Motionssvar - Sveriges Elevkårer

Möteshandlingar
Välkomna!
Det har blivit dags att summera ytterligare ett verksamhetsår. Ett år under vilket elevrörelsen tagit ytterligare
steg mot visionen om en framgångsrik elevkår på varje
gymnasieskola i Sverige.
Och nu är det alltså dags för årsmöte. En plats där
styrelse och medlemmar möts för att diskutera hur
elevkårerna i Sverige kan utvecklas ytterligare och vad
Sveriges Elevkårer kan göra ännu bättre i det arbetet.
Under de senaste åren har Sveriges Elevkårer utvecklats
i syfte att skapa en stabil organisation med en långsiktig
riktning. Det har bland annat gjorts genom att anta
övergripande styrdokument samt en strategi som säger
var vi ska vara 2020 och hur vi ska ta oss dit.
Under årsmötet ska sju motioner samt en proposition
behandlas, och en ny valberedning ska väljas. Från
styrelsen sida ser vi fram emot bra diskussioner och i
slutändan väl avvägda beslut som kan föra elevrörelsen
vidare på den framgångsrika väg vi är inne på.
En ny och mer långsiktigt fokuserad organisation
kräver också kontinuitet. Därför har vi infört två olika
typer av möten: kongressen som väljer styrelse och fattar de långsiktiga besluten, och om vartannat årsmötet.
Vi ses i talarstolen!
Styrelsen för Sveriges Elevkårer
genom dess ordförande,
Emil Gustavsson
3
Formalia
Föregående protokoll
Förslag på dagordning
Förslag på arbetsordning
Föregående år
Verksamhetsberättelse 14/15
Årsredovisning 2014
Ekonomi Q1-Q3 2015
Revisionsberättelse
Proposition 1
Motion 1
Motion 2
Motion 3
Motion 4
Motion 5
Motion 6
Motion 7
Valbilaga
Stadga
Innehåll
Sida
6
7
26
27
28
29
40
53
56
60
62
63
64
66 68
70
72
74
76
Schema
Praktisk info
Informationsdisk
Informationsdisken finns till för att hjälpa dig som deltagare. Om du undrar över något, behöver få tag i någon
eller mår dåligt kan du vända dig till våra medarbetare
där. Vi har en första hjälpen-låda tillgänglig som tas över
av nattvakterna inför kvällen.
Öppettider:
Fredag
Lördag
Söndag
20.00 - 00.00
07.30 - 00.00
07.30 - 15.30
Regler för boendet
•
•
•
När ni checkade in fick din elevkår ett röstkort. Röstkortet kan inte ersättas om det tappas bort så se till att hålla
reda på det under hela helgen!
Om din elevkår blev medlem efter den 30 juni i år har ni
inte fått något röstkort - istället får ni ett yttrandekort.
Det beror på att stadgan säger att den elevkår som blivit
medlem senare än 30 juni inte får rösträtt. Kontakta styrelsen vid frågor kring detta.
Du har även fått en namnskylt vilken fungerar som ett
passerkort, exempelvis för att komma in i plenum och
måste bäras under hela årsmötet. Borttappad namnskylt
ersätts ej.
Mat och fika
Frukost och lunch serveras i Colosseum på de angivna
tiderna i schemat. Fika serveras i anslutning till plenum.
Guldgemet äger rum i Collegium.
Boende och bagage
Enligt den information som tidigare har gått ut finns
inga sängar, madrasser, lakan eller liknande i övernattningslokalerna. Du använder den sovutrustning du själv
har med dig.
Det kommer att finnas nattvakter på plats under båda
nätterna som innehar infodiskens roll på boendet.
Vid ankomst på fredagen finns bagagerum i anslutning
till incheckningen och på söndagen tar ni med er packning och lämnar i bagagerummen till dagens slut. Notera
att Sveriges Elevkårer ej ansvarar för värdesaker.
Nötfritt
Det finns personer på plats med allvarlig luftburen nötallergi. INGA NÖTTER får under några som helst
omständigheter medtas varken till plena, mingel, sovsalar eller andra platser under helgen.
6
Fredag 27 november
20.00
Incheckning
21.30
Välkomsttal
22.00
Filmvisning
Lördag 28 november
08.00
Frukost*
09.00
Workshop med styrelsen
10.30
Mässa
11.30
Invigning
12.15
Förhandlingar
Det finns tillgång till duschar via Campushallen. Duscharna finns tillgängliga för oss följande tider:
Fredag
20.00 - 22.00
Lördag
07.00 - 10.00
Söndag
07.00 - 10.00
Det kommer inte finnas möjlighet att duscha precis innan bankettmiddagen, det kommer dock att finnas tid för
ombyte om årsmötet väljer att hålla sig till beräknade
hålltider.
12.30
Mässa*
14.00
Förhandlingar
19.00
Paus
20.00
Guldgemet*
Alkoholfritt
08.00
Frukost*
Årsmöte15 är en helt alkoholfri mötesplats. Deltagare
som inte respekterar detta kommer få lämna arrangemanget. Detta gäller under hela helgen, även när mötet
ajournerats.t
09.00
Förhandlingar
12.00
Lunch*
13.00
Förhandlingar
Att lämna området
14.30
Avslutning
•
•
Röstkort och namnskylt
Om du av någon anledning behöver lämna boendet
måste du meddela nattvakterna om detta och tillfälligt checka ut från arrangemanget.
Du får en namnskylt när du checkar in. Det är
mycket viktigt att du alltid bär den så att vi och övriga vet att du är en deltagare. Det är ditt passerkort
och kan inte ersättas.
Salsdörrarna måste vara öppna på natten när ni sover av brandsäkerhetsskäl.
Ingen rökning inomhus eller i närheten av byggnaderna vi vistas i.
Respektera andra. Låt de som vill sova göra det
utan att bli störda.
Duschtider
Om du av någon anledning behöver lämna Linköpings
universitet eller boendet måste du meddela detta i informationsdisken eller till nattvakterna. Samma sak gäller
om du behöver lämna årsmötet för att åka hem tidigare.
Om olyckan är framme måste vi ha en lista över alla personer på plats och därför är det viktigt att denna regel
följs.
Observera att följande tider kan komma att
ändras på grund av den demokratiska processen.
Söndag 29 november
*Serveras mat i samband
WiFi
I informationsdisken finns utskrivna inloggningsuppgifter till de som valde att uppge personnummer för detta
i anmälan.
Utvärdering
Vi vill uppmana dig att gå in på utvärderingslänken du
får via mail efter Årsmöte15 och fylla i formuläret. Det
är för din skull lika mycket som vår, så att ditt nästa besök på något av våra arrangemang kan bli ännu bättre.
Fyll i formuläret senast den 2 december.
7
Föregående protokoll
Formalia
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Förslag på
Dagordning
Årsmötet föreslås besluta
att
fastställa dagordningen till följande
Årsmötets öppnande
2.
Val av
a.Ordförande
b.Sekreterare
c.Justerare tillika rösträknare för årsmötet
3.
Fastställande av röstlängden
4.
Fråga om årsmötet har blivit utlyst så som det beskrivs
i stadgan
5.
Fastställande av arbetsordningen
6.
Fastställande av dagordningen
7.
Presentation av verksamhetsberättelse för det gångna
verksamhetsåret
8.
Presentation av bokslut för det gångna bokföringsåret
9.
Presentation av revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret och det gångna bokföringsåret
10.
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för Sveriges Elevkårer för det senaste verksamhetsåret
12.
13.
14.
15.
28
Arbetsordning
Årsmötet föreslås besluta
att
fastsälla arbetsordningen till följande
Närvaro och yttranderätt
1.
11.
Förslag på
Behandling av propositioner
a.Stadgerevidering
Behandling av motioner
a.Motion 1 – Öppenhet för ökat engagemang
b.Motion 2 – Ekonomisk transparens
c.Motion 3 – Eliminera faktorn “Lokalt finan
sieringsbidrag”
d.Motion 4 – Öppna möten
e.Motion 5 – Engelskspråkiga elevkårer
f.Motion 6 – Möten på alla nivåer
g.Motion 7 – Verksamhetsplan och budget
Val av ordförande för Sveriges Elevkårers valberedning
för en mandatperiod fram till nästa årsmöte
Val av ledamöter till valberedningen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod fram till nästa årsmöte
Val av auktoriserad revisor för Sveriges Elevkårer för en
mandatperiod fram till nästa kongress
16.
