Flygfoto av Georgshill
Georgshill
av Jens Gulin
Jens Gulin är född 1976 och skrev denna artikel
som ett skolarbete i 9:an i början av 1990-talet
I
skolarbetet ingick att fördjupa sig i en
gammal byggnads historia. Då valde jag
Georgshill, som från början var en liten gård
och sedan blev ett vårdhem. Mitt intresse för
Georgshill vaknade när jag började misstänka
att vår tomt hade varit i Georgshills ägor. Allt
eftersom arbetet fortskred, uppdagades flera
bevis för detta. Jag har därmed nått målet i
min forskning.
Vid mitt besök hos Inger Eklöv, Nils
Sjunnessons dotter, fick jag se alla gamla
köpekontrakt och lagfartsbevis på Georgshill.
Nils Sjunnesson ägde Georgshill under en tid.
Inger har alltid bott granne med ett vårdhem.
Vid närmare eftertanke har faktiskt jag också
det.
Från Lantmäteriet i Eslöv och Länsstyrelsen
i Malmö fick jag kartor och fastighetsregister
för olika år. Äldsta kartan är från Hörbys laga
skifte 1841, nästa från år 1860. Jag tycker att
dessa gamla kartor är svåra att förstå sig på,
dock har jag förstått att det inte fanns något hus
före 1860 där Georgshill nu ligger.
Hörby nr 5
Lars Pålsson på Hörby nr 5 och 15 anmälde sig
till lantmätaren att han kunde utflytta om han
29
fick sitt skifte öster om vägen till Östraby och
Örkulls och Blåpågsåkern i sina ägor.
Gården nr 5 låg vid Råbygatan mitt emot
nuvarande Petterssons Möbler.
Nr 5 blev tilldelad sin största areal vid
Ystadvägen söder om nuvarande kyrkogården. Områdets utbredning väster om vägen
var det som idag är byggt med villor kring
Krooks- och Hillsgatorna. I öster en linje
från kyrkogården längst dalen bakom Wihlborgsbebyggelsen, i söder ungefär gränsen
mot Råby. Dessutom ingick mark i Råby,
samt delar av den oskiftade lertäkten och
marknadsplatsen.
Fastigheten säljs
År 1866 när Lars Pålsson sålde nr 5, delades
de 33 tunnlanden på tre köpare. Thor Jönsson
köpte åtta tunnland. Bagare Wiberg elva tunnland och Georg Krook fjorton tunnland.
Bengt Georg Justus Krook föddes d 16/6
1836 i Fulltofta församling. Han växte upp i
Häggenäs och Osby Nr 8 med sina föräldrar
Jonas Krook och Ingrid Nilsson och syskonen
Maria, Olof, Anna och Hans. 1858 flyttade
Huvudbyggnaden, som uppfördes 1896
30
Georg till Brandstad men två år senare kom
han tillbaka till Osby. (Osbyholm)
Kronolänsman Georg Krook köpte Hörby
nr 5 för 4500 riksdaler, uppförde byggnaderna
och gav gården namnet Georgshill.
När Georg Krook senare flyttade in år 1867,
följde hans syster Maria med. 1881 tog han
hand om den moderlösa treåringen Charles
Theodor. Georg tog också hem sin svagsinta
bror Olof från Malmö Hospital. 1882 Gifte
Georg sig med Katarina Heyl från Landskrona.
De fick fyra barn, Maria, Gerda, Carl och Oscar. Georgs syster Anna flyttade in 1892. År
1896 byggdes den stora huvudbyggnaden. Från
tornet kunde Georg och hans vänner se ut på
hans egendom och hans vita hästar.
Hörbys historia
Den första kartan över Hörby är daterad 1699.
I samband med laga skiftet och ägarebytet med
Råby, Ekeröds och Attarps byar 1839 upprättades en karta som godkändes och fastställdes
av häradsrätten 1841. Jämför man dessa båda
kartor ser man att det varit små förändringar i
byn. De allra flesta gårdarna låg tätt samman-
packade mellan ån i söder och Råbygatan i norr.
Vid laga skiftet, som i Hörby genomfördes
1839, slogs de otaliga smala åkerbitarna ihop
till stora åkerfält. Vid delningen gällde att varje
delägare skulle få lika stort åkervärde, som han
hade haft före skiftet. Om någon fick sämre
jord, fick han i stället större areal.
