1. No category

BESLUTSUNDERLAG
Datum
2015-06-15
Kommunfullmäktige
Ärende
Beslutsunderlag
§ 39
Nytt trygghetsboende
Dnr 2015-000104
Tjänsteskrivelse
§ 40
Renovering och ombyggnad av Kerstinsås
Dnr 2015-000105
Tjänsteskrivelse
§ 41
Budgetramar 2016
Dnr 2015-000114
- Förslag
Medborgarförslag om att göra musikskolan till en kulturskola
Dnr 2014-000109
- Protokollsutdrag
§ 43
Delårsrapport, tertial 1 2015
Dnr 2015-000115
Delårsrapport
§ 45
Stiftelsen Essunga Industriers årsredovisning 2014
Dnr 2015-000108
Årsredovisning
§ 46
Årsredovisning 2014, Tolkförmedling Väst
Dnr 2015-000113
- Årsredovisning
§ 42
- Komplettering
- Medborgarförslag
- Revisionsberättelse
- Protokollsutdrag
§ 47
Fastställande av avgift, Tolkförmedling Väst
Dnr 2015-000112
- Avgiftsförordning
- Protokollsutdrag
- Tjänsteutlåtande
§ 48
§ 49
Motion om inköp och utplacering av hjärtstartare
Dnr 2015-000116
- Motion
Motion om införande av servicepunkter i kommunen
Dnr 2015-000117
Motion
- Protokollsutdrag
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
1 (3)
Referens
2015-04-28
Nytt trygghetsboende om 19 lägenheter
Förslag till beslut
"[Skriv text här]"
Ärendet
Bakgrund
En projektgrupp bestående av representanter från Essunga kommun och
Riksbyggen har utarbetat en lokalutredning. Denna påvisar ett behov av fler
trygghetslägenheter. Den bästa lokaliseringen är bredvid Kerstinsås, på
grund av dels närhet till service på vårdcentralen och dels vår dagcentral
samt möjligheter till samordnad organisation. Dessutom är de två
fastigheterna på Solhagsgatan 3 och 5 i dåligt skick och har omfattande
renoveringsbehov. Därför föreslås att fastigheterna rivas och ersättas med
nytt trygghetsboende om 19 lägenheter.
Omfattningsbeskrivning
Byggnaderna på Solhagsgatan 3 och 5 rivs och ersätts med ett nytt punkthus
på 4 våningar med 19 lägenheter. Trygghetsboendet förses med egen
gemensamhetslokal på bottenvåningen utrustad med pentry. I
bottenvåningen finns också ett mindre rum för permobil samt ett så kallat
multirum som används till exempelvis hårvård, massage eller liknade. Huset
byggs med en lågdel där viss del av gemensamhetslokalen finns samt
lägenheternas förråd och miljöstation.
Logistiken till och från Kerstinsås förbättras genom att man gör möjlighet att
vända enklare för transporter genom en mindre rondell runt befintlig
transformatstation. Denna kläs in eller förses med grönska runt om för att
smälta in i den nya miljön. Angöringen till huset görs genom ett trevligt och
välkomnande entrétorg. Där kommer även finnas en liten sittplats.
Parkeringar skapas i direkt anslutning till det nya boendet och i samband
med detta görs även de befintliga parkeringarna om något för att få en bättre
helhet. Till huset i anslutning till gemensamhetslokalen skapas en trevlig
utemiljö mot parken. Varje lägenhet får antingen en stor inglasad balkong
eller en stor uteplats beroende på våningsplan. Samtliga lägenheter utförs
med hög tillgänglighetsanpassning.
Husets lägenheter i siffror
Preliminära siffror.
1 100 kvm bostadsarea (BOA)
110 kvm lokalarea (LOA)
1 670 kvm totalarea (BTA)
Datum
Essunga kommun
2015-04-28
Sida
«Databas» «Diarienr» 2(3)
De 19 lägenheterna är fördelade enligt:
Antal kvadratmeter Antal
1 RoK
41,5
4
2 RoK
60,4
12
3 RoK
69,6
3
Summa
19
Våning 2–4 utförs likadana där varje plan består av 1 st. 1:a, 3 st. 2:or och 1
st. 3:a. På plan 1 så är enda skillnaden att 3:an är utbytt mot
gemensamhetsutrymmen och teknikrum.
Preliminär hyresnivå
1 RoK 5 500 kronor i månaden
2 RoK 7 900 kronor i månaden
3 RoK 9 100 kronor i månaden
Detta mosvarar en snitthyra på cirka 7 600 kronor per lägenhet och cirka
1 550 kronor kvadratmeter och år.
Bedömd produktionskostnad, ekonomi och förutsättningar
Den totala produktionskostnaden för detta är kalkylerad till 40 miljoner
kronor, inklusive moms och samtliga byggherrkostnader. Detta avser
kostnader gällnade samtliga delar beskrivna i omfattningen ovan. I dessa
avser cirka 2 miljoner kronor för rivningskostnader och cirka 1 miljoner
kronor för åtgärder på befintlig parkeringsplats samt tydliggörande av
gångväg mellan det nya boendet och befintligt Kerstinsås. De resterande 37
miljoner kronor avser produktion av det nya boendet inklusive tillhörande
markarbeten. Detta innebär en kostnad på cirka 22 155 kronor per totalarea.
En förutsättning för detta är beslut om kommunal borgen. Kommunen
lämnar en finansiell garanti utifrån fullt uthyrda lokaler
(blockförhyrningsavtal).
Preliminär tidplan
2015 kvartal 3, framtagande av förfrågningsunderlag och upphandling.
2015 kvartal 4–2016 kvartal 1, projektering.
2016 våren, byggstart.
2016–2017 cirka 1 års byggtid.
2017 kvartal 3, inflyttning.
Datum
Essunga kommun
2015-04-28
Sida
«Databas» «Diarienr» 3(3)
Övrigt
Gångvägen mellan det nya trygghetsboendet och Kerstinsås kommer att ske
via den gångväg som ansluter söder om Kerstinsås och in till
samlingslokalen via fontänen. Entrén dit samt gångvägen kommer att ses
över i samband med byggnationen av det nya trygghetsboendet.
I tjänsten
Bosse Svensson
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
1 (2)
Referens
2015-04-28
Renovering och ombyggnad av Kerstinsås
Förslag till beslut
"[Skriv text här]"
Ärendet
Bakgrund
En projektgrupp bestående av representanter från Essunga kommun och
Riksbyggen har utarbetat en lokalutredning. Denna påvisar behov av
förändringar i Kerstinsås äldreboende. Behov finns av nya lokaler för daglig
verksamhet, ett omklädningsrum för hemvårdspersonal samt fler grupprum
och önskad renovering i det så kallade havet inklusive samlingssalen.
Det finns också önskemål om att skapa en bättre och trevligare utemiljö
kring Kerstinsås. Fastigheten är också i behov av åtgärder på
ventilationssystemet vilket ger en positiv effekt på inomhusklimat och
energiåtgång.
Sammanfattande omfattningsbeskrivning
• Utemiljön görs om mellan Blå Viol och Gullviva, mellan Gullviva och
Mandelblom och mellan Vallmo 1 och 2.
• Entrén mot fontänen förbättras.
• Daglig verksamhet inom LSS får nya lokaler (rehabenheten) där det
tapetseras och målas samt kompletteras med bland annat vitvaror och nytt
porslin på vissa toaletter.
• Det så kallade havet målas om och får ny golvmatta.
• Nytt grupprum iordningställs i nuvarande snickeri.
• Renovering av samlingssalen med bland annat nytt glasparti.
• Nytt omklädningsrum med dusch i delar av hjälpmedelsförrådets lokaler.
• Åtgärder för ny ventilation.
I bilaga 1 åskådliggörs de delar som förslås görs om och förbättras.
Produktionskostnad och ekonomi
Den lokala ombyggnadskostnaden beräknas till 12 miljoner kronor totalt.
Kostnadsbedömningen utgår från 3 miljoner kronor för ventilationsåtgärder,
3 miljoner kronor för utemiljön samt 6 miljoner kronor för ombyggnad och
renovering.
Datum
Essunga kommun
2015-04-28
Sida
«Databas» «Diarienr» 2(2)
Tack vare de energibesparande åtgärderna samt att viss del kan tas ur
föreningens underhållsfond så beräknas kommunens ökande hyreskostnad,
när allt är klart, till 360 000 kronor per år. För 2016 beräknas kostnaden bli
135 000 kronor per år.
Förutsättningen för detta förslag till ombyggnad och renovering är
kommunal borgen. Detta förslag har tagits upp i styrelsen för Essunga
äldrebostäder. Information har skett kontinuerligt till socialnämnden och
kommunala handikapp- och pensionärsrådet.
Preliminär tidplan
2015 kvartal 3, framtagande av förfrågningsunderlag och upphandling.
2015 kvartal 4, utförande av ventilationsåtgärder.
2015 kvartal 4, renovering LSS daglig verksamhet.
2015 kvartal 4, ombyggnad av omklädningsrum.
2016 kvartal 1, nya grupprum samt renovering av det så kallade havet.
2016–2017, utemiljöerna utförs i samband med nybyggnationen av
trygghetsboendet.
I tjänsten
Bosse Svensson
Bilaga 1
__..
.,
- --"-''
Sammanfattning av åtgärder
D lSS.d•gllg verlc$amhet
RtnM11t och kol'l'lpltttetas med ~a kOk
och wc~ru~n;ng
Ventilationsåtgärdet for hela ftt$tlgheton
S«hr Iii tnergibtspati~ same banrt
•nomhvsklimat
D Hu• G
Dagcentral målu om
Hobb)'Nm bygg$ om ull 2s.1 nya grupprum
'1<ytlttn" rencwera9 och fat nytt entrfpatti
-
0 Hus H
Entre,.. mOl Contånen tyt;liggot$ G.6ng$ltåk
mot nytt t~etsboinde
~h ag.sv 3.5 rivs och ersatts med 19sl
trygghetslä genheter
==-
--~
fllfl::::......••
E--i:~
~~~-pi.Säbo
"'!!o...
"""""""' 4pl Sibo
--' · pi·Sibo
Gångstråk IJ nya trygghetslage11heter
Skapad w Johan Olausson
Datum
201~3-23
--------~--------------~-------- ------------------------------------------------------------------------------~--~
RESUL TATRÄKNING
Budget Bokslut Budget
2014
2014
2015
-5 500
-6 023
-4 500
-249 817 -262 624 -257 520
-12 180 -11 864 -13 000
-267 497 -280 511 -275 020
Pensionskostnader
Verksamhetens nettokostnader
Avskrivningar
VERKSAMHETENS NETTOKOSTN
Budget
-286100
PLAN
2017
-5 500
-271 500
-14 000
-291 000
2016
-4000
-268 600 .
-13 500
PLAN
PLAN
2018
2019
-6 300
-6 000
-278 000 -283 800
-15 000
-14 500
-298 500 -305 100
204 548
72 130
605
-150
9 636
204 310
73 497
409
-295
-2 590
212 176
70 970
580
-200
8 506
222 959
71 831
450
-200
8940
232 550
67 228
400
-200
8 978
242 550
64 884
350
-200
9 084
252 252
62 049
300
-200
9 301
Arets resultat/skatteintäkter och
generella statsbidrag
3,5%
-0,9%
3,0%
3,0%
3,0%
3,0%
3,0%
Förändring verksamhetens nettokostnad,%
6,2%
2,8%
4,3%
1,7%
2,6%
2,2%
14 474
7 703
11 080
2 900
6 500
5 800
276 678
283 146
294 790
299 778
307 434
314 301
6,5%
2,3%
6 468
4,1%
11 644
1,7%
4 988
2,6%
7 656
2,2%
6 867
5 500
5 515
5 490
5465
5 440
skatteintäkter
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
ARETS RESUL TAT
Förändring verksamhetens nettokostnad, tkr
Förändring Skatteintäkter generella statsbidrag,%
Förändring Skatteintäkter generella statsbidrag, tkr
Antal invånare
Pensioner: I<PA:s prognos
PO-pålägg: Överskott 1 000 tkr (Överskottet ligger under pensionskostnader)
Avskrivning: Komponentavskrivning tillämpas fom 2015
skatteintäkter: SI<L:s prognos från april 2015.
Resultat: 3 %
Antal invånare: 5 515
l
BUDGETRAMAR 2016 (exklusive kapitalkostnader)
Ram
Ram
Ram
2016
2016
2016
KOMMUNFULLMAKliGE
_____________________________________________ ___________ }_~9 -----------~}-~ ______________ }_~~
-~-~~~~-~~~!~~~~~~~~-----------------------------------------------·-------------~
--------------~ -----------------~
Besparing
-~~~~~-~~~-~~-~~~-~~~~~~!
Ram Kommunfullmäktige
REVISION
336
336
336
-~~~~~~~~-~~-~~~-~~~~~!---------------------------------------------·----------~-~9 -----------~9-~ ·-------------~Q~
-~~~~~~~j~~-----------------------------------------------------------·------------~9 ____________ ?_~----------------~~
-~-~~~~!~~~!~~~-~~~~~----------------------------------------------·-------------~ --------------~ -----------------}Besparing
Ram Revision
KOMMUNSTYRELSEN
Övrigt
453
453
453
-~~~~~~-~~~1-~~-~~~-~~~~~!--------------------------------------------- ·-------~~-?-~~ -------~-~~~~ ·----------~?-~~2.
-~~-~~:~~!~!~~!!-~9-~1_p_~-~9_qy_~~---------------------------------·-------------- --------------- ·------------------~~~~~~!~~~~-~~ep_~~~~l~~------------------------------------------- ___________ }_~9 -----------~9-~ ______________ }_Q~
-~~-~~~!~~~-~!~!~~~!~~~~!~~-~~~~~~--------------------------------- ·-------------- --------------- ·------------------
-~,5~!-!~~!i~-~~!~~~~~~~~~!l ___________________________________________ ·----------?-~9 -----------~9-~ ·-------------~Q~
-~~-~~~!~~~-~~~!~~-~-~~~-~-~~E~-------------------------------------- _
__________ }_~9 ___________ !9_~ _______________l_Q~
.~!~~!:~~~~~~!~~~~~-~~~~~~~~~~-s}~~--------------------------------- ·----------]-~9 ___________ !9_~ ·--------------~Q~
-~~~~~!~~l~~i-~!~l!~!-~~~}!~~~-~~~~~~~--------------------------------·------------~? ____________ ?~ ·---------------~?-
-~~~~-~~-~9}!~!~!!-~!~~!l~----------------------------------------------·---------------------------·-----------------Ökade !T-kostnader
50
50
50
-~~~~-~!~~~~!~~~-~~--------------------------------------------------·----------}-~9 ___________ !?_~ ·--------------~~9-
-~-~~~!~~~~}~~~-~~~~~-----------------------------------------------·----------~-~? -----------~~-~ ---------------~~~
Besparing
Ram Kommunstyrelsen
-85
37 971
38 056
38 056
-~~~~~-~~~-~~-~~~-~~~~~~!-~-~-----------------------------------------·-------=?_?_~~ _______ :_~-~?-~ ·----------:~_?_~~VA-verksamheten
lT-verksamhet
-2 558
-2 558
-2 558
-1 526
-1 526
-1 526
IT -verksamhet
-1 526
-1 526
-1 526
BYGG- O MILJÖNÄMNDEN
Byggnadskontoret
.~?!~-~~~~~-~-~~~-9-~~~~!------------------------------------------------ ___________?_~~ -----------~~-~ ·-------------~~}_
Kompensatione för ökade !T-kostnader
------------------------------------------------------------------------·-------------- ---------------·------------------
.J?.e!~ä}~~~~~?~-~~~~~-------------------------------------------------·------------~~ ____________ }~----------------!2.
