1. No category

Parabordtennis
Linus Karlsson,
herrar stående klass 8
Parabordtennis
Parabordtennis eller bordtennis för personer med funktionsnedsättning är i Sverige en del av det Svenska Parasport
förbundet (Parasport Sverige) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK). Parasport Sverige ansvarar idag för 18 olika
Paraidrotter och samarbetar med ytterligare 18 specialidrottsförbund som har Paraidrott i sitt egna förbunds verksamhet.
SPK ansvarar bl.a. för förberedelser och deltagandet för Sveriges aktiva och ledare vid de Paralympiska spelen.
På sikt är målet att deflesta Paraidrotter integreras med sin idrotts specialförbund (t.ex. Parabordtennis med Svenska
Bordtennisförbundet och Parasimning med Svenska simförbundet etc.).
Processen att integrera Parabordtennis i Svenska Bordtennisförbundet (SBTF) är igång men långt ifrån färdig. I väntan
på en eventuell övergång av Parabordtennis till SBTF vill vi med detta material redan nu öka medvetenheten kring
Parabordtennis och vilka möjligheter det finns för bordtennisföreningar som idag är anslutna till SBTF att bedriva
Parabordtennis på tävlingsnivå och vilka möjligheter det finns för personer med funktionsnedsättningar att spela
Parabordtennis.
Tävlingsverksamhet i Sverige och internationellt
Parabordtennis är en av de största Paraidrotterna i Sverige. Årligen arrangeras SM och junior-/ungdoms-SM samt
ytterligare ca 5-6 nationella tävlingar. Vid de nationella tävlingarna spelas olika former av klasser:
Skadeklasser (uppdelning i klass 1-11 beroende på funktionsnedsättning)
Prestationsklasser (uppdelning i klass Elit-klass 3 beroende på spelstyrka, oberoende av funktionsnedsättning)
Ålderklasser (ungdoms-, junior- och veteranklasser oberoende av funktionsnedsättning)
Den internationella tävlingsverksamheten är relativt omfattande. Parabordtennisen är en av de största Paraidrotterna
internationellt. Internationellt är det internationella bordtennisförbundet (ITTF) som är ansvarig för Parabordtennisen.
Årligen arrangeras ett mästerskap (Paralympics, VM eller EM) samt ytterligare ca 20 rankingtävlingar. Vid de internationella tävlingarna delas klasserna enbart upp i skadeklasser, dvs. indelning utifrån funktionsnedsättning. Vid varje tävling
spelas singel- och lagspel.
Paralympics är Paraidrottens motsvarighet till de Olympiska spelen (OS). Paralympics hålls alltid direkt efter OS i samma
stad. Paralympics har växt enormt under de senaste spelen och i London 2012 deltog 4200 aktiva och 2700 ledare från
140 nationer och 1,5 miljoner biljetter såldes. Paralympics är ett av världens största idrottsevenemang alla kategorier.
Alexander Öhgren, herrar rullstol klass 3
Hur går jag till väga för att tävla i Parabordtennis?
För att delta i Parabordtennistävlingar i Sverige behöver du ha
en tävlingslicens hos Parasport Sverige samt tävla för en
förening som är medlem i Parasport Sverige.
Vissa nybörjartävlingar är licensfria, d.v.s. du
behöver bara vara medlem i en klubb ansluten till Parasport
Sverige men inte lösa någon licens. Licensavgiften för en
spelare är 250 kr/år.Så här löser du licens i Parasport Sverige:
• Din förening som är ansluten till Parasport Sverige gör
licensansökan via sin Idrottonline-hemisda.
• Spelaren/föreningen skickar in ett medicinskt kort som finns
att ladda ner på Parasport Sverige:s hemsida. Vanligtvis
skickas även andra medicinska underlag såsom läkarintyg in
i sambandmed ansökan.
• När licensansökan gjorts på klubbens hemsida samt det
medicinska kortet med övriga medicinska underlag är inskickat
meddelar Parasport Sverige om licensen är godkänd samt
vilken klasstill-hörighet spelaren tillhör.
