Budget 2015 - Sunne kommun
Sunne kommun Budget 2015 samt flerårsplan för åren 2016-2017 Nämndernas verksamhetsplaner Antagen av Kommunfullmäktige 2014-06-16 §65 Antagen av Kommunfullmäktige 2014-10-27 § 9 Innehållsförteckning Sammanfattning, budgetförutsättningar mm Resultatbudget Balansbudget Kassaflödesplan Investeringsbudget 1 23 24 25 26 Verksamhetsplaner Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- o byggnadsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Kommunrevision 28 37 39 47 53 56 58 59 Kommmunfakta 2014-2015 Antal invånare i Sunne kommun 1 januari 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 13 665 13 613 13 619 13 551 13 573 13 586 13 604 13 586 13 591 13 566 13 473 13 345 13 255 13 142 13 102 Mandat i kommunfullmäktige 2015-2018 Parti Socialdemokraterna (S) Centerpartiet (C) Moderata samlingspartiet (M) Hela Sunne Sverigedemokraterna (Sd) Folkpartiet liberalerna (Fp) Miljöpartiet de gröna (Mp) Vänsterpartiet (V) Mandat 12 9 6 5 4 2 2 1 Budget för år 2015 samt flerårsplan för åren 2016 – 2017 Budgetprocessen Budgetprocessen fungerar så att fullmäktige fastställer ekonomiska ramar för varje nämnd i juni månad. I processen för 2015 har nämndernas ramar specificerats på verksamhetsnivå som ett led i förändrad nämndorganisation vilket innebär ett tydligare fokus på verksamheter. De ramar som fastställs av kommunfullmäktige ska grundas på politiska prioriteringar som gäller verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet. Beslutet är den yttersta restriktionen för vad verksamheten i respektive nämnd får kosta. Rambeslutet blir därmed, ur ekonomisk synpunkt, ett formellt beslut om budget för år 2015. Budgetberedningen, som består av Kommunstyrelsen, har haft möten med representanter för nämnder, förvaltningar och politiska partier 2014-02-12-13, 2014-03-12, 2014-04-16—2014-04-17 och 2014-05-13, där dialog förts om verksamhet och ekonomiska ramar. Behovsbilden och demografiska förutsättningar för olika målgrupper har presenterats och diskuterats vid dessa möten. Jämförelser av olika verksamheters resultat och resurser har också presenterats som ett underlag i prioriteringsarbetet. Budgetförslag för de interna resultatenheterna Kostenheten och Fastighetsförvaltningen har presenterats och godkänts. Den prognos över de tillgängliga resurser som budgetförslaget bygger på är hämtade från SKL:s prognos från april. Nyvalda Kommunfullmäktige fastställde budget för 2015 i oktober 2014. 1 God ekonomisk hushållning I kommunallagen framgår att kommuner i sin budget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen ska dels ha ett finansiellt perspektiv dels ett verksamhetsperspektiv. En utvärdering ska finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om målen för god ekonomisk hushållning har nåtts. Budgetprocessen för 2015-2017 inleddes med ett resonemang om vilka finansiella mål kommunen ska ha. Kommunstyrelsen hade som utgångspunkt att nå resultatmålet 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen ska ha ett positivt resultat som täcker in egenfinansiering av investeringar, alla pensionskostnader, värdesäkring av förmögenheten, osäkra planeringsförutsättningar och oförutsedda händelser. Dessutom ska skattesatsen vara oförändrad under planperioden. Syftet är att skapa ett finansiellt handlingsutrymme för nästkommande generation, utan att den ska behöva ta ut en högre skatt. Kommunen bör genom sitt agerande idag skapa förutsättningar för att kommuninvånarna även i framtiden kan få service på god nivå. Det är viktigt att kommunen ständigt utvecklar sin planeringsprocess och tar ansvar för att helt leva upp till kommunallagens krav på balans i ekonomin. Nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning kommer att tas fram där det ska framgå hur en eventuell resultatutjämningsreserv ska hanteras. Nya riktlinjer beslutades av Kommunfullmäktige i november 2014. Finansiella mål Under budgetprocessen har budgetberedningen kommit fram till att resultatmålet på 1 % inte kan nås under budgetperioden. Ett nytt kortsiktigt mål för 2015 har därför satts som är 0,1 %, Kommunallagens lägsta resultatmål är budgetbalans (dvs. +/- 0 %). Nivå på skattesatsen: Oförändrad skattesats för planperioden (22,15) Årets resultat: 0,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ska nås under 2015 Finansiering av investeringar: 100 % självfinansieringsgrad 2015 Soliditeten ska vara 54% Resultatmålet är satt så att överskottet blir cirka 0,1 % (1,0 mkr) av skatteintäkter och generella statsbidrag för år 2015. Resultatmålet för planåren 2016-2017 är 0,3 % och 0,2 %. Eventuellt ökade intäkter ska tillföras resultatet upp till 1 %-nivån (som är c:a 7 mkr) innan eventuella ambitionshöjningar. Skattesatsen ska vara oförändrad 22,15 kronor per skattekrona. Investeringarna budgeteras år 2015 till 23,5 mkr. För hela perioden 2015-2017 är den planerade investeringsvolymen totalt c:a 146 mkr. Det betyder att investeringsvolymen finansieras till 80 % med skattemedel under planperioden. Det innebär att det finansiella målet som anger hur investeringar ska finansieras inte uppfylls i ett treårsperspektiv. 2 År Resultatmål i Årsbudget Redovisat resultat i Bokslut Investeringsmål i Årsbudget (% finansiering med egna medel) Redovisad investering i Bokslut (% finansiering med egna medel) Soliditet Skattesats 2013 0,4 % 0,5 % 94 % 71 % 56 % 22,15 2014 2015 2016 2017 0,0 % 0,1 % 0,3 % 0,2 % 98 % 157 % 72 % 57 % 52 % 54 % 53 % 51 % 22,15 22,15 22,15 22,15 Verksamhetsmål Verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget och ange vad som kan anses uppnås för de befintliga resurserna. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta krävs bl.a. en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. Parallellt med budgetarbetet har en dialog om verksamhetsmål förts i nämnder och förvaltningar. I budgetförslaget har varje nämnd lämnat förslag till kommunfullmäktige på verksamhetsmål kopplade till budgeten. Mål och mått finns angivna i respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. 3 Kommunstrategi Visionen för Sunne i kommunstrategin Under 2013-2014 har en ny kommunstrategi arbetats fram. Arbetet med strategin har letts av en fullmäktigeberedning. I den har en representant från alla partier som finns i kommunfullmäktige i Sunne ingått. Beredningen har arbetat efter Sunnemodellen, som bland annat innebär att kommuninvånarna ska involveras tidigt i utvecklingsarbete. Politiker har träffat invånare och olika grupper och ställt frågor om hur de tänker sig Sunne i framtiden. Under arbetets gång har cirka 500 personer varit med. Över 1000 åsikter har samlats in och bearbetats. Utifrån alla åsikter har beredningen i samverkan med kommunstyrelse och ledningsgrupp tagit fram en bild av hur Sunne ska se ut 2025. Kommunstyrelsen har fattat beslut om den nya kommunstrategin och föreslår att nedanstående vision och prioriterade områden ska gälla för Sunne Kommun 2014-2025: Visionen är: ”Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt” Prioriterade områden är: Livskvalitet Hållbar kommun Livslångt lärande Näringsliv och arbete Till varje prioriterat område är övergripande och kvantitativa mål kopplade. I budgetarbetet för 2015 har Kommunstyrelsen föreslagit att för planperioden 2015-2017 fokusera på nedanstående mål för att uppnå god ekonomisk hushållning. Övergripande mål till prioriterade området ”Livskvalitet” I sagolika Sunne är det nära mellan människor och vi värdesätter och välkomnar varandras olikheter Kvantitativa mål: Målvärde Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Invånarantalet ökar SCB, 2013-12 13 011 2014-08 13 107 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 13 147 13 197 13 247 Indikator: antal invånare per sista december Målvärde: + 50 invånare per år Målvärde Fokusmål Indikator/mätme tod Nuläge Fler utvecklingsprojekt som bedrivs i samverkan med invånare, företag, föreningsliv och lokala grupper Manuell räkning. Se bilaga 13 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 ≥ 10 ≥10 ≥ 10 Indikator: Antal utvecklingsaktiviteter i samverkan med föreningsliv och lokala grupper. Manuell räkning. Målvärde: 10 utvecklingsaktiviteter eller fler 4 Övergripande mål till prioriterade området ”Hållbar kommun” I Sunne pågår ett samtal som gör att varje generation tar sitt ansvar så att vi växer varsamt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel Kvantitativa mål: Målvärde Fokusmål Indikator/mätmetod Sunne kommun har ett positivt resultat Kommunens resultat, miljoner kronor Nuläge - Årsbokslut 3,5 - Kvartalsbokslut -4,3 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 1,0 2,3 1,2 - Delårsbokslut 0,3 Indikator: Ekonomiskt resultat i mkr Målvärde: 1% av skatteintäkter och generella statsbidrag ( c:a 7 mkr) Målvärde Fokusmål Indikator/mätmetod Jämställdhet och mångfald i kommunen ökar Lönekartläggning Nuläge Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 x x x Andel av tillsvidareanställda som arbetar heltid 92,8% ≤ 92,8 ≤ 92,8 ≤ 92,8 Utrymme och uppmärksamhet i förskola mäts genom studier Nytt, mäts första gången 2015 50/50 50/50 50/50 Indikator: XXXX Indikator: Andel av tillsvidareanställda som arbetar heltid Indikator: Procentuell andel av utrymme och uppmärksamhet i förskolan, fördelning pojkar och flickor Övergripande mål till prioriterade området ”Livslångt lärande” Sunne öppnar upp mot omvärlden genom ett livslångt lärande där alla har möjlighet att nå sin fulla potential Kvantitativa mål: Målvärde Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Alla elever går ur grundskolan med godkända betyg Andel elever som går ut åk 9 med godkända betyg i samtliga ämnen 74,8% 100% 100% 100% Andel elever som är behöriga att söka gymnasieutbildning efter avslutad åk 9 89,2% 100% 100% 100% Meritvärde åk 9 197,8 214,8 Minst i nivå med riket Över nivå med riket Indikator: Andel elever som går ut åk 9 med godkända betyg i samtliga ämnen – SCB Indikator: Andel elever som är behöriga att söka gymnasieutbildning efter avslutad åk Indikator: Meritvärde (genomsnittligt betygspoäng) 5 Målvärde Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Fler utbildningar i egen regi matchas med näringslivets efterfrågan på arbetskraft Andel elever som efter avslutad YH utbildning har jobb eller startat företag efter 6 mån 85% (2013) 85% 86% 86% Manuell räkning YH 4 4 4 4 Manuell räkning GY 4 4 4 4 Indikator/mätmetod: Andel elever som har jobb efter avslutad YH utbildning, Kommunens egen statistik Indikator/mätmetod: Manuell räkning av antal utbildningar som matchas till det lokala näringslivets behov. Övergripande mål till prioriterade området ”Näringsliv och arbete” I Sunne finns de bästa förutsättningar för ett brett näringsliv och en växande arbetsmarknad Kvantitativa mål: Målvärde Fokusmål Indikator/mätmetod Väg-, tåg, flyg och Medborgarundersökning – fibernätet Gator och vägar, förbättras Antal avgångar Fryksdalsbanan, Sunne Karlstad, Karlstad –Sunne, må – fre med restid ≤ 50 min Antal direktflyg(avgångar) till Köpenhamn och annan internationell hub, sö- fre Fastigheter med tillgång till fiber Nuläge Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 57 >57 >57 >57 5 av 24 avgångar 6 7 8 FRA 11 st ARN 17 st CPH 0 st FRA 11 st ARN 17 st CHP 1 st FRA 11 st ARN 17 st CPH 2 st FRA 11 st ARN 17 st CPH 2 st 89% 89% 92% 97% Indikator/mätmetod: Medborgarenkät, SCB, fråga B8- Gator och vägar, mäts vartannat år, värde på nöjdmedorgarindex Indikator/mätmetod: Antal avgångar som understiger 50 min Indikator/mätmetod: Antal direktflyg (avgångar) till Köpenhamn och annan internationell hub Värmlandsstrategin mål 31 Indikator/mätmetod: Definition ”tillgång till fiber”: Att byggnaden finns inom ett område där fiber har byggts eller är under byggnation. Byggnaden behöver inte vara ansluten, men man ska som fastighetsägare ha möjlighet att ansluta sin byggnad. Egen räkning. 6 Målvärde Fokusmål Indikator/mätmetod Fler unga får jobb i Sunne Andel öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år Antal praktikplatser kommunen erbjuder för ungdomar (18-24 år) Nuläge Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 52 st, 4,2% (2013-12) 48 st 4,2% 44 st 4,1% 43 st 4,1% 25 st 30 st 30 st 30 st Indikator/mätmetod: Andel öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år, Arbetsförmedlingens statistik. Indikator/mätmetod: Antal praktikplatser kommunen erbjuder för ungdomar (18-24 år) via Arbetsmarknadsenheten. Målvärde Fokusmål Indikator/mätmetod Nuläge Budget 2014 Plan 2016 Plan 2017 Sunne har ett av Sveriges bästa företagsklimat Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen 4,0 > 4,0 > 4,0 > 4,0 NKI-värde i mätningen Insikten 79 75 - 80 75 - 80 75 - 80 Indikator/mätmetod: Svenskt Näringslivs ranking mätning av kommunernas företagsklimat Indikator/mätmetod: SKLs servicemätning Insikten 7 Några budgetförutsättningar Kommunens uppräknade preliminära skatteunderlag för 2015 är 22,6 miljoner skattekronor. Ökningen av kommunens eget skatteunderlag beräknas till 2,6 %. På riksnivå är den genomsnittliga ökningen ca 3,5 %. Budgetberedningen har i sitt arbete försökt balansera ekonomi- och verksamhetsmål ur ett helhetsperspektiv. Fokus under budgetarbetet har varit att nå balans mellan kostnader och de ramar som nämnderna är tilldelade och att ambitionshöjningar ska ske genom omprioriteringar. Investeringsnivån har begränsats under 2015 för att nå en nivå där kommunen klarar att finansiera investeringar med egna medel. Nya prioriteringar bör göras inför 2016-2017. Socialnämndens behov av nytt LSS-boende, en uppskattad investeringskostnad på 10,3 mkr, förutsätts att det byggs av Sunne Bostads AB. Beräknade totala skatte- och bidragsintäkter har varit grunden i ramtilldelningen. Utgångspunkt i ramfördelningen har varit verksamheternas presentation av behov för år 2015-2016 och antaganden om utvecklingen av löne- pris- och kostnadsnivåer. Kravet på följsamhet mellan budgetram och verksamhet blir oerhört viktigt under kommande verksamhetsår. De budgetramar som nu föreslås är ett uttryck för tillit och förtroende mellan politik och förvaltning. Förslaget innebär att verksamheternas sammanlagda budgetramar ökar med 2,0 % i förhållande till 2014 års ramar. Nämndernas förslag finns i bifogade verksamhetsplaner. I budgetförslaget för 2015 räknas med en löneökning med 3 % räknat på 2014 års lönenivå (från 1 april). Arvodena beräknas med utgångspunkt från riksdagens ledamöters arvoden och en viss procent av den summan. Under 2014 beslutades om att en ny politisk organisation ska gälla från 2015. I och med detta kommer ett nytt arvodesreglemente att arbetas fram under hösten 2014. Befolkning Intäkterna i form av kommunalskatt och generella statsbidrag har beräknats utifrån prognosvärden framtagna under april månad och bygger på ett befolkningsunderlag på ca 12 900 invånare (1/11 2014). I kalkylen för åren 2016 och 2017 har budgetberedningen räknat med en befolkningsminskning med 100 personer respektive år. En framskrivning av befolkningsutvecklingen år 2013-2021 (index) kan beskrivas i följande sammanställning. Det innebär en fortsatt minskning av elever inom skolans område under planperioden, framförallt av gymnasieungdomar, medan befolkningen 80 år och äldre håller sig oförändrad. 