Handlingsplan för utveckling av beredskap för

2015-03-06
2014/1936
Handlingsplan för utveckling
av beredskap för dammhaverier
Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet
Innehåll
1
Uppdraget och dess genomförande ........................................................................ 5 1.1
2
3
1.2
Mål, syfte och målgrupp ........................................................................... 5 1.3
Avgränsningar .......................................................................................... 6 1.4
Genomförande ........................................................................................... 6 1.5
Workshop ”Beredskap för dammhaveri – Målbild 2025” ....................... 7 Utgångsläge ............................................................................................................ 9 2.1
Dammar och konsekvenser av dammhaverier ........................................ 9 2.2
Beredskap för dammhaveri ..................................................................... 11 2.3
Aktörers ansvar ........................................................................................ 11 2.4
Genomförd och pågående samverkan och utveckling ........................... 14 Utvecklingsområden, målbilder och nulägesbedömning..................................... 19 3.1
Övergripande målbild ............................................................................. 19 3.2
Utvecklingsområden och målbilder ........................................................ 19 3.3
4
Uppdragsbeskrivning ............................................................................... 5 3.2.1
Samverkan och kunskapshöjande insatser ..............................20 3.2.2
Anläggningsberedskap .............................................................20 3.2.3
Krisberedskap ........................................................................... 21 Nuläge och prioritering av utvecklingsområden ................................... 21 Handlingsplan ...................................................................................................... 23 4.1
Vägen mot 2020 ...................................................................................... 23 4.2
Samverkan och kunskapshöjande insatser ............................................ 24 4.2.1
S1 Samverkan och erfarenhetsutbyte ....................................... 25 4.2.2
S2 Underlag för samordnad beredskapsplanering ................. 26 4.2.3
S3 Kunskap om konsekvenser av dammhaverier .................... 27 4.2.4
S4 Kunskap om dammsäkerhet, vattenreglering och
krisberedskap ............................................................................ 29 3/43
4.3
Anläggningsberedskap............................................................................ 30 4.3.1
A1 Dammägares beredskap för allvarliga problem och
dammhaverier ........................................................................... 30 4.3.2
4.4
Krisberedskap .......................................................................................... 33 4.4.1
4.5
K1 Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier ................ 33 4.4.2
K2 Varning till allmänheten vid dammhaveri ......................... 36 4.4.3
K3 Information till allmänheten ............................................... 37 Implementering och uppföljning ............................................................ 39 4.5.1
5
A2 Larmning av samhällsaktörer ............................................ 32 Information och kommunikation ............................................. 39 4.5.2
Resurser .....................................................................................40 4.5.3
Uppföljning................................................................................40 4.5.4
Rapportering ............................................................................. 41 Referenser ............................................................................................................. 43 4/43
1
Uppdraget och dess genomförande
1.1
Uppdragsbeskrivning
I regleringsbrevet för 2014 fick Svenska kraftnät följande uppdrag:
Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera behov och ta fram en plan för att genomföra insatser för att stimulera utveckling av samordnad och övad beredskap för
dammhaverier. Uppdraget ska genomföras med bistånd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i dialog med ansvariga aktörer. Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 mars 2015.
1.2
Mål, syfte och målgrupp
Handlingsplanens mål är en samordnad och övad beredskap för dammhaveri och att
berörda aktörer har förmåga att motstå och hantera dammhaverier.
Handlingsplanens syfte är att konkretisera vilka insatser som behöver göras för att
skapa förutsättningar för en god beredskap för dammhaveri i landet. Den avser dammar där ett dammhaveri kan leda till stora regionala och lokala konsekvenser eller
störningar eller till nationell kris som drabbar många människor och stora delar av
samhället samt hotar grundläggande värden och funktioner (dvs. dammar i dammsäkerhetsklass A och B1 enligt miljöbalken och/eller dammar som utgör farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor).
Handlingsplanens målgrupp innefattar:
>
Ägare till dammanläggningar enligt ovan.
>
Kommuner och länsstyrelser som har dammanläggningar enligt ovan inom sina
geografiska områden.
>
Samhällsaktörer vars geografiska område eller verksamheter kan påverkas av ett
dammhaveri. Det är kommuner inklusive den kommunala räddningstjänsten,
landsting, länsstyrelser och myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskapen. Svenska kraftnät, Trafikverket, Post- och Telestyrelsen och Myndigheten
1 Dammsäkerhetsklasser infördes i miljöbalken 1 juli 2014. I enlighet med Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och
allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 § förordning (2014:14) om dammsäkerhet ska dammägare utreda vilka konsekvenser ett dammhaveri kan medföra. Konsekvensutredningar ligger till grund för länsstyrelsernas beslut om dammsäkerhetsklass. Fram till dess att dammarna har klassificerats kan dammsäkerhetsklass A och B likställas med konsekvensklass 1+ och 1
enligt RIDAS och GruvRIDAS.
5/43
för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är några av myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskapen.
1.3
Avgränsningar
Handlingsplanen omfattar inte några specifika insatser för att stärka beredskapen för
dammar där dammhaverier enbart skulle orsaka lokala konsekvenser eller störningar
såsom skador på lokal infrastruktur, skador på privat egendom, återställningsbara
miljöskador eller tillfälliga störningar i samhällsviktig verksamhet (dvs. dammar utan
dammsäkerhetsklass och dammar i dammsäkerhetsklass C2 enligt miljöbalken). Den
ökade kompetensen hos berörda aktörer till följd av insatserna i handlingsplanen bedöms dock bidra till en stärkt beredskap för dammhaverier även för dessa dammar.
Handlingsplanen omfattar insatser för att möjliggöra hantering av det akuta skedet
från det att ett problem vid en damm upptäcks till att utrymning av berört område har
utförts. Handlingsplanen omfattar inte skedet efter att översvämningskulmen har
nåtts, återställande av skador till följd av översvämningen, skadeersättning, etc.
Handlingsplanen omfattar insatser som är specifika för beredskap för dammhaverier.
Avseende dammägares beredskap omfattar handlingsplanen endast insatser för att
stärka dammägares beredskap för allvarliga problem och dammhaverier, och behandlar inte angränsande säkerhetsarbete. Avseende samhällets krisberedskap omfattar
handlingsplanen på motsvarande sätt inte insatser för att stärka samhällets krisberedskap i stort.
1.4
Genomförande
Uppdraget har genomförts med bistånd av MSB. En kortfattad plan för uppdragets
genomförande upprättades i början av 2014. Under våren sammanställdes utvecklingsområden med tillhörande målbilder och insatser för att nå målbilderna. Under
upprättandet av sammanställningen diskuterade Svenska kraftnät med representanter
för berörda aktörer såsom länsstyrelser, räddningstjänster, dammägare, SOS Alarm
och MSB. Även en avstämning med Svenska kraftnäts Dammsäkerhetsråd genomfördes. En workshop för avstämning av innehållet i sammanställningen med en större
grupp aktörer genomfördes i oktober. Med resultatet från workshopen som underlag
2 Dammsäkerhetsklasser infördes i miljöbalken 1 juli 2014. I enlighet med Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och
allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 § förordning (2014:14) om dammsäkerhet ska dammägare utreda vilka konsekvenser ett dammhaveri kan medföra. Konsekvensutredningar ligger till grund för länsstyrelsernas beslut om dammsäkerhetsklass. Fram till dess att dammarna har klassificerats kan dammsäkerhetsklass C likställas med konsekvensklass 2 enligt RIDAS
och GruvRIDAS.
6/43
utarbetades denna handlingsplan. Inför färdigställandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från berörda aktörer och ledamöter i Dammsäkerhetsrådet.
1.5
Workshop ”Beredskap för dammhaveri – Målbild 2025”
Den 13 oktober 2014 anordnade Svenska kraftnät en workshop med temat ”Beredskap
för dammhaveri – Målbild 2025”. Syftet med workshopen var att tillsammans med
berörda aktörer, med fokus på sådant som är specifikt för dammhaverier:
>
definiera en målbild för beredskapen för dammhaveri,
>
enas om nuläget,
>
diskutera vilka utvecklingsområden som finns,
>
vilka insatser som behöver göras och
>
vilka utmaningar som finns.
Totalt deltog drygt 30 representanter för dammägare inom kraftindustrin, länsstyrelser, räddningstjänster, kommuner, MSB, krisinformation.se, Elforsk och Svenska
kraftnät vid workshopen.
År 2025 användes som ”måltidpunkt” i arbetet med att definiera målbilden för beredskap för dammhaveri i landet. Att just år 2025 valdes var för att det ligger tio år framåt
i tiden vilket bedömdes vara tillräckligt långt fram i tiden för att möjliggöra att de
identifierade insatserna hinns med, men även som tillräckligt nära för att knyta an till
nuläget.
Inför workshopen utarbetade Svenska kraftnät ett utkast på nio utvecklingsområden
med tillhörande målbilder och insatser. Utkastet utgjorde underlag för workshopen.
Vid workshopen fick deltagarna bl.a. göra en bedömning av nuläget samt prioritera
vilka utvecklingsområden och insatser som de ansåg vara mest relevanta.
