EXAMENSARBETE
EXAMENSARBETE Byggnadsutformning av ett prefabricerat, energieffektivt småhus Emelie Malmborg 2015 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Byggnadsutformning av ett prefabricerat, energieffektivt småhus Examensarbete, 30 högskolepoäng Författare Utgivningsår Program Institution Universitet Handledare Examinator Emelie Malmborg 2015 Civilingenjör Arkitektur, 270hp Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Luleå tekniska universitet Anders Björnfot Helena Lidelöw Sammanfattning I Sverige finns idag ett stort utbud av prefabricerade villor från många olika företag. Sedan lång tid tillbaka konkurrerar man främst med antingen lågt pris eller stor valfrihet i utformningen. De stigande energipriserna och Boverkets skärpta energikrav har gjort att även låg energiförbrukning blivit en viktig konkurrensfaktor. Englundshus är ett företag i Kalix som prefabricerar villor. I EU-projektet Norrlandshuset samarbetade de med underleverantörer i Kalix-regionen för att ta fram en energieffektiv villa. Detta examensarbete utfördes parallellt med projektet och använde kriterier därifrån till fallstudien. Fallstudien omfattar att ta fram en villa klassad som minienergihus, som kan produceras effektivt i Englundshus fabrik. Först samlades alla tillgängliga förutsättningar och krav in och därefter utformades ett hus utifrån dem. Det framtagna huset är en familjevilla i två plan med yteffektiv planlösning och två olika varianter på fasadutformning. Resultatet visar att de uppställda energikraven är svåra att uppnå med den av husfabrikanten föreslagna väggkonstruktionen, trots att huset utformats enligt principerna för energieffektivitet. Det krävs både noggrannare utförande av tätskikt och ett klimatskal med högre prestanda för att uppnå kraven. 2 Abstract There is a great variety of prefabricated detached single family homes from many different companies in Sweden today. Traditionally they have competed primarily with either a low price tag or great freedom in design. Rising energy prices and the tougher energy requirements set by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning has made low power consumption a new important competitive factor. Englundshus is a company in Kalix who prefabricate single family homes. In the EU project Norrlandshuset they cooperated with suppliers in the Kalix region to develop an energy-efficient detached house. This thesis was carried out in parallel with the project and has applied the criteria from the project to the case study. The case study includes developing a detached house classified as a minienergy building, which can be produced efficiently in Englundshus factory. First, all the conditions and requirements were collected, and then a house was designed based on those. The designed house is a detached single family home with two floors, space-efficient floor planning and two different versions of façade design. The results show that the established energy requirements are difficult to achieve with the wall construction proposed by the house manufacturer, even though the house had been designed according to the principles of energy efficiency. A more precise execution of airtightness and a building envelope with higher performance is required to be able to fulfill the requirements. 3 Innehåll 1. Inledning....................................................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................ 6 1.2 Syfte och mål .......................................................................................................................................... 6 1.3 Avgränsningar ......................................................................................................................................... 6 2. Metod........................................................................................................................................................... 7 2.1 Metodval ................................................................................................................................................ 7 2.2 Tillvägagångssätt..................................................................................................................................... 7 2.3 Litteraturstudie ....................................................................................................................................... 7 2.4 Marknadsanalys ...................................................................................................................................... 7 2.5 Fallstudie ................................................................................................................................................ 7 2.6 Energiberäkning ...................................................................................................................................... 8 3. Litteraturstudie ............................................................................................................................................. 9 3.1 Marknad ................................................................................................................................................. 9 3.2 Arbetsmetod inom industriellt småhusbyggande ................................................................................... 10 3.3 Byggsystem ........................................................................................................................................... 10 3.4 Energieffektiva hus ............................................................................................................................... 12 3.5 Lågenergihus......................................................................................................................................... 13 3.5.1 Kravnivåer ..................................................................................................................................... 14 3.6 Installationer......................................................................................................................................... 15 4. Fallstudie .................................................................................................................................................... 17 4.1 Specifika förutsättningar ....................................................................................................................... 17 4.1.1 Målgrupp ....................................................................................................................................... 17 4.1.2 Energianvändning .......................................................................................................................... 17 4.1.3 Installationer ................................................................................................................................. 17 4.1.4 Byggsystem.................................................................................................................................... 18 4.1.5 Arkitektur ...................................................................................................................................... 18 4.2 Huskoncept........................................................................................................................................... 19 4.2.1 Utformningsprocess ....................................................................................................................... 19 4.2.2 Energiberäkning ............................................................................................................................. 22 5. Diskussion ................................................................................................................................................... 23 5.1 Fallstudie .............................................................................................................................................. 23 5.2 Metod................................................................................................................................................... 23 5.3 Framtidsutsikter.................................................................................................................................... 23 6. Referenser .................................................................................................................................................. 25 4 Bilagor 1. Ritningar 2. Energiberäkning 3. Teknisk beskrivning 5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Englundshus är ett företag i Kalix som bl.a. tillverkar villor industriellt. De har en medelhög prefabriceringsgrad och levererar väggar och bjälklag som plana element. I EU-projektet Norrlandshuset, som pågick 2008-2010, försökte Englundshus att långsiktigt knyta tills sig underleverantörer i Kalix-regionen. I projektet medverkade leverantörer av fönster, takplåt, värmesystem och färdiga badrum. Dessutom medverkade forskare från Luleå Tekniska Universitet. Tillsammans tog man fram en industriellt byggd, energieffektiv villa. Detta examensarbete startades för att bidra till projektet genom att självständigt ta fram ytterligare ett förslag på villa utifrån de uppsatta kriterierna. När fallstudien utfördes hösten 2009 skulle Boverket (2009) just skärpa energireglerna och många småhustillverkare stod inför stora utmaningar för att anpassa sig till dem. Samtidigt utvärderades de första svenska passivvillorna och det visade sig att det var både tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att bygga mycket energieffektivt även i Sverige. 1.2 Syfte och mål Examensarbetet syftar till att undersöka hur industriellt byggda småhus kan göras mer energieffektiva genom en fallstudie där ett sådant hus utformas. Målet är att utforma en energieffektiv villa som klarar kraven för minienergihus i norra Sverige och kan produceras effektivt i Englundshus fabrik i Kalix. Huset ska tillhöra de billigare på marknaden, ha en attraktiv utformning och ge möjlighet till egna val. 1.3 Avgränsningar Hela examensarbetet behandlar enfamiljshus. Detta är en genomgående avgränsning i både teoridelen och fallstudien. Förslag på konstruktion av väggar, tak och grund tillhandahålls av Englundshus. 6 2. Metod 2.1 Metodval När man samlar in stora mängder strukturerad information som sedan bearbetas statistiskt är metoden kvantitativ. Motsatsen, en kvalitativ metod, används när man vill få en djupare förståelse av den information som samlas in. Dataanalysen ställer då större krav på författarens analysförmåga och angrepssättet kan bli mer subjektivt. Med en deduktiv ansats testas en logiskt grundad hypotes mot verkligheten, till skillnad från den induktiva ansatsen där data samlas in från verkligheten och jämförs emot den rådande teorin. (Patel & Davidson, 2003) Detta arbete är utfört med kvalitativ metod och deduktiv ansats. 