Övriga frågor
17.
Årsmötets avslutande
Följande personer har närvaro och yttranderätt på
årsmötet
• Styrelsen
• Valberedningen
• Lekmannarevisorer
• Auktoriserad revisor
• Två ombud per elevkår som var medlemmar i
Sveriges Elevkårer per 15/06/30 vars medlemskap
godkändes av styrelsen 15/08/15
• Två ombud per elevkår som inte var medlemmar
per 15/06/30
• Nominerade kandidater (i valärenden)
• Mötespresidiet
• Särskilt inbjudna gäster
• Generalsekreteraren
• Övriga medarbetare (OBS! endast närvarorätt)
Hur man gör sin röst hörd i plenum
Alla som enligt denna arbetsordning har yttranderätt
kan begära ordet, och därmed hamna på talarlistan, genom att sträcka upp sitt talarkort. Kortet ska hållas uppsträckt till dess att mötespresidiet nickat till dig eller du
ser ditt talarnummer på projektorduken. All debatt sker
från talarstolen.
Talartidsbegränsning
Varje debatt inleds med att styrelsen eller motionären
föredrar sitt förslag. Därefter är debatten öppen för alla
med yttranderätt. Den som talar för första gången i en
debatt har förtur framför den som talat sedan tidigare.
Det finns olika tidsbegränsningar för olika typer av
inlägg:
•
•
•
•
Föredragande av motion/proposition​
5 min
Förstagångstalare​3 min
Andragångstalare​​​2 min
Pläderingar vid personval
2 min
Rösträtt
•
Elevkårer som var medlemmar innan 15/06/30 vars
medlemskap godkändes av styrelsen 15/08/15 har
rösträtt på årsmötet. Alla elevkårer som har rösträtt
har en inloggning till VoteIt som primärt används
vid omröstning, samt ett röstkort som används vid
behov.
Förslagsrätt
Dessa har förslagsrätt under årsmötet:
• Ombuden för medlemmarna (detta gäller alla medlemmar – oaktat när medlemskapet slöts)
• Styrelsen
• Valberedningen
• Revisorerna
• Mötespresidiet (endast förslagsrätt i ordningsfrågor)
Hur man inkommer med ett förslag
Alla förslag lämnas till mötesordförande via VoteIt
under pågående förhandling. För att ett förslag ska
behandlas måste det inkomma innan det att mötet
börjar diskutera frågan. Det sistnämnda gäller dock inte
förslag i ordningsfrågor
Hur omröstningar går till
•
Utgångspunkten är att all omröstning sker genom
acklamation, det vill säga ja-rap. Mötespresidiet bedömer vilket förslag som får flest röster.
• Om något röstberättigat ombud begär det så sker
omröstningen genom votering, det vill säga att ombuden håller upp sitt röstkort i luften. Mötespresidiet bedömer vilket förslag som får flest röster
• Om något röstberättigat ombud begär det så sker
omröstningen genom rösträkning, det vill säga att
ombuden lämnar in sin röst via VoteIt. Systemet
räknar sedan rösterna.
• Om något röstberättigat ombud begär det så sker
omröstningen genom sluten omröstning. Detta
innebär att ombuden lämnar in sin röst via VoteIt
men att röster inte går att härleda till de enskilda
ombuden.
• Om 1/6 av ombuden begär det så genomförs en
protokollomröstning. Det innebär att varje enskild
röst nedtecknas i protokollet.
Styrelsens förslag är alltid huvudproposition i samtliga
omröstningar.
Hur valen går till
Bara nominerade kandidater kan väljas av årsmötet. Alla
val sker genom acklamation om det inte finns fler kandidater än platser som ska tillsättas, då används sluten
omröstning.
Reservation
En reservation är ett meddelande om att man inte håller
med om ett beslut som årsmötet har fattat och att man
därmed vill föra detta meddelande till protokollet. En
reservation måste lämnas in skriftligt till mötespresidiet
innan årsmötet är slut och ska läsas upp under pågående
förhandling. En reservation ska även noteras i protokollet.
Replik
Om någon som innehar yttranderätt anser sig felaktigt
citerad eller vara utsatt för ett personligt påhopp – kan
replik begäras. Replik beviljas av mötespresidiet och bryter talarlistan.
Ordningsfråga
Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis
ajournering eller beslut om streck i debatten. Ordningsfrågor lämnas in till mötespresidiet och bryter talarlistan.
Streck i debatten
Om debatten behöver avslutas kan någon begära streck
i debatten, och då röstar kongressen om debatten ska
fortsätta eller inte. Om kongressen beslutar om streck i
debatten får alla som vill en chans att sätta upp sig på talarlistan- Sedan lottas talarlistan och debatten fortsätter
När det sista talaren är klar går kongressen till beslut.
29
Föregående år
30
Verksamhetsberättelse
14/15
31
Verksamhet
Årsmötet föreslås besluta
att
lägga verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 2014-2015 till handlingarna
Genomförda styrelsemöten
Styrelsen
Genomförda styrelsemöten
Styrelsen för Sveriges Elevkårer har under verksamhetsåret utgjorts av tolv ledamöter från olika
delar av landet samt olika elevkårer.
13 -14 december 2014
på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten
11 ledamöter, generalsekreteraren, valberedningens ordförande samt den då tillträdande styrelsen närvarade.
Ordförande
1-2 februari 2015
på Radison Blue Royal Wiking, Stockholm
12 ledamöter, generalsekreteraren, valberedningens
ordförande och samtliga lekmannarevisorer närvarade.
Emil Gustavsson, 22 år från Elevkåren på De
la Gardiegymnasiet, Lidköping
Vice Ordförande
Helena Frieberg, 23 år från Elevkåren Katedral,
Uppsala
Andra vice ordförande
Lina Hultqvist, 21 år från Elevkåren vid
Mönsteråsgymnasiet, Mönsterås
Ledamöter
Erik Kochbati, 18 år från Hulebäcks Elevkår,
Mölnlycke
Jennifer Cardell, 20 år från Fokungaskolans
Fria Elevkår, Linköping
Joel Furvik, 21 år från Ingrid Segersteds elevkår, Göteborg
Karolina Berntsson, 24 år från Schillerskas
Elevkår, Göteborg
Katja Holböll, 19 år från Den Fria Elevkåren
vid Malmö Borgarskola, Malmö
Max Holm, 18 år från Elevkåren Katedral,
Uppsala
Olivia Gyllenhammar, 17 år från Elevkåren
Rosendal, Uppsala
Richard Pettersson, 19 år från Hvitfeldtska
Elevkår, Göteborg
2-3 maj 2015
på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten
11 ledamöter, generalsekreteraren, valberedningens
ordförande och 1 lekmannarevisor närvarade.
27 juni 2015
på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten
10 ledamöter, generalsekreteraren, valberedningens
ordförande och 1 lekmannarevisor närvarade.
15-16 augusti 2015
på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten
11 ledamöter, generalsekreteraren och 1 ledamot från
valberedningen närvarade.
21 september 2015
via telefon
9 ledamöter närvarade
11 oktober 2015
på Sveriges Elevkårers huvudkontor i Hägersten
11 ledamöter, generalsekreteraren och valberedningens
ordförande närvarade.
25 oktober 2015
via telefon
10 ledamöter närvarade
Suppleant
Richard Leijon, 19 år från Kulturama Gymnasiums Elevkår
Drygt en månad efter varje utgånget kvartal lämnar
generalsekreteraren en rapport till styrelsen om hur
kvartalet varit för organisationen. Styrelsen granskar
hela rapporten och därefter görs den tillgänglig för alla
medlemmar samt andra intressenter. Kvartalsrapporten
innehåller alla de viktiga händelser organisationen varit med om, hur det går med måluppfyllelsen samt hur
väl organisationen håller sig inom fastställd budget. Genomgående i hela rapporten görs kommentarer på hur
det går för organisationen av såväl styrelse och generalsekreterare som ledningschefer.
