1. No category

E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Miljökonsekvensbeskrivning
Planerad 130 kV kraftledning
mellan Hageskruv och Nybro
i Uppvidinge och Nybro
kommuner
2015-09-07
2015-09-07
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Sweco Energuide AB
Box 340 44
100 26 Stockholm
www.sweco.se
Uppdragsnummer: 547 0514 000
Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten, Johnny Carlberg, Erik Nilsen, Hulda Pettersson och Matilda Sahl, Sweco
Rapporten har granskats av Alexandra Tidlund, Sweco och Johanna Brodd, E.ON Elnät.
Foton, illustrationer och kartor har om inte annat anges tagits fram av Sweco och E.ON.
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
Intresseinformation i kartmaterialet: © Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet
sid 2/98
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1
8
Inledning
10
1.1
Bakgrund
10
1.2
Lokalisering och omfattning
11
1.3
E.ON Elnät Sverige AB
11
2
Lagstiftning
11
2.1
Ellagen
11
2.2
Miljöbalken
11
2.2.1
De allmänna hänsynsreglerna
12
2.2.2
Hushållning med mark och vatten
13
2.2.3
Miljökvalitetsnormer
13
3
Rättigheter och övriga tillstånd
13
3.1
Rättigheter för att nyttja annans fastighet
13
3.2
Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar
14
4
4.1
5
Samråd
14
Länsstyrelsens beslut
14
Alternativutredning
15
5.1
Metod
15
5.1.1
Alternativa anslutningsmöjligheter
15
5.2
Nollalternativet
16
5.3
Lokaliseringsutredning
16
5.4
Samtliga studerade stråk
17
5.4.1
Beskrivning och bedömning av studerade stråk och sträckningar
19
5.4.2
I ett tidigt skede avförda stråkalternativ
31
5.4.3
Samlad bedömning stråk
32
5.5
Val av stråk och sträckning
33
5.6
Val av sträckning inom huvudstråk
34
6
6.1
Utförande, drift och underhåll
35
Utformning
35
sid 3/98
6.2
Anläggande och försiktighetsåtgärder
37
6.3
Drift och underhåll
38
6.4
Alternativa tekniska utföranden
38
6.4.1
Luftledning
38
6.4.2
Markförlagd kabel
39
6.4.3
Samförläggning
40
6.5
Kostnad
40
6.5.1
Luftledning
41
6.5.2
Markkabel
41
6.5.3
Stationsåtgärder
42
6.5.4
Underhåll och reparation
42
6.5.5
Ersättning för markinlösen
43
6.6
Val av tekniskt utförande
44
7
Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning45
7.1
Landskapsbild
45
7.1.1
Allmän beskrivning
45
7.1.2
Berörda intressen
48
7.1.3
Skadeförebyggande åtgärder
48
7.1.4
Konsekvensbedömning
48
7.1.5
Konsekvenser under byggskedet
50
7.2
Markanvändning, bebyggelse och planer
51
7.2.1
Allmän beskrivning
51
7.2.2
Berörda intressen
51
7.2.3
Skadeförebyggande åtgärder
52
7.2.4
Konsekvensbedömning
53
7.2.5
Konsekvenser under byggskedet
53
7.3
Naturmiljö
54
7.3.1
Allmän beskrivning
54
7.3.2
Berörda intressen
54
7.3.3
Skadeförebyggande åtgärder
60
7.3.4
Konsekvensbedömning
61
7.3.5
Konsekvenser under byggskedet
62
7.4
Kulturmiljö
62
sid 4/98
7.4.1
Allmän beskrivning
62
7.4.2
Berörda intressen
63
7.4.3
Skadeförebyggande åtgärder
64
7.4.4
Konsekvensbedömning
65
7.4.5
Konsekvenser under byggskedet
65
7.5
Friluftsliv
66
7.5.1
Allmän beskrivning
66
7.5.2
Berörda intressen
66
7.5.3
Skadeförebyggande åtgärder
66
7.5.4
Konsekvensbedömning
66
7.5.5
Konsekvenser under byggskedet
66
7.6
Infrastruktur
66
7.6.1
Allmän beskrivning
66
7.6.2
Berörda intressen
66
7.6.3
Skadeförebyggande åtgärder
67
7.6.4
Konsekvensbedömning
67
7.6.5
Konsekvenser under byggskedet
67
7.7
Kumulativa effekter
67
7.7.1
Allmän beskrivning
67
7.7.2
Berörda intressen
67
7.7.3
Skadeförebyggande åtgärder
67
7.7.4
Konsekvensbedömning
67
7.7.5
Konsekvenser under byggskedet
67
7.8
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
68
7.8.1
Buller
68
7.8.2
Elektriska och magnetiska fält
68
7.8.3
Forskning om eventuell hälsopåverkan
69
7.8.4
Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält
69
7.8.5
Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö
70
7.8.6
Gräns- och riktvärden
70
7.8.7
E.ONs magnetfältspolicy
70
7.8.8
Magnetfält från aktuell ledning
71
7.8.9
Konsekvensbedömning
74
sid 5/98
8
Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 75
8.1
Landskapsbild
75
8.1.1
Allmän beskrivning
75
8.1.2
Berörda intressen
75
8.1.3
Skadeförebyggande åtgärder
76
8.1.4
Konsekvensbedömning
76
8.1.5
Konsekvenser under byggskedet
76
8.2
Markanvändning, bebyggelse och planer
76
8.2.1
Allmän beskrivning
76
8.2.2
Berörda intressen
76
8.2.3
Skadeförebyggande åtgärder
77
8.2.4
Konsekvensbedömning
77
8.2.5
Konsekvenser under byggskedet
78
8.3
Naturmiljö
78
8.3.1
Allmän beskrivning
78
8.3.2
Berörda intressen
79
8.3.3
Skadeförebyggande åtgärder
82
8.3.4
Konsekvensbedömning
82
8.3.5
Konsekvenser under byggskedet
84
8.4
Kulturmiljö
84
8.4.1
Allmän beskrivning
84
8.4.2
Berörda intressen
85
8.4.3
Skadeförebyggande åtgärder
85
8.4.4
Konsekvensbedömning
86
8.4.5
Konsekvenser under byggskedet
86
8.5
Friluftsliv
86
8.5.1
Allmän beskrivning
86
8.5.2
Berörda intressen
86
8.5.3
Skadeförebyggande åtgärder
87
8.5.4
Konsekvensbedömning
87
8.5.5
Konsekvenser under byggskedet
87
8.6
Infrastruktur
87
8.6.1
Allmän beskrivning
87
sid 6/98
8.6.2
Berörda intressen
87
8.6.3
Skadeförebyggande åtgärder
87
8.6.4
Konsekvensbedömning
87
8.6.5
Konsekvenser under byggskedet
88
8.7
Kumulativa effekter
88
8.7.1
Allmän beskrivning
88
8.7.2
Berörda intressen
88
8.7.3
Skadeförebyggande åtgärder
88
8.7.4
Konsekvensbedömning
88
8.7.5
Konsekvenser under byggskedet
88
8.8
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
88
8.8.1
Magnetfält från aktuell ledning
88
8.8.2
Konsekvensbedömning
90
9
Samlad bedömning
91
9.1
Huvudalternativet - sträckningsalternativ C
91
9.2
Alternativ sträckning - sträckningsalternativ B
92
Ordlista
94
Referenser
98
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Samrådsredogörelse
Karta över stråk och sträckningar
Karta över sträckning för huvudalternativ respektive alternativ sträckning
Kartor med utpekade intressen för huvudalternativ respektive alternativ sträckning
Översiktlig naturvärdes- och konsekvensbedömning
Kulturmiljöanalys
sid 7/98
Sammanfattning
Bakgrund och syfte
Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till E.ON Elnät Sverige ABs (E.ON Elnäts)
ansökningar om nätkoncession för linje (tillstånd) gällande ny planerad 130 kV kraftledning
mellan Hageskruv och Nybro. Kraftledningen syftar till att ansluta planerad vindkraft i
Uppvidinge kommun till elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då befintliga
kraftledningar i regionnätet har nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen planeras för en
överföringskapacitet om cirka 500 MW.
Genomfört samråd
E.ON Elnät har under 2015 genomfört ett omfattande samråd enligt miljöbalken avseende den
planerade ledningen. Samrådet inleddes genom samrådsmöten med berörda länsstyrelser och
kommuner avseende projektets förutsättningar, samrådkrets och omfattning för den kommande
MKB:n. Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare och
närboende avseende ledningsstråk och sträckningar genomfördes under april och maj 2015.
Samråd i form av öppet hus för berörda fastighetsägare, närboende och allmänheten hölls den 6
maj 2015 i Flygsfors Folkets Hus. Allmänheten informerades om projektet genom kungörelse i
samtliga dagstidningar upptagna i Dagstidningsförteckningen 2014 för Nybro, Lessebo och
Uppvidinge kommuner. Därtill infördes kungörelse i gratistidningarna Nybro Extra och
Uppvidinge tidning. Den information och de synpunkter som framkommit i samrådet har sedan
legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag som utretts vidare. Under juni och
juli 2015 genomfördes skriftligt samråd med rättighetsinnehavare, arrendatorer och taxerade ägare
för det vidare utredda sträckningsförslaget. Inkomna synpunkter från myndigheter har
huvudsakligen rört önskemål kring utredning av olika miljökonsekvenser, medan berörda
fastighetsägare haft synpunkter på lokalisering och utformning av ledningarna.
Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län har beslutat att de planerade åtgärderna kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan.
Ansökt alternativ
E.ON Elnät ansöker om ett utförande som trädsäker luftledning med i huvudsak enbenta stolpar.
Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid exempelvis storm eller
oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Anledningen till en ansökan om trädsäker
luftledning är att från och med den 1 januari 2011 får enligt Ellagen oplanerade avbrott inte
överstiga 24 timmar för sådana händelser som ligger innanför ledningsägarens kontrollansvar.
Aktuell sträckning mellan Hageskruv och Nybro är ca 36 km lång och går längs hela sträckningen
parallellt med befintlig kraftledning.
Studerade alternativ
Initialt studerades åtta alternativa ledningsstråk, varav tre avfördes i ett tidigt skede. Av
återstående fem alternativa ledningsstråk avser ett utformning med markförlagd kabel och fyra
med utformning som trädsäker luftledning. Varje stråk har utformats så brett att utrymme finns för
flera möjliga ledningssträckningar inom stråket. Ett sträckningsförslag presenterades inom
sid 8/98
respektive stråk. Inför val av förordat ledningsstråk, sträckningsförslag och teknisk utformning har
förväntade miljökonsekvenser, liksom tekniska och ekonomiska faktorer utvärderats och vägts
samman för att utgöra beslutsunderlag. Inkomna synpunkter under samrådet har sedan
tillsammans med en utvärdering av förväntad miljöpåverkan, liksom tekniska och ekonomiska
faktorer legat till grund för aktuellt sträckningsförslag och teknisk utformning.
Konsekvensbedömning
Förordad sträckning går i huvudsak genom glesbebyggda skogsmarker vilket innebär att
exponeringen mot omgivningen generellt blir mycket begränsad. Vid vissa öppna landskapsavsnitt
ökar exponeringen mot omgivande landskap och närliggande bostadshus. Ansökt
ledningssträckning är samlokaliserad med befintlig kraftledning, vilket gör att den tillkommande
påverkan på landskapsbilden sammantaget ändå bedöms bli liten. Det samlade ledningsstråket,
med befintlig och planerad ledning, kan dock lokalt upplevas som framträdande i landskapet.
När skog avverkas för att ge plats åt ledningen förändras livsbetingelserna för djur och växter
lokalt. Vissa tidigare etablerade arter kan missgynnas medan andra arter kan gynnas och
nyetableras. I en i övrigt sluten skogsmark kan skogsgatan verka som reträttmöjlighet för
ljuskrävande och hävdgynnade arter. Genom att ledningen är lokaliserad i parallellgång med
befintlig ledning är flora och fauna till viss del redan anpassade till naturmiljön i en kraftledningsgata.
Vid passager av vattendrag kan djur- och växtliv påverkas på ett oönskat sätt till följd av ökad
solinstrålning. Vid dessa passager bör därför buskar och annan lågväxande vegetation behållas så
långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön.
sid 9/98
Inledning
1
1.1
Bakgrund
E.ON Elnät planerar att bygga en ny 130 kV anslutningsledning mellan Hageskruv och Nybro i
Uppvidinge och Nybro kommuner för att ansluta planerad vindkraft i Uppvidinge kommun till
elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då befintliga kraftledningar i regionnätet har
nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen planeras för en överföringskapacitet om cirka 500
MW.
Nätanslutningen för vindkraft längre norrut i Uppvidinge kommun kommer anslutas till
Hageskruv via beviljad nätkoncession för ny 130 kV kraftledning Bredhälla-Hageskruv. Den
planerade ledningen är en förutsättning för överföring av producerad el från planerade
vindkraftparker i området.
Figur 1.1. Översikt över planerade vindkraftetableringar. Den planerade 130 kV kraftledningen ska anläggas
mellan Hageskruv och Nybro. Norrut från Hageskruv finns en beviljad nätkoncession för ny 130 kV
kraftledning från Bredhälla. I kartan visas även projekteringsområden för vindkraft enligt Vindbrukskollen.
sid 10/98
1.2
Lokalisering och omfattning
De vindkraftparker som ska anslutas genom den planerade kraftledningen ligger i Uppvidinge
kommun, Kronobergs län, se karta i Figur 1.1. Mellan Bredhälla och Hageskruv finns tillstånd för
byggnation av en 130 kV kraftledning som den planerade ledningen kommer att ansluta till för att
sedan överföra producerad energi till regionnätsstationen i Nybro. Den planerade kraftledningen
kommer även bidra till att stärka regionnätet i området.
Den totala ledningssträckningen mellan Hageskruv och Nybro är cirka 36-39 km. Den effekt som
ska anslutas är i dagsläget upp till 500 MW, för vilket en 130 kV kraftledning för växelström
bedöms lämplig.
1.3
E.ON Elnät Sverige AB
E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata
energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och
levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder
energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder.
E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon
kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt
elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både
region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession.
Lagstiftning
2
Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). Bestämmelser om
nätkoncession för linje återfinns i ellagen och i elförordningen (2013:208). I en ansökan om
nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning.
Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som
föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget
och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan samt inhämta lokal och intressespecifik kunskap.
Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession
erhålls gäller den i regel tillsvidare.
2.1
Ellagen
I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under
vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om
anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 §) och inte strider mot detaljplan eller
områdesbestämmelser.
2.2
Miljöbalken
En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan
benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad
sid 11/98
verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter,
mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och
den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet
med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och
miljön.
2.2.1 De allmänna hänsynsreglerna
MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en
icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som
grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna
hänsynsreglerna.
Kunskapskravet, 2 kap. 2 § MB
E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift
av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade
rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är
certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra
miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap
om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät
kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva
verksamheten.
Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 § MB
Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen
är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten
som E.ON Elnät utför på kraftledningen.
Produktvalsprincipen, 2 kap 4 § MB
Genom ISO 14001-certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet.
Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas.
Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 § MB
E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med
råvaror och energi.
Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 § MB
Ledningens sträckning kommer i samband med framtagande av MKB:n att anpassas för att
minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa.
Skälighetsprincipen, 2 kap 7 § MB
Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av
kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också
krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska
uppfyllas.
sid 12/98
2.2.2 Hushållning med mark och vatten
I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och
vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som
de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska
ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå.
I utredningen och analysen av den planerade anäggningen görs anpassning och hänsynstagande till
kända bevarandeintressen. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan
på omkringliggande marker förväntas bli begränsad.
2.2.3 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som kan
införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i
Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid,
bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive
vattendistrikt.
För en kraftledning av aktuell typ är det främst påverkan på miljökvalitetsnormen för vatten som
är aktuell i samband med schaktning för stolpar och stolpfundament samt till viss del körskador i
blöta markområden.
För vatten uttrycker normerna den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Innan
en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och
påverkansbedömas. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år
2015 och att statusen inte får försämras. Om den aktuella statusen bedömts som god eller hög och
det bedöms att det inte finns någon risk för försämring ska normen fastställas till god respektive
hög status till 2015. Det vill säga ingen försämring får ske från nuvarande status.
Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller
riskerar att överskridas.
Rättigheter och övriga tillstånd
3
3.1
Rättigheter för att nyttja annans fastighet
För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i
första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett markupplåtelseavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en
lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den
skada som förorsakas fastigheten.
sid 13/98
3.2
Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar
Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av
tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt
kulturmiljölagen.
De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det aktuella fallet kommer att sökas.
Samråd
4
Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt
miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de
enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande
miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den
allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.
E.ON Elnät har valt att från början samråda med en bred krets intressenter, motsvarande de krav
som ställs vid samråd för projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt
miljöbalken 6 kap. 4 §.
Samråd för den planerade kraftledningen inleddes genom samrådsmöten med berörda länsstyrelser
och kommuner under mars/april 2015 avseende projektets förutsättningar, samrådkrets och
omfattning för den kommande MKB:n. Skriftligt samråd med berörda myndigheter,
organisationer, fastighetsägare och närboende avseende ledningsstråk och sträckningar
genomfördes under april och maj 2015. Samråd i form av öppet hus för berörda fastighetsägare,
närboende och allmänheten hölls den 6 maj 2015 i Flygsfors Folkets Hus. Allmänheten
informerades om projektet genom kungörelse i samtliga dagstidningar upptagna i
Dagstidningsförteckningen 2014 för Nybro, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Därtill infördes
kungörelse i gratistidningarna Nybro Extra och Uppvidinge tidning. Den information och de
synpunkter som framkommit i samrådet har sedan legat till grund för arbetet med att ta fram ett
sträckningsförslag som utretts vidare. Under juni och juli 2015 genomfördes skriftligt samråd med
rättighetsinnehavare, arrendatorer och taxerade ägare för det vidare utredda sträckningsförslaget.
Aktuell information om projektet har kontinuerligt uppdaterats och utsända dokument har
publicerats på E.ON Sverige AB:s hemsida, eon.se/regionnat.
En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna
synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga 1.
4.1
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen i Kalmar län har den 4 september 2015 beslutat att den aktuella kraftledningen kan
antas medföra betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen i Kronobergs län har den 29 juni 2015 beslutat att den aktuella kraftledningen kan
antas medföra betydande miljöpåverkan.
sid 14/98
Alternativutredning
5
En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga,
samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts
samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat
nollalternativ.
Alternativ ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet/alternativen kan behandlas
och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, dvs. där det är praktiskt möjligt. För
att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att
sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten
tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna
innebär.
5.1
Metod
Utredningsarbetet inför föreliggande koncessionsansökan har genomförts i flera steg för att
komma fram till ett förordat huvudalternativ. Metodiken är baserad på att från ett brett perspektiv
via förstudier, utredningar, samråd, beräkningar och bedömningar konkretisera det
anslutningsalternativ som bedöms mest lämpligt för den aktuella ledningen. Det innebär att
utredningsarbetet inleds med öppna förutsättningar för att sedan utifrån den information som
framkommer under processens gång avgränsas till ett förordat huvudalternativ.
5.1.1 Alternativa anslutningsmöjligheter
I ett första steg har flera olika utredningar och förstudier genomförts för att identifiera vilka
anslutningsalternativ som finns för överföring av produktionen från planerad vindkraft till
överliggande elnät.
Ett av de alternativ som utretts är möjligheten att ansluta vindkraftproduktionen direkt till
stamnätet genom byggnation av en ny stamnätsstation i Hageskruv. Detta alternativ har utretts
gemensamt med Svenska Kraftnät, som är innehavare av stamnätsledningarna samt i samarbete
med samtliga vindprojektörer i området.
Dock har detta alternativ för anslutning via stamnätet vid fortsatta utredningar visat sig
svårgenomförbart med avseende på både planerad effekt för anslutning, kostnad och tidplan.
Tidplanen beror av möjligheten att ta avbrott på befintliga stamnätsledningar för att kunna utföra
de åtgärder som skulle behövas för byggnation av en ny stamnätsstation. Planerad effekt från
vindkraft i området har reducerats från initialt över 1000 MW till cirka 500 MW, vilket innebär att
anslutningskostnaden för en stamnätsstation blir för stor per installerad effekt för att detta ska
kunna bli ekonomiskt hållbart för de planerade vindparkerna. Nästa möjliga avbrottstid på
stamnätsledningarna anges av Svenska Kraftnät kunna dröja till år 2022 vilket medför att
tidplanen för anslutning via stamnätet blir flera år längre än en anslutning via regionnätet varpå
vindparkernas tillstånd riskeras. Dessa faktorer kombinerat har medfört att anslutning via ny
stamnätsstation i Hageskruv inte bedöms genomförbart för den aktuella anslutningen.
sid 15/98
Fortsatta utredningar har i stället visat på möjligheterna att ansluta upp till 500 MW till
regionnätsstationen i Nybro, och detta har bedömts vara en mer lämplig lösning att arbeta vidare
med, varvid en lokaliseringsutredning initierades för denna anslutningsmöjlighet.
5.2 Nollalternativet
Nollalternativet innebär att den planerade kraftledningen inte kommer till stånd. Detta skulle
medföra att den planerade vindkraften i området inte kan anslutas till stamnätet, vilket innebär en
förlust av förnyelsebar energi, motsvarande cirka 500 MW installerad effekt (vilket motsvar ca 1
% av Sveriges elkonsumtion). Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen)
kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och
vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och lokalekonomiskt
perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och
driftskedet för ledningen och vindkraftanläggningen uteblir. Vidare innebär nollalternativet att
elnätet i området inte kan förstärkas genom den aktuella ledningen.
Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även
vindkraftanläggningen, skulle medföra uteblir. Det innebär exempelvis att landskapsbilden inte
påverkas och att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker.
5.3 Lokaliseringsutredning
Den planerade kraftledningen mellan Hageskruv och Nybro kommer i norr, vid Hageskruv, att
ansluta till en koncessionsgiven men ännu ej byggd 130 kV kraftledning mellan Bredhälla och
Hageskruv. Den planerade kraftledningen ska sedan i söder ansluta till regionnätsstationen i
Nybro för att få ut den producerade energin i elnätet. De två ändpunkterna för ledningen är därmed
fastlagda via slutpunkten för beviljad koncession samt lokaliseringen av regionnätsstationen.
sid 16/98
För att utreda vilka möjligheter till anslutningsvägar mellan dessa två punkter som finns har en
lokaliseringsutredning genomförts genom att ett utredningsområde identifierades. Inom detta
utredningsområde har sedan natur- och kulturmiljö, bebyggelse, infrastruktur och övriga intressen
identifierats för att utifrån detta ta fram ett antal möjliga stråk för kraftledningen.
Figur 5.1. Utredningsområde för planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro.
Inom utredningsområdet har motstående intressen identifierats för att med hänsyn till dessa utreda
möjliga stråk för den planerade kraftledningen. Hänsyn har även tagits till befintlig infrastruktur
för att identifiera stråk där intrånget kan minimeras genom möjlighet till samordning, vilket gäller
framför allt möjligheten till parallellgång med befintliga kraftledningar. Dessa aspekter
tillsammans med en genomgång av samtliga intressen som identifierats inom utredningsområdet
har lett fram till flera stråkalternativ som har studerats närmre.
5.4
Samtliga studerade stråk
Inom utredningsområdet har flera möjliga stråk för kraftledningen identifierats. Stråken är
framtagna med målet att medföra så liten påverkan och intrång som möjligt. En kraftledning blir
synlig i landskapet om den uppförs som luftledning, men även markkabelalternativ medför en
sid 17/98
påverkan på mark och vatten samt en trädfri zon längs kabelsträckningen. Oavsett teknik medför
en kraftledning ett intrång i pågående markanvändning.
Stråken inklusive sträckningsförslagen har utarbetats med hänsyn till natur- och kulturmiljö,
bebyggelse, infrastruktur, markanvändning samt att vara tekniskt genomförbara. Som underlag har
information från Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets tillgängliga digitala
kartmaterial använts tillsammans med information från fastighetskartan, information från
länsstyrelser och kommuner samt intryck från fältrekognoscering.
Utifrån genomförd utredning har fyra alternativa stråkförslag för luftledning samt ett stråkförslag
för markkabel upprättats, vilka redovisas i kapitel 5.4.1 nedan. Utöver de stråkalternativ som
utretts mer noggrant har även tre studerade delstråk avförts i samband med stråkutredningen, även
dessa beskrivs översiktligt nedan i kapitel 5.4.2. Samtliga beskrivna stråk har bedömts vara
genomförbara, dock med olika tekniska eller intressemässiga frågor som har utretts närmre.
Figur 5.2. Översikt över stråkförslag för planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro.
sid 18/98
Samtliga stråkalternativ sträcker sig mellan Hageskruv och Nybro, längden på stråken varierar
mellan cirka 35 km och närmare 40 km beroende på vilken korridor stråken tar genom landskapet.
Bredden på redovisade stråk är anpassad för att inkludera samtliga intrång och intressen som
bedöms kunna påverkas av planerad kraftledning. Syftet med stråkens bredd är att säkerställa
möjligheter för lokala anpassningar där så bedöms behövligt, samt att i samrådet fånga upp de som
kan antas bli berörda av en ledningssträckning inom respektive stråk. Stråken är i parallellgång
med befintliga region- och stamnätsledningar cirka 250 meter breda samt i nysträckning cirka 500
meter breda. Bredd för kabelstråket är cirka 200 meter. Vid vissa passager är stråken bredare än så
för att vid behov möjliggöra anpassningar inom stråket. Den i meter angivna stråkbredden är i sig
irrelevant då den endast är ett hjälpmedel vid framtagande av samrådskrets och kommunikationer
samt för avgränsning vid inventeringar och utredningar.
