Hämta - Kungsbacka kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-08-19 Nämnden för Förskola & Grundskola Sammanträde 2015-08-27 klockan 17:00 Kungsbackarummet Ärende 1. Beteckning Förslag Samhällsbyggnad och fysisk planering i Kungsbacka. Utbildning. Kl. 17.00-17.45 Hasse Andersson, strateg fysik planering Kommunstyrelsens förvaltning. Paus 2. Val av justerare och tid för justering Digital justering, Joakim Johansson (S), torsdag den 2015-09-03 3. Invånardialog med nyanlända. Information Informationen noteras till protokollet. Kl. 18.00-18.30 Camilla Lindberg, samordnare nyanlända Virpi Pikkarainen, enhetschef modersmål Christina Olsson, enhetschef modelsmål Hanna Leissner Förskola & Grundskola Direkt:0300-834214 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) 4. Ärende Beteckning Förslag Svar till Arbetsmiljöverket angående krav efter inspektion 2015/008762 FG/2015:31 Arbetsutskottet 2015-08-19 - Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner förvaltningens svar på åtgärder utifrån Arbetsmiljöverkets krav efter inspektion. Kl. 18.30-18.50 Mia Granath, personalchef 5. Projekt Användbar. Information Informationen noteras till protokollet. Kl. 18.50-19.05 Martina Lundqvist, projektledare 6. Statsbudgetens påverkan på nämndbudget 2015 och 2016. Information Informationen noteras till protokollet. Kl. 19.05-19.15 Gerd Johansson, ekonomichef 7. Konsekvensanalys av budgeten. Arbetsordning. Information FG/2015:76 Informationen noteras till protokollet. Kl 19.15-19.25 8. Information om kompletterande FG/2014:398 svar till Skolinspektionen med FG/2015:215 anledning av regelbunden tillsyn 2014. Kl. 19.25-19.35 Magnus Fogelblad, verksamhetscontroller uppföljning och styrning Informationen noteras till protokollet. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) 9. Ärende Beteckning Förslag Vitesföreläggande för Nova Montessoriskola. FG/2015:51 Arbetsutskottet 2015-08-19 Nämnden för Förskola & Grundskola bedömer att Nova Montessori förskola har vidtagit sådana åtgärder avseende öppenhetskraven i skollagen, 8 kap. 5 och 8§, att de påtalade bristerna avhjälpts. Nova Montessori förskola erbjuder nu plats till barn from 1 års ålder. Tillsynen avslutas därmed. Kl. 19.40-19.45 Annika Loven Samuelsson, verksamhetscontroller uppföljning och styrning 10. Plan för uppföljning av ny organisation. Information Arbetsutskottet 2015-08-19 Nämnden för Förskola & Grundskola ger förvaltningschefen i uppdrag att redovisa uppföljning av ny organisation i maj 2016 Kl. 19.45-19.50 11. Gallring av terminsbetyg 12. Anmälan av delegeringsbeslut 13. Förvaltningschefen informerar FG/2015:221 Nämnden för Förskola & Grundskola beslutar att terminsbetyg kan gallras vid inaktualitet. Redovisning av beslut som fattats på nämnden för Förskola & Grundskolas vägnar, enligt bilaga till detta protokoll, noteras till protokollet. Anders Ekström (M) Hanna Leissner Ordförande Sekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-11 Diarienummer FG/2015:61 Svar till Arbetsmiljöverket angående krav efter inspektion 2015/008762 1 (6) Datum Förslag till beslut 2015-08-11 Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner förvaltningens svar på åtgärder utifrån Arbetsmiljöverkets krav efter inspektion. Sammanfattning Arbetsmiljöverket genomför en nationell tillsyn av skolan i Sveriges alla kommuner under åren 2013-2016. Kungsbacka kommun är en av de kommuner som ingår i arbetet 2015 och inspektionen har genomförts under våren. Inspektionen görs både på övergripande skolhuvudmannanivån och ute på ett urval enheter. Inspektionen genomfördes den 24 mars. Efter inspektionen har Arbetsmiljöverket gjort en muntlig återkoppling och den 27 april kom deras skriftliga inspektionsmeddelande. Huvudmannen för Förskola & Grundskola ska före den 1 september 2015 informera Arbetsmiljöverket vad Förskola & Grundskola har gjort med anledning av de brister och krav Arbetsmiljöverket redovisar. Bristerna omfattar följande tre områden: Undersökningar och riskbedömningar vid förändringar Olycksfall och tillbud, gäller rutiner rapporteringen Arbetsbelastning - åtgärder, gäller rektors arbetsmiljö Huvudmannen ska kunna informera arbetsmiljöverket hur Förskola & Grundskola fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare hur Förskola & Grundskola har uppfyllt kraven hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna KUB2000, v2.0, 2012-05-23 Under rubriken beskrivning av ärendet redogörs för förvaltningens åtgärder med anledning av dessa åtgärder. Förskola & Grundskola Mia Granath Direkt 0300-83 44 19 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-08-11 Arbetsutskottet, 2015-06-03 § 59 Arbetsutskottet 2015-03-26 § 24 Beslut, Arbetsmiljöverket resultat av inspektionen 2015-03-24 Bilagor Bilaga 1: Riskbedömning och handlingsplan - omorganisation 2014 Bilaga 2: Rutin för rapportering av olycksfall, ohälsa och tillbud för barn och elever Bilaga 2A: Mall för rapportering av tillbud Bilaga 2B: Mall för utredning av olycksfall ohälsa och tillbud Bilaga 3: Presentationsmaterial – ny rutin för rapportering av tillbud olycksfall och ohälsa Bilaga 4: Åtgärdsplan för skolledares arbetsbelastning Bilaga 5: Skolledares arbetsmiljö genomgång 150522 Bilaga 6: Handout till deltagarna rektorsseminarium Bilaga 7: Upplägg PDG 804 Kungsbacka Beslutet skickas till Arbetsmiljöverket, Personalchef Mia Granath KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Beskrivning av ärendet Genomförande Innehållet i inspektionsmeddelandet har inledningsvis kommunicerats till medarbetare, chefer, fackliga företrädare och politiker i flera steg genom såväl information på intranätet och hemsidan som muntliga presentationer. Delaktigheten har därefter varit hög genom hela processen. Såväl nämndens arbetsutskott som de fackliga företrädarna i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) har löpande informerats om arbetet. De olika delarna inom respektive bristområde har samverkats på FSG (bristområde 2 och 3). Innehållet i bristområde 1 har tagits fram tillsammans med fackliga företrädare och skyddsombud. Bristområde 1: Undersökningar och riskbedömningar vid förändringar Krav ”Ni ska undersöka och riskbedöma de hälsomässiga effekterna av omorganisationen samt bedöma vilka eventuella risker för ohälsa och olycksfall som er stora omorganisation inom förvaltningen kan ha medfört för en eller flera av arbetstagarna eller eleverna. Bedömningen ska dokumenteras skriftligen. Av riskbedömningen ska framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. Om ni konstaterar risker ska ni i en handlingsplan ange de åtgärder som ni anser behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Handlingsplanen ska dokumenteras skriftligen. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Genomförda åtgärder ska kontrolleras.” Åtgärder Förvaltningen har tillsammans med skyddsombud och fackliga företrädare inventerat och bedömt hälsomässiga risker och effekter kopplade till omorganisationen i maj 2014 då antalet geografiska verksamhetsområden och därmed också verksamhetschefer minskades. Omorganisationen innebar också en fortsatt anpassning till Skollagens definition av rektors ansvarsområde. I samband med detta förändrades även elevhälsoorganisationen. Parterna är överens om vilka prioriteringar som bör göras och en handlingsplan har upprättats utifrån dessa. Bilaga 1: Riskbedömning och handlingsplan - omorganisation 2014. Utöver ovan har förvaltningen i samband med nämndens uppföljning av ny organisation ett år efter införandet, genomfört en utredning kring omorganisationens effekter i nuläget. I denna har ett stort antal intervjuer genomförts med förvaltningens ledningsorganisation, alla nivåer. Ledningsorganisationen kommer att arbeta vidare med de förbättringsområdens som utredningen visar på under kommande tvåårsperiod. Bristområde 2: Olycksfall och tillbud Krav ”Ni ska förtydliga era rutiner för arbetstagarnas rapportering av inträffade olyckor och tillbud inom er verksamhet. Det ska tydliggöras var gränsen går för att KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) tillbud/olyckor ska rapporteras. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna, av inträffade olyckor och tillbud återkopplas till berörda. Ni ska ha säkerställt att alla arbetstagare känner till: a) Att de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. b) Vad de ska rapportera som tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. c) Hur de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. När tillbud/olycksfall inträffar i arbetet ska ni se till att: d) Undersöka de bakomliggande orsakerna. e) Bedöma om det behövs åtgärder för att förhindra liknande händelser och situationer. f) Informera arbetstagarna om det som inträffat och aktuella åtgärder.” Åtgärder Förvaltningen har tillsamman med HR-avdelningen tagit fram en ny rutin för rapportering av tillbud/olycksfall. Rutinen har samverkats i FSG. Bilaga 2: Rutin för rapportering av olycksfall, ohälsa och tillbud för barn och elever Ett presentationsmaterial har tagits fram för att informera samtliga medarbetare om den nya förtydligade rutinen. Presentationsmaterialet kommer att användas på samtliga arbetsplatsträffar inom förvaltningen under augusti och september. Det finns även information om den förtydligade rutinen på kommunens intranät. Bilaga 3: Presentationsmaterial – ny rutin för rapportering av tillbud/olycksfall Bristområde 3: Arbetsbelastning - åtgärder Krav ”Ni ska vidta åtgärder så att arbetets krav balanseras mot de resurser som står till rektorernas förfogande för att komma tillrätta med deras höga arbetsbelastning. Åtgärderna ska minst innebära: - att arbetsuppdraget är tydligt för skolledarna - att arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Ni ska klargöra i vilken ordning rektorerna ska prioritera sina arbetsuppgifter och vilka arbetsuppgifter som ska väljas bort, när den tillgängliga tiden inte räcker till för alla uppgifter.” Åtgärder Förvaltningen har inom detta område vidtagit en rad förändringar. Förvaltningen har valt att även inkludera förskolechefer trots att inspektionskraven endast gällde rektorer, då även denna grupp omfattas av flera av de delar som inspektionen pekar på. Bilaga 4: Åtgärdsplan för skolledares arbetsbelastning Efter analys av beslutet från Arbetsmiljöverket (AMV) och tillsammans med tidigare kunskap (enl. nedan) har verksamhetscheferna föreslagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med skolledares arbetsbelastning. Tidigare kunskap är: - Medarbetarenkäter. KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) - Uppföljningssamtal, lönesamtal