1. No category

Nr 8 2015
Spar bränsle med rätt inställning på halmhacken
Intensiv halmhackning under besvärliga förhållanden kan kräva upp emot en tredjedel av tröskans motoreffekt. Genom att välja och ställa in halmhacken efter behov kan effektbehovet minskas och bränsle sparas.
På JTI har forskare undersökt vilken betydelse olika inställningar på halmhacken har för bränsleåtgången vid tröskning.
Moderna halmhackar kan snitta ner till två till tre centimeter
vilket är en anpassning till plogfria system under torra förhållanden i Europa. Ofta hackas halmen så kort som möjligt även
i Sverige även om det inte finns behov av det i till exempel
plöjda system, skriver Nytt från Stiftelsen Lantbruksforskning.
I projektet kunde forskarna minska effektbehovet med 36
procent på Rekordverkens MaxiSpreader genom att minska
motknivarnas ingrepp. Det gav en bränslebesparing på sex
procent. Hackningslängden ökade då med 20 millimeter.
Genom att koppla in eller koppla från tvärlisten kunde de
uppnå samma effekt som när motknivarnas läge justerades
ett steg.
Arkivbild tröska MF
Projektet heter V1340050 Minskad bränsleförbrukning vid
skördetröskning genom anpassning av halmens hackningsgrad. Ansvarig forskare: Gunnar Lundin på JTI—Institutet för
jordbruks– och miljöteknik.
Källa: Nytt från Stiftelsen Lantbruksforskning nr 3 2015.
Sök LOVA-stöd för strukturkalkning
Viktiga datum för några jordbrukarstöd
I Örebro län går det i år att söka LOVA-stöd för
strukturkalkning av lerjordar fram till den 28
februari 2016.
Den 31 oktober och 1 november är viktiga datum för
några jordbrukarstöd.
Du kan få stöd med upp till 40 procent av kostnaderna. Är
du intresserad av att söka stöd för strukturkalkning kan du
vända dig till Ernst Witter, telefon 010-224 84 04 eller
[email protected].
Strukturkalkning är en åtgärd som kan minska fosforförlusterna från lerjordar samtidigt som odlingsförutsättningarna
kan förbättras.
Ändra kontonummer i tid
I år är det extra viktigt att du kontrollerar att du har angett
rätt kontonummer för Jordbruksverkets utbetalningar av
stöd senast 6 november. Är det fel kontonummer kan det
leda till att utbetalningarna dröjer länge.
Senast den 31 oktober ska du ha skött din jordbruksmark enligt
de nya reglerna för gårdsstödet. Det innebär att det tydligt ska
synas att du har gjort de åtgärder som ska göras på varje skifte.
Det kan till exempel vara att det blivit odlat, betat, putsat, avslaget eller jordbearbetat.
För dig som har sökt miljöersättning för vallodling gäller att
vallen ska ha skördats eller betats senast den 31 oktober. Om
du har sökt miljöersättning för betesmarker och slåtterängar ska
du ha slagit och fört bort skörden eller låtit beta marken senast
den 31 oktober.
Tidigast 1 november får du bryta en vallinsådd på ekologisk
fokusareal.
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsförslag?
Under vintern och våren 2015 pågick samråd om förslag på åtgärder inom vattenförvaltningen. Efter att
samrådet avslutades i maj har Vattenmyndigheterna omarbetat förslagen. I samband med samrådet begärde
dessutom flera parter överprövning hos Regeringen.
Vattenmyndigheterna har sedan samrådet avslutades omarbetat
delar av Åtgärdsförslaget. I korta drag har deras översyn och
kvalitetsäkring resulterat i att delar av det föreslagna programmet
har ändrats.
Bland annat innebär det att både den areal som berörs av föreslagna åtgärder och att antalet åtgärder som föreslås har minskat.
För vissa vattendrag har också tidsperioden för att uppnå god ekologisk status förlängts fram till år 2027, då det inte är rimligt att
uppnå målet till 2021 på grund av för stora kostnader.
I skrivande stund ligger Åtgärdsprogrammet hos Regeringen som
ska ta ställning till det som framfördes i begäran om överprövning.
Beroende på vad Regeringen kommer fram till kan beslut om åtgärdsförslagen eventuellt tas i december.
Fosfordamm. Foto: Ernst Witter
Funderar du på produktion av biogas?
Under hösten fram till februari 2016 erbjuder JTI en gratis internetkurs för dig som är intresserad av biogasproduktion. Du kan börja när du vill och göra de delar som du vill.
JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, är svensk partner i det tvååriga EU-projektet BIOGAS3 som ska öka möjligheterna för mindre företag inom livsmedelsproduktion och
lantbruk att starta upp en egen biogasproduktion. Den kostnadsfria kursen riktar sig i första hand till biogasintresserade
inom livsmedelsindustri och lantbruk. Kursen ger kunskap om
de tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekterna av biogasproduktion men även regelverket kring byggnation av bio-
gasanläggningar med goda exempel från Europa. Studierna kan
genomföras i egen takt fram till februari 2016.
Om du har frågor om onlinekursen kontakta projektledare
Henrik Olsson på [email protected] eller 010- 516 69 36
Registrera dig på kursen via denna länk: www.renac.de/en/
current-projects/biogas3/registration/registration-sweden.html
Enstaka platser kvar:
Plöj bättre med rätt inställning - En praktisk kurs om plöjning.
Kursen vänder sig i första hand till dig som har erfarenhet energi. En dåligt inställd plog kan öka bränsleförbrukningen
med 20-25 procent. Med rätt inställning kan du både få bättre
av att plöja men som vill jobba mer med plogens inställresultat och spara mycket bränsle.
ningar och genomförandet.
Fredagen 30 oktober, kl 10.00-16
Kvinnerstaskolan
Det kan eventuellt också finnas plats torsdagen den 29 oktober i Viby. Hör av dig för mer information.
Plöjning kan minska förekomsten av både ogräs och svampsjukdomar. Plöjning är också ett moment som kräver mycket
Länsstyrelsen i Örebro län
Telefon:010-224 80 00
Christer Johansson, LRF Konsult håller i kursen och under
den teoretiska delen går vi bland annat igenom plogens föroch nackdelar, grundinställningar, kostnader och bränsleekonomi. I det praktiska momentet ställer vi in redskapen och
plöjer i fält.
Anmälan och information: Helena Högberg Åkerhielm, tfn
010-224 84 27, e-post [email protected]
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/orebro