Hamn - Varbergs kommun

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
1 (52)
2015-02-10
Hamn- och gatuförvaltningen
Beslutsorgan
Hamn- och gatunämnden
Tid
Måndagen den 16 februari, kl. 8.15-17.00
(Ajournering för lunch kl. 12.00–13.00)
Plats
Stadshus B, rum B1
Ärenden
1. Val av justerare, förslag Lennart Andrén (M)
2. Anmälan av eventuella övriga ärenden
3. Anmälan av eventuellt jäv
4. Utbildningspass
5. Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs Hamn (HGN
2014/0295-2)
6. Presentation av avdelning projekt
7. Bokslut 2014 samt verksamhetsberättelse / årsredovisning (HGN
2013/0087-65)
8. Verksamhetsplan hamn- och gatuförvaltningen 2015 (HGN
2015/0044-1)
9. Yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015 (HGN 2014/00174)
10. Yttrande över Remiss: Kommungemensam kundservice (HGN
2014/0531-2)
11. Åtgärder för lekplatser 2015 (HGN 2013/0125-16)
12. Färdigt ljus samt uppdrag om ljuspolicy (HGN 2014/0004-2)
13. Yttrande över remiss: Granskning av detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge (HGN 2014/0031-7)
14. Omarbetning av ordningsföreskrifter för Varbergs torg (HGN
2014/0464-4)
15. Förvaltningen informerar
16. Delegeringsbeslut
17. Meddelanden
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
ORGANISATIONSNR
E-POSTADRESS
Varbergs kommun
Östra Långgatan 18
0340-880 00
212000-1249
[email protected]
432 80Varberg
Varberg
TELEFAX
0340-697035
WEBBPLATS
www.varberg.se
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
18. Övriga frågor
Tobias Carlsson
Ordförande
Erika Hurtig
Sekreterare
Ärende
4, 6, 15
-
informationsärenden/inga handlingar
Tidplanering
Tid ca
Ärende
Föredragande
8.15
4
Henrik Petzäll/Erika Hurtig
11.00
5
Henrik Petzäll, Jan Johansson, Erik Nilsson (konsult)
11.30-
6
Martin Johansson
13.00
7
Henrik Petzäll/Patrik Emanuelsson
13.30
8-10
14.10-
11
Liv Sonntag
14.45
12
Henrik
15.15
13
Magnus Johansson/Andreas Lindqvist
15.40
14
Liv Sonntag/Anna-Carin Karlsson
16.00-
15-18
12.00
Henrik Petzäll/Erika Hurtig
14.30
17.00
2 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
4.
Utbildningspass
•
•
•
•
•
Reglemente
Delegeringsförteckning
Intern kontrollplan
Internbudget, VP och mål
Investeringsdialog/process
3 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
5.
Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs Hamn
Dnr: HGN 2014/0295
Handläggare: Henrik Petzäll
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 12
Dnr HGN 2014/0295
Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs Hamn
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att:
-
ställa sig positiva till rekommendationerna i missiv samt tillhörande utredningsunderlag rörande en förändrad ansvarsfördelning mellan berörda
parter i Varbergs hamn. Detta under förutsättning att ett nytt förvaltningsavtal tas fram som reglerar ansvarsfördelningen inklusive att en ny
modell för förvaltningsavgifter tas fram för handelshamnen
-
påpeka att en förutsättning för den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen mellan parterna i handelshamnen är att formerna för och finansieringen av övrig hamnverksamhet säkerställs
-
översända nämndens ställningstagande till kommunstyrelsen för vidare
hantering.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
Förslag på förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen mellan parterna i Varbergs hamn har tagits fram. Parterna i form av Hallands Hamnar Varberg AB
(HHV) samt Hamn- och gatunämnden (HGN) har låtit utreda hur en förändrad
ansvarsfördelning i handelshamnen kan se ut.
I huvuddrag kan det framtagna förändringsförslaget beskrivas som att HHV ansvarar för den kommersiella handelshamnsverksamheten medan HGN ansvarar
för infrastrukturen som möjliggör en rationell hamnverksamhet.
Förändringsförslaget inkluderar inte övriga delar av den omfattande hamnverksamheten såsom småbåtshamn och fiskehamn.
4 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Yttrande
Hamnverksamheten kan lite förenklat sägas bestå av handelshamn, småbåtshamn
och fiskehamn. Rubricerat ärende avser ett förslag om förändrad ansvarsfördelning mellan parterna i handelshamnen. En mycket viktig förutsättning för att
fortsatt bedriva en effektiv, rationell och attraktiv hamnverksamhet är att formerna för samt finansieringen av hamnverksamheten, exklusive handelshamnen,
ska ske och säkerställas om beslut fattas om förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen.
Förvaltningen ställer sig positivt till den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen i handelshamnen i enlighet med missiv samt tillhörande PM (bilaga 1-2).
En mycket viktig förutsättning för att kunna genomföra en förändrad ansvarsfördelning mellan parterna är att ett nytt förvaltningsavtal för parterna tas fram.
Framtagande av nytt förvaltningsavtal behöver ske i nära samarbete mellan parterna och där PM:et utgör ett värdefullt underlag. Ett nytt förvaltningsavtal skall
bland annat synliggöra och fastställa parternas roller och ansvar samt vilka förvaltningsavgifter som ska gälla. Vidare behöver ägardirektiv för HHV samt reglemente för HGN ses över och uppdateras.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag:
Kommunstyrelsen.
5 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2014/0295-2
Handläggare: Henrik Petzäll
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2015-01-26
Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att:
-
-
-
ställa sig positiva till rekommendationerna i missiv samt tillhörande utredningsunderlag rörande en förändrad ansvarsfördelning mellan berörda
parter i Varbergs hamn. Detta under förutsättning att ett nytt förvaltningsavtal tas fram som reglerar ansvarsfördelningen inklusive att en ny
modell för förvaltningsavgifter tas fram för handelshamnen
påpeka att en förutsättning för den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen mellan parterna i handelshamnen är att formerna för och finansieringen av övrig hamnverksamhet säkerställs
översända nämndens ställningstagande till kommunstyrelsen för vidare
hantering
Sammanfattning
Förslag på förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen mellan parterna i Varbergs hamn har tagits fram. Parterna i form av Hallands Hamnar Varberg AB
(HHV) samt Hamn- och gatunämnden (HGN) har låtit utreda hur en förändrad
ansvarsfördelning i handelshamnen kan se ut.
I huvuddrag kan det framtagna förändringsförslaget beskrivas som att HHV ansvarar för den kommersiella handelshamnsverksamheten medan HGN ansvarar
för infrastrukturen som möjliggör en rationell hamnverksamhet.
Förändringsförslaget inkluderar inte övriga delar av den omfattande hamnverksamheten såsom småbåtshamn och fiskehamn.
Beskrivning av ärendet
Kommundirektören gav i månadsskiftet mars/april 2014 i uppdrag till VD för
Hallands Hamnar Varberg AB samt Förvaltningschef för Hamn- och gatuförvaltningen att belysa och konsekvensbeskriva en förändrad ansvarsfördelning för
hanteringen av de kommersiella frågorna i handelshamnen.
Uppdraget avgränsades att inte inkludera övriga delar av den omfattande hamnverksamheten såsom småbåtshamn och fiskehamn.
Uppdraget har genomförts genom att de båda berörda parterna gemensamt anlitat
sakkunnig konsultresurs. Resultatet av uppdraget föreligger i bifogat missiv samt
tillhörande PM (bilaga 1-2). Som underlag för detta PM har ett flertal intervjuer
6 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
genomförts och ett omfattande faktaunderlag i form av bland annat ekonomisammanställningar och omvärldsanalyser genomförts.
I PM:et lämnas förslag på vilka mandat som parterna bör ha samt vilken rollfördelning som bör gälla. Vidare synliggörs vilka effekter som en förändrat ansvarsfördelning förväntas leda till.
Avstämning och förankring om innehåll och inriktning i PM har skett löpande
med parterna.
Förvaltningens överväganden
Hamnverksamheten kan lite förenklat sägas bestå av handelshamn, småbåtshamn
och fiskehamn. Rubricerat ärende avser ett förslag om förändrad ansvarsfördelning mellan parterna i handelshamnen. En mycket viktig förutsättning för att
fortsatt bedriva en effektiv, rationell och attraktiv hamnverksamhet är att formerna för samt finansieringen av hamnverksamheten, exklusive handelshamnen,
ska ske och säkerställas om beslut fattas om förändrad ansvarsfördelning i handelshamnen.
Förvaltningen ställer sig positivt till den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen i handelshamnen i enlighet med missiv samt tillhörande PM (bilaga 1-2).
En mycket viktig förutsättning för att kunna genomföra en förändrad ansvarsfördelning mellan parterna är att ett nytt förvaltningsavtal för parterna tas fram.
Framtagande av nytt förvaltningsavtal behöver ske i nära samarbete mellan parterna och där PM:et utgör ett värdefullt underlag. Ett nytt förvaltningsavtal skall
bland annat synliggöra och fastställa parternas roller och ansvar samt vilka förvaltningsavgifter som ska gälla. Vidare behöver ägardirektiv för HHV samt reglemente för HGN ses över och uppdateras.
Samråd
Samråd har skett mellan parterna
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Bilagor
Missiv rörande ”Uppdrag rörande ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs
hamn”, daterat 2015-01-20 och ställt till Kommundirektör
PM avseende ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn, daterat 201501-02
Protokollsutdrag
7 (52)
2015-01-20
Kommundirektör Annbritt Ulfgren
Uppdrag rörande ansvarsfördelning mellan parterna i
Varbergs hamn
Bakgrund
Kommundirektören gav i månadsskiftet mars/april 2014 i uppdrag till VD för
Hallands Hamnar Varberg AB samt Förvaltningschef för Hamn- och
gatuförvaltningen att belysa och konsekvensbeskriva en förändrad
ansvarsfördelning för hanteringen av de kommersiella frågorna i handelshamnen.
Uppdraget avgränsades att inte inkludera övriga delar av den omfattande
hamnverksamheten såsom småbåtshamn och fiskehamn.
Uppdragets genomförande
Uppdraget har genomförts genom att de båda berörda parterna gemensamt anlitat
sakkunnig konsultresurs. Resultatet av uppdraget föreligger i bifogat PM (bilaga
1). Som underlag för detta PM har ett flertal intervjuer genomförts och ett
omfattande faktaunderlag i form av bland annat ekonomisammanställningar och
omvärldsanalyser genomförts.
I PM:et lämnas förslag på vilka mandat som parterna bör ha samt vilken
rollfördelning som bör gälla. Vidare synliggörs vilka effekter som en förändrat
ansvarsfördelning bör leda till.
Avstämning och förankring om innehåll och inriktning i PM har skett löpande
med parterna.
Slutsats
Rekommendationerna och slutsatserna i ovanstående beskrivna PM bedömer vi
väl speglar en önskvärd framtida ansvarsfördelning mellan berörda parter.
Resultatet från uppdraget och rekommendationerna som presenteras i PM:et har
presenterats och förankrats i styrelsen för Hallands Hamnar Varberg AB.
Resultatet från uppdraget och rekommendationerna som presenteras i PM:et avses
att presenteras för Hamn- och gatunämndens arbetsutskott respektive Hamn- och
gatunämnden i början av februari 2015.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
ORGANISATIONSNR
E-POSTADRESS
Varbergs kommun
Engelbrektsgatan 15,
Östra Vallgatan 12 (hiss)
0340-880 00
212000-1249
[email protected]
432 80Varberg
TELEFAX
0340-67 64 52
WEBBPLATS
www.varberg.se
2 (2)
2015-01-20
Med stöd i rekommendationerna och slutsatserna i PM:et avses ett arbete påbörjas
som tar fram ett nytt förvaltningsavtal mellan parterna samt en ny modell för
förvaltningsavgifter. Detta under förutsättning att erforderliga politiska beslut
fattas om den förändrade ansvarsfördelningen.
Björn Alvengrip
VD Hallands Hamnar
Henrik Petzäll
Förvaltningschef Hamn- och
gatuförvaltningen
Bilaga 1. PM avseende ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn,
daterat 2015-01-02. Eric Nilsson NextPart
PM avseende
ansvarfördelning
mellan parterna i
Varbergs hamn
Eric Nilsson
NextPart
2015-01-21
Innehållsförteckning
Bakgrund ........................................................................................................................... 1
Avgränsning ...................................................................................................................... 2
Problembeskrivning .......................................................................................................... 2
Hur har uppdraget genomförts? ........................................................................................ 3
Begrepp och definitioner .................................................................................................. 3
Sammanfattning av intervjuer och insamlat material ....................................................... 6
Hur är förhållandet i intervjuade hamnarna? ................................................................ 6
Några kommentarer till jämförelsen. ............................................................................ 7
Slutsatser från intervjuer med hamnarna och genomgångna avtal: .............................. 7
Sammanfattning av intervjuer och erhållen information i Varberg .................................. 8
Synpunkter från ledningen för Varbergs hamn ............................................................. 8
Synpunkter från Kommunens företrädare..................................................................... 9
Ekonomi i hamnförvaltningen ...................................................................................... 9
Stadsutvecklingsprojektet ............................................................................................... 10
Hamnmyndighet.............................................................................................................. 11
HallandsHamnar ............................................................................................................. 11
Förslag till mandat och rollfördelning ............................................................................ 11
Förslag på förvaltningsavgifter ....................................................................................... 12
Nytt Förvaltningsavtal .................................................................................................... 13
Effekter av förslaget........................................................................................................ 14
Ansvarsområden och Samrådsfrågor .............................................................................. 14
Hur påverkas parterna? ................................................................................................... 15
Slutsatser ......................................................................................................................... 16
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
1
Bakgrund
Undertecknad erhöll i maj 2014 uppdrag av Henrik Petzäll, Varbergs kommun, och
Björn Alvengrip, Hallands Hamnar AB i uppdrag att presentera en PM i syfte att
beskriva samt föreslå långsiktiga, rationella och tydliga regler och ansvarsgränser med
avseende på ansvarsfördelningen för de kommersiella hamnfrågorna mellan parterna i
Varbergs hamn, i första hand Hallands Hamnar Varberg AB och Varbergs
kommun/Hamn och Gatunämnden.
Hallands Hamnar Varberg AB (HHV) ägs till 100 % av Varbergs Stadshus AB (VSAB)
som i sin tur ägs av Varbergs kommun. HHV har enligt sitt ägardirektiv till uppgift att:
 Bedriva och utveckla hamnverksamheten i Varbergs kommun
 Driva verksamheten på affärsmässiga grunder
Sedan 2013 är HHV 50 % ägare av Hallands Hamnar AB (HH), resterande 50 % ägs
av Hallands Hamnar Halmstad AB (HHH) vilka i sin tur ägs av Halmstad Rådhus AB.
HH producerar hamntjänster samt marknadsför och säljer dessa. Bolaget har ansvaret
för den kommersiella hamnverksamheten i såväl Halmstad som Varberg.
Förutom den verksamhet som HHV/HH driver finns i Varberg även kommersiell
färjetrafik i form av Stena Lines Ropax linje till Grenå i Danmark. Ansvaret för denna
trafik ligger på Hamn och Gatunämnden (HoG). HoG är också på delegation från
Kommunfullmäktige kommunens Hamnmyndighet.
De officiella Fartygshamnsavgifterna fastställs formellt av Kommunfullmäktige (KF)
och ingår som en del av den officiella Hamntaxan som i övrigt är fastställd av HoG.
Fartygshamnsavgiften, förutom för Stena Line, debiteras kunden/rederiet/agenten av
HHV som därefter återbetalar 90 % av avgiften till HoG.
För dessa 90 % skall HoG tillse att sjösäkerheten upprätthålls i farled och
hamnbassänger inkluderande helhetsansvar för bl.a. fyrar, sjömärken, muddring till
sjökortsdjup samt isbrytning. Årligen skall HoG, enligt Förvaltningsavtalet, tillsammans
med HHV besiktiga hamnanläggningarna och fastställa det löpande underhållsbehovet.
Driftansvaret för vägar, spår och ytor etc. inom hamnområdet ligger på HHV. HoG har
enligt sitt Reglemente med avseende på Hamnverksamhet:






Ansvaret för Handelshamn och fritidshamn i Varbergs hamn
Ansvaret för utveckling, planering, utformning, nyanläggning och förvaltning av
järnvägs- och hamnanläggningar
Att tillse att Varbergs hamn med inlopp och tillhörande anordningar är i det skick
som krävs för hamnrörelsens rationella och ändamålsenliga verksamhet
Att tillse att gällande föreskrifter och taxor för hamnverksamheten efterlevs
Att handha de uppgifter som författningsenligt åligger kommunen i fråga om
hamnverksamhet
Att vara Hamnmyndighet
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
2
Avgränsning
Inom ramen för uppdraget ingår endast att beskriva relationer inom den kommersiella
hamnverksamheten och eventuella effekter av föreslagna åtgärders påverkan på
fiskehamn och småbåtshamn har därför inte beaktats i denna PM.
Problembeskrivning
Utifrån gällande avtal och reglementen framgår att verksamheten inom HoG och HHV
till vissa delar går in i varandra vilket riskerar att skapa konflikter, otydlighet och extra
arbete. Inte minst gäller detta Stenas trafik som alltmer är en kommersiell transportlinje
för enhetsberett gods. HoG har kundansvaret men HH har den kommersiella
kompetensen. Såväl HoG som HH men även Samhällsutvecklingskontoret har kontakter
med Stena på olika nivåer och kunden har därigenom dubbla kontaktytor.
Varbergs kommun expanderar och är en mycket populär bostadsort. För att möta en
stark efterfrågan på bostäder samtidigt som kommunen blir än mer attraktiv finns långt
framskridna planer att bygga bostäder på delar av de områden där hamnen idag bedriver
sin verksamhet. Att det blir möjligt att expandera staden västerut blir resultatet av att
den barriär som järnvägen idag utgör försvinner i och med att järnvägen läggs i en
tunnel. Men för att kunna utveckla området enligt föreliggande planer förutsätts att
hamnens verksamhet inklusive Stena flyttas.
Men HHV har i nuläget inget uttalat behov av att flytta eller att få tillgång till ytterligare
ytor. Undantag gäller för den största kunden Södra Cell som kommer att öka sina
volymer över hamnen betydligt. En förutsättning för detta är att ett höglager uppförs i
kajnära läge där massaprodukterna kan lagras i väntan på utskeppning. Men HHV
uppger att i princip kan även dessa volymer hanteras inom befintligt hamnområde.
Vilka behov Södra Cell i slutändan har är fortsatt oklart men man kan konstatera att i
diskussionerna med Södra deltar såväl representanter från hamnen som från
kommunledningen. Men vem som är ansvarig för att ett avtal kommer till stånd är
oklart. Nedanstående figur illustrerar de formella sambanden och relationerna mellan
hamnens aktörer:
Formella hamnrelationer 2014
KF
Aktieägare
Ägardirekt v
VSAB
Reglemente
Aktieägare
Taxa
Förvaltningsavtal
HoG
HHV
Hyresavtal
VFAB
Ägardirektiv
Förvaltning avtal
Stena
HHAB
Stuveriavtal
Södra Cell
Hyresavtal
Arrendeavtal etc
Kommersiella avtal
Övriga
Kunder
Extern verksamhet i
hamnen
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
3
Som framgår är det många inblandade i hamnverksamheten och i kontakterna med
kunderna – frågorna som denna PM skall besvara är därför:
 Går det att göra gränserna tydligare?
 Går det att utveckla och renodla mandaten?
 Kan tydliga ansvarsgränser och mandat bidra till en mer rationell verksamhet
som bidrar till såväl stadens som hamnens utveckling?
Hur har uppdraget genomförts?
Med uppdragsbeskrivningen som utgångspunkt har jag genomför intervjuer med
företrädare för ett antal utvalda hamnar samt där så varit möjligt studerat deras
Förvaltnings och/eller Arrendeavtal. Samtal har vidare förts med HHVs ledning och
dess styrelse samt med ett antal ledande företrädare för Varbergs kommun, såväl
politiker som tjänstemän. Slutligen har material och information hämtats från relevanta
undersökningar och liknande dokumentation.
Begrepp och definitioner
Liksom de flesta branscher använder sig Sjöfarts- och Hamnbranscherna av ett antal
begrepp och definitioner av vilka följande är mest relevanta för detta uppdrag. En mer
omfattande ordlista och begreppsförteckning för sjöfart och hamnar återfinns på
www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Farleder-och-underhall/Farledsordlista/
Allmän hamn
Begreppet allmän hamn regleras i lagen 1983:293 samt i SFS
1998:868, ett tillägg som reglerar kravet på miljöprövning.
Tolkningen av lagen är delvis oklar men grundprincipen är
att för att betraktas som allmän hamn skall hamnen vara
öppen för alla fartyg som uppfyller av Hamnmyndigheten
fastställda regler och villkor. Lagen fasställer också att
hamnen har rätt att ta betalt för sina tjänster och att det är
Hamnmyndigheten som har det nautiska ansvaret.
Hamnmyndighet
är en fysisk eller juridisk person som i egenskap av
hamnägare eller på uppdrag av denne ansvarar för den legala
verksamheten i den Allmänna hamnen. Formellt är det
kommunfullmäktige som är hamnmyndighet vilken i sin tur
delegerar uppgiften till relevant person/organisation.
Vanligast idag är att delegationen gått till verkställande
direktören eller annan person i hamnbolaget.
Hamnmyndigheten ansvar för den allmänna hamnen, har det
nautiska ansvaret, fastställer avgifter och tar ut dessa av
redare eller dennes ombud. Hamnmyndigheten fastställer
även regler och bestämmelser avseende hantering av farligt
gods, säkerhet etc. och är även kontaktperson med
räddningstjänsten.
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
4
Hamnoperatör
Den som arrenderar/hyr eller äger hamnområdet med
ingående anläggningar och med dessa som bas bedriver
hamnverksamheten, företrädesvis stuveri och logistiktjänster
Landlord
Den som äger eller på ägarens uppdrag förvaltar, underhåller
och hyr ut det aktuella hamnområdet till hamnoperatören
Fastighetsägare
Den som fysiskt äger fastigheterna i hamnen eller på dennes
uppdrag förvaltar, underhåller hyr ut dessa till
hamnoperatören eller annan part
Hamnområde
Land- och vattenområde avsett för hamnverksamhet
Hamnområdesgräns
avser hamnområdets gräns i vattnet, regleras av
Sjöfartsverket
ISPS område
hela eller del av hanområdets landdel i hamn som driver
internationell trafik. ISPS är en förkortning av International
Ship & Port facility Security code. ISPS är ett regelverk som
är antaget av International Maritime Organisation (IMO), det
internationella sjösäkerhetsorganet. IMO som lyder under
FN, regelverket gäller alltså för hamnar över hela världen
och syftar till att skapa en säkra transporter mellan hamnarna
för passagerare och gods. Regelverket har funnits sedan
2004.
Farledsavgifter
utgör en statlig avgift som tas ut av Sjöfartsverket. Avgiften
skall finansiera statens kostnader för farleder och därtill
hörande verksamhet.
Hamntaxa/Prislista
Historiskt var Hamntaxan en av kommunfullmäktige
fasställd officiell taxa som reglerade kostnaderna för ett
fartygsanlöp. Godset utgjordes av stycke- och bulkgods och
mäklaren, som var rederiets ombud, förhandlade med de
oftast fristående stuveribolagen om hanteringskostnaderna.
Men hamnverksamheten har genomgått stora förändringar
under de senaste 50 åren. Fartygen går numera oftast i
linjetrafik vilket bl.a. innebär fasta ankomst- och
avgångstider. En allt större del av lasten är enhetsberedd i en
eller annan form, d.v.s. sammanhållen i t.ex. virkespaket
eller containers. På så sätt har det mesta av den manuella
hanteringen försvunnit. Hamnarbetaren har blivit
maskinoperatör och de små fristående stuverierna har
försvunnit. Idag är de flesta hamnar Aktiebolag där såväl
hamn- som stuveriverksamheten integrerats.
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
5
Idag används uttrycket Hamntaxa i de allra flesta fall som
synonym till hamnens Prislista. Prislistan fastställs oftast av
Hamnbolaget självt och omfattar såväl hamnavgifter,
hanteringskostnader som priser på de olika hamntjänster som
erbjuds. En del hamnar har valt att publicera sin Prislista
medan andra lämnar priser i form av offert efter förhandling
med kund.
Fartygshamnsavgift
Dess syfte är att täcka hamnens kostnader för vattendelen av
den allmänna hamnen, d.v.s. muddring, prickning,
anläggande av kajer etc. Avgiften skall således täcka
hamnägarens kostnader men för att underlätta
administrationen handhas den som regel av den som opererar
stuveriverksamheten och denne betalar sen till hamnägaren
via sitt arrende/hyra.
Varuhamnsavgift
Dess syfte är att täcka hamnens kostnader för landdelen av
den allmänna hamnen Det blir allt vanligare att
Varuhamnsavgiften inte faktureras separat utan den ingår
som en del av del av hamnens pris till kunden för utfört
arbete. Grundprincipen är att varuhamnsavgiften skall täcka
kostnaderna för hamnens investeringar som inte täcks av
fartygshamnsavgifterna. Beroende på hur hamnbolagets avtal
med markägaren ser ut svarar hamnbolaget antingen för
investeringar och underhåll i hamnområdet eller så
ombesörjs detta av hamnägaren som i det senare fallet får
ersättning för sina kostnader via hyran/arrendet.
Stuveriavgifter
Den enskilt största kostnadsposten vid ett hamnanlöp för
fartyget och dess redare är kostnaden för stuveriarbetet.
Ersättningen för detta är en strikt kommersiell
överenskommelse mellan redaren och stuveriet.
Grundprincipen för stuveriets kalkyl är att ersättningen skall
täcka de rörliga kostnaderna för själva stuveriarbetet
inklusive kranar, maskiner och annan utrustning som behövs
för det aktuella arbetet och självfallet också bidra till
verksamhetens resultat.
GT, gross ton
Dräktighet är en term som används inom sjöfarten för att
ange ett fartygs storlek. Bruttodräktigheten (GT) baseras på
fartygets totala inneslutna volym. Nettodräktigheten (NT)
baseras på lastutrymmenas volym. I beräkningen tas även
hänsyn till passagerarkapaciteten. Mätning av dräktighet
regleras av den internationella skeppsmätningskonventionen
utarbetad av FN-organet IMO.
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
6
Sammanfattning av intervjuer och insamlat material
Hur är förhållandet i intervjuade hamnarna?
För att skapa en bild av hur hamnverksamhet drivs i andra kommuner har hamnarna i
Halmstad, Trelleborg, Göteborg, Uddevalla, Norrköping, Södertälje, Stockholm och
Umeå intervjuats och dessutom har arrendekontrakt eller motsvarande gåtts igenom där
sådana varit tillgängliga. De åtta hamnarna är delvis olika till sin karaktär med avseende
på storlek, organisation, ägarstruktur och de ger tillsammans en relativt god bild över
hur Svenska hamnföretag är organiserade. Utifrån samtalen med hamnarna, till största
delen deras verkställande direktörer, och efter genomgång av tillgängliga avtal har jag
analyserat materialitet och därefter genomfört en jämförelse med förhållandena i
Varberg. En sammanfattning av analysen framgår av nedanstående tabell:
Vem äger marken
där hamnen verkar?
Hamnbolaget
Kommunen
Hur betalar hamnen för
sina anläggningar?
Äger anläggningen
Arrende som uppräknas med
kostnader/investeringar
Arrende + återbetalning av
fartygshamnsavgift
Jämförda hamnar
2
6
HHV
1
2
6
X
Vem finansierar underhåll av:
- Terminalområde
Hamnbolaget
Kommunen
8
X
- Vattenområde, kajkonstruktioner etc.
Hamnbolaget
Kommunen
3
5
X
Vem handhar Investeringar i
infrastruktur?
Hamnbolaget
Kommunen
2
6
X
Vem beslutar om nyinvesteringar i infrastruktur
och anläggningar?
Bolagsstyrelsen
Bolagsstyrelsen föreslår och
kommunen beslutar
2
Krav på årlig besiktning
och uh-plan åvilar
Hamnbolaget
Kommunen
8
Vem är
Hamnmyndighet?
Vem fasställer
Hamntaxan?
Hamnbolaget
Kommunen
Hamnbolaget
Kommunen
6
2
6
2
6
X
X
X
X
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
7
Är taxan förhandlingsbar?
Fast
Förhandlingsbar
1
7
Vem fakturerar
fartygshamnavgiften?
Hamnbolaget
Kommunen
6
-
Vem ansvarar för
sjösäkerheten
Hamnbolaget
Kommunen
7
1
X
Vem ansvarar för
muddring?
Hamnbolaget
Kommunen
2
6
X
Vem har ansvar för
industrispår?
Hamnbolaget
Kommunen
7
1
X
X
X
Några kommentarer till jämförelsen.
Av de intervjuade hamnarna är det endast Göteborgs Hamn AB (GHAB) som tillämpar
en strikt hamntaxa. Orsaken till att GHAB utgör ett undantag med avseende på taxan
och hur t.ex. reglerna för Fartygshamnsavgifterna tillämpas äger sin grund i de
förändringar som genomfördes av hamnens organisation 2013. Fram till dess var GHAB
ett helägt kommunalt aktiebolag, bildat 1985, då en sammanslagning och bolagisering
genomfördes av Stuveribolaget och Hamnförvaltningen. Under perioden 1985 – 2013
var GHAB såväl Hamnförvaltare, Hamnmyndighet som Stuveri.
2013 uppläts Stuveriverksamheten efter upphandling till tre internationella operatörer.
GHAB blev en renodlad s.k. Port Authority med ansvar för infrastruktur, utveckling och
marknadsföring av hamnen och kringliggande logistikområden. Terminaloperatörerna
ersätter hamnen med konsessionsavgifter. Fartygshamnsavgiften fasställs av GHAB och
faktureras direkt till kunden.
Övriga hamnar med undantag för två beslutar själva sin taxa. Hur stor del av den som är
förhandlingsbar är en kommersiell fråga som man inte vill svara på. I de fall där
kommunen svarar för underhåll regleras kostnaderna för detta antingen genom arrendet
eller genom en rörlig avgift.
Flera av intervjuade hamnarna berättar att de under de senaste åren har haft ett intensivt
arbete tillsammans med sina ägare för att renodla relationer och etablera klara mandat.
Detta arbete har i flera fall resulterat i ett nytt arrende/förvaltningsavtal. Tack vare detta
har hamnarna blivit självständigare med tydligt ansvar och mandat samtidigt som
hamnarnas relationer med ägare och övriga kommunala intressenter starkt förbättrats.
Av de åtta intervjuade hamnarna äger Göteborgs- respektive Trelleborgs hamn den
mark som hamnverksamheten drivs på. Uddevalla hamn har såväl tomträtter som
arrenderad mark medan övriga arrenderar mark/anläggningen från kommunen.
Slutsatser från intervjuer med hamnarna och genomgångna avtal:
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
8




Hamnbolagen har fått ett större ansvar för sin verksamhet
Hamnbolagen har fått större självständighet i kommersiella frågor
Ägarnas krav på lönsamhet i och avkastning från hamnbolaget har ökat
Hamnverksamheten är viktig för kommunens näringslivsutveckling och
hamnbolaget deltar därför allt mer i kommunens utvecklingsarbete
 Ägarnas krav på hamnbolaget att upprätta löpande planer för underhåll,
utveckling och framtida strategier och behov har ökat betydligt
De intervjuade hamnföreträdarna understryker att förändringarna i hamnens roll ställer
ökade krav på relationer och ökad delaktighet i kommunens utveckling och därför är
följande nyckelord centrala för ett framgångsrikt arbete:
 Tydlighet
 Klara beslutsvägar
 Kundernas behov måste vara styrande
Men hamnen är inte enbart en kommersiell verksamhet. Det framgår tydligt från
samtalen att hamnarna allt mer är en del av infrastukturen och planeringen av denna.
Det framgår också att hamnarnas kontakter med olika myndigheter ökar, t.ex. med
Trafikverket och Sjöfartsverket. Men hamnföreträdare deltar även i regionala Godsråd
och regeringens Logistikforum, man driver gemensamma bransch- och avtalsfrågor i
Sveriges Hamnar där man också har sitt gemensamma remissorgan. Parallellt med detta
blir hamnens kunder allt större och rederierna är idag till övervägande del stora
internationella företag. Sammantaget ställer utveckling allt högre krav på kompetens
och kunskap i organisationen och inte minst att hamnen har klara och tydliga mandat att
göra affärer med sina kunder och prospekts.
Sammanfattning av intervjuer och erhållen information i
Varberg
Synpunkter från ledningen för Varbergs hamn
Samtal har genomförts med hamnbolagets ledning och dess styrelse. En sammanfattning
av intervjuerna ger vid handen att de nyckelord som framkom vid samtalen med de
andra hamnarna i allra högsta grad är relevanta även för verksamheten i HHV. Inte
minst HHVs styrelse understryker att:
 HHV måste få det kommersiella ansvaret för hamnverksamheten
 Hamnverksamheten måste renodlas; Gods, Fiske, Fritid måste särskiljas
 HHVs långsiktiga behov baserat på kundernas förväntningar måste vara styrande
när det gäller investeringar och utveckling av hamnområdet
 Förvaltningsavtalet måste skrivas om
 Underhållsplaner för såväl anläggningar på land som i vatten måste upprättas,
följas och årligen revideras
 Stadens expansionsplaner tvingar fram en ny hamn men
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
9
HHVs kunder kan inte belastas med dessa kostnader
Synpunkter från Kommunens företrädare
Intervjuer har gjorts med 7 kommunrepresentanter, politiker och ledande tjänstemän.
Intervjuerna visar att det råder relativt stor samstämmighet bland de intervjuade och
deras synpunkter kan sammanfattas som följer:






Rollerna mellan HoG och HHV är oklara – tydlighet i ansvar och mandat måste
skapas
HHV måste få det kommersiella ansvaret för all hamnverksamhet
Kommunen står inför många och stora beslut kring stadens utveckling och den
kommersiella hamnverksamheten är en viktig del av dessa
Stadsutvecklingsprojektet ”Väster Port” förutsätter en flytt av all godshantering
Prioriteringen av i vilken ordning hamndelarna skall flyttas är ännu ej fasställd
HHV måste presentera en analys av sina framtida behov
Ekonomi i hamnförvaltningen
Enligt dagens Förvaltningsavtal fastställer HoG, formellt beslut i KF, en hamntaxa bl.a.
innefattande Fartygshamnsavgifter. HHV svarar för den löpande faktureringen och
återbetalar efter inkassering 90 % av dessa avgifter till HoG. Undantaget är Stenas
färjetrafik som i princip betalar en fast Fartygshamnsavgift enligt sitt avtal direkt till
HoG. De medel som inte förbrukas under året skall fonderas för kommande reparationer
och underhåll i den allmänna hamnen. Denna princip är inte explicit uttryckt i avtal men
har varit praxis och bör med största sannolikhet varit intentionen när avtalet skrevs.
För att få en tydligare bild över Fartygshamnsavgifterna och hur medlen disponerats har
HoG under hösten 2014 genomfört en granskning av medelsförvaltningen för åren
2003- 2013. Resultatet av granskningen visar att den kommersiella hamnverksamheten
inklusive Stena lämnat ett överskott på 11 776 kkr för de 11 åren som den ekonomiska
analysen omfattar. Vid utgången av 2013 fanns fonderade medel på 6 703 kkr för
framtida underhåll och investeringar i hamnbassäng och vattenområden.
Men redovisningen visar också att knappt 2 mkr av överskottsmedlen använts till
Fiskehamnen, att knapp 9 mkr lagts på Innerhamn och Tullhus och att 5 mkr tagits från
avgiftsmedlen till en direkavskrivning på bogserbåten när den låg i HoGs böcker.
Merparten av dessa kostnader utgör egentligen ny- eller underhållsinvesteringar. Hade
de bokförts som sådana hade berörda avdelningar istället påförts ett högre arrende men
framförallt hade de fonderade medlen varit betydligt större och nödvändigt underhåll
hade kunnat genomföras. En förändring av dessa principer rekommenderas så att
kostnader respektive investeringar belastar rätt verksamhet och att underhålls- och
nyinvesteringar läggs i balansräkningen för respektive hamndel På så sätt skapas en
klarare bild över de faktiska kostnaderna och respektive chef får en mycket bättre bild
av vad hens verksamhet egentligen kostar.
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
10
Enligt min uppfattning är det vidare tveksamt om det sätt på vilket överskottsmedlen
används följer god redovisningssed samt om tillvägagångssättet korresponderar med
avsikten i Förvaltningsavtalet om hur Fartygshamnsavgiften skall användas.
Stadsutvecklingsprojektet
Det ligger inte i uppdraget att behandla planerna att exploatera hamnområdet för
bostadsbyggande men eftersom frågan kommit upp i samtliga samtal med kommunens
och hamnens företrädare anser jag det viktigt att i korthet beröra ämnet.
Att bygga en ny hamn eller som det i realiteten är fråga om, utveckla en befintlig
hamndel, Fare hamnen, kommer att kräva stora resurser och investeringar. Hur dessa
investeringar skall finansieras är oklart.
HHV har under de senaste åren rönt relativt stora framgångar i sitt arbete, dels genom
rationaliseringar som följd av skapandet av Hallands Hamnar, dels genom HHV´s
fokuseringen på konceptet TimberBridge. Hamnens störste kund, Södra Cell AB vilken
också är kommunens störste privata arbetsgivare, har dessutom beslutat om en kraftig
utbyggnad och expansion av sin produktion vilket ställer nya krav på hamnens resurser.
Men hur ser Södras, Stenas och övriga kunders planer ut? Vilka behov har de om 20 år?
Hur kommer deras planer att påverka hamnens behov? För att svara på dessa frågor
genomför hamnen under hösten 2014 en studie av sina framtida behov i form av kajer,
ytor och lager men även behovet av landinfrastruktur kommer att belysas. Studien
genomförs med hjälp av extern konsult och beräknas vara klar under november månad
2014. Tas beslut utan hänsyn till denna behovsanalys finns risk för suboptimering av
resurserna.
Varbergs kommun är inte ensam om att hamna i en konflikt mellan hamnutveckling och
stadsutveckling. De flesta svenska hamnar är byggda för länge sedan när städerna var
mindre och volymerna över hamnen betydligt lägre. Därför är det intressant att göra
jämförelser med andra hamnar och kommuner om hur de löst sina motsvarande
problem. Jag har därför valt att sälla frågor till hamnarna i Stockholm och Trelleborg
som delvis befinner sig i samma situation som Varberg.
I Trelleborg byggs en ny hamn för att öka hamnens kapacitet att möta kundernas behov.
Till skillnad mot Varberg äger hamnen i Trelleborg sin mark, såväl den där
verksamheten drivs idag som den där den nya hamnen byggs. Finansieringen av
nyinvesteringen sker till stor del genom att hamnbolaget säljer mark för bostadsbyggande med förtur för kommunen.
I Stockholm råder ett förhållande mellan stad och hamn som till stora delar liknar det i
Varberg. Kommunen som är markägare vill exandera bostadsbyggandet i Värtaområdet
på de ytor som idag arrenderas av Stockholms Hamnar AB. Resultatet blir att hamnen
måste flytta och att en ny hamn måste etableras. Det är således ett stadsbyggnadsprojekt
snarare än ett hamnbyggnadsprojekt. Men det är inte enbart en nackdel för hamnen att
flytta. Den befintliga anläggningen är gammal om än väl underhållen men den byggdes
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
11
delvis för en annan verksamhet än dagens. En ny hamnanläggning ger därför vissa
fördelar, bl.a. möjliggör den en rationellare drift. Därför har parterna enats om att
Stockholms Stad svarar för ¾ av investeringen och resterande fjärdedel läggs in i
hamnens arrendekostnad.
Hamnmyndighet
När det gäller Hamnmyndighetsfunktionen så är den, som framgår från sammanställningen av intervjuerna med hamnarna, till övervägande del delegerad direkt från
kommunfullmäktige till hamnbolaget. Samma sak gäller ansvaret för hamnavgifterna.
Orsakerna är flera men respondenterna nämner framförallt:




kunderna är oftast internationella redare vilka sätter spelreglerna
hamntaxan har utvecklats till en del av den kommersiella uppgörelsen
kontakten med fartygen kräver nautisk kunskap, snabbhet och hög servicegrad
det är irrationellt att ha två parallella organisationer
HallandsHamnar
Det fanns ett antal skäl till varför HallandsHamnar bildades men i detta sammanhang
kan framhållas:



Ökad konkurrenskraft
Ökad kompetens
Bättre resursutnyttjande
Dagens hamnverksamhet skiljer sig i mångt och mycket från gårdagens. Samhällets och
kundernas krav på effektivitet, hållbarhet och service i olika former gör att de små
hamnarna får allt svårare att klara sig. Kraven på kunskap och ny teknik gör att det
mindre företaget riskerar att få alltför höga kostnader för att hänga med i konkurrensen
och därmed bli en belastning för sina ägare. I och med bildandet av HallandsHamnar
kan hamnarna i Varberg och Halmstad bättre och effektivare ta tillvara och utveckla
sina gemensamma resurser inom ett flertal områden som t.ex. Miljö, Säkerhet, IT,
Teknik, Ekonomi och Nautisk kompetens för att därigenom öka sin konkurrenskraft till
en lägre kostnad än den som blivit fallet om samarbetet inte kommit tillstånd.
Förslag till mandat och rollfördelning
Verksamheten i Varbergs hamn skiljer sig inte speciellt mycket från verksamheten i de
jämförda hamnarna. Det som skiljer är först och främst organisation och
ansvarsfördelning mellan de olika parterna. Dagens organisation av hamnverksamheten
i Varberg kan till stor del härledas till historiska fakta. Bl.a. var hamnbolaget under stor
del av epoken Terminal West till 60 % ägt av sina kunder och privata intressenter och
det var då naturligt att Hamnmyndigheten drevs som en separat verksamhet. Men sen
cirka 10 år är kommunen helägare av bolaget varför en övergång till en mer rationell
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
12
organisationsmodell med tydliga ansvarsgränser som bättre svarar upp mot parternas
behov och kompetenser rekommenderas.
Utifrån givna förutsättningar, genomförda intervjuer och studier samt egen erfarenhet
från rederi- och hamnverksamhet föreslår jag att:









Kommunen delegerar ansvaret för Hamnmyndighetesfunktionen till HHV
HHV får ansvaret för all kommersiell hamnverksamhet i den allmänna hamnen
inkluderande Stena
HoG får rollen som Landlord
HHV fasställer alla priser till kund inklusive fartygshamnsavgifter och hamntaxa
HoG fastställer årligen efter samråd med HHV en rullande underhållsplan för de
kommande tre åren
HHV fasställer årligen en treårsplan för sin verksamhet och sina behov, planen
redovisas och fasställs, efter det att den beslutats av bolagets styrelse, av
bolagets ägare
Ett nytt Förvaltningsavtal upprättas där årsavgiften för hamnen baseras på
kommunens självkostnader, enligt fastsällda principer, och där beslutade
investeringar och underhållskostnader enligt överenskomna planer årsvis arbetas
in.
Ägardirektiv respektive Reglemente uppdateras
Förändringarna genomförs 2015-04-01
Förslag på förvaltningsavgifter
Hamnarna blir allt mer konkurrensutsatta och deras prissättning allt mer komplex.
Därför går utvecklingen mot att hamnarna själva avgör hur priset gentemot kunden
presenteras. Ett fast pris per hanterad enhet är idag mer vanligt än ett pris uppdelat på
rörliga kostnader och avgifter enligt en officiell taxa.
Målet med mitt uppdrag har bl.a. varit att föreslå ett system som ger hamnen denna
möjlighet samtidigt som det ger HoG en bättre föutsättningar att planera sin långsiktiga
verksamhet samtidigt som effektivare förvaltning kan bidra till utveckling av
verksamheten utan att för den skull behöva öka avgifterna. Med utgångspunkt från
insamlat material och inte minst den gedigna redovisningen av ekonomin föreslår jag ett
avgiftssystem där HoG ersätts enligt nedanstående idéskiss.
Ett nytt förvaltningsavtal upprätts där samtliga ersättningar från HHV till HoG regleras.
Den idag rörliga Fartygshamnsavgiften räknas om till en fast avgift upp till en viss
volym, på volymer över denna betalar HHV en rörlig kostnad per GT, en kostnad som
skall vara så utformad att den utgör ett incitament för båda parterna att öka
trafikvolymen. Ett slutligt Förvaltningsavtal måste självfallet grundas på relevanta
kostnader och framförhandlas mellan parterna.
Nedanstående exempel skall ses som ett tidigt förslag på hur HHVs ersättning til HoG
för hamnanläggningen kan konstrueras:
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
13
Fast avgift
Arrendeavgift
Fartygshamn
Summa
9 000 mkr
4 000
(Volym upp till 1750 kGT)
13 000 mkr
Statistik över fartygens bruttodräktighet uttryckt i GT (grosston) för de elva redovisade
åren visar att i snitt hanterades fartyg på tillsammans 1 863 kGT med som lägst 1 625
kGT och högst 2550 kGT. De högsta GT siffrorna nåddes under åren 2005 till 2007,
mest troligt som en effekt av stormen Gudrun. Om man räknar om dessa till normalår
får vi en snittsiffra på 1759 kGT per år varför jag föreslår att HHV till HoG betalar en
fast avgift upp till 1750 kGT. Överstiger den sammanlagda årsvolymen 1750 kGT utgår
en rörlig Fartygshamnsavgift för HHV till HoG enligt nedanstående:
Rörlig avgift
1 750 – 1 900 kGT
1 901 – 2 000
2 001 -
1,75 kr
1,00
0,50
Förslaget ger HoG en fast miniintäkt samtidigt som det ger HHV en möjlighet att öka
sitt resultat eftersom bolaget får behålla en allt större del av Fartygshamnsavgiften.
Förutsatt att ansvaret för Stena avtalet övergår till HHV skall självfallet siffrorna från
den affären arbetas in i en slutlig överenskommelse.
Nytt Förvaltningsavtal
Befintligt Förvaltningsavtal är skrivet i en tid när Varbergs hamn var organiserat på ett
annat sätt än dagens, ett genomförande av föreslagna åtgärder understryker ytterligare
behovet av ett nytt avtal. Eftersom systerhamnen i Halmstad nyligen avtalat om ett nytt
avtal med sin huvudman och att stora delar av innehållet kan appliceras på hamnverksamheten i Varberg kan avtalet med fördel tjäna som utgångspunkt för ett nytt
Förvaltningsavtal mellan parterna i Varberg.
För att arbeta fram ett förslag på nytt Förvaltningsavtal, avtalsprinciper och avgifter etc.
föreslås en arbetsgrupp med representanter från HoG, HHV samt representant för
kommunens ekonomikontor. Kommundirektören, förvaltningschefen för HoG samt vd
för HHV föreslås utgöra styrgrupp för arbetet.
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
14
Effekter av förslaget
Hamnrelationer imorgon
KF
Aktieägare
Ägardirektiv
Reglemente
VSAB
Aktieägare
HoG
Förvaltningsavtal/Arrende
HHV
Hyresavtal
VFAB
Ägardirektiv
HHAB
Hyresavtal
Arrendeavtal etc
Kommersie la avtal
Södra
Övriga
Stena
Kunder
Extern verksamhet i
hamnen
Ansvarsområden och Samrådsfrågor
Nedanstående tabell ger exempel på ansvarsgränser och samrådsfrågor efter det att
förslaget genomförts. Punkterna bör för undvikande av framtida diskussioner och
tolkningstvister arbetas in i det nya Förvaltningsavtalet och i förekommande fall även i
Ägardirektiv och motsvarande dokument.
Ansvarsfördelning (Exempel)
Vem skriver Ägardirektiv/Reglemente
KF
X
Vem äger marken inom hamnområdet
X
Vem är Landlord för hamnområdet
HoG
X
Vem disponerar hamnområdet
X
Vem förvaltar marken inom hamnområdet
X
Vem ansvarar för att förvaltningsavtalet följs
X
Vem ansvarar för driftskostnader inom hamnområdet
Vem ansvarar för underhåll av och investering i
hamnområdet
HHV VFAB
X
X
X
Vem beslutar om nyinvesteringar i hamnområdet
X
X
Vem beslutar om underhållsinvesteringar
X
X
X
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
15
Vem beslutar om investeringar i infrastruktur
X
Vem är Hamnmyndighet på delegation från KF
X
Vem är Hamnoperatör i Hamnområdet
X
Vem ansvarar för de kommersiella kundavtalen
X
Vem beslutar om avgifter och priser för hamntjänster
X
Vem beslutar om avgifter och priser för hamntjänster
Vem ansavrar för att Underhållsplan uoorättas och följs
X
Vem ansvararför ISPS
X
Vem ansvarar för sjösäkerheten
X
Vem ansvarar för muddring
X
Vem ansvarar för fastigheter inom hamnområdet
X
Viktiga samrådsfrågor (Exempel)
Nyinvesteringar
X
X
X
Infrastruktur, tillfartsvägar och spår
X
X
X
X
X
Underhållsplan
Nyetableringar
X
X
Hur påverkas parterna?
Kunder
Generellt kan sägas att kunder inte vill ha flera kontakter hos en
leverantör. Man vill möta kompetenta representanter som har ett
tydligt mandat att fatta beslut. Den föreslagna lösningen
möjliggör för HHV att leva upp till detta. Kunderna är självfallet
medvetna om att ingen part självständigt kan fatta alla beslut men
förslaget innebär att kunden inte riskerar att ”bollas” mellan olika
avdelningar och funktioner
HoG
HoG får en tydligare roll som infrastrukturägare. Man kan
fokusera på utveckling och underhåll utifrån överenskomna och
fasställda planer och kan därigenom fokusera och utveckla sin
organisation på sin kärnverksamhet.
HoGs ekonomi kommer att påverkas positivt, man får en fast
avgift från den kommersiella verksamheten som möjliggör en
PM avseende ansvarfördelning mellan parterna i Varbergs hamn
16
bättre långsiktig planering. Förutsatt att föreslagna ändringar i
redovisningsprinciper genomförs skapas en situation där man
klart och tydligt kan visa hur medlen används och till vilket
ändamål. Den ”subventionering” som idag sker via
Fartygshamnsavgifterna är en subventionering som knappast
stärker HHVs konkurrenskraft. Därför måste övriga hamndelar få
en annan finansieringskälla.
HHV
HHVs roll blir tydlig. Bolaget får ansvaret för alla kommersiella
hamnfrågor och styr själv över sin ekonomi med utgångspunkt i
ägardirektivet. Förslaget innebär samtidigt ett större ansvar för
hela ”hamnaffären” vilket ställer större krav på dess organisation
och medarbetare. Men ansvaret liknar efter förslagets införande
situationen i Halmstad vilket gör att HallandsHamnars
organisation får bättre förutsättningar att utvecklas till en enhet
där de olika kompetenserna kan användas på ett än mer effektivt
sätt. I relation till HoG får man en klar och tydlig beställarroll och
HoG får en tydlig Landlord funktion kopplad till sin utförarroll
som infrastukturhållare,
Kommunledning
För kommunledningen som har det totala ansvaret för
kommunens alla verksamheter innebär förslaget en renodling av
ledningsfunktionen. Samtliga kommersiella hamnfrågor samlas på
ett ställe, risken för dubbelkommando minskar och KF kan via
ägardirektiv styra all hamnverksamhet direkt via Varbergs
Stadshus AB vilket inte är möjligt idag då HoG är en egen
förvaltning skild från Varbergs Stadshusorganisationen.
Slutsatser
En organisation och styrning av den kommersiella hamnverksamheten i Varberg enligt
ovanstående förslag skapar bättre förutsättningar att möta de stora utmaningar som
hamnverksamheten, men också kommunen, står inför och inte minst ger förslaget:





Tydliga beslutsvägar och klara mandat
Fokus på den egna verksamheten
Kostnadskontroll
Rationell användning av befintliga resurser
Ökad konkurrenskraft
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
6.
Presentation av avdelning projekt
8 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
7.
Bokslut 2014 samt verksamhetsberättelse/årsredovisning
Dnr: HGN 2013/0087
Handläggare: Erika Hurtig
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 14
Dnr HGN 2013/0087
Bokslut 2014 samt verksamhetsberättelse/årsredovisning
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- godkänna redovisningen av bokslut 2014
-
godkänna föreslagen och till ekonomikontoret inskickad hantering av
över och underskott:
o för driftramen att underskottet om 294 tkr avskrivs
o för driftramen överflytta 1 000 tkr av de ej utnyttjade medlen för
vägföreningar och vägsamfälligheter
o för hamnverksamheten att överskottet om 2 643 tkr överförs till
resultatreserven för hamnen
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på 80 911 tkr, vilket i förhållande till årets budget resulterar i ett överskott på 2 348 tkr. Eftersom hamnen
har andra redovisningstekniska förutsättningar redovisar de en nollbudget
gentemot kommunen och resultatet för hamnavdelningen landar på plus 2 643
tkr. För driftramen blev resultatet minus 294 tkr.
Driftram
Underskottet på driftramen beror till största delen på kostnader kopplade till vinterväghållning, flygplats och industrispår. Totalt uppgår underskottet på dessa tre
verksamheter till -1 543 tkr. Utöver dessa tre verksamheter har nämnden haft
extra kostnader för stormskador, omhändertagande av döda sälar samt engångskostnader kopplade till förvaltningens återflytt till Flickskolan/Stadshus B. Förvaltningen har under året arbetat aktivt med att finna besparingar i andra delar av
nämndens verksamhet för att balansera underskottet i ovan beskrivna verksamheter.
9 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Utfallet gällande investeringar utförda under 2014 resulterade i, för driftramen,
att 65 % av planerad budget upparbetades. Detta är en ökning gentemot föregående år med 6 procentenheter. Trots marginell ökning är upparbetningsgraden
fortfarande relativt låg. Totalt har förvaltningen haft 30 pågående projekt inom
driftramen under 2014. Avvikelsen gentemot budget överensstämmer med summan av avvikelsen i de 10 projekt som har störst avvikelse. Orsakerna till att
framdriften i dessa projekt inte blivit den planerade varierar och ligger i flera fall
utanför förvaltningens rådighet t.ex. kan det handla om olika tillstånds-, beslutsoch/eller förankringsprocesser som tagit längre tid än beräknat.
Hamnverksamheten
Hamnavdelningen gör ett plusresultat på 2 643 tkr 2014, vilket beror på att avdelningen inte haft så stora kostnader för muddring och fastighetsrenovering som
man haft tidigare år.
I hamnens investeringsram låg 2014, 19 000 tkr. Av detta upparbetades 7 327
tkr, eller 39 %. Den enskilt största orsaken till det låga utfallet är att en av investeringarna, ”Affärsbehov hamn”, som har en budget på 10 000 tkr inte utnyttjades alls. Just denna investeringspost tas enbart i bruk om det uppstår några affärsbehov, vilket inte skedde under 2014.
Över- och underskott
Även när det gäller hanteringen av över- och underskott har driftramen och
hamnverksamheten olika redovisningstekniska förutsättningar och även olika
resultatreserver.
Driftram
För driftramen föreslås att nämndens underskott på minus 294 tkr begärs som
händelser utanför nämndens kontroll, vilket innebär att dessa regleras centralt.
Det skulle medföra att driftramens resultatreserv skulle stå intakt på plus 420 tkr.
Upparbetningen av budgeten kopplade till vägföreningar och vägsamfälligheter
blev lägre än budgeterat och prognosticerat under året. Detta beror bland annat
på att vår personalstyrka som arbetar med denna verksamhet har varit underbemannad under slutet av året efter att två medarbetare avslutat sin anställning vilket medfört svårigheter att fullt ut hålla igång verksamheten. Förvaltningen har
inte på motsvarande sätt som alla tidigare år kunnat agera och driva på så att
erforderliga och önsvärda åtgärder kunnat genomföras. Konsekvensen blir att vi
nu har en icke önskvärd eftersläpning på åtgärder som skulle behöva hanteras.
Genom en överföring av de ej utnyttjade medlen med 1 000 tkr skulle denna eftersläpning kunna hanteras.
10 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Hamnverksamheten
För hamnverksamhetens resultat på plus 2 643 tkr föreslås att överskottet i sin
helhet förs till resultatreserven för hamnen. Det skulle innebära att hamnens fond
ökade till 9 255 tkr. Hamnverksamheten belastas vissa år av mycket tunga ekonomiska poster som till exempel muddring. För att ha kapital att kunna genomföra sådana nödvändiga åtgärder behöver hamnen ha en resultatreserv som klarar
av att täcka kostnader av det slaget.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag:
Controller
Ekonomikontoret
11 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2013/0087-65
Handläggare: Erika Hurtig
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2015-01-30
Bokslut 2014 samt verksamhetsberättelse /
årsredovisning
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- godkänna redovisningen av bokslut 2014
- godkänna föreslagen och till ekonomikontoret inskickad hantering av
över och underskott:
o för driftramen att underskottet om 294 tkr avskrivs
o för driftramen överflytta 1 000 tkr av de ej utnyttjade medlen för
vägföreningar och vägsamfälligheter
o för hamnverksamheten att överskottet om 2 643 tkr överförs till
resultatreserven för hamnen
Beskrivning av ärendet
Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på 80 911 tkr, vilket i förhållande till årets budget resulterar i ett överskott på 2 348 tkr. Eftersom hamnen
har andra redovisningstekniska förutsättningar redovisar de en nollbudget
gentemot kommunen och resultatet för hamnavdelningen landar på plus 2 643
tkr. För driftramen blev resultatet minus 294 tkr.
Driftram
Underskottet på driftramen beror till största delen på kostnader kopplade till vinterväghållning, flygplats och industrispår. Totalt uppgår underskottet på dessa tre
verksamheter till -1 543 tkr. Utöver dessa tre verksamheter har nämnden haft
extra kostnader för stormskador, omhändertagande av döda sälar samt engångskostnader kopplade till förvaltningens återflytt till Flickskolan/Stadshus B. Förvaltningen har under året arbetat aktivt med att finna besparingar i andra delar av
nämndens verksamhet för att balansera underskottet i ovan beskrivna verksamheter.
Utfallet gällande investeringar utförda under 2014 resulterade i, för driftramen,
att 65 % av planerad budget upparbetades. Detta är en ökning gentemot föregående år med 6 procentenheter. Trots marginell ökning är upparbetningsgraden
fortfarande relativt låg. Totalt har förvaltningen haft 30 pågående projekt inom
driftramen under 2014. Avvikelsen gentemot budget överensstämmer med summan av avvikelsen i de 10 projekt som har störst avvikelse. Orsakerna till att
framdriften i dessa projekt inte blivit den planerade varierar och ligger i flera fall
12 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
utanför förvaltningens rådighet t.ex. kan det handla om olika tillstånds-, beslutsoch/eller förankringsprocesser som tagit längre tid än beräknat.
Hamnverksamheten
Hamnavdelningen gör ett plusresultat på 2 643 tkr 2014, vilket beror på att avdelningen inte haft så stora kostnader för muddring och fastighetsrenovering som
man haft tidigare år.
I hamnens investeringsram låg 2014, 19 000 tkr. Av detta upparbetades 7 327
tkr, eller 39 %. Den enskilt största orsaken till det låga utfallet är att en av investeringarna, ”Affärsbehov hamn”, som har en budget på 10 000 tkr inte utnyttjades alls. Just denna investeringspost tas enbart i bruk om det uppstår några affärsbehov, vilket inte skedde under 2014.
Över- och underskott
Även när det gäller hanteringen av över- och underskott har driftramen och
hamnverksamheten olika redovisningstekniska förutsättningar och även olika
resultatreserver.
Driftram
För driftramen föreslås att nämndens underskott på minus 294 tkr begärs som
händelser utanför nämndens kontroll, vilket innebär att dessa regleras centralt.
Det skulle medföra att driftramens resultatreserv skulle stå intakt på plus 420 tkr.
Upparbetningen av budgeten kopplade till vägföreningar och vägsamfälligheter
blev lägre än budgeterat och prognosticerat under året. Detta beror bland annat
på att vår personalstyrka som arbetar med denna verksamhet har varit underbemannad under slutet av året efter att två medarbetare avslutat sin anställning vilket medfört svårigheter att fullt ut hålla igång verksamheten. Verksamheten bygger till stor del på att förvaltningen i mycket nära samarbete med föreningarna
och samfälligheterna planerar och genomför åtgärder som ger förutsättningar för
en mer enhetlig kvalitets- och servicenivå på anläggningarna oavsett vem som är
ansvarig väghållare. Verksamheten bidrar också till att utjämna och balansera
förutsättningarna för att erbjuda liknande villkor i hela kommunen oavsett om
det är tätort eller landsbygd. Förvaltningen har inte på motsvarande sätt som alla
tidigare år kunnat agera och driva på så att erforderliga och önsvärda åtgärder
kunnat genomföras. Konsekvensen blir att vi nu har en icke önskvärd eftersläpning på åtgärder som skulle behöva hanteras. Genom en överföring av de ej utnyttjade medlen med 1 000 tkr skulle denna eftersläpning kunna hanteras.
Hamnverksamheten
För hamnverksamhetens resultat på plus 2 643 tkr föreslås att överskottet i sin
helhet förs till resultatreserven för hamnen. Det skulle innebära att hamnens fond
13 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
14 (52)
ökade till 9 255 tkr. Hamnverksamheten belastas vissa år av mycket tunga ekonomiska poster som till exempel muddring. För att ha kapital att kunna genomföra sådana nödvändiga åtgärder behöver hamnen ha en resultatreserv som klarar
av att täcka kostnader av det slaget.
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Förvaltningschef
Henrik Petzäll
Controller
Patrik Emanuelsson
Bilagor
Bilaga 1. Årsredovisning 2014 HGN
Bilaga 2. Över och underskott driftsredovisning 2014 HGN
Protokollsutdrag
Foto: Liv Sonntag
Hamn- och gatunämndens
ÅRSREDOVISNING
2014
1
Innehåll
Förvaltningschefen har ordet .................................................................................................................. 3
Organisation ............................................................................................................................................ 5
Verksamhetsberättelse ........................................................................................................................... 9
Hänt i verksamheten ........................................................................................................................... 9
Framtid .............................................................................................................................................. 14
Vision 2025 ........................................................................................................................................ 16
Politiska prioriteringar ....................................................................................................................... 18
Mål......................................................................................................................................................... 19
Redovisning av hamn- och gatunämndens nämndmål ..................................................................... 20
Redovisning av personalmål .............................................................................................................. 27
Redovisning av miljömål .................................................................................................................... 28
Nyckeltal ................................................................................................................................................ 30
Kommentar till nyckeltalen ............................................................................................................... 31
Ekonomiskt utfall drift ........................................................................................................................... 33
Kommentar till det ekonomiska utfallet på driftramen .................................................................... 33
Kommentar till det ekonomiska utfallet på hamnen ........................................................................ 34
Ekonomiskt utfall investeringar............................................................................................................. 35
Kommentar till investeringsutfallet på driftramen ........................................................................... 36
Kommentar till investeringsutfallet på hamnen ............................................................................... 55
Exploateringar ....................................................................................................................................... 59
Kommentar till exploateringarna ...................................................................................................... 60
Personal ................................................................................................................................................. 68
Personalkostnader............................................................................................................................. 68
Åldersstruktur.................................................................................................................................... 68
Sjukfrånvaro ...................................................................................................................................... 69
Intern kontroll ....................................................................................................................................... 70
Rapporteringstillfällen samt kontrollpunkter 2014........................................................................... 70
Redovisning av interna kontrollpunkter............................................................................................ 71
2
Förvaltningschefen har ordet
När vi nu summerar 2014 kan vi ånyo konstatera att den verksamhet som bedrives på förvaltningen
engagerar väldigt många boende, besökare och näringslivet. Vi är alla beroende av att de offentliga
utemiljöerna fungerar som förväntat och att vi alla kan färdas, vistas och verka utan allt för många
begränsningar. Har vi då lyckats? Ja det vågar jag påstå, och stöd för detta finns bland annat i den
senaste medborgarenkäten där frågor ställs till boende i ett stort antal kommuner i Sverige om hur
medborgarna upplever de offentliga miljöerna avseende gator, parker, grönområden, torg mm. Frågorna kretsar kring bland annat tillgänglighet, framkomlighet, skötsel och om utemiljöerna upplevs
som attraktiva. I jämförelse med övriga kommuner som deltar i enkäten placeras sig Varberg väl i de
flesta kategorierna av verksamhetsområdena.
Ett annat mått på att vår verksamhet är i fokus kan utläsas när vi sammanställer inkomna synpunkter
och önskemål utifrån de olika kanaler som finns för att nå kommunen. Mer än hälften av alla inkomna synpunkter via Tyck om Varberg, ärendehantering och sociala medier till kommunen har direkt beröring med förvaltningens verksamhet. Samtidigt som det är positivt att få in alla synpunkter
kan det också konstateras att förvaltningen inte riktigt har resurser att hinna bemöta och hantera
synpunkterna så som vore önskvärt
Som framgår av denna årsredovisning har förvaltningens verksamhet stor bredd och vi har en betydande roll och stort ansvar för kommunens samhällsplanering och samhällsbyggande. Samtidigt som
det är mycket nytt på gång behöver vi också fortsätta att utveckla och arbeta med de befintliga miljöerna i såväl staden som i kommunens övriga tätorter och på landsbygden. Förvaltningen har en
central roll i både de stora samhällsbyggnadsprojekten likväl som i utvecklingen av de befintliga miljöerna. Vi planerar, genomför och förvaltar en hel del av kommunens offentliga utemiljöer och för att
klara av det måste vi ha en organisation som både kan hantera det som går att planera men också ha
beredskap för att hantera det oförutsedda. Under 2014 har det senare visat sig i bland annat onormalt många döda sälar, svåra stormar samt extra insatser för vinterväghållningen vilket tyvärr bidragit till ett underskott i resultatet.
Under 2014 har förvaltningen aktivt arbetat med konkreta aktiviteter som svarar mot kommunens
målsättningar. Exempel på detta är förbättringar för kollektivtrafiken samt nya gång- och cykelbanor.
Vi har deltagit i samhällsplaneringsprocessen som ger förutsättningar för en god takt i kommunens
bostadsförsörjning och även ger möjligheter för verksamhetsetableringar. Ett attraktivt Varberg förutsätter kort sagt att våra offentliga miljöer upplevs som attraktiva vilket förvaltningen arbetar aktivt
med.
Hamnverksamheten fortsätter att utvecklas och resultatet syns bland annat i form av upprustade
hamnmiljöer på central plats. I hamnområdet har vi anordnat ett antal ställplatser för husbilar vilket
varit mycket uppskattat och efterfrågat.
3
Under 2014 har vi fortsatt att bygga upp vår projektavdelning som är en förutsättning för att vi på ett
ännu bättre sätt kan arbeta med alla våra projekt med hög professionalism där vi styr, leder och följer upp projekten utifrån bland annat funktion, teknik och ekonomi. Allt i syfte naturligtvis för att
ännu lite bättre kunna genomföra projekten och leverera det som alla våra brukare, besökare och
näringsliv förväntar sig av våra offentliga gemensamma miljöer
Planeringen för att äntligen få till det efterlängtade Fästningsbadet har nu gått in i en ny fas där vi
nyligen lyckats få till alla erforderliga tillstånd och där arbetena nu startar vintern 2014/2015 för att
ha en fullt färdig anläggning på plats lagom till badsäsongen 2016.
En utblick för de kommande åren visar på att samhällsbyggandet i Varberg står inför mycket spännande och omfattande utmaningar. Just nu planeras för en ny järnvägstunnel under Varbergs tätort
och en ny attraktiv järnvägsstation kommer att beredas plats i Varbergs centrum. Detta ger unika
möjligheter för Varberg: En ny hamn ska anläggas, en helt ny havsnära stadsdel planeras, trafiksystemen och grönstrukturen utvecklas och nya offentliga rum skapas. Stadsutvecklingsprojektet är
den största utmaningen i Varberg sedan bygget av fästningen för över 700 år sedan!
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Hamn- och gatuförvaltningen
4
Organisation
Hamn- och gatuförvaltningen ansvarar för trafiksystem och kommunens offentliga miljöer. Förvaltningen utvecklar, planerar, driver, bygger och sköter verksamheten i enlighet med hamn- och gatunämndens ansvarsområde. Det huvudsakliga arbetet på hamn- och gatuförvaltningen sker inom
samhällsbyggnadsprocessen, i nära samarbete med framförallt kommunstyrelsen och byggnadsnämnden.
Hamn- och gatuförvaltningen är organiserad i avdelningarna Drift och anläggning, Projekt, Trafik,
Offentliga rummet och Hamn. Därtill har förvaltningschefen en stab.
Förvaltningschefens stab
Staben är förvaltningschefens förlängda arm och bemannad av funktionerna controller, verksamhetsutvecklare, kommunikatör, nämndsekreterare och förvaltningsassistent (tillika nämndadministratör). Stabens uppgift är att utveckla, driva och samordna förvaltningens arbete med ekonomisk
planering, uppföljning och redovisning, verksamhetsutveckling, intern kontroll, kundorientering och
kommunikation samt administration.
Avdelning Drift och anläggning
Drift och anläggning ansvarar för drift, skötsel och underhåll av gator, vägar, andra trafikanläggningar, allmän plats, torg, parker och grönområden, bad, lekplatser, motionsspår och flygplatsen på Getterön. Exempel på arbetsuppgifter är parkarbete, städning, sopning av gator och snöröjning. Avdel5
ningen arbetar också med anläggning i de delar av nämndens investeringar som genomförs i egen
regi. Där avtal finns med vägförening eller samfällighet sköter avdelningen drift, underhåll och anläggning utanför kommunens egna vägar.
Drift och anläggning är expertresurs till kommunen inom områdena drift, skötsel, underhåll och anläggning. Avdelningen fungerar också som en resurs åt exploateringsprojekt och annan förvaltnings
verksamhet gällande skötsel av grönytor och annan utemiljö.
Avdelningen i indelad i tre enheter:
- Gata drift och anläggning
- Park drift, där växthusen ingår
- Park anläggning
Avdelning Projekt
Projekt arbetar med nämndens investeringar enligt nämndens uppdrag och är kompetens- och expertresurs åt annan del av koncernen, t ex i exploateringsprojekt och i verksamheter hos andra
nämnder, förvaltningar eller bolag. Avdelningens projektledare ansvarar för projekt, som t ex ombyggnation av gator i centrum, byggnation av nya gång- och cykelvägar, cirkulationsplatser och utveckling av offentliga platser såsom Fästningsbadet.
Avdelning Trafik
Trafik ansvarar för att utveckla och utforma trafiksystemet för att möjliggöra säkra, effektiva och
hållbara resor och transporter. Avdelningen arbetar med strategier och inriktningar, strategisk planering, standards och kriterier, utveckling, utredningar, åtgärdsvalsstudier och förstudier samt åtgärdsplanering inom trafikområdet. Samverkan med andra aktörer sker för att utveckla res- och
transportmönster.
Avdelningen ansvarar för bidrag till enskilda väghållare. I uppdraget ligger också att fatta myndighetsbeslut enligt trafikförordningen, vägmärkesförordningen med flera, bedriva trafikövervakning
och handlägga parkeringstillstånd. Avdelningen arbetar också med de åtaganden gällande väghållning och väghållningsmyndighet som omnämns i Väglagen, motsvarande inom allmän platsmark.
Avdelningen är också en kompetens- och expertresurs till kommunen inom trafik och väghållning.
Avdelning Offentliga rummet
Offentliga rummet ansvarar för kommunens parker och grönområden, lekplatser, stränder och badplatser, motionsspår, torg och andra offentliga rum. Syftet är att utveckla, utforma och ta hand om
det offentliga rummet i staden att ge olika värden till medborgare och besökare samt ge rum för en
varierad rad av aktiviteter.