8 Sammanfattad finansiell analys som grund för god ekonomisk hushållning Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. Dessa utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Värdena för 2013-2014 är bokslut-/prognosvärden och åren 2015-2017 är budget/planvärden. Motsvarande analys återfinns i årsredovisningarna. Kommunen i siffror 2013–2017 Mkr 2013 2014 2015 2016 2017 Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym 952 601 24 971 613 54 983 640 68 906 571 63 928 590 53 Resultat och kapacitet Sunne kommun beräknas omsätta 952 mkr och ha en balansomslutning 2015 på 601 mkr. Under 2015-2017 beräknas soliditeten minska från 54 % till 51 % pga att de beräknade resultaten förväntas vara låga och inte nå upp till 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det betyder att kommunen försämrar den långsiktiga betalningsförmågan något och backar något i förhållande till målet om god ekonomisk hushållning. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) beräknas bli 94,2 procent år 2015. Sunne kommun har sedan balanskravet infördes, år 2000, haft en god balans mellan kostnader och intäkter. Jämfört med 2014 beräknas verksamhetens nettokostnad öka med 46 mkr år 2017. Skatteintäkter och statliga utjämningsbidrag beräknas öka med 48 mkr. Investeringsvolymen beräknas år 2015 vara 24 mkr. Medelvärdet för perioden 2015-2017 är 48 mkr och är något högre än det årliga ”normalvärde” för investeringsvolym enligt den finansiella målsättningen. Under den här redovisade 5-årsperioden kan kommunen inte klara av att finansiera investeringarna med skatter som den långsiktiga målsättningen säger. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostnadernas andel, % Årets resultat, mkr Självfinansieringsgrad av investeringar, % Soliditet, % Skattesatser: Primärkommunal, kr Totalkommunal, kr 2013 99,2 3,5 71 2014 100,2 -3,2 57 2015 99,4 1,0 157 2016 99,2 2,3 72 2017 99,4 1,2 57 56 52 54 53 51 21,80 32,55 22,15 33,35 22,15 33,35 22,15 33,35 22,15 33,35 9 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap är svag, och kommer så att vara under planperioden. Kassalikviditeten, som i analyssammanhang bör vara minst 100 procent, beräknas bli 81 procent vid utgången av 2014. Rörelsekapitalet (exklusive semesterlöneskulden) är negativt och beräknas bli fortsatt negativ, -6 mkr. Borgensåtagandena uppgår i bokslut 2013 till 203 mkr. Merparten av åtagandet avser lån hos Sunne Bostads AB (180 mkr). Från 2010 har kommunfullmäktige beslutat om en generell borgensram för Sunne Bostads AB:s totala låneförbindelser (ca 220 mkr). Det kan på sikt medföra att kommunens åtagande ökar med 40 mkr. Pensionsskulden inom linjen, eller ansvarsförbindelsen som den också kallas, är viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Pensionsskulden inom linjen är i Sunne kommun 289 mkr i bokslut 2013. Under 2004–2011 har kommunen betalat in pengar (ca 43 mkr) via en försäkringslösning, som syftar till att minska framtida utbetalningar för de pensioner som i dag redovisas som en ansvarsförbindelse. För åren 2015-2017 finns inte utrymme att budgetera för liknande avsättning. Under perioden 2009-2013 redovisades en positiv budgetavvikelse på cirka 14,4 mkr eller i genomsnitt cirka 2,9 mkr per år. 2012-2013 avvek från mönstret då verksamheternas avvikkelser från budget var betydligt större än tidigare år. Prognosen för 2014 pekar också på att Kommunstyrelsen, Socialnämnden och Bildningsnämnden har negativa budgetavvikelser. Risk och kontroll 2013 2014 2015 2016 2017 Kassalikviditet exkl. semesterlöneskuld, % Rörelsekapital exkl. semesterlöneskuld, mkr Borgensåtagande, mkr Pensionsskuld och förpliktelser, mkr Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr 70 -28 203 289 +1,0 55 -18 210 295 -3,2 93 -6 220 301 89 -10 220 307 85 -14 220 313 När Sunne kommun går in i budgetåret 2015 är det ekonomiska läget bättre än de senaste åren. Efter några år av svag tillväxt kommer nu signaler om bättre fart i den svenska ekonomin. BNP beräknas öka med 2,6 % under 2014 och 3,5 % under 2015 vilket har en positiv inverkan på skatteunderlaget. Utrymmet för investeringsnivån enligt målsättningen att finansiera investeringarna med egna medel till 100 % är 148 mkr för perioden 2014-2017 med hänsyn till den negativa prognosen för 2014 och budgetförslag för 2015-2017. Investeringarna för perioden 2014-2017 skulle behöva minska med 55 mkr för att nå självfinansiering av investeringarna. Händelse/förändring Ränteförändring med 1 procent Löneförändring med 1 procent Generella avgiftsförändringar med 1 procent Förändring av försörjningsstöd med 10 procent Generella statsbidrag med 1 procent Förändring skattesats med 1 kr 10 heltidstjänster Kostnad/Intäkt, mkr 0,5 5,2 0,5 0,7 1,8 21,3 4,2 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Av sammanställningen ovan framgår till exempel att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 5,2 mkr. 10 Föreslagen budget Kommunstyrelsen har beslutat lägga fram en budget med resultat 1,0 tkr år 2015. Budgeten uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet och de finansiella mål som satts upp för år 2015 men inte de långsiktiga finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnader (inkl pensioner och avskrivningar) budgeteras 2015 till 698 mkr. För jämförelse redovisas utvecklingen/prognosen för perioden 2013-2017. Nettokostnad, mkr % - förändring förändring, mkr 2013 659 3,0 19 2014 679 3,0 20 2015 698 2,8 19 2016 715 2,4 17 2017 729 2,0 14 Enligt investeringsbudgeten uppgår nettoinvesteringarna år 2015 till 24 mkr. Hur respektive nämnd tänker sig att bedriva verksamheten inom de föreslagna ekonomiska ramarna framgår av särskilda verksamhetsplaner. I samband med att nya Kommunfullmäktige beslutade om budget för 2015 tillfördes 500 tkr till verksamheten Vård och omsorg för att möjligöra återgång till servering av varm mat till hemtjänstens kunder. 1 500 tkr tillfördes verksamheten Barns lärande för möjlighet att starta Nattis under 2015. I kommunfullmäktiges beslut har respektive nämnd tilldelats budgetbelopp enligt bifogad sammanställning. Respektive nämnd har rätt att själv besluta om omdisponeringar inom nettobudgeten. Nämnderna har uppdraget att integrera verksamhetsmål med upprättade verksamhetsplaner och då beakta att tilldelade verksamhetsplaner utgör ekonomiskt tak. Det vill säga budgeten ska hållas och eventuella omprioriteringar ska ske inom ram. Övriga beslut av betydelse för den ekonomiska processen och styrningen under året framgår av följande punkter: 1. Årets resultat uppgår till 1,0 mkr år 2015, 2,3 mkr år 2016 och 1,2 mkr år 2017 2. Skattesatsen fastställs till 22,15kr/skkr år 2015 3. Övriga finansiella mål ska vara: Finansiering av investeringar 100 % självfinansieringsgrad över planeringsperioden 2015-2017 Soliditeten ska vara 54 % 4. Nämnderna tilldelas följande ekonomiska ramar för år 2015 som respektive nämndbudget ska hålla sig inom: Tkr Budgetbelopp År 2015 Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- o Byggnadsnämnden Överförmyndarnämnden 77 909 10 202 319 056 269 866 5 653 1573 11 Valnämnden Kommunrevisionen Nämndernas nettokostnader 10 580 684 849 5. För åren 2016 och 2017 tilldelas nämnderna/verksamheterna preliminära planeringsramar enligt specifikation som framgår av resultaträkningen i budgetdokumentet. Dessa belopp är utgångspunkten inför budgetarbetet 2016 som ska göras i dialog där behov och demografiska förutsättningar för olika målgrupper ska tas fram som underlag i prioriteringsarbetet 6. I processen för 2016 och 2017 ska mer fokus läggas på ansvar, verksamhet och helhetsperspektivet 7. Kommunfullmäktige godkänner att en checkkredit om 70 mkr kopplas till koncernkontot i Fryksdalens Sparbank, enligt beslut i Kommunfullmäktige i november 2014. 8. Kommunstyrelsen får ta upp lån inom en total ram på 120 mkr under 2015. 9. Sunne kommun tecknar borgen för Sunne Bostads AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 220 mkr. En marknadsmässig borgensavgift ska tas ut av bolaget. Kommunstyrelsen får löpande fastställa avgiftens storlek inom borgensramen 10. Kommunfullmäktige beslutar om vilka målvärden och indikatorer som ska gälla för god ekonomisk hushållning. Se sid 4 budgetdokumentet. 11. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast till Kommunfullmäktige i november ta fram nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning där det ska framgå hur en eventuell resultatutjämningsreserv ska hanteras. Kommunfullmäktige har i november 2014 beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 12. Inom investeringsbudgeten gäller anslagsbindningen per projekt. För nedanstående investeringsprojekt krävs särskilt beslut av kommunfullmäktige innan det påbörjas Ny sorteringsbyggnad inkl. personalrum, miljöstation Holmby 1,3 mkr Övriga investeringsprojekt enligt investeringslistan, 23,5 mkr, beslutas av Kommunstyrelsen innan de tas i anspråk De investeringsprojekt som i investeringslistan finns under bildningsnämnden för 2015 stoppas. Pågående och beviljade investeringar fullföljs, inklusive Barnens Hus. 13. Kommunstyrelsen ger Sunne Bostads AB i uppdrag att ta fram underlag och kostnadsförslag för byggnation av nytt LSS-boende. Klart för inflyttning under 2015. För projektet krävs särskilt beslut av kommunfullmäktige innan det påbörjas. 14. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda om Kvarngatan 6 ska vara kvar som administrationslokal. 12 Jämföra med andra Uppgifterna är hämtade från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Vi har valt senaste redovisning och ytterligare två år. Avsikten är att varje år jämföra på samma sätt. Urvalet Liknande Sunne görs av programmet i Kolada och i korthet bygger grupperna på standardkostnad (dvs strukturellt betingad kostnad, enligt utjämningssystemet) och antalet invånare. Kommunerna Liknade Sunne har ungefär samma standardkostnad och är ungefär lika stora. Några mått har ett annat urval än Kolada och finns beskrivna under respektive mått. Materialet ger en ytlig bild av skillnader; en del beror på hur verksamheten redovisas, en del på kommunens ambitioner och ytterligare en del på hur effektiv verksamheten är. För en bättre jämförelse krävs att vi tränger djupare in i materialet efter kontakter med de kommuner vi vill jämföra oss med. Siffror inom parentes avser föregående år. Äldreomsorg totalt Kronor per invånare 2010 2011 2012 Sunne 13 731 14 697 15 241 Liknande Sunne 13 408 13 704 13 805 Värmland 12 949 13 600 14 125 Sverige 11 944 12 252 12 636 I Liknande Sunne ingår kommunerna Mönsterås, Oxelösund, Tranemo, Årjäng, Askersund och Fagersta Sunnes värden ligger ca 10 procent högre än Liknande Sunne (2011 = ca 11 procent högre). Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne ca 7,9 (8,1) respektive ca 20,6 (19,9) procent högre kostnader per invånare. Sunnes kostnader 2012 jämfört med standardkostnaderna för äldreomsorg är 11,3 (8,7) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 1,1 (-2,2) och Värmland 0,8 (-0,1) procent. 13 Omsorg om Individ och familj totalt Kronor per invånare 3500 3000 2500 2000 2010 2011 2012 1500 1000 500 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Mönsterås, Trosa, Tranemo, Lysekil, Åre, Eksjö, Vimmerby. Sunnes värden är ca 32 (31) procent lägre än Liknande Sunne, ca 38 (36) procent lägre än Värmland och ca 39 (36) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för Individ- och familjeomsorg är -17,0 (-14,3) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 25,3 (33,3) och Värmland 19,5 (15,8) procent. Försörjningsstöd, utbetalt ekonomiskt bistånd Kronor per invånare 900 800 700 600 500 400 2010 2011 2012 300 200 100 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Mönsterås, Trosa, Tranemo, Lysekil, Åre, Eksjö, Vimmerby. 14 Sunnes värden är ca 13 (17) procent lägre än Liknande Sunne, ca 43 (33) procent lägre än Värmland och ca 40 (29) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på bl.a. arbetslöshet och sjukdom. Omsorg om personer med funktionsnedsättning totalt Kronor per invånare 8000 7000 6000 5000 2010 4000 2011 3000 2012 2000 1000 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige I Liknande Sunne ingår kommunerna Malung-Sälen, Askersund, Hammarö, Tingsryd, Filipstad, Flen och Forshaga. Verksamhetens kostnader är ca 1 procent lägre än Liknande Sunne (2011 = ca 4,6 procent lägre), ca 1 (2,5) procent lägre än Värmland och ca 7 (11) procent högre än Sverige. Skillnaderna beror dels på kundernas behov dels på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsoch/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2011 jämfört med standardkostnaderna för LSS-verksamheten är -11,2 (-8,8) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 0,2 (-1,4) och Värmland -0,6 (-1,6) procent. Personlig assistans (beslut enligt SFB och LSS) Kronor per invånare(N28006) 2010 2011 2012 Sunne 1 254 1 286 1 561 Liknande Sunne 1 630 1 674 1 846 Värmland 1 621 1 751 1 852 Sverige 1 153 1 235 1 320 SFB = Socialförsäkringsbalken 51 kap. LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade I Liknande Sunne ingår kommunerna Malung-Sälen, Askersund, Hammarö, Tingsryd, Filipstad, Flen och Forshaga. Omfattningen av Personlig assistans styrs till största delen av Försäkringskassans beslut om assistansersättning. 