-~-~~P-~~~!~-----------------------------------------------------------·----------------------------- ·-----------------Miljökontoret
.~?!~-~~~~~~-å!~-9~~~~!------------------------------------------------ ·----------~-~} -----------~?-~ ·-------------~?}_
________________________________ ·-------------- _______________ ·------------------~_e:~ä-~~~I~~~?~~~-------------------------------------------------·------------~? ____________ ?~ ----------------~~
-~-~~e~~-~~~?-~-~!~9-~~~~-!~:~~~~~9-e!
Besparing
Ram Byggnadsnämnden
1 662
1662
1662
UTBILDNINGSNÄMNDEN
-~~~~~~~~-~~-~~~-~~~~~~--------------------------------------------- _______ !!_~-~~~ -------~~~-?:_~ _
_________ !_~~-~?}_
Kompensation för ändrat värde på anläggningstillgång (från
11 100 kr till22 200 kr)
100
100
100
·-----------------------------------------------------------------------·-------------- ---------------·------------------
!~~~e~~-~~~?~!'~!~9-~~~~-!~:~~~~~9-e:~------------------------------- ·----------~-~9 -----------~9-~ ______________ }_g~
-~~~}_'!::~?!!~-~~~~-----------------------------------------------------·----------l-~9 -----------~9-~ ______________ }_g~
-~~j9_~!~~~!~~j~~~~~~i!!~~~~9!~~~--------------------------------- ___________ ?_~9 -----------~?-~ ·-------------!:~~
-~-~~~~~!!~~!~~---------------------------- ------------------------ ----- ___________ ?_~9 -----------~9-~ ______________ ?_g~
-~~~~~----------------------------------------------------------------·----------~-~9 -----------~9-~ ______________ }_g9_
-~~~~~~i~~-~?~~~---------------------------------------------------- ·--------~-?-~9 ---------~-~9-~ ____________ }_?_g~
-~'!!~~~~~~~~~~~!~~~}~~--------------------------------------------- ·---------=~-~9 ----------~~9-~ ·------------:~g~
-~~~~~~~~~i~~~j-~~~-~------------------------------------------------- ·----------?-~9 -----------~9-~ ______________ !:g~
-~iE~~~~J~:!~~-~'!9_~~~~!~~~~~i~!~i!!~~-ti9_L~~t-~'!!~!i~-~!-_?:~------ __________ :}~~ ----------~~~-~ _____________ :}_~~
-~-f~~~!~~i~~!i~-~-~df-~-~!~!~~j~_s_~~J~!! ________________________________________ :?_~~ ----------~~?-~
.l.?..~~~<_~~-~~!~~~L'::~~'!i~1-~~!~~-~M~!~!~-~~il~-~~~~:~--------------------Biblioteket
_____________ :!:~~
___________ ]_~~ -----------~~-~ ______________ }_~~100
100
100
-~-~~~~~~}~~~-~~~~~----------------------------------------------- ·--------~-~-~~ ---------~-~]-~ _
___________ }__~!~
Besparing
Ram Utbildningsnämnden
-269
118 794
119 063
119 063
______ ]_~~- ~-~~
---- - -~9-~-~?-~
_________ _l_g~_}_~~-
SOCIALNÄMNDEN
-~~~~~~~~-~~-~~~-~~!~~~! _____________________________________________
Kompensation för ändrat värde på anläggningstillgång (från
11 l 00 kr till 22 200 kr)
------------------------------------------------------------------------·-------------- --------------- ·-----------------Missbruksvård
LSS
500
l 400
500
l 400
500
l 400
------------------------------------------------------------------------·-------------- --------------- ·------------------
_Q1~~-~~-~XE~~~-~~!~~~~!~~~~I!!_Is_~~~!~'~~~-~!~-~---------------------- ___________ ]_~? -----------~~-~ ______________ _1_~?-
}?_~~~!~~~J~~~-~~~~!~----------------------------------------------- ·---------~-~~~ _________ ?_?_&_~ ·------------~~?~
Besparing
Ram Socialnämnden
-254
113 468
113 722
113 722
------------------------------------------------------------------------t------+----+-------1
Verksamhetskostnader enligt Resultaträkning
Diff mot Resultaträkning
268 600
269 300
270100
o
92
892
Förslag till Budgetramar 2016
Befolkning, antal invånare
5515
5540
Förändring
mellan alt
Ramar
5540
Förändring
mellan alt
Kommunfullmäktige
336
336
336
Revision
453
453
453
Kommunstyrelsen
Bygg- o miljönämnd
38 035
136
38 171
383
38 554
1 662
0
1 662
0
1 662
Utbildningsnämnd
118 763
264
119 027
500
119 527
Socialnämnden
113 435
600
114 035
617
114 652
VA-verksamhet
-2 558
-2 558
-2 558
IT-verksamhet
-1 526
-1 526
-1 526
268 600
3%
1000
269 600
3%
1500
271 100
2,50%
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
8{16)
Sammanträdesdatum
Essunga kommun
2015-04-20
Utbildningsnämnden
§ 30
Dnr 2015-000015
Medborgarförslag om kulturskola
Utbildningsnämndens beslut
Utbildningsnämnden ställer sig positiv till medborgarförslaget om kulturskola som ett projekt
under läsåret 15/16. Detta beräknas till en kostnad av l 00 tkr. Omprioritering görs från
musikskolan, kultur och bibliotek. Resterande 50 tkr har diskuterats med kommunchef att ta
från kommunstyrelsens utvecldingsinsattser. Utvärdering av projektet bör göras innan
ställningstagande tas för eventuell fmisatt verksamhet.
Sammanfattning av ärendet
Den 16 juni 2014 inkommer ett medborgarförslag som föreslår att man tittar på möjligheten
att göra musikskolan till en kulturskola. Detta för att få fler barn intresserade av kultur.
Exempel på vad en kulturskola skulle erbjuda sina elever är: spela instrument, rappa, göra
digital musik, måla, dreja, osv.
Yttranden från Rigmor Persson, kulturchef och Björn Nordin, musikledare säger att de ställer
sig positiva till medborgarförslaget då intresset för musikskolan har sjunkit och att bredda
utbudet kunde attrahera fler elever.
Bosse Svensson, utbildningschef, informerar om verksamhetens synpunkter på ärendet, och
ställer sig positiv till att prova under ett år.
Ärendets gång
Utbildningsnämndens arbetsutskott 2015-03-23 § 20
Beslutsunderlag
Medborgarförslag, kultursko la, 2014-06-16
Yttrande, Rigmor Persson, 2015-01-30
Yttrande, Björn Nordin, 2015-02-03
Justerandes sign
2014 -06- 1 6
Jonslund 140611
Medborgarförslag
Under några år har intresset för musikskolan sjunkit bland våra barn och ungdomar i kommunen. För
att få fler barn intresserade av kultur behöver man tänka i nya banor och fånga upp olika intressen.
Därför vill jag föreslå att man tittar på möjligheten att göra musikskolan till en kulturskola. En
kulturskola kan, som exempel, ge möjlighet att spela instrument, rappa, göra digital musik, måla,
dreja, sjunga, dansa, teckna manga, spela teater osv. Jag tror att vi måste följa med utvecklingen i
samhället och ge våra barn möjlighet till meningsfulla fritidsaktivitet inom olika intresseområden.
Med vänlig hälsning
Ulrika Härnälv Klint
~
Essunga kommun -----------~ -
Delårsrapport
Tertial 1 2015
Innehållsförteckning
l Essunga }{ommun ....................................................................................................... 4
1.1
V erksmnhet ................................................................................................................... 4
1.2
Ekonomi ...................... ........................ ......... .. ............... .. .............................................. 4
1.3
Personal och arbetsmiljö ............................................................................................... 4
1.4
Ekonomisk översikt ................ .................... ...... ............ .. ............. ... .............................. 5
1.5
Driftredovisning ................................................................................. ......... ........ .... .. .... 6
1.6
Resultaträkning ............................................................................................................. 6
l. 7
Balansräkning .............................................................................. ... ........ .. ................ ... . 7
2 Kommunstyrelse ......................................................................................................... 8
2.1
Verksatnhet .................... .. ... ................................ .......................................................... 8
2.2
Ekonomi ......... ................ .......... ....... .. .... ... ..... .... .................... ................................ ... ..... 8
2.3
Personal och arbetstniljö ............................................................................................... 8
3 Socialnämnd ................................................................................................................ 9
3 .l
Verksmnhet ................................................................................................................... 9
3.2
Ekonotni ............. .. .. ...... ....... .. .... ........ .. .... ....... .. ... ........... .......... ............................... ..... . 9
3.3
Personal och arbets1niljö ... .................................... .. ... ............. ...................................... 9
4 Utbildningsnämnd .................................................................................................... 10
4.1
Verksamhet ................................................................................................................. lO
4.2
Ekonomi .... .. ..................................... ...................................... ... .. ......... ............ ... ........ 10
4.3
Personal och arbetsmiljö ............................................................................... .............. l O
5 Bygg- och Miljönämnd ............................................................................................. ll
5 .l
Verksatnhet ................................................................................................................. 11
5.2
Ekonotni .......................... .. ......................................................................... ................. 11
Del~rsrlilpport
Tertili111 201 ~
~(11)
1 Essunga kommun
1.1 Verksamhet
Viktiga händelser hittills under 2015:
•
•
•
•
•
•
•
•
Utbildning av fötiroendevalda inför ny mandatperiod
Projekt affårsdriven utveckling med evenemang, besöksnäring, gröna och kreativa näringar
Fotisatt arbete för fårdigställande av strandpromenaden
Samverkan i Västra Skaraborg för ett tiotal prioriterade verksamhetsområden
Fotisatt arbete med planering för byggnation av bostäder
Anpassning och upprustning av lokaler i kvatieret Amiralen
Framtagande av översiktlig miljöteknisk undersökning f d slamtipp i Bäreberg
Invigning ny avdelning på fårskolan Ängen, Nossebra samt pågående byggnation av ny
förskola i Fåglum
1.2 Ekonomi
Jämföti med den prognos som presenterades i februari har Sveriges kommuner och landsting
(SKL) gjoti en marginell nedrevidering av skatteunderlagsprognosen får 2015 till följd av att
man nu förutser mindre ökning av arbetade timmar.
Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten för 2015 att nedsättningen av socialavgifterna för
unga slopas och föreslår en kompensation till kommunsektorn för detta. Till följd av detta förslag räknar SKL med att statsbidragen till kommunerna ökar med 734 miljoner kronor från och
med l augusti 2015 och fördelas med ett enhetligt belopp per invånare per den l november
2014, vilket innebär cirka 75 kronor per invånare. För Essunga kommuns del innebär det
ca414tkr.
I mars månad fattade AF A försäkring beslut om återbetalning av 2004 års inbetalda premier.
Återbetalningen till kommuner, landsting och regioner väntas bli det fjärde kvatialet 2015.
Återbetalningen avser inbetald premie år 2004 får AGS-Kl samt avgiftsbefrielseförsäkringen,
vilket innebär ca 2,4 mkr för kommunen.
1.3 Personal och arbetsmiljö
Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete. Under första
tetiialet har medarbetar- och lönesamtal ägt rum mellan samtliga månadsavlönade och närmaste
chef.
Utfallet av 2015 års löneöversyn ligger på cirka 2,9 % från l april 2015.
Arbetsplatsträffar äger rum regelbundet på samtliga enheter och där är arbetsmiljöfrågorna en
stående punkt enligt en upprättad årsplan. Central samverkansgrupp har under första tetiialet
bland annat arbetat med att ta fram ett nytt arbetsmiljöprogram för 2015-2018 samt med handlingsplan får det centrala arbetsmiljöarbetet
Från och med l mars 20 l 5 har Essunga kommun Previa som företagshälsovård. Bytet av företagshälsovård har inneburit en del implementeringsarbete och representanter från Previa har
bland annat deltagit i ledardialog med samtliga chefer.
Flera nyrektyteringar, främst med anledning av pensionsavgångar, har skett inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Även inom äldreomsorgen har det varit relativt många nyrekryteringar. Vi har kunnat reluytera på i stort sett alla befattningar, även om det är vissa svårigheter
att hitta rätt kompetens på några nyckel tjänster.
sjukfrånvaron för första kvartalet 2015 uppgår till 6,3 %, vilket är samma nivå som 2014. sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till6.8% (en liten minskningjämfört med 2014) och för män till
3,5% (en ökningjämfört med 2014). sjukfrånvaron uppdelat per ålderskategori visat att anställda under 30 år har 4,0% i sjukfrånvaro, medan åldersgruppen över 50 år har en sjukfrånDelårsrapport Tertial 1 2015
4(11)
vara på 7,0 %. För åldersgruppen 30-49 år är sjukfrånvaron 6,2 %. sjukfrånvaron har minskat
för anställda under 30 år och ökat något för övriga åldersgrupper.
Av förvaltningama har kommunstyrelsen högst sjukfrånvaro med 8,7 %, Socialförvaltningen
har 7,4 och Utbildningsförvaltningen har 4,5 %. Jämföt1 med 2014 har sjukfrånvaron ökat för
Kommunstyrelseförvaltningen och minskat för övriga förvaltningar.
Arbete med att minska sjukfrånvaro pågår på olika sätt, dels med att försöka förebygga sjukskrivningar, dels med att förbättra rehabiliteringsarbetet Sedan årsskiftet har vi en rehabcoach
en dag per vecka. Anställda som har upprepad korttidsfrånvaro eller av annan orsak behöver
stödsamtal kan få hjälp via rehabcoachen.
Fmtsatt samarbete med Creo Hälsa sker. En utbildningsdag luing hälsa har ägt rum för samtliga
chefer. Hälsoinspiratörer har utsetts på de flesta enheter för att sprida arbetet i alla verksamheter. Hälsoinspiratörerna har haft en gemensam träff/utbildningsdag under första tet1ialet. Genom
Creo hälsa har anställda erbjudits yoga och mindfulness-träning. Dessutom har anställda sedan
tidigare möjlighet till subventionerad träning och massage.
1.4 Ekonomisk översikt
Resultat
Prognosen för 2015 är 7,9 mlu, vilket är 0,4 mkr sämre än budget. Kommunstyrelsen har föreslagit tilläggsanlag för upphandling av ekologiska livsmedelsinköp med 50 tkr och 155 tkr för
översyn av kommunens vision och strategiska plan.