2.2 Tillvägagångssätt Arbetet inleds med en litteraturstudie om lågenergihus, byggsystem för villor och arbetsprocesser vid utformning av prefabricerade villor. En analys av marknaden för prefabricerade villor görs också. Sedan prövas en arbetsmetod genom en enkel fallstudie. Först kontaktas en expert inom de olika områdena (husfabrik, arkitekt och VVS-konsult). De bidrar med kunskap som specifikt rör detta projekt vilket sammanställs som skall- och bör-krav. Metoden är en kvalitativ intervju med en person per fackområde. När alla förutsättningar är insamlade ritas huset. Utformningsprocessen utgår från de parametrar som framkommit under föregående steg. Stor vikt läggs vid att göra bra kompromisser mellan arkitektoniska kvalitéer och tekniska lösningar. Slutligen kontrolleras att kraven från olika aktörer uppfyllts genom bl.a. energiberäkningar. 2.3 Litteraturstudie En litteraturstudie tar fram vetenskaplig information som studiens data sedan kan analyseras mot, vilket ger arbetet teoretisk förankring. (Patel & Davidson, 2003). Litteraturstudien omfattar framförallt böcker, tekniska rapporter och avhandlingar. Relevant litteratur har sökts i databaser vid Luleå universitetsbibliotek med sökord som: byggsystem, prefabricering, industriellt byggande, lufttäthet, installationer, energieffektivitet, passivhus, lågenergihus mm. Lagstiftning och kravspecifikationer har framförallt sökts på utgivarnas webbsidor. För att klargöra hur Englundshus utformningsprocess ser ut idag gjordes en observation under ett möte med den projektgrupp som tar fram ett lågenergihus inom EU-projektet Norrlandshuset där bl.a. Englundshus ingår. För djupare förståelse för byggsystemet gjordes ett studiebesök i Englundshus fabrik. 2.4 Marknadsanalys Marknadsanalysen genomfördes för att undersöka vilket utbud av prefabricerade villors som finns i Sverige, hur de byggs och utformas samt hur de presenteras mot kund. Undersökningen omfattade Sveriges tio största leverantörerna av prefabricerade villor, samt två lite mindre tillverkare som specialiserat sig på energieffektiva hus. Analysen genomfördes på information som hämtats från respektive företags webbsida. 2.5 Fallstudie En fallstudie syftar till att fånga ett helhetsintryck av ett speciellt fenomen. Man låter en avgränsad del av ett större område representera verkligheten och testar sina teorier däri. Fallstudier kan 7 undersöka redan inträffade händelser, eller bedrivas parallellt med och följa händelsen eller experimentet som undersöks. Fallstudier kan göras med kvalitativ eller kvantitativ data och görs för att studera företeelser på djupet. (Patel & Davidson, 2003). I fallstudien i detta arbete tas en energieffektiv villa fram. Först samlas alla tillgängliga förutsättningar och krav in och därefter utformas ett hus utifrån dem. Insamling av förutsättningar har gjorts genom intervjuer med arkitekt, installationskonsult och representanter för Englundshus. Fokus på intervjuerna var att få fram skall och bör-krav för det aktuella husprojektet. Detta arbete publiceras 2015,men marknadsanalysen och fallstudien utfördes hösten 2009, varför de kan upplevas som något daterade. 2.6 Energiberäkning Energieffektiviteten för det i fallstudien utformade huset validerades genom energiberäkning i programmet Vip+. Där projektspecifik data saknades användes programmets standardvärden. Linjära och punktformiga källor togs inte med i beräkningen. Detta kan enligt en forskare vid LTU kompenseras med att öka det beräknade värdet med 2% i detta projekt, vilket också gjordes (Schade, 2009). Beräkningen gjordes dels med dirketverkande el som värmekälla, dels med luft-luft värmepump. Då huset inte uppfyllde de uppsatta kraven i alla delar av Sverige gjordes ytterligare en beräkning med en rad mindre justeringar för att visa att kraven är möjliga att uppfylla. 8 3. Litteraturstudie 3.1 Marknad Marknaden för prefabricerade villor i Sverige domineras inte av någon tillverkare. Totalt erbjuder minst ett 40-tal företag prefabricerade villor. Marknadsledaren, som erbjuder de billigaste husen, har en marknadsandel på endast 8-10%. (Byggfakta, 2010) I september 2009, undersöktes marknaden genom en studie av några trähusföretags hemsidor. De hemsidor som besöktes var de 10 största svenska trähusföretagen (se fig. 1). Dessutom besöktes Karlssonhus (www.karlssonhus.se) och Villa varm (www.villavarm.se) som specialiserat sig mot lågenergihus. Under februari 2010 besöktes sidorna igenom för att se viken utveckling som skett under tiden. Husen marknadsförs i huvudsak på två sätt, antingen med sitt låga pris, eller med sina stora möjligheter till individuell anpassning. Alla tillverkare har någon form av standardisering. Vissa tillverkare markerar detta tydligt mot kunden med standardiserade modeller där merkostnaden för ändringar är stor. Det är dessa tillverkare som säljer de billigare villorna. Den arkitektoniska friheten har fått stå tillbaka mot byggsystemets krav på standardiserat utförande. Sveriges största trähusföretag 2009 1. Älvsbyhus 8,5% www.alvsbyhus.se 2. Trivselhus 6,1% www.trivselhus.se 3. Myresjöhus 6,0% www.myresjohus.se Hos de tillverkare där de tyngsta marknadsföringsargumenten är att kunden kan få huset "nästan som de vill" märks inte standardiseringen utåt mot kunden. Även här har man givetvis ett bakomliggande byggsystem där vissa lösningar är billigare än andra, men det är inget som man kommunicerar ut mot kund. Det är vanligt att standardisera ytskikt och fast inredning såsom taktegel, innerdörrar och köksutrustning. Vill kunden välja bort något av detta får man ofta ett prisavdrag som är betydligt mindre än den faktiska kostnaden för det bortvalda. Många säljer på utseende och planlösningar, det är svårt att hitta information om hur huset är uppbyggt, material osv. Det är också svårt att hitta information kring energiåtgång och energieffektivitet. Hos vissa finns ingen sådan information alls, och hos andra är den svår att använda för jämförelser. Dock är informationen kring ytskikt, utrustningsstandard i bad och kök samt tillvalsmöjligheter omfattande. 4. Fiskarhedenvillan 4,8% www.fiskarhedenvillan.se 5. LB-Hus 4,0% www.lbhus.se 6. Smålandsvillan 3,5% www.smalandsvillan.se 7. Eksjöhus 3,0% www.eksjohus.se 8. Hjältevadshus (Finndomo) 3,0% www.hjaltevadshus.se 9. Götenehus 2,0% www.gotenehus.se 10. A-hus 1,7% www.ahus.se Figur 1 (Byggfakta, 2010) (Byggfakta, 2010) Det är vanligt att husen levereras med någon form av värmepump. Från 1 januari 2010 räknas hus med värmepump som eluppvärmda enligt boverkets byggregler vilket medfört en halvering av tillåten energiåtgång för uppvärmning, från tidigare 110kWh/m2 och år i zon III till 55kWh/m2 och år. Detta märktes hos hustillverkarna när hemsidorna besöktes för andra gången. Flertalet tillverkare har presenterat energieffektivare hus lagom tills de nya reglerna trädde i kraft, och hos nästan alla finns 9 tydligare information om energiåtgång och byggreglerna kring energieffektivitet, samt vad man gjort för att huset ska bli energieffektivare. Anebyhus presenterade i slutet av 2009 ett nytt huskoncept kallat ”1:a villan”. Där finns husmodeller som tack vare yteffektivitet och standardisering har ett lågt pris. Valfriheten är dock starkt begränsad. Flera tillverkare har följt efter och presenterat denna typ av ”budgethus”. 3.2 Arbetsmetod inom industriellt småhusbyggande Byggsektorn har en låg produktivitet, där mycket tid går åt till fel, slarv, göra om, väntan mm. Detta kan delvis avhjälpas med bättre projektering och planering. I projekteringsfasen ska många olika kompetenser samverka, såsom arkitekt, konstruktör, brandingenjör och byggare. Långt tillbaka har färre personer haft ansvar för mer, men med dagens omfattande regelverk, högre standard och mer komplicerade byggsystem behövs detaljerade kunskaper inom vitt skilda områden, varför ett flertal specialister måste ingå i projekteringsgruppen. (Arnstad, 2006) I en traditionell byggprocess kontaktar beställaren en arkitekt som ritar ett förslag på huset. Man tar fram en bygglovsritning som godkänns av kommunen. När bygghandlingar ska tas fram kopplas olika konsulter in. Ibland har arkitekten en stor roll även i den här delen av processen, men inte alltid. När bygghandlingen är färdig lämnas den till byggaren. (Nordstrand, 2000) Inom det industriella byggandet vill man standardisera delar av tillverkningsprocessen för att få ett effektivt byggande. Detta standardiseringsarbete görs ofta tillsammans med konsulter och underleverantörer för att få med alla tekniska lösningar i systemet. I detta skede tas oftast ingen hänsyn till utformningsmöjligheter och någon arkitekt är inte inkopplad. Många tillverkare försöker anpassa sina byggsystem för att ge arkitekten så stor frihet som möjligt. Arkitekten tar ofta fram sitt utformningsförslag självständigt och när det senare i processen bestäms att ett visst byggsystem ska användas krävs många kompromisser. (Johnsson et al., 2012) Englundshus husmodeller tas fram av deras egna ingenjörer och anpassas ofta efter kundens önskemål. I EU-projektet Norrlandshuset har en grundmodell anpassats efter synpunkter från deltagarna i projektet. Det ingår ingen arkitekt i projektgruppen som består av underleverantörer av fönster, takplåt, värmesystem och färdiga badrum samt forskare från LTU. (Erikshammar, 2009) 3.3 Byggsystem Enklare byggsystem har funnits i alla tider. På den svenska landsbygden har man byggt på olika sätt i olika landsdelar och med mer eller mindre standardiserad tekniker. I Skåne och på Gotland murade man med sten, på Öland byggde man smala längor i skiftesverksteknik och i övriga Sverige, med större tillgång till skog, byggde man timmerhus som sammanfogades med varierande knututformning. (Jonsson, 1985) De första sammanställningarna av typritningar kom på 1700-talet genom Carl Wijnblad och följdes sedan under 1800 talet av Charles Emil Löfwenskiölds ”Lantmannabyggnader hufvudsakligen för mindre jordbruk” som fick stor spridning. Under 1900-talets början utkom flera typritningskataloger och senare började de ges ut regelbundet av Kungliga bostadsstyrelsen. (Jonsson, 1985) Regelstommen uppfanns i Amerika 1833 och kom till Sverige i början på 1900-talet. När den tidigare vanliga plankstommen byttes mot regelstomme minskade materialåtgången drastiskt. De första 10 företagen för monteringsfärdiga trähus startade i början på 1900-talet och man exporterade redan från början hus till bl.a. Amerika. (Andersson & Edlund, 2004) 1969 publicerades en undersökning av den svenska typhusbranschen. Då byggdes årligen 30 000 enfamiljshus i Sverige, varav två tredjedelar var så kallade typhus. I Sverige fanns totalt 60 typhusföretag, som sysselsatte 7000 anställda. De 6 största företagen stod för hälften av produktionen. Flertalet av fabrikerna fanns i södra o mellersta Sverige. Man byggde specialhus i begränsad omfattning, men mindre ändringar i förhållande till katalogtyperna förekom i 50 % av fallen. Företagen levererade antingen rumselement eller ytelement och löpandebandprincipen började slå igenom i fabrikerna. Dock var prefabriceringsgraden inte så hög, företagen var oftare materialleverantörer än husbyggare. Fasta sakvaror, såsom kök, ingick endast om huset levererades helt färdigt. Ibland ingick uppvärmningssystemet. (Gabrielsson & Ringmar, 1970) År 2008 byggdes det 10 600 småhus i