Handlingsplan för utveckling av beredskap för
2015-03-06 2014/1936 Handlingsplan för utveckling av beredskap för dammhaverier Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet Innehåll 1 Uppdraget och dess genomförande ........................................................................ 5 1.1 2 3 1.2 Mål, syfte och målgrupp ........................................................................... 5 1.3 Avgränsningar .......................................................................................... 6 1.4 Genomförande ........................................................................................... 6 1.5 Workshop ”Beredskap för dammhaveri – Målbild 2025” ....................... 7 Utgångsläge ............................................................................................................ 9 2.1 Dammar och konsekvenser av dammhaverier ........................................ 9 2.2 Beredskap för dammhaveri ..................................................................... 11 2.3 Aktörers ansvar ........................................................................................ 11 2.4 Genomförd och pågående samverkan och utveckling ........................... 14 Utvecklingsområden, målbilder och nulägesbedömning..................................... 19 3.1 Övergripande målbild ............................................................................. 19 3.2 Utvecklingsområden och målbilder ........................................................ 19 3.3 4 Uppdragsbeskrivning ............................................................................... 5 3.2.1 Samverkan och kunskapshöjande insatser ..............................20 3.2.2 Anläggningsberedskap .............................................................20 3.2.3 Krisberedskap ........................................................................... 21 Nuläge och prioritering av utvecklingsområden ................................... 21 Handlingsplan ...................................................................................................... 23 4.1 Vägen mot 2020 ...................................................................................... 23 4.2 Samverkan och kunskapshöjande insatser ............................................ 24 4.2.1 S1 Samverkan och erfarenhetsutbyte ....................................... 25 4.2.2 S2 Underlag för samordnad beredskapsplanering ................. 26 4.2.3 S3 Kunskap om konsekvenser av dammhaverier .................... 27 4.2.4 S4 Kunskap om dammsäkerhet, vattenreglering och krisberedskap ............................................................................ 29 3/43 4.3 Anläggningsberedskap............................................................................ 30 4.3.1 A1 Dammägares beredskap för allvarliga problem och dammhaverier ........................................................................... 30 4.3.2 4.4 Krisberedskap .......................................................................................... 33 4.4.1 4.5 K1 Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier ................ 33 4.4.2 K2 Varning till allmänheten vid dammhaveri ......................... 36 4.4.3 K3 Information till allmänheten ............................................... 37 Implementering och uppföljning ............................................................ 39 4.5.1 5 A2 Larmning av samhällsaktörer ............................................ 32 Information och kommunikation ............................................. 39 4.5.2 Resurser .....................................................................................40 4.5.3 Uppföljning................................................................................40 4.5.4 Rapportering ............................................................................. 41 Referenser ............................................................................................................. 43 4/43 1 Uppdraget och dess genomförande 1.1 Uppdragsbeskrivning I regleringsbrevet för 2014 fick Svenska kraftnät följande uppdrag: Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera behov och ta fram en plan för att genomföra insatser för att stimulera utveckling av samordnad och övad beredskap för dammhaverier. Uppdraget ska genomföras med bistånd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i dialog med ansvariga aktörer. Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 mars 2015. 1.2 Mål, syfte och målgrupp Handlingsplanens mål är en samordnad och övad beredskap för dammhaveri och att berörda aktörer har förmåga att motstå och hantera dammhaverier. Handlingsplanens syfte är att konkretisera vilka insatser som behöver göras för att skapa förutsättningar för en god beredskap för dammhaveri i landet. Den avser dammar där ett dammhaveri kan leda till stora regionala och lokala konsekvenser eller störningar eller till nationell kris som drabbar många människor och stora delar av samhället samt hotar grundläggande värden och funktioner (dvs. dammar i dammsäkerhetsklass A och B1 enligt miljöbalken och/eller dammar som utgör farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor). Handlingsplanens målgrupp innefattar: > Ägare till dammanläggningar enligt ovan. > Kommuner och länsstyrelser som har dammanläggningar enligt ovan inom sina geografiska områden. > Samhällsaktörer vars geografiska område eller verksamheter kan påverkas av ett dammhaveri. Det är kommuner inklusive den kommunala räddningstjänsten, landsting, länsstyrelser och myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskapen. Svenska kraftnät, Trafikverket, Post- och Telestyrelsen och Myndigheten 1 Dammsäkerhetsklasser infördes i miljöbalken 1 juli 2014. I enlighet med Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 § förordning (2014:14) om dammsäkerhet ska dammägare utreda vilka konsekvenser ett dammhaveri kan medföra. Konsekvensutredningar ligger till grund för länsstyrelsernas beslut om dammsäkerhetsklass. Fram till dess att dammarna har klassificerats kan dammsäkerhetsklass A och B likställas med konsekvensklass 1+ och 1 enligt RIDAS och GruvRIDAS. 5/43 för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är några av myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskapen. 1.3 Avgränsningar Handlingsplanen omfattar inte några specifika insatser för att stärka beredskapen för dammar där dammhaverier enbart skulle orsaka lokala konsekvenser eller störningar såsom skador på lokal infrastruktur, skador på privat egendom, återställningsbara miljöskador eller tillfälliga störningar i samhällsviktig verksamhet (dvs. dammar utan dammsäkerhetsklass och dammar i dammsäkerhetsklass C2 enligt miljöbalken). Den ökade kompetensen hos berörda aktörer till följd av insatserna i handlingsplanen bedöms dock bidra till en stärkt beredskap för dammhaverier även för dessa dammar. Handlingsplanen omfattar insatser för att möjliggöra hantering av det akuta skedet från det att ett problem vid en damm upptäcks till att utrymning av berört område har utförts. Handlingsplanen omfattar inte skedet efter att översvämningskulmen har nåtts, återställande av skador till följd av översvämningen, skadeersättning, etc. Handlingsplanen omfattar insatser som är specifika för beredskap för dammhaverier. Avseende dammägares beredskap omfattar handlingsplanen endast insatser för att stärka dammägares beredskap för allvarliga problem och dammhaverier, och behandlar inte angränsande säkerhetsarbete. Avseende samhällets krisberedskap omfattar handlingsplanen på motsvarande sätt inte insatser för att stärka samhällets krisberedskap i stort. 1.4 Genomförande Uppdraget har genomförts med bistånd av MSB. En kortfattad plan för uppdragets genomförande upprättades i början av 2014. Under våren sammanställdes utvecklingsområden med tillhörande målbilder och insatser för att nå målbilderna. Under upprättandet av sammanställningen diskuterade Svenska kraftnät med representanter för berörda aktörer såsom länsstyrelser, räddningstjänster, dammägare, SOS Alarm och MSB. Även en avstämning med Svenska kraftnäts Dammsäkerhetsråd genomfördes. En workshop för avstämning av innehållet i sammanställningen med en större grupp aktörer genomfördes i oktober. Med resultatet från workshopen som underlag 2 Dammsäkerhetsklasser infördes i miljöbalken 1 juli 2014. I enlighet med Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 § förordning (2014:14) om dammsäkerhet ska dammägare utreda vilka konsekvenser ett dammhaveri kan medföra. Konsekvensutredningar ligger till grund för länsstyrelsernas beslut om dammsäkerhetsklass. Fram till dess att dammarna har klassificerats kan dammsäkerhetsklass C likställas med konsekvensklass 2 enligt RIDAS och GruvRIDAS. 6/43 utarbetades denna handlingsplan. Inför färdigställandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från berörda aktörer och ledamöter i Dammsäkerhetsrådet. 