och alla andra samtal som sker med er skolledare i vardagen. - Teammöten, ledningsgrupper, verksamhetsbesök. - Skolledarförbundets enkät fr nov 2014. (29 av 32 svarande). - Samtal, överläggningar med Skolledarförbundet under hösten 2014. - AMV muntliga återkoppling och beslutsrapport. - Rapport uppföljning ny organisation, inklusive återföringsseminarium berörda respondenter, inklusive verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna. Utifrån det breda underlag som finns har verksamhetscheferna ställt ett antal hypoteser och föreslagit ett antal åtgärder som ska underlätta skolledarens arbetsmiljö. Detta material presenterades vid APT med alla skolledare (rektorer, förskolechefer och enhetschefer) den 22 maj med möjlighet till ett extra tillfälle den 5 juni för de som inte kunde delta vid det första tillfället. Den 22 juni genomfördes ett återföringsseminarium där en sammanställning av grupparbetet redovisades. Bilaga 5: Skolledares arbetsmiljö genomgång 150522 Delaktigheten har varit hög (61 av 81 skolledare har deltagit) och skolledarnas uppgift på APT var att föreslå ytterligare lösningar att gå vidare med i syfte att underlätta arbetsbelastningen. Efter genomförda aktiviteter anser förvaltningen att följande är uppfyllt: 1. Skolledarna har ett tydligt uppdrag Detta redovisades i bildspelet med skolledarna, maj/juni 2015. Upplever skolledarna att de inte har ett tydligt uppdrag kontaktar de sin närmaste chef för dialog. Rektorer och förskolechefer har ett omfattande uppdrag, till stor del styrt direkt i skollagen. De är också kommunala chefer i offentligt styrd verksamhet. I den mån prioritering mellan de båda uppdragen är nödvändig är det nationella uppdraget enligt styrdokument högst prioriterat samt budget- och arbetsmiljöansvar för det kommunala uppdraget. - Övergripande ansvar för att verksamheten arbetar mot nationella mål. - Barn- och elevansvar. - Personalansvar för skolans personal. - Myndighetsansvar enligt Skollagen. - Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete - uppföljning, utvärdering för högre måluppfyllelse. - Budgetansvar för tilldelad budget. 2. Skolledarnas uppdrag är anpassat till resurserna Av bilaga 5 framgår förvaltningens kommande införande av enhetschefer som projekt under två år. Tillsättningen av dessa innebär att rektorernas arbetsuppgifter bättre kan anpassas i förhållande till resurserna då flera av arbetsuppgifterna, utanför skollagens krav på befattningen rektor/förskolechef, kan lösas av enhetschef. Exempel på kommunala uppdrag som kan lösas av en enhetschef: - Lokalfrågor KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) - Systematiskt arbetsmiljöarbete - Ekonomi (ej ansvar) - Personalansvar för andra än pedagoger - Systematiskt kvalitetsarbete – planering – genomförandeprocess - Systematisering av administrativa processer - Samverkan internt och externt - Kommunikation, dokumentation - Hantering av tillsynsärenden 3. Skolledarna vet hur de ska prioritera bland sina arbetsuppgifter Se beskrivning ovan. Om skolledaren är osäker i sin prioritering ska hen ta hjälp i sitt ledarteam eller kontakta sin verksamhetchef. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Förskola & Grundskola Mia Granath Personalchef Förskola & Grundskola Bilaga1:Riskbedömningochhandlingsplan–omorganisation2014 Närvarande150615: För arbetsgivaren: Anette Liedström Hjorth, förvaltningschef Tommy Korsell, verksamhetschef Lars Clemensson, verksamhetschef Mia Granath, personalchef För arbetstagarna: Monica Dackander, Kommunal Rikard Krus, Sveriges Skolledarförbund Jerry Spekal, Sveriges Skolledarförbund Ingrid Eriksson Staag, Lärarförbundet Susanne Lyckevall, Lärarförbundet Mats Eriksson, Lärarnas Riksförbund Cecilia Svedulf, Vårdförbundet Anna Backman, Sveriges Psykologförbund RESULTAT AV RISKBEDÖMNING Riskkällor och risker Allvarlig risk HANDLINGSPLAN Annan risk Åtgärder Introduktionen av nya chefer har försämrats: stödresurser, dator, telefon mm Närheten till chefen – verksamhetchefens mentorskap/coachande roll saknas – upplevt ökat avstånd till chefen X Ledarteamens nya roll – vilket mandat har de? Kategoriteam, ledarteam, ledningsgrupp PE. Otydlighet kring rollerna. Organisationen bygger idag på välfungerande ledarteam. X Definiera mandatet i relation till de övriga rollerna och grupperna SPC1 – pengarna skulle fördelas ut – upplevelse att detta inte gjorts – risk att BIBSS2 inte får rätt stöd X Skapa ökad ekonomisk transparens – redovisa fördelningen av SPC-pengarna. 1 Översyn av introduktionsprogrammet X Tas upp som gemensam fråga av samtliga VC på de individuella uppföljningssamtalen med rektorer/förskolechefer/enhetschefer SPC – Specialpedagogiskt centrum. Enheten uppdrag och organisation förändrades i samband med omorganisationen. Ansvarig Mia Granath Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind Lars Clemenss Klart när HT15 VT16 Uppföljning/ kontroll FSG dec 2015 FSG juni 2016 HT15 FSG dec 2015 HT15 FSG dec 2015 och otydlighet kring uppdraget, upplevelse av uteblivet expertstöd – livlinan ska nu organiseras ute istället. Otydlighet kring vilka frågor som kan påverkas var? - Chefer upplever att de saknar inflytande i viktiga strategiska frågor ex frågor kring administration, elevhälsa. Detta skapar missuppfattningar som skapar upplevd ökad arbetsbelastning. - Bristfällig dialog/kommunikation kring hur vi för ut ex fördelning av ledningsresurs och vad vill vi åstadkomma i förändringsprocessen Ökat ensamarbete för elevhälsopersonal, känsla av utanförskap. Samverkan fungerar inte. Man upplever sig bortglömd vilket skapar en stress som i sin tur påverkar eleverna. Utarbeta tydlig info om vad, hur, varför – vad innebär det för min organisation idag? Tydliggöra var och hur möjligheten till inflytande ser ut i olika frågor. X Tydliggöra hur samverkansprocessen inkl APT ser ut för skolledarna. X Utreda hur samarbetet kan öka på den egna enheten och hur koordinatorrollen kan utvecklas. Tydliggöra hur uppdraget/ professionsutvecklingen för elevhälsopersonalen ser ut. X Fler informationskanaler (ex via dropbox) – upplevs rörigt och stressande - svårare att nå människor på förvaltningen (behöver färre kanaler och ökad tillgänglighet) – outlook en del av problemet. Verksamhetschefens uppdrag i relation till X BIBSS – Barn i behov av särskilt stöd Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind HT15 Dec 2015 Resp Rektor/ Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind HT15 Dec15 Anette Liedström Okt15 FSG dec Ekonomiutbildningen omfattar ett stödmaterial som kan kommuniceras till medarbetarna på ex APT för tydligare kommunikation kring och ökad förståelse för kommunens styrning. Ekonomikunskap – hur använda budgeten på bästa sätt. Hur hitta lösningar inom/utom boxen? 2 on X Fortsättning på pågående ekonomiutbildning för chefer med et inspirationstillfälle i höst och därefter mer utbildning i ekonomistyrning med detta fokus. Pågående projekt ”Användbart” syftar till att utreda systemens nytta ur ett verksamhetsperspektiv. Tydliggöras i dialog mellan chef och (Huvud förskolechef och rektor Samverkansnivåerna i nya organisationen har försvårat arbetet. Saker faller bort och extra arbete för fackliga – tappad delaktighet ute. Önskar även APT på verksamhetschefsnivå. Kritiska åsikter vågar inte föras fram. Från rektor/förskolechef till verksamhetchef och från elevhälsopersonal till lönesättande chef, från personal till chef – lägre tak i större grupp. medarbetare. Fokus på huvudmannamötet 16/10 X Utvärdering av samverkanssystemet i den nya organisationen (gemensam heldag 6/10 i FSG i oktober). X Kartläggning av problemet i samband med medarbetarenkäten. Hjorth/ Mia Granath/ Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind Anette Liedström Hjorth manna mötet) 2015 Okt15 FSG dec 2015 Anette Liedström Hjorth 2016 Dec 2016 (genomförs vartannat år) Undertecknas: _____________________________ Anette Liedström Hjorth, förvaltningschef ______________________________ Monica Dackander, Kommunal _____________________________ Susanne Lyckevall, Lärarförbundet _____________________________ Mats Eriksson, Lärarnas Riksförbund ______________________________ Cecilia Svedulf, Vårdförbundet _____________________________ Rikard Krus, Sv Skolledarförbund _____________________________ Anna Backman, Sveriges Psykologförbund TJÄNSTESKRIVELSE Rutin för rapportering av olycksfall, ohälsa och tillbud för barn och elever Målet med systematiskt arbetsmiljöarbete är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Om arbetsgivaren upptäcker ett samband mellan oönskade händelser och faktorer i arbetsmiljön ska det snarast åtgärdas för att undvika liknande händelser i framtiden. Chef ansvarar för att samtliga medarbetare och elever känner till vad olycksfall och tillbud innebär, att de ska rapporteras och hur de ska rapporteras. 1 (3) Datum 2015-06-15 Vad är ett tillbud? Tillbud är en oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Även händelser av psykisk art kan vara tillbud, exempelvis hot och trakasserier, psykisk stress eller hög arbetsbelastning. Det kan vara individuellt vad olika individer uppfattar som en hög arbetsbelastning, vilket chefen har att hantera som en del i arbetsmiljöarbetet. Att rapportera tillbuden ingår som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att få fram vilka risker och brister som finns i arbetsmiljön, och för att kunna åtgärda eventuella risker. Går det inte att åtgärda omedelbart ska åtgärden tidsplaneras och föras upp på en handlingsplan för arbetsmiljön. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Ett tillbud kan vara: Inom vård, socialtjänst och skola kan det exempelvis vara hot om våld, slag, sparkar – händelser som inte medfört personskada. Vid arbete med teknisk utrustning kan det handla om inträffade händelser eller förhållanden som innebär risk för att skada sig. Att medarbetare har fått arbeta särskilt hårt eller tungt för att det saknas en vikarie. Inom skolan kan det vara föräldrar som hotar lärare. Kungsbacka kommun 436 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 5 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Vad är ett allvarligt tillbud? Allvarligt tillbud är en oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till allvarlig fara för liv och hälsa. Ett allvarligt tillbud kan vara: Knivhot eller hot med skjutvapen (t ex vid rån) Incident med risk för våld Explosionsljud som kan skada hörseln Fall av föremål som kan orsaka allvarliga personskador Fall i trappor, stegar eller ställningar Felaktiga funktioner hos farliga maskiner eller i skyddsutrustning Läckage av farliga ämnen Vad innebär olycksfall och ohälsa i arbetet? Med ohälsa och olycksfall i arbetet avses alla skador och sjukdomar som uppkommit till följd av arbetet eller arbetsförhållanden. Tillexempel: Arbetsolycka (t ex halkolyckor, fallolyckor eller skärsår i arbetet) Färdolycksfall (olycka på väg till eller från förskola/skola) Ohälsa på grund av arbetssjukdomar (förslitningsskador, hörselskador etc. men också psykiskt påfrestande förhållanden som kan ge upphov till psykiska eller psykosomatiska sjukdomar) Ohälsa på grund av smittsamma sjukdomar (smittsamma sjukdomar av mer allvarligt slag som man ådragit sig på grund av eller genom arbetet) Anmälan om olycksfall, ohälsa och tillbud Alla olycksfall och tillbud gällande barn/elever anmäls HÄR. Blanketten lämnas snarast till närmast ansvarig chef. För barn i årskurs 1 och uppåt ska kopia på blanketten även lämnas till skolhälsovården (skolsköterska). Vid allvarliga tillbud och olycksfall för barn i årskurs 1 och uppåt ska chef omgående anmäla händelsen till Arbetsmiljöverket. Anmälan görs tillsammans med skyddsombud här https://anmalarbetsskada.se En kopia av anmälan ska behållas av chefen och skyddsombudet. Den utgör ett underlag för utredning och åtgärder. Vid allvarliga tillbud och olycksfall ska du som chef alltid informera närmast överordnad chef och HR. Om elev, som fyllt 16 år och arbetar, råkar ut för en arbetsskada, ska anmälan även göras till Försäkringskassan. Arbetsskadeanmälan innebär inte att arbetsgivaren godkänt skadan som arbetsskada, det beslutet fattar Försäkringskassan. Utredning och åtgärd Det är chefens ansvar är att utreda och åtgärda olycksfall och tillbud för att undvika att händelsen inträffar igen. Skyddsombudens roll är att medverka i arbetsmiljöarbetet med kompetens och kunskap. Beroende på händelsen kan åtgärderna tas fram på olika sätt. Det är lämpligt att ha en dialog om händelsen på arbetsplatsträff (APT) och att förebyggande åtgärder tas fram tillsammans med medarbetare och/eller skyddsombud. Mall för utredning finns HÄR. Det som inte KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) kan åtgärdas enkelt och snabbt, ska tas upp i en handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årlig uppföljning Minst en gång per år ska en sammanställning av olycksfall, ohälsa och tillbud redovisas i samverkansgrupp, enligt organisatorisk samverkansstruktur. Sammanställningen används som underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på verksamhetsnivå och slutligen förvaltningsnivå. Ansvarig chef sammanställer olycksfall och tillbud för föregående läsår och redovisar i lokal samverkansgrupp (LSG) i september månad. Kopia på sammanställningen skickas till verksamhetschef. Verksamhetschef sammanställer tillbud och arbetsskador för respektive pedagogisk enhet och redovisar i FSG i oktober månad. Övrig information - Kungsbacka kommuns organisationsnummer är 212000-1256. - Kommunens försäkringsnummer för TFA-KL försäkringen är 400 1228. MALL FÖR RAPPORTERING AV TILLBUD 1 (1) Information Ett tillbud är en oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. För att göra en anmälan om tillbud använder du den här blanketten. Uppgifter Datum Arbetsplats Förvaltning Efternamn Förnamn När och var skedde tillbudet Beskriv tillbudet så noggrant som möjligt Vilken slags skada eller ohälsa kunde ha inträffat Förslag på åtgärder så att skada/ohälsa inte inträffar Bidragande orsaker Fysisk arbetsmiljö Psykisk arbetsmiljö Hot Annat: Exempel på vad som ingår i fysisk arbetsmiljö är till exempel tekniska brister i utrustning eller skyddsanordning, brister i underhåll/service och ergonomi. Exempel på vad som ingår i psykisk arbetsmiljö är till exempel brister i arbetsorganisationen, brister i kommunikation, brister i utbildning eller arbetsinstruktioner Är skyddsombudet informerat om tillbudet JA NEJ Underskrift Datum Namnförtydligande anmälare Underskrift anmälare Datum Namnförtydligande chef KUB6000, 2.0, 2012-05-23 Underskrift chef 2015-05-22 Kungsbacka kommun 436 81 Kungsbacka Besöksadress Telefon Stadshuset, Storgatan 37 0300-83 40 00 [email protected] Fax 0300-83 47 51 www.kungsbacka.se MALL FÖR UTREDNING AV OLYCKSFALL, OHÄLSA OCH TILLBUD Olycksfall (tex skada, fall) Tillbud (händelse som kunde lett till personskada, men EJ gjorde det) Ohälsa (tex arbetssituation, stress) Annan händelse 1 (3) Information Datum Klockslag Förvaltning Arbetsplats Den skadades födelseår Vad var det som hände? Skadad av något annat i rörelse tex fallande föremål Fordonsolycka eller påkörd Hanteringsskada tex hanterat vasst föremål Fysisk överbelastning Fall, hopp, halkning, snubbling, fel- eller snedtramp Skadad av person (våld) eller djur Bränn-, frät-, köld-, förgiftningsskada eller syrebrist Chock eller annan psykosocial händelse Elolycka, brand, explosion eller sprängning Övriga olyckor Händelsen Var inträffade händelsen (i byggnad, maskin, fordon etc)? Vilket var det aktuella arbetsmomentet då händelsen inträffade? Vad var det som hände? Hur gick händelsen till? Vid personskada: Vad skadade sig medarbetaren på? KUB6000, 2.0, 2012-05-23 Vad var tillfälligt annorlunda än det brukar? Varför hände det? 2015-05-12 Kungsbacka kommun Serviceområde Personal 436 81 Kungsbacka Besöksadress Telefon Stadshuset, Storgatan 37 0300-83 40 00 [email protected] Fax 0300-83 47 51 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Avvikelser från hur det brukar vara på arbetsplatsen. Markera de exempel nedan som passar: 2 (3) Maskiner, lyfthjälpmedel, instrument eller redskap är trasiga, upptagna eller finns inte till hands Missförstånd, trötthet, tillfällig funktionsnedsättning, glömt berätta om fel eller fel klädsel Trasiga eller borttagna skydd, skyddsglasögon eller hjälmar, ej använt personlig skyddsutrustning eller kläder Arbetsmaterial av tillfälligt annan kvalitet, detaljer annorlunda eller försenade Trasig belysning, tillfälligt skymd sikt eller ombyggnadsarbete Tidspress, ovanligt hög arbetsbelastning, nybörjare, kort om folk eller ingen att rådfråga Förhållanden som var som de brukar men som kan ha påverkat händelsen. Markera de exempel nedan som passar: Platsen där det hände (tex belysning, sikt, halka eller arbetsställning) Utrustning, kläder (tex sliten utrustning, fel verktyg, hjälpmedel saknas eller olämpliga skor/handskar/kläder) Arbetssituation (tex ständig tidspress, samarbetsproblem, övertid eller problem med frånvaro) Förebyggande arbete (risken kunde ha åtgärdats vid tex skyddsrond eller underhåll) Säkerhetsklimat (tex saknas rutiner och instruktioner för arbetet eller avvikelser som ej åtgärdats) Utbildning och information (tex person saknade kompetens, informationsbortfall eller instruktioner följdes ej) Annat, beskriv vad: Beskriv händelseförloppet Utgör händelsen en riskkälla som måste åtgärdas Nej Ja, låg Ja, medel Ja, hög Om händelsen utgör en riskkälla, ge förslag till åtgärder Åtgärd prioritet 1 Ansvarig Klart datum Åtgärd prioritet 2 Ansvarig Klart datum Åtgärd prioritet 3 Ansvarig Klart datum Åtgärd prioritet 4 Ansvarig Klart datum KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Deltagit i utredningen Datum Namnförtydligande den skadade Underskrift den skadade Datum Namnförtydligande chef Underskrift chef Datum Underskrift skyddsombud Namnförtydligande skyddsombud Rutin för rapportering av olycksfall, ohälsa och tillbud Sammanfattning från HR Juni 2015 I korthet • Nu införs en ny rutin för hur vi rapporterar olycksfall, ohälsa och tillbud på arbetet. • Rutinen gäller samtliga verksamheter inom Kungsbacka kommun. • Ni som tidigare haft en egen rutin inom förvaltningen kommer att känna igen det mesta – den nya rutinen bygger på era beprövade arbetssätt. I den här presentationen 1. Varför är det viktigt att rapportera tillbud, olycksfall och ohälsa? 2. Vad är skillnaden mellan tillbud, olycksfall och ohälsa? 3. Hur rapporteras tillbud, olycksfall och ohälsa? 4. Länkar till blanketter och mer information 5. Diskussion 1. Varför är det viktigt att rapportera tillbud, olycksfall och ohälsa? Varje rapport kan förbättra arbetsmiljön • Ju mer vi vet om de risker som finns på våra arbetsplatser, desto säkrare kan vi göra dem. • När något händer som är eller kan vara farligt, skadligt eller ohälsosamt ska det rapporteras till närmaste chef och tas vidare för utredning. • Genom att rapportera olycksfall, ohälsa och tillbud bidrar du till att öka kunskapen om de risker som finns – så att de kan åtgärdas. 2. Vad är skillnaden mellan tillbud, olycksfall och ohälsa? Tillbud Olycksfall och ohälsa Oj! Aj! Vad är vad? Tillbud Olycksfall och ohälsa En oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till: Skador och sjukdomar som uppkommit till följd av arbetet eller arbetsförhållanden. • fysisk ohälsa • psykisk ohälsa • olycksfall Om tillbudet kunnat leda till allvarlig fara för liv och hälsa handlar det om ett allvarligt tillbud. Exempel på tillbud • Trakasserier och hot om våld, t.ex. en förälder som uppträder hotfullt mot en lärare. • Våld – som inte medfört personskada. • Händelser eller förhållanden där teknisk utrustning, maskiner eller verktyg utgjort risk för skador. • Arbetsbelastning som över tid upplevs som alltför hög, eller arbete som upplevs som alltför tungt, för att det saknas en vikarie. Exempel på olycksfall • Olycksfall i arbetet – halkolyckor – fallolyckor – skärsår • Färdolycksfall – olyckor på väg till eller från arbetet Exempel på ohälsa • På grund av arbetssjukdomar: – förslitningsskador – hörselskador • På grund av psykiskt påfrestande förhållanden: – psykiska eller psykosomatiska sjukdomar • På grund av smittsamma sjukdomar av allvarligt slag 3. Hur rapporteras tillbud, olycksfall och ohälsa? Vem anmäler vad? • Medarbetaren rapporterar tillbud till närmaste chef. • Arbetsgivaren anmäler olycksfall, ohälsa och allvarliga tillbud. Rapportering av tillbud • Medarbetaren fyller i blanketten: – Beskriver händelsen/situationen – Berättar vad den kunde lett till – Föreslår åtgärder • Anmälan lämnas till närmaste chef. Blanketten finns på Insidan. Rapportering av olycksfall, ohälsa och allvarliga tillbud • Medarbetaren informerar om händelsen till närmaste chef. • Chefen och medarbetare anmäler händelsen på www.anmalarbetsskada.se i samråd med skyddsombudet. • Ärendet hanteras av Försäkringskassan och/eller Arbetsmiljöverket, beroende på skadans art. • Vid allvarligt tillbud, olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet som orsakat dödsfall, svår personskada eller skada som drabbat flera arbetstagare samtidigt, ska chef informera överordnad chef samt HR • En kopia av anmälan behålls av chefen, skyddsombudet och medarbetaren. www.anmalarbetsskada.se Utredning, åtgärder och uppföljning • Chefen ansvarar för utredning och åtgärder, i samverkan med skyddsombud. • Risker som inte kan åtgärdas direkt förs in i en handlingsplan för arbetsmiljön och tidsätts. • Händelser, risker och åtgärder följs upp på APT. • En sammanställning av olycksfall, ohälsa och tillbud redovisas i samverkansgrupp, minst en gång per år, som underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på verksamhets- och förvaltningsnivå. Anmälan Utredning Åtgärd Dialog vid APT Handlingsplan 4. Länkar till blanketter och mer information På Insidan hittar du… • Rutinen i sin helhet • Blanketter för: – Rapportering av tillbud – Utredning av olycksfall och tillbud Här är informationen samlad: Chef > Arbetsmiljö > Olycksfall, ohälsa och tillbud Kontakta gärna förvaltningens HR-konsult om du vill veta mer. Medarbetare > Arbetsmiljö & hälsa 5. Dags att diskutera! Dags att diskutera! Dela upp er i mindre grupper och tänk högt tillsammans: 1. Vilka risker kan uppstå i det dagliga arbetet i vår verksamhet? 