1. No category

Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
hösten 2015
Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
kulturförvaltningen
Kultur i förskola och skola, hösten 2015
Innehåll
Sid 3
Barn och unga: Styrdokument
Sid 4
Kultur för barn och unga hösten 2015
Sid 5
Stadsbiblioteket
Sid 8
Borås museum
Sid 9
Textilmuseet
Sid 14
Borås konstmuseum
Sid 18
Skolbio – Röda Kvarn
Sid 20
Borås Kulturskola & Borås Stadsarkiv
Sid 21
Borås Stadsteater
Sid 23
Regionteater Väst
Sid 27
Utställningen: Vi är romer - möt människorna bakom myten
Sid 28
Övrig information: Arrangörsstöd från Västra Götalandsregionen
2
BARN OCH UNGA
Kulturförvaltningens arbete för och med barn/unga utvecklas ständigt. Olika styrdokument ligger till
grund för vårt arbete. Dessutom sker en rad samarbeten med olika aktörer.
• ”Kulturprogram” och ”Handlingsplan för kulturen”
I det av kommunfullmäktige beslutade Kulturprogrammet betonas barns och ungas rätt till kultur.
”Barns och ungas rätt till kultur innebär både att få uppleva kultur av hög kvalitet och ha goda
möjligheter för att utveckla sitt eget skapande.”
Även i Handlingsplan för kulturen 2015-2016 är aktiviteter riktade främst mot barn och unga ett prioriterat
område.
Handlingsplanen för 2015-2016 är ännu inte beslutad. När så sker finns den i sin helhet på
boras.se/kulturförvaltningen under länken Mer information.
• ”Kulturplan 2015-2017 för grundskolan och grundsärskolan”
Kulturförvaltningen har arbetat fram, tillsammans med representanter från skolan, en kulturplan som
gäller för grundskolan och grundsärskolan.
Denna gäller från VT-15 och innebär att eleverna kommer att få ta del av ett större kulturutbud. I
kulturplanen ingår kulturförvaltningens institutioner samt Stadsdelsbiblioteken och Regionteater Väst.
En lärarhandledning har arbetats fram som ska främja samarbetet under planperioden mellan kultur
och skola.
Arbetet bygger till stor del på erfarenheterna från KLIV 2.0 och 3.0, det av regionen initierade projektet
Kultur och Lärande I Vardagen. Detta samarbete avslutades 2014 men processen fortsätter för att:
• Utveckla lärandet genom kulturen
• Skolan och kulturen har bästa samverkansformer i ett lokalt perspektiv
• Skapa arbetsglädje inom kulturen
Kulturförvaltningen ska medverka till att: konst, kultur och kreativitet genom estetiska lärprocesser blir
ett av verktygen till en framgångsrik skola, d.v.s. höja skolans måluppfyllelse genom konst och kultur.
• ur Lgr 11
Kulturens roll i skolan:
”Främja elevernas utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”
”skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja pröva egna idéer
och lösa problem”
Kunskaper
”Skolan ska ansvara bl a för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av
många uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama, dans samt utvecklat kännedom om samhällets
kulturutbud”
Skolan och omvärlden
”Skolans mål är bl a att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv”
Riktlinjer
”Alla som arbetar i skolan ska bl a verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv,
föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den lärande miljön”
Varje kulturinstitution utgår från Lpfö 98 och Lgr 11 i sitt programutbud. Varje aktivitet kan
naturligtvis kopplas till andra ämnen i Lgr 11 än föreslagna i kulturkatalogen beroende på vad enskilda
lärare önskar.
3
Offenttlig Kultur förr barn och un
nga hö
östen 2
2015!
Kulturförvvaltningen bjuder på en mängd
m
aktivviteter och programpunk
p
kter under hhösten.
Lördags
sbarn - Offentlig
O
gt kulturu
utbud till barn på lördaga
ar
Serien starttar på Skörddefesten 5 seeptember meed Lördagsssagor i knack
ka på!. Undeer hösten följer sedan
gästspel meed barnteateer, dans, barn
nfilm på Rööda kvarn, workshops,
w
guidningar occh mycket mer
m
Övrigt i serrien Lördagssbarn, se sep
parat prograamfolder sam
mt vår hemsida!
Kultur i uterum vecka
v
38
8- för alla
a 5-åring
gar
Måndag 14 septem
mber
Tisdag 15 septemb
ber
mber
Onsdag 116 septem
kl 10.00 – ca 13.00 alla dagar i Ramnaparkken, Borås Museum
M
Välkomna alla 5-åringaar till en uted
dag, full medd påhitt i Raamnaparken. Alla får uppptäcka och uppleva
h lite inomhhus.
spännande saker i museiparken och
mälan för gruupper senastt onsdag 9 seeptember, tiill [email protected] eller tfn 35 38 05..
OBS! Anm
Ta med lunnchpaket, vi bjuder på saaft och banaan.
I anmälan bbehövs: Vilkken förskolaa, antal barnn, samt önskemål om dag. Ha gärnaa ett reservallternativ om
m
det blir fulllt.
Mukulatt – en barnkulturffestival!
En barnkullturfestival, lördag
l
17 okktober kl 11 .00 – 15.00 i Kulturhuset. Mer infoormation i
separat proogramblad och på vår heemsida.
Kultur p
på Höstlo
ovet
Under veckka 44 sker många
m
kulturraktiviteter fför skolbarn. Samlad infformation koommer i forrm av ett
tryckt proggramkort. Information finns
fi
även påå boras.se/kkultur.
Övrigt o
offentligtt utbud
Stadsbiblioteket, Textillmuseet, Borrås museum
m, Borås kon
nstmuseum, Borås
B
kulturrskola, Stadssteatern
Kvarn genom
mför dessuto
om en mänggd andra akttiviteter och arrangemanng under hö
östen. Det
och Röda K
offentliga uutbudet återffinns på borras.se/kulturr och under respektive institutions hhemsida.
4
Stad
dsbibllioteke
et
Välkom
mmen till Stadsbibli
S
ioteket i K
Kulturhuse
et.
Alla grrupper från
n förskola
a och skolla är välko
omna unde
er öppettid
d! Det finn
ns
alltid p
personal på
p barnavd
delningen . Vill ni bo
oka tid för er grupp hör av er innan.
Att lånaa
Förskol
olor:
Ta med ooch låna på deet bibliotekskoort + pinkod ssom förskolann har fått från biblioteket.
Skolor:
Elever lånnar på ”privaat” lånekort påå stadsbiblioteeket och läraree på lärarkortt.
Kolla gärrna på skolbibblioteket innann att eleverna hhar egna lånek
kort, ordna annnars med förb
rbindelsekort i förväg.
Knack
ka på!
Välkommen att bokka in din förskolegrupp för ett besö
ök i Knacka på!
plever bokenn med alla sinnen.
s
Onsdag förmiddag: "Knacka påå" - vi hälsarr på och knaackar på, upp
Torsdagg förmiddag:: "Dansa knaacka på" - vi upplever boken
b
med hjälp
h
av danssen.
Boknin
ng från 17/8
Kontakkt: charlottaa.lindeblad@
@boras.se
Det var
v en gå
ång det som
s
inte var
– rom
mska sag
gor
Med an
nledning av aatt utställnin
ngen ”Vi är romer”
r
gästtar kulturhusset (3
oktober-- 29 februarri) i vinter errbjuder vi beerättarstunder för åk 2 med
m utgångsspunkt i den
n romska
berättarttraditionen. I besöket in
ngår kort inttroduktion till
t
utställninngen.
Besökenn bokas undder oktober och
o novembber månad och
o
beräknas ta 45-60 minuter.
m
Tid: tisddag, onsdag eller torsdagg 9.30-10.300
Informaation och bo
okning
tel. 35 76 30 eller 355 53 73
Hedegärd, emma.hedegard@boras. se
Emma H
Emma B
Berge-Klebeer,
emma.b
berge.kleber@
@boras.se
Alla pedaggoger får efter besöket med sig ett exemplar
e
av denn romska sagobok
ken
”Det var enn gång det som innte var”
5
Vis
sning av bibliotek
ket med boktips
Und
der hela höstten erbjuderr Stadsbiblioteket visninggar
av biiblioteket föör åk 5. I bessöket ingår även
ä
boktipss.