1.5 Workshop ”Beredskap för dammhaveri – Målbild 2025” Den 13 oktober 2014 anordnade Svenska kraftnät en workshop med temat ”Beredskap för dammhaveri – Målbild 2025”. Syftet med workshopen var att tillsammans med berörda aktörer, med fokus på sådant som är specifikt för dammhaverier: > definiera en målbild för beredskapen för dammhaveri, > enas om nuläget, > diskutera vilka utvecklingsområden som finns, > vilka insatser som behöver göras och > vilka utmaningar som finns. Totalt deltog drygt 30 representanter för dammägare inom kraftindustrin, länsstyrelser, räddningstjänster, kommuner, MSB, krisinformation.se, Elforsk och Svenska kraftnät vid workshopen. År 2025 användes som ”måltidpunkt” i arbetet med att definiera målbilden för beredskap för dammhaveri i landet. Att just år 2025 valdes var för att det ligger tio år framåt i tiden vilket bedömdes vara tillräckligt långt fram i tiden för att möjliggöra att de identifierade insatserna hinns med, men även som tillräckligt nära för att knyta an till nuläget. Inför workshopen utarbetade Svenska kraftnät ett utkast på nio utvecklingsområden med tillhörande målbilder och insatser. Utkastet utgjorde underlag för workshopen. Vid workshopen fick deltagarna bl.a. göra en bedömning av nuläget samt prioritera vilka utvecklingsområden och insatser som de ansåg vara mest relevanta. 7/43 8/43 2 Utgångsläge 2.1 Dammar och konsekvenser av dammhaverier I Sverige finns uppskattningsvis 10 000 dammar av varierande storlek och ålder. Drygt 200 av dammarna i landet är högre än 15 m och tre dammar är högre än 100 m. Åtta dammanläggningar dämmer upp vattenvolymer på över en miljard kubikmeter. Ca 220 dammanläggningar bedöms vara särskilt viktiga ur säkerhetssynpunkt då de skulle kunna medföra dammhaverikonsekvenser med nationell och/eller regional påverkan (dammanläggningar med minst en damm i dammsäkerhetsklass A och B enligt miljöbalken), se figur 1. Dessa dammanläggningar finns i 17 av landets 21 län. Drygt 70 % av dammanläggningarna ligger i något av vattendragen där projekt för samordnad beredskapsplanering pågår. Övriga knappt 30 % ligger i 30-talet medelstora vattendrag. De flesta av dammanläggningarna med potentiella samhällskonsekvenser är vattenkraftdammar men även dammar inom gruvindustrin, invallningsdammar samt slussanläggningar förekommer. Utöver dessa ca 220 dammanläggningar bedöms ytterligare några hundratal dammar kunna orsaka lokala konsekvenser från samhällelig synpunkt. Ett dammhaveri definieras i 11 kap. 4 § miljöbalken som ett okontrollerat utströmmande av det vatten eller den blandning av vatten och annat material som en damm är avsedd att dämma upp eller utestänga. I dagligt tal och skrift används ordet dammbrott synonymt med dammhaveri. Vilka konsekvenser ett dammhaveri kan ge upphov till beror på faktorer som uppdämd vattenvolym, typ av dammkonstruktion, dammhöjd och dammlängd, samt topografi och skadeobjekt i översvämningsområdet. Det utströmmande vattnet kan leda till ras och skred i slänter upp- och nedströms dammen, erosionsskador samt haveri i nedströmsliggande dammar. Fenomenet att ett dammhaveri kan förorsaka haveri även i nedströmsliggande dammanläggningar benämns ofta ”dominoeffekt”. Ett dammhaveri i en damm som dämmer upp en stor vattenvolym högt upp i ett vattendrag kan i vissa fall orsaka haveri i samtliga nedströms liggande dammar, dvs. en dominoeffekt längs hela älvsträckan ner till havet. I MSB:s arbete med nationell risk- och förmågebedömning 2013 [1] analyserades 27 typhändelser utifrån konsekvens och sannolikhet för specifika utvecklade scenarier. Dammbrott i stor damm i kraftverksälv var en av de typhändelserna som identifierades och analyserades. Dammbrottsscenariot bedömdes som en av tre händelser, vid sidan om kärnkraftsolycka och pandemi, som skulle kunna medföra katastrofala konsekvenser. 9/43 Figur 1 Dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 enligt RIDAS (Det är främst dessa dammanläggningar som kan ha dammar i dammsäkerhetsklass A och B enligt den nya dammsäkerhetsregleringen som infördes i miljöbalken 1 juli 2014) 10/43 2.2 Beredskap för dammhaveri Beredskap för dammhaveri syftar till att upptäcka och om möjligt förhindra att ett skadeförlopp utvecklas till dammhaveri samt, i den händelse att dammhaveri inträffar, till att undvika och begränsa skador av dammhaveri. För att hantera det akuta skedet, dvs. de första timmarna och dygnen efter ett dammhaveri i en större damm, behövs framför allt beredskap för att utrymma och spärra av områden där den annalkande översvämningen gör det farligt att uppehålla sig. Vidare behövs beredskap för att begränsa effekterna av översvämningen för viktiga samhällsfunktioner som elförsörjning, vattenförsörjning, transporter och telekommunikationer. Viktiga delar i beredskapsplaneringen är larmning av samhällsaktörer samt varning och information till allmänheten. Dammhaveri i de stora kraftverksälvarna kan medföra översvämningar, skador och störningar längs en lång älvsträcka. Det innebär att flera kommuner och län samt även andra myndigheter och dammägare blir berörda i händelse av dammhaveri. Beredskap för dammhaveri kräver därför i många fall en samordnad beredskapsplanering mellan dammägare, kommuner och länsstyrelser m.fl. aktörer. Vidare bör allmänheten ha fått information om planeringen i förväg. 2.3 Aktörers ansvar I detta avsitt beskrivs skyldigheter för aktörer som har ett utpekat ansvar för beredskapen för dammhaverier enligt olika författningar. > Dammägare (den som är skyldig att underhålla en damm enligt 11 kap. 17 § miljöbalken) är ansvariga för dammens säkerhet enligt miljöbalken och tillhörande förordningar. För ägare till dammanläggningar som beslutats vara farlig verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor finns även skyldigheter avseende beredskap för dammhaveri i den regleringen. > För samhällsaktörer såsom kommuner, landsting, länsstyrelser och vissa utpekade myndigheter finns krav på krisberedskap i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap respektive förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Miljöbalken och förordningarna om dammsäkerhet resp. utvinningsavfall En central princip i miljöbalken är att verksamhetsutövare genom egenkontroll fortlöpande ska planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Reglerna innebär att den underhållsskyldige – i regel dammägaren – är skyldig att underhålla dammen så att det inte upp- 11/43 kommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Verksamhetsutövare ska själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll. Enligt 11 kap. 24-26 §§ miljöbalken ska dammar klassificeras efter de konsekvenser från samhällssynpunkt som ett dammhaveri kan leda till. Under de närmaste åren ska länsstyrelserna besluta om dammsäkerhetsklass för dammarna baserat på konsekvensutredningar som dammägare ska upprätta. Den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24-26 §§ miljöbalken ska för verksamheten upprätta och arbeta efter ett säkerhetsledningssystem. Enligt förordningen (2014:214) om dammsäkerhet ska ett säkerhetsledningssystem omfatta de metoder, rutiner och instruktioner som behöver fastställas och tillämpas i fråga om bl.a. identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor och planering för nödsituationer. Den som är skyldig att underhålla en damm ska upprätta ett dokument som översiktligt beskriver säkerhetsledningssystemet. Beskrivningen ska även innehålla de övergripande målen och handlingsprinciperna för verksamhetens arbete med säkerhet. För ägare till riskanläggningar enligt förordningen (2013:319) om utvinningsavfall gäller sedan tidigare motsvarande krav på säkerhetsledningssystem mm. Lagen om skydd mot olyckor, farlig verksamhet I 2 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ställs det krav beträffande anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse ska orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön (s.k. farlig verksamhet). Vid sådana anläggningar är ägaren eller verksamhetsutövaren skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom, och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Den som utövar den farliga verksamheten är skyldig att analysera riskerna för olyckor av angivet slag. Anläggningens ägare eller verksamhetsutövaren på anläggningen ska omgående informera den kommun där anläggningen är belägen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om en olycka som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön inträffar, eller om överhängande fara för en sådan olycka förelegat. Vidare har enligt 2 kap. 1 § lag om skydd mot olyckor den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en sådan olycka. Ägaren eller utövaren av farlig verksamhet får enligt 2 kap. 5 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor och 12/43 efter kommunens