Avdelningen arbetar med strategier och inriktningar, strategisk planering, standards och kriterier,
utveckling, utredningar, åtgärdsvalsstudier och förstudier samt åtgärdsplanering för det offentliga
rummet. Som exempel ansvarar landskapsarkitekter för utformning av nya lekplatser, utveckling av
stadsdelsområden och gröna ytor i det offentliga rummet.
6
Inom avdelningen finns en torgvärd, som utvecklar torget som offentligt rum och sköter administrationen av torghandeln. Avdelningen ansvarar också för myndighetshantering för offentlig plats och
upplåter torget och andra offentliga platser för aktiviteter, evenemang och företagande.
Avdelningen är kompetens- och expertresurs till kommunen inom ”grönfrågor”, gestaltning, landskap
och offentliga rummet.
Avdelning Hamn
Hamn är hamnmyndighet och hamnskyddsansvarig för Varbergs hamn och Träslövsläges hamn. Avdelningen sköter driften av exempelvis farleder, hamnbassänger, pirar och kajer. Vidare ansvarar
avdelningen för driften av gästhamnen i Varbergs innerhamn. Verksamheterna inom hamnen drivs
och utvecklas utan kommunal skattefinansiering.
De kommunala spåranläggningarna omfattas av spåren inom hamnen, till Södra Cell i Värö och till
Susvind i Varberg. Avdelning hamn utför uppgifter som är kopplade till kommunens roll som infrastrukturförvaltare för kommunens järnvägsanläggningar.
Avdelningen har också uppdraget att vara verksamhetsansvarig för Varbergs flygplats. Flygplatsen är
en godkänd allmän flygplats och sköts utifrån flygsäkerhetskrav. Utöver privatflyg och företagsflygningar trafikeras flygplatsen även av nyttoflyg såsom brandflyg, sjöräddning och bevakningsuppdrag.
Avdelningen är en kompetens- och expertresurs till kommunen inom hamnfrågor.
Så arbetar vi
Förvaltningschefens stab stöttar avdelningarna med ekonomisk planering, uppföljning och redovisning, verksamhetsutveckling, intern kontroll, kundorientering och kommunikation samt administration.
Projektavdelningen stöttar de andra avdelningar med projektledning. Drift och Anläggning arbetar
organisationsöverskridande med drift, anläggning och underhåll. Avdelning Hamn arbetar med drift,
anläggning och underhåll inom hamnen men också strategiskt med utredningar och utveckling av
hamnen.
Avdelningarna Trafik och Offentliga rummet deltar i samhällsbyggnadsprocessen och arbetar strategiskt med utredning, planering och utveckling inom sina respektive sakområden.
7
8
Verksamhetsberättelse
Hänt i verksamheten
Skötsel, underhåll, drift och anläggning
I början av juni invigdes Sörse SDP. Hela projektet är ett samarbete med Varbergs Bostad och har
under året utvecklats till en samlingsplats för alla, stora som små. Lekplatsen är välbesökt och odlingslotterna är mycket populära. En bra start för Gröna Sörse.
I projektet iordningsställdes också stråket mellan Sörse och nya lekplatsen i Påskbergsskogen med
bl.a. nya bänkar och ett utegym. Utegym har under året också placerats i anslutning till de två motionsspår vi rustat upp i Bua och på Håsten.
Som ett led i vår ambition att på ett miljövänligare sätt hantera de restprodukter vi producerar har vi
startat upp en kompostanläggning där i princip allt grönt avfall hamnar. T.ex. löv, ogräs, häckklipp
mm. Tanken är att vi så småningom är självförsörjande på jord till våra anläggningar.
Som ett led i denna ambition har vi även investerat i en griplastarvagn. På så vis kan vi på ett effektivt
sätt samla ihop stock och ris som görs till flis och går till Varberg Energi AB:s nya värmeverk.
Under året har vi färdigställt delar av Kattegattleden. Det är etapperna vid Portgatan i Träslövsläge,
utmed Södra Näsvägen samt en etapp vid Naturum på Getterön.
Deltagande i samhällsbyggnadsprocessen och stadsutvecklingsprojekten
Hamn- och gatuförvaltningen har under året 2014 deltagit och samverkat med andra förvaltningar
för att upprätta nya detaljplaner. Detta innebär deltagande i möten för plansamordningar med andra
kommunala förvaltningar och andra berörda parter. Det innebär även leverenser av uppgifter till
planarkitekter på stadsbyggnadskontoret och projektledare på samhällsutvecklingskontoret samt
egna planförslag i de delar som detaljplanerna berör gator och allmän plats. Förvaltningens underbemanning för deltagande i dessa uppdrag har medfört att våra synpunkter i flera fall inte har kunnat
lämnas i tid eller inte alls blivit lämnade. Förvaltningens behov av att vara delaktig i att skapa nya
områden för exploateringar och att förnya befintliga planerade områden i kommunen är en stor angelägenhet för förvaltningen. Vi ser fram emot att under kommande år få resurser att mer aktivt
delta i dessa processer.
Under året 2014 har förvaltningen yttrat sig över 39 planärenden. Av dessa planärenden är 16 förda
till hamn- och gatunämnden. Förvaltningen har lämnat yttrande på delegation i 23 planärende. Vid
sidan av dessa yttranden har förvaltningen deltagit i samråd om flera andra detaljplaner som tidigare
blivit antagna eller som är under utarbetande.
Förvaltningen har också deltagit i stadsutvecklingsprojekten, som under året tagit fart, främst i och
med tunnelprojektet. På grund av resursbrist har deltagandet skett i mycket begränsad omfattning
vilket under särskilt under senare delen av året resulterat i att kritiska utredningar, förslag och bedömningar inte finns framme. Resursbristen har också medfört att analys av de offentliga rummen
och parkstrukturfrågor i stor utsträckning ännu inte belysts.
9
Planering för en långsiktig förvaltning
Under början av året färdigställdes förstudier för grönblå huvudgångstråk, utveckling av badplatser
och offentliga toaletter. Förstudier för utveckling av Societetsparken och en central park Tvååker
påbörjades. Denna planering och förslag till utveckling av de befintliga miljöerna i Varbergs kommun
syftar till att bibehålla och utveckla miljöernas värden för aktiviteter och upplevelse av olika slag och
säkerställa en långsiktigt god förvaltning. De färdigställda förstudierna togs in i budget 2016 och beslutades i november.
Vi har också färdigställt ”Riktlinjer för utformning av gatumiljöer i zonen utanför stadskärnan i Varberg”. Dokumentet antogs i hamn- och gatunämnden i april och utgör ett betydelsefullt underlag i
förändringar av gatumiljön, exempelvis i de gatuombyggnader som är aktuella till att följa av kollektivtrafikens omläggning. En hundriktlinje har arbetats fram under året och kommer att tas upp i
hamn-och gatunämnden under 2015.
För att utveckla förvaltningens arbetssätt har vi arbetat fram en skötselrutin för skötsel av perenna
planteringar. Vi har också färdigställt rutiner för hur lekplatsövertagande går till och hur avtalen för
detta ser ut.
Torghandel och upplåtelse av offentlig plats
2014 har arbetet med utveckling av torghandeln och översyn av styrande dokument tagit fart. Det
har kommit till stånd en referensgrupp av torghandlare, vilket gör att vi har en bra ingång att samverka med, vilket vi gjort i exempelvis framtagande av förslag till nya ordningsföreskrifter för Varbergs torg och riktlinjer för Varbergs torg. Arbetet kommer att fortgå under 2015. Rent praktiskt har
vi också införskaffat kabelskydd för att kunna hantera den ökande mängden kablar och sladdar på
torget på ett sätt så att de inte innebär en säkerhetsrisk.
För att ge ökade förutsättningar för verksamhet och ett levande stadsliv testade vi under 2014 att
upplåta den del av hamnplan som är planlagd som torg till fyra stycken matvagnar/foodtrucks. Vid
utvärdering efter sommarsäsongen bedömde vi att användningen blev ett positivt inslag i innerhamnen och vi planerar att fortsätta med att upplåta platsen för tillfällig matförsäljning under sommaren.
För att förenkla handläggningen har vi under hösten arbetat med att ta fram en e-tjänst för intresseanmälan för kommande års upplåtelse på hamnplan och för investeringsprojektet mötesplatser i
serviceorter och på landsbygd.
Under året har drygt 160 upplåtelseärenden hanterats. Detta motsvarar i antal, lika många ärenden
som under 2013. Både torgverksamheten och upplåtelse av offentlig plats har genererat mer intäkter
än föregående år. Detta beror främst på att vi har arbetat systematiskt med att utveckla och säkerställa en konsekvent handläggning och systematisk ekonomisk hantering.
Tillsammans med stadsbyggnadskontoret har vi deltagit i framarbetande av nya riktlinjer för uteserveringar i Varberg. Riktlinjerna syftar till att förbättra uteserveringarnas utformning och att ge tydlighet i handläggningen av såväl bygglov som upplåtelse av offentlig plats.
10
Satsningar på serviceorter och landsbygd
Vad gäller satsningar på serviceorter och landsbygd har vi under året fokuserat på Skällinge och Bua. I
samråd med lokalsamhället har vi planerat och byggt en ny lekplats och under projektet mötesplatser
serviceorter och landsbygd planerat och påbörjat anläggning av förskönande av korsning nära kyrkan.
I Bua har vändplats för buss planerats i dialog med lokalsamhället och anlagts som en del av en utveckling/förskönande av Bua hamn. Vi har rustat upp motionsspåret och bidragit till det utegym som
anlagts av Buas framtid.
Stadskärnans attraktivitet
I stadskärnan har de gatuombyggnader som är aktuella till följd av kollektivtrafikens nya linjedragning
varit i fokus. Östra Vallgatan och Engelbrektsgatan har anlagts under hösten och Västra Vallgatan
planeras inför 2015. Förvaltningen har lagt ner kraft på att skapa förutsättningar för bra helhetslösningar och goda stadsmiljöer ur både trafik och utformningsperspektiv. På samma sätt har vi under
året planerat och samverkat kring ny utformning av Norrgatan. Utvecklingsprojektet torget, brunnsparken och kyrkan har fortlöpt och utmynnat i ett förslag på inriktningsbeslut som kommer att behandlas politiskt under 2015.
För att stärka stadskärnans lyskraft, trivsel och attraktivitet har vi samverkat med Marknad Varberg
kring effektbelysning av träd i Brunnsparken på Alla hjärtans dag och Halloween.
Vi har fortsatt arbetet med års-tema för sommarblomsplanteringarna, vilka i år haft temat ”Romantik”. Både planteringarna och den informationsfolder som vi tog fram och den informationsdag som
vi höll i samband med utplantering i juni blev mycket uppskattad. Vi har påbörjat ett utbyte av de
planteringskärl/fat som används i stadskärnan. De nya faten har fått positiv uppmärksamhet och
förskönar stadsmiljön.
Utveckling av stadsdelar och boendemiljöer
I Sörse har vi i samverkan med Varbergs Bostad och ABF anlagt en stadsdelspark för att ge förutsättningar för det centrala parkområdet att fungera som mötesplats för liv och rörelse, lek och odling.
Odlingsprojektet är det första av sitt slag, som en del av parkmiljön på allmän plats, i Varberg. Projektet har fallit väl ut och aktiverat lokalsamhället på ett glädjande sätt. Som en del av stadsdelsparken har vi utvecklat promenadstråket i Påskbergsskogen med nya möbler, enhetlig färgsättning och
utegym. Vi har också anlagt en naturlekplats i Påskbergssskogen.
Hamnutveckling
Byggnation av naturvall mot Getterövägen samt utfyllnad av Astridviken pågår. Huvudprojektledare
för hamnutvecklingen har anställts under projektavdelningen, som startat upp arbetet med den nya
Farehamnen.
11
Handelshamnen
Ramning av 8 metersbassängen har utförts för att säkerställa rätt ledgångsdjup. Projektering av reperation för fästningspiren och klövenpiren pågår. Antal fartyg har ökat i handelshamnen med 21
stycken fartyg 2014 mot föregående år. Storleken på fartygen, GT, är detsamma som förra året. Totalt har statistiken för handelshamnen sjunkit med 6 % i hamnen. Sågade trävaror har ökat med nästan 30 % under året, Pappersmassa har under året minaskat med ca 20 %, Det har inte lossats något
vägsalt alls under året, den lossade pelletsen har minskat med över 80 % mot förra året, de lossade
råvarorna för glasframställning har Ardagh Glas Limmared flyttat till Halmstad från juli månad, det
kommer att medföra ett stort tapp av fartyg.
Tullhus
Tullhusets renovering har fortsatt under året. 14 av 20 stycken fönster är utbytta och kostnaden
läggs som en investering. Omförhandling av Danske Banks hyresavtal är utfört, detta leder till att
hyresintäkten uppräknas med 67 %. Totala hyresintäkter för år 2015 beräknas bli 903 tkr.
Färjeläge
Stena Nautica var ej i trafik under ca 3 veckor i juli månad, vilket medförde en nedgång på godsvolymen. I och med stoppet genomfördes det 47 stycken mindre anlöp under året. Däremot var godsmängden och antalet trailer detsamma som förra året, fast med mindre antal anlöp. Även antalet
passagerare och personbilar minskade med ca 20 %, beroende på att Stenas stopp.
Innerhamnen
Sex stycken nya ställplatser har uppförts under våren. Detta tillsammans med ständigt värdskapsarbete och en hög serviceanda har resulterat i en positiv uppgång med hela 42 % på antalet gästnätter
gentemot 2013. Miljöstationerna har uppgraderats med inhägnad, kodlås och fler kärl för bättre och
säkrare källsortering. Nya livräddningsstationer med skyltar märkta med platsens koordinater har
installerats. Reparation av G-kajen (Hooken) och ingjutning av spånten är under arbete. Etapp 1 i
gestaltningsprojektet, gångstråket utmed kajen har påbörjats och 100 meter av cirka 450 är stensatt.
Träslövsläges hamn
Miljöstationen har uppgraderats med nya lås för att säkerställa källsortering. Fishing for Litter har
bidragit med att cirka 3 ton skräp från havets botten har mottagits. Miljöarbetet som påbörjades
2013 har resulterat i en attraktivare plats att vistas i för såväl yrkesfiskare, båtplatsinnehavare som
besökare. I samband med att Träslövsläges varv renoverat slipen har omfogning av kaj genomförts
samt sättningar i anslutning till slipen åtgärdats. Under året har de två fiskeskeppen VG 24 Marie och
VG 392 Strannefjord hyrt mark för kräftvagn. Medfinansieringen av spolplattan som byggdes 2013
12
på Träslövsläges Båtklubb område, godkändes ej som investering 2013 och kostnaden flyttades över
till 2014 års driftskostnad.
Flygplats
En utredning om Varbergs flygplats framtid har genomförts av samhällsutvecklingskontoret på uppdrag av Kommunfullmäktige där hamn- och gatuförvaltningen inväntar direktiv. Flygplatsens ytbeskaffenhet har under 2014 varit bättre än på flera år, delvis på grund av det gynnsamma vädret men
också beroende på det dräneringsarbete som utfördes under 2013. Rörelserna på flygplatsen är reglerade till 8 500 per år och man beräknar att ligga nära den maximala gränsen under 2014.
Trafik, buller och samfälligheter
Trafikavdelningen är delaktig i stadsutvecklingsprojektet som bland annat innefattar arbetspaketet
resecentrum. Samverkan sker också med Trafikverket i arbetet med utbyte av Getteröbron.
Under året har kollektivtrafikåtgärder på Östra Vallgatan samt Engelbrektsgatan med nya angöringsplatser för busstrafiken utförts. När det gäller vägbyggnation har arbeten vid Hallagården/ Trönninge
med nya gator och cykelbanor byggts och Ankargatan har fått ny infart samt gång- och cykelbana.
Arbeten har även utförts i Träslövsläge. Utmed Södra Näsvägen har cirka 1 km cykelbana byggts och
ett nytt gångstråk vid sjukhuset har färdigställts. På Danska vägen har en trädförnyelse skett.
Ett antal trafiksäkerhetsprojekt till förmån för de oskyddade trafikanterna har utförts på olika platser
i Varberg. Fokus har legat på ” säkra skolvägar ” och korsningar och passager har byggts om.
En ny cirkulationsplats har byggts på väg 760/Västkustvägen, vilken har varit mycket efterlängtad.
Trafikstrategin för Varbergs kommun fram till 2030 har antagits under året och arbetet med en vägvisningsplan har påbörjats.
Liksom tidigare år har 195 olika vägföreningar samt vägsamfälligheter fått kommunalt driftbidrag
under året. Kostnader för vinterväghållning, grusning och andra driftåtgärder har kompenserats i den
kommunala budgeten.
Riktlinjerna för buller är färdigställda och antagna av nämnden. Etapp 1 i riktlinjerna är slutförd och
åtgärderna i etapp 2 är planerade att utföras under kommande år.
Arbeten med att ersätta kvicksilver - och högtrycksnatrium i kommunens belysningsbestånd har även
detta år genomförts. Det finns ett fortsatt behov om att komplettera belysningen längs ett antal cykelvägar och i glapp mellan belysta platser för att skapa trygga sammanhängande stråk.
Investeringar och exploateringar
På projektavdelningen har fokus under året legat på att öka leveransen och att utveckla arbetssätten
i projektverksamheten. Projektverksamheten omfattar både projektering och byggnation av både
investerings- och exploateringsprojekt. Projekt som kunnat genomföras och tas i bruk under året är
13
t.ex. gång- och cykelväg mellan Trönninge och Lindberg, bussvändslinga i Bua, lekplats i Skällinge,
motionsspår i Bua, cirkulationsplats i Träslövsläge, gator vid Hallagården, etapp 1 av gång- och cykelväg längs Södra Näsvägen, kollektivtrafikanpassning av Östra Vallgatan och Engelbrektsgatan. När det
gäller exploateringsprojekt så har t.ex. byggnation pågått för Grytåsvägen, Ankarskolan, Hallagården,
Lorensberg/Kanngjutaren, Pilgatan, Guttaredsvägen, Getterön spolplatta.
Projektverksamheten har under året omfattat 36 investeringsprojekt och 46 exploateringsprojekt
vilka omsatt 54,4 mkr för investeringsprojekt (varav 7,3 mkr i hamnen) och 33,0 mkr för exploateringsprojekt, vilket kan jämföras med siffrorna för 2013 som var 25,2 mkr för investeringsprojekt
(varav 2,9 mkr i hamnen) respektive 39,8 mkr för exploateringsprojekt.
Arbetsbelastningen har varit hög och behovet av resursförstärkning är påtaglig om leveransnivåerna
ska kunna hållas på den nivå som förväntas av oss.
Arbetet med att utveckla arbetssättet pågår och omfattar både utveckling av det förvaltningsinterna
projektarbetssättet likväl som medverkan i utveckling av det kommungemensamma projektarbetssättet där fokus under året legat på deltagande i arbetet med att kartlägga Samhällsbyggnadsprocessen.
Framtid
En fortsatt förtätning
Den förväntade tillväxten och förtätningen av de byggda miljöerna ställer fortsatta krav på förvaltningens aktiva deltagande i samhällsbyggnadsprocessen såväl som fortsatt arbete med strukturstudier och underlagsmaterial avseende förvaltningens sakområden.
Att nämndens ansvarsområden trafik, grönstruktur och offentliga rum ges en naturlig plats i dessa
processer är väsentligt för en positiv utveckling, hållbar tillväxt och för att kunna bidra till Kommunfullmäktiges mål om fler bostäder för ett attraktivare Varberg.
Ett samhällsbyggande som tar ansvar för såväl trafikfrågor, grönstrukturfrågor och utvecklingen av
offentliga rum är också en förutsättning för att kunna ta ett ökat ansvar för klimat och miljö liksom
för att kommunen ska ge ett bättre företagsklimat för fler jobb.
Att i tidiga skeden ha med strukturfrågor som gäller trafik (exempelvis goda cykelförbindelser, kollektivtrafik och genomtänka flöden för en trafiksäker miljö) och ett attraktivt offentligt rum (stadsdelsparker, lekplatser och promenadstråk mm) är nödvändigt för att göra samhällsekonomiskt riktiga
bedömningar och fortsatt kunna arbeta i en snabb och effektiv process.
Sådant arbete innebär ett allt större behov av kunskapsunderlag och nya arbetssätt och metoder. För
att bättre förstå varje enskild plans effekt och konsekvens för strukturer i kommunen behövs i högre
grad underlag om användningstillstånd, besökstal, trafikflöden, trafikmängder, resvanor och prognoser. Arbetssätt som behöver utvecklas och användas är exempelvis grönstrukturanalyser, trafikanalyser, sociala konsekvensanalyser, barnkonsekvensanalyser och landskapsanalyser. Med utökade
resurser i 2015 års budget räknar vi med att på ett mer aktivt sätt kunna delta i samhällsplaneringens
tidiga skeden så att förvaltningens verksamhet till större del består även av arbete i tidiga skeden.
14
Det är dock troligt att behoven delvis kvarstår, främst beroende på en eftersläpning i planeringsunderlag och de ytterligare resursbehov som stadsutvecklingsprojekten förväntas innebära. Ju mer
konkreta frågorna blir ju betydelsefullare blir vår kompetens i utformnings-, trafik och grönstrukturfrågor.
Behov av aktivt arbete med biologisk mångfald och naturvårdsåtgärder i markförvaltandet
Ett område där vi ser både kompetens- och resursbrist är biologisk kompetens i markförvaltandet. I
såväl skötsel och underhåll av kommunens parker, naturområden, stränder och andra grönområden,
som genomförande av projekt behövs en specialistkunskap vad gäller frågor som regleras av exempelvis miljöbalken, artskyddsförordningen mm. För att kunna förutse risker, konsekvenser och
komma med förslag som är bra lösningar ur ett naturvärdes/biologiskt perspektiv behöver en resurs
finnas nära förvaltandet. Resursen ska fungera som rådgivare och bollplank i verksamhetsnära arbete
och som bidragande i genomförande av projekt och beställningsskrivelser till konsulter och entreprenörer. Nära samarbete ska ske med kommunekologen, som ensam inte hinner bevaka och säkerställa
den biologiska kompetensen i de mer verksamhetsnära frågorna.
Staden som arena och mötesplats
Stadsmiljöns attraktivitet och dragningskraft blir allt viktigare för en levande stadskärna och innerstadshandel. Det är en tendens som syns runt om i landet och Europa och där vi i större utsträckning behöver utveckla de vistelsevärden stadsmiljön kan erbjuda, i form av exempelvis lekvärden,
möjlighet till interaktivitet, offentlig konst och aktiviteter. Likaså behöver vi, för att ge förutsättningar
för näringslivet och de evenemang och aktiviteter som aktiverar stadsmiljön, mer aktivt delta och
samordna arrangemang och evenemang i det offentliga rummet.
En betydelsefull plats för evenemang är Societetsparken som är i stort behov av underhåll och förnyelse. Såväl växtmaterial och ytskikt och förutsättningar för scenverksamhet behöver bytas ut för att
parken fortsatt ska vara en attraktiv park för vistelse och arrangemang. Vad gäller scenverksamheten
har vi fått upprepade påpekande från evenemangsarrangörer som i dagsläget inte ser sig kunna
nyttja scenen för större konserter och evenemang.
Vi ser en ökad efterfrågan på upplåtelser/tillfällig försäljning av mat och dryck och ett behov av att se
över frågan på ett systematiskt sätt både vad gäller lämpliga platser, krav på utformning och taxor.
Personalförsörjning
Under kommande år blir det viktigt att fortsätta utvecklingen av arbetssätten i projektverksamheten
samt att förbättra leveransen i förhållande till budget. Kritiskt för detta är att vi får till de resursförstärkningar som behövs till förvaltningen, både i form av anställd personal och ramavtal med resursoch kompetenskonsulter.
Varberg befinner sig i dag i utkanten av Göteborgsregionens arbetsmarknad och konkurrensen om de
kompetenser vi behöver till avdelningen är skarp. Det är viktigt att vi kan profilera oss som en attraktiv arbetsgivare.
15
Vision 2025
För att visionens anda ska prägla alla delar av förvaltningens breda verksamhetsområden behöver vi
regelbundet ställa oss frågan om vi lever upp till visionens mål. Nytänkande, framåtanda, kunskap
och mod behöver därför finnas i det vardagliga operativa arbetet likväl i det mer strategiska arbetet.
Vi kan konstatera att vision 2025 finns som en naturlig del av förvaltningens arbete men samtidigt
måste vi hela tiden vara alerta och se till att vi håller visionen levande i allt vi gör i verksamheterna.
Vår utvecklingsplan för torgen, brunnsparken och kyrkan är ett utmärkt exempel på att vi försöker
verka enligt visionens anda. Utvecklingsplanen är framtagen utifrån ett politiskt beslutat uppdrag där
vi samverkat, samarbetat och i bred förankring tagit fram ett förslag till ny gestaltning och utformning för dessa centrala och viktiga platser i Varbergs centrum. Utvecklingsplanen har mottagits med
blandade reaktioner bland unga och gamla men gemensamt och glädjande är att engagemanget och
intresset varit mycket stort för denna stadsplanering.
På de välbesökta visionsdagarna i november 2014 har förvaltningen visat upp vår breda verksamhet i
både monter och i entrén till mässhallen. Mycket glädjande var att vi rönte väldigt stor uppmärksamhet och fick mottaga stor uppskattning från många besökande.
Förvaltningens avdelningar har på olika sätt arbetat för att införliva visionens anda i verksamheterna.
Som en del i att utveckla turistnäringen tar man, inom avdelning Drift- och anläggning, initiativ till att
två gånger per år ha en dialog med samtliga campingägare i kommunen. Mötet hålls för att utveckla
samarbetet på våra stränder i syfte att stränderna ska se så trevliga ut som möjligt. Mötet syftar
också till att informera varandra om vad som är på gång inför sommaren.
Hamnavdelningen har under 2014 arbetat efter visionens förhållningsätt genom att tänka på hållbarhet och delaktighet i alla de uppdrag som avdelningen utför. De fyra ledorden: framåtanda, kunskap,
nytänkande och mod används dagligen i verksamheten. Möten med de organisationer som berör
verksamheten hålls kontinuerligt och det förs dagligdags dialog med medborgare och besökare.
Inom projektet förnyelse av träd har vi under året anlagt en ny typ av gatuplantering längs Danska
vägen. Vi har uppdaterat vår kunskap om strategier för att möta en svår situation där allt fler arter av
stadsträd drabbats av sjukdomar de senaste åren, och i planteringen testat både nya arter och en typ
av samplantering istället för en ensartad allé. På så sätt hoppas vi hitta nya alternativ och mer robusta och biologiskt värdefulla lösningar. Faller resultatet väl ut kommer vi att kunna använda detta i
kommande projekt framöver.
Vi har fortsatta arbetet med att utveckla former för kommunikation, dialog och delaktighet, bland
annat för torghandeln, med informationsmöten och skapande av referensgrupp av torghandlare, i
projektet torget, Brunnsparken och kyrkan och projekten i Bua och Skällinge. För att förenkla vardagen för torghandlarna har vi under de hektiska sommarmånaderna utökat servicen med två medhjälpare till torgvärden – sommarjobbande ungdomar som även jobbar som hamnvärdar.
Även i genomförandet av stadsdelspark Sörse har stor vikt lagt vid delaktighet. Genom att skapa förutsättningar för odlingslådor har projektet gett möjlighet för både plantor och växter att växa och
vara en aktiv del i lokalsamhället. Efter en första odlingssäsong är det kölista till lotterna och initiativ
har tagits även från Håsten att få till en stadsdelsodling. Vi ser projektet som ett gott exempel på hur
16
vi i samverkan med andra aktörer på ett mycket konkret sätt kan skapa värden i vardagen och inspirera människor att uppnå sina drömmar.
Årets test av mat-torg på hamnplanen har, förutom en aktivering av hamnstråket, på liknande sätt
gett förutsättningar för människor att förverkliga sina drömmar och testa sina verksamhetsidéer i
liten skala.
17
Politiska prioriteringar
Under 2014 tilldelades hamn- och gatunämnden medel i form av två ramhöjande poster samt en
engångspost. De ramhöjande posterna bestod av 700 tkr för ”hållbar tillväxt” och 300 tkr för ” utökad
städning i våra serviceorter”. Engångsposten på 500 tkr äskades för planeringsunderhåll för en ”god
samhällsekonomi”. Nedan redogörs för vad förvaltningen har använt pengarna till.
Hållbar tillväxt
För att på ett bättre sätt kunna möta upp i stadsutvecklingen och säkerställa en långsiktigt hållbar
infrastrukturplanering anställdes i början på 2014 en trafikplanerare. Med resursförstärkningen har
trafikstrategin kunnat färdigställas och en cykelstrategi påbörjas.
Utökad städning i våra serviceorter
Genom de extra tillskjutande medlen har förvaltningen nu möjlighet att städa i kommunens serviceorter med högre frekvens än tidigare, vilket har varit mycket uppskattat hos våra medborgare.
God samhällsekonomi
Det stora behovet av förvaltningens deltagande i tunnelprojektet blev tydligt i takt med att projektet
konkretiserats under 2014. Engångsanslaget har därför använts till att resurs förstärka och öka vårt
deltagande i projektet inom sakområdena landskap och trafik. Under senare delen av 2014 har förvaltningen med hjälp av resurskonsult kunnat delta något mer aktivt i planeringen av området kring
påslaget i Breared (där tunneln kommer upp ur jord), stationsområdet och området kring Getteröbron.
18
Mål
Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målinriktningar som ska brytas ner av varje
nämnd för att omsättas i den egna verksamheten. Fullmäktiges mål är följande:
1.
2.
3.
4.
Ökat ansvar för klimat och miljö
Bättre företagsklimat för fler jobb
Fler bostäder för ett attraktivare Varberg
Fokus på välfärdens kärna
Kommunfullmäktige skriver att miljöansvaret i den egna verksamheten ska fokuseras mot hållbara
transporter. En välfungerande kollektivtrafik är en av förutsättningarna för ett hållbart agerande och
det ska finnas incitament för att stimulera hållbart beteende. Livscykelanalyser ur ett hållbarhetsperspektiv ska inkluderas i investeringsbeslut.
Företagsklimatet i Varbergs kommun ska förbättras. Kommunen ska byta myndighetsperspektiv till
ett tydligare serviceperspektiv samt öka sin effektivitet i tillståndsärenden. Besöksnäringen har stor
framtidspotential i Varbergs kommun.
Varbergs kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, besöka och verka i. Den kommunala servicen
ska vara god.
Varje del av kommunen ska ges förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Tryggheten i bostadsområden såväl som i hela kommunen ska öka. Den sociala sammanhållningen ska stärkas, med många
mötesplatser. I Varbergs kommun ska man kunna känna sig trygg när man går hem.
Utifrån Kommunfullmäktiges antagna målinriktningar har hamn- och gatunämnden utarbetat följande inriktningar för verksamheten.
1.
2.
3.
4.
Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende
Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter
Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv
Varberg, en attraktiv kommun att vistas i
Måluppfyllnad färgmarkering visar i vilken riktning vi går:
Röd = Förvaltningens arbete kommer inte leda till att vi når uppsatt mål.
Gul= Kunskap saknas om tillståndet eller det är oklart om förvaltningens arbete kommer att leda till
att vi når uppsatt mål.
Grön=Förvaltningens arbete bidrar till att vi kommer att nå uppsatt mål.
19
Redovisning av hamn- och gatunämndens nämndmål
Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende
Strategisk målinriktning
Ökat ansvar för
klimat och miljö
Fler bostäder för
ett attraktivare
Varberg
Fokus på välfärdens kärna
Mål
Mått/indikator
Mätmetod
Måluppfyllnad
Antalet boende som
utsätts för
hälsoskadligt
buller från
vägar, spår,
hamn och flyg
ska minska
Antal befintliga
bostäder som utsätts för bullernivåer över uppsatta
gränsvärden i
kommungemensam bullerriktlinje
Bullerberäkning i
bullerdatabas
Under 2014 har förvaltningen tagit fram
en bullerriktlinje tillsamman med stadsbyggnadskontoret och miljö- och hälsoskyddskontoret, vilket tydliggör en
kommungemensam syn på hur vi ska
hantera bullerfrågor vid nybyggnation
och befintlig miljö i Varberg. Ett flertal
bullerutredningar har genomförts enligt
gällande gränsvärden i etapp 2. Ingen
ansökan om bidrag har ännu behandlats
i väntan på beslut om budget 2015. Ansökningsblankett för bidrag kommer att
läggas ut som e-tjänst på webben under
vintern 2014/2015.
Enligt bullerberäkningar som genomfördes år 2012 utsätts idag ca 300 fastigheter (bullerdatabas 2012-12) längs våra
kommunala vägar för bullernivåer över
60 dBA ekvivalentnivå vid fasad och ett
tjugotal över 65 dBA vid fasad.
Ökat ansvar för
klimat och miljö
Fler bostäder för
ett attraktivare
Varberg
Fokus på välfärdens kärna
Utveckla och
sköta de offentliga rummen så att de i
större utsträckning än
idag blir mötesplatser där
rörelse, samvaro och integration
främjas
Öka användandet
av våra tätortsnära
parker
Stickprov genom
besöksmätning i
tätortsparker före
och efter upprustning
Nöjd kundindex för
åtgärdade lekplatser ska ligga över
60 %
Kundenkät,
hamn- och gatuförvaltningen
Referensmätning
på ett antal ej
åtgärdade lekplatser
Nöjd kund-index
för skötsel av parker ska ligga över
80 %
Kundenkät ”Kritik
på teknik”, SKL
Kommentus
Vi har under året skapat förutsättningar
för att kunna nå målet om att minska
ljudnivåerna inomhus för de fastigheter
som är mest utsatta för vägtrafikbuller.
Två stickprovsmätningar av besökare har
genomförts på lekplatsen i Skällinge före
nyanläggning. Motsvarande stickprovsmätningar kommer att göras i efter lekplatsens invigning under 2015.
Motsvarande mätningar görs innan och
efter genomförandet av de två stadsdels-/tätortslekplatser som är aktuella
för utveckling under 2015.
Vi har påbörjat en besöksinventering på
de nyligen färdigställa lekplatserna i
kommunen, exempelvis Spööökitetsparken, samt ett antal motionsspår.
Under nästa år kommer vi att kunna
redovisa om våra insatser innebär att vi
kommer att nå uppsatt mål.
20
Ökat ansvar för
klimat och miljö
Fler bostäder för
ett attraktivare
Varberg
Fokus på välfärdens kärna
Kommunens
gröna och blå
stråk ska utvecklas för att
i högre grad
kunna främja
biologisk
mångfald,
rekreation och
social samvaro
Upprätthålla en
kontinuerlig föryngringstakt för
trädbeståndet på
50 år
Inmätta träd
Inventeringen som gjordes 2013 fungerar som en nollmätning vad gäller gatuträdens status. Under 2014 har en första
föryngringsetapp genomförts längs med
Danska vägen. Utifrån inventerings resultat har nya trädarter valts som alternativ till de som försvinner på grund av
olika sjukdomar. Exempelvis har en ny
art av alm valts som är sjukdomsresistent. Övriga nya arter har valts för att
öka den biologiska mångfalden och förstärka det strategiskt viktiga gröna stråket. Om vi fortsätter att satsa på att
utveckla kommunens stråk med natur
och vatten har vi goda chanser att nå
uppsatt mål.
21
Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter
Strategisk
målinriktning
Ökat ansvar för
klimat och miljö
Fler bostäder
för ett attraktivare Varberg
Mål
Mått/indikator
Mätmetod
Måluppfyllnad
Säkerheten och
tryggheten för
våra oskyddade
trafikanter ska
öka
Andelen barn som
upplever sin gångoch cykelväg till
skolan som trygg
och säker ska öka
Nollmätning genomförs under
perioden
Nöjd kundindex för
trafiksäkerhet och
trygghet i våra bostadsområden ska
ligga på 50%
Kundenkät Kritik
på teknik, SKL
kommentus
Till följd av förändrade upptagningsområden för skolorna i Varberg saknar vi idag
tillräckligt med kunskap om var vi har
otrygga och osäkra miljöer längs barns väg
till skolan och fritidsaktiviteter. Inga resurser har avsatts under 2014 för att kartlägga åtgärdsbehoven.
Fokus på välfärdens kärna
Ökat ansvar för
klimat och miljö
Andelen hållbara godstransporter till och
från målpunkter
i kommunen ska
öka
Andelen godstransporter med
järnväg till och från
hamnen ska öka
Andelen godstransporter med
fossila bränslen ska
minska
Statistik från Hallands Hamnar
Varberg AB
Stickprov per
bransch och del
av kommun
Förvaltningen har under 2014 genomfört
flertalet åtgärder som ska öka trafiksäkerheten, exempelvis ombyggnad av korsningarna Västkustvägen/ Tångvägen,
Ringvägen/Morkullevägen, Thulegatan/Skansgatan. Farthinder har genomförts på bland annat Träslövsvägen. En
trafiksäkrare passage för gång- och cykel
har genomförts på Karin Nordströms gata.
Enligt resultat från SKLs kundenkät år
2013 är endast 23 procent nöjda med trafiksäkerheten i bostadsområdet där de
bor. Det innebär att vi i dagsläget inte når
upp till vår målsättning inom trafiksäkerhetsområdet.
Fördelningen ligger på omkring 40 % järnväg (av dessa utgör gods från Södra cell ca
30 %) och 60 % lastbil. Idag är det billigare
för företagen att köra korta godstransporter med lastbil istället för tåg. Södra kan
komma att köra alla sina framtida gods till
hamnen med lastbil i framtiden. Mer insatser krävs från kommunen för att få
företagen att inte överge de mer hållbara
transportslagen framöver, och därmed
kunna nå uppsatt mål. En utredning om
ett femte spår på bangården i Värö är
inledd, behovet anses vara akut.
Mätmetod för att mäta andelen godstransporter med fossila bränslen är inte
ännu framtagen. Idag arbetar inte förvaltningen aktivt med hållbara godstransporter.
22
Ökat ansvar för
miljön och klimatet
Fler bostäder
för ett attraktivare Varberg
Andelen hållbara arbetsresor
till och från,
samt inom
kommunen, ska
öka
Andelen arbetsreStatistik via
sor med cykel, gång kommunens mileller kollektivtrafik jölednings-system
hos kommunens
anställda ska öka
Andelen arbetspendling med tåg
mellan Varberg och
Göteborg ska öka
Pendlingsstatistik
via SCB och trafikhuvudmän
Andelen cykeltrafik
i identifierade pendelstråk ska öka
Statistik via cykelmätningar och
biltrafikmätningar
där jämförelse
sker i pendelstråk
Enligt genomförd resvaneundersökning
under våren 2014 fördelar sig färdmedelsvalet enligt följande: 61 % bil, 3 % tåg, 4 %
buss, 12 % cykel och 9 % gång. Av alla
dessa resor går 20 % till eller från arbetet.
Kommunen saknar idag tillförlitlig statistik
och mätmetoder för att få fram hur stor
andel av arbetsresorna som sker med
kollektivtrafik, cykel eller gång.
I syfte att kunna öka andelen resor med
cykel, bland annat arbetsresor, har förvaltningen påbörjat arbetet med att ta
fram en cykelstrategi. Förvaltningen har
även deltagit i arbetet med att ta fram en
regional cykelplan. En ny gång- och cykelväg har byggts mellan Trönninge-Lindberg.
Resandet med Öresundstågen mellan
Varberg och Göteborg har ökat med 9 %
under 2014.
Ökat ansvar för
klimat och miljö
Fler bostäder
för ett attraktivare Varberg
Skapa en trafikmiljö i Varbergs innerstad
som är anpassad till människorna, inte
bilen
Ökat användande
av anvisade parkeringsplatser utanför innerstaden
jämfört med år
2013
Ökat antal personer som tar bussen
till hållplatser i
Varbergs innerstad
Stickprovskontroll
vid anvisade parkeringsplatser,
sommar- och
vintertid
Statistik från Hallandstrafiken
Det krävs ett tydligare uppdrag och resurser för utveckling av hållbara transporter
för att kunna uppnå uppsatt mål.
Förvaltningen arbetar utifrån denna målsättning inom stadsutvecklings- och tunnelprojektet. Även vid ombyggnad av centrala gatumiljöer t.ex. Norrgatan, Lorensberg och Västra Vallgatan.
Antalet resande med stadsbussar och
regionala bussar inom Varbergs tätort har
ökat från 2009 till 2013 med 19 % enligt
statistik från Hallandstrafiken. Under december 2013 påbörjades omläggningen av
Varbergs stadsbusstrafik med en ny linje
som trafikerar Varbergs station och Varbergs sjukhus med tätare turer. I jämförelse med december månad 2013 och
2014 har resandet ökat med ca 50 % på
den nya busslinjen. Förvaltningen har
under 2014 byggt om busshållplatser och
gator inom Varbergs tätort som en anpassning till det nya stadslinjenätet.
23
Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv
Strategisk målinriktning
Bättre företagsklimat för fler jobb
Bättre företagsklimat för fler jobb
Mål
Mått/indikator
Mätmetod
Måluppfyllnad
Öka samverkan,
dialogen och
servicegraden i
kontakten med
näringslivet
Det offentliga
rummet ska i
högre grad bidra till en mer
levande innerstad
Nöjd kund-index
på 70 % för
markupplåtelse
Kundenkät Insikt servicemätning, SKL
Resultat från SKLs enkät och Insiktsmätningen kommer inte 2014 (båda genomförs vartannat år), varför uppföljning med
hjälp av dessa inte är aktuella.
Antalet evenemang i innerstaden ska öka året
om
Statistik
markupplåtelse
och Marknad
Varberg
Antalet evenemang har varit i stort sett
detsamma för perioden jan tom juli 2014
som för motsvarande period 2013. Under
hösten 2014 genomfördes 20 evenemang
och aktiviteter, vilket är dubbelt så många
som året innan.
Torghandeln ska
öka
Olika målgruppers vistelsetid i
innerstaden ska
öka året om
Ökat ansvar för
klimat och miljö
Bättre företagsklimat för fler jobb
Varbergs hamn
ska i ökad grad
vara ett naturligt, långsiktigt
och hållbart val
för fler transport-köpare
/leverantörer
Gods som passerar kaj ska öka
Statistik via
upplåtelse av
torgplatser
Marknad Varbergs mätningar
Antalet markupplåtelser för uteserveringar (inkl. tillfällig försäljning) är ungefär lika
många som förra året.
Antalet tillfälliga torghandlare under 2014
är detsamma som 2013, men antalet
torghandlare med fast plats är något färre
under 2014. Omsättningen är ungefär
densamma som för 2013.
Statistik Hallands Hamnar
Varberg AB
Stena Line
Godsvolymen som passerade kaj minskade med ca 4 % jämfört med 2013.
Denna minskning beror främst på Ardags
flytt av anläggningen från Varberg till
Halmstad, Stena Nauticas stillestånd i 3
veckor efter kollision i Grenå hamn samt
nedgång på pappersmassan och pellets.
Hamnutvecklingsprojektet kommer att
skapa goda förutsättningar för Hallands
Hamnar AB att utöka och effektivisera
verksamheten.
24
Varberg - en attraktiv kommun att vistas i
Strategisk målinriktning
Ökat ansvar för
klimat och miljö
Bättre företagsklimat för fler
jobb
Bättre företagsklimat för fler
jobb
Fler bostäder för
ett attraktivare
Varberg
Ökat ansvar för
miljön och klimatet
Bättre företagsklimat för fler
jobb
Fler bostäder för
ett attraktivare
Varberg
Ökat ansvar för
miljön och klimatet
Bättre företagsklimat för fler
jobb
Fler bostäder för
Mål
Mått/indikator
Mätmetod
Måluppfyllnad
Det ska bli lättare
att hitta rätt i
kommunen
Öka antalet
hjälpmedel för
att hitta rätt i
kommunen
Stickprov och
fokusgrupp
Förvaltningen har under 2014 arbetat med
att ta fram en ny vägvisningsplan för Varbergs tätort. Genomförandet är påbörjat och
förväntas pågå fram till och med 2016.
I samarbete med Marknad Varberg genomförs utveckling och förbättringar av information i exempelvis P-hus om var olika inrättningar och affärer är belägna i staden.
Utveckla kommunens kust- liv och
aktiviteter kopplade till havet året
om
Ökat antal faciliteter som möjliggör vistelse
och aktiviteter
vid havet året
om
Antal åtgärder
enligt åtgärdsplan
Antal genomförda kustrelaterade evenemang
och markupplåtelser har ökat från 7 till 12
jämfört med förra året. Med kustrelaterade
evenemang och markupplåtelser menar vi
aktiviteter som på ett direkt sätt nyttjar
strand och vatten.
Antalet gästnätter i Varbergs
innerhamn ska
öka med 5 %
per år.
Besöksstatistik
Antal gästnätter i Varbergs innerhamn har
ökat med 41 % jämfört med 2013, detta beror på ökat antal ställplatser från 8 till 14
samt att vårt arbete med värdskap och hög
servicegrad i vår innerhamn börjar ge utdelning.
Utveckla kommunens rekreationsområden och
andra offentliga
platser
Öka antalet
skötselplaner
för rekreationsområden och
andra offentliga
platser utanför
Varbergs tätort
Antal skötselplaner
Inga resurser avsatta för planering och framtagande av skötselplaner under 2014. Dagens
takt kommer inte leda till att vi når uppsatt
mål.
Sätt Varberg på
kartan som
Västsveriges
bästa cykelkommun
Varberg ska
ligga högst upp
på listan bästa
cykelkommun
Cykelfrämjandets kommunvelometer
Varbergs kommun placerade sig år 2013 på
18:e plats i cykelfrämjandets kommunvelometer, vilket är en försämring jämfört med
tidigare år. Vi ligger idag på tredje plats jämfört med andra kommuner i Västra Götalands
län och Hallands län (Västsverige). En långsiktig strategi och ny handlingsplan, ett utpekat ansvar och medel för bland annat påver-
Användandet av
Mätning vid
viktiga mål-
25
ett attraktivare
Varberg
cykelparkeringar vid strategiskt utvalda
målpunkter ska
öka
Kommunens
åtagande av
Kattegattleden
ska vara genomförda år 2015
punkter i Varberg och våra
serviceorter
Färdigställda
delprojekt i
projektet
Kattegattleden
kansprojekt krävs för att kunna konkurrera
om att bli Västsveriges bästa cykelkommun.
Förvaltningen har påbörjat arbetet med att
ta fram en cykelstrategi. Inventering av
kommunens cykelparkeringar genomförs
under vintern 2014/2015. Under 2014 har vi
deltagit i arbetet med att ta fram en regional
cykelplan. Under året har vi byggt nya gångoch cykelvägar längs Lindbergsvägen och
Södra Näsvägen.
När det gäller Kattegattseden så har vi arbetat med avtalstecknande med fastighetsägare
och vägföreningar. Under året har också en
plan för att första dragningen av leden ska
vara klar för öppnande våren 2015. Leden
kommer sedan att fortsätta utvecklas allt
eftersom avtal och tillstånd blir klara.
26
Redovisning av personalmål
Kommunen som attraktiv arbetsgivare
Sjukfrånvaro
Förvaltningen har en väldigt låg sjukfrånvaro i jämförelse med övriga förvaltningar i kommunen. Sjukfrånvaron under 2014 har dessutom minskat i jämförelse med de två föregående åren vilket är positivt och en av flera anledningar till detta torde vara den friskvårdssatsning som vi gör på förvaltningen i form av bland annat friskvård på arbetstid (1 timme per vecka). Konditionstest med rådgivning är
ytterligare en friskvårdande satsning som görs.
Timmar som utförs av timavlönad personal
Antalet timmar som utförs av timavlönad är relativt konstant de senaste åren och ligger strax över
tre tusen timmar per år. Det är i princip endast ferieungdomar som har timanställning och förvaltningen har inte genomfört några insatser för att minska omfattningen av detta under 2014 och har
inte heller några avsikter att minska omfattningen det kommande året.
Medarbetarenkäten 2014
Resultatet från senaste medarbetarenkäten presenterades i mars 2014 och förvaltningen har över lag
ett bra resultat i jämförelse med övriga förvaltningar. Trots det positiva enkätresultatet har förvaltningen analyserat och diskuterat resultatet i förvaltningsledning och på alla avdelningar för att finna
vad som behöver utvecklas. Utifrån analys och efterföljande diskussion har ett antal åtgärdsområden
identifierats som sammanställts i en enkel handlingsplan. Lite förenklat kan åtgärdsområdena sägas
beröra: samarbete, samverkan, kommunikation och information. Särskilt prioriterat är och blir arbetet med en samlad satsning på kommunikation och information både internt och externt.
Personal och kompetensförsörjning
Förvaltningen har haft flera stora rekryteringar under 2014 och då om inte förr kan vi verkligen mäta
hur attraktiv kommunen är och uppfattas som arbetsgivare för potentiella sökande till våra tjänster.
En större förändring har skett på hur vi marknadsför våra utannonserade tjänster vilket har uppfattats väldigt positivt av många sökande. Trots detta är flera av tjänsterna svårrekryterade då det är
brist på erfarna och kvalificerade projektledare, trafikplanerare och trafik- och gatuingenjörer med
brett samhällsplanerarintresse. Rekryteringsbehovet bedöms vara omfattande även under 2015 samtidigt som vi måste ägna mycket stor omsorg om våra nuvarande medarbetare så att de trivs och
därmed kan prestera ett gott resultat som gynnar alla.
27
Redovisning av miljömål
Miljömål
Vatten
8. Badvattnet vid de kommunala
badplatserna ska alltid vara av
hög kvalitet.
Status 2014
I vårt uppdrag ligger att
ta badvattenprover för
att kontrollera kvalitén
på badvattnet mellan
vecka 22-35. 2014 fick vi
endast ett otjänligt
provresultat. Detta på
grund av att provet togs
efter kraftigt regnande.
Når vi målet?
Ja
Analys/Kommentar
Vårt ansvar är att kontrollera kvalitén på
badvattnet för att
kunna redovisa för de
badande om det är
okej att bada eller ej.
Det bör fortsatt klargöras var övergripande
ansvar och åtgärder för
behov av analys och
förbättringar ligger.
Miljömål
Mark, byggande och boende
Status 2014
Når vi målet?
Analys/Kommentar
3. Antalet människor som
utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt
sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 %
till 2010 jämfört med 2000.
Idag har alla fastigheter
som utsätts för över 65 dBA
ekvivalentnivå vid fasad och
inte klarar riktvärden för
inomhusmiljön erbjudits
bidrag för fasadåtgärder.
Därmed är etapp 1 i prop
1996/97:53 uppnådd. HGN
har under 2014 tagit beslut
om en etapp 2, som kommer att genomföras under
kommande år.
(oklart hur
många bullerutsatta vi hade år
2000).
6. Kommunen ska i eget byggande och i entreprenader
använda naturgrus enbart när
ersättnings-material inte kan
komma ifråga med hänsyn till
användningsområde.
Vi använder naturgrus endast i undantagsfall. Mycket
återanvänds på respektive
arbetsplats.
Ja
Enligt nya bullerberäkningar 2012/12
utsätts idag ca 600
fastigheter längs våra
kommunala vägar för
bullernivåer över 55
dBA ekvivalentnivå vid
fasad. De fastigheter
som är mest utsatta
(mer än 65 dBA ekvivalentnivå vid fasad)
har erbjudits bidrag
för fasadåtgärder. Idag
har vi inga problem
med att uppfylla maximalnivåerna. Något
som kan förändras om
vi får tätare kollektivtrafik i tätorten.
Istället för sandtäckta
buskageytor i bullervallar mm så använder
vi nu geotextil.
Detta har minskat
användningen av naturprodukter väsentligt.
28
Miljömål
Natur och biologisk mångfald
1. Den våtmarksareal som
fanns i kommunen 2005 ska
inte minska. Senast år 2015
har minst 120 hektar våtmark
nyanlagts eller återskapats i
kommunen med utgångspunkt från 2005.
3. De ur naturvårdssynpunkt
mest värdefulla skogsarealerna i kommunen ska ha ett
långsiktigt skydd samtidigt
som de är tillgängliga för rekreation och friluftsliv.
4. Kommunalt ägda natur- och
skogsområden ska vårdas så
att naturvärdena säkerställs
samt att värdena för rekreation och friluftsliv bevaras och
tas tillvara.
5. Kommunen ska aktivt arbeta för att skydda och bevara
den biologiska mångfalden.
Bevarandestatusen för hotade
arter i kommunen ska förbättras.
Status 2014
Når vi målet?
Analys/Kommentar
Där det finns naturvårds-/skötselplaner
förvaltar vi marken i
enlighet med dem och
i kommunikation med
kommunekolog. Exempel på detta är
förvaltning av Hästhagabergen och Påskbergsskogen.
Det saknas dock övergripande inventeringar
och kartläggning av ex.
våtmark och andra
naturvärden för att
kunna bedöma och
prognosticera måluppfyllelse. Likaså finns
ert betydligt större
behov av fler naturvårdsplaner och biologkompetens i markförvaltandet. Vikten
och behovet av ett
aktivt naturvårdsarbete beskrivs i bland
annat Grönstrategin
1.3 och 2.4 och 3.5
Detta för att kunna
göra ständiga förbättringar av verksamheten i riktning mot att ex
nå större biologisk
mångfald och för att
kunna göra konsekvensanalyser av drift
och driftförändringar.
29
Nyckeltal
2011
2012
2013
2014
1 422
464
1 441
467
1 444
470
1 453
486
Väglängd (km)
Enskild väg
Vägsamfällighetsväg
86
519
87
521
88
523
88
523
Externa arbeten
Vinterväghållning år privatpersoner (antal)
514
507
513
519
Offentlig plats
Antal tillstånd
Antal tillfällen torghandlare
205
6 230
235
6 070
202
6 125
237
5 799
Innerhamn
Gästbåtar, st
Husbilar, st
2 450
-
2 310
-
2 520
416
2 648
1 539
Handelshamn
Antal ankomna fartyg, st
Godsomsättning, inkl. färjan, tton
1 079
1 703
1 037
1 694
1 094
1 837
1 082
1 737
Färjetrafik
Passagerare, tusen st
Lastbilar, trailer, tusen st
Gods, tusen ton
165
40
595
158
41
610
156
39
591
132
39
592
Träslövsläges hamn
Landad fisk och skaldjur, ton
362
270
180
176
Gator och vägar yta (tusen m2)
Gator
Gång- och cykelbanor
30
Kommentar till nyckeltalen
Gator och vägar
Gator:
Tillkommande ytor Ankarskolan, Hallagården, Rondell Läjet, Grytåsvägen, Bua vändplats.
Gång- och cykelväg:
Tillkommande ytor Ankarskolan, Bua, Södra Näs, Trönninge Lindberg, Breddning GC-väg
Träslövsvägen, Breddning GC-väg Sveagatan, Östra Vallgatan mellan Kyrkogatan och Engelbrektsgatan.
Externa arbeten:
Vinterväghållning åt privatpersoner:
Antalet avtal med privatpersoner har ökat lite sedan förra vintersäsongen, från 513 stycken
2013/2014 till 519 stycken 2014/2015.
Offentlig plats
Antal tillstånd:
Under 2014 har antalet tillstånd ökat till 237 stycken jämfört med 202 stycken föregående
år. Ökningen beror delvis på ett ökat antal genomförda evenemang/aktiviteter (ca 10 stycken) under hösten men främst på förnyade tillstånd för reklamskyltar och varuställ för 20152016. Dessa tillstånd löper på två år och alla tillstånd gick ut den sista december 2014.
Antal tillfällen torghandlare:
Under 2014 har de torghandlare med fasta platser utnyttjat sina platser vid något färre tillfällen jämfört med 2013. Antalet tillfälliga torghandlare, d.v.s. de som betalar per gång, har
varit lika många som föregående år. Sammantaget har antalet tillfällen minskat till 5 799
stycken under 2014 jämfört med 6 125 stycken 2013.
Innerhamnen
Antal gästbåtar har mellan 2013 och 2014 ökat med 5 % till 2 648 stycken. Husbilar har
samma period ökat med 370 % till 1 539 st.
Handelshamnen
Antalet fartyg i handelshamnen har minskat med 1 % till 1 082 stycken, godsomsättningen
har minskat med 5 % till 1 737 ton.
Färjetrafik
Resandet har minskat med 15 % till 132 000. Detta beror på att Stena Nautica var på varv i
tre veckor under juni månad. Godsomsättningen är det samma som 2013, 592 000 ton.
31
Träslövsläge
Antalet fiskebåtar har under året minskat i hamnen. Det har landats 147 ton havskräfta och 30 ton
fisk, det är en minskning mot 2013 med 2 %. Landningarna av fisk och havskräfta är reglerade av
fiskekvoter i Väster havet.
32
Ekonomiskt utfall drift
Tkr
Driftram
Hamnen
Summa
Intäkt
2014
-63 336
-28 109
-91 445
Kostnad
2014
146 890
25 466
172 356
Netto
2014
83 554
-2 643
80 911
Budget
2014
83 260
0
83 260
Budgetavvikelse
-294
2 643
2 348
Netto
2013
80 828
-708
80 120
Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på 80 911 tkr, vilket i förhållande till årets budget resulterar i ett överskott på 2 348 tkr. Eftersom hamnen har andra redovisningstekniska förutsättningar redovisar de en nollbudget gentemot kommunen och resultatet för hamnavdelningen
landar på plus 2 643 tkr. För driftramen blev resultatet -294 tkr.
Hamn- och gatunämnden har både ramfinansierad och intäktsfinansierad verksamhet. Den intäktsfinansierade verksamhetens intäkter och kostnader kan skilja sig åt mellan åren beroende på hur stora
eller hur många arbeten som förvaltningen hanterar.
Nämnden har även verksamhet som skiljer sig rent redovisningsmässigt åt. Driftramen är finansierad
via kommunbidrag medan hamnen finansierar sin verksamhet via externa intäkter. För att skilja på
dessa båda redovisas de separat från varandra.
Kommentar till det ekonomiska utfallet på driftramen
Intäkterna och kostnaderna mellan 2014 och 2013 skiljer sig åt vilket beror på att förvaltningen haft
fler arbeten inom den intäktsfinansierade verksamheten. Det har gjort att både intäkterna och kostnaderna blivit högre 2014.
Prognosen efter november visade på ett underskott motsvarande ca 1 300 tkr. Resultatet efter bokslutet landande på ca - 300 tkr. Anledningen till avvikelserna mellan prognoserna under andra halvåret och bokslutet rör huvudsakligen att upparbetningen av kostnader kopplade till vägföreningar
och vägsamfälligheter blev lägre än prognosticerat. Detta beror bland annat på att vår personalstyrka
som arbetar med denna verksamhet har varit underbemannad under slutet av året efter att två
medarbetare avslutat sin anställning vilket medfört svårigheter att fullt ut hålla igång verksamheten.
Underskottet på driftramen beror till största delen på kostnader kopplade till vinterväghållning, flygplats och industrispår. Totalt uppgår underskottet på dessa tre verksamheter till 1 543 tkr. Förvaltningen har under året arbetat aktivt med att finna besparingar i andra delar av nämndens verksamhet för att balansera underskottet i dessa tre verksamheter.
33
Kommentar till det ekonomiska utfallet på hamnen
För hamnen har intäkterna ökat gentemot föregående år inom upplagsytor, farled och innerhamnen.
Södra Cell har hyrt mer upplagsmark för sin massaved, 23 stycken fler fartyg angjorde Varberg vilket
har lett till att fartygsintäkterna ökat och innerhamnen har genom fler ställplatser, ett ständigt värdskapsarbete och hög servicenivå lyckats öka intäkterna med 289 tkr jämfört med förra året.
Totalt sett är kostnaderna ca 2 000 tkr lägre 2014 jämfört med 2013. Anledningen är bland annat att
avdelningen under 2013 belastades med kostnader för renovering av pirhuvudena och tullhuset, som
efter nya beslut från ekonomikontoret fr.o.m. 2014 kunde tas som investering.
34
Ekonomiskt utfall investeringar
Utfall investeringar gällande driftramen
NETTOUTGIFT
BUDGET
BUDGETAVVIKELSE
35001
Buavägen, vändplats
875 701
939 000
63 299
35003
Omb. av korsningar
599 178
589 000
-10 178
35005
Brunnspark/Kyrkogatan
661 965
1 456 000
794 035
35007
Smärre centrumåtgärder
144 000
250 000
106 000
35010
Lekplatser
4 814 310
4 800 000
-14 310
35012
Omb. Norrgatan
553 068
4 685 000
4 131 932
35013
Kollektivtrafik
9 312 750
12 607 000
3 294 250
35014
Tvååker, cental park
88 865
100 000
11 135
35015
Mötesplatser serviceorter
285 546
800 000
514 454
35016
Åtgärder Lassabacka
450 000
998 000
548 000
35020
Multipark
368 863
6 300 000
5 931 137
35041
Strandpromenaden
524 267
2 000 000
1 475 733
35042
Motionsspår
1 302 746
900 000
-402 746
35059
Tenaljen
456 678
2 900 000
2 443 322
35060
Fästningsbadet
1 874 138
-510 000
-2 384 138
35061
Teaterplatsen
35 290
600 000
564 710
35070
Utbyte av kvicksilverlamp
196 457
387 000
190 543
35080
Trädförnyelse
502 421
500 000
-2 421
35121
Bulleråtgärder
0
1 000 000
1 000 000
35122
Omskyltning rätt fart
33 704
1 157 000
1 123 296
35128
Trafikmiljöåtgärder
547 252
1 500 000
952 748
35129
Trafikvägvisning centrum
551 786
1 250 000
698 214
35133
Tillgänglighetsåtgärder enligt plan
1 453 441
1 500 000
46 559
35
NETTOUTGIFT
35135
Rolfstorp gc-väg
35136
Linberg-Trönninge gc-väg
35142
Södra Näsvägen gc-väg
35144
Kattegattleden
35147
Bläshammar gc-väg
35148
35160
BUDGET
BUDGETAVVIKELSE
1 000 000
0
-1 000 000
13 060 393
15 551 000
2 490 607
2 236 910
2 908 000
671 090
562 361
0
-562 361
0
850 000
850 000
Belysning gc-vägar
446 607
500 000
53 394
Arbetsmaskiner drift- o anläggning
825 000
865 000
40 000
43 763 697
67 382 000
23 618 304
SUMMA
Kommentar till investeringsutfallet på driftramen
Utfallet gällande investeringar utförda under 2014 resulterade i, för driftramen, att 65 % av planerad
budget upparbetades. Detta är en ökning gentemot föregående år med 6 procentenheter. Trots
marginell ökning är upparbetningsgraden fortfarande relativt låg. Totalt har förvaltningen haft 30
pågående projekt inom driftramen under 2014. Avvikelsen gentemot budget överensstämmer med
summan av avvikelsen i de 10 projekt som har störst avvikelse, nämligen Multiparken, Norrgatan,
Kollektivtrafik, GC-väg Trönninge-Lindberg, Fästningsbadet/Tenaljterrassen, Strandpromenaden,
Omskyltning Rätt fart i staden, Trafikmiljöåtgärder, Brunnsparken/Kyrkogatan och GC-väg Bläshammar. Orsakerna till att framdriften i dessa projekt inte blivit den planerade varierar och ligger i flera
fall utanför förvaltningens rådighet t.ex. kan det handla om olika tillstånds-, besluts- och/eller förankringsprocesser som tagit längre tid än beräknat. Under året har omsättningen för investeringar på
driftramen ökat från 19 935 tkr till 43 764 tkr så även om upparbetningsgraden fortsatt är relativt låg
så har verksamheten under det gångna året varit omfattande jämfört med tidigare år.
35001 Buavägen, vändplats
Efter upprepade önskemål från boende i Bua och i samråd med Hallandstrafiken föreslogs en ändrad
bussrutt i Bua. Dragningen ändras från att bland annat trafikera Ingemarsvägen till att gå via Buavägen och vända i Bua hamn. Flytten medför behov av vändplats för bussen och flytt av busshållplatser.
En översiktlig skiss som visar hur vi tänker oss platsen i stort och en möjlig placering av vändslingan
presenterades för KSAU 8 april 2014. Vid detta sammanträde beslutades att fortsätta arbetet med
detaljplanen för Bua Hamnplan.
Vår lösning kan passa in på kort sikt (medan befintliga byggnader finns kvar) och också knytas ihop
med framtidsplanerna för hamnen. Det är viktigt att hålla båda tidsperspektiven i åtanke samtidigt
och det har vi löst med den föreslagna utformningen. Vändplatsen behövs redan idag som funktion,
36
den kan bidra till att skapa intresse och attraktivitet tills utvecklingen av hamnområdet kommer
igång och är flexibel för att kunna förändras/kompletteras utifrån vad som senare bestäms.
Projektet kommer att medföra ökade kostnader för vinterväghållning, städning och skötsel av grönremsor, dagvattenledningar och -brunnar. Trafikverket har godkänt och efterbesiktigat vår ansökan
om att ansluta bussvändplatsen till den allmänna vägen (Buavägen). Totalkostnad enligt budget cirka
1 miljon kr. Utöver detta har pengar använts från Mötesplats serviceorter och landsbygd för utveckling av grönytan i mitten.
Byggnation har pågått under hösten 2014. Arbetet har utförts av hamn- och gatuförvaltningen i egen
regi med hjälp av Skanska. Slutbesiktning av busshållplatsens funktion gjordes 2014-11-06. På en
sträcka måste den befintliga trottoaren mellan grönytan och Buavägen åtgärdas för att ändra vattnets avrinning. Målning av parkeringsplatser vid Secondhandbutiken och restaurangen kvarstår.
Detta kommer göras så snart som möjligt då vädret tillåter, troligtvis under 2015.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
800 tkr
139 tkr
939 tkr
Utfall 2014:
876 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
1 000 tkr
1 000 tkr
35003 Ombyggnad av korsningar
Fortsatt planering och utformning av korsningen Södra Vägen/Kattegattsvägen. Korsningarna Morkullegatan/Ringvägen och Skansgatan/Thulegatan har byggts om under 2014.
I budget 2015 har projektets budget ökats med 5 000 tkr.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
300 tkr
289 tkr
589 tkr
Utfall 2014:
599 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
2018
Projektbudget:
Projektprognos:
9 600 tkr
14 600 tkr
37
35005 Brunnsparken/Kyrkogatan/Torget
Arbetet med att ta fram en förstudie pågår och förväntas vara klar i början av februari 2015. Förstudien kommer att innehålla inriktningsbild/förslag, kostnadsbedömning och ett första preliminärt
förslag på etappindelning. En viktig del av förstudien är även att resonera kring det mottagande inriktningsbilden fått av medborgarna. Den ursprungliga planen var att få in projektet i budget fr.o.m.
2016 men det verkar svårt att genomföra p.g.a. tidsbrist. Troligen tas förstudien istället upp i kommunstyrelsen för ett inriktningsbeslut under våren 2015. Den avsatta budgeten för 2015 föreslås
komma att användas för förankring och dialog samt planering och projektering av några utvalda delar, t ex Brunnsparken. För att projektet ska kunna fortsätta utan att tappa fart behövs en budget för
2016, även om kommande års behov inte är helt klarlagda.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
1 400 tkr
55 tkr
1 455 tkr
Utfall 2014:
662 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (794 tkr)
?
Projektbudget:
Projektprognos:
3 900 tkr (avser förstudie samt en första mindre etapp)
3 900 tkr (avser förstudie samt en första mindre etapp)
35007 Smärre centrumåtgärder
Under 2014 har pengar främst använts till inköp av belysning som kommer användas för effektbelysning av kyrkogårdsmuren längs Östra Vallgatan. Arbetet med att utveckla samarbetsformer med
Marknad Varberg och näringsidkarna i centrum kommer fortsätta under 2015 med ambitionen att
prioriteringar ska ske i samarbete/samråd med Marknad Varberg och möjligheten till samfinansiering
undersöks. Bland tänkbara åtgärder finns t.ex. etapp 2 av julbelysningen, utveckling av badhusplatsen eller någon ide från Marknad Varberg.
Årsbudget 2014:
250 tkr
Utfall 2014:
144 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
Projektbudget:
Löpande
38
35010 Lekplatser
Delprojekt Kungsäter tätortslekplats:
Kungsäter lekplats är helt färdigställd i april 2014. Lekplatsen är besiktigad och invigd i februari 2014.
Budgeten på 1 mkr har överstigits med 182 tkr pga. förändringar i utförandet för förbättring av tillgänglighet (lutning på ramp samt stigar) samt entrélösning på kommunal mark (enligt projektering
var denna löst på privat mark). PEAB har varit entreprenör och slutfaktura har betalts. Projektet är
avslutat.
Delprojekt Naturlek Påskbergsskogen:
Projektet avslutades under 2013. Viss etablering av planteringar har gjorts under 2014, inom ramen
för projekt SDP Sörse. Projektet genomfördes i egen regi och invigdes i november 2013. Projektet är
avslutat.
Delprojekt Skällinge tätortslekplats:
Invånardialog om innehåll och placering har genomförts i april 2014. Gestaltning och projektering av
lekplatsen är färdig och har förankrats med styrgrupp och Skällinge samhällsförening. Byggnation av
lekplatsen har genomförts i egen regi och påbörjades den 15 september. Lekplatsen är huvudsakligen
färdigställd, inklusive belysning som är monterad. Säkerhetsbesiktning har genomförts under december 2014. Det som återstår i projektet är eventuella åtgärder enligt besiktningsprotokoll, markutjämning orsakad av blött väder och viss plantering. Invigning av lekplatsen kommer att ske i januari 2015.
Slutkostnaden uppskattas bli ca 200 tkr lägre än budget.
Delprojekt SDP Sörse:
Projektinvigning inklusive workshops för att utveckla de olika delarna genomfördes lördagen den 6
juni 2014. Projektet är nu levererat till drift och våra samarbetspartner och de boende på Sörse använder nu parken och den är mycket uppskattad. Projektet har levererats i tid med förväntad kvalitet. Kostnaden ligger 525 tkr över den ursprungliga budgeten.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
2 100 tkr
2 700 tkr (varav 650 tkr för objekt 35020)
4 800 tkr (varav 650 tkr för objekt 35020)
Utfall 2014:
4 814 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
Projektbudget:
Löpande
39
35012 Ombyggnad Norrgatan
Norrgatans asfaltbeläggning och stensättning är mycket slitna. Behovet av förnyelse av gatan har
framförts till hamn- och gatunämnden, som har beslutat att investeringar för gatans förnyelse ska
ske genom projektering och anläggning under 2012-2015. Gatan ska vara ett gångfartsområde där
alla trafikanter samsas på gångtrafikanternas villkor.
Två samråd med fastighetsägare och näringsidkare har genomförts under januari-februari 2014.
Dessa möten har varit intressanta och givande för både projektmedlemmar och fastighetsägare/näringsidkare.
Genom att göra mellersta delen av gatan till ett område för gående har gatan ny utformningsprincip
för staden. Projektet har samarbetat med en tillgänglighetskonsult som har gett synpunkter på gatans utformning. Dessa synpunkter har lett till en del justeringar, bland annat breddning av gångstråket. Samarbetet med tillgänglighetskonsult låg till grund inför samtal med handikapporganisationen,
som var i dec 2014. Projektet har fått i budget för 2015 beviljats ökad budget med 2 500 tkr. Projektering pågår och ett kvarter/säsong (vår och höst) kommer att byggas i egen regi. Enligt plan kommer
det östra kvarteret inklusive korsningen med Kungsgatan att byggas under våren 2015. Det västra
kvarteret kommer att byggas hösten 2015.
Avtalet om medfinansiering av effektbelysning och uppvärmning av betongsten, belopp 152 tkr, är
skickad till fastighetsägare för påskrift. Enligt fastighetsägarnas samordnare har hälften skrivit på och
han arbetar vidare med resterande påskrifter. Ingen har återkommit med frågor kring avtalet och jag
ser inte några problem med denna delaktivitet.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
2 300 tkr
2 386 tkr
4 686 tkr
Utfall 2014:
553 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (4 132 tkr)
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
5 000 tkr
7 500 tkr (+ 150 tkr externt finansierat)
35013 Kollektivtrafik
Ombyggnation av Östra Vallgatan, Engelbrektsgatan och Västra Vallgatan som anpassning till nytt
stadslinjenät för kollektivtrafik.
