Årsrapport för 2014 om behandlingar som skett inom registret

Årsrapport om öppenhetsregistrets verksamhet
2014
Presenterad av generalsekreterarna
vid Europaparlamentet och kommissionen
för
Europaparlamentets vice talman Sylvie Guillaume
och
kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans
I enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret, som
inrättades den 23 juni 2011 som ett gemensamt instrument för Europaparlamentet och
kommissionen, och som granskats av samma parter, innehåller denna årsrapport en
redovisning av öppenhetsregistrets verksamhet under 2014.
Rapporten innehåller
 statistik över registrets verksamhet från januari till december 2014,
 en beskrivning av verksamheten vid gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret, i
syfte att förbättra kvaliteten på innehållet i öppenhetsregistret och öka medvetenheten om
systemet,
 en beskrivning av resultaten från den översynsprocess av det interinstitutionella avtalet, som
avslutades under rapporteringsåret.
1
Innehållsförteckning
I: Öppenhetsregistret i dag
1. Tendenser under 2014
2. Tendenser sedan 2011
II: 2014 års verksamhet vid gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret
1. Övervakning och tillämpning
2. Vägledning och informationssatsningar
III: Översyn av det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret
Översynsprocessen 2014
Institutioner, begrepp och förkortningar som förekommer i rapporten:
Europaparlamentet
Kommissionen
EU = Europeiska unionen
Rådets generalsekretariat
Interinstitutionella avtalet
It = informationsteknik
”Sekretariatet” = Gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret
Ledamot av Europaparlamentet
Icke-statlig organisation
”Registret” = öppenhetsregistret
2
Öppenhetsregistret inrättades gemensamt av Europaparlamentet och kommissionen 2011 för
att öka öppenheten i EU:s beslutsfattande. Registret1 förser medborgare med information
om organisationer som verkar för att deras intressen ska finnas representerade på EU-nivå.
I: ÖPPENHETSREGISTRET I DAG2
Det finns sex sektioner av registrerade i öppenhetsregistret. 2014 var den största sektionen –
nästan hälften av alla registrerade – företagsegna lobbyister samt bransch- och
yrkesorganisationer (se tabell 1). Inom denna sektion var den huvudsakliga undersektionen
Bransch- och yrkesorganisationer, med mer än 60 % av alla företagsegna lobbyister samt
bransch- och yrkesorganisationer (se tabell 2, sektion II). Bransch- och yrkesorganisationer
utgjorde 30 % av alla registrerade, vilket gör dem till de mest förekommande i registret.
Icke-statliga organisationer var den näst vanligaste typen av registrerade med 25 % av alla
registrerade organisationer. Företag och koncerner kom trea med nästan 15 % av alla
registrerade, eller 30 % i sektion II. Fastän professionella konsulter utgjorde 62 % i sektion
I representerade de bara 8 % av det totala antalet aktörer. De minst vanligaste registrerade
var blandade offentlig-privata enheter (sektion VI), följda av organisationer som företräder
kyrkor och religiösa samfund (sektion V) och sedan advokatbyråer (sektion I).
Tabell 1: Total andel av de 6 sektionerna av intressegrupper:
Sektion I - Professionella
konsulter/advokatbyråer/oberoende
konsulter
0,57% 4,47%
7,30%
12,69%
Sektion II - Företagsegna lobbyister samt
bransch- och yrkesorganisationer
Sektion III - Icke-statliga organisationer
25,92%
Sektion IV - Tankesmedjor,
forskningsinstitutioner och akademiska
institutioner
49,03%
Sektion V - Organisationer som företräder
kyrkor och religiösa samfund
Sektion VI - Organisationer som företräder
lokala, regionala och kommunala
myndigheter, övriga offentliga eller
blandade enheter etc.
Bransch- och yrkesorganisationer var väl företrädda i Belgien med över 30 % som anger att
deras huvudkvarter ligger i det landet. En stor majoritet av de registrerade var EU-baserade
(90 %), med över 11 % från Tyskland, 10 % från Frankrike och 10 % från Storbritannien.
Bara 2,5 % av de registrerade var från USA och under 2 % är enheter baserade i Schweiz.
1
2
http://ec.europa.eu/transparencyregister
Uppgifterna i denna rapport återspeglar situationen den 31 december 2014.
