Studiehandledning VT15 - GUL

Sahlgrenska akademin
VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Sektionen för arbetsterapi och fysioterapi
Arbetsterapeutprogrammet
STUDIEHANDLEDNING
ARB034 Arbetsterapi – Delaktighet för människan i aktivitet
18 hp Arbetsterapi – Grundnivå
Vårterminen 2015
Greta Häggblom Kronlöf
1
Kursbenämning: ARB 034 Arbetsterapi: Delaktighet för människan i aktivitet.
Occupational therapy: Participation in occupational performance
Ects :
18 credits
Nivå:
Grundnivå
First cycle
______________________________________________________________________
SYFTE
Syftet med kursen är att utifrån teoretiska perspektiv inom arbetsterapi och praktiska övningar, belysa innebörden av
delaktighet, arbete och meningsfulla aktiviteter och deras betydelse för hälsa och välbefinnande. Syftet är dessutom att
fokusera på rätten att få vara aktiv, tillgänglighet och teknologi för människan i olika aktiviteter. Som en förberedelse
för kommande yrkesutövning innehåller kursen laborationer, studiebesök och verksamhetsförlagd undervisning med
möjlighet för studerande att knyta samman teoretiska perspektiv med praxiskunskap. Utgångspunkt i kursen är
studenten studerar olika arbetsterapeutiska åtgärder och hur de påverkas av strukturella och kontextuella faktorer.
HUVUDOMRÅDET
Arbetsterapi innefattar kunskaper om och studier av människan i aktivitet, hennes förmåga att använda sin tid och miljö
så väl den fysiska som den sociala/kulturella. Vidare omfattar arbetsterapi kunskaper om människans engagemang, vilja
och förmåga att ha och ta kontroll över sitt liv i det samhälle hon lever i. Centralt i arbetsterapi är hur aktivitet påverkar
människans existens och utveckling; hur aktivitet relaterar till hälsa och ohälsa; samt miljöns påverkan. Aktivitet och
medvetenhet om vanor, livsmönster och miljö är såväl mål som medel i arbetsterapi för hälsofrämjande, habiliterande
och rehabiliterande insastser.
Arbetsterapi praxis innefattar förmåga att använda denna kunskap terapeutiskt för att främja hälsa och motverka ohälsa
hos barn, ungdomar, vuxna och äldre som har hälso- och aktivitetsproblem som begränsar eller hotar att begränsa deras
aktiviteter i dagligt liv och delaktighet i samhället.
INNEHÅLL
Delkurs 1: Utgångspunkter med relevans för delaktighet inom arbetsterapi, 9 högskolepoäng
- Centrala teoretiska begrepp inom arbetsterapi i relation till delaktighet
- Dynamiken människa, aktivitet och miljö relaterat till arbetsterapeutiska modeller
- Lagar, förordningar och samhällsstöd
- Forskning och utveckling inom delaktighet
- Mångfald, hållbar utveckling och etik
Delkurs 2: Arbetsterapeutiska redskap för att främja delaktighet, 9 högskolepoäng
- Bostadsanpassnings- och förskrivningsprocessen
- Arbetsinriktad rehabilitering
- Dokumentation och intygsskrivning
- Problemlösning, kliniskt resonerande, samverkan och yrkesspråk
- Verksamhetsförlagd utbildning
LÄRANDEMÅL
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
-
Kunskap och förståelse
redogöra för begreppet delaktighet relaterat till individ-, grupp- och samhällsnivå
redogöra för hur lagar, förordningar och olika stödformer styr arbetsterapeutisk praxis och
påverkar möjligheter till personers delaktighet
relatera aktuell forskning och utveckling till delaktighet
2
-
-
-
-
förklara arbetsterapeutens roll och ansvar för förskrivning av hjälpmedel och som intygsskrivare
beskriva nätverk och samverkanspartners i arbetsterapeutisk praxis
Färdighet och förmåga
välja, värdera, och tillämpa arbetsterapeutiska modeller med fokus på att människan skall kunna
vara aktiv i sin miljö i ett livsperspektiv
tillämpa arbetsterapeutiska interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförande för personer med
funktionsnedsättningar att vara delaktiga inom aktivitetsområden såsom personlig vård, boende,
arbete, utbildning och fritid
presentera och pedagogiskt förklara arbetsterapeutisk intervention för individ, anhöriga, team
och samverkanspartners.
genomföra dokumentation i praxis under handledning
diskutera förutsättningar och prioriteringar ur ett mångfaldsperspektiv
Värderingsförmåga och förhållningssätt
reflektera över personlig yrkesutveckling i mötet med klient/patient, närstående och andra
yrkesgrupper samt hur verksamhet/organisation påverkar mötet med klienten
reflektera och teoretisera över hur etniska, mångfalds- och jämlikhetsperspektiv
samt hållbar utveckling i olika samhällsmiljöer påverkar individen och det arbetsterapeutiska arbetet
värdera och föra teoretiskt och etiskt resonemang kring individens/gruppens möjlighet till
delaktighet i samhället
ARBETSFORMER
Arbetsformerna i kursen utgår från det pedagogiska synsättet som används vid arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs
Universitet och beskrivs i utbildningsplanen. Utgångspunkten är att studenter har och tar ansvar för sitt eget lärande. I
kursen ingår föreläsningar, seminarier, studiegruppsarbete, diskussioner och reflektioner på GUL, laborationer,
självstudier, essäskrivning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 4
veckor. Alla moment i kursen är obligatoriska förutom föreläsningarna.
Som ett redskap för studentens eget lärande används portfölj inom arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet.
I denna samlar studenten fortlöpande; programdokument, dokument som visar kunskaps- färdighets- och personlig
yrkesutveckling.
EXAMINATION OCH BEDÖMNING
För godkänt betyg i kursen krävs närvaro och aktiv medverkan på seminarier, i laborationer, på
undervisningsplattformen GUL. Genomförd verksamhetsförlagd utbildningen med tillhörande reflektions uppgifter.
Utfört och fått bedömt moment som ingår i Underlag för bedömning av färdighetsmål på VFU samt formulerade
lärandemål. Utfört samtliga studieuppgifter och godkänd examination. Betygsskalan omfattar betygsgraderna
Underkänd (U) och Godkänd (G).
KURSUTVÄRDERING
Utvärderingen utgör ett mycket viktigt led i inlärningsprocessen och för vidareutveckling av utbildnings programmet.