Resultatet per 2015-04-30 är l ,8 mkr.
Förvaltningarna räknar med följande prognos för 2015:
•
•
•
•
•
•
Kommunstyrelsen - O, 7 mkr
Bygg- och miljönämnden Omlu
Utbildningsnämnden - 0,5 mlu
Socialnämnden- l ,O mkr
skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas ge - 0,9 mkr
Pensioner AF A mm+ 2,9 mlu
Investeringar
Prognosen för investeringarna är 20 mkr.
Till och med 2015-04-30 har kommunen investerat för 1,8 mkr. De största projekten under perioden har varit:
•
•
•
•
Förskolan Ängen 0,5 mkr
Strandpromenad 0,8 mkr
IT 0,2 mkr
Ombyggnad kök Nassebro skola 0,3 mkr
Finansiella mål
Mål: Arets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 3, O %,
med en avvikelse på +-2,0%.
Det prognostiserade resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är 2,8 %.
Mål: Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel, under en rullande 4-års period.
Nettoinvesteringar beräknas bli 20 mkr. Resultatet plus avskrivningar beräknas bli 20,9 mkr.
Enligt prognosen kommer målet att nås.
Mål: Soliditeten skall förbättras under mandatperioden
Enligt prognosen blir soliditeten 70%2015.
Delårsrapport Tertial1 2015
o(11)
Mål: Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs.
Kassalikviditeten beräknas bli 77 %.
1.5 Driftredovisning
T kr
Utfall
(netto)
Prognos
(netto)
Budget
(netto)
Tilläggsanslag
Budgetavvikels e
Revision
-174,8
-400
-400
o
o
-14 015,7
-44 268
-43 570
-155
-698
-473
-1 734
-1 724
o
-1 o
-40 588,7
-121 202
-120 702
-50
-500
-37 824
-11 o 306
-109 306
o
-1 000
-93 076,2
-277 910
-275 702
-205
-2 208
Skatter o generella statsbidrag
93949
282296
283146
-850
Finansnetto inkl internränta
1720,2
5357
5357
Pensioner
-802
-1600
-4500
o
o
o
2900
Totalt
1791
8143
8301
-205
-158
Kommunstyrelse inkl kommunfullmäktige
Bygg- och miljönämnd
Utbildningsnämnden
Socialnämnden
Summa
o
Kommunstyrelsen har i§§ 47 o 53, 2015-04-27, föreslagit att kommunförvaltningen får ett tilläggsanslag
på 155 tkr och utbildningsförvaltningens kostenhet får ett tilläggsanslag på 50 tkr. Beslut tas i kommunfullmäktige under maj 2015.
1.6 Resultaträkning
Utfall 2015-0430
Prognos
2015
Budget 2015
Bokslut 2014
20 849
82 464
80 064
84 214
-109 068
-344 202
-342 289
-352 861
-3 965
-13 000
-13 000
-11 864
-92 184
-274 738
-275 225
-280 511
skatteintäkter
70 312
212 176
212 176
204 310
Generella statsbidrag och utjämni ng
23 638
70 120
70 970
73 497
73
580
580
409
-48
-200
-200
-295
1 791
7 938
8 301
-2 590
T kr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Arets resultat
Kommunstyrelsen har i§§ 47 o 53, 2015-04-27, föreslagit att kommunförvaltningen får ett tilläggsanslag
på 155 tkr och utbildningsförvaltningens kostenhet får ett tillsäggsanslag på 50 tkr. Beslut tas i kommunfullmäktige maj 2015.
Delårsrapport Tertial1 2015
6(11)
1.7 Balansräkning
Utfall 2015-0430
Prognos
2015
Budget 2015
Bokslut 2014
Materiella anläggningstilig
172 957
182 103
184 354
175 103
Finansiella anläggningstilig
14 885
14 873
14 873
14 891
187 842
196 976
199 227
189 994
3 911
3 911
3 863
3 911
14 385
17 795
15 000
20 117
7 327
7 327
7 534
7 353
Kassa och bank
13 389
12 500
7 345
18 731
Summa omsättningstillgångar
39 012
41 533
33 742
50 112
226 854
238 509
232 969
240 106
160 880
167 027
168 018
159 089
1 791
7 938
8 301
-2 590
5 831
5 200
4 410
5 831
övriga avsättningar
17 033
14 033
13 036
17 033
Summa avsättningar
22 864
19 233
17 446
22 864
Långfristiga skulder
3 718
3 800
2400
3 718
Kortfristiga skulder
39 392
48 449
45105
54435
Summa skulder
43 110
52 249
47 505
58 153
226 854
238 509
232 969
240 106
Tkr
TILLGÄNGAR
Anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd och exploateringsfastigheter
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
SUMMA TILLGÄNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Summa eget kapital
varav årets resultat
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Delårsrapport Tertial1 2015
7(11)
2 Kommunstyrelse
2.1 Verksamhet
Viktiga händelser hittills under 2015:
•
•
•
•
•
•
Utbildning av förtroendevalda inför ny mandatperiod
Projekt affärsdriven utveckling med evenemang, besöksnäring samt gröna och kreativa
näringar
Fortsatt arbete med fårdigställande av strandpromenaden
Samverkan i Västra Skaraborg för ett tiotal prioriterade verksamhetsområden
Framtagande av översiktlig miljöteknisk undersökning f d slamtipp i Bäreberg
Nyrekrytering på flera tjänster
2.2 Ekonomi
Kommunstyrelsens förvaltningar visar på ett underskott på 698 tkr för år 2015. Största delen av
underskottet hänför sig till kollektivtrafik och färdtjänst. Ökad färdtjänst under första kvartalet
2015 beräknas bestå året ut. Ökade bidrag för enskild väg, elkostnader samt skogsröjning ger ett
underskott i tekniska enhetens budget med 120 tkr.
2.3 Personal och arbetsmiljö
Under hösten 2014 och framförallt våren 2015 har flera nyreklyteringar genomfö1is på kommunstyrelseförvaltningen. Det gäller ekonomichef, samhällsbyggnadschef, bygglovsingenjör
och miljöinspektör. Vi har också arbetat mycket med uppföljningen av medarbetarenkäten 2014.
Det gäller särskilt arbetsmarknadsenheten och stabsgruppen. Sedan årsskiftet arbetar vi nu med
en ledningsgrupp för kommunstyrelseförvaltningen samt arbetsplatsträffar i övrigt som tidigare.
Vi genomför också regelbundet ledardagar, ledardialog samt personalmöten för anställda i
kommunhuset
I samverkan med övriga kommuner i Västra Skaraborg arbetar vi främst med utbildnings- och
utvecklingsprogram för ledare. Andra viktiga personalstrategiska frågor är analys och åtgärder
med anledning av ökad sjukfrånvaro samt plan för framtida rekryteringsbehov och kompetensförsäljning.
Delårsrapport Tertial 1 2015
8(11)
3 Socialnämnd
3.1 Verksamhet
Äldreomsorg
Utvecklingsarbete pågår inom äldreomsorgen där flexibiliteten ses över gällande platser och
personal inom boendet. Syftet är att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att gynna
verksamhetens resultat och framför allt insatskvaliteten till de boende.
Nybyggnation av trygghetsboende med 19 lägenheter planeras och beslut tas under året. Ombyggnation och renovering av särskilt boende på Kerstinsås planeras for att förbättra de olika
verksamheternas lokaler.
Utvärdering har genomförts gällande hur verksamheterna fullföljer värdighetsgarantierna och
resultatet är i stott sett positivt. Förbättrande insatser pågår som bl.a. handlar om möjligheten till
fler promenader och ökade möjligheter till utevistelse for de boende.
LSS Funktionshinder
Antal LSS-insatser ökar markant bl.a. avseende personlig assistans och kmttidstillsyn, vilket
tillgodoses genom utökad verksamhet. Behovet av boendeplatser ökar. Planering har påbötjats
för fler gruppboendeplatser och inriktningar.
Modell för ökad brukardelaktighet har infotts inom verksamheten, vilket är en dialogform med
ett strategiskt sätt att ta del av brukarnas åsikter.
Individ- och Familjeomsorgen
Missbruksvården har ökat i omfattning. Fmtsatt bra samverkan råder med arbetsmarknadsenhet
vilket ger bra resultat gällande försötjningsstöd. Utveckling av samverkan med LSS pågår för
att kunna möta gemensamma målgruppers behov.
3.2 Ekonomi
Socialnämnden räknar med budgetunderskott på l mkr för 2015. Detta hänförs helt till ökade
kostnader inom LSS-verksamheten. Ökade missbrukskostnader inom IFO kompenseras med
minskade kostnader för barn- och ungdomsvård och försötjningsstöd. Inom äldreomsorgen beräknas resultatet ligga i linje med budgeten för 2015.
3.3 Personal och arbetsmiljö
Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete där bl.a. löneoch medarbetarsamtal har genomfötts under första tettialet. Utbildningar i bemötande och ergonomi har genomförts i äldreomsorgen. Kompetensökande insatser har skett för socialsekreterare
som arbetar inom barn- och ungdomsvård . Tillsättning av ny personal har inte kunnat ske enligt
plan inom IFO, varför bemanningsföretag har anlitats.
Delårsrapport Tertial 1 2015
9(11)
4 Utbildningsnämnd
4.1 Verksamhet
Förslwla
Efterfrågan på förskoleplatser har ökat under våren, vilket har inneburit att vissa förskolor har
större barngrupper än planerat. Den nya avdelningen Ängen har startat under våren 2015.
Utbildningsnämnden har ambition att minska barngruppers storlek ytterligare och öka personaltäthet framöver.
Grundslwla F-5 och 6-9
Fortsatt goda resultat förväntas i F-5-skolorna. Insatser för ökad studiemotivation har gjm1s i åk
9, vilket förhoppningsvis kommer att visa positiva effekter. Målet att alla elever ska ha gymnasiebehörighet kommer dock inte att uppnås läsår 2014-15.
Medel för hälsofrämjande skolutveckling har erhållits från vg-regionen som riktas in på att
skapa ökad trygghet för eleverna och minskad psykisk ohälsa. Utvärdering av socioekonomisk
satsning på elevcoach i F-5 har visat mycket positiva effekter, såsom att frånvaro har minskat,
ökat stöd till elever med särskilda behov och lärarna har kunnat fokusera mer på lärandet
Vuxenutbildning
statsbidrag har minskat markant, vilket inneburit att verksamhetens utbud har legat på en lägre
nivå.
Kultur och bibliote){
Ytterligare utvecklingsmedel erhålls gällande läsning och läsförståelse till förskola och grundskola samt medel för skapande skola.
Musiksiw la
Kommande läsår breddas verksamheten på prov för att nå nya målgrupper. Utbud såsom teater,
bild och eventuellt dans kommer att ingå .
Övrigt
Utvecklingsarbete pågår för att utveckla det digitala lärandet Avgörande Ja-i ng både kvalitet och
kvantitet pågår samt vilket inriktning !T-utvecklingen ska ha för både elever och personal.
Under 2015 kommer skolinspektionen att utföra tillsyn på de flesta verksamheter inom utbildningsnämnden.
4.2 Ekonomi
Utbildningsnämnden beräknar ett underskott med 500 tia- under 2015 . Detta beror på lägre
statsbidrag än beräknat för vuxenutbildningen samt ökade kostnader inom förskolan pga utökade platser 2015.
4.3 Personal och arbetsmiljö
Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete där bl.a. löneoch medarbetarsamtal har genomfö11s under första te11ialet.
Genom statliga medel kommer förvaltningen att öka personalens kompetens genom läslyftet
2015.
Det är hög andel av pedagogiskt utbildad personal inom såväl förskola som grundskola. Glädjande är att många förskollärare söker tjänster inom förskolan, men viss problematik råder inom
grundskolan där det är svårt att rekrytera behörig personal inom vissa ämnen.
Delårsrapport Tertial1 2015
1O( 11)
5 Bygg- och Miljönämnd
5.1 Verksamhet
Verksamheten inom bygg- och miljöförvaltningen arbetar kontinuerligt med målen som finns
bestämda av både bygg- och miljönämnden och av verksamheterna.
Genom utökad livsmedelstillsyn har flera pågående livsmedelsanläggningar kunnat identifieras
och har därefter registrerats.
Lantbrukstillsynen har intensifierats genom de personella resurserna ökats sedan februari.
Förutom tillsyn pågår parallellt en inventering av antalet tillsynsobjekt
Projektet med enskilda avlopp löper på. Inventering av Bäreberg pågår och påminnelsebrev om
att åtgärder ska vara klara senast i höst har skickats till fastighetsägare i Essunga västra.
Ett flet1al anmälningsärenden enligt miljöbalken, 9 kapitlet miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, är under handläggning.
Hittills i år har beviljats 35 bygglov mot 15 stycken under samma tid förra året.
5.2 Ekonomi
En vakant tjänst på byggsidan under del av första tertialet minskar kostnaderna för år 2015 med
50 tkr.
På miljösidan har en utökning av personal med 50 % utöver budgetramarna skett, en förmodad
kostnadsölming med 60 tkr.
Bygg och miljö visar ett gemensamt underskott på l O tkr.
Utökad tillsyn kan genomföras tack vare personalökningen. Målet är en budget i balans på
miljösidan.
Delårsrapport Tertial 1 2015
11(11)
Essunga kommun
Stiftelsen Essunga Industrier
ARSREDOVISNING
2014
o
~
~
Essunga kommun
Stiftelsen Essunga Industrier
ARSREDOVISNING 2014
styrelsen för stiftelsen Essunga Industrier (868400-0535) får härmed avge
Arsberättelse för verksamheten 2014.
Förvaltningsberättelse
styrelse och revisorer
styrelsen har bestått av följande ledamöter:
Ordförande
Fredrik Almgren
Vice ordförande
Peter Andreasson
övriga ledamöter
Sören Fredlund
Pernilla Nilsson
Jacob Johansson
Personliga suppleanter
Anders Assmundsgård
Rudi Larsson
Lars Malmerström
Per-Anders Andersson
Patric Silvander
Revisorer
Christer Holmstrand , Ohrlings
PricewaterhouseCoopers AB
Lars Sahlin
Lars Jerrestrand
Ersättare
Åke Carlzon
Berit Emanuelsson
styrelsen har under året haft två protokollförda sammanträden.
stiftelsen har ingen anställd personal. Handläggande tjänsteman under 2014 har varit
kommunchef Kjell Karlsson.
Q
Essunga kommun
stiftelsen Essunga Industrier
stiftelsens ändamål
Stiftelsen har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för
industriproduktion, handel och hantverk.
stiftelsen har därvid att aktivt arbeta för att nya arbetstillfällen tillförs kommunen samt
skapa goda förutsättningar för att befintliga arbeten kan bibehållas.
stiftelsen får ej driva verksamhet eller vidta åtgärder som inte är förenliga med
Kommunallagens regler om kommunal kompetens.
Verksamhet
Stiftelsen har under året ägt och förvaltat fastigheten Essunga stallahalm 1:314.