Besö
öket tar ca 60 minuter in
nklusive tid för
f elevernaa att
låna..
ormation ochh bokning:
Info
Emm
ma Hedegärrd
emm
[email protected]
tel 35 53 73
Alla elever är väälkomna till biblioteken.
b
Bibliotekenn har böckerr på många språk
s
och ollika typer avv medier
s att läsa. Förutom deen kontinueerliga skolbib
blioteksverkksamheten errbjuds
som är anpassadde till olika sätt
orås Stads fo
olkbibliotek..
eleveer besök på något av Bo
Alla barn får bibbliotekskort vid 6 års åld
der och inbjuuds med sin
n förskoleklaass att komm
ma till sitt näärmaste
bibliiotek. Alla ellever ska vidd minst ett tillfälle i årskkurs 2 och ettt i årskurs 5 besöka sittt stadsdelsbiibliotek
med
d visning av bbiblioteket samt
s
möjligh
het till höglääsning eller boktips
b
av en
e bibliotekaarie. Alla elevver ska
besö
öka Stadsbibblioteket vid minst ett tilllfälle under sin grundskkoletid. Läs gärna
g
mer ppå vår webb::
http://bibliotekk.boras.se/kllassbes%C3%B6k
Kon
ntakt
Barn
n och ungaa tfn 35 76 30
3
Johan
nna Larsson,, enhetschef, tfn. 355239
johan
nna4.larsson@
@boras.se
Lenaa Jonsson, förrskoleverksam
mhet, projekttledare Knackka på!,tfn. 355371
[email protected]
Emm
ma Berge-Kleeber, lågstadieet m.m. tfn. 355373
3
emm
[email protected]
Åsa Maria
M
Berg L
Levinsson, bo
okbuss tfn. 3557617
asa-m
[email protected]
Daniiel Nilsson, sppecialmedia tfn.
t 355374
[email protected]
Eva--Lena Isberg, inköp tfn. 3557622
[email protected]
Sirpaa Noppa, assiistent tel. 3555375
[email protected]
Lottaa Lindeblad, pprojektanställld pedagog i Knacka på!, tel. 357630
[email protected]
Emm
ma Hedegärd,, mellanstadieet, tfn 3553733
emm
ma.hedegard@
@boras.se
Linda Nyberg, höögstadiet, tfn 355374
[email protected]
6
Kontakter för förskola och skola
till biblioteken i Borås
Stadsdel Väster:
Byttorps bibliotek
Fjällgatan 7
Tel: 35 76 31
Mötesplats Norrby
Värmlandsgatan 22
Tel: 353241
Norrby familjecentral och bibliotek
Norrby Tvärgata 34
Tel. 35 83 06
Göta bibliotek
Varbergsvägen 38
Tel: 35 37 20.
Kristinebergs bibliotek och
Öppna förskola
Centrumhuset
Tel: 35 38 14
Sandareds bibliotek
Skolan
Tel: 35 88 49
Viskafors bibliotek
Varbergsvägen 79
Tel: 35 89 21
Stadsdel Öster:
Dalsjöfors bibliotek
Stationsvägen 2
Tel: 35 87 50
Hässlehus bibliotek
Våglängdsgatan 5
Tel: 35 38 91
Trandareds bibliotek
Trandaredsgatan 36
Tel: 35 80 86
Stadsdel Norr:
Fristad bibliotek
Gamla Kyrkvägen 6
Tel. 35 88 09
Sjöbos bibliotek
Sjöbo Torg
Tel: 35 76 34
Borås stadsbibliotek
Barn och unga
PA Halls Terrass
Tel: 35 76 30
För aktuella öppettider se
http://bibliotek.boras.se/
7
Bo
orås M
Museum
Frilluftsmus
seet i Ram
mnapark
ken
Här står hus frånn 1600-talett till 1800-tallet som tillsaammans gerr en bild av livet
l
på landdsbygden i
häradstraktenn. Det finns en kyrka fråån slutet av 1600-talet, en
e förläggarrgård, två boondstugor, etc.
e I
Sjuh
visniingen får eleeverna delta i att synligggöra de sociaala struktureerna på landsbygden undder 1700- occh 1800talen
n. Vilka var dde som bodde i husen? Hur satt maan i kyrkan? Vem bestäm
mde egentliggen? Vem gjorde vad
hem
mma? Genom
m att sätta fin
ngret på dåttidens norm
mer och värdeeringar öppn
nar vi för saamtal om hu
ur vi har det
idag.. Något att tta med sig och jobba meed. Visas t.oo.m. oktoberr.
Mållgrupp: försskola - vuxeenutbildnin
ngar. Tidsååtgång: 60 min
m
Dan
nnikekvinnan – liket i mo
ossen
I sto
ormaktstidenns Sverige bllir en ung kvvinna begravvd i en mossse i Dannikee. Vem hon vvar som hitttades i
Rydeets mosse påå 1940-talet går inte att spåra men ggenom att sttudera de föremål och kkläder hon hade
h
med
sig kan
k man få een del svar. Utifrån
U
faktaa som finns kan man job
bba med oliika teorier krring vem ho
on var och
henn
nes öde. Att lägga ned en
e kropp i en
n mosse varr en som förrnekats att viila i vigd jorrd och förhin
ndra den
dödee att gå igenn. Mossar har under långg tid varit enn betydelsefuull plats ladd
dad med mys
ystik och en plats
p
för
varellser tillhörannde andra väärldar.
Krin
ng den här uutställningen
n går det att jobba
j
med oolika ingånggar och utifråån
olikaa ämnesinrikktningar.
Mållgrupp: årsk
kurs 1 - 9 Tidsåtgång:
T
45 min.
Liv
v, Lust, Lä
ängtan
I Bo
orås Museum
ms basutställlning presen
nteras Borås Stads historria.
Utsttällningen ärr tematisk sn
narare än kro
onologisk occh kretsar krring begrepp
p
som identitet, brrott och straaff, ljus och mörker. Unnder en guidaad tur i Liv,
na få perspekktiv på olikaa aspekter av
v
Lustt, Längtan-uutställningen kan elevern
livet förr i Boråss. Vi hoppass kunna väckka tankar om
m identitet och
o relationeer.
kurs 3 – 9 Tidsåtgång
T
g: 60 min
Mållgrupp: årsk
Ur Lg
gr 11:
Relig
gionskunskaap: Människo
or har i alla tiider och alla ssamhällen förrsökt förstå och
o förklara ssina levnadsvvillkor och de
sociaala sammanhaang som de in
ngår i. Religio
oner och anddra livsåskådn
ningar är därfö
ör centrala innslag i den määnskliga
kultu
uren. I dagenss samhälle, so
om är präglatt av mångfaldd, är kunskapeer om religion
ner och andra
ra livsåskådnin
ngar viktiga
för att
a skapa ömsesidig förståeelse mellan människor.
m
Histtoria: Männisskans förståellse av det förrflutna är infläätad i henness föreställninggar om samtiiden och persspektiv på
fram
mtiden. På så ssätt påverkar det förflutnaa både våra livv i dag och vååra val inför framtiden.
f
Kvvinnor och män
m har i alla
tider skapat historriska berättellser för att tollka verklighetten och påverrka sin omgiv
vning. Ett hisstoriskt persp
pektiv ger oss
redskkap att förståå och förändra vår egen tid
d.
Sven
nska: Språk äär människans främsta red
dskap för att ttänka. Komm
municera och lära. Genom
m språket utveecklar
männ
niskor sin ideentitet, uttryccker känslor och
o tankar occh förstår hurr andra känneer och tänker.. Att ha ett rikkt och
varieerat språk är bbetydelsefullt för att kunna förstå och vverka i ett sam
mhälle där ku
ulturer, livåskå
kådningar, gen
nerationer
och språk
s
möts.
8
TE
EXTILM
MUSE
EET
Texttilmuseets am
mbition är att
a alla eleverr ska känna sig inkluderade, bli sedd
da och komm
ma till tals under
u
besö
öket. Våra viisningar byg ger på och bjuder
b
in tilll aktiva diskuussioner krin
ng olika fråggeställningarr.
museet är ko
opplade till sskolans styrd
dokument. Med
M särskilt fokus på dee ämnen
Skollprogrammeen på Textilm
som ryms inom museets up
ppdrag, se un
nder respekttive skolproggram. Vår fö
örhoppning är att lärare ska
omplement ttill undervisningen.
anväända museett som ett verrktyg och ko
Förrskolan o
och F-kla
ass – års
skurs 2
Helaa museet kann bli ett enda stort äventyr! Här finnns massor attt upptäcka.
n permanennta utställnin
ngen Textilch
hock finns m
många roligaa och spännaande saker aatt titta och känna på.
I den
Ett stort
s
däck ärr placerat miitt i utställniingen där m
många barn får
få plats. Vad
d gör ett däcck i Textilmu
useet? Om
man
n tittar på inssidan av däccket kan man
n ana en texttil väv, en skk cordväv. Många
M
nya uppptäckter erbjuds i den
utstäällningen som
m ger barneen utrymme till att iakttaa, samtala occh reflekteraa. På plan 2 ligger en akktivitetsyta
för skapande,
s
däär finns ett rum
r
för tygttryck och tovvning och yttor att röra sig
s på.
en popstjä
ärna!
Klä dig som e
ob finns mån
nga fantastisska kläder attt klä ut sig i.i Vad skullee du välja om
m du stod
I muuseets provnningsgardero
på sccen?
I utsställningen SStaged Fashionn – Designed Identities,
I
som
m berättar om
o artister och
o deras sceenkostymer,, tittar vi i
förstt för att få liite idéer och
h inspiration.
