Nyplaceringar i familjehem 2014, STK-2015-851
Särskilt yttrande VoO 2015-08-19 STK-2015-851 Nyplaceringar i familjehem 2014 Sverigedemokraterna kan återigen konstatera att vår politik hade gjort nytta även inom detta område. Många av de nyplacerade barnen är s.k. ”ensamkommande flyktingbarn” och immigrationen av denna grupp har ökat lavinartat de senaste månaderna. Ökningen har inneburit ett enormt tryck på Malmö stads verksamheter och lär fortsätta öka kostnaderna för kommunen, kostnader som en kommun som Malmö har svårt att hantera. Det hårda trycket mot Malmö som kommun har påverkat, och kommer sannerligen även i framtiden att påverka Malmös nuvarande invånare att få den hjälp de är berättigade till. Malmö stad behöver sända en tydlig signal till omvärlden om att våra resurser i första hand ska gå till våra egna medborgare. ___________________ Magnus Olsson (SD) Malmö stad 1 (5) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-08-04 Vår referens Ann-Christin Rosenlund Metodutvecklare [email protected] Nyplaceringar i familjehem 2014 STK-2015-851 Sammanfattning Familjehemsvård är ett alternativ för de flickor och pojkar som inte kan leva med sina föräldrar, att få en normal tillvaro i en familj. Sedan 2007 har det genomförts en årlig uppföljning av familjehemsvården i Malmö stad vilken ingår i kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Syftet med undersökningarna är att följa upp alla nya placeringar i familjehem som skett under föregående år för att öka kunskapen och identifiera utvecklingsområden. Under januari 2014 genomfördes den senaste enkätundersökningen vars resultat redovisas i rapporten ”Nyplacerade i familjehem 2014” Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporten, att överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden att beakta i det fortsatta utvecklingsarbetet med särskild fokus på de identifierade utvecklingsområdena för 2015 samt att ge stadskontoret i uppdrag att i samverkan med stadsområdesnämnderna och sociala resursförnämnden särskilt fokusera på att uppnå likabehandling av familjehemsplacerade barn samt att ge stadskontoret i uppdrag att följa upp sammanbrott i familjehem 2015 och återkomma med en rapport 2016. Beslutsunderlag • • G-Tjänsteskrivelse Vård och omsorgsberedningen 150819 Familjehemsplacerade barn 2014 Nyplaceringar i familjehem 2014 Beslutsplanering SIGNERAD 2015-08-10 Vård- och omsorgsberedningen 2015-08-19 KS Arbetsutskott 2015-08-24 Kommunstyrelsen 2015-09-02 2 (5) Ärendet Bakgrund Sedan 2007 har det genomförts en årlig enkätundersökning inom familjehemsvården i Malmö stad. Syftet med undersökningarna är att på aggregerad nivå följa upp alla nya familjehemsplaceringar under föregående år för att öka kunskapen och identifiera utvecklingsområden. Rapporten ”Nyplacerade i familjehem 2014” är en redovisning av undersökningen kring de flickor och pojkar som nyplacerades 2014. De familjehemsplacerade barnens situation avseende hälsa och skola har kontinuerligt följts i Malmö sedan 2006 utifrån att de är skyddsfaktorer som har stor betydelse för hur barnens fortsatta liv kommer att gestalta sig. Samtidigt visar forskningen att det finns brister avseende just dessa områden (Hjern och Vinnerljung 2002 respektive Vinnerljung, Hjern och Lindblad 2006). Inför 2014 beslutades att hälsa och skolgång skulle fortsätta vara föremål för extra insatser och uppföljning Att följa nyplaceringar av flickor och pojkar i familjehem, analysera de bakomliggande faktorerna och socialtjänstens initiala arbete ger möjlighet till förbättringar. Det är i starten av en placering som barnets behov ska utredas så att rätt insatser kan ges och en stabilitet i vården uppnås. Lokal systematiserad kunskap är en viktig faktor för att påverka den egna verksamhetsutvecklingen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL 2012). I rapporten ”Nyplacerade i familjehem 2014” visar vilka barn som placerats, vilka problem som föregår placeringen och vad som föregått beslutet om placering. Avseende familjehemmen beskrivs deras erfarenhet, tidigare relation till barnet, var de finns geografiskt samt hur stadsområdena har arbetat med de utvecklingsområden som beslutats efter rapporten som färdigställts 2014. Undersökningen avser även antalet jourplaceringar med specificering av var placeringen skett och vad som hänt barnet efter placeringen. I rapporten finns även som tidigare ett avsnitt om nya fokusområden för fortsatt utvecklingsarbete i syfte att säkra kvaliteten för barnen i familjehemsvården. Resultat utifrån utvecklingsområden 2014 De områden som skulle prioriteras 2014 för framtida kvalitetsutveckling var: • • • Utbildningsinsatser ska genomföras för alla handläggare inom barn och ungdom samt familjehem avseende sexuell hälsa. Särskilt belysa familjernas förmåga att stödja barnets skolgång i utredning av familjehemmet och därvid finna parallella stödinsatser vid behov. Utbildningsinsatser ska genomföras för att höja kompetensen omkring religion och kultur utifrån barnens ursprung Under 2014 har stadsområdesförvaltningarna, sociala resursförvaltningen och stadskontoret arbetat med dessa utvecklingsområden och resultatet redovisas i rapporten. 3 (5) Stadskontorets bedömning Familjevården förändras över tid utifrån vilka barn som placeras och hur samhället förändras. I denna rapport om 2014 framkommer områden som är särskilt viktiga att fokusera kring; dels för att de är nya utmaningar för socialtjänsten och dels för deras betydelse för det placerade barnets utveckling. Dessa områden är det ökande antalet barn som placeras och ändrade behov hos de barn som placeras. Det krävs en kombination av åtgärder för att förändra den sociala barn- och ungdomsvården (Stärkt skydd för barn och unga, SKL 2015) Åtgärderna ska grunda sig i de faktiska behov som uppföljning av vården visar på. De senaste två åren har antalet placeringar i familjehem ökat med runt fyrtio procent. Under 2014 placerades 120 barn, varav 67 pojkar och 53 flickor. Detta ska jämföras med det åttiotal barn som i regel placerades årligen mellan 2006 och 2011. De senaste årens ökning av antalet familjehemsplacerade barn har inneburet en ökad arbetsbelastning på socialtjänsten samtidigt med en hög personalomsättning. Konsekvensen för barnen och familjehemmen är att de ofta fått byta handläggare under den initiala tiden i placeringen. Stabilitet i för barnet och familjehemmet viktiga stödfunktioner som socialsekreterare och familjehemssekreterare har visat sig vara betydelsefulla under flera års undersökningar av sammanbrott i familjehem. Många av de nyplacerade barnen är ensamkommande och därför nyanlända i Sverige. Av denna anledning finns en okunskap om deras tidigare skolgång och därmed eventuella behov för inlärning. Deras skolunderbyggnad behöver särskilt utredas. Skolan använder ett kartläggningsmaterial för nyanlända barn, som bedömningsinstrument för vilka insatser barnet kan behöva. Denna bedömning kan tas in av socialtjänsten och dokumenteras så att rätt stöd kan sättas in och barnens utveckling följas. Hälsa och skolgång är de två viktigaste komponenterna för barns utveckling och dessa kommer därför att fortsätta vara föremål för extra insatser och uppföljning. Andelen nyplacerade barn som uppnått målen i skolan har 2014 minskat från 37 till 34 procent, och samtidigt har andelen barn kring vilka det finns en okunskap om deras skolsituation ökat (40 procent). Både 2013 och 2014 sjönk andelen barn som utretts avseende inlärningsproblematik. Detta är olyckligt då det är av stor vikt att kartlägga och dokumentera barnets behov i förhållande till skolan så att barnets utveckling går att följa oavsett byte av socialsekreterare och adekvat hjälp ges. Det kan konstateras att ett ökat fokus på barnens hälsa har medfört en kontinuerlig förbättring och ett närmare samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och socialtjänsten som bl.a. innehåller inspirationsdagar och utformning av rutiner som kan underlätta samarbetet för att öka antalet undersökningar i enlighet med BBIC. Detta är även är ett resultat av det fortsatta arbetet utifrån Malmökommissionen. Detta positiva samarbete som börjat byggas bör stimuleras och följas. Det ökande behovet av familjehem har inte kunnat tillgodoses genom Malmös egen rekrytering vilket har lett till att barn som placerats i jourhem har fortsatt sin placering där genom att hemmet utretts till deras stadigvarande familjehem. Ibland sker detta för att det skapats en anknytning men ofta beror det på svårigheter att rekrytera stadigvarande familjehem. Detta leder i sin 4 (5) tur till att jourplatser förloras och kan få konsekvenser för vården av barnet då hemmet inte är förberett för långsiktiga placeringar och ibland fortsätter ta emot jourplaceringar. Risken med detta beskrivs i rapporten ”Sammanbrott i familjehem 2014” En ytterligare aspekt på bristen på familjehem är att socialtjänsten måste använda dyrare privata alternativ i situationer där detta skulle vara obehövligt. I starten av placeringen ska familjehemmen gå en grundläggande utbildning. För att stimulera detta kommer stadskontoret att anordna inspirationsdagar tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att utveckla familjehemsutbildningar i regional samverkan. I rapporten framkommer skillnader i handläggning av ensamkommande barn i förhållande till de barn som traditionellt placeras i familjehem. De har andra behov för sin utveckling och en svårare situation inom flera områden, särskilt inom skola och hälsa, vilket är orsaken bakom en del av skillnaderna. De ensamkommande barnen blir t.ex. sällan hälsoundersökta med den kvalitativt bättre undersökningen enligt BBIC. Släktinghemmen är inte alltid rustade för att ta emot barnet och det saknas bra utredningsmetoder för att säkra familjehemmets förmågor. Detta gäller bl.a. familjehemmets stöd till barnets skolgång. De ensamkommande barnens situation har uppmärksammats både på regional och nationell nivå och det pågår arbete inom Rädda barnen samt Malmö högskola som är riktade till denna grupp. SKL har tillsammans med deltagande kommuner i en referensgrupp för mottagande av ensamkommande barn och unga, påbörjat en kartläggning av steg 1 anvisningarna(barn som kommunplaceras utifrån anknytning). Syfte med kartläggningen är att få ett bättre stöd för analysen av anvisningarna i steg 1 och förebygga att barn inte far illa när de kommer till en ibland mycket oklar och svag anknytning. Likabehandlingen av barnen i familjehem bör lyftas så att alla barn får bästa tillgängliga vård oavsett barnens bakgrund, orsak till placeringen eller geografisk hemvist för familjehemmet. Utifrån undersökningen av nyplaceringar i familjehem 2014, framkom att de viktigaste områdena för Malmö att