2
Industribyggnaden, med en ursprunglig lokalyta om ca 5400 m , u~pfördes 1994-95.
Tillbyggnad har under 2008 skett med en måleridel om ca 1300 m , vilket ger en total
2
byggnadsyta om ca 6700 m
stiftelsen har ett femårigt hyresavtal med enda hyresgästen, Bala Agri AB. Hyra
motsvarande räntekostnader på lån, fastighetsskatt, försäkring och administrativa
kostnader har inbetalats. Däremot har företaget inte haft möjlighet att betala full hyra som
även medger avskrivning varför kommunen också för 2014 lämnat en
kapitaltäckningsgaranti med ca 1,2 mkr.
Hyresgäst har rätt att, med stiftelsens godkännande, hyra ut viss del av byggnaden i
andra hand. Sådan uthyrning har under året skett av en mindre kontorslokal.
Ungefär halva tomten på fastigheten är tillgänglig för ytterligare industribebyggelser.
2
stiftelsen har under åtet arrenderat ut ca 1120 m mark till Nossans Biogas AB för en tid
av fem år. På arrendemarkan har en biogasanläggning uppförts.
Den underhållsplan som finns visar på ett stigande underhållsbehov framöver, något som
i det nya hyresavtalet ger fastighetsägaren ett större ansvar än tidigare.
Det finns en avsikt hos hyresgästen att köpa fastigheten, men i nuvarande konjunkturläge
lär hyresförhållandet bestå ytterligare något eller några år. Hyreskontraktet har
automatiskt förlängts med tre år tom 2016-10-31.
2
Essunga kommun
Stiftelsen Essunga Industrier
Ekonomi
Resultaträkning för 2014 samt ekonomisk ställning per 2014-12-31 framgår av bifogad
resultat- och balansräkning . Dessutom framgår förändringar av stiftelsens likvida medel i
kassaflödesanalysen.
Det ekonomiska utfallet visar på en förlust med nästan 1 138 tkr (f.å.förlust 1 067 tkr).
Räntan på byggnadskrediten som avser den nya måleridelen har lagts till fastighetens
anskaffningskostnad och ingår i det avskrivningsunderlag som framöver kommer att
utgöra en del av hyran för lokalerna.
Kostnaden för tillbyggnaden 2008 uppgick till ca 1O mkr. Dessutom skaffades
måleriinventarier som sålts till hyresgästen (på avbetalning med äganderättsförbehåll) för
3,5 mkr.
Hyresavtalets konstruktion överför i princip stiftelsens alla kostnader på hyresgästen.
Under 2011 har fastighetslånen lagts om tilllån med fast ränta. Den totala låneskulden
2014-12-31 var 15 476 250 kronor. Det är i hyresgästens intresse att räntan på stiftelsens
lån är så låg som möjligt.
Kommunfullmäktige har 2014-03-31 beslutat godkänna att Bala Agri AB ges anstånd
med hyran, 1,2 miljoner kronor för 2014 samt återgång till tidigare hyresplan 2015 . När
avskrivning enligt plan görs för 2014 innebär det att förlust uppstår för stiftelsen i
årsredovisningen 2014 . En kapitaltäckningsgaranti har dock upprättats av Essunga
Kommun i mars månad 2014 .
3
~'
Stiftelsen Essunga Industrier
Org nr 868400-0535
Resultaträkning
stiftelsens intäkter
Hyresintäkter
Ränteintäkter
Summa intäkter
stiftelsens kostnader
Externa kostnader
Räntekostnader
Avskrivningar
Summa kostnader
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatt
Skatt
Arets resultat
Not
2014
2013
737 884
14 815
890 106
39 588
752 699
929 694
-147 356
-583 608
-1 160 212
-158 181
-670 354
-1 168 087
-1 891 176
-1 996 622
-1 138 477
-1 066 928
o
o
-1 138 477
-1 066 928
4
Stiftelsen Essunga Industrier
Org nr 868400-0535
Balansräkning
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Byggnad
Mark
l nventarier
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper
Not
2
3
4
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Skattekonto
Fordran Essunga kommun
Upplupna intäkter
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
2013-12-31
11 651 504
589 700
351 625
12 781 816
589 700
381 525
12 592 829
13753041
2 000
2 000
2 000
2 000
12 594 829
13755041
118
1 167 936
96
o
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Grundfond
Balanserad vinst
Tillskott Essunga Kommun
Arets resultat
Summa eget kapital
2 561 505
3 729 559
3 786 002
16 324 388
17 541 043
300
229
1 167
-1 138
000
256
936
477
558 715
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
8
300
96
1 200
-1 066
000
184
000
928
529 256
14115250
15 476 250
14 115 250
15 476 250
o
o
6
7
o
166 309
3 619 597
5
SUMMA TILLGÅNGAR
Kortfristiga skulder
CheckräkningskrediUByggnadskredit
Skulder till kreditinstitut
Aktuella skatteskulder
Skuld mervärdesskatt
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
2014-12-31
1 361
2
183
103
000
313
471
639
1 361
2
69
103
000
313
160
065
1 650 423
1 535 538
16 324 388
17 541 043
STÄLLDA PANTER
Fastig hetsinteckningar
Inga
Inga
ANSVARSFÖRBINDELSER
Inga
Inga
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
5
Stiftelsen Essunga Industrier
Org nr 868400-0535
2014
2013
Resultat efter finansiella poster
Justering för avskrivning på materiella
anläggningstillgångar
Kssaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
-1 138 477
1 160 212
-1066928
1 168 087
21 735
101 159
Ökning (-)/minskning(+) kortfristiga fordringar
Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder
-1 001 649
114 885
-96 351
-79 773
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-865 029
-74 965
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
o
o
Kassaflöde från investeringsverksamheten
o
o
1 167 936
1 200 000
Kassaflödesanalys
DEN LÖPANDE VERKSAMHElEN
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Erhållet tillskott Essunga kommun
Reglerad (-)/nyttjad (+) checkräkningskredit/byggnadskredit
Amortering av skuld
Ökning (-)/Minskning(+) av långfristiga fordringar
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
ARETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
o
o
-1 361 000
o
-161 000
850 840
-193 064
1 889 840
-1 058 093
1 814 875
3 619 597
1 804 722
2 561 504
3 619 597
6
Stiftelsen Essunga Industrier
Org nr 868400-0535
Nothänvisningar
Värderingsprinciper
Kortfristiga fordringar och skulder har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Tillgångar och långfristiga skulder har upptagits till anskaffningsvärden .
Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed .
Not 1 Avskrivningar
Byggnader avskrivs årligen med 4% av anskaffningsvärdet
Avskrivningstid 25 år
Inventarier avskrivs med 4-20% beroende på anskaffningens art.
Not 2 Byggnad
l ngående ackumulerat anskaffningsvärde
Arets anskaffning
Under året gjorda omfördelningar
Arets avskrivning
lngående ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
Taxeringsvärden
Byggnader
Mark
Bokfört värde
Not 3 Inventarier
lngående ackumulerat anskaffningsvärde
Under året gjorda omfördelningar
Arets avskrivning
l ngående ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
Not 4 Värdepapper, anskaffningsvärden
Nossebraortens Energi
Summa
Not 5 Upplupna intäkter
Fordran avseende amortering och ränta
Summa
2014-12-31
2013-12-31
28 207 799
28 207 799
o
o
o
o
-1 130 312
-15 425 983
11 651 504
-1 130 309
-14 295 671
12 781 819
15 542 000
1 259 000
16 801 000
15 542 000
1 259 000
16 801 000
816 500
816 500
o
o
-29 900
-434 975
351 625
-37 775
-397 200
381 525
2 000
2 000
2 000
2 000
o
166 309
166 309
Q
Not 6 Checkräkningskredit/Byggnadskredit
Beviljad kredit uppgår till totalt 1 000 000 kronor. Outnyttjat belopp uppgår till 1 000 000 kronor.
7
Ct j
2014-12-31
2013-12-31
-77410
75 097
-77 410
75 097
-2 313
-2 313
Not 7 Aktuella skatteskulder
Fas tig hetsskatt tax -14
Preliminärt inbetald F-skatt tax-14
Summa
Not 8 Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Förutbetalda hyresintäkter
Förutbetald ränteintäkt
Upplupna kostnader
Upplupna räntekostnader
Arvoden
Försäkring
Summa
o
o
11 094
75 545
17 000
83 065
20 000
103 639
103 065
/<g
""\
,. Acc)o~~o)
fMvf:{fJ;~/
f@
J
c!kt~v~ Jacob Johansso ~
.
~~~~
Sören Fredlund
o
o
/~~
Fre'drik~
_ lmg(e'R
c-
o
o
o
c:,
Maria Radivoj
/
~w
Catharina Aslund
Vår revisionsberättelse har avgivits 2015-05 - 0 7
~ /~
Christer Holmstrand
Auktoriserad revisor
/ La~
Sahlin
8
Övrigt
Verifikationsgranskning
Verifikationer för december 2014 har granskats.
Skatter och avgifter
Granskning har skett av att momspliktig omsättning enligt huvudbok överensstämmer med
omsättning enligt skattedeklarationer.
Granskning har skett av samtliga kontoutdrag från skatteverket för 2014. Det finns inga stora
räntekostnader som belastat kontot under året.
Stiftelsen synes ha konekta ytor registrerade för frivillig moms avseende fastigheten
Stallaholm 1:314.
Försäkringsskydd
Försäkring tecknad av Essunga kornmun hos Förenade Små Kornmuners Försälaingsbolag.
Enligt försäkringsbrevet anges Stiftelsen Essunga Industrier som medförsäkrad.
Protokoll
Samtliga protokoll för år 2014 har lästs. Inget anmärkningsvärt har noterats.
Rekommendationer
Firmatecknare för stiftelsen är Kjell Karlsson, Pia Jacobsson, Fredrik Almgren och Anette
Lindstrand var för sig. För att förstärka den interna kontrollen över stiftelsens tillgångar
rekommenderar vi att firman tecknas två i förening av dessa fyra personer.
Lidköping och Nassebro 2015-05-07
Cr---
Christer Holmstrand
Auktoriserad revisor
Fordran Essunga kommun 1168 tkr (O tkr)
Fordringen avser lämnat menej - per balansdagen- utbetalt kapitaltillskott från Essunga
kommun. Den 27 februari 2015 har inbetalningen gjorts.
Upplupna intäkter, Otkr (f å 166 tkr)
Posten avsåg föregående år fordran avseende hyresavräkning för 2013 samt ammiering och
ränta för december 2013. Motsvarande är avräkning för 2014 innebar en skuld vilken
redovisas under upplupna kostnader.
Likvida medel, 2 562 tkr (3 620 tkr)
Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Skaraborg AB per 2014-12-31.
Ränta avseende 2014 är bokförd.
Eget kapital, 559 tkr (f å 529 tkr)
Förändringen i saldot avser årets resultat -l 138 tkr. Förlusten har täckts via tillskott från
Essunga kommun med l 168 tkr. Grundfonden på 300 tkr är intakt.
Skulder till kreditinstitut, 15 476 tkr (f å 16 837 tkr)
Saldo är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Skaraborg AB per 2014-12-31.
Upplupen räntekostnad om 76 tkr avseende lån hos Sparbanken Skaraborg AB är bokförd, se
noteringar under "Upplupna kostnader och förutbetalda kostnader".
Samtliga krediter omfattas av kommunal borgen ställd av Essunga kommun.
Aktuella skatteskulder, 2 tkr (f å 2 tkr)
Fastighetsskatt för 2014 uppgår till 78 tkr. Preliminäti inbetald F-skatt uppgår till 75 tkr (11
inbetalningar a 6 827 kronor).
N ågon inkomstskatt uppkommer ej då skattemässigt underskott föreligger.
Skuld mervärdesskatt, 183 tkr (f å 69 tkr)
Belopp är avstämt mot skattedeklaration avseende oktober-december månad 2014.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 104 tkr (f å 103 tkr)
Beloppet avser upplupen ränta (76 tkr), hyresavräkning 2014 (Il tkr) och upplupen
revisionskostnad (20 tkr) .
Räntekostnader, -584 tkr (f å -670 tkr)
Beloppet avser räntekostnad på lån hos Sparbanken Skaraborg AB. Stiftelsen har numera
tecknat lån i eget namn med kommunal borgen från Essunga kommun.
Avskrivningar, -1160 tl<:r (f å -1168 tkr)
För kommentarer se under "Byggnader och mark" respektive "Inventarier" nedan.
Årets resultat, -1138 tkr (f å l 067 tkr)
Balansräkning
Byggnad, 11 652 tkr tkr (f å 12 782 tkr)
Stiftelsen äger och förvaltar fastigheten Stallaholm 1:314. Denna byggdes 1994-1995.
Ursprungligt anskaffningsvärde för denna fastighet uppgår till 18 022 tkr.
Per 2008-12-31 fårdigställdes den tillbyggnation av fastigheten som påbö1jades redan i slutet
av år 2007. Aktiverat belopp avseende denna tillbyggnad per 2008-12-31 uppgick till totalt
l O l 00 tkr. Ytterligare tillkommande kostnader har aktiverats 2009-12-31 (86 tkr). Ingen
avskrivning skedde avseende tillbyggnaden under år 2008, eftersom denna var fårdigställd
först i slutet av året. Avskrivning har från och med 2009 skett med 4% årligen, d v s l 130
tkr.
Mark, 590 tkr (f å 590 tkr)
Beloppet avser markvärde Stallaholm l :314. Beloppet är oförändratjämfört med 2013-12-31.
Inventarier, 352 tkr (f å 382 tkr)
Inga nyanskaffningar eller försäljningarlutrangeringar har skett under år 2014. Tillgångarna
skrivs av med olika procentsatser (4-20 %). Belopp avseende avskrivning på inventarier, 30
tkr (f å 38 tkr) är kontrollberäknat
Värdepapper, 2 tkr (f å 2 tkr)
Beloppet avser andelar i Nossebromiens Energi. Beloppet är oförändrat jämfö1i med
2013-12-31.
Skattekonto, Otkr (f å Otkr)
Beloppet avser tillgodohavande på skattekontot Beloppet är avstämt mot kontoutdrag från
skatteverket per 2014-12-31.
Stiftelsen Essunga Industrier, org nr 868400-0535
Noteringar revision räkenskapsåret 2014
Resultaträkning
Hyresintäkter, 738 tkr (f å 890 tkr)
Hyresavtalet med Bala Agri AB är undertecknat 2008-12-15 och har förlängts med tre år till
och med 2016-1 0-31. Hyresavtalets konstruktion överför i princip stiftelsens samtliga
kostnader på hyresgästen. Avstämning av preliminära hyror mot slutligt utfall avseende år
2014 resulterar i en skuld till hyresgästen om 11 tkr inklusive moms.
Hyresintäktema har avstämts mot hyresfakturor till Bala Agri AB avseende år 2014.
Avstämning av "preliminär hyra" mot verkligt utfall görs årsvis.
Utgående mervärdesskatt har erlagts avseende samtliga under året utfårdade hyresfakturor.