7/43
8/43
2
Utgångsläge
2.1
Dammar och konsekvenser av dammhaverier
I Sverige finns uppskattningsvis 10 000 dammar av varierande storlek och ålder. Drygt
200 av dammarna i landet är högre än 15 m och tre dammar är högre än 100 m. Åtta
dammanläggningar dämmer upp vattenvolymer på över en miljard kubikmeter. Ca
220 dammanläggningar bedöms vara särskilt viktiga ur säkerhetssynpunkt då de
skulle kunna medföra dammhaverikonsekvenser med nationell och/eller regional
påverkan (dammanläggningar med minst en damm i dammsäkerhetsklass A och B
enligt miljöbalken), se figur 1. Dessa dammanläggningar finns i 17 av landets 21 län.
Drygt 70 % av dammanläggningarna ligger i något av vattendragen där projekt för
samordnad beredskapsplanering pågår. Övriga knappt 30 % ligger i 30-talet medelstora vattendrag. De flesta av dammanläggningarna med potentiella samhällskonsekvenser är vattenkraftdammar men även dammar inom gruvindustrin, invallningsdammar samt slussanläggningar förekommer. Utöver dessa ca 220 dammanläggningar bedöms ytterligare några hundratal dammar kunna orsaka lokala konsekvenser från
samhällelig synpunkt.
Ett dammhaveri definieras i 11 kap. 4 § miljöbalken som ett okontrollerat utströmmande av det vatten eller den blandning av vatten och annat material som en damm är
avsedd att dämma upp eller utestänga. I dagligt tal och skrift används ordet
dammbrott synonymt med dammhaveri.
Vilka konsekvenser ett dammhaveri kan ge upphov till beror på faktorer som uppdämd
vattenvolym, typ av dammkonstruktion, dammhöjd och dammlängd, samt topografi
och skadeobjekt i översvämningsområdet. Det utströmmande vattnet kan leda till ras
och skred i slänter upp- och nedströms dammen, erosionsskador samt haveri i nedströmsliggande dammar. Fenomenet att ett dammhaveri kan förorsaka haveri även i
nedströmsliggande dammanläggningar benämns ofta ”dominoeffekt”. Ett dammhaveri
i en damm som dämmer upp en stor vattenvolym högt upp i ett vattendrag kan i vissa
fall orsaka haveri i samtliga nedströms liggande dammar, dvs. en dominoeffekt längs
hela älvsträckan ner till havet.
I MSB:s arbete med nationell risk- och förmågebedömning 2013 [1] analyserades 27
typhändelser utifrån konsekvens och sannolikhet för specifika utvecklade scenarier.
Dammbrott i stor damm i kraftverksälv var en av de typhändelserna som identifierades och analyserades. Dammbrottsscenariot bedömdes som en av tre händelser, vid
sidan om kärnkraftsolycka och pandemi, som skulle kunna medföra katastrofala konsekvenser.
9/43
Figur 1 Dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 enligt RIDAS (Det är främst dessa dammanläggningar som
kan ha dammar i dammsäkerhetsklass A och B enligt den nya dammsäkerhetsregleringen som infördes i miljöbalken
1 juli 2014)
10/43
2.2
Beredskap för dammhaveri
Beredskap för dammhaveri syftar till att upptäcka och om möjligt förhindra att ett
skadeförlopp utvecklas till dammhaveri samt, i den händelse att dammhaveri inträffar,
till att undvika och begränsa skador av dammhaveri. För att hantera det akuta skedet,
dvs. de första timmarna och dygnen efter ett dammhaveri i en större damm, behövs
framför allt beredskap för att utrymma och spärra av områden där den annalkande
översvämningen gör det farligt att uppehålla sig. Vidare behövs beredskap för att begränsa effekterna av översvämningen för viktiga samhällsfunktioner som elförsörjning,
vattenförsörjning, transporter och telekommunikationer. Viktiga delar i beredskapsplaneringen är larmning av samhällsaktörer samt varning och information till allmänheten.
Dammhaveri i de stora kraftverksälvarna kan medföra översvämningar, skador och
störningar längs en lång älvsträcka. Det innebär att flera kommuner och län samt även
andra myndigheter och dammägare blir berörda i händelse av dammhaveri. Beredskap
för dammhaveri kräver därför i många fall en samordnad beredskapsplanering mellan
dammägare, kommuner och länsstyrelser m.fl. aktörer. Vidare bör allmänheten ha fått
information om planeringen i förväg.
2.3
Aktörers ansvar
I detta avsitt beskrivs skyldigheter för aktörer som har ett utpekat ansvar för beredskapen för dammhaverier enligt olika författningar.
>
Dammägare (den som är skyldig att underhålla en damm enligt 11 kap. 17 § miljöbalken) är ansvariga för dammens säkerhet enligt miljöbalken och tillhörande förordningar. För ägare till dammanläggningar som beslutats vara farlig verksamhet
enligt lag om skydd mot olyckor finns även skyldigheter avseende beredskap för
dammhaveri i den regleringen.
>
För samhällsaktörer såsom kommuner, landsting, länsstyrelser och vissa utpekade
myndigheter finns krav på krisberedskap i lagen (2006:544) om kommuners och
landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap respektive förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.
Miljöbalken och förordningarna om dammsäkerhet resp. utvinningsavfall
En central princip i miljöbalken är att verksamhetsutövare genom egenkontroll fortlöpande ska planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Reglerna innebär att den underhållsskyldige – i regel dammägaren – är skyldig att underhålla dammen så att det inte upp-
11/43
kommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Verksamhetsutövare ska själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll.
Enligt 11 kap. 24-26 §§ miljöbalken ska dammar klassificeras efter de konsekvenser
från samhällssynpunkt som ett dammhaveri kan leda till. Under de närmaste åren ska
länsstyrelserna besluta om dammsäkerhetsklass för dammarna baserat på konsekvensutredningar som dammägare ska upprätta.
Den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24-26
§§ miljöbalken ska för verksamheten upprätta och arbeta efter ett säkerhetsledningssystem. Enligt förordningen (2014:214) om dammsäkerhet ska ett säkerhetsledningssystem omfatta de metoder, rutiner och instruktioner som behöver fastställas och
tillämpas i fråga om bl.a. identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor
och planering för nödsituationer. Den som är skyldig att underhålla en damm ska upprätta ett dokument som översiktligt beskriver säkerhetsledningssystemet. Beskrivningen ska även innehålla de övergripande målen och handlingsprinciperna för verksamhetens arbete med säkerhet.
För ägare till riskanläggningar enligt förordningen (2013:319) om utvinningsavfall
gäller sedan tidigare motsvarande krav på säkerhetsledningssystem mm.
Lagen om skydd mot olyckor, farlig verksamhet
I 2 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ställs det krav beträffande anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse ska orsaka allvarliga
skador på människor eller i miljön (s.k. farlig verksamhet). Vid sådana anläggningar är
ägaren eller verksamhetsutövaren skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta
beredskap med personal och egendom, och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att
hindra eller begränsa allvarliga skador. Den som utövar den farliga verksamheten är
skyldig att analysera riskerna för olyckor av angivet slag.
Anläggningens ägare eller verksamhetsutövaren på anläggningen ska omgående informera den kommun där anläggningen är belägen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om en olycka som kan orsaka allvarliga skador på människor
eller i miljön inträffar, eller om överhängande fara för en sådan olycka förelegat. Vidare har enligt 2 kap. 1 § lag om skydd mot olyckor den som upptäcker eller på annat
sätt får kännedom om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för
någons hälsa eller för miljön en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i
fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det
föreligger en överhängande fara för en sådan olycka. Ägaren eller utövaren av farlig
verksamhet får enligt 2 kap. 5 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor och
12/43
efter kommunens medgivande använda de varningsanordningar som installerats för
varning av befolkningen under höjd beredskap och vid olyckor i fred.
Förordningen om krisberedskap och höjd beredskap
Bestämmelserna i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
syftar till att statliga myndigheter genom sin verksamhet ska minska sårbarheten i
samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. I denna förordning avses med krisberedskap:
Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och
efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer.
Enligt 7 § förordningen ska länsstyrelsen inom sitt geografiska område vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting
och näringsliv, och den nationella nivån. Länsstyrelsen ska verka för att:
>
regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs,
>
nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt,
>
under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter,
>
informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas, och
>
efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande.
Vissa myndigheter har enligt 11 § ett särskilt ansvar för krisberedskapen. Myndigheterna har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker.
Myndigheterna ska bl.a. samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet, samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting,
sammanslutningar och näringsidkare som är berörda och beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och annan kunskapsinhämtning såsom erfarenhetsåterföring av inträffade händelser.
Exempel på myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskapen är MSB, Svenska
kraftnät och Trafikverket.
13/43
Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap
Bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och
vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar till att kommuner och
landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera
krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande
risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kommuner och landsting ska analysera vilka
extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget
och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska
värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.
Enligt 7 § ska kommuner inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, och att de krishanteringsåtgärder som
vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, liksom informationen till
allmänheten.