Sverige. Trähusindustrin hade då 5 700 anställda och medelpriset för en levererad byggsats var 1 121 639kr. Branschen har krympt men är fortfarande relativt stor. Det förekommer en omfattande export av monteringsfärdiga trähus, främst till Norge, Danmark och Tyskland. (TMF, 2009) Idag använder småhustillverkarna främst två olika prefabriceringsmetoder, volymmoduler och plana byggelement. Prefabriceringsgraden varierar mycket, och därmed även komplexiteten. Den enklaste formen av planelement är en oisolerad regelsektion, eventuellt med skivor monterad på en sida. Den transporteras till byggarbetsplatsen där isolering, installationer, skivor och panel monteras. Ett sådant enkelt förfarande kräver inga avancerade hjälpmedel eller särskilda kunskaper utöver normal byggteknik. En mer utvecklad husfabrik har uppbyggda linjer för tillverkningen med rullbord, vändbord och maskiner upphängda i taket för mer ergonomiska arbetsställningar. De mest avancerade tillverkarna av planelement bygger väggar med helt färdig utsida i fabrik. Blocken har grundmålad panel, isolering i flera skikt, tätskikt och ibland även förberedda eldragningar och skivmaterial monterade. Fönster och dörrar är ofta färdigmonterade. Även tak- och bjälklagssektioner kan prefabriceras, men där har många tillverkare valt en lägre prefabriceringsgrad. För att bygga volymmoduler krävs mer avancerade fabriker och konstruktionslösningar. Några kritiska punkter är måttoleranser, anslutning av installationer, sammanfogning av tätskikt och kopplingar mellan moduler. Ofta bygger man golv, väggar och bjälklag på separata linjer och monterar sedan ihop dem till moduler. Utrustning i kök och wc monteras färdigt liksom i princip alla ytskikt. Hus som levereras som planelement kan ställas på olika typer av platsbyggda grunder, de är effektiva att transportera och kan monteras till ett färdigt, tätt klimatskal på 2-3 dagar. Stomkompletteringen med innerväggar, utrustning och ytskikt tar dock tid och man får räkna med 4-6 månader från husleverans till inflyttning. Ett småhus byggt av volymmoduler kan monteras och få tätt klimatskal på bara en dag vilket är optimalt ur fuktsynpunkt. Eftersom mycket arbete gjorts i fabrik är det klart för inflyttning 1-2 månader efter leveransen. Volymelementen ger dock tjockare bjälklag, mindre flexibilitet i utformningen och kräver fler lastbilar vid transport. 11 3.4 Energieffektiva hus En energieffektiv grundform har liten omslutningsarea i förhållande till den användbara ytan i huset, dvs. en sfär eller en kub. Dock kan det vara bättre med en större fasadyta åt söder med högre solinstrålning. Ett förhållande mellan längd och bredd på 3:2 anses optimalt. Husformen bör vara kompakt, men vidhängande garage, vindfång och kallförråd kan användas för att få ett intressantare utseende. En bra tomt har fri solinstrålning och omges av terräng som bromsar vindhastigheterna. I städer bör husen placeras så att vinden hindras att ta fart på långa raka gator. Oavsett läge kan man skapa ett gynnsammare mikroklimat på själva tomten med lägre vindhastigheter och lite högre temperatur. Vindskydd kan man få från vegetation eller plank, men även genom att ”gömma” huset bakom en höjd. Solavskärmning från lövträd är optimalt då de ger skugga på sommarhalvåret men fritt solinflöde på vintern när löven fallit. (Bokalders & Block, 2009). Fönsterarean bör hållas nere, och gärna placeras med något större fönster mot söder än norr. Även antalet fönster bör hållas lågt eftersom små fönster har sämre prestanda än stora. För att ändå uppfylla dagsljusbehovet måste fönsterplaceringarna övervägas noga. Mer ljus reflekteras in i rummet genom att t.ex. vinkla fönstersmygarna eller placera ett fönster nära en vägg. (Bokalders & Block, 2009) Planlösningen kan optimeras med värmezonsplanering, då rumsfunktionerna placeras efter dess värmebehov samt det värmetillskott de skapar. På detta sätt kan man också minska behovet av kyla, vilket är mycket energikrävande. (Edén, 2007) I ett energieffektivt hus är det viktigt med låga värmeförluster genom klimatskalet, vilket uppnås genom tjockare och mer kvalitativa isoleringsskikt, minskade köldbryggor samt material och fönster med lägre u-värde. I lågenergihus väljs oftast ett ventilationssystem med till- och frånlufts kanaler och en värmeväxlare som tar tillvara värmen i frånluften. Ventilationssystemet är extra viktigt för att föra ut överskottsvärme under soliga dagar på sommarhalvåret. För att ventilationssystemet ska fungera bra och värmeväxlaren utnyttjas maximalt är det viktigt att huset är lufttätt. (Andrén och Tiren, 2010) Om klimatskärmen har otätheter sker oönskad ventilation genom dem, speciellt under blåsiga dagar, vilket ökar energiförbrukningen. Med en lufttät klimatskärm får man också högre komfort med mindre drag och bättre luftkvalité (om inkommande luft filtreras i ventilationssystemet). Dessutom undviker man att fuktig luft tränger ut i väggarna, något energieffektiva hus är extra känsliga för eftersom fukten kan kondensera i välisolerade väggar vid ogynnsamma temperaturförhållanden. Lufttäthet åstadkoms med ångspärr (ofta platsfolie) i väggarna som tejpas i skarvar, hörn och anslutningar mot fönster och dörrar. (Adalberth, 1998) Klimatskalets lufttäthet kan provas med en standardiserad metod. En fläkt monteras i en dörröppning och skapar övertryck och undertryck samtidigt som läckaget mäts. Genom att granska konstruktionen med värmekamera samtidigt som huset är trycksatt kan man hitta otätheter. En provtryckning görs lämpligen efter att alla installationer som påverkar tätskiktet är gjorda, men innan konstruktionen byggts igen helt. Då kan man relativt enkelt åtgärda otätheter som hittas. Täthetsprovning blir allt vanligare som kvalitetsbevis och ingår i standardavtalet hos vissa småhustillverkare. (Wahlgren, 2010) Den faktor som påverkar energiförbrukningen mest är beteendet hos de som bor i huset. Värme- och ventilationssystem ska skötas om med årstidsjusteringar, rengöring och filterbyten för att behålla sin prestanda. Energieffektiva vitvaror, snålspolande kranar och moderna belysningskällor ger förutsättningar, men lika viktigt är att använda dem effektivt med rätt temperatur i kyl och frys, fulla tvättmaskiner, kortare duschtid och bara tända de lampor som behövs. Elförbrukningen i vardagen kan även minskas genom att undvika stand-by, hängtorka tvätt, använda lock på kastruller och endast vädra korta stunder när det behövs. (Bokalders & Block, 2009). 12 Genom att använda kulörer och material som upplevs varma så kan inomhustemperaturen sänkas. Korkmattor känns behagliga redan vid 10 grader och trägolv upplevs sköna vid normal rumstemperatur medan plastmattor och klinkergolv kräver högre temperaturer för att inte kännas kalla. Ett rum som målas i en varm kulör kräver lägre temperatur för att uppfattas som komfortabelt än ett rum målad i en kall nyans. Man kan också påverka energiförbrukningen genom hur man möblerar. Bokhyllor och mattor ökar isoleringen, likaså att dra för fönstren nattetid. Värms huset med radiatorer är det viktigt att möbler placeras så att luften kan cirkulera och värmen spridas i rummet. Övertemperaturer från solinstrålning kan minskas med markiser, persienner eller rullgardiner. (Bokalders & Block, 2009). Visa och kontrollera elanvändning Utnyttja solenergi Effektivisera elanvändning TRADITIONELL PROCESS Välj energikälla PROCESSS LÅGENERGIHUS Det är svårt att i byggskedet påverka beteendet hos boende, men genom att bygga hus som har en låg grundförbrukning och ge förutsättningar för ett energieffektivt brukande får man ett hus med en relativt sett låg energiförbrukning oavsett beteendet hos brukare. (Adalberth, 1998) Reducera värmeförluster Figur 2 Den rekommenderade arbetsgången för lågenergihus är helt omvänd mot den traditionella processen. I en traditionell process kommer man idag ofta bara till steg 2. Figuren är framtagen av Den Norske Statsbank i samarbete med SIFTEC och Byggforsk. 3.5 Lågenergihus Begreppet lågenergihus har inga krav kopplat till sig, det anger bara att huset ska förbruka mindre energi än motsvarande hus byggt enligt landets gällande lagar och byggregler. För att uppmuntra energieffektivare byggnader har man i Tyskland, Schweiz och Österrike sedan 1990-talet klassificeringar med hårdare energikrav än lagstiftningens. (Andrén & Tirén, 2010) Flera länder har följt efter och infört anpassade kravspecifikationer. Inom EU finns det förslag om att medlemsländerna succesivt ska införa hårdare energikrav som närmar sig nollenergibyggnader (EUlex, 2009). Ett minienergihus har en energiförbrukning som är högre än passivhusets, men betydligt lägre än lagstiftningens krav. Husen ska ha bättre klimatskal och täthet än byggnormen, men behöver värmetillskott från någon form av värmekälla. (Andrén & Tirén, 2010) I ett passivhus har klimatskalet så hög prestanda att den passivt tillförda energin från boende och teknisk utrustning räcker för att värma huset. Ett passivhus har därför ingen värmekälla i traditionell 13 mening, oftast tillförs den lilla mängd energi som behövs för uppvärmning vintertid genom ett elbatteri i tilluftsventilationen. Passivhus har välisolerade väggar och fönster, uppförs med höga täthetskrav på klimatskalet och har ett ventilationssystem med värmeåtervinning. (Andrén & Tirén, 2010) Ett nollenergihus är ett passivhus som producerar den energi det förbrukar. Man kompletterar huset med tex. vindkraftverk, solfångare och/eller solceller i tillräcklig mängd så att de alstrar lika mycket energi som huset totalt förbrukar per år. För att kompensera för årstidernas klimatskillnader är det tillåtet att sälja energiöverskott på sommaren och köpa externt producerad energi på vinterhalvåret. (Andrén & Tirén, 2010) Om man levererar signifikant mer el än huset förbrukar kan huset kallas plusenergihus, detta är dock inget begrepp som används i kravspecifikationer. (Andrén & Tirén, 2010) 3.5.1 Kravnivåer I Sverige ställs krav på nybyggnaders energieffektivitet genom boverkets byggregler (BBR). I BBR16 som utkom 2009 är Sverige indelat i 3 zoner för att ta hänsyn till de skilda klimatförhållandena. (Boverket, 2009) De första svenska kravspecifikationerna för passivhus och minenergihus togs fram av Forum för energieffektivt byggande på uppdrag av energimyndigheten. De utgår från de tyska kraven men är anpassade för vad som är rimligt i vårt klimat. I Tyskland, där man byggt passivhus i mer än 15 år, är kravet en maximal förbrukning på 10 kWh per kvadratmeter och år. Förutom maximal energianvändning ställs även krav på maximalt installerad eleffekt, klimatskalets täthet (luftläckning max 0,3 l /s, m2) samt fönster och dörrars genomsnittliga u-värde (1,0 för minienergihus, 0,9 för passivhus). (FEBY, 2009). Kravnivåer på byggnadens maximala specifika energianvändning år 2009 (kWh/m2 och år) Ej eluppvärmt hus Eluppvärmt hus, även värmepumpar BBR Minienergihus Passivhus Zon I 150 78 58 Zon II 130 74 54 Zon III 110 70 50 Zon I 95 44 34 Zon II 75 42 32 Zon III 55 40 30 Figur 3 Sammanställda kravnivåer samt karta över Sverige med zonindelning (Boverket, 2009, FEBY 2009) 14 3.6 Installationer I