fokusera på är: Rekrytering av familjehem, arbetet kring barnens skola och hälsa i sammarbete med andra viktiga aktörer samt likabehandling av barnen. Dessa områden är speciellt viktiga i starten av placeringen då stabiliteten grundas. Med anledning av ovanstående föreslås följande utvecklingsområden för 2015: • Insatser för rekrytering av familjehem ska genomföras genom olika aktiviteter och kampanjer. • Fortsatt arbete för att stimulera och utforma samarbetet mellan aktörer som är viktiga för barnens hälsa och skolgång i linje med utvecklingsuppdragen utifrån Malmökommissionens rapporter. • Särskilt uppmärksamma att barnens behov i förhållande till skolan utreds och dokumenteras. • Samverka på regional och lokal nivå för att uppnå likabehandling för familjehemsplacerade barn oavsett orsak till placering. Stadskontoret återkommer med en rapport 2016 med särskilt fokus på ovanstående utvecklingsområden Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef 5 (5) Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Nyplacerade i familjehem 2014 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-07-06 1.0 Ann-Christine Rosenlund Stadskontoret Välfärdsavdelningen Innehåll SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND OCH METOD 5 1.1 UPPFÖLJNINGARNA I MALMÖ STAD .................................................................................5 1.2 METOD................................................................................................................................5 2. SÄRSKILDA UTVECKLINGSOMRÅDEN 2014 6 2.1 TIDIGARE UTVECKLINGSOMRÅDEN .................................................................................6 2.2 UTVECKLINGSOMRÅDEN 2014 ..........................................................................................7 2.3 RESULTAT AV ARBETET MED UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR 2014..................................7 2.3.1 SKOLSITUATIONEN FÖR NYPLACERADE BARN 2.3.2 BARNENS HÄLSA 2.3.3 UTBILDNINGSINSATSER TILL HANDLÄGGARE OCH FAMILJEHEM 3. 2014 ÅRS NYPLACERINGAR 7 9 9 10 3.1 GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER KRING NYPLACERINGARNA .........................................10 3.1.1 LAGRUM OCH VÅRDNADSHAVARE 3.1.2 BARNENS OCH FÖRÄLDRARNAS FÖDELSELAND 3.1.3 ORSAKERNA TILL PLACERING 11 12 13 3.2 UPPGIFTER KRING FAMILJEHEMMEN.............................................................................14 3.3 BARNENS SITUATION OCH UTREDNINGSSTATUS ............................................................19 3.3.1 BARNENS UNDERSÖKNINGSSTATUS 3.3.2 SKOLSITUATIONEN 20 24 5. BARNETS UPPLEVELSE AV FAMILJEHEMSVÅRDEN 28 6. ANALYS, SLUTSATSER OCH FRAMTID 33 6.1 FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN ..............................................................................35 REFERENSER 36 Sammanfattning Föreliggande rapport utgör den åttonde i raden av uppföljningar av nyplaceringar i familjehem i Malmö stad sedan undersökningarna startades med de barn som placerades 2006. Sedan 2011 har hälsa och skola utgjort särskilda utvecklingsområden för familjehemsvården. Uppföljningarna har, i linje med detta, sedan några år tillbaka ett ökat fokus på bland annat barnens skolgång. De senaste tre åren har antalet placeringar i familjehem ökat med runt femtio procent. Under 2014 placerades 120 barn, varav 67 pojkar och 53 flickor. Detta ska jämföras med det åttiotal barn som i regel placerades årligen mellan 2006 och 2011. Sedan 2013 utgör tonårsplaceringarna den åldersmässigt största gruppen, och allt sedan dess har den vanligaste enskilda anledningen till placering varit ensamkommande barn. De ensamkommandes andel av placeringarna har ytterligare ökat 2014 och står nu för drygt hälften av alla nyplaceringar. Övriga placeringsorsaker är relaterade till sociala problem i barnets uppväxtmiljö som omsorgssvikt, psykisk sjukdom hos förälder eller relationsproblem mellan barn och förälder. Fram till 2012 var de svenskfödda barnen i majoritet bland nyplaceringarna, men andelen utrikes födda barn har sedan dess ökat och står för sex av tio placeringar 2014. Även de svenskfödda barnen har ofta föräldrar med utomeuropeisk bakgrund. Sammantaget har 20 olika länder identifierats vilket är färre än tidigare år (29 olika länder 2013), och har inneburet en koncentration framför allt kring länderna Afghanistan, Syrien samt Somalia. Totalt är endast en fjärdedel av de nyplacerade barnens biologiska föräldrar födda i Sverige. Alltsedan mätningarna startat har de frivilliga placeringarna enligt socialtjänstlagen (SoL) varit i kraftig majoritet, vilket ytterligare förstärkts 2014, då endast var sjätte placering (21 av 120) skett enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). En del av förklaringen är att mer än hälften av barnen var ensamkommande, vars placeringar inte sker på de traditionellt sociala grunderna. Närhetsprincipen, som innebär att barnen placeras geografiskt så att uppbyggda relationer kan bibehållas, är väl tillgodosedd genom att de flesta barnen placeras i Malmö eller inom Skåne. De senaste två åren ser vi en ökning av andelen familjehemsplaceringar hos släktingar eller i barnens nätverk, och 2014 utgör de ungefär hälften av placeringarna. Denna typ av placeringar uppmuntras i lagstiftning och riktlinjer, men det ska även påpekas att dessa hem av naturliga skäl ofta saknar erfarenhet av att vara familjehem, och därför behöver mer stöd för uppdraget. Det sker en fortsatt stadig ökning av andelen barn som läkarundersökts. 2014 var detta fallet för 78 procent av barnen, att jämföra med 67 procent 2013, och undersökningarna är relativt jämnt fördelade mellan könen. Andelen hälsoundersökningar som skett enligt BBIC har dock minskat. 3 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Efter läkarundersökning konstaterades att en tredjedel hade behov av åtgärder gällande hälsan (hälften av pojkarna och en tredjedel av flickorna). Andelen barn som blivit utredda avseende inlärningsproblem har sjunkit för andra året i rad. En minskning har även skett i andelen barn som undersökts avseende tandstatusen; drygt hälften av barnen har undersökts i detta avseende. Andelen nyplacerade barn som uppnått målen i skolan har 2014 minskat till 33 procent, och samtidigt har andelen barn kring vilka det finns en okunskap om deras skolsituation ökat (40 procent). Inför nyplaceringar har hemmen i allt högre grad utretts med stöd av KälvestenMehldals familjediagnostiska utredningsmetod. Denna metod har använts i runt åtta av tio utredningar. Hälften av de familjehem som tog emot ett barn 2014 har fram till våren 2015 genomgått grundutbildning i Malmö stads regi. Utöver detta var 12 hem utbildade via konsulent och fem var privatplaceringar. Under 2014 har flera andra kommuner startat den nationella familjehemsutbildningen, och 10 hem har kunnat utbildas på sin hemort. Sammantaget har 81 av de 120 hemmen blivit utbildade. För de övriga har det redovisats att de varit mycket erfarna eller haft hinder utifrån barnets eller familjens situation, varav språkproblem angavs vara orsaken i 16 fall. Barnen har i allt högre grad träffat sina blivande familjehem, och det finns en ökning i antalet fall där det skett fler än tre möten innan placering. År 2014 markerar en förändring avseende barnets vistelse före placeringen. Tidigare har de allra flesta placerade barnen kommit direkt hemifrån, medan de flesta numera kommer via institution. Bland dessa är många ensamkommande men det förekommer även barn som varit placerade på utredningshem eller på Enebacken. Flera barn har fortsatt sin placering i jourfamiljehemmet som då utretts till stadigvarande familjehem, ibland beroende på att de skapat en anknytning men ofta på grund av svårigheter att rekrytera stadigvarande familjehem. Antalet jourplaceringar i jourfamiljehem har stadigt ökat, och mellan 2013 och 2014 ser vi en ökning från 157 till 186 placeringar. En ökande andel av barnen återgår till hemmet efter jourplaceringen; nästan hälften att jämföra mot en fjärdedel 2013. Familjehem av olika typer är den vanligaste vårdformen för de som gått vidare till dygnsvård. Andelen som går vidare till institutionsvård har kontinuerligt minskat och omfattar 2014 endast 8 % av barnen. Familjehemsvården förändras över tid utifrån vilka barn som placeras och hur samhället utvecklas. Antalet nyplacerade barn i familjehem har under de senaste två åren nästan fördubblats. Den stora ökningen av placeringar i familjehem har inneburit en stor belastning för verksamheterna som inte har ökat personalkapaciteten i samma utsträckning. Ökningen leder även till att rekrytering av familjehem är ett av de centrala områden som behövs fokusera på, särskilt gäller detta hem till barn i skolålder och tonår. Antalet utrikes födda barn blir allt fler inom familjehemsvården och är nu i majoritet bland nyplaceringarna med 62 %. Familjehemsvården har därför förändrats från att vara en placeringsform för barn med en instabil social bakgrund till en placeringsform för barn med andra bakomliggande behov, vilket är en utmaning för socialtjänsten att möta. Se vidare under avsnittet; Analys, slutsatser och framtid. 4 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 1. Bakgrund och metod 1.1 Uppföljningarna i Malmö stad I Malmö genomförs sedan 2006 en årlig undersökning av de barn som nyplacerats i familjehem. Syftet med sammanställningen är att ge ett underlag för metod- och kvalitetsutveckling inom familjehemsvården. De särskilda utvecklingsområden som identifieras blir föremål för fokus och uppföljning nästkommande år, vilket ger möjlighet till kontinuerlig kvalitetsutveckling. Genom undersökningarna går det att följa hur gruppen placerade barn ser ut och förändras samt vad som föregått beslutet om placering. Det går även att se uppgifter om de familjehem som använts, hur de utretts, om de utbildats och vilken relation de haft till barnet. Undersökningen ger även en översiktlig bild av de jourplaceringar som skett under året. De familjehemsplacerade barnens situation avseende hälsa och skola har kontinuerligt följts i Malmö sedan 2006. Sedan 2011 har dessa aspekter varit speciella utvecklingsområden med anledning av att de är särskilt angelägna för barns fortsatta möjligheter i livet samtidigt som forskningen visar att det finns brister avseende just dessa områden (Hjern och Vinnerljung 2002 respektive Vinnerljung, Hjern och Lindblad 2006). Undersökningen av nyplacerade barns skolsituation utifrån hur de har uppfyllt målen i skolan före placeringen, har ingått i denna rapport sedan 2013. En välfungerande skolgång är enligt flera forskningsstudier den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att minska risken för självmord, missbruk och kriminalitet senare i livet (Hattie 2009, Vinnerljung, Berlin & Hjern 2010). Barn i familjehem har ofta stora svårigheter i sin skolsituation redan vid placeringen. De har luckor från tidigare skolår som behöver fyllas för att de skall kunna tillgodogöra sig skolans resurser i den nya situationen. Därför är det viktigt att kartlägga deras situation initialt för att finna rätt insatser. 