40
Delprojekt Östra Vallgatan:
Byggnation i egen regi pågår för närvararande på sträckan Kyrkogatan-Engelbrektsgatan med planerat avslut i december. Byggnation av Kyrkogatan-Träslövsvägen görs under 2015 i egen regi.
Delprojekt Engelbrektsgatan:
En ny busshållplats byggs för närvarande i egen regi mellan Drottninggatan och Östra Långgatan.
Planerat färdigställande är under januari 2015.
Delprojekt Västra Vallgatan:
Delsträckan Kyrkogatan-Bäckgatan planeras komma att utföras med en extern entreprenör. Upphandling av entreprenör planeras under februari-mars 2015. Byggnation planeras under 2015 med
extern entreprenör. Korsningen med Engelbrektsgatan planeras komma att byggas om under 2015.
Sträckan Bäckgatan-Lasarettsgatan har utgått ur projektet sedan föregående tertialrapport och finns
med i budget 2015 som ett eget projekt, 750 tkr flyttas från detta projekt till det nya projektet.
Projektet har beviljats statbidrag med 900 tkr för GC-väg längs Östra Vallgatan.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
10 000 tkr
2 607 tkr
12 607 tkr
Utfall 2014:
9 313 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (3 294 tkr)
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
23 000 tkr
23 150 tkr (-750 tkr överförs till projekt Bäckgatan-Lasarettsgatan
+900 tkr i statsbidrag för 2014)
35014 Tvååker, central park
En förstudie för anläggande av central park i Tvååker genomfördes under hösten 2014 för utformning
och projektering under 2015 och anläggande 2016. Arbetet kommer att genomföras i nära dialog
med boende.
Årsbudget 2014:
100 tkr
Utfall 2014:
89 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
2016
Projektbudget:
Projektprognos:
2 350 tkr
2 350 tkr
41
35015 Mötesplatser serviceorter och landsbygd
Under 2014 läggs en plan för att kartlägga vilka behov och önskemål som finns på vilka orter och hur
dessa orter kommer prioriteras inom liggande femårsplan. Arbetet sker i dialog med Landsbygdsrådet, landsbygdsutvecklare på Samhällsutvecklingskontoret och andra berörda förvaltningar/bolag.
2014 prioriteras fysiska insatser i Skällinge och Bua.
Delprojekt Skällinge:
I Skällinge har Trafikverket för några år sedan byggt om en central korsning i anslutning till kyrkan. I
samband med det har en större asfaltyta "blivit över". Denna yta planeras nu byggas om till en central mötesplats för Skällingeborna.
Delprojekt Bua:
Nu är bussvändplatsen i Bua hamn färdigbyggd och besiktigad. Bussarna började trafikera vändplatsen när den nya tidtabellen började gälla 14 december. Hamn- och gatuförvaltningen har i projektet
arbetat tillsammans med representanter från Båtafjordens hamn, Bua vägförening, Hembygdsföreningen, Destination Bua, Buas framtid samt Hallandstrafiken och Nobina. Arbetet har utförts i egen
regi av Hamn- och gatuförvaltningen tillsammans med Skanska. Medlen från projektet Mötesplatser
serviceorter och landsbygd har använts till att skapa en mötesplats i anslutning till den nya bussvändplatsen och att komplettera den tidigare anlagda parken.
Årsbudget 2014:
800 tkr
Utfall 2014:
286 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (514 tkr)
Löpande
Projektbudget:
Projektprognos:
Löpande
Löpande
35016 Åtgärder Lassabacka
Idéstudie är genomförd och slutrapporterad i april 2014. Den visar på möjliga lösningar för att förbättra den lokala trafikförsörjningen till Handelsområde Lassabacka, förbättra framkomligheten för
godstransporter till hamnen, förbättra miljön för oskyddade trafikanter, möjligheter att utveckla
grön-, cykel- och kollektivtrafikstråk mellan Trönninge, centrum och Håstens fritidsområde. Projektdirektiv saknas som ska klargöra tid, kostnad och innehåll för fortsättningen av projektet. Nästa steg är
att genomföra en ÅVS alt förstudie, i samråd med berörda. Beslut har ännu inte tagits om hur projektet ska drivas vidare. Projektet har kopplingar till flera andra trafiktekniska frågeställningar. Hur
dessa ska utredas behöver beslutas. Innan inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet kan tas behöver
42
frågeställningar kopplade till Getteröbron och Tunnelprojektet redas ut. Projektet finns inte med i
budget för 2015.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
500 tkr
498 tkr
998 tkr
Utfall 2014:
450 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (548 tkr i väntan på ny budget)
?
Projektbudget:
Projektprognos:
1 000 tkr (projektbudgeten är indikativ tills förstudie genomförts)
?
35020 Multiparken
Skiss till gestaltningsplan har presenterats under februari 2014 för projektets referensgrupp med
mycket positiv feedback om projektförslaget. Förslaget har presenterats för samhällsutvecklingskontoret och stadsbyggnadskontoret med bedömning att placering söder om kärleksparken medför att
en detaljplaneändring behövs.
Det är osäkert hur projektets tidplan ser ut just nu eftersom det är svårt att förutsäga hur lång tid det
tar att ändra detaljplanen. Prognosen är baserad på att detaljdesignarbete inte bedöms kunna påbörjas under 2014 pga. detaljplaneprocessen.
Politiker har beslutat att ge hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att under december månad 2014
återkomma med en konsekvensbeskrivning av följande tre alternativ:



Begäran om detaljplaneändring (konsekvenser i tid mm)
Alternativ plats (förutom Håsten och ”Ankarparken”)
Placering på Håsten
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
6 300 tkr
0 tkr (+ 650 tkr som belastar objekt 35010)
6 300 tkr (+ 1 036 tkr som belastar objekt 35010)
Utfall 2014:
369 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (5 931 tkr)
?
Projektbudget:
Projektprognos:
6 300 tkr (+ 1 036 tkr som belastar objekt 35010)
6 300 tkr (+ 1 036 tkr som belastar objekt 35010)
43
35041 Strandpromenaden mer än 100 år
En utvecklingsplan för Strandpromenaden har tagits fram under vintern 2013/2014. Denna ligger nu
till grund för kommande investeringar i området.
År 2014 är fokus för investeringar nya sittplatser och papperskorgar i Fästningsområdet och längs
Strandpromenaden. Lokalt odlad ek har fällts under sommaren, och har nu byggts till en första etapp
bänkar som placerats mellan Badhusplatsen och Fästningen. Markarbeten har också genomförts för
att skapa en tillgänglig sittplats. Papperskorgar återstår att ställa ut. Återstående delar kommer att
placeras ut under 2015. Bänkar i de följande etapperna kommer i den mån det går att byggas av lokalt odlad ek.
Etapp 1: Fästningsområdet
Etapp 2: Strandpromenaden
Etapp 3: Fästningsslänten
Projektet genomförs i egen regi av hamn- och gatuförvaltningen. Budgeten för år 2014 kommer inte
att utnyttjas fullt ut på grund av att en stor del av det fällda trämaterialet inte är torrt förrän till våren, och mängden bänkar som kan byggas i år är begränsad. Överskjutande medel bör skjutas över
till nästa år, då projektet fortsätter men ej får någon ny budget. Årets fakturor har till största del inkommit, men markarbeten som genomförs i december 2014 återstår att faktureras.
2016 beräknas projektet kunna satsa på utbyte och förlängning av belysning enligt utvecklingsplanen.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
1 000 tkr
1 000 tkr
2 000 tkr
Utfall 2014:
524 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (1 476 tkr)
2016
Projektbudget:
5 050 tkr
Projektprognos:
6 050 tkr
Projektets budget har i budget för 2015 ökats med 1 000 tkr för år 2015
35042 Motionsspår
Delprojekt Håsten:
Under 2014 har Håstens motionsspår färdigställts. Slitlagret har förbättrats, ris och skräp rensats
44
upp, sittplatser monterats och ett utegym har anlagts i anslutning till slingan, som redan används
frekvent. Arbetet som påbörjades 2013 har utförts av hamn- och gatuförvaltningen i egen regi.
Delprojekt Bua:
Under 2014 har Bua motionsspår rustats upp. I samband med upprustningen har Bua Framtid bekostat ett utegym som monterats i anslutning till spåret.
Föremål för upprustning har varit belysning (från luftburen till nedgrävd), slitlager samt översyn av
dränering och trummor. Arbetet påbörjades vecka 35, och idag är belysningen och markarbeten samt
montering av utegymmet klart. Återstående arbeten är montering av sittplatser, utbyte av grill och
bänkar på grillplatsen, samt montering av belysning vid utegymmet. En slutbesiktning av projektet
kommer att genomföras i januari 2015. Prognosen för projektet är att projektet kommer att överskrida sin budget för 2014 med ca 480 tkr, detta på grund av oväntat blöt mark vilket krävt extra insatser, samt att även Håstens motionsspår till stor del färdigställts inom årets ordinarie budget.
Delprojekt Knarråsen:
Knarråsen är det spår som planeras att åtgärdas 2015.
Delprojekt Påskbergsskogen:
Påskbergsskogen planeras sedan åtgärdas 2016 och är ett längre spår vilket gör att det bedöms behövas en höjning av budgetmedlen med 1 100 tkr för 2016.
Delprojekt Nytt motionsspår Breared/Sjukhuset:
2017 planeras det nya motionsspåret vid Breared/Sjukhuset byggas.
Årsbudget 2014:
900 tkr
Utfall 2014:
1 303 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
Projektbudget:
Löpande
35059 Fästningstenaljen
Under 2014 delades Fästningsbadsprojektet upp så att Fästningstenaljen nu redovisas i ett eget projekt.
Under 2014 har projektledningen flyttats från VFAB till Hamn- och gatuförvaltningen. Fokus har legat
på att få ett tydligt grepp om projektets ekonomi samt om tillståndfrågorna. Efter det har en ny tidplan för projektets genomförande tagits fram.
Bygglovshandlingar är inlämnade till Stadsbyggnadskontoret och beslut väntas innan våren. Tidsplanen anpassas efter Fästningsbadet så att de båda anläggningarna blir klara samtidigt inför badsäsongen 2016. Den gamla försvarsmuren Swingeln som det finns kvar rester av under befintlig mark45
nivå berörs av projektet och vid grundläggning av tenaljen ska muren friläggas med försiktighet under
övervakning av Kulturmiljö Halland. Markprojektering och grundläggning ska anpassas och tas fram i
samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
I budget för 2015 har tenaljen beviljats ökad budget med 3 600 tkr.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
2 900 tkr
0 tkr
2 900 tkr
Utfall 2014:
457 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (2 443 tkr)
2016
Projektbudget:
Projektprognos:
2 900 tkr
6 500 tkr
35060 Fästningsbadet
Under 2014 har projektledningen flyttats från VFAB till hamn- och gatuförvaltningen. Fokus har legat
på att få ett tydligt grepp om projektets ekonomi samt om tillståndfrågorna. Efter det har en ny tidplan för projektets genomförande tagits fram. Under 2014 har projektet även Fästningstenaljen brutits ut och redovisas nu i ett eget projekt.
Alla tillstånd som behövs för projektets genomförande finns nu framme. Tillståndet för vattenverksamheten innehåller dock villkor i form av tidsrestriktioner avseende arbete vatten som påverkar
projektets tidplan och genomförande.
Under mars 2015 kommer betongpålning att ske och bryggans infästning i piren anläggs under
mars/april 2015. Då arbete i vatten inte får förekomma mellan 1/4 och 31/10 så sker träpålning först
under februari/mars 2016 och därefter byggs träbryggan klar under april/maj så att badet kan invigas
i juni 2016.
Badet finansieras med 12 600 tkr av Sparbanksstiftelsen. I budget för 2015 har badet beviljats ökad
budget med 2 900 tkr. Diskussion med Sparbanksstiftelsen pågår kring den ökade kostnaden.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
12 000 tkr
90 tkr
12 090 tkr
Utfall 2014:
1 874 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA
2016
Projektbudget:
Projektprognos:
12 600 tkr (varav 12 600 tkr finansieras av Sparbanksstiftelsen)
15 500 tkr (varav 12 600 tkr finansieras av Sparbanksstiftelsen)
46
35061 Teaterplatsen
Förstudie och utformning har fördröjts men förstudie/projektplan har dock påbörjats 2014 tillsammans med Varbergs Bostad, Marknad Varberg, kultur- och fritidsförvaltningen. Startmöte för förstudien, dit berörda aktörer bjöds in, ägde rum den 16 oktober. Preliminär tidsplan: förstudie/projektplan januari-maj 2015, skiss/dialog/utformning våren/sommaren 2015, projektering hösten 2015. Kultur och Fritid har för övrigt medel avsatta för en konstnärlig utsmyckning och vi avser
arbeta för att utforma platsen så att konsten blir en integrerad del av den.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
300 tkr
300 tkr
600 tkr
Utfall 2014:
35 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (565 tkr)
2016 (Preliminärt)
Projektbudget:
Projektprognos:
9 000 tkr (Medverkan från övriga parter oklart)
9 000 tkr (Medverkan från övriga parter oklart)
35070 Belysning, utbyte av kvicksilverarmaturer
Armaturer är beställda till Gunnarsjö. Armaturbytet kommer att ske under maj 2014. I området Sibbarp håller One Nordic på att bereda för utbyte av kvicksilverlampor. Armaturbytet utfördes i juni.
Årsbudget 2014:
387 tkr
Utfall 2014:
196 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (190 tkr)
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
387 tkr
387 tkr
47
35080 Trädförnyelse
Under hösten har en plantering genomförts längs Danska vägen, vilket de boende i området verkar
sätta stort värde på. Till våren utreds lämpliga platser för kommande års trädplantering. Projektet
bygger för övrigt vidare på den inventering av gatuträden i Varberg som genomfördes under 2013.
Årsbudget 2014:
500 tkr
Utfall 2014:
502 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
Projektbudget:
Löpande
35121 Bulleråtgärder
Bullerutredningar genomförs löpande vid behov. Beslut taget av nämnd om bulleråtgärder etapp 2.
Förvaltningen har avvaktat med att gå ut med E-tjänst gällande anmälan om utredning och bidrag för
bulleråtgärder i väntan på beslut om budget 2015. Beslut har nu tagits av förvaltningschef att gå ut
med detta i januari 2015. En översiktlig utredning av bulleråtgärder i utemiljö har påbörjats. En översiktlig inventering av bullernivå vid skolgårdar har genomförts tillsammans med miljö- och hälsa under hösten. Den resulterade inte i något behov av åtgärder. Under hösten har flertalet bullerutredningar genomförts. En fastighet är hittills berättigad till bidrag för fasadåtgärder. Bullerhandläggare
har utsetts inom förvaltningen. Det nya arbetssättet som HGN har tagit beslut om möjliggör ett mer
effektivt handläggande av ärenden än tidigare. Ett utkast till bullerriktlinjer blev klart i december och
planeras ta upp till politiken för synpunkter och beslut i början av år 2015.
Under 2014 har beslut tagits om att bulleråtgärder på annans fastighet samt utredning av sådana
åtgärder inte kan betraktas som en investering utan ska tas på rambudgeten. Det nya arbetssättet
införs med utfasning under 2015 vilket innebär att detta investeringsobjekt framöver endast kommer
omfatta bulleråtgärder som utförs på kommunens egna fastigheter såsom t.ex. bullervallar och bullerplank. Innevarande års kostnader har förts till driften, därav noll i utfall 2014.
Årsbudget 2014:
1 000 tkr
Utfall 2014:
0 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
48
Projektbudget:
Löpande
35122 Omskyltning rätt fart i staden
Planering för omskyltning pågår. Trönninge och Varberg Nord har skyltats om under 2014. Projektet
fortsätter nästa år med fler orter.
Projektet har i budget 2015 utökats med 4 000 tkr (2 000 tkr 2016 och 2 000 tkr 2017).
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
1 000 tkr
157 tkr
1 157 tkr
Utfall 2014:
34 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (1 123 tkr)
2017
Projektbudget:
Projektprognos:
2 200 tkr
6 200 tkr
35128 Trafikmiljöåtgärder
Prioriteringslista togs fram under första delen av 2014 för årets prioriterade insatser. Genomförande
har skett under senare delen av 2014. Prioriteringslista för 2015 tas fram i inledningen av 2015.
Projektet har beviljats efter redovisning av genomförda åtgärder statsbidrag med 363 tkr för 2014.
För 2015 har projektet preliminärt beviljats statbidrag med 750 tkr.
Årsbudget 2014:
1 500 tkr
Utfall 2014:
547 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
Projektbudget:
Löpande
35129 Trafikvägvisning centrum
49
Konsult tar fram förslag till ny trafikvägvisning i centrum. Omskyltningen beräknas komma att påbörjas med start i början av 2015. Infartsvägar och tillfartsvägvisning till parkeringsanläggningar prioriteras. Skyltar kan komma att köpas in under senhösten inför omskyltning 2015. Viss omskyltning har
under 2014 skett i anslutning till Lassabackarondellen.
Årsbudget 2014:
1 250 tkr
Utfall 2014:
552 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (698 tkr)
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
2 500 tkr
2 500 tkr
35133 Tillgänglighetsåtgärder enligt plan
För 2014 planerades åtgärder för ökad tillgänglighet utmed gångstråk till sjukhuset, Sparbankshallen
och till Håstens Torg. Dock har medlen endast räckt till åtgärder utmed gångstråket till sjukhuset,
detta till följd av att åtgärderna blivit mer omfattande än beräknat för att uppfylla nya riktlinjer och
standarder på trafikområdet.
Denna merkostnad behöver hanteras genom antingen tillförande av mer medel till detta projekt eller
genom att ett parallellt projekt skapas för dessa kostnader.
Årsbudget 2014:
1 500 tkr
Utfall 2014:
1 453 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
Projektbudget:
Löpande
35135 Rolfstorp gc-väg
Projektet avser medfinansiering till Trafikverkets projekt för trafiksäkerhetsåtgärder i Rolfstorp och
avser ersättning för b.la GC-vägar som kommunen önskade få utförda i samband med Trafikverkets
projekt. Budget för projektet fanns 2013 men fördes av misstag inte över till 2014. Trafikverket har
nu uppmärksammat att fakturering inte skett och faktura kommer ställas ut till kommunen under
december 2014.
Årsbudget 2014:
0 tkr
50
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
0 tkr
0 tkr
Utfall 2014:
1 000 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
2014
Projektbudget:
Projektprognos:
1 000 tkr
1 000 tkr
35136 Lindberg/Trönninge gc-väg
Arbetsplan fastställdes 2013 och förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad togs fram under
hösten 2013. Entreprenadföretaget Markteknik har upphandlats för att utföra byggnationen (utförandeentreprenad) som påbörjades i slutet av april 2014. Slutbesiktning gjordes 9 december. Trafikverket har upphandlat Peab på totalentreprenad för att bygga GC-bron. Slutbesiktning för GC-bron
hölls 7 november.
Cirkulationsplatsen i Trönninge delfinansieras dels av Trafikverket med 2 000 tkr, dels av exploatering
i Trönninge med 1 500 tkr. För två busshållplatser söder om cirkulationsplatsen söks statsbidrag om
50 % av kostnaden från Hallandstrafiken (total summa 154 620). Beslut om eventuella medel som
tillfaller Varbergs kommun tas under 2015.
Ett avtal finns mellan Trafikverket och kommunen där kommunen ansvarar för underhåll av gc-vägen
och gc-bron efter att dessa färdigställts.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
15 300 tkr (+ 3 500 tkr externt finansierat)
251 tkr
15 551 tkr (+ 3 500 tkr externt finansierat)
Utfall 2014:
13 060 tkr (+ 3 500 tkr externt finansierat)
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (2 490 tkr)
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
19 400 tkr (+ 3 500 tkr externt finansierat)
19 400 tkr (+ 3 500 tkr externt finansierat)
35142 Södra Näsvägen gc-väg
Första etappen av gång- och cykelvägen är färdigbyggd mellan Kullevägen och Olas gata. Denna
sträcka har döpts till Etapp 1. Det motsvarar ca 2/3 av hela sträckan (1 kilometer av 1,5 km ). Bygg51
start skedde i slutet av september. Tack vare gc-vägens utbyggnad mellan Kullevägen och Olas gata
kan Södra Näs få fiber under hösten 2014 samt utbyggnad möjliggör att man kan cykla in till Varberg
på separerad GC-väg samt lågtrafikerat vägnät via Kullevägen.
Diskussioner med markägare och vägförening pågår norr om Kullevägen och hela sträckan kan förhoppningsvis byggas klar under 2015.
Ett dialogmöte med Södra Näs och Nygårds vägförening ang. trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomfördes i maj 2014 där vi diskuterade fartdämpande åtgärder utefter sträckan. Projektledaren
deltog vid Södra Näs och Nygårds vägförenings årsmöte i juli 2014 då årsmötet beslutade att låta
kommunen bygga GC-vägen med fartdämpande åtgärder enligt gällande förslag.
Då Kattegattleden är tänkt att gå längs delar av GC-vägen så skall projektet delfinansieras med 1 000
tkr via Kattegattledsprojektet. Den slutliga sträckningen för Kattegattleden för delen förbi Södra Näs
har inte fastställts ännu varför viss osäkerhet råder kring denna del av finansieringen.
Belysning ryms inte i budget men ett tomrör läggs med för eventuell framtida belysning.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
1 500 tkr (+ 1 000 tkr från Kattegattleden)
1 407 tkr
2 907 tkr (+ 1 000 tkr från Kattegattleden)
Utfall 2014:
2 237 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (671 tkr)
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
3 000 tkr (+ 1 000 tkr från Kattegattleden)
3 000 tkr (+ 1 000 tkr från Kattegattleden)
35144 Kattegattleden
Budgeten för projektet ligger hos Samhällsutvecklingskontoret som beställt projektledning och genomförande av hamn- och gatuförvaltningen.
Det pågår utredningar på olika delsträckor i kommunen. Det sträckor projektet arbetar med är:
Delprojekt Från Ås till kommungränsen i söder till Falkenbergs kommun:
Trafikverket ansvarar för projektering och anläggning av denna sträcka. Den 18 mars togs frågan upp
i ksau angående sträckningen förbi Björkäng. Beskedet var att släppa förslaget att nyttja sträckningen
genom Björkäng. Gc-väg får läggas utmed gamla E6:an, väg 768. Trafikverket presenterade förslag på
sträckning vid samrådsmöte med markägare 10 dec 2014 och då hade markägarna många protester
mot förslaget. Utredning med Trafikverket behöver ske i början av 2015.
Delprojekt Portgatan:
Portgatan i Träslövsläge anlades hösten 2013. Fakturering till Samhällsutvecklingskontoret av denna
sträcka samt ansökan om ersättning från TRV återstår.
52
Delprojekt gc-väg förbi Naturum:
GC-vägen färdigställdes 2013. Fakturering till Samhällsutvecklingskontoret av denna sträcka ansökan
om ersättning från TRV återstår.
Delprojekt Buavägen:
Samhällsutvecklingskontoret har gjort en skrivelse till Region Halland. Där önskar Varbergs kommun
att i den kommande regionala cykelplanen prioriteras ny gång- och cykelväg utmed Buavägen, väg
850 och i den nyligen färdigställda remissutgåvan av planen så är GC-väg längs Buavägen med. Trafikverket påbörjade under slutet av 2014 åtgärdsvalsstudie för GC-väg längs Buavägen.
Delprojekt Ringhals:
Sträckan utreds och samtal pågår med Vattenfall. Delprojektet saknar projektledare.
Delprojekt Nordvära, åkerväg/åkermark:
Att bygga en kort sträcka mellan en åker och järnvägen skulle ge sammankoppling mellan två attraktiva sträckningar. Kontakt med berörd markägare pågår. Svar ska komma i jan 2015.
Delprojekt Limabacka:
Kort sträcka som ska utredas av Trafikverket.
Delprojekt Skyltning:
Region Halland ansvarar för att trafikskyltning genomförs och projektet drivs av Trafikverket. Trafikverket bekostar trafikskyltar för 2015. Vem som ska ta kostnader för framtida justeringar av trafikskyltar samt informationsskyltar är ej klart.
Årsbudget 2014:
Ligger på kommunstyrelsen
Utfall 2014:
562 tkr
Avslutas år:
?
35147 Bläshammar gc-väg
Projektet drivs av Trafikverket och Varbergs kommun delfinansierar projektet med 50 % av kostnaderna. Vägplanen har varit utställd i sommar och beräknas att bli fastställd under vintern vilket innebär att byggnationen ser ut att kunna ske under våren 2015. Projektets prognos (hos Trafikverket)
ligger på 2,36 mkr av vilket kommunen ska finansiera 50 %. Enligt senaste kontakt med Trafikverket
beräknas kommunens del bli 1 000 tkr.
Årsbudget 2014:
850 tkr
Utfall 2014:
0 kr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (850 tkr)
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
850 tkr
1 000 tkr
53
35148 Belysning längs gång- och cykelvägar
Startmöte med Varbergs Energi genomfördes i maj månad med utförande av arbetet med komplettering av belysningspunkter fram t.o.m. september.
Årsbudget 2014:
500 tkr
Utfall 2014:
446 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
1 000 tkr
1 000 tkr
35160 Arbetsmaskiner drift- och anläggning
Under våren har en ny traktor köpts in. Den nya maskinen ersätter en tio år gammal traktor. Maskinen kommer under vintern att användas till ris och virkeskörning med griplastarvagn samt till snö och
halkbekämpning. Under sommaren kommer den att användas som slaghack för långgräs.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
700 tkr
165 tkr
865 tkr
Utfall 2014:
825 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
Projektbudget:
Löpande
54
Utfall investeringar gällande hamnen
35801
35802
35803
35804
35808
35809
SUMMA
Åtgärder hamnutveckling
Utv. Innerhamn o Träslövs
Affärsbehov hamn
Pirhuvud
Renovering Tullhus
G-kaj
NETTOUTGIFT BUDGET
BUDGETAVVIKELSE
2 759 415 7 000 000
4 240 585
2 082 899 2 000 000
-82 899
0 10 000 000
10 000 000
1 331 503
0
-1 331 503
659 409
0
-659 409
494 230
0
-494 230
7 327 456 19 000 000
11 672 544
Kommentar till investeringsutfallet på hamnen
I hamnens investeringsram låg 2014, 19 000 tkr. Av detta upparbetades 7 327 tkr, eller 39 %. Den
enskilt största orsaken till det låga utfallet är att en av investeringarna, ”Affärsbehov hamn”, som har
en budget på 10 000 tkr inte utnyttjades alls. Just denna investeringspost tas enbart i bruk om det
uppstår några affärsbehov, vilket inte skedde under 2014. Under året har projektledare för hamnutvecklingsprojektet anställts och planeringen av projektet har startats upp. Projektets budget kommer
from 2015 bli en del av det övergripande stadsutvecklingsprojektet.
35801 Åtgärder hamnutveckling
Huvudprojekt Hamnflytt:
En övergripande dispositions- och tidplan skall arbetas fram. Kontakter sker med operatören för att
identifiera färjehamnens framtida storlek och omfattning. En analys med i första hand Hallands
Hamnar AB sker för att mer i detalj klargöra resten av den nya hamnens innehåll och funktion. Parallellt med det sker ett planeringsarbete med att inordna Södras logistik för deras nya större volymer i
den framtida nya hamnen.
Kontakter kommer att ske med miljöjurist och Länsstyrelsen för att se hur den planerade nya hamnen fungerar gentemot givna miljötillstånd. Projektet kommer att medverka vid trafikplanering för
infarten till hamnområdet med bil via Lassabackaområdet och Getteröbron. Möjligheten att tillgodogöra sig bergmassor i hamnutbyggnaden från tunneldrivningen kommer att studeras. Hamnflyttprojektet samverkar med Tunnelprojektet och Västra centrumprojektet i det samlade Stadsutvecklingsprojektet.
Delprojekt Geo- och miljöteknisk undersökning:
Under året har ett arbete genomförts av ÅF med att i steg 1 inventera tidigare gjorda geotekniska
och miljötekniska undersökningar inom Varbergs hamnområde. I steg 2 med kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar där fältarbete genomfördes under v.16. Syftet är att säkra
upp markförhållande inför en kommande flytt av nuvarande hamnverksamhet ut till Farehamnen.
Delprojekt naturvall Getterön:
Rena massor har börjat fyllas upp i området för naturvallen. Geotekniska undersökningar samt andra
55
konsultuppdrag utgör årsbudgeten för år 2014. Utbyte av spillvattenledning genomförs 2015. Vallen
kommer att utformas efter ritning under de nästkommande åren, vilket kommer att innebära att
vallen är en del i hamnutvecklingens budget kommande år. Information till Varbergs ornitologiska
förening och Naturskyddsföreningen i samförstånd med kommunens ekolog har utförts och de ställer
sig positiva till vallen. Tidplan för färdigställande av etapp 1 (av 3) med planteringar har tagits fram
och det sker oktober 2015.
Årsbudget 2014:
Överföring fr 2013:
Totalbudget 2014:
6 000 tkr
1 000 tkr
7 000 tkr
Utfall 2014:
2 759 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
JA (4 241 tkr)
Löpande
Projektbudget:
Löpande
35802 Utveckling Varbergs innerhamn och Träslövsläges hamn
Det nya gestaltningsprogrammet för Varbergs innerhamn är uppdelat i olika arbetsetapper.
Delprojekt gångstråk och sittbänkar Campus:
Etapp ett är ett nytt gångstråk, nya sittbänkar samt ny belysning framför Campus. Denna etapp blev
klar i månadsskiftet maj/juni bortsett från belysning (augusti) och bänkar (januari 2015). Övriga gångstråk inom hamnen planeras till åren framöver.
Delprojekt Kajgången:
Andra arbeten som vi beräknar med att utföra under år 2014-2015 är Kajgången. Konstruktion är
klar. Stålkonstruktionen planeras komma på plats så fort vädret tillåter 2015 och att Kajgången färdigställs på plats under våren 2015.
Delprojekt Stormhuset:
Stormhuset längst ut på innerhamnspiren, projektering pågår. Byggstart kommer dock dröja då andra
delar i projektet prioriteras de närmsta åren.
Planerade arbeten 2015 är åtgärder i Träslövsläge för ca 500 tkr och etapp 2 av gångstråket, delen
framför Tullhuset.
Årsbudget 2013:
2 000 tkr
Utfall 2014:
2 083 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
56
Projektbudget:
Löpande
35803 Affärsbehov hamn
Projektet möjliggör att förutsättningar finns att anpassa hamnanläggningarna till de behov och den
efterfrågan som finns för utökad och utvecklad hamnverksamhet. Ger möjlighet för företag att välja
hållbara och klimatsmarta transportlösningar.
Erfarenheten visar att det löpande under innevarande budgetår ofta kommer affärsförfrågningar till
Hallands hamnar AB som fordrar investeringsåtgärder av olika art.
Uppkomna investeringsbehov kan vara kortvariga eller längre men gemensamt är att de har kort
insatstid och fordrar snabba åtgärder från hamn- och gatuförvaltningen för att hamnen ska kunna
bereda plats för att möta efterfrågan.
För att dessa processer ska kunna gå så snabbt som möjligt är det angeläget att nämnden har medel
att disponera för att möta uppkomna behov. Samtliga investeringar inom denna kategori regleras
sedan i avtalet mellan hamn- och gatunämnden och Hallands hamnar AB.
Medlen har ej behövt nyttjas under 2014.
Årsbudget 2014:
10 000 tkr
Utfall 2014:
0 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
Löpande
Projektbudget:
Löpande
35804 Pirhuvud
Ett utredningsarbete har startats till följd av att det finns ett stort behov av förstärkningsarbeten av
pirhuvudena till följd av omfattande korrosionsangrepp på Klöven- och Fästningspirens pirhuvud.
Uppdraget utförs av ÅF och syftar till att säkerställa funktion och säkerhet. De olika stegen inbegriper
såväl analys av orsak till korrosionsangreppen, behov av geotekniska undersökningar samt att presentation av åtgärdsförslag. Förslagen kommer kostnadsbedömas och livslängdsbedömas.
Under 2014 har ett investeringsobjekt startats upp för åtgärderna på pirhuvudena.
Årsbudget 2014:
0 tkr
Utfall 2014:
1 332 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
2016
57
Projektbudget:
Projektprognos:
0 tkr
20 000 tkr
35808 Renovering Tullhus
Under 2012-2014 har omfattande renoveringar av Tullhuset genomförts. Kostnaden har under 20122013 inte hanterats som en investering utan kostnaderna har lagts på Hamnens löpande underhåll.
Detta enligt då gällande beslut från Ekonomikontoret. Under 2014 har beslut tagits att den fortsatta
renoveringen ska hanteras som ett investeringsprojekt. Under 2014 har vi bytt 14 fönster. Återstående renoveringsbehov är två fönsterpartier, 4 fönster och en ny entredörr.
Årsbudget 2014:
0 tkr
Utfall 2014:
659 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
0 tkr
1 200 tkr
35809 G-kaj ”Hooken”
Under 2014 i samband med kajinventering upptäcktes skador i form av större rostangrepp på spontkajen. Spontkajen har därefter under hösten gjutits på med en betonginklädnad till ca 1 m under
vattenytan. Arbetena kommer fortsätta och avslutas under 2015. Enligt beslut från ekonomikontoret
ska renoveringen hanteras som ett investeringsprojekt.
Årsbudget 2014:
0 tkr
Utfall 2014:
494 tkr
Ev. överföring till 2015:
Avslutas år:
NEJ
2015
Projektbudget:
Projektprognos:
0 tkr
1 800 tkr
58
Exploateringar
Hamn- och gatuförvaltningen har på uppdrag av samhällsutvecklingskontoret projekterat och byggt
på följande exploateringsområden.
Projekt (tkr)
2011
2012
2013
2014
11504 Äppelträdet
11506 Lorensberg och Kanngjutaren
11511 Svärdfisken 29
11523 Stockrosstigen
11525 Sörse
11551 Träslöv Nygrannes
11553 Kapellgatan Arboretum
11560 Marmorlyckan
11583 Träslövsläge, Fiskebåtsv.
11590 Grytåsvägen
11591 Öster, Ankarskolan
11615 Rolfstorp, Enelundsvägen
11662 Tvååker, Stenen
11664 Tvååker, Smeakalles äng
11665 Tvååker, Bjällemad
11666 Tvååker, Smeakalles äng E2
11667 Munkagård 1:57
11702 Södra Trönninge
11703 Bläshammar översikt
11704 Trönningenäs inre delen
11705 Göingegården Etapp 1-4
11708 Hallagården, Trönninge 7:5
11709 Göingegården, Etapp 5
11710 Trönninge 5:11
11713 Göingegården, Etapp 6
11714 Hansagården/Gröningagård
11715 Trönninge, Norr Pilgatan E1
11716 Lindhov 1:22
11717 Pilgatan E2
11718 Bläshammar
11756 Åsby, norr Åsbyvägen
11761 Årnäs Duveslätt
11773 Veddige, Vipvägen
11803 Bua, Kvarndammsvägen
11804 Bua 8:42, Frigert
11805 Bua 10:90 Guttaredsvägen
11905 Väster, Östra Hamnv/Getteröv
11908 Kvarteret Rockan 3
11913 Holmagärde
11942 Träslövsläge, söder Tångvägen
11970 Varberg Nord
11972 Gunnestorp västra
11990 Bua öst, Bua taxi
--2 498
----5
--------19
----92
6 970
70
------121
5 994
3 613
--825
--------------123
--1 358
9 298
48
------3 831
652
315
2 828
110
--5 684
----129
--------409
79
--724
955
123
------30
101
1 379
169
739
3
876
25
39
17
----2 815
--775
11 000
231
11
----695
--2 350
912
134
--10 529
----1 753
--------232
1 384
--246
197
1 263
----408
101
32
213
285
2 091
79
3 075
58
6 529
27
----1 125
--270
1 463
1 612
251
----92
602
15
9
1 517
255
3 991
45
398
637
116
99
1 322
284
1 568
9 724
12
495
573
40
69
41
5
1 695
227
615
1 898
72
1 411
122
32
4 695
8
111
62
81
17
30
53
299
438
10
16
483
428
15
19
425
59
Kommentar till exploateringarna
Exploateringar görs på uppdrag av samhällsutvecklingskontoret och innehåller anläggningsarbeten
som kan ligga utanför nämndens ordinarie ansvarsområden, exempelvis VA.
11504 Äppelträdet
Iordningställande och omläggning av GC-väg som följd av att McDonalds Lassabacka har köpt mer
mark av kommunen. De första arbetena utfördes under juni 2014 samt räcke sattes under augusti.
Kvarstår gör avåkningsskyddet av kullerstenen mot fastighetsgränsen som kommer utföras 2015 när
MC-Donalds har byggt om sin parkeringsyta.
11506 Lorensberg/Kanngjutaren
Anläggande av gator, park och allmän plats vid Lorensberg har slutförts. De sista arbetena som utfördes var färdigställande av cirkulationsplatsen Sveagatan/Träslövsvägen. Trafikskyltningen är kompletterad. Långbänken utmed kyrkogårdsmuren uppfördes i juni. Därmed är alla arbeten utförda. Efter
ekonomisk uppföljning och redovisning under hösten kan projektet avslutas.
11508 Kvarteret Atle
Projektet har inte kunnat startas upp pga. brist på projektledare. Rekrytering pågår och ambitionen
är att komma igång under våren 2015.
11511 Svärdfisken 29
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen
har levererats.
11523 Stockrosgatan
Under året har en återvinningsstation iordningsställt vid Stockrosgatan på uppdrag av samhällsutvecklingskontoret.
11525 Sörse
Projektet har avslutats under 2014.
11551 Träslöv Nygrannes
Planerad bullervall har projekterats om på grund av brister i detaljplan. På grund av avvikelse gentemot detaljplanen har marklov sökts och erhållits. Byggnation har genomförts under hösten och beräknas vara klart under december 2014 med besiktning under våren 2015
60
11553 Kapellgatan Arboretum
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen
har levererats. Vi har även fått beställning på genomförandet av planen samt angöringsgata från
äldre detaljplan vilket kommer att påbörjas under våren 2015.
11560 Breared - Marmorlyckan
Pga. oklarheter kring detaljplanen och den föreslagna exploateringen har projektet tillfälligt stannat
av. Vårt uppdrag är för närvarande att projektera samt att ta fram kalkyl.
11581 Träslövsläge, Skotvägen
Projektet har inte kunnat startas upp pga brist på projektledare. Rekrytering pågår och ambitionen är
att komma igång under våren 2015.
11582 Träslövsläge 11:5
I änden av Parkvägen kommer under våren 2015 en vändplats utföras för anläggande av ny tomt.
11583 Träslövsläge, Fiskebåtsvägen
Som en del i utbyggnaden av Ankarskolan och nya Ankarvägen har korsningen med Fiskebåtsvägen
byggts om.
11590 Grytåsvägen
Projektet syftar till att höja standarden på gator och dagvatten i ett område avgränsat mellan
Strandbackavägen i norr till Skepparevägen i söder i norra Träslövsläge. De gator som berörs är
Grytåsvägen, Matrosvägen, Myrmalmsvägen och Jungmansvägen. Ett fördröjningsmagasin ska anläggas vid den norra infarten till området. GC-nätet ska också förstärkas.
Projektet samordnas med Vivab. Fördröjningsmagasinet behöver utredas ytterligare då det i detaljplanen upptagna området för magasinet är för litet för en bra utformning. Byggstart skedde i början
av hösten 2014. Delar av projektet finansieras av fastighetsägare i området enligt en gatukostnadsutredning.
11591 Öster, Ankarskolan
Projektet omfattar två delar Ny gata till Ankarskolan samt cirkulationsplats Västkustvägen/Tångvägen.
Delprojekt Ny gata till Ankarskolan:
Våren 2013 anlades etapp 1 av ny gata till Ankarskolan. Den har sedan skolentreprenören använt
som byggväg under tiden de bygger nya Ankarskolan. I februari 2014 beställde Samhällsutvecklings-
61
kontoret genomförande av allmän plats och gatubyggnation av etapp 2, detaljplan för Ankarskolan
och Ankarvallen.
Projektet omfattar:
- utbyggnad av återstående delar för lokalgata samt GCM-väg.
- utarbetande av förslag till utformning av nord-sydlig GCM-väg i planområdets västra del. GCMvägen ska få sin sträckning i den gamla Ankarvägen och förslag till utformning och gestaltning ska
samordnas och godkännas av barn- och utbildningsförvaltningen och Samhällsutvecklingskontoret
och därefter genomföras.
Anläggande av ny gata har genomförts hösten 2014 och de avslutande delarna kommer att avslutas
våren 2015. Besiktning är planerad till 8 maj 2015.
Projektet har beviljats en biotopskyddsdispens avseende rivning av stenmur omfattande 20 m. Då
delar av stenmuren redan rivits i samband med skolbygget så bedöms en komplettering av biotopskyddsdispensen behövas för att kunna bygga vägen. Det är oklart vad som egentligen avsågs i den
ursprungliga ansökan och om den omfattade både vägen och skolbygget. Kontakt med Länsstyrelsen
tog projektet den 15 april 2014. Resultatet blev att stenmur byggs längs med nya Ankarvägen och
stenmuren får en vinkel.
Det återstår att bygga om gamla Ankarvägen till GCM-väg efter att skolbygget avslutats. VFAB har
informerat att de behöver gamla Ankarvägen även år 2015 som byggväg för skolbygget. När gamla
Ankarvägen kan byggas om håller på att utredas och besked kommer i början av 2015. Under 2015
projekteras gamla Ankarvägen.
Delprojekt Cirkulationsplats Västkustvägen/Tångvägen:
En ny cirkulationsplats har anlagts i fyrvägskorsningen Västkustvägen (LV 760), Lantmannavägen (LV
760 även kallad Himlevägen), Tångvägen för att öka trafiksäkerheten. Syftet är också att öka framkomligheten för anslutande trafik till Västkustvägen.
Trafikverket har beslutat att ombyggnaden inte innebär byggande av väg och därför krävs ingen vägplan. Peab Anläggning har utfört entreprenaden mellan augusti och december 2014. Slutbesiktning
genomfördes till 3 december 2014.
Kommunen bekostar projektering och byggande av cirkulationsplatsen. Efter godkänd slutbesiktning
tar Trafikverket över drift och underhåll.
11662 Tvååker, Stenen
Projektet har varit vilande i avvaktan på att etappindelning skulle beslutas. Under våren 2015 kommer det startas upp igen med framtagande av vägplan för cirkulationsplats på Fastarpsvägen i anslutning till den blivande brandstationen samt projektering av en första etapp.
62
11664 Tvååker Smeakalles äng
Arbete med slitlager utfördes under augusti. Arbetsplan för Fastarpsvägen på sträckan Aspvägen –
Dagsåsvägen är fastställd och vinner laga kraft 2015-01-12 under förutsättning att inga överklaganden inkommer till Trafikverket. Projektering av åtgärderna i arbetsplanen kommer att startas upp
under 2015.
11665 Tvååker Bjällemad
Under 2014 pågår byggnation av bostäder. Under denna byggnation ska inget gatuarbete utföras.
Under 2015 ska det förhoppningsvis vara lämpligt att anlägga motveck samt toppbeläggning av asfalt
på gatorna.
11666 Tvååker, Smeakalles äng E2
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen
har levererats. Vi har även fått beställning på genomförandet av planen vilket kommer att påbörjas
under våren 2015.
11667 Munkagård 1:57
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen
har levererats.
11702 Södra Trönninge
En trafikutredning är slutförd för området. Några nya arbeten är ej beställda. Österleden/-gatan i
kombination med planerad skola utreds i dagsläget inte inom ramen för detta projekt. Vi avvaktar
beställning från samhällsutvecklingskontoret på fortsättning av projektet. Först och främst är det
utbyggnad av Österleden/-gatan i anslutning till skolan som blir aktuell.
11703 Bläshammar översikt
Under året har b.la toppbeläggning lagts i området.
11704 Trönningenäs inre delen
Projektet omfattar förlängning av gång- och cykelbana utmed Trönningenäsvägen från Trönningenäsvägen 15A till korsningen med Buaråsvägen. Framtagande av underlag (förprojektering) kommer
att ligga till grund för marklösen. Projekteringen ska eftersträva så lite markintrång på bostadstomter
som möjligt. Eventuellt kan befintlig körbara göras smalare för att minska hastigheten på vägen. När
underlaget är klart kommer projektet att stämma av med föreningen och avtala med de fastighetsägare som berörs av intrång. När vi har åtkomst till den mark som erfordras kan vi gå vidare med detaljprojektering.
63
All överenskommelse med markägarna sker på frivillighet då det inte finns någon fastställd detaljplan
och Trönningenäs vägsamfällighet har huvudmannaskapet av Trönningenäsvägen.
11705 Göingegården etapp 1-4
Genomförandet av allmän plats på Göingegården 4 avslutades i huvudsak under 2013. Årets utförda
arbeten har varit målning av trafikhänvisningar och kompletterande toppbeläggning av asfalt.
Anläggandet av Göingegården 4 är därmed klart och kan avslutas. Exploateringen för etapp 3 är inte
avslutad. Fastigheterna inom detaljplan 3 för Göingegården ska bebyggas med flerbostadshus. Det
återstår anläggande av en allmän och centralt belägen park. Samhällsutvecklingskontoret har beställt
förprojektering och kalkyl för den centrala parken vilket kommer påbörjas under våren 2015.
11708 Trönninge Hallagården
Exploateringsområde med tio småhustomter i Trönninge. VA och gata i området har under året
byggts ut i egen regi. VA har byggts på uppdrag av VIVAB. Hallagårdsvägen, infartsväg till aktuellt
område och planerat område på Trönninge 5:11 delas mellan projekten Trönninge 7:5 och 5:11 enligt
exploateringsavtal för Trönninge 7:5. Återstående arbeten under 2015 är slitlagerbeläggning och
slutlig justering av stenmurar.
11709 Göingegården etapp 5
Samtliga arbeten inom detta projekt har utförts. Under våren kompletterades toppbeläggningen av
asfalt på gatorna. De sista arbetena berörde avledning av naturligt vatten från den ursprungliga märgelgraven. Det har även placerats soffor utmed gångstigen. Projektet kan avslutas.
11710 Trönninge 5:11
Hallagårdsvägen, med lokalgata och gc-väg, har under året byggts ut. Hallagårdsvägen är infartsväg
till småhusområde på Trönninge 7:5 och till planerat område på Trönninge 5:11. Kostnader för Hallagårdsvägen delas mellan projekten Trönninge 7:5 och 5:11 enligt exploateringsavtal för Trönninge
7:5. Återstående arbeten under 2015 är slitlagerbeläggning och slutlig justering av stenmurar.
11713 Göingegården etapp 6
Under 2013 anlades gator och VA inom planområdet. VA har slutförts. Gatuanläggandet kan färdigställas först när fastigheterna byggts klart. Byggnation av fastigheterna pågår, de flesta fastigheterna
är färdiga. Under 2013 har gröna områden inom planområdet projekterats. Ansökan om dispens från
strandskydd inom området lämnades till SBK i september 2013. Dispensansökan blev nekad i mars
2014. Strandskyddet medför begränsningar som inte har varit kända. Projekteringen måste därmed
göras om. Grönområdets utformning och innehåll planeras för att utföras under 2015. Färdigställande av gator planeras kunna ske under första halvåret 2015.
Det är emellertid inte klart hur jord med innehåll av DDT ska omhändertas. Projektering och ansökan
för detta omhändertagande pågår.
64
Projektets svårigheter avseende grönområdets utformning och jordhantering kommer att medföra
ökade kostnader för projektet.
11714 Hansagård/Gröningagård
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen
har levererats.
11715 Trönninge, Norr Pilgatan etapp 1
Projektet projekterades i jan-febr 2013. Byggstart blev mars 2013. Anläggande av VA och gator har
pågått under 2013 och under 2014. Förbesiktning av gator genomfördes i början av juni 2014. Återstående arbeten (bland annat all belysning och plantering) ska utföras under hösten 2014. Då detta
område är det första av de planerade områdena i Trönninge är valet av belysningsarmatur viktigt och
därmed kan belysningen komma att anläggas först i början av år 2015. I så fall ska en provisorisk belysning anläggas under vintern. Den slutliga beläggningen av toppskikt på asfalt kan komma att anläggas först om några år, när andra delar av intilliggande planområden bebyggts.
Under projektets gång har även en damm för dagvatten medtagits i utförandet. Dagvattendammen
kommer att finnas med i detaljplan för etapp 2. Större delen av kostnaden för denna damm belastar
Vivab men delar av arbetet belastar allmän plats.
Budgeten för projektet beräknas täcka planerade åtgärder.
11716 Lindhov 1:22
Projektet är vilande i avvaktan på att den överklagade detaljplanen hanteras.
11717 Trönninge, Pilgatan etapp 2
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen
har levererats.
11718 Bläshammar 0:0
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Kalkylen
har levererats.
11756 Åsby
Toppbeläggning kvar och kommer att utföras 2015.
65
11761 Årnäs, Duveslätt
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Oklart om
kommunen kommer ansvara för någon del i planen.
11773 Veddige, Vipvägen
Besiktad och klar endast toppbeläggning kvar och kommer att utföras 2015.
11803 Bua Kvarndammsvägen
Området är utbyggt under 2011-2012, förutom två tomter vid Toffelmakarevägen. Slitlager är ej utlagt i området. Lekplats är ej utbyggd, men iordningställande av gräsyta och grillplats planeras utföras under 2015.
11804 Bua 8:42 Frigert
Toppbeläggning kvar och kommer att utföras 2015.
11805 Bua 10:90 Guttaredshöjd
I hörnet Hultavägen/Buavägen bebyggs fastigheten Bua 10:90 av en privat exploatör.
Hamn- och gatuförvaltningens drift- och anläggningsavdelning har under sommaren 2014 byggt om
gång- och cykelvägen mellan Hultavägen och Bua centrum. En tillfällig beläggning av grus har lämnats. Asfaltering planeras under våren 2015 i samråd med exploatören eftersom de ska bygga en
kvartersgata alldeles intill. Belysningen från den gamla cykelvägen har flyttats till den nya sträckningen.
En ny GC-väg ska byggas utmed Hultavägen mellan den ombyggda GC-vägen och Buavägen. Korsningen Guttaredsvägen/Hultavägen ska höjas upp för att dämpa hastigheten och öka trafiksäkerheten. Detta planeras till 2015 efter att husen byggts klart.
ÅF har projekterat bygghandlingar i samråd med exploatören och ledningsägare.
11913 Holmagärde
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt. Visst arbete har även utförts på tidigare etapper av Holmagärde.
11972 Gunnestorp västra
Asfalt toppbeläggning återstår och kommer att utföras 2015.
66
11990 Bua öst
Asfalt toppbeläggning återstår och kommer att utföras 2015.
20533 Kv Björnen
Vårt uppdrag åt samhällsutvecklingskontoret har i år varit att upprätta kalkyl för projektet. I samband
med detta utvärderar vi ett nytt arbetssätt för att upprätta kalkyler i exploateringsprojekt.
20577 Getterön, spolplatta
Under året har en spolplatta anlagts vid Getteröns småbåtshamn på uppdrag av Samhällsutvecklingskontoret.
67
Personal
Personalkostnader
tkr
Personalkostnader
Arvoden
Summa
2012
37 469
640
38 109
2013
39 751
605
40 356
2014
44 545
664
45 209
Personalkostnaderna har ökat med 4 853 tkr 2014 jämfört med 2013. Generell löneökning
samt fler antal anställda är orsaken.
Åldersstruktur
Åldersintervall tillsvidareanställda
20 – 29
30 – 39
40 – 49
50 – 59
60 Summa
2012
3
13
26
23
13
78
2013
6
16
30
26
7
85
2014
5
19
36
31
6
97
Inom en inte alltför avlägsen framtid står förvaltningen inför relativt stora pensionsavgångar.
Vissa tjänster är svåra att rekrytera och en plan för övergången är viktig att ha.
Genomsnittlig ålder tillsvidareanställda
Medelålder hamnoch gatuförvaltningen
Medelålder, kommun
2012
48,8
2013
46,1
2014
46,1
47,6
47,5
47,4
Mellan 2013 och 2014 har medelåldern för hamn- och gatuförvaltningens tillsvidareanställda varit
exakt densamma. Medelåldern inom hamn- och gatuförvaltningen är något lägre jämfört med kommun i stort. Anledningen är bland annat att pensionsavgångar har ersatts med yngre personal.
68
Sjukfrånvaro
Ordinarie arbetstid,
timmar
Sjukfrånvaro, timmar
Sjukfrånvaro i %
Långtidssjukfrånvaro
av total sjukfrånvaro
(mer än 60 dagar) i
%
Antalet långtidsfriska i %



2012
167 749
2013
167 504
2014
175 045
6 914
4,1
22,2
6 709
4,0
9,2
6 527
3,7
7,2
41,7
37,4
33,3
Perioden avser 20131101-20141031
Perioden avser 20121101-20131031
Perioden avser 20111101-20121031
Under 2014 arbetades 7 541 fler timmar jämfört med 2013, vilket beror på att vi blivit fler anställda
och att vi hade mindre sjukfrånvarotimmar.
Långtidssjukskrivningen har sjunkit, vilket är glädjande.
Antalet långtidsfriska har minskat något jämfört med förra året, vilket beror på att antalet personer
som var sjuka har ökat. Långtidsfrisk innebär att man inte har någon sjukdag överhuvudtaget under
året.
69
Intern kontroll
Hamn- och gatunämnden är enligt kommunallagen ansvarig för den interna kontrollen inom
nämnden. En viktig del in den interna kontrollen är att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Organisationen blir då mindre sårbar vid exempelvis personalförändringar. Redovisning och övrig information ska vara rättvisande och tillförlitlig
annars kan detta få negativa följder genom att de beslut som fattas riskerar att bli felaktiga.
En grundförutsättning för en effektiv verksamhet, d v s måluppfyllelse, är att säkerställa att
lagar, policys, reglementen mm följs. Kommunens tillgångar ska skyddas mot förluster eller
förstörelse och allvarliga fel upptäckas och elimineras. Med en god intern kontroll undviks
ofta oavsiktliga fel. De avsiktliga kräver mer sofistikerade kontroller och en väl strukturerad
ansvars- och befogenhetsfördelning. Ytterligare ett syfte med intern kontroll är att den
transparens som skapas skyddar såväl politiker som tjänstemän från oberättigade misstankar. Viktiga verktyg för en god intern kontroll är exempelvis reglemente, budget, intern arbetsordning, delegeringsförteckning och intern kontrollplan.
Rapporteringstillfällen samt kontrollpunkter 2014
I den interna kontrollplanen för 2014 beskrivs vilka kontrollpunkter som nämnden har och
när dessa ska följas upp och redovisas.
April (tertialrapport): Ledgångsdjup i 8-metersbassängen, uppföljning av ramavtal gällande
fordon och transporter, miljöprestanda och turordning av avrop, registerkontroll av anställda
i företag som genom avtal sköter stödfunktioner till verksamheterna.
Juni: felanmälan, Tyck om Varberg, behörighet IT-system
Augusti (delårsrapport): övervakning av badvatten, måluppfyllelseav mål och inriktningar,
systematiskt arbetsmiljöarbete
September: kontroll av handkassor, förskott och utanordningar, vinterväghållning – förberedelse inför vintersäsong
November: parkeringsövervakning, transportdispenser, handläggning/yttranden inför tillståndsbevis offentlig plats, ärenden enligt trafikförordning, väglag m.fl., ärendehantering
allmänt, bidrag enskilda vägar, kontroll av avgiftsdebitering
December: behörighet IT-system, uppföljning ramavtal, representation, bisyssla, måluppfyllelse av mål och inriktningar, Tyck om Varberg, felanmälan
70
Redovisning av interna kontrollpunkter
April
Ledgångsdjup i 8-metersbassängen:
Under juni månad kommer ramning av 8-meters bassängen att ske med egen personal och
egen utrustning, för att säkerhetsställa rätt ledgångsdjup i den inre bassängen. Ramning innebär att man drar en stor stålbalk på botten monterad på en arbetsbåt. Massorna flyttas då
tillbaka till ursprungsläge. Ändrat läge av massorna kan bland annat bero på propellerrörelser och dylikt. Om något större föremål påträffas sparas dessa positioner så att dykare ska
kunna kontrollera samt plocka upp det på land om så behövs.
Uppföljning av ramavtal gällande fordon och transporter, miljöprestanda och turordning
av avrop:
Av de leverantörer som hamn- och gatuförvaltningen anlitat för fordon och transporter under de första fyra månaderna år 2014 har alla utom en varit på ramavtal. Avtalstroheten
uppgår till 99,5 %.
När det gäller turordningen finns det idag ingen dokumentation som styrker att rätt ordningsföljd används. Personalen är väl informerad om vad som gäller och uppger att de följer
de principer som angetts.
För att säkerställa och dokumentera att hanteringen kring turordning av avropen följs kommer förvaltningen att upprätta en rutin kring detta.
Registerkontroll av anställda i företag som genom avtal sköter stödfunktioner till verksamheterna:
Hamn- och gatuförvaltningen har inga egna avtal med entreprenörer som sköter stödfunktioner på kommunens förskolor och skolor utan de avtalen ligger idag på Serviceförvaltningen. För hamn- och gatuförvaltningens egen personal som arbetar på förskolor och skolor
görs det varje år kontroller ur belastningsregistret. Ingen av förvaltningens egen personal
finns i belastningsregistret.
Augusti
Övervakning av badvatten:
Under badsäsongen 2014 har det tagits badvattenprover enligt fastställda kontrolldatum. Ett
startprov gjordes på samtliga kommunala badplatser vecka 22 och efter det har vi följt det
förutbestämda schemat. En extra provtagningsomgång har genomförts på vissa EU-bad för
att få ihop tillräckligt med provtagningstillfällen inom den av Havs- och vattenmyndigheten
givna tidsramen. I övrigt inga avikelser i de planerade provtagningarna.
Vid ett tillfälle har otjänligt badvatten förekommit. Det var på Björkängs havsbad vecka 29.
Ett omprov togs veckan därpå och det visade då på tjänligt badvatten igen. Fram tills nu,
vecka 32, har badvattenkvaliten i Varbergs kommun varit bra.
71
Måluppfyllelse av mål och inriktningar:
Nämndens måluppfyllelse av mål och inriktningar besvaras och beskrivs i kapitel 1 och 2 i
detta dokument.
Av förvaltningens 14 mål är 11 gula, 2 gröna och 1 röd.
Systematiskt arbetsmiljöarbete:
En handlingsplan är upprättad för att konkret hantera det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Handlingsplanen innehåller ca 40 aktiviteter som stödjer och utvecklar förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Uppföljningen av handlingsplanen sker i samband med möten i
förvaltningsledningen. Lägesrapport med status för aktiviteterna lämnas i samband med
förvaltningssamverkansmöten (FSG). De flesta aktiviteterna i handlingsplanen är klara och
genomförda. Det återstår ett mindre antal aktiviteter som är påbörjade men inte avslutade.
Ny handlingsplan planeras tas fram våren 2015.
September
Kontroll av handkassor, förskott och utanordningar:
Hamn- och gatuförvaltningen har under 2014 minskat sina handkassor. I dagsläget är det
enbart hamnavdelningen som har kvar en handkassa, motsvarande 1 000 kronor. Handkassan används bland annat till mindre inköp under 200 kronor och stäms av genom att handkassan redovisas varje kvartal. Om det skulle visa att inte det görs några inköp genom handkassan kommer handkassan att avvecklas.
Utanordningar upprättas då personal har haft personliga utlägg. Det kan t.ex. vara utlägg för
resor och övernattning etc. Avstämning görs genom att personal lämnar in en ifylld utanordningsblankett samt bilägger kvitto. Chefen kontrollerar blanketten och kvittona och skriver
sedan under. Även en behörighetsattest sker av exempelvis controller/ekonom. Attesten
görs för att intyga behörigheten mot attestförteckning samt att signatur och ansvarskod
stämmer. Därefter lämnas blanketten in till ekonomikontoret centralt för utbetalning.
Förvaltningen har inte haft några förskott under året.
Avstämning görs en gång per år utifrån hamn- och gatunämndens interna kontrollplan.
Efter förvaltningens genomgång kan konstateras att förvaltningen upprättar och hanterar
handkassor och utanordningar enligt fastställda regler och rutiner.
Vinterväghållning – förberedelser inför vintersäsong:
Avdelning drift och anläggning har tagit fram en pärm som också fungerar som checklista för
förberedelser inför vintersäsongen. Kartorna har uppdaterats och plogutrustningen har inventerats. En okulär besiktning av potentiella hinder för effektiv snöröjning kommer att ske i
slutet av oktober. Möten med entreprenörer och egen personal inför vintersäsongen gällande våra snörundor hålls innan säsongen startar.
72
November
Parkeringsövervakning
Till och med den 30/11 har 7 255 stycken parkeringsanmärkningar hanterats. Antalet bestridande till polisen har varit 212 st, varav 7 är överklagade.
Transportdispenser
Till och med 30/11 har 49 stycken transporttillstånd hanterats. Genomsnittlig handläggningstid är 2 dagar. Kundnöjdhet har inte mätts under året.
Handläggning/yttranden inför tillståndsbevis offentlig plats
Totalt har 161 yttanden gjorts under året. Av tio slumpmässigt utvalda ärenden under januari-november (ca 1/mån) så avviker den målsatta ärendehanteringstiden på 5-10 arbetsdagar i tre fall. Två av dessa beror på att ärendet skickats in lång tid i förväg och att ärendet fått
en lägre prioritet och behandlats senare. Ett av ärendena har skickats in mitt under högsäsong (april-juli) och har pga. hög arbetsbelastning inte hunnit behandlas inom den målsatta
ärendetiden. Alla ärenden har dock hunnit behandlas inom tidsramen för det datum man
ansökt om, d.v.s. den längre ärendetiden har inte inneburit att polisen inte kunnat utfärda
tillståndsbevisen i tid.
Ärenden enligt trafikförordning, väglag m.fl.
Inkomna ärenden avseende farthinder i from av uppställning av blomlådor är 34 par. handläggningstiden har varit i genomsnitt ca 2 veckor. Handläggningstiden påverkar normalt sett
inte sökandes möjligheter att få sätta ut blomlådor under disponibel period.
Ärendehantering, parkering för rörelsehindrade
79 stycken ansökningar fram till och med
Bidrag enskilda vägar
Ekonomiskt utfall enligt resultatprognos. Kundnöjdhet har inte mätts under året.
Kontroll av avgiftsdebitering
Fakturering av våra taxor och avtal görs enligt nämndens bestämmelser. Erforderlig avstämning har genomförts.
December
Behörighet IT-system
Kontroll att personer som avslutat sin tjänst är borttagna.
Stickprov har gjorts på fem (5) anställda som nyligen slutat. Stickprovet resulterade i två (2)
personer som fortfarande var aktiva.
73
Rätt personer som har behörighet i systemen
I dag finnas ingen skriftlig rutin eller enhetlig praxis. Det är respektive chefs ansvar att kontakta ITK gällande vem som skall ha tillgång till vad. Detsamma gäller när en anställd slutar.
Rutin för backning av egna IT-system
Det finns för närvarande ingen rutin för detta. Kontakter med IT-service har tagits för att
åtgärda bristen.
Uppföljning ramavtal
Av de leverantörer som hamn- och gatuförvaltningen anlitat för fordon och transporter under de första fyra månaderna år 2014 har alla utom en varit på ramavtal. Avtalstroheten
uppgår till 100 %.
När det gäller turordningen finns det idag ingen dokumentation som styrker att rätt ordningsföljd används. Personalen är väl informerad om vad som gäller och uppger att de följer
de principer som angetts.
För att säkerställa och dokumentera att hanteringen kring turordning av avropen följs kommer förvaltningen att upprätta en rutin kring detta.
Representation
Under året har förvaltningen sett över sina rutiner gällande representation. Har förvaltningen haft intern eller extern representation skall det bifogas ett dokument till fakturan där det
framgår vad syftet är, vilka som närvarande samt vilken organisation de närvarande representerar. Även från centralt håll har rutiner ändrats och attestanter får nu upp ett meddelande om att bilägga ett dokument med ovan information.
Bisyssla
Förvaltningen har hösten 2014 låtit ta fram en utvecklad rutin för hantering av bisyssla på
förvaltningen. Rutinen ger vägledning för chefer och medarbetare hur eventuella bisysslor
bland annat ska hanteras, dokumenteras samt följas upp. Rutinen har specifikt använts vid
de genomförda medarbetarsamtalen under oktober – december 2014 där avstämning har
skett huruvida respektive medarbetare har någon form av bisyssla. Ett fåtal synliggjorda bisysslor har identifierats vid dessa medarbetarsamtal varav ingen av dessa har föranlett någon särskild åtgärd. Rutinen för hantering av bisyssla används därutöver även vid rekryteringsförfarande där frågor om bisyssla ställs vid anställningsintervjuerna.
Måluppfyllelse av mål och inriktningar
Nämndens måluppfyllelse av mål och inriktningar besvaras och beskrivs på sidan 20-25 i
detta dokument.
74
Av förvaltningens 14 mål är 12 gula, 1 grön och 1 röd.
Tyck om Varberg
Under 2014 kom det in 136 Tyck om Varberg till hamn- och gatuförvaltningen. När uppföljningsrapporten presenterades för hamn- och gatunämnden vid decembersammanträdet
hade 129 synpunkter kommit in. Dess fördelades mellan följande kategorier:
Förslag: 54 st
Klagomål: 67 st
Annat: 7 st
Beröm: 1 st
Av dessa hade i december 85 st besvarats och 44 st inte hunnits med.
Felanmälan
Stickprov har gjorts i felanmälanssystemet Infracontrol över vilka ärenden som avslutats
samt besvarats. Tio (10) ärenden kontrollerades varav inga var avslutade och åtta (8) inte
hade besvarats ännu.
75
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
8.
Verksamhetsplan hamn- och gatuförvaltningen 2015
Dnr: HGN 2015/0044
Handläggare: Erika Hurtig
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 15
Dnr HGN 2015/0044
Verksamhetsplan hamn- och gatuförvaltningen 2015
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- fastställa Verksamhetsplan 2015 för hamn- och gatuförvaltningen.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett förslag till Verksamhetsplan för
2015. I planen beskrivs mål och verksamhet, förutsättningar, strategi, uppdrag,
andra aktiviteter och särskilda satsningar samt finansiering för verksamheten
2015.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag:
Verksamhetsutvecklare
Avdelningschefer
15 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2015/0044-1
Handläggare: Erika Hurtig
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2015-01-26
Verksamhetsplan hamn- och gatuförvaltningen 2015
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- fastställa Verksamhetsplan 2015 för hamn- och gatuförvaltningen.
Beskrivning av ärendet
Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett förslag till Verksamhetsplan för
2015. I planen beskrivs mål och verksamhet, förutsättningar, strategi, uppdrag,
andra aktiviteter och särskilda satsningar samt finansiering för verksamheten
2015.
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Erika Hurtig
Verksamhetsutvecklare
Bilagor
Verksamhetsplan 2015 hamn- och gatuförvaltningen
Protokollsutdrag
16 (52)
Verksamhetsplan 2015
Hamn- och gatuförvaltningen
Antagen av hamn- och gatunämnden 2015-02-xx, HGN § xx/2015
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
2(18)
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
6.
Mål och verksamhet ........................................................................................................................ 3
1.1.
Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende ................................ 3
1.2.
Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter................................................................ 4
1.3
Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv .............................................................. 5
1.4
Varberg - en attraktiv kommun att vistas i.............................................................................. 6
Förutsättningar ................................................................................................................................ 7
2.3
Personal ................................................................................................................................... 7
2.4
Tid och ekonomi ...................................................................................................................... 8
2.5
Faciliteter ................................................................................................................................. 9
2.6
Måluppfyllelse ......................................................................................................................... 9
Strategi .......................................................................................................................................... 13
3.1
Personal, tid och ekonomi ..................................................................................................... 13
3.2
Faciliteter ............................................................................................................................... 14
3.3
Måluppfyllelse ....................................................................................................................... 14
Uppdrag och aktiviteter................................................................................................................. 15
4.1
Uppdrag från kommunfullmäktige ........................................................................................ 15
4.2
Uppdrag från HGN ................................................................................................................. 15
Särskilda satsningar 2015 .............................................................................................................. 15
5.1
Satsningar från Kommunfullmäktige ..................................................................................... 15
5.2
Satsningar från hamn- och gatunämnden ............................................................................. 16
5.3
Förvaltningens prioriterade satsningar ................................................................................. 16
Finansiering ................................................................................................................................... 17
6.1
Driftbudget ............................................................................................................................ 17
6.2
Investerings- och exploateringsbudget ................................................................................. 18
6.3
Hamn ..................................................................................................................................... 18
Andra dokument............................................................................................................................ 18
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
3(18)
1. Mål och verksamhet
Verksamheten som ligger under hamn- och gatunämndens ansvar är bred och innebär en mångfald
av såväl arbetssätt och kompetens som lagstiftning och mål att förhålla sig till. Verksamheten engagerar medborgare, besökare och näringsliv vilket innebär att ett målinriktat arbete, med förhållningssättet öppenhet och trovärdighet, är väsentligt för såväl nämnd som förvaltning.
Utifrån Kommunfullmäktiges antagna målinriktningar har hamn- och gatunämnden utarbetat följande inriktningar för verksamheten:
-
Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende
Säkra, effektiva och hållbara resor & transporter
Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv
Varberg, en attraktiv kommun att vistas i
Nämndens mål har i ett första led konkretiserat dessa med mått och indikatorer, vilka beskrivs nedan.
1.1.
Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende
Strategisk målinriktning KF
-
-
-
Mål
Mått/indikator
Ökat ansvar för klimat
och miljö
Fler bostäder för ett attraktivare Varberg
Fokus på välfärdens
kärna
Antalet boende som utsätts
för hälsoskadligt buller från
vägar, spår, hamn och flyg ska
minska
-
Antal befintliga bostäder
som utsätts för bullernivåer
över uppsatta gränsvärden i
kommungemensam bullerriktlinje ska minska
Ökat ansvar för klimat
och miljö
Fler bostäder för ett attraktivare Varberg
Fokus på välfärdens
kärna
Utveckla och sköta de offentliga rummen så att de i större
utsträckning än idag blir mötesplatser där rörelse, samvaro och integration främjas
-
Öka användandet av våra tätortsnära parker
Nöjd kundindex för åtgärdade lekplatser ska ligga
över 60 %
Nöjd kund-index för skötsel
av parker ska ligga över 80 %
Ökat ansvar för klimat
och miljö
Fler bostäder för ett attraktivare Varberg
Fokus på välfärdens
kärna
Kommunens gröna och blå
stråk ska utvecklas för att i
högre grad kunna främja biologisk mångfald, rekreation
och social samvaro
-
-
-
Upprätthålla en kontinuerlig
föryngringstakt för trädbeståndet på 50 år
Verksamhetsplan 2015
1.2.