2.4
Genomförd och pågående samverkan och utveckling
Länssamverkan inom krisberedskapsområdet
Länssamverkan inom krisberedskapsområdet sker inom tre geografiska samverkansområden. Inom dessa nätverk arbetar länsstyrelserna med att utveckla förmågan och
beredskapen för att hantera kriser samt förmågan inom området skydd mot olyckor. I
norr har de sex nordligaste länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland,
Dalarna och Gävleborg gått samman i Nordsam. I ÖSAM ingår länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Värmlands, Örebro och
Västmanlands län. I söder samverkar de sju sydligaste länen Västra Götaland, Halland,
Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne i Sydlänssamverkan.
Samverkansarbetet syftar till att utveckla och stärka beredskapen för kriser. Samverkansarbetet ska vara till nytta för länen, resurs- och kunskapsmässigt. Målsättningen
är att få en god förmåga att vid kriser kunna avlösa och förstärka varandras resurser,
en likvärdig tillsyn och handläggning samt en möjlighet att förstärka varandra i det
dagliga arbetet. Ett exempel på samverkan är att länsstyrelserna i Nordsam för närvarande utvecklar former för regionala beredskapsplaner för dammhaverier.
14/43
Älvgrupper
Älvgrupper finns för landets större vattendrag. Älvgrupperna utgör forum för samarbete mellan och samordning av berörda intressenters verksamheter inom vattendragets avrinningsområde. Älvgrupperna bildades efter förslag från Älvsäkerhetsutredningen, SOU 1995:40. Utredningen föreslog att länsstyrelserna skulle bilda och
leda regionala samordningsorgan för flödesfrågor. Uppgifterna för dessa samordningsorgan skulle enligt Älvsäkerhetsutredningen innefatta
>
att bedöma behovet av planeringsunderlag i fråga om översvämningar, t.ex. riskzonskartor och samordna anskaffandet,
>
att överlägga med dammägarna om dammsäkerhetsfrågor utöver den regelmässiga tillsynen och att vid behov utföra eller komplettera studier av flodvågor efter
tänkta dammbrott och deras konsekvenser, andra riskanalyser m.m.,
>
att biträda vid samordningen av planeringen av räddningstjänsten, däribland
anskaffandet av uppgifter om flöden med tanke såväl på dammbrott som naturliga
höga flöden,
>
att analysera behovet och värdet av möjligheterna till flödesdämpning och förtida
tappning, att sammanjämka de kommunala intressena samt att överlägga med
dammägarna om principerna för sådana åtgärder, inklusive ersättningsfrågor,
>
att bedöma var det bör gälla restriktioner för bebyggelsen med hänsyn till att höga
flöden kan förekomma samt
>
att se till att informationen planeras och att ansvaret för denna fördelas mellan
SMHI, dammägarna, länsstyrelser, räddningstjänsterna, kommunerna i övrigt och
andra berörda organ, dels vad gäller uppgifterna dem emellan, dels uppgifter till
allmänhet och massmedia.
Även om inte alla punkterna ovan verkligen hanteras av älvgrupperna ger samverkan i
älvgrupperna deltagande parter ökade kunskaper om övriga parters ansvar, funktion
och kapacitet i frågor som rör vattendragen och högflödessituationer.
Älvnätverket
Som en följd av erfarenheter av höga flöden bildades 1994 samordningsgruppen för
information vid höga flöden mm. För Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven åtog Vattenregleringsföretagen i Östersund sig att vara
sammankallande för gruppen. Den huvudsakliga uppgiften för gruppen var att vid
höga flöden svara för samordning av information, samt lämna förslag till åtgärder för
att minska verkningarna av höga flöden inom berörda älvars avrinningsområden. Sedan ett par år tillbaka fyller de samverkanskonferenser som hålls inför och i samband
15/43
med inträffade händelser den operativa funktionen som Samordningsgruppen för
information vid höga flöden mm. hade. Det är normalt länsstyrelsens Tjänsteman i
Beredskap (TiB) som sammankallar regionala samverkanskonferenser.
Under 2014 upplöstes samordningsgruppen och i dess ställe bildades Älvnätverket
med delvis annat fokus och delvis andra deltagare. Nätverket ska vara ett övergripande
nätverk för älvgrupperna för de tio stora kraftverksälvarna i Sverige. Nätverkets syfte
är att vara ett
>
inriktande forum för älvgruppernas verksamhet,
>
erfarenhetsåterkopplande forum för inträffade händelser och övningar,
>
samordnande forum för beredskapsplanering,
>
kompetenshöjande forum för deltagande organisationer, och ett
>
nätverk för stöd vid stora händelser.
Beredskapsprojekt i kraftverksälvar
År 2005 avslutades en pilotstudie för utveckling av samordnad beredskapsplanering
för dammbrott som bedrivits av Svenska kraftnät, länsstyrelser, kommuner, Vattenregleringsföretagen och dammägare. Syftet med pilotprojektet var att skapa en förebild
för utveckling av beredskapsplanering för dammbrott i första hand för de stora kraftverksälvarna. Ett förslag till arbetsmodell för samordnad beredskapsplanering för
dammbrott utarbetades i projektet med Ljusnan som exempel. Arbetsmodellen för
utveckling av beredskapsplanering för dammbrott för de stora kraftverksälvarna beskrivs i Elforskrapport 05:38 [2] och omfattar följande faser:
>
Initiera och projektplanera
>
Utarbeta planeringsunderlag
>
Utveckla och samordna
>
Informera allmänheten
Svenska kraftnät bidrar ekonomiskt till framtagandet av planeringsunderlag för ett
vattendrag under förutsättning att berörda parter (dammägare, länsstyrelser och
kommuner) gör en flerpartsöverenskommelse där parterna förbinder sig att utveckla
samordnad beredskapsplanering för det aktuella vattendraget. Avtalet innebär att
parterna förbinder sig att utveckla sina beredskapsplaner för dammhaverier baserat på
planeringsunderlaget, att planerna samordnas och övas samt att allmänheten informeras om översvämningsrisker och beredskapsplaneringen.
16/43
Med pilotprojektet i Ljusnan som förebild har utveckling av beredskapsplanering i
ytterligare nio stora kraftverksälvar genomförts; Luleälven, Skellefteälven, Umeälven,
Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Dalälven, Klarälven och Göta älv. Även för
några mellanstora reglerade vattendrag, såsom Nissan, Viskan och Lagan, har motsvarande projekt för utveckling av samordnad beredskapsplanering startats. Svenska
kraftnät verkar för att samordnad beredskap för dammbrott ska utvecklas även i andra
mellanstora reglerade vattendrag.
Situationsanalyser
År 2008 introducerades begreppet situationsanalys i kraftföretagens riktlinjer för
dammsäkerhet, RIDAS [3], och därefter även i gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, GruvRIDAS [4]. I riktlinjerna nämns att dammägare, som förberedelse för sin
beredskapsplanering, ska identifiera, värdera och analysera alla onormala händelser
som kan medföra risk för skada på människor, anläggningar och miljö. En situationsanalys ska göras per dammanläggning. En situationsanalys ska omfatta såväl sådana
situationer som kan uppstå på grund av yttre påkänningar, som att anläggningsdelar
inte fungerar på tillfredsställande sätt eller att funktionen faller bort till följd av exempelvis elbortfall eller avsaknad av reservkraft.
Som en del av anläggningsberedskapen upprättar dammägare inom Svensk Energi och
SveMin successivt situationsanalyser.
Regionala samverkansövningar
Under senare år har flera regionala samverkansövningar hållits som en del i utvecklingen av den samordnade beredskapsplaneringen för dammhaverier, bl.a. Barents
Rescue 2011 i Luleälven, Övning Vildälv i Skellefteälven 2013 och Störtflod Dalälven
2014. Ytterligare övningar planeras.
Enhetliga larmrutiner
Under 2014 har Svenska kraftnät i samverkan med berörda dammägare, länsstyrelser
och SOS Alarm utvecklat enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna och stödjer införandet av larmrutinerna hos SOS Alarm [5]. Avsikten är att möjliggöra en
snabb och effektiv larmning från dammägare till berörda samhällsaktörer för dammar
där ett haveri skulle kunna orsaka allvarliga olyckor inom stora geografiska områden.
Varning till allmänheten
Att i händelse av dammhaveri eller vid ett nära förestående dammhaveri förmedla
tidig varning och att ge information om hur man ska bete sig är helt avgörande för att
människor, så långt det är möjligt, ska kunna sätta sig i säkerhet på egen hand. SOS
Alarm har under 2014 installerat ett tekniskt system för att kunna förmedla Viktigt
17/43
Meddelande till Allmänheten (VMA) via mobil och fast telefoni med sms och/eller
röstmeddelande vid allvarliga olyckor och kriser. Systemet innebär utökade möjligheter att varna, vägleda och informera allmänheten. Svenska kraftnät verkar för att systemet på ett effektivt sätt ska kunna användas för särskild varning av allmänheten i
händelse av dammhaverier samt att nationella rutiner för varning och information vid
dammhaverier ska utvecklas.
Utvecklingsprojekt
Svenska kraftnät genomför i samverkan med kraftindustrin utvecklingsprojekt inom
dammsäkerhetsområdet i Elforsks3 regi. Exempel på projekt inom beredskapsområdet
är, utöver pilotprojektet i Ljusnan 2005.
