VÄSTRA HAMNEN - Hudiksvalls kommun
PLAN Dnr 2013.3 VÄSTRA HAMNEN UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN 2015-05-12 1 (68) Inledning .................................................................................................................................................................................................................................................. 3 Vi har en plan....................................................................................................................................................................................................................................... 3 Så här ror vi den iland .......................................................................................................................................................................................................................... 3 Tidigare ställningstaganden..................................................................................................................................................................................................................... 9 Statliga och kommunala ställningstaganden ....................................................................................................................................................................................... 9 Kommunala ställningstaganden ........................................................................................................................................................................................................ 11 Vision ..................................................................................................................................................................................................................................................... 13 Hit vill vi – målbild och politiska ställningstaganden ......................................................................................................................................................................... 13 Ställningstaganden ............................................................................................................................................................................................................................ 14 Förklaring ställningstaganden ........................................................................................................................................................................................................... 14 Vision och verklighet ............................................................................................................................................................................................................................. 15 För att nå visionen ............................................................................................................................................................................................................................. 15 Användning av mark och vatten till 2035 .............................................................................................................................................................................................. 22 Hållbar utveckling av staden – i enighet med lagstiftningen ............................................................................................................................................................ 22 Överskådlig beskrivning av bebyggelse, grönska, stråk och målpunkter .......................................................................................................................................... 22 Mark-och vattenanvändningskarta och mobilitetskarta i fördjupning ............................................................................................................................................. 24 Etapp A .............................................................................................................................................................................................................................................. 28 Etapp B............................................................................................................................................................................................................................................... 40 Utbyggnad och etappindelning ......................................................................................................................................................................................................... 43 2 (68) Hänsyn till allmänna intressen .............................................................................................................................................................................................................. 45 Bakgrund till kapitlet ......................................................................................................................................................................................................................... 45 PBL, Allmänna och enskilda intressen och 3 kap Miljöbalken ........................................................................................................................................................... 46 Miljökvalitetsnormer ......................................................................................................................................................................................................................... 52 Nationella miljömål och lokala föreskrifter ...................................................................................................................................................................................... 57 Risker ................................................................................................................................................................................................................................................. 60 Konsekvenser..................................................................................................................................................................................................................................... 63 3 (68) Inledning Vi har en plan Allt började i hamnen. I över ett sekel har den livnärt och format vår stad. För det där Hudiksvallska som ger staden sin själ har med säkerhet sitt hjärta i havet. Men världen håller på att förändras och Hudiksvall är inget undantag. Fiske, sjöfart och såg har fått lämna plats åt andra branscher som inte producerar varor, utan tjänster. Hamnen står tom och nya människor och företag väntar på att få flytta in – de kreativa och kunskapsintensiva. Det har länge funnits en dröm i Hudiksvall om att något ska hända i hamnen. Och tiden har aldrig varit mer inne än nu. I verkligheten är det nog till och med så att det faktiskt börjar bli lite bråttom om vi ska få en chans att utvecklas ikapp mot vårt mål – att bli den bästa kommunen att leva och verka i 2020. Genom att utveckla Västra hamnen kan den återigen bli en motor för vår utveckling – på ett nytt modernt sätt som passar vår tid. En livlig källa till modernt företagande, puls och livsglädje. Vår historia ligger förankrad i hamnen. Att låta Hudiksvalls framtid växa fram där är bara naturligt. Vårt mål är att skapa ett modernt Hudiksvall som i framtiden kan konkurrera och attraherar såväl nya människor som nyskapande företag. För det behöver vi en plan. Men förvänta dig inte ett dokument där detaljer slås fast. Den här fördjupande översiktsplanen beskriver snarare de politiska ställningstaganden som behöver göras för att vi här och nu ska kunna lägga grunden för en framgångsrik framtid. Se det som en plan där vår vision kopplas till fysiska åtgärder på en karta – en visionskarta helt enkelt. Så här ror vi den iland Projektet att utveckla hamnen innebär en stor satsning. Detta är inte ett projekt som en enskild aktör själv kan bedriva. Allmänheten, politiker, kommunens tjänstemän och privata aktörer måste samarbeta och driva projektet framåt. I den lagstadgade demokratiska planprocessen ingår tre steg. Dessa steg måste genomföras innan tillåtelse för uppförande av byggnad eller anläggning kan bli realitet. 1. Det ska finnas en översiktsplan som visar politiska intentioner för en långsiktig hushållning av kommunens mark- och vattenresurser. 2. Det ska upprättas en skelettdetaljplan som även planlägger etapp A. 3. Slutligen så ska det utfärdas ett bygglov. 4 (68) Processen går till så här Tjänstemän får ett uppdrag att ta fram ett förslag till översiktsplan av politiker. I uppdraget ingår ett syfte med planen och vad planen senare ska möjliggöra. Under samråd tas synpunkter in från politiker, allmänhet och berörda myndigheter. Efter att planen har varit ute för samråd kan förslaget förändras så att synpunkter som kommit in blir tillgodosedda. Sedan visas planen ytterligare en gång för allmänheten och synpunkter tas in, innan den kan antas. Dokumentet du håller i din hand har varit på samråd och reviderats. Tjänstemännen på kommunen tog under 2014 fram ett förslag som förankrades väl hos politikerna som de ville samråda med allmänheten. Efter samrådandet kom det in synpunkter från tjänstemän, allmänhet och statliga kontrollorgan (Länsstyrelsen och Trafikverket). Alla inkomna synpunkter sammanfattades och kommenterades i en Samrådsredogörelse som finns att läsa på hemsidan www.hudiksvall.se/vastrahamnen. Workshops En fördjupad översiktsplan kan inte tas fram av enbart fysiska planerare. En metod för att samla kommunens kompetens, ta del av och sprida information och tillsammans komma vidare i planarbetet har varit att kalla till arbetsmöten ”workshops” där viktiga frågeställningar bearbetats metodiskt: Konsekvenser av investeringskostnader och planområdets avgränsning oktober 2014 Medverkande: Tekniska förvaltningen, Plan-och bygg, Omsorgsförvaltningen, HNA, Trafikverket, X-trafik 5 (68) Risker med projektet - april 2014 Medverkande: Hudiksvalls näringslivsbolag, Tekniska förvaltningen, Plan – och bygg, Kommunledningsförvaltningen Gröna och blå kvalitéer (konsekvensbeskrivning av MKN och Miljömål) – mars 2015 Medverkande: Tekniska förvaltningen, Plan-och bygg och Miljökontoret Livet mellan husen – walkshop (Finns folkliv i de miljöer som har mest kommersiell eller kulturell dragkraft idag (Möljen och Storgatan) och varför/varför inte? Vilka stråk binder samman Kattvikskajen med stadskärnan och hur kan de bli bättre?) - maj 2015 Medverkande: Tekniska förvaltningen, Plan-och bygg, HNA och Kommunledningsförvaltningen Omvärldsbevakning Eftersom det görs mycket bra i Sverige och utomlands har vi tittat på vad vi kan inspireras av. Umeå, Karlskrona, Norrköping, Nyköping, Växjö och inte minst Norska Trondheim, är några exempel på städer som är föregångare med sina renoverade och återinvigda kajer och kunnande kring ekosystemtjänster som känns igen genom tekniskt avancerade dagvattensystem som inte bara fördröjer och renar stora flöden med vatten utan även tillför stadskvalitéer. Utredningsarbete Målet med planarbetet har varit att ”skapa en trovärdig plan som går att genomföra”. Det har funnits återkommande frågor (från allmänhet, politiker och tjänstemän) som: Kajen är trasig, marken är förorenad, kräver pålning och det finns inga gator: kommer kommunen verkligen ha råd att bygga huvudgata, säkra kajer, sanera mark? Planområdet är stort, finns det verkligen efterfrågan på så många bostäder? Det beslutades i Kommunfullmäktige så sent som 2013 att Västra hamnen skulle vara ett område för externhandel frågan som hängde i luften var: Slås handeln ut i stadskärnan om vi planerar för externhandel på kajen? Hur ska man kunna bygga något i den här bullriga miljön? Resurser lagts på att ta fram ett beslutsunderlag som redogör för investeringskostnader, vilket behov av och vilken betalningsvilja för bostäder som finns och hur handeln i stadskärnan skulle påverkas av externhandel i hamnen. Svaren finns att läsa mer ingående på hemsidan www.hudiksvall.se/vastrahamnen, annars kan du läsa en kort sammanfattning nedan och en sammanfattning lite längre in i handlingen. Kostnader: En utredning inriktad på att hitta ekonomiska och tekniska lösningar för utvecklingen som skulle göra att planen gick att genomföra initierades under hösten 2014. Investeringskostnaderna upp till den nivå att det ska gå att börja bygga på Kattvikskajen (etapp A i planförslaget) sammanfattas i rapporten. I utredningen konstaterades att den orimligt stora initiala investering som man tidigare trott skulle vara nödvändig är nödvändig först vid ett helt utbyggt Västra 6 (68) hamnen. Under tiden kan betydligt enklare tekniska lösningar finnas till hands vilket innebär att de initiala kostnaderna inte behöver urholka kommunbudgeten på så vis som man tidigare trott. Samma resonemang gäller för kajernas förstärkning. Tidigare siffror har inneburit en kraftig grundförstärkning för att kunna bygga ett badhus på kajen. Med ett planförslag som anpassar sig till planer som går att genomföra ekonomiskt så ändras de initiala kostnaderna för att bebygga hamnen. Efterfrågan på bostäder: En efterfrågan på mellan 30-40 bostäder beräknas efter den faktiska befolkningstillväxten under den kommande 10-års perioden. Efter ett minimalt byggande under en 20-årsperiod uppträder ett uppdämt behov på bostadsmarknaden som gör att det förmodligen kommer att mattas av och lägga sig på omkring 30-40 bostäder/år längre in i 10-årsperioden. Handel: det finns utrymme för utökad handel inom beklädnads, möbel- och restaurangbranschen. En handelsplats i stadskärnan skulle missgynna befintlig handel, att förlägga en dragare som ett kulturhus, konserthall eller konsthall i bästa läge skulle enligt erfarenhet maximera de kvalitéer som finns på plats bättre än externhandel med stora parkeringar och stora flöden med trafik som ska in och ut ur området. Buller: Planområdet är inklämt mellan kaj och järnvägsspår vilket gör att byggnaders utformning kommer att ha en avgörande roll för att skapa en tyst inom-och utomhusmiljö. Med byggnader som formas kring en innergård så kan både boende och stadskvalitéer skapas. Påbörjad parkeringsutredning: Arbetet med parkeringsutredningen är påbörjat. Detta för att skapa boende-, besöks, arbetsplats, -pendlarparkering. För att området ska bli något annat än en stor parkeringsplats så krävs att de olika behoven tillfredsställs individuellt. Översyn av planförslag Under samrådet inkom en rad synpunkter från allmänheten och de berörda myndigheterna. Ett antal (se nedan) utredningar gjordes efter samrådet vilket ledde till ett förnyat kunskapsunderlag med konsekvensen att de tveksamheter som funnits kring planförslaget kunde undanröjas. Det påverkade inte planförslagets utformning nämnvärt. Planförslaget Grundarbetet för att kunna börja bebygga området har utretts i ett tidigt skede. 