2015-01-22
4(18)
Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter
Strategisk målinriktning KF
-
-
Mål
Mått/indikator
Ökat ansvar för kliSäkerheten och tryggheten för
mat och miljö
våra oskyddade trafikanter ska
Fler bostäder för ett öka
attraktivare Varberg
Fokus på välfärdens
kärna
-
Ökat ansvar för klimat och miljö
-
Andelen hållbara godstransporter till och från målpunkter
i kommunen ska öka
-
-
-
Ökat ansvar för kliAndelen hållbara arbetsresor
mat och miljö
till och från, samt inom komFler bostäder för ett munen, ska öka
attraktivare Varberg
-
-
-
-
Ökat ansvar för kliSkapa en trafikmiljö i Varbergs
mat och miljö
innerstad som är anpassad till
Fler bostäder för ett människorna, inte bilen
attraktivare Varberg
-
-
Andelen barn som upplever sin gång- och cykelväg
till skolan som trygg och
säker ska öka
Nöjd kundindex för trafiksäkerhet och trygghet i
våra bostadsområden ska
ligga på 50%
Andelen godstransporter
med järnväg till och från
hamnen ska öka
Andelen godstransporter
med fossila bränslen ska
minska
Andelen arbetsresor med
cykel, gång eller kollektivtrafik hos kommunens anställda ska öka
Andelen arbetspendling
med tåg mellan Varberg
och Göteborg ska öka
Andelen cykeltrafik i identifierade pendelstråk ska öka
Ökat användande av anvisade parkeringsplatser utanför innerstaden jämfört
med år 2013
Ökat antal personer som
tar bussen till hållplatser i
Varbergs innerstad
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
5(18)
1.3 Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv
Strategisk målinriktning KF
Mål
Mått/indikator
-
Bättre företagsklimat
för fler jobb
Öka samverkan, dialogen och
servicegraden i kontakten med
näringslivet
-
Nöjd kund-index på 70 %
för markupplåtelse
-
Bättre företagsklimat
för fler jobb
Det offentliga rummet ska i
högre grad bidra till en mer
levande innerstad
-
Antalet evenemang i innerstaden ska öka året
om
Torghandeln ska öka
Olika målgruppers vistelsetid i innerstaden ska
öka året om
-
-
Ökat ansvar för klimat och miljö
Bättre företagsklimat
för fler jobb
Varbergs hamn ska i ökad grad
vara ett naturligt, långsiktigt
och hållbart val för fler transportköpare/leverantörer
-
Gods som passerar kaj
ska öka
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
6(18)
1.4 Varberg - en attraktiv kommun att vistas i
Strategisk målinriktning KF
-
-
Mål
Mått/indikator
Ökat ansvar för klimat och miljö
Bättre företagsklimat
för fler jobb
Det ska bli lättare att hitta rätt
i kommunen
-
Öka antalet hjälpmedel
för att hitta rätt i kommunen
Bättre företagsklimat
för fler jobb
Fler bostäder för ett
attraktivare Varberg
Utveckla kommunens kustliv
och aktiviteter kopplade till
havet året om
-
Ökat antal faciliteter som
möjliggör vistelse och aktiviteter vid havet året
om
Antalet gästnätter i Varbergs innerhamn ska öka
med 5 % per år.
-
-
Ökat ansvar för miljön och klimatet
Bättre företagsklimat
för fler jobb
Fler bostäder för ett
attraktivare Varberg
Utveckla kommunens rekreationsområden och andra offentliga platser
-
Öka antalet skötselplaner
för rekreationsområden
och andra offentliga platser utanför Varbergs
tätort
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
7(18)
2. Förutsättningar
2.3 Personal
Hamn- och gatuförvaltningen har mellan 97-110 personer anställda beroende av säsong. Av dessa
återfinns cirka 60-70 personer i produktionsavdelningen Drift och anläggning och resterande avdelningar och stab har mellan fyra (4) och nio (9) medarbetare vardera.
2.3.1 Driftbudget
Året startar med ett flertal tjänster som är obemannade. En del är speciallistfunktioner vilket innebär
att delar av verksamheten inte kan hanteras fullt ut förrän funktionen är tillsatt. Ett exempel på detta
är bristen på gatuingenjör, vilket innebär att bidrag till enskilda vägar inte kommer att kunna hanteras i tillfredställande utsträckning detta år heller. Andra kompetenser som eftersöks har visat sig
svåra att rekrytera till, de sökande är inte tillräckligt kvalificerade. Ett antal tjänster kommer att utlysas igen och förvaltningen kommer att få lägga ner mer resurser på rekrytering under 2015.
Den administrativa personalen utökades under 2014 genom omprioritering av budget med 50 procent av en heltidstjänst för att möta upp förvaltningens ökade ambitionsnivå gällande rättssäker och
transperant ärendehantering och annan administrativ hantering, kommunikation och kundfokus.
Omprioriteringen gjordes med medel från driftsverksamheten. Trots detta kommer förvaltningen
2015 att ha svårt att leverera i en del administrativa uppgifter, exempel på detta är synpunktshantering såsom Tyck om Varberg. Även administrativa uppgifter som flyttats från kommuncentrala enheter, exempelvis inom personalområdet, och nyanställningar ökar trycket på administrationen och
även på resten av personalen som först måste dela arbetsbördan av vakanserna och därefter sätta in
de nyanställda i sina arbetsuppgifter. Kan tjänsterna inte bemannas under 2015 riskerar förvaltningens goda personalstatistik gällande sjukfrånvaro/sjukskrivningar att se annorlunda ut vid 2015 års
bokslut.
Hamn- och gatuförvaltningen har fortfarande ett underskott av kunskapsunderlag och är i behov av
att utveckla arbetssätt inom ett flertal områden. Bland annat ser vi ett stort behov av att ta fram
utvecklingsplaner för ett antal tätortsnära naturområden (exempelvis Brunnsbergsskogen och Karlbergsskogen). I takt med att staden förtätas med bostäder ser vi i enlighet med Grönstrategin kap 2
Förtäta med grönt, ett behov av att dessa områden utvecklas med såväl upplevelser och aktiviteter
som med biologiska värden. Områdena är redan idag mycket värdefulla för vardagsmotion och naturupplevelser och rymmer potential att utvecklas så att de i än högre grad fungerar som mötesplatser och bidar till en god folkhälsa.
Kommunen lider även fortsättningsvis brist på resurser för tillräcklig biologisk kompetens vilket
omöjliggör det bredare anslag kring naturvårdsinsatser och förvaltning för en ökad biologisk mångfald på allmän plats. Särskilt påtaglig är bristen i förvaltandet av stränder och vattennära miljöer.
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
8(18)
2.3.1 Investerings- och exploateringsbudget
Även inom avdelning projekt saknas bemanning. Arbetsbelastningen är hög då projekt har fördelas ut
över den befintliga personalen. Det föreligger risk för att förvaltningen inte hinner med de projekt
som är planerade för 2015 om inte rekryteringen löses. Även inom projektverksamheten finns det
svårigheter att rekrytera på grund av att de sökande inte är i tillräckligt hög grad kvalificerade för
uppgifterna. Ett antal tjänster kommer att utlysas igen och förvaltningen kommer att få lägga ner
resurser på rekrytering under 2015.
2.3.2 Hamn
Bemanningen i hamnen är full och ligger någorlunda i balans. Bemanningen består både av administrativ personal och också av personal som arbetar med drift och anläggning. Den administrativa personalen utökades genom omprioritering av budget med 50 procent av en heltidstjänst under 2014
för att möta upp förvaltningens ökade ambitionsnivå gällande rättssäker och transperant ärendehantering och annan administrativ hantering, kommunikation och kundfokus.
2.4 Tid och ekonomi
Det finns ett stort tryck i kommunen på att disponera förvaltningens medarbetares arbetstid. Det
pågår stora omvälvningar i kommunen som organisation, dels på grund av att verksamheten växer
och dels på grund av ansvarsområden (ex hamn, industrispår, flygplats) utreds och nya gränsdragningar görs/kan komma att göras. Detta påverkar förvaltningens arbete genom exempelvis att nya
direktiv, riktlinjer och andra krav kommer från centralt håll. Prioriteringar måste göras för att säkerställa en god arbetssituation för förvaltningens medarbetare.
Förvaltningen kommer att behöva lägga mycket tid på rekryteringar under 2015, personella och ekonomiska resurser kommer att uppbokas till detta. Samtidigt går kommunen framåt i frågor gällande
exempelvis en kommungemensam kundservice där förvaltningen väntas bidra med en input som
förvaltningen bedömer är omfattande. Medarbetarnas tid kommer att behöva prioriteras hårt under
2015. Att köpa in exempelvis konsulthjälp innebär även att medarbetare måste sätta av tid för att
introducera och bistå konsulterna i arbetet.
2.4.1 Driftbudget
Hamn- och gatunämndens driftbudget består till stor del av icke påverkansbara kostnader vilket innebär att utrymmet för omprioriteringar är minimalt. Inför verksamhetsåret 2015 har en del prioriteringar trots det gjorts, vilket innebär att andra delar av verksamheten prioriteras ned. Mer om vilka
dessa omprioriteringar är finns under kapitel 3. Strategi och 4. Särskilda satsningar.
2.4.2 Investerings- och exploateringsbudget
Bemanningen påverkar hur mycket av investerings- och exploateringsbudget som kan upparbetas
under året. Det är troligt att prioriteringar måste göras gällande vilka projekt/objekt som är av störst
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
9(18)
vikt att hålla tidsplanen. Tid behöver även avsättas för kompetensutveckling för nyrekryterad personal som inte redan har kunskaper inom kommunal lagstiftning.
2.4.3 Hamn
Tid och medel för en kontinuerlig kompetensutveckling behöver fortsatt avsättas. Tid och ekonomi
för avdelningen är beroende av resultatet av utredningarna i hamnansvarsfrågan, flygplatsens framtid samt industrispåren.
2.5 Faciliteter
Hamn- och gatuförvaltningen har flera olika arbetsplatser i kommunen, i huvudsak koncentrerade till
Kattegattsvägen, Gamla flickskolan/Stadshus B och Tullhuset. Ingen av dessa lokaler är tillräckligt
stora för att ha stormöten för samtlig personal vilket innebär att då hela förvaltningens personal
samlas måste det ske på annat ställe.
2.5.1 Kattegattsvägen
Vid Kattegattsvägen har personalen vid avdelning Drift och anläggning sin hemvist. Under 2015
kommer det att utredas och bedömas om nya lokaler för avdelningen måste hittas på grund av det
kommande tunnelbygget under Varbergs tätort. Lokalerna är idag icke fullt ändamålsenliga för verksamheten. Gemensamma personalmöten hålls med avdelning Hamn.
2.5.2 Gamla flickskolan/Stadshus B
I Gamla flickskolan/Stadshus B sitter personalen som arbetar i avdelningarna Trafik, Offentliga Rummet, Projekt samt staben. Arbetsmiljön i Gamla flickskolan står under uppsikt då det fanns arbetsmiljöproblem i huset innan det renoverades.
2.5.3 Hamn
Avdelning Hamn är lokaliserad i Tullhuset i Varbergs innerhamn. Tullhuset ingår i hamnens resultatenhet vilket innebär att det är hamn- och gatunämnden som är fastighetsägare. Fastigheten ligger i
nära anslutning till hamnens verksamhetsområden medan avståndet rent fysiskt till förvaltningens
andra arbetsplatser är större. Gemensamma personalmöten hålls med avdelning Drift och anläggning.
2.6 Måluppfyllelse
Förutsättningarna för att uppfylla nämndens verksamhet har kommenterats ovan i generella ordalag.
Nämndens mål beslutades redan inför verksamhetsåret 2013 och har inte omarbetats i någon större
utsträckning sedan dess. Målsättningen var ambitiös och har visat sig vara svår att uppnå i många
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
10(18)
delar, inte minst då resurser – personella och ekonomiska – saknats och saknas. Förutsättningarna
för att nå måluppfyllelse för respektive mål bedöms i detta stycke enligt följande parametrar:
Röd = förutsättningar bedöms ej finnas för måluppfyllelse
Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse
Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns
2.6.1
Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende
2.6.1.1 Buller
Buller prioriteras under 2015, budgeten innebär dock en lägre åtgärdstakt än planerat. Gul = oklart
om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse.
2.6.1.2 Utveckling offentlig plats/mötesplatser
Satsningen på att utveckla kommunens stadsdels- och tätortslekplatser fortsätter under året i enlighet med lekplatsriktlinjen. Under förutsättning att personella resurser finns att tillgå kommer förvaltningen att kunna redovisa hur våra tidigare genomförda åtgärder påverkar användningen av våra
tätortsparker och lekplatser. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns.
Utöver de fastställda måtten/indikatorerna kommer annat arbete för att bidra till inriktningsmålet
att ske under 2015. Förvaltningen kommer att lansera en självservicetjänst där lokala föreningar/aktörer kan anmäla sitt intresse för att ta del av investeringsmedel från projektet Mötesplatser i
serviceorter och på landsbygd som pågått under flera års tid.
2.6.1.3 Utveckling av gröna och blå stråk
Trädförnyelse och en utveckling av våra gröna huvudgångstråk prioriteras under året. I enlighet med
Grönstrategin kommer vi att under året utveckla det ”södra tvärstråket” delen mellan Påskbergsskogen och Drottning Blankas plats via Landeriet. Syftet är att anlägga en promenadstig och göra kvalitetsförbättring så att stråket på ett bättre sätt kan fungera för vardagsmotion och parkupplevelse.
Ekonomiska medel har avsatts av Kommunfullmäktige för trädförnyelse o.ch trädförvaltning kommer
att vara ett prioriterat område för förvaltningen 2015. För att på ett strategiskt sätt bidra till en långsiktig förnyelse kommer plantering att göras i gatumiljö i stadskärnan. Vi kommer också att fokusera
på återplantering i naturområden och parker för att kompensera borttagna träd där almsjukan gått
hårt fram. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns.
Det finns stora underhållsbehov av parksoffor och möbler i parker och längs promenadstråk. För
ökad tillgängligheten, upplevelsen och användningen av stråken kommer vi att under året påbörja en
förnyelse i valda delar av tätorten där behoven är som störst.
Verksamhetsplan 2015
2.6.2
2015-01-22
11(18)
Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter
2.6.2.1 Säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter
Åtgärder enligt Rätt fart i staden (hastighetssänkningar i bostadsområden utanför tätorten Varberg),
mindre trafiksäkerhetsåtgärder och att åtgärda korsningen vid sjukhuset är prioriterade för året.
Resurser för att arbeta mer aktivt tillsammans med skolorna för att få barns gång- och cykelväg till
skolan mer trygg och säker saknas. Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse.
2.6.2.2 Hållbara godstransporter
Resurser för att arbeta aktivt med att försöka vända trenden och få fler företag att välja hållbara
godstransporter till och från målpunkter i kommunen finns inte avsatta. Även möjligheterna att påverka hur mycket gods som passerar kaj är små. Arbete med utveckling av hamnen prioriteras. Röd =
förutsättningar bedöms ej finnas för måluppfyllelse.
2.6.2.3 Hållbara arbetsresor
Framtagande av en cykelstrategi och en ny cykelplan prioriteras. Arbetet kommer att ge bättre förutsättningar för att nå målet om att andelen hållbara arbetsresor ska öka samt att sätta Varberg på
kartan som en bra cykelkommun. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns.
Medel för att arbeta med Mobility Management (behovspåverkan) saknas. Förutsättningarna att få
fler att välja bort bilen framför mer hållbara transportslag är därmed små. Införandet av nya stadslinjer med tätare trafik, där hamn- och gatuförvaltningen ansvarar för att planera och bygga nya hållplatser, kommer att bidra till att uppfylla målet. Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis
måluppfyllelse.
2.6.2.4 Trafikmiljö för människan – inte bilen
De förbättringar förvaltningen kommer att genomföra på Norrgatan prioriterar människan framför
bilen. Likaså ombyggnationen av Västra Vallgatan. Ett helhetsgrepp om frågan är dock inte prioriterat
2015. Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse.
2.6.3
Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv
2.6.3.1 Samverkan, dialog och servicegrad med näringslivet
Formerna för hur mätning av nöjd kundindex ska mätas är inte satta ännu. Det är oklart om det
kommer att prioriteras under året. Röd = förutsättningar bedöms ej finnas för måluppfyllelse.
Utöver de fastställda måtten/indikatorerna kommer annat arbete för att bidra till inriktningsmålet
att ske under 2015. I den takt som resurserna medger kommer förvaltningen att fortsätta översyn av
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
12(18)
hantering samt taxa för upplåtelse av offentlig plats. Fler självservicetjänster kommer att tillgängliggöras under 2015, vilket kommer att förenkla kontakten mellan näringsliv och kommunen.
2.6.3.2 Mer levande innerstad
En ny torgstadga med tillhörande riktlinjer kommer att färdigställas under året. Dialog med torghandlarna hålls kontinuerligt och utvecklas under året. Det planeras för fler marknader på torget 2015 och
hamnvärdarna kommer att finnas tillgängliga på torget under sommaren. För upplevelsen av en attraktiv och vacker stadsmiljö kommer vi att fortsätta utbytet av våra som-marblomsfat i stadskärnan.
Utbytet påbörjades 2014 och har rönt mycket positiv respons från boende, besökare och näringsliv.
Vi kommer också att fortsätta arbetet med att utveckla våra säsongsplanteringar med ett karaktärsfullt tema och kommunikation kring det. Såväl temat för sommarblommorna som kaktusplanteringens motiv kommer att kopplas till Varberg Calling. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns.
2.6.3.3 Varbergs hamn som naturligt val
I väntan på att utredningen om ansvarsfördelning gällande hamnfrågor i kommunen prioriteras arbetet med målet ner. Vid ändrad ansvarsfördelning kan målet komma att tas bort. Gul = oklart om
måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse.
2.6.4
Varberg - en attraktiv kommun att vistas i
2.6.4.1 Lättare att hitta i kommunen
Genomförandet enligt vägvisningsplanen kommer att bidra till det blir lättare att hitta rätt i Varberg.
Det saknas dock vägvisning för trafikslagen cykel och gång, men detta får vänta till nästkommande år.
Gul = oklart om måluppfyllelse kan uppnås/delvis måluppfyllelse.
2.3.1.1 Kustliv året om
Förvaltningen kommer att bevaka strandparkeringarna i högre grad än tidigare år. Under 2015 kommer vi även att påbörja byggandet av Fästningsbadet och fortsätta utveckla kajpromenaden. Upprustningen av möbler kring Strandpromenaden kommer att fortsätta. Grön = förutsättningar för
måluppfyllelse finns.
2.3.1.2 Utveckling rekreationsområden
Det finns inga resurser avsatta för att kunna arbeta aktivt med att utveckla kommunens rekreationsområden under 2015. Att öka antalet skötselplaner för rekreationsområden och andra offentliga
platser utanför Varbergs tätort är inte prioriterat 2015. Röd = förutsättningar bedöms ej finnas för
måluppfyllelse.
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
13(18)
För att öka användandet av Varbergs parker och naturområden ser förvaltningen ett behov av att ta
fram ett tilltalande och tydligt informationsmaterial. Genom att åskådliggöra vilka tillgångar som
kommunen har i form av parker, stränder och naturområden skapar vi förutsättningar för vardagsmotion och folkhälsa såväl som upplevelsen av en attraktiv stad för både boende som besökare. Förvaltningen kommer under året att påbörja arbetet med produkten som går under arbetsnamnet
”Parker och platser i Varberg”.
2.3.1.3 Västsveriges bästa cykelkommun
Förvaltningen kommer under 2015 att genomföra särskilda åtgärder för att få fler att vilja och kunna
cykla i Varberg. Förutom att ta fram en cykelstrategi och ny handlingsplan för cykel, kommer informationsinsatser att genomföras under trafikantveckan i september, uppdaterad cykelstatistik tas fram,
nya cykelställ köpas in samt koppla ihop cykelbanor och trafiksäkra passager i innerstaden. Vi förbereder även för att genomföra gång- och cykelvägar i Veddige. Grön = förutsättningar för måluppfyllelse finns.
3. Strategi
Hamn- och gatunämnden beslutade att omprioritera budgeten inför 2015. Resultatet av omprioriteringen beskrivs i kapitel 4. Särskilda satsningar.
3.1 Personal, tid och ekonomi
Då bemanningen på förvaltningen inledningsvis är låg kommer prioriteringar gällande vad som är
viktigast att utföra under året behöva göras. Nämndens egen verksamhet kommer att prioriteras
liksom deltagande i samhällsbyggnadsprocessen och att rekrytera ny personal. Personalvårdande
insatser blir viktiga för hela verksamheten under året. Personalmöten för hela förvaltningen kommer
att införas under året. Mötena kommer att vara återkommande en till två gånger om året och ha
fokus på målbild/vision för förvaltningen och samverkan.
3.1.1 Driftbudget
För att hantera situationen kommer ett internt fokus att hållas under 2015. Hamn- och gatuförvaltningen har fortfarande ett underskott av kunskapsunderlag och är i behov av att utveckla arbetssätt
inom ett flertal områden. Trots en viss utökning av resurser i 2015 års budget kommer det att under
året vara nödvändigt att även fortsättningsvis prioritera arbetsuppgifterna hårt. Detta dels, som tidigare nämnts, beroende av att de utökade ekonomiska medlen tar tid att resurssätta (rekrytera) och
dels på grund av att medel inte beviljades i den utsträckning som hamn- och gatunämnden önskade.
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
14(18)
Då flera av förvaltningens anställda sitter som ensamma experter inom respektive profession är det
viktigt att system/riktlinjer för vem som stöttar upp respektive funktion vid kortare respektive längre
frånvaro tas fram och görs kända. Rollbeskrivningar för samtliga funktioner ska tas fram och kontinuerligt ses över.
Genom kartläggning av arbetsuppgifter, kommunikationen vid förvaltningen internt och externt samt
utövande av intern kontroll kan prioriteringar göras och riktlinjer/handlingsplaner tas fram. System/verktyg för prioritering av uppgifter vid förvaltningen ska tas fram.
3.1.2 Investerings- och exploateringsbudget
Rekryteringsfrågan är den viktigaste frågan för att kunna arbeta upp investerings- och exploateringsbudgeten för 2015. Förvaltningen prioriterar i första hand nämnden egna projekt enligt budget men
kommer också att arbeta med att resurssätta för att kunna svara upp fullt ut för exploateringsprojekten och stadsutvecklingsprojekten. Detta genom både rekryteringar och ramavtalsupphandling
avseende resurs- och kompetenskonsulter. Vi jobbar även vidare med våra arbetssätt för att effektivisera och kvalitetssäkra projektverksamheten.
3.1.3 Hamn
För hamnens del finns det några viktiga utredningar gällande gränsdragningsfrågor som kommer att
spela stor roll under året. Gränsdragningsfrågorna gäller till stor del infrastrukturfrågor och kan påverka personalens arbetsuppgifter. Nytt förvaltningsavtal som reglerar ansvar och ekonomi mellan
parterna Hallands Hamnar Varberg och hamn- och gatuförvaltningen behöver tas fram under året.
3.2 Faciliteter
Förvaltningen kommer under året att arbeta med lokalförsörjningsfrågan gällande Kattegattsvägen,
driva frågan om miljön i Gamla flickskolan/Stadshus B gentemot serviceförvaltningen samt fortsätta
att arbeta för en effektiv användning av Tullhusets lokaler.
3.3 Måluppfyllelse
Målen för hamn- och gatunämndens verksamhet har inte omarbetats i någon större utsträckning
sedan de beslutades inför verksamhetsåret 2013. De existerande målen ligger inte i linje med hamnoch gatunämndens budget. De behöver därför arbetas om och därefter konkretiseras i förvaltningens
mål. För att kunna nå måluppfyllelse är det viktigt att ha konkretiserade mål som är SMARTA (= Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidssatt). Det är oklart om förvaltningen hinner arbeta om
målen till 2016 eftersom målen beslutas redan i juni månad.
Under 2015 kommer förvaltningen att fortsätta att arbeta med öppenhet och transparens gällande
hur mycket verksamhet de olika budgetarna och de personella resurserna räcker till.
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
15(18)
4. Uppdrag och aktiviteter
Utöver ansvar enligt reglemente och beslutade mål finns det ytterligare uppdrag och aktiviteter som
lagts på hamn- och gatunämnden och förvaltningen.
4.1 Uppdrag från kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutat att lägga ett antal uppdrag hos hamn- och gatunämnden. Dessa finns
angivna i dokumentet Uppdragslistan. Följande uppdrag prioriteras under 2015:
-
se över torgstadgan, beslut 2010-10-19 § 111
förse lekplatser med belysning (totalt 4 i stadsområdet och 1 i varje serviceort), beslut 201201-17, § 10
revidera hamnens förvaltningsavtal, beslut 2012-06-19 § 100
cykelbana längs hela Östra vallgatan enligt förvaltningens övervägande (HGN 2012/0053),
beslut 2012-12-18 § 178
handlingsplan för hur stadsodling kan utvecklas i Varberg, beslut 2014-10-14 § 147/2014
”under 2015 synliggöra sitt pågående jämställdhetsarbete och sitt arbete mot diskriminering”, beslut 2014-11-25 § 182.
4.2 Uppdrag från HGN
Hamn- och gatuförvaltningen har följande uppdrag från nämnden att arbeta med under 2015:
-
undersöka förutsättningarna för frisbeegolf vid Håsten, HGN § 36/2012 (i samband med
stadsdelslekplatsen vid Håsten)
cykelplan, GN 2010/0037
badplan 1
5. Särskilda satsningar 2015
5.1 Satsningar från Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutade den 25 november 2014 att under 2015 utöka de ekonomiska resurserna i hamn- och gatunämndens budget 2015 gällande:
1
deltagande i samhällsbyggnadsprocessen samt
förbättrad servicenivå vid toalettanläggningar.
Den badplan som kommer att tas fram under 2015 ska fungera som ett inriktningsdokument för kommunens 27 kommunala badplatser. Planen kommer att ha fokus på tillgänglighet, service och faciliteter och rekreation med syftet att bidra till nämndens inriktning Varberg - en attraktiv kommun att vistas i.
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
16(18)
Nämnden hade framfört önskemål om utökade medel utöver det som beviljades gällande:
-
styrnings-utrednings-planeringunderlag för god samhällsekonomi
underhållsskuld gällande toppbeläggning
flygverksamheten
industrispåren
informationskanaler
vinterväghållning
5.2 Satsningar från hamn- och gatunämnden
Hamn- och gatunämnden beslutade därefter om följande prioriterade satsningar i internbudget
2015:
- buller
- förvaltningssystem för konstruktioner. Inköp av system, start och inventering
- trädfokus, nedtagning och stubbfräsning av almsjuka träd
- ändrade arvoden (samt utbildningskostnader)
- trainee (3 månader 2015)
- dokumenthanteringsplan.
För att kunna möjliggöra ovan nämnda prioriteringar omfördelades medel från andra verksamhetsområden. Följande områden har genom ekonomiska neddragningar prioriterats ned 2015:
-
gatuunderhåll (omfördelas till vinterväghållning)
parkering
samfälligheter
gröna ytor trafikområden
offentlig plats
utomhusbad
motionsspår
offentlig utsmyckning
Möjliga konsekvenser av neddragningarna kan innebära ökat antal synpunkter/klagomål från medborgare, besökare samt andra delar av kommunen/koncernen. Detta genererar i så fall ett högre
tryck på förvaltningens personal att besvara som inte heller kommer att kunna ske i tillfredställande
utsträckning.
5.3 Förvaltningens prioriterade satsningar
Under de politiskt prioriterade satsningarna ser hamn- och gatuförvaltningen dessutom följande
behov av satsningar under 2015:
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
17(18)
5.3.1 Driftbudget
- konkretisera och omarbeta mål för förvaltningen och ner på avdelningsnivå
- ta fram system, arbetssätt och riktlinjer för förvaltningens arbete inom kommunikation, möteskultur, samarbete politik-profession, dokumentation vid anlitande av entreprenörer utanför ramavtal med flera
- ta fram planer för jämställdhet, dokumenthantering, krisberedskap/krisledning med flera
- ta fram planeringsunderlag gällande användningstillstånd, besökstal, trafikflöden, trafikmängder, resvanor och prognoser
- utveckla arbetssätt såsom grönstrukturanalyser, trafikanalyser, sociala konsekvensanalyser,
barnkonsekvensanalyser och landskapsanalyser.
5.3.2 Investerings- exploateringsbudget
- ramavtalsupphandling avseende resurs- och kompetenskonsulter
- utveckla våra arbetssätt för att effektivisera och kvalitetssäkra projektverksamheten.
5.3.3 Hamn
- fortsätta den kontinuerliga utvecklingen av Varbergs hamn och Träslövsläges fiskehamn
- delta i planeringen av industrihamn, från nuvarande inre läge till nytt läge i Farehamnen
- delta i olika projekt för att öka antalet gästnätter i Varbergs innerhamn
- öka tillgängligheten till och intresset för Varbergs hamn och Träslövsläges fiskehamn
6. Finansiering
Hamn- och gatunämndens budget tillhör de mer komplexa i kommunen bestående av driftramen,
investeringsbudget (investeringar inom eget verksamhetsområde), exploateringsbudget (uppdrag
från andra delar av kommunen/koncernen) samt en egen resultatenhet för hamnens verksamhet.
6.1 Driftbudget
Driftramen uppgår 2015 till 85,5 miljoner kronor. Antalet anställda inom rambudgeten är ca 73 personer varav ungefär hälften återfinns i uteverksamheten. Driftbudgeten ska säkerställa skötsel och
underhåll av det offentliga rummet, infrastrukturen för trafik/transporter, deltagande i samhällsbyggnadsprocessen, myndighetsutövande, utredningar och planeringsunderlag, utveckling av rekreationsplatser/stråk och mötesplatser med mera. Det är nämndens och förvaltningens åsikt att de
medel som finns avsatta i hamn- och gatunämndens driftbudget inte räcker för att utföra nämnden
uppdrag enligt önskad ambitionsnivå och uppsatta mål.
Verksamhetsplan 2015
2015-01-22
18(18)
6.2 Investerings- och exploateringsbudget
Investeringsbudget 2015 uppgår till 61 miljoner kronor (exklusive överföringar). Exploateringsbudget
för 2015 är ännu oklar. Antalet anställda som finansieras av timpeng (bär sina egna kostnader inklusive del av gemensam kostnad) är cirka 16 personer.
Medan det är klart vilka investeringsmedel som finns tillgängliga för 2015 är det oklart vilka önskemål
som finns från hamn- och gatunämnden gällande exploateringar.
6.3 Hamn
Hamnens resultatenhet är intäktsfinansierad. Detta innebär att eventuella överskott fonderas för att
användas till drift, underhåll och utveckling i hela hamnavdelningens verksamhetsområde. Verksamhetsområdet innefattar Varbergs och Träslövsläges hamnar, gästhamnen i Varbergs innerhamn och
industrispår i hamnen. I hamnavdelningen hanteras även flygplatsfrågan och industrispåren. Antalet
anställda inom hamnens resultatenhet är 8 till antalet.
Intäkterna i hamnverksamheten kommer från bland annat farled/fartygsavgifter, färjetrafik, förvaltningsavgift, hyresintäkter och andra intäkter från innerhamnen.
6. Andra dokument
Detta dokument är baserat på följande dokument:
-
Investeringsbudget 2015, plan 2016-2018
Driftbudget 2015 inklusive nämndens mål 2015
Internbudget 2015
Bokslut/Verksamhetsberättelse 2014
Uppdragslistan (uppdrag från Kommunfullmäktige samt från nämnd till förvaltning)
Uppföljning av Intern kontrollplan 2014 samt förslag till Intern kontrollplan 2015
Uppföljning av Verksamhetsplan 2015 sker kontinuerligt i månadsuppföljningen samt i Bokslut/verksamhetsberättelse 2015. Tidplan för när förvaltningen arbetar med de olika verksamhetsområdena anges i Året på Hamn och gata.
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
9.
Yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015
Dnr: HGN 2014/0017
Handläggare: Inger Mellberg
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 16
Dnr HGN 2014/0017
Yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- tillstyrka lokalförsörjningsplan 2015
-
påtala att det kan finnas skäl att avvakta med att starta en åtgärdsvalsstudie tills beslut finns om att behov föreligger för en omlokalisering av lokalerna på Kattegattsvägen med anledning av järnvägstunnelprojektet.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i november 2014 att remittera förslag
till Lokalförsörjningsplan 2015 till berörda nämnder. Till följd av distributionsproblem erhöll berörda nämnder begäran och underlag först i januari. Svarsdatum har därmed blivit framflyttat till efter nämndens möte i februari. Lokalförsörjningsplanen skall användas av nämnder i det årliga budgetarbetet så att verksamheterna i god tid och med långsiktighet kan planera för sitt lokalbehov. Politiskt beslut om kommande investeringar krävs i respektive facknämnd.
Yttrande
Hamn- och gatuförvaltningen anser att redovisningen av förvaltningens lokalbestånd och dess användningsområden till övervägande del överensstämmer med
förvaltningens uppfattning.
När det gäller Kattegattsvägen 24 anser vi att dessa lokaler börjar bli gamla och
slitna, men att de fortfarande uppfyller verksamhetens behov. Förvaltningen ser
därmed inget omedelbart behov av att i nuläget utreda alternativa lokaliseringar.
Det är för oss idag oklart om järnvägstunnelprojektet (benämnd Varbergstunneln
i Lokalförsörjningsplanen) kommer att medföra att lokalerna på Kattegattsvägen
inte kan vara kvar. Innan beslut är taget om behov av omlokalisering, utifrån
järnvägstunnelns eventuella behov av marken, kan det finnas skäl att avvakta
17 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
med att påbörja en åtgärdsvalsstudie. Om underlag behöver tas fram inför beslut
om eventuell omlokalisering kan Hamn- och gatuförvaltningen bistå med de
funktionskrav som behöver ställas på lokalerna för att kunna bedriva kommunens drift- och anläggningsverksamheten vidare.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
18 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2014/0017-4
Handläggare: Inger Mellberg
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2015-01-20
Yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- tillstyrka lokalförsörjningsplan 2015
- påtala att det kan finnas skäl att avvakta med att starta en åtgärdsvalsstudie tills beslut finns om att behov föreligger för en omlokalisering av lokalerna på Kattegattsvägen med anledning av järnvägstunnelprojektet.
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade i november 2014 att remittera förslag
till Lokalförsörjningsplan 2015 till berörda nämnder. Till följd av distributionsproblem erhöll berörda nämnder begäran och underlag först i januari. Svarsdatum har därmed blivit framflyttat till efter nämndens möte i februari.
Lokalförsörjningsplanen skall användas av nämnder i det årliga budgetarbetet så
att verksamheterna i god tid och med långsiktighet kan planera för sitt lokalbehov. Politiskt beslut om kommande investeringar krävs i respektive facknämnd.
Förvaltningens överväganden
Hamn- och gatuförvaltningen anser att redovisningen av förvaltningens lokalbestånd och dess användningsområden till övervägande del överensstämmer med
förvaltningens uppfattning.
När det gäller Kattegattsvägen 24 anser vi att dessa lokaler börjar bli gamla och
slitna, men att de fortfarande uppfyller verksamhetens behov. Förvaltningen ser
därmed inget omedelbart behov av att i nuläget utreda alternativa lokaliseringar.
Det är för oss idag oklart om järnvägstunnelprojektet (benämnd Varbergstunneln
i Lokalförsörjningsplanen) kommer att medföra att lokalerna på Kattegattsvägen
inte kan vara kvar. Innan beslut är taget om behov av omlokalisering, utifrån
järnvägstunnelns eventuella behov av marken, kan det finnas skäl att avvakta
med att påbörja en åtgärdsvalsstudie. Om underlag behöver tas fram inför beslut
om eventuell omlokalisering kan Hamn- och gatuförvaltningen bistå med de
funktionskrav som behöver ställas på lokalerna för att kunna bedriva kommunens drift- och anläggningsverksamheten vidare.
Samråd
Samtliga verksamhetsansvariga chefer på förvaltningen har fått ta del av lokalförsörjningsplanen och bidragit med synpunkter om förvaltningens framtida in-
19 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
vesteringsbehov. Samråd har även skett inom ramen för förvaltningens samverkansgrupp med fackliga representanter.
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Inger Mellberg
Strategisk utredare
20 (52)
REMISS
2014-11-13
1 (1)
Dnr: KS 2013/0559-14
Socialnämnden mfl.
Samhällsutvecklingskontoret
Magnus Källström, 0340-885 14
Begäran om yttrande gällande Lokalförsörjningsplan 2015
Ärende
Kommunstyrelsens arbetsutskott har 11 november 2014 beslutat att remittera förslag
till Lokalförsörjningsplan 2015 till berörda nämnder.
Diarienummer
KS 2013/0559
Yttrande senast
13 december 2014
SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET
Magnus Källström
Bilaga
Förslag till lokalförsörjningsplan 2015
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Varbergs kommun
Engelbrektsgatan 15,Östra
Vallgatan 12 (hiss)
432 80 Varberg
432 80 Varberg
TELEFON
0340-880 00
TELEFAX
0340-67 64 52
ORGANISATIONSNUMMER
E-POSTADRESS
212000-1249
[email protected]
WEBBPLATS
www.varberg.se
2015
2014-11-05
Varbergs kommun
Serviceförvaltningen
LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR
VARBERG KOMMUNS LOKALBESTÅND
Lokalförsörjningsplan, Version 2015
Innehållsförteckning
Sidan
Förord
1
1. Inledning
1
2. Bakgrund
2
3. Lokalsammanställning
3
4. Övergripande regelverk avseende lokaler
3
5. Investeringsprocessen
4
6. Grundskola, förskola och gymnasium
5
7. Boenden och lokaler för Socialförvaltningen
16
8. Trygghetsbostäder
18
9. Brandstationer
18
10. Kultur-, fritids- och idrottslokaler
21
11. Administrationslokaler
26
12. Bostäder
28
13. Hamn- och Gata
29
14. Offentliga toaletter
30
15. Övriga fastigheter
31
16. Reserverad mark för akuta skol- o förskolelokaler
36
Bilagor:
A. Objektsförteckning lokaler
Förord
Lokalförsörjningsplan 2015 är den första utgåvan avseende kommunens lokalbestånd. Syftet
är att den ska utgöra ett verktyg för framtida planering av kommunens lokalbehov samt vara
ett hjälpmedel vid bedömning av kommande investeringsbehov. Politiskt beslut om
kommande investeringar krävs i respektive facknämnd. Målet är att lokal-försörjningsplanen
ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga, klimat- och kostnadseffektiva
lokaler.
Lokalförsörjningsplanen skall användas av nämnder och utskott i det årliga budgetarbetet så
att verksamheterna i god tid och med långsiktighet kan planera för sitt lokalbehov. Detta
lokalbehov skall återkopplas till Samhällsutvecklingskontoret/Serviceförvaltningen som har
uppdraget att sammanställa, planera och presentera eventuella anpassnings- eller
nyinvesteringsbehov.
1 Inledning
1.1 Syfte
Syftet med lokalförsörjningsplanen är:
-
att på ett överskådligt sätt redovisa kommunens lokalbestånd och dess
användningsområden.
att skapa ett verktyg för att möjliggöra planering av det framtida lokalbehovet.
att bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler
för den kommunala verksamheten.
1.2 Förutsättningar
I framtagandet av lokalförsörjningsplanen har berörda fackförvaltningarna har beskrivit
nuläget och gjort kommentarer om lokalernas framtida behov av utveckling, anpassningar etc.
ur verksamhetsperspektiv. Faktaunderlag samt teknisk status har tagits fram av
Serviceförvaltningen.
Kulturhistorisk klassning är hämtad från Kulturmiljö Hallands bebyggelseinventering. I denna
inventering är objekten graderade i tre klasser.
- Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle
kunna bli byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Det bör dock poängteras att huset inte
automatiskt blir byggnadsminne för att det är utpekat i klass A. En byggnadsminnesförklaring
är en lång process som alltid sker i samförstånd mellan fastighetsägare och länsstyrelsen.
Endast ett fåtal byggnader hamnar i klass A. (Anm. I Halland finns drygt 40 lagskyddade
byggnadsminnen.)
- Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och
bör skyddas enlig Plan- o bygglagen genom q-märkning eller motsvarande.
1
- Klass C är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen. Dessa
hus är ofta av mer vardagskaraktär, av lokalhistoriskt intresse och viktiga för helhetsmiljön.
Även här kan q-märkning vara aktuellt som skyddsinstrument.
1.3 Ansvar för uppdatering
Uppdatering skall ske årligen. Ansvaret för uppdateringen ligger på Serviceförvaltningen. I
arbetet med uppdateringen skall Lokalgruppens representanter medverka.
1.4 Övergripande mål avseende lokaler
Serviceförvaltningen har uppdraget att förvalta kommunens fastigheter så att kapitalvärdet
både på kort och lång sikt består samt att kommunens förvaltningar kan bedriva sina
verksamheter i ändamålsenliga lokaler.
2 Bakgrund
2.1 Ansvarsfördelning
Kommunstyrelsen har facknämndsansvaret för ny- och ombyggnation. Detta bygger på
grundvalen av att kommunstyrelsen leder och samordnar lokal- och fastighetspolitiken såsom
kommunfullmäktiges/ägarens representant. Kommunstyrelsen har också huvudansvaret för att
tillföra respektive avveckla lokalresurser (egna och inhyrda). Detta regleras i ”Reglemente för
Kommunstyrelsen i Varberg”.
Servicenämnden ansvarar för fastighetsförvaltning av det aktuella lokalbeståndet.
Serviceförvaltningen har ansvaret för utarbetande av lokalresursplaneringen samt hantering
och bevakning av externa hyreskontrakt.
Hamn- och Gatunämnden ansvarar för nyanläggning och förvaltning av gatuanläggningar,
offentliga toaletter och badplatser, parker, planteringar och lekplatser i det offentliga rummet.
Kultur och fritidsnämnden ansvarar för verksamhetsdrift i kommunens kultur- och
fritidsanläggningar.
2.2 Antal fastigheter/lokalytor
Serviceförvaltningen förvaltar: 165 fastigheter med en eller flera byggnader på. Total lokalyta
297 000 m² varav Barn- o utbildningsnämnden hyr ungefär hälften och Socialnämnden cirka
en femtedel.
Den externa lokalinhyrning omfattar ca 45 000 m², vilket främst är kopplat till
förskoleverksamhet, social omsorg och administrativa lokaler.
2
3 Lokalsammanställning
Grundläggande fakta om lokaler för den kommunala verksamheten som ägs
eller hyrs av Varbergs kommun redovisas separat i bilaga ”Objektförteckning
lokaler”. Förteckningen baseras på det aktuella förhållandet oktober 2014. Beståndet
förändras löpande efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas, nya objekt uppförs
eller att nya lokaler hyrs in. I förteckningen finns uppgifter om användningsområde, yta mm.
De lokaler som behöver belysas särskilt beskrivs i anslutning till respektive
verksamhetsområde.
Jordbruksfastigheter (kommunens markreserv) samt exploateringsfastigheter redovisas inte i
detta dokument.
4 Övergripande regelverk avseende lokaler
Kommunägda lokaler
Hantering av kommunägda lokaler regleras genom av KF antaget regelverk 1995-12-12
”Lokaler”. Regelverket genomgick en revisionsgranskning 2005-05-31 som föranledde vissa
anpassningar. Reviderat regelverk antogs 2008-09-08 varefter det 2009-02-04 gjordes
ytterligare en revisionsgranskning. Revisionsgranskningen visade att lokalsamordningen hade
stärkts genom lokalgruppens arbete och att rollerna nu är accepterade. Enligt förslaget till
riktlinjer ska fördelningen av lokalkostnaderna utvecklas och vara ett styrinstrument inom
respektive nämnd. Som komplement till detta regelverk finns även en skrift som tydliggör
”Ansvarsfördelning mellan förvaltare och nyttjare”.
Externt inhyrda lokaler
En extern inhyrd lokal baseras på ett juridiskt bindande hyresavtal. De villkor som
överenskommits gäller mot brukande/nyttjande förvaltning. Serviceförvaltningen bevakar
kommunens lokalhyresavtal och ansvarar för all kontakt gentemot extern hyresvärd.
3
5 Investeringsprocessen
Kommunens investeringar hanteras i enlighet med kommunstyrelsens beslutade regelverk för
investeringar. Kommunens investeringar ska föregås av utredningar som på ett rationellt och
förvaltningsövergripande sätt säkerställer att rätt investeringar görs vid rätt tidpunkt och på
rätt plats.
Behovet som föranleder en investering skall utredas genom ett åtgärdsval. En central del i
åtgärdsvalet är utgångspunkten att det presenterade behovet inte nödvändigtvis tillfredställs
genom en investering. Men utmynnar åtgärdsvalet i en rekommendation av förstudie till en
investering, krävs ett nämndbeslut innan förstudien genomförs.
Förstudien utgör underlag inför beslut om projektet ska genomföras eller inte. Den ska vara
tydlig och ställningstagande så att genomförandet inte senare behöver kantas av
avgränsningsfrågor. Förstudien ska redovisa hur investeringen tillfredsställer det behov som
identifierats i åtgärdsvalet, bidrag till måluppfyllelse, tid- och processplan för genomförande,
investeringens totalkostnad samt vilka förändringar i driftskostnader som uppstår.
Budgetbeslutet fattas först efter en avslutad förstudie när samtliga konsekvenser är kända.
För att ta del av regelverket hänvisas till kommunens intranät Vinden / Ledning och styrning /
Policyer, riktlinjer och övriga styrande dokument / Regler och arbetsmetod för investeringar.
Ur detta dokument är arbetsfördelningen nedan hämtad:
Arbetsfördelning vid investeringar
Byggnader/fastigheter
• Sakägarnämnds förvaltning ansvarar för att genomföra ett åtgärdsval enligt
fyrstegsanalys.
• Utifrån åtgärdsvalets rekommendation tar nämnden beslut om en förstudie ska
genomföras, samt hur förstudien ska finansieras om investeringsprojektet inte
godkänns av kommunfullmäktige. Kostnaden för förstudien måste i så fall belasta
nämndens driftbudget.
• Kommunstyrelsen godkänner eller avslår nämndens beslut om att upprätta förstudie
och ansvarar för genomförandet av förstudien.
• Efter genomförd förstudie beslutar initierande nämnd om investeringen ska föreslås
kommunstyrelsen eller projektet avbrytas.
• Kommunstyrelsen beslutar därefter, utifrån förstudien och initierande nämnds beslut,
om investeringen ska lyftas som äskande till kommunstyrelsens budgetberedning eller
projektet ska avbrytas.
• Om kommunfullmäktige godkänner investeringen ansvarar kommunstyrelsen i
egenskap av framtida fastighetsägare för genomförandet av investeringen.
Genomförandet sker i samråd med den nämnd/nämnder som står för sakägarskapet.
4
6 Grundskola, gymnasium och förskola
6.1 Allmän info
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som
behöver beskrivas ytterligare.
6.2 Nuläge och utveckling/avveckling
Grundskolor
Bockstensskolan
Nuläge
Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs F-5 för alla elever boende i Bockstensskolans
och Håstensskolans upptagningsområde. Byten av golv har gjorts i stora delar av skolan.
Utveckling/avveckling
För byten av golven etablerades en paviljong intill skolan. Skolans behov av paviljongen
upphör 2014. Den kan komma att behövas då elevantalet ökar de närmaste åren och då skolan
i Trönninge riskerar bli försenad enligt tidplanen.
Paviljongen har bygglov till och med 2018-06-30 och kommer att finnas kvar som
reservlokal. Förberedelse är gjord för att kunna docka till ett mottagningskök. Byggnaden kan
då vid behov användas som en 2-avdelnings förskola.
Furubergsskolan
Nuläge
Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs F-5 boendes i Furubergsskolans
upptagningsområde. Under utfasning nyttjar skolan hus C, men beräknar att från läsåret 2017
endast ha behov av hus A och B.
Utveckling/avveckling
Hus D anpassades 2013 till förskola för två avdelningar med Ur- och Skur verksamhet. Under
2016/2017 planeras att även hus C kan anpassas till förskola för tre avdelningar.
Mariedalsskolan
Nuläge
Skolan anpassades 2013 till en skola för årskurs F-3 för elever boende i Mariedals och Almers
upptagningsområde, inklusive grundsärskola och träningsskola.
5
Utveckling/avveckling
Skolan har fått större andel yngre barn vilket medför skolskjutstrafik och fler föräldrar som
lämnar och hämtar barn. Detta tillsammans med särskolans behov av taxiskjutsar har skapat
trafikproblem runt skolan. En utredning behövs för att lösa skolans behov av säker
trafiksituation och utökad parkering. Detta behöver starta under 2015.
Rolfstorps skola
Nuläge
Skolans lokaler har anpassats inför ht 2014 för att rymma alla elever i åk F-3 boendes i
Rolfstorp och åk 7-9 tillhörande skolorna i Rolfstorp, Skällinge och Göthrik. Utbyggnad av
skolan pågår för de praktiska estetiska ämnena och beräknas vara klar under hösten 2015.
Paviljong (rosa paviljongen) använd som evakuering och skall avvecklas så snart
utbyggnaden färdigställts.
Göthriks skola
Nuläge
Skolan är sedan ht 2014 organiserad som en F-3 skola för elever boendes i Göthrik skolas
upptagningsområde och en F-6 skola för alla elever tillhörande skolorna Rolfstorp, Skällinge
Göthrik.
Utveckling/avveckling
När den nya förskolan på angränsande tomt står klar ht 2015 flyttar Göthriks förskola in.
Paviljongen som hyst Göthriks förskola kan därefter avvecklas, alternativt vid behov under en
övergångstid användas för evakuering.
Skällinge skola
Nuläge
Skolans verksamheter är från ht 2013 samlad i två byggnader. Från ht 2014 är skolan
organiserad som en åk F-3 för elever boendes i Skällinge skolas upptagningsområde.
Utveckling/avveckling
Utbyggnad av skolan med flexibel förskola för två avdelningar påbörjas 2015. I utbyggnaden
placeras gemensamt personalrum, konferensrum och arbetsrum. Anpassning av befintlig
byggnad görs för bl.a. grupprum, fritids, fler toaletter och samtalsrum för elevhälsa. Därefter
kan Skällinge gamla skola sägas upp.
6
Ankarskolan, Träslövsläge
Nuläge
Skolans befintliga lokaler är inte anpassade för antalet elever i verksamheten vilket medfört
kompletteringar med ett antal paviljonger.
Teknisk status: Samtliga paviljonger skall avvecklas. Planering för en eventuell ungdomsgård
samt lokaler för daglig verksamhet pågår varefter beslut tas om vilka delar av
huvudbyggnaden som skall avvecklas (rivas).
Utveckling/avveckling
Byggnation av ny skola pågår och beräknas bli klar våren 2015. Ombyggnad av den befintliga
delen startar så fort den nya skolan står klar. Avveckling av paviljonger påbörjas efter
inflyttning och avslutas då planerad ombyggnaden av den befintliga delen av skolan är klar.
Tidigast efter årsskiftet 2015/16.
Bosgårdsskolan, Tvååker
Nuläge
Skolan är en F-9 skola uppdelad i sex byggnader med varierande ålder och ändamålsenlighet.
Paviljongerna ”Växthuset” etablerades i samband med F-9 då verksamheten i Centralskolan
flyttades hit. Anmälan är gjord om brister gällande arbetsmiljön i paviljongen till
Arbetsmiljöverket som genomfört en inspektion med krav på en handlingsplan.
Utveckling/avveckling
En förstudie är påbörjad för att planera en ersättning av paviljongerna och. I uppdraget ingår
också att öka lokalutnyttjandet i befintlig huvudbyggnad.
Centralskolan, Tvååker
Nuläge
Sunnanängs förskola har två tillfälliga avdelningar i bottenvåningen på Centralskolan.
Lokalerna inkl. kök har anpassats för verksamheten under 2012.
Teknisk status: Byggnaden är en gammal träbyggnad med stort underhållsbehov. Utredning
av byggnadens framtid skall ligga klar i samband med att förskoleverksamheten flyttar ut.
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Utveckling/avveckling
Enligt beräknat platsbehov utifrån prognos kan avdelningarna i Centralskolan avvecklas.
Detta kan ske tidigast då upprustning av Snickerns förskola är klar preliminärt i slutet av 2015
eftersom åtgärderna kräver stängning av en avdelning.
7
Sibbarps skola
Nuläge
Skolan är en F-5 skola med fritidshem.
Kulturhistorisk klassning: Klass C.
Utveckling/avveckling
En översyn av kommunens lokalbehov i Sibbarp kan göras genom att skolan även anpassas
för att innehålla förskolan. Förskolans lokaler är inte ändamålsenliga med bl.a. dålig
överblick, begränsning i ventilation och har anmärkning av Miljö- och hälsa på passagen för
verksamheten genom köket.
Valinge skola
Nuläge
Lokalerna som består av två byggnader används för två avdelningar förskola.
Teknisk status: Byggnaden är en gammal väl bevarad träbyggnad från runt förra sekelskiftet. .
Ett av husen har två stycken rumsaggregat för ventilation som fått anmärkningar från MHK
med avseende på ljud- och dragproblem.
Kulturhistorisk klassning: Klass C.
Utveckling/avveckling
Lokalerna är inte ändamålsenliga med en avdelning i vartdera hus. Mathanteringen och
personalrum har anmärkningar avseende arbetsmiljö. Utemiljön har brister med nivåskillnader
m.m. Verksamheten har flyttat all mathantering till den ena byggnaden. En översyn görs i
samband med att Lindbergs skolas framtida organisation ses över.
Bläshammar skola
Nuläge
Skolan är idag en F-9 skola fram till och med att den nya skolan i Trönninge står klar.
Eftersom inte alla elever får plats på skolan har en paviljong etablerats för två klasser samt att
åk 8-9 har sin skolgång på PS.
Utveckling/avveckling
Skolan anpassas till årskurs F-5 då den nya skolan i Trönninge tas i bruk. Paviljongerna kan
då troligtvis avvecklas.
8
Buaskolan
Nuläge
Skolan har anpassats inför ht 2014 för elever i F-3 boendes i Bua och åk 4-6 för alla elever
boendes i Buaskolans och Väröbackaskolans upptagningsområden.
Utveckling/avveckling
I samband med att Applagårdens förskola utvecklas kan förskolan byggas flexibel mot skola
för att kunna möta behovet av fler elevplatser för de yngre åldrarna.
Vidhögeskolan, Veddige
Skolan är en F-9 skola bestående av fyra byggnader med varierande ålder och
ändamålsenlighet. En flygel i D-huset används inte då bl.a. utrymnings trappa saknas. Del av
hus D är anpassad till en förskoleavdelning som tidigare varit i hyrpaviljong som avetablerats.
Utveckling/avveckling
En genomlysning av alla byggnaderna på fastigheten kommer att göras genom förstudie som
är beställd. I uppdraget ingår att effektivisera och samordna användningen av lokalerna samt
att planera för en 4 alt. 6 avdelnings förskola. Skolans ventilation och akustik behöver ses
över samt ny placering av musiksal.
Gymnasium
Peder Skrivares gymnasium
Nuläge
Skolan har för närvarande en minskning av elever och förväntas minska ytterligare några år.
Det är först 2018 som elevantalet beräknas stiga igen.
Utveckling/avveckling
En utredning och genomlysning av gymnasiets framtida lokalbehov pågår där även lokalerna i
Rosenfredsskolan ingår. Lokaler som kan komma i fråga för uppsägning/avveckling är i första
hand de externt inhyrda lokalerna och paviljonger.
Lokalerna i PS hus 11 är uppsagd till 2015-01-01.
Förskolor
Skogsbackens förskola, Rolfstorp
Nuläge
Förskolan har två avdelningar i befintlig byggnad och en avdelning (Myran) i paviljong.
Paviljongen är placerad utanför förskolans tomt och har brister gällande arbetsmiljö och buller
från ventilation.
9
Utveckling/avveckling
En förstudie pågår angående utbyggnad av förskolorna i Rolfstorp och Skällinge för att bl.a.
ersätta avd. Myran i paviljongen och Nyckelpigan/Texasvägen.
Sjöbodens förskola, Träslövsläge
Nuläge
Förskolan har två avdelningar i paviljong som anpassades 2010. Miljö- och hälsa har
anmärkningar om ventilationen p.g.a. buller.
Utveckling/avveckling
Förskolans verksamhet kommer beroende på framtida platsbehov, flytta in i den nybyggda
delen på Ankarskolan. Ombyggnad av ventilationen beräknas kosta drygt 100 tkr vilket får
vägas in mot flytt till annan lokal i väntan på att lokaler frigörs i Ankarskolan. Därefter kan
paviljongen sägas upp och avvecklas. Tomten förbereds för framtida förskole utbyggnad vid
behov.
Sunnanängs förskola
Nuläge
Förskolan består idag av fem avdelningar; inklusive två tillfälliga avdelningar på
Centralskolans bottenvåning.
Utveckling/avveckling
Investeringsobjektet Tvååkers förskola flyttas fram p.g.a. att prognosen 2014-2018 visar på
sjunkande barnantal. Centralskolans lokaler utnyttjas ytterligare ett par år framåt då Snickerns
förskola som byggs om och åtgärdas behöver stänga en avdelning. Därefter kan lokalerna i
Centralskolan sägas upp.
Sibbarps förskola
Nuläge
Förskolans lokaler är inte ändamålsenliga med bl.a. små personalutrymmen, dålig överblick i
lokalerna och köket har fått anmärkningar från Miljö- och hälsa på grund av genomgång för
verksamheten.
Utveckling/avveckling
En översyn av kommunens lokalbehov i Sibbarp kan göras genom att skolan även anpassas
för att innehålla förskolan.
10
Äppelboets förskola, Trönninge (paviljong)
Nuläge
Förskolan har två avdelningar i paviljong varav en är hyrd. De etablerades 2004.
Utveckling/avveckling
Verksamheten flyttar in i den planerade nya förskolan i Trönninge. Förskolan beräknas bli
klar våren 2016. Därefter kan paviljongerna avvecklas.
Bläshammar förskola (paviljong)
Nuläge
Förskolan har tre avdelningar i hyrpaviljonger som etablerades 2005.
Utveckling/avveckling
Verksamheten flyttar in i den planerade nya förskolan i Trönninge. Bygglov upphör för
paviljongen 2016-03-01 och förskolan beräknas bli klar våren 2016. Därefter kan
paviljongerna avvecklas.
Lindbergs förskola (paviljong)
Nuläge
Förskolan har fem avdelningar varav två i en hyrd paviljong som etablerades 2012.
Utveckling/avveckling
Kan i framtiden beroende på platsbehov ersättas med nybyggnation på plats alternativt flytta
in i del av skolan.
Vidhöge förskola, Veddige
Nuläge
Förskolan har tre avdelningar, varav en i lokaler som har begränsningar invändigt; dålig
överblick, trångt personalrum, samt att mathanteringen har dispens. Två tillfälliga avdelningar
finns i anpassade lokaler i Vidhögeskolan Hus D.
Utveckling/avveckling
En förstudie pågår för Vidhöge förskola och alla byggnaderna på Vidhögeskolan. I uppdraget
ingår att effektivisera och samordna användningen av lokalerna samt att planera för en 4 alt. 6
avdelnings förskola.
11
Bokens förskola
Nuläge
Förskolan har fyra avdelningar i hyrpaviljonger som etablerades 2004.
Utveckling/avveckling
Paviljongerna bör snarast möjligt avvecklas. Utredning om hur lokalerna skall ersättas för
verksamheten bör starta under 2015.
Prästakullens förskola
Nuläge
Förskolan har tre avdelningar. Gården har ett stort behov av upprustning med påtalade
brister.
Utveckling/avveckling
En ny plan för området pågår där det görs möjligt att förskolan kan byggas ut med tre
avdelningar.
Bullerbyns förskola
Nuläge
Förskolan har tre avdelningar och är placerad angränsande mark som är under utredning för
en omfattande sanering.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om en ny lämplig placering av förskolan. Byggnaden bedöms inte kunna
ligga kvar i nuvarande läge i samband med saneringsåtgärder i kv Renen samt p.g.a.
stadsutvecklingsprojektet.
Träslövs förskola
Nuläge
Förskolan har en avdelning i lokaler som har begränsningar invändigt; dålig överblick, trångt
personalrum och skötrum, mathanteringen är tungarbetad och har dispens.
Teknisk status: Byggnaden är en träbyggnad från slutet av 1800-talet.
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov alternativt om den kan ersättas i
samband med att Håstensgårdens förskola utvecklas.
12
6.3 Externa förskolor
Apelvikshöjds förskola
Nuläge
Förskolan har en och en halv avdelning i lokaler i lägenhet som har begränsningar invändigt;
dålig överblick, trånga lokaler och utemiljö. Mathanteringen har dispens. Varbergs kommun
hyr lokalerna av Varbergs Bostad.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov alternativt ersätts av nybyggnation
i samband med att Rundgårdens förskola utvecklas.
Rundgårdens förskola
Nuläge
Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB.
Utveckling/avveckling
Med anledning av byggnadens ålder, behov av upprustning och energikonvertering bör
alternativet att ersätta nuvarande byggnad med nybyggnation ses över. Förstudie pågår.
Snickerns förskola
Nuläge
Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB.
Utveckling/avveckling
Upprustning av förskolan startar 2016 med en avdelning i taget. Lokalerna kan i samband
med upprustningen kan viss verksamhetsanpassning göras.
Håstensgården
Nuläge
Förskolan har fem avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov. Med anledning av att det finns
ytterligare byggrätt på denna fastighet bör alternativet att ersätta nuvarande byggnad med
nybyggnation och en utökning av antalet platser ses över. Förstudie för detta pågår.
13
Aplagården, Bua
Nuläge
Förskolan har tre avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov. Med anledning av att det finns
ytterligare byggrätt på denna fastighet bör alternativet att ersätta nuvarande byggnad med
nybyggnation och en utökning av antalet platser ses över.
Kärnegårdens förskola
Nuläge
Förskolan har fyra avdelningar. Varbergs kommun hyr byggnaden av Varbergs Bostads AB.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om förskolans framtida investeringsbehov. Med anledning av att
planprogram pågår för Varbergs Bostads planerade bostadsprojekt undersöks möjligheten att
bygga ut alternativt ersätta befintlig förskola med nybyggnad. En utökning av förskolan kan
då ev. ersätta Bullerbyns tre avdelningar
Svalans allergi förskola (Öders gränd)
Nuläge
Förskolan har en avdelning med idag 8 inskriva barn. Lokalerna i en lägenhet har
begränsningar invändigt; personalrum saknas, trånga lokaler och utemiljö. Mathanteringen har
dispens. Varbergs kommun hyr lokalerna av Varbergs Bostad.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om förskolans framtid och behov. Kan ersättas av integrerad avdelning i
samband med nybyggnation.
Hunnestads förskola
Nuläge
Förskolan har en avdelning. Mathanteringen och köket har fått anmärkningar men har
fortfarande dispens. Nyttjas i dagsläget som buffert.
Utveckling/avveckling
Vid större investeringsbehov gällande köket bör detta föregås av utredning gällande
förskolans framtid.
14
Skällinge förskola
Nuläge
Förskolan har en avdelning i en lägenhet. Lokalerna har begränsningar invändigt; dålig
överblick, personalrum saknas, mathanteringen har dispens.
Utveckling/avveckling
Utbyggnad av Skällinge skola för två avdelningar förskola startar 2014/2015. Verksamheten
planeras flytta in i de nya lokalerna under hösten 2015. Lägenheten kan sägas upp till
årsskiftet 2015 – 2016.
15
7 Boenden och lokaler för Socialförvaltningen
7. 1 Definitioner på olika lokaler och boende
Nedan beskrivs de olika typer av boenden och lokaler som socialförvaltningen hyr.
Definitionen på trygghetsboende finns dock med även om inte socialnämnden står som
hyresvärd. Enskilda lägenheter som hyrs ut i andra hand till individer ingår inte.
7.1.1 Vård- och omsorgsboende
Mindre hyreslägenhet i ett gruppboende med tillgång till gemensamma utrymmen för måltider
och samvaro.
Vård- och omsorgsboende är en boendeform för personer med somatiskt funktionshinder eller
demenssjukdom som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds
service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt.
7.1.2 Trygghetsboende
Hyreslägenheter med mycket god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokal och
bovärd. Privat eller kommunal fastighetsägare.
Personer över 70 år som är folkbokförda i Varbergs Kommun har möjligt att ställa sig i kö till
ett trygghetsboende utan behovsprövning. Undantaget är i Varbergs tätort samt Träslövsläge
där åldersgränsen är 80 år.
Socialförvaltningen är inte inblandad i uthyrningen av trygghetslägenheter.
Miljön i och utanför befintliga trygghetsboende bör anpassas för att uppnå god tillgänglighet.
Se socialnämndens rekommenderar gällande utformning av fysiska miljön i trygghetsboende.
7.1.3 LSS gruppbostad
En gruppbostad enligt LSS är ett mindre boende med fem-sex lägenheter med tillgång till
gemensamma utrymmen. Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett
omfattande tillsyns och omvårdnadsbehov. Syftet med gruppbostaden är att vuxna personer
med funktionshinder skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa ett eget hem.
Övervägande av gruppbostäderna i Varbergs Kommun är byggda på 1980-90 talet och är av
byggnadsteknisk god standard. Brister i brandskyddet som Räddningstjänsten påtalade vid
tillsyn 2011 åtgärdades under 2012. Mindre underhållsarbeten pågår kontinuerligt.
7.1.4 LSS servicebostad
En servicebostad enligt LSS består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam
service och fast anställd personal. Lägenheterna är oftast anpassade efter den enskildes behov
och ligger oftast samlade i samma hus eller kringliggande hus. Servicebostaden är en
mellanform mellan ett helt självständigt boende i en egen lägenhet och en lägenhet i en
gruppbostad.
De flesta av servicebostäderna hyrs av externa fastighetsägarna och underhåll av lägenheterna
ingår i fastighetsägarnas underhållsplan.
16
7.1.5 Övriga boenden
Till övriga boenden räknas kategoriboende som ex. psykiatriboende, ungdomsboende som
erhålls som ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.
7.1.6 Lokaler
En lokal kan innehålla en verksamhet som ex. dagverksamhet, besöksverksamhet eller
administrativ verksamhet.
7.2 Nuläge och utveckling/avveckling
7.2.3 Övriga boende/lokaler
Åkaren 13
Nuläge
Fastigheten Åkaren i centrala Varberg är kommunägd och socialförvaltningen har verksamhet
i hela fastigheten. Lokalerna används av bl. Beroendeenheten till besöksverksamhet och
personallokaler. 12 mindre lägenheter används till akutboende och till utslussningslägenheter
för beroendeenheten. Fastigheten innehåller dessutom 15 lägenheter som socialförvaltningen
hyr ut i andra hand till personer som beviljas sociala hyreskontrakt. Fastigheten är mycket
sliten och där finns stora brister. Trinetterna i de små lägenheterna får inte användas pga.
skärpta brandkrav och ventilationen är bristfällig i hela byggnaden. Flertalet hyresgäster har
klagat på standarden i tvättstugorna i källaren. Lägenhetsförråd saknas.
Utveckling/avveckling
Det är nödvändigt att bristerna i fastigheten åtgärdas om nuvarande verksamhet skall kunna
vara kvar i fastigheten. I annat fall måste behovet av ersättningslokaler för denna verksamhet
utredas. Åtgärdsval måste i så fall starta 1:a kvartalet 2015.
ANMÄRKNING: Kommentarer om fastigheten samt övrig verksamhet i byggnaden redovisas
under kapitel 15 ”Övriga lokaler”.
7.2.4 Lokaler
Familjeresurs lokaler
Verksamheten Familjeresurs har mycket trånga tillfälliga lokaler i en paviljong på
Furubergsskolan.
Utveckling/avveckling
Ett förslag finns att de kan flytta in i större lokaler på Hus 11(paviljong) på PS gymnasiet.
Även dessa lokaler är tillfälliga då fastighetsägaren avser att avyttra paviljongerna under
2017. Det nödvändigt att utreda behovet av permanenta lokaler för Familjeresurs. Åtgärdsval
måste i så fall starta 1:a kvartalet 2015.
17
Mandarinen 2
Nuläge
Fastigheten ska rivas pga. ändrad detaljplan. I fastigheten finns daglig verksamhet.
Utveckling/avveckling
En förstudie om möjligheten att flytta verksamheten till gamla Ankarskolan skolan
presenteras under hösten 2014. Eventuell flytt beräknas ske under 2016.
ANMÄRKNING: Kommentarer om fastigheten samt övrig verksamhet i byggnaden redovisas
under kapitel 15 ”Övriga lokaler”.
8 Trygghetsbostäder
8.1 Allmän info
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som
behöver beskrivas ytterligare.
8.2 Nuläge och Utveckling/avveckling
Översyn pågår med att ta fram förslag till lämpliga objekt att försälja till VBAB (Varbergs
Bostads AB). Detta i ett led att försöka succesivt renodla fastighetsbestånden mellan
kommunen och VBAB. Förslag beräknas kunna ligga framme under första halvåret 2015.
9 Brandstationer
9.1 Allmän info
Räddningstjänsten lät våren 2012 göra en lokalutredning över samtliga sina
anläggningar i kommunen. Efter bildandet av det gemensamma förbundet
Räddningstjänsten i Väst har ingen ny översyn gjorts. Nedan kommenteras under
respektive anläggning i grova drag de behov som bedömdes i lokalutredningen 2012.
Under 2014 bör diskussion inledas med förbundet om i vilken utsträckning redovisade
behov kvarstår.
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som
behöver beskrivas ytterligare.
18
9.2 Nuläge och Utveckling/avveckling
Varbergs Brandstation
Nuläge
Kontorsdel, konferensrum, klädförvaring/larmställ enligt kraven ”frisk brandman”, entré,
matsal, kök är de ytor som behöver studeras.. Trygghetslarms personal är idag placerade i
hyrpaviljong.
Utveckling/avveckling
Hyrpaviljong skall snarast möjligt ersättas med permanenta lokaler. Uppdatering av övriga
påtalade lokalbehov bör göras våren 2015.
Värö Brandstation
Nuläge
Anläggningen saknar separat omklädningsrum för damer samt yta för träningslokal.
Utveckling/avveckling
Uppdatering av påtalade lokalbehov bör göras 2015/2016.
Kungsäter Brandstation
Nuläge
Anläggningen saknar separat omklädningsrum för damer samt yta för träningslokal.
Utveckling/avveckling
Uppdatering av påtalade lokalbehov bör göras 2015/2016.
Tvååker Brandstation
Nuläge
Anläggningen är i stort behov av upprustning. Större vagnhall mm erfordras. Byggnadens
placering ur trafiksynpunkt är inte heller lämplig.
Utveckling/avveckling
I investeringsbudget för 2014 ligger inplanerat nybyggnad av brandstation i nytt läge.
Medel för förstudie är beslutat och arbetet med denna förstudie kommer att startas upp i okt14. Problem finns med detaljplan och dagvatten men detta kommer att utkristalliseras under
arbetets gång. Möjlighet att samordna denna verksamhet med annan kommunal verksamhet i
området utreds. Förstudien beräknas vara klar första halvåret 2015.
19
Skällinge Brandstation
Nuläge
Anläggningen har stora brister ur verkasamhetssynpunkt.
Utveckling/avveckling
Utredning bör göras på en eventuell nybyggnad i nytt läge i Skällinge.
20
10 Kultur- fritids- och idrottslokaler
10.1 Allmän info
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A. Idrottshallar som är inrymda i skolor redovisas
under skolfastigheter. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som behöver beskrivas
ytterligare.
Håstens simhall
Nuläge
Anläggningen består av en 25-metersbassäng och en undervisningsbassäng. I anläggningen
finns även ett gym och gruppträningslokaler där en extern entreprenör (Actic) bedriver
verksamhet. Det finns även kontor och café i anläggningen.
Teknisk status: Fastigheten tekniska livslängd börjar närma sig sitt slut. Senast 2018 bör en
om- och tillbyggd alternativt nybyggd anläggning stå klar.
Utveckling/avveckling
Anläggningen är gammal och i stort behov av upprustning. En central badutredning pågår om
det skall byggas ny bad- och simanläggning i Håsten, eller vid Simstadion, alternativt bygga
om Håstens simhall.