1.2 Metod Studien inkluderar alla stadsområdesförvaltningar samt sociala resursförvaltningen som sedan 2012 ansvarar för familjehemsplaceringar av ensamkommande flyktingbarn. Undersökningen bygger på en enkät som delats ut till alla handläggande socialsekreterare och familjehemssekreterare varefter svaren sammanställs och analyseras av stadskontoret. Då ensamkommande barn är en stadigt ökande grupp inom familjehemsvården har en enkätundersökning genomförts i flera stadsområden för att uppmärksamma barnens upplevelse av vården. Barnen har fyllt i enkäten anonymt med hjälp av tolk vid behov varefter enkäten skickats till stadskontoret för sammanställning och analys. Undersökningen är sammanställd av Ann-Christine Rosenlund, metodutvecklare och utbildningssamordnare för familjehemsvård vid stadskontorets välfärdsavdelning. Erik Wesser, EY, har varit behjälplig med bl. a statistik och diagram. 5 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 2. Särskilda utvecklingsområden 2014 Uppföljningen av 2014 års nyplaceringar inleds med en genomgång av de särskilda utvecklingsområden som identifierats vad gäller familjehemsvården. 2.1 Tidigare utvecklingsområden Hälsa Arbetet med barnens hälsa följs kontinuerligt och redovisas i de årliga rapporterna om de barn som nyplaceras i familjehem. Uppföljningarna har visat en kontinuerlig förbättring av arbetet och höjd ambitionsnivå avseende barnens hälsa. För att ytterligare förstärka ambitionsnivån har obligatorisk hälsoundersökning av alla barn som placeras i familjehem förts in i Malmö stads riktlinjer för barn och unga vilken trädde i kraft juni 2013. Region Skåne har sedan 2011 åtagit sig att ombesörja hälsoundersökning enligt BBIC av alla barn inför placering i familjehem eller på institution. En hälsoundersökning enligt BBIC ger ett kvalitativt bättre underlag och därför redovisas detta specifikt i rapporten tillsammans med vilken vårdgivare som gör undersökningen. Uppföljningen av hälsan inkluderar även tandhälsan eftersom barn i utsatta situationer ofta har en försämrad hälsa i detta avseende. Skola I rapporterna har framkommit att utgångspunkten är svår för de flesta barnen vilket leder till en stor utmaning för socialtjänst och skola. Detta går i linje med vad forskningen visar. Det nödvändigt att ha utgångspunkt i barnets behov och de bakomliggande orsakerna till eventuella svårigheter för att rätt stöd ska kunna sättas in i skolsituationen i samband med placeringen. I detta sammanhang undersöks sedan 2012 även hur väl barnens kognitiva förmågor blir belysta och det har framkommit att dessa undersökningar inte fått samma genomslag som hälsoundersökningarna. Det faktum att barnen placeras i högre åldrar innebär även att det inte alltid finns tillräcklig tid för att de ska hinna uppnå målen i skolan inför gymnasiet, varför så mycket kunskap som möjligt om det enskilda barnets behov blir väsentlig för att kunna ge rätt stöd i tid. Erfarenheterna från SkolFam, en modell med syfte att höja familjehemsplacerade barns skolresultat, visar på behov av stöd för barn som både har brister i svenska språket och är placerade i familjehem med samma språkproblem. Detta rör främst de barn som kommer till Sverige som ensamkommande flyktingar och placeras i ett släktinghem. De ensamkommande barnen står nu för mer än hälften av de barn som nyplaceras i familjehem och det är därför nödvändigt att finna metoder för arbetet med deras skolsituation. 6 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 2.2 Utvecklingsområden 2014 Kommunstyrelsen beslutade efter att ha tagit del av 2013 års uppföljning att överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder för fortsatt gemensamt utvecklingsarbete. Vidare gavs stadskontoret i uppdrag att i samverkan med stadsområdena beakta de utvecklingsområden som anges med ett fortsatt särskilt fokus på de familjehemsplacerade barnens hälsa och skolgång. Inför 2014 beslutades att hälsa och skolgång skulle fortsätta vara föremål för extra insatser och uppföljning då de identifierats som särskilt viktiga för barnens utveckling och av sådan natur att förändring kräver mer tid eftersom de innehåller processer som innebär samarbete med fler aktörer än socialtjänsten. Inom skola var det tydligt att det fanns behov av att följa barn med annan språkbakgrund för att identifiera metoder som stödjer ett förbättrat skolresultat. Inom hälsoområdet fanns det behov av insatser för att höja kompetensen runt tonåringars risktagande i förhållande till sexualitet. Övriga utvecklingsområden som identifierats inför 2014 avser att öka kompetensen inom områdena religion och kultur utifrån barnens ursprung. En stor andel av sammanbrotten har ägt rum redan under det första året barnet varit placerat vilket gjort det viktigt att belysa situationen vid barnets initiala placering för att finna åtgärder. Därför har även en enkätundersökning genomförts, av barnens upplevelse och delaktighet som beslutats som utvecklingsområde utifrån rapporten ”Sammanbrott i familjehem 2013”. Med anledning av ovanstående föreslogs följande utvecklingsområden för 2014: Utbildningsinsatser ska genomföras för alla handläggare inom barn och ungdom samt familjehem avseende sexuell hälsa. Särskilt belysa familjernas förmåga att stödja barnets skolgång i utredning av familjehemmet och därvid finna parallella stödinsatser vid behov. Utbildningsinsatser ska genomföras för att höja kompetensen omkring religion och kultur utifrån barnens ursprung Utvecklingsområdena ligger i linje med riktlinjerna för barn och ungdom som antogs av kommunstyrelsen 2013-02-27. Uppföljningarna av riktlinjerna har gett bakgrundsmaterial till denna rapport som samtidigt är en fördjupad uppföljning av riktlinjerna i förhållande till familjehemsplacerade barn. 2.3 Resultat av arbetet med utvecklingsområden för 2014 2.3.1 Skolsituationen för nyplacerade barn För att belysa barnens skolsituation har undersökningarna fördjupats sedan 2013 med frågeställningar kring dels barnens måluppfyllelse i skolan, dels familjehemmens utbildningsnivå: 7 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Antal nyplacerade barn i familjehem som uppnått målet i skolan. Då denna undersökning avser de nyplacerade barnen ger detta en bild av hur situationen för barnen ser ut initialt innan socialtjänsten tagit placeringsansvaret för barnen. Men det visar också på vilken utmaning socialtjänsten står inför. Resultaten var nedslående det första året detta undersöktes (2013), då det endast var i 37 % av fallen som handläggaren uppger att barnet uppnått målen. 2014 har detta minskat till 33 % av barnen som uppnått målen. Samtidigt har andelen barn där det finns en okunskap om skolsituationen ökat till 40 %. Orsaken till detta är att en stor del av barnen är ensamkommande vilka inte hunnit ta del av undervisningen i Sverige och därför är det inte möjligt att göra några bedömningar om hur de uppfyller målen i skolan vid placeringstillfället. Det finns en nära koppling mellan barnets prestation i skolan och deras behov av eventuellt stöd i förhållande till inlärning. År 2013 sjönk andelen barn som blev utredda för att synligöra behov av stöd för inlärning jämfört med tidigare och under 2014 har detta ytterligare försämrats. Det är av stor vikt att barnens behov identifieras. Ju tidigare det sker desto tidigare kan barnet få rätt hjälp och slippa komma efter i skolarbetet. Vid uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn och ungdomsvården, framkommer dock en bild av att placeringen kan bidra till en god skolgång med bra resultat efter hand. Barnen i undersökningen där familjehemsplaceringen pågått en tid framvisar något bättre resultat än genomsnittet i Malmö. Detta kan vara ett resultat av den uppmärksamhet frågan har fått under de senare åren och som inneburit att Malmö har satsat på SkolFam, förstärkt information till familjehem, kontaktpersoner för stöd till barn och familjehem samt regelbunden uppföljning av barnets skolsituation under placeringen. Problemen initialt med otillräcklig utredning av barnets behov i kombination med en bristande skolunderbyggnad, verkar uppvägas av de insatser som kommer barnet till del under placeringen. Tidigare forskning om familjehemsplacerade barns skolgång (Vinnerjlung). 2002) visar samma resultat med utgångspunkt från barnets situation vid placeringen. De insatser som idag görs som en del av vården verkar kunna påverka den tidigare dystra prognosen för barnets skolunderbyggnad inför framtiden. Familjehemmets utbildningsnivå Detta utvecklingsområde handlar om att, i utredningen av familjehemmet, belysa familjernas förmåga att stödja barnets skolgång och därvid finna parallella stödinsatser vid behov. Familjehemmens utbildningsnivå är intressant utifrån att det är i deras hem som barnet ska få stöd för sin fortsatta skolgång. I undersökningen framkommer att familjehemmen har en mycket skiftande utbildningsnivå. Där det finns problem med att ge stöd i barnets skolsituation, handlar detta ofta om de släktingfamiljer som inte har erfarenhet av det svenska skolsystemet eller tillräcklig språkkunskap för att kunna följa barnets skolgång. Stadsområdenas socialtjänst har i ökande utsträckning uppvägt familjehemmets bristande skolunderbyggnad genom att tillsätta kontaktpersoner som ger stöd till familj och barn i skolsituationen. En annan insats som fått effekt är den beforskade metoden SkolFam. Denna insats riktar sig dock inte till de som i äldre åldrar placeras första gången i familjehem viket innebär ett behov av att skapa andra insatser för den gruppen. Vidare ingår endast barn som placerats i Malmö. 