Till besöket
b
plocckar vi fram
m det glittrigaa, rockiga occh glammigaa som barnen kan välja bbland. Geno
om sina val
får barnen
b
chans att utvecklla sin identittet, sin nyfikkenhet och sin
s lust att leka och lära.
ka med ide
entiteter
Lek
Provvningsgarderroben ger baarnen en un
nik chans attt prova nya identiteter.
i
Kläder
K
med hhistoria, kläder som
beräättar om barnn under 19000-talet. På ett
e lekfullt säätt upplever vi en annan
n tid.
9
Lpfö
ö 98
En museimiljö
m
geer barn möjliggheter att utvveckla sin förm
måga att iakttta och
reflekktera. Här kaan det uppstå frågor som barnen
b
kan joobba vidare med
m
och fördjupa
f
sig ii. I läroplanen
n för förskolaan går det attt ringa in mån
nga av
de mål
m under utveeckling och läärande. Någraa av dem är:
• utvecklarr intresse och
h förståelse fö
ör rum, form,, läge och riktning
och grunndläggande eggenskaper ho
os mängder, aantal, ordningg och
talbegreppp samt för mätning,
m
tid och
o förändrinng.
• utvecklarr sin förmågaa att lyssna, reeflektera och ge uttryck fö
ör
egna upppfattningar occh försöker fö
örstå andras pperspektiv.
• Utvecklarr självständigghet och tillit till sin egen fförmåga.
Gru
undskola
an årskurs 1-9
Textilchock Tän
nk dig en väärld utan teextil. Utan textil
t
skullee världen haamna i cho
ock – en texxtil sådan.
Texttilchock! ärr en färgstaark och mön
nsterfylld u
utställning om
o just tex
xtil. Om du tror att dett bara
hand
dlar om klääder och heeminrednin
ng, kommerr du att bli rejält överrraskad.
f
associeerar textil med
m hemmiljö
ö och kläderr, men utstäällningen villl skapa nya iinsikter. Vi omger
o
oss
De flesta
ständ
digt med texxtila produkkter och det är
ä en större bransch än de flesta tro
or. I utställniingen pekarr vi på de
möjlligheter som
m materialet bär
b med sig.. Det finns kknappt ett område
o
i vårtt samhälle ddär det inte används
a
som; inom sjukvvården, milittären, biltillvverkningen, idrotten och
h musikbran
nschen. Till ooch med asttronauter är
oende av texxtil när de geer sig ut i rym
mden.
bero
v
Välkkommen till den textila världen!
m
ioner:
Du kan boka följande museilekti
v
utan
n textil
En värld
Att bära
b kläder ooch kunna sova
s
på någo
ot mjukt harr människor gjort sedan väldigt längge. Ett av dee största
skäleen till att määnniskan börrjade klä sigg var frågan oom blyghet. I många samhällen ansses nakenhett
oansständigt och
h kläder skyleer ju kroppeen. Vi klär o ss också förr att inte fryssa men visarr också vad vi
v jobbar
med
d.
Boråås kallas bl. aa. Textilstadden och förkknippas medd Knallarna, handelsresaande. Här fårr ni följa meed på en
resa som börjar i nutid och tar oss bakååt i tiden. Vii tittar på de textilier som
m inte syns m
men som fin
nns, vi tar
mönsterrikett med alla tu
usentals variaanter på trycckta tyger. Resan
R
har inggen bestämd
d färdrutt
en svväng förbi m
och gör därför iibland små avstickare.
a
Ur Lgr
L 11:
Årsk
kurs 1-6 och grundsärsk
kolan
Sam
mhällskunskaap:
• Hemorteens historia. Vad
V närområd
dets platser, bbyggnader occh vardagliga föremål kan berätta om barns,
b
kvinnors och mäns levvnadsvillkor under olika pperioder.
• Yrken occh verksamheeter i närområådet.
Histtoria:
• Tidslinjerr och tidsbeg reppen dåtid, nutid och frramtid
• Pengars aanvändning och
o olika värd
de.
10
Textil och konsumtion – boven bakom berget
En museilektion om miljö och textil.
I Sverige förbrukar vi varje år närmare 150 000 ton textilier och knappt en fjärdedel hamnar i
klädinsamlingar, resten slängs. Avfallsmängderna ökar i takt med BNP, detta trots utveckling av olika
återvinningslösningar. Vår konsumtion ökar för varje år. Hur ser vår konsumtion ut idag och hur påverkas vi
kring val av nya trender? Hur tänker vi när vi köper kläder, var tillverkas kläderna och av vem?
Vad kan vi göra för att minska på berget? Kan vi påverka genom vårt sätt att konsumera och i så fall, hur?
Bangladesh är idag ett av världens största exportländer av kläder och textil. Landet exporterar för många
miljarder dollar och sektorn expanderar kontinuerligt till följd av efterfrågan av billigt och snabbt mode. På
museet har vi en rekonstruktion av ett typiskt textilarbetarhem från Bangladesh som vi utgår ifrån i
diskussioner om tillverkningsled, prissättning, varumärken, levnadsförhållanden mm. Vi drar paralleller med
Sverige i början av 1900-talet, hur det var att leva här, arbetsförhållanden, genusaspekter osv.
De kläder vi har på oss innehåller som oftast mycket kemikalier och mycket energi och vatten har gått åt vid
framställningen. Till de fibrer som odlas används i de flesta fall bekämpningsmedel för att motverka
skadeangrepp. Det här får stora konsekvenser på miljön. Vad händer om vi fortsätter på samma sätt och vad
går att göra istället? Under visningen pratar och diskuterar vi bland annat om:
− Miljöpåverkan vid framtagning av textilier idag, igår och imorgon.
− Ekologisk odling, miljövänlig framställning, livscykelbegreppet – hur mycket vatten och kemikalier
går det åt till ett plagg, ex en t-shirt.
− Textiliers värde förr och nu, återvinning, återbruk och lump.
Ur Lgr 11:
Årskurs 4-9, grundsärskolan 7-9, gymnasiet
Geografi:
- hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling
- Klimatförändringar, förklaringar och konsekvenser
Kemi:
- Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället hur det påverkar hälsan och miljön
- Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling.
- Människans användning av energi- naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en
hållbar utveckling.
Samhällskunskap:
- de mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter - innebörd och betydelse
- hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen
Historia:
- Framväxten av det svenska välfärdssamhället
- Industrialiseringen i Europa och Sverige
- Immigration till Sverige förr och nu
Textil och identitet
Med våra kläder kommunicerar vi dagligen med omgivningen. Kläder signalerar könstillhörighet och vi kan
påverka mer än vi är medvetna om i olika situationer med val av kläder.
Historiskt har klädkoder haft en viktig funktion då de visade vilken samhällsklass människor tillhörde och då
det inte var tillåtet att klä sig över sin klass.
Visningen utgår från museets stora studiesamling med kläder från hela 1900-talet och en bit in på 2000-talet.
Här finns alla möjligheter till att prova olika stilar, utmana normer, få gå i en dräkt som gör det svårt att
andas osv.
11
Ur Lgr
L 11:
Årsk
kurs 5-9, gru
undsärskolan
n 7-9, gymna
asiet
Sam
mhällskunskaap:
- Ungdom
mars identiteteer, livsstilar occh välbefinnaande och hr detta
d
påverkas, till exempeel av socioeko
onomisk
bakgrundd, kön och seexuell läggnin
ng.
Gru
undsärsk
kolan
På Textilmuseet
T
är lärmiljöeer prioriterad
de områden . Vi jobbar för
f att miljöerna ska varra tillgängligga för
ALL
LA. Under m
museilektionerna förenarr vi teori meed praktik. Ni
N är alltid välkomna
v
meed önskemåll på
uppllägg eller om
m ni har tips på lektioner. Skolprogrrammen, se museilektion
ner, fungeraar för alla beehov och
anpaassas efter koompetensnivvå.
Tex
xtil och mil
iljö
I Sveerige slängerr varje perso
on i snitt 8 kg
k textilier per år i soporrna och vi köper
k
15 kg nnya textilier.. Hur
myckket är 15 kg?
Tillsammans byggger vi ett konsumtions
k
sberg som vii väger. Utiffrån klädbergget kan vi diiskutera vidaare kring
våra konsumtionnsvanor. Huur många plaagg hinner m
man användaa egentligen och hur vikktigt är det med
m
der?
trend
För hundra
h
år seedan fanns inte
i så myckket att köpa ooch i stället för att slängga så lagade man klädern
na. Vad kan
vi lärra av det idaag?
Gen
nom exempeel och övninggar tar vi tilllsammans frram förslag.
d estetiska verksamheteen kan Textilm
museet bl. a. eerbjuda:
För den
• Hantverkkstekniker meed olika mateerial, handverrktyg och redsskap, till exem
mpel tovning..
• Möjligheet att undersö
öka estetiska uttryck i olikka konstformeer, tidsepokerr, traditioner och kulturer..