7 (68) utvecklades med en strategi där målpunktstäthet och stråk som binder samman den befintliga staden med Kattvikskajen (planområdets norra del) skapar en attraktiv ny stadsdel. Planförslaget utvecklades också med en tydlig grönstruktur, som genom sina ekosystemtjänster inte bara främjar biologisk mångfald, ett renare hav, minskar översvämningsrisk och ger skydd mot sol och vind utan även skapar målpunkter, folkhälsa och en tillhörighet till området, inte bara för dem som bor och arbetar där, utan för alla Hudikbor och deras gäster. En intern översyn av planförslaget och dess konsekvenser kunde göras vilket leder till att planbeskrivningen har utökats med ytterligare konsekvensbeskrivande där och lagstiftningens vägledning tydligt framhävs. Planförslaget har även förtydligats så att syfte och övergripande gestaltningsidéer närmare beskriver den användning av mark som föreslås i planen. Samrådsredogörelse I samrådsredogörelsen som tillhör planhandlingen finns de inkomna synpunkterna sammanfattade och kommenterade. Projektarbetsgrupp Anna-Karin Ogén – Tidigare projektledare/Planarkitekt WSP Mats Gradh - Stadsarkitekt Jonas Rasmusson – Tekniska utredningar David Östlund – Mark och exploateringschef Hans Gyllow -Planchef Projektets styrgrupp Jan Kroppegård - Teknisk chef Hans Gyllow – Planchef David Tornberg – Plan – och bygglovschef 8 (68) (Mattias Durnik (fd VD Hudiksvalls näringslivsbolag)) 9 (68) Tidigare ställningstaganden Statliga och kommunala ställningstaganden Statliga ställningstaganden i Plan och bygglag (PBL) 3 kap Denna plan är upprättad i enighet med Plan-och bygglagens andra och tredje kapitel där villkoren för innehållet i de svenska kommunernas översiktsplaner är fastställda. De statliga ställningstagandena utgör grunden för den kommunala planeringen. Kommunala ställningstaganden så som policydokument, politiska visioner för kommunen och direktiv som förmedlas i uppdraget om upprätta en fördjupad översiktsplan har även de avgörande betydelse. I propositionen (1985/86:1) som föregick den tidigare PBL står att lagens bestämmelser syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsvillkor. Till de grundläggande syftena med lagen hör således bl.a. strävanden att motverka segregation i bosättningen som har sin grund i ekonomisk ojämlikhet liksom att främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Samma proposition exemplifierar vad planeringen kan bidra med i jämlikhets och jämställdhetshänseende: ”Konkret innebär detta att planläggningen bl.a. bör bidra till väl fungerande lokala arbetsmarknader och till att bostadsområden utformas så att olika former av boende integreras och kvinnornas deltagande i förvärvsarbete kan underlättas.” Bestämmelserna i plan- och bygglagen innehåller således jämställdhetsperspektiv, även om det inte är explicit. (Statskontoret, 2005:1, En effektivare jämställdhetspolitik). Nationella miljömål I PBL 3 kap så står att kommunerna ska ta hänsyn till de av Sveriges riksdag antagna (1999) femton miljömålen, för att säkra en hållbar utveckling för miljö, natur- och kulturresurser. Ett ytterligare miljömål lades till 2005. De övergripande nationella miljömålen antogs i syfte att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. De 16 miljömålen är: 10 (68) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Kommunal fysisk planering har en viktig roll för att uppnå god livsmiljö och skapa förutsättningar för att minska miljöpåverkan. Vidare i dokumentet under ”konsekvenser av planförslaget” beskrivs hur planförslaget påverkar dagens uppsatta mål. De mål som bedöms påverka planförslaget har strukits under. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är lagstadgade gränsvärden för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. Miljökvalitetsnormerna kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljömålen. De normer som finns idag reglerar föroreningar i utomhusluft, kemiska och ekologisk status för ytvatten samt omgivningsbuller. Hur miljökvalitetsnormer påverkas av planförslaget behandlas närmare under konsekvenserna av planförslaget. 11 (68) Kommunala ställningstaganden Gällande översiktsplan 2008 I gällande översiktsplan är hela Hudiksvalls hamnområde utpekat som ett utredningsområde. Under 2013 antogs en plan för de östra delarna av hamnen och samma år gavs ett uppdrag att planlägga även den västra delen av hamnen. I kommuntäckande översiktsplan antagen 2008 finns antal mål för hur Hudiksvall som kommun ska stärkas och utvecklas: Hudiksvall är en kommun med framtidstro och dragningskraft. Kommunen och näringslivet har ett rikt utvecklat samarbete och företagsklimatet är positivt. Företagandet blomstrar. Nyföretagandet ökar. Tillväxt präglar företag och kommun. Det internationella utbytet är mångskiftande och vanligt förekommande. Kommunens goda service, rika kulturutbud och höga naturvärden gör att människor trivs och lockar nya invånare. Kommunen och dess medborgare kännetecknas av positiv anda, vilja till ständigt lärande och utveckling. Kommunen har en ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. Grundvillkor för hållbarhet Hudiksvall är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner sedan 2002 och har åtagit sig att arbeta aktivt för att uppnå fyra grundvillkor för hållbarhet, vilket innebär följande: Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas Effektiv och rättvis resursfördelning Övergripande vision Ett övergripande visionsarbete har pågick under 2013 och mynnade ut i visionen ”Hudiksvall ska vara den bästa kommunen att leva och verka i 2020”. Kommunen ska arbeta för: 12 (68) Attraktiva och hållbara livsmiljöer Samhällstjänster av högsta kvalité Blomstrande näringsliv Övergripande planeringsdokument Relevanta tidigare kommunala ställningstaganden är Klimat och energistrategin och de Lokala miljömålen. Dessa dokument sammanfattas i den konsekvensmatrix som återfinns i kapitel två. Uppdrag om planläggning Ett uppdrag gavs 2013 till Plan-och bygglovskontoret att upprätta en fördjupad översiktsplan för Västra hamnen (§247 Kommunstyrelsen den 2013-11-07). Uppdraget innebär att planen ska möjliggöra följande: En blandstad bestående av en attraktiv utemiljö med park, strandpromenad, torg och bebyggelse som kan inrymma kontor, handel, verksamheter och bostäder. En levande miljö som främjar en aktiv livsstil, möten mellan enskilda människor så väl som mellan kunskapsintensiva företag och innovativa verksamheter. Tidigare utredningar - planeringsunderlag Ett antal utredningar har gjorts i området under årens lopp gällande trafikförutsättningar, föroreningar, geoteknik och dagvatten. Under vintern 2014 sammanfattades och uppdaterades de utredningar som gjorts för Kattvikskajen (den del av kajen som gränsar till stadskärnan och ägs av kommunen) med syftet att ta reda på vilka tröskelinvesteringar som krävs för att kunna börja exploatera området. Rapporten är en grund för att kunna fatta realistiska beslut om områdets framtid. Stora investeringar krävs för att sanera mark, åtgärda kajer som vittrat sönder och koppla samman järnvägsstationen med planområdet genom en tunnel. Vikten av att skilja mellan planförslag, planeringsunderlag och ställningstaganden gör att planeringsunderlaget presenteras i en separat dokument som finns tillgängliga på kommunens hemsida: www.hudiksvall.se/vastrahamnen 13 (68) Vision Hit vill vi – målbild och politiska ställningstaganden I en framgångsrik framtid har Västra hamnen fått samhällstjänster av högsta kvalité, ett blomstrande näringsliv och attraktiva och hållbara livsmiljöer för företag och människor! Med tillgänglighet av hög klass till gator och torg har nya stadsdelar med ett levande stadsliv vuxit fram. Grunden för de attraktiva miljöerna är attraktiva offentliga rum, tydliga stråk anpassade till gång, cykel och kollektiva färdmedel och en tydlig ambition att låta stadskärnan växa in i områdets norra del och komplettera staden med ett modernt formspråk som förstärker kvalitéerna i området. Hav och grönska har fått spela en framträdande roll med strandpromenad, en ny järnvägspark och en spännande dagvattenpark i områdets norra del. Vitt skilda människor samlas i området av olika anledningar, för att njuta av havet, se människor som umgås på bänkar och uteserveringar, se spelningar på utescenen eller helt enkelt för att de jobbar eller bor i området. Närheten till höghastighetståg har fått nya typer av företag och människor att etablera sig som företagare eller boende i området. Den satsning på att skapa ett attraktivt och innovativt område som Hudiksvall har gjort har förändrat bilden av Hudiksvall och gjort staden till ett hem för den nya tiden där det finns beredskap för klimatförändringar, migration, en åldrande befolkning, integration och där tekniska landvinningar inom hydraulik, och ICT kan göras. Den stadskärna som en gång var centrum för handel med sin gågata på Storgatan och köpcentren Guldsmeden och Fyren har fått en utökad kundkrets, ett uppsving som en följd av det politiska engagemanget kring att skapa attraktiva stadsdelar i Västra hamnen. Från stadskärnans täta blandstad leder bebyggelsen ut längs mindre gator och ett mer småskaligt, slingrande stadsnät med låg sammanhängande bebyggelse som påminner om den attraktiva trädgårdsstad som sedan ett sekel tillbaka återfinns bara ett stenkast bort, på andra sidan järnvägen. Längs stadsdelens huvudgata Hamnallén strömmar trafiken ned mot Håstakärnan som även den fått ett uppsving med ny högre bostadsbebyggelse ute på Håstaholmen och en samlad bebyggelse med kontor, närservice som närbutik för livsmedel, kvarterskrog och hållplats för kollektivtrafiken, men även samhällsservice för gamla och unga på fastlandssidan. Fler Hudiksbor än någonsin, fler än de som nu bor och arbetar i närheten av havet, upplever att havet har blivit en del av vardagen eftersom de tar sin morgonpromenad med hunden, cykeltur till jobbet eller eftermiddagsfika med utsikt över Hudiksfjärden. Varför kan man fråga sig? Jo, därför att strandpromenaden och kajen numera är ett vardagsrum i Hudiksvalls hjärta. 14 (68) Ställningstaganden Vi vill utveckla två stadsdelskärnor som binds samman av attraktiva stråk Vi vill omstrukturera stråken i den befintliga staden så att Västra hamnen blir en del av den Vi vill prioritera god tillgänglighet för gång, cykel och kollektivtrafik Vi vill skapa en attraktiv miljö för boende, företag och innovation Vi vill utveckla stadens karaktär och identitet med spännande arkitektur Vi vill ge människor och företag fördelar av närhet till starka kommunikationsstråk för järnväg, kollektivtrafik och cykel Förklaring ställningstaganden Utvecklingen av Västra hamnen kommer att ta tid. I etapper kommer stadsdelar att växa fram av skiftande karaktär. Först ut är Kattvikskajen som blir en förlängning av stadskärnan. Etappindelningen måste ske på ett sådant sätt att människor får en god tillgång till samhällsfunktioner som gator, torg, grönska, vägar och samhällsservice. Den bebyggelse som växer upp kring Håstaholmen kommer att ha behov av en samlingspunkt med kollektivtrafik och viss samhällsservice. För att förlängningen av stadskärnan ut på Kattvikskajen ska kännas tillgängligt krävs att gena och attraktiva stråk förbereds ned till Kattvikskajen. Inne i området krävs en hög nivå på både offentliga miljöer och på tillgänglighet för att området ska kunna skapa stadsmässiga och kvalitativa miljöer som möjliggör för människor att bo eller etablera företag. Det ska löna sig att cykla, gå eller åka kollektivtrafik framför att ta bilen. Det gör att vi måste se till att gång – och cykelstråk ska vara attraktiva, vackra och trygga och att det ska vara enkelt och effektivt att åka kollektivt. Träbyggnader, hav, en måttlig skala, historiska avtryck och rutnätsstad är karaktärsdrag som vi vill stärka när staden växer. Vi vill stärka områdets koppling till goda kommunikationer, det ska vara möjligt för människor som studerar eller arbetar någon annanstans i regionen att bosätta sig i området för att få fördel av de snabba kommunikationerna till andra städer. Företag som söker arbetskraft som pendlar in i kommunen ska också kunna etablera sig i området. 15 (68) Vision och verklighet För att nå visionen Tre övergripande mål ska leda till förverkligandet av visionen ”Bästa kommunen att bo och verka i 2020”: Attraktiva och hållbara livsmiljöer Samhällstjänster av högsta kvalité Blomstrande näringsliv Syftet med texten nedan är att omformulera målen ur ett stadsbyggnadsperspektiv, göra en nulägesanalys för vart och ett av de tre målen och att motivera de politiska ställningstaganden och principer som bedöms tar kommunen mot målen. Attraktiva och hållbara livsmiljöer Attraktivitet I verkligheten finns mycket att göra för att nå visionen. För att veta hur kommunen ska fördela sina resurser och planera sitt arbete är det viktigt att veta vad människor upplever som attraktivt och hur staden ska byggas ut för att bidra till en hållbar livsstil bland invånarna. Ur ett närhets och attraktivitetsperspektiv har Hudiksvall konkreta kvalitéer. En undersökning gjord av kommunen 2013 visar att Hudiksvallsbor uppskattar närheten dels till havet och naturen, dels till större städer när man har sådana behov. »Det är nära till allt«, är ett uttryck som förekommer flera gånger i undersökningen. En annan del av stadens attraktivitet är vad som händer i stadskärnan. Städerna och de offentliga miljöerna står och faller med handel (där caféer och restauranger ingår). Vi ser en global utveckling som också går att avläsa i Hudiksvall, det växer fram mötesplatser, ett ökande antal kaféer och pubar. Människors behov av att umgås med varandra utanför arbete och hem ökar, detta trots att de digitala medlen bara blir fler och bättre. Det s.k. 16 (68) ”cappucinoindexet” ökar genomgående i städer världen över, människor vill träffas och vara med varandra. Städers karaktär och identitet blir allt viktigare för att kunna locka till sig nya invånare och arbetstillfällen. Sammanfattning Attraktivt och hållbart är i Hudiksvall närhet till hav, park och grönska, järnväg och gång-och cykelavstånd mellan hem, arbete, omsorg och handel, mötesplatser och det unika i stadens småskaliga träbebyggelse. Närhet mellan målpunkter i vardagen skapar utrymme för liv och rörelse på gator och torg, helt enkelt liv mellan husen. Samhällstjänster av högsta kvalité Närhet Att ny bebyggelse ska lokaliseras så att tillgänglighet till samhällsfunktioner finns är ett krav i PBL, se nedan: 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 7 § Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns 1. gator och vägar, 2. torg, 3. parker och andra grönområden, 4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och 5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. Genom fysisk planering skapas inte samhällsservice som sjukhus