Strategi 2020
Första året på organisationens femåriga strategi har snart
nått sitt slut. Strategin innehåller mål inom sex strategiska områden som tillsammans ska säkerställa tillväxten
av elevrörelsen och att fler gymnasieelever nås av en mer
givande skoltid.
Under året har flertalet handlingsplaner jobbats fram
och implementerats i organisationen. Det har varit alltifrån att uppdatera strukturen utefter vilken styrelsen
sätter mål, arbeta fram nya aktivitetsområden för elevkårerna samt utveckla organisationens HR-arbete.
•Utbildningsdepartementet
•
Riksdagens utbildningsutskott
•Skolkommissionen
•Skolverket
•Skolinspektionen
•
Sveriges Kommuner och Landsting
•Lärarförbundet
•
Lärarnas Riksförbund
•
Sveriges Skolledarförbund
•
Partipolitiska ungdomsförbund
Vi har utöver de fysiska mötena även skrivit remissvar
på relevanta utredningar samt suttit med i ett antal referensgrupper till statliga utredningar som bereder förslag
till riksdag och regering. Vi har även släppt en rapport
tillsammans med Lärarnas Riksförbund där vi ställt
frågor om gymnasieskolan i allmänhet och studiemotivation i synnerhet. Rapporten släpptes under Almedalsveckan i Visby, där vi också arrangerade en utfrågning
med samtliga riksdagspartiers skolpolitiska talespersoner
och deltog i flertal paneler. Som vanligt när vi representerar organisationen lyfte vi också frågor som rör elevers
organisering.
Elevera
Elevkår har nämnts 7866 gånger i sociala medier efter
tre kvartal. Jämfört med förra verksamhetsåret är det en
sänkning med 12 %. På lång sikt ska dessa siffror öka för
att bidra till en ökad kännedom om och stärka varumärket elevkår.
Under verksamhetsåret har Sveriges Elevkårer återupptagit verksamheten i Kårprofil AB under varumärket
Elevera. Syftet med uppstarten var initialt att förändra
marknaden för studentmössor till det bättre. Detta är
fortfarande ett av de viktigaste ändamålen med Elevera
men under året har företagets produktutbud även breddats. I skrivande stund erbjuder företaget även T-shirts
och tygpåsar. Idén är att erbjuda sådana produkter som
gymnasieelever redan köper i dagsläget men att flytta
vinsten som dessa produkter genererar till elevrörelsen.
Detta görs genom att varje köp ger provision till elevkårerna på respektive skola men också genom att vinsten i
Elevera går vidare till att stärka elevrörelsen genom att
öka Sveriges Elevkårers intäkter.
Nationellt påverkansarbete
Internationella utskottet
Sveriges Elevkårer jobbar ständigt, utifrån vår syftesparagraf, med att företräda elevkårernas intressen gentemot
nationella beslutsfattare. Ståndpunkterna hämtas ifrån
det medlemsbeslutna Förutsättningsprogrammet för fri
och självständig organisering, samt rapporter och undersökningar vi gjort.
Årsmötet 2013 gav styrelsen i uppdrag att inrätta ett internationellt utskott. Tanken med utskottet var att det
skulle främja och möjliggöra elevkårers internationella
engagemang. Under verksamhetsåret har det internationella utskottet påbörjat arbetet med att ta fram ett
material. Tanken är att materialet, som ska vara färdigt
under våren 2016, ska innehålla tips för hur elevkårerna
i Sverige kan engagera sig internationellt. Dessutom har
det internationella utskottet representerat organisationen vid träffar med våra nordiska systerorganisationer.
Media
När denna verksamhetsberättelse skrivs har tre kvartal
passerat. Under den perioden har Sveriges Elevkårer
skrivits om i totalt 216 gånger i traditionell webbmedia
och 513 nyheter har handlat om elevkår. Det är i samma
nivå som under föregående verksamhetsår. Vi har deltagit i både nationella dagstidningar, debatter och radio.
Detta verksamhetsår har präglats av att anpassa oss till
det politiska klimat som råder samt knyta nya kontakter
eftersom det blev ett regeringsskifte förra hösten samt
att vi fick en ny ordförande i årsskiftet. Vi har under
verksamhetsåret bland annat haft möten med:
Planerade styrelsemöten
31 oktober - 1 november 2015 på Sveriges
Elevkårers huvudkontor i Hägersten
32
33
Uppföljning av
kongressbeslut
Under kongress14 beslutade medlemmarna om ett antal
propositioner som gav styrelsen två tydliga uppdrag. Här
rapporterar styrelsen hur vi har jobbat med besluten.
Förutsättningsprogrammet
Kongressen 2014 fattade beslut om ett förutsättningsprogram för fri och självständig organisering av Sveriges
elever. Under året har de politiska uppmaningarna från
programmet drivits fram av styrelsen, primärt genom
dess ordförande som har ansvar för det politiska arbetet.
Parallellt med detta har styrelsen arbetat med att kartlägga hur förutsättningarna ser ut för elevkårerna runtom i
landet. Denna kartläggning ska vidare ligga till grund
för hur Sveriges Elevkårer långsiktigt ska arbeta med
att skapa de förutsättningar som återfinns i programmet.
Styrelsen kommer under kommande verksamhetsår att
befästa denna strategi.
Ombudsperson
2012 inrättade kongressen ett antal förmåner som ska
ges till medlemmarna i Sveriges Elevkårer. På kongressen 2014 fattade medlemmarna beslut om att lägga till
ytterligare en medlemsförmån; Ombudsperson. Under
året har styrelsen fattat beslut om ett hanteringssystem
som gör det möjligt för medlemmarna att använda sig
av Sveriges Elevkårer då de är i konflikt med tredje part.
Efter implementering av hanteringssystem har fokus
legat på att öka kännedomen bland medlemmarna om
förmånen – eftersom den är så pass ny. Enligt kvartalsenkäten för kvartal 2 var 71% av medlemmarna medvetna
om förmånen.
Medarbetare
Sveriges Elevkårer har, när denna verksamhetsberättelse
skrivs, totalt 36 personer som jobbar för organisationen.
De har under året funnits utspridda i 10 städer runt om
i landet, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Våra
kontor finns i 10 städer runt om i landet:
Sundsvall, Uppsala, Stockholm, Karlstad, Linköping, Göteborg, Kalmar, Helsingborg, Kristianstad och Malmö.