Ett gemensamt utvärderingssystem har utformats för Sahlgrenska akademinm, både program- och kursutvärderingens
enkätformulär finns tillgängliga via kursportalen. Det är av stor vikt att du delger din uppfattning genom att direkt i
kursportalen fylla i enkäterna. Utvärderingen är anonym vilket innebär att svaren inte kan spåras eller sammankopplas
till någon specifik student.
KURSANSVAR
Kurs- och examinationsansvarig är Greta Häggblom Kronlöf [email protected], tel 031 7865736.
3
Delaktighet i vardagen
Delaktighet i livet och att kunna ha ett engagemang i dagliga aktiviteter är en förutsättning för att
uppleva hälsa. Delaktighet kan även diskuteras ur ett politiskt perspektiv. Det innebär att trots att en
person har en funktionsbegränsning har hen rätt att få vara engagerad och delaktig i samhället i
olika aktiviteter och samhället/omgivningen skall enligt lag vara tillgänglig. Notera ny lagstiftning
f.o.m 1.1 2015.http://do.se/sv/Fakta/Diskrimineringslagen/Bristande-tillganglighet--en-ny-form-avdiskriminering/ .
Delaktighet ur ett aktivitetsperspektiv, lyfter värdet i att den enskilda människan skall ha möjlighet
och rätt att få vara aktiv utifrån egna aktivitetsval – occupational justice. Oberoende av hudfärg,
kön, handikapp, diagnos eller sjukdom har alla rätt att vara aktiv och delaktig i livet. Detta regleras
bla genom lagar, regler, ekonomi, men också av våra och samhällets värderingar.
Att se på hälsa utifrån ett aktivitetsperspektiv innebär att hälsa och välbefinnande kan uppnås när
människor erfar något positivt med och i det de gör. Hälsa och välbefinnande relaterad till aktivitet
– occupational wellbeing - är ett övergripande mål som arbetsterapeuter strävar efter i sina
interventioner. I kursen kommer olika arbetsterapeutiska åtgärder studeras och diskuteras alla med
en övergripande mål att människor skall kunna vara aktiva och delaktiga i sina vardagsaktiviteter
och i samhället utifrån egna resurser och värderingar.
Begreppet delaktighets innebörd och användning - Individuell studieuppgift 1a
Fördjupa dig i begreppet delaktighet som enligt ICFs definition är centralt inom många
rehabiliterings- och vårdområden idag och bekanta dig med ICFs uppbyggnad och användbarhet.
Läs och testa din kunskap i ”ICF eLearning” på nätet http://p.ideaday.de/104.2/icf/en/index.html.
Basalkunskap om ICF når du genom att studera introduktionsuppgifterna (Need of ICF, Aims of the
ICF and Uses of the ICF) och därefter testar din kunskap i Exercises i slutet av varje avsnitt.
Delaktighetens betydelse utifrån WHO´s perspektiv (2002) och ett arbetsterapeutiskt perspektiv är
inte alltid överensstämmande. Studera begreppets innebörd i relation till Hemingsson & Jonssons
(2005) och Townsends (2007).
Dina kunskaper i vad delaktighet kan innebära och ICF kommer att testas torsdagen 22/1.
Relaterade begrepp till delaktighet inom arbetsterapin - Studieuppgift i grupp 1b
Parallellt med individuella studier av begreppet delaktighet (uppgift 1a) arbetar studerande i mindre
grupper. Varje grupp väljer att fördjupa sig i ett av följande begrepp a) tillgänglighet, b) aktivitets
välbefinnande (occupational wellbeing), c) rätten till att vara aktiv (occupational in/justice), d)
deprivation av aktivitet (occupational deprivation) eller e) engagemang i en aktivitet (engagement)
och hur dessa begrepp relaterar till delaktighet och hälsa ur ett aktivitetsperspektiv.
Gruppen söker efter minst två vetenskapliga artiklar som på något sätt visar hur delaktighet är
beforskat inom arbetsterapin/aktivitetsvetenskapen i relation till ert begrepp. Inför artikelsökningen
läs kapitel 1 och 2 i Taylors bok (2007) om att finna evidens.
Seminarium 1a och b
Syftet med seminariet är att kunna nå en förståelse kring vad litteraturen säger om delaktighet i
relation till tillgänglighet, välbefinnandet i aktivitet, rätten till aktivitet, aktivitets deprivation och
engagemang i aktivitet. Vilken betydelse har dessa perspektiv för människors hälsa och för
arbetsterapeutens arbete?
4
Torsdagen den 22/1 presenterar och diskuterar respektive grupp ”sitt begrepp” i relation till
delaktighet, hälsa och arbetsterapi. Varje grupp har ca 20 min för sin presentation och därefter tar
gruppen ansvar för ca 10 min diskussion med övriga studenter och lärare. Presentationen laddas upp
(i någon form) på GUL.
Seminariet forsätter i ”tvärgrupper” som diskuterar hur begreppen relaterar till varandra och hur de
förhåller sig till delaktighet enligt ICF och ett arbetsterapeutiskt perspektiv på delaktighet. Detta är
en förberedelse inför workshop som ni studenter ansvarar för den 26/2 med VFU handledare.
Att mäta delaktighet - Individuell laborationsuppgift + rapport och diskussion 1c
Om målet i en arbetsterapeutisk intervention är att uppnå delaktighet i vardagen så måste vi också
kunna mäta detta. I denna uppgift bekantar du dig med instrumentet Bedömning av Delaktighet i
Aktivitet (BDA)(2009), GAP i vardagens aktiviteter (2012) eller Screening av delaktighet i olika
aktiviteter (2014). Intervjua en person i din omgivning och sammanställ den enligt instrumentets
instruktioner. (Instrumenten hittar ni på KTC eller kan lånas av Greta eller Theresa)
Utvärdera ditt arbete och rapporterar på GUL: Vilket är det teoretiska perspektivet som
bedömningsinstrumentet bygger på? På vilket sätt fångar instrumentet en persons delaktighet i
vardagen? Diskutera resultatet från bedömningen, i sin helhet och någon utvald del av bedömningen
ur ett teoretiskt perspektiv. Diskutera styrkor och svagheter i praktisk tillämpning inom
arbetsterapin.
Rapportera och kommentera två eller flera inlägg på GUL i respektive diskussionsgrupp före 13
februari.
När teori och praktik möts - Workshop med VFU-handledarna
Under handledardagen, fredagen den 26/2 på fm, kommer ni att jobba vidare (i samma tvärgrupper
från seminarium 1ab) med kursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv (uppgift 1a,b)
tillsammans med era handledare. Rubrik för denna förmiddag är ”När teori och praktik möts”.