och vårdcentraler, men planeringen kan göra så att människor får närhet till samhällsservice som oftast är knutna till stadsdelskärnor. Att genom en uttalad strategi samla samhällsservice i olika kärnor över tid skapar långsiktig hållbarhet eftersom det då uppstår underlag för att bedriva handel och samhällstjänster som vård, förskolor och kollektivtrafik. Närhet är något som är upplevt. Det finns många exempel på attraktiva platser som ligger centralt belägna, men som nyttjas av få eftersom de är belägna långt ifrån busshållplatser, är omgärdat av få målpunkter, det är osäkert vilken väg man ska ta genom området för att komma dit man ska, eller att området inte är 17 (68) anpassat för att ta sig fram till fots etc. Samhällsplaneringen kan skapa förutsättningar för upplevd närhet genom attraktiva stråk så att invånare kan ta sig till fots, med kollektivtrafik eller bil till målpunkter i sin vardag. Under rubrikerna ”Attraktiva och hållbara livsmiljöer” och ”Gestaltning av planförslaget” så utforskas närhetsbegreppet ytterligare. Att bygga torg och parker räcker nämligen inte för att skapa attraktivitet eller att locka människor. Som exempel kan nämnas de förortscentrum som byggdes i Sverige på 1960-talet. Idag står många stadsdelscentran öde och människor upplever dem som otrygga platser. Drömmen om att människor skulle ha ”nära till allt” slutade med att människor istället söker sig till artificiellt uppbyggda stadsmiljöer i externa köpcentra, istället för att vistas i sitt eget närområde. Boende En annan samhällstjänst som kommunen enligt lag ska uppfylla är att planera för att uppfylla behovet av boende som efterfrågas. Se; PBL 3 kap, § 5 ”Av översiktsplanen ska framgå 5:e hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder”. Efterfrågan på bostäder styrs i stor utsträckning av: • Befolkningsförändringar (fler invånare och ändrad ålderssammansättning) • Hushållssplittring (fler unga vill ha egen bostad, skilsmässor, eget äldreboende) • Rivning och kontorisering Behov av fler bostäder Hudiksvall hade den 31 december 2012, 36 821 invånare. En analys gjordes under vintern 2015 av befolkningstillväxt, efterfrågan på bostäder och betalningsvilja för nybyggda bostäder. Utredningen har gjorts med syftet att ta reda på hur kommunen genom sin planering ska möta de behov av bostäder som kommer finnas under den närmaste 10 årsperioden. Prognosen visar en negativ befolkningstrend på lång sikt eftersom den del av befolkningen som är överrepresenterad blir allt äldre, samtidigt som födelsenettot är negativt. Det finns däremot ett positivt invandringsnetto. Flytt från och till kommunen sker främst i unga åldrar. I dagsläget finns behov av ca 30-40 nya lägenheter per år (lägenheter representerar en boendeenhet och kan vara radhus, lägenhet eller villa). Det finns i staden idag en upplevd brist på bostäder och bostadspriserna har idag närmat sig en nivå som motsvarar en prisvärd nyproduktion av bostäder. 18 (68) Bostadsbyggandet är lågt i hela landet och har varit det sedan en statlig bostadsreform skedde 1991 efterföljd av en finanskris 2008. I Gävleborg byggs knappt en bostad per 1000 invånare, vilket är en jämförelsevis låg siffra. Prognosen framåt visar inte på ett ökat byggande. På senare år har det inte byggts några flerbostadshus alls i Hudiksvall. Det som har byggts är framför allt äganderätter. Det finns i den demografiska analysen inte något tryck på att bygga, eftersom det inte sker någon direkt befolkningsökning. I denna statistik finns inga siffror på de personer som funderar på att flytta till Hudiksvall eller de i befolkningen som efterfrågar en ny typ av boende. Hudiksvall tar varje år emot nya invånare som vi måste kunna erbjuda det boende som de efterfrågar för att inte hindra samhällsutvecklingen. Det finns ett behov av lägenheter som är snabbt tillgängliga, både för att kunna ta emot flyktingar, men också för att kunna möta den rörlighet som finns på dagens arbetsmarknad. Det finns även tankar kring att det blir lättare att rekrytera nyckelpersoner till arbetsmarknaden med attraktiva bostäder, men då ska man komma ihåg att människor inte längre efterfrågar en bostad utan ett läge i en stadsdel med karaktär. Privatägda Bostadsbyrån i Hudiksvall träffar varje år hundratals människor och har en god uppfattning om vilken typ av bostäder som efterfrågas i Hudiksvall. Bostadsbyrån som förmedlar cirka 250 bostäder har en bild av att det i Hudiksvall finns ett segment på marknaden bestående av personer i den övre medelåldern med utflugna barn son vill byta villan till en enplans lägenhet med liten uteplats och garage, gärna med havsutsikt. Uppfattningen är att många bor kvar i sina villor då de upplever att det inte finns några bra ersättningsbostäder. Bostadsbyrån konstaterar: ”människor flyttar idag en gång till i livet än tidigare – de som är i 50-års åldern och har vuxna barn vill ha ett lättskött och fint boende. De vill lägga tiden på att resa mm i stället för att sköta tomten”. Bilderna visar några av de familjer som valt att flytta till Hudiksvall. Närheten till naturen och vackra hus med traditionell karaktär har hittills varit det som lockat nya invånare. Med en ny stadsdel i Västra hamnen så kommer bilden av vad Hudiksvall kan erbjuda vidgas! 19 (68) Det kan genom tillgänglig statistik konstateras att lediga lägenheter i allmännyttans lägenheter är lägre än de någonsin har varit i Hudiksvall. Tretton procent av den arbetande befolkningen pendlar ut från kommunen till sitt arbete, samma andel personer pendlar in till kommunen. Den inpendlande arbetskraften är potentiella inflyttare. Anledningen till att det inte byggs i Hudiksvall kan delvis bero på att nyproduktion kostar mer än de begagnade bostäder som finns på den Hudiksvallska marknaden. I genomsnitt så är försäljningspriserna så pass låga att de inte motiverar nyproduktion. Enligt 2015-års priser så behöver kvadratmeterpriset ligga över 20 000 kronor för att motivera ens prisvärd nyproduktion som är till stor del industriproducerad. I en statistisk jämförelse mellan kommuner så är både bostadsrätten och hyresrätten underrepresenterad i förhållande till äganderätten i Hudiksvall. Eftersom betalningsviljan påverkas av microkvaliteer som utsikt, läge, närhet till service och attraktiva miljöer vid havet så har Västra hamnen goda möjligheter att motivera nybyggnation och möta marknadens efterfrågan. Helt avgörande för detta är dock att eventuella barriäreffekter undanröjs så att järnvägen och stadskärnan upplevs som nära och nytta kan dras av det vackra läget. Ett antal trygghetsboenden, gruppboenden, 100 förskoleplatser samt platser för ensamkommande flyktingbarn kommer att behövas inom de närmaste 5 åren. Det kan konstateras att det finns ett behov av nybyggnation i Hudiksvall. Bostäder anpassade för äldre kommer att efterfrågas i ökad utsträckning. Efterfrågan på seniorbostäder är god och lägenheterna står sällan vakanta. Inga beslut finns dock för närvarande att bygga eller anpassa nya fastigheter för seniorboende. Viktigare är att generellt tillgänglighetsanpassa hela det kommunala bostadsbeståndet. En inventering har skett och bedömningen utifrån denna ger att ca 25 procent av lägenhetsbeståndet är tillgängligt på ”rullatornivå”. Tillgängligheten omfattar då inte bara lägenheten utan även den yttre miljön med parkeringar, tvättstugor, förråd med mera. Sammanfattning Nyckelord när vi ska uppnå samhällstjänster av högsta kvalité i Västra hamnen är ur ett stadsplaneringsperspektiv bland annat kärnor som samlar samhällsservice, stråk, goda kommunikationer, geografisk närhet och diversifierat utbud av boenden. 20 (68) Blomstrande näringsliv Förändring av staden Näringslivet har förändrats mycket under Hudiksvalls moderna historia. Det innebär att näringslivet ser delvis annorlunda ut idag än vad det gjorde för 40 år sedan. Den långsiktiga utvecklingen i kommunen beror på näringslivets utveckling och det ställer krav på stadsbyggandet. Under den moderna historien har stadsbyggandet inte varit i fas med den utveckling som näringslivet har gått mot, med allt färre arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. Hudiksvall har koncentrerat sig på utvecklingen av skogsindustri, fiberoptik och hydraulik under 2000-talet, men inte i lika hög grad diskuterat vad övergången till tjänste- och kunskapssamhället egentligen innebär och vilka krav det ställer på stadsmiljön. Utpendlingen från Hudiksvall har ökat med ca 50 % sedan 1990. Hudiksvallsborna är allt mer beroende av hur arbetsmarknaden ser ut i regionen. En positiv utveckling i Sundsvall och Gävle innebär att fler kan välja att bo kvar i Hudiksvall och arbetspendla ut från kommunen. Det blir allt viktigare att tänka i större arbetsmarknadsregioner för att skapa arbetstillfällen men också att profilera sig som boendeplats varifrån man lätt når hela arbetsmarknadsregionen. Nya näringar Fram till 2013 hade en stor andel av Hudiksvalls befolkning sin utkomst från tillverkningsindustrin (en av fem), idag har den andelen minskat radikalt. Under 2012-2014 har tre stora aktörer dragit ned sin personalstyrka eller lagt ned fabriker. Hudiksvall har liksom i övriga Sverige jordbruket minskat under 1900-talet. Sjönäringen har i princip försvunnit fram till idag. Iggesund - Holmens kartongbruk meddelade 2012 att man minskar personalstyrkan från 900 till 800 personer under en tvåårsperiod. Ericsson fattade 2013 beslut om nedläggning av fabriken i Hudiksvall med ca 320 medarbetare (underleverantörer oräknade). Av dem fick ca 85 jobb på Hexatronic och den siffran kan ha ökat i år. Hiab varslade 2011 33 anställda; 2012 varslades 60 anställda; och 2014 beslutades om flytt av hela återstående tillverkningsdelen till Polen vilket berör ca 150 anställda. Fabriken har på några år därmed gått från ca 500 anställda till 150 kvar. De näringar som kommunen i dagsläget vill övergå till är informations- och kommunikationsteknik (ICT), hydraulik/mekatronik och besöksnäring/handel. Jämfört med riket har Hudiksvall idag en lägre andel sysselsatta inom handel och riktigt låg sysselsättning inom grenen företagstjänster. 21 (68) Diagrammet till vänster visar att den kommunala ekonomin, alltså kostnaden per invånare stigit sedan början av 2000-talet. Kurvan visar också att detta är en genomgående trend i hela landet. Jämförelsestaden Nacka låg redan i början av perioden lägre och har hållit sig på en jämnare nivå än Hudiksvall. Mycket tyder på att utvecklingskurvan kommer att följa nivån på arbetslösheten och att om utbildningsnivån fortsätter att vara låg så kommer försörjningsbördan på den arbetande befolkningen att öka. I viss utsträckning kan sägas att samma faktorer som gynnar befolkningstillväxt också gynnar näringslivet. Ett antal faktorer som har visat sig främja befolkningstillväxten i svenska städer listas nedan: I jämförande syfte visas är Nacka som är en av de kommuner i Sverige som har lägst kostnad per invånare. Den grå linjen visar rikets genomsnitt i kostnad per invånare och år. Städer med högre utbildning växer och bidrar med många yngre personer Demografin i sig, har man en ung befolkning får man höga födelsetal och därmed befolkningsökningen Näringslivet i tjänstesamhället gynnas av högre utbildning Invandringen till Sverige har en viktig roll i befolkningsökningen som gynnar städerna Städer som aktivt arbetat med sin attraktivitet drar folk Utvecklat attraktivt boende drar också människor och ser till att man bor kvar Mer svårmätbara faktorer som puls, kultur och stadsliv spelar också in Sammanfattning Nyckelord för att skapa förutsättningar för handel/besöksnäring, kommunikationsteknik och mekatronik och en ökad inflyttning i kommunen är attraktiva stadsdels kärnor, goda kommunikationer, attraktivt boende och attraktiva miljöer för företag och verksamheter att etablera sig. Ovan visas ett antal kommuner som ligger i en storstadsregion med invånare som i stor utsträckning försörjs genom arbete i privat sektor. En jämförelse görs med två Hälsingekommuner som har en betydligt lägre marknadsförsörjning. 22 (68) Användning av mark och vatten till 2035 Hållbar utveckling av staden – i enighet med lagstiftningen I detta kapitel beskrivs på ett vägledande sätt förslag till markanvändning i Västra hamnen fram till 2035, ställningstaganden som förslaget innebär och de föreliggande behov (se 3 kap § 1 Miljöbalken)som motiverar förslaget. Gällande lagstiftning har används i de avvägningar som har gjorts i utformningen av mark - och vattenanvändningskartan. I Plan och bygglagen (PBL) anges att kommunen i en översiktsplan eller fördjupning av en översiktsplan ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras; ”Planläggning med denna lag ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, och en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, och innebär en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt och ska leda till en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet”. (2 kap 3 § PBL). Överskådlig beskrivning av bebyggelse, grönska, stråk och målpunkter Bebyggelse från norr till söder Planområdet sträcker sig från Kattvikskajen i norr till Reffelmansviken i söder och har efter platsens olika förutsättningar delats in i fyra bebyggelseområden. Området storlek gör att det 23 (68) delats in i två etapper där bebyggelsen på Kattvikskajen tillhör etapp A (se karta på föregående sida). Kattvikskajen i norr planeras att bli en utökning av stadskärnan. En stadsbebyggelse med blandad användning (bostäder, kontor och viss handel) som erbjuder service och attraktiva allmänna ytor (torg, strandpromenad, parker och utomhusscen) föreslås, vilket medborgare kan förvänta sig av en stad (se 2 kap § 3 PBL). Invånare föreslås erbjudas miljöer fria från buller och blåst på gröna innergårdar och balkonger med en magnifik utsikt över hav och närliggande gröna oaser. Med hjälp av parker föreslås etapp A avgränsas mot nästa stadsdelsområde med en bebyggelse som övergår i en modern trädgårdsstad. Trädgårdsstadens bebyggelse i form av friliggande eller sammanbyggda hus i en till två, ibland tre våningar föreslås sträcka sig söder ut i ett sammanhållet men slingrande gatunät där trädgårdarna är små men maximalt utnyttjade. I höjd med Håstaholmen föreslås trädgårdsstaden möta Västra hamnens andra kärna, med en bebyggelse som föreslås bli något mer koncentrerad, men med en måttlig höjdskala. Samhällsservice kan förväntas försörja området med de funktioner som blir efterfrågade när Västra hamnen fyllts med invånare. Ute på Håstaholmen föreslås en något högre bostadsbebyggelse än den måttliga skala som återfinns i stadskärnan. Bebyggelsetypen kallas hus i park, vilket innebär en upplöst bebyggelsestruktur där högre byggnader står i park eller natur. Grönska Tre grönområden och ett strandpromenadsstråk från norr till söder pekas ut för att innehålla park och rekreation; en stationspark som utgör fonden till järnvägsstationen, en