medgivande använda de varningsanordningar som installerats för varning av befolkningen under höjd beredskap och vid olyckor i fred. Förordningen om krisberedskap och höjd beredskap Bestämmelserna i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap syftar till att statliga myndigheter genom sin verksamhet ska minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. I denna förordning avses med krisberedskap: Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Enligt 7 § förordningen ska länsstyrelsen inom sitt geografiska område vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån. Länsstyrelsen ska verka för att: > regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs, > nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, > under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, > informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas, och > efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Vissa myndigheter har enligt 11 § ett särskilt ansvar för krisberedskapen. Myndigheterna har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Myndigheterna ska bl.a. samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet, samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda och beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och annan kunskapsinhämtning såsom erfarenhetsåterföring av inträffade händelser. Exempel på myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskapen är MSB, Svenska kraftnät och Trafikverket. 13/43 Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Enligt 7 § ska kommuner inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, och att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, liksom informationen till allmänheten. 2.4 Genomförd och pågående samverkan och utveckling Länssamverkan inom krisberedskapsområdet Länssamverkan inom krisberedskapsområdet sker inom tre geografiska samverkansområden. Inom dessa nätverk arbetar länsstyrelserna med att utveckla förmågan och beredskapen för att hantera kriser samt förmågan inom området skydd mot olyckor. I norr har de sex nordligaste länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg gått samman i Nordsam. I ÖSAM ingår länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län. I söder samverkar de sju sydligaste länen Västra Götaland, Halland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne i Sydlänssamverkan. Samverkansarbetet syftar till att utveckla och stärka beredskapen för kriser. Samverkansarbetet ska vara till nytta för länen, resurs- och kunskapsmässigt. Målsättningen är att få en god förmåga att vid kriser kunna avlösa och förstärka varandras resurser, en likvärdig tillsyn och handläggning samt en möjlighet att förstärka varandra i det dagliga arbetet. Ett exempel på samverkan är att länsstyrelserna i Nordsam för närvarande utvecklar former för regionala beredskapsplaner för dammhaverier. 14/43 Älvgrupper Älvgrupper finns för landets större vattendrag. Älvgrupperna utgör forum för samarbete mellan och samordning av berörda intressenters verksamheter inom vattendragets avrinningsområde. Älvgrupperna bildades efter förslag från Älvsäkerhetsutredningen, SOU 1995:40. Utredningen föreslog att länsstyrelserna skulle bilda och leda regionala samordningsorgan för flödesfrågor. Uppgifterna för dessa samordningsorgan skulle enligt Älvsäkerhetsutredningen innefatta > att bedöma behovet av planeringsunderlag i fråga om översvämningar, t.ex. riskzonskartor och samordna anskaffandet, > att överlägga med dammägarna om dammsäkerhetsfrågor utöver den regelmässiga tillsynen och att vid behov utföra eller komplettera studier av flodvågor efter tänkta dammbrott och deras konsekvenser, andra riskanalyser m.m., > att biträda vid samordningen av planeringen av räddningstjänsten, däribland anskaffandet av uppgifter om flöden med tanke såväl på dammbrott som naturliga höga flöden, > att analysera behovet och värdet av möjligheterna till flödesdämpning och förtida tappning, att sammanjämka de kommunala intressena samt att överlägga med dammägarna om principerna för sådana åtgärder, inklusive ersättningsfrågor, > att bedöma var det bör gälla restriktioner för bebyggelsen med hänsyn till att höga flöden kan förekomma samt > att se till att informationen planeras och att ansvaret för denna fördelas mellan SMHI, dammägarna, länsstyrelser, räddningstjänsterna, kommunerna i övrigt och andra berörda organ, dels vad gäller uppgifterna dem emellan, dels uppgifter till allmänhet och massmedia. Även om inte alla punkterna ovan verkligen hanteras av älvgrupperna ger samverkan i älvgrupperna deltagande parter ökade kunskaper om övriga parters ansvar, funktion och kapacitet i frågor som rör vattendragen och högflödessituationer. Älvnätverket Som en följd av erfarenheter av höga flöden bildades 1994 samordningsgruppen för information vid höga flöden mm. För Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven åtog Vattenregleringsföretagen i Östersund sig att vara sammankallande för gruppen. Den huvudsakliga uppgiften för gruppen var att vid höga flöden svara för samordning av information, samt lämna förslag till åtgärder för att minska verkningarna av höga flöden inom berörda älvars avrinningsområden. Sedan ett par år tillbaka fyller de samverkanskonferenser som hålls inför och i samband 15/43 med inträffade händelser den operativa funktionen som Samordningsgruppen för information vid höga flöden mm. hade. Det är normalt länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB) som sammankallar regionala samverkanskonferenser. Under 2014 upplöstes samordningsgruppen och i dess ställe bildades Älvnätverket med delvis annat fokus och delvis andra deltagare. Nätverket ska vara ett övergripande nätverk för älvgrupperna för de tio stora kraftverksälvarna i Sverige. Nätverkets syfte är att vara ett > inriktande forum för älvgruppernas verksamhet, > erfarenhetsåterkopplande forum för inträffade händelser och övningar, > samordnande forum för beredskapsplanering, > kompetenshöjande forum för deltagande organisationer, och ett > nätverk för stöd vid stora händelser. Beredskapsprojekt i kraftverksälvar År 2005 avslutades en pilotstudie för utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammbrott som bedrivits av Svenska kraftnät, länsstyrelser, kommuner, Vattenregleringsföretagen och dammägare. Syftet med pilotprojektet var att skapa en förebild för utveckling av beredskapsplanering för dammbrott i första hand för de stora kraftverksälvarna. Ett förslag till arbetsmodell för samordnad beredskapsplanering för dammbrott utarbetades i projektet med Ljusnan som exempel. Arbetsmodellen för utveckling av beredskapsplanering för dammbrott för de stora kraftverksälvarna beskrivs i Elforskrapport 05:38 [2] och omfattar följande faser: > Initiera och projektplanera > Utarbeta planeringsunderlag > Utveckla och samordna > Informera allmänheten Svenska kraftnät bidrar ekonomiskt till framtagandet av planeringsunderlag för ett vattendrag under förutsättning att berörda parter (dammägare, länsstyrelser och kommuner) gör en flerpartsöverenskommelse där parterna förbinder sig att utveckla samordnad beredskapsplanering för det aktuella vattendraget. Avtalet innebär att parterna förbinder sig att utveckla sina beredskapsplaner för dammhaverier baserat på planeringsunderlaget, att planerna samordnas och övas samt att allmänheten informeras om översvämningsrisker och beredskapsplaneringen. 16/43 Med pilotprojektet i Ljusnan som förebild har utveckling av beredskapsplanering i ytterligare nio stora kraftverksälvar genomförts; Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Dalälven, Klarälven och Göta älv. Även för några mellanstora reglerade vattendrag, såsom Nissan, Viskan och Lagan, har motsvarande projekt för utveckling av samordnad beredskapsplanering startats. Svenska kraftnät verkar för att samordnad beredskap för dammbrott ska utvecklas även i andra mellanstora reglerade vattendrag. Situationsanalyser År 2008 introducerades begreppet situationsanalys i kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS [3], och därefter även i gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, GruvRIDAS [4]. I riktlinjerna nämns att dammägare, som förberedelse för sin beredskapsplanering, ska identifiera, värdera och analysera alla onormala händelser som kan medföra risk för skada på människor, anläggningar och miljö. En situationsanalys ska göras per dammanläggning. En situationsanalys ska omfatta såväl sådana situationer som kan uppstå på grund av yttre påkänningar, som att anläggningsdelar inte fungerar på tillfredsställande sätt eller att funktionen faller bort till följd av exempelvis elbortfall eller avsaknad av reservkraft. Som en del av anläggningsberedskapen upprättar dammägare inom Svensk Energi och SveMin successivt situationsanalyser. Regionala samverkansövningar Under senare år har flera regionala samverkansövningar hållits