1. No category

EXAMENSARBETE
Byggnadsutformning av ett prefabricerat,
energieffektivt småhus
Emelie Malmborg
2015
Civilingenjörsexamen
Arkitektur
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Byggnadsutformning av ett prefabricerat, energieffektivt småhus
Examensarbete, 30 högskolepoäng
Författare
Utgivningsår
Program
Institution
Universitet
Handledare
Examinator
Emelie Malmborg
2015
Civilingenjör Arkitektur, 270hp
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Luleå tekniska universitet
Anders Björnfot
Helena Lidelöw
Sammanfattning
I Sverige finns idag ett stort utbud av prefabricerade villor från många olika företag. Sedan lång tid
tillbaka konkurrerar man främst med antingen lågt pris eller stor valfrihet i utformningen. De
stigande energipriserna och Boverkets skärpta energikrav har gjort att även låg energiförbrukning
blivit en viktig konkurrensfaktor.
Englundshus är ett företag i Kalix som prefabricerar villor. I EU-projektet Norrlandshuset
samarbetade de med underleverantörer i Kalix-regionen för att ta fram en energieffektiv villa. Detta
examensarbete utfördes parallellt med projektet och använde kriterier därifrån till fallstudien.
Fallstudien omfattar att ta fram en villa klassad som minienergihus, som kan produceras effektivt i
Englundshus fabrik. Först samlades alla tillgängliga förutsättningar och krav in och därefter
utformades ett hus utifrån dem.
Det framtagna huset är en familjevilla i två plan med yteffektiv planlösning och två olika varianter på
fasadutformning. Resultatet visar att de uppställda energikraven är svåra att uppnå med den av
husfabrikanten föreslagna väggkonstruktionen, trots att huset utformats enligt principerna för
energieffektivitet. Det krävs både noggrannare utförande av tätskikt och ett klimatskal med högre
prestanda för att uppnå kraven.
2
Abstract
There is a great variety of prefabricated detached single family homes from many different
companies in Sweden today. Traditionally they have competed primarily with either a low price tag
or great freedom in design. Rising energy prices and the tougher energy requirements set by the
Swedish National Board of Housing, Building and Planning has made low power consumption a new
important competitive factor.
Englundshus is a company in Kalix who prefabricate single family homes. In the EU project
Norrlandshuset they cooperated with suppliers in the Kalix region to develop an energy-efficient
detached house. This thesis was carried out in parallel with the project and has applied the criteria
from the project to the case study. The case study includes developing a detached house classified as
a minienergy building, which can be produced efficiently in Englundshus factory. First, all the
conditions and requirements were collected, and then a house was designed based on those.
The designed house is a detached single family home with two floors, space-efficient floor planning
and two different versions of façade design. The results show that the established energy
requirements are difficult to achieve with the wall construction proposed by the house
manufacturer, even though the house had been designed according to the principles of energy
efficiency. A more precise execution of airtightness and a building envelope with higher performance
is required to be able to fulfill the requirements.
3
Innehåll
1. Inledning....................................................................................................................................................... 6
1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................ 6
1.2 Syfte och mål .......................................................................................................................................... 6
1.3 Avgränsningar ......................................................................................................................................... 6
2. Metod........................................................................................................................................................... 7
2.1 Metodval ................................................................................................................................................ 7
2.2 Tillvägagångssätt..................................................................................................................................... 7
2.3 Litteraturstudie ....................................................................................................................................... 7
2.4 Marknadsanalys ...................................................................................................................................... 7
2.5 Fallstudie ................................................................................................................................................ 7
2.6 Energiberäkning ...................................................................................................................................... 8
3. Litteraturstudie ............................................................................................................................................. 9
3.1 Marknad ................................................................................................................................................. 9
3.2 Arbetsmetod inom industriellt småhusbyggande ................................................................................... 10
3.3 Byggsystem ........................................................................................................................................... 10
3.4 Energieffektiva hus ............................................................................................................................... 12
3.5 Lågenergihus......................................................................................................................................... 13
3.5.1 Kravnivåer ..................................................................................................................................... 14
3.6 Installationer......................................................................................................................................... 15
4. Fallstudie .................................................................................................................................................... 17
4.1 Specifika förutsättningar ....................................................................................................................... 17
4.1.1 Målgrupp ....................................................................................................................................... 17
4.1.2 Energianvändning .......................................................................................................................... 17
4.1.3 Installationer ................................................................................................................................. 17
4.1.4 Byggsystem.................................................................................................................................... 18
4.1.5 Arkitektur ...................................................................................................................................... 18
4.2 Huskoncept........................................................................................................................................... 19
4.2.1 Utformningsprocess ....................................................................................................................... 19
4.2.2 Energiberäkning ............................................................................................................................. 22
5. Diskussion ................................................................................................................................................... 23
5.1 Fallstudie .............................................................................................................................................. 23
5.2 Metod................................................................................................................................................... 23
5.3 Framtidsutsikter.................................................................................................................................... 23
6. Referenser .................................................................................................................................................. 25
4
Bilagor
1. Ritningar
2. Energiberäkning
3. Teknisk beskrivning
5
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Englundshus är ett företag i Kalix som bl.a. tillverkar villor industriellt. De har en medelhög
prefabriceringsgrad och levererar väggar och bjälklag som plana element. I EU-projektet
Norrlandshuset, som pågick 2008-2010, försökte Englundshus att långsiktigt knyta tills sig
underleverantörer i Kalix-regionen. I projektet medverkade leverantörer av fönster, takplåt,
värmesystem och färdiga badrum. Dessutom medverkade forskare från Luleå Tekniska Universitet.
Tillsammans tog man fram en industriellt byggd, energieffektiv villa.
Detta examensarbete startades för att bidra till projektet genom att självständigt ta fram ytterligare
ett förslag på villa utifrån de uppsatta kriterierna. När fallstudien utfördes hösten 2009 skulle
Boverket (2009) just skärpa energireglerna och många småhustillverkare stod inför stora utmaningar
för att anpassa sig till dem. Samtidigt utvärderades de första svenska passivvillorna och det visade sig
att det var både tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att bygga mycket energieffektivt även i
Sverige.
1.2 Syfte och mål
Examensarbetet syftar till att undersöka hur industriellt byggda småhus kan göras mer
energieffektiva genom en fallstudie där ett sådant hus utformas.
Målet är att utforma en energieffektiv villa som klarar kraven för minienergihus i norra Sverige och
kan produceras effektivt i Englundshus fabrik i Kalix. Huset ska tillhöra de billigare på marknaden, ha
en attraktiv utformning och ge möjlighet till egna val.
1.3 Avgränsningar
Hela examensarbetet behandlar enfamiljshus. Detta är en genomgående avgränsning i både
teoridelen och fallstudien.
Förslag på konstruktion av väggar, tak och grund tillhandahålls av Englundshus.
6
2. Metod
2.1 Metodval
När man samlar in stora mängder strukturerad information som sedan bearbetas statistiskt är
metoden kvantitativ. Motsatsen, en kvalitativ metod, används när man vill få en djupare förståelse av
den information som samlas in. Dataanalysen ställer då större krav på författarens analysförmåga
och angrepssättet kan bli mer subjektivt. Med en deduktiv ansats testas en logiskt grundad hypotes
mot verkligheten, till skillnad från den induktiva ansatsen där data samlas in från verkligheten och
jämförs emot den rådande teorin. (Patel & Davidson, 2003) Detta arbete är utfört med kvalitativ
metod och deduktiv ansats.
2.2 Tillvägagångssätt
Arbetet inleds med en litteraturstudie om lågenergihus, byggsystem för villor och arbetsprocesser vid
utformning av prefabricerade villor. En analys av marknaden för prefabricerade villor görs också.
Sedan prövas en arbetsmetod genom en enkel fallstudie. Först kontaktas en expert inom de olika
områdena (husfabrik, arkitekt och VVS-konsult). De bidrar med kunskap som specifikt rör detta
projekt vilket sammanställs som skall- och bör-krav. Metoden är en kvalitativ intervju med en person
per fackområde.
När alla förutsättningar är insamlade ritas huset. Utformningsprocessen utgår från de parametrar
som framkommit under föregående steg. Stor vikt läggs vid att göra bra kompromisser mellan
arkitektoniska kvalitéer och tekniska lösningar. Slutligen kontrolleras att kraven från olika aktörer
uppfyllts genom bl.a. energiberäkningar.
2.3 Litteraturstudie
En litteraturstudie tar fram vetenskaplig information som studiens data sedan kan analyseras mot,
vilket ger arbetet teoretisk förankring. (Patel & Davidson, 2003). Litteraturstudien omfattar
framförallt böcker, tekniska rapporter och avhandlingar. Relevant litteratur har sökts i databaser vid
Luleå universitetsbibliotek med sökord som: byggsystem, prefabricering, industriellt byggande,
lufttäthet, installationer, energieffektivitet, passivhus, lågenergihus mm. Lagstiftning och
kravspecifikationer har framförallt sökts på utgivarnas webbsidor.
För att klargöra hur Englundshus utformningsprocess ser ut idag gjordes en observation under ett
möte med den projektgrupp som tar fram ett lågenergihus inom EU-projektet Norrlandshuset där
bl.a. Englundshus ingår. För djupare förståelse för byggsystemet gjordes ett studiebesök i
Englundshus fabrik.
2.4 Marknadsanalys
Marknadsanalysen genomfördes för att undersöka vilket utbud av prefabricerade villors som finns i
Sverige, hur de byggs och utformas samt hur de presenteras mot kund. Undersökningen omfattade
Sveriges tio största leverantörerna av prefabricerade villor, samt två lite mindre tillverkare som
specialiserat sig på energieffektiva hus. Analysen genomfördes på information som hämtats från
respektive företags webbsida.
2.5 Fallstudie
En fallstudie syftar till att fånga ett helhetsintryck av ett speciellt fenomen. Man låter en avgränsad
del av ett större område representera verkligheten och testar sina teorier däri. Fallstudier kan
7
undersöka redan inträffade händelser, eller bedrivas parallellt med och följa händelsen eller
experimentet som undersöks. Fallstudier kan göras med kvalitativ eller kvantitativ data och görs för
att studera företeelser på djupet. (Patel & Davidson, 2003).
I fallstudien i detta arbete tas en energieffektiv villa fram. Först samlas alla tillgängliga
förutsättningar och krav in och därefter utformas ett hus utifrån dem. Insamling av förutsättningar
har gjorts genom intervjuer med arkitekt, installationskonsult och representanter för Englundshus.
Fokus på intervjuerna var att få fram skall och bör-krav för det aktuella husprojektet.
Detta arbete publiceras 2015,men marknadsanalysen och fallstudien utfördes hösten 2009, varför de
kan upplevas som något daterade.
2.6 Energiberäkning
Energieffektiviteten för det i fallstudien utformade huset validerades genom energiberäkning i
programmet Vip+. Där projektspecifik data saknades användes programmets standardvärden. Linjära
och punktformiga källor togs inte med i beräkningen. Detta kan enligt en forskare vid LTU
kompenseras med att öka det beräknade värdet med 2% i detta projekt, vilket också gjordes (Schade,
2009). Beräkningen gjordes dels med dirketverkande el som värmekälla, dels med luft-luft
värmepump. Då huset inte uppfyllde de uppsatta kraven i alla delar av Sverige gjordes ytterligare en
beräkning med en rad mindre justeringar för att visa att kraven är möjliga att uppfylla.
8
3. Litteraturstudie
3.1 Marknad
Marknaden för prefabricerade villor i Sverige domineras inte av någon tillverkare. Totalt erbjuder
minst ett 40-tal företag prefabricerade villor. Marknadsledaren, som erbjuder de billigaste husen, har
en marknadsandel på endast 8-10%. (Byggfakta, 2010)
I september 2009, undersöktes marknaden genom en studie av några trähusföretags hemsidor. De
hemsidor som besöktes var de 10 största svenska trähusföretagen (se fig. 1). Dessutom besöktes
Karlssonhus (www.karlssonhus.se) och Villa varm (www.villavarm.se) som specialiserat sig mot
lågenergihus. Under februari 2010 besöktes sidorna igenom för att se viken utveckling som skett
under tiden.
Husen marknadsförs i huvudsak på två sätt, antingen med sitt
låga pris, eller med sina stora möjligheter till individuell
anpassning. Alla tillverkare har någon form av
standardisering. Vissa tillverkare markerar detta tydligt mot
kunden med standardiserade modeller där merkostnaden för
ändringar är stor. Det är dessa tillverkare som säljer de
billigare villorna. Den arkitektoniska friheten har fått stå
tillbaka mot byggsystemets krav på standardiserat utförande.