dagvattenpark lite längre söder ut och ett grön/dagvattenområde längst i söder. Park-och 24 (68) rekreationsområdena mellan den nya bebyggelsen och den ännu obebyggda stadsdelen föreslås bli gröna oaser med både gräsmattor och höjder där det finns gott om platser med fin utsikt över fjärden och Hudiksvalls ”skyline”. Oaser av grönska föreslås binda samman strandpromenaden och bidra till den helhet som länkar samman det stora hamnområdet. I den låglänta sumplövskogen där Håstabäcken mynnar ut i söder föreslås spänger och bryggor leda genom naturen för en spännande och annorlunda naturupplevelse. Stråk och målpunkter Eftersom närhet är en av de kvalitéer som gör Hudiksvall attraktivt idag, så föreslås Västra hamnen bindas samman av tydliga stråk från norr till söder. Genom en strandpromenad och en huvudgatled (Hamnallén) skapas tillgänglighet både genom området (med bil, kollektivtrafik och gång/cykel (G/C)), men även till vattnet och mellan målpunkter. Där stråk möts eller vid andra strategiska platser pekas områden ut för målpunkter. När ställningstaganden tas till var i området människor ska erbjudas attraktiva miljöer för vardagstransport, möten och rekreation så krävs en strategisk samordning. Ju tätare det är mellan målpunkterna i ett område, desto mer folkliv och attraktion kan området erbjuda. Mark-och vattenanvändningskarta och mobilitetskarta i fördjupning Utgångsläge för förslag till användning av mark och vatten Vacker utsikt över hav, hamn, båtliv och ett stadslandskap med byggnader som är mer än 300 år gamla Morgon -och förmiddagssol över havet, sol från söder under dagen d.v.s. från Håstaholmen, sol från väster d.v.s. från järnvägen under eftermiddag/kväll Blåst från havet Miljö med visst järnvägsbuller och zon med farligt gods Förorenad mark Kort avstånd till stadskärnan men stråk för G/C, bil och kollektivtrafik är inte anpassade till den omvandling som planeras av områdets användning Järnvägsspår som utgör barriär och tågperrong som går ej att komma till Kaj som måste förstärkas Inga byggnader, offentliga rum eller gatustrukturer finns att bevara 25 (68) Stora asfaltsytor Omfattande investeringar för att området ska kunna utvecklas i enighet med 2 kap §3 PBL, Allmänna och enskilda intressen Stort planområde med lång genomförandetid Vägledande ställningstaganden inför utveckling av planförslaget Vi vill utveckla två stadsdelskärnor som binds samman av attraktiva stråk Vi vill omstrukturera stråken i den befintliga staden så att Västra hamnen blir en del av den Vi vill prioritera god tillgänglighet för gång, cykel och kollektivtrafik Vi vill skapa en attraktiv miljö för boende, företag och innovation Vi vill utveckla stadens karaktär och identitet med spännande arkitektur Vi vill ge människor och företag fördelar av närhet till starka kommunikationsstråk för järnväg, kollektivtrafik och cykel 26 (68) Stråk och målpunkter och upplevelse av närhet Attraktivitet och upplevelse av närhet är en av de viktigaste aspekterna när Västra hamnen planeras. De bästa lägena för målpunkter (där målpunkter samlas och stråk möts) kan användas så att människor får god tillgänglighet till attraktiva offentliga miljöer. Nya allmänna platser och parker i Västra hamnen kommer att skapas i strategiska lägen med goda förutsättningar för vistelse, möten och rekreation. Dessa lägen finns oftast längs viktiga stråk, stråkkorsningar och vid målpunkter som samlar och lockar till sig människor. De punkter i området som har störst potential att fungera som attraktiva mötesplatser är: järnvägsstationen med dess närmaste omgivning, hamnstråket i den del som korsas med angöring till tågstationen, det centrala torg för en utomhusscen som planeras centralt i området i anslutning till Möljen samt läget vid Håstakärnan. För att maximera det bästa läget i staden ytterligare föreslås någon form av målpunkt som kulturell verksamhet som ett muséum eller en konsthall som kan bli ett lokalt, regionalt och nationellt utflyktsmål. 27 (68) De stråk och målpunkter som pekas ut i mobilitetskartan är ett resultat av en analys där det har definierats att två huvudstråk bör löpa genom området för att skapa helhet och tillgänglighet samt att utnyttja områdets kvalitéer (Hamnallén och Strandpromenaden). Ett förslag till ett mer utförligt gatunät kan utvecklas först när kvartersstruktur planeras i samband med detaljplanering. Hamnallén och Strandpromenaden har olika funktioner i området. Den ena är den effektiva kommunikationsleden och den andra är till för rekreativa syften och för att maximera kvalitéerna vid vattnet med solbryggor, konststråk och möjlighet till lek. Anspråken på gaturummen i de centrala delarna av Hudiksvall har ökats och krav ställs när cyklister, gångtrafikanter, bussar och bilister ska samsas inom ett och samma vägområde. För att integrera Kattvikskajen med stadskärnan krävs att de befintliga gaturummen omvandlas. Mellan staden och kajen är det stråk som bör utvecklas för bil, buss, gång och cykel på sträckan Bankgränd – Magasinsgatan – Kattvikskajen och för gång och cykel; Skvallertorget – Möljen – Kattvikskajen. Tre stråk pekas ut inom området: Övre bilden visar Thorbjörn Anderssons Fisktorg, i Karlskrona. Nedre bilden visar ett konserthus längst ut på kajen i Trondheims populära nya hamnkvarter Solsiden. Slutsatsen är att lysande målpunkter som bjuder in och välkomnar under den mörka delen av året också skapar närhet. - Hamnallén för bil, gång och cykel - Strandpromenaden för gång och cykel - Järnvägsstationen – Kattvikskajen för gång och cykel förslagsvis i en tunnel 28 (68) Etapp A Kattvikskajen – en förlängning av stadskärnan Utökningen av stadskärnan föreslås bli en målpunktstät blandstad med en strandpromenad längs med vattnet, omsorgsfullt utformade platser för möten mellan människor och en gestaltning där trä, hav, närhet, måttlig höjdskala, kvarter och utblickar över havet skapar en helhet. Invånare föreslås erbjudas en buller - och blåsfri miljö på gröna innergårdar, balkonger med en magnifik utsikt och närliggande parker. Med en markanvändning som främjar att verksamheter, bostäder och arbetsplatser blandas skapas förutsättningar för en levande och hållbar stad. Den övre bilden visar Thorbjörn Anderssons prisbelönta moderna torg som förenar hav och land i 1700-talsstaden Karlskrona, ett exempel på en målpunkt i stadens hjärta där havet kommer ända in i stadskärnan. Konstverket i glas och granit ”Doldrums” av Pål Svensson sprider ett ljus under de mörka timmarna på dygnet. Den nedre bilden visar en modern träbyggnad i den gamla hamnstaden Trondheim, Norge. Ett prov på att det spektakulära inte alltid måste sticka ut i skala. Helhet och nya utryck med gamla material Karaktäristiskt för Hudiksvall är byggnader i trä, havet som går ända in i stadskärnan, närhet mellan målpunkter och människor, en måttlig höjdskala, ett gammalt rutnät som formar utblickar över havet och en bebyggelse som berättar om stadens historia. När staden växer så tillkommer nya variationer i gaturummet med byggnader och gator som representerar sin samtid. De stenbyggnader i centrala Hudiksvall, som idag minner om en guldålder inom svenskt bankväsende är prov på vad den tiden kunde bjuda på i form av spektakulär arkitektur. Förhoppningsvis kommer det i framtiden att gå att avläsa en ny guldålder i fasaderna på några av byggnaderna som uppförs längs med kajen. 29 (68) Dagens måttliga skala innebär att bebyggelsen varierar mellan två till tre våningar och i de mest centrala delarna ända upp till fyra våningar. Den måttliga skalan bör vara tongivande i stadsdelen. Ända sedan början av 1900-talet har inslag av höga hus och signaturbyggnader infunnit sig i stadslandskapen världen över. En högre byggnad i hamnen skapar en skuggverkan och skymmer utsikt från staden, varför det är viktigt att hitta en placering i den nya stadsdelen som optimerar stadsmiljön, så att boende och stadskvalitéer sammanfaller. Hudiksvalls identitet och egenskaper Stadens näringar har gett avtryck i staden som syns än idag; fiskenäring och handel resulterade i Fiskarstans byggnader på slutet av 1700-talet, industrialismens intåg i mitten av 1800-talet resulterade i sågverksverksamhet som låg i hamnen och efterkrigstidens verksamheter som blev upphov till att Kattvikskajen byggdes på sent 1960-tal. Staden är gammal, med en tung historia i botten, som till mycket präglat funktion och form. I stadskärnan är gaturummen distinkta och husens fasader står i kvartersgränsen och all mark utanför tillhör det offentliga rummet. Gatunätet är tydligt, öppet och förgrenat med framkomlighet för alla – inklusive biltrafik på oskyddade trafikanters villkor – med möjlighet att välja olika vägar. Ett nät av offentliga platser sprider ut sig mellan husen. Husens utformning upprepas, men det finns en variation med disciplin så att helheten består. I bostadshusens bottenvåningar finns lokaler för verksamheter. 30 (68) Kattvikskajen - Kvartersstaden Inom stadsplaneringen ställs ”den traditionella kvartersstaden” i motsatsförhållande till ”hus i park” som började byggas under efterkrigstiden och så småningom rationaliserades till att bli miljonprogrammet. Fördelar är att husen får god tillgång till dagsljus, frisk luft och rekreationsyta. Nackdelar är att exploateringstalet blir lågt, och att avgränsningen mellan offentligt rum och privat område blir oklar. Kritiker, bland andra Jane Jacobsi, har också kallat hus i park för "hus i parkeringsplats" eftersom det låga exploateringstalet tvingar fram bilberoende, och leder till att de öppna ytorna ofta upptas av parkeringsplatser snarare än park.ii Prioriteras optimal funktionsblandning är förhållandet det motsatta. Kvartersstad ger maximal bruttoarea i gatuplan för publika lokaler och ett flexibelt och integrerat gatunät som underlättar stråkbildning. Det är fysiskt omöjligt för en ”hus i park” stadsdel att skapa ett levande gatuliv eftersom folkliv kräver fler målpunkter än de som bildas av enbart bostäder. Prioriteras optimala solvinklar är ”hus i park” ett mer rationellt val än kvartersstad. iii Ett mellanting där kvartersstaden i bästa fall fångar in de kvalitéer som eftersträvas med ”hus i park” är den halvöppna kvartersstaden som visas på nästa sida. 31 (68) Bilderna illustrerar den traditionella kvartersstadens slutna till halvöppna kvarter. Kvartersstadens huskroppar skyddar innergårdar från buller. För att främja boendekvalitéer som ljus, utsikt och tysta boningsrum har kvarteret Krogen i Norrköping dels byggts med öppningar i kvarteret där det är möjligt ur bullerhänséende, dels försetts med glasade mellanrum mellan hus på den bullriga sidan av kvarteret. Detta bidrar till en trevligare miljö både för de boende i kvarteret, men även en trevligare gatumiljö, där upplevelse av grönska och liv på balkonger och gård bidrar till ett levande intryck. Övre högra bild: SBK Stockholm, övre vänstra och nedre SBK Norrköping/Tyrens (Detaljplan Krogen fd Karl Johansskolan) Den vänstra och mellersta byggnaden har skiljts åt och mellanrummet försetts med inglasning. 32 (68) Transport och klimat Invånarnas transportvanor påverkas av en god tillgänglighet till kollektivtrafik, gång- och cykelvägar av hög kvalité samt närheten till centrum och detta talar för att efterfrågan på parkeringsplatser kommer att bli lägre än i den övriga staden. Eftersom det finns målpunkter och möjlighet till rekreation i bästa läge längs med vattnet så måste det finnas en beredskap för att besökare ska kunna parkera bilar och cyklar och angöra smidigt till sina destinationer med kollektivtrafik. Enligt 2 kap § 5 PBL ska det framgå av översiktsplanen hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det nationella målet att begränsa klimatpåverkan har i Hudiksvall konkretiserats till att arbeta för effektivare och färre transporter, utbyggnad av säkra och uppmuntrande cykelvägar för att minska det privata bilåkandet och bidra till en utbyggd och förenklad kollektivtrafik. Stationsnära läge Tillgängligheten inom området samt till och från järnvägsstationen är helt avgörande om fler människor ska välja att resa kollektivt före resan med bil. Enligt den så kallade stationsnärhetsprincipen väljer fler att åka kollektivt om man bor och/eller jobbar inom promenadavstånd från järnvägsstationen. För att på bästa sätt utnyttja närheten till stationen den stationsnära bebyggelsen bestå av en blandning av bostäder, butiker, kontor, verksamheter samt andra stadsfunktioner och platser med hög besöksfrekvens. I planeringen av stationsnära bebyggelse ska avvägningar göras mellan hållbarhetsfördelarna med en utbyggnad gentemot de risker och störningar som ett läge intill järnvägen innebär. Gatan i stadsbebyggelsen Inom området för stadsbebyggelse föreslås allén, småstadsgatan och ”gränden” vara förebilder för gatunätet. Gatorna i stadsbebyggelsen föreslås få en hierarki där Hamnallén utgör en rak huvudgata kantad med trädrader och en tydlig åtskillnad mellan olika trafikanter. Småstadsgatan är en smalare lokalgata som löper parallellt med havet och precis som i Fiskarstan utgör en smalare gata ”gränden” utkikar mot havet. 1Ett nät av gator, gångbanor, cykelvägar, platsbildningar, parker och bebyggelsekvarter kommer att binda samman Kattvikskajen till en helhet. Gatustrukturen ska säkerställa en god funktion, framkomlighet och 33 (68) attraktiva stadsrum att röra sig längs. Gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik föreslås vara prioriterade trafikslag. Prioriteringen innebär att alla gångvägar och cykelbanor, precis som bilvägarna, utgör en sammanhängande struktur där varken gående eller cyklister är tvungna att anpassa sina rörelsemönster till biltrafiken. Husens bottenvåningar, som vänds mot gatan, är en lika viktig del för stadslivet som utformningen av gator, rum och platser. Bottenvåningarna föreslås ges en användning och utformning som tillför gaturummet liv. Entréer ska vara markerade, välkomnande och placerade mot gator och platser. För att möjliggöra etablering av verksamheter ska bebyggelsen i utpekade stråk ha entréplan och bottenvåningar med högre våningshöjd. Det är viktigt att de nya byggnaderna utgör kvarterstruktur och att de med sin placering följer gatornas geometri. På vissa gator ska bottenvåningar vara öppna och innehålla verksamheter, service och i viss utsträckning butiker. Detta kommer att ge förutsättningar för en levande stadsdel. Parkering I Västra hamnen ska tillgänglighet utvecklas på gång- och cykeltrafikanters villkor vilket innebär att biltrafikens anspråk prioriteras ned. Då området är centralt beläget med närhet till välutvecklad kollektivtrafik finns i de flesta fall alternativa transportsätt. Med detta som utgångspunkt bör effektiva, flexibla och moderna parkeringslösningar som uppmuntrar till minskad bilanvändning eftersträvas. Markparkeringsytor för bilar bör undvikas och istället skapas parkeringsplatser i sådana former som är mer naturliga i stadsmässiga miljöer. Parkering kommer att ske längs med gator i form av kantstenparkering och inne i delar av kvarter. Sådana former av bilparkering bidrar inte bara till en mer urban karaktär av stadsdelen utan dämpar också hastigheten och möjliggör mer ekonomisk och effektiv markanvändning där mer yta används för byggnader och allmänna platser. Arbete med ny parkeringspolicy och parkeringsriktlinjer för Hudiksvall pågår. I detta arbete undersöks möjligheten att införa en flexibel parkeringsnorm där parkeringsantalet har ett spann baserat på exploateringens läge och förutsättningar att färdas med andra färdmedel. Möjligheter att vid exploatering testa nya sätt att kombinera parkeringsplanering med mobility management-åtgärder ska också undersökas. Detta innebär att antalet parkeringsplatser ytterligare skulle kunna sänkas om byggherrar genomför särskilda insatser för att minska parkeringsefterfrågan som till exempel införande av bilpooler. Med detta arbete som utgångspunkt ska riktlinjer för parkering för den hållbara stadsutvecklingen och för stadens konkurrenskraft. I den fortsatta planeringen finns ett viktigt arbete att göra för att uppnå säkrare och färre transporter genom att minimera söktrafik för att hitta parkeringsplats inom området. Effektivare transporter genom alternativ till bilåkandet med en turtät busstrafiklinje, placerad i ett bra läge och att erbjuda bostäder och arbetsplatser i närheten av järnvägsstationen. 