15 Sunnes kostnader för personlig assistans är ca 15 (27) procent lägre än Liknande Sunne, ca 16 (27) procent lägre än Värmland och ca 18 (4) procent högre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- och/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Dessutom får respektive kommuns redovisning av kostnaderna större betydelse vid ökad detaljnivå i jämförelserna. ( Är det med säkerhet jämförbara uppgifter? Är lägst kostnad detsamma som högst kvalitet?) Kultur, nettokostnad Kronor per invånare 2010 2011 2012 Sunne 1 083 1 157 1 187 Liknande Sunne 808 839 779 Värmland 949 996 1 021 Sverige 934 952 993 Liknande Sunne = Svalöv, Tibro, Munkedal, Essunga, Heby, Bjuv, Svenljunga (2012), (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) För 2012 ligger Sunnes kostnader för kulturverksamhet 52 procent högre än som Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 16 respektive 20 procent högre kostnader per invånare. Område Kultur utgör 4,4 % av Bildningsnämndens totala budget. Fritid, nettokostnad Kronor per invånare 2010 2011 2012 Sunne 1 021 1 064 1 087 Liknande Sunne 1 001 1 074 991 Värmland 1 203 1 210 1 270 Sverige 1 118 1 233 1 284 Liknande Sunne = Hultsfred, Torsås, Hagfors, Säffle, Hällefors, Heby, Nordanstig (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) För 2012 ligger Sunnes kostnader för fritidsverksamhet 1 procent över Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 14 respektive 15 procent lägre kostnader per invånare. Område Fritid utgör 3,7 % av Bildningsnämndens totala budget. 16 Förskola Kronor per inskrivet barn 125 000 120 000 115 000 2010 2011 2012 110 000 105 000 100 000 95 000 Sunne Liknande Värmland Sunne Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för förskolan per inskrivet barn ligger 5 procent lägre än Liknande Sunne, vilket motsvarar 5 729 kr/inskrivet barn. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden 14 074 kr/inskrivet barn. Jämfört med Värmland 6 procent lägre (6 922 kr/inskrivet barn) och jämfört med Sverige 5 procent lägre (6 344 kr/inskrivet barn). Barnomsorgsverksamheten utgör 19 % av Bildningsnämndens totala budget. Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola 2009 2010 2011 2012 Sunne 6,0 5,6 6,2 5,7 Liknande Sunne 5,3 5,5 5,3 5,4 Värmland 5,5 5,6 5,5 5,5 Sverige 5,4 5,5 5,4 5,5 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs/skolstruktur) För 2012 ligger Sunne kommun över jämförelsegrupperna när det kommer till antal inskrivna barn/personal. Medelvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 5,1 inskrivna barn/personal för år 2012. 17 Fritids Kronor per inskrivet barn 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 Sunne Liknande Värmland Sunne Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för fritids per inskrivet barn ligger 14 procent högre än Liknande Sunne, vilket motsvarar 4 400 kr/inskrivet barn. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden 1 004 kr/inskrivet barn. Jämfört med Värmland 7 procent högre (2 314 kr/inskrivet barn) och jämfört med Sverige 12 procent högre (3 888 kr/inskrivet barn). Skillnaden bakåt mellan jämförelsekommunerna beror på lokalkostnaderna. Sunne kommun redovisade mer än dubbelt så hög lokalkostnad per elev som övriga grupper. Lokalkostnaderna sågs över och fördelningen gjordes om inför 2012. Fritidsverksamheten utgör 4,6 % av Bildningsnämndens totala budget. Fritids Antal inskrivna barn per årsarbetare 2010 2011 2012 Sunne 16 17 17 Liknande Sunne 20 21 21 Värmland 21 19 21 Sverige 21 21 20 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad. Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) För 2012 ligger Sunne kommun lägre än alla jämförelsegrupper när det kommer till antal inskrivna barn/personal. Medelvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 17 inskrivna barn/personal för år 2012. 18 Grundskola Kronor per elev (kommunala grundskolor, inkl. skolskjuts) 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Kommunens kostnader för grundskolan per elev ligger 0,2 procent lägre än Liknande Sunne, vilket motsvarar 188 kr/elev. Jämförs endast de tre kommuner som mest liknar Sunne kommun i barnomsorgs-/skolstruktur (Lycksele, Strömstad, Tanum) är skillnaden 7 073 kr/elev. Jämfört med Värmland 0,6 procent högre (619 kr/elev) och jämfört med Sverige ligger Sunne 3 procent högre (2 703 kr/elev). Sunne kommun har betydligt högre kostnader för skolskjuts per elev än jämförelsekommunerna. 2012 var skolskjutskostnaden 10 836 kr/elev för Sunne, medan den var 5 322 kr/elev för ”liknande Sunne”. Grundskola utgör 40 % av Bildningsnämndens totala budget. Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (kommunala skolor) 2011 2012 2013 Sunne 200 193 206 Liknande Sunne 200 202 204 Värmland 207 203 205 Sverige 206 205 207 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Meritvärdet för Lycksele, Strömstad och Tanum är 207 för år 2013. 19 Andel %, elever i åk. 9 som 2013 var behöriga till gymnasieskolan (kommunala skolor) Naturvetaroch teknikprog. Ekonomihumanistiska och samhällsvetarprog. Estetiska programmet Yrkesprogram Sunne 75,3 87,3 88,0 90,0 Liknande Sunne 78,3 85,4 87,1 88,1 Värmland 75,6 83,4 85,1 86,4 Sverige 75,9 83,8 85,6 86,8 Liknande Sunne = Arboga, Bromölla, Lycksele, Strömstad, Tanum, Tomelilla (urval = efter demografi och barnomsorgs-/skolstruktur) Gymnasieskolan Kronor per elev hemkommun 140 000 120 000 100 000 80 000 2010 2011 2012 60 000 40 000 20 000 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Strömsund, Götene, Östra Göinge, Bjuv, Grums, Heby, Vansbro (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) Kommunens kostnader för gymnasieskolan per elev (kostnad/antalet elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskolan) ligger 6 procent högre än Liknande Sunne (7 782 kr/elev). Jämfört med Värmland 16 procent högre (17 341 kr/elev) och jämfört med Sverige 17 procent högre (18 419 kr/elev). 20 Kronor per elev kommunal gymnasieskola 250 000 200 000 150 000 2010 2011 2012 100 000 50 000 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Liknande Sunne = Strömsund, Götene, Östra Göinge, Bjuv, Grums, Heby, Vansbro (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) Jämför vi kostnad kommunal gymnasieskola per elev (kostnad/antalet elever i kommunens gymnasieskolor) ligger Sunne 39 procent under Liknande Sunne (88 448 kr/elev), 14 procent över Värmland (16 962 kr/elev) och 8 procent över Sverige (10 588 kr/elev). Detta nyckeltal har justerats kraftigt gällande jämförelsekommunerna, Värmland och riket sedan vårens mätning. Två faktorer som påverkar kostnadsbilden för Sunne kommun är andelen yrkeselever och andelen introduktionselever. Detta är program som är mer resurskrävande och därmed dyrare att bedriva än studieförberedande program. De två största gymnasieprogrammen i Sunne kommuns gymnasieskola är Naturbruksprogrammet och Transportprogrammet (Södra Viken), vilka enligt riksprislistan är de två dyraste programmen att anordna. Av de elever som läser på Naturbruksprogrammet och Transportprogrammet kommer ca 80 % från andra kommuner. Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) 2010 2011 2012 Sunne 37,6 38,4 40,3 Liknande Sunne 28,2 26,3 22,7 Värmland 33,1 30,8 29,2 Sverige 39,2 37,7 37,9 Liknande Sunne = Strömsund, Götene, Östra Göinge, Bjuv, Grums, Heby, Vansbro (urval = Koladas indelning efter standardkostnader och totalt antal invånare) 21 Detta nyckeltal visar andelen av alla i kommunen folkbokförda elever som går i kommunens egna gymnasieskolor. Då inte alla kommuner har egna gymnasieskolor är jämförelser rakt av svåra att göra, men trenderna går att utläsa. Gymnasieverksamheten utgör 22 % av Bildningsnämndens totala budget. Räddningstjänst Kronor per invånare 2011 Hammarö Kil Karlstad Grums Forshaga Sunne Hagfors Storfors Värmland Eda Säffle Kristinehamn Filipstad Årjäng Arvika Torsby Munkfors 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Uppgifterna är hämtade från SCB-öppna jämförelser. Kommunens kostnader ligger 21 procent under snittet i Värmland. Detta motsvarar 201 kronor per invånare. 22 RESULTATBUDGET Kommunfullmäktige 2014-10-27 Tkr BOKSLUT BUDGET BUDGET 2013 2014 2015 PLAN 2016 Plan 2017 Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunrevisionen Överförmyndarnämnden Valnämnden -73 948 -9 805 -312 435 -257 045 -4 498 -443 -1 147 -16 -74 527 -10 002 -315 798 -260 261 -5 542 -568 -1 542 -500 -77 909 -10 202 -319 056 -269 866 -5 653 -580 -1 573 -10 -79 374 -10 406 -321 235 -279 423 -5 766 -591 -1 605 -10 -80 644 -10 572 -325 475 -285 193 -5 858 -601 -1 630 -10 Nämndernas nettokostnader -659 336 -668 740 -684 849 -698 409 -709 983 36 799 -44 015 -3 595 0 44 539 -33 314 22 500 -43 425 0 0 45 000 -34 000 22 500 -46 500 0 0 47 000 -36 000 22 500 -47 500 0 0 45 000 -37 000 22 500 -48 500 0 0 45 000 -38 000 -658 922 -678 665 -697 849 -715 409 -728 983 483 694 -2 890 182 747 1 292 -2 445 491 696 -2 654 193 123 500 -4 000 500 597 545 460 201 787 500 -4 000 533 745 0 187 481 500 -4 000 188 254 500 -4 000 3 476 0 1 035 2 317 1 231 0 0 0 Interndeb pensioner mm Pensionsutbetalningar (inkl ind del) Förändr pensionsskuld Avsättningar Kalkylerade kapitalkostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTO Skatteintäkter Slutavräkning, skatt mm Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER O FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 3 476 0 1 035 2 317 1 231 Verksamhetens nettokostnad/ skatteintäkter mm 99,3% 99,5% 99,4% 99,2% 99,4% Verksamhetens nettokostnad (exkl avskrivningar)/skatteintäkter mm 94,3% 94,5% 94,2% 94,1% 94,2% 0,5% 0,5% -1 153 0,0% 0,0% -3 500 0,1% 0,1% -3 500 0,3% 0,3% -3 500 0,2% 0,2% -3 500 36 790 663 551 34 000 682 165 37 035 702 384 39 317 721 226 39 231 733 714 Nyckeltal Resultat före eo-poster/ Skatteintäkter mm Årets resultat/ Skatteintäkter mm Finansnetto "Beräknat reinvesteringsutrymme" Summa skatt o generella bidrag (tkr) 23 BALANSBUDGET Kommunfullmäktige 2014-06-16, 2014-09-29, 2014-10-27 Tkr BOKSLUT 2013 Budget 2014 Prognos 2014 BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 506 096 65 027 531 870 67 476 527 007 75 061 514 522 86 580 531 907 81 513 562 307 77 344 SUMMA TILLGÅNGAR 571 122 599 346 602 067 601 102 613 419 639 650 320 699 3 476 320 699 0 321 644 945 322 679 1 035 324 996 2 317 326 227 1 231 22 946 22 946 22 946 22 946 22 946 22 946 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 92 000 135 477 227 477 122 000 133 701 255 701 122 000 135 477 257 477 120 000 135 477 255 477 130 000 135 477 265 477 155 000 135 477 290 477 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 571 122 599 346 602 067 601 102 613 419 639 650 Ansvarsförbindelse: Pensionsförmåner intjänade tom 1997 288 932 288 932 287 025 294 711 300 604 306 616 Borgensåtaganden 202 885 202 885 210 000 225 000 225 000 225 000 -70 451 414 096 56% 0,48 7071 -66 225 409 870 54% 0,50 9377 -60 417 405 007 53% 0,55 9319 -48 897 394 522 54% 0,64 9276 -53 964 401 907 53% 0,60 10128 -58 133 407 307 51% 0,57 12170 70% -27 922 311 878 74% -23 696 311 878 81% -17 917 309 971 93% -6 057 317 657 89% -10 267 323 550 85% -13 563 329 562 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets förändring Avsättningar för pensioner mm Nyckeltal *Rörelsekapital, tkr *Anläggningskapital, tkr *Soliditet *Balanslikviditet *Låneskuld per invånare, kr *Låneskuld per invånare, riksmedelvärde *Kassalikviditet exkl semesterlöneskuld *Rörelsekapital exkl semesterlöneskuld, tkr *Pensionsskuld och -förpliktelser, tkr 24 KASSAFLÖDESPLAN Kommunfullmäktige 2014-06-16, 2014-09-29, 2014-10-27 Tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kasssaflödet Avskrivningar Avsättningar till pensionsskuld mm Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Boklsut 2013 Budget 2014 Prognos 2014-07-31 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 3 476 0 945 1 035 2 317 1 231 33 628 3 611 34 000 34 000 36 000 37 000 38 000 40 715 34 000 34 945 37 035 39 317 39 231 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet I Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 627 44 342 34 000 0 34 945 0 37 035 0 39 317 0 39 231 Investeringsverksamheten II Kassaflöde från investeringsverksamheten -62 379 -59 774 -54 911 -23 515 -54 385 -68 400 -678 -8 000 -8 678 30 000 30 000 0 30 000 30 000 0 -2 000 -2 000 0 10 000 10 000 0 25 000 25 000 -26 715 24 933 -1 781 4 226 -1 781 2 445 10 034 -1 781 8 253 11 520 8 253 19 773 -5 068 19 773 14 705 -4 169 14 705 10 536 Finansieringsverksamheten Utlåning Upplåning III Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel (I+II+III) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 25 INVESTERINGSLISTA 2014-2017 Kommunfullmäktige 2014-06-16, 2014-10-27 Tkr Budget Prognos Budget Plan Plan 2014 2014-07-31 2015 2016 2017 Kommunstyrelsen Fastigheter Energiinvesteringar Larmmottagning i egen regi Hiss och trapphus Kvarngatan 6 Vatten och avloppsverksamhet Va-ledning Vår Sommarvägen Va- Mårdvägen Va- Vår och Sommarvägen Avloppsanläggning S Borgeby, renovering Va-Bäckalund Strategisk VA-plan Uppgradering biogasproduktion Gator och vägar Gator, vägar och va-ledningar Gatubeläggningar Centrumplanering Bro över Frykensundet Bro över Lerälven, Lövnäsvägen Mindre rondell Järnvägsg/Magasinsgatan Gc-väg Torvnäs GC-väg Hea-Ulfsberg GC-Tunströms väg Nytt broalternativ Infrastruktur, Fryksdalsbanan Medfinansiering Fryksdalsbanan Maskiner och fordon Renhållning Ny sorteringsbyggnad inkl. personalrum, miljöstation Holmby Omklädningsrum Holmby Övrigt inom KS Samordnad förvaltning Nätutbyggnad IT-planen, utbyte servrar Stamnät, bredbandsutbyggnad Kvalitetsledningssystem mm Köksutrustning Summa kommunstyrelsen 2 930 2 930 2 000 950 0 2 400 2 000 5 700 750 700 600 700 750 988 600 700 1 000 0 1 000 500 1 000 1 250 1 300 2 500 250 1 100 2 500 750 600 1 200 2 000 750 1 000 0 2 000 1 000 2 000 1 500 0 750 2 300 1 200 10 185 7 500 1 000 700 200 125 700 250 140 4 300 2 300 300 300 500 500 57 1 820 6 800 1 000 700 27 432 57 1 820 6 800 700 700 23 785 5 000 0 6 250 300 35 000 500 500 500 715 11 015 38 385 59 900 3 000 3 000 3000 300 