Statens utflyttningshjälp var liten, bara två
riksdaler banko om det byggdes ett stenhus och
en riksdaler om trähus byggdes.
Byalaget gav ut flyttningshjälp i förhållande
till de gamla husens värde och kostnaderna vid
utflyttningen. En sådan utflyttning kunde inte
göras genast. Därför bestämdes att de gamla
byggnaderna fick stå kvar i högst femton år.
Varje år skulle den förre ägaren betala en viss
summa pengar till den nya ägaren, så byggnaderna revs så fort som möjligt.
Georg Krook
Ur Frosta Härads minnesteckningar av Johannes Hall, tryckt år 1904:
”Georgshill pr Hörby, Georg Krook” är en
adress och ett namn, som inom Frosta härad
böra vara bekanta. Få frostingar torde väl
hafva lagt i dagen så mycket lefvande intresse,
sådan arbetsamhet och energi, antingen det
nu gäller honom i egenskap af tjänsteman och
kommunalman eller som kulturell banbrytare
och organisatör, som kronolänsman Georg
Krook. Då mannen i fråga för icke så länge
sedan frånträdet sin befattning som kronolänsman och han 1903 kunde fira sitt 50 års
jubileum som statens tjänsteman, passa helt
säkert några data ur hans verkningsrika lif för
dettas minnesalbum.
Georg Krook föddes den 16 juni 1836,
genomgick Lunds katedralskola och aflade
studentexamen vid Lunds universitet den 13
december 1853. Den 17 juli samma år antogs
han till volontär vid Kongl. Skånska Dragonregementet och bevistade i sådan egenskap
tvenne års exercisskvadroner, regements- och
andra möten, tills han i december 1855 erhöll
begärdt afsked. Den 26 september följande år
aflade han vid Lunds universitet examen för in-
träde i Rikets kammar- och räkenskapsverk och
antogs därefter såsom fogdeskrifvare hos kronofogde Witthoff. Efter åtskilliga förordnande
såsom kronofogde och länsman utnämndes han
till ord. kronolänsman i Frosta härads norra
distrikt den 31 december 1860. Sedan han i 28
år tjänstgjort i detta vidlyftiga och svårskötta
distrikt, blef detsamma deladt uti tvänne, och
blef Krook bibehållen vid det östra distriktet,
som han sedan tills för kort tid sedan innehaft.
Med nya konkurslagens införande 1864
förordnades Georg Krook såsom Rättens ombudsman i konkurser inom hela Frosta härad
och bibehöll han detta förordnande till 1896.
Då häradets länsman hvar inom sitt distrikt
erhöllo i sådan egenskap förordnanden.
Med nya väglagens införande år 1892 antogs
Georg Krook till sekreterare och ombudsman
31
uti styrelsen för Frosta härads väghållningsdistrikt, en befattning som han ännu innehar.
I egenskap af ledmot och verkställande
direktör i styrelsen för Höör - Hörby, Hörby
- Tollarps samt Eslöf - Hörby järnvägar har
Georg Krook inlagt stor förtjänst om dessa
trafikleder. Dessa befattningar har han dock
numera lämnat sedan två af dessa linjer uppgått i Östra Skånes järnvägsnät.
I kommunalt hänseende har kronolänsman
Georg Krook beredt sig ett mer än vanligt aktadt rum i Hörby sockens och Hörby samhälles
annaler. Det har varit kraft, sans och reda i
hans åtgöranden, och har han innehaft den
oskattbara förmånen att kunna med all önskvärd klarhet föra sina tankar till torgs.
I fem år och under själfa öfvergångstiden
var kronolänsman Krook af Kungl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet förordnad såsom
ordningsman inom Hörby municipalsamhälle
och köping samt under själfva ofvergångsåret,
då köping och landtförsamling åtskiljes, jämväl
ordförande i Hörby sockens kommunalstämma.
Under en lång följd af år revisor och därefter
ledamot i Frosta härads sparbanksdirektion
samt revisor af kommunens kyrko- och kommunalräkenskaper under ej mindre än trenne
kommunalordföranders tjänstetid samt under
nio år ordförande i Hörby m.fl. socknars bevill-
Alvy och Kjell Gulins hus, Jens Gulins föräldrahem
32
ningsberedning, har kronolänsman Krook afträdt från alla kommunala förtroendeuppdrag.