Medarbetare som jobbar nu
Under verksamhetsåret har dessa personer arbetat för
organisationen:
Angelo da Silveira, säljare
Agnes Skyman, verksamhetsutvecklare
Aleese Rydlund, verksamhetsutvecklare
Alexander Lucas Ljungqvist, regionchef
Alexandra Stenlund, verksamhetsutvecklare
Axel Tjäder Berggren, verksamhetsutvecklare
Christoffer Linnér, regionchef
Dina Otterli, regionchef
Ebba Grape, verksamhetsutvecklare
Elina Stigengård, verksamhetsutvecklare
Elsa Risby, verksamhetsutvecklare
Emil Samuelsson, verksamhetsutvecklare
Erika Wideqvist, personalchef
Frida Ågrup, verksamhetsutvecklare
Hannes Psajd, verksamhetsutvecklare
Henrietta Cahn, verksamhetsutvecklare
Izabell Zaza, projektassistent
Jack Strömer, kreatör
Jacob Hellke, verksamhetsutvecklare
Johan Sandblom Widerman, verksamhetsutvecklare
Johanna Andersson, verksamhetsutvecklare
Jonas Larsson, ekonomichef
Jill Johansson Vennelin, projektledare
Kristoffer Ruckemann, kommunikationschef
Lina Thunberg, regionchef
Linn Svansbo, operativ chef
Maja Sundkvist Kräutner, turnéassistent
Marcus Nilsson, verksamhetsutvecklare
Matilda Pettersson, verksamhetsutvecklare
Mattis Lilja, verksamhetsutvecklare
Max Karlsson, verksamhetsutvecklare
Mikael Lundström, generalsekreterare
Oliver Björklund, verksamhetsutvecklare
Sebastian Krantz, IT-ansvarig
Simon Sjögren, kontorsansvarig
Torbjörn Averås Skorup, verksamhetsutvecklare
34
35
Medlemmar
Medarbetare som är tjänstlediga
Frida Åsbrink, verksamhetsutvecklare
Marie Widerberg, administrativ chef
Ofelia Daun, regionchef
Sofia Hovnert, verksamhetsutvecklare
Victor Johansson, verksamhetsutvecklare
Medarbetare som slutat
Amelia G Westerberg, receptionist
Anna Maria Karlsson, verksamhetsutvecklare
Axel Edlund, regionchef
Berfin Eken, verksamhetsutvecklare
Caroline Knutsson, verksamhetsutvecklare
Elias Collin, verksamhetsutvecklare
Freja Hedman, verksamhetsutveckare
Hanna Bergman, verksamhetsutvecklare
Hedda Tingskog, verksamhetsutvecklare
Iris Nilsson, receptionist
Jini Christoffersson, projektassistent
Jacob Danielsson, verksamhetsutvecklare
John Gustafsson, informationssekreterare
Jonas Lindeberg, informationssekreterare
Josefin Liv, turnéassistent
Julia Örtegren, verksamhetsutvecklare
Klara Nilsson, Personalchef
Lovisa Birath, verksamhetsutvecklare
Lucas Nilsson, projektledare
Madeleine Liljedal, kontorsansvarig
Malin Alfredsson, verksamhetsutvecklare
Malin Zakrisson, verksamhetsutvecklare
Matilda Yvede, regionchef
Oskar Kindberg, verksamhetsutvecklare
Pehr Ekdahl, verksamhetsutvecklare
Philip Österbo, regionchef
Vi började 2015 med 343 medlemsorganisationer som
ansökt om medlemskap för året. De organiserade ungefär 81 040 elever, utspridda i alla Sveriges 21 län. Under
verksamhetsåret har 17 elevkårer ansökt om nytt medlemskap. En lista på alla medlemmar finns som bilaga.
Medlemsförmåner
På kongressen 2012 fattade medlemmarna beslut om
fyra medlemsförmåner och 2014 tillkom en. Här nedan
följer en redogörelse för hur medlemsorganisationerna
fått ta del av dem.
Support
Som medlem i Sveriges Elevkårer har medlemsorganisationerna rätt till support från oss. Den tillhandahålls
främst genom våra anställda verksamhetsutvecklare. De
träffar elevkårerna fysiskt, men ger även support via mail,
telefon och sociala medier.
Stöttningen verksamhetsutvecklarna ger är både utifrån
elevkårens specifika behov men också mer allmänt såsom
projektledning och hur elevkårerna kan hålla årsmöten.
Material
Förutom support och utbildning tillhandahåller Sveriges Elevkårer även en del material. De syftar till att
bygga och utveckla elevkårernas kunskapsgrund. Nivån
på materialet är varierande, där elevkårernas företrädare
kan börja på en grundläggande nivå och sedan ta till sig
fördjupande material.
Det grundläggande materialet finns att ladda ner på vår
hemsida. Det mer fördjupande materialet finns att köpa
genom Elevrörelsens förlag, www.elevrorelsensforlag.se.
Där finns även en mer utförlig lista på tryckt material som vi erbjuder. Visst tryckt material delar vi även ut
gratis till våra medlemmar.
Vår senast bok, Varför finns det inga svenska high
school-filmer?, handlar om vår historia och elevrörelsens
framväxt.
Utbildning
Sveriges Elevkårers medlemmar erbjuds även utbildningar. Syftet med utbildningarna är att ge elevkårerna,
både dess medlemmar och dess företrädare, verktyg och
inspiration att utveckla både verksamheter och deras organisation.
Organisationen erbjuder flera utbildningar till elevkårernas styrelse. Bland annat just en styrelseutbildning eller
inom exempelvis ekonomi, projektledning, marknadsföring och kommunikation. Vi erbjuder också en heldag
kallad Inspiration. Tanken är att elevkårerna då ska träffa föreläsare de vanligtvis inte stöter på i deras dagliga
arbete. Inspiration sker dock bara på ett antal platser i
Sverige, de har ett max antal platser och till dem är det
först till kvarn som gäller.
Årets största utbildning och mötesplats är Upptakt. Det
är ett nationellt arrangemang som sker på våren. I år hölls
Upptakt på Högskolan i Jönköping och 343 deltagare
från 103 elevkårer var på plats. Temat på årets Upptakt
var elevkårernas aktivitetsområden – event, service, lobbying och bildning. Genom seminarium och workshops
fick medlemmarna ny kunskap inom dessa områden som
de kan använda i sin verksamhet. Bland de som talade
fanns bland annat Camilla Waltersson Grönvall, Nils
von Heijne och Gustav Fridolin, som skickade en hälsning via videolänk. Andra gäster var Petrina Solange,
Fatime Nedzipovska och Mattias Hjelm.
Till sist har drygt 50 elevkårsaktiva med ledande positioner i sina organisationer genomgått en ledarskapsutbildning i samarbete med Raoul Wallenberg Academy.
Ombudsperson
Kongressen 2014 beslutade att lägga till ytterligare en
medlemsförmån – ombudsperson. Under året har ett
system inrättats internt för att organisationen ska kunna
tillgodose medlemmarnas behov att bli företrädda vid
konflikt med tredje part. Dessutom har vi verkat för att
sprida kännedomen om medlemsförmånen. Enligt kvartalsenkäten för kvartal 2 var 71% av medlemmarna medvetna om förmånen.
Ekonomiskt stöd
De medlemmar som uppfyllt kraven för ekonomiskt stöd
har fått det. Det innebär de medlemmar som skickat in
korrekta kontobevis har fått ekonomiskt stöd utifrån
parametrarna i servicemodellen. Den totala summan år
2015 var 1 340 368 kr fram tills verksamhetsberättelsens
författande.
Ronja Sannasdotter, verksamhetsutvecklare
Samuel Fernmo, projektledare
Signe Gry, verksamhetsutvecklare
36
37
Sex principer
Kongressen 2012 fattade beslut om sex principer för
Sveriges Elevkårer samt tio principer för elevkårerna i
Sverige. Det är principer som ska genomsyra såväl Sveriges Elevkårers som elevkårernas arbete. Att göra avsteg
från principerna innebär att gå emot det som elevrörelsen kommit överens om.
De sex principerna för Sveriges Elevkårer är: demokrati,
långsiktighet, medlemsfokus, sammanhållning, tillgänglighet och öppenhet,
De tio principerna för elevkårerna i Sverige är: bredd,
balans, demokrati, ekonomisk hållbarhet, engagemang,
frivillighet, jämlikhet, självständighet, tillgänglighet och
universalism.
Nedan följer en kort redogörelse för hur Sveriges Elevkårer har arbetat med våra sex principer.
Medlemsfokus
”Sveriges Elevkårer utformar sina mål, strategier och
verksamheter utifrån medlemmarnas beslut och behov.”
Utgångspunkten för alla de beslut som styrelsen fattar
är att de ska gynna våra medlemmar. Eftersom vi är en
medlemsstyrd organisation handlar det framförallt om
att göra verklighet av de viljeyttringar som medlemmarna enats kring på årsmöte eller kongress.
I vår vardagliga verksamhet sätter Sveriges Elevkårer
ständigt medlemmarna i fokus. Ett sätt är exempelvis
genom att vi kontinuerligt tar in information om hur
elevkårerna uppfattar sitt medlemskap – allt för att utveckla våra medlemsförmåner än mer.
Demokrati
”Sveriges Elevkårer styrs genom av medlemmarna fastställda styrdokument och den av kongressen valda styrelsen. De viktigaste besluten fattas alltid av kongress och
årsmöte.”
Under året har vi arbetat med att implementera de beslut
som kongressen 2014 fattade. I en organisation som vår,
med stor omsättning av anställda, förtroendevalda och
aktiva är det viktigt att det ständigt finns en diskussion
om de av medlemmarna beslutade styrdokument. Det
handlar om att vi fattar beslut och genomför verksamhet
som går i riktning mot visionen, faller inom ramen för
vårt syfte samt genomsyras av våra principer.