Håstens idrottsplats
Nuläge
Idrottsplatsen består av en fotbollsanläggning med läktare och två omklädningsbyggnader, en
gammal som är relativt sliten, och en ny lite mer modern. Anläggningen ligger i direkt närhet
till den nya ishallen som stod klar i augusti 2013 och strategiskt i ett område med flera andra
kommunala anläggningar, skola, simhall, ishall och ungdomsgård. Även motionsspår och
Hälsans stig ligger i nära anslutning. Bra kommunikationer och goda parkeringsmöjligheter.
Utveckling/avveckling
Det finns stora möjligheter att göra Håsten till ett sammanhållet idrottscentrum med tanke på
den infrastruktur som finns i området.
Påskbergsvallen
Nuläge
Anläggningen är främst en fotbolls- och friidrottsarena. Här finns en fullstor naturgräsplan,
godkänd för spel i Superettan samt ett antal träningsplaner, inklusive en 11-manna
konstgräsplan. Påskbergsvallen har fått en rejäl ansiktslyftning under de senaste två åren med
21
ny belysning och ny läktare. Trots detta är anläggningen gammal och relativt sliten, logistiken
i anläggningen är inte den bästa.
Utveckling/avveckling
Frågan om vad som händer med friidrottens verksamhet är väsentlig i förhållande till
utvecklingen av framtidens Påskbergsvallen. Flera frågeställningar finns att ta hänsyn till; var
hamnar en ny friidrottshall, finns möjlighet till utomhusverksamhet i anslutning till en ny
friidrottshall? En förstudie om en eventuell friidrottsanläggning i Trönninge pågår, avhängigt
är om där finns plats för en framtida utomhusanläggning för friidrott.
Hur skall de investeringar som gjorts på Påskbergsvallen bäst tas till vara? Skall det anläggas
en konstgräsplan där A-plan ligger idag för att få full nyttjandegrad av den nyinstallerade
planbelysningen?
Den befintliga konstgräsplanen är gammal och ytskiktet måste bytas och då bör planen också
breddas och förlängas så att den blir godkänd för matchspel. En förstudie kring denna
investering pågår och om den blir godkänd kan detta genomföras 2015 alt. 2016.
Simstadion
Nuläge
Simstadion är en utomhusanläggning som består av ett antal bassänger vara en 50metersbassäng. Anläggningen har flera omklädningsrum och duschar. Det är en gammal,
omodern anläggning som är i stort behov av upprustning. Anläggningen är inte fullt ut
tillgänglighetsanpassad.
Teknisk status: Fastigheten tekniska livslängd börjar närma sig sitt slut. Senast 2018 bör en
om- och tillbyggd alternativt nybyggd anläggning stå klar.
Utveckling/avveckling
En central badutredning pågår om det skall byggas ny bad- och simanläggning i Håsten, eller
vid Simstadion, alternativt bygga om Håstens simhall.
Societeten musikpaviljong
Nuläge
Inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsansvar används idag Societetsparkens scen. Det
är främst i samband med nationaldagsfirandet och parkmusiken på somrarna som området
utnyttjas. Scenen är i nuvarande skick inte optimal. Främst är det toalett och logeutrymme
som är underdimensionerat. Framkomligheten upp på scen är ur ett tillgänglighetsperspektiv
inte acceptabel, då personer med funktionsnedsättning ej kan komma upp på scen.
Kulturhistorisk klassning: Klass A. Byggnaden är inte klassad men den ligger inom
byggnadsminnesförklarad yta. Samråd måste därför alltid ske med Länsstyrelsen i samband
med förändringar exteriört.
22
Utveckling/avveckling
Det är högst troligt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter även framgent kommer att
hållas i Societetsparken. Kraven på en bättre komfort och tillgänglighet är därför angelägen,
valet av byggtekniska lösningar bör tas fram med hamn- och gatuförvaltningen och frågor av
byggnads- och kulturhistoriska frågor skall beaktas.
Varbergs Idrottshall
Nuläge
Varbergs idrottshall är en gammal inomhusanläggning med en matchplan (A-plan) inkl.
läktare och en träningsplan (E-hallen). Här finns också en bowlinghall och en judolokal.
Teknisk status: Stora underhållsåtgärder har gjorts under senaste åren. För perioden 2015 –
2016 beräknas ytterligare omfattande arbeten att utföras. Efter detta bedöms byggnadens
livslängd ha förlängts med ytterligare 30 år.
Kulturhistorisk klassning: Klass B. Byggnadens exteriör, foajén samt A-hallens läktarbänkar
anses vara av stort värde att bevara.
Utveckling/avveckling
En åtgärdsvalsstudie är under uppförande när det handlar om att bredda A-plan så den blir
godkänd för allsvensk handboll. Förutsättningen för att en sådan investering ska bli av är att
Sparbanksstiftelsen finansierar investeringen. HK Varberg har intresse av att driva
anläggningen åt kommunen reglerat i ett skötselavtal.
Varbergs teater
Nuläge
Varbergs teater har över tid restaurerats i omgångar. Teatern är sammanbyggd med det nya
kulturhuset Komedianten, vilket gör att teatern har en annan utvecklingspotential än tidigare.
Teknisk status: Större underhållsåtgärder planeras de närmaste åren såsom yttertak,
ventilation, renovering av tak i teatersalong.
Kulturhistorisk klassning: Klass A. Byggnaden är byggnadsminnesförklarad. Samråd måste
alltid ske med Länsstyrelsen i samband med alla typ av förändringar både exteriört och
interiört.
Utveckling/avveckling
En renoveringsprocess ut- och invändigt och en tillbyggnad för förråd och lasthiss är inledd i
samarbete med serviceförvaltningen och samhällsutvecklingskontoret.
Skall Varbergs teater fylla sin fulla potential krävs en omfattande investering/reinvestering
samt att man måste beakta att byggnaden är av länsantikvariet klassat som skyddsobjekt.
23
Ankarvallen
Nuläge
Ankarvallen/Ankarhallen ligger vid Träslövsläge intill Ankarskolan. Anläggningen består av
en idrottshall, en 11-manna konstgräsplan, en 11-manna träningsplan samt ytterligare en
gräsyta med två 7-manna gräsplaner.
Utveckling/avveckling
Vintern 2014 invigdes en ny 11-manna konstgräsplan på Ankarvallen som ersatte den
naturgräsplan som tagits i anspråk för nya Ankarskolan. Tillräckliga, ändamålsenliga
omklädningsrum behövs för att tillgodose den ökade tillgången till fotbollsyta. En förstudie
avseende en ny omklädningsbyggnad pågår. Den nuvarande idrottshallen är hårt utnyttjad, en
ny idrottshall som komplement till den gamla är önskvärd inom en snar framtid.
Lindvallen
Nuläge
På Lindvallen finns idag två 11-manna gräsplaner (A-plan och B-plan) varav B-plan används
som två 7-mannaplaner. Det finns även en grusplan som används för parkering året runt.
Belysning finns bara på B-plan. Det finns fyra omklädningsrum och tre duschrum på
anläggningen.
Utveckling/avveckling
Lindvallen har begränsade möjligheter till omklädning och dusch, det saknas tvättrum, det
finns inget kansli/kontor och dåligt med förråd. Det finns inte tillräckligt med fotbollsplaner i
förhållande till föreningens (Tofta GIF) verksamhet. Slitaget på befintliga är stort. Det saknas
belysning på A-plan vilket gör att den inte går att träna på kvällstid under vår/höst. En
helautomatisk vattenanläggning skulle göra att bevattning kan ske nattetid och inte inkräkta
på träningstider dagtid. En förstudie avseende ovanstående problematik är under uppstart.
Vidhögehallen (inkl simhall)
Nuläge
Vidhögehallen (idrottshallen) och simhallen ligger i en och samma byggnad. Idrottshallen
består av en A-hall och en B-hall. Simhallen har en 25-metersbassäng. Det finns även ett
kommunalt mindre gym i anläggningen.
Teknisk status: Stora underhållsbehov avseende installationer kommer att behövas inom en
femårsperiod.
Utveckling/avveckling
En utredning kring framtida badanläggning pågår.
24
Sjöaremossen
Nuläge
Sjöaremossens isbana är en utebandybana med läktare, omklädningsrum och duschar osv.
Enligt tidigare beslut skall anläggningen rustas upp till ”kommunal standard” och sedan
lämnas över från kultur- och fritidsnämnden till servicenämnden (som ansvarar för alla andra
kommunala idrottsanläggningar). Avtal finns med Sjöaremossens Isbaneförening som sköter
anläggningen åt kommunen mot ersättning. Kungsbacka kommun är med och delfinansierar
anläggningen.
Utveckling/avveckling
Det finns investeringsmedel avsatta 2009 - 2015 baserat på en på en inventering som gjordes
av serviceförvaltningen 2009. Allt som togs upp vid inventeringen räcker inte medlen till, det
som eventuellt kan göras 2015 är att byta banbädden. Därutöver behöver åtgärdsvalsstudier
göras kring ny omklädningsbyggnad och nytt sekretariat.
Hamnmagasinet- konsthallen
Nuläge
Inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsansvar används idag vån 3 av Hamnmagasinet
till utställningsverksamhet i ett mellan kulturavdelningen, Region Halland och Varbergs
Konstnärsförening. Här finns också ett mindre konstförråd för kommunens konstsamling. Det
behövs en översyn av alla väggar (nya väggskikt och ommålning) och allmänbelysning. Även
kombinerat kontor och pentrydel har upprustningsbehov. Förråd är underdimensionerade för
ändamålet. Tillgänglighetsperspektivet behöver ses över.
Teknisk status: Större underhållsåtgärder avseende fönster och fasad planeras inom de
närmaste åren.
Kulturhistorisk klassning: Klass A.
Utveckling/avveckling
Det är högst troligt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter även framgent kommer att
hållas i denna del av Hamnmagasinet. Kraven på en bättre komfort och tillgänglighet är därför
angelägen, valet av byggtekniska lösningar bör tas fram med hamn- och gatuförvaltningen
och frågor av byggnads- och kulturhistoriska frågor skall beaktas.
Skällinge ungdomsgård
Nuläge
Verksamheten bedrivs av en förening i extern inhyrd lokal. Föreningen har meddelat att
intresse ej längre finns för driva verksamheten.
25
Utveckling/avveckling
Lokalen är uppsagd till 2015-03-31.
Sörse ungdomsgård
Nuläge
Verksamheten bedrivs i extern inhyrd lokal. Överenskommelse har skett med fastighetsägaren
om att kommunen lämnar lokalerna 2015-06-30.
Utveckling/avveckling
Utredning är påbörjad om att hitta lämplig ersättningslokal i närheten av nuvarande läge.
11 Administrationslokaler
11.1 Allmän info
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som
behöver beskrivas ytterligare.
11.2 Nuläge och Utveckling/avveckling
Stadshus A
Nuläge
Samtliga kontorslokaler är idag i stort sett fullt utnyttjade.
Teknisk status: 2016 beräknas plåten på yttertaket bytas ut. Återställning till ursprungligt
material zink kommer att göras. I samband med detta kommer översyn av fogar i fasad samt
byte av återstående fönster i mittskeppet utföras. Detta arbete kan medföra behov av etappvis
evakuering. För detta ändamål reserveras yta i f.d. Gamlebyskolan.
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Utveckling/avveckling
I lokalutredning 2012 påvisades som möjlig förtätning att skapa kontorslandskap i de före
detta ”klassrummen ” i gamla huset. Detta bör vara nästa steg i att skapa fler arbetsplatser.
26
Stadshus B
Nuläge
Total ombyggnad av fastigheten har utförts. Efter ombyggnaden skall livslängden på denna
byggnad att ha förlängts med ytterligare 30 år.
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Stadshus C, Postmästaren
Nuläge
Kontorslokalerna utnyttjas idag till fullo.
Utveckling/avveckling
Byggnadens läge gör att det i framtiden kan finnas intresse att skapa affärslokaler i delar av
bottenplan. Detta för att ytterligare utveckla handeln i centrum.
Sammanfattning stadshusen
I utredningen från 2012 gällande de tre stadshusen angavs nedanstående alternativ som
tänkbara framtida kontorslokaler för att möta behovet för perioden från 2018 och framåt.
•
•
Stadshus A, påbyggnad alt. tillbyggnad hörnet Engelbrektsgatan – Ö. Långgatan.
Inspektören 1 (f.d. Gamlebyskolan), ombyggnad och återställning exteriört till sitt
ursprung samt tillbyggnad.
Politiskt beslut är tagit om en förstudie av Gamlebyskolan och dess tomtmarks framtida
användning. Förstudien beräknas starta i början av 2015. Som underlag till förstudien ska en
förnyad behovsanalys göras.
27
12 Bostäder
12.1 Allmän info
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som
behöver beskrivas ytterligare.
12.2 Nuläge och Utveckling/avveckling
Fridhemsgatan 18
Nuläge
Fastigheten inrymmer idag 4 lägenheter och en lokal.
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Utveckling/avveckling
Utredning om eventuell försäljning till VBAB pågår. Avtal om anvisningsrätt av hyresgäster
bör i så fall utredas.
Malmgatan 14
Nuläge
Fastigheten inrymmer idag 8 lägenheter.
Kulturhistorisk klassning: Klass C.
Utveckling/avveckling
Utredning om eventuell försäljning till VBAB pågår. Avtal om anvisningsrätt av hyresgäster
bör utredas.
28
13 Hamn- och Gata
13.1 Allmän info
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som
behöver beskrivas ytterligare.
13.2 Nuläge och utveckling/avveckling
Kattegattsvägen 24
Nuläge
Lokalerna där Drift och anläggning till största del har sina utrymmen för personal och
maskiner är ålderstigna och inte direkt funktionella för ändamålet.
Kontoren är uppbyggda av baracker. Växthusen ligger i anslutning till en konstgräsplan vilket
medför krossade rutor ganska ofta. En eventuell utbyggnad och utveckling av intilliggande
idrottsanläggning är begränsad och hela området kan komma att påverkas av projektet
Varbergstunneln.
Utveckling/avveckling
En utveckling och utökning av verksamheten på befintlig plats är svår att tillhandahålla då
utrymme är begränsat. Ett åtgärdsval bör utföras av Hamn- och Gatuförvaltningen under 2015
för att se på det långsiktiga behovet samt hitta alternativa lokaliseringar.
Tullhuset
Nuläge
Byggnaden har under åren 2012-2013 genomgått en omfattande renovering av utsidan
såsom omfogning av fasad, byte plåttak mm.
Kulturhistorisk klassning: Klass A.
Utveckling/avveckling
Möjligheten att utveckla vindsvåningen med avseende på tillgänglighet och nyinredning
kommer att ses över under 2015.
29
14 Offentliga toaletter
14.1 Allmän info
Hamn- och gatunämnden ansvarar idag för driften av 33 stycken offentliga toalettenheter
utspridda i kommunen (en enhet = 1-4 st. toaletter). Med offentliga toaletter avses här
toaletter tillgängliga för allmänheten genom entré utifrån, d.v.s. inte toaletter som är belägna
inuti offentliga byggnader. Av dessa är 14 stycken öppna året runt och 19 stycken så kallade
sommartoaletter öppna mellan den 1/5 till 31/8. För mer information hänvisas till Hamn- och
gatuförvaltningens dokument ”Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun”.
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A.
14.2 Nuläge och utveckling/avveckling
Nuläge
Många av dagens offentliga toaletter är gamla och slitna och har ett behov av renovering .
Uppskattningsvis kommer ett flertal av dagens toalettbyggnader att behöva totalrenoveras
inom fem till tio år.
Utveckling/avveckling
Vi hänvisar här till Hamn- och gatuförvaltningens dokument ”Plan för offentliga toaletter i
Varbergs kommun”.
30
15 Övriga fastigheter
15.1 Allmän info
Grundläggande fakta om respektive anläggning som lokal betraktad finns redovisad i
objektförteckningen för lokaler bilaga A. I nedanstående beskrivning redovisas de lokaler som
behöver beskrivas ytterligare.
15.2 Nuläge och utveckling/avveckling
Malmen 6
Nuläge
Fastigheten är bebyggd med ett mindre bostadshus i två plan + källare. Länk 80 disponerar i
nuläget byggnaden för sin verksamhet.
Kulturhistorisk klassning: Klass C.
Utveckling/avveckling
Fastigheten har ett strategiskt centralt läge utmed Magasinsgatan. Intilliggande fastigheter är
föremål för detaljplaneändring för exploatering för bostäder. I samband med dessa planer
föreslås Malmen 6 ingå för att öka flexibiliteten och möjligheter i den framtida ändringen.
Åkaren 3, 11 och 13
Nuläge
Åkaren 13 inrymmer idag lokaler för Socialförvaltningens missbruksenhet, akutboende mm.
Dessutom finns det 12 lgh. som hyrs ut till Socialförvaltningen som i sin tur hyr ut i
andrahand till privatpersoner.
Åkaren 11 är idag obebyggd och nyttjas som parkeringsplats.
Åkaren 3 är bebyggd med en garagebyggnad:
Teknisk status: Fastigheten har stora tekniska brister. Behov föreligger att senast år 2020 göra
en mycket stor reinvestering för att förlänga byggnadens livslängd för ytterligare ca 30 år.
Utveckling/avveckling
Åtgärdsval för Socialförvaltningens funktioner bör utföras under 2015 av Socialförvaltningen.
I åtgärdsvalet bör det även utredas om byggnaden skall bevaras eller rivas och möjliggöra en
exploatering för nya bostäder. Vid ett rivningsalternativ bör ny placering för
Socialförvaltningens verksamhet planeras i samband med planläggning av nya områden.
31
Renen 13
Nuläge
Fastigheten är förorenad med klorerade lösningsmedel från tidigare verksamheter. Eftersom
ingen ansvarig för föroreningarna finns, har Varbergs Kommun ansökt om statligt bidrag för
sanering. Preliminär tidplan anger att förberedelser sker 2015 – 2016 och genomförandet
under 2017 - 2020. Byggnaderna består av en gammal industribyggnad samt en kontorsdel.
Industribyggnaden hyrs ut med rivningskontrakt för viss lagerverksamhet.
Kontorsbyggnaden är exteriört i ganska bra skick. Beträffande industribyggnaden är denna i
väldigt dåligt skick samt är svår att bevara utifrån den sanering som planeras ske 2017 – 2020.
Kulturhistorisk klassning: Klass A.
Utveckling/avveckling
Fastigheten har ett strategiskt centralt läge insprängt bland villor o hyreshus.
Utredning av lämpligt framtida ändamål och användning för fastigheten bör samordnas med
förberedelser för sanering under 2015 – 2016.
Mandarinen 2
Nuläge
Byggnaden inrymmer idag lokaler för Socialförvaltningens daglig verksamhet. Ungefär en
tredjedel är i nuläget tomställt. Byggnaden är sliten.
Utveckling/avveckling
Fastigheten skall säljas för exploatering av bostäder och befintliga byggnad kommer då att
rivas. Förstudie pågår om möjligheten att använda delar av nuvarande Ankarskolan som
ersättningslokaler. Detta så snart skolverksamheten flyttat ut. Preliminärt under 2016.
Inspektören 1, Gamlebyskolan
Nuläge
Gamlebyskolan är uppförd 1894 och är en de äldsta kvarvarande träbyggnaderna i vår stad. I
dagsläget används byggnaden som evakueringslokaler.
Teknisk status: Byggnaden behöver senast 2017 genomgå en omfattande reinvestering.
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Utveckling/avveckling
Politiskt beslut är tagit om en förstudie av Gamlebyskolan och dess tomtmarks framtida
användning. Förstudien beräknas starta i början av 2015.
32
Kungsgatan 3, Företagshuset
Nuläge
Byggnaden är ett av de s.k. Tvillinghusen. Nyttjas idag som kontorshotell.
Teknisk status: Större utvändiga underhållsarbeten är planerade inom den närmaste
tvårsperioden.
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Utveckling/avveckling
Utredning angående ägandet pågår.
Kungsgatan 5, IT-huset
Nuläge
Byggnaden är ett av de s.k. Tvillinghusen. Nyttjas idag som kontorshotell.
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Utveckling/avveckling
Utredning angående ägandet pågår.
Bua 3:17, f.d. Gärdskulleskolan
Nuläge
Hus 1: Fyrens fsk.
Hus 2: Mindre del nyttjas av Fyren. I övrigt ingen verksamhet i denna byggnad.
Hus 3: Ingen verksamhet i denna byggnad.
Utveckling/avveckling
Förfrågan har gjorts från Fyrens förskola till Varbergs kommun om möjlighet till att köpa
fastigheten. Samhällsutvecklingskontoret har påbörjat en försäljningsprocess.
Bolmen
Nuläge
Utredning pågår från Barn- och utbildningsförvaltningen om behovet av lokaler för Komvux.
Utveckling/avveckling
Önskemål föreligger från Museet att erhålla större ytor för att möjliggöra utvidgning av
verksamheten i Varberg. Kommundirektören fick 2014-10-07 i uppdrag av KSau att
undersöka möjligheterna till detta. Utredning om detta beräknas kunna starta i början av 2015.
33
PS Hus 11
Nuläge
Barn- o utbildningsförvaltningen lämnar lokalerna 2014-12-31. Nyhemsskolan som är en
friskola hyr ca 300 m2. Tillfälliga verksamheter för perioden 2015 – 2016 är på väg in.
Teknisk status: Bygganden är en paviljonglösning på ca 3000 m2 som uppfördes 2001 för att
täcka en beräknad elevuppgång fram till 2012. Byggnaden beviljades endast ett tillfälligt
bygglov. Byggnaden har brister såsom ljudproblem från ventilation, stora akustikproblem
med stegljud samt överhörning. Dessutom är byggnaden uppvärmd med direktverkande el.
Utveckling/avveckling
Byggnadens tekniska status gör att det inte bedöms vara ekonomiskt försvarbart att göra de
stora investeringar som skulle erfordras för att byggnaden skall erhålla nybyggnadsstandard
avseende energiförbrukning, ljudklimat mm. Byggnaden föreslås därför att avvecklas första
kvartalet 2017.
Sandlyckans förskola
Nuläge
Lokalerna är uppsagda av Barn- o utbildningsförvaltningen.
Teknisk status: Byggnaden är en gammal väl bevarad träbyggnad från runt förra sekelskiftet.
Kulturhistorisk klassning: Klass C.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om eventuell försäljning till VBAB.
Arakullens förskola
Nuläge
Lokalerna är uppsagda av Barn- o utbildningsförvaltningen.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om eventuell försäljning alternativt annan användning.
Fredens förskola
Nuläge
Lokalerna är uppsagda av Barn- o utbildningsförvaltningen.
Teknisk status: Byggnaden är en gammal välbevarad träbyggnad från ca 1850.
34
Kulturhistorisk klassning: Klass B.
Utveckling/avveckling
Utredning pågår om ny lämplig verksamhet till dessa lokaler.
Furubergsskolan hus E
Nuläge
Lokalerna nyttjas för närvarande såsom kontorslokaler för socialförvaltningen.
Teknisk status: Bygganden är från början en paviljong som i samband med F9 projektet
byggdes till med och blev permanent. Byggnaden har dock vissa brister såsom ventilation
med rumsaggregat som begränsar nyttjandegraden av lokalerna. Dessutom är byggnaden
uppvärmd med direktverkande el.
Utveckling/avveckling
Lokalgruppen kommer att ta ställning till byggnadens framtid användning och föreslå lämplig
verksamhet med hänsyn till att byggnadens placering är i direkt anslutning till skola och
förskola.
Karl-Gustav skola
Nuläge
Utifrån Barn- o utbildningsnämndens ändrade skolorganisation används skolan ej längre för
undervisning. Alternativa användningsområden av skolfastigheten har identifierats men har
visat sig vara svåra att genomföra.
Utveckling/avveckling
All kommunal verksamhet från och med 2015 är utflyttad och någon långsiktig alternativ
användning inte kunnat identifieras. Vidare utredning pågår.
35
16 Reserverad mark för akuta lokalsituationer
16.1
För akutsituationer såsom om brand eller annan stor skada skulle drabba en skola eller annan
typ av byggnad reserveras mark för uppställning av tillfälliga lokaler. Platserna projekteras
avseende placering, vatten o avlopp samt elmatning. Detta så att inga tveksamheter finns i ett
krisläge.
Följande platser reserveras:
Varbergs centralort
Större byggnad t.ex. skola:
Håstenskolans grusplan (se karta)
36
Mindre byggnad t.ex. förskola: Håstens Fritidsområde (se karta)
Förskola, kontor, bostad: Varbergs Idrottshall intill E-hallen. (karta)
Övriga tätorter
Lindberga, Bläshammar, Bua, Väröbacka, Derome, Veddige, Kungsäter, Skällinge,
Rolfstorp, Tvååker, Träslövsläge. Här bedöms det finnas kommunal mark i anslutning till
skolfastigheterna som kan disponeras. Med anledning av det på flera av dessa platser pågår
planering för utbyggnader kommer exakt placering att redovisas i utgåva 2016.
37
2014-11-05
Bilaga A
Objektsförteckning Lokaler
Teknisk status
I planen angiven teknisk status grundar sig på följande klassindelning.
Klass 1: Rivningsobjekt. Byggnad är i mycket dåligt skick. Ingen uthyrning/rivningskontrakt.
Klass 2: Byggnad med stort underhålls- o investeringsbehov inom en 5-årsperiod.
Klass 3: Byggnad äldre än 10 år i gott skick med normalt framtida underhållsbehov.
Klass 4: Nybyggd eller totalombyggd inom senaste 10-årsperioden.
Klass 5: Nybyggd inom senaste 5-årsperioden. Garantitid kvarstår.
Kulturhistorisk klassning
Kulturhistorisk klassning är hämtad från Kulturmiljö Hallands bebyggelseinventering. I denna inventering är objekten graderade i tre klasser.
- Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle kunna bli byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Det
bör dock poängteras att huset inte automatiskt blir byggnadsminne för att det är utpekat i klass A. En byggnadsminnesförklaring är en lång
process som alltid sker i samförstånd mellan fastighetsägare och länsstyrelsen. Endast ett fåtal byggnader hamnar i klass A. (Anm. I Halland
finns drygt 40 lagskyddade byggnadsminnen.)
- Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enlig Plan- o bygglagen genom qmärkning eller motsvarande.
- Klass C är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen. Dessa hus är ofta av mer vardagskaraktär, av lokalhistoriskt
intresse och viktiga för helhetsmiljön. Även här kan q-märkning vara aktuellt som skyddsinstrument.
Bruksarea (BRA)
Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.
6.1 Grundskolor, gymnasium och förskolor
Byggnad / Fastighet
Anm. Fristående skolor/förskolor i kommunalt ägda lokaler redovisas under kap. 15 Övriga lokaler.
Bruksarea
Teknisk
Fastighetsbeteckning
Verksamhet
Kommentar
(BRA)m²
status
Varberg
Almers skola
Almers skola (Skyddsrum)
Bockstenskolan
Bolmen 2
4744
Skola + Mottagningskök
3
Hus A (Skyddsrum)
Hus B
Getakärr 4:1
Getakärr 4:1
3371
1182
Skola + Tillagningskök
Skola
3
4
VFAB Flexator 98-03
Kråkbäret 6
230
Skola
3
Bolmen
Skola/Museum (Skyddsrum)
Bolmens Förskola
Bolmen 1
Bolmen 3
2459
488
PS-Skola
Förskola+ Mottagningskök
2
4
Furubergsskolan
Hus A (Skyddsrum)
Kråkbäret 6
3189
Skola + Mottagningskök
3
Hus B (Skyddsrum)
Hus C
Hus D
Kråkbäret 6
Getakärr 4:1, Träslöv 8:6
Träslöv 8:6
210
584
541
Skola
Skola
Förskola + Mottagningskök
3
3
3
Hagaskolan
Hus A (Skyddsrum)
Hus B (Skyddsrum) Matsal
Orren 1
Orren 1
3641
1177
Skola
Skola + Tillagningskök
3
3
Hus C Gymnastik
Hus D
Hus E VFAB Woodcon 97-01
Hus F (Skyddsrum)
Orren 1
Orren 1
Orren 1
Orren 1
1042
813
274
238
Skola
Skola
Skola
Skola
3
3
3
3
Håstenskolan
Gymnastik
Getakärr 2:21
825
Skola
3
Skolbyggnad (Skyddsrum)
Getakärr 2:21
7569
Skola + Tillagningskök
3
Mariedalsskolan
Gymnastik (Skyddsrum)
Huvudbyggnad
Nya huset
Galaxen VFAB Sandsjöfors 96-01
Mariedal 5
Mariedal 5
Mariedal 5
Mariedal 5
1666
3349
1289
220
Skola
Skola+ Mottagningskök
Skola
Särskola/fritidshem
3
3
4
2
Totalt 4015 m², 1556 m² Museum
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
PS-skolan
Hus 1
Hus 2
Hus 3
Hus 4 (Skyddsrum)
Tranan 6
Tranan 6
Tranan 6
Tranan 6
11692
2445
2504
1733
Gymnasieskola + Tillagningskök
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Gymnasieskola
4
4
4
4
Hus 5
Hus 6
Hus 7
Hus 8
Hus 9
Hus 10
Tranan 6
Tranan 6
Tranan 6
Tranan 6
Tranan 6
Tranan 6
1135
775
889
867
61
1141
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Gymnasieskola+ Mottagningskök
Gymnasieskola
4
4
4
4
4
3
VFAB Flexator 99-06
Hus 11 VFAB Flexator 01-01
Hus12 VFAB Flexator 99-05
Tranan 6
Tranan 6
Tranan 6
115
3064
352
Gymnasieskola
Komvux/Bläshammar skola
Förskola
2
3
2
Musikpaviljongen
Påskbergsskolan
Påskbergsskolan (Skyddsrum)
Freden 1
8156
Skola + Tillagningskök
3
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Rosenfredsskolan
Rosenfredsskolan
Folkskolan 1
1961,5
Gymnasieskola
3
Kulturhistorisk klassning: Klass A
Övriga
Barnabro förskola (Skyddsrum)
Brunnsbergs förskola
Fredens förskola
Frode förskola
Hagtornet 1
Lansen 2
Freden 1
Frode 1
363
319
208
386
Förskola+ Mottagningskök
Förskola+ Mottagningskök
Förskola
Förskola+ Mottagningskök
3
3
2
3
Karlbergs förskola (Skyddsrum)
Nedregårdens förskola
Prästakullens förskola (Skyddsrum)
Ramlyckans förskola (Skyddsrum)
Bullerbyns förskola
Travarens förskola
Tussilagon 1
Plogen 7
Kantorn 7
Getakärr 2:21
Renen 17
Travaren 1
423
547
594
308
699
790
Förskola+ Mottagningskök
Förskola+ Mottagningskök
Förskola+ Mottagningskök
Förskola+ Mottagningskök
Förskola+ Mottagningskök
Förskola+ Mottagningskök
3
3
3
3
3
3
Träslöv förskola
Träslöv 11:14
272
Förskola+ Mottagningskök
2
704,18m² utgörs av bibliotek
Idrottshall
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Rolfstorp
Rolfstorps skola
Rolfstorps skola BUN
Skogsbackens fsk/Myran VFAB Flexator 99-07
Rolfstorp 6:13, 16:1
Rolfstorp 16:1
Rolfstorp 16:1
3431
183
144
Skola
Skola/fritidshem
Förskola + Mottagningskök
3
2
2
150m² utgörs av bibliotek
Skogsbackens förskola
Grimeton
Rolfstorp 16:1
457
Skola + Mottagningskök
2
Gödestads förskola, Ekebo
Göthriks skola, gymnastik
Göthriks skola, Hus A
Göthriks skola, Hus B
Gödestad 1:35
Hunnestad 8:23
Hunnestad 8:23
Hunnestad 8:23
174
417
507
1200
Förskola + Mottagningskök
Skola
Skola
Skola
3
3
3
3
Göthriks skola, matsalsbyggnad
Göthriks skola,(förskolan)VFAB Cramo 05-01
Göthriks förskola
Skällinge
Hunnestad 8:23
Hunnestad 8:23
Hunnestad 8:23
458
318
665
Skola + Mottagningskök
Förskola + Mottagningskök
Förskola + Mottagningskök
3
2
5
Skällinge gamla skola
Skällinge nya skola
Skällinge 4:24
Skällinge 4:24
424
999
Skola/fritidshem
Skola+ Mottagningskök
2
3
Skällinge förskola
Träslövsläge
Skällinge 1:109
256
-
1
Uppsagd. Ingen verksamhet i lokalen
Ankarskolan
Ankarskolan VFAB Komponex 96-01
Ankarskolan VFAB Komponex 96-02:A
Ankarskolan VFAB Sandsjöfors 97-01
Tvååker-Ås 2:93
Tvååker-Ås 2:93
Tvååker-Ås 2:93
Tvååker-Ås 2:93
3051
201
196
185
Skola+ Mottagningskök
Skola + Mottagningskök
Skola
Skola
3
2
2
2
180m² utgörs av bibliotek
Ankarskolan VFAB Woodcon 98-01B
Ankarskolan VFAB Woodcon 99-02
Hajvägens förskola
Sandlyckans förskola
Sjöboden VFAB Flexator 98-02
Tångvägens förskola, VFAB Flexator 08-02
Tvååker-Ås 2:93
Tvååker-Ås 2:93
Gamla Köpstad 1:26
Träslövsläge 8:34
Tvååkers-Ås 2:142
Tvååkers-Ås 2:142
173
91
741
126
287
718
Skola
Skola
Förskola+ Mottagningskök
Förskola
Förskola + Mottagningskök
Förskola+ Mottagningskök
2
2
3
2
2
4
Kulturhistorisk klassning: Klass C
(Knarråsens förskola)
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Tvååker
Bosgårdsskolan, hus A,B,I
Bosgårdsskolan, hus C,D,G,K
Bosgårdsskolan, hus E,F
Fastarp 1:61
Fastarp 1:61
Fastarp 1:61
838
2990
684
Skola + Mottagningskök
Skola
Skola
3
3
3
Bosgårdsskolan, hus H
Bosgårdsskolan, VFAB Flexator 02-01
Bosgårdsskolan, VFAB Flexator 99-01
Bosgårdsskolan, VFAB Flexator 99-02
Centralskolan, skolb.
Kyrkskolan
Fastarp 1:61
Fastarp 1:61
Fastarp 1:61
Fastarp 1:61
Fastarp 3:129
Tvååker 19:10
1461
199
230
202
1287
507
Skola
Skola
Skola
Skola
Förskola + Mottagningskök
Skola
3
2
2
2
2
3
Sunnanängens förskola
Spannarp
Fastarp 3:129
703
Förskola + Mottagningskök
2
Spannarps skola
Spannarps förskola VFAB Flexator 07Spibbarp
Spannarp 8:7
Spannarp 8:7
542
362
Skola + Mottagningskök
Förskola + Mottagningskök
3
4
Sibbarps skola
Sibbarp 2:9
1209
Skola + Mottagningskök
3
Sibbarps förskola
Valinge
Sibbarp 2:13
478
Förskola + Mottagningskök
3
Valinge skola, lilla huset.
Valinge skola, stora huset
Trönninge
Valinge 11:9
Valinge 11:9
267
256
Förskola + Mottagningskök
Förskola/Hyreslägenheter
2
2
Trönninge förskola
Trönninge 3:21
196
Förskola + Mottagningskök
3
Västervägen 4 VFAB Lokal nu 04-01
Bläshammar
Göingegården 1:11
165
Förskola
2
Bläshammar skola skolbyggnad
Bläshammar skola, gymnastikbyggnad
Bläshammar skola, VFAB Flexator 95-01
Siers förskola
Bläshammar 4:1
Bläshammar 4:1
Bläshammar 4:1
Bläshammar 5:2
2967
640
265
681
Skola+ Mottagningskök
Skola
Förskola
Förskola+ Mottagningskök
4
4
2
5
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Kulturhistorisk klassning: Klass C
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Lindberg
Lindbergs skola Hus A (Skyddsrum)
Lindbergs skola Hus B
Lindbergs skola Hus C
Lindbergs skola Hus D
Lindbergs skola Hus E, gymnastikbyggnad
Lindbergs skola Hus F, matsalsbyggnad
Lindberg 11:1
Lindberg 11:1
Lindberg 11:1
Lindberg 11:1
Lindberg 11:1
Lindberg 11:1
2212
1013
646
1095
393
292
Skola
Skola
Skola
Skola
Skola
Skola + Tillagningskök
4
4
4
4
4
4
Lindbergs förskola VFAB Flexihus 05-01
Tångaberg
Lindberg 1:19
502
Förskola + Mottagningskök
4
Skeppets förskola, Tångaberg
Derome
Torpa-Kärra 3:10
317
Förskola+ Mottagningskök
3
Derome skola skolbyggnad
Derome skola gymnastikbyggnad
Åsby 8:22
Åsby 8:22
1248
405
Skola+ Mottagningskök
Skola
3
3
Derome förskola VFAB Flexator
Åskloster
Åsby 16:1
558
Förskola + Mottagningskök
4
Åsklosters förskola
Bua
Åskloster 1:91
584
Förskola+ Mottagningskök
5
Arakullens förskola
Buaskolan skolbyggnad
Bua 5:35
Bua 10:157
211
2688
Förskola + Mottagningskök
Skola+ Mottagningskök
2
3
Buaskolan, gymnastikbyggnad
Väröbacka
Bua 10:157
1563
Skola
3
Limabacka förskola, Redet Ga Kommunalhuset
Väröbacka skola skolbyggnad (Skyddsrum)
Väröbacka skola, hus B
Väröbacka Idrottshall
Veddige
Värö-backa 17:10
Värö 2:13
Värö 2:13
Värö 2:13
328
2764
522
1553
Förskola+ Mottagningskök
Skola+ Mottagningskök
Skola
Skola
2
4
4
5
Ramstorps förskola
Vidhögeskolan, hus A
Vidhögeskolan, hus B
Vidhögeskolan, hus D (Skyddsrum)
Vidhögeskolan, hus E
Veddige 33:7
Veddige 33:6
Veddige 33:6
Veddige 33:6
Veddige 33:6
322
4010
1208
2676
320
Förskola + Mottagningskök
Skola
Skola
Skola/Förskola + Tillagningskök
Skola
3
3
3
2
3
Vidhögeskolan, hus F Vidhöge förskola
Veddige 33:6
178
Förskola
2
Uppsagd av BUN
Kulturhistorisk klassning: Klass B
347m² utgörs av bibliotek
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Stråvalla-Kärra
Stråvalla förskola
Stråvalla-Kärra 2:56
691
Förskola+ Mottagningskök
5
Kungsäter
Kung Karl skola, gymnastikbyggnad
Kung Karl skola, skolbyggnad
Kungsäters förskola
Österby 1:73
Österby 1:73
Österby 1:74
286
908
449
Skola + Mottagningskök
Skola
Förskola + Mottagningskök
3
3
3
70m² utgörs av biblotek
6.2 Externa lokaler BUF
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Kont.period
Upps.tid Förl.tid Kommentar
Varberg
Apelvikshöjds förskola
Björnligans förskola
Bokens förskola Temporent
Apelvikshöjd 1
Sanatoriet 9
Freden 1
220
391
352
9 mån
9 mån
6 mån.
T.v.
3 år
6 mån
9 mån
9 mån
3 år
T.v.
Apelvikens Camping AB
VBAB
226
746
350
1761
Förskola + Mk
840401- tv
Förskola + Mk 120101-141231
Förskola + Mk 140901-150228
PS, lokal för
vindsurfing
110701-160630
Förskola + Mk 970101-020630
BUF/Familjens
Hus
141101-151031
Förskola + Mk
880101- tv
Förskola + Mk 130601-160531
Gymnasieskola 130101-151231
Getakärr 5:32 A-viken
Håstensgårdens förskola
Getakärr 5:32
Öland 2
107
988
Håstens centrum Träffpunkten
Kärnegårdens förskola
Nyhemsgatans förskola
PS-skolan Fordonsprogram
Småland 6
Bumerangen 1
*
Tolken 9
Rundgårdens förskola
Stenåsa förskola
Söderlyckans förskola
Trädlyckans förskola
Öders gränd 13
Österängens Förskola Temporent
Grimeton
VBAB
PNEU FASTIGHETS AB
Inhyrd Paviljong Temporent
9 mån
9 mån
9 mån
9 mån
1 år
T.v.
3 år
3 år
VBAB
VBAB
VBG:S STENFASTIGHETER
HB Tolken 9
Mariedal 4
Galgberget 1
Sörsedammen 3
Oden 1
Öder 1
Getakärr 6:16
988
1114
746
746
94
788
Förskola + Mk
780101- tv
Förskola + Mk
780101- tv
Förskola + Mk
880101- tv
Förskola + Mk
880101- tv
Fsk/allergi+Mk 910201- tv
Förskola + Mk 130513-160312
9 mån
9 mån
9 mån
9 mån
3 mån
9 mån
T.v.
T.v.
T.v.
T.v.
T.v.
12 mån
Hunnestads förskola
Skällinge
Hunnestad 12:23
143
Förskola
130101-151231
9 mån
3 år
Skällinge Texasvägen 11
Skällinge 9:3
134
Förskola
140801-150731
6 mån
6 mån
VBAB
VBAB
VBAB
VBAB
VBAB
Inhyrd Paviljong Temporent
HUNNESTAD FFV HB
TACKANSHOLME
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Kont.period
Upps.tid Förl.tid Kommentar
Breared
Alvgatans förskola, Alvgatan 16
Träslövsläge
*
162
Förskola +
Mk
Ankarskolan Temporent 07-02 (Bryggan)
Tvååker
Tvååkers-Ås 2:93
315
Skola
Snickerns förskola
Trönninge
Fastarp 1:125
1084
Äppelboets förskola Indus
Bläshammar
Göingegården 1:11
Bläshammarförskola Cramo 06-01
100101-141231
9 mån
5 år
BREARED FFV HB
140701-150630
6 mån.
12 mån
Förskola +
Mk
850101- 150930
12 mån
5 år
224
Förskola +
Mk
140516-150515
6 mån.
12 mån
Inhyrd Paviljong Indus
Bläshammar 5:2
620
Förskola
140701-150630
6 mån.
12 mån
Inhyrd Paviljong Cramo
Bläshammar skola Expandia 12-01
Lindberg
Bläshammar 5:2
233
Förskola
120815-150814
6 mån.?
Inhyrd Paviljong Expandia
Lindbergs förskola Temporent
Bua
Lindberg 11:1
311
Förskola
120101-141231
6 mån.
Inhyrd Paviljong Temporent
Bua/Applagårdens förskola
Väröbacka
Bua 10:185
630
Förskola
780101- tv
9 mån
T.v.
VBAB
Limabacka förskola
Limabacka förskola/Idet
Väröbacka 5:22
Väröbacka 5:22
443
410
Förskola
Förskola
780101- tv
9 mån
6 mån.
T.v.
VBAB
Cramo
Veddige 33:2
436
Förskola +
MK
121101-151031
9 mån
3 år
AB J-O BYGG
Inhyrd Paviljong Temporent
Hyresvärd VBAB
Veddige
Ringvägens förskola Veddige
7. Boenden och lokaler för Socialförvaltningen
BYGGNAD/FASTIGHET
Fastighetsbeteckning
Bruksarea Antal
(BRA)m² lgh
Verksamhet
Teknisk
Kommentar
status
BOENDE
Varberg
Brearedsvägen 6
Myllan 3
938
16 lgh
Vård- o omsorgsboende
3
Buffelgatan 18
Frodes gränd 7
Buffeln 1
Egil 2
297
440
5 lgh
5 lgh
LSS korttidsboende
LSS gruppbostad
3
3
Gasellgatan 5
Karl Nordströms väg 9B
Karl Nordströms väg 1
Karl Nordströms väg 15
Karl Nordströms väg 9A
Gasellen 3
Sanatoriet 16
Sanatoriet 14
Sanatoriet 15
Sanatoriet 5
598
806
687
687
782
6 lgh
14 lgh
12 lgh
12 lgh
13 lgh
LSS gruppbostad psykiatri
Vård- o omsorgsboende
Vård- o omsorgsboende
Vård- o omsorgsboende
Vård- o omsorgsboende
5
3
3
3
3
Riksbyggen
Riksbyggen
Riksbyggen
Riksbyggen
Kung Ranes väg 64
Kung Rane 1
361
LSS gruppbostad
3
BRF Varbergshus nr. 6
Kung Ranes väg 64
Lunnagatan 25 (Skyddsrum)
Morängatan 34 plan 1
Morängatan 36 plan 2
Kung Rane 1
Trunnkällan 1
Moränen 1
Moränen 1
408
419
419
6 lgh
6 lgh
6 lgh
LSS gruppbostad
LSS gruppbostad
Vård- o omsorgsboende
Vård- o omsorgsboende
3
3
3
3
HSB bostadsrätt
HSB bostadsrätt
Ploggatan 19
Rönnbergsgatan 4
Skansgatan 24 A-F
Tröskan 1
Getakärr 6:9
Edaskans 16
352
493
3734
5 lgh
493
48 lgh
3
3
3
Södertull, V. Vallgatan 18, Lasarettsg. 3-7
Lasarettet 8
1361
Träslövsvägen 23 A-H & J-K
Träslövsvägen 27 A-F
Morkullan 28
Morkullan 28
4888
2915
80 lgh
48 lgh
Träslövsvägen 23 L
Morkullan 28
2582
6 lgh
Vidars gränd 12
Trym
220
5 lgh
LSS gruppbostad
Asylboende
Korttidsboende + adm.
dagcentral, restaurang,
dagverksamhet, hemtj. lokal,
tillagningskök
Vård- o omsorgsboende
Vård- o omsorgsboende
Psykiatribo, dagc., adm,
tillagn kök, restaurang, dagv
LSS korttid barn
Västervägen 8
Ölandsgatan 3
Ölandsgatan 5
Göingegården 1:10
Öland 1
Öland 1
353
1030
981
5 lgh
16 lgh
16 lgh
LSS gruppbostad
Vård- o omsorgboende
Psykiatriboende
Byggnaden redovisas under
Trygghetsbostäder
4
3
3
3
3
3
3
Kulturhistorisk klassning: Klass B
BYGGNAD/FASTIGHET
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Antal lgh Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Rolfstorp
Rolfstorp 18:1
2862
29 lgh
Skolvägen 2 A-C
Österby 1:74
3043
Ängslyckan, Skolvägen 26
Österby 1:71
Vård- o omsorgsboende,
dagcentral+restaurang
3
22 lgh
Vård- o oms.boende,
dagcentral+restaurang
3
469
8 lgh
Vård- o oms.boende
3
Värö-Backa 17:7 &
17:10
5002
44 lgh
Vård- o omsorgsboende,
dagverks. Serviceförv.
Tillagn.kök
3
Ängsvägen 5 A
Trönninge
Backa 5:12
5 rok
Arbetscentrum
2
Lindbergsvägen 138 A-E
Trönninge 6:32
2991
39 lgh
3
Grytvägen 21-43
Trönninge 6:32
713
12 lgh
Vård- o omsorgsboende
LSS servicebostäder,
personallokal
Storgatan 44
Träslövsläge 8:34
517
lokaler
Mötesplats, hemtjänstlokal,
dagvård
Styrmansvägen 32
Tvååker
Tvååkers Åhs 3:14
316
5 lgh
LSS gruppbostad
3
Askvägen 15
Fogdevägen 2A
Sannavägen 11A-C, Bäckv. 1
Fastarp 1:135
Fastarp 12:22
Fastarp 3:99
152
360
3902
Villa
5 lgh
30 lgh
Korttidsboende LSS
LSS gruppbostad
Vård- o omsorgsboende
3
3
3
Veddige 33:3
536
8 lgh
Vård- o omsorgsboende
3
Veddige 33:3
3365
36 lgh
Vård- o omsorgsboende
3
Vabränna 10:5
404
5 lgh
LSS gruppbostad
5
Vabränna 10:5
140
2 lgh
LSS gruppbostad anex
5
Per Lars väg 14 A-C och J
Kungsäter
Väröbacka
Per Månseväg13, 15A-C, Krista Emmas väg 2
3
Träslövsläge
Veddige
Strängvägen 2V
Viskastigen 19, Strängvägen 2 R, Sandalsv.
1A-B
Vipvägen 5 A
Vipvägen 5 B
Byggnaden redovisas under
Trygghetsbostäder
Fr.o.m. jan 2014
BYGGNAD/FASTIGHET
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Antal lgh Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
LOKALER
Varberg
Furubergsskolan Hus E Paviljong "Boken"
Skultaskolan 32 ( hus 1)
Skultaskolan 34 ( hus 2)
Skultaskolan 34 ( hus 3)
Träslövsvägen 142 A (Skyddsrum)
Kråkbäret 6
Träslövs By 32
Träslövs By 34
Träslövs By 34
Mandarinen 2
274
Åkaren (Skyddsrum)
Södergatan 36
Östra Vallgatan 58
Östra Vallgatan 60
Östra Vallgatan 60
Södra Vallgatan 17-19
Åkaren 13
Åkaren 13
Åkaren 13
Åkaren 13
Åkaren 13
Åkaren 13
2529
Södra Vallgatan 17-19
Åkaren 13
lokal
lokal
lokal
lokal
lokal
Familjersurs
Arbetscentrum
Arbetscentrum
Arbetscentrum
Arbetscentrum
2
2
2
2
2
1 lgh
lokal
lokal
4 lgh
4 lgh
SOC
Beroendeenheten
Boendestöd
Beroendeenheten
Ungbo
Beroendeenheten
2
2
2
2
2
4 lgh
Akutboende
2
SOC lämnar lokalen i början av 2015
Kulturhistorisk klassning: Klass C
7.1 Externa lokaler SOC
BYGGNAD/FASTIGHET
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
(BRA)m²
Verksamhet
Kont.period
Upps.tid
Förl.tid Kommentar
BOENDE
Varberg
Almebergsgatan 11
Alvgatan 10
*
Beles gränd 2
Psykiatri-boende
LSS gruppbostad
Bele 1
404
347
408
Bryggaregatan 5
Vaktkonstapeln 8
377
Engelbrektsgatan 2A
Engelbrektsgatan 2A
Hantverksgränd 5
Kalkstensgatan 4
Kalkstensgatan 16
Rullstensbacken 1
Berget 9
Berget 9
Kanngjutaren 21
Kalkstenen 1
Blocket 1
Rullstenen 2
Rödaledstigen 4
Apelvikshöjd 1
532
52,6
852
650
3865
362
823
Psykiatriboende
LSS lgh + gemensam lgh +
personal. lgh
SOC/Hemtjänst
Fenix, psykiatri, hemtjänst
Psykiatriboende
Vård- o omsorgsboende
LSS servicebostad
LSS gruppbostad
Dagcentral
030401-tv
3 mån
T.v.
140101-141231
901001- tv
970901- tv
3 mån
3 mån
3 mån
1 år
T.v.
T.v.
141001-150930
900801-tv
141001-150930
131001-180930
030101-221231
930601- tv
9 mån
3 mån.
3 mån
12 mån
12 mån
3 mån
1 år
T.v.
1 år
5 år
5 år
T.v.
Bostads AB Nissan
Breared FFV AB
VBAB
VBAB
VBAB
VBAB
VBAB
Fortinova
VBAB
VBAB
VBAB
BYGGNAD/FASTIGHET
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Kont.period
Upps.tid
Förl.tid
Kommentar
BOENDE
Varberg
Rödaledstigen 4
Rödaledstigen 4
Apelvikshöjd 1
Apelvikshöjd 1
Rödaledstigen 6
Lokal
141201-tv
12 mån
Anhörigas Hus
060601-t.v.
6 mån
Apelvikshöjd 1
10
32
73,2
930101-tv
3 mån
T.v.
VBAB
Makrillvägen 4
Tvååker
Träslövsläge
353
LSS gruppbostad
901201- tv
3 mån
T.v.
VBAB
Lantmannavägen 31
Samuels väg 5
Himle
Fastarp 12:20
330
483
LSS boende barn
Vård- o omsorgsboende
121215-171214
910701-tv
9 mån
3 mån
5 år
Hammaren 2 HB
VBAB
Sannavägen 2
Seniorcenter, Fogdevägen 1C
Fastarp 3:26
Fastarp 12:3
Fastarp 12:3
500
1453
442
Vård- o oms.bo, aktivitetcenter
Dagcentral, administration
140201-190131
121001-170930
130101-171231
9 mån
12 mån
13 mån
3 år
5 år
5 år
VBAB
VBAB
VBAB
*
Veddige 33:4
323
43
2056
LSS gruppbostad
LSS gruppbostad
Vård- o omsorgsboende
130901-160831
950401-tv
9 mån
3 mån
3 år
T.v.
3 år
Derome Förvaltning
Derome Förvaltning
Region Halland
Varberg
Beles gränd 60
Bele 1
76,7
Birger Svenssons väg 28
Svärdfisken 3
2892
Navet LSS-gemensam lgh
Uppdragsavd. barn & familj,
vuxen o äldreenheten
Bäckgatan 32
Drottninggatan 2
Kardanvägen 2 B
Kardanvägen 15
Kungsgatan 1
Klockaren 17
237
Kardanen 8
Signalen 20
Prostlyckan 1
166
Inspirations-
lokal
VBAB
VBAB
Träslövsläge
Storegården kommunsköterskor
Veddige
Lomvägen 1A,Veddige
Lomvägen 1B Veddige
Ringvägen 11 A-B
140101-161231
9 mån
LOKALER
Lindersbersgatan 5
Skånegatan 317
Strandgatan 5, Varmbadhuset
Skepparen 19
20081101-tv
3 mån
T.v.
VBAB
121101-171031
12 mån
3 år
Cycleuroe AB
Varbergshägern
Fastighets AB
HSB Bostadsrätt
Madbo fastigheter
Sjöströms fastigheter
Petzälls
140601-170531
9 mån
3 år
759
125
Soc/Ungdomsmottagning
Barn & Familj Besöks lgh
Adm Varbergs Omsorg
Hjälpmedel- service
Familjerådgivning
130701 - 160630
121201-171130
141001-160930
9 mån
9 mån
9 mån
3 år
3 år
2 år
130401-160331
100101-tv
140601-170531
9 mån
3 mån
9 mån
3 år
50,4
261
Mötesplats
Ölandsg. Tränings lgh
Barn & Tonårsverks.
3 år
Meras Bostäder AB
VBAB
VBAB
BYGGNAD/FASTIGHET
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Kont.period
Upps.tid
Förl.tid
Kommentar
LOKALER
Varberg
Susvindsvägen 3
Söderhöjdsgatan 5
Trädlyckevägen 4
Träslöv 14:16, Hagadal
Vagnvägen 6
Västgötagatan 372
Veddige
Viskastigen 16
Kopplingen 3
679
70,4
338
Träslöv 14:16
325
Västergötland 1
45
Soc/Warbeco
SOC/HKO pers. utr.
130701-160630
070201- t.v.
9 mån.
3 mån
3 år
T.v.
Hjandeo AB
VBAB
Arbetscentrum
Soc/Bostadsanpassning, förråd
Arbetscentrum
SOC/HKO
141001-170930
140401-150331
140401-160331
041101-tv
9 mån
6 mån
9 mån
9 mån
3 år
1 år
2 år
T.v.
Derome
Åke Larsson
Myrkulle AB
VBAB
000401-tv
3 mån
T.v.
K-E Eriksson
Hemtjänst/ssk.lokal
8. Trygghetsbostäder
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Antal lgh Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Varberg
Södertull
Östergården, Träslövsv. 21
Rolfstorp
Lasarettet 8
Morkullan 28
4104
2106
60 lgh
29 lgh
Trygghetsboende
Trygghetsboende
3
3
Ekekullen, Gamla pensionärslgh. 14D-I
Rolfstorp 18:1
399
6 lgh
Trygghetsboende
3
Ekekullen, servicel. Kyrkvägen 1-5 & 7-15
Ekekullen, servicel. Kyrkvägen 17-31
Träslövsläge
Sandlyckan, Storgatan 44
Rolfstorp 18:1
Rolfstorp 18:1
542
540
5 lgh
6 lgh
Trygghetsboende
Trygghetsboende
3
3
Träslövsläge 8:34
Träslövsläge 8:34
517
352
6 lgh
6 lgh
Trygghetsboende
Trygghetsboende
3
3
Limagården, Per Månseväg 1-11
Veddige
Värö-Backa 17:10
409
6 lgh
Trygghetsboende
3
Strängvägen 2 A-H, J-N, S-U
Kungsäter
Lundgrens väg 2-12 ( Hus D)
Skolvägen 4-16 (Hus A-B)
Skolvägen 18-24 (Hus C)
Veddige 33:3
1126
16 lgh
Trygghetsboende
3
Österby 1:67
Österby 1:72
400
505
6 lgh
7 lgh
Trygghetsboende
Trygghetsboende
3
3
Österby 1:72
269
4 lgh
Trygghetsboende
3
Sandlyckan, Storgatan 42
Väröbacka
5465 m² total yta
1034 m² total yta
Strängvägen 2E är mötesplats för SOC
9. Brandstationer
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Varberg
Varbergs brandstation (Skyddsrum)
Varbergs brandstation, räddningscentral
Skällinge
Fälgen 1
Fälgen 1
2801
290
Brandstation
Larmmottagning
2
3
Skällinge brandstation
Tvååker
Skällinge 15:1
308
Brandstation
2
Tvååkers brandstation
Veddige
Fastarp 2:66
335
Brandstation
2
Veddige brandstation
Väröbacka
Varbränna 3:76
169
Brandstation
5
Värö brandstation
Kungsäter
Värö-backa 17:10
372
Brandstation
3
Kungsäters brandstation
Österby 1:24
223
Brandstation
3
9.1 Externa lokaler
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Trygghetslarmet Pamil 01-01
Fälgen 1
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
108
Räddningstjänsten
Teknisk
Kommentar
status
Hyresavtalet förlängs 6 månader i
2
taget. Uppsägningstid 3 månader
10. Kultur-, fritids- och idrottslokaler
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
status
Kommentar
Varberg
Håstens idrottsplats, gamla omkl.b.
Håstens idrottsplats, ny omkl.b.
Håsten simhall
Håstens ungdomsgård Mittpunkten
Komedianten
Getakärr 2:20
Getakärr 2:20
Getakärr 2:21
Getakärr 2:20
Komedianten 5
355
165
3583
279
4500
Kv. Gymnastiken
PS-skolan Bibliotek
Påskbergsvallen, omkl.b.
Påskbergsvallen pav -94
Getakärr 3:36
Tranan 6
Getakärr 5:1
Getakärr 5:1
410
704
1239
165
Fritidsverksamhet
Bibliotek
Rosenfredsskolan
Folkskolan 1
1961
Kulturskola + Centralen
3
Societen, musikpaviljong
Simstadion
Varbergs idrottshall
Varbergs idrottshall, E-hallen
Varbergs ishall
Varbergs Teater
Getakärr 3:60
Getakärr 3:94
Freden 1
Freden 1
Getakärr 2:20
Komedianten 6
402
411
4604
648
4768
1207
Teater
3
2
3
3
5
3
Östervi, omklädning + klubbrum
Östervi, Hus 2 omklädning
Rolfstorp
Getakärr 4:1
Getakärr 4:1
291
119
Rolfstorps skola bibliotek
Breared
Rolfstorp 6:13, 16:1
150
Breareds idrottshall
Träslövsläge
Charnockiten 1
1746
Ankarskolan bibliotek
Tvååker
Tvååker-Ås 2:93
180
Ankarvallen, omkl. kiosk & klubbrum
Tvååkers bibliotek
Tvååkers-Ås 3:20
Fastarp 1:61
297
387
Tvååkers fritidsgård
Fastarp 3:78
1014
Ungdomsgård
Bibliotek/Konstsalong
3
3
2
5
5
3
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Byggnaden redovisas under skolfastigheter
3
2
Kulturhistorisk klassning: Klass A,
Total BRA för fastigheten 3922 m²
Kulturhistorisk klassning: Klass A,
Parken är byggnadsminnesförklarad
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Kulturhistorisk klassning: Klass A
3
2
Bibliotek
Byggnaden redovisas under skolfastigheter
5
Bibliotek
Byggnaden redovisas under skolfastigheter
3
Bibliotek
Byggnaden redovisas under skolfastigheter
2
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
status
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Tvååker
Övrevi, hallomklädningsbyggnad B
Övrevi, omklädningsbyggnad A
Tvååker 12:66
Tvååker 12:66
139
250
3
3
Bolsestugan
Lindberg
Trönninge 14:4
0
3
Lindvallen, gamla byggn.
Lindvallen, nya byggn.
Veddige
Tofta 2:29
Tofta 2:29
116
133
2
2
Veddige idrottshus
Veddige ishall
Vidhögeskolan bibliotek
Vidhögehallen inkl.simhall
Vidhögeskolan, hus G fritidsgård (Rosa huset)
Stråvalla-Kärra
Veddige 33:3
Veddige 33:3
Veddige 33:6
Veddige 33:6
Veddige 33:6
1117
3668
347
2667
353
3
3
Sjöaremossen
Kungsäter
Ambjörntorp 8:4
1161
Kung Karls skola bibliotek
Österby 1:73
70
Övriga lokaler
Rya kvarn
Rya 1:7
0
Kommentar
Trönninge
Bibliotek
Kulturhistorisk klassning: Klass A
Byggnaden redovisas under skolfastigheter
2
2
Fritidsgård
Kulturhistorisk klassning: Klass B
2
Bibliotek
Byggnaden redovisas under skolfastigheter
3
Kulturhistorisk klassning: Klass B
10.1 Externa Kultur-, fritids och idrottslokaler
BYGGNAD/FASTIGHET
Fastighetsbeteckning
Bua bibliotek
Bua fritidsgård
Lyngåsvägen 12, Skällinge
Sörsegården
Svärdfisken 3
Skällinge 23:1
Tångvägen 1, T-läge
Träslövsläge 1:118
Svärdfisken 3
Bruksarea
(BRA)m²
198
283,5
97
284
1900
542
Verksamhet
KOF/Bibliotek
KOF/Fritidsgård
Fritidsgård/KoF
KOF/Fritidsgård
KoF/Teater Halland
KOF/Fritidsgård
Kont.period
140301-170228
140301-170228
140401-150331
141001-150930
130301-160228
141001-150930
Upps.tid Förl.tid
9 mån
3 år
9 mån
3 år
6 mån
1 år
6 mån
1 år
9 mån
3 år
3 mån
1 år
Kommentar
VBAB
VBAB
Andis AB
VBAB
Cycleuroe AB
Peter Olsson/Esse Olsson
11. Administrationslokaler
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
status
Kommentar
Varberg
Kv. Postmästaren
Stadshus A (Skyddsrum)
Stadshus B
Postmästaren 16
Läroverket 7
Flickskolan 2-4
6533 Kommunförvaltning
3899 Kommunförvaltning
1948 Kommunförvaltning
3
3
5
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Kulturhistorisk klassning: Klass B
12. Bostäder
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
(BRA)m²
Antal lgh
Verksamhet
Teknisk
status
Kommentar
Varberg
BRF Prostlyckan
BRF Trädlyckan
BRF Varbergshus nr. 6, Kung Ranes väg
Hagaskolans vaktmästarbostad
Prostlyckan 2
Trädlyckan 59
Kung Rane 1
Orren 1
1 lgh
3 lgh
Fridhemsgatan 18
Malmgatan 14
Påskbergsskolans vaktmästarbostad
Doppingen 1
Mästaren 4
Freden 1
Rosenfredsskolans vaktmästarbostad
Träslövsvägen 25 D-F
Veddige
Folkskolan 1
Morkullan 28
1530
1 lgh
54 lgh
Tärnvägen 6
Varbränna 3:48
150
Villa
179
681
1 lgh
Hyreslägenhet
Hyreslägenheter
Hyreslägenheter
Hyresgäst
3
3
3
3
5 lgh
8 lgh
1 lgh
Hyreslägenheter
Hyreslägenheter
Hyresgäst
2
2
3
Hyresgäst
Studentlägenheter
3
3
Hyresgäst
2
2 lgh RSMH, Kulturhistorisk
klassning: Klass C
Kulturhistorisk klassning: Klass C
Kulturhistorisk klassning: Klass B
13. Hamn- och gata
BYGGNAD/FASTIGHET
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
status
Kont.period
Upps.tid
Förl.tid Kommentar
Varberg
Kattegattsvägen
Växthus/verkstad
Kontor/omklädning
Lager/garage m.m.
Getakärr 5:1
Getakärr 5:1
Getakärr 5:1
Getakärr 5:1
1830
476
770
Servicebyggnad Hamnen
Getakärr 3:46
140
Getakärr 3:46
950
Tullhuset
GAT
910101-951231
9 mån
3 år
VFAB
Kulturhistorisk
klassning: Klass A
14. Offentliga toaletter
Nedanstående lista är hämtad från Hamn- och gatuförvaltningens dokument ”Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun”.
Inventering offentliga toaletter
nr
Lokalisering
WC
D
1 Stråvalla
2 Båle
3 Bua Båtafjorden
4 Kråksta
5 Sanddamm
6 Espevik
7 Kärra Norra
8 Kärra södra
9 Getterön 5:vik
10 Getterön 4:vik
11 Getterön 3:vik
12 Getterön 1:vik
13 Badhusplatsen
14 Hamnpaviljongen
15 Brunnsparken
16 Torgkiosken
17 Fästningen valvet
18 Kärringhålan
19 Skarpe Nord Damernas
20 Goda Hopp Herrarnas
21 Kärleksparken
22 Lilla Apelviken Kåsa
23 Affären Apelviken
24 Apelviken
25 Apelviken Windsurfarna
26 Apelviken Nabbevägen
27 Södra Näs
28 Träslövsläge
29 Kagabäcken
30 G:a Köpstad Kohagen
31 Björkäng
32 Galtabäck
33 Skällingesjö
34 Mäsen
35 Oklången
36 Himle rastplats
37 Tre Toppar glasscafé
Serviceutbud
WC HWC TC
H
1
1
1
urinoar dusch
skötbord
ute
x
2
2
2
2+2
x
2
2
2
2
4
5
3
3
9
3
4
1
3
3
1
4
3
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
3
1
1
1
1
1 ute
x
1
1
x
1x
2x
x
x
4x
x
x
x
1
1
1
3
1
2
1
1
1
1
ute
1
1 ute
1 ute
1
2
1
2x
1
1 ute
1 ute
1
1
2
1
1
2
1
4
1
5
4
4
5
4
3
x
x
X
2
4
2
4
6
4
2
1
1 ute
1
1
1
x
x
1
x
1
x
Öppettider
1/5-31/8
x kl 09-21
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x kl 08-22
11-restaurangen stänger
kl 10-22
08-kiosken stänger
17/4-17/9 v10-16 helg 12-16
x
x 08-22
x 08-22
Restaurangens öppettider
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
15/5-15/8
Nattöppet Driftsform/Avtal
vinter Hwc
nej
nej
nej
nej
ja
nej
nej
nej
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Pima AB
Pima AB
Inget skrivet avtal men ersättning från kommunen
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB Skötbordet är på D alltså låst vinter!
Hamnkiosken i Varberg
Göran Lindeberg Turistbyrån får klagomål skötsel
Bålverket i Varberg AB
Fortifikationsförvaltningen
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Serviceförv avtal med kioskägaren
Pima AB
Sköts av campingen
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
Pima AB
x
x
x
x
nej
Skällinge samhällsförening, Hamn-o gatuf örvaltn.
Hamn- och gatuförv.
Hamn- och gatuförv.
Trafikverket
Plankontoret med Tre Toppars ägare
x
x
x
x
x
x
x
x Alla
x Alla
x Alla
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
15. Övriga lokaler
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Varberg
Apelvikens kyrkogård, kapell
Batteriet
Bolmen, kontorsbyggnad
Breareds förskola (Skyddsrum)
Getakärr 5:111
Batteriet 2
Bolmen 3
Myllan 2
115,5+75
1435
559
592
Kulturhistorisk klassning: Klass A
KoF, HoG, SER
Region Halland
Förskola
3
2
3
3
DHR-gården
FUB-gården
Gamlebyskolan
Goda hopp, herrarnas nakenbad
Gärdskulleskolan, hus 1
Gärdskulleskolan, hus 2 (Skyddsrum)
Getterön 2:1
Getakärr 5:32
Inspektören 1
Getakärr 3:94
Bua 3:17
Bua 3:17
479
175
1739
82
979
706
Hyresgäst DHR-föreningen
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Förskola
Förskola
3
3
2
3
3
3
Gärdskulleskolan, hus 3
Hamnmagasinet
Hertig Eriks väg 27, Länken
Kallbadhuset
Kardanen (Skyddsrum)
Kungsgatan 3, Företagshuset
Bua 3:17
Getakärr 3:131
Tärnan 7
Getakärr 9:14
Kardanen 1
Prostlyckan 4
329
1039
194
464
5942
918
3
3
2
3
3
3
Ej uthyrd
Kulturhistorisk klassning: Klass A
Kungsgatan 5, IT-huset
Kvarnagården bostadshus
Kvarnagården villa (bakom vattenverket)
Kärleksparkens, kiosk
Lottastugan
Magasinsgatan 7, Länk 80
Komedianten 1
Getakärr 2:10
Getakärr 2:11
Getakärr 3:99
Getakärr 3:56
Malmen 6
920
Kontorslokaler
3
2
2
3
2
2
Kulturhistorisk klassning: Klass B
153
138
549
HoG
Mandarinen (Skyddsrum)
Porsmad 1:6, Förrådshus
Mandarinen 2
Porsmad 1:6
1997
0
PS Hus 11 VFAB Flexator 01-01
Tranan 6
3064
Påskbergets förskola
Renen, (fd Consilium)
Renen 10 Montessori Barnens hus
Renen 10 Montessori, VFAB Flexator 07-03
Freden 1
Renen 13
Renen 10
Renen 10
784
10922
1004
352
KoF
KoF
SOC, SER
Kontorslokaler
SER/KoF
Komvux/Bläshammar
skola
Förskola
Förskola
Förskola
2
2
Ätstörningsenheten
Fristående fsk.
Fristående fsk.
Endast delvis uthyrd
Kulturhistorisk klassning: Klass A
Extern hyresgäst Nobina
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Extern hyresgäst + offentliga toaletter
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Kulturhistorisk klassning: Klass C
Förråd
3
3
2
3
4
Fristående fsk.
Kulturhistorisk klassning: Klass A
Fristående fsk. Kulturhistorisk klassning: Klass B
Fristående fsk.
Bruksarea
Verksamhet
(BRA)m²
Teknisk
Kommentar
status
Byggnad / Fastighet
Fastighetsbeteckning
Varberg
Södra Hamnvägen 14 "Banvaktsstugan"
Torgkiosken
Getakärr 7:1
Getakärr 3:46
91
139
Hyresbostad
2
3
Rivningsobjekt
Västanvindens förskola
Vabränna förskola VFAB Flexator 08-03
Åkaren, garagebyggnad
Östergården 25 A-C
Tvååkers Åhs 4:91
Vabränna 3:91
Åkaren 3
Morkullan 28
630
397
Förskola
Förskola
Fristående fsk.
Fristående fsk.
Extern hyresgäst
3620
Barn- och vuxenpsyk.
3
4
3
3
Östra Tullhuset
Östra vägen 71, (Skyddsrum)
Skällinge
Getakärr 3:37
Tranan 4
97
1034
Förskola/Skola
3
2
Kulturhistorisk klassning: Klass A
Fristående fsk.
Skällinge Hagen
Träslöv
Torgestorp 1:6
150
Bostadshus
2
Uthyrd till extern hg (markreserven)
Träslöv 13:17
Träslöv 13:17
0
Bostadshus
2
Uthyrd till extern hg ( markreserven)
Tvååker
Båtmuseet, Galtabäck
Galtabäck 14:1
206
Museum
?
Kulturhistorisk klassning: Klass B
Galtabäck 5:13
180
Förskola
3
Fristående fsk.
Göingegården 1:9
369
Förskola
3
Fristående fsk.
Vildäpplet 1
Trönninge 6:4
552
70
Förskola
Bostadshus
4
2
Fristående fsk.