Mer om det medicinska kortet och andra medicinska underlag
finns att läsa under rubriken klassificering.
Hur kan min förening bli en Paraklubb?
Vill din förening ansluta sig till Parasport Sverige och därmed
bl.a. kunna delta vid Parabordtennistävlingar behöver föreningen
bli medlem i Parasport Sverige. Medlemsansökan sker på
samma sätt som att bli medlem i andra specialidrottsförbund
(t.ex. Svenska Bordtennisförbundet).
Din förening ansöker om medlemskap via denna länk:
http://www.svenskidrott.se/Bildaidrottsforening/AnsokanommedlemskapiSF/Foreningsansokan/
Medlemsavgiften för din förening är 400 kr/år.
Vad gör jag om jag inte har någon Paraklubb?
Är du inte medlem i en bordtennisförening som även är medlem i
Parasport Sverige eller om din förening inte vill bli medlem i
Parasport Sverige kan du tävla för en annan förening som redan Anna-Carin Ahlquist, damer rullstol klass 3
är medlem i Parasport Sverige. Det finns föreningar som är
anslutna till Parasport Sverige runt om i hela landet.
Alla dessa föreningar hittar du på Parasport Sverige:s hemsida:
http://www.shif.se/Foreningar/Hittadinforening/
Via samma länk hittar du även kontaktuppgifter till
Parasport Sverige:s olika
distriktsförbund. Ta kontakt med en förening eller ditt distrikt om
du vill hitta en förening som är medlem i Parasport Sverige.
Eftersom Parabordtennis och bordtennis för icke funktionsnedsatta inte tillhör samma förbund kan du tillhöra olika föreningar
beroende på vilken sorts tävling du spelar. Du kan alltså tillhöra
en förening när du tävlar i Parabordtennis och en annan när du
tävlar i SBTF-tävlingar för icke funktionsnedsatta.
Ingela Lundbäck, damer rullstol klass 5
Svenska Paralandslaget i bordtennis
Sverige har ett av världens bästa Parabordtennislag och vann både vid det senaste Paralympics (2012) och vid det
senaste VM (2014) fem medaljer. Paralandslaget deltar precis som Svenska Bordtennisförbundets landslag årligen
på internationella rankingtävlingar och mästerskap. Under 2015 består seniorlandslaget av 13 spelare och leds av en
förbundskapten och två assisterande coacher. Under seniorlandslaget finns en grupp ungdoms-/juniorspelare som även
dem deltar på vissa internationella tävlingar och har ”riksläger”.
Klassifikation av bordtennisspelare med fysisk funktionsnedsättning har som syfte att skapa rättvis klassindelning och
därmed rättvis konkurrens mellan spelare. Systemet kallas funktionell klassifikation och fokuserar på spelarnas fysiska
förutsättningar för att spela bordtennis. För att bedöma detta utreds olika kroppsfunktioner (ex. styrka, balans, ledrörlighet, muskeltonus och motorisk kontroll) som kan leda till att aktivitetsförmågan begränsas. Det finns ingen fast gräns
mellan klasserna så tillvida att har man den diagnosen eller den funktionsnedsättningen tillhör man en specifik klass.
Klassificering av en spelare blir aktuellt när den ska börja spela Parabordtennistävlingar sanktionerade av Parasport Sverige.
Anna-Carin Ahlquist, damer rullstol klass 3
Inom Parabordtennis finns tio olika klasser för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Klass 1-5 är för spelare som
sitter i rullstol och klass 6-10 är för stående spelare. Ju lägre klass desto grövre funktionsnedsättning.
Det finns även en elfte klass (klass 11) inom Parabordtennisen och det är för personer med intellektuell funktionsnedsättning. De elva olika klasserna kallas skadeklasser.
Läs mer om de olika skadeklasserna under rubriken klassindelning.
När en spelare vill tävla i Parabordtennis ansöker föreningen om licens via sin Idrottonline-hemsida. I samband med det
ska förenigen eller spelaren skicka in medicinska kort samt andra medicinska handlingar.