3
Tabell 2: Uppdelning i undersektioner av registreringar3:
Sektion I: Professionella konsulter/advokatbyråer/oberoende konsulter
28%
Professionella konsulter
Advokatbyråer
62%
10%
Oberoende konsulter
Sektion II: Företagsegna lobbyister samt bransch- och yrkesorganisationer
4%
7%
29%
Företag och koncerner
Bransch- och yrkesorganisationer
Fackföreningar
Andra liknande organisationer
60%
Sektion IV - Tankesmedjor, forskningsinstitutioner och akademiska institutioner
28%
Tankesmedjor och
forskningsinstitutioner
Akademiska institutioner
72%
3
Sektionerna III och V har inga undersektioner
4
Sektion VI - Organisationer som företräder lokala, regionala och kommunala myndigheter,
övriga offentliga eller blandade enheter etc.
45%
55%
Lokala, regionala och kommunala
myndigheter (under nationell
nivå)
Övriga offentliga eller blandade
enheter etc.
5
Tabell 3: Utdrag ur statistiken den 31.12.2014:
Den 31 december 2014 fanns det 7 352 registrerade i registret fördelade över följande
(under)kategorier:
I – Professionella konsultfirmor/advokatbyråer/fristående konsulter
933
Professionella konsulter
579
Advokatbyråer
89
Oberoende konsulter
265
II – Företagsegna lobbyister samt bransch- och yrkesorganisationer
3 605
Företag och koncerner
1 043
Bransch- och yrkesorganisationer
2 175
Fackföreningar
147
Andra liknande organisationer
240
III – Icke-statliga organisationer
1 906
Icke-statliga organisationer, plattformar och nätverk och liknande
1 906
IV – Tankesmedjor, forskningsinstitutioner och akademiska institutioner
537
Tankesmedjor och forskningsinstitutioner
384
Akademiska institutioner
153
V – Organisationer som företräder kyrkor och religiösa samfund
42
Organisationer som företräder kyrkor och religiösa samfund
42
VI – Organisationer som företräder lokala, regionala och kommunala myndigheter, övriga
offentliga eller blandade enheter etc.
329
Lokala, regionala och kommunala myndigheter (under nationell nivå)
147
Övriga offentliga eller blandade enheter etc.
182
1. Tendenser under 2014
2 119 nya enheter registrerades 20144, vilket nästan är en fördubbling av antalet organisationer
som registrerades 2013. Av de nyregistrerade återfinns 355 organisationer i sektion I, 894 i
sektion II, 574 i sektion III, 171 i sektion IV, 11 i sektion V och 114 i sektion VI.
Tabell 4: Registreringsår för nuvarande aktiva registrerade
Registreringsår
2014
2013
2012
2011
4
Antal registrerade som
fortfarande är aktiva
2 119
1 112
1 174
1 168
Korrekt statistik den 23 februari 2015 – bara enheter som fortfarande är registrerade räknas.
6
Under 2014 registrerades i genomsnitt 170 organisationer varje månad.
Tabell 5: Registreringar under 2014:
Ökningen av registreringarna var starkast i början på 2014, där en tredjedel av årets totala
registreringar gjordes under det första kvartalet och en tredjedel i det sista kvartalet. Detta
motsvarar de två perioder då öppenhetsregistret fick mycket uppmärksamhet i pressen: i början
på året, på grund av översynsprocessen (se III i denna rapport), och i slutet på året, när ett nytt
öppenhetsinitiativ lanserades på kommissionen.
Det genomsnittliga antalet månatliga registreringar dubblerades verkligen i december när två
nya beslut från kommissionen trädde i kraft och som krävde offentliggörande av information
om möten som hållits av kommissionsledamöter, tjänstemän i deras kabinett och
generaldirektörer med organisationer och egenföretagare5. I princip ska sådana möten enbart
hållas med organisationer och egenföretagare som är registrerade i öppenhetsregistret 6.
Att registrera sig är en förutsättning för organisationer och egenföretagare vilkas representanter
vill ha förenklat tillträde till Europaparlamentets lokaler. Ackrediteringen måste förnyas varje
år: 5 480 auktoriseringar för individers tillträde godkändes 2014 av parlamentet, för
representanter för nästan 2 000 organisationer i registret (antingen nya ansökningar eller
förnyelser).
Varje månad 2014 hade öppenhetsregistrets webbplats i genomsnitt 25 000 unika besökare
(enskilda besökare som besökte webbplatsen en given dag) eller 40 000 besök (totalt antal
besökta sidor av unikt identifierade besökare). Upp till 30 % av besöken vidarebefordrades till
öppenhetsregistret från europa-webbplatsen, medan nästan 15 % hittade fram till registrets
webbsida via sökmotorer.
