SÄTERS KOMMUN
KALLELSE Sammanträdesdatum 2015-09-21 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Plats: Förslag till justeringspersoner Valberedning Kl. 17.30 Måndagen den 21 september kl. 18.30 Rådhuset i Säter Sune Hemmingsson och Sten-Olof Eklund Kl. 17.15 Gruppmöten Ärenden 1. Månadens blombukett ...............................................................................................................................2 2. Information från feriearbetare om konventionen om barnets rättigheter.........................................3 3. Svar på medborgarförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Hagavägen ..........................................4 4. Svar på medborgarförslag om en konstgräsplan på Säters IP .............................................................8 5. Svar på medborgarförslag om att bygga en ny idrottsanläggning .................................................... 11 6. Nytt medborgarförslag om hinderbana på IP i Mora By .................................................................. 15 7. Nytt medborgarförslag om installation av barriär och uppsättande av belysning ......................... 17 8. Nytt medborgarförslag om parkeringsplatser vid Rådhustorget...................................................... 19 9. Svar på motion om framtidens skola ................................................................................................... 21 10. Svar på motion om aktiviteter för bättre folkhälsa och aktivare fritid ............................................ 46 11. Nya motioner/medborgarförslag ......................................................................................................... 52 12. Information om kulturnämndens verksamhet ................................................................................... 53 13. Policy och riktlinjer för representation ................................................................................................ 54 14. Rapport avseende ej verkställda beslut ................................................................................................ 61 15. Revidering av gemensamma nämndens för alkohol, tobak och receptfria läkemedel reglemente och samarbetsavtal........................................................................................... 65 16. Översyn av reglemente och samarbetsavtal avseende tillsyn enligt tobakslagen – rökfria miljöer ...................................................................................................................................... 74 17. Årsredovisning 2014, Region Dalarna ................................................................................................. 91 18. Tillägg till reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst .......................................................................................................................................... 151 19. Utsändning av kommunfullmäktigemöten till allmänheten............................................................ 184 20. Tomtpriser kvarteret Folieraren i Gustafs ........................................................................................ 186 21. Kommunal huvudmannaskap för förorenade områden ................................................................. 194 22. Interpellationer/frågor ......................................................................................................................... 197 23. Valärenden ............................................................................................................................................. 198 24. Information från revisionen ................................................................................................................ 199 25. Rapporter ............................................................................................................................................... 200 26. Delgivningar .......................................................................................................................................... 201 Säter 2015-09-10 Maud Jones Jans Ordförande /Margareta Jakobsson nämndsekreterare Kallelsen utsändes till ersättarna för kännedom. SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Dnr KA15/000043 Månadens blombukett Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande Blad 2 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Blad 3 Kf § Information från feriearbetare om konventionen om barnets rättigheter Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 4 Dnr KA14/158 Svar på medborgarförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Hagavägen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget är besvarat. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Hagavägen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22 av Göran Söderqvist, Säter. Medborgarens förslag: ”Vill att det byggs en fotbollsplan för ungdomar på IP mot Hagavägen.” Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Handläggning: Kommunfullmäktige beslutade 2014-09-22 hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-02-17 remittera förslaget till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Yttrande: Samhällsbyggnadsnämndens yttrande 2015-05-20, § 103. ”Förslaget är positivt med tanke på att ungdomsfotbollen kan flyttas från Gruvplanen och samlas vid Idrottsplatsen. Förslaget kräver dock en utredning om möjlighet finns att anlägga en plan vid Hagavägen med tanke på gällande detaljplan, om utrymme räcker samt lämplighet ut trafiksynpunkt. Förvaltningen avser utreda förslaget. Medborgarförslaget bör därför anses besvarat.” Beslutsunderlag: Medborgaförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Hagavägen. Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden 2015-05-20. _________ Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sbn § 103 Sammanträdesdatum Blad 2015-05-20 14 Dnr: BN 15-059 Medborgarförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Hagavägen Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Yttra sig enligt nedan. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Hagavägen har lämnats in till Kommunfullmäktige av Göran Söderqvist, Säter. Medborgaren vill att Säters det byggs en fotbollsplan för ungdomar på IP mot Hagavägen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat remittera förslaget till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Yttrande Förslaget är positivt med tanke på att ungdomsfotbollen kan flyttas från Gruvplanen och samlas vid Idrottsplatsen. Förslaget kräver dock en utredning om möjlighet finns att anlägga en plan vid Hagavägen med tanke på gällande detaljplan, om utrymme räcker samt lämplighet ut trafiksynpunkt. Förvaltningen avser utreda förslaget. Medborgarförslaget bör därför anses besvarat. Beslutsunderlag Medborgarförslag behandlat i Kommunfullmäktige 2014-09-22 _________________________ Delges: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 5 Dnr KA14/139 Svar på medborgarförslag om en konstgräsplan på Säters IP Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget är besvarat. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om en konstgräsplan på Säters IP lämnads in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22 av Ruben Mazzola, Säter. Medborgarens förslag: ”Jag tycker att Säters kommun ska fixa en uppvärmd konstgräsplan på IP. Den ska ligga där A-planen ligger nu.” Handläggning: Kommunfullmäktige beslutade 2014-09-22 hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-02-17 remittera förslaget till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Yttrande Samhällsbyggnadsnämndens yttrande 2015-05-20, § 97. ”En anhållan om driftsbidrag och borgen för byggande av en uppvärmd konstgräsplan på Säters IP finns inlämnad av Säters IF fotboll. Ärendet skall behandlas i kommunstyrelsen. Förslaget från Ruben Mazzola är redan framme för beslut. Medborgarförslaget bör därför anses besvarat.” Beslutsunderlag: Medborgaförslag om en konstgräsplan på Säters IP. Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden 2015-05-20. __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sbn § 97 Sammanträdesdatum Blad 2015-05-20 8 Dnr: BN 15-053 Medborgarförslag om konstgräsplan på Säters IP Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Yttra sig enligt nedan. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag om en konstgräsplan på Säters IP har lämnats in till Kommunfullmäktige av Ruben Mazzola, Säter. Medborgaren tycker att Säters kommun skall fixa en uppvärmd konstgräsplan på IP där Aplanen nu ligger. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat remittera förslaget till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Yttrande En anhållan om driftsbidrag och borgen för byggande av en uppvärmd konstgräsplan på Säters IP finns inlämnad av Säters IF fotboll. Ärendet skall behandlas i kommunstyrelsen. Förslaget från Ruben Mazzola är redan framme för beslut. Medborgarförslaget bör därför anses besvarat. Beslutsunderlag Medborgarförslag behandlat i Kommunfullmäktige 2014-09-22 _________________________ Delges: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 6 Dnr KA14/078 Svar på medborgarförslag om att bygga en ny idrottsanläggning Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget är besvarat. Ärendebeskrivning: Ett medborgarförslag om att bygga en ny idrottsanläggning lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-04-28 av Claes Borg, Säter. Medborgarens förslag: ”Vi måste ge ungdomarna möjlighet till en meningsfull fritid – bygg ny idrottsanläggning nu!” Handläggning: Kommunfullmäktige beslutade 2014-04-28 hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-05-20, § 104, att uppdra till kommunchefen utreda det totala behovet av en anläggning i kommunen. Yttrande: Samhällsbyggnadsförvaltningen fick av kommunchefen i uppdrag att utreda ärendet som presenterades på Kommunstyrelsen 2014-11-11. Redogörelsen beskrev vilka aktiviteter som ungdomar i Säter väljer och hur tider i idrottsanläggningar är fördelade. Även undersökningen LUPP som riktar sig till ungdomar har använts för att kartlägga vilka fritidsaktiviteter som ungdomar prioriterar. Under våren 2014 beslutade Kommunstyrelsen att en lokalförsörjningsplan ska tas fram, i den ingår även idrottsanläggningar. I arbetet med ombyggnad av skola i St Skedvi pågår diskussioner om idrottshallen ska ha mer kapacitet än enbart för skolan. Om det blir så är ännu inte beslutat. Beslutsunderlag: Medborgaförslag om att bygga en ny idrottsanläggning. Yttrande från kommunstyrelseförvaltningen 2015-06-02. _________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Yttrande medborgarförslag Datum 2015-06-02 Diarienummer Dnr KA 14-078 Yttrande över medborgarförslag om att bygga en ny idrottsanläggning Förslag till beslut Medborgarförslaget anses besvarat. Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att bygga ny idrottsanläggning har lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-04-28 av Claes Borg, Säter. Medborgarens förslag är att utifrån lokalbrist för innebandyverksamheten bygga ny idrottsanläggning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sammanträdet 2014-05-20 att det totala behovet av en idrottsanläggning i kommunen skulle utredas. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick av kommunchefen i uppdrag att utreda ärendet som presenterades på Kommunstyrelsen 2014-11-11. Redogörelsen beskrev vilka aktiviteter som ungdomar i Säter väljer och hur tider i idrottsanläggningar är fördelade. Även undersökningen LUPP som riktar sig till ungdomar har använts för att kartlägga vilka fritidsaktiviteter som ungdomar prioriterar. Under våren 2014 beslutade Kommunstyrelsen att en lokalförsörjningsplan ska tas fram, i den ingår även idrottsanläggningar. I arbetet med ombyggnad av skola i St Skedvi pågår diskussioner om idrottshallen ska ha mer kapacitet än enbart för skolan. Om det blir så är ännu inte beslutat. Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen/personalchef Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Rådhuset Åsgränd 2 Säter Pär Jerfström kommunchef Telefon 0225-55 000 (vxl) E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 7 Dnr KS2015/0207 Nytt medborgarförslag om hinderbana på IP i Mora By Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att bygga en hinderbana på IP i Mora By lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-09-21 av Marie Javanainen. Medborgarens förslag: ”Jag tror att en hinderbana liknande de som byggs i Vika skulle vara till mycket mer glädje och användning än ett utegym som inte lockar lika många. En hinderbana lockar både barn, ungdom och vuxna, hela familjer som kan använda sig av det om man bygger i olika svårighetsgrader. Jag vet i alla fall många som skulle använda den och säkert skulle idrottsföreningarna i Gustafs ha nytta av den. Så för ett friskare och hälsosammare Gustafs så vill vi ha en hinderbana.” Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 8 Dnr KS2015/0207 Nytt medborgarförslag om installation av barriär och uppsättande av belysning Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om installation av barriär mot biltrafik samt uppsättande av belysning på skogsvägen mellan Skogsstigen och Åsenvägen lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-09-21 av Tommy Janfjäll, Säter. Medborgarens förslag: ”Att det på platsen installeras en bom eller liknande trafikhinder av en påkörningsbar, självstängande modell som tillåter passage av arbetsfordon vid exempelvis plogning och sandning vintertid men som förhindrar privata bilar att ta sig igenom utan att åsamka sig skador. Att det på platsen installeras belysning så att tryggheten säkerställs för allmänheten.” Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 9 Dnr KS2015/0225 Nytt medborgarförslag om parkeringsplatser vid Rådhustorget Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om parkeringsplatser runt Rådhustorget lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-09-21 av Bo Bergman, Säter. Medborgarens förslag: ”Att man tar bort blomlådorna och gör snedparkeringar längs hela vägen vid Stadshotellet/Athena. Sommartid kan Athena få ha sin uteservering precis som det ser ut idag. Dock skulle man få plats med fler bilar om man tog bort blomlådorna, för idag parkerar men mellan och innanför blomlådorna, även jag.” Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 10 Dnr KA15/070 Svar på motion om framtidens skola Förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen kommer att speciellt följa de 3 övergripande målen inom ramen för sitt uppföljningsansvar. (där skolan är ett av de 3 målen) 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Ärendebeskrivning En motion om framtidens skola i Säter lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Motionärernas förslag: • Ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda varför resultaten i Säters skolor inte står sig i jämförelse med andra Dalakommuner? • Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan med tydliga mål för att öka resultaten som sedan kan tas av kommunfullmäktige. Handläggning: Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-16 remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-03-10 uppdra till kommunchefen ta fram redan genomförda analyser av resultaten. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-04-21 informerade tf förvaltningschef Per Wikström om förutsättningarna för genomförande av analyser i verksamheten. Därefter redovisas genomförda granskningar, analyser och resultat samt utvecklingsområden och förslag till åtgärder till utvecklingsinsatser. Vidare informerades om det påbörjade utvecklingsarbete som inletts med SKL, PRIO - Planering, Resultat, Initiativ och Organisation. Vid dagens sammanträde 2015-06-09 informerade representanter från Borlänge kommun om PRIO-arbetet i Borlängekommun. Information: Vid sammanträdet lämnar förvaltningschef Ulf Månsson en sammanställning av de insatser som görs och planeras inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Yrkande: Tommy Andersson (M) med instämande av Lotta Bergstrand (FP) yrkar bifall till motionen. Abbe Ronsten (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag att motionen är besvarad. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 11 forts Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets förslag. __________ Reservation: Tommy Andersson (M) och Lotta Bergstrand (FP) reserverar sig mot beslutet. Justerande sign Utdragsbestyrkande Motion till kommunfullmäktige i Säter 2015-02-16 Framtidens skola i Säter Vi föreslår Kommunfullmäktige Att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda varför resultaten i Säters skolor inte står sig i jämförelse med andra Dalakommuner? Att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan med tydliga för att öka resultaten som sedan kan tas av Kommunfullmäktige. För Moderaterna För Folkpartiet För Kristdemokraterna Tommy Andersson Lotta Bergstrand Daniel Ericgörs SÄTERS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Bun § 79 Bun § 79 Sammanträdesdatum Blad 2015-08-13 5 dnr: Bun2015/0156 Svar på motion om framtidens skola Svar på motion om framtidens skola Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom redovisad sammanställning av de insatser som görs och planeras inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde, att överlämna till Kommunstyrelsens sammanträde 2015-09-01. Ärendebeskrivning En motion om framtidens skola i Säter lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Motionärernas förslag: Ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda varför resultaten i Säters skolor inte står sig i jämförelse med andra Dalakommuner. Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan med tydliga mål för att öka resultaten som sedan kan tas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-16 remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-03-10 uppdra till kommunchefen ta fram redan genomförda analyser av resultaten. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-04-21 informerade tf. förvaltningschef Per Wikström om förutsättningarna för genomförande av analyser i verksamheten. Därefter redovisas genomförda granskningar, analyser och resultat samt utvecklingsområden och förslag till åtgärder till utvecklingsinsatser. Vidare informerades om det påbörjade utvecklingsarbete som inletts med SKL, PRIO - Planering, Resultat, Initiativ och Organisation. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-09 informerade representanter från Borlänge kommun om PRIO-arbetet i Borlängekommun. forts. Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Blad 2015-08-13 6 Forts. § 79 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade, 2015-06-09, 167 §, att det till kommunstyrelsens sammanträde sammanställs och redovisas de insatser som görs och planeras. Beslutsunderlag Beslut från Ks/au den 9 juni 2015, § 167 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande den 10 augusti 2015 __________ Delges Kommunstyrelsen Justerande sign Utdragsbestyrkande Dnr: BUN Handläggare Per Wikström Barn- och utbildningsnämndens yttrande, svar på motion om framtidens skola KS au, 2015-06-09, 167 § 1 Dnr: BUN Handläggare Per Wikström INNEHÅLL ÄRENDEBESKRIVNING................................................................................................................... 1 SAMMANFATTNING......................................................................................................................... 2 BAKGRUND ........................................................................................................................................ 2 INLEDNING ....................................................................................................................................... 3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS KVALITETSARBETE ........................................................................ 3 EXTERNA GRANSKNINGAR ....................................................................................................................... 5 PRIORITERADE UTVECKLINGSINSATSER ................................................................................. 6 1. 2. 3. CHEFSSTÖD/CHEFSUTVECKLINGSPROGRAM ................................................................................... 6 PRIO .............................................................................................................................................. 7 UTVECKLINGSSTÖD FRÅN SKOLVERKET ......................................................................................... 7 ÖVRIGA INSATSER SOM OCH PÅGÅR OCH/ELLER PLANERAS ............................................. 8 LÄSLYFTET OCH MATEMATIKLYFTET ....................................................................................................... 8 FORSKARCIRKEL FÖR FRITIDSHEMMENS PERSONAL .................................................................................. 8 LÅGSTADIESATSNINGEN ........................................................................................................................... 8 FÖRSKOLELYFTET OCH LÄRARLYFTET...................................................................................................... 9 STÖD FÖR SKOLLEDARE............................................................................................................................ 9 SKAPANDE SKOLA..................................................................................................................................... 9 LÄXHJÄLP, LOV- OCH SOMMARSKOLA ....................................................................................................... 9 VFU/ÖVNINGSSKOLOR ............................................................................................................................ 9 BEMANNINGSENHET .............................................................................................................................. 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER PERIODEN 2011-2014 ............................................ 10 FÖRSKOLAN............................................................................................................................................ 10 UTVECKLING AV MATEMATIKUNDERVISNINGEN .................................................................................... 11 LÄSA, SKRIVA SATSNING.......................................................................................................................... 12 UTVECKLING AV TEKNIKUNDERVISNINGEN VID KLOCKARSKOLAN ....................................................... 12 ENTREPRENÖRSKAP ............................................................................................................................... 12 MUSIKPROFIL VID KLOCKARSKOLAN ...................................................................................................... 12 SKAPANDE SKOLA................................................................................................................................... 13 LÄXHJÄLP, LOV- OCH SOMMARSKOLA ..................................................................................................... 13 PIM ........................................................................................................................................................ 13 ELEVDOKUMENTATION.......................................................................................................................... 13 BRUKARINFLYTANDE.............................................................................................................................. 13 FÖRSKOLELYFTET OCH LÄRARLYFTET.................................................................................................... 14 UTBILDNING FÖR LÄRARE KRING KUNSKAP OCH BEDÖMNING ............................................................... 14 STÖD FÖR SKOLLEDARE.......................................................................................................................... 15 FÖRSTELÄRARE....................................................................................................................................... 16 RIKTLINJER OM MAT OCH MÅLTIDER I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN ........................................................... 16 SAMVERKAN MED ANDRA NÄMNDER ...................................................................................................... 