Ej uthyrd
Skedeskamma 1:11
906
Lerjans förskola
Trönninge
Bergrumet Tora
Kompassen förskola
Kullerbyttans förskola Göingegårdens VFAB
08-0
Trönningen 6:4, Hemtjänstlokal
Kungsäter
Karl-Gustavs skola
2
15.1 Externa övriga lokaler
Byggnad / Fastighet
Drottningg. 17/Borgmästarg. 20
Engelbrektsgatan 2A
Fastarp 2:119, Fastarpsv. 20
Folkets hus
Kommunhälsan
Bruksarea
Fastighetsbeteckning (BRA)m²
965,2
Berget 9
63,9
789
208,8
Berget 9
537
Verksamhet
Kontor MHK
Kommunhälsan smtrrum
SER/Förv.omr. S
Pers/SKAF
Personal
Monarkvägen 3
Norrgatan 16
Seniorscenter Storegården
Kaskelotten 4
Kommersrådet 9
Fastarp 12:3
163
164
470
Per/Fackexp. LR
Överförmyndaren
Restaurang, tillagnings kök
SJ-Huset
Sveagatan3-5 Garage
Getakärr 7:2
156
Per/Fackexp.
SER/Centrum
Kont.period
141001-170930
20100801- t.v.
140101-141231
140101-151231
120201-150131
140101-141231
140515-170430
130101-171231
120701-150630
130116-tv
Upps.tid Förl.tid
9 mån
3 år
3 mån
T.v.
3 mån
1 år
6 mån.
2 år
12 mån
3 år
9 mån
9 mån
12 mån
9 mån
3 mån
1 år
3 år
5 år
3 år
3 mån
Kommentar
VBAB
VBAB
Basilikum i Väst AB
Folkets Hus
VBAB
Effekt i Varberg AB
Norcross Business Center AB
VBAB
SJ Fastighetsdivision
Derome förvaltning
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
10. Yttrande över Remiss: Kommungemensam kundservice
Dnr: HGN 2014/0531
Handläggare: Erika Hurtig
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 17
Dnr HGN 2014/0531
Yttrande över Remiss: Kommungemensam kundservice
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- tillstyrka att en kommungemensam kundservice inrättas
-
föreslå kommunstyrelsen att resurser avsätts för såväl projektet som ambitionshöjningen som omorganisationen syftar till samt möjliggör hamnoch gatuförvaltningens deltagande i projektet.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att sända över förstudierapporten
Kommungemensam kundservice till nämnderna för yttrande. Syftet med förstudien är att beskriva hur ett projekt om en kommungemensam kundservice kan
genomföras i Varbergs kommun. Förstudien gällande kommungemensam kundservice har sin bakgrund i verksamhetsidén i Vision 2025, med fokus på att förenkla och utveckla kommunikationen mellan medborgare, näringsliv, besökare
och kommunen.
Yttrande
Hamn- och gatuförvaltningen ställer sig mycket positiv till att införa en
kommungemensam kundservice. Införandet kan bidra till en större rättsäkerhet
och likabehandling för medborgare, näringsliv och besökare. Enkla kontaktvägar
och utveckling av synpunktshanteringen kan även bidra till att barnkonventionens intentioner tillvaratas än bättre i kommunen.
Hamn- och gatuförvaltningen vill understryka resultatet i Kommunens Kvalitet i
Korthet (KKiK) det vill säga att resultatet för hur många som får svar på sin
fråga i telefon eller genom e-post har försämrats de senaste åren. Detta bör kopplas ihop med att Varberg är en tillväxtkommun och att vi nu befinner oss i plane-
21 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
ringsfas av stora samhällsutvecklingsprojekt vilket i sin tur engagerar och involverar medborgare, näringsliv och besökare. För att kunna vända på siffrorna till
det bättre menar hamn- och gatuförvaltningen att mer resurser behöver avsättas,
inte bara för ett projekt som syftar till omorganisation utan även för ambitionshöjningen. I annat fall riskerar de stora vinsterna med satsningen att utebli.
Gällande finansiering av projektet och när kundservice går i drift bygger resonemanget i förstudierapporten på att förvaltningarna idag ligger på en resursmässigt rätt nivå både personellt och ekonomiskt för att hantera ”enkla ärenden”.
Hamn- och gatunämnden och förvaltningen har under de senaste åren framfört,
vid såväl budget- och bokslutssammanhang som rapportering gällande Tyck om
Varberg och vid andra tillfällen, att det saknas resurser för att inom ett antal områden leverera med en tillfredsställande hög nivå och kvalitet. Hamn- och gatunämndens driftbudget består till stor del av icke påverkansbara kostnader och
utrymmet för omprioriteringar är minimalt.
Hamn- och gatuförvaltningens bedömning är att utan extra tillsatta resurser
kommer det att bli svårt för förvaltningen att möta upp i den grad som förvaltningen anser behövs för att uppnå önskat resultat.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag:
Kommunstyrelsen
22 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2014/0531-2
Handläggare: Erika Hurtig
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2014-12-08
Yttrande över Remiss: Kommungemensam kundservice
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- tillstyrka att en kommungemensam kundservice inrättas
-
föreslå kommunstyrelsen att resurser avsätts för såväl projektet som ambitionshöjningen som omorganisationen syftar till samt möjliggör hamnoch gatuförvaltningens deltagande i projektet.
Sammanfattning
Hamn- och gatuförvaltningen ställer sig mycket positiv till att införa en
kommungemensam kundservice. Införandet kan bidra till en större rättsäkerhet
och likabehandling för medborgare, näringsliv och besökare. Enkla kontaktvägar
och utveckling av synpunktshanteringen kan även bidra till att barnkonventionens intentioner tillvaratas än bättre i kommunen.
Hamn- och gatuförvaltningen vill understryka resultatet i Kommunens Kvalitet i
Korthet (KKiK) det vill säga att resultatet för hur många som får svar på sin
fråga i telefon eller genom e-post har försämrats de senaste åren. Detta bör kopplas ihop med att Varberg är en tillväxtkommun och att vi nu befinner oss i planeringsfas av stora samhällsutvecklingsprojekt vilket i sin tur engagerar och involverar medborgare, näringsliv och besökare. För att kunna vända på siffrorna till
det bättre menar hamn- och gatuförvaltningen att mer resurser behöver avsättas,
inte bara för ett projekt som syftar till omorganisation utan även för ambitionshöjningen. I annat fall riskerar de stora vinsterna med satsningen att utebli.
Gällande finansiering av projektet och när kundservice går i drift bygger resonemanget i förstudierapporten på att förvaltningarna idag ligger på en resursmässigt rätt nivå både personellt och ekonomiskt för att hantera ”enkla ärenden”.
Hamn- och gatunämnden och förvaltningen har under de senaste åren framfört,
vid såväl budget- och bokslutssammanhang som rapportering gällande Tyck om
Varberg och vid andra tillfällen, att det saknas resurser för att inom ett antal områden leverera med en tillfredsställande hög nivå och kvalitet. Hamn- och gatunämndens driftbudget består till stor del av icke påverkansbara kostnader och
utrymmet för omprioriteringar är minimalt.
Hamn- och gatuförvaltningens bedömning är att utan extra tillsatta resurser
kommer det att bli svårt för förvaltningen att möta upp i den grad som förvaltningen anser behövs för att uppnå önskat resultat.
Beskrivning av ärendet
23 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att sända över förstudierapporten
Kommungemensam kundservice till nämnderna för yttrande. Syftet med förstudien är att beskriva hur ett projekt om en kommungemensam kundservice kan
genomföras i Varbergs kommun. Förstudien gällande kommungemensam kundservice har sin bakgrund i verksamhetsidén i Vision 2025, med fokus på att förenkla och utveckla kommunikationen mellan medborgare, näringsliv, besökare
och kommunen.
Förvaltningens överväganden
Kommungemensam kundservice generellt
Hamn- och gatuförvaltningen bedömer att införandet av en kommungemensam
kundservice inte bara ligger rätt i tiden för att möta de ökade samhällskraven på
tillgänglighet, bemötande och service, utan även kan bidra till en större rättsäkerhet och likabehandling för medborgare, näringsliv och besökare. Förvaltningen ställer sig mycket positiv till att införa en kommungemensam kundservice.
I tillväxtkommuner växer verksamheten, vilket inte bara innebär mer arbete utan
även fler kontakter och kommunikation med dem som berörs av kommunens
ansvarsområden. I Varberg står vi dessutom inför några av de största infrastrukturprojekten i kommunens historia. Dessa faktorer innebär med största sannolikhet att kommunikationsflödet, och därmed anspråk på tid hos kommunens medarbetare, kan förväntas öka markant framöver.
En kommungemensam kundtjänst/kundservice som tar emot medborgarna, näringslivet, besökarna oavsett om de ringer in, skriver brev eller kommer till oss
kan bemöta ”kunderna” på ett annat sätt än vad flertalet förvaltningar har möjlighet till idag. Från kommunens sida blir det även lättare att föra ut ett
kommungemensamt och samstämmigt budskap, kommunikationen såväl internt
som externt hamnar i fokus.
Barnperspektivet är en annan viktig parameter att väga in i inrättandet av en
kommungemensam kundservice. Hur kommunicerar barn och ungdomar med
kommunen och hur kan vi få dem att vara mer delaktiga i utformandet av deras
vardag? En kommungemensam kundservice med enkla kontaktvägar och där
synpunktshanteringen utvecklas kan även bidra till att barnkonventionens intentioner tillvaratas än bättre i kommunen.
Förstudierapporten, kommentarer inför projektdirektiv
Gällande rapportens kapitel 2, 3 samt 4.1 vill hamn- och gatuförvaltningen understryka resultatet i KKiK, det vill säga att resultatet för hur många som får svar
på sin fråga i telefon eller genom e-post har försämrats de senaste åren. Detta bör
kopplas ihop med att Varberg är en tillväxtkommun och att vi nu befinner oss i
planeringsfas av stora samhällsutvecklingsprojekt vilket i sin tur engagerar och
involverar medborgare, näringsliv och besökare. För att kunna vända på siffrorna
till det bättre menar hamn- och gatuförvaltningen att större resurser behöver avsättas, inte bara för ett projekt som syftar till omorganisation utan även för am-
24 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
bitionshöjningen. I annat fall riskerar de stora vinsterna med satsningen att utebli.
Kapitel 4.2 Önskat läge
Hamn- och gatuförvaltningen anser att projektet bör läggas upp som ett huvudprojekt och flera delprojekt. Anledningen till detta är att det rimligtvis inte är
samma kompetens som efterfrågas i olika delar. Det utvecklas förvisso i kapitel
10.5. Projektorganisation, men enligt hamn- och gatuförvaltningen kan det förtydligas och utvecklas i detta kapitel. Det delprojekt som benämns stödfunktioner bör delas upp i flera olika då det rör sig om olika kompetens:
- prissättningsmodellen för kostnaderna samt mallar för beställning samt
arbetssätt, ekonomiadministrativ kompetens tillsammans med kundservice/administrativ kompetens
- vilka ärenden som ska diarieföras, vem som ska diarieföra dem samt hur
(i vilken diarieserie) eventuell översyn av reglementen samt arbetssätt,
juridisk- och registratorskompetens tillsammans med kundservice/administrativ kompetens
- gränsdragningar mellan kommunikationsfunktionerna centralt/lokalt och
kundservice samt arbetssätt, kommunikationskompetenser tillsammans
med kundservice/administrativ kompetens.
- gränsdragningar mellan kommunala bolag och kundservice (VIVAB,
Marknad Varberg med flera) samt arbetssätt
Förutom en utbildningsplan bör även en kompetensförsörjningsplan tas fram för
att säkerställa bemanning på sikt (kap 4.2.2.).
Kapitel 4.2.3 Ärenden/tjänster
I kapitlet står följande:
”för att identifiera ärenden och tjänster till en kundservice, bör man
gå efter de erfarenheter och schabloner som redan finns hos kommuner som infört en väg in. Kommunala verksamheter skiljer sig så
pass marginellt.”
Hamn- och gatuförvaltningen menar att påståendet både stämmer och på samma
gång är felaktigt då kommuner faktiskt har olika förutsättningar (såsom exempelvis näringsliv, demografi, kommunal organisation och verksamhet) som kan
påverka vilka tjänster som kan vara aktuella och vilka arbetssätt som bör tillämpas. I Varbergs kommun är det exempelvis flera förvaltningar och nämnder som
är inblandade i samhällsbyggnadsprocessen. Innan en kundservice startar igång
bör ansvaret för de olika delarna vara definierade så att det blir tydligt vart de
olika frågorna ska hanteras vidare i det fall de inte kan hanteras i kundtjänst för
att uppnå effektivitet i hanteringen.
Kapitel 4.2.4. Behov av ärendehanteringssystem
Hamn- och gatuförvaltningen menar att det bör tydliggöras att inköpande av
ärendehanteringssystem även innebär att en systemansvarig ska utses som driver
utvecklingen av systemet. Framtagning av systemförvaltningsmodell bör vara
färdig att implementera innan kundservice kör i skarpt läge.
25 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Kapitel 4.2.5. e-tjänster – gränssnitt mellan IT, kundservise och förvaltningar
I kapitlet bör följande utvecklas/förtydligas:
- självserviceansvarigas ansvar ”för att framtagna modeller används vid
prioriteringar”, vad menas, vilka modeller och vilka prioriteringar?
Kapitel 4.2.6.e-tjänster – en grund för kommungemensam kundservice
Hamn- och gatuförvaltningen menar att för att ständiga förbättringar av ytterligare information på webplatsen och i e-tjänsterna ska kunna ske behöver förvaltningsorganisation för såväl webben som självservicetjänsterna definieras och
implementeras så att det finns en tydlig ingång för överlämnande av statistik,
rapporter mm.
Kapitel 4.2.7. bemanning och kompetens i kundservice
Under Bemanning står det följande: ”Grunduppdraget är att omfördela resurserna, inte att utöka dem.” Hamn- och gatuförvaltningen bedömer att det är en rimlig utgångspunkt i en kommun som är mer eller mindre konstant i flödet. I en
tillväxtkommun med stora stadsomvandlingsprojekt/infrastrukturprojekt annalkandes däremot bör resurssättningen spegla den fas Varberg befinner sig i för att
minimera att omorganisationen istället upplevs som mindre lyckad.
Under Kompetens bör även utbildning i säkerhetsfrågor, exempelvis hot och våld och krishantering uppräknas. Det kan förvisso ingå i utbildning
om samtalsteknik men är så pass specifika och viktiga att de bör stå för sig
själva.
Under Omställningar vill hamn- och gatuförvaltningen trycka på
vikten av att i ett tidigt skede synliggöra vilka resurser som är aktuella för respektive förvaltning och vilka alternativ som finns att tillgå. Personalkontoret
bör vara samordningsansvarigt i frågan.
Kapitel 5, 6 och 7 – Intressentanalys, Omvärldsanalys och Riskanalys
I dessa kapitel vill hamn- och gatuförvaltningen bara trycka på vikten att fundera
över hur viktig information från kundservice ska lämnas över till respektive förvaltning då flera ”mindre” förvaltningar troligtvis inte har en kundtjänstliknande
funktion kvar hos sig. Detsamma gäller vilken väg in i förvaltningarna som rapporter/statistik ska skickas eller på annat vis överlämnas.
Kapitel 8 – Samband och beroenden
I detta kapitel föreslås att även samband med stadsutvecklingsprojektet tas upp
då det i realiteten kan innefatta samma personella resurser som deltar i olika
konstellationer. Även uppstart av ny mandatperiod kan spela in i hur förvaltningarna har möjlighet att delta i projektet.
Kapitel 9 och 10 – Tillvägagångssätt och rekommendation
Gällande finansiering av projektet och när kundservice går i drift bygger resonemanget i förstudierapporten på att förvaltningarna idag ligger på en resursmässigt rätt nivå både personellt och ekonomiskt för att hantera ”enkla ärenden”.
Hamn- och gatunämnden och förvaltningen har under de senaste åren framfört,
vid såväl budget- och bokslutssammanhang som rapportering gällande Tyck om
Varberg och vid andra tillfällen, att det saknas resurser för att inom ett antal om-
26 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
råden leverera med en tillfredsställande hög nivå och kvalitet. Hamn- och gatunämndens driftbudget består till stor del av icke påverkansbara kostnader och
utrymmet för omprioriteringar är minimalt. Med andra ord anser hamn- och gatuförvaltningen att beslutad budgetram inte räcker för denna satsning.
Möjliga konsekvenser för hamn- och gatunämnden
Ärendehantering
För hamn- och gatunämndens del har antalet ärenden, såväl felanmälningar som
Tyck om Varberg eller andra inkomna synpunkter, ökat betydligt de senaste
åren. Dessutom har administrationen kring ärendena tagit mer tid i anspråk då
nya rutiner tagits fram från kommuncentralt håll. Då nämnden och förvaltningen,
som tidigare har under de senaste åren framfört, vid såväl budget- och bokslutssammanhang som rapportering gällande Tyck om Varberg, att de befintliga resurserna för att hantera inflödet inte är tillräckliga och att leveranserna på området därför är otillfredsställande. En omorganisation till att dessa ärenden lyfts
över till en gemensam kundservice bidrar rimligtvis till en enklare ingång för
inflödet och kanske även delar av utflödet (standardiserade svar), men för att
större effektiviseringsvinster ska uppstå måste resurssättning av informationsflödet/kommunikationen prioriteras. Hamn- och gatunämndens driftbudget medger
inte en sådan omprioritering i nuläget. Detta innebär att hamn- och gatuförvaltningen troligtvis även efter införandet kommer att få svårigheter att leverera resurser och underlag.
Deltagande i projektet och kontaktperson efter implementering
Om man frånser personal som arbetar i driften eller på timpeng så är hamn- och
gatuförvaltningens personalstyrka relativt liten. Det är många personer som ensamma ansvarar för ett arbetsområde och ibland mer än ett område. Organisationen blir sårbar när något utöver det dagliga sker. De senaste åren har webbprojekt, självserviceprojekt, telefoniprojekt, samhällsbyggnadsprojekt med flera
hanterats av ett mycket litet fåtal individer vid förvaltningen. Dessa projekt har
till största delen hanterats inom befintliga resurser vilket för många anställda
innebär en ansträngd arbetssituation.
Med de stora förändringar som sker i kommunen, samt givet den sårbarhet som
finns i en slimmad personalstyrka, riskerar hamn- och gatuförvaltningen att ha
svårt att möta upp i projektet och även efteråt när förvaltningsorganisationen
träder ikraft och arbetssätt förändras. Då en ny mandatperiod just påbörjats
kommer utvecklingsarbete rörande nämnden att prioriteras 2015. Tajmingen för
projektet är därmed inte optimal, men att skjuta på det innebär troligtvis inte
mindre svårigheter.
Den bedömning som görs gällande förväntad arbetsinsats för varje förvaltnings
representanter i projektet bedömer hamn- och gatuförvaltningen inte överensstämmer med förvaltningens verksamhet. Förvaltningen bedömer att mer tid
kommer att behöva läggas då hamn och gatuförvaltningen har en mycket publik
verksamhet men har ingen egen utvecklad kundtjänst. Här behöver alltså ett
större kartläggningsarbete göras, checklistor tas fram och arbetssätt ses över och
dokumenteras i nya rutiner.
27 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Hamn- och gatuförvaltningens bedömning är att utan extra tillsatta resurser
kommer det att bli svårt för förvaltningen att möta upp i den grad som förvaltningen anser kommer att behövas. Hamn- och gatunämndens verksamhet har
flera delar som är lämpliga att överföra i en kommungemensam kundservice.
Effektivitetsvinster kan göras på sikt, men initialt och även inledningsvis i förvaltningsläge finns inte resurserna att möta upp i införandet av kommungemensam kundservice.
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Erika Hurtig
Verksamhetsutvecklare
Bilagor
Remiss: Kommungemensam kundservice
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
28 (52)
REMISS
2014-12-01
1 (1)
Dnr: KS 2014/0540-4
Kommunledningskontoret
Henrik Lundahl, 0340-881 14
Begäran om yttrande
Ärende
Förstudie – kommungemensam kundservice
Diarienummer
KS 2014/0540
Beskrivning av ärendet
Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 18 november 2014, §429, beslutat att sända
förstudierapporten kommungemensam kundservice till kommunens nämnder för
yttrande.
Förstudien beskriver hur ett införandeprojekt för en kommungemensam
kundservice kan se ut och hur det kan genomföras.
Yttrande senast
1 mars 2015
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
Henrik Lundahl
Kanslichef
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Varbergs kommun
Engelbrektsgatan 15,Östra
Vallgatan 12 (hiss)
432 80 Varberg
432 80 Varberg
TELEFON
0340-880 00
TELEFAX
0340-67 64 52
ORGANISATIONSNUMMER
E-POSTADRESS
212000-1249
[email protected]
WEBBPLATS
www.varberg.se
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Planerat startdatum:
Planerat slutdatum:
Beställare:
Förstudieledare:
Version
2.1
2014-05-14
2014-11-18
Annbritt Ulfgren Sundberg, Kommundirektör
Lotta Olanya, verksamhetsutvecklare, serviceförvaltningen
Förstudierapport – Kommungemensam
kundservice
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning ....................................................................................... 3
2.
Bakgrund och syfte .................................................................................. 5
3.
Avgränsningar .......................................................................................... 5
4.
Redovisning – aktiviteter......................................................................... 5
4.1.
4.2.
Nuläge ............................................................................................ 5
Önskat läge..................................................................................... 7
5.
Intressentanalys...................................................................................... 15
6.
Omvärldsanalys...................................................................................... 16
7.
Riskanalys ............................................................................................... 19
8.
Samband och beroenden ....................................................................... 20
9.
Tillvägagångssätt ................................................................................... 21
10. Rekommendation ................................................................................... 22
10.1.
10.2.
10.3.
10.4.
10.5.
10.6.
10.7.
Tidsram ........................................................................................ 22
Personella resurser ....................................................................... 22
Budget .......................................................................................... 22
Finansiering ................................................................................. 23
Projektorganisation ...................................................................... 23
Strategi för fortsatt arbete ............................................................ 26
Förvaltnings- och driftsförutsättningar ........................................ 28
11. Bedömningsgrunder – analys ............................................................... 28
12. Övrigt ...................................................................................................... 29
1 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
13. Förslag på beslut .................................................................................... 30
14. Fastställande ........................................................................................... 30
2 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
1. Sammanfattning
Verksamhetsidén i Vision 2025 säger att vi ska förenkla människors vardag
och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Det är just i vardagen en
kommungemensam kundservice finns. Det ska vara enkelt att kontakta
kommunen. Kommunikation och återkoppling med invånare, näringsidkare
och besökare i Varbergs kommun behöver utvecklas och förenklas. Kunderna
kommer framöver att öka kraven på tillgänglighet, öppenhet och enkelhet i
sina kontakter med kommunen.
Av dem som idag kontaktar Varbergs kommun, får en dryg tredjedel svar på
sin fråga direkt när de ringer. Genom etablering av en väg in till kommunen,
en kundservice, förbättras denna siffra avsevärt. Utöver förbättrad
svarsfrekvens och snabbare lösningsfrekvens, finns ett antal positiva effekter
av en väg in. Bland annat ökad tillgänglighet, mer enhetlig behandling av
kunder, ökad kundnöjdhet och mer ostörd arbetsmiljö ute i verksamheterna.
Förstudien har fått i uppdrag att tydliggöra hur ett införandeprojekt kring
kommungemensam kundservice skulle kunna se ut. Detta ska utgöra underlag
till beslut för fortsatt arbete.
Målet med en kommungemensam kundservice, är att kunderna så lång det är
möjligt har en enda kontakt med kommunen. Förstudien visar att det är bättre
att starta i stor skala, än att lägga över några få ärenden i taget. Rutin- och
regelstyrda, enklare ärenden som inte kräver sakkunnigs bedömning kan
överföras från förvaltningarna till kundservice. Samspelet mellan webb, etjänster och kundservice påverkar vilka ärenden som bör hanteras av
kundservice. En omvärldsanalys visar att det finns en fördel i att alla frågor
om information, rådgivning och förberedande hantering ses som obligatoriska
att koppla till kundservice. Det viktiga är att hela tiden ha kundperspektiv och
tänka utifrån och in, snarare än tvärtom.
I Hallands län har kundservicefunktioner startat i Kungsbacka och Falkenberg.
i Halmstad pågår ett införandeprojekt och Hylte är på gång.
Rekommendationen är att ett införandeprojekt för kundservice tar cirka ett år.
Föreslaget projektmål är därför; ”Under 2016, öppnar Varbergs kommuns
3 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
kundservice upp portarna för en väg in till kommunen. Kundservice har
bemannats med personal som kan hantera de ärenden som förvaltningarna har
lagt in i Kundservice och som kunderna behöver hjälp med.”
För bemanning av kundservice krävs att tydliga kravprofiler tas fram. Därefter
rekommenderar förstudien rekrytering. Dels för att överflyttning av personal
kan leda till svårighet att matcha kravprofilerna, men också för att det är en
styrka att bemanna med personal som söker sig till kundservice på eget
initiativ. Erfarenhet från andra kommuner visar att rekrytering är att föredra.
Eventuell omställning av personal hanteras av respektive förvaltning med stöd
av projektet.
För det fortsatta arbetet kring skapandet av en kommungemensam kundservice
krävs ett starkt stöd från politik och ledning och att hela tiden ha ett
kundperspektiv. Vidare är ett tätt samarbete mellan förvaltningar en
förutsättning för ett lyckat införandeprojekt.
Förutsättningarna för ett lyckat införandeprojekt kring kommungemensam
kundservice, är goda. Det finns mycket erfarenhet från andra kommuner att ta
in i projektet. Varberg har dessutom infört många e-tjänster, vilket är en
styrka. Interna erfarenheter från exempelvis Socialförvaltningen,
Stadsbyggnadskontoret och Serviceförvaltningen, som alla har någon form av
kundservice, bör tas tillvara.
Ett projekt av den här karaktären, innebär en omfattande kulturförändring
internt som kan leda till stora förändringar. Detta talar för att använda ett
externt konsultstöd till viss del för att kvalitetssäkra och bistå med erfarenhet.
Byggandet en kommungemensam kundservice kommer bidra till ett starkt
varumärke kring Varbergs Kommun och ge förutsättningar för att förenkla
människors vardag.
Förslag på beslut är att förstudierapporten går ut på remiss till nämnderna i
november 2014, för beslut i kommunfullmäktige i mars 2015.
Resurserna som har arbetat med förstudien är huvudsakligen interna. Extern
kompetens har tagits in för att bidra till framtagandet av en grov kalkyl samt
tidplan.
4 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
2. Bakgrund och syfte
Kommunikation och återkoppling med invånare, besökare och näringsidkare i
Varbergs kommun kan utvecklas och förenklas. Bland annat genom att
erbjuda en väg in till kommunen genom en kommungemensam kundservice.
För omkring fem år sedan var en kommungemensam kundservice uppe till
diskussion. Bland annat gjordes besök i Lerum som infört detta. Intresset på
Varbergs kommuns förvaltningar var vid denna tidpunkt inte tillräckligt starkt.
Idag ser det annorlunda ut och intresset i förvaltningschefsgruppen är positivt.
Det finns en önskan från beställaren att detta utvecklas till ett projekt som ska
få växa organiskt. Att lägga över vissa funktioner i en kommungemensam
kundservice, ska bygga på behov och intresse från förvaltningarna. E-tjänstprojektet och utvecklingen kring e-tjänster påverkar formandet av en
kommungemensam kundservice positivt, då det är en naturlig del av en sådan.
Under 2013 lades grunden för serviceförvaltningens interna kundservice. I
januari 2014 startade verksamheten. En av förutsättningarna i det projektet,
var att skapa en verksamhet som var möjlig att skala upp. Erfarenheten från
det projektet samt den organisation som skapats, är en bra plattform att utgå
ifrån.
Förstudien ska tydliggöra hur ett projekt kring formandet av en
kommungemensam kundservice skulle kunna se ut, som underlag till beslut
för fortsatt arbete.
3. Avgränsningar
Förstudien går inte in på att i detalj identifiera vilka förvaltningar som är redo
att lägga över funktioner i en kommungemensam kundservice.
4. Redovisning – aktiviteter
4.1. Nuläge
Vision 2025 säger att Varberg ska utvecklas till Västkustens kreativa
mittpunkt. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod.
5 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Vidare säger verksamhetsidén att ”Vi ska förenkla människors vardag och
inspirera dem att uppnå sina drömmar.”
Varbergs kommun står dessutom inför en unik utvecklingsfas med
stadsutvecklingsprojektet som kommer att pågå fram till 2030-talet.
Delprojekten med flytt av hamnen, tunnelbygge och skapandet av en helt ny
stadsdel, kommer att ställa större krav på kommunen i mötet med invånare,
näringsidkare och besökare.
Kommunkompassen
Kommunkompassen är ett verktyg som SKL använder för utvärdering och
analys av kommuners sätt att arbeta. Den bygger på intervjuer, officiella
dokument samt kommunens hemsida. Varbergs kommun genomförde
Kommunkompassen 2009 och 2013. Då utvärderingsinstrumentet har
reviderats mellan dessa båda tillfällen är en rak jämförelse mellan resultaten
svår. Däremot kan det vara av intresse att jämföra med annan kommun i
utvärderingen och detta har gjorts i relation till Örebro som utsågs till Sveriges
kvalitetskommun 2013.
Kommunkompassen mäter ”Tillgänglighet och brukarorientering”. Med
brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt
till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga delar i ett
sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad
brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt.
Vision, verksamhetsidé och förhållningssätten hållbarhet och delaktighet utgör
grunden för kommunens övergripande arbetsinriktning som ska prägla
servicen utifrån ett kund/brukarperspektiv. Synpunktshantering samt
genomförda brukarundersökningar visar var fokus ska ligga. Värdskapsprojektet är ett annat kommunövergripande arbete som bidrar till att lägga
fokus på bemötande och tillgänglighet.
Varbergs kommun ligger på 57 poäng (av 100) när det gäller tillgänglighet och
brukarorientering. Örebro ligger på 83.
KKiK
Kommunens Kvalitet i Korthet beskriver på ett kortfattat sätt kommunens
kvalitet i viktiga frågor för våra invånare. Bland annat mäts området
tillgänglighet i fråga om service via telefon och e-post. Resultatet visar att bara
6 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
drygt en tredjedel av de personer som ringer får direkt svar på sin fråga, en
försämring jämfört med tidigare år. Svar på e-post har blivit något sämre
under de senaste åren. Knappt 80 procent får svar på sin fråga inom två
arbetsdagar.
4.2. Önskat läge
För att Varbergs ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i krävs enkla
och snabba kommunikationsvägar till kommunen. Förväntningar på detta
kommer att bli ännu större i samband med det stadsutvecklingsprojekt
kommunen står inför. Sannolikt får kundservice ett större antal ärenden när de
olika delprojekten blir uppenbara för invånarna. Kundservice blir en tydlig
kommunikationskanal ut till invånarna.
Kontaktvägar till kundservice bör erbjudas baserat på invånaress och
företagares val; personligt besök, telefon, e-post, sociala medier, chatt, etjänster via webbläsare eller applikationer i mobiltelefoner och läsplattor. När
stadsutvecklingsprojektet börjar märkas tydligt för invånarna, ska kundservice
vara en erfaren verksamhet.
Invånare, företagare och besökare bör i så stor utsträckning som möjligt kunna
få vägledning och hjälp genom en enda kontakt. Många av de frågor som
kommer till kommunen behöver inte alltid besvaras av en specialiserad
handläggare utan ska kunna besvaras av ett kundservicekontor.
En väl fungerande kundservice är beroende av bra ärendehanteringssystem,
checklistor från förvaltningarna, en bra kommunal webbplats, smidig åtkomst
till olika verksamhetssystem, ett bra intranät och gott samarbete med
förvaltningarna. Ständiga förbättringar av information på webbplatsen och etjänster är beroende av statistik och återkoppling från kundservice.
4.2.1.
Målbild kundservice
Vision 2025 säger att Varberg ska utvecklas till ”Västkustens kreativa
mittpunkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod.
Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk
livsmiljö.
Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar.
7 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
På vägen till att bli Västkusten kreativa mittpunkt, skapar Varbergs kommuns
kundservice, en kreativ servicepunkt - en väg in till kommunen. Kundservice
har alla som målgrupp - invånare, besökare, företagare, journalister. Kunden
väljer själv kontaktväg till kommunen för information och tjänster - besök,
webb, e-post, telefon, e-tjänster, chatt, brev etc. Alla som kontaktar
kundservice får ett professionellt, öppet och kunnigt bemötande med
ansvarskänsla och omtanke. Här får människor inte bara hjälp utan blir också
inspirerade i mötet med kommunen.
Kundservice bidrar till att förenkla människors vardag och bidrar också till att
skapa förutsättningar för tillväxt och en fantastisk livsmiljö i Varberg.
Genom kommungemensam kundservice visar vi vägen för en hållbar livsstil,
där människors tid förvaltas med ansvar – externt såväl som internt. Kunderna
känner sig bekräftade, delaktiga och får snabb återkoppling. Kundservice ska
bidra till en effektiv hantering av ärenden för både externa kunder och interna
verksamheter.
Kommunens kundservice står för gemensam verksamhetsutveckling som
präglas av nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Alla ärenden samlas på
en plats, följs upp, återrapporteras och utgör grund till förbättringsförslag.
4.2.2.
Projektmål kundservice
Förslag på projektmålsformulering:
Under 2016, öppnar Varbergs kommuns kundservice upp portarna för en väg
in till kommunen. Kundservice har bemannats med personal som kan hantera
de ärenden som förvaltningarna har lagt in i kundservice och som kunderna
behöver hjälp med.
Det åligger projektet att ta fram det som krävs för att starta upp en
kundservice, bland annat:
 Definiera startdatum.
 Effektmål för kundservice arbetas fram.
 Ta fram förvaltningarnas uppdrag till kundservice och göra
överenskommelser.
 Skapa organisationsstruktur för kundservice, ta fram kravprofiler för
chef och medarbetare samt bemanna därefter. Skapa en utbildningsplan
för personal och genomföra den.
8 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
 Ta fram kravspecifikation för ärendehanteringssystem till Kundservice
samt upphandla detsamma.
 Identifiera vilka verksamhetssystem kundservice behöver tillgång till
för att kunna ge god service och implementera dem.
 Anpassa lokalytor för både kunder och medarbetare.
 Identifiera eventuella juridiska frågeställningar som kan uppkomma i
samband med ärendeflytt från förvaltningarna till kundservice
 Göra en modell för hur kostnaderna ska fördelas ut på förvaltningarna
när ärenden flyttas över. Det ska också finnas en prissättningsmodell
som utgör underlag då kundservice tar över ärenden från
förvaltningarna som inte hanteras inom ramen för projektet.
 Utreda vilken typ av inkommande ärenden som ska diarieföras.
4.2.3.
Ärenden/tjänster i en kommungemensam
kundservice
Samspelet mellan webb, e-tjänster och kundservice påverkar vilka ärenden
som bör hanteras av kundservice. Handläggning av enklare ärende som är
rutin- och regelstyrda och inte kräver en sakkunnigs bedömning kan överföras
från förvaltningarna till kundservice.
För att identifiera ärenden och tjänster till en kundservice, bör man gå efter de
erfarenheter och schabloner som redan finns hos kommuner som infört en väg
in. Kommunala verksamheter skiljer sig så pass marginellt.
Projektet kring e-tjänster i Varberg har i stor utsträckning identifierat vad som
går att göra till en e-tjänst och vad som är mer lämpligt att lägga i en
kundservice. Detta ger flera fördelar; dels finns vana att arbeta igenom
processerna, vilket gör att ett fortsatt arbete med detta förhoppningsvis har en
kortare startsträcka. Dels är det en förhållandevis mindre mängd ärenden att
hantera, då en del redan har blivit e-tjänster.
ROSA-modellen
En metod som ofta används för att identifiera ärendetyper från olika
verksamheter som bäst landar i en kundservice, är ROSA-modellen.
ROSA (Rationell Organisering av ServiceAdministrationen) är en metod för
att kartlägga, analysera och utveckla organisationens medborgarorienterade
dialog och tjänster. ROSA används för att beskriva innehållet i ett ärende och
9 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
vilka delar av ett ärende som kan flyttas till en kundservice. Metoden är ett
verktyg i förändringsarbete som syftar till att förbättra och öka tillgängligheten
till servicen, kvalitetssäkra processer och effektivisera administrationen.
I ROSA-metoden lyfts kundperspektivet fram. Kundens frågor och ärenden
analyseras. Tillgänglighet, kundnytta och nytta för organisationen värderas
över funktionella gränser.
Metoden är utvecklad för att definiera och utveckla den information och de
tjänster som allmänheten ska kunna erbjudas i kundservice.
ROSA-metoden är från början utvecklad av Danska Kommunförbundet. I
Sverige används metoden av kommuner och statliga myndigheter sedan början
av 90-talet vid utveckling av medborgarkontor, kundtjänster, elektroniska
tjänster och kontaktcenter.
Modellen utgår ifrån att alla frågor och/eller ärenden som kommer in till en
kommun, går att klassa inom följande grupper:
1. Information/upplysning
2. Vägledning/rådgivning
3. Administrativa förberedelser
4. Rutin- och regelstyrda beslut
5. Verksamhetsspecifika förberedelser (utredningar)
6. Värderande handläggning
7. Ledning
8. Politisk styrning
Erfarenheterna visar att upp till 80 procent av alla inkommande frågor, går att
klassa grupperna 1-4. De kan med fördel hanteras i en kundservice. Denna typ
av tjänster passar också oftast bra att digitalisera.
Exempel på ärenden som kunden kan få hjälp med i en kundservice:
 Söka generell information om stadens verksamheter.
 Jämföra alternativa lösningar.
 Få svar på beslut i ett ärende.
 Lämna in en felanmälan eller ett klagomål.
 Genomföra olika typer av beställningar.
 Ändra inkomstuppgift.
10 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
 Ansöka, ändra en ansökan, hämta eller lämna information i eget ärende.
 Säga upp eller ändra service.
 Svara på ett erbjudande eller boka en tid.
4.2.4.
Behov av ärendehanteringssystem
Alla ärenden som hanteras av kundservice ska registreras i ett
ärendehanteringssystem. Ärenden kan komma in via ett antal olika kanaler:
 Post
 Telefon
 E-post
 Webb
 Sociala medier
 Chatt
 Besök
 Mobila tjänster
 Tyck om Varberg
Ärenden som kommer in som e-post eller via andra digitala kanaler bör hamna
direkt i ärendehanteringssystemet. Man bör kunna kommunicera direkt via
samma kanal eller annan digital kanal direkt från ärendet. Ärenden ska kunna
vidarebefordras till rätt verksamhet i Varbergs kommun.
Systemet bör innehålla en funktion för att samla kunskap om de ärenden som
kommer in och skapa en kunskapsdatabas till stöd för kundservice. Underlag
för kvalificerad uppföljning, statistik och analys ska enkelt kunna tas ut ur
systemet.
Ärendehanteringssystemet ska vara öppet och främja möjligheter till
integrationer med olika verksamhetssystem som används i Varbergs kommun.
Det bör finnas ett processtöd i systemet alternativt en färdig integration till ett
annat processtödssystem. Det behövs som tekniskt stöd när ett ärende ska
behandlas av flera handläggare.
Det finns inget befintligt system i Varbergs kommun som klarar kraven ovan,
vilket gör att en investering krävs.
Samarbeten i Halland
Flera kommuner i Hallands län arbetar, var för sig, med utveckling av sina
webbplatser. Flera av Hallands kommuner har påbörjat eller planerar att snart
11 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
påbörja arbetet med att införa kundservice. Det finns ingen samordning mellan
kommunerna när det gäller kundservice, webbplatser eller systemlösningar för
dessa. Det finns dock forum där man träffas inom områdena extern webb,
intranät och kundservice.
Alla kommuner i Hallands län arbetar med utveckling av digitala tjänster. I
detta arbete använder alla kommuner utom Kungsbacka, samma system.
Varberg, Falkenberg, Halmstad och Hylte har ett aktivt samarbete när det
gäller att ta fram och dela e-tjänster.
När det gäller ärendehanteringssystem har Falkenberg upphandlat ett inför
uppstarten av Kontaktcenter i slutet av september 2014. Kungsbacka använder
ett befintligt system som har vissa begränsningar. Övriga kommuner i Halland
har ännu inte upphandlat systemstöd för kundservice.
4.2.5.
E-tjänster – gränssnitt mellan IT, kundservice och
förvaltningar
Det finns en självserviceansvarig (e-tjänster) per förvaltning.
Självservicearbetet ska ske i nära samverkan med ämnesexperter och
redaktörer på förvaltningen.
Förvaltningar - självserviceansvarigs ansvar:
 Samordna framtagandet av e-tjänster på sin förvaltning
 Leda genomgång av nuvarande process och delta vid workshops vid
framtagning av nya e-tjänster
 Ansvara för att framtagna modeller används vid prioriteringar
 Beställare av e-tjänster till leverantör eller kundservice
 Deltar i kommunövergripande webbredaktion vid behov
 Dokumenterar och följer upp e-tjänster och vem som ansvarar för
respektive tjänst
Förvaltningarna tar fram arbetsprocesser och e-tjänster. Förvaltningarna äger
sina framtagna e-tjänster och de processer de är kopplade till.
Kundservice och IT-avdelningens ansvar
Kundservice fungerar som en katalysator genom att utifrån inkommande
ärenden visa på utvecklingsbehov av varberg.se, intranät, befintliga e-tjänster
och nya e-tjänster.
12 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Självserviceansvaret centralt ligger hos kundservice. IT-avdelningen bör vara
tekniskt stöd i det system vi använder för att själva bygga nya e-tjänster och
utföra ändringar i befintliga tjänster på beställning.
4.2.6.
E-tjänster - en grund för kommungemensam
kundservice
Invånare, besökare och företag förväntar sig att snabbt, enkelt och säkert
kunna sköta sina ärenden genom digitala kontaktvägar. Varbergs kommun bör
därför i så stor utsträckning som möjligt skapa förutsättningar för att så många
ärenden som möjligt ska kunna skötas på kommunens webbplats genom
självservice och digitala tjänster. För att förenkla för invånare, besökare och
företag ska dessa vara lätta att hitta och användarvänliga. Det finns dock
ärenden som inte lämpar sig som en digital tjänst, vilket också har blivit
tydligt i e-tjänste-projektet.
Många kommuner har startat kundservice först. Därefter har utveckling av etjänster skett. Varbergs kommun har en fördel i att ha utvecklat både webb och
e-tjänster först, för då undviker man att bemanna upp för inkommande ärenden
som i första hand lämpar sig som digitala eller som många väljer att sköta
själva via sin dator, platta eller telefon.
Ständiga förbättringar av ytterligare information på webbplatsen och e-tjänster
är beroende av statistik och återkoppling från kundservice.
4.2.7.
Bemanning och kompetens i kundservice
Kundservice uppdrag innebär att ett antal kommunvägledare tar hand om alla
inkommande samtal via kommunens huvudnummer (tidigare växelnummer)
samt besök vid disk. Därutöver tillkommer kontakter via andra kanaler som epost, SMS, brev och sociala medier.
Bemanning
Vid jämförelser med kommuner av liknande storlek, dels befolkningsmässigt
och dels i antal anställda inom kommunen, landar det på en ungefärlig
bemanning på mellan 12-18 kommunvägledare. Beräkning av förväntade
volymer (och därmed bemanningsbehov) kan göras med samtalsmätning i
växeln, kartläggning och analys av de verksamheter som har frekventa
invånarkontakter och genom vilka kanaler som dess kontakter kommer. Även
här stämmer beräkningarna väl överens. Resultatet kan komma att ändras
13 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
beroende på vilka tjänster som flyttas över till kundservice. Grunduppdraget är
att omfördela resurserna, inte att utöka dem.
Kompetens
Många kommuner betonar vikten av att det är rätt personer som arbetar med
kundkontakterna som en framgångsfaktor. Kommunvägledare (eller vad
Varberg väljer att kalla det) i kundservice är en ny yrkesroll i kommunen.
Samtliga kommunvägledare ska ha rätt kompetens och bakgrund för att kunna
ge information och vägledning i de mest frekventa och generella frågorna om
stadens verksamhet och politiska organisation. Utöver det, krävs sannolikt
kommunvägledare med förvaltningsspecifik kompetens (beroende på vad man
väljer att lägga över till kundservice). Kommunvägledaren är den första man
möter som kund, vilket ställer stora krav på serviceförmåga, ansvarskänsla och
förmåga att se helheten. Starkt kundfokus och flexibelt förhållningssätt är
viktiga egenskaper. Utöver detta krävs förmågan att snabbt kunna hantera
datorer och olika systemstöd för att bland annat söka information och
registrera ärende samtidigt som man har en kund i telefon.
Gedigen utbildning av kommunvägledare är en förutsättning för ett lyckat
igångsättande av Kundservice. Det handlar bland annat om utbildning i
service- och bemötande, värdskap, samtalsteknik, systemstöd, offentlighet och
sekretess, teambuilding samt att åka på studiebesök.
Rekrytering
Bemanning av Kundservice utgår ifrån tydliga kravprofiler, vilket innebär att
en rekrytering (intern eller kombination av intern/extern) av personal är att
föredra. Överflyttning av personal från befintliga funktioner kan göra att det
blir svårt att matcha kravprofilerna fullt ut. Dessutom är det en styrka att
bemanna med personal som söker sig till Kundservice på eget initiativ, inte
minst med tanke på att det ställs stora krav på serviceinställning,
lösningsförmåga och bemötande.
Erfarenhet från andra kommuner visar att rekrytering är att föredra.
Omställningar
Vid bemanning av kundservice kan en obalans uppstå, pga. att personal som
idag utför en arbetsuppgift som flyttas till kundservice, inte vill söka tjänst i
kundservice eller inte uppfyller uppsatta krav för kommunvägledare. Detta kan
resultera i att en eller flera verksamheter får en omställning av personal som
14 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
hanteras inom respektive förvaltning, dock med stöd från strategiska HRresurser i projektet.
Erfarenheter från uppstart av intern kundservice på SER
Under 2013 formades kundservice på serviceförvaltningen (En väg in).
Avdelningen slog upp portarna 14 januari 2014. Under projektet identifierades
ett antal funktioner på förvaltningens avdelningar, som lades in i Kundservice.
Den bemanningsstrategi som valdes var att personerna följde med sina
funktioner (IT, felanmälan fastighet, logistik, etc.), istället för att en
rekrytering genomfördes. Strategin valdes huvudsakligen för att undvika
omställningar och övertalighet.
Fördelen har varit att specialistfunktionerna i sig fungerar väldigt bra,
nackdelen är det har varit utmanande att bygga bort sårbarheten genom att det
finns kompetensmässiga begränsningar i att ta varandras ärenden.
5. Intressentanalys
Kärnintressenter - kunder
 Invånare
 Näringsliv
 Marknad Varberg
 Besökare
 Media (som kund)
Primärintressenter
 Alla förvaltningar och
framförallt de som lägger över
tjänster i kundservice.
 Kommunikationsstrateg på
Kommunledningskontoret
 Kundservice på
Serviceförvaltningen.
 Politiker
 Fackliga företrädare
Sekundärintressenter
 Media (som rapportör)
Hur intressenten
påverkas av projektet
Hur intressenten påverkar
projektet
Direkt påverkan. En
väg in till kommunen.
Lite – information.
Projektet tar beslut om ev.
referensgrupp.
Verksamheten och
organisationen
förändrar processer
efter det nya
arbetssättet.
Mycket - deltar i projektet
Lite - information
Lite - information
15 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Kärnintressenterna är direkt påverkade av resultatet av projektet. Sannolikt
liten påverkan i projektet – eventuellt som referensgrupp. Det beslutas i
projektet om behov finns.
De primära intressenterna har behov av att påverka resultatet genom någon
form av delaktighet under projektets gång – varierande mycket beroende på
vilken roll de har.
De sekundära intressenterna har behovet av att få löpande information under
projektets gång.
6. Omvärldsanalys
Flera av Sveriges kommuner har redan infört kundservice (ofta kallade
kontaktcenter/kundtjänst/kundcenter). Många håller på att göra det.
Erfarenheter som bland annat har gjorts är följande (underlag från Halmstads
kommuns utredning kring förslag till etablering av en kommunal
kundservice):
 Tiden mellan beslut och genomförande är viktig och kräver omfattande
förberedelser. Det handlar om att verksamheterna ska bestämma och
beskriva de frågor och ärenden som ska hanteras i kundservice,
personal ska rekryteras, utbildas, övas och arbetas ihop som grupp.
Lokal (inklusive kundyta) ska iordningställas och tekniska stöd
installeras. Lanseringskampanjer om kundservice ska genomföras.
 Att starta i stor skala förefaller bättre. Utvecklingen bedöms ha gått
fortare och varit mer framgångsrik i kommuner som låtit alla
verksamheter kopplas till kundservice. När bara vissa verksamheter
kopplas till kundservice, blir begreppet otydligt för invånarna. Likaså
kan det vara svårt att motivera de utanförstående att gå med.
 Av samma anledning är det en fördel att alla frågor om information,
rådgivning och förberedande hantering (exempelvis lämna ut
blanketter) ses som obligatoriska att koppla till kundservice.
Inrättande av en kundservice ger påtagliga effekter i kommunerna.
 Telefonsamtalen blir besvarade i cirka 90 % av fallen.
 Antalet telefonsamtal minskar, bland annat eftersom det räcker med ett
samtal för att få resultat.
16 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
 Längden på samtalen minskar också med upp till 50 % genom
personalens skicklighet i att leda samtalen och förekomst av talmanus.
 Personliga besök i kundservice är relativt få.
 De som kontaktar kundservice får en mer lik behandling.
 Cirka 70 % av frågorna i en kundservice kan hanteras direkt.
Resterande kräver koppling till handläggare med särskild kompetens.
 Kundnöjdheten i uppföljningar brukar visa på höga resultat.
 De som arbetar ute i verksamheterna får en mer ostörd arbetsmiljö och
kan höja sin prestationsnivå.
Verksamheten i en kundservice dokumenteras och bidrar starkt till
verksamhetens utveckling.
 Frågorna som ställs uppenbarar ofta brister i verksamheten som kan
rättas till. Erfarenheterna påskyndar kvalitetsutvecklingen som då, mer
än tidigare, blir efterfrågestyrd.
 Frågorna som ställs uppenbarar ofta brister i kommunikationen. Det
innebär att också den kan utvecklas till att bli mer efterfrågestyrd.
Kundservice sätter stort fokus på webbplatsen och dess utveckling.
Det uppstår ett samspel mellan de här faktorerna där kundservice bidrar
till utvecklad e-förvaltning, bättre verksamhetskvalitet och
kommunikation som i sin tur bidrar till att minska behovet av att
kontakta kundservice. En kundservice ger utåt en samlad bild av
organisationen. Man möter sina invånare ”på scenen”. Hur det ser ut
bakom scenen ska invånaren inte behöva känna till eller fundera över.
På det här sättet bryts stuprörstänkandet ner och ersätts av ett
helhetsperspektiv, något som svenska kommuner i allmänhet
eftersträvar.
En framgångsrik kundservice skapar ett erfarenhetsmaterial som utgår från
kontakvägen ”utifrån-in”, det vill säga kundens perspektiv. Kundservice bidrar
på sätt till en ökad kundorientering.
En förutsättning för en lyckad implementering, är ett starkt uttalat stöd från
ledning och politik.
Studiebesök på Skellefteå kommuns kundtjänst
Representanter från serviceförvaltningen besökte i maj 2014 Skellefteås
kommuns kundtjänst som varit igång under sju år. När man där bestämde sig
17 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
för att skapa en väg in till kommunen, gick man från ett
verksamhetsperspektiv till ett kundperspektiv. Man såg kundtjänst som ett sätt
att nå visionen ”Skellefteå ska vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att
bo och verka i.” Varumärket Skellefteå ska uppfattas som Nära, Enkelt och
Öppet. Man såg att en väg in bland annat skulle möjliggöra:
 Göra det enklare
 Bra service blir ännu bättre
 Kvalitetssäkra tjänster
 Lika erbjudande oavsett vem man vänder sig till
 Underlag för verksamhetsutveckling
 Förbättrad tillgänglighet (öppettider, funktionshinder, språkhinder)
Under dessa sju år har man kommit långt. Skellefteå mäter kundnöjdhet var
3:e månad och har ca 80 % generell nöjdhet (de flesta är väldigt nöjda). Första
åren när allt var nytt var invånarna mer misstänksamma och kritiska, men då
de sett att det faktiskt fungerar så har opinionen svängt och man får väldigt få
klagomål på kundtjänst eller ärendehanteringen idag. Nyckeln till framgång
har bland annat varit:
 Rätt medarbetare - tuff rekryteringsprocess
 Satsar mycket på utveckling av medarbetare (bland annat genom
rotation – byte av svarsgrupp, alla klarar att ta alla typer av ärenden)
 Utbildning och möten, information
 Verksamhetsutveckling – inte stanna och bli nöjd utan arbeta med
ständiga förbättringar
 Förväntningarna är höga - ge alltid det lilla extra!
I kundtjänst löser man i snitt 70 % av alla inkommande ärenden vid första
samtalet och besvarar 85-90 % av alla samtal (tidigare runt 50 %).
Erfarenheter Socialförvaltningens kundcenter i Varberg
Socialförvaltningens kundcenter startades som ett projekt 2011. Efter
projekttiden gick funktionen in i förvaltning. Syftet med projektet var att
underlätta för medborgarna att få tillgång till den service och de tjänster som
socialförvaltningen erbjuder.
Effekter av projektet:
 Ökad tillgänglighet
 Avlastar verksamheten internt
18 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
 Vägleder andra myndigheter (bl. a Försäkringskassa, sjukvård) och
företagare (ex. företagshälsovårder) i frågor som berör
Socialförvaltningen
 Samarbete med Frälsningsarmén och andra liknande intressenter
 Föreningslivet använder sig av kundcenter
 Presenterar kommunen i allmänhet och SOC i synnerhet i externa
sammanhang
 Ansikte utåt för Socialförvaltningen och kommunen
Erfarenheter att ta med in i projekt kring kommungemensam kundservice:
 Hur ska viktig information från respektive verksamhet nå kundservice
först?
 Vilken typ av info ska finnas tillgänglig på informationstorget?
 Hur vi exponerar/marknadsför oss?
 Hur profilera sig på sociala medier och hur hantera detta?
7. Riskanalys
Nedan är beskrivet sådant som kan äventyra genomförandet av projektet,
sannolikheten för att det ska inträffa och konsekvenserna om det inträffar.
Värdet 1 är lite och 4 hög/kritisk. Det samlade värdet beskriver riskfaktorn. I
det fall riskfaktorn överskrider 8, behövs åtgärd. Detta ska hanteras i projektet
där det analyseras vad som ska göras för att eliminera risken och vem som
ansvarar för det. Sen bör riskanalyser (med åtgärder) för respektive delprojekt
tas fram i projekten.
Händelse
Brist på samstämmighet/stöd politisk
Byte av nämndsordförande
Bemanning – rekrytering/överflytt
(kan bli fel personal)
Brist på personella resurser i projektet
från förvaltningarna
Omfördelning av medel i ramarna
Sannolikhet
4
4
Konsekvens
4
4
Risk
16
16
4
4
16
4
4
16
3
4
12
19 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Projekt Miljösmart kommunikation
(telefoni, upphandling ny växel,
callcenter) kommer inte igång i tid.
Belastningen av befintlig, central
kommunikationsenhet påverkar
kommunikationen kring projektet
negativt.
Tidplanen är för snäv.
Brist på stöd hos förvaltningscheferna
KS ledningsgrupp inte med på banan
Övertalighet på förvaltningarna
Upphandling av IT-system, driftmiljö
och resursbrist på IT-avdelningen kan
bli en trång sektor.
Förvaltningarna vill inte lägga över
ärenden, man ser inte att kundservice
kan bidra. Brist på förtroende.
Kundservice blir därmed för snålt
bemannat.
Samarbetet med förvaltningarna
börjar halta.
Brist på faktaunderlag för
ärendefrekvenser.
Projektet kostar mer än vad som har
kalkylerats
Otydlighet gentemot kommunala
bolag och kommunalförbund hur
ärenden ska hanteras.
Svårighet att fylla tid hos
handläggare/administrativ personal
som utför ärenden till viss del av tid
och som flyttas över till Kundservice.
Version
2.1
3
4
12
4
3
12
3
2
2
2
3
4
4
4
9
8
8
8
3
2
6
2
3
6
3
2
6
2
2
4
2
2
4
2
1
2
2
1
2
8. Samband och beroenden
Värdskap i Varbergs kommun
20 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Värdskapsarbetet som pågår i Varbergs kommun, angränsar till genomförande
av en kommungemensam kundservice. I en kommungemensam kundservice
ges möjlighet att på ett samlat och fokuserat sätt arbeta med värdskap.
Värdskap är konsten att få människor att känna sig välkomna, att se de vi
möter som våra gäster oavsett om de är kollegor, invånare, besökare eller
representerar näringslivet. Ett gott värdskap rymmer begrepp som service,
bemötande, kvalitet, vänskap och gästfrihet. Begrepp som är självklara i en
kundservice. I projektbudgeten finns utbildning till värdskapscoacher av
kundservicepersonalen med.
Projekt MiljöSmart Kommunikation
MiljöSmart Kommunikation handlar om att kommunicera och samarbeta med
andra på ett effektivt och hållbart sätt både för människa, ekonomi och miljö.
Detta inbegriper bland annat byte av kommunens växel samt callcenterlösning,
något kundservice är direkt beroende utav.
I dagsläget avvaktar projektet ny budgetuträkning för att gå från förstudie till
genomförande. Målet är att ny telefonilösning är på plats under 2015, detta
inbegriper även callcenterfunktionalitet.
Övrigt
Det finns ett starkt beroende mellan kundservice, extern och intern webb.
9. Tillvägagångssätt
Informationsinhämtning till förstudien har huvudsakligen gjorts via kontakter
med andra kommuner som infört en funktion motsvarande kommungemensam
kundservice eller som står i begrepp att göra det. Underlag och referenser har
hämtats från Helsingborg, Östersund, Skellefteå, Halmstad, Göteborg,
Falkenberg och Kungsbacka. Av dessa har studiebesök gjorts i Kungsbacka,
Skellefteå och Göteborg.
För att ta fram en grov kalkyl och tidplan, har konsult anlitats med lång
erfarenhet av att starta upp kundservicefunktioner i kommuner över hela
landet.
21 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Erfarenheter från projekten kring e-tjänster, webben och e-tjänster i
förvaltning har plockats in i förstudien. De är förutsättningar för varandra och
kommer fortsätta att vara det.
10. Rekommendation
10.1. Tidsram
Se bilaga 1, tidplan.
10.2. Personella resurser
I projektet bör representation från alla förvaltningar/kontor finnas. Någon
större förvaltning kan behöva ha två, beroende på hur de är uppbyggda.
Förslagsvis är representationen densamma som i e-tjänsteprojektet. I
projektorganisationen under 10.5. finns roller och struktur beskrivet mer
detaljerat.
10.3. Budget
Budgeten nedan är estimerad för ett projektgenomförande. Den är beräknad på
13 kommunvägledare, vilket ska ses som en indikation då den kommer att
påverkas av ärendemängden som flyttas från förvaltningarna till kundservice.
De kostnadsposter som direkt påverkas av antal kommunvägledare är
utbildning, systemstöd samt teknisk utrustning. På investeringssidan påverkas
arbetsplatser.
Kostnadspost
Införandeprojekt
Personal
370 000
Utbildning
535 000
Systemstöd
550 000
Teknik och utrustning
320 000
Projektresurser
2 050 000
TOTALT
3 825 000
22 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Investeringar i samband
med uppstart
Lokal - kundyta
Arbetsplatser
TOTALT
1 500 000
180 000
1 680 000
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Ekonomiska effekter
Att inrätta en kommungemensam kundservice är en långsiktig investering som
förväntas ge goda effekter för kunden såväl som kommunens verksamhet. Att
räkna på de ekonomiska effekterna på en satstning som denna, är omöjligt
innan det beslutats vilka ärenden och ärendemängder som uppdras åt
kundservice att ansvara för, samt hur organisationen av verksamheten kommer
att se ut. Att räkna på de ekonomiska effekterna ligger i projektet.
10.4. Finansiering
10.4.1.
Finansiering av projektet
Finansiering av projektet sker via fondmedel. Förvaltningarna bidrar med
projektresurser (till t ex workshops, arbete checklistor och FAQ, samt
utbildning i de verksamhetssystem som kundservice eventuellt behöver
tillgång till för vissa ärenden.) Frågor kring kostnader för licenser i
verksamhetssystem hanteras av projektet.
10.4.2.
Finansiering av kommungemensam kundservice i
drift
Projektet ska ta fram riktlinjer för en finansiering av kundservice i drift och
förstudien rekommenderar enligt principer nedan:
 Kommungemensam kundservice finansieras av förvaltningarna genom
att de lämnar över ansvar, ärenden och kompetens.
 Omfördelning av resurser görs via köp-/säljförfarande.
 Kvalitetssäkring sker genom registrering av samtliga inkommande
ärenden i ett beprövat kundtjänstsystem.
 En kvalitetsökning med bland annat färre tappade kundsamtal, kortare
svars- och handläggningstider samt förbättrat bemötande, m m uppnås
över tid genom ett tydligt kundfokus och andra synergier som
uppkommer med en kommungemensam kundservice.
 Ambitionsnivån när det gäller kvalitetsökning belyses i projektet
(effektmål).
10.5. Projektorganisation
Nedan är ett förslag på projektorganisation som kan komma att revideras i
projektet.
23 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Beställare/
beställarombud
Styrgrupp
Facklig
samverkan
Projektledare
Externt projektstöd
Kvalitetssäkring
Projektgrupp
Stödfunktioner
Strategisk HR
Ekonomi
Kommunikation
Referensgrupp/er
Juridik
Administrativt stöd till PL
Delprojekt
verksamhet
Delprojekt
teknik
Delprojekt personal
Delprojekt lokal
Beställare/beställarombud
Beställare är kommundirektör och samtliga förvaltningschefer, exklusive
Serviceförvaltningens förvaltningschef. Beställarombud, är en av
kommundirektören och förvaltningscheferna utsedd representant. Beställare
och beställarombud äger projektdirektivet.
Styrgrupp
24 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Styrgrupens uppgift är att besluta i frågor som rör projektets ramar, att tilldela
projektet resurser samt att ställa krav och aktivt följa upp projektledarens
arbete. Styrgruppen ska också stödja projektet och ge det bästa möjliga
förutsättningar att uppfylla projektmålen.
Projektgrupp
Projektgruppen bör bestå av huvudprojektledare, delprojektledarna,
projektadministratör och kommunikatör.
Kvalitetssäkring
I syfte att kvalitetssäkra projektet, men också få in en samlad extern erfarenhet
bör ett externt projektledarstöd tas in. Detta är vanligt vid uppstart av
kommungemensam kundservice. En sådan resurs kan dessutom vara värdefull
att ha med i workshops med förvaltningarna för att vara en neutral part och
inspiratör när möjliga uppdrag till kundservice ska arbetas fram.
Delprojekt verksamhet
Delprojekt verksamhet bemannas med representanter från respektive
förvaltning. Projektdeltagarnas insats varierar, men kan uppskattas till cirka
fyra tim/vecka under första halvåret, därefter minskar förväntad arbetsinsats.
Detta innefattar då två projektmöten/månad och däremellan faktainsamling
(processarbete), ambassadörskap och förankring i den egna organisationen.
Därtill kommer medverkan av handläggare i de workshops där man listar
möjliga uppdrag till kundservice. Det är t ex socialsekreterare,
bygglovshandläggare, förskoleadministratörer, biståndsbedömare etc. För
varje verksamhet brukar det räcka med en workshop om 3 timmar. Resultatet
från workshopen följs upp hemma i den egna organisationen.
Förvaltningarna ansvarar för:
 checklistor för alla uppdrag som lämnas över till Kundservice.
 identifiering av FAQ och svar på dessa
 se till att webben är uppdaterad
Arbetsinsatsen när det gäller punkterna ovan, beror på hur mycket som finns
redan idag.
Delprojekt teknik
25 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Ansvarar för att ta fram kravspecifikation och upphandla
ärendehanteringssystem för kundservice. Därtill identifiera vilka integrationer
samt tillgång till verksamhetssystem som kommunvägledarna behöver. Detta i
nära samarbete med delprojekt verksamhet.
Delprojekt personal
Bidrar till att sätta en organisationsstruktur för kundservice. Ansvarar för
framtagning av kravprofiler för de olika roller kundservice ska bemannas med
samt ta fram en tänkt lönestruktur. Stöttar i rekrytering av personal, både
avseende policys och regelverk samt administrativt – kundservicechefen
rekryterar. Tar fram utbildningsprogram för kundservice medarbetare.
Ansvarar allmänt för strategiska HR-frågor i projektet samt är ett stöd i
eventuella omställningsärenden, till följd av projektet, ute i verksamheterna.
Delprojekt lokal
Anpassade kontorslokaler för en kundserviceverksamhet finns, dock behöver
reception och kommunkationsyta anpassas och moderniseras. Det ansvarar
delprojekt lokal för.
Stödfunktioner
Stöttar de olika delarna i projektet såsom hur kostnadsfördelning och
prissättning ska se ut, juridiska frågeställningar i samband med ärendeflytt
från förvaltningarna, avtalsupplägg/överenskommelser och kommunikation.
Facklig samverkan
Genomförandet av projektet ska ske i samverkan med de fackliga företrädarna
i CSG. Respektive förvaltning ansvarar för att samverka inom ramen för sin
verksamhet.
Referensgrupp/er
Vid behov kan referensgrupper sammankallas i syfte att samla in synpunkter,
tips och idéer. Beslut om sammankallande av referensgrupp tas löpande i
projektet utifrån behov.
10.6. Strategi för fortsatt arbete
En aktivt stödjande kommunledning (politiker såväl som tjänstemän) är en
förutsättning för ett framgångsrikt införande av kommungemensam
kundservice. Då många kommuner redan infört en väg in, finns all anledning
26 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
att fortsätta titta på dem. Det finns mycket att lära och ta efter samt många
misstag att undvika. Bara i Halland har både Kungsbacka och Falkenberg
nyligen startat upp sin verksamhet, Halmstad och Hylte är på gång. Det finns
andra närliggande kommuner som också finns anledning att kontakta, såsom
Ängelholm, Helsingborg eller Karlstad.
Organisk tillväxt av Kundservice
Det har funnits en tanke om att kundservice skulle få växa organiskt, dvs. att
förvaltningarna lägger in tjänster och ärenden allteftersom och i den takt varje
förvaltning önskar. Risken med ett sådant tillvägagångssätt, är att det
fortfarande blir många vägar in till kommunen, att det tar tid och på så vis
upplevs spretigt och otydligt för kunden. Det blir dessutom svårt att lansera
kundservice som helhet. Bäst vore därför, att som tidigare nämnts, att lägga in
så mycket som möjligt från start och på så vis ha ett tydligt kundfokus. När
projektet går in i förvaltning kommer ytterligare uppdrag till kundservice göra
att funktionen växer organiskt för att möta framtidens krav och förväntningar.
Illustrerat i en bild, kan det se ut som följer:
Projektplanering
27 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
Förvaltningarna behöver definiera lämpliga projektresurser som en
förberedelse inför eventuell projektstart direkt efter beslut i
kommunfullmäktige. Därefter vidtar omedelbart arbete med projektetablering i
syfte att följa den föreslagna tidplanen. Viktigt att ta med i projektet, är de
erfarenheter som gjorts på de förvaltningar som satt upp egna
kundcenter/kundtjänster – exempelvis på socialförvaltningen,
stadsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen.
10.7. Förvaltnings- och driftsförutsättningar
Ett väl genomfört projekt lägger goda förutsättningar för förvaltning och
vidare drift av kundservice, vilket exempel hos andra kommuner visar på.
Projektet säkerställer att det finns bärande underlag (uppdrag) att bygga en
kundservice på, samt att en modell för prissättning av uppdrag levereras. Det
är också angeläget att projektets processmodell för framtagning av uppdrag
lever vidare i förvaltning.
Viktigt för effektiv drift i förvaltning, är att säkerställa och utveckla
serviceleveransen samt att omvärldsbevakning pågår hela tiden. Detta ligger
inom serviceförvaltningens verksamhetsområde, varför det också är en
naturlig hemvist för en kommungemensam kundservice.
11. Bedömningsgrunder – analys
Förutsättningarna för ett lyckat införandeprojekt kring kommungemensam
kundservice, är goda. Det finns mycket erfarenhet från andra kommuner att ta
in i projektet. Varberg har dessutom infört många e-tjänster, vilket är en
styrka. Det finns mycket kompetens på förvaltningarna att ta tillvara i ett
utvecklingsprojekt som detta.
För att hålla tidplanen, krävs en tydlig och stöttande ledning samt
gemensamma insatser på alla håll. Det senare innebär främst frigörande av
lämpliga projektresurser.
De projektresurser som är beräknade här i förstudien, bygger på liknande
projekt i andra kommuner. Av vikt är att rätt kompetens från förvaltningarna
sätts in i projektarbetet, workshops, etc. Det som skulle kunna kräva mer
28 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
resurser, är om dokumentation i form av checklistor och FAQ (Frequently
Asked Questions) i dagsläget är knapphändig.
Det finns mycket intern kompetens att tillgå. Påpekas ska ändå, att ett projekt
av den här karaktären, innebär en omfattande kulturförändring internt som kan
innebära stora förändringar. Detta talar för att använda ett externt konsultstöd
till viss del. Både för att kvalitetssäkra projektarbetet och bistå med erfarenhet.
Den föreslagna organiseringen av projektet bygger på vad som har gjorts i
andra kommuner.
På sikt går det att se både effektiviseringsvinster och kvalitetshöjningar genom
införande av en kommungemensam kundservice. Dels i form av att klara av att
ta emot en större mängd ärenden per kommunvägledare och att samtal
besvaras i betydligt högre utsträckning, men också i ett bättre nyttjande av de
specialistresurser som finns på förvaltningarna.
12. Övrigt
Källhänvisning
Rapporter, förstudie och projektmaterial
KKiK 2013
Kommunkompassen 2013
Utredning Kontaktcenter i Helsingborgs stad, november 2012
Projektdokumentation Kundcenter i Östersunds kommun, 2011-2013
Slutrapport för kundtjänstprojektet i Skellefteå kommun, maj 2009
Förslag till etablering av ett kommunalt kontaktcenter i Halmstad kommun,
augusti 2013
Projektplan Helsingborg kontaktcenter, januari 2013
Slutrapport En väg in till Serviceförvaltningen i Varbergs kommun, mars 2014
Intervjuer och studiebesök
Intervjuer med kommunala verksamhetschefer för kundservicefunktioner i
Östersund, Skellefteå, Falkenberg, Kungsbacka och Göteborg
Studiebesök på Skellefteå kommuns kundtjänst, Kungsbacka kommuns
kundcenter samt Göteborgs stads kontaktcenter
Socialförvaltningens kundcenter i Varbergs kommun
29 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Förstudierapport
Datum
2014-12-19
Kommungemensam kundservice
Version
2.1
13. Förslag på beslut
Förstudierapporten kommungemensam kundservice går ut till nämnderna för
yttrande. Yttrandena ska vara kommunledningskontoret tillhanda senast 1
mars 2015.
14. Fastställande
Undertecknas av beställare och projektledare.