8 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 2.3.2 Barnens hälsa I denna rapport undersöks förutom hur stor andel av barnen som blivit läkarundersökta även med vilken kvalitet detta skedde. Det har skett en successiv ökning av barnens hälsoundersökningar sedan flera år och denna undersökning visar att 76 % av barnen är hälsoundersökta vilket även innebär en större möjlighet till att de får adekvata insatser i förhållande till eventuella hälsoproblem. I materialet framkommer även att den kvalitativt bättre undersökningen i enlighet med BBIC enbart har genomförts för 24 % av det totala antalet barn (29 barn), trots att den förespråkas i Malmö stads riktlinjer för barn och ungdomsvården. Siffran är låg även om man räknar bort de ensamkommande barnen som undersökts genom Flyktinghälsan. Orsaken bakom det låga antalet BBIC-undersökningar återfinns i samarbetet mellan socialtjänsten och de som ska utföra undersökningarna. Region Skåne har åtagit sig att genomföra undersökningarna varvid de yngre barnen undersöks vid barnkliniken och de äldre inom primärvården. Undersökningarna vid barnkliniken har genomförts i enlighet med detta åtagande medan det har blivit allt svårare för socialtjänsten att få till stånd motsvarande inom primärvården. Med anledning av detta pågår ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och socialtjänsten för att öka antalet undersökningar som bl.a. innehåller inspirationsdagar och utformning av rutiner som kan underlätta samarbetet. Socialstyrelsen arbetar med att ta fram nya dokument som ska underlätta och förtydliga i samarbetet kring barns hälsa. 2.3.3 Utbildningsinsatser till handläggare och familjehem Detta utvecklingsområde berör utbildningsinsatser till handläggare och familjehem avseende sexuell hälsa, kultur och religionsfrågor. Utbildningsinsatser har genomförts i flera steg. En utbildning om sexualitet har riktats till alla inom socialtjänsten som handlägger barn och unga efterföljd av en utbildning som lyfter frågan om hur man samtalar kring sexualitet med ungdomar och deras familjehem. Ytterligare en utbildning har belyst sexualitet och migration. I Malmö stads utbildning till tonårsfamiljehem har innehållet förstärkts med ett avsnitt om sexuell hälsa och ungdomars risktagande. Området sexuell hälsa har en stor betydelse inom hälsoområdet då barn i familjehemsvård ofta placeras strax innan tonåren. Med anledning av detta kommer utbildningsinsatserna fortgå under 2015 genom specialanpassade föreläsningar och workshops i verksamheterna. Ett särskilt tillfälle är planerat för Sociala resursförvaltningen i förhållande till ensamkommande barn i familjehem. 9 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 3. 2014 års nyplaceringar 3.1 Grundläggande uppgifter kring nyplaceringarna Under 2014 var totalt 369 barn placerade i familjehem (jourplaceringar oräknade). Under året nyplacerades 120 barn, vilka belyses i denna rapport. I diagrammet nedan visar på hur antalet nyplaceringar förändrats över tid. Mellan 2006 och 2012 placerades runt 80 barn per år med undantag för en topp år 2007. Från och med 2012 sker en kraftig ökning till över 100 nyplaceringar per år, och 2014 placerades 120 barn. Den könsmässiga fördelningen varierar något mellan åren, och de senaste två åren har pojkarna varit i majoritet. 2014 placerades 67 pojkar och 53 flickor. Förvalt ning Ant al Andel Variationerna mellan de tidigare stadsdelarna Söder 28 23% avseende antal placeringar i familjehem var stor Väst er 22 18% under tidigare år. Efter omorganiseringen då tio Öst er 21 18% stadsdelar blev fem stadsområden har detta Innerst aden 17 14% jämnat ut sig. I tabellen här bredvid ses att det Norr 16 13% fortfarande finns skillnader; stadsområde Söder SRF 16 13% står exempelvis för närmare en fjärdedel av alla Tot alt 120 100% nyplaceringar. Sociala resursförvaltningen (SRF) startade 2012 en verksamhet för familjehemsplaceringar av ensamkommande. SRF har sedan dess ökat sin andel av nyplaceringarna, som enligt tidigare ordning skulle tillhört något av stadsområdena. Nästa diagram visar att tonåringsplaceringarna varit i majoritet sedan undersökningarna startade 2006. I snitt har sex av tio nyplaceringar gällt barn som är 13 år eller äldre, och detta gäller även för 2014 års nyplacerade barn. Sociala resursförvaltningens nyplaceringar gäller nästan uteslutande tonårsplaceringar, medan man i stadsområdena ser en jämn fördelning mellan yngre och äldre barn. Stadsområde Öster har dock en något större andel tonårsplaceringar (12 av 21) och Norr (9 av 16). 10 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 3.1.1 Lagrum och vårdnadshavare I nedanstående diagram framgår att frivilliga placeringar enl. SoL varit i majoritet sedan mätningarna började 2006. Under perioder då yngre barn placerats oftare har även LVU-vården ökat vilket var fallet under åren 2010-2012. 2014 skedde 21 av de 120 placeringarna enligt LVU. Denna relativt låga andel LVU-placeringar (17 procent) ska ses mot bakgrund av att mer än hälften av barnen var ensamkommande. Flickorna har en något större andel LVUplaceringar än pojkarna, vilket framgår av staplarna här bredvid. Även här ska beaktas det stora antalet ensamkommande i placeringarna som till stor del är pojkar. Förhållandena liknar varandra mellan stadsområdena med ett undantag. Söder, som står för det största antalet nyplaceringar (28 stycken), skiljer ut sig genom att inte ha gjort någon placering enligt LVU. 11 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Hälften av de placerade barnen (61 av 120) hade en särskilt förordnad vårdnadshavare eller god man 2014; detta är den vanligaste vårdnadsformen för barn i familjehem. I dessa fall ställs speciella krav på socialtjänsten att finna fungerande samarbetsformer och för gode män att förstå hur familjehemsvården fungerar. 2014 genomfördes därför utbildningsinsatser tillsammans med överförmyndarnämnden i Malmö. 3.1.2 Barnens och föräldrarnas födelseland Från 2013 sker en kraftig ökning av antalet utrikes födda vilket innebär att denna grupp nu är i majoritet bland nyplaceringarna. Detta framgår i diagrammet nedan. De senaste åren har 6 av 10 nyplaceringar gällt utrikes födda (62 procent 2014). Detta innebär stora utmaningar för familjehemsvården vad det gäller kompetens inom flera områden som kultur, religion och trauma. De gula staplarna i diagrammet här bredvid visar antalet svenskfödda flickor respektive pojkar som placerats under året. Här framgår att könsfördelningen bland de svenskfödda är helt jämn (23 flickor, 23 pojkar). Det placerades dock ett avsevärt större antal utrikes födda pojkar än utrikes födda flickor, vilket visas i de gröna staplarna (30 flickor, 43 pojkar). En stor del av de placerade pojkarna utgörs i detta fall av ensamkommande barn. 12 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Knappt en fjärdedel av föräldrarna till de placerade barnen är födda i Sverige (de blå staplarna) och sju av tio föräldrar är födda utanför Europa (gröna staplar). De vanligaste utomeuropeiska ursprungsländerna för föräldrarna är Afghanistan, Syrien och Somalia. Annan etnisk bakgrund ställer särskilda krav på kunskap hos såväl socialarbetaren som familjehemmet. Sammanlagt har 20 olika länder kunnat identifieras, och därmed en koncentration till ett färre antal ursprungsländer jämfört med tidigare år (29 länder 2013). 3.1.3 Orsakerna till placering Den vanligaste orsaken till att barn i Malmö placerats i familjehem framgår i tabellen nedan. Uppgiften bygger på vad socialtjänsten angett som primär orsak till placeringen. Primär anledning till placering, nyplaceringar 2014 Flickor Ensamkommande flyktingbarn Omsorgssvikt Psykisk sjukdom (förälder) Missbruk (förälder) Eget beteende (barnet) Avliden förälder Relationsproblem barn-förälder Misshandel Övrigt Pojkar Totalt Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) 22 42 % 35 52 % 57 48 % 13 25 % 7 10 % 20 17 % 4 8% 5 7% 9 8% 4 8% 4 6% 8 7% 2 4% 5 7% 7 6% 2 4% 4 6% 6 5% 2 4% 4 6% 6 5% 2 4% 0% 2 2% 2 4% 3 4% 5 4% 53 100 % 67 100 % 120 100 % Den vanligaste anledningen är ensamkommande barn, vilket är orsaken till närmare hälften av placeringarna (48 procent). Det är fler ensamkommande pojkar (35 stycken) än flickor (22 stycken), och de ensamkommande står för en större andel av nyplaceringarna bland pojkarna (52 procent) än bland flickorna (42 procent). Här är det befogat att reflektera över den skillnad som rimligtvis finns mellan att tillgodose behov hos barn som är placerade av sociala skäl och de som är ensamkommande. De metoder som byggts upp under årtionden för att möta socialt utsatta barn är inte nödvändigtvis anpassade till ensamkommande barn, som kan ha helt andra livserfarenheter med sig in i vården. Tabellen nedan visar vilka anledningar som varit vanligast under de senaste åren. Det ska nämnas att anledningarna till viss del kan vara överlappande; omsorgssvikt kan t ex i många fall vara betingad av förälderns missbruk eller psykiska sjukdom. Med detta 13 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 sagt kan konstateras att omsorgssvikt och ensamkommande flyktingbarn varit de två vanligaste angivna orsakerna sedan 2011. 2014 2013 2012 2011 2010 1 Ensamkommande Ensamkommande Omsorgssvikt Omsorgssvikt Relationsproblem barn/förälder 2 Omsorgssvikt Omsorgssvikt Ensamkommande Ensamkommande Ensamkommande 3 Psykisk Sjukdom Relationsproblem barn/förälder Missbruk (förälder) Psykisk sjukdom Omsorgssvikt 3.2 Uppgifter kring familjehemmen Relationen mellan barnet och familjehemmet undersöks varje år. Erfarenheten är att placeringar i barnets släkt och nätverk har visat sig vara stabilare än de placeringar som sker i för barnet främmande familj. Med utgångspunkt i detta har det lagstadgats om att släkt och nätverk i första hand ska undersökas som möjlig placering för barnet. I diagrammet nedan framgår att fördelningen mellan hem som vid placeringen var okända för barnet (s.k. främmande hem, blå färg), och hem som fanns i barnets släkt eller nätverk (röd respektive grön färg) i stort sett varit densamma 2008 till 2011. Sedan 2012 ses en ökad andel placeringar i främmande familjehem jämfört med tidigare år. Vidare sker också en ökad andel placeringar i släktinghem 2013 och 2014 jämfört med tidigare år. Här finns ett samband med de senaste två årens ökning av ensamkommande barn då dessa ofta placeras i släktinghem om sådana finns. Dessa hem har samma språkbakgrund som barnet vilket kan underlätta för barnet under den första tiden i Sverige. Samtidigt kan det behövas särskilt stöd för t ex barnets skolgång. 14 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 När det gäller andelen fall där det förekommer informationsutbyte med det biologiska nätverket kring barnet före placering ser vi inga betydande förändringar de senaste åren. Att ha ett samlat informationsmöte kan få en stabiliserande effekt på placeringen i initialskedet. Trots detta används möjligheten endast i tre av tio nyplaceringar, varav Sociala resursförvaltningen står för flertalet. De använder nätverksmöten som en metod för att initialt strukturera arbetet kring placeringen med de personer som kommer att ha betydelse för barnet. Den bedömning som gjorts är att detta kan ge ett gott resultat och minska sammanbrotten. Andelen oerfarna familjehem har successivt minskat under flera år från 2009, vilket framgår av diagrammet nedan. 