17 KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER ........................................................................................ 17 INTERNKONTROLL OCH DELEGATION .................................................................................................... 17 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ...................................................................................................... 18 UNGDOMSVERKSAMHET ......................................................................................................................... 18 1 Dnr: BUN Handläggare Per Wikström s1 Säters kommun Barn- och utbildningsnämnden Box 300 783 27 Säter Kommunstyrelsen Box 300 783 27 Säter Ärendebeskrivning En motion om framtidens skola i Säter lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Motionärernas förslag: − Ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda varför resultaten i Säters skolor inte står sig i jämförelse med andra Dalakommuner. − Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan med tydliga mål för att öka resultaten som sedan kan tas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-16 remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-03-10 uppdra till kommunchefen ta fram redan genomförda analyser av resultaten. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-04-21 informerade tf. förvaltningschef Per Wikström om förutsättningarna för genomförande av analyser i verksamheten. Därefter redovisas genomförda granskningar, analyser och resultat samt utvecklingsområden och förslag till åtgärder till utvecklingsinsatser. Vidare informerades om det påbörjade utvecklingsarbete som inletts med SKL, PRIO - Planering, Resultat, Initiativ och Organisation. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-09 informerade representanter från Borlänge kommun om PRIO-arbetet i Borlängekommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade, 2015-06-09, 167 §, att det till kommunstyrelsens sammanträde sammanställs och redovisas de insatser som görs och planeras. 1 s. 2 Sammanfattning Den 11 maj 2011 enades en politisk sammansatt grupp om att Säters kommun ska arbeta för att bli Dalarnas bästa skola 2014. Barn- och utbildningsnämnden beslutade fastställa en handlingsplan för att nå målet 2011-06-09, § 60. Trots hög ambitionsnivå har resultatutvecklingen inom grundskolan visat en negativ trend för perioden 2011-2014 (resultaten från läsåret 2014/2015 visar dock på en förbättring jämfört med föregående läsår). En motion om framtidens skola i Säter lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Motionärernas förslag: − Ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda varför resultaten i Säters skolor inte står sig i jämförelse med andra Dalakommuner. − Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan med tydliga mål för att öka resultaten som sedan kan tas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade, 2015-06-09, 167 §, att det till kommunstyrelsens sammanträde den 1 september sammanställs och redovisas insatser som görs och planeras inom barn och utbildningsnämndens verksamhet. I redovisningen beskrivs tre övergripande åtgärder som samtliga syftar till att säkra en stabil organisationsstruktur som långsiktigt ska verka för att förbättra elevernas studieresultat: 1. Ett lokalt ledarskapsprogram för kommunens chefer 2. Ett utvecklingsarbete kallat PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation). PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010, men även annan aktuell internationell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat samt 3. I samverkan med Skolverket genomföra en behovsanalys för att identifiera utvecklingsinsatser som leder till förbättrade kunskapsresultat och ökad likvärdighet vid kommunens grundskolor Utöver dessa tre utvecklingsinsatser redovisas ett urval av de åtgärder som genomförts under perioden 2011-2014 samt ytterligare åtgärder som planeras inför kommande år. Bakgrund Elsa Efraimsson Westman, Lars Evert Dahlberg och Tommy Andersson framförde år 2010 i en motion till Kommunfullmäktige (dnr: KA10-440) att barn- och utbildningsnämnden ska ta fram en handlingsplan och kostnader för att bli Dalarnas bästa skola 2014. Motionen remitterades till barn- och utbildningsnämnden som vid sitt sammanträde 2011-0324 (dnr: 11–000020) beslutade att bjuda in till ett blocköverskridande politiskt samråd i syfte att formulera en handlingsplan för att bli ”Dalarnas bästa skola 2014”. 2 s. 3 Den 11 maj 2011 enades en politisk sammansatt grupp bestående av Mats Nilsson (S), Nils Vinteus (C), Lars Evert Dahlberg kd, Per Östman (M), Elsa Efraimsson Westman (C), Göran Johansson (V) och Gunilla Risberg (Mp) om att Säters kommun ska arbeta för att bli Dalarnas bästa skola 2014. Gruppen enades också om att man ska mäta resultatet mot Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser. Gruppen gav barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att kunna nå målet att bli Dalarnas bästa skola 2014. Barn- och utbildningsnämnden beslutade fastställa planen 201106-09, § 60. Inledning Trots hög ambitionsnivå har resultatutvecklingen inom grundskolan visat en negativ trend för perioden 2011-2014. Resultaten från läsåret 2014/2015 visar dock på en förbättring jämfört med föregående läsår. För årskurs 6 har meritvärdet 2015 totalt för kommunen ökat med 17,8 meritpoäng och för skolår 9 med 9,9 meritpoäng. Även andelen behöriga att söka till gymnasiet har ökat. Tabell 1, meritvärde skolår 6, 2014-2015. Källa: Säters kommun (2015), Skolverket (2014) Skola Enbacka skola Kungsgårdsskolan Stora Skedvi skola Total 2014 206,1 199,7 205,0 203,1 2015 220,6 218,9 225,5 220,9 Utveckling 14,5 19,2 20,5 17,8 Tabell 2. Meritvärde skolår 9, 2011-2015. Källa: Säters kommun (2015) Skolverket 2011-2014 Skola Klockarskolan, årskurs 9 2011 210,9 2012 2013 210,3 200,4 2014 198,4 (203,9) 1 2015 213,8 2 Tabell 3. Andel behöriga (%) till gymnasieprogram, skolår 9. Källa: Säters kommun (2015), Skolverket 2011-2014 2015 2014 2013 2012 2011 Andel behöriga Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskaps- program i % 81,1 76,0 80,0 91,7 88,1 Andel behöriga Estetiskt program i % Andel behöriga Naturvetenskapligt och tekniskt program i % Andel behöriga Yrkesprogram i % Andel ej behöriga elever i% 84,4 81,0 84,7 93,8 89,0 84,4 76,0 83,5 92,7 85,3 84,4 83,0 84,7 93,8 90,8 15,6 17,0 15,3 6,2 9,2 Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden har utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som kontinuerligt följer upp och mäter måluppfyllelsen under året. Utgångspunkten för nämndens målsättningar är analys av föregående års resultat, resultat som samlas in från enheterna och den nationella statistiken. Nämndens målsättningar förhåller sig till kommunens övergripande mål. Målsättningarna är satta för att harmoniera med skollagen och läroplanerna så att dessa inte konkurrerar med varandra i skolledarnas 1 År 2014 ändrade Skolverket sättet att beräkna meritvärdet. Från att tidigare ha utgått från 16 grundskoleämnen lade man år 2014 till ett sjuttonde ämne, moderna språk. Värdet inom parantes är meritvärde baserat på 17 ämnen. 2 Meritvärdet baserat på 17 ämnen. 3 s. 4 uppdrag. Resultatet från kvalitetsarbetet i relation till nämndens målsättningar ligger till grund för beslut om budget och verksamhetsplan med prioriterade områden. Kvalitet inom förskole- och skolverksamhet går inte att mäta med enskilda mått och kräver långsiktighet och uthållighet för att vara framgångsrikt. För att få en mer heltäckande bild måste fakta och bedömningar från flera olika områden vägas samman. Följande metoder är exempel som används som underlag för att ta ställning till måluppfyllelsen: − Brukarenkäter riktade till föräldrar och elever − SKL´s undersökning Kommunernas Kvalitet i Korthet, KKiK − Förvaltningsledningens verksamhetsbesök − Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsbesök − Nationella prov − Betyg (skolår 6-9) − Läsdiagnoser − Uppföljning av nationella mål i skolår 3 − Personalens kompetens och utbildningsnivå − Personalenkät gällande arbetsmiljö − Personalens självvärdering av måluppfyllelse − Externa granskningar (Skolinspektionen, Komrev, Kvalitetsnätverk Bergslagen - SKL) − Nämndens klagomålshantering − Kvalitetssystemet Qualis för Dahlander kunskapscentrum och Kulturskola, Läs mer om Qualis [länk]. Kvalitetsarbetets moment sammanfattas i nedanstående årscykel (Momenten inom ramen för Qualis redovisas inte). Figur 1. Årscykel, barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete 4 s. 5 Resultaten från ovanstående årscykel integreras i kommunens ekonomiska process genom att resultaten kopplas samman med budgetprocessen enligt följande moment: Resultaten sammanställs efter läsårets slut. I december samlas skolledarna för att analysera resultaten och identifiera utvecklingsområden. Efter denna analys träffas barn- och utbildningsnämndens ledamöter för att göra en politisk analys av resultaten och definiera vilka områden man vill utveckla. Resultatet av analysen ligger till grund för nya verksamhetsmål till budgetberedning under januari – februari månad. Processen med att integrera kvalitetsarbetet med budgetarbetet åskådliggörs i nedanstående årscykel: Figur 2. Årscykel budgetprocess Externa granskningar Under perioden 2011-2014 har barn- och utbildningsnämndens arbete granskats av bl.a. Skolinspektionen och kommunrevisionen. Under 2013 genomfördes en skolinspektion av all verksamhet från förskola till vuxenutbildning. Sammanfattningsvis visade tillsynen att det fanns brister när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet (Skolinspektionens beslut Dnr 43-2013:277). Inspektionen avslutades 2014-12-11 där inspektionen i sitt beslut skriver: ”Skolinspektionen bedömer att Säters kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheterna har avhjälpts”. Under 2013 genomförde KPMG 3, på uppdrag av kommunens revisorer, en granskning ”Betygsnivå och måluppfyllelse inom grundskolan” (dnr 13–000017). KPMG skriver i sin sammanfattning av granskningen: KPMG är ett internationellt revisions- och rådgivningsföretag som anlitats av kommunrevisorerna i Säters kommun. 3 5 s. 6 ”Vi ser idag ingenting att anmärka på styrning, ledning och kontroll av nämndens arbete med mål och resultat för en god kvalitet i skolan. Vår bedömning är att formerna för styrning, ledning och kontroll av grundskolans verksamhet stödjer ett effektivt utvecklingsarbete avseende måluppfyllelse och förbättrad betygsnivå… Vår bedömning är att den tydliga styrningen har gett förutsättningarna för rektorsgruppen att arbeta långsiktigt mot tydliga och gemensamma mål. Under 2013 genomförde KPMG, på uppdrag av kommunrevisorerna också en granskning av ledning och styrning av förskoleverksamheten (dnr 13-000153). KPMG skriver: ”Sammanfattningsvis kan konstateras att vi idag inte ser någonting att anmärka på styrning, ledning och kontroll av nämndens arbete med mål och resultat får en god kvalitet i förskolan. Vår bedömning är att formerna får styrning, ledning och kontroll av fårskolans verksamhet stödjer ett effektivt utvecklingsarbete avseende måluppfyllelse och god kvalitet”. Den senaste externa granskningen är även den genomförd av KPMG, på uppdrag av kommunrevisionen. Granskningen som genomfördes 2015 har gällt grundskolans ledningsfunktion. Sammanfattningsvis pekar revisorerna på följande utvecklingsområden: − ”Huvudmannen måste fortsätta sitt arbete med att stärka rektors roll och följa upp resultaten av detsamma så att rektor har förutsättningar att i enlighet med skollagen leda det pedagogiska arbetet på skolenheten och verka för att utbildningen utvecklas. − Huvudmannen bör göra en översyn av administrativa rutiner och av serviceorganisationen med syfte att effektivisera verksamheten och frigöra tid för rektor.” Prioriterade utvecklingsinsatser Inom ramen för barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete har nämnden bl.a. identifierat behov av att säkra en stabil organisationsstruktur som långsiktigt ska verka för att förbättra elevernas studieresultat. Inom ramen för detta ligger att skapa bättre förutsättningar för skolledarna att kunna utöva ett tydligare ledarskap för den pedagogiska utvecklingen på förskolorna och skolorna, behov av att skapa bättre förutsättningar för lärare att utöva kollegialt lärande, samt koppla utvecklingsinsatser till beprövad forskning. Analyserna har lett fram till tre prioriterade utvecklingsinsatser inför kommande år. 1. Chefsstöd/chefsutvecklingsprogram Under 2015-2016 kommer en utbildning av kommunens chefer att genomföras. Syftet med utbildningen är att stärka och utveckla medveten förmåga att nå önskade resultat. Programmet ska bidra till ett för verksamheten som helhet hållbart arbetssätt som, stärker verksamhetens förmåga till anpassning och utveckling av kommunens tjänster och erbjudanden baserat på nuvarande och förändrade/nya behov, gör det möjligt för en enskilde medarbetaren att se sitt eget bidrag till det gemensamma resultatet baserat på en gemensam förståelse för behov, förväntningar och uppdrag, samt främjar hälsa, skapar involvering, delaktighet och fokus på en ständig utveckling av de förutsättningar som krävs för att individer, grupper och avdelningar ska nå goda resultat. Mål är att deltagarna efter programmet i sin roll som ledare ska ha: - stärkt sin förmåga att genom dialog skapa samsyn kring gemensamma uppdrag, 6 s. 7 - fördjupat sin kunskap om gruppdynamik och utvecklingsprocesser och skapandet av effektiva team, ökat sin kunskap om och förståelse för mänskliga arbetsrelaterade basbehov och dess påverkan på beteende och prestation, stärkt och utvecklat sin förmåga och färdigheter att som chef och ledare skapa förutsättningar för en strukturerad och utvecklande dialog. 2. PRIO Under våren 2015 har ett utvecklingsarbete kallat PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation) inletts. PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010, men även annan aktuell internationell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker: − Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare − Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. PRIO skapar förutsättningar för lärare och skolledare att själva på ett strukturerat sätt förändra och utveckla sitt sätt att arbeta. Det påverkar inte direkt hur enskilda lärare undervisar, utan är snarare gemensamma arbetssätt för att utveckla det pedagogiska arbetet på skolan som helhet. Förändringsarbetet, som bygger på samma principer som bland annat Toyota lanserat i bilindustrin, har fokus på att skapa förutsättningar för mer lärande men också strukturerad organisation. Skolan själv är ansvarig och drivande. Barn- och utbildningsnämnden har skapat förutsättningar för att kunna anställa två förändringsledare på 50 % tjänst vardera. Under läsåret 2015/2016 genomförs arbetet vid Kungsgårdsskolan och Klockarskolan. Under läsåret 2016/2017 vid Enbacka och Stora Skedvi skolor. 3. Utvecklingsstöd från Skolverket Skolverket har fått regeringens uppdrag att i dialog med huvudmän genomföra insatser i syfte att stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Säters kommun har under våren 2015, tillsammans med ett tiotal andra kommuner, ingått i dessa dialogmöten om skolutveckling. I samband med dialogen har kommunerna erbjudits fortsatt stöd i arbetet med en behovsanalys för att identifiera utvecklingsinsatser som leder till förbättrade kunskapsresultat och ökad likvärdighet vid kommunens grundskolor. Säters kommun har tackat ja till erbjudandet. Under september månad kommer en behovsanalys att genomföras. Analysen utgör grunden för en eventuell överenskommelse med Skolverket om utvecklingsinsatser i skolorna under 2015-2016. 7 s. 8 Övriga insatser som och pågår och/eller planeras Utöver de tre ovan redovisade utvecklingsinsatserna pågår eller planeras fortsatt utveckling inom nedanstående områden. Nedan redovisas insatser som redan initierats och åtgärder som planeras. Vissa av insatserna är direkt riktade för att stödja skolledarna andra där utvecklingsinsatsen har fokus på pedagogisk utveckling på lärar-/klassrumsnivå. Läslyftet och Matematiklyftet Säters kommun har beviljats statsbidrag för att medverka i Läslyftet motsvarande 10 % lärartjänst som ska handleda mellan 6 och 10 lärare. Läslyftet är en fortbildning i språk-, läsoch skrivdidaktik. Läslyftet riktar sig framför allt till lärare, men även till förskollärare i förskoleklass. Personal i skolbibliotek kan också medverka i fortbildningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare. Fortbildningen syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet pågår 2015-2018. Inom Läslyftet erbjuds utbildning/stöd för rektorer. Berörd rektor i Säter deltar i denna utbildning. Under läsåret 2015/2016 fortsätter också arbetet med Matematiklyftet. Deltagande lärare arbetar med ett didaktiskt stödmaterial som är tillgängligt på Skolverkets webbplats, på lärportalen för matematik. Stödmaterialet presenteras i form av moduler och innehåller texter, filmer, diskussionsfrågor och förslag på aktiviteter. Utgångspunkterna är läro-, kurs- och ämnesplaner. Materialet bygger på forskning om lärande i matematik och på analyser av svenska elevers resultat i nationella och internationella undersökningar. Hur fortbildningen är upplagd beskrivs också på lärportalen. Forskarcirkel för fritidshemmens personal Under läsåret 2015/2016 genomförs i samverkan med Högskolan Dalarna en kompetensutvecklingsinsats gällande elva av kommunens fritidspedagoger i form av en forskningscirkel på 7,5 hp. Syftet med forskningscirkeln är att de studerande ska utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta med utvecklingsprocesser i skolan. Kursens huvudfokus är att utveckla fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete och därigenom bedriva skolutveckling. Varje deltagare förväntas göra en mindre undersökning i den egna verksamheten under kursens gång. Lågstadiesatsningen Från hösten 2015 kan statsbidrag för det s.k. lågstadielyftet sökas. Barn- och utbildningsnämnden har för avsikt att söka bidraget. Den preliminöra bidragsramen är 2 153 736 kr. Lågstadiesatsningen syftar till att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev. Statsbidraget ska gå till kostnader för att: − minska klass- eller gruppstorleken, − utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive speciallärare i förhållande till antalet elever, 8 s. 9 − utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning, eller − på annat sätt utöka den tid som lärarna kan ägna åt eleverna. Förskolelyftet och Lärarlyftet Barn- och utbildningsnämnden fortsätter sin satsning på att möjliggöra för lärare att vidareutbilda sig inom Förskolelyftet och Lärarlyftet. Nämnden avsätter 100 kkr. i 2016 års budget för Förskolelyftet och 250 kkr. för Lärarlyftet. Stöd för skolledare Under 2016 kommer fyra av förvaltningens skolledare att delta i rektorsprogrammet. Rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning erbjuds fortbildning inom Rektorslyftet. Rektorerna erbjuds även fortsättningsvis vid behov handledning. Handledningen är individanpassad och beställs i samråd mellan förvaltningschef och berörd rektor. Skapande skola Kulturrådet har beviljat Säters kommun ytterligare 250 kkr. för läsåret 2015/2016. Bidraget för Skapande skola skapar förutsättningar till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt kommer att kunna integreras i årskurs 1–9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan, samt ökat den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar. Läxhjälp, Lov- och sommarskola Säters kommun har beviljats statsbidrag för fortsatt stöd till elever i form av läxhjälp under läsåret 2015/2016. Sommarskola genomförs under sommaren 2015 och lovskola planeras för höstlovet 2015. VFU/övningsskolor Barn- och utbildningsförvaltningen avser att anmäla intresse för att utöka den verksamhetsförlagda utbildningen vid grundlärarprogrammet, Högskolan Dalarna. Utvalda partnerskolor (övningsskolor) bedrivs inom grundlärarprogrammet. Detta gäller alla studenter och innebär att all verksamhetsförlagd utbildning (VFU) görs vid särskilt utvalda skolor i PUD 4-regionen. På detta sätt kommer Säter att vara en del i utbildningen av framtidens lärare. Ca 10-15 studenter placeras på varje skola som antas på hösten och ytterligare 10-15 studenten som PUD är Högskolan Dalarnas Regionala utvecklingscentrum (RUC). Ett 30-tal kommuner och skolhuvudmän är anslutna till PUD. Förutom att vara en viktig utvecklingskraft för skola och lärarutbildning i regionen finns även ett betydelsefullt nätverk med andra lärosäten och Regionala utvecklingscentra. 4 9 s. 10 antas på våren. Det innebär att en partnerskola kommer att ha ca 20-30 studenter i utbildning under ca fyra år. Målsättningen är att skolan och högskolan i regionen gemensamt utvecklar och bedriver en utbildning så att kommande studenter, oavsett var de bor, aktivt väljer Högskolan Dalarnas lärarutbildningar. Ett deltagande i denna satsning antas också komma att underlätta framtida rekrytering av lärare till Säter kommuns skolor. Vid en skola som antas som övningsskola erbjuds personalen handledarutbildning i form av en högskolekurs om 7,5 hp som förutom handledarskap behandlar lärarutbildningens mål, innehåll och arbetsformer. Skolans lärare kommer också att erbjudas ett antal seminarier som tar upp den vetenskapliga grunden och den senaste forskningen inom ämnesområdet. På så vis får lärare möjlighet att sätta sig in i och reflektera över relationen mellan den vetenskapliga grunden och den egna beprövande erfarenheten. Under utbildningstiden har sedan lärarna möjlighet att följa lärarstudenternas utveckling mot examensmålen samtidigt som den egna undervisningen hela tiden är föremål för reflektion och utveckling. Bemanningsenhet En central bemanningsenhet planeras i kommunen. En central bemanningsenhet bedöms kunna effektivisera vikarieanskaffningen till förskola och skola. En preliminär beräkning visar att förskole- och skolassistenterna avsätter ca 40 % av sin arbetstid till vikarieanskaffning. Detta motsvarer drygt två heltidstjänster. En central bemanningsenhet skulle kunna effektivisera vikarieanskaffningen men kräver att barn- och utbildningsnämnden bidrar med motsvarande en heltidstjänst för att bemanna enheten. Detta skulle då frigöra skolassistentresurs motsvarande drygt en heltidstjänst för förskolan och skolan. Förändringen innebär att det administrativa stödet till skolledarna måste organiseras om. Åtgärder som genomförts under perioden 2011-2014 Såväl barn- och utbildningsnämnden som de enskilda förskolorna/skolorna, rektorer och lärare har under perioden 2011-2014 genomfört ett flertal förändringar och utvecklingsinsatser i syfte att eleverna ska få förutsättningar för att förbättra sina studieresultat. Nedan redovisas exempel på insatser som genomförts sedan 2011. Förskolan TRAS Inom förskolan arbetar man med ett material kallat TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling). TRAS är ett observationsmaterial utvecklat för att användas i förskoleverksamheten, i syfte att fånga upp barn i riskzonen för utveckling av läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att det ska vara ett verktyg för att öka kompetensen bland pedagoger i förskolan, i form av observation och förståelse av hur barn utvecklar sitt språk. 