>
Dammanläggningars säkerhet vid storstörningar i elkraftnät [6]
>
Varning av allmänheten vid dammbrott - En studie av behov och möjligheter [7]
>
Metod för identifiering och kartläggning av objekt som kan påverkas vid dammhaveri [8]
>
Dammägares beredskapsövningar – nuläge, utblick och metodutveckling (2015)
Under 2012-2014 har Samverkansområde skydd, undsättning, vård (SOSUV) bedrivit
ett projekt om storskalig evakuering och utrymning. Projektet resulterade i en vägledning om att planera och förbereda en storskalig utrymning [9].
3
Fr.o.m. 2015-01-01 Energiforsk
18/43
3
Utvecklingsområden, målbilder och nulägesbedömning
3.1
Övergripande målbild
En övergripande målbild för beredskap för dammhaveri har tagits fram.
Allmänheten är trygg i att samhällsaktörer och dammägare tar sitt ansvar för att förebygga och hantera dammhaverier som skulle kunna orsaka nationell eller regional kris.
Målbilden utgår ifrån allmänheten. Allmänheten ska känna sig trygg både i att dammägare tar sitt ansvar avseende att upptäcka skador och förhindra att dessa utvecklas till
dammhaverier, och att dammägare och samhällsaktörer är förberedda för att hantera
ett dammhaveri. Ett dammhaveri kan orsaka konsekvenser med varierande betydelse
från samhällelig synpunkt beroende på faktorer som dammanläggningens uppdämda
vattenvolym, dammhöjd, dammens läge i förhållande till bostäder, samhällsviktiga
verksamheter, etc. Aktörernas beredskap ska vara anpassad till den potentiella konsekvensen, vad gäller samverkan, information och varning.
3.2
Utvecklingsområden och målbilder
Nio utvecklingsområden har identifierats. För varje utvecklingsområde har målbilder
tagits fram. Utvecklingsområdena har grupperats i tre huvudgrupper.
Samverkan och kunskapshöjande insatser
Här samlas insatser som handlar om att aktörerna, med stöd av samverkansforum,
informationsutbyte och utbildning, får kompetens och underlag för att utveckla beredskapsplanering och förebyggande insatser.
Anläggningsberedskap
Anläggningsberedskap handlar om dammägarnas beredskap för att vid dammanläggningen upptäcka och hantera allvarliga problem och vid behov larma samhällsaktörer.
Krisberedskap
Krisberedskap handlar om att ha en beredskap för att hantera konsekvenserna av ett
dammhaveri, inklusive information och varning till allmänheten.
19/43
3.2.1 Samverkan och kunskapshöjande insatser
De utvecklingsområden som identifierats inom Samverkan och kunskapshöjning ges
nedan tillsammans med målbilder för respektive utvecklingsområde.
Nr
Utvecklingsområde
Målbild
S1
Samverkan och erfarenhetsutbyte
Samverkansforum används för regelbunden samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda
aktörer på nationell och regional nivå. Lärdomar av
inträffade händelser och övningar sprids.
S2
Underlag för samordnad
beredskapsplanering
Planeringsunderlag för samordnad beredskapsplanering är upprättade i samverkan mellan
berörda aktörer för reglerade vattendrag där
dammhaverier kan orsaka nationella eller regionala
konsekvenser.
S3
Kunskap om konsekvenser av dammhaverier
Berörda aktörer har kunskap om objekt som kan
översvämmas vid dammhaveri inom sitt
geografiska område eller verksamhetsområde
S4
Kunskap om dammsäkerhet, vattenreglering och
krisberedskap
Förutsättningar finns för att berörda aktörer ska ha
grundläggande kunskap på områden utanför det
egna fackområdet
3.2.2 Anläggningsberedskap
De utvecklingsområden som identifierats inom Anläggningsberedskap ges nedan tillsammans med målbilder för respektive utvecklingsområde.
Nr
Utvecklingsområde
Målbild
A1
Dammägares beredskap
för allvarliga problem och
dammhaverier
Rutiner och resurser för upptäckt, analys och
hantering av allvarliga problem som kan leda till
dammhaveri ingår i ägarens systematiska säkerhetsarbete. Dammägare övar regelbundet
hantering av allvarliga problem.
A2
Larmning av samhällsaktörer
Dammägares rutiner för larmning av samhällsaktörer vid allvarliga problem och dammhaverier
fungerar väl och provas regelbundet.
20/43
3.2.3 Krisberedskap
De utvecklingsområden som identifierats inom Krisberedskap ges nedan tillsammans
med målbilder för respektive utvecklingsområde.
Nr
Utvecklingsområde
Målbild
K1
Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier
Berörda aktörer har beredskapsplaner som är baserade på analyser av dammhaverikonsekvenser.
Planerna är samordnade och övas regelbundet.
K2
Varning till allmänheten
vid dammhaveri
Rutiner och metoder för att varna allmänheten som
skulle vara i fara vid ett dammhaveri är implementerade.
K3
Information till allmänheten
Allmän och områdesspecifik information om dammhaverier och vad berörd allmänhet ska göra i händelse av ett dammhaveri finns på berörda aktörers
hemsidor. Dessutom finns förberedd information
som kan lämnas ut i händelse av dammhaveri.
3.3
Nuläge och prioritering av utvecklingsområden
Vid workshopen ”Beredskap för dammhaveri – Målbild 2025” den 13 oktober 2014
gjordes en bedömning av nuläget för de nio identifierade utvecklingsområdena i förhållande till den definierade målbilden. Nedan redovisas bedömningen på en skala 0-5
där noll betyder att det inte är påbörjat och fem betyder att målbilden är uppfylld. Där
nulägesbedömningarna uttrycks som ett spann bedöms det finnas en variation mellan
vattendragen och aktörerna.
Nr
Utvecklingsområde
Nulägesbedömning
S1
Samverkan och erfarenhetsutbyte
S2
Underlag för samordnad beredskapsplanering
0-4
S3
Kunskap om konsekvenser av dammhaverier
0-3
S4
Kunskap om dammsäkerhet, vattenreglering och
krisberedskap
1-2
A1
Dammägares beredskap för allvarliga problem och
dammhaverier
3
A2
Larmning av samhällsaktörer
2
K1
Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier
0-3
K2
Varning till allmänheten vid dammhaveri
1-2
2
21/43
K3
Information till allmänheten
1-4
Även för den övergripande målbilden gjordes en bedömning av nuläget. Den gavs bedömningen 2 vid workshopen. Svenska kraftnät bedömer att nuläget varierar mellan 0
och 3 beroende på vilken del av landet som avses.
Vid workshopen fick deltagarna var och en peka ut de utvecklingsområden som de
ansåg vara mest relevanta och viktiga. Vid bedömningen ansågs alla utvecklingsområden ha relevans och viktighet men de utvecklingsområden som utpekades som prioriterade av flest deltagare var:
>
S1 - Samverkan och erfarenhetsutbyte
>
S3 - Kunskap om konsekvenser av dammhaverier
>
A2 - Larmning av samhällsaktörer
>
K2 - Varning till allmänheten vid dammhaveri
22/43
4
Handlingsplan
4.1
Vägen mot 2020
Vid workshopen diskuterades såväl den övergripande målbilden som målbilder för de
nio utvecklingsområdena för 2025. Svenska kraftnät har därefter gjort bedömningen
att stor utveckling kan ske redan till 2020. Denna handlingsplan sträcker sig därför till
2020 då den avses följas upp och utvärderas varefter en ny handlingsplan för perioden
2021-2025 upprättas. Avsikten är att beredskapen för dammhaveri fram till 2025 ska
höjas till den nivå som anges i målbilderna.
Handlingsplanen består av ett flertal insatser som har grupperats i de tre huvudområdena:
>
Samverkan och kunskapshöjande insatser
>
Anläggningsberedskap
>
Krisberedskap
Insatserna inom huvudområdena kommer att genomföras parallellt fram till år 2020
med olika tyngdpunkt under perioden. Handlingsplanen omfattar totalt 23 insatser
som identifierats för att nå målbilderna för de nio utvecklingsområdena. Insatserna är
antingen övergripande eller älvsspecifika. Beredskapsplaneringen för dammhaveri har
kommit olika långt i olika delar av landet. De älvsspecifika insatserna genomförs i stor
utsträckning av lokala och regionala aktörer. Detta medför att flera av insatserna
kommer att pågå under en längre tid med olika intensitet i olika delar av landet. Detta
gör att uppföljningen av framdriften blir särskilt viktig. Uppföljningen kan betraktas
som en insats i sig, se vidare avsnitt 4.5.3.
Insatserna under 2015 omfattar informationsinsatser om handlingsplanen, etablering
av en samordningsgrupp för uppföljning av insatserna i handlingsplanen och bedömning av nuläget för de vattendrag där projekt för samordnad beredskapsplanering
pågår. Dessutom kommer ett antal insatser som redan pågår att genomföras. Under
2015 – 2016 initieras ett flertal av de övergripande insatserna. De älvspecifika insatserna görs enligt upprättade tidplaner för respektive älv.