2. Finns det risker som vi inte hanterat än? 3. På vilket sätt kan vi alla bidra till att förbättra arbetsmiljön? 4. Vilka förändringar i arbetsmiljön vill vi se inom t.ex. ett år? Vad kom ni fram till? Diskutera frågorna i hela gruppen. Om det finns risker som behöver åtgärdas: bestäm en tid för uppföljning. Tack! [Skriv text] BILAGA 4: Åtgärdsplan för skolledares arbetsbelastning Åtgärdsplan Datum Åtgärd Syfte 22/5 samt 5/6 Återföring och information av AMV beslut och arbete med vidare åtgärder. Att tillsammans med skolledarna identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att skapa en bättre balans i arbetsbelastningen. Maj-okt 2015 Skolledarseminarier med företagshälsan (PE 3) - Start okt 2015 Pågående Att förbättra skolledarnas färdigheter att hantera sina egna arbetsmiljöfrågor och minska risken för ohälsa. Att deltagarna skall ges möjlighet att pröva nya strategier att lösa kända problem. Att deltagarna skall bli delaktiga och utveckla färdigheter att diskutera upplevelser och aspekter i sin psykosociala arbetsmiljö. Att deltagarna skall få tillfälle att diskutera egna och gemensamma psykosociala arbetsmiljöfrågor i grupp. Uppföljning/ utvärdering Ansvarig Återföring av resultatet den 22 juni VC PE (Bilaga 5) Ht 2015 VC, PE3 och deltagande skolledare (Bilaga 6) Erbjuder utbildning i systematiskt kvalitetsarbete vid Göteborgs universitet Skolledarna påpekar ett behov av ökad kunskap kring det systematiska kvalitetsarbetet som också har varit ett påpekande från skolinspektionen. Vi anordnar därför en utbildning i systematiskt kvalitetsarbete tillsammans med Göteborgs universitet. Detta för att öka förmågan till analys av egen verksamhet och förstå vilka aktiviteter som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. Kontinuerligt tillsammans med GU. Ledarteam Skolledarna i Kungsbacka kommun ingår i ledarteam (4 -7 ledare per team). Detta team ska vara ett forum för skolledaren att få stöd i planering av sitt arbete tillsammans med andra men också ett forum Årligen VC, GU och deltagande skolledare (Bilaga 7) VC och ingående skolledare BBILAGA för samtal kring dilemmafrågor. I ledarteamen kan man dela upp och hjälpa varandra med olika arbetsuppgifter för ökad effektivitet och avlastning för den enskilde chefen. Teamen organiseras i ett 1 – 16 års perspektiv där barnens/elevens resa från förskola till år 9 är principen för sammansättningen av teamen. Ledarteamen kommer att erbjudas utvecklingsinsatser i syfte att hjälpa teamen igenom grupputvecklingsfaser för att nå ökad effektivitet. HT 2015 Införande av enhetschef Vi tillför resurser för att inrätta en ny tjänst per ledarteam (bilaga 1). Vi kallar den enhetschef och den har som inriktning att hantera det kommunala uppdraget. Årligen VC och ledarteam (Bilaga 5) Exempel på kommunala uppdrag för en enhetschef • • • • • Lokaler Systematiskt arbetsmiljöarbete Ekonomi (ej ansvar) Personalansvar för andra än pedagoger Systematiskt kvalitetsarbete – planering – genomförandeprocess • Systematisering av adm. processer • Samverkan internt och externt • Kommunikation, dokumentation • Hantering av tillsynsärenden Detta avlastar skoledaren så att hen kan prioritera det pedagogiska ledarskapet. (Funktionen kan arbetsledas av ledarteamet men VC är formell chef) Pågående Individuella samtal med skolledare Skolledarens arbetsbelastning varierar över tid och verksamhetschef hjälper till att prioritera arbetsuppgifter via Medarbetarundersökning VC och skolledare BBILAGA personliga möten och samtal. 1 april eller 15 oktober 2016 Införande av flextid eller årsarbetstid för rektorer. Att ge skolledaren och arbetsgivaren bättre överblick över den faktiska arbetstid som görs. Systemet flextid medger ett uttag av den tid som görs utöver de 40 timmar per vecka och ger en mer tydlig bild av arbetstidsuttaget än vad som är idag. Erfarenheter från andra chefer i kommunen som övergått till systemet flextid visar att det minskar stressen att ha bättre överblick över sin arbetade tid. Årligen Personalchef FG Inför ht 2015 Synliggörande av utvecklingsledarnas uppdrag Att tydligt beskriva var skolledaren kan vända sig för stöd och hjälp i olika frågor. Årligen VC enhet utveckling Ht 2015 Introduktionsplan för nyanställda chefer Ett introduktionsprogram för nyanställda chefer ger goda möjligheter till god introduktion till yrket som skolledare och därmed en trygg arbetsmiljö. Efter ett års anställning VC enhet utveckling Snarast Bättre framförhållning av styrande aktiviteter som bryter skoledarnas planering. En ståndpunkt som framkommer i arbetet med ytterligare åtgärder (jmf arbetet med bilaga 1) är att skoledarna önskar bättre framförhållning av beordrade aktiviteter från förvaltningen och för att inte behöva ställa in och ställa om med kort varsel. Medarbetarundersökning Ledningsgruppen för förskola och grundskola Lönesamtalet VC PE Verksamhetschefer bevakar och styr dessa aktiviteter mot önskad framförhållning. Förvaltningen tar fram ett årshjul där årligen förvaltningsövergripande processer presenteras och tidssätts. Uppstart av läsår 15/16 Matrisuppdrag Verksamhetschef tydliggör att matrisuppdrag är frivilliga och ges i dialog mellan VC och aktuell chef. BBILAGA Förkortningar: VC PE= Verksamhetschef Pedagogisk Enhet FG=Förskola Grundskola GU= Göteborgs universitet Skolledares arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets rapport …och annat underlag AMVs beslutsrapport Arbetsbelastning -Åtgärder ”Rektorsrollen kännetecknas i dag i större utsträckning än hittills av en planerande, samordnande och rådgivande funktion. i arbetsledningens uppgifter ingår att kunna ange olika insatser som krävs för att verksamhetens mål skall uppnås. Dessa insatser ska samordnas och uppgifterna fördelas utifrån tillgängliga resurser. Rektor har dessutom en unik position då man har två separata styrande organ, dels staten och kommunen. Staten säger att elever ska få det stöd som behövs. kommunen som huvudman står för resurser som alla elever behöver. Vid inspektionen framkom att arbetsbelastningen för många av era rektorer har varit hög under en längre tid. Dels nämns upplevelsen av att flera rektorer har uppdrag utöver rektorsuppdraget samt den förändrade rollen på rektorsuppdraget där man valt att flytta ner ansvaret i organisationen men resurserna upplevs inte alltid hänga med. Övriga problemområden som lyfts fram är arbetet med "tunga" elevärenden samt mycket aktiva föräldrar som försöker påverka verksamheten. Det framkom också att det saknas arbetsplatsträffar där bland annat rektorernas arbetsmiljö lyfts. Arbetsmiljöverket bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att förebygga ohälsa för rektorerna.” AMVs beslutsrapport Krav Ni ska vidta åtgärder så att arbetets krav balanseras mot de resurser som står till rektorernas förfogande för att komma tillrätta med deras höga arbetsbelastning. Åtgärderna ska minst innebära: • - att arbetsuppdraget är tydligt för skolledarna • - att arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. • Ni ska klargöra i vilken ordning rektorerna ska prioritera sina arbetsuppgifter och • vilka arbetsuppgifter som ska väljas bort, när den tillgängliga tiden inte räcker till för alla uppgifter. Underlag vi utgått ifrån • Medarbetarenkät och de handlingsplaner som skrivits till. • Uppföljningssamtal, lönesamtal och alla andra samtal som sker med er skolledare i vardagen. • Teammöten, ledningsgrupper, verksamhetsbesök • Skolledarförbundets enkät fr nov 2014. (29 av 32) • Samtal, överläggningar med Skolledarförbundet • AMV muntliga återkoppling och beslutsrapport Underlagen hjälper oss att ställa ett antal hypoteser Arbetets krav – Inre stress Hypoteser • Etik och praktik i dissonans • Inre och yttre krav • Intressekonflikt Individ – kollektiv • Oklar styrning • Dubbel styrning • Jobba i team • Svårt att prioritera • Fler hypoteser? Förslag åtgärder • • • • Teamutveckling PE 3 Skolledarseminarie Handledning Lärande samtal i ledarteamen • Fler förslag? Barn- och elevhälsa utmanar Hypoteser • Mindre välfungerande EHT • Oklarheter i vakuumet efter SPC • Omorganisationen kring elevhälsan är ej fullt accepterad • Missnöjda vårdnadshavare • Bristande samverkan med externa aktörer (BUP, habilteringen, IFO etc.) • Inkluderingsdilemmat – att leda extra anpassningar inom ordinarie grupp är krävande • Arbete med tillsynsärenden • Fler hypoteser Förslag åtgärder • • • • • • VC Elevhälsa fr 1 aug. Synliggöra utvecklingsledarnas uppdrag Koordinatorsuppdraget utvecklas inom resp. pedagogisk enhet Medvetandegöra förskolans/skolans uppdrag för vårdnadshavare Träna på bemötande i komplexa situationer Fler förslag? Administrativa processer Hypoteser Förslag åtgärder • Tillsynsärenden (SI, AMV, Brand, Fastighet m.m) • IT-systems funktioner, nyttan, användarvänlighet • Samverkan med HR, ekonomi, service/fastighet kan ta energi • Oklarheter kring systematiskt kvalitetsarbete - för vem, när, omfattning, nyttan • Uppdragsutbildning i kvalitetsarbete • Tydliggöra kvalitetsåret, stöd i det praktiska arbetet • Resultatfond till projektanställningar av enhetschefer/team • Utredning adm IT stöd • Fler hypoteser? • Fler förslag? Enhetschef/team Exempel på kommunala uppdrag för en enhetschef • • • • • • • • • Lokaler Systematiskt arbetsmiljöarbete Ekonomi (ej ansvar) Personalansvar för andra än pedagoger Systematiskt kvalitetsarbete – planering – genomförandeprocess Systematisering av adm processer Samverkan internt och externt Kommunikation, dokumentation Hantering av tillsynsärenden