10 s. 11 TRAS-materialets syfte ligger i linje med Lpfö98 5, där verksamhetens måluppfyllelse och inte det enskilda barnet ska utvärderas. Denna utvärdering görs för att se om målet med förskolans verksamhet har uppnåtts. Det är viktigt att synliggöra barnets utveckling och lärandeprocesser, med avsikt att se hur en verksamhet når de uppsatta målen. Specialpedagoger Inom förskolan finns två specialpedagoger anställda. Specialpedagogernas uppgift är att stödja och underlätta för förskolechef att kunna ansvara och säkerställa att förskoleenhetens pedagogiska verksamhet anpassas till alla barns behov. Detta görs på uppdrag från förskolechef genom såväl generella som riktade handledande och kompetensutvecklande insatser. I uppdraget ingår kartläggning av enskilda barns behov av tillfälligt eller varaktigt stöd, genomförande av detta samt samarbete med andra stödfunktioner inom kommun och landsting. Specialpedagog i förskolan arbetar med utgångspunkt i ett helhetsperspektiv. En strävan är att det särskilda stödet utformas så att hela förskolan som utvecklings- och lärandemiljö blir en del av den specialpedagogiska insatsen. Specialpedagogerna arbetar även med förebyggande insatser för att säkerställa och stärka alla barns möjligheter till positiv utveckling och lärande. Tal-, språk- och hörselpedagog Inom förskolan finns tal, språk- och hörselpedagog som gör utredningar som ligger till grund för remiss till logoped. Basutredningar och kartläggningar har i sin tur lett till olika insatser; handledning till pedagogerna, riktade insatser till elever med läs- och skrivsvårigheter t.ex. kompensatoriska datahjälpmedel, tal och språkträning, tillsättande av elevassistent, mottagande i särskola. Utveckling av matematikundervisningen Arbetet med att utveckla matematikundervisningen har skett inom ramen för två större utvecklingsinsatser. Den ena insatsen genomfördes fram till 2011 med stöd av ett statsbidrag omfattande 510 kkr för att utveckla matematikundervisningen. Kommunens matematikutvecklare ledde studiecirklar och tillsammans med pedagoger arbetat för att utveckla undervisningen och alternativa material och metoder. Den andra insatsen är Matematiklyftet. Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet. Samtliga lärare som undervisar i matematik (ca 50 lärare) har under läsåret deltagit i den statliga satsningen. Inom ramen för Matematiklyftet deltog samtliga berörda rektorer i utbildningen. Under läsåret 2013-2014 erhöll nämnden statsbidrag, ca 513 kkr, för matematikhandledare och matematiklärare som deltagit i Matematiklyftet. 5 Lpfö98, Läroplan för förskolan 11 s. 12 Läsa, skriva satsning Under perioden 2009-2012 genomfördes en utbildningsinsats riktad till grundskolans lärare i syfte att stärka elevernas basfärdigheter gällande läsa och skriva. Målet med satsningen har varit att öka elevernas läsförståelse. Kommunen erhöll statsbidrag på ca 1 400 kkr för denna satsning. Utveckling av teknikundervisningen vid Klockarskolan I syfte att utveckla och stimulera elevernas nyfikenhet för teknik och göra teknikundervisningen bättre på Klockarskolan har man fått beviljat medel från Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond omfattande ca 260 kkr. Medlen har använts till att utbilda behöriga lärare i teknik och knyta ihop undervisningen utifrån NTA 6- teman som eleverna arbetar med i de yngre åldrarna. Att utveckla elevernas intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt. Att anpassa skolans teknikundervisning efter läroplanens riktlinjer med införande av ett centralt innehåll och att försöka skapa en likvärdig undervisning för alla elever. Man har också byggt upp en tekniksal där all skolans teknikundervisning kan ske. Salen består av två intilliggande klassrum, där eleverna i det ena jobbar med digitala hjälpmedel och är utrustad med vanliga bänkar för teoretiskt arbete. Det andra klassrummet har utrustats med arbetsbänkar och verktyg för de praktiska moment som är tänkt att ingå i teknikämnet. Entreprenörskap Lärare vid Klockarskolan samt personal från fritidshemmen har under 2013-2014 deltagit i Skolverkets kurs Entreprenöriellt lärande. Kursen har syftat till att kursdeltagarna utvecklar kunskaper om entreprenörskap som förhållningssätt och perspektiv på lärande. Kursen har även syftat till att ge verktyg för att utveckla skolkultur och skolstrukturer mot ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Kursen har kännetecknats av reflektion och växelverkan mellan teoretiska perspektiv och praktiken som kursdeltagarna är verksamma inom. Lärarna har därefter lett utvecklingsprojekt på skolan och vid fritidshemmen. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod, att ta risker. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Musikprofil vid Klockarskolan På Klockarskolan har musikintresserade elever från år 2011 möjlighet att välja en musikprofil. Där får eleverna möjlighet att fördjupa sig i musik under sina tre år på högstadiet. Musikprofilen är ett samarbete med Kulturskolan och ligger inom ramen för Elevens val NTA: Naturvetenskap och teknik för alla. Modellen för skolutveckling är främst inriktad på biologi, fysik, kemi, teknik och matematik, men erfarenheter visar på spridningseffekter även till andra ämnen. NTAkonceptet innehåller metoder för lokalt utvecklingsarbete och vilar på fem grundpelare för skolutveckling och lärande i naturvetenskap och teknik 6 12 s. 13 och Skolans val. Eleverna har även tillgång till Kulturskolans övriga verksamhet som orkestrar/ensembler/rockband och lokaler för eget övande. Skapande skola Kulturskolan i Säter har sedan 2011 av Kulturrådet beviljat bidrag omfattande ca 250 kkr. per år för att genomföra Skapande skola. Bidraget för Skapande skola har medverkat till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt kunnat integreras i årskurs 1–9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan, samt ökat den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökat. Läxhjälp, Lov- och Sommarskola Barn- och utbildningsnämnden har ansökt och beviljats statsbidrag år 2014 och 2015 som möjliggjort stöd för läxhjälp. Sommarskola har genomförts varje år sedan 2011. Sommarskolan har i första hand vänt sig till elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen och genomförts under de två första veckorna under sommarlovet. Sommarskolan riktar sig primärt till elever i årskurserna 6-9 i grundskolan och gymnasieskolans yrkesprogram. Från 2014 finns förutsättningar att genomföra även s.k. lovskola (sport-, påsk- och höstlov). Lovskola har genomförts vid Klockarskolan. PIM För att öka lärares kompetens i att använda Informations- och kommunikationsteknik (IKT) både i undervisningen och för sina administrativa arbetsuppgifter har barn- och utbildningsnämnden låtit personalen genomgå utbildningen PIM. PIM är en förkortning för Praktisk It och Mediekompetens och startades av Myndigheten för Skolutveckling, numera Skolverket, efter direktiv från Regeringen. PIM är ett webbaserat studiematerial bestående av tio handledningar som använts enskilt eller i arbetslag för att utveckla kompetens inom IT. Deltagarna har sedan examineras i fem olika steg. Elevdokumentation För att öka elevernas måluppfyllelse och bättre kunna stödja elevernas utveckling dokumenteras elevernas utveckling och måluppfyllelse skriftligt i en databas. Dokumentationen som utgör varje termins skriftliga omdömen skickas hem till föräldrarna och används som underlag inför utvecklingssamtalet. Genom att få del av dokumentationen skapas förutsättningar för att föräldrarna ska få insyn i sitt/sina barns skolgång och därmed också bättre förutsättningar för inflytande och möjlighet att påverka. Brukarinflytande Från 2011 har skolorna vidareutvecklat kommunikationen med föräldrarna genom att införa en s.k. Familjewebb som gör det möjligt för föräldrarna att komma åt information som finns tillgänglig i ovan beskrivna databas och kommunicera med skolan via Internet. Syftet med att införa en familjewebb är att underlätta och förbättra skolans kontakt och informat- 13 s. 14 ionsutbytet med föräldrarna, öka föräldrarnas förutsättningar för delaktighet och insyn i sitt/sina barns lärande och skolgång. I syfte att ytterligare stödja föräldrars möjlighet till inflytande har barn- och utbildningsnämnden inrättat Brukarråd vid varje verksamhetsområde. Brukarråden ger föräldrarna möjlighet till dialog med skolledning och till insyn i verksamheten. Forum för inflytande för elever är bl.a. elevråd och klassråd. Inflytande utövas också inom ramen för IUP-processen 7 där elever och föräldrar ges inflytande över utbildningen genom utvecklingssamtalet. Förskolelyftet och Lärarlyftet Barn- och utbildningsnämnden har sedan 2010 avsatt medel varje år för Förskolelyftet (250 kkr.) och för Lärarlyftet (350 kkr.). Förskolelyftet syftar till att stärka såväl personalens kompetens som förskolans pedagogiska uppdrag och utgår från de förtydliganden och kompletteringar som gjorts i förskolans läroplan. Regeringens stora satsning Lärarlyftet påbörjades 2007. Lärarlyftet var från början en så kallad paraplybenämning och satsningen omfattade Lärarfortbildningen, VAL8 och Forskarskolorna. Den 1 januari 2012 påbörjades en ny satsning från regeringens sida som kallades för Lärarlyftet II. Denna satsning är dock inte en paraplybenämning på flera olika satsningar utan omfattar enbart lärarfortbildning för lärare. Ca 50 lärare i Säter har deltagit i utbildningar inom ramen för Lärarlyftet. Utbildning för lärare kring kunskap och bedömning Under 2012/2013 erbjöds samtliga lärare att delta i en processutbildning i syfte att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetensen. Syftet med utbildningen var att utveckla en mer likvärdig bedömning samt att ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla de kunskaper och förmågor som ska bedömas enligt kunskapskraven. Projektet hade även en tydlig koppling till utvecklingssamtal samt IUP med skriftliga omdömen. Projektet innebar att personalen arbetade med att implementera den nya läroplanen, Lgr 11, i praktiken. I projektet varvades föreläsningar med eget arbete, diskussioner och handledning. Under läsåret 2014/2015 har ett flertal lärare och skolledare gått en via Skolverket webbaserad kurs i bedömning och betygssättning. Kursen har varit uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som deltagarna genomfört i sin praktik. Genom kursen har deltagarna fått kunskap om och möjlighet att reflektera kring hur man använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Deltagarna har fått redskap att använda bedömning såväl för elevens lärande som för sin egen utveckling. Deltagarna har under kursen fått resonera om hur man kan väga samman elevers kunskaper till betyg på ett tillförlitligt sätt. I detta har ingått att man sambedömt nationella prov. IUP-processen innehåller den pedagogiska planeringen, den individuella utvecklingsplanen, utvecklingssamtalet och de skriftliga omdömena kring elevens utveckling och lärande. 7 Vidareutbildning av lärare (VAL) VAL-projektet vänder sig till personer som är verksam som lärare eller förskollärare men saknar examen. Inom VAL-projektet kan man bli antagen till ett program och komplettera sina tidigare studier för att få en examen för skola eller förskola. 8 14 s. 15 Stöd för skolledare Rektorsprogrammet och Rektorslyftet Barn- och utbildningsnämnden erbjuder nytillträdande rektorer att gå rektorsprogrammet. Sedan 2010 krävs att varje huvudman ser till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning. Utbildningen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen. Rektorsprogrammet är obligatoriskt för rektorer som inte tidigare genomgått en befattningsutbildning. Samtliga rektorer i Säter har gått rektorsprogrammet eller befinner sig i utbildningen. Rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning erbjuds fortbildning inom Rektorslyftet. Rektorslyftet som startade hösten 2011 är utformat för att utveckla rektors initiativ och förmåga att driva frågor som har betydelse för elevernas resultat via sitt pedagogiska ledarskap. Fortbildningen fördjupar relevanta delar av nuvarande befattningsutbildning, rektorsprogrammet. Under utbildningen får rektor möjligheter att på ett kvalificerat sätt fördjupa sitt kunnande och sin förmåga att analysera skolans verksamhetskvalitet, kartlägga och beskriva lärmiljöer och undervisningsprocesser, använda redskap och metoder för resultatanalys, tolkning och dokumentation, använda metoder för återkoppling och kommunikation, använda modeller/metoder/ perspektiv på olika former av organisatoriskt lärande, eller använda modeller för hur rektor kan styra, leda och stödja förändringsprocesser av betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Introduktionsutbildning för framtida ledare I syfte att säkra framtida rekrytering av skolledare erbjuds introduktionsutbildning för framtida ledare inom förskola och skola. Utbildningen är en högskoleutbildning på 5 högskolepoäng för den som vill bli ledare inom förskola eller skola. Utbildningen ger en inblick i hur det är att vara skolledare och en bas för att överväga en eventuell karriär som skolledare. Utbildningen genomförs av högskolan Dalarna i samarbete med rektorsprogrammet. Inför 2016 är två personer anmälda till utbildningen. Handledning till skolledare Skoledarna erbjuds vid behov handledning. Handledningen är individanpassad och beställs i samråd mellan förvaltningschef och berörd skolledare. Utbildning i skoljuridik I syfte att stärka skolledarna i att hantera den skärpning av skollagen som skedde i samband med den nya skolagen som trädde i kraft 2011 skapade barn- och utbildningsnämnden förutsättningar för att åtta skolledare under 2011 kunde delta i kursen Skoljuridik (5 hp). Kursen genomfördes i samverkan med Högskolan Dalarna och Örebro universitet. 15 s. 16 Förstelärare Säters kommun har tilldelats en statsbidragsram som gör det möjligt att anställa 15 förstelärare 2015/2016 och ytterligare en tjänst 2016/2017, alltså totalt 16 tjänster. Barn- och utbildningsnämnden har valt att använda hela statsbidraget för denna satsning (ca 530 kkr.). Karriärtjänster för lärare syftar till att förbättra elevernas måluppfyllelse och att höja läraryrkets status och attraktionskraft. Förstelärarens arbetsuppgifter är ofta knutna till ett särskilt undervisningsämne som matematik, svenska, engelska, teknik och naturorienterade ämnen i kombinationen med olika utvecklingsuppdrag. Dessa olika utvecklingsuppdrag har ofta koppling till de behov som huvudmannen har identifierat, och bestäms till övervägande del utifrån den egna skolans behov, samt av lärarens specifika kompetenser. Utvecklingsuppdrag på den egna skolan kan bland annat bestå av arbete med kollegialt lärande, språkutveckling samt informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Det kan också handla om arbetslagsutveckling eller arbete med systematiskt kvalitetsarbete. Vidare kan förstelärare ha uppdrag som består av att handleda kollegor med coaching, lärande samtal och arbete med lärares ledarskap i klassrummet. Uppdraget kan också innefatta att förbereda och genomföra olika pedagogiska forum. Ytterligare ett exempel på arbetsuppgifter är att förstelärare genomför klassrumsobservationer och tillsammans med lärarna utvärderar och följer upp undervisningen genom pedagogiska diskussioner. Under läsåret 2014/2015 hr förstelärare lett processer kring att utveckla och samordna bedömarförmåga bland lärarna i kommunen. Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Sedan år 2011 har barn- och utbildningsnämnden genomfört en satsning på skolmaten inom ramen för konceptet. ”Stjärnrestaurang”. Barn- och utbildningsnämnden har också beslutat om riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan (BUN 2015-05-21, 65 §). Barn tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Bra mat i förskolan betyder att all mat som serveras smakar gott, är näringsriktig och kan ätas i en trevlig miljö. Förskolan har enligt läroplanen uppdraget att lägga en grund för barnens livslånga lärande. Mätta barn som får bra mat regelbundet lär sig lättare. Skollunchen ska ges förutsättningar att vara en av dagens höjdpunkter. Eleverna ska känna mat-glädje och må bra av maten. Måltiderna i skolan ger alla elever möjlighet till bra matvanor och är en viktig del av folkhälsoarbetet. Därför är en satsning på bra mat dessutom en satsning på hela verksamheten. Elever som äter skollunch har bättre förutsättningar att lära och genom att integrera måltiden i verksamheten kan den bland annat användas som ett pedagogiskt verktyg. Ett av målen i grundskolans läroplan är att ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. 16 s. 17 Samverkan med andra nämnder Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har sedan 2011 vidareutvecklat samverkansavtalet mellan de båda nämnderna som reglerar hur samverkan ska ske i frågor kring barn och unga som riskerar att fara illa. Syftet med en samverkan är att kvalitén i arbetet med barn och ungdom skall bli bättre och att de tillgängliga resurserna samordnas och används på ett så effektivt sätt som möjligt och att insatser sker så tidigt som möjligt i förhållande till problemområde. Barn- och utbildningsnämnden har också utvecklat en samverkansform tillsammans med samhällbyggnadsnämnden. Syftet är att dels samordna pågående nybyggnationer, dels hantera frågor om servicefunktion gällande fastighetsskötsel, vaktmästeri och lokalvård. Barnoch utbildningsnämndens och samhällsbyggnadsnämndens ordförande träffas tillsammans med förvaltningscheferna och respektive förvaltnings fastighetsplanerare ca en gång per månad. Från läsåret 2014/2015 har också en fastighetssamordnare anställts vid barn- och utbildningsförvaltningen. Förutom att samordna pågående byggprocesser har samordnaren som uppgift att stödja rektorerna i frågor som gäller fastighetsskötsel, vaktmästeri och lokalvård. Konventionen om barnets rättigheter Sedan 2011 har styrgruppen för Vilja Våga Vara Ung i Säter, på uppdrag av kommunfullmäktige, vidareutvecklat processen med att implementera konventionen om barnets rättigheter. Arbetet har skett i samverkan med kommunens folkhälsoplanerare. Arbetet inleddes med en inspirationsföreläsning för kommunfullmäktige, därefter utbildning för förtroendevalda, förvaltningschefer och skolledare. Därefter genomfördes utbildning för personal inom förskola och skola. Elevråden på kommunens skolor har fått information om konventionen och foldern ”Jag vill säga något” från Barnombudsmannen har delats ut till alla barn 5-16 år i kommunen. Ungdomsråd har startat. Sedan 2012 har ett tiotal ungdomar årligen utbildats i konventionen om barnets rättigheter. Efter utbildningstiden har ungdomarna i uppdrag att hålla i en utbildning för samtliga elever i åk 5 för att delge sina kunskaper. Eleverna i åk 5 genomför i sin tur en dag för femåringarna i förskolan för att sprida budskapet ytterligare. Internkontroll och delegation Barn- och utbildningsnämnden fortsätter kontinuerligt att utveckla arbetet med internkontroll. Ett av syftena med internkontrollen är att stödja rektorerna med att komma ihåg vissa väsentliga arbetsuppgifter och beslut. Genom interkontrollen samordnas och påminns rektorerna om när vissa beslut ska fattas och när vissa arbetsuppgifter ska genomföras. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en delegationsordning. Ett av syftena med delegation är skapa en effektivare förvaltning genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Detta skall bidra till effektivitet i förskolans/skolans verksamhet där beslutsfattandet, så långt möjligt, skall ske i samråd med elever, föräldrar, skolpersonal och andra berörda. 17 s. 18 Systematiskt arbetsmiljöarbete Barn- och utbildningsnämnden beslutar årligen om plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett av målen i planen är att ytterligare sänka sjukfrånvaron bland förvaltningens anställda. Arbetsmiljöfrågorna hanteras även inom ramen för samverkansavtalet i barn- och utbildningsförvaltningens samverkansgrupp. Samverkansgruppen sammanträder ca 10 gånger per år. I syfte att ytterligare förbättra arbetsmiljön har barn- och utbildningsnämnden i särskild plan formulerat mål för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bedömningen är att nämndens arbete bidragit till en över tid sjunkande sjukfrånvaro. Ungdomsverksamhet Av betydelse för att barn- och unga ska lyckas med sina studier är också att det i kommunen finns en väl fungerande ungdomsverksamhet. Ungdomsverksamheten ska bl.a. stimulera och stödja ungdomars utveckling vad gäller alltifrån aktiv fritid till inflytande och demokrati. Verksamhet som bedrivs inom ungdomsverksamheten är: − Ungdomens Hus har öppet tre eftermiddagar kvällar/ vecka, vissa lov samt bedriver verksamhet några veckor under sommarlovet, Summercamp. − Implementering av konventionen om barnets rättigheter. Ansvarig för implementeringen har tagit fram förslag till reviderad barnplan med tillhörande handlingsplan. − Barnpiloter utbildas i konventionen om barnets rättigheter under tre sommarveckor. Barnpiloterna delger sedan elever och vuxna sina kunskaper om konventionen. − Ungdomsrådet träffas regelbundet och diskuterar aktuella frågor. Två ggr per år träffar ungdomsrådet kommunstyrelsen. − Idébanken. Ungdomar kan söka medel ur idébanken för att förverkliga sina idéer. Ungdomsrådet är beslutande instans. − Likvärdig fritid. Sedan 2012 har en satsning gjorts på att i samarbete mellan Elevhälsan, socialnämnden och Ungdomens Hus skapa förutsättningar för ungdomar med funktionsnedsättning att ha en likvärdig fritid. Säters kommun har under 2015 startat ett projekt för ungdomar +16 år tillsammans med Folkets Hus där flera enheter på kommunen är involverade såsom integration, barn och utbildningsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Ungdomarna får stöd av vuxna i att skapa sin mötesplats som är på Folkets hus. Vidare erbjuds alla ungdomar som slutar nionde klass sommar jobb. Det har också startats en sms-panel där ungdomar är delaktiga och får svara på frågor som berör beslut i kommunen innan besluten tas. 18 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 12 Dnr KA15/063 Svar på motion om aktiviteter för bättre folkhälsa och aktivare fritid Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att med upprättade yttranden anses motionen besvarad. Ärendebeskrivning En motion om aktiviteter för bättre folkhälsa och aktivare fritid lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Motionärernas förslag: För att få en bättre folkhälsa och ge våra barn och ungdomar en aktivare fritid förselår vi att: • En skyndsam utredning av utökning av kommunens halltider görs. • En genomgripande utredning av behovet av halltider och aktivitetsytor görs. • En översyn av kommunens hälsoprofil görs. Bakgrund: Motionärerna framför att det inkommit någonstans mellan 12 – 14 medborgarförslag det senaste året som har med en aktiv frihet och investering i nya idrottshallar att göra. Det visar att både medborgare och föreningar efterfrågar något som kommunen i dag inte kan leverera. Vidare hänvisar motionärerna till en ny stor studie vid Cambridge universitetet i Storbritannien som visar att aktivitet är minst lika viktigt, om inte viktigare, för hälsan än matinriktad hälsoprofil. Om kommunens målbild om 12 000 innevånare 2030 skall infrias så framhåller motionärerna att det är självklart att kommunen måste erbjuda en aktiv och stimulerande fritid så inte kommuninnevånarna behöver pendla för aktiviteter. Motionärerna vill också att en översyn av kommunens hälsoprofil görs. Beslutsunderlag: Motion inlämnad till kommunfullmäktige 2015-02-16. Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden, 2015-05-20. Yttrande från folkhälsoplanerare Malin Lilja Altörn. Tjänsteskrivelse från förvaltningschef Malin Karhu Birgersson, 2015-06-02. Yrkande: Lotta Bergstrand (FP) yrkar bifall till motionen. Abbe Ronsten (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag att motionen är besvarad. Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets förslag. __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-02 Diarienummer Dnr KA 15/063 Motion om ” Aktiviteter för bättre folkhälsa och aktivare fritid” Förslag till beslut Med upprättade yttranden anses motionen besvarad. Yttrande Fritidsplanerare Torbjörn Orr och folkhälsoplanerare Malin Lilja Altörn har i varsin tjänsteskrivelse yttrat sig över motionen. Sammanfattning av ärendet En motion om aktiviteter för bättre folkhälsa och aktivare fritid lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Motionärernas förslag för att få en bättre folkhälsa och ge våra barn och ungdomar en aktivare fritid är att. En skyndsam utredning av utökning av kommunens halltider görs. En genomgripande utredning av behovet av halltider och aktivitetsytor görs. En översyn av kommunen hälsoprofil görs. Beslutsunderlag Motion inlämnad till Kommunfullmäktige 2015-02-16. KA15/063 Bakgrund och ärendebeskrivning Motionärerna framför att det inkommit någonstans mellan 12 – 14 medborgarförslag det senaste året som har med en aktiv frihet och investering i nya idrottshallar att göra. Det visar att både medborgare och föreningar efterfrågar något som kommunen i dag inte kan leverera. Vidare hänvisar motionärerna till en ny stor studie vid Cambridge universitetet i Storbritannien som visar att aktivitet är minst lika viktigt, om inte viktigare, för hälsan än matinriktad hälsoprofil. Om kommunens målbild om 12 000 innevånare 2030 skall infrias så framhåller motionärerna att det är självklart att kommunen måste erbjuda en aktiv och stimulerande fritid så inte kommuninnevånarna behöver pendla för aktiviteter. Motionärerna vill också att en översyn av kommunens hälsoprofil görs. Bilagor 1. Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden, 2015-05-20, § 104. 2. Yttrande från Malin Lilja-Altörn folkhälsoplanerare Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen/personalchef Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Rådhuset Åsgränd 2 Säter Pär Jerfström Kommunchef Telefon 0225-55 000 (vxl) E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sbn § 104 Sammanträdesdatum Blad 2015-05-20 15 Dnr: BN 15-098 Yttrande – Ny motion om aktiviteter för bättre folkhälsa och aktivare fritid Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Yttra sig enligt nedan. Sammanfattning av ärendet En motion om aktiviteter för bättre folkhälsa och aktivare fritid lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Motionärernas förslag för att få en bättre folkhälsa och ge våra barn och ungdomar en aktivare fritid föreslås att: En skyndsam utredning av utökning av kommunens halltider görs. En genomgripande utredning av behovet av halltider och aktivitetsytor görs. En översyn av kommunen hälsoprofil görs. Kommunstyrelsens arbetsutskott har översänt ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Yttrande En utökning av kommunen halltider kan ske endast i mindre omfattning. Samtliga gymnastiklokaler som är tillgängliga hyrs ut vardagar mellan klockan 16:00 och 22:00. Efter 22:00 vardagar finns ingen efterfrågan. Helger är lokalerna tillgängliga för uthyrning klockan 08:00 – 22:00. Skönvikshallens sporthall (ej simhallen) är tillgänglig för uthyrning vardagar 07:00 – 22:00 och under helgerna 08:00 – 17:00. En utökning av helgtiderna kan för närvarande inte göras p.g.a. personalbudgeten inte medger detta. Äskanden om utökning av personalbudgeten finns från 2016. Möjlighet att boka sporthallen utan att ansvarig personal finns har framförts. Om föreningar skall kunna boka sporthallen och ansvara för öppning och låsning av lokalen så krävs omfattande ombyggnader, förändring av utrymningsvägar som idag går via badhusdelen samt och nytt låssystem. Detta måste utredas mera ingående om detta skall kunna vara möjligt. Ansvarsfrågan när föreningsledare ansvarar för sporthallen samt försäkringsfrågor behöver också utredas mera. När det gäller genomgripande utredning av behov av halltider och aktivitetsytor så finns detta uppdrag redan i Samhällsbyggnadsförvaltningen där det tagit upp som ett verksamhetsmål för 2015. För aktivitetsytorna (lekplatserna) på skolor och förskolor och i offentlig miljö har nyligen en utredning gjorts och beslut om en plan tagits av samhällsbyggnadsnämnden. Aktivitetsytorna har åter besiktats i maj 2015 och åtgärdsplan har föreslagits av besiktningsman. Yttrande över p 3 gällande hälsoprofil görs av kommunstyrelseförvaltningen. Förvaltningen anser att medborgarförslaget utifrån detta yttrande skall anses besvarat gällande p 2. Förslaget om skyndsam utredning av halltider enligt p 1 har genomförts. Beslutsunderlag Motion inlämnad till Kommunfullmäktige 2015-02-16. KA15/063 _________________________ Delges: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerande sign Utdragsbestyrkande Yttrande till motion angående en bättre folkhälsa och en aktivare fritid för barn och ungdomar Under hösten 2015 kommer en översyn att göras av våra lokala målprioriteringar inför 2016. Som det ser ut nu är fysisk aktivitet ett av fyra prioriterade områden i folkhälsoarbetet. Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Våra kroppar är byggda för rörelse och dagens samhällsbild, med det ökande stillasittandet, ger negativa konsekvenser på hälsan. Regelbunden fysisk aktivitet ger oss i första hand skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och fetma men har även positiv inverkan på ångest, oro och depression. Målet för de samlade insatserna inom detta område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen 5.1 Övergripande mål: Invånarnas livsstil ska innehålla en ökad fysisk aktivitet Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till: mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet mer fysisk aktivitet under fritiden att äldre och funktionshindrade erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor I målområdet fokuserar vi på: att vi vill att fler går och cyklar till och från skola eller arbete Vi vill öka andelen fysiskt aktiva på en hälsofrämjande nivå, dvs. minst trettio minuters aktivitet per dag för vuxna och ungdomar samt minst sextio minuter för barn En ökad kommunal satsning i form av förbättrat stöd och kommunalt engagemang mot föreningslivet att Hälso- och sjukvården ordinerar mer Fysisk aktivitet på Recept (FYSS). att vi vill att fler går och cyklar till och från skola eller arbete Under 2014 har ”Hela Säter Cyklar” kampanjen genomförts än en gång. För första gången samordnade folkhälsoplanerare och miljösamordnare aktiviteten. Det delades ut ca 1000 startkort och det var 160 deltagare (48 kommunanställda) som lämnade in sina startkort och var med i utlottningen. För att var med i utlottningen av fina priser krävdes att man cyklat minst 20 ggr under sex veckor, hur långt man har cyklat spelar ingen roll. Vi hade en utlottning bland allmänheten och en utlottning bland de kommunanställda. Prisutdelningen för de anställda skedde i samband med personaldagen i Säterdalen och för allmänheten på Salutorget i samband med torgmarknaden dagen innan midsommarafton. Vi vill öka andelen fysiskt aktiva på en hälsofrämjande nivå, dvs. minst trettio minuters aktivitet per dag för vuxna och ungdomar samt minst sextio minuter för barn Arbetet med att göra Säterdalen mer tillgänglig och attraktiv är igång och en del i detta är att utveckla en naturbana som ska leda till ökad fysisk aktivitet för både barn och vuxna. En Parkourbana är beställd och kommer att monteras under våren 2015. I samband med skid-VM 2015 i Falun ordnar vi även aktiviteter på hemmaplan, en vinteraktivitetsdag i Säterdalen, friluftsdagar för alla barn i åldern 6-12 år och Kommunskidan. En ökad kommunal satsning i form av förbättrat stöd och kommunalt engagemang mot föreningslivet Samhällsbyggnadsförvaltningen har anställt en fritidsplanerare under 2014. att Hälso- och sjukvården ordinerar mer Fysisk aktivitet på Recept (FYSS). Vårdcentralen arbetar vidare med att ordinera Fysiskaktivitet på recept (FYSS) när det är möjligt men de får inte längre någon statistik på detta eftersom det inte ingår i deras kvalitetsersättning/uppföljning. Malin Lilja Altörn, folkhälsoplanerare SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Kf § Nya motioner/medborgarförslag Justerande sign Utdragsbestyrkande Blad 13 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Kf § Information om kulturnämndens verksamhet Justerande sign Utdragsbestyrkande Blad 14 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 15 Dnr KA15/056 Policy och riktlinjer för representation Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta med justeringar anta policy och riktlinjer för representation. Bilaga 1 Ks § 146/15. Vid sammanträdet justeras policyn. Vad gäller kostnader för medarbetares dödsannons så ändras bör till skall. I riktlinjerna finns anvisningar som är specifika för Säters kommun men även skatteverkets för dagen gällande beloppsgränser. Ärendebeskrivning Personalutskottet har gett kommunchefen i uppdrag att lämna förslag på policy och riktlinjer för representation. __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Bilaga 1 Ks-protokoll 2015-09-01, § 146 SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Policy och riktlinjer för representation 1. Policy för representation Allmänhetens förtroende är av största betydelse för alla företrädare för Säters kommun. Det är en självklarhet för anställda och förtroendevalda att följa gällande regelverk och att agera på ett etiskt försvarbart sätt. All representation ska ha ett direkt samband med Säters kommuns verksamhet. Representation kan antingen vara extern eller intern. Den ska vara måttfull, ske kostnadsmedvetet och med klar målinriktning. Extern representation riktar sig utåt och syftar till att inleda eller utveckla förbindelser som är viktiga för verksamheten eller är ett led i Säters kommuns marknadsföring och näringslivsfrämjande åtgärder. Intern representation riktar sig inåt mot Säters kommuns personal och har främst karaktär av personalfrämjande åtgärder. Alla anställda och förtroendevalda inom Säters kommun ska ta del av denna policy och riktlinje. 2. Inledning Dessa riktlinjer syftar till att konkretisera policyn. 2.1 Bakgrund Riktlinjerna anger den norm som gäller för representation, uppvaktningar och gåvor inom Säters kommun. Riktlinjerna för representation utgår från vad som enligt skattelagstiftningen utgör en avdragsgill kostnad i näringsverksamhet. Mervärdesskatt är avdragsgill enligt samma regler som inkomstskatt i de fall verksamheten är mervärdeskattepliktig. Det är inte tillåtet att beslutsattestera egna representationskostnader. All representation ska godkännas av behörig chef. 2.2 Extern representation Extern representation ska ha ett direkt samband med och vara till nytta för verksamheten. Det ska som huvudregel inte vara fler deltagare från den egna organisationen än utomstående gäster. Endast i undantagsfall får anhöriga inbjudas. T. ex vid internationella besök eller i utlandet, då gästerna själva har med sig anhöriga. Skriftligt godkännande från närmast behörig chef ska inhämtas i förväg då anhörig ska delta vid representation. Dokumentationen ska bifogas redovisningsunderlaget för representationen. Postadress: Personalenheten, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 552 35 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Representation i samband med pågående upphandling får inte förekomma. Alla som representerar för Säter kommuns räkning har ett särskilt ansvar och förväntas visa gott omdöme vid utövandet. Måttfullhet ska iakttas vid representationsmåltider. Särskilt gäller detta bruk av alkohol. Vid extern representation är vin och öl tillåtet i den mån det ryms inom rekommenderade beloppsramar. Alkoholfria alternativ ska alltid erbjudas. 2.3 Intern representation T ex personalfester eller informationsmöten. Intern representation ska ha som mål att skapa ett trivsamt arbetsklimat för goda arbetsresultat i den egna verksamheten. Med informationsmöte avses t.ex. ett möte där arbetsgivaren samlar personal, projektgrupp eller liknande och delger viktig information eller planerar ett nytt projekt. En agenda ska finnas med program eller dagordning där syftet och innehåll framgår, samt uppgift om deltagare och eventuell inbjudan. Informationsmöten, där representation ingår, får inte hållas regelbundet med kortare mellanrum. Gäller mötet information om eller planering av det löpande arbetet är det inte att se som intern representation. Då blir det istället en skattepliktig arbetsmåltid. Om en mindre grupp anställda träffas för ett arbetsmöte och därefter går på lunch och arbetsgivaren betalar så är det också en skattepliktig arbetsmåltid (se 2.5 - 2.6). Personalfester är som huvudregel en avdragsgill intern representationskostnad med avdragsrätt enligt bestämda beloppsramar. I enlighet med Skatteverkets riktlinjer ska inte personalfester, inklusive julbord, där arbetsgivaren betalar hållas mer än två gånger per år. Om pensionärer bjuds in vid dessa tillfällen är kostnaderna för dessa personer avdragsgilla under samma förutsättningar som för de anställda. 2.4 Interna arbetsluncher med mera Interna arbetsluncher som bekostas av arbetsgivaren är en verksamhetsrelaterad driftskostnad. Och inte intern representation. Huvudregeln är att sådana måltider är skattepliktiga och ska förmånsbeskattas hos den anställde. Personen som har intagit måltiden ansvarar för att redovisa förmånen. Säters kommun ansvarar för redovisning av sociala avgifter. I samband med internt arbete eller möten inom eller mellan avdelningar osv. får undantagsvis enklare förtäring, t. ex. smörgås eller sallad, ingå. Detta förutsätter att det finns särskilda skäl och att tids- eller effektivitetsvinster kan påvisas samt att det som serveras inte utgör en måltid. Vid enklare förtäring förmånsbeskattas inte den anställde. Postadress: Personalenheten, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 552 35 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se Bilaga 1 Ks protokoll 2015-09-01, § 146 SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen 2.5 Interna kurser, konferenser och liknande arrangemang Interna kurser, planeringskonferenser och liknande arrangemang är att betrakta som verksamhetsrelaterade driftskostnader. Huvudregeln är att måltider och övriga förmåner vid dessa tillfällen är skattepliktiga och ska förmånsbeskattas hos den anställde. För att måltidskostnaderna eller övriga kostnader i dessa sammanhang inte ska bli föremål för förmånsbeskattning hos den anställde ska samtliga villkor nedan uppfyllas: − Sammankomsten ska vara intern och ha en varaktighet på högst en vecka. Får inte vara regelbundet återkommande möten med korta mellanrum. − Måltidsarrangemangen ska vara gemensamma − Sammankomsten ska omfatta minst sex timmars effektivt arbete per dag, jämt fördelade på 30 timmar under en vecka. Inslaget av nöje/rekreation får inte vara för omfattande − Fullständigt program ska upprättas och bifogas redovisningsunderlaget − Om mötet är förlagt till en normalt ledig dag gäller tidskravet som om dagen var en arbetsdag. 2.6 Gåvor och uppvaktningar Gåvor och uppvaktningar till anställda och förtroendevalda I skattelagstiftningen jämställs gåvor till anställda med ersättning för utfört arbete. Sådana gåvor utgör alltid skattepliktig inkomst för mottagaren. Följande typer av gåvor är särskilt undantagna från skatteplikt: − Julgåva − Jubileumsgåva – gåva till anställd när arbetsplatsen firar 25-, 50-, 75- eller 100årsjubileum. − Minnesgåva – gåva av minneskaraktär som lämnas till varaktigt anställda (minst 6 år) i samband med att den anställde fyller 50 år, efter viss anställningstid (25 år eller mer) eller när en anställning upphör. Enligt skattelagstiftningen är en minnesgåva skattefri under förutsättning att gåvans värde inte överstiger ett särskilt angivet belopp och inte ges vid mer än ett tillfälle utöver vid anställningens upphörande. − Skattefriheten gäller inte för kontanta medel, gäller även presentkort som går att byta mot kontanter. Arbetsgivaren kan även överlämna blommor vid sjukdom och liknande. Vid medarbetares dödsfall kan och skall arbetsgivaren bekosta en dödsannons och krans eller blommor. Postadress: Personalenheten, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 552 35 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Skatt Gåvor till anställda regleras genom Skatteverkets bestämmelser om vissa förmåner vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. Reglerna framgår av skatteverkets informationsskrift SKV M 2010:14 eller senare version. 2.7 Krav på redovisningsunderlag Redovisningsunderlaget för representationen ska innehålla uppgifter om: − Datum och syfte för representationstillfället, måltidens benämning (lunch, middag) − Namn på samtliga deltagare och organisation gästerna företräder, program ska bifogas − Kvitton ska bifogas i original − Faktura/restaurangnota ska innehålla specificerade uppgifter om mat och dryck, mervärdesskatt ska vara specificerad. Uppgift om eventuellt arrangemang. − Godkännande i förväg från närmast behörig chef ska bifogas om det krävs enligt riktlinjerna Avsteg från ovanstående riktlinjer kan innebära ett personligt betalningsansvar. Postadress: Personalenheten, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 552 35 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Nedan finns anvisningar för Säters kommun där beloppen är beslutade av kommunen Typ av representation Julgåva Säters Skatteverkets kommuns beloppsgräns beloppsgräns för avdrag Max 450kr/pers Jubileumsgåva Fastställs av KF Minnesgåva – gratifikation Max 5000kr 15000kr/pers ex moms Minnesgåva – bemärkelsedag, anställningens upphörande Gåva/krans/blom ma i samband med begravning/dödsf all Blommor i samband med begravning Planeringsdagar ex resa och logi 500 kr-1000kr 15000kr/pers ex moms Interna konferenser Interna kurser Reklamgåvor 800kr 350kr/pers Ej avdragsgillt 800 kr/pers (varav 450 kr kost och 350 kr kringkostnader) 800 kr/pers (varav 450 kr kost och 350 kr kringkostnader) 800 kr/pers (varav 450 kr kost och 350 kr kringkostnader) 150kr/pers Ingen begränsning om vissa krav är uppfyllda Ingen begränsning om vissa krav är uppfyllda Ingen begränsning om vissa krav är uppfyllda 350kr/pers ex moms enl avgörande från RR 2410-08 Förmånsbeskattning Övrigt Nej upp till max 450kr Nej, upp till 1 350 kr Nej Kan även ges till styrelsenämndledamot Vid firandet av 25-, 50-, 75årsjubileum etc Nej Kan ges till varaktigt anställda vid ett särskilt tillfälle och vid anställningens upphörande Kan ges till varaktigt anställda vid ett särskilt tillfälle och vid anställningens upphörande Nej Anses som personalkostnader Nej Kan ej hänföras till verksamheten Se Säters kommuns riktlinjer för representation Se Säters kommuns riktlinjer för representation Se Säters kommuns riktlinjer för representation Nej Verksamhetsnära presentartikel utan personlig anknytning. Med logotyp. Postadress: Personalenheten, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 552 35 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Skatteverkets regler gällande 2015-09-01 Typ av representation Skatteverkets beloppsgräns för avdrag Förmånsbeskattning 90kr ex moms Nej 60kr ex moms 180kr/pers ex moms Nej Nej Representationsgåva 180kr/pers ex moms Nej Minnesgåva i samband med högtid Intern representation Styrelsesammanträde, revision, bolagsstämma, föreningsstämma Personalfest inkl julbord 180kr/pers ex moms Nej 60kr/pers ex moms Nej Enklare måltid som även kan användas vid mässor och presentationer 90kr/pers ex moms Nej Kringkostnader till personalfest eller julbord Informationsmöte Enklare förtäring Informationsmöte Lunch/middag Avtackning Enklare förtäring 180kr/pers ex moms Nej 60kr/pers ex moms Nej Max 2 ggr per år, lunch, middag eller supé. Lokalhyra, underhållning. Avdrag medges vid varje representationstillfälle 90kr/pers ex moms Nej 60kr/pers ex moms Nej Avtackning Middag på restaurang 60kr/pers Nej Extern representation Måltid-lunch, middag eller supé Enklare måltid Kundaktivitet Övrigt Ex: Frukost, förfriskningar, sallad För lyxbetonad representation medges ej avdrag. Ska föreligga omedelbart samband med verksamheten Observera att en lathund alltid ska användas med försiktighet. Förutsättningarna vid det enskilda representationstillfället kan ge olika bedömningsgrunder. Postadress: Personalenheten, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 552 35 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Kf § Blad 16 Dnr KA15/154 Rapport avseende ej verkställda beslut Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna rapporten. Ärendebeskrivning Från den 1 juli 2006 ska biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader rapporteras till inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunrevisionen och kommunfullmäktige. Det gäller beslut enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) socialtjänstlagen. För perioden 2015-01-01—2015-03-31 har elva (11) beslut enligt SoL som ej är verkställda inom 3-månadersgränsen, blivit rapporterade till IVO. 4 Beslut om särskilt boende jml 4 kap 1 § So Beslutsdatum 141105 Verkställt 141114 141119 150310 141203 Kommentar Erbjudits lägenhet 150126, tackat nej då endast ett visst särskilt boende accepteras Erbjudits lägenhet 150224, tackat nej då han vill att hustrun också ska flytta in. Vi har ingen lämplig lägenhet för 2 personer. Tagit tillbaka ansökan 150224. Erbjuden lägenhet 150224. Tackat nej då endast ett visst särskilt boende accepteras. Erbjudits lägenhet 150217, tackat nej då endast ett visst särskilt boende accepteras 4 beslut om kontaktperson jml 4 kap 1 § SoL Beslutsdatum 140710 Verkställt 150318 140708 150206 140828 Kommentar Tackat nej 140919, nytt möte 141203 uppskjutet pga sjukdom hos omsorgstagare Svårigheter att hitta lämplig kontaktperson Svårigheter pga återkommande inläggningar på sjukhus Svårigheter att hitta lämplig kontaktperson 141015 2 beslut om kontaktfamilj jml 4 kap 1 § SoL (IFO Beslutsdatum 140801 Verkställt 150318 Kommentar Svårigheter att hitta kontaktfamilj som kan ta på sig uppdraget gällande två syskon. Arbete med att hitta en kontaktfamilj pågår kontinuerligt forts Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Blad 17 Kf § forts 1 beslut om kontaktperson jml 4 kap 1 § SoL (IFO) Beslutsdatum 141205 Verkställt Kommentar Svårigheter att hitta rätt kontaktperson då den sökande haft speci- ella önskemål. Arbetet med att hitta en kontaktperson pågår kontinuerligt. Ärendets handläggning: Socialnämnden har vid sammanträde 2015-05-07, § 68, beslutat att man tagit del av informationen och översänder den till kommunfullmäktige och kommunrevisionen för kännedom. __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden Sn § 68 Blad 10 2015-05-07 Dnr Sn 2015-000056 Rapport avseende ej verkställda beslut Förslag till Socialnämndens beslut Socialnämnden har tagit del av informationen och översänder den till kommunfullmäktige och kommunrevisionen för kännedom. ______ Ärendebeskrivning Från den 1 juli 2006 ska biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader rapporteras till inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunrevisionen och till kommunfullmäktige. Det gäller beslut enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS och enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453) - SoL. Rapport avseende ej verkställda beslut För perioden 2015-01-01 – 2015-03-31, har 11 beslut enligt SoL som ej är verkställda inom 3-månadersgränden, blivit rapporterade till IVO. 4 Beslut om särskilt boende jml 4 kap 1 § SoL Beslutsdatum Verkställt Kommentar 141105 Erbjudits lägenhet 150126, tackat nej då endast ett visst särskilt boende accepteras 141114 Erbjudits lägenhet 150224, tackat nej då han vill att hustrun också ska flytta in. Vi har ingen lämplig lägenhet för 2 personer. Tagit tillbaka ansökan 150224. 141119 150310 141203 Erbjuden lägenhet 150224. Tackat nej då endast ett visst särskilt boende accepteras. Erbjudits lägenhet 150217, tackat nej då endast ett visst särskilt boende accepteras 4 beslut om kontaktperson jml 4 kap 1 § SoL Beslutsdatum Verkställt Kommentar 140710 150318 Tackat nej 140919, nytt möte 141203 uppskjutet pga sjukdom hos omsorgstagaren 140708 150206 Svårigheter att hitta lämplig kontaktperson 140828 Svårigheter pga återkommande inläggningar på sjukhus 141015 Svårigheter att hitta lämplig kontaktperson Forts. Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Socialnämnden 2015-05-07 Blad 11 Sn § 68 forts. 2 beslut om kontaktfamilj jml 4 kap 1 § Sol (IFO) Beslutsdatum Verkställt 140801 Kommentar Svårigheter att hitta kontaktfamilj som kan ta på sig uppdraget gällande två syskon. Arbete med att hitta en kontaktfamilj pågår kontinuerligt 1 beslut om kontaktperson jml 4 kap 1 § SoL (IFO) Beslutsdatum Verkställt 141205 Kommentar Svårigheter att hitta rätt kontaktperson då den sökande haft speciella önskemål. Arbetet med att hitta en kontaktperson pågår kontinuerligt. Delges Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 18 Dnr KA15/145 Revidering av gemensamma nämndens för alkohol, tobak och receptfria läkemedel reglemente och samarbetsavtal Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta justera reglemente och samarbetsavtal utifrån föreslagen ändring från och med 2015-10-01. Falu kommun i egenskap av värdkommun ska utse ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Bakgrund: Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel har sitt säte i Falu kommun. Falun, Borlänge-regionen har väckt frågan om ändring i reglementet avseende vilken kommun som ska ha ordförandeskap och vice ordförandeskap. I nuvarande reglemente står inskrivet att ordförandeskapet och vice ordförandeskapet årsvis ska skiftas mellan de olika kommunernas ledamöter. Förslaget från Falun, Borlänge-regionen innebär att Falu kommun i egenskap av värdkommun ska utse ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-18 Diarienummer Dnr KA 00-000 Revidering av ”Gemensamma nämndens för alkohol, tobak och receptfria läkemedel” reglemente och samarbetsavtal. Förslag till beslut 1. Reglemente och samarbetsavtal justeras utifrån föreslagen ändring från och med 2015-10-01. Falu kommun i egenskap av värdkommun ska utse ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Bakgrund Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel har sitt säte i Falu kommun. Falun, Borlänge – regionen har väckt fråga om ändring i reglemente avseende vilken kommun som ska ha ordförandeskap och vice ordförandeskap. I nuvarande reglemente står inskrivet att ordförandeskapet och vice ordförandeskapet årsvis skall skiftas mellan de olika kommunernas ledamöter. Förslaget från Falun, Borlänge – regionen innebär att Falu kommun i egenskap av värdkommun ska utse ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Bilagor 1. Utdrag ur protokoll Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel daterat 2015-04-14 2. Samarbetsavtal 3. Justering av reglemente och samarbetsavtal Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel daterat 2015-03-31 4. Reglemente Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel 5. Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen/Personalchef Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Rådhuset Åsgränd 2 Säter Pär Jerfström Kommunchef Telefon 0225-55 000 (vxl) E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se Falu kommun Gemensamma nämnden för alkohol, Tobak och receptfria läkemedel § 36 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-04-14 1(1) Revidering av gemensamma nämndens reglemente och samarbetsavtal Diarienummer ATL0034/15-003 Beslut Förslag till respektive kommuns fullmäktige: Reglemente och samarbetsavtal justeras utifrån föreslagen ändring från och med 2015-10-01. Sammanfattning Den gemensamma nämnden började sitt arbete 1 januari 2014. Nämnden har sitt säte i Falu kommun och hör således till Falu kommuns nämndorganisation. Nämnden består av 7 + 7 ledamöter och representerar de sju samverkande kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Säter, Ludvika, Smedjebacken och Hedemora. I nuvarande reglemente står inskrivet att ordförande- och vice ordförandeskapet årsvis ska skiftas mellan de olika kommunernas ledamöter. Falun Borlänge-regionen har väckt fråga om ändring i reglementet avseende ordförande- och vice ordförandeskapet. Deras förslag innebär att Falu kommun i egenskap av värdkommun ska utse ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-03-31 ____________________________________________________________________ Sänds till Kommunfullmäktige i Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef, Smedjebacken, Säter, Hedemora Vid protokollet Ann Ayoub Sekreterare Justerat 2015-04-27 Kenneth Persson Ordförande Joakim Lundgren Justerare Utdragsbestyrkande: Ann Ayoub Postadress 791 83 FALUN Besöksadress Telefonväxel Organisationsnummer Bankgiro Internet 023-830 00 212000-2221 218-0289 www.falun.se Falu Kommun Socialförvaltningen Samarbetsavtal Kommunerna Falun, Borlänge, Säter, Gagnef, Smedjebacken, Ludvika och Hedemora har kommit överens om att samarbeta i en gemensam nämnd enligt 3 kap 3 a-c §§ kommunallagen (1990:900). Den gemensamma nämnden skall svara för kommunernas lagliga skyldigheter enligt alkohollagen, tobakslagen (exkl § 2 p 1-7) samt läkemedelslagen. Beslut om avgifter/taxor inom verksamhetsområdet skall dock fattas av varje kommun separat. Kommunerna finansierar den gemensamma nämndens kostnader genom att för år 2014 tillställa nämnden medel enligt nedan. Kostnader 2014 Kommun Falun Borlänge Ludvika Smedjebacken Säter Gagnef Hedemora Bruttokostnad per kommun Tkr 874 908 476 457 117 166 291 Samt initialkostnad för utrustning av arbetsplatser Kommunerna är överens om att årligen se över kostnaderna samt att efter en tvåårsperiod pröva om den gemensamma nämnden även skall ta över beslut om avgifter/taxor inom verksamhetsområdet. De högsta avgifterna/taxorna som kan tas ut är reglerade genom respektive lagar. En verksamhetsberättelse som beskriver det gångna verksamhetsåret skall tillställas varje kommuns kommunfullmäktige senast i april året efter verksamhetsåret. Verksamhetsberättelsen bör innehålla ett antal nyckeltal varav totala antalet permanenta tillstånd, antalet tillfälliga tillstånd samt antal tillsyner hör till de viktigaste. Verksamhetsberättelsen skall också innehålla kommentarer om effektiviteten i organisationen samt vilka utvecklingsmöjligheter nämnden ser framåt i tiden. Exempel på utvecklingsmöjligheter kan vara om några nya verksamhetsområden kan integreras i nämndens verksamhet. (exempel; Livsmedestillsyn) Samarbetet med externa parter bör kommenteras. Sätet för den gemensamma nämnden är Falu kommun. Samverkan skall också ske genom att en gemensam handläggarorganisation bildas samt att gemensamma riktlinjer tillämpas. 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendenummer 2015-03-31 ATL0032/15 Socialförvaltningen Handläggare Ylva Renström [email protected] 023-82794 Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Justering av reglemente och samarbetsavtal, Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Förslag till beslut Förslag till respektive kommuns fullmäktige: Reglemente och samarbetsavtal justeras utifrån föreslagen ändring från och med 2015-10-01 Original i akt Ylva Renström t.f. Socialchef Sammanfattning och bakgrund Den gemensamma nämnden började sitt arbete 2014-01 01. Nämnden har sitt säte i Falu kommun och hör således till Falu kommuns nämndsorganisation. Nämnden består av 7+7 ledamöter och representerar de 7 samverkande kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Säter, Ludvika, Smedjebacken och Hedemora. Nämnden har ansvaret för de 7 kommunernas skyldigheter avseende alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Falun, Borlänge – regionen har väckt fråga om ändring i reglemente avseende vilken kommun som ska ha ordförandeskapet och vice ordförande. I nuvarande reglemente står inskrivet att ordförandeskapet och vice ordförandeskapet årsvis skall skiftas mellan de olika kommunernas ledamöter. Förslaget från Falun, Borlänge regionen innebär att Falu kommun i egenskap av värdkommun ska utse ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. Bilagor 1. Reviderat reglemente 2. Reviderat samarbetsavtal Beslutet ska sändas till Kommunfullmäktige i Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef, Smedjebacken, Säter, Hedemora. Postadress Besöksadress Telefonväxel Organisationsnummer Bankgiro 791 83 FALUN Stadshuset, pl 2 Stora Torget 023-830 00 21 20 00-22 21 218-0289 1 Falu Kommun Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel REGLEMENTE Reglemente för gemensam nämnd avseende prövning och tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen (exklusive tillsyn av tobaksfria miljöer § 2 p 1-7, § 4, 19a ), samt den kommunala kontrollen av läkemedelsförsäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln. Kommunerna Falun, Borlänge, Säter, Gagnef, Smedjebacken, Ludvika och Hedemora har kommit överens om att samarbeta i en gemensam nämnd enligt 3 kap 3a-c §§ kommunallagen (1990:900) som skall svara för kommunernas lagliga skyldigheter enligt alkohollagen, tobakslagen samt läkemedelslagen. Falu kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Beslut om avgifter inom verksamhetsområdet skall dock fattas av varje kommun separat. Utöver vad som föreskrivs om gemensamma nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente samt det som överenskommits i ett särskilt samarbetsavtal mellan kommunerna. §1 Uppgifter Den gemensamma nämnden skall svara för de samverkande kommunernas prövning och tillstånd enligt alkohollagen och tobakslagen samt den kommunala kontrollen av läkemedelsförsäljningen i detaljhandeln. Beslut om avgifter inom verksamhetsområdet skall inte ingå i den gemensamma nämndens uppgifter. Nämnden skall vid behov samråda med styrelser och nämnder i de samverkande kommunerna. Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Falu kommun om inte nämnden själv bestämmer annat. Nämnden skall, i enlighet med värdkommunens ekonomiska styrprinciper redovisa till respektive kommunfullmäktige hur verksamheten bedrivits och utvecklats samt det ekonomiska utfallet. Nämnden skall besluta om delegering av nämndens uppgifter. Innan beslut fattas i nämnden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt skall kommunfullmäktige i de samverkande kommunerna ges tillfälle att ta ställning. 2 Falu Kommun Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel §2 Sammansättning Den gemensamma nämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare, det vill säga varje kommun utser en ledamot och en ersättare. Falu kommun ska bland nämndens ledamöter utse en ordförande och en vice ordförande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. §3 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Ordningen därefter är att ersättare kallas in till tjänstgöring från kommuner enligt ett rullande schema, med ordningen Falun, Borlänge, Gagnef, Säter, Ludvika, Smedjebacken och Hedemora. Borlänge gäller för 2015 och sedan ett år i taget för varje kommun. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. §4 Ersättning till ledamot och ersättare Ledamot och ersättare i den gemensamma nämnden ska erhålla ersättning för uppdraget från den kommun som valt ledamoten och ersättaren i enlighet med den kommunens ersättningsregler för förtroendevalda. Även kostnader i samband med inställelse och tjänstgöring i den gemensamma nämnden bekostas av den kommun som valt ledamoten och ersättaren. §5 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde skall snarast anmäla detta till nämndens sekretariat, som är Falu kommuns nämndssekretariat och som inkallar ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 3 Falu Kommun Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel §6 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig eller elektronisk och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall även tillställas respektive kommun för kännedom. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den ledamot som har längst tjänstgöringstid i gemensamman nämnden göra detta och vid lika tjänstgöringstid för flera ledamöter den som är till åldern äldst. §7 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde fullgör den ledamot som har längst tjänstgöringstid i gemensamman nämnden ordförandens uppgifter. Vid lika tjänstgöringstid för flera ledamöter den som är till åldern längst. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget under längre tid än en månad får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. §8 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavlor. Protokollen skall tillställas samtliga samverkande kommuner och de samverkande kommunernas revisorer. 4 Falu Kommun Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel §9 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligen. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. § 10 PUL Den gemensamma nämnden är inom sitt verksamhetsområde, personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen. § 11 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller en anställd som nämnden bestämmer. § 12 Undertecknande av handlingar och expediering Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar. § 13 Mandatperioden Mandatperioden skall följa de ordinarie mandatperioderna. Nämndens verksamhet ska dock upphöra under löpande mandatperiod om parternas överenskommelse upphör att gälla före periodens utgång. § 14 Utskott Nämnden får inte inrätta utskott. SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 19 Dnr KA14/309 Översyn av reglemente och samarbetsavtal avseende tillsyn enligt tobakslagen – rökfria miljöer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Tillsynen av rökfria miljöer utgår ur Gemensamma nämndens uppdrag från och med 1 oktober 2015. 2. Gemensamma nämnden återtar tidigare begäran om finansiering av arbetsinsatsen för tillsyn av rökfria skolgårdar, under förutsättning att kommunerna tar tillbaka ansvaret för tillsyn av rökfria miljöer. 3. Reglemente och samarbetsavtal justeras från och med 1 oktober 2015 under förutsättning att kommunerna tar tillbaka tillsynen av rökfria miljöer. 4. Tillsyn av rökfria miljöer återgår till att ingå i Samhällsbyggnadsnämndensuppdrag. Nämndens reglemente justeras med uppdraget. Bakgrund och ärendebeskrivning Gemensamma nämnden gav den 21 oktober 2014 socialchefen i Falun i uppdrag att utreda om rökfria miljöer ska fortsätta ingå i nämndens uppdrag och utifrån det, se över reglemente och samarbetsavtal. I tobakslagen beskrivs vilka rökfria miljöer som kommunerna har tillsyn över: "Lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom, samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolar och fritidshem. Lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård. Lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård. På färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel. I andra lokaler än sådana som nämns ovan, när en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning anordnas i lokaler som är avsedda att användas av den som deltar i sammankomsten eller tillställningen. I andra lokaler än sådana som nämns ovan, om allmänheten har tillträde till lokalerna.” Konsekvensbeskrivning För att genomföra en effektiv tillsyn avseende rökfria miljöer krävs lokalkännedom, lokal närhet och samordning. Ska tillsynen fortsätta ske från en central funktion krävs avsevärda förstärkningar i personal och omkostnader för gemensamma nämnden. Såväl kommunerna och gemensamma nämndens ekonomi gynnas av att de rökfria miljöerna förs tillbaka till respektive kommun. _________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2015-08-27 Till Kommunstyrelsen KA Översyn av reglemente och samarbetsavtal avseende tillsyn enligt tobakslagen – rökfria miljöer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige; 1. Tillsynen av rökfria miljöer utgår ur Gemensamma nämndens uppdrag från och med 1 oktober 2015. 2. Gemensamma nämnden återtar tidigare begäran om finansiering av arbetsinsatsen för tillsyn av rökfria skolgårdar, under förutsättning att kommunerna tar tillbaka ansvaret för tillsyn av rökfria miljöer. 3. Reglemente och samarbetsavtal justeras från och med 1 oktober 2015 under förutsättning att kommunerna tar tillbaka tillsynen av rökfria miljöer. 4. Tillsyn av rökfria miljöer återgår till att ingå i Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag. Nämndens reglemente justeras med uppdraget. Bakgrund och ärendebeskrivning Gemensamma nämnden gav den 21 oktober 2014 socialchefen i Falun i uppdrag att utreda om rökfria miljöer ska fortsätta ingå i nämndens uppdrag och utifrån det, se över reglemente och samarbetsavtal. I tobakslagen beskrivs vilka rökfria miljöer som kommunerna har tillsyn över: "Lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom, samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolar och fritidshem. Lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård. Lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård. På färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel. I andra lokaler än sådana som nämns ovan, när en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning anordnas i lokaler som är avsedda att användas av den som deltar i sammankomsten eller tillställningen. I andra lokaler än sådana som nämns ovan, om allmänheten har tillträde till lokalerna.” Konsekvensbeskrivning För att genomföra en effektiv tillsyn avseende rökfria miljöer krävs lokalkännedom, lokal närhet och samordning. Ska tillsynen fortsätta ske från en central funktion krävs avsevärda förstärkningar i personal och omkostnader för gemensamma nämnden. Såväl kommunerna och gemensamma nämndens ekonomi gynnas av att de rökfria miljöerna förs tillbaka till respektive kommun. Malin Karhu-Birgersson Förvaltningschef KSF/personalchef Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Rådhuset Åsgränd 2 Säter Pär Jerfström Kommunchef Telefon 0225-55 000 (vxl) E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 20 Dnr KA 15/090 Årsredovisning 2014, Region Dalarna Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna Region Dalarnas årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Beslut: Kommunstyrelsens ledamöter beslutar meddela Region Dalarna att årsredovisning bör sändas ut tidigare till medlemskommunerna. Ärendebeskrivning Region Dalarnas direktion beslutade 2015-03-27 fastställa årsredovisning för 2014. Kommunalförbundets medlemmar har att i respektive fullmäktige behandla årsredovisningen och besluta om ansvarsfrihet. __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Uppdaterat MISSIV Datum Mailadress: [email protected] 2015-06-15 Sida 1(1) Diarienummer RD 2015/49 Ert diarienummer Region Dalarnas medlemmar Beslut om ansvarsfrihet för direktionen Region Dalarnas direktion har tagit beslut 2015-03-27 i ärendet " Region Dalarnas årsredovisning 2014". Medlemmarna har att i respektive fullmäktige, utifrån bilagd årsredovisning 2014, - pröva frågan om ansvarsfrihet för Region Dalarnas direktion. Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive fullmäktige senast den 2015-10-01. Alla frågor i ärendet besvaras av Eric Boo, [email protected] Tel.nr: 023-77 70 64 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Protokollsutdrag från Region Dalarna Direktion 2015-03-27 § 91 "Region Dalarnas Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014". Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | [email protected] | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 Fastställd av Region Dalarnas direktion 27 mars 2015 Innehållsförteckning Leif har ordet…. 3 Det här är Region Dalarna 4 Politisk ledning 5 Verksamhetsidé 3 Vision 3 Verksamhetspolicy 3 Dalastrategin 4 Ekonomi och projektfinansiering 6 Personal och kommunikation 7 Personal 7 Kommunikation 8 Näringsliv och samhällsbyggnad 10 Innovationer och entreprenörskap 10 Besöksnäringsutveckling 11 Kompetensförsörjning 13 Ung i Dalarna 14 Statistik och analys 16 Infrastruktur 16 Kollektivtrafik 17 Internationellt 18 Särskilda utvecklingsområden 19 Samorganisationer 19 Utveckling, hälsa och välfärd 20 Färdtjänsten Dalarna 23 Elevantagningen 25 AV-media 25 Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 Årsredovisning Revisionsberättelse Revisionspromemoria 2 Leif har ordet… Verksamhetsberättelsen är för Region Dalarnas tolfte hela verksamhetsår som också avslutar de förtroendevaldas tredje mandatperiod. Till grund för Region Dalarnas insatser och prioriteringar finns ett antal viktiga styrdokument och 2014 har varit ett år där många nya skrivits och fastställts; - Dalarnas nya regionala utvecklingsstrategi Dalastrategin – handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter för en positiv utveckling. I den formuleras också mål och vägval för länets regionala utvecklingsarbete. - Region Dalarna ansvar för program och handlingsplaner som styr användandet av EUs struktur- och investeringsfonder som regionalfond, socialfond och Interreg Sverige/Norge var en annan stor arbetsuppgift 2014. Dessa dokument styr hur EU-medlen inom dessa fonder ska komma till bästa nytta för bland annat Dalarna. - En ny länsplan för Dalarnas regionala transportinfrastruktur åren 2014-2025 har tagits fram och fastställts under året som en annan del av Region Dalarnas regionala tillväxtansvar. Dokumenten styr EU-medlens användning, de statliga projektmedlen för regionala tillväxtsinsatser som disponeras av Region Dalarna samt de statliga medel som inryms i länstransportanslaget. Sammantaget är detta stora summor för utveckling av Dalarna. Region Dalarna är regional kollektivtrafikmyndighet för Dalarna samt ägare av AB Dalatrafik. Kollektivtrafiken är en växande uppgift där 2014 präglades av problem med den allmänna och särskilda kollektivtrafiken på väg. Många överklagningar av upphandlingen ledde till förseningar och efter en direktupphandling på bara två år nya operatörer som skulle hantera och sjösätta ett nytt gemensamt trafiksystem. Allt detta sammantaget ledde till stora uppstartsproblem som tog alltför lång tid att ordna till p.g.a. av komplexiteten och det drabbade resenärerna. Här är det viktigt att lära och utvärdera det som hände och bättre förbereda nästa trafikstart som äger rum 2016. Region Dalarna har fortsatt en roll att som en del i det regionala ledarskapet samordna insatser, ta initiativ och få länets aktörer att gå åt samma håll. Detta oavsett om det gäller kompetensförsörjning, bredbandsutbyggnad, ungdomsfrågor, infrastruktur, innovationsstöd, näringslivsutveckling och utvecklingsinsatser inom välfärdsområdet för att nämna några viktiga områden som tas upp i verksamhetsberättelsen för 2014. Leif Nilsson Ordförande 3 Det här är Region Dalarna Region Dalarna är länets femton kommuners och Landstinget Dalarnas gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Dalarna. Region Dalarna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna på uppdrag av såväl länets kommuner och landsting som av Sveriges regering och riksdag. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja utvecklingen inom en rad områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det handlar om kompetensförsörjning, ökad inflyttning, besöksnäring, infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ungdomssatsningar samt internationella kontakter. I samspel med andra aktörer i Dalarna ska Region Dalarna främja näringslivets utveckling och tillväxt. I uppgiften ingår också att besluta om finansiering av regionala projekt. Antagningen till gymnasieskolan och utlåning av läromedel är ytterligare arbetsområden. Region Dalarna är också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna. 4 Politisk ledning Region Dalarnas arbete leds av direktionen, som är det beslutande organet. De 15 medlemskommunerna har representerats av en ordinarie ledamot och en ersättare vardera, landstinget av tio ledamöter och tio ersättare. Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer via medlemmarnas insatser. Direktionen utsåg för mandatperioden 2011-2014 två beredningar och fyra råd inom olika verksamhetsområden: infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen, välfärdsberedningen, demokratirådet, rådet för ett attraktivt Dalarna, rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning samt rådet för miljö – bygga – bo. 2014-12-31 hade direktionen följande sammansättning: Ledamöter från kommunerna Leif Nilsson (S), Smedjebacken, ordf. Jan Bohman (S), Borlänge Jonny Gahnshag (S), Falun Ulf Hansson (S), Hedemora Lars Isacsson (S), Avesta Sofia Jarl (C), Gagnef Ulrika Liljeberg (C), Leksand Marie Olsson (S), Orsa Kurt Podgorski (S), Malung-Sälen Bengt-Åke Rehn (S), Mora Annette Riesbeck (C), Rättvik Abbe Ronsten (S), Säter Leif Pettersson (S), Ludvika Kjell Tenn (C), Älvdalen Per-Anders Westhed (C), Vansbro Ledamöter från landstinget Lena Reyier (C), förste vice ordförande Ingalill Persson (S), andre vice ordförande Sören Bertilsson (S) Bo Brännström (FP) Gunilla Franklin (M) Bengt Lindström (S) Torsten Larsson (KD) Ann-Catrin Lofvars (MP) Mikael Rosén (M) Thomas Ylvén (V) Ersättare från landstinget Gunnar Barke (S) Hans Gleimar (M) Nils Gossas (MP) Elin Norén (S) Lisbet Mörk-Amnelius (DSP) Mai Olofsson (V) Anders Ahlgren (C) Birgitta Sacrédeus (KD) Kristina Svensson (S) John Thornander (FP) Ersättare från kommunerna Melker Andersson (M), Hedemora Tommy Andersson (M), Säter Håkan Berggren (M), Smedjebacken Jan Dahlquist (S), Rättvik Christina Haggren (M), Falun Malin Höglund (M), Mora Lars-Erik Jansson (S), Leksand Bengt-Åke Svahn (KD), Orsa Johan Thomasson (M), Avesta Lasse Andersson (S), Vansbro Ulla Olsson (M), Borlänge HåGe Persson (M), Ludvika Nils-Åke Norman (M), Älvdalen Tom Martinsson (M), Malung-Sälen Alf Johansson (S), Gagnef 5 2014-12-31 hade arbetsutskottet följande sammansättning: Ledamöter Leif Nilsson (S), ordf. Lena Reyier (C), förste vice ordf. Ingalill Persson (S), andre vice ordf. Jonny Gahnshag (S) Mikael Rosén (M) Ersättare Jan Bohman (S) Bo Brännström (FP) Torsten Larsson (KD) Marie Olsson (S) Thomas Ylvén (V) Revisorer Myr Herbert Halvarsson (S), Älvdalen, ordförande Lars Ivarsson (S), Borlänge Lars-Erik Eriksson (M), Borlänge Revisorerna har biträtts av auktoriserad revisor Emil Forsling från Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Kommunallagen 9 kapitel 21 § anger att revisorerna ska avge en särskild revisionsberättelse över verksamhet i nämnder inrättade av direktionen. Berättelsen överlämnas till direktionen, som därefter prövar frågan om ansvarsfrihet för de nämnder den själv har tillsatt. Verksamhetsidé Region Dalarna ska utifrån det regionala ledarskapet verka och ta ansvar för utvecklings- och tillväxtarbetet i Dalarna. Vision Region Dalarna ska vara och uppfattas som den offentliga aktör som spelar den största och mest avgörande rollen i utvecklingen av Dalarna. Verksamhetspolicy I en verksamhet där alla medarbetare känner både stolthet och glädje över att vara med och arbeta för Dalarnas utveckling, ska vi allt mer professionellt och drivande verka inom områdena: Näringsliv och samhällsbyggnad Utveckling, hälsa och välfärd Projektfinansiering i syfte att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet på ett hållbart sätt samt stärka de demokratiska möjligheterna att påverka. Det vi uppnår och vill ska vi kommunicera på ett bra och tydligt sätt. 3 Dalastrategin Dalastrategin handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter att utvecklas i positiv riktning. Dalastrategin är Region Dalarnas främsta styrdokument. Här formuleras också mål och vägval för det helheten i det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. Dalastrategin antogs av Region Dalarnas direktion 2014-05-07. VISION I Dalarna tar vi oss an framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats. Dalastrategin är vårt underlag för dialogen mellan den nationella, regionala och lokala nivån kring vilka prioriteringar som ska göras i det regionala utvecklingsarbetet. I strategin formuleras ett antal målbilder för Dalarna där; lika villkor för alla gäller mångfald och tolerans är grundbultar ungas drivkraft tas tillvara jämställdhet och mångfald är viktiga för tillväxten kulturens kraft är viktig för samhällsutvecklingen samhällets behov av kunskap och kompetens tillgodoses utbytet med omvärlden är aktivt och underlättas av goda kommunikationer näringslivet står starkt, nationellt och internationellt innovationer uppmuntras miljöarbetet är välkänt och respekterat vi utvecklar gröna lösningar som leder till utveckling och tillväxt tillväxt råder även på landsbygden natur- och kulturmiljöer ses som tillgångar för utvecklingen alla kommuner är aktiva i det regionala tillväxtarbetet Falun Borlänge flyttar fram sin position som regionalt centrum det regionala ledarskapet är tydligt vi med gemensamma krafter verkar för en positiv utveckling av regionen 4 MÅLBILDERNA LEDER FRAM TILL FYRA VÄGVAL Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Innovativa miljöer och entreprenörskap Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Tillgänglighet och infrastruktur Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. Livskvalitet och attraktionskraft Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse. Region Dalarna har genom sitt uppdrag att leda och samordna det regionala tillväxtarbetet det direkta ansvaret för genomförandet av Dalastrategin. Region Dalarna ska dessutom inspirera, följa och koordinera det övergripande arbetet med Dalastrategin. Region Dalarna har också ett ansvar för uppföljning och utvärdering av de mål och vägval som uttrycks genom Dalastrategin. 5 Ekonomi och projektfinansiering Region Dalarna har det regionala tillväxtansvaret i Dalarna och har som ett medel i detta arbete rätt att besluta om användningen av statliga projektmedel för regional tillväxt från anslaget 1:1. Projektens aktiviteter ska ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin Dalastrategin – Dalarna 2020. Ett av de viktigaste målen för projektverksamheten är att i samverkan med andra aktörer bygga upp resurser för att åstadkomma en positiv utveckling av näringslivet i Dalarna. Region Dalarna har under 2014 beslutat om medfinansiering av 44 projekt och förstudier till ett sammanlagt belopp av 26 035 625 kronor. Besluten fördelar sig utifrån handlingsprogrammet för insatsområden inom näringslivsutveckling enligt följande: Innovativa miljöer 4 260 000 Entreprenörskap 15 439 625 Kompetensförsörjning 1 136 000 Tillgänglighet 5 200 000 Totalt: 26 035 625 Projekten redovisas i specifikation i slutet av verksamhetsberättelsen. Under 2014 har målet på 20 uppföljningsbesök hos projektägare uppnåtts. En stor del av dessa har genomförts inom ramen för projektet Främja kvinnors företagande. Under året har en webbbaserad ansökningsblankett för projektstöd utvecklats. Ansökan är nu integrerad med ärendebehandlingssystemet Nyps och medför en förenkling och effektivisering av Region Dalarnas beredningsarbete. Webbansökan lanserades under hösten 2014 och de projektägare som ansökt om stöd i det nya systemet har varit positiva till det nya arbetssättet. Rekvisitionshanteringen har under året fungerat mycket bra och målsättningen att samtliga kompletta rekvisitioner ska vara utbetalda inom en månad har uppnåtts. Region Dalarnas ekonomiska resultat för 2014 är + 2tkr som tillförts eget kapital vilket därmed uppgår till 11 368 tkr. Den finansiella målsättningen att Region Dalarna ska redovisa ett nollresultat eller bättre och ett oförändrat eller större eget kapital har därmed uppnåtts. 6 Personal och kommunikation Enheten Personal och kommunikation arbetar löpande med att svara upp mot de krav som ställs från en ständigt föränderlig organisation. Till enheten hör personalfrågor, löner, posthantering, mötesservice, reception, diariehantering, administrativt stöd till den politiska organisationen, IT, vaktmästeri. Enheten har också extern verksamhet i form av en kommunikationsgrupp och under 2014 projektet Flytta till Dalarna med inflyttarservice och House of Dalarna. Personal Region Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare där varje medarbetare stärker Region Dalarnas varumärke. Medarbetarna är kompetenta och engagerade och ska uppmuntras med utmanande arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och en väl fungerande arbetsmiljö. Vid årsskiftet 2014-2015 hade Region Dalarna 60 tillsvidareanställda medarbetare (14 män och 46 kvinnor) och 21 visstidsanställda (5 män och 16 kvinnor). Utöver detta har regionförbundet gjort tjänsteköp av personal från länets kommuner och Högskolan Dalarna. 7 personer har lånats in för att genomföra olika projekt. Av samtliga anställda var 2 % under 20 år, 18 % 20-29 år, 20 % 30-39 år, 25 % 40-49 år, 23 % 50-59 år och 12 % 60-69 år. Medelåldern för samtliga anställda var 45 år. I april överfördes värdskapet för Central Sweden till Region Dalarna genom en verksamhetsövergång från Region Gävleborg. Därmed utökades Region Dalarnas medarbetare med fyra personer på kontoret i Bryssel. Riktlinjer för alla anställda har samlats i en gemensam personalhandbok, en digital uppslagsbok med arbetsrättsliga- och skatteregler, organisationens interna bestämmelser och personalblanketter. Sex personer från Region Dalarna åkte också till Gotland för att ta del av det stora utbudet av seminarier och andra aktiviteter under Almedalsveckan. I augusti arrangerades en personaldag med diskussioner kring organisationsutveckling och arbetsmiljöfrågor. Information om rutiner och processer inom servicefunktionerna sker kontinuerligt. Huskurser har genomförts för medarbetarna, bland annat i offentlighetspricipen och diarieföring liksom den årliga kommunikationsutbildningen. Region Dalarna har avtal med Ludvika upphandlingscenter när det gäller upphandlingar. Via upphandlingscenter har flera ramavtal tecknats under året, bland annat för hyrbilar, resor, konferenser och kontorsmaterial. Sedan i höstas har Region Dalarna ett nytt skyddsombud och en ny skyddskommitté, till vilken varje enhet har utsett en representant. 7 Kommunikation Det finns inom Region Dalarna en rad olika verksamheter och projekt, alla med skiftande uppdrag, samarbetsförhållanden, finansiering, mål och målgrupper. Utan tydlig kommunikation om och från alla våra verksamheter riskerar bilden av Region Dalarna vårt uppdrag att bli otydlig. Kommunikationsarbetet ska därför samordnas så att våra målgrupper uppfattar en röd tråd och ser och förstår bredden av vår verksamhet. Genom kommunikationsgruppens olika kompetenser (skribent, fotograf, pressansvarig, webbredaktör, grafisk produktionsbyrå, kommunikationsstrateg) har Region Dalarnas projekt och verksamheter fått större möjligheter till kommunikativt stöd. Fler verktyg för att förenkla kommunikationsarbetet för alla medarbetare hos Region Dalarna har utvecklats under året. All personal har under året erbjudits möjlighet att delta i internutbildning om kommunikation och grafisk profil, för att, själva eller i samråd med kommunikationsgruppen, bättre kunna utnyttja de verktyg, tjänster, kanaler och material som finns framtagna. Under våren 2014 genomfördes en mediautbildning under ledning av Martin Ljungström från vår upphandlade PR-byrå Intellecta. Fem av våra medarbetare deltog vid utbildningstillfället där teori och praktik varvades. Bilden av Region Dalarna i media har förtydligats genom ett medvetet arbete med att kommunicera hela organisationens bredd av verksamheter och projekt, via nyhetsbrev, mediaträffar, pressmeddelanden och ett ständigt flöde av nyheter via vår Facebook- och webbsida. Region Dalarnas nya Wordpress-webb lanserades under våren 2014. Webbplatsen är under ständig utveckling och justeringar görs kontinuerligt för att möta medarbetarnas önskemål om förbättringar. www.dalarna.se gjordes under året om till en portal. Informationen om Flytta till Dalarna flyttades därmed till vår egen webbsida. Undersidan Leva i Dalarna har under året utvecklats till en inspirationssida för potentiella inflyttare. www.dalarna.se lever kvar i sin nuvarande form tills vidare. Ett varumärkesbyggande magasin mot målgruppen inflyttare och boende i Dalarna ”Made by Dalarna” har under året tagits fram. Powerpoint-mallar har under året tagits fram, för att förenkla arbetet med att ta fram enhetligt profilerade, proffsiga presentationer. Satsningen på Twitter och film var två mål i förra verksamhetsplanen som inte fallit ut under året. Möjligheten för våra medarbetare att utnyttja Twitter som kommunikationskanal finns kvar och om önskemål från ledning och personal uppkommer under året kan vi erbjuda utbildning och rådgivning. Försöket med film tas upp igen 2015. 8 PROJEKT House of Dalarna Flytta till Dalarna Planeringen av montern House of Dalarna startade under våren och arbetet med att få ihop konceptet som ska visa fördelar med livet i Dalarna intensifierades ju närmare skid-VM i Falun närmade sig. Montern är Region Dalarnas. Dalakommunernas och landstingets gemensamma skyltfönster som ska locka VM-besökarna tillbaka tillbaks till Dalarna, som besökare eller inflyttare. Arbetet i projektet Flytta till Dalarna har fortsatt under året med rådgivning till inflyttare och nätverksträffar. Inflyttarlotsarna har besökt kommunerna i länet för diskussioner kring arbetet inför utvärdering av projektet. 9 Näringsliv och samhällsbyggnad Innovationer och entreprenörskap Årets verksamhet har dominerats av programskrivningar inom Europeiska investeringsprogrammen Eruf och Interreg och skrivningar av de strategiska dokumenten Dalastrategin 2020 och Mobilisera för tillväxt – en agenda för smart specialisering för Dalarna. I Dalastrategins vägval Innovativa miljöer och entreprenörskap betonas betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Den allt hårdare globala konkurrensen leder till ökade krav på att ta vara på den kunskap som byggs upp inom industrimiljöer där stål- och papper, högspänningsteknik och annan avancerad industri utvecklas. Men det är lika viktigt att utveckla de mer entreprenörsbaserade delarna av näringslivet där besöksnäring, byggverksamhet, transport- och logistik samt kultur och kreativa näringar växer och mognar. Region Dalarnas arbete för att stödja näringslivets utveckling inom Dalarna verkar både för spets och bredd. Spetsen representeras av att understödja innovationer där forskning och excellens uttrycks i termer av smart specialisering. I agendan för smart specialisering är visionen att stärka Dalarna som en aktiv och attraktiv partner som bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. I denna agenda har kunskapsområden inom avancerad industri, energieffektiv samhällsbyggande, innovativ upplevelseproduktion samt hälsa och välfärd prioriterats. Regionala projekt för att undersöka om dessa kunskapsområden kan kvalificera sig för europeiska forsknings- och innovationsprogram pågår. Region Dalarna har också drivit och medverkat i Reglabs 1 seminarieserie om smartare regioner som har fokuserat på regionernas innovations- och smart specialiseringsstrategier. Projektet har varit ett samarbete med EUs Smart specialisation platform i Sevilla och Tillväxtverket där 16 regioner i Sverige har deltagit. Region Dalarna ingår också i en programgrupp som arrangerar dialoger mellan Näringsdepartementet och landets regionala tillväxtansvariga. För att stärka entreprenörskapet i Dalarna, har en process för att utforma nödvändiga strategiska dokumentet inletts. Arbetet är ett led i konkretisering av Dalastrategin. Handlingsplanen för stärkt entreprenörskap tar sikte på insatser för kvinnor, utlandsfödda och ungdomar. Det uppsatta målet att genomföra handlingsplanen för jämställd tillväxt har uppnåtts genom samarbetet Winnet Dalarna, det avslutade programmet ”Främja Kvinnors Företagande” och konferensen ”Lyft näringslivet”. Arbetet har också speglats i Tillväxtverkets tidskrift Tempo, och återrapporterats till Näringsdepartementet, samt publicerats i trycksaken ”Bryta Gränser”. 1 http://www.reglab.se/om-reglab/ 10 Under året har dialoger med kommunernas näringslivsenheter genomförts. Strategiska dokumenten har presenterats och diskuterats i separata möten, vid den årliga SKNT- konferensen och vid andra seminarier och sammankomster. Ett intensifierat lärande har realiserats i projekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna delat på ledarskapet. I samband med framtagande av program för EUs regional- och socialfond har tre sammankomster genomförts under namnet Skrivarstugor. Regionala aktörer och potentiella projektägare har fått information om de kommande programmen och lärande om den projektlogik som krävs framöver. En ramupphandling inför kommande behov av konsulttjänster har också genomförts. PROJEKT Next Horizon – Energieffektivt samhällsbyggande Next Horizon – Innovativ upplevelseproduktion Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för energieffektivt samhällsbyggande. Andra parter är Triple Steelix, High Voltage Valley och Länstyrelen i Dalarnas län. Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för innovativ upplevelseproduktion. Andra parter är enheten för Kultur och Bildning från Landstinget Dalarna och Kulturmiljöenheten vid Länstyrelen Dalarna. 11 Besöksnäringsutveckling Region Dalarnas utvecklingsarbete inom besöksnäringen består i huvudsak av att stödja och fungera som värdorganisation och processägare för klusterinitiativet Destination Dalarna. Destination Dalarna fungerar som en gemensam och innovativ arena för samverkan mellan privata företag och organisationer, offentlig förvaltning, forskning och utbildning. Under året har verksamhet och aktiviteter bedrivit enligt handlingsplanen inom projektet ”Destination Dalarna – innovativ tjänsteutveckling” och projektet ”Internationalisering, export och försäljning av besöksnäringsprodukter i Dalarna”. För att öka exporten, utländska besök i Dalarna, har undersökningar och analyser gjorts på de prioriterade utlandsmarknaderna. Arbetet i internationaliseringsprojektet har varit inriktat på nya affärskontakter, visningsresor, säljmöten och exportutbildning. Marknadsföring och PR-arbetet har skett inom ramen för flera olika kampanjer i samarbete med Visit Sweden. Övrigt arbete har varit inriktat på produktion av trycksaker och säljmaterial. Inom Destination Dalarna och projektet innovativ tjänsteutveckling har en fortsatt utveckling av affärsutvecklingsprogrammet Kurbits skett. Utvecklingsarbetet har omfattat fördjupningar och genomförande av pilotprogram samt vidareutveckling av produktutvecklingskoncept för både minidestinationer och tematiska nätverk. Arbetet har baserats på beslutsunderlag i form av beläggningsstatistik och kundanalys. Vi har också genomfört en branschanpassning av IUC Sveriges analysverktyg för företagsutveckling – TNB. Målsättningarna i den inom Destination Dalarna framtagna visionen och strategin för besöksnäringsutvecklingen, förutsätter ett kontinuerligt arbete med vidareutveckling av statistik och analys. Även under 2014 har förädlingsvärdet i besöksnäringsföretagen mätts Återkopplingen till bransch och intressenter skedde genom genomförande av den regionövergripande workshopen ”Up to Date” med 160 deltagare där årets fokus var Framtidens resande – vilka trender påverkar oss i Dalarna. 12 Kompetensförsörjning Under verksamhetsåret har arbetet med att utveckla kompetensplattformen fortsatt. Projektet Kompetensforum Dalarna har fungerat som ett stöd i utvecklingsarbetet och arbetet med kompetensplattformen och kompetensforum sker helt samordnat. Inom Norra Mellansverige har ett omfattande samverkansarbete lagts på framtagande av en regional handlingsplan för EUs socialfond. Parallellt med detta har Region Dalarna gjort tre omfattande förstudier inom socialfonden. Såväl den regionala handlingsplanen som förstudierna har stark koppling till arbetskrafts- och kompetensförsörjningsområdet. Den av ESF antagna regionala handlingsplanen ska fungera som ett formellt styrande dokument för kommande socialfondsperiods projektansökningar. Den spänner över fält som kompetensförsörjning, ökad övergång till arbete samt sysselsättningsinitiativet för unga. Under året har ett intensivt arbete lagts på ett särskilt uppdrag kopplat till den Svenska Mineralstrategin. I samverkan med Norrbotten, Västerbotten, Örebro och Västmanland, har arbetet varit inriktat på att ta fram en plan för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. Bergslagslänen har gemensamt tagit fram och levererat kunskapsunderlag på begäran av den nationella gruvsamordnaren. Det framtagna underlaget ska fungera som en faktadel i den slutrapport som gruvsamordnaren lämnar till regeringen i mars 2015. I december 2014 stod Region Dalarna som värd för ett femlänsmöte där olika aktörer och organisationer bjudits in för erfarenhetsutbyte. Region Dalarna har en viktig samlande roll i relation till Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning (MYH). Region Dalarna har lämnat underlag till myndigheten om vilka behov Dalarna har av yrkeshögskoleutbildning. Under året har Region Dalarna haft ett flertal träffar med MYH. Region Dalarna uppvaktade myndigheten för att diskutera utfallet av beviljade utbildningar och detta ledde till en länsträff med myndigheten där branschföreträdare och utbildningsanordnare deltog. Genom personalförstärkning har det varit möjligt att intensifiera arbetet med ökad samordning mellan skola och arbetsliv. I initialt skede har kontakter tagits med aktörer och initiativ som finns inom området. Träffar som lägger grunden för fortsatt arbete har skett med organisationer, klusteraktörer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, utbildare och kommuner. 13 Via Reglab pågår ett arbete att tillsammans med Statistiska centralbyrån ta fram en struktur för matchningsindikatorer som ska ge en bättre bild av hur utbud och efterfrågan på utbildning och efterfrågad kompetens överensstämmer. Ett flertal forum är under uppbyggnad på branschnivå och Region Dalarna representeras i styrgrupper för Vård och omsorgscollege och Besöksnäringscollege. Sågverk-, VA-, bygg- och gruvbranscherna är exempel på områden där samverkansarbetet har etablerats. En slutsats av insatserna hittills är att det krävs ytterligare ansträngningar för att skapa de bransch- och utbildningsforum som kopplas till kompetensplattformen. PROJEKT Dala Valideringscentrum Region Dalarna är projektägare med den ideella föreningen DalaWux som operativ aktör. Projektet medfinansieras av Tillväxtverket och har gjort en kartläggning av de valideringsinsatser som görs i Dalarna. Ung i Dalarna Region Dalarnas arbete med unga har under 2014 gått allt mer från ett fokus på ungas delaktighet och inflytande genom Ung kraft till ett bredare angreppssätt. Framtagandet av en strategi för hur Dalarna ska kunna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion har pågått under året för att färdigställas i början av 2015. Strategin bygger på en fortsättning av den så kallade Dimpaprocessen som Region Dalarna och kommunerna har arbetat med sedan 2010. Grundstenarna i strategin är att arbetet med unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande. Sex unga rådgivare har under året varit anställda för att regelbundet ge input till strategin. Arbetet har också haft en politisk referensgrupp samt en expertgrupp av tjänstemän från kommuner och andra regionala organisationer. I maj arrangerades en regional konferens i Falun där nära 200 tjänstemän och politiker diskuterade strategin och länets fortsatta arbete med unga. Vid konferensen talade även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör Alice Bah Kuhnke. Under hösten har Region Dalarnas ungdomsstrateg haft träffar med kommunerna och Landstinget Dalarna för att diskutera deras roll i arbetet med ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. 2014 var antalet ansökningar till PengaAkuten 31 stycken varav 13 beviljades, detta var något färre än föregående år. Sommaren 2014 anställdes en sommarjobbare som gick igenom samtliga ansökningar mellan 2011-2013. Denna utvärdering har sedan legat till grund för vissa revideringar av PengaAkuten. Kriterierna har delvis formulerats om för att skapa en tydligare koppling till ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion” och maxbeloppet kommer under 2015 att höjas till 20 000 kronor. Dessutom har ansökningsförfarandet förenklats genom möjligheten till webbansökan. 14 PROJEKT Youth VIP Framtid Dalarna Samarbetet med Hubeiprovinsen har fortsatt under 2014. 15 unga vardera från Hubei och Dalarna deltar och aktiviteterna kan kopplas till övriga insatser inom Ung Kraft och Region Dalarnas vision om att blir och vara Sveriges bästa ungdomsregion. I april besökte Dalarnas deltagare Hubei och i september kom de kinesiska deltagarna till Dalarna. Ungdomarna arrangerade publika event för att dela med sig av varandras kultur och traditioner, ungdomsseminarier för att diskutera ungas möjligheter att delta och påverkan i frågor som rör regional utveckling. Framtid Dalarna är en webbplats som vänder sig till unga med syfte att kommunicera vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden i Dalarna. Genom att synliggöra vilka yrken och kompetenser som kommer att behövas och vilka utbildningar som krävs, är arbetet ett inslag i det långsiktiga arbetet för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden och för att få fler unga att välja att bo och arbeta i Dalarna. Under 2014 påbörjades arbetet med att komplettera webbplatsen med reportage om arbetsmarknaden i alla Dalarnas kommuner. Information om vad som finns i den ”egna” kommunen har varit efterfrågad hos ungdomarna. Under året marknadsfördes webbplatsen på UF-mässan, Miljötinget samt jobb- och utbildningsmässor i bland annat Avesta och Falun. Miljötinget Miljötinget arrangeras och finansieras av Landstinget Gävleborg och Region Dalarna i samverkan med en ny värdkommun varje år. Under 2014 har ansvaret för Miljötinget funnits hos Region Dalarna. Värdkommun för Miljötinget under 2014 var Borlänge kommun. 234 deltagare från 41 olika skolor i Dalarna och Gävleborg checkade in. 15 Unga till arbete Syftet med projektet Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur Dalarnas kommuner och arbetsförmedlingar kan arbeta med unga arbetslösa och att få dessa organisationer att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet och har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna samt ordnat nätverks- och samordnarträffar. 2014 har varit projektets sista verksamhetsår. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare har deltagit i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Den uppföljning som har gjorts visar att sextio procent av kursdeltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 78 procent. Totalt har Unga till arbete fått 27,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för projektets framgångar. Statistik och analys Region Dalarnas arbete inom området har påverkats av pensionsavgång vid halvårsskiftet. Tidigare produktion av statistik och uppdateringar på webben har under andra halvan av året legat nere. Gammalt underlag har funnits tillgängligt och de som hört av sig har fått hjälp. Parallellt med detta har en översyn på Region Dalarnas externa och interna produktion av statistik samt behov av analyser och utvärderingar gjorts. Resultatet är att en tjänst som samhällsanalytiker har utlysts. Infrastruktur Dalaföretagens möjligheter att bidra till den ekonomiska utvecklingen är beroende av att infrastrukturen i länet utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara upp mot ökade transportkrav. Om inte transporterna klaras, riskeras inte bara den ekonomiska utvecklingen, utan även sysselsättningen på sikt. Region Dalarna har haft nära dialog och samverkan med Trafikverket kring deras verksamhetsplanering för planens genomförande den närmaste treårsperioden. Trafikverket har ansvaret för planens ekonomiska genomförande utifrån Region Dalarnas prioriteringar. Länsplan för regional transportinfrastruktur Verksamhetsåret 2014 dominerades första halvåret av upprättande av en ny reviderad länsplan för perioden 2014-2025. Region Dalarna fastställde planen i juni 2014. Under andra halvåret har tyngdpunkten i arbetet legat på planering och genomförande av den nya fastställda länsplanen. Region Dalarna har under året tillsammans med Västra Götalandsregionen deltagit aktivt som piloter i ett Vinnovaprojekt om jämställdhetskonsekvensbedömning i transportinfrastrukturplaneringen som ska resultera i en utbildning inför kommande revideringsprocess av de långsiktiga planerna för transportinfrastruktur. 16 Hållbara transporter Region Dalarna leder arbetet med transportsektorns energiomställning och att genomföra den miljöstrategi som tagits fram. Utifrån strategin har ett kommunalt och ett regionalt nätverk skapats. Under 2014 har arbetet inriktats mot ett ökat kollektivtrafikanvändande och kampanjen grönare vägval, vilken medförde att 400 företagskort tecknades och 48 000 kollektivtrafikresor genomfördes. Ett inledande inspirationsmöte i februari om att göra en godsflödesanalys för Dalarna med omnejd men analysen fick tyvärr skjutas på framtiden. Kollektivtrafik Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet har under 2014 varit med om en riktig resa. Den tioåriga upphandlingen av busstrafiken som genomförs av AB Dalatrafik 2 överklagades och rättsprocesser tvingade fram ett beslut om en tvåårig direkt-upphandling för att få busstrafiken att överhuvudtaget rulla till trafikstart juli 2014. Även direktupphandlingen överklagades men godkändes av Förvaltningsrätten. Under 2014 har ett helt nytt gemensamt trafiksystem sjösatts. Upplägget är unikt för Sverige med en samordning av såväl allmänna som särskilda resor. Även fordonen är storleksanpassade till respektive uppdrag. All busstrafik har nya benämningar, som direktbuss, stadsbuss, landsbygdsbuss och flextrafik. Den gamla linjenumreringen byttes ut och hållplatser justerades geografiskt för att minska antalet stopp, speciellt för direktbussarna. Medialt har det varit stort intresse för detta och trycket har varit hårt i alla typer av media. Starten för det nya trafiksystemet har utvärderats under 2014. Utvärderingen visar även på de brister som funnits i uppgiftsfördelning och ansvar mellan ägarintressen, bolagen Dalatrafik och Tåg i Bergslagen, kommuner och landsting. Den kostnadsfördelningsmodell som funnits för att fördela kostnaderna för busstrafiken i länet var uppsagd sedan tidigare. Ett nytt avtal, med giltighet från 2014, arbetades fram och antogs av Region Dalarna. Alla involverade parter godkände inte avtalet vilket innebar att kommunerna och landstinget fördelade kostnader enligt kollektivtrafiklagen. Ett nytt trafikförsörjningsprogram som visar den politiska viljeinriktningen med kollektivtrafiken fram till och med 2019, antogs av Region Dalarna juni 2014.Den regionala tågtrafiken för Tåg i Bergslagen AB fortsätter att utvecklas positivt. Mellan ägarlänen Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro har diskussioner och möten om 2 AB Dalatrafik ägs av Region Dalarna 17 kostnader, budget, tåganskaffning och tågtrafikutveckling liksom ägarstyrning genomförts. I slutet av 2014 ledde det fram till ett utredningsuppdrag för revisorer att ta fram förslag till instruktioner för styrelsens arbete och förslag som kan stärka ägarstyrningen samt förslag till bedömning av bolagets effektivitet. Infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen sammanträdde sex gånger under året. Legitimering av skolskjuts, färdtjänstreglemente, tillköp av tågtrafik, revidering av trafikförsörjningsprogrammet och direktiv för upphandling har varit föremål för diskussion och beredning. Internationellt 2014 var lite av ett mellanår eftersom EU:s strukturfonder, territoriella program och sektorsprogram för åren 2014-2020 fortfarande processades. Det gav utrymme för utveckling av idéer om nya internationella samarbeten och projekt utifrån vägvalen i Dalastrategin. Genom Cepa, Central Swedens program för EU-projektanalys, har förslag processats utifrån Dalastrategins kunskapsområden: smarta material, smart upplevelseproduktion och smart energieffektivt samhällsbyggande och/eller de demografiska utmaningarna. Finansieringsmöjligheter har presenterats och stöd i framtagandet av eventuella ansökningar erbjudits. Förstudier inom ovan nämnda kunskapsområden, med siktet inställt mot Horisont 2020, EU:s forskningsprogram har initierats. Region Dalarna blev under 2014 medlem i Vanguard 3, ”återindustrialiseringsinitiativet”, ett europeiskt samarbete med 21 stora industriregioner. Triple Steelix deltar i och stödjer i genomförandet på den operativa nivån. Samarbetet Hedmark-Dalarna (Gränskommittén) verkar för att reducera gränshinder, agera för gränsnära sam-verkan, stödja en ökad attraktion i regionen och agera för en grön tillväxt och ett hållbart samhälle. Under 2014 har Gränskommittén genomfört ytterligare ett demografiprojekt baserat på Nordregios sårbarhetsanalys. Deltagande kommuner från Dalarna och Hedmark har genomfört analyser för att få reda på orsakerna till den negativa befolknings-tillväxten och kommunernas minskande attraktivitet för besökare, företag och boende. Gränskommittén genomförde också ett första gränsforum för Dalarna och Hedmark i Kongsvinger i april i syfte att öka kunskaperna om vad och hur vi arbetar på båda sidor av gränsen samt inspirera till nya gränsöverskridande samarbeten. Styrgruppsmötena har möjliggjort mötet mellan beslutsfattare och unga samt diskussioner om samarbeten inom nya områden, som besöksnäring och entreprenörskap. 3 http://www.s3vanguardinitiative.eu/ 18 Region Dalarnas direktion beslutade att under ytterligare tre år stödja satsningen på ett Dala-kontor i Wuhan, Hubeis huvudstad. Kontoret som har svensktalande personal ska stötta företag från Dalarna som vill göra affärer i Kina och vara en resurs på plats för de olika projektsamarbeten som pågår mellan Borlänge och Wuhan samt Dalarna och Hubei. Särskilda utvecklingsområden Bostadsbyggande Det byggs en hel del bostäder i Dalarna, men fortfarande för få. Det finns en obalans i bostadsmarknaden med brist på lägenheter i många kommuner. Diskussioner om samverkan mellan kommuner fortsätter. Samtalen sker med kommunerna och för Byggdialog Dalarna 4. Region Dalarna arrangerade en bostadspolitisk konferens i maj 2014 för att ytterligare visa på att samverkan och samhandling mellan kommunerna är nödvändiga. Inbjudna till konferensen var både politiker och tjänstemän från kommunernas bostadsbolag och kommunernas kommunstyrelseordföranden. Samorganisationer GDE – Gävle Dalarna Energikontor Under 2014 fördes diskussioner med Region Gävleborg (som är huvudman för Gävle Dalarna Energikontor) om hur det framtida samarbetet ska se ut när Region Gävleborg övergår till regionalt självstyrelseorgan. Detta i kombination med samtal med aktörer inom Energiintelligent Dalarna ledde fram till att Region Dalarnas direktion i december fattade beslutet att ett energikontor i Dalarna ska etableras. Region Dalarna kommer att stå som ägare till kontoret och kontoret ska samverka med övriga regionala energiaktörer. Central Sweden Central Sweden är Dalarnas, gemensamt med Region Gävleborg och Region Örebro, närvaro i Bryssel. Under 2014 har ett mycket stort arbete tillsammans med kontoret lagts ned på EU-projektanalys och på proaktiv projektutvecklingsmetodik. Central Sweden driver processen tillsammans med Region Dalarna och syftet är att öka Dalarnas deltagande i europeiska samarbetsprojekt. Detta för att bättre utnyttja EU:s sektorsprogram och deras finansiering i det regionala utvecklingsarbetet. 2014 har inom ramen för detta arbete 26 bra regionala utvecklingsidéer analyserats och förfinats. Fem av dessa idéer konkretiseras nu inför de kommande ansökningsomgångarna. Region Dalarna representeras i styrelsearbetet av Region Dalarnas ordförande Leif Nilsson Energiintelligent Dalarna Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade i eller intresserade av energi- och klimatfrågor. De flesta av länets betydande aktörer inom området medverkar i någon av nätverkets samverkansgrupper. Energiintelligent Dalarna utgör en plattform för samverkan i dessa frågor. Region Dalarna är representerade i styrgruppen för samarbetet. 4 ideell förening som samlar de flesta av Dalarnas aktörer inom bygg och planering 19 Utveckling, hälsa och välfärd Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete inom socialtjänsten samt angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Årsvisa överenskommelser mellan regering och Sveriges Kommuner och Landsting är prioriterade områden för regional utveckling. Under 2014 låg fokus på prioriterade områdena samt utformande av förslag till en långsiktigt hållbar regional stödstruktur som ska fungera oberoende av eventuella överenskommelser med staten. Enheten för utveckling hälsa och välfärd på Region Dalarna ingår i styrgrupp för två nystartade forskningscentra på högskolan. Internt har utvecklats samverkan avseende e-hälsofrågor, systematisk uppföljning och brukarinflytande, inte minst barn och ungas delaktighet. Brukarrevisionsprojekt har bedrivits i samverkan mellan högskolan och regionen. Upprättade verksamhetsplaner har löpande avrapporterats till ledningsfunktioner och Välfärdsberedning och justerats vid behov. Stöd till kommunerna avseende användning av ”Öppna jämförelser” har påbörjats. Beslut om långsiktigt hållbar stödstruktur fattades av direktionen i juni 2014 och fortsatt arbete med att säkerställa denna inför 2016 pågår. Sammanhållen vård om de mest sjuka äldre Ledningskraft Arbetet med att stödja kommuner och landsting i användning av register, stöd till att arbeta med förebyggande insatser samt att arbeta med tvärprofessionella team har utvecklats. Likaså analysarbete av undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Stöd i arbetet med optimal läkemedelsbehandling som lämpliga läkemedel och läkemedelskombinationer. I SKL:s satsning för att stödja cheferna att omsätta en lokal strategisk plan i praktiken och att skapa en infrastruktur och process för lärande och implementering, har tre team från Dalarna deltagit: södra Dalarna, Västerbergslagen samt ett regionalt team. Det regionala teamet har upplösts under 2014, men det lokala arbetet i kommuner och landsting fortsätter. 20 Utsatta barn och unga Regional samverkan för att utbilda familjehem har resulterat i att ett 80-tal familjehemsföräldrar fått utbildning i ”Ett hem att växa i”. Ett arbete med att skapa förutsättningar för barns delaktighet inom den sociala barnavården har prioriterats. Fyra dalakommuners arbete för att öka barns delaktighet i utredningsprocessen har presenterats vid två nationella konferenser. Regionalt stöd för att skapa förutsättningar för att använda öppna jämförelser för verksamhetsutveckling regionalt och lokalt har påbörjats. Missbruks- och beroendeområdet Det finns nationella krav finns att öka den medicinska säkerheten och omsorgen av de personer som omhändertas enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer mm). Kartläggning genomförd i samverkan kommuner, landsting och polis ligger till grund för fortsatt arbete under 2015. Ett regionalt vårdprogram har utformats och arbetet med en regional överenskommelse för samverkan mellan landsting och kommuner i missbruks- och beroendevården inletts. Implementering av systematisk uppföljning av process och effektmått på individgrupp- och verksamhetsnivå pågår i samtliga femton kommuner. Tre länsgemensamma mål har identifierats som ska följas över tid. Att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruksvården Alla kommuner i länet kartlägger den vuxne med missbruks- eller beroendeproblematik där frågor ställs om anhöriga och barn. I Avesta ingår föräldrastödskurs om 5-6 tillfällen i missbruksbehandlingen för de som är föräldrar. Alla kommuner i länet kan erbjuda gruppverksamhet som stöd till barn. Fyra kommuner erbjuder också riktat individuellt stöd till barnen. Åtta kommuner som har påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för att stärka barnoch föräldraperspektivet. Flera verksamheter erbjuder idag mer flexibelt och differentierat stöd. Implementeringsstöd har använts i form av checklista och fördjupade genomförandeplaner. Stöd till personer med funktionsnedsättning En kartläggning i Dalarnas 15 kommuner har genomförts med syfte att identifiera förbättringsområden som främjar utveckling av en evidensbaserad praktik. Berörda verksamheter inom landstinget har involverats i utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet med barn och ungas delaktighet har startats upp genom länsgemensamma inspirationsdagar. Inom området brukarmedverkan/systematisk uppföljning har en förstudie inletts som ska kartlägga kommunernas och berörda landstingsverksamheters informationsstruktur och dokumentation. 21 eHälsa De analoga trygghetslarmen har bytts ut mot digitala och ledningssystemet har säkerhetsställts. Användningen av Nationell patientöversikt i kommunerna via informationsöverföring mellan olika vårdgivare för att säkerställa trygg och säker vård, ökar liksom användning av SITHS-kort för säker inloggning ökar och framtagande av ledningssystem, utbildningar och kunskap hos ansvariga har skett. Möjligheten att dokumentera mobilt för vård och omsorgspersonal har påbörjats liksom införande av e-tjänster till nytta för invånarna i regionen. En förstudie om strukturerad dokumentation har påbörjats och det interna samarbetet med övriga utvecklingsledarna fortsätter. Psykiatri Implementering av länsövergripande samverkansöverenskommelse har fortsatt. Fem inspirationsdagar har anordnats i samarbete med olika parter, både offentliga och frivilligorganisationer och utbildningar för ökad kvalitet har genomförts. Insatser för ökad delaktighet och inflytande har genomförts i kontinuerlig dialog med brukarrörelsen. En brukarstyrd utvärdering är genomförd, förslag till organisation som samlar utbildade brukarrevisorer har tagits fram. Utbildning i insatsen ”Delat beslutsfattande” pågår i samarbete med högskolan. Utveckling av anhörigstödet har också påbörjats genom samarbete med det nationella Anhörigprojektet där Dalarna är pilotlän. 22 Färdtjänsten Dalarna Färdtjänsten Dalarna är en myndighet vars uppdrag är att utreda, bedöma och fatta beslut om rätt till färdtjänst och riksfärdtjänst. Rätten till färdtjänst bedöms utifrån individens funktionsnedsättning samt anpassningen av den allmänna kollektivtrafiken. För resor inom länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:736) om färdtjänst. För resor utanför länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:735) om riksfärdtjänst. För att vara berättigad till riksfärdtjänst krävs att personen till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Antal personer med färdtjänsttillstånd. 1996 2000 2005 2010 2012 2014 14990 14103 12016 8803 8498 8083 Antal tillståndshavare minskar årligen. Att antal tillståndshavare blir färre är en genomgående trend de senaste åren. Trenden med allt färre personer som har tillstånd till färdtjänst förväntas fortsätta ytterligare några år och beror bland annat på en mer tillgänglig kollektivtrafik. Andra saker som påverkar trenden är att människor är friskare en längre period i sitt liv och att medelåldern ökar. Så småningom kommer sannolikt denna trend att mattas av och till och med vända när den växande gruppen äldre inte längre klarar sig i kollektivtrafiken. Under 2014 har det inkommit 1913 nyansökningar gällande färdtjänst samt 1077 tidsbegränsade färdtjänsttillstånd har omprövats. Avslagsfrekvensen är 22 % procent (helt avslag 9 %, delavslag 13 %). Antalet ärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 99 st. Förvaltningsrätten har ändrat enhetens beslut 2 gånger. Under hösten 2013 och vintern 2014 ökade antalet nyansökningar och omprövningar av färdtjänsttillstånd väsentligt, samtidigt som antalet riksfärdtjänstansökningar inför jul- och nyårshelgen ökade. Samtidigt infördes ett mer omfattande och mer rättssäkert arbetssätt. Detta innebar att handläggningstiden (vilket till stor del är väntetid) snabbt ökade till 14 veckor och var som mest 18 veckor. För att komma tillrätta med handläggningstider skedde en personalförstärkning under försommaren med en administratör samt en handläggare. Under hösten 2014 minskade 23 handläggningstiden till 7,5 veckor för att sedan öka igen. Ökningen skedde till följd av bland annat sjukskrivning samt ökad arbetsbelastning på grund av mängden riksfärdtjänstansökningar inför jul och nyår. 2014 inkom det 593 ansökningar gällande riksfärdtjänst. Antalet avslag var 292 och antalet delavslag var 252. Avslagsfrekvensen är 49 % (helt avslag 7 %, delavslag 42 %). Ett delavslag kan till exempel innebära att den sökande önskar resa med ett visst färdsätt men blir hänvisad till ett annat. Antalet delavslag beror främst på en bättre anpassad tågtrafik, vilket gjort att allt fler sökanden beviljats tåg tillsammans med ledsagare istället för taxi eller specialfordon. Antalet riksfärdtjänstärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 98 stycken, varav rätten ändrat enhetens beslut en gång. Under 2014 har det genomförts en sammanhängande och genomgående översyn av reglementet för färd- och riksfärdtjänst. Länets handikapporganisationer utsåg deltagare via landstingets handikappråd att delta i översynen. Samtliga handläggare har genomfört Svensk Färdtjänstförenings grundkurser i färdoch riksfärdtjänst. Enheten har även under året utbildats i förvaltningslagen samt offentlighets- och sekretesslagen. Handledning och mentorskap har införts för att stärka handläggarnas kunskaper. Uppföljning sker kontinuerligt i att kvalitetssäkra trafiken genom att använda och följa upp resandet med hjälp av Anbaro, barometern för anropsstyrd trafik, som utarbetas av Svensk Kollektivtrafik. Färdtjänsthandläggarna har tillsammans med en representant från Handikappföreningarnas Samarbetsorgan undersökt tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning på Tågkompaniet och SJ 3000. Under utbildningsdagen studerades anpassning och tillgängligheten på Borlänge station, ersättningsbuss till Hofors, Tågkompaniets och SJ 3000 rullstolslift, handikapplatserna på Arlanda station. 24 Elevantagningen Elevantagningen har på uppdrag av Dalarnas och Hälsinglands kommuner, Landstinget Dalarna samt fristående skolor arbetat med att ta fram underlag för antagning till gymnasieskolan. Varje ansökan har behörighetsgranskats, meritvärderats och rangordnats enligt gällande lagar och regler underlaget har sedan förmedlats till respektive kommun eller skola för beslut. En viktig roll för verksamheten är att i relation till kunderna fungera som kunskapsbank när det gäller antagningsfrågor. En ökad efterfrågan på statistik från både kunder och externa har bearbetats och levererats under året. Elevantagningen har ansvarat för utbetalning av inackorderingstillägg och resebidrag åt Dalarnas elever som studerar på annan ort. Under 2014 genomfördes en kundundersökning med stort procentuellt deltagande. Av den kan man utläsa att kunderna är nöjda med den service och tillgänglighet som Elevantagningen erbjuder. Kunderna tycker också att de får svar på sina frågor, 78 % tycker kvalitén är mycket bra och 22 % tycker den är bra. Utbildning av personal och informationsträffar med berörda studievägledare har genomförts under året. Elevantagningen har också haft fortsatt erfarenhetsutbyte och nätverksträff med gymnasieantagningarna i Örebro, Västerås, Eskilstuna och Karlstad. Tillgänglighet, effektivitet, engagemang är ledord i verksamheten. AV-media AV-media är den verksamhet inom Region Dalarna som servar skola, förskola och andra utbildningsanordnare med pedagogiskt anpassade läromedel. AV-media ska vara en resurs som på ett avgörande sätt bidrar till att skolan når sina mål. AV-media investerar årligen i nytt filmmaterial och teknik för att hålla utlåningsmaterial på hög nivå. Utbildningsradions samtliga radio- och tv-program tillhandahålls. AV-medias fokus ligger på det digitaliserade filmmaterialet. Föreläsningar om användandet av vårt nya sök- och bokningssystem, har fortsatt under 2014. AV-media har sedan 2008 en Swedish Film licens för samtliga skolor som ingår i avtalet. Licensen underlättar för varje lärare att visa upplevelsefilm i skolan. AV-media har även tecknat ett avtal med WebMath som är en webbaserad matematikkurs, ett komplement och stöd för lärare, elever och föräldrar. Arbetet med ”Läs en Film-väskor” fortsätter och samordnas med Film i Dalarna och länsbiblioteket. 2014 hade AV-media 148 322 lån. En ökning på 50% mot 2013, av detta var 85% strömmande. Lånen på fysisk dvd kopia har minskat med 18%. 