Många av insatserna i handlingsplanen är skrivna för vattendrag där samordnad beredskapsplanering för dammhaveri pågår. Även för dammanläggningar i andra vattendrag, gruvdammar, invallningsdammar och slussanläggningar kan insatserna i
handlingsplanen utgöra ett stöd för de aktiviteter som behöver göras av berörda aktörer för att uppnå en god beredskap för dammhaverier.
23/43
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Samverkan och kunskapshöjande insatser
Anläggningsberedskap
2021‐2025
Krisberedskap
Figur 2 Schematisk bild över huvudområdena i handlingsplanen 2015-2020. Mörk färg anger när huvuddelen av
insatserna i huvudområdet genomförs.
4.2
Samverkan och kunskapshöjande insatser
De samverkans- och kunskapshöjande insatser som identifierats listas nedan och beskrivs i kommande avsnitt.
Utvecklingsområde
Insats
Samverkan och erfarenhetsutbyte
Samordningsgrupp för erfarenhetsutbyte och uppföljning
Översyn av älvgruppers arbetsformer och sammansättning
Spridning av lärdomar från inträffade händelser och övningar
Underlag för samordnad
beredskapsplanering
Planeringsunderlag för ytterligare vattendrag
Uppdatering av befintliga planeringsunderlag
Kunskap om konsekvenser av dammhaveri
Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri
Förutsättningar för vattenhantering vid dammhaveri
Kunskap om dammsäker- Utveckla former för att öka samhällsaktörers kunskap
het, vattenreglering och
krisberedskap
24/43
4.2.1 S1 Samverkan och erfarenhetsutbyte
Samordningsgrupp för erfarenhetsutbyte och uppföljning
Samverkansforum på regional nivå finns i form av älvgrupper och grupper för länssamverkan inom krisberedskapsområdet. Älvnätverket som forum för de tio stora kraftverksälvarna i landet har startats under 2014. Något nationellt forum för samordning av
beredskap för dammhaverier och höga flöden i reglerade vattendrag finns dock inte.
Svenska kraftnät, i samverkan med berörda aktörer, utvecklar former för och etablerar
en nationell samordningsgrupp för utvecklingen av beredskap för dammhaverier och
höga flöden i reglerade vattendrag i landet. De huvudsakliga uppgifterna för samordningsgruppen bör vara att följa upp insatserna i denna handlingsplan, att bereda frågor som berör flera regionala grupperingar (Nordsam, ÖSAM och Sydlänssamverkan,
Älvnätverket, m.fl.) och älvgrupper samt att möjliggöra erfarenhets- och informationsutbyte mellan olika regionala grupperingar, branschorganisationer, dammägare och
vattenregleringsföretag. Svenska kraftnät är ordförande och sammankallande för samordningsgruppen. En representant från varje regional gruppering samt från dammägare och vattenregleringsföretag bör ingå i den nationella samordningsgruppen. Älvnätverkets roll i förhållande till samordningsgruppens bör tydliggöras.
Insats S1-1
Etablera en nationell samordningsgrupp för erfarenhetsutbyte och uppföljning av beredskapsutvecklingen
Ansvarig
Svenska kraftnät
Tid
2015
Översyn av älvgruppers arbetsformer
Svenska kraftnät i samverkan med MSB och länsstyrelserna genomför en översyn av
formerna för älvgrupperna. Översynen utgår ifrån de arbetsuppgifter som Älvsäkerhetsutredningen (SOU 1995:40) föreslog och jämför med dagens arbetssätt. Översynen
omfattar även en utvärdering av verksamheten hitintill vid de 30-tal älvgrupper som
finns i landet.
Älvgruppernas möten är lämpliga forum för att följa upp insatserna i denna handlingsplan, att diskutera senast genomförda provlarmning, att planera övningar, att
verksamhetsutövare och myndigheter informerar om planerade och pågående åtgärder
som kan påverka dammsäkerhet och vattenreglering, att sprida erfarenheter från inträffade händelser, att hålla utbildningspass, mm. Målet med insatsen är att få en samsyn avseende älvgruppers syfte, arbetsformer och bemanning.
25/43
Insats S1-2
Översyn av älvgruppers arbetsformer och bemanning
Ansvarig
Svenska kraftnät i samverkan med MSB, länsstyrelser och dammägare
genomför en översyn av formerna (syfte, bemanning, arbetsformer) för
älvgrupperna.
Tid
2016-2017
Spridning av lärdomar från inträffade händelser och övningar
I många länder finns system för att sprida erfarenheter och lärdomar om inträffade
allvarliga händelser och dammhaverier. Som exempel på spridning av lärdomar om
dammhaverier och incidenter upprättas i England rapporter om inträffade händelser
med syftet att motverka att liknande händelser sker igen. I Sverige finns inget öppet
system om dammhaverier och incidenter, men bl.a. Svensk Energi och SveMin har
felrapporteringssystem för sina medlemsföretag.
I handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet framgår att MSB tillsammans med sektorsansvariga myndigheter och berörda aktörer ska upprätta ett system
för redovisning av inträffade störningar och händelser i samhällsviktig verksamhet.
Sektorerna Energiförsörjning och Information och kommunikation ska hanteras under
2015. För dessa två sektorer planerar MSB en grov kartläggning av vilka erfarenhetssystem som finns idag och hur de är utformade, workshopar/seminarier med analyser
samt framtagande av förslag på möjliga system för att sprida erfarenheter om inträffade händelser. Svenska kraftnät medverkar i detta arbete med fokus på händelser vid
dammanläggningar inom elförsörjningen.
Insats S1-3
Verka för att lärdomar från inträffade händelser och övningar sprids till
berörda aktörer
Ansvarig
MSB i samverkan med bl.a. Svenska kraftnät
Tid
2016-2017
4.2.2 S2 Underlag för samordnad beredskapsplanering
Planeringsunderlag för ytterligare vattendrag
Projekt för utveckling av samordnad beredskapsplanering har genomförts för de stora
kraftverksälvarna och medför en stor förbättring avseende kunskap om översvämningar till följd av dammhaverier och samordning av beredskapsplaner mellan berörda
aktörer. Upprättandet av gemensamma planeringsunderlag är en förutsättning för
utvecklingen.
26/43
Svenska kraftnät har under 2013 identifierat ett antal mellanstora vattendrag där behov av samordnad beredskapsplanering för dammhaverier kan föreligga. Det är vattendrag med dammanläggningar i motsvarande dammsäkerhetsklass B, där ett
dammhaveri kan orsaka haveri även i nedströmsliggande dammanläggningar och där
flera kommuner kan beröras av dammhaverikonsekvenser.
Initiativet att genomföra ett projekt för samordnad beredskapsplanering för ett vattendrag bör baseras på behov. Ofta väcks frågan om att genomföra samordnad beredskapsplanering vid älvgruppsmöten och dammägare/vattenregleringsföretag brukar
vara sammanhållande. Svenska kraftnät har informerat om arbetsgången för samordnad beredskapsplanering vid ett antal älvgruppsmöten och andra möten.
Insats S2-1
Upprätta beredskapsplaneringsunderlag för utveckling av samordnad
beredskapsplanering för ytterligare vattendrag
Ansvarig
Dammägare/Vattenregleringsföretag i samverkan med älvgrupp
Tid
Successiv utveckling
Uppdatering av befintliga planeringsunderlag
För de stora kraftverksälvarna bör en av älvgruppernas uppgifter vara att identifiera
eventuella behov av att uppdatera eller komplettera befintliga beredskapsplaneringsunderlag. Då behov uppstår är det dammägarens ansvar att uppdateringen genomförs.
Insats S2-2
Uppdatera befintliga beredskapsplaneringsunderlag för de stora kraftverksälvarna
Ansvarig
Dammägare/Vattenregleringsföretag i samverkan med älvgrupp
Tid
Vid behov
4.2.3 S3 Kunskap om konsekvenser av dammhaverier
Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri
Under 2014 har ett utvecklingsprojekt genomförts i Elforsks regi avseende utveckling
av en metod för kartläggning av objekt som översvämmas vid dammhaveri [8]. Metoden ska kunna användas för att kartlägga objekt som finns i de områden längs en älvdal som kan översvämmas vid ett dammhaveri. Översvämningsområden från planeringsunderlagen för samordnad beredskapsplanering för dammhaverier utgör underlag för kartläggningen.
27/43
För de tio stora kraftverksälvarna har Svenska kraftnät påbörjat en kartläggning av
objekt i enlighet med den framarbetade metoden. Resultatet kommer att delges berörda dammägare under våren 2015 och är tänkt att utgöra ett underlag för de konsekvensutredningar som de ska upprätta i enlighet med den nya dammsäkerhetsregleringen. Resultatet delges även berörda länsstyrelser och kommuner och kan då användas som underlag för analys av dammhaverikonsekvenser och beslut om dammsäkerhetsklass, se vidare insats K1-3.