För personer med fysisk funktionsnedsättning ska Parasport Sverige:s medicinska kort 1 fyllas i av en läkare eller sjukgymnast.
Andra medicinska underlag som underlättar klassificeringen skall bifogas.
Parasport Sverige tar beslut vilken skadeklass du tillhör utifrån det medicinska kortet samt övriga medicinska handlingar
som är inskickade. Vid tävlingsspel finns sedan Parasport Sverige:s klassificerare på plats som observerar spelare och
som kan justera vilken skadeklass som ska gälla för den spelaren vid tävlingsspel.
För personer med intellektuell funktionsnedsättning ska Parasport Sverige:s medicinska kort 3 fyllas i av LSS-handläggare,
SDS 150204 00 C37
psykolog, skolsköterska, skolläkare, lärare särskola eller förälder. Andra medicinska/psykologiska underlag som finns bifogas
och skickas till Parasport Sverige. Parasport Sverige tar beslut utifrån de handlingar som skickats in.
Medicinska kort 1 och 3 finns på Parasport Sverige:s hemsida:
SDS 150204 00 C37
http://www.shif.se/Forbundsinfo/Dokument/Blanketter/
Klassindelning
Klass
Rullstolsklasser 1–5
Bålstabilitet
Armfunktion
Exempel på spelstil
Exempel på funktionsnedsättning
Nedan beskrivs de elva
olika skadeklasserna
för personer funktionsnedsättningar.
Beskrivningen
i tabellerna gäller i de
Betydande dysfunktion i bålbalans.
Betydligt nedsatt. Problem
Quadriplegi. Höga ryggmärgsskador C3–C5.
Defensiv spelstil, endast ”bollning”
Behov avalltid
högt ryggstöd
för att kunna i varje
att kontrollera
armbåge/
Extrem spasticitet i armar. Svår bålbalansnedsättmed lätt underskruv och ”hissar”.
flesta fall men1det finns
undantag
skadeklass.
hålla balansen sittande.
2
Klass
1
3
2
4
3
5
4
5
Betydande dysfunktion i bålbalans.
Behov av högt ryggstöd för att kunna
hålla balansen
sittande.
Bålstabilitet
Betydande dysfunktion i bålbalans.
Måttlig
dysfunktion
i bålbalans.
Kan
Behov
av högt
ryggstöd
för att kunna
inte återfå
balans
snabbt vid fall framåt.
hålla
balansen
sittande.
Bålrörelser långsamma. Kan ha statisk
balans men inte dynamisk.
Betydande dysfunktion i bålbalans.
Behov av högt ryggstöd för att kunna
hålla
sittande.
Vidbalansen
normal upprätt
sittande position är
bålbalansen god. Kan använda sig av icke
spelarm för att optimera balansen. Kan
Måttlig
dysfunktion
Kan
resa
sig från
framåtlutati bålbalans.
läge. Har svårt
inte
återfå balans
snabbt
vid fall
framåt.
att kontrollera
balans
i laterala
sidorörelBålrörelser
långsamma.
Kan
ha
statisk
ser utan stöd av arm som håller i stolen.
balans men inte dynamisk.
Normal bålstabilitet. Kan eventuellt även
använda sig av ben/fötter för att trycka
VidRörelser
normalframåt/bakåt
upprätt sittande
ifrån.
utanposition
problem,är
bålbalansen
god. iKan
använda
även
vissa rörelser
sidled
möjligt.sig av icke
spelarm för att optimera balansen. Kan
resa sig från framåtlutat läge. Har svårt
att kontrollera balans i laterala sidorörelNär
rullstolsklasser utan stöd
avdet
armgäller
som håller
i stolen.
serna (1–5) är det framförallt
Normalbålbalans
bålstabilitet.
Kan
eventuellt även
och
armfunktion
som
använda sig
av ben/fötter för att trycka
kontrolleras.
ifrån. RörelserMinsta
framåt/bakåt
utan
problem,
funktionsnedsättning
även vissa rörelser i sidled möjligt.