2013 och 2014 står dock de oerfarna hemmen för en ökande andel. Detta är inte förvånande med tanke på att runt hälften av placeringarna skett i släkt eller nätverk. I de placeringar där familjehem väljs utifrån sin relation till det specifika barnet är det naturligt att de flesta hemmen inte har någon tidigare erfarenhet. Utvecklingen aktualiserar frågan om handledning, råd och stöd, som är viktiga beståndsdelar i starten på en placering och särskilt då hemmet saknar tidigare erfarenhet. 15 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 I Malmö stads riktlinjer för barn och ungdomsvården, anges att familjehemsutbildning är obligatorisk om den inte är uppenbarligen obehövlig eller bör avvaktas på grund av barnets behov av omfattande kontinuitet i relationen vid starten av placeringen. Av de hem som tagit emot barn 2014 har hälften (60 familjehem) genomgått familjehemsutbildning (juni 2015). 39 av dessa har gått familjehemsutbildning under 2014, och ytterligare 18 hem fick placeringar sent under året och har under våren 2015 gått grundutbildningen. Detta innebär att totalt 60 familjehem blivit grundutbildade. Under 2014 har flera andra kommuner startat den nationella familjehemsutbildningen varför tio hem har kunnat utbildas på sin hemort. För att underlätta för familjerna sker detta i samarbete kommuner emellan och Malmö tar även emot familjer från andra kommuner för utbildning. Om familjehemmet inte gått grundutbildning ska orsaken dokumenteras i familjehemmets akt. För hemmen i 2014 års placeringar gäller att 12 hem utbildats via konsulent, och fem var privatplaceringar. De familjer som kvarstår är i några fall mycket erfarna och bedöms därför inte ha behov av utbildning. En av de vanligaste anledningarna till ej genomgången familjehemsutbildning är språkproblem, vilket ges som anledning i 16 fall. Utbildningsmaterialet är inte översatt till något annat språk utan finns enbart på svenska. De språk som skulle vara mest behövliga är arabiska och somaliska då det är i dessa språkgrupper som flest släktingplaceringar av ensamkommande sker. Det finns material som är framtaget av Malmö på dessa språk och som den tidigare stadsdelen Rosengård hade ansvar för. Bedömningen är dock att det finns behov av att utarbeta ett nytt material. Malmö stad delar behovet av utbildning på andra språk med flera andra kommuner. Kommunförbundet Skåne har tillsammans med stadskontoret i Malmö stad anordnat en inspirationsdag där Skånes kommuner bjudits in för att utveckla samverkan kring den nationella familjehemsutbildningen och övriga viktiga områden, där utbildningsmaterial på andra språk än svenska är ett angeläget område, varför frågan lyfts till Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Inför nyplaceringar har familjehemmen i allt större utsträckning utretts med stöd av Kälvesten-Mehldals familjediagnostiska utredningsmetod, vilket framgår av diagrammet nedan. 2014 var detta fallet för åtta av tio familjehem. 16 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Kälvestensmodellen (som granskas i Rasmusson & Regnér 2012) innehåller en omfattande djupintervju med efterföljande extern tolkning. Metoden som förutsätter utbildning, används flitigt över hela landet, särskilt inför matchningen mellan familjehem och barn. Malmö stad utbildade under 2012 alla familjehemssekreterare i en uppdaterad version av metoden och fortsätter att utbilda alla nya familjehemssekreterare. Vid sidan av Kälvestensmodellen har utredningsmaterialet ”Bra Fam” tagits fram av Socialstyrelsen. Detta material används i viss utsträckning i Malmö som ett självstående material eller som en förundersökning inför djupintervjun. Barnen som nyplaceras i Malmö har skiftande bakgrund, liksom de familjer som rekryteras. Det nationella materialet ”Bra Fam” kan användas även för familjer med annat språk än svenska, medan en djupintervju enligt erfarenheten blir mycket svårare utifrån det material som finns att tillgå. Det finns varianter av Kälvestensmodellen som är anpassade för intervju av släktinghem som kan användas till familjer med annan än svensk språkbakgrund. Dessa är dock mycket skiftande till sitt innehåll, tolkas sällan och är inte granskade, vilket innebär att de kvalitetsmässigt är osäkra. I uppföljningen av nyplaceringarna undersöks också i vilken utsträckning socialtjänsten mött familjehemmet före placeringen. I diagrammet nedan kan vi se att det under åren blivit vanligare med fler antal möten mellan socialtjänst och familjehem. 2014 visar en ökning vad gäller fall där det skett tre möten eller fler (grön färg i staplarna). Det ska nämnas att hem med få möten före placering ofta kan vara sådana som socialtjänsten redan har kännedom om genom tidigare placeringar, och därför inte kräver lika stor tidsåtgång eller lika många möten då det redan finns grundläggande kunskap om hemmet. Oavsett hur bekant socialtjänsten är med hemmet krävs dock en god matchning. 17 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 I undersökningen av nyplaceringarna 2014 framgår att familjehemmens utbildningsnivå i genomsnitt är jämförbar med den som gäller för Skåne och riket i stort (25-64 år). Det finns dock en relativt stor skillnad i förutsättningarna för de barn som placeras i släkt- eller nätverkshem jämfört med de som placeras i främmande eller konsulentstödda hem. Detta framgår av diagrammet nedan, att en avsevärt större andel av släkting- och nätverkshemmen enbart har grundskoleutbildning (blå färg). Detta gäller såväl för ensamkommande som för de barn som placerats av andra skäl. Medan de främmande familjehemmen i snitt har en högre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt, så möter barnen placerade i släkting- och nätverkshemmen en miljö med lägre utbildningsnivå än snittet. 18 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 3.3 Barnens situation och utredningsstatus Under 2014 har det skett förändringar i förhållande till var barnet vistats före placeringen. Tidigare har de allra flesta placerade barnen kommit direkt hemifrån. Numera kommer de flesta barnen via institution, vilket framgår av diagrammet nedan (streckad röd linje). Dessa utgörs till stor del av ensamkommande, men här förekommer även barn som varit placerade på utredningshem eller på Enebacken. Under 2014 ökade även andelen som kom via anhörig/bekant (bruten lila linje), vilket dock är lite missvisande om man tittar närmare på orsaksambanden. Under samma period minskar de barn som kommer via jourhem (streckad grön linje), vilket beror på att flertalet barn har fortsatt sin placering i jourfamiljehemmet som då utretts till deras stadigvarande familjehem. Dessa hem är då kända av barnet och registreras som ”anhörig/bekant”. Att placera barnet i sitt tidigare jourhem kan ha både positiva och negativa konsekvenser. Positivt kan vara att barnet och familjen anpassats till varandra och kan göra ett realistiskt aktivt val utifrån den kännedomen. Barnet har ibland kunnat knyta an till hemmet och uppleva trygghet. Det negativa kan vara att familjehemmet inte är anpassat till stadigvarande placeringar och fortsätter ta emot parallella jourplaceringar, vilket kan inverka negativt på stabiliteten för den som är långsiktigt placerad. Orsaken till att denna situation uppkommit är främst bristen på familjehem; när det inte inom rimlig tid går att finna ett hem undersöks möjligheten för barnet att stanna i jourfamiljehemmet som utreds till stadigvarande familjehem. I statistiken återfinns även ensamkommande barn som kommit direkt till en släktingfamilj som senare blivit deras familjehem. De barn som kommer från annat familjehem har ofta ett sammanbrott bakom sig. Detta återspeglas i en liten ökning i denna kategori. De ensamkommande barn som placerats från transitboende eller vistats på flyktingförläggning, återfinns i kategorin ”övrigt”. 19 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 3.3.1 Barnens undersökningsstatus Diagrammet nedan visar en sammanställning över tid avseende de olika undersökningar som bör ske i samband med en familjehemsplacering. Det handlar om läkarundersökning, undersökning av tandstatus samt utredning avseende inlärningssvårigheter. Inledningsvis kan konstateras att andelen läkarundersökta barn ökat (blå linje), medan 2014 markerar en minskning vad gäller andelen barn som undersökts avseende tandstatus (röd streckad linje) respektive kognitiv förmåga (grön streckad linje). Här ska dock påpekas att det i många fall är okänt om de respektive undersökningarna utförts, varför tolkningen bör göras försiktigt. Bristen på kännedom inom socialtjänsten kring dessa förhållanden är dock i sig värd att notera. En stadig ökning av antalet barn som läkarundersökts har ytterligare förstärkts 2014, och det är nu åtta av tio barn (79 procent) som genomgått läkarundersökning före placeringen. Detta ger en ökad möjlighet att uppmärksamma och åtgärda eventuella behov. Söder Väst er Innerst aden Öst er Norr SRF Tot alt LäkarEj läkarundersökt undersök Vet ej 22 5 1 14 8 15 2 17 3 1 10 4 2 16 94 22 4 Uppföljningarna under placering har bland annat fokus på hälsan, och de som inte blev undersökta före placering blir det ofta under första halvåret efter placeringen. När det gäller ensamkommande flyktingbarn blir de som regel undersökta vid ankomsten vilket återspeglas i att alla placeringar från SRF har undersökts före placeringen. Detta framgår i tabellen här bredvid, där samtliga 16 barn aktuella hos SRF blivit föremål för läkarundersökning. Malmö stad har genom licensavtal med Socialstyrelsen förbundit sig att arbeta i enlighet med kraven som anges inom ramen för verksamhetssystemet BBIC. Detta innebär bland annat att alla barn som ska placeras ska genomgå en hälsoundersökning i enlighet med särskilda anvisningar i BBIC. Denna form av läkarundersökning förordas därför i Malmös riktlinjer för barn och unga i socialtjänsten. 20 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 I diagrammet här bredvid framkommer att det endast är en knapp tredjedel av de läkarundersökta barnen som har utretts i enlighet med BBIC. En av orsakerna till denna låga siffra är enligt vad som framkommer att det har varit svårt att få till stånd hälsoundersökningar enligt BBIC. Det finns ett samarbete mellan region Skåne, kommunförbundet och Malmö kommun för att få fram en högre andel undersökningar och identifiera hinder. Detta görs bl.a. genom utbildningsinsatser som riktas både till personal inom socialtjänsten och regionen. Undersökt Ej Förvalt ning enl BBIC undersök Söder 6 15 Väst er 5 9 Innerst aden 12 3 Öst er 4 10 Norr 2 8 SRF 0 15 Tot alt 29 60 Tabellen bredvid visar på stadsområdesnivå hur många av de läkarundersökta barnen som utretts enligt BBIC. De i övrigt låga siffrorna noterar framkommer att Innerstaden skiljer ut sig positivt; här har 12 av 15 barn utretts i enlighet med BBIC. För att åstadkomma detta har stadsområdena i olika grad köpt in resurser via privata alternativ. Bland övriga stadsområden uppges bland annat att man haft problem med att få till stånd läkarundersökningen via primärvården. I uppföljningen 2013 uppmärksammades att nyplacerade flickor genomgått läkarundersökning i avsevärt högre utsträckning än de nyplacerade pojkarna. Diagrammet nedan visar att dessa könsskillnader inte finns kvar i 2014 års uppföljning. Även pojkarna utreds nu i åtta fall av tio, från att bara varannan pojke hade utretts året dessförinnan. Det uppmärksammades redan tidigare en minskning i andelen barn som utretts avseende tandhälsan jämfört med 2013 års nyplaceringar. Denna minskning är särskilt beaktansvärd avseende flickorna. 