Sveriges största trähusföretag 2009
1. Älvsbyhus 8,5%
www.alvsbyhus.se
2. Trivselhus 6,1%
www.trivselhus.se
3. Myresjöhus 6,0%
www.myresjohus.se
Hos de tillverkare där de tyngsta marknadsföringsargumenten
är att kunden kan få huset "nästan som de vill" märks inte
standardiseringen utåt mot kunden. Även här har man
givetvis ett bakomliggande byggsystem där vissa lösningar är
billigare än andra, men det är inget som man kommunicerar
ut mot kund. Det är vanligt att standardisera ytskikt och fast
inredning såsom taktegel, innerdörrar och köksutrustning. Vill
kunden välja bort något av detta får man ofta ett prisavdrag
som är betydligt mindre än den faktiska kostnaden för det
bortvalda.
Många säljer på utseende och planlösningar, det är svårt att
hitta information om hur huset är uppbyggt, material osv.
Det är också svårt att hitta information kring energiåtgång
och energieffektivitet. Hos vissa finns ingen sådan
information alls, och hos andra är den svår att använda för
jämförelser. Dock är informationen kring ytskikt,
utrustningsstandard i bad och kök samt tillvalsmöjligheter
omfattande.
4. Fiskarhedenvillan 4,8%
www.fiskarhedenvillan.se
5. LB-Hus 4,0%
www.lbhus.se
6. Smålandsvillan 3,5%
www.smalandsvillan.se
7. Eksjöhus 3,0%
www.eksjohus.se
8. Hjältevadshus (Finndomo) 3,0%
www.hjaltevadshus.se
9. Götenehus 2,0%
www.gotenehus.se
10. A-hus 1,7%
www.ahus.se
Figur 1 (Byggfakta, 2010)
(Byggfakta, 2010)
Det är vanligt att husen levereras med någon form av värmepump. Från 1 januari 2010 räknas hus
med värmepump som eluppvärmda enligt boverkets byggregler vilket medfört en halvering av
tillåten energiåtgång för uppvärmning, från tidigare 110kWh/m2 och år i zon III till 55kWh/m2 och år.
Detta märktes hos hustillverkarna när hemsidorna besöktes för andra gången. Flertalet tillverkare har
presenterat energieffektivare hus lagom tills de nya reglerna trädde i kraft, och hos nästan alla finns
9
tydligare information om energiåtgång och byggreglerna kring energieffektivitet, samt vad man gjort
för att huset ska bli energieffektivare.
Anebyhus presenterade i slutet av 2009 ett nytt huskoncept kallat ”1:a villan”. Där finns husmodeller
som tack vare yteffektivitet och standardisering har ett lågt pris. Valfriheten är dock starkt
begränsad. Flera tillverkare har följt efter och presenterat denna typ av ”budgethus”.
3.2 Arbetsmetod inom industriellt småhusbyggande
Byggsektorn har en låg produktivitet, där mycket tid går åt till fel, slarv, göra om, väntan mm. Detta
kan delvis avhjälpas med bättre projektering och planering. I projekteringsfasen ska många olika
kompetenser samverka, såsom arkitekt, konstruktör, brandingenjör och byggare.
Långt tillbaka har färre personer haft ansvar för mer, men med dagens omfattande regelverk, högre
standard och mer komplicerade byggsystem behövs detaljerade kunskaper inom vitt skilda områden,
varför ett flertal specialister måste ingå i projekteringsgruppen. (Arnstad, 2006)
I en traditionell byggprocess kontaktar beställaren en arkitekt som ritar ett förslag på huset. Man tar
fram en bygglovsritning som godkänns av kommunen. När bygghandlingar ska tas fram kopplas olika
konsulter in. Ibland har arkitekten en stor roll även i den här delen av processen, men inte alltid. När
bygghandlingen är färdig lämnas den till byggaren. (Nordstrand, 2000)
Inom det industriella byggandet vill man standardisera delar av tillverkningsprocessen för att få ett
effektivt byggande. Detta standardiseringsarbete görs ofta tillsammans med konsulter och
underleverantörer för att få med alla tekniska lösningar i systemet. I detta skede tas oftast ingen
hänsyn till utformningsmöjligheter och någon arkitekt är inte inkopplad. Många tillverkare försöker
anpassa sina byggsystem för att ge arkitekten så stor frihet som möjligt. Arkitekten tar ofta fram sitt
utformningsförslag självständigt och när det senare i processen bestäms att ett visst byggsystem ska
användas krävs många kompromisser. (Johnsson et al., 2012)
Englundshus husmodeller tas fram av deras egna ingenjörer och anpassas ofta efter kundens
önskemål. I EU-projektet Norrlandshuset har en grundmodell anpassats efter synpunkter från
deltagarna i projektet. Det ingår ingen arkitekt i projektgruppen som består av underleverantörer av
fönster, takplåt, värmesystem och färdiga badrum samt forskare från LTU. (Erikshammar, 2009)
3.3 Byggsystem
Enklare byggsystem har funnits i alla tider. På den svenska landsbygden har man byggt på olika sätt i
olika landsdelar och med mer eller mindre standardiserad tekniker. I Skåne och på Gotland murade
man med sten, på Öland byggde man smala längor i skiftesverksteknik och i övriga Sverige, med
större tillgång till skog, byggde man timmerhus som sammanfogades med varierande
knututformning. (Jonsson, 1985)
De första sammanställningarna av typritningar kom på 1700-talet genom Carl Wijnblad och följdes
sedan under 1800 talet av Charles Emil Löfwenskiölds ”Lantmannabyggnader hufvudsakligen för
mindre jordbruk” som fick stor spridning. Under 1900-talets början utkom flera typritningskataloger
och senare började de ges ut regelbundet av Kungliga bostadsstyrelsen. (Jonsson, 1985)
Regelstommen uppfanns i Amerika 1833 och kom till Sverige i början på 1900-talet. När den tidigare
vanliga plankstommen byttes mot regelstomme minskade materialåtgången drastiskt. De första
10
företagen för monteringsfärdiga trähus startade i början på 1900-talet och man exporterade redan
från början hus till bl.a. Amerika. (Andersson & Edlund, 2004)
1969 publicerades en undersökning av den svenska typhusbranschen. Då byggdes årligen 30 000
enfamiljshus i Sverige, varav två tredjedelar var så kallade typhus. I Sverige fanns totalt 60
typhusföretag, som sysselsatte 7000 anställda. De 6 största företagen stod för hälften av
produktionen. Flertalet av fabrikerna fanns i södra o mellersta Sverige. Man byggde specialhus i
begränsad omfattning, men mindre ändringar i förhållande till katalogtyperna förekom i 50 % av
fallen. Företagen levererade antingen rumselement eller ytelement och löpandebandprincipen
började slå igenom i fabrikerna. Dock var prefabriceringsgraden inte så hög, företagen var oftare
materialleverantörer än husbyggare. Fasta sakvaror, såsom kök, ingick endast om huset levererades
helt färdigt. Ibland ingick uppvärmningssystemet. (Gabrielsson & Ringmar, 1970)
År 2008 byggdes det 10 600 småhus i Sverige. Trähusindustrin hade då 5 700 anställda och
medelpriset för en levererad byggsats var 1 121 639kr. Branschen har krympt men är fortfarande
relativt stor. Det förekommer en omfattande export av monteringsfärdiga trähus, främst till Norge,
Danmark och Tyskland. (TMF, 2009)
Idag använder småhustillverkarna främst två olika prefabriceringsmetoder, volymmoduler och plana
byggelement. Prefabriceringsgraden varierar mycket, och därmed även komplexiteten. Den enklaste
formen av planelement är en oisolerad regelsektion, eventuellt med skivor monterad på en sida. Den
transporteras till byggarbetsplatsen där isolering, installationer, skivor och panel monteras. Ett
sådant enkelt förfarande kräver inga avancerade hjälpmedel eller särskilda kunskaper utöver normal
byggteknik. En mer utvecklad husfabrik har uppbyggda linjer för tillverkningen med rullbord,
vändbord och maskiner upphängda i taket för mer ergonomiska arbetsställningar.
De mest avancerade tillverkarna av planelement bygger väggar med helt färdig utsida i fabrik.
Blocken har grundmålad panel, isolering i flera skikt, tätskikt och ibland även förberedda eldragningar
och skivmaterial monterade. Fönster och dörrar är ofta färdigmonterade. Även tak- och
bjälklagssektioner kan prefabriceras, men där har många tillverkare valt en lägre prefabriceringsgrad.
För att bygga volymmoduler krävs mer avancerade fabriker och konstruktionslösningar. Några
kritiska punkter är måttoleranser, anslutning av installationer, sammanfogning av tätskikt och
kopplingar mellan moduler. Ofta bygger man golv, väggar och bjälklag på separata linjer och
monterar sedan ihop dem till moduler. Utrustning i kök och wc monteras färdigt liksom i princip alla
ytskikt.
Hus som levereras som planelement kan ställas på olika typer av platsbyggda grunder, de är effektiva
att transportera och kan monteras till ett färdigt, tätt klimatskal på 2-3 dagar. Stomkompletteringen
med innerväggar, utrustning och ytskikt tar dock tid och man får räkna med 4-6 månader från
husleverans till inflyttning.
Ett småhus byggt av volymmoduler kan monteras och få tätt klimatskal på bara en dag vilket är
optimalt ur fuktsynpunkt. Eftersom mycket arbete gjorts i fabrik är det klart för inflyttning 1-2
månader efter leveransen. Volymelementen ger dock tjockare bjälklag, mindre flexibilitet i
utformningen och kräver fler lastbilar vid transport.
11
3.4 Energieffektiva hus
En energieffektiv grundform har liten omslutningsarea i förhållande till den användbara ytan i huset,
dvs. en sfär eller en kub. Dock kan det vara bättre med en större fasadyta åt söder med högre
solinstrålning. Ett förhållande mellan längd och bredd på 3:2 anses optimalt. Husformen bör vara
kompakt, men vidhängande garage, vindfång och kallförråd kan användas för att få ett intressantare
utseende. En bra tomt har fri solinstrålning och omges av terräng som bromsar vindhastigheterna. I
städer bör husen placeras så att vinden hindras att ta fart på långa raka gator. Oavsett läge kan man
skapa ett gynnsammare mikroklimat på själva tomten med lägre vindhastigheter och lite högre
temperatur. Vindskydd kan man få från vegetation eller plank, men även genom att ”gömma” huset
bakom en höjd. Solavskärmning från lövträd är optimalt då de ger skugga på sommarhalvåret men
fritt solinflöde på vintern när löven fallit. (Bokalders & Block, 2009).
Fönsterarean bör hållas nere, och gärna placeras med något större fönster mot söder än norr. Även
antalet fönster bör hållas lågt eftersom små fönster har sämre prestanda än stora. För att ändå
uppfylla dagsljusbehovet måste fönsterplaceringarna övervägas noga. Mer ljus reflekteras in i
rummet genom att t.ex. vinkla fönstersmygarna eller placera ett fönster nära en vägg. (Bokalders &
Block, 2009) Planlösningen kan optimeras med värmezonsplanering, då rumsfunktionerna placeras
efter dess värmebehov samt det värmetillskott de skapar. På detta sätt kan man också minska
behovet av kyla, vilket är mycket energikrävande. (Edén, 2007)
I ett energieffektivt hus är det viktigt med låga värmeförluster genom klimatskalet, vilket uppnås
genom tjockare och mer kvalitativa isoleringsskikt, minskade köldbryggor samt material och fönster
med lägre u-värde. I lågenergihus väljs oftast ett ventilationssystem med till- och frånlufts kanaler
och en värmeväxlare som tar tillvara värmen i frånluften. Ventilationssystemet är extra viktigt för att
föra ut överskottsvärme under soliga dagar på sommarhalvåret. För att ventilationssystemet ska
fungera bra och värmeväxlaren utnyttjas maximalt är det viktigt att huset är lufttätt. (Andrén och
Tiren, 2010)
Om klimatskärmen har otätheter sker oönskad ventilation genom dem, speciellt under blåsiga dagar,
vilket ökar energiförbrukningen. Med en lufttät klimatskärm får man också högre komfort med
mindre drag och bättre luftkvalité (om inkommande luft filtreras i ventilationssystemet). Dessutom
undviker man att fuktig luft tränger ut i väggarna, något energieffektiva hus är extra känsliga för
eftersom fukten kan kondensera i välisolerade väggar vid ogynnsamma temperaturförhållanden.