I hyresavtalet finns ett maximalt belopp om 24 tla intaget avseende administrationskostnadema. Dessa har för år 2014 uppgått till20 tkr.
Enligt beslut av kommunfullmäktige den 31 mars 2014 har hyresreduktion beviljats till Bala
Agri AB. Detta har resulterat i att hyresintäktema reducerats med l 168 tkr vilket i har
medfört ett underskott i stiftelsen under 2014. För att hantera detta har kommunen upprättat
en kapitaltäckningsgaranti vilken ska garantera att det egna kapitalet uppgår till den
registrerade grundfonden.
Inbetalning av tillskott har gjorts av Essunga kommun den 27 februari 2015 med l 168 tkr.
Tillskottet har redovisats som kortfristig fordran i årsbokslutet 2014-12-31.
Under 2015 ska en återgång ske till ursprunglig hyresplan. Enligt uppgörelse med hyresgäst
ska hyra utgå med l 00 tia/månad första halvåret och 200 tia/månad andra halvåret. Vi har
noterat att hyra har betalats de tre första månadema. I händelse av att hyresgästen inte kan
fullfölja betalningsplanen kommer en ny kapitaltäckningsgaranti att behöva upprättas.
Ränteintäkter, 15 tkr (f å 40 tkr)
Posten innefattar numera enbmi banlaänta sedan reversfordringen på Bala Agri är avbetalad.
Externa kostnader, -147 tkr (f å -158 tkr)
Av beloppet avser 78 tkr (f å 77 tkr) fastighetsskatt och 52 tla (f å 52 tkr)
försäkringskostnader. Övriga kostnader avser arvoden från Essunga kommun,
revisionsarvoden m m.
a
Revisionsberättelse
Till styrelsen i Stiftelsen Essunga Industrier, org.nr 868400-0535
Rapport om årsredovisningen
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
Vi har utfött en revision av årsredovisningen för stiftelsen Essunga
Industrier för år 2014 .
författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en
revision av styrelsens förvaltning för stiftelsen Essunga Industrier
för år 2014.
styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret får att upprätta en
årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte
innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
Styrelsens ansvar
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi
vid vår granskning funnit att någon ledamot av styrelsen handlat i
strid med stiftelselagen, årsredovisningslagen eller
stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god
revisionssed i Sverige.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av
vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För
den auktoriserade revisorn innebär detta att han har utfört
revisionen enligt International standards on Auditing och god
revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den
auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och
utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för
hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande
bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är
ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i
syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i
årsredovisningen.
<....~/
ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31
december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för
året enligt årsredovisningslagen.
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt
stiftelselagen och stiftelseförordnandet.
Revisorns ansvar
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår
revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder
och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det
finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med
stiftelselagen, årsredovisningslagen eller stiftelseförordnandet
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid
med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.
Nossebra den 7 maj
201
~
/
~
5
•
j B..o-""
(/YJ1I
c r rLars J e res ·and
f ' .
~
V
'
L/L--
Christer Holmstrand
Auktoriserad revisor
Stiftelsen Essunga Industrier
Till revisor Christer Holmstrand
2015-05-07
Detta uttalande lämnas i anslutning till er revision av stiftelsen Essunga Industriers årsredovisning ·för det
räkenskapsår som slutade den 31 december 2014 som syftar till att ni ska ge uttryck för er uppfattning om
huruvida årsredovisningen i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild enligt god redovisningssed i
Sverige.
Vi bekräftar följande:
Arsredovisningen
•
Vi har tagit vårt ansvar för upprättandet av årsredovisningen enligt villkoren för revisionsuppdraget
särskilt att årsredovisningen ger en rättvisande bild enligt god redovisningssed i Sverige.
•
Betydelsefulla antaganden som vi har använt för att göra uppskattningar i redovisningen är rimliga.
•
Närståenderelationer och närståendetransaktioner har redovisats korrekt.
•
För alla händelser efter datumet för räkenskapsårets utgång som kräver justeringar eller att
upplysningar lämnas har justeringar gjorts eller upplysningar lämnats.
Lämnad information
•
Vi har försett er med
o
tillgång till all information som vi har kännedom om och som är relevant för upprättandet av
årsredovisningen t.ex. bokföring, dokumentation och annat,
o
ytterligare information som ni har begärt av oss för revisionens syfte, och
o
obegränsad tillgång till personer inom stiftelsen som ni ha r bedömt att det är nödvändigt att
inhämta revisionsbevis från.
•
Alla transaktioner har bokförts i räkenskapsmaterialet och avspeglas i årsredovisningen.
•
Vi har upplyst er om samtliga av oss kända oegentligheter såväl faktiska som misstänkta eller
påstådda.
•
Vi har upplyst er om alla kända fall av överträdelser eller misstänkta överträdelser av lagar och andra
författningar vars effekter ska beaktas när årsredovisningen upprättas.
•
Vi har upplyst er om alla kända tvister vars effekter ska beaktas när årsredovisningen upprättas.
•
Vi har upplyst er om vilka företagets närstående är och om alla närståenderelationer och
närståendetransaktioner som vi känner till.
Kjell Karlsson
ÅRSREDOVISNING
2015-04-17
Dnr 15/
Direktionsmöte 2015-04-17
p4
Årsredovisning 2014
_________________________________________________________________________________________
Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer 222000-2972, avger årsredovisning för 2014
Innehållsförteckning
Inledning
Vision
Förvaltningsberättelse
Tolkförmedling Västs uppdrag
Omvärldsanalys
Övergripande verksamhetsmål
Måluppfyllelse
Utvecklingsfrågor
Organisation
Förbundsdirektionen
Administration och tolkförmedlingskontor
Språktolk- och översättningsförmedling
Tolkar och översättare
Kunder
Händelser av väsentlig betydelse
Nya medlemmar
Upphandlingar
Anmälan till Konkurrensverket avseende Tolkförmedling Väst
Ekonomi
Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi
Likviditetsprognos
Förbundets investeringsverksamhet
Upplysning om hur förbundet definierats/avgränsats
Utfall i förhållande till budget
Bakgrund till budget
Utfall
Mål för ekonomisk hushållning
Balanskravsresultatet utifrån årsresultat
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Noter
Redovisningsprinciper
Noter
Kommunalförbundets personal
Tillsvidare- och visstidsanställda
Timavlönad personal
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal
Sjukfrånvaro
sid 3
sid 3
sid 3
sid 3
sid 3
sid 4
sid 4
sid 5
sid 5
sid 5
sid 6
sid 6
sid 7
sid 7
sid 7
sid 7
sid 8
sid 8
sid 9
sid 9
sid 10
sid 10
sid 10
sid 10
sid 10
sid 10
sid 11
sid 11
sid 11
sid 11
sid 12
sid 13
sid 13
sid 13
sid 14
sid 14
sid 14
sid 14
sid 15
2
Inledning
Västra Götalands läns landsting och kommunerna Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och
Uddevalla har tillsammans bildat kommunalförbundet Tolkförmedling Väst för att bedriva
språktolkförmedling i gemensam offentlig regi för att stärka alla människors rätt till vård och
service på lika villkor. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten,
öka tillgängligheten till tolkar och säkerställa ett professionellt bemötande.
Tolkförmedling Väst har varit i drift sedan 1 april 2013 och har sedan dess utfört ca 450 000
uppdrag på 111 språk. En direktion, med valda ledamöter från respektive medlem, leder
kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska kommunalförbundets
verksamhet. Förbundet har fem kontor, ett i respektive medlemskommun, samt ett kansli med
säte i Göteborg.
Vision
Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster,
bidrar till en ökad integration i samhället.
Förvaltningsberättelse
Tolkförmedling Västs uppdrag
Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose behovet av språktolkar för medlemmarna genom
att driva gemensam språktolkförmedling. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga
språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på
plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Medlemmar i
kommunalförbundet per den 31 december är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna
Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla.
Omvärldsanalys
Behovet av tolkningar styrs till stor del av antalet flyktingar som söker sig till Sverige. Antalet
människor som är på flykt i världen, ca 51 miljoner, har inte varit så högt som det är nu sedan
andra världskriget. De främsta orsakerna är kriget i Syrien och konfliktupptrappningen i Irak.1
Migrationsverket gör bedömningen att kriget i Syrien kommer att fortsätta med oförminskad
intensitet under de kommande två åren, vilket gör att antalet asylsökande till Europa och därmed
till Sverige sannolikt kommer att vara fortsatt högt under flera år framöver. Sverige är det näst
största mottagarlandet i Schengenområdet.2
Flest asylsökande kommer från Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan. Antalet statslösa, d v s
personer som inte är erkända som medborgare i något land, är mycket stort och som grupp är de
störst i antal efter asylsökande från Syrien.
För att möta upp det stora behovet av tolkningar på bl a arabiska och somaliska har
Tolkförmedling Väst rekryterat och utbildat en mängd nya tolkar under 2014. Behovet av tolkar
inom flera språk är dock fortsatt stort och rekrytering och utbildning kommer att fortgå även
under 2015.
1
2
Verksamhets- och kostnadsprognos November 2014, Migrationsverket
Verksamhets- och kostnadsprognos November 2014, Migrationsverket
3
En stor del av tolkuppdragen utförs av icke-auktoriserade tolkar. Kammarkollegiet som ansvarar
för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i 40 språk, att jämföra
med de minst 170 språk som talas i Sverige. Kammarkollegiet ansvarar även för att utfärda bevis
över speciell kompetens inom sjukvårds- och rättstolkning. För att kunna få bevis för speciell
kompetens fordras först auktorisation. Tillgången till auktorisationsprov och till utbildning för
tolkar är begränsad.
Övergripande verksamhetsmål
Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av
professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led.
Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten:
 Kvalitetssäkrad, rättssäker och enhetlig tolkservice.
 Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning.
 Tolkarna har hög kompetens; i språket samt om de verksamheter tolkarna används inom,
vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och
service tillgänglig för alla på lika villkor.
 Antalet uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska öka.
 Synpunkter och klagomål tas om hand och leder till förbättring
 Tolkförmedling Väst ska följa "Tolkservicerådets riktlinjer och god tolkservicesed"
 Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God
tolksed".
Dessutom ska Tolkförmedling Väst vara
 En attraktiv uppdragsgivare.
 Kostnadseffektiv.
Måluppfyllelse
Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin tolkservice. Kunder kan
enkelt via förbundets hemsida lämna synpunkter. Dessa följs sedan upp, både hos tolk och hos
kund. Antalet negativa synpunkter har minskat under året och är ett resultat av att
Tolkförmedling Väst har arbetat med att utbilda kunder i tolkanvändande samt att förbundet har
avslutat samarbetet med flera tolkar som har misskött sig.
Upprepade klagomål leder till att tolken stängs av. De vanligaste klagomålen från kund har varit
att tolken är sen till uppdraget. Vid utbildningar som anordnas av Tolkförmedling Väst och vid
enskilda samtal p g a klagomål får tolkarna till sig betydelsen av att följa Kammarkollegiets
vägledning ”God tolksed”.
Tolkförmedling Västs kundansvariga har under 2014 besökt 46 kunder och utbildningsprogram
på universitetet för dialog och information om tolkanvändande.
Förbundet har en mycket god tillgänglighet på tolkar och arbetar med att ytterligare förbättra
tillgång och tillgänglighet vid beställning. En del i detta är även att påverka kundernas
beställningar, så att tolk bokas innan patient/klient för att säkerställa att det finns tolk samt att
kunderna sprider ut sina tolkbesök över hela dagen. Beställningarna tenderar att koncentreras
kring särskilda tidpunkter på dagen, vilket försvårar tillsättningen av tolk. Under 2014 har
förbundet tillsatt 99 % av samtliga beställningar till medlemskunder.
4
Tolkförmedling Väst arbetar aktivt med rekrytering och utbildning av tolkar. Under 2014 har ett
stort antal individer fått grundutbildning eller fortbildning som tolk via förbundet.
Under 2013 utfördes ca 21 % av tolkuppdragen av auktoriserade tolkar och 74 % av översättningsuppdragen av auktoriserade översättare. Andelen uppdrag som utförts av auktoriserade
tolkar och översättare minskade under 2014 till 15 % för språktolkning respektive 69 % för
översättningsuppdrag. Den viktigaste förklaringen till minskningen är att Tolkförmedling Väst i
stort sett upphört med sin förmedling till domstolar under 2014. Domstolarna har oftast krav på
auktoriserade rättstolkar och eftersom Tolkförmedling Väst inte erbjuder uppdrag för rättstolkar
längre, har flera av dessa slutat att ta uppdrag för förbundet. I dagsläget är det dessutom inte
möjligt att auktorisera sig i mer än ett 40-tal språk. I exempelvis somaliska, som är näst största
tolkspråk hos Tolkförmedling Väst har det inte varit möjligt att erhålla auktorisation på flera år.
Två av Tolkförmedling Västs platschefer är med i styrelsen för Tolkservicerådet, vilket gör att
förbundet är väl uppdaterade gällande ”Tolkservicerådets riktlinjer och god tolkservicesed”.
Tolkförmedling Väst strävar efter att vara en attraktiv uppdragstagare för tolkarna. Förbundet har
fram till årsskiftet 2014/2015 haft en överenskommelse med Vision Rikstolk, som säkrar
tolkarnas villkor när de tolkar för Tolkförmedling Väst.
Tolkförmedling Väst finansieras genom intäkter från kunder för tolktjänster. Förbundet drivs
enligt självkostnadsprincipen och eftersträvar en kostnadseffektivitet för att på bästa sätt nytta
resurserna.
Utvecklingsfrågor
Under 2015 kommer upphandling och implementering av ett nytt bokningssystem att göras. Det
nya systemet kommer att vara mer modernt och användarvänligt och kommer möjliggöra en
bättre interaktion mellan kund, tolk och tolkförmedling.
För att förbättra och säkra tolkkvalitén kommer Tolkförmedling Väst fortsätta att rekrytera nya
tolkar och erbjuda dessa grundutbildning. Samtidigt kommer befintliga tolkar att uppmuntras och
ges möjlighet till vidareutbildning. Under 2015 startar Tolkförmedling Väst en mentorsutbildning
för erfarna tolkar som sedan ska vara mentorer för nya tolkar. Denna utbildning är den första i
sitt slag i språktolkbranschen.
Tolkförmedling Väst har för avsikt att under 2015 implementera kvalitetsledningssystemet
FR2000. Under början av 2015 kommer även en kundundersökning att genomföras.
Organisation
Förbundsdirektionen
Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen är förbundets
beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen
och i den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har under året haft 6
möten plus ett budgetmöte tillsammans med tjänstemän från respektive medlem.