34 (68) Strandpromenad Strandpromenaden föreslås bli mycket mer än bara ett promenadstråk. Under både sommar - och vintertid föreslås stråket erbjuda platser längs med vattnet som är inbjudande och representativa för staden. Planförslagets intention innebär att invånare och besökare i Hudiksvall ska kunna komma hit bara för att njuta av atmosfären med båtar, människor, utsikt över havet och staden med en bebyggelse som är nästan 300 år gammal. Längs med strandpromenaden ska det finnas möjlighet att sitta, leka, löpa och fiska vid trädäck, uteserveringar, lekplatser, utomhusgym och konstverk. Den ”Tidsaxel” som med konstverk och skulpturer beskriver stadens historia med sin början på Möljen (se bilder nästa sida) Den övre bilden visar Östra hamnen i Nyköping som nyligen återinvigdes med stabiliserad kaj, planteringar med träd, buskar och blommor, ny belysning, nya sittplatser och trappsteg ned mot havet. Bild och utförande: WSP Norrköping, Malin Hjort Den nedre bilden visar Umeås nya ansikte mot Älven och en stadspark värd sitt namn, Rådhusparken. Utförande: Ramböll, Ulf Nordfjell och White arkitekter. föreslås stärka gång-och cykelstråket över den gamla järnvägsbron från Möljen till Kattvikskajen och övergå till att med lekskulpturer och konstverk berätta om framtidens Hudiksvall med slutpunkt i höjd med den kärna som planeras vid Håstaholmen. Därefter sträcker sig stråket längs vattnet till naturområdet i söder, där det ansluter till befintlig cykelväg vid Överbergsvägen. 35 (68) ”Tidsaxeln” (första konstverket inringat på översta högra bilden) börjar på Möljen och består av konstverk gjorda av lokala konstnärer som beskrivit stadens historia. 36 (68) Stationsspark De äldre stadsplanerna spelade en viktig roll för placeringen av dominerande byggnader så kallade syftlinjer eller siktaxlar. En dominant placering fick det planerade lustslottet ”Stora Haga slott”, som skymtar till vänster i bilden, på Gustav den III:s tid, med fem syftlinjer, en av dem ända ner till Stockholms slott, som skymtar till höger på bilden. Mellan Stora Haga slott (som aldrig fullbordades) och Stockholms slott planerades en siktaxel och stenlagd, trädkantad gata på inte mindre än fem kilometer. Tanken var att efter lövfällningen skulle de vackra byggnaderna framträda och fånga betraktarens intresse. I Hudiksvall är stadshotellet, kyrkan och järnvägsstationen byggnader som fått stor dominans i stadens uppbyggnad med syftlinjer och siktaxlar i form av parker och gator. De symboliskt viktiga byggnaderna porträtteras till vänster på ett vykort. När man ser staden från ovan blir det tydligt att järnvägsstationen idag saknar den fond som kyrkan och stadshotellet har. 37 (68) Stadshus Kyrka Station Siktaxlar har av tradition något att erbjuda betraktaren på båda ändar. I planförslaget understryks järnvägens betydelse genom att reservera ett siktfält genom en park som sträcker sig ned till havet. Oavsett var järnvägen kommer att finnas i framtiden så har stationsbyggnaden en historisk betydelse för staden och området. Hittills har det inte varit nödvändigt att understryka den fantastiska utsikten över Hudiksvallsfjärden, men i den nya stadsdelen utgör utsikten mot havet en attraktionskraft i sig och är stadsdelens signum. I vår tid är det inte längre bara byggnader som föräras ståtliga parker utan även havet. Eftersom Västra hamnen kommer att byggas ut i flera etapper så föreslås att Stationsparken med sina gröna oaser med både gräsmattor och höjder där det finns gott om platser med fin utsikt över fjärden och Hudiksvalls ”skyline” får förhöja det befintliga området, eftersom det idag endast består av asfalt. 38 (68) Dagvattenpark Dagvatten från övriga staden har länge passerat Kattvikskajen och orenat tagits emot i havet. Som en del i Hudiksvalls miljömålsarbete så finns planer på att skapa dagvattenparker för att på ett hållbart sätt fördröja och rena vatten innan det når sin slutgiltiga mottagare. Syftet med dagvattenparken är både att rena vatten som kommer från andra områden genom en ledning, men även att infiltrera och fördröja vatten från omgivningarna. Grönytor - principer för gröna ytor inom etapp A och B De grönområden som används av befolkningen i rekreativa syften är oerhört viktiga i täta miljöer. För att dessa ytor ska kunna verka avkopplande och inhysa aktivitet krävs en viss storlek. Ytor som anses ha tillräcklig storlek är inte smalare än 20 meter på smalaste stället och inte heller mindre än 0,25 hektar till ytan. Därför är det nödvändigt att ha en stationspark som kan maximera de kvalitéer som finns i området och kan bli en målpunkt för de som bor i staden eller besöker den. Ett detaljerat förslag för hur den offentliga miljön och framför allt parker ska gestaltas i området måste tas fram innan genomförande. Grönska har många effekter utöver de strikt rekreativa som i stor utsträckning påverkar invånare i en stad. Upplevelse och bieffekter av även små grönytor är viktiga i ett större sammanhang. Träd bidrar till bättre mikroklimat genom att till exempel skugga och dämpa vinden. De två bilderna visar exempel på hur dagvatten föreslås hanteras i öppna system. Den övre är ett exempel på hur en gräsmatta är förberedd på att vid skyfall ta emot regnvatten, den andra ett exempel på hur vatten leds i ett öppet system och samtidigt tillför något i ett bostadsområde. För att skapa grönska inom ramen för detaljplanering föreslås att en grönytefaktor tas fram. Målet med grönytefaktorn är att försöka premiera grönska som fyller flera funktioner. De funktioner som eftersträvas med hjälp av grönska och hantering av dagvatten är: att dämpa effekten av negativa klimatförändringar 39 (68) att tillföra sociala värden i gårdsmiljön att gynna områdets biologiska mångfald”. Genom medveten planering av ny grönska och lokal hantering av dagvatten kan negativa effekter av klimatförändringarna begränsas. Grönytefaktorn är ett planeringsredskap som styr mot systemlösningar där stadsgrönska och dagvatten på olika sätt används för att stärka ekosystem och samtidigt forma attraktiva gårdar och utemiljöer. Det är även värdefullt att involvera byggherrar i miljöarbetet genom att tillsammans utarbeta mål för en grönytefaktor. Bild: Felix Brännlund WSP Text och bild ovan sammanfattar det arbete som en mängd olika kommunala förvaltningar har som uppgift att arbeta med och kan här enkelt sammanfattas som ekosystemstjänster; de tjänster som vi får när vi bidrar till att ekosystemet fungerar. 40 (68) Etapp B Modern trädgårdsstad Hållbar I planförslaget är trädgårdsstaden den modell som används för att beskriva en bebyggelse som visat sig skapa långsiktigt brukbara miljöer. På grund av sin attraktivitet anses bebyggelsen lämplig i området. Trädgårdarna och de gröna gaturummen är viktiga delar av trädgårdsstaden som är positiva för en hållbar utveckling. Trädgårdsstaden känns igen genom sina en- till tvåplanshus, friliggande eller på rad, täthet, en småskalig kvartersstruktur, tidlös attraktivitet och värdet av det gröna. Den moderna trädgårdsstaden blir i bästa fall en balans mellan tätt och glest men har från annat håll kritiserats för att den är för gles (ineffektiv markanvändning), saknar gemensamma offentliga rum (skapar inte social hållbarhet) och saknar offentlig service. Närheten till hav, strandpromenad, närliggande parker och stadskärnan gör att tillgången på mötesplatser och offentlig service kommer att vara god. Hur tät bebyggelsen bör vara och hur den upplevda grönskan ska komma att genomsyra området bör utredas i detaljplaneskedet. iv Gatan i trädgårdsstaden Den omsorgsfullt utformade gatan präglade de första trädgårdsstäderna i England, men också de i Sverige. En rad principer tillämpades i trädgårdsstäderna, allt för att skapa trivsamma gaturum. Detta är hur gatorna utformades förr, men principer kring gatunätet föreslås överföras till dagens stad. Trädgårdsstäderna hade i allmänhet en tydlig hierarki i gatunätet. Viktiga offentliga gator gavs en formell och strikt utformning längs en axel medan lokalgatorna var betydligt mindre, krökta och vindlande. Även gaturummen gavs tydliga väggar av slutna och Den övre bilden visar de Engelska radhusen i Bromma, den mellersta bilden en tät trähusbebyggelse med slingrande gata i Trondheim och den sista bilden ett exempel på hur den täta låga trädgårdsstaden kan gestaltas med modernare byggnadsideal. 41 (68) sammanhållna husfasader nära gatan vilket ytterligare förstärktes av trädplanteringar. Byggnader i fonden av en gata användes för att ytterligare skapa en tydlig rumskänsla. Detta skapade formella gator och offentliga rum som stod i kontrast till de inre, privata trädgårdarna. v Håstakärnan Håstakärnan är en strategiskt viktig punkt som i framtiden föreslås bli en knutpunkt med en blandad bebyggelse bestående av arbetsplatser, verksamheter, boende, service och småskalig dagligvaruhandel. Det är viktigt att det kollektivtrafikstråk som går genom hamnen får en hållplats i detta läge. Genom att ändamålsenliga kollektivtrafiks, -gång-och cykel, rekreationstråk binder samman hela Västra hamnen främjas användningen av hållbara transporter vilket påverkar bilanvändningen. Bebyggelsen föreslås ha en måttlig skala. Det är viktigt att en offentlig miljö och målpunkt etableras i kärnan för att skapa kvalitéer i området. Den tidsaxel (konstslingan som börjar på Möljen) som binder samman Västra hamnen avslutas i detta läge. 42 (68) Håstaholmen Det avskilda läget på Håstaholmen gör att en något högre bebyggelse (2-5 våningar) än i stadskärnan inte kommer skugga eller skymma annan bebyggelse i lika hög utsträckning som i mer centrala lägen eller på fastlandet. Bebyggelsen måste anpassas så att siktlinjer med utsikt över havet kan bibehållas från fastlandet. Det är även viktigt för boendekvalitéerna att miljön i området inte domineras i allt för hög utsträckning av parkeringsplatser. Den bebyggelsetyp som föreslås är ”hus i park” eftersom denna bebyggelsetyp kan maximera kvalitéerna med havsutsikt i detta läge. Bilden nedan beskriver ett karaktäristiskt ”hus i park”område. Bild: SBK Stockholm 43 (68) Bilden nedan visar hur spänger kan användas där det är sankt och att det kan vara en naturupplevelse att vistas i sådana områden. Bild: lowdin.nu Dagvattenpark och naturområde Strax söder om planområdet finns ett reningsverk vars skyddszon sträcker sig i en radie om 500 m. Det område som innefattas består idag av en låglänt sumplövskog och Håstabäcken, vilken har sitt utlopp i området. Skogen och området föreslås inom en framtid förädlas så att dess kvalitéer kan komma Västra hamnens invånare till godo. Det finns även ekologiska fördelar att vinna då området skulle kunna förädla sina dagvattenrenande funktioner. För att skapa tillgänglighet i området föreslås spänger och bryggor. Utbyggnad och etappindelning Framtida förändringar och kompletteringar- reservat Den infrastruktur (hamnallé och strandpromenad) som presenteras i planförslaget är till för att trafikförsörja den fullt utbyggda stadsdelen. Eftersom tiden för genomförande av planen är lång samt att det inte finns en stor efterfrågan på byggbar mark kommer det krävas en etappvis utbyggnad av planen. Det måste tas hänsyn till den övergripande strukturen under den tid som området byggs ut, så att huvudstråk för kollektivtrafik, g/c och biltrafik kan genomföras i senare skeden. Det kan bildas reservat för framtida gator, parker och nyckelfunktioner. Vissa lägen kommer kunna användas maximalt först när etappvis utbyggnad skett. Det är inte rimligt att anta att kollektivtrafiken kommer att trafikera området förens det finns ett underlag, men då måste läget för kollektivtrafiken kunna 44 (68) maximeras. Tillfälliga vägar, parker och till och med bostäder kan komma att bli aktuella eftersom dessa användningar måste anpassas för de förutsättningar som finns när området succesivt byggs ut. De lägen i stadsdelen som har bäst möjlighet att kunna utgöra målpunkter måste maximeras vilket innebär att de bör reserveras för ändamål som utgör en målpunkt. Det är till exempel viktigt att få en dragare till stadsdelen som attraherar besökare lokalt, regionalt och nationellt. Det framgår även av lagstiftningen att bebyggelse i ett område ska vara flexibel så att framtida ändringar och kompletteringar ska vara möjliga. ”Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till behovet av framtida förändringar och kompletteringar” Den befintliga användningen (husbilsuppställning, strömmingsfiske och parkering) har funnits där länge och kommer att kunna finnas där så länge den kan samsas med de ändamål som området pekas ut för i denna plan. Planförslaget måste genomföras på ett sådant sätt att det främjar (PBL 2 kap § 3): 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Lagen kräver även att kommunen vid planläggning ska se till att ny bebyggelse får tillgång till samhällstjänster. Se nedan: 7 § Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns 1. gator och vägar, 2. torg, 3. parker och andra grönområden, 4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och 5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. 