De fyra stråkalternativen för luftledning är alla i någon del av stråket gemensamt med ett annat
stråkalternativ. Från Hageskruv utgår två olika stråkalternativ, det ena för stråkalternativ A, som är
ett stråk i tidigare obruten terräng, och det andra ett gemensamt stråk för stråkalternativ B, C och
D, som är ett stråk i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning. Parallellgång har i denna del
bedömts rimlig med avseende på bland annat intresseinventering och bebyggelse, dock passerar
ledningen i parallellgång bland annat riksintresse för naturvård samt tangerar våtmark klass 1,
varför ett alternativt stråk i nysträckning (stråk A) har utretts för att kunna göra en jämförelse av
påverkan mellan alternativ.
Norr om Hetalåga göl antar stråk B en sydlig passage för att utreda om detta är ett lämpligare stråk
förbi gölen samt bebyggelsen vid Hetalåga än det gemensamma stråkalternativet för stråk C och
D. Stråk B ansluter sedan till stråk A och dessa har ett gemensamt stråk först i nysträckning och
sedan i parallellgång med befintliga 400 kV luftledningar in till stationen i Nybro. Stråk A och B
sammanstrålar till ett gemensamt stråk söder om Stibbestorp för att minimera påverkan på det
värdefulla vattenområde som finns i området samtidigt som stråkets längd minskas jämfört med
om något av stråken A eller B skulle gå i en än mer sydlig passage mot Nybro.
Norr om Norrbäck antar stråk D en nordlig passage för att utreda om detta är ett lämpligare stråk
förbi bebyggelse samt förbi riksintresse för naturvård vid Flögstorp/Skedebäckshult än stråk C,
som i sin helhet är förlagt parallellt med befintlig 130 kV luftledning. Stråk C och D
sammanstrålar åter till ett gemensamt stråk alldeles norr om regionnätsstationen i Nybro för att gå
parallellt med befintlig ledning in till stationsområdet då parallellgång i denna sista del in mot
stationen i Nybro bedöms lämplig med avseende på den påverkan av ledningar som finns i
området.
5.4.1 Beskrivning och bedömning av studerade stråk och sträckningar
I samrådet presenterades fem olika stråk A, B, C och D samt markkabelstråket. Inom varje stråk
presenterades dessutom ett sträckningsalternativ. Samtliga stråk inkluderande sträckningar
beskrivs nedan. Karta över stråk och sträckningar återfinns i bilaga 2.
För att kunna jämföra de olika stråkförslagen som förts vidare i stråkutredningen har en
bedömningsgradering genomförts enligt nedan. Respektive stråk har analyserats utifrån olika
sid 19/98
aspekter varpå en översiktlig bedömning av möjligheten för anläggande av en kraftledning inom
respektive stråk framkommer.
Tabell 5.1. Bedömningsgradering för ingående aspekter för respektive stråk. Graderingens syfte är att ge en
översiktlig bedömning av framkomligheten för respektive aspekt samt att på ett enklare sätt kunna jämföra de
olika alternativa stråken.
Obetydlig påverkan
Liten påverkan
Måttlig påverkan
Stor påverkan
Mycket stor påverkan
Aspekten bedöms inte påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket bedöms
genomförbart.
Aspekten bedöms endast till mindre grad påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk.
Stråket bedöms genomförbart.
Aspekten bedöms påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket bedöms
genomförbart, eventuellt behöver aspekten utredas vidare och vissa åtgärder vidtas.
Aspekten bedöms medföra en trolig negativ påverkan för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket
bedöms troligen ej genomförbart utan större åtgärd.
Aspekten bedöms medföra en mycket stor negativ påverkan för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk, som ej
är möjlig att åtgärda. Stråket bedöms ej genomförbart.
sid 20/98
5.4.1.1 Luftledning – Alternativ A
STRÅK A
Stråk A sträcker sig i sydostlig riktning från Hageskruv, till största del i obruten terräng. In till
regionnätsstation Nybro går stråk A cirka 7 km i parallellgång med befintliga stamnätsledningar.
Sträckningslängden för en kraftledning i stråk A beräknas bli cirka 39 km, vilket är den längsta
sträckningen av presenterade stråkförslag. På grund av den stora andelen nysträckning har antalet
intressekonflikter kunnat minimeras genom anpassning av stråkkorridoren. I Tabell 5.5 nedan
redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra.
Tabell 5.2. Bedömningsgradering stråk A.
Stråk A
Bedömning
Kommentar
Stråket tangerar Kärngölsområdets naturreservat. En passage över riksintresse för
Naturmiljö
Måttlig påverkan
naturvård. Stråket passerar nära område med fridlyst fauna och kan eventuellt
medföra en ansökan om dispens från artskyddsförordningen. I övrigt är stråket
anpassat till kända naturvärden med större areell utbredning.
Kulturmiljö
Obetydlig
Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning.
Bebyggelse
Obetydlig
Stråket anpassat till bostäder enligt fastighetskartan.
Infrastruktur
Mycket stor
Sparsamt med befintligt vägnät för åtkomst till stråket. Där stråket går inom Lessebo
kommun berörs Kosta skjutfält, ett av försvarets riksintresseområden.
Största delen av stråket medför ett nytt markintrång i, för ledningar, tidigare obruten
terräng.
Mark och vatten
Stor
Stråket anpassat till intressen för mark och vatten, dock kan bevarandeplan för
odlingslandskapet behöva beröras norr om stamnätsledning FL6. Passage över
vattendrag som ingår i vattenskyddsområde.
Konstruktion och
teknik
Flertalet vinkelpunkter. Korsning av stamnätsledning. Parallellgång med
Stor
stamnätsledning. Något mer komplicerad anslutning till Nybro station med trolig
kablifiering pga. stamnätsstation.
Andel parallellgång
Stor
Kostnad
Stor
Cirka 7 km av totalt 39 km i parallellgång.
Hög andel obruten terräng, sträckningen kräver många vinkelstolpar, längsta
sträckan av samtliga stråk, trolig kablifiering in till Nybro regionnätsstation.
STRÄCKNING A
Sträckningsalternativ A är beläget inom stråk A. Den föreslagna sträckningen utgår i nysträckning
från Hageskruv i sydlig riktning, passerar öster om naturreservatet vid Kärngölsområdet och
korsar en smal passage av Höljamossen som är en våtmark med högt naturvärde. Passagen över
våtmarken utgör även riksintresse för naturvård (Alsteråns dalgång) och ingår i ett naturvårdsprogram.
sid 21/98
Figur 5.3. Sträckningsalternativ A inom stråk A mellan
Hageskruv och Nybro
Sträckningsalternativ A fortsätter mot sydost och vinklar efter passage över Applabäcken västerut
för att korsa banvallen över Kullingmad, en våtmark med låga naturvärden. Söder om Älgmossen
vinklar ledningssträckningen återigen mer söderut, och passerar väster om en fornlämning för en
tjärgrop. Sträckningsalternativet fortsätter i syd-sydvästlig riktning, korsar riksväg 31 norr om
Iglagöl och därefter Vapenbäcksån, längs vilken det finns en våtmark med höga naturvärden.
Vapenbäcksån ingår i ett naturvårdsprogram och är även en regionalt viktig dricksvattenresurs
som ett biflöde till Ljungbyån.
Den föreslagna ledningssträckningen passerar kommungränsen mellan Uppvidinge och Lessebo,
och viker sedan av mer österut längs utkanten av Kosta/Lessebo skjutfält som utgör riksintresse
för totalförsvaret. Inom samma område finns det även ett riksintresseområde för vindkraft.
Ledningssträckningen korsar länsgränsen mellan Kronoberg och Kalmar samt går in i Nybro
kommun och vinklar sedan mer söderut och passerar i utkanten av Fröneskruvs fly. Strax öster om
Kollinge korsar ledningssträckningen Stora Vägen (tvärgående väg mellan väg 28 och väg 31) och
vinklar sedan mot öster. Därefter passerar sträckningen söder om Stibbetorp och Bocklareboda,
korsar vandringsleden ”Glasbruksleden” och passerar väster om Madesjö-Gränö innan den når
befintliga 400 kV kraftledningar. Sträckningsalternativ A följer sedan dessa befintliga
kraftledningar på deras nordöstra sida in till stationsområdet vid Nybro, och föreslås sedan gå på
norra sidan av Svenska kraftnäts stamnätsstation för att sedan ansluta till regionnätsstationen i
Nybro.
Sträckningsalternativ A har en längd av cirka 39 km, varav cirka 32 km i nysträckning och cirka 7
km i parallellgång med befintliga 400 kV kraftledningar.
Sträckningsalternativet medför många vinkelpunkter för att så långt möjligt kunna passera mellan
utpekade värdefulla områden och bebyggelse. Eventuellt behöver sista sträckan in till Nybro
sid 22/98
station förläggas som markkabel på grund av begränsat utrymme mellan regionnäts- och
stamnätsstation.
Närmaste bostadshus är beläget ca 110 meter från sträckningsalternativet.
5.4.1.2 Luftledning – Alternativ B
STRÅK B
Stråk B startar i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning i cirka 14 km, viker av söderut
före Hetalåga och går sedan från Stibbetorp i samma stråk som stråk A in till Nybro station, vilket
innebär parallellgång i cirka 7 km med befintliga stamnätsledningar. Sträckningslängden för en
kraftledning i stråk B beräknas bli cirka 37 km. Genom att stråket lämnar parallellgång med
befintlig regionnätsledning före Hetalåga undviks flera intressekonflikter. I Tabell 5.33 nedan
redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra.
Tabell 5.3. Bedömningsgradering stråk B.
Stråk B
Bedömning
Kommentar
Naturmiljö
Obetydlig
Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen.
Kulturmiljö
Obetydlig
Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning.
Bebyggelse
Liten
Infrastruktur
Liten
I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning att föredra.
I parallellgång kan infrastruktur för befintlig ledning nyttjas, ledningen saknar dock
byggväg. I ny sträckning finns bitvis vägnät att tillgå, bitvis är befintligt vägnät
sparsamt.
Nysträckning anpassad till intressen för mark och vatten, dock kan bevarandeplan
Mark och vatten
Måttlig
för odlingslandskapet beröras norr om stamnätsledning FL6. Passage över
vattendrag som ingår i vattenskyddsområde.
Konstruktion och
teknik
Korsning med befintlig 130 kV ledning vid Hetalåga.
Måttlig
Något mer komplicerad anslutning till Nybro station med trolig kablifiering pga.
stamnätsstation. Flertalet vinkelpunkter. Korsning av stamnätsledning.
Andel parallellgång
Måttlig
Kostnad
Måttlig
Cirka 21 km av totalt 37 km i parallellgång; cirka 14 km i parallellgång med
regionnätsledning och cirka 7 km i parallellgång med stamnätsledning.
Korsning med befintlig 130 kV ledning, en betydande del obruten terräng, flertalet
vinkelstolpar, trolig kablifiering in till Nybro station.
STRÄCKNING B
Sträckningsalternativ B utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång
med befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar Alsteråns
dalgång som är ett riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och
vattendraget med dess dalgång ingår även i ett naturvårdsprogram. Därpå passerar sträckningen
strax söder om Höneskruv och korsar återigen Alsteråns dalgång i parallellgång med en befintlig
ledning.
I höjd med grustäkten vid Skogslyckan tar sträckningen en något sydligare riktning och fortsätter
över Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen länsgränsen till
sid 23/98
Kalmar län och fortsätter ner till Klerkeboda där parallellgång med befintlig ledning frångås.
Sträckningen vinklar sedan av mot söder för att korsa riksväg 31 nordväst om Gullaskruv.
Efter korsning med riksväg 31 passerar sträckningen över Vapenbäcksån som utgör en regionalt
viktig dricksvattenresurs. I höjd med Hälleberga korsas norra och södra Flottbäcken uppströms
Orranäsasjön. Vattendragen utgör en del av Tikaskruv vattentäkt som är vattenskyddsområde.
Figur 5.4. Sträckningsalternativ B inom stråk B mellan
Hageskruv och Nybro.
Sträckningen fortsätter söderut, korsar Stora vägen och passerar över ytterligare en bäck
(vattentäkt/vattenskyddsområde) uppströms Orranäsasjön, mellan Grönlund och Göljamålen.
Därefter vinklar sträckningen österut och fortsätter över ännu ett biflöde till Orranäsasjön
(vattentäkt/vattenskyddsområde). Sträckningen tangerar Borstetorps fly och fortsätter sedan öster
om Trolleboda och bebyggelsen i Madesjö – Gränö. Sträckningsalternativ B går sedan i
parallellgång med befintliga 400 kV ledningar på deras nordöstra sida till stationsområdet vid
Nybro, och föreslås sedan gå på norra sidan av Svenska kraftnäts stamnätsstation för att ansluta till
regionnätsstationen i Nybro.
Sträckningsalternativ B har en längd av cirka 37 km, varav cirka 16 km i nysträckning och cirka
21 km i parallellgång med befintliga kraftledningar. För parallellgången är cirka 14 km med
befintliga 130 kV kraftledningar och cirka 7 km med befintliga 400 kV kraftledningar.
Sträckningsalternativet har flertalet vinkelpunkter och korsar befintlig regionnätsledning samt
stamnätsledning. Eventuellt behöver sista sträckan in till Nybro station förläggas som markkabel
på grund av begränsat utrymme mellan regionnäts- och stamnässtation.
sid 24/98
Närmaste bostadshus är beläget ca 85 meter från sträckningsalternativet.
5.4.1.3 Luftledning – Alternativ C
STRÅK C
Stråk C går utmed hela sträckningen i parallellgång med E.ON Elnäts befintliga 130 kV ledning.
Sträckningslängden för en kraftledning i stråk C beräknas bli cirka 36 km. I Tabell 5.4 nedan
redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra.
Tabell 5.4. Bedömningsgradering stråk C.
Stråk C
Bedömning
Kommentar
Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen. Passager vid
Naturmiljö
Måttlig
bevarandeplan för odlingslandskapet, naturvärdesobjekt och nyckelbiotop. Passage
vid riksintresse för naturvård för Flögstorp/Skedebäckshult, som även är
bevarandeplan för odlingslandskapet och naturvårdsprogram.
Kulturmiljö
Liten
Riksintresse för naturvård för Flögstorp/Skedebäckshult innehåller även
kulturvärden. Inga kända kulturmiljöer med större areell utbredning berörs.
I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning i en samlad bedömning att
Bebyggelse
Måttlig
föredra. En ny ledning kan bli påtaglig vid vissa bostäder och korsning med befintlig
ledning kommer därför att behöva ske vid Gullaskruv.
Infrastruktur
Obetydlig
Infrastruktur till befintlig ledning kan nyttjas, ledningen saknar dock byggväg.
Mark och vatten
Obetydlig
Hela sträckningen i parallellgång vilket minimerar nytt markintrång.
Få vinkelpunkter och full parallellgång med befintlig ledning. En passage av
Konstruktion och
teknik
Liten
befintlig ledning i syfte att undvika fördelningssstation och närliggande bebyggelse.
Korsning av stamnätsledning. Gynnsamma förhållanden för anslutning till Nybro
station. Begränsat utrymme invid viss bebyggelse.
Andel parallellgång
Obetydlig
Hela sträckningen om cirka 36 km i parallellgång.
Kostnad
Obetydlig
Lägsta möjliga av samtliga stråkalternativ. Se avsnitt 6.5.
STRÄCKNING C
Sträckningsalternativ C utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång
och norr om befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar
Alsteråns dalgång som utgör riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och
vattendraget med dess dalgång ingår även i ett naturvårdsprogram. Därpå passerar sträckningen
strax söder om Höneskruv och korsar återigen Alsteråns dalgång i parallellgång med en befintlig
kraftledning.
I höjd med grustäkten vid Skogslyckan antar sträckningen en sydligare riktning och fortsätter över
Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen in i Kalmar län och
fortsätter ner till Klerkeboda där sträckningen går in i Nybroåsen, ett område inkluderat i Kalmar
läns naturvårdsplan. Kort därefter passerar ledningen utkanten av Hetalåga göl för att sedan
fortsätta parallellt med, och norr om, befintlig ledning ner till Högelycke, norr om Gullaskruv.
Högelycke ingår tillsammans med bebyggelsen i Norrbäck och Tokebo i en bevarandeplan för
odlingslandskapet. Samma område ingår även i Kalmar läns naturvårdsplan. I ledningsgatans
sid 25/98
närhet finns ett antal kulturmiljöobjekt utpekade av Riksantikvarieämbetet. Sträckningen passerar
inom detta område strax utanför ett av Skogsstyrelsen utpekat naturvärdesobjekt.
Figur 5.5. Sträckningsalternativ C inom stråk C mellan
Hageskruv och Nybro.
I parallellgång med befintlig ledning fortätter sträckningsalternativ C genom en av Sveaskogs
nyckelbiotoper, tillika sumpskogsobjekt. Kraftledningsgatan fortsätter i sydostlig riktning och
passerar genom Säteriet, ännu ett område inom Kalmar läns naturvårdsplan, vari även en av
Skogsstyrelsens utpekade nyckelbiotoper korsas. Innan Frösekevägen norr om Orrefors, i höjd
med en transformatorstation, planeras den nya ledningen korsa befintlig kraftledning för att
fortsätta på dess södra sida i syfte att hålla avstånd till bostadshus norr om befintlig ledning. Efter
cirka 700-800 meter korsar sträckningsförslag C återigen befintlig ledning och återgår till dess
norra sida.
Sträckningen fortsätter genom skogs- och jordbrukslandskapet öster om Orrefors, korsar
Gadderåsvägen och vinklar därefter av åt söder vid Flygsfors. Flögstorp, utpekat som riksintresse
för naturvården samt del av Kalmar läns naturvårdsplan korsas. Området besitter flertalet
skyddsvärda träd och sammanfaller även med en regional bevarandeplan för odlingslandskapet
som även innefattar Smedstorp.
Söder om Smedstorp passerar sträckningen över Ljungbyån, en regionalt viktig dricksvattenresurs
och fortsätter därefter ner till Knalltorp där utkanten av ett lövskogsområde utpekat som
naturvärde korsas. På samma ställe korsas även vägen mellan Brånahult och Knalltorp.
Sträckningen går genom skogs- och odlingslandskap utan specifika utpekade intressen den sista
sträckan in till stationen vid Nybro. Ytterligare en vägkorsning sker i höjd med Mellan-Resebo.
Sträckningsalternativ C har en längd av ca 36 km, hela sträckan går i parallellgång med befintliga
kraftledningar.
sid 26/98
Sträckningsalternativet har få vinkelpunkter och korsar befintlig stamnätsledning. En korsning
med befintlig kraftledning sker också i syfte att undvika fördelningsstation och närliggande
bebyggelse. Förhållanden för anslutning till Nybro regionnätstation bedöms som gynnsamma.
Närmaste bostadshus är beläget ca 70 meter från sträckningsalternativet.
5.4.1.4 Luftledning – alternativ D
STRÅK D
Stråk D går i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning i cirka 19 km fram till Norrbäck. Det
viker sedan av i ostlig riktning i tidigare obruten terräng i cirka 19 km innan stråket precis norr om
stationen i Nybro åter ansluter till parallellgång med befintlig 130 kV luftledning.
Sträckningslängden för en kraftledning i stråk D beräknas bli cirka 38 km. I Tabell 5.5 nedan
redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra.
Tabell 5.5. Bedömningsgradering stråk D.
Stråk D
Bedömning
Naturmiljö
Liten
Kulturmiljö
Liten
Bebyggelse
Måttlig
Infrastruktur
Liten
Mark och vatten
Konstruktion och
teknik
Måttlig
Kommentar
Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen. Passage över nyckelbiotop
i södra delen.
Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning. Passerar i
nysträckning områden med flertalet punktlämningar.
I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning att föredra. En ny ledning kan bli
påtaglig vid vissa bostäder.
Infrastruktur till befintlig ledning kan nyttjas, ledningen saknar dock byggväg. I ny
sträckning är befintligt vägnät sparsamt.
Ca 19 km medför ett nytt intrång i, för ledningar, tidigare obruten terräng.
Nysträckning anpassad till intressen för mark och vatten.
Korsning av stamnätsledning. Flertalet planerade kraftledningar i närområdet.
Måttlig
Begränsat utrymme invid viss bebyggelse. Flertalet vinkelpunkter i nysträckning.
Gynnsamma förhållanden för anslutning till Nybro station.
Andel parallellgång
Måttlig
Kostnad
Måttlig
Cirka 19 km av 38 km i parallellgång.
En betydande del i obruten terräng, flertalet vinkelstolpar, korsning av
stamnätsledning.
STRÄCKNING D
Sträckningsalternativ D utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång
och norr om befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar
Alsteråns dalgång som utgör riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och
vattendraget med dess dalgång ingår även i ett naturvårdsprogram. Därpå passerar sträckningen
strax söder om Höneskruv och korsar återigen Alsteråns dalgång i parallellgång med en befintlig
ledning.
I höjd med grustäkten vid Skogslyckan tar sträckningen en sydligare riktning och fortsätter över
Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen länsgränsen till Kalmar
sid 27/98
län och fortsätter ner till Klerkeboda där sträckningen går in i Nybroåsen, ett område inkluderat i
Kalmar läns naturvårdsplan. Kort därefter passerar ledningen utkanten av Hetalåga göl för att
sedan fortsätta parallellt med, och norr om, befintlig ledning ner till Högelycke, norr om
Gullaskruv. Sträckningen fortsätter sedan i ostlig riktning, huvudsakligen genom skogsmark,
rundar Tokebo sjö och korsar så småningom Frösekevägen strax norr om Skogstorp.
Figur 5.6. Sträckningsalternativ D inom stråk D mellan
Hageskruv och Nybro.
Utkanten av ett mindre område med gammelskog utpekat som ett naturvärde av Skogsstyrelsen
passeras ca 600 meter öster om Dämmingen. Sträckningen fortsätter i en sydostlig riktning och
korsar Gadderåsvägen mellan Gislatorp och Gadderås. Vid Kulla vinklar ledningen av mot söder
och fortsätter över Ljungbyån, vid platsen utpekad som nyckelbiotop (strandäng) och även i sin
helhet en regionalt viktig dricksvattenresurs. Sträckningsalternativ D fortsätter vidare väster om
Flerohopp och korsar så småningom Gummemålavägen strax norr om Köpstaden. Sträckningen
intar därpå en mer sydvästlig riktning och passerar över Kvarnbäcken och ett sumpskogsområde
även utpekat som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Sträckningsalternativ D fortsätter sedan i
samma riktning ca 50 meter från ett biotopskyddat område med örtrik sumpskog. Strax efter
passage genom Mellan-Resebo ansluter sträckningen till befintlig ledningsgata och går i
parallellgång med befintlig ledning in i ställverket i Nybro.
Sträckningsalternativ D har en längd av ca 38 km, varav ca 19 km i nysträckning och 19 km i
parallellgång med befintliga kraftledningar.
Sträckningsalternativet har flertalet vinkelpunkter och korsar befintlig stamnätsledning.
Förhållanden för anslutning till Nybro regionnätstation bedöms som gynnsamma.
Närmaste bostadshus är beläget ca 80 meter från sträckningsalternativet.
sid 28/98
5.4.1.5 Markkabel
MARKKABELSTRÅK
Stråket utgår mot väst/nordväst från Hageskruv i nysträckning i cirka 3 km längs befintlig väg
alternativt längs ny väg genom skogsmark fram till befintlig banvall. Sedan följer stråket befintlig
banvall hela vägen till stationen i Nybro, cirka 36 km. Sträckningslängden för en markkabel i
markkabelstråket beräknas bli cirka 39 km. I Tabell 5.6 nedan redovisas kortfattat den påverkan
som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra.
Tabell 5.6. Bedömningsgradering markkabelstråk
Stråk Markkabel
Bedömning
Kommentar
Passage genom Natura 2000/våtmark klass 1/riksintresse naturvård. Passage intill
Naturmiljö
Måttlig
naturreservat/Natura 2000. Passage inom våtmarker. Samtliga intressen passeras i
anslutning till befintlig banvall vilket medför att nytt intrång samordnas med
befintlig påverkan inom naturområden. Ny mark tas dock i anspråk.
Kulturmiljö
Obetydlig
Passage genom riksintresse kulturmiljövård. Banvallen är en del av järnvägsnätet
från 1939.
Bebyggelse i närheten i passager genom samhällena Orrefors, Gullaskruv, Målerås,
Bebyggelse
Måttlig
bedöms inte påverkas visuellt. Dock ligger några av bostadshusen så nära som 8-10
meter från den befintliga banvallen. Magnetfältet bedöms vara försumbart. Passage
av glasbruk och andra industrier som kan innehålla miljöfarligt avfall.
Infrastruktur
Obetydlig
Befintlig banvall med bra bärighet nyttjas som basväg. Anläggning av markkabel
parallellt med banvall.
Befintliga intressen i eller i närhet av banvallen, t.ex. vatten, opto, starkströmskabel
Mark och vatten
Stor
och brunnar. Identifierat berg i dagen ca 0,5 km av sträckning medför
sprängningsbehov. Risk för markföroreningar i banvallen samt stor risk för
markföroreningar inom verksamhetsområdet Målerås glasbruk.
Gynnsamma förhållanden för kabelförläggning och underhållsarbete pga. befintlig
Konstruktion och
teknik
tillfartsväg. Viss befintlig infrastruktur i banvall vilken behöver tas hänsyn till.
Liten
Banvallen passerar stationsområdet vid Nybro. Driftsatt kraftledning i
markkabelutförande har lägre driftsäkerhet med längre reparationstider än
luftledningsutförande.
Andel parallellgång
Kostnad
N/A
Mycket stor
Mycket hög investeringskostnad, se avsnitt 6.5.
MARKKABELSTRÄCKNING
Den utredda markkabelsträckningen utgår från befintlig ledning öster om sågverket vid Hageskruv
och följer sedan vägen i nordvästlig riktning genom sågverksområdet utmed Alsterån och vinklar
skarpt av åt sydost när den gamla banvallen nås. Sträckningen följer därefter den gamla banvallen
i sydostlig riktning, genom ett våtmarksområde väster om Aborrgölen med vissa naturvärden.