Varberg 2014-11-07
Beställare
Uppdragstagare
Annbritt Ulfgren Sundberg
Kommundirektör
Varbergs kommun
Varberg
2014-11-07
Eva Olson
Förvaltningschef
Serviceförvaltningen
Varberg
2014-11-07
30 (30)
C:\Users\bmp\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet
Files\Content.Outlook\6OJTIHTH\Förstudierapport 20141119.docx
Projekt Kommungemensam kundservice
Övergripande tidplan
Projektetablering
Framtagande och godkännande av projektdirektiv samt
projektplan
Ta fram kommunikationsplan med FAQ
Fastställa styrgrupp
Fastställa projektdeltagare
Fastställa eventuell referensgrupp
Delprojekt verksamhet - uppdrag till Kundservice
Uppstart med projektgruppen
Uppstart med evt. referensgrupp
Projektgruppsmöten
Styrgruppsmöten
Workshop med respektive verksamhet
Identifiering av uppdrag till Kundservice
Beskriva arbetssätt, organisation, styrning av kontakter
till kontaktcenter
Framtagning av huvudprocess och arbetssätt samt
ärendeflödet mellan kundservice och funktioner
Framtagning av checklistor och FAQ
Analys av extern och intern webb för kundservice
behov
Uppdatering av webben
Huvudprojekt - verksamhetens styrande dokument
Teckna överenskommelser med respektive förvaltning
Effektmål och mätmetoder
Fövaltningsplan kundservice
Verksamhetsplan för år 2
Delprojekt personal
2015
Mar
Apr
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
Mar
Start
Fastställa bemanningsplan och organisation
Informera facklig samverkan
Rekrytera enhetschef
Enhetschef på plats
Ta fram kravprofil på medarbetare
Rekrytera medarbetare
Medarbetare på plats
Ta fram utbildningsprogram för kommunvägledare
Verksamhetsutbildning kommunvägledare
Systemutbildning kommunvägledare
Teamutbildning
Delprojekt teknik
Callcenterlösning krav
upphandling
implementering
Kundtjänstsystem krav
upphandling
implementering
Delprojekt lokal
Beslut om lokal
Projektering och anpassning av lokal
Iordningställande av lokal
Arbetsplatser, inköp
Inflyttning
Ekonomi - budget
Framtagning av finansieringsmodell
Ta fram budget för år 2
Kommunikation
Intern löpande kommunikation under projekttiden
Extern kommunikation i smb uppstart
Visionsdagarna
Driftstart
Invigning och start för Kundservice
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
11. Åtgärder för lekplatser 2015
Dnr: HGN 2013/0125
Handläggare: Maja Moberg
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 18
Dnr HGN 2013/0125
Åtgärder för lekplatser 2015
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- under 2015 utveckla lekplatser i Derome och Lilla Träslöv, samt
- under 2015 avveckla lekplatser i Karl-Gustav och Gunnarsjö.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Förslag till beslut på sammanträdet
Lennart Isaksson (S) att nämnden beslutar att utveckla lekplatser i Derome och
lilla Träslöv, samt avveckla lekplatser i Karl-Gustav och Gunnarsjö.
Arbetsutskottet ställer sig enigt bakom förslaget.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
Enligt Lekplatsriktlinjen som antogs av hamn- och gatunämnden i april 2013 ska
de kommunala lekplatserna utgöras av stadsdels- respektive tätortslekplatser med
ett upptagningsområde på 750 meter. I samband med att nya stadsdels/tätortslekplatser utvecklas på strategiska platser kommer de gamla kommunala
lekplatserna inom den nya stadsdels-/tätortslekplatsens upptagningsområde att
avvecklas från hamn- och gatunämndens verksamhet.
Innan avveckling sker hålls dialog med boende i området där möjlighet till övertagande erbjuds.
Under 2014 har en ny tätortslekplats utvecklats i Skällinge.
Utvecklas 2015
Under 2015 kommer två nya stadsdels-/tätortslekplatser att utvecklas i Derome
samt i Lilla Träslöv, där Derome utvecklas på våren och Lilla Träslöv på hösten.
Beslut om placering och utformning av tätortslekplatsen kommer att ske genom
invånardialog.
29 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
En frisbeegolfbana kommer under 2015 att anläggas på lämplig plats inom
Håstens idrottsområde eller på nära anslutande plats.
Avvecklas 2015
Karl Gustav och Gunnarsjö som ej ska ha någon tätortslekplats på grund av att
invånarantalet i tätorten är under 250 invånare. I Kungsäter utvecklades en tätortslekplats under 2013 och invånare i Karl Gustav och Gunnarsjö hänvisas hit.
Skällinge finns en kommunal lekplats på Rundvägen som avvecklas under 2015
eftersom en ny lekplats utvecklats på Vintervägen under 2014.
Lekplatser som tas över 2015
Under 2015 har vi i nuläget ingen förening som anmält intresse för övertagande
av befintlig lekplats.
Yttrande
Utvecklas 2015
I budget för 2015 finns utrymme för utveckling av 2 st stadsdels/tätortslekplatser. Då vi arbetar efter principen att varannan lekplats ska utvecklas i Varbergs tätort och varannan i annan service- eller tätort på landsbygden, är
det en ort på landsbygden och en stadsdel i Varbergs tätort som är aktuell för
2015.
Derome är en av de orter på landsbygden som idag har lekplatser i sämst skick.
Dessutom var det längesedan kommunen gjorde någon typ av annan utveckling
eller upprustning i orten, varför vi bedömer att Derome är den tätort där vi utvecklar en tätortslekplats under 2015.
Området Lilla Träslöv/Erlandsgården har idag flera lekplatser vilka samtliga är i
mycket dåligt skick. Österleden är en stor barriär med endast ett fåtal säkra undergångar vilket begränsar möjligheterna för invånarna att ta sig till annan stadsdelslekplats. Flera önskemål om upprustning av lekplatser i området har kommit
in under de senaste åren. Exploatering av Erlandsgården och Nygrannes gård
pågår också och kommer inom en snar framtid att öka underlaget för lekplatsen
ytterligare.
Stadsdelslekplatsen ersätter samtliga befintliga lekplatser i området. Om den nya
lekplatsen ska förläggas på någon av de befintliga platserna eller om en ny plats
behöver hittas ska utredas. Lämpligast vore att hitta en bra plats på östra sidan
om Österleden.
Avvecklas 2015
Samtliga lekplatser som planeras avvecklas under 2015 är i så dåligt skick att de
är i behov av antingen en total upprustning eller en total nedläggning. Då samtliga omnämnda lekplatser ligger i orter med mindre än 250 invånare, eller inom
30 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
750 meters radie från en färdigutvecklad tätortslekplats, bedömer vi att avveckling av dessa lekplatser bör ske.
Hur vi för dialog
För utveckling av stadsdelslekplats på Håsten kommer vi att sammankalla boende i området till en dialog under våren/sommaren 2015. På dialogen får allmänheten föra fram synpunkter kring tänkt placering, och även innehåll och utformning av lekplatsen. Dialogen sker innan gestaltning och projektering av lekplatsen utförs, varför dialogens resultat är en viktig grundsten i utformningen av
lekplatsen.
I Derome kommer en invånardialog kring den nya lekplatsens placering, innehåll
och utformning att hållas under första kvartalet 2015.
I samband med avveckling av lekplatser för vi dialog via plakat på plats som
informerar om planerad avveckling samt information om möjligheter att som
förening överta lekplatsen i befintligt skick. Plakaten sitter uppe på aktuell lekplats under 3 månader innan avveckling sker.
I Skällinge har dialog förts med samhällsföreningen vilka meddelat att de ej har
intresse av att överta befintlig lekplats på Rundvägen, utan är nöjda med den nya
lekplatsen på Vintervägen.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag:
Landskapsarkitekt
31 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2013/0125-16
Handläggare: Maja Moberg
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2014-11-21
Åtgärder för lekplatser 2015
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- godkänna redovisningen av lekplatsåtgärder 2015
Beskrivning av ärendet
Enligt Lekplatsriktlinjen som antogs av hamn- och gatunämnden i april 2013 ska
de kommunala lekplatserna utgöras av stadsdels- respektive tätortslekplatser med
ett upptagningsområde på 750 meter. I samband med att nya stadsdels/tätortslekplatser utvecklas på strategiska platser kommer de gamla kommunala
lekplatserna inom den nya stadsdels-/tätortslekplatsens upptagningsområde att
avvecklas från hamn- och gatunämndens verksamhet.
Innan avveckling sker hålls dialog med boende i området där möjlighet till övertagande erbjuds.
Under 2014 har en ny tätortslekplats utvecklats i Skällinge.
Utvecklas 2015
Under 2015 kommer två nya stadsdels-/tätortslekplatser att utvecklas i Derome
samt i Lilla Träslöv, där Derome utvecklas på våren och Lilla Träslöv på hösten.
Beslut om placering och utformning av tätortslekplatsen kommer att ske genom
invånardialog.
En frisbeegolfbana kommer under 2015 att anläggas på lämplig plats inom
Håstens idrottsområde eller på nära anslutande plats.
Avvecklas 2015
Karl Gustav och Gunnarsjö som ej ska ha någon tätortslekplats på grund av att
invånarantalet i tätorten är under 250 invånare. I Kungsäter utvecklades en tätortslekplats under 2013 och invånare i Karl Gustav och Gunnarsjö hänvisas hit.
Skällinge finns en kommunal lekplats på Rundvägen som avvecklas under 2015
eftersom en ny lekplats utvecklats på Vintervägen under 2014.
Lekplatser som tas över 2015
Under 2015 har vi i nuläget ingen förening som anmält intresse för övertagande
av befintlig lekplats.
32 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Förvaltningens överväganden
Utvecklas 2015
I budget för 2015 finns utrymme för utveckling av 2 st stadsdels/tätortslekplatser. Då vi arbetar efter principen att varannan lekplats ska utvecklas i Varbergs tätort och varannan i annan service- eller tätort på landsbygden, är
det en ort på landsbygden och en stadsdel i Varbergs tätort som är aktuell för
2015.
Derome är en av de orter på landsbygden som idag har lekplatser i sämst skick.
Dessutom var det längesedan kommunen gjorde någon typ av annan utveckling
eller upprustning i orten, varför vi bedömer att Derome är den tätort där vi utvecklar en tätortslekplats under 2015.
Området Lilla Träslöv/Erlandsgården har idag flera lekplatser vilka samtliga är i
mycket dåligt skick. Österleden är en stor barriär med endast ett fåtal säkra undergångar vilket begränsar möjligheterna för invånarna att ta sig till annan stadsdelslekplats. Flera önskemål om upprustning av lekplatser i området har kommit
in under de senaste åren. Exploatering av Erlandsgården och Nygrannes gård
pågår också och kommer inom en snar framtid att öka underlaget för lekplatsen
ytterligare.
Stadsdelslekplatsen ersätter samtliga befintliga lekplatser i området. Om den nya
lekplatsen ska förläggas på någon av de befintliga platserna eller om en ny plats
behöver hittas ska utredas. Lämpligast vore att hitta en bra plats på östra sidan
om Österleden.
Avvecklas 2015
Samtliga lekplatser som planeras avvecklas under 2015 är i så dåligt skick att de
är i behov av antingen en total upprustning eller en total nedläggning. Då samtliga omnämnda lekplatser ligger i orter med mindre än 250 invånare, eller inom
750 meters radie från en färdigutvecklad tätortslekplats, bedömer vi att avveckling av dessa lekplatser bör ske.
Hur vi för dialog
För utveckling av stadsdelslekplats på Håsten kommer vi att sammankalla boende i området till en dialog under våren/sommaren 2015. På dialogen får allmänheten föra fram synpunkter kring tänkt placering, och även innehåll och utformning av lekplatsen. Dialogen sker innan gestaltning och projektering av lekplatsen utförs, varför dialogens resultat är en viktig grundsten i utformningen av
lekplatsen.
I Derome kommer en invånardialog kring den nya lekplatsens placering, innehåll
och utformning att hållas under första kvartalet 2015.
I samband med avveckling av lekplatser för vi dialog via plakat på plats som
informerar om planerad avveckling samt information om möjligheter att som
33 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
34 (52)
förening överta lekplatsen i befintligt skick. Plakaten sitter uppe på aktuell lekplats under 3 månader innan avveckling sker.
I Skällinge har dialog förts med samhällsföreningen vilka meddelat att de ej har
intresse av att överta befintlig lekplats på Rundvägen, utan är nöjda med den nya
lekplatsen på Vintervägen.
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Protokollsutdrag
Landskapsarkitekt
Maja Moberg
Landskapsarkitekt
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
12. Färdigt ljus samt uppdrag om ljuspolicy
Dnr: HGN 2014/0004
Handläggare: Henrik Petzäll
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 19
Dnr HGN 2014/0004
Färdigt ljus samt uppdrag om ljuspolicy
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
-
ställa sig positiva till slutsatserna i framtagen rapport avseende färdigt
ljus och att berörda parter fortsätter att verka för att förvaltningen av befintliga belysningsanläggningar överförs till Varbergs Energi AB
-
begära av Kommunfullmäktige att ansvaret för att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi överförs från kommunstyrelsen till hamn- och gatunämnden
-
översända nämndens ställningstagande till kommunstyrelsen för vidare
hantering.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
I samband med möte i mars 2014 med kommunstyrelsens arbetsutskott presenterades ett första förslag till hur kommunens belysningsanläggningar skulle kunna
uppgraderas och utvecklas i form av att bland annat mer energieffektiva ljuskällor skulle kunna användas. Vid mötet fick VD för Varbergs Energi AB samt
Förvaltningschef för Hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att belysa och konsekvensbeskriva en förändrad ansvarsfördelning för kommunens belysningsanläggningar.
Uppdraget har genomförts genom att de båda berörda parterna gemensamt låtit
utreda vilka konsekvenser som en förändrad ansvarsfördelning skulle kunna få
samt vilka effekter som kan uppnås.
Resultatet av uppdraget föreligger i bifogad rapport (bilaga 1) som också utgör
ett förslag på förändrad ansvarsfördelning för kommunens befintliga belysningsanläggningar. Förslaget med arbetsnamnet ”Färdigt ljus” kan i huvuddrag beskrivas som att Varbergs Energi AB (VEAB) övertar befintliga belysningsanläggningar samtidigt som Hamn- och gatunämnden (HGN) fortsatt har rådighet över
35 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
kommunens belysningsanläggningar. Förslaget innebär att VEAB äger och förvaltar befintliga belysningsanläggningar och att HGN ansvarar för utveckling av
befintliga anläggningar samt ansvarar för utveckling och utbyggnad av nya belysningsanläggningar.
Förslaget förväntas leda till samordningsfördelar i form av mer enhetlig hantering och standard för alla delar av kommunens belysningsanläggningar samt
upphandlingsfördelar för inköp av material och utrustning. Takten för utbyte till
energieffektiva ljuskällor förväntas också öka.
Rapporten innehåller också beskrivning på vilka olika roller och ansvar parterna
kommer ha i olika faser av underhållsinsatser respektive investerings- och exploateringsprojekt för ett antal olika scanarios/cases. Dessa olika cases presenteras i
bilaga till rapporten. Som underlag för rapporten har ett antal intervjuer med
verksamhetsföreträdare genomförts och ett omfattande faktaunderlag har samlats
in samt omvärldsanalyser genomförts.
För att genomföra förslaget om förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar behöver en ekonomisk modell tas fram som lägger fast värdet för de
befintliga belysningsanläggningarna samt vilken årlig budget som ska gälla för
att VEAB ska kunna äga och förvalta anläggningarna enligt intentionerna i Färdigt ljus
Varbergs kommun har sedan tidigare beslutat att en ljuspolicy/belysningsstrategi
ska tas fram som ska vägledning och inriktning för kommunens belysningsanläggningar. Uppdraget att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi ligger på
kommunstyrelsens förvaltning sedan flera år men förefaller ej vara påbörjat. För
att ge ännu bättre förutsättningar för en målmedveten och strukturerad inriktning
på arbetet med att utveckla belysningsanläggningarna vore det önskvärt att en
ljuspolicy/belysningsstrategi tas fram relativt snart. Förslaget med ett förvändrat
ägaransvar för belysningsanläggningarna förutsätter inte att det finns en ljuspolicy/belysningsstrategi dock är det naturligtvis en fördel. Ansvaret för att ta fram
en ljuspolicy/belysningsstrategi föreslås överflyttas till hamn- och gatunämnden
och dess förvaltning som avser att i bred samverkan med samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadskontoret och VEAB ta fram en belysningsstrategi.
Yttrande
Förvaltningen har deltagit aktivt i uppdraget som resulterat i rapporten och förslaget till förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar.
Förvaltningen ställer sig positivt till den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen för belysningsanläggningarna
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
36 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2014/0004-2
Handläggare: Henrik Petzäll
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2015-01-30
Färdigt ljus samt uppdrag om ljuspolicy
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att:
-
ställa sig positiva till slutsatserna i framtagen rapport avseende färdigt
ljus och att berörda parter fortsätter att verka för att förvaltningen av befintliga belysningsanläggningar överföres till Varbergs Energi AB.
-
begära av kommunfullmäktige att ansvaret för att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi överföres från kommunstyrelsen till hamn- och
gatunämnden
-
översända nämndens ställningstagande till kommunstyrelsen för vidare
hantering
Sammanfattning
Förslag på förändrad ansvarsfördelning för kommunens befintliga belysningsanläggningar har tagits fram av Varbergs Energi AB (VEAB) och Hamn- och gatuförvaltningen (HGF). Förslaget med arbetsnamnet ”Färdigt ljus” kan i huvuddrag
beskrivas som att VEAB övertar befintliga belysningsanläggningar samtidigt
som Hamn- och gatunämnden (HGN) fortsatt har rådighet över kommunens belysningsanläggningar. Förslaget innebär att VEAB äger och förvaltar befintliga
belysningsanläggningar och att HGN ansvarar för utveckling av befintliga anläggningar samt ansvarar för utveckling och utbyggnad av nya belysningsanläggningar.
Förslaget förväntas leda till samordningsfördelar i form av mer enhetlig hantering och standard för alla delar av kommunens belysningsanläggningar samt
upphandlingsfördelar för inköp av material och utrustning. Takten för utbyte till
energieffektiva ljuskällor förväntas också öka.
För att genomföra förslaget om förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar behöver en ekonomisk modell tas fram som lägger fast värdet för de
befintliga belysningsanläggningarna samt vilken årlig budget som ska gälla för
att VEAB ska kunna äga och förvalta anläggningarna enligt intentionerna i Färdigt ljus
Ansvaret för att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi föreslås överflyttas från
kommunstyrelsen till hamn- och gatunämnden och dess förvaltning som avser att
37 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
i bred samverkan med samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadskontoret och
VEAB ta fram en belysningsstrategi.
Beskrivning av ärendet
I samband med möte i mars 2014 med kommunstyrelsens arbetsutskott presenterades ett första förslag till hur kommunens belysningsanläggningar skulle kunna
uppgraderas och utvecklas i form av att bland annat mer energieffektiva ljuskällor skulle kunna användas. Vid mötet fick VD för Varbergs Energi AB samt
Förvaltningschef för Hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att belysa och konsekvensbeskriva en förändrad ansvarsfördelning för kommunens belysningsanläggningar.
Uppdraget har genomförts genom att de båda berörda parterna gemensamt låtit
utreda vilka konsekvenser som en förändrad ansvarsfördelning skulle kunna få
samt vilka effekter som kan uppnås.
Resultatet av uppdraget föreligger i bifogad rapport (bilaga 1) som också utgör
ett förslag på förändrad ansvarsfördelning för kommunens befintliga belysningsanläggningar. Förslaget med arbetsnamnet ”Färdigt ljus” kan i huvuddrag beskrivas som att Varbergs Energi AB (VEAB) övertar befintliga belysningsanläggningar samtidigt som Hamn- och gatunämnden (HGN) fortsatt har rådighet över
kommunens belysningsanläggningar. Förslaget innebär att VEAB äger och förvaltar befintliga belysningsanläggningar och att HGN ansvarar för utveckling av
befintliga anläggningar samt ansvarar för utveckling och utbyggnad av nya belysningsanläggningar.
Förslaget förväntas leda till samordningsfördelar i form av mer enhetlig hantering och standard för alla delar av kommunens belysningsanläggningar samt
upphandlingsfördelar för inköp av material och utrustning. Takten för utbyte till
energieffektiva ljuskällor förväntas också öka.
Rapporten innehåller också beskrivning på vilka olika roller och ansvar parterna
kommer ha i olika faser av underhållsinsatser respektive investerings- och exploateringsprojekt för ett antal olika scanarios/cases. Dessa olika cases presenteras i
bilaga till rapporten. Som underlag för rapporten har ett antal intervjuer med
verksamhetsföreträdare genomförts och ett omfattande faktaunderlag har samlats
in samt omvärldsanalyser genomförts.
För att genomföra förslaget om förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar behöver en ekonomisk modell tas fram som lägger fast värdet för de
befintliga belysningsanläggningarna samt vilken årlig budget som ska gälla för
att VEAB ska kunna äga och förvalta anläggningarna enligt intentionerna i Färdigt ljus
Varbergs kommun har sedan tidigare beslutat att en ljuspolicy/belysningsstrategi
ska tas fram som ska vägledning och inriktning för kommunens belysningsanläggningar. Uppdraget att ta fram en ljuspolicy/belysningsstrategi ligger på
38 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
kommunstyrelsens förvaltning sedan flera år men förefaller ej vara påbörjat. För
att ge ännu bättre förutsättningar för en målmedveten och strukturerad inriktning
på arbetet med att utveckla belysningsanläggningarna vore det önskvärt att en
ljuspolicy/belysningsstrategi tas fram relativt snart. Förslaget med ett förvändrat
ägaransvar för belysningsanläggningarna förutsätter inte att det finns en ljuspolicy/belysningsstrategi dock är det naturligtvis en fördel. Ansvaret för att ta fram
en ljuspolicy/belysningsstrategi föreslås överflyttas till hamn- och gatunämnden
och dess förvaltning som avser att i bred samverkan med samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadskontoret och VEAB ta fram en belysningsstrategi.
Förvaltningens överväganden
Förvaltningen har deltagit aktivt i uppdraget som resulterat i rapporten och förslaget till förändrat ägaransvar för befintliga belysningsanläggningar.
Förvaltningen ställer sig positivt till den föreslagna förändrade ansvarsfördelningen för belysningsanläggningarna
Samråd
Samråd har skett mellan parterna
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Bilagor
Rapport Färdigt ljus i Varbergs kommun, daterad 2015-01-14
Protokollsutdrag
39 (52)
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
1(10)
Sammanfattning
Hamn och Gatuförvaltningen har tillsammans med Varberg Energi AB under många år arbetat med
att utveckla offentlig belysning till att vara energieffektiv.
Med Färdigt Ljus i Varbergs kommun överförs ägandet av belysningsanläggningen till Varberg Energi
AB. Övertagandet är en möjlighet att samordna och effektivisera gatubelysningsverksamheten inom
kommunkoncernen samtidigt som Hamn och Gatuförvaltningen fortsatt har rådighet över
belysningsanläggningen. Förslaget inspirerat av Vision 2025, hållbarhet och Varbergs kommuns
miljöplan 2015-2025.
Färdigt Ljus ger förutsättning att arbeta aktivt med att införa LED-belysning i Varbergs kommun.
Fördelar med det vita LED-ljuset är att det upplevs säkert och tryggt, har bra färgåtergivning med fritt
val av färgtemperatur och genom minskad energiförbrukning sparar miljö och ekonomi.
En rad samordningsfördelar har identifierats vilka realiseras med införande av Färdigt Ljus:
•
•
•
•
•
Förvaltningen beslutar fortsatt om belysningsstandard vid ombyggnad och nyanläggning utan
att behöva en egen organisation av den omfattning som en fortsatt hantering enligt
nuvarande modell kräver
Förvaltningen har en motpart för frågor avseende belysningsanläggningen. Ett avtal i stället
för nuvarande fem minskar administration och säkerställer samma servicegrad i hela
kommunen
Genom Färdigt Ljus samlas kompetensen att äga och driva elanläggningar på ett ställe i
kommunen. För bolaget innebär det bredare verksamhet där resurser, beredskapsorganisation, fordon mm, kan samordnas
Bolaget kan, med en utökad belysningsanläggning, få ekonomiska fördelar vid upphandling
av material och tjänster
Givet den stadsutveckling som kommer att ske inom kommunen ökar införande av Färdigt
ljus Förvaltningens möjligheter att fokusera på det stora engagemang det innebär under
många år framåt.
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
2(10)
Innehållsförteckning
Syfte ........................................................................................................................................................ 3
Avgränsning ............................................................................................................................................ 3
Bakgrund ................................................................................................................................................. 3
Omfattning .............................................................................................................................................. 3
Genomförande ........................................................................................................................................ 5
Samordningsfördelar .............................................................................................................................. 5
Arbetssätt................................................................................................................................................ 5
Ekonomisk redovisning........................................................................................................................... 6
Uppföljning ............................................................................................................................................. 6
Upphandling............................................................................................................................................ 6
Alternativ ................................................................................................................................................ 6
Ägande i kommunalt bolag .................................................................................................................... 7
Omvärldsutblick…………………………………………………………………………………………………………………….…………. 9
Frågor att arbeta vidare med ............................................................................................................... 10
Slutsats .................................................................................................................................................. 10
Revideringsförteckning
Version
Ändrade sidor
Kommentar
1.0
2.0
3.0
1, 5
5, 10, bil 1
Nytt dokument
Justerat sammanfattning och kompletterat tidplan
Kompletterat tidplan och förtydligat frågor att arbeta vidare med samt redaktionella
ändringar i bil 1
Bilagor
1. Ansvarsmatris
2. Kalkyl för Färdigt Ljus perioden 2015-2028
3. Utflyttning av elleveranspunkter
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
3(10)
Syfte
Färdigt Ljus ger möjlighet att utveckla och effektivisera kommunens belysningsverksamhet. Hamn
och Gatuförvaltningen (förvaltningen) och Varberg Energi AB (bolaget) arbetar gemensamt med att
spara miljön genom mindre energianvändning och med ny belysning öka tryggheten hos kommunens
invånare i det offentliga rummet. Den minskade energikostnaden används till att finansiera LEDombyggnaden och öka reinvesteringen i befintlig belysningsanläggning. Rapporten beskriver
omfattning och arbetssätt mellan Hamn och Gatuförvaltningen och Varberg Energi AB inom ramen
för Färdigt Ljus.
Avgränsning
Förvaltningen ansvarar för utveckling av befintliga och nya belysningsanläggningar. Förvaltningen
finansierar utbyggnad av nya belysningsanläggningar.
Bolaget ansvarar för drift, underhåll och reinvestering på befintlig och ny tillkommande belysningsanläggning. Bolaget projekterar ombyggnad av befintlig belysningsanläggning samt projekterar och
utför nya belysningsanläggningar där förvaltningen inte handlar upp som general- eller totalentreprenad.
Bakgrund
Varbergs kommun tecknade 1993-12-21 ett Förvaltningsavtal med Varberg Energi AB omfattande
leverans av energi, drift & underhåll och förnyelse av gatubelysningsanläggningen inom det område
där Varberg Energi AB har nätkoncession. Samma avtal tecknades med Varbergsortens Elkraft. Dessa
båda avtal löper till 2017-12-31.
Resterande delar av kommunens belysningsanläggning, inom områden där Fortum, Vattenfall och
EON har nätkoncession, hanterats med korta avtal och varierande innehåll. Sammanlagt omfattar
dessa avtal 8 % av kommunens gatubelysningsanläggning.
VD för Varberg Energi AB fick i december 2013 uppdrag av styrelsen i Varberg Energi AB att framställa förslaget om Färdigt Ljus till ägaren, Varbergs kommun. Färdigt Ljus föredrogs i kommunstyrelsens arbetsutskott 18 mars 2014 som gav uppdraget att bereda Färdigt Ljus till Hamn och
Gatuförvaltningen tillsammans med Varberg Energi AB.
Omfattning
Varbergs kommuns anläggning för offentlig belysning överförs till bolaget enligt de ekonomiska
förutsättningar som kommunen och bolaget avtalar. En återköpsklausul skall finnas med i det avtal
som träffas mellan kommunen och bolaget.
Som ägare tar bolaget över befintliga avtal med övriga entreprenörer som utför arbeten på
belysningsanläggningen inom kommunen. Bolaget tar också över samtliga leveranspunkter för el till
anläggningen som ägs av kommunen och svarar för betalning av fakturerade nät- och elhandelsavgifter.
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
4(10)
Bolaget har funktionsansvar för anläggningen och utför drift, underhåll och reinvestering. Ingående
delar enligt följande:
•
Styrning av brinntid för anläggningen.
•
Rondning av anläggningen som säkerställer en säker och bra funktion.
•
Registrering och dokumentation av felanmälan och åtgärder.
•
Felavhjälpning, omedelbar åtgärd/ inom 3 dagar/ inom 3 veckor.
•
Beredskap/ jour för insatser på anläggningen 24 timmar/dygn.
•
Felsökning och reparation av kabelfel i anläggningen.
•
Hantering av trafikskador och övrig åverkan på anläggningen.
•
Kabelutsättning av belysningskablar vid schaktarbeten.
•
Rostskadebesiktning av belysningsstolpar.
•
Ajourhållning av digitalt kartmaterial samt register över samtliga ljuspunkter.
•
Planering och arbetsledning av drift, ombyggnad och reinvestering.
•
Arbeten på anläggningen utförs enligt Bolagets arbetsmiljöcertifiering OHSAS 18001 och
föreskriften AFS2001.1. Arbete på anläggningen utförs med skylift för eldrift – bra för
montörer, allmänhet och miljön.
•
Bolaget har elbehörighet- och anläggningsansvar för belysningsanläggningen.
•
Bolaget ansvarar för TA-planer, tillstånd mm, vid arbete på Kommunens och Trafikverkets
vägar.
•
Inspektion av schaktavstängningar under helger.
•
Bolaget ansvarar som Bas-P och Bas-U vid arbete på anläggningen.
Bolaget svarar för samordning med markprojektör och ledningsägare.
Projektering av åtgärder utförs av bolaget och redovisas för förvaltningen som beslutar om föreslagen åtgärd skall genomföras.
Förvaltningen, bolaget och samhällsutvecklingskontoret tar tillsammans fram en belysningsstrategi,
strategisk långsiktig plan samt en belysningsplan, operativ plan för Varbergs kommun.
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
5(10)
Bolaget genomför ombyggnad av belysningsanläggningen till LED-belysning. Detta skall resultera i
minskad energianvändning med 75 %. Den minskade energikostnaden skall finansiera LEDinvesteringen och ett förväntat ökat reinvesteringsbehov. Kommunens kostnad för Färdigt Ljus under
perioden 2015-2028 skall vara samma kostnad per ljuspunkt som 2013, undantaget indexuppräkning
som avtalas och förändrad energiskatt.
Genomförande
Förvaltningen och bolaget har uppdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott att bereda ärendet och
lämnar denna rapport till kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutar om fortsatt hantering.
•
•
•
•
•
•
Beredning av Färdigt Ljus, november 2014
Beslut i VE styrelse december 2014
Information Färdigt Ljus i HGNAU 2014-12-01 och HGN 2014-12-15
Beslut Färdigt Ljus i HGNAU 2015-02-02 och HGN 2015-02-16
KSAU och KS, våren 2015
KF, våren 2015
Samordningsfördelar
Förvaltningen har med Färdigt Ljus fortsatt rådighet över belysningsanläggningen. Alternativt kan
detta uttryckas som att belysningsanläggningen säljs till bolaget men att förvaltningen fortsatt
beslutar om belysningsstandard vid ombyggnad och nyanläggning utan att ha en egen organisation
av den omfattning som en alternativ hantering enligt nuvarande modell kräver.
Förvaltningen har en motpart för frågor avseende belysningsanläggningen. Ett avtal i stället för
nuvarande fem minskar administration och säkerställer samma servicegrad i hela kommunen.
Genom Färdigt Ljus samlas kompetensen att äga och driva elanläggningar på ett ställe i kommunen.
För bolaget innebär det bredare verksamhet där resurser, beredskapsorganisation, fordon mm, kan
samordnas. Det elektriska anläggningsansvaret samlas i bolaget.
Bolaget kan, med en utökad belysningsanläggning få ekonomiska fördelar vid upphandling av
material och tjänster.
Givet den stadsutveckling som kommer att ske inom kommunen ökar införande av Färdigt ljus
förvaltningens möjligheter att fokusera på det stora engagemang det innebär under många år
framåt.
Arbetssätt
Förvaltningen och bolaget har tillsammans tagit fram en matris, bilaga 1, som beskriver hur
förvaltningen och bolaget hanterar Färdigt Ljus. Matrisen beskriver vem som tar beslut, beställer,
planerar, utför och följer upp de olika delarna som omfattas av Färdigt Ljus.
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
6(10)
I bilaga 1 visas modeller för:
•
•
•
•
Ny belysningsanläggning i nyexploaterat område
Mindre upprustning som räknas som underhållsåtgärd
Upprustning/uppgradering av belysningsanläggning i befintligt område i egen regi
Upprustning/uppgradering av belysningsanläggning i befintligt område som general- eller
totalentreprenad
Ekonomisk redovisning
Kostnader redovisas enligt följande:
•
•
•
•
•
•
Kostnad för elnätsavgifter
Kostnad för elhandelsavgifter
Kostnad för drift & underhåll
Kostnad för reinvestering uppdelad på genomförda projekt
Kostnad för genomförd LED-investering uppdelad på genomförda projekt
Kostnad för trafikskador och åverkan på anläggningen
Uppföljning
Uppföljning görs årsvis för avstämning av resultatet mot den kalkyl som förvaltningen och bolaget
tillsammans beslutar skall gälla för genomförande av projektet Färdigt Ljus. Se bilaga 2, kalkyl för
Färdigt Ljus perioden 2015-2028.
Upphandling
Inom ramen för Färdigt Ljus arbetar bolaget med att konkurrensutsätta olika delar:
•
•
Bolaget upphandlar all material inom projektet enligt LUF
Bolaget upphandlar underentreprenörer enligt LUF
Vidare används gällande avtal och samråd förs inom följande område:
•
•
Bolaget använder Varbergs kommuns upphandlade elhandelspris inom projektet
Bolaget genomför upphandling av LED-belysning i samråd med förvaltningen
Alternativ
Nedan redovisas alternativ till den i rapporten beskrivna lösningen.
Verksamheten fortsätter som idag med skilda avtal till 2017-12-31.
Fördelar
•
Inga resurser behöver läggas på utveckling av verksamheten
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
7(10)
Nackdelar
•
•
•
•
Skilda avtal, olika löptider, varierande servicegrad
Driver administration
Miljövinster, lägre energikostnad och förbättrad belysning senareläggs
Behov av ökad reinvestering hanteras inte i nuvarande avtal
Verksamheten upphandlas från 2018-01-01
Fördelar
•
•
Marknaden prövas fullt ut
Låg risk för kritik hur marknaden hanteras
Nackdelar
•
•
•
•
Kräver stora resurser, uppskattat till mellan 700 – 1000 timmar, för att genomföra en upphandling
Kräver stora investeringar, uppskattat till mellan 4 – 5 MSEK, om leveranspunkter för el till
anläggningen skall göras åtkomliga för en ny entreprenör. Se beskrivning bilaga 3, utflyttning
av elleveranspunkter.
Behov av ökad reinvestering senareläggs 3 år
Miljövinster, lägre energikostnad och förbättrad belysning senareläggs 3 år
Belysningsanläggningen säljs till högstbjudande
Fördelar
•
Marknaden prövas fullt ut
Nackdelar
•
•
•
•
Komplex upphandling som omfattar delarna drift & underhåll, reinvestering, LED-ombyggnad
samt projektering och utförande av om- och nybyggnad
Kräver stora investeringar, uppskattat till mellan 4 – 5 MSEK, om leveranspunkter för el till
anläggningen skall göras åtkomliga för en ny entreprenör. Se beskrivning bilaga 3, utflyttning
av elleveranspunkter.
Kräver en större organisation på Hamn och Gatuförvaltningen för belysningsverksamheten
Samordning av arbeten blir svårare med en extern entreprenör samtidigt som vinsten med
planerade samförläggningar påverkas negativt.
Ägande i kommunalt bolag
I kommunens redovisning och anläggningsregister är en anläggning bokförd som ”gatubelysning” och
den har värdet 792 tkr. När det gäller övrig gatubelysning behövs en värdering av hur stor del av
genomförda investeringar som är gatubelysning.
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
8(10)
Investeringsmoms på gatubelysning har lyfts i det s.k. kommunkontosystemet och inte det vanliga
affärsmomssystemet. Om man har lyft moms för mer än 100 tkr så skall den återföras för investeringar gjorda de senaste 5 åren och om gatubelysningen är att se som inventarier de senaste 10 åren
om gatubelysningen är att se som fastighet.
Det bedöms inte finnas särskilt många gatubelysningsinvesteringar där momsen överstiger 100 tkr.
Moms som har lyfts i kommunkontosystemet kan inte återföras och sedan lyftas av bolaget i affärsmomssystemet. Den återförda momsen blir då en kostnad som marginellt höjer det bokförda värdet.
Det är inte så att kommunens kostnad ökar om man för över gatubelysningen till bolaget. För man
över den till bokfört värde kommer driftkostnaden till bolaget att öka med ränta och avskrivning.
Kommunen har redan idag dessa kostnader och det blir ingen skillnad om kommunen istället får
kostnaderna i ett driftavtal. I övrigt kan konstateras:
•
•
•
•
Om kommunen säljer till bokfört värde blir det ingen resultatpåverkan
Särskilda kostnader i samband med försäljning påverkar det ekonomiska utfallet
Samma regler för mervärdesskatt om verksamheten bedrivs i primärkommunen eller i
kommunens bolag
Genom konceptet Färdigt Ljus underlättas kommunens investeringsprocess då primärkommunen bara får en årlig avgift att betala och investeringarna görs i kommunens
dotterbolag. Investeringar i gatubelysning behöver inte beredas bland kommunens egna
investeringar utan kan istället ligga hos dotterbolaget Varberg Energi. Fördelarna är att
investeringarna kan göras snabbare och smidigare. Tidpunkten för investering i ny gatubelysning styrs av behov och arbetskapacitet och kan samordnas vilket ger ekonomiska
fördelar.
Referens: Magnus Widén, Ekonomichef, Varbergs kommun
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
9(10)
Omvärldsutblick
Ett närliggande exempel på överföring av gatubelysning till kommunens energibolag är Alingsås, där
kommunstyrelsens arbetsutskott 2008 uppdrog åt kommunledningskontoret att utreda överföring av
gatubelysningen till Alingsås Energi. Tekniska nämnden visar på motiv för att genomföra överföringen
enligt följande:
•
•
•
•
•
Övertagandet är en möjlighet att samordna och effektivisera gatubelysningsverksamheten i
Alingsås kommun inom kommunkoncernens regi med syfte att bättre utnyttja befintlig
kompetens och resurser inom kommunen och där avtalet skall bygga på transparens och
samarbete.
Förslaget innebär att Alingsås kommun överför anläggningarna till Alingsås Energi AB och
köper ljus av bolaget enligt fastställda kriterier.
Genom detta samlas kompetensen att äga och driva elanläggningar på ett ställe i kommunen.
För bolaget innebär detta bl.a. bredare verksamhetsområde där beredskapsorganisation,
fordon mm kan samordnas.
För kommunen innebär det framförallt att dubbla kompetenser inte behövs i organisationen
samt att det elektriska anläggningsansvaret samlas hos Alingsås Energi AB.
Tekniska kontoret redovisar följande huvudprinciper för avtal:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Anläggningarna skall säljas till bolaget för bokfört värde.
Bolaget skall inkomma med målbeskrivningar om energibesparingar kring gatubelysningen.
Ansvaret att hålla gatubelysningen på allmän plats kvarstår hos kommunen.
Kommunen beslutar om kvalitet och utbyggnad av gatubelysningen.
Avtalskostnaden är kopplad till anläggningens värdering och köpeskilling.
Avtalskostnaden baseras på anläggningsregister som skall innehålla byggår, armaturtyp, ljuskälla, lampeffekt, brinntid, stolptyp, investeringskostnad och avskrivningstid.
Investeringar för effektiviseringar beslutas i samråd.
Avtalet skall följas upp årligen.
Avtalstiden skall vara 10 år.
En återköpsklausul skall finnas i avtalet.
Beställning av nyanläggning sker enligt följande:




Alingsås kommun begär offert med definierad kvalitet.
Alingsås Energi projekterar och kostnadsberäknar,
Alingsås kommun beställer.
Alingsås Energi anlägger och för anläggningen till anläggningsregistret.
Efter kontakt med VD för Alingsås energi i juni -14 för dialog om deras erfarenhetet kan konstateras:
•
•
Fem år efter införandet finns det två nöjda parter; energibolag och förvaltning
Omfattningen är lik det föreslagna upplägget dvs ett funktionsansvar för energibolaget och
med rådighet över utformingen kvar hos förvaltningen
RAPPORT
Organisation
Hamn och Gatuförvaltningen
Varberg Energi AB
•
Projekt
Färdigt Ljus i Varbergs kommun
Datum
2015-01-14
Dok Nr
Rev
3.0
Sida
10(10)
Energieffektivisering/investeringar genomförs löpande
Ett ytterligare exempel i närområdet är Ulricehamns kommun med avtal tecknat 1998. Avtalet är
kortfattat och inga direkta erfarenheter kan dras av det.
Frågor att arbeta vidare med
•
•
•
•
•
Till vilken kostnad kan kommunen sälja belysningsanläggningen till bolaget. I den redovisade
kalkylen, bilaga 2, är det inte medräknat någon kostnad (före ikraftträdande)
Faktiska kostander för den dagliga driften av anläggningen behöver klarställas (före ikraftträdande)
Belysningsstrategi, strategisk och långsiktig plan för kommunen tas fram av Förvaltningen
tillsammans med berörda förvaltningar i form av Stadsbyggnadskontoret och Samhällsutvecklingskontoret samt bolaget (under 2015)
Belysningsplan, operativ plan tas fram av bolaget (under 2015)
Beslut om nattsänkning av ny LED-belysning tas med utgångspunkt från analys av verkliga
provanläggningar där förvaltningen och bolaget gör en gemensam utvärdering (under 2015)
Slutsats
En försäljning av belysningsanläggningen till Varberg Energi AB är en möjlighet att effektivisera
belysningsverksamheten i Varbergs kommun inom kommunkoncernen. Det ger möjlighet att bättre
utnyttja kompetens och resurser inom kommunen med ett avtal som bygger på transparens och
samarbete.
Färdigt Ljus ger kommunen en reglerad kostnad under avtalsperioden och hanterar samtidigt det
ökade reinvesteringsbehov som kommer att krävas. Att ett teknikskifte till energieffektivare LEDbelysning pågår på olika delar i samhället ser vi dagligen. Många kommuner, trafikverket m.fl. bygger
idag anläggningar med LED-belysning med syfte att spara miljön, få en bättre ekonomi och lägre
underhållskostnader på sina anläggningar. Detsamma kan Varbergs kommun genomföra inom ramen
för Färdigt Ljus.
En rad samordningsfördelar både för förvaltningen och bolaget har identifierats. Det gäller både
resurseffektivitet, kompetensutveckling och inte minst ökad möjlighet för förvaltningen att fokusera
på pågående stadsutvecklingsprojekt.
Bilaga 1
Triggers
Tex:
Belysningsstrategi
Belysningsplan
Tillsyn enligt frekvens
Åtgärdar ej
Besiktiga
anläggning
Åtgärda
Åtgärda
Dokumentera
och lämna av
Ta fram
belysningsstrategi
Ta fram
Belysningsplan
Besiktiga anläggning
Beslutar om
åtgärd
Åtgärda
Dokumentera
och lämna av
R
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
VE
VE
VE
VE
A
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
VE
VE
VE
VE
S
Stadsbyggnadskontoret, VE
C
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen
I
Samhällsutvecklingskontoret, m fl
Elnätsägare,
M fl
Elnätsägare
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Förklaring: Case 2A.
Mindre upprustning som räknas som underhållsåtgärd. Medel för åtgärden finns inom VE och regleras i
regleras inom ramen för ”Färdigt ljus”-avtalet.
Bilaga 1
Triggers
Ej godkänd
Detaljplan
Upprustningsprogram
Belysningsstrategi
Belysningsplan
Besiktning av anläggning
Godkänd
Förprojektera
Genomföra
Projektering
Projektavslut
Idrifttagning
Förvalta
Klarställa
förutsättning
(triggers)
Förprojektera
Projektering
Godkänna
projektering
Genomföra
Idrifttagning
Projektavslut
Förvalta
R
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
VE
VE
VE
A
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
VE
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Elnätsägare
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
S
C
I
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Stadsbyggnadskontoret
Elnätsägare
Övriga
intressenter
Elnätsägare
Övriga
intressenter
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Förklaring: Case 2B.
Större förändring som sker inom egen regi (H&G). T ex en gata som redan finns. Gatuförvaltningen tar över
utveckling och ansvarar då för förprojektering och projektering (inkl. investering). Skall ej förväxlas med en
större förändring med totalentreprenad (se Case 2C).
Bilaga 1
Triggers
Ej godkänd
Detaljplan
Upprustningsprogram
Belysningsstrategi
Belysningsplan
Besiktning av anläggning
Godkänd
Förprojektera
Genomföra
Projektering
Projektavslut
Idrifttagning
Förvalta
Klarställa
förutsättning
(triggers)
Förprojektera
Projektering
Godkänna
projektering
Genomföra
Idrifttagning
Projektavslut
Förvalta
R
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen el.
entreprenör
Entreprenör
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Entreprenör
VE
Entreprenör
VE
A
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen, VE**
Elnätsägare
Elnätsägare,
VE mfl
VE
S
C
I
VE
VE*, Hamnoch
Gatuförvalt.
Stadsbyggnadskontoret
Elnätsägare
Övriga
intressenter
VE*
VE
Elnätsägare
Övriga
intressenter
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Förklaring: Case 2C.
Större förändring som sker med totalentreprenad. T ex en gata som redan finns. Gatuförvaltningen tar över utveckling och ansvarar då
för förprojektering och projektering (inkl. investering). Skall ej förväxlas med en större förändring som sker inom egen regi (se Case 2B).
* Beställar- och förvaltarfokus. ** Underentreprenör
Bilaga 1
Triggers
Ej godkänd
Detaljplan
Upprustningsprogram
Belysningsstrategi
Belysningsplan
Besiktning av anläggning
Godkänd
Förprojektera
Klarställa
förutsättning
(triggers)
Förprojektera
R
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
A
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
C
I
Projektering
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
S
VE
STK
Genomföra
Projektering
Projektavslut
Idrifttagning
Förvalta
Godkänna
projektering
Genomföra
Idrifttagning
Projektavslut
Förvalta
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
VE
VE
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE
VE
VE
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Elnätsägare
Hamn- och
Gatuförvaltningen
VE*, Hamnoch
Gatuförvalt.
VE
Elnätsägare
Övriga
intressenter
Elnätsägare
Övriga
intressenter
Hamn- och
Gatuförvaltningen
Förklaring: Case 1.
Ny belysningsanläggning i nyexploaterat område – från idé till förvaltning.
Arbetsflödet är detsamma som Case 2B (större utveckling i egen regi). Finansieras genom exploatering, hanteras av Hamn- och Gatuförvaltningen. * Beställar- och förvaltarfokus.
Bilaga 2.
Kalkyl Färdigt Ljus i Varbergs kommun
ÅR
Reinvestering
10 950
ljuspunkter
LED
Investering
Armaturer
Summa
investering
Kapitalkostnad
LED-investering
2015
800
4 500
5 300
90
500
2016
1 000
4 500
5 500
1 098
2017
1 350
4 500
5 850
2018
1 650
4 500
2019
Fast
Rörlig
kostnad kostnad
El
El
Drift &
Underhåll
Intäkt VK
4 300
1 600
7 650
500
3 145
1 550
7 650
1 683
500
2 425
1 300
7 650
6 150
2 160
500
1 700
1 240
7 650
2 150
2 150
2 313
500
1 080
1 150
7 650
2020
2 200
2 200
2 241
500
1 080
1 150
7 650
2021
2 250
2 250
2 169
500
1 080
1 150
7 650
2022
2 350
2 350
2 097
500
1 080
1 150
7 650
2023
2 400
2 400
2 025
500
1 080
1 150
7 650
2024
2 450
2 450
1 953
500
1 080
1 150
7 650
2025
2 700
2 700
1 665
500
1 080
1 150
7 650
2026
3 150
3 150
1 170
500
1 080
1 150
7 650
2027
3 550
3 550
693
500
1 080
1 150
7 650
2028
3 750
3 750
450
500
1 080
1 150
7 650
31 750
18 000
49 750
Summa investering 2015-2028 = 3 550 Kkr / år Anläggningens investeringsbehov beräknat till 3 200 Kkr/år (160 Mkr / 50 år)
Ökat reinvesteringsbehov från 2019 (p.g.a. stor utbyggnad under 1970-talet) ingår i kalkylen
Inga kostnader eller intäkter har indexreglerats för att tydligare visa resultat i kostnadsläge 2013.
Bilaga 3.
Utflyttning av el-leveranspunkter
Vid upphandling av drift och underhåll på gatubelysningen krävs att el-leveranspunkterna
skall vara åtkomliga för en entreprenör. Inom Varberg Energi har el-leveranspunkter till
gatubelysningen under alla år byggts in i bolagets transformatorstationer. Orsaken till detta
är en lägre kostnad för kommunen, eller som det hanterats i Varberg ingen kostnad alls. Det
har varit en fördel att via bolagets manöverkablar få en gemensam central styrning av tider
för tändning och släckning av gatubelysningen. Styrsystemet ägs och bekostas av bolaget
och har minskat kommunens kostnader för energi till belysningsanläggningen genom
möjligheten att exakt styra brinntiden.
Kostnaden för el-leveranspunkter och styrning har varit en del i bolagets åtagande också före
1993 då nuvarande avtal tecknades. Detta förfarande är mycket vanligt och har tillämpats
hos de flesta eldistributörer i Sverige.
När det gäller mätning av energi till gatubelysningsanläggningar skall enligt ellagen den som
har nätkoncession mäta mängden el och dess fördelning över tiden. Tidigare har många
företag, däribland Varberg Energi, beräknat energin till gatubelysningen. Under 2013
utfördes ombyggnad av samtliga el-leveranspunkter för gatubelysning till nya fjärravlästa
mätare som ger ett exakt underlag för sammanställning av energi till gatubelysningen. Denna
ombyggnad bekostades av bolaget helt enligt kraven i ellagen.
Svenska Kommunförbundet har beräknat kostnaden för att flytta ut mätpunkter för att göra
el-leveranspunkter åtkomliga vid en upphandling. Kostnaden för att installera en enda
mätpunkt uppgår i normalfallet till ca 25 000 kronor. Inom området där Varberg Energi har
nätkoncession finns 125 mätpunkter motsvarande drygt 3 Mkr för utflyttning + kostnad för att
styra brinntid för belysningsanläggningen = totalt 3 – 4 Mkr.
Utflyttningen kräver därutöver en el-servis som idag kostar 22 100 kronor. Om vi förutsätter
att alla 125 el-leveranspunkter är kvar blir detta en ytterligare kostnad med 2,8 Mkr.
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
13. Yttrande över remiss: Granskning av detaljplan för
skola och idrottshall i Trönninge
Dnr: HGN 2014/0031
Handläggare: Magnus Johansson
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 20
Dnr HGN 2014/0031
Yttrande över remiss: Granskning av detaljplan för
skola och idrottshall i Trönninge
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
-
tillsyrka förslaget till detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge
-
bullerskyddet ska placeras mellan väg- och skolområdet
-
angöringsgatan från den norra cirkulationen ska betecknas lokalgata i
detaljplanen samt avslutas med en vändplats
-
planbeskrivningen ska kompletteras med avsnitt och text beträffande
naturområdets innehåll
-
planområdet ska utökas vid den norra cirkulationen, så att hela cirkulationen ryms inom planen
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
Stadsbyggnadskontoret arbetar med en detaljplan för skola och idrottsplats i
Trönninge. Planområdet ligger i Södra Trönninge, 3 km norr om Varbergs stadskärna och är ca 12 ha stort. Förslaget till detaljplan tillåter en byggnadshöjd på
16 meter, vilket möjliggör 3 våningar. Skolan planeras vara färdigbyggd hösten
2017. Idrottshallen kommer inrymma en friidrottshall, en gymnastikhall och en
vanlig idrottshall med tillhörande omklädningsrum. Infart till området föreslås
ske från en ny anslutningsväg som på sikt planeras bli en del av en genomgående
gata från Lindhovsrondellen till befintlig Österled. Ett förslag till planprogram
40 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
för en större del av Trönninge har tidigare varit utsänt på samråd, men denna har
inte blivit antagen ännu.
I tidigare samrådsskede avstyrkte hamn- och gatunämnden förslaget till detaljplan, då nämnden ansåg att man borde invänta planprogrammet innan detaljplanen antogs.
Yttrande
I samrådsfasen avstyrkte hamn- och gatuförvaltningen förslaget till detaljplan för
skola och idrottshall i Trönninge med hänvisning till att man borde avvakta
planprogrammet för Södra Trönninge. Det finns ett flertal frågor som ännu inte
är lösta i området och som borde vara hanterade inom programmet. Förslaget
stämmer inte heller överens med gällande fördjupad översiktsplan från 2010.
Byggnadsnämnden har inte kommenterat hamn- och gatunämndens synpunkter
angående detta i samrådsredogörelsen och det förs heller inte någon diskussion
om varför man valt att hantera detaljplanen för skolan på det sättet. Byggnadsnämnden skriver i sin samrådsredogörelse som svar på hamn- och gatunämndens
avstyrkande följande: ”Planen för skolan och idrott i Trönninge kommer inte att
föregås av planprogrammet för Södra Trönninge”.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag
Byggnadsnämnden
41 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2014/0031-7
Handläggare: Magnus Johansson
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2015-01-22
Yttrande över remiss: Granskning av detaljplan för
skola och idrottshall i Trönninge
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att:
-
tillsyrka förslaget till detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge
bullerskyddet ska placeras mellan väg- och skolområdet
angöringsgatan från den norra cirkulationen ska betecknas lokalgata i
detaljplanen samt avslutas med en vändplats
planbeskrivningen ska kompletteras med avsnitt och text beträffande
naturområdets innehåll
planområdet ska utökas vid den norra cirkulationen, så att hela cirkulationen ryms inom planen
Beskrivning av ärendet
Stadsbyggnadskontoret arbetar med en detaljplan för skola och idrottsplats i
Trönninge. Planområdet ligger i Södra Trönninge, 3 km norr om Varbergs stadskärna och är ca 12 ha stort. Förslaget till detaljplan tillåter en byggnadshöjd på
16 meter, vilket möjliggör 3 våningar. Skolan planeras vara färdigbyggd hösten
2017. Idrottshallen kommer inrymma en friidrottshall, en gymnastikhall och en
vanlig idrottshall med tillhörande omklädningsrum. Infart till området föreslås
ske från en ny anslutningsväg som på sikt planeras bli en del av en genomgående
gata från Lindhovsrondellen till befintlig Österled. Ett förslag till planprogram
för en större del av Trönninge har tidigare varit utsänt på samråd, men denna har
inte blivit antagen ännu.
I tidigare samrådsskede avstyrkte hamn- och gatunämnden förslaget till detaljplan, då nämnden ansåg att man borde invänta planprogrammet innan detaljplanen antogs.
Förslaget till detaljplan är nu utsänt för granskning och byggnadsnämnden vill ha
in eventuella synpunkter senast den 27 februari 2015.
Förvaltningens överväganden
I samrådsfasen avstyrkte hamn- och gatuförvaltningen förslaget till detaljplan för
skola och idrottshall i Trönninge med hänvisning till att man borde avvakta
planprogrammet för Södra Trönninge. Det finns ett flertal frågor som ännu inte
42 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
är lösta i området och som borde vara hanterade inom programmet. Förslaget
stämmer inte heller överens med gällande fördjupad översiktsplan från 2010.
Byggnadsnämnden har inte kommenterat hamn- och gatunämndens synpunkter
angående detta i samrådsredogörelsen och det förs heller inte någon diskussion
om varför man valt att hantera detaljplanen för skolan på det sättet. Byggnadsnämnden skriver i sin samrådsredogörelse som svar på hamn- och gatunämndens
avstyrkande följande: ”Planen för skolan och idrott i Trönninge kommer inte att
föregås av planprogrammet för Södra Trönninge”.
Trafik
Hamn- och gatuförvaltningen har aktivt tagit del i utformningen av trafiksystemet kring skolan, bl.a. genom framarbetandet av ett trafikförslag, vilket utgör
grunden i planförslagets trafiklösningar. Från förvaltningens sida har det varit
viktigt att angörningen till skolan inte omöjliggör en framtida genomgående Östergatan från lindhovsrondellen till befintlig Österled, då detta är av vikt för stadens övergripande trafikstruktur.
Detaljplanen anger att ett bullerskydd i form av en bullervall ska placeras inom
vägområdet för huvudgatan. Förvaltningen anser att denna bör vara placerad på
gränsen mellan skoltomten och vägområdet, så att halva vallen ligger inom skolområdet och den andra halvan inom vägområdet. Detta för att underlätta för drift
och underhåll samt gestaltning.
Angöringsgatan från den norra cirkulationen och in till området för teknisk anläggning bör utgöra lokalgata, eftersom det här finns allmänna angöringsbehov.
Gatan ska dessutom avslutas med en vändplats.
Planområdet ska utökas vid den norra cirkulationen, så att hela cirkulationen
ryms inom planen, dvs. även gång- och cykelbanan.
Naturområde
Skolfastigheten är tänkt att bebyggas för att ta emot 400 elever. Förvaltningen
bedömer att det kommer att finnas intresse för att för utevistelse komplettera ytor
på tomtmark med naturytorna runt skolfastigheten. Det flesta av skolorna i Varbergs kommun har idag tillgång till allmänna ytor intill skolfastigheten. Dessa
ytor används regelbundet som komplement till den egna skolfastigheten. Föreliggande förslag till detaljplan gör det möjligt att inom område ”Natur” anlägga
gc-väg, gångvägar, lek-och grillplats, dagvattendammar och att anlägga nya
åkerholmar som kompensation för planerade borttagna naturvärden inom kvartersmark. Åtgärderna behöver kunna utföras för att området ska fungera bra som
närområde till skolfastigheten.
I samrådet till föreliggande detaljplan föreslog hamn- och gatunämnden att naturområdet mellan skolfastighet och Himleån skulle ingå i detaljplanen. Aktuellt
43 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
44 (52)
förslag till detaljplan är utformat på detta sätt, vilket är bra. Planförslaget innehåller ett stort område betecknat ”Natur” i planområdets västra del. Anvisningarna i föreliggande planbeskrivning bör kompletteras med rubrik och text beträffande naturområdets innehåll.
En stor del av naturområdet inom föreslagen detaljplan ligger 100 meter från
stranden och området omfattas idag av strandskydd. Strandskyddets avsikt är att
bevara naturvärden och tillgängliggöra området nära vatten och vattendrag. De
befintliga naturvärdena på platsen bedöms finnas inom den befintliga trädzonen
närmast Himleån. Det i detaljplanen föreslagna naturområdet omfattar inte den
befintliga trädzonen utmed Himleån, denna strandvegetation ligger utanför planområdet. Detaljplanen föreslår att strandskyddet upphävs inom föreslagen planlagd ”Natur”, dvs. det område som idag är åkermark. Eftersom syftet med
strandskyddet uppnås i och med planläggningen av området som allmän platsmark natur bedömer vi att det upphävda strandskyddet inte skadar platsens naturvärden men ändå samtidigt ökar allmänhetens tillgänglighet till området.
Allmänt
Hamn- och gatuförvaltningen är medveten om att behovet av en skola i
Trönninge är skriande samt att det är viktigt att få till en detaljplan om skolan
ska stå färdig redan till hösten 2017. Byggnadsnämnden har klargjort att detaljplanen för skolan inte kommer att avvakta planprogrammet. Förvaltningen har
deltagit i arbetet med trafiklösningar och känner sig tillfreds med föreslagen trafikstruktur kring skolan. Sammantaget leder detta till att förvaltningen föreslår
nämnden att tillstyrka planförslaget i granskningsskedet trots avsaknad av program samt att förslaget strider mot fördjupad översiktsplan.
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Magnus Johansson
Strategisk Trafikplanerare
3,7
3,8
3,0
3,5
4,2
16
4,1
3,7
SR
3,7
3,5
4,2
3,9
3,6
3,8
1383K-2004/31.3
3,6
1383K-2004/31.1
3,9
3,7
3,9
4,3
4,4
3,9
E
3,8
3,8
3,8
4,9
HUVUDGATA
4,1
3,2
3,9
3,4
4,1
4,7
NATUR
4,3
2,6
16
3,9
5,2
4,8
3,1
3,7
4,6
3,3
5,5
HU
3,5
3,5
3,1
3,7
Kvartersmark
VUD
5,8
3,2
4,0
4,3
3,9
6,3
4,8
4,2
5,9
SR
6,9
4,0
2,9
E
6,8
SR
4,3
och grillplats
6,4
TA
GA
3,3
3,6
6,8
6,7
Skola, kultur och fritid
4,4
4,6
6,3
7,6
6,6
3,5
4,2
4,1
7,2
3,5
8,3
4,2
6,9
5,4
NATUR
6,7
6,9
4,5
4,8
2,9
dagvattendamm
7,0
4,1
1,9
3,2
7,5
4,4
Dagvattendamm ska anordnas
7,5
5,1
3,2
7,1
6,5
4,6
3,8
5,5
Huvudgata
7,3
10247
6,5
4,9
2,3
1383K-2009/94.1
VU
HU
7,3
5,1
ATA
DG
7,2
4,0
3,4
-
6,8
7,4
5,7
4,7
6,1
3,8
7,0
6,1
7,4
4,7
4,2
5,9
/94.1
009
5,6
3,3
4,2
3K-2
138
6,4
1212
3,9
4,9
3,8
5,3
1021
MARKENS ANORDNANDE (utformning av
kvartersmark)
Mark och vegetation
4,8
5,1
5,3
4,2
4,7
5,3
5,4
5,2
2,8
4,3
5,2
4,3
9618
5,2
Plankarta skala 1:2000 (A1)
3,7
3,7
3,8
3,8
Utformning
16
5,3
3,5
3,5
4,2
4,4
4
4,1
3,7
Lr2
3,7
3,7
3,5
4,2
3,9
1:21:2
3,6
3,8
1383K-2004/31.3
1383K-2004/31.3
1383K-2004/31.1
1383K-2004/31.1
Strandskydd
3,6
Sv3
Sv1
3,9
3,7
3,9
1:13
4,3
-
4,4
3,8
3,85
3,8
7
3,9
Sv
3,8
4,9
4
Sv
Lr3
1:13
4,1
3:1
3:1
3,2
3,9
3,4
4,1
4,07
4,7
Lr1
4,3
1:13
Sv1
1383K-2004/31.1
1383K-2004/31.2
2,6
3,3
6
Sv
Sv2
5,2
4,8
4,15
3,9
6,4
3,1
Lr4
3,7
4,6
3,3
5,8
3,2
5,5
4,0
3,5
3,5
4,3
Ny4
3,9
1213
6,8
4,3
4,31
3,1
3,7
Ny3
4,8
4,2
5,9
6,9
4,0
2,9
SKOLA
3,6
4,4
4,41
6,8
6,7
4,6
1:13
6,3
7,6
6,6
3,5
Str
4,2
k
ds
an
4,1
18:7
7,2
d
yd
7,65
3,5
8,3
4,2
6,9
5,4
6,7
6,9
4,5
4,54
4,8
2,9
1383K-2001/68.2
7
7,0
4,1
1,9
3,2
Beteckningar GRUNDKARTA
7,5
7,5
7,51
4,4
7,4
5,7
6,8
7,1
s-67
6,5
4,7
4,6
4,57
3,8
7,2
7,2
5,5
4,0
3,4
7,3
7,3
5,1
10247
10247
7,3
7,28
6,5
4,9
2,3
1383K-2009/94.1
1383K-2009/94.1
i december 2013
1:13
5,1
3,2
4:1
0
1383K-2013/14.1
1383K-99/58.1
Fastighetsbeteckning
4:2
Bostadshus resp, uthus takkonturen
7,4
7,4
4,7
4,72
Annan byggnad
5,9
5,6
3,3
6,4
6,35
4,2
1212
1212
Granskningshandling
Benny Antonsson
Bostadshus resp uthus husliv
1383K-2001/68.1
7,0
6,98
6,1
1:102
Sv1
6,1
3,8
.1
9/9/94.14
200009
38K3K- -2
13813
Koordinatsystem i plan SWEREF 99 12 00
1:30
3,9
4,9
J J
3,8
5,3
5,31
1021
1021
Sv8
4,8
5,1
J
J
J
J
Beslutsdatum
5,3
5,32
1:12
4,2
4,2
4,7
d
an
Str
Varberg kommun
5
4
3
5,3
5,32
5,31
5,4
5,35
5,2
5,24
2,8
dd
y
sk
0.0
5,2
Lr5
Rasterbilder: F:\SBK\1 GEMENSAMT\logotyper\kommunlogga\VAPEN.BMP
1022
6,3
9618
9618
4,3
5,2
Datum 2013-12-12, reviderad 2014-12-11
15:4
Illustration, skala 1:2000 (A1)
0
10
20
20
SKALA 1:1000 (A1)
20
50
100 m
Antagen KS/BN
20xx-xx-xx
Laga kraft
20xx-xx-xx
Sten Hedelin
Planchef
XXX
Innehåll
Sammanfattning
2
Planprocessen
2
Planprocessens gång, tidplan, planhandlingar, övriga handlingar
Inledning
4
Plandata, syfte, uppdrag, tidigare ställningstagande
Planeringsförutsättningar
6
Karta över planområdet, markägoförhållanden, mark och vegetation,
geotekniska förhållanden, markradon, fornlämningar och kulturhistoria, buller, befintlig bebyggelse, service, teknisk försörjning
Planförslag
9
Bebyggelse, grönstruktur, service, trafik, teknisk försörjning
Konsekvenser
10
Hushållning med mark- och vattenområden m.m., behovsbedömning,
kulturmiljö, naturmiljö, påverkan på luft, påverkan på vatten, störningar, sociala konsekvenser
Genomförande av projektet
12
Organisatoriska frågor, fastighetsrättsligga frågor/fastighetskonsekvensbeskrivning, ekonomiska frågor, tekniska frågor
Medverkande
15
3
Inledning
Plandata
Planområdet ligger i Trönninge, 3 km norr om Varbergs stadskärna. Området är ca 12 ha.
Syfte
Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförandet av skola och idrottshall i Trönninge, samt
säkerställa driften av vatten, avlopp och dagvatten för denna planen och för Trönninge samhälle. Planen syftar också till att säkerställa tillgängligheten för allmänheten till Himleån och
dess strandområde.
Uppdrag
Kommunstyrelsens arbetsutskott gav uppdraget att utforma detaljplan för skola i Trönninge i
planbesked den 5 maj 2013.
Tidigare ställningstaganden
Riksintressen och förordnanden
Ekologiskt särskilt känsliga områden (3 kap 3 § Miljöbalken)
Himleån är ett ekologiskt känsligt område. Dessa är mark- och vattenområden som är viktiga att skydda mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Ekologiskt känsliga områden är på
grund av sina mark- och vattenförhållanden instabila. Dessa områden kan vara svårt påverkade eller innehålla hotade växt- och djurarter.
Område med särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken
Hallandskusten hör till de områden med särskilda hushållningsbestämmelser där hänsyn ska
tas till natur- och kulturvärden enl 4 kap Miljöbalken. Turismens och friluftslivets intressen
ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra
ingrepp i miljön. Området begränsas i öster av väg E6. Bestämmelsen utgör dock inte hinder
för utvecklingen av befintliga tätorter. Behovet av närrekreationsområden och naturlandskap
för de som bor i staden är också viktigt att tillgodose.
Övriga riksintressen
Riksväg 41 som ligger i anslutning till planområdet är en viktig regional väg. Detsamma gäller för E6an som ligger öster om planområdet. Viskadalsbanan är av riksintresse för omledning av godstrafik vid planerade avbrott och akuta företeelser.
Strandskydd
Området närmast Himleån, 100m, omfattas av strandskydd.
Biotopskydd
Åkerholmarna och stengärdsgård inom planområdet omfattas av biotopskydd.
Översiktsplan
Fördjupad översiktsplan för Trönninge med omnejd antogs av Kommunfullmäktige 2010-0615. I den Fördjupade Översiktsplanen anges att förslaget innebär en större utbyggnad av
framförallt bostäder i Trönninge med omnejd.
Program
Det är upprättat ett programförslag för Södra Trönninge 2013-11-07 som var skickat på samråd 2013-11-21 till 2014-01-31.
4
Detaljplan
Området omfattas idag inte av detaljplan.
MKB
En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats tillhörande den Fördjupade översiktsplanen
för Trönninge med omnejd antagen 2010.
Karta över planområdet
5
Planeringsförutsättningar
Mark och vegetation
Planområdet utgörs av åkermark med inslag av tätare vegetation ner mot Himleån. I den
norra delen av planområdet finns ett dike med angränsande stenmur och växtlighet. Här finns
också det gamla reningsverket i Trönninge. Reningsverket är inte längre i bruk men det finns
en pumpstation för avloppsvatten. Inom området hanteras också sand från gator, vägar och
rännstensbrunnar. Sugbilen tömmer sand och sandblandat vatten från dagvattensystemet i
den gamla ringkanalen som fungerar som en avvattning. När sanden vattnats av pumpas vattnet vidare till Getteröverket via pumpstationen. Det finns viss risk för lukt, speciellt varma
sommardagar. Inom planområdet finns även ett par åkerholmar. Längs Lindbergsvägen finns
från Himleån och upp till Trönningeängs bostadsområde en till stora delar intakt dubbelsidig
allé med väl bevarade stenmur på båda sidor om vägen.
Geotekniska förhållanden
En geoteknisk undersökning har genomförts i samband med framtagandet av denna detaljplan. Uppmätta jorddjup inom detaljplaneområdet varierar från ett tunt jordtäcke på berg,
intill partier med berg i dagen, till omkring 20 m. I den södra delen av området, närmast
Lindbergsvägen, vittnar tre lokala partier med berg i dagen om ett grundare fastmarksparti
som sträcker i nordöstlig riktning. Jorddjupen varierar omkring 0-3 m närmast partierna med
berg i dagen. I områdets sydöstra hörn varierar uppmätta jorddjup omkring 7-10 m. Jorddjupet ökar därefter åt norr och är som mest uppmätt till ca 22 m.
Jordprofilen består i huvudsak av ett tunt lager mulljord underlagrat av sand, på lera via friktionsjord på berg. Inom de grundare partierna i söder utgörs jordprofilen i huvudsak endast
av friktionsjord bestående av sand, lokalt även skikt med lera.
Mäktigheten på sanden varierar mellan omkring 0,5 m till 1 m med större mäktigheten i den
södra delen av området. Lerans mäktighet varierar mellan 1-22 m och har i de översta 0,5-1,5
m utbildats till torrskorpa och i området närmare Himleån är torrskorpan ca 2 m.
Detaljplaneområdet är relativt plant och några stabilitetsproblem bedöms ej föreligga. Med
hänsyn till lerans konsolideringsgrad bör det i detaljprojekteringen mer noggrant studeras hur
projekterade tillskottslaster från byggnader och/eller uppfyllningar påverkar spänningssituationen och risken för sättningar i leran. Grundläggningsmetod kan komma att varierar mellan
ytlig grundläggning med platta på mark till grundläggning med spetsbärande pålar till fast
botten.
Inom den södra delen, närmast Lindbergsvägen, är de geotekniska förhållandena gynnsamma. Jordprofilen består av berg i dagen, fastmarkspartier och friktionsjord med sand, vilket
normalt innebär att ytlig grundläggning med platta på mark kan komma i fråga.
Inom den norra delen av området består jordprofilen av lera. Preliminärt kan lätta byggnader
grundläggas med platta på mark. För tyngre byggnader kan grundläggning istället komma att
utföras med spetsbärande pålar till fast botten.