45 (68) Bäst förutsättningar för att ansluta till sammanhållen bebyggelse finns i de kärnor som är markerade på plankartan. En utveckling som stöds av lagen är alltså att bygga inifrån kärnor och ut. Det är emellertid så att planområdet delvis befinner sig bakom en barriär, delvis är stort och att det idag inte innehåller det som räknas upp i lagtexten ovan. En väsentlig del av att kunna genomföra planförslaget så att lagkraven infrias är att skapa en tillgång till stadskärnan och järnvägsstationen som inte finns idag. Det är alltså väsentligt att skapa stråk som ligger delvis utom planområdet för att kunna genomföra planförslaget. Det är troligt att investeringar i de södra delarna av planområdet kommer att dröja. Detta innebär att utvecklingen av stråk till stadskärnan och järnvägen är avgörande för att kunna genomföra uppbyggnad av två kärnor på kajen, som i sig själva innehåller och tar del av det som beskrivs i PBL 2 kap § 6 ovan. Hänsyn till allmänna intressen Bakgrund till kapitlet Bestämmelser kring översiktsplaneringen återfinns i Plan-och bygglagens Översiktsplan 3 kap § 42. Där föreskrivs vad kommunerna ska ta hänsyn till i sin översiktliga planering. För att förtydliga för tjänstemän, beslutsfattare, berörda statliga instanser och allmänhet på vilket sätt lagstiftningen tjänat som vägledning i de ställningstaganden som gjorts i planförslaget, är följande kapitel utformat så att det följer texten i 3 kap § 4 PBL Översiktsplan(se fotnot nedan). Transparensen syftar dels till att skapa en bakgrund till de ställningstaganden som planförslaget innebär, men också att säkerställa att planförslaget är förenligt med lagstiftningens syften. Bakgrunden till ställningstagandena är viktiga att känna till efter antagande då planen ska vara vägledande i den vidare planeringen. I kapitlet beskrivs hur hänsyn tas till allmänna intressen, riksintressen som angränsar till planområdet och vilka ställningstaganden som föreslås göras för att bevara riksintressena, de nationella miljökvalitetsnormerna för luft, vatten och buller och ställningstaganden som gjorts inför vidare planläggning, måluppfyllelse av nationella och lokala miljömål och riskfaktorer (lukt från reningsverk, översvämningsrisk från havet, farligtgodszon vid järnvägen) inom området. De ställningstaganden som gjorts presenteras i separata stycken. Sist i kapitlet konsekvensbeskrivs planförslaget och jämförs med ett nollalternativ. 2 3 kap. Översiktsplan 4 § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt. 5 § Av översiktsplanen ska framgå 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 6 § Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. 46 (68) PBL, Allmänna och enskilda intressen och 3 kap Miljöbalken 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter, mellankommunala och regionala förhållanden Främja: 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder Planförslaget har ett fokus på attraktiva och tillgängliga stråk för gång-cykel och kollektivtrafik, en sammanhållande grönstruktur och en gestaltning som skapar en helhet i området. 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, Planförslaget innebär en målpunktstät stadsdel med god tillgänglighet till attraktiva offentliga platser. 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och Planförslaget har ett fokus på minskat behov av bilen som färdmedel genom att skapa attraktiva och gena stråk för gång, cykel och kollektivtrafik. Genom ett stort fokus på attraktivitet och goda kvalitéer i det offentliga rummet så kan området skapa konkurrens på bostadsmarknaden. 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Bostadsmarknaden i Hudiksvall har en prisnivå som inte motiverar annat än en prisvärd nybyggnation. En attraktiv stadsdel kan locka fler och öka betalningsviljan och därmed locka finansiärer. 5 § Vid planläggning enligt denna lag ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. 1. Människors hälsa och säkerhet Risk (se avsnitt om risker i handlingen) 47 (68) Buller, luft och vatten (se avsnitt om MKN). Förorenad mark (se bilaga). Deponi: Den gamla deponin nedanför Reffelmansverket: Vid Reffelmansviken finns en fd hushållsdeponi. Den har riskklass 3 i den s.k. MIFO-klassningen. I dagsläget finns inga krav på att åtgärda deponin men på sikt bör täckning av deponin förbättras för att minska belastningen på Hudiksvallsfjärden. Avloppsreningsverk: Riktvärden för skyddsavstånd till reningsverket inne i Räffelmansviken är 500 m enligt boverkets skrift ”Bättre plats för arbete” (allmänna råd 1995:5) 2. Jord, berg- och vattenförhållanden: Kajen: Det finns två huvudalternativ för upprustning av de dåliga kajerna i området. Endera görs nya kajer eller också görs slänter av sten, men kanske en blandning av kaj och slänt är att föredra, särskilt ur ekonomisk synpunkt. Ras och skredrisk: I den ca fem meter höga och branta slänten mellan Håstavillorna och Håstaholmen bör risken för framtida ras och skred utredas ytterligare. Radon: Ingen bedömd markradonrisk förekommer i hela området. Vatten: I hela Håstaholmen finns bankar av föroreningar i bottensedimentet. Grävningar pga. hamnbyggnad osv är inte lämpligt så länge området inte är sanerat. Flera dagvattenutsläpp sker i området. 3. Möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt: Möjligheterna att ordna trafik: En ny gata som matar hela området med nödvändig trafik är nödvändig. Den börjar vid södra infarten till Hudiksvall och går planskilt med Ostkustbanan innan den ansluter till den befintliga Överbergevägen, passerar mellan järnvägen och Håstavillorna, gör en böj vid lokstallarna för att sedan dras norrut strax öster om Ostkustbanan, vidare över kanalen i en ny bro för att slutligen ansluta till Hamngatan. Anslutning till Magasinsgatan ska vara möjlig. Gatan benämns i planen som den nya Hamnallén. Den ska var så bred att bussar kan mötas, träd på båda sidor som en allé och med möjlighet till en bra G/C-väg. Möjligheterna till att ordna kommunalt VA, avfallshantering, elektronisk kommunikation och fjärrvärme: Det finns gott om mark och det är relativt enkelt att schakta i området. Fjärrvärme finns framdragen till den plats där tidigare bussgarage- och verkstad funnits, alltså strax öster om den första järnvägsstationen. Möjligheterna bedöms som mycket goda i området. Samhällsservice: Från Kattvikskajen, som ligger centralt i Hudiksvall, är det nära till samhällsservice och kollektivtrafik. Närbelägna grönområden är Rådhusparken (ca 300 m) och Lillfjärden (ca 500 m). Till vårdcentral är det ca 400 m, till sjukhuset ca 800 m och till gymnasiet som ligger norr om stan ca 1 800 m. Till Östra skolan och Läroverket är det lika långt, ca 1000 m. Till stadens centrum från Kattvikskajen är de ca 5 min gång. Från de södra delarna av planområdet är det ca 1 km längre till allt utom Läroverket dit det är lika långt som från Kattvikskajen. 4. Möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, Se avsnitt under miljökvalitetsnormer. 5. Risken för olyckor, översvämning och erosion. 48 (68) Se avsnitt under risk i handlingen. 6 § Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att hantera avfall, 6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och 8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar 6 § Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att hantera avfall, Möjligheterna att utforma området så att avfall kan hanteras på bästa sätt är goda. 6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, Det poängteras i planförslaget att gång, cykel och kollektivtrafik ska vara prioriterade trafikslag. 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, Frågan om tillgänglighet räknas sedan 2011 som ett av de allmänna intressena och i PBL förtydligas det att en god livsmiljö utifrån ett socialt perspektiv ska vara tillgängligt för alla samhällsgrupper. Det är därför viktigt att ta med dessa aspekter även i översiktsplaneringen och då på ett mer generellt plan. Det pekas i planen ut att det kommer att finnas ett diversifierat behov av bostäder i kommunen. Det pekas även ut i planen att det är viktigt att skapa ett målpunktstät och tillgängligt område. Området är relativt plant, där inga källarvåningar kommer att tillåtas. Förutsättningar för en bra tillgänglighet finns i hela planområdet. 8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar Olika lösningar för infrastruktur kan komma att behövas parallellt eftersom att området byggs ut succesivt. Ett reservat för järnvägen bör skapas. 3 kap. Miljöbalken och strandskyddet Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden 1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Området kommer aldrig mer att användas för hamnverksamhet, men kan erbjuda närhet till stadskärnan, havet och järnvägsstationen. Arbetsmarknaden har förändrats i Hudiksvall, för att skapa närhet till jobb och attraktion för nya företag att lokalisera sig i staden kan området förädlas så att det kan erbjuda detta. 6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt 49 (68) skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Påverkan på kulturmiljö: Inga aspekter av natur-och kulturmiljöer bedöms påverkas negativt av planen, behovet av grönytor hanteras i planen, riksintresset för kulturmiljön inne i centrala Hudiksvall bedöms inte påverkas. Strandskydd: Syftet med strandskyddet är att värna om växt- djurlivet och det rörliga friluftslivet. Vid ett genomförande av planen bedöms inte syftet med strandskyddet att påverkas negativt. Det rörliga friluftslivet kommer att påverkas positivt då det närmas havet planeras en gång- och cykelväg. För att en dispens ska beviljas av länsstyrelsen måste det visas att det finns så kallade särskilda skäl. Ett angeläget allmänt intresse är åtgärder som tillgodoser kommunens behov av tätortsutveckling och olika typer av infrastrukturanläggningar är ett av sju särskilda skäl. Vid dispenser måste man lämna en fri passage närmast vattnet, vilket den planerade allmänna G/C-vägen utgör. Strandskydd I Hudiksvalls hamnområde gäller strandskydd på 100 meter, vilket innebär att stora delar omfattas av strandskyddet. Strandskyddets två syften – rörligt friluftsliv och den biologiska mångfalden – bedöms inte påverkas negativt. En strandpromenad vid kajerna garanterar att folket även i framtiden kan nå vattnet för olika former av aktiviteter. Den biologiska mångfalden blir troligen bättre när markföroreningar decimerats och att nya mark inte anläggs i havet. I framtida detaljplaner kommer strandskyddet behandlas ingående. Som särskilt skäl enligt miljöbalken 7 kap 18 c §, är att kommunen vidtar åtgärder som tillgodoser ett behov av tätortsutveckling, olika typer av infrastrukturanläggningar, anpassning av miljön för bättre tillgänglighet för funktionshindrade. 50 (68) Riksintressen Riksintresse för järnväg och kulturmiljö Riksintresseområden avser att skydda områden eller platser som anses vara viktiga ur en nationell synvinkel. Åtgärder får inte genomföras som kan innebära påtagligt skada för det värde som konstituerat riksintresset. Riksintressen skyddas enligt hushållningsbestämmelser i 3 och 4 kap i miljöbalken. Planområdet berörs av tre riksintressen; riksintresse för framtida järnväg, (Ostkustbanan), den befintliga järnvägen och en mindre del av riksintresset för kulturmiljövård i Hudiksvalls stad (K200). I dessa sammanhang omnämns Hudiksvall som en stadsmiljö präglad av handel och fiske med en tydlig kontrast mellan den äldre hamnmiljön och trästadsbebyggelsen samt stenhusbebyggelsen från träpatronepoken. Bevarade rester av ett äldre oregelbundet stadsplanemönster och det reglerade och utvidgade gatunätet från 1700-talets slut och 1800-talet. Bland stadens kulturmiljöer urskiljer sig den småskaliga trästaden i ”Fiskarstan” och de ståtliga handelsgårdarna i två våningar längs Östra Storgatan, hela inre hamnområdet med de grå sjöbodarna, Gula Magasinen och Tullhuset från 1880talet, sågverkssamhället Åvik från början av 1900-talet samt Tingshusbacken och dess stadsvillor från 1920-talet. Stadens årsringar återspeglas också i efterkrigstidens bebyggelse. Punkthusen ovanför sjukhuset samt flerbostadshusen på Öster från 1950talet, Håstahöjden med lamell- och punkthus samt punkthusen på Öster från 1960-talet, 1970-talets flerbostadsområden på Björkberg samt villorna i Håsta By är alla välkända och tidstypiska årsringar i staden. Hudiksvalls hamn har alltsedan stadsgrundandet varit en förutsättning för stadens överlevnad. Hamnen var den direkt avgörande anledningen till att staden förlades hit. Under århundradena har sjöbodar, magasin och bryggor Kartan visar två av de riksintressen som berör planområdet. 51 (68) kantat stränderna. Under 1880-talet omdanades hamnen i avsikt att skapa en mer representativ och funktionell miljö. Hamngatans utbyggnad, stenkajen med godsspår och hamnplatser för stora fartyg, Tullhuset, de Gula Hamnmagasinen, vilka var tre från början, samt fiskarbefolkningens grå sjöbodar blev resultatet av stadens strävanden. Europas nordligaste järnväg invigdes 1860 med en järnvägsstation som fortfarande finns kvar på Kattvikskajen, men nu som nyrenoverat kontor. Byggnaden har höga kulturhistoriska värden. Järnvägen anlades mellan Hudiksvall och Forsa för att frakta flottat timmer till Håstaholmens sågverk. På den tiden nådde havet ända in till dagens Bjälkgata, ca 150 m väster om järnvägen. Detta innebar att järnvägen byggdes på bankar och pålades. Lokstallarna med skiftande våningshöjder i en konkav form mot spåren uppfördes sannolikt i mitten av 1850-talet när Håstaholmens sågverk etablerades. Byggnaden har höga kulturmiljövärden men hur det är med den tekniska standarden är det i skrivande stund osäkert. Dagens järnvägsstation är uppförd år 1888 efter ritningar av A W Edelsvärd, är ett av stadens två byggnadsminnen och har mycket höga kulturmiljö- och arkitektoniska värden. Nybebyggelse inom riksintresseområdet bör anpassas till den kulturhistoriska miljön genom krav på varsam gestaltning och utformning av byggnaderna. Riksintresse för järnväg innebär att områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningar för järnvägsändamål. Riksintresset innefattar både den befintliga som eventuellt ny dragning av järnvägen. Det pågår ett samordnat utredningsarbete för ett dubbelspår på Ostkustbanan mellan Sundsvall och Gävle. De fem berörda kommunerna Trafikverket och Region Gävleborg deltar i planeringen. Ett dubbelspår kommer att avsevärt förkorta restiden mellan Sundsvall och Stockholm. I dagsskedet utreds flera olika alternativ där ett alternativ är att tågtrafiken finns kvar i ursprungligt läge genom staden. Ställningstaganden Ställningstaganden i planförslaget är att genom placering och utformning av bebyggelse ta hänsyn till riksintressen för både kulturmiljövård för Hudiksvalls stad, järnvägen och den framtida placeringen av Ostkustbanan. Genom att ta hänsyn till bullernormer, skapa skyddsavstånd till farligtgodsleden och förlänga stadskärnan in i hamnen på ett sådant sätt som beskrivs i planförslaget (där trä, hav, närhet, måttlig höjdskala, kvarter och utblickar över havet skapar en helhet). 