som en del i utvecklingen av den samordnade beredskapsplaneringen för dammhaverier, bl.a. Barents Rescue 2011 i Luleälven, Övning Vildälv i Skellefteälven 2013 och Störtflod Dalälven 2014. Ytterligare övningar planeras. Enhetliga larmrutiner Under 2014 har Svenska kraftnät i samverkan med berörda dammägare, länsstyrelser och SOS Alarm utvecklat enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna och stödjer införandet av larmrutinerna hos SOS Alarm [5]. Avsikten är att möjliggöra en snabb och effektiv larmning från dammägare till berörda samhällsaktörer för dammar där ett haveri skulle kunna orsaka allvarliga olyckor inom stora geografiska områden. Varning till allmänheten Att i händelse av dammhaveri eller vid ett nära förestående dammhaveri förmedla tidig varning och att ge information om hur man ska bete sig är helt avgörande för att människor, så långt det är möjligt, ska kunna sätta sig i säkerhet på egen hand. SOS Alarm har under 2014 installerat ett tekniskt system för att kunna förmedla Viktigt 17/43 Meddelande till Allmänheten (VMA) via mobil och fast telefoni med sms och/eller röstmeddelande vid allvarliga olyckor och kriser. Systemet innebär utökade möjligheter att varna, vägleda och informera allmänheten. Svenska kraftnät verkar för att systemet på ett effektivt sätt ska kunna användas för särskild varning av allmänheten i händelse av dammhaverier samt att nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier ska utvecklas. Utvecklingsprojekt Svenska kraftnät genomför i samverkan med kraftindustrin utvecklingsprojekt inom dammsäkerhetsområdet i Elforsks3 regi. Exempel på projekt inom beredskapsområdet är, utöver pilotprojektet i Ljusnan 2005. > Dammanläggningars säkerhet vid storstörningar i elkraftnät [6] > Varning av allmänheten vid dammbrott - En studie av behov och möjligheter [7] > Metod för identifiering och kartläggning av objekt som kan påverkas vid dammhaveri [8] > Dammägares beredskapsövningar – nuläge, utblick och metodutveckling (2015) Under 2012-2014 har Samverkansområde skydd, undsättning, vård (SOSUV) bedrivit ett projekt om storskalig evakuering och utrymning. Projektet resulterade i en vägledning om att planera och förbereda en storskalig utrymning [9]. 3 Fr.o.m. 2015-01-01 Energiforsk 18/43 3 Utvecklingsområden, målbilder och nulägesbedömning 3.1 Övergripande målbild En övergripande målbild för beredskap för dammhaveri har tagits fram. Allmänheten är trygg i att samhällsaktörer och dammägare tar sitt ansvar för att förebygga och hantera dammhaverier som skulle kunna orsaka nationell eller regional kris. Målbilden utgår ifrån allmänheten. Allmänheten ska känna sig trygg både i att dammägare tar sitt ansvar avseende att upptäcka skador och förhindra att dessa utvecklas till dammhaverier, och att dammägare och samhällsaktörer är förberedda för att hantera ett dammhaveri. Ett dammhaveri kan orsaka konsekvenser med varierande betydelse från samhällelig synpunkt beroende på faktorer som dammanläggningens uppdämda vattenvolym, dammhöjd, dammens läge i förhållande till bostäder, samhällsviktiga verksamheter, etc. Aktörernas beredskap ska vara anpassad till den potentiella konsekvensen, vad gäller samverkan, information och varning. 3.2 Utvecklingsområden och målbilder Nio utvecklingsområden har identifierats. För varje utvecklingsområde har målbilder tagits fram. Utvecklingsområdena har grupperats i tre huvudgrupper. Samverkan och kunskapshöjande insatser Här samlas insatser som handlar om att aktörerna, med stöd av samverkansforum, informationsutbyte och utbildning, får kompetens och underlag för att utveckla beredskapsplanering och förebyggande insatser. Anläggningsberedskap Anläggningsberedskap handlar om dammägarnas beredskap för att vid dammanläggningen upptäcka och hantera allvarliga problem och vid behov larma samhällsaktörer. Krisberedskap Krisberedskap handlar om att ha en beredskap för att hantera konsekvenserna av ett dammhaveri, inklusive information och varning till allmänheten. 19/43 3.2.1 Samverkan och kunskapshöjande insatser De utvecklingsområden som identifierats inom Samverkan och kunskapshöjning ges nedan tillsammans med målbilder för respektive utvecklingsområde. Nr Utvecklingsområde Målbild S1 Samverkan och erfarenhetsutbyte Samverkansforum används för regelbunden samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer på nationell och regional nivå. Lärdomar av inträffade händelser och övningar sprids. S2 Underlag för samordnad beredskapsplanering Planeringsunderlag för samordnad beredskapsplanering är upprättade i samverkan mellan berörda aktörer för reglerade vattendrag där dammhaverier kan orsaka nationella eller regionala konsekvenser. S3 Kunskap om konsekvenser av dammhaverier Berörda aktörer har kunskap om objekt som kan översvämmas vid dammhaveri inom sitt geografiska område eller verksamhetsområde S4 Kunskap om dammsäkerhet, vattenreglering och krisberedskap Förutsättningar finns för att berörda aktörer ska ha grundläggande kunskap på områden utanför det egna fackområdet 3.2.2 Anläggningsberedskap De utvecklingsområden som identifierats inom Anläggningsberedskap ges nedan tillsammans med målbilder för respektive utvecklingsområde. Nr Utvecklingsområde Målbild A1 Dammägares beredskap för allvarliga problem och dammhaverier Rutiner och resurser för upptäckt, analys och hantering av allvarliga problem som kan leda till dammhaveri ingår i ägarens systematiska säkerhetsarbete. Dammägare övar regelbundet hantering av allvarliga problem. A2 Larmning av samhällsaktörer Dammägares rutiner för larmning av samhällsaktörer vid allvarliga problem och dammhaverier fungerar väl och provas regelbundet. 20/43 3.2.3 Krisberedskap De utvecklingsområden som identifierats inom Krisberedskap ges nedan tillsammans med målbilder för respektive utvecklingsområde. Nr Utvecklingsområde Målbild K1 Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier Berörda aktörer har beredskapsplaner som är baserade på analyser av dammhaverikonsekvenser. Planerna är samordnade och övas regelbundet. K2 Varning till allmänheten vid dammhaveri Rutiner och metoder för att varna allmänheten som skulle vara i fara vid ett dammhaveri är implementerade. K3 Information till allmänheten Allmän och områdesspecifik information om dammhaverier och vad berörd allmänhet ska göra i händelse av ett dammhaveri finns på berörda aktörers hemsidor. Dessutom finns förberedd information som kan lämnas ut i händelse av dammhaveri. 3.3 Nuläge och prioritering av utvecklingsområden Vid workshopen ”Beredskap för dammhaveri – Målbild 2025” den 13 oktober 2014 gjordes en bedömning av nuläget för de nio identifierade utvecklingsområdena i förhållande till den definierade målbilden. Nedan redovisas bedömningen på en skala 0-5 där noll betyder att det inte är påbörjat och fem betyder att målbilden är uppfylld. Där nulägesbedömningarna uttrycks som ett spann bedöms det finnas en variation mellan vattendragen och aktörerna. Nr Utvecklingsområde Nulägesbedömning S1 Samverkan och erfarenhetsutbyte S2 Underlag för samordnad beredskapsplanering 0-4 S3 Kunskap om konsekvenser av dammhaverier 0-3 S4 Kunskap om dammsäkerhet, vattenreglering och krisberedskap 1-2 A1 Dammägares beredskap för allvarliga problem och dammhaverier 3 A2 Larmning av samhällsaktörer 2 K1 Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier 0-3 K2 Varning till allmänheten vid dammhaveri 1-2 2 21/43 K3 Information till allmänheten 1-4 Även för den övergripande målbilden gjordes en bedömning av nuläget. Den gavs bedömningen 2 vid workshopen. Svenska kraftnät bedömer att nuläget varierar mellan 0 och 3 beroende på vilken del av landet som avses. Vid workshopen fick deltagarna var och en peka ut de utvecklingsområden som de ansåg vara mest relevanta och viktiga. Vid bedömningen ansågs alla utvecklingsområden ha relevans och viktighet men de utvecklingsområden som utpekades som prioriterade av flest deltagare var: > S1 - Samverkan och erfarenhetsutbyte > S3 - Kunskap om konsekvenser av dammhaverier > A2 - Larmning av samhällsaktörer > K2 - Varning till allmänheten vid dammhaveri 22/43 4 Handlingsplan 4.1 Vägen mot 2020 Vid workshopen diskuterades såväl den övergripande målbilden som målbilder för de nio utvecklingsområdena för 2025. Svenska kraftnät har därefter gjort bedömningen att stor utveckling kan ske redan till 2020. Denna handlingsplan sträcker sig därför till 2020 då den avses följas upp och utvärderas varefter en ny handlingsplan för perioden 2021-2025 upprättas. Avsikten är att beredskapen för dammhaveri fram till 2025 ska höjas till den nivå som anges i målbilderna. Handlingsplanen består av ett flertal insatser som har grupperats i de tre huvudområdena: > Samverkan och kunskapshöjande insatser > Anläggningsberedskap > Krisberedskap Insatserna inom huvudområdena kommer att genomföras parallellt fram till år 2020 med olika tyngdpunkt under