5
Tolkförmedling Västs direktion utgjordes 2014-12-31 av:
Göteborgs Stad
Mats Karlsson (S), ordförande
Rustan Hälleby (M), ersättare
Västra Götalandsregionen
Peter Hermansson (M), vice ordförande
Jenny Svanergren (MP), ersättare
Borås Stad
Lars-Åke Johansson (S), ledamot
Ingegerd Nyborg (M), ersättare
Mariestads kommun
Björn Fagerlund (M), ledamot
Marianne Kjellquist (S), ersättare
Trollhättans Stad
Maud Bengtsson (S), ledamot
Michael Meijer (M), ersättare
Uddevalla kommun
Elving Andersson (C), ledamot
Stefan Skoglund (S), ersättare
Administration och tolkförmedlingskontor
Under direktionen leds verksamheten av förbundschefen. Tjänstemannaorganisationen består i
övrigt av ett kansli som leds av förbundschef samt tolkförmedlingskontor med tolkförmedlare i
Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla. Varje kontor leds av en platschef. Totalt
antal tillsvidare- och tidsbegränsat anställda är 58 och förbundet har även ett antal timanställda.
Administrativa tjänster inom ekonomi, IT, lön och personal köps av Mariestads kommun.
Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat.
Tolkförmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider finns möjlighet att
beställa tolk genom jourtjänst som köps från Västra Götalandsregionens telefonicenter i
Vänersborg.
Språktolk- och översättningsförmedling
Tolkförmedling Väst har under 2014 förmedlat språktolktjänster på 107 språk, varav arabiska,
somaliska, persiska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska) och dari är vanligast. Dessa fem språk
utgör 67 % av samtliga tolkningar. Arabiska och somaliska utgör tillsammans 49 % av samtliga
tolkuppdrag.
Förmedling av språktolktjänster är Tolkförmedling Västs kärnuppdrag. Rent praktiskt bedrivs
språktolkförmedling på följande sätt: en verksamhet, t ex inom hälso- och sjukvården beställer
språktolktjänster av förmedlingen som sedan bokar och arvoderar tolken för utfört uppdrag.
Förmedlingen fakturerar verksamheten för utförd tolktjänst.
6
Översättningsavdelningen tar emot beställningar från kunder och kontaktar därefter översättare.
Efter fullgjord översättning granskas arbete innan arvodesbetalning och fakturering, vilket sker på
samma sätt som för tolkar.
Allt fler kunder börjar använda sig av Tolkförmedling Västs webbokningssystem för att beställa
tolk. Under 2014 kom ca 25 % av beställningarna in via webben. Vid beställning per telefon
ringer kunderna ett gemensamt huvudnummer för tolkbeställningar och styrs därefter via
menyval till det kontor som ligger närmast geografiskt.
Tolkförmedling Väst har en mycket god tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster.
Under perioden januari – december har förbundet tagit emot över ca 296 000 beställningar, varav
endast ca 1,4 % ej har kunnat effektueras till kund på aktuellt språk och aktuell tid. I flera av
dessa fall har dock kunden flyttat uppdragstiden och har därmed kunnat få önskad tolkning
utförd. Antal uppdrag som har utförts är ca 270 000.
Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat ca 1 300 översättningsuppdrag. De vanligaste
översättningarna är från engelska, arabiska och somaliska till svenska, engelska och arabiska.
Tolkar och översättare
Tolkarna och översättarna är uppdragstagare och registreras i ett gemensamt register som är
tillgängligt för samtliga tolkförmedlare inom Tolkförmedling Väst. Per den 31/12-14 hade
förbundet 941 aktiva tolkar och 124 översättare registrerade (53 personer arbetar som både tolk
och översättare). 237 av tolkarna och översättarna är auktoriserade och 35 av tolkarna har även
speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Ca 15 % av uppdragstagarna har egna företag.
Tolkarnas och översättarnas kompetens dokumenteras i Tolkförmedling Västs bokningssystem
och tolkarnas arvodesnivå baseras på den dokumenterade kompetensen. Tolkarnas arvodesnivåer
är uppdelade i sex nivåer.
Kunder
Per den 31/12-14 hade Tolkförmedling Väst ca 6 200 kunder. Ungefär 2 150 av dessa förmedlas
tolktjänster från förbundet varje månad. Den övervägande delen av kunderna består av
medlemskunder. Största kund är Västra Götalands läns landsting, som står för ca 67 % av de
bokade uppdragen. Övriga kunder är t ex kommuner som ej är medlemmar i förbundet,
Migrationsverket, advokater och domstolar.
Tolkförmedling Västs uppdrag är att förse sina medlemskunder med språktolkar och översättningar. Tjänsterna kan förmedlas till andra kunder i marginell omfattning. Vid bildandet av
Tolkförmedling Väst tog förbundet över existerande avtal som de tidigare kommunala tolkförmedlingarna hade. Även andra kunder som inte har haft avtal, men som brukat köpa sina
tolktjänster från de tidigare förmedlingarna, fortsatte köpa från Tolkförmedling Väst. Andelen
externa kunder har kraftigt minskat under 2014 och kommer att ligga på en marginell nivå fr o m
2015.
7
Händelser av väsentlig betydelse
Nya medlemmar
Under hösten har Tolkförmedling Väst fått in ansökningar om medlemskap i förbundet från 22
kommuner i Västra Götaland. Befintliga medlemmar har fattat beslut om reviderad förbundsordning och samtliga ansökande kommuner har därmed beviljats medlemskap fr o m 1 januari
2015.
Det nya medlemskommunerna är: Alingsås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene,
Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro,
Tidaholm, Töreboda, Ulricehamn, Vara och Öckerö.
Rekrytering och utbildning av tolkar
Tolkförmedling Väst arbetar ständigt med att rekrytera tolkar inom språk där det behövs fler
tolkar. Både nya och befintliga tolkar erbjuds utbildning via förbundet för att öka sin kompetens
och därmed även höja sin arvodesnivå.
Tolkförmedling Väst anordnar grundläggande tolkutbildning med ämneskurser inom sjukvård,
juridik samt social- och försäkringstolkning samt asyl. Varje ämneskurs består av 80 lektionstimmar. Till ämneskurserna tillkommer språkhandledning med 40 lektionstimmar. Under 2014
har 319 personer gått en eller flera av dessa kurser.
Tolkarna uppmuntras att genomgå prov för auktorisation och speciell kompetens inom
sjukvårdstolkning. Dessa prov ansvarar Kammarkollegiet för. Tolkförmedling Väst bidrar med
material till tolkarna och ersätter reskostnad samt kostnad för auktorisationsprov. Tolkförmedling
Väst har även förberedelseutbildning inför auktorisation.
Kunskapscentrum för sexuell hälsa erbjuder tillsammans med social resursförvaltning inom
Göteborgs Stad en utbildning inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, till
tolkar som är registrerade på Tolkförmedling Väst. Under 2014 har 142 tolkar gått utbildningen.
Satsningen fortsätter under 2015 och 2016 och målet är att samtliga tolkar ska gå utbildningen.
Flera av de tolkar som arbetar på uppdrag av Tolkförmedling Väst arbetar även för andra
tolkförmedlingar, vilket innebär att Tolkförmedling Västs utbildningssatsningar får spridning
även hos andra organisationer än medlemmarna.
Det finns fortsatt behov av nya tolkar inom vissa språk samt utbildning av befintliga tolkar för att
öka kvaliteten på de tolkningar som utförs
Upphandlingar
Under 2014 har Tolkförmedling Väst direktupphandlat diariesystem och ett upphandlingsstöd
inför upphandlingen av nytt bokningssystem.
Anmälan till Konkurrensverket avseende Tolkförmedling Väst
I juni 2013 anmäldes Tolkförmedling Väst till Konkurrensverket av en privat tolkförmedling som
menade att Tolkförmedling Väst snedvrider konkurrensen genom att leverera tjänster till
organisationer som ej är medlemmar i kommunalförbundet.
8
Konkurrensverket har vid ett flertal tillfällen begärt in uppgifter kring den externa förmedlingen,
vilken har minskat stadigt. Vid årsskiftet 2014/2015 är den externa förmedlingen på en marginell
nivå.
Ekonomi
Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets
intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv.
Kommunalförbundets verksamhet finansieras helt av intäkter från kunder för utförda tolkningar.
Tolkförmedling Västs kostnader och intäkter är helt beroende av hur mycket tolktjänster som
beställs. Den största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till tolkar. Förbundet
debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen.
Direktionen fastställer varje år en flerårsplan med budget för de tre kommande åren i enlighet
med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av
verksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt de av direktionen fastställda
målen.
Direktionen för kommunalförbundet har fastslagit kundpriser. Priserna till medlemskund har inte
ändrats sedan driftstart 1 april 2013 förutom vad avser reseersättning till tolkar, som fr o m
1 mars 2014 räknas som lön och därmed har fått ett påslag avseende sociala avgifter.
Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal 31 mars 2011 och uppgår till totalt
2,3 mnkr.
Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi
Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose behovet av språktolktjänster till sina medlemmar. På marginell nivå kan förbundet förmedla språktolktjänster till andra
organisationer än medlemsorganisationerna. Vid start av Tolkförmedling Väst tog förbundet över
befintliga kunder från de tidigare kommunala tolkförmedlingarna, vilket har inneburit att
förmedlingen av tjänster till externa kunder har legat över marginell nivå. Under 2014 har
samtliga externa kunder fått information om att de fr o m årsskiftet 2014/2015 ej längre kan
nyttja Tolkförmedling Västs tjänster annat än i akuta fall då andra tolkförmedlingar ej har kunnat
tillsätta uppdraget.
Behovet av tolk bedöms vara fortsatt stort. Ett ökat flyktingmottagande medför ett ökat behov
av tolkanvändning både i sjukvården och i kommunerna. Många individer som tidigare kommit
som arbetskraftsinvandrare eller flyktingar tappar delar av det svenska språket i takt med stigande
ålder, vilket även det gör att behovet av tolk ökar i dessa grupper.
Under 2015 kommer förbundet att fortsätta rekrytera och utbilda tolkar för att möta de behov
som finns hos medlemmarna. Förbundet kommer även att satsa på att utbilda kunder i
tolkanvändande. Då en stor del av Tolkförmedling Västs tolkningar utförs inom landstinget,
kommer förbundet att särskilt arbeta för att fler auktoriserade tolkar ska utbilda till sig för att få
speciell kompetens inom sjukvårdstolkning.
Antalet beställda uppdrag har säsongsvariationer som är årligen återkommande. Generellt
minskar antalet beställningar i samband med sport-, påsk- och höstlov. Minskningen ligger på ca
12 - 20 % jämfört med intilliggande veckor. Under sommaren är antal beställningar i princip
oförändrat fram till midsommar. Därefter sjunker det något för att nå en lägsta nivå under andra
9
halvan av juli och en bit in i augusti. Även i december och januari minskar beställningsmängden
något, framför allt koncentrerat från jul fram till trettondagshelgen. Minskningen är dock inte lika
kraftig som under sommarmånaderna eller skolloven.
Variationerna påverkar verksamheten och ekonomin men eftersom de är väl kända går de att ta
hänsyn till vid planering. På det sättet minskar de finansiella riskerna och ger förbundet en god
kontroll över den ekonomiska utvecklingen. Om antalet uppdrag ökar eller minskar, så ökar
alternativt minskar både kostnader och intäkter i samma mån.
Likviditetsprognos
Sedan starten av verksamheten finns en checkkredit på 20 mnkr. Under året har den utnyttjats
men med anledning av ett positivt kassaflöde och årets överskott har krediten inte behövts under
senare delen av året. Bedömningen inför 2015 är att checkkrediten inte behöver användas och att
den inför 2016 kan minskas eller avslutas.
Förbundets investeringsverksamhet
Tolkförmedling Väst har under året inte haft någon investeringsverksamhet. Tidigare gjorda
investeringar 2013 på inventarier skrivs av på fem år. Avskrivningen baseras på anskaffningsvärdet.
Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats
Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina
medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från sina
medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt
ansvar för verksamheten.
Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Borås,
Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla. Varje medlem har tillskjutit 1 svensk krona per
kommuninnevånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta
ger medlemmens andel i kommunalförbundet.
Utfall i förhållande till budget
Bakgrund till budget
I Budget 2014 budgeterades ett överskott på 2 mnkr, dels för att täcka kommunalförbundets
förberedelsekostnader före driftstart, dels för att förbundet behöver bygga upp ett eget kapital
som säkerhet.
Utfall
Utfall för 2014 är 13 966 tkr. Den främsta orsaken till det höga resultatet är att antalet tolkuppdrag blev betydligt fler än i budgetberäkningarna. Övriga kostnader som, ej härrör till
tolkuppdrag, har lägre utfall än budgeterat.
10
Mål för god ekonomisk hushållning
I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
En god ekonomisk hushållning skapas genom att Tolkförmedling Väst drivs ändamålsenligt och
kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten.
Kännetecken för en god ekonomisk hushållning är bland annat att de löpande intäkterna täcker
de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. I budget för
2015 har direktionen fastslagit följande finansiella mål:
 Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat.
 Nyttjande av checkkrediten ska minska.
Balanskravsresultat utifrån årsresultat
Tolkförmedling Väst startade 1 april 2013 och resultatet första verksamhetsåret var ett underskott
på 0,2 mnkr. Enligt kommunallagen ska ett underskott återställas inom tre år. Det innebär att
resultatet för 2013 ska återställas senast 2016. Resultatet för 2014 är ett överskott på 14 mnkr.
Det innebär att till 2015 finns inget belopp kvar att återställa och att balanskravet uppnås.
Resultaträkning
Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna
för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska
finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till
värdet av nyttjade tjänster under året.
Resultaträkning
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Not
1
2
2014-01-01
- 2014-12-31
168 691
- 154 389
2013-01-01
- 2013-12-31
119 695
119 610
14 302
85
Resultat före avskrivningar
Avskrivningar
3
-
Resultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Redovisat resultat
248
-
14 054
4
5
-
145
-
60
12
100
-
2
177
13 966
-
235
Balansräkning
Varje medlem har betalat 1 krona per kommuninnevånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet.
Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och
skulder i förhållande till förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden
gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i
verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av
förbundets upplösning.
11
Balansräkning
Belopp i tkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Inventarier
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Fordringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Not
2014-01-01
- 2014-12-31
2013-01-01
- 2013-12-31
6
848
848
1 096
1 096
7
8
39 145
4 475
43 620
44 468
40 461
0
40 461
41 557
9
9
2 096
13 966
16 062
10
28 406
28 406
44 468
39 461
39 461
41 557
2014-01-01
- 2014-12-31
2013-01-01
- 2013-12-31
2 331
235
2 096
-
Kassaflödesanalys
Belopp i tkr
Not
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivning
13 966
248
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
14 214
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-
235
145
-
90
1 316
11 055
4 475
-
Investeringsverksamheten
Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar
0
-
1 241
Kassaflöde från investeringsverksamheten
0
-
1 241
Finansieringsverksamheten
Checkkredit
Andelskapital
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-
11
12
40461
31 000
- 9 551
0
0
0
8 461
2 331
10 792
Årets kassaflöde
4 475
0
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
0
4 475
0
0
12
Noter
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning. Tillgångar,
avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter
redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts. Eftersom fakturering sker i efterskott
uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt
värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är
sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta.
Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en
ursprunglig löptid på högst tre månader. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs
löpande i driftsredovisningen.