• Mode- occh trender i ungdomskultu
u
uren. Vad de kan signaleraa och hur de kan påverka individen
I de samhällsoriennterade ämneena tangerar skolprogramm
s
men följandee innehåll:
•
•
Miljöfråggor
Sveriges historia från 1850 till nutiid, levnadsvilllkor
12
DIY
Do It Yourself
Textilmuseet har en unik yta för att på egen hand eller med handledning testa på olika textila tekniker i roliga
material. Här finns symaskiner, vävstolar och mycket annat som man behöver för att skapa något kul.
Provningsgarderoben:
Tycker du om att prova kläder kan Textilmuseet stoltsera med en stor klädgarderob. Där finns kläder, skor,
hattar och väskor från 1900-talets början fram till idag. Allt går att prova.
Tillfälliga utställningar:
Lars Wallin – Fashion Stories
– 27 september 2015
Årets stora utställning om svenske couturedesignern, Lars Wallin. I utställningen visas unika kreationer i
exklusiva material såsom coutureklänningar, brudklänningar och scenkläder. Här får man också en inblick i
designprocessen genom skisser, materialprover, bilder, m.m. Den visas fram till sista helgen i september så
passa på att boka in ett besök. En visning går bra att kombinera med ett av de andra
utställningarna/skolprogrammen.
Staged Fashion – Designed Identities
12 september – 17 januari 2016
Vi möter åtta formgivare bakom olika artisters scenkostymer. Troligen har du hört talas om Yohio,
Army of Lovers, The Knife, och Roger Pontare. Kanske är du inte lika familjär med Katarina de
Bourg, Camilla Thulin, Bella Rune eller Sarah Mårskog? I utställning Staged Fashion – Designed
Identities möter du formgivarna bakom kläderna till några av Sveriges främsta artister och band.
Här går vi bakom scenen och tittar på processen av plaggens tillblivelse. Vad är det artisterna och
klädskaparna vill förmedla och vad har kläderna för funktion egentligen?
Fram träder olika typer av samarbeten mellan klädskapare och artist. Såsom en ömsesidig inspiration till
varandras arbete. En bra scenkostym hjälper artisten att fyllas med den energi som krävs för att göra ett
lyckat uppträdande.
Staged Fashion – Designed Identities är en vandringsutställning som är producerad av Falkenbergs museum.
Bra att veta inför besöket
Matsäck eller frukt får ätas i museet i anslutning till entrén, ingen förtäring eller dryck i utställningarna.
Gå på egen hand eller med guide så vill vi att ni anmäler/bokar ert besök. Till ytterkläder och väskor finns
små garderobsvagnar där en grupp kan disponera en egen vagn.
Kontakt:
Bokning och information 033-35 89 50 eller frågor via mail till Karin Olsson Lindström, museipedagog
[email protected] eller Annika Åkesson, museipedagog
[email protected]
13
Bo
orås K
Konstm
museu
um
Vällkommen
n till en ny
n termin
n på Borå
ås konsttmuseum
m
Höstens museileektioner erb
bjuder något för alla årskkurser men med
m särskiltt fokus på m
mellanstadiet.
Tillsammans meed museets pedagoger
p
får
få ni i lektioonerna möjliighet att se och
o uppleva konst. Boråås
öjlighet att på
p sina egnaa villkor, upp
pleva, aktivt delta i och ttillgodogöraa sig
konsstmuseum vvill ge alla mö
konssten.
Hos oss är allas tolkningar och
o tankar liika viktiga. V
Våra visninggar och lektioner byggerr på dialog och
o
b
en
diskuussion med gruppen kriing de frågeställningar ssom berörs. Som vanligtt är du välkoommen att boka
visniing av våra aaktuella utställningar elleer ta del av nnågot av vårra lektionsko
oncept som du ser nedaan. Bokning
görs via: [email protected] eller 0033- 35 76 69.
ptäck färrg! För förskola – årskkurs 3
Upp
Med
d sagan som utgångspun
nkt rör vi oss i museets uutställningarr, och upptääcker världenns alla färgerr i konsten
på väggarna. På vägen stann
nar vi och diiskuterar kriing vad vi seer. Sedan följer vi färgenn in till konstverkstan
där vi
v själva provvar vilka färrger det finn
ns och hur ollika de kan se
s ut. 1
Tidssåtgång: 600 min
Vad
d är kons
st? För årskurs 4-6
Vad är konst? K
Kan den se ut
u hur som helst?
h
Kan veem som helsst skapa kon
nst? Frågornna är mångaa när man
nst egentligeen är. Med uutgångspunkkt i museets utställningaar funderar och
o
börjar fundera ööver vad kon
f
Eleeverna delass sedan in i grupper
g
som
m får fördjup
pa sig i
diskuuterar vi tillssammans krring de här frågorna.
enskkilda konstveerk och göraa en bildanallys, ett viktiggt verktyg i vår
v bildcentrerade världd. Grupperna
presenterar avsluutningsvis siina analyser för varandrra. 3
Tidssåtgång: 600 min
Grä
äv där du
u står! Föör årskurs 4-6
Du behöver
b
intee resa till ett annat land eller egentliggen röra digg alls för att uppleva någgot nytt. I vååra liv finns
saker och platser som betydder olika sakeer för olika m
människor. Med utgånggspunkt i utsställningen Sett,
S sått, sitt
dan går vi n er i konstverkstan och med
m enkla m
medel och med
m
utforrskar vi tillsaammans vårr tillvaro. Sed
inspiiration av vaad vi sett skaapar något eget.
e 3-4
Tidssåtgång: 755 min
Kon
nst? För åårskurs 7 – gymnasiet
g
Vi möter
m
idag fller visuella in
ntryck än nåågon gång tiidigare. Aldrrig förr har det
d därför vaarit så viktiggt att lära sigg
verkktygen för attt tolka det vi
v ser. I den här
h lektioneen diskuterarr vi först kring konstbeggreppet och tittar och
diskuuterar med hhjälp av musseets utställn
ningar olika sätt att uttryycka sig kon
nstnärligt. Elleverna får sedan
s
till
uppggift att gruppvis göra en
n bildanalys. Gruppernaa presenterarr avslutningssvis sina anaalyser för varandra. 6
Tidssåtgång: 755 min
Rörrliga bild
der För årskkurs 7 – gym
mnasiet Worrkshop - skaapa film med mobilkaamera
I en två timmar lång worksh
hop produceerar vi egna korta filmerr i mindre grrupper. Vi aanvänder
biltelefoner fför att filma och tittar på och diskutterar resultaten gemensaamt. Vi arbeetar med öpp
pna teman
mob
som exempelvis rörelse, milljö, identitet och porträttt och går iggenom olika sätt att beräätta med rörrliga bilder
.7
s kunna geenomföras bbehöver grup
ppen ha 1 Ip
phone/Ipadd/5 elever. Det
D finns
Obs! för att worrkshoppen ska
enstaaka att låna på museet.
Tidssåtgång: 1220 min
Bokn
ningsförfråggningar per mail
m till karo
olina.pahlen @boras.se
14
Vid
deokonstten 50 årr!
En exposé
e
med videovisnin
ngar över hu
ur konstnärerr arbetat meed rörliga billder sedan 660-talet. Hurr skiljer sig
dessa rörliga bildder från anddra vi möter i media, på bio och på TV?
ngen ger en introduktion
i
n till att kritiiskt avläsa
I vårr samtid finnns rörliga billder överalltt i vår vardagg, föreläsnin
och förstå olika typer av rörrliga bilder.8
Tidssåtgång: 800 min
Bokn
ningsförfråggningar per mail
m till karo
olina.pahlen @boras.se
Uts
ställning: Hans Gothlin
G
– Stoftkorrn av sva
art
18 ap
pril – 20 sepptember
Kon
nstnären ochh skulptören
n Hans Goth
hlin är född 1949 i Borås och är nu boende i Gööteborg. I uttställningen
Stoftk
tkorn av svartt får vi följa hans
h
utvecklling som koonstnär från realistiska oljemålningar
ar av skrotbillar på 70talet till nuets m
mer avskaladee skulpturer och monokkromer, det vill
v säga enffärgade målnningar. I utsttällningen
v dessutom möta John Lennon
L
och
h ett Borås uunder textilin
ndustrins ko
ollaps.
får vi
Skolllektioner o
och visning
gar för alla årskurser
å
errbjuds och kan anpassas efter önnskemål.
ställning: Sett, så
ått, sitt
Uts
Szu
uzsanna L
Larsson Gilice, Jarl
Ing
gvarsson, B
Berit Lind
dfeldt
10 oktober
o
– 100 januari
I utsställningen SSett, sått, sitt får
f vi möta tre
t
konsstnärer som undersökerr nya sätt att se på vår
tillvaaro och verkklighet. Zsuzzsanna Larssson Gilices
gör ofta
o stora teeckningar däär hon använ
nder sig av
mön
nster och teccken och villl med enkla medel väckaa
tankkar hos betraaktaren. Jarl Ingvarsson är en oräddd
målaare som frittt, nästan som
m ett barn, far
f fram överr
målaarduken. Berrit Lidfeldt är
ä en skulptö
ör som
anväänder sig av vardagliga tiing som hon
n ger nytt livv
och mening. Linndfeldt och Ingvarsson har nyligen
hs konsthall i Stockholm
m, något som
m är få konstnärer förunnnat.
ställtt ut separat ppå Liljevalch
Skolllektioner o
och visning
gar för alla årskurser
å
errbjuds och kan anpassas efter önnskemål.