perioden. Handlingsplanen omfattar totalt 23 insatser som identifierats för att nå målbilderna för de nio utvecklingsområdena. Insatserna är antingen övergripande eller älvsspecifika. Beredskapsplaneringen för dammhaveri har kommit olika långt i olika delar av landet. De älvsspecifika insatserna genomförs i stor utsträckning av lokala och regionala aktörer. Detta medför att flera av insatserna kommer att pågå under en längre tid med olika intensitet i olika delar av landet. Detta gör att uppföljningen av framdriften blir särskilt viktig. Uppföljningen kan betraktas som en insats i sig, se vidare avsnitt 4.5.3. Insatserna under 2015 omfattar informationsinsatser om handlingsplanen, etablering av en samordningsgrupp för uppföljning av insatserna i handlingsplanen och bedömning av nuläget för de vattendrag där projekt för samordnad beredskapsplanering pågår. Dessutom kommer ett antal insatser som redan pågår att genomföras. Under 2015 – 2016 initieras ett flertal av de övergripande insatserna. De älvspecifika insatserna görs enligt upprättade tidplaner för respektive älv. Många av insatserna i handlingsplanen är skrivna för vattendrag där samordnad beredskapsplanering för dammhaveri pågår. Även för dammanläggningar i andra vattendrag, gruvdammar, invallningsdammar och slussanläggningar kan insatserna i handlingsplanen utgöra ett stöd för de aktiviteter som behöver göras av berörda aktörer för att uppnå en god beredskap för dammhaverier. 23/43 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Samverkan och kunskapshöjande insatser Anläggningsberedskap 2021‐2025 Krisberedskap Figur 2 Schematisk bild över huvudområdena i handlingsplanen 2015-2020. Mörk färg anger när huvuddelen av insatserna i huvudområdet genomförs. 4.2 Samverkan och kunskapshöjande insatser De samverkans- och kunskapshöjande insatser som identifierats listas nedan och beskrivs i kommande avsnitt. Utvecklingsområde Insats Samverkan och erfarenhetsutbyte Samordningsgrupp för erfarenhetsutbyte och uppföljning Översyn av älvgruppers arbetsformer och sammansättning Spridning av lärdomar från inträffade händelser och övningar Underlag för samordnad beredskapsplanering Planeringsunderlag för ytterligare vattendrag Uppdatering av befintliga planeringsunderlag Kunskap om konsekvenser av dammhaveri Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri Förutsättningar för vattenhantering vid dammhaveri Kunskap om dammsäker- Utveckla former för att öka samhällsaktörers kunskap het, vattenreglering och krisberedskap 24/43 4.2.1 S1 Samverkan och erfarenhetsutbyte Samordningsgrupp för erfarenhetsutbyte och uppföljning Samverkansforum på regional nivå finns i form av älvgrupper och grupper för länssamverkan inom krisberedskapsområdet. Älvnätverket som forum för de tio stora kraftverksälvarna i landet har startats under 2014. Något nationellt forum för samordning av beredskap för dammhaverier och höga flöden i reglerade vattendrag finns dock inte. Svenska kraftnät, i samverkan med berörda aktörer, utvecklar former för och etablerar en nationell samordningsgrupp för utvecklingen av beredskap för dammhaverier och höga flöden i reglerade vattendrag i landet. De huvudsakliga uppgifterna för samordningsgruppen bör vara att följa upp insatserna i denna handlingsplan, att bereda frågor som berör flera regionala grupperingar (Nordsam, ÖSAM och Sydlänssamverkan, Älvnätverket, m.fl.) och älvgrupper samt att möjliggöra erfarenhets- och informationsutbyte mellan olika regionala grupperingar, branschorganisationer, dammägare och vattenregleringsföretag. Svenska kraftnät är ordförande och sammankallande för samordningsgruppen. En representant från varje regional gruppering samt från dammägare och vattenregleringsföretag bör ingå i den nationella samordningsgruppen. Älvnätverkets roll i förhållande till samordningsgruppens bör tydliggöras. Insats S1-1 Etablera en nationell samordningsgrupp för erfarenhetsutbyte och uppföljning av beredskapsutvecklingen Ansvarig Svenska kraftnät Tid 2015 Översyn av älvgruppers arbetsformer Svenska kraftnät i samverkan med MSB och länsstyrelserna genomför en översyn av formerna för älvgrupperna. Översynen utgår ifrån de arbetsuppgifter som Älvsäkerhetsutredningen (SOU 1995:40) föreslog och jämför med dagens arbetssätt. Översynen omfattar även en utvärdering av verksamheten hitintill vid de 30-tal älvgrupper som finns i landet. Älvgruppernas möten är lämpliga forum för att följa upp insatserna i denna handlingsplan, att diskutera senast genomförda provlarmning, att planera övningar, att verksamhetsutövare och myndigheter informerar om planerade och pågående åtgärder som kan påverka dammsäkerhet och vattenreglering, att sprida erfarenheter från inträffade händelser, att hålla utbildningspass, mm. Målet med insatsen är att få en samsyn avseende älvgruppers syfte, arbetsformer och bemanning. 25/43 Insats S1-2 Översyn av älvgruppers arbetsformer och bemanning Ansvarig Svenska kraftnät i samverkan med MSB, länsstyrelser och dammägare genomför en översyn av formerna (syfte, bemanning, arbetsformer) för älvgrupperna. Tid 2016-2017 Spridning av lärdomar från inträffade händelser och övningar I många länder finns system för att sprida erfarenheter och lärdomar om inträffade allvarliga händelser och dammhaverier. Som exempel på spridning av lärdomar om dammhaverier och incidenter upprättas i England rapporter om inträffade händelser med syftet att motverka att liknande händelser sker igen. I Sverige finns inget öppet system om dammhaverier och incidenter, men bl.a. Svensk Energi och SveMin har felrapporteringssystem för sina medlemsföretag. I handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet framgår att MSB tillsammans med sektorsansvariga myndigheter och berörda aktörer ska upprätta ett system för redovisning av inträffade störningar och händelser i samhällsviktig verksamhet. Sektorerna Energiförsörjning och Information och kommunikation ska hanteras under 2015. För dessa två sektorer planerar MSB en grov kartläggning av vilka erfarenhetssystem som finns idag och hur de är utformade, workshopar/seminarier med analyser samt framtagande av förslag på möjliga system för att sprida erfarenheter om inträffade händelser. Svenska kraftnät medverkar i detta arbete med fokus på händelser vid dammanläggningar inom elförsörjningen. Insats S1-3 Verka för att lärdomar från inträffade händelser och övningar sprids till berörda aktörer Ansvarig MSB i samverkan med bl.a. Svenska kraftnät Tid 2016-2017 4.2.2 S2 Underlag för samordnad beredskapsplanering Planeringsunderlag för ytterligare vattendrag Projekt för utveckling av samordnad beredskapsplanering har genomförts för de stora kraftverksälvarna och medför en stor förbättring avseende kunskap om översvämningar till följd av dammhaverier och samordning av beredskapsplaner mellan berörda aktörer. Upprättandet av gemensamma planeringsunderlag är en förutsättning för utvecklingen. 26/43 Svenska kraftnät har under 2013 identifierat ett antal mellanstora vattendrag där behov av samordnad beredskapsplanering för dammhaverier kan föreligga. Det är vattendrag med dammanläggningar i motsvarande dammsäkerhetsklass B, där ett dammhaveri kan orsaka haveri även i nedströmsliggande dammanläggningar och där flera kommuner kan beröras av dammhaverikonsekvenser. Initiativet att genomföra ett projekt för samordnad beredskapsplanering för ett vattendrag bör baseras på behov. Ofta väcks frågan om att genomföra samordnad beredskapsplanering vid älvgruppsmöten och dammägare/vattenregleringsföretag brukar vara sammanhållande. Svenska kraftnät har informerat om arbetsgången för samordnad beredskapsplanering vid ett antal älvgruppsmöten och andra möten. Insats S2-1 Upprätta beredskapsplaneringsunderlag för utveckling av samordnad beredskapsplanering för ytterligare vattendrag Ansvarig Dammägare/Vattenregleringsföretag i samverkan med älvgrupp Tid Successiv utveckling Uppdatering av befintliga planeringsunderlag För de stora kraftverksälvarna bör en av älvgruppernas uppgifter vara att identifiera eventuella behov av att uppdatera eller komplettera befintliga beredskapsplaneringsunderlag. Då behov uppstår är det dammägarens ansvar att uppdateringen genomförs. Insats S2-2 Uppdatera befintliga beredskapsplaneringsunderlag för de stora kraftverksälvarna Ansvarig Dammägare/Vattenregleringsföretag i samverkan med älvgrupp Tid Vid behov 4.2.3 S3 Kunskap om konsekvenser av dammhaverier Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri Under 2014 har ett utvecklingsprojekt genomförts i Elforsks regi avseende utveckling av en metod för kartläggning av objekt som översvämmas vid dammhaveri [8]. Metoden ska kunna användas för att kartlägga objekt som finns i de områden längs en älvdal som kan översvämmas vid ett dammhaveri. Översvämningsområden från planeringsunderlagen för samordnad beredskapsplanering för dammhaverier utgör underlag för kartläggningen. 