Markkabelsträckningen passerar här mellan Kärngölsområdets naturreservat tillika Natura 2000område och ett riksintresseområde för vindbruk. Sträckningen fortsätter i banvallen genom ett
större område med våtmarker. Bl.a. sker korsning genom Drottningagöl, en våtmark med höga
naturvärden.
sid 29/98
Figur 5.7. Sträckningsalternativ markkabel inom stråk
mellan Hageskruv och Nybro
Markkabelsträckningen fortsätter genom fler våtmarker uppströms Applabäcken, (vissa
naturvärden/låga naturvärden). Ett antal mindre sumpskogar korsas även i detta område.
Strax nordväst om Målerås passerar kabelsträckningen genom Gråstensmon, ett våtmarksområde
med mycket höga naturvärden. Området är även utpekat riksintresse och Natura 2000-område.
Gråstensmon med omgivningar ingår i Kalmar läns naturvårdsplan samt även i myrskyddsplanen.
Efter passage genom Målerås fortsätter sträckningen i banvallen i sydostlig riktning och korsar en
nyckelbiotop med ädellövträd i höjd med Långaskruv. Markkabelsträckningen fortsätter därpå
cirka 4 km genom skogsmark ner mot Gullaskruv och korsar ett delområde inkluderat i länets
naturvårdsplan för Hälleberga - Orranäsasjön. Ett par skyddsvärda träd är lokaliserade alldeles
intill banvallen. Banvallen och således markkabelsträckningen tangerar här Ljungbyån som utgör
en regionalt viktig dricksvattenresurs. Där ledningen markkabeln korsar Hälleberga berörs
ytterligare ett delområde inkluderat i länets naturvårdsplan för Hälleberga - Orranäsasjön. Även
här finns ett antal skyddsvärda träd, främst ekar, lokaliserade invid banvallen och markkabelsträckningen. Samma träd är av länsstyrelsen även utpekade som naturminnen. På väg ner mot
Orranäsasjön korsas ett sumpskogsområde. Sträckningen passerar öster om Orranäsasjöns
vattenskyddsområde tillika delområde inkluderat i länets naturvårdsplan för Hälleberga –
Orranäsasjön.
Sträckningen korsar Vapenbäcksån (regionalt viktig dricksvattenresurs) och fortsätter genom
sydvästra Orrefors, där dess gamla bruksmiljö är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården.
Markkabelsträckningen fortsätter i sydostlig riktning, korsar Bruksvägen och följer banvallen ner
till bergtäkten norr om Brånahult. Invid bergtäkten finns ett antal kulturmiljölämningar kopplade
till täktverksamheten. Sträckningen går sedan norr om riksväg 31 förbi Brånahult och Gunnarsmo
sid 30/98
för att därpå korsa vägen och den sista sträckan innan anslutning till stationen i Nybro förläggas i
obruten skogsmark.
Sträckningsalternativ Markkabel har en längd av cirka 39 km, varav cirka 36 km följer befintlig
banvall.
Sträckningsalternativet har gynnsamma förhållanden för kabelförläggning då banvallen kan nyttjas
som tillfartsväg. Banvallen nyttjas idag för viss befintlig infrastruktur.
För sträckningsalternativet har utredning genomförts gällande huruvida kabelförläggning i eller
invid banvall är mest lämpad. För en markkabelförläggning och underhåll av denna krävs en
transportväg varpå alternativet att förlägga kabeln intill banvallen ses som det mest effektiva och
minst kostsamma alternativet. Viss befintlig infrastruktur såsom fiber, VA-ledningar och mindre
kraftledningar finns förlagda i banvallen, dessa undviks också om förläggning av markkabeln sker
intill banvallen.
45 st bostadshus finns inom 50 meter från föreslaget sträckningsalternativ med markkabel. Det
närmaste av dessa bostadshus finns på ett avstånd av 7 meter. Sju av bostadshusen ligger mindre
än 15 meter från markkabelsträckan.
5.4.2 I ett tidigt skede avförda stråkalternativ
Utöver de i avsnitt 5.4.1 redovisade stråken har ytterligare tre delstråk ingått i utredningen. Dessa
avfördes dock i ett tidigt skede, innan samrådet, då de bedömdes medföra större negativa
konsekvenser än de stråk som utretts vidare.
5.4.2.1 Avfört luftledningsstråk – delstråk mellan stråk A och B
Stråk genom obruten terräng norr om Målerås avfärdades p.g.a. att stråket är förlagt i för
kraftledningar tidigare obruten terräng. Stråkalternativ A anses mer fördelaktigt med avseende på
mindre påverkan på bebyggelse och befintlig infrastruktur. Detta avförda luftledningsstråk håller
samma huvudriktning som befintlig luftledning, dock med mellan 0,5 och 2 km avstånd till
befintlig ledning, vilket bedöms medföra risk för parcellering av skogsmarken i området som i sin
tur kan försvåra skogsbruket. Tekniskt medför detta avförda luftledningsstråk även flertalet
vinkelpunkter, vilket både skapar tekniska utmaningar samt bidrar till att en kraftledning inom
detta stråk bedöms medföra en högre kostnad då flertalet vinkelstolpar och specialstolpar kommer
att krävas.
5.4.2.2 Avfört luftledningsstråk – delstråk mellan stråk C och A
Stråk genom obruten terräng i sydostlig riktning norr om Gullaskruv samt väster om Orrefors
avfärdades p.g.a. att stråk B anses vara mer fördelaktigt med avseende på områdets intressen och
bebyggelse. Detta avförda luftledningsstråk har cirka 4 km i samma huvudsträckning som
befintlig luftledning, dock med cirka 0,5 – 1 km avstånd till befintlig ledning, vilket bedöms
medföra risk för parcellering av skogsmarken i området som i sin tur kan försvåra skogsbruket.
Detta avförda luftledningsstråk passerar även naturvårdsområde och våtmarker i större
utsträckning än övriga stråk. Det passerar även i närheten av tätbebyggt område för Gullaskruv
och Orrefors samt i närheten av badplats.
sid 31/98
5.4.2.3 Avfört luftledningsstråk – delstråk mellan stråk C och D
Stråk genom obruten terräng öster om Gislatorp avfärdades huvudsakligen p.g.a. att stråket är
förlagt i för kraftledningar tidigare obruten terräng och i närhet av bebyggelse och riksintresse för
naturvård. Detta medför svårigheter att nå fördelar med denna passage jämfört med övriga
stråkalternativ då identifierade intressen påverkas. Mot bakgrund av detta bedöms denna brygga
mellan stråk C och D inte medföra någon fördel jämfört med stråk C respektive D.
5.4.2.4 Avfört markkabelstråk – i befintlig skogsgata för 130 kV ledning
Initialt utreddes ett markkabelstråk längs med skogsgatan för den befintliga 130 kV luftledningen
mellan Hageskruv och Nybro. Alternativet bedöms som mindre lämpat än det vidare studerade
markkabelstråket längst banvall. Bedömningen baseras främst på avsaknad av tillfartsväg i
befintlig ledningsgata, påverkan på vattendrag såsom Alsterån och passage genom landskap med
rik kulturmiljö. Stråkalternativet längst banvall anses vara det markkabelalternativ som innebär
minst intrång, bäst hänsyn till intressen samt vara den mest kostnadseffektiva lösningen för
området. Markakbelstråk i befintlig ledningsgata skulle innebära svårare åtkomst för förläggning
och underhåll och därmed bli avsevärt dyrare än vidare studerat markkabelstråk.
5.4.3 Samlad bedömning stråk
Genomgång av utredda stråkförslag visar att samtliga stråk har både för- och nackdelar. För att
underlätta jämförelsen av alternativen illustreras resultatet i en kombinerad matris nedan.
Stråkalternativ C utmärker sig med flest antal gröna celler i matrisen. Den sammanlagda negativa
påverkan på relevanta aspekter som framkommit i stråkstudien sammanställs genom en
poängsummering (sista raden i matrisen nedan).
Resultatet tyder på att stråkalternativ C medför minst påverkan på berörda aspekter.
Stråkalternativ B, som initialt på en sträcka av ca 17 km sammanfaller med stråkalternativ C, visar
sig vara näst bäst. Därpå följer markkabelstråket.
sid 32/98
Tabell 5.7. Sammanställning och poängsummering av bedömningsgradering för samtliga stråk.
Stråk
A
Måttlig (3)
Naturmiljö
Kulturmiljö
Obetydlig (1)
Obetydlig (1)
Bebyggelse
Infrastruktur
Mark och vatten
Konstruktion och
teknik
B
C
Måttlig (3)
Obetydlig (1)
Obetydlig (1)
Liten (2)
D
Liten (2)
Markkabel
Måttlig (3)
Liten (2)
Liten (2)
Obetydlig (1)
Måttlig (3)
Måttlig (3)
Måttlig (3)
Mycket stor (5)
Liten (2)
Obetydlig (1)
Liten (2)
Obetydlig (1)
Stor (4)
Måttlig (3)
Obetydlig (1)
Måttlig (3)
Stor (4)
Stor (4)
Måttlig (3)
Liten (2)
Måttlig (3)
Liten (2)
Obetydlig (1)
Måttlig (3)
N/A
Måttlig (3)
Andel parallellgång
Stor (4)
Kostnad
Stor (4)
Måttlig (3)
Obetydlig (1)
Måttlig (3)
Mycket stor (5)
SUMMA
26
18
14
21
19
Rangordning
Alt C
Alt B
Markkabel
Alt D
Alt A
5.5
Val av stråk och sträckning
Genom en sammanvägning av inkomna synpunkter från såväl myndigheter, organisationer,
berörda fastighetsägare, närboende och övriga särskilt berörda samt slutsatser från de utredningar
som genomförts som en del av tillståndsprocessen för samtliga stråkalternativ har E.ON Elnät
beslutat att förorda stråkalternativ C. Stråkalternativ C medför en luftledningssträckning i
sid 33/98
parallellgång med befintlig 130 kV ledning på hela sträckan mellan Nybro och Hageskruv och
utgör E.ON Elnäts huvudalternativ. En alternativ ledningssträckning redovisas för stråkalternativ
B.
I samrådet förordades markkabelalternativet av ett flertal berörda fastighetsägare och närboende.
E.ON Elnät har dock beslutat att avföra markkabelalternativet från vidare utredning med
anledning av följande:



5.6
Föroreningsrisken: Ett markkabelalternativ medför risk för spridning av föroreningar vid
schaktning i/intill banvallen. Vid en inventering av bostadshus i fastighetskartan
lokaliserades 45 bostäder på ett avstånd av mindre än 50 meter från ett eventuellt
kabelschakt. Det närmaste av dessa bostadshus finns på ett avstånd av endast 7 meter. Sju
av bostadshusen ligger mindre än 15 meter från markkabelsträckan.
Kostnaden: I avsnitt 6.5.1 och 6.5.2 nedan redovisas kostnadskalkyler för
markkabelalternativet respektive ett luftledningsalternativ. Resultatet visar att ett
markkabelalternativ i föreslagen sträckning skulle bli ca 4 gånger dyrare än en luftledning
enligt alternativ C. Se också vidare i avsnitt 6.6 avseende E.ON Elnäts grunder för val av
förordat tekniskt utförande med luftledning.
Driftsäkerheten: Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel
är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att
lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel. En luftledning är betydligt enklare
att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör att avbrottstiden vid
eventuella fel mycket sällan överstiger några dagar.
Val av sträckning inom huvudstråk
E.ON Elnät beslutade efter genomfört samråd att gå vidare med en utredning av en sträckning
inom stråkalternativ C. Baserat på en samlad bedömning av bebyggelse, berörda intressen och
terräng längst hela sträckningen avses kraftledningen att i huvudsak anläggas norr om befintlig
kraftledning. Undantag görs dock på en kortare delsträcka vid Gullaskruv om cirka 1 km där
anläggning söder om befintlig kraftledning är att föredra på grund av närliggande bebyggelse och
fördelningsstation belägna på den norra sidan. Se Figur 5:8 nedan. För en mer detaljerad karta
över den förordade sträckningen, se Bilaga 3.
sid 34/98
Figur 5.8. Röd linje utgör E.ON Elnäts förordade sträckning inom stråkalternativ C.
Utförande, drift och underhåll
6
6.1
Utformning
Ledningarna planeras att utföras som trädsäkra luftledningar. Att en luftledning är trädsäker
innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada
ledningen. Detta tillgodoses med en skogsgata kring ledningen samt genom avverkning av
enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. Anledningen till en ansökan om trädsäker
luftledning är att från och med den 1 januari 2011 får enligt Ellagen oplanerade avbrott inte
överstiga 24 timmar för sådana händelser som ligger innanför ledningsägarens kontrollansvar.
Ledningen avses att i huvudsak uppföras med enbenta stolpar av stålrörskonstruktion alternativt
gitterkonstruktion med triangelplacerade faslinor. Vid korsning med befintliga stamledningar
kommer troligen stolpar med horisontellt placerade faslinor att användas, vanligen
fackverksstolpar (portalstolpar) av stål. Vid särskilt långa spannlängder t.ex. vid passager över
vattendrag kan fackverksstolpar av stål eventuellt behöva användas. Aktuell stolptyps lämplighet
beror av specifik placering och beslutas vid detaljerad projektering i ett senare skede.
sid 35/98
Figur 6.2. Exempelskiss fasavstånd
gitterstolpe
Figur 6.1. Stolptyper raklinje skiss
Figur 6.3. Fotoexempel
rörstolpe raklinje. Foto: Sekfab
Figur 6.4. Fotoexempel gitterstolpe Figur 6.5. Fotoexempel
raklinje. Foto: Necks
fackverksstolpe vinkel
Ledningens överföringsdimensionering beror av planerad vindkraftsproduktion. Ledningen avses
att dimensioneras för 500 MW överföring via130 kV ledning som så kallade duplex-ledningar,
vilket innebär att varje fas är uppdelad på två parallellkopplade faslinor.
Ledningssträckningen kommer att följa befintlig 130 kV kraftledning i parallellgång längs hela
sträckningen och anläggas i huvudsak norr om den befintlig kraftledning. Ett säkerhetsavstånd
mellan den befintliga kraftledningens och den planerade kraftledningens faser krävs. Den
breddning av skogsgatan som krävs baseras på beräknat säkerhetsavstånd samt krav om
trädsäkring.
Befintlig skogsgata kommer att behöva breddas cirka 12-20 meter för raklinjestolpar. Total bredd
för skogsgatan blir då cirka 51-59 meter. Vid de enstaka vinkelpunkterna, passagerna av befintliga
sid 36/98
kraftledningar och för delsträckor där parallellgång finns både med 10 kV alternativt 20 kV och
130 kV kraftledningar kan ytterligare breddning av skogsgatan komma att krävas.
Figur 6.6. Ledningsgata skiss
6.2
Anläggande och försiktighetsåtgärder
Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där
ledningssträckningen stakas ut och markens profil mäts och dokumenteras. Arbetet sker till fots
och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. En värdering av den skog som behöver
avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan görs och träd aktuella för avverkning
stämplas. När fältarbetena är klara och rättigheter för att få nyttja marken har inhämtats, avverkas
skogen för att åstadkomma den nya breddade skogsgatan. Vanliga skogsavverkningsfordon såsom
skördare och skotare används vid avverkningen.
Intransport av material (bl.a. stolpar och reglar) till kraftledningsgatan sker i största möjliga mån
på befintliga tillfartsvägar och sedan vidare med bandgående fordon varvid behovet av nya
tillfartsvägar minimeras. Byggnationsarbeten inom blöta markområden sker i möjligaste mån vid
tjälad mark vilket minskar risken för skador i känsliga våtmarksområden. Placeringen av upplagen
optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och respektive stolpplacering.
sid 37/98
Stolpresning sker för den enbenta stolpen med stålrörskonstruktion i huvudsak genom att en
bandgående grävmaskin med en specialskopa gräver ett cirka 4 meter djupt hål vari stolpen reses.
Stolpresning för gitterstolpe sker genom montering av ett grill- eller rörfundament av stål med ett
nedgrävningsdjup på ca 2,5 meter för att sedan med mobilkran alternativt sektionsvis med
traktorgrävare med lyftkran resa stolpen och fixera vid fundament. Vid våtmarker placeras
stolparna i första hand inom de lokalt torraste områdena. Går det inte att finna fast mark utnyttjas i
sällsynta fall särskild våtmarksfundamentering för grundläggning av stolpen.
Huvuddelen av schaktmassorna som uppstår vid stolpresning används för återfyllnad av schaktet
när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen. När
stolpresningen är klar monteras reglar på samtliga stolpar varefter faslinorna dras ut med
bandvagn och spolverk vilka placeras på utvalda skarvplatser utmed ledningssträckningen. Detta
moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas.
I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i
kraftledningsgatan med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn.
6.3
Drift och underhåll
För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll
menas att den hävdade skogsgatan röjs samtidigt som kantträd avverkas. Underhållsåtgärderna
görs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år.
Utöver röjningen av ledningsgatan måste även kantträd avverkas, så kallade ”farliga träd”. Farliga
träd står utanför den röjda skogsgatan och har vuxit sig så höga att de vid exempelvis storm
bedöms kunna falla på ledning, stolpe eller stag. Dessa träd mäts in och stämplas innan
avverkning. Vanligen används en skördare som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare
samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg.
I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö
kommer E.ON Elnät att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärden i enlighet med 12 kap. 6 §
miljöbalken.
6.4
Alternativa tekniska utföranden
6.4.1 Luftledning
Flertalet stolptyper lämpar sig för ledningssträckningen. Utöver förordat tekniskt utförande med
enbenta stålrörsstolpar alternativt gitterstolpar har även andra stolptyper utretts. Den aktuella
ledningen kan exempelvis istället uppföras i huvudsak med portalstolpar av stål eller impregnerat
trä. Motiveringen till valet av enbent stolptyp är dels att de medför en något smalare skogsgata än
portalstolpar, dels undviker förekomsten av kreosotimpregnerat material och dels att de enbenta
stolptyperna inte kräver lika omfattande grundläggningsarbeteten med betongfundament som
fackverksportalstolpar.
sid 38/98
Figur 6.7. Träportalstolpe
raklinje skiss
Figur 6.8. Fackverksportalstolpe
raklinje skiss
6.4.2 Markförlagd kabel
Regionnätsledningar om 130 kV kan antingen byggas som trädsäker luftledning, i enlighet med
aktuell teknisk lösning, alternativt utföras som markförlagd kabel. En jämförelse mellan de
alternativa tekniska lösningarna med avseende på miljökonsekvenser samt tekniska, ekonomiska
och driftssäkerhetsmässiga aspekter redovisas i avsnitt 6.6.
Antal förband och dess storlek samt skogsgatans bredd under förläggningsarbetet varierar
beroende på överföringskapacitet. Förbandens antal och storlek påverkar också bredden på den
permanenta skogsgata som under drift behövs för att skydda kablarna från skador till följd av
inträngande rötter samt för att möjliggöra felsökning och reparation vid eventuella fel.
Utredd tillämpbar dimensionering för markkabelutförande avsedd för en överföringskapacitet om
500 MW är tre förband om 3x1x1200 mm2 som löper parallellt i samma kabelschakt.
Kabelschaktet behöver vara cirka 1,5 meter djupt med en bottenbredd om 5 meter och en
schaktbredd på cirka 6-7 meter i marknivå. Det arbetsområde som krävs vid förläggning, som
måste vara fritt från träd, blir cirka 15 meter brett. Efter att förläggning är avslutad kan vegetation
delvis tillåtas återetableras inom det avverkade området. Området ovanför kablarna samt i direkt
anslutning till kabelschaktet ska dock hållas trädfritt för att undvika att rötter skadar kablarna samt
underlätta åtkomst för eventuell felsökning och reparation. Permanent skogsgata blir 10-15 meter
bred.
Figur 6.9. Skogsgata markkabel skiss
sid 39/98
6.4.3 Samförläggning
Att samförlägga den nya kraftledningen och den befintliga kraftledningen är en möjlig teknisk
lösning. Aktuell stolptyp är då en dubbel fackverksstolpe så kallad julgransstolpe med en
skogsgata om cirka 40 meter i obruten terräng och en stolphöjd ovan mark om cirka 30-35 meter.
Lösningen anses dock inte vara aktuell då hos E.ON Elnäts driftsanalys gör gällande att de
avbrottstider som skulle krävas på befintlig kraftledning inte är möjliga. Ny stolptyp måste vid en
sådan lösning konstrueras vid sidan om den driftsatta befintliga kraftledningen för att då ny
kraftledning färdigställts ta avbrott på och rasera befintlig kraftledning vilket innebär att breddning
av ledningsgata ändock kommer att behövas och frångår inte problematiken med närliggande
bostäder eller korsande intresseområden. En julgransstolpe med denna höjd är visuellt mycket
påtagbar. En samförläggning skulle bli mycket kostsam, baserat på jämförbara referensprojekt tre
gånger så dyr som förordat luftledningsalternativ i sträckning C.
Figur 6.10. Fotoexempel fackverksportal dubbel s.k. julgransstolpe raklinje
6.5
Kostnad
Kostnadsuppskattningarna är baserade på liknande referensprojekt, kostnadsangivelser från
leverantör, samlad erfarenhet hos projektorganisationen samt EBRs (ElByggnadsRationalisering)
referensvärden, kalkyler och föreskrifter. Observera att nedanstående endast avser en
uppskattning, slutgiltig kostnad kan ej anges före en genomförd entreprenadupphandling då
priserna varierar kraftigt beroende av materialtillgång, valutakurs och branschbelastning.
Hänsyn har inte tagits till specifika sträckningskostnader såsom korsning av vägar/kraftledningar
eller eventuell omläggning av befintliga VA-ledningar/kraftledningar.
sid 40/98
6.5.1 Luftledning
Kostnadsuppskattningarna har baserats på ostagade rörstolpar med ett normalspann om 170 meter,
normala markförhållanden. Ledningsdimensionering 2x593 Al 59 samt 1x142 FeAl eller
motsvarande OPGW. Stålrörstolpar ”monopole” med akimboisolatorer och ett nedgrävningsdjup
om 4 meter, bergstolpar 4-stagas. Uppskattad vikt/stolpe 4 500 kg.
UPPSKATTAD KOSTNAD FÖR 145 kV's STÅLRÖR (2*593 mm2)
Antal ledare 593 Al59
6 st
Antal jordlina 142 FeAl
1 st
Antal stolpar/km
7 st
Vikt/stolpe
4 500 kg
Kostnadsuppskattning
Materiel
Montage
Ledare 593 Al59 + jordlina 142 FeAl
150 000 kr/km
600 000 kr/km
Stålrör
670 000 kr/km
1 000 000 kr/km
Isolatorkedjor m. tillbehör
180 000 kr/km
180 000 kr/km
1 000 000 kr/km
1 780 000 kr/km
Delsumma
2 780 000 kr/km
Totalt sträckning A, 39,5 km
110 000 000 kr
Totalt sträckning B, 37,5 km
104 000 000 kr
Totalt sträckning C,36 km
100 000 000 kr
Totalt sträckning D, 38,5 km
107 000 000 kr
Observera att hänsyn inte tagits till sträckningsspecifika kostnader till exempel korsningar av
befintliga kraftledningar eller eventuellt reducerad kostnad på grund av nyttjande av befintlig
ledningsgata etc.
6.5.2 Markkabel
Kostnadsuppskattningarna har baserats på tre kabelförband om 3x1200 mm2. Schaktbredd och
förläggningsdjup är baserat på EBRs föreskrifter och där beräkningarna baseras på minsta möjliga
schaktmängd. Normala markförhållanden vilka bedöms kräva 80 % jordschakt och 20 %
sprängning.
Total markkabelsträckning: 39 km
UPPSKATTAD KOSTNAD FÖR 132 kV's kabelförband (3 förband om 1200 mm2)
Antal kablar
9 st
Antal PEX-skarvar
360 st 40 per kabel
Antal PEX-avslut
18 st
Antal korskopplingar
60 st
Total schakt
2960 m3/km
sid 41/98
Kostnadsuppskattning
Materiel
Kabel
4 140 000 kr/km
PEX-skarvar (inkl montage och kringutrustning)
1 154 000 kr/km
PEX-avslut (inkl montage och kringutrustning)
Korskopplingar
Montage
104 000 kr/km
42 000 kr/km
Jordschakt (80%) + installation
3 550 000 kr/km
Sprängning (20%) + installation
2 070 000 kr/km
Delsumma
5 826 000 kr/km
5 620 000 kr/km
11 446 000 kr/km
446 000 000 kr
Totalt markkabelsträckning, 39 km
6.5.3 Stationsåtgärder
Anslutning mot 130 kV samlingsskena: cirka 3 MSEK inkluderande samtliga primärapparater till
exempel. brytare, mättransformator samt
kontrollutrustning.
Anslutning mot inkommande ledning: cirka 2 MSEK inkluderande ledningsportal.
Total kostnad för stationsåtgärder:
cirka 5 MSEK
Ingen större kostnadsdifferens bedöms föreligga mellan en markkabelanslutning och
luftledningsanslutning till regionnätstation då ventilavledare och kabelstativ utgör likartad kostnad
som ledningsportal och kedjor.
Hänsyn har inte tagits till kompensering, nätvärn eller eventuellt överförda kostnader från
överliggande nät. Om kompensering medtages i beräkningarna finns troligen en viss differens
mellan markkabel och luftledning avseende kompenseringsbehov där markkabel kommer att
innebära en något mer kostsam investering.
6.5.4 Underhåll och reparation
Luftledningsalternativet kräver underhållsröjning cirka vart åttonde till tionde år för att säkerställa
att ledningsgatan förblir trädsäker det vill säga att inga närliggande träd kan riskera falla på
ledningen på grund av oväder eller röta. Markkabelalternativet kräver underhållsröjning cirka vart
femtonde år för att säkerställa att ledningsgatan över och intill kabelförbanden hålls trädfri för att
säkerställa att inga inträngande rötter når kabelförbanden.