ett hus finns många installationer, t.ex. vatten, avlopp, el, värme, ventilation och multimedia. Att projektera installationssystemen i samband med utformningen är alltid fördelaktigt, och särskilt när energieffektiviteten är viktig. (Andrén, 2010) I detta arbete har endast uppvärmnings- och ventilationssystemet undersökts då det påverkar energiförbrukningen mest. I tabellen nedan redovisas en jämförelse mellan olika uppvärmningssystem som kan vara tänkbara för en villa. Även en jämförelse mellan olika ventilationssystem redovisas. Uppvärmningssätt och värmedistributionssystem + Direktverkande el Enkelt (värmer tilluften, alt. Låg investeringskostnad golvvärme) Risk för torr luft Luftvärmepump Enkelt (värmer tilluften) Relativt låg investeringskostnad Jord/Berg/Vattenvärmepump Enkelt (värmer ackumulatortank, Vattenburen värme ger bättre distribuering via luftkvalité radiatorsystem eller golvvärme) Frånluftsvärmepump Enkelt (tillvaratar värme i frånluften och värmer rumsluften) Luft-vattenvärmepump Vattenburen värme ger bättre (värmer ackumulatortank, luftkvalité distribuering via radiatorsystem eller golvvärme) Pelletskamin + solfångare Miljövänligt (värmer ackumulatortank, Relativt låg driftskostnad distribuering via Vattenburen värme ger bättre radiatorsystem eller luftkvalité golvvärme, liten del av kaminvärmen värmer rummet direkt) Fjärrvärme Enkelt (värmer ackumulatortank, Miljövänligt distribuering via Relativt låg driftskostnad i de radiatorsystem eller flesta kommunerna golvvärme, alt. Kan anslutas till luft eller Vattenvärmeväxlare värmer vattenburet distributionssystem tilluft) (Axelsson & Andrén, 2002) (Bodin, Hidemark & Stintzing, 2008) Relativt hög driftskostnad Elberoende Elberoende Komplement krävs vid kall väderlek Elberoende Hög investeringskostnad Komplement krävs vid kall väderlek Kräver ackumulatortank Elberoende Komplement krävs vid kall väderlek Elberoende Komplement krävs vid kall väderlek Relativt hög investeringskostnad Kräver ackumulatortank Liten egen arbetsinsats krävs varje vecka Sotning krävs Kräver ackumulatortank Finns ej överallt 15 Ventilationssystem Självdrag (utnyttjar otätheter för tilluft och skorstenseffekten för frånluft. Ingen fläkt) + Enkelt Låg investeringskostnad Mekanisk tilluft (T) Relativt enkelt (Fläkt trycker in luft i huset, Relativt låg investeringskostnad frånluft via t.ex. Renare inomhusluft om filter fönsterventiler) används Mekanisk frånluft (F) Relativt enkelt (Fläkt som suger ut luft ur Relativt låg investeringskostnad. huset, tilluft via t.ex. Ger undertryck i huset fönsterventiler) Mekanisk till och frånluft med Kontrollerat flöde återvinning (FTX) Värmen tas tillvara (överför del av värmen i Renare inomhusluft om filter frånluften till tilluften) används (Axelsson & Andrén, 2002) (Bodin, Hidemark & Stintzing, 2008) Fungerar bra på vintern, dåligt på sommaren Fungerar inte tillsammans med ett tätt hus Värmen tas inte tillvara Ger övertryck i huset Värmen tas inte tillvara Värmen tas inte tillvara, om inte en frånluftsvärmepump används Högre investeringskostnad då dubbla kanaler och mer komplicerad fläkt krävs 16 4. Fallstudie 4.1 Specifika förutsättningar Förutsättningar i fallstudien har samlats in genom möten med representanter för Englundshus samt en arkitekt och en VVS-konsult. Krav och önskemål som redovisas nedan gäller i detta specifika projekt och ska inte tolkas som generella krav eller ståndpunkter från de intervjuade. 4.1.1 Målgrupp Enligt Englundshus kravspecifikation ska det hus som tas fram i detta arbete ha en total boyta på 130-150 kvm. Huset ska passa en barnfamilj och ha en modern öppen planlösning med möjlighet till flera sovrum. Planlösningen ska vara effektiv och huset ska tillhöra de billigare på marknaden, men ge möjlighet till egna val. (Stoltz, 2009) Konceptet ska i första hand tilltala en målgrupp som önskar färdigställa en stor del av huset själva. Idén är att tillhandahålla det som är mer omfattande och svårare att göra själv. Standardleveransen ska vara ett hus med tätt klimatskal och helt färdiga badrum, men man ska kunna välja till att få huset helt nyckelfärdigt. (Erikshammar, 2009) 4.1.2 Energianvändning Huset ska klara energikraven i boverkets byggregler med god marginal. Möjlighet ska finnas att få huset klassat som minienergihus. (Erikshammar, 2008) Huset måste vara välisolerat, minst 300 mm cellplast under grundplattan, 500 mm lösullsisolering i vindsbjälklaget och minst 300 mm isolering i ytterväggarna, gärna i flera skikt med korslagda reglar. Förslag på ytterväggens uppbyggnad har tagits fram i EU-projektet och beskrivs närmare i bifogad teknisk specifikation. (Stoltz, 2009) Huset ska ha ett tätt klimatskal för att minska energiåtgången samt för att undvika att fuktig luft tränger ut i stommen och skadar den. Väggen bör ha ett installationsskikt som tätskiktet placeras innanför, för att minimera antalet hål för t.ex. eldragningar och infästningar. Lufttätheten bör säkerställas genom att huset provtrycks efter montering av tätskikt. (Gross, 2008)( Axelsson, 2002) Fönsterarean på huset bör inte överstiga 15% av golvarean och fönster och dörrar ska vara energieffektiva (Bergström, 2009). Planlösningen bör vara relativt öppen för att sprida värmen i huset. Passiv solenergi kan utnyttjas med solinstrålning genom fönster. Huset bör ha ett vindfång för att minska energiförluster via ytterdörren. Vindfånget kan ha mindre isolering och värms upp av spillvärme från huset. (Andrén, 2010) 4.1.3 Installationer För att få ett kontrollerat luftflöde i täta hus, samt för att kunna filtrera inkommande luft, måste en till- och frånluftsventilation installeras. I aggregatet återvinns värmen i frånluften och överförs till inkommande luft.(Adalberth, 1998, Abel, 2006) I ett välisolerat hus är det inte säkert att investeringskostnaden för ett mer avancerat uppvärmningssätt och vattenburet distributionssystem återbetalar sig. Därför är ett enkelt uppvärmningssystem med en elpatron som värmer tilluften i ventilationssystemet att föredra. De kallaste dagarna kan ventilationen behöva ökas för att tillräckligt mycket värme ska kunna distribueras via tilluften. En elpatron används även för produktion av varmvatten. (Bergström, 2009)(Andrén, 2010) Om huset inte blir tillräckligt effektivt för att endast 17 värmas med direktverkande el är det billigaste alternativet att använda en luft-luft värmepump. (Bergström, 2009) I badrummet behövs lite extra uppvärmning, vilket en elektrisk handdukstork kan bidra med. Om badrummet placeras mot yttervägg krävs extra isolering i väggen eller ytterligare värmekälla i badrummet. Tekniska installationer för uppvärmning och ventilation kräver utrymme på 60x120180cm. Installationerna kan placeras i tvätt- eller wcutrymme, dock ej på vägg mot sovrum pga. buller. (Bergström, 2009) 4.1.4 Byggsystem Englundshus tillverkar fullt färdiga väggblock och bjälklag men de kan inte tillverka moduler. Väggelementen kan vara maximalt 10-12 meter av transportskäl. Det är fördelaktigt om huset kan byggas av få väggelement, så att montagetiden och antalet skarvar på byggnaden hålls nere. Taket byggs ofta på plats då det är billigare än att bygga färdiga taksektioner i fabrik. De har i dagsläget ingen energieffektiv lösning för snedtak och vill därför ha en husmodell med traditionella takstolar. Englundshus har inga stora lagerutrymmen, så de ser ingen vinst med att standardisera sakvaror som t.ex. innerdörrar. (Erikshammar, 2009) Väggkonstruktionen har tagits fram av Englundshus, se bifogad teknisk specifikation. Englundshus ansvarar också för detaljutformningen i modulskarvar vilken inte redovisas här. Huset ska utrustas med badrum från PARTAB i Kalix som också deltar i EU-projektet Norrlandshuset. De tillverkar helt färdiga badrumsmoduler med färdiga ytskikt och monterad inredning. Badrumsmodulerna kan placeras mot yttervägg, men det kan ge följdproblem pga. de dubbla tätskikten i yttervägg och våtrumsvägg. PARTAB kan leverera badrumsmoduler med fönster, det fördyrar dock modulen och kräver stor precision vid projektering och montering. Modulen kräver en nedsänkning i grunden på 70mm. (Stoltz, 2009) Grunden gjuts på byggarbetsplatsen i god tid innan huset monteras. Huset levereras i form av ytterväggblock, färdiga badrumsmoduler, trappa samt materialsats till taket. Monteringen sker på två dagar där andra dagen ägnas åt taket. (Erikshammar, 2009) 4.1.5 Arkitektur Arkitektur och utformning är mer subjektivt än t.ex. installationer och byggsystem. För att avgränsa detta arbete beslutades att endast använda en arkitekt som källa inom detta område. Mötet med henne resulterade i följande krav och rekommendationer för denna fallstudie; Bostaden ska uppfylla lagstiftningens krav. De regler som påverkar mest är krav på mått i wc samt att kök, vardagsrum, wc och plats för ett sovrum ska finnas på samma våningsplan. Möjlighet till rundgång bör finnas någonstans, det skapar en positiv känsla, ger valfrihet och gör att rummen upplevs större. Ljusinsläpp bör placeras så att man ser ut genom fönster från så många platser som möjligt. Köket bör utformas effektivt för att inte ta för stor andel av den begränsade totalarean. Det kan uppnås t.ex. genom ett så kallat korridorskök med två motstående arbetsbänkar, eller så kan kök och vardagsrum samsas om yta. 18 Förråd och tvättrum bör ha plats för bänkar/förvaring längs minst två sidor av rummet, gärna de motstående väggarna för optimal effektivitet. En trappa i svängd form är lättare att gå i och tar mindre golvyta jämfört med ett rakt trapplopp. Det är vanligt att man vill ha utsikt mot framsidan från köket och mot baksidan från vardagsrummet. Köket bör ha plats för matbord vid ett fönster. (Nordmark, 2009) 4.2 Huskoncept 4.2.1 Utformningsprocess Byggnadens form För att reducera energiförluster eftersträvades en liten omslutande area i förhållande till boarean, optimalt är en sfär. Den mest optimala formen som är lämplig att bygga industriellt är en kub. Utifrån projektets förutsättningar innebär det en villa i två plan med 65-75m2 boarea per plan. Husets sidor begränsades till 10 meters utvändig längd för att hålla nere antalet väggblock, vilket minskar både skarvar, köldbryggor och kostnader. Till kubformen adderas ett vindfång för att minska energiförluster vid entrén samt bidra till en mer tilltalande arkitektur. Vindfånget kan ha mindre isolering och värms upp av spillvärme från huset. Tekniska lösningar Utifrån rekommendationer av VVS-konsulten väljs FTX ventilation och uppvärmning med elpatron i första hand. Vid energiberäkningen prövas även uppvärmning med värmepump. Huset ritas med väggar enligt Englundshus förslag Planlösning På bottenvåningen läggs kök, vardagsrum, tvätt & teknikrum, wc och möjlighet att skapa ett sovrum. Övervåningen får plats för 3-4 sovrum samt wc. Wc placeras indragen från yttervägg för att utnyttja modulens 4 färdiga väggar samt undvika problem med anslutning mot yttervägg. För att ge möjlighet till sekundärt ljusinsläpp i wc placeras en bastu med litet fönster mellan wc och yttervägg. Om man inte vill ha en bastu blir utrymmet istället ett förråd. Wc och tvätt placeras nära entrén. En trappa med U-form väljs för yteffektiviteten och placeras mitt i huset. På så sätt skapas rundgång på bottenvåningen. För att undvika en dyr förstärkning av bjälklagen krävs en bärande vägg i huset då spännvidden annars blir för stor för standarddimensionerna. Eftersom konceptet ska passa kunder som vill bygga klart en stor del själva för att minska kostnaden är det önskvärt att minska mängden innerväggar som måste ingå i grundleveransen. Därför utnyttjas en av badrummets väggar samt en vägg vid trappan för denna bärande funktion. Ovanvåningens badrum får samma mått som bottenvåningens och placeras rakt över det. Det är kostnadseffektivt genom att man kan beställa flera likadana moduler av tillverkaren samt att det förenklar rördragning. Fönstren placeras så att man möts av ljusinsläpp från så många platser som möjligt och så att flera genomsiktslinjer skapas. Eftersom fönsterarean ska vara relativt liten läggs stor vikt vid val av storlek och placering. Samtliga fönster och dörrar är inpassade mellan väggreglarna som sitter på standardavstånd. 