Insats S3-1
Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaverier för de
stora kraftverksälvarna
Ansvarig
Svenska kraftnät
Tid
2015
Förutsättningar för vattenhantering vid dammhaveri
Höga flöden i reglerade älvar kan uppstå naturligt vid stor nederbörd, snösmältning
och fyllda magasin. Dammhaverier kan resultera i ännu större vattenflöden. För att
möjliggöra effektiv vattenhantering i samband med en högflödessituation eller ett
dammhaveri krävs goda kunskaper om och erfarenheter av vattenhantering i älven. Att
för en älv i förväg utreda förutsättningarna för att hantera stora vattenflöden kan i
vissa fall möjliggöra att konsekvenser till följd av översvämningen kan undvikas eller
begränsas.
Svenska kraftnät verkar för att de som är ansvariga för vattenregleringen i de stora
reglerade älvarna samlas för att diskutera behovet av, och möjligheten att, för en älv i
förväg utreda förutsättningar för vattenhantering vid dammhaveri. Metoder och resultat från tidigare genomförda och pågående analyser utgör underlag för diskussionerna.
Om det finns ett behov verkar Svenska kraftnät för att ett pilotprojekt för en älv genomförs i Energiforsks regi. Pilotprojektet bör även inkludera hur analysen bör dokumenteras för att utgöra ett stöd för den som ansvarar för vattenhanteringen i en kritisk
situation. Planeringsunderlaget från samordnad beredskapsplanering för älven samt
kartläggningen av objekt som kan översvämmas vid dammhaverier (Insats S3-1) kan utgöra underlag för pilotprojektet.
Insats S3-2
Diskussion om förutsättningar för att i ett vattendrag hantera stora vattenflöden samt förebygga eller begränsa konsekvenser av dammhaverier.
Ansvarig
Svenska kraftnät i samverkan med vattenregleringsföretag/dammägare
Tid
2016
28/43
4.2.4 S4 Kunskap om dammsäkerhet, vattenreglering och krisberedskap
Utveckla former för att öka samhällsaktörers kunskap
Dammhaverier och höga flöden är ”sällanhändelser”. För att samhällsaktörer ska ha en
god förmåga att hantera dammhaverier och höga flöden krävs kunskap om vattenreglering, dammsäkerhet, etc. På motsvarande sätt är det nödvändigt att dammägare har
en inblick i samhällets krisberedskap. MSB anordnar kurser i krisberedskap som
dammägare kan delta i. Svenska kraftnät har inte kännedom om någon specifik kurs
för samhällsaktörer om vattenreglering och dammsäkerhet. Svenska kraftnät stödjer
dock länsstyrelsens deltagande i kurser om dammar och dammsäkerhet som anordnas
av kraft- och gruvindustrin.
Elforsk har via utvecklingsprogrammet Hydrologiskt utvecklingsarbete (HUVA) organiserat en kurs i vattenkrafthydrologi. Kursen omfattar grunderna inom meteorologi
och hydrologi med koppling till vattenkraftproduktion.
Svenska kraftnät anordnade tidigare kurser med namnet ”Konsekvenser av ingripanden i vattenreglering” med älvgrupper som målgrupp. Om kursen ska fortsätta ges
behöver kursupplägget uppdateras. Syftet med kursen var att ge en grundläggande
kompetens att bedöma tekniska och juridiska förutsättningar för och effekter av ingripanden i vattenreglering i samband med höga flöden.
Svenska kraftnät utvärderar befintligt kursutbud i samverkan med kursansvariga och
utvecklar vid behov former för en kurs alternativt kursmoment.
Samordningsgruppen och andra nätverk kan användas för att sprida information om
kunskapspass som hållits i någon älvgrupp. På så sätt kan andra älvgrupper inspireras
till att genomföra samma eller likande kunskapspass.
Insats S4-1
Utveckla former för att öka samhällsaktörers kunskap om dammsäkerhet
och hantering av höga flöden och dammhaverier och fläta in i ordinarie
utbildningar, forum och verksamheter.
Ansvarig
Svenska kraftnät
Tid
2016-2017
29/43
4.3
Anläggningsberedskap
De insatser som berör anläggningsberedskap listas nedan och beskrivs i kommande
avsnitt.
Utvecklingsområde
Insats
Dammägares beredskap
för allvarliga problem och
dammhaverier
Rutiner för anläggningsberedskap inkluderas i säkerhetsledningssystem
Utvecklingsprojekt om övningar
Övningar genomförs regelbundet
Larmning av samhällsaktörer
Nationella larmrutiner för dammhaverier
4.3.1 A1 Dammägares beredskap för allvarliga problem och dammhaverier
Rutiner för anläggningsberedskap inkluderas i säkerhetsledningssystem
Dammägare förebygger dammhaverier genom att arbeta systematiskt och dokumenterat. I MSB:s handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet nämns att ett systematiskt säkerhetsarbete bör innehålla riskhantering, kontinuitetshantering och hantering av inträffade händelser. I förordningen (2014:214) om dammsäkerhet framgår
att dammägare ska upprätta och arbeta efter ett säkerhetsledningssystem för verksamheten. Vidare framgår att ett säkerhetsledningssystem ska omfatta de metoder,
rutiner och instruktioner som behöver fastställas och tillämpas i fråga om
1
organisation och definierade uppgifter, ansvarsområden och kompetenskrav för
den personal som deltar i arbetet med dammsäkerhet,
2
identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor,
3
drift, tillståndskontroll och underhåll,
4
hantering av förändringar,
5
planering för nödsituationer, och
6
revision och översyn.
Svenska kraftnät upprättar under 2015-2016 föreskrifter 0ch vägledningar om säkerhetsledningssystem, helhetsbedömningar och dammsäkerhetsrapportering i enlighet
med förordningen om dammsäkerhet. I det arbetet samverkar Svenska kraftnät med
branschorganisationerna Svensk Energi och SveMin och representanter för dammä-
30/43
gare. I samband med att föreskrifter träder i kraft och vägledningar ges ut genomför
Svenska kraftnät informationsinsatser riktade till dammägare i första hand men även
till länsstyrelser. För att stödja utvecklingen av anläggningsberedskapen är det av särskild vikt att de delar som handlar om identifiering och bedömning av faror för allvarliga olyckor, drift, tillståndskontroll och underhåll samt planering för nödsituationer
beskrivs i föreskrift och vägledning.
För dammägare handlar anläggningsberedskapen om att ha resurser och rutiner för
att:
>
Övervaka anläggningen i syfte att upptäcka skador och andra fel
>
Förhindra att skador och andra fel utvecklar sig till dammhaveri
>
Larma samhällsaktörer och varna allmänheten
Dammägarens beredskapsplanering för en anläggning ska grunda sig på identifikation,
värdering och analys av händelser som kan medföra risk för skada på människor, anläggningar och miljö (situationsanalys).
Insats A1-1
Rutiner för dammägares anläggningsberedskap inkluderas i föreskrifter
och vägledningar om säkerhetsledningssystem i enlighet med förordningen
om dammsäkerhet.
Ansvarig
Svenska kraftnät
Tid
2015-2017
Utvecklingsprojekt om övningar
Ett utvecklingsprojekt i Elforsks regi påbörjades 2014 med syftet att utveckla metoder
för dammägares övningar för att förhindra dammhaverier. Projektet kommer att avrapporteras under 2015. Utvecklingsprojektets resultat presenteras för aktörer i
dammsäkerhetsbranschen vid SwedCOLDs temadag våren 2015 samt i SwedCOLDs
nyhetsbrev.
Insats A1-2
Utvecklingsprojekt om dammägares övningsmetoder för att förhindra
dammhaveri genomförs. Resultatet delges branschen.
Ansvarig
Svenska kraftnät i samverkan med branschaktörer
Tid
2015
31/43
Övningar genomförs regelbundet
Dammägare upprättar övningsprogram och genomför övningar i enlighet med det
upprättade programmet. Dammägare informerar om planerade övningar vid älvgruppsmöten.
Insats A1-3
Övningsprogram upprättas och övningar för att hantera krissituationer och
allvarliga problem genomförs regelbundet
Ansvarig
Dammägare
Tid
Enligt dammägares övningsprogram
4.3.2 A2 Larmning av samhällsaktörer
Nationella larmrutiner för dammhaverier
Svenska kraftnät har under 2014 utarbetat och infört larmrutiner för dammhaverier i
samverkan representanter för dammägare, länsstyrelser och SOS Alarm [5]. Syftet
med larmrutinerna är att säkerställa en snabb och effektiv utlarmning från dammägare till samhällsaktörer, särskilt för de dammanläggningar där ett dammhaveri kan
orsaka allvarliga olyckor inom stora geografiska områden. I de upprättade larmrutinerna framgår att rutinerna ska ses över samt att provlarm ska genomföras och utvärderas årligen. En styrgrupp för larmrutinerna har bildats med representanter från
Svenska kraftnät, SOS Alarm, och berörda dammägare för att säkerställa att detta görs.
För att sprida informationen om de nya larmrutinerna upprättar Svenska kraftnät
under 2015 ett informationsblad till larmmottagare i larmplanerna för de tio stora
reglerade älvarna samt ett presentationsmaterial som ska visas vid älvgruppsmötena
under våren. En punkt vid älvgruppsmöten bör vara att diskutera larmrutinerna och
säkerställa att berörda aktörer har aktuella larmrutiner i sina beredskapsplaner.