Detta är ett tillfälle där yrkesverksamma arbetsterapeuter (era handledare för VFU), studerande och
lärare diskuterar tillsammans och reflekterar kring mötet mellan teoretiska perspektiv och
arbetsterapeutisk praxis. Handledare och studerande delas in i grupper, där varje begrepp
representeras. Studerande planerar och tar ansvar för genomförande av workshopen. Förbered
diskussionsområden där teoretiska och praxis perspektiv kan mötas. Workshopen avslutas genom
att varje grupp presenterar en kort sammanfattning från sin diskussion till de övriga grupperna.
Litteratur:
Christiansen CH, Townsend EA, editors. Introduction to occupation. The art and science of
living. New Jersey: Pearson Education; 2010.
Doble S., Santha J.C. Occupational well-being: Rethinking occupational therapy outcomes. Can J
Occup Thera. 2008, 3(75) s.184- 189.
Gustavsson A, editor. Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur;2004. s. 1-225, (226 s.)
Häggblom Kronlöf, G. Participation in everyday life. Very old persons’ experiences of daily
occupation, occupation of interest and use of assistive devices. The Sahlgrenska Academy at
Göteborg
University.
2007.
S
4-20
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/4439/2/Participation%20in%20everyday%20life.pdf
5
Hemmingsson H., Jonsson H. An occupational perspective on the concept of participation in the
international classification of functioning, disability and health – some critical remarks. American
Journal of Occupational Therapy 2005, 59(5),569-576.
ICF eLearning. http://p.ideaday.de/104.2/icf/en/index.html.
Law M, Cooper BA, Strong S, Stewart D, Rigby P, Letts L. The Person-Environment-Occupational
Model: a transactive approach to occupational performance. Can J Occup Ther. 1996;63(1):9-23.
Socialstyrelsen. 2003. Klassifikation av funktionstillstånd,
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1 sid
funktionshinder
och
hälsa
–
ICF.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/utbildningsmaterial-om-icf-icf-cy
Taylor MC. Evidence-based practice for Occupational Therapists. Blackwell Publishing; 2007. s. 142.
Townsend E, Polatajko H. Enabling occupation II. Advancing an occupational therapy vision
for health, well-being & justice through occupation. Ottawa:CAOT; 2007. s.13-82, 173-227
(123 s.)
Arbetsinriktad rehabilitering
Rehabilitering åter till arbete bör betraktas som en process och påverkas av flera olika faktorer än
enbart det medicinska tillståndet hos den som är sjukskriven. Olika åtgärder och rehabilitering sätts
in i olika skeden av processen tillbaka till arbetet. Den arbetsinriktade rehabiliteringen ska sättas i
sitt sammanhang där både samhällets regelverk och arbetsplatsens kultur spelar in. Det är viktigt att
vara medveten om hur såväl omgivningsrelaterade som personrelaterade faktorer samverkar med
det arbete som ska utföras för möjligheterna att återgå.
Bedömningsinstrument – Individuell studieuppgift 2a
Detta är en individuell uppgift och innebär att du skriftligen presenterar ett bedömningsinstrument.
En del i uppgiften består av att du genomför en intervju och gör en analys med det valda
instrumentet som underlag. Som introduktion till denna uppgift kommer några
bedömningsinstrument presenteras den 26/1.
Studieuppgiften innebär att du:
 Väljer och fördjupar din kunskap om ett bedömningsinstrument.
 Förbereder och genomför en intervju med någon bekant som arbetar minst 75 %.
 Analyserar intervjun.
Det skriftliga dokumentet ska innehålla:
 En presentation av bedömningsinstrument och dess teoretiska grund.
 En kort presentation av intervjupersonen och arbetsplasten.
 En sammanställning av resultat från intervjun.
 En sammanfattning och analys av de faktorer som påverkar arbetssituationen positivt
respektive negativt (”frisk- respektive riskfaktorer”).
 En diskussion med utgångspunkt från vilka fördelar och nackdelar du anser att instrumentet
du använt har.
6

Den skriftliga rapporten ska vara minst 2 och max 3 sidor med Times New Roman 12 p,
enkelt radavstånd
Inlämning av den individuella, skriftliga rapporten på GUL senast 2015-01-28 klockan 12.00
Arbetsplatsanalys - Studieuppgift i grupp 2b
Studieuppgiften innebär att en grupp av studenter tillsammans väljer ut en arbetsplats att observera och
analysera. Arbetsplatsen kan väljas fritt och observationen består av ett besök på cirka 1 - 1½ timme.
Arbetsplatsen och arbetstagarna ska studeras utifrån såväl omgivningsrelaterade som personrelaterade
faktorer i interaktion med arbetstagarnas arbetsuppgifter. Analysen består av att identifiera eventuella risker
för aktivitetsnedsättning alternativt minskad arbetsförmåga hos arbetstagarna. En modell för
arbetsplatsanalys kommer att presenteras vid föreläsningen ”Arbetsplatsanalys” enligt schema.
Den skriftliga rapporten ska innehålla
 En kort övergripande presentation av arbetsplatsen med antal anställda, vad som produceras
(exempelvis tjänster eller varor) och arbetsuppgifter
 En sammanställning av observationen
 En analys med fokus på eventuella risker för aktivitetsnedsättning alternativt minskad arbetsförmåga
hos arbetstagarna. Friskfaktorer ska också lyftas fram
 Åtgärdsförslag
 Den skriftliga rapporten ska vara minst 2 och max 3 sidor med Times New Roman 12 p, enkelt
radavstånd
Gruppen ska gemensamt lämna in en skriftlig rapport på GUL 2015-01-30 klockan 16.00 och muntligen
redogöra för sin arbetsplatsanalys vid det kommande seminariet 2. En annan grupp fördjupa sig i en av
arbetsplatsrapporterna och förbereda några frågor som ska lyftas upp till diskussion under seminariet.
Diskussionsfrågor ska lämnas in på GUL 2015-02-02 klockan 12.00.
Seminarium 2b – Arbetsplatsanalys
På seminariet ska varje grupp av studenter göra en PowerPoint-presentation och muntligen redovisa sin
rapport. Inför seminariet ska gruppen fördjupa sig i en annan arbetsplatsrapport, förbereda frågor och
tillsammans med övriga studenter föra en diskussion om de riskfaktorer som kan påverka arbetsförmågan hos
arbetstagarna på just den arbetsplatsen. För varje grupp beräknas 10 min för muntlig presentation, 15 min för
frågor och diskussion och 5 min för slutkommentarer.