Noter
Belopp i tkr
2014-01-01
- 2014-12-31
2013-01-01
- 2013-12-31
1
Verksamhetens intäkter
Förmedling av tolkförmedlingstjänster
Förmedling av översättningstjänster
Driftbidrag
Övriga intäkter
Summa
163 692
4 000
789
210
168 691
113 188
5 935
564
8
119 695
2
Verksamhetens kostnader
Personalkostnad
Tolkarvoden
Sociala avgifter enligt lag och avtal
Lokalhyror, fastighetsservice
Förbrukningsmaterial, -inventarier
Telefon, porto
Transporter, resor
Främmande tjänster (IT, adm-avtal, licenser)
Övriga diverse kostnader
Summa
22 902
89 573
32 000
2 103
847
1 120
368
2 641
2 835
154 389
19 146
64 662
21 021
2 147
1 741
1 084
556
8 556
697
119 610
248
145
248
145
12
12
2
2
74
26
100
148
29
177
5
I verksamhetens kostnader för år 2013 ingår förberedelsekostnader
innan driftstart med 5 299 tkr. Detta är engångskostnader för 2013.
3
Avskrivningar
Inventarier
Avskrivning av inventarier sker på fem år.
Summa
4
Finansiella intäkter
Ränteintäkter
Summa
5
Finansiella kostnader
Räntekostnad
Övriga finansiella kostnader
Summa
Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar
resultatet i den period de hör hemma.
13
6
7
Anläggningstillgångar
Inventarier
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Årets investering
Årets avskrivning
Utgående bokfört värde
0
0
1 241
145
1 096
22 674
108
16 363
39 145
38 108
5
2 348
40 461
4 475
4 475
0
0
235
2 331
13 966
16 062
0
2 331
235
2 096
0
2 979
7 145
2 882
933
2 892
60
8 944
2 571
28 406
8 461
2 380
9 792
2 650
1 272
2 660
0
8 702
3 544
39 461
0
0
8 461
8 461
2 331
2 331
2 331
2 331
Fordringar
Kundfordringar
Div kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa
8
Kassa och bank
Bank
Summa
Checkkredit med 20 mkr finns.
9
Allmänt eget kapital
Ingående balans
Andelskapital, medlemskommuner
Årets resultat
Summa
10
Kortfristiga skulder
Utnyttjad checkkredit
Leverantörsskulder
Moms och särskilda punktskatter
Personalens skatter och avgifter
Upplupna semesterlöner
Upplupna arbetsgivaravgifter
Övriga kortfristiga skulder
Arvode december tolkar A-skatt inkl sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Summa
11
Checkkredit
Utnyttjad checkkredit
Summa
12
1 241
145
0
248
848
-
Andelskapital
Andelskapital
Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare.
Summa
-
Kommunalförbundets personal
Tillsvidare- och visstidsanställda
Per den 31 december 2014 hade Tolkförmedling Väst 48 tillsvidareanställda och tio visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda är samma som 2013 men antalet visstidsanställda har
minskat med en person. Av de tillsvidareanställda är 36 kvinnor och tolv män. Av de visstidsanställda är sju kvinnor och tre män. Den största personalgruppen är tolkfömedlare.
Timavlönad personal
Förbundet har ett antal personer anställda som timavlönade. Dessa har främst arbetat under
sommarmånaderna då ordinarie personal har semester.
14
Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal inom Tolkförmedling
Väst är 97 % av heltidsmåttet. Uppdelat per kön är genomsnittlig sysselsättningsgrad 95 % för
kvinnorna och 98 % för männen.
Sjukfrånvaro
Tolkförmedling Väst har under perioden januari – december haft en genomsnittlig sjukfrånvaro
på 7,6 %, vilket är något högre än för 2013. Långtidsfrånvaro samt upprepad korttidsfrånvaro
följs upp och de anställda erbjuds vid behov stöd från företagshälsovården.
Hälsofrämjande arbetsplats
Förbundet strävar efter att vara en hälsofrämjande arbetsplats. Under perioden april – juni deltog
den övervägande delen av medarbetarna i en stegmätaraktivitet som syftade till att få var och en
att röra på sig mer.
I september hade Tolkförmedling Väst gemensamma utvecklingsdagar för personalen som
förlades till ett aktivitetscenter i Dalsland, med gruppövningar utomhus.
Under december har samtliga tillsvidare- och visstidsanställda erbjudits att göra en hälsoprofil hos
företagshälsovården.
Tolkförmedling Väst, Göteborg 2015-04-17
Mats Karlsson
Björn Thodenius
Joakim Järrebring
Lars-Åke Johansson
Daniel Andersson
Hans Johansson
Tobias Leverin
Ann-Christin Erlandsson
Anders Månsson
Ann-Christine Fredriksson
15
Elise-Marie Samuelsson
Eva Andersson
Lena O Jenemark
Ingemar Ottosson
Björn Fagerlund
Gun Kristiansson
Hans-Joachim Isenheim
Bertil Olsson
Michael Karlsson
Paula Bäckman
Rasmus Hägg
Hajrudin Abdihodzic
Maud Bengtsson
Mikael Faleke
Stefan Skoglund
Inga-Kersti Skarland
Ulf Genitz
Kent Lagrell
16
Tolk~-- .
.,
-
Ju li ng Väst
Ink: "-U' J -0)
p-wc
'v
PM avseende årsredovis ning 2014 Tolktörmedling i Väst
På uppdrag av valda revisorer i kommunalfårbundet Tolkfårmedling i Väst har PwC reviderat
årsredovisning 2014 får kommunalfårbundet Tolkförmedling i Våst, vilken består av
förvaltningsberättelse, balansräk'"llingen per den 31 december 2014, resultaträkning får 2014 samt en
sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar.
Direktionens ansvar fo r årsredovisningen
Det är direk-tionen som har ansvaretför att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild
enligt bestämmelserna i enlighet med kommunal redovisningslag.
PwC:s ansvar är att granska årsredovisningen för 2014. ResuJtatet av vår granskning ligger till grund
för revisorernas bedömning av årsredovisning 2014. Vi har utfört vårt oppdrag enligt god revisionssed
i kommunal verksam bet. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utfår
revisionen för att rimligt försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
Bedömning
Enligt vår bedömning är kommunalförbundet Tolkformedling i Väst årsredovisning för det
räkenskapsår som slutade den 31 december 2014 i aUt väsentligt upprättad enligt kommunal
redovisningslag.
Vi vill dock uppmärksamma följande: Förbundet skafakturera enligt självkostnadsprincipen.
Resultatfor 2014 om ca 14 Mkr kan indikera attpriserna somförbundet tar ut av
medlemskommunerna inte är enligt självkostnadsp1·incipen.
Göteborg 2015- (JJ '-{ " l -1ricewaterhouseCoopers AB
7(~ ~bmz(
Revisorerna i kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst
2015-05-07
Till
fullmäktige i
Västra Götalandsregionen
Göteborgs Stad
Borås kommun
Trollhättans kommun
Uddevalla kommun
Mariestads kommun
Revisionsberättelse för år 2014
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer. har granskat den verksmnhet som bedrivits i
kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst (organisationsnummer 222000-2972)
av dess direktion.
Direktionen ansvarar fOr att verksamheten bedrivs enligt gällande mål. beslut och
riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller Tör verksamheten. De ansvarar
också för att det finns en tillräcklig intern kontroll.
Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper
och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag. måL lagar och
föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen bar utfö1ts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal
verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglemcntet. Granskningen har
genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund
för bedömning och ansvarsprövning.
Vi bedömer sammantaget att direktionen i kommunalfOrbundet Tolkilinnedling i
Väst har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig.
'
~/
'
Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de
verksamhetsmål som direktionen uppställt. Finansiella mål samt mål för
verksamheten inom ramen för god ekonomisk hushållning har inte fastställts för
år 2014. Vi kan därför inte uttala oss om måluppfyllelsen.
Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet fOr direktionen
samt de enskilda ledamöterna i densamma.
Vi åberopar bifogad redogörelse.
Vänersborg 2015-05-07
/ /' y
~~(
Ulla Gölhager
l
~
Bilaga: PM avseende årsredovisning 2014 Tolkförmedling i Väst, PwC
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
DIREKTIONEN
Sammanträdesdatum
2015-04-17
Dnr 15/0051.2
171 § Årsredovisning
Beslut
Direktionen godkänner Årsredovisning 2014 och översänder den till medlemmarna för
godkännande och prövning av ansvarsfrihet.
Ärendet
Direktionen ska vare år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december.
Beslutsunderlag
Handling Redovisning av intern kontroll
Handling Statistik
Handling Årsredovisning 2014
Beslutet skickas till:
Förbundsmedlemmarna
Direktionsmöte 2015-04-17
p 10 bilaga 1
Dnr 15/0087.1
Avgiftsförordning (1992:191)
SFS nr: 1992:191
Departement/myndighet: Finansdepartementet BA ToT
Utfärdad: 1992-04-23
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:1432
Övrig text: Rättelseblad 2011:216 har iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet
Innehåll:
Förordningens tillämpningsområde
1 § I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till 3 kap. 4, 6 och 7 §§ budgetlagen (2011:203).
Förordning (2011:216).
1 a § Förordningen gäller för myndigheter under regeringen. För affärsverken gäller endast 3 § och 5 §
första stycket samt 15–25 §§. Förordning (2011:216).
2 § Förordningen skall tillämpas om inte något annat följer av en
annan förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. Förordning (1996:1196).
Rätten att ta ut avgifter
3 § En myndighet får ta ut avgifter för varor och tjänster som den
tillhandahåller bara om det följer av en lag eller förordning eller av
ett särskilt beslut av regeringen.
4 § En myndighet får, om det är förenligt med myndighetens
uppgift enligt lag, instruktion eller annan förordning, mot
avgift tillhandahålla:
1. tidskrifter och andra publikationer,
2. informations- och kursmaterial,
3. konferenser och kurser,
4. rådgivning och annan liknande service,
5. lokaler,
6. utrustning,
7. offentlig inköps- och resurssamordning,
8. automatisk databehandlingsinformation i annan form än
utskrift,
9. upplysningar per telefon, om den service myndigheten därmed
tillhandahåller går utöver myndighetens serviceskyldighet
enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och
förvaltningslagen (1986:223), samt
10. tjänsteexport.
Varor och tjänster enligt första stycket får tillhandahållas
bara om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre
omfattning. Förordning (2011:216).
Beslut om storleken på avgifter, samråd m.m.
5 § En myndighet får bestämma storleken på andra avgifter än
de som avses i 4 § endast efter särskilt bemyndigande från
regeringen.
Om inte regeringen har föreskrivit något annat, ska avgifter
beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full
kostnadstäckning).
För avgifter som tas ut enligt 4 § första stycket 1–9 får
myndigheten själv, upp till full kostnadstäckning, besluta om
storleken på avgifterna om inte regeringen har föreskrivit
något annat. Förordning (2014:1432).
6 § Har upphävts genom förordning (2011:216).
7 § Myndigheten skall varje år samråda med
Ekonomistyrningsverket om de avgifter som myndigheten tar ut
eller avser att ta ut.
Ekonomistyrningsverket får medge undantag från
samrådsskyldigheten. Förordning (1999:899).
8 § Myndigheten skall på begäran av Ekonomistyrningsverket
lämna uppgifter om de varor och tjänster som myndigheten tar ut
avgifter för. Förordning (1998:435).
Förfarandet vid uttag av vissa ansökningsavgifter
9 § Bestämmelserna i 10-14 §§ gäller, när det är särskilt
föreskrivet, avgifter som statliga myndigheter skall ta ut för
prövning av ärenden.
10 § Föreskrivna avgiftsklasser motsvarar följande belopp:
Avgiftsklass Avgift kronor
1
250
2
700
3
1 350
4
2 300
5
3 700
6
5 700
7
8 500
8
12 700
9
19 000
10
38 000
Myndigheten ska regelbundet se över att rätt avgiftsklass
tillämpas för myndighetens ansökningsavgifter och meddela
regeringen när det finns behov av att byta avgiftsklass. Förordning (2014:1432).
11 § Avgiften ska betalas när ansökan ges in. Om inte detta
sker ska sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss
tid. Ett sådant föreläggande får sändas till sökanden med post
eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följs inte
föreläggandet ska ansökan avvisas. Sökanden ska upplysas om
detta i föreläggandet.
Om sökanden är en myndighet som ger in ett stort antal
ansökningar, får den myndighet som ansökan ges in till göra
undantag från kravet att avgiften ska betalas när ansökan ges
in. Om det finns synnerliga skäl får myndigheten även i andra
fall göra sådant undantag. Förordning (2011:216).
12 § Ansökningsavgift skall betalas för varje avgiftsbelagt ärende som
en ansökan avser.
13 § En myndighet får, om det finns särskilda skäl, betala tillbaka hela
eller en del av ansökningsavgiften.
14 § En myndighets beslut om ansökningsavgift får överklagas i
samma ordning som gäller för det ärende ansökan avser. Om andra
beslut i ärendet inte kan överklagas får beslut om
ansökningsavgift överklagas till Skatteverket. Verkets beslut
får inte överklagas. Förordning (2003:956).
Avgifter för kopior, bevis och registerutdrag m. m.
15 § En myndighet skall ta ut avgift enligt bestämmelserna i 16--22 §§ för att den efter särskild begäran
lämnar ut
1. kopia eller avskrift av allmän handling,
2. utskrift av upptagning för automatisk databehandling,
3. kopia av video- eller ljudbandsupptagning eller utskrift av
ljudbandsupptagning, eller
4. sådana bevis och registerutdrag som avses i 20 §.
Myndigheten skall, när avgift tas ut, samtidigt ta ut ersättning för
portokostnad om försändelsen väger mer än 20 gram samt för
eventuell postförskottsavgift eller annan särskild kostnad för att
med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda
handlingen eller kopian till mottagaren. Förordning (1994:356).
16 § Om en beställning omfattar tio sidor eller mer, skall avgift
tas ut för kopior av allmänna handlingar och för utskrifter av
upptagningar för automatisk databehandling enligt 15 § 1 och 2.
Avgiften för en beställning av tio sidor är 50 kronor. För varje
sida därutöver är avgiften 2 kronor.
Myndigheten får besluta om undantag från första och andra styckena
om det finns särskilda skäl.
Första -- tredje stycket gäller även när en handling sänds till
beställaren via telefax. Förordning (1995:687).
17 § Avgiften för avskrift av allmän handling enligt 15 § 1 eller för utskrift av ljudbandsupptagning enligt 15
§ 3 är 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme.
Avgiften för kopia av videobandsupptagning enligt 15 § 3 är 600 kronor per band.
Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning enligt 15 § 3 är 120 kronor per band. Förordning (2011:216).
18 § Om en myndighet enligt en särskild föreskrift ska
framställa bestyrkta avskrifter eller kopior av handlingar som
getts in, ska avgift tas ut med 125 kronor per påbörjad
fjärdedels arbetstimme för framställningen av avskrift och med 2 kronor för varje framställd kopia, dock
lägst 50 kronor. Förordning (2011:216).