6 250 300 1 300 Bildningsnämnden Inventarier utbildningsändamål Centrala medel för Barnens Hus / Skäggeberg Barnomsorg Ny förskola Hasselbol Återställande Hasselbol Ny förskoleavdelning Lysvik Anpassning barnomsorg obekväm arbetstid. Hiss Förskoleavd. Björkbacken Grundskola F-6 Färdigställande av Östra skolan inför ht 2014 Skäggeberg, renovering och hyra evakuering Åmberg Inventarier, utemiljöer, IT 0 1 000 2 490 622 3 000 2 490 622 3 000 2 000 4 000 8 650 6 000 230 26 13 150 3 000 0 6 000 INVESTERINGSLISTA 2014-2017 Kommunfullmäktige 2014-06-16, 2014-10-27 Tkr Inventarier 2014 It-anpassning Anpassning ny skollag, lokaler för elevhälsa och arbetsrum, ytterskolor Disk och ljuddämpning, Prästbol Högstadiet Flytt busshållplats Upprustning slöjd och hemskunskap Inventarier 2014 Gymnasieskola Omställning Broby Grafiska, SG Broby Utrustning, gymnasiet /IN o låsutrustning, SGB Teknikhuset, utrustning SGBroby Inventarier 2014, SG Broby Utökning maskinhallyta, SG Södra Viken Inventarier 2014, SG Södra Viken Internat (Lyan) och klassrum, SG Södra Viken Område Fritid Matchur, konstgräsplan Arenaområdet, löparbanor och förråd Flytt ridanläggning Område Kultur Nytt bibliotekssystem Summa bildningsnämnden Budget Prognos Budget Plan Plan 2014 2014-07-31 2015 2016 2017 1 595 745 1 200 745 2 290 150 500 0 70 340 500 205 340 500 550 145 140 500 2 216 0 97 61 300 300 4 000 5 500 45 0 45 60 29 422 60 28 531 1 920 500 500 2 920 1 000 10 000 14 500 7 000 1 845 500 250 1 500 1 500 1500 2 595 1 500 1 500 1 500 0 0 500 500 1 000 0 0 59 774 54 911 23 515 54 385 68 400 4 538 50 373 2 800 20 715 1 250 53 135 250 68 150 Socialnämnden Äldreomsorg Nybyggnation äldreboende, inventarier, utemiljö Inköp inventarier Stötsabsorberande golv till Salla Omdisponering lokaler Hagen o Långgatan LSS Gruppboende LSS( Sunne Bostad ) Summa socialnämnden Räddningsnämnden Övningsplats Pick-up Summa räddningsnämnden SUMMA INVESTERINGAR Varav finansierat av avgiftskollektivet (va , renhållning) Varav finansierat av skattekollektivet 27 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Ola Persson Förvaltningschef: Olle Edgren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr Driftredovisning Summa intäkter VERKSAMHETSPLAN 2015, 2016-2017 Bokslut 2013 216 272 Prognos 2014 208 105 Budget 2015 210 000 Plan 2016 210 000 Plan 2017 210 000 Personalkostnader 91 258 80 776 82 795 84 865 86 700 Kapitalkostnader 38 860 39 040 40 800 40 800 40 800 Övriga 160 102 162 816 164 314 165 303 164 744 Summa kostnader 290 220 282 632 287 909 290 968 292 244 NETTOKOSTNAD 73 948 74 527 77 909 80 968 82 244 Ram enl. KF/budget 72 832 74 527 77 909 79 374 80 644 Avvikelse mot ram/budget 1 116 0 0 -1 594 -1 600 Nettokostnad fördelad per verksamhet (tkr) Kommunadministration 23 150 24 455 25 749 26 765 27 222 Kostverksamhet 2 260 1 000 0 0 0 Gemensamma lokaler 1 086 -816 -833 -849 -850 Övrig gemensam vht 193 225 230 234 238 3 874 4 106 4 188 4 272 4 336 742 2 702 3 106 3 168 3 216 Näringsliv, åtgärder o medfina 5 003 5 653 5 616 5 728 5 814 Turistverksamhet 1 644 1 651 1 684 1 718 1 742 15 360 13 951 14630 14 923 15 147 4 137 3 746 3 821 3 897 3 955 96 199 203 207 210 Kulturverksamhet 1 100 1 619 1 651 1 684 1 709 Fritidsverksamhet 1 514 1 482 1 512 1 542 1 565 Färdtjänst 1 333 1 500 1 530 1 561 1 584 Arbetsmarknadsåtgärder Nämnd- och styrelseverks Fysisk, teknisk planering Gator, vägar, parkering Parker Säkerhetssamordning 3 573 2 945 3 004 3 064 3 110 Arbetsområden och lokaler 921 954 873 890 903 Hemsändningsbidrag 338 300 331 338 343 8 632 9 425 10 614 11 826 12 000 -646 -100 0 0 0 Kommunikationer Vatten Renhållning NETTOKOSTNAD -362 -470 0 0 0 73 948 74 527 77 909 80 968 82 244 28 Investeringsredovisning Bokslut 2013 Sunne Norra Viken 1:17 Leran 3:163 Prognos 2014 Plan 2017 500 1 610 Reservkraft, serverlokal 1 596 Turistbyrå 850 Ärendesystem 114 2 930 2 000 2 400 2 000 2 844 Larmmottagning i egen regi 950 Hiss och trapphus kvarng 6 5700 VA 2014 VA 2013 Plan 2016 2 014 Energiinvesteringar Sprinklersystem Salla Nettoinvestering Budget 2015 2 750 1 847 VA Bäckalund Strategisk VA-plan 1000 500 1 250 250 1 000 1 300 1 100 2 500 2 500 2 000 2 000 2 000 1 000 1 500 Uppgrad biogasproduktion Gator o vägar 635 1 025 Gatubeläggningar 750 750 750 Centrumplanering 193 2300 1 000 Bro över Frykensundet 836 1200 10 185 Bro över Lövnäsvägen 7 500 Mindre rondell järnvg/magsin 1 000 Nytt broalternativ Åtgärder kring Fryksdalsbanan Medfinansiering Fryksdalsba Maskiner o Fordon 1 668 300 300 6 250 300 300 300 500 500 500 10 798 4 500 806 1 820 Kvalitetsledningssystem Köksutrustning 6 250 1 300 Omklädningsrum Holmby IT Planen 35 000 4 300 Ny miljöstation Holmby Stamnät Bredband 5 000 500 1 000 281 700 93 57 SUMMA 27 736 25 132 11 015 38 385 59 900 Ram enl. Plan 40 310 20 632 0 0 0 Avvikelse 12 574 -4 500 0 0 0 Samordnad förvaltning 29 715 Totala nettokostnader Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2015 Mkr Särsk rikt insatser 5% Affärsvht 13% 78 77 76 75 74 73 72 71 70 Politisk vht 6% 2013 2015 2016 2017 Verksamhetskrav I anslaget för reglerings- och saneringsfastigheter ingår internhyra (856 tkr) för följande objekt: Motorgården 35 tkr Brobystugan 20 tkr Gamla Åmbergsskolan 139 tkr Järnvägsstation 161 tkr Rottneros gamla skola 501 tkr Infrastruktur 39% Gemsam vht 34% Vård o omsorg 2% 2014 Kommunen ska ta fram en policy och handlingsplan för hur kommunens tillgänglighetsarbete ska genomföras. En arbetsgrupp med representanter från verksamheterna arbetar med frågan. I den nya kommunstrategin ska tillgänglighetsfrågor genomsyra varje målområde. Fritid o kultur 4% Verksamhetsförändringar Från och med 2015 kommer den politiska organisationen att förändras vilket innebär att i princip all verksamhet samlas under Kommunstyrelsen. Specifikation av budget för politisk verksamhet behandlas i ett särskilt ärende. Till den politiska verksamheten ska det tillföras 75 tkr för medborgadialog. Verksamhet Kommunstyrelsens verksamhet regleras i kommunallagen och av kommunfullmäktige antaget reglemente. Som stöd för att bedriva verksamheten finns kommunkansliet, tekniska enheten, it-enheten, ekonomiavdelningen, personalavdelningen, arbetsmarknadsenheten och kostenheten. I den tilldelade budgetramen på 77,9 mkr ingår bl a 2015: Antalet årsarbetare uppgår till 147 st Verksamheten under kommunstyrelsens ansvar består till stor del av administrativ och teknisk service till övriga förvaltningar, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar för följande huvudgrupper av verksamheter: Övergripande administration Fastighetsförvaltning Kostverksamhet Politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Näringslivsåtgärder Turismverksamhet Gator och parker Viss kulturverksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Kommunikationer och färdtjänst Vatten- och avfallshantering 500 tkr som fortsatt verksamhetsbidrag till Västanå Teater Bidrag till Sunne Turism AB för att bedriva turistbyråverksamhet är 1 530 tkr Bidrag Rottneros Park Trädgård AB 500 tkr Stift. Selma Lagerlöfs litteraturpris 100 tkr Kommunen är medfinansiär i olika projekt med totalt 2,0 mkr. Några av projekten är: Företagssam landsbygd 237 tkr Finsam-projekt 250 tkr Skutt 100 tkr Plattform SUNT 250 tkr 30 Fastighetsunderhållet är 65 kr m2 Bidrag till Värmlandstrafik har budgeterats utifrån totalt ägarbidrag med 388 mkr, Sunne kommuns andel är 10,1 mkr (9,4 mkr 2014) Målet är att minska kommunens energiförbrukning för uppvärmning av kommunens fastigheter med 10 %. Elförbrukningen i kommunens fastigheter ska fortsätta minska Kostenhetens budgetförslag innebär att kostnaderna fördelas Bildningsnämnden: 21,7 mkr (20,8 mkr 2014) Socialnämnden: 8,1 mkr (8,3 mkr 2014) I budgetbeloppet ligger de beställningar som gjordes i början av 2014. I budgetförslaget ingår också målet i Klimatplanen, att öka andelen Krav -märkta inköpta livsmedel, mål 2015: 12 %. I Kostpolicyn står också att andelen ska öka successivt upp till det nationella målet 25%. Den årliga serviceavgiften för datorer som finns i kommunens nätverk ska justeras. Samma avgift för en ”administrativ dator” och ”skoldator” kommer att tas ut och det innebär en omfördelning av budget mellan olika verksamheter En ramjustering kan komma att ske för ITenheten efter särskilt beslut och utredning. Med anledning av ökade krav på IT-teknik och tillgänglighet av IT-system. Vatten och avloppstaxan för 2014 föreslås öka med 2%. Taxan för renhållning föreslås öka med 2% för 2014. Förändringar som ska arbetas vidare med under 2014-2015: Utredning av samordning av fastighetsförvaltning mellan Sunne Bostads AB och Sunne kommun Ställningstagande kring ny förvaltningsorganisation Digitalt stöd för nämndadministration genomförs under kommande mandatperiod och pilotprojekt startas under hösten 2014. Förändring av inköp och beställningsfunktioner. Länsprojekt 31 Investeringar 2015 Fastigheter Energiinvesteringar Larmmottagning Vatten- och avloppsverksamhet VA- Bäckalund Strategisk VA-plan Gator och vägar Gator, vägar, valedningar Gatubeläggningar Centrumplanering Renhållningsverksamhet Miljöstation inkl. personalrum Pågående energispararbeten som ska reducera användningen av 2 000 tkr fossilt bränsle och el. Larmmottagning av Tekniska enhetens styrsystem till fastigheter och 950 tkr anläggningar i egen regi (i dag SOS) 500 tkr Förprojektering av nytt reningsverk Bäckalund Byte av larm vid pumpstationer och installation av mätbrunnar för 1 000 tkr dricksvatten Årlig summa för GC-vägar eller gator. Kommunstyrelsen beslutar hur 2 000 tkr beloppet ska fördelas på olika projekt. 750 tkr Asfaltering, årlig summa 1 000 tkr Projektpengar för torgmiljö/gårdsgata 1 300 tkr Maskiner och fordon IT-planen Inventarier Kostenheten TOTALSUMMA 300 tkr 500 tkr 715 tkr 11 015 tkr Ny sorteringsbyggnad inkl. personalrum, miljöstation Holmby Ny miljöstation innebär att ny byggnad uppförs där man kan sortera avfall inomhus och där det kommer att finnas tillgång till vatten och akutdusch om det skulle behövas. I samband med detta byggs också ett större personalrum eftersom fler har sin arbetsplats där i dag än som nuvarande personalrum är anpassat till. Tekniska enheten har ett stort antal maskiner och fordon som kontinuerligt behöver bytas ut. I början av året ser man över var det aktuella behovet är störst. Utbyte servrar mm Kokgrytor, Brogården och Allégården 32 Verksamhetsmål Indikator Attraktiv livsmiljö Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem senaste åren? (KKIK) nov 2007-nov 2012 Vad tror/tycker kommuninvånarna om kvaliteten på dricksvattnet i kommunen? (SCB) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? (KKIK) Sunnes resultat Mål Mål 2012 2013 2014 2015 Jämförelse kommuner 2013 Procentuell förändring -3,4 -3,5 -2,0 -2,0 0,6 Medelvärde av betyg 8,4 8,4 8,4 8,4 8,3 6,5 6,7 5,0 6,7 8,5 32 33 35 35 36 4 9 12 12 16 8,0 8,0 8,5 8,5 7,6 7,1 7,1 7,5 7,5 6,6 28 10 15 10 2,4 74 74 70 74 50 3,9 4,4 3,5 4,4 5,9 Antal utbetalda.heldagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenningar per registrerad i åldrarna 16-64 år Uthållig kommun Hur effektiv är kommunens hantering % återvunnet och återvinning av hushållsavfall? material (KKIK) Hur stor är andelen inköpta ekologiska % livsmedel? (KKIK) Vad tycker kommuninvånarna om Medelvärde av sophämtningen? betyg (SCB) Vad tycker kommuninvånarna om Medelvärde av renhållning av allmänna platser och betyg parker i kommunen? (SCB) Utveckla företagsamheten Hur många fler/färre förvärvsarbetande Förändring , antal har tillkommit/försvunnit i per 1000 inv kommunen? (KKIK) Utveckla demokratin Hur väl möjliggör kommunen för % av max-poäng medborgarna att delta i kommunens utveckling? (KKIK) God ekonomi Total sjukfrånvaro, kommunens % av sammanlagd anställda arbetstid (SKL) (KKIK=Kommunens kvalitet i korthet) (SCB=Statistika centralbyrån, undersökning vartannat år) (SKL=Sveriges kommuner och landsting) 33 Nyckeltal (tusentalskronor) 2013 2015 2014 2016 2017 Kommunkansliet Hemsändningsbidrag Kr/sändning 200 200 200 200 200 115 034 322 65 214 116 500 346 65 205 114 900 346 65 205 114 900 346 65 205 114900 354 80 205 300 300 300 300 300 747 000 530 000 1 100 24,00 750 000 575 000 800 24,50 750 000 570 000 800 25,00 750 000 515 000 700 25,50 750 000 520 000 700 26,00 1 328 1 328 1 352 1 380 1 400 51 120 42 807 39 154 39 154 39 154 43,42 44,72 46,96 48,13 49,33 262 338 263 813 272 638 272 638 272 638 32,26 33,23 35,22 36,10 37,00 74 938 72 268 67 818 64 300 64 300 32,93 76 362 37,52 33,92 72 802 38,65 35,82 64 258 40,81 36,72 64 200 41,83 37,63 64 200 42,87 128 479 57,65 102 565 59,38 58,47 52,28 60,22 53,85 96 725 62,94 47,94 63,83 57,08 96 725 64,51 59,88 65,43 58,47 96 725 66,13 61,38 67,06 59,94 Tekniska enheten Fastigheter, bruttoarea m² Driftkostnader, kr/ m² Underhållskostnader, kr/ m² Kapitalkostnader, kr/ m² Internt timpris teknisk service, kr Producerat dricksvatten m³ Försäljning dricksvatten m³ Avfall till tipp, ton VA, kr/ m³( avg exkl. moms) Sophämtning,kr/år(inkl.fast avg.) Kostenheten Budgetvärden Antal personallunch inom Bin Kr/lunch, personal Antal lunch, grundskola, förskola Kr/lunch, grundskola, förskola Antal lunch, högstadiet Kr/lunch, högstadet Antal lunch, gymnasieskola Kr/lunch, gymnasieskolan Antal lunch, Äldreomsorg Kr/lunch, matdistribution Kr/lunch, matdistribution-kyld Kr/lunch, gruppboende Kr/lunch, matsal (exkl.moms) 34 Brukningsavgifter vatten, avlopp och renhållning Vatten och avloppstaxa år 2015 Brukningsavgifter betalas för att täcka kommunens kostnader för drift, underhåll och förnyelse av vaanläggningarna. Den totala brukningsavgiften framgår av tabellen nedan: Brukningsavgifter, ( inklusive moms) Typ av anslutning Grundavgift 2,5 m³(kr/år) Avgift för Förbruknings-avgift villafastighet (kr/år) (kr/m³) vatten och avlopp 875,00 1 800,00 31,25 enbart vatten 437,50 518,75 8,13 enbart avlopp 437,50 1 281,25 23,12 Dagvatten-avgift (kr/år) 143,75 dagvatten Exempel på brukningsavgifter för villahushåll Årsavgiften för ett villahushåll med både vatten- och avloppsanslutning. Vattenförbrukningen bestämmer den rörliga avgiften och beräknas för ett normalhushåll till 50 m³/person. Nedan har beräkning gjorts med en förbrukning på 150 m³. Årsavgift