Lufttäthet åstadkoms med ångspärr (ofta platsfolie) i väggarna som tejpas i skarvar, hörn och
anslutningar mot fönster och dörrar. (Adalberth, 1998)
Klimatskalets lufttäthet kan provas med en standardiserad metod. En fläkt monteras i en
dörröppning och skapar övertryck och undertryck samtidigt som läckaget mäts. Genom att granska
konstruktionen med värmekamera samtidigt som huset är trycksatt kan man hitta otätheter. En
provtryckning görs lämpligen efter att alla installationer som påverkar tätskiktet är gjorda, men innan
konstruktionen byggts igen helt. Då kan man relativt enkelt åtgärda otätheter som hittas.
Täthetsprovning blir allt vanligare som kvalitetsbevis och ingår i standardavtalet hos vissa
småhustillverkare. (Wahlgren, 2010)
Den faktor som påverkar energiförbrukningen mest är beteendet hos de som bor i huset. Värme- och
ventilationssystem ska skötas om med årstidsjusteringar, rengöring och filterbyten för att behålla sin
prestanda. Energieffektiva vitvaror, snålspolande kranar och moderna belysningskällor ger
förutsättningar, men lika viktigt är att använda dem effektivt med rätt temperatur i kyl och frys, fulla
tvättmaskiner, kortare duschtid och bara tända de lampor som behövs. Elförbrukningen i vardagen
kan även minskas genom att undvika stand-by, hängtorka tvätt, använda lock på kastruller och
endast vädra korta stunder när det behövs. (Bokalders & Block, 2009).
12
Genom att använda kulörer och material som upplevs varma så kan inomhustemperaturen sänkas.
Korkmattor känns behagliga redan vid 10 grader och trägolv upplevs sköna vid normal
rumstemperatur medan plastmattor och klinkergolv kräver högre temperaturer för att inte kännas
kalla. Ett rum som målas i en varm kulör kräver lägre temperatur för att uppfattas som komfortabelt
än ett rum målad i en kall nyans. Man kan också påverka energiförbrukningen genom hur man
möblerar. Bokhyllor och mattor ökar isoleringen, likaså att dra för fönstren nattetid. Värms huset
med radiatorer är det viktigt att möbler placeras så att luften kan cirkulera och värmen spridas i
rummet. Övertemperaturer från solinstrålning kan minskas med markiser, persienner eller
rullgardiner. (Bokalders & Block, 2009).
Visa och
kontrollera elanvändning
Utnyttja solenergi
Effektivisera elanvändning
TRADITIONELL PROCESS
Välj
energikälla
PROCESSS LÅGENERGIHUS
Det är svårt att i byggskedet påverka beteendet hos boende, men genom att bygga hus som har en
låg grundförbrukning och ge förutsättningar för ett energieffektivt brukande får man ett hus med en
relativt sett låg energiförbrukning oavsett beteendet hos brukare. (Adalberth, 1998)
Reducera värmeförluster
Figur 2 Den rekommenderade arbetsgången för lågenergihus är helt omvänd mot den traditionella
processen. I en traditionell process kommer man idag ofta bara till steg 2.
Figuren är framtagen av Den Norske Statsbank i samarbete med SIFTEC och Byggforsk.
3.5 Lågenergihus
Begreppet lågenergihus har inga krav kopplat till sig, det anger bara att huset ska förbruka mindre
energi än motsvarande hus byggt enligt landets gällande lagar och byggregler. För att uppmuntra
energieffektivare byggnader har man i Tyskland, Schweiz och Österrike sedan 1990-talet
klassificeringar med hårdare energikrav än lagstiftningens. (Andrén & Tirén, 2010) Flera länder har
följt efter och infört anpassade kravspecifikationer. Inom EU finns det förslag om att
medlemsländerna succesivt ska införa hårdare energikrav som närmar sig nollenergibyggnader (EUlex, 2009).
Ett minienergihus har en energiförbrukning som är högre än passivhusets, men betydligt lägre än
lagstiftningens krav. Husen ska ha bättre klimatskal och täthet än byggnormen, men behöver
värmetillskott från någon form av värmekälla. (Andrén & Tirén, 2010)
I ett passivhus har klimatskalet så hög prestanda att den passivt tillförda energin från boende och
teknisk utrustning räcker för att värma huset. Ett passivhus har därför ingen värmekälla i traditionell
13
mening, oftast tillförs den lilla mängd energi som behövs för uppvärmning vintertid genom ett
elbatteri i tilluftsventilationen. Passivhus har välisolerade väggar och fönster, uppförs med höga
täthetskrav på klimatskalet och har ett ventilationssystem med värmeåtervinning. (Andrén & Tirén,
2010)
Ett nollenergihus är ett passivhus som producerar den energi det förbrukar. Man kompletterar huset
med tex. vindkraftverk, solfångare och/eller solceller i tillräcklig mängd så att de alstrar lika mycket
energi som huset totalt förbrukar per år. För att kompensera för årstidernas klimatskillnader är det
tillåtet att sälja energiöverskott på sommaren och köpa externt producerad energi på vinterhalvåret.
(Andrén & Tirén, 2010)
Om man levererar signifikant mer el än huset förbrukar kan huset kallas plusenergihus, detta är dock
inget begrepp som används i kravspecifikationer. (Andrén & Tirén, 2010)
3.5.1 Kravnivåer
I Sverige ställs krav på nybyggnaders energieffektivitet genom boverkets byggregler (BBR). I BBR16
som utkom 2009 är Sverige indelat i 3 zoner för att ta hänsyn till de skilda klimatförhållandena.
(Boverket, 2009)
De första svenska kravspecifikationerna för passivhus och minenergihus togs fram av Forum för
energieffektivt byggande på uppdrag av energimyndigheten. De utgår från de tyska kraven men är
anpassade för vad som är rimligt i vårt klimat. I Tyskland, där man byggt passivhus i mer än 15 år, är
kravet en maximal förbrukning på 10 kWh per kvadratmeter och år. Förutom maximal
energianvändning ställs även krav på maximalt installerad eleffekt, klimatskalets täthet (luftläckning
max 0,3 l /s, m2) samt fönster och dörrars genomsnittliga u-värde (1,0 för minienergihus, 0,9 för
passivhus). (FEBY, 2009).
Kravnivåer på byggnadens maximala specifika energianvändning år 2009 (kWh/m2 och år)
Ej eluppvärmt hus
Eluppvärmt hus,
även värmepumpar
BBR
Minienergihus
Passivhus
Zon I
150
78
58
Zon II
130
74
54
Zon III
110
70
50
Zon I
95
44
34
Zon II
75
42
32
Zon III
55
40
30
Figur 3 Sammanställda kravnivåer samt karta över Sverige med zonindelning
(Boverket, 2009, FEBY 2009)
14
3.6 Installationer
I ett hus finns många installationer, t.ex. vatten, avlopp, el, värme, ventilation och multimedia. Att
projektera installationssystemen i samband med utformningen är alltid fördelaktigt, och särskilt när
energieffektiviteten är viktig. (Andrén, 2010)
I detta arbete har endast uppvärmnings- och ventilationssystemet undersökts då det påverkar
energiförbrukningen mest. I tabellen nedan redovisas en jämförelse mellan olika
uppvärmningssystem som kan vara tänkbara för en villa. Även en jämförelse mellan olika
ventilationssystem redovisas.
Uppvärmningssätt och värmedistributionssystem
+
Direktverkande el
Enkelt
(värmer tilluften, alt.
Låg investeringskostnad
golvvärme)
Risk för torr luft
Luftvärmepump
Enkelt
(värmer tilluften)
Relativt låg investeringskostnad
Jord/Berg/Vattenvärmepump Enkelt
(värmer ackumulatortank,
Vattenburen värme ger bättre
distribuering via
luftkvalité
radiatorsystem eller
golvvärme)
Frånluftsvärmepump
Enkelt
(tillvaratar värme i frånluften
och värmer rumsluften)
Luft-vattenvärmepump
Vattenburen värme ger bättre
(värmer ackumulatortank,
luftkvalité
distribuering via
radiatorsystem eller
golvvärme)
Pelletskamin + solfångare
Miljövänligt
(värmer ackumulatortank,
Relativt låg driftskostnad
distribuering via
Vattenburen värme ger bättre
radiatorsystem eller
luftkvalité
golvvärme, liten del av
kaminvärmen värmer rummet
direkt)
Fjärrvärme
Enkelt
(värmer ackumulatortank,
Miljövänligt
distribuering via
Relativt låg driftskostnad i de
radiatorsystem eller
flesta kommunerna
golvvärme, alt.
Kan anslutas till luft eller
Vattenvärmeväxlare värmer
vattenburet distributionssystem
tilluft)
(Axelsson & Andrén, 2002) (Bodin, Hidemark & Stintzing, 2008)
Relativt hög driftskostnad
Elberoende
Elberoende
Komplement krävs vid kall väderlek
Elberoende
Hög investeringskostnad
Komplement krävs vid kall väderlek
Kräver ackumulatortank
Elberoende
Komplement krävs vid kall väderlek
Elberoende
Komplement krävs vid kall väderlek
Relativt hög investeringskostnad
Kräver ackumulatortank
Liten egen arbetsinsats krävs varje
vecka
Sotning krävs
Kräver ackumulatortank
Finns ej överallt
15
Ventilationssystem
Självdrag
(utnyttjar otätheter för tilluft
och skorstenseffekten för
frånluft. Ingen fläkt)
+
Enkelt
Låg investeringskostnad
Mekanisk tilluft (T)
Relativt enkelt
(Fläkt trycker in luft i huset,
Relativt låg investeringskostnad
frånluft via t.ex.
Renare inomhusluft om filter
fönsterventiler)
används
Mekanisk frånluft (F)
Relativt enkelt
(Fläkt som suger ut luft ur
Relativt låg investeringskostnad.
huset, tilluft via t.ex.
Ger undertryck i huset
fönsterventiler)
Mekanisk till och frånluft med Kontrollerat flöde
återvinning (FTX)
Värmen tas tillvara
(överför del av värmen i
Renare inomhusluft om filter
frånluften till tilluften)
används
(Axelsson & Andrén, 2002) (Bodin, Hidemark & Stintzing, 2008)
Fungerar bra på vintern, dåligt på
sommaren
Fungerar inte tillsammans med ett
tätt hus
Värmen tas inte tillvara
Ger övertryck i huset
Värmen tas inte tillvara
Värmen tas inte tillvara, om inte en
frånluftsvärmepump används
Högre investeringskostnad då dubbla
kanaler och mer komplicerad fläkt
krävs
16
4. Fallstudie
4.1 Specifika förutsättningar
Förutsättningar i fallstudien har samlats in genom möten med representanter för Englundshus samt
en arkitekt och en VVS-konsult. Krav och önskemål som redovisas nedan gäller i detta specifika
projekt och ska inte tolkas som generella krav eller ståndpunkter från de intervjuade.
4.1.1 Målgrupp
Enligt Englundshus kravspecifikation ska det hus som tas fram i detta arbete ha en total boyta på
130-150 kvm. Huset ska passa en barnfamilj och ha en modern öppen planlösning med möjlighet till
flera sovrum. Planlösningen ska vara effektiv och huset ska tillhöra de billigare på marknaden, men
ge möjlighet till egna val. (Stoltz, 2009)
Konceptet ska i första hand tilltala en målgrupp som önskar färdigställa en stor del av huset själva.
Idén är att tillhandahålla det som är mer omfattande och svårare att göra själv. Standardleveransen
ska vara ett hus med tätt klimatskal och helt färdiga badrum, men man ska kunna välja till att få
huset helt nyckelfärdigt. (Erikshammar, 2009)
4.1.2 Energianvändning
Huset ska klara energikraven i boverkets byggregler med god marginal. Möjlighet ska finnas att få
huset klassat som minienergihus. (Erikshammar, 2008)
Huset måste vara välisolerat, minst 300 mm cellplast under grundplattan, 500 mm lösullsisolering i
vindsbjälklaget och minst 300 mm isolering i ytterväggarna, gärna i flera skikt med korslagda reglar.