38
Medlemslista
Tillgänglighet
”Sveriges Elevkårer upprätthåller en god relation med
sina medlemmar och gör sig tillgänglig för dem i deras
vardag.”
Under året har styrelsen funnits närvarande vid de mötesplatser som har samlat en större skara medlemmar.
Relationen mellan styrelsen och medlemmarna syftar
både till ge styrelsen möjlighet att lyssna in medlemmarnas åsikter samt att medlemmarna ska känna att styrelsen finns tillgängliga för dem.
I medlemmarnas vardagliga arbete finns våra verksamhetsutvecklare tillgängliga.
Öppenhet
”Sveriges Elevkårer redovisar regelbundet sin verksamhet och sina ekonomiska förhållanden för medlemmarna
på ett tydligt och lättförståeligt sätt.”
Styrelsen släpper varje kvartal en kvartalsrapport som redovisar hur verksamheten och ekonomin gått under det
gångna kvartalet. Efter varje styrelsemöte finns även en
protokollsammanfattning tillgänglig och för den medlem som begär det går även beslutsprotokollet att få ut.
Meningen med denna redovisning är att medlemmarna
löpande ska kunna följa hur organisationen förvaltas.
Dessutom finns styrelsen tillgänglig för frågor från medlemmarna som rör förvaltningen av organisationen.
Sammahållning
”Enbart om alla medlemsorganisationer sluter upp bakom visionen kan den uppnås. Sveriges Elevkårer uppmuntrar därför medlemmarna att utvecklas i enlighet
med organisationens vision och principer.”
Såväl vår kommunikation som våra utbildningar har fokuserat på att stärka uppslutningen bakom visionen och
värna gemenskapen i Sveriges Elevkårer. En betydande
del av detta arbete är också våra mötesplatser – där Upptakt15 och Inspiration varit de viktigaste. Under dessa
träffar har vi samlat elevrörelsen och skapat en stark
känsla av gemenskap.
Långsiktighet
”Sveriges Elevkårer planerar sin verksamhet på lång sikt,
för att nå den vision som är fastställd av medlemmarna.”
Under verksamhetsåret har styrelsen fattat de sista besluten för att göra Strategi 2020 komplett. Det innebär
att organisationen nu har en tydlig riktning för hur den
ska utvecklas under de kommande fem åren. Dessutom
har styrelsen fortsatt att satsa på varumärket Elevera –
ett sätt för att långsiktigt kunna stärka finansieringen av
organisationen.
ABBE
ABSOLUTPLUS
af Chapman
Akademi Båstad Gymnasiums Elevkår
ALE
Allékåren
Allvar Gullstrands elevkår
Almåskåren
Alströmergymnasiets elevkår
senaten Angereds Elevkår
Apelryds Elevkår
Aranäskåren
Arlandas Elevkår
Bergagymnasiets Elevkår
Berzans Elevkår
Birgittaskolans Elevkår
Björko Elevkår
Blackebergs Elevkår
Borgar
Borgis elevkår
Bromma Gymnasiums Elevkår
Bryggeriets Gymnasiums Elevkår
Bräckebygg elevkår
C4 Elevkår
Carl Adolph Agardhs Elevkår
Carlforsskas Elevkår
Celsiusskolans elevkår
Culturas Elevkår
Cultus elevråd
Cybergymnasiets elevkår
DAGYs Elevkår
Dahlandergymnasiets elevråd
DBGY Elevkår Borås
DBGY Halmstad
Didaktus Elevkår Liljeholmen
DLG
Donnergymnasiets Elevkår
Dragonskolans Elevkår
Drottning Blankas Elevkår Göteborg
Ehrensvärdskas Elevkår
Einar Hansens elevkår
Ekbackeskolans Elevråd
Ekebys Elevkår
Elevföreningen JENSEN Gymnasium Borås
Elevkåren af ProCivitas
Elevkåren Akademi
Elevkåren Duveholm och KTC
Elevkåren Katedral
Elevkåren Katedralskolan
Elevkåren Lugnetgymnasiet
Elevkåren på Blekinges naturbruks- gymnasiet
Elevkåren Rosendal
Elevkåren Theta
Elevkåren THG
Elevkåren vid ABB industrigymnasium
Elevkåren vid Bladins
Elevkåren vid Campeon Frigymnasium
Elevkåren vid Jenny Nyströmsskolan
Elevkåren vid Lars Kaggskolan
Elevkåren vid Mönsteråsgymnasiet
Elevkåren vid Nicolai
Elevkåren vid Procivitas i Helsingborg
Elevkåren vid Rytmus
Elevkåren vid Rönnowska
Elevkåren vid Universitetholmens gymnasium
Elevkåren vid Viktor Rydberg Gymnasium Djursholm
Elevkåren vid Växjö Katedralskola
Elevkåren vid Österänggymnasiet
Elevkåren vid Östra Real
Elevplenum vid Procivitas i Växjö
Elevrådet Eksjö Gymnasium
Elevrådet Falkenbergs gymnasieskola
Elevrådet HALIB
Elevrådet på ABB Industrigymnasium Ludvika
Elevrådet på Ingelstorpgymnasiet
Elevrådet på Kunskapsgymnasiet Norrköping
Elevrådet på Sunnerbogymnasiet Elofkåren
Enskilda gymnasiets elevkår
Enskilda Kåren Nyköping
Ester Mosessons Elevkår
Europakåren
EVV
Facettens Elevkår
FEK
FGE
Filbornas Elevkår
Folkungaskolans Fria Elevkår
Framtida elevkår
Franska skolans Elevkår
Fria Läroverken i Norrköpings Elevkår
Fyrisskolans elevkår
Fågelviks elevkår
Globala gymnasiets elevkår
Grennaskolans Elevkår
GTI:s Elevråd
Gudlav Bilderskolans elevråd
Gullviva Gymnasiums Fria Elevkår
Gunillakåren
Hagagymnasiets Elevråd
Hagagymnasiets elevråd
Haganässkolans elevkår
Hagströmska Elevkår
Hagströmskas elevkår
Hardkåren
Hedbergskas elevkår
Helixgymnasiets elevråd
Hermods Elevkår
Hermods Elevkår - Göteborg Hermods
Elevkår Malmö Himmelkåren
HTS elevkår
Huddinge gymnasiets Elevkår
Hulebäcks Elevkår
Humanus elevkår
Hvitfeldtska elevkår
IGUEK
IHGR STUN
IKE
Ingelstads gymnasium elevråd
39
Ingrid Segerstedts Elevkår
INIT Elevkår
ITG Elevkår
IT-Gymnasiet Uppsalas elevkår
Jacobsskolans Elevkår
JB gymnasiet Skellefteå elevråd
JB uppsala elevråd
Jensen gymnasium Uppsalas Elevkår
Jensen Gymnasium Västerås Elevkår
Jensen Örebro Elevkår
Jensen Gymnasium Västra Elevkår
Jensens Elevkår
Jällas Elevkår
Karlbergs Elevkår
Karlfeldts elevkår
Karolinska Läroverkets Elevkår
Katedralskolans Elevkår
Katedralskolans fristående elevkår
Kattegattkåren
Kavelbro elevkår
KCM Elevråd
KGK Elevkår
KGLE
KGVE
KKF
Klara södras elevkår
Klaras Elevkår
Klippans Elevkår
KPGs elevkår
Kristinegymnasiets elevkår
Kristofferskolans Elevkår
KSKÅREN
Kullagymnasiets elevkår
Kulturama Gymnasiums Elevkår
Kungsholmens Gymnasiums Elevkår
Kungshögaskolans Elevråd
kungsmadskolan elevkår
Kungstensgymnasiets Elevkår