för villahushåll med förbrukning på 150 m³, (inklusive moms) Typ av avgift Kostnad 875,00 Grundavgift: Förbrukningsavgift: 4 687,50 Avgift för villafastighet: 1 800,00 143,75 Dagvattenavgift: 7 506,25 TOTALT: Renhållningstaxa 2015 Renhållningsavgiften består av en fast grundavgift och en avgift beroende på hämtningsintervall och storlek på kärl. I grundavgiften ingår administration, hämtning och omhändertagande av farligt avfall samt, vid Holmby Återvinningscentral, omhändertagande av elektriskt och elektroniskt avfall, kvicksilverlampor, kylmöbler, jämte återvinningsbart avfall och små mängder deponiavfall. För större mängder avfall betalas tippavgift. Exempel på renhållningsavgifter för hushållsavfall Årsavgiften för avfallshantering för ett villahushåll varierar beroende på hämtningsintervall och storlek på kärl. För längre hämtningsintervall än var 14:e dag (26 hämtningar/år) krävs dispens. Kravet för att få en sådan dispens är att men källsorterar och komposterar sitt hushållsavfall. Dispens kan sökas hos Sunne kommun, Tekniska kontoret. Årsavgift för hushåll inklusive moms Grundavgift 500,00 26 hämtningar per år 140 l kärl 1 180,00 1 680,00 Summa: Årsavgift för hushåll inklusive moms Typ av avgift Kostnad Grundavgift 500,00 13 hämtningar per år 140 l kärl 665,00 1 165,00 Summa: Årsavgift för hushåll inklusive moms Typ av avgift Kostnad Grundavgift 500,00 26 hämtningar per år 190 l kärl 1 625,00 2 125,00 Summa: 35 ARVODEN, kronor Antagen av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Årsarvoden månadsbelopp enligt §2 2015 2014 2013 Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelse, 2:e vice ordförande 48 800 19 520 47 713 47 000 Ordförande, bildningsutskottet Ordförande, bildningsnämdnen Ordförande, socialutskottet Ordförande, socialnämnden Miljö- och bygglovssnämndens ordförande 9 760 0 9 760 0 9 760 0 19 085 0 19 085 9 543 0 18 000 0 18 800 9 400 Begränsade årsarvoden, årsbelopp 2015 2014 2013 26 352 9 250 20 495 9 250 0 10 000 26 352 0 0 10 000 0 10 000 10 000 0 12 445 49 360 49 360 37 500 12 445 292 808 17 654 17 390 20 040 8 780 34 740 17 654 17 654 17 654 11 690 6 045 11 690 6 045 6 045 6 045 11 690 48 390 48 390 37 500 12 167 339 870 19 740 8 650 34 220 17 390 17 390 17 390 11 515 5 910 11 515 5 910 5 910 5 910 11 515 47 300 47 300 23 970 11 985 320 910 Begränsade årsarvoden enligt §3, månadsbelopp Kommunfullmäktige, ordförande (4,5% av KS ordf) Kommunfullmäktiges presidium, övriga Fullmäktigeberedning, ordförande (3,5% av KS ordf) Revisor, sammankallande Kommunstyrelsen, 2:e vice ordförande Allmänna utskottet, ledamot Överförmyndarnämndens ordförande Räddningsnämndens ordförande Bildningsnämnden, 2:e vice ordförande Bildningsutskottet, ledamot Socialnämnden, 2:e vice ordförande Socialutskottet, ledamot Miljö- och bygglovsnämnden, 2:e vice ordf Miljö- och byggnadsnämndens beredning, ledamot Valnämnden, ordförande (valår) Sunne Bostads AB, ordförande *) Sunne Turism AB, ordförande *) Rottneros Park Trädgård AB *) Sundsbergsstiftelsen, ordförande *) Kontrollsumma Arvode för sammanträden mm 2015 2014 Grundarvoden, per sammanträde Timarvode Fullmäktigearvode, per sammanträde (inkl gruppmöten ) Förlorad arbetsinkomst, max/dygn Reseersättning 29 kr/mil *) Utbetalas och bekostas av resp organisation 138 138 686 1 654 135 135 670 1 616 36 2013 132 132 655 1 580 RÄDDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Ingvar Jansson Förvaltningschef: Lennart Edvardsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr Driftredovisning VERKSAMHETSPLAN 2015, 2016-2017 Bokslut 2013 500 Prognos 2014 500 Budget 2015 450 7 328 7 264 980 Summa intäkter Plan 2016 Plan 2017 450 450 7 475 7 624 7 776 658 522 600 600 1 997 2 580 2 655 2 632 2 646 Summa kostnader 10 305 10 502 10 652 10 856 11 022 NETTOKOSTNAD 9 805 10 002 10 202 10 406 10 572 Ram enl. KF/budget 9 786 10 002 10 202 10 406 10 572 Avvikelse mot ram/budget -19 0 0 0 0 Nettokostnad fördelad per verksamhet Räddningsnämnden 51 51 55 55 55 Beredskap och utryckning 6 222 6 034 6 111 6 254 6 360 Ledning, räddningstjänsten 2 155 2 160 2 203 2 247 2 292 • Personalkostnader • Kapitalkostnader • Övriga Fordon, drift och underhåll 289 297 340 340 340 Rökskydd 66 75 40 40 40 Förråd och beklädnad 39 51 90 90 90 Verkstad 45 46 50 50 50 -73 -65 -60 -60 -60 Extern utbildning Intern utbildning 93 360 358 360 360 Fastigheter 668 678 700 715 730 Rakel 250 315 315 315 315 9 805 10 002 10 202 10 406 10 572 NETTOKOSTNAD Investeringsredovisning Bokslut 2013 Prognos 2014 Nettoinvestering Budget 2015 Övningsområde 500 Pick-up, Sunne 500 Plan 2016 Plan 2017 SUMMA 0 0 1 000 0 0 Ram enl. Plan 0 0 1 000 0 0 Avvikelse 0 0 0 0 0 37 Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2015 Övrigt 11% Räddningstjänsten skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor. Kap.kostn 5% Verksamhetskrav Förutom de lagar som gäller alla arbetsplatser styrs räddningstjänstens arbete främst av Lag (2003:772) om skydd mot olyckor samt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. På lokal nivå styrs verksamheten av det handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande arbete som antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Lokaler 7% Fordon 3% Verksamhetsförändringar Några förändringar i den operativa verksamheten är inte planerade. Personalkostnader 74% Konsekvensbeskrivning av ram 2015 Verksamheten bedöms kunna drivas i oförändrad omfattning med den budgetram som föreslagits. Verksamhet Inom räddningsnämndens verksamhetsområde ligger ansvaret att bedriva förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt Lag (2003:773) om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Räddningspersonal i beredskap finns vid de tre räddningsstyrkorna i Gräsmark, Lysvik och Sunne. Totalt finns 12 man i beredskap dygnet runt. Utöver detta finns alltid en räddningschef i beredskap. Denna funktion delas med Torsby kommun. Konsekvensbeskrivning av ramar 2016-2017 De förslag till ramar som finns för perioden bedöms i nuläget motsvara kostnaderna för oförändrad verksamhet. Ekonomisk utveckling räddningstjänsten. Verksamhetsidé-/mål För att Sunne kommun skall vara en trygg och säker kommun att vistas i skall räddningstjänsten, med hänsyn tagen till aktuell riskbild, ha en väl anpassad och effektiv beredskap för olyckor eller andra nödlägen. För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö skall räddningstjänsten vidta åtgärder för att förebygga bränder samt verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 38 BILDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Åsa Rådhström Förvaltningschef: Berit Westergren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2015, 2016-2017 Bokslut 2013 -76 946 Prognos 2014 -78 992 Budget 2015 -76 200 Plan 2016 -77 700 Plan 2017 -79 700 206 882 217 158 214 000 218 900 225 500 4 031 3 747 4 747 4 747 4 747 178 468 178 392 176 509 175 288 174 928 Summa kostnader 389 381 399 290 395 256 400 435 406 675 NETTOKOSTNAD 312 435 320 298 319 056 321 235 325 475 Ram enl. KF/budget 312 300 315 798 319 056 321 235 325 475 Avvikelse mot ram/budget -135 -4 500 0 0 0 Nettokostnad fördelad per verksamhet Nämnd och styrelsevht 642 792 808 824 840 Område kultur 13 209 13 637 13 910 14 188 14 471 Område fritid 11 983 11 639 11 872 12 110 12 352 Barnomsorg 55 070 59 913 61 593 60 329 61 536 Fritids (skolbarnomsorg) 13 414 13 598 14 320 14 607 14 899 6 941 7 433 7 882 8 040 8 200 128 876 130 233 127 676 129 905 132 503 Gymnasieskola 73 439 72 135 69 858 69 873 69 086 Övrig utbildning 2 257 3 230 3 295 3 361 3 428 Driftredovisning Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Förskoleklass Grundskola Gemensam administration NETTOKOSTNAD 6 605 7 688 7 842 7 999 8 159 312 436 320 298 319 056 322 735 326 975 39 Investeringsredovisning Nettoinvestering Prognos Budget 2014 2015 Bokslut 2013 Barnomsorg Klätten, förskoleavdelning Östra förskolan Hasselbol/återställande gamla Hasselbol 788 20 708 2 714 3 000 500 Östra skolan, färdigställande inför ht-14 49 13 570 Skäggeberg, renovering 58 1 100 Sunne RO, inventarier mm 254 745 1 103 1 200 Prästbol, disk & ljuddämpning 0 0 Fryxellska, uppr slöjd- & hemkunskapslokaler 386 340 Fryxellska, flytt av busshållplats 432 205 Fryxellska, inventarier Gymnasiet Omställning Broby Grafiska/Brobyskolan 517 500 3 048 2 216 50 61 360 97 Inventarier Broby Grafiska Utrustning Industritekniska programmet Södra Viken 4 000 6 000 300 Kulturverksamhet 142 60 Fritidsverksamhet 67 45 Konstgräsplan 1 100 2 000 106 IT-anpassning Plan 2017 1 301 Förskoleavdelning Lysvik/Björkbacken Östra Loftet, barnomsorg på obekväm arbetstid Grundskola Lokaler elevhälsa och arbetsrum Plan 2016 9 500 4 658 Arenaområdet, löparbanor o förråd 1 000 Övergripande, Inventarier & infrastruktur 0 1 900 3 000 3 000 SUMMA 34 027 26 653 10 000 14 500 7 000 Ram enl. Plan 44 125 29 422 10 000 14 500 7 000 Avvikelse 10 098 2 769 0 0 0 40 Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2015 Förskoleklass och Fritids Mkr Fritid 3,7% Övr. utbild. 1,1% gem. admin. 2,5% 25 20 15 Politik 0,2% 10 5 Barnoms. 19,0% Kultur 4,4% 0 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017 Fritids 4,6% Gymn. 22,0% Grundskola F-klass 2,5% Mkr 150 100 Grundsk. 40,0% 50 0 Verksamhet Bildningsnämnden fullgör enligt kommunfullmäktiges reglemente de uppgifter som ligger på kommunen inom det offentliga skolväsendet och den kommunala barnomsorgsverksamheten. Uppgifterna inom dessa områden omfattar förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och den kommunala vuxenutbildningen. Gymnasium Mkr 80 60 40 20 Nämnden bedriver vidare eftergymnasial yrkeshögskola och uppdragsutbildning. 0 Bildningsnämnden ansvarar för den kommunala kulturverksamheten, som bl.a. omfattar biblioteket och kulturskolan, samt stöd till föreningar inom kultursektorn. 2013 2014 2015 2016 2017 2014 2015 2016 2017 2014 2015 2016 2017 Område Kultur Mkr Till nämndens ansvarsområde hör också kommunens fritidsverksamhet som omfattar fritidsgårdar, vandringsleder, simskoleverksamhet, drift av kommunens idrotts- och friluftsanläggningar, samt stöd till föreningar inom fritidssektorn. 15 10 5 0 2013 Barnomsorg Område Fritid Mkr Mkr 80 60 40 20 0 2013 2014 2015 2016 2017 41 14 12 10 8 6 4 2 0 2013 och naturupplevelser med god service för kommuninvånare och besökare. Verksamhetsidé-/mål Den lokala skolplanen består av en inledande beskrivning av skolans övergripande uppdrag i samhället och benämns Kvalitet åt alla. Under rubriken Utvecklingsområden definieras målen i skolplanen. Områdena är: Verksamhetskrav Kraven på skol- och barnomsorgsverksamheternas kvalité och omfattning fastslås i skollagen. Även författningar, kurs- och läroplanerna, samt den kommunala skolplanen fastställer krav på verksamheterna. Kunskap och kompetens Lärandemiljö Hållbar utveckling Skolan i världen Uppföljning och utvärdering Styrning och ledning För område kultur sätts kraven via den kommunala kulturplanen, där det bland annat står att kulturen ska kännetecknas av hög kvalitet och bidra till kommunens tillväxt. Biblioteksverksamheten regleras i bibliotekslagen. Stor vikt läggs vid redovisningen och analysen av resultat på nationella prov och betyg. Andra exempel på måluppfyllelse, är de som hämtas från brukarenkäter och skolsköterskornas hälsosamtal. Indikatorerna visar mått på bland annat trivsel och trygghet, upplevd hälsa och attityder till skola och utbildning. Område fritid är inte en lagstadgad verksamhet men har stor betydels för bilden av Sunne som en plats att bo och leva. Område Fritid är medarrangör vid stora möten och evenemang, och kommunens medverkan ses som en garant för kvalité och tillförlitlighet. Nämndens mål har prioritet i resultat på nationella prov i årskurs 3 och 6 samt genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Som mått på gymnasieskolans resultat mäts andelen som fullföljer gymnasiet inom viss tid, andel som har grundläggande behörighet till vidare studier, och som och påbörjar studier på universitet eller högskola. Inom område Kultur mäts antal lån på biblioteket och som övergripande mål följer nämnden upp antal simkunnigheten i årskurs 5/6. Mål, indikatorer och resultat finns i bilaga. Område kultur Bibliotek: ska tillhandahålla all slags information, tillhandahålla bildande, kulturella arrangemang samt arbeta läsfrämjande mot alla åldrar. Kulturskolan: i möjligaste mån ska undervisning erbjudas utifrån de behov som finns och ge plats till elever utifrån efterfrågan. Allmän kultur: erbjuder olika typer av arrangemang och ger bidrag till Kulturföreningar och Studieförbund enligt de regler som finns. Är en aktiv del i Sunnes kulturliv, och uppehåller kulturgarantin för barn, vilken garanterar att alla elever ska ta del av en professionell scenupplevelse per år. Yrkeshögskola och uppdragsutbildning Målet för Broby Grafiskas YH-verksamhet är att förse näringslivet, både lokalt, regionalt och nationellt, med relevant arbetskraft. För att nyttja gjorda investeringar och för att främja kommunens bildningsnivå är målet att ständigt ha minst fyra pågående utbildningar. Ytterligare mål är att behålla Sunnes plats på kartan som ett geografiskt kompetenscentrum och en neutral mötesplats för branschen. Område fritid Ska bedriva verksamheten inom angiven budgetram. Verksamhetsförändringar Minskningen av elever är fortfarande märkbar i grundskolans senare år men framför allt i gymnasiet. Länets överkapacitet av utbildningsplatser avspeglas också i Sunne, med vikande elevtal och ökande kostnader per elev. De relativt stabila födelsetalen med cirka 120 födda per år ligger kvar på samma nivå och har fått genomslag till och med år 8 i grundskolan. Trots stabila födelsetal ökar efterfrågan på barnomsorg, då allt fler familjer tar denna rättighet i anspråk. Område kultur Bibliotek: målet är att förutse behovet av trender, att alltid sträva efter konstant utveckling med återkoppling samt att erbjuda bäst kvalitet med högsta möjliga kompetens och effektiv samordning av resurserna för användarnas bästa. Kulturskolan: ska stödja barn i deras skapande och kreativitet och vara en språngbräda in i fortsatta studier i inom estetiska ämnen. Kulturskolan ska även vara en aktiv del i Sunnes