25 Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 Insatsområde Projekt Stödmottagare HfN* Belopp Byggdialogen - kompetensutv. och innovationer i klusterarbetet Byggdialog Dalarna ideell förening 1 900 000 Borlänge Science Park 2.0 Stiftelsen Teknikdalen 1 1 905 000 Utveckling av P&L World Forum Stiftelsen Peace and Love Foundation 1 400 000 Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv Styrelseakademien Dalarna 1 100 000 Innovationer för vardagspusslet - förstudie Stiftelsen Teknikdalen 1 150 000 Förstudie - Kunskapsväxling Akademi Näringsliv (KAN) Högskolan Dalarna 1 235 000 Next Horizon - Innovativ upplevelseproduktion Region Dalarna 1 375 000 Förstudie - Dala Sports Academy III Högskolan Dalarna 1 95 000 Förstudie - Projektansökan CEPA ITSdalarna Utvecklings AB 1 100 000 House of Dalarna Region Dalarna 2 575 000 Internationell helårsturism SITE Föreningen Turismintressenter i Sälen 2 309 250 Bergslagssatsningen Kultur och Turism etapp 4a Intresseföreningen Bergslaget 2 300 000 Smarta kopplingar Sandvikens kommun 2 664 000 Outdoor i den södra delen av Dalarna Visit Södra Dalarna AB 2 100 000 Förstudie - Affärsutveckling Dalarna Almi Företagspartner GävleDala AB 2 200 000 Företagsinriktad rådgivning Dalarna 2014 Almi Företagspartner GävleDala AB 2 1 000 000 Förstudie - Bergslagsakademin Intresseföreningen Bergslaget 2 140 000 W7 Hållbart entreprenörskap Älvdalens kommun 2 500 000 Säkerhetsarbeten i Dalhalla Dalhalla Förvaltning AB 2 500 000 Beyond Skiing fas 2 Beyond Skiing 2 7 120 000 Förstudie - Visit Dalarna 3.0 Visit Dalarna AB 2 50 000 Dalarna Modern Collection Svensk Form Dalarna 2 100 000 Noder för musik, film och digital interaktiv produktion i Dalarna Borlänge kommun 2 1 500 000 IUC Dalarna Horisont 2020 IUC Dalarna 2 100 000 Förstudie - Marknadsföringsmodell för internationella idrottsevenem. Dalarnas Idrottsförbund 2 85 000 Förstudie - CSR som aktivt konkurrensverktyg och för ökad attraktionskraft AB Samarkand2015 2 53 875 Förstudie - Gröna vägar till långsiktigt hållbar tillväxt i södra Dalarna Hedemora Näringsliv AB 2 100 000 Förstudie - Företagsamhet i hela skolan Ung Företagsamhet Dalarna 2 99 000 Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014 Region Gävleborg 2 126 000 SITE 2 Malung-Sälens kommun 2 367 500 Ett enat Visit Dalarna Visit Dalarna AB 2 500 000 Förstudie - Utveckling av evenemangsturism i Norra Dalarna Älvdalens kommun 2 100 000 Representationskontor i Wuhan-Hubei Kina Stiftelsen Teknikdalen 2 750 000 Förstudie - Bear and Natives Handel eller besöksnäring? Hur kan handelns branschglidning skapa tillväxt i glest befolkade miljöer? Förstudie - Ungas inträde på arbetsmarknaden Stiftelsen Rovdjurscentrum Grönklitt 2 100 000 Högskolan Dalarna 3 300 000 Högskolan Dalarna 3 100 000 Förstudie - Attraktiv gruva för alla Högskolan Dalarna 3 60 000 Förstudie - Att bygga över gränsen Byggutbildning Star i Dalarna AB 3 99 000 Metodutveckling - outdoor och fysisk planering Region Dalarna 3 317 000 Förstudie - Kompetenscentrum och samverkanplattform för HR-frågor Falun Borlänge regionen AB 3 85 000 Förstudie - Kompetensutvecklingsbehov inom evenemang Dalarnas Idrottsförbund 3 75 000 Dalarnas Lärlingsråd Företagarna Dalarna Service AB 3 100 000 Bredbandsstrategiskt projekt för Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 4 800 000 Verksamhetsprojekt - Infrastruktur och kollektivtrafik Region Dalarna 4 * Insatsområden Handlingsprogrammet för Näringslivsutveckling; [ 1 = Innovativa miljöer 2 = Entreprenörskap 3 = Kompetensförsörjning 4 = Tillgänglighet ] 4 400 000 4 260 000 15 439 625 1 136 000 5 200 000 26 035 625 Summa per insatsområde syns i högerkant SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 21 Dnr KA15/127 Tillägg till reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna förslag till reviderat avtal av överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst. Bakgrund 2012-12-05 ingick länets kommuner och Region Dalarna avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet förfärdtjänst och riksfärdtjänst från respektive kommun till Region Dalarna samlat. Region Dalarna beskriver att det ursprungliga avtalets beräknade kostnadstak överskreds, varför verksamheten med tillståndsgivning för färdtjänst och riksfärdtjänst inte bar sina egna kostnader. I revideringen av avtal har följande text lagts in under Finansieringen ”Parterana är överens om att de årligen ska överenskomma om en verksamhetsplan med antagen budget för verksamheten, att en avstämning ska göras tre gånger om året samt att en detaljerad återrapportering sker efter varje verksamhetsår” Beslutsunderlag: Mail daterat 2015-05-07 Missiv daterat 2011-05-07 Missiv daterat 2015-04-10 Sammanträdesprotokoll daterat 2015-05-06 Tjänstskrivelse: Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst, daterat 2015-03-16 Tjänstskrivelse: Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst, daterat 2015-04-29 Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst Avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-09 Diarienummer Dnr KA 15-127 Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst. Förslag till beslut Godkänna förslag till reviderat avtal av överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst. Bakgrund 2012-12-05 ingick länets kommuner och Region Dalarna avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst från respektive kommun till Region Dalarna samlat. Region Dalarna beskriver att det ursprungliga avtalets beräknade kostnadstak överskreds, varför verksamheten med tillståndsgivning för färdtjänst och riksfärdtjänst inte bar sina egna kostnader. I revideringen av avtal har följande text lagts in under Finansieringen ”Parterana är överens om att de årligen ska överenskomma om en verksamhetsplan med antagen budget för verksamheten, att en avstämning ska göras tre gånger om året samt att en detaljerad återrapportering sker efter varje verksamhetsår” Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. Mail daterat 2015-05-07 Missiv daterat 2011-05-07 Missiv daterat 2015-04-10 Sammanträdesprotokoll daterat 2015-05-06 Tjänstskrivelse: Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst, daterat 2015-03-16 6. Tjänstskrivelse: Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst, daterat 2015-04-29 7. Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst 8. Avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen/Personalchef Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Rådhuset Åsgränd 2 Säter Pär Jerfström Kommunchef Telefon 0225-55 000 (vxl) E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se Utskrivet av: Eva Olsson Namn: Missiv, justerat protokoll och ärende "Tillägg till Reviderat av. .. Från: Ärende: den 7 maj 2015 16:26:56 Sidan 1 av 2 Carin Lilliehöök <[email protected]> Missiv, justerat protokoll och ärende "Tillägg till Reviderat avtal om överlå Till: "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]... Kommun "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected] " <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> www.alvdalen.se <[email protected]> Kopia: Magnus Höög <[email protected]> Bilagor: Attach0.html / Uploaded File (9K) Missiv färdtjänstlegitimering.pdf / Uploaded File (514K) Hej! Bifogat finner ni missiv och justerat protokollsutdrag samt ärendet § 132 "Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst" som beslutades på Direktionens sammanträde igår 2015-05-06. Dalarnas kommuner rekommenderas godkänna avtalsförslaget i dess nya lydelse, se bifogat missiv. Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive ansvarigt organ senast den 2015-10-01. Alla frågor i ärendet besvaras av Magnus Höög, [email protected] Tel.nr: 023-77 70 54. Med vänliga hälsningar Carin Lilliehöök Projektledare Hedmark-Dalarna samarbetet-Gränskommitté samt Direktionssamordnare Region Dalarna Region Dalarna, Myntgatan 2, 791 51 Falun Tel: +46 (0)23 77 70 81 SMS: +46 (0)70 346 50 51 [email protected] www.regiondalarna.se www.hedmarkdalarna.com www.facebook.com/granskommitten Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-09 Diarienummer Dnr KA 15-127 Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst. Förslag till beslut Godkänna förslag till reviderat avtal av överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst. Bakgrund 2012-12-05 ingick länets kommuner och Region Dalarna avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst från respektive kommun till Region Dalarna samlat. Region Dalarna beskriver att det ursprungliga avtalets beräknade kostnadstak överskreds, varför verksamheten med tillståndsgivning för färdtjänst och riksfärdtjänst inte bar sina egna kostnader. I revideringen av avtal har följande text lagts in under Finansieringen ”Parterana är överens om att de årligen ska överenskomma om en verksamhetsplan med antagen budget för verksamheten, att en avstämning ska göras tre gånger om året samt att en detaljerad återrapportering sker efter varje verksamhetsår” Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. Mail daterat 2015-05-07 Missiv daterat 2011-05-07 Missiv daterat 2015-04-10 Sammanträdesprotokoll daterat 2015-05-06 Tjänstskrivelse: Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst, daterat 2015-03-16 6. Tjänstskrivelse: Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst, daterat 2015-04-29 7. Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst 8. Avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen/Personalchef Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Rådhuset Åsgränd 2 Säter Pär Jerfström Kommunchef Telefon 0225-55 000 (vxl) E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se Utskrivet av: Eva Olsson Namn: Missiv, justerat protokoll och ärende "Tillägg till Reviderat av. .. Från: Ärende: den 7 maj 2015 16:26:56 Sidan 1 av 2 Carin Lilliehöök <[email protected]> Missiv, justerat protokoll och ärende "Tillägg till Reviderat avtal om överlå Till: "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]... Kommun "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> "[email protected] " <[email protected]> "[email protected]" <[email protected]> www.alvdalen.se <[email protected]> Kopia: Magnus Höög <[email protected]> Bilagor: Attach0.html / Uploaded File (9K) Missiv färdtjänstlegitimering.pdf / Uploaded File (514K) Hej! Bifogat finner ni missiv och justerat protokollsutdrag samt ärendet § 132 "Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst" som beslutades på Direktionens sammanträde igår 2015-05-06. Dalarnas kommuner rekommenderas godkänna avtalsförslaget i dess nya lydelse, se bifogat missiv. Region Dalarna emotser ett justerat protokollsutdrag från respektive ansvarigt organ senast den 2015-10-01. Alla frågor i ärendet besvaras av Magnus Höög, [email protected] Tel.nr: 023-77 70 54. Med vänliga hälsningar Carin Lilliehöök Projektledare Hedmark-Dalarna samarbetet-Gränskommitté samt Direktionssamordnare Region Dalarna Region Dalarna, Myntgatan 2, 791 51 Falun Tel: +46 (0)23 77 70 81 SMS: +46 (0)70 346 50 51 [email protected] www.regiondalarna.se www.hedmarkdalarna.com www.facebook.com/granskommitten SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 22 Dnr KA15/089 Utsändning av kommunfullmäktigemöten till allmänheten Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Välja alternativ 2, där inga fasta installationer krävs, för att sända Säters kommuns fullmäktigemöten. Förutsättning att sammanträdesdagarna ändras. 2. Kommunstyrelsens förvaltningschef får i uppdrag att teckna avtal. 3. Regler kring webbsändning följs såsom skyltning och information. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-03-10 uppdra åt kanslienheten/ITenheten att utreda förutsättningarna för utsändning av kommunfullmäktiges möten. Som innefattar legala, tekniska och ekonomiska konsekvenser. Under ett stort antal år har frågan om att sända kommunfullmäktiges möten via radio eller TV diskuterats. I ett tidigt skede var alternativet närradio. Detta kunde inte genomföras då det inte finns någon närradiostation som är verksam i Säter. Samma sak gällde för TV-utsändning. Idag finns andra tekniska förutsättningar i och med tillgången till internet. IT-enheten har tittat på två (2) lösningar. Koncepten skiljer sig och beskrivs nedan. Både lösningarna kräver internetförbindelse. Alternativ 1 StremShed levererar utrustningen och sköter driften där också sändningarna finns. Sändningarna sköts av närradion som även förvarar kamereran. Teknik Utrustningen består av sändningsdator samt en kamera med tre fasta vyer; presidiet och två talarstolar. Utrusningen ägs av kommunen Kostnader Cirka kostnader för sju (7) mötestillfällen. Kan tillkomma milersättning. Engångskostnad 60 000 kr och årlig kostnad 60 900 kr Alternativ 2 Sändningar går att följa live. Efter sändningen så ligger hela mötet på webben (Bambuser) där övriga sändningar finns. Sändningen sköts av SB Media. Teknik Videokamera med Mac som leveratören sänder ifrån, program Bambuser. Igen fast installation krävs. Internetuppkoppling krävs. Utrusningen står SB Media för. Kostnad Cirka kostnader för sju (7) mötestillfällen. Årlig 39 800 kr Övrigt Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar bör ändras. __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2015-05-28 KA 15/089 Till Kommunstyrelsen Utsändning av kommunfullmäktigemöten till allmänheten Förslag till beslut 1. Välja alternativ 2, där inga fasta installationer krävs, för att sända Säters kommuns fullmäktigemöten. Förutsättning att sammanträdesdagarna ändras. 2. Kommunstyrelsens förvaltningschef får i uppdrag att teckna avtal. 3. Regler kring webbsändning följs såsom skyltning och information. Bakgrund Under ett stort antal år har frågan om att sända kommunfullmäktiges möten via radio eller TV diskuterats. I ett tidigt skede var alternativet närradio. Detta kunde inte genomföras då det inte finns någon närradiostation som är verksam i Säter. Samma sak gällde för TV-utsändning. Idag finns andra tekniska förutsättningar i och med tillgången till internet. IT-enheten har tittat på två (2) lösningar. Koncepten skiljer sig och beskrivs nedan. Både lösningarna kräver internetförbindelse. Alternativ 1 StremShed levererar utrustningen och sköter driften där också sändningarna finns. Sändningarna sköts av närradion som även förvarar kamereran. Teknik Utrustningen består av sändningsdator samt en kamera med tre fasta vyer; presidiet och två talarstolar. Utrusningen ägs av kommunen Kostnader Cirka kostnader för sju (7) mötestillfällen. Kan tillkomma milersättning. Engångskostnad 60 000 kr och årlig kostnad 60 900 kr Alternativ 2 Sändningar går att följa live. Efter sändningen så ligger hela mötet på webben (Bambuser) där övriga sändningar finns. Sändningen sköts av SB Media. Teknik Videokamera med Mac som leveratören sänder ifrån, program Bambuser. Igen fast installation krävs. Internetuppkoppling krävs. Utrusningen står SB Media för. Kostnad Cirka kostnader för sju (7) mötestillfällen. Årlig 39 800 kr Övrigt Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar bör ändras. Brittmari Niglis IT-chef Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Rådhuset Åsgränd 2 Säter Telefon 0225-55 000 (vxl) E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 23 Dnr KA15/142 Tomtpriser kvarteret Folieraren i Gustafs Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa tomtpriserna avseende kvarteret Folieraren till 81 kr/kvm. Ärendebeskrivning: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att tomtpriserna avseende kvarteret Folieraren fastställs till 81 kr per kvadratmeter. Ett pris per kvadratmeter ger istället större flexibilitet och kan gälla för alla tomter i kvarteret. Samhällsbyggnadsnämnden upphäver tidigare förslag från 2015-04-15 om fasta priser per tomt. _________ Justerande sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum 2015-08-17 Diarienummer Dnr BN 15-097 Gatu och VA-utbyggnad Folieraren i Gustafs Förslag till beslut 1. Föreslå Samhällsbyggnadsnämnden föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige fastställa tomtpriserna avseende Kvarteret Folieraren till 81 kr/kvm Förvaltningens ståndpunkt Tillförandet av medel för utbyggnad av infrastruktur är väsentligt i arbetet med att nå Säters kommuns Vision om 12000 innevånare. Om investeringsmedel avsätts ämnar Förvaltningen uppföra infrastruktur under hösten 2015 så att försäljning av tomter kan ske under året. Bakgrund och ärendebeskrivning Kvarteret Folieraren i Mora By är ett detaljplanelagt område med totalt 6 st. villatomter utmed en lokalgata. Detaljplanen härstammar från 2011 men området är ännu ej bebyggt. För att tomtförsäljning ska vara möjlig behöver Gatuenheten och VA-enheten anlägga gator och VA. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att komplettera ärendet med en projektplan för exploateringen. Se bifogad projektplan daterad 2015-05-27. I enlighet med kommunallagen har kommunen ej rätt att sälja egendom under marknadspris. En värdering av tomterna i Mora By har därför genomförts. Datum för återrapportering Årsbokslut Thomas Geijer/Mikael Spjut Fastighetschef/Gatuchef Andréas Mossberg Samhällsbyggnadschef Bilaga beräkning kvadratmeterpris Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Samhällsbyggnadsförvaltningen Västra Långgatan 12 Säter Telefon 0225-55 000 (vxl) Fax 0225-516 65 E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se Tjänsteutlåtande Fastighet Mora Mora Mora Mora Mora Mora Totalt 13:79 13:80 13:81 13:82 13:83 13:84 Kr/kvm Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter [SEK] 131000 127000 127000 105000 120000 124000 734000 [KVM] 1621 1564 1561 1298 1484 1531 9059 81 Besöksadress Samhällsbyggnadsförvaltningen Västra Långgatan 12 Säter Telefon 0225-55 000 (vxl) Fax 0225-516 65 E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se 2015-05-27 Mikael Spjut Projektplan Exploatering av Kv. Folieraren i Mora By. Inledning och bakgrund Kv. Folieraren i Mora By är ett detaljplanelagt område med totalt 6 st. villatomter utmed en lokalgata. Detaljplanen härstammar från 2011 men området är ännu ej bebyggt. Under 2014 har flera personer uppvisat intresse av att köpa tomter i kvarteret och Fastighetsenheten har idag totalt 5 st. intresseanmälningar. För att tomtförsäljning ska vara möjlig behöver Gatuenheten och VA-enheten anlägga gator och VA. I budgetprocessen inför 2015 äskade Gatuenheten medel för exploatering men fick ej dessa tilldelade. Under 2015 lyftes ett ärende mot Samhällsbyggnadsnämnden om att exploatera det aktuella området. Beslut togs om att gå vidare i frågan och föreslå Kommunstyrelsen att tillföra medel för projektet. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick också i uppdrag att komplettera ärendet med en projektplan för exploateringen. Det aktuella objektet Kv. Folieraren återfinns i Mora By, Gustafs i samma område som Bronsvägen och Guldläggarevägen. I området finns förutom villabebyggelse även en förskola samt Mora By IP. Som framgår i figur 1 är objektet en bostadsgata som slutar i en vändplan. Utmed gatan finns för sex tomter där varje tomt har utfart mot den aktuella gatan. Gatan är ca 110 m lång varav vändplanen utgör ca 20 m. Gaturummets bredd uppgår till ca 8 m, mätt utifrån tomtgränser. Markförhållandena inom området bör medge en relativt enkel anläggning. Marken består mestadels av sandjordar där det växer tallskog. Marken är också plan så några större schakter är ej att vänta. Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 516 65 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se 2015-05-27 Mikael Spjut Figur 1. Karta från detaljplan samt orienteringskarta. Genomförande Exploateringen av Kv. Folieraren kommer att utföras i egen regi där Gatuenheten och VA-enheten blir inblandade. En enklare projektering tas fram för att säkerställa utförandet. Höjder och inmätningar är viktiga för att kunna ta fram en modell i både plan och profil som kan användas i anläggningsarbetena. För projekteringen ansvarar en extern resurs i form av en anlitad markingenjör. Gatuenheten tar rollen som ansvarig för planeringsarbetet medan VA-enheten tar rollen som ansvarig för utförandet. Externa resurser i form av anläggningsmaskiner och transporter tas in via de ramavtal som kommunen tecknat. Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 516 65 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se 2015-05-27 Mikael Spjut Ekonomi Baserat på de förutsättningar som råder och de fakta som finns tillgängliga i skrivande stund har en budget för projektet arbetats fram. Budgeten innefattar såväl planeringskedet som genomförandeskedet. Totalt budgetpris, inklusive Gata och VA, uppgår till ca 1,3 Mkr. Detta förutsätter att inga hinder påträffas under själva genomförandet. En viss fördyring kan alltid förväntas i ett projekt av detta slag. 10 % påslag är en bra antagande vilket också är inkluderat i kalkylen. Försäljning av samtliga (6) tomter beräknas ge intäkter på ca 1,25 Mkr. Detta beräknat utifrån beslutade tomtpriser och anslutningsavgifter för VA. Det slutliga resultatet för exploatering av Kv. Folieraren bedöms därmed kunna gå i stort sett plus minus noll förutsatt att inga oförutsedda händelser inträffar. I figur 2 ses detaljerna i budgeten. Kostnader Aktivitet Projektering Projektuppstart Byggledning Entreprenadkostnad Gata Entreprenadkostnad VA Belysning Övriga kostnader Oförutsett 10 % Summa Per tomt Antal 40 20 40 110 110 5 - Enhet Á-pris Timmar 850 Timmar 850 Timmar 850 Meter 5250 Meter 3500 Styck 13000 - Summa 34000 17000 34000 577500 385000 65 000 50000 116250 1278750 213125 Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 516 65 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se 2015-05-27 Mikael Spjut Intäkter Aktivitet Tomtförsäljning Anslutningsavgift VA Antal 6 6 Summa Per tomt Styck Styck Á-pris 122000 83000 Summa 732000 498000 1230000 205000 Resultat Aktiviteter Summa kostnader Summa intäkter Resultat Summa 1278750 1230000 -48750 Figur 2: Budget och resultaträkning. Tidplan Projektet planeras genomföras under 2015. Planerings- och projekteringsarbete pågår under försommaren 2015 och planeras vara färdigt till midsommar. Förutsatt att beslut tas kring finansiering av projektet är planen att Kv. Folieraren byggs under hösten 2015. I det fall beslut ej tas om att tillföra medel under 2015 kommer förvaltningen att äska medel i budgetprocess 2016-2018 . Tillförande av medel till 2016 innebär att Kv. Folieraren kan exploateras under våren/försommaren 2016. Fortsatt arbete Under förutsättning att beslut tas om tillförande av medel för exploatering går projektet in i nästa skede. I augusti påbörjas förberedelserna för anläggning och en detaljerad tidplan slås fast. Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, 783 27 Säter │ Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: 0225 – 550 00 vx│ Fax: 0225 – 516 65 │ E - post: [email protected] │ Hemsida: www.sater.se SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Kf § Sammanträdesdatum Blad 24 Dnr KS15/0185 Kommunal huvudmannaskap för förorenade områden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Utse samhällsbyggnadsnämnden som kommunal huvudman för statligt finansierade projekt för förorenade områden. 2. Justera samhällsbyggnadsnämndens reglemente med huvudmannaskapet. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har på sammanträdet 2015-06-17 beslutat föreslå kommunstyrelsen att utse samhällsbyggnadsnämnden som kommunal huvudman för statligt finansierade projekt för förorenade områden. Bakgrunden är en förfrågan från Miljö och byggenheten om huvudmannaskap som lämnats till kommunchefen för beslut Beslutsunderlag: Protokoll för Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 2015-06-17 __________ Justerande sign Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum Blad 2015-06-17 9 Sbn § 132 Kommunalt huvudmannaskap för förorenade områden Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Föreslå kommunstyrelsen utse samhällsbyggnadsnämnden som kommunal huvudman för statligt finansierade projekt för förorenade områden. Bakgrund och ärendebeskrivning Miljöinspektör vid miljö- och byggenheten har den 30 september 2014 skickat en förfrågan till t.f. kommunchef Malin Karhu-Birgersson om det kommunala huvudmannaskapet för statligt finansierade bidragsprojekt. Frågan gällde vilken del av kommunen som är eller ska vara huvudman. T.f. kommunchef har svarat att frågan inte bör avgöras förrän den nya kommunchefen är tillsatt. Nuvarande kommunchef Pär Jerfström har svarat att ärendet bör behandlas av Samhällsbyggnadsnämnden för att avgöra om ärendet ska lyftas till kommunstyrelsen. ________________________ Delges: Kommunstyrelsen Justerande sign Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum 2015-07-09 Diarienummer Dnr KA 00-000 Kommunal huvudmannaskap för förorenade områden Förslag till beslut Utse Samhällsbyggnadsnämnden som kommunal huvudman för statligt finansierade projekt för förorenade områden Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har på sammanträdet 2015-06-17 beslutat föreslå kommunstyrelsen att utse samhällsbyggnadsnämnden som kommunal huvudman för statligt finansierade projekt för förorenade områden. Bakgrunden är en förfrågan från Miljö och byggenheten om huvudmannaskap som lämnats till kommunchefen för beslut Bilagor 1. Protokoll för Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 2015-06-17 Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen/personalchef Postadress Säters Kommun Box 300 783 27 Säter Besöksadress Rådhuset Åsgränd 2 Säter Pär Jerfström Kommunchef Telefon 0225-55 000 (vxl) E-postadress [email protected] Internetadress www.sater.se SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Kf § Interpellationer/frågor Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande Blad 25 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Blad 26 Kf § Valärenden 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Justerande sign Val av nämndeman efter Gunnar Falk – t o m 2015-12-31. Val av nämndemän 2016-2019. Val av ersättare i samhällsbyggnadsnämnden efter Göran Sundlöf (SD). Val av ersättare i socialnämnden efter Denise Nilsson (S). Val av ersättare till Språktolknämnden. Övriga valärenden. Beslutsärende för kommunfullmäktige: Denise Nilsson (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har att beslut om att bevilja Denise Nilsson (S) entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Utdragsbestyrkande SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Kf § Information från revisionen Justerande sign Utdragsbestyrkande Blad 27 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Kf § Rapporter Justerande sign Utdragsbestyrkande Blad 28 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige 2015-09-21 Sammanträdesdatum Blad 29 Kf § Delgivningar Protokoll från sammanträde med kommunstyrelsen, 2015-09-01. Protokoll från Länsstyrelsen – slutlig rösträkning och mandatfördelning. Dnr KS2015/079 Beslut från Länsstyrelsen om ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige fr o m 22 maj 2015. Avgången ledamot Marie Jakobsson (SD). Ny ledamot Göran Sundlöf. Ny ersättare Henrik Lindsten. Justerande sign Utdragsbestyrkande
© Copyright 2024