Förslag på ytterväggens uppbyggnad har tagits fram i EU-projektet och beskrivs närmare i bifogad
teknisk specifikation. (Stoltz, 2009)
Huset ska ha ett tätt klimatskal för att minska energiåtgången samt för att undvika att fuktig luft
tränger ut i stommen och skadar den. Väggen bör ha ett installationsskikt som tätskiktet placeras
innanför, för att minimera antalet hål för t.ex. eldragningar och infästningar. Lufttätheten bör
säkerställas genom att huset provtrycks efter montering av tätskikt. (Gross, 2008)( Axelsson, 2002)
Fönsterarean på huset bör inte överstiga 15% av golvarean och fönster och dörrar ska vara
energieffektiva (Bergström, 2009). Planlösningen bör vara relativt öppen för att sprida värmen i
huset. Passiv solenergi kan utnyttjas med solinstrålning genom fönster. Huset bör ha ett vindfång för
att minska energiförluster via ytterdörren. Vindfånget kan ha mindre isolering och värms upp av
spillvärme från huset. (Andrén, 2010)
4.1.3 Installationer
För att få ett kontrollerat luftflöde i täta hus, samt för att kunna filtrera inkommande luft, måste en
till- och frånluftsventilation installeras. I aggregatet återvinns värmen i frånluften och överförs till
inkommande luft.(Adalberth, 1998, Abel, 2006) I ett välisolerat hus är det inte säkert att
investeringskostnaden för ett mer avancerat uppvärmningssätt och vattenburet distributionssystem
återbetalar sig. Därför är ett enkelt uppvärmningssystem med en elpatron som värmer tilluften i
ventilationssystemet att föredra. De kallaste dagarna kan ventilationen behöva ökas för att tillräckligt
mycket värme ska kunna distribueras via tilluften. En elpatron används även för produktion av
varmvatten. (Bergström, 2009)(Andrén, 2010) Om huset inte blir tillräckligt effektivt för att endast
17
värmas med direktverkande el är det billigaste alternativet att använda en luft-luft värmepump.
(Bergström, 2009)
I badrummet behövs lite extra uppvärmning, vilket en elektrisk handdukstork kan bidra med. Om
badrummet placeras mot yttervägg krävs extra isolering i väggen eller ytterligare värmekälla i
badrummet. Tekniska installationer för uppvärmning och ventilation kräver utrymme på 60x120180cm. Installationerna kan placeras i tvätt- eller wcutrymme, dock ej på vägg mot sovrum pga.
buller. (Bergström, 2009)
4.1.4 Byggsystem
Englundshus tillverkar fullt färdiga väggblock och bjälklag men de kan inte tillverka moduler.
Väggelementen kan vara maximalt 10-12 meter av transportskäl. Det är fördelaktigt om huset kan
byggas av få väggelement, så att montagetiden och antalet skarvar på byggnaden hålls nere. Taket
byggs ofta på plats då det är billigare än att bygga färdiga taksektioner i fabrik. De har i dagsläget
ingen energieffektiv lösning för snedtak och vill därför ha en husmodell med traditionella takstolar.
Englundshus har inga stora lagerutrymmen, så de ser ingen vinst med att standardisera sakvaror som
t.ex. innerdörrar. (Erikshammar, 2009) Väggkonstruktionen har tagits fram av Englundshus, se
bifogad teknisk specifikation. Englundshus ansvarar också för detaljutformningen i modulskarvar
vilken inte redovisas här.
Huset ska utrustas med badrum från PARTAB i Kalix som också deltar i EU-projektet Norrlandshuset.
De tillverkar helt färdiga badrumsmoduler med färdiga ytskikt och monterad inredning.
Badrumsmodulerna kan placeras mot yttervägg, men det kan ge följdproblem pga. de dubbla
tätskikten i yttervägg och våtrumsvägg. PARTAB kan leverera badrumsmoduler med fönster, det
fördyrar dock modulen och kräver stor precision vid projektering och montering. Modulen kräver en
nedsänkning i grunden på 70mm. (Stoltz, 2009)
Grunden gjuts på byggarbetsplatsen i god tid innan huset monteras. Huset levereras i form av
ytterväggblock, färdiga badrumsmoduler, trappa samt materialsats till taket. Monteringen sker på
två dagar där andra dagen ägnas åt taket. (Erikshammar, 2009)
4.1.5 Arkitektur
Arkitektur och utformning är mer subjektivt än t.ex. installationer och byggsystem. För att avgränsa
detta arbete beslutades att endast använda en arkitekt som källa inom detta område. Mötet med
henne resulterade i följande krav och rekommendationer för denna fallstudie;




Bostaden ska uppfylla lagstiftningens krav. De regler som påverkar mest är krav på mått i wc
samt att kök, vardagsrum, wc och plats för ett sovrum ska finnas på samma våningsplan.
Möjlighet till rundgång bör finnas någonstans, det skapar en positiv känsla, ger valfrihet och gör
att rummen upplevs större.
Ljusinsläpp bör placeras så att man ser ut genom fönster från så många platser som möjligt.
Köket bör utformas effektivt för att inte ta för stor andel av den begränsade totalarean. Det kan
uppnås t.ex. genom ett så kallat korridorskök med två motstående arbetsbänkar, eller så kan kök
och vardagsrum samsas om yta.
18



Förråd och tvättrum bör ha plats för bänkar/förvaring längs minst två sidor av rummet, gärna de
motstående väggarna för optimal effektivitet.
En trappa i svängd form är lättare att gå i och tar mindre golvyta jämfört med ett rakt trapplopp.
Det är vanligt att man vill ha utsikt mot framsidan från köket och mot baksidan från
vardagsrummet. Köket bör ha plats för matbord vid ett fönster.
(Nordmark, 2009)
4.2 Huskoncept
4.2.1 Utformningsprocess
Byggnadens form
För att reducera energiförluster eftersträvades en liten omslutande area i förhållande till boarean,
optimalt är en sfär. Den mest optimala formen som är lämplig att bygga industriellt är en kub. Utifrån
projektets förutsättningar innebär det en villa i två plan med 65-75m2 boarea per plan. Husets sidor
begränsades till 10 meters utvändig längd för att hålla nere antalet väggblock, vilket minskar både
skarvar, köldbryggor och kostnader. Till kubformen adderas ett vindfång för att minska
energiförluster vid entrén samt bidra till en mer tilltalande arkitektur. Vindfånget kan ha mindre
isolering och värms upp av spillvärme från huset.
Tekniska lösningar
Utifrån rekommendationer av VVS-konsulten väljs FTX ventilation och uppvärmning med elpatron i
första hand. Vid energiberäkningen prövas även uppvärmning med värmepump. Huset ritas med
väggar enligt Englundshus förslag
Planlösning
På bottenvåningen läggs kök, vardagsrum, tvätt & teknikrum, wc och möjlighet att skapa ett sovrum.
Övervåningen får plats för 3-4 sovrum samt wc. Wc placeras indragen från yttervägg för att utnyttja
modulens 4 färdiga väggar samt undvika problem med anslutning mot yttervägg. För att ge möjlighet
till sekundärt ljusinsläpp i wc placeras en bastu med litet fönster mellan wc och yttervägg. Om man
inte vill ha en bastu blir utrymmet istället ett förråd. Wc och tvätt placeras nära entrén.
En trappa med U-form väljs för yteffektiviteten och placeras mitt i huset. På så sätt skapas rundgång
på bottenvåningen. För att undvika en dyr förstärkning av bjälklagen krävs en bärande vägg i huset
då spännvidden annars blir för stor för standarddimensionerna. Eftersom konceptet ska passa kunder
som vill bygga klart en stor del själva för att minska kostnaden är det önskvärt att minska mängden
innerväggar som måste ingå i grundleveransen. Därför utnyttjas en av badrummets väggar samt en
vägg vid trappan för denna bärande funktion.
Ovanvåningens badrum får samma mått som bottenvåningens och placeras rakt över det. Det är
kostnadseffektivt genom att man kan beställa flera likadana moduler av tillverkaren samt att det
förenklar rördragning.
Fönstren placeras så att man möts av ljusinsläpp från så många platser som möjligt och så att flera
genomsiktslinjer skapas. Eftersom fönsterarean ska vara relativt liten läggs stor vikt vid val av storlek
och placering. Samtliga fönster och dörrar är inpassade mellan väggreglarna som sitter på
standardavstånd.
19
Figur 4 Planlösning i grundutförande med traditionell fasad. Fullständiga ritningar finns i bilaga 1
Figur 5 Planlösning med möjliga tillval.
20
Fasadutformning
Två varianter på fönsterplacering och fasadutformning tas fram. Den traditionella modellen knyter an
till den röda stugan på landet och har stående locklistpanel, spröjsade fönster och symmetrisk
fönstersättning. Vindfången får ett sadeltak och en klassisk pardörr. Den moderna varianten har en
slät, stående panel och blandade fönsterformer utan spröjs. Vindfånget har pulpettak, kläs med
liggande panel och kan utrustas med balkong.
Figur 6 Fasaden finns i två olika varianter, kallad traditionell och modern.
Figur 7 En modell av huset med modern respektive traditionell fasadutformning, renderad i programmet Archi-cad.
21
4.2.2 Energiberäkning
Energiberäkningar av huset gjordes i programmet Vip+. Vid beräkningarna användes modellen
”modern”, med standardutrustning utan extra fönster, konstruktion enligt teknisk beskrivning samt
täthet och u-värde på fönster och dörrar enligt minienergihuskrav. För övriga parametrar användes
programmets standardvärden. Beräkningarna gjordes för Luleå samt för de kallaste platserna med
tillgängliga klimatdata i respektive zon.
Beräknad specifik energianvändning (kWh/m2 och år)
standardkonstruktion
+ värmepump
Luleå
(zon I)
72 *
54
Kiruna
(zon I)
85
65
Särna
(zon II)
73
53
_57_
_39_
Jönköping
(zon III)
+ extraåtgärder
+ extraåtgärder och
värmepump
63
_43 *
47
_31_
Grönt = klarar minienergihuskrav. Rött = klarar inte BBR-krav.
* = Beräkningen finns som bilaga
Beräkningarna visar att huset klarar boverkets krav i zon I och II, men ligger precis över gränsen i zon
III. Lägger man till en luft-luftvärmepump klarar huset boverkets krav med god marginal i samtliga
zoner, och det klarar dessutom minienergihus-kraven i zon III.
För att klara minienergihuskraven i zon I gjordes många små åtgärder. Minskat luftläckage (genom
bättre utfört tätskikt), bättre fönster (lägre u-värde), något mindre fönsteryta, mera isolering samt
lättreglar i väggarna. Målet med dessa ändringar var endast att visa att kravet är möjligt att uppnå på
ett rimligt sätt, någon utredning av ytterligare beräkning för andra kombinationer av återgärder
gjordes därför inte.
Ett alternativ sätt att relativt enkelt uppnå minienergihus-kravet kan vara att utrusta huset med en
effektiv bergvärmepump och ett vattenburet distributionssystem med radiatorer eller golvvärme. En
sådan lösning skulle dock fördyra huset mycket och det skulle därmed inte tillhöra de billigare på
marknaden.
22
5. Diskussion
5.1 Fallstudie
Fallstudien visar att det är svårt att uppnå kraven för minienergihus med Englundshus föreslagna
konstruktion, även om husets planlösning ritats för att vara energieffektiv. Flera förbättringar av bl.a.
konstruktion och lufttäthet krävdes för att nå kravnivåerna i norra delen av Sverige.
Energiberäkningarna gjordes dessutom på grundutförandet av det framtagna huset, så för att kunna
erbjuda de föreslagna tillvalen med t.ex. extra fönster krävs ytterligare energisparande åtgärder.
Alternativt kan man välja att erbjuda huset med en effektivare men dyrare värmekälla, t.ex.
bergvärmepump.
I fallstudiens energiberäkningar utgicks från en lufttäthet i nivå med kravspecifikationen för
minienergihus. I den justerade energiberäkningen ökades sedan lufttätheten något. Andra
hustillverkare har vid provtryckningar visat att det går att bygga prefabricerat med så hög lufttäthet
(Sandberg, 2008), men alla tillverkare måste själva utveckla sina lösningar för att uppnå tillräcklig
lufttäthet och sedan verifiera den genom provtryckningar. Även om man hittills uppmätt bättre
lufttäthet i platsbyggda hus bör det industriella byggandet ha fördelar på sikt då man lättare kan
standardisera arbetsutförande och material.
Marknadsundersökningen visade att de största hustillverkarna satsar på antingen valfrihet eller lågt
pris. I fallstudien fanns krav på både och, men lågt pris var ett viktigare krav, vilket ledde till ett
relativt standardiserat hus med få val för kunden. Det kan till viss del uppvägas genom att i
marknadsföringen visa tydligt varför olika saker är standardiserade och hur det uppvägs av ett
attraktivt pris. Genom att ta fram fler husmodeller utifrån samma krav kan man också erbjuda större
valfrihet.