27/43 För de tio stora kraftverksälvarna har Svenska kraftnät påbörjat en kartläggning av objekt i enlighet med den framarbetade metoden. Resultatet kommer att delges berörda dammägare under våren 2015 och är tänkt att utgöra ett underlag för de konsekvensutredningar som de ska upprätta i enlighet med den nya dammsäkerhetsregleringen. Resultatet delges även berörda länsstyrelser och kommuner och kan då användas som underlag för analys av dammhaverikonsekvenser och beslut om dammsäkerhetsklass, se vidare insats K1-3. Insats S3-1 Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaverier för de stora kraftverksälvarna Ansvarig Svenska kraftnät Tid 2015 Förutsättningar för vattenhantering vid dammhaveri Höga flöden i reglerade älvar kan uppstå naturligt vid stor nederbörd, snösmältning och fyllda magasin. Dammhaverier kan resultera i ännu större vattenflöden. För att möjliggöra effektiv vattenhantering i samband med en högflödessituation eller ett dammhaveri krävs goda kunskaper om och erfarenheter av vattenhantering i älven. Att för en älv i förväg utreda förutsättningarna för att hantera stora vattenflöden kan i vissa fall möjliggöra att konsekvenser till följd av översvämningen kan undvikas eller begränsas. Svenska kraftnät verkar för att de som är ansvariga för vattenregleringen i de stora reglerade älvarna samlas för att diskutera behovet av, och möjligheten att, för en älv i förväg utreda förutsättningar för vattenhantering vid dammhaveri. Metoder och resultat från tidigare genomförda och pågående analyser utgör underlag för diskussionerna. Om det finns ett behov verkar Svenska kraftnät för att ett pilotprojekt för en älv genomförs i Energiforsks regi. Pilotprojektet bör även inkludera hur analysen bör dokumenteras för att utgöra ett stöd för den som ansvarar för vattenhanteringen i en kritisk situation. Planeringsunderlaget från samordnad beredskapsplanering för älven samt kartläggningen av objekt som kan översvämmas vid dammhaverier (Insats S3-1) kan utgöra underlag för pilotprojektet. Insats S3-2 Diskussion om förutsättningar för att i ett vattendrag hantera stora vattenflöden samt förebygga eller begränsa konsekvenser av dammhaverier. Ansvarig Svenska kraftnät i samverkan med vattenregleringsföretag/dammägare Tid 2016 28/43 4.2.4 S4 Kunskap om dammsäkerhet, vattenreglering och krisberedskap Utveckla former för att öka samhällsaktörers kunskap Dammhaverier och höga flöden är ”sällanhändelser”. För att samhällsaktörer ska ha en god förmåga att hantera dammhaverier och höga flöden krävs kunskap om vattenreglering, dammsäkerhet, etc. På motsvarande sätt är det nödvändigt att dammägare har en inblick i samhällets krisberedskap. MSB anordnar kurser i krisberedskap som dammägare kan delta i. Svenska kraftnät har inte kännedom om någon specifik kurs för samhällsaktörer om vattenreglering och dammsäkerhet. Svenska kraftnät stödjer dock länsstyrelsens deltagande i kurser om dammar och dammsäkerhet som anordnas av kraft- och gruvindustrin. Elforsk har via utvecklingsprogrammet Hydrologiskt utvecklingsarbete (HUVA) organiserat en kurs i vattenkrafthydrologi. Kursen omfattar grunderna inom meteorologi och hydrologi med koppling till vattenkraftproduktion. Svenska kraftnät anordnade tidigare kurser med namnet ”Konsekvenser av ingripanden i vattenreglering” med älvgrupper som målgrupp. Om kursen ska fortsätta ges behöver kursupplägget uppdateras. Syftet med kursen var att ge en grundläggande kompetens att bedöma tekniska och juridiska förutsättningar för och effekter av ingripanden i vattenreglering i samband med höga flöden. Svenska kraftnät utvärderar befintligt kursutbud i samverkan med kursansvariga och utvecklar vid behov former för en kurs alternativt kursmoment. Samordningsgruppen och andra nätverk kan användas för att sprida information om kunskapspass som hållits i någon älvgrupp. På så sätt kan andra älvgrupper inspireras till att genomföra samma eller likande kunskapspass. Insats S4-1 Utveckla former för att öka samhällsaktörers kunskap om dammsäkerhet och hantering av höga flöden och dammhaverier och fläta in i ordinarie utbildningar, forum och verksamheter. Ansvarig Svenska kraftnät Tid 2016-2017 29/43 4.3 Anläggningsberedskap De insatser som berör anläggningsberedskap listas nedan och beskrivs i kommande avsnitt. Utvecklingsområde Insats Dammägares beredskap för allvarliga problem och dammhaverier Rutiner för anläggningsberedskap inkluderas i säkerhetsledningssystem Utvecklingsprojekt om övningar Övningar genomförs regelbundet Larmning av samhällsaktörer Nationella larmrutiner för dammhaverier 4.3.1 A1 Dammägares beredskap för allvarliga problem och dammhaverier Rutiner för anläggningsberedskap inkluderas i säkerhetsledningssystem Dammägare förebygger dammhaverier genom att arbeta systematiskt och dokumenterat. I MSB:s handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet nämns att ett systematiskt säkerhetsarbete bör innehålla riskhantering, kontinuitetshantering och hantering av inträffade händelser. I förordningen (2014:214) om dammsäkerhet framgår att dammägare ska upprätta och arbeta efter ett säkerhetsledningssystem för verksamheten. Vidare framgår att ett säkerhetsledningssystem ska omfatta de metoder, rutiner och instruktioner som behöver fastställas och tillämpas i fråga om 1 organisation och definierade uppgifter, ansvarsområden och kompetenskrav för den personal som deltar i arbetet med dammsäkerhet, 2 identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor, 3 drift, tillståndskontroll och underhåll, 4 hantering av förändringar, 5 planering för nödsituationer, och 6 revision och översyn. Svenska kraftnät upprättar under 2015-2016 föreskrifter 0ch vägledningar om säkerhetsledningssystem, helhetsbedömningar och dammsäkerhetsrapportering i enlighet med förordningen om dammsäkerhet. I det arbetet samverkar Svenska kraftnät med branschorganisationerna Svensk Energi och SveMin och representanter för dammä- 30/43 gare. I samband med att föreskrifter träder i kraft och vägledningar ges ut genomför Svenska kraftnät informationsinsatser riktade till dammägare i första hand men även till länsstyrelser. För att stödja utvecklingen av anläggningsberedskapen är det av särskild vikt att de delar som handlar om identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor, drift, tillståndskontroll och underhåll samt planering för nödsituationer beskrivs i föreskrift och vägledning. För dammägare handlar anläggningsberedskapen om att ha resurser och rutiner för att: > Övervaka anläggningen i syfte att upptäcka skador och andra fel > Förhindra att skador och andra fel utvecklar sig till dammhaveri > Larma samhällsaktörer och varna allmänheten Dammägarens beredskapsplanering för en anläggning ska grunda sig på identifikation, värdering och analys av händelser som kan medföra risk för skada på människor, anläggningar och miljö (situationsanalys). Insats A1-1 Rutiner för dammägares anläggningsberedskap inkluderas i föreskrifter och vägledningar om säkerhetsledningssystem i enlighet med förordningen om dammsäkerhet. Ansvarig Svenska kraftnät Tid 2015-2017 Utvecklingsprojekt om övningar Ett utvecklingsprojekt i Elforsks regi påbörjades 2014 med syftet att utveckla metoder för dammägares övningar för att förhindra dammhaverier. Projektet kommer att avrapporteras under 2015. Utvecklingsprojektets resultat presenteras för aktörer i dammsäkerhetsbranschen vid SwedCOLDs temadag våren 2015 samt i SwedCOLDs nyhetsbrev. Insats A1-2 Utvecklingsprojekt om dammägares övningsmetoder för att förhindra dammhaveri genomförs. Resultatet delges branschen. Ansvarig Svenska kraftnät i samverkan med branschaktörer Tid 2015 31/43 Övningar genomförs regelbundet Dammägare upprättar övningsprogram och genomför övningar i enlighet med det upprättade programmet. Dammägare informerar om planerade övningar vid älvgruppsmöten. Insats A1-3 Övningsprogram upprättas och övningar för att hantera krissituationer och allvarliga problem genomförs regelbundet Ansvarig Dammägare Tid Enligt dammägares övningsprogram 4.3.2 A2 Larmning av samhällsaktörer Nationella larmrutiner för dammhaverier Svenska kraftnät har under 2014 utarbetat och infört larmrutiner för dammhaverier i samverkan representanter för dammägare, länsstyrelser och SOS Alarm [5]. Syftet med larmrutinerna är att säkerställa en snabb och effektiv utlarmning från dammägare till samhällsaktörer, särskilt för de dammanläggningar där ett dammhaveri kan orsaka allvarliga olyckor inom stora geografiska områden. I de upprättade larmrutinerna framgår att rutinerna ska ses över samt att provlarm ska genomföras och utvärderas årligen. En styrgrupp för larmrutinerna har bildats med representanter från Svenska kraftnät, SOS Alarm, och berörda dammägare för att säkerställa att detta görs. För att sprida informationen om de nya larmrutinerna upprättar Svenska kraftnät under 2015 ett informationsblad till