Hela tidningen
Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 32 • Nr 4 • december 2014 Mammakampen • SKL:s rekommendationer Syskonskap med särskilda villkor De har öppnat famnen • Nya familjeband • Remiss-svar och artiklar och fler fler intressanta intressanta artiklar I detta nummer Nr 4 2014 BOF- METODEN Socialt utsatta barn och ungdomar ....................... 4 Socialsekreterare sviker barnen ............................ 5 ”Mammakampen – från instinkt till insikt” ...................................... 7 Välkommen till Familjehemsguidens Konsulentstödda familjehemsverksamhet. Kontakta oss! SKL:s rekommendationer ........................................ 9 Alternativ till institution Norrbotten ................................................................. 14 Lite nyheter från RFF .............................................. 14 Syskonskap med särskilda villkor ........................ 14 Vad är det som gör att den fina versionen av familjevården inte riktigt fungerar i praktiken? ............................ 15 Placeringsformer den 1 november ....................... 17 Inspektionen för vård och omsorg ....................... 18 FamiljehemsGuiden www.sposit.se familjehem@ telia.com Tel. 0156-170 25, Box 3, 619 21 Trosa Familjehemmens Riksförbund ............................... 19 Det bästa av familjehemsvården PLUS det bästa av behandlingshemsvården • Så normalt barnliv som möjligt • Boende i behandlingskunnig familj Vi söker behandlingsfamiljer! • Hjälp av professionellt nätverk psykologer,utsatta psykoterapeuter Vi arbetar med behandling för med psykosocialt barn och samordnare och ungdomar. I behandlingsfamiljen får barn och unga en trygg omvårdnad, en möjlighet till ny anknytning och goda förebilder. På kontoret i Enskede, Stockholm får barn/ungdomar terapi medan behandlingsfamiljen tar del av handledning, utbildning och personalträffar. Även ursprungsfamiljen får hjälp att utveckla sin föräldraförmåga genom föräldrasamtal och föräldrautbildning. Vi är ett stort gäng som trivs bra ihop – och skulle vilja bli fler! Vi är 23 behandlingsföräldrar, 7 terapeuter, 1 administratör och 36 barn/ungdomar. 3 3 2013-01-04 Har duBarnochfamiljejouren_broschyr_modell.indd kanske varit familjehem tidigare och skulle vilja utvecklas i arbetet? Har du intresse, tid och lust att hjälpa barn med psykosociala svårigheter att komma igen? Ring eller mejla! Vx 08-600 46 96, mobil 0707-38 57 83 mejl [email protected] 2 Familjehemmet 4-2014 11:09 Familjehemmet Ordföranden har ordet! Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Manusstopp Till nästa nummer: 15/2 -2015 Ett Gott Nytt År önskar vi till alla Nu har Julen hunnit passera och ett Nytt År hunnit starta och stressen hunnit lägga sig nu när vi går mot ljusare dagar och en kyligare period med snöknarr under promenaden. Januari innebär planering för årsmöten ute i våra länsföreningar och vi hoppas att årsmötena blir en naturlig träff för våra medlemmar där det alltid finns tid för samtal där vi kan dela med oss av våra erfarenheter och kunskap. Viktigt är ju också att ta upp frågor som kan gå vidare till förbundsstyrelsen, så vi där vet vad våra medlemmar har för önskemål på vad vi ska jobba med. Sista helgen i januari är det Ordförande- och Rådgivarkonferens i Katrineholm där det kommer att börja med föreläsningar på fredagen kl.13.00. Där har man som medlem möjlighet att komma med och ni kan söka bidrag från era placeringskommuner för det. Föreningslivet innebär mycket glädje och sammanhållning och tillsammans lär vi oss mycket, så åk på de träffar och möten som ni kan, det växer man av. Och inte att förglömma att jobba för sammarbeten på så många olika plan som möjligt. Nu önskar jag er alla en riktigt GOD FORTSÄTTNING på det NYA ÅRET och hoppas att vi syns på någon träff under våren. Hälsningar Susann Vikberg Annonspriser 2015 Svartvitt Helsida 6 800:Halvsida 3 900:Kvartssida 2 400:180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annons material. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: [email protected] Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: [email protected] Tack på förhand! Medlemsavgift för 2015 Medlemsavgiften 375 kr (inkl. tidningen Familjehemmet) betalas till pg. 86 52 68 -7 Familjehemmens Riksförbund. Ange namn, fullständig adress o. tel.nr och gärna e-postadress. Gärna också medlemsnr. som finns på baksidan av denna tidning. Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Väl mött till ytterligare ett år med Familjehemmens Riksförbund ISSN 02821346 Familjehemmet 4-2014 3 SOCIALT UTSATTA BARN OCH UNGDOMAR – en nationell konferens om samarbetet kring skolgång, hälsa och framtida livsvillkor Vem tar ansvaret? Denna konferens var i Västerås 9-10 oktober 2014. Det som låg till grund för dessa två lärorika och kontakt skapande dagar var ett projekt i Paired Reading som är en metod att träna läsförmågan hos barn. Detta projekt har drivits av Barnhuset i samarbete med Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet och Institutionen för psykologi vid Lunds universitet tillsammans med flera kommuner där av bl a Västerås. Paired Reading syftar till att förbättra familjehemsplacerade barns läsutveckling och läsförmåga. Det innebär att familjehemsföräldrar undervisas i hur de kan läsa med familjehemsplacerade barn för att ge barnen stöd i sin läsutveckling. Modellen innebär att familjehemsföräldrarna läser tillsammans med barnen i 20 minuter, tre gånger i veckan under en period av tre månader. Under programmets gång har en specialpedagog kontakt med familjehemsföräldrarna varje vecka. Barnen genomgår tester innan och efter programmet. De brittiska erfarenheterna visar att vissa barn fick en förbättring på två år i läsålder. Många kom i kapp sin biologiska ålder, några låg t o m över. (Allmänna barnhuset) Programpunkterna var varierade men alla handlade om att vi måste samarbeta för att kunna skapa en trygg och säker situation för barn och unga som är utsatta. Vi måste alla ta ansvar genom att samarbeta men det finns en rad frågor som vi måste svara på Hur? Var? När? Behövs insatserna. Att samarbeta övergränserna är A och O skolan, social tjänsten och hälsovården behöver skapa en organisation där samarbetet blir en självklarhet. Programinnehållet: – Utanförskap skapar utsatthet Lisbeth Pipping – Det starka sambandet mellan dåliga skolresultat och framtida problem Bo Vinnerljung – Somatisk hälsa – ett eftersatt område bland socialt utsatta barn och ungdomar Bo Vinnerljung – Paired Reading Hilma Forsman och Pernilla Sjöstrand – Placerade barns utbildning och hälsa – ett gemensamt ansvar Socialstyrelsen och skolverket – Skolrelevanta resurser i samhällsvården Heléne Lagerlöf På tio år har det hänt mycket på detta område inom familjehemsvården men det finns självklart massor kvar att göra. Den största framgången är säkert att vi börjat få upp ögonen för att vi alla har ett gemensamt ansvar för att de socialt utsatta barnen och ungdomarna