52 (68) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är lagstadgade gränsvärden för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. Miljökvalitetsnormerna kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljömålen. De normer som finns idag reglerar föroreningar i utomhusluft, kemiska och ekologisk status för ytvatten samt omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormer luft 53 (68) Luftkvalitet Motortrafik är idag den största orsaken till problem med luftföroreningar i våra städer. Trafiken medför föroreningar i form av avgaser, slitpartiklar samt vägdamm. Halterna av svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozoner är numera så pass låga i Sverige att normerna klaras på de flesta platserna. Årliga mätningar av luftföroreningshalter i Hudiksvall indikerar att miljökvalitetsnormer för luft inte överskrids och mätningarna visar ingen större förändring i utsläppsmängderna under de senaste åren. Utvecklingen i västra hamnområdet bedöms inte innebära att luftkvalitetsnormerna överskrids eller påverkas negativt. Området ligger i närhet till stadskärnan och andra funktioner samt har mycket goda kollektivtrafikförbindelser vilket ger utomordentliga förutsättningar för att människor ska kunna gå, cykla och välja kollektiva transportmedel. Utvecklingen i västra hamnområdet med olika funktioner och service kan avlasta trafiken i centrum samtidigt som det skapas möjligheter till blandning och närhet mellan bostäder och arbetsplatser. Närhet till Ostkustbanan ger dessutom bra möjligheter till bilfri arbets- och studiependling till Gävle och Sundsvall. I utvecklingen i västra hamnområdet ska en mindre bilorienterad planering och miljövänligare profil eftersträvas. Den föreslagna Hamnallén kommer att betydligt avlasta trafiken på Stationsgatan, där det idag är mycket trafik och därmed högre halter av luftföroreningar. Vid anläggandet av Hamnallén kommer många slippa bomnedfällning på Hamngatan och därmed en hel del tomgångskörning. Det havsnära och blåsiga läget minskar risken för att luftföroreningar uppehålls på enstaka platser. Kartorna visar beräknade halter för dygnsmedelvärdet av kvävedioxid (NO2) och småpartiklar (PM10). För att klara miljökvalitetsnormerna får medelvärdet inte vara högre än 60 μg/m3 för kvävedioxid och 50 μg/m3 för PM10. (Källa: Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund.) Vattenmiljö – dagvatten Hudiksvall ligger vid den inre delen av Hudiksvallsfjärden, som i sin tur är en del av Bottenhavet. Kattvikskajen och Håstaholmen har haft en stor betydelse för sjöfart och stadens utveckling ur historiskt perspektiv. Här har det funnits en omfattande sågverksverksamhet och en hamn med varutransporter till övriga Sverige och även utomlands. Som en följd av tidigare verksamhet har vissa delar av området förorenats med kemiska ämnen, vilket har påverkat vattenkvalitén. Hudiksvallsfjärden anges i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som varierad med många skyddade vikar. Sedimenten är blandade. Bottenfaunakvaliteten bedöms som måttlig, men ligger nära klassgränsen för god ekologisk status. På grund av tidigare hamnverksamhet överskrids Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde gällande kvicksilver, PBDE och Tributyltenn. Hudiksvallsfjärden uppfyller miljökvalitetsnormen ”God kemisk ytvattenstatus” förutom med avseende på kvicksilver. 54 (68) Den ekologiska statusen i Hudiksvallsfjärden bedöms som måttlig. Miljökvalitetsnormen ”God ekologisk status” ska ha uppnåtts år 2021. Att MKN inte klaras beror på att Hudiksvallsfjärden är påverkad av övergödning, där tillförsel av fosfor är ett problem. Stora mängder av fosfor kommer från jordbruksmark nordväst om Hudiksvall som följer med Hornån mot Lillfjärden och slutligen ut till havet. Om möjliga och rimliga åtgärder vidtas bedöms en god ekologisk status kunna uppnås fram till 2021. Exploateringen i området innebär att marken saneras och att föroreningar tas ut ur kretsloppet. Risken för påverkan på djur- och växtlivet i Hudiksvallsfjärden minskar betydligt. Förändringen av en sanering i området bedöms som stor, vilket bedöms även ge positiva effekter för vattenmiljön ur kommunalt och regionalt perspektiv. En viss risk kvarstår dock för påverkan från föroreningar som redan finns i vatten eller sediment utanför hamnområdet. Påverkan på vattenmiljön till en följd av nya verksamheter som kan etablera sig i området är svårbedömd, eftersom det är oklart vilka verksamheter som kan framföra önskemål på att etablera sig inom planområdet. En riskbedömning får göras från fall till fall och krav ställas på verksamhetsutövaren i samband med planering, bygglov eller krav i miljöbalken. Planförslaget bedöms inte medföra trafikmängder av sådan dignitet att det finns risk för kraftiga föroreningar för vattenmiljön. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska eftersträvas i området. Området skulle även kunna fungera som resurs för att hjälpa övriga delar av staden med dagvattenhantering. Risken för miljöpåverkan av en ökning av fritidsbåtstrafik som planförslaget kan innebära bedöms som liten, dock vid anläggandet av en större båthamn bör risken och behov av åtgärder utredas närmare. Dagvattenhanteringens syfte att fördröja, infiltrera, rena och avleda vatten vid normala till häftiga skyfall gör att grönskan får en viktig funktion i området. Ställningstaganden Förslag till grönstruktur med dagvattenhanterande funktioner presenteras i planförslaget. Två områden (slutet av Kattvikskajen och ovanför Håstabäcken) pekas ut i planen med primär funktion att rena och leda dagvatten ut i havet. En ny stadsdelspark pekas ut i anslutning till järnvägsstationen. I detaljplaneskedet ska dagvattenfrågor lösas på en mer detaljerad nivå, förslagsvis genom att en grönytefaktor tas fram. Luftmiljön i området föreslås förbättras genom att trafik från Stationsgatan överförs till Hamnallén som planeras genom området. Planförslagets strategi för att prioritera transporter med gång, cykel och kollektivtrafik framför bilen som färdmedel innebär ett ställningstagande som har en positiv inverkan på luftmiljön. 55 (68) Buller Buller definieras som oönskad ljud och upplevelsen av störningen är i hög grad individuellt betingad. Buller kan påverka vår hälsa och välbefinnande. Störningar kan vara direkt som exempelvis störd sömn eller försämrad koncentration, men buller kan också ge långsiktig påverkan som ger upphov till hjärtoch kärlsjukdomar. Miljökvalitetsnormen för buller gäller omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser, tillståndspliktiga hamnar dessutom vissa större, utpekade industrigrenar i de största kommunerna (mer än 100 000 invånare). I hela landet gäller bullernormerna från större vägar, järnvägar och flygplatser. För att minska risken att omgivningsbuller medför skadliga effekter på människors hälsa så bör Naturvårdsverkets allmänna råd för buller följas vid nybyggnation i området. Exploatering i området innebär att det byggs nya bostäder blandat med handel, kontor och småskalig industri. Högre exploatering innebär oftast högre bullernivåer. Bullernivån kan påverkas av till exempel trafikflöden i kombination med gaturummets utformning, avstånd mellan bullerkällan och mottagaren, fasadens ljuddämpning osv. Bebyggelsen är utformad i en kvartersstruktur och det framgår av illustrationen att byggnadernas höjd har en viss inverkan på hur störd av buller innergården blir. Jämför med illustrationen på nästa sida, där bebyggelsen istället för som här fem våningar ut mot järnvägen är tre våningar. Trafiken på järnvägen väster om planområdet innebär bullerstörningar, vilket måste beaktas vid vidare planering av västra hamnområdet. Kontor, handel och andra arbetsplatser 56 (68) kan till fördel placeras närmare järnvägen eftersom för sådana verksamheter kan högre bullernivå accepteras, till skillnad från till exempel bostäder. Planförslaget innebär att trafik inte ska belasta Stationsgatan ytterligare, vilket är positivt eftersom gatorna idag har höga trafikmängder. Bullerstörningar och eventuellt möjliga förebyggande åtgärder bör utredas vid detaljplanläggning i området. Ställningstaganden Närheten till järnvägstrafik och den utomhusscen där nöjesarrangemang ska vara möjliga gör att särskilt utförande behövs för att möjliggöra en så störningsfri miljö som möjligt, speciellt inomhus. Särskild redovisning av hur bullerstörningar undviks ska göras i samband med bygglovsprövning. En bullerutredning med fokus på störningar från järnvägstrafiken har tagits fram av WSP, daterad den 13 mars 2015. Bullerutredningen har gjorts på beräknade trafikmängder år 2030 med byggnaderna placerade enligt illustrationen nedan. Utredningen visar att det inom alla slutna kvarter finns goda förutsättningar för att god ljudmiljö inomhus uppfyllas om genomgående lägenheter planeras. För att Boverkets grundkrav ska kunna tillämpas måste åtgärder som bullerplank tas fram. I annat fall måste avstegsfall tillämpas vilket menas att minst hälften av boningsrummen skall ha tillgång till tyst sida, 50dB(A) ekvivalent ljudnivå. I den nedre illustrationen redovisas att punkthus inte kan rekommenderas i detta läge om inte omfattande bulleråtgärder vidtas för att följa Boverkets grundkrav skapa en störningsfri miljö med en attraktiv utomhusmiljö i anslutning till byggnaderna. Vid bulleråtgärder Illustrationen visar hur två olika utformningar på gatusystem och byggnadskroppar skapar olika ljudmiljöer. Den nedre (kvartersbebyggelsen) skapar tyst sida in mot en mindre störd utemiljö, medans punkthusen ovan varken har en tyst sida eller en utemiljö fri från buller. Bebyggelsen är utformad i tre våningar mot järnvägen, två i resten av kvarteren och punkthus i tre våningar. 57 (68) som plank och skärmar i denna stadsmiljö är det viktigt att hänsyn tas till både boende-och stadskvalitéer. Nationella miljömål och lokala föreskrifter 3 Nedan utvärderas hur planförslaget bidrar till att uppnå nationella och lokala miljömål, samt två relevanta planer och strategier antagna av Hudiksvalls kommuns kommunfullmäktige. De relevanta planer och program som valts ut för konsekvensbeskrivning är Avfallsplanen och Energi – och klimatstrategin från 2014. I konsekvensmatrixen nedan beskrivs hur planförslaget påverkar dagens uppsatta mål på olika nivåer. De miljömål som bedöms vara relevanta för planens genomförande listas nedan: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv I matrixen nedan jämförs ”Nuläge” med planförslaget ”Tät stad i sammanhängande stråk” och ett ”Nollalternativ”. I ”Tät stad i sammanhängande stråk är året 2045 och det som beskrivs är ett genomfört förslag. I ”Nollalternativ” är året 2045, men planen har inte genomförs och endast åtgärder för att säkerställa kajens 3 De regionala miljömålen överenstämmer med de nationella varför endast de nationella målen presenteras. 57 (68) Dnr 2013.3 PLAN Nationella miljömål Lokal målsättning för att uppnå nationellt Nulägesbeskrivning Tät stad i sammanhängande stråk Nollalternativ mål Frisk luft/ hav i Inget lokalt mål finns, men de utpekade Frisk luft: kvävedioxid-och partikelhalterna Frisk luft: eftersom det är motortrafiken som alstrar Frisk luft: Ingen avlastning sker på balans/ett rikt djur – nationella målen bedöms vara relevanta befinner sig i de nedre utvärderingströskeln kvävedioxid och partikelhalter i centrala Hudiksvall Stationsgatans trafik. och växtliv att utvärdera och beskriva i detta idag. idag så är det sannolikt att Hamnallén avlastar Hav i balans: Eftersom vissa sammanhang. Hav i balans: otillfredsställande status. Stationsgatan. En satsning på kollektivtrafik och dagvattenåtgärder kommer att Rikt djur –och växtliv: Det geografiska attraktiva gång-och cykelvägar gör att utsläpp och göras oavsett om området bebyggs området är idag inte utpekat i annan negativ påverkan på miljön kan väntas eller inte, så kan statusen bli bättre Naturvårdsprogrammet. minska. på sikt. Hav i balans: Dagvattenhanteringen kan leda till en Rikt djur-och växtliv: Dagvattnet bättre status på sikt. kommer ändå att renas så ett visst Rikt djur –och växtliv: Genom att tillföra en utökandet av mångfalden i området grönstruktur och aktivt vårda den natur som så kan ske. skapas ett rikare djur-och växtliv i området. Begränsad Arbeta för effektivare och färre transporter Utnyttjas som bilparkering för många Bostäder närmare stadskärnan innebär färre Oförändrad användning gör att färre klimatpåverkan Utbyggnad av säkra och uppmuntrande arbetsplatser och utpendlare. transporter. Cykel-och gångvägar planeras. får närhet till ett välutvecklat cykelvägar ska minska det privata Minskad energianvändning kan ej åtgärdas i detta transportnät. bilåkandet skede. Området kan anslutas till fjärrvärme. Bidra till en utbyggd och förenklad kollektivtrafik. Fortsatt arbete med att effektivisera och minska energianvändningen Underlätta och uppmuntra lokal energiproduktion, framförallt med biobränslen och vindkraft. Giftfri miljö Åtgärder för att minska påverkan från Flera dagvattenutsläpp sker i området. Dagvattenhanteringens syfte att Sanering och hantering av dagvatten 2018 skall genomföras. Mellan Reffelmansviken och Håstaholmen fördröja, infiltrera rena och avleda vatten vid dagvatten kommer att ske i området Lämpliga reningsanordningar anläggs för kommer ett dagvattendike ut fd normala till häftiga skyfall gör att grönskan får en oavsett om området exploateras eller 58 (68) de två befintliga avrinningsområden för Håstabäcken. Kring bäcken finns en viktig funktion i området. dagvatten som riskerar att överskrida lövsumpskog. Förslag till grönstruktur och grönytefaktor vedertagna riktlinjer för utsläpp av ej. presenteras i planförslaget. föroreningar. 