Sedan några år tillbaka är han meddirektör i
aktiebolaget Skånska Handelsbanken i Hörby.
Att en så lång och hedrande verksamhet
icke kunnat förbli obelönad är en given sak.
Utom det att kronolänsman Krook vid flera
olika tillfällen af höga vederbörande erhållit
belöningar för visadt tjänstenit, är han sedan
1895 innehafvare af guldmedaljen af femte
storleken ”för nit och redelighet i rikets tjänst”.
Vare det nog sagdt, att kronolänsman Krooks
lifsgärning i det allmännas tjänst utgör en stor
och gedigen insats i Frosta härads, Hörby samhälles och kringliggande orts framåtskridande
och sunda utveckling.
Georg Krook flyttar
När Georg Krook flyttade till Hörby by år
1905, övertogs Georgshill av överfältläkare
Gustaf Johan Anton Dunér. Han föddes den 20
december 1840 i Billeberga och gifte sig 1880
med Sigrid Neijber ifrån Stockholm. De och
deras två döttrar Tyra och Inez flyttade in 1906.
Gustaf köpte gården Hörby nr 5 samt två åkrar
i Råby nr 3 för 35 000 kronor. Områdenas areal
blev tillsammans 25 ha och 63 ar.
När Gustaf dog på Georgshill 1924, 84 år
gammal, köpte Nils Sjunnesson, Karlsberg,
hela dödsboet för 65 000 kronor. Nils hade
sedan auktion och sålde bland annat djur, maskiner och skörden.
Direktören Jean Westman från Malmö arrenderade delar av Georgshill i fem år för 2000
kronor om året. Ur kontraktet är hämtat vad
som ingick i hans arrende. ”Corps de logis
och brygghuslänga samt ett jordområde, omfattande åker intill landsvägen mellan parken
och kyrkogården, trädgården och skogen å
sluttningen ned till egendomens gräns, köksoch frukttädgårdens ekonomibyggnader ned
till gärdsgården.”
Åkern som ligger väster om landsvägen mot
Östraby ville Westman inte arrendera. Den blev
avstyckad 1927 och har sin egen historia. År
1936 styckades 1369 m2 av nedersta spetsen
mot kyrkogården av som tomt nr 5:10. Här
byggde Algot Nilsson sitt hus, Solhällan, som
blev vårt 1974. 1954 byggde grannen Ahl och
vaktmästare Edvin Lundin sina hus. Idag är hela
området kring Hills- och Krooksgatan bebyggt.
Georgshill som sinnesslöanstalt
Landstinget övertar
År 1958 övertog Malmöhus läns landsting
vårdhemmet. Därefter utfördes många reparationer och förbättringar, som stiftelsen ej hade
ekonomiska möjligheter till. Georgshill blev
ett av landets modernaste vårdhem. Den gammalmodiga anstalten revs och landstingets nya
stora vårdanläggning stod färdig, på i stort sett
samma plats, i början av 1966. Den fick 189
vårdplatser mot dåvarande godkända 70, men
där landstinget bara utnyttjade 60 för att skapa
större utrymme och trivsel. Antalet byggnader
blev åtta, varav sex är likadana vårdpaviljonger.
Administrationslokaler, en större samlingssal och lokaler för arbetsterapi blev det i huvudbyggnaden. För att skapa en lämplig miljö för
dem som vistas på hemmet, kom det att omges
av en stor park. Byggnadskostnaderna uppgick
till 11,5 miljoner kronor.
Intervju med Ester Nilsson
Ester Nilsson arbetade på Georghill från 1956
till 1972. När hon började bodde där cirka 30
Westman köpte Georgshill 1931. Georgshills
historia som sinnesslöanstalt för barn och
vuxna började 1926. Direktör Westman tog
till en början endast hand om ett par patienter,
för att efterhand som han hade ekonomiska
resurser inreda en sjuksal i taget. Han bodde till
en början på huvudbyggnadens bottenvåning,
men efterhand som patientantalet ökade och
större utrymme fodrades, flyttade han år 1933
ner till Hörby och även bottenvåningen togs i
bruk för patienter.
Stiftelse bildas
Det var svårt för en privatperson att ekonomiskt driva anstalten och vid en inspektion
av professor Alfred Petrén, som påtalade en
del missförhållanden om patientvården blev
Westman tvingad att överlåta anstalten till en
stiftelse. Stiftelsen, under namnet ”Georgshill
u.p.a.” tog över den 1 januari 1936 och fortsatte
verksamheten.