Insats A2-1
Informationsspridning om de nya larmrutinerna. Översyn av larmrutinerna
och årliga provlarm.
Ansvarig
Svenska kraftnät
Tid
2015 (informationsspridning), löpande (översyn, provlarm)
32/43
4.4
Krisberedskap
De insatser som berör krisberedskap listas nedan och beskrivs i kommande avsnitt.
Utvecklingsområde
Insats
Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier
Checklista för samordnad beredskapsplanering
Nulägesbedömning och tidplan för älvarna
Analys av dammhaverikonsekvenser och utveckling av
beredskapsplaner
Regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner
Regionala samverkansövningar
Varning till allmänheten
vid dammhaveri
Nationella rutiner för varning
Varning vid särskilt utsatta områden
Information till allmänheten
Goda exempel på information till allmänheten
Information på krisinformation.se
Information till SOS Alarm och 113 13
Områdesspecifik information om dammhaverier
4.4.1 K1 Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier
Checklista för samordnad beredskapsplanering
När aktörer i en älvgrupp enas om att genomföra ett projekt för att utveckla samordnad beredskapsplanering söker normalt en representant för dammägarna bidrag för
del av kostnaden för upprättandet av planeringsunderlaget från Svenska kraftnät.
Berörda parter (dammägare, länsstyrelser och kommuner) upprättar en flerpartsöverenskommelse där de uttrycker sin gemensamma målsättning att utveckla samordnad
beredskapsplanering för det aktuella vattendraget. Det betyder att parterna avser att
använda planeringsunderlaget för att utveckla sina beredskapsplaner för dammhaverier, att planerna samordnas och övas samt att allmänheten informeras om översvämningsrisker och beredskapsplaneringen. Normalt upprättas även en översiktlig tidplan
för arbetet.
Svenska kraftnät, i samverkan med berörda länsstyrelser, upprättar en checklista där
det framgår vad som bör göras av respektive aktör. Checklistan ska bl.a. innehålla
följande insatser; K1-3 Analys av dammhaverikonsekvenser och utveckling av bered-
33/43
skapsplaner, K1-4 Regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner, K1-5 Regionala samverkansövningar, K3-4 Områdesspecifik information om dammhaverier.
Checklistan ska kunna användas som stöd för planering av projektet för samordnad
beredskapsplanering för dammhaverier i ett vattendrag. Checklistan ska även kunna
utgöra stöd för länsstyrelserna i arbetet att följa upp projekt för samordnad beredskapsplanering för dammhaverier i berörda vattendrag, och stöd för nationella uppföljningar.
Även för dammanläggningar som inte ligger i de stora reglerade älvarna kan checklistan utgöra ett stöd för beredskapsplaneringen.
Insats K1-1
Upprättande av checklista för samordnad beredskapsplanering
Ansvarig
Svenska kraftnät i samverkan med länsstyrelser
Tid
2015
Nulägesbedömning och tidplan för älvarna
För vattendrag där projekt för samordnad beredskapsplanering pågår är det lämpligt
att den länsstyrelse som är sammanhållande för projekten upprättar en nulägesbedömning och tidplan för återstående aktiviteter. Checklistan som upprättas i Insats
K1-1 utgör ett stöd. Bedömningen och tidplanen rapporteras till Svenska kraftnät.
Insats K1-2
Nulägesbedömning och tidplan för samordnad beredskapsplanering i
respektive älv
Ansvarig
Länsstyrelser
Tid
2015
Analys av dammhaverikonsekvenser och utveckling av beredskapsplaner
De samhällsaktörer vars verksamheter, geografiska områden eller ansvarsområden
som skulle påverkas av ett dammhaveri har ansvar för att analysera konsekvenserna.
Berörda samhällsaktörer är kommuner och räddningstjänster, länsstyrelser och berörda myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap. För de vattendrag där kartläggning av objekt som översvämmas vid dammhaverier (Insats S3-1) har genomförts
kan kartläggningen utgöra ett underlag för analyserna. Samhällsaktörerna utvecklar
sina risk- och sårbarhetsanalyser och beredskapsplaner baserat på analysen av dammhaverikonsekvenser. I samband med att beredskapsplanerna upprättas bör interna
34/43
övningar genomföras för att säkerställa att planerna fungerar och att organisationen
känner till dem.
Samhällsaktörernas arbete med analys av dammhaverikonsekvenser och beredskapsplaner följs upp av länsstyrelsen inför eller vid älvgruppsmöten. Tidplanen som upprättas i Insats K1-2 utgör underlag för uppföljningen.
Insats K1-3
Kommuner och räddningstjänster, landsting, länsstyrelser och berörda
myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap analyserar dammhaverikonsekvenser och utvecklar sina beredskapsplaner baserade på
denna kännedom
Ansvarig
Berörda aktörer
Tid
Enligt plan för respektive älv
Regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner
För att samordna de olika aktörernas beredskapsplaner är det lämpligt att älvsvisa
eller regionala planer upprättas där helheten beskrivs. Länsstyrelserna är sammanhållande i arbetet med att utveckla regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner för
dammhaverier. Samhällsaktörers analyser av dammhaverikonsekvenser (Insats K1-2)
kan utgöra underlag för planerna. Älvnätverket och älvgrupperna används för erfarenhetsspridning om att utveckla regionala och/eller älvsvisa beredskapsplaner. De regionala beredskapsplaner som håller på att utvecklas utgör goda exempel.
Arbetet med de regionala/älvsvisa beredskapslanerna följs upp av länsstyrelserna inför
eller vid älvgruppsmöten. Tidplanen som upprättas i Insats K1-2 utgör underlag för
uppföljningen.
Insats K1-4
Älvsvisa/regionala beredskapsplaner för dammhaverier upprättas
Ansvarig
Länsstyrelsen
Tid
Enligt plan för respektive älv
Regionala samverkansövningar
Regionala samverkansövningar är lämpliga att genomföra bl.a. för att testa om olika
aktörers beredskapsplaner är samordnade. Länsstyrelserna ansvarar för att regionala
samverkansövningar hålls för att träna samverkan och testa aktörernas beredskapsplaner. Övningar där dammhaverier och höga flöden ingår i scenariot är värdefulla för
35/43
att träna och testa samverkan mellan aktörer och inom aktörernas organisationer vid
sådana händelser.
Arbetet med att planera och genomföra regionala samverkansövningar följs upp av
länsstyrelsen inför eller vid älvgruppsmöten. Tidplanen som upprättas i Insats K1-2
utgör underlag för uppföljningen.
Insats K1-5
Regionala samverkansövningar hålls för att testa aktörernas beredskapsplaner och samverkan
Ansvarig
Länsstyrelsen
Tid
Enligt plan för respektive älv
4.4.2 K2 Varning till allmänheten vid dammhaveri
Nationella rutiner för varning av allmänheten
SOS Alarm har under 2014 installerat ett tekniskt system för att kunna förmedla Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) via mobil och fast telefoni vid allvarliga
olyckor och kriser. Med systemet kommer möjligheten att varna, vägleda och informera allmänheten att öka.
Svenska kraftnät, i samverkan med en arbetsgrupp med representanter från berörda
aktörer, utvecklar nationella rutiner för varning och information till allmänheten vid
dammhaverier. Rutiner behövs för att förtydliga: vem ska begära att VMA skickas ut,
vem ska ge kompletterande information till 113 13 och krisinformation.se, utveckla
mall för informations- och varningsmeddelande, vilken typ av varning ska skickas ut,
när varning ska skickas ut, var ska varning skickas ut, etc.
Rutinerna fokuserar på sådant som är specifikt för dammhaverier. Områden med
omedelbar fara ska definieras och kommuniceras med SOS Alarm. Svenska kraftnät
upprättar vid behov ett avtal med SOS Alarm om införande av nationella varningsrutinerna, inkl. införande av varningsområden i SOS Alarms system för de stora älvarna
där projekt för samordnad beredskapsplanering genomförts.
Rutinerna läggs ut på Svenska kraftnäts hemsida och delges berörda aktörer vid älvgruppsmöten.
36/43
Insats K2-1
Utveckla och inför nationella rutiner för varning till allmänheten vid dammhaverier
Ansvarig
Svenska kraftnät i samverkan med berörda aktörer
Tid
2015-2016
Varning vid särskilt utsatta områden
När frågan om varning vid särskilt utsatta områden hanterades i ett Elforskprojekt [7]
för några år sedan var det inte möjligt att varna allmänheten i riskområden via telefon
och mobil. Nu finns den möjligheten, vilket medför att den nya situationen bör beaktas
när behovet av särskild varning bedöms. Svenska kraftnät samlar representanter för
berörda aktörer för att diskutera frågor om särskilt varningsbehov. Målsättningen
med diskussionen är att få en samsyn i frågan.
Denna handlingsplan omfattar inte införandet av särskild varning vid särskilda riskområden. Dammägare och räddningstjänst bör samverka om hur varningsbehovet kan
tillgodoses vid sådana områden.