Kunskapsgymnasiet elevkår
Kunskapsgymnasiet Globens Elevkår
Kunskapsgymnasiet Göteborgs Elevkår
Kunskapsgymnasiets Elevkår Uppsala
Kärrtorps elevkår
Lars-Erik Larsson Gymnasiets Elevkår
LBS Elevkår
LBS Elevråd Kungsbacka
LBS Kristianstads elevkår
Leksands gymnasiums elevråd
Lerums Gymnasiums Elevråd
LFTG kåren
Lidingös Elevkår
Lindeskolans Elevkår
Linnékåren
LM Engströms Elevkår
Malmö Latins Elevkår
Malmö Praktiskas Elevkår
Marks Elevkår
MediaGymnasiets Elevkår
MHEK
40
Midgårds Elevkår
Mikael Elias Elevkår
Mikael Elias Elevkår
Millners elevkår MLE
Mount High Elevkår
MTU’s Elevkår
Munkkåren
Mågs elevkår
Nacka gymnasiums elevkår
NFU Elevråd
Nils Ericsons Elevkår
Nils Holgerssons elevkår
Nolaskolans Elevråd
nordenbergsskolans elevråd
Norra Reals Elevkår
NT-Gymnasiets Elevkår
NTI elevkår
NTI Gymnasiet Stockholm Elevkår
Nyströmskas Elevkår
Nösnäs Elevkår
Olympias Elevkår
Oscarskåren
P.R.I.M.E.S.T Elevråd
Parkgymnasiets elevkår
Parkskolans Elevkår
Pauliskolans Elevkår
Peabskolans elevkår
Per Brahegymnasiet
Platengymnasiets Elevkår
Plusgymnasiet Malmös Elevkår
Polhems elevkår
Polhemskåren
Polhemsskolans Elevkår
Praktiska Dreamkår
Praktiska elevkår
Psyket
Realgymnasiet Lunds Elevkår
Risbergska skolans Elevråd
Rodengymnasiets Elevkår
Rudbecks elevkår
Rymds Elevkår
Ryssby Fria Elevkår
Rönnes elevkår
S:t Petri elevkår
S:ta Ragnhilds Elevkår
Sanda Elevkår
Sandvikens Elevkår
Schillerskas elevkår
Sigrid Rudebecks Elevkår
Sjödals Elevkår
Sjökåren
Sjölins Elevkår
Sjölins Elevkår Södermalm
Skanska Hard-kår
Skrapans Elevkår
Skvadersekten
SMV Tyska Skolan Smålandsgymnasiets elevkår
Solbergas Elevkår
Solna Gymnasiums Elevkår
Soltorgs Elevråd
Sportgymnasiets Elevkår
Spånga Gymnasiums Elevkår
SRG-Svedalas elevråd
SSG Elevkår
Staffangymnasiets Elevkår
STage4you Elevkår
Stagneliusskolans elevkår
Stiernhööksgymnasiets elevkår
Stjerneskolans Elevkår
Strömmaskolans elevkår
Sturekåren
Sunds Elevkår
SÄG:s Elevkår
Söderports elevkår
Södra Latins Elevkår
Taseruds Elevkår
TBS Karlstad Elevkår
TBS Malmö Elevkår
TBS uppsala elevkår
TEEO
Teknikums elevkår
Teknis
Teknis Elevkår
TG Elevkår
The Core
The IB Student Union
The Student Council of International School of Stockholm
The Student Union of IEGS
Thorén Business School Linköpings Elevkår
Tibbles elevkår
Tingvallas Elevkår
TIS Elevkår
TIS Göteborgs Elevkår
Torsbergsgymnasiets elevråd
Tranemo Gymnasieskolas Elevråd
TSE
Tullinge gymnasium elevkår
Tycho Brahes Elevkår
Tyresö Gymnasiums Elevkår
Törnfisch Elevkår
UBC Elevkår
UBGS elevkår
UIG Elevkår
Ullvikåren
Uppvidinge elevkår
UWS Elevkår
Valhalls Elevkår
Vasagymnasiets Elevkår
Wendela Hebbegymnasiets elevkår Wendesgymnasiets
elevkår
Westerlundskas Elevkår
Viktor Rydberg Gymnasium
Jarlaplans Elevkår
Viktor Rydberg Odenplans Elevkår
Wilhelm Haglunds Elevråd
Vipans elevkår
Voxnadalens gymnasiums elevråd
Värmdö Gymnasiums Elevkår
Västerhöjds Elevkår
Västermalms elevkår
Växjö Fria Fordonsgymnasium
växjö frias elevkår
Växjö Praktiska
Yrkesgymnasiets Elevkår
Ådalsskolans Elevkår
Ållebergsgymnasiets Elevkår
Åva elevråd
Älvstrandsgymnasiets Elevkår
ÖEG
Öknaskolans Elevråd
Ölands gymnasiums elevkår
Önnestadsgymnasiets Elevråd
ÖPEK
Österlengymnasiets Elevkår
Östersunds gymnasieskolas elevrådsorganisation
Östrabo elevkår
Östras elevkår
41
Årsmötet föreslås besluta
att
lägga verksamhetsberättelsen för verksam
hetsåret 2014-2015 till handlingarna
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Ekonomi från Q1
Försäljning
Resultaträkning
Rörelsensintäkterochlagerförändring
Nettoomsättning
800000
700000
600000
500000
400000
300000
Ihop med finansmarknadsminister Per Bolund (Mp) var två
medlemmar inbjudna för att
ringa in Stockholmsbörsen
under Global Money Week, som
uppmärksammade privatekonomi för unga.
Tycho Brahes Elevkår säljer
pingisracket till sina medlemmar, bland annat för spel i det
stora elevkårsrummet.
Vi har gjort flera IT-satsningar i börjar av året, bland
annat implementering av ett HR-system och utveckling av medlemssystemet Ebas. Dessa har blivit billigare än budgeterat. Vi har fått våra nationella bidrag
från MUCF och Skolverket under början av året,
vilket är de främsta anledningarna till vårt positiva
kassaflöde och höga likviditet. Andra bidragande
faktorer är att vi ännu inte har gjort vissa planerade
likvidöverföringar till fasträntekonton samt att vi har
hållit kostnaderna nere inom flera delar av verksamheten.
Ekonomin ser stark ut för det kommande året och vi
projicerar ett positivt ekonomiskt resultat vid årets
slut. Vi står dock inför vissa ekonomiska utmaningar. Till exempel så kommer ökningen av sociala
avgifter för anställda under 26 år att slå hårt mot oss.
54
8
5 323 534
5 398 197
S:a Rörelsens intäkter och lagerförändringar 5 323 534
5 398 197
Rörelsenskostnader
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
0
-1 689 122
-2 921 384
0
-1 320 691
-3 230 372
S:a Rörelsens kostnader inkl. råvaror
-4 610 507
-4 551 063
Avskrivningar
Avskrivningar
-10 500
-2 881
100000
S:a Avskrivningar
-10 500
-2 881
Resultatfrånfinansiellainvesteringar
Övr. ränteintäkter och likn. resultatposter
Räntekostnader och likn. resultatposter
0
-5 000
38
-9 450
S:a Resultat från finansiella investeringar
-5 000
-9 412
697 527
834 842
Q2
Vi öppnar året med starka ekonomiska
resultat och positivt kassaflöde. Vilket
delvis beror på IT satsningar som har
blivit billigare än budgeterat och delvis
på att de stora nationella bidragen har
betalats ut.
Utfall
200000
0
Ekonomi
Budget
Q3
Q4
Q1
Försäljning av utbildningar, föreläsningar och
workshops till kommuner, skolor och andra
parter. Inkluderar även turnéer och försäljning
av monterplatser till organisationer och
företag på våra arrangemang.
