp och kontrollera verksamheten. Utföraren förbinder sig att bereda kommunen tillträde och insyn i sådan utsträckning att kommunen kan genomföra sitt uppdrag. Kommunen kan även uppdra åt fristående konsult eller dylikt att utföra uppföljning och kontroll. Utföraren förbinder sig i sådant fall att även bereda denne tillträde och insyn i sådan utsträckning att denne kan genomföra sitt uppdrag. I uppföljning ingår även att utföraren lämnar uppgifter som efterfrågas av exempelvis Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska Centralbyrån. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar kommunens krav på uppföljning. Kommunenes kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på uppföljning. Vid brist kommer varning ges och/eller hävning av kontrakt. 33(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 8. Kontraktsvillkor och kommersiella villkor 8.1. Kontraktshandlingarna i inbördes rangordning Om kontraktshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i följande ordning: 1. 2. 3. 4. Tillägg till kontrakt Kontrakt Förfrågningsunderlag med bilagor Ansökan 8.2. Kontraktstid och uppsägning Kontraktstiden börjar gälla enligt angivet datum. Kontraktet löper tillsvidare. Utföraren har rätt att säga upp kontraktet med 3 månaders uppsägningstid. Uppsägningen ska ske skriftligt. Vill kommunen säga upp kontraktet ska detta ske skriftligt med sex månaders uppsägningstid. 8.3. Ändring och tillägg Kommunen kan fatta beslut om att under kontraktstiden ändra ersättning, krav på tjänst och krav på utförare. En sådan förändring meddelas skriftligt till utföraren senast sex veckor innan den träder i kraft. Om utföraren inte säger upp kontraktet inom tre veckor från informationstidspunkten betraktas det som att utföraren har accepterat förändringen. 8.4. Upphörande av kontrakt om utföraren inte har kunder Om utföraren saknar uppdrag under en period av 12 månader upphör kontraktet att gälla utan uppsägning. 8.5. Hävning av kontrakt Vid kontraktsbrott av väsentlig betydelse äger part rätt att häva kontraktet. Hävande part är då berättigad till skadestånd. Kommunen har härutöver rätt att häva kontraktet om utföraren försätts i konkurs eller i övrigt befinner sig vara på sådant obestånd att utföraren inte kan förväntas fullgöra sina åtaganden. 8.6. Ansvar Om utföraren inte fullgör sina åtaganden och efter begäran inte inom skälig tid vidtar rättelse får kommunen antingen avhjälpa bristen på utförarens bekostnad eller göra avdrag på ersättningen. 8.7. Ändrade ägarförhållande Förändringar avseende ägarförhållandena hos utföraren ska skriftligen meddelas kommunen. 8.8. Överlåtelse av kontrakt eller uppdrag Kontrakt får inte överlåtas på annan fysisk eller juridisk person utan kommunens skriftliga medgivande. 8.9. Skadeståndsskyldighet Utföraren svarar i förhållande till kommunen för skadestånd, som kommunen p.g.a. vållande hos utföraren eller personal som denne svarar för, kan komma att förpliktas utge till tredje man. 34(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 8.10. Försäkring Utföraren ska teckna och under kontraktsperioden vidmakthålla ansvarsförsäkring och andra erforderliga försäkringar som håller kommunen skadeslös vid skada. För att styrka att ovan nämnda försäkringar tecknats ska utföraren tillställa kommunen kopia på försäkringsbrev vid undertecknande av kontrakt och därefter på begäran. Utföraren förbinder sig att förebygga skador som kan drabba personal, hjälptagare, anhöriga och utomstående. 8.11. Information mellan kommunen och utföraren Kommunen och utföraren ska fortlöpande informera varandra om de förhållanden som är av betydelse kommunen/beställaren. 8.12. Allmänhetens rätt till insyn På begäran av kommunen ska utföraren tillhandahålla uppgifter som gör det möjligt för kommunen att ge allmänheten insyn i hur uppdraget utförs i enlighet med 3 kap. 19 § kommunallagen. 8.13. Meddelarfrihet Personal som är anställd i verksamheten ska beträffande verksamhet som omfattas av kontraktet ha i huvudsak samma meddelarfrihet som råder för motsvarande offentligt anställd personal. Denna meddelarfrihet ska dock inte omfatta uppgifter som avser affärsförhållande, eller som allmänt sett kan rubba konkurrensförhållande för entreprenören. Vidare råder det inte meddelarfrihet för uppgifter om enskildas personliga och privata ekonomiska förhållanden eller som rör säkerhet. I meddelarfriheten innefattas inte heller information som gäller pågående förhandlingar rörande löne- eller andra anställningsvillkor eller som är hemlig enligt lag. Personer i ledande ställning i företaget, eller därmed jämförlig ställning omfattas inte av den här angivna meddelarfriheten. Det åligger utföraren att informera berörd personal om den meddelarfrihet som ska råda i verksamheten. 8.14. Antidiskrimineringsklausul §1 Leverantören skall vid utförandet av den kontraktade tjänsten/entreprenaden i Sverige följa vid varje tidpunkt gällande antidiskrimineringslagstiftning. De lagar som avses för närvarande är 16 kap 8 och 9§§ brottsbalken samt diskrimineringslag (2008:567). §2 Leverantören är under kontraktstiden skyldig att på begäran av den upphandlande myndigheten skriftligen redovisa de åtgärder som vidtagits med anledning av förpliktelserna enligt §1. Tiden för redovisning skall vara minst en vecka, om inte längre tid överenskommits. §3 Om leverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att visa enligt §2 eller om leverantören vid utförandet av kontraktet inte uppfyllt sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt de lagar mot diskriminering som angetts i §1, äger den upphandlande myndigheten rätt att säga upp kontraktet till förtida avveckling med en i villkoren föreskriven uppsägningstid. §4 Leverantören skall ålägga underleverantör den skyldighet som anges i §§1-3 i enlighet med de av Nämnden för offentlig upphandling (NOU) uppställda krav i enlighet med följande: För det första ska villkoren endast omfatta en underleverantör som utför den verksamhet som uppdraget avser i Sverige och som omfattas av svensk materiell rätt. För det andra bör underleverantören utföra en väsentlig del av det uppdrag som upphandlingskontraktet avser. Det bör normalt vara fallet om uppdraget utgör en procentuell stor andel av kontraktsvärdet. 35(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen För det tredje krävs att huvudleverantören har faktisk möjlighet att införa motsvarande antidiskrimineringsvillkor i kontraktet med den aktuelle underleverantören. §5 Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande myndigheten att dess leverantörer lever upp till grundläggande demokratiska värderingar skall en lagakraftvunnen dom mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt de lagar mot diskriminering som angetts i §1 anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlande myndigheten äger i dessa fall rätt att häva kontraktet. 8.15. Arbetsgivaransvar Utföraren svarar för alla kostnader för t.ex. löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga eller lagstadgade löneomkostnader. Utföraren är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvaret i förhållande till denna personal. 8.16. Arbetsmiljöansvar Utföraren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samordningsansvaret regleras av arbetsmiljölagen (AML). Överenskommelse om samordningsansvar ska träffas när två eller flera arbetsgivare samtidigt bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe. Detsamma gäller vid anlitande av underentreprenör. Oberoende av detta har varje arbetsgivare arbetsmiljöansvar för sina egna anställda. 8.17. Miljöarbete Utföraren ska i sitt miljöarbete sträva efter att minimera negativt miljöpåverkande faktorer i verksamheten. 8.18. Extra ordinär händelse I de fall en extra ordinär händelse inträffar, såsom t.ex. en pandemi, kan kommunen påkalla ett närmare samarbete mellan kommunen och de utförare kommunen har kontrakt med. Vid en extra ordinär händelse kan en situation uppkomma då antalet personer i behov av hemtjänst kraftigt ökar samtidigt som en stor andel av personalen är sjuka. För att se till att enskilda i behov av nödvändiga insatser får sina behov tillgodosedda, kan kommunen besluta om att utförarna ska samarbeta med varandra för att gemensamt se till att tillgängliga personalresurser fördelas på ett lämpligt sätt. 8.19. Force majeure Om part på grund av myndighets åtgärds- krigshändelse, strejk, bojkott, blockad eller annan omständighet som han inte kan råda över är förhindrad att fullgöra sina åtaganden enligt detta kontrakt, ska han i nödvändig omfattning vara befriad från desamma. Föreligger ovannämnda omständigheter har beställaren rätt, att så länge de består, själv utföra utförarens åtaganden. Ersättningen till utföraren reduceras i förhållande till i vilken grad han inte kan fullgöra sina åtaganden. 8.20. Tvist mellan kommunen och utförare Tvist mellan kommunen och utförare med anledning av ingånget kontrakt ska avgöras av svensk allmändomstol med tillämpning av svensk rätt. 36(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 9. Accept och lämnande av ansökan 9.1. Accept och lämnande av ansökan Härmed intygas att samtliga villkor och krav i förfrågningsunderlaget och förslag till kontrakt uppfylls och accepteras. Som behörig firmatecknare för sökande intygas härmed även att företaget/organisationen och i företaget verksamma personer som genom att vara ägare/delägare eller genom sin befattning i företaget har att fatta beslut att företräda detta eller är utsedd att vara ansvarig för den verksamhet upphandlingen avser, inte är försatt i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud eller är föremål för ansökan om sådana åtgärder. Det försäkras också att ovan angiven personkrets inte är dömda för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom eller gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen. Frågan ska besvaras av samtliga Ja Nej Företaget accepterar och uppfyller ställda villkor och krav i förfrågningsunderlaget och förslag till kontrakt. Kommunens kontrollpunkt: Företaget har accepterat kommunens krav på uppfyllse av ställda villkor och krav i förfrågningsunderlaget och förslag till kontrakt. 37(36) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Ansökan om att bli godkänd anordnare av hemtjänstinsatser i enlighet med Gnesta kommuns kundvalssystem Undertecknad ansöker härmed om auktorisation av nedanstående företag för verksamheten inom Gnesta kommuns kundvalssystem. Företagets kapacitetstak Nej, inget kapacitetstak begärs Ja, kapacitetstak begärs och anges vid avtalsskrivning Företagsinformation Företagets namn Organisationsnummer Adress E-postadress Ägare/VD Telefonnummer Kontaktperson för ansökan och kontraktsskrivning Telefonnummer Underskrift Jag har tagit del av kommunens förfrågningsunderlag (ffu) och accepterar samt uppfyller angivna krav och villkor i förfrågningsunderlaget och enligt nedanstående punkter. Jag bifogar efterfrågade uppgifter. Ort och datum Underskrift (firmatecknare) Namnförtydligande Följande handlingar ska bifogas till ansökan (Markera med X i avsedd ruta vilka bilagor du bilägger till ansökan) Registreringsbevis Protokoll och stadgar för aktiebolag/handelsbolag alternativt stiftelseurkund för ekonomisk eller ideell förening. Begäran om sekretessuppgifter Ägarförhållanden Organisationsskiss Bevis som styrker att det inte finns grund för uteslutning F-skattesedel Bevis om rating 5 alternativt dokument som styrker finansiell och ekonomisk ställning alternativt årsredovisning. Underleverantör Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Formel kompetens för ansvarig för driften med namn och meritförteckning inklusive betyg och intyg: Till ansökan biläggs CV där det framgår arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter samt utbildningsbevis på genomgången relevant högskoleutbildning. Hänvisning till ffu Punkt 3.3 Punkt 4.2 Punkt 3.10 Punkt 4.3 Punkt 4.3 Punkt 4.1, 4.5, 9.1 Punkt 4.4 Punkt 4.6 Punkt 4.7 Punkt 4.9 och Avsnitt 5 Punkt 4.11 Gnesta kommun | 646 80 Gnesta | vxl: 0158-70 000 | [email protected] | www.gnesta.se Besöksadress: Västra Storgatan 15 | organisationsnummer: 212000-296 Prövning av den reella kompetensen för ansvarig för driften: Till ansökan biläggs CV som utvisar den relevanta kunskap och erfarenhet som efterfrågas. Av CV framgår arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter. Den kunskap och erfarenhet som åberopas är skriftligt styrkt. Till ansökan bifogas även skriftliga vitsord från nuvarande och/eller tidigare arbetsgivare. Introduktion av nyanställda Synpunkter och klagomål Avvikelser Lex Sarah Kontaktmannaskap Ansvarsförsäkring. Två referenser med namn och telefonnummer Förfrågningsunderlag med ifyllda svar på frågor. Punkt 4.11 Punkt 5.5 Punkt 5.7 Punkt 5.8 Punkt 5.9 Punkt 5.12 Punkt 8.10 Punkt 3.7 Ffu Ansökan med bilagor skickas till Gnesta kommun ”Auktorisation hemtjänst LOV” Vuxen- och omsorgsförvaltningen 646 80 GNESTA 2(2) . Förfrågningsunderlag och villkor för att bli godkänd anordnare av Hemtjänstinsatser i Gnesta kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Förfrågningsunderlag hemtjänst LOV Regler 2013-10-01 Socialnämnden Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Pia Eriksson-Carlsson SN 2013.91 2010-10-01 SN §74 Dokumentinformation Dokumentet gäller för Social Socialförvaltningen Dokumentnamn Sid 2(19) Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 3(19) Innehåll Information ...................................................................................... 5 Beskrivning av upphandlingen......................................................................................... 5 1 Praktisk information........................................................................ 5 Förfarande om ansökan inte godkänts ........................................................................... 5 Hemtjänst enligt SoL......................................................................................................... 5 Valfrihet .............................................................................................................................. 6 2 Krav på leverantören och verksamhet .............................................. 7 Ansvarsförsäkring .............................................................................................................. 7 Ekonomi ............................................................................................................................. 7 Kunskap och erfarenhet ................................................................................................... 7 Krav på IT-system ............................................................................................................. 7 Kvalitetssystem och -arbete ............................................................................................. 8 Klagomål- och synpunktshantering ................................................................................ 8 Uppföljning och tillsyn ..................................................................................................... 9 Kommunens MAS följer upp HSL-kraven. ................................................................. 10 Offentliggörande av kvalitetsuppföljningar ................................................................. 10 Åtgärder vid avvikelser.................................................................................................... 10 Lagar, förordningar och föreskrifter ............................................................................. 10 Omvårdnadsansvarig ....................................................................................................... 11 3 Skyldigheter för leverantören och verksamhet ................................ 11 Avvikelser.......................................................................................................................... 11 Lex Sarah........................................................................................................................... 12 Dokumentation och hantering av känslig information kring kund .......................... 12 Avvikelser hälso-och sjukvård. ...................................................................................... 12 Extraordinära händelser eller höjd beredskap ............................................................. 12 Hälso- och sjukvård ......................................................................................................... 13 Egenvård ........................................................................................................................... 13 Marknadsföring och information .................................................................................. 13 Personal ............................................................................................................................. 13 Nyckelhantering ............................................................................................................... 14 Rapportera förändringar ............................................................................... 14 Förändring gällande kund ............................................................................................... 14 Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 4(19) Förändringar gällande företaget ..................................................................................... 14 Samverkan och samtycke ................................................................................................ 14 Verkställa givna beslut..................................................................................................... 14 Tillfällig utökning av uppdrag ........................................................................................ 15 4. Rättigheter ................................................................................. 15 Tilläggstjänster.................................................................................................................. 15 5. Kommersiella villkor..................................................................... 15 Uppdrag, omfattning och kontraktstid ......................................................................... 15 Ändring och tillägg till avtalet ........................................................................................ 16 Kontraktsvillkor ............................................................................................................... 16 Ersättning för utförd tjänst ............................................................................................ 16 Moms ................................................................................................................................. 16 Dubbelbemanning ........................................................................................................... 17 Kunden.............................................................................................................................. 17 Omställningstid ................................................................................................................ 17 Hävning av kontrakt ........................................................................................................ 17 Egen begäran .................................................................................................................... 17 Avsaknad av uppdrag ...................................................................................................... 18 Brott mot bestämmelser ................................................................................................. 18 Tvist ................................................................................................................................... 18 Omförhandling ................................................................................................................ 18 Underleverantörer............................................................................................................ 18 Ägarbyte eller ny verksamhetsansvarig ......................................................................... 18 Övriga villkor.................................................................................................................... 18 Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 5(19) Information Beskrivning av upphandlingen År 2008 beslutade Gnesta kommun att införa upphandling enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem LOV inom hemtjänst enligt socialtjänstlagen SoL 4 kap 1§. Insatserna gäller alla personer som har behov av hemtjänst. 1 Praktisk information En leverantör måste ansöka om ett godkännande för att få utföra insatser inom hemtjänsten. Ansökan ska göras på kommunens särskilda blankett. 1. Leverantör av hemtjänst 2. Leverantörens verksamhetsbeskrivning. På blanketten finns mer information om vilka handlingar som ska bifogas med ansökan. Ansökan och dess bilagor sänds till eller lämnas: Socialförvaltningen Besöksadress: Industrigatan 8 Postadress: Västra Storgatan 15 646 80 Gnesta Kommun Socialnämnden prövar ansökan mot kraven i förfrågningsunderlaget, och lämnar skriftlig underrättelse inom det snaraste. Socialnämnden kan begära in kompletterande uppgifter, om så krävs. Socialnämnden får utesluta en ansökning på omständigheter som anges i 7 kap 1 § Lagen om valfrihetssystem (LOV). Godkännandet blir bindande när kontraktet är undertecknat. Annonsering kommer att ske löpande på den nationella databasen www.valfrihetswebben.se. Förfrågningsunderlag med bilagor återfinns på www.gnesta.se. Förfarande om ansökan inte godkänts Om kommunen beslutat att inte godkänna en sökande leverantör kan denne lämna in ny ansökan. Den nya ansökan ska vara utformad enligt det vid den aktuella tidpunkten gällande förfrågningsunderlaget. Om leverantör ej fått ett godkännande och anser att kommunen handlat fel, kan en begäran om rättelse sändas till Förvaltningsrätten i Linköping. Vid avslag kommer besvärshänvisning att skickas med beslutsmeddelandet. Hemtjänst enligt SoL Socialtjänstlagen reglerar kommunernas ansvar för insatser enligt socialtjänstlagen där ingår bland annat hemtjänst. Gnesta Kommun har det yttersta myndighetsansvaret för att de som bor och vistas i kommunen, får den hjälp och det stöd de behöver. Hemtjänst är ett Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 6(19) samlingsbegrepp för olika insatser som beviljas efter den enskildes behov. Innehållet i hemtjänsten kan delas in i serviceinsatser och omvårdnadsinsatser. Med serviceinsatser avses praktisk hjälp med hemmets skötsel och med omvårdnad avses de personliga. Serviceinsatser avser praktiskt hjälp med hemmets skötsel, städning och tvättning, hjälp med inköp och andra viktiga ärenden. Hit hör också tillagning av måltider eller hjälp med att få hem färdiglagad mat (matleverans). Trygghetslarm ingår i serviceinsatserna. Som leverantör av hemtjänst ingår larminsatser dagtid, till den enskilde, i uppdraget. Tjänsten innebär även de som enbart har trygghetslarm som insats och som valt utförare av insatsen. Installation och service ingår inte i uppdraget. Matdistribution ingår i uppdraget. Personlig omvårdnad består av alla förekommande situationer som rör den egna personen som t ex äta, dricka, klä på/av sig, sköta sin personliga hygien, förflytta sig eller för en ökad trygghet. Insatser behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Hemtjänst beviljas av kommunens biståndshandläggare enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1-2 §, till enskild person som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat vis. Omkring 200 brukare har kontinuerligt haft beslut om hemtjänst inom kommunen under de senaste åren. Brukarna utgör en bredd målgrupp från yngre till äldre, med olika typer av funktionsnedsättning. Ett företag som ansöker om att bli godkänd som leverantör, kan välja det ena eller båda av områdena, omvårdnadsinsatser och/eller serviceinsatser. Valfrihet En grundläggande princip för valfrihetssystemet är att Gnesta kommun ska behandla alla leverantörer på likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Biståndshandläggarna ska förhålla sig opartisk i förhållande till leverantörerna i brukarens valsituation. Det är biståndshandläggaren som lämnar uppdrag till vald leverantör. Gnesta kommun ska även ta hänsyn till principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. De krav som ställs på godkända leverantörer får inte överstiga de krav som ställs på verksamhet i kommunens egen regi. I Gnesta kommun har det sedan oktober 2008 funnits ett valfrihetssystem inom hemtjänst. Brukaren/kunden kan därigenom välja vilken eller vilka av de godkända leverantörerna inklusive kommunal hemtjänst som han eller hon vill ska utföra de beviljade insatserna. Undantag är hemtjänstinsatser på natten, som endast kommunala hemtjänsten utför De kunder som inte gör ett aktivt val omfattas av kommunens egen hemtjänst (ickevalsalternativ). Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 7(19) Valfrihetssystemet ger också kunden möjlighet att välja olika leverantörer av hemtjänst. De kan exempelvis ha en utförare av serviceinsatser och en annan för omvårdnad. Kunden har alltid rätt att byta leverantör om de inte är nöjda med kvalitén på utförda insatser. 2 Krav på leverantören och verksamhet För att en leverantör ska bli godkänd i kommunens valfrihetssystem och bibehålla godkännandet ska vissa krav och villkor uppfyllas gällande: ● ● ● ● ● ● Ansvarsförsäkring Ekonomi Kunskap och erfarenhet Kvalitetsledningssystem (SOSFS 2011:9) Lagar, förordningar och föreskrifter Omvårdnadsansvarig (gäller leverantör av omvårdnadsinsatser) Ansvarsförsäkring Leverantör skall tillse att kund och kommun hålls skadeslös för skada orsakad genom fel eller försummelse av personal anställd hos leverantören. Leverantören skall för detta ändamål inneha en ansvarsförsäkring. Bevis om att försäkring har tecknats skall överlämnas till kommunen innan avtal tecknas. Bevis om att förnyad försäkring finns skall överlämnas till kommunen senast en vecka före det att försäkringen går ut. Ekonomi Leverantören ska vara registrerad hos Bolagsverket och uppvisa registreringsbevis samt F-Skattsedel. Leverantören ska vara registrerad för lagstadgade skatter och avgifter. Leverantören får inte ha avgifts- eller skatteskulder till Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten. Leverantör skall tillhanda hålla kommunen bokslut/årsredovisningar, för att påvisa ekonomisk bärighet och förmåga att fullgöra sina uppdrag. Kunskap och erfarenhet Leverantören och dess personal skall ha för arbetsuppgifterna och verksamhetens inriktning adekvat kunskaps- och erfarenhetsbakgrund. Leverantören måste vid ansökan hänvisa till minst två referenser som kan ge stöd för att företaget besitter relevanta erfarenheter och kunskaper. Övriga kunskaper som leverantören skall ha är den administrativ kompetens som krävs för att bedriva verksamheten, därmed även datakunskaper. Krav på IT-system Leverantören ska följa gällande lagstiftning, föreskrifter samt kommunens gällande informationssäkerhetspolicy samt riktlinjer för informationssäkerhet. Leverantörens verksamhet ska ha tillgång till del av kommunens ITDokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 8(19) verksamhetssystem Treserva för mottagande och verkställighet av insatsbeslut från biståndshandläggare. Treserva används vid kommunikation med biståndshandläggaren avseende meddelande som rör uppdraget, samt till dokumentation. Kommunen ska tillhandhålla följande: ● Åtkomst via webbgränssnitt för användare till kommunens verksamhetssystem Treserva. För att åtkomst ska fungera krävs att leverantören har en fungerande internetuppkoppling för de datorer som ska använda applikationen. ● Behörighet till Treserva. ● Support för Treserva och för access till kommunens IT-nät. ● Utbildning för chefer och utsedda personer med ett extra ansvar för Treservaanvändare, allmän information till personalgrupp och därefter vid behov vid förändringar i Treserva. Leverantören står för: ● Digitalt inrapporteringssystem för att registrera den utförda tiden hos brukaren. Leverantören ska själv installera programvaran ● Hårdvaran PC ● Skrivare ● Installation av hårdvara, skrivare, egna programvara m.m. ● IT-support/service till sina användare för leverantörens egen hårdvara och egna IT-system ● Switchar och brandvägg Leverantören ansvarar för all hantering av IT-verksamhetstödet sker enligt gällande lagstiftning, offentlighet- och sekretesslagstiftning samt personuppgiftslagen. När någon användare av Treserva slutar sin anställning skall det omedelbart anmälas skriftligt till kommunen, så att behörighet och användaridentitet kan avslutas. Kvalitetssystem och -arbete Leverantören ska bedriva ett dokumenterat kvalitetsarbete. Leverantören har ett ansvar att utföra uppdraget i enlighet med gällande kvalitetskrav som framgår av tillämplig lagstiftning, förordningar och föreskrifter inom verksamhetsområdet samt i enlighet med kommunfullmäktiges beslut och socialnämndens mål. Klagomål- och synpunktshantering Kunden har rätt att framföra klagomål och synpunkter. Leverantören skall ha rutiner för klagomålshantering där utredning, uppföljning och vidtagna åtgärder skall dokumenteras. Leverantören ska använda kommunens klagomålsblankett som underlag i sitt kvalitetsarbete. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 9(19) Uppföljning och tillsyn Socialnämnden i Gnesta kommun är ansvarig för all hemtjänst i kommunen, den som utförs av den kommunala utföraren liksom privata utförare. För granskning och uppföljning ska utförarna ge tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs, ge tillgång till uppgifter om verksamheten samt tillgång till avidentifierade dokumentationer om kunderna. Inspektionen av vård och omsorg( IVO) är tillsynsmyndighet för all vård och omsorg i Sverige. IVO granskar om människor får de insatser som de har behov av, och om verksamheten fullgör sina lagstadgade uppdrag. Alla utförare inom hemtjänsten står därför under IVO:s tillsyn. Kommunens revisorer är förtroendevalda och utses av kommunfullmäktige. Revisorerna granskar att nämndens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, kommunallagen kap 9 §9. Kommunrevisionen granskar Socialnämnden, att den har avtal med privata utförare, att avtalen möjliggör Socialnämndens uppföljning, att uppföljningen görs samt sättet den utförs på. Revisionen granskar att Socialnämnden gör uppföljningar på samma sätt hos kommunala som privata utförare. Socialnämnden följer upp och kontrollerar att tjänster som utförarna åtar sig håller den kvalitet som anges i LOV-underlaget. Kommunen har en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). MAS ansvar framgår i HSL § 24, och i Socialstyrelsens allmänna råd om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunens hälso- och sjukvård. MAS:ens ansvarar för kvalitet och säkerhet inom den medicinska verksamheten i kommunen. Kommunen har en kvalitetsutvecklare som följer upp kvalitet och säkerhet enligt socialtjänstlagen SoL, inom socialförvaltingens verksamhet. Biståndshandläggarna kontaktar kunderna och följer upp de beviljade insatserna. I vissa fall kan utföraren kontaktas. Socialnämndens kvalitetsuppföljning Socialnämnden genomför kvalitetsuppföljningar hos de kommunala och de privata utförarna. Uppföljning ska ske kontinuerligt. Metoder som kan användas ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Dokumentnamn Socialstyrelsens årliga kunderenkät Inbjuda utförare till möten Föranmälda besök i utförarens verksamhet Oanmälda besök i utförarens verksamhet Intervjuer med kund och närstående Intervjuer med utförarens personal Intervjuer med samarbetspartners, handläggare, kommunens legitimerade m fl Genomgång, och uppföljning, av klagomål och avvikelser Uppföljning av genomförandeplaner Uppföljning av att beställda och fakturerade tjänster utförts Kontroll hos Skattemyndigheten att privat utförare betalat skatter och socialförsäkringsavgifter Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 10(19) Kommunens MAS följer upp HSL-kraven. Metoder som kan användas: ● ● ● ● ● ● Föranmälda besök i utförarens verksamhet Oanmälda besök i utförarens verksamhet Intervjuer med kund och närstående Genomgång av journaler Genomgång, och uppföljning, av avvikelser Uppföljning av delegering Offentliggörande av kvalitetsuppföljningar Resultat av kvalitetsuppföljningarna är offentliga och publiceras bl a på kommunens hemsida. Uppgifter om kunds personliga förhållanden ska inte kunna utläsas. Inte heller företagshemligheter, vilket skyddas av lag om företagshemligheter. Åtgärder vid avvikelser När kvaliteten inte uppfyller kraven i LOV-underlaget vidtar Socialnämnden följande åtgärder. Val av åtgärd beror på typ av avvikelse. ● ● ● ● ● Möte med utföraren för fördjupade granskningar av avvikelser Varning med åtgärdsplan Uppföljning av åtgärdsplan Anmälan till andra myndigheter Hävande av avtal, helt eller delvis Årlig redovisning i Socialnämnden Leverantören ska senast januari månad varje år lämna in sin årliga kvalitetsberättelse avseende föregående verksamhetsår till Socialnämnden. Kvalitetsberättelsen ska uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Lagar, förordningar och föreskrifter Leverantören skall vara förtrogen med och följa inom området gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Leverantören ansvarar för att uppdraget utförs i enlighet med tillämplig lagstiftning som t ex socialtjänstlag, sekretesslagstiftning, förordningar och föreskrifter, riktlinjer och allmänna råd ( SOSFS:ar ) samt de nationella målen inom verksamhetsområdet. Leverantör ansvarar för att all personal i verksamheten har god kunskap om, och i det dagliga arbetet tillämpar, gällande sekretesslagstiftning. Leverantören ska tillse att all personal undertecknar en förbindelse om sekretess och tystnadsplikt och att förbindelsen efterlevs. Sekretessförbindelsen förvaras hos leverantören. Brott mot tystnadsplikten kan innebära upphävande av avtalet. Leverantören ska fullgöra sina skyldigheter enligt svensk lagstiftning, t ex ekonomiska åtaganden beträffande inbetalning av skatter och sociala avgifter. Leverantören är arbetsgivare för all personal som utför hemtjänstuppdrag, vilket Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 11(19) innebär att leverantören svarar för samtliga förpliktelser som åvilar arbetsgivare enligt lag, författning eller avtal. Med svensk lagstiftning jämställs även myndigheters föreskrifter. Omvårdnadsansvarig Den som ansvarar för hemtjänst i form av personlig omvårdnad skall ha: ● högskoleutbildning med inriktning mot vård, omsorg eller socialt arbete eller annan utbildning och erfarenhet som ger motsvarande kompetens och bedöms likvärdig ● Omvårdnadspersonal skall ha kompetens motsvarande treårigt omvårdnadsprogram eller annan likvärdig utbildning eller erfarenhet Den som ansvarar för hemtjänst i form av service ska ha ● treårig gymnasieutbildning eller annan utbildning och erfarenhet som är relevant för uppdraget ● Servicepersonal skall ha god kompetens för sina arbetsuppgifter, d v s ha tillräcklig utbildning och erfarenhet för att utföra uppdraget Accepterar ni samtliga krav under kapitel 2. Ja Nej 3 Skyldigheter för leverantören och verksamhet Leverantör av hemtjänst har vissa skyldigheter att efterleva för att bibehålla ett godkännande förutom de krav som ställs i det tidigare kapitlet. Leverantören har bland annat en skyldighet att administrera de uppgifter som kommunen skall ta del av på ett korrekt och tillförlitligt sätt: ● ● ● ● ● ● ● ● ● Avvikelser Dokumentation och hantering av känslig information kring kund Extraordinära händelser eller höjd beredskap Hälso- och sjukvård Marknadsföring och information Personal Rapportera avvikelser och förändringar Samverka Verkställa givna beslut Avvikelser Leverantören har en skyldighet att dokumentera och utreda avvikelser inom verksamheten. Det kan bestå av insatser som inte utförts, delvis eller i sin helhet, brister i bemötande gentemot kund eller anhöriga, hot och våld från kund mot personal, olycksfall för kunden och dylikt. Till avvikelser räknas även olycksfall i arbetet som leder till skada för kund eller kundens egendom. Upprepade avvikelser av samma karaktär kan leda till att leverantören behöver ta ställning till om en Lex Sarah anmälan behöver göras på den egna verksamheten. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 12(19) Lex Sarah Det är leverantörens ansvar att se till att all personal känner till skyldigheten att enligt 14 kap 2 § Socialtjänstlagen, vaka över kundens situation samt att anmäla missförhållanden i omsorger om äldre eller funktionshindrade. Skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden gäller den egna verksamheten. Anmälan skall göras till den som är utsedd ansvarig hos leverantören, som utreder händelsen och ansvarar för att socialnämnden får kännedom om händelsen. Dokumentation och hantering av känslig information kring kund Leverantören är skyldig att dokumentation sker, i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En genomförandeplan skall upprättas för varje kund. Leverantören ska använda kommunens blankett för detta. Socialdokumentation (genomförandeplan). Planen ska ge en samlad bild av hur kundens beviljade insatser enligt SoL ska genomföras. Planen görs tillsammans med kunden och/eller företrädare. Planen är till för att stärka kundens inflytande över vardagen, vara ett arbetsverktyg för personalen samt ett medel för biståndshandläggarens uppföljning av biståndsbeslutet. Leverantören ska föra en journal där faktiska omständigheter och händelser av betydelser dokumenteras. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Kundens kontaktpersonal bör delta i upprättandet av genomförandeplan. Inom två veckor efter att uppdraget mottagits av leverantör ska en kopia av upprättad genomförandeplan vara biståndshandläggare tillhanda. All dokumentation som rör den enskilde skall förvaras skyddad för obehörig åtkomst, brand och fukt. När kunden avslutas hos leverantören ska all dokumentation överlämnas utan kostnad till ansvarig biståndshandläggare. Vid överlämnande av dokumentation svarar leverantör för kundens medgivande. Leverantören ansvarar också för att månadsunderlag, genomförandeplan, biståndsbeslut och andra handlingar som rör kundens personliga förhållanden förvaras på ett betryggande sätt. Informationen ska lämnas på ett sådant sätt att sekretess garanteras. Avvikelser hälso-och sjukvård. Rapportering av tillbud och negativa händelser inom kommunens hälso- och sjukvård skall rapporteras till medicinsk ansvarig sjuksköterska(MAS). Ifylld rapport skickas till MAS, en kopia behålls på enheten för uppföljningsarbete och ev. händelseanalys. Extraordinära händelser eller höjd beredskap En extraordinär händelse kan karaktäriseras som en händelse som avviker från det normala och kan leda till en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 13(19) störning i viktiga samhällsfunktioner. Leverantören skall utföra uppdrag avseende nödvändiga insatser även vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Leverantören ska få ta del av socialförvaltningens beredskapsplanering. Hälso- och sjukvård Leverantör av omvårdnads- och serviceinsatser ska samverka med kommunens hälso- och sjukvårdsenheten gällande hälso- och sjukvårdsuppgifter. Leverantörens personal får inte utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter, om de inte har delegation från legitimerad personal i kommunen. När den enskilde själv inte kan ansvara för sina läkemedel och intag av läkemedel gäller att leverantören inte kan vara behjälplig utan delegering. Kommunen lämnar ingen ersättning till leverantör för hälso- och sjukvårdsuppgifter, annat än om uppgifterna utförs på delegation. För att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter skall det finnas ett uppdrag/vårdplan från ansvarig legitimerad personal. Egenvård Leverantören ska genomföra egenvårdsinsatser enligt biståndsbeslut. Egenvård är när den enskilde behöver hjälp med enklare hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom vad som räknas som egenvård. Det är legitimerad personal som bedömer om den enskildes behov är egenvård. Marknadsföring och information Marknadsföring av leverantörer av hemtjänst görs av kommunen, när det gäller de biståndsbedömda insatserna. Leverantörens marknadsföring av tilläggstjänster ska innehålla korrekt information i förhållande till leverantörs avtal med kommunen. För att kunderna ska kunna välja i ett valfrihetssystem behövs jämförbar information om leverantörerna som kommunen kan presentera på ett konkurrensneutralt sätt. Alla leverantörer, även hemtjänst i kommunens egen regi, ska skicka in en verksamhetsbeskrivning. Kommunen kommer att använda detta material som underlag till information på bland annat www.gnesta.se och i broschyr för kundval gällande biståndsbedömda insatser. Leverantören ansvarar själv för att skicka in material kontinuerligt så att denna information hålls uppdaterad. Personal Leverantören ansvarar för att personalen får adekvat kompetensutveckling. Kommunen kan, då fortbildning anordnas i egen regi, erbjuda leverantörer plats i fortbildningen till självkostnadspris. I de fall som kommunen genomför utbildningsinsatser riktade mot hela produktionsenheten erbjuds leverantörer plats kostnadsfritt. Detta kan exempelvis gälla vid utbildning kring Lex Sarah. Leverantören och dennes personal skall ha kunskaper i det svenska språket. All personal skall ha personlig legitimation som uppvisas på begäran från kund. Kund skall informeras om det kommer ny personal för att utföra insats hos dem. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 14(19) Nyckelhantering Leverantören ska ha en skriftlig rutin för hantering av nycklar till kundernas bostäder. Kunden ska signera utlämning och återlämning av nyckel. Vid förlust av nycklar ska leverantören omedelbart rapportera till kunden och ombesörja och bekosta byte av lås och dylikt. Eventuella ytterligare kostnader som drabbar kunden på grund av låsbytet förorsakats av leverantörens personal bekostas av leverantören. Rapportera förändringar Förändring gällande kund Det åligger leverantören att omgående meddela biståndshandläggaren och andra berörda anordnare om en person som får hjälp är inlagd på sjukhus eller har avlidit. Om kundens behov av insatser ökar eller minskar, skall leverantören kontakta kommunens biståndshandläggare Förändringar gällande företaget Större förändringar av företaget som kan påverka leverantörens godkännande skall rapporteras till kommunen, se vidare kapitlet om kommersiella villkor. Leverantören har en skyldighet att hålla information kring företaget uppdaterat. Samverkan och samtycke Leverantören ska samverka med primärvården, anhöriga och andra för den enskilde, viktiga personer och organisationer, liksom med gode män och förvaltare när det är aktuellt. En förutsättning för att kunna samverka är att kunden gett sitt samtycke till att leverantören får ta kontakt med andra personer eller organisationer, ett samtycke ska alltid dokumenteras. Representant för leverantören ska vid behov delta i vårdplanering i samverkan mellan huvudmännen och den enskilde. Leverantören ska arbeta i enlighet med de skriftliga överenskommelser som kommunen träffar. I händelse av att uppdrag övergår till ny utförare skall både den nuvarande och den nya utföraren medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för de boende/brukarna och kommunen. Verkställa givna beslut En leverantör får inte, inom ramen för den verksamhetskategori, tacka nej till uppdrag. Överlämning av ärenden sker av biståndshandläggaren till godkända leverantörer, där kunden gjort ett val. Leverantören ska kunna påbörja insatser gällande personlig omvårdnad inom ett dygn och serviceinsatser inom två veckors tid. I brådskande ärenden ska insatser gällande personlig omvårdnad kunna påbörjas samma dygn som uppdraget lämnats till leverantör. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 15(19) Det är inte möjligt för leverantör att begränsa sina insatser till vissa tider på dygnet, t ex exkludera uppdrag som innehåller insatser på kvällar och/eller helger. Uppdrag ska kunna utföras på alla de tider som anges i biståndsbeslutet. Omvårdnadsinsatser utförs årets samtliga dagar mellan klockan 07.00 - 22.00. Serviceinsatser utförs vardagar mellan klockan 08.00 - 16.00. Tillfällig utökning av uppdrag Om kunden tillfälligt har behov av ett utökat beslut skall leverantören, under en begränsad tid om högst tre veckor verkställa även utökningen av uppdraget. Accepterar ni samtliga krav under kapitel 3 Ja Nej 4. Rättigheter Tilläggstjänster Leverantören har rätt att erbjuda tilläggstjänster. Dessa tjänster får inte vara obligatoriska för kunden och de ska debiteras direkt från leverantören till kunden. Tilläggstjänster kan enbart gälla de insatser som inte ingår i biståndsbeslutet. Leverantören ansvarar för att tydliggöra för kunden att tilläggstjänster inte ingår i biståndsbeslutet och hemtjänsttaxan. Att använda sig av tilläggstjänster istället för att informera biståndshandläggare om en kunds utökade behov av insatser är inte tillåtet. Ett sådant förfarande från leverantör utgör grund för omedelbart hävande av avtal. Accepterar ni samtliga krav under kapitel 4 Ja Nej 5. Kommersiella villkor Uppdrag, omfattning och kontraktstid Kommunen garanterar inte någon volym åt leverantören utan det är biståndsbeslutet, kundens val och utförda timmar som avgör den ersättning som leverantören får. Leverantören får endast ersättning för de insatser som leverantören har ansökt om enligt förfrågningsunderlaget och av socialnämnden blivit godkänd. Avtal mellan kommun och leverantör gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader. Uppsägning lämnas skriftligt till socialnämnden. Valfrihetssystemet är ett politiskt beslut och kan därför avslutas med politiskt beslut. Leverantörens kontrakt blir då uppsagt. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 16(19) Ändring och tillägg till avtalet Ändrade förhållande kan innebära att skrivningen i förfrågningsunderlaget måste revideras. Vid sådan revidering kommer ett nytt förfrågningsunderlag att publiceras och föranleda att ett nytt avtal upprättas med leverantören. Kontraktsvillkor Kontraktet består av särskild kontraktshandling, förfrågningsunderlagets tre delar och eventuella framtida tillägg. Förekommer inom dessa mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter gäller de sinsemellan i följande rangordning. 1. Framtida tillägg till kontraktshandling 2. Kontraktshandling 3. Förfrågningsunderlaget Ersättning för utförd tjänst Ersättning till leverantör utgår för redovisad utförd tid enligt kommunens "hemtjänstpeng". Hemtjänstpengen revideras årligen i kommunfullmäktige. Ersättningen ska täcka totala personalkostnader, fortbildning och rehabilitering för personal, kostnader för bilar och transporter samt mobiltelefoner. För att kommunen ska betala ut ersättning ska följande villkor vara uppfyllda: Debiteringsunderlag skall vara kommunen tillhanda senast på 5: e dagen i månaden efter den månad tjänsten har utförts. Underlaget ska vara signerat av utföraren och kunden vid varje insats. Om kunden inte är kapabel att själv bekräfta/signera utförd tid, ska biståndshandläggaren kontaktas. Blanketterna redovisas som bilaga till fakturan, se blankett 4. Debiteringsunderlag. ● Blanketterna för redovisning av tid skall vara korrekt och fullständigt ifyllda. ● Redovisning av tid görs alltid per kalendermånad. Tiden anges i hundradelar, det vill säga 30 min anges som 0,5 h. ● Det är alltid faktisk tid som skall redovisas och avrundning får inte ske. ● Beviljad tid som inte utförts får inte redovisas med undantag för omställningstid. ● Ersättning utges inte för den tid som överstiger den beviljade tiden. Leverantören får inte kräva eller acceptera betalning utöver hemtjänstpengen för de tjänster som betalningen avser. Moms Tjänster som utförs inom hemtjänsten är normalt momsfria om utföraren tillhandahåller både omvårdnadstjänster och servicetjänster eller bara omvårdnadstjänster. Vid beräkning av timpriset för dessa utförare har hänsyn tagits till att tjänsterna är momsfria. I de fall som utföraren endast tillhandahåller servicetjänster blir tjänsten istället Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 17(19) momspliktig. De utförare som endast utför servicetjänster ska därför lägga på moms på det fastställda timpriset. Leverantören ska känna till skatteverkets tolkning. Dubbelbemanning När en kund får hjälp av två personal samtidigt redovisas den ena personalens tid under kunddebitering och den andra personalens tid under dubbelbemanning. Detta för att kunden betalar egenavgift för enkel tid medan utföraren får ersättning för dubbel. I de fall dubbelbemanning krävs ska detta beslut komma från biståndshandläggare. Vid dubbelbemanning på grund av arbetsmiljö står leverantören för kostnaden. Kunden Den enskilde har alltid rätt att byta leverantör. Om kunden önskar välja en annan leverantör ska han eller hon kontakta sin biståndshandläggare. När kund vill byta leverantör gäller en uppsägningstid om 14 kalenderdagar. Biståndshandläggare meddelar leverantör om bytet. Omställningstid Omställningstid utgår för max fem dagar för beviljad och inplanerad tid hos kunden som inte kunnat utföras på grund av akut sjukhusvistelse för kunden eller att kunden har avlidit. Varje dag med planerade insatser ersätts med en trettiondedel (1/30) av beviljad månadstid. Orsak till att omställningstid uppstått samt datum och antal timmar för varje dag anges på blanketten. Hävning av kontrakt Valfrihetssystemet är ett politiskt beslut och kan sägas upp genom nytt politiskt beslut. En var av parterna är berättigad att säga upp kontrakt med omedelbar verkan om den andra parten väsentligen bryter mot sina förpliktelser och ej vidtar rättelse inom rimlig tid som anges i skriftlig anmodan. Som väsentligt kontraktsbrott räknas bland annat att part inte fullgör sina skyldigheter vad gäller skatter, avgifter och/eller att leverantören har allvarliga kvalitetsbrister i verksamheten, ej uppfyller åtagandena enligt kontraktet eller andra omständigheter enligt 7 kap LOV. Hävningsgrund föreligger även om leverantören försätts i konkurs eller för övrigt befinns vara på sådant obestånd att leverantören inte kan förväntas fullgöra sina åtaganden. Kontraktsbrott från parts sida som medför kontraktets upphörande i förtid ger den andra parten rätt till ersättning för den skada som part har åsamkats. Egen begäran Leverantör som avser att avveckla verksamheten skall meddela kommunen minst tre månader före verksamhetens upphörande. När verksamheten har upphört är avtalet mellan parterna slutreglerat. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 18(19) Avsaknad av uppdrag Om anordnare saknar uppdrag under en period av 12 månader förfaller godkännandet. Leverantören har möjlighet att på nytt ansöka om godkännande. Brott mot bestämmelser Om bestämmelser enligt förfrågningsunderlaget inte följs återkallas godkännandet. Vid mindre brister kan varning utdelas. Om leverantören inte inom rimlig tid, som anges i varningen, har åtgärdat de i varningen angivna bristerna återkallas godkännandet. Tvist Tvist med anledning av gällande kontrakt ska avgöras av allmän domstol med tillämpning av svensk rätt, om inte parterna enas om annat. Omförhandling Om regering/riksdag eller kommunen beslutar att tillskjuta eller begränsa resurser eller ändra förutsättningar för verksamheten kan förhandling tas upp om sådan förändring. Förhandling kan i sådana fall leda till ändrade villkor för och innehåll i tjänsten. Socialnämnden har rätt att i samband med förändring av kommunens riktlinjer och målsättningar, nya lagar, förordningar etc. förändra kriterierna för godkännande, respektive kontrakt och även avbryta valfrihetssystemet. Detta kan innebära att leverantören behöver anpassa sig i enlighet med de nya besluten för att bibehålla sitt godkännande, eller att leverantörens kontrakt sägs upp. Underleverantörer Eventuella underleverantörer ska i alla hänseenden uppfylla samtliga krav om ställs på leverantören i detta förfrågningsunderlag och ansökan. Leverantören ansvarar för att kontrollera att underleverantör gör detta. Socialnämnden ska informeras om och godkänna eventuella underleverantörer innan dessa anlitas. Ägarbyte eller ny verksamhetsansvarig Om leverantören byter ägare skall ny ansökan lämnas och godkännandet omprövas. Om verksamhetsansvarig ersätts av annan person ska detta meddelas kommunen som skall godkänna denne. Godkänns inte personen upphör godkännandet av leverantör. Övriga villkor Samtliga villkor enligt förfrågningsunderlaget och dess bilagor ska uppfyllas. När leverantören har undertecknat ansökan respektive förfrågningsunderlaget och socialnämnden har godkänt leverantören föreligger ett preliminärt kontrakt. Kontraktet blir giltigt när särskild kontraktshandling undertecknats av båda parter. Socialnämnden förbehåller sig rätten att från Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Upplysningscentralen eller annan myndighet inhämta Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialförvaltningen Sid 19(19) uppgifter och löpande granska att leverantören sköter sina skyldigheter, exempelvis inbetalning av skatter och andra avgifter. Vid behov kan Socialnämnden begära att leverantören ska kunna visa att firmatecknare och omvårdnadsansvarig är fri från brottsbelastning beträffande allvarliga brott såsom brott mot person, ekonomisk brottslighet, arbetsmiljöbrott och dyl. Accepterar ni samtliga krav under kapitel 5 Dokumentnamn Fastställd/upprättad Ja Nej Beslutsinstans Vuxen- och omsorgsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-09 SN.2015.8 Vuxen- och omsorgsnämnden Riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Nämnden antar förslagna riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL. Sammanfattning Vuxen- och omsorgsförvaltningen har uppdaterat nu gällande riktlinjer för handläggning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. De två separata dokumenten för nu gällande riktlinjer har slagits ihop till ett dokument. I de förslagna nya riktlinjerna har justerats utifrån ändringar i lagstiftningen. Dokumentet har en tydligare struktur och innehåller samtliga delar av ärendets gång. Ärendebeskrivning Vuxen- och omsorgsförvaltningen har uppdaterat nu gällande riktlinjerna för myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg enligt socialtjänstlagen (SoL) från den 25 februari 2014 och riktlinjerna för prövning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning LSS från den 23 februari 2010. Dessa nya riktlinjer har såväl layout mässiga förändringar som innehållsmässiga förändringar. De layoutmässiga ändringarna består bl.a. av att riktlinjerna har fått en tydligare fördelning utifrån lagstiftning och ansvarsområden. De två nu gällande riktlinjerna (SoL och LSS) har slagits ihop till ett nytt dokument. Dokumentet innehåller samtliga delar av ärendets gång från det att ansökan/anmälan har kommit till nämndens kännedom, genomförandet av insatser och uppföljning till det att ärendet avslutas. I dokumentet hänvisas till övriga gällande riktlinjerna. De nya riktlinjerna har fördelats till nio delar (kapitel) enligt följande: Del 1: Inledning och styrdokument Del 2: Exempel på insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) 2(4) Del 3: Insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt SoL Del 4: Handläggning av bistånd enligt SoL Del 5: Insatser enligt LSS Del 6: Handläggning av insatser enligt LSS Del 7: Verkställighet samt utförarverksamheternas uppgifter och ansvar enligt LSS Del 8: Verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) Del 9: Övrigt De innehållsmässiga förändringarna består bl.a. av att i riktlinjerna har justerats utifrån förändringarna i lagstiftningen. Kommunala pensionärsrådets och handikapprådets synpunkter De föreslagna nya riktlinjerna har skickats till kommunala pensionärsrådet (KPR) och handikapprådet (KHR) att senast den 6 mars 2015 inlämna synpunkter i ärendet. Kommunala pensionärsrådet anser bl.a. följande: Stöd att duscha ska beviljas normalt två gånger/vecka istället för 1-2 gånger i veckan. Tillägg i avsnittet toalettbesök föreslås text ”städning av toalett efter besök”. Tillägg i avsnitt tillsynsbesök föreslås text ”tillse att bostaden är i hygieniskt skick”. Meningen ”Den enskilde bör ha egen diskmaskin i hemmet” ska strykas. Manuell diskning ska alltid beviljas. Om det finns diskmaskin föreslås ändring i texten till att lyda ”diskning med diskmaskin normalt varannan dag”. Städning av bostad normalt förslås att ska ske varannan vecka och att beviljad tidsåtgång skall vara två timmar. I insatsen trygghetslarm föreslås tillägg i texten ” muntlig och skriftlig information om hur trygghetslarmet fungerar”. I insatsen dagverksamhet för personer med demenssjukdom föreslås en utökning av första punkten i kriterierna för att erhålla dagverksamhet. Texten föreslås lyda att ”Den enskilde har behov av tillsyn, omsorg, träning och social samvaro som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser. I insatsen särskilt boende för äldre föreslås ett tillägg i kriterierna för att erhålla plats på särskilt boende. Texten föreslås lyda att ”Personer som har stora svårigheter att bo kvar hemma p.g.a. psykosociala skäl, t ex oro och ångest på grund av ensamhet”. Rådet vill förtydligande i avsnittet parboendegaranti avseende hälso- och sjukvård för medboende. I kriterierna för korttidsboende föreslås tillägg att ”Den enskilde har behov av en tids tillsyn och omsorg efter sjukhusvistelse för att klara en flyttning tillbaka till sin ordinarie bostad”. Vi anser att läkarintyg för färdtjänst endast skall krävas när funktionshindret ej är synligt, t ex vid hjärt-lungproblem, eller när handläggarna av andra orsaker har svårigheter att bedöma behovet. Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) 3(4) Kommunala handikapprådet lämnar följande synpunkt via e-mejl: Riktlinje för städning ska vara varannan vecka och inte var tredje vecka som föreslås. Städning ska ske enligt behov, men varannan vecka ska vara grundregeln. Förvaltningens synpunkter Förändringarna i föreslagna riktlinjer är omfattade. För att få en tydlig bild vilka förändringar i de nya riktlinjerna har gjorts kan man jämföra de nya föreslagna riktlinjerna med de tidigare nu gällande riktlinjerna. Förvaltningen har gjort vissa redaktionella ändringar i riktlinjerna enligt lokala pensionärsrådets förslag. I avsnittet parboendegaranti har förtydligats vart medboende kan vända sig i hälso- och sjukvårdsfrågor. Medboende som är inskrivna i hemsjukvården kan vända sig till kommunens hemsjukvård och medboende som inte är inskrivna i hemsjukvården kan vända sig till primärvården för att erhålla hälso- och sjukvård. Den medboende omfattas inte av kommunalt hälso- och sjukvård som erbjuds på särskilt boende. Därutöver vill förvaltningen förtydliga följande: Biståndshandläggare beviljar inte tid för genomförande av insatser som t.ex. för städning. Handläggaren beviljar endast insatsen städning samt frekvens. Handläggarens bedömning av tidsåtgång är endast en del av överenskommelse om ersättning till utförare. Kommunen har inte ansvar för eftervården eller konvalescens efter sjukhusbesök och därmed är kommunens korttidsboende inte landstingets förlängda vårdform. När landstingets slutenvård gör bedömningen att patienten är utskrivningsklar innebär detta att personen kan åka hem. Vid vårdpanering tar handläggaren reda på om den enskilde klarar av eget boende eller om personen behöver permanent särskilt boende. Färdtjänst och riksfärdtjänst är trafiklagar. Dessa lagar är komplement till ordinarie kollektivtrafik för medborgare som har stora svårigheter att använda kollektivtrafik. För rättssäker handläggning och utifrån likställdhetsprincipen är det nödvändigt att behovet styrks av utlåtande av läkare. Förvaltningen föreslår att nämnden antar de nya föreslagna riktlinjerna för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) och enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Bilagor 1. Riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen, SoL och enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (Ersätter tidigare riktlinjerna) 2. Riktlinjer för myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg enligt SoL SN 2013.155 (Utgår). Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) 4(4) 3. Riktlinje för prövning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning SN. 2013.10 (Utgår). 4. Kommunala pensionärsrådets remissvar från den 26 februari 2015. Marja Kammouna Förvaltningschef Marja-Liisa Sten Verksamhetschef, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL Dokumentansvarig Vuxen- och omsorgsförvaltningen Dokumentinformation Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2015-03-26 Beslutsinstans VON Diarienummer SN 2015.8 Senast reviderad Giltig till Dokumentet gäller för Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning LSS och SoL samt förvaltningens verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Innehåll Riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS ...................................................................................... 1 DEL 1 - INLEDNING OCH STYRDOKUMENT ......................................... 6 Inledning ........................................................................................................ 6 Styrdokument ................................................................................................. 6 DEL 2 - EXEMPEL PÅ INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SoL) .. 8 Hemtjänst (stöd i hemmet) ........................................................................... 8 Stöd med personliga omvårdnadsuppgifter ................................................................... 8 Stöd med serviceuppgifter .............................................................................................. 11 Stöd med övriga serviceinsatser ..................................................................................... 15 Ledsagarservice SoL ..................................................................................... 16 Trygghetslarm SoL ....................................................................................... 16 Anhörigstöd SoL ........................................................................................... 16 Dagverksamhet SoL...................................................................................... 17 Kontaktperson SoL ....................................................................................... 18 Särskilt boende för äldre SoL ........................................................................ 18 Parboendegaranti .......................................................................................... 19 Korttidsboende SoL ..................................................................................... 20 DEL 3 - INSATSER TILL PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ENLIGT SoL ....................................... 21 Boendestöd SoL ............................................................................................ 21 Sysselsättning SoL ........................................................................................ 21 Boende SoL .................................................................................................. 22 Personligt ombud (PO) ............................................................................... 22 DEL 4 – HANDLÄGGNING AV BISTÅND ENLIGT SoL .......................... 23 Inkommande information, anmälan, ansökan - SoL .................................. 23 Förhandsbedömning - Att inte inleda utredning ........................................ 23 Förhandsbedömning - Att inleda en utredning........................................... 23 Information – Myndigheternas serviceskyldighet - SoL ............................. 24 Utredning och dokumentation - SoL .......................................................... 24 Behovsbedömning - SoL ............................................................................. 25 Kommunicering av utredning SoL .............................................................. 26 Delegering.................................................................................................... 26 [2(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Beslut - SoL .................................................................................................. 26 Beslutsmeddelande och information hur man överklagar - SoL ................ 27 Anmälan till nämnden ................................................................................. 27 Överklagan ................................................................................................... 27 Rättelse och omprövning av beslut - SoL .................................................... 27 Kundval inom hemtjänsten.......................................................................... 28 Beställning - verkställighet .......................................................................... 28 Avstämning/uppföljning ............................................................................. 29 Omprövning enligt SoL ............................................................................... 29 Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för omprövning................................ 29 Ansökan om att flytta till annan kommun ................................................... 29 DEL 5 - INSATSER ENLIGT LSS ........................................................ 31 Personlig assistans enligt 9 § 2 LSS och LASS ............................................. 31 Ledsagarservice enligt 9 § 3 LSS ................................................................. 34 Biträde av kontaktperson enligt 9 § 4 LSS ................................................... 35 Avlösarservice i hemmet enligt 9 § 5 LSS .................................................... 36 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 LSS ......................... 37 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt 9 § 7 LSS .......................... 38 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt 9 § 8 LSS ........................................................................... 38 Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 LSS............................................................................................. 39 Daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS ............................................................ 41 Individuell plan enligt 10 § LSS ................................................................... 42 DEL 6 – HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS ......................... 44 Inkommande information – LSS ................................................................. 44 Information – Myndigheternas serviceskyldighet – LSS ............................ 44 Begäran om stöd och service enligt LSS ..................................................... 45 Personkretstillhörighet enligt LSS ............................................................... 45 Utredning – LSS ........................................................................................... 50 Behovsbedömning - LSS .............................................................................. 51 Kommunicering av utredning LSS .............................................................. 53 Delegation .................................................................................................... 53 Beslut – LSS ................................................................................................. 54 Beslutsmeddelande och information hur man överklagar - LSS ................ 55 Överklagande – LSS ..................................................................................... 55 [3(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Myndigheternas serviceskyldighet – 4 § FL ................................................ 55 Rättelse och omprövning av beslut – LSS ................................................... 56 Beställning – Verkställighet av insats – LSS ............................................... 57 Uppföljning – LSS ........................................................................................ 59 Omprövning – LSS....................................................................................... 60 Ansökan om förhandsbesked enligt 16 § LSS............................................... 61 DEL 7 – VERKSTÄLLIGHET SAMT UTFÖRARVERKSAMHETERNAS UPPGIFTER OCH ANSVAR (LSS) ....................................................... 62 Mottagning av beställning ........................................................................... 62 Information om start av insatser.................................................................. 63 Visning av lägenhet – bostad med särskild service ..................................... 63 In- och utflyttning till bostad med särskild service enligt LSS och särskilt boende enligt SoL ........................................................................................ 63 Välkomstmöte – första möte ........................................................................ 64 Planeringsmöten .......................................................................................... 64 Kontaktman (kontaktpersonal) ................................................................... 64 Genomförandeplan och uppföljning av genomförandeplan ....................... 64 Genomförande ............................................................................................. 65 DEL 8 - VERKSAMTHETSSTÖD, UPPFÖLJNING OCH TILLSYN (VUT) ... 67 Verksamhetsuppföljning/kvalitetsuppföljning ........................................... 67 Upphandling och avtal ................................................................................ 67 Avgifter och ersättningar ............................................................................. 67 Rapportering av ej verkställda beslut .......................................................... 67 Rapportering och anmälan av missförhållanden (Lex Sarah) ..................... 67 Anmälan av brister enligt Lex Maria ........................................................... 67 DEL 9 – ÖVRIGT ............................................................................. 69 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ........................................ 69 Äldreomsorgsplan ........................................................................................ 69 Plan för omsorg om personer med funktionsnedsättning .......................... 69 Lokala värdighetsgarantier .......................................................................... 69 Sekretess ...................................................................................................... 69 Behandling av uppgifter (Personuppgiftslag PUL) .................................... 69 Synpunkts- och klagomålshantering ........................................................... 70 Minoritetsspråk ............................................................................................ 70 Gemensamt ansvar för hushållet ................................................................. 70 Föräldraansvar .............................................................................................. 71 [4(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn ............................. 71 Rapporteringsskyldighet för barns skydd .................................................... 71 Hantering av privata medel ......................................................................... 72 God man och förvaltare ............................................................................... 72 Uppsökande verksamhet ............................................................................. 73 Färdtjänst ..................................................................................................... 73 Riksfärdtjänst ............................................................................................... 73 [5(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 1 - INLEDNING OCH STYRDOKUMENT Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggarna i deras arbete med en rättsäker, likvärdig utredning och behovsbedömning. Dokumentet reglerar även utförarverksamheternas ansvar för verkställighet och förvaltningens uppföljningsansvar. Handläggning, verkställighet och uppföljning av bistånd ska ske enligt gällande lagstiftning, rådande rättspraxis, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt utifrån vuxen- och omsorgsnämndensens riktlinjer, avtal, överenskommelser och rutiner för verksamheten. Detta dokument innehåller vuxen- och omsorgsnämndensens riktlinjer för myndighetsutövning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag om färdtjänst (FtjL) och lag om riksfärdtjänst (RftjL). Därutöver innehåller dokumentet riktlinjer för verkställighet och uppföljning. Styrdokument Exempel på lagar som styr verksamheten: ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Förvaltningslagen (FL) Kommunallagen (KL) Socialtjänstlagen (SoL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag om färdtjänst (FtjL) Lag om riksfärdtjänst (RftjL) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Personuppgiftslagen (PUL) Föräldrabalken (FB) Äktenskapsbalken (ÄB) Exempel på föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen som styr verksamheten: ~ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL (det senaste SOSFS dokumentet) ~ Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (den senaste upplagan). ~ Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet (SOSFS 2011:9) ~ Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunala verksamheter (SOSFS 2011:5) ~ Socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende (SOSFS 2012:12) [6(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Exempel på styrdokument utöver dessa riktlinjer som t.ex. avtal och överenskommelser som styr verksamheten: ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Vuxen- och omsorgsnämndens framtidsplan med mål för verksamheten Avtal och förfrågningsunderlag enligt lag om valfrihetssystem (LOV) Avtal enligt lag om offentlig upphandling (LOU) Samverkansöverenskommelse om samordnad vårdplanering Delegationsordning Lokala värdighetsgarantier Äldreomsorgsplan Plan för omsorg om personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för hantering av privata medel Parboendegaranti Avgifter och taxor inom vuxen- och omsorgsförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarsfördelning inom kommunal hälso- och sjukvård MAS riktlinjer Minoritetsspråk [7(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 2 - EXEMPEL PÅ INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SoL) Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av vuxen- och omsorgsnämndenen för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv (SoL 4 kap. 1 §). Begreppet livsföring i övrigt rymmer alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Det är inte möjligt att ange vilka insatser eller behov som ska ingå. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Vuxen- och omsorgsnämndenen får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 § om det finns skäl för det. Hemtjänst (stöd i hemmet) Enligt SoL kan hemtjänst delas in i uppgifter av personlig omvårdnad och serviceuppgifter. Med personlig omvårdnad avses bl.a. de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och att få hem färdiglagad mat (matdistribution). Hemsjukvården har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser samt rehabilitering ordinärt boende, särskilda boendeformer och dagverksamhet. I det följande presenteras vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för stöd i hemmet i de vanligaste förekommande insatserna. Stöd med personliga omvårdnadsuppgifter Personer som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad kan beviljas bistånd för detta. Insatsen personlig omvårdnad kan bestå bl.a. av stöd att äta, tillsynsbesök, trygghetsringning, personlig hygien, på- och avklädning, förflyttning, stiga upp, gå och lägga sig, toalettbesök och egenvård. Stöd att äta Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen stöd att äta ingå: ~ stöd att äta vid alla måltider ~ stöd att inta dryck ~ finfördela maten ~ vid behov förflyttning till och från (vid) matbordet Tillsyn vid måltid Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tillsyn vid måltid ingå att personalen försäkrar sig att brukaren intar mat och dryck vid alla måltider. [8(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Stöd att duscha Stöd att duscha beviljas normalt en till två gånger/vecka. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen stöd att duscha ingå: ~ avklädning ~ dusch ~ hårtvätt ~ påklädning ~ kamning ~ rakning ~ förflyttning till och från badrummet ~ städning av badrummet efter dusch Förflyttningar Om inget annat anges i beslutet ingår i insatsen stöd med att förflyttning till och från olika ställen i bostaden utifrån behov t.ex. efter måltid, toalettbesök, m.m. Daglig hygien Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen (daglig) hygien ingå stöd efter behov med: ~ övre hygien ~ nedre hygien ~ byte av inkontinensskydd ~ munhygien i form av tandborstning eller rengöring av tandprotes ~ klippning av naglar (vid behov) ~ kamning ~ rakning ~ ta fram rena kläder ~ på- och avklädning Toalettbesök Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen toalettbesök ingå stöd efter behov med: ~ eventuell förflyttning till och från toalett ~ eventuell på och avklädning i samband med toalettbesök ~ eventuell hygien i samband med toalettbesök ~ eventuellt byte av inkontinensskydd ~ rengöring av toalettstol vid behov Påklädning/avklädning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen påklädning/avklädning ingå: ~ påklädning och byte av inkontinensskydd vid behov ~ avklädning och byte av inkontinensskydd vid behov Uppstigning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen uppstigning ingå: ~ stöd att komma upp från sängen [9(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Läggning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen läggning ingå: ~ stöd inför sänggående att klä av sig ~ stöd med nattkläder ~ stöd att komma i sängen Nattligt stöd Personer som har omfattande hjälpbehov och som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad, har behov av kontinuerligt nattligt stöd (kortare eller längre period), beviljas bistånd för nattstöd. I biståndsbeslutet ska anges hur många gånger/natt den enskilde ska ges stöd. Normalt beviljas nattstöd en gång/natt. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen nattstöd ingå stöd efter behov med: ~ byte av inkontinensskydd ~ toalettbesök, ~ egenvård ~ handräckning av dryck Tillsynsbesök Tillsynsbesök kan beviljas (kortare eller längre period) för att öka tryggheten för den enskilde i syfte att han/hon ska kunna bo kvar i ordinärt boende. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ingå att: ~ besöka brukarens bostad (frekvens enligt beslut) ~ stöd vid toalettbesök efter behov och önskemål ~ stöd med dryck efter behov och önskemål ~ annat stöd av akut karaktär som är nödvändig Telefonservice/trygghetsringning Telefonservice/trygghetsringning kan beviljas den som inte har hemtjänst. Syftet är att öka tryggheten för den enskilde så att han/hon ska kunna bo kvar i ordinärt boende. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen telefonservice/ trygghetsringning ingå att: ~ ringa till den enskilde och höra hur han/hon mår (normalt en gång/dag) ~ vidta adekvata åtgärder om den enskilde har behov av stöd Egenvård Om ansvarig inom hälso- och sjukvården/hemsjukvården bedömer att åtgärder runt den enskildes hälso- och sjukvårdsuppgifter är egenvård, kan dessa uppgifter beviljas som stöd i hemmet i form av egenvård. Förutsättning för beviljat bistånd är att den enskilde själv klarar att ta ansvar för uppgiften men behöver praktisk hjälp att utföra den. Behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Egenvård ska styrkas med intyg från legitimerad yrkesutövare från landstingets hälso- och sjukvård. I insatsen egenvård ingår uppgifter och frekvens enligt biståndsbeslutet. Hälso- och sjukvårdsinsatser i eget boende, särskilda boendeformer och dagverksamhet som kräver delegering av hälso- och sjukvårdspersonal är inte [10(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen bistånd enligt SoL utan är hemsjukvårdens ansvar. Mer om egenvård och hälsooch sjukvård finns i respektive avsnitt. Stöd med serviceuppgifter Personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få stöd på annat sätt, har rätt att få bistånd till serviceuppgifter. Hemtjänst med serviceuppgifter beviljas inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta serviceuppgifter. Undantag kan göras om en person vårdas av någon närstående. Uppgifter av servicekaraktär kan då beviljas som avlastning för den som vårdar. Hemtjänst omfattar inte serviceinsatser som t.ex. städning, tvätt, disk m.m. efter vuxna barn eller andra anhöriga. I hemtjänst för serviceuppgifter ingår inte trädgårdsarbete, snöröjning, städning av källare eller vindsutrymme och storstädning. Tillredning av måltid i hemmet I undantagsfall beviljas bistånd för tillredning av mat i hemmet. Orsaken kan vara t.ex. om det finns sociala/psykosociala skäl. Möjligheten att behovet kan tillgodoses på träffpunktsverksamheter eller genom matdistribution ska prövas i första hand. Tillredning av enklare mat (d.v.s. ej långkok) i hemmet kan beviljas om personen har dagligt omsorgsbehov. Frukost Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen frukost ingå: ~ förberedelse av frukost ~ vid behov framdukning ~ diskning av matförberedelseredskap Lunch Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen lunch ingå: ~ förberedelse av lunch som t.ex. uppvärmning av färdiglagad mat eller enklare matlagning (ej långkok) ~ vid behov framdukning ~ diskning av matförberedelseredskap Middag Om inget annat anges i beslutet middag ska i insatsen ingå: ~ förberedelse av middagsmål som t.ex. uppvärmning av färdiglagad mat eller ~ enklare matlagning (ej långkok) ~ vid behov framdukning ~ diskning av matförberedelseredskap Mellanmål Frekvens av mellanmål beviljas utifrån behov. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen mellanmål ingå: ~ förberedelse av mellanmål [11(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ~ vid behov framdukning av mellanmål ~ diskning av matförberedelseredskap Diskning Personer som på grund av funktionsnedsättning inte själv kan sköta sin disk och inte kan få stöd på annat sätt kan beviljas bistånd för diskning (plocka i och ut diskmaskin). Diskning beviljas normalt en gång/dag. Den enskilde bör ha en egen diskmaskin i hemmet. I undantagsfall beviljas individuellt bistånd för manuell diskning. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse en gång per dag sker diskning (plocka i och ur diskmaskin) dagen efter. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse flera gånger per dag sker diskning vid nästa matlagnings-/matförberedelsetillfälle. Om inget annat anges i beslutet diskning ska i insatsen ingå: ~ diskning (med diskmaskin) normalt en gång/dag ~ om manuell diskning har beviljats en gång/dag sker diskning dagen efter alternativt vid nästa matlagnings-/matförberedelsetillfällen Matdistribution Personer som på grund av funktionsnedsättning inte själva kan tillreda sin måltid och inte kan få stöd på annat sätt beviljas bistånd för matdistribution. När den enskilde bor i närhet av träffpunktsverksamhet ska i första hand denna möjlighet undersökas. Matdistribution beviljas normalt en gång/dag. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen matdistribution ingå: ~ distribution av matsedel och beställning av matlåda ~ distribution av färdiglagad mat enligt gällande riktlinjer för hantering av matlåda ~ matlåda ska alltid lämnas till brukaren personligen i dennes bostad och i förekommande fall i brukarens kylskåp (ska ej lämnas utanför ytterdörren för att inte bryta kylkedjan). Bäddning Bäddning av säng kan beviljas för personer som har daglig hemtjänst. Bäddning av säng sker högst en gång/dag i samband med utförandet av andra hemtjänstinsatser. Renbäddning av säng Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen renbäddning av säng ingå: ~ byte av lakan och örngott (normalt var 14:e dag) Städning av bostad Städning av bostad beviljas normalt för två rum och kök för ensamstående och tre rum och kök för makar/sambor som har separata sovrum. Städning sker normalt var tredje vecka. Vid beslut om städning hos familjer med barn ska hänsyn tas till barnens ålder och mognad avseende förmågan att städa sitt eget rum. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen städning av bostad ingå: ~ dammsugning av golven vid varje städtillfälle [12(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ~ damning vid varje städtillfälle ~ våttorkning av golv vid varje städtillfälle ~ rentorkning delar av dörrkarmar och dörrar vid behov och hela dörrkarmar och dörrar en gång/år ~ torkning delar av köksluckor vid behov och hela köksluckor minst en gång/år ~ städning bakom spis en gång/år ~ städning av badrum (rengöring av badkar och rengöring av kakel runt badkar, dusch, tvättställ, toalettstol samt torkning av spegel, handtag och golv vid varje städtillfälle) Tillsynsstädning För personer med stora behov och som har dagligt stöd kan viss tillsynsstädning i form av enkel underhållsstädning mellan ordinarie städtillfällen beviljas. Normalt en gång mellan de ordinarie städningarna. Med tillsynsstädning menas att se till att det är rent och snyggt i bostaden mellan ordinarie städningar. Tillsynsstädning är en städning som inte är lika grundlig som en ordinarie städning. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tillsynstädning ingå stöd efter behov med: ~ rengöring av toalettstol och tvättställ ~ torkning av toalettgolvet ~ uppsnyggning av kök och andra rum Övriga hushållssysslor Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen övriga hushållssysslor ingå stöd efter behov med att: ~ kasta sopor ~ vattna blommor ~ rengöring av hjälpmedel Rengöring av kyl, frys och spis Rengöring av kyl, frys och spis kan normalt beviljas vid långvarigt hjälpbehov som överstiger ett år. Avfrostning av frys sker normalt en gång/år. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen rengöring av kyl, frys och spis ingå: ~ rentorkning av hyllor i kyl vid behov dock minst fyra gånger/år ~ avfrostning och rentorkning av frys en gång/år ~ utrensning av gammal mat från kyl och frys vid behov ~ rengöring av spis efter varje matlagning ~ rengöring av ugn en gång/år Tvätt och strykning Stöd med tvätt innefattar tvätt av den enskildes kläder, sängkläder, sänglinne och handdukar samt i begränsad omfattning strykning av den enskildes gångkläder. Mangling eller strykning av sängkläder, handdukar eller anhörigas kläder ingår inte. Tvätt beviljas normalt en gång/varannan vecka. Tvätt i tvättstuga Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tvätt i tvättstuga ingå att: ~ samla ihop tvätt ~ tvätta i tvättmaskin [13(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ~ torka tvätten i torktumlare och/eller torkskåp beroende på bostadens tillgång till maskiner ~ vika tvätten ~ vid behov stryka kläder (t.ex. skjorta, blus, klänning) ~ vid behov lägga/hänga tvätten i skåp/garderob Tvätt i hemmet Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tvätt i hemmet ingå att: ~ samla ihop tvätt ~ tvätta i bostaden i brukarens egen tvättmaskin ~ hänga upp tvätten för torkning ~ vikning av tvätten ~ vid behov stryka kläder (t.ex. skjorta, blus, klänning) ~ vid behov plocka upp tvätten i skåp/garderob Inköp av dagligvaror Personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan göra inköp av dagligvaror, och som inte heller kan få stöd på annat sätt har rätt att få bistånd till detta. Inköp av dagligvaror beviljas normalt en gång/vecka. Promenad i samband med inköp kan ingå om avståndet till affären är rimligt. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen inköp av dagligvaror ingå: ~ att hämta inköpslista och pengar alternativt betal- eller kundkort ~ att vid behov planering av inköpslista i samråd med brukaren ~ att genomföra inköp i närmaste välsorterad matvarubutik ~ lämna inköpen till brukaren ~ att vid behov plocka upp varorna i skåp ~ att redovisa inköpen och växelpengarna Ärenden och hantering av privata medel Med ärenden kan avses stöd t.ex. med hantering av privata medel, betalning av räkningar och uttag av kontanter samt ärenden till apotek eller post. Stöd med att posta/betala räkningar, hantering av privata medel, uttag av kontanter ska i första hand ombesörjas av anhörig eller god man. Bistånd kan i undantagsfall beviljas. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ärenden ingå: ~ att posta räkningar (inbetalning av räkningar) normalt en gång/månad ~ att uträtta apoteksärenden normalt en gång/månad (men även vid behov) ~ hämtning av medicin vid behov, normalt en till två ggr/månad ~ att hämta paket, inlämning och hämtning av kemtvätt och dylikt normalt en gång/månad Viktiga kontakter Med viktiga kontakter kan avses stöd så att den enskilde t.ex. kan boka tid hos hälso- och sjukvården, frisör, fotvård, myndigheter, m.fl. samt att ta kontakt med närstående/god man. Stöd med att boka tider för en person i ordinärt boende ska i första hand ombesörjas av anhörig eller god man. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen viktiga kontakter ingå: ~ Att hjälpa brukaren att (ringa och boka tider och/eller ringa till anhöriga/närstående/god man) [14(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Ledsagning (följeslagare) till och från aktiviteter Personer som p.g.a. funktionsnedsättningar som har behov av ledsagning (följeslagare) t.ex. till fotvård, frisör m.fl. kan beviljas detta. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ledsagning (följeslagare) ingå stöd efter behov med: ~ (stöd med påklädning) att ta på ytterkläder och skor ~ ledsagning till och från t.ex. fotvård enligt beslut ~ vid hemkomst att ta av (avklädning av) ytterkläder ~ personlig omsorg (t.ex. vid toalettbesök) Ledsagning (följeslagare) till sjukvård Landstingets sjukresor ska alltid användas vid behov av resor till sjukvården. Ledsagning till sjukvård bör i möjligaste mån ombesörjas av anhörig/närstående, god man. Personer som p.g.a. funktionsnedsättning behöver stöd i form av ledsagning till sjukvård och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt kan beviljas ledsagning. Om inget annat anges i beslutet ledsagning (följeslagare) till sjukvård ska i insatsen ingå: ~ att ta på ytterkläder och skor ~ ledsagning till och från sjukvården (enligt beslutet) ~ att närvara vid besöket inom sjukvården och assistera vid på- och avklädning samt personlig omsorg ~ att ta av ytterkläder och skor Promenad (ledsagning vid promenad) Promenad ingår vanligen i beslut om hemtjänst och beviljas normalt en timme/vecka. Timmarna kan inte sparas och överflyttas till en annan vecka. Antalet tillfällen kan fritt fördelas över veckan. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen promenad ingå stöd efter behov: ~ att ta på ytterkläder och skor ~ ledsagning vid promenad ~ att ta av ytterkläder och skor Stöd med övriga serviceinsatser Fönsterputsning och gardinuppsättning Fönsterputsning och gardinuppsättning kan beviljas vid långvarigt stödbehov som överstiger ett år förutsatt att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Fönsterputsning och gardinuppsättning beviljas normalt en gång/år för de antal rum som den enskilde har beviljats bistånd avseende städning. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen fönsterputsning och gardinuppsättning ingå: ~ att putsa (putsning av) fönsterglas ~ att rentorka (rentorkning av) fönsterkarmarna och fönsterblecken ~ att sätta upp gardiner Husdjur Skötsel av husdjur beviljas inte. Detta bör ombesörjas av anhörig/ närstående, god [15(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen man eller genom köp av tjänster från privata markanden som t.ex. pensionat/dagvård för husdjur. Ledsagarservice SoL Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Ledsagarservicen är en insats knuten till aktiviteter utanför hemmet men i första hand i närområdet. Insatsen ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet, besöka vänner. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen ledsagarservice Rätten till ledsagarservice under färdtjänstresa regleras i färdtjänstlagen. Ledsagarservice är en social tjänst och några medicinska insatser med sjukvårdspersonal kan inte tillhandahållas. Behovet av ledsagare kan tillgodoses genom att den enskilde ansöker om färdtjänst, riksfärdtjänst eller anlitar frivilligorganisationer (t.ex. volontärverksamhet). Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ledsagarservice ingå: ~ ledsagning till och från aktiviteter ~ vid behov ska ledsagning inkludera stöd med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid toalettbesök samt måltidssituationer Trygghetslarm SoL Syftet med trygghetslarm är att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Trygghetslarm bidrar till att öka den enskildes möjligheter att bo kvar i sin bostad och att leva ett så självständigt liv som möjligt. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen trygghetslarm Trygghetslarm beviljas när akuta behov av att kunna nå personal bedöms uppstå hos den enskilde. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet. Trygghetslarmet kan i särskilda fall beviljas som stöd till/avlastning för anhörig/närstående. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen trygghetslarm ingå: ~ installation av trygghetslarm ~ information om hur trygghetslarmet fungerar ~ kontroll av att trygghetslarmet fungerar ~ svara på larmanrop ~ vidta adekvata åtgärder enligt överenskommelse vid larmanrop Anhörigstöd SoL Enligt 5 kap. 10 § SoL anges att vuxen- och omsorgsnämndenen ska underlätta för dem som vårdar en äldre eller långvarigt sjuk närstående eller stödjer en närstående med funktionsnedsättning. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen avlösning Socialtjänsten erbjuder olika stödinsatser till personer som vårdar/stödjer en närstående som: ~ är långvarigt sjuk eller ~ har funktionsnedsättning [16(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen För att få möjlighet till avkoppling och att få komma hemifrån för egna personliga angelägenheter finns möjlighet att ansöka om olika insatser. Exempel på insatser enligt socialtjänstlagen som kan stödja personer som vårdar en närstående: Exempel på biståndsbedömda insatser ~ Hemtjänst ~ Anhörigstöd; Hemtjänst i form av avlösarservice 10 timmar per månad. Timmarna kan fritt fördelas under månaden. Anhörigstöd i hemmet förutsätter att vårdare och närstående bor tillsammans. För att personalen ska kunna utföra medicinska uppgifter under utförandet av insatsen anhörigstöd i hemmet är det viktigt att hemsjukvården kan delegera dessa insatser. ~ Dagverksamhet (för personer med demenssjukdom) ~ Korttidsboende (växelboende, korttidsplats ) Exempel på andra stödinsatser ~ Volontärverksamhet i samråd med anhörigförening ~ Anhöriggrupper, Röda Korset och andra frivilligorganisationer ~ Anhörigstödjare på Träffpunktverksamheten Dagverksamhet SoL Socialtjänsten bör genom hemtjänst, dagverksamhet eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Syftet med dagverksamhet kan också vara att avlasta anhörigvårdare.(3 kap. 6 § SoL) Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen dagverksamhet Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet beviljas för personer med diagnostiserad demenssjukdom som kräver regelbunden tillsyn, träning och social samvaro. Skäl till vistelse på dagverksamhet kan även vara att avlasta anhörigvårdare. Minst ett av följande kriterium ska vara uppfyllt för att dagverksamhet ska beviljas: ~ den enskilde har behov av tillsyn och omsorg som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser ~ den enskilde har uppenbara och stora svårigheter att bo kvar hemma utan insatsen dagverksamhet ~ anhörigvårdare som vårdar den enskilde och har behov av stöd och avlastning Vistelse på dagverksamhet kan kombineras med andra insatser i hemmet som möjliggör kvarboende. Målet med insatserna ska framgå i biståndsbeslutet och i den individuella genomförandeplanen. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan beviljas normalt högst fem dagar i veckan. Bedömningen ska göras individuellt utifrån den enskildes behov. Beslutet om dagverksamhet omprövas en gång/år. Om platsen inte har utnyttjats under en månad, omprövas beslutet. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen dagverksamhet för personer med demenssjukdom ingå: ~ aktiviteter på dagverksamheten utifrån brukarens behov, önskemål och förmåga ~ social samvaro i gemenskap med andra ~ frukost, lunch och eftermiddagskaffe [17(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ~ personlig omvårdnad utifrån brukarens behov ~ kommunal hälso- och sjukvård Kontaktperson SoL Socialtjänsten kan utse en särskild kontaktperson eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. (3 kap. 6 § SoL) Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen kontaktperson Om en person saknar kontaktnät kan insatsen kontaktperson beviljas. Syftet med insatsen är att bryta isolering och få ökade möjligheter till sociala kontakter. Den som anlitas som kontaktperson får en arvoderad ersättning. Kontaktpersonen ska inte vara: ~ nära anhörig/släkting/närstående (maka, make, barn, nära vän m.m.) som normalt anses kunna hålla kontakt med den enskilde utan ersättning I insatsen kontaktpersonen ingår att: ~ en medmänniska som mot visst arvode och kostnadsersättning ställer upp för en person för att motverka den enskildes isolering ~ kontaktpersonen träffar (normalt en till två gånger/månad) den enskilde i hemmet eller utomhus för att delta i olika aktiviteter Särskilt boende för äldre SoL Insatsen särskilt boende beviljas när en person inte längre kan uppnå skälig levnadsnivå i sitt ordinära boende. I regel handlar det om mycket stora omsorgsbehov med omfattande insatser från hemtjänsten. Utöver omsorgsbehovet ska även den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard vägas in i en bedömning. I särskilda boendeformer ska socialtjänsten erbjuda värdigt liv genom insatser av god kvalitet, privatliv och integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning och gott bemötande samt välbefinnande genom en trygg och meningsfull tillvaro. Särskilt boende SoL Boende i särskilt boende innebär att den enskilde har tillgång till kommunens hemsjukvård samt omsorgs- och serviceinsatser utifrån behov och önskemål. Den enskilde har tillgång till gemensamhetsutrymmen på enheten. Om särskilt boende beviljas ska insatsen verkställas inom tre månader. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen särskilt boende Kriterier för boende på särskilt boende: ~ Normalt ska insatser i det egna hemmet ha prövats innan särskilt boende beviljas ~ Personer som har omfattande omsorgsbehov under dygnets alla timmar och har svårt att klara vardagen i det egna hemmet trots olika insatser och omsorgsbehovet bättre tillgodoses i särskilt boende I insatsen särskilt boende ingår: ~ ~ egen lägenhet i särskilt boende möblerat med en säng måltider (frukost, förmiddagskaffe, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål) [18(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ~ ~ ~ ~ ~ ~ personlig omsorg och serviceinsatser utifrån behov och enligt beslut om hjälp i hemmet sociala och kulturella aktiviteter tillgång till hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Landstingets läkare ansvarar för läkarinsatserna. rehabilitering, habilitering och tekniska hjälpmedel för den del som är kommunens ansvar vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter tillgång till personal dygnet runt Parboendegaranti Vuxen- och omsorgsnämnden i Gnesta kommun har parboendegaranti. Detta innebär att äldre människor som varaktigt har levt och bott tillsammans, inte ska behöva skiljas åt under sin sista tid i livet, även när den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor. Enligt lagen ska det för den enskilde som har beviljats särskilt boende ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för parboendegarantin Vid handläggning av parboendegaranti gäller följande: ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Parboende avser par som har sammanbott varaktigt och där båda parter önskar fortsatt sammanboende inom särskilt boende när bara den ena parten, som är över 65 år, har behov av insatsen särskilt boende. Den enskildes behov av fortsatt sammanboende för att uppnå en skälig levnadsnivå är avgörande vid prövning av ansökan Beslut till den enskilde angående parboende skrivs enligt 4 kap. 1 § SoL. Den medboende får inget eget beslut om boende. Vid kö till särskilt boende kan den enskilde få flytta in först och den medboende i ett senare skede om de inte kan dela ett rum/en lägenhet. Verkställighet av såväl beslut om särskilt boende som om parboende betraktas som uppfyllt när den medboende tackat ja till platsen. Vid behov av hemtjänstinsatser (service och omsorg) samt mat för den medboende ska ansökas och beslutas enligt 4 kap. 1 §. Hemtjänstinsatser för medboende utförs av boendet och avgiftsbeläggs enligt taxa för hjälp i hemmet. Maxtaxa gäller för denna avgift. Den medboende betalar för mat och egna omkostnader samt hyra om han/hon disponerar ett eget, fristående rum. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende gäller inte den medboende utan bara den som har ett beslut om särskilt boende. Kvarboendeprincipen i särskilt boende gäller inte för den medboende. Vid ansökan om parboende ska biståndshandläggaren informera sökanden och medsökanden om för- och nackdelar om parboende. Kommunen kan i bilaga till hyreskontrakt förtydliga följande: Bostaden får endast innehas av person som erhållit beslut om bistånd. Då det särskilda vårdbehovet i särskild boendeform eller särskilt boende som grundat hyresrätten inte längre föreligger, eller behovet av bostad för parboende inte längre föreligger, och hyresgästen därmed inte längre tillhör rätt boendekategorin, kan hyresavtalet komma att sägas upp. Den medboende ska med sin underskrift bekräfta att han/hon är medveten om vad som gäller för parboende. [19(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ~ Provboende på tre månader ska vara möjlig för den medboende. ~ Utförarna får samma ersättning för alla personer som bor i det särskilda boendet i enlighet med nuvarande avtal och därmed inget extra om den medboende också har omvårdnadsbehov. ~ Närståendebidrag till anhöriga utgår inte inom särskilt boende. I beslutet om parboende ska det framgå att parboendegarantin upphör om den enskilde avlider, den medboende efter tre månaders provboende eller i ett senare skede flyttar ut eller den medboende får ett eget biståndsbeslut om särskilt boende. Det ska även framgå av beslutet att den medboende som är inskrivna i hemsjukvården kan vända sig till kommunens hemsjukvård och medboende som inte är inskrivna i hemsjukvården kan vända sig till primärvården för att erhålla hälso- och sjukvård. Den medboende omfattas inte av kommunalt hälso- och sjukvård som erbjuds på särskilt boende. Se även riktlinjer för parboendegaranti beslutad SN.2013.155 och justerat SN 2014.3. Korttidsboende SoL Syftet med korttidsboende kan vara att avlasta anhöriga eller i väntan på permanent boende. Korttidsboende kan beviljas under en bestämd period eller i form av växelboende under återkommande perioder. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen korttidsboende Korttidsboende Minst ett av följande kriterium ska vara uppfyllt för att korttidsboende/ växelboende ska beviljas: ~ den enskilde som väntar på annat särskilt boende har ett uppenbart och omfattande behov av tillsyn, omsorg och omvårdnad under hela dygnet som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. ~ För att ge stöd och avlastning till närstående/anhörig I insatsen korttidsboende ingår: ~ ~ ~ ~ ~ ~ måltider (frukost, lunch, mellanmål, middag, och kvällsmål) personlig omvårdnad och serviceinsatser utifrån behov sociala och kulturella aktiviteter hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Landstingets ansvarar för läkarinsatserna. rehabilitering, habilitering och tekniska hjälpmedel för den del som är kommunens ansvar tillgång till personal dygnet runt [20(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 3 - INSATSER TILL PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ENLIGT SoL Socialtjänsten ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.(5 kap. 5 § Socialtjänstlagen). Vuxen- och omsorgsnämnden ansvarar för service, boende och meningsfull sysselsättning till personer som har psykiska störningar/sjukdomar som orsakat en funktionsnedsättning, enligt nationell psykiatrisamordning SOU Rapport 2006:5. I rapporten definieras vad som menas med psykiskt funktionsnedsättning och dess varaktighet som är minst två år. Målgruppen är personer med diagnostiserade långvariga och allvarliga psykiska störningar som påverkar viktiga livsområden med stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Insatserna för personer med psykisk funktionsnedsättning beviljas från 18 till 65 år. Boendestöd SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av vuxen- och omsorgsnämndenen för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv (4 kap.1 § Socialtjänstlagen). Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen boendestöd Boendestöd beviljas till personer under 65 år som uppfyller kriterier för målgruppen. Den enskilde ska ha psykiatrisk diagnos och svårigheter utifrån detta av varaktig karaktär. Boendestöd kan beviljas även till personer med neuropsykiatrisk diagnos och personer med lindrig utvecklingsstörning. Vad kan ingå i insatsen boendestöd? Stöd att genomföra insatser ska ges i den omfattningen som krävs utifrån brukarens individuella behov. ~ Stöd, service, handledning och motivationsarbete. Stödet kan bl.a. innefatta planering, organisering och genomförande av personlig hygien, tvätt, klädvård, städning, inköp, måltider, ekonomi, ärenden, bryta isolering m.m. ~ Stöd vid kontakter med myndigheter och vårdkontakter. Sysselsättning SoL Vuxen- och omsorgsnämndenen ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.(5 kap. 5 § Socialtjänstlagen). Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer om sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bistånd i form av sysselsättning beviljas till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning som bedöms vara i behov av sysselsättning för att få en strukturerad och meningsfull dag. Sysselsättningen ska kunna beviljas alla vardagar. [21(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Sysselsättningen ska syfta till självständig och meningsfullt liv och eget arbete. Boende SoL Socialtjänsten ska medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.(5 kap.5 § Socialtjänstlagen). Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följ av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. (5 kap. 7 § socialtjänstlagen). Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer om särskilt boende till personer med psykiskt funktionshinder (SoL) I första hand ska den enskilde ges insatser i egen bostad som t.ex. boendestöd, hemtjänst och kontaktperson. Särskilt boende beviljas om den enskilde har ett varaktigt och omfattande behov av stödinsatser dygnet runt och under förutsättning att detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Personligt ombud (PO) Gnesta kommun tillsammans med Nyköpings, Trosa och Oxelösunds kommun samt med landstigets psykiatri, primärvård, arbetsförmedlingen och försäkringskassan samverkar i verksamhet med personliga ombud för att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning i deras vardagliga tillvaro. Personligt ombud bygger på frivillighet och omfattar inte någon myndighetsutövande funktion. Detta innebär att den enskilde själv ska kontakta verksamheten för personligt ombud. Ombuden arbetar på uppdrag av klienten, och är helt fristående från kommunens övriga verksamheter. Syfte med verksamheten är att skapa förutsättningar för den enskildes behov och lagliga rättigheter. Mål för verksamheten är att stärka den enskildes position genom att: ~ Den enskilde bemöts med respekt, får insatser efter behov och att insatserna samordnas ~ Personligt ombud genom sin fristående ställning gentemot myndigheter ~ ~ ~ ~ ~ företräder och stöttar den enskilde Verka för att den enskildes olika insatser verkställs Bidra till ökad samverkan mellan olika myndigheter Tydliggöra de olika ansvarsområdena som myndigheter har Kartlägga och skapa underlag för att åtgärda de brister i de offentliga systemen som gör att den enskildes behov inte blir tillgodosedda Förbättra den enskildes livssituation [22(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 4 – HANDLÄGGNING AV BISTÅND ENLIGT SoL Enligt 1§ socialtjänstlagen ska socialtjänsten (vuxen- och omsorgsnämnden)utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ärendets avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. Inkommande information, anmälan, ansökan - SoL Inkommande information, om att den enskilde kan komma att behöva vuxen- och omsorgsnämndensens insatser, kan ske genom anmälan, förfrågan, ansökan eller på annat sätt. Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten ska stäva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra (7 § FL). Förhandsbedömning - Att inte inleda utredning Om förhandsbedömningen leder till ett ställningstagande att inte inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå; ~ orsak varför utredning inte inleds, ~ att en utredning inte inleds, ~ datum (år, månad, dag) för ställningstagandet ~ namn och befattning på den person som gjort ställningstagandet Förhandsbedömning - Att inleda en utredning Om förhandsbedömning leder till ett beslut att inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå (ska antecknas i journalen i den enskildes personakt); ~ att en utredning inleds, ~ datum (år, månad, dag) för beslutet, och ~ namn och befattning på den som har fattat beslutet Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för handläggning ~ Anmälan kan göras av enskilda personer, myndigheter och andra organisationer muntligt eller skriftligt. ~ En anmälan får inte avfärdas då kommunen har enligt 2kap 2§ SoL det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. ~ När anmälan inkommit till myndigheten ska handläggaren kontakta den enskilde som anmälan gäller för att få bekräftat att han/hon vill göra ansökan. ~ Den grundläggande principen är att en utredning skall göras med den enskildes samtycke. [23(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ~ I de fall en enskild informerats om de insatser kommunen kan erbjuda och någon klar begäran inte föreligger ska ingen utredning inledas. ~ Ansökan om insatser enligt 4 kap. 1 § SoL kan ske muntligt eller skriftligt eller på annat sätt. ~ Den enskildes muntliga ansökan ska nedtecknas och dateras av handläggaren. Om möjligt ska ansökan undertecknas av sökanden. ~ Samtliga ansökningar ska prövas. Information – Myndigheternas serviceskyldighet - SoL Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annat stöd till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskild ska besvaras så snart som möjligt. Vid behov bör myndigheten hänvisa den enskilde till rätt myndighet. (4 § FL) En myndighet ska ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten (4 § FL). Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för myndighetens serviceskyldighet Vid förfrågan och i samband med utredning av behov ska handläggaren informera den enskilde både muntligt och skriftligt bl.a. om kommunens insatser, handläggnings- och beslutsgång, rätten till bistånd, avgifter, sekretess och rätten att överklaga beslutet och PUL. Utredning och dokumentation - SoL Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter av betydelse. Handlingar som berör enskildas förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. (11 kap. 5 § SoL) Dokumentation skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. (11 kap. 6 § SoL) Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för utredning och dokumentation Första bedömning När en ansökan, en anmälan eller information om att den enskilde kan behöva insatser har inkommit till socialtjänstens kännedom, ska biståndshandläggaren omgående göra en första bedömning. ~ Om den enskilde är i behov av akuta insatser ska utredning, beslut och verkställighet ske omgående. Vid akuta situationer kan dokumentation ske efter start av verkställighet. ~ Ärenden som aktualiseras via inskrivningsmeddelande från landstingets sjukvårdsenheter ska utredning inledas omgående enligt gällande bestämmelser och rutiner för informationsöverföring och samordnad vårdplanering. ~ Utredning startas utan dröjsmål. [24(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Utredning ~ Handläggaren ska utreda den enskildes behov av insatser utifrån den enskildes ansökan, önskemål och behov. ~ Utredning kan inledas genom i första hand hembesök eller besök på annan inrättning. ~ Till utredning ska alltid inhämtas underlag som styrker uppgifter om den enskildes behov. ~ Av utredningen skall framgå vad den enskilde ansöker om, den enskildes syn på sin egen situation och andra uppgifter som är inhämtade från andra. ~ En utredning eller anteckningarna ska bara innehålla sådana uppgifter som är av betydelse för att kunna fatta rättsäkert beslut i ärendet. Barnperspektiv ~ Vid behovsbedömning ska handläggaren beakta barnperspektivet utifrån barnets bästa. Detta ska ske både när stödinsatser riktar sig till det enskilda barnet och när det riktar sig till ett syskon eller en vuxen i familjen, men där situationen påverkar det enskilda barnet. ~ Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i förhållandet till barnets ålder och mognad. I de fall där det finns barn med i bilden, antingen genom att barnet själv har en funktionsnedsättning eller att föräldern har det, är det viktigt att i möjligaste mån finna stöd och lösningar i närmiljön och i familjens nätverk. Kartläggning om behov I utredningen ska handläggaren använda godkända instrument för behovskartläggning (Socialstyrelsens bedömningsinstrument ÄBIC -Äldres behov i centrum). Kartläggningen ska ringa in viktiga livsområden och ska göras tillsammans med den enskilde. Ärendedragning För rättssäker och enhetlig handläggning samt säkerställande av likställighetsprincipen genomför biståndsenheten kontinuerliga ärendedragningar innan beslut fattas. Handläggningstid Ärendet ska avgöras omgående när handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. ~ Ärenden avseende hjälp i hemmet med akuta omvårdnadsinsatser ska avgöras omgående. Behovsbedömning - SoL Behovsbedömning är den process som leder fram till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningen ska fokusera på individens behov och inte insatser. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för behovsbedömning Behovsbedömningen ska ske utifrån den enskildes ansökan och på helhetssyn av hans/hennes situation, möjligheter och behov. [25(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ~ I behovsbedömningen sammanfattas den enskilde behov och hur behovet kan tillgodoses utifrån skälig levnadsnivå. Kommunicering av utredning SoL Enligt (förvaltningslag)17 § FL får ett ärende inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: ~ om avgörandet inte går parten emot ~ om uppgiften saknar betydelse eller ~ om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte nämndens bedömning eller förslag till beslut. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för kommunicering Kommunicering ska ske om avgörandet går den enskilde emot ~ Den enskilde ska ges tillräckligt med tid (normalt en vecka) för att hinna läsa och komma med synpunkter på utredningen. Syftet med kommunicering är att ge den enskilde en möjlighet att rätta till felaktigheter i utredningen och möjlighet att komma med kompletteringar. ~ Kommunicering ska dokumenteras i utredningen. Delegering Enligt 10 kap. (socialtjänstlagen) SoL får nämnden delegera beslutanderätt åt andra. Grunderna för nämndens rätt att delegera beslut finns i kommunallagen, som säger att en kommun får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller en anställd att besluta på nämndens vägnar i olika ärenden. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för delegering Vuxen- och omsorgsnämnden i Gnesta kommun har delegerat självständigt beslutsfattandet i enskilda ärenden till vuxen- och omsorgsnämndensens arbetsutskott, till enskild ledamot och till tjänstemän. Beslut - SoL Ett ärende ska avslutas genom ett slutligt beslut, att bifalla alternativt delvis bifalla/delvis avslå eller helt avslå en ansökan om insats. Beslutet ska tydligt innehålla uppgifter om: ~ vad den enskilde ansökt om ~ vad som har beviljats och i förekommande fall insatsens omfattning samt frekvens ~ målet med insatserna ~ vad som har avslagits, motivering till avslagsbeslut, om och hur behovet kan tillgodoses på annat sätt samt vilka lagar beslutet stöds på ~ beslutsdatum och handläggarens namn [26(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Beslutsmeddelande och information hur man överklagar - SoL När beslut om insats fattas ska den enskilde få ett skriftligt beslutsmeddelande. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för beslutsmeddelande Avslagsbeslutet, utredning och information om hur man kan överklaga beslutet skickas till den enskilde med besvärshänvisning och genom mottagningsbevis. Anmälan till nämnden Alla beslut som fattas av delegat ska anmälas till nämnden vid nästkommande sammanträde. Överklagan En överklagan ska ställas till förvaltningsrätten, men sänds eller lämnas till nämnden. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för överklagan Överklagan av beslut ska i första hand göras av den enskilde eller av juridisk företrädare. Biståndshandläggare kan vara behjälplig att överklaga beslutet om den enskilde så önskar. Detta innebär att handläggaren hjälper den enskilde med skrivelsen där det anges vilket beslut överklagan gäller samt den enskildes egen argumentation om varför beslutet enligt honom/henne är felaktigt. Skrivelse ska dateras och den ska undertecknas av den enskilde. Rättelse och omprövning av beslut - SoL Pröva om överklagandet inkommit i tid – 24 § FL Den enskilde ska ha kommit med överklagan till förvaltningen inom tre veckor från den dag han eller hon fick del av beslut om avslag/delavslag. Eftersom mottagningsbevis tillämpas erhålls en skriftlig bekräftelse på att beslutet tagits emot och klagotiden räknas från den tidpunkten. Har skrivelsen inte inkommit i tid ska överklagandet avvisas. Överlämna handlingarna till högre instans 24 § FL Om ett överklagande inte avvisas enligt 24 § FL ska skrivelsen och övriga handlingar i ärendet överlämnas till förvaltningsrätten utan dröjsmål. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för rättelse och omprövning av beslut När överklagan har inkommit till vuxen- och omsorgsnämndenen ska handläggaren omgående pröva om överklagan har inkommit i rätt tid. Skulle överklagan innehålla nya uppgifter av sådant slag att en omprövning med stöd av 27 § förvaltningslagen ska göras måste följande finnas: ~ beslutet är uppenbart oriktigt ~ ändringen kan ske snabbt och enkelt ~ ändring är inte till nackdel för den enskilde [27(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Om omprövningen inte medför sådana ändringar i beslutet som vuxen- och omsorgsnämndenen har rätt att ändra ska överklagan skickas skyndsamt (senast inom en vecka) till förvaltningsrätten. Kundval inom hemtjänsten Kundval innebär att den som beviljat stöd i hemmet kan välja mellan olika utförare för att få den bästa möjliga kvaliteten på den hjälp som beviljas. Den enskilde kan välja om tjänsten ska utföras av: ~ Kommunens hemtjänst eller ~ Någon av de enskilda företag som kommunen godkänt och tecknat avtal med. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för val och byte av utförare Val av utförare I samband med att den enskilde har beviljats insatser ska biståndshandläggaren informera brukaren om valfrihetsmodellen inom hemtjänsten och om hur man kan välja utförare. Ickevalsalternativ Kommunens egenregiverksamhet utgör ickevalsalternativ och utför insatserna när brukaren inte vill eller kan välja företag. Byte av utförare Brukaren kan när som helst byta utförare. Brukaren garanteras att få byta utförare av beviljade insatser i form av hjälp i hemmet, inom 14 dagar. Beställning - verkställighet Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för beställning av insatsernas verkställighet Beställning av insatsernas verkställighet ~ När den enskilde har beviljats insatser ska insatserna beställas omgående från utförare enligt gällande avtal, överenskommelser, riktlinjer och rutiner. Vad ska beställningen/uppdraget innehålla? ~ Beställningen/uppdraget ska innehålla tydliga uppgifter om vem uppdraget (beställningen) gäller, beställningsdatum, vad beställningen avser, startdatum, omfattning och frekvens, målet för insatsen samt till-och-med-datum. ~ Beställningen/uppdraget ska också innehålla uppgifter om ansvarig biståndshandläggare, beställningsdatum och telefonnummer. ~ Kommunikation ska ske genom förvaltningens verksamhetssystem i egen regi och per telefon, per post alt fax med andra utförare. Praktisk verkställighet Biståndshandläggaren ska genom kontakt med utföraren bevaka att verkställighet faktiskt har påbörjats. [28(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Avstämning/uppföljning Biståndsenheten följer löpande upp genom avstämning med utförare att beställda insatser har genomförts enligt beställning. Syftet är att säkerställa att brukaren har fått de beviljade insatserna. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för uppföljning Uppföljningarna sker löpande i samverkan med utförare avseende: ~ Stöd i hemmet, ledsagarservice, avlösarservice, boendestöd, trygghetslarm, kontaktperson ~ Dagverksamhet, sysselsättning ~ Särskilt boende och korttidsboende Omprövning enligt SoL Beslutet omprövas så snart den enskildes hjälpbehov förändras i en omfattning som motiverar en ny behovsbedömning eller att beslutet är på väg att upphöra. Detta förutsätter att regelbunden uppföljning sker. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för omprövning Biståndshandläggare genomför omprövningar när den enskildes hjälpbehov förändras på sådant sätt att det motiverar en ny behovsbedömning. Biståndhandläggare gör också regelbundna omprövningar av beslutade insatser: ~ Minst en gång per år avseende hemtjänst, ledsagare, avlösning, dagverksamhet, kontaktperson, särskilt boende med heldygnsomsorg som utförs av privata vårdgivare eller andra kommuner, boendestöd och sysselsättning samt trygghetslarm. ~ Minst två gånger per år avseende korttidsboende i form av växelvård och anhörigavlösning ~ Minst 14:e dag avseende övrig korttidsboende Ansökan om att flytta till annan kommun Enligt 2a kap.8 § SoL får en person som önskar flytta till en annan kommun ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon: ~ till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller ~ på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas En ansökan ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen enligt 2a kap. 9 § SoL. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. [29(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för ansökan om att flytta till annan kommun Med omfattande vård- eller omsorgsbehov menas att personen har behov av insatser både dag och natt och samtliga veckodagar. Kravet på varaktighet och behov gör att bestämmelsen inte är tillämplig vid tillstånd som är av övergående karaktär. Den enskilde som bor i annan kommun och vill flytta till Gnesta kommun och ansöker om bistånd ska utredas av biståndshandläggaren. Vid behov kan handläggaren begära underlag till utredning från den enskildes hemkommun. Handläggarna ska vara behjälpliga med utredning om en enskild vill flytta till en annan kommun och inflyttningskommunen begär detta. Ansökan görs med stöd av 2 a kap.8 § SoL och beslutas enligt delegeringsordning. [30(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 5 - INSATSER ENLIGT LSS Insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) handläggs i biståndsenheten i Gnesta kommun. Personlig assistans enligt 9 § 2 LSS och LASS Begreppet personlig assistans har samma betydelse i LSS som bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (51 kap. 2 och 3 §§ SFB). Det innebär att behovet av personlig assistans utreds och bedöms enligt samma principer. Grundläggande principer enligt LSS är att verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (5 § LSS). Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade och anpassas till mottagarens individuella behov. Insatserna ska utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärka förmågan att leva ett självständigt liv (7 § LSS). Vid bedömning av rätt till personlig assistans, när det gäller LSS bör hänsyn tas till RÅ 2009, ref 57. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcker av beviljade assistanstimmar enligt lagen om assistansersättning. Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Detta utgör de grundläggande behoven. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats för andra personliga behov om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Som kostnad för personlig assistans enligt 9 § 2 medges inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar: ~ till någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med, eller ~ till en personlig assistent för arbete som utförs på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2-4 § lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. (Lag 200:1030) Ansökan om personlig assistans enligt LSS och assistansersättning från Försäkringskassan Både kommun och Försäkringskassan kan fatta beslut om personlig assistans. Om den enskildes behov av assistans för grundläggande behov beräknas till 20 timmar/vecka eller därunder fattar kommunen beslut om assistans enligt LSS. Om den enskildes behov överstiger 20 timmar/vecka fattar Försäkringskassan beslut om assistansersättning enligt 51 kap socialförsäkringsbalken (SFB). Om det i kommunens utredning framkommer att behovet är större än 20 timmar per vecka ska kommunens handläggare göra en anmälan till Försäkringskassan för bedömning och beslut enligt 51 kap socialförsäkringsbalken. Biståndsenheten [31(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen ansvarar för assistanskostnaderna för de 20 första timmarna. Önskas en tillfällig utökning av assistanstimmar och den enskilde har ett beslut från Försäkringskassan ska ansökan om detta ske hos kommunens handläggare. Önskas en stadigvarande utökning och den enskilde har ett beslut om assistansersättning från Förssäkringskassan ska ansökan ske hos Försäkringskassan. Grundläggande behov Assistansen är till för krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer av mycket personlig karaktär. För rätt till personlig assistans krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses sådana mycket personliga angelägenheter som ~ personlig hygien ~ att inta måltider ~ att klä på sig och klä av sig ~ att kommunicera med andra, eller ~ behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde Den som omfattas av LSS men saknar grundläggande hjälpbehov och därmed inte har rätt till personlig assistans, kan ha rätt till andra insatser enligt LSS (exempelvis ledsagarservice) eller bistånd enligt SoL (exempelvis stöd i hemmet, boendestöd). Andra personliga behov Den som har rätt till personlig assistans bör beviljas stödet i sådan omfattning att även andra personliga stödinsatser täcks in. För de personer som omfattas av assistansersättning från Försäkringskassan avsätts delar av ersättningen till omkostnad för assistenten för att möjliggöra aktiviteter. Den enskilde bekostar sina egna utgifter. Assistenten ska kunna hjälpa den enskilde i arbetet, med att göra sig förstådd och själv ta emot information, med den personliga omsorgen som behövs samt som ledsagare vid förflyttning och olika aktiviteter. Assistenten ska även utföra arbetsuppgifter som annars utförs av den sociala hemtjänsten enligt SoL. (Prop. 1992/93:159 s. 175 -176) Tid som inkluderar städning, inköp och liknande uppgifter ska då räknas in i det totala behovet av personlig assistans. Personlig assistans för personer med psykisk funktionsnedsättning Bestämmelsen i 9a § LSS, som trädde i kraft den 1 juli 1996, innehåller ett förtydligande beträffande vilka hjälpbehov som krävs för att rätt till personlig assistans ska komma i fråga. I förarbetena till lagändringen sägs att personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser inte ska ha rätt till personlig assistans. Socialutskottet anförde i sammanhanget bl. a. följande: Åldersgräns för personlig assistans Rätten till personlig assistans enligt LSS finns kvar när den enskilde fyller 65 år om: ~ insatsen har bifallits innan han eller hon har fyllt 65 år ~ ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65 årsdagen och därefter blir bifallen. Insatsen får däremot inte utökas efter det att personen fyllt 65 år. Ansökan om utökad hjälp får i stället prövas enligt SoL. Motsvarande gäller för den statliga [32(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen assistansersättningen enligt 51 kap socialförsäkringsbalken. Föräldrar med funktionsnedsättning Omvårdnad av barn till en förälder med funktionsnedsättning är principiellt inte en uppgift för personlig assistent. Det är ändå naturligt att assistenten under barnets första tid även hjälper föräldern med den praktiska omvårdnad av barnet som han eller hon inte kan ge själv. Detta utesluter inte att barnet kan ha behov av andra eller ytterligare insatser. (Prop. 1992/93, s. 66 och 176) Behovet av personlig assistans i föräldrarollen varierar efter hand som barnet växer och utvecklas och är störst under de första åren i barnets liv. Bedömningen av hur länge viss omvårdnad av barnet bör anses ingå i förälderns personliga assistans måste avgöras i varje enskilt fall. Stödets karaktär av en nära personlig relation bör vara avgörande för om insatsen ska ges av förälderns personliga assistent eller på annat sätt (Prop. 1992/93, s. 66, RFV:s vägledning nr 2003:6 Version 2) Barn med funktionsnedsättning Vårdnadshavare/förälder till barn med funktionsnedsättning har ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden. Föräldrar ska se till att barnets behov blir tillgodosedda och att barnet får den tillsyn som han/hon behöver med hänsyn till ålder, utveckling och andra omständigheter. Många föräldrar till barn med funktionsnedsättning gör betydligt större insatser och kan då behöva stöd i olika former. Barn med funktionsnedsättning har ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och under fritid. Om barnets behov av särskilt stöd i t.ex. förskola och skola inte tillgodoses inom ramen för den ordinarie verksamheten, bör det vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs verksamheten med hänsyn till barnets behov. Det kan t.ex. innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. En annan åtgärd kan vara elevassistans. Prop. 1992/93:159, s.65 Behov av extra resurser för barn med funktionsnedsättning inom exempelvis barnomsorg och skola är inte något som omfattas av personlig assistans enligt LSS. Behov av extra resurser är respektive verksamhets ansvar. Valfrihet av vem som tillhandahåller personlig assistans Den enskilde kan få insatsen genom att kommunen tillhandahåller assistansen. Ett annat alternativ är att den enskilde får ekonomiskt stöd och själv är arbetsgivare för den personliga assistenten. Den enskilde kan även anlita annan, exempelvis kooperativ eller ett assistansföretag, som arbetsgivare. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen personlig assistans Rimlig tid för verkställighet Varje beslut ska verkställas inom skälig tid. Under rekrytering krävs en dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning där även utbildning och kompetensutveckling för assistansen vägs in. Personlig assistans och bostad med särskild service I bostad med särskild service, gruppbostad ska det finnas fast bemanning som i [33(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen huvudsak täcker den enskildes hela hjälpbehov. Servicebostad har ett visst fast basstöd av anställd personal. I ”annan särskilt anpassad bostad” som anvisas av kommunen kan stödbehovet tillgodoses t.ex. med personlig assistans eller boendestöd. Personlig assistans och daglig verksamhet I insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad. Den enskilde ska få all den omvårdnad som han eller hon behöver för att klara av att delta i daglig verksamhet genom den personal som redan finns i den dagliga verksamheten. Den enskilde kan beviljas personlig assistent enligt LSS eller assistansersättning via Försäkringskassan vid vistelse i daglig verksamhet. Särskilda skäl för detta kan vara att den enskilde har ett nödvändigt behov att ha en person nära knuten till sig hela tiden. Denna person ska vara nödvändig för den enskildes kommunikation eller för att personen har speciell och nödvändig kompetens. Om särskilda skäl anses föreligga ska dessa styrkas genom särskild utredning, läkarintyg etc. Personlig assistans och korttidsvistelse Korttidsvistelse kan beviljas den enskilde som ett led i självständighetsträning. Den del av assistansersättning enligt 51 kap socialförsäkringsbalken som är avsedd att täcka kostnader för den personliga assistenten i samband med aktiviteter kan användas utan särskilt beslut. Ledsagarservice och personlig assistans Om den sökande har insatsen personlig assistans enligt LSS och/eller assistansersättning 51 kap socialförsäkringsbalken ingår ledsagning i den personliga assistansen uppgifter. Personlig assistans till barn Barn kan i särskilda fall få personlig assistans. Det kan röra sig om barn med svåra funktionsnedsättningar för vilka föräldraansvaret i kombination med barnomsorg och skola inte räcker. Barnet ska ha omfattande funktionsnedsättning och därmed ett omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet eller stor del av dygnet. Vid ansökan om personlig assistans ska föräldrarna informeras om att ett vårdbidrag ofta reduceras till följd av att barnet beviljas personlig assistans. Det är vårdnadshavarens ansvar att informera om de förändrade förhållandena till försäkringskassan. I avvaktan på beslut om assistansersättning från Försäkringskassan kan biståndshandläggaren fatta beslut om personlig assistans enligt LSS. Ledsagarservice enligt 9 § 3 LSS Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Ledsagarservice ges i syfte att underlätta kontakter med andra och därmed bryta isolering. Den har karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Ledsagarservice är en regelbunden insats i första hand knuten till aktiviteter i närmiljön. Den ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och i kulturlivet, att besöka vänner eller bara promenera. [34(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Vid behov inkluderar ledsagarservicen den omvårdnad som kan behövas för att insatsen ska kunna genomföras. Det kan till exempel vara hjälp med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid måltidssituationer och toalettbesök. Generell omvårdnad ingår dock inte i insatsen ledsagarservice. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen ledsagarservice Rimlig tid för verkställighet Varje beslut ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering ska ske i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. I beslutet ska anges den uppskattade tidsåtgången för respektive aktivitet. Beslutet anges i antal timmar per angiven period. Det går inte att föra timmar från en period till en annan. Vid behov av utökat antal timmar ska ny ansökan göras hos biståndshandläggaren. Läs mer ledsagarservice och personlig assistans i avsnittet personlig assistans. Biträde av kontaktperson enligt 9 § 4 LSS Kontaktperson Syftet med kontaktperson är att bryta isolering p.g.a. att man inte har sociala kontakter. Stödet bör också kunna ges av en kontaktfamilj så kallad stödfamilj. Insatsen biträde av kontaktperson ges som ett icke professionellt stöd av någon med stort engagemang och intresse för andra människor. Något krav på särskild yrkeskompetens ställs inte. Kontaktpersonen är alltså en kompis/medmänniska som mot visst arvode och omkostnadsersättning ställer upp för en person med funktionsnedsättning. En kontaktperson/kontaktfamilj kan vara aktuell för att bryta den enskildes isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsaktiviteter. Vid bedömning av behovet ska även hänsyn tas till personens övriga sociala nätverk. Finns det ett kontaktnät kan behovet vara tillgodosett. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen biträde av kontaktperson Rimlig tid för verkställighet Beslut om kontaktperson/kontaktfamilj ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering av personal ska ske i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. En kontaktperson brukar beskrivas som en ”anställd kompis”. Därför är ”matchningen” när det gäller denna insats extra viktig: Den enskilde måste få en kontaktperson som han eller hon vill ha och känner förtroende för. Även kontaktpersonen måste känna att han eller hon vill och kan ta på sig uppdraget. Detta kan innebära att det i många fall är svårt att hitta den ultimata lösningen omedelbart. Det kan krävas flera möten och flera olika försök innan insatsen kan verkställas. Kontaktpersonen behöver ges visst stöd av kommunen inför uppdraget. Beslut anges i omfattning per vecka, d.v.s. antal personliga möten samt telefonkontakter. [35(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Arvode och omkostnadsersättning Kontaktpersonen ersätts med en arvodes- och en omkostnadsersättning. De utgår i procent av för året gällande basbelopp fördelat per månad. Ersättningsnivåer ska följa de nivåer som framgår av Sveriges kommuner och landstings cirkulär och som grundar sig på aktuellt basbelopp (Cirk1995:89 samt 08:6) Arvode utgör ersättning för den omfattning som uppdraget innebär. Ett normaluppdrag för en kontaktperson är att exempelvis ha telefonkontakt med den enskilde en gång per vecka samt att de träffas två gånger per månad. Den enskildes tillstånd och behov är dock avgörande för uppdragets omfattning. Uppdragets omfattning påverkar arvodets storlek. Omkostnadsersättning avser täcka utgifter i anslutning till uppdraget. Omkostnadsersättningen bör utgå i intervallet 10-40 procent basbeloppet. Lägsta nivån bör normalt sett kunna tillämpas och avser täcka kostnader som telefon, lokala resor, besök, enklare förtäring, biobiljetter och idrottsevenemang. Den högre ersättningen utgår i speciella fall. Kontaktperson och god man/förvaltare Kontaktperson är ingen legal ställföreträdare för den enskilde. Därför kan han/hon inte företräda den enskilde t.ex. för en begäran om en LSS-insats. Om den enskilde behöver en företrädare ska kommunen anmäla behov av exempelvis god man till överförmyndaren. Kontaktperson och nära anhörig Kontaktperson ska inte vara nära anhörig som föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon, moster, faster, morbror och farbror som normalt ska ingå i den enskildes familjenätverk. Avlösarservice i hemmet enligt 9 § 5 LSS Med avlösning avses vanligen avlösning i det egna hemmet, det vill säga att en person tillfälligt övertar omvårdanden av barnet/vuxne från anhörig eller andra närstående. I begreppet anhörig ingår personer som den enskilde delar hushåll med, inklusive familjehem. I avlösarservice ingår omvårdnad. Avlösning kan vara såväl regelbundet återkommande som en insats vid akuta behov. Den ska kunna ges alla tider på dygnet. Insatsen beviljas huvudsakligen till barn men även till vuxna. Föräldrar till funktionshindrade barn behöver ofta avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Likaså kan avlösning vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt barnets syskon eller genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Insatsen ska utformas efter det enskilda barnets behov och önskemål. Avlösning kan innebära att man gör en utflykt utanför hemmet med barnet. Biståndsbeslutet är tidsbegränsat och förlängs alternativt omprövas om behovet ändras. [36(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen avlösarservice i hemmet Rimlig tid för verkställighet Beslut om insatsen ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering ska ske i dialog med den enskilde Beslutet anges i antal timmar per angiven period. Det går inte att föra timmar från en period till en annan. Vid behov av utökat antal timmar ska ny ansökan göras hos biståndshandläggaren. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 LSS Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att en person med funktionsnedsättning ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga genom insatsen ska få möjlighet till avlösning i omvårdnadsarbetet och avkoppling. Korttidsvistelse kan vara en regelbunden insats och som en lösning vid akuta situationer. Korttidsvistelse kan också ges som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och föräldrar. Det är betydelsefullt för att den enskildes så småningom, med stöd, ska kunna skapa sig ett mer självständigt liv. Korttidsvistelse kan ges i form av korttidshem eller i annan familj, korttidsfamilj. Sommarläger och kollo kan också utgöra en form av korttidsvistelse. Resor till och från korttidsvistelse ingår inte. Särskild prövning kan göras enligt SoL om det finns starka skäl och den enskilde eller anhöriga saknar möjlighet att ordna transporten. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidshem/ korttidsfamilj Om inget annat anges i beslutet ingår: ~ all vård, omsorg, service, stimulans, stöd och omvårdnad som den enskilde ~ ~ ~ ~ behöver för att kunna leva ett värdigt liv vid behov tillgång till skolgång vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter sociala, kulturella och fritidsaktiviteter social samvaro Rimlig tid för verkställighet Beslut om korttidsvistelse ska verkställas skyndsamt. Planering sker i dialog med den enskilde för att ge långsiktigt bra lösning. Beslutet anger årets behov av insatsen, inklusive dagar för sommarläger om det är aktuellt. [37(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Arvode och omkostnadsersättning Kontaktfamilj/stödfamilj ersätts med en arvodes- och en omkostnadsersättning. Ersättningsnivåer ska följa de nivåer som framgår av Sveriges kommuner och landstings cirkulär och som grundar sig på aktuellt basbelopp (Cirk1995:89 samt 08:6) Korttidsvistelse och avlösarservice Insatsen kan ibland vara ett alternativ till avlösarservice. Om den anhöriga är i behov av avlösning utan att personen med funktionsnedsättning är i behov av korttidsvistelse kan avlösarservice vara aktuell. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt 9 § 7 LSS Barn över 12 år som har en omfattande funktionsnedsättning kan ha rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov (t.ex. sommarlov). Många ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar kan av olika skäl inte klara sig själva under dessa tider, utan behöver tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Tillsynen måste kunna erbjudas på ett sätt som även tillförsäkrar att föräldrarna kan arbeta eller studera. Vissa ungdomar kan behöva tillsyn och hjälp i hemmet. För andra kan kommunens reguljära fritidsverksamhet med personligt stöd vara den bästa lösningen. Vad kan ingå i insatsen? Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen korttidstillsyn ingå: ~ meningsfull sysselsättning i en trygg situation ~ tillsyn som ska vara varierande och utformas flexibelt ~ all den vård, omsorg, service, stöd och omvårdnad som den enskilde behöver Rimlig tid för verkställighet Beslut om korttidstillsyn ska verkställas omedelbart. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. Korttidstillsyn är tillämplig från och med dagen då barnet fyller 13 år. Samråd sker med utbildningsförvaltningen. Handläggaren ska vid utredning inför beslut göra en tydlig prövning av behovet, d.v.s. att föräldrarna är förvärvsarbetande eller studerande. Korttidstillsyn kan även bifallas om barnet har särskilda behov av social samvaro med andra barn. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt 9 § 8 LSS Barn med stora omvårdnadsbehov som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar. Boende i familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj än den egna. Insatsen är ett komplement till barnets boende i den egna familjen. Ett familjehem som tar emot ett barn med funktionsnedsättning måste uppfylla [38(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen minst lika stora krav som de familjehem som tar emot barn med stöd av socialtjänstlagen. Det krävs sålunda en noggrann utredning innan familjehemmet kan godkännas för det enskilda barnet. Vuxen- och omsorgsnämndensens riktlinjer för insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen vård i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar ingå: ~ all vård, omsorg, service, stimulans, stöd och omvårdnad som den enskilde ~ ~ ~ ~ behöver för att kunna leva ett värdigt liv vid behov tillgång till skolgång vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter sociala, kulturella och fritidsaktiviteter social samvaro Rimlig tid för verkställighet Beslut om boende ska verkställas omedelbart. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. Vid ansökan om elevinternat inom pendlingsavstånd från hemmet ska särskild prövning göras av den enskildes samlade syfte med och behov av insatsen/boendet För personer som bor i gruppbostad är huvudregeln att den enskildes samlade behov ska tillgodoses av personalen. I insatsen ska det finnas utrymme för individuella fritids- och kulturaktiviteter. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 LSS I bostad med särskild service ska erbjudas individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen. Genom insatserna ska den boendes psykiska, fysiska och sociala behov tillgodoses. Gruppbostäder och servicebostäder utgör bostad med särskild service. Särskilt anpassad bostad inkluderar inte särskild service. För samtliga boendeformer gäller att bostaden ska vara fullvärdig (Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning, Socialstyrelsen 2003, s.33). Exempel vad där den boende kan ha behov av hjälp är att: ~ äta, dricka, och förflytta sig ~ sköta personlig hygien och klä sig ~ sköta hemmet, tillreda måltider, göra ärenden och inköp ~ kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering ~ göra tillvaron begriplig, förutsägbara och trygg ~ planera framåt ~ göra tillgänglig den hälso- och sjukvård inklusive habilitering rehabilitering och hjälpmedel och den tandvård som den boende behöver ~ se till att misstankar om brott mot den boende polisanmäls Gruppbostad En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter med tillgång till gemensamt utrymme. Det ska finnas tillgång till ett fast personalstöd dygnet runt. Syftet med [39(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen gruppbostaden är att vuxna personer med omfattande tillsyns- och omsorgsbehov ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Omsorg samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvaret upp till och med sjuksköterskenivå. Servicebostad Servicebostaden kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform av bostad mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. Med servicebostad avses sådan som ger tillgång till personlig service eller omsorg utifrån behov. Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvaret upp till och med sjuksköterskenivå. Annan särskilt anpassad bostad för vuxna Om den enskilde med funktionsnedsättning, med stöd av insatser enligt LSS och en viss grundanpassning av bostaden, klarar ett boende i en särskilt anpassad bostad utan fast bemanning, kan detta vara att föredra framför servicebostad eller gruppbostad. Det kan vara fråga om en egen bostad i ett vanligt bostadshus som är tillgänglighetsanpassad utifrån den enskildes behov. Det stöd och den service som personen behöver (t.ex. ledsagarservice, personlig assistans och stöd i hemmet) ges inom ramen för SoL, LSS och assistans enligt assistansersättning från Försäkringskassan. Omsorg, fritidsverksamhet, kulturella aktiviteter samt hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå ingår inte i insatsen annan särskilt anpassad bostad. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Gruppbostad kan bifallas när den enskilde: ~ inte klarar ett ordinärt boende trots stöd samt har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov dygnet om p.g.a. omfattande funktionsnedsättning. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen gruppbostad ingå följande: ~ Fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. ~ Aktivering/ sinnesträning såväl enskilt som i grupp utifrån den enskildes behov ~ Att ge möjlighet för den enskilde att delta i tillagning av sin mat. ~ Att den enskildes personliga kläder tvättas regelbundet och mindre lagning av kläder ska utföras och att insatserna i möjligaste mån ska göras tillsammans med den enskilde. ~ Att lägenheten och gemensamma utrymmen ska städas och vårdas så att god hygienisk standard och trivsel upprätthålls. ~ Ledsagning till läkare, tandläkare, frisör etc. ~ Att vid behov av tolk beställs via tolkförmedlingen (vardagstolkningen för döva, dövblinda och vuxendöva och hörselskadade bekostas av landstingen). Övrig tolkning bekostas av beställaren. Hyra för lägenheten i gruppbostaden och avgift för maten enligt fastställd taxa betalas av den enskilde. [40(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Omvårdnaden ska: ~ ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga ~ kontinuerligt anpassas efter rådande omständigheter så att den svarar mot den enskildes aktuella situation ~ hälso- och sjukvårdsuppgifter i bostad med särskild service för personer som omfattas av LSS personkrets erbjuds upp till och med sjuksköterska Servicebostad kan bifallas när den enskilde: ~ inte klarar ett ordinärt boende trots stöd och behöver tillgång till fast personal i sin närhet dygnet runt ~ inte vill bo i gruppbostad och uppfyller kriterierna för detta bör få möjlighet att bo i servicebostad Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen servicebostad ingå: ~ tillgång till personlig service och omvårdnad utifrån behov ~ fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ~ hälso- och sjukvårdsuppgifter i bostad med särskild service för personer som omfattas av LSS personkrets erbjuds upp till och med sjuksköterska Rimlig tid för verkställighet av boende Beslut om boende ska verkställas omedelbart. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. För bostad med särskild service krävs extra planering för att kunna erbjuda ett boende med stöd som är avpassat efter den enskildes ålder, kön och funktionsnedsättningens art. Detta är särskilt viktigt med tanke på att det gäller ett långvarigt boende. Enligt JO (Jo 1993/)¤ s 314) måste en viss fördröjning accepteras när det gäller verkställighet av beslut om bostad, men dröjsmålet måste vara relaterat till den enskildes individuella behov. Daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS Daglig verksamhet är till för personer som tillhör personkretsen enligt 1 § 1-2 LSS. Förutsättningen för att få daglig verksamhet är att personen är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går på någon utbildning. Detta hindrar inte att personer som uppnått pensionsålder bör ges möjlighet att fortsätta i daglig verksamhet för att därigenom undvika passivisering och isolering. Daglig verksamhet kan anordnas av kommunen, privata utförare eller kooperativ. Daglig verksamhet kan organiseras i traditionell daglig verksamhet, yrkesgrupper eller arbetsplatspraktik på den öppna arbetsmarknaden. I insatsen daglig verksamhet ingår även omvårdnad och hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå. Det innebär att personalen ska kunna ge ett anpassat stöd och vara väl förtrogen med funktionsnedsättningens innebörd. Daglig verksamhet kan rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Syftet med daglig verksamhet är inte att producera varor eller tjänster, utan syftet med verksamheten ska vara att bidra till den enskildes personliga utveckling och att främja delaktigheten i samhället. (Prop. 1992/93:159, s.90) [41(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen daglig verksamhet Daglig verksamhet kan beviljas när: ~ den enskilde till följd av sin funktionsnedsättning saknar förvärvsarbete ~ när den enskilde inte studerar eller deltar arbetsinriktad sysselsättning utanför hemmet ~ i de fall det bedöms lämpligt prövas regelbundet möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller i andra skyddade former Daglig verksamhet kan bifallas i en omfattning som motsvarar heltidsarbete. Hänsyn ska tas till den enskildes önskemål om inriktning på verksamheten. I möjligaste mån ska kommunens egna verksamheter anlitas. Daglig verksamhet utgör inte en anställningsform, men däremot kan verksamheten utformas så att den bidrar till att öka personens förutsättningar att senare få en anställning i arbetslivet. Kommunens kostnader för daglig verksamheten måste dock bedömas vara skälig. Vad kan ingå i insatsen daglig verksamhet? Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen daglig verksamhet ingå: ~ kartläggning av den enskildes önskemål, behov och förmågor för att anpassa ~ ~ ~ ~ ~ daglig verksamhet utifrån den enskildes förutsättningar meningsfull sysselsättning stimulans, utveckling och gemenskap utifrån brukarens önskemål mat (lunch och mellanmål) habiliteringsersättning för den enskilde enligt nämndbeslut det stöd och den vård, omsorg, omvårdnad och ledsagning som den enskilde behöver för att kunna delta i daglig verksamhet Rimlig tid för verkställighet Varje beslut ska verkställas omedelbart. Planering att finna lämplig daglig verksamhet sker i dialog med den enskilde för att finna bästa lösning. I de fall anlitad daglig verksamhet inte kan fullfölja uppdraget återremitteras det till handläggaren skriftligt för förnyad beställning till en annan daglig verksamhet. Individuell plan enligt 10 § LSS I samband med att insats enligt LSS beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom/henne. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska fortlöpande och minst en gång om året omprövas. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Den enskilde kan begära att en individuell plan som ska innehålla en redovisning av både beslutade och planerade insatser. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Exempel på sådana åtgärder kan vara planeringen av den unges skolgång. Vikten av att den enskilde själv ska medverka i planeringen, utformningen och genomförandet av insatserna kan inte nog understrykas. Den individuella planen är [42(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen också ett mycket viktigt verktyg för att den enskilde ska kunna få överblick, känsla av sammanhang och inflytande över sin livssituation. Planen är till för att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordningen mellan de olika organ som den enskilde får stöd av. Planen bör utgå från den enskildes egna intressen och önskemål och hur den enskilde anser att dessa kan tillgodoses. Den bör omfatta olika behov som kan tillgodoses genom insatser från flera kompetensområden, och utformas så att den går att förändra och följa upp. Individuell plan ska inte förväxlas med de genomförandeplaner som varje verksamhet, där personen får insatser, ska upprätta. Vid kommunikation mellan olika myndigheter måste den enskildes samtycke inhämtas enligt sekretesslagen. På begäran av den enskilde eller hans företrädare ska planen kunna utväxlas mellan de verksamheter som ger stöd till den enskilde. Samordningen underlättas av landstingets och kommunens utbyte av planer och av att även andra instansers åtgärder redovisas. Administrativt enkla former bör eftersträvas. Kommunen har en skyldighet att informera den enskilde med funktionsnedsättning om möjligheten att begära att få en individuell plan. En sådan information bör utformas allsidig och lättillgänglig. Kommunen har också ett särskilt samordningsansvar för alla insatser till den enskilde, även insatser som tillhandahålls av andra organ. Tanken är att samordningen ska leda till det bästa för den enskilde. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för individuell plan I samband med att den enskilde beviljas LSS insatser ska ansvarig biståndshandläggare ge tydlig information till den enskilde och i förekommande fall (legal företrädare) om den enskildes rätt att begära en individuell plan enligt LSS. Information ska ges både skriftligt och muntligt och innehålla uppgifter om vad individuell plan innebär. [43(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 6 – HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS Insatser enligt LSS lagen ska ges den enskilde endast om han begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser åt honom (8 § LSS). LSS saknar tvångsbestämmelser. Även om en person har rätt till insatser enligt LSS kan de bara ges under förutsättning att den enskilde begär insatsen. Den som tillhör LSS personkrets har rätt till bistånd och andra insatser enligt annan lagstiftning, exempelvis socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. LSS kan därmed ses som en kompletterande lagstiftning, som träder in när annan lagstiftning inte räcker till för att garantera den enskilde med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. Enligt 1§ socialtjänstlagen ska vuxen- och omsorgsnämndenen utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ärendets avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. LSS innehåller inte några bestämmelser som reglerar hur ett ärende ska handläggas. Det innebär att det är förvaltningslagens bestämmelser om handläggning som tillämpas. Däremot finns bestämmelser i LSS lagen i 21 a -21 d §§ om dokumentation. Inkommande information – LSS Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten ska stäva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra (7 § FL). Information – Myndigheternas serviceskyldighet – LSS Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilds ska besvaras så snart som möjligt. Vid behov bör myndigheten hänvisa den enskilde till rätt myndighet. (4 § FL) Myndigheten ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda ska allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheten ska se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem via telefax, epost och att svar kan lämnas på samma sätt. En myndighet ska ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos [44(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen myndigheten (4 § FL). Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för information Vid förfrågan och i samband med utredning av behov ska handläggaren informera den enskilde både muntligt och skriftligt bl.a. om kommunens insatser, handläggnings- och beslutsgång, rätten till insatser, avgifter, sekretess och rätten att överklaga beslutet och PUL. Begäran om stöd och service enligt LSS En begäran om stöd eller service från någon som kan antas tillhöra personkretsen enligt LSS ska – om den sökande inte har gett uttryck för något annat – prövas enligt LSS om det gäller en insats som regleras i den lagen. Om förutsättningar för en tillämpning av LSS föreligger kan vuxen- och omsorgsnämndenen inte besluta om bistånd enligt SoL. En 15 åring som själv förstår vad saken gäller och kan uttrycka en vilja kan inte ges särskilda insatser enligt LSS bara utifrån att vårdnadshavare eller annan legal företrädare begär det. För personer mellan 15 och 18 år är fortfarande vårdnadshavaren den som har rätt och skyldighet att i viss utsträckning bestämma i barnets angelägenheter. En begäran från en 15-åring att exempelvis få flytta till bostad med särskild service för barn och ungdomar kan inte ske mot vårdnadshavarens vilja. Om det i något fall innebär fara för den unga personens utveckling kan det vara aktuellt med tillämpning av Lagen om vård av unga, LVU, inte insatser enligt LSS.(Jmf prop. 1992/93 sid 172-173). Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för begäran om stöd och service enligt LSS Första bedömning om behovet När begäran eller information om att den enskilde önskar få insatser enligt LSS har kommit till biståndsenheten ska handläggaren omgående starta en utredning. Handläggaren ska omgående kontakta den enskilde per telefon och göra en första bedömning hur akut situationen är och samtidigt boka en tid för första besök. Om den enskilde är i akut behov av hjälp ska handläggaren informera den enskilde om möjligheten att få hjälpinsatser enligt socialtjänstlagen i väntan på beslut om LSS insatser. Begäran kan vara muntlig eller skriftlig och ska alltid prövas. Begäran kan göras av den enskilde själv eller genom legal företrädare. Den enskilde ska fritt kunna formulera sin begäran. Den enskildes ursprungligen uttryckta behov och önskemål ska framgå och dokumenteras. Personkretstillhörighet enligt LSS 1 § LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service till vissa personer med funktionsnedsättning. För att få ta del av LSS-insatser måste man tillhöra någon av följande personkrets: 1. Personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom [45(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen eller 3. Personer som har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. När det gäller att fastställa personkretsen enligt punkterna 1 och 2 är de medicinska diagnoserna i huvudsak avgörande. När det gäller att utreda personkrets 3 ställs större krav. I utredningen bör styrkas att personen har varaktiga och stora funktionsnedsättningen, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, och att funktionsnedsättningen förorsakat betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett behov av omfattande stöd eller service. Personkrets 1 Den enskilde ska ha någon av diagnoserna utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. För att kunna bedöma om en person omfattas av personkretsen krävs alltså en utförlig utredning. Som underlag inhämtas intyg utfärdat av behöriga personer t.ex. leg. psykolog och/eller leg. läkare med specialistkompetens. Ibland kan en pedagogisk utredning från nuvarande eller tidigare lärare, barnomsorgspersonal, elevvårdsteam ge viktiga kompletterande uppgifter för personkretsbedömning. Beslutet ska grundas på en omfattande helhetsbedömning och det räcker således inte med ett enstaka intyg. Vid behov ska handläggaren konsultera ytterligare expertis för en kompletterande bedömning. En helhetsbedömning ska eftersträvas och orsaken till bristen eller skadan saknar i detta sammanhang betydelse. Vid bedömning av omfattningen av funktionsnedsättningen och vilka konsekvenser det medför för den enskilde ska psykologiska, sociala, pedagogiska och medicinska faktorer vägas samman. Utvecklingsstörning Med begreppet utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning beroende på en brist eller skada som inträffat under individens utvecklingsperiod (före ca 16 års ålder). Bristen eller skadan är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom olika insatser. Inom gruppen med utvecklingsstörning är spännvidden stor, från lindrig till grav utvecklingsstörning. Utvecklingsförsening är inte en diagnos som enskilt berättigar till LSS-insats. Utvecklingsförsening kan inte likställas med utvecklingsstörning. Autism och autismliknande tillstånd Autism och autismliknande tillstånd är samlingsbegrepp för tidigt debuterande funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen avser djupgående störningar när det gäller social förmåga, kommunikation och beteende, vilket kan medföra omfattande avvikelser i sociala och känslomässiga relationer och svåra störningar i språkförmågan under hela livet. Personer med autism kan ha en utpräglad kontaktstörning som gör det svårt för den enskilde att förstå avsikten med och reglerna för socialt samspel. Kommunikationsstörningen innefattar i regel begränsningar i förståelsen av språk, gester och symboler samt avvikelser när det gäller förmågan att själv uttrycka sig [46(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen verbalt och ickeverbalt. Många personer med autism har en annorlunda och ofta mycket ojämn begåvningsprofil och speciella inlärningsproblem som skiljer dem från personer med utvecklingsstörning. Spännvidden är stor också inom denna grupp. Personer med diagnosen autism/autismliknande tillstånd (däribland Aspergers syndrom) omfattas av personkrets 1. Autistiska drag är inte en diagnos som enskilt berättigar till LSS-insats. Autistiska drag kan inte likställas med autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 Den enskilde ha diagnosen hjärnskada i vuxen ålder med bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning som följd. För att kunna göra personkretsbedömning krävs en utförlig utredning. Intyg ska vara utfärdat av behörig person såsom leg. psykolog och/eller läkare med specialistkompetens t.ex. från neurologklinik eller hjärnskadecenter. Utredningen ska styrka både hjärnskada och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning. Att hjärnskadan uppkommit i vuxen ålder innebär att den enskilde fått en hjärnskada efter utvecklingsåren, d.v.s. ungefär från 16 års ålder eller senare. Personer med hjärnskador som uppkommit tidigare än 16 års ålder inryms i personkrets 1. Definitionen av begåvningsmässig funktionsnedsättning är densamma i personkrets 2 som i personkrets 1. Beslutet ska grundas på en omfattande helhetsbedömning och det räcker således inte med ett enstaka intyg. Vid behov ska handläggaren konsultera ytterligare expertis för en kompletterande bedömning. Utlösande faktorer för hjärnskadan är sjukdomar av kroppslig art t.ex. tumörer, hjärnblödningar och inflammationer, eller skador som uppkommit genom yttre våld t.ex. trafikskador. Olika psykiska sjukdomstillstånd som också kan ge ett begåvningsmässigt funktionshinder, t.ex. demenssjukdomar, räknas inte till personkrets 2. Sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel, t.ex. Korsakows syndrom (alkoholdemens) omfattas inte heller av personkrets 2. Dessa personer omfattas endast av LSS om de uppfyller kriterierna för personkrets 3. Personkrets 3 Personkrets 3 är inte diagnosstyrd i den meningen att en viss diagnos alltid medför att en person omfattas av LSS. För bedömning om en person omfattas av personkrets 3 behövs underlag som tydliggör funktionsnedsättningens konsekvenser i den dagliga livsföringen, t.ex. ADL-status, CAN-skattning m.m. I personkrets 3 återfinns personer med långvariga habiliterings- och rehabiliteringsbehov. Nedanstående förutsättningar ska vara uppfyllda: Den fysiska eller psykiska funktionsnedsättningen ska: ~ ~ ~ ~ ~ vara stor vara varaktigt inte vara orsakat av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och föranleda ett omfattande behov av stöd eller service [47(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Det kan ofta vara svårt att bedöma förutsättningarna var för sig, eftersom de påverkar varandra. En person kan ha stora svårigheter i ett avseende, men klara sig normalt i ett annat. Samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att den enskilde ska omfattas av personkretstillhörigheten. Stor funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses den begränsning som gör att en person inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller i den omfattning som anses normalt. För att funktionsnedsättningen ska anses vara stor måste den starkt påverka flera viktiga livsområden. Svårigheterna finns i hemmet, på arbetet, under fritiden. Det kan bestå av bristande förmåga att ta till sig information samt att själv meddela sig, strukturera, organisera och förstå den egna vardagen eller sköta sin ekonomi. En till synes mindre allvarlig sjukdom eller skada kan ändå innebära en stor funktionsnedsättning som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Varaktighet Funktionsnedsättningen ska vara varaktig, det vill säga inte vara av tillfällig eller övergående natur. Tidsgränsen för om funktionsnedsättningen ska betraktas som varaktig får bedömas i det enskilda fallet och kan vara svår att göra. En bedömning av funktionsnedsättningens varaktighet görs då man avgör om personen tillhör personkretsen eller ej, medan behovet av insats kan variera över tiden. De negativa konsekvenserna av funktionsnedsättningen hos exempelvis reumatiker, psykiskt sjuka m.fl. kan växla över tiden. För en person i en sådan situation måste en bedömning göras om han, sett över en längre period och i ett helhetsperspektiv, har ett omfattande behov trots att behovet periodvis är mindre. För exempelvis en psykiskt långtidssjuk person eller för den som har multipel skleros (MS) kan sjukdomsbilden variera på kort sikt, men i ett livslångt perspektiv kan bedömningen bli att dessa personer har ett varaktigt behov med rätt till insatser enligt LSS. Socialstyrelsens allmänna råd (1994:1, s.30) Normalt åldrande För att en person ska omfattas av lagen krävs att det är uppenbart funktionsnedsättning inte beror på normalt åldrande. Även personer över den allmänna pensionsåldern som har funktionsnedsättning kan omfattas av lagen i vissa fall. Det kan till exempel vara i de fall åldrandet förstärker en funktionsnedsättning, under förutsättning att funktionsnedsättningen i sig inte är åldersrelaterad. Här kan ett läkarutlåtande vara till hjälp i bedömningen. För personlig assistans enligt LSS/LASS finns särskilda regler för personer över 65 år. Betydande svårigheter Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen innebär att den enskilde på egen hand inte klarar sin ADL, aktiviteter i det dagliga livet. Dit räknas toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation t.ex. direkt samtal med andra och telefonering, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Bristerna sammantagna kan innebära betydande svårigheter. Att inte kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi är också delar av den [48(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen dagliga livsföringen. (Jmf Prop. 1992/93:159, s.169) Konsekvensen av att den enskilde har betydande svårigheter i sin dagliga livsföring är att han eller hon i allmänhet har ett dagligt eller så gott som dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Omfattande behov av stöd eller service Omfattande behov av stöd och service kan bestå i behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning, läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning, rekreation m.m. Omfattande behov kan också innebära behov av strukturerande stöd, det vill säga att tillsammans med brukaren finna lämpliga sätt att hantera vardagen. Behovet av insatser ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara insatser enligt LSS. Begreppet ”omfattande stöd eller service” har både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Det innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt och upprepat stöd. Ibland kan det behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots en mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid göras utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer. Personer med psykisk funktionsnedsättning Psykiatrireformens målgrupp består egentligen av flera målgrupper beroende på vilka myndigheter som gör insatser för gruppen och vilka insatserna är. Socialstyrelsen har förtydligat propositionens definition av begreppet psykisk funktionsnedsättning enligt följande. Personer 18 år och äldre med svår psykisk störning/sjukdom som orsakar en funktionsnedsättning med förlust av förmågan (funktionshinder) i sådan grad att det inverkar på den dagliga livsföringen (sociala konsekvenser) och att detta handikapp bedöms bli långvarig. Med långvarig avses att funktionsnedsättningen varat eller beräknas vara minst ett halvår. I målgruppen inräknas vanligtvis personer med psykosproblematik. Dit räknas också personer med personlighetsstörning eller andra psykiska tillstånd som svåra fobier etc. Däremot inräknas inte personer med primärt utvecklingsstörning eller åldersdemens i målgruppen. När det gäller bedömning enligt LSS, avses kriteriet varaktig, för dem som tillhör personkrets 3. Varaktighetsrekvisitet är särskilt svårt att bedöma när det gäller psykiska funktionsnedsättningar. I rättspraxis har ansetts att funktionsnedsättningen kan vara varaktigt även vid en välmedicinerad psykisk sjukdom. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för prövning av personkretstillhörighet Personkretstillhörighet Utgångspunkten för en begäran av LSS-insatser är att först pröva personkretstillhörighet. Prövning av personkrets görs av handläggare vid vuxenoch omsorgsförvaltningen. Vid bedömning av personkretstillhörighet krävs läkarintyg. Personkretstillhörighet ska prövas varje gång någon begär en insats. Om den enskilde inte tillhör [49(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen personkretsen ska ärendet avgöras med avslag. Om den enskilde tillhör personkretsen ska handläggaren utreda den enskildes rätt till sökta LSS-insatser. Handläggarna ska följa gällande rättspraxis avseende lagstiftningen inom området. Utredning – LSS En utredning enligt LSS ska inledas utan dröjsmål när den enskilde eller hans eller hennes legala företrädare kommit med muntlig eller skriftlig begäran. Utredningen ska inte vara mera omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna samt ske skyndsamt. Utredningen ska utföras i samråd med den som söker insatsen. Den enskildes sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov och önskemål ska belysas. Den enskildes behov och önskemål ska ligga till grund för bedömningen och hänsyn ska tas utifrån att alla ska ha samma förutsättningar oavsett kön och etnisk tillhörighet. Hur barn kommer till tals i de fall ärendet rör ett barn ska belysas. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för utredning Utredning För att handläggaren ska kunna besluta om insatser enligt LSS krävs läkarintyg. Om det är nödvändigt att hämta upplysningar och information till utredningen från andra än den enskilde eller dennes företrädare ska samtycke inhämtas av den enskilde i enlighet med sekretesslagens bestämmelser. Om den enskilde tillhör personkretsen ska handläggaren utreda den enskildes rätt till insatser utifrån hans/hennes begäran och behov. Utredning kan inledas genom hembesök, besök hos myndigheten, besök på sjukhus eller i vissa fall per telefon. I samband med samordnad vårdplanering inom slutenvården har handläggaren möjlighet att får underlag för utredning för att i vissa fall kunna fatta ett beslut innan den enskilde blir utskriven från sjukhuset. Av utredningen skall tydligt framgå vilken/vilka insatser enligt LSS den enskilde begär, den enskildes syn på sin egen situation och handläggarens bedömning. Den enskilde skall alltid få ta del av den utredning som föregår beslutet och vara införstådd med beslutet. Hur barn kommer till tals i de fall ärendet rör ett barn ska belysas. En utredning eller anteckningarna ska bara innehålla sådana uppgifter som är av betydelse för ärendets handläggning. Kartläggning om behov I behovsutredningen ska handläggaren använda fastställt instrument (t.ex. ICF) för kartläggning av behov för personer som har rätt till LSS insatser. Kartläggning ska göras i samråd med den enskilde. Ärendedragning För rättssäker och enhetlig handläggning samt säkerställande av likställighetsprincipen ska biståndsenheten genomföra kontinuerliga ärendedragningar med berörda biståndshandläggare. [50(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Handläggningstid Ärendet ska avgöras omgående när handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. Behovsbedömning - LSS Vid bedömning om rätt till insats enligt LSS, finns det enligt Socialstyrelsen ett antal faktorer som har betydelse: ~ För att ha rätt till insats enligt 9 § LSS ska personen tillhöra någon av de kategorier som beskrivs i 1 § måste man således tillhöra lagens personkrets. Behovet av insats prövas med stöd av 7 § LSS. ~ Beslut om personkretstillhörighet bör vara en del av beslutet om insats och grundas på en utredning av sambandet mellan funktionshindret och behovet av stöd. Personkretstillhörigheten ska prövas varje gång någon begära en insats och sättas i samband med de insatser som söks. ~ De personer som tillhör personkretsen har rätt till insatser i sin livsföring under förutsättning att han eller hon har behov av sådan insats och att detta behov inte tillgodoses på annat sätt. För att ett behov ska anses tillgodosett på annat sätt krävs att det faktiskt är uppfyllt i praktiken. LSS-insatserna täcker inte alltid samtliga behov av stöd för de personer som omfattas av lagen. En person kan behöva insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL. I de fall den sökande inte har rätt till insatser enligt LSS kan stödet kanske beviljas enligt SoL. Den enskilde ska informeras om dessa möjligheter. Exempel på sådana insatser som inte inryms i LSS är boendestöd, hemtjänst och trygghetslarm samt behandlingsinsatser för barn och vuxna. Prövning av rätten till insatser enligt LSS Allmänna principer: Den enskildes behov av en insats ska alltid bedömas utifrån den individuella situationen. Normaliseringsprincipen är vägledande. Bedömningen av den enskildes behov ska ske utifrån en jämförelse med hur en person i samma ålder utan funktionsnedsättning lever. För att avgöra vilka insatser som kan vara aktuella måste hänsyn tas till den enskildes totala situation. För personer som omfattas av någon av personkretsarna i LSS måste en prövning av rätten till insatser göras enligt 7 § LSS. Den som omfattas av personkretsen kan bara bifallas insats om: ~ han eller hon behöver sådan hjälp i sin livsföring och om ~ hans eller hennes behov inte tillgodoses på annat sätt Vid bedömning av rätten till insats, ska en prövning ske om behovet faktiskt är tillgodosett. Det räcker inte att behovet kan tillgodoses på annat sätt (jämför Socialtjänstlagen), utan behovet måste vara tillgodosett. Vid avslag ska en beskrivning av hur behoven faktiskt tillgodoses på annat sätt finnas med. Vid behovsbedömningen ska också en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. Ett exempel på när behovet kan anses tillgodosett på annat sätt är när en nära anhörig frivilligt svarar för insatsen som en del i en familjerelation. Ett behov kan också, helt eller till viss del anses tillgodosett genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn. (Prop. 1992/93:159, s. 172) [51(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Genom insatserna i LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska: ~ vara varaktiga ~ vara samordnade ~ vara anpassade till individuella behov ~ vara lätt tillgängliga för de personer som behöver dem ~ stärka förmågan att leva ett självständigt liv Insatserna ska inte anta formen av beskyddande omhändertagande där den enskilde själv spelar en passiv roll. Det ska eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslutet. Alla insatser ska ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att ge möjligheter för personer som har omfattande funktionsnedsättning att bo självständigt och arbeta som andra. (Prop. 1992/93:172-173) De personer som tillhör personkretsen har rätt till insatser enligt 9 § LSS under förutsättning att: ~ Personen (eller ställföreträdaren) begärt insatsen ~ Personen behöver sådan insats ~ Behovet inte tillgodoses på annat sätt. Rätten till en viss insats enligt LSS ger inte automatiskt rätt till övriga insatser. Att någon bedöms tillhöra personkretsen innebär inte att alla insatser måste beviljas. Att bedöma behov är en process som omfattar både utredning och planering. Behovsbedömningen har flera viktiga funktioner, nämligen att: ~ utreda behov, ~ bedöma om den enskilde har rätt till insatser, ~ besluta om vilka insatser som han/hon ska få, samt ~ planera genomförandet av och följa upp beslutade insatser Barnperspektiv ~ Vid behovsbedömning ska handläggaren beakta barnperspektivet. Det innebär att handläggaren ska se på behov utifrån barnets bästa. Detta ska ske både när stödinsatser riktar sig till det enskilda barnet och när det riktar sig till ett syskon eller en vuxen i familjen, men där situationen påverkar det enskilda barnet. Ibland sammanfaller inte barnperspektivet och vuxenperspektivet. I de flesta fall tillgodoses barnets intresse genom att de vuxna får bra stöd av socialtjänsten, men vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. ~ Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i förhållandet till barnets ålder och mognad. I de fall där det finns barn med i bilden, antingen genom att barnet själv har en funktionsnedsättning eller att föräldern har det, är det viktigt att i möjligaste mån finna stöd och lösningar i närmiljön och i familjens nätverk. Det är först när nätverket och dess stöd inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma ifråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktig för att bedöma barnets bästa. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för behovsbedömning Vad ska behovsbedömningen innehålla? I utredning och behovsbedömning av insats måste handläggaren ta hänsyn till om [52(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen det är funktionsnedsättningen som är grundorsak till att behov av stöd och service föreligger. Behovsbedömningen ska innehålla uppgifter om den enskilde har begärt insatsen, om den enskilde behöver begärda insatser och om behovet tillgodoses på annat sätt och hur eller om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Kommunicering av utredning LSS Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: ~ om avgörandet inte går parten emot, ~ om uppgiften saknar betydelse eller ~ om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga Förvaltningslag 17 § Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte nämndens bedömning eller förlag till beslut. Socialstyrelsens senaste upplaga av: Handläggning och dokumentation. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för kommunicering Den enskilde ska ges tillräckligt med tid (normalt en vecka, bedöms individuellt och generöst) för att hinna läsa och komma med synpunkter på utredningen och behovsbedömningen. Utskicket ska innehålla ett följebrev där det tydligt anges datum när den enskilde senast kan komma med synpunkter samt adress, telefonnummer till handläggaren. Syftet med kommunicering är att ge den enskilde en möjlighet att rätta till felaktigheter i utredningen och möjlighet att komma med kompletteringar. Kommunicering ska dokumenteras i utredningen. Därefter ska handläggaren göra en behovsbedömning. Delegation Grunderna för nämndens rätt att delegera beslut finns i kommunallagen, som säger att en kommun får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller en anställd att besluta på nämndens vägnar i olika ärenden. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för delegation Vuxen- och omsorgsnämndenen i Gnesta har delegerat självständigt beslutsfattandet i enskilda ärenden enligt delegationsordning. På delegat vilar ansvar att alltid noga pröva om ett visst ärende är av sådan art att det måste avgöras av vuxen- och omsorgsnämndenen. Handläggare inom biståndsenheten har delegation från nämnd att fatta beslut enligt 7 § LSS enligt aktuell delegationsförteckning. Delegat är juridiskt ansvarig för sina beslut. Delegationsrätt gäller till dess nya beslut fattas om delegation. Nämnd kan när som helst återkalla delegationsrätt helt eller delvis. Ett beslut, som redan fattats med stöd av delegation, kan däremot inte [53(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen återtas. Nämnden har ingen omprövningsrätt. Nämnden kan ta över ett ärende och fatta beslut, om delegat ännu inte har fattat beslut. Delegat kan också överlämna ärenden till nämnden för avgörande. Delegation kan villkoras d.v.s. förknippas med vissa direktiv exempelvis samråd med viss befattningshavare eller att beslutanderätten endast gäller viss förmån. Ett beslut kan innehålla ett förbehåll som gör den fortsatta giltigheten av beslutet beroende av en omprövning. En form av förbehåll avser tidsbegränsning av beslut, dvs. en redovisning av den tidsperiod under vilket beslutet gäller. När ett beslut tidsbegränsas har nämnden ansvar för att en uppföljning görs i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. Beslut – LSS Handläggningen av ett ärende ska avslutas genom att nämnden fattar ett slutligt beslut, att bifalla, delvis bifalla/delvis avslå eller helt avslå en ansökan om insats. Enligt 7§ FL ska ett ärende handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Ett ärende avgörs genom ett beslut. Beslut ska tas direkt när utredning är slutförd oavsett om beslutet kan verkställas vid denna tidpunkt. Beslutet ska vara tydligt och begripligt för den enskilde. Beslutsunderlaget ska bygga på en helhetssyn av den enskildes situation. Den enskildes egna önskemål om insatser ska dokumenteras. Beslutet ska omgående delges skriftligt den enskilde. Har förbehåll om omprövning skrivits in i beslutet får omprövning ske även om förhållandena inte förändrats. I beslut om insats enligt LSS ska finnas information om hur den enskilde ska överklaga beslutet som helt eller delvis går emot honom eller henne. Delgivning av avslagsbeslut ska ske genom brev med mottagningsbevis. Delgivningen ska innehålla även utredning, behovsbedömning och samtliga handlingar som utgör grund för beslutet. Att bifalla insats enligt LSS Insats enligt LSS kan bifallas när en person: ~ ansöker om någon av de insatser som återfinns i 9 § p 2-10 LSS ~ omfattas av någon av lagens personkrets enligt 1 § LSS ~ är i behov av den sökta insatsen ~ inte får detta behov faktiskt tillgodosett på annat sätt Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för beslut av insatser enligt LSS Vad ska beslutet innehålla? Beslutet ska tydligt innehålla uppgifter om: ~ behovsbedömning ~ vad som har beviljats ~ i förekommande fall insatsens omfattning och frekvens ~ vad som har avslagits, motivering till avslagsbeslut, om behovet tillgodoses på annat sätt och hur ~ i vilka lagar handläggaren stödjer sitt beslut på ~ beslutsdatum och handläggarens namn [54(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Beslutsmeddelande och information hur man överklagar - LSS En sökande, klagande eller annan part ska underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, ska han underrättas om hur han kan överklaga det. Han ska då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 § eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser (21 § FL). Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för beslutsmeddelande När beslutet av insats enligt LSS är fattat ska utredning, behovsbedömning och beslut skickas till den enskilde. Vid helt eller delvis avslagsbeslut ska även eventuella bilagor som ingått i utredningen samt information om hur man överklagar beslutet och när eventuell överklagan ska senast ha inkommit till myndigheten, skickas med till den enskilde med mottagningsbevis. Överklagande – LSS Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslut kan överklagas (22 § FL). Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klagande ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, ska överklagandet dock ha kommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (23 § FL). En överklagan ska ställas till förvaltningsrätten, men sänds eller lämnas till vuxen och omsorgsnämnden. Pröva om överklagandet inkommit i tid – 24 § FL Den enskilde ska ha kommit med överklagan till myndighetsenheten inom tre veckor från den dag han eller hon fick del av beslut om avslag/delavslag. Eftersom mottagningsbevis tillämpas erhålls en skriftlig bekräftelse på att beslutet tagits emot och klagotiden räknas från den tidpunkten. Har skrivelsen inte inkommit i tid ska överklagandet avvisas. Myndigheternas serviceskyldighet – 4 § FL Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för överklagan Handläggare inom biståndsenheten ska vara behjälplig att överklaga beslutet om den enskilde så önskar. Detta innebär att handläggaren hjälper den enskilde med [55(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen skrivelsen där det ska anges vilket beslut överklagan gäller och den ändring i beslutet som den enskilde begär. Skrivelse ska dateras och den enskilde ska skriva under överklagan. Rättelse och omprövning av beslut – LSS Enligt 26 § FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknande fel i beslutet. Detta gäller både fel som myndigheten har gjort eller som orsakats av annan person. Detta gäller enbart s.k. förbiseendefel som ex felaktiga summeringar, stavfel på namn etc. Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klagande begär att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition) 27 § FL. Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet.(27 § FL). Av 27 § LSS framgår att insatserna är utkrävbara. Den enskilde har möjlighet att överklaga ett beslut om insats genom förvaltningsbesvär. När ett beslut överklagats kan domstolen pröva både lagligheten och lämpligheten i beslutet. Det betyder att domstolen kan göra en fullständig prövning av hela beslutet och även fatta ett nytt beslut. Vanligtvis finns inte anledning för domstol att gå in på utformningen av insatsen. Domstolsprövning kan dock vissa fall avse utformningen. Det kan gälla om en person är missnöjd med en viss insats, eller önskar tillgång till än mer kvalificerad insats. Ett överklagande ska vara skriftligt och där ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som den enskilde begär. Endast den person som beslutet berör eller legal företrädare kan överklaga. Beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt och högsta förvaltningsrätten. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för rättelse och omprövning av beslut När överklagan har inkommit till vuxen och omsorgsnämnden ska handläggaren omgående pröva om överklagan har inkommit i rätt tid. Skulle överklagan innehålla nya uppgifter av sådant slag att en omprövning med stöd av 27 § förvaltningslagen ska göras av handläggaren måste följande finnas: ~ beslutet är uppenbart oriktigt ~ ändringen kan ske snabbt och enkelt ~ ändring är inte till nackdel för den enskilde Om omprövningen inte medför sådana ändringar i beslutet som myndigheten har rätt att andra, ska överklagan skickas skyndsamt (normalt inom en vecka) till förvaltningsrätten. [56(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Beställning – Verkställighet av insats – LSS När den enskilde har beviljats LSS-insatser ska insatserna verkställas omgående. Att lämna uppgifter och beställning till den som ska genomföra en insats De uppgifter som behövs för att insatsen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt ska lämnas till den som svarar för det praktiska genomförandet. Uppgifterna bör dokumenteras i den journal som förts under handläggningen Om den enskilde tackar nej till erbjuden personal eller specifik placering Om insats inte blir verkställd inom rimlig tid på grund av att den funktionsnedsatte tackar nej till erbjuden personal eller tackar nej till specifik insats fler än två gånger måste ställningstagande göras om den funktionsnedsatte fortfarande har behov av biståndet. Beslutet kan komma att omprövas av vuxen och omsorgsnämnden enligt förvaltningslagen 27 §. Insatser som inte kan verkställas inom rimlig tid Om ett bifallsbeslut inte kan verkställas ska bifall ändå ges. Beslut som inte kan verkställas sammanställs och rapporteras kontinuerligt till vuxen och omsorgsnämnden. Om en verksamhet inte lyckas genomföra ett beslut om insatser för den enskilde på ett ändamålsenligt sätt ska skriftlig återrapportering ske till ansvarig handläggare tidigare än vad som angivits i genomförandeplanen. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för beställning av verkställighet Beställning av verkställighet Handläggaren ska beställa utförandet av beviljade LSS-insatser, i samråd med den enskilde, i första hand av kommunens egna utförarverksamheter exklusive personlig assistans. Biståndsenheten kan beställa utförandet av LSS-insatser även från enskilda verksamheter eller från andra kommuner då kommunens egna verksamheter inte är tillräckliga eller om behovet av insatser inte kan tillgodoses genom kommunens verksamheter. Praktisk verkställighet Utföraren ska dagligen bevaka inkomna beställningar i verksamhetssystemet. Inkomna beställningar verkställas omgående. När utförarverksamheten har fått en beställning ska ansvarig för uppgiften omgående (samma dag) kontakta den enskilde och i samråd med honom/henne (eller dennes företrädare) planering faktisk utförande. Vad ska beställningen innehålla? Beställningen ska innehålla sådana uppgifter om den enskilde och dennes kontaktperson som är nödvändiga för insatsens utförande på rätt och säkert sätt. Beställningen ska innehålla tydliga uppgifter om vem beställningen gäller, vad [57(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen beställningen avser, startdatum för uppdraget, i förekommande fall vad som ska göras, omfattning och frekvens, i förekommande fall till och med datum. Vidare ska beställningen innehålla uppgifter om vem som är beställare, kontaktperson, beställningsdatum och telefonnummer. Beställning ska i första hand ske genom förvaltningens databaserade verksamhetssystem för beställning av verkställighet. Samverkan Handläggarna inom såväl biståndsenheten som andra enheter och förvaltningar har en ömsesidig skyldighet att samverka och säkerställa att en enskild individ inte hamnar mellan två ansvarsnivåer och blir utan insats. En väl fungerande samverkan ska etableras med anhöriga och utförare kring insatserna för att stärka brukarens trygghet och säkerhet. Den enskilde ska tillförsäkras kontinuitet i insatsen avseende såväl personal som gruppsammansättning. Helhetssynen ska utgå från den funktionsnedsattes situation och innebär inte ett ansvar för hela hushållets totala livssituation och behov på andra områden. När insatserna berör barn ska barnets bästa beaktas (barnperspektivet). I utförandet av vissa LSS-insatser har den enskilde stor frihet att välja vem som ska utföra insatserna. Personlig assistans - valfrihet att själv välja arbetsgivare Den enskilde med funktionsnedsättning har stor frihet: ~ att själv vara arbetsgivare åt sina assistenter eller ~ att anlita annan assistansanordnare än kommunen eller ~ att välja kommunen som assistansanordnare Kommunen har enligt LSS ett basansvar som innebär bl.a. att: ~ tillhandahålla biträde av personlig assistent eller ge ekonomiskt bidrag för att den ~ ~ ~ ~ enskilde ska kunna ordna insatsen på annat sätt än genom kommunen om den enskildes behov är högst 20 timmar per vecka. Lagen ger den enskilde möjligheten att själv vara arbetsgivare eller att anlita annan assistansanordnare än kommunen tillhandahålla assistans även när den enskilde har erhållit assistansersättning enligt beslut av Försäkringskassan på den enskildes begäran bistå personer som själva är arbetsgivare åt sina assistenter med råd och stöd i arbetsgivarrollen på den enskildes begäran gå in och hjälpa till om eget anställda assistenter (eller anställda av andra assistansanordnare) tillfälligtvis inte kan utföra arbetet på grund av exempelvis sjukdom ansvara för tillfällig utökning av assistansen utöver vad som beräknats som statlig assistansersättning, exempelvis för att kunna göra en semesterresa Ledsagarservice Utförandet av ledsagarservice beställs av kommunens egen regiverksamhet. Egen regiverksamheten ska ta hänsyn till den enskildes behov och önskemål i planeringen vem som ska utföra insatsen. [58(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Kontaktperson Kommunens LSS-verksamhet ansvarar för rekrytering av kontaktpersoner i samråd med den enskilde. Kontaktpersoner har inte anställning hos kommunen utan kontaktperson ersätts med arvode. Den enskilde har stor möjlighet att påverka vem som ska rekryteras. Nära anhöriga som föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, mostrar, fastrar, morbror och farbror ska inte rekryteras till uppgiften som kontaktperson. Detta med hänsyn till att nära anhöriga ska normalt ingå i den enskildes sociala nätverk. I vissa fall kan undantag göras t.ex. personer med autism som kan ha vårt att knyta kontakt med andra människor. Avlösarservice i hemmet Kommunens LSS-verksamhet ansvarar för avlösarservice i hemmet. Ansvarig för kommunens avlösarservice ska ta hänsyn till den enskildes behov och önskemål i planeringen vem som ska utföra insatsen. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse erbjuds i första hand i egna regiverksamheter. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Handläggare fattar beslut om korttidstillsyn enligt LSS och beställer insatser från berör utförarverksamhet. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Köp av plats i godkänt familjehem beslutas av sociala utskottet. Ett skriftligt avtal för köp av plats upprättas. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Kommunen kan inte garantera plats i ett specifikt boende utan kommer att erbjuda bostad med särskild service i Gnesta kommun där det finns en ledig och lämplig plats. Daglig verksamhet Vuxen och omsorgsnämnden har dagliga verksamheter med olika inriktningar där plats ska erbjudas. Uppföljning – LSS Enligt socialstyrelsens föreskrifter för handläggning och dokumentation av ärenden enligt SoL och LSS som rör enskilda ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för uppföljning Biståndsenheten ska genomföra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av [59(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen beslutade insatser enligt LSS. I rutiner ska det framgå hur uppföljningen och utvärderingen ska gå till för att säkerställa att den enskilde får de beslutade insatserna. Beslutet ska omprövas om en förändring föranleder det eller innan tidigare beslut tidsmässigt har gått ut. Uppföljning av beslut ska ske efter individuellt behov, dock minst en gång per år. Uppföljningen dokumenteras i journalanteckningar eller i särskilt uppföljningsdokument. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar i samverkan med utförare ska ske minst en gång per månad avseende: ~ personlig assistans, ~ ledsagarservice, ~ kontaktperson, ~ avlösarservice i hemmet, ~ korttidsvistelse utanför det egna hemmet, ~ korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, ~ boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, ~ bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, ~ daglig verksamhet Utförare av insatser ska en gång per månad till biståndsenheten skicka en sammanställning av genomförd verkställighet. Kontinuerlig uppföljning av beslutade insatser gentemot den enskilde ska ske vid behov och i samband med omprövning av insatser. Uppföljning av individuell plan enligt LSS med den enskilde ska ske minst en gång per år. Omprövning – LSS I det fall det finns skäl för en tidsbegränsning bör följande regler iakttas: ~ Om en tidsbegränsad insats ska fortgå ska ett nytt beslut fattas innan den tidigare perioden löpt ut. ~ Beslut om insats enligt LSS kan endast ske efter begäran från den enskilde. Vid ett tidsbegränsat beslut krävs därför en ny begäran innan ett beslut kan fattas. ~ JO erinrar om att ett tidsbegränsat beslut delvis går den enskilde emot om begäran avser en insats som ska gälla tillsvidare. I sådant fall gäller förvaltningslagens bestämmelser beträffande upplysningar till den enskilde om hur man överklagar. Dessutom ska det av beslutet framgå att det helt eller delvis har gått sökanden emot. ~ Beslutet skall omprövas så snart den enskildes hjälpbehov förändras i en omfattning som motiverar en ny behovsbedömning. Detta förutsätter att regelbunden uppföljning sker av handläggaren. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för omprövning Biståndsenheten ska genomföra omprövningar av LSS beslut när den enskildes hjälpbehov förändras som motiverar en ny behovsbedömning. Biståndsenheten ska också genomföra regelbundna omprövningar av beslutade insatser enligt LSS enligt följande: ~ Minst en gång per år avseende personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna och daglig verksamhet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet (avser kontinuerlig [60(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen korttidsvistelse på ett och samma ställe.) ~ Minst en gång per halv år avseende boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar ~ Minst en gång per år avseende individuell plan. Ansökan om förhandsbesked enligt 16 § LSS Om en person som omfattas av LSS vill bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser enligt LSS från kommunen enligt 9 § LSS. Vid prövning av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ge det stöd och den hjälp som omedelbart behövs. Av prop. 1992/93:159 framgår att ”Avsikten att flytta till kommunen måste dock vara klar och bestämd. Den enskilde kan exempelvis inte begära förhandsbesked av flera kommuner för samma tid”. Ett förhandsbesked innebär att den funktionshindrade får veta vilka insatser han eller hon kan erhålla, vilket ökar trygghet inför inflyttningen till den nya hemkommunen. Skyldigheten att tillhandahålla insatser inträder dock först sedan sökanden flyttat till kommunen. Inflyttningskommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda för att ta emot den funktionshindrade personen med de insatser förhandsbeskedet ger rätt till när han eller hon flyttat till kommunen. Det måste dock accepteras att det kan ta viss tid för inflyttningskommunen att ordna exempelvis en gruppbostad. Ett förhandsbesked som går den enskilde helt eller delvis emot kan med stöd av bestämmelserna i 27 § LSS överklagas. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för förhandsbesked Den enskilde som bor i annan kommun, vill flytta till Gnesta kommun och ansöker om förhandsbesked om rätten till insatser enligt LSS ska handläggaren utan dröjsmål inleda utredning. [61(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 7 – VERKSTÄLLIGHET SAMT UTFÖRARVERKSAMHETERNAS UPPGIFTER OCH ANSVAR (LSS) Enligt 3 kap. 3 § ska socialtjänstens insatser vara av god kvalitet. För utförandet av vuxen- och omsorgsnämndensens uppgifter ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande säkras. Enligt 4 kap. 1 § SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 6 § LSS ska verksamheterna enligt LSS vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För LSS verksamheten ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Enligt 7 § LSS ska den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL och LSS. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för utförarverksamheternas uppgifter och ansvar Utförarenheterna ska följa gällande lagar, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt nämndens riktlinjer för äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. I planering och utförandet av insatser ska verksamheten alltid ta hänsyn till barnperspektiv. Mottagning av beställning Utförarenheter för kommunala verksamheter för omsorg om personer med funktionsnedsättning ska i samråd med biståndsenheten upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för mottagande av beställning för verkställighet av beslut. I rutiner ska säkerställas vem som ansvarar (funktion) för mottagandet av beställningen i verksamheterna. Den (de) som är ansvarig för mottagande av beställningar ska kontinuerligt bevaka beställningar som kommer till verksamheten. Bekräftelse av mottagen beställning Utförarenheter för kommunala verksamheter ska i samråd med biståndsenheten upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för bekräftelse av mottagen beställning för verkställighet av beslut. [62(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen I rutiner ska säkerställas vem som ansvarar (funktion) för bekräftelse av mottagen beställning. Den som är ansvarig för mottagen av beställning ska omgående bekräfta till ansvarig biståndshandläggare att han hon har mottagit beställningen. Information om start av insatser Samtliga kommunala utförarenheter ska omgående efter inkommen beställning planera och starta utförandet av beställda insatser i samråd med den enskilde. Utförarenheterna ska snarast möjligt informera ansvarig biståndshandläggare startdatum/tid när den enskildes beställda insatser faktiskt ska startas/genomföras. Samtliga kommunala utförarenheter ska i samråd med biståndsenheten upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring om start av insatser. Visning av lägenhet – bostad med särskild service Enheter för samtliga kommunala bostäder med särskild service upprätta skriftliga rutiner för hur visning av lägenheter i särskilt boende ska gå till och vem (funktion) ansvarar för vad. Information om verksamheten Samtliga kommunala verksamheter ska upprätta skriftlig och tydlig information om verksamheten (broschyrer). Dessutom ska verksamheterna upprätta och årligen justera informationsplan för sina verksamheter. I informationsplanen ska anges hur, när och vilken information den enskilde, anhörig/närstående och allmänheten ska ges. In- och utflyttning till bostad med särskild service enligt LSS och särskilt boende enligt SoL Enheter för samtliga kommunala särskilda boendeformer (SoL) och bostad med särskild service (LSS) ska i samråd med biståndsenheten upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för in- och utflyttning till och från dessa boendeformer. I rutiner ska det framgå vem/vilka (funktioner) som ansvarar för olika arbetsmoment och vad i in- och utflyttningsprocessen enligt följande: ~ Utflyttning från särskilt boende (faktisk utflyttning) ~ Genomgång av lediga lägenheter på biståndsenheten ~ Anmälan av ledig lägenhet (faktisk ledigt datum) ~ Erbjudande av lägenhet – till brukaren ~ Visning av lägenhet ~ Bekräftelse (tackat ja/nej till lägenheten) ~ Bekräftelse till biståndsenheten (tackat ja/nej och inflyttningsdatum) ~ Beställning av plats/lägenhet ~ Informationsöverföring inför inflyttning till särskilt boende ~ Informationsöverföring mellan biståndshandläggare och samordnaren i hemtjänst ~ Informationsöverföring inom och mellan utförare (hemtjänst och särskilt boende för heldygnsomsorg) ~ Informationsöverföring mellan biståndshandläggare ~ Inflyttning till särskilt boende (faktiskt inflyttningsdatum) [63(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Välkomstmöte – första möte Samtliga kommunala verksamheter för utförandet ska upprätta skriftliga rutiner för första mötet (välkomstmötet) med den enskilde i samband med start av insatser (avser främst boende och daglig- eller dagverksamhet) för att planera genomförandet av insatser och att ge information. Planeringsmöten Samtliga kommunala verksamheter för utförandet av insatser ska upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för olika planeringsmöten avseende genomförandet av insatser för den enskilde. Rutiner ska i förekommande fall upprättas tillsammans med biståndsenheten och med enheten för kommunal hälso- och sjukvård. Berörda enheter ska ha rutiner för följande planeringsmöten: ~ Vårdplanering med slutenvården i samband med inflyttning från slutenvården direkt till särskilt boende ~ Vårdplanering i samband med sjukhusvistelse när den enskilde bor i särskilt boende ~ Vårdplanering i samband med sjukhusvistelse när den enskilde bor i ordinärt boende. ~ Första planeringsmöte vid start av insats (t.ex. i syfte att upprätta genomförandeplan) ~ Uppföljningsmöte Kontaktman (kontaktpersonal) Samtliga kommunala utförarverksamheter ska utse en kontaktman (kontaktpersonal) till varje brukare i samband med start av insatser. I kontaktmannens arbetsuppgifter ingår bl.a. att tillsammans med den enskilde upprätta genomförandeplan för beställda insatser. Enhetschefen eller samordnare kan vara kontaktman till personer som endast har trygghetslarm och/eller hemtjänstinsats med städning och tvätt. Genomförandeplan och uppföljning av genomförandeplan Dokumentation under genomförande av insats I LSS, 21a § och SoL 11 kap. 5 § samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för handläggning och dokumentation finns bl.a. bestämmelser om vad som ska framgå av dokumentationen under genomförande av en insats. Verksamhetsansvarig ska i samråd med den enskilde upprätta en skriftlig genomförandeplan för insatsen. Dokumentationen utgör underlag vid handläggarens uppföljning. Bestämmelserna ska tillämpas såväl av interna som externa utförare. Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan, såvida det inte framgår av någon annan plan eller är uppenbart obehövligt. Syftet med genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs [64(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. En genomförandeplan bedöms också kunna underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som bör antecknas i journalen. Utgångspunkten är beslut om insats samt målet för insatsen. Av genomförandeplanen ska framgå: ~ Om det ingår fler delar i insatsen och i så fall vilka ~ Vilka mål som gäller för insatsen eller delar av dem ~ När, hur och vem utför insatsen eller delar av den ~ På vilket sätt den enskilde utövat inflytande över planeringen ~ Hur insatserna genomförs med hänsyn till brukarens integritet och privatliv ~ Hur insatserna genomförs med beaktande av brukarens upplevelse av meningsfull ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ tillvaro Hur insatserna genomförs med beaktande av brukarens trygghet Hur insatserna genomförs att den ger förutsättningar för brukaren att få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande med aktiviteter (enskilda och gruppaktiviteter) Hur insatserna genomförs med hänsyn till brukarens rätt till rörelsefrihet Hur insatserna genomförs med hänsyn till brukarens rätt till inflytande över måltidssituationer Hur utföraren ska samverka med andra utförare eller andra huvudmän (t.ex. hälso- och sjukvård, biståndshandläggare, skolan, arbetsförmedling o.s.v.) Vilka personer som deltagit i planeringen När planen har fastställts samt när och på vilket sätt planen ska följas upp Kommunens utförarenheter ska använda enhetliga mallar för genomförandeplan. Utförarverksamheterna ska utifrån beställning och i samråd med den enskilde upprätta en skriftlig genomförandeplan såvida det inte framgår av någon annan plan eller är uppenbart obehövligt. Genomförandeplanen ska upprättas senast inom två veckor efter inkommen beställning. Genomförandeplan ska följas upp och utvärderas minst en gång per år. Genomförande Rutiner för kärnverksamheter Enheterna ska upprätta enhetliga rutiner för hur kärnverksamheten, som exempelvis hemtjänst, dagverksamhet, daglig verksamhet, boende, boende med heldygnsomsorg m.m. praktiskt planeras och genomföras. Syftet med detta är att den enskilde ska få information om hur olika verksamheter fungerar. Aktiviteter Utföraren ska planera individuella aktiviteter enligt utifrån biståndsbeslut och utifrån brukarens önskemål. Inom särskilt boende ska enheterna erbjuda och genomföra minst en gruppaktivitet per dag. Aktiviteterna ska annonseras i berörd enhetens anslagstavla. Inom särskilt boende ska enheterna även planera individuella aktiviteter utifrån brukares behov och önskemål. Journalföring Åtgärder som vidtas vid genomförande, faktiska omständigheter, händelser av [65(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen betydelse och uppföljning av insats ska fortlöpande dokumenteras i journalen. Av journalen ska det framgå: ~ När utföraren har tagit emot uppdraget ~ När utsågs brukaren en kontaktperson och vem blev det ~ När insatsen påbörjas hos utföraren ~ När genomförandeplan upprättats/reviderats ~ När genomförandeplan har följts upp ~ Åtgärder som har vidtagits och av vem ~ Faktiska omständigheter eller händelser av betydelse ~ En handling av betydelse som har inkommit eller upprättats ~ Om det inträffat omständigheter som medfört att insatsen inte har kunna genomföras som planerat ~ Om den enskilde har framfört synpunkter och klagomål samt vilka åtgärder som ~ ~ ~ ~ har vidtagits Om ett missförhållande enligt lex Sarah har rapporterats Om verksamheten har gjort en anmälan enligt lex Sarah Om verksamheten har gjort en polisanmälan' När insats avslutas och av vilka skäl Journalanteckningarna ska vara kortfattade och innehålla tydliga hänvisningar till andra handlingar i personakten som ger ytterligare information. Utförarenheten ska förvara dokumentation om den enskilde i en s.k. personakt och i låst aktskåp eller låst aktrum i enheten. Huvudakten finns i biståndsenheten, som ska förvaras i låst aktskåp eller aktrum. Insatser enligt SoL och LSS ska ha separata akter. Sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ansvarar för HSLdokumentationen. HSL-akter och dokumentation ska hållas separat från SoL och LSS dokumentation och akter. Avstämning och avvikelserapportering Samtliga utförarenheter ska tillsammans med biståndsenheten delta i månatlig avstämning av beställda insatser. I vissa fall kan avstämning genomföras skriftligt genom skriftliga avstämningsrapporter. Syftet med månatlig avstämning är att följa upp beställda insatser, genomförda insatser samt avvikelser. Avslut av uppdrag Utförarenhet i samråd med beställarenhet upprätta enhetliga rutiner för avslut av uppdrag (avslut av beställda insatser) enligt SoL och LSS. Utförarenheterna ska ansvara att avslutade ärenden (dokumentation) skickas till biståndsenhetens huvudakt. Innan utförarenheten skickar personakten till biståndsenhetens huvudakt ska personakten gallras. Personakten ska innehålla alla dokument om den enskilde som inkommit från andra till utförarenheten (utom dokument som inkommit från biståndsenheten) och dokument som är tillverkade i enheten. Biståndsenheten arkiverar akterna enligt gällande arkiveringsrutiner. [66(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 8 - VERKSAMTHETSSTÖD, UPPFÖLJNING OCH TILLSYN (VUT) Verksamhetsuppföljning/kvalitetsuppföljning Förvaltningen upprättar underlag till kvalitetsuppföljning och uppföljningsplan samt genomför verksamhetsuppföljningar/kvalitetsuppföljningar både i kommunens egna verksamheter och upphandlade verksamheter i enlighet med planen. VUT genomför också verksamhetsuppföljningar/kvalitetsuppföljningar enligt internkontrollplan. Upphandling och avtal Vid upphandling av verksamheter upprättar förvaltningen förfrågningsunderlag för upphandling utifrån lag om valfrihetssystem (LOV) och lag om offentlig upphandling (LOU). Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för upphandling och avtal Vid köp av verkställighet från privata vårdgivare och från andra kommuner ska tjänstemännen följa nämndens delegationsordning samt lag om offentlig upphandling och lag om valfrihetssystem i området. Vid köp av verkställighet från privata vårdgivare och från andra kommuner ska alltid ett avtal upprättas. Avtal upprättas av berörd verksamhetsområde. Vid upphandling utifrån ramavtal ska ett avropsavtal upprättas. Avgifter och ersättningar Nämnden tar taxor och avgifter inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt för kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. Avgifterna uppdateras årligen. Se vuxen- och omsorgsnämndens aktuella riktlinjer för avgifter och taxor Rapportering av ej verkställda beslut Vuxen- och omsorgsförvaltningen sammanställer kvartalsvis ej verkställda beslut till nämnden för vidarerapportering till berörda myndigheter. Rapportering och anmälan av missförhållanden (Lex Sarah) Samtliga anställda inom förvaltningen som arbetar enligt SoL och LSS har skyldighet att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden inom sin egen enhet till lex Sarah ansvarig. Lex Sarah ansvarig utreder rapporterna för nämndens beslut. Samtliga allvarliga missförhållanden och risker för allvarliga missförhållanden anmäls till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmälan av brister enligt Lex Maria Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering, habilitering och hjälpmedel till och med sjuksköterskenivå inom särskilda [67(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen boendeformer och dagverksamhet enligt SoL och inom bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Gnesta kommun har även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende för personer från och med 18 år. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) utreder brister och vårdskador inom den kommunala verksamheten samt anmäler allvarliga brister och vårdskador till inspektionen för vård och omsorg (IVO). [68(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen DEL 9 – ÖVRIGT Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Nämnden har antagit ett enhetligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga verksamhetsområden enligt socialtjänstlagen och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Se aktuellt dokument och beslut i ärendet. Äldreomsorgsplan Representanter från olika politiska partier tillsammans med förvaltningstjänstemän har gemensamt upprättat ett förslag till äldreomsorgsplan för åren 2015-2018. Plan ska antas av vuxen och omsorgsnämnden och följas upp årligen. Plan för omsorg om personer med funktionsnedsättning Representanter från olika politiska partier tillsammans med förvaltningstjänstemän avser under 2015 upprättat ett förslag till plan för omsorg om personer med funktionsnedsättning för åren 2015-2018. Plan ska antas av vuxen- och omsorgsnämnden och följas upp årligen. Lokala värdighetsgarantier År 2014 antog vuxen- och omsorgsnämndenen lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorg och omsorg med funktionsnedsättning. Förslag till värdighetsgarantier upprättades av all berörd personal. All berörd personal ska arbeta i enlighet med fastställda värdighetsgarantierna. Sekretess Anställda i socialtjänsten är skyldiga att följa bestämmelser om offentlighets- och sekretesslagen. Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detta innebär att man måste vara säker på att den enskilde eller någon honom närstående inte kan uppleva obehag om uppgiften lämnas ut. För hälso- och sjukvården finns motsvarande bestämmelse. Sekretessen gäller såväl gentemot enskild som mellan myndigheter. Socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren inom vilken äldreomsorg inkluderar den kommunala hälso- och sjukvården. Inom verksamhetsgrenen kan tjänstemän samråda med kollegor då det behövs för att fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. Behandling av uppgifter (Personuppgiftslag PUL) Syftet med personuppgiftslagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (PUL 1 §). Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, [69(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring. Gnesta kommun har en personuppgiftsansvarig tjänsteman. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för behandling av personuppgifter Samtliga personal inom vuxen- och omsorgsförvaltningen ska följa personuppgiftslagen. Den enskildes samtycke ska alltid inhämtas vid hantering av personuppgifter. Synpunkts- och klagomålshantering All personal inom vuxen- och omsorgsförvaltningen ska följa upprättade rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. Se aktuella rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. Minoritetsspråk Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. De som använder dessa språk har getts särskilda rättigheter. Sedan 1 januari 2010 ska en kommun i ett förvaltningsområde erbjuda, den som begär det, möjlighet att få hela eller delar av äldreomsorg (service och omvårdnad) av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Gnesta kommun tillhör inte i någon förvaltningsområde avseende minoritetsspråk men erbjuder hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar brukarens språk under förutsättning att verksamheten har tillgång till personal som är kunnig i språket. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för minoritetsspråk Utförarverksamheter ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av service och omvårdnad på brukarens språk av befintlig personal som är kunnig i språket. Biståndshandläggare ska alltid vid utredning av ansökan fråga den enskilde vilket språk utom svenska de använder och belysa utföraren vid beställning av insatser vilket språk brukaren använder. Gemensamt ansvar för hushållet Av äktenskapsbalken (16 kap. 1 § ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att vuxna personer som lever i hushållsgemenskap normalt ger varandra viss praktisk hjälp. Att ha gemensamt hushåll innebär inte ett ansvar för den enskildes personliga omvårdnad. Vid bedömning av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den enskilde vore ensamstående. Samma principer kan tillämpas för personer som har funktionsnedsättningar och som sammanbor, har ingått partnerskap, delar hushåll med annan eller har hemmavarande barn över 18 år. För att denna princip ska följas ska make/maka/ sambo/det vuxna barnet vara hemmavarande, dvs. inte huvudsakligen befinna sig [70(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen på annan plats. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för gemensamt ansvar för hushållet Vid handläggning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning ska handläggaren följa lagstiftningen avseende gemensamt ansvar för hushållet. Föräldraansvar Enligt (Föräldrabalken FB) 6 kap. 1 och 2 §§ FB har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bl.a. för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Går barnet i skolan efter 18 års ålder är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförbar grundutbildning. Föräldraansvar kan definieras som den omvårdnad en förälder normalt ger till ett barn i aktuell ålder utan funktionsnedsättning. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning om stödinsatser. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för föräldraansvar Vid handläggning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning ska handläggaren följa lagstiftningen avseende föräldraansvar. Föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn Om ett barn genom vuxen- och omsorgsnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarnas skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Vuxen- och omsorgsnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.(8 kap.1 § SoL). Beloppet bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av dem enligt lagen om underhållsstöd. Det belopp som var oh en av föräldrarna ska bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 8 § lagen om underhållsstöd. Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av LSS, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnad. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. (20 § LSS) Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för föräldrars ersättningsskyldighet Vid handläggning av föräldrars ersättning till kommunen av placerade barn ska socialtjänsten följa Sveriges kommuner och landstings rekommendationer i cirkulär 2006:54. Rapporteringsskyldighet för barns skydd Enligt (Socialtjänstlagen) 14 kap. 1 § SoL ska var och en som får kännedom om något som kan innebära att vuxen- och omsorgsnämndenen behöver ingripa till ett [71(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för rapporteringsskyldige för barns skydd Samtliga av vuxen- och omsorgsnämndens verksamheter ska till individ och familjeomsorgen rapportera missförhållanden som kan innebära att vuxen- och omsorgsnämndenen behöver ingripa till ett barns skydd. Hantering av privata medel Huvudregeln är att en enskild som får stöd från kommunen ska sköta sina ekonomiska angelägenheter på egen hand. Om den enskilde p.g.a. sjukdom eller av annan orsak inte klarar detta ska närstående eller god man/förvaltare/ fullmaktsinnehavare i första hand ta över ansvaret. Det förekommer dock att privata medel måste hanteras av personal inom äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Detta förutsätter att det ingår i behovsbedömning och biståndsbeslut. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för hantering av privata medel Verksamheterna ska följa nämndens aktuella riktlinjer för hantering av privata medel. God man och förvaltare Den som är myndig, dvs. den som har fyllt 18 år och inte har förvaltare, råder själv över sin egendom och får själv åta sig juridiska förbindelser. (Personen har vad som brukar kallas rättslig handlingsförmåga dvs. förmåga att med rättsligt bindande verkan själv träffa avtal, sätta sig i skuld eller dylikt). God man Den enskilde kan dock hamna i en sådan situation t ex på grund av sjukdom eller o störning att han eller hon behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. I föräldrabalken (FB) finns det regler om godmanskap och förvaltarskap som sörjer för dessa situationer. Förvaltare För det fall när godmanskap inte är tillräckligt får domstol (tingsrätten) med stöd av FB 11 kap. 7 § i stället förordna om förvaltare. Förutsättningarna för anordnande av förvaltarskap är desamma som för godmanskap. Det måste dessutom framgå ur ett läkarintyg att en person på grund av sitt hälsotillstånd är ur stånd att vårda sig själv och sin egendom och att det inte är tillräckligt att en god man förordnas eller att personen får hjälp på ett mindre ingripande sätt. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för god man och förvaltare Tjänsteman inom individ- och familjeomsorgen samt biståndsenheten ska vara behjälpliga för den enskilde att ansöka om god man. Tjänstemännen kan initiera hos överförmyndaren behovet av förvaltare. [72(73)] Vuxen- och omsorgsförvaltningen Uppsökande verksamhet Till vuxen- och omsorgsnämndens (socialtjänstens) uppgifter hör att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. (SoL 3 kap. 1 §) Vuxen- och omsorgsnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. (SoL 5 kap. 6 §) Vuxen- och omsorgsnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. (SoL 5 kap. 8§) Till kommunens uppgifter hör att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. (LSS 15§ 1.) Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet avseende äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning genomförs inom den öppna träffpunktsverksamheten och genom anhörigkonsulent. Färdtjänst Färdtjänst beslutas enligt lag om färdtjänst (1997:736 FtjL). Om den enskilde p.g.a. funktionsnedsättning inte kan använda sig av kollektiva färdmedel kan han/hon ansöka om färdtjänst inom länet enligt lag om färdtjänst. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för färdtjänst För ansökan om färdtjänstresor krävs utförligt medicinskt läkarintyg. Handläggare utreder behovet och beslutar om färdtjänst. Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst beslutas enligt lag om riksfärdtjänst (1997:735 RftjL). Om den enskilde p.g.a. funktionsnedsättning inte kan använda sig av kollektiva färdmedel kan han/hon ansöka om riksfärdtjänst för resor utanför länet enligt lag om riksfärdtjänst. Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för riksfärdtjänst För ansökan om riskfärdtjänst krävs utförligt medicinskt läkarintyg. Ansökan om riksfärdtjänst utreds och beslutas av färdtjänsthandläggare inom biståndsenheten. [73(73)] Riktlinjer för handläggning inom Myndighetskontoret vård och omsorg 2013 Dokumentnamn Dokumenttyp Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Riktlinjer Dokumentansvarig Diarienummer Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Senast reviderad Giltig till Myndighetschef 2010-02-10 Tillsvidare Dokumentinformation Dokumentet gäller för Biståndshandläggning av insatser Socialförvaltningen Sid 2(30) Innehåll Innehåll Riktlinjer för handläggning inom Myndighetskontoret vård och omsorg 2013 ................................................................................................ 1 Inledning .......................................................................................... 4 Vård och omsorgsplan 2011-2014 Gnesta kommun ............................. 4 Barnperspektiv .................................................................................. 5 Handläggning av ärende .................................................................... 5 Uppföljning ....................................................................................... 5 Hälso-och sjukvård ............................................................................ 6 Samverkan ....................................................................................... 6 Skälig levnadsnivå ............................................................................. 6 Goda levnadsvillkor ........................................................................... 6 God man/förvaltare ........................................................................... 7 Tolk.................................................................................................. 7 Kundval ............................................................................................ 7 Tillfällig utökning av insatser i hemmet vid en akut situation ................ 8 Dubbelbemanning ............................................................................. 8 Anhörigstöd ...................................................................................... 8 Riktlinjer för handläggning enligt SoL ................................................. 9 Hemtjänst ......................................................................................... 9 Matleverans .................................................................................... 12 Trygghetslarm ................................................................................ 12 Telefonservice................................................................................. 12 Promenad ....................................................................................... 13 Egenvård ........................................................................................ 13 Avlösning i hemmet ......................................................................... 13 Dagverksamhet social ...................................................................... 14 Dagverksamheten för personer med en demenssjukdom ................... 14 Ledsagning ..................................................................................... 14 Korttidsboende................................................................................ 15 Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 3(30) Särskilt boende ............................................................................... 16 Parboendegaranti ............................................................................ 17 Riktlinjer för handläggning enligt SoL ............................................... 18 Personer med funktionsnedsättning.................................................. 18 Definition av orden betydande svårigheter, viktiga livsområden ......... 18 Boendestöd .................................................................................... 19 Kontaktperson ................................................................................ 19 Ledsagning ..................................................................................... 20 Dagverksamhet ............................................................................... 20 Boende med särskild service ............................................................ 21 Bedömning ..................................................................................... 21 Riktlinjer för handläggning enligt LSS ............................................... 21 Ansökningar om insatser enligt LSS .................................................. 21 Personkretsbedömning enligt LSS ..................................................... 22 Rätt till insats enligt LSS .................................................................. 23 Personlig assistans LSS § 9:2 ........................................................... 24 Ledsagare LSS § 9:3........................................................................ 26 Kontaktperson LSS § 9:4 ................................................................. 26 Avlösarservice i hemmet LSS § 9:5 ................................................... 27 Korttidsvistelse utanför hemmet LSS § 9:6 ........................................ 27 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år LSS § 9:7 ........................... 28 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (9 § p 8 LSS) ..... 28 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna LSS § 9:9 .............................................................. 29 Daglig verksamhet LSS § 9:10 ......................................................... 29 Förhandsbesked enligt LSS (16 § LSS) .............................................. 29 Bostad med särskild service enligt SoL och LSS kan vara utformad på olika sätt ........................................................................................ 30 Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 4(30) Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggarna i deras arbete med en rättsäker, likvärdig utredning och behovsbedömning. Beslut om insatser ska fattas enligt samma bedömningsgrunder, oavsett av vem som fattar beslut. Det är viktigt att veta att riktlinjerna inte innebär en inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskildes behov. Riktlinjerna är vägledande och gäller aldrig utan undantag. Även om det finns en begränsning i hur handläggaren gör sin bedömning så har den enskilde alltid rätt att ansöka och få sitt behov prövat av förvaltningsrätten efter avslag. Om uppgifterna i riktlinjerna strider mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från Socialstyrelsen ska riktlinjerna i denna del ej tillämpas. Vård och omsorgsplan 2011-2014 Gnesta kommun I Gnesta kommun ska varje människa bemötas utifrån sina unika förutsättningar Värdigt i en Välfungerande och Visionär vård och omsorg. Värdig En värdig vård och omsorg präglas av att den enskilde får vara den unika person han/hon är och ges möjlighet att kunna leva som andra människor Den enskilde ska ha inflytande över hur stöd, vård eller omsorg utformas, och insatserna ska utgå från den enskildes resurser och förmågor. Välfungerande En välfungerande vård och omsorg är förebyggande, lättillgänglig och flexibel. Den ges av engagerad, kunnig och trygg personal som inger förtroende. Visionär En visionär vård och omsorg håller sig uppdaterad om vad som sker i omvärlden, tar till vara idéer och synpunkter från den enskilde, förnyar rutiner och metoder samt uppmuntrar till kreativitet. En visionär vård och omsorg strävar efter att ständigt bli bättre genom att våga se och lära av sina misstag. Konkreta uttryck för värdegrunden I Gnesta kommun äger den enskilde sin vardag, är delaktig och har inflytande planeras och utförs insatser i samverkan med den enskilde, som också avgör om anhörig och/eller närstående kan närvara finns kontaktpersonal för alla personer, oavsett insats, med ansvar att fånga upp helheten kring den enskilde genom samordning av insatser, samt att i Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 5(30) olika situationer underlätta och hjälpa enskild och anhöriga till rätta samarbetar olika kompetenser i team kring den enskilde för att ge bästa möjliga insats ansvarar kontaktpersonal för att rätt kompetenser deltar i den individuella planeringen och att uppföljning sker regelbundet, eller när behov finns ges möjligheter till ett aktivt vardagsliv med en meningsfull sysselsättning ges möjligheter till en aktiv fritid och social samvaro Barnperspektiv Myndighetskontoret ska ha barnperspektiv i alla ärenden där barn förekommer. Exempelvis barn till biståndsberättigade personer med fysiska eller psykiska funktionshinder. För att kunna följa upp barnperspektivet ska de överväganden som gjorts för barnets bästa och hur de påverkat beslutet dokumenteras. Anmälningsskyldighet Socialtjänstens medarbetare är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att nämnden behöver ingripa till ett barns skydd, Socialtjänstlagen 14 kap. 1 § Handläggning och dokumentation Hänvisning till rutiner för handläggning och dokumentation i socialförvaltningens lednings system för myndighetskontoret. Handläggning av ärende Ett ärende ska handläggas så skyndsamt som möjligt efter det att ansökan kommit in. Handläggningstiden kan variera beroende på ärendets konkreta situation. Vissa ärenden, tex. personlig omvårdnad kan fattas beslut om omgående. Vid ansökan om särskilt boende, insatser enligt LSS m.m. kan finnas behov av en mer omfattande utredning och handläggningen av ärendet tar längre tid. Uppföljning Biståndshandläggaren har ansvar för att följa upp hur beviljade insatser utförs - att dessa tillgodoser den enskildes behov. Uppföljning görs Systematiskt och regelbundet och vid behov ompröva samtliga insatsbeslut. Vid behov erbjuda den enskilde utredningen om utökande eller andra insatser. I god tid innan ett tidigare tidsbestämt beslut löper ut, informera och erbjuda den enskilde möjligheten till att ansöka om fortsatta insatser. Beslutande insatser ska följas upp första gången: Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 6(30) Hemtjänstinsatser i ordinärt boende och särskilt boende följs upp inom två till tre veckor. Insatsen kontaktperson följs upp efter två månader. Boendestöd följs upp efter en månad. LSS insatser inom två till tre månader. Därefter ska alla insatser följas upp en gång/år eller vid behov. Hälso-och sjukvård Ansvaret för att utreda och undersöka samt förebygga och behandla sjukdomar och skador ligger hos hälso- och sjukvården. Samverkan Människor som kommer i kontakt med socialtjänsten har ofta sammansatta problem, som kräver insatser från flera kommunala verksamheter och myndigheter. Att socialtjänsten samverkar med andra myndigheter och andra verksamhetsområden inom den egna myndigheten är i många fall en förutsättning för att kunna bedriva arbetet tillfredsställande och för att den enskilde ska kunna få den hjälp och det stöd som är nödvändigt. I sådana situationer är det viktigt att olika insatser planeras i samverkan mellan berörda myndigheter. Hela syftet med samverkan är att insatserna ska ges utifrån en helhetssyn på den enskilde brukarens behov. Resurser och specialkompetens från de olika verksamheterna ska komplettera varandra och tas tillvara, till nytta för den enskilde brukaren. Skälig levnadsnivå Biståndet ska tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Det ska utformas så att det stärker möjligheten att leva ett självständigt liv. De insatser som ges ska vara anpassade efter behov och önskemål. De ska främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Var och ens självbestämmande och integritet ska respekteras. Insatserna bygger på samförstånd med den enskilde eller med god man/förvaltare då den enskilde inte har förmåga att företräda sig själv. Genom dessa riktlinjer anges vad som bör ses som en skälig levnadsnivå när det gäller de vanligast förekommande biståndsinsatserna enligt 4 kap. 1 § SoL i Gnesta kommun. Domslut från kammarrätten ger en fingervisning till kommunen på vad lagstiftaren anser som skälig levnadsnivå. Goda levnadsvillkor Genom insatsen ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta begrepp innebär ett krav på kvalitetsnivån på insatserna, det vill säga att insatserna utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt och oberoende Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 7(30) liv och ges förutsättning för ett aktivt deltagande i samhällslivet. God man/förvaltare Beslut i ärenden rörande anordnande av godmanskap (11 kap 4 § FB) och förvaltarskap (11 kap. 7 § FB) fattas av domstol, i första hand tingsrätten. När en person har svårigheter att betala sina räkningar eller tillvarata sina intressen i övrigt kan detta oftast lösas med fullmakt till anhörig eller annan närstående. Om den enskilde på grund av sjukdom eller motsvarande inte längre kan skriva en fullmakt eller inte har någon att ge ett sådant förtroende, kan godmanskap komma ifråga. Den enskilde eller hans/hennes anhöriga kan ansöka om god man. En ansökan om god man eller förvaltare ska göras med den enskildes samtycke eller ett läkarintyg som styrker att den enskilde inte kan lämna samtycke. Ansökan skickas till överförmyndaren. En god man får inte gå emot huvudmannens vilja och denne har rätt att säga upp sin gode man, då förordnandet inte kan ske mot den enskildes vilja. En god man skiljer sig således från en förvaltare genom att huvudmannen behåller rätten att representera sig själv. I vissa fall är godmanskap inte tillräckligt för att hjälpa en person på ett tillfredsställande sätt. Om den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom kan rätten förordna om förvaltare. Genom förvaltarskapet mister den enskilde hela eller delar av sin rättshandlingsförmåga. Ett förvaltarskap är en mycket ingripande åtgärd och anordnas endast om det inte är tillräckligt med godmanskap eller annan mindre ingripande frivillig åtgärd. Ett särskilt läkarintyg avseende förvaltarskap krävs, som styrker behovet. Uppdraget som god man eller förvaltare kan innefatta bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Omfattningen av uppdraget är helt beroende av huvudmannens behov och vilka tillgångar huvudmannen disponerar. Biståndshandläggaren ska anmäla till överförmyndaren om god man eller förvaltare behöver förordnas och bifoga en social utredning, som tillsammans med läkarintyg eller den enskildes egna önskemål styrker behovet. Anmälan kan också göras av företrädare för vårdgivare. Överförmyndaren bedömer om det finns behov av god man eller förvaltare och därmed om en ansökan ska lämnas till tingsrätten. Tolk Av förvaltningslagen framgår att när en myndighet har kontakt med personer som inte behärskar det svenska språket eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Biståndshandläggaren ska förvissa sig om att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnats. Såvida inte en fullständig förståelse i kommunikationen kan säkerställas på annat sätt bör en auktoriserad tolk anlitas Kundval I Gnesta kommun har det sedan oktober 2008 funnits ett valfrihetssystem inom hemtjänst. Brukaren/kunden kan därigenom välja vilken eller vilka av de godkända Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 8(30) leverantörerna inklusive kommunal hemtjänst som han eller hon vill ska utföra de beviljade insatserna. Myndighetskontoret har ett ansvar att informera alla som ansöker om hemtjänstinsatser om möjligheten att välja utförare av insatserna. Informationen ska också innefatta att lämna ut broschyrer, vad det innebär för beslutade insatser, avgifter och vad det innebär att inte gör ett aktivt Tillfällig utökning av insatser i hemmet vid en akut situation Personer med tidigare bedömt hjälpbehov och som är kända inom verksamheterna, har möjlighet att få tillfällig utökning av insatser i hemmet vid akut situation. Tider biståndshandläggare inte är i tjänst görs bedömning av tillfälliga akuta insatser av ansvarig sjuksköterska eller annan utsedd ansvarig person som har personkännedom om den enskilde. Biståndshandläggaren informeras om den tillfälliga utökningen som dokumenteras i den enskildes akt. Tillfällig utökning av insatser kan verkställas maximalt under två veckors tid utan ett nytt biståndsbeslut. Dubbelbemanning Dubbelbemanning beviljas när det finns ett behov för den enskilde att det behöver vara två personer vid förflyttning. Innan beslut tas om dubbelbemanning för att underlätta förflyttningar, ska behovet av hjälpmedel och bostadsanpassning utredas och ta ställning till. Anhörigstöd Syfte Enligt socialtjänstlagen ska kommunen erbjuda stöd till alla som vårdar närstående. Stödet ges till den som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller en anhörig som stödjer närstående som har en funktionsnedsättning. Stödet ska förebygga ohälsa för den som vårdar och stödjer. Anhörigstödet kan ges på olika sätt. Syftet med stödet är att avlasta anhörig och ge möjlighet till avkoppling och egen tid. Beskrivning Stöd till anhöriga avser olika insatser: Viktigt att informera om de verksamheter som alla kan ta del av och samtidigt erbjuda individuellt anpassade insatser. Anhörigkonsulenten i Gnesta kommun erbjuder enskilda samtal, anhörigutbildningar, informationsträffar, anhöriggrupper. Besök på Träffpunkten ger möjlighet att träffa och dela erfarenheter med andra anhöriga/närstående Biståndshandläggarna samarbetar med anhörigkonsulenten inom förvaltningen. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 9(30) Biståndshandläggarna ska alltid ha ett anhörigperspektiv vid handläggning av ärenden. Handläggaren frågar om behov av stöd och om samtycke om kontakt med anhörigkonsulent får tas vid behov. Avlösning i hemmet Hemtjänstinsatser, hjälp med hemmets skötsel för att den anhörigs krafter ska räcka till och/eller direkt personlig omvårdnad för den enskilde Dagverksamhet för personer med en demenssjukdom Växelvård en återkommande inplanerad korttidsvistelse. Riktlinjer för handläggning enligt SoL Hemtjänst Syfte Syftet med hjälp i hemmet är att underlätta den dagliga livsföringen och att möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. Synsättet skall vara att arbeta med tidiga insatser för att förebygga och skjuta upp vård- och omsorgsbehov. Den enskilde skall genom insatsen få hjälp att utnyttja sina egna resurser så långt det är möjligt, liksom bevara eller utvidga sitt sociala nätverk. Den enskilde kan få hemtjänst såväl i ordinärt boende som i särskilt boende. Enligt inkomstskattelagen finns möjlighet att få skattereduktion för utgifter för visst hushållsarbete, biståndshandläggarna ska som en service till den enskilde brukaren vid ansökan om enbart serviceinsatser informera om möjligheten att köpa tjänsten av företag som tillhandahåller hushållsnära tjänster för vilka skattereduktion gäller, s.k. Ruth avdrag. Beskrivning Innehållet i hemtjänsten kan delas in i serviceinsatser och omvårdnadsinsatser. Med serviceinsatser avses praktisk hjälp med hemmets skötsel och med omvårdnad avses de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Serviceinsatser avser praktiskt hjälp med hemmets skötsel, städning och tvättning, hjälp med inköp, trygghetslarm och andra viktiga ärenden. Hit hör också tillagning av måltider eller hjälp med att få hem färdiglagad mat (matleverans). Bedömning/grunder Serviceinsatser Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 10(30) Städning Städning utförs var tredje vecka. Städningen omfattar för ensamstående två rum och kök, hall, och badrum. För makar gäller tre rum och kök, hall, och badrum. Infattar dammsugning, våttorkning av golv, dammtorkning, rengöring av kök. Vid behov, minst två gånger per år ska skåpluckor, dörrar och lister torks av samt dammsugning av möbler ske, mikrovågsugn, kyl, frys och spris samt spisfläkt ska rengöras. Badrum, våtutrymme, torka golva, rengöra toalettstol, handfat dusch/badkar. Rengöra golvbrunn vid behov. Fönsterputsning och byte av gardiner kan ske vid högst ett tillfälle per år, ingår i beviljad tid för städning. Vid särskilda behov kan insatsen beviljas oftare. Hushållssysslor Bäddning, diskning, undan plockning, avtorkning, blomvattning och avfallshantering, ta in post och tidning. Tvätt/Klädvård Tvätt, strykning, och klädvård beviljas varannan vecka om inte andra individuella behov föreligger. När det gäller strykning, avser det gångkläder och dukar vid särskilda högtider, t.ex. jul. Ren bäddning, ingår vanligen under insatsen tvätt eller städ. Om den enskilde inte har hjälp med tvätt eller städ men ändå vill ha hjälp att bädda rent. Ingår stödet under hushållsysslor. Inköp och andra ärenden Möjlighet att få behovet tillgodosett på annat sätt ska prövas i första hand, exempelvis genom att affären levererar varorna hem eller att personen som beviljats färdtjänst har möjlighet att sköta inköpen själv. I insatsen inköp ingår att inhämta inköpslista, att vara behjälplig att skriva listan, handla och ställa in varorna i kylskåp, frys och skafferi. Inköp av daglig- och apoteksvaror sker normalt en gång per vecka, och gäller för den enskildes dagliga behov. Hjälp till bankärenden bör kunna tillgodoses på annat sätt genom exempelvis med stöd av närstående, god man eller bankens service med autogiro. Avgränsning: Serviceinsatser beviljas ej då enskild lever i hushållsgemenskap med andra som kan utföra dessa insatser. En individuell biståndsbedömning görs och det är den Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 11(30) enskildes behov som avgör i vilken omfattning som insatsen skall beviljas. Hjälp med snöskottning, gräsklippning och hjälp att bära in ved, räknas inte som hushållsysslor och beviljas inte. Rastning av hund ingår inte heller inom sociala tjänster. OMVÅRDNADSINSATSER Personlig omvårdnad Personlig omvårdnad består av alla förekommande uppgifter som rör den egna personen som t ex äta, dricka, klä på/av sig, sköta sin personliga hygien, förflytta sig eller för en ökad trygghet. Hjälp med den personliga hygienen kan förekomma vid flera tillfällen dagligen eller enbart vid ett eller några tillfällen i veckan. Biståndsbeslutet ska tydliggöras hur ofta den enskilde har beviljats hjälp med personlig hygien. Insatsen personlig hygien kan innefatta övre och/eller nedre hygien. Munvård, tvättning/kamning och smörjning av kroppen i mjukgörande syfte, rakning. Hjälp vid toalettbesök, såsom förflyttning till och från toalett, samt även hjälp under besök anses vara personlig omvårdnad. På- avklädning, kan innebära fullständig hjälp eller enbart handräckning. Särskild omvårdnad beviljas, om den enskilde utifrån en sjuksköterskas bedömning, är behov av tillsyn dygnet runt. Dusch Beviljas vanligen en gång i veckan, men kan ske oftare vid särskilda behov. Hårrullning eller föning av håret ingår i insatsen. I insatsen ingår nagelvård och hygienisk fotvård. Tillsyn Innan insatsen tillsyn sätts in, görs en bedömning om insatsen telefonservice kan vara skäligt istället. Tillsyn är en trygghetsskapande insats Insatsen kan oftast tillgodoses i samband med andra beviljade insatser exempelvis i samband med hjälpinsatser vid alla måltider. Insatsen kan beviljas då den enskilde inte klarar sig på egen hand under vissa tillfällen eller har lång tid mellan andra hjälpinsatser. Insatsen kan utföras dygnet runt för personer som av olika orsaker inte kan larma efter hjälp. Måltid Iordningsställande, tillagning av lättare måltid samt stöd att inta måltiden, ingår i Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 12(30) begreppet måltid. Ytterligare tid beviljas då den enskilde är i behov av hjälp att inta måltiden. Med måltid menas, frukost, lunch, mellanmål och kvällsmat. Matleverans Syfte Syftet med matdistribution av färdiglagad mat är att göra det möjligt för den enskilde som inte själva kan laga sitt huvudmål eller på annat sätt få behovet tillgodosett Beskrivning Matdistribution vänder sig till äldre och personer med funktionsnedsättning i eget boende. Madistribution levereras kyld alla dagar i veckan. Bedömning Insatsen matdistribution beviljas den som inte själv kan tillaga sitt huvudmål eller på annat sätt få behovet tillgodosett. Inte klara av att förflytta sig till restaurang eller till Träffpunktens matservering. Stöd och hjälp vid måltiderna innefattas inte av beslut för matleverans, utan beslutas som en särskild omvårdnadsinsats. Trygghetslarm Syfte Avsikten med trygghetslarm är att det ska öka den enskildes möjlighet att bo kvar hemma med ökad trygghet och säkerhet under hela dygnet. Syftet med larmet är inte att det ska ersätta 112 vid akut sjukdom eller olycksfall. Beskrivning Trygghetslarm är en passiv form av tillsyn som ska användas för att utnyttjas vid situationer när det föreligger ett behov av att påkalla hjälp eller stöd. Bedömning Larm beviljas för att öka den enskildes trygghet och säkerhet. Larmet kan bidra till att den enskilde helt eller delvis kan klara sig utan mer omfattande insatser. Beviljas endast om den enskilde har förmågan att förstå larmets funktion och innebörden av att larma för att påkalla hjälp eller stöd. Telefonservice Syfte Telefonservice kan beviljas den som inte har ett behov av tillsyn i hemmet, men har behov av att någon ringer upp och kontrollerar att allt är bra. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 13(30) Beskrivning Innebär att personal ringer upp den enskilde för att höra att allt är bra. Bedömning Antal uppringningar/dag eller vecka som beviljas beror på behov och önskemål. Promenad Syfte Promenad har som syfte att bibehålla och stärka nuvarande funktioner eller att bryta social isolering. Bedömning Beviljas enskilda som ej har egen förmåga att ta sig ut. Promenad beviljas som regel en gång i veckan. Egenvård Syfte Syftet med egenvård är att utgå från patientens förmåga att själv ansvara för egenvården. Ibland behöver patienten praktisk hjälp för att utföra egenvården. I de fallen ska den som gör bedömningen samråda med närstående, socialtjänsten, eller andra ansvariga för att avgöra om egenvården kan utföras på ett säkert sätt. Beskrivning Innefattar när den enskilde behöver hjälp med enklare hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom vad som räknas som egenvård. Bedömning Det är en legitimerad personal som bedömer om den enskildes behov är ”egenvård”. En ansökan om bistånd för egenvård ska därför återföljas av ett intyg från legitimerad personal. Exempel är byte av stomi- eller urinpåse, på- och avtagning av stödstrumpa, ögondroppar och/eller hjälp med att ge insulin samt medicin. Avlösning i hemmet Syfte Avlösning i hemmet ges med syfte att avlasta anhöriga och göra det möjligt för dem att få avkoppling och göra saker på egen hand. Beskrivning Insatsen avser tillsyn och social samvaro Bedömning I bedömningen ska det framgå behovet och vad personalen ska utföra. De första 10 timmarna/månad är avgiftsfria Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 14(30) Dagverksamhet social Syfte Syftet med insatsen är att den enskilde genom aktivering, träning och/eller social samvaro skall ha möjlighet att bibehålla sina funktioner och i bästa fall förbättrar olika funktioner. Beskrivning Dagverksamheten vänder sig till äldre som bor i eget boende och har behov av samvaro och träning. Det kan också vara en möjlighet för de anhöriga att få avlastning. Bedömning Insatsen dagverksamhet beviljas efter individuellt behov, av aktivering, träning och/eller social samvaro för att bibehålla och förbättra olika funktioner. Avlastning för anhöriga. Beviljas efter den enskildes behov av antal dagar/vecka, om perioder på tio veckor. Ny ansökan kan göras efter 3 månader. Dagverksamheten för personer med en demenssjukdom Syfte Dagverksamhet för personer med en demenssjukdom beviljas för att möjliggöra kvarboende, ge avlastning åt anhöriga samt för gemenskap och stimulans. Beskrivning Dagverksamheten erbjuder social samvaro, stimulans, fysisk aktivering och god och näringsrik kost. Bedömning Insatsen beviljas personer i ordinärt boende med en diagnotiserad demens sjukdom och som har behov av: Social samvaro Social stimulans Bryta isolering Att få rutiner i vardagen Bibehålla funktioner Bryta oro och otrygghet i det egna hemmet Avlastning och stöd för anhöriga som vårdar en närstående i hemmet Antal dagar/vecka beviljas utifrån det individuella behovet och dagverksamhetens öppethållande. Ledsagning Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 15(30) Syfte Ledsagarservice kan beviljas personer som behöver aktiv hjälp med att delta i aktiviteter utanför hemmet, kulturella arrangemang, ha kontakt med andra, bryta social isolering och stärka möjligheten till en meningsfull tillvaro. Beskrivning Insatsen innebär att den enskilde ledsagas från hemmet till en aktivitet och åter. Exempel kan vara att besöka vänner, delta i föreningsverksamhet, läkarbesök och enstaka eller regelbundna aktiviteter. Bedömning Ledsagarservice ska avse deltagande i samhällslivet. Ledsagning kan i särskilda fall även beviljas för att hjälpa den enskilde till och från besök för behandling eller service, dock ej som stöd eller sällskap under själva besöket. Omvårdnad och medicinska insatser ingår inte i ledsagarservice. Omfattande ledsagarservice kan beviljas efter särskild prövning. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda faller kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Omfattning och innehåll ska framgå tydligt i beslutet. Vid behov kan ledsagning beviljas boende på Cirkustomten till och från matserveringen Träffpunkten. Insatsen beviljas dem som inte kan transportera sig själv dit och som har ett behov av sociala samvaro. Vid ledsagning till Träffpunkten kan vid behov av hjälp vid måltid och toalettbesök beviljas. Det ska finnas en tydlig målsättning för insatsen. Korttidsboende Syfte Gnesta kommun har huvudinriktningen att stärka den enskildes möjligheter att bo kvar i ordinärt boende. Det finns vissa situationer när den enskilde inte kan återgå direkt till ordinärt boende eller har annat behov av stöd. Beskrivning Korttidsboende är en tillfällig vistelse i kommunens boende och ses som en resurs för att en person ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Kan beviljas om behovet av omvårdnadsinsatser inte kan tillgodoses i det egna hemmet under en kortare period och bygger på individuella insatser och lösningar i boendet för varje individ. Bedömning Biståndsbeslutet för insatsen korttidsboende ska alltid ha tydliga mål som all personal medverkar till för att nå med ett rehabiliterande synsätt. Korttidsboendet får ett tydligt uppdrag i samband med biståndsbeslutet och uppdraget ska bygga på den enskildes fysiska, psykiska och existentiella behov. Insatsen korttidsboende ska tidsbegränsas och följas upp efter en kort tid då insatsen är av tillfällig karaktär. Bedömningen av korttidsboende innefattar följande insatser. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 16(30) Återhämtning efter sjukhusvistelse, funktionsbevarande och rehabiliterande träning. Utredning och planering om framtida boende inklusive bostadsanpassning. Biståndshandläggaren får tid till fördjupande utredning och ställningstagande till framtida insatser. Avlösningsplats för anhörigvårdare Växelvård för hemmaboende med hög omvårdnad Palliativ vård. Avgränsning: Korttidsboende beviljas inte vid behov av utredning av insatser enligt HSL eller enbart av medicinska skäl exempelvis rehabilitering Särskilt boende Syfte Gnesta kommun har huvudinriktningen att stärka den enskildes möjligheter att bo kvar i ordinärt boende. Särskilt boende kan beviljas när alla stödinsatser samt möjligheter till anpassning av det ordinära boendet är uttömda. Beskrivning Ett särskilt boende kännetecknas av att kraven på bostaden ska vara utformad och utrustad med anpassad bostad och tillgång till gemensamma utrymmen och personal dygnet runt. Den boende skall ha möjlighet att fortsätta att leva ett så självständigt liv som möjligt. Den enskildes behov av individuell omvårdnad, praktisk hjälp, trygghet, social stimulans är behov som ska tillgodoses genom individuella biståndsbeslut, hemtjänstbeslut. Ett bifall på ansökan innebär att lämplig plats kommer att anvisas på något av de särskilda boenden som finns inom Gnesta Kommun. Plats ska erbjudas inom tre (3) månader efter beslut. Får man ett erbjudande om en enhet som man själv inte har valt, har man rätt att tacka nej antal ggr Gruppboende för personer med demenssjukdom Permanent boende på demensboende erbjuds personer med en demenssjukdom. Det är alltid den enskildes vårdbehov som ska vara avgörande om. Bedömning Bedömningen gäller omvårdnadsboende och boende för personer med en demenssjukdom. Behovet skall vara varaktigt samt med omfattande vård- och omsorgs och/eller omfattande tillsynsbehov (heldygnsomsorg). Den enskilde bedöms inte vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå i ordinärt boende. De omfattande behoven kan vara av såväl fysiska, sociala som psykisk art. Enligt SOSFS 2012:12 som träder i kraft 2014 1 januari har ansvarig handläggaren fått en tydligare roll att utreda behoven av särskilt boende och hemtjänstinsatser. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 17(30) Det ska tydligt framgå vilka hemtjänstinsatser som har beviljats. Det ska tydligt i beslutet framgå vad det innebär för den enskilde personen. Se checklista, utredning för personer med en demenssjukdom. Uppföljning se avsnitt uppföljning. Personer som är multisjuka, har medel eller svår demens, samt har en stark oro/ångest. Personer som saknar insikt/omdömesförmåga, och är en fara för sig själv. Visar stor oro, ångest och rädsla, kraftigt nedsatt hälsotillstånd (mulitsjuka) bedöms ha rätt till särskilt boende. Den enskildes behov av självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet ska alltid beaktas. Parboendegaranti Syfte Syftet med parboendegaranti är att äldre par som varaktigt har sammanbott, skall vid önskemål beredas möjlighet att fortsätta sammanbo, då enbart den ena av makarna/sambon har behov av lägenhet på särskilt boende. Beskrivning Parboende kan erbjudas endast i dubblett inom Frustunagårdens äldreboende. I kommunens övriga boende delas gemensam lägenhet. Ett delat sammanboende kan dock endast erbjudas under förutsättning att en god och säker vård kan tillhandahållas den som fått insatsen beviljad. En god arbetsmiljö för personalen måste även tillförsäkras. I övriga fall kan en egen lägenhet erbjudas medboende inom samma äldreboende. Bedömning Det är den som har behov av insatsen särskilt boende som gör ansökan om önskemål om medboende. Båda parter måste vara överens om att de vill fortsätta bo tillsammans och så långt det är möjligt är införstådda med vad det innebär. Vissa äldre har svårt att hävda sina intressen eller föra sin talan på grund av sjukdom. Det ställer stora krav på ansvarig handläggare lyhördhet för bådas önskemål. Om medboende har behov av insatser görs en ansökan precis som i ordinärt boende, om medboende har behov av vissa serviceinsatser tillsammans med den som beviljats särskilt boende och de bor i en dubblett görs ansökan tillsammans. För den medboende vid flytt till särskilt boende kan det innebära stora förändringar och nya omständigheter som man inte kanske har förväntat sig. Vid ansökan om parboende informerar handläggaren om möjligheten till att provbo under en månad, innan man gör sig av med det ordinära boendet. En viktig del är att informera medboende vid ansökan om sammanboende, är vilka rättigheter den medboende har i samband med dödsfall för den make/sambo som har bistånd i form av särskilt boende. Boendesituationen måste i dessa fall lösas i samförstånd med den efterlevande. Medboendes behov kan ha ändras så att ett behov av särskilt boende har uppstått, finns ett behov av särskilt boende görs en Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 18(30) ansökan. I de fall det inte finns behov av särskilt boende, hänvisas flytt till ordinärt boende. Riktlinjer för handläggning enligt SoL Personer med funktionsnedsättning Insatser enligt socialtjänstlagen ska hjälpa den enskilde att uppnå skälig levnadsnivå. När rätten till bistånd ska bedömas ska det vägas in i vilken omfattning den enskilde genom egna åtgärder kan tillgodose det föreliggande behovet. Utifrån personens individuella behov görs en prövning av vad som är skäligt. Personer med funktionsnedsättning som möter betydande svårigheter i sin livsföring, oavsett om det är av fysiska, psykiska eller andra skäl ska ha möjlighet att leva som alla andra och att delta i samhällets gemenskap. En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Psykiatrireformen har formulerat nedanstående vägledande mål som är gemensamma för att ge service, stöd och vård som riktar sig till psykiskt funktionshindrade: Samma rättigheter och skyldigheter som andra Insatser av god kvalitet efter individuella förutsättningar och behov Insatser baserade på deras egna val och prioriteringar Tillgång till nödvändiga insatser lokalt i samhället där de lever Insatser utformade så att de stödjer oberoende och integritet Insatser utformade så att de stödjer den enskildes välfärd Definition av orden betydande svårigheter, viktiga livsområden Aktuella livsområden är de som vanligen associeras till vuxenlivet, vilket i praktiken innebär personer över 16 år. I första hand avser ”viktiga” livsområden de aktiviteter som individen själv uppger en delaktighetsinskränkning. Basala livsområden är exempelvis boende, sysselsättning (arbete/studier), fritid och social gemenskap/relationer. Andra viktiga aktivitetsbegränsningar kan vara sådana som omgivningen kan identifiera men inte nödvändigtvis individen själv. Sådana är exempelvis nedsatt förmåga att sköta personlig hygien, sköta sin bostad, reglera sitt beteende så att andra inte blir störda. Dem sistnämnda aktivitetsbegränsningarna kvalificerar sig som viktiga om individens basala livssituation påverkas starkt negativt av dem. Väsentliga/betydande svårigheter innebär generellt att det omöjliggör ett självständigt liv ute i samhället. Den väsentliga svårigheten drabbar individens delaktighet på ett livsområde som är betydelsefullt för individen oavsett om det utifrån kan te sig relativt lindrig. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 19(30) Varaktighetskriteriet formuleras som antingen en minst årslång historia av påtaglig aktivitetsbegränsning eller som en prognostisk bedömning om förutsedd sådan begränsning under avsevärd, minst årslång period. Psykiska sjukdomar med ett återkommande och periodvist förlopp kan vara en person med psykiskt funktionsnedsättning om sjukdomen är av långvarigare natur. Boendestöd Syfte Syftet med boendestöd är att personer med särskilda behov kan fortsätta att leva ett aktivt liv med delaktighet i sin bostad efter var och ens förmåga. Stödet som ingår i insatsen boendestöd är hjälp till att strukturera sin vardag, få motivation till att klara sig så självständigt som möjligt och att vara fysiskt delaktig i insatsens genomförande. Beskrivning Boendestöd är en praktisk och social insats för personer med funktionsnedsättning, insatsen syftar till att underlätta för den enskilde att hantera sin vardag. Insatsen är dock inte begränsad till hemmet utan kan även omfatta aktiviteter utanför boendet och en central del är att dessa aktiviteter bör göras tillsammans med brukaren. Praktiskt stöd innefattar hemmets skötsel (städning, tvätt, inköp och matlagning) och eller egenvård (hygien, promenader) samt social träning. Socialt stöd innefattar att bryta isolering (äta ute, fika osv), strukturera vardagen och aktuella situationer, motiveringsarbete, samtala, förmedla kontakter med andra myndigheter osv. Boendestödet måste vara flexibelt och kunna utformas efter den enskildes skiftande behov. Boendestödjaren kan delvis ses som en handledare som visar vägen till att återfå förmågan att göra saker och göra dem på rätt sätt. Den personliga relationen är central i boendestödet. Skillnaden mellan hemtjänst och boendestöd är att när boendestöd beviljas förväntas den enskilde själv delta i en större utsträckning. Insatserna ska dock utföras även om den enskilde inte kan eller vill delta. Bedömning Boendestöd beviljas personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning eller tillhör personkretsen inom LSS, har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Funktionsnedsättningen skall bedömas som varaktigt, vilket innebär att hindret skall ha funnits eller bedöms bestå en längre tid. Insatsens omfattning och innehåll varierar beroende på den enskildes behov av stöd. Insatsen är tidsbegränsad och kan omprövas vid förändrat behov. Kontaktperson Syfte Kontaktpersonen ska vara en medmänniska som kan hjälpa att minska isolering och uppmuntra till sociala kontakter. Beskrivning Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 20(30) Kontaktperson enligt SoL kan beviljas personer med funktionsnedsättning som ej har beviljats denna insats enligt LSS och har behov av att bryta isolering, få en medmänsklig kontakt och en god förebild för vardagslivet. Kontaktpersonen ersätter eller kompletterar kontakten med anhöriga och vänner, men ersätter inte hemtjänstliknande insatser. Den enskildes val av person bör vara avgörande för vem som utses till kontaktperson. Bedömning Kontaktpersonen och den som fått insatsen ska tillsammans utforma kontakten utifrån det mål som anges i beslutet. Innan beslut om kontaktperson sker ska information lämnas om väntjänstens verksamhet och övriga frivilliga nätverk. Svårt att ta och skapa egna fungerande sociala kontakter. Har ett bristande socialt nätverk. Ledsagning Syfte Ledsagarservice kan beviljas personer som behöver aktiv hjälp med att delta i aktiviteter utanför hemmet, kulturella arrangemang, ha kontakt med andra, bryta social isolering och stärka möjligheten till en meningsfull tillvaro. Beskrivning Insatsen innebär att den enskilde ledsagas från hemmet till en aktivitet och åter. Exempel kan vara att besöka vänner, delta i föreningsverksamhet, läkarbesök och enstaka eller regelbundna aktiviteter. Bedömning Ledsagarservice ska avse deltagande i samhällslivet. Ledsagning kan i särskilda fall även beviljas för att hjälpa den enskilde till och från besök för behandling eller service, dock ej som stöd eller sällskap under själva besöket. Omvårdnad och medicinska insatser ingår inte i ledsagarservice. Omfattande ledsagarservice kan beviljas efter särskild prövning. Ledsagningens omfattning ska dels bedömas utifrån behov men också utifrån övriga insatser och med hänsyn till vad som i det enskilda faller kan betraktas som en skälig levnadsnivå. Omfattning och innehåll ska framgå tydligt i beslutet. Vid behov kan ledsagning beviljas boende på Cirkustomten till och från matserveringen Träffpunkten. Insatsen beviljas dem som inte kan transportera sig själv dit och som har ett behov av sociala samvaro. Dagverksamhet Syfte Syftet är att bryta isolering och erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 21(30) meningsfullhet och gemenskap efter dennes förmåga och önskemål. Beskrivning Dagverksamhet beviljas personer med psykisk funktionsnedsättning som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Sysselsättningen ska ge utrymme för flexibla och individuella lösningar. Omvårdnad ingår inte i sysselsättningen. Insatsen ska underlätta för den enskilde att få sociala kontakter och ha möjlighet att delta i aktiviteter tillsammans med andra. Bedömning Insatsen vänder sig till personer under 65 år med funktionsnedsättning och som ej har rätt till sysselsättning enligt LSS. Funktionsnedsättningen skall bedömas som varaktigt, vilket innebär att hindret skall ha funnits eller bedöms bestå i minst 2 år. Intyg ska krävas in från annan extern profession (arbetsförmedling) om att arbetsförmågan är helt nedsatt från den reguljära arbetsmarknaden. Boende med särskild service Syfte Syftet med särskilt boende är att tillgodose behovet av stöd och insatser dygnet runt som inte kan ges i hemmet. Beskrivning Personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av boende med särskild service kan beviljas detta enligt SoL. För att erhålla plats skall behovet av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte fullt kunna tillgodoses i det egna hemmet. Boende kan beviljas för längre tid eller som korttidsvistelse som även är avlastning för anhöriga. Bedömning Vid ansökan om särskilt boende gäller att utökade och eller kompletterande insatser i eget boende alltid ska prövas, ha prövats eller konkret övervägts tillsammans med den enskilde och eventuellt dennes anhöriga innan beslut om särskilt boende fattas. Det skall finnas behov av närhet till personal, tät tillsyn, omfattande omvårdnad och medicinska insatser. Ansökan kan beviljas efter en individuell behovsprövning. Riktlinjer för handläggning enligt LSS Ansökningar om insatser enligt LSS Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 22(30) Ansökan om insats skall göras av den enskilde själv, vårdnadshavare, förvaltare /god man måste ha samtycke av sin huvudman. Barn som fyllt 15 år kan söka själv med samtycke av vårdnadshavare. Om föräldrar har gemensam vårdnad skall båda vårdnadshavarna godkänna ansökan. Beslut att bevilja insats enligt LSS fattas när en person som är folkbokförd i kommunen: ansöker om insatsen omfattas av LSS personkrets har ett behov som inte tillgodoses på annat sätt är i behov av en insats som återfinns i 9 § LSS Personkretsbedömning enligt LSS Vid varje ansökan om insats enligt LSS ska göras en prövning av tillhörighet till personkretsen enligt LSS. Vid prövningen ska funktionsnedsättningen bedömas i förhållande till situationen som helhet. För att någon skall bedömas tillhöra personkretsen krävs utredning som genomförts av en person som har kvalificerad kunskap om funktionsnedsättningarna t ex leg. psykolog och/eller leg. läkare. Utredningen skall styrka att hjärnskadan medfört begåvningshandikapp. Personkrets 1 (1 § p 1 LSS) Med begreppet utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning som funnits före ca 16 års ålder. Inom gruppen med utvecklingsstörning är spännvidden stor; somliga är lindrigt utvecklingsstörda, andra har en grav utvecklingsstörning. Vid bedömning av funktionsnedsättningens omfattning och konsekvenser för den enskilde skall psykologiska, sociala, pedagogiska och medicinska faktorer vägas samman. Autism och autismliknande tillstånd är samlingsbegrepp för tidigt debuterande funktionsnedsättningar som nästan alltid innebär allvarliga psykiska funktionsnedsättning under hela livet. Funktionsnedsättningen avser djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende och medför omfattande avvikelser i sociala och känslomässiga relationer och svåra störningar i språkförmågan. Personer med autism har en utpräglad kontaktstörning som utmärks av svårighet att förstå avsikten med och reglerna för socialt samspel. Vad gäller neuropsykiatriska diagnoser, är Aspergers syndrom en diagnos som ingår i den första personkretsen medan t ex Tourettes syndrom. ADHD är diagnoser som inte omfattas av personkrets 1. Däremot omfattas de av LSS om de uppfyller kriterierna i tredje punkten. Personkrets 2 (1 § p 2 LSS) Personkrets 2 utgörs av de personer som i vuxen ålder (från ca 16 år) fått en hjärnskada med begåvningsmässigt funktionsnedsättning som följd och är i likhet Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 23(30) med personkrets 1 diagnosstyrd. Utlösande faktorer skall vara sjukdomar av kroppslig art, tumörer, hjärnblödningar, inflammationer eller skador som föranletts av yttre våld, t ex trafikskador. Olika psykiska sjukdomstillstånd som också kan ge begåvningsmässig funktionsnedsättning, t ex demens, räknas inte hit. Inte heller sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel, t ex Korsakows syndrom (kan tillhöra personkrets 3). Alzheimers sjukdom igår däremot i personkrets 2. Personkrets 3 (1 § p 3 LSS) Personkrets 3 omfattar de personer som har stora varaktiga och omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Personkrets 3 är inte diagnosstyrd. Bedömningen om en person omfattas av personkretsen inriktas på svårigheter i den dagliga livsföringen. Alla nedanstående förutsättningar skall vara uppfyllda samtidigt: Funktionsnedsättningen, som kan vara såväl fysiskt som psykiskt, skall: vara stort, varaktigt och inte orsakat av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och föranleda ett omfattande behov av stöd eller service Med funktionsnedsättning avses den begränsning eller det hinder som gör att en människa inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller i den omfattning som kan anses normalt. Stor funktionsnedsättning innebär att det inkräktar på viktiga livsområden som t ex i hemmet, på arbetet eller under fritiden samt förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera, organisera och förstå den egna vardagen eller sköta sin ekonomi. Exempel på funktionsnedsättning som kan vara stort är rörelsehinder, grava syn- eller hörselskador, svårartade effekter av sjukdomar som t ex diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar och olika former av psykiska, t ex neuropsykiatriska, funktionsnedsättning. Bedömningen om funktionsnedsättning är varaktigt eller inte, är ibland svår att göra. Funktionsnedsättningen ska vara varaktigt dvs. inte av tillfällig eller av övergående natur. Omfattande behov av stöd eller service kan exempelvis bestå i behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, att skriva och läsa, kommunikation, förflyttning, sysselsättning. Begreppet har både kvantitativa och kvalitativa aspekter och innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer. Rätt till insats enligt LSS När beslut har tagits om personkretstillhörighet skall ställning tas till vilka behov av insatser som föreligger. Personer som tillhör LSS personkrets har inte automatisk rätt till insatserna i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § LSS första stycket l-9. Först måste det konstateras att den enskilde har behov av insatsen och Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 24(30) att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Det räcker inte med att behovet kan tillgodoses på annat sätt utan skall rent praktiskt vara tillgodosett. (Se avsnitt 3). Beviljade insatser skall vara anpassade till den enskildes individuella behov och utformas med inriktning på den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatserna skall, så långt det är möjligt, utformas tillsammans med den enskilde. Även anhörigas önskemål skall, med den enskildes samtycke, beaktas. Bedömningen av den enskildes behov av insatsen skall ske utifrån en jämförelse med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning. När det gäller barnfamiljer ska jämförelse göras med familjer med barn utan funktionsnedsättning. I samband med att en insats beviljas skall den enskilde informeras om att han/hon, enligt 10 § LSS, kan begära att en individuell plan upprättas. En individuell plan syftar att ge en överblick och underlätta samordning av planerade och beslutade insatser av kommun, landsting eller annan. Av äktenskapsbalken (16 kap 1 § ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, skall bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att vid beviljande av t ex personlig assistans, eller annan hjälp i hemmet, skall inte den personliga assistenten/vårdbiträdet ta över den icke funktionshindrade makens/makans ansvar för det gemensamma hushållet. Detta innebär inte att maken/makan har ett ansvar för den funktionshindrades personliga omvårdnad. Samma princip kan rimligen tillämpas för par som sammanbor och personer med funktionsnedsättning med hemmavarande barn över 18 år. Den enskilde har rätt till insats enligt LSS om: Han/hon omfattas av någon av lagens tre personkretsar Behov föreligger Behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt Insatserna behövs för att den enskilde skall tillförsäkras goda levnadsvillkor Beslut om insatser tidsbegränsas och kan omprövas vid ändrade förhållanden Uppföljning av insats/insatser skall ske minst en gång om året. Personlig assistans LSS § 9:2 Syfte Syftet med insatsen personlig assistans är förbehållen personer med en grav funktionsnedsättning som behöver hjälp i krävande eller komplicerade situationer av personlig karaktär. För rätt till insats krävs att den enskilde vid ansökan inte har fyllt 65 år och har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med detta avses personliga angelägenheter som personlig hygien, inta måltider, klä på och av sig, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov. Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har rätt till att få hela hjälpbehovet tillgodosett genom denna insats, dvs. att tid för städning, inköp och liknande uppgifter räknas in i det totala behovet. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 25(30) Beskrivning Insats med personlig assistans kan vid behov av omfattande insatser erhållas som assistansersättning enlig Socialförsäkringsbalken (SFB). Försäkringskassan beslutar. Kommunens ansvar enligt LSS omfattar: Alla insatser 20 timmar eller mindre per vecka (insats enligt LSS) Finansieringsansvar(försäkringskassan beslutar, kommunen svarar för kostnaden) för de 20 första assistanstimmarna vid en total insats överstigande 20 timmar per vecka med assistansersättning. Behovet av insatser överstigande 20 timmar per vecka som inte ger rätt till assistansersättning. Detta gäller i situationer då sammanlagd insats överstiger 20 timmar per vecka men försäkringskassan bedömer och beslutar att de grundläggande behoven understiger 20 timmars insats per vecka. Semester- och sjukvikarier, som ersättare vid ordinarie assistents frånvaro och där assistansinsatsen utförs av anställda hos den enskilde personen eller av privata företag (gäller för funktionsnedsatta med en total assistansinsats överstigande 20 timmar per vecka enligt LSS/SFB) När det är möjligt skall kommunens utredning samordnas med försäkringskassans. Kommunen har det yttersta ansvaret för insatsen personlig assistans vilket innebär att om kommunen bedömt att den enskildes behov av assistans är större än vad försäkringskassan beslutat ge assistansersättning för kvarstår kommunens skyldighet att ge den enskilde den assistans som täcker behovet. Detsamma gäller om försäkringskassan avslagit en ansökan om assistansersättning. Bedömning/grunder Det måste finnas stora och varaktiga funktionhinder kopplade till ett behov av att få hjälp med den personliga hygienen, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra, eller hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde personen. Med stort och omfattande behov, menas stöd i sin vardag, hjälp med förflyttning och dagliga sysslor. Stort av sådan karaktär att den starkt påverkar flera olika livsområden samtidigt tex boende, fritid, rehabilitering/habilitering. Stor funktionsnedsättning föreligger också när en person som dagligen är beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp. Bedömning av funktionsnedsättningens varaktighet grundar sig i hur länge funktionsnedsättningen funnits och kan antas bestå. Är inte av övergående natur. Om behovet bedöms överstiga 20 timmar per vecka skall detta anmälas till försäkringskassan för bedömning av rätt till LASS. Den enskilde skall informeras innan en sådan anmälan görs. Omvårdnad av barn till en person med funktionsnedsättning är som huvudregel inte en syssla för den personlige assistenten. Undantag kan göras under spädbarnsåret då det kan ses som naturligt att assistenten hjälper den funktionsnedsatte att klara den praktiska omvårdnaden av barnet. Om försäkringskassan har beviljat vårdbidrag för barnet skall den enskilde informeras om att detta ofta reduceras om personlig assistans beviljas. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 26(30) Den som beviljats personlig assistans enligt LSS och/eller LASS har stort inflytande över hur stödet skall ges. Det är möjligt att själv, helt eller delvis, Besvara arbetsgivare och anställa en eller flera assistenter, att begära assistans genom kommunen eller anlita annat organ, företag, organisation eller kooperativ. Ledsagare LSS § 9:3 Syfte Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning skall kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap på lika villkor som jämnåriga. Insatsen skall ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet, besöka vänner eller bara promenera samt även tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök. Beskrivning Några generella ramar om högsta antal timmar finns inte utan det individuella behovet avgör när insatsen skall ges, samt hur omfattande den skall vara. Behovet varierar utifrån den funktionshindrades intressen och aktiviteter. Önskemål vad gäller val av ledsagare skall i möjligaste mån tillgodoses. Vid behov inkluderar ledsagarservice hjälp med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid toalettbesök samt måltidssituationer. Barns och ungas behov att göra erfarenheter tillsammans med någon annan vuxen än sina föräldrar skall vägas in i bedömningen. Omvårdnad och hälso- och sjukvårdsuppgifter ingår inte i ledsagarservice. Bedömning Om den sökande har personlig assistans ska insatsen ledsagarservice ingå i insatsen personlig assistans. Vid boende i bostad med särskild service är huvudregeln att den enskildes hela behov skall tillgodoses genom personal i boendet. Enligt regeringsrättsdom kan det finnas möjlighet att få ledsagning om det finns särskilda skäl för detta, t ex om den boende är i behov av utökad individuellt anpassad aktivitet. Av utredningen skall framgå vad den enskilde vill ha ledsagningen till samt beräknad tidsåtgång, t ex antal timmar/vecka. Kontaktperson LSS § 9:4 Syfte Syftet är att öka självständigheten hos den enskilde genom ett icke professionellt stöd för att bryta isolering och ge ökade möjligheter till sociala kontakter. Beskrivning En kontaktperson är en medmänniska som skall hjälpa till att utöka det sociala kontaktnätet för personer med funktionsnedsättning Insatsen kan också ges av en hel familj, kontaktfamilj eller stödfamilj. Bedömning Biträde av kontaktperson kan beviljas som ett icke professionellt stöd. En viktig uppgift bör vara att hjälpa till att bryta den enskildes isolering och ge ökade möjligheter till sociala kontakter. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 27(30) Har personen bostad med särskild service ska det finnas betydande omständigheter för att beviljas kontaktperson. Omfattningen av insatsen avser möten/aktiviteter 24 ggr/månad som kan kompletteras med telefonkontakt. Avlösarservice i hemmet LSS § 9:5 Syfte Avlösarservice innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Makar, sambor föräldrar och syskon till personer med funktionsnedsättning behöver avlösning för att kunna genomföra egna aktiviteter, tex. studier, fritid, kultur. Avlösning kan även vara en förutsättning för att föräldrarna skall kunna ägna sig åt andra syskon i familjen. Familjehemsföräldrar har också rätt till avlösarservice. Avlösarservice skall kunna ges både som en regelbunden insats och vid oförutsedda situationer. Beskrivning Avlösarservice riktar sig till föräldrar, andra anhöriga eller familjehemsföräldrar som har daglig omvårdnad av ett barn eller vuxen i sitt hem. Avlösarservice innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Utgångspunkten för insatsen är brukarens hem. Avlösning i hemmet bör kunna ges både som en regelbunden insats och i situationer som inte kan förutses. Hur omfattande avlösarservicen bör vara kan inte fastställas generellt utan måste vila på en individuell bedömning. Tillgänglighet är viktigt och bör finnas under hela dygnet samtliga veckodagar. Bedömning Det finns inga riktlinjer för omfattningen av avlösarservicen utan bedömningen skall göras utifrån individuella behov. Korttidsvistelse utanför hemmet LSS § 9:6 Syfte Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är att ge miljöombyte och avkoppling samtidigt som möjlighet till avlösning sker i omvårdnadsarbetet. Beskrivning Korttidsvistelse innebär att en funktionsnedsatt person tillfälligt, under kortare eller längre tid, vistas i ett korttidshem, hos en kontaktfamilj eller deltar i en lägerverksamhet eller på kortkurser på folkhögskola. Genom insatsen kan anhöriga ges avlösning och utrymme för avkoppling. För den funktionsnedsatte kan insatsen tillgodose behov av miljöombyte och rekreation och ges möjlighet till personlig utveckling. Personens behov och syfte med insats avgör vilken insats det blir. Insatsen kan vara regelbunden eller en insats vid akuta behov. Bedömning När behovet är korttidshem skall i första hand utredas möjlighet för den enskilde att erhålla insatsen vid kommunens verksamhet vid korttidshem. I andra hand skall vistelse vid korttidshem köpas av annan kommun eller privata entreprenörer. När Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 28(30) det gäller lägervistelse för barn och ungdomar skall skälighetsprövning göras och rimligt som riktmärke kan vara ett läger per år. Vid vistelse för vuxna funktionshindrade för rekreation kan riktmärke vara en vistelse vartannat år. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år LSS § 9:7 Syfte Syftet med insatsen är att tillförsäkra en trygg situation och en meningsfull sysselsättning då föräldrarna förvärvsarbetar eller vid andra särskilda skäl. Beskrivning Ungdomar som är 12 år eller äldre och har en funktionsnedsättning kan behöva en trygg situation och en meningsfull sysselsättning före och efter själva skoldagen, samt under skollov och ferier. Det finns ingen övre gräns för korttidstillsyn eftersom insatsen kan fortsätta så länge personen går i skolan. Före 12 års ålder ansvarar skolbarnomsorgen för tillsynen. Korttidstillsynen skall utformas flexibelt med utrymme för individuella lösningar. Vissa ungdomar kan behöva tillsyn och hjälp i hemmet. För andra kan kommunens reguljära fritidsverksamhet med personligt stöd vara det bästa alternativet. Bedömning Insatsen kan ges före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov som sommarlov. Insatsen kan i vissa fall beviljas även om vårdnadshavaren är hemma. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (9 § p 8 LSS) Syfte För barn med speciella behov, som inte kan bo i föräldrahemmet och som kräver omvårdnad av personal med speciell kompetens, kan bostad med särskild service vara ett bättre alternativ än familjehem. Utvecklingsstörning i kombination med döv-blindhet eller autism kan vara en sådan form av funktionsnedsättning som kräver speciell kompetens. Boende för barn skall vara utformat så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla en bra kontakt med föräldrar och syskon. Beskrivning Boende i familjehem eller bostad med särskild service är en insats som kan komma i fråga först om barnet, trots stödinsatser, inte kan bo kvar i hemmet. Insatser skall även ses som ett komplement till boendet i föräldrahemmet (t ex elevhemsboende). En förutsättning är att vårdnadshavaren samtycker till placeringen. Bedömning Det är oftast omvårdnadsbehovet som styr valet av boendeform. Placering i familjehem kan ske som ett komplement till föräldrahemmet. Placeringen avslutas Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 29(30) som regel i samband med avslutad skolgång. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna LSS § 9:9 Syfte Syftet med särskilt boende är att tillgodose behovet av stöd och insatser dygnet runt. Beskrivning Bostad med särskild service kan bli aktuell då den funktionsnedsatte, trots stöd, inte klarar ett vanligt boende. Bostad med särskild service är ett boende med fast personal där omvårdnad ges. Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen. Lägenheterna skall vara fullvärdiga och hyreslagens regler tillämpliga. Beslutad insats av boende skall verkställas inom skälig tid. Bedömning Av utredning ska framgå den enskildes behov av boendeform och innehållet för insatsen. Däremot ska inte ett namngivet boende anges i beslutet. Den enskilde kan komma att erbjudas ett annat boende om de individuella behoven förändras eller att omvårdnadsbehovet bättre kan tillgodoses på ett annat boende. Daglig verksamhet LSS § 9:10 Syfte Syftet är att erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter dennes förmåga och önskemål. Beskrivning Den som omfattas av LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt att ansöka om daglig sysselsättning i enlighet med LSS. I daglig verksamhet ingår omvårdnad, vilket innebär att personal skall kunna ge ett anpassat stöd. Bedömning Berättigande till daglig verksamhet är personer med utvecklingsstörning som avslutat gymnasiestudier eller vuxenhjärnskadade med motsvarande behov som tillhör personkrets 1 och 2. Den tredje personkretsen och personer oavsett personkrets över 65 år hänvisas till att ansöka enligt SoL. Den enskildes behov skall vara styrande vid val av daglig verksamhet. I första hand skall utredas möjlighet för den enskilde att erhålla insatsen vid kommunens verksamhet. I andra hand skall daglig verksamhet köpas av annan kommun eller privata entreprenörer. Intyg om arbetsförmåga kan inkrävas. Förhandsbesked enligt LSS (16 § LSS) Kommunens ansvar enligt LSS gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Om en person som omfattas av LSS vill bosätta sig i kommunen, skall kommunen Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Socialförvaltningen Sid 30(30) efter ansökan ge förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 § LSS. Avsikten att flytta till kommunen måste vara klar och bestämd. Den enskilde kan inte begära förhandsbesked av flera kommuner samtidigt. Kommunen skall utan dröjsmål planera och förbereda de insatser som krävs om förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om denne bosätter sig i kommunen. Ett förhandsbesked, är giltigt i sex månader, räknat från den dag då de insatser som förhandsbeskedet omfattar blir tillgängliga för den enskilde. Bostad med särskild service enligt SoL och LSS kan vara utformad på olika sätt Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattandetillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden skall det finnas en bemanning som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionsnedsättning som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamt utrymme, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Det gemensamma utrymmet bör placeras så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. De bör ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lätta att nå. Servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Liksom lägenheter i gruppbostaden skall givetvis även servicebostadens lägenheter vara fullvärdiga. Inom denna mellanform kan det rymmas flera olika typer av boende. Det som gäller för samtliga är att lägenheterna skall vara fullvärdiga och att dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, erbjuds i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Där det finns servicebostad skall det också finnas gemensamt utrymme för service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad. Annan särskilt anpassad bostad för vuxna där avses en bostad med viss grundanpassning till personer med funktionsnedsättning, men utan fast personal bemanning. Behövligt stöd och service i anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS t.ex. personlig assistans samt ledsagarservice. Stöd kan även ges i form av hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Dokumentnamn Riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämnden Riktlinjer för myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg SoL Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg SoL Riktlinje 2013-12-03 SN Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till Socialchef SN.2013.155 Tillsvidare Dokumentinformation Uppdaterat 2014-02-25 Dokumentet gäller för Biståndshandläggning - äldreomsorg Socialförvaltningen Sid 2(45) Innehåll DEL 1 – INLEDNING OCH STYRDOKUMENT ........................................ 5 Inledning ........................................................................................................ 5 Styrdokument ................................................................................................. 5 DEL 2 – EXEMPEL PÅ BISTÅNDSINSATSER INOM ÄLDREOMSORGEN ... 7 Hjälp i hemmet (hemtjänst) .......................................................................... 7 Socialnämndens riktlinjer för hjälp i hemmet (hemtjänst) ........................................... 7 Exempel på hjälp i hemmet (hemtjänst) med serviceinsatser ................................... 11 Exempel på övriga serviceinsatser................................................................................. 16 Ledsagarservice ............................................................................................ 16 Socialnämndens riktlinjer för insatsen ledsagarservice ............................................... 16 Personlig assistans (enligt LSS) för personer över 65 år .............................. 17 Avlösning (anhörigstöd) ............................................................................... 17 Socialnämndens riktlinjer för avlösarservice ................................................................ 17 Trygghetslarm............................................................................................... 18 Socialnämndens riktlinjer för insatsen trygghetslarm: ................................................ 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst ......................................................................... 18 Socialnämndens riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst ........................................ 18 Dagverksamhet ............................................................................................. 18 Socialnämndens riktlinjer för insatsen dagverksamhet: ............................................. 18 Kontaktperson ............................................................................................... 19 Socialnämndens riktlinjer för insatsen kontaktperson ............................................... 19 Särskilt boende ............................................................................................. 20 Socialnämndens riktlinjer för insatsen boende med heldygnsomsorg ..................... 20 Korttidsboende SoL ..................................................................................... 20 Socialnämndens riktlinjer för insatsen korttidsboende .............................................. 21 Parboendegarantin........................................................................................ 21 Boendestöd .................................................................................................. 22 Socialnämndens riktlinjer för boendestöd ................................................................... 23 Omsorgsresa (Turbunden resa) .................................................................. 23 DEL 3 – HANDLÄGGNING AV BISTÅND ............................................. 24 Inkommande information, anmälan, ansökan ............................................ 24 Socialnämndens riktlinjer för hantering av inkommande information .................... 24 Socialförvaltningen Sid 3(45) Information – myndigheternas serviceskyldighet ....................................... 25 Socialnämndens riktlinjer för information i samband med utredning ..................... 25 Utredning och dokumentation .................................................................... 25 Socialnämndens riktlinjer för utredning och dokumentation ................................... 26 Behovsbedömning ....................................................................................... 27 Socialnämndens riktlinjer för behovsbedömning ....................................................... 27 Kommunicering av utredning ..................................................................... 28 Socialnämndens riktlinjer för kommunicering ............................................................ 28 Delegering.................................................................................................... 28 Socialnämndens riktlinjer för delegering ...................................................................... 28 Beslut ........................................................................................................... 29 Socialnämndens riktlinjer för beslut.............................................................................. 29 Anmälan till nämnden ................................................................................. 30 Beslutsmeddelande och information hur man överklagar .......................... 30 Socialnämndens riktlinjer för beslutsmeddelande ....................................................... 30 Överklagan ................................................................................................... 30 Socialnämndens riktlinjer för överklagan ..................................................................... 30 Socialnämndens riktlinjer för rättelse och omprövning av beslut ............................ 31 Kundval inom hemtjänsten........................................................................... 31 Socialnämndens riktlinjer för val och byte av utförare .............................................. 32 Beställning – verkställighet ......................................................................... 32 Socialnämndens riktlinjer för beställning av insatsernas verkställighet.................... 32 Uppföljning .................................................................................................. 33 Socialnämndens riktlinjer för uppföljning.................................................................... 33 Omprövning ................................................................................................. 33 Socialnämndens riktlinjer för omprövning .................................................................. 33 Ansökan om att flytta till annan kommun ................................................... 33 Socialnämndens riktlinjer för ansökan om att flytta till annan kommun ................ 34 DEL 4 – ÖVRIGT FÖR ÄLDREOMSORGEN .......................................... 35 Anhörigportal ............................................................................................... 35 Anhörigkonsulent ........................................................................................ 35 Avgifter ......................................................................................................... 35 Socialnämndens riktlinjer för avgifter ........................................................................... 35 Uppsökande verksamhet ............................................................................. 36 Socialförvaltningen Sid 4(45) Socialnämndens riktlinjer för uppsökande verksamhet ............................................. 36 Upphandling och avtal ................................................................................ 37 Socialnämndens riktlinjer för upphandling och avtal ................................................. 37 Kommunal hälso- och sjukvård (HSL)........................................................ 37 Socialnämndens riktlinjer för egenvård ........................................................................ 39 Sekretess ...................................................................................................... 39 Synpunkts- och klagomålshantering ........................................................... 39 Socialnämndens riktlinjer för hantering av synpunkter och klagomål ..................... 40 Rapporteringsskyldighet om missförhållanden – Lex Sarah ...................... 40 Socialnämndens riktlinjer för rapporteringsskyldige enligt Lex Sarah ..................... 40 Rapporteringsskyldighet för barns skydd ................................................... 40 Socialnämndens riktlinjer för rapporteringsskyldige för barns skydd ...................... 40 Rapporteringsskyldighet av icke verkställda beslut .................................... 40 Socialnämndens riktlinjer för rapporteringsskyldige av icke verkställda beslut ...... 41 God man och förvaltare ................................................................................ 41 Behandling av uppgifter (Personuppgiftslag PUL) .................................... 43 Socialnämndens riktlinjer för behandling av personuppgifter PUL ......................... 44 Gemensamt ansvar för hushållet ................................................................. 44 Socialnämndens riktlinjer för gemensamt ansvar för hushållet ................................ 45 Föräldraansvar ............................................................................................. 45 Socialnämndens riktlinjer för föräldraansvar ............................................................... 45 Socialförvaltningen Sid 5(45) DEL 1 – INLEDNING OCH STYRDOKUMENT Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggarna i deras arbete med en rättsäker, likvärdig utredning och behovsbedömning. Handläggning av bistånd ska ske enligt gällande lagstiftning, rättspraxis, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt utifrån socialnämndens riktlinjer, avtal, överenskommelser och rutiner för verksamheten. Detta dokument innehåller socialnämndens riktlinjer för myndighetsutövning vid handläggning av bistånd inom äldreomsorgen. I samband med biståndshandläggning ska handläggaren alltid utgå från den enskildes behov och önskemål. Styrdokument Exempel på lagar som styr verksamheten: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Socialtjänstlagen (SoL) Förvaltningslagen (FL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag om färdtjänst Lag om riksfärdtjänst Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Personuppgiftslagen (PUL) Föräldrabalken (FB) Äktenskapsbalken (ÄB) Kommunallagen (KL) Exempel på föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen som styr verksamheten: 1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL (SOSFS 2006:5) 1. Socialstyrelsens handbok 2010 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 2. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet (SOSFS 2011:9) 3. Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunala verksamheter (SOSFS 2011:5) 4. Socialstyrelsens föreskrifter om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS:3(S) 5. Socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende (SOSFS 2012:12) 6. Socialstyrelsens bedömningsinstrument BAS Exempel på styrdokument, riktlinjer, avtal och överenskommelser som styr verksamheten: 1. Socialnämndens framtidsplan med mål för verksamheten Socialförvaltningen Sid 6(45) 1. Riktlinjer för myndighetsutövning vid handläggning av äldreomsorg 2013-12 2. Avtal enligt lag om valfrihetssystem, LOV 3. Avtal enligt lag om offentlig upphandling, LOU 4. Samverkansöverenskommelse om samordnad vårdplanering 5. Riktlinjer för avgiftssystemet 20136. Dokumenthanteringsplan 7. Delegeringsordning 8. MAS riktlinjer 9. Lokala värdighetsgarantier 10. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialförvaltningen Sid 7(45) DEL 2 – EXEMPEL PÅ BISTÅNDSINSATSER INOM ÄLDREOMSORGEN Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv (4 kap. 1§ SoL). Begreppet livsföring i övrigt rymmer alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det är inte möjligt att ange vilka insatser eller behov som ska ingå. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 § om det finns skäl för det. Biståndsenheten för äldreomsorg i Gnesta kommun handlägger bistånd enligt SoL. Enheten utreder och beslutar även riksfärdtjänst och färdtjänst. Hjälp i hemmet (hemtjänst) Enligt SoL kan hjälp i hemmet delas in i omvårdnadsuppgifter och serviceuppgifter. Med omvårdnad avses bl.a. de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, klä av sig, förflytta sig och sköta personlig hygien. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och att få hem färdiglagad mat (matdistribution). Hemsjukvården har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser samt rehabilitering för personer i ordinärt boende, särskilda boendeformer och dagverksamhet. Socialnämndens riktlinjer för hjälp i hemmet (hemtjänst) I det följande presenteras socialnämndens förslag till riktlinjer för hjälp i hemmet i de vanligast förekommande insatserna för äldre. Exempel på hjälp i hemmet med omvårdnadsuppgifter Omvårdnad Personer som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad kan beviljas bistånd för detta. Insatsen personlig omvårdnad kan bl.a. bestå av hjälp i matsituationen, vid personlig hygien, på- och avklädning, förflyttning, uppstigning, läggning, toalettbesök och egenvård samt i form av tillsynsbesök och trygghetsringning. Hjälp att äta Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen hjälp att äta ingå: Socialförvaltningen Sid 8(45) 1. måltider hjälp att inta mat vid alla 2. hjälp att inta dryck 3. hjälp att finfördela maten 4. förflytta sig till och från (vid) matbordet vid behov hjälp att Tillsyn vid måltid Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tillsyn vid måltid ingå att personalen försäkrar sig att brukaren intar mat och dryck vid alla måltider. Hjälp att duscha Hjälp att duscha beviljas normalt en till två gånger/vecka. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen hjälp att duscha ingå stöd efter behov med: 1. av- och påklädning 2. avtvättning och torkning 3. hårtvätt 4. påklädning 5. kamning 6. rakning 7. badrummet förflyttning till och från 8. efter dusch städning av badrummet Förflyttningar Om inget annat anges i beslutet ingår i insatsen hjälp med förflyttning till och från olika ställen i bostaden utifrån behov, t.ex. efter måltid, toalettbesök, m.m. Daglig hygien Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen (daglig) hygien ingå hjälp efter behov med: 1. övre hygien 2. nedre hygien 3. byte av inkontinensskydd 4. tandborstning eller rengöring av tandprotes munhygien i form av 5. klippning av naglar 6. kamning Socialförvaltningen Sid 9(45) 7. rakning 8. hjälp med kläder 9. ta fram rena kläder Toalettbesök Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen toalettbesök ingå hjälp efter behov med: förflyttning till och från toalett 1. toalettbesök kläder i samband med 2. toalettbesök hygien i samband med 3. byte av inkontinensskydd Påklädning/avklädning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen påklädning/avklädning ingå: 1. inkontinensskydd vid behov påklädning och byte av 2. inkontinensskydd vid behov avklädning och byte av Uppstigning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen uppstigning ingå: 1. från sängen hjälp att komma upp Läggning Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen läggning ingå: 1. att klä av sig hjälp inför sänggående 2. hjälp med nattkläder 3. hjälp att komma i sängen Natthjälp Personer som har omfattande hjälpbehov och som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad samt har behov av kontinuerlig natthjälp (kortare eller längre period) kan beviljas bistånd för natthjälp. I biståndsbeslutet ska anges hur många gånger/natt den enskilde ska ges hjälp. Normalt beviljas natthjälp en gång/natt. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen natthjälp ingå hjälp efter behov med: 1. byte av inkontinensskydd Socialförvaltningen Sid 10(45) 2. toalettbesök 3. egenvård 4. hjälp med dryck Tillsynsbesök Tillsynsbesök kan beviljas (under kortare eller längre period) för att öka tryggheten för den enskilde så att han/hon ska kunna bo kvar i ordinärt boende. Om inget annat anges i beslutet, ska i insatsen ingå: 1. (frekvens enligt beslut) besök i brukarens bostad 2. vid behov och önskemål hjälp med toalettbesök 3. och önskemål hjälp dryck vid behov 4. karaktär som är nödvändig annan hjälp av akut Telefonservice/trygghetsringning Telefonservice/trygghetsringning kan beviljas den som inte har hemtjänst. Syftet är att öka tryggheten för den enskilde så att han/hon ska kunna bo kvar i ordinärt boende. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen telefonservice/trygghetsringning ingå: 1. höra hur han/hon mår (normalt en gång/dag) att ringa till brukaren och 2. åtgärder om brukaren har behov av hjälp att vidta adekvata Egenvård Om ansvarig för hälso- och sjukvården/hemsjukvården bedömer att åtgärder runt den enskildes hälso- och sjukvårdsinsatser är egenvård, kan dessa uppgifter beviljas som hjälp i hemmet i form av egenvård. Förutsättning för beviljat bistånd är att den enskilde själv klarar av att ta ansvar för uppgiften men behöver praktisk hjälp att utföra den. Behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Egenvård ska styrkas med intyg från legitimerad yrkesutövare från hälso- och sjukvården/hemsjukvården. I insatsen egenvård ingår uppgifter och frekvens enligt biståndsbeslutet. Hälso- och sjukvårdsinsatser i eget boende, särskilda boendeformer och dagverksamhet som kräver delegering av hälso- och sjukvårdspersonal är inte bistånd enligt SoL utan är hemsjukvårdens ansvar. Hälso- och sjukvårdsinsatser är inte bistånd och prövas därmed inte enligt SoL. Mer om egenvård och hälso- och sjukvård finns i respektive avsnitt i del 4. Socialförvaltningen Sid 11(45) Särskilt omvårdnad/vak Extra tillsyn kan beviljas i samband med palliativ vård. Exempel på hjälp i hemmet (hemtjänst) med serviceinsatser Serviceinsatser Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få hjälp på annat sätt, har rätt att få bistånd till serviceinsatser. Hjälp i hemmet med serviceuppgifter beviljas inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta serviceuppgifterna. Undantag kan göras om en person vårdas av sin medboende. Uppgifter av servicekaraktär kan då beviljas som avlastning för den som vårdar. Hjälp i hemmet omfattar inte serviceinsatser som t.ex. städning, tvätt, disk, m.m., efter vuxna barn eller andra anhöriga. I hjälp i hemmet med serviceuppgifter ingår inte trädgårdsarbete, snödröjning, städning av källare eller vindsutrymme eller storstädning. Tillredning av måltid i hemmet I undantagsfall beviljas bistånd för tillredning av mat i hemmet. Orsaken kan vara t.ex.om det finnas sociala/psykosociala skäl. Möjligheten att behovet kan tillgodoses på dagcentral eller genom matdistribution ska prövas i första hand. Tillredning av enklare mat (d.v.s. inte långkok) i hemmet beviljas om personer som har dagligt omsorgsbehov. Frukost Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen frukost ingå: 1. 2. 3. förberedelse av frukost vid behov framdukning diskning av matförberedelseredskap Lunch Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen lunch ingå: 1. förberedelse av lunch, som t.ex. uppvärmning av färdiglagad mat eller i undantagsfall enklare matlagning (inte långkok) 1. vid behov framdukning 2. diskning av matförberedelseredskap Middag Om inget annat anges i beslutet middag ska i insatsen ingå: 1. förberedelse av middagsmål, som t.ex. uppvärmning av färdiglagad mat eller i undantagsfall enklare matlagning (inte långkok) 2. vid behov framdukning Socialförvaltningen 3. Sid 12(45) diskning av matförberedelseredskap Mellanmål Frekvens av mellanmål beviljas utifrån behov. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen mellanmål ingå: 1. 2. 3. förberedelse av mellanmål vid behov framdukning av mellanmål diskning av matförberedelseredskap Diskning Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själva kan sköta sin disk och inte kan få hjälp på annat sätt beviljas bistånd för diskning (plocka i och ur diskmaskin). Diskning beviljas normalt en gång/dag. Den enskilde bör ha en diskmaskin i hemmet. I undantagsfall beviljas individuellt bistånd för manuell diskning. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse en gång per dag sker diskning (plocka i och ur diskmaskin) dagen efter. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse flera gånger per dag sker diskning vid nästa matlagnings-/matförberedelsetillfälle. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen diskning ingå: 1. avdukning vid behov 2. diskning (med diskmaskin) normalt en gång/dag. 3. Om manuell diskning har beviljats en gång/dag, sker diskning dagen efter alternativt vid nästa matlagnings-/matförberedelsetillfälle Matdistribution Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själva kan tillreda sin måltid och inte kan få hjälp på annat sätt beviljas bistånd för matdistribution. När den enskilde bor i närhet av dagcentral ska i första hand denna möjlighet undersökas. Matdistribution beviljas normalt en gång/dag. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen matdistribution ingå: 1. distribution av matsedel och beställning av matlåda 2. distribution av färdiglagad mat enligt gällande riktlinjer för hantering av matlåda 3. matlåda ska alltid lämnas till brukaren personligen i dennes bostad och i förekommande fall i brukarens kylskåp (ska inte lämnas utanför ytterdörren för att inte bryta kylkedjan). Bäddning Bäddning av säng kan beviljas för personer som har dagligen hjälp i hemmet med omvårdnadsinsatser. Bäddning av säng sker högst en gång/dag i samband med utförandet av andra insatser för hjälp i hemmet. Renbäddning av säng Socialförvaltningen Sid 13(45) Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen renbäddning av säng ingå: 1. byte av lakan och örngott regelbundet eller vid behov (normalt var 14:e dag). Städning av bostad Städning av bostad beviljas normalt för högst två rum och kök för ensamstående och högst tre rum och kök för makar/sambor som har separata sovrum. Städning sker normalt var tredje vecka. Vid beslut om städning hos familjer med barn ska hänsyn tas till barnens ålder och mognad avseende förmågan att städa sitt eget rum. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen städning av bostad ingå: 1. dammsugning av golven vid varje städtillfälle 2. att dammtorka vid varje städtillfälle 3. att våttorka golv vid varje städtillfälle 4. att rentorka delar av dörrkarmar och dörrar vid behov och hela dörrkarmar och dörrar en gång/år 5. att torka delar av köksluckor vid behov och hela köksluckor minst en gång/år. 6. att städa bakom spis en gång/år 7. att städa badrum (rengöring av badkar och rengöring av kakel runt badkar, dusch, tvättstället, toalettstol samt torkning av spegel, handtag och golv vid varje städtillfälle). Tillsynsstädning För personer med stora omvårdnadsbehov som har daglig hjälp kan viss tillsynsstädning i form av enkel underhållsstädning mellan ordinarie städtillfällen beviljas. Normalt en gång mellan de ordinarie städningarna. Med tillsynsstädning menas att se till att det är rent och snyggt i bostaden mellan ordinarie städningar. Tillsynsstädning är en städning som inte är lika grundlig som en ordinarie städning. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tillsynsstädning ingå hjälp efter behov med: 1. 2. 3. rengöring av toalettstol och tvättstället våttorkning av toalettgolvet uppsnyggning av kök och andra rum Övriga hushållssysslor Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen övriga hushållssysslor ingå hjälp efter behov med: 1. 2. 3. att kasta sopor att vattna blommor att rengöra hjälpmedel Rengöring av kyl, frys och spis Rengöring av kyl, frys och spis kan normalt beviljas vid långvarigt hjälpbehov som Socialförvaltningen Sid 14(45) överstiger ett år. Avfrostning av frys sker normalt en gång/år. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen rengöring av kyl, frys och spis ingå: 1. rentorkning av hyllor i kyl vid behov dock minst fyra gånger/år 2. avfrostning och rentorkning av frys en gång/år 3. utrensning av gammal mat från kyl och frys vid behov rengöring av spis efter varje matlagning 4. rengöring av ugn en gång/år Tvätt och strykning Hjälp med tvätt innefattar tvätt av den enskildes kläder, sängkläder, sänglinne och handdukar samt i begränsad omfattning strykning av den enskildes gångkläder. Mangling eller strykning av sängkläder, handdukar eller anhörigas kläder ingår inte. Tvätt beviljas normalt en gång/varannan vecka. Tvätt i tvättstuga Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tvätt i tvättstuga ingå: 1. att samla ihop tvätt 2. att tvätta i tvättmaskin 3. att torka tvätten i torktumlare eller torkskåp beroende på bostadens tillgång till maskiner 4. att vika av tvätten 1. att vid behov stryka kläder (t.ex. skjorta, blus, klänning) 2. att vid behov lägga/hänga in tvätten i skåp/garderob Tvätt i hemmet Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen tvätt i hemmet ingå: 1. 2. 3. 4. 5. 6. att samla ihop tvätt att tvätta i bostaden i brukarens egen tvättmaskin att hänga upp tvätten för torkning att vika tvätten att vid behov stryka kläder (t.ex. skjorta, blus, klänning) att vid behov lägga/hänga in tvätten i skåp/garderob Inköp av dagligvaror Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte kan göra inköp av dagligvaror, och som inte heller kan få hjälp med det på annat sätt, har rätt att få bistånd till detta. Inköp av dagligvaror beviljas normalt en gång/vecka. Promenad i samband med inköp kan beviljas om avståndet till affären är rimligt. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen inköp av dagligvaror ingå: 1. 2. 3. 4. 5. 6. att hämta inköpslista och pengar alternativt betal- eller kundkort att vid behov planera inköpslista i samråd med brukaren att göra inköp i närmaste välsorterade matvarubutik lämna inköpen till brukaren att vid behov (plocka upp) ställa in varorna i skåp att redovisa inköpen och växelpengarna Socialförvaltningen Sid 15(45) Ärenden och hantering av privata medel Med ärenden kan avses hjälp t.ex. med hantering av privata medel, betalning av räkningar och uttag av kontanter samt ärenden till apotek eller post. Hjälp att posta/betala räkningar, hantering av privata medel, uttag av kontanter ska i första hand ombesörjas av anhörig eller god man. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ärenden ingå: 1. att posta räkningar (inbetalning av räkningar) normalt en gång/månad 2. att uträtta apoteksärenden, normalt en gång/månad 3. hämtning av medicin vid behov, normalt en till två gånger/månad 4. att hämta paket, inlämning och hämtning av kemtvätt och dylikt, normalt en gång/månad Viktiga kontakter Med viktiga kontakter kan avses stöd och hjälp så att den enskilde t.ex. kan boka tid hos hälso- och sjukvården, frisör, fotvård, myndigheter, m.fl., samt att ta kontakt med närstående/god man. Hjälp med att boka tider för en person i ordinärt boende ska i första hand ombesörjas av anhörig eller god man. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen viktiga kontakter ingå: 1. att hjälpa brukaren att(ringa och boka tider och/eller ringa till anhörig/närstående/god man). Ledsagning (följeslagare) till och från aktiviteter Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet som har behov av ledsagning (följeslagare) t.ex. till fotvård, frisör, m.fl., kan beviljas detta. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ledsagning (följeslagare) ingå hjälp efter behov med: 1. (hjälp med påklädning av) att ta på ytterkläder och skor 2. ledsagning till och från t.ex. fotvård enligt beslut 3. (vid hemkomst) att ta av (avklädning av) ytterkläder och skor vid hemkomst 4. personlig omvårdnad (t.ex. vid toalettbesök) Ledsagning till sjukvård Ledsagning till sjukvård bör i möjligaste mån ombesörjas av anhörig/närstående, god man och genom landstingets sjukresor. Personer som p.g.a. funktionsnedsättning eller ålderssvaghet behöver hjälp med ledsagning till sjukvård och som inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt kan beviljas ledsagning. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ledsagning till och från sjukvård ingå hjälp efter behov med: 1. 2. 3. att ta på ytterkläder och skor ledsagning till och från sjukvårdsinstans, enligt beslut att närvara vid besöket inom sjukvården och assistera vid på- och Socialförvaltningen Sid 16(45) avklädning samt personlig omvårdnad. 4. att ta av (ytterkläder och skor vid hemkomst) Promenad (ledsagning vid promenad) Promenad ingår vanligen i beslut om hjälp i hemmet och beviljas normalt en timme/vecka. Antalet tillfällen kan fritt fördelas över veckan. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen promenad ingå hjälp efter behov med: 1. 2. 3. att ta på ytterkläder och skor ledsagning vid promenad att ta av ytterkläder och skor Exempel på övriga serviceinsatser Fönsterputsning och gardinuppsättning Fönsterputsning och gardinuppsättning kan beviljas vid långvarigt hjälpbehov som överstiger ett år förutsatt att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Fönsterputsning och gardinuppsättning beviljas normalt en gång/år. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen fönsterputsning och gardinuppsättning ingå: 1. 2. 3. att putsa (putsning av) fönsterglas att rentorka (rentorkning av) fönsterkarmarna och fönsterblecken att sätta upp gardiner Husdjur Skötsel av husdjur beviljas normalt inte. Detta bör ombesörjas av anhörig/närstående, god man eller genom köp av tjänster från privata marknaden som t.ex. pensionat/dagvård för husdjur. Lantbrevbärarservice Lantbrevbärarservice kan beviljas den som har svårigheter att hämta sin post i brevlådan och som inte har daglig hemtjänst. Servicen består i att lantbrevbäraren går in med posten växlar några ord och kontrollerar att allt är bra. Vid problem kontaktar lantbrevbäraren hemtjänsten. Ledsagarservice Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Ledsagarservice är en insats knuten till aktiviteter utanför hemmet men i första hand i närområdet. Insatsen ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet och besöka vänner. Ledsagarservice är en social tjänst. Sjukvårdsutbildad personal och medicinska insatser kan inte tillhandahållas. Socialnämndens riktlinjer för insatsen ledsagarservice Ledsagarservice Socialförvaltningen Sid 17(45) Rätten till ledsagare under färdtjänstresa regleras i färdtjänstlagen. Ledsagarservice är en social tjänst och några medicinska insatser med sjukvårdsutbildad personal kan inte tillhandahållas Behovet av ledsagare kan tillgodoses genom att den enskilde ansöker om färdtjänst, riksfärdtjänst eller anlitar frivilligorganisationer (t.ex. volontärverksamhet). Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ledsagarservice ingå: 1. ledsagning till och från valda aktiviteter 2. vid behov ska ledsagning inkludera hjälp med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid toalettbesök och i måltidssituationer Personlig assistans (enligt LSS) för personer över 65 år Personer som är beviljade personlig assistans enligt (lagen om stöd och service för vissa funktionshinder LSS) LSS 9 § 2 p eller 51 kap. Socialförsäkringsbalken innan de fyllt 65 år har fortsatt rätt till insatsen i oförändrad omfattning efter (det de) fyllda 65 år. Den enskilde betalar ingen avgift för insatser enligt LSS. Om den assistansberättigades behov av hjälp ökar ska ansökan prövas enligt SoL och för beviljad utökning enligt SoL betalas sedvanlig hemtjänstavgift. Avlösning (anhörigstöd) Enligt 5 kap. 10 § SoL anges att socialnämnden ska underlätta för dem som vårdar en äldre eller långvarigt sjuk närstående eller som hjälper en närstående med funktionsnedsättning. Socialnämndens riktlinjer för avlösarservice Äldreomsorgen erbjuder olika stödinsatser till personer som vårdar/hjälper en närstående som: 1. 2. 3. är långvarigt sjuk eller är äldre eller har funktionsnedsättning För att få möjlighet till avkoppling och att få komma hemifrån för egna personliga angelägenheter finns möjlighet att ansöka om olika insatser. Exempel på insatser enligt (socialtjänstlagen) SoL som kan stödja personer som vårdar en närstående: Biståndsbedömda insatser: 1. Hjälp i hemmet (hemtjänst) 1. Hjälp i hemmet i form av avlösarservice 10 timmar per månad. Timmarna kan fritt fördelas under månaden. Anhörigavlösning i hemmet förutsätter att vårdare och närstående bor tillsammans. För att personalen ska kunna utföra medicinska uppgifter under utförandet av insatsen avlösning i hemmet är det viktigt att hemsjukvården kan delegera dessa insatser. 1. Dagverksamhet 2. Korttidsboende (växelvård, korttidsplats) Socialförvaltningen Sid 18(45) Exempel på andra stödinsatser: 1. 2. Volontärverksamhet i samråd med anhörigförening Anhöriggrupper, Röda Korset och andra frivilligorganisationer. Trygghetslarm Trygghetslarm beviljas när akuta behov av att kunna nå personal bedöms kunna uppstå hos den enskilde. Trygghetslarm bidrar till att öka den enskildes trygghet och möjligheter att bo kvar i sin bostad och leva ett så självständigt som möjligt. Socialnämndens riktlinjer för insatsen trygghetslarm: Trygghetslarm beviljas när akuta behov av att kunna nå personal bedöms kunna uppstå hos den enskilde. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet. Trygghetslarmet kan i särskilda fall beviljas som stöd till/avlastning för anhörig/närstående. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen trygghetslarm ingå: installation av trygghetslarm information om hur trygghetslarmet fungerar kontroll av att trygghetslarmet fungerar svar på larmanrop vidta adekvata åtgärder enligt överenskommelse vid larmanrop Färdtjänst och riksfärdtjänst Om den enskilde på grund av funktionsnedsättning inte kan använda sig av kollektiva färdmedel kan han/hon ansöka om färdtjänst inom länet enligt lag om färdtjänst och riksfärdtjänst för resor utanför länet enligt lag om riksfärdtjänst. För ansökan om färdtjänst krävs utförligt (medicinskt) läkarintyg. Socialnämndens riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst 1. Färdtjänst: För ansökan om färdtjänstresor krävs läkarintyg. Handläggare utreder behovet och beslutar om färdtjänst. 2. Riksfärdtjänst: Ansökan om riksfärdtjänst utreds och beslutas av färdtjänsthandläggare inom biståndsenheten Dagverksamhet Socialnämnden bör genom hjälp i hemmet, dagverksamhet eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Syftet med dagverksamhet kan också vara att avlasta anhörigvårdare. Socialnämndens riktlinjer för insatsen dagverksamhet: Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet beviljas för personer med diagnostiserad demenssjukdom som Socialförvaltningen Sid 19(45) kräver/vilka behöver regelbunden tillsyn, aktivering och social samvaro. Skäl till vistelse på dagverksamhet kan även vara att avlasta anhörigvårdare. Minst ett av följande kriterier ska vara uppfyllt för att dagverksamhet ska beviljas: 1. den enskilde har behov av tillsyn och omsorg som inte kan tillgodoses enbart med hjälp i hemmet 2. den enskilde har uppenbara och stora svårigheter att bo kvar hemma utan insatsen dagverksamhet 3. närstående som vårdar den enskilde och har behov av stöd och avlastning Vistelse på dagverksamhet kan kombineras med insatser i hemmet som möjliggör kvarboende. Målet med insatserna ska framgå i biståndsbeslutet och i den individuella genomförandeplanen. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan beviljas högst fem dagar i veckan. Bedömningen ska göras individuellt utifrån den enskildes behov. Beslutet om dagverksamhet omprövas en gång/år. Om platsen inte har utnyttjats under en månad, omprövas beslutet. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen dagverksamhet ingå: 1. aktiviteter inom dagverksamheten utifrån brukarens behov, önskemål och förmåga 2. social samvaro i gemenskap med andra 3. frukost, lunch och eftermiddagskaffe 4. personlig omvårdnad utifrån brukarens behov 5. kommunal hälso- och sjukvård Kontaktperson Socialnämnden kan utse en särskild kontaktperson med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. (3 kap. 6 § SoL). Socialnämndens riktlinjer för insatsen kontaktperson Kontaktperson Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan kontaktperson beviljas för personer som behöver stöd att bryta isolering och få ökade möjligheter till sociala kontakter och som saknar anhöriga Den som arvoderas som kontaktperson ska inte vara nära 1. anhörig/släkting/närstående (maka, make, barn, nära vän m.m.) som normalt anses kunna hålla kontakt med den enskilde utan ersättning. I insatsen kontaktpersonen ingår att: 1. en medmänniska mot visst arvode och kostnadsersättning ställer upp för en person för att motverka hans/hennes isolering 1. kontaktpersonen normalt träffar den enskilde en till två gånger/månad i hemmet eller utomhus för att delta i utomhusaktiviteter. Socialförvaltningen Sid 20(45) Särskilt boende Med särskilt boende menas äldreboende med heldygnsomsorg och gruppboende för personer med demenssjukdom. Insatsen beviljas när en skälig levnadsnivå inte kan tillgodoses i den enskildes egen bostad I regel handlar det om mycket stora omvårdnadsbehov med omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Utöver omvårdnadsbehov ska även den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard vägas in i en bedömning. I särskilt boende ska socialtjänsten erbjuda värdigt liv genom insatser av god kvalitet, privatliv och integritet, självbestämmande, delaktighet, individanpassning och gott bemötande samt välbefinnande genom trygghet och meningsfull tillvaro. Boende med heldygnsomsorg och gruppboende Boende i äldreboende med heldygnsomsorg och gruppboende för personer med demenssjukdom innebär att den enskilde har tillgång till kommunens hemsjukvård samt hjälp i hemmet med omvårdnads- och serviceinsatser utifrån behov och önskemål. Behovet av hjälp i hemmet i särskilt boende prövas enligt socialtjänstlagen. Den enskilde har egen lägenhet och tillgång till gemensamhetsutrymmen inom enheten. Om särskilt boende beviljas ska insatsen verkställas inom tre månader. Socialnämndens riktlinjer för insatsen boende med heldygnsomsorg Kriterier för boende med heldygnsomsorg SoL 1. Boende med heldygnsomsorg beviljas normalt till personer som har fyllt 65 år 1. Normalt ska insatser i det egna hemmet ha prövats innan boende med heldygnsomsorg beviljas 1. Personen ska ha omfattande omvårdnadsbehov alla tider på dygnet, ha svårt att klara vardagen i ordinärt boende, trots hjälp i hemmet och trygghetslarm. Omvårdnadsbehovet ska bedömas bli bättre tillgodosett i boende med heldygnsomsorg 1. Kvarboendeprincipen gäller även inom särskilda boendeformer. I insatsen boende med heldygnsomsorg ingår: 1. egen lägenhet i särskilt boende möblerat med en säng 1. måltider (frukost, förmiddagskaffe, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål) 1. personlig omvårdnad och serviceinsatser utifrån behov och enligt beslut om hjälp i hemmet 1. sociala och kulturella aktiviteter 1. tillgång till hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå. Landstingets läkare ansvarar för läkarinsatserna. 1. tekniska hjälpmedel 1. tillgång till personal dygnet runt Korttidsboende SoL Socialförvaltningen Sid 21(45) Korttidsboende avser en form av särskilt boende med heldygnsomsorg, under en enstaka kortare period eller i form av växelboende under återkommande perioder. Syftet med korttidsboende kan vara att avlasta anhöriga eller att tillgodose den enskildes omsorgsbehov i avvaktan på att en plats i permanent boende kan beredas. Korttidsboende kan också beviljas i samband med omfattande bostadsanpassning av ordinärt boende om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialnämndens riktlinjer för insatsen korttidsboende Korttidsboende Minst ett av följande kriterier ska vara uppfyllt för att korttidsboende/växelboende ska beviljas: 1. en enskild som väntar på annat boende har ett uppenbart och omfattande behov av tillsyn, omsorg och omvårdnad som inte kan tillgodoses med hjälp i hemmet 2. en anhörig/närstående, som vårdar en omvårdnadskrävande anhörig/, har behov av stöd och avlastning och behovet av avlastning kan inte tillgodoses i ordinärt boende 3. en enskilds behov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende i samband med omfattande bostadsanpassning av ordinärt boende 4. personen har behov av palliativ vård I insatsen korttidsboende ingår: möjlighet att vistas den tid som framgår av beslutet på ett korttidsboende (möblerat rum) 1. måltider (frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål) 2. personlig omvårdnad och serviceinsatser utifrån behov och enligt beslut om hjälp i hemmet 3. sociala och kulturella aktiviteter 4. hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå. Landstingets ansvarar för läkarinsatserna. 5. tekniska hjälpmedel 1. tillgång till personal dygnet runt Parboendegarantin Socialnämnden i Gnesta kommun har parboendegaranti. Detta innebär att äldre människor som varaktigt har levt och bott tillsammans, inte ska behöva skiljas åt under sin sista tid i livet, även när den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor. Enligt lagen ska det för den enskilde som har beviljats särskilt boende ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende. Socialnämndens riktlinjer för parboendegarantin Vid handläggning av parboendegaranti gäller följande: ~ Parboende avser par som har sammanbott varaktigt och där båda parter önskar Socialförvaltningen ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Sid 22(45) fortsatt sammanboende inom särskilt boende när bara den ena parten, som är över 65 år, har behov av insatsen särskilt boende. Den enskildes behov av fortsatt sammanboende för att uppnå en skälig levnadsnivå är avgörande vid prövning av ansökan Beslut till den enskilde angående parboende skrivs enligt 4 kap. 1 § SoL. Den medboende får inget eget beslut om boende. Vid kö till särskilt boende kan den enskilde få flytta in först och den medboende i ett senare skede om de inte kan dela ett rum/en lägenhet. Verkställighet av såväl beslut om särskilt boende som om parboende betraktas som uppfyllt när den medboende tackat ja till platsen. Vid behov av hemtjänstinsatser (service och omsorg) samt mat för den medboende ska ansökas och beslutas enligt 4 kap. 1 §. Hemtjänstinsatser för medboende utförs av boendet och avgiftsbeläggs enligt taxa för hjälp i hemmet. Maxtaxa gäller för denna avgift. Den medboende betalar för mat och egna omkostnader samt hyra om han/hon disponerar ett eget, fristående rum. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende gäller inte den medboende utan bara den som har ett beslut om särskilt boende. Kvarboendeprincipen i särskilt boende gäller inte för den medboende. Vid ansökan om parboende ska biståndshandläggaren informera sökanden och medsökanden om för- och nackdelar om parboende. Kommunen kan i bilaga till hyreskontrakt förtydliga följande: Bostaden får endast innehas av person som erhållit beslut om bistånd. Då det särskilda vårdbehovet i särskild boendeform eller särskilt boende som grundat hyresrätten inte längre föreligger, eller behovet av bostad för parboende inte längre föreligger, och hyresgästen därmed inte längre tillhör rätt boendekategorin, kan hyresavtalet komma att sägas upp. Den medboende ska med sin underskrift bekräfta att han/hon är medveten om vad som gäller för parboende. Provboende på tre månader ska vara möjlig för den medboende. Utförarna får samma ersättning för alla personer som bor i det särskilda boendet i enlighet med nuvarande avtal och därmed inget extra om den medboende också har omvårdnadsbehov. Närståendebidrag till anhöriga utgår inte inom särskilt boende. I beslutet om parboende ska det framgå att parboendegarantin upphör om den enskilde avlider, den medboende efter tre månaders provboende eller i ett senare skede flyttar ut eller den medboende får ett eget biståndsbeslut om särskilt boende. Det ska även framgå av beslutet att för den medboende ska vända sig till kommunens hemsjukvård. Boendestöd Boendestöd kan beviljas till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Funktionsnedsättningen ska bedömas som varaktigt eller att personen tillhör till personkretsen, vilket innebär att hindret ska ha funnits eller bedömas bestå en längre tid. Boendestöd är en praktisk och social insats som används när den enskilde behöver stöd för att hantera sin vardag och för att få ett så bra och självständigt liv som möjlighet. Syftet kan t.ex. vara att den enskilde ska få en fungerande vardag, att den Socialförvaltningen Sid 23(45) enskilde ska kunna bo kvar i sin lägenhet eller att han eller hon inte ska bli isolerad. Socialnämndens riktlinjer för boendestöd 1. Boendestödet utgår från hemmet. 2. Boendestödjare ska huvudsakligen utföra stödet tillsammans med den enskilde, men ibland kan det också innebära att göra något åt den enskilde, vilket då ska framgå av uppdraget. 3. Stödet kan också innebära att hjälpa den enskilde att komma igång med en uppgift. Det kan vara att pedagogiskt strukturera upp en arbetsuppgift och att hitta strategier eller hjälpmedel för att klara svårigheter i vardagen. Hjälpmedel i dess vanliga definition är landstigets ansvar, men när det gäller boendestöd kan det vara att hitta enkla och praktiska vardagslösningar som fungerar för den enskilde. 4. Boendestödjarna kan också vara ett stöd i kontakten med andra myndigheter, hjälpa den enskilde att träna på att vistas på offentliga platser m.m. 5. Boendestöd beviljas utifrån ett individuellt behov. 6. I beslutet beskrivs omfattningen i antal timmar, men beställningen till utföraren kan vid behov också omfatta ett visst antal besök i veckan Omsorgsresa (Turbunden resa) Omsorgsresa beviljas när den enskilde inte kan ta sig till och/eller från biståndsbeslutad verksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Omsorgsresa resa kan även beviljas i avvaktan på att den enskilde får en träningsperiod för att tillsammans med personal åka med kollektivtrafik från bostaden till dagverksamhet. Socialförvaltningen Sid 24(45) DEL 3 – HANDLÄGGNING AV BISTÅND Enligt 1§ socialtjänstlagen ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ärendets avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. Inkommande information, anmälan, ansökan Inkommande information, om att den enskilde kan komma att behöva socialnämndens insatser, kan ske genom anmälan, förfrågan, ansökan eller på annat sätt. Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra (7 § FL). Förhandsbedömning - att inte inleda utredning Om förhandsbedömningen leder till ett ställningstagande att inte inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå (bör antecknas på den inkomna anmälan eller på en annan handling som initierat förhandsbedömningen) 1. 2. 3. att en utredning inte inleds, datum (år, månad, dag) för ställningstagandet namn och befattning på den person som gjort ställningstagandet Förhandsbedömning - att inleda en utredning Om förhandsbedömning leder till ett beslut att inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå (bör antecknas i journalen i den enskildes personakt) 1. 2. 3. att en utredning inleds, datum (år, månad, dag) för beslutet, och namn och befattning på den som har fattat beslutet Socialnämndens riktlinjer för hantering av inkommande information 1. En anmälan får inte avfärdas då kommunen enligt 2 kap. 1§ SoL har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. 2. Anmälan att en enskild kan behöva socialtjänstens insatser kan göras muntligt eller skriftligt av enskilda personer, myndigheter och andra organisationer. 3. När anmälan inkommit till myndigheten ska handläggaren kontakta Socialförvaltningen Sid 25(45) den enskilde som anmälan gäller för att få bekräftat att han/hon vill göra ansökan. 4. Den grundläggande principen är att en utredning ska göras med den enskildes samtycke. 5. I de fall en enskild informerats om de insatser kommunen kan erbjuda och någon klar begäran inte föreligger ska inget ärende aktualiseras. 6. Ansökan om insatser enligt 4 kap. 1 § SoL kan ske muntligt eller skriftligt eller på annat sätt. 7. Den enskildes muntliga ansökan ska nedtecknas och dateras av handläggaren. Om möjligt ska ansökan undertecknas av den sökande. 8. Den enskilde har alltid rätt att få sin ansökan prövad samt att få ett beslut med anledning av ansökan. En redan påbörjad utredning ska avslutas med ett beslut när det blir klarlagt att någon åtgärd inte är påkallad i det enskilda fallet. Information – myndigheternas serviceskyldighet Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskild ska besvaras så snart som möjligt. Vid behov bör myndigheten hänvisa den enskilde till rätt myndighet (4 § FL). Myndigheten ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda ska allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheten ska ske till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem via fax eller e-post och att svar kan lämnas på samma sätt. En myndighet ska ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag–fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten (4 § FL). Socialnämndens riktlinjer för information i samband med utredning Äldreenhetens informationsskyldighet Vid förfrågan och i samband med utredning av behov ska handläggaren informera den enskilde både muntligt och skriftligt bl.a. om insatser, handläggnings- och beslutsgång, rätten till bistånd, avgifter, samtycke, sekretess och rätten att överklaga beslutet samt om PUL. Utredning och dokumentation Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförandet av beslut om stödinsatser och omvårdnad skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter av betydelse. Handlingar som berör enskildas förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem (11 kap. 5 § SoL). Dokumentation skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den Socialförvaltningen Sid 26(45) enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas (11 kap. 6 § SoL) Socialnämndens riktlinjer för utredning och dokumentation Första bedömning När en ansökan, en anmälan eller information om att den enskilde kan behöva äldreomsorgens insatser har inkommit till enhetens kännedom ska handläggaren omgående göra en första bedömning. 1. Om den enskilde är i behov av akuta insatser ska utredning, beslut, beställning och verkställighet ske omgående. 2. I ärenden som aktualiseras via kallelse från landstingets sjukvårdsenheter ska utredning inledas omgående enligt gällande bestämmelser och rutiner för informationsöverföring och samordnad vårdplanering. 3. Om ärendet inte är akut ska utredning startas utan dröjsmål, dvs. senast tre helgfria dagar efter inkommen information. (Om den tredje dagen är en helgdag ska utredning startas första vardagen efter helgen.) Utredning 1. Handläggaren ska utreda den enskildes behov av äldreomsorg utifrån den enskildes ansökan, önskemål och behov. Utredning kan inledas genom kontakt per telefon, hembesök eller besök på sjukhus. 2. I samband med samordnad vårdplanering inom slutenvården eller geriatrisk enhet kan handläggaren få underlag för utredning för att kunna fatta ett beslut innan den enskilde blir utskriven från slutenvården. 3. Av utredningen ska framgå vad den enskilde ansöker om, den enskildes syn på sin egen situation och handläggarens bedömning. Den enskilde ska alltid få ta del av den utredning som föregår beslutet och vara införstådd med beslutet. Hur barn (under 18 år) kommer till tals i de fall ärendet berör ett barn ska belysas. 4. Utredningen och journalanteckningarna ska bara innehålla sådana uppgifter som är av betydelse för ärendets handläggning. Barnperspektiv 1. Vid behovsbedömning ska handläggaren beakta barnperspektivet. Det innebär att handläggaren ska se på behov utifrån barnets bästa. Detta ska ske både när stödinsatser riktar sig till det enskilda barnet och när det riktar sig till ett syskon eller en vuxen i familjen, men där situationen påverkar det enskilda barnet. Ibland sammanfaller inte barnperspektivet och vuxenperspektivet. I de flesta fall tillgodoses barnets intresse genom att de vuxna får bra stöd av socialtjänsten, men vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. 2. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i förhållandet till barnets ålder och mognad. I de fall där det finns barn med i bilden, antingen genom att barnet själv har en funktionsnedsättning eller att föräldern har det, är det Socialförvaltningen Sid 27(45) viktigt att i möjligaste mån finna stöd och lösningar i närmiljön och i familjens nätverk. Det är först när nätverket och dess stöd inte räcker till som socialtjänstens insatser bör komma ifråga. Ett stort mått av lyhördhet för familjens situation är viktig för att bedöma barnets bästa. Kartläggning av behov I utredningen ska handläggaren använda Socialstyrelsens bedömningsinstrument BAS - Behov av stöd för behovskartläggning. Behovsinstrumentet ska ifyllas i samverkan med den enskilde. Ärendedragning För rättssäker och enhetlig handläggning samt säkerställande av likställighetsprincipen ska äldreenheten genomföra kontinuerliga ärendedragningar med berörda biståndshandläggare. Handläggningstid Ärendet ska avgöras omgående när handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. 1. Ärenden avseende hjälp i hemmet med akuta omvårdnadsinsatser ska handläggas omgående. 2. Ärenden avseende hjälp i hemmet med omvårdnadsinsatser som inte är av akut karaktär samt trygghetslarm ska utredas skyndsamt så att avgörandet ska ske inom tio (10) arbetsdagar efter aktualisering under förutsättning att handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. 3. Ärenden avseende hjälp i hemmet i form av serviceinsatser ska utredas skyndsamt så att avgörandet kan ske inom 21 arbetsdagar efter aktualisering under förutsättning att handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. 4. Ärenden avseende dagverksamhet och särskilt boende ska utredas skyndsamt så att avgörandet kan ske senast inom fyra (4) månader efter aktualisering under förutsättning att handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. Behovsbedömning Socialnämnden ska verka för att likställighetsprincipen följs vid handläggning av ansökan om bistånd. Behovsbedömning är den process som leder fram till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens insatser. Enligt socialstyrelsens allmänna råd bör ett kvalitetssystem säkerställa att behovsbedömningarna bygger på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov beaktas. Socialnämndens riktlinjer för behovsbedömning Socialförvaltningen Sid 28(45) Vad ska behovsbedömningen innehålla? 1. Behovsbedömningen ska bygga på den enskildes ansökan och på helhetssyn på hans/hennes situation, möjligheter och behov. 2. I behovsbedömningen ska anges vad den enskilde kan eller inte kan göra själv jämfört med ansökan och hur behovet kan tillgodoses. 3. Behovsbedömningen ska utmynna i att den enskilde beviljas de insatser som han/hon har ansökt om förutsatt att behovet av insatserna inte kan tillgodoses på annat sätt och att det är insatser som äldreenheten kan tillhandahålla. Kommunicering av utredning Enligt (förvaltningslag) 17 § FL får ett ärende inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: 1. 2. 3. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte nämndens bedömning eller förslag till beslut. (Socialstyrelsen 2008: Handläggning och dokumentation.) Socialnämndens riktlinjer för kommunicering Kommunicering om avgörandet går den enskilde emot 1. Den enskilde ska ges tillräckligt med tid (normalt en vecka) för att hinna läsa och komma med synpunkter på utredningen och behovsbedömningen. Utskicket ska innehålla ett följebrev där det tydligt anges datum när den enskilde senast kan komma med synpunkter samt adress, telefonnummer till handläggaren. Aktuella formuleringar gäller om den enskilde inte avhörs inom den utsatta tiden. 2. Syftet med kommunicering är att ge den enskilde en möjlighet att rätta till felaktigheter i utredningen och möjlighet att komma med kompletteringar. 3. Kommunicering ska dokumenteras i utredningen. Därefter ska handläggaren göra en behovsbedömning. Delegering Enligt 10 kap. (socialtjänstlagen) SoL får socialnämnden delegera beslutanderätt åt andra. Grunderna för nämndens rätt att delegera beslut finns i kommunallagen, som säger att en kommun får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller en anställd att besluta på nämndens vägnar i olika ärenden. Socialnämndens riktlinjer för delegering Socialförvaltningen Sid 29(45) Delegering 1. Socialnämnden i Gnesta har delegerat självständigt beslutsfattandet i enskilda ärenden till sociala utskottet, till enskild ledamot och till tjänstemän. 2. På delegat vilar ansvar att alltid noga pröva om ett visst ärende är av sådan art att det måste avgöras av socialnämnden eller sociala utskottet. Biståndshandläggare har delegering från nämnd att fatta beslut enligt aktuell delegationsförteckning/delegeringsordning. 3. Delegat är juridiskt ansvarig för sina beslut. Delegeringsrätt gäller till dess nya beslut fattas om delegering. Nämnd kan när som helst återkalla delegeringsrätt helt eller delvis. Ett beslut, som redan fattats med stöd av delegering, kan däremot inte återtas. Nämnden har ingen omprövningsrätt. Nämnden kan ta över ett ärende och fatta beslut, om delegat ännu inte har fattat beslut. Delegat kan också överlämna ärenden till nämnden för avgörande. 1. Delegering kan villkoras dvs. förknippas med vissa direktiv exempelvis samråd med viss befattningshavare eller att beslutanderätten endast gäller viss förmån. 2. Ett beslut kan innehålla ett förbehåll som gör den fortsatta giltigheten av beslutet beroende av en omprövning. En form av förbehåll avser tidsbegränsning av beslut, dvs. en redovisning av den tidsperiod under vilket beslutet gäller. När ett beslut tidsbegränsas har nämnden ansvar för att en uppföljning görs i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. 3. Beslut om särskild boendeform (permanentboende) för äldre tidsbegränsas inte. Beslut Handläggning av ett ärende ska avslutas genom att nämnden fattar ett slutligt beslut, att bifalla, delvis bifalla/delvis avslå eller helt avslå en ansökan om insats. Enligt 7§ FL ska ett ärende handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Socialnämndens riktlinjer för beslut Vad ska beslutet innehålla? Beslutet ska innehålla tydliga uppgifter om: 1. vad den enskilde ansökt om 2. vad som har beviljats 3. målet med insatserna 4. i förekommande fall insatsens omfattning och frekvens 5. vad som har avslagits, motivering till avslagsbeslut, om behovet kan tillgodoses på annat sätt och hur, vilka lagar handläggaren stödjer sitt beslut på 6. beslutsdatum och handläggarens namn Socialförvaltningen Sid 30(45) Anmälan till nämnden Alla beslut som fattas av delegat ska anmälas till nämnden vid nästkommande sammanträde. Beslutsmeddelande och information hur man överklagar När beslut om äldreomsorg fattas ska den enskilde få ett skriftligt beslutsmeddelande. Socialnämndens riktlinjer för beslutsmeddelande Beslutsmeddelande När beslutet är fattat ska alltid ett skriftligt beslutsmeddelande om beslutade insatser skickas till den enskilde. Avslagsbeslutet utredning och information om hur man kan överklaga beslutet skickas till den enskilde med mottagningsbevis. Överklagan En överklagan ska ställas till förvaltningsrätten, men sänds eller lämnas till socialnämnden. Myndigheternas serviceskyldighet – 4 § FL Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Socialnämndens riktlinjer för överklagan Hjälp att överklaga beslut Överklagande av beslut ska i första hand göras av den enskilde eller av juridisk företrädare. Biståndshandläggare för äldreomsorg kan vara behjälplig att överklaga beslutet om den enskilde så önskar. Detta innebär att handläggaren hjälper den enskilde med skrivelsen där det ska anges vilket beslut överklagan gäller samt den enskildes argument varför beslutet enligt honom/henne är felaktigt. Skrivelsen ska dateras och den ska undertecknas av den enskilde. Rättelse och omprövning av ärende i samband med överklagan av beslut Pröva om överklagandet inkommit i tid – 24 § FL Den enskilde ska ha inkommit med överklagan till förvaltningen inom tre veckor från den dag han eller hon fick del av beslut om avslag/del avslag. Eftersom mottagningsbevis tillämpas erhålls en skriftlig bekräftelse på att beslutet tagits emot och klagotiden räknas från den tidpunkten. Har skrivelsen inte inkommit i tid ska Socialförvaltningen Sid 31(45) överklagandet avvisas. Överlämna handlingarna till högre instans 24 § FL Om ett överklagande inte avvisas enligt 24 § FL ska skrivelsen och övriga handlingar i ärendet överlämnas till förvaltningsrätten utan dröjsmål. Normalt bör det ta högst en vecka att granska och överlämna ärendet till förvaltningsrätten. Enligt 26 § FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknande fel i beslutet. Detta gäller både fel som myndigheten har gjort eller som orsakats av annan person. Detta gäller enbart s.k. fel som beror på förbiseende som t.ex. felaktiga summeringar, stavfel på namn, etc. Enligt 27 § (Förvaltningslagen) FL ska en myndighet, som första instans har meddelat ett beslut, som på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning visar sig vara uppenbart oriktigt, ska myndigheten ändra beslutet enligt 27 § FL. En myndighet som har meddelat ett beslut som första instans och som visar sig vara uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ändra beslutet enligt FL. Omprövning av bistånd enligt 4 kap. 1 § (socialtjänstlagen) SoL En prövning ska göras om omständigheterna som låg till grund för beslutet har förändrats, så att beslutet därför är felaktigt. Om så är fallet ska beslutet ändras. Ändringen ska inte vara till någon nackdel för den som beslutet berör. Överklagan skickas då inte vidare till förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt). Socialnämndens riktlinjer för rättelse och omprövning av beslut Rättelse och omprövning av beslut När överklagan har inkommit till socialnämnden ska handläggaren omgående pröva om överklagan har inkommit i rätt tid. Skulle överklagan innehålla nya uppgifter av sådant slag att en omprövning med stöd av 27 § förvaltningslagen ska göras måste följande förutsättningar finnas: 1. 2. 3. beslutet är uppenbart oriktigt ändringen kan ske snabbt och enkelt ändring är inte till nackdel för den enskilde Om omprövningen inte medför sådana ändringar i beslutet som socialnämnden har rätt att ändra ska överklagan skickas skyndsamt (senast inom en vecka) till förvaltningsrätten. Kundval inom hemtjänsten Från och med 2008 gäller kundval för hemtjänsten i Gnesta kommun. Kundval innebär att den som beviljats hemtjänst kan välja mellan olika utförare för att få den bästa möjliga kvaliteten på den hjälp som beviljas. Den enskilde kan välja om tjänsten ska utföras av: 1. 2. Kommunens hemtjänst eller Någon av de enskilda företag som kommunen godkänt och tecknat Socialförvaltningen Sid 32(45) avtal med. Socialnämndens riktlinjer för val och byte av utförare Val av utförare I samband med att den enskilde har beviljats äldreomsorg ska biståndshandläggaren informera brukaren om valfrihetsmodellen och om hur man kan välja utförare från utförarkatalogen/ kundvalskatalogen. Ickevalsalternativ Kommunens egenregiverksamhet utgör ickevalsalternativ och utför insatserna när brukaren inte vill eller kan välja företag. Byte av utförare Brukaren kan när som helst byta utförare och får då göra sitt val ur kundvalskatalogen. Brukaren garanteras att få byta utförare av beviljade insatser i form av hjälp i hemmet, inom 14 dagar. Beställning – verkställighet Socialnämndens riktlinjer för beställning av insatsernas verkställighet Beställning av insatsernas verkställighet 1. När den enskilde har beviljats äldreomsorg ska insatserna verkställas omgående. 2. Handläggaren beställer beviljad insats. Beviljat hemtjänst beställs hos den utförare som brukaren har valt. 3. Handläggaren ska beställa de beviljade insatserna enligt gällande avtal, överenskommelser, riktlinjer och rutiner. Vad ska beställningen innehålla? 1. Beställningen ska innehålla sådana uppgifter om den enskilde och dennes omständigheter som är nödvändiga för insatsens utförande på rätt och säkert sätt. 2. Beställningen ska innehålla tydliga uppgifter om vem beställningen gäller, vad beställningen avser, i förekommande fall startdatum för uppdraget, omfattning och frekvens, målet för insatsen och i förekommande fall till-och-med-datum. Vidare ska beställningen innehålla uppgifter om vem som är biståndshandläggare (beställare), beställningsdatum och telefonnummer. 3. Beställning ska ske genom förvaltningens verksamhetssystem. Praktisk verkställighet 1. Biståndshandläggaren ska genom kontakt med utföraren bevaka att verkställighet har påbörjats Socialförvaltningen Sid 33(45) Uppföljning Enligt socialstyrelsens föreskrifter för handläggning och dokumentation av ärenden enligt SoL som rör enskilda ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Socialnämndens riktlinjer för uppföljning Uppföljning Biståndsenehten ska genomföra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av beslutade insatser. I rutiner ska det framgå hur uppföljningen och utvärderingen ska gå till för att säkerställa att den enskilde får de beslutade insatserna. 1. Biståndshandläggaren ska bevaka att utföraren verkställer beställda insatser enligt gällande riktlinjer. Detta ska se genom uppföljning den genomförandeplan som utföraren har upprättat för den enskilde. Utföraren ska säkerställa att brukaren har gett sitt samtycke. 2. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar om genomförandet i samverkan med utförare ska ske minst en gång per månad avseende hjälp i hemmet, ledsagarservice, avlösarservice, dagverksamhet, kontaktperson, trygghetslarm (att larmet är installerat och kontinuerligt testat samt larmanvändningen), särskilt boende med heldygnsomsorg och korttidsboende. Omprövning Beslutet skall omprövas så snart den enskildes hjälpbehov förändras i en omfattning som motiverar en ny behovsbedömning. Detta förutsätter att regelbunden uppföljning sker. Socialnämndens riktlinjer för omprövning Omprövning 1. Biståndsenheten ska genomföra omprövningar när den enskildes hjälpbehov förändras på ett sådant sätt att det motiverar en ny behovsbedömning. 2. Biståndsenheten ska också genomföra regelbundna omprövningar av beslutade insatser: 3. Minst en gång per år avseende hjälp i hemmet, ledsagarservice, avlösarservice, dagverksamhet, kontaktperson samt särskilt boende med heldygnsomsorg. 4. Minst en gång varje sjätte månad avseende korttidsboende (växelvård och avlastning) 5. Minst en gång varje tredje år avseende beslut till personer som endast har insatsen trygghetslarm. Ansökan om att flytta till annan kommun Socialförvaltningen Sid 34(45) Enskild som önskar flytta till annan kommun En person som önskar flytta till annan kommun, men som till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vårdoch omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan ska behandlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen (2 a kap.8 § SoL). En ansökan ska alltid ställas till den kommun som man vill flytta till. Inflyttningskommunen ska pröva ansökan och fatta beslut med utgångspunkt från följande: 1. En ansökan ska behandlas som om personen bor i kommunen. Att han eller hon får god vård i hemkommunen får inte beaktas vid prövningen. Socialnämndens riktlinjer för ansökan om att flytta till annan kommun Ansökan om att flytta till annan kommun 1. Personen som till följd av ålderdom, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser innebär att personen ska ha behov av insatser både dag och natt och samtliga veckodagar. Kravet på varaktigt behov gör att bestämmelsen inte är tillämplig vid tillstånd som är av övergående karaktär. 2. Om en enskild i annan kommun och vill flytta till Gnesta kommun och ansöker om bistånd i Gnesta kommun ska ansökan utredas av biståndshandläggare. 3. Vid behov kan handläggaren begära underlag för utredningen från den enskildes hemkommun. 4. Ansökan görs med stöd av 2 a kap.8 § SoL och beslutas enligt delegeringsordning. 5. Handläggarna ska vara behjälpliga med utredning om en enskild som bor i Gnesta kommun vill flytta till en annan kommun och inflyttningskommunen begär detta. 6. Enskild som bor utomlands och som är svensk medborgare ska ha rätt att ansöka om att flytta till äldreboende inom kommunen och få sin ansökan behandlad som om han/hon vore bosatt i kommunen. Socialförvaltningen Sid 35(45) DEL 4 – ÖVRIGT FÖR ÄLDREOMSORGEN Anhörigportal I kommunens hemsida på webbplatsen Anhörigportal finns information om socialnämndens anhörigstöd, tips och möjlighet att komma i kontakt med andra i samma situation. Anhörigportalen är till för personer som vårdar eller stöttar en närstående. Anhörigkonsulent Socialnämnden har en anhörigkonsulent som ger stöd och information till personer som vårdar, stöttar eller på annat sätt regelbundet hjälper någon i sin närhet och som behöver stöd i vardagen. Anhörigkonsulenten kan: 1. Ge råd och stöd utifrån behov 2. Ge stöd att träffa andra i liknande situation som till exempel i anhörigcirkel eller anhöriggrupp 3. Hjälpa till att förmedla kontakter som exempelvis till handläggare, frivilligorganisationer, m.fl. Avgifter Socialnämnden tar ut avgifter för äldreomsorgens insatser enligt kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer för maxtaxa. Avgifterna justeras årligen. Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Avgifter får inte tas ut för insatser enligt LSS, och stöd och servicen enligt LSS är därmed kostnadsfritt. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. För stödoch hjälpinsatser som inte är behandlingskaraktär såsom hjälp i hemmet, dagverksamhet, bostad i särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § och 7 § SoL och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken eller för annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnadspris (8 kap. SoL). Kommunen är oförhindrad att bestämma om skälig avgift för sociala tjänster. Det finns inga hinder för att kommunen tar ut avgift även om tjänsten lämnas som bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Beslut om avgiftstaxa fattas av kommunfullmäktige. Övrigt hänvisas till socialnämndens tillämpningsregler för avgiftssystemet. Socialnämndens riktlinjer för avgifter Avgifter för äldreomsorgens insatser enligt SoL 1. Gnesta kommun tar ut avgift för service- och omvårdnadsinsatser inom äldreomsorgen enligt kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer för Socialförvaltningen Sid 36(45) avgifter. Avgifterna justeras årligen utifrån prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring. 1. Avgiften ingår i maxtaxan. Den enskilde ska alltid garanteras att ha kvar ett individuellt förbehållsbelopp innan avgift fastställs. 1. Socialnämnden tar ut avgifter för följande insatser som är beslutade enligt SoL: 1. Hjälp i hemmet (hemtjänst) 1. Ledsagarservice 1. Trygghetslarm 1. Dagverksamhet 1. Avlösarservice (avgiftsfritt upp till 10 timmar/månad) 1. Särskilt boende med heldygnsomsorg 1. Korttidsboende 1. Matdistribution 1. Matlåda 1. Kostnad för mat som serveras i verksamheterna. Hantering av avgifter I samband med att den enskilde beviljas äldreomsorgens insatser ska biståndshandläggaren ge tydlig information både muntligt och skriftligt om: 1. Kommunens avgifter 2. Avgiftsunderlag 3. Hantering av avgifter 4. Den enskildes skyldighet att meddela kommunen om sådana förändrade förhållanden som kan påverka avgiftens storlek 5. Rätten att överklaga avgiftsbeslut. Uppsökande verksamhet Till socialnämndens uppgifter hör att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden (3 kap. 1 § SoL) Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område (5 kap. 6 § SoL) Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. (5 kap. 8 § SoL) Socialnämndens riktlinjer för uppsökande verksamhet Äldreomsorgen Uppsökande verksamhet ska genomföras varje år för alla personer som är 75 år och äldre och som inte har biståndsbedömda insatser. Skriftlig information ska skickas ut till samtliga som har fyllt 75 år och personlig kontakt tas med personer som har fyllt 85 år. Informationen ska innehålla bl.a. om vilka insatser kommunen kan erbjuda. Uppföljning sker efter fem år. Socialförvaltningen Sid 37(45) Annonsering Socialförvaltningen informerar genom annonsering i lokaltidningen och kommunens hemsida om kommunens uppsökande verksamhet för berörda målgrupper. Upphandling och avtal Socialnämndens riktlinjer för upphandling och avtal Upphandling från privata omsorgsleverantörer Vid köp av verkställighet från privata omsorgsleverantörer eller från andra kommuner ska biståndsenheten följa nämndens delegeringsordning, avtal enligt LOV och LOU samt nämndens riktlinjer inom området. Avtal Vid köp av verkställighet från privata omsorgsleverantörer och från andra kommuner ska alltid ett avtal upprättas. Vid upphandling från ramavtal ska ett avropsavtal upprättas. Kommunal hälso- och sjukvård (HSL) Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser är upp till och med sjuksköterskenivå inom särskilda boendeformer och dagverksamhet enligt SoL. Kommunen ansvarar också för hemsjukvården i hemmet (ordinärt boende) för personer som är 18 år och äldre. Egenvård Egenvård regleras i socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:6 om bedömning av egenvård och förtydligas i Socialstyrelsens meddelandeblad ”Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård” från juni 2009 och i (Sveriges kommuner och Landstings) SKL:s cirkulär 09:71 om egenvård. Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra alternativt behöva viss praktisk hjälp att utföra. När bedömning görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning i slutenvård är det den behandlande läkaren som ska bedöma om åtgärden kan utföras som egenvård. Planering Om patienten har behov av stöd och hjälp i samband med egenvården (och om det inte är uppenbart obehövligt) ansvarar den som gjort bedömningen för att en planering görs i samråd med den enskilde, närstående, socialtjänsten, andra vårdgivare, vårdenheter eller andra aktörer, t.ex. skolan, som kan komma att Socialförvaltningen Sid 38(45) beröras av egenvården. Planeringen ska dokumenteras och av dokumentationen ska det framgå: 1. vilken åtgärd som har bedömt som egenvård 2. om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården 3. hur information och instruktioner till dem som ska utföra den egenvården ska ges 4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvård 5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patientens situation förändras 6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp 7. när en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras Patienten ska få en kopia av dokumentationen av planeringen. Om patienten har beviljats eller kommer att beviljas hjälp med egenvården av socialtjänsten, ska en kopia av dokumentationen av planeringen finnas i den enskildes personakt, med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Varje vårdgivare ska ge direktiv och säkerställa att verksamhetens ledningssystem innehåller rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Vårdgivaren får överlämna till verksamhetschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska att fastställa dessa rutiner. På verksamhetsnivå är det viktigt att ta fram bra rutiner och processer som underlättar för t.ex. samråd och planering. Rutinerna ska ingå i det ledningssystem som ska finnas enligt 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2. Socialstyrelsens meddelandeblad ”Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård” från juni 2009. Bedömning: Vilka åtgärder som kan bedömas som egenvård kan inte anges generellt. I vissa fall är t.ex. påtagning av en s.k. stödstrumpa eller såromläggning att bedöma som egenvård men i andra fall kan det vara nödvändigt att åtgärderna utförs av hälsooch sjukvårdspersonal. Omständigheterna kan vara sådana att en åtgärd som normalt sett bör utföras av hälso- och sjukvårdspersonal i det enskilda fallet kan bedömas som egenvård. Har den enskilde patienten en nedsatt kognitiv förmåga (t.ex. p.g.a. demenssjukdom, vissa psykiska funktionsnedsättningar eller utvecklingsstörning) som innebär att denne inte har förmåga att ansvara sin medicinering, så ska hälsooch sjukvårdspersonalen sköta hantering av den enskildes läkemedel. Behöver den enskilde/närstående/personal viss instruktion och/eller handledning för att utföra uppgiften så hindrar det inte att insatsen kan bedömas som egenvård. Om personal behöver särskild utbildning för att kunna utföra uppgiften bör den inte bedömas som en åtgärd som kan utföras som egenvård. (SKL, cirkulär 09:71 från den 18 november 2009.) Socialförvaltningen Sid 39(45) Socialnämndens riktlinjer för egenvård Egenvård 1. Personer som har behov av hemtjänst enligt SoL med egenvård kan ansöka om hjälp i hemmet i form av egenvårdsinsatser. 2. För att biståndshandläggaren ska kunna fatta beslut om egenvård krävs att den enskilde ansökt om detta. Ett intyg av egenvård ska tillställas handläggaren. 3. Hälso- och sjukvårdsinsatser som kräver delegering är inte bistånd och prövas därmed inte enligt SoL. Sekretess Anställda i socialtjänsten är skyldiga att följa bestämmelser om offentlighet och sekretess. Som huvudregel gäller offentlighetsprincipen vilken bl.a. innebär att alla allmänna handlingar är offentliga, dvs. tillgängliga för var och en, om de inte är sekretessbelagda enligt lag eller förordning. Med allmän handling menas alla handlingar som inkommit till myndigheten och de handlingar som upprättats av myndigheten (dvs. som har fått sin slutliga form genom justering, expediering eller slutbehandling) samt diarier och journaler Inom socialtjänsten råder sekretess om enskildas personliga förhållanden. Enligt 7 kap 4 § sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detta innebär att man måste vara säker på att den enskilde eller någon honom närstående inte kan uppleva obehag om uppgiften lämnas ut. För hälso- och sjukvården finns motsvarande bestämmelse. Sekretessen gäller såväl gentemot enskild som mellan myndigheter. Socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren inom vilken äldreomsorg inkluderar den kommunala hälso- och sjukvården. Inom verksamhetsgrenen kan tjänstemän samråda med kollegor då det behövs för att fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. För att erforderligt samarbete mellan myndigheterna skall komma till stånd finns åtskilliga undantag från sekretessen. Av 14 kap 1 § sekretesslagen framgår att sekretessen inte hindrar att uppgift lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning, t.ex. anmälningsskyldigheten i enlighet med 14 kap 2 § SoL. Synpunkts- och klagomålshantering Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Socialförvaltningen Sid 40(45) En ny tillsynsmyndighet, inspektionen för vård och omsorg (IVO) infördes den 1 juni 2013. Myndigheten ta över en del av de uppgifter som Socialstyrelsen har i dag och dess huvuduppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälsooch sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS. Kommunen ska samverka med den nya myndigheten på samma sätt som man tidigare har gjort med Socialstyrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet. Socialnämndens riktlinjer för hantering av synpunkter och klagomål Rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. Biståndsenhet ska upprätta enhetsspecifika rutiner för hantering av synpunkter och klagomål enligt kommunens riktlinjer och Socialstyrelsens/IVO:s föreskrifter inom området. Rapporteringsskyldighet om missförhållanden – Lex Sarah Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah, SOSFS 2011:5, ska var och en som fullgör uppgifter (anställda, praktikanter, m.fl.) enligt socialtjänstlagen eller enligt LSS medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten (SoL) ska genast rapportera till tillsynsmyndigheten (IVO) om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande, eller påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, som rör den som får eller kan komma i fråga för insatser inom verksamheten. Socialnämndens riktlinjer för rapporteringsskyldige enligt Lex Sarah Rutiner för hantering av Lex Sarah. Biståndsenhet ska upprätta enhetsspecifika rutiner för anställdas skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden (Lex Sarah) till Lex Sarah-ansvarig utifrån socialnämndens rutiner och Socialstyrelsens föreskrifter inom området. Rapporteringsskyldighet för barns skydd Enligt (Socialtjänstlagen) 14 kap. 1 § SoL ska var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Socialnämndens riktlinjer för rapporteringsskyldige för barns skydd Rutiner för hantering av missförhållanden för barns skydd. Biståndsenhet ska upprätta rutiner för rapportering till individ och familjeomsorgen av missförhållanden som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Rapporteringsskyldighet av icke verkställda beslut Socialförvaltningen Sid 41(45) Socialnämnden ska till (Socialstyrelsen) IVO och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 § kommunallagen (1991.900) KL rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap.1 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Socialnämndens riktlinjer för rapporteringsskyldige av icke verkställda beslut Rutiner för hantering av icke verkställda beslut. Biståndsenhet ska följa socialnämndens riktlinjer och upprätta rutiner för rapportering av icke verkställa beslut. God man och förvaltare Den som är myndig, dvs. den som har fyllt 18 år och inte har förvaltare, råder själv över sin egendom och får själv åta sig juridiska förbindelser. (Personen har vad som brukar kallas rättslig handlingsförmåga, dvs. förmåga att med rättsligt bindande verkan själv träffa avtal, sätta sig i skuld eller dylikt). Den enskilde kan dock hamna i en sådan situation att han eller hon behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, t.ex. på grund av sjukdom eller psykisk störning. I (föräldrabalken) FB finns (det) regler om godmanskap och förvaltarskap som omfattar dessa situationer. Ett viktigt fall av godmanskap regleras i 11 kap. 4 § FB. Det innefattar inte endast förmögenhetsförvaltning utan inbegriper också personlig omsorg om den enskilde. Tanken är att man skall använda sig av ett sådant godmanskap i första hand för en hjälpbehövande i stället för att tillämpa de mer ingripande reglerna om förvaltarskap. I 11 kap. 4 § FB stadgas: ”Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren.” En god man skall alltså förordnas endast när det behövs. Om personens angelägenheter redan sköts på ett tillfredsställande sätt behöver inte en god man utses. Det kan t.ex. vara fallet om personen i fråga gett någon släkting fullmakt att sköta ekonomin och detta fungerar tillfredsställande. Den enskilde kan själv begära att få en god man och själv ge förslag på vem han eller hon vill ha som god man. Ansökan kan sändas antingen till överförmyndaren i den kommun där den sökande är skriven eller till tingsrätten. Till ansökan fogas ett personbevis (från skattemyndigheten) samt ett intyg från kurator, biståndsbedömare inom socialtjänsten, enhetschef eller läkare, som styrker behovet av god man. Många som är i behov av god man kan av naturliga skäl inte själva ansöka om Socialförvaltningen Sid 42(45) detta. Det kan t.ex. vara fråga om dementa eller på annat sätt svårt funktionsnedsatta personer. Ansökan om god man får enligt bestämmelserna i 11 kap. 15 § FB göras, förutom av den enskilde själv, av dennes make, sambo, närmaste släktingar eller av dennes förvaltare samt av överförmyndaren. När en anhörig gör en sådan ansökan måste denna kompletteras med ett läkarintyg för den som ansökan avser, där det framgår om huvudmannen kan tillfrågas om samtycke eller inte. Om läkaren anser att personen i fråga till viss del kan förstå vad saken gäller måste ett skriftligt samtycke inhämtas. När det inte finns någon ansökan från den aktuella personen eller någon anhörig till honom eller henne kan i stället företrädare för en vårdinrättning eller socialtjänsten anmäla behovet till överförmyndaren. (Se Socialtjänstförordningen 42 §.) I Gnesta skickas anmälan till överförmyndaren. En sådan ansökan förutsätter fortfarande huvudmannens samtycke eller att läkaren intygar att huvudmannen inte kan lämna ett samtycke. I dessa fall är det överförmyndaren som ansöker om godmanskap hos tingsrätten. Av ansökan ska alltid framgå vad godmansuppdraget ska omfatta. Det kan vara fråga om ett fullständigt godmanskap som innefattar att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person eller endast någon av dessa delar. Utifrån detta avgör tingsrätten hur förordnandet skall utformas. Det är tingsrätten som beslutar om förordnandet. Överförmyndaren utfärdar bevis om förordnandet genom att skriva ut ett registerutdrag till den gode mannen. Blir det fråga om byte av god man beslutas detta av överförmyndaren. Förvaltare För det fall när godmanskap inte är tillräckligt får domstol (tingsrätten) med stöd av 11 kap. 7 § FB i stället förordna om förvaltare. Förvaltarskapet är ett stort ingrepp i den personliga integriteten och ska användas restriktivt. Den enskilde förlorar genom förvaltarskapet stora delar av sina egna handlingsmöjligheter. Även om grundkriterierna för förvaltarskap är uppfyllda kan det vara så att personen ändå kan klara sig med endast en god man, banktjänster, advokattjänster eller professionella insatser från handläggare inom socialtjänsten eller psykiatrin. Förvaltarskapet skall anpassas till den enskildes behov och får begränsas till att avse viss egendom eller viss angelägenhet. Begränsning kan även göras med hänsyn till egendomens värde. Förvaltaren fungerar som ställföreträdare för sin huvudman. Han har ensam rådighet över huvudmannens egendom och kan företräda huvudmannen i alla angelägenheter som ingår i uppdraget. Förutsättningarna för anordnande av förvaltarskap är desamma som för godmanskap. Det måste dessutom framgå ur ett läkarintyg att en person på grund av sitt hälsotillstånd är ur stånd att vårda sig själv och sin egendom och att det inte är tillräckligt att en god man förordnas eller att personen får hjälp på ett mindre ingripande sätt. Ansökan om förvaltare görs i princip på samma sätt och av samma personer som vid ansökan om god man. När det gäller förvaltare kan ansökan även göras av den Socialförvaltningen Sid 43(45) gode mannen. Nämnden ska, om den finner att god man eller förvaltare bör förordnas för någon, anmäla detta till överförmyndaren. Överförmyndaren avgör därefter om det finns tillräckliga skäl för att ansöka hos tingsrätten om förvaltarskap. Gemensamma regler om förvaltning för förvaltare och gode män I 14 kap. FB finns bestämmelser om vård av egendomen. Enligt 14 kap. 1 § FB ska förmyndare och gode män inom två månader efter förordnandet lämna in en förteckning till överförmyndaren över den egendom som de förvaltar. Denna skyldighet gäller dock inte vid byte av god man eller förvaltare. Den gode mannen och förvaltaren skall uppfylla vissa allmänna plikter och förvalta egendomen efter i lagen reglerade principer. Den gode mannen och förvaltaren är redovisningsskyldiga till överförmyndaren för sin förvaltning av huvudmannens egendom. Om en god man eller förvaltare inte längre behövs skall godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra. Beslut fattas av domstolen. En god man eller förvaltare har alltid rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Överförmyndaren fattar beslut som rör entledigande. När en god man eller förvaltare har slutfört sitt uppdrag skall han genast anmäla detta till överförmyndaren. Ansökan om entledigande av god man eller förvaltare samt upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av den enskilde själv, av hans eller hennes make eller sambo och närmaste släktingar. Rätten och överförmyndaren kan även självmant ta upp frågor om entledigande eller upphävande av förvaltarskap och godmanskap. Anmälan om att behov av god man eller förvaltare inte längre föreligger kan enligt socialnämndens delegeringsordning göras av en enhetschef för verksamheten. Behandling av uppgifter (Personuppgiftslag PUL) Syftet med personuppgiftslagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (PUL 1 §). Behandling (av personuppgifter) Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring. Personuppgiftsansvarig Med personuppgiftsansvarig avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter är att den personuppgiftsansvarige skall se till att: Socialförvaltningen Sid 44(45) a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (9 § PUL). Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att: a) ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas, b) den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet, c) vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas, d) en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras, e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, eller f) ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten (10 § PUL). Socialnämndens riktlinjer för behandling av personuppgifter PUL Samtliga anställda inom biståndsenheten ska följa personuppgiftslagen. Den enskildes samtycke ska inhämtas vid hantering av personuppgifter. Gemensamt ansvar för hushållet Av äktenskapsbalken (16 kap. 1 § ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att vuxna personer som lever i hushållsgemenskap normalt ger varandra viss praktisk hjälp. Att ha gemensamt hushåll innebär inte ett ansvar för den enskildes personliga omvårdnad. Vid bedömning av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den enskilde vore ensamstående. Socialförvaltningen Sid 45(45) Det gemensamma ansvaret för hushållet innebär också att när en person har rätt till stöd enligt (Socialtjänstlagen) SoL ska inte stödpersonalen ta över det ansvar som den medboende har för det gemensamma hushållet. Samma principer kan tillämpas för personer som har funktionsnedsättningar och som sammanbor, har ingått partnerskap, delar hushåll med annan eller har hemmavarande barn över 18 år. För att denna princip ska följas ska make/maka/sambo/det vuxna barnet vara hemmavarande, dvs. inte huvudsakligen befinna sig på annan plats. Socialnämndens riktlinjer för gemensamt ansvar för hushållet Vid handläggning av äldreomsorg ska handläggaren följa kommunens riktlinjer om gemensamt ansvar för hushållet. Föräldraansvar Enligt (Föräldrabalken FB) 6 kap. 1 och 2 §§ FB har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bl.a. för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Går barnet i skolan efter 18 års ålder är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförbar grundutbildning. Föräldraansvar kan definieras som den omvårdnad en förälder normalt ger till ett barn i aktuell ålder utan funktionsnedsättning. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver detta utgör grunden för bedömning om stödinsatser. Socialnämndens riktlinjer för föräldraansvar Vid handläggning av äldreomsorg ska handläggaren följa kommunens riktlinjer om föräldraansvar. Gnesta kommun Vuxen- och omsorgsnämnden Eija Ghamsary 646 80 GNESTA Remiss – Riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kommunala pensionärsrådet har den 9 februari erhållit ovanstående ärende på remiss. De föreslagna riktlinjerna är genomarbetade och ger en god uppfattning om vilka kriterier som gäller för att erhålla biståndsinsatser. Dessutom ger riktlinjerna, ned på detaljnivå, en god uppfattning om vad som ska ingå i beviljad insats. Vår förhoppning är att enheterna, som skall utföra de beviljade insatserna, erhåller medel som täcker ambitionerna i riktlinjerna. Kommer någon uppföljning av detta att ske? Vi vill göra er uppmärksam på att Socialnämnd ej har ändrats till Vuxen och omsorgsnämnd på flera sidor i handlingarna. Våra synpunkter på förslaget till riktlinjer Pensionärsorganisationernas representanter i rådet har följande synpunkter på det utarbetade förslaget till riktlinjer. Våra synpunkter gäller riktlinjerna enligt Socialtjänstlagen (SoL), inte riktlinjerna enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Under respektive rubrik, med sidoanvisning, ger vi förslag till ändringar av riktlinjerna (kursiv stil), förslag på tillägg samt informerar om bakgrunden till våra synpunkter DEL 2 – EXEMPEL PÅ INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SoL) Hemtjänst (stöd i hemmet) Stöd med personliga omvårdnadsuppgifter Stöd att duscha (sid 9) Vi anser att stöd att duscha ska beviljas normalt två gånger/vecka. Dessutom föreslås att i uppräkning av vad som skall ingå i insatsen ändra - återställning av badrummet efter dusch till - städning av badrummet efter dusch. 1 Toalettbesök (sid 9) Föreslår tillägg med - Städning av toalett efter besök Tillsynsbesök (sid 10) Föreslår tillägg med - tillse att bostaden är i hygieniskt skick Egenvård (sid 10) Det finns två meningar som börjar: Hälso-och sjukvårdsinsatser osv Vi anser att den andra meningen kan strykas. Stöd med serviceuppgifter Diskning (sid 12) Vi anser att meningen: ¨Den enskilde bör ha egen diskmaskin i hemmet¨, skall strykas. Många äldre har inte diskmaskin och det måste vara den enskildes val om diskmaskin skall inköpas. Tyvärr har många pensionärer låg pension och har ej ekonomisk möjlighet till inköp. Vi anser att manuell diskning alltid skall beviljas i de fall behov av diskhjälp föreligger om det inte finns diskmaskin i hushållet, inte i undantagsfall. I skrivningen bör (plocka i och ur diskmaskin) strykas. Om diskmaskin finns anser vi att diskning varannan dag är tillräckligt. Föreslår ändring av vad som skall ingå i insatsen enligt följande: - diskning med diskmaskin normalt varannan dag Städning av bostad (sid 12-13) Vi anser att städning normalt skall ske varannan vecka. Dessutom anser vi att det i riktlinjerna skall anges tidsåtgång för normal städning. Efter nämnden beslut att minska tidsintervallerna från två till tre veckor har vi fått flera vittnesmål om brukare som från städning 2 timmar varannan vecka har fått städningen ändrad till 1 timme var tredje vecka. Detta är inte acceptabelt. Vi föreslår - Att städning normalt skall ske varannan vecka och att beviljad tidsåtgång skall vara 2 timmar. Trygghetslarm SoL (sid 16) Vi har vid flera tillfällen på KPR-sammanträden framfört synpunkten att brukare som beviljats trygghetslarm skall få en enkel skriftlig information om hur trygghetslarmet fungerar och vad man skall göra vid problem. T ex vad man gör om man larmat av misstag. Det blir ju dessutom en kostnad för kommunen att åka på ett larm om detta inte är nödvändigt. Vi föreslår ändring i andra punkten i vad som skall ingå i insatsen trygghetslarm - muntlig och skriftlig information om hur trygghetslarmet fungerar 2 Dagverksamhet SoL Dagverksamhet för personer med demenssjukdom (sid 17) I andra stycket står det att minst en av följande kriterium utöver nämndens riktlinjer ska vara uppfyllt. Vilka riktlinjer menas? Vi trodde att denna handling var de riktlinjer som ska gälla. Vi föreslår en utökning av första punkten i kriterierna för att erhålla dagverksamhet - Den enskilde har behov av tillsyn, omsorg, träning och social samvaro som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser Särskilt boende för äldre SoL Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen särskilt boende (sid 18-19) Vi har vid många tillfällen vid KPR:s sammanträden framfört att vi anser att psykosociala skäl skall vara ett kriterium för att erhålla plats vid särskilt boende. Enligt Södermanlands Nyheter 2015-01-30 har den politiska majoriteten vid diskussioner om satsningar beslutat att ¨psykosociala hänsyn ska tas när det avgörs om en person får plats på ett särskilt boende¨. Vi föreslår ett tillägg till kriterierna för att erhålla plats på särskilt boende. - Personer som har stora svårigheter att bo kvar hemma pga psykosociala skäl, t ex oro och ångest på grund av ensamhet. Parboendegaranti Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för parboendegarantin (sid 19-20). Vi förstår inte följande mening den näst sista under rubriken. ¨Det ska även framgå av beslutet att för den medboende ska vända sig till kommunens hemsjukvård¨. Kan ej på kommunens hemsida finna riktlinjer för parboendegaranti i § 155 Socialnämndens protokoll 2013, som hänvisas till. Korttidsboende SoL (sid 20) Vuxen- och omsorgsnämndens riktlinjer för insatsen korttidsboende I kriterierna för att erhålla korttidsboende föreslår vi följande tillägg. - Den enskilde har behov av en tids tillsyn och omsorg efter sjukhusvistelse för att klara en flyttning tillbaka till sin ordinarie bostad. DEL 7 – VERKSTÄLLIGHET SAMT UTFÖRARVERKAMHETERNAS UPPGIFTER OCH ANSVAR Genomförande Aktiviteter (sid 65) Vi tror att det är orealistiskt att enheterna inom särskilt boende ska erbjuda och genomföra minst en gruppaktivitet per dag. Vad räknas i så fall som aktivitet? TV-tittande? 3 DEL 9 – ÖVRIGT Uppsökande verksamhet (sid 72) Framgår endast socialtjänstlagens bestämmelser, ej hur kommunen skall bedriva uppsökande verksamhet. Färdtjänst Vuxen-och omsorgsnämndens riktlinjer för färdtjänst (sid 73) Vi ifrågasätter att läkarintyg alltid måste krävas. Biståndshandläggarna borde ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att vid synliga funktionshinder bedöma behovet utan läkarintyg. T ex vid gångsvårigheter när rullstol och/eller rollator har beviljats, synnedsättning, demens mm. Ett läkarintyg kostar den sökande 300 kronor. Dessutom kan läkarnas tid användas bättre än att skriva intyg när behovet är uppenbart. Vi anser att läkarintyg endast skall krävas när funktionshindret ej är synligt, t ex vid hjärtlungproblem, eller när handläggarna av andra orsaker har svårigheter att bedöma behovet. För pensionärsorganisationernas representanter i Kommunala pensionärsrådet (KPR) Gnesta 2015-02-26 Gunilla Bränström Majken Strömbäck Inger Ivarsson SPF Gnesta-Daga Gnesta PRO Stjärnhovs PRO Smedjevägen 6 Korsbacksvägen 4 Källvägen 646 50 Björnlunda 646 50 Björnlunda 646 51 Stjärnhov 4 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-11 SN.2015.34 Vuxen- och omsorgsnämnden Redovisning av verksamhetsuppföljningar 2015 – sysselsättning, boende och boendestöd enligt SoL Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Vuxen och omsorgsnämnden godkänner verksamhetsuppföljningarna 2015 avseende sysselsättning, boende och boendestöd enligt SoL för personer med funktionsnedsättning. Ärendebeskrivning Enheten för verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) genomförde under februari månad 2015 verksamhetsuppföljningar inom sysselsättning, boendet Landshammargatan och boendestöd för personer med funktionsnedsättning. Syftet med verksamhetsuppföljningarna är att ta reda på om och hur enheterna har säkrat god kvalitet i verksamhet, upprätta en åtgärdsplan samt informera ledningen och nämnden om resultatet av enhetens arbete med god kvalitet i verksamheten. Utifrån förvaltningens egna brukarundersökningar februari 2015 har sysselsättning, boende och boendestöd en mycket god kvalitet i sin verksamhet. Utifrån denna verksamhetsuppföljnings 64 uppföljningspunkter uppfyller sysselsättning 57 punkter och boendet och boendestödet 52 punkter. Enligt verksamhetsuppföljningarna har båda enheterna brister bl.a. i hanteringen av synpunkter och klagomål och i den sociala dokumentationen. Enheterna behöver vidta åtgärder för de återstående punkterna och redovisa dessa till vuxen- och omsorgsförvaltningen enligt angivna tider. Förvaltningens synpunkter Vuxen- och omsorgsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens verksamhetsuppföljning 2015 avseende sysselsättning, boende och boendestöd för personer med funktionsnedsättning. Bilagor 1. Verksamhetsuppföljning 2015 – sysselsättning enligt SoL 2. Verksamhetsuppföljning 2015 - boende och boendestöd enligt SoL Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Marja Kammouna Karl Löfgren Förvaltningschef Verksamhetschef VIA Marja-Liisa Sten Verksamhetschef ÄoF 2(2) Vuxen- och omsorgsförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2015 Sysselsättning Vuxen- och omsorgsförvaltningen Innehållsförteckning VERKSAMHETSUPPFÖLJNING 2015 SYSSELSÄTTNING................................................1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING..........................................................................................2 1. DATUM OCH DELTAGARE VID UPPFÖJNING .................................................... 3 2. ENHET OCH OMFATTNING ............................................................................... 3 3. VERKSAMHETSBESKRIVNING ........................................................................... 3 Powerhuset ........................................................................................................... 3 Tvålen.................................................................................................................... 3 Flammans bokcafé ................................................................................................ 4 Furulid ................................................................................................................... 4 4. PLANERING OCH STYRNING – VERKSAMHETSNIVÅ ........................................ 4 3.1. Värdigt liv och välbefinnande ........................................................................ 4 3.2. Processer och rutiner för att säkra god kvalitet ............................................. 4 3.3 Bemanning för att tillgodose god kvalitet ...................................................... 5 3.4 Rutiner för hantering av Lex Sarah ................................................................. 5 3.5 Ta emot och utreda klagomål och synpunkter................................................ 6 4. PERSONALENS KOMPETENS – VERKSAMHETSNIVÅ ........................................ 6 4.1 Utbildning och erfarenhet ............................................................................... 6 4.2 Kompetensutveckling ...................................................................................... 7 5. INTERN OCH EXTERN SAMVERKAN – VERKSAMHETSNIVÅ ........................... 7 5.1 Samverkan ...................................................................................................... 7 6. DOKUMENTATION – VERKSAMHETSNIVÅ ....................................................... 7 6.1 Rutiner för dokumentation ............................................................................. 7 6.2 Dokumentation ............................................................................................... 8 6.3 Genomförandeplan utifrån biståndsbeslut och önskemål .............................. 8 6.4 Genomförandeplan konkretiseras .................................................................. 9 6.5 Dokumentation för att garantera rättssäkerhet ............................................. 9 7. VAD TYCKER PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OM SIN SYSSELSÄTTNINGSVERKSAMHET? ..................................................................... 10 6. HELHETSBEDÖMNING AV VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGEN ......................... 