2. Tendenser sedan 2011
Ökningen av registreringarna var starkast 2011 och under första halvan av 2012, när
öppenhetsregistret inrättades. Ökningen stabiliserades på 10 % under 2013, men har sedan
5
6
http://ec.europa.eu/news/2014/docs/c_2014_9051_sv.pdf http://ec.europa.eu/news/2014/docs/c_2014_9048_sv.pdf
http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/3/2014/EN/3-2014-9004-EN-F1-1.Pdf, s. 9
7
tilltagit igen, och antalet registrerade organisationer har växt med över en fjärdedel under 2014.
Vad gäller variationen i ökningarna för de olika sektionerna av registrerade har sektion II
uppvisat den största ökningen sedan 2011, med sin nästan trefaldiga ökning. Lägst ökning
noteras för sektionerna V och VI, som har varit så gott som konstant sedan början.
Tabell 6: Registreringar 2011–2014:
Veckoliga förändringar i registret
8000
7000
6000
Professionella
konsulter/advokatbyråer/oberoen
de konsulter
Företagsegna lobbyister samt
bransch- och
yrkesorganisationer
Icke-statliga organisationer
5000
4000
3000
2000
Tankesmedjor,
forskningsinstitutioner och
akademiska institutioner
Organisationer som företräder
kyrkor och religiösa samfund
Organisationer som företräder
lokala, regionala och kommunala
myndigheter, övriga offentliga
eller blandade enheter etc.
Totalt
1000
0
II: 2014 års verksamhet vid gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret
Gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret består av en grupp tjänstemän från
Europaparlamentets och kommissionens generalsekretariat och samordnas av chefen för
öppenhetsenheten vid kommissionens generalsekretariat. Gemensamma sekretariatet för
öppenhetsregistret träffas varje vecka och sedan juni 2012 deltar rådets sekretariat som
observatör i mötena. Sekretariatet består av fem tjänstemän (tre från parlamentet och två från
kommissionen) för att utföra det arbete som systemet kräver, och det har två
supportavdelningar7 för direktkontakt med användarna. Enligt sektion 7 i det
interinstitutionella avtalet har sekretariatet flera uppgifter i syfte att genomföra systemet, såsom
att tillhandahålla vägledning för berörda aktörer, genomföra kvalitetskontroll av
registerinnehållet och informationssatsningar.
1. Övervakning och tillämpning
2014 har sekretariatet utfört 900 kvalitetskontroller, med i genomsnitt 15 kontroller i veckan,
varav hälften varit grundläggande relevanskontroller (för att fastställa om den registrerade
omfattas av det interinstitutionella avtalet rörande öppenhetsregistret eller inte). En
kvalitetskontroll består i att fastställa att de uppgifter som lämnats av de registrerade
överensstämmer med bilaga II till det interinstitutionella avtalet.
Antalet avregistrerade på grund av inkonsekventa, felaktiga eller otillräckliga uppgifter, icke
förnyad registrering, eller att de inte varit berättigade att registrera sig, uppgick 2014 till 212.
Tabell 7: En översikt över kvalitetskontrollerna:
7
Kontaktuppgifter finns på webbplatsen:
https://ec.europa.eu/transparencyregister/public/contact/contact.do?locale=sv#sv
8
Kontrolldatum
Antal kontroller
Anmärkningar
Avregistreringar
Sedan 1.1.2014
900
61
212
Medan de allra flesta kontrollerna är slumpmässiga sker ett visst antal som uppföljning på en
anmärkning mottagen av sekretariatet om felaktiva uppgifter i registret. Anmärkningarna, från
både interna och externa källor till institutionerna, ingår i det totala antalet kvalitetskontroller
(se tabellen ovan).
Ett tredje element i övervakningsförfarandet som sekretariatet har att hantera är de formella
”klagomål” om allvarligare brott mot uppförandekoden begångna av registrerade
organisationer. Tio formella klagomål har mottagits under 2014, varav bara sju var tillåtliga.
Detta är betydligt förre än det antal som mottogs under 2013 (17). De tillåtliga klagomål som
mottogs under 2014 gällde möjliga brott mot punkt b) ”otillbörliga påtryckningar”, c) ”att ge
en missvisande bild” och d) ”lämna korrekta uppgifter” enligt uppförandekoden. Efter
undersökning av sekretariatet och efter att kontakt tagits med de registrerade i fråga, följde en
uppdatering och fyra uteslutanden (tre oberoende klagomål framfördes om samma registrerade,
vilket ledde till ett enda uteslutande). Dessa uteslutanden rörde alla enheter som inte var
berättigade (se stycke 9 i det interinstitutionella avtalet).