Förskolechef/rektor Statligt uppdrag enligt styrdokument • Övergripande ansvar för att verksamheten arbetar mot nationella mål • Barn- och elevansvar • Personalansvar pedagoger • Myndighetsansvar enligt skollag • Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete uppföljning, utvärdering för högre måluppfyllelse Kommentera och komplettera • • • • Hypoteser och förslag Fler förslag för förbättrad arbetsmiljö Övrigt Titanpad, nyttja länken. Namnge grupp • En samtalsledare, en dokumentatör. • Alla ska komma till tals!! Hur går arbetet vidare? • All dokumentation ligger tillgänglig för alla på Titanpad 1 mån • VC erbjuder nytt tillfälle att delta i dagens arbete för de som ej är närvarande idag – den 5 juni kl 10 –12 • Matrialet bearbetas och samverkas • Erbjudande om återkoppling till samtliga skolledare kommer ske den 22 juni kl 13-15 1 Petra Aadland, Kerstin Ekman Hake, Kristina Gustafsson Johanna Karlsson* Andréas Martinsson Anders Jägerbrink Ulrika Jansson (d) Ingegärd Salmose 2 Mats Lönn Ulrica Alnebeck Anders Göransson (d) Linda Kullenberg Marita Kennedy Ann-Sofie Nelje * Camilla Wingne Christina Olsson 3 Chamilla Alnäng Maria Eriksson * Elisabet Haglund Annette Kimmehed Ingrid Nilsson (d) Cajsa Odhagen Fridén Katarina Skoogsberg Lisbeth Önnerskog 4 Torbjörn Andersson Ylva Erixon * Eva Hallström Rikard Krus (d) Piah Nordh Jerry Spekal Renate Säfström Helen Andersson 5 Sofia Axell Maria Etéus (d) Christina Heed * Anna-Karin Källén Anders Norén Rut Hagman Per Stenlund Martin Norman 6 Anna Badenfors Monica Floback Annika Larsson Ylla Hinsch Per Axel Landström * Mikael Parknäs (d) Jonas Ambjörnsson Virpi Pikkarainen 7 Marie Bredman Jessica Fogelblad Pia Hjertström * Victoria Leffler (d) Helena M Persson Elisabet Teghult Mayner Anja Degerman Anna-Lena Glad Palm 8 Håkan Cronelid Maria Fransson Maggie Jacobsson (d) Caroline Jansson Maria Ivansson Johan Rasmusson Görel Wachtmeister * Katharina Wikström 9 Maria Dahlén* Maria Franzén Malin Johansson Ulrika Lundén Eva Ring Anneli Ardevall (d) Cecilia Widh Persson Peter Jonsson Rektorsseminarum - en modell från Pe3 som stöd i arbetsmiljöarbetet för rektorer 1 Rektorsseminarier Bakgrund I rollen som rektor ingår att hantera en mängd olika krav och förväntningar. Det är rektorns egna krav och förväntningar men också från skolverket, kommun, förvaltningen, elever, föräldrar, personal, kollegor som rektorn ställs inför. Rektorns arbetsmiljö Samtidigt som rektor har det yttersta arbetsmiljöansvaret för personal och elever på skolan så har också rektorn rätt till en dräglig arbetsmiljö. Arbetsmiljökartläggningar och medarbetarenkäter som vi har utfört eller tagit del av framkommer tydligt att rektorernas arbetsmiljö ofta är problematisk, att situationen inte har förbättrats de senaste åren bekräftas av bland annat arbetsmiljöverket pågående utökade tillsyn av skolans och skolledarnas arbetsmiljö. 2 På riksnivå har fråga om rektorernas arbetsmiljö uppmärksammats på flera sätt. Exempelvis har utbildningsdepartementet i ett direktiv 2014:58 fattat beslut om en särskild utredare. Utredaren ska bl.a. • kartlägga rektorernas arbetssituation, • redovisa rektorernas och huvudmännens uppfattning i frågor som rör pedagogiskt ledarskap, • kartlägga vilka förutsättningar huvudmännen ger rektorer att utöva sitt ledarskap, • analysera hur rektorernas ansvar, befogenheter och pedagogiska ledarskap kan stärkas och föreslå åtgärder i sådant syfte, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Behöver rektorernas arbetssituation förändras? Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2015. (källa: Utbildningsdepartementet) Handledning För många rektorer har handledning i grupp och enskilt varit ett sätt at t hantera och förhålla sig till rollen som rektor och alla krav och förväntningar. Resultaten av en handledning är ofta svår att mäta för att den är en s.k. indirekt process som erbjuder rektorn möjlighet till att reflektera och få nya perspektiv. Risken är dock att handledningen som indirekt process inte adresserar de faktiska och praktiska arbetsmiljörelaterade frågorna som rektorn verkligen upplever som hinder. Handledning kan i sämsta fall upplevas som icke relevant, att för lite tid ägnas åt att diskutera hur rektorn konkret hanterar sina olika utmaningar. Handledning brukar genomföras individuell, i ett samtal om svåra frågor i full förtrolighet med handledaren. 3 Rektorsseminarium - en Pe3 modell Rektorsseminarium är ett alternativ/komplement till traditionell handledning med ett tydligare fokus på arbetsmiljö och att hela rektorsgrupper ingår i ett seminarium. Med denna arbetsform blir det möjligt att diskutera konkreta exempel i rektorernas egen arbetsmiljö. Under ledning av seminarieledare från Pe3 får gruppen ett mer direkt processtöd som har till syfte att hjälpa rektorerna att identifiera kritiska belastningsfaktorer och gemensamt pröva olika lösningar utifrån seminariegruppens samlade kunskap och erfarenhet. Vi på Pe3 kallar denna tjänst för rektorsseminarium, en modell som vi har utvecklat direkt från våra erfarenheter med arbetsmiljöseminarium där medarbetare samt chef diskuterar sina aktuella arbetsmiljöfrågor med struktur och stöd av konsult från Pe3. Målen med rektorsseminarium är: - att förbättra deltagarens färdigheter att hantera sina egna arbetsmiljöfrågor och minska risken för ohälsa. - att deltagarna skall ges möjlighet att pröva nya strategier att lösa kända problem - att deltagarna indirekt skall bli mer erfarna att leda liknande processer för sina lärarlag. - att deltagarna skall bli delaktiga och utveckla färdigheter att diskutera upplevelser och aspekter i sin psykosociala arbetsmiljö - att deltagarna skall få tillfälle att diskutera egna och gemensamma psykosociala arbetsmiljöfrågor i grupp istället för enskilda samtal med chef. - att deltagarna skall finna ny struktur och ny kraft i samtalen om den egna psykosociala arbetsmiljön - att klarlägga sin egen och chefens ansvar och befogenheter vad gäller den psykosociala arbetsmiljön. - att deltagarna skall identifiera och konkretisera hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av aspekter som härstammar från organisatoriska förutsättningar, produktivitetskrav och individuell hälsa. - att deltagarna skall erbjudas möjlighet att identifiera faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som hindra uppfyllandet av organisationens mål, verksamhetens krav på produktivitet och kvalitet, samt om dessa faktorer kan drabba tredje part. - att deltagarna skall erbjudas möjlighet till att identifiera eventuella risker i den psyksociala arbetsmiljön som kan medföra hälsorisker. Risker skall dokumenteras i en handlingsplan - att deltagarna skall kunna diskutera nya egna arbetsmetoder för sitt psykosociala arbetsmiljöarbete som är konkreta, lösningsfokuserade och möjliga att integrera i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 4 Rektors arbetsmiljö - en kulturfråga? För att kunna göra skillnad i arbetsmiljön på arbetsplats och/eller medarbetare behöver vi tillsammans förstå vilken kultur som råder i organisationen och arbetsplatsen, samt reflektera över på vilket sätt det påverkar rektorns arbetssituation. I begreppet kultur menar vi de vanor, krav och förväntningar, uttalade och outtalade som råder på en arbetsplats. Ofta har man inte benämnt eller diskuterat kulturen på sin arbetsplats, för rektorer är det ofta tidsbristen som gör att man inte har hunnit fundera mer på vilken kultur som råder och om de överensstämmer med vad rektorn själv tror skapar de bästa arbetsförutsättningarna för elever och medarbetare. Med kulturen som bakgrund blir det ofta mycket lättare att se vad som skapar stöd och belastning i arbetsmiljön. Ofta är beteenden och upplevelser logiska men de situationer som uppstår på grund av kulturen kan vara svåra att begripa. Rektorsseminariet ger deltagarna möjlighet att tillsammans med kollegor och rektor utforska i vilken kultur de verkar som rektorer Arbetsmiljö - en framgångsfaktor Ett systematiskt arbetsmiljöarbete* som involverar all personal är en avgörande framgångsfaktor för organisationen och samtliga som arbetar i den. Med en fungerande arbetsmiljö ökar kreativitet, lönsamhet , färre misstag sker, möjlighet till måluppfyllelse ökar för hela organisationen. Just för att arbetsmiljön är så avgörande för alla arbetsplatser bör arbetsmiljöprocessen alltid löpa parallellt med andra processer så s om arbetet med produktions- och ekonomiprocessen. En stor anledning till detta är för att arbetsmiljöarbetet har en avgörande inverkan på att minska produktivitetsbrister och produktionsbortfall. Noterbart är dock att arbetsmiljöarbetet sällan ger lika snabba effekter på en arbetsplats som direkt styrning på produktivitets- och organisationsnivå. Arbetsmiljöarbetet löper alltid över längre perioder och kräver just därför systematik och aktivitet för att leva vidare i form av sunda arbetsmiljökulturer. Rektorsseminariet syftar till att återintroducera arbetsmiljöarbetet i samtalet mellan deltagare och chef för att stärka organisation och produktivitet. Om seminarier upplevs som en belastning och hindrar rektorns möjligheter att lösa sina arbetsuppgifter måste detta upp per omgående i seminariet. *systematiskt arbetssätt för att motverka ohälsa och olycksfall 5 Företagshalsövardens arbetsömrade* •Operativa/strategiska frågor •Struktur för vem som gör vad och när •Struktur för ansvar och befogenheter •Mål och rutiner •Struktur för kommunikation och beslut •Resurser •Strategiska frågor •Individuella symtom •Individuell sårbarhet •Hälsoarbete på arbetsplats ORGANISATION PRODUKTIVITET •Operativa frågor •Utfört arbete utifrån angivna krav/nyckeltal - Kvalitet och Kvantitet •Effektivitet HÄLSA ARBETSMILJÖ •Strategiska frågor •Psykosocial •Fysisk •Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) •Riskbedömning och åtgärder för att motverka arbetsskador *Arbetsmiljölagen 3 kap, § 2 b Alla fyra områden påverkar varandra direkt eller indirekt. Bortfall och störningar i ett område kvarstår utan plan eller åtgärd 6 Kort om modellen - - - Modellen bygger på att rektorsgruppen diskuterar sin arbetsmiljö under ledning av konsult från Pe3. Seminariet är tydligt avgränsat till ett frågeområde som samtliga diskuterar med stöd av seminarieledaren. Samtliga deltagare har till uppgift att pröva något arbetssätt i förhållande till en fråga/situation som gruppen kan enas om. Försöket utvärderas vid nästa seminarie. Till varje seminarium kommer gruppen att få en/flera fråga att diskutera under ledning och med stöd av en seminarieledare. Frågorna till de tre-fyra första seminarierna formuleras av seminarieledarna från Pe3. Därefter kommer allt fler frågor att genereras av grupperna själva. Om det uppstår andra och mer angelägna arbetsmiljöfrågor under seminarietidens gång är seminarieledarna öppna för att diskutera med gruppen om annat val av seminariefråga. Seminariet är till för deltagarna inte tvärt om. Roller - - Seminarieledaren har till uppgift stödja samtalsprocessen i gruppen, att hjälpa gruppen att formulera sina gemensamma framgångsrika arbetssätt och identifiera nya viktiga frågor till kommande seminarier. Seminarieledaren skall tillföra sitt expertkunnande inom arbetsmiljö och grupputveckling. Samtidigt är det viktigt att betona att seminarieledaren inte har ett expertkunnande om alla detaljer i varje rektorns arbete, för att arbetsmiljöseminariet skall fungera måste det finnas ett gemensamt nyfiket utforskande av rektorernas upplevelser och arbetsmiljö. Rektorerna har ett expertkunnande om skolans uppdrag, styrdokument och den organisatoriska verkligheten ute på sin respektive skola. 