Beräknat resultat
Balansräkning
Tillgångar
Tecknat men ej inbetalt kapital
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Ing.Balans
Utfall
Utg.Balans
403 064
130 500
5 325 298
17 213
99 119
6 415 312
420 277
229 619
11 740 610
5 858 862
6 531 644
12 390 506
Egetkapitalochskulder
Eget kapital
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
-1 908 588
-562 603
-3 387 671
0
0
-5 696 802
-1 908 588
-562 603
-9 084 473
S:a Eget kapital och skulder
-5 858 862
5 696 802
-11 555 664
S:a Tillgångar
Beräknatresultat
Kassaflöde
0
834842
834842
Likvida medel vid periodens början
Januari
Budget
1 900 000
Utfall
2 053 315
Februari
Budget
4 356 067
Mars
Utfall Budget
4 356 067 4 898 793
Utfall
4 898 793
Inbetalningar
Utbetalningar
5 203 046
4 315 032
4 526 087
2 223 335
2 798 953
2 967 635
2 609 550
2 066 824
3 123 524
4 767 602
2 282 573
1 883 453
Likvida medel vid periodens slut
2 788 014
4 356 067
4 187 385
4 898 793
3 254 715
5 297 913
9
55
Ekonomi från Q3
Ekonomi från Q2
Försäljning
Resultaträkning
Rörelsensintäkterochlagerförändring
Nettoomsättning
800000
700000
600000
500000
400000
300000
Budget
Utfall
5 323 534
5 398 197
S:a Rörelsens intäkter och lagerförändringar 5 323 534
5 398 197
Rörelsenskostnader
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
0
-1 689 122
-2 921 384
0
-1 320 691
-3 230 372
S:a Rörelsens kostnader inkl. råvaror
-4 610 507
-4 551 063
Avskrivningar
Avskrivningar
-10 500
-2 881
100000
S:a Avskrivningar
-10 500
-2 881
0
-5 000
38
-9 450
-5 000
-9 412
697 527
834 842
Q3
Q4
Q1
Q2
platsertillorganisationeroch
företagpåvåraarrangemang.
Balansräkning
800000
700000
600000
500000
400000
BudgetUtfall
5 372 134
5 705 678
S:a Rörelsens intäkter och lagerförändringar 5 372 134
5 618 628
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
0
-2 427 100
-2 535 616
0
-1 992 620
-2 494 870
S:a Rörelsens kostnader inkl. råvaror
-4 962 715
-4 487 490
200000
Avskrivningar
Avskrivningar
-10 500
-8 294
100000
S:a Avskrivningar
-10 500
-8 294
0
-5 000
46
-15 167
-5 000
-15 121
393 919
1 107 724
Q4
Q1
Q2
Q3
Försäljning av utbildningar, föreläsningar och
workshops till k
­ommuner, skolor och andra
parter. Inkluderar även turnéer och försäljning
av monterplatser till organisationer och
företag på våra arrangemang.
Resultat från finansiella investeringar
Övr. ränteintäkter och likn. resultatposter
Räntekostnader och likn. resultatposter
S:a Resultat från finansiella investeringar
Beräknat resultat
Balansräkning
Ing.Balans
Utfall
Utg.Balans
403 064
130 500
5 325 298
17 213
99 119
6 415 312
420 277
229 619
11 740 610
Tillgångar
Tecknat men ej inbetalt kapital
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
5 858 862
6 531 644
12 390 506
S:a Tillgångar
11 862 368
-2 375 432
9 486 936
Egetkapitalochskulder
Eget kapital
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
-1 908 588
-562 603
-3 387 671
0
0
-5 696 802
-1 908 588
-562 603
-9 084 473
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
-1 908 588
0
-9 305 335
0
0
3 483 155
-1 908 588
0
-5 822 179
S:a Eget kapital och skulder
-5 858 862
5 696 802
-11 555 664
S:a Eget kapital och skulder
-11 213 923
-3 483 155
-7 730 768
834842
Beräknat resultat
648 445 1 107 724
1 756 169
September
UtfallBudget
2 890 392 3 344 214
Utfall
3 344 214
S:a Tillgångar
Beräknatresultat
Kassaflöde
56
Rörelsens intäkter och lagerförändring
Nettoomsättning
0
Resultatfrånfinansiellainvesteringar
Övr. ränteintäkter och likn. resultatposter
Räntekostnader och likn. resultatposter
Försäljning
av utbildningar, föreläsningar och
Försäljningavutbildningar,föreläsnworkshops
till
k
­ommuner, skolor
och andra S:a Resultat från finansiella investeringar
ingarochworkshopstill
kommuner,
parter. Inkluderar även turnéer och försäljning
skolorochandraparter.Inkluderar
av monterplatser till organisationer och
Beräknat resultat
äventurnéerochförsäljningavmonterföretag
på våra arrangemang.
Tillgångar
Tecknat men ej inbetalt kapital
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Resultaträkning
300000
200000
0
Försäljning
0
834842
Kassaflöde
Ing. Balans
Utfall
Utg. Balans
420 177
210 652
11 231 539
0
-8 294
-2 367 137
420 177
202 358
8 864 402
Likvida medel vid periodens början
Januari
Budget
1 900 000
Utfall
2 053 315
Februari
Budget
4 356 067
Mars
Utfall Budget
4 356 067 4 898 793
Utfall
4 898 793
Likvida medel vid periodens början
Inbetalningar
Utbetalningar
5 203 046
4 315 032
4 526 087
2 223 335
2 798 953
2 967 635
2 609 550
2 066 824
3 123 524
4 767 602
2 282 573
1 883 453
Inbetalningar
320 000 88 960
1 935 000 1 818 028 1 803 419
Utbetalningar
1 270 954
1 358 910
1 660 954 1 364 205 1 770 825
1 122 222
1 739 123
Likvida medel vid periodens slut
2 788 014
4 356 067
4 187 385
4 898 793
3 254 715
5 297 913
Likvida medel vid periodens slut
2 727 314
9
Juli
Augusti
Budget
Utfall Budget
4 160 342
4 160 342
2 890 392
3 209 387
2 890 392 3 164 437
3 344 214
3 376 809
57
Revisionsberättelse
Sveriges Elevkårer,
verksamhetsåret 2014.
Enligt stadgan är revisorernas uppgift att ha insyn i Sveriges Elevkårers räkenskaper, verksamhet och bokslut
samt att avlämna en revisionsberättelse till organisationens medlemmar. I revisionsberättelsen ska revisorerna
beskriva hur revisionen genomförts, och i de eventuella
fall då styrelsens beslut inte överensstämmer med kongressens, årsmötets beslut eller organisationens stadgar,
påvisa det för kongressen eller årsmötet.
Revisorerna ska också i de eventuella fall då organisationen grovt missköts i annat avseende, påvisa detta i revisionsberättelsen och uttala sig om huruvida styrelsen bör
beviljas ansvarsfrihet eller inte.
Denna revisionsberättelse avhandlar den revision som
genomförts av de undertecknade lekmannarevisorerna.
Revision berör huvudsakligen verksamheten samt styrelsens följsamhet till stadgar, övriga styrdokument, samt
tidigare beslut fattade av kongress och årsmöte. Organisationens ekonomiska förvaltning har granskats av den
auktoriserade revisorn, varför denna inte berörs närmare
i denna revisionsberättelse
Tillvägagångssätt för revision
Revision har skett löpande under verksamhetsåret, primärt genom granskning av styrelsens protokoll, styrdokument och kvartalsrapporter, liksom närvaro på ett
antal styrelsesammanträden för att få en djupare förståelse för styrelsens resonemang och beslut. Revisorerna
har också genomfört en granskning av organisationens
medlemssystem eBas inför ansökan om bidrag från
Ungdomsstyrelsen.
Revisorernas bedömning
av verksamheten
Under kongressen 2014 antogs ett förutsättningsprogram där sex strategiska fokusområden sattes upp för
att kunna förverkliga strategi 2020. Det nya förutsättningsprogrammet går i linje med både den vision som
fastslogs av kongressen 2012 genom sex formulerade
nyckelord som ska ligga till grund för styrelsens och organisationens arbete och den servicemodell som fastslogs
av årsmötet 2013. Under verksamhetsåret har rapportering och uppföljningen anpassats efter de nya målsättningarna i förutsättningsprogrammet med utgångspunkt
från organisationens vision, syfte medlemsförmåner och
strategi.
Revisorerna bedömer att styrelsens arbete som helhet
under verksamhetsåret i allt väsentligt bedrivits i enlighet med stadgar, styrdokument samt beslut fattade av
kongress och årsmöte.
58
Framtiden
60
61
Proposition 1
Proposition 1
Stadgerevidering
Stadgerevidering
Bakgrund
Efter att propositionsfönstret stängde har en av våra
största bidragsgivare gjort en anmärkning i vår stadga.