5.2 Metod
Arbetet genomfördes som en fallstudie eftersom forskarna i EU-projektet tyckte det vore intressant
att få ett alternativt förslag på hur den efterfrågade villan kunde se ut. Om man istället valt att
studera projektets framtagna huskoncept skulle man kunnat ägna mer tid åt att undersöka och
utvärdera både utformningen och de tekniska lösningarna, vilket hade varit intressant.
I fallstudien valdes en metod där krav och rekommendationer från olika områden sammanställdes
innan utformningen påbörjades. Det fungerade bra och många krav var enklare att definiera än vad
jag befarat. Det svåraste var att få Englundshus att beskriva kraven i sitt byggsystem. Det upplevdes
även som att de har liten kunskap om vad som är dyrt respektive billigt att tillverka.
Det var också svårt att hitta litteratur som beskriver olika byggsystem för småhus. Det beror troligen
på att systemen utvecklats av respektive företag och behandlas som företagshemligheter. Det går att
hitta mer information om system för flerbostadshus, framförallt pga. att det forskats mer om dem
och därmed blir delar av teknikerna offentliga.
5.3 Framtidsutsikter
Från 2021 ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader (vilket inte ska förväxlas med
nollenergihus). Krav kommer att ställas på klimatskalets prestanda i form av värmemotstånd och
täthet, samt på total energiförbrukning på fastigheten. (Boverket, 2015) För att uppnå dessa krav i
norra Sverige behöver småhustillverkarna välja än mer energieffektiva lösningar med tjockare
23
isoleringsskikt och högpresterande fönster. Elementskarvar måste utvecklas så att köldbryggor och
otätheter minimeras.
Energiförbrukningskraven kan också mötas genom att kompensera en del av förbrukningen med
egen energiproduktion på fastigheten. Hustillverkarna får då leverera husen med något som
producerar energi, t.ex. solceller eller små vindkraftverk. Lufttäthetsprovning som redan idag erbjuds
av många hustillverkare blir troligen en viktig kvalitetskontroll och kommer antagligen att utföras i
ett skede i byggprocessen där upptäckta fel kan åtgärdas.
Troligen kommer de två huvudinriktningarna på småhusmarknaden bestå, där man marknadsför hus
som antingen billigt och standardiserat eller med hög valfrihet. Dessa inriktningar kommer troligen
utvecklas så att de tillverkare som satsar på hög valfrihet väljer en effektiv värmekälla, högkvalitativa
fönster, välisolerade väggar och utrustning för att generera energi på fastigheten. Kunden kan då
fortfarande utforma huset så som de vill med stora fönsterpartier och en mindre kompakt form.
Tillverkare som satsar på att erbjuda de billigaste husen kan istället välja att använda ett billigare
uppvärmningssystem med luftvärmepump och ta fram några standardhus med energieffektiv form,
begränsad fönsterarea och optimerat klimatskal. Oavsett vilken väg hustillverkarna väljer att gå,
behöver man inte bara lära sig vilka lösningar som är billiga respektive dyra att producera, man
behöver också lära sig hur olika val påverkar energiförbrukningen.
24
6. Referenser
Tryckta källor
Abel, Enno & Elmroth, Arne (2006). Byggnaden som system. Stockholm: Formas
Adalberth, Karin (1998). God lufttäthet: en guide för arkitekter, projektörer och entreprenörer.
Stockholm: Byggforskningsrådet
Andersson, Thorbjörn & Edlund, Richard (2004). Kataloghuset: det egna hemmet i byggsats.
Stockholm: Byggförl. i samarbete med Jönköpings läns museum, Kalmar läns museum och Smålands
museum
Andrén, Lars & Tirén, Lars M-G (2010). Passivhus: en handbok om energieffektivt byggande.
Stockholm: Svensk Byggtjänst
Arnstad, Lennart (2006). Bygg billigare och bo bättre. Stockholm: SIS förlag
Axelsson, Anders & Andrén, Lars (2002). Värmeboken: 20⁰C till lägsta kostnad. 2., rev. uppl.
Bodin, Anders, Hidemark, Jacob & Stintzing, Martin (2008). Arkitektens handbok. Stockholm: Addera
Bokalders, Varis & Block, Maria (2009). Byggekologi: kunskaper för ett hållbart byggande. Stockholm:
Svensk Byggtjänst
Boverket (2009) Regelsamling för byggande, BBR 2008: supplement februari 2009, 9
Energihushålling. 1. uppl. Karlskrona: Boverket
Boverket (2015) Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Rapport 2015:26.
Karlskrona: Boverket
Edén, Michael (2007). Energi och byggnadsutformning. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning
och utveckling (Arkus)
Gabrielson, Inger & Ringmar, Carl-Ivar (red.) (1970). 40 sätt att bygga småhus: en undersökning av
typhusfabrikanternas standardleveranser utförd inom SAR:s småhusgrupp på uppdrag av Statens råd
för byggnadsforskning. Stockholm: Statens institut för byggnadsforskning
Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och
ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund
Johnsson H. et al. (2012). Industriellt husbyggande i Sverige. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Jonsson, Leif (1985). Från egnahem till villa: enfamiljshuset i Sverige 1950-1980 = [From owneroccupied house to detached house] : [the single-family house in Sweden 1950-1980]. Diss. Uppsala :
Univ.
Nordstrand, Uno (2000). Byggprocessen. Stockholm: Liber
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
25
Ej utgivna källor
Englundshus(2009) Kravspecifikation för villa i projekt Norrlandhuset
Elektroniskt publicerade källor [www]
Sandberg, Eje (2008) Mätresultat Villa Malmborg. Aton teknikkonsult AB
Hämtat 2015-06-25 från
http://www.aton.se/img/userfiles/file/Rapport%20Villa%20Malmborg.pdf
Byggfakta (2010) Byggfakta RBI 2009
Hämtat 2010-02-22 från
www.husforum.se
FEBY (2009) Kravspecifikationer för Passivhus och Minienergihus
Hämtat 2009-09-24 från;
http://www.energieffektivabyggnader.se/vanstermeny/rapporter.4.4a4d22a41128e56161b8000129
9.html
KOM(2008) 780 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om byggnaders
energiprestanda
Hämtat 2009-09-10 från
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2008:0780:FIN:SV:PDF
Tmf (2009) Trähusbranschrapport
Hämtat 2009-09-10 från
http://www.tmf.se/web/Trahusbranschen.aspx
Wahlgren, Paula (2010) Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar. SP Sveriges tekniska
forskningsinstitut
Hämtat från
http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/SP_Rapp_2010_09_Etapp_C.pdf
Muntliga källor
Bergström, Roland. Installationskonsult, JPAB Luleå. (Möte 2009-10-07)
Erikshammar, Jarkko. Doktorand LTU, tidigare anställd på Englundhus. (Intervju 2009-09-15)
Nordmark, Josefina. Arkitekt, MAF Luleå. (Möte 2009-11-03 samt 2009-11-24)
Schade, Jutta. Doktorand LTU (Möte 2009-12-13)
Stoltz, Lars. Projektör, Englundshus Kalix. (Intervju vid besök i Englundshus fabrik 2009-10-12)
26
GRUNDPLAN-STOMRESTHUS
Bi
l
aga1-Ri
t
ni
ngars
i
d1/
5
TRADI
TI
ONELL
Bi
l
aga1-Ri
t
ni
ngars
i
d2/
5
TI
LL
VAL
Ext
r
ayt
t
er
dör
r
Bast
upaket
Fönst
erivi
ndf
ång
smal
tel
l
erbr
et
t
Ext
r
af
önst
er
dör
r
Ext
r
ahandf
atel
l
er
bytduschmotbadkar
Ext
r
af
önst
er
Fönst
eribast
u/kl
ädkammar
e
Ext
r
af
önst
eriar
bet
sr
um
Bast
upaket
Vägg
TRADI
TI
ONELL
Väggmel
l
ansovr
um
f
l
er
aal
t
er
nat
i
v
Bal
kongovanpå
vi
ndf
ånget
Vägg
Ext
r
af
önst
er
GRUNDPLAN-STOMRESTHUS
Bi
l
aga1-Ri
t
ni
ngars
i
d3/
5
MODERN
Bi
l
aga1-Ri
t
ni
ngars
i
d4/
5
TI
LL
VAL
Ext
r
ayt
t
er
dör
r
Bast
upaket
Fönst
erivi
ndf
ång
l
i
ggande/st
ående
Ext
r
af
önst
er
dör
r
Ext
r
ahandf
atel
l
er
bytduschmotbadkar
Ext
r
af
önst
er
Fönst
eribast
u/kl
ädkammar
e
Ext
r
af
önst
eriar
bet
sr
um
Bast
upaket
Vägg
Väggmel
l
ansovr
um
f
l
er
aal
t
er
nat
i
v
MODERN
Bal
kongovanpå
vi
ndf
ånget
Vägg
Ext
r
af
önst
er
FASADAL
TERNATI
V
Bi
l
aga1-Ri
t
ni
ngars
i
d5/
5
TRADI
TI
ONELL
MODERN
1(7)
norrlandshuset
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
INDATA
Allmänt
Beräkningsdatum
2010-01-21 (14:57:02)
Beräkningsperiod - Dag
1 - 365
Klimatdata
Luleå
Latitud
65.5 grader
Klimatzon BBR12
NORR
Solreflektion från mark
30.00 %
Vindhastighet
70.00 % av klimatdata
Lufttryck
1000 hPa
Horisontvinkel mot markplan
S:0 SV:0 V:15 NV:0 N:0 NO:0 O:15 SO:0 °
Formfaktor för vindtryck
S:-0.60 SV:0.70 V:0.70 NV:0.70 N:-0.60 NO:-0.60 O:-0.50 SO:-0.60 TAK:0.00
Vridning av byggnad
0°
Verksamhetstyp
Bostad
Antal lägenheter
1
Ventilationsvolym
354.0 [m³]
Uppvärmd bruksarea enl SS021052 145.0 [m²]
Markegenskap Värmeledningstal:
1.4 [W/m*K]
Lera, dränerad sand , dränerat grus.
Aktuellt Hus
Byggdelstyper 1-dimensionella - Katalog
Byggdelstyp Material
Från utsida
till insida
TAKTYP 2
VÄGGTYP 2
GOLVBJLKL
PPM
SkiktVärmeDensitet VärmeU-värde DeltaLuftläck.