Litteratur:
Ekblad E Return to work: assessment of subjective psychosocial and environmental factors.
Linköping: Linköping University 2008
Hammarström A, Hensing G. Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv. FHI 2008:8; Kap 1
Holmgren K. Work-related stress in women. Assessment, prevalence and return to work.
Gothenburg: University of Gothenburg; 2008; Page 11 – 19, 35 – 38, 44 – 55 (finns på
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/17726)
Ludvigsson M, Svensson T, Alexandersson K , 2006. Begreppet arbetsförmåga – en
litteraturgenomgång. Stockholm: Arbetslivsinstitutet Arbete och Hälsa 2006:8
7
Petersson EL, Hensing G. Återgång till arbete. En kunskapssammanställning om metoder och
strategier för att underlätta återgång till arbete. 2009
Vahlne Westerhäll L, Bergroth A, Ekholm J. Rehabiliteringsvetenskap – Rehabilitering till
arbetslivet I ett flerdisciplinärt perspektiv. Studentlitteratur 2006; Kap 1-5,9-18,22.
Young AE, Roessler RT, Wasiak R, McPherson KM, van Poppel MN, Anema JR. A developmental
conceptualization of return to work. J Occup Rehabil 2005 Dec;15(4):557-68.
Att fylla livet med mening
Ett meningslöst liv ger hälsoproblem. Ur ett aktivitetsperspektiv fyller vardagens aktiviteter våra liv
med mening och är en förutsättning för att vi skall må bra. Aktiviteter skapar en rytm, ett flöde i
våra liv och inte minst är en förutsättning för att vi skall kunna uppleva delaktighet och känna oss
själva genom det som kallas aktivitetsidentitet (occupational identity). Vardagens aktiviteter är dock
i ständig relation och påverkan av individen och den miljö som vi lever i.
Aktiviteten som medel och mål – Individuell och grupp studieuppgift 3
Fördjupa dig individuellt i rekommenderad litteratur och en introduktionsföreläsning sker den 4/2
för detta avsnitt i kursen. Gruppvis gör ni ett studiebesök på aktivitetshus eller liknande verksamhet
där ni gör en intervju med en arbetsterapeut och om möjligt pratar med deltagare i verksamheten.
Förbered er genom att formulera frågeställningar inför intervjun. Frågeställningarna skall relateras
till: På vilket sätt a) samhället/ verksamheten, b) klienter/patienter/besökare i de olika
verksamheterna, och c) arbetsterapeutisk praxis påverkar klientens/besökarens mening i vardagen.
Efter besöket sammanställs en rapport med en kort beskrivning av verksamheten, målgruppen och
arbetsterapeutens arbete och med reflektioner kring Hur kan verksamheten och arbetsterapeuten
stödja människor att finna mening i livet och hur påverkas delaktighet i vardagen? Diskutera och
referera till litteratur som stödjer ert resonemang.
Presentationen laddas upp på GUL senast fredagen den 6/2 på em. Läs och diskutera övriga
gruppers inlägg på GUL fram tom 13/2. Studiebesöksplatser fördelas i samband med introduktion
av detta avsnitt i kursen.
Litteratur:
Eklund M., Gunnarsson B., Leufstadius C. Aktivitet & relation - mål och medel inom
psykosocial rehabilitering. Studentlitteratur; 2010. s 19-71, 131-200, (122 s.)
Hasselkus BR. The Meaning of everyday occupation. Thorafare:Slack;2002. s 1-82, (83 s.).
Toll B, Palmer Schale C. En väg till återhämtning.Göteborg: BeCa Förlag; 2008. s 11-102, (92
s).
8
Anskaffning av hjälpmedel och vardagsteknik
Ansvara för förskrivningsprocessen, vara rådgivande och kunna ge rekommendationer vid
anskaffning av hjälpmedel och vardagsteknik tillhör arbetsterapeutens ansvarsområde.
Hjälpmedelsförskrivning är en åtgärd som ingår som en del i den arbetsterapeutiska interventionen
och kan inte frikopplas från andra åtgärder. För att kunna möjliggöra aktivitet och stödja till
delaktighet i vardagen bör förskrivning av hjälpmedel ske i den miljö där klienten lever och bor.
Förutom förskrivning av hjälpmedel kan arbetsterapeutens roll vara mera rådgivande i anskaffning
av hjälpmedel och vardagsteknik.
Förskrivningsprocessen – Individuell studieuppgift 4a
Studera utbildningsmaterialet om förskrivning av hjälpmedel i förskrivarutbildningen följande
avsnitten om ICF och hjälpmedel, Evidens, Specialanpassning, Följa upp och utvärdera, Fritt val
och Egen ansvar. http://www.hi.se/utbildningar/webbutbildningar/forskrivningsprocessen/omfilmproduktionen-forskrivningsprocessen/ . (totalt 6 avsnitt)
Förskrivning av kognitions hjälpmedel studerar ni på länken om Utbildning om teknik och demens:
http://www.hi.se/utbildningar/webbutbildningar/utbildning-om-teknik-och-demens/. Det är fyra
avsnitt: Inledning, Bedöma behov hos en person med demens, Prova ut hjälpmedel och Följa upp.
(totalt 4 avsnitt)
Studera Västra Götalandsregionens handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel
http://www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Hjalpmedel/Hjalpmedel-i-Vastra-Gotaland/Handbok-forforskrivning-av-personliga-hjalpmedel/ . (1 avsnitt)
Efter genomgång av varje avsnitt som nämnts ovan, sammanfattar du ett svar på frågan Vad har jag
lärt mig ?(ca½ sida per avsnitt) som du sammanställer i ett dokument som laddar upp på
Inlämningsuppgifter på GUL före kursens VFU (27/2).
Forskning om tekniska hjälpmedel/vardags teknik - Studieuppgift för studentpar 4b
I samband med studier av uppgift 4a om Evidens, letar du tillsammans med en kurskompis efter en
vetenskaplig artikel som undersökt om och hur tekniska hjälpmedel och/eller vardagsteknik kan
stödja människor till en aktiv vardag.
Läs och diskutera artikeln tillsamman med din studiekompis. Sammanställ er presentation av
studien
enligt
given
struktur
i
ett
interaktivt
dokument
https://docs.google.com/document/d/1KxD6B_KPmNJIZ1ueyazbQ0noZFzCqSQRkwGy9nPIMo/edit före den 27/2. Resultatet av denna uppgift blir en översikt av ca 15 studier om och hur
kan tekniska hjälpmedel vara till nytta för människor.