19 Figur 4 Planlösning i grundutförande med traditionell fasad. Fullständiga ritningar finns i bilaga 1 Figur 5 Planlösning med möjliga tillval. 20 Fasadutformning Två varianter på fönsterplacering och fasadutformning tas fram. Den traditionella modellen knyter an till den röda stugan på landet och har stående locklistpanel, spröjsade fönster och symmetrisk fönstersättning. Vindfången får ett sadeltak och en klassisk pardörr. Den moderna varianten har en slät, stående panel och blandade fönsterformer utan spröjs. Vindfånget har pulpettak, kläs med liggande panel och kan utrustas med balkong. Figur 6 Fasaden finns i två olika varianter, kallad traditionell och modern. Figur 7 En modell av huset med modern respektive traditionell fasadutformning, renderad i programmet Archi-cad. 21 4.2.2 Energiberäkning Energiberäkningar av huset gjordes i programmet Vip+. Vid beräkningarna användes modellen ”modern”, med standardutrustning utan extra fönster, konstruktion enligt teknisk beskrivning samt täthet och u-värde på fönster och dörrar enligt minienergihuskrav. För övriga parametrar användes programmets standardvärden. Beräkningarna gjordes för Luleå samt för de kallaste platserna med tillgängliga klimatdata i respektive zon. Beräknad specifik energianvändning (kWh/m2 och år) standardkonstruktion + värmepump Luleå (zon I) 72 * 54 Kiruna (zon I) 85 65 Särna (zon II) 73 53 _57_ _39_ Jönköping (zon III) + extraåtgärder + extraåtgärder och värmepump 63 _43 * 47 _31_ Grönt = klarar minienergihuskrav. Rött = klarar inte BBR-krav. * = Beräkningen finns som bilaga Beräkningarna visar att huset klarar boverkets krav i zon I och II, men ligger precis över gränsen i zon III. Lägger man till en luft-luftvärmepump klarar huset boverkets krav med god marginal i samtliga zoner, och det klarar dessutom minienergihus-kraven i zon III. För att klara minienergihuskraven i zon I gjordes många små åtgärder. Minskat luftläckage (genom bättre utfört tätskikt), bättre fönster (lägre u-värde), något mindre fönsteryta, mera isolering samt lättreglar i väggarna. Målet med dessa ändringar var endast att visa att kravet är möjligt att uppnå på ett rimligt sätt, någon utredning av ytterligare beräkning för andra kombinationer av återgärder gjordes därför inte. Ett alternativ sätt att relativt enkelt uppnå minienergihus-kravet kan vara att utrusta huset med en effektiv bergvärmepump och ett vattenburet distributionssystem med radiatorer eller golvvärme. En sådan lösning skulle dock fördyra huset mycket och det skulle därmed inte tillhöra de billigare på marknaden. 22 5. Diskussion 5.1 Fallstudie Fallstudien visar att det är svårt att uppnå kraven för minienergihus med Englundshus föreslagna konstruktion, även om husets planlösning ritats för att vara energieffektiv. Flera förbättringar av bl.a. konstruktion och lufttäthet krävdes för att nå kravnivåerna i norra delen av Sverige. Energiberäkningarna gjordes dessutom på grundutförandet av det framtagna huset, så för att kunna erbjuda de föreslagna tillvalen med t.ex. extra fönster krävs ytterligare energisparande åtgärder. Alternativt kan man välja att erbjuda huset med en effektivare men dyrare värmekälla, t.ex. bergvärmepump. I fallstudiens energiberäkningar utgicks från en lufttäthet i nivå med kravspecifikationen för minienergihus. I den justerade energiberäkningen ökades sedan lufttätheten något. Andra hustillverkare har vid provtryckningar visat att det går att bygga prefabricerat med så hög lufttäthet (Sandberg, 2008), men alla tillverkare måste själva utveckla sina lösningar för att uppnå tillräcklig lufttäthet och sedan verifiera den genom provtryckningar. Även om man hittills uppmätt bättre lufttäthet i platsbyggda hus bör det industriella byggandet ha fördelar på sikt då man lättare kan standardisera arbetsutförande och material. Marknadsundersökningen visade att de största hustillverkarna satsar på antingen valfrihet eller lågt pris. I fallstudien fanns krav på både och, men lågt pris var ett viktigare krav, vilket ledde till ett relativt standardiserat hus med få val för kunden. Det kan till viss del uppvägas genom att i marknadsföringen visa tydligt varför olika saker är standardiserade och hur det uppvägs av ett attraktivt pris. Genom att ta fram fler husmodeller utifrån samma krav kan man också erbjuda större valfrihet. 5.2 Metod Arbetet genomfördes som en fallstudie eftersom forskarna i EU-projektet tyckte det vore intressant att få ett alternativt förslag på hur den efterfrågade villan kunde se ut. Om man istället valt att studera projektets framtagna huskoncept skulle man kunnat ägna mer tid åt att undersöka och utvärdera både utformningen och de tekniska lösningarna, vilket hade varit intressant. I fallstudien valdes en metod där krav och rekommendationer från olika områden sammanställdes innan utformningen påbörjades. Det fungerade bra och många krav var enklare att definiera än vad jag befarat. Det svåraste var att få Englundshus att beskriva kraven i sitt byggsystem. Det upplevdes även som att de har liten kunskap om vad som är dyrt respektive billigt att tillverka. Det var också svårt att hitta litteratur som beskriver olika byggsystem för småhus. Det beror troligen på att systemen utvecklats av respektive företag och behandlas som företagshemligheter. Det går att hitta mer information om system för flerbostadshus, framförallt pga. att det forskats mer om dem och därmed blir delar av teknikerna offentliga. 5.3 Framtidsutsikter Från 2021 ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader (vilket inte ska förväxlas med nollenergihus). Krav kommer att ställas på klimatskalets prestanda i form av värmemotstånd och täthet, samt på total energiförbrukning på fastigheten. (Boverket, 2015) För att uppnå dessa krav i norra Sverige behöver småhustillverkarna välja än mer energieffektiva lösningar med tjockare 23 isoleringsskikt och högpresterande fönster. Elementskarvar måste utvecklas så att köldbryggor och otätheter minimeras. Energiförbrukningskraven kan också mötas genom att kompensera en del av förbrukningen med egen energiproduktion på fastigheten. Hustillverkarna får då leverera husen med något som producerar energi, t.ex. solceller eller små vindkraftverk. Lufttäthetsprovning som redan idag erbjuds av många hustillverkare blir troligen en viktig kvalitetskontroll och kommer antagligen att utföras i ett skede i byggprocessen där upptäckta fel kan åtgärdas. Troligen kommer de två huvudinriktningarna på småhusmarknaden bestå, där man marknadsför hus som antingen billigt och standardiserat eller med hög valfrihet. Dessa inriktningar kommer troligen utvecklas så att de tillverkare som satsar på hög valfrihet väljer en effektiv värmekälla, högkvalitativa fönster, välisolerade väggar och utrustning för att generera energi på fastigheten. Kunden kan då fortfarande utforma huset så som de vill med stora fönsterpartier och en mindre kompakt form. Tillverkare som satsar på att erbjuda de billigaste husen kan istället välja att använda ett billigare uppvärmningssystem med luftvärmepump och ta fram några standardhus med energieffektiv form, begränsad fönsterarea och optimerat klimatskal. Oavsett vilken väg hustillverkarna väljer att gå, behöver man inte bara lära sig vilka lösningar som är billiga respektive dyra att producera, man behöver också lära sig hur olika val påverkar energiförbrukningen. 24 6. Referenser Tryckta källor Abel, Enno & Elmroth, Arne (2006). Byggnaden som system. Stockholm: Formas Adalberth, Karin (1998). God lufttäthet: en guide för arkitekter, projektörer och entreprenörer. Stockholm: Byggforskningsrådet Andersson, Thorbjörn & Edlund, Richard (2004). Kataloghuset: det egna hemmet i byggsats. Stockholm: Byggförl. i samarbete med Jönköpings läns museum, Kalmar läns museum och Smålands museum Andrén, Lars & Tirén, Lars M-G (2010). Passivhus: en handbok om energieffektivt byggande. Stockholm: Svensk Byggtjänst Arnstad, Lennart (2006). Bygg billigare och bo bättre. Stockholm: SIS förlag Axelsson, Anders & Andrén, Lars (2002). Värmeboken: 20⁰C till lägsta kostnad. 2., rev. uppl. Bodin, Anders, Hidemark, Jacob & Stintzing, Martin (2008). Arkitektens handbok. Stockholm: Addera Bokalders, Varis & Block, Maria (2009). Byggekologi: kunskaper för ett hållbart byggande. Stockholm: Svensk Byggtjänst Boverket (2009) Regelsamling för byggande, BBR 2008: supplement februari 2009, 9 Energihushålling. 1. uppl. Karlskrona: Boverket Boverket (2015) Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Rapport 2015:26. Karlskrona: Boverket Edén, Michael (2007). Energi och byggnadsutformning. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling (Arkus) Gabrielson, Inger & Ringmar, Carl-Ivar (red.) (1970). 