ska få tillgång till de resurser och till den trygga tillvaro som alla barn och unga har tätt till och är en självklarhet för barnens bästa. Detta var en mycket bra och väl organiserad konferens. Nu tar vi ytterligare ett steg och går ut i våra kommuner och verksamheter för att skapa samarbete och genom det tar ansvar för de socialt utsatta barn och unga som vi dagligen arbetar för och med. För det är också jätte viktigt att de unga får känna sig delaktiga i det som händer runt omkring dem. Vi fortsätter den positiva resa där barnens bästa alltid står i centrum! Gizela Wizell Välkommen till åttonde Familjehemskonferensen i Göteborg 9 – 11 september 2015 Det färdiga programmet kommer att vara klart i början av april 2015 om du vill reservera plats på konferensen redan nu, så mailar du till [email protected] Din anmälan är inte bindande, men du är garanterad en plats på konferensen. FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: [email protected] eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se 4 Familjehemmet 4-2014 Socialsekreterare sviker barnen Jag har under en rad år handlett upp emot 100 familjehem. Detta intressanta jobb har gett mig väldigt bra erfarenheter. Frågorna nedan, är av den typen som jag ofta ställer mig. Svaren vet jag inte riktigt. Hur kommer det sig att det, ofta, är en skillnad mellan familjehemmens upplevelse och socialsekreterarnas? Går den skillnaden att förklara med bristande kunnighet? Vems är i så fall den bristande kunnigheten? Eller beror det på olika perspektiv? De flesta av ”mina” familjehem har barn/ungdomar placerade med någon form av AST, Autism – Spektrum Tillstånd*. Många gånger när barnen presenteras nämns inte särskilt mycket om detta, ibland endast i förbifarten. Familjehemmen får upptäcka det själva och de gör verkligen det. I ärlighetens namn vill jag tillägga att socialsekreterare inte alltid vet. Det händer av och till att jag blir ombedd att hjälpa till med något akut problem. Jag gör det och jag kan det. Jag har god erfarenhet av barn/ungdomar med liknande bekymmer. Jag har god erfarenhet av att bistå familjehem med konkreta tips i t ex bemötanden. Nästan alla familjehem, av de jag träffar, berättar om sina svårigheter. Svårigheterna gäller inte endast barnet/ungdomen som bor hos dem. Svårigheterna handlar även om socialsekreterares ”oförstående”. Det är inte ovanligt att barnets socialsekreterare, det vill säga barnsekreteraren, efter ett samtal berättar om saker som familjehemmet inte riktigt känner igen att ungdomen kan ha sagt. De har svårt att förstå det eftersom de vet att denna aldrig deltar i någon gemensam diskussion med några djupare kommentarer, utan det brukar vara mest enstaviga som t ex ja eller nej. Familjehemmen brukar ha svårt för att på ett klart och tydligt sätt kunna redogöra för hur vardagen ofta kan te sig för barnet/ungdomen. Detta inte för familjehemmen har problem med tydligheten utan därför det är svårt att förmedla hur vardagssituationen är för barnet/ungdomen på ett sådant sätt att det blir begripligt för barnsekreteraren. Dessutom fråga sällan barnsekretaren hur den konkreta vardagen fungerar för barnet/ ungdomen. Låt mig nämna ett exempel Ett familjehem med en ungdom som behöver bra och tydlig struktur får även problem med barnsekreteraren som inte riktigt kan sätta sig in i hur vardagen ter sig. Ungdomen har börjat en utbildning på ett internat men klarar inte av att bo där eftersom det inte finns den tillsyn som behövs. Ungdomen ”kräver” t ex att Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se jj j j j j Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - [email protected] Gull-Britt Lindberg - [email protected] Lindberg Utveckling AB 019-184000 • www.luvab.se Familjehemmet 4-2014 5 någon talar om när det är dags för att förstår inte det som händer utan fölsova, påminnelser om den personliga jer bara andra för att sedan när det hygienen, ibland också en påminnelblir för rörigt, valsa runt i byn. Det se om att äta. När detta inte fungeblåste rejält den natten och det rar blir det för mycket och var kallt, ungdomen löste ungdomen drar iväg detta genom att krypa Jag hör ibland att och valsar runt på ner i en av vägverfamiljehemmen beskrivs som att byn. Familjehemmet kets sandlådor för önskar att ungdoatt sova. de saknar kompetens och kallas men för en tid ska ironiskt för ”bullmammor”. Exemplet ovan visar bo hemma för att så vad flera av familjeatt säga ”starta om”. hemmen som jag träffar Barnsekreteraren vill inte berättar om. Det handlar om detta och stöder sin åsikt på handmisstroenden och att de känner sig läggare inom LSS, som inte känner besvärliga för att de försöker föra den ungdomen ifråga. Både barnsekreteunges talan mot t ex skola, omsorg raren och LSS - handläggaren anser och socialförvaltning. att ungdomen behöver frigöras. Det Jag tycker att detta är synnerligen finns en väl genomtänkt planering beklagligt. Det sägs allmänt att familsom gjorts några veckor tidigare. jehemmen ska kunna samarbeta – det Tanken, som är god, är att ungdomen är inte alltid så lätt när det inte finns ska få det stöd och den tillsyn som någon att samarbeta med. Ibland kan behövs samt få att prata med skoljag få för mig att det handlar om presköterskan om hur viktigt det är med stige från ”socialt håll”. Jag hör ibland mat. Planen har dock inte genomatt familjehemmen beskrivs som att förts, inte heller påbörjats, av oklara de saknar kompetens och kallas iroomständigheter. Ungdomens oro och niskt för ”bullmammor”. Jag funderar rastlöshet tilltar och från skolans håll ibland över, hur stor del familjehemär man numera överens med familjemen också har i denna konflikt? Är hemmet om att ungdomen inte kan familjehemmen alltid tydliga med, bo på internatet. Barnsekreteraren inför en placering, vilka krav de stälförefaller dock, ännu så länge, obeler på socialsekreterare? Förs det en veklig. Till saken hör att den sociala diskussion om vad som förväntas jouren behövts engageras eftersom och berättar då familjehemmen om ungdomen fortsatt att valsa runt. Den vad de tänker sig; vad de kan och sociala jouren var under den helgen inte kan. Tar familjehemmen någonhelt överens med familjehemmet och sin referenser på hur bra socialförskulle i veckan som kom verkligen ta valtningens socialsekreterare är på tag i… det hände, inget. Sent på sönatt t ex samarbeta? Är bristen på dagskvällen kom ungdomen hem. förtroende för socialsekreterare ett På måndagen blev ungdomen ”sjukskäl till att familjehem erbjuder sina skriven” för en dag av familjehemmet tjänster till privata aktörer? Är det för att få vila. Familjehemsmamman en inbyggd intressekonflikt kring att hade möjlighet att vara hemma. Hon socialsekreterare verkar för att barkunde då också fråga om vad som net/ungdomen ska återförenas med orsakat att ungdomen ”valsat runt”. sina biologiska föräldrar och familjeSvaren handlade om en sorts förvirhemmets oro, omsorg och känslor för ring av alla intrycken och om