kulturliv. Allmän kultur: att skapa attraktivt kulturklimat, tillgängligt för så många som möjligt. Barnomsorg Den ökade efterfrågan på barnomsorg och tidigare tillfälliga lösningar för med sig utbyggnadsbehov i form av permanenta lösningar. I slutet av 2013 färdigställdes Hasselbol med 4 avdelningar och i Stöpafors permanentades en andra förskoleavdelning. Under 2014 byggs en tredje avdelning i Lysvik, vilken ersätter en tillfällig lösning i hyrda lokaler. Område fritid Ge goda förutsättningar för kommunens föreningsliv för ett attraktivt föreningsliv och en bred idrottsrörelse med ett rikt utbud av fritidsaktiviter. Genom att hålla hög kvalitet på anläggningarna och göra dessa tillgängliga, skapas mötesplatser och möjligheter till aktiviteter av olika slag, både spontana och organiserade för alla medborgare. Område fritid tillhandahåller variationsrika frilufts- På grund av ökad efterfrågan av plats i förskolan måste antalet förskoleavdelningar i kommunen utökas. Per oktober är det fullt eller 42 Det nya avtalet för skolskjutstrafiken börjar inte gälla förrän 15 december 2015. Kommunens kostander för 2015 kommer därmed att indexuppräknad (ca 3 %) från 2014 års kostnader, vilket innebär en kostnad om 1,5 mkr mer än vad som budgeterats. överinskrivningar på 10 av kommunens 13 enheter. På de avdelningar som har platser kvar handlar det endast om ett fåtal platser utanför tätorten. För närvarande finns det 40 barn i kö inför januari 2015, och ytterligare 12 i februari-april. Detta innebär att barnomsorgsverksamheten är i behov av ytterligare två avdelningar 2015. En utredning med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar håller på att tas fram. Förutom personalkostnad, motsvarande 6 tjänster, tillkommer hyra, kost och läromedelskostnader. Den totala kostnaden för utökningen beräknas till 3,8 mkr. Gymnasiet Gymnasieskolans omställning till minskat elevunderlag omfattar avveckling och utfasning av ett antal gymnasieprogram som haft lågt söktryck. De program som finns kvar efter vårterminen 2016 är: SG/Södra Viken Fordons- och tranportprogrammet Naturbruksprogrammet SG/Broby Grafiskt produktion Industritekniskaprogrammet Naturvetenskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet Barnomsorg på obekväm arbetstid blir antagligen lagstadgad inom de närmsta åren. Ett så kallat nattis förbereds i anslutning till Östra förskolan, eller annan förskola, och ställer ytterligare krav på ombyggnationer för ändamålsenlighet och tillgänglighet. Enligt beslut i KF 27/10-14, har barnomsorgsverksamheten fått ett drifttillskott om 1,5 mkr till barnomsorg på obekväm arbetstid. För att verksamheten ska kunna tas i drift på plan 2 i anslutning till Östra förskolan, krävs att en hiss installeras. Denna investeringskostnad är beräknad till 2 mkr. Investering utökad maskinhall och ombyggnation av elevboende och skolsal/grupprum ligger i planen 2016. En tidigareläggning av dessa projekt skulle för maskinhallen innebära samordningsvinster med ekonomiska vinster, ökad säkerhet, bättre arbetsmiljö, omklädningsrum så att flickor och pojkar kan byta om var för sig och inte i korridoren som de gör nu. För elevboendet och skolsal inklusive grupprum skulle det innebära fungerande ventilation, trevligare boendemiljö med enkelrum och fräscha toaletter och duschar, att fler elever väljer att bo kvar vilket ger en jämnare hyresintäkt, och bättre arbetsmiljö för elever och lärare. Grundskola Under 2014 slogs Åmbergsskolan och Rottneros skola ihop och flyttade in i Östra skolans lokaler (före detta Brobyskolan). Sammanslagningen möjliggör effektivare nyttjande av både personal och lokaler. De F-6 som är kvar efter förändringen är, Skäggebergsskolan, Östra skolan, Gräsmarks skola, Klättenskolan, Svensby skola, Lysviks skola, Bäckalunds skola, och Prästbols skola. Yrkeshögskola och uppdragsutbildning Yrkeshögskolans verksamhet bygger på att sökta utbildningar beviljas hos Myndigheten för Yrkeshögskola (MYH). I januari beslutas vilka utbildningar som får starta under hösten samma år. Detta ger korta planeringsmöjligheter av verksamheten. Utbildningarna beviljas av Myndigheten för Yrkeshögskola för två år i taget. Utifrån de pedagogiska och fysiska brister som finns i befintlig byggnad på Skäggebergsskolan har bildningsnämnden kommit fram till att en renovering av skolans lokaler är nödvändig. Under hösten 2013 tog personalen eget initiativ diskuterade önskemål inför kommande renovering av skolan. En arkitektsskiss var klar i november 2013. Inför läsåret 2014-2015 fick personalen (åk 4-6) uppdraget att utrymma lokalerna för att under renoveringsperioden tillfälligt vara i Åmbergsskolans gamla lokaler. Budget för bygget var beräknat till 12 miljoner, medan det förslag som togs fram låg på 16,7 miljoner. Förslag till prioriteringar kommer att presenteras i januari 2015. Politiskt beslut måste fattas innan renoveringen kan fortskrida. Processen har tagit tid och kostat pengar. Halvårshyran för Åmbergsskolan är 825 tkr och uppdelningen i två skilda lokaler innebär organisatoriska svårigheter gällande personalresurser. Elever och personal förväntar sig att flytta tillbaka till sin gamla skola och att den då är renoverad. Det är denna förhoppning som har gjort att personal, elever och föräldrar tycker att det har varit acceptabelt att genomföra flytten. Flyttas verksamheten tillbaka, utan att någon renovering utförts, blir inte kommunen trovärdig i kommande projekt, vare sig kommande samarbetspartners, elever eller föräldrar. Område kultur Biblioteket: går in i en mycket föränderlig värld där utvecklingen sker mycket snabbt. Detta innebär att även biblioteksverksamheten måste anpassas efter de behov som uppstår. Både kompetensen hos personal och prioriteringar måste anpassas till dessa förändringar. Kulturskolan: verksamheten behöver anpassas efter de resurser och de behov som finns, med bibehållen god kvalitet. Det behövs flera tjänster i andra ämnen än musik, även andra lokaler som är anpassade till verksamheten. Allmän kultur: att organisera verksamheten med hänsyn till både ekonomi och personal. Område fritid Organisationsförändringen med en ny förvaltning skapar bättre förutsättningar att skapa fokus och lyfta Område fritid. Konsekvensbeskrivning av ramar 2016-2017 43 Under förutsättning att kompensation ges för utökad barnomsorg (3,8 mkr) och kostnader för skolskjuts (3,8 mkr och 1,5 mkr, totalt 5,3 mkr för 2015), innebär förslag till ramar 2016-2017 inga ytterligare sparåtgärder för Bildningsnämndens verksamheter. En ytterligare förutsättning är att ökande kostnader inom exempelvis kost, lokalhyror och löner kompenseras fullt ut eller ligger inom den tänkta uppräkningen om 2,0 %. vid sjukfrånvaro och semester, då det inte finns resurser för att tillsätta vikarier om öppettiderna ska hållas. Kulturskolan: behöver lokaler som är anpassade för verksamheten, till exempel i bild och dans. Danslokalen är för liten i förhållande till de stora elevgrupperna. Det skulle behövas två danslokaler, en större och en mindre. Fler tjänster behövs också för att kunna ta emot alla elever som söker. Allmänkultur: det kommer vara svårt att klara av Kulturgarantin på grund av höga transportkostnader och att skolornas bidrag till den gemensamma potten för kultur inte har ökats. En del större arrangemang, som i sig gett bra gensvar, kommer inte att kunna arrangeras då det varken finns personal eller budget till det, trots projektbidrag från externa organisationer. För att få medel från Kulturråd, Regionen och andra finansiärer, måste kommunen ha en egeninsats att bidra med. Område kultur Bibliotek: biblioteksverksamheten är en lagstadgad verksamhet som ska tillhandahåll av olika slags medier, till exempel är E-böcker ett krav. Detta innebär merkostnader för biblioteken när det gäller avgifter och licenser. Dessa kostnader är svåra att bedöma och kan inte alltid inrymmas inom ramen. Kraven på annan service än den traditionella i biblioteket ökar, vilket gör att mer personal måste finnas på plats till exempel för annan medieandvändning. Av säkerhetsskäl kan inte alltid personalen vara ensam i receptionen. Med de personalbesparingar som gjorts de senaste åren och de ökade kraven på service och utåtriktad verksamhet gör att det bli svårt att uppehålla samma kvalitet i verksamheten som tidigare. Biblioteket kommer också att vara underbemannat Område fritid Ramen, som är oförändrad, medger inte förutsättningar för nya satsningar, vilket skulle behövas för att kunna utveckla verksamheten inom Område fritid. Antal inskrivna barn/elever, kommunal verksamhet 800 700 Barnomsorg 600 Fritids 500 Försoleklass Grundskola, år 1-6 400 Grundskola, åk 7-9 300 Gymnasiet 200 100 0 HT2013 HT2014 HT2015 HT2016 44 HT2017 Mål Indikator Förskola, antal inskrivna barn/personal Hur stor del av dem som erbjuds plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat datum? Vilka resultat når eleverna i åk 3 i de nationella proven? Vilka resultat når eleverna i åk 6 i de nationella proven? Andel som nått kravnivån i svenska och matematik Andel som nått kravnivån i svenska, matematik och engelska Meritvärde årskurs 9 Varav flickornas genomsnittliga meritvärde Varav pojkarnas genomsnittliga meritvärde Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen Förskoleklass, Elevernas arbetsmiljö Årskurs 4, Psykosomatiska besvär Årskurs 7, särskilda stödinsatser Årskurs 7, skolmaten är bra Årskurs 1 gymnasiet, Elevernas arbetsmiljö delaktighet i skolan koncentrationssvårigheter andel som ej behöver inga svårigheter i skolarbetet Resultat 2012 2013 Resultat Snitt i nätverket/riket Mål 2014 2015 2016 2017 Mål Mål Mål Mål 6,2 5,7 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 65% 66% 100% 87% 100% 100% 100% 100% 79% 77% 70% 70% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 207 210 224 Resultat 2014: 197,8 I nivå med riket I nivå med riket 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 0% 0% 0% 0% 85% 100% 85% 100% 85% 100% 85% 100% 90% 92% 92% 92% 100% Resultat 2014: 76% 83% 95% 93% 193 197 206 227 207 93% 188 187 202 75% 75% 76% 84% 72% 90% 82% 20% 23% 10% 21% 82% 78% 85% 80% 61% 64% 75% 67% 82% 88% 85% 85% 45 Över riket Snitt i riket: 214,8 Flickor: 210,0 Snitt i riket:226,8 Pojkar: 182,7 Snitt i Riket: 203,5 100% Resultat 2014:74,8% Mål Andel som fullföljer gymnasiet inom 4 år Andel med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel som börjar på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utbildning Antal lån från kommunala bibliotek per invånare Antal lån Simkunnighet, årsk 5/årsk 6 Indikator Resultat 2012 2013 Resultat Snitt i nätverket/riket Mål 2014 2015 2016 2017 Mål Mål Mål Mål 82% 82% 77% 78% 100% 100% 100% 100% 88% 83% 87% 86% 87% 90% 95% 95% 44% 40% 38% 40% 10% över riket 6 6,5 7,5 81 110 71 898 81 110 91% 91% 91% Mål där resultat för 2014 inte finns publicerade än, kommer att publicerad i november-december 2014. 46 7,5 10% över riket 10% över riket 10% över riket snitt i riket snitt i riket snitt i riket snitt i riket I nivå med, eller bättre än Sunnes resultat föregående år. 100% I nivå med, eller bättre än Sunnes resultat föregående år. 100% I nivå med, eller bättre än Sunnes resultat föregående år. 100% I nivå med, eller bättre än Sunnes resultat föregående år. 100% SOCIALNÄMNDEN Ordförande: Gunilla Ingemyr Förvaltningschef: Cathrine Larsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2015, 2016-2017 Bokslut 2013 80 190 Prognos 2014 71 056 Budget 2015 73 679 Plan 2016 74 000 Plan 2017 75 400 242 081 250 275 256 890 264 423 269 793 669 1 066 1 087 1 100 1 100 94 485 83 448 85 610 87 900 89 700 Summa kostnader 337 235 334 789 343 594 353 500 360 593 NETTOKOSTNAD 257 045 262 921 269 866 279 423 285 193 Ram enl. KF/budget 256 033 260 261 269 866 279 423 285 193 Avvikelse mot ram/budget -1 012 -2 660 0 0 0 Nettokostnad fördelad per verksamhet Administration 5 422 5 545 5 545 5 723 5 840 169 297 173 173 176 436 181 200 184 978 82 326 84 203 87 885 92 500 94 375 257 045 262 921 269 866 279 423 285 193 Driftredovisning Summa intäkter Personalkostnader Kapitalkostnader Övriga Vård och Omsorg IFO/LSS/Socialpsykiatri NETTOKOSTNAD Investeringsredovisning Bokslut 2013 Prognos 2014 Nettoinvestering Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Stödboende LSS Inventarier mm 1 119 1 600 Stödabsorberande matta Salla 1 500 1 500 1 500 820 Omdisponering lokaler 175 SUMMA 1 119 2 920 1 500 1 500 1 500 Ram enl. Plan 1 500 2 595 1 500 1 500 1 500 381 325 0 0 0 Avvikelse Fördelning av verksamheter budget 2015 3% 0% Äldre 21% Hemsjukvård ADM Rehab Anhörigstöd 9% 56% IFO LSS 2% 2% Socialpsykiatri 2% Ensamkom. Barn o unga 5% Flyktingmottagande 47 Anhörigstöd Anhöriga får ta på sig mer och mer vårdinsatser i hemmet. Även om vi har bra verksamhet för anhörigstöd så behöver vi satsa ytterligare inom området för att förebygga större kommande kostnader. Från 1 juli 2009 övergick anhörigstöd från frivillig insats till lagstadgad rättighet, en ändring i socialtjänstlagen. Administration Ökade krav på dokumentation, riskanalyser, uppföljning, rutiner och riktlinjer finns inom alla verksamheter. Ett kvalitetsledningssystem ska finnas inom socialtjänsten. Nationella riktlinjer med kontrollmoment såsom rapportering ökar ständigt, vilket innebär ökade administrativa uppgifter. Socialförvaltningen genomförde en förändring inom ledningsorganisationen 2013, vilket innebär att förvaltningen delades i två verksamheter med två verksamhetschefer. Organisationen blev tydligare med enklare beslutsvägar. Verksamheten saknar IT-ansvarig samt kvalitetsansvarig inom det sociala området. Diagrammet visar nettokostnader 2013 och budgetramen för 2014-2017 Äldreomsorg Mkr Verksamheter i samverkan med andra kommuner Familjerådgivning, Barnahus, Vårdförbundet med Beroendecentrum och Flöjten. Personligt ombud och FoU Välfärd. Vidare så pågår ”Nya Perspektiv” ett utvecklingsarbete i samarbete mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. Här har man gemensamt antagit 4 utmaningar och gemensamma mål kopplat till dessa utmaningar: Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteenden, Psykisk ohälsa och Äldres hälsa. 