2. Vägledning och informationssatsningar
I sekretariatets uppgifter ingår utbildning och kommunikationsverksamhet för att höja
medvetandet om registret och främja användningen av det. 2014 genomfördes 17
presentationer av sekretariatet för externa organ, däribland tre studentgrupper, och på
evenemang, bland annat OECD:s Lobbying Integrity i mars 2014. Sekretariatet tillhandahåller
även genomförandevägledning för organisationerna för att hjälpa dem med vad som krävs för
registrering. Interna presentationer ges även för tjänstemän inom institutionerna för att höja
medvetandet som verktyget.
III: ÖVERSYN AV DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET OM
ÖPPENHETSREGISTRET
I enlighet med punkt 30 i det interinstitutionella avtalet ska det gemensamma registret
genomgå en översynsprocess senast två år efter det att öppenhetsregistret togs i drift. I detta
syfte inrättades en interinstitutionell högnivåarbetsgrupp mellan parlamentet och
kommissionen för att se över det interinstitutionella avtalet och utfärda rekommendationer om
behovet av att införa ändringar. Arbetsgruppen leddes gemensamt av de vice ordförandena med
ansvar för ärendet vid parlamentet och kommissionen, och bestod av ledamöter från alla
politiska grupper i parlamentet, däribland ordförande och föredragande från parlamentets
utskott för konstitutionella frågor (AFCO).
1. Översynsprocessen 2014
Efter rekommendationerna från högnivåarbetsgruppen antog AFCO-utskottet ett förslag till
betänkande om en justering av det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret 8, som
senare antogs i plenum genom beslutet av den 15 april 2014 med 646 röster för, 7 röster emot
och 14 nedlagda röster. Det reviderade interinstitutionella avtalet undertecknades av
Europaparlamentet och kommissionen och offentliggjordes i Europeiska unionens officiella
tidning i september 2014.9 Det nya interinstitutionella avtalet trädde i kraft den 1 januari 2015.
8
Se förfarandet:
http://www.europarl.europa.eu/oeil/popups/ficheprocedure.do?lang=en&reference=2014/2010(ACI)
9
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32014Q0919(01)
9
Denna översynsprocess främjades av a) ett offentligt samråd efter det första verksamhetsåret
(2012), b) två årsrapporter från det gemensamma sekretariatet (2012 & 2013), c) möten i
Europatäckande paraplyorganisationer för intressenter (tre politiska möten under 2013 och två
tekniska möten), och d) riktmärkning med andra offentliga lagstiftare (i samband med OECD).
Rådet inbjöds av Europaparlamentet och kommissionen att delta i översynen som observatör.
Viktiga förändringar som översynen medfört:






Alla registrerade måste deklarera sina uppskattade kostnader för den relevanta
verksamheten (tidigare var detta ett krav enbart för sektion II).
De mänskliga resurserna som investerats i den relevanta verksamheten måste anges
som procentandelar av heltidsekvivalenter (tidigare krävdes bara en allmän uppgift om
personal).
De registrerade måste deklarera sitt deltagande i expertgrupper på unionsnivå, i forum, i
inter-grupper inom parlamentet eller i andra liknande strukturer.
Ytterligare klargöranden lades till rörande definitioner (sektioner, verksamheter och
utlägg) som omfattas av öppenhetsregistret.
En förenklad anmärknings- och klagomålsmekanism infördes för att tillåta effektivare
kontroller av registreringar som påstås innehålla felaktig eller vilseledande information.
Nya incitament för registrering.
Dessutom togs en modernare design och förbättrad struktur på öppenhetsregistrets webbplats
fram som skulle lanseras i januari 2015 i linje med de nya kraven. De huvudsakliga målen med
denna uppgradering vara att åstadkomma ett enkelt registreringsförfarande med uttömmande
vägledning, ett snabbare sökverktyg, förbättrad helpdesktjänster och användbara länkar. Det
nya registret finns tillgängligt på alla officiella EU-språk. Nya riktlinjer, i linje med det
reviderade interinstitutionella avtalet, lades fram och översattes till alla officiella EU-språk.
10