19 § Vid beställning av kopia bestäms avgiften efter det antal
sidor som fordras för att utföra beställningen med den
utrustningen som myndigheten normalt använder för sådant
ändamål.
20 § När det är särskilt föreskrivet att avgift för bevis
eller registerutdrag ska tas ut efter viss avgiftsklass i
denna förordning gäller följande belopp:
Avgiftsklass Avgift kronor
A
180
B
360
C
800
Förordning (2011:216).
21 § Staten är fri från sådana avgifter som avses i 15 §.
Misstänkta och deras försvarare samt målsägande och
målsägandebiträden är fria från avgift för ett exemplar av
kopia eller avskrift av protokoll eller anteckning vid
förundersökning eller annan motsvarande utredning av
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket,
Kustbevakningen eller en åklagarmyndighet.
I rättshjälpslagen (1996:1619) finns bestämmelser om
avgiftsfrihet i vissa fall för den som har beviljats
rättshjälp.
Parter i mål och ärenden, sådana målsägande i brottmål som
inte för talan samt offentliga försvarare och
målsägandebiträden är fria från avgift för dom, utslag,
slutligt beslut, protokoll i ärende om
testamentsvittnesförhör eller sjöförklaring eller protokoll
som innefattar slutligt beslut och för bevis om edgång eller
försäkran. Avgift ska inte heller tas ut för utskrift av
skiljaktig mening, som lämnas ut samtidigt med en dom eller
ett slutligt beslut, för skriftligt besked om beslut i en
ersättningsfråga till den som i ett mål eller ärende begär
ersättning av allmänna medel eller för beslut i fråga om
häktning.
Den som enligt fjärde stycket har rätt att få ett exemplar
utan avgift kan endast om det finns särskilda skäl
avgiftsfritt få ut ytterligare exemplar. Förordning (2014:1195).
22 § I förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande
av domar och beslut, m.m. finns bestämmelser om hur
avgiftsbelagda handlingar ska lämnas ut. Förordning (2011:216).
23 § Om någon anser att den avgift som en myndighet tagit ut av honom
enligt 15 § är oriktig får han, inom 30 dagar efter den dag då avgiften
betalades, hos myndigheten begära ett särskilt skriftligt beslut om
avgiften.
24 § Ett särskilt beslut enligt 23 § får överklagas hos
Skatteverket. Verkets beslut får inte överklagas. Förordning (2003:956).
Rätten att disponera avgiftsinkomster
25 § En myndighet får disponera avgiftsinkomster endast efter ett
särskilt bemyndigande.
Myndigheten får dock disponera sådana avgiftsinkomster som avses i 4 och 15 §§. Förordning (1996:1196).
25 a § En myndighet som får disponera inkomster från
avgiftsbelagd verksamhet ska balansera räkenskapsårets
resultat i ny räkning.
Om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 procent
av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under
räkenskapsåret, ska myndigheten lämna ett förslag till
regeringen om hur hela överskottet ska disponeras.
Har det uppkommit ett underskott i avgiftsbelagd verksamhet
som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare
räkenskapsår, ska myndigheten lämna ett förslag till
regeringen om hur underskottet ska täckas. Förordning (2014:1432).
25 b § En myndighet som redovisar belastande avgifter i en
offentligrättslig verksamhet med bestämt ekonomiskt mål mot
en inkomsttitel ska meddela regeringen om det ackumulerade
över- eller underuttaget i den verksamheten uppgår till mer
än 10 procent av de avgiftsintäkterna under räkenskapsåret. Förordning (2014:1432).
26 § Inkomster från avgiftsbelagd verksamhet, som en myndighet
inte får disponera enligt 25 §, skall tillföras statens
centralkonto i Riksbanken och redovisas under den inkomsttitel
på statsbudgeten som regeringen bestämmer. Förordning (2006:1101).
27 § Har upphävts genom förordning (1999:899).
28 § Har upphävts genom förordning (1999:899).
29 § Har upphävts genom förordning (1999:899).
30 § Har upphävts genom förordning (1999:899).
Indrivning
30 a § För sådana avgifter som avses i 9 och 15 §§ gäller
följande.
Indrivning ska begäras för en avgift som inte har betalats in
i rätt tid. Indrivning behöver dock inte begäras för en
fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs
från allmän synpunkt.
Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. och i
indrivningsförordningen (1993:1229). Vid indrivning får
verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Överklagande av
beslut inverkar inte på skyldigheten att betala avgiften. Förordning (2011:216).
Tillämpningsföreskrifter
31 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som
behövs för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1998:435).
Övergångsbestämmelser
1992:191
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.
Genom förordningen upphävs expeditionskungörelsen (1964:618),
stämpelförordningen (1964:619) och ersättningsförordningen (1991:354).
Expeditionskungörelsens bestämmelser gäller fortfarande i fråga
om framställningar som gjorts före ikraftträdandet i ärenden
upptagna i kungörelsens bilaga, avdelning II.
En myndighet som ännu inte skall lämna en årsredovisning till
regeringen enligt förordningen (1993:134) om myndigheters
årsredovisning och anslagsframställning skall foga uppgifter
enligt 29 och 30 §§ till sitt årsbokslut. Förordning (1993:431).
1995:687
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om framställningar
som gjorts före ikraftträdandet.
1997:629
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 1997.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om allmän rättshjälp
har beviljats enligt rättshjälpslagen (1972:429).
2003:956
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre
föreskrifter i 14 och 24 §§ gäller fortfarande för
Riksskatteverkets beslut.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
DIREKTIONEN
Sammanträdesdatum
2015-04-17
Dnr 15/0087.3
177 § Fastställande av avgift
Beslut
Direktionen rekommenderar medlemmarnas fullmäktige att besluta att Tolkförmedling Väst
ska ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar i enlighet med vad som framgår av
Avgiftsförordning (1992:191).
Ärendet
För att ett kommunalförbund ska ha möjlighet att ta ut avgift för utlämnande av allmän handling,
krävs beslut från samtliga medlemmars fullmäktige.
Beslutsunderlag
Handling Avgiftsförordning
Tjänsteutlåtande Fastställande av avgift
Beslutet skickas till:
Förbundsmedlemmarnas fullmäktige
TJÄNSTEUTLÅTANDE
2015-03-19
Dnr 15/0087.2
Direktionsmöte 2015-04-17
p 10
Fastställande av avgift för kopia av allmän handling
Förslag till beslut
Direktionen föreslås besluta
att rekommendera medlemmarnas fullmäktige att besluta att Tolkförmedling Väst
ska ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar i enlighet med vad som framgår
av Avgiftsförordning (1992:191).
Bakgrund
Enligt Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap 13 §, har den som önskar ta del av allmän
handling ”rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får
lämnas ut”. För att ett kommunalförbund ska ha rätt att ta ut avgift för utlämnande av handling
krävs att samtliga medlemmars fullmäktige har fastslagit detta.
Ärendet
Tolkförmedling Väst behöver ett formellt beslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar,
för att med lagligt stöd kunna ta ut sådana avgifter. Av Avgiftsförordning (1992:191) framgår
vilka avgifter statliga myndigheter får ta ut för utlämnande av handlingar. Tolkförmedling Väst
bör tillämpa samma avgift.
Beslutsunderlag
Bilaga 1 Avgiftsförordning (1992:191)
Karin Martinsson
Förbundschef
Beslut skickas till
Samtliga medlemmars fullmäktige
Motion till kommunfullmäktige i
~$·sv. v~;?- KoM11vM
Köp in och placera ut bj ärtstartare
När en person rakar ut fOr hjärtstillestånd krävs hjälp i form av att ambulanspersonal eller
läkare snabbt finns på plats. Det kan dock variera hur lång tid det tar för sjukvårdspersonal att
ta sig till den drabbade personen och ofta skulle vederbörande kunna räddas om de fick hjälp
snabbare.
Varje år drabbas över 1O 000 människor i Svetige av plötsligt bjärtstopp och ungefår 95
procent av dessa avlider. Många av dessa drabbas i offentllga miljöer. Chansen att överleva
minskar med 1O procent för varje minut som går utan att den drabbade får någon hjälp. En
bjärtstartare kan samtidigt öka möjligheten att överleva med 50 procent.
En hjä1istartare, eller automatisk extern defibrillator (AED), är en apparat som hjälper ett
stillastående hjärta att starta igen. Till skillnad från utrustni.ngen som finns på sjukhus, kräver
en hjä1istartare inte att man är medicinskt kunnig för att hantera.den. Vem som helst, oavsett
ålder, utbildning eller tidigare erfarenhet, kan med en bjärtstartare rädda livet på någon som
drabbats av hjärtstopp .
Risken för att apparaten skall användas på ett felaktigt sätt är mycket liten och det finns en
tydlig röstfunktion som ger användaren lätta instmktioner.
Flera kommuner i Sverige har redan köpt eller beställt hjärtstartare till sina verksamheter. I
Norrköpings kommun finns det idag fem hjättstartare utplacerade på olika platser, men endast
två av dessa finn s placerade innanför promenaderna. En hjärtstartare kostar ca 15 000 kronor.
Vi anser att kommunen bör köpa in och placera ut bjärtstartare på lämpliga platser i
kommunen, exempelvis på biblioteken, i varuhusen eller på äldreboenden.
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi fullmäktige besluta:
Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att köpa in och placera ut l O
bjärtstartare på strategiska platser i ~kommun.
~
Att det på kmmrmnens hemsida ska finnas tydliga beskrivningar som visar var i kommunen
man kan hitta hjiirtstartare
SD
~t~""'4uv~oc.PP
Svct.J' · ~vot.t~l<'t~TC7/.4-''A E~ s
l
j PJ
~~1';~/V Il /l - J-- zols-
-.
J
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
25(26)
Sammanträdesdatum
2015-04-13
Kommunstyrelsens
arbetsutskott
§ 52
Dnr 2014-000161
Skrivelse till kommunstyrelsen om hjärtstartare
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
- Inte nyttja föreningsbidragsbudgeten till underhåll av hjärtstartare.
- Ge förvaltningen i uppdrag att upprätta en plan för underhåll av nedan nämnda hjärtstartare.
- I fortsättningen vara restriktiva när det gäller att ta emot hjärtstartare från föreningar eller
företag.
Sammanfattning av ärendet
En skrivelse har inkommit från Röda korset där man önskar att kommunen tar ansvar för att
underhålla hjärtstartare som skänkts av Röda korset. Dessa finns i Nossebro och Jonslund.
Kostnaden för underhållet uppskattas till 2 500 kronor vartannat år och detta avser byte av
elektroder och batteri.
Det finns fler hjärtstartare än de ovan nämnda. Bland annat i vår idrottshall och på badet i
Nossebro, samt utanför ICA. Samtliga kan allmänheten sägas ha tillgång till.
Kommunstyrelsen § 105, 2014-11-03 bestämde att det skulle utredas om det är möjligt att
använda bidragsbudgeten till föreningslivet till service av hjärtstartarna. Det är inte förenligt
med bidragsreglernas intentioner att nyttja budgeten till sådana ändamål. Den budgeten ska i
huvudsak stödja ungdomsverksamhet på olika sätt.
Däremot kan det vara en kommunal angelägenhet att se till att de hjärtstartare som finns till
allmänhetens förfogande fungerar som de ska. Ärendet har beretts i samråd med tekniska
kontoret, och där anser man att det är rimligt att kommunen tar detta ansvar. På samma sätt
som årlig översyn sker av annan utrustning, såsom hissar, lekplatser och så vidare, kan detta
hanteras.
Det måste dock nämnas att vi framöver noga bör beakta de merkostnader och det ansvar som
uppkommer ifall vi accepterar att ta emot fler hjärtstartare.
Ärendet har hanterats i KSAU 2015-03-02 med beslut att förvaltningen ska bereda ytterligare.
Frågor som diskuterades då var bland annat vilka hjärtstartare som finns till allmänhetens
förfogande.
Fortsättning § 52
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
2015-04-13
Kommunstyrelsens
arbetsutskott
Den underhållsplan förvaltningen föreslås upprätta innefattar:
de hjärtstartare som finns i idrottshallen, på badet, utanför ICA, utanför Hemköp och i
Jonslund. Uppskattad kostnad för detta 3 000-5 000 kronor per år. Samtliga av dessa, förutom
de i Idrottshallen och inne på Nossebrobadet, har allmänheten alltid tillgång till. De två
sistnämnda sitter dock i kommunens lokaler och bör därför ändå omfattas av
underhållsplanen.
Efter ytterligare beredning har inte framkommit skäl till att ändra förslagen till beslut.
Ärendets gång
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-02, § 15
- Kommunstyrelsen 2014-11-03, § 105
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-10-20, § 103
Beslutsunderlag
- Förteckning över hjärtstartare i Essunga kommun, adm.chef Pia Jacobsson, 2015-02-25
- Skrivelse, Nossebro Rödakorskrets, 2014-10-08
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
26(26)
Motion om införandet av servicepunkter i kommunen
Essunga är en stor kommun geografiskt sett samtidigt som den mesta servicen endast finns i
centralorten. l andra geografiskt stora kommuner, man infört så kallade servicepunkter på
landsbygdsorterna. På dessa servicepunkter kan man få ta del av kommunal och statlig information
samt nyttja offentlig service. Det kan handla om att blanketter från Försäkringskassan och
skatteverket finns tillgängliga och att det finns personal tillgänglig som kan hjälpa medborgarna med
väg ledning kring detta. Det kan också handla om att internetuppkopplade datorer finns på plats så att
medborgare kan uträtta sina ärenden eller beställa varor via nätet. Även turistbroschyrer och annan
nyttig information kan finnas på plats. Möjligheterna är oändliga.
För att hålla kostnaderna nere bör man likt Essunga kommun söka samarbete med lokala butiker eller
andra ställen där medborgarna vistas. Då behövs inga nya lokaler byggas eller förvärvas för detta
ändamål. Samtidigt, om möjlighet finns, kan de som redan arbetar på dessa ställen utbildas i offentlig
service och kunna bistå med vägledning för medborgarna. Ett annat alternativ är att kommunalt
anställda personer kan guida medborgarna. Til l exempel kan en kommunalt anställd person finnas på
plat s på en servicepunkt två timmar om dagen för att sedan åka till en annan servicepunkt och hjälpa
medborgarna där och så vidare .
Sverigedemokraterna värnar landsbygden och dess utveckling och vi tror också att tillgängliga
ser·,ricepunkter i kommum!ns landsbygdsorter kan minska utflyttningen och öka inflyttning,en till
dessa.
De1 'finns också stora vinst,~ r att göra på miljön då många inte kommer behöva ta bilen in till
centralorten för att uträtt<l sina ärenden.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna på att kommunfullmäktige besliJtar
att uppdra åt kommunstyrelsen att undersöka möjligheten att införa servicepunkter i Essunga
kom mu
Len nart Nordlöt
Sverigedemokraterna i Es!;unga kommun
~~>J/~~
//-r- ZNS-