40 sätt att bygga småhus: en undersökning av typhusfabrikanternas standardleveranser utförd inom SAR:s småhusgrupp på uppdrag av Statens råd för byggnadsforskning. Stockholm: Statens institut för byggnadsforskning Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund Johnsson H. et al. (2012). Industriellt husbyggande i Sverige. Luleå: Luleå tekniska universitet. Jonsson, Leif (1985). Från egnahem till villa: enfamiljshuset i Sverige 1950-1980 = [From owneroccupied house to detached house] : [the single-family house in Sweden 1950-1980]. Diss. Uppsala : Univ. Nordstrand, Uno (2000). Byggprocessen. Stockholm: Liber Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur 25 Ej utgivna källor Englundshus(2009) Kravspecifikation för villa i projekt Norrlandhuset Elektroniskt publicerade källor [www] Sandberg, Eje (2008) Mätresultat Villa Malmborg. Aton teknikkonsult AB Hämtat 2015-06-25 från http://www.aton.se/img/userfiles/file/Rapport%20Villa%20Malmborg.pdf Byggfakta (2010) Byggfakta RBI 2009 Hämtat 2010-02-22 från www.husforum.se FEBY (2009) Kravspecifikationer för Passivhus och Minienergihus Hämtat 2009-09-24 från; http://www.energieffektivabyggnader.se/vanstermeny/rapporter.4.4a4d22a41128e56161b8000129 9.html KOM(2008) 780 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om byggnaders energiprestanda Hämtat 2009-09-10 från http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2008:0780:FIN:SV:PDF Tmf (2009) Trähusbranschrapport Hämtat 2009-09-10 från http://www.tmf.se/web/Trahusbranschen.aspx Wahlgren, Paula (2010) Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Hämtat från http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/SP_Rapp_2010_09_Etapp_C.pdf Muntliga källor Bergström, Roland. Installationskonsult, JPAB Luleå. (Möte 2009-10-07) Erikshammar, Jarkko. Doktorand LTU, tidigare anställd på Englundhus. (Intervju 2009-09-15) Nordmark, Josefina. Arkitekt, MAF Luleå. (Möte 2009-11-03 samt 2009-11-24) Schade, Jutta. Doktorand LTU (Möte 2009-12-13) Stoltz, Lars. Projektör, Englundshus Kalix. (Intervju vid besök i Englundshus fabrik 2009-10-12) 26 GRUNDPLAN-STOMRESTHUS Bi l aga1-Ri t ni ngars i d1/ 5 TRADI TI ONELL Bi l aga1-Ri t ni ngars i d2/ 5 TI LL VAL Ext r ayt t er dör r Bast upaket Fönst erivi ndf ång smal tel l erbr et t Ext r af önst er dör r Ext r ahandf atel l er bytduschmotbadkar Ext r af önst er Fönst eribast u/kl ädkammar e Ext r af önst eriar bet sr um Bast upaket Vägg TRADI TI ONELL Väggmel l ansovr um f l er aal t er nat i v Bal kongovanpå vi ndf ånget Vägg Ext r af önst er GRUNDPLAN-STOMRESTHUS Bi l aga1-Ri t ni ngars i d3/ 5 MODERN Bi l aga1-Ri t ni ngars i d4/ 5 TI LL VAL Ext r ayt t er dör r Bast upaket Fönst erivi ndf ång l i ggande/st ående Ext r af önst er dör r Ext r ahandf atel l er bytduschmotbadkar Ext r af önst er Fönst eribast u/kl ädkammar e Ext r af önst eriar bet sr um Bast upaket Vägg Väggmel l ansovr um f l er aal t er nat i v MODERN Bal kongovanpå vi ndf ånget Vägg Ext r af önst er FASADAL TERNATI V Bi l aga1-Ri t ni ngars i d5/ 5 TRADI TI ONELL MODERN 1(7) norrlandshuset VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: INDATA Allmänt Beräkningsdatum 2010-01-21 (14:57:02) Beräkningsperiod - Dag 1 - 365 Klimatdata Luleå Latitud 65.5 grader Klimatzon BBR12 NORR Solreflektion från mark 30.00 % Vindhastighet 70.00 % av klimatdata Lufttryck 1000 hPa Horisontvinkel mot markplan S:0 SV:0 V:15 NV:0 N:0 NO:0 O:15 SO:0 ° Formfaktor för vindtryck S:-0.60 SV:0.70 V:0.70 NV:0.70 N:-0.60 NO:-0.60 O:-0.50 SO:-0.60 TAK:0.00 Vridning av byggnad 0° Verksamhetstyp Bostad Antal lägenheter 1 Ventilationsvolym 354.0 [m³] Uppvärmd bruksarea enl SS021052 145.0 [m²] Markegenskap Värmeledningstal: 1.4 [W/m*K] Lera, dränerad sand , dränerat grus. Aktuellt Hus Byggdelstyper 1-dimensionella - Katalog Byggdelstyp Material Från utsida till insida TAKTYP 2 VÄGGTYP 2 GOLVBJLKL PPM SkiktVärmeDensitet VärmeU-värde DeltaLuftläck. tjocklek ledningstal kg/m³ kapacitet W/m²°C U-värde q50 m W/m²°C J/kg°C W/m²°C l/s,m² TRÄ-14 0.020 0.140 500 2300 MINERALULL36 0.400 0.036 50 840 0.066 0.010 0.30 REGLAR600 0.100 0.041 55 845 PLAST1 0.000 0.700 1400 1000 REGLAR600 0.045 0.041 55 845 GIPSSKIVA 0.013 0.220 900 1100 PLAST1 0.000 0.700 1400 1000 MINERALULL36 0.080 0.036 50 840 0.111 0.010 0.30 REGLAR600 0.220 0.041 55 845 PLAST1 0.000 0.700 1400 1000 X-REGLAR 0.045 0.042 87 961 PLYWOOD 0.013 0.140 500 1500 GIPSSKIVA 0.013 0.220 900 1100 TRÄ-14 0.020 0.140 500 2300 REGLAR600 0.200 0.041 55 845 0.185 0.010 0.80 SPÅNSKIVA 0.020 0.140 600 2300 DRÄN.GRUS 0.200 1.400 1800 1000 CELLPLAST36 0.300 0.036 25 1400 0.115 0.010 0.30 BETONG1.7 0.100 1.700 2300 800 Mängd Area m² Längd m Antal st SolLägsta Högsta absorb- nivå nivå tion m m % Angränsande temp °C Andel av effektbehov % Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag Benämning Byggdelstyp Orientering Yttervägg mot norr VÄGGTYP 2 Yttervägg mot söder VÄGGTYP 2 U-värde Psi-värde med mark W/m°C och D-U W/m²°C NORR 37.1m² 70.0 0.0 3.0 0 0.121 SÖDER 35.6m² 70.0 0.0 3.0 0 0.121 2(7) norrlandshuset VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag Benämning Byggdelstyp Orientering Yttervägg mot öster VÄGGTYP 2 Mängd Area m² Längd m Antal st SolLägsta Högsta absorb- nivå nivå tion m m % Angränsande temp °C Andel av effektbehov % U-värde Psi-värde med mark W/m°C och D-U W/m²°C ÖSTER 38.0m² 70.0 0.0 3.0 0 0.121 Yttervägg mot väster VÄGGTYP 2 VÄSTER 37.2m² 70.0 0.0 3.0 0 0.121 Tak TAKTYP 2 TAK 88.4m² 90.0 3.0 5.4 0 0.076 Grund PPM PPM 0-1 m 33.6m² 0.0 -0.4 0.0 0 0.111 Grund PPM PPM 1-6 m 54.8m² 0.0 -0.4 0.0 0 0.091 Mellanbjälklag GOLVBJLKL INNER 144.5m² 0 Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler Benämning Byggdelstyp Orientering Area Glas- SolSol U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm² andel transm. transm. W/m²°C nivå nivå q50 skydd % Total Direkt m m l/s,m² % % Fönster väster 3 GLAS ENERGI VÄSTER 3.6 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.30 Fönster öster 3 GLAS ENERGI ÖSTER 4.9 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.30 Fönster söder 3 GLAS ENERGI SÖDER 7.3 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.30 Fönster norr 3 GLAS ENERGI NORR 5.7 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.30 Dörr norr 2 GLAS ENERGI NORR 2.1 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.30 Dörr söder 2 GLAS ENERGI SÖDER 2.1 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.30 Dörr väster 2 GLAS ENERGI VÄSTER 2.1 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.30 Driftdata DriftfallsVerksam- Verksambenämning hetshetsenergi energi rumsluft rumsluft W/m² W/lgh BOST 22 2.00 Verksamhetsenergi extern W/m² Fastighetsenergi rumsluft W/m² 1.00 0.00 200.00 Fastig- Person- Tapphetsvärme varmenergi W/m² vatten extern W/m² W/m² 0.00 1.00 Tappvarmvatten W/lgh Högsta rumstemp °C Lägsta rumstemp °C 2.05 205.00 29.00 22.00 Drifttider DriftfallsVeckobenämning dagar BOST 22 MÅND-SÖND DagTid nummer 1 - 365 0 - 24 Ventilationsaggregat Aggregat- Tilluft Tilluft Frånluft Frånluft Verkn.gr Lägsta Utetemp Flöde Utetemp Flöde benämning Fläkttryck Verkn.gr Fläkttryck Verkn.gr återvinning tilluftstemp Driftp. L Driftp. L Driftp. H Driftp. H Pa % Pa % % °C °C % °C % FTX:en 500.00 60.00 600.00 60.00 85.00 18.00 Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden Aggregat- Veckobenämning dagar Tilluft Frånluft Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid [oms/h] oms/h FTX:en MÅND-SÖND 0.50 0.50 1 - 365 0 - 24 -20.0 100 20.0 100 3(7) norrlandshuset VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Installationssystem ÖVRIGT El cirkpump värmesystem 0.00 % av energiförsörjning till rum och luft Lägsta dimensionerande utetemperatur för uppvärmning -100.0 °C Högsta dimensionerande utetemperatur för komfortkyla 100.0 °C Passiv kyla Referenshus Byggdelstyper 1- och 2-dimensionella - Katalog Byggdelstyp Material SkiktVärmeDensitet VärmeU-värde DeltaLuftläck. Från utsida tjocklek ledningstal kg/m³ kapacitet W/m²°C U-värde q50 till insida m W/m²°C J/kg°C W/m²°C l/s,m² Referens Yttre skikt 0.000 10.000 900 100000 Mellanskikt 0.174 0.040 1 100 Inre skikt 0.000 10.000 900 100000 Inre byggdel 0.000 0.100 10 10 0.221 0.000 0.80 Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag Benämning Byggdelstyp Orientering Yttervägg mot norr Referens Mängd Area m² Längd m Antal st SolLägsta Högsta absorb- nivå nivå tion m m % Angränsande temp °C Andel av effektbehov % U-värde Psi-värde med mark W/m°C och D-U W/m²°C NORR 37.1m² 70.0 0.0 3.0 0 0.221 Yttervägg mot söder Referens SÖDER 35.6m² 70.0 0.0 3.0 0 0.221 Yttervägg mot öster ÖSTER 38.0m² 70.0 0.0 3.0 0 0.221 Yttervägg mot väster Referens VÄSTER 37.2m² 70.0 0.0 3.0 0 0.221 Tak Referens TAK 88.4m² 90.0 3.0 5.4 0 0.221 Grund Referens PPM 0-1 m 33.6m² 0.0 -0.4 0.0 0 0.221 Grund Referens PPM 1-6 m 54.8m² 0.0 -0.4 0.0 0 0.221 Mellanbjälklag Referens INNER Referens 144.5m² Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler Benämning Byggdelstyp Orientering Area Glas- SolSol U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm² andel transm. transm. W/m²°C nivå nivå q50 skydd % Total Direkt m m l/s,m² % % Fönster väster 3 GLAS ENERGI VÄSTER 3.6 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.80 Fönster öster 3 GLAS ENERGI ÖSTER 4.9 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.80 Fönster söder 3 GLAS ENERGI SÖDER 7.3 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.80 Fönster norr 3 GLAS ENERGI NORR 5.7 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.80 Dörr norr 2 GLAS ENERGI NORR 2.1 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.80 Dörr söder 2 GLAS ENERGI SÖDER 2.1 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.80 Dörr väster 2 GLAS ENERGI VÄSTER 2.1 80 53 43 1.00 0.0 4.0 0.80 Tappvarmvatten W/lgh Högsta rumstemp °C Lägsta rumstemp °C 2.05 205.00 27.00 20.00 Driftdata Driftfallsbenämning Referens Bostäder Verksamhetsenergi rumsluft W/m² Verksamhetsenergi rumsluft W/lgh Verksamhetsenergi extern W/m² Fastighetsenergi rumsluft W/m² 2.51 251.00 0.00 0.00 Fastig- Person- Tapphetsvärme varmenergi W/m² vatten extern W/m² W/m² 0.00 1.00 4(7) norrlandshuset VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Drifttider Referens Bostäder MÅND-SÖND 1 - 365 0 - 24 Ventilationsaggregat Aggregat- Tilluft Tilluft Frånluft Frånluft Verkn.gr Lägsta Utetemp Flöde Utetemp Flöde benämning Fläkttryck Verkn.gr Fläkttryck Verkn.gr återvinning tilluftstemp Driftp. L Driftp. L Driftp. H Driftp. H Pa % Pa % % °C °C % °C % FTX:en 0.00 0.00 0.00 0.00 50.00 18.00 -20.0 100 20.0 100 Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden Aggregat- Veckobenämning dagar Tilluft Frånluft Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid [oms/h] oms/h FTX:en MÅND-SÖND 0.50 0.50 1 - 365 0 - 24 Installationssystem RESULTAT Detaljerat Resultat Aktuellt hus med aktuell drift Period Avgiven energi kWh (28) (22) Tillförd energi kWh (27) (19) (23) (24) (21) (20) Transmission Luftläckage Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla energi vinning vinning vinning fång- värme energi försörj- sörjfönster vent. VP tappvv. are till rum ning ning (29) (18) (25) (45) (33) (34) Mån 1 1431 249 1460 374 0 107 1210 0 0 0 108 365 1658 67 Mån 2 1262 223 1300 338 0 336 1067 0 0 0 97 329 1234 61 Mån 3 1183 195 1229 374 0 648 972 0 0 0 108 365 825 67 Mån 4 973 149 1043 362 0 871 736 0 0 0 104 353 420 65 Mån 5 849 122 915 374 162 1060 451 0 0 0 108 365 374 67 Mån 6 617 89 701 362 493 1184 205 0 0 0 104 353 362 65 Mån 7 525 67 599 374 478 1028 101 0 0 0 108 365 374 67 Mån 8 581 72 639 374 170 747 181 0 0 0 108 365 374 67 Mån 9 663 87 722 362 44 520 393 0 0 0 104 353 401 65 Mån 10 852 124 906 374 0 304 705 0 0 0 108 365 704 67 Mån 11 1084 174 1130 362 0 125 927 0 0 0 104 353 1173 65 Mån 12 1328 220 1369 374 0 0 1133 0 0 0 108 365 1620 67 Summa 11348 1772 12015 4400 1347 6931 8079 0 0 0 1270 4292 9518 790 Detaljerat Resultat Referenshus med referensdrift Period Avgiven energi kWh (28) (22) Tillförd energi kWh (27) (19) (23) (24) (21) Transmission Luftläckage Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla energi vinning vinning vinning fång- värme energi försörj- sörjfönster vent. VP tappvv. are till rum ning ning (20) (29) (18) (25) (45) (33) (34) Mån 1 2114 605 1337 374 0 107 668 0 0 0 108 458 3088 0 Mån 2 1857 541 1188 338 0 336 594 0 0 0 97 413 2482 0 Mån 3 1711 464 1101 374 0 648 550 0 0 0 108 458 1887 0 Mån 4 1332 336 899 362 1 871 450 0 0 0 104 443 1071 0 5(7) norrlandshuset VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Detaljerat Resultat Referenshus med referensdrift Period Avgiven energi kWh (28) (22) Tillförd energi kWh (27) (19) (23) (24) (21) (20) Transmission Luftläckage Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla energi vinning vinning vinning fång- värme energi försörj- sörjfönster vent. VP tappvv. are till rum ning ning (29) (18) (25) (45) (33) (34) Mån 5 1050 245 719 374 145 1060 345 0 0 0 108 458 561 0 Mån 6 743 184 549 362 475 1184 208 0 0 0 104 443 384 0 Mån 7 622 136 454 374 499 1028 118 0 0 0 108 458 377 0 Mån 8 700 141 480 374 198 747 177 0 0 0 108 458 405 0 Mån 9 859 186 581 362 43 520 274 0 0 0 104 443 666 0 Mån 10 1190 285 783 374 0 304 391 0 0 0 108 458 1370 0 Mån 11 1564 414 1010 362 0 125 505 0 0 0 104 443 2170 0 Mån 12 1944 532 1245 374 0 0 623 0 0 0 108 458 2908 0 Summa 15686 4070 10347 4400 1359 6931 4904 0 0 0 1270 5387 17370 0 Nyckeltal Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Inre värmekapacitet 25.02 40.71 40.71 [Wh/m²°C] Yttre värmekapacitet 24.86 51.87 51.87 [Wh/m²°C] Medeltemperatur 20.00 20.00 22.00 [°C] Medelvärde ventilation 0.50 0.50 0.50 [oms/h] Processenergi medel 4.24 4.24 4.38 [W/m²] Personvärme medel 1.00 1.00 1.00 [W/m²] 352.49 352.49 [m²] Omslutningsarea Luftläckage vid 50 Pa 281.99 105.75 105.75 [l/s] Invändigt tryck medel -2.1 -2.2 -2.3 [Pa] 0.0 1.8 1.8 2.43 2.43 2.43 Specifik fläkteffekt Omslutnings-/Golv-area [kW/(m³/s)] Jämförelse mot krav enligt BBR Aktuellt hus Tillåtet värde aktuell drift Jämförelse mot BBR 16 U-värde 0.173 Energianvändning 0.400 W/m²K 71 95 kWh/m² Atemp: 145.0 m² Klimatzon BBR16 I Verksamhetstyp: / Bostad Elvärme Energibalans Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift kWh kWh/m² kWh kWh/m² kWh kWh/m² Avgiven energi (23)Transmission 15686 108.18 10626 73.28 11348 78.27 (24)Luftläckage 4070 28.07 1626 11.21 1772 12.22 (21)Ventilation 10347 71.36 11320 78.07 12015 82.86 (28)Spillvatten 4400 30.34 4400 30.34 4400 30.34 (22)Passiv kyla 1359 9.38 2300 15.86 1347 9.29 6(7) norrlandshuset VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Energibalans Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift kWh kWh/m² kWh kWh/m² kWh kWh/m² Tillförd energi (27)Solenergi genom fönster 6931 47.80 6931 47.80 6931 47.80 (20)Återvinning ventilation 4904 33.82 7686 53.01 8079 55.72 (29)Återvinning till tappvarmvatten 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (19)Återvinning värmepump 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (18)Solfångare 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (45)Processenergi till rum 5387 37.15 5387 37.15 4292 29.60 (25)Personvärme 1270 8.76 1270 8.76 1270 8.76 0 0.00 790 5.45 790 5.45 17370 119.79 8207 56.60 9518 65.64 (34)Elförsörjning (33)Värmeförsörjning Specifikation av energiflöden Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift kWh kWh/m² kWh kWh/m² kWh kWh/m² (33)VÄRMEFÖRSÖRJNING 17370 119.79 8207 56.60 9518 (1)Ventilationsaggregat 3428 23.64 309 2.13 74 65.64 0.51 (2)Värmesystem 9543 65.81 3499 24.13 5044 34.79 (3)Tappvarmvatten 4400 30.34 4400 30.34 4400 30.34 (47)BYGGNADENS KYLBEHOV 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (48)Kylning i ventilationsaggregat 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (49)Kylning i rumsluft 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (34)ELFÖRSÖRJNING 0 0.00 790 5.45 790 5.45 (35)Värmepump 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (14)Tilluftsfläktar 0 0.00 359 2.48 359 2.48 (13)Frånluftsfläktar 0 0.00 431 2.97 431 2.97 (15)Cirk.pump värme 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (10)Cirk.pump solf. 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (12)Cirk.pump kyla 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (11)Kylmaskin komfortkyla 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (37)KONDENSORVÄRME 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (4)Ventilationsaggregat 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (5)Värmesystem 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (6)Tappvarmvatten 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (36)SOLFÅNGARVÄRME 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (7)Ventilationsaggregat 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (8)Värmesystem 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (9)Tappvarmvatten 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (26)PROCESSENERGI 5387 37.15 5387 37.15 5563 38.36 (40)Verksamhetsenergi rumsluft 5387 37.15 5387 37.15 4292 29.60 (41)Verksamhetsenergi extern 0 0.00 0 0.00 1270 8.76 (39)Fastighetsenergi rumsluft 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (46)Fastighetsenergi extern 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (42)VENTILATIONSAGGREGAT 8332 57.46 8785 60.58 8943 61.68 (43)VÄRMESYSTEM 9543 65.81 3499 24.13 5044 34.79 (44)TAPPVARMVATTEN 4400 30.34 4400 30.34 4400 30.34 7(7) norrlandshuset VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Projektanpassad rapport Benämning på sammanställning Värme till rum vent tvv Elanvändning Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift kWh kWh/m² kWh kWh/m² kWh kWh/m² 17370 119.79 8207 56.60 9518 65.64 5387 37.15 6177 42.60 6352 43.81 0 0.00 359 2.48 359 2.48 Fastighetsel Projektanpassad rapport, Specifikation Värme till rum vent tvv= +1.000 x (1) Värmeförsörjning ventilation +1.000 x (2) Värmeförsörjning värmesystem +1.000 x (3) Värmeförsörjning tappvarmvatten Elanvändning= +1.000 x (10) El cirkpump solfångare +1.000 x (13) El till frånluftsfläktar +1.000 x (14) El till tilluftsfläktar +1.000 x (15) El cirkpump värmesystem +1.000 x (26) Processenergi Fastighetsel= +1.000 x (10) El cirkpump solfångare +1.000 x (12) El cirkpump kyla +1.000 x (14) El till tilluftsfläktar 1(7) norrlandshuset2 VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: INDATA Allmänt Beräkningsdatum 2010-01-21 (15:31:46) Beräkningsperiod - Dag 1 - 365 Klimatdata Luleå Latitud 65.5 grader Klimatzon BBR12 NORR Solreflektion från mark 30.00 % Vindhastighet 70.00 % av klimatdata Lufttryck 1000 hPa Horisontvinkel mot markplan S:0 SV:0 V:15 NV:0 N:0 NO:0 O:15 SO:0 ° Formfaktor för vindtryck S:-0.60 SV:0.70 V:0.70 NV:0.70 N:-0.60 NO:-0.60 O:-0.50 SO:-0.60 TAK:0.00 Vridning av byggnad 0° Verksamhetstyp Bostad Antal lägenheter 1 Ventilationsvolym 354.0 [m³] Uppvärmd bruksarea enl SS021052 145.0 [m²] Markegenskap Värmeledningstal: 1.4 [W/m*K] Lera, dränerad sand , dränerat grus. Aktuellt Hus Byggdelstyper 1-dimensionella - Katalog Byggdelstyp Material Från utsida till insida TAKTYP 2 VÄGGTYP 2 GOLVBJLKL PPM SkiktVärmeDensitet VärmeU-värde DeltaLuftläck. tjocklek ledningstal kg/m³ kapacitet W/m²°C U-värde q50 m W/m²°C J/kg°C W/m²°C l/s,m² TRÄ-14 0.020 0.140 500 2300 MINERALULL36 0.400 0.036 50 840 REGLAR600 0.100 0.041 55 845 PLAST1 0.000 0.700 1400 1000 REGLAR600 0.045 0.041 55 845 GIPSSKIVA 0.013 0.220 900 1100 PLAST1 0.000 0.700 1400 1000 MINERALULL36 0.080 0.036 50 840 REGLAR600 0.045 0.041 55 845 MINERALULL36 0.250 0.036 50 840 REGLAR600 0.045 0.041 55 845 PLAST1 0.000 0.700 1400 1000 X-REGLAR 0.045 0.042 87 961 PLYWOOD 0.013 0.140 500 1500 GIPSSKIVA 0.013 0.220 900 1100 TRÄ-14 0.020 0.140 500 2300 REGLAR600 0.200 0.041 55 845 SPÅNSKIVA 0.020 0.140 600 2300 DRÄN.GRUS 0.200 1.400 1800 1000 CELLPLAST36 0.300 0.036 25 1400 BETONG1.7 0.100 1.700 2300 800 0.066 0.010 0.20 0.078 0.010 0.20 0.185 0.010 0.80 0.115 0.010 0.20 2(7) norrlandshuset2 VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag Benämning Byggdelstyp Orientering Yttervägg mot norr VÄGGTYP 2 Mängd Area m² Längd m Antal st SolLägsta Högsta absorb- nivå nivå tion m m % Angränsande temp °C Andel av effektbehov % U-värde Psi-värde med mark W/m°C och D-U W/m²°C NORR 37.1m² 70.0 0.0 3.0 0 0.088 Yttervägg mot söder VÄGGTYP 2 SÖDER 35.6m² 70.0 0.0 3.0 0 0.088 Yttervägg mot öster ÖSTER 39.0m² 70.0 0.0 3.0 0 0.088 Yttervägg mot väster VÄGGTYP 2 VÄSTER 37.7m² 70.0 0.0 3.0 0 0.088 Tak TAKTYP 2 TAK 88.4m² 90.0 3.0 5.4 0 0.076 Grund PPM PPM 0-1 m 33.6m² 0.0 -0.4 0.0 0 0.111 Grund PPM PPM 1-6 m 54.8m² 0.0 -0.4 0.0 0 0.091 Mellanbjälklag GOLVBJLKL INNER VÄGGTYP 2 144.5m² 0 Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler Benämning Byggdelstyp Orientering Area Glas- SolSol U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm² andel transm. transm. W/m²°C nivå nivå q50 skydd % Total Direkt m m l/s,m² % % Fönster väster 3 GLAS ENERGI VÄSTER 3.1 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.20 Fönster öster 3 GLAS ENERGI ÖSTER 3.9 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.20 Fönster söder 3 GLAS ENERGI SÖDER 7.3 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.20 Fönster norr 3 GLAS ENERGI NORR 5.7 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.20 Dörr norr 2 GLAS ENERGI NORR 2.1 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.20 Dörr söder 2 GLAS ENERGI SÖDER 2.1 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.20 Dörr väster 2 GLAS ENERGI VÄSTER 2.1 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.20 Driftdata DriftfallsVerksam- Verksambenämning hetshetsenergi energi rumsluft rumsluft W/m² W/lgh BOST 22 2.00 Verksamhetsenergi extern W/m² Fastighetsenergi rumsluft W/m² 1.00 0.00 200.00 Fastig- Person- Tapphetsvärme varmenergi W/m² vatten extern W/m² W/m² 0.00 1.00 Tappvarmvatten W/lgh Högsta rumstemp °C Lägsta rumstemp °C 2.05 205.00 29.00 22.00 Drifttider DriftfallsVeckobenämning dagar BOST 22 MÅND-SÖND DagTid nummer 1 - 365 0 - 24 Ventilationsaggregat Aggregat- Tilluft Tilluft Frånluft Frånluft Verkn.gr Lägsta Utetemp Flöde Utetemp Flöde benämning Fläkttryck Verkn.gr Fläkttryck Verkn.gr återvinning tilluftstemp Driftp. L Driftp. L Driftp. H Driftp. H Pa % Pa % % °C °C % °C % FTX:en 500.00 60.00 600.00 60.00 85.00 18.00 Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden Aggregat- Veckobenämning dagar Tilluft Frånluft Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid [oms/h] oms/h FTX:en MÅND-SÖND 0.50 0.50 1 - 365 0 - 24 -20.0 100 20.0 100 3(7) norrlandshuset2 VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Installationssystem Värmepump: VPUMPTYP 1 Driftpunkt 1 Utetemperatur -20.00 10.00 2 [°C] Kondensoreffekt 10000 11000 [W] Värmefaktor 3.00 Stopptemperatur -50.00 --- Värmefaktor Tappvarmvatten 2.50 Värmepumpsenergi till uppvärmning av rum Nej Värmepumpsenergi till uppvärmning av tilluft Ja 4.00 [°C] 2.50 Värmepumpsenergi till uppvärmning av tappvarmvatten Ja ÖVRIGT El cirkpump värmesystem 0.00 % av energiförsörjning till rum och luft Lägsta dimensionerande utetemperatur för uppvärmning -100.0 °C Högsta dimensionerande utetemperatur för komfortkyla 100.0 °C Passiv kyla Referenshus Byggdelstyper 1- och 2-dimensionella - Katalog Byggdelstyp Material SkiktVärmeDensitet VärmeU-värde DeltaLuftläck. Från utsida tjocklek ledningstal kg/m³ kapacitet W/m²°C U-värde q50 till insida m W/m²°C J/kg°C W/m²°C l/s,m² Referens Yttre skikt 0.000 10.000 900 100000 Mellanskikt 0.164 0.040 1 100 Inre skikt 0.000 10.000 900 100000 Inre byggdel 0.000 0.100 10 10 0.234 0.000 0.80 Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag Benämning Byggdelstyp Orientering Yttervägg