larmmottagare i larmplanerna för de tio stora reglerade älvarna samt ett presentationsmaterial som ska visas vid älvgruppsmötena under våren. En punkt vid älvgruppsmöten bör vara att diskutera larmrutinerna och säkerställa att berörda aktörer har aktuella larmrutiner i sina beredskapsplaner. Insats A2-1 Informationsspridning om de nya larmrutinerna. Översyn av larmrutinerna och årliga provlarm. Ansvarig Svenska kraftnät Tid 2015 (informationsspridning), löpande (översyn, provlarm) 32/43 4.4 Krisberedskap De insatser som berör krisberedskap listas nedan och beskrivs i kommande avsnitt. Utvecklingsområde Insats Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier Checklista för samordnad beredskapsplanering Nulägesbedömning och tidplan för älvarna Analys av dammhaverikonsekvenser och utveckling av beredskapsplaner Regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner Regionala samverkansövningar Varning till allmänheten vid dammhaveri Nationella rutiner för varning Varning vid särskilt utsatta områden Information till allmänheten Goda exempel på information till allmänheten Information på krisinformation.se Information till SOS Alarm och 113 13 Områdesspecifik information om dammhaverier 4.4.1 K1 Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier Checklista för samordnad beredskapsplanering När aktörer i en älvgrupp enas om att genomföra ett projekt för att utveckla samordnad beredskapsplanering söker normalt en representant för dammägarna bidrag för del av kostnaden för upprättandet av planeringsunderlaget från Svenska kraftnät. Berörda parter (dammägare, länsstyrelser och kommuner) upprättar en flerpartsöverenskommelse där de uttrycker sin gemensamma målsättning att utveckla samordnad beredskapsplanering för det aktuella vattendraget. Det betyder att parterna avser att använda planeringsunderlaget för att utveckla sina beredskapsplaner för dammhaverier, att planerna samordnas och övas samt att allmänheten informeras om översvämningsrisker och beredskapsplaneringen. Normalt upprättas även en översiktlig tidplan för arbetet. Svenska kraftnät, i samverkan med berörda länsstyrelser, upprättar en checklista där det framgår vad som bör göras av respektive aktör. Checklistan ska bl.a. innehålla följande insatser; K1-3 Analys av dammhaverikonsekvenser och utveckling av bered- 33/43 skapsplaner, K1-4 Regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner, K1-5 Regionala samverkansövningar, K3-4 Områdesspecifik information om dammhaverier. Checklistan ska kunna användas som stöd för planering av projektet för samordnad beredskapsplanering för dammhaverier i ett vattendrag. Checklistan ska även kunna utgöra stöd för länsstyrelserna i arbetet att följa upp projekt för samordnad beredskapsplanering för dammhaverier i berörda vattendrag, och stöd för nationella uppföljningar. Även för dammanläggningar som inte ligger i de stora reglerade älvarna kan checklistan utgöra ett stöd för beredskapsplaneringen. Insats K1-1 Upprättande av checklista för samordnad beredskapsplanering Ansvarig Svenska kraftnät i samverkan med länsstyrelser Tid 2015 Nulägesbedömning och tidplan för älvarna För vattendrag där projekt för samordnad beredskapsplanering pågår är det lämpligt att den länsstyrelse som är sammanhållande för projekten upprättar en nulägesbedömning och tidplan för återstående aktiviteter. Checklistan som upprättas i Insats K1-1 utgör ett stöd. Bedömningen och tidplanen rapporteras till Svenska kraftnät. Insats K1-2 Nulägesbedömning och tidplan för samordnad beredskapsplanering i respektive älv Ansvarig Länsstyrelser Tid 2015 Analys av dammhaverikonsekvenser och utveckling av beredskapsplaner De samhällsaktörer vars verksamheter, geografiska områden eller ansvarsområden som skulle påverkas av ett dammhaveri har ansvar för att analysera konsekvenserna. Berörda samhällsaktörer är kommuner och räddningstjänster, länsstyrelser och berörda myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap. För de vattendrag där kartläggning av objekt som översvämmas vid dammhaverier (Insats S3-1) har genomförts kan kartläggningen utgöra ett underlag för analyserna. Samhällsaktörerna utvecklar sina risk- och sårbarhetsanalyser och beredskapsplaner baserat på analysen av dammhaverikonsekvenser. I samband med att beredskapsplanerna upprättas bör interna 34/43 övningar genomföras för att säkerställa att planerna fungerar och att organisationen känner till dem. Samhällsaktörernas arbete med analys av dammhaverikonsekvenser och beredskapsplaner följs upp av länsstyrelsen inför eller vid älvgruppsmöten. Tidplanen som upprättas i Insats K1-2 utgör underlag för uppföljningen. Insats K1-3 Kommuner och räddningstjänster, landsting, länsstyrelser och berörda myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap analyserar dammhaverikonsekvenser och utvecklar sina beredskapsplaner baserade på denna kännedom Ansvarig Berörda aktörer Tid Enligt plan för respektive älv Regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner För att samordna de olika aktörernas beredskapsplaner är det lämpligt att älvsvisa eller regionala planer upprättas där helheten beskrivs. Länsstyrelserna är sammanhållande i arbetet med att utveckla regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner för dammhaverier. Samhällsaktörers analyser av dammhaverikonsekvenser (Insats K1-2) kan utgöra underlag för planerna. Älvnätverket och älvgrupperna används för erfarenhetsspridning om att utveckla regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner. De regionala beredskapsplaner som håller på att utvecklas utgör goda exempel. Arbetet med de regionala/älvsvisa beredskapslanerna följs upp av länsstyrelserna inför eller vid älvgruppsmöten. Tidplanen som upprättas i Insats K1-2 utgör underlag för uppföljningen. Insats K1-4 Älvsvisa/regionala beredskapsplaner för dammhaverier upprättas Ansvarig Länsstyrelsen Tid Enligt plan för respektive älv Regionala samverkansövningar Regionala samverkansövningar är lämpliga att genomföra bl.a. för att testa om olika aktörers beredskapsplaner är samordnade. Länsstyrelserna ansvarar för att regionala samverkansövningar hålls för att träna samverkan och testa aktörernas beredskapsplaner. Övningar där dammhaverier och höga flöden ingår i scenariot är värdefulla för 35/43 att träna och testa samverkan mellan aktörer och inom aktörernas organisationer vid sådana händelser. Arbetet med att planera och genomföra regionala samverkansövningar följs upp av länsstyrelsen inför eller vid älvgruppsmöten. Tidplanen som upprättas i Insats K1-2 utgör underlag för uppföljningen. Insats K1-5 Regionala samverkansövningar hålls för att testa aktörernas beredskapsplaner och samverkan Ansvarig Länsstyrelsen Tid Enligt plan för respektive älv 4.4.2 K2 Varning till allmänheten vid dammhaveri Nationella rutiner för varning av allmänheten SOS Alarm har under 2014 installerat ett tekniskt system för att kunna förmedla Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) via mobil och fast telefoni vid allvarliga olyckor och kriser. Med systemet kommer möjligheten att varna, vägleda och informera allmänheten att öka. Svenska kraftnät, i samverkan med en arbetsgrupp med representanter från berörda aktörer, utvecklar nationella rutiner för varning och information till allmänheten vid dammhaverier. Rutiner behövs för att förtydliga: vem ska begära att VMA skickas ut, vem ska ge kompletterande information till 113 13 och krisinformation.se, utveckla mall för informations- och varningsmeddelande, vilken typ av varning ska skickas ut, när varning ska skickas ut, var ska varning skickas ut, etc. Rutinerna fokuserar på sådant som är specifikt för dammhaverier. Områden med omedelbar fara ska definieras och kommuniceras med SOS Alarm. Svenska kraftnät upprättar vid behov ett avtal med SOS Alarm om införande av nationella varningsrutinerna, inkl. införande av varningsområden i SOS Alarms system för de stora älvarna där projekt för samordnad beredskapsplanering genomförts. Rutinerna läggs ut på Svenska kraftnäts hemsida och delges berörda aktörer vid älvgruppsmöten. 