175 170 165 160 155 150 145 140 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhet IFO/LSS/Socialpsykiatri Verksamhet Vård och omsorg Inom ansvarsområdet finns IFO (individ- och familjeomsorg), LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), socialpsykiatri, skuldsanering, boende för ensamkommande barn och ungdomar samt flyktingmottagning. Inom ansvarsområdet finns äldreomsorg i ordinärt och särskilt boende (hemtjänst och gruppboende), hemsjukvård, rehabilitering och anhörigstöd. Äldreomsorg Från 2015 ska alla kommuner biståndsbedöma alla som blir beviljade särskilt boende på samma sätt som för hemtjänst med detaljbeslut. Vi behöver bostäder i Sunne centrum med tillgång till hiss för äldre personer. Hemtjänstinsatserna har övergått från servicekaraktär till ren sjuk- och omvårdnadskaraktär, vilket inneburit mer personalkrävande insatser. Under 2011 infördes LOV (lagen om valfrihet) inom hemtjänst. Idag kan kunderna välja bland tre utförare, två privata och kommunen. Individ och familjeomsorg (IFO) Från 2013 kom en komplettering i socialtjänstlagen som innebär ökade krav på kommunerna när det gäller barn som är placerade i familjehem. Familjecentralens verksamhet behöver utvecklas, i samarbete med andra, för att ge möjligheter att möta de nya kraven. Ett tydligare samarbete med bl. a barnpsykiatri, skola och anda aktörer behöver utvecklas och planläggas. Vi kan se nya målgrupper som behöver särskilt krävande omvårdnad eller vård när det gäller missbruk och/eller psykiatri. Där även nätdroger ökar. Behovet av försörjningsstöd ökar. Hemsjukvård I takt med att fler önskar att bli vårdade i hemmet bedrivs en allt mer kvalificerad sjukvård i hemmen. Detta kräver en god samverkan med landstinget och att den vård vi bedriver är av god kvalitet. Stor tid läggs därför att kvalitetssäkra vården t.ex. genom att identifiera risker inom områden som nutrition, munhälsa, trycksår och fallskador. Insatser till personer med funktionsnedsättning (LSS) Personer med funktionshinder ökar, både medfödda skador och nyskador genom sjukdom eller olycka. Alltfler barn får diagnos som innebär rätt till insatser enligt LSS, insatser som ofta blir livslånga. Ansökningar om särskilt boende har inkommit under 2013 och det beräknas komma fler, vilket innebär att ett nytt stödboende behöver tillskapas under 2015. Rehabilitering För att socialnämnden ska klara kommande behov, krävs en utbyggnad av rehabiliteringen för att på så sätt arbeta mera förebyggande. Rehabilitera i hemmet är ett förebyggande arbetssätt som ger goda resultat. Kostnaden för personliga assistenter ökar stadigt p.g.a. att Försäkringskassan numera omprövar sina 48 tidigare beslut mycket striktare och på så sätt överlåter kostnader på kommunen. Verksamhetsidé-/mål Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver enligt gällande lagstiftning. Vi ska kännetecknas av samverkan över alla gränser genom förebyggande och flexibla arbetsmodeller med fokus på individen Verksamheten har tagit över viss verksamhet från kommunstyrelsen när det gäller arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättning. Socialpsykiatri Behovet av boendestöd har ökat mycket de senaste åren, vilket kan ses som förebyggande insats istället för särskilt boende. Nya former och förebyggande arbetssätt behöver utvecklas, bl.a. är vård- och stödsamordning ett nytt arbetssätt i samverkan med landstinget för att bättre möta befintliga och kommande behov. Kommunerna har även ansvar för boende för personer som är dömda till vård. Ensamkommande barn och unga Parkvillan har till uppgift att samordna och genomföra mottagande och boende för ensamkommande barn och unga enligt avtal med Migrationsverket. Under 2014 öppnades ett utslussboende på Kvarngatan, Vindhem. En samverkan med övriga förvaltningar i kommunen är ett krav för att skapa det optimala mottagandet. Vision – Huvudmål - Verksamhetsmål Socialnämndens vision är ” Att bli sedd” som kund och personal. Huvudmålen utgår från kommunstrategin och verksamhetsmålen, som är mätbara, utgår från huvudmålen. Verksamhetskrav Socialnämndens verksamhet är till största delen uppbyggd kring rättighetslagstiftning. Av den totala verksamheten är det en mycket liten del som inte är lagstadgad och det är verksamhet/projekt som pågår i förebyggande syfte för att i framtiden kunna sänka kostnaderna. Lagstiftningen har blivit mera strikt. Dessutom kommer ständigt nya styrda riktlinjer som verksamheten har att uppfylla, vilket innebär att tiden till kund minskar inom alla områden. Flyktingmottagande Verksamheten har samordningsansvar för kommunens flyktingmottagande. Sedan migrationsverket öppnat ett flyktingboende i Rottneros har ett flertal valt att bosätta sig i Sunne, p.g.a det positiva mottagandet från kommunens innevånare. Krav på fria arbetskläder har funnits i många år, nämnden anser att detta ska prioriteras 2015. Med detta som bakgrund prioriterar socialnämnden under budgetperioden: Det som måste utföras enligt lag. Stödboende inom LSS Fria arbetskläder Förebyggande verksamhet. Hitta flera samverkansområden med andra. Fortsätta arbetet med ständiga förbättringar. Diagrammen visar nettokostnader 2013 och budgetramen för 2014-2017 LSS Mkr Verksamhetsförändringar Socialnämnden är tilldelad 269 866 tkr för 2015. Budgeten är mycket osäker. Den ekonomiska situationen i landet, ändrade regler för insatser till den enskilde från försäkringskassa och arbetsförmedling och den högre arbetslösheten ökar nämndens kostnader. 58 56 54 52 50 48 46 2013 2014 2015 2016 Granskningar av socialnämndens verksamheter och jämförelser som genomförts visar att kvaliteten är mycket god och att nästan alla verksamheter ligger under genomsnitt i kostnader. 2017 IFO Mkr Budgeten medger att vi kan bygga ett stödboende inom LSS och ökade kostnader för fria arbetskläder, för övrigt finns inget utrymme för ökade behov. Beslut i Kf i okt 2014 fick socialnämnden en utökning av budgeten med 500 tusenkronor för få möjligheter att utveckla matdistributionen. 20 15 10 5 0 2013 2014 2015 2016 Socialnämndens beslut om åtgärder för att nå budgetram är: I budget ligger medel för en löneökning på högst 2% på helår, vilket innebär att högre löneutveckling inte finns i det planerade utrymmet. Ökade behov ska inrymmas i befintlig budgetram. 2017 49 Höjning av avgifter och hyror Priset för matportion höjs med 3% Avgiftshöjning med 2 %. Hyreshöjning med 2 % (undantag för lägenheter där hyran fastställs i förhandling med Hyresgästföreningen). Konsekvensbeskrivning av ramar 2016-2017 Verksamheterna under socialnämnden ser inte ut att minska i volym i framtiden. Däremot behövs en utökning inom flera verksamheter. I det läget ser det mycket svårt ut att sänka kostnaderna. Om de planerade åtgärderna inte går att genomföras kommer kommunen att få betala straffavgifter för ej verkställda beslut. Det behövs en långsiktig planering för att arbeta mer förebyggande, samt en genomlysning av hur omvärldens beslut påverkar socialnämndens verksamhet. Konsekvenser i framtiden blir att den verksamhet som inte är lagstiftad måste tas bort, t.ex. ett flertal projekt som bedrivs i förebyggande syfte samt att verksamheterna inte kan uppfylla kommande lagkrav, t.ex. bemanning inom äldreomsorgen. Investeringar under perioden Socialnämnden behöver investera i nya inventarier inom flera enheter. För år 2015 behövs medel för byggnation av LSSboende. Det finns stort behov av trygghetsboende för äldre i centrala Sunne, under perioden behöver kommunen planera för detta. 50 Gemensamma verksamhetsmål Indikator Sunnes resultat 2012 2013 Skala 1-10 8,5 8,7 9 Procent 52 49 100 Procent 95 91 98 Hur stor andel som känner delaktighet i verksamhetens utveckling? Procent 82 83 90 MÅL - Äldreomsorg Indikator Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Antal dagar Hur många olika medarbetare besöker en hemtjänsttagare i snitt i 14 dagar? Antal Minska fallolyckor Procent Hur nöjda är kunderna med sitt särskilda boende? NKI nöjdkundindex NKI nöjdkundindex Hur nöjd är du som kund? Hur stor andel avsätter 1,5 % av arbetstiden till kompetensutveckling? Andel som trivs på jobbet (Arbetstillfredsställelse) Hur nöjda är kunderna med sin hemtjänst? MÅL – Individ och familjeomsorg Indikator Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd – Från första kontakt till beslut Dagar Andel personer som är fria från missbruk avslutad behandling Procent - efter 6 mån efter12 månader efter18 månader Mål 2015 Sunnes resultat 2012 2013 16 18 Mål 2015 30 13 12 12 86 87 85 95 94 90 Sunnes resultat 2012 2013 Mål 2015 7 12 8 91 64 55 45 70 60 50 33 0 0 Andel av placerade ungdomar 1 år efter avslutad insats Andel omplacerade i procent MÅL – Omsorg funktionsnedsättning Indikator Utredningstid, genomsnitt antal dagar mellan ansökan till beslut om insats, alla insatser (median) Dagar Sunnes resultat 2012 2013 85 32 Dagar Dagar 95 180 - 70 70 Procent 10 20 10 Verkställighetstid, genomsnittligt antal dagar från beslut till påbörjad insats avseende Kontaktperson Boende Andel platser i LSS-boende där alla (som kan och vill) får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd från boendet efter kl. 21.00 51 Mål 2015 40 Nyckeltal (tusentalskronor) 2013 Individ och familjeomsorg Nettokostnad per invånare, kr Därav försörjningsstöd Gruppboende, Äldreomsorg Antal i gruppboende Nettokostnad per plats, tkr Hagengruppboende+korttidsvård Antal platser Nettokostnad per plats, tkr Hemtjänst Antal kunder Nettokostnad per kund, tkr Omsorgen, LSS Antal boende Nettokostnad per boende, tkr Deltagare i daglig verksamhet Nettokostnad per deltagare, tkr Antal elevhemsplatser Nettokostnader/bo i elevhem, tkr 2014 2015 2016 2017 1358 549 1388 561 1422 575 1475 596 1505 608 135 463 135 473 135 481 135 498 135 509 61/47 588 snitt 47 600 47 609 47 631 47 644 425 141 425 144 425 146 425 151 425 154 36 579 82 112 5 538 36 592 82 114 5 550 42 603 82 116 5 561 42 42 82 120 5 582 82 122 5 594 52 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Arne Olsson Förvaltningschef: Anders Olsson Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2015, 2016-2017 Bokslut 2013 2 952 Prognos 2014 2 895 Budget 2015 2 920 Plan 2016 2 920 Plan 2017 2 920 5 283 5 679 6 212 6 335 6 462 0 0 0 0 0 2 167 2 758 2 361 2 601 2 566 Summa kostnader 7 450 8 437 8 573 8 936 9 028 NETTOKOSTNAD 4 498 5 542 5 653 6 016 6 108 Ram enl. KF/budget 5 344 5 542 5 653 5 766 5 858 Avvikelse mot ram/budget 846 0 0 -250 -250 Nettokostnad fördelad per verksamhet 100 Nämnd 259 362 362 362 362 215 Fysisk teknisk planering 1 965 2 826 2 881 3 193 3 243 -971 -896 -882 -882 -882 Driftredovisning Summa intäkter • Personalkostnader • Kapitalkostnader • Övriga 260 Miljöskydd 265 Hälsoskydd -330 -310 -375 -375 -375 269 Adm miljö/hälsoskydd 3 574 3 560 3 667 3 718 3 760 NETTOKOSTNAD 4 498 5 542 5 653 6 016 6 108 Fördelning av nämndens verksamhet , budget 2015 Verksamhet Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom områdena miljö- och hälsoskydd samt plan- och bygg. I ansvaret ingår att bedriva tillsyn och kontroll, handlägga och besluta i ärenden inom ansvarsområdet, bedriva fysisk planering samt lämna råd och upplysningar. Nämnden ska även bevaka utvecklingen inom sitt ansvarsområde och ta de initiativ som krävs för att uppnå en god och säker miljö. Politisk vht 6% Plan o bygg 51% Miljöenheten Miljö 43% Tkr 2600 2400 2200 2000 1800 2013 2014 Plan- och bygglovenheten 53 2015 2016 2017 • • Tkr 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 • • • 2013 2014 2015 2016 2017 • • Verksamhetsidé-/mål Verksamheten är reglerad i ett antal lagar. Den styrs också av ett antal dokument, såsom reglementet, kommunstrategin, miljökvalitetsmålen, planarbetsprogrammet och tillsynsplanen. • • • • Löpande livsmedelskontroll Registrering och i vissa fall godkännande av livsmedelsanläggningar Löpande tillsyn av miljöfarliga B, C och Uverksamheter Löpande tillsyn av hälsoskyddsverksamheter, t.ex förskolor och hygieniska verksamheter Tillsyn av kemiska produkter, avfall och förorenade områden Granska miljö- och årsrapporter Tillstånd/anmälan/dispens avseende miljöfarliga- och hälsoskyddsverksamheter, enskilda avlopp, värmepumpar, gödselspridning mm Miljöövervakning, tex mätning av luftkvalitet Medverka i den fysiska planeringen Handlägga interna och externa remisser Handlägga klagomålsärenden Plan- och bygglovenheten: Plan- och bygglovenheten fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsområdet. Verksamheten regleras i ett antal olika lagar. Mest omfattande är plan- och bygglagen (PBL) med tillhörande förordning. Vision – Huvudmål - Verksamhetsmål Miljö- och byggnadsnämndens vision är • Sunne är en långsiktigt hållbar kommun • Kommunen är den mest attraktiva bostadsorten i Värmland • Hälsan ska inte påverkas av miljöfaktorer eller livsmedel Inom enheten arbetar vi med: • Kommunens översikts- och detaljplanering, • Ansökningar om bygg-, rivnings-, marklov, förhandsbesked och strandskyddsdispenser, • Tillståndsansökningar avseende hantering av brandfarliga eller explosiva varor, • Godkänna kontrollansvariga, sakkunniga och funktionskontrollanter, • Register, dels för bevakning av att funktionskontroll av ventilationssystem genomförs, dels över befintliga skyddsrum, hissar och dessas underhåll, • Tillsyn över att energideklarationer utförs enligt bestämmelserna i lagen om energideklaration för byggnader • Arkiv avseende bygglov- och planhandlingar, • Hantering, uppbyggnad och ajourhållning av kommunens gemensamma kartmaterial (primärkartor, nybyggnadskartor, adresskartor mm), • Rådgivning, service- och informationsverksamhet till kommuninnevånare, myndigheter med flera, • Hantering, uppbyggnad och ájourhållning av kommunens byggnader, adresser och lägenheter i ett särskilt register (LINA) enligt avtal med lantmäteriet. Huvudmålen utgår från visionen medan verksamhetsmålen, som är mätbara, utgår från huvudmålen. Verksamhetsmålen för 2015: • Gällande handläggningsrutiner ska följas • Minst 3 dagar ska avsättas till kvalitetsutvecklingsarbete • Samtliga medarbetare ska ha kompetensutvecklingsplaner som utvärderas årligen • Tillsynsplanen ska i allt väsentligt uppfyllas • Planarbetsprogrammet ska i allt väsentligt uppfyllas • Nöjd Kund Index (NKI) ska uppgå till minst 78 inom miljö- och hälsoskyddsområdet • Nöjd Kund Index (NKI) ska uppgå till minst 82 inom bygglovområdet Verksamhetskrav Miljöenheten: Nämnden har via miljöenheten att utöva tillsyn och kontroll enligt i huvudsak miljöbalken och livsmedelslagen. En grundläggande uppgift är att genom inspektionsverksamhet, information och rådgivning m.m sprida kunskaper om miljö- och hälsoskyddsfrågor och att därigenom förebygga negativa effekter på miljö, människor och djur. Verksamhetsförändringar • Översiktsplanen behöver revideras, bl.a ska behovet av nya LIS-områden utredas. Budgeten bedöms inte rymma detta. Som ett resultat av den nya organisationen skulle dock vissa medel kunna omfördelas från den politiska verksamheten till översiktsplanering. Det eftersom den nya miljö- och bygglovsnämnden får färre ledamöter och ett snävare Andra viktiga delar i tillsyns- och kontrollverksamheten är prövning och granskning av ärenden, kontroll av regelefterlevnad, åstadkomma rättelser, kartläggningar och analyser samt att identifiera problem inom vårt ansvarsområde. Mer konkret kan enhetens arbetsuppgifter sammanfattas i: 54 • • • • • • • • • • ansvar, jämfört med dagens nämnd. Beslut om detta bör i så fall tas senare, när den nya nämndens budgetbehov har klarlagts. Den vakanta stadsarkitekttjänsten återbesätts fr.o.m hösten 2014 med inriktning planarkitekt. Åtgärden är nödvändig för att kunna handlägga aktuella planuppdrag. Utrymmet för externa konsultinsatser/expertutredningar i planärenden är jämförbart med 2014, ca 700 tkr. Även det bedöms nödvändigt för att kunna hantera aktuella planuppdrag. Utrymmet för hantering av kartor/GIS är jämförbart med 2014, ca 200 tkr. Det finns utrymme att återställa sekreterartjänsten från 50% till 75%. Syftet är att utveckla kommunikationen (hemsida, intranät, facebook etc).Beslut om detta bör tas när den nya förvaltningsorganisationen är klar. Resurser för myndighetsutövningen inom planoch byggområdet är jämförbara med 2014, vilket för närvarande bedöms vara en rimlig nivå. Livsmedelstaxan planeras höjas från 760 kr/tim till ca 885 kr/tim då livsmedelskontrollen behöver avgiftsfinansieras i högre grad än tidigare. 118 tkr avsätts till kalkningsverksamheten, vilket motsvarar behovet. 95 tkr avsätts för mätning av luftföroreningar i Sunne tätort. Resurser för myndighetsutövningen inom miljöenhetens område är i övrigt jämförbara med 2014, vilket för närvarande bedöms vara en rimlig nivå. Budgetförslaget förutsätter ett intäktsutfall i samma nivå som 2014 Om medel kan frigöras kan revideringen av översiktsplanen påbörjas 2015. Arbetet kommer då att pågå även 2016. Detta arbete bedöms kräva en utökning av ramen med 250 tkr. Arbetet kan komma att pågå även 2017, vilket även då bedöms kräva en ramökning. I planen för 2016-2017 har vi förutsatt oförändrade intäkter. Om intäkterna skulle komma att öka förbättras möjligheten att finansiera exempelvis översiktsplanearbetet inom ram. Det motsatta gäller om intäkterna skulle komma att minska, och då kan även övrig verksamhet påverkas. Våra intäkter påverkas i hög grad av hur många ärenden som inkommer vilket är svårt att bedöma långt i förväg. För närvarande bedöms därför att det är mest realistiskt att utgå från oförändrade intäkter. Konsekvensbeskrivning av ramar 2016-2017 De ekonomiska ramarna för 2016-2017 medger en verksamhet med i princip samma omfattning och inriktning som under år 2015. Nyckeltal (kronor) Nettokostnad per invånare (kr) Relaterat till bokslut 2013, prognos 2014 samt budget 2015-2017. Uppgifter om befolkningsutveckling har hämtats från kommunens budgetförutsättningar. 2013 Politisk verksamhet Plan- och bygglovenheten Miljöenheten Totalt 2014 20 150 173 342 2015 28 217 181 425 55 2016 28 223 186 437 2017 28 249 192 469 28 255 197 480 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ordförande: Bengt Gullström Förvaltningschef: Olle Edgren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr VERKSAMHETSPLAN 2015, 2016-2017 441 Prognos 2014 515 Budget 2015 500 500 500 1 548 1 958 2 023 2 055 2 080 0 0 0 0 0 39 99 50 50 50 Summa kostnader 1 587 2 057 2 073 2 105 2 130 NETTOKOSTNAD 1 146 1 542 1 573 1 605 1 630 Ram enl. KF/budget Driftredovisning Bokslut 2013 Summa intäkter • Personalkostnader • Kapitalkostnader • Övriga Plan 2016 Plan 2017 1 318 1 542 1 573 1 605 1 630 Avvikelse mot ram/budget 172 0 0 0 0 Nettokostnad fördelad per verksamhet Överförmyndare 1 146 1 542 1 573 1 605 1 630 NETTOKOSTNAD 1 146 1 542 1 573 1 605 1 630 Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2015 Ärenden avseende för ensamkommande barn är 11 och resterande ärenden avser förmynderskap. Sunne kommun arvoderar ca 50 % av godmanskapen medan de övriga arvoderas av huvudmännen. Verksamhetsidé-/mål Överförmyndaren är en lagstadgad myndighet som skall finnas i varje kommun, endera som ensam överförmyndare eller som överförmyndarnämnd. Överförmyndaren skall pröva ärenden som kommer in och handlägga ärendet genom att ta uppgifter i ärendet och kontakta närstående. Föreslagna gode mäns lämplighet skall alltid prövas noggrant genom kontroll hos kronofogdemyndigheten, socialtjänsten, Credit Safe och Rikspolisstyrelsens belastningsregister. Även en allmän lämplighetsprövning skall göras och härvid försöka att få gode män som passar huvudmännen. Även referenser bör inhämtas. Överförmyndaren skall besluta samt vara ett stöd i de handlingar som en god man/förvaltare/förmyndare företar sig, inom de kriterier som tingsrätten beslutat om. Det viktigaste målet för verksamheten är att huvudmännen får rätt person som kan stödja respektive huvudman och dennes olika behov. Administrativt finns ett mål om att alla årsräkningar skall vara granskade senast den 30 juni avseende Adm 39% Arvoden 61% Verksamhet I överförmyndarnämndens verksamhet finns för närvarande ca 200 huvudmän varav ca 140 utgörs av godmanskap enligt 11 kap. 4 § Föräldrabalken (FB) och 7 förvaltarskap enligt 7 §. 56 förvaltning från föregående år och är en punkt i internkontrollplanen. granskning av överförmyndarens verksamhet och i sin rapport meddelat att överförmyndarens verksamhet sköts bra men att det finns en viss resursbrist i förhållande till ambitionsnivån. En utökning av personal med 0,25 tjänst är motiverad. En fråga om samverkan med överförmyndarverksamheten i Forshaga har varit aktuell inför 2015 men efter övervägande har inget beslut om ändring meddelats. Verksamhetskrav Arvode och ersättning och ersättning för utgifter betalas av huvudmannen om dennes inkomst överstiger 2,65 prisbasbelopp och/eller har tillgångar som överstiger 2 gånger basbeloppet. Övriga godman- och förvaltarskap betalas helt eller delvis av kommunen. Gode män/förvaltare har rätt till skälig ersättning och skäligt arvode för uppdragets fullgörande. Ett schablonbelopp utgår med 2 % av prisbasbeloppet per år utan krav på specifikation av olika kostnader. Bilersättning prövas utifrån redovisad körjournal. Sveriges kommuner och landsting har utfärdat vissa riktlinjer och rekommendationer om lämpliga ersättningsnivåer. Gode män/förvaltare och förtroendevalda behöver kontinuerlig fortbildning inte minst för att klara de ökade krav som tillsynsmyndigheten deklarerar. Likaså behöver handläggarna aktuell utbildning. Konsekvensbeskrivningar av ramar 2016-2017 Behovet av god man är rätt konstant men det sker en förskjutning från enklare ärenden med enbart ekonomisk förvaltning för äldre, till mer komplicerade ärenden av mer social och personlig karaktär. Samhällets förändringar inte minst inom socialförsäkringssystemet medför större påfrestningar för resurssvaga grupper och minskar möjligheterna att svara för arvode och ersättningar till gode mannen. Överförmyndarverksamheten har i medierna kommit i fokus genom olika ekonomiska olagligheter som drabbat huvudmännen. Tillsynsmyndigheten ställer följaktligen större krav på dokumentation för att kunna följa skeendet i varje enskilt ärende. Även rättssäkerhetsmässiga aspekter måste prioriteras genom ökad kommunikation. Det tenderar att bli alltfler tunga ärenden som kräver mer kompetens. Det är svårt att överskåda allt som kommer att krävas av överförmyndarverksamheten under kommande år. Uppdraget som god man har av tradition en hög grad av idealitet och förhoppningen är att det så förblir. Lagstiftningen i föräldrabalken för gode män har i stort sett varit oförändrad sedan snart 100 år tillbaka. Det är därför sannolikt att någon förändring kommer och att arvodesnivåerna för gode män måste justeras uppåt. Behovet av god man måste framledes prövas mer restriktivt utifrån lagens kriterier. Avsteg från reglerna för arvode som skall debiteras huvudmannen skall minimeras. Verksamförändringar Kraven på gode män/förvaltare har ökat bland annat genom att fler med psykosociala funktionshinder behöver stöd i form av godmanskap. Arbetet med godmanskap för ensamkommande barn ökar och kräver mer resurser och specifika kunskaper. Det har hittills kommit tre barn utanför kommunens avtal. I ärenden gällande god man- och förvaltarskap har den ekonomiska förvaltningen av tradition prioriterats och är en uppgift som alltid måste kontrolleras noga. Ett sätt för att minska risken för oegentligheter mot huvudmannens ekonomi är att utöka antalet totalgranskningar. En totalgranskning innebär att gode mannen/förvaltaren får redovisa alla ekonomiska transaktioner under året genom verifikationer för samtliga inkomster och utgifter. En sådan granskning är tidskrävande. Det finns dock skäl för att skapa resurser för ökad totalgranskning. Länsstyrelsen i Dalarna har gjort sin första 57 VALNÄMNDEN Ordförande: Morgan Setherberg Förvaltningschef: Olle Edgren Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr Driftredovisning VERKSAMHETSPLAN 2015, 2016-2017 Bokslut 2013 Summa intäkter 0 Prognos 2014 470 12 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 0 0 0 700 10 10 10 • Personalkostnader • Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 • Övriga 4 270 0 0 0 Summa kostnader 16 970 10 10 10 NETTOKOSTNAD 16 500 10 10 10 5 500 10 10 10 Avvikelse mot ram/budget 11 0 0 0 0 Nettokostnad fördelad per verksamhet Valnämnden 16 500 10 10 10 NETTOKOSTNAD 16 500 10 10 10 Ram enl. KF/budget Verksamhet Valnämnden fullgör de uppgifter som enligt vallagen och övriga valförfattningar ankommer på valnämnden. Nämnden har inom kommunen ansvaret för genomförande av allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Nämnden ansvarar även för genomförande av val till europaparlamentet samt folkomröstningar. Verksamhetsidé-/mål Valnämnden skall se till att samtliga röstberättigade i kommunen har bra möjligheter att rösta på valdagen. Mått Hur många av kommunens röst-berättiga röstade i senaste kommunvalet? (%) 2014 genomförs Allmänna val och val till Europaparlamentet. Enligt den nya vallagen SFS 2005:837 vilar ansvaret för förtidsröstningen inkl institutionsröstningen fr o m valet 2006 på kommunerna. Detta innebär ökad administration i kommunen. 2010 Mål Riksgenomsnitt 81,4 82,0 81,6 Verksamhetskrav Valnämndens arbete skall utföras i enlighet med Vallagen. Lantbrevbärare skall vara bud och lämna sina röster på kommunal röstningslokal. Verksamhetsförändringar För närvarande finns 11 valdistrikt i Sunne kommun. På länsstyrelsens anmodan pågår en översyn av valdistriktsindelningen i kommunen. 58 KOMMUNREVISIONEN Ordförande: Anders Ramström Ekonomiskt sammandrag Belopp i tkr Driftredovisning VERKSAMHETSPLAN 2015, 2016-2017 Bokslut 2013 Summa intäkter Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 0 0 0 0 0 97 166 170 181 181 0 0 0 0 0 346 402 410 410 420 Summa kostnader 443 568 580 591 601 NETTOKOSTNAD 443 568 580 591 601 Ram enl. KF/budget 556 568 580 591 601 Avvikelse mot ram/budget 113 0 0 0 0 Nettokostnad fördelad per verksamhet Revision 443 568 580 591 601 NETTOKOSTNAD 443 568 580 591 601 • Personalkostnader • Kapitalkostnader • Övriga Fördelning av nämndens verksamhet, budget 2015 bedrivs inom nämndernas och styrelsens verksamhetsområden. Revisorerna prövar om: • verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredställande sätt • räkenskaperna är rättvisande • den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig Även kommunens samlade verksamhet i förvaltning och företag granskas, ur ett övergripande ägar/styrningsperspektiv. Det samlade resultatet redovisas i revisionsberättelsen. Personalkostnader 29% Konsulttjänster 71% Verksamhetsidé-/mål Kommunrevisionens uppdrag är reglerat i kommunallagen, aktiebolagslagen, revisionsreglementet och andra föreskrifter som utfärdats av fullmäktige. Verksamhet De förtroendevalda revisorerna väljs av och arbetar på direkt uppdrag av kommunfullmäktige. Sunne har fem förtroendevalda revisorer för granskning av hela kommunen exklusive fullmäktige. Kommunens bolag och stiftelser granskas av lekmannarevisorer. I Sunne har fullmäktige utsett lekmannarevisorer ur gruppen av de förtroendevalda revisorerna. Enligt lagen ska revisorerna ha sakkunnigt biträde. I Sunne kommun biträds revisorerna av KPMG. Följande ska känneteckna revisorernas arbetssätt: • Revisionen ska genomföras med oberoende, saklighet, hög kompetens och integritet. • Revisionen ska vara främjande, stödjande och framåtriktad. • Revisionen ska utgå från ett helhetsperspektiv och en koncernsyn. • Revisorerna ska ha god kontakt med kommunfullmäktige – särskilt fullmäktiges presidium. • Revisionen ska ha en aktiv dialog med nämnder och styrelser utifrån genomförda granskningar. Revisionen syftar ytterst till att ge kommunfullmäktige underlag till ansvarsprövningen av nämnder, styrelser, beredningar och enskilda politiker. Därför granskas årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som 59 • Konsekvensbeskrivning av ramar 2016-2017 Vi bedömer att vi utifrån kommunfullmäktiges ram ej kommer att kunna genomföra vår revision enligt kommunallagen och god revisionssed. Ett budgetunderlag för revisionen nästkommande mandatperiod har lämnats till vår uppdragsgivare kommunfullmäktiges presidium. Revisionen ska vara synliga och aktivt verka för att tydliggöra revisionens uppdrag och resultat. Verksamhetskrav Granskningsinsatserna skall prövas utifrån en riskbedömning som utförs enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. 60
© Copyright 2024