Insats K2-2
Diskussion om varningsbehov vid särskilt utsatta områden
Ansvarig
Svenska kraftnät
Tid
2016
4.4.3 K3 Information till allmänheten
Goda exempel på information till allmänheten
För att underlätta för kommuner och länsstyrelser att informera allmänheten om
dammhaverier och konsekvenser bildas en arbetsgrupp som sammanställer och vid
behov utvecklar goda exempel. Representanter för länsstyrelser och kommuner bör
ingå i arbetsgruppen. Förebilder för områdesspecifik förhandsinformation finns i Elforskrapport 05:38 samt på vissa länsstyrelsers och kommuners hemsidor. Arbetsgruppens uppgift är att inventera de informationsinsatser som gjorts och sammanställa goda exempel på hur information kan utformas. Syftet är att både att underlätta
för aktörerna men också att likrikta informationen. Arbetsgruppen bör även diskutera
vilket information om dammhaverier som ska finnas på krisinformation.se i förhållande till det som ska finnas på kommuners och länsstyrelsers och andra berörda samhällsaktörers hemsidor. Arbetsgruppen upprättar även ett exempel på hur informationskedjan från Viktigt Meddelande till Allmänheten till information på hemsidor,
37/43
krisinformation.se och 113 13 vid dammhaveri i en älv kan se ut. Samordningen av
informationen längs älven behöver särskilt beaktas.
Arbetsgruppens resultat sammanställs och delges berörda aktörer vid älvgruppsmöten.
Insats K3-1
Goda exempel på information till allmänheten sammanställs och delges
berörda aktörer
Ansvarig
Svenska kraftnät i samverkan med berörda aktörer
Tid
2016
Information på krisinformation.se
Svenska kraftnät upprättar allmän information om dammhaverier som läggs ut på krisinformation.se. Här bör allmän information om dammhaverier och samhällsaktörers
ansvarsområden ges. FAQ är lämpligt att ta med.
Insats K3-2
Upprätta och lägg ut allmän information om dammhaverier på krisinformation.se
Ansvarig
Svenska kraftnät ger underlag till krisinformation.se
Tid
2016
Information till SOS Alarm och 113 13
Svenska kraftnät upprättar allmän information om dammhaverier till operatörer på SOS
Alarm som de kan använda vid samtal till 113 13. Eventuellt kan samma information som
till krisinformation.se användas.
Insats K3-3
Upprätta och delge SOS Alarm allmän information om dammhaverier som
kan användas vid samtal till 113 13
Ansvarig
Svenska kraftnät
Tid
2016
Områdesspecifik information om dammhaverier
Kommuner och länsstyrelser vars geografiska områden skulle påverkas av översvämning till följd av dammhaverier bör informera allmänheten om detta. Det kan vara
lämpligt att områdesspecifik förhandsinformation om dammhaverier läggs ut på hemsidor. Varje kommun och länsstyrelse ansvarar för att ta fram sin information och
38/43
länsstyrelsen samordnar och följer upp arbetet. Till stöd för arbetet kan de goda exemplen som sammanställs i insats K3-1 användas.
Samordning bör ske mellan de olika kommunerna längs älven beträffande innehållet i
informationen och tidpunkten när allmänheten informeras. Detta gäller främst de
kommuner och länsstyrelser längs älvarna där samordnad beredskapsplanering har
genomförts samt områden med dammar i dammsäkerhetsklass B. De bör lägga ut
information om bl.a. vilka områden som riskerar att översvämmas och vart personer i
områdena ska bege sig. En länk till krisinformation.se för allmän information om
dammhaverier bör finnas.
Kommuner och länsstyrelser bör även förbereda kompletterande områdesspecifik
information som kan lämnas till allmänheten om ett dammhaveri inträffar. Länsstyrelsen samordnar, respektive aktör tar fram sitt. Om ett dammhaveri sker och ett VMA
begärs behöver kompletterande information även vara tillgängligt på 113 13 och på
krisinformation.se för enskilda som efterfrågar mer information.
Arbetet med ta fram information till allmänheten följs upp av länsstyrelsen inför eller
vid älvgruppsmöten. Tidplanen som upprättas i Insats K1-2 utgör underlag för uppföljningen.
Insats K3-4
Upprätta och lägg ut områdesspecifik förhandsinformation om dammhaverier på hemsidor. Förbered kompletterande områdesspecifik
information.
Ansvarig
Kommuner och länsstyrelser
Tid
Enligt plan för respektive älv
4.5
Implementering och uppföljning
Detta avsnitt beskriver hur handlingsplanen ska implementeras och hur uppföljning
och rapportering ska göras.
4.5.1
Information och kommunikation
Under 2015 informerar Svenska kraftnät berörda aktörer om handlingsplanen och de
insatserna som ska genomföras. Detta kommer att göras vid möten med Älvnätverket
och älvgrupper, vid SwedCOLDs temadag, och vid andra tillfällen.
Kommunikation är en central aspekt vid genomförandet av handlingsplanens insatser.
För att skapa delaktighet bland aktörerna är det väsentligt att aktörerna löpande utby-
39/43
ter information om insatserna och deras resultat. Lägesrapportering, informationsutbyte och samordning av insatser som berör en älv kan lämpligen göras vid älvgruppsmöten. På motsvarande sätt kan lägesrapportering, informationsutbyte och samordning av övergripande insatser göras i nätverk och samordningsgrupper.
Det är även viktigt att handlingsplanens insatser samordnas med andra närliggande
utvecklingsinitiativ. Sådana utvecklingsinitiativ kan vara aktiviteter i Handlingsplanen
för skydd av samhällsviktig verksamhet [10] och Översvämningsdirektivets genomförande. Svenska kraftnät och MSB samordnar handlingsplanens insatser på ett nationellt plan.
4.5.2 Resurser
Svenska kraftnäts ambition med handlingsplanen är att arbetet med utveckling av
beredskap för dammhaverier ska integreras och utvecklas i aktörernas ordinarie verksamheter. Arbetet med att genomföra handlingsplanens insatser kan i vissa fall
komma att innebära ökat behov av resurser, både personella och ekonomiska. Myndigheter enligt 11 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
har möjlighet att ansöka om finansiella medel från krisberedskapsanslaget 2:4. Övriga
aktörer kan indirekt få del av detta anslag genom att samverka i projekt med myndigheter som identifierats i förordningen. Elberedskapsanslaget 1:9 kan bl.a. användas till
dammsäkerhet, vari ingår att verka för att riskerna för en allvarlig störning på samhället genom dammhaveri eller höga flöden i reglerade vattendrag minskar. Svenska
kraftnät kan i vissa fall ersätta ägare till dammanläggningar för produktion och/eller
vattenreglering inom elförsörjningen för beredskapshöjande åtgärder.
4.5.3 Uppföljning
Handlingsplanen är tänkt att följas upp årligen, både regionalt och nationellt.
>
Den regionala uppföljningen görs av länsstyrelserna. Länsstyrelserna informerar
årligen Svenska kraftnät om statusen. Vid älvgruppsmöten följs insatserna som är
del av den samordnade beredskapsplaneringen för älven upp. Uppföljningen utgår
lämpligen ifrån den upprättade checklistan och tidplanen för älven. Även för
dammar och vattendrag som inte ingår i projekt för samordnad beredskapsplanering kan checklistan användas för uppföljning.
>
Den nationella uppföljningen av insatserna i handlingsplanen görs av Svenska
kraftnät. Svenska kraftnät inhämtar information från länsstyrelserna och stämmer av utvecklingen med stöd av den nationella samordningsgruppen och Älvnätverket.
40/43
För att ta hänsyn till samhällsutvecklingen och omvärldsförändringar kan insatser i
handlingsplanen behöva revideras. Under 2017/2018 avser Svenska kraftnät att göra
en samlad uppföljning av aktörernas arbete med insatserna och vid behov ges förslag
till utveckling och komplettering av handlingsplanen. Även 2020 planerar Svenska
kraftnät göra en samlad uppföljning av utvecklingen i förhållande till målbilderna som
formulerats som underlag för en eventuell ny handlingsplan för perioden 2021 – 2025.
4.5.4 Rapportering
Svenska kraftnät rapporterar till regeringen om utvecklingen och utförda aktiviteter i
samband med den årliga rapporteringen om dammsäkerhetsutvecklingen.
41/43
42/43
5
[1]
Referenser
Risker och förmågor 2013 – Redovisning av regeringsuppdrag om nationell riskoch förmågebedömning (MSB, MSB658 - april 2014)
[2] Dammsäkerhet. Beredskapsplanering för dammbrott – Ett pilotprojekt i Ljusnan
(Elforsk, 05:38)
[3] RIDAS, Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (Svensk Energi, 2012)
[4] GruvRIDAS, Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet (SveMin, 2012)
[5] Nationella larmrutiner för dammhaverier (Svenska kraftnät, dnr 2014/700)
[6] Dammanläggningars säkerhet vid storstörningar i elkraftnät (Elforsk, 05:33)
[7] Varning av allmänheten vid dammbrott - En studie av behov och möjligheter
(Elforsk 11:81)
[8] Metod för identifiering och kartläggning av objekt som kan påverkas vid dammhaveri (Elforsk 14:55)
[9] Att planera och förbereda en storskalig utrymning (MSB, MSB783, 2014)
[10] Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet (MSB, MSB597-december
2013)
43/43