Kommunicera med hjälp av dator – Individuell och laboration studieuppgift 4c
Att kommunicera på ett alternativt sätt med teknik som datorn, är av stor betydelse för både vuxna
och barn. DART är ett kommunikations och dataresurscenter för personer med
funktionsnedsättningar i alla åldrar. Introduktion sker den 5/2 och laborationer på DART em 6/2.
9
Förbered er inför DART-dagen genom egna studier ur boken ”Aktiv med dator” sidorna 36-182.
http://www.hi.se/Global/pdf/2004/04345.pdf
Träna förflyttning, instruera och handleda i/om rullstolen - Studiuppgift i grupp4d
Denna uppgift innebär att ni tillsamman i grupp skall själva träna på att förflytta er i rullstol både
inomhus och utomhus. Börja med basal träning som att köra över en tröskel, på lutande underlag,
mjuka underlag, öppna dörrar sittande i rullstol etc. för att sedan öka kraven. Träna på att instruera
och handleda varandra i olika moment i körteknik. Norstens bok ”Drivkraft, körergonomi,
rullstolsteknik & metodik”, finns tillgänglig på KTC där kapitlet Rullstolsteknik guidar er i
körteknik.
SÄKERHET
Är du osäker eller ovan att köra rullstol så bör en person passa bakom rullstolen, speciellt i
teknikmoment där tyngen flyttas över på bakhjulet tex vid förflyttning över tröskel, trappa,
rampa etc för att förhindra olycka. Se vidare guidning i ”passhjälp” sid 89 (Norstens 2001).
Uppgiften är en förberedelse inför uppgiften miljöanalys om tillgänglighet under v 7 och
förberedelse inför VFU och rollen som förskrivare av rullstol, momenten att instruera och handleda
klienter och anhöriga.
I syfte att träna på att instruera och handleda är ni ansvariga för studentlärande laborationer (24 och
25/2 13.00-16.00) för T4 studenter i baskunskap om rullstolen och sittandet i rullstol i en aktivitet.
Rullstolar med tillhörande material är reserverade för er och står i lokal 3014 och på KTCs förråd.
Ramper att träna förflyttning på står i korridoren utanför lokal 3012. Praktisk guidning och hjälp
kan fås av lärare Theresia Westgård tel. 031 7865719.
Litteratur:
Blomqvist U-B, Jacobson D. Förskrivningsprocessen. Fritt val av hjälpmedel. Egenansvar – tre
olika vägar till hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet Vällingby; 2011. (82 s.) www.hi.se.
Hedberg-Kristensson, E., Iwarsson,S. Quality in occupational therapy patient records: Focusing on
the Technical Aid Prescription Process SJOT 2003,10:72-80
Hammarskiöld G., Vessman A., Sätt dej själv får du se…. Särtryck ur boken ”sätt dej själv får du
se… i en rullstol” Best nr 99302. Hjälpmedelsinstitutet. 2000. (böcker finns på KTC, lokal 3012 i
rullstolsskåpet)
Hjälpmedelsinstitutet. Utbildning om förskrivningsprocessen – för hjälpmedel till personer
med funktionshinder; 2007/2013
http://www.hi.se/utbildningar/webbutbildningar/forskrivningsprocessen/
Hjälpmedel. http://www.hi.se/hjalpmedel/
Lidström H., Zachrisson G. Aktiv med dator – möjligheter för personer med rörelsehinder.
http://www.hi.se/publikationer/rapporter/aktiv-med-dator/
10
Norsten Å. Drivkraft. Körergonomi, rullstolsteknik & metodik. FoUU-enheten, Frösunda Center.
2001. (böcker finns på KTC, lokal 3012 i rullstolsskåpet)
Nygård L. Dagliga livets aktiviteter. 2004 rev 2011. http://www.vardalinstitutet.net/sv/node/384
Taylor MC. Evidence-based practice for Occupational Therapists. Blackwell Publishing; 2007. s. 142.
Utbildning om teknik och demens.
http://www.hi.se/utbildningar/webbutbildningar/utbildning-om-teknik-och-demens/
Västra Götalandsregionen. Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel; 2007.
http://www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Handbok-for-forskrivning-av-personliga-hjalpmedel/
Wemmenborn, L. Handbok till bra sittande. En vägledning genom förskrivningsprocessen
Hjälpmedelsinstitutet, 2007. http://www.hi.se/publikationer/rapporter/handbok-till-bra-sittande/ s 188 (88 s.)
Tillgänglighet i närmiljö och bostad
I denna del i kursen ligger fokus på att identifiera hinder och möjligheter i miljön, samt att värdera
miljöns tillgänglighet.
Miljöanalys - hinder och möjligheter i miljön - Laboration i grupp uppgift 5a
I grupper om ca 3-5 personer studerar ni möjligheter och hinder i miljön. Varje person förflyttar sig
som a) sittande i rullstol/med rollator, b) synnedsättning c) hörselnedsättning i fritt valda miljöer.
Transportera er med allmänna kommunikationsmedel och planera att genomföra flera aktiviteter i
samhället som tex handla kläder, äta lunch, gå på biblioteket, besöka ett museum mfl.
Material:
-
-
Rullstolar/rollator och korrigeringsglasögon är reserverade och kan hämtas från KTC, lokal
3014.
Egna öronproppar tas med för denna dag för att kunna simulera hörselnedsättning.
Dokumentet Tillgänglighet och användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk
tillgänglighet finns i skåpet i 3014 och används som guide i analys av miljön och
tillgänglighet.
Måttband för att mäta och följa upp om miljön följer riktlinjer och givna standard mått.
Kläder efter väder.
Rengör rullstolar och rollator när ni återlämnar dem. Vid problem och frågor om material i KTC
(lokal 3012 och 3014) samt vid behov av handledning kontakta Theresa Westgård (hus 2, vån 2, tel.
7865719. Epost: [email protected]).
Seminarium 5a
Presentera er miljöanalys, era upplevelser och erfarenheter den 16/2. Sätt fokus på olika
tillgänglighets aspekter relaterat till tex förflyttning, information, med assistans, syn, hörsel etc.
Använd er gärna av foton eller filmer under seminariet för att presentera miljöers tillgänglighet.
11
Tydliggör vilka är riktlinjer/rekommendationer och hur fungerar det i olika aktivitetsmiljöer. Tid för
presentation ca 10-15 min per grupp.
Att identifiera aktivitetsproblem – Laboration i grupp uppgift 5b
Uppgiften innebär att identifiera aktivitetsproblem som uppstår i närmiljön och/eller boendemiljö.