Läraarhandledn
ning finns för
fö högstadiiet och gym
mnasiet.
Obss! Erbjuds ffr o m 10 ok
ktober.
Förr alla: Sk
kulpturva
andringa
ar och vis
sningar av
a museets utstä
ällningarr
Upp
ptäck stadenss konst – vi tittar på såvväl skulptureer som måln
ningar som finns
fi
ute i staaden. Borås
konsstmuseum errbjuder skullpturvandrin
ngar för barnn och ungdo
omar anpasssade efter villken årskurss de går. Du
är ävven välkomm
men att bokaa en visningg av höstens utställningaar. Antingen väljer du enn
intro
oduktionsvissning, 30 miin, eller en fö
ördjupande visning, 60 min. Visnin
ngarna kan an
anpassas och
h
kom
mbineras efteer era önskem
mål. Du kan
n läsa mer om
m museets utställningar
u
på vår hem
msida:
www
w.boras.se/kkonstmuseum
m
18 ap
pril – 20 sepptember
7 maaj – 11 oktobber
7 maaj – 11 oktobber
10 oktober
o
– 100 januari
22 oktober
o
– 6 ddecember
14 november
n
– 331 januari
Hans Goth
hlin – Stofttkorn av svaart Meetings, Borås – Väästerås tur och retur
Vi minns Lars
L Tunbjjörk
Sett, sått, sitt
s
Kerstin Daahl Norén
Höstsalon
ngen
15
Exempel på koppling mellan läroplan och museilektionerna på Borås Konstmuseum
Läroplan för förskola, Mål
Utveckling och lärande
• Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv
• Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa
• Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som
lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildframställning ‐ Teckning, måleri, modellering och konstruktion • Redskap för bildframställning ‐ Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns 2
Läroplan för förskola, Mål Utveckling och lärande • Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv • Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa • Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 3
Centralt innehåll Lgr 11 Samhällskunskap • Att leva i närområdet – Yrken och verksamheter i närområdet Bild • Redskap för bildframställning ‐ Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns 3
Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildanalys – Konst‐, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar • Bildanalys – Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Svenska • Tala, lyssna och samtala – muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola… 4
Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildframställning – Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete • Bildframställning – Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage • Bildanalys ‐ Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap 5 Centralt innehåll Lgr 11
Bild
• Bildframställning – Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete
• Bildanalys - Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap
1
Musik
• Musikens sammanhang och funktioner – Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.
6
Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildanalys – Samtida konst‐ och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar. • Bildanalys – Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Examensmål, Läroplan för gymnasieskola 2011 Estetiska programmet 16
• Cen
ntralt för utbilldningen är attt eleverna ska
a skapa, uppleeva och tolka konst och kultur. Eleverna ska få möjligh
het att reflekktera över och
h öka sin försttåelse av kvaliitet och komm
munikation ge
enom diskussion om egna ooch andras arb
beten. Humanistiska proggrammet bildningen skaa sätta männisskans skapand
de och tänkannde i centrum och behandla
a kulturarv, saamtida kultur och • Utb
interkulturella fråggor, liksom språk som kultu
urbärare hällsvetenskap
psprogrammeet Samh
• Utb
bildningen skaa behandla meediernas och iinformationstteknikens föru
utsättningar och möjligheteer. Vård – och omsorggsprogrammeet bildningen skaa utveckla elevvernas förmågga till muntligg och skriftlig kkommunikatio
on, eftersom ddet skapar en grund för ettt • Utb
gott ssamarbete samt för att kun
nna ge korrektt och komplexx information till patienter och andra bruukare. 7
Ur LLgr 11: ÅK 7‐‐9 Bild, bildframställn
ning. Kombinaationer av bild
d, ljud och texxt i eget bildskkapande. GYMNASIET bild ska syfta t ill att eleverna utvecklar ku
unskaper om ooch färdighete
er i hur Bild, ämnets syfte:: Undervisninggen i ämnet b
ueras, framstäälls och använ
nds för kommuunikation. Undervisningen ska leda till attt eleverna uttvecklar bilduttryck konstru
…] Eleverna kunskaper om hurr betydelse skaapas i bilder samt färdighetter i analys occh tolkning av egna och anddras bilder. […
else av bilden s språkliga funktioner och hur bilden kom
mmunicerar, genom att ska gges möjlighet aatt utveckla en bred förståe
prese
entera sina arbeten i utställningar och sa
amproduktionner med olika aktörer. 8
Ur LLgr 11: ÅK 7‐‐9 Bild, bildanalys ‐ M
Massmediebild
ders budskap och påverkann och hur de kan tolkas och kritiskt gransskas. ‐Samtida
a konst‐och er i Sverige, Euuropa och övrriga världen. dokumentärbilderr samt konstveerk och arkitektoniska verk från olika tider och kulture
bilderna och vverken är utformade och villka budskap dde förmedlar.
Hur b
GYMNASIET utvecklar förm
måga att använnda skönlitterratur och Svenska, ämnets syfte: Undervissningen ska också leda till aatt eleverna u
edier som källla till självinsikkt och förståelse av andra m
människors errfarenheter, andraa typer av texxter samt film och andra me
livsvillkor, tankar o
och föreställningsvärldar. D
Den ska utmanna eleverna tilll nya tankesätt och öppna för nya persp
pektiv. man, motiv, fo rm och innehåll i film och sskönlitteratur;; författarskap
p och Engelska 6, kommunikationens innehåll. Tem
litterära epoker. bild ska syfta t ill att eleverna utvecklar ku
unskaper om ooch färdighete
er i hur Bild, ämnets syfte:: Undervisninggen i ämnet b
ueras, framstäälls och använ
nds för kommuunikation. Undervisningen ska leda till attt eleverna uttvecklar bilduttryck konstru
kunskaper om hurr betydelse skaapas i bilder samt färdighetter i analys occh tolkning av egna och anddras bilder. 17
Röda Kvarn
EXTRA! BUFF – Barn och ungdomsfilmfestival i Borås
Vecka 40 (30/9-2/10). OBS! Endast onsdag-fredag
Nu kommer Malmös barn- och ungdomsfilmfestival BUFF till Borås! En minifilmfestival med exklusiva
visningar av kvalitetsfilm för barn och unga, från förskoleåldern upp till gymnasiet. BUFFs filmer är utvalda
enligt följande kriterier:
- Berättas ur barn eller ungdomars perspektiv
- Belyser gärna teman som tolerans, utanförskap och alla barn och ungdomars rättigheter
- Undviker stereotypa berättelser och karaktärer
- Påvisar kulturell mångfald
- Tar publiken på allvar
Lärarna bokar in sig enligt vanliga rutiner, antingen direkt via hemsidan www.boras.se/skolbio eller genom
att kontakta Kulturhusets reception på 033-35 35 05. Bokning tillgängliggörs från 31 augusti. OBS! Endast
1 skolbiovisning/film och gratis - först till kvarn! Mer information i separat program och på
www.boras.se/buff
Utöver filmvisningarna kommer Mediapoolen erbjuda filmworkshops som riktar sig till skolor den 1-2
oktober, 8:30 (åk 7-gymnasie) & 12:30 (f-åk 6) ; "Animera och filma med iPad" - i den här kursen får du
lära dig hur du på ett enkelt sätt kan arbeta med rörliga bilder. Vi fokuserar på filmteknik som
bildutsnitt och kamerarörelser. Vi arbetar i apparna iMovie och iMotion HD. Ta med dig din Ipad!
Målgrupp: Förskola, Grundskola, Gymnasiet
Kursledare : Johan Nyberg, mediepedagog
Föranmälan: Zahra Safaie, Platschef Borås. Direkt: 0500 44 54 17 Mob. 0708-84 54 17
Skolbio
Filmer efter datum
Visas (vecka/datum)
V40 (30/9 - 2/10)
30/9 kl 09:30:
30/9 kl 12:00:
1/10 kl 09:30:
1/10 kl 12:00:
2/10 kl 09:30:
2/10 kl 12:00:
Titel
BUFF:Borås
Legenden om Longwood
Shana – Vargens musik
Cykelmyggan och minibaggen
Mateo
Livet enligt Nino
About a Girl
Stadie
V41 (5 - 8/10)
V42 (12 - 14/10)
V43 (19 - 22/10)
(V44 HÖSTLOV)
V45 (2 - 5/11)
V46 (9 - 12/11)
V47 (16 - 19/11)
V48 (23 – 25/11)
V49 (30/11 – 3/12)
Trevligt folk
Giraffada
Småkryp – långfilmen
c:a åk 7-G
åk 4-6
åk 1(/FK)-3
Pride
Alfons leker Einstein
T S Spivets fantastiska resa
Girlhood
Felix
åk 7-G
F
fr c:a åk 4
åk 8-G
åk 1-3
18
åk4-6
åk5-7
F-åk 1
åk8-G
åk2-4
åk7-G
Film
mer efterr stadie
Försskola/F-klaass
Alfo
ons leker Einnstein [filmh
handledning saknas; frånn c:a 3 år]
(Smååkryp – långgfilmen [film
mhandlednin
ng; från c:a F
FK/åk 1]
http://www.sfi.sse/PageFiles/34333/Sm
m%c3%a5krryp.pdf)
EXT
TRA! BUFF
F: Cykelmygggan och min
nibaggen (föör F-åk 1). Visas
V
endast 1/10 kl 09:330
Låg
g:
Småkryp – långffilmen [filmh
handledningg; från c:a FK
K-åk 3]
http://www.sfi.sse/PageFiles/34333/Sm
m%c3%a5krryp.pdf
Felixx [filmhandleedning; från
n åk 1] http:/
//www.sfi.see/PageFiles/32335/Fellix.pdf (OBSS! Svensk texxt!)