avsakbarnet/ungdomen. naden av rutiner och tydlighet. Detta Socialsekreterare kommer med sina rapporterades av familjehemmet och lagtexter sina metoder och teoinget hände. rier medan familjehemmet har barBarnsekreteraren å sin sida hävnet/ungdomen i knäet varje dag. dar att ungdomen vid något tillfälle Socialsekreterarna ses som utredanberättat om sin otrivsel hos familde byråkrater som inte förstår något jehemmet för att de är så bestämom praktiskt vardagsliv som t ex att da. Barnsekreteraren säger vidare sköta hygien, äta sova. att ungdomen måste få utvecklas Det är svårt att förstå sig på hur en och vidga sina vyer, att det tillhör person med AST egentligen tänker en person i övre tonåren att ”strula och fungerar. Vanligtvis, vad det verlite”. Bekymret är att familjehemkar som, fungerar ”de” inte alltid met inte tycker att det är en bra som många andra gör. Jag är inte utveckling men att det framför allt inte handlar om en vanlig tonårsresäker på att man helt kan generalisera för att säga att ”de” behöver, volt. Familjehemmet menar att det är AST som ställer till det, ungdomen detta eller detta. Därför är det min 6 Familjehemmet 4-2014 absoluta uppfattning att det måste till ett samarbete och en, så gott det går, samsyn. Ett absolut måste är en ömsesidig respekt för familjehem, för barnsekreterare men framför allt för den placerade; barnet/ungdomen, oavsett diagnos eller inte. Jag anser att det är socialsekreterarens ansvar att tillsammans med familjehemmet lyfta och lufta dessa skillnader. För att barnet/ungdomen inte ska svikas måste alla fördomar och misstroenden diskuteras öppet. *AST, det krångliga och svårhanterliga (och dessutom lite knepigt att uttala): Autism - Spektrum – Tillstånd Per Martinsson, www.pemcon.se telefon 070-784 93 82 Barnrättsdagarna Örebro 14-15 april 2015 På Barnrättsdagarna 2015 belyser vi barns och ungas egna erfarenheter av kränkande behandling och diskriminering. Tillsammans diskuterar vi hur vi kan främja ett samhälle där barn och unga inte upplever att de blir kränkta eller diskriminerade. läs mer www.barnrattsdagarna.se ”Mammakampen – från instinkt till insikt” Så heter slutrapporten från pilotverksamheten ”Flera mammor – ett placerat barn”. Ett hjärtligt tack! Jag vill börja med att rikta ett hjärtligt tack till Forum för Familjevård med sina medlemsorganisationer och speciellt till Britta Schölin som varit vår närmaste samarbetspart i pilotverksamheten och som gjort det möjligt för mammatriadernas gruppträffar och ett professionellt genomförande. Framtidsverkstäderna har letts av Mildred Hedberg som extern ledare. Ett hjärtligt tack till alla familjehemsmammor som delat med sig av sina erfarenheter, kunskaper, värme och entusiasm för en bättre framtid för barn och unga och deras familjer. Med allt vad det innebär! ”Flera mammor – ett placerat barn” är en pilotverksamhet som KSAN har bedrivit enligt överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inom ramen för regeringsuppdraget om att förstärka barn - och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Den samlade satsningen utgår från mål 2 och 3 i ANDTstrategin som regeringen beslutade om den 22 december 2010 och som riksdagen antog den 30 mars 2011. För att genomföra mammagrupps verksamheten intensifierade KSAN sitt samarbete i december 2011 med Forum för Familjevård, FfF, och dess medlemsorganisationer, ett flertal kommuner och organisationer. Detta för att erbjuda en oprövad arena för möten och diskussioner mellan ojämlika parter och maktpositioner om kvinnorollen och mammarollen som utrustar en grupp utsatta kvinnor och kvinnor i samhällets tjänst. Syftet är att med konstruktiva medel kunna göra sig gällande och bli tagen på allvar i angelägenheter som andra – oftast – kvinnor fattar beslut om utifrån stereotypa inställningar och fördömande attityder om missbrukande kvinnor och deras oförmåga att kunna ändra på sina liv och själva driva sina krav. Inom ramen för försöksverksamheten har en extern handledare anlitats för att leda framtidsverkstäder vid gruppträffarna. den biologiska mamman, mamman i familjehemmet, socialsekreteraren och barn som blivit placerade eller som löper risk att bli placerade. Målet har varit att öka stödet för att stärka föräldrarollen för mammor med missbruksproblem, att öka förståelsen för vars och ens mammaroll och att öka viljan och förståelsen för att samarbeta kring barnet. Hela satsningen har syftat till att barnen ska få ett bättre och mer enhetligt föräldrastöd utan konflikter. Efter diskussioner i åtta olika grupper, 43 kvinnor och 60 barn med syskon, har vår rapport om “Mammakampen – från instinkt till insikt”, tagit form. Den kunde beskriva en ständigt pågående strid om brister, tolkningsföreträden, anfall och försvar, rädslor, sorger och kriser, oärlighet, otillräcklighet, hot, frivilligt tvång och tillkortakommanden. En annan beskrivning vore om svår utsatthet på grund av mentalt och kunskapsmässigt underläge. Men – vi har valt att beskriva möjligheter till förbättringar på flera svåra områden som fortfarande idag leder till att många barn skiljs från sina föräldrar, syskonskaror splittras, placeringar havererar. Respektfull, ärlig och öppen kommunikation underlättar ett långsiktigt och flexibelt samarbete som måste börja där den andra är. Det enkla är det svåra! Pilotverksamheten ”Flera mammor ett placerat barn” har bedrivits i en pågående verklighet där barn blir sjuka, mammors missbruk får ödesdigra konsekvenser, socialtjänsten krisar och familjehemmen kämpar för att upprätthålla en fungerande vardag, inte sällan för överlevnad för Rapport från KSAN om pilotverksamhete n ”Fleramammor- ettplaceratbarn” undertiden2012-20 14 Mammakampen - från instinkt till insi kt November 2014 Leena Haraké ett litet barn. Där det finns en vilja, finns det lösningar… Under pilotverksamhetens gång har det förts många samtal om att vara kvinna och mamma. När kvinnorollen utökas till mammarollen ökar kraven och förväntningarna drastiskt. Samhällets attityder och värderingar bygger på patriarkala strukturer och det drabbar missbrukande kvinnor och mammor. Missbruksvärlden är traditionellt manlig vilket leder till att missbrukande mammor skuldbeläggs och fördöms hårt. Det förväntas även att de ska få sina våldsamma män att sluta slå för att inte mista vårdnaden om sina barn. Vad är mammorna gjorda av? Pilotgrupperna har arbetat med att utforska mammarollen och mammaegenskaper för att kunna beskriva vad allt som ingår i föräldraförmågan. Och den listan blev lång! Pilotverksamheten har haft till uppgift att utveckla metoder för att stärka ett mer enhetligt föräldraskap mellan Familjehemmet 4-2014 7 När det gäller familjehemsmammorna lades det till ytterligare egenskaper för att på ett betryggande sätt ta hand om andras barn. Det var inga små egenskaper! mamman. Att säga nej är inte tillåtet. ”Om du inte gör så som socialtjänsten föreslår blir du utan hjälp”, och detta drabbar de biologiska mammorna