Underhållsarbetet underlättas för flertalet luftledningssträckningar helt eller delvis då
samplanering kan ske med underhållsröjning för den befintliga kraftledningen. För
markkabelsträckningen underlättas underhållsarbetet då befintlig banvall kan nyttjas som
tillfartsväg.
Kostnaderna för underhållsarbetet kommer att vara något lägre för markkabelalternativet eftersom
röjning inte behöver ske med lika täta intervall.
sid 42/98
Luftledningen är enklare att besiktiga och innebär att E.ON Elnät ofta kan åtgärda ett fel före det
uppstår. En markkabel är svårare att komma åt för besiktning. Vid ett eventuellt fel på ledningen
är det för markkabeln svårare att lokalisera detta och åtgärda felkällan än detsamma för
luftledningen. Långa avbrottstider till följd av felkällor innebär stora kostnadsförluster. Generellt
finns bättre tillgång till rätt kompetens och reservdelar för att åtgärda fel på luftledning.
Sammantaget så kan de planerade underhållskostnaderna för den aktuella ledningen vara något
lägre för markkabel än luftledning men reparationskostnaderna är högre för markkabel då
avbrottstiderna ofta är längre.
6.5.5 Ersättning för markinlösen
I samband med byggnation av kraftledningen görs en värdering av det intrång som kraftledningen
medför och stämpling genomförs av de träd som behöver avverkas. De fastighetsägare vars mark
kommer att påverkas av kraftledningen kommer att kontaktas i ett senare skede av projektet
beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. För beräkning av den ersättning utgår för
markinlösen följer E.ON Elnät de principer som har fastställts gemensamt inom branschen.
Ersättningen baseras på ledningsrättslagens ersättningsprinciper som finns i 4 kap
Expropriationslagen. Ersättningsnivåerna för intrång i skogsmark kommer att vara i enlighet med
2009 års skogsnorm framtagen av Lantmäteriet. Kostnaden för markinlösen kommer att vara en
betydande del av projektkostnaden. Marknadsvärdet för området kommer i stora drag att vara
jämförbara för de olika sträckningarna.
Markinlösen för luftledningssträckning A i obruten terräng:
En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 32 km samt en parallellgång om cirka
20-40 meter på en sträcka om 7 km.
Totalt cirka 128-142 ha.
Markinlösen för luftledningssträckning B i obruten terräng:
En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 16 km, en parallellgång om cirka 12-20
meter på en sträcka om 14 km samt en parallellgång om cirka 20-40 meter på en sträcka om 7 km.
Totalt cirka 89-114 ha.
Marinlösen för luftledningssträckning C i parallellgång:
En ny skogsgata för krävd breddning om 12-20 meter på en sträcka om cirka 36 km.
Totalt cirka 43-72 ha.
Markinlösen för luftledningssträckning D i obruten terräng:
En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 19 km samt en parallellgång om cirka
12-20 meter på en sträcka om 19 km.
Totalt cirka 91-106 ha.
Markinlösen för markkabelsträckning:
En ny skogsgata om 10-15 meter på en sträcka om cirka 39 km.
Totalt 39-59 ha.
sid 43/98
Notera att uppskattningarna om markinlösen inte tar hänsyn till specifik terräng inom
sträckningarna såsom förekomst av vattendrag etc.
Markkabelsträckningen innebär troligen den lägsta kostnaden avseende markinlösen men med
jämförbart totalt markanspråk med luftledningssträckning C.
6.6
Val av tekniskt utförande
Två huvudsakliga möjliga tekniska utföranden finns alltså för de planerade kraftledningarna;
trädsäker luftledning och markförlagd kabel. Nedan redovisas E.ON Elnäts grunder för val av
förordat utförande.
Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande
att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel
på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor för att avhjälpa ett fel. En
luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör
att avbrottstiden vid eventuella fel mycket sällan överstiger några dagar.
Luftledningar i regionnätet byggs trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att
skadas av fallande träd. För produktionsanläggningar av aktuell storlek är det mycket viktigt att
eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Vid eventuella framtida behov av ökad överföringskapacitet
kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning. En markkabel måste
däremot ersättas med en helt ny kabel för att erhålla större överföringskapacitet.
När det gäller miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning att den visuellt
syns i det omgivande landskapet samt att den medför en något bredare skogsgata medan en
markkabels visuella påverkan är mycket liten. För förordad sträckning C kommer krävd skogsgata
att minimeras då befintlig skogsgata kan nyttjas och endast en breddning av 12-20 meter krävs, för
markkabel krävs en skogsgata om 10-15 meter.
Nackdelen med markkabel är att schaktning vid markkabelförläggning i våtmarker kan medföra
allvarliga konsekvenser för känsliga våtmarker, genom att orsaka förändrade hydrologiska
förhållanden som i sin tur kan påverka flora och fauna knutna till våtmarken. Schaktning i området
kring banvall kommer troligen att vara problematisk på grund av förorenad mark vilken kan
komma att kräva omfattande saneringsarbete och särskilda åtgärder för att inte påverka vattendrag
och brunnar i området. Sprängning vid kabelförläggning där berggrunden är ytlig innebär också en
permanent negativ miljöpåverkan. Trots detta får en markkabel i många fall anses ha en mindre
påverkan på omgivningen under driftskedet. Däremot har en markförlagd kabel generellt sett en
större påverkan än en luftledning under byggskedet.
Som framgår av avsnitt 6.5 är det betydligt mer kostsamt att utforma aktuella ledningar som
markkabel än som luftledning. Detta eftersom både materialkostnaden och bygg- och
anläggningskostnaden är högre för en markkabelförbindelse.
Vid en samlad bedömning av ovannämnda skäl anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte
är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna
sid 44/98
innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte
motivera den ökade kostnaden, de försämringar avseende driftsäkerhet och den minskade
flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning.
7
Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
I detta avsnitt beskrivs berörda intressen längs planerad ledning mellan Hageskruv och Nybro för
E.ON Elnäts huvudalternativ, sträckning C. Vidare redovisas bedömningar av de konsekvenser
som förväntas uppstå på dessa intressen till följd av projektet. Konsekvensbedömningarna är
gjorda utifrån en fyrgradig skala där 1 motsvarar obetydlig påverkan, 2 motsvarar liten negativ
påverkan, 3 måttlig negativ påverkan och 4 stor negativ påverkan.
Obetydlig påverkan (1)
Liten påverkan (2)
Måttlig påverkan (3)
Stor påverkan (4)
Stor påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor eller omöjliggör
pågående verksamhet. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att områdets karaktär eller
värdekärnor störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, eller att pågående verksamhet
försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten
påverkan innebär att enstaka värdefulla områden störs i endast liten utsträckning och att
områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, eller att pågående verksamhet till viss del störs
men att verksamheten i stort sett kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att områdets
karaktär och värden förblir opåverkade eller endast obetydligt påverkade, eller att pågående
verksamhet kan fortgå som tidigare.
Genomgående i avsnitt 7 gäller att benämningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till
redovisningen av utpekade intressen i tabeller i avsnittet samt i kartor i bilaga 4.
7.1 Landskapsbild
7.1.1 Allmän beskrivning
Området för den aktuella ledningssträckningen tillhör huvudsakligen den naturgeografiska
regionen Sydöstra Smålands skog- och sjörika slättområden. Den kännetecknas av en flack
terräng där barrblandskogar dominerar. Sträckningens nordligaste del hör till Sydsvenska
höglandets centrala och östra delar och utgörs av kullig terräng, en utlöpare av småländska
höglandet. 1
Landskapet mellan Hageskruv och Nybro är tämligen flackt och sluttar obetydligt från den
västligaste punkten, strax sydost om Sävsjöström i Kronobergs län, på 205 till 240 meter över
havet till den östligaste på 105 till 110 meters höjd nordväst om Nybro i Kalmar län.
1
Källa: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/fakta-kalmar-lan/lanets-natur/natur-osmaland/Pages/naturgeogr_regioner.aspx
sid 45/98
Figur 7.1. Karta visande markanvändning i området mellan Hageskruv och Nybro.
Området utgörs huvudsakligen av aktivt brukad produktionsskog, men även mindre områden med
småskaliga jordbruksmarker förekommer. Bebyggelsen utgörs av byar och enstaka gårdar samt
tätorten Flygfors. Den aktuella sträckan slutar strax nordväst om Nybro tätort. Se översiktlig karta
nedan.
Det största vattendraget inom området är Alsterån, som ligger i en dalgång, på sina håll
slingrande. Norr om Höneström är åfåran grundare och här finns även öppna mader. I den södra
delen av ledningssträckningen passeras Ljungbyån som i detta område är relativt reglerad. I övrigt
finns endast ett fåtal bäckar, tillhörande mindre sjöar eller tjärnar, i ledningens närområde. Sjöarna
i området är få till antalet och de som ledningen passerar i närheten av är små till storleken. Även
antalet våtmarker i ledningens närområde är få, men ökar i antal mot nordväst.
sid 46/98
Figur 7.2. Korsning av Alsterån
Figur 7.3. Åkermark i höjd med Videflyet nordost om
Målerås
I den nordvästra delen domineras landskapet av barrskog med en övergång mot något större
lövträdsinslag mot sydost. Landskapet blir något mer småbrutet i den sydöstra delen med inslag av
odlingslandskap insprängt i skogslandskapet. Detta gäller framförallt vid Flygsfors och norr om
Gullaskruv. Eftersom höjdskillnaderna är små och att skogsmarken dominerar landskapet innebär
det att långa utblickar är sällsynta.
Figur 7.4. Befintlig kraftledning genom
skogslandskap med närliggande
bebyggelse i höjd med station Orrefors
Västra. T.h i bild bakom skogsridå
ligger Lyckeby.
Figur 7.5. Befintlig kraftledning genom skogslandskap,
korsning med Svenska Kraftnäts ledning FL6 S3.
sid 47/98
7.1.2
Berörda intressen
Känsliga områden från landskapsbildssynpunkt är dels småskaliga eller ålderdomliga
landskapstyper, där moderna inslag som en kraftledning förändrar kan förändra landskapets
upplevelsevärden på ett negativt sätt, dels landskapsavsnitt där människor vistas i större
omfattning än i området i övrigt, såsom bebyggda områden och rekreationsområden/utflyktsmål.
Den planerade ledningen berör inte något intresse som är skyddat med avseende på
landskapsbilden. Det finns dock landskapsbildsvärden som är sammankopplade med andra
intressen, däribland Alsterån (Ri Nat 1), odlingslandskapet vid Flögstorp och Skedsbäckshult (Ri
Nat2), ängs- och betesmarker med utpekade naturvärden samt objekt som finns med i regionala
bevarandeplaner för odlingslandskapet. I den kulturmiljöanalys som upprättas under MKB-arbetet
pekas några småskaliga agrara landskapsavsnitt som berörs av den nya ledningen ut, som är
landskapsbildsmässigt känsliga. Området i den planerade ledningens närhet är glest befolkat, men
det finns bostadshus i närområdet där den planerade ledningen kommer att synas, dels i utkanterna
av tätorterna Flygfors och Nybro, dels i form av mindre byar och gårdar längs sträckan. Se vidare
avsnitt 7.1.3.
7.1.3
Skadeförebyggande åtgärder
Samlokalisering med befintliga ledningar är den viktigaste åtgärden för att minimera påverkan på
landskapsbilden till följd av en ny kraftledning.
För att minimera risken för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation
och exempelvis stockmattor eller ris att läggas ut vid delsträckor som omfattar våtmarksområden
och vattendrag.
7.1.4
Konsekvensbedömning
Generellt blir konsekvenserna för landskapsbilden av en ny kraftledning att landskapet får en
modernare, mer industriell karaktär. Särskilt i områden som uppfattas som orörda kan detta
upplevas negativt. Inställningen till förändringen påverkas också av om man är personligt berörd,
t.ex. genom att utsikten från ens tomt förändras. I närheten av bostadsbebyggelse kan
ledningsstolpar och ledningsgata skalmässigt bli dominerande i landskapsbilden. I det aktuella
fallet, där den nya kraftledningen läggs parallellt med en befintlig kraftledning, blir förändringarna
av landskapsbilden mycket mindre än vid nydragning och därmed blir även konsekvenserna (att
upplevelsevärdena förändras) mindre.
Analysen av landskapsbildspåverkan har fokuserat på dels känsliga landskapsavsnitt, dels de delar
av ledningssträckningen där det finns bostadsbebyggelse i närheten och landskapet är så pass
öppet att kraftledningen kommer att synas från bostadshusen.
Det området där kraftledningen går fram utgörs till övervägande del av skog och är flackt, d.v.s.
utsiktspunkter saknas. Inga stora, öppna landskapsrum i form av vida jordbruksmarker eller större
sjöar finns. Detta gör att kraftledningen inte kommer att bli synlig på långt håll. I utkanten av byar
och tätorter finns dock mindre områden med jordbruksmark samt tomtmark som ger något längre
utblickar, och det är främst här som landskapsbilden påverkas av den nya kraftledningen.
sid 48/98
Känsliga landskapsavsnitt som passeras är de småskaliga odlingsmarkerna på följande platser:
 Högelycke-Tokebo
 Gullaskruv norr om Orrefors
 Flygsfors-Smedstorp
På följande platser längs ledningssträckningen finns bostadshus där kraftledningen bedöms kunna
bli synlig från bostädernas närmiljö:
 Skogslyckan, Nymålen, Kvarnkullen, Hetalåga – enstaka hus i skogsterräng
 Högelycka, Norrbäck, Tokebo och Stenstorp – gårdar/byar nordost om Gullaskruv vid
Hälleberga
 Säteriet, Lyckeby, Östregården och Riveberg – gårdar/byar vid Gullaskruv norr om
Orrefors
 Flygsfors – norra utkanten av tätbebyggelsen
 Knalltorp, V Resebo – gårdar/byar nordväst om Nybro
 Kyrkslätt och Rismåla, bebyggelse i utkanten av Nybro
Den nya kraftledningen kommer att bli synlig från bostadshusen och från öppna landskapsrum på
dessa platser, antingen eftersom landskapet är öppet mot ledningen eller för att skogsridån mellan
hus och befintlig kraftledning försvinner till följd av avverkning för den nya ledningen. Vid
Kvarnkullen norr om Målerås är det troligt att skogsridån till viss del försvinner och att den
visuella påverkan därmed ökar. Vid Tokebo är landskapet öppet, så ledningen kommer här att bli
synlig från bostadshusen och den visuella påverkan uppenbar eftersom avståndet till planerad
kraftledning är förhållandevis litet. Vid de flesta hus finns dock en skogsridå alternativt befintliga
ekonomibyggander som begränsar sikten mot kraftledningen.
Figur 7.6. Bostadshus på fastigheten Flögstorp
1:44. Den nya ledningen planeras t.h. om
befintlig ledning i bilden.
Figur 7.7. Vy från Rismåla 2:26 mot befintlig
kraftledning. Den nya ledningen planeras bortom
befintlig ledning som syns i bilden.
I de öppna landskapsavsnitten kommer ledningen att exponeras mot omgivande landskap och kan
i de småskaliga ängs- och odlingsmarkerna upplevas som ett främmande inslag i landskapsbilden,
men eftersom ledningen avses byggas i parallellgång med befintlig130 kV kraftledning bedöms
konsekvenserna för landskapsbilden ändå som små.
sid 49/98
Vid Alsterån är landskapet slutet och en tillkommande parallell kraftledning innebär ingen stor
skillnad mot dagens landskapsbild. Samma typ av landskapsbildspåverkan uppstår även på ett
flertal andra platser, där människor t.ex. färdas på vägarna i området eller rör sig till fots i skog
och mark. Eftersom det redan finns en stor kraftledning längs hela den aktuella sträckan så blir
denna förändring av landskapet mycket mindre än vad som är fallet vid nya ledningsdragningar.
För att illustera hur en ny kraftledning i parallellgång med befintlig kan komma att se ut i
landskapet har fotomongage framtagits, se Figur 7.8.
Sammantaget bedöms planerad luftledning i aktuell sträckning ge upphov till små konsekvenser
för landskapsbilden. Bidragande orsak till denna bedömning är främst det faktum att ledningen
planeras uppföras i parallellgång med befintlig kraftledning, vilket minimerar markintrånget och
innebär att den tillkommande landskapsbildspåverkan äger rum i landskapsavsnitt som redan är
påverkade av denna typ av exploatering. Även landskapets karaktär av till stora delar slutet skogslandskap bidrar till att minska påverkan. Det är endast i anslutning till öppnare landskapsavsnitt,
exempelvis vid bebyggelse och där ledningen korsar vägar, som den planerade ledningen kommer
att synas i någon större omfattning. Att höjdskillnaderna är små och skogsmarken dominerar
innebär att långa utblickar är sällsynta, vilket också bidrar till att minska påverkan på
landskapsbilden.
Figur 7.8 Fotomontage befintlig kraftledning t.v. i parallellgång med ny kraftledning t.h. Bilden är tagen
norrut i höjd med Sävsjöström. Ny kraftledning illustrerad med ett utförande med gitterstolpe med en höjd om
ca 27 meter, befintlig stolpe är i bilden ca 22 meter.
7.1.5
Konsekvenser under byggskedet
Eventuella körskador orsakade av arbetsfordon kan orsaka sår i markskiktet som lokalt kan
påverka landskapsbilden negativt. Med ovan föreslagna skyddsåtgärder kopplade till
byggnationen, bedöms de negativa konsekvenserna för landskapsbilden bli små under byggtiden.
sid 50/98
7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer
7.2.1 Allmän beskrivning
Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det
fråga om ett modernt skogsbruk som bedrivs längs aktuell ledningssträckning. Utmed
ledningsträckningen finns mindre inslag av öppen jordbruksmark, företrädesvis inom Nybro
kommun.
Området för ledningssträckningen är glest befolkat. Närmaste tätort är Flygsfors, belägen strax
söder om ledningssträckningen. Andra tätorter i närheten är Orrefors och Nybro. Samlad
bebyggelse finns i Lyckeby, strax söder om ledningssträckningen. I övrigt finns spridd bebyggelse
på enstaka håll längs med sträckningen.
7.2.2 Berörda intressen
Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av den
aktuella sträckningen enligt samrådssvar från Bergsstaten och Sveriges Geologiska Undersökning.
Alsterån (Dv1) som är en regionalt viktig dricksvattenresurs berörs norr om Silvereke. Där berörs
också Höneström som ingår i vattenförsörjningsplanen för Uppvidinge kommun (VfP1). Söder om
Flygsfors berörs Ljungbyån som är en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv2). Inga kartlagda
sand-, grus- eller grundvattenförekomster berörs.
Vid Hetalåga finns ett potentiellt förerorenat område som har branschklass 4, Övrigt BKL, på
grund av att det på platsen sker/har skett glassmältning i liten omfattning.
Området kring aktuell ledningssträckning utgörs huvudsakligen av obebyggd skogsmark och
jordbruksmark. Närmaste tätorter är Flygsfors och Orrefors, belägna ca 0,5 km respektive ca 1,5
km från huvudalternativet. Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta
och är belägna inom 100 meter från planerad ledning finns redovisade i Tabell 7.1 nedan.
Närmaste belägna bostadshus ligger ca 55 meter från föreslagen ledningssträckning.
Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och
vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan.
Gällande översiktsplan för Uppvidinge kommun är från 2011 och för Nybro kommun är gällande
översiktsplan från 2007. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade
översiktsplaner berörs av den aktuella sträckningen.
sid 51/98
Tabell 7.1. Byggnader klassificerade som bostadshus enligt Lantmäteriets digitala fastighetskarta inom
100 meter från planerad ledning.
Lokalisering
Fastighetsbeteckning
Kommun
Avstånd till
ledningen (m)
Söder om planerad ledning
Silvereke 1:10
Uppvidinge
85 m
Norr om planerad ledning
Silverekemåla 1:15
Uppvidinge
80 m
Norr om planerad ledning
Hetalåga 1:5
Nybro
90 m
Norr om planerad ledning
Hetalåga 1:4
Nybro
80 m
Baggböle, öster om planerad ledning
Högelycke 1:3
Nybro
95 m
Söder om planerad ledning
Villköl 5:43
Nybro
55 m
Söder om planerad ledning
Gullaskruv 1:23
Nybro
75 m
Söder om planerad ledning
Gullaskruv 1:19
Nybro
90 m
Söder om planerad ledning
Gullaskruv 1:21
Nybro
85 m
Norr om planerad ledning
Gullaskruv 1:22
Nybro
75 m
Söder om planerad ledning
Gullaskruv 1:7
Nybro
85 m
Söder om planerad ledning
Flögstorp 1:44
Nybro
55 m
Norr om planerad ledning
Knalltorp 1:2
Nybro
70 m
Söder om planerad ledning
Rismåla 2:26
Nybro
85 m
7.2.3
Skadeförebyggande åtgärder
Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning utmed hela sträckan och uppförs till största
del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas jämfört
med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras. Kraftledningen avses att i
huvudsak anläggas norr om befintlig kraftledning.
Om åtgärder kommer att vidtas inom ett känt förorenat område kommer E.ON att samråda med
kommunen för att säkerställa att gällande krav uppfylls. E.ON Elnät har utarbetade rutiner för hur
bolaget skall bedöma och hantera miljöföroreningar och misstänkta miljöföroreningar i mark,
vatten och byggnader. Om förorening påträffas kommer arbetet att avbrytas och lokal
tillsynsmyndighet (kommunens miljökontor) omgående informeras. E.ON Elnät är som
verksamhetsutövare ansvarig för att myndigheten informeras, men det kan även vara en
entreprenör som anmäler till myndigheten. Påträffade föroreningar kommer att hanteras enligt
gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna.
För arbeten inom vattenresurs ska maskiner ha biologiskt nedbrytbara hydrauloljor. Upplag av
material, uppställning av maskiner och bodar undviks helt inom vattenresurs. Alterntivt ska
maskiner ställas upp på asfaltsplan. Fordon får inte tankas inom vattenresurs och dessa ska vara
försedda med slangbrottsventil. Rutiner vid eventuella läckage från maskiner (exempelvis
slangbrott) skall finnas under arbetet och vara kända för alla som arbetar på platsen.
sid 52/98
Absorptionsmedel för eventuella läckage från fordon m.m. skall finnas på plats i erforderlig
mängd under arbetet. Kontroll av läckage ska minst ske varje morgon och varje dag vid avslutat
arbete. Särskild uppmärksamhet ska iakttas vid hantering av ämnen som kan förorena mark och
vatten. Lagring av sådana ämnen kommer inte att ske inom vattenresurs. När det gäller
användning av kemikalier, ska alltid den minst miljöskadliga produkten användas. Utbildning ska
ske av samtliga som arbetar inom vattenresurs. Utbildningen ska t ex omfatta nödlägesrutiner,
rutiner för eventuell tankning av maskiner, arbetsrutiner, var körning med maskiner får ske.
7.2.4
Konsekvensbedömning
För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas, se kapitel 6.1. Genom att
ledningen är samlokaliserad med befintlig kraftledning kan befintliga skogsgator utnyttjas och
mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk. Breddningen av befintlig ledningsgata med ca 12-20
meter medför att mellan 43-72 ha mark (i denna yta är även våtmarker inräknade, trots att de ofta
räknas som skogsimpediment) kommer att undantas från möjligheten till aktivt skogsbruk. Detta
kan jämföras med 144 ha skogsmark som skulle behöva avverkas om ledningen byggs i ny
sträckning. Att ledningen uppförs i parallellgång innebär att antalet nya brukningshinder och att
ytterligare fragmentering av brukningsenheter begränsas. Berörda fastighetsägare kommer att
ersättas för avverkad skog, skador och värdeminskning på fastighetens marknadsvärde i enlighet
med gängse branschpraxis. Sammantaget bedöms påverkan på det skogsbruk som bedrivs i
området bli liten.
Planerad ledning bedöms under driftskedet medföra obetydliga konsekvenser för jordbruket.
Den aktuella ledningssträckningen berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, men passerar förbi
enstaka byar med samlad bebyggelse. Närmaste bostadshus är belägna ca 55 meter från
sträckningsförslaget. Eftersom ledningen byggs i parallellgång, dessutom bortom befintlig ledning
förbi närbelägna hus på Villköl 5:43 och Flögstorp 1:44, bedöms den tillkommande visuella
påverkan för bostadsbebyggelse bli relativt begränsad. Med anledning av mer trädbevuxen mark
samt sluttande terräng där ledningen planeras att anläggas söder om befintlig ledning vid
Gullaskruv har E.ON Elnät gjort bedömningen att berörda bostadshus på fastigheterna Gullaskruv
1:23, 1:19, 1:21 inte påverkas i lika hög grad som om ledningen passerat vid fastigheten
Gullaskruv 1:22 på befintlig lednings norra sida. Konsekvenserna för dessa tre fastigheter med
bostadshus bedöms därmed som små.
Planerad ledning i förordad sträckning bedöms vara förenlig med gällande översiktplaner. Inga
andra kommunala planer berörs.
Påverkan på berörda vattenresurser bedöms bli obetydliga förutsatt att redovisade skyddsåtgärder
vidtas. Någon åtgärdsplan bedöms därför inte vara nödvändig.
7.2.5
Konsekvenser under byggskedet
Buller från transporter, byggnationsarbeten samt avverkning kan, i likhet med störningar från
normalt skogsbruk, förekomma under byggskedet. Då bebyggelsen kring planerad ledning är
begränsad bedöms dock dessa konsekvenser bli små.
sid 53/98
7.3 Naturmiljö
7.3.1 Allmän beskrivning
Naturmiljön mellan Hageskruv och Nybro är tämligen varierad med en dominans av barrskog i
den nordvästra delen vilken succesivt övergår i ett något större lövträdsinslag mot sydost. Mycket
av skogen är rationellt brukad, men det finns inslag av såväl sumpskogar som äldre mer biologiskt
intressanta skogsmiljöer, dock ofta som små frimärken i landskapet. I barrskogen finns särskilt
höga värden knutna till Kärngöls naturreservat samt barrskogar vid Höneskruv. I övrigt finns de
största biologiska värdena knutna till odlingslandskapet med angränsande lövskogmiljöer.