EXT
TRA! BUFF
F: Cykelmygggan och min
nibaggen (föör F-åk 1). Visas
V
endast 1/10 kl 09:330
EXT
TRA! BUFF
F Livet enliggt Nino (förr åk 2-4). Vissas endast 2/10
2
kl 09:30
0 (OBS! Sveensk text!)
Mellan:
T S Spivets
S
fantastiska resa [filmhandledning komm
mer, från c:aa åk 4] (OBS! Svensk texxt!)
Giraaffada [filmhhandledning;; åk 4-6] http
p://www.sfi
fi.se/PageFilles/36079/G
Giraffada.pddf
Felixx [filmhandleedning; från
n åk 1] http:/
//www.sfi.see/PageFiles/32335/Fellix.pdf (OBSS! Svensk texxt!)
EXT
TRA! BUFF
F: Legenden om Longwo
ood (för åk 44-6). Visas endast
e
30/9 kl 09:30
EXT
TRA! BUFF
F Shana – Vaargens musikk (för åk 5-77). Visas end
dast 30/9 kl 12:00
EXT
TRA! BUFF
F Livet enliggt Nino (förr åk 2-4). Vissas endast 2/10
2
kl 09:30
0 (OBS! Sveensk text!)
g:
Hög
Pride [filmhandlledning; åk 7-G]
7
http://
/www.sfi.se//PageFiles/35611/Pride.pdf
Trevvligt folk (film
mhandledniing saknas; från
f c:a åk 7 -G)
Girlh
hood [filmhhandledning;; åk 8-G] htttp://www.sffi.se/PageFiiles/34729/G
Girlhood.pddf
EXT
TRA! BUFF
F: About a Girl
G (för åk 7-G).
7
Visas eendast 2/10 kl 12:00
EXT
TRA! BUFF
F: Mateo (åk 8-G). Visas endast 1/100 kl 12:00
EXT
TRA! BUFF
F Shana – Vaargens musikk (för åk 5-77). Visas end
dast 30/9 kl 12:00
mnasiet:
Gym
Girlh
hood [filmhhandledning;; åk 8-G] htttp://www.sffi.se/PageFiiles/34729/G
Girlhood.pddf
Trevvligt folk (film
mhandledniing saknas; från
f c:a åk 7 -G)
Pride [filmhandlledning; åk 7-G]
7
http://
/www.sfi.se//PageFiles/35611/Pride.pdf
TRA! BUFF
F: Mateo (åk 8-G). Visas endast 1/100 kl 12:00
EXT
EXT
TRA! BUFF
F: About a Girl
G (för åk 7-G).
7
Visas eendast 2/10 kl 12:00
19
Bo
orås K
Kulturs
skola
På Borås
B
Kulturrskola har vii en bred kompetens i m
många olika kulturella utttryck. Till exxempel har vi
undeervisning i m
musik, dans, teater, bild, textil, cirkuus, serieteckn
ning och ord
d. Varje veckka möter vi ca 5000
barn
n ute på Boråås skolor occh i våra egn
na lokaler.
h
gärnaa er i grundskkolan att uppfylla läropllanen i musiik eller i olik
ka Skapandee skola-projeekt.
Vi hjälper
Kon
ntakta oss gäärna om ni har
h några idééer så kan vii prata
vidarre tillsammaans.
För förskolan kaan vi bland annat
a
erbjud
da sång, mussik, rytmik
och drama.
h möjlighett att både ko
omma ut till er verksamhhet och att
Vi har
bjud
da in er till vååra centrala lokaler på Södra
S
Kyrkoogatan 36.
Speccialerbjudaande:
F
Foto: Lisa Pegorar
golik Sagollek.
Läsååret 2015-20016 fortsätterr vi med Sag
Sago
oleken riktarr sig till alla 4-5-åringar
4
och
o leds av vvår dramapeedagog Heleena Warg. Föörst läser vi en saga
tillsaammans ochh sedan lekerr/dramatiserrar vi den tilllsammans.
ntaktuppgiffter:
Kon
Thomas Florenttin, Bitr. Kuulturskolecheef. 033-3576643/0768-8887643 eller [email protected]
BO
ORÅS S
STADSA
ARKIV
V
På Borås Stadsarkiv fin
nns åtta hyllkilomete
h
er arkivhaandlingar som
s
berätttar om stadens och
h
f
till idaag. Man kaan säga att Stadsarkivvet utgör en
n viktig dell
invåånarnas historia, från 1600-talet fram
av sttadens, och
h därmed boråsarnas
b
gemensam
mma minne.
d viktigt att känna tilll det förflutn
na. På Stadssarkivet finnns möjlighet att upplevaa
För att förstå saamtiden är det
den lokala historrien på näraa håll, berättad genom aarkivens origginalhandlinggar. Hur sågg Stora Torgget ut i slutett
Vad fick förrre statsminisstern Ingvarr Carlsson för
f betyg på gymnasiet?? Varför revss den gamlaa
av 1800-talet? V
a de frågorr
teateern i Stadsparken? Hur förändrades Borås av iindustrialiseeringen? Dettta är bara een bråkdel av
du och
o dina elevver kan finnaa svar på blaand Stadsarkkivets arkivm
material.
S
förvaras arkiv
a
efter kommunalaa verksamheeter och in
nstitutioner, lokala föreeningar och
h
På Stadsarkivet
orgaanisationer, företag, älddre domstollsmaterial ooch mycket mycket mer. Stadsarkkivet har deessutom ettt
tidniingsarkiv soom innehålleer lokalpress från mitteen av 1800--talet och frramåt, och ett bildarkivv med överr
30.000 fotografiier från Borååstrakten.
Stad
dsarkivet erbbjuder dessuutom skolklaasser visninggar av lokaleer och arkiv
vmaterial. Unnder visninggen berättarr
personalen om hhur man sökker i arkiven
n, under vilkka former man
m får ta del av handlinngarna, hur man
m gör förr
o visar någgra spännannde exempell ur samlingaarna. Förhopppningsvis kan besökett
att skydda arkivvmaterialet och
da arkivets rresurser i sko
olarbetet.
inspiirera elever och lärare tiill att använd
Välk
kommen!
Adreess: Sparreggatan 20
Öpp
pettider: m
måndag kl. 13.00-16.00,
1
, tisdag-freddag kl. 09.000-16.00, kv
vällsöppet ttorsdagar tiill kl. 19.000
septeember-maj.
Bokn
ning: Kontaaktperson Caamilla Brodiin tel 35 33 004 E-post: stadsarkivet@
s
@boras.se
20
Ur Borås Sttadsteaters konstnärliga
k
a inriktning::
”Att verka fför modiga, begripliga, autentiska, humanistisk
ka föreställn
ningar, som visar på kom
mpetens
och ansvarsstagande ino
om konstforrmen och uttvecklandet av den”
nterande förrhållningssäätt till männiiskan och väärlden, både inom den
”Att arbetaa aktivt för ettt ickecemen
interna verk
ksamheten och
o genom den externaa, alltså geno
om våra före
eställningar””
Skolklassspris: 40 kr/elev.
k
Ord biljettppris: Stora sccenen 215 kr,
k 180 kr lillaa scenen vux/95 kr unggd.
Ord speldaagar är onsdaag – lördag.
Skolförestäällningar finn
ns för vissa pjästitlar.
p
12 sep – 16 okt Stora scene
en. Överlev
vnadsguid
de till sam
mtiden.
En musikallisk odyssé om
o jakten påå likes och aavsaknaden av
a tystnad. Av
A och medd Lennart Erriksson.
Musiker: E
Emma Augusstsson, Alekks Dimcic occh Markku Vuorenniem
V
i.
Ett äventyrr som tar osss in i den förvirrade sam
mtiden, en irrrfärd genom
m samtidenss universum,, där de
existensiellaa frågorna ställs på sin spets
s
och vrrids om ett extra
e
varv.
Målgrupp: Gymnasiett och vuxna. Spelas enddast fredag-lö
ördag kvälltiid.
I
paus.
Förest. länggd: ca 1.20. Ingen
är 26 sep lilla scenen. Kunska
apens fruk
kt.