hårt. – ”Hon ska kunna laga trasiga barn.” – ”Vilja och kunna hjälpa barn” – ”Vara mamma men inte kalla sig mamma” – ”De ska vara stabila” – ”Förstärka biologiska mammors svaga sidor” ”Frivilligt tvång gäller alltså inte bara den biologiska mamman utan även familjehemmet. Får socialtjänsten göra så?” Mammagrupper har uttryckt stor sorg över att biologiska mammor inte får hjälp med sitt missbruk. Barnets behov har diskuterats och har gåtts igenom på samma sätt. Diskussionerna har kretsat kring vilket hinder missbruk är för ett fungerande föräldraskap. Missbruk för med sig oförutsägbarhet, inkonsekvens, brist på gränssättning och planering. Barnets behov beaktas inte. Mammor med placerade barn har fått insikter i att deras missbruk påverkar barnets möjligheter att utvecklas på ett negativt sätt. ”Det går inte att vara förälder”. Förslag till förbättringar Grupperna har arbetat fram förslag till förbättringar som gäller såväl den biologiska mamman, socialsekreterare och familjehemsmamman om: • • • • Kommunikation Bemötande Respekt Delaktighet Nuläget Mammagrupper har uttryckt stor sorg över att biologiska mammor inte får hjälp med sitt missbruk. Deltagandet i mammagruppen för förstärkt föräldrastöd har upplevts som stärkande. Nu när vår rapport “Mammakampen - från instinkt till insikt” kommer ut ser situationen för missbrukande mammor och placerade barn generellt ännu värre ut än när vi började prata om pilotverksamheten 2005. Villkorat stöd och hjälp För närvarande står nästan 100 barn i kö för att få ett familjehem och de flesta är tonåringar. De är omhändertagna men kan inte placeras. De flesta familjehem vill helst ta hand om ett litet barn, inte tonåringar. (Göteborgs stad 2014) I diskussionerna med de missbrukande mammorna har det framkommit att hjälp och stöd villkoras. När fler hade hörts i diskussionen visade det sig att det inte bara drabbade missbrukande mammor utan även familjehemmen. ”Man måste säga ja till allting”, och det gäller även den biologiska Bristen på familjehem i Kalmar är så akut att socialförvaltningen för första gången har gjort en generell anmälan enligt lex Sarah. (Expressen, 201410-13, ”Anmäler akut brist på familjehem i Kalmar”) De nya larmrapporterna som kommer ut dagligen bekräftar att den maktlöshet och underläge som berättats om i mammagrupperna är en spegling av större strukturella problem som lätt görs till individuella tillkortakommanden och oförmågor. Antalet barn som är placerade har ökat samtidigt som vård- och behandlingsmöjligheterna för missbrukande kvinnor har minskat. Det finns all anledning till omfattande utvecklingsarbete när det gäller förstärkt föräldrastöd för familjer där riskbruk eller missbruk förekommer. Förebyggande och tidiga insatser efterfrågas. Att satsa på en mamma är att satsa på barnens hälsa och framtid. En enskild mamma kan knappast ändra på det som Socialstyrelsen, social tjänsten och fackförbunden står handfallna inför! Nämligen att samhället är också en dålig förälder. Olikas nationella perspektiv som bekräftar pilotverksamhetens fynd: Socialstyrelsens rapport 2013: Vård och omsorg om de placerade barnen ger en alarmerande bild av de placerade barnens uppväxt, hälsa och utbildning. ”Utvärderingen uppmanar till handling på alla nivåer – i kommunerna, landstingen och staten. Samhället måste bli en bättre förälder. Många placerade barn och unga far, eller riskerar att fara, mycket illa”, enligt Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen. ”Socialtjänsten håller på att falla samman och brister i sina insatser” En ny forskningsstudie presenterades i oktober 2014. I studien har Pia Tham, filosofie doktor vid Högskolan i Gävle, jämfört situationen i dag med hur den var 2003. Hon har besökt 40 arbetsgrupper och samlat in enkätsvar från över 350 socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården. Resultatet visar på att situationen i socialtjänsten blivit tuffare. Var tredje socialsekreterare funderar mycket ofta eller ganska ofta på att byta yrke. Två av tre uppger att de ibland funderar över att byta yrke. Det här är allvarligt, inte minst eftersom personalens arbetsvillkor styr kvaliteten på det stöd som utsatta människor får. Fortsättning på sid 13 8 Familjehemmet 4-2014 Familjehem Från SKL:s Cirkulär 08-81, 2008-12-01 1. Definition av familjehem Familjehem definieras i 3 kap. 2 § socialtjänstförordningen (SoF) på följande sätt ”Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.” Familjehemmet har, genom att inte vara anställda, en fri ställning när det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka barn de vill ta emot i sitt hem. Familjehem kan ha uppdrag åt flera kommuner samtidigt. Det finns inte reglerat i lag hur många barn som samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar ett barn kan i avtalet med familje- Det kan sålunda noteras att ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 § SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s. 146). Blankett för avtal kan inköpas från Kommentus förlag. Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag. 4. Former för utbetalning av ersättningarna Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3 kap. 2 § SoF) och ska beskattas som inkomster av tjänst. 2. Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går därför inte att anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan fysisk eller juridisk person. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader. I 2 § förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som en insats enligt LSS. Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn, 6 kap. 6 § socialtjänstlagen (SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. att fungera som goda föräldrar. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av Svenska Kommunförbundet 2003. veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. hemmet reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av en omkostnadsersättning. 3. Avtal Uppdraget att vara familjehem bör grunda sig på bl a den plan som upprättats rörande barnet eller den unge, (11 kap. 3 § SoL). I Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts tidigare. För att parterna – socialnämnden respektive familjehemmet – ska Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet. Socialnämnden kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser sig har rätt att få utbetalning till sin näringsverksamhet. Ett avtal om att familjehemmet själv ska betala skatt och sociala avgifter kan inte godtas skattemässigt. Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar. Familjehemmet ska uppmanas att inlämna en A-skattsedel. Det är möjligt för dem att ha såväl A-skattsedel som F-skattsedel Se vidare SKL:s hemsida; www.skl.se - familjehemsvård Familjehemmet 4-2014 9 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom socialtjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommunerna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersättningar och villkor. Mot bl a denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familjehemsföräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2015 Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2015 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2015. Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersfördelad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år 2015. Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kronor, och är per månad fr o m. januari 2015. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel.prisbasbel. 0-12 3 894 kr105 5 563 kr150 13-19 4 450 kr 120 6 304 kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2015. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m. januari 2015. Arvodet har räknats upp med 2,9 % för år 2015. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 0-12 13-19 8 981 kr 8 981 kr 5 630 kr 7 303 kr 10 671 kr 10 671 kr Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor 4 450 kr % av prisbasbel. 120 Kronor 6 304 kr % av prisbasbel. 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år 2015. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari 2015. Arvodet har räknats upp med 2,9 % för år 2015. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 8 981 kr 10 674 kr 12 632 kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2015 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2015. Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2015. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad 12 632 kr 12 632 kr Kronor 4 450 kr % av prisbasbel. 120 Kronor 6 304 kr % av prisbasbel. 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2015. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m. januari 2015. Arvodet har räknats upp med 2,9 % för år 2015. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnads ersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. 10 Familjehemmet 4-2014 Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 8 981 kr 10 671 kr 12 632 kr Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2015 Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2015 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2015. Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kronor, och är per månad fr o m. januari 2015. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2015. Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1Rörlig omkostnadsersättn.2 1-2 platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel.prisbasbel. omkostnadsersättningar 927 kr 25 1 854 50 för familjehem 1 2 Då inga barn finns placerade Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2015. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr o m januari 2015. Arvodet har räknats upp med 2,9 % för år 2015. Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser 12 632 kr 18 233 kr 25 249 kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2015 från SKL:s cirkulär 13:64 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2015. Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag prisbasbel. 0-12 105128 13l år 120146 % av Kr/dag prisbasbel. 150183 170207 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2015. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 2,9 % för 2015 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag 0-12 187 13l år244 Kr/dagKr/dag 300421 356 421 Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% 25% 40% 374 927 1 483 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2015. Beloppet är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procentKronor/månad av prisbasbelopp Kategori 1 kontakt minst en gång/vecka 10 – 35 371 – 1 298 Kategori 2 kontakt flera gånger/vecka 20 – 45 742 – 1 669 Kategori 3 kontakt i stort sett dagligen 30 – 55 1 113 – 2 040 Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommuner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersättning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR: [email protected] el. ring Susann Wikberg 0921-649 88 Roland Oscarsson 0150-780 10 Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer www.familjehemmensriksforbund.se /rekommendationer 2015 Familjehemmet 4-2014 11 Utdrag från SKL:s cirkulär Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2015 Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2015 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2015. Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2015. Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag prisbasbel. 0-12 105128 13l år 120146 % av Kr/dag prisbasbel. 150183 170207 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2015. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag 0-12 187 13-19244 Vuxen300 Kr/dagKr/dag 300421 356 421 356 421 12 Familjehemmet 4-2014 Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% 25% 40% 371 927 1 483 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2015. Beloppet är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, 44 500 kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procentKronor/månad av prisbasbelopp Kategori 1 kontakt minst en gång/vecka 10 – 35 371 – 1 298 Kategori 2 kontakt flera gånger/vecka 20 – 45 742 – 1 669 Kategori 3 kontakt i stort sett dagligen 30 – 55 1 113 – 2 040 Fortsättning från sid 8 Studien visar sig också att: –Fler upplever sig alltid eller mycket ofta ha för mycket att göra och jobbar oftare övertid. –Mer tid läggs på att utreda, mindre tid läggs på förebyggande arbete och behandling. – Fler socialsekreterare är yngre och har kort yrkeserfarenhet. Fackförbundet Vision ser att när föru tsättningarna för att göra ett professionellt arbete brister så tar socialsekreterarna inte sällan själva på sig ansvaret och känner sig personligen otillräckliga. Resultatet blir att man kompenserar med övertid eller tar med jobbet hem, vilket ökar stressen ytterligare. Från ”Studien Överlevnadsstrategier” redovisas fem strategier som socialsekreterare använder sig av för att hantera sin vardag: kompensatorisk, kravsänkande, disengagemang, protest, sorti. (Källa: Studien Överlevnadsstrategier i socialt arbete: hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?) Sveriges Radio avslöjade nyligen att tolv av 85 Lex Sarah-fall från första januari i år till sista oktober, så har socialtjänsten helt missat en eller till och med flera anmälningar om barn som misstänks fara illa. I ett fall hade det kommit in fem anmälningar om ett och samma barn, men ingen hade läst mejlen eftersom socialsekreteraren sedan flera månader varit sjukskriven. I programmet vittnar också socialsekreterare om dålig organisation, personalflykt och hög arbetsbelastning. Facken kräver därför att regeringen agerar. De vill se någon form av nationell utvärdering eller kommission som ser över resurserna till socialtjänsten och hur den fungerar. ”Förebygg mammornas missbruk” Professor Kent Nilsson och doktoranden Sara Lövenhag har följt närmare 180 tonåringar som fått en bedömning och någon typ av vård på Maria Ungdom. Fem år senare