När det gäller rullstolsklasserna (1–5) är det framförallt
bålbalans och armfunktion som
kontrolleras.
Minsta funktionsnedsättning
skuldra. Problem med grepp.
ning.
Rullstolsklasser
1–5
Måttlig
till svår nedsättTetraplegi. Höga
ryggmärgsskador C6-C7.
Ingen möjlighet till smash eller topspin.
Mycket begränsad räckvidd.
Som klass 1 men något mer kraft som
ger skruv och fart i slagen. Kan hålla
i rullstolen
med icke
för att förExempel
påspelarm
spelstil
bättra räckvidden.
Quadriplegi. Höga ryggmärgsskador C3–C5.
Defensiv spelstil, endast ”bollning”
Svår diplegi.
Ryggmärgsskador
C8-TH7.
Kanlätt
använda
icke spelarm
för att få
Extrem
spasticitet
i armar. Svår bålbalansnedsättmed
underskruv
och ”hissar”.
Mild
kraft och
balans i sidled.
Kaneller
skiftatopspin.
mellan
ning.nedsättning av armfunktion.
Ingen
möjlighet
till smash
Betydande spasticitet i ben.
backhand/forehand
bättre än klass 1–2
Mycket
begränsad räckvidd.
och använda smash och topspin, men inte
Måttlig till svår nedsättTetraplegi. Höga ryggmärgsskador C6-C7.
Som klass 1 men något mer kraft som
med full kraft och fart i slagen.
ning. Kan kontrollera handSvår bålbalansnedsättning
ger skruv och fart i slagen. Kan hålla
och
armrörelser
har
i rullstolen
med
attdefen
för- Kan
ha mild tillmen
måttlig
Måttlig diplegi. Ryggmärgsskador TH8-L1.
Avvägning
micke spelarm
sivför
och
nedsatt
kraft.i spelarm.
bättra
räckvidden.
nedsättning
Måttlig spasticitet i ben. Måttlig bålbalansnedsiv
spelstil.
Kan kontrollera bollen bra
sättning.
i det defensiva spelet och attackerar vid
Normal armfunktion.
Svår diplegi. Ryggmärgsskador C8-TH7.
Kan
använda
icke spelarm
för attGod
få
läge
med
överskruv
eller smash.
Mild nedsättning av armfunktion.
kraft och balans i sidled. Kan skifta mellan
räckvidd.
Betydande spasticitet i ben.
backhand/forehand bättre än klass 1–2
och använda smash och topspin, men inte
Normal armfunktion.
Ryggmärsskador L2-S3. Polio.
Som
men
ännu större
med
fullklass
kraft4och
farthar
i slagen.
m
nsivt spel. Mycket god
Kan ha mild till måttlig
Måttlig diplegi. Ryggmärgsskador TH8-L1.
Avvägning m
siv och defen
räckvidd.
nedsättning i spelarm.
Måttlig spasticitet i ben. Måttlig bålbalansnedsiv spelstil. Kan kontrollera bollen bra
sättning.
i det defensiva spelet och attackerar vid
läge med överskruv eller smash. God
räckvidd.
för spel i rullstolsklasser 1–5
–Kan inte gå i sidled. Kan endast andra handen som håller i rullgäller då någonting av följande stå i position med hyperlordos
stolen.
Normal armfunktion.
Ryggmärsskador
L2-S3. Polio.
Som klass
Undantag i bålbalans/arm
- 4 men har ännu större
förekommer:
och höften bakåtlutad.
funktion nns vidm
ovanliga typer nsivt spel. Mycket god
–Kan inte stå/gå utan stöd av
–Kan inte plocka en boll från
räckvidd.
av funktionsnedsättningar.
två kryckor.
golvet i sidleds utan stöd med
ning. Kan kontrollera handoch
armrörelser men har
Armfunktion
nedsatt kraft.
Betydligt nedsatt. Problem
armfunktion.
attNormal
kontrollera
armbåge/
skuldra. Problem med grepp.
för spel i rullstolsklasser 1–5
gäller då någonting av följande
förekommer:
–Kan inte stå/gå utan stöd av
två kryckor.