I området finns flera rödlistade och hotade arter. Huvuddelen av dessa, bland annat en lång rad
med sällsynta och rödlistade kärlväxter, svampar (både träd- och marklevande), lavar och insekter,
är knutna till det öppna eller delvis trädbärande odlingslandskapet. En intressant notering är att
utmed den befintliga 130 kV ledningen som det aktuella alternativet planeras att gå parallellt med,
finns flera rödlistade eller minskande arter knutna till odlingslandskapet. Hit hör kärlväxter som
slåttergubbe (VU) och svinrot liksom insekter som olika bastardsvärmare (samtliga NT),
slåttergubbemal (VU) och åkerväddsantennmal (VU). Några i ovanligt goda förekomster.
I norra delen av utredningsområdet finns riksintresse för naturmiljö som delvis även är klassad
som våtmark klass 1 för Alsterån med kringområde. Sträckningsförslaget berör riksintresse för
naturmiljön för Flögstorp-Skedebäckshult som är ett välbevarat odlingslandskap med
naturbetesmarker. Utöver dessa områden finns nyckelbiotoper, naturvärden, våtmarker,
sumpskogar och ängs- och betesmarker som pekats ut i samband med riktade inventeringar.
Aktuell ledningssträckning har inventerats med avseende på kända naturmiljöintressen utifrån
Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM) samt Skogsstyrelsens digitala underlag
(Skogens källa). Dessutom har en genomgång gjorts av observationer av samtliga fridlysta,
rödlistade och sk. Natura 2000-arter (arter upptagna i EUs habitat eller fågeldirektiv) som finns
redovisade i ArtDatabanken (ArtDatabanken, 2015) .
En översiktlig naturvärdesbedömning (se bilaga 5) genomfördes längs med samtliga studerade
stråk våren 2015 av Naturcentrum AB. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en
tregradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde och klass 3
representerar påtagligt naturvärde.
7.3.2
Berörda intressen
Alsterån som korsas strax norr om Höneströms damm och norr om Silvereke, ingår i Alsteråns
dalgång-Skahus-Alsterfors riksintresse för naturvård (Ri Nat 1). I samma område berörs ett
naturvårdsprogram för Kronobergs län (NvPr 1) av naturvärdesklass 1 och en våtmark med
mycket högt naturvärde (VMI 1). Riksintresset berörs på en sträcka av ca 750 meter respektive ca
300 meter. Öster om Flygsfors berörs Flögstorp-Skedebäckshult som är av riksintresse för
naturvård (Ri Nat 2). I samma område berörs två objekt av naturvärdesklass 1 som ingår i Kalmar
läns naturvårdsplan, (NvPl 4 och NvPl 5). Även två objekt i regional bevarandeplan för
odlingslandskapet (RBO 2 och RBO 3) berörs i området.
sid 54/98
I Kronobergs län är Alsterån en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv 1) och Höneström ingår i
vattenförsörjningsplanen (VfP 1)för Uppvidinge kommun. I Kalmar län korsar den planerade
ledningen Ljungbyån öster om Flygsfors. Ån är en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv 2).
Flera naturvårdsobjekt av olika slag berörs också av sträckningen, bl.a. vattendrag, våtmarker och
sumpskogar. Längs med hela sträckningen finns ett antal naturvärden i anslutning till sträckningen
som är knutna till skogliga värdeobjekt.
Ledningen korsar ytterligare ett antal mindre vattendrag som inte tas upp ovan eller i den
genomförda inventeringen. Många av vattendragen, liksom sjöar och tjärnar omfattas av
strandskydd. Eventuellt kan dispensansökan komma att krävas inför byggnation av ledningen. På
samma sätt kan objekt som omfattas av generellt biotopskydd finnas utmed den del av
ledningssträckningen som inte omfattas av den genomförda inventeringen. För ingrepp i dessa
krävs dispensansökan.
Ett flertal områden utpekade i ängs- och betesmarksinventeringen berörs utmed den planerade
ledningssträckningen, bland annat vid Högelycke, Flygsfors och Knalltorp.
Samtliga kända naturmiljöintressen som återfinns inom 100 meter från föreslagen sträckning
redovisas i Tabell 7.2 nedan samt på kartor i bilaga 4.
Tabell 7.2. Naturmiljöintressen inom 100 meter från planerad ledningsmitt.
Benämning i
karta
Objekttyp
Namn
ID
Naturvärdesklass
Beskrivning
Alsteråns dalgång är av geologisk
betydelse. Norr om Höneström finns
öppna mader utmed drygt en kilometer
av Alsterån. Den grunda men markerade
åfåran är starkt slingrande och har klart
strömt vatten. Artrikedomen i maderna
är relativt stor.
RI Nat 1
Riksintresse för
naturvård
Alsteråns dalgångSkahus-Alsterfors
NRO070
29
NvPr 1
Naturvårdsprogram för
Kronobergs län
Alsteråns dalgångSkahus-Alsterfors
67
NB 1
Nyckelbiotop
VMI 1
Våtmarksinventeringen
Åmad längs Alsterån 6
km vsv Älghult kyrka
G05F3G
07
Dv 1
Regionalt viktig
dricksvattenresurs
Alsterån
81215
Ytvatten, vattendrag
VV 1
Värdefullt
vattensystem
Alsteråns dalgång,
sträckan Barkaström
och Ulvaklöva
G 2066
Komplex dalgång, som tydligt visar
natur- och kulturlandskapets utveckling.
Märkliga dalformer, isälvsterrasser,
prekambrisk dal. Riklig förekomst av
stensimpa och safsa.
1
Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 1)
Motsvarar Ni3 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
Mycket
högt
naturvärde
sid 55/98
Våtmark
VfP 1
Vattenförsörjningsplan
Höneström
Reservvattenförsörjning för Uppvidinge
kommun.
VMI 2
Våtmarksinventeringen
Mosse vid Avegöl 8
km S Älhghult kyrka
G05F2H
02
NvPl 1
Naturvårdsplan,
Lst Kalmar
Nybroåsen vid Älgerås
0881_03
9
ÄoB 1
Ängs- och
betesmark
ÄoB 2
Ängs- och
betesmark
Motsvarar Ni 5 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
NB 2
Nyckelbiotop
Motsvarar Ni 6 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
NVO 1
Naturvårdsobjekt
Hagmarker SV
Tokebo sjö
N 168301996
2
Lövskogslund/Hagmarksskog
NvPl 2
Naturvårdsplan,
Lst Kalmar
Tokebo - Högelycke
0881_03
6
2
Naturvårdsplan
RBO 1
Regional
bevarandeplan
odlingslandskapet
Högelycke, Villköl &
Norrbäck
0881018
2
Odlingslandskap
NvPl 3
Naturvårdsplan,
Lst Kalmar
Säteriet
0881_03
4
3
Naturvårdsplan
NB 3 och 4
Nyckelbiotop
Motsvarar Ni 7 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
ÄoB 3
Ängs- och
betesmark
Motsvarar Ni 7 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen.
ÄoB 4
Ängs- och
betesmark
Restaurerbar, består idag av mestadels
skog.
ÄoB 5
Ängs- och
betesmark
Motsvarar Ni 8 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen.
ÄoB 6
Ängs- och
betesmark
Ej aktuell.
ÄoB 7
Ängs- och
betesmark
Motsvarar Ni 9 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
RI Nat 2
Riksintresse för
naturvård
Låga
naturvärden
Våtmark
2
Området utgörs av ett välutbildat
åsnätlandskap. Inga tillstånd till
täktverksamhet bör beviljas i detta
område. Inte heller husbehovstäkter bör
förekomma
Motsvarar Ni 4 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
897-FVS
Flögstorp och
Skedebäckshult
NRO-08107
sid 56/98
Representativt, välbevarat och
mångformigt odlingslandskap med
vidsträckta naturbetesmarker i form av
ekhagar, öppna hagmarker och
björkhagar med art- och individrika
växtsamhällen. Andelen öppna
hagmarker är ovanligt hög. Inslag av
västliga arter förekommer
NvPl 4
Naturvårdsplan,
Lst Kalmar
Flögstorp
0881_04
6
1
Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 2)
NvPl 5
Naturvårdsplan,
Lst Kalmar
Skedebäckshult Smedstorp
0881_04
7
1
Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 2)
RBO 2
Regional
bevarandeplan
odlingslandskapet
Flögstorp
0881032
1
Odlingslandskap
RBO 3
Regional
bevarandeplan
odlingslandskapet
Smedstorp
0881033
2
Odlingslandskap
Dv 2
Regionalt viktig
dricksvattenresurs
Ljungbyån
81215
Ytvatten, vattendrag
NVO 2
Naturvärdesobjekt
Lövskog 500 m SO
Äsplundaback
N 149181996
Lövskog
ÄoB 8
Ängs- och
betesmark
Består av tre delobjekt. Motsvarar Ni 11
i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
Resultaten från den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen visar att två ej tidigare
särskilt utpekade områden med naturvärden återfinns längs med aktuell ledningssträckning (Ni 3,
Ni 12), se Tabell 7.3 nedan. I inventeringsrapporten beskrivs ytterligare områden med
naturvärden. Dessa områden är sedan tidigare utpekade i andra riktade inventeringar såsom t ex
våtmarksinventeringen samt ängs- och betesmarksinventeringen. Dessutom pekas områden ut som
är av riksintresse för naturvård (RI Nat 1 och 2).
Tabell 7.3. Objekt intressanta för naturmiljön, utpekade i genomförd översiktlig naturvärdesbedömning.
Benämning i
karta
ID i naturvärdesbedömning
Namn
Naturvärdesklass
Beskrivning
Ni 1
4
Alsteråns
dalgång-SkahusAlsterfors ()
Riksintresse
Värdefullt landskapsobjekt utmed Alsterån
Ni 2
5
Åmad längs
Alsterån
2
Delvis trädfri åmad. Bland naturvårdsarter finns hirsstar.
Upptagen som mycket högt värde i våtmarksinventeringen
och ligger inom riksintresse för naturvården.
Ni 3
8
Höneskruv med
ledningsgata
1
Värdefullt litet odlingslandskap med ett fåtal äldre träd. I
ledningsgatan söder om Höneskruv finns mycket fina
kärlväxtförekomster och flera rödlistade växter och
insekter. Förekomst av bland annat mosippa (EN).
Ni 4
18
Hetalåga
2
Odlingslandskap med gamla ädellövträd och mycket fin
kärlväxtflora. Bland kärlväxterna finns sommarfibbla
(NT), slåttergubbe (VU), slåtterfibbla (VU) och gott om
svinrot. På de gamla träden, i norra delen, växer
sid 57/98
skuggorangelav (NT) och lunglav (NT). I söder, nära
befintlig ledningsgata (se bild ovan) är trädskiktet mer
triviala även om några senvuxna ekar förekommer
Ni 5
22
Odlingslandskap
vid Tokebo
Ni 6
24
Äldre tallskog SO
om Tokebo
1
Mycket vackert och värdefullt odlingslandskap med
betesmarker och äldre ädellövträd. Det finns även gott om
buskar som hassel. Fältgentiana (EN), slåttergubbe (VU),
solvända (NT), backtimjan (NT), scharlakansvaxskivling
(NT) och flera rödlistade fjärilar finns i betesmarkerna
3
Nyckelbiotop med 145-årig tallskog. Äldre barrskogar
kan ha ett stort värde för många arter särskilt om det finns
gott om multnande ved. Uppgifter om substrattillgång och
arter saknas dock
Ni 7
27
Säteriet
1
Odlingslandskap med betesmarker och äldre ädellövträd,
bland annat gamla ekar. På ekarna växer bland annat
blekticka (NT), tårticka (EN) och gulpudrad spiklav.
Floran är mycket fin med slåttergubbe (VU), solvända
(NT) och kattfot.
Ni 8
30
Betesmark i
Gullaskruv
2
Relativt liten betesmark i ett större odlingslandskap. Fina
förekomster av slåttergubbe (VU), solvända (NT), svinrot,
mindre bastarsvärmare (NT) och andra naturvårdsarter.
Ni 9
33
Betesmark ost om
Flygsfors
1
Dessa betesmarker ingår i ett större odlingslandskap.
Kärlväxtfloran är mycket finns med hävdgynnade arter
som ljungfrulin, slåttergubbe (VU), solvända (NT) och
svinrot, kattfot. Bland fjärilar finns sällsynta arter som
violettkantad guldvinge (NT), mindre bastardsvärmare
(NT) och klubbsprötad bastardsvärmare (NT). Det finns
även rödlistade vedlevande skalbaggar. I betesmarkerna
finns äldre ekar och gott om enbuskar.
Ni 10
35
Flögstorp och
Skedebäckshult
Riksintresse
Ett stort och värdefullt odlingslandskap med många
betesmarker och andra värdefulla biotoper såsom bäckar,
trädridåer mm.
41
Betesmarker vid
Knalltorp
2
Mindre odlingslandskap med betesmarker och
sumpskogar. Slåttergubbe (VU), ljungfrulin, stagg och
knägräs. På äldre lövträd växer den rödlistade arten grynig
filtlav (NT).
1
Blomrik igenväxande torräng med buskar. Rik förekomst
av rödlistade fjärilar som sexfläckig bastardsvärmare
(NR), klubbsprötad bastardsvärmare, mindre
bastardsvärmare, silversmygare (NT), violettkantad
guldvinge (NT) och sällsynta kärlväxter som slåttergubbe
(VU) och solvända (NT).
Ni 11
Ni 12
44
Blomrik mark S
Kyrkslätt
Utdrag ur ArtDatabanken har gjorts med avseende på alla skyddade och sällsynta växt- och
djurarter (rödlistade, fridlysta eller upptagna i EU:s fågel- eller habitatdirektiv) som observerats i
området för aktuell ledningssträckning (Artdabanken, 2015). I samband med naturinventeringen
gjordes även ett antal observationer längs med den planerade ledningens sträckning. Alla arter
som observerats inom en radie av 100 m från planerade ledningar redovisas i Tabell 7.4
nedan. Det finns även uppgifter om häckningsplats för fridlyst fauna inom etableringsområdet.
sid 58/98
Tabell 7.4. Observationer av rödlistade eller skyddade arter gjorda inom 100 meter från aktuell
ledningssträckning.
Art
Hotkategori*
Sexfläckig bastardsvärmare
NT
Klubbsprötad bastardsvärmare
NT
Slåttergubbemal
VU
Mindre bastardsvärmare
VU
Bredbrämad bastardsvärmare
NT
Ängsskära
NT
Loppstarr
NT
Utter
NT
Skuggorangelav
NT
Lunglav
NT
Fältgentiana
EN
Allmän metallvingesvärmare
NT
Scharlakansvaxskivling
NT
Lädervaxskivling
NT
Stekelbock
NT
Blekticka
NT
Nötkråka
NT
Slåttergubbe
VU
Stortimjan
VU
Violettkantad guldvinge
NT
Almsikelvecklare
NT
Silversmygare
NT
Krattsnabbvinge
NT
Mosippa
EN
Sommarfibbla
NT
Slåtterfibbla
VU
Solvända
NT
Backtimjan
NT
sid 59/98
Blekticka
NT
Tårticka
EN
Grynig filtlav
NT
Silversmygare
NT
*Enligt rödlistan (ArtDatabanken, 2015). NT= Nära hotad, VU=Sårbar, EN= starkt hotad
7.3.3
Skadeförebyggande åtgärder
Aktuell ledningssträckning har utformats för att så långt som möjligt undvika utpekade områden
med särskilda naturvärden. Samlokalisering med befintliga ledningar är nästan alltid att föredra ur
naturmiljöhänseende, eftersom miljön i direkt anslutning till befintliga ledningar redan är
påverkad och i viss mån anpassad till de förutsättningar som råder intill en kraftlednings skogsgata
med ökad ljusinstrålning och ett glesare trädskikt. Genom samlokalisering minimeras också
fragmenteringen av naturmiljön och inga nya barriärer för spridning och migration av växter och
smådjur skapas.
Kantzonsvegetation kommer att sparas intill Alsterån och övriga vattendrag så långt det är möjligt
utan att äventyra ledningens säkerhet. Detta gäller i synnerhet vid vattendrag av högre
naturvärdesklass. För att undvika körskador i våtmarker kommer stolpplacering så långt möjligt
att undvikas i våtmarker. Efter att detaljprojektering av ledningen har genomförts, och om det då
visar sig att det inte är möjligt att undvika enstaka stolpar i våtmark, kommer en fördjupad
naturvärdesinventering att utföras vid stolplatserna. Inga stolpar eller stagförankringar ska placeras
i vattendrag och schaktning för stolpfundament blir därmed inte aktuellt intill vattendrag. Vid
detaljprojektering ska tillses att i största möjliga mån stolpar och stagförankringar inte placeras i
områden som omfattas av generellt biotopskydd.
För att minimera risken för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation
och exempelvis stockmattor eller ris att läggas ut vid delsträckor som omfattar våtmarksområden
och vattendrag. I vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatser med helikopter.
Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador eller några andra
negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga naturmiljöer. E.ON Elnät
kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga
skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningen. Detsamma gäller vid upphandling
av skogliga underhållsåtgärder.
Inför upphandling av entreprenör kommer en miljöåtgärdsplan att tas fram där bl.a. arbetsrutiner
samt rutiner för nödlägesberedskap avses att beskrivas för åtgärder inom berörda områden för
vattenförsörjning, om sådana arbeten blir aktuella.
Tidpunkt för byggnation såväl som underhåll av kraftledningen kommer i möjligaste mån att
anpassas för att undvika häckningsperioden för berörd fridlyst fauna.
sid 60/98
Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning utmed hela sträckan och uppförs till största
del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas jämfört
med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras.
7.3.4
Konsekvensbedömning
Sträckningsförslaget berör Alsterån som är av riksintresse för naturvården och som även ingår i
Kronobergs läns naturvårdsprogram. Avverkning av träd kommer att vara nödvändigt inom
riksintresset för att anlägga ledningen vilket medför en ökad ljusinstrålning och ett glesare
trädskikt i det berörda området. I den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen anges att
trädmiljöerna vid passagerna har ett begränsat värde. Den planerade ledningen berör det
riksintressanta odlingslandskapet Flögstorp och Skedebäckshult som även ingår i Kalmar läns
naturvårdsplan. En breddning av ledningsgatan kan innebära att äldre lövträd behöver avverkas
vilket ger en negativ påverkan på området. Konsekvenserna är dock beroende av vilka träd som
behöver avverkas. Värdena i området främst knutna till det öppna landskapet och de eventuella
negativa konsekvenserna kompenseras till viss del av att landskapet öppnas upp med förbättrade
förutsättningar för flora och fauna.
När det gäller påverkan på värdefulla vattendrag, främst Alsterån, Höneström och Ljungbyån
bedöms denna huvudsakligen bestå i den ökade solljusinträngning samt eventuellt
sedimenttillskott som tillkommande skogsavverkning medför. Denna påverkan bedöms vara
begränsad och av lokal karaktär varför påverkan bedöms som liten. Påverkan på våtmarker
bedöms bli liten förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Bedömningen grundar sig delvis på
det faktum att våtmarkerna längs med aktuell sträckning redan till viss del är påverkade av
befintliga ledningar.
Den planerade ledningen berör ett antal naturvärdesobjekt, områden inom regional bevarandeplan
för odlingslandskapet och objekt inom ängs- och betesmarksinventeringen. Dessa objekt är i de
flesta fall uppmärksammade i den genomförda naturinventeringen. Negativa konsekvenser kan
uppstå i berörda områden om skog behöver avverkas för att uppföra ledningen. De skogliga
värdena är dock kopplade till vissa träd vilket innebär att konsekvenserna beror på om dessa
behöver avverkas eller inte. De flesta områdena är utpekade för värden som finns i det öppna
landskapet. Om ledningen anläggs kan det innebära positiva konsekvenser för dessa områden
eftersom landskapet öppnas upp och floran och fauna kan gynnas av mer solljus.
De två objekt som redovisas i den översiktliga naturvärdesbedömningen (Ni 3 och Ni 12) och som
inte tidigare uppmärksammats består av ett odlingslandskap och en igenväxande torräng utan
några särskilda värden knutna till värdefulla träd. För Ni 3 innebär en breddning av befintlig
ledningsgata sannolikt positiva konsekvenser för de arter som i dag finns i ledningsgatan. För Ni
12 bedöms konsekvenserna bli obetydliga eller svagt negativa då det rör sig om en öppen mark
utan några kända värdefulla träd.
Som framgår av ovanstående redovisning finns ett flertal arter som är upptagna på rödlistan inom
området för den planerade ledningen. Arterna är av varierande hotstatus. För att undvika att
beståndet påverkas, bör stolpplacering och anläggningsarbeten planeras noggrant.
sid 61/98
Därutöver berör den aktuella sträckningen ett antal sumpskogar. Byggnation av de planerade
luftledningarna i aktuell sträckning kommer sannolikt att medföra att träd inom vissa av de
berörda sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sumpskogens storlek, karaktär och värden
kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera. Inga utpekade sumpskogar längs
med sträckningen har dock i genomförd översiktliga naturvärdesbedömning bedömts inneha
särskilda naturvärden. Samtliga sumpskogar som berörs av den planerade ledningsbyggnationen
ligger i direkt anslutning till befintliga ledningar och är redan idag till viss del påverkade av och
anpassade till befintliga ledningsgator.
Kraftledningar kan utgöra en fara för fåglar, dels genom risken för kollision med faslinorna och
dels genom risken för strömgenomgång då fåglar kommer i kontakt med strömförande delar på
ledningsstolpar. För den planerade ledningen är det endast kollisionsrisken som utgör ett hot mot
fåglar. Detta eftersom avståndet mellan ledningarnas fasledare är för stort (se exempelskiss figur
6.2) för att ledningen ska kunna orsaka strömgenomgång hos fåglar. Ingenting som framkommit
under samrådet eller vid genomförd översiktlig naturvärdesbedömning indikerar att den planerade
ledningssträckningen berör något område med förhöjd risk för fågelkollisioner. Konsekvenserna
för fågellivet i området bedöms sammantaget bli obetydlig. Att ledningen huvudsakligen är
samlokaliserad med andra kraftledningar, och därigenom inte utgör något nytt hinder, har bidragit
till bedömningen. Beträffande påverkan på fridlyst fauna i område, bedöms ingen ytterligare
påverkan uppstå i samband med underhåll av ledningen då det redan finns en ledning på platsen
som kontinuerligt underhålles med ett återkommande intervall på 8-10 år.
7.3.5
Konsekvenser under byggskedet
Under byggskedet kan bullrande anläggningsmaskiner och personalförflyttning längs
ledningsgatan innebära en viss lokal barriäreffekt, då vilda djur håller sig undan mänsklig
aktivitet. Arbetsmomenten är dock normalt begränsade till ett kortare avsnitt och när arbetet är
avslutat flyttar arbetslaget vidare, varför störningarna är begränsade i tid och rum. Om störande
arbeten anpassas till tidpunkt utanför häckningsperiod bedöms ingen påverkan uppstå på den
fridlysta faunan i området.
7.4 Kulturmiljö
7.4.1 Allmän beskrivning
Området utgörs framför allt av skogbeväxt utmark till en rad byar på den nästan fyra mil långa
sträckan. Topografin är flack och såväl jordartsfördelningen som det moderna skogsbruket har
gynnat barrskog.
Inom Kronobergs län har området en låg grad av kulturprägel och saknar i princip bebyggelse.
Kulturminnena är mycket få, och det finns inga kulturmiljöer av kommunalt, läns- eller
riksintresse i detta delområde.
Kalmardelen har delvis samma utmarkskaraktär, men präglas ställvis av ett småbrutet respektive
mera öppet agrart landskap. En större andel utgörs av före detta åkermark som övergått i
betesmark och nu är under igenväxning. Annan åkermark har brukats med större intensitet,
sid 62/98
framför allt efter jordbrukets mekanisering. I det odlingslandskapet är flertalet äldre åkerformer
borttagna, huvudsakligen i samband med traktorns introduktion.
Största skillnaden mellan kronobergsdelen och kalmardelen har sin bakgrund i
jordartsfördelningen. Bebyggelsen i kalmardelen är koncentrerad till de isälvssediment och
vattendrag som redan under forntiden erbjöd gynnsammare livsvillkor för den tidens befolkning.
Den berörda sträckan i Kalmar län kan karaktäriseras som obruten skogsmark varvad med by- och
gårdsmiljöer i småskaliga agrara landskap, en enstaka herrgårdsmiljö, ett huvudsakligen fossilt
torplandskap i skogsmark med ett fåtal torplämningar och -miljöer i undersökningsområdet och än
fler där utanför. Den för regionen så viktiga glasindustrins minnen ligger i huvudsak utanför
undersökningsområdet, men glasbrukens omland uppvisar sekundära spår av glasbruken.
Undersökningsområdets kalmardel rymmer också en kommunikationsmiljö som omfattar ett äldre
vägnät med milstolpar. Den 26 kilometer långa Glasbruksleden övertväras av den planerade
luftledningen.
7.4.2
Berörda intressen
Längs med planerad sträckning berörs tre områden inom kommunala kulturmiljöprogram,
innehållande ett i huvudsak småskaligt agrart landskap. I dessa kulturmiljöer bedöms de
ålderdomliga dragen dominera över sentida förändringar. Integriteten är tack vare fåtaliga sentida
förändringar tämligen hög, en befintlig kraftledning undantagen. Totalt berörs dessa områden på
en sträcka av ca 4 km av ledningens totala längd på ca 36 km.
Tabell 7.5 Områden utpekade i kulturmiljöanalysen
Kartbenämning
Objekttyp
Namn
Beskrivning
KMA 1
Kommunalt
kulturmiljöprogram
Högelycke m.fl.