ägnade sig 147 fortfarande åt missbruk. De flesta var döttrar till missbrukande mammor. − De som väl får hjälp vid ett beroendecentrum är ofta de med svårast missbruk och svårast social situation, med till exempel missbrukande föräldrar. Studien visar tydligt att insatserna behöver komma mycket tidigare, säger Sara Lövenhag till Ekot. Enligt Kent Nilsson var dock väldigt få aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten och kan därför vara svåra att hitta. Framtidsutsikter från KSAN:s perspektiv Förutom att fortsätta samarbeta och bilda opinion för ett akut behov av samhälleliga förbättringar gällande de skyddsnät som behövs för barn och vuxna kommer KSAN:s styrelse den 15 december 2014 att fatta beslut om huruvida ett nationellt förebyggande stödforum ”Mammanet” byggs upp. KSAN avser att tillvarata och tillgängliggöra goda kontakter, råd, stöd och erfarenhetsutbyte om föräldraskap. KSAN kan också erbjuda en tidigt förebyggande insats enligt det framtagna programmet ”Världens mammor”, som riktar sig till alla mammor. Allt för att stärka mammors egenmakt att styra sina liv och påverka sina livsvillkor. Mammakampen – från instinkt till insikt – fortsätter. Rapporten kommer att finnas tillgänglig fr o m 16 december. Tack för ett gott samarbete! Leena Haraké Kanslichef, KSAN Stockholms stad söker familjehem och jourhem Dialogkonferens Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Rikard Tordön från Allmänna Barnhuset som ska berätta om Skolfam fram till kl 15.00. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem och jourhem till Stockholms stad. Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Socialförvaltningen • Tfn: 08-508 25 221 E-post: [email protected] facebook.com/familjehemstockholm Katrineholm, fredagen den 30 jan 2015, kl. 13.00- 17.30 Sedan efter fika tar vi del av Evalena Edholms föreläsning; Familjehem – en möjlighet att starta positiva processer Närmare uppl. och anmälningar; [email protected] eller tel 0150-780 10. Skolfam – Ännu bättre skolresultat för barn i familjehem! Skolfam är en arbetsmodell som i snart tio år har lyft skolresultaten för hundratals familjehemsplacerade barn till nivåer som överträffar genomsnittet för alla barn i Sverige. Nu tar vi steg för att ytterligare förfina arbetsmodellen baserat på vetenskap om vad som får barn att lyckas i skolan och våra erfarenheter från de första årens framgångsrika arbete. Ny manual, ny utbildning, en stabil modell för kvalitetssäkring och uppföljning av resultat, samt en förbättrad modell för att göra barnens röst hörd. Skolfam tar nu stora steg mot visionen att alla barn i familjehem lyckas i skolan! Familjehemmet 4-2014 13 Norrbotten Hej på er alla. Nu närmar sig Julen med allt vad det innebär. Jag vet att de flesta familjehemmen har det fullt upp i allmänhet men vid juletid i synnerhet. Personligen har jag dåligt samvete över att jag inte fått iväg det här brevet tidigare men hos oss är det antagligen som hos er en hektisk tillvaro där man skjuter upp vissa saker till morgondagen. Vi har i Norrbotten under flera år bjudit in våra medlemmar till ett magnifikt Julbord på Storstrands kursgård som Ligger i Öjebyn. Miljön är suverän och maten är utsökt, tyvärr tillät inte vår kassa att vi gjorde det detta år men vi hoppas att det skall gå bra under 2015. Vi har däremot förmånen att få bjuda er på en efterfrågad eftermiddag på Storstrands kursgård. Söndagen den 22/2 2015 kl. 13.00. Lunchbuffé på Storstrand (Meddela specialkost Norrbottens familjehemsförening bjuder på detta) 14.00–15.00 Föreläsning av socionomen Ida Carlzon som bl a skrivit en magisteruppsats om bilologiska barn i familjehem och en masteruppsats om BVC-sköterskors orosanmälningar. (se bifogad notis) 15.00–15.30 kaffe 15.30–16.30 Norrbottens familjehemsförenings årsmöte. Syskonskap med särskilda villkor Genom att ta emot ett familjehemsplacerat barn innebär det inte bara att familjen måste skapa plats för en ny familjemedlem, utan det innebär även att hela familjens vardag och relationer förändras. Det innebär att familjehemmens s k ”egna” barn påverkas av att få ett placerat syskon och familjehemmens egna barn kan i sin tur påverka familjehemsplaceringars resultat. Inom mina magisterstudier i socialt arbete har jag fördjupat mig i vilka erfarenheterna som finns av att växa upp med familjehemsplacerade syskon. Genom min föreläsning inom ämnet hoppas jag kunna väcka olika tankar och frågeställningar kring hur familjehemmens egna barn påverkar och själva blir påverkade av familjehemsuppdrag. Ida Carlzon Storstrand kursgård www.storstrand.nu OBS! Ni måste anmäla er antingen med mail eller sms till undertecknad ordförande i FR norrbotten så snart som möjligt men senast 15/2 2015. Hoppas vi får denna efterfrågade eftermiddag tillsammans. PS. Jag önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År DS. Stig-Roland Carlzon tel 070/1696726 mail: [email protected] Lite nyheter från Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård (RFF) Kvalitetscertifiering RFF har under många år drivit frågan om att enskilda verksamheter som bedriver förstärkt konsulentstödd verksamhet ska ha tillstånd. Detta för att kriterier för kvalitet och kompetens ska kunna sättas upp och för att verksamheterna ska stå under tillsyn av IVO. Vi hoppas att det blir så när propositionen på LVU-utredningens förslag blir verklighet någon gång framåt vårkanten nästa år. Förra året beslutade RFF, i avvaktan på tillståndsfrågan, att införa kvalitetscertifiering av sina medlemmar. Certifiering innebär att verksamheten uppfyller de kvalitetskrav som RFF anser vara nödvändiga för att 14 Familjehemmet 4-2014 säkerställa att familjehemmen får stöd, handledning och utbildning av god kvalité. Kommunerna ska veta att när de anlitar en av RFF:s certifierade medlemmar att familjehemmen möter professionell personal med relevant utbildning och kompetens och att verksamheten har ett fullgott ledningssystem. Nu har vi kommit så långt att RFF har börjat certifiera sina medlemmar, efter en granskning av en utomstående certifieringsansvarig att de uppfyller de kvalitetskriterier som RFF satt är uppfyllda. RFF ser detta som en utveckling mot en bättre och tryggare familjehemsvård. För att kunna ge de placerade en bra vård, behövs stabila familjehem som får den handledning och kompetens som deras svåra uppdrag kräver. Om ni vill se vilka kvalitetskriterier som RFF har satt upp, finns de att läsa på RFF:s hemsida i dokumentet Policy. Styrelsen för Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård Vad är det som gör att den fina versionen av familjehemsvården inte riktigt fungerar i praktiken? Socialstyrelsens bok "Ett hem att växa i – familjehemmets bok" som ska användas i grundutbildningen för jour- och familjehem har fått mig att fundera; Behövs min ambition att kämpa för att förbättra familjehemsvården eller finns redan den ömsesidiga respekten, jämställdheten och samarbetet mellan alla vuxna runt barn som placerats