2014 är det fyra av tio flickor som undersökts (43 procent) vilket framgår av diagrammet ovan. Motsvarande siffra år 2013 var sju av tio flickor (69 procent), vilket markerar en kraftig minskning. Ibland väntar man med att undersöka tandhälsan tills barnet är placerat, för att få en tandvårdskontakt på den nya 21 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 orten. Tandundersökningar sker även mer regelbundet vilket gör att det är ytterst ovanligt att det inte har skett inom ett år efter placeringen. I diagrammet nedan framgår att pojkarna i större utsträckning än flickorna haft konstaterade behov av åtgärder efter undersökning av hälsan likväl som tandstatusen. VoB och Flyktinghälsan har under flera år stått för den enskilt största andelen läkarundersökningar förutom 2012 då Region Skåne genom barnkliniken och primärvården åtog sig att genomföra hälsoundersökningar enligt BBIC. Primärvårdens och barnklinikens andelar av läkarundersökningarna sjönk sedan kraftigt under 2013. Detta kan ha flera orsaker; de barn som är ensamkommande flyktingar undersöks regelmässigt på flyktinghälsan (53 procent), stadsområdena upplever en svårighet i förhållande till primärvården både i att få tider för läkarundersökningarna samt att 22 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 kvaliteten på läkarundersökningarna har blivit sämre och inte når upp till kraven för BBIC. Eftersom yngre barn regelmässigt undersöks på barnkliniken så avspeglar deras undersökning andelen placerade yngre barn. Med anledning av att det har varit svårt att få tillgång till BBIC undersökningar inom primärvården har flera privata alternativ använts. Det finns en motsättning i att det finns en stor kunskap om barnet blivit undersökt men en stor osäkerhet om var detta skett, vilket visar på brister i dokumentationen. I de fall barnet inte blivit undersökt kan det handla om att det tidigare varit placerat och då läkarundersöktes. I dessa situationer kan det vara överflödigt med en ny undersökning. Diagrammen nedan visar en sammanställning över andelen barn som blivit utredda avseende inlärningsproblem, samt i hur många utredda fall man konstaterat att inlärningssvårigheter föreligger. 2014 utreddes vart femte nyplacerat barn, och detta gäller för såväl flickor som pojkar. Både år 2013 och 2014 sjönk andelen barn som blev utredda avseende inlärningsproblematik. Av de få barn som blev utredda avseende kognitiv förmåga 2014 konstaterades inlärningssvårigheter hos en tredjedel (4 av 11 flickor, 4 av 12 pojkar). Kunskapsluckor och eventuella inlärningsproblem är mycket viktiga faktorer att utreda för att barnen skall kunna fungera i skolan efter att de blivit familjehemsplacerade, och brister i utbildning kan få stora konsekvenser för barnets framtida liv (Vinnerljung m fl. 2006). När det gäller nyanlända barn finns kartläggningsmaterial som används i skolan men dessa är bristfälliga och kräver bl.a. modersmålslärare för genomförandet. Det pågår ett arbete med att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som väntas bli färdigt 2016. 23 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 3.3.2 Skolsituationen Ytterligare en utbildningsrelaterad fråga gäller om placeringen inneburit byte av skola (vilket i vissa fall kan beslutas utifrån barnets behov). Som ses i diagrammet nedan har, med något enstaka undantag, ungefär hälften av placeringarna medfört skolbyte genom åren. Detta är fallet även 2014. En del av placeringarna skedde i familjehem inom Malmö, vilket gör det lättare att behålla den ursprungliga skolan. Många skolbyten härrör från barn i högstadiet där de nyanlända barnen efter introduktion på en skola omplaceras till en skola i sitt närområde. Detta är andra året som mätningar görs utifrån om barnen uppnådde målen i skolan. Diagrammet bredvid visar en minskning i andelen barn som ej uppnått skolmålen (röd färg: 30 procent 2014 mot 42 procent året dessförinnan). Under 2014 är det en större andel barn för vilka handläggarna inte vet huruvida skolmålen uppnåtts (blå färg); handläggarna svarar ”Vet ej” i mer än ett fall av tre (36 procent). Det är därför osäkert om man kan dra några slutsatser beträffande den minskade andelen barn som konstaterats ej ha uppnått skolmålen. Andelen barn som konstaterats ha nått skolmålen är fortfarande liten, och har till och med minskat i jämförelse med föregående år (från 37 till 34 %). Återigen betonas osäkerheten på grund av den stora andelen ”Vet ej”-svar. Måluppfyllelsen i skolan är en ytterst viktig fråga när det gäller barns framtidsutsikter i en mängd avseenden. Då denna undersökning avser de nyplacerade barnen ger detta en bild av hur situationen för barnen ser ut initialt innan socialtjänsten tagit placeringsansvaret för barnen. Men det visar också på vilken utmaning socialtjänsten står inför. 24 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Okunskapen är störst avseende de ensamkommande barnen som inte haft sin skolgång i Sverige. I diagrammet här bredvid framgår att handläggaren, när det gäller ensamkommande, svarat ”Vet ej” i hälften av fallen (blå färg). Motsvarande siffra för barn placerade av andra anledningar är 22 procent. Dock ska skolorna alltid initialt göra en bedömning av barnens kunskapsnivå för att kunna ge rätt stöd. I årskurserna 7 – 9 görs detta regelmässigt i förberedelsen på Mosaikskolan. Denna bedömning kan tas in av socialtjänsten och dokumenteras så att rätt stöd kan sättas in och deras utveckling följas. I diagrammet bredvid framkommer att de nyplacerade flickorna i högre utsträckning än pojkarna har nått målen i skolan (41 procent respektive 27 procent, grön färg). I linje med vad som påtalats här ovan, så är det dock en stor andel ”Vet ej”-svar (blå färg). Denna är större bland pojkarna (44 procent) än bland flickorna (28 procent). I ”Rapport om uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn och unga” studerades förhållandena för samtliga familjehemsplacerade barn 2014 (alltså inte bara nyplaceringarna). Bland de placerade flickor som gick ut årskurs nio 2014 hade 73 procent fullständiga betyg. De placerade flickorna presterar i detta avseende bättre än genomsnittet, där 67 procent av alla Malmöflickor hade fullständiga betyg i årskurs nio (enligt Grundskolenämndens årsanalys 2014). Av de familjehemsplacerade pojkarna som gick ut årskurs nio hade 80 procent fullständiga betyg. Detta är en väldigt hög siffra i jämförelse med genomsnittet för pojkar i Malmös skolor, som ligger på 64 procent (enligt Grundskolenämndens årsanalys 2014). De gängse könsmässiga skillnaderna avseende skolprestationerna är omvända vad gäller de familjehemsplacerade barnen. Det ska dock påpekas att underlaget vad gäller de familjehemsplacerade barnen är mycket litet (det var totalt 26 familjehemsplacerade som gick ut årskurs nio). Även om underlaget är litet så är det värt att jämföra skolsituation som de familjehemsplacerade barnen har i starten av sin placering med den som barnen uppvisar efter en tids placering. I sammanhanget kan det vara relevant att beakta de insatser som gjorts de senaste åren för att medvetandegöra socialtjänsten, skolan och familjehemmen om skolans betydelse för de placerade barnen. 25 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Fram till 2012 sågs en oroväckande trend att allt fler barn träffade sitt blivande familjehem väldigt få gånger före placeringen; i nära hälften av fallen 2012 hade träffats färre än tre gånger. Detta ledde till en satsning för att öka andelen träffar genom att bl.a. använda inskolningschema i högre grad. 2013 var det en fjärdedel av barnen som haft väldigt få träffar (högst tre träffar) med familjehemmet, och 2014 är det ännu ovanligare med få möten före placeringen, vilket framkommer i diagrammet nedan. 26 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 4. Jourplaceringar Antalet jourplaceringar i jourfamiljehem har stadigt ökat och 2014 ökade antalet något mer än tidigare från 157 till 186. I stort sett alla placeringarna sker i jourhem som är särskilt utredda för dessa uppdrag. Antalet jourplaceringar i konsulentstödda hem har följts upp sedan 2011 och är intressanta då de kostnadsmässigt och strukturmässigt skiljer sig från de hem Malmö själv förfogar över; de har handledning av utomstående privata aktörer utan samband med handläggarna för barnen. Det kan konstateras att användandet av konsulentstödda hem för jouruppdrag har ökat då det är svårigheter att rekrytera nya jourhem i tillräcklig grad för att täcka det ökade behovet. Antal jourplaceringar 2006-2014 200 Totalt 150 Antal i jourfamiljehem 100 Antal i konsulentstött/ privata 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 (131) (133) (143) (131) (142) (154) (159) (157) (186) Antal jourplacerade i andra former Varje stadsområde förfogar över sina egna jourhem; det finns alltså inga kommungemensamma jourhem. Användandet av jourhem i Malmö skiftar mellan stadsområdena. Stadsområde Innerstaden har en hel verksamhet knutet till jourhemmen och de förfogar antalsmässigt över flest jourhem i Malmö, 68 av de 186. Även sociala resursförvaltningen har ökat sin användning av jourhem för de ensamkommande barnen. Dels för att det är lättare att från ett jourhem introducera barnet till det familjehem som kommer att bli stadigvarande, dels för att jourhem är ett bättre placeringsalternativ än institution för de yngre barnen. Sociala resursförvaltningen har rekryterat jourhem som ska ersätta Enebackens barnhem i omhändertagandet av yngre barn. Placeringar i annan form har enbart förekommit vid ett tillfälle under 2014. Exempel på sådana placeringar kan vara ensamkommande barn som redan befinner sig i ett släktinghem vid aktualiseringen. För att undvika separationer för barnet under utredningsfasen av familjen godkänns denna som kontaktfamilj. Diagrammet här bredvid visar att uppemot hälften av barnen går hem efter jourplaceringen. Detta är en ökning i förhållande till året innan. Familjehem av olika typer är den vanligaste vårdformen till de barn