7 Struktur Ett första möte om 1-1,5 h Presentation Bakgrund Metoden Dokumentation Plan för tider och löptid Konsulternas roll under seminarierna - arbetsmiljö, inte pedagogik Enkät avseende arbetsmiljö Seminarium 2,5h Uppföljning av föregående seminarium Uppföljning av gruppens hemuppgift Urval av dagens fråga/tema Diskussion Konsulten gör en kort sammanfattning av viktiga synpunkter Gruppen väljer ut en hemuppgift till nästa gång Utvärdering av dagens möte Utvärdering av seminariet 1 gång/termin Summering av viktiga teman och erfarenheter Summering av processen i seminariegruppen Diskussion och beslut om fortsatt seminarium eller avslut Enkät avseende arbetsmiljö Centrala värderingar och antaganden som styr seminariet Vi eftersträvar en konstruktiv dialog mellan samtliga seminariedeltagare Vi eftersträvar en anda där samtliga känner sig delaktiga och kan vara aktiva under seminariet. Vi eftersträvar en nyfikenhet och aktiv problemlösning Samtliga deltagare har rätt till sina upplevelser och synpunkter samtidigt har alla ett medansvar att hjälpa varandra och seminariet att komma vidare om det uppstår låsningar, censur eller likriktning. Konsulten är processtödjare i arbetsmiljöseminariet Deltagarna förväntas respektera att seminariet omfattas av tystnadsplikt och att avsteg från tystnadsplikten alltid diskuteras först med berörda parter. 8 Exempel på frågor att diskutera i ett rektorsseminarium 1.A Hur prioriterar jag mellan de enligt mig själv top-10 viktigaste frågorna i mitt jobb som rektor. 1.B Vilka konsekvenser medför mina prioriteringar för min arbetsmiljö, för skolan, för förvaltningen? 1.C Hur hanterar jag dessa konsekvenser? 2.A Vilka är mina viktigaste strategier/beteenden som gör det möjligt för mig att hantera uppdraget som rektor? 2.B Vad gör jag när inte de funkar Hur hanterar jag situationer när jag inte har kontroll? 2.C Hur påverkar detta min arbetsmiljö? 2.D Vilka personer är mina främsta problemlösare/medhjälpare? Hur stöttar jag dem? 3.A Hur hanterar jag nya strategiska frågor från förvaltningen, kommun och stat? 3.B Hur påverkar de strategiska frågorna och mitt sätt att hantera dem min arbetsmiljö? 4.A Hur hanterar jag frågor och krav från förvaltningen som inte känns relevanta eller viktiga att prioritera? 4.B Hur förhåller jag mig till min arbetsgivarperspektiv som rektor? 4.C Hur påverkar detta min arbetsmiljö? 5.A vilka frågor driver jag som rektor men som jag inte tror på? 5.B Hur hanterar jag det? 5.C Hur påverkar detta min arbetsmiljö? 6.A Hur ser jag på begreppet konkurrens i förhållande till mina medarbetare 6.B Hur ser jag på begreppet konkurrens i förhållande till mina kollegor i rektorsgruppen? 6.C Hur ser jag på begreppet konkurrens i förhållande till min verksamhetschef? 6.D Hur påverkar detta min arbetsmiljö? 9 2015-03-30 Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. FÖRSLAG - Schema och kursguide Analys och kvalitetsarbete inom skola och utbildning, PDG 804 Analysis and Guarantee of Quality in Educational Settings 15 högskolepoäng. Grundnivå. Kursansvariga: Marianne Dovemark och Ann-Sofie Holm Kursen är i huvudsak uppbyggd kring tematiska föreläsningar, individuella studier av kurslitteraturen, gemensamma litteraturseminarier och workshops. En undersökningsplan genomförs individuellt/parvis och presenteras vid ett seminarium. Inom kursens ram genomförs också en mindre empirisk utvärdering /pilotstudie. Närmare instruktioner för examinationsuppgiften ges i separat dokument. Torsdagar: 8/10-15; 5/11-15; 3/12-15; 28/1-16; 17/3-16; 28/4-16; 1/9-16; 13/10-16; 24/11-16 Datum: Tid: 8/10 2015 9-10.30 Kursintroduktion: Genomgång av kursens uppläggning, introduktion av examinationsuppgifter. (MD, ASH). 11 -12 Föreläsning: Definitioner av kvalitetsbegreppet. Kvalitet i svenskt skolsystem, Systematisk kvalitetsarbete, problemram, undersökningsdesign (ASH). 13-16 Litteraturseminarium/workshop: Förbered dig genom att läsa igenom litteraturen: Håkansson, 2013, Skolverket, 2012, Björndal, 2005. Skriv ned ett par tre frågor/kommentarer runt litteraturen. Skriv också ned några rader runt hur du ser på begreppen kvalitet och utvärdering. Vad är kvalitet för dig? Hur ser du på utvärdering? Granskning och analys av skolinspektionsrapporter – Ta med exempel på skolinspektionsrapporter från er egen verksamhet. Formulera frågor runt dessa för att ta upp till en allmän diskussion i grupp. Vad är centralt i rapporterna? Brister/Förtjänster? Vilka aspekter av kvalitet skrivs fram? 5/11 2015 9-12 Föreläsning: Kvantitativ analys inklusive workshop. Nationell och internationell utvärdering (Pisa, Pirls etc.) (Eva Myrberg, ASH) Här visas exempel på värdet av kvantitativ metodik och värdet av kunskaper som gäller hur man bedömer validiteten hos kvantitativa studier. Förbered dig genom att läsa litteraturen: SCB, 2001; Skolinspektionen, 2010; Nusche et al, 2011; The OECD-Sweden Education Policy Review, 2014 och skriv ned ett par tre frågor/kommentarer runt denna. 3/12 2015 13-16 Workshop: Kvantitativa metoder - betygsanalyser 9-12 Föreläsning: Kvalitativ analys inklusive workshop (MD). Förbered dig genom att läsa litteraturen och skriv ned ett par tre frågor/kommentarer runt denna. Litteratur: Fejes &Thornberg, 2009; Foss Lindblad & Lander, 2009. 13-16 Litteraturseminarium/workshop: Arbete med problemformulering, frågeställningar och metodval inför undersökningsplanen. (MD, ASH) Ta med ett utkast till undersökningsplan. 28/l 2016 17/3 2016 28/4 2016 9-12 Workshop: Granskning och analys av rapporter/ utvärderingar/brukarenkäter utifrån aspekter som delaktighet och inflytande. Hur kan jag analysera en textmassa? Metoder för att nyttja och förstå policydokument. 13-16 Föreläsning/seminarium Aktionsforskning (Anette Olin). Förbered dig genom att skriva ned ett par tre frågor/kommentarer runt litteraturen: Rönneman & Olin, 2013. 9-12 Föreläsning/seminarium: Utbildningssociologi. Utbildningssystemets ideologi, organisation och verksamhet (MD) (Litteratur: Dovemark, 2007) 13-16 Examinerande presentation av undersökningsplan (MD,ASH) 9-10.15 Föreläsning: elevdokumentation/elevbedömningar/webverktyg (MD) Förebered dig genom att läsa litteraturen och skriv ned ett par tre frågor /kommentarer runt denna. 10.45-12 Litteraturseminarium – Skriv ned en reflektion runt läst litteratur och formulera minst tre frågor att ta upp till diskussion. Litteratur: Ball, 2003; Perryman et al, 2011 1/9 2016 13-14.15 Föreläsning: Skolprestationer och kön (ASH) 14.45.16 Gruppvis handledning på pilotstudie (ASH, MD) 9-12 Föreläsning 13-16 13/10 2016 24/11 2016 9-16 9-12 Examination inklusive opponering på varandras arbeten (MD, ASH) Föreläsning: Presentationsteknik/retorik Kursansvariga: Marianne Dovemark [email protected] Ann-Sofie Holm [email protected] Avdelningen för inspektion Datum Vår beteckning Sid 2015-04-27 2015/008762 1(5) Kungsbacka Kommun Mikael Bergman, 010-730 9724 [email protected] 43481 KUNGSBACKA Resultatet av inspektionen 24 mars 2015 Ert org. nr 2120001256 Arbetsställe Kungsbacka kommun, Förskola & Grundskola Besöksadress Besöksdatum 4 och 24 mars 2015 Deltagare i inspektionen Anette Liedström Hjorth, förvaltningschef Anders Ekström, ordf NFG Jan Eric Knutas, 1:e vice ordf NFG Maj-Britt Rane-Andersson, 2:e vice ordf NFG Mia Granath, personalchef F&G Magnus Fogelblad, verksamhetscontroller Jonas Ambjörsson, HSO lärarnas riksförbund Susanne Lyckervall, ordf/HSO lärarförbundet Eva Malmgren Thörnblom, HSO, skolledarförbundet Linda Arvidsson, skyddsombud, kommunal Rikard Krus, skyddsombud, skolledarförbundet Mats Eriksson, skyddsombud, LR Örjan Modén, bitr HSO, LR Jon Thorbjörnson, bitr. kommunombud LR Tommy Korsell, verksamhetschef Jesper Edlind, verksamhetschef Annika Hellström, verksamhetschef Maria Sjöström, HSO, lärarförbundet Pirjo Jurmu, arbetsmiljöinspektör Mikael Bergman, arbetsmiljöinspektör Ni ska före den 1 september 2015 informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. Om skyddsombud finns ska denne normalt ges tillfälle att närvara. Ni bör särskilt beskriva: Postadress 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148 Datum Vår beteckning Sid 2015-04-27 2015/008762 2(5) • hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare • hur ni har uppfyllt kraven • hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Var vänlig ange vår beteckning 2015/008762 i svaret. Se 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er eller inte. BRISTER OCH KRAV Brist 1 Undersökningar och riskbedömningar vid förändringar Ni har nyligen genomfört en mycket stor omorganisation inom förvaltningen. Den riskbedömning som genomfördes inför förändringen upplevs som otydlig vid inspektionerna på skolorna. Flertalet av skolorna upplever att arbetsgivaren inte fullt ut undersökt vilka konsekvenser omorganisationen har haft med avseende på arbetsmiljön. Krav Ni ska undersöka och riskbedöma de hälsomässiga effekterna av omorganisationen samt bedöma vilka eventuella risker för ohälsa och olycksfall som er stora omorganisation inom förvaltningen kan ha medfört för en eller flera av arbetstagarna eller eleverna. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. Av riskbedömningen ska framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. Om ni konstaterar risker ska ni i en handlingsplan ange de åtgärder som ni anser behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Handlingsplanen ska dokumenteras skriftligt. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Genomförda åtgärder ska kontrolleras. Se 8 och 10 §§ AFS 2001:01. Datum Vår beteckning Sid 2015-04-27 2015/008762 3(5) Brist 2 Olycksfall och tillbud Att ha ett fungerande system för tillbuds- och olycksfallsrapportering är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tillbud är en allvarlig händelse där ingen kommit till skada, men som kunde ha resulterat i ohälsa eller olycksfall. det är viktigt att regelbundet diskutera tillbuds- och olycksfallsrapporteringen för att alla ska förstå varför detta behöver rapporteras. Det är också viktigt att utreda händelserna och återkoppla till personalen vad som görs förebyggande utifrån de tillbud och olyckor som rapporteras. Vid inspektionen framkom behov av att klargöra gränsdragningana för vad som räknas som olycksfall, respektive tillbud. Krav Ni ska förtydliga era rutiner för arbetstagarnas rapportering av inträffade olyckor och tillbud inom er verksamhet. Det ska tydliggöras var gränsen går för att tillbud/olyckor ska rapporteras. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna, av inträffade olyckor och tillbud återkopplas till berörda. Ni ska ha säkerställt att alla arbetstagare känner till: a) Att de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. b) Vad de ska rapportera som tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. c) Hur de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. När tillbud/olycksfall inträffar i arbetet ska ni se till att: d) Undersöka de bakomliggande orsakerna. e) Bedöma om det behövs åtgärder för att förhindra liknande händelser och situationer. f) Informera arbetstagarna om det som inträffat och aktuella åtgärder. Se 2, 3, 5 och 9 §§ AFS 2001:01. Brist 3 Arbetsbelastning - åtgärder Rektorsrollen kännetecknas i dag i större utsträckning än hittills av en planerande, samordnande och rådgivande funktion. i arbetsledningens uppgifter ingår att kunna ange olika insatser som krävs för att verksamhetens mål skall uppnås. Dessa insatser ska samordnas och uppgifterna fördelas utifrån tillgängliga resurser. Rektor har dessutom en unik position då man har två separata styrande organ, dels staten och Datum Vår beteckning Sid 2015-04-27 2015/008762 4(5) kommunen. Staten säger att elever ska få det stöd som behövs. kommunen som huvudman står för resurser som alla elever behöver. Vid inspektionen framkom att arbetsbelastningen för många av era rekorer har varit hög under en längre tid. Dels nämns upplevelsen av att flera rektorer har uppdrag utöver rektorsuppdraget samt den förändrade rollen på rektorsuppdraget där man valt att flytta ner ansvaret i organisationen men resurserna upplevs inte alltid hänga med. Övriga problemområden som lyfts fram är arbetet med "tunga" elevärenden samt mycket aktiva föräldrar som försöker påverka verksamheten. Det framkom också att det saknas arbetsplatsträffar där bland annat rektorernas arbetsmiljö lyfts. Arbetsmiljöverket bedömeratt ytterligare åtgärder behövs för att förebygga ohälsa för rektorerna. Krav Ni ska vidta åtgärder så att arbetets krav balanseras mot de resurser som står till rektorernas förfogande för att komma tillrätta med deras höga arbetsbelastning. Åtgärderna ska minst innebära: - att arbetsuppdraget är tydligt för skolledarna - att arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Ni ska klargöra i vilken ordning rektorerna ska prioritera sina arbetsuppgifter och vilka arbetsuppgifter som ska väljas bort, när den tillgängliga tiden inte räcker till för alla uppgifter. Se 10 § AFS 2001:01, 2 kap. 1 § samt 3 kap. 2 och 3 §§ AML. INFORMATION Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som kom fram vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande eller förbud. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom arbetsmiljöområdet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) beskriver hur det går till att skapa en säker arbetsmiljö. Om ni saknar kunskap eller kompetens för det Datum Vår beteckning Sid 2015-04-27 2015/008762 5(5) systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån. Besök gärna Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se när ni vill veta mer om oss och om lagar och föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdf-format. Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss. Mikael Bergman arbetsmiljöinspektör PM Samtliga pedagogiska enheter Uppföljning av rektorers och förskolechefers konsekvensanalys av utbildnings- och arbetsmiljö utifrån budget 2015 Samtliga förskolor och skolor har skrivit fram konsekvensanalyser utifrån enhetens förutsättningar, barn/elevers behov och budget. Dessa har samverkats i lokal samverkan och därefter rapporterats till verksamhetscheferna. 1 (3) Datum 2015-03-03 Inledning Analysen nedan bygger på de budgetförutsättningar och den tilldelning av resurser 2015, som är känd idag. Med hänsyn till det komplicerade parlamentariska läge som råder på riksnivå saknas ännu de statsbidrag som förväntas komma förskola och skola tillgodo. Det är alltså svårt att göra en korrekt konsekvensbeskrivning eftersom de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna ännu inte är utklarade för innevarande år. Vi bedömer att läget kommer att vara mer gynnsamt efter besked om kommunens tilldelning av statsbidrag till förskola och skola 2015. Förskolor De förändringar som kan få konsekvenser i verksamheten beror på volymförändringar i förskolan. Generellt har verksamheten fler barn på våren och något färre under hösten. I stället för ett ökat antal barn i grupperna är det snarare ett stagnerande eller minskande antal barn vilket påverkar organisationerna. Det innebär att den ordinarie personalen i större utsträckning kan arbeta med barn i behov av stöd vilket ger en högre kvalitet. uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Kraven på samarbete ökar inom förskolan och mellan arbetslag eftersom visstidspersonal finns i mindre utsträckning, vilket kan leda till en ökad likvärdig kvalitet. Uppfattningen om och retoriken kring barn- och elevgruppers storlek behöver problematiseras, genomlysas och fokusera på barngruppens Förskola & Grundskola Jesper Edlind Direkt 0300-83 36 80 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN sammansättning. Verksamheten ska i större utsträckning använda det underlag som är framtaget av förvaltningen med stöd av Skolverket för att kunna genomföra en barnkonsekvensanalys av barngruppernas storlek och sammansättning. Enheterna behöver rusta sig för att hushålla med läromedel, timanställd personal och visstidsanställningar. Organisationen behöver bli mer flexibel och inte avvakta omstruktureringar och förändringar av arbetsorganisationen. Förskoleklassen Föregående års stora förändring av resursfördelning till förskoleklassens elever kommer även behöva hanteras under innevarade budgetår. Förskoleklasserna behöver organiseras i nya modeller och det tidigare Lek & Lär- konceptet är inte längre normerande. Gruppstorleken kan komma förändras utifrån minskad ersättningsnivå. Skolbarnsomsorg Inga förändringar beträffande ersättningsnivåer i budget 2015. Verksamheten har volymökningar i yngre årskurser. Skolbarnomsorgens verksamhet påverkas av vårdnadshavarnas behov av omsorg, medarbetares rätt till heltidsanställning, olika arbetstidsavtal och verksamheternas uppfattning om samarbete samt en gemensam uppdragsmedvetenhet. Under året görs en stor kompetensutvecklingsinsats med Borås Högskola för all personal som arbetar på fritidshemmen. Genom denna insats blir möjligheterna till verksamhetsutveckling goda därför kompetensen förstärks vilket kan leda till en ökad handlingsberedskap utifrån verksamhetens kontinuerliga förändringar. Även i denna verksamhet ska barnkonsekvensanalyser göras utifrån barngruppernas storlek och sammansättning där förskolans material kan vara vägledande. Lokalernas utformning och storlek påverkar möjligheterna till omstrukturering av fritidsverksamheten. Grundskolor Ersättningsnivåerna är minskade utifrån föregående års budget. Detta får framförallt betydelse för undervisningen kvalité. För att eleverna ska nå högre måluppfyllelse påvisar forskning att relationen mellan pedagog och elev har en stor betydelse. Om lärartätheten minskar finns färre möjligheter att bygga trygga relationer. Forskning visar också på att undervisningen behöver vara utformad utifrån individuella behov och formativ bedömning. Även här finns svårigheter att åstadkomma en kvalitativ undervisning i relation till vetenskaplig grund. Under dessa förutsättningar är det viktigt att rektor i samarbete med lärarna, organiserar undervisningen effektivt. Att möjligheter till kollektivt lärande för pedagogerna nyttjas så att förhållningssättet att dela och lära kan ge effekt. Kompetensen hos pedagogerna att utforma särskilda anpassningar inom ordinarie gruppens ram behöver öka. Förstelärarna kan 2 (3) KUNGSBACKA KOMMUN vara en resurs för att utveckla och förbättra undervisningen enligt vetenskaplig grund och behoven i verksamheten för högre måluppfyllelse. Grundsärskolan Inga förändringar att uppmärksamma för innevarande budgetår. Kungsbacka den 3 mars 2015 Tommy Korsell Jesper Edlind Annika Hellström Verksamhetschefer Pe 3 (3) KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Förskola & Grundskola Datum 2015-06-16 § 64 Konsekvensanalys av budget 2015. Information och förändrad rutin. FG/2015:76 1.2.2 Beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Konsekvensanalysen av budgeten har samverkats med de fackliga organisationerna och återkommer efter att ha varit i arbetsutskottet 2015-03-11 och 2015-05-06. Förvaltningschef Anette Liedström-Hjorth redogör för förslaget till ny rutin. Ingen aggregering av de konsekvensanalyser som görs på enhetsnivå– ingen överprövning av rektors/förskolechefs beslut Redovisning från samtliga nivåer vid delår och bokslut Kopplad till nya ekonomiska styrprinciper Lokal samverkan är huvudprocess men förvaltningen ser över relevans och tidplan Verksamhetschef är rektors/förskolechefs stöd vid behov inför Lokal samverkan Arbetsmiljöuppgift är fördelad i flera led. Ärendet återkommer till arbetsutskottet under augusti för vidare beredning. Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Förskola & Grundskola Datum 2015-06-16 § 58 Vitesföreläggande för Nova Montessoriskola. FG/2015:51 5.10 Beslut Nämnden för Förskola & Grundskola, Kungsbacka kommun förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 §§ skollagen Nova Montessoriskolas ekonomiska förening, organisationsnummer 7696022248, att vid vite om etthundrafemtio tusen (150 000) kronor senast den 16 juli 2015 se till att skollagens bestämmelser om att barn ska erbjudas plats i förskola från och med ett års ålder följs vid Nova Montessoriskolas ekonomiska förening (8 kap. 5 och 18 §§ skollagen). Föreläggandet gäller omedelbart. De vidtagna åtgärderna ska samma dag som ovan skriftligt redovisas till nämnden för Förskola & Grundskola. Om Nova Montessoriskola ekonomiska förening inte följer detta föreläggande kan nämnden för Förskola & Grundskola ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Nämnden för Förskola & Grundskola vill påminna om att huvudmannen för verksamheten enligt 2 kap. 8 § skollagen ansvarar för att verksamheten genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och annan tillämplig lagstiftning. Även om Nova Montessoriskolas ekonomiska förening getts viss tid att rätta till bristen har föreningen som huvudman alltid har det fulla ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med författningarna. Nämnden för Förskola & Grundskola förutsätter därför att Nova Montessoriskolas ekonomiska förening snarast vidtar åtgärder så att skollagens bestämmelser om att barn ska erbjudas plats i förskola från och med ett års ålder följs vid Nova Montessoriskola. Motivering till beslutet Nämnden för Förskola & Grundskola, Kungsbacka kommun är jämlikt 26 kap. 4 § skollagen tillsynsmyndighet för förskola vars huvudman kommunen har godkänt. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 10 § skollagen förelägga en huvudman att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de villkor som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Enligt 8 kap 5§ skollagen ska barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. I 8 kap. 18 § skollagen anges att varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskolan är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Förskola & Grundskola Datum 2015-06-16 Nova Montessoriskolas ekonomiska förening fick godkännande av kommunen att bedriva verksamhet innan 2010 års skollag trädde i kraft. I godkännandet anges att Nova Montessoriskolas ekonomiska förening har rätt att bedriva förskoleverksamhet för barn över 3 år. Skollagen förändrades 2011-07-01 då fristående verksamhet fick samma rättigheter och skyldigheter som motsvarande kommunal verksamhet. I övergångsbestämmelserna till 2010 års skollag anges att ett godkännande av en huvudman enligt 1985 års skollag ska fortsätta att gälla som ett godkännande av huvudmannen enligt 2010 års skollag, om huvudmannen har förklarats berättigad till bidrag. I annat fall ska godkännandet upphöra att gälla. Nova Montessoriskolas ekonomiska förening har förklarats berättigad till bidrag enligt 1985 års skollag. Nova Montessoriskolas ekonomiska förenings godkännande har därför fortsatt att gälla som ett godkännande enligt 2010 års skollag och verksamheten måste uppfylla föreskrifterna i 2010 års skollag. Kommunen kan enligt 8 kap. 18 § skollagen medge undantag från öppenhetskravet med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. Enligt förarbetena kan en sådan särskild karaktär på verksamheten vara verksamheten begränsas till barn vars föräldrar är medlemmar i ett föräldrakooperativ eller till barn vars föräldrar är anställda hos ett visst företag. Det kan även röra sig om att den fristående förskolan särskilt riktar sig till barn som är i behov av särskilt stöd. Det krävs ett nämndbeslut för att få ett undantag från öppenhetskraven i skollagen. Förskola & Grundskola har den 9 mars 2015 informerat Nova Montessoriskola ekonomiska förening om detta och att huvudmannen kan ansöka om ett undantag från öppenhetskravet och få det prövat om montessoripedagogiken kan vara ett sådant undantag. Nova Montessoriskola ekonomiska förening förklarade den 9 mars 2015 att huvudmannen inte vill göra en sådan ansökan, eftersom montessoripedagogiken har utvecklats till att även inkludera barn under 3 år i förskolepedagogiken. Nova Montessoriskola ekonomiska förening har förklarat att de anser att deras godkännande gäller utifrån dess ordalydelse och att det inte kan ändras ensidigt av lagstiftaren genom att en ny skollag har trätt i kraft. Nova Montessoriskolas ekonomiska förening erbjuder inte förskola till barn 1-2 år. Nova Montessoriskolas ekonomiska förening uppfyller därför inte öppenhetskravet i 8 kap. 5 och 18 §§ skollagen att en fristående förskola ska vara öppen för alla barn över ett år om inte kommunen har medgett ett undantag utifrån verksamhetens särskilda karaktär. Något sådant undantag har Nova Montessoriskolas ekonomiska förening inte ansökt om. Sammanfattning Enligt 26 kap. 10 § skollagen får tillsynsmyndigheten förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de bestämmelser som gäller för verksamheten. Ett Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Förskola & Grundskola Datum 2015-06-16 beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 27 § skollagen får ett föreläggande förenas med vite. Nova Montessoriskolas ekonomiska förening uppfyller inte de krav som följer av skollagen. Nova Montessoriskolas ekonomiska förening föreläggs därför att se till att skollagens bestämmelser om att förskolan ska vara öppen för alla barn över ett års ålder följs vid Nova Montessoriskolas ekonomiska förening. På grund av att huvudmannen trots tidigare föreläggande inte har rättat till bristen, finner nämnden för Förskola & Grundskola det nödvändigt att förena föreläggandet med vite. Nämnden ajournerades mellan 17.36 och 17.47. Beslutet skickas till Nova Montessoriskolas ekonomiska förening Linementsvägen 5 434 32 Kungsbacka Beslutet går att överklaga, se bilaga. Expedierat/bestyrkt Datum 2015-08-19 Diarienummer FG/2015:51 Uppföljning efter tillsyn på Nova Montessori förskola Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola bedömer att Nova Montessori förskola har vidtagit sådana åtgärder avseende öppenhetskraven i skollagen, 8 kap. 5 och 8§, att de påtalade bristerna avhjälpts. Nova Montessori förskola erbjuder nu plats till barn from 1 års ålder. Tillsynen avslutas därmed. Bakgrund Kungsbacka kommun har vid ordinarie tillsynsbesök på Nova Montessori förskola 2014-10-26 visat på att Nova Montessori förskola inte erbjuder plats i sin förskola till barn from 1 års ålder. Tillsynsrapporten faktagranskades och undertecknades av rektor och huvudman 2014-11-25. Därefter kontaktade huvudmannen kommunen den 2015-01-09 med önskemål om en dialog. Kommunen och huvudmannen kommunicerade kring tolkningar av skollagens öppenhetskrav fram till den 2015-04-08. 2015-04-08 utfärdades ett föreläggande av Annika Lovén, enhetschef för tillsynsenheten, på delegation från Förskola & Grundskola, detta tidsattes till 2015-06-03. Svaret från Nova Montessori förskola inkom den 2015-06-03 och kommunen begärde ett förtydligande den 2015-06-12 och förtydligandet inkom 2015-06-15. Nämnden för Förskola & Grundskola fattade den 2015-06-16 beslut om föreläggande med vite om 150 000 kr. Nova Montessori förskolas huvudman svarande på vitesföreläggandet den 2015-06-22. Av svaret framkommer att huvudmannen bekräftar att verksamheten fortsättningsvis följer skollagens krav på öppenhet och erbjuder verksamhet till föräldrar med behov av barnomsorg för barn från 1 års ålder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-08-19 Nova Montessori förskolas svar på vitesföreläggandet, 2015-06-23 Nämnd, 2015-06-16 § 58 Beslutet skickas till Nova Montessoriskolas ekonomiska förening Therese Lindén – [email protected] Therese Lindén, Nova Montessoriskola, Linimentsvägen 5, 43432 Kungsbacka Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Förskola & Grundskola Annika Loven Samuelsson [email protected] / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se 2015-06-22 Svar på vitesföreläggande för Nova Montessoriskola Dnr FG/2015:51 Härmed bekräftar huvudmannen att verksamheten följer kravet på öppenhet och erbjuder verksamhet till föräldrar med behov av barnomsorg för barn från 1 års ålder. På begäran från förvaltningen biläggs utdrag ur vårt sammanträdesprotokoll från styrelsemötet 12 maj 2015 för att styrka ovanstående: MONTENOVA MONTESSORISKOLA EKONOMISK FÖRENING Extrainsatt styrelsemöte Nova 2015‐05‐12 Närvarande Ej närvarande x Therese Lindén ordf x Devis Bionaz ledamot Uri Peleg ledamot X Maria Wallin ledamot X Monika Linghoff ledamot X Maria Haldesten ersättare x Angelica Glimmerhav ersättare x Susanne Palmgren rektor, deltog endast som rådgivande x Namn: Dialog kring olika alternativ för förskolan med anledning av föreläggandet ….. //Sekretessbelagd information Beslut Styrelsen beslutar att svara förvaltningen att verksamheten kommer att öppna från 1 år. Therese Lindén Ordförande Nova Montessori Kungsbacka 2015-06-22 Vill förvaltningen/nämnden ha ett påskrivet exemplar får ni kontakta mig så löser jag det snarast. / Therese Lindén TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-20 Diarienummer FG/2015:221 Gallring av terminsbetyg Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola beslutar att terminsbetyg kan gallras vid inaktualitet. Sammanfattning Flertalet av kommunens skolor har under längre tid inte levererat arkivhandlingar till kommunarkivet enligt det som regleras i fastställd dokumenthanteringsplan. En bidragande orsak har varit platsbrist i kommunarkivet. Kommunarkivet har nu frigjort plats varpå det på nytt är möjligt att leverera handlingar till kommunarkivet. Att ta hand om arkivhandlingar från skolor är något som är prioriterat av flera anledningar. Dels har många skolor inte levererat på länge men även att det finns ett påtalat och akut behov av att frigöra plats för mer aktuella handlingar. Att komma ikapp med leveranserna är ett väldigt omfattande arbete och i kombination med att kommunarkivet ställer allt högra krav på hur handlingar ska vara ordnade genomförs arbetet av en projektanställd arkivarie som utför arbete på plats på respektive skola med start i augusti 2015. Vad som ska bevaras och gallras regleras i nämndens dokumenthanteringsplan. I den nu gällande dokumenthanteringsplan anges att terminsbetyg ska bevaras. I samråd med kommunarkivet har det klarlagts att terminsbetygen inte behöver bevaras eftersom motsvarande information finns i betygskatalogen som ska bevaras. Att få gallra terminsbetyg vid inaktualitet skulle underlätta och effektivisera arbetet för den projektanställda arkivarien. För skolornas del skulle det även innebära att befintliga arkivlokaler kan användas mer effektivt i fortsättningen. Slutbetyg ska dock bevaras som tidigare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-08-20 Beslutet skickas till Förskola & Grundskola Hanna Leissner 0300-834214 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Vc Adm, Kommunarkivet, Fronter skoladm. Hanna Leissner Verksamhetschef Administration
© Copyright 2025