En grupp om ca 3 personer får ta del av ett patientfall. Gruppen ska identifiera patientens
aktivitetsproblem utifrån analys av de funktionstillstånd/hinder och kontextuella faktorer som
beskrivs i patientfallet. Beskriv analysen som har gjorts samt ge förslag på intervention för att
uppnå de önskemål som patienten har vad gäller tillgänglighet, delaktighet och självständighet.
Förslagen ska ta hänsyn till patientens behov av träning, hjälpmedel och miljöanpassning.
Seminarium 5b
Redovisning av gruppens arbete av patientfallet sker genom muntlig presentationen. Presentationen
skall ge en bild utav gruppens diskussion, förslag till analys och intervention vad gäller träning,
hjälpmedel och miljöanpassning för beskriven patient. Tid för redovisning är 20 min per grupp + 10
min diskussion. Under seminariet förväntas alla vara aktiva.
Gruppen skriver ett förslag till bostadsanpassningsintyg med åtgärdsförslag och ev skiss/ritning för
beskriven patient. Intyg och åtgärdsförslag sänds per e-post till [email protected] och
[email protected] senast den 17/2 kl 16.00.
Litteratur
Boverket. Bostadsanpassningsbidraget en webbhandbok. 2013
http://www.boverket.se/Vagledningar/Bostadsanpassningsbidrag/
Riv Hinder. Riktlinjer för tillgänglighet. http://www.handisam.se/Publikationer-ochpress/Informationsmaterial/Om-Handisam1/Riv-hindren/
Jacobson D. Juridik för legitimerade arbetsterapeuter. FSA 2014; s 32-33.
Kielhofner G. A model of human occupation: theory and application. 3ed. Baltimore: Williams &
Wilkins; 2008.p 81-113
Letts L, Rigby P, Steward D. Using environments to enable occupational performance.
Thorofare: SLACK; 2003. s. 16-32, 97-115, (36 s.).
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården
m.m. Kap 10. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-29
Svensson E. Bygg i kapp: för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med
funktionsnedsättning. AB Svensk Byggtjänst; 2008.s.9-18, 19-35, (25 s.)
Yrkeskunnande, etik, organisatorisk och samhällig påverkan
Introduktionsföreläsning den 23/2 och seminarium den 30/3. Se uppgift på GUL i er
Yrkeskunnandespår aktivitet termin 5.
Litteratur:
12
Henriksen JO, Vetlesen AJ.Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur: 2001. s. 108120, (13 s.)
Taylor RR.The intentional relationship. Occupational therapy and use of self. Philadelphia.FA
Davis Company; 2008. s. 157-194, 231-260, (68 s).
Verksamhetsförlagd utbildning –VFU
Verksamhetsförlagd utbildning sker under fyra sammanhängande veckor, v. 10-13.
Utbildningsplatserna presenteras i samband med kursintroduktion och fördelas första veckan i
kursen. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker under handledning och studenten följer
verksamhetens arbetstider, vilket inkluderar tid för arbete med och reflektioner kring uppgifter i
kursen.
Handledning, Ansvar och Bedömning under VFU
Dokumentet; Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Arbetsterapeutprogrammet
förmedlas till studenter och handledare av kursansvarig samt finns publicerat på GUL. Dokumentet
beskriver förutsättningar för studentens och handledarens relation under VFU samt de dokument
som skall användas för förberedelse, planering och bedömning av VFU.
Studieuppgift den egna lärande processen: Under den verksamhetsförlagda utbildningen skall
studerande ha möjlighet att reflektera över mötet mellan teori och praktik. Att medvetandegöra och
införliva erfarenheter från kliniska verksamheter relaterade till teoretisk kunskap. Under praktiken
skall även finnas möjlighet att utveckla den erfarenhetsbaserade kunskapen genom reflektion.
Reflektera över yrkessituationer utifrån etiska förhållningssätt samt arbetsterapeuters
kompetenskrav.
a) Initialt samtal med handledaren om kursens mål relaterade till studentens egen
lärandeplan (se GUL under Dokument) och förväntningar samt verksamhetens möjligheter.
b) Halvtidsbedömning utifrån Underlag för bedömning av av färdighetsmål under VFU (se
GUL under Dokument) och feedback med hjälp av självvärderingsinstrumentet (se GUL
under Dokument).
c) Slutbedömning (som halvtidsbedömning se ovan) samt studenten utvärderar lärandeplan
och sammanfattar sin personliga professionsutveckling (se GUL under Dokument)
Studieuppgift Underlag för bedömning under VFU för både termin 5 och/eller 6 i programmet:
Arbetsterapiprocessen med klienten i centrum;
-
Kan kartlägga och bedöma behov av arbetsterapeutisk intervention/åtgärder.
Kan identifiera och formulera aktivitetsresurser och hinder
Kan formulera och diskutera aktivitets- och delmål tillsammans med klient.
Kan planera och fastställa behandlings-/åtgärdsplan tillsammans med klient
Kan förbereda och genomföra aktivitetsinriktad åtgärd som är förebyggande, förbättrande,
kompenserande och/eller hälsofrämjande
Kan ta del av/aktivt delta i förskrivning av hjälpmedel, bostadsanpassning, arbetsinriktad
rehabilitering.
Kan anpassa aktivitet och sammanhanget utifrån indivders och gruppers behov
Kan sammanfatta, följa upp genomförd åtgärd och utvärdera åtgärd/intervention
Kommunicera arbetsterapi
-
Kan i enlighet med gällande författningar dokumentera genomförda åtgärder.
Kan samarbeta med andra professioner
Kan informera, instruera, handleda och samarbeta med anhöriga/familj och annan personal.
13
-
Kan aktivt delta och agera i teamarbete
Utrustning, miljö, planering
-
Kan använda administrativa rutiner
Kan vara uppmärksam på risksituationer i anslutning till yrkesutövningen
Kan hantera utrustning/lokaler
Reflektionsuppgift d - Hållbar utveckling
Hållbar utveckling handlar om att värna givna resurser. Det hållbara samhället ska genomsyras av
demokratiska värderingar, medborgarna ska känna delaktighet och ha möjlighet att påverka och ta
ansvar för utvecklingen. Hållbar utveckling handlar också om att nyttja givna resurser effektivt och
att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser. Begreppet är
medvetet mångtydigt för att kunna accepteras politiskt och av olika länder och deras företrädare.