tjocklek ledningstal kg/m³
kapacitet W/m²°C U-värde
q50
m
W/m²°C
J/kg°C
W/m²°C
l/s,m²
TRÄ-14
0.020
0.140
500
2300
MINERALULL36
0.400
0.036
50
840
0.066
0.010
0.30
REGLAR600
0.100
0.041
55
845
PLAST1
0.000
0.700
1400
1000
REGLAR600
0.045
0.041
55
845
GIPSSKIVA
0.013
0.220
900
1100
PLAST1
0.000
0.700
1400
1000
MINERALULL36
0.080
0.036
50
840
0.111
0.010
0.30
REGLAR600
0.220
0.041
55
845
PLAST1
0.000
0.700
1400
1000
X-REGLAR
0.045
0.042
87
961
PLYWOOD
0.013
0.140
500
1500
GIPSSKIVA
0.013
0.220
900
1100
TRÄ-14
0.020
0.140
500
2300
REGLAR600
0.200
0.041
55
845
0.185
0.010
0.80
SPÅNSKIVA
0.020
0.140
600
2300
DRÄN.GRUS
0.200
1.400
1800
1000
CELLPLAST36
0.300
0.036
25
1400
0.115
0.010
0.30
BETONG1.7
0.100
1.700
2300
800
Mängd
Area m²
Längd m
Antal st
SolLägsta Högsta
absorb- nivå
nivå
tion
m
m
%
Angränsande
temp
°C
Andel av
effektbehov
%
Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag
Benämning
Byggdelstyp Orientering
Yttervägg mot norr
VÄGGTYP 2
Yttervägg mot söder VÄGGTYP 2
U-värde
Psi-värde
med mark W/m°C
och D-U
W/m²°C
NORR
37.1m²
70.0
0.0
3.0
0
0.121
SÖDER
35.6m²
70.0
0.0
3.0
0
0.121
2(7)
norrlandshuset
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag
Benämning
Byggdelstyp Orientering
Yttervägg mot öster
VÄGGTYP 2
Mängd
Area m²
Längd m
Antal st
SolLägsta Högsta
absorb- nivå
nivå
tion
m
m
%
Angränsande
temp
°C
Andel av
effektbehov
%
U-värde
Psi-värde
med mark W/m°C
och D-U
W/m²°C
ÖSTER
38.0m²
70.0
0.0
3.0
0
0.121
Yttervägg mot väster VÄGGTYP 2
VÄSTER
37.2m²
70.0
0.0
3.0
0
0.121
Tak
TAKTYP 2
TAK
88.4m²
90.0
3.0
5.4
0
0.076
Grund
PPM
PPM 0-1 m
33.6m²
0.0
-0.4
0.0
0
0.111
Grund
PPM
PPM 1-6 m
54.8m²
0.0
-0.4
0.0
0
0.091
Mellanbjälklag
GOLVBJLKL
INNER
144.5m²
0
Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler
Benämning
Byggdelstyp
Orientering
Area Glas- SolSol
U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm²
andel transm. transm. W/m²°C nivå
nivå
q50
skydd
%
Total
Direkt
m
m
l/s,m²
%
%
Fönster väster 3 GLAS ENERGI VÄSTER
3.6
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.30
Fönster öster
3 GLAS ENERGI ÖSTER
4.9
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.30
Fönster söder
3 GLAS ENERGI SÖDER
7.3
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.30
Fönster norr
3 GLAS ENERGI NORR
5.7
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.30
Dörr norr
2 GLAS ENERGI NORR
2.1
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.30
Dörr söder
2 GLAS ENERGI SÖDER
2.1
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.30
Dörr väster
2 GLAS ENERGI VÄSTER
2.1
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.30
Driftdata
DriftfallsVerksam- Verksambenämning hetshetsenergi
energi
rumsluft rumsluft
W/m²
W/lgh
BOST 22
2.00
Verksamhetsenergi
extern
W/m²
Fastighetsenergi
rumsluft
W/m²
1.00
0.00
200.00
Fastig- Person- Tapphetsvärme
varmenergi W/m²
vatten
extern
W/m²
W/m²
0.00
1.00
Tappvarmvatten
W/lgh
Högsta
rumstemp
°C
Lägsta
rumstemp
°C
2.05 205.00
29.00
22.00
Drifttider
DriftfallsVeckobenämning dagar
BOST 22
MÅND-SÖND
DagTid
nummer
1 - 365
0 - 24
Ventilationsaggregat
Aggregat- Tilluft
Tilluft
Frånluft
Frånluft Verkn.gr
Lägsta
Utetemp Flöde
Utetemp Flöde
benämning Fläkttryck Verkn.gr Fläkttryck Verkn.gr återvinning tilluftstemp Driftp. L Driftp. L Driftp. H Driftp. H
Pa
%
Pa
%
%
°C
°C
%
°C
%
FTX:en
500.00
60.00
600.00
60.00
85.00
18.00
Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden
Aggregat- Veckobenämning dagar
Tilluft
Frånluft Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid
[oms/h] oms/h
FTX:en
MÅND-SÖND
0.50
0.50
1 - 365
0 - 24
-20.0
100
20.0
100
3(7)
norrlandshuset
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Installationssystem
ÖVRIGT
El cirkpump värmesystem 0.00 % av energiförsörjning till rum och luft
Lägsta dimensionerande utetemperatur för uppvärmning -100.0 °C
Högsta dimensionerande utetemperatur för komfortkyla 100.0 °C
Passiv kyla
Referenshus
Byggdelstyper 1- och 2-dimensionella - Katalog
Byggdelstyp Material
SkiktVärmeDensitet VärmeU-värde DeltaLuftläck.
Från utsida tjocklek ledningstal kg/m³
kapacitet W/m²°C U-värde
q50
till insida
m
W/m²°C
J/kg°C
W/m²°C
l/s,m²
Referens
Yttre skikt
0.000
10.000
900
100000
Mellanskikt
0.174
0.040
1
100
Inre skikt
0.000
10.000
900
100000
Inre byggdel
0.000
0.100
10
10
0.221
0.000
0.80
Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag
Benämning
Byggdelstyp Orientering
Yttervägg mot norr
Referens
Mängd
Area m²
Längd m
Antal st
SolLägsta Högsta
absorb- nivå
nivå
tion
m
m
%
Angränsande
temp
°C
Andel av
effektbehov
%
U-värde
Psi-värde
med mark W/m°C
och D-U
W/m²°C
NORR
37.1m²
70.0
0.0
3.0
0
0.221
Yttervägg mot söder Referens
SÖDER
35.6m²
70.0
0.0
3.0
0
0.221
Yttervägg mot öster
ÖSTER
38.0m²
70.0
0.0
3.0
0
0.221
Yttervägg mot väster Referens
VÄSTER
37.2m²
70.0
0.0
3.0
0
0.221
Tak
Referens
TAK
88.4m²
90.0
3.0
5.4
0
0.221
Grund
Referens
PPM 0-1 m
33.6m²
0.0
-0.4
0.0
0
0.221
Grund
Referens
PPM 1-6 m
54.8m²
0.0
-0.4
0.0
0
0.221
Mellanbjälklag
Referens
INNER
Referens
144.5m²
Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler
Benämning
Byggdelstyp
Orientering
Area Glas- SolSol
U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm²
andel transm. transm. W/m²°C nivå
nivå
q50
skydd
%
Total
Direkt
m
m
l/s,m²
%
%
Fönster väster 3 GLAS ENERGI VÄSTER
3.6
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.80
Fönster öster
3 GLAS ENERGI ÖSTER
4.9
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.80
Fönster söder
3 GLAS ENERGI SÖDER
7.3
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.80
Fönster norr
3 GLAS ENERGI NORR
5.7
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.80
Dörr norr
2 GLAS ENERGI NORR
2.1
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.80
Dörr söder
2 GLAS ENERGI SÖDER
2.1
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.80
Dörr väster
2 GLAS ENERGI VÄSTER
2.1
80
53
43
1.00
0.0
4.0
0.80
Tappvarmvatten
W/lgh
Högsta
rumstemp
°C
Lägsta
rumstemp
°C
2.05 205.00
27.00
20.00
Driftdata
Driftfallsbenämning
Referens Bostäder
Verksamhetsenergi
rumsluft
W/m²
Verksamhetsenergi
rumsluft
W/lgh
Verksamhetsenergi
extern
W/m²
Fastighetsenergi
rumsluft
W/m²
2.51
251.00
0.00
0.00
Fastig- Person- Tapphetsvärme
varmenergi W/m²
vatten
extern
W/m²
W/m²
0.00
1.00
4(7)
norrlandshuset
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Drifttider
Referens Bostäder MÅND-SÖND 1 - 365 0 - 24
Ventilationsaggregat
Aggregat- Tilluft
Tilluft
Frånluft
Frånluft Verkn.gr
Lägsta
Utetemp Flöde
Utetemp Flöde
benämning Fläkttryck Verkn.gr Fläkttryck Verkn.gr återvinning tilluftstemp Driftp. L Driftp. L Driftp. H Driftp. H
Pa
%
Pa
%
%
°C
°C
%
°C
%
FTX:en
0.00
0.00
0.00
0.00
50.00
18.00
-20.0
100
20.0
100
Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden
Aggregat- Veckobenämning dagar
Tilluft
Frånluft Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid
[oms/h] oms/h
FTX:en
MÅND-SÖND
0.50
0.50
1 - 365
0 - 24
Installationssystem
RESULTAT
Detaljerat Resultat
Aktuellt hus med aktuell drift
Period
Avgiven energi kWh
(28)
(22)
Tillförd energi
kWh
(27)
(19)
(23)
(24)
(21)
(20)
Transmission
Luftläckage
Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla
energi vinning vinning vinning fång- värme
energi
försörj- sörjfönster vent.
VP
tappvv. are
till rum
ning
ning
(29)
(18)
(25)
(45)
(33)
(34)
Mån 1
1431
249
1460
374
0
107
1210
0
0
0
108
365
1658
67
Mån 2
1262
223
1300
338
0
336
1067
0
0
0
97
329
1234
61
Mån 3
1183
195
1229
374
0
648
972
0
0
0
108
365
825
67
Mån 4
973
149
1043
362
0
871
736
0
0
0
104
353
420
65
Mån 5
849
122
915
374
162
1060
451
0
0
0
108
365
374
67
Mån 6
617
89
701
362
493
1184
205
0
0
0
104
353
362
65
Mån 7
525
67
599
374
478
1028
101
0
0
0
108
365
374
67
Mån 8
581
72
639
374
170
747
181
0
0
0
108
365
374
67
Mån 9
663
87
722
362
44
520
393
0
0
0
104
353
401
65
Mån 10
852
124
906
374
0
304
705
0
0
0
108
365
704
67
Mån 11
1084
174
1130
362
0
125
927
0
0
0
104
353
1173
65
Mån 12
1328
220
1369
374
0
0
1133
0
0
0
108
365
1620
67
Summa
11348
1772 12015
4400
1347
6931
8079
0
0
0
1270
4292
9518
790
Detaljerat Resultat
Referenshus med referensdrift
Period
Avgiven energi kWh
(28)
(22)
Tillförd energi
kWh
(27)
(19)
(23)
(24)
(21)
Transmission
Luftläckage
Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla
energi vinning vinning vinning fång- värme
energi
försörj- sörjfönster vent.
VP
tappvv. are
till rum
ning
ning
(20)
(29)
(18)
(25)
(45)
(33)
(34)
Mån 1
2114
605
1337
374
0
107
668
0
0
0
108
458
3088
0
Mån 2
1857
541
1188
338
0
336
594
0
0
0
97
413
2482
0
Mån 3
1711
464
1101
374
0
648
550
0
0
0
108
458
1887
0
Mån 4
1332
336
899
362
1
871
450
0
0
0
104
443
1071
0
5(7)
norrlandshuset
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Detaljerat Resultat
Referenshus med referensdrift
Period
Avgiven energi kWh
(28)
(22)
Tillförd energi
kWh
(27)
(19)
(23)
(24)
(21)
(20)
Transmission
Luftläckage
Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla
energi vinning vinning vinning fång- värme
energi
försörj- sörjfönster vent.
VP
tappvv. are
till rum
ning
ning
(29)
(18)
(25)
(45)
(33)
(34)
Mån 5
1050
245
719
374
145
1060
345
0
0
0
108
458
561
0
Mån 6
743
184
549
362
475
1184
208
0
0
0
104
443
384
0
Mån 7
622
136
454
374
499
1028
118
0
0
0
108
458
377
0
Mån 8
700
141
480
374
198
747
177
0
0
0
108
458
405
0
Mån 9
859
186
581
362
43
520
274
0
0
0
104
443
666
0
Mån 10
1190
285
783
374
0
304
391
0
0
0
108
458
1370
0
Mån 11
1564
414
1010
362
0
125
505
0
0
0
104
443
2170
0
Mån 12
1944
532
1245
374
0
0
623
0
0
0
108
458
2908
0
Summa
15686
4070 10347
4400
1359
6931
4904
0
0
0
1270
5387
17370
0
Nyckeltal
Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Aktuell drift
Inre värmekapacitet
25.02
40.71
40.71
[Wh/m²°C]
Yttre värmekapacitet
24.86
51.87
51.87
[Wh/m²°C]
Medeltemperatur
20.00
20.00
22.00
[°C]
Medelvärde ventilation
0.50
0.50
0.50
[oms/h]
Processenergi medel
4.24
4.24
4.38
[W/m²]
Personvärme medel
1.00
1.00
1.00
[W/m²]
352.49
352.49
[m²]
Omslutningsarea
Luftläckage vid 50 Pa
281.99
105.75
105.75
[l/s]
Invändigt tryck medel
-2.1
-2.2
-2.3
[Pa]
0.0
1.8
1.8
2.43
2.43
2.43
Specifik fläkteffekt
Omslutnings-/Golv-area
[kW/(m³/s)]
Jämförelse mot krav enligt BBR
Aktuellt hus Tillåtet värde
aktuell drift
Jämförelse mot BBR 16
U-värde
0.173
Energianvändning
0.400 W/m²K
71
95 kWh/m²
Atemp: 145.0 m²
Klimatzon BBR16
I
Verksamhetstyp: / Bostad
Elvärme
Energibalans
Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
Avgiven energi
(23)Transmission
15686
108.18
10626
73.28
11348
78.27
(24)Luftläckage
4070
28.07
1626
11.21
1772
12.22
(21)Ventilation
10347
71.36
11320
78.07
12015
82.86
(28)Spillvatten
4400
30.34
4400
30.34
4400
30.34
(22)Passiv kyla
1359
9.38
2300
15.86
1347
9.29
6(7)
norrlandshuset
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Energibalans
Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
Tillförd energi
(27)Solenergi genom fönster
6931
47.80
6931
47.80
6931
47.80
(20)Återvinning ventilation
4904
33.82
7686
53.01
8079
55.72
(29)Återvinning till tappvarmvatten
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(19)Återvinning värmepump
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(18)Solfångare
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(45)Processenergi till rum
5387
37.15
5387
37.15
4292
29.60
(25)Personvärme
1270
8.76
1270
8.76
1270
8.76
0
0.00
790
5.45
790
5.45
17370
119.79
8207
56.60
9518
65.64
(34)Elförsörjning
(33)Värmeförsörjning
Specifikation av energiflöden
Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
(33)VÄRMEFÖRSÖRJNING
17370
119.79
8207
56.60
9518
(1)Ventilationsaggregat
3428
23.64
309
2.13
74
65.64
0.51
(2)Värmesystem
9543
65.81
3499
24.13
5044
34.79
(3)Tappvarmvatten
4400
30.34
4400
30.34
4400
30.34
(47)BYGGNADENS KYLBEHOV
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(48)Kylning i ventilationsaggregat
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(49)Kylning i rumsluft
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(34)ELFÖRSÖRJNING
0
0.00
790
5.45
790
5.45
(35)Värmepump
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(14)Tilluftsfläktar
0
0.00
359
2.48
359
2.48
(13)Frånluftsfläktar
0
0.00
431
2.97
431
2.97
(15)Cirk.pump värme
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(10)Cirk.pump solf.