Urpremiä
Efter Liv Strömqvists uppmärksam
u
mmade serieebok med saamma
namn.
Saknas någgot på biologgilektionernaa? Vad är eggentligen en vulva?
Är mens bllått?
I föreställniingen Kunsk
kapens frukt får
f du reda ppå allt om ”d
det som
vi brukar kkalla det kvin
nnliga könso
organet”. Meed hjälp av
vetenskapsm
männens fascination för könet genoom historien
n och
rymdvarelser tas vi med på en rund
dvandring i orgasmhisto
orien,
kvinnoförtrryck, PMS mm.
m
Med Elin B
Bornell, Ann
na Harling och Peter Loorentzon. Reegi:
Mattias Bruunn.
Målgrupp: Gymnasiett och vuxna. Förest. länngd: ca 1.20. Ingen
paus.
Skolförestäällningar:
29 sep kl 100 & 13.30
30 sep kl 133.30
7 okt kl 13..30
13 okt kl 100 & 13.30
14 okt kl 133.30
20 okt kl 100 & 13.30
21 okt kl 133.30
21
21 nov – 9 jan storra scenen. Katitzi.
b
baserade på hennnes egen barrndom och
Familjeföreeställning eftter Katarinaa Taikons upppskattade böcker
uppväxt som rom i Sveerige på 1930- och 40-taalet.
Regisseras aav Stadsteatterns nya konstnärliga leedare Ragna Wei.
Katitzi är ååtta år och en
n modig, snabbtänkt tjeej som har fö
örmågan att landa med fötterna förrst, hur illa
det än ser uut. Äntligen skall hon fåå lämna barnnhemmet occh flytta hem
m till sin egenn familj. Heennes pappa
driver ett krringresande tivoli! Men snart blir hoon besviken
n när hon up
pptäcker att hhon inte fårr gå i skolan
som andra barn, inte bo
b i hus och inte ens stannna på samm
ma plats någgon längre tiid, utan att familjen
f
blir
bortkörd – bara för attt de är romer.
Målgrupp: mellan- occh högstadiet. Förest länngd: 2.20 inkkl 20 min paus.
Skolförestäällningar:
26 nov kl 11.30
3 dec kl 11.30
10 dec kl 11.30
14 jan kl 111.30
för Stadsteeatern
Lena Herm
manson
Enhetscheff Info/Bilj
Tel 033 35 76 54, 07044 55 76 54
22
TEATER
DANS
KOREOGRAFI Kasper Ravnhøj
MÅLGRUPP Årskurs F-2 (6-8 år)
URPREMIÄR 3 september 2015
FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 40 min
MAXPUBLIK 60 elever
MEDVERKANDE 6 dansare
FAMILJ
BARN
UNGDOM
utmaningar
en fysisk föreställning om vikten av våra val
Varje dag möter vi orättvisor och upplever missförstånd. Ibland går
de att hantera på skolgården, eller hemma vid köksbordet. Men när
grupper ställs mot varandra, när det är tufft att vara annorlunda,
då står vi inför utmaningen att hitta fler sätt att kommunicera.
REGIONTEATER VÄST BORÅS
Söderbrogatan 2
Vecka 36
3/9 klockan 11.30 (premiär!)
4/9 klockan 11.30
Vecka 37
8/9 klockan 10.00 & 11.30
9/9 klockan 10.00 & 11.30
10/9 klockan 10.00 & 11.30
Vecka 38
14/9 klockan 10.00 & 11.30
15/9 klockan 10.00 & 11.30
16/9 klockan 10.00 & 11.30
I föreställningen Utmaningar möter publiken flera olika situationer
som inbjuder till fantasifulla lösningar. Dansarnas kroppar kan bli
robotar, som blir till drakar och som likt drömmarna tar nya former.
Vardagliga ställningstaganden synliggörs med fysiska uttryck och
med hjälp av humor vänds problem till möjligheter.
Koreografen Kasper Ravnhøj från Mute Company garanterar att
även dansarna får fysiska utmaningar då akrobatik och energi är
kännetecken för hans arbete.
I denna produktion antar Regionteater Väst en av vår tids stora
utmaningar – en hållbar värld. Vårt arbete består i att se om all
scenografi, kostym och rekvisita kan vara återvunnen. Genom att
använda vardagliga föremål i föreställningen hoppas vi inspirera
publiken till egna kreativa återanvändningsprojekt.
Det danska kompaniet Mute Comp. Physical Theatre har funnits
sedan 1999 och grundades av Kasper Ravnhøj and Jacob Stage. Mute
Comp. Physical Theatre har vunnit flera priser och ligger i framkant
på den danska scenkonstscenen. Sedan 2008 är Kasper Ravnhøj
konstnärlig ledare. För mer information besök: mute-comp.com
Vecka 39
21/9 klockan 10.00 & 11.30
22/9 klockan 10.00 & 11.30
INFORMATION & BOKNING
John Niklasson
RT V DANS
Bryggaregatan 10
503 38 Borås
Besök: Söderbrogatan 2
020- 50 40 75
Telefon: 076 - 854 40 75
[email protected]
[email protected]
www.regionteatervast.se
23
TEATER
DANS
FAMILJ
BARN
UNGDOM
MÅLGRUPP Årskurs 7-9 (13-15 år)
den avvikande meningen
URPREMIÄR September 2015
klassrumsteater för högstadiet om fascismen i samtiden
TEXT & REGI Jens Peter Karlsson
PUBLIKSTORLEK 1-2 klasser, max 50 personer
FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 60 min
MEDVERKANDE
Jan Coster, Michael Engberg + 1 tekniker
SCEN
”Jävla fascist!” sade jag inte till min gymnastiklärare på högstadiet.
Men jag tänkte det. Många gånger. Varje gång han tvingade oss att
göra armhävningar, bara för att reta oss för att vi var klena och svaga.
Ja, ni kanske har tänkt det också, när ni sett någon missbruka sin makt.
”Fascist!” Det är så vi vanligtvis använder ordet. Men det finns en annan
betydelse. Fascism är nämligen namnet på en specifik politisk ideologi.
Spelas på skola.
I klassrum med magnetisk whiteboard
Tillträde till klassrum 60 min innan föreställning
TÄNK PÅ
En ansvarig lärare ska vara närvarande i
klassrummet under hela föreställningen
DATUM I BORÅS
Två föreställningar per dag i samma klassrum
Vecka 39 22/10-25/10 (tisdag-fredag)
Vecka 40 29/10-2/11 (tisdag-fredag)
Under hösten 2015 besöker två skådespelare från Regionteater Väst
högstadieskolor i Västra Götaland. Med sig har de en berättelse om
fascism. Publiken får följa utvecklingen från franska revolutionen fram till
fascismens födelse år 1919 och vidare genom det dramatiska 1900-talet.
Föreställningen ger publiken verktyg att identifiera och förstå fascism.
Den undersöker om ideologin försvann i och med att Tredje riket föll
samman 1945 eller om den finns kvar och påverkar samhället än i dag.
Den avvikande meningen söker efter fascismens spår i samtiden och lotsar
publiken genom förvirrande ismer och begrepp.
Jens Peter Karlsson är Malmöbaserad regissör och dramatiker. Han
regisserade Rösträtten på Regionteater Väst våren 2014.
Vecka 46 10/11-13/11 (tisdag-fredag)
FÖRSLAG PÅ TIDER
10.00 + 11.45
10.00 + 12.00
INFORMATION & BOKNING
John Niklasson
Telefon: 076 - 854 40 75
RT V TE ATER
Strömstadsvägen 41
451 50 Uddevalla
Tel 020-50 40 75
[email protected]
[email protected]
www.regionteatervast.se
24
TEATER
DANS
FAMILJ
BARN
UNGDOM
Foto: Lina Ik se
REGI Anna Sjövall
det blir kaos i världen
SCENOGRAFI & KOSTYM Karin Dahlström
en lekfull teaterföreställning för årskurs 3 och 4
MANUS & BEARBETNING Malin Axelsson
MÅLGRUPP Årskurs 3-4 (8-10 år)
PREMIÄR 12 september 2014
PUBLIKSTORLEK 60 elever + 6 vuxna
FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 60 min
MEDVERKANDE 3 skådespelare
REGIONTEATER VÄST BORÅS
Söderbrogatan 2
Vecka 42
13/10 klockan 10.00 & 12.00
14/10 klockan 10.00 & 12.00
15/10 klockan 10.00 & 12.00
16/10 klockan 10.00 & 12.00
Pengar, föräldrar, TV-spel, drömmar, kompisar, krig, husdjur, en
granne som blev 107 år… I Det blir kaos i världen leks barns tankar
om verkligheten fram i en föreställning fylld av värme, humor,
svärta och igenkänning.
En pappa som har flytt från Libanon, ett lätt hysteriskt
tävlingsprogram på TV, längtan efter att bli äldre och mer
självständig. Roller testas och verkligheten bearbetas. En verklighet
som kan vara lika fragmentarisk som leken den gestaltas i.