Svår bålbalansnedsättning
Exempel på funktionsnedsättning
–Kan inte gå i sidled. Kan endast
stå i position med hyperlordos
och höften bakåtlutad.
–Kan inte plocka en boll från
golvet i sidleds utan stöd med
andra handen som håller i rullstolen.
Undantag i bålbalans/armfunktion nns vid ovanliga typer
av funktionsnedsättningar.
Stående klasser 6–10
Klass
6
Klass
7
6
8
7
9
8
10
9
10
Exempel på funktionsnedsättning
Svår nedsättning i ben och armar, till exempel
CP hemi/diplegi med spelarmen inkluderad.
Amputation spelarm och ben.
Amputation båda ben över knät.
Exempel på spelstilar
Defekt i spelarm och ben.
Spelar nära bordet med mycket begränsad räckvidd. Spelar mest
defensivt. Bollens placering har stor betydelse.
Muskeldys
nkomplett ryggmärgsskada med jämförbar pro som i exempel ovan.
Spelare som har sin racket i munnen.
Stående klasser 6–10
Måttlig till svår nedsättning i benen. Kan springa
måttlig till svår CP, amputation eller arm-/
på funktionsnedsättning
men förlorar balans vidExempel
hopp.
bendefekt.
Muskeldys
.
Ryggmärgsbråck
ellerben.
Polio i båda benen.
Svår nedsättning i ben och armar, till exempel
Defekt
i spelarm och
Nedsättning
i
spelarm
och
ben,
till
exempel
CP hemi/diplegi med spelarmen inkluderad.
Muskeldys
nkomplett ryggmärgsAmputation
spelarm
ochbenen
ben. (exempelvis
Mild nedsättning
i båda
Amputation
bådaknä,
benpolio
övereller
knät.ryggmärgs
amputation
under
bråck) eller ena benet (amputation över knä).
Måttlig till svår nedsättning i benen. Kan springa
Mild
nedsättning
i ben
(till exempel lätt CP
men
förlorar
balans vid
hopp.
hemiplegi,
amputerat
ena benet nedanför knä,
Muskeldys
.
polio,
lätt svaghet
i båda benen).
Nedsättning
i spelarm
och ben, till exempel
Mild nedsättning i spelarmen.
Mild nedsättning i båda benen (exempelvis
amputation under knä, polio eller ryggmärgs
bråck) eller ena benet (amputation över knä).
Lätt nedsättning ben (till exempel amputerad
fot, lätt svaghet i benmuskulatur eller stelhet
Mild nedsättning i ben (till exempel lätt CP
i fotled).
hemiplegi, amputerat ena benet nedanför knä,
polio, lätt svaghet i båda benen).
Mild nedsättning i spelarmen.
Spelar mest nära bordet. Kan attackera vid läge. Nedsatt benExempel
på spelstilar
funktion påverkar
slagets kraft.
Spelar nära bordet med mycket begränsad räckvidd. Spelar mest
defensivt. Bollens placering har stor betydelse.
som
i
exempel
ovan.
skada
med
jämförbar
pro
Problem med spelarmen.
Liknande spelstilar som för icke funktionsnedsatta. För yttar sig
Spelare
som
har sin
racket
i munnen.
sämre i djupled och i sidled, särskilt åt ena hållet.
Måttlig CP,
hemieller
diplegi.
måttlig till svår CP, amputation eller arm-/
Betydande nedsättning icke spelarm (exem
bendefekt.
pelvis
koplett plexusskada
elleri båda
amputation
Ryggmärgsbråck
eller Polio
benen.
genom skuldra).
Problem med spelarmen.
Måttlig CP, hemi- eller diplegi.
Liknande spelstilar som för icke funktionsnedsatta. För yttar sig
sämre i djupled och i sidled, särskilt åt ena hållet.
Mild nedsättning i spelarmen.