som gick vidare i dygnsvård. Andelen som går vidare till institutionsvård har ständigt minskat; en halvering mellan 2012 till 2013 och nu ytterligare minskning. Under ”övrigt” återfinns skolveckohem och boenden m.m. 27 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 5. Barnets upplevelse av familjehemsvården För att fånga de ensamkommande barnens upplevelse av socialtjänstens arbete och familjehemmens omhändertagande genomfördes en enkätundersökning riktad till de barn som under 2013 placerades i familjehem av Sociala resursförvaltningen. Under 2014 utvidgades undersökningen till att gälla de ensamkommande barn som kom till Malmö genom anknytning och placerades i släkt eller nätverkshem. Barnens upplevelse av den första tiden i familjehemmet ger mycket information, och det är viktigt att de kommer till tals och att deras åsikter beaktas. Enkätens frågor var inriktade på att fånga barnets möjlighet till delaktighet. Att barnet fått tillräcklig information är grunden för den förståelse som bidrar till att barnet kan uttrycka åsikter och därmed bli delaktig. De behöver även uppleva att någon lyssnar på dem och ser deras åsikter som värdefulla vilket innebär att relationen mellan socialsekreteraren och barnet blir viktig. För ytterligare fördjupning ställdes frågor om barnens upplevelse av vården i familjehemmet. I enkäten fanns det möjlighet att skriva egna kommentarer, dessa redovisas ordagrant utan redigering. Barnen fick enkäten när de varit placerade i minst två månader och besvarade den enskilt varefter den lades i adresserat kuvert. Vid behov fick de stöd av tolk. 19 barn har svarat på enkäten av ca 35 möjliga. Av dessa var 12 pojkar och sju flickor mellan 6 och 17 år, de flesta i tonåren. Barnen kom från stadsområdena Norr, Söder och Väster Barnens delaktighet För att fånga barnens upplevelse av delaktighet undersöktes om de fick vara med och bestämma att de skulle bo i familjehemmet. Här svarade en nej och två att de inte visste. 4 Tycker du att du fick vara med och bestämma att du skulle bo i familjehemmet? 9 9 8 7 6 5 4 3 2 2 1 1 0 0 Absoluta tal Ja Delvis Nej Vet inte För att barnen ska kunna vara delaktiga behövs en tydlig information om vad en familjehemsplacering innebär och vart de kan vända sig om de har problem. Den övervägande delen, 16 barn, ansåg att de fått tillräcklig information. I jämförelse med tidigare undersökning avseende barnen som kom till Malmö utan anknytning och som placerades i främmande familjehem, framkommer att barnen med anknytning upplevt sig få mer information omkring vad det innebär att bo i 28 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 familjehem. En av orsakerna kan vara att de barn som kommer till främmande familjehem har svårt att föreställa sig vad familjehemsplacering innebär från starten medan barn som placeras i nätverket upplever detta som mer naturligt. Vid frågan om de visste vart de skulle vända sig om de hade problem, svarade tre av barnen att de inte fått tillräcklig information (två flickor och en pojke). Barnen blev tillfrågade om de hade några särskilda tankar om hur det bestämdes att de skulle bo i sitt familjehem. Här var de flesta nöjda. Ett barn kommenterade att det skulle varit bra att få prova att bo i familjehemmet innan allt bestämdes. Se nedan: Nej, inget Nej, Jag ville inte flytta från min farbror. Jag väntar tills mina föräldrar kommer till Sverige Man ska testa och bo hos familjen innan man flyttade in Lera att leka med vid mötena Tålamod Jag skulle vilja ha en toalett för mig själv Kände barnet familjehemmet sedan tidigare? Till skillnad från barnen där ett främmande familjehem rekryteras får dessa barn ingen inskolning utan kommer direkt till familjen som utreds för uppdraget som familjehem. Detta innebär att barnet inte upplevt att det funnits något alternativ till placeringen. De flesta barnen kände redan sin nya familj, endast tre kom till en familj de inte kände Men de upplevde inflyttningen som positiv. Följande kommentare gavs vid frågan om något skulle gjort det lättare för barnet att flytta in i familjehemmet: Nej Nej, det var jättebra vet ej Det fungerade mycket dåligt när jag flyttade in. Jag önskar att min pappa och familj hemifrån kunde vara här med mig. Nej, för hon är min mormor Det fungerade varken bra eller dåligt när jag flyttade in Nej, Jag tycker om familjehemsmamma, vi kommer överens 29 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Barnens kontakt med socialsekreteraren Barnens upplevelse av stödet från socialsekreteraren är överlag mycket gott. Endast i undantagsfall svarar de att stödet varken var bra eller dåligt och ingen anser att stödet varit dåligt. I jämförelse med barnen som placerades i främmande familjehem är det tydligt att dessa barn varierar mindre i sina uppfattningar och är mer positiva. De flesta träffar sin socialsekreterare en gång i månaden, vilket gäller för nio av barnen och fem barn uppger att mötena sker kvartalsvis. Två av barnen har möten flera gånger i månaden medan ytterligare två enbart träffar socialsekreteraren en gång i halvåret. På frågan om hur ofta de skulle vilja träffa sin socialsekreterare är sex barn nöjda med omfattningen, fem vill träffas mer, tre vill träffas mindre och fyra har ingen åsikt. De yngre barnen vill oftare ha mer kontakt med sin socialsekreterare. Vid frågan om hur tillgänglig socialsekreteraren var för barnen blev det tydligt att tillgänglighet inte var detsamma som hur de upplevde stödet från socialsekreteraren. Här speglas relationen mellan barnet och socialsekreteraren och det framkom att fem barn ansåg att tillgängligheten var sämre än nivån på stödet. I ett fall var diskrepansen stor, där upplevde barnet ett mycket gott stöd från socialsekreteraren men dåliga möjligheter att nå denne. Detta barn kommenterade med ”jag vill kunna ha hennes telefonnummer”, Det förekom även i tre fall att barnet var mer nöjd med tillgängligheten än stödet. Det fanns inga könsmässiga eller åldersmässiga skillnader. Hur upplever barnen familjehemmens omhändertagande? Barnens upplevelse av familjehemmens omhändertagande har fångats genom fyra frågor. Hur tycker barnen att familjehemmet tar hand om dem? De flesta barnen var nöjda eller mycket nöjda med familjehemmets omsorger. Ett barn ansåg att det varken var bra eller dåligt och ett barn beskrev i fritext att det inte trivdes 30 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 i familjehemmet Det fanns kommentarer om att inte få de kläder eller tillgång till sin månadspeng. Vad anser barnen om familjehemmets regler? Majoriteten av barnen var nöjda eller mycket nöjda men här fanns även två barn som var mycket missnöjda och flera som var delvis missnöjda. I fritext beskrev ett barn att familjehemmet tog ID-kortet som straff Vad anser barnen om hur familjehemmet stödjer deras skolarbete? Här fanns en större spridning i barnens åsikter men de flesta var nöjda eller mycket nöjda. Kommentarer från barnen var att de ville byta skola och att familjehemmet skulle hjälpa till med läxorna. Ett barn ansåg att familjehemmet skulle hjälpa till med praktik efter skolan. Följande kommentar gavs: ”Familjehemmet måste hjälpa med läxor från skolan.” ”De kan hjälpa med praktik efter skolan” 31 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Hur stödjer familjehemmet barnens kontakter med viktiga personer? Denna fråga fick endast ett negativt svar och 12 barn var mycket nöjda. Det fanns kommentarer i fritext som visade barnens längtan efter sina anhöriga som: ”jag önskar att pappa var här” och ”Jag vill min mamma, pappa och min syster det är det enda jag vill”. Ett barn svarade att familjehemmet gjorde så gott det kunde för att stödja kontakten med anhöriga men att det var svårt att hitta dem. Barnens övriga kommentarer Barnen fick möjlighet att ge fria kommentarer i enkäten; Familjen måste köpa barnens kläder varje tre månader. De måste hjälpa med läxor från skola. Om barnet inte går i skolan behöver familjehemmet inte ta hans ID kort Jag vill byta skolan Jag trivs inte här, jag önskar min pappa var här Jag vill bara min mamma och min pappa och min sister, det enda som jag vill Jämförelse mellan ensamkommande barn placerade i främmande familjehem och barn som placeras i släktinghem I rapporten för 2013 redovisas enkätundersökningen för ensamkommande barn placerade i främmande familjehem. För att få ett jämförelsematerial avseende 2014 har ytterligare fem barn som placerats i främmande familjehem svarat på enkäten. De barn som är placerade i främmande familjehem är placerade av verksamheten ”Ensamkommande barn i familjehem” på sociala resursförvaltningen och barnen i släktinghemmen placeras av stadsområdenas socialtjänst. Utgångspunkten är olika för barnen likväl som de rutiner socialtjänsten arbetar utifrån, däremot är frågorna i enkäterna i stort sett lika. Resultatet ger en tydlig bild av att barnen i främmande familjehem uttrycker mer åsikter och använder möjligheten till fritext i mycket högre grad än de barn som placerades i släktinghemmen. De är även mer varierande i sina åsikter. Båda kategorierna är till största delen nöjda med sin kontakt med socialsekreteraren och deras möjlighet till information och påverkan. Barnen som placerades i främmande familjehem är till största delen positiva. Dock har de fler åsikter om familjehemmet och är mer kritiska. Nedan följer en kommentar som visar på svårigheten för barnen; ”Jag fick bra information men när jag flyttade in var det tvärtom med vissa saker t.ex. att de skulle hjälpa när man var ledsen, men tyvärr bryr de sig inte om när man säger till dom och de fattar inte känslor som jag hade. Jag önskar att de frågat hur jag mår från början, för de var nya för mig, man vågar inte säga allt.” ”Det är dåligt om familjehemmet visar för personer man vill ha med till familjehemmet att de inte är okej. Önskar att inte kontakter tas bort på grund av familjehem, det är ett stort problem för ungdomar, tack.” En kommentar som visar på när det blir bra: ”Jag önskar bara att mitt familjehem ska vara på riktigt för de är jättesnälla” 32 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 6. Analys, slutsatser och framtid Familjevården förändras över tid utifrån vilka barn som placeras och hur samhället förändras. I denna rapport om 2014 framkommer områden som är särskilt viktiga att fokusera kring; dels för att de är nya utmaningar för socialtjänsten och dels för deras betydelse för det placerade barnets utveckling. Dessa områden är det ökande antalet barn som placeras och ändrade behov hos de barn som placeras. Antalet nyplacerade barn i familjehem har under de senaste två åren nästan fördubblats. Även placeringar i jourfamiljehem har stadigt ökat och 2014 ökade antalet något mer än tidigare, från 