Det blir kaos i världen är resultatet av ett projekt där barn i
tioårsåldern från Botkyrka genom drama, musik och bild har
gestaltat sina funderingar om livet. De filosofiska tankar som
uppkom förvaltades av Riksteatern och pjäsen fick sin slutgiltiga
form av dramatikern Malin Axelsson. Det blir kaos i världen hade
urpremiär 2009 och bearbetades under 2014 för Regionteater Väst.
Under hösten 2015 turnerar den återigen i Västra Götaland.
Vecka 46
10/11 klockan 10.00 & 12.00
11/11 klockan 10.00 & 12.00
12/11 klockan 10.00 & 12.00
13/11 klockan 10.00 & 12.00
- Den var rolig för att man fick klä ut sig. Den var ganska rörig.
Den var knasig för man var med. Den var konstig för det fanns en
hajdrake. Och den var trevlig för att dom lät publiken vara med i ett
bollkrig.
Barn i publiken
INFORMATION & BOKNING
John Niklasson
Telefon: 076 - 854 40 75
[email protected]
Det är fantastiskt att se hur barnen involveras i föreställningen.
/…/ Trots kaoset finns en balans, för barnen får vara med i en riktig
teater. De inte bara tar sin roll på allvar, barnen tas på allvar.
I Det blir kaos i världen visar fantasin inga gränser, det är ständigt
oklart vad som är verklighet eller på låtsas. Med vetskapen att det
är byggt på barns tankar och föreställningar om livet går det inte
att inte bli berörd.
Bohusläningen 060914
RT V TE ATER
Strömstadsvägen 41
451 50 Uddevalla
Tel 020-50 40 75
[email protected]
www.regionteatervast.se
25
TEATER
DANS
FAMILJ
BARN
UNGDOM
Foto: Håkan Lar sson
KOREOGRAFI Max Stone & Nelson Rodriguez Smith
MÅLGRUPP Från årskurs 5 (från 11 år)
URPREMIÄR 28 augusti 2014
FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 50 min
MAXPUBLIK 140 elever
MEDVERKANDE 6 dansare
REGIONTEATER VÄST BORÅS
Söderbrogatan 2
Vecka 45
2/11 klockan 10.30 & 12.00
3/11 klockan 10.30 & 12.00
4/11 klockan 10.30 & 12.00
5/11 klockan 10.30
INFORMATION & BOKNING
John Niklasson
Telefon: 076 - 854 40 75
[email protected]
superhjältar &
förbjuden frukt
rtv dans i samarbete med två internationella koreografer
Två för varandra okända koreografer möts genom en ensemble för
första gången i ett gemensamt scenrum. Under föreställningen
möter publiken två akter med vitt skilda uttryck. Den ena akten
snabb, ruff – den andra linjär och flytande. Den gemensamma
nämnaren är Regionteater Västs sex dansare, i ett scenrum som
förenar.
Max Stone, koreograf (New York)
SUPERHJÄLTAR - eller fyra aspekter av hjältemod
Finns det hjältar? Och vad utmärker i så fall en hjälte? Hur känner
du själv igen en hjälte? Genom att förstärka karaktärsdragen i form
av en klassisk Superhjälte kan vi lättare få syn på kvalitéerna som
kännetecknar sant hjältemod. Det kan handla om egenskaper som
bedrifter, osjälviskhet, ödmjukhet eller mod.
Nelson Rodriguez-Smith, koreograf (Danmark/Colombia)
FÖRBJUDEN FRUKT - ett förbjudet nöje, något omoralisk eller något
njutningsfullt?
Varför är vi är så attraherade av det okända? Varför vill vi alltid ha
det vi inte kan få? Vad händer när vi gör det förbjudna, dvs äter den
förbjudna frukten? Vi gör en djupdykning i en parallell fantasivärld en flykt från verkligheten. En värld besatt av frestelser. En lust som
frestar alla. Lockar alla att röra, att drömma, att vilja veta mer. Om
lockelsen verkligen existerar, hur kommer vi kunna stå emot?
Vad händer om vi inte gör det? Hur slutar det?
”Jag hade älskat att vara lärare och
utmana både mig själv och mina elever
med föreställningen”
Borås Tidning
RT V DANS
Bryggaregatan 10
503 38 Borås
Besök: Söderbrogatan 2
020- 50 40 75
[email protected]
www.regionteatervast.se
26
Vi är rromer - möt männis
m
skorna bakom
m myte
en
3 oktober 22015 – 29 feebruari 20166 visas den pprisbelönta utställningen
n Vi är Rom
mer på Kulturhuset i
Borås. Utsttällningen beerättar om romernas varrdag och hisstoria. Om 500
5 år av utaanförskap, tältliv,
aktivism, gllädje, traditioner, musikk och framtiddshopp. Förr trots kulturr, språk, klädder och utseeende är vi
alla först occh främst människor
m
meed allt vad ddet innebär. Genom att lära av histoorien skapar vi en
bättre fram
mtid!
Utställninggen består bland annat avv samtida inntervjuer meed romer som
m berättar oom sina liv, utanförskap
u
och hopp innför framtidden. Du kan
n också ta deel av romsk musik
m
från Europa,
E
förddjupad inforrmation om
m
romernas hhistoria samtt kortfilmer där unga roomer berättar om sina framtidsdröm
mmar.
Utställninggen Vi är rom
mer är produccerad av Gööteborgs stad
dsmuseum. Projektet byygger på ett initiativ av
de romska aktivisterna Bagir Kwieek och Terezza Eriksson,, journalisterrna Sofia Huultqvist och Cecilia
Köljing sam
mt fotografeen Maja-Krisstin Nylandeer.
Besöka utsttällningen
Boka in gruupper via våår webbsida www.boras.
w
.se/kultur.
Visningstidder: Måndag-fredag 8:300-10:00 , 10:330-12:00 , 13:00-14:30
27
Övrig information:
Klassresor till idrotts-, kultur och andra arrangemang
Administrationen sköts inte längre av utvecklingsenhten utan av respektive stadsdel. Handläggandet
skiljer sig något åt mellan stadsdelarna. Kontakta er rektor för att få besked hur ni går tillväga.
Västra Götalandsregionens arrangörsstöd för barn och ungdom
Västra Götalandsregionens arrangörsstöd är ett komplement till kommunens egna
kulturstöd/satsningar.
Detta stöd hanteras av konsulenten för barn och unga på förvaltningen Kultur i Väst. Det gäller för
engagemang av professionella utövare inom kultur och är riktat till barn och unga mellan 3-19 år.
Arrangörsstödet baseras på antalet barn per kommun/stadsdel.
I Borås Stad hanteras stödet av Kulturförvaltningen i samverkan med stadsdelarnas områdesansvariga
Kultur.
Bläddra gärna i den digitala utbudskatalogen diskutera, föreslå och kontakta berörd samordnare i din
stadsdel om intresse finns för något ur katalogen Gå in på: www.kulturivast.se/kulturkatalogen
Subventionsstödet omfattar:
Subventionen utgörs av en reserverad summa för varje kommun. Denna summa baseras på antalet barn
mellan 3 och 19 år i kommunen.
• Föreställningar och kulturpedagogiska projekt:
Stödet täcker 50 % av kostnaden av det kulturutbud som förmedlas i kulturkatalogerna.
• Film:
Stödet utgår till 50 % av filmhyran. (i Borås till Skolbio Röda Kvarn)
• Resor till natur- och kulturinstitutioner utanför den egna kommunen som omfattas av det
regionala arrangörsstödet:
Arrangören betalar resekostnader upp till 1000 kr per chartrad buss. Kostnaden därutöver täcks
av arrangörsstödet. Vid resa med kollektivtrafik ersätts 50 % av kostnaden av arrangörsstödet.
Betalar man med Västtrafikkort begär man kvitto av förare/konduktör. Arrangören står för
kostnaden för inträden.
Omkostnadsstödet innebär:
Ingen kommun ska på grund av sitt geografiska läge behöva betala mer för att engagera en
professionell utövare därför ersätts idag utlägg för:
• Omkostnader för resa, logi, traktamenten, frakt av och försäkring för film:
Dessa utlägg ersätts idag med 100 %, under förutsättning att den regionala budgetramen håller.
• Museilådor: frakt och transport ersätts med 100 %. Som arrangör betalar du endast det
subventionerade priset på lådorna.
Till sist!
Besök vår hemsida, www.boras.se/kultur Där presenterar varje institution hela sitt aktuella utbud. Ni är
naturligtvis välkomna att ringa eller skicka e-post till mig om ni har några funderingar.
På hemsidan finns också hela ”Kultur i Förskola och Skola” som pdf-fil – bara att kopiera!
Välkomna till en höst med mycket Kultur i Förskola och Skola!
Kultursekreterare Barn
Jonna Börjesson
Tfn 35 38 05, e-post: [email protected]
28
29
Kultur i förskola och skola
våren 2014
”Eva” av Ulrika Wärmling.
Från utställningen; Drömfångare på Borås Konstmuseum.
Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
kulturförvaltningen