36/43 Insats K2-1 Utveckla och inför nationella rutiner för varning till allmänheten vid dammhaverier Ansvarig Svenska kraftnät i samverkan med berörda aktörer Tid 2015-2016 Varning vid särskilt utsatta områden När frågan om varning vid särskilt utsatta områden hanterades i ett Elforskprojekt [7] för några år sedan var det inte möjligt att varna allmänheten i riskområden via telefon och mobil. Nu finns den möjligheten, vilket medför att den nya situationen bör beaktas när behovet av särskild varning bedöms. Svenska kraftnät samlar representanter för berörda aktörer för att diskutera frågor om särskilt varningsbehov. Målsättningen med diskussionen är att få en samsyn i frågan. Denna handlingsplan omfattar inte införandet av särskild varning vid särskilda riskområden. Dammägare och räddningstjänst bör samverka om hur varningsbehovet kan tillgodoses vid sådana områden. Insats K2-2 Diskussion om varningsbehov vid särskilt utsatta områden Ansvarig Svenska kraftnät Tid 2016 4.4.3 K3 Information till allmänheten Goda exempel på information till allmänheten För att underlätta för kommuner och länsstyrelser att informera allmänheten om dammhaverier och konsekvenser bildas en arbetsgrupp som sammanställer och vid behov utvecklar goda exempel. Representanter för länsstyrelser och kommuner bör ingå i arbetsgruppen. Förebilder för områdesspecifik förhandsinformation finns i Elforskrapport 05:38 samt på vissa länsstyrelsers och kommuners hemsidor. Arbetsgruppens uppgift är att inventera de informationsinsatser som gjorts och sammanställa goda exempel på hur information kan utformas. Syftet är att både att underlätta för aktörerna men också att likrikta informationen. Arbetsgruppen bör även diskutera vilket information om dammhaverier som ska finnas på krisinformation.se i förhållande till det som ska finnas på kommuners och länsstyrelsers och andra berörda samhällsaktörers hemsidor. Arbetsgruppen upprättar även ett exempel på hur informationskedjan från Viktigt Meddelande till Allmänheten till information på hemsidor, 37/43 krisinformation.se och 113 13 vid dammhaveri i en älv kan se ut. Samordningen av informationen längs älven behöver särskilt beaktas. Arbetsgruppens resultat sammanställs och delges berörda aktörer vid älvgruppsmöten. Insats K3-1 Goda exempel på information till allmänheten sammanställs och delges berörda aktörer Ansvarig Svenska kraftnät i samverkan med berörda aktörer Tid 2016 Information på krisinformation.se Svenska kraftnät upprättar allmän information om dammhaverier som läggs ut på krisinformation.se. Här bör allmän information om dammhaverier och samhällsaktörers ansvarsområden ges. FAQ är lämpligt att ta med. Insats K3-2 Upprätta och lägg ut allmän information om dammhaverier på krisinformation.se Ansvarig Svenska kraftnät ger underlag till krisinformation.se Tid 2016 Information till SOS Alarm och 113 13 Svenska kraftnät upprättar allmän information om dammhaverier till operatörer på SOS Alarm som de kan använda vid samtal till 113 13. Eventuellt kan samma information som till krisinformation.se användas. Insats K3-3 Upprätta och delge SOS Alarm allmän information om dammhaverier som kan användas vid samtal till 113 13 Ansvarig Svenska kraftnät Tid 2016 Områdesspecifik information om dammhaverier Kommuner och länsstyrelser vars geografiska områden skulle påverkas av översvämning till följd av dammhaverier bör informera allmänheten om detta. Det kan vara lämpligt att områdesspecifik förhandsinformation om dammhaverier läggs ut på hemsidor. Varje kommun och länsstyrelse ansvarar för att ta fram sin information och 38/43 länsstyrelsen samordnar och följer upp arbetet. Till stöd för arbetet kan de goda exemplen som sammanställs i insats K3-1 användas. Samordning bör ske mellan de olika kommunerna längs älven beträffande innehållet i informationen och tidpunkten när allmänheten informeras. Detta gäller främst de kommuner och länsstyrelser längs älvarna där samordnad beredskapsplanering har genomförts samt områden med dammar i dammsäkerhetsklass B. De bör lägga ut information om bl.a. vilka områden som riskerar att översvämmas och vart personer i områdena ska bege sig. En länk till krisinformation.se för allmän information om dammhaverier bör finnas. Kommuner och länsstyrelser bör även förbereda kompletterande områdesspecifik information som kan lämnas till allmänheten om ett dammhaveri inträffar. Länsstyrelsen samordnar, respektive aktör tar fram sitt. Om ett dammhaveri sker och ett VMA begärs behöver kompletterande information även vara tillgängligt på 113 13 och på krisinformation.se för enskilda som efterfrågar mer information. Arbetet med ta fram information till allmänheten följs upp av länsstyrelsen inför eller vid älvgruppsmöten. Tidplanen som upprättas i Insats K1-2 utgör underlag för uppföljningen. Insats K3-4 Upprätta och lägg ut områdesspecifik förhandsinformation om dammhaverier på hemsidor. Förbered kompletterande områdesspecifik information. Ansvarig Kommuner och länsstyrelser Tid Enligt plan för respektive älv 4.5 Implementering och uppföljning Detta avsnitt beskriver hur handlingsplanen ska implementeras och hur uppföljning och rapportering ska göras. 4.5.1 Information och kommunikation Under 2015 informerar Svenska kraftnät berörda aktörer om handlingsplanen och de insatserna som ska genomföras. Detta kommer att göras vid möten med Älvnätverket och älvgrupper, vid SwedCOLDs temadag, och vid andra tillfällen. Kommunikation är en central aspekt vid genomförandet av handlingsplanens insatser. För att skapa delaktighet bland aktörerna är det väsentligt att aktörerna löpande utby- 39/43 ter information om insatserna och deras resultat. Lägesrapportering, informationsutbyte och samordning av insatser som berör en älv kan lämpligen göras vid älvgruppsmöten. På motsvarande sätt kan lägesrapportering, informationsutbyte och samordning av övergripande insatser göras i nätverk och samordningsgrupper. Det är även viktigt att handlingsplanens insatser samordnas med andra närliggande utvecklingsinitiativ. Sådana utvecklingsinitiativ kan vara aktiviteter i Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet [10] och Översvämningsdirektivets genomförande. Svenska kraftnät och MSB samordnar handlingsplanens insatser på ett nationellt plan. 4.5.2 Resurser Svenska kraftnäts ambition med handlingsplanen är att arbetet med utveckling av beredskap för dammhaverier ska integreras och utvecklas i aktörernas ordinarie verksamheter. Arbetet med att genomföra handlingsplanens insatser kan i vissa fall komma att innebära ökat behov av resurser, både personella och ekonomiska. Myndigheter enligt 11 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har möjlighet att ansöka om finansiella medel från krisberedskapsanslaget 2:4. Övriga aktörer kan indirekt få del av detta anslag genom att samverka i projekt med myndigheter som identifierats i förordningen. Elberedskapsanslaget 1:9 kan bl.a. användas till dammsäkerhet, vari ingår att verka för att riskerna för en allvarlig störning på samhället genom dammhaveri eller höga flöden i reglerade vattendrag minskar. Svenska kraftnät kan i vissa fall ersätta ägare till dammanläggningar för produktion och/eller vattenreglering inom elförsörjningen för beredskapshöjande åtgärder. 4.5.3 Uppföljning Handlingsplanen är tänkt att följas upp årligen, både regionalt och nationellt. > Den regionala uppföljningen görs av länsstyrelserna. Länsstyrelserna informerar årligen Svenska kraftnät om statusen. Vid älvgruppsmöten följs insatserna som är del av den samordnade beredskapsplaneringen för älven upp. Uppföljningen utgår lämpligen ifrån den upprättade checklistan och tidplanen för älven. Även för dammar och vattendrag som inte ingår i projekt för samordnad beredskapsplanering kan checklistan användas för uppföljning. > Den nationella uppföljningen av insatserna i handlingsplanen görs av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät inhämtar information från länsstyrelserna och stämmer av utvecklingen med stöd av den nationella samordningsgruppen och Älvnätverket. 40/43 För att ta hänsyn till samhällsutvecklingen och omvärldsförändringar kan insatser i handlingsplanen behöva revideras. Under 2017/2018 avser Svenska kraftnät att göra en samlad uppföljning av aktörernas arbete med insatserna och vid behov ges förslag till utveckling och komplettering av handlingsplanen. Även 2020 planerar Svenska kraftnät göra en samlad uppföljning av utvecklingen i förhållande till målbilderna som formulerats som underlag för en eventuell ny handlingsplan för perioden 2021 – 2025. 4.5.4 Rapportering Svenska kraftnät rapporterar till regeringen om utvecklingen och utförda aktiviteter i samband med den årliga rapporteringen om dammsäkerhetsutvecklingen. 41/43 42/43 5 [1] Referenser Risker och förmågor 2013 – Redovisning av regeringsuppdrag om nationell riskoch förmågebedömning (MSB, MSB658 - april 2014) [2] Dammsäkerhet. Beredskapsplanering för dammbrott – Ett pilotprojekt i Ljusnan (Elforsk, 05:38) [3] RIDAS, Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (Svensk Energi, 2012) [4] GruvRIDAS, Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet (SveMin, 2012) [5] Nationella larmrutiner för dammhaverier (Svenska kraftnät, dnr 2014/700) [6] Dammanläggningars säkerhet vid storstörningar i elkraftnät (Elforsk, 05:33) [7] Varning av allmänheten vid dammbrott - En studie av behov och möjligheter (Elforsk 11:81) [8] Metod för identifiering och kartläggning av objekt som kan påverkas vid dammhaveri (Elforsk 14:55) [9] Att planera och förbereda en storskalig utrymning (MSB, MSB783, 2014) [10] Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet (MSB, MSB597-december 2013) 43/43
© Copyright 2024