Nedsättning i icke spelarm (exempelvis
Betydandearmdefekteller
nedsättning icke
spelarm (exem
amputation,
plexusskada).
pelvis koplett plexusskada eller amputation
genom skuldra).
Hänsyn tas till problem i armar
Minsta funktionsnedsättning för
och/eller ben och den sammanlag
stående klasser gäller till exempel då
Lätt nedsättning benda
(till
exempel
amputerad
Mild
nedsättning
i spelarmen.
funktionen bedöms med hänsyn någonting av följande
förekommer:
fot, lätt svaghet i benmuskulatur
eller stelhetpåverkas av Nedsättning
i icke spelarm
till om spelförmågan
–Nedsättning
i spelarm(exempelvis
som
i fotled).
amputation,
armdefekteller
plexusskada).
nedsättningen.
påverkar
spelförmågan.
Spelar mest nära bordet. Kan attackera vid läge. Nedsatt benSom klass
8, men
för yttar
sig något bättre.
funktion
påverkar
slagets
kraft.
Samma spelstilar som icke funktionsnedsatta. Har någon mindre
begränsning i s
ka moment.
Som klass 8, men för yttar sig något bättre.
–Då endast icke spelarm är påverkad
ska en tredjedel av underarmen sakSamma
spelstilar
som icke funktionsnedsatta. Har någon mindre
nas eller ha
betydande
nedsättning.
begränsning
s påverkar
ka moment.
–Nedsättning
i benisom
rörelseförmågan.
Klass 11 är för spelare
med intellektuellt
funktionsnedsättning.
Hänsyn tas till problem i armar
Minsta funktionsnedsättning för
–Då endast icke spelarm är påverkad
och/eller ben
och den sammanlag
stående
klasser75)
gäller tilloch
exempel
då ska en tredjedel av underarmen
sakSpelare kan inkluderas
utifrån
låg IQ
(under
diagnostiserad
utvecklingsstörning.
da funktionen bedöms med hänsyn någonting av följande förekommer:
till om spelförmågan påverkas av
–Nedsättning i spelarm som
nedsättningen.
påverkar spelförmågan.
nas eller ha betydande nedsättning.
–Nedsättning i ben som påverkar
rörelseförmågan.
Särskilda tävlingsregler vid Parabordtennis
För spelare i de stående klasserna (klass 6-10) samt för spelare med intellektuell funktionsnedsättning (klass 11) gäller
samma regler som för spelare utan någon funktionsnedsättning både vid singelspel och vid dubbelspel då båda spelare
är stående.
För sittande spelare (klass 1-5) gäller särskilda regler i både singelspel och dubbelspel. I singelspel gäller att serven inte
får gå ut över långsidan. Vidare får bollen vid serve inte ha så mycket underskruv att den vänder tillbaka i riktning mot
nätet. I dubbelspel får bollen servas ut över långsidan men bollen får inte servas så den vänder tillbaka mot nätet.
I dubbelspel behöver inte spelarna slå varannan boll. Denna regel gäller även då en sittande spelare bildar par med en
stående spelare.
Reglerna för Parabordtennis gäller även då en Parabordtennisspelare deltar i tävlingar för personer utan funktionsnedsättningar.
Emil Andersson, herrar stående klass 8
Emil Andersson, herrar stående klass 8
Kontaktuppgifter Svenska Parasportförbundet, Parabordtennis
Kontakta gärna oss om ni vill veta mer om Parabordtennis:
Daniel Ellermann, förbundskapten Parabordtennis Sverige
[email protected], 0733-568582
Dennis Lindahl, ordförande Parabordtenniskommittén Sverige
[email protected], 0725-057070
Svenska Parasportförbundets kansli
[email protected], 08-699 60 00
Svenska Parasportförbundets klubbar och distrikt
http://www.shif.se/Foreningar/Hittadinforening/
Informationsbroschyren är framtagen av Daniel Ellermann i samarbete med
Svenska Parasportförbundet, Dansk Handicap Idræts-Forbund, Team Danmark,
Lisa Lundell och Erik Kullingsjö.