Bymiljö, åker- och hagmark; huvudsakligen
småskaligt agrart landskap med
gärdesgårdar, hagmark o.s.v; fåtaliga sentida
inslag
KMA 2
Kommunalt
kulturmiljöprogram
Gullaskruv SÖ
Småskaligt agrart landskap med talrika
ålderdomliga inslag, röjningsrösen
gärdesgårdar, grindar, färdvägar o.s.v.
KMA 3
Kommunalt
kulturmiljöprogram
FlygsforsSmedstorp
I norra delen åker- och hagmark,
igenväxande, äldre åkerformer, färd-vägar
m.m., tangerar i södra delen en regional torp/bymiljö med om-givande småskaligt agrart
landskap
Utmed med aktuell ledningssträckning återfinns fem fornlämningar i form av blästbrukslämningar
och två bevakningsobjekt i form av såg/sågverk och en blästbrukslämning inom 100 m från
planerad ledning, se tabell 7.2 nedan. I övrigt finns 11 övriga kulturhistoriska lämningar inom 100
m från planerade ledningar.
Vidare berörs färdvägar av antikvariskt intresse vid Gullaskruv och Knalltorp. Sträckorna utgörs
av gamla landsvägen mellan Långaskruv och Hälleberga och vägen mellan Brånahult-Kristvalla.
sid 63/98
Tabell 7.6. Fornlämningar inom 100 meter från planerad ledning enligt FMIS
Kartbenämning
RAÄ nr/ID
Fornlämningstyp
Antikvarisk bedömning
Älghult 57:1
Älghult 57:1
Såg/sågverk, träindustri
Bevakningsobjekt
Älghult 58:1
Älghult 58:1
Kolningsanläggning
Övrig kulturhistorisk lämning
Älghult 213:1
Älghult 213:1
Lägenhetsbebyggelse
Övrig kulturhistorisk lämning
Älghult 213:2
Älghult 213:2
Blästbrukslämning
Bevakningsobjekt
Älghult 14:1
Älghult 14:1
Lägenhetsbebyggelse
Övrig kulturhistorisk lämning
Älghult 8:1
Älghult 8:1
Vägmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Hälleberga 98:1
Hälleberga 98:1
Husgrund, historisk tid
Övrig kulturhistorisk lämning
Hälleberga 51:1
Hälleberga 51:1
Naturföremål/-bildning med
tradition
Övrig kulturhistorisk lämning
Hälleberga 52:1
Hälleberga 52:1
Byggnad annan
Övrig kulturhistorisk lämning
Hälleberga 122:1
Hälleberga 122:1
Fossil åker
Övrig kulturhistorisk lämning
Hälleberga 6:1
Hälleberga 6:1
Blästbrukslämning
Fornlämning
Hälleberga 6:3
Hälleberga 6:1
Blästbrukslämning
Fornlämning
Hälleberga 6:2
Hälleberga 6:1
Blästbrukslämning
Fornlämning
Hälleberga 187:1
Hälleberga 187:1
Fossil åker
Övrig kulturhistorisk lämning
Hälleberga 79:1
Hälleberga 79:1
Husgrund, historisk tid
Övrig kulturhistorisk lämning
Hälleberga 177:1
Hälleberga 177:1
Plats med tradition
Övrig kulturhistorisk lämning
Madesjö 125:1
Madesjö 125:1
Blästbrukslämning
Fornlämning
Madesjö 146:1
Madesjö 146:1
Blästbrukslämning
Fornlämning
Madesjö 146:2
Madesjö 146:2
Blästbrukslämning
Fornlämning
Utöver ovanstående kulturmiljöer har det inom kulturmiljöanalysen uppmärksammats potentiella
kulturhistoriska lämningar. För att identifiera dessa lämningar har ekonomiska kartan från 1940och 1950-talen använts. De potentiella lämningarna har inte verifierats i fält, utan är ett resultat av
en byråmässig inventering. En genomgång av dessa redovisas i bifogad kulturmiljöanalys, se
bilaga 6.
7.4.3
Skadeförebyggande åtgärder
Vid detaljprojektering av planerade ledningar kommer strävan vara att undvika stolpplacering i
kända kulturhistoriska lämningar, något som vanligen inte utgör ett problem.
Innan byggnation av ledningarna påbörjas kommer kulturlämningarna att markeras på kartor som
distribueras till berörda entreprenörer. Om en tidigare okänd kulturlämning påträffas under
anläggningsarbetet avbryts arbetet omedelbart i den del som berörs av lämningen. Anmälan om
sid 64/98
misstänkta fornlämningar görs omgående till Länsstyrelsen. Entreprenören ska tillse att eventuellt
ris och andra avverkningsrester avlägsnas efter avverkning. Detta gäller inom ovanstående
kommunala kulturmiljöprogram (KMA 1-3) samt vid utpekade kulturhistoriska lämningar.
7.4.4
Konsekvensbedömning
De aktuella luftledningsalternativen innebär visuell påverkan på sitt närområde, främst genom
stolparna. Avvärjande på kulturmiljöpåverkan är den flacka topografin och den dominerande
markanvändningen, skogsmark, som tillsammans förkortar siktstråken och som därmed reducerar
luftledningens synlighet. Luftledningens visuella påverkan på landskapet som helhet i
skogsmarksområdena bedöms irrelevant ur kulturmiljöperspektiv, eftersom inget kulturvärde
föreligger, annat än i form av enstaka kulturhistoriska lämningar.
Påverkan på enstaka lämningar kan i vissa fall bli betydande. Inga fornvårdsobjekt berörs dock,
d.v.s. vårdade och skyltade fornlämningar med större besökarantal. Påverkan bedöms obetydlig,
dels på grund av lämningarnas art och betydelse, dels på grund av det uppskattade antalet
besökare.
De värdefulla vägsträckorna korsas oftast i skogsmark av luftledningen. Det reducerar dess
synlighet och påverkan bedöms som obetydlig.
Den visuella påverkan på de kommunala kulturmiljöerna vid Gullaskruvs säteri bedöms som
obetydlig. Det beror på att luftledningsalternativet passerar kulturmiljöerna i storskalig
jordbruksmark utan äldre åkerformer.
På de kommunala kulturmiljöerna Högelycke-Tokebo m.fl. och Smedstorp bedöms
kulturmiljöpåverkan utgöra en måttlig2 reversibel störning som inte förstör kulturmiljöns värden.
Den aktuella ledningssträckningen övertvärar eller tangerar den småskaliga bymiljön och
inägomarken. Några avvärjande faktorer som reducerar påverkan föreligger egentligen inte. En
befintlig luftledning har kraftigt förändrat kulturmiljön. Ytterligare en luftledning i parallellgång
med denna förutspås ytterligare försvaga värdena.
De kulturpräglade landskapsavsnitten (Högelycke-Tokebo, Flygsfors-Smedstorp och Gullaskruv)
bedöms här utifrån samma grund som de kommunala kulturmiljöerna. Slutsatsen är också densamma
Den planerade sträckningen berör sex fornlämningar, två bevakningsobjekt samt en rad övriga
kulturhistoriska lämningar. Kända och okända lämningar kan i samband med byggnation riskera
att skadas om inte skyddsåtgärder vidtas, se avsnitt 7.4.3. Stolpplacering bör kunna undvikas i
utpekade lämningar. Sammantaget bedöms den fysiska påverkan på kulturmiljön som obetydlig.
7.4.5
Konsekvenser under byggskedet
Ovan beskrivna skyddsåtgärder kommer att vidtas. Därav görs bedömningen att ingen påverkan
specifikt knuten till byggskedet uppstår.
2
Arkeologicentrum gör i kulturmiljöanalysen bedömningen att påverkan blir betydande negativ. Enligt den fyrgradiga
skala som används i föreliggande MKB bedöms detta motsvara en måttlig påverkan, se kap 7 för förklaring till skalan
som används i MKB.
sid 65/98
7.5 Friluftsliv
7.5.1 Allmän beskrivning
Två vandringsleder och en ridstig berörs av den planerade ledningen. I övrigt nyttjas området för
jakt, bär- och svampplockning samt rekreation.
7.5.2
Berörda intressen
De två vandringslederna berörs vid Smedsfors (Glasbruksleden) och vid Hetalåga
(Framtidsleden). Ridstigen genom glasriket berörs vid Säteriet och vid transformatorstationen i
Nybro. Vid sidan av ovanstående berör inte den aktuella ledningssträckningen något område som
är särskilt utpekat som intressant för friluftslivet.
7.5.3
Skadeförebyggande åtgärder
Aktuell ledningssträckning har samlokaliserats med befintliga ledningar för att minimera påverkan
på landskapsbild, natur- och kulturmiljö. Därigenom minimeras även påverkan på friluftslivets
intressen.
7.5.4
Konsekvensbedömning
Påverkan på friluftslivet bedöms under driftskedet huvudsakligen bestå i den
landskapsbildspåverkan som planerad ledning innebär för det område som den berör. När det
gäller eventuella effekter på turismen och friluftsliv till följd av tillkommande
landskapsbildspåverkan, bedöms dessa bli obetydliga eftersom ledningen byggs i parallellgång
med befintlig ledning.
7.5.5
Konsekvenser under byggskedet
Påverkan kan lokalt uppkomma på det vardagliga friluftslivet i skog och mark under vissa
perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är dock tillfälliga
och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten. Se även avsnitt 7.1.5
ovan för beskrivning av konsekvenser för landskapsbilden under byggskedet.
7.6 Infrastruktur
7.6.1 Allmän beskrivning
I området finns en rad större och mindre kraftledningar, liksom vägar av olika storlek och
betydelse.
7.6.2
Berörda intressen
En väg av riksintresse, riksväg 31, korsas av den planerade ledningssträckningen vid stationen i
Nybro. I övrigt korsas fem sekundära länsvägar (väg 946, väg 1021, väg 571, väg 573, väg 572)
samt ett antal enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart
berörs av den aktuella sträckningen.
Två stamnätsledningar korsar den planerade kraftledningen, en söder om anslutningspunkten i
Hageskruv och en söder om Flygsfors. Den planerade ledningen går parallellt med befintlig 130
kV ledning. Ett flertal kraftledningar i distributions- och lokalnäten korsar även den planerade
ledningen.
sid 66/98
7.6.3
Skadeförebyggande åtgärder
Gällande regler och riktlinjer vid byggnation av kraftledningar i anslutning till vägar kommer att
följas. Detsamma gäller byggnation av kraftledningar i anslutning till befintliga ledningar.
Korsningar med befintliga kraftledningar i stamnätet har lokaliserats och utformats så att
byggnation bedöms kunna genomföras med befintliga ledningar driftsatta.
7.6.4
Konsekvensbedömning
Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från
befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även
vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag. Sammantaget bedöms påverkan på
infrastruktur bli obetydlig.
7.6.5
Konsekvenser under byggskedet
Ingen påverkan bedöms uppstå på befintlig infrastruktur under byggskedet.
7.7
Kumulativa effekter
7.7.1 Allmän beskrivning
Den nya ledningen planeras förläggas parallellt med en befintlig kraftledning utmed hela sträckan
mellan Hageskruv och Nybro.
7.7.2
Berörda intressen
De kumulativa effekter som kan uppstå till följd av den nya ledningen är påverkan på
landskapsbild och tillkommande magnetfält.
7.7.3
Skadeförebyggande åtgärder
För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas. Genom att ledningen är
samlokaliserad med befintlig kraftledning kan befintliga skogsgator utnyttjas och mindre
skogsarealer tas därigenom i anspråk.
Ledningssträckningen är anpassad för att minimera magnetfältet vid närliggande bostadshus.
7.7.4
Konsekvensbedömning
Den planerade kraftledningens parallellgång med befintlig ledning gör att ledningarna tillsammans
utgör en negativ påverkan på landskapsbilden genom att en bred ledningsgata öppnas upp i
skogsmarken. Den tillkommande landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt som
redan är påverkade av denna typ av exploatering, varför påverkan totalt sett bedöms som liten.
Magnetfältet kring de båda ledningarna kommer sammanlagt att vara högre än för den befintliga
ledningen. Med ovan redovisade skadeförebyggande åtgärder bedöms dock påverkan som liten.
7.7.5 Konsekvenser under byggskedet
Inga specifika konsekvenser bedöms uppstå under byggskedet.
sid 67/98
7.8
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
7.8.1 Buller
Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är
främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som
koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida
vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett ”sprakande” ljud. På en
torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och
normalt ej hörbart.
Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 –Alstring av ljud och luftföroreningar rekommenderas att
ljud från kraftledningar överstigande 40-45 dB(A) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är dock mycket
ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400
kV.
7.8.2 Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält.
Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt
slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar,
transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och
dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga
frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött,
synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger
elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz.
För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger
upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten
kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och
byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från
elanläggningar utanför huset.
Även kablar förlagda i mark ger upphov till potentialskillnader och därmed också till ett elektriskt
fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk
skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en
metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i
ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i
elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens
magnetfältsbidrag. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på
fasledarnas inbördes placering och avståndet dem emellan. Magnetfältet avtar normalt med
kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält från kraftledningar avskärmas inte av vegetation
eller byggnader.
sid 68/98
7.8.3 Forskning om eventuell hälsopåverkan
Det har under en längre tid pågått diskussioner om befarade hälsorisker vid exponering för
lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som har bedrivits har i huvudsak avsett
undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och cancer. Det finns ett stort antal
epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat samband mellan exponering för
magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i boendemiljö har det framför allt gällt
risker för leukemi hos barn.
I juni 1999 redovisades en stor amerikansk undersökning inför kongressen i USA.
Undersökningen var ett sexårigt forskningsprogram av hälsoeffekterna av exponering för
magnetiska fält i närheten av kraftledningar. I slutrapporten konstateras att det endast finns svaga
vetenskapliga bevis för att magnetiska fält skulle kunna innebära ökad cancerrisk. Vissa
undersökningar visar ingen ökad risk för cancer. En sådan undersökning är ”UK Childhood
Cancer Study” som publicerades i december 1999. I studien jämförs 2 226 cancersjuka barn med
lika många friska barn i samma ålder och kön. Utredningsresultatet ger inte något stöd för
påståendet att barn som utsätts för magnetiska fält skulle löpa större risk att drabbas av leukemi
eller någon annan form av barncancer.
WHO har genom sitt cancerforskningsprogram IARC, utvärderat risken för cancer i samband med
exponering för lågfrekventa magnetiska fält. Vid ett möte i Lyon 2001 deltog 21 världsledande
experter från tio länder. Man gick då igenom de rapporter som publicerats på området. IARC:S
bedömning när det gäller lågfrekventa magnetiska fält är att det möjligen skulle kunna vara
cancerframkallande. Expertgruppen gjorde bedömningen att barncancerstudierna utgjorde ett
begränsat bevis för en överrisk för cancer medan bedömningen av studier på vuxna var
ofullständig. Cell- och djurförsök har inte heller gett stöd för annan klassificering.
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut har
gett ut broschyren ”Magnetfält och hälsorisker” första gången 1994 och senare i en ny version år
2009. Myndigheterna konstaterar i den uppdaterade versionen att forskningsläget inte förändrats.
Fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Enligt
myndigheternas bedömning går det inte att avgöra om magnetiska fält kan orsaka cancer eller inte.
Det konstateras att mycket höga magnetfält (som allmänheten inte kommer i kontakt med) kan ha
mycket negativa effekter på människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur svaga
magnetfält påverkar människan. Det är också viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses
orsakas av en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning är de viktigaste.
7.8.4 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält
År 1996, gav fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) ut en vägledning för
beslutsfattare ”Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska
fält ”. Vägledningen byggde på de vetenskapliga resultat som kommit fram om samband mellan
lågfrekventa fält och barnleukemi som då nyligen presenterats. Myndigheterna rekommenderade
gemensamt:
sid 69/98
”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan
anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man
redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas”.
7.8.5 Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö
I tabellen nedan ges exempel på magnetfältsnivåer vid olika avstånd från olika typer av elektrisk
utrustning i ett hushåll (Magnetfält och hälsorisker,2009,
Strålsäkerhetsmyndigheten m.fl.).
Tabell 7.7. Exempel magnetfältsnivåer
7.8.6 Gräns- och riktvärden
Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av
svenska myndigheter. Däremot finns internationella riktlinjer för gränsvärden som utarbetats av
ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) som arbetar
tillsammans med WHO (World Health Organization). Dessa värden är 500 µT för arbetsplatser
och 100 µT för offentlig exponering. Gränsvärdena berör korttidsverkningar och värdena är ej
bindande för medlemsländerna utan lämnar stora möjligheter för medlemsländerna att utforma
egna regler.
Under 2001 gjordes en omfattande genomgång av de epidemiologiska forskningsrapporter som då
fanns. Resultaten från genomgången tyder på att en viss ökning av leukemirisken kan ses hos
befolkningsgrupper som exponerats för magnetiska fält på 0,4 µT eller mer (avser långvarig
exponering för 50Hz magnetfält i bostäder). Däremot kan ingen riskökning ses under 0,4 µT
(Socialstyrelsens meddelandeblad, 2005).
ng elektriska apparater i hushåll.
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att ett gränsvärde ska
kunna sättas.
7.8.7 E.ONs magnetfältspolicy
E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan.
– Vi är för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker.
– Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält.
sid 70/98
– Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält.
– Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält
och tar människors oro på allvar.
– Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar.
7.8.8 Magnetfält från aktuell ledning
Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning eller kabel beror på avståndet
mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och effektens storlek
(belastning).
En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning
förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en
ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en planerad ledning baseras
på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens årsmedelbelastning.
E.ON Elnät har gjort en beräkning över det magnetfält som kommer att alstras från den nya
kraftledningen. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om ett förväntat årsmedelvärde
för strömmen i ledningarna. För magnetfältsberäkningen har även befintlig 130 kV kraftledning
inkluderats. Magnetfältsutbredningen avser höjd 1 meter ovan mark.
Befintlig kraftledning har en något högre årsmedelbelastning söder om fördelningsstation Orrefors
Västra än norr om varpå två beräkningar har genomförts. Redovisade beräkningar avser den
sträckning som ger störst magnetfältsutbredning, det vill säga delsträckan Orrefors Västra –
Nybro. Orrefors Västra fördelningsstation är belägen norr om Orrefors längst med Frösekevägen.
I figur 7.9 och 7.11 redovisas det totala magnetfält som förväntas alstras av den nya
kraftledningen samt den befintliga kraftledningen. I figur 7.10 och 7.12 redovisas de förväntade
magnetfälten separat samt det sammanlagda magnetfältet. Magnetfältsnivåerna redovisas inom ett
avstånd om 100 meter från den nya kraftledningens centrumlinje.
sid 71/98
Magnetfält (mT)
Magnetfält som funktion av avstånd från mittfas
18,0
17,0
16,0
15,0
14,0
13,0
12,0
11,0
10,0
9,0
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10
Avstånd (m)
20
30
40
50
60
70
80
90 100
Figur 7.9. Beräknad total magnetfältsutbredning för ny och befintlig 130 kV kraftledning i
parallellgång.
Magnetfält som funktion av avstånd från mittfas
Magnetfält (mT)
10,0
1,0
0,1
0,0
-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10
Avstånd (m)
20
30
40
50
60
Figur 7.10. Beräknad total magnetfältsutbredning för ny och befintlig 130 kV
kraftledning i parallellgång, logaritmiskt redovisad.
sid 72/98
70
80
90 100
Magnetfält (mT)
Magnetfält som funktion av avstånd från mittfas
18,0
17,0
Totalt B-fält (μT)
16,0
Befintlig ledning
15,0
Ny ledning
14,0
13,0
12,0
11,0
10,0
9,0
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Avstånd (m)
Figur 7.11. Beräknad magnetfältsutbredning för ny och befintlig 130 kV kraftledning i parallellgång.
100,0
Magnetfält som funktion av avstånd från mittfas
Totalt B-fält (μT)
Befintlig ledning
Ny ledning
Magnetfält (mT)
10,0
1,0
0,1
0,0
-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10
Avstånd (m)
20
30
40
50
60
70
80
90 100
Figur 7.12. Beräknad magnetfältsutbredning för ny och befintlig 130 kV kraftledning i parallellgång,
logaritmiskt redovisad.
sid 73/98
Vid samtliga bostadshus inom 70 meter från den befintliga kraftledningen planeras den nya
kraftledningen att förläggas bortom den befintliga för att minska det tillkommande magnetfältet.
Tabell 7.8. Bostadshus belägna inom 100 meter från centrumlinje för sträckningsalternativ C
Avstånd till
centrumlinje för
sträckningsalternativ
C, listat norrifrån
längst sträckningen
Fastighetsbeteckning
Kraftledning
närmast
bostadshus
ny/befintlig
Beräknat
magnetfält vid
närmsta
fasadvägg av
bostadshus
85 m
Silvereke 1:10
Befintlig
0,13 μT
80 m
Silverekemåla 1:15
Ny
0,14 μT
90 m
Hetalåga 1:5
Ny
0,11 μT
80 m
Hetalåga 1:4
Ny
0,14 μT
90 m
Högelycke 1:3
Ny
0,11 μT
55 m
Villköl 5:43
Befintlig
0,29 μT
75 m
Gullaskruv 1:23
Ny
0,15 μT
90 m
Gullaskruv 1:19
Ny
0,11 μT
85 m
Gullaskruv 1:21
Ny
0,13 μT
75 m
Gullaskruv 1:22
Befintlig
0,17 μT
85 m
Gullaskruv 1:7
Befintlig
0,13 μT
55 m
Flögstorp 1:44
Befintlig
0,30 μT
70 m
Knalltorp 1:2
Ny
0,17 μT
85 m
Rismåla 2:26
Befintlig
0,13 μT
Kommentar
Redovisat avser
punktberäkning vid fastighet
med årsmedelvärde för
befintlig 130 kV kraftledning
Sävsjöström-Orrefors Västra
Redovisat avser
punktberäkning vid fastighet
med årsmedelvärde för
befintlig 130 kV kraftledning
Orrefors Västra – Nybro samt
närliggande 10 kV
kraftledning
7.8.9 Konsekvensbedömning
Det finns inga av ansvariga statliga myndigheter fastställda gränsvärden för allmänhetens
exponering för den typ av magnetiska fält som kraftledningar avger. Ansvariga statliga
myndigheter har hittills inte identifierat sådana risker som kan motivera införandet av
sid 74/98
gränsvärden. Däremot rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten i allmänna råd, SSMFS
2008:18, att allmänheten inte bör utsättas för 50 hertz magnetfält över 100 mikrotesla, vilket
motsvarar en nivå som är långt högre än de nivåer som normalt förekommer kring kraftledningar.
Årsmedelvärde av planerad kraftlednings magnetfältsbidrag vid närmast belägna hus har beräknats
till cirka 0,30 mikrotesla. Socialstyrelsen presenterar i meddelandeblad om Elektromagnetiska fält
från kraftledningar från juni 2005 en uppdatering av bedömningsunderlaget för beslutsfattare. I
meddelandebladet konstaterar Socialstyrelsen att man vid en omfattande genomgång av
epidemiologiska forskningsrapporter inte funnit något samband mellan riskökning för leukemi hos
barn och exponering för magnetfält vid värden under 0,4 mikrotesla (avser långvarig exponering
för 50 hertz magnetfält i bostäder). Någon ytterligare uppdatering av bedömningsunderlaget för
beslutsfattare har inte meddelats. Utifrån det bedömningsunderlag som finns, görs bedömningen
att planerad kraftlednings magnetfältsbidrag inte medför några negativa konsekvenser med
avseende på boendemiljö, varför påverkan bedöms som liten.
8
Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
Den alternativa sträckningen utgörs av sträckning B.
8.1
Landskapsbild
8.1.1
Allmän beskrivning
Området för den aktuella ledningssträckningen tillhör huvudsakligen den naturgeografiska
regionen Sydöstra Smålands skog- och sjörika slättområden. Den kännetecknas av en flack
terräng där barrblandskogar dominerar. Sträckningens nordligaste del hör till Sydsvenska
höglandets centrala och östra delar och utgörs av kullig terräng, en utlöpare av småländska
höglandet.
Landskapet mellan Hageskruv och Nybro är tämligen flackt och sluttar obetydligt från den
västligaste punkten, strax sydost om Sävsjöström i Kronobergs län, på 205 till 240 meter över
havet till den östligaste på 105 till 110 meters höjd nordväst om Nybro i Kalmar län. I området för
ledningen rinner Alsterån som är en mäktig dalgång som på sina håll är slingrande. Norr om
Höneström är åfåran grundare och här finns även öppna mader. I övrigt finns endast ett antal
bäckar, tillhörande mindre sjöar eller tjärnar, i ledningens närområde. Utöver Alsterån berör inte
alternativet något markerat landskapselement. Området som ledningen berör domineras av skog
med endast ett fåtal mindre öppna områden. Andelen sjöar i området är få till antalet och de som
ledningen passerar i närheten är små till storleken. Även antalet våtmarker i ledningens närområde
är få men ökar i antal mot nordväst. Eftersom höjdskillnaderna är små och att skogsmarken
dominerar landskapet innebär det att långa utblickar är sällsynta.
8.1.2
Berörda intressen
Den planerade ledningen berör inte något intresse som är skyddat med avseende på
landskapsbilden. Det finns dock landskapsbildsvärden som är sammankopplade med andra
sid 75/98
intressen, främst Alsterån (Ri Nat 1), områden för ängs- och betesmarker och regionala
bevarandeplaner för odlingslandskapet. Området i den planerade ledningens närhet är glest
befolkat, det finns dock bostadshus i närområdet där den planerade ledningen kommer att synas.
8.1.3
Skadeförebyggande åtgärder
Samlokalisering med befintliga ledningar är den viktigaste åtgärden för att minimera
tillkommande påverkan på landskapsbilden till följd av en ny kraftledning. För att minimera risken
för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation och exempelvis
stockmattor eller ris att användas vid delsträckor som omfattar våtmarksområden och vattendrag.