Läs om ”Arbetsterapi och hållbar utveckling” http://www.fsa.akademikerhuset.se/Minprofession/Kompetensutveckling/FSAs-forlag/Arbetsterapi-och-hallbar-utveckling-2012/
d) Undersök hur arbetsterapeutiska intervention har utvecklats för just den klient/patient grupp
som du möter under din verksamhets förlagda utbildning. Hur har arbetsterapin sett ut
tidigare? Hur ser den ut idag? och Hur kunde den se ut i framtiden? Beskriv förändringar
som har skett genom åren och som är relaterade till patientens/klientens delaktighet och
arbetsterapeutisk yrkesetik.
Presentera på GUL (före den 20/3) vad du har fått fram från din undersökning.
Presentationen bör innhålla:
Presentation av en patient/klient grupp ur ett historiskt och nutids perspektiv.
Presentation av hur arbetsterapeutens kompetens och arbete med denna målgrupp sett
ut tidigare och hur ser den ut idag. Hur kan man beskriva förändringen? Vilka faktorer
har påverkat denna förändring?
Avsluta med att diskutera på vilket sätt kan ni se att det har skett en hållbar utveckling
inom detta område.
Studerande är indelade i två grupper där ni läser och diskuterar övriga inlägg på GUL, i er
grupp.
Diskussionen bör innebära reflektioner, frågeställningar och kommentarer bör
speglas av ett kritiskt och sakligt förhållningssätt för att på detta sätt fördjupa och vidga ert
perspektiv på hållbar arbetsterapeutisk utveckling.
14
Examination
Individuell skriftlig examinationsuppgift
Välj ett arbetsterapeutiskt yrkesspecifikt begrepp som intresserar dig och kan relateras till
delaktighet. Problematisera kring begreppet och formulera en frågeställning som du vill finna ett
svar på och/eller resonera kring. Det är viktigt att du tar ett aktivitetsperspektiv i din uppgift.
Fördjupa dig teoretiskt i begreppets innebörd och besvara din fråga eller presentera ett resonemang
och tydliggör hur begreppet är relaterat till delaktighet. Reflektera även över, med utgångspunkt
från ditt begrepp, hur det är relaterat till delaktighet på individ-, grupp- och samhällsnivå. Lyft även
fram ett mångfaldsperspektiv av ditt valda begrepp.
Skriftliga uppgiften formuleras enligt:
1. Presentera din uppgift – din frågeställning.
2. Motivera och beskriv varför du valt just detta begrepp och på vilket sätt det kan
relateras till kursens innehåll. (Begrepp som använts i uppg 1 kan inte väljas ej
heller begreppet mening/meningsfull som ni jobbat med i föregående kurs). Välj
gärna ett begrepp du kommer ha användning av i ditt kommande självständiga
arbete.
3. Beskriv din arbetsprocess. Var och på vilket sätt har du sökt ”svar/fakta” till din
uppgift (artiklar, böcker tidigare studier, handledare, diskussion med studerande,
intervju med klient/patient etc)
4. Redogör för ditt ”svar” på uppgiften. Det finns sällan ett enkelt svar. Ditt ”svar”
ska bestå av reflektioner och resonemang som du formulerar och diskuterar med
litteraturen. Litteraturen bör huvudsakligen bestå av arbetsterapeutisk vetenskaplig
litteratur.
5. Sammanfatta och avsluta din uppgift med att formulera vad har du lärt dig, ordsätt
nya tankar som har väckts under arbetet.
6. Beskriv vad och hur du önskar utveckla din kunskap vidare för att förstå ditt
yrkesspecifika teoretiska begrepp.
Uppgiften lämnas in anonymt via GUL senast den 6/4 kl. 21.00 för värdering och individuell
återkoppling.
Kriterier för betyget godkänt:
 Identifiera
och
problematisera
ett
yrkesspecifikt
teoretiska
begrepp
inom
arbetsterapin/aktivitetsvetenskapen.
 Diskutera ditt begrepp med litteratur och presentera hur det påverkar delaktighet i vardagens
aktiviteter ur ett aktivitetsperspektiv och dess påverkan på hälsa/ohälsa.
 Relatera ditt valda begrepp till delaktighet på individ-, grupp-, och samhällsnivå.
 Presentera ditt begrepp ur ett mångfalds perspektiv
 Kursens rekommenderade litteratur och ny litteratur - minst tre nya artiklar/böcker - skall ha sitt
ursprung i arbetsterapin/aktivitetsvetenskapen.
 Rapporteras på 4 sidor (exkl. referenslista), 12 punkts skrift, Time New Roman och 1½ rad avstånd
 Referenshänvisning enligt Vancouversystemet
15
Muntlig examinationsuppgift i grupp
Fyra studenter skall tillsammans utgående från givet patient/klientfall planera en arbetsterapeutisk
intervention och reflektera kring faktorer som påverkar interventionen. Den övergripande
målsättningen är att patient/klienten skall kunna uppnå delaktighet i sin vardag. Introduktion av
gruppexaminationen, och fördelning av patient/klientfallet sker måndagen den 7/4 kl 9.00.
Grupptillhörighet presenteras under vecka 14.
Varje enskild student för dagligen loggbok i gruppens gemensamma loggbok på GUL. I loggboken
skall det framkomma den enskilda studentens insats i gruppens arbetsprocess i arbetet med
examinationsuppgiften.
Presentation och examination av gruppernas arbete sker i helklass den 9 och 10 april. Då
presenteras den tänkta arbetsterapeutiska interventionen som gruppen har planerat enligt givna
instruktioner i examinationsuppgiften.
Presentationen av uppgiften bör ej ske genom en innantill läsning utan genom en friare presentation
och resonemang om patient/klientfallet. Tid för presentationen är 20 min. Gruppen tar ansvar för en
diskussion med åhörarna kring ngt som berör ert patientfall ca 10 min och sammanfattar
diskussionen. Direkt efter presentationen ställer examinatorn kompletterande frågor till gruppen och
vid behov enskild student och ger en muntlig återkoppling (ca 30 min/grupp).
För betyget godkänd i muntliga examinationen krävs:








Varje frågeställning som ingår i examinationsuppgiften besvaras/bearbetas
Analysera resurser och hinder i en persons livskontext som påverkar delaktighet
Presentera en tänkt arbetsterapeutisk intervention för att uppnå en ökad delaktighet i
vardagen och som kan styrkas av evidens
Redogör för lagar och förordningars innehåll som styr planering och genomförandet av
förslagna arbetsterapeutiska åtgärder
Argumentera för och emot i val av arbetsterapeutisk åtgärd utifrån yrkesetiska
arbetsterapeutiska principer med anhöriga, i team sammanhang och utifrån
Åskådliggör pedagogiskt planerad intervention och teoretiska resonemang kring
klient/patientfallet genom ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt, en didaktisk och
retoriskt framställning med ett arbetsterapeutiskt yrkesspråk
Aktivt deltagande i den muntliga redovisning från varje enskild student som var och en skall
kunna motivera och diskutera de föreslagna åtgärderna.