i familjehem? När jag skrev min magisteruppsats berättade familjehemsföräldrar om vad de önskade för stöd från socialtjänsten; de ville ha mer information inför placeringen, kontinuerlig utbildning och handledning, känna att de var en del av ett team som arbetade tillsammans med socialtjänsten för barnets bästa och där allas perspektiv som familjehem värdesattes och sågs som en tillgång, de ville ha en möjlighet till avlastning och realistiska ekonomiska förutsättningar. Slutsatsen i min uppsats var att ett bra stöd skulle ge trygghet, lugn och en upplevelse av att orka vara en bra familjehemsförälder. När Socialstyrelsen utformade det nya utbildningsmaterialet var jag på möte och diskuterade med dem i timmar, de läste min uppsats och det var också andra familjehemsföräldrar/erfarna familjehemsutbildare/ forskare osv som var delaktiga. Jag blir glad av att läsa i bokens förord; ”Familjehem har ett viktigt och angeläget samhällsuppdrag med många utmaningar." + en flera andra fina meningar om hur viktig familjhemsföräldrar är som till exempel: "Utbildning och annat stöd till familjehemmen är en viktig del i arbetet med att genomföra nödvändiga förbättringar.” Här kommer något viktigt: ”Syftet är att ge förutsättningar för alla kommuner i Sverige att erbjuda familje- och juorhem en nationell likvärdig utbildning som håller god kvalitet.” Som sagt, jag började fundera över om det hänt en massa positivt inom familjehemsvården som jag inte visste om... För nu finns det ytterligare skrivet material som borde innebära att kvaliteten höjs. Sedan tidigare finns ju faktiskt både lagtext, föreskrifter och allmänna råd som poängterar att Familjehemmen ska få det stöd som de behöver. För att hitta svar vände jag mig till aktiva familjehemsföräldrar på Face book och ställde frågorna: ”Jag sitter här och läser, det här väcker många tankar som jag behöver er aktiva Familjehemsföräldrars hjälp med eftersom jag inte är aktiv själv längre utan bara föreläsare. Jag tycker att det som står här är väldigt bra, men hur fungerar det i praktiken nu år 2014? Har det blivit förbättringar? 1.Har ni fått relevant information om barnet före placeringen, så ni kunnat veta om ni kan möta barnets behov? 2.Ses ni som en jämlik samarbetspartner med socialtjänsten/ uppdragsgivaren? Får ni stöd av socialtjänsten/uppdragsgivaren och är ert förhållande öppet och förtroendefullt? 3.Hur ofta får ni vidareutbildning? 4.Har du fått utbildning i hur du kan hantera påfrestningar och förebygga påfrestningar för dig själv, din relation till din partner och de biologiska barnen?” Här kommer en snabb sammanfatt ning av svaren jag fick: Hälften fick relevant information inför en placering och hälften fick inte det. Ungefär samma resultat på fråga två om de fick vidareutbildning. Av svaren jag fått så får jag uppfattningen att privata organisationer verkar vara bättre både på information före placering och att erbjuda föreläsning och handledning till sina familjehem. Alla svarade nej på frågan om de fått utbildning i hur de kan hantera och förebygga påfrestningar. Enligt mig är det här ett oerhört viktigt tema för att kunna orka vara den bästa versionen av sig själv som familjehemsförälder. Några röster om den här utbildningsboken från familjehemsföräldrar: Familjehemmet 4-2014 15 Maria: ”Kanonbra bok som man även kan gå tillbaka och läsa igen.” Eva: ”Håller fullständigt med om att detta är utopiska förhållningssätt utan reell verklighetsförankring. Det som verkligen gav något på utbildningen var diskussioner med andra familjehem och deras verklighet.” Lena: ”Jag fick en bra förklaring på boken igår. Det som står i boken är så som det ska vara, men verkligheten är en annan. Hade dom skrivit en bok om hur det verkligen ser ut, hade dom nog inte hittat många nya familjehem” mycket handlade om mamman eller familjehemsmamman, papporna eller familjehemspappor nämndes inte så mycket. Det var kanske sammantaget, med boken, filmer och rollspel mm. som fokus låg väldigt mycket på oss kvinnor.” Hur kan något som verkar så ambitiöst och och rätt som den här utbildningsboken, lagar, föreskrifter och allmänna råd inte respekteras och efterlevs så det blir en likvärdig familjehemsvård för hela Sverige? Gunilla: ”Vi hade den, alla var nöjda, men reagerade på att väldigt 400:Pg. 86 52 68 -7 En morfars sorgliga berättelse ”När myndigheterna stal våra barn” Dokumentären finns att beställas genom Familjehemmens Riksförbund Lars: ”Denna bok gjorde mig mest irriterad då jag inte kände igen mig alls i vad som skrevs. Man lägger massa ansvar på oss som familjehem som jag anser inte är vår uppgift. Boken ger oss mest skyldigheter och väldigt lite rättigheter medan socialförvaltningarna inte har så mycket skyldighet utan först i de sista kapitlen. Hade jag läst denna skrift innan jag blev familjehem hade jag nog aldrig startat.” Birgitta: ”Jag har gått den kursen. Jag tycker boken är bra om man är ny som jour/ famhem och är inriktad på yngre barn. Har man dock varit med några år och eller har något äldre barn eller ungdomar faller den sig ganska platt. Exemplen i boken vänder sig till noviser och de äldre barnen har helt glömts bort.” Prenumeration på tidningen Familjehemmet 2015 e-post: [email protected] 120 kr + porto 42 kr Familjehemmens Unga Röster (FUR) Eva-Lena Edholm, föreläsare och f d familjehemsmamma Hemsida: www.evalenaedholm.se Blogg: www.evalenaedholm.se/blogg twitter: @evalenaedholm.se facebook: www.facebook.com/EvaLenaEdholmForelasare HandledareOchKonsult?ref_type=bookmark Mail: info@evalenaedholm Familjehemmens Unga Röster FUR är en grupp som verkar inom FR för att förmedla barnets och ungdomens syn på att vara placerad i familjehem eller att bo i ett hem som tar emot ett nytt barn eller ungdom. Kontakta oss [email protected] Vi finns på facebook Medlemsavgift för 2015 Medlemsavgiften 375 kr (inkl. tidningen Familjehemmet) betalas till pg. 86 52 68 -7 Familjehemmens Riksförbund. Ange namn, fullständig adress o. tel.nr och gärna e-postadress. Gärna också medlemsnr som finns på baksidan av denna tidning. Väl mött till ytterligare ett år med Familjehemmens Riksförbund 16 Familjehemmet 4-2014 Placeringsformer den 1 november I tabellen ges en bild av fördelningen mellan olika placeringsformer för barn och unga med olika heldygnsinsatser. Här redovisas olika typer av hem för vård eller boende separat. Tabell: Barn och unga som den 1 november 2013 hade pågående heldygnsinsats Antal och procent efter insatstyp och placeringsform Placeringsform Insatstyp Vård enligt SoL Vård enligt LVU Procent 57 Procent 70 Omedelbart omhändertagande Procent 46 21 3 20 Familjehem HVB – hem som drivs av kommun eller landsting HVB – hem som drivs av enskild HVB – hem med särskild tillsyn Eget hem Annan placeringsform Summa procent Samtliga placerade barn/unga Procent 60 Antal 13 585 9 16 3 701 12 18 18 4 080 0 9 24 3 575 0 2 100 6 1 100 0 3 100 1 2 100 300 427 22 668 Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med