8.1.4
Konsekvensbedömning
Sammantaget bedöms planerad luftledning i aktuell sträckning ge upphov till små konsekvenser
för landskapsbilden. Bidragande orsak till denna bedömning är främst det faktum att ledningen till
övervägande del planeras uppföras i parallellgång med befintlig kraftledning, vilket minimerar
markintrånget och innebär att den tillkommande landskapsbildspåverkan äger rum i landskapsavsnitt som redan är påverkade av denna typ av exploatering. Sträckningen har också anpassats så
att den inte passerar i direkt närhet till bostadsbebyggelse på den sträcka ledningen går i obruten
terräng.
Även landskapets karaktär av till stora delar slutet skogslandskap bidrar till att minska påverkan.
Det är endast i anslutning till vägkorsningar samt till öppnare landskapsavsnitt, exempelvis vid
Höneskruv, och vid passagen vid Alsterån som den planerade ledningen kommer att synas i någon
större omfattning. Att höjdskillnaderna är små och skogsmarken dominerar innebär att långa
utblickar är sällsynta, vilket också bidrar till att minska påverkan på landskapsbilden.
8.1.5
Konsekvenser under byggskedet
Under byggskedet kan upplagsplatser för material samt uppställningsplatser för maskiner
uppfattas som ett störande inslag i landskapsbilden. Eventuella körskador orsakade av
arbetsfordon kan orsaka sår i markskiktet som lokalt kan påverka landskapsbilden negativt. Med
ovan föreslagna skyddsåtgärder kopplade till byggnationen, bedöms de negativa konsekvenserna
för landskapsbilden bli små under byggtiden.
8.2
Markanvändning, bebyggelse och planer
8.2.1 Allmän beskrivning
Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det
fråga om ett modernt skogsbruk som bedrivs längs aktuell ledningssträckning. Utmed
ledningsträckningen finns ett mindre område med öppen jordbruksmark vid Höneskruv.
Området i ledningens närhet är glest befolkat. Närmaste hus är beläget på ca 80 meters avstånd.
Inga tätorter finns närmare än ca 1 km från planerad ledning
8.2.2 Berörda intressen
Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av den
aktuella sträckningen enligt samrådssvar från Bergsstaten och Sveriges Geologiska Undersökning.
sid 76/98
I Kronobergs län är Alsterån en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv 1) och Höneström ingår i
vattenförsörjningsplanen (VfP 1) för Uppvidinge kommun. I Kalmar län, vid Jonsbo, tangerar det
planerade alternativet den sekundära skyddszonen för Tikaskruv vattentäkt. Mellan Jonsbo och till
Bocklareboda övertvärar alternativet vattendrag som tillhör den tertiära skyddszonen för
Tikaskruv vattentäkt.
Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns redovisade i tabell 8.1
nedan. Närmaste hus är beläget ca 80 meter från aktuell ledningssträckning.
Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och
vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan.
Gällande översiktsplan för Uppvidinge kommun är från 2011 och för Nybro kommun är gällande
översiktsplan från 2007. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade
översiktsplaner berörs av den aktuella sträckningen.
Tabell 8.1. Byggnader klassificerade som bostadshus enligt Lantmäteriets digitala fastighetskarta inom
100 meter från planerad ledning.
Lokalisering
Fastighetsbeteckning
Kommun
Avstånd till ledningen (m)
Söder om planerad ledning
Silvereke 1:10
Uppvidinge
85 m
Norr om planerad ledning
Silverekemåla 1:15
Uppvidinge
80 m
8.2.3
Skadeförebyggande åtgärder
Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning på huvuddelen av sträckan och uppförs till
största del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas
jämfört med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras.
8.2.4
Konsekvensbedömning
För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas, se kapitel 6.1. Genom att
ledningen till stor del är samlokaliserad med befintliga kraftledningar kan befintlig skogsgata
delvis utnyttjas och mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk. Breddningen av befintlig
ledningsgata medför att mellan ca 29-52 ha mark (i denna yta är även våtmarker inräknade, trots
att de ofta räknas som skogsimpediment) kommer att undantas från möjligheten till aktivt
skogsbruk. Att ledningen till stor del uppförs i parallellgång innebär att antalet nya
brukningshinder och att ytterligare fragmentering av brukningsenheter begränsas i dessa avsnitt.
Där ledningen går i obruten terräng medför avverkningen av en ny skogsgata på ca 40 meter, att ca
68 ha mark (i denna yta är även våtmarker inräknade, trots att de ofta räknas som
skogsimpediment) kommer att undantas från möjligheten till aktivt skogsbruk. Berörda
fastighetsägare kommer att ersättas för avverkad skog, skador och värdeminskning på fastighetens
marknadsvärde i enlighet med gängse branschpraxis. Sammantaget bedöms påverkan på det
skogsbruk som bedrivs i området bli liten till måttlig.
Planerad ledning bedöms under driftskedet medföra obetydliga konsekvenser för jordbruket.
sid 77/98
Den aktuella ledningssträckningen berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, men passerar förbi
enstaka hus. Närmaste hus är beläget ca 80 meter från sträckningsförslaget. Där ledningen byggs i
parallellgång med befintlig ledning bedöms den tillkommande visuella påverkan för befintlig
bostadsbebyggelse bli relativt begränsad. Där ledningen uppförs i tidigare orörd terräng berör den
nästan uteslutande skogsmark vilket innebär att den visuella påverkan blir obetydlig.
Planerad ledning i det aktuella alternativet bedöms vara förenlig med gällande översiktplaner. Inga
andra kommunala planer berörs.
8.2.5
Konsekvenser under byggskedet
Buller från transporter, byggnationsarbeten samt avverkning kan, i likhet med störningar från
normalt skogsbruk, förekomma under byggskedet. Då bebyggelsen kring planerad ledning är
begränsad bedöms dock dessa konsekvenser bli små till obetydliga.
8.3
Naturmiljö
8.3.1 Allmän beskrivning
Naturmiljön mellan Hageskruv och Nybro är tämligen ensidig med skog som dominerande
markslag och inslag av ett antal vattendrag. Mycket av skogen är rationellt brukad, men det finns
inslag av såväl sumpskogar som äldre mer biologiskt intressanta skogsmiljöer, dock ofta som små
frimärken i landskapet. I barrskogen finns särskilt höga värden knutna till Kärngöls naturreservat
samt barrskogar vid Höneskruv.
I området finns flera rödlistade och hotade arter. Huvuddelen av dessa, bland annat en lång rad
med sällsynta och rödlistade kärlväxter, svampar (både träd- och marklevande), lavar och insekter,
är knutna till det öppna eller delvis trädbärande landskapet.
I norra delen av utredningsområdet finns riksintresse för naturmiljö som delvis även är klassad
som våtmark klass 1 för Alsterån med kringområde. Utöver dessa områden finns naturvärden,
våtmarker, sumpskogar och ängs- och betesmarker som pekats ut i samband med riktade
inventeringar.
Aktuell ledningssträckning har inventerats med avseende på kända naturmiljöintressen utifrån
Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM) samt Skogsstyrelsens digitala underlag
(Skogens källa). Dessutom har en genomgång gjorts av observationer av fridlysta, rödlistade och
sk. Natura2000-arter (arter upptagna i EUs habitat eller fågeldirektiv) som finns redovisade i
ArtDatabanken (ArtDatabanken, 2015) .
En översiktlig naturvärdesbedömning (se bilaga 5) genomfördes längs med samtliga studerade
stråk våren 2015 av Naturcentrum AB. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en
tregradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde och klass 3
representerar påtagligt naturvärde.
sid 78/98
8.3.2
Berörda intressen
Alsterån som korsas strax norr om Höneströms damm och norr om Silvereke, ingår i Alsteråns
dalgång-Skahus-Alsterfors riksintresse för naturvård (RI Nat 1). I samma område berörs ett
naturvårdsprogram för Kronobergs län (NvPr 1) av naturvärdesklass 1 och en våtmark med
mycket högt naturvärde (VMI 1). Riksintresset berörs på en sträcka av ca 750 meter respektive ca
300 meter. En naturvårdsplan för Kalmar län berörs vid Klerkboda (NvPl 1). Ett objekt inom
regional bevarandeplan för odlingslandskapet (RBO 4) tangeras vid Madesjö-Granö.
I Kronobergs län är Alsterån en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv 1) och Höneström ingår i
vattenförsörjningsplanen (VfP 1) för Uppvidinge kommun. I Kalmar län, vid Jonsbo, tangerar det
planerade alternativet den sekundära skyddszonen för Tikaskruv vattentäkt. Mellan Jonsbo och till
Bocklareboda övertvärar alternativet vattendrag som tillhör den tertiära skyddszonen för
Tikaskruv vattentäkt.
Ett antal naturvårdsobjekt av olika slag berörs också av sträckningen, bl.a. vattendrag och
våtmarker. I anslutning till sträckningen finns även naturvärden som är knutna till skogliga
värdeobjekt, i första hand gäller det sumpskogar.
Två områden, vid Högelycke och Klerkboda, är utpekade i ängs- och betesmarksinventeringen och
berörs utmed den alternativa ledningssträckningen.
Samtliga kända naturmiljöintressen som återfinns inom 100 meter från föreslagen sträckning
redovisas i tabell 8.2 nedan samt på kartor i bilaga 4.
Tabell 8.2. Naturmiljöintressen inom 100 meter från planerad ledningsmitt.
Benämning i
karta
Objekttyp
Namn
ID
RI Nat 1
Riksintresse för
naturvård
Alsteråns dalgångSkahus-Alsterfors
NRO070
29
NvPr 1
Naturvårdsprogram för
Kronobergs län
Alsteråns dalgångSkahus-Alsterfors
67
NB 1
Nyckelbiotop
VMI 1
Våtmarksinventeringen
Åmad längs Alsterån 6
km vsv Älghult kyrka
G05F3G
07
Dv 1
Regionalt viktig
Alsterån
81215
Naturvärdesklass
Beskrivning
Alsteråns dalgång är av geologisk
betydelse. Norr om Höneström finns
öppna mader utmed drygt en kilometer
av Alsterån. Den grunda men markerade
åfåran är starkt slingrande och har klart
strömt vatten. Artrikedomen i maderna
är relativt stor.
1
Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 1)
Motsvarar Ni 3 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
Mycket
högt
naturvärde
sid 79/98
Våtmark
Ytvatten, vattendrag
dricksvattenresurs
VV 1
Värdefullt
vattensystem
Alsteråns dalgång,
sträckan Barkaström
och Ulvaklöva
VfP 1
Vattenförsörjningsplan
Höneström
VMI 2
Våtmarksinventeringen
Mosse vid Avegöl 8
km S Älhghult kyrka
NvPl 1
ÄoB 8
VsO 1
VsO 2
VsO 3
VsO 4
VsO 5
VMI 3
RBO 4
Naturvårdsplan,
Lst Kalmar
Nybroåsen vid Älgerås
Komplex dalgång, som tydligt visar
natur- och kulturlandskapets utveckling.
Märkliga dalformer, isälvsterrasser,
prekambrisk dal. Riklig förekomst av
stensimpa och safsa.
G 2066
Reservvattenförsörjning för Uppvidinge
kommun.
G05F2H
02
0881_03
9
Låga
naturvärden
Våtmark
2
Området utgörs av ett välutbildat
åsnätlandskap. Inga tillstånd till
täktverksamhet bör beviljas i detta
område. Inte heller husbehovstäkter bör
förekomma.
Ängs- och
Motsvarar Ni 13 i den översiktliga
naturvärdesbedömningen
betesmark
Vattenskyddds-
Tikaskruv vattentäkt
881003
Grundvatten utan konstgjord infiltration.
Sekundär skyddszon.
Tikaskruv vattentäkt
881003
Grundvatten utan konstgjord infiltration.
Tertiär skyddszon
Tikaskruv vattentäkt
881003
Grundvatten utan konstgjord infiltration.
Tertiär skyddszon
Tikaskruv vattentäkt
881003
Grundvatten utan konstgjord infiltration.
Tertiär skyddszon
Tikaskruv vattentäkt
881003
Grundvatten utan konstgjord infiltration.
Tertiär skyddszon
Våtmarks-
Borstetorps fly 2 km
H05F0I0
inventeringen
sv Orrefors
6
Regional
bevarandeplan
odlingslandskapet
Madesjö - Gränö
0881035
område
Vattenskydddsområde
Vattenskydddsområde
Vattenskydddsområde
Vattenskydddsområde
Låga
natur-
Våtmark
BORSTE
värden
1
Odlingslandskap
Resultaten från den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen visar att ett område med
naturvärden som ej tidigare blivit särskilt utpekat återfinns längs med aktuell ledningssträckning
(Ni 3), se tabell 8.3 nedan. I inventeringsrapporten beskrivs ytterligare områden med naturvärden.
Dessa områden är sedan tidigare utpekade i andra riktade inventeringar såsom t ex
våtmarksinventeringen samt ängs- och betesmarksinventeringen. Dessutom pekas områden ut som
är av riksintresse för naturvård (RI Nat1).
sid 80/98
Tabell 8.3. Objekt intressanta för naturmiljön, utpekade i genomförd översiktlig naturvärdesbedömning.
ID i natur-
karta
värdes-
värdes-
bedömning
klass
Ni 1
4
Namn
Natur-
Benämning i
Alsteråns
Riks-
dalgång-Skahus-
intresse
Beskrivning
Värdefullt landskapsobjekt utmed Alsterån
Alsterfors
Ni 2
5
Åmad längs
2
Delvis trädfri åmad. Bland naturvårdsarter finns hirsstar.
Alsterån
Upptagen som mycket högt värde i våtmarksinventeringen
och ligger inom riksintresse för naturvården
Ni 3
8
Höneskruv med
1
Värdefullt litet odlingslandskap med ett fåtal äldre träd. I
ledningsgata
ledningsgatan söder om Höneskruv finns mycket fina
kärlväxtförekomster och flera rödlistade växter och
insekter. Förekomst av bland annat mosippa (EN).
Litet odlingslandskap med ädellövträd och fina
Ni 13
16
Klerkeboda
betesmarker. Fin kryptogamflora med rödlistade arter
2
samt kärlväxter som ljungfrulin, slåttergubbe (VU),
solvända (NT) och sommarfibbla (NT).
Utdrag ur ArtDatabanken har gjorts med avseende på alla skyddade och sällsynta växt- och
djurarter (rödlistade, fridlysta eller upptagna i EU:s fågel- eller habitatdirektiv) som observerats i
området för aktuell ledningssträckning (Artdabanken, 2015). I samband med naturinventeringen
gjordes även ett antal observationer längs med den planerade ledningens sträckning. Alla arter
som observerats inom en radie av 100 meter från planerad ledning redovisas i tabell 8.4 nedan.
Tabell 8.4. Observationer av rödlistade eller skyddade arter gjorda inom 100 meter från aktuell
ledningssträckning.
Art
Hotkategori*
Sexfläckig bastardsvärmare
NT
Spindelört
NT
Barkrödrock
NT
Klubbsprötad bastardsvärmare
NT
Slåttergubbemal
VU
Mindre bastardsvärmare
VU
Bredbrämad bastardsvärmare
NT
Ängsskära
NT
Loppstarr
NT
sid 81/98
Utter
NT
Allmän metallvingesvärmare
NT
Slåtterfibbla
VU
Solvända
NT
*Enligt rödlistan (ArtDatabanken, 2015). NT= Nära hotad, VU=Sårbar, EN= starkt hotad, i.u= ingen uppgift
8.3.3
Skadeförebyggande åtgärder
Aktuell ledningssträckning har utformats för att så långt som möjligt undvika utpekade områden
med särskilda naturvärden. I vissa avsnitt är ledningens sträckning samlokaliserad med befintliga
ledningar eftersom det nästan alltid är att föredra ur naturmiljöhänseende, eftersom miljön i direkt
anslutning till befintliga ledningar redan är påverkad och i viss mån anpassad till de
förutsättningar som råder intill en kraftlednings skogsgata med ökad ljusinstrålning och ett glesare
trädskikt. Genom samlokalisering minimeras också fragmenteringen av naturmiljön och inga nya
barriärer för spridning och migration av växter och smådjur skapas.
Kantzonsvegetation kommer att sparas intill vattendrag så långt det är möjligt utan att äventyra
ledningens säkerhet. För att undvika körskador i våtmarker kommer stolpplacering så långt
möjligt att undvikas i våtmarker. Efter att detaljprojektering av ledningen har genomförts, och om
det då visar sig att det inte är möjligt att undvika enstaka stolpar i våtmark, kommer en fördjupad
naturvärdesinventering att utföras vid stolplatserna. Inga stolpar eller stagförankringar ska placeras
i vattendrag och schaktning för stolpfundament blir därmed inte aktuellt intill vattendrag. Stolpar
och stagförankringar ska också undvikas i områden som omfattas av generellt biotopskydd. För
att minimera risken för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation och
exempelvis stockmattor eller ris att användas vid delsträckor som omfattar våtmarksområden och
vattendrag. I vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatsen med helikopter.
Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador eller några andra
negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga naturmiljöer. E.ON Elnät
kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga
skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningen. Detsamma gäller vid upphandling
av skogliga underhållsåtgärder.
Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning på huvuddelen av sträckan och uppförs till
största del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas
jämfört med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras.
8.3.4
Konsekvensbedömning
Sträckningsförslaget berör Alsterån som är av riksintresse för naturvården, ingår i Kronobergs läns
naturvårdsprogram och i våtmarksinventeringen. Avverkning av träd kommer att vara nödvändigt
inom riksintresset för att anlägga ledningen vilket medför en ökad ljusinstrålning och ett glesare
trädskikt i det berörda området. I den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen anges att
passagerna har ett begränsat värde knutna till trädmiljöerna.
sid 82/98
När det gäller påverkan på värdefulla vattendrag, främst Alsterån och Höneström, bedöms denna
huvudsakligen bestå i den ökade solljusinträngning samt eventuellt sedimenttillskott som
tillkommande skogsavverkning medför. Denna påverkan bedöms vara begränsad och av lokal
karaktär. Påverkan på våtmarker bedöms bli liten förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder vidtas.
Bedömningen grundar sig delvis på det faktum att våtmarkerna längs med aktuell sträckning redan
till viss del är påverkade av befintliga kraftledningar.
Den planerade ledningen berör ett område inom regional bevarandeplan för odlingslandskapet och
ett objekt inom ängs- och betesmarksinventeringen. Objektet inom ängs- och
betesmarksinventeringen är uppmärksammat i den genomförda översiktliga
naturvärdesbedömningen. Negativa konsekvenser kan uppstå i detta område om skog behöver
avverkas för att uppföra ledningen. De skogliga värdena är dock kopplade till vissa träd vilket
innebär att konsekvenserna beror på om dessa behöver avverkas eller inte. Ledningen berör
ytterkanten av området för regional bevarandeplan för odlingslandskapet. Det aktuella området
berörs delvis av befintlig ledning vilket gör att tillkommande intrång begränsas och påverkan
bedöms därför som liten.
Det objekt som redovisas i den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen (Ni 3) och som
inte tidigare uppmärksammats består av ett odlingslandskap utan några särskilda värden knutna till
värdefulla träd. För detta objekt innebär en breddning av befintlig ledningsgata sannolikt positiva
konsekvenser för de arter som i dag finns i ledningsgatan.
Kraftledningar kan utgöra en fara för fåglar, dels genom risken för kollision med faslinorna och
dels genom risken för strömgenomgång då fåglar kommer i kontakt med strömförande delar på
ledningsstolpar. För den planerade ledningen är det endast kollisionsrisken som utgör ett hot mot
fåglar. Detta eftersom avståndet mellan ledningens fasledare är för stort (för exempelskiss se figur
6.2) för att ledningen ska kunna orsaka strömgenomgång hos fåglar. Ingenting som framkommit
under samrådet eller vid genomförd översiktlig naturvärdesbedömning indikerar att den planerade
ledningssträckningen berör något område med förhöjd risk för fågelkollisioner. Konsekvenserna
för fågellivet i området bedöms sammantaget bli obetydlig. Att ledningen huvudsakligen är
samlokaliserad med andra kraftledningar, och därigenom inte utgör något nytt hinder, har bidragit
till bedömningen.
Det aktuella alternativet innebär att en ny ledningsgata öppnas upp i skogslandskapet på en sträcka
av ca 20 km och att naturtypen därmed förändras lokalt till följd av ökad ljusinstrålning och
ändrade fuktighetsförhållanden. Skogsgatan vidmakthålls genom regelbunden röjning av
vegetation. I skogsgatans sidoområden avverkas dessutom kantträd som är så högväxande att de
riskerar att falla på och skada ledningen.
När skog avverkas för att ge plats åt ledningen förändras livsbetingelserna för djur och växter
lokalt. Vissa tidigare etablerade arter försvinner och nya arter tillkommer. I en i övrigt sluten
skogsmark kan skogsgatan verka som reträttmöjlighet för ljuskrävande arter som har sin naturliga
hemvist i ängs- och hagmarker eller skogsgläntor- och bryn. Även störningståliga, hävdgynnade
arter som tidigare var vanliga i odlingslandskapet kan finna en lämplig livsmiljö i skogsgatan till
följd av den återkommande röjningen.
sid 83/98
Skogsbruk i vattendrags närområde kan ge ökad belastning av näringsämnen och tungmetaller,
orsaka grumling och igenslamning samt medföra förändrade hydrologiska förhållanden. Ökad
ljusinstrålning kan medföra ökad vattentemperatur och algtillväxt i vattnet. Den ca 35 meter breda
skogsgatan som huggs upp för ledningen bedöms dock endast medföra begränsade och lokala
konsekvenser för berörda vattendrag till följd av ökad ljusinstrålning, förutsatt att föreslagna
skyddsåtgärder vidtas. Detsamma gäller påverkan på våtmarker.
Den nyckelbiotop som finns inom 100 meter från planerad ledning bedöms inte påverkas av
ledningsbyggnationen. Därutöver berör den aktuella sträckningen en rad sumpskogar. Byggnation
av den planerade luftledningen i aktuell sträckning kommer att medföra att träd inom flera av de
berörda sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sumpskogens storlek, karaktär och värden
kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera. Avverkning för skogsgatan i
sumpskogsområden innebär en mindre habitatsförlust. Sammantaget är dock den areal av
sumpskog som berörs tämligen liten och konsekvenserna för djur- och växtliv bedöms som små.
Sammantaget bedöms den planerade ledningens negativa konsekvenser för naturmiljön som
måttliga där den planeras att gå i tidigare obruten terräng och små vid parallellgång med befintliga
ledningar.
8.3.5
Konsekvenser under byggskedet
Under byggskedet kan bullrande anläggningsmaskiner och personalförflyttning längs
ledningsgatan innebära en viss lokal barriäreffekt, då vilda djur håller sig undan mänsklig
aktivitet. Arbetsmomenten är dock normalt begränsade till ett kortare avsnitt och när arbetet är
avslutat flyttar arbetslaget vidare, varför störningarna är begränsade i tid och rum.
8.4
Kulturmiljö
8.4.1 Allmän beskrivning
Området utgörs framför allt av skogbeväxt utmark till en rad byar på den nästan fyra mil långa
sträckan. Topografin är flack och såväl jordartsfördelningen som det moderna skogsbruket har
gynnat barrskog.
Inom Kronobergs län har området en låg grad av kulturprägel och saknar i princip bebyggelse.
Kulturminnena är mycket få, och det finns inga kulturmiljöer av kommunalt, läns- eller
riksintresse i detta delområde.
Kalmardelen har delvis samma utmarkskaraktär, men präglas ställvis av ett småbrutet respektive
mera öppet agrart landskap. En större andel utgörs av före detta åkermark som övergått i
betesmark och nu är under igenväxning. Annan åkermark har brukats med större intensitet,
framför allt efter jordbrukets mekanisering. I det odlingslandskapet är flertalet äldre åkerformer
borttagna, huvudsakligen i samband med traktorns introduktion.
Största skillnaden mellan kronobergsdelen och kalmardelen har sin bakgrund i
jordartsfördelningen. Bebyggelsen i kalmardelen är koncentrerad till de isälvssediment och
sid 84/98
vattendrag som redan under forntiden erbjöd gynnsammare livsvillkor för den tidens befolkning.
Den berörda sträckan i Kalmar län kan karaktäriseras som obruten skogsmark varvad med by- och
gårdsmiljöer i småskaliga agrara landskap, en enstaka herrgårdsmiljö, ett huvudsakligen fossilt
torplandskap i skogsmark med ett fåtal torplämningar och -miljöer i undersökningsområdet och än
fler där utanför. Den för regionen så viktiga glasindustrins minnen ligger i huvudsak utanför
undersökningsområdet, men glasbrukens omland uppvisar sekundära spår av glasbruken.
Undersökningsområdets kalmardel rymmer också en kommunikationsmiljö som omfattar ett äldre
vägnät med milstolpar. Den 26 kilometer långa Glasbruksleden övertväras av den planerade
luftledningen.
8.4.2
Berörda intressen
Utmed med aktuell ledningssträckning återfinns två fornlämningar i form av blästbrukslämningar
och två bevakningsobjekt i form av såg/sågverk och en blästbrukslämning inom 100 m från
planerad ledning. I övrigt finns fyra övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från planerade
ledningar, se tabell 7.2 nedan
Vidare berörs en färdväg av antikvariskt intresse söder om Klerkboda. Sträckan utgörs av gamla
ladsvägen mellan Långaskruv och Hälleberga.
Tabell 8.5. Fornlämningar inom 100 meter från planerad ledning enligt FMIS
Kartbenämning
RAÄ nr/ID
Fornlämningstyp
Antikvarisk bedömning
Älghult 57:1
Älghult 57:1
Såg/sågverk, träindustri
Bevakningsobjekt
Älghult 58:1
Älghult 58:1
Kolningsanläggning
Övrig kulturhistorisk lämning
Älghult 213:1
Älghult 213:1
Lägenhetsbebyggelse
Övrig kulturhistorisk lämning
Älghult 213:2
Älghult 213:2
Blästbrukslämning
Bevakningsobjekt
Älghult 14:1
Älghult 14:1
Lägenhetsbebyggelse
Övrig kulturhistorisk lämning
Älghult 8:1
Älghult 8:1
Vägmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Hälleberga 88:1
Hälleberga 88:1
Blästbrukslämning
Fornlämning
Hälleberga 55:1
Hälleberga 55:1
Blästbrukslämning
Fornlämning
8.4.3
Skadeförebyggande åtgärder
Vid detaljprojektering av planerade ledningar kommer strävan vara att undvika stolpplacering i
kända kulturhistoriska lämningar, något som vanligen inte utgör ett problem.