Markradon
Generellt visar uppmätta värden på låg- till normalradonmark. Nybyggnation på lågradonmark erfordrar inte åtgärder för radonskydd. Vid normalradonmark utförs nybyggnation radonskyddat.
Fornlämningar och kulturhistoria
Det aktuella planområdet är ca 120 000 kvadratmeter stort och ligger i låglänt åkermark ca
6
5 meter över havet. I april 2004 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk
utredning över en stor areal, där nu aktuellt planområde ingick (Jfr. lstn Dnr 431-1677-04). Vid
provschaktsgrävning inom detta område påträffades inga arkeologiska lämningar som påkallade ytterligare antikvariska åtgärder. Söder om Lindbergsvägen påträffades en boplats (RAÄ
Lindberg 205 / Fu-omr. 1). Denna berörs ej av nu aktuell plan.
I november 2000 genomförde Riksantikvarieämbetet en arkeologisk utredning för en gasledning, vars sträckning löper i aktuellt planområdes östra kant (Jfr. lstn Dnr 220-7273-00). Vid
provschaktsgrävning påträffades enstaka flintavslag (RAÄ Lindberg 201). Bedömningen efter
detta var att inga ytterligare antikvariska åtgärder är nödvändiga.
Med utgångspunkt från resultat av tidigare genomförda arkeologiska utredningar och en bedömning av terrängläget, bedömer Länsstyrelsen att inga ytterligare arkeologiska insatser är
nödvändiga eller motiverade inför fortsatt detaljplaneläggning av aktuellt område.
Buller
Viskadalsbanan
Viskadalsbanan trafikeras av regionaltrafik med ca 11 turer per dag (i vardera riktning) i aktuell trafik, godstrafik förekommer med ca 1 tåg i vardera riktning per dag mellan Strängbetong i Veddige och Varbergs station.
Järnvägen är av riksintresse för omledning av godstrafik, vilken kan innebära att mängden
godståg tillfälligt kan öka betydligt på sträckan. Trafikverkets framtidsprognos för år 2020
pekar mot en utvecklad trafik på Viskadalsbanan och scenariot är att det går 24 persontåg/dygn och ca 4 godståg/dygn (uppgifter från 2010). Skyddsavstånd enligt genomförd
buller och vibrationsutredning är 350 m om inga åtgärder görs. Vid enbart persontrafik på
Viskadalsbanan behöver skyddsavståndet vara ca 100 meter. Rekommenderat maxvärde
för buller får överstigas max fem ggr/dag. För att undvika olyckor då ett tåg spårar ur bör
bebyggelse eller personintensiva ytor inte ligga närmare än 30 meter från spårmitt. Banans
underbyggnad är av äldre modell och en nyare banvall skulle med största sannolikhet skapa
lägre ljudnivåer. Enligt Boverket får maximalvärdet för buller överskridas 5 ggr per max
trafiktimme, här säger prognosen endast 4 godståg per dygn. Därför är persontågen dimensionerande.
Väg 41
Väg 41 är den huvudsakliga infartsvägen till centrala Varberg för boende norr om stadsområdet, vilket innefattar kommande utbyggnadsområden i planeringsstadiet i Årnäs, Trönningenäs och Bläshammar. Trafikeringen kommer därför högst troligt öka markant i framtiden.
Vägen ligger på ett sådant avstånd ifrån planområdet att dess bullernivåer inte blir dimensionerande, Viskadalsbanan är som bullerkälla av större omfattning.
Lindbergsvägen
Lindbergsvägen angränsar direkt till planområdet och trafikbuller påverkar därför planområdet. I genomförd trafikutredning för program södra Trönninge har även bullersituationen
undersökts och vilket avstånd som bör vara bebyggelsefritt för att understiga riktvärdena för
buller. För Lindbergsvägen blir detta avstånd utan bullerdämande åtgärder 30 meter på marknivå och 38 meter vid andra våning.
Befintlig bebyggelse
Göingegårdens gårdsbebyggelse ligger precis söder om planområdet, och är, som beskrivits
ovan, en kulturhistoriskt intressant storgårdsanläggning. På den norra sidan av Himleån, ligger ”Smedjan”, som är kopplad till gårdsmiljön. Nordväst om planområdet ligger Kockatorpet, en gård och mindre servicebyggnader som ligger inom det område som tidigare utgjorde
Trönninge reningsverk. Denna kommunala fastighet fungerar idag som en pumpstation.
7
Gator och trafik
Enligt framtaget planprogram för södra Trönninge föreslås en större exploatering på åkermarken i Trönninges södra del omfattande 800-1000 nya bostäder. I detta program föreslås
även Lindhovsrondellen sammanlänkas med Österleden som idag slutar vid indiustriområdet
Kvarnagården/Stormhall. En utbyggnad av denna väg bedöms minska trafikbelastning på
Lindbergsvägen som idag är den enda tillfartan till planområdet idag.
Gång- och cykelbana finns idag längs med Lindbergsvägen vilket förgrenar sig in mot Varbergs centrum samt mot norr. Norrut slutar gång- och cykelbanan idag vid Trönninge pizzeria. Gång- och cykelnätet kommer inom snar framtid att byggas ut längs med Lindbergsvägen till Lindberga skola och mot de förskolor som idag är under uppförande längs med
Pilgatan. Enligt framtaget förslag till planprogram föreslås även ett nytt gång- och cykelstråk
längs med en föreslagen förlängning av Österleden som sammanlänkar Lindhovsrondellen
och industriområdena Kvarnagården och Stormhall.
Kollektivtrafik trafikerar Lindbergsvägen med linje 616, 664 och 662 och trafikeras med varierad turtäthet med tätast på för och eftermiddag anpassat efter kontortstid, då med en turtäthet på ungefär 60 minuter. Föreslagen exploatering i området ökar förutsättningarna för en
ökad turtäthet. Kommunens vilja och ambition är att på sikt skapa en effektiv och attraktiv
kollektivtrafik mellan Trönninge och Varbergs centrum.
Service
Dagens skola är belägen i Lindeberga, ca 2 km norr om planområdet, detta är en F-9 skola.
Det finns idag tre förskolor i Trönninge, två kommunala och en föräldrakooperativ förskola.
Söder om planområdet, i södra Göingegården, finns en personalkooperativ förskola. Detaljplan för Trönninge norr om Pilgatan antogs i december 2012 och innehåller utbyggnadsmöjligheter för 2 nya förskolor, upp till 12 avdelningar.
På Lindgården i Trönninge finns ett äldreboende samt två anläggningar med servicelägenheter för äldre och funktionshindrade.
Närmaste vårdcentral finns i Håsten, ca 5 km från planområdet.
Närmaste matvaruaffär ligger i Lugnet, ca 1,5 km ifrån planområdet.
I övrigt finns en mindre samlingslokal som drivs av Lindberga församling och en pizzeria.
I Trönninge finns idag en återvinningscentral, belägen intill korsningen Lindbergsvägen/Pilgatan.
Teknisk försörjning
Vatten, Avlopp och Dagvatten
Allmänna vatten- och avloppsledningar finns i Lindbergsvägen.
Norr om planområdet finns en pumpstation, skyddsavstånd från denna till bostadsbebyggelse
är 50 m.
Planområdet avgränsas i öster av en större vattenledning som förser kommunens norra delar,
inklusive Ringhals kärnkraftverk, med vatten. Enligt gällande ledningsrätt skyddas ledningen
med ett skyddsavstånd på 4 meter på vardera sida enligt ledningsrätt.
I samband med långvarig nederbörd kan höga flöden uppkomma i Himleån, framförallt mellan Kvarnagården och Göingegården. Vattenståndet i Himleån strax uppströms
8
Munkåns utlopp kan variera med 2,3 m, vilket kan generera översvämningar i anslutning till
Himleån. I genomförda utredningar (GF Konsult, 2006 och Norconsult, 2009) har en trolig
högsta högvattenyta och lägsta nivå på färdigt golv redovisats, +4,5 möh.
Värme
Varbergs Energi har fjärrvärmeledningar längs Lindbergsvägen fram till Göinge gård på
södra sidan Himleån.
Gasledning
Området genomkorsas idag av en 4 bar gasledning som går till Varberg Nord, denna ledning
skyddas med hjälp av ledningsrätt, ledningsområdet är 6m brett. För gasledningen råder ett
skyddsavstånd på 12 m på respektive sida alt. 2 m på respektive sida om ledningen förläggs i
skyddsrör. Vid grävarbete i närheten av ledningen ska kontakt tas med Varberg energi.
Planförslag
Bebyggelse
Planförslaget möjliggör nybyggnad av skola och idrottshall. Tomten är drygt 65 000 m². Planen tillåter en byggnadshöjd på 16 meter vilket möjliggör 3 våningar. Avsikten är att planen
ska vara flexibel och möjliggöra utbyggnad under en lång tid. Skolan som ska stå klar ht
2017 kommer uppföras i två våninga. Idrottshallen kommer inrymma både en friidrottshall,
en gymnastikhall och en vanlig idrottshall med tillhörande omklädningsrum.
Grundläggning m.m.
Detaljplaneområdet är relativt plant och några stabilitetsproblem bedöms ej föreligga. Med
hänsyn till lerans konsolideringsgrad bör det i detaljprojekteringen mer noggrant studeras hur
projekterade tillskottslaster från byggnader och/eller uppfyllningar påverkar spänningssituationen och risken för sättningar i leran. Grundläggningsmetod kan komma att varierar mellan
ytlig grundläggning med platta på mark till grundläggning med spetsbärande pålar till fast
botten.
Gator och trafik
Gatunät, gång- och cykeltrafik
Infart till skolområdet föreslås ske från ny anslutningsväg, enlig programmet förlängning av
befintlig Österled. Där Österledens förlängning korsar befintlig gång- och cykelväg längs
med Lindbergsvägen har i trafikutredningen föreslagits målade övergångsställen i samband
med cirkulationsplatsen. En gc-väg kommer att anläggas från på skoltomten parallellt med
Österledens förlängning.
Kollektivtrafik
Längst med Lingbergsvägen kommer en enkel stopphållplats för linjetrafik a• anläggas. De•a kräver a• befintliga stenmurat fly•as varpå dispans från biotopskyddet måste sökas.
Bil- och cykelparkering
En större parkeringsplats föreslås inom planområdet. Denna parkering ska nyttjas av personal och besökare till skolan. En separat parkeringsyta föreslås även i anslutning till idrottshallen. Därutöver ska erforderlig handikapparkeringar anordnas inom tillgängligt avsstånd
från entréerna. Cykelparkeringar föreslås i väderskyddade byggnader utefter Österledensförlängning.
9
Teknisk försörjning
Va•en, avlopp och dagva•en
En övergripande VA-utredning har gjorts för hela södra Trönninge i samband med pågående planprogram. För det aktuella detaljplaneområdet har därefter en fördjupning av VAutredningen gjorts. Dagvatten i södra Trönninge föreslås fördröjas i öppna diken till dagvattendammar innan det släpps ut i Himleån. Från det aktuella detaljplanområdet föreslås
dagvatten ledas i öppet dike, i planområdets östra sida, norrut och därefter mynna i ett större
breddningsdike som går norr om det aktuella planområdet, och vidare ut till Himleån. Dagvatten föreslås även fördröjas på tomtmark motsvarande 50% av det totala dagvattenflödet
från området. Fördröjning på tomtmark kan t.ex. utgöras av kassettmagasin eller stenkistor.
Dagvattnet kommer sedan ledas vidare till dagvattendammar väster om skoltomten. Dagvattendammarna föreslås anläggas med en regleringsvolym och en våtvolym, för att säkerställa erfoderlig uppehållstid, och tät botten för kontrollera infiltration och att den våta volymen hålls konstant. Dammarna föreslås dimensioneras för ett regn med återkomsttiden 10 år.
Dammarnas utgående flöde föreslås totalt inte bli större än 1 l/s, ha.
Planområdet kommer anslutas till befintligt kommunalt VA-nät som finns i planens närområde.
Värme
Skola och idro•splats avses anslutas till •ärrvärme i planområdets sydvästra del,
längs Lindbergsvägen.
Avfallshantering
Råd och krav från Arbetsmiljöverket och de lokala föreskrifterna för avfallshanteringen ska
följas. Råd och anvisningar för transport av hushållsavfall från Avfall Sverige ska uppfyllas.
I Boverkets Byggregler (BBR) finns bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar
som ska tillämpas.
Konsekvenser
Hushållning med mark- och vattenområden m.m.
För kusten i Halland, väster om väg E6, gäller särskilda hushållningsbestämmelser enligt
miljöbalkens 4:e kapitel med hänsyn till natur- och kulturvärden. Bestämmelserna ska inte
utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter.
Behovsbedömning
En behovsbedömning av miljöbedömning har upprättats av Stadsbyggnadskontoret. Av
denna framgår att detaljplanen inte anses innebära betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser. En miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL 4 kap 34 §
eller Miljöbalken 6 kap 11 § bedöms därför inte erfordras.
Jordbruksmark
Enligt 3 kap 4 § miljöbalken är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd
jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för
att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från
allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Varbergs stad har under flera år vuxit norr ut och på sikt kommer Trönninge samhälle växa
ihop med staden. Många av de nya bostadsinvånarna är barn, och redan idag finns ett stort
behov av en nya skola i området. Då hela den nya stadsdelen idag består av jordbruksmark,
10
är det oundvikligt att inte bebygga jordbruksmarken för en nya skola.
Strandskydd
Strandskydd finns i hela Sverige och är en lag som stärker allemansrätten vid vatten. Syftet
är att alla ska kunna komma ner till stranden och inte bara den som äger mark. Området inom
100 meter från Himleån är strandskyddat och idag nyttjas denna mark för åkerbruk. I och
med planläggningen av skoltomten till kvartersmark kommer även området inom strandskyddet att planläggas som allmänplatsmark, Natur. Genom denna planläggning säkerställer vi att
alla får tillträde till Himleån och dess strandområde.
Inom detta naturområde kommer odlingsbäddar från de befintliga åkerholmarna att återuppföras, dagvattendammar för skolområdet och gångstigar längst med Himleån att anläggas.
Kommunen vill även möjliggöra för en gc-väg med belysning längs med gränsen mot skolan,
planteringar och möjlighet till lek- och grillplats.
Då det egentliga syftet med strandskyddet i praktiken uppnås i och med planläggningen av
området som allmänplatsmark natur, är förslaget att upphäva det formella strandskyddet
inom detta område.
Natur- och kulturmiljö
Fornlämningar förekommer inom området. Enligt Länsstyrelsen krävs dock inga vidare
åtgärder innan området kan bebyggas.
Biotopskyddade objekt
För stengärdsgården kommer dispens sökas för att möjliggöra för cirkulationen mellan Lindbergsvägen och Östergatan. Dispens har beviljats för att ta bort de tre åkerholmarna inom
planområdet. Dessa odlingsrösen ska återuppföras i närområdet och på så sätt kompensera
förlusten av biotoperna i möjligaste mån.
Påverkan på luft och vatten
Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormer för luft eller
vatten överskrids. Dagvattnet ingår i Himleåns avrinningsområde med recipient Balgöarkipelagen. Balgö-arkipelagen har måttlig ekologisk status och god kemisk status (kvicksilver
undantaget). Det bedöms inte som att recipienten förligger någon risk att överskrida miljökvalitetsnormerna 2015 med undantag från kvicksilver som har fått en tidsfrist till 2021.
Trafik
Trafikmängden till och från området kommer öka i samband med att skol- och idrottsverksamheten anläggs på platsen. Gång- och cykeltrafiken prioriteras därför och separeras från
övrig fordonstrafik. Busshållplats föreslås anläggas i direkt anslutning till skolan. Detta
kommer förhoppningsvis att leda till att fler väljer att gå, cykla eller åka buss till området.
Angöringen för hämtning/lämning av barn, skolskjutsar och varutransporter ska utformas så
att konflikterna med gång- och cykeltrafikanter minimeras.
I genomförd trafikutredning för program södra Trönninge har även bullersituationen undersökts och vilket avstånd som bör vara bebyggelsefritt för att understiga riktvärdena för buller.
För Lindbergsvägen blir detta avstånd utan bullerdämande åtgärder 30 meter på marknivå
och 38 meter vid andra våning. För Östergatan blir detta avstånd utan buller dämpande åtgärder 41 meter på marknivå och 67 meter vid andra våning. För Östergatan med 1,2 meter
bullervall är avståndet 29 meter på marknivå och 44 meter vid andra våning. Enligt föresla-
11
gen placering av skolbyggnad klarar dessa avstånd både från Lindbergsvägen och Östergatan
utan bulleråtgärder.
Stads- och landskapsbild
Området som tas i anspråk är i huvudsak jordbruksmark och denna exploatering kommer att
förändra landskapsbilden.
Genomförande av projektet
Genomförandetid
Begreppet genomförandetid innebär att planens giltighetstid är begränsad. Under
genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan synnerliga skäl. Detaljplanen gäller även
efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter
som uppkommit genom planen behöver beaktas. Genomförandetiden är 10 år från den dag
planen vunnit laga kraft.
Markägoförhållanden
Största delen av planområdet utgörs av fastigheten Göingegården 1:13 som ägs av Derome
förvaltning AB. Göingegården 3:1 ägs av Varbergs kommun.
Huvudmannaskap och ansvarsfördelning
Kommunen är huvudman för allmänna platser.
Varberg Vatten AB är huvudman för vatten, avlopp och dagvatten. Verksamhetsområdet för
VA utökas att omfatta de nya tomterna.
El
Varberg Energi AB och Varbergsortens Elkraft
Tele
Skanova
Utförande, allmän plats
Kommunen ansvarar för utbyggnad och iordningställande av anläggningar på allmän platsmark.
Varberg Vatten AB ansvarar för anläggande av dagvattendammar/ledningar.
Utförande, kvartersmark
Varbergs fastighets AB ansvarar för åtgärder inom kvartersmark.
Drift och underhåll, allmän plats
Kommunen ansvarar för drift och underhåll av allmän platsmark.
Vatten & Miljö i Väst AB ansvarar för drift och underhåll av dagvattendammar/ledningar.
Drift och underhåll, kvartersmark
Varbergs kommuns ansvarar för drift och underhåll av kvartersmark.
Dispenser och tillstånd under genomförandeskedet
För stengärdsgården kommer dispens sökas för att öppna upp för infart till området, detta
söks paralellt med detta planarbete. Dispens har beviljats för att ta bort de tre åkerholmarna
inom planområdet. Dessa odlingsrösen ska återuppföras i närområdet och på så sätt kompensera förlusten av biotoperna i möjligaste mån.
12
&^d/',d
DZ<EsEE/E' Z,>>ZDZ<
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϭ͗ϭϯ
ĞũƉůĂŶůĂŐƚ
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϭ͗ϭϯ
ĞũƉůĂŶůĂŐƚ
&ĂƐƚŝŐŚĞƚdž;ƐŬŽůĂŶͿ
ŬǀĂƌƚĞƌƐŵĂƌŬ
dƌƂŶŶŝŶŐĞϳ͗ϰϳ
ĂůůŵćŶƉůĂƚƐŵĂƌŬ
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϭ͗ϭϮ
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϭ͗ϯϬ
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϰ͗ϭ
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϰ͗Ϯ
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϭϱ͗ϰ
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϯ͗ϭ
'ƂŝŶŐĞŐĊƌĚĞŶϭ͗Ϯ
s^dZDZ<
^Zs/dhdK,
'DE^D,d^E>''E/E'Z
>E/E'^Zdd&PZ
>>DEE>E/E'Z
ǀƐƚĊƌĐĂϲϱϬϬϬŬǀŵƚŝůů
&ĂƐƚŝŐŚĞƚdž;ƐŬŽůĂŶͿ
ǀƐƚĊƌĐĂϲϬϬϬϬŬǀŵƚŝůů
ĨĂƐƚŝŐŚĞƚĞŶdƌƂŶŶŝŶŐĞ
ϳ͗ϰϳ
>ĞĚŶŝŶŐƐƌćƚƚĨƂƌĂůůŵćŶŶĂ
ůĞĚŶŝŶŐĂƌƚŝůůƐŬĂƉĂƐ͘
ƌŚĊůůĞƌĐĂϲϱϬϬϬŬǀŵ
ƚŝůů&ĂƐƚŝŐŚĞƚdž;ƐŬŽůĂŶͿ
ƌŚĊůůĞƌĐĂϲϬϬϬϬŬǀŵ
ƚŝůůĨĂƐƚŝŐŚĞƚĞŶ
dƌƂŶŶŝŶŐĞϳ͗ϰϳ
>ĞĚŶŝŶŐƐƌćƚƚĨƂƌĂůůŵćŶŶĂ
ůĞĚŶŝŶŐĂƌƚŝůůƐŬĂƉĂƐ͘
ĞũƉůĂŶůĂŐƚ
hƉƉŚćǀĂŶĚĞĂǀƵƚĨĂƌƚƐƐĞƌǀŝƚƵƚ͘
/ŶƌćƚƚĂŶĚĞĂǀ
ŐĞŵĞŶƐĂŵŚĞƚƐĂŶůćŐŐŶŝŶŐĨƂƌƚŝůůĨĂƌƚ
ĞũƉůĂŶůĂŐƚ
hƉƉŚćǀĂŶĚĞĂǀƵƚĨĂƌƚƐƐĞƌǀŝƚƵƚ͘
/ŶƌćƚƚĂŶĚĞĂǀ
ŐĞŵĞŶƐĂŵŚĞƚƐĂŶůćŐŐŶŝŶŐĨƂƌƚŝůůĨĂƌƚ
ĞũƉůĂŶůĂŐƚ
hƉƉŚćǀĂŶĚĞĂǀƵƚĨĂƌƚƐƐĞƌǀŝƚƵƚ͘
/ŶƌćƚƚĂŶĚĞĂǀ
ŐĞŵĞŶƐĂŵŚĞƚƐĂŶůćŐŐŶŝŶŐĨƂƌƚŝůůĨĂƌƚ
ĞũƉůĂŶůĂŐƚ
hƉƉŚćǀĂŶĚĞĂǀƵƚĨĂƌƚƐƐĞƌǀŝƚƵƚ͘
/ŶƌćƚƚĂŶĚĞĂǀ
ŐĞŵĞŶƐĂŵŚĞƚƐĂŶůćŐŐŶŝŶŐĨƂƌƚŝůůĨĂƌƚ
ĞũƉůĂŶůĂŐƚ
ŬǀĂƌƚĞƌƐŵĂƌŬ
ĞũƉůĂŶůĂŐƚ
hƉƉŚćǀĂŶĚĞĂǀƵƚĨĂƌƚƐƐĞƌǀŝƚƵƚ͘
/ŶƌćƚƚĂŶĚĞĂǀ
ŐĞŵĞŶƐĂŵŚĞƚƐĂŶůćŐŐŶŝŶŐĨƂƌƚŝůůĨĂƌƚ
ŶĚƌŝŶŐĂǀǀćŐƐĞǀŝƚƵƚ
ŶĚƌŝŶŐĂǀǀćŐƐĞǀŝƚƵƚ
Tekniska frågor
Detaljplaneområdet är relativt plant och några stabilitetsproblem bedöms ej föreligga. Med
hänsyn till lerans konsolideringsgrad bör det i detaljprojekteringen mer noggrant studeras hur
projekterade tillskottslaster från byggnader och/eller uppfyllningar påverkar spänningssituationen och risken för sättningar i leran. Grundläggningsmetod kan komma att varierar mellan
ytlig grundläggning med platta på mark till grundläggning med spetsbärande pålar till fast
botten.
Från det aktuella detaljplanområdet föreslås dagvatten ledas i öppet dike, i planområdets
östra sida, norrut och därefter mynna i en större dagvattendamm norr om det aktuella planområdet. Dagvatten föreslås även fördröjas på tomtmark motsvarande 50% av det totala
dagvattenflödet från området. Fördröjning på tomtmark kan t.ex. utgöras av kassettmagasin
eller stenkistor. Den ovan nämnde dagvattendammen kommer att nyttjas av hela, i programmet, föreslaget utbyggnadsområde norr om Lindbergsvägen. Enligt genomförd VA-utredning
behöver denna dagvattendamm inte uppföras för enbart detta detaljplaneområde, tillräcklig
rening och fördröjning uppnås med fördröjning på tomtmark till 50% samt föreslaget dagvattendike. Då det bedöms dröja innan området i övrigt, norr om Lindbergsvägen, byggs ut
föreslås dagvattendammen inte detaljplaneläggas eller byggas i samband med denna detaljplan.
Med utgångspunkt från resultat av tidigare genomförda arkeologiska utredningar och en
bedömning av terrängläget, bedömer Länsstyrelsen att inga ytterligare arkeologiska insatser
är nödvändiga eller motiverade inför fortsatt detaljplaneläggning av aktuellt område.
Gator och trafik
Tillfart till planområdet ska ske via förlängningen av Österleden. Det kommer inte vara möjligt att angöra planområdet från Lindbergsvägen.
Vatten och avlopp, inkl. dagvatten
Vatten- och avloppsnätet ska byggas ut i planerat gatunät för anslutning till det kommunala
14
nätet.
Dag- och dräneringsvatten ska omhändertas i dagvattennätet med fördröjning i särskilda
dagvattendammar.
Ekonomiska frågor
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Kommunen köper mark av Derome AB, vilket genererar en minuspost.
Kommunen svarar för samtliga exploateringskostnader på tomtmark. För el, tele och VA
utgår avgifter enligt respektive taxa.
Kostnaden för iordningsställande av allmänna platser har ännu inte beräknats. Kostnaden
kommer att regleras i exploateringsavtal så att kommunens ekonomi inte påverkas negativt.
Ekonomiska konsekvenser för Varberg Vatten AB
Varberg Vatten AB finansierar utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. Alla investeringar som
görs finansieras genom anslutningsavgifter. Anslutningsavgifternas storlek är beslutad av
kommunfullmäktige (VA-taxan).
Ekonomiska konsekvenser för enskilda fastighetsägare
Derome AB säljer mark till kommunen , vilket genererar en pluspost.
Medverkande
Planförslaget har tagits fram av planenheten, Stadsbyggnadskontoret, genom Annika Eklöv,
planingenjör i Varbergs kommun. Representanter från övriga förvaltningar i Varbergs kommun har deltagit i planarbetet.
Sten Hedelin
Annika Eklöv
Planchef
Planingenjör
15
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014-12-11
Detaljplan
Skola och idrottshall i Trönninge
- Göingegården 1:13 m.fl. Varbergs kommun
Programförslag, upprättat 2013-11-07, var skickat på samråd 2013-11-21 till 201401-31.
Detaljplanen har varit på samråd under tiden 2014-01-16 till 2014-02-21. Samrådshandlingar har skickats till Länsstyrelsen, Kulturmiljö Halland, Trafikverket, TeliaSonera AB, Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Hamn- och gatunämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Lantmäterimyndigheten, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Räddningstjänsten, Servicenämnden, Socialnämnden, Varbergsortens El, Hallandstrafiken, Vivab samt till berörda sakägare.
Följande synpunkter har framförts under samrådstiden:
Statliga, kommunala och övriga remissinstanser
1. Länsstyrelsen, 2014-02-24,
Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap l0 § plan- och
bygglagen (PBL) och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt
förslaget kan komma att prövas.
Motiv för bedömningen
Länsstyrelsen befarar att riksintressena enligt 3 och 4 kap MB inte tillgodoses.
Länsstyrelsen anser att det finns risk för betydande påverkan på Natura-2000området Getterön. Dagvattnet kommer, efter fördröjning, att ledas till Himleån.
Himleån mynnar i sin tur i Natura 2000-området och naturreservatet Getterön.
Området omfattas även av riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 § MB. Detta
område och de arter som ska skyddas där är mycket känsliga för en försämring av
vattenkvaliteten i Himleån. Länsstyrelsen har i programyttrandet påtalat att ett
genomförande av programmet kan komma att innebära en betydande
miljöpåverkan. För lokaliseringsprövningen av en detaljplan måste frågor om dagvattenhanteringen vara tillräckligt utredda. I detta fall ska ingå en tydlig
beskrivning av projektets tillåtlighet enligt 7 kap 28 a § MB. Om bedömningen
leder fram till att tillstånd krävs, bör tillståndsfrågan vara löst innan planen antas.
Länsstyrelsen anser inte att kommunen har klargjort att det finns förutsättningar
att hantera dagvattnet från detaljplaneområdet. Vilket påtalades i yttrandet kring
programmet. Om genomförandet av en detaljplan som kan antas innefatta en
verksamhet som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB ska planen antas medföra
betydande påverkan på miljön och en miljökonsekvens beskrivning ska därför
upprättas.
Först efter det att en miljökonsekvensbeskrivning upprättats kan länsstyrelsen
bedöma om det finns risk för betydande påverkan på miljön i Natura 2000-
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
1(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
området och om tillstånd 28 a§ MB krävs. Om tillstånd kävs för den planerade
användningen av mark och vatten får detaljplanen genomföras endast om sådant
tillstånd har lämnats, se 4 kap. 8 § MB. Det finns även risk för att området av riksintresse för naturvård utsätts för påtaglig skada av detaljplanen.
Upplysning
Vid tillståndsprövning enligt 7:28a § MB ska den kumulativa effekten av den aktuella verksamheten bedömas tillsammans med andra pågående och planerade verksamheter och åtgärder. Länsstyrelens anser därför att det är lämpligt att utreda
tillståndsfrågan i programskedet då dagvatten från de redan utbyggda områdena
kring Trönninge samt planerade utbyggnadsområden som använder Himleån och
Natura 2000-området Getterön som recipient.
Råd om tillämpningen av PBL och miljöbalken
Betydande miljöpåverkan
Länsstyrelsen har i planprogrammet yttrat sig gällande betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen anser att hela programmet kommer att innebära en betydande miljöpåverkan och planen ska därför miljöbedömas. Med hänsyn till
Natura2000-området ska även en Natura2000-prövning göras. Till dess att en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram för hela programområdet har länsstyrelsen svårt
att ta ställning till planens eventuella miljöpåverkan.
Miljökvalitetsnormer
I behovsbedömningen finns en redogörelse för exploateringens bedömda
påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten på Himleån. Detta resonemang
samt uppgifter om Himleåns vattenstatus ska även framgå i planbeskrivningen.
Störningar
Länsstyrelsen har i dagsläget svårt att uttala sig kring störningar från den
planerade förlängningen av Österleden, eftersom det är oklart vilken karaktär
Österleden kommer att få. Planförslaget bör därför "ta höjd" för att klara det alternativ som kräver mest restriktioner. Bullerskydd bör t.ex. planeras in i detaljplaneförslaget mm.
Biotopskydd
De stenmurar, åkerholmar och märgelgravar som finns kvar i åkerlandskapet bör
sparas. De är värdefulla inslag i landskapet med ekologiska, kulturhistoriska och
estetiska värden. Bebyggelsen bör på så sätt anpassas till förutsättningarna på
platsen. För dispens krävs att det finns särskilda skäl och dispens för eventuella förändringar av biotopskyddsområden bör föreligga innan detaljplanen antas.
Jordbruksmark
Enligt 3 kap 4 § miljöbalken är jord- och skogsbruk av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar
endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov
inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det ska av planbeskrivningen framgå särskilda skäl för att ta
den berörda jordbruksmarken i anspråk.
Kulturmiljö
I planprogrammet, som visserligen utgör ett långt större område än den
föreliggande detaljplanen, framförde länsstyrelsen följande synpunkter "Kulturmiljön
bör ses som ett mervärde i hela området. För att nyttja denna resurs bör
kulturmiljöer så som fornlämningar med mera lyftas in i en grönstrukturplan eller
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
2(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
liknande. I en sådan plan kan man även arbeta för att kulturmiljöer i planens närområde tillgängliggörs och vävs in i sammanhangen på lämpligt sätt. Här kan
bland annat lämningarna vid Ny Varberg strax väster om planområdet nämnas,
liksom Bolsestugan strax öster om planområdet Ny Varberg tillsammans med
Lindhovsbron ingår idag i Länsstyrelsens fornvårdsprogram och sköts delvis av
kommunen. Dessa områden kan lämpligen utvecklas ytterligare i samverkan med
kommunen i planprogrammet för Södra Trönninge." Detaljplanen ligger inom
programområdet och synpunkterna bör därför beaktas i den fortsatta
planläggningen.
Arkeologi
Planområdet är ca 110 000 kvadratmeter stort och ligger i låglänt terräng ca 5 meter
över havet. I april 2004 genomfördes en arkeologisk utredning över en
betydande areal där nu aktuellt planområde ingår (Jfr. 431-1677-04). Vid
provschaktsgrävning inom ramen för utredningen påträffades inga arkeologiska
lämningar inom markavsnittet för nu aktuellt planområde som påkallar ytterligare
antikvariska åtgärder. I november 200 genomfördes en arkeologisk utredning
inför förläggning av en gasledning, vars sträckning löper i det nu aktuella
planområdets östra kant (Jfr. 431-7273-00). Bedömmingen var att inga ytterligare
antikvariska åtgärder var nödvändiga.
Med utgångspunkt från resultaten av ovan nämnda genomförda arkeologiska
utredningar, bedömer Länsstyrelsen sett ur fornlämningssynpunkt att inga
ytterligare antikvariska åtgärder är nödvändiga inom detaljplaneområdet knutet till
ärende 402-321-14.
Radon
I planbeskrivningen framgår att uppmätta värden generellt visar på låg- till
Normalradonmark. Vid normalradonmark utförs nybyggnation radonskyddat
Detta bör säkerställas i planen.
Gasledning
Säkerhetskrav/restriktioner för gasledningen bör utredas och säkerställas i det
fortsatta arbetet.
Synpunkter i övrigt
Plankartan bör kompletteras med utfartsförbud.
Ridverksamhet med koppling till Kvarnagårdens ridcenter inom och i närheten till
området. Detta bör belysas i planförslaget.
Trafikverkets synpunkter ska beaktas.
Kommentar:
- Hela planprogrammet kommer att miljöbedömas i Natura 2000-prövningen.
- Planbeskrivningen kompletteras med resonemanget om exploateringens bedömda påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten på Himleån, samt uppgifter
om Himleåns vattenstatus.
- En trafikutredning har genomförts för programmet för södra Trönninge. Här visas på bullervallar till en höjd av 1,5 meter vid en Österled. Plankartan och bestämmelserna kompletteras med bullervall till en höjd av +1,5 meter.
- Dispens från biotopskydd kommer sökas parallellt med planarbetet.
- Planbeskrivningen kompletteras med text om särskilt skäl för att ta jordbruksmark i anspråk.
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
3(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
- Kulturmiljö, större samanhang med bl.a. Bolsestugan och Ny Varberg, tas med i
programmet för södra Trönninge.
- Planhandlingarna kompletteras med en bestämmelse om att radonskyddad
grundläggning ska ske vid normalradonmark.
- Gasledningen är en 4 bar ledning och vid grävarbete i närheten av ledningen
ska kontakt tas med Varberg energi. Upplysningen tas med i planbeskrivningen.
2. Kulturmiljö Halland, 2014-02-06, Kulturmiljö Halland har fått rubricerade
ärende på remiss och har inga synpunkter på planen.
3. Trafikverket, 2014-02-21
Trafikverkets synpunkter
Viskadalsbanan
Viskadalsbanan utgör riksintresse för omledning av godstrafik, vilket kan innebära
att mängden godståg tillfälligt ökar betydligt på sträckan.
Buller och vibrationer
För att motverka samhällets långsiktiga strävan för goda ljudmiljöer vid bostäder är
det angeläget att nya bostäder eller ökade bostadsytor inte tillåts i bullerstörda miljöer.
Bullerpåverkan från Viskadalsbanan kan komma att beröra den nytillkommande
skolverksamheten och idrottsplatsen om ingen åtgärd vidtas. Trafikverket förutsätter
därmed att skyddsåtgärder för att säkerställa gällande riktvärden för trafikbuller säkerställs i detaljplaneläggningen.
Vid förekomst av djupa lerlager måste även vibrationer från järnvägen beaktas.
Skyddsavstånd enligt genomförd buller- och vibrationsutredning är 350 meter om
inga åtgärder görs.
Väghållningsområde
Varbergs kommun har varit expansiva under många år men någon ändring av
väghållaransvaret har ej skett. Staten bör ha ansvar för allmänna vägar på
landsbygd och för ett övergripande vägnät i tätort medan kommunen bör ha
huvudansvar för väghållningen i tätort med undantag för det övergripande statliga vägnätet.
Trönninge som idag är något av en serviceort kommer i vid en utbyggnad i enlighet med tidigare aktuellt planprogram snarare utgöra en stadsdel då orten
växer ihop med staden.
Varbergs kommun och Trafikverket har därför inlett ett arbete med att förändra
väghållningsområdet vilket skulle innebära att kommunen blir väghållare för
bland annat väg 805.
Sammantagen bedömning
Trafikverket har inget att invända mot föreslagen detaljplan förutsatt att
gällande riktvärden för buller kan säkerställas.
Kommentar:
- Föreslagen byggnation ligger mer än 350meter från Viskadalsbanan.
4. TeliaSonera Skanova Access AB, 2014-01-22
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
4(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
Skanovas anläggningar inom aktuellt område framgår av bifogad lägeskarta.
Det kabelstråk som korsar planområdet innehåller en viktigare telekabel och markavtal finns för denna. Mindre justering av dess läge är möjlig.
Skanova önskar i första hand att u-område läggs in i planen för denna
anläggning.
Kan anläggningen ej vara kvar i befintligt läge, skall kontakt tas med Skanova
via epost: [email protected], för diskussion om och beställning av undanflyttning. Detta bör ske minst fyra månader innan byggnation påbörjas.
Fastighetsägare/exploatör skall bekosta eventuell flyttning av telekabeln, vilket bör
framgå av planens genomförandebeskrivning.
För digitala kartor samt utsättning av kablar hänvisas till www.ledningskollen.se
Skanova har för övrigt ingett att invända mot förslaget.
Kommentar: Aktuell telekabel kommer med största sannolikhet att behöva flyttas,
detta hanteras i det fortsatta planarbetet.
7. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2014-02-25, Arbetsutskottet beslutar att
lämna följande yttrande: - gång- och cykelbanan som avses ingå i det allmänna gångoch cykelnätet bör förläggas på allmänplats.
- detaljplanen bör föregås av planprogram för södra Trönninge.
Kommentar: De gc-vägar som ska ingå i det allmänna gc-nätet kommer ligga på
allmänplatsmark. Planen för skolan och idrott i Trönninge kommer inte föregås av
planprogrammet för södra Trönninge.
8. Barn- och utbildningsnämnden, 2014-03-17,
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att yttra sig enligt följande:
-
Det är angeläget att i planarbetet beakta infrastrukturen i området så att den
kommer att omfatta säkra gator, gång- och cykelvägar och övergångar för de
elever som ska ta sig till och från skola och aktiviteter både dagtid och kvällstid. Bussangöring för skolskjuts ska placeras på ett säkert sätt i området.
-
Det ska finnas bra möjligheter för cykelparkering med väderskydd vid skolan
för elever och personal.
-
Det är inte lämpligt med en led förbi skolan och inte med högre hastighet än
30km/h förbi skolan på Lindbergsvägen.
-
Det är viktigt med en linjehållplats längs Lindbergsvägen med väderskydd
och hög standard.
Kommentar: Hastigheten bestäms av Hamn- och gatunämnden i form av en lokal
trafikföreskrift och kan ändras allt eftersom omständigheterna så kräver. Det planeras inte för någon planskild gc-korsning med Östergatan varför hastigheten bör anpassas med hänsyn till närliggande skola.
Linjehållplatsen längs Lindbergsvägen planeras utifrån den standard vi har i
kommunen.
9. Hamn- och gatunämnden, 2014-03-02, Hamn- och gatunämnden beslutar att :
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
5(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
- avstyrka föreliggande samråd till detaljplan för skola och idrottsplats på Göingegården.
- föreslå stadsbyggnadskontoret att förnya samrådshandlingarna till en ny remissutsändning efter att planprogram för området blivit antaget.
Kommentar: Planen för skolan och idrott i Trönninge kommer inte föregås av
planprogrammet för södra Trönninge.
10. Kultur- och fritidsnämnden, 2014-03-07, De område som ligger inom kulturoch fritidsnämndens ansvarsområde är dels den del som behandlar fornlämningar och
kulturhistoria och dels den del som beskriver bebyggelsen och infrastruktur enligt
planförslaget. Förvaltningen vill utifrån detta tydliggöra följande punkter:
Det finns i dagsläget inte ett beslut om placering av friidrottshall. Detta omnämns
inte i samrådshandlingarna. Den yta som man beskriver i planförslaget för skola och
idrottsplans måste också vara tillräcklig för en eventuell friidrottshall med tillhörande
utomhusytor.
I en tidigare utredning har kultur- och fritidsnämnden beskrivit att det ej föreligger behov av lokalbibliotek i Trönninge, under förutsättning att planerade infrasturktur åtgärder genomförs som planerat. Detta innefattar då främst tillgänglighet för
cykel- och gångtrafik, samt kollektivtrafik.
Kommentar: Texten i planbeskrivningen redovisar vilka beslut som finns.
11. Kyrkorådet, 2014-02-20, Lindberga Församling består av de tidigare församlingarna Lindberg, Torpa, Valinge och Stamnared. Folkmängden är ca 6 500 personer och 80 procent är medlemmar i Svenska Kyrkan. Församlingen har idag fyra
kyrkor, som alla ligger öster om motorvägen.
Vi är mycket glada åt den expansion som nu sker på Göingegården och i Trönninge,
Bläshammar och Trönningenäs, områden som tillhör vår församling. Men det ställer
också krav på att vi måste finnas med verksamhet i detta område. Därför hyr vi sedan
drygt ett år en verksamhetslokal i Trönninge gamla affär.
Vi anmäler nu vårt intresse för att finnas med vår verksamhet i eller i närheten
av den nya skolan i Trönninge.
• Skolan och idrottshallen skall vara den naturliga mötesplatsen i området.
Det är viktigt att skolan inte används bara mellan kl. 8 - 15 utan att där även finns
möjligheter till aktiviteter både på kvällar och helger. Här skall man kunna träffas för
både sociala och kulturella möten. I närheten kan även finnas vårdcentral, tandläkare,
verksamhetslokal för kyrkan, fritidsgård, samlingslokal med cafe/restaurang etc.
• Vi ställer oss frågande till flytten av skola och idrottshall från den ursprungliga
placering vid Pilgatan. I detta närområde byggs idag flera förskolor.
• Vi anser att förslaget med Österledens förlängning rakt igenom området är
olämpligt. Den föreslagna sträckningen inverkar negativt på samhällsbildningen.
• Slutligen anser vi att hela planeringen av södra Trönninge med skola och idrottshall
är i otakt. Först måste man fastställa planprogram inkl. Österledens eventuella förlängning och först därefter besluta om detaljplan för Skola och
idrottshall.
Kommentar: Det är ännu inte fastslaget vad det blir för karaktär på Östergatan.
Skolplanen kommer inte föregås av ett planprogram.
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
6(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
12. Lantmäterimyndigheten, 2014-02-21, Lantmäterimyndigheten har erhållit förslag till detaljplan yttrande och har följande synpunkter.
Plankarta och planbestämmelser
Ett flertal fastigheter utanför planområdet har utfartsservitut (väg) som mynnar mitt i
den föreslagna cirkulationsplatsen. Planområdet behöver utökas och redovisa hur
utfart från dessa fastigheter skall lösas.
I plan- och genomförandebeskrivningen sägs att det inte kommer att
vara möjligt att angöra planområdet från Lindbergsvägen. Rekommenderas
därför att plankartan kompletteras med utfartsförbud mot
Lindbergsvägen.
Plan- och genomförandebeskrivning
Genomförande av projektet
Organisatoriska frågor (rubriken saknas i handlingen).
På flera håll under detta avsnitt nämns Varbergs Fastighets AB som
utförare och ansvarig för drift och underhåll av kvartersmark. Samtidigt
sägs att kommunen skall köpa området av Derome AB. Planhandlingarna
bör beskriva Varbergs Fastighets AB' s roll i sammanhanget.
Här sägs även att exploateringsavtal skall tecknas mellan exploatören/
fastighetsägaren och kommunen för att reglera genomförandet
och kostnader för bland annat vägar, gång- och cykelbana, bullervallar och grönområden. Lantmäterimyndigheten förstår inte vem som är kommunens motparat i detta
exploateringsavtal.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsbildning
Området inom den planerade tomten belastas av vägservitut till förmån
för Göingegården 1:2 och 3:1. Det saknas redovisning av hur dessa rättigheter skall
lösas. Samma sak gäller de vägservitut som mynnar i den planerade cirkulationsplatsen. De senare servituten torde kräva att detaljplanen utökas.
Texten bör kompletteras med att kommunen skall lösa in den samfällda
vägen (S-67) genom fastighetsreglering.
Ledningsrätter
Här konstateras kort att det finns ledningsrätter inom planområdet.
Lantmäterimyndigheten anser att texten bör redovisa om de berörs på något sätt.
Avtal
Under detta avsnitt nämns avtal för inlösen av marksamfälligheten,
som redovisas som S-67 på grundkartan. Då det inte finns någon företrädare för
denna typ av samfällighet finns det således inte heller någon att teckna avtal med.
Kommunen har dock möjligheten att ansöka om fastighetsreglering för att överföra
marken till t ex Trönninge 7:47.
Tekniska frågor
Gator och trafik
Här sägs att det inte kommer att vara möjligt att angöra planområdet
från Lindbergsvägen. Lantmäterimyndigheten menar då att plankartan
bör kompletteras med utfartsförbud mot Lindbergsvägen.
Ekonomiska frågor
Vem är exploatören? Är det inte kommunen?
Kommentar:
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
7(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
- Planhandlingarna kompletteras med uppgifter om hur fastigheterna med utfart i
den föreslagna cirkulationen ska lösas.
- Plankartan kompletteras med utfartsförbud mot
Lindbergsvägen.
- Planhandlingarna förtydligas med vilken roll Varbergs Fastighets AB har i
sammanhanget
- Texten om exploateringsavtal utgår ut planbeskrivningen.
- Texten i planbeskrivningen kompletteras med att kommunen skall lösa in den
samfällda vägen (S-67) genom fastighetsreglering.
- Det finns ledningsrätter inom planområdet. Lantmäterimyndigheten anser att texten
bör redovisa om de berörs på något sätt.
- Planhandlingarna förtydligas med att det är kommunen som är exploatör.
13. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 2014-02-10, Miljö- och hälsoskyddsnämnden
beslutar att tillstyrka den föreslagna detaljplanen under förutsättning att villkor för
buller, regelverket för miljökvalitetsnormer för vatten, avstånd till pumpstation m.m.
klaras. Mot bakgrund av att samrådshandlingarna bedöms sakna precision i ett flertal
frågor kan miljö- och hälsoskyddsnämnden i ett senare skede i planprocessen komma
att lämna ytterligare synpunkter.
14. Räddningstjänsten, 2014-01-28, Räddningstjänsten har tagit del av rubricerat
ärende och har följande att erinra:
Riskerna för översvämning skall beaktas.
Skyddsavstånd för gasledning skall följas.
Framkomlighet anordnas så att räddningstjänsten inte får längre gångavstånd än 50
meter.
Räddningsväg ska anordnas till byggnaderna. Räddningsvägen ska skyltas, vinterväghållas och klara tunga utryckningsfordon (l 00 kN). Räddningsvägen ska ha en
minsta körbredd på 3 meter, en vertikalradie på minst 5 meter och ska minst ha en fri
höjd på 4 meter. Högsta längdslutning 8% och ett högsta tvärfall om 2%.
Brandvattenförsö1jning skall finnas inom planområdet.
Vid bygglov skall en brandskyddsdokumentation upprättas för byggnaderna.
Kommentar: Räddningsvägar kommuniceras med Varbergsfastighets AB.
15. Socialnämnden, 2014-02-07, Arbets- och planeringsutskottet beslutar att
överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 17 januari 2014 som sitt eget yttrande till byggnadsnämnden.
Yttrande
Förvaltningen redovisar i tjänsteutlåtande daterat 17 januari 2014 förslag till yttrande. Förvaltningen påpekar i yttrandet att det är viktigt att både skola, idrottshall
och utemiljön planeras utifrån ett barnperspektiv och med god tillgänglighet för alla
så att även personer med funktionsnedsättningar kan använda lokaler och utemiljön.
Lokaler och utemiljöer bör utformas i samarbete med kommunens handikapporganisationer.
Kommentar: Detta är inget som regleras i planen.
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
8(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
16. Varberg Energi AB, 2014-01-29, Det står i handlingarna att Varbergsortens
Elkraft är eldistributör i planområdet, men i dag går gränsen mellan våra koncessionsområden strax intill områdets östra gräns, så nästan hela fastigheten ligger inom
vårt område. Det pågår diskussioner om att justera gränsdragningen men det är i
dagsläget inte klart hur. Om denna justering innebär att vi förblir el distributör kommer byggnaderna att anslutas till en ny nätstation som vi vill ha ett E-område för och
u-område till denna från den ledning som ligger mellan planområdet och Himleån, se
bifogad karta.
Som det mycket riktigt står i handlingarna ligger det en ledning för naturgas parallellt
med den stora matarvattenledningen längs planområdets östra gräns.
Där ligger också optokablar för bredbandskommunikation.
Vi har planerat att erbjuda anslutning av fjärrvärme till skolan och idrottshallen.
I övrigt har vi inget att erinra.
Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med att både Varberg Energi AB
och Varbergsortens Elkraft är eldistributörer. Diskussion om justering av gränsdragningen pågår men det finns idag inget godkänt beslut. Placering av en ny nätstation är ännu inte klart.
17. Hallandstrafiken, 2014-02-24, Kollektivtrafiken trafikerar Lindbergsvägen och
kommer att fortsätta med det.
Hallandstrafiken anser att lämplig placering av busshållplatsen är sydväst om den
blivande korsningen med Österleden. Både hållplatsen från centrum och mot centrum
bör ligga mittemot varandra och med möjlighet att placera väderskydd på båda samt
plats för cykelparkering i närheten. Placeringen möjliggör då för framtida linjer att
efter hållplatsen köra vidare mot Bläshammar- Bua eller Österleden mot sydost. Avståndet från föregående hållplats blir då ca 740 m och till nästa hållplats ca 320m.
Inom skolans område vore det bra med möjlighet för separat busshållplats för skolans egna behov så att man kör i en slinga och kan stanna nära skolgården för att
släppa av/ta på elever. Hållplatsen kan behövas för ev. skolskjuts i framtiden, elevutflykter, ev. särskolefordon m.m.
Kommentar: Hamn- och gatuförvaltningen planerar en linjebusshållplats på angiven placering.
18. VIVAB, 2014-02-17,
Vatten och avlopp
VA-planeringen för denna detaljplan har endast kunnat utföras översiktligt då det
inte funnits något mer detaljerat och fastställt underlag att utgå ifrån. Den översiktliga VA-utredningen som har gjorts i samband med programområdet för södra
Trönninge ger principerna även för denna detaljplan.
Den s.k. "Ringhalsledningen" som har ett inre vattentryck på ca. 60 mvp, bedöms
behöva ha en ledningsrätt på minst 16 meter. Eftersom ledningen är utförd som en
ren överföringsledning med få inkopplingsmöjligheter och att den måste vara i drift
hela tiden, så måste en parallell ledning med samma dignitet inrymmas inom ledningsservitutet. Den nya ledningen ska betjäna som en "reserv" och måste utformas
med fler inkopplingsmöjligheter för att kunna försörja de framtida exploateringsområdena.
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
9(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
Befintlig ledningen kommer med stor sannolikhet att utsättas för extra påfrestningar i
och med den framtida exploateringen. Planerad bebyggelse som angränsar mot Ringhalsledningen måste beakta risken om en läcka skulle uppstå. Byggnader bör läggas
på lämplig nivå, och mindre värdefulla ytor (t.ex. parkeringsplatser) som tål att översvämmas, läggs närmast ledningen.
VIVAB medger inte att underjordiska gångtunnlar eller underjordiska konstruktioner
överlag, anläggs under Ringhalsledningen.
Som det står beskrivet i programbeskrivningen med tillhörande dagvattenutredningen, planeras dagvattenhanteringen att utformas enligt "blå-grön strategi". Detta innebär rikligt med öppna diken som antagligen kommer att uppfattas som utrymmeskrävande "barriärer" av många aktörer. Det är därför viktigt att hänsyn och respekt tas i
övrig planering for denna förutsättning.
Avfallshantering
Inget att erinra.
Vatten & Miljö i Väst AB
Kommentar: Säkerhetsavståndet till Ringhalsledningen finns inarbetat i planen.
Sakägare
19. Kanalbolaget, 2014-02-21,
Kanalbolaget ifrågasätter om det är rätt att lägga fram samrådsplan och detaljplan för
samma område i princip samtidigt. Skall kanalbolaget tolka det som att Varbergs
kommun inte önskar någon delaktighet från sakägare och kommuninvånare?
Kanalbolaget beklagar att så fin jordbruksmark med god arrondering tas i anspråk för
bebyggelse.
Fråga:
Under rubriken "Tekniska frågor" sid 12 föreslås att dagvattendammar
inte skall byggas i nuläget.
Under rubriken "Vatten och avlopp, ink!. dagvatten" sid 12 sia-iver
Varbergs kommun följande "Dag- och dräneringsvatten ska omhändertas i dagvattennätet med fördröjning i särskilda dagvattendammar. Det
är ett inkonsekvent resonemang. Vad gäller?
Kanalbolaget häver att dagvattendammar byggs och att utloppen till Himleån stryps
till l l/sekund och hektar och att utloppen skall vara mätbara.
Skall inte en detaljplan vara mer detaljerad än detta? Det saknas t.ex. uppgifter på
hur stora utsläppen i Himleån blir.
För övrigt hänvisar Himleåns kanalbolag nedre avdelning till förra skrivelsen daterad
30/1 2014 "Planprogram södra Trönninge dagvatten"
Himleåns kanalbolag nedre avdelning genom dess ordförande
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
10(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
Arnold Modiggård
Ärende: Detaljplan för skola och idrottshall i Trönninge.
Det är helt omöjligt utifrån detaljplanen att överblicka ifall miljökvalitetsnormen
uppfylls och om tillräcklig rening av vattnet sker.
Med slopande av fördröjningsdamm torde det inte gå att uppfylla miljökvalitetsnormen.
En miljökonsekvensbeskrivning (mkb) måste göras.
En damm måste byggas med uppehållstid motsvarande ett utlopp till Himleån på l
l/sekund och hektar och utflödet skall vara mätbart.
I er bilaga "Behovsbedömning av miljöbedömning" sid 2(4) och 3(4) fattas text i
rubrikerna vilket gör det svårförståeligt, vad som menas med kryssen.
I denna detaljplan hänvisas bl.a. till en vattenutredning som ej är tillgänglig på Varbergs kommuns webbsida.
För övrigt hänvisar Himleåns vattenråd till föna skrivelsen daterad 30/1 2014 "Planprogram södra Trönninge dagvatten"
Himleåns vattenråd genom dess ordförande
Arnold Modiggård
Kommentar: I va-utredningen för Trönning skolan, koncept 2014-07-08, kap 4
föreslagen dagvattenutredning, beskrivs ett förslag på framtida dagvattenutredning i
området. Den dagvattendamm som föreslås är dimensionerad för 10 års regn och det
utgående flödet föreslås totalt inte bli större än 1 l/s, ha. Om föreslagna lösningar
implementeras, bedöms inte planerad exploatering enligt gällande förslag medföra
ökad förorening- eller flödesbelastning på Himleån och Getteröns naturreservat.
Övriga
20. Tomas Nilsson, 2014-02-13
Synpunkter på detaljplan får skola och idrottshall i Trönninge Varbergs kommun
Dnr: 2013/306
Jag anser att detaljplanen inte uppfyller de krav som anges i Plan- och bygglagen,
kap 4 & 32 andra stycket, det vill säga: "Den avsedda regleringen av bebyggelse,
byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen."
Hur ska icke initierade kunna lämna synpunkter på ett stort rödmarkerat område med
några få planbestämmelser och utan minsta antydan till hur byggnaderna och området ska utformas. Ett ekologiskt känsligt område, gränsande till strandskydd och nära
framtida bebyggelse får inte bli så nonchalant behandlat. Alltså måste ni göra om
detaljplanen.
Kommentar: Planhandlingarna har kompletterats med illustrationer av den nya
skolan och idrottshallen.
21. FTI (förpacknings och tidningsinsamling AB), 2014-01-20
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
11(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
Hej,
FTI (Förpacknings och Tidningsinsamlingen AB) vill i samband med detaljplanen
för Skola och idrottshall i Trönninge, Varbergs kommun påpeka att full hänsyn inte
tagits till möjligheterna för källsortering av förpackningar och tidningar för de boende i området. Trönninge har idag en liten återvinningsstation för ändamålet som
inte kommer att klara det ökade trycket när samhälle växer. Vi anser därför att yta för
ändamålet inplaneras i planförslaget, en återvinningsstation kan med fördel ligga i
områden där det normalt visas mycket personer men inte i direkt anslutning till boende. Fördelarna med detta blir att en station med social kontroll i sådan miljö både
samlar in mer material och blir mindre nedskräpad.
Då en återvinningsstation för förpackningar och tidningar kräver bygglov behöver
ytan även definieras i plan.
Kommentar: Yta för en återvinningsstation är något som får hanteras i planprogrammet.
Förslag till ändringar
- Planbeskrivningen kompletteras med resonemanget om exploateringens bedömda påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten på Himleån, samt uppgifter
om Himleåns vattenstatus.
- En trafikutredning har genomförts för programmet för södra Trönninge. Här visas på bullervallar till en höjd av 1,5 meter vid en Österled. Plankartan och bestämmelserna kompletteras med bullervall till en höjd av +1,5 meter.
- Dispens från biotopskydd kommer sökas parallellt med planarbetet.
- Planbeskrivningen kompletteras med text om särskilt skäl för att ta jordbruksmark i anspråk.
- Planhandlingarna kompletteras med en bestämmelse om att radonskyddad
grundläggning ska ske vid normalradonmark.
- Gasledningen är en 4 bar ledning och vid grävarbete i närheten av ledningen
ska kontakt tas med Varberg energi. Upplysningen tas med i planbeskrivningen.
- Planhandlingarna har kompletterats med illustrationer av den nya skolan och
idrottshallen.
- Planhandlingarna kompletteras med uppgifter om hur fastigheterna med utfart i
den föreslagna cirkulationen ska lösas.
- Plankartan kompletteras med utfartsförbud mot Lindbergsvägen.
- Planhandlingarna förtydligas med vilken roll Varbergs Fastighets AB har i
sammanhanget
- Texten om exploateringsavtal utgår ut planbeskrivningen.
- Texten i planbeskrivningen kompletteras med att kommunen skall lösa in den
samfällda vägen (S-67) genom fastighetsreglering.
- Planbeskrivningen kompletteras med text som redovisar hur ledningsrätterna inom
planområdet berörs av planen.
- Planhandlingarna förtydligas med att det är kommunen som är exploatör.
- Planhandlingarna kompletteras med att både Varberg Energi AB och Varbergsortens Elkraft är eldistributörer.
- Planområdet utvidgas med strandskyddsområdet mot Himleån, breddningsdiket
norrut samt Vivabs område för pumpstation.
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
12(13)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2014 12 11
Förslag till beslut
Byggnadsnämnden föreslås godkänna planförslaget för utställning efter ovanstående
ändringar.
Stadsbyggnadskontoret
Annika Eklöv
F:\SBK\1 PLANENHETEN\ARENDEN\p2013\306_Göingegåredn 1.13 (Skola och IP)\04 GRANSKNING\samr_red.doc
13(13)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
14. Omarbetning av ordningsföreskrifter för Varbergs
torg
Dnr: HGN 2014/0464
Handläggare: Anna-Carin Karlsson
Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 201502-02.
HGN au § 21
Dnr HGN 2014/0464
Omarbetning av ordningsföreskrifter för Varbergs torg
Arbetsutskottets förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
- föreslå kommunfullmäktige att anta nya Lokala ordningsföreskrifter för
torghandel i Varbergs kommun
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Beskrivning av ärendet
Förvaltningen har 2010-10-19 fått i uppdrag från kommunstyrelsen (KS §
111/2010, Dnr KS2010/0110) att se över Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Varbergs kommun samt ta fram anvisningar för tillämpning av dessa.
Nuvarande ordningsföreskrifter trädde i kraft i januari 1996.
Nuvarande ordningsföreskrifter har uppdaterats vad gäller enstaka formalia samt
nämndnamn. Omarbetning har gjorts inom områden som dagar för torghandel,
extra torgdagar och öppettider på torgdagarna. Uppdatering av lagar för livsmedelshantering har gjorts, nya krav som Räddningstjänsten ställer har lagts till
samt att torgvärden får besluta om bilar på torget. Stycket gällande placering av
olika produkter på torget har tagits bort i den nya ordningsföreskriften. Dessa
kommer istället att konkretiseras i riktlinjerna.
Detta beslut avser endast förslag till nya ordningsföreskrifter för torghandeln.
Anvisningarna för tillämpning av ordningsföreskrifterna kommer att tas fram i
form av riktlinjer under 2015. Ärendet har tidigare presenterats för hamn- och
gatunämndens arbetsutskott 2014-12-01 då ett antal frågor ställdes om förslaget
till ordningsföreskrifter för torget. Förslaget har därefter omarbetats i vissa delar
enligt följande:
•
Ett antal punkter fanns redan med i förslaget till nya ordningsföreskrifter.
45 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
•
•
Ett antal punkter har ändrats eller lagts till i förslaget, till exempel när det
gäller kommunens rätt att ta ut extra städavgift och att föreningar står
gratis på torget.
Ett antal punkter har inte tagits med bland annat på grund av att de hör
till den tillämpning av ordningsföreskrifterna som ska tas fram under
2015, de så kallade riktlinjerna för torghandeln.
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Protokollsutdrag
Torgvärd
Kommunfullmäktige
46 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
Dnr: HGN 2014/0464-4
Handläggare: Anna-Carin Karlsson
Dokument: Tjänsteutlåtande till hamn- och gatunämnden 2015-01-23
Omarbetning av ordningsföreskrifter för Varbergs torg
Förslag till beslut
Hamn- och gatunämnden beslutar att
-
föreslå kommunfullmäktige att anta nya Lokala ordningsföreskrifter för
torghandel i Varbergs kommun
Beskrivning av ärendet
Förvaltningen har 2010-10-19 fått i uppdrag från kommunstyrelsen (KS §
111/2010, Dnr. KS2010/0110) att se över Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Varbergs kommun samt ta fram anvisningar för tillämpning av dessa.
Nuvarande ordningsföreskrifter trädde i kraft i januari 1996.
Nuvarande ordningsföreskrifter har uppdaterats vad gäller enstaka formalia samt
nämndnamn. Omarbetning har gjorts inom områden som dagar för torghandel,
extra torgdagar och öppettider på torgdagarna. Uppdatering av lagar för livsmedelshantering har gjorts, nya krav som Räddningstjänsten ställer har lagts till
samt att torgvärden får besluta om bilar på torget. Stycket gällande placering av
olika produkter på torget har tagits bort i den nya ordningsföreskriften. Dessa
kommer istället att konkretiseras i riktlinjerna.
Detta beslut avser endast förslag till nya ordningsföreskrifter för torghandeln.
Anvisningarna för tillämpning av ordningsföreskrifterna kommer att tas fram i
form av riktlinjer under 2015.
Ärendet har tidigare presenterats för hamn- och gatunämndens arbetsutskott
2014-12-01 då ett antal frågor ställdes om förslaget till ordningsföreskrifter för
torget. Förslaget har därefter omarbetats i vissa delar enligt följande:
•
Ett antal punkter fanns redan med i förslaget till nya ordningsföreskrifter.
•
Ett antal punkter har ändrats eller lagts till i förslaget, till exempel när det
gäller kommunens rätt att ta ut extra städavgift och att föreningar står
gratis på torget.
47 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
•
Ett antal punkter har inte tagits med bland annat på grund av att de hör
till den tillämpning av ordningsföreskrifterna som ska tas fram under
2015, de så kallade riktlinjerna för torghandeln.
Samråd
Synpunkter har begärts in av Polismyndigheten, Miljö- och Hälsoförvaltningen
samt Räddningstjänsten.
•
•
•
Polismyndigheten har inte haft några synpunkter.
Miljö och hälsa har inkommit med förteckning av gällande lagar och regler kring livsmedelshantering och dessa har skrivits in i förslaget
Räddningstjänsten har inkommit med synpunkter på framkomlighet och
dessa tillägg har skrivits in i förslaget.
HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN
Henrik Petzäll
Förvaltningschef
Anna-Carin Karlsson
Torgvärd/Utredare
Bilagor
Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Varbergs kommun
48 (52)
Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Varbergs kommun
13 FS 1996:13
Varbergs kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med
bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen
(1993:1617).
Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde
1§
Utöver vad som föreskrivs i bestämmelserna om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats i 3
kap ordningslagen (1993:1617) och i kommunernas lokala ordningsföreskrifter gäller dessa
föreskrifter för Varbergs torg. Syftet med föreskrifterna är att upprätthålla den allmänna ordningen.
Härutöver gäller i tillämpliga delar de bestämmelser, som finns i andra författningar.
2§
Föreskrifterna är tillämpliga på den av kommunen upplåtna platsen för torghandel på Varbergs torg
enligt bilagd karta (bilaga 1).
Torghandel är inte tillåten på annan plats än Varbergs torg och inte på andra tider än de i 6 § angivna
om inte så beslutas av Hamn- och gatunämnden.
3§
Kommunens, genom Hamn- och gatunämnden, företrädare på Varbergs torg är torgvärden. För
torgvärden gäller särskild instruktion och utfärdad riktlinje för torghandeln.
Fasta och tillfälliga saluplatser
4§
Saluplatserna har grundmåttet 3,0 x 3,0 meter och upplåts som fasta eller tillfälliga platser, vilkas
omfattning bestäms av Hamn- och gatunämnden.
Fast saluplats upplåts för kalenderår av Hamn- och gatunämnden. System med kölista finns för de
som önskar fast saluplats.
Tillfällig saluplats upplåts endast för en viss dag och anvisas av torgvärden. Ideella föreningar och
därmed jämförliga verksamheter kan tilldelas tillfällig saluplats utan avgift efter kontakt med
torgvärden.
Saluplatserna får inte av innehavaren överlåtas till annan. Upphör innehavaren av fast saluplats med
sin torghandel ska skriftlig anmälan göras till Hamn- och gatunämnden.
Fördelning av saluplatser
5§
Tillfälliga saluplatser fördelas av torgvärden mellan säljarna i den ordning de anmält sig, varvid
platsernas läge och omfattning anges av torgvärden. Försäljning får endast ske inom angivna platser.
Saluplatserna upplåts så långt utrymmet medger och med de inskränkningar som föranleds av dessa
föreskrifter.
Den tillfälliga saluplatsens storlek bestäms av torgvärden med hänsyn tagen till tillgången på platser.
Har innehavaren av fast saluplats inte tagit sin saluplats i anspråk senast vid försäljningstidens början
enligt 6 § andra stycket eller då meddelat torgvärden att platsen kommer att tas i anspråk senare
under dagen, äger torgvärden rätt att upplåta platsen som tillfällig saluplats.
Tider för försäljning
6§
Torghandeln får äga rum endast torgdagar. Torgdag är varje onsdag och lördag, eller om helgdag
inträffar någon av dessa dagar, närmast föregående vardag. Även skärtorsdag samt närmast helgfria
dag före julafton och nyårsdagen är torgdag.
Försäljningen får börja tidigast klockan 7.00 och sluta senast klockan 16.00 under tiden aprilseptember och klockan 8.00 till 15.00 under övrig tid på året.
Försäljare får inte tidigare än två timmar före fastställd försäljningstids början ta försäljningsplats i
anspråk med varor och redskap, och dessa skall senast två timmar efter försäljningstidens slut vara
bortförda därifrån.
På begäran av polismyndigheten eller annan myndighet eller om särskilda skäl föreligger får Hamnoch gatunämnden besluta att försäljning i särskilda fall får ske vid andra tider än som stadgas ovan
eller helt ställas in. Tillfälliga åtgärder för att stimulera torghandeln året runt får genomföras efter
beslut i Hamn- och gatunämnden.
Upplysningsskyldighet
7§
Innehavare av saluplats ska genom en väl synlig skylt eller på något annat lämpligt sätt lämna
upplysningar om innehavarens namn och kontaktuppgifter.
Förbud att sälja vissa varor
8§
Sprängmedel, skjutvapen, pyroteknisk vara, oförpackade knivar och brandfarlig vara klass 1 får inte
säljas på Varbergs torg.
Försäljning av livsmedel
9§
Vid försäljning av livsmedel på allmänna försäljningsplatser ska gällande EU-förordningar och Svenska
författningar beaktas i tillämpliga delar. Livsmedelsverket är kontrollmyndighet och utfärdar
föreskrifter för livsmedelshantering. Kommunens miljönämnd är lokal kontrollmyndighet. (Gällande
regelverk 2014-10-13, not. 1)
Hantering av varor, redskap, gasol och fordon
10 §
Infarter till torget samt de gångar som är anordnade för trafik utmed eller mellan saluplatserna får
inte blockeras eller belamras med varor, vagnar, bilar eller redskap. På gågatorna runt Varbergs torg,
Kungsgatan och Drottninggatan, ska ett körfält hållas öppet för utryckningsfordon samt att inget
placeras där dessa fordon förväntas svänga.
Om gasol används på saluplatsen åligger det innehavaren att söka de tillstånd som krävs och att
gasolen hanteras enligt Räddningstjänstens anvisningar.
Fordon som används för varors eller redskaps forsling till eller från saluplats ska, så snart lossning
eller lastning skett, omedelbart köras bort från torgområdet. Fordon kan i speciella fall tillåtas inom
torgområdet enligt torgvärdens bedömning.
Utformning, renhållning och säkerhet
11 §
På anvisade saluplatser ska försäljning ske från hela och rena stånd, bord eller vagnar.
Innehavaren är ansvarig för att dennes plats och angränsande område, senast två timmar efter
försäljningstidens slut, är fri från allt avfall och skräp oavsett vem som orsakat nedskräpningen. Från
saluplats får inte avledas spillvatten, smältvatten eller annan vätska. Om innehavaren lämnar
saluplatsen i ett nedskräpat skick har Hamn- och gatunämnden rätt att debitera för städkostnader.
Torgvärden ansvarar för att säkerheten följs enligt dessa ordningsföreskrifter och gällande riktlinjer
för torghandeln. Säljare är skyldiga att ta del av och följa torgvärdens anvisningar för att skapa en så
riskfri och säker torghandel som möjligt.
Avgift
12 §
För upplåtelse av plats på Varbergs torg gäller den avgift som kommunen har beslutat om i taxan för
upplåtelse av offentlig plats.
Överträdelse av föreskrift
13 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot dessa föreskrifter kan dömas till penningböter
enligt 3 kap 22 § andra stycket ordningslagen.
I ordningslagen finns också bestämmelser om föreläggande och förverkande.
Dessa föreskrifter träder i kraft den
Not.1
Vid försäljning av livsmedel på allmänna försäljningsplatserna gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i:
•
•
•
•
•
•
•
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 178/2002 om allmänna principer och krav för
livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten
för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 852/2004 om livsmedelshygien
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1169/2011 om tillhandahållande av
livsmedelssinformation till konsumenterna
Livsmedelslagen (2006:804),
Livsmedelsförordningen (2006:813) och
livsmedelsföreskrifterna meddelade med stöd av livsmedelslagen och livsmedelsförordningen
Observera att vid lagändring är det aktuell lag som gäller.
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
15. Förvaltningen informerar
49 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
17. Meddelanden
51 (52)
Varbergs kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Hamn- och gatuförvaltningen
2015-02-10
18. Övriga frågor
52 (52)