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(12)Cirk.pump kyla
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(11)Kylmaskin komfortkyla
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(37)KONDENSORVÄRME
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(4)Ventilationsaggregat
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(5)Värmesystem
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(6)Tappvarmvatten
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(36)SOLFÅNGARVÄRME
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(7)Ventilationsaggregat
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(8)Värmesystem
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(9)Tappvarmvatten
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(26)PROCESSENERGI
5387
37.15
5387
37.15
5563
38.36
(40)Verksamhetsenergi rumsluft
5387
37.15
5387
37.15
4292
29.60
(41)Verksamhetsenergi extern
0
0.00
0
0.00
1270
8.76
(39)Fastighetsenergi rumsluft
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(46)Fastighetsenergi extern
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(42)VENTILATIONSAGGREGAT
8332
57.46
8785
60.58
8943
61.68
(43)VÄRMESYSTEM
9543
65.81
3499
24.13
5044
34.79
(44)TAPPVARMVATTEN
4400
30.34
4400
30.34
4400
30.34
7(7)
norrlandshuset
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Projektanpassad rapport
Benämning på sammanställning
Värme till rum vent tvv
Elanvändning
Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
17370
119.79
8207
56.60
9518
65.64
5387
37.15
6177
42.60
6352
43.81
0
0.00
359
2.48
359
2.48
Fastighetsel
Projektanpassad rapport, Specifikation
Värme till rum vent tvv=
+1.000 x (1) Värmeförsörjning ventilation
+1.000 x (2) Värmeförsörjning värmesystem
+1.000 x (3) Värmeförsörjning tappvarmvatten
Elanvändning=
+1.000 x (10) El cirkpump solfångare
+1.000 x (13) El till frånluftsfläktar
+1.000 x (14) El till tilluftsfläktar
+1.000 x (15) El cirkpump värmesystem
+1.000 x (26) Processenergi
Fastighetsel=
+1.000 x (10) El cirkpump solfångare
+1.000 x (12) El cirkpump kyla
+1.000 x (14) El till tilluftsfläktar
1(7)
norrlandshuset2
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
INDATA
Allmänt
Beräkningsdatum
2010-01-21 (15:31:46)
Beräkningsperiod - Dag
1 - 365
Klimatdata
Luleå
Latitud
65.5 grader
Klimatzon BBR12
NORR
Solreflektion från mark
30.00 %
Vindhastighet
70.00 % av klimatdata
Lufttryck
1000 hPa
Horisontvinkel mot markplan
S:0 SV:0 V:15 NV:0 N:0 NO:0 O:15 SO:0 °
Formfaktor för vindtryck
S:-0.60 SV:0.70 V:0.70 NV:0.70 N:-0.60 NO:-0.60 O:-0.50 SO:-0.60 TAK:0.00
Vridning av byggnad
0°
Verksamhetstyp
Bostad
Antal lägenheter
1
Ventilationsvolym
354.0 [m³]
Uppvärmd bruksarea enl SS021052 145.0 [m²]
Markegenskap Värmeledningstal:
1.4 [W/m*K]
Lera, dränerad sand , dränerat grus.
Aktuellt Hus
Byggdelstyper 1-dimensionella - Katalog
Byggdelstyp Material
Från utsida
till insida
TAKTYP 2
VÄGGTYP 2
GOLVBJLKL
PPM
SkiktVärmeDensitet VärmeU-värde DeltaLuftläck.
tjocklek ledningstal kg/m³
kapacitet W/m²°C U-värde
q50
m
W/m²°C
J/kg°C
W/m²°C
l/s,m²
TRÄ-14
0.020
0.140
500
2300
MINERALULL36
0.400
0.036
50
840
REGLAR600
0.100
0.041
55
845
PLAST1
0.000
0.700
1400
1000
REGLAR600
0.045
0.041
55
845
GIPSSKIVA
0.013
0.220
900
1100
PLAST1
0.000
0.700
1400
1000
MINERALULL36
0.080
0.036
50
840
REGLAR600
0.045
0.041
55
845
MINERALULL36
0.250
0.036
50
840
REGLAR600
0.045
0.041
55
845
PLAST1
0.000
0.700
1400
1000
X-REGLAR
0.045
0.042
87
961
PLYWOOD
0.013
0.140
500
1500
GIPSSKIVA
0.013
0.220
900
1100
TRÄ-14
0.020
0.140
500
2300
REGLAR600
0.200
0.041
55
845
SPÅNSKIVA
0.020
0.140
600
2300
DRÄN.GRUS
0.200
1.400
1800
1000
CELLPLAST36
0.300
0.036
25
1400
BETONG1.7
0.100
1.700
2300
800
0.066
0.010
0.20
0.078
0.010
0.20
0.185
0.010
0.80
0.115
0.010
0.20
2(7)
norrlandshuset2
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag
Benämning
Byggdelstyp Orientering
Yttervägg mot norr
VÄGGTYP 2
Mängd
Area m²
Längd m
Antal st
SolLägsta Högsta
absorb- nivå
nivå
tion
m
m
%
Angränsande
temp
°C
Andel av
effektbehov
%
U-värde
Psi-värde
med mark W/m°C
och D-U
W/m²°C
NORR
37.1m²
70.0
0.0
3.0
0
0.088
Yttervägg mot söder VÄGGTYP 2
SÖDER
35.6m²
70.0
0.0
3.0
0
0.088
Yttervägg mot öster
ÖSTER
39.0m²
70.0
0.0
3.0
0
0.088
Yttervägg mot väster VÄGGTYP 2
VÄSTER
37.7m²
70.0
0.0
3.0
0
0.088
Tak
TAKTYP 2
TAK
88.4m²
90.0
3.0
5.4
0
0.076
Grund
PPM
PPM 0-1 m
33.6m²
0.0
-0.4
0.0
0
0.111
Grund
PPM
PPM 1-6 m
54.8m²
0.0
-0.4
0.0
0
0.091
Mellanbjälklag
GOLVBJLKL
INNER
VÄGGTYP 2
144.5m²
0
Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler
Benämning
Byggdelstyp
Orientering
Area Glas- SolSol
U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm²
andel transm. transm. W/m²°C nivå
nivå
q50
skydd
%
Total
Direkt
m
m
l/s,m²
%
%
Fönster väster 3 GLAS ENERGI VÄSTER
3.1
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.20
Fönster öster
3 GLAS ENERGI ÖSTER
3.9
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.20
Fönster söder
3 GLAS ENERGI SÖDER
7.3
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.20
Fönster norr
3 GLAS ENERGI NORR
5.7
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.20
Dörr norr
2 GLAS ENERGI NORR
2.1
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.20
Dörr söder
2 GLAS ENERGI SÖDER
2.1
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.20
Dörr väster
2 GLAS ENERGI VÄSTER
2.1
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.20
Driftdata
DriftfallsVerksam- Verksambenämning hetshetsenergi
energi
rumsluft rumsluft
W/m²
W/lgh
BOST 22
2.00
Verksamhetsenergi
extern
W/m²
Fastighetsenergi
rumsluft
W/m²
1.00
0.00
200.00
Fastig- Person- Tapphetsvärme
varmenergi W/m²
vatten
extern
W/m²
W/m²
0.00
1.00
Tappvarmvatten
W/lgh
Högsta
rumstemp
°C
Lägsta
rumstemp
°C
2.05 205.00
29.00
22.00
Drifttider
DriftfallsVeckobenämning dagar
BOST 22
MÅND-SÖND
DagTid
nummer
1 - 365
0 - 24
Ventilationsaggregat
Aggregat- Tilluft
Tilluft
Frånluft
Frånluft Verkn.gr
Lägsta
Utetemp Flöde
Utetemp Flöde
benämning Fläkttryck Verkn.gr Fläkttryck Verkn.gr återvinning tilluftstemp Driftp. L Driftp. L Driftp. H Driftp. H
Pa
%
Pa
%
%
°C
°C
%
°C
%
FTX:en
500.00
60.00
600.00
60.00
85.00
18.00
Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden
Aggregat- Veckobenämning dagar
Tilluft
Frånluft Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid
[oms/h] oms/h
FTX:en
MÅND-SÖND
0.50
0.50
1 - 365
0 - 24
-20.0
100
20.0
100
3(7)
norrlandshuset2
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Installationssystem
Värmepump: VPUMPTYP 1
Driftpunkt
1
Utetemperatur
-20.00 10.00
2
[°C]
Kondensoreffekt
10000 11000
[W]
Värmefaktor
3.00
Stopptemperatur
-50.00 ---
Värmefaktor Tappvarmvatten
2.50
Värmepumpsenergi till uppvärmning av rum
Nej
Värmepumpsenergi till uppvärmning av tilluft
Ja
4.00
[°C]
2.50
Värmepumpsenergi till uppvärmning av tappvarmvatten Ja
ÖVRIGT
El cirkpump värmesystem 0.00 % av energiförsörjning till rum och luft
Lägsta dimensionerande utetemperatur för uppvärmning -100.0 °C
Högsta dimensionerande utetemperatur för komfortkyla 100.0 °C
Passiv kyla
Referenshus
Byggdelstyper 1- och 2-dimensionella - Katalog
Byggdelstyp Material
SkiktVärmeDensitet VärmeU-värde DeltaLuftläck.