10 2(10) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 3(10) Verksamhetsuppföljning 2015 – Sysselsättning enligt SoL Verksamhetsuppföljning har skett genom intervju av enhetschef samt genomgång/granskning av adekvata dokument. Färgmarkeringarna betyder följande: Grönt= godkänt, Gult=delvis godkänt, Rött=ej godkänt. 1. DATUM OCH DELTAGARE VID UPPFÖJNING 2015-02-09 Anita Johansson Pia Asperö, enhetschef Datum Deltagare från VUT Deltagare från utförare 2. ENHET OCH OMFATTNING Inriktning Sysselsättning SoL Verksamhet Inskrivna brukare SoL Powerhuset Tvålen Flamman bokcafé Furulid 16 2 1 3 22 Totalt antal inskrivna brukare 3. VERKSAMHETSBESKRIVNING Sysselsättning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning är samlokaliserad med daglig verksamhet enligt LSS för personer med utvecklingsstörning på fyra enheter enligt nedan. Powerhuset, Tvålen, Flammans bokcafé och Furulid I dagsläget har 22 brukare beslut om sysselsättning enligt SoL i form av öppen verksamhet/social samvaro eller i någon av arbetsgrupperna inom den dagliga verksamheten enligt LSS. Sysselsättningen har tre egna arbetshandledare inom den öppna verksamheten på Powerhuset. Daglig verksamhet har sina egna arbetshandledare. Powerhuset Powerhusets dagliga verksamhet/sysselsättning är beläget i ett separat hus i centralorten i Gnesta. Huset omfattar tre plan varav ett är gatuplan, ett är övre plan och ett är källarplan. Huset har invändiga trappor och en hiss mellan planen samt en utvändig rullstolsramp till det övre planet. Gatuplanet består av en hall. Övre planet består av ett stort tillagningskök, allrum/matrum, TV-rum, vilorum, kontor, förråd, toalett och en hall. Källarplanet består av fyra rum, ett förråd, en tvättstuga, en toalett och en hall. Övre planet är ljust, luftigt och handikappanpassat. Källarplanet är trångt, mörkt och utan handikappanpassning. Den öppna verksamheten för personer med psykisk funktionsnedsättning erbjuder i dagsläget social samvaro för sammalagt 16 personer under vardagar mellan klockan 09.00 – 16.00. Till den öppna verksamheten kan brukarna komma och gå de tider som brukaren vill utan att ingå i en arbetsgrupp. Verksamheten består av t.ex. lunchservering, utflykter, caféverksamhet, styrketräning, arbetsplatsförlagd praktik, Powerteatern och stödsamtal. Onsdagkvällar mellan klockan 18.00 – 21.00 arrangeras cafékvällar med musik, sällskapsspel, utflykter osv. särskilt anpassade för personer med psykisk funktionsnedsättning. Brukarna har möjlighet att köpa sin dagliga lunch på Powerhuset. Tvålen Tvålens dagliga verksamhet/sysselsättning är beläget i ett stort industrihus i centralorten i Gnesta. Lokalen består av en stor verkstadsdel, ett måleri, ett snickeri, ett matrum, ett mötesrum, ett kontor, en hall och en icke handikappanpassad toalett. Lokalerna är fräscha och ljusa. Verksamheten erbjuder sysselsättning för två personer i form av snickeri, måleri, legoarbete, återvinning och två servicegrupper. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4(10) Flammans bokcafé Flammans bokcafé är beläget i ett hyreshus i centralorten i Gnesta. Lokalen är handikappanpassad och består av en hall, ett stort kök, två rum för servering, ett skrivarrum och ett rum för loppmarknad för försäljning av kläder m.m. Lokalerna är ljusa och trivsamma. I caféet erbjuds sysselsättning för en brukare i form av bakning, caféverksamhet, försäljning och skrivarverksamhet. Caféet är öppet för allmänheten tre dagar i veckan mellan klockan 13.30–16.00. Fredagar klockan 13.30 - 16.00 är caféet öppet för personer med psykisk funktionedsättning. Furulid Furulids dagliga verksamhet/sysselsättning är beläget på andra våningen en trappa upp i ett gammalt hus i centralorten i Gnesta. I lokalen finns ett tillagningskök för lunch, ett matrum, ett hantverksrum, en tvättstuga, ett kontor, en hall och en toalett. Lokalen är varken handikappanpassad eller lättillgänglig (förutom toaletten). Verksamheten erbjuder sysselsättning för tre brukare i form av matlagning, lunchservering och olika hantverk. Brukarna har möjlighet att köpa sin dagliga lunch på Furulid. 4. PLANERING OCH STYRNING – VERKSAMHETSNIVÅ Verksamheten bedrivs utifrån värdegrunden för socialstyrelsens omsorg om personer med funktionsnedsättning genom att det finns ett fungerande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, verksamheten har bemanning utifrån behov, verksamheten hanterar missförhållanden enligt rutiner för lex Sarah, verksamheten hanterar synpunkter och klagomål enligt rutiner. 3.1. Värdigt liv och välbefinnande Verksamheten inriktar arbetet på att personer med funktionsnedsättning ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 1. Ledningen för verksamheten har kunskap om huvudmannens (nämndens) plan för arbetet med värdegrund samt planerar och arbetar utifrån den. 2. Personalen har kännedom om begreppet värdegrund i SoL och huvudmannens arbete med detta. 3. Personalen arbetar i enlighet med planen för hur arbetet med personer med funktionsnedsättning ska bedrivas utifrån värdegrunden. Enhetschef har kunskap om nämndens plan för arbetet med värdegrund. Implementeringen och att arbetet utifrån de lokala värdighetsgarantierna har delvis startats inom enheten. Krav på åtgärder: Enhetschef ska i sin framtidplan för 2015 presentera hur arbetet med värdegrunden och värdighetsgarantierna ska fortsätta. Ja, all personal på enheten har gått utbildning i värdegrundsarbete och har med tidigare enhetschef deltagit i en studiecirkel för framtagande av lokala värdighetsgarantier. Enheten har delvis påbörjat arbetet med värdegrund och värdighetsgarantier för enheten. Krav på åtgärder: Enhetschef ska i sin framtidplan för 2015 presentera hur arbetet med värdegrunden och värdighetsgarantierna ska fortsätta. 3.2. Processer och rutiner för att säkra god kvalitet Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. 1. Verksamheten har utifrån huvudmannens (nämndens) processer och rutiner utarbetat och dokumenterat de verksamhetsspecifika rutiner som behövs. 2. Rutinerna anger hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. 3. Rutinerna är kända av personalen. 4. Rutinerna tillämpas av personalen. Ja, enheten har utarbetat och dokumenterat verksamhetsspecifika huvudprocesser t.ex. att ta emot uppdrag, planera och genomföra insatser, dokumentera, följa upp insatser, avsluta insatser. Ja, ansvarsfördelningen i utförandet framgår av rutinerna. Ja, personalen känner till enhetens rutiner vilka också är tillgängliga i avsedd pärm på enhetens kontur. Ja, personalen följer enhetens rutiner. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 5. Ledningen för verksamheten säkerställer att personalen arbetar i enlighet med gällande rutiner. 5(10) Ja, enhetschef säkerställer att personal arbetar enligt gällande rutiner genom att följa upp inkomna synpunkter och klagomål, avvikelser, missförhållanden, brukarundersökningar, öppna jämförelser m.m. Vid behov ändras rutinerna. 3.3 Bemanning för att tillgodose god kvalitet Verksamheten har den bemanning som behövs för att tillgodose god kvalitet i omsorg om personer med funktionsnedsättning. 1. Verksamheten tillämpar huvudmannens rutin eller motsvarande för att bedöma vilken bemanning och vilka resurser som krävs. 2. Arbetet är organiserat så att god personalkontinuitet uppnås. 3. Den enskilde har haft möjlighet att delta i planeringen av stödet på sysselsättningsverksamheten. 4. Den enskildes beviljade insatser genomförs och verkställs enligt beslut och genomförandeplan. 5. Arbetsledningen har tid att ge personalen kontinuerligt stöd och vägledning i det dagliga arbetet. 6. Personalen ges tid att samverka och diskutera förhållningssätt t.ex. värdegrund, attityder m.m. på APT. Ja, vid förändringar av behovet av stöd i de olika verksamheterna gör enhetschef fortlöpande bedömningar och förflyttningar av personalresurser. Ja, förflyttning av personal mellan de olika verksamheterna inom enheten bidrar till god personalkontinuitet, liksom en låg personalomsättningen och att enheten anlitar samma kända vikarier. Ja, enligt förvaltningens egen brukarundersökning i februari 2015 har 10 av 14 (71 %) brukare deltagit i planeringen av stödet på sysselsättningen. Ja, enheten utgår i brukarnas genomförandeplaner från biståndsbeslutet och konkretiserar där hur och när insatser ska genomföras. Ja, enhetschef träffar all personal dagligen för stöd och vägledning då enhetschef har sitt kontor på Powerhuset. Ja, förhållningssätt, attityder, värdegrund osv. diskuteras vid varje APT. Varje vecka ett separat möte där enbart brukarfrågor och förhållningssätt diskuteras. 3.4 Rutiner för hantering av Lex Sarah Personalen tillämpar huvudmannens rutiner för hantering av rapporter om missförhållanden och risk för missförhållanden (lex Sarah). 1. Innebörden av rapporteringsskyldigheten är känd av personalen. 2. Rutinerna för hur och till vem rapportering ska göras är känd av personalen. 3. Personalen rapporterar missförhållanden och risk för missförhållanden. 4. Ledningen för verksamheten använder erfarenheter som görs i samband med en utredning som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. 5. Relevanta lex Sarah utredningar i verksamheten återkopplas till personalen. Ja, personalen har genom lex Sarah-utbildning fått information om rapporteringsskyldighet. Rutiner och blankett för rapportering av missförhållanden finns tillgängliga på enhetens expedition. Ja, personalen har fått information genom lex Sarah utbildning. Ja, enhetschefen uppmanar och stöttar personalen att i förekommande fall rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden till lex Sarah-ansvarig. Ja, i samband med ett rapporterat missförhållande eller risk för ett missförhållande upprättar enhetschef en åtgärdsplan för att liknande inte ska hända igen. Processer och rutiner följs upp tillsammans med personal och justeras vid behov. Ja, enhetschef återkopplar relevanta lex Sarah utredningar alltid till personal. Vid behov inbjuds även lex Sarah-ansvarig för att informera. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 6(10) 3.5 Ta emot och utreda klagomål och synpunkter Personalen medverkar i huvudmannens arbete med att ta emot och utreda klagomål och synpunkter i syfte att utveckla verksamheten. 1. Rutinerna eller motsvarande avseende synpunkter och klagomål är kända av personalen 2. Personalen tillämpar huvudmannens rutiner eller motsvarande för hantering av klagomål och synpunkter. 3. Den enskilde och närstående informeras om hur och till vem klagomål och synpunkter kan lämnas. 4. Personalen tar emot och dokumenterar klagomål och synpunkter som lämnats till dem. Ja, personalen känner till vuxen- och omsorgsförvaltningens gemensamma rutiner och blankett för hantering av synpunkter och klagomål. Ja, personalen tillämpar gällande rutin för synpunkter och klagomål. Nej, information om huvudmannens hantering av synpunkter och klagomål har inte delgivits brukare/företrädare eller anhöriga. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 maj 2015 till vuxen- och omsorgsförvaltningen redogöra för hur möjligheten att lämna synpunkter och klagomål på verksamheten har gjorts känd hos brukare/företrädare och anhöriga. Personalen tillämpar gällande rutin delvis genom att ta emot synpunkter och klagomål muntligen dock utan skriftlig dokumentation. Krav på åtgärder: Enhetschef ska förtydliga och påminna personal om att använda avsedd blankett och skriva ned alla inkomna synpunkter och klagomål. 5. Ledningen för verksamheten använder erfarenheterna från hantering av klagomål och synpunkter i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Senast den 1 maj 2015 ska enheten redogöra till vuxenoch omsorgsförvaltningen att hanteringen av synpunkter och klagomål sker på avsedd blankett. Ja, synpunkter och klagomål används systematiskt i enhetens kvalitetsarbete. Samtlig personal deltar i detta utvecklingsarbete och processer och rutiner ändras och/eller förtydligas vid behov. 4. PERSONALENS KOMPETENS – VERKSAMHETSNIVÅ Säkerställa att personalen har lämplig utbildning och kompetens för uppdraget, att det finns en planering för kompetensutveckling, att det finns kriterier kring om personalen har den utbildning och kompetens som behövs, att de får kompetensutveckling som behövs. 4.1 Utbildning och erfarenhet Personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs för att utföra uppgifterna. 1. Personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. 2. Personalen har den specifika kompetens som verksamheten har behov av. 3. Nyanställd personal inklusive vikarier genomgår introduktionsprogram anpassade till tjänstens innehåll. 4. Personalen får stöd i den omfattning som behövs för att kunna utföra uppgifterna. 5. Brukaren känner sig trygg i sin sysselsättningsverksamhet. Ja, enheten har tre arbetshandledare med lämplig utbildning och lång erfarenhet. Ja, enheten har personal med specifik kompetens i t.ex. psykologi, psykosocialt rehabiliteringsarbete. Ja, enheten har ett introduktionsprogram för introduktionen av nyanställda. Ja, personalen på enheten får extern handledning vid behov. På enheten daglig verksamhet/sysselsättning finns fyra högskoleutbildade kvalitetssamordnare till stöd för både brukare och övrig personal. En av samordnarna är särskilt knyten till sysselsättning. Ja, enligt förvaltningens egen brukarundersökning i februari 2015 anger 13 av 14 (92 %) att de är trygga i sin sysselsättningsverksamhet. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 7(10) 4.2 Kompetensutveckling Personalen får den kompetensutveckling som verksamheten har behov av. 1. Personalens kompetens inventeras fortlöpande. 2. Det finns en planering för kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov. 3. Planerad kompetensutveckling genomförs. 4. Personalens behov av handledning bedöms fortlöpande. 5. Handledning ges vid behov. Ja, enhetschef inventerar behov av kompetensutveckling utifrån medarbetarsamtal och verksamhetens behov. Ja, det finns en planering att daglig verksamhet och sysselsättning delas upp i egna lokaler/verksamheter med egna kompetensutvecklingsplan. Ja, enheten har en plan med datum för de inplanerade utbildningarna. Ja, enhetschefen gör fortlöpande bedömningar om behovet av handledning utifrån personalens och verksamhetens behov. Ja, enheten erbjuder handledning till personal som behöver det. I dagsläget erbjuds handledning till en arbetsgrupp. 5. INTERN OCH EXTERN SAMVERKAN – VERKSAMHETSNIVÅ Verksamheten har rutiner för intern och extern samverkan som behövs för att säkra god kvalitet. 5.1 Samverkan Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner gällande samverkan utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. 1. Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner gällande samverkan utarbetat och dokumenterat de rutiner som behövs. 2. Rutinerna anger hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Ja, i enhetens framtidsplan preciseras ansvarsfördelningen mellan olika personalkategorier. 3. Rutinerna beskriver hur samverkan sker mellan personal med utredande och beslutande uppgifter och personal som utför insatser. (Beställare-Utförare) 4. Rutinerna beskriver hur samverkan sker mellan personal som utför insatser och med externa aktörer. 5. Rutinerna är kända och tillämpas av personalen. 6. Ledningen för verksamheten säkerställer att personalen arbetar i enlighet med gällande rutiner. Ja, enheten har rutiner för mottagandet av uppdrag. Ja, enhetens rutiner anger hur ansvaret gällande intern samverkan är fördelat i utförandet. Ja, enheten har rutiner för extern samverkan med t.ex. hälso- och sjukvårdspersonal, praktikplatser, anhöriga, AF, FK. Ja, rutinerna är kända och tillämpas av personal. Ja, enhetschef säkerställer att personal arbetar enligt gällande rutiner genom att följa upp inkomna synpunkter och klagomål, avvikelser, missförhållanden, brukarundersökningar, öppna jämförelser m.m. Vid behov ändras rutinerna. 6. DOKUMENTATION – VERKSAMHETSNIVÅ Dokumentation vid genomförandet av insatser. Lokala riktlinjer för dokumentation finns, genomförandeplaner upprättas, genomförandet planeras och dokumenteras, hur beslutade insatser ska genomföras konkretiseras i genomförandeplanen. 6.1 Rutiner för dokumentation Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner rörande dokumentation utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. 1. Verksamheten har utifrån huvudmanens processer och rutiner upprättat egna rutiner som behövs för dokumentation. Rutiner för social dokumentation och upprättande av genomförandeplan finns. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 2. 3. 4. 8(10) Rutinerna anger hur ansvaret är fördelat i verksamheten. Rutinerna är kända och tillämpas av personalen. Ja, rutinen anger ansvarsfördelningen. Ledningen i verksamheten säkerställer att personalen arbetar i enlighet med gällande rutiner. Ja, enhetschef och samordnaren kontrollerar fortlöpande vad som är dokumenterat och påminner dem som inte har dokumenterat. Ja, rutinen är känd genom att rutinerna ingår i introduktionen, gås genom kontinuerligt på APT, finns i en pärm på kontoret. 6.2 Dokumentation Genomförandet av en planerad insats dokumenteras fortlöpande. 1. Planeringen för hur insatsen ska genomföras dokumenteras i en genomförandeplan. Ja, alla brukare på enheten har en upprättad genomförandeplan innehållande uppgifter om insatserna som kontaktpersonalen planerat tillsammans med den enskilde/företrädare/anhörig. 2. Journalanteckningar förs löpande och det framgår av vem och när anteckningarna gjorts. Av journalanteckningar framgår när insatserna har påbörjats. Ja, av daganteckningar och av sociala journalanteckningar framgår vem och när dessa har skrivits. 3. Delvis, datum då insatserna har påbörjats finns i genomförandeplanen men saknas i sociala journalanteckningar. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 maj 2015 presentera till vuxen- och omsorgsförvaltningen att datum finns i sociala journalanteckningar. 4. Avsteg från planeringen och händelser av betydelse dokumenteras i journalen. Ja, all personal skriver avvikelser från genomförandeplanen och händelser av betydelse i daganteckningarna. Kontaktpersonen sammanställer daganteckningarna en gång i månaden och samordnaren för in sammanställningen i sociala journalanteckningar. 5. Av journalanteckningar framgår när insatserna avslutas och av vilka skäl. Ja, datum för avslut och orsak framgår av sociala journalanteckningar. 6.3 Genomförandeplan utifrån biståndsbeslut och önskemål Genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och den enskildes önskemål. 1. Genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och upprättas snarast Ja, genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och upprättas tillsammans med brukare/företrädare och kontaktpersonal senast inom två veckor. Kontaktpersonalen påbörjar genast vid första träffen kartläggningen av vad brukaren har för önskemål av sysselsättning tillsammans med brukaren/företrädare/anhöriga. 2. Personalen har tillgång till de uppgifter som behövs för att kunna upprätta en genomförandeplan. 3. I genomförandeplanen beskrivs insatser utifrån värdegrunden och en helhetssyn av den enskildes behov (sociala, psykologiska och existentiella behov). Inflytande Integritet och privat liv - Meningsfull tillvaro -Trygghet - Värdigt liv och välbefinnande – Rörelsefrihet och trygghet- Måltidssituation. Ja, uppgifter hämtas från biståndsbeslutet, brukaren själv, företrädaren, eventuellt anhöriga, ibland hälsooch sjukvårdspersonal. Ja, genomförandeplanen beskriver den enskildes behov ur ett helhetsperspektiv med hänsyn tagen till den enskildes rätt till självbestämmande, integritet, välbefinnande och trygghet. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 9(10) 6.4 Genomförandeplan konkretiseras Genomförandeplanen konkretiserar hur beslutade insatser ska genomföras. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Genomförandeplanen tydliggör vilka insatser som ska genomföras, av vem samt när och hur dessa ska genomföras. Genomförandeplanen beskriver målen för insatsen eller delar av den. Genomförandeplanen innehåller uppgifter om vilka personer som har deltagit i planeringen. Det framgår av genomförandeplanen på vilket sätt den enskilde utövat inflytande över planeringen (brukaren medverkat i planeringen). Genomförandeplanen innehåller uppgifter om när planen har fastställts (brukaren/legala företrädaren och kontaktpersonen har skrivit under planen). Genomförandeplanen uppdateras fortlöpande med aktuell information och beskriver när och på vilket sätt (metoden) planen ska följas upp. Ja, genomförandeplanen tydliggör vilka insatser som ska genomföras, av vem, när och hur. Ja, målen för insatserna framgår i genomförandeplanen. Ja, av genomförandeplanerna, under ruta deltagare, framgår vilka som har deltagit i planeringen. Ja, hur den enskilde har medverkat i planeringen framgår av genomförandeplanen. Ja, uppgifter om när planen har fastställts och undertecknats finns. Stämmer delvis, i genomförandeplanen anges när uppföljning ska ske. Hur uppföljningen ska göras saknas. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 maj 2015 presentera till vuxen- och omsorgsförvaltningen en komplettering av hur uppföljningarna ska göras. 6.5 Dokumentation för att garantera rättssäkerhet Dokumentation i samband med genomförandet av insatser garanterar den enskildes rättssäkerhet. Dokumentationen innehåller endast relevanta uppgifter och är utformad med respekt för den enskildes integritet (uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga). Upprättande och uppföljning av genomförandeplanen är dokumenterade i sociala journalanteckningarna. I journalanteckningarna har dokumenterats att brukaren har informerats om att den har rätt att ta del av den dokumentation som förs. Brukaren har blivit tillfrågad om den vill ha en kopia av genomförandeplanen. Ja, granskningen visar att dokumentationen innehåller uppgifter som är relevanta och respektfulla mot den enskilde. 4. Dokumentationen hålls samman i en personakt. Ja, varje avdelning har ett akt-skåp där den enskildes dokumentation förvaras. Huvudakten finns hos handläggaren. 5. Dokumentation enligt LSS och SoL förs åtskilt enligt gällande lagstiftning från dokumentation enligt HSL. Handlingar som rör den enskilde förvaras så att obehöriga inte får Ja, dokumentation enligt SoL hålls åtskild från HSLdokumentation. 1. 2. 3. 6. Ja, datum för upprättande och uppföljning av genomförandeplan finns dokumenterade i sociala journalanteckningarna. Stämmer delvis, information om att få ta del av dokumentationen ges vid första träffen. Alla brukaren får en kopia av genomförandeplan. Uppgifter om att information har getts till brukaren saknas i sociala journalanteckningarna. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 maj 2015 presentera till vuxen- och omsorgsförvaltningen att informationen om att brukaren fått en kopia finns antecknat i sociala journalanteckningar. Ja, alla handlingar förvaras i ett låst akt-skåp på enhetens kontor. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 10(10) tillgång till dem. 7. VAD TYCKER PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OM SIN SYSSELSÄTTNINGSVERKSAMHET? Resultat från förvaltningens egen brukarundersökning februari 2015 avseende sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Av 22 brukare deltog 14 (64 %) i undersökningen. Mina möjligheter att påverka det stöd jag får 1. 1=stämmer inte alls 2=stämmer dåligt 3=varken/eller 4=stämmer ganska bra 5=stämmer helt Jag har haft möjlighet att delta i planeringen av det stöd jag får på min sysselsättningsverksamhet. 2 4 6 Positiv andel Vet ej 71 % 2 Jag vet vart jag skall vända mig om jag vill lämna synpunkter och klagomål på min sysselsättningsverksamhet. 2 1 1 4 6 71 % 0 Mina åsikter om det stöd jag får 2. 1=stämmer inte alls 2=stämmer dåligt Personalen vet vad jag klarar av. 1 2 3=varken/eller 4=stämmer ganska bra 5 5=stämmer helt 6 Personalen frågar på vilket sätt jag vill ha stöd. 1 1 8 4 Det jag gör på min sysselsättningsverksamhet känns viktigt för mig. 1 5 Jag blir väl bemött av personalen. 1 3 8 10 Positiv andel Vet ej 78 % 0 85 % 0 92 % 0 92 % 0 Hur trivs jag på min sysselsättning 3. 1=stämmer inte alls 2=stämmer dåligt Jag litar på personalen 1 3=varken/eller 4=stämmer ganska bra 6 7 Personalen är bra på att få mig att göra saker själv. 1 5 4. 5 Positiv andel 92 % 8 Jag tycker att personalen kan tillräckligt mycket. 2 5=stämmer helt 7 Vet ej 0 92 % 0 85 % 0 Helhetsomdöme avseende min sysselsättningsverksamhet 1=stämmer inte alls 2=stämmer dåligt 3=varken/eller 4=stämmer ganska bra Jag är nöjd med min sysselsättningsverksamhet. 1 5 Jag känner mig trygg med min sysselsättningsverksamhet. 1 5 5=stämmer helt Positiv andel Vet ej 8 92 % 0 8 92 % 0 8. HELHETSBEDÖMNING AV VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGEN Utifrån vuxen- och omsorgsförvaltningens egen brukarundersökning februari 2015 har sysselsättningsverksamhet sammantaget mycket god kvalitet i sin verksamhet. Brukarna är nöjda, trygga och trivs i sin verksamhet. Av de 64 uppföljningspunkterna i denna verksamhetsuppföljning uppfyller enheten 57 punkter. Enligt verksamhetsuppföljningen har enheten brister bl.a. i hanteringen av synpunkter och klagomål och i den sociala journalföringen. Enheten behöver vidta åtgärder för de återstående 7 punkterna i syfte att säkra god kvalitet i verksamheten. De vidtagna åtgärderna ska redovisas till vuxen- och omsorgsförvaltningen enligt angivna tider. 2015-03-04 Anita Johansson Datum Verksamhetsuppföljare Vuxen- och omsorgsförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2015 Boende och boendestöd för personer med funktionsnedsättning Vuxen- och omsorgsförvaltningen Innehållsförteckning VERKSAMHETSUPPFÖLJNING 2015 - BOENDE OCH BOENDESTÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ........................................................................................ 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ......................................................................................... 2 1. DATUM OCH DELTAGARE VID UPPFÖJNING ................................................... 3 2. ENHET OCH OMFATTNING ............................................................................... 3 3. VERKSAMHETSBESKRIVNING .......................................................................... 3 Landshammargatan särskilt boende SoL.............................................................. 3 Boendestöd SoL .................................................................................................... 3 4. PLANERING OCH STYRNING – VERKSAMHETSNIVÅ ........................................ 4 3.1. Värdigt liv och välbefinnande ........................................................................ 4 3.2. Processer och rutiner för att säkra god kvalitet ............................................ 4 3.3 Bemanning för att tillgodose god kvalitet ...................................................... 4 3.4 Rutiner för hantering av Lex Sarah ................................................................. 5 3.5 Ta emot och utreda klagomål och synpunkter ............................................... 5 4. PERSONALENS KOMPETENS – VERKSAMHETSNIVÅ ....................................... 6 4.1 Utbildning och erfarenhet .............................................................................. 6 4.2 Kompetensutveckling ..................................................................................... 7 5. INTERN OCH EXTERN SAMVERKAN – VERKSAMHETSNIVÅ .......................... 7 5.1 Samverkan ...................................................................................................... 7 6. DOKUMENTATION – VERKSAMHETSNIVÅ ...................................................... 7 6.1 Rutiner för dokumentation ............................................................................. 8 6.2 Dokumentation ............................................................................................... 8 6.3 Genomförandeplan utifrån biståndsbeslut och önskemål .............................. 8 6.4 Genomförandeplan konkretiseras .................................................................. 9 6.5 Dokumentation för att garantera rättssäkerhet ............................................ 9 7. VAD TYCKER PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OM SITT BOENDE/BOENDESTÖD? ................................................................................... 10 8. HELHETSBEDÖMNING AV VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGEN ................... 10 2(10) Vuxen- och omsorgsförvaltningen 3(10) Verksamhetsuppföljning 2015 – Boenden och boendestöd SoL för personer med funktionsnedsättning Verksamhetsuppföljning har skett genom intervju av enhetschef samt genomgång/granskning av adekvata dokument. Då enhetschef är ny har även gruppledare från verksamheten och verksamhetschef intervjuats. Färgmarkeringarna betyder följande: Grönt= godkänt, Gult=delvis godkänt, Rött=ej godkänt. 1. DATUM OCH DELTAGARE VID UPPFÖJNING 2015-02-05 Anita Johansson Sofia Gustafsson, enhetschef Angelica Bergqvist, gruppledare Marja-Liisa Sten, verksamhetschef Deltagare från VUT Deltagare från utförare 2015-03-02 Datum 2. ENHET OCH OMFATTNING Verksamhet Antal inskrivna brukare Landshammargatan särskilt boende SoL 5 + 1 på korttidsplats Boendestöd SoL 45 (31 personer med psykisk funktionsnedsättning SoL, 14 personer med LSSpersonkretstillhörighet) 3. VERKSAMHETSBESKRIVNING Landshammargatan särskilt boende SoL Landshammargatans särskilda boende enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning är beläget i ett hyreshus i centralorten Gnesta. Boendet består av sju lägenheter. Sex lägenheter ligger på plan fyra och en lägenhet på plan ett. Fem av lägenheterna består av två rum och kök, en lägenhet av ett rum och kök och en lägenhet av tre rum och kör. I fem av lägenheterna bor personer med psykisk funktionsnedsättning. I en lägenhet bor tillfälligt en person med beslut om bostad med särskild service enligt LSS. Lägenheten på tre rum och kök fungerar som gemensamhetutrymmen för boendet där även personalen har sitt kontur och övernattningsrum. I gemensamhetslägenheten finns också ett korttidsrum för tillfälligt boende. Det finns en hiss för att ta sig upp och ner mellan våningarna. Boendet/boendestödet är bemannat med samma personalgrupp som består sammanlagt av 10 omsorgspersonal (8,95 heltidstjänster). Boendet är bemannat dygnet runt enligt följande schema: Mellan klockan 08.00 – 20.00 en omsorgspersonal Mellan klockan 16.00 – 09.00 en kvälls-/sovande omsorgspersonal Boendestöd SoL Boendestöd enligt SoL erbjuds för 31 personer med psykisk funktionsnedsättning och för 14 personer med LSS-personkretstillhörighet som bor i eget boende i Gnesta kommun. Sammanlagt har idag 45 personer boendestöd. Boendestödet lägger schema utifrån sitt schema i boendet och efter brukarnas behov och önskemål. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 4(10) 4. PLANERING OCH STYRNING – VERKSAMHETSNIVÅ Verksamheten bedrivs utifrån värdegrunden för socialstyrelsens omsorg om personer med funktionsnedsättning genom att det finns ett fungerande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, verksamheten har bemanning utifrån behov, verksamheten hanterar missförhållanden enligt rutiner för lex Sarah, verksamheten hanterar synpunkter och klagomål enligt rutiner. 3.1. Värdigt liv och välbefinnande Verksamheten inriktar arbetet på att personer med funktionsnedsättning ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 1. Ledningen för verksamheten har kunskap om huvudmannens (nämndens) plan för arbetet med värdegrund samt planerar och arbetar utifrån den. 2. Personalen har kännedom om begreppet värdegrund i SoL och huvudmannens arbete med detta. 3. Personalen arbetar i enlighet med planen för hur arbetet med personer med funktionsnedsättning ska bedrivas utifrån värdegrunden. Ja, enhetschef har kunskap om nämndens plan för arbetet med värdegrund. Arbetet med värdighetsgarantierna planeras att fortsätta. Ja, personalen på enheten har med tidigare enhetschef deltagit i en studiecirkel och tagit fram egna lokala värdighetsgarantier. Ja, personalen arbetar utifrån värdegrund och värdighetsgarantier för enheten. 3.2. Processer och rutiner för att säkra god kvalitet Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. 1. Verksamheten har utifrån huvudmannens (nämndens) processer och rutiner utarbetat och dokumenterat de verksamhetsspecifika rutiner som behövs. 2. Rutinerna anger hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. 3. Rutinerna är kända av personalen. Ja, enheten har utarbetade verksamhetsspecifika rutiner som behövs som t.ex. att ta emot uppdrag, planera och genomföra insatser, dokumentera, följa upp insatser, avsluta insatser. 4. Rutinerna tillämpas av personalen. Ja, personalen följer de rutinerna som finns. 5. Ledningen för verksamheten säkerställer att personalen arbetar i enlighet med gällande rutiner. Ja, enhetschef säkerställer att personalen arbetar enligt gällande rutiner. Genom att följa upp avvikelser, missförhållanden, brukarundersökningar, öppna jämförelser m.m. följs rutiner upp och ändras vid behov. Ja, rutinerna anger ansvarsfördelningen för utförandet i verksamheten. Ja, personalen känner till gamla rutiner som finns. 3.3 Bemanning för att tillgodose god kvalitet Verksamheten har den bemanning som behövs för att tillgodose god kvalitet i omsorg om personer med funktionsnedsättning. 1. Verksamheten tillämpar huvudmannens rutin eller motsvarande för att bedöma vilken bemanning och vilka resurser som krävs. 2. Arbetet är organiserat så att god personalkontinuitet uppnås. Ja, verksamheten har under 2014 utökat personalresurserna för att tillmötesgå brukarnas behov utifrån ett utökat antal boendestödstimmar. Stämmer delvis, pga utökade behov i boendestöd har personal från boendet under senaste halvåret gått ut i boendestöd med påföljden att det fattats personal i boendet. Krav på åtgärder: Enhetschef ska senast den 1 juni 2015 redogöra till vuxen- och omsorgsförvaltningen hur personalkontinuiteten har uppnåtts. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 5(10) 3. Den enskilde har deltagit i planeringen av stödet på boendet/boendestöd. Ja, enligt förvaltningens egen brukarundersökning i februari 2015 har 28 av 31 (90 %) brukare deltagit i planeringen av stödet på boendet/boendestöd. 4. Den enskildes beviljade insatser genomförs och verkställs enligt beslut och genomförandeplan. 5. Arbetsledningen har tid att ge personalen kontinuerligt stöd och vägledning i det dagliga arbetet. 6. Personalen ges tid att samverka och diskutera förhållningssätt t.ex. värdegrund, attityder m.m. på APT. Ja, enheten utgår från biståndsbeslutet och konkretiserar hur och när insatser ska genomföras i en genomförandeplan. Ja, enhetschef samt en gruppledare, tillsatt den 15 januari 2015, finns till stöd och vägledning i det dagliga arbetet. Ja, förhållningssätt, attityder, värdegrund osv. diskuteras vid varje APT. 3.4 Rutiner för hantering av Lex Sarah Personalen tillämpar huvudmannens rutiner för hantering av rapporter om missförhållanden och risk för missförhållanden (lex Sarah). 1. Innebörden av rapporteringsskyldigheten är känd av personalen. 2. Rutinerna för hur och till vem rapportering ska göras är känd av personalen. 3. Personalen rapporterar missförhållanden och risk för missförhållanden. 4. Ledningen för verksamheten använder erfarenheter som görs i samband med en utredning som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. 5. Relevanta lex Sarah utredningar i verksamheten återkopplas till personalen. Ja, personalen har genom lex Sarah-utbildning fått information om rapporteringsskyldighet. Rutiner och blankett för rapportering av missförhållanden finns tillgängliga digitalt och på enhetens kontor. Ja, personalen har fått information genom lex Sarah utbildning. Ja, enhetschefen uppmanar och stöttar personalen att i förekommande fall rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden till lex Sarah-ansvarig. Ja, i samband med ett rapporterat missförhållande eller risk för ett missförhållande upprättar enhetschef en åtgärdsplan för att liknande inte ska hända igen. Processer och rutiner följs upp tillsammans med personal och justeras vid behov. Ja, enhetschef återkopplar relevanta lex Sarah utredningar till personal. Vid behov inbjuds även lex Sarah-ansvarig för att informera. 3.5 Ta emot och utreda klagomål och synpunkter Personalen medverkar i huvudmannens arbete med att ta emot och utreda klagomål och synpunkter i syfte att utveckla verksamheten. 1. Rutinerna eller motsvarande avseende synpunkter och klagomål är kända av personalen Stämmer delvis, personalen känner till och använder kommunens rutin för synpunkter och klagomål som finns på kommunens hemsida. Personalen saknar kännedom om Vuxen- och omsorgsförvaltningens rutiner och blankett för hantering av synpunkter och klagomål. Krav på åtgärder: Enhetschef ska förtydliga och påminna personal om att använda förvaltningens rutin och blankett för hantering av synpunkter och klagomål. Senast den 1 juni 2015 ska enheten redogöra till vuxenoch omsorgsförvaltningen att hanteringen av synpunkter och klagomål sker enligt förvaltningens egen rutin och blankett. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 2. Personalen tillämpar huvudmannens rutiner eller motsvarande för hantering av klagomål och synpunkter. 6(10) Stämmer delvis, personalen använder kommunens rutin för synpunkter och klagomål. Vuxen- och omsorgsförvaltningens hantering av synpunkter och klagomål tillämpas inte. Krav på åtgärder: Enhetschef ska förtydliga för personalen att använda förvaltningens rutin för hantering av synpunkter och klagomål. 3. Den enskilde och närstående informeras om hur och till vem klagomål och synpunkter kan lämnas. 4. Personalen tar emot och dokumenterar klagomål och synpunkter som lämnats till dem. Senast den 1 juni 2015 ska enheten redogöra till vuxenoch omsorgsförvaltningen att hanteringen av synpunkter och klagomål sker enligt förvaltningens egen rutin. Stämmer delvis, den enskilde och närstående får information om kommunens hantering av synpunkter och klagomål. Information om förvaltningens egen hantering saknas. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 juni 2015 till vuxen- och omsorgsförvaltningen redogöra hur möjligheten att lämna synpunkter och klagomål på verksamheten har gjorts känd hos brukare/företrädare och anhöriga. Saknas, förvaltningens rutiner att ta emot och dokumentera synpunkter och klagomål tillämpas inte av personalen. Krav på åtgärder: Enhetschef ska förtydliga och påminna personal om att använda avsedd blankett och skriva ned alla inkomna synpunkter och klagomål. 5. Ledningen för verksamheten använder erfarenheterna från hantering av klagomål och synpunkter i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Senast den 1 juni 2015 ska enheten redogöra till vuxenoch omsorgsförvaltningen att hanteringen av synpunkter och klagomål sker på avsedd blankett. Förvaltningens rutiner att ta emot och dokumentera synpunkter och klagomål saknas. Krav på åtgärder: Enhetschef ska senast den 1 juni 2015 redogöra till vuxen- och omsorgsförvaltningen hur erfarenheter från synpunkter och klagomål används i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. 4. PERSONALENS KOMPETENS – VERKSAMHETSNIVÅ Säkerställa att personalen har lämplig utbildning och kompetens för uppdraget, att det finns en planering för kompetensutveckling, att det finns kriterier kring om personalen har den utbildning och kompetens som behövs, att de får kompetensutveckling som behövs. 4.1 Utbildning och erfarenhet Personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs för att utföra uppgifterna. 1. Personalen har lämplig utbildning och erfarenhet. 2. Personalen har den specifika kompetens som verksamheten har behov av. 3. Nyanställd personal inklusive vikarier genomgår introduktionsprogram anpassade till tjänstens innehåll. 4. Personalen får stöd i den omfattning som behövs för att kunna utföra uppgifterna. 5. Brukaren känner sig trygg med sitt boende/boendestöd. Ja, enheten har personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Ja, enheten har personal med skiftande bakgrund, utbildning och specifika kompetenser inom flera yrkesområden. Ja, enheten har ett introduktionsprogram för nyanställd personal och vikarier. Ja, personalen på enheten får extern handledning vid behov. Ja, enligt förvaltningens egen brukarundersökning i februari 2015 anger 25 av 29 (86 %) att de känner sig trygga med sitt boende/boendestöd. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 7(10) 4.2 Kompetensutveckling Personalen får den kompetensutveckling som verksamheten har behov av. 1. Personalens kompetens inventeras fortlöpande. 2. Det finns en planering för kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov. 3. Planerad kompetensutveckling genomförs. 4. Personalens behov av handledning bedöms fortlöpande. 5. Handledning ges vid behov. Delvis, en aktuell inventering av personalens kompetens håller på att sammanställas efter medarbetarsamtalen. Krav på åtgärder: Enhetschef ska senast den 1 juni 2015 redogöra till vuxen- och omsorgsförvaltningen inventeringen av personalens kompetens. Ja, verksamheten har en planering för kompetensutveckling under året i t.ex. depression och suicidtankar. Ja, planerad kompetensutveckling har genomförts t.ex. lex Sarah utbildningar, delegationsutbildningar osv. Ja, enhetschefen gör fortlöpande bedömningar om behovet av handledning utifrån personalens och verksamhetens behov. Ja, enheten erbjuder handledning till personal som behöver det. I dagsläget finns inget behov. 5. INTERN OCH EXTERN SAMVERKAN – VERKSAMHETSNIVÅ Verksamheten har rutiner för intern och extern samverkan som behövs för att säkra god kvalitet. 5.1 Samverkan Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner gällande samverkan utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. 1. Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner gällande samverkan utarbetat och dokumenterat de rutiner som behövs. 2. Rutinerna anger hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Ja, i enhetens framtidsplan preciseras ansvarsfördelningen mellan olika personalkategorier. Rutiner finns för intern samverkan. 3. Rutinerna beskriver hur samverkan sker mellan personal med utredande och beslutande uppgifter och personal som utför insatser. (Beställare-Utförare) 4. Rutinerna beskriver hur samverkan sker mellan personal som utför insatser och med externa aktörer. Ja, enheten har rutiner för mottagandet av uppdrag från beställaren. 5. Rutinerna är kända och tillämpas av personalen. 6. Ledningen för verksamheten säkerställer att personalen arbetar i enlighet med gällande rutiner. Ja, enhetens rutiner anger hur ansvaret gällande intern samverkan är fördelat i utförandet. Stämmer delvis då vissa rutiner för extern samverkan saknas: rutiner för kontakt med landstingets psykiatri och kommunens sjuksköterskor. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 juni 2015 till vuxen- och omsorgsförvaltningen redogöra för en skriftlig rutin där det tydligt framgår när och hur kontakt tas med kommunens sjuksköterskor och landstingets psykiatri för att få hjälp. Ja, rutinerna är kända och tillämpas av personal. Ja, enhetschef säkerställer att personal arbetar enligt gällande rutiner genom att följa upp inkomna synpunkter och klagomål, avvikelser, missförhållanden, brukarundersökningar, öppna jämförelser m.m. Vid behov ändras rutinerna. 6. DOKUMENTATION – VERKSAMHETSNIVÅ Vuxen- och omsorgsförvaltningen 8(10) Dokumentation vid genomförandet av insatser. Lokala riktlinjer för dokumentation finns, genomförandeplaner upprättas, genomförandet planeras och dokumenteras, hur beslutade insatser ska genomföras konkretiseras i genomförandeplanen. 6.1 Rutiner för dokumentation Verksamheten har utifrån huvudmannens processer och rutiner rörande dokumentation utarbetat de rutiner som behövs för att säkra god kvalitet i verksamheten. 1. 2. 3. 4. Verksamheten har utifrån huvudmanens processer och rutiner upprättat egna rutiner som behövs för dokumentation. Rutinerna anger hur ansvaret är fördelat i verksamheten. Rutinerna är kända och tillämpas av personalen. Ledningen i verksamheten säkerställer att personalen arbetar i enlighet med gällande rutiner. Rutiner för social dokumentation och upprättande av genomförandeplan finns. Ja, rutinen anger ansvarsfördelningen. Ja, rutinen är känd och tillämpas av personal. Rutinen behöver uppdateras. Stämmer delvis då rutinerna för dokumentation är delvis inaktuella och enbart muntliga. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 juni 2015 till vuxen- och omsorgsförvaltningen redogöra för en skriftlig rutin för dokumentation. 6.2 Dokumentation Genomförandet av en planerad insats dokumenteras fortlöpande. 1. 2. 3. 4. 5. Planeringen för hur insatsen ska genomföras dokumenteras i en genomförandeplan. Journalanteckningar förs löpande och det framgår av vem och när anteckningarna gjorts. Av journalanteckningar framgår när insatserna har påbörjats. Avsteg från planeringen och händelser av betydelse dokumenteras i journalen. Ja, alla brukare har en arbets- eller genomförandeplan där insatsernas genomförande dokumenteras. Av journalanteckningar framgår när insatserna avslutas och av vilka skäl. Ja, datum för avslut och orsak framgår av sociala journalanteckningar. Ja, av daganteckningar och av sociala journalanteckningar framgår av vem och när dessa har skrivits. Ja, datum då insatserna har påbörjats framgår av sociala journalanteckningar. Ja, all personal skriver avvikelser från planeringen och händelser av betydelse i daganteckningarna. Kontaktpersonen sammanställer daganteckningarna en gång i månaden och gruppledaren för in sammanställningen i sociala journalanteckningar. 6.3 Genomförandeplan utifrån biståndsbeslut och önskemål Genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och den enskildes önskemål. 1. Genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och upprättas snarast. Ja, genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och upprättas inom 14 dagar. Kontaktpersonalen påbörjar vid första träffen kartläggningen av brukarens önskemål om genomförandet. 2. Personalen har tillgång till de uppgifter som behövs för att kunna upprätta en genomförandeplan. 3. I genomförandeplanen beskrivs insatser utifrån värdegrunden och en helhetssyn av den enskildes behov (sociala, psykologiska och existentiella behov). Inflytande Integritet och privat liv - Meningsfull Ja, uppgifter hämtas från biståndsbeslutet, brukaren själv, företrädaren, eventuellt anhöriga, ibland hälsooch sjukvårdspersonal. Ja, genomförandeplanen beskriver den enskildes behov ur ett helhetsperspektiv med hänsyn tagen till den enskildes rätt till självbestämmande, integritet, välbefinnande och trygghet. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 9(10) tillvaro -Trygghet - Värdigt liv och välbefinnande – Rörelsefrihet och trygghet- Måltidssituation. 6.4 Genomförandeplan konkretiseras Genomförandeplanen konkretiserar hur beslutade insatser ska genomföras. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Genomförandeplanen tydliggör vilka insatser som ska genomföras, av vem samt när och hur dessa ska genomföras. Genomförandeplanen beskriver målen för insatsen eller delar av den. Genomförandeplanen innehåller uppgifter om vilka personer som har deltagit i planeringen. Ja, genomförandeplanen/arbetsplanen tydliggör vilka insatser som ska genomföras, av vem, när och hur. Det framgår av genomförandeplanen på vilket sätt den enskilde utövat inflytande över planeringen (brukaren medverkat i planeringen). Genomförandeplanen innehåller uppgifter om när planen har fastställts (brukaren/legala företrädaren och kontaktpersonen har skrivit under planen). Ja, hur den enskilde har medverkat i planeringen framgår av genomförandeplanen. Genomförandeplanen uppdateras fortlöpande med aktuell information och beskriver när och på vilket sätt (metod) planen ska följas upp. Stämmer delvis, i genomförandeplanen anges när uppföljning ska ske. Hur uppföljningen ska göras saknas. Ja, genomförandeplaner beskriver mål/delmål för insatserna. Ja, av genomförandeplanerna framgår vilka som har deltagit i planeringen. Delvis, ibland saknas underskrifter av brukaren och kontaktpersonen när planen har fastställts. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 juni 2015 till vuxen- och omsorgsförvaltningen redogöra att det finns en fungerande rutin för fastställande/underskrift av genomförandeplan. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 juni 2015 presentera till vuxen- och omsorgsförvaltningen en komplettering av hur uppföljningarna ska göras. 6.5 Dokumentation för att garantera rättssäkerhet Dokumentation i samband med genomförandet av insatser garanterar den enskildes rättssäkerhet. 1. 2. 3. 4. Dokumentationen innehåller endast relevanta uppgifter och är utformad med respekt för den enskildes integritet (uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga). Upprättande och uppföljning av genomförandeplanen är dokumenterade i sociala journalanteckningarna. I journalanteckningarna har dokumenterats att brukaren har informerats om att den har rätt att ta del av den dokumentation som förs. Brukaren har blivit tillfrågad om den vill ha en kopia av genomförandeplanen. Ja, granskningen visar att dokumentationen innehåller uppgifter som är relevanta och respektfulla mot den enskilde. Dokumentationen hålls samman i en Ja, enheten har ett akt-skåp där den enskildes Ja, datum för upprättande och uppföljning av genomförandeplan finns dokumenterade i sociala journalanteckningarna. Stämmer delvis, information om att få ta del av dokumentationen ges vid första träffen. Uppgifter om att information har getts till brukaren saknas i sociala journalanteckningarna. Krav på åtgärder: Enheten ska senast den 1 juni 2015 presentera till vuxen- och omsorgsförvaltningen att informationen om att brukaren fått information/blivit tillfrågad finns antecknat i sociala journalanteckningar. Vuxen- och omsorgsförvaltningen 5. 6. 10(10) personakt. dokumentation förvaras. Huvudakten finns hos handläggaren. Dokumentation enligt LSS och SoL förs åtskilt enligt gällande lagstiftning från dokumentation enligt patientdatalagen (HSL). Handlingar som rör den enskilde förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Ja, sjuksköterskan för HSL-dokumentation. Ja, alla handlingar förvaras i ett låst akt-skåp på enhetens kontor. 7. VAD TYCKER PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OM SITT BOENDE/BOENDESTÖD? Utifrån vuxen- och omsorgsförvaltningens egen brukarundersökning i februari 2015 avseende boende/boendestöd för personer med funktionsnedsättning presenteras här fem av elva frågor. Av 50 brukare deltog 29 (58 %) i undersökningen. 1=stämmer inte alls 1. 2=stämmer dåligt 4=stämmer ganska bra 7 2. Positiv andel Vet ej 21 97 % 0 97 % 0 Jag har deltagit i planeringen av det stöd jag får i mitt boende/av mina boendestödjare 1 7 3. 21 Jag vet vart jag ska vända mig om jag vill lämna synpunkter och klagomål på mitt boende/boendestöd. 8 4. 4 1 3 10 45 % 3 93 % 0 86 % 0 Jag är nöjd med mitt boende/mina boendestödjare. 1 7 5. 1 5=stämmer helt Mina boendestödjare frågar på vilket sätt jag vill ha stöd. 1 1 3=varken/eller 20 Jag känner mig trygg i mitt boende/med mina boendestödjare. 3 4 21 8. HELHETSBEDÖMNING AV VERKSAMHETSUPPFÖLJNINGEN Utifrån förvaltningens egen brukarundersökning i februari 2015 har särskilt boende och boendestöd för personer med funktionsnedsättning sammantaget mycket god kvalitet i sin verksamhet. Brukarna är nöjda och trygga. Utvecklingsområde utifrån brukarundersökningen är bl.a. hur brukarna ska veta var och hur de kan lämna synpunkter och klagomål på sin verksamhet. Av de 64 uppföljningspunkterna i denna verksamhetsuppföljning uppfyller enheten 52 punkter. Enligt verksamhetsuppföljningen har enheten brister bl.a. i dokumentation och hantering av synpunkter och klagomål. Enheten behöver vidta åtgärder för de återstående 12 punkterna i syfte att säkra god kvalitet i verksamheten. De vidtagna åtgärderna ska redovisas till vuxen- och omsorgsförvaltningen enligt angivna tider. 2015-03-06 Anita Johansson Datum Verksamhetsuppföljare Vuxen- och omsorgsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: ÄRENDEBLAD 2015-03-16 SN.2015.14 Vuxen- och omsorgsnämnden Redovisning av delegationsbeslut 2015 Sammanfattning Vuxen- och omsorgsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till tjänsteman enligt av socialnämndens antagen delegationsordning (antaget 2014-12-09). Dessa beslut skall redovisas till vuxen- och omsorgsnämnden. Redovisningen innebär inte att vuxen- och omsorgsnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det vuxen- och omsorgsnämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Delegationsbesluten i sin helhet finns tillgängliga hos kommunledningskontoret. Tiden för överklagande av beslut som fattats med stöd av delegationen börjar löpa fr.o.m att vuxen- och omsorgsnämndens protokoll justerats och anslagsbevis är uppsatt på kommunens anslagstavla. Detta gäller dock inte myndighetsärenden där tiden börjar löpa från det datum då sökanden fått del av besluten. Från och med maj 2013 innehåller inte redovisningen av delegationsbeslut uppgifter om vem som initierat respektive delegationsbeslut. Eftersom uppgift om initierare (namn och adress) kan omfattas av sekretess i vissa ärenden och då personer med skyddad identitet inte ska röjas, har dessa uppgifter tagits bort. ~ Förteckning över delegationsbeslut 2015-02-13 – 2015-03-18 Vuxen- och omsorgsnämnden RAPPORT DELEGATIONSBESLUT Beslutsperiod: 2015-02-18 – 2015-03-18 Ärende: SN.2015.7 Styrning Beslutsattestanter 2015 Beslutsdatum: Beslut: Ärende: 2015-03-18 Beslut SN utan adressfält Förvaltningschef, §1: Fastställd SN.2014.125 Personalknutna ärenden Sjuksköterska, äldreomsorg och -vård/geriatrik A420911 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut Ärende: SN.2015.28 Personalknutna ärenden Tillförordnande chefer 2015 Beslutsdatum: Beslut: Beslut om tillförordnad rektor för Helene Pettersson Ärende: SN.2014.159 Personalknutna ärenden Gruppledare A438588 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut Ärende: SN.2014.144 Personalknutna ärenden Socialsekreterare till barn- och familjegruppen A429266 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut 2015-03-19 14:58:34 Sida 1 av 3 Vuxen- och omsorgsnämnden RAPPORT DELEGATIONSBESLUT Beslutsperiod: 2015-02-18 – 2015-03-18 Ärende: SN.2014.144 Personalknutna ärenden Socialsekreterare till barn- och familjegruppen A429266 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut Ärende: SN.2014.129 Personalknutna ärenden Boendestödjare/ Boendepersonal A422244 Beslutsdatum: Beslut: Anställningsavtal Ärende: SN.2013.98 Personalknutna ärenden Samordnare för arbete mot våld i nära relationer A328346 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut Ärende: SN.2014.113 Personalknutna ärenden Boendepersonal på Mårdstigen A412953 Beslutsdatum: Beslut: Anställningsavtal Ärende: SN.2014.166 Personalknutna ärenden Legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut till hemsjukvården A428456 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut 2015-03-19 14:58:34 Sida 2 av 3 Vuxen- och omsorgsnämnden RAPPORT DELEGATIONSBESLUT Beslutsperiod: 2015-02-18 – 2015-03-18 Ärende: SN.2014.146 Personalknutna ärenden Handläggare med inriktning socialpsykiatri och funktionshinder, tillsvidare Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut Ärende: SN.2014.107 Personalknutna ärenden LSS-handläggare/biståndshandläggare A411027 Beslutsdatum: Beslut: Anställningsavtal Ärende: SN.2014.125 Personalknutna ärenden Sjuksköterska, äldreomsorg och -vård/geriatrik A420911 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut Ärende: SN.2014.125 Personalknutna ärenden Sjuksköterska, äldreomsorg och -vård/geriatrik A420911 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut Ärende: SN.2014.125 Personalknutna ärenden Sjuksköterska, äldreomsorg och -vård/geriatrik A420911 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut 2015-03-19 14:58:34 Sida 3 av 3 Vuxen- och omsorgsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: ÄRENDEBLAD 2015-03-16 SN.2015.15 Vuxen- och omsorgsnämnden Anmälningsärenden Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen och som vuxenoch omsorgsförvaltningen bedömer vara av vikt att redovisa för vuxen- och omsorgsnämnden, utgör anmälningsärenden. Anmälningsärendena i sin helhet finns tillgängliga hos kanslienheten samt hos sekreteraren under sammanträdet. ~ Sammanträdesprotokoll från Sociala utskottet 2015-02-05 ~ Sammanträdesprotokoll från Sociala utskottet 2015-02-19 ~ Sammanträdesprotokoll från Sociala utskottet 2015-03-04
© Copyright 2025