2018 skall ytterligare tre I hela Håstaholmen finns bankar av Vid exploatering ska dagvattenfrågan lösas även punktåtgärder vara utförda för att föroreningar i bottensedimentet. Hänsyn för mindre dagvattenutsläpp. förbättra kvaliteten på dagvatten inom bör tas till detta när kajerna ska förstärkas. Två områden (slutet av Kattvikskajen och ovanför avrinningsområdena för befintliga Håstabäcken) pekas ut i planen med primär dagvattensystem. Översiktliga markundersökningar är funktion att rena och leda dagvatten ut i havet. En Medverka till att förorenad mark inom genomförda i planområdet. Delar av ny stadsdelspark pekas ut i anslutning till hamnområdet i Hudiksvall saneras. området, främst på Kattvikskajen, är järnvägsstationen. Det finns utrymme att skapa sanerade. På Håstaholmen planeras en mindre lokala grönytor i det efterföljande omfattande sanering både på fastlandet planarbetet. Dagvattnet kan användas för att och på öarna, ett ”arv” efter tidigare bevattna, skapa biologisk mångfald och ökad sågverksverksamhet. Viktigt är att barns livskvalité. påverkan av markföroreningar belyses. Inga ytliga markföroreningar får förekomma efter exploatering av området. God bebyggd miljö Plan- och bygglovskontoret har ett särskilt Eftersom detaljplanearbetet inte har Se konsekvensbeskrivning av de tre Se konsekvensbeskrivning av de tre ansvar att beakta alla miljökvalitetsmål i sitt påbörjats i området så kan inte arbetet hållbarhetsprinciperna. hållbarhetsprinciperna. arbete. Planering för ett hållbart samhälle beskrivas. är ett av kommunens mest kraftfulla verktyg för att uppnå miljökvalitetsmålen och flera av de listade åtgärderna. Byggnadsnämnden ska på ett tydligt sätt införliva de fyra principerna för hållbarhet i sitt planeringsarbete fram till 2018. Övergripande För att vara en ledande ekokommun krävs Planförslaget har tagits fram i en process Planförslaget utmärker sig genom ett stort fokus på Ingen satsning på attraktiv miljö i åtgärder för attraktiv att vi tar tillvara de lokala förutsättningarna där dess konsekvenser hela tiden har transporter, grönstruktur och att sociala aspekter centrum,- havs,-och stationsnära 59 (68) och hållbar livsmiljö och utvecklar dem. Ledande innebär utvärderats genom workshops med kopplas direkt till den fysiska planeringen. Den läge sker vilket gör att kommunen för Hudiksvalls bland annat att vi ska visa vägen och vara kommunens tjänstemän. gröna strukturen får mer än en funktion i planen, inte kan framstå som ledande. kommun som ett föredöme. Ledande innebär även att (rekreation, biologisk mångfald, klimatarbete, aktiv organisation vara innovativ, våga prova nya lösningar livsstil, attraktivitet etc.). Eftersom kommunen äger och uppfattas som en ledande all mark i den första etappen finns även stor ekokommun av andra. Avfallsplan rådighet över planeringen av området. Minska påverkan från gamla deponier Vid Reffelmansviken finns en fd Området för deponin pekas inte ut för något Åtgärder vid gamla deponier syftar till att hushållsdeponi. Den har riskklass 3 i den s.k. ändamål i planförslaget utan ges en restriktion för minska läckaget av föroreningar till MIFO-klassningen. I dagsläget finns inga att användningen i området inte ska hindra grundvatten, ytvatten, mark och luft. krav på att åtgärda deponin men på sikt utvecklingen i Håstakärnan. En fördjupad utredning ska göras av sex bör täckning av deponin förbättras för att utvalda deponier som valts ut i en tidigare minska belastningen på Hudiksvallsfjärden. utförd inventering. Det är olämpligt att området bebyggs. Energi –och Mål för Hudiksvalls kommun: Den kommunala organisationen har Användningen av fossildrivna fordon kan komma Om inte närheten till service och klimatstrategi 2014 • Utsläpp av växthusgaser 2020 ska vara begränsade möjligheter att styra energi- att minska om stadsdelen erbjuder alternativ till arbetsplatser i stadskärnan används 24% lägre än 2007/2008 användningen utöver de egna bilåkande och planförslaget bygger på att skapa kan andra mindre gynnsamma lägen • Vi ska vara 30% energieffektivare 2020 än verksamheterna. De stora energifrågorna gena vägar för gång, cykel och kollektivtrafik. komma att exploateras för boende. 2007/2008 avgörs internationellt, framför allt via Detta kan leda till att det blir svårare • Användandet av förnybar energi ska öka tillgång och efterfrågan på fossila bränslen. för Hudiksvall att uppnå sina från 2008 till 2020. Andelen av Det är inom transportsektorn som klimatmål. totalanvändningen ska vara minst 88%. kommunala beslut och inriktningar kan få • Förnybar energi i transporter ska vara störst påverkan och mest resultat på minst 24 % år 2020. minskade utsläpp av växthusgaser. 60 (68) Risker Farligt gods På Ostkustbanan sker idag mycket godstransporter, även transporter av farligt gods. När bebyggelse planeras i anslutning till järnvägar där farligt gods transporteras, kan en riskanalys eller en riskbedömning krävas för att avgöra om lokaliseringen är möjlig, samt vilka eventuella åtgärder som krävs eller rekommenderas. Skyddsavståndet eller behovet av en riskanalys beror mycket på vilken typ av bebyggelse och markanvändning som planeras i närheten. Verksamheter som industrier och lager kan placeras mycket närmare i förhållande till transportleden, minst 30 meter ifrån, medan mer ”känsliga” funktioner som t.ex. bostäder, kontor och skolor kan kräva större skyddsavstånd, 70 till 150 meter beroende på säkerhetsrisken och markanvändningen. Generellt sett kan 150 meter vara ett riktvärde för inom vilket avstånd som riskerna med farligt gods bör undersökas närmare. Ställningstaganden Det ställningstagande som görs i planförslaget är att bostadshus inte får ligga närmre än 55 meter från spårmitt. Användningen närmast järnvägen föreslås vara parkering. För optimal markanvändning föreslås sedan att Hamnallén ligger parallellt med spåret. Detta gör att den första bebyggelsen i området förläggs intill en buffertzon, vilket är bra ur ett riskhänseende. Ytterligare riskanalyser bör göras i detaljplaneskedet. Illustrationen nedan visar skyddsavstånd med hänsyn tagen till buller och farligtgodszon. Föreslagen användning vid 55 m från spårmitt är bostäder/kontor/handel eller så kallad stadsbebyggelse. Illustrationen visar även ett exempel på hur bebyggelsen kan utformas för att skapa en störningsfri utemiljö i detta läge. 61 (68) Översvämningsrisk Klimatet håller på att förändras och dess möjliga effekter måste vägas in i den fysiska planeringen, speciellt när det gäller havsnära lägen, för att minska risken för skador för infrastruktur och den byggda miljön då bebyggelsen står kvar under många hundra år gäller det att ha framförhållning och hålla en god marginal mot havsnivåhöjningen. Både FN:s internationella klimatpanel IPCC:s och den Holländska Deltakommissionen pekar på att vattennivån kommer att höjas som en följd av global uppvärmning. Det finns en mycket stor osäkerhet kring hur mycket havsnivån kommer att stiga i framtiden, mycket på grund av osäkerheten kring hur isavsmältningen kommer att förändras, särskilt bidraget från Grönlands och Antarktis inlandsisar. Kusten i norra Gävleborg har en stor fördel av landhöjningen som delvis motverkar konsekvenserna av framtida översvämningar. Landhöjningen i Gävleborg har historiskt varit större än havsvattenhöjningen, ca 62 – 68 cm/100 år. Enligt nuvarande prognoser baserade på IPCC:s forskningsrapporter kan vattennivån för medelvattenstånd i Norra Gävleborg stiga med ca 0,11 m och vid extremvattenstånd till ca 1,5 m jämfört med idag, på 100-års återkomstnivå och med landhöjningen inräknad. Deltakommitténs prognoser på 100 års sikt pekar på att medelvattenståndet kan stiga med ca 0,52 m jämfört med idag och vattennivån vid extrema vattenstånd kan bli upp till ca 1,93 m högre än dagens medelvattenstånd med landhöjningen inräknad. Medelvattenstånd i Hudiksvallsfjärden ligger idag på ca 0,1 m (RH2000). Prognoserna kommer bli säkrare med tiden men i dagsskedet är det svårt att identifiera exakt vilka områden som riskerar översvämningar i framtiden. Illustrationen visar skyddsavstånd till farligtgodsled, reningsverk samt översvämningsrisk. 62 (68) Marknivån i stora delar av hamnområdet ligger mer än 2 m (RH 2000) över nollplanet. Generellt ligger södra delen av Håstaholmen lägre än resten av hamnområdet, där marknivån kan variera från strax över 1 m till 2,5 m. Marknivån närmast vattnet på Kattvikskajen uppmäts till ca till 2,3 m över nollplanet. Bilden visar översiktligt vilka landområden inom hamnområdet som är belägna lägre än 2 m över havet (RH2000) och som kan påverkas vid extremvattenstånd i framtiden enligt Deltakommitténs beräkningar. Vid detaljplaneläggning i området måste lokala lösningar tas fram för att motverka risk för översvämning. Ställningstaganden De ställningstaganden som görs i planförslaget är att det i de delar av planområdet där planerad bebyggelse sammanfaller med översvämningsrisk (etapp B; halva Håstaholmen, läget för Håstakärnan och längs med strandlinjen) så bör hänsyn tas till översvämningsrisken i den fortsatta planeringen. I detaljplaneringen föreslås strandlinjen begränsas till användning som park, dagvattenhantering och infiltrationsyta. På norra delen av Håstaholmen föreslås en framtida detaljplan dels reglera nivå för färdigt golv och införa bestämmelse om källarlösa byggnader och dels höjd sätta allmänna ytor som gator och parkeringar för att på bästa sätt skydda området mot översvämningar i framtiden. Eftersom planläggning av dessa områden ligger långt fram i tiden föreslås att aktuella utredningar tas fram vid planläggning eftersom prognoserna för översvämningar kommer att bli säkrare vid mätningar som görs i framtiden. Illustrationen visar översvämningsrisk i 3D. 63 (68) Konsekvenser Hållbarhetsaspekter Hudiksvall är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner sedan 2002 och har åtagit sig att arbeta aktivt för att uppnå fyra grundvillkor för hållbarhet, vilket innebär följande: Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas Effektiv och rättvis resursfördelning Etablerade begrepp för hållbarhet är inom den fysiska planeringen ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Eftersom förståelse och pedagogik är en viktig del inom hållbarhetsarbetet är det dessa begrepp som används i konsekvensbeskrivningen nedan. Samhällsekonomiska risker/ möjligheter Tät stad med sammanhängande stråk Nollalternativ Regional tillväxt – Utveckling av centrum med boenden i havsnära läge intill Ostkustbanan ger regional Profileringen mot företagande och blomstrande näringsliv blir otydlig eftersom en strategi företagsetableringar rörlighet för arbete och studier. saknas. Goda kommunikationer i ett attraktivt läge skapar i regel tillväxt. De företag som behöver en koppling till goda kommunikationer väljer att etablera sig någon annan stans, längre från centrum, eller i en annan stad än Hudiksvall. Investeringskostnader Stora tröskelinvesteringar för att kunna möjliggöra exploatering. Betydande kostnader för att underhålla kajer kommer att belasta området oavsett om det Kostnader för infra -och grönstruktur i området är inte kända. Området kommer att kräva exploateras eller inte. underhåll och drift. Befintliga resurser i staden centrum kan utnyttjas (vård, skola och omsorg). Intäkter Försäljning av mark kan täcka vissa av de kostnader som området kostar kommunen. Ökad folkmängd, ökat företagande, höjd utbildningsnivå, och ökat antal jobb leder till en jämnare försörjningsbörda och ökade skatteintäkter. Inga intäkter. 64 (68) Miljö/ekologi/hälsa– risker och Tät stad med sammanhängande stråk Nollalternativ Havets närhet kräver beredskap för höjd havsnivå Havets närhet kräver beredskap för höjd havsnivå. En central yta som kunde användas för Minskat bilberoende skapas för människor som har ”nära till allt” och bebyggelse utnyttjas inte och behovet av bebyggelse får tillfredsställas i mer ocentrala lägen, tillgång till kollektivtrafik. Parker och gröna innergårdar ger ytor som kan vilket innebär en risk för att biltrafiken ökar. omhänderta dagvatten. Dagvatten släpps ut i havet orenat. Den täta staden innebär att staden byggs inifrån och ut vilket gör att fler Oförändrad markanvändning innebär att behovet av byggbar mark måste tillfredsställas längre kan utnyttja befintlig infrastruktur. bort från centrum. möjligheter Klimatpåverkande faktorer Är markanvändningen effektiv? Attraktivt läge, med stor närhet till centrum skapar den livskvalité som kommunen vill kunna erbjuda sina invånare och besökare. En grön stadsdel ger en ökad biologisk mångfald. Hälsa, välbefinnande och säkerhet Bostadsbebyggelse inom farligtgodszon kan innebära en liten risk pga. (inklusive luft och buller) hög tåghastighet. En tät stad skapar goda möjligheter för en aktiv livsstil med gång och cykling. Buller från järnvägen måste hanteras i detaljplaner, eftersom det innebär en risk för att människor utsätts för buller. Fler vägar och bilar i området skapar koldioxidutsläpp och mer buller. Bebyggelse i området skapar avskärmning av buller från järnväg och bilar, vilket leder till att strandpromenaden blir mindre bullerutsatt. Oförändrad påverkan mot dagens användning. 65 (68) Sociala risker/möjligheter Tät stad med sammanhängande stråk Nollalternativ Stadsmiljö, mötesplats och Utvidgning av stadskärnan med en tät bebyggelse i olika höjder ger en ny stadsbild. Oförändrad markanvändning är önskvärd i planområdets södra identitet delar. Stadens identitet stärks där blå nya mötesplatser skapas. I övrigt är oförändrad markanvändning inte stimulerande för dagens centrum Tillgänglighet till service För de som arbetar och bor i området är tillgänglighet till service och handel god. och handel Markresursen i centralt läge utnyttjas inte, vilket troligen leder till att exploatörer blir hänvisade till mer externa lägen. Centrum och de mötesplatser som finns här kan utarmas. Upplevd trygghet Den täta staden har bättre förutsättningar för att bli en stad med blandad bebyggelse. En blandad och tät Om området inte exploateras kan det upplevas som otryggt under stad upplevs tryggare framför allt pga. att människor är i ständig rörelse, även efter handelns öppettider. vissa delar av dygnet. I den täta staden kan det upplevas mindre säkert att släppa ut barnen att leka i sitt närområde. I den täta staden blir de allmänna platserna tydliga och befolkade vilket ökar den upplevda tryggheten. Segregation och Den blandade staden ger goda förutsättningar för integration och ökad mångfald om byggnation sker Om det inte byggs i stadens mest attraktiva läge kan det vara svårt integration med blandade upplåtelseformer och vid olika tidpunkter, olika prislägen. att motivera nybyggnadspriser, vilket gör att det kan bli svårt att få till Risk finns att central nybyggnation ger höga hyror, vilket kan leda till segregation. stånd nybyggnation på andra platser. Byggnation av bostäder i VH skapar goda förutsättningar för en rörlig bostadsmarknad. Tillgänglighet Frågan om tillgänglighet räknas sedan 2011 som ett av de allmänna intressena och i PBL förtydligas det att en god livsmiljö utifrån ett socialt perspektiv ska vara tillgängligt för alla samhällsgrupper. Det är därför viktigt att ta med dessa aspekter även i översiktsplaneringen och då på ett mer generellt plan. Området blir mindre tillgängligt utan kollektivtrafik, GC mm. 66 (68) i Jane Jacobs är en stadsplanerguru vars mest kända verk är The Death and Life of Great American Cities, som påverkat debatten om nutida stadsplanering. Hon vände sig mot de stora stadsområdesprojekt som planerades och genomfördes i New York under 1950- och 1960-talet. Genom sitt arbete förhindrade hon en planerad rivning av Greenwich Village i New York. ii http://sv.wikipedia.org/wiki/Hus_i_park iii Bilder tagna från Peter Sörensen https://byggnadsvardsnytt.wordpress.com/2010/01/29/varfor-har-arkitekterna-sa-svart-att-slappa-hus-i-park-tanken-har-de-drabbats-avett-kollektivt-typologiskt-trauma-kronika-pa-yimby/ iv Åkesson, Jenny, 2008. Den moderna trädgårdsstaden : ett hållbart alternativ till villamattan?. Grundnivå, G2E. Alnarp: SLU, Landskapsutveckling (t.o.m. 121231) v Åkesson, Jenny, 2008. Den moderna trädgårdsstaden : ett hållbart alternativ till villamattan?. Grundnivå, G2E. Alnarp: SLU, Landskapsutveckling (t.o.m. 121231)
© Copyright 2024