Från utsida tjocklek ledningstal kg/m³
kapacitet W/m²°C U-värde
q50
till insida
m
W/m²°C
J/kg°C
W/m²°C
l/s,m²
Referens
Yttre skikt
0.000
10.000
900
100000
Mellanskikt
0.164
0.040
1
100
Inre skikt
0.000
10.000
900
100000
Inre byggdel
0.000
0.100
10
10
0.234
0.000
0.80
Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag
Benämning
Byggdelstyp Orientering
Yttervägg mot norr
Referens
Mängd
Area m²
Längd m
Antal st
SolLägsta Högsta
absorb- nivå
nivå
tion
m
m
%
Angränsande
temp
°C
Andel av
effektbehov
%
U-värde
Psi-värde
med mark W/m°C
och D-U
W/m²°C
NORR
37.1m²
70.0
0.0
3.0
0
0.234
Yttervägg mot söder Referens
SÖDER
35.6m²
70.0
0.0
3.0
0
0.234
Yttervägg mot öster
ÖSTER
39.0m²
70.0
0.0
3.0
0
0.234
Yttervägg mot väster Referens
VÄSTER
37.7m²
70.0
0.0
3.0
0
0.234
Tak
Referens
TAK
88.4m²
90.0
3.0
5.4
0
0.234
Grund
Referens
PPM 0-1 m
33.6m²
0.0
-0.4
0.0
0
0.234
Grund
Referens
PPM 1-6 m
54.8m²
0.0
-0.4
0.0
0
0.234
Mellanbjälklag
Referens
INNER
Referens
144.5m²
Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler
Benämning
Byggdelstyp
Orientering
Area Glas- SolSol
U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm²
andel transm. transm. W/m²°C nivå
nivå
q50
skydd
%
Total
Direkt
m
m
l/s,m²
%
%
Fönster väster 3 GLAS ENERGI VÄSTER
3.1
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.80
Fönster öster
3 GLAS ENERGI ÖSTER
3.9
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.80
Fönster söder
3 GLAS ENERGI SÖDER
7.3
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.80
Fönster norr
3 GLAS ENERGI NORR
5.7
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.80
4(7)
norrlandshuset2
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler
Benämning
Byggdelstyp
Orientering
Area Glas- SolSol
U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm²
andel transm. transm. W/m²°C nivå
nivå
q50
skydd
%
Total
Direkt
m
m
l/s,m²
%
%
Dörr norr
2 GLAS ENERGI NORR
2.1
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.80
Dörr söder
2 GLAS ENERGI SÖDER
2.1
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.80
Dörr väster
2 GLAS ENERGI VÄSTER
2.1
80
53
43
0.90
0.0
4.0
0.80
Tappvarmvatten
W/lgh
Högsta
rumstemp
°C
Lägsta
rumstemp
°C
2.05 205.00
27.00
20.00
Driftdata
Driftfallsbenämning
Verksamhetsenergi
rumsluft
W/m²
Verksamhetsenergi
rumsluft
W/lgh
Verksamhetsenergi
extern
W/m²
Fastighetsenergi
rumsluft
W/m²
2.51
251.00
0.00
0.00
Referens Bostäder
Fastig- Person- Tapphetsvärme
varmenergi W/m²
vatten
extern
W/m²
W/m²
0.00
1.00
Drifttider
Referens Bostäder MÅND-SÖND 1 - 365 0 - 24
Ventilationsaggregat
Aggregat- Tilluft
Tilluft
Frånluft
Frånluft Verkn.gr
Lägsta
Utetemp Flöde
Utetemp Flöde
benämning Fläkttryck Verkn.gr Fläkttryck Verkn.gr återvinning tilluftstemp Driftp. L Driftp. L Driftp. H Driftp. H
Pa
%
Pa
%
%
°C
°C
%
°C
%
FTX:en
0.00
0.00
0.00
0.00
50.00
18.00
Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden
Aggregat- Veckobenämning dagar
Tilluft
Frånluft Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid
[oms/h] oms/h
FTX:en
MÅND-SÖND
0.50
0.50
Installationssystem
Värmepump: VPUMPTYP 1
Driftpunkt
1
Utetemperatur
-20.00 10.00
[°C]
Kondensoreffekt
0
0
[W]
Värmefaktor
0
0
Stopptemperatur
0
---
Värmefaktor Tappvarmvatten 0
2
0
[°C]
1 - 365
0 - 24
-20.0
100
20.0
100
5(7)
norrlandshuset2
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
RESULTAT
Detaljerat Resultat
Aktuellt hus med aktuell drift
Period
Avgiven energi kWh
(28)
(22)
Tillförd energi
kWh
(27)
(19)
(23)
(24)
(21)
(20)
Transmission
Luftläckage
Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla
energi vinning vinning vinning fång- värme
energi
försörj- sörjfönster vent.
VP
tappvv. are
till rum
ning
ning
(29)
(18)
Mån 1
1221
166
1461
374
0
106
1209
241
0
0
Mån 2
1080
149
1302
338
0
327
1065
217
0
Mån 3
1024
132
1239
374
0
622
968
227
0
Mån 4
875
105
1087
362
4
830
731
217
Mån 5
756
85
939
374
203
991
451
Mån 6
541
60
708
362
515
1105
Mån 7
460
45
603
374
494
Mån 8
519
50
658
374
Mån 9
593
62
750
Mån 10
732
83
Mån 11
924
Mån 12
1130
Summa
9855
(25)
(45)
(33)
(34)
108
365
970
224
0
97
329
633
203
0
108
365
264
218
0
0
104
353
18
210
224
0
0
108
365
0
217
205
217
0
0
104
353
0
210
962
101
224
0
0
108
365
0
217
197
707
181
224
0
0
108
365
0
217
362
54
498
386
217
0
0
104
353
12
210
912
374
0
294
695
224
0
0
108
365
193
217
116
1130
362
0
123
925
220
0
0
104
353
594
211
147
1369
374
0
0
1133
237
0
0
108
365
955
223
1200 12159
4400
1468
6565
8049
2690
0
0
1270
4292
3640
2574
Detaljerat Resultat
Referenshus med referensdrift
Period
Avgiven energi kWh
(28)
(22)
Tillförd energi
kWh
(27)
(19)
(23)
(24)
(21)
Transmission
Luftläckage
Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla
energi vinning vinning vinning fång- värme
energi
försörj- sörjfönster vent.
VP
tappvv. are
till rum
ning
ning
(20)
(29)
(18)
(25)
(45)
(33)
(34)
Mån 1
2110
604
1337
374
0
106
668
0
0
0
108
458
3086
0
Mån 2
1852
541
1188
338
0
327
594
0
0
0
97
413
2486
0
Mån 3
1702
463
1099
374
0
622
550
0
0
0
108
458
1903
0
Mån 4
1316
334
896
362
0
830
448
0
0
0
104
443
1091
0
Mån 5
1027
242
712
374
120
991
342
0
0
0
108
458
575
0
Mån 6
721
182
544
362
426
1105
207
0
0
0
104
443
386
0
Mån 7
606
135
451
374
453
962
118
0
0
0
108
458
377
0
Mån 8
686
140
476
374
179
707
176
0
0
0
108
458
407
0
Mån 9
848
185
579
362
39
498
273
0
0
0
104
443
670
0
Mån 10
1184
285
782
374
0
294
391
0
0
0
108
458
1373
0
Mån 11
1559
414
1010
362
0
123
505
0
0
0
104
443
2168
0
Mån 12
1939
532
1245
374
0
0
623
0
0
0
108
458
2904
0
Summa
15551
4057 10319
4400
1217
6565
4895
0
0
0
1270
5387
17425
0
Nyckeltal
Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Aktuell drift
Inre värmekapacitet
25.02
40.70
40.70
[Wh/m²°C]
Yttre värmekapacitet
24.85
64.24
64.24
[Wh/m²°C]
Medeltemperatur
20.00
20.00
22.00
[°C]
Medelvärde ventilation
0.50
0.50
0.50
[oms/h]
Processenergi medel
4.24
4.24
4.38
[W/m²]
Personvärme medel
1.00
1.00
1.00
[W/m²]
6(7)
norrlandshuset2
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Nyckeltal
Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Aktuell drift
Omslutningsarea
352.49
352.49
[m²]
Luftläckage vid 50 Pa
281.99
70.50
70.50
[l/s]
Invändigt tryck medel
-2.1
-2.2
-2.3
[Pa]
0.0
1.8
1.8
2.43
2.43
2.43
Specifik fläkteffekt
Omslutnings-/Golv-area
[kW/(m³/s)]
Jämförelse mot krav enligt BBR
Aktuellt hus Tillåtet värde
aktuell drift
Jämförelse mot BBR 16
U-värde
0.149
Energianvändning
0.400 W/m²K
43
95 kWh/m²
Atemp: 145.0 m²
Klimatzon BBR16
I
Verksamhetstyp: / Bostad
Elvärme
Energibalans
Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
Avgiven energi
(23)Transmission
15551
107.25
9263
63.89
9855
(24)Luftläckage
4057
27.98
1107
7.63
1200
67.97
8.27
(21)Ventilation
10319
71.17
11495
79.28
12159
83.85
(28)Spillvatten
4400
30.34
4400
30.34
4400
30.34
(22)Passiv kyla
1217
8.39
2485
17.14
1468
10.12
(27)Solenergi genom fönster
6565
45.28
6565
45.28
6565
45.28
(20)Återvinning ventilation
4895
33.76
7698
53.09
8049
55.51
(29)Återvinning till tappvarmvatten
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(19)Återvinning värmepump
0
0.00
2843
19.61
2690
18.55
Tillförd energi
(18)Solfångare
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(45)Processenergi till rum
5387
37.15
5387
37.15
4292
29.60
(25)Personvärme
1270
8.76
1270
8.76
1270
8.76
0
0.00
2641
18.21
2574
17.75
17425
120.17
2346
16.18
3640
25.10
(34)Elförsörjning
(33)Värmeförsörjning
Specifikation av energiflöden
Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
(33)VÄRMEFÖRSÖRJNING
17425
120.17
2346
16.18
3640
(1)Ventilationsaggregat
3437
23.70
0
0.00
0
25.10
0.00
(2)Värmesystem
9589
66.13
2346
16.18
3640
25.10
(3)Tappvarmvatten
4400
30.34
0
0.00
0
0.00
(47)BYGGNADENS KYLBEHOV
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(48)Kylning i ventilationsaggregat
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(49)Kylning i rumsluft
0
0.00
0
0.00
0
0.00
7(7)
norrlandshuset2
VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007
Projekt:
Beskrivning:
Utfört av:
Projektfil:
G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP
Datum:
2010-01-18
Sign:
Företag:
Specifikation av energiflöden
Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
(34)ELFÖRSÖRJNING
0
0.00
2641
18.21
2574
17.75
(35)Värmepump
0
0.00
1851
12.77
1784
12.30
(14)Tilluftsfläktar
0
0.00
359
2.48
359
2.48
(13)Frånluftsfläktar
0
0.00
431
2.97
431
2.97
(15)Cirk.pump värme
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(10)Cirk.pump solf.
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(12)Cirk.pump kyla
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(11)Kylmaskin komfortkyla
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(37)KONDENSORVÄRME
0
0.00
4694
32.37
4474
30.85
(4)Ventilationsaggregat
0
0.00
294
2.03
74
0.51
(5)Värmesystem
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(6)Tappvarmvatten
0
0.00
4400
30.34
4400
30.34
(36)SOLFÅNGARVÄRME
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(7)Ventilationsaggregat
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(8)Värmesystem
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(9)Tappvarmvatten
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(26)PROCESSENERGI
5387
37.15
5387
37.15
5563
38.36
(40)Verksamhetsenergi rumsluft
5387
37.15
5387
37.15
4292
29.60
(41)Verksamhetsenergi extern
0
0.00
0
0.00
1270
8.76
(39)Fastighetsenergi rumsluft
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(46)Fastighetsenergi extern
0
0.00
0
0.00
0
0.00
(42)VENTILATIONSAGGREGAT
8332
57.46
8782
60.56
8913
61.47
(43)VÄRMESYSTEM
9589
66.13
2346
16.18
3640
25.10
(44)TAPPVARMVATTEN
4400
30.34
4400
30.34
4400
30.34
Projektanpassad rapport
Benämning på sammanställning
Värme till rum vent tvv
Elanvändning
Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus
Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
kWh
kWh/m²
17425
120.17
2346
16.18
3640
25.10
5387
37.15
6177
42.60
6352
43.81
0
0.00
359
2.48
359
2.48
Fastighetsel
Projektanpassad rapport, Specifikation
Värme till rum vent tvv=
+1.000 x (1) Värmeförsörjning ventilation
+1.000 x (2) Värmeförsörjning värmesystem
+1.000 x (3) Värmeförsörjning tappvarmvatten
Elanvändning=
+1.000 x (10) El cirkpump solfångare
+1.000 x (13) El till frånluftsfläktar
+1.000 x (14) El till tilluftsfläktar
+1.000 x (15) El cirkpump värmesystem
+1.000 x (26) Processenergi
Fastighetsel=
+1.000 x (10) El cirkpump solfångare
+1.000 x (12) El cirkpump kyla
+1.000 x (14) El till tilluftsfläktar
Bilaga 3 – Teknisk beskrivning 1/1
Teknisk Beskrivning Norrlandhuset
Förslag på material och uppbyggnad, Englundshus AB
Grundläggning
Betongplatta på mark, 300mm cellplastisolering, köldbrytande kantbalk av cellplast. Kantbalk även
mellan platta för hus, garage och vindfång.
Ytterväggar
Storblockselement med lättreglar och stående locklistpanel/liggande slät panel, grundmålad med
slamfärg. Luftspalt, 80 mm västkustskiva, 240 mm
mineralullsisolering, plastfolie, 45 mm mineralullsisolering, 13 mm plywood och 13 mm gipsskiva.
Innerväggar
13 mm gips, 13 mm plywood, 70 mm isolering, träreglar
Mellanbjälklag
22 mm golvspånskiva, 70 mm mineralullsisolering,
bjälkar, säkerhetsfolie, glespanel och 2x13 mm gips.
Vindsbjälklag
500 mm lösullsisolering inkl läggning, säkerhetsfolie, 45 mm mineralull,
glespanel och 2x13 mm gips.
Yttertak
Undertak av råspont, 4-mån papptak. Tillval Läkt och tegeltak
Fönster
U-värde 1,0
Ytterdörrar
U-värde 0,85
Vindfång
Väggar: 150 mineralullsisolering