insats den 1 november 2013. Det var 57 procent av de SoL-vårdade och 70 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna som var familjehemsplacerade den dagen. Tabell D: Barn och unga som den 1 november 2013 hade pågående helKälla, Socialstyrelsen, sept. 2014 dygnsinsats 10 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-9-1 Flickor och pojkar efter placeringsform, procent och antal Placeringsform Flickor och pojkar i åldern 1) 0–20 år Totalt antal 0–12 år 13–17 år 18–20 år Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 14 001 8 667 3 376 3 012 6 645 3 570 3 980 2 085 Därav andel (procent) Familjehem 51 74 86 86 42 72 36 62 HVB – hem som drivs 22 8 4 4 26 8 29 12 av kommun eller landsting HVB – hem som drivs 21 13 7 7 25 14 26 19 av enskild HVB – hem med 3 2 0 0 4 3 4 3 e-post: [email protected] telefon 0122-210 60 mobil 0706-31 03 90 särskild tillsyn 1 2 2 2 1 2 1 1 Eget hem Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter Annan placerings2 2 1 1 2 1 4 4 som är tillgängliga dygnet runt och året om. form I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. 1) Avser ålder den 31 december 2013. Familjehemmet 4-2014 17 9 Se tabell 12 i tabellbilagan. Det finns människor som kommer in i våra liv och som lämnar det igen. Det finns också människor som stannar en stund, och lämnar fotspår i våra hjärtan. Familjehem Du som bor i ett familjehem har rätt att växa upp i en trygg miljö på samma villkor som alla andra barn. Här får du information om dina rättigheter. Och vi är aldrig mer detsamma. (Okänd) Du har rätt att: • få veta varför du bor i ett familjehem och hur länge det är tänkt att du ska göra det. • vara med när man planerar saker som gäller dig. • veta vem som är din socialsekreterare och hur du kan kontakta honom eller henne och prata ensam med honom eller henne. Socialsekreteraren har ansvar för att hålla kontakt med dig och följa upp hur det går för dig. • få veta saker som gäller dig och få säga vad du tycker till ditt familjehem eller din socialsekreterare. • bli lyssnad på och respekterad för dina åsikter. • oftast få läsa utredningen om dig själv och få förklarad. Du har då även rätt att läsa domen om du har placerats med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Du har rätt att fråga flera gånger om det är något du inte förstår eller vill veta mer om. • oftast få läsa anteckningar som förs om dig och om tycker något är fel har du rätt att få din uppfattning antecknad. Skola och utbildning Du har rätt att få det stöd i skolarbetet som du behöver, både i skolan och familjehemmet. Du har också rätt att få hjälp till utbildning eller annan sysselsättning. Hälso- och sjukvård och tandvård Du har rätt att få den hälso- och sjukvård och tandvård du kan behöva. Boende Du har rätt att få känna trygghet i familjehemmet. Du ska mötas med vänlighet och respekt och behandlas på samma sätt som andra barn och ungdomar i familjehemmet. Du har rätt att ha dina personliga saker i fred. Forum för Familjevård -Teamet för ännu bättre familjevård Kontakt med föräldrar och andra Du har oftast rätt att ha kontakt med dina föräldrar, syskon och andra personer som du tycker är viktiga. Det är i första hand din önskan att få träffa dina föräldrar eller andra som man ska lyssna på, även om det inte alltid blir som du vill. När du blir 18 år Du kan bo kvar i familjehemmen efter att du har fyllt 18 år men du behöver prata med din socialsekreterare om detta. IVO:s barntelefon 020-120 06 06, www.ivo.se 18 Familjehemmet 4-2014 Familjehem Vet du vilka rättigheter du har? www .foru mfam iljeva rd.se Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm – AB Halland – N Södermanland – D Örebro – T Christina Jansèn 08-740 24 07 Calle Bonath 0735-39 44 54 Ann-Christin Larsson 0157-408 63 Gizela Wizell 070-514 70 59 Östergötland – E Värmland – S Maria Bergström 0141-810 44 Kronoberg – Kalmar– GH Annette Andréen 0485-722 98 Ylva Gavell Söderström 073-640 42 68 Västmanland – U Rolf Ringsell 070-390 43 91 www. familjehemsforeningen.se Norrbotten – BD Stig-Roland Carlzon 0911-24 01 28 Dalarna – W Telle Söderberg 08-550 947 07 Södertälje – AB Maria Bergman 070-848 71 40 VA. Östergötland Maria Bergström 0141-810 44 Ödeshög Margot Pettersson 0144-318 97 Maria Bergman 070-848 71 40 Gotland – I Västernorrland – Jämtland – XYZ Torsten Lindqvist 0498-380 21 Magnus Lorentzon 070-603 93 33 Monica Fahlén 0611-607 91 www.familjehem-xyz.se Blekinge – K Eva Folin 0454-32 36 49 Västsverige – P+O Gudrun Atleflo 0320-594 04 FamiljehemsGuiden Tel. 0156-170 25 Västerbotten – AC www.sposit.se [email protected] Forum för familjevård www.forumfamiljevard.se Förbundsstyrelsen Ordförande: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29 [email protected] V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 153 31 JÄRNA, 070-848 71 40 [email protected] Kassör: Hans Larsson, Anneberg, Lugnet 648 31 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63 [email protected] Sekreterare: Calle Bonath Olofsred, 511 98 HYSSNA, 0735-39 44 54 [email protected] Ledamot: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 0480-503 55 [email protected] Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59 [email protected] Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK, 0612-403 07, 070-603 93 33 [email protected] Rådgivare Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden 08-18 76 02 070-848 71 40 08-550 947 07 0158-410 66 0480-503 55 0157-408 63 0320-390 36 019-45 8145 0570-153 16 090-390 43 0923-137 21 0921-649 88 Suppleant: Ann-Christin Larsson, Anneberg, Lugnet 648 31 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63 [email protected] Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 08-18 76 02 [email protected] Suppleant: Eva Olsson, Ambjörnsvägen, 519 92 KUNGSÄTER [email protected] Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283, 143 32 VÅRBY, 08-740 24 07 Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, 696 73 ASPABRUK, 0583-504 63 Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 KALIX, 0923-137 21, [email protected] Familjehemmet 4-2014 19 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen 7 641 50 KATRINEHOLM Vill du bli familjehem? Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: • Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid • Regelbunden handledning • Återkommande utbildningsdagar • Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden • Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem • Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård. Gå in på vår hemsida www.gryning.se Stefan Larsson, 031–40 54 32, 0703–21 21 86, Göteborg Susanne Bödker, 0500–38 18 46, 0708–48 72 40, Skövde Ylva Spetz, 0521–57 57 93, 0709–50 64 78, Vänersborg Kommunernas Gryning Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Ring 0515-180 30 så berättar vi mer. Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se [email protected] www.familjehemsverksamheten.se
© Copyright 2024