157 till 186. Det ökande behovet av familjehem har inte kunnat tillgodoses genom Malmös egen rekrytering vilket har lett till att barn som placerats i jourhem har fortsatt sin placering där genom att hemmet utretts till deras stadigvarande familjehem. Ibland sker detta för att det skapats en anknytning men ofta beror det på svårigheter att rekrytera stadigvarande familjehem. Detta leder i sin tur till att jourplatser förloras och kan få konsekvenser för vården av barnet då hemmet inte är förberett för långsiktiga placeringar och ibland fortsätter ta emot jourplaceringar. Risken med detta beskrivs i rapporten ”Sammanbrott i familjehem 2014” En ytterligare aspekt på bristen på familjehem är att socialtjänsten måste använda dyrare privata alternativ i situationer där detta skulle vara obehövligt. Detta innebär att rekrytering av familjehem är ett av de viktigaste utvecklingsområdena. Ett problem med att rekrytera familjehem är att de flesta hemmen önskar små barn samtidigt som det främst är barn i skolålder och tonår som behöver placeras. Detta leder till en strukturell brist på familjehem där det finns ett överskott på intressenter för placering av ett litet barn men stor brist för de äldre barnen. Den kategori av barn som står för ökningen av familjehemsplaceringar är främst ensamkommande som placeras utifrån anknytning men även de som placeras i för barnet främmande familjer. Antalet utrikes födda barn blir allt fler inom familjehemsvården och är nu i majoritet bland nyplaceringarna med sina 62 %. Familjehemsvården har därför förändrats från att vara en placeringsform för barn med en instabil social bakgrund till en placeringsform för barn med andra behov. Gruppen familjehem är även förändrad och mer differentierad utifrån barnens behov. Många har utomeuropeiskt ursprung för att matcha barnens behov eller för att de är släkt. Den trend som förstärkts de senaste åren innebär ett ökat behov av kunskap inom områdena kultur, religion och trauma hos de i socialtjänsten som möter barnen och familjehemmen Barnens hälsa ska undersökas inför placeringen så att rätt insatser kan ges så fort som möjligt. Under flera år har det skett en stadig ökning av antalet barn som läkarundersökts oavsett andra förändringar. Trenden har ytterligare förstärkts under 2014. Andelen som undersökts enligt BBIC är lägre och har enbart genomförts i 24 % av det totala antalet barn, trots att den förespråkas i Malmö stads riktlinjer för barnoch ungdomsvården. Orsaken bakom det låga genomslaget av BBIC undersökningar återfinns i samarbetet mellan socialtjänsten och de som har åtagit sig att genomföra undersökningarna, Region Skåne samt att de ensamkommande barnen sällan undersöks enligt BBIC. Det behövs flera insatser både i förhållande till information och inspiration för att stärka implementeringen vilket har planerats för 2015. Det pågår även en revidering av BBIC med förtydliganden som kan leda till att fler undersökningar kommer att ske. 33 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Barnens skolgång vid placeringen ger kunskap om hur insatserna framåt ska utformas. För 2014 har andelen av de nyplacerade barnen som uppnått målen i skolan innan placeringen minskat. Dock har antalet barn ökat för vilka handläggarna inte vet huruvida skolmålen uppnåtts trots att det finns ett kartläggningsmaterial som används i skolan, denna bedömning kan tas in av socialtjänsten och dokumenteras så att rätt stöd kan sättas in och deras utveckling följas. Eftersom fler än hälften av barnen är ensamkommande behövs deras skolunderbyggnad särskilt utredas. Både år 2013 och 2014 sjönk andelen barn som blev utredda avseende inlärningsproblematik. Av de få barn som blev utredda avseende kognitiv förmåga 2014 konstaterades inlärningssvårigheter hos en tredjedel. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att stärka skolhuvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever utbildning som håller hög och likvärdig kvalitet. Insatserna ska stärka barnets utbildning på både kort och lång sikt och ska vid behov även omfatta elever som inte är nyanlända, om de har ett annat modersmål än svenska. Sammantaget kommer dessa insatser att bidra positivt till familjehemsplacerade barns skolgång. Sammantaget avseende barnens skola och hälsa kan konstateras att den uppmärksamhet som dessa områden har fått har gett effekter på arbetet med barnen. En av effekterna är att det utvecklats en närmare samverkan mellan de aktörer som är nödvändiga för att kunna genomföra förbättringar vilket även är ett resultat av det fortsatta arbetet utifrån Malmökommissionen. Utvecklingen går långsamt men stadigt framåt och det är viktigt att agera för att ytterligare att stärka denna utveckling och då är den initiala kartläggningen av barnets behov av yttersta vikt. Då barnen inom familjehemsvården främst befinner sig i tonåren inbegrips den sexuella hälsan i hälsoaspekten och fler aktiviteter inom detta område planeras genom projektet ”Unga risktagande” som sker i samverkan mellan Region skåne och Malmö stad. Tonåringar som saknat förankring och vägledning från vuxenvärlden är i riskzon för utsatthet och de risker som t.ex. kontakter på nätet medför. Den stora ökningen av placeringar i familjehem har inneburit en belastning för verksamheterna som inte har ökat personalkapaciteten i samma utsträckning. Samtidigt har personalomsättningen inneburit att barnen ibland fått byta handläggare flera gånger vilket påverkar barnets tillit till socialtjänstens handläggare, bidrar till sammanbrott i placeringarna och därmed omplaceringar. Tillsammans med svårigheter att rekrytera nya familjehem leder detta till en ansträngd situation för familjehemsvården. Trots detta har flera områden utvecklats bra, främst med anledning av ett närmare samarbete mellan aktörer som är viktiga för barnen. I rapporten framkommer skillnader i handläggning av ensamkommande barn i förhållande till de barn som traditionellt placeras i familjehem. Dessa barns har andra behov för sin utveckling vilket är orsaken bakom en del av skillnaderna. Dock är det tydligt att de ofta har en svårare situation inom flera områden. Släktinghemmen är inte alltid rustade för att ta emot barnet och det saknas bra utredningsmetoder för att säkra familjehemmets förmågor. Detta gäller bl.a. familjehemmets stöd till barnets skolgång. De ensamkommande barnen blir sällan hälsoundersökta med den kvalitativt bättre undersökningen enligt BBIC. De ensamkommande barnens situation har uppmärksammats både på regional och nationell nivå och det pågår arbete inom Rädda barnen samt universitet och högskolor som är riktade till denna grupp. SKL har tillsammans med deltagande kommuner i en referensgrupp för mottagande av 34 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 ensamkommande barn och unga, påbörjat en kartläggning av steg 1 anvisningarna(barn som kommunplaceras utifrån anknytning). Syfte med kartläggningen är att få ett bättre stöd för analysen av anvisningarna i steg 1 och att förebygga att barn inte far illa när de kommer till en ibland mycket oklar och svag anknytning så att de ska behöva omplaceras. 6.1 Framtida utvecklingsområden Hälsa och skolgång är de två viktigaste komponenterna för barns utveckling och dessa kommer därför att fortsätta vara föremål för extra insatser och uppföljning. Det positiva samarbetet mellan socialtjänsten, sjukvård och skola som börjat byggas bör stimuleras och följas. Särskilt viktigt är kartläggningen av barnets behov i förhållande till skolan och den efterföljande dokumentationen så att barnets behov och utveckling går att följa oavsett byte av barnets socialsekreterare. Rekrytering av familjehem är av central betydelse för att barnets placering ska kunna ske i en familj som är väl matchad utifrån barnets behov. Rekryteringsinsatserna bör vara riktade så den strukturella bristen motverkas. Med anledning av detta bör insatser genomföras för att öka intresset hos allmänheten att bli familjehem, särskilt för skolbarn och tonåringar. Familjehemsutbildning ska ges till nyrekryterade familjehem. Under 2015 kommer därför stadskontoret i sammarbete med SKL att anordna inspirationsdagar för att utveckla familjehemsutbildning på regional nivå. Likabehandlingen av barnen i familjehem bör lyftas så att alla barn får bästa tillgängliga vård oavsett barnens bakgrund, orsak till placeringen eller geografisk hemvist för familjehemmet. Med anledning av ovanstående föreslås följande utvecklingsområden för 2015: Insatser för rekrytering av familjehem ska genomföras genom olika aktiviteter och kampanjer. Fortsatt arbete för att stimulera och utforma samarbetet mellan aktörer som är viktiga för barnens hälsa och skolgång i linje med intentionerna i Malmökommissionen. Särskilt uppmärksamma att barnets behov i förhållande till skolan utreds och dokumenteras. Samverka på regional och lokal nivå för att uppnå likabehandling för familjehemsplacerade barn oavsett orsak till placering. Stadskontoret kommer att återkomma med en rapport 2016 med särskilt fokus på ovanstående utvecklingsområden 35 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014 Referenser Franzén, Paulina, Uppföljning av malmö stads riktlinjer för barn och ungdomsvården Rapport 2014 Grundskolenämndens årsanalys 2014 Malmö stad Hjern, A. & Vinnerljung, B. (2002) “Helthcare for children in foster and residental care” i Acta Paediatrica 91: 153-154. Kling, S. (2010) Fosterbarns hälsa – det medicinska omhändertagande av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö. Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap. Malmö 2010-12-15. Kronvall, B. & Pihlblad, N-A. (2006) Den psykiska hälsan hos barn och ungdomar placerade i familjehem- en kvantitativ studie på 38 familjehemsplacerade barn och ungdomar. C-uppsats, Psykologiska institutionen, Lunds universitet. Narfeldt, Pia (2012) Hur följer socialsekreterare i Malmö upp familjehemsplacerade barns hälsa? – en kvalitativ studie FoU-dokument 2012:1 Malmö: Stadskontoret, Malmö stad Rasmusson, Bodil & Regnér, Margareta (2012) Ett utvalt hem till ett utvalt barn Stockholm: Natur& Kultur Region Skånes protokoll 2011-04-06, § 63 Särskilda satsningar på barn och unga, diarienummer 1100181. Socialstyrelsen (2013). Grundbok Barns behov i centrum (BBIC). Artikelnr. 2006-1107. SOU 2011:61 Vanvård i social barnavård, slutrapport 2011. Slutbetänkande av Utredningen om vanvård i den sociala barnavården. Vinnerljung, B., Hjern, A. & Lindblad, F. (2006) “Suicide attemps and serve psychiatric morbidity among former child wellfare clients, a national cohort study” i Journal of Child Psychology and Psychiatry 47:7 pp 723-733. 36 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Nyplaceringar i familjehem 2014
© Copyright 2024