mot norr Referens Mängd Area m² Längd m Antal st SolLägsta Högsta absorb- nivå nivå tion m m % Angränsande temp °C Andel av effektbehov % U-värde Psi-värde med mark W/m°C och D-U W/m²°C NORR 37.1m² 70.0 0.0 3.0 0 0.234 Yttervägg mot söder Referens SÖDER 35.6m² 70.0 0.0 3.0 0 0.234 Yttervägg mot öster ÖSTER 39.0m² 70.0 0.0 3.0 0 0.234 Yttervägg mot väster Referens VÄSTER 37.7m² 70.0 0.0 3.0 0 0.234 Tak Referens TAK 88.4m² 90.0 3.0 5.4 0 0.234 Grund Referens PPM 0-1 m 33.6m² 0.0 -0.4 0.0 0 0.234 Grund Referens PPM 1-6 m 54.8m² 0.0 -0.4 0.0 0 0.234 Mellanbjälklag Referens INNER Referens 144.5m² Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler Benämning Byggdelstyp Orientering Area Glas- SolSol U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm² andel transm. transm. W/m²°C nivå nivå q50 skydd % Total Direkt m m l/s,m² % % Fönster väster 3 GLAS ENERGI VÄSTER 3.1 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.80 Fönster öster 3 GLAS ENERGI ÖSTER 3.9 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.80 Fönster söder 3 GLAS ENERGI SÖDER 7.3 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.80 Fönster norr 3 GLAS ENERGI NORR 5.7 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.80 4(7) norrlandshuset2 VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler Benämning Byggdelstyp Orientering Area Glas- SolSol U-värde Lägsta Högsta Luftläck. Solm² andel transm. transm. W/m²°C nivå nivå q50 skydd % Total Direkt m m l/s,m² % % Dörr norr 2 GLAS ENERGI NORR 2.1 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.80 Dörr söder 2 GLAS ENERGI SÖDER 2.1 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.80 Dörr väster 2 GLAS ENERGI VÄSTER 2.1 80 53 43 0.90 0.0 4.0 0.80 Tappvarmvatten W/lgh Högsta rumstemp °C Lägsta rumstemp °C 2.05 205.00 27.00 20.00 Driftdata Driftfallsbenämning Verksamhetsenergi rumsluft W/m² Verksamhetsenergi rumsluft W/lgh Verksamhetsenergi extern W/m² Fastighetsenergi rumsluft W/m² 2.51 251.00 0.00 0.00 Referens Bostäder Fastig- Person- Tapphetsvärme varmenergi W/m² vatten extern W/m² W/m² 0.00 1.00 Drifttider Referens Bostäder MÅND-SÖND 1 - 365 0 - 24 Ventilationsaggregat Aggregat- Tilluft Tilluft Frånluft Frånluft Verkn.gr Lägsta Utetemp Flöde Utetemp Flöde benämning Fläkttryck Verkn.gr Fläkttryck Verkn.gr återvinning tilluftstemp Driftp. L Driftp. L Driftp. H Driftp. H Pa % Pa % % °C °C % °C % FTX:en 0.00 0.00 0.00 0.00 50.00 18.00 Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden Aggregat- Veckobenämning dagar Tilluft Frånluft Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid [oms/h] oms/h FTX:en MÅND-SÖND 0.50 0.50 Installationssystem Värmepump: VPUMPTYP 1 Driftpunkt 1 Utetemperatur -20.00 10.00 [°C] Kondensoreffekt 0 0 [W] Värmefaktor 0 0 Stopptemperatur 0 --- Värmefaktor Tappvarmvatten 0 2 0 [°C] 1 - 365 0 - 24 -20.0 100 20.0 100 5(7) norrlandshuset2 VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: RESULTAT Detaljerat Resultat Aktuellt hus med aktuell drift Period Avgiven energi kWh (28) (22) Tillförd energi kWh (27) (19) (23) (24) (21) (20) Transmission Luftläckage Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla energi vinning vinning vinning fång- värme energi försörj- sörjfönster vent. VP tappvv. are till rum ning ning (29) (18) Mån 1 1221 166 1461 374 0 106 1209 241 0 0 Mån 2 1080 149 1302 338 0 327 1065 217 0 Mån 3 1024 132 1239 374 0 622 968 227 0 Mån 4 875 105 1087 362 4 830 731 217 Mån 5 756 85 939 374 203 991 451 Mån 6 541 60 708 362 515 1105 Mån 7 460 45 603 374 494 Mån 8 519 50 658 374 Mån 9 593 62 750 Mån 10 732 83 Mån 11 924 Mån 12 1130 Summa 9855 (25) (45) (33) (34) 108 365 970 224 0 97 329 633 203 0 108 365 264 218 0 0 104 353 18 210 224 0 0 108 365 0 217 205 217 0 0 104 353 0 210 962 101 224 0 0 108 365 0 217 197 707 181 224 0 0 108 365 0 217 362 54 498 386 217 0 0 104 353 12 210 912 374 0 294 695 224 0 0 108 365 193 217 116 1130 362 0 123 925 220 0 0 104 353 594 211 147 1369 374 0 0 1133 237 0 0 108 365 955 223 1200 12159 4400 1468 6565 8049 2690 0 0 1270 4292 3640 2574 Detaljerat Resultat Referenshus med referensdrift Period Avgiven energi kWh (28) (22) Tillförd energi kWh (27) (19) (23) (24) (21) Transmission Luftläckage Venti- Spill- Passiv SolÅterÅterÅterSol- Person- Process- Värme- Elförlation vatten kyla energi vinning vinning vinning fång- värme energi försörj- sörjfönster vent. VP tappvv. are till rum ning ning (20) (29) (18) (25) (45) (33) (34) Mån 1 2110 604 1337 374 0 106 668 0 0 0 108 458 3086 0 Mån 2 1852 541 1188 338 0 327 594 0 0 0 97 413 2486 0 Mån 3 1702 463 1099 374 0 622 550 0 0 0 108 458 1903 0 Mån 4 1316 334 896 362 0 830 448 0 0 0 104 443 1091 0 Mån 5 1027 242 712 374 120 991 342 0 0 0 108 458 575 0 Mån 6 721 182 544 362 426 1105 207 0 0 0 104 443 386 0 Mån 7 606 135 451 374 453 962 118 0 0 0 108 458 377 0 Mån 8 686 140 476 374 179 707 176 0 0 0 108 458 407 0 Mån 9 848 185 579 362 39 498 273 0 0 0 104 443 670 0 Mån 10 1184 285 782 374 0 294 391 0 0 0 108 458 1373 0 Mån 11 1559 414 1010 362 0 123 505 0 0 0 104 443 2168 0 Mån 12 1939 532 1245 374 0 0 623 0 0 0 108 458 2904 0 Summa 15551 4057 10319 4400 1217 6565 4895 0 0 0 1270 5387 17425 0 Nyckeltal Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Inre värmekapacitet 25.02 40.70 40.70 [Wh/m²°C] Yttre värmekapacitet 24.85 64.24 64.24 [Wh/m²°C] Medeltemperatur 20.00 20.00 22.00 [°C] Medelvärde ventilation 0.50 0.50 0.50 [oms/h] Processenergi medel 4.24 4.24 4.38 [W/m²] Personvärme medel 1.00 1.00 1.00 [W/m²] 6(7) norrlandshuset2 VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Nyckeltal Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Omslutningsarea 352.49 352.49 [m²] Luftläckage vid 50 Pa 281.99 70.50 70.50 [l/s] Invändigt tryck medel -2.1 -2.2 -2.3 [Pa] 0.0 1.8 1.8 2.43 2.43 2.43 Specifik fläkteffekt Omslutnings-/Golv-area [kW/(m³/s)] Jämförelse mot krav enligt BBR Aktuellt hus Tillåtet värde aktuell drift Jämförelse mot BBR 16 U-värde 0.149 Energianvändning 0.400 W/m²K 43 95 kWh/m² Atemp: 145.0 m² Klimatzon BBR16 I Verksamhetstyp: / Bostad Elvärme Energibalans Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift kWh kWh/m² kWh kWh/m² kWh kWh/m² Avgiven energi (23)Transmission 15551 107.25 9263 63.89 9855 (24)Luftläckage 4057 27.98 1107 7.63 1200 67.97 8.27 (21)Ventilation 10319 71.17 11495 79.28 12159 83.85 (28)Spillvatten 4400 30.34 4400 30.34 4400 30.34 (22)Passiv kyla 1217 8.39 2485 17.14 1468 10.12 (27)Solenergi genom fönster 6565 45.28 6565 45.28 6565 45.28 (20)Återvinning ventilation 4895 33.76 7698 53.09 8049 55.51 (29)Återvinning till tappvarmvatten 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (19)Återvinning värmepump 0 0.00 2843 19.61 2690 18.55 Tillförd energi (18)Solfångare 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (45)Processenergi till rum 5387 37.15 5387 37.15 4292 29.60 (25)Personvärme 1270 8.76 1270 8.76 1270 8.76 0 0.00 2641 18.21 2574 17.75 17425 120.17 2346 16.18 3640 25.10 (34)Elförsörjning (33)Värmeförsörjning Specifikation av energiflöden Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift kWh kWh/m² kWh kWh/m² kWh kWh/m² (33)VÄRMEFÖRSÖRJNING 17425 120.17 2346 16.18 3640 (1)Ventilationsaggregat 3437 23.70 0 0.00 0 25.10 0.00 (2)Värmesystem 9589 66.13 2346 16.18 3640 25.10 (3)Tappvarmvatten 4400 30.34 0 0.00 0 0.00 (47)BYGGNADENS KYLBEHOV 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (48)Kylning i ventilationsaggregat 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (49)Kylning i rumsluft 0 0.00 0 0.00 0 0.00 7(7) norrlandshuset2 VIP+ 5.2.100 BETA © Structural Design Software in Europe AB 2007 Projekt: Beskrivning: Utfört av: Projektfil: G:\VIP+\norrlandshuset2.VIP Datum: 2010-01-18 Sign: Företag: Specifikation av energiflöden Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift kWh kWh/m² kWh kWh/m² kWh kWh/m² (34)ELFÖRSÖRJNING 0 0.00 2641 18.21 2574 17.75 (35)Värmepump 0 0.00 1851 12.77 1784 12.30 (14)Tilluftsfläktar 0 0.00 359 2.48 359 2.48 (13)Frånluftsfläktar 0 0.00 431 2.97 431 2.97 (15)Cirk.pump värme 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (10)Cirk.pump solf. 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (12)Cirk.pump kyla 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (11)Kylmaskin komfortkyla 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (37)KONDENSORVÄRME 0 0.00 4694 32.37 4474 30.85 (4)Ventilationsaggregat 0 0.00 294 2.03 74 0.51 (5)Värmesystem 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (6)Tappvarmvatten 0 0.00 4400 30.34 4400 30.34 (36)SOLFÅNGARVÄRME 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (7)Ventilationsaggregat 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (8)Värmesystem 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (9)Tappvarmvatten 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (26)PROCESSENERGI 5387 37.15 5387 37.15 5563 38.36 (40)Verksamhetsenergi rumsluft 5387 37.15 5387 37.15 4292 29.60 (41)Verksamhetsenergi extern 0 0.00 0 0.00 1270 8.76 (39)Fastighetsenergi rumsluft 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (46)Fastighetsenergi extern 0 0.00 0 0.00 0 0.00 (42)VENTILATIONSAGGREGAT 8332 57.46 8782 60.56 8913 61.47 (43)VÄRMESYSTEM 9589 66.13 2346 16.18 3640 25.10 (44)TAPPVARMVATTEN 4400 30.34 4400 30.34 4400 30.34 Projektanpassad rapport Benämning på sammanställning Värme till rum vent tvv Elanvändning Referenshus Referenshus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Aktuellt hus Referensdrift Referensdrift Referensdrift Referensdrift Aktuell drift Aktuell drift kWh kWh/m² kWh kWh/m² kWh kWh/m² 17425 120.17 2346 16.18 3640 25.10 5387 37.15 6177 42.60 6352 43.81 0 0.00 359 2.48 359 2.48 Fastighetsel Projektanpassad rapport, Specifikation Värme till rum vent tvv= +1.000 x (1) Värmeförsörjning ventilation +1.000 x (2) Värmeförsörjning värmesystem +1.000 x (3) Värmeförsörjning tappvarmvatten Elanvändning= +1.000 x (10) El cirkpump solfångare +1.000 x (13) El till frånluftsfläktar +1.000 x (14) El till tilluftsfläktar +1.000 x (15) El cirkpump värmesystem +1.000 x (26) Processenergi Fastighetsel= +1.000 x (10) El cirkpump solfångare +1.000 x (12) El cirkpump kyla +1.000 x (14) El till tilluftsfläktar Bilaga 3 – Teknisk beskrivning 1/1 Teknisk Beskrivning Norrlandhuset Förslag på material och uppbyggnad, Englundshus AB Grundläggning Betongplatta på mark, 300mm cellplastisolering, köldbrytande kantbalk av cellplast. Kantbalk även mellan platta för hus, garage och vindfång. Ytterväggar Storblockselement med lättreglar och stående locklistpanel/liggande slät panel, grundmålad med slamfärg. Luftspalt, 80 mm västkustskiva, 240 mm mineralullsisolering, plastfolie, 45 mm mineralullsisolering, 13 mm plywood och 13 mm gipsskiva. Innerväggar 13 mm gips, 13 mm plywood, 70 mm isolering, träreglar Mellanbjälklag 22 mm golvspånskiva, 70 mm mineralullsisolering, bjälkar, säkerhetsfolie, glespanel och 2x13 mm gips. Vindsbjälklag 500 mm lösullsisolering inkl läggning, säkerhetsfolie, 45 mm mineralull, glespanel och 2x13 mm gips. Yttertak Undertak av råspont, 4-mån papptak. Tillval Läkt och tegeltak Fönster U-värde 1,0 Ytterdörrar U-värde 0,85 Vindfång Väggar: 150 mineralullsisolering
© Copyright 2024