Vaktmästaren Edvin Lundin var med under många
av Georghills anstaltsår.
Han började 1928 och gick i pension 1972.
Han hade annat arbete under ett par kortare perioder.
33
män och 30 kvinnor. När Landstinget tog över
1958 slängdes hushållsgrisarna ut från svinstallet och det inreddes istället som personalrum
och ”sköljen”, ett kombinerat tvätt- och badrum. I svinstallet hade vaktmästaren Lundin
förråd och Ester terapi för 20 – 25 av männen.
De andra hjälpte Lundin.
Bakom stallet stod ”spruthuset”. Ett hus
med brandredskap. Det var 30 – 40 m² stort
och såldes senare till en av personalen, som
flyttade det och använde det som sommarstuga.
Huvudbyggnaden
I huvudbyggnaden bodde kvinnorna i två våningar, det största rummet var för 15 personer.
Alla hygienrum fanns på övervåningen. En
kraftig dam fick bäras upp för trappan en gång
i veckan för att bada. Därför var glädjen stor
när sköljen blev klar.
I storköket fanns kokerskan Rut Mårtensson.
Ett avdelningskök fanns där biträdena lade upp
maten. I matsalen fanns två långbord.
Landstinget byggde även till huvudbyggnaden från köket. I utbyggnaden ordnades terapi
för kvinnorna.
Cheferna bodde i de två första rummen till
vänster innanför farstun. De tjänstgjorde efter
varandra i följande ordning, Syster Ulla, Syster
Lisa, Syster Margit. Dessa bestämde allt och
skötte även sjuksköterskerollen.
På grund av brandrisken fick bara spöken
vistas i det stiliga tornet. Det gick rykten om
att en man hängt sig där.
Annexet
Männen bodde i annexet, som var ombyggt till
två våningar med en smal och brant trappa upp.
Utanför låg den stora rastgården med ett högt
nätstaket mot vägen.
Många förbipasserande blev rädda när patienterna stod innanför staketet och hejade och
vinkade. På Georgshill fanns också en mycket
fin park med en ”grotta” med trädgårdsmöbler
och lusthus. Anstalten odlade själv sina grönsaker och patienterna var duktiga på att rensa
ogräs. Ibland gick de till Sjunnessons skog med
34
kaffekorg och terapiarbeten eller tittade på när
Bror Anderssons kor mjölkades.
Utbyggnad
1965 planerade Landstinget ett större vårdhem
och föreståndaren Rune Sjögren anställdes.
Svinstallet och annexet revs för att ge plats till
sex avdelningar, två personalbostäder, administration och storkök. Sjögren satsade även
på utbildning och de första vårdarinnorna blev
klara för att ta hand om de nya paviljongerna.
Hösten 1966 var husen färdiga och därefter
flyttade det in 189 elever från 16 år och uppåt.
Många kom från Vipeholm eller Möllevångsskolan i Lund.
Ovanvåningen i gamla huvudbyggnaden
användes till undervisning. Nu hade även
rullstolsburna elever flyttat in och vissa bars
dagligen uppför trappan för undervisning. För
brandriskens skull sattes en rutschbana upp
på utsidan av huset. Den var det roligaste vid
brandövning.
Undervåningen användes nu som terapilokaler och här gjordes många fina saker. Många
Hörbydamer kommer ihåg Georgshills julförsäljningar med långa köer, där det rycktes och
slets i grejerna, för att man skulle hinna köpa
något innan allt tog slut.
Huvudbyggnaden rivs
Trots många och höga protester revs den gamla
huvudbyggnaden år 1980. Det skar i hjärtat på
många av de ”gamle” . Ett nytt fint, modernt
dagcenter byggdes med gymnastiksal och
simbassäng.
1986 kom lagen om att alla vårdhem skulle
stängas och nu är det Georgshills tur. Det är
modernt att bo i gruppbostäder. Landstinget
har idag kvar tre paviljonger med 40 omsorgstagare. Kommunen och kyrkan har dagis i de
tomma lokalerna.
År 1993 är vården bara ett minne. Den hösten
öppnas det skola på Georgshill.
Huvudbyggnaden före rivningen 1980. Bild: Roland Pedersen.
35