Innan byggnation av ledningarna påbörjas kommer kulturlämningarna att markeras på kartor som
distribueras till berörda entreprenörer. Om en tidigare okänd kulturlämning påträffas under
anläggningsarbetet avbryts arbetet omedelbart i den del som berörs av lämningen. Anmälan om
misstänkta fornlämningar görs omgående till Länsstyrelsen. Entreprenören ska tillse att eventuellt
sid 85/98
ris och andra avverkningsrester avlägsnas efter avverkning vid utpekade kulturhistoriska
lämningar.
8.4.4
Konsekvensbedömning
De aktuella luftledningsalternativen innebär visuell påverkan på sitt närområde, främst genom
stolparna. Avvärjande på kulturmiljöpåverkan är den flacka topografin och den dominerande
markanvändningen, skogsmark, som tillsammans förkortar siktstråken och som därmed reducerar
luftledningens synlighet. Luftledningens visuella påverkan på landskapet som helhet i
skogsmarksområdena bedöms irrelevant ur kulturmiljöperspektiv, eftersom inget kulturvärde
föreligger, annat än i form av enstaka kulturhistoriska lämningar.
Påverkan på enstaka lämningar kan i vissa fall bli betydande. Inga fornvårdsobjekt berörs dock,
d.v.s. vårdade och skyltade fornlämningar med större besökarantal. Påverkan bedöms som
obetydlig, dels på grund av lämningarnas art och betydelse, dels på grund av det uppskattade
antalet besökare.
Den visuella påverkan på de kommunala kulturmiljöerna vid Stibbetorp och Madesjö-Gränö
bedöms som obetydlig. Det beror på att luftledningsalternativet passerar kulturmiljöerna i
skogsmark.
De värdefulla vägsträckorna korsas oftast i skogsmark av luftledningen. Det reducerar dess
synlighet och påverkan bedöms som obetydlig.
Den planerade sträckningen berör två fornlämningar, två bevakningsobjekt samt en rad övriga
kulturhistoriska lämningar. Kända och okända lämningar kan i samband med byggnation riskera
att skadas om inte skyddsåtgärder vidtas, se avsnitt 8.4.3. Stolpplacering bör kunna undvikas i
utpekade lämningar. Sammantaget bedöms den fysiska påverkan på kulturmiljön som obetydlig.
8.4.5
Konsekvenser under byggskedet
Ovan beskrivna skyddsåtgärder kommer att vidtas. Därav görs bedömningen att ingen påverkan
specifikt knuten till byggskedet uppstår.
8.5
Friluftsliv
8.5.1 Allmän beskrivning
Två vandringsleder och en ridstig berörs av den planerade ledningen. I övrigt nyttjas området för
jakt, bär- och svampplockning samt rekreation.
8.5.2
Berörda intressen
De två vandringslederna berörs vid Borstetorp (Glasbruksleden) och söder om Klerkeboda
(Framtidsleden). Ridstigen genom glasriket berörs söder om Klerkeboda. Vid sidan av
ovanstående berör inte den aktuella ledningssträckningen något område som är särskilt utpekat
som intressant för friluftslivet.
sid 86/98
8.5.3
Skadeförebyggande åtgärder
Aktuell ledningssträckning har samlokaliserats med befintliga ledningar för att minimera påverkan
på landskapsbild, natur- och kulturmiljö. Därigenom minimeras även påverkan på friluftslivets
intressen.
8.5.4
Konsekvensbedömning
Påverkan på friluftslivet bedöms under driftskedet huvudsakligen bestå i den
landskapsbildspåverkan som planerad ledning innebär för det område som den berör. När det
gäller eventuella effekter på turismen och friluftsliv till följd av tillkommande
landskapsbildspåverkan, bedöms dessa bli obetydliga eftersom ledningen byggs i parallellgång
med befintliga kraftledningar.
8.5.5
Konsekvenser under byggskedet
Påverkan kan lokalt uppkomma på det vardagliga friluftslivet i skog och mark under vissa
perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är dock tillfälliga
och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten. Se även avsnitt 8.1.5
ovan för beskrivning av konsekvenser för landskapsbilden under byggskedet.
8.6
Infrastruktur
8.6.1 Allmän beskrivning
I området finns flera större och mindre kraftledningar, liksom vägar av olika storlek och betydelse.
8.6.2
Berörda intressen
En väg av riksintresse, riksväg 31, korsas av den planerade ledningssträckningen väster om
Gullaskruv. I övrigt korsas tre sekundära länsvägar (väg 946, väg 1017, väg 1015) samt ett antal
enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart berörs av den
aktuella sträckningen.
En stamnätsledning korsar den planerade kraftledningen söder om anslutningspunkten i
Hageskruv. Den planerade ledningen går i vissa avsnitt parallellt med befintlig 130 kV ledning
och två 400 kV ledningar. Ett flertal kraftledningar i distributions- och lokalnäten korsar även den
planerade ledningen.
8.6.3
Skadeförebyggande åtgärder
Gällande regler och riktlinjer vid byggnation av kraftledningar i anslutning till vägar kommer att
följas. Detsamma gäller byggnation av kraftledning i anslutning till befintliga ledningar.
Korsningar med befintliga kraftledningar i stamnätet har lokaliserats och utformats så att
byggnation bedöms kunna genomföras med befintliga ledningar driftsatta.
8.6.4
Konsekvensbedömning
Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från
befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även
vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag. Sammantaget bedöms påverkan på
infrastruktur bli obetydlig.
sid 87/98
8.6.5
Konsekvenser under byggskedet
Ingen påverkan bedöms uppstå på befintlig infrastruktur under byggskedet.
8.7
Kumulativa effekter
8.7.1 Allmän beskrivning
Den nya ledningen går utmed större delen av sträckan parallellt med befintliga kraftledningar.
8.7.2
Berörda intressen
De kumulativa effekter som kan uppstå till följd av den nya ledningen är påverkan på
landskapsbild och tillkommande magnetfält.
8.7.3
Skadeförebyggande åtgärder
För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas. Genom att ledningen till
viss del är samlokaliserad med befintliga kraftledningar kan befintliga skogsgator utnyttjas och
mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk.
8.7.4
Konsekvensbedömning
Den planerade kraftledningens parallellgång med befintliga ledningar gör att ledningarna
tillsammans utgör en negativ påverkan på landskapsbilden genom att en bred ledningsgata öppnas
upp i skogsmarken. Den tillkommande landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt
som redan är påverkade av denna typ av exploatering. Utmed den sträcka ledningen går parallellt
med två befintliga 400 kV ledningar bedöms påverkan som måttlig. I övrigt bedöms påverkan som
liten.
För den södra delsträckningen går kraftledningen parallellt med två befintliga 400 kV
kraftledningar. De största magnetfälten för denna delsträcka kommer troligen att bero av de
befintliga kraftledningarna då dessa troligen har en betydligt högre årsmedellast än den planerade
kraftledningen. Utmed denna sträcka finns inga bostadshus i kraftledningens direkta närhet varför
påverkan bedöms som liten.
8.7.5
Konsekvenser under byggskedet
Inga specifika konsekvenser bedöms uppstå under byggskedet.
8.8
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
För allmän beskrivning av elektriska och magnetiska fält, hälsopåverkan samt gräns- och
riktvärden, se kapitel 7.8.
8.8.1 Magnetfält från aktuell ledning
E.ON Elnät har gjort en preliminär beräkning över det magnetfält som kommer att alstras från den
nya kraftledningen. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om ett förväntat
årsmedelvärde för strömmen i ledningarna. Magnetfältsutbredningen avser höjd 1 meter ovan
mark.
sid 88/98
För den nordligaste delsträckningen följer sträckning B samma sträckning som alternativ C. För
magnetfältsberäkningar för denna delsträcka, där även befintlig 130 kV kraftledning inkluderas, se
avsnitt 7.8.8.
För delsträckningen genom obruten terräng redovisas det totala magnetfält som förväntas alstras
av den nya kraftledningen i figur 8.1 samt figur 8.2. Magnetfältsnivåerna redovisas inom ett
avstånd om 100 meter från den nya kraftledningens centrumlinje
Magnetfält (mT)
Magnetfält som funktion av avstånd från mittfas
18,0
17,0
16,0
15,0
14,0
13,0
12,0
11,0
10,0
9,0
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Avstånd (m)
Figur 8.1. Beräknad magnetfältsutbredning för ny kraftledning
sid 89/98
Magnetfält som funktion av avstånd från mittfas
100,0
Magnetfält (mT)
10,0
1,0
0,1
0,0
-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Avstånd (m)
Figur 8.2. Beräknad magnetfältsutbredning för ny kraftledning, logaritmiskt redovisad
För den södra delsträckningen där kraftledningen går parallellt med två befintliga 400 kV
kraftledningar har inga magnetfältsberäkningar genomförts av E.ON Elnät. De största
magnetfälten för denna delsträcka kommer troligen att bero av de befintliga kraftledningarna då
dessa troligen har en betydligt högre årsmedellast än den planerade kraftledningen.
Tabell 8.6. Bostadshus belägna inom 100 meter från centrumlinje för sträckningsalternativ B
Avstånd till centrumlinje
för sträckningsalternativ
B, listat norrifrån längst
sträckningen
Fastighetsbeteckning
Kraftledning
närmast
bostadshus
ny/befintlig
Beräknat magnetfält Kommentar
vid närmsta
fasadvägg av
bostadshus
85 m
Silvereke 1:10
Befintlig
0,13 μT
80 m
Silverekemåla 1:15
Ny
0,14 μT
8.8.2 Konsekvensbedömning
Några gränsvärden som är relevanta för de nivåer som förekommer kring den aktuella ledningen
finns inte idag. Socialstyrelsen presenterar i Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från
kraftledningar från juni 2005 en uppdatering av bedömningsunderlaget för beslutsfattare i frågan.
Socialstyrelsen anger här att det vetenskapliga underlaget fortfarande inte anses tillräckligt gediget
sid 90/98
för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Dock konstateras att man vid en genomgång av
epidemiologiska forskningsrapporter inte funnit några statistiska samband mellan riskökning för
barnleukemi och exponering för magnetfält vid värden under 0,4 µT (avser långvarig exponering i
boendemiljö).
Beräknat magnetfält till följd av planerad kraftledning vid närmast belägna hus är cirka 0,14 μT,
vilket inte utgör någon bedömd riskökning för hälsa i enlighet med Socialstyrelsens
meddelandeblad, 2005. Därmed bedöms inte ledningarnas magnetfält medföra några negativa
konsekvenser med avseende på boendemiljö varför påverkan bedöms som obetydlig.
9
Samlad bedömning
Utifrån identifierat utredningsområde mellan Hageskruv och Nybro utredde E.ON Elnät ett antal
olika stråkförslag. Genom en sammanvägning av inkomna synpunkter från såväl myndigheter,
organisationer, berörda fastighetsägare, närboende och övriga särskilt berörda samt slutsatser från
de utredningar som genomförts som en del av tillståndsprocessen för samtliga stråkalternativ
beslutade E.ON Elnät att gå vidare med att förorda stråkalternativ C. Stråkalternativ C medför en
luftledningssträckning i parallellgång med befintlig 130 kV ledning på hela sträckan mellan Nybro
och Hageskruv.
För att säkerställa att det lämpligaste alternativet har förordats, har miljökonsekvensbedömningar
för både sträckningsalternativ C och sträckningsalternativ B genomförts.
I matriserna i avsnitt 9.1 och 9.2 nedan redovisas en översikt av bedömd omgivningspåverkan för
huvudalternativet samt sträckningsalternativ B. Matriserna utgör sammanfattningar av de
utförligare konsekvensbedömningar som gjorts i kapitel 7 och 8 och redovisningen avser påverkan
efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits.
9.1 Huvudalternativet - sträckningsalternativ C
Intresse
Samlad
bedömning
Kommentar till bedömning
Landskapsbild
Liten (2)
Ledningen kommer att synas i öppnare landskapsavsnitt t.ex. vid Gullaskruv
norr om Orrefors. Även vid bebyggelse, t.ex. vid Kvarnkullen och Tokebo
utgör ledningen ett synintryck mot hus. Parallellgång minimerar den
tillkommande påverkan. I övrigt bedöms påverkan på landskapsbilden bli
liten.
Markanvändning,
bebyggelse och
planer
Liten (2)
Genom parallellgång med befintliga ledningar minimeras intrång i skogsmark.
För den enskilda fastighetsägaren kan skogsbortfallet i vissa fall vara
betydande, men sett i ett regionalt perspektiv är bortfallet marginellt. Ca 43-72
ha skogsmark kommer att undantas från skogsbruk och påverkan bedöms bli
liten.
Naturmiljö, flora
Liten (2)
Genom parallellgång med befintlig ledning minimeras påverkan på berörda
riksintressen och övriga utpekade intresseområden. Genom att ledningen är
sid 91/98
Intresse
Samlad
bedömning
och fauna
Kommentar till bedömning
samlokaliserad med befintliga ledningar bedöms den medföra endast en
obetydligt förhöjd risk för fågelkollisioner. Påverkan bedöms sammantaget bli
liten.
Kulturmiljö
Obetydligmåttlig 1-3
Fysisk påverkan på kända eller i dag okända lämningar bedöms bli obetydlig
förutsatt att redovisade skyddsåtgärder vidtas. Planerad ledning går till
övervägande del genom skogsmark vilket gör att längre utblickar begränsas.
Påverkan i dessa områden bedöms som obetydlig. Vid tre kortare passager där
karaktären på kulturmiljön är ålderdomligt agrar bedöms påverkan som en
måttlig och reversibel störning som inte förstör kulturmiljöns värden.
Sammantaget bedöms påverkan på kulturmiljön som liten.
Friluftsliv och
turism
Obetydlig
(1)
Genom parallellgång med befintlig ledning minimeras påverkan på berörda
vandrings- och ridleder. I övrigt finns inga utpekade intressen för friluftslivet
utmed ledningssträckningen. Påverkan på friluftslivet bedöms sammantaget bli
obetydlig.
Infrastruktur
Obetydlig
(1)
Planerad ledning korsar ett antal vägar och kraftledningar av varierande
storlek. Den planerade ledningen bedöms få en obetydlig påverkan på berörd
infrastruktur.
Kumulativa effekter
Liten (2)
Parallellgång med befintlig ledning gör att ledningarna tillsammans utgör en
negativ påverkan på landskapsbilden. Den tillkommande
landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt som redan är
påverkade av denna typ av exploatering, varför påverkan totalt sett bedöms
som liten. Magnetfältet kring de båda ledningarna kommer sammanlagt att
vara högre än för den befintliga ledningen. Sträckningen är dock anpassad vid
bebyggelse varför påverkan bedöms som liten.
Boendemiljö, hälsa
och säkerhet
Liten (2)
Några hus kommer att få en viss tillkommande visuell påverkan till följd av
den nya ledningen. Genom samlokalisering med befintlig kraftledning bedöms
dock påverkan bli liten. Högsta magnetfältsvärde vid bostadshus beräknas
uppgå till 0,30 μT. Påverkan bedöms sammantaget bli liten.
Påverkan under
byggtiden
Liten (2)
Störningar i form av buller och avgaser från anläggningsmaskiner kan orsaka
störningar för främst närboende, djurliv, och friluftsliv. Viss tillfällig
landskapsbildspåverkan knuten till byggtiden kan också uppstå. Störningarna
är tillfälliga och övergående.
9.2 Alternativ sträckning - sträckningsalternativ B
Intresse
Samlad
bedömning
Kommentar till bedömning
Landskapsbild
Liten (2)
Ledningen passerar mestadels genom skogsmark med liten påverkan på
landskapsbilden. Enstaka bostadshus utmed sträckningen.
Markanvändning,
bebyggelse och
Liten till
Ca 40% av sträckningen uppförs i obruten terräng. Genom parallellgång med
befintliga ledningar minskas intrång i skogsmark på del av sträckan. För den
sid 92/98
Intresse
Samlad
bedömning
Kommentar till bedömning
planer
måttlig (2-3)
enskilda fastighetsägaren kan skogsbortfallet i vissa fall vara betydande, men
sett i ett regionalt perspektiv är bortfallet litet. Ca 89-114 ha skogsmark
kommer att undantas från skogsbruk och påverkan bedöms bli liten till måttlig.
Naturmiljö, flora
och fauna
Liten till
måttlig (2-3)
Genom parallellgång med befintlig ledning minimeras påverkan på berörda
riksintressen och övriga utpekade intresseområden. Genom att ledningen till
stor del är samlokaliserad med befintliga ledningar bedöms den medföra
endast en obetydligt förhöjd risk för fågelkollisioner. Där en ny skogsgata
huggs upp medför det ändrade livsbetingelser för djur och växter lokalt.
Påverkan bedöms sammantaget som måttlig där den planeras att gå i tidigare
obruten terräng och liten vid parallellgång med befintliga ledningar.
Kulturmiljö
Obetydlig
(1)
Fysisk påverkan på kända eller i dag okända lämningar bedöms bli obetydlig
förutsatt att redovisade skyddsåtgärder vidtas. Planerad ledning går till nästan
uteslutande genom skogsmark vilket gör att längre utblickar begränsas.
Påverkan på kulturmiljön bedöms som obetydlig
Friluftsliv och
turism
Obetydlig
(1)
Genom parallellgång med befintlig ledning minimeras påverkan berörda
vandrings- och ridleder. I övrigt finns inga utpekade intressen för friluftslivet
utmed ledningssträckningen. Påverkan på friluftslivet bedöms sammantaget bli
obetydlig.
Infrastruktur
Obetydlig
(1)
Planerad ledning korsar ett antal vägar och kraftledningar av varierande
storlek. Den planerade ledningen bedöms få en obetydlig påverkan berörd
infrastruktur.
Kumulativa effekter
Liten till
måttlig (2-3)
Parallellgång med befintliga ledningar på del av sträckan gör att ledningarna
tillsammans utgör en negativ påverkan på landskapsbilden. Den tillkommande
landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt som redan är
påverkade av denna typ av exploatering. Där ledningen går parallellt med två
400 kV ledningar bedöms påverkan som måttlig, i övrigt som liten.
Boendemiljö, hälsa
och säkerhet
Liten (2)
Några hus kommer att få en viss tillkommande visuell påverkan till följd av
den nya ledningen. Genom samlokalisering med befintliga kraftledningar
bedöms dock påverkan bli liten. Högsta magnetfältsvärde vid bostadshus
beräknas uppgå till 0,15 μT. Påverkan bedöms sammantaget bli liten.
Påverkan under
byggtiden
Liten (2)
Störningar i form av buller och avgaser från anläggningsmaskiner kan orsaka
störningar för främst närboende, djurliv, och friluftsliv. Viss tillfällig
landskapsbildspåverkan knuten till byggtiden kan också uppstå. Störningarna
är tillfälliga och övergående.
Översikten ovan visar att huvudalternativet totalt sett bedöms medföra mindre påverkan på
berörda intressen jämfört med den alternativa sträckningen. De två sträckningarna är ungefär lika
långa, huvudalternativets parallellgång med befintlig kraftledning utmed hela sträckan gör dock att
påverkan på motstående intressen minimeras.
sid 93/98
Ordlista
Allmänna hänsynsregler
Återfinns i 2 kap. miljöbalken och har till syfte att förebygga negativa effekter och öka
miljöhänsynen i olika sammanhang.
Betydande miljöpåverkan
För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra
vilka process- och innehållskrav som ska ställas på en MKB.
Biotopskydd
Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en livsmiljö eller naturtyp med naturliga
gränser, där vissa växt- eller djursamhällen trivs.
Detaljplan
Ett dokument inom fysisk planering i Sverige som anger hur ett begränsat område i en kommun
skall bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.
Farliga träd
Betecknar träd som är eller fram till nästa underhållsröjning kan bli farliga för ledningens
driftsäkerhet.
Fornlämning
Fornlämningar är spår av mänsklig verksamhet som syns eller finns i vår omgivning. Dessa är
skyddade enligt kulturmiljölagen. Till varje fornlämning hör ett markområde runt den som har
samma lagskydd som själva fornlämningen.
Kantträd
Betecknar de farliga träd som växer utanför det engångsersatta området och för vilka ersättning
ska betalas när de avverkas.
Koncession
För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad
nätkoncession för linje. Handläggning av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen som
fattar beslut om tillstånd. I vissa fall är det regeringen som fattar beslut om koncession.
Kulturmiljö
Med kulturmiljö avses den miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som
därigenom berättar om människors liv.
Landskapsbild
Upplevelsen av ett landskap i stora drag. Genom att analysera landskapet
avseende struktur och landskapselement kan det beskrivas och karaktäriseras. Utifrån det
kan en bedömning göras om hur landskapsbilden kommer att påverkas av att nya element förs
in.
sid 94/98
Ledningsgata
Avser det område längs en kraftledning, inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt
starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden.
Miljöbalken
Den samlade miljölagstiftningen i Sverige.
Miljökonsekvens
Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande
bedömning.
Miljökvalitet
Kvalitet hos mark, luft, landskap etc.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process
där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur
verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet
används i miljöbalken.
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturområden inom EU. Nätverket skapades för att hejda
utrotningen av djur och växter och för att förhindra att deras livsmiljöer försvinner.
Naturreservat
Ett naturområde som skyddats med lagstiftning. Det kan vara ett område som är betydelsefullt för
människan, floran och faunan, eller är av intresse ur ett geologiskt perspektiv. Dessa skyddas med
hjälp av miljöbalken.
Naturvårdsprogram
Områden som finns redovisade i länens naturvårdsprogram är intressanta och värdefulla
naturområden i länet. Programmet ska ligga till grund för åtgärdsprogram som ska ge underlag för
skydd och vård av särskilt värdefulla naturområden, för handläggning av markanvändarfrågor och
för den fysiska planeringen.
Naturvärde
Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som inte når upp till kvaliteten
nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte
alltför avlägsen framtid.
Nollalternativ
Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att verksamheten
eller åtgärden inte kommer till stånd.
sid 95/98
Nyckelbiotop
En biotop som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska
miljö anses ha en mycket stor betydelse för flora och fauna. En nyckelbiotop innehåller ofta
känsliga och sällsynta djur- och växtarter. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.
Begreppet har främst använts inom skogsbruk.
Riksintresse
Ett begrepp som kan avse ett område, plats eller enstaka objekt som är skyddat och anses viktigt ur
en nationell synvinkel. Riksintressena skyddas i miljöbalken.
Samlad bedömning
En viktning (inbördes värdering av faktorer), där MKB tillsammans med annat beslutsunderlag
ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar.
Samråd
Enligt miljöbalken ska den som avser bedriva en verksamhet samråda med myndigheter, enskilda
och organisationer som berörs. Syftet med samrådet är att informera, fånga upp och beakta
information.
Sidoområde
Betecknar de områden längs en kraftledning, som är belägna på ömse sidor om skogsgatan.
Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för
ledningens säkerhet.
Skogsgata
Betecknar det skogsområde längs en kraftledning inom vilket ledningsägaren vid underhåll röjer i
huvudsak all högväxande vegetation.
Stråk
En bred korridor i landskapet som tas fram i ett inledande skede och inom vilken kraftledningen
bedöms kunna förläggas.
Sträckning
Den lokalisering inom stråket där kraftledningen föreslås förläggas.
Sumpskog
Innefattar all trädbärande blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst 3 meter
och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent.
Våtmark
Enligt den svenska våtmarksinventeringens definition sådan mark där vatten till stor del av året
finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden.
sid 96/98
Översiktsplan
Ett begrepp inom fysisk planering i Sverige som avser en samling av regler som anger
grunddragen för användning av mark- och vattenområden inom en kommun. Av planen ska också
framgå hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och följa gällande miljökvalitetsnormer.
sid 97/98
Referenser
Arkeologicentrum AB: Hageskruv–Nybro, Kulturmiljöanalys. Uppvidinge och Lessebo
kommuner, Kronobergs län, Nybro kommun, Kalmar län. AC Rapport 1507.
ArtDatabanken, 2015: Utdrag från ArtDatabanken enligt avtal med Sveriges Lantbruksuniversitet,
ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala
Naturcentrum AB: Planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. Översiktlig
naturvärdes- och konsekvensbedömning, 2015.
Nordiska ministerrådet, 1984: Naturgeografisk regionindelning av Norden, ISBN 91-38-08239-X
Nybro kommun: Översiktsplan 2007, antagen av kommunfullmäktige 2007.
Socialstyrelsen, 2005: Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från kraftledningar
Strålsäkerhetsmyndigheten: SSI rapport 2006:02. Recent Research on EMF and Health Risks.
Third annual report from SSI’s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields 2005
Strålsäkerhetsmyndigheten: SSI:s ställningstagande utifrån 2006 års rapport från myndighetens
vetenskapliga råd för EMF, 2007
Uppvidinge kommun: Översiktsplan 2011-2016, antagen av kommunfullmäktige 2011.
Internet
Länsstyrelsen i Kalmar och Kronobergs län, 2015. Digitalt kartmaterial RUM
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/default.aspx
Riksantikvarieämbetet, 2015. Digitalt kartmaterial FMIS
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Skogsstyrelsen, 2015. Digitalt kartmaterial via skogsdataportalen.
http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/Skogsdataportalen
Sveriges Geologiska Undersökning SGU, 2014. Databaser och digitalt kartmaterial om
berggrundsförhållanden, jordarter och grundvattenförhållanden mm.
http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/databaser/index.html
Trafikverkets vägdatabas, 2015. https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket
Foton (som inte tagits fram av Sweco eller E.ON)
Necks Electric AB (figur 6.4)
Sekfab AB (figur 6.3)
sid 98/98