Rapportera arbetsdagbok från gruppens arbetsprocess
Kurslitteratur
Blomqvist U-B, Jacobson D. Förskrivningsprocessen. Fritt val av hjälpmedel. Egenansvar – tre olika vägar
till hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet: Vällingby; 2011. (82 s.) www.hi.se
Boverket. Bostadsanpassningsbidraget en webbhandbok. 2013.
http://www.boverket.se/Vagledningar/Bostadsanpassningsbidrag/
Christiansen CH, Townsend EA. editors. Introduction to occupation. The art and science of living.
New Jersey: Pearson Education; 2010. s. 251-415, (165 s.)
Doble S, Santha JC. Occupational well-being: Rethinking occupational therapy outcomes. Can J Occup
Thera. 2008; 3(75): s.184- 189.
16
Ekblad E Return to work: assessment of subjective psychosocial and environmental factors. Linköping:
Linköping University 2008
Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet & relation - mål och medel inom psykosocial
rehabilitering. Lund: Studentlitteratur; 2010. s. 19-71, 131-200, (122 s.)
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: FSA; 2012.
Gustavsson A, editor. Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur; 2004. s. 1-225, (226 s.)
Hammarström A, Helsing G. Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv. FHI; 2008. s. 17-29, (12 s.)
Handisam. Riv Hinder. Riktlinjer för tillgänglighet. 2012 http://www.handisam.se/rivhindren
Hasselkus BR. The Meaning of everyday occupation. Thorafare: Slack; 2002. s. 1-82, (83 s.)
Hemmingsson H., Jonsson H. An occupational perspective on the concept of participation in the international
classification of functioning, disability and health – some critical remarks. American Journal of Occupational
Therapy. 2005: 59(5);569-576.
Henriksen JO, Vetlesen AJ. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2001. s. 108-120,
(13 s.)
Hjälpmedelsinstitutet. Det här är förskrivningsprocessen. http://www.hi.se/svse/
Arbetsomraden/Utbildning/Information-om-Utbildningsmaterial-om-forskrivningsprocessen-forhjalpmedeltill-personer-med-funktionshinder/-/
Holmgren K. Work-related stress in women. Assessment, prevalence and return to work. Gothenburg:
University of Gothenburg; 2008; Page 11 – 19, 35 – 38, 44 – 55 (finns på
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/17726)
Häggblom Kronlöf, G. Participation in everyday life. Very old persons’ experiences of daily occupation,
occupation of interest and use of assistive devices. The Sahlgrenska Academy at Göteborg University. 2007.
S 4-20 http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/4439/2/Participation%20in%20everyday%20life.pdf
Jacobson D. Juridik för legitimerade arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet för Sveriges Arbetsterapeuter;
2014.
Kielhofner G. Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. Studentlitteratur: Lund; 2012. s.
85-109, 249-252, 332-352, 486-494.(55 s.) alt. Kielhofner G. A model of human occupation: theory
and application. 3ed. Baltimore: Williams & Wilkins; 2008. s. 85-109, 262-266, 355-378, 519-529,
(61 s.)
Law M, Cooper BA, Strong S, Stewart D, Rigby P, Letts L. The Person-Environment-Occupational Model: a
transactive approach to occupational performance. Can J Occup Ther. 1996; 63(1):9-23.
Letts L, Rigby P, Steward D. Using environments to enable occupational performance. Thorofare:
SLACK; 2003. s. 16-32, 97-115, (36 s.)
Lidström H, Zachrisson G. Aktiv med dator – möjligheter för personer med rörelsehinder. 2005.
http://www.hi.se/Global/pdf/2004/04345.pdf s. 7-178 (171 s.)
Ludvigsson M, Svensson T, Alexandersson K , 2006. Begreppet arbetsförmåga – en litteraturgenomgång.
Stockholm: Arbetslivsinstitutet Arbete och Hälsa 2006:8 (finns på GUL)
Petersson EL, Hensing G. Återgång till arbete. En kunskapssammanställning om metoder och strategier för
att underlätta återgång till arbete. 2009 (finns på GUL)
17
Norsten Å. Drivkraft. Körergonomi, rullstolsteknik & metodik. FoUU-enheten, Frösunda Center. 2001.
(böcker finns på KTC, lokal 3012 i rullstolsskåpet)
Nygård L. Dagliga livets aktiviteter. 2004 rev 2011. http://www.vardalinstitutet.net/sv/node/384
Taylor MC. Evidence-based practice for Occupational Therapists. Blackwell Publishing; 2007. s. 1-42.
Socialstyrelsen. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – ICF. 2003.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1 s. 9-28 (19 s.)
Svensson E. Bygg i kapp: för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med
funktionsnedsättning. AB Svensk Byggtjänst; 2008.s.9-18, 19-35, (25 s).
Taylor RR.The intentional relationship. Occupational therapy and use of self. Philadelphia. FA
Davis Company; 2008. s. 157-194, 231-260, (68 s).
Toll B, Palmer Schale C. En väg till återhämtning.Göteborg: BeCa Förlag; 2008. s 11-102, (92 s).
Townsend E, Polatajko H.Enabling occupation II. Advancing an occupational therapy vision for
health, well-being & justice through occupation. Ottawa:CAOT; 2007. s.13-82, 173-227 (123 s.)
Vahlne Westerhäll, Beroth A, Ekholm J. Rehabiliteringsvetenskap-Rehabilitering till arbetslivet i ett
flerdisciplinärt perspektiv. Studentlitteratur; 2006. s. 13-44, 57-169,199-204 (148 s.)
Wemmenborn, L. Handbok till bra sittande. En vägledning genom förskrivningsprocessen
Hjälpmedelsinstitutet, 2007. s 1-88 (88 s.) . http://www.hi.se/publikationer/rapporter/handbok-till-brasittande/
Västra Götalandsregionen. Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel; 2014.
http://www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Handbok-for-forskrivning-av-personliga-hjalpmedel/
Young AE, Roessler RT, Wasiak R, McPherson KM, van Poppel MN, Anema JR. A developmental
conceptualization of return to work. J Occup Rehabil 2005 Dec;15(4):557-68.
18