Den rör otydligheter i paragrafen rörande revisionen av
organisationen. Sveriges Elevkårers styrelse vill åtgärda
paragrafen beträffande revisionen redan på årsmöte15
eftersom det inför 2016 inte ska uppkomma samma problem igen, trots att propositionen egentligen är för sen.
Anledningen till att problemet kommit upp är att styrelsen gjort ändringar i paragrafen vid olika årsmöten och
kongresser, och inte skrivit om paragrafen i sin helhet.
Det har gjort det lite rörigt i själva stadgan. Därför har
styrelsen gjort en genomarbetning av hela paragrafen för
att allt som står där ska hänga ihop och vara enhetligt.
Förändringarna rör förtydliganden, och inte praktiska
förändringar, vilket gör att styrelsen hoppas medlemmarna kan godkänna att lyfta frågan trots att propositionen kommer för sent.
Vårt förslag
Vi föreslår som sagt att förtydliga ett antal moment i
stadgan som rör den auktoriserade revisorn. Eftersom
Sveriges Elevkårer är en så stor organisation krävs både
granskning av lekmannarevisorer – som känner organisationen väl och kan ta ett större ansvar för styrelsens
förvaltning av verksamheten – och en auktoriserad revisor – som granskar framförallt räkenskaperna och huruvida styrelsen håller sig till lagar och rådande organisationspraxis.
Denna uppdelning har inte varit helt tydlig och därför
föreslår styrelsen ett förtydligande rörande den auktoriserade revisorns uppgift.
Vidare har paragrafen benämnt granskningsorganet som
revisor, lekmannarevisor och auktoriserad revisor. Styrelsen föreslår en språklig förändring där endast lekmannarevisor och auktoriserad revisor används för att tydliggöra vem det är som menas.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
mom 1 Lekmannarevisorer väljs av kongressen.
mom 2 Lekmannarevisorerna ska vara två till antalet.
mom 3 Varje lekmannarevisor ska ha en personlig suppleant.
mom 4 Lekmannarevisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som Sveriges Elevkårer anordnar.
mom 5 Lekmannarevisorernas uppgift är att
•
ha insyn i Sveriges Elevkårer räkenskaper, verksamhet och bokslut. Styrelsen för Sveriges Elevkårer ska vara lekmannare
visorerna så behjälpliga att det blir möjligt.
•
kontrollera och godkänna rapporter till styrelsen
•
avlämna en revisionsberättelse senast fyra veckor före kongressen och årsmötets öppnande, samt i sin revisionsberättelse:
•
beskriva hur revisionen gått till
•
i de eventuella fall då styrelsens beslut inte överensstämmer med kongressens, årsmötets beslut eller organisationens stadgar, påvisa det för kongressen eller årsmötet.
•
i de eventuella fall då organisationen grovt missköts i annat avseende, påvisa det för kongressen eller årsmötet.
•
uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet
mom 6 I ett fall då en lekmannarevisor avgår ska detta meddelas skriftligt till styrelsen, som i sin tur ska inhämta skriftlig bekräftelse från den personliga suppleanten att denna tillträder i ordinarie lekmannarevisors ställe. Om suppleanten avböjer tillträde ska
styrelsen vända sig till den andra suppleanten. Besked om avgång och tillträde ska anslås för medlemmarna.
mom 7 Ordinarie lekmannarevisorer uppbär ett halvt prisbasbelopp arvode för genomförandet av sitt uppdrag.
mom 8 Kongressen ska välja en auktoriserad revisor, i
syfte att granska styrelsens arbete
mom 8 Kongressen ska välja en auktoriserad revisor.
mom 9 Den auktoriserade revisorn ska avlämna revisionsberättelse i samma ordning som lekmannarevisorerna
mom 9 Den auktoriserade revisorn har närvaro-, yttrande-, och förslagsrätt på Sveriges Elevkårers arrangemang
och möten i samma ordning som lekmannarevisorerna
mom 10 Den auktoriserade revisorn har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på Sveriges Elevkårers arrangemang och möten i samma ordning som lekmannarevisorerna
mom 11 Nyvalda revisorer tillträder den 1:a januari det
på efter kongressen påföljande kalenderåret
mom 10 Den auktoriserade revisorns uppgift är att granska organisationens årsredovisning, räkenskaper och styrelsens förvaltning
mom 11 Den auktoriserade revisorn ska avlämna revisionsberättelse i samma ordning som lekmannarevisorerna
mom 12 Nyvalda lekmannarevisorer och nyvald auktoriserad revisor tillträder den 1:a januari det på efter kongressen påföljande kalenderåret.
Förslag till beslut
Med anledning av ovanstående föreslås årsmötet besluta
att lyfta förslaget om stadgerevidering
att ​
godkänna förslaget på stadgerevidering
62
63
Motion 1
Motion 2
Öppenhet för ökat engagemang
Ekonomisk Transparens
Sveriges Elevkårer är en organisation som ständigt utvecklas och förnyas. Det är många beslut styrelsen tar
och diskussioner styrelsen för, som inte alltid når medlemmarna. Således kan styrelsens arbete kännas distanserat till elevkårernas arbete på skolorna, något som
internt skapar ett “vi” och “dem”. I dagsläget delges protokollsammanfattningarna på hemsidan, men det är inte
helt lätt att hitta dem.
Vårt förslag är att varje kvartalsutskick även innefattar
hänvisningar till protokollsammanfattningar från de
möten som hållits under kvartalet, utöver att protokollen
delgetts på hemsidan. På så sätt kan medlemsorganisa-
Sveriges Elevkårer redovisar efter varje kvartal organisationens inkomster och utgifter i kvartalsrapporterna som
skickas ut till medlemsorganisationerna. I dagsläget redovisas utgifter och inkomster i kvartalsrapporten enbart
som stora poster (klumpsummor) där det inte går att urskilja pengarnas faktiska ändamål. Som medlemsorganisation vill vi ha möjlighet att få en detaljerad ekonomisk
redovisning över organisationens utgifter under verksamhetsårets gång och inte enbart när bokslutet släpps.
Även insynen i de regionala bidragen är viktiga. De bidrag som de regionala samarbetsorganisationerna får, bidrar till den allmänna ekonomin för Sveriges Elevkårer
och det är otydligt hur dessa disponeras geografiskt inom
Sveriges Elevkårer. Genom att få ut en detaljredovisning
kan medlemmarna försäkra sig om att pengarna återinvesteras in i den enskilda regionen och om inte, se var
och hur de omdisponeras.
tionerna få en större möjlighet till inflytande och insyn,
och styrelsen får en möjlighet att förankra sina diskussioner och beslut hos medlemsorganisationerna i en
större utsträckning.
Globala Gymnasiets Elevkår yrkar med hänseende på
ovanstående bakgrund
att
I kvartalsrapporteringen innefatta hänvisningar till protokollsammanfattningar från de styrelsemöten som hållits under kvartalet
Bakgrund
Detta regleras i viss mån i stadgan §5 Styrelsen mom 5,
där det står vad styrelsen har ansvar att göra. Den mer
detaljerade beskrivningen av den faktiska utformningen
finns i styrelsens interna styrdokument och utformningen av kvartalsrapporten utvecklas ständigt utefter vad vi
vill lyfta fram.
Styrelsens förslag
Styrelsen ser positivt på Globala gymnasiets Elevkårs
förslag. Vi ser det som att de vill öka tillgängligheten
ytterligare och vara med i utvecklingen av kvartalsrapporterna – en utveckling och ett arbete styrelsen redan
gör. Vi vill därmed anse motionen beaktad och ta med
oss det förslag de lagt.
Vi vill inte avslå motionen, men inte heller bifalla den.
Risken med att bifalla den och sedan låta årsmötesprotokollet vara det enda som styr är att det kan falla mellan
stolarna. Eller om det kommer en tid då vi vill ändra rapporteringens format och struktur, då sätter ett årsmötesbeslut stopp för detta. Det är bättre att vi nu arbetar in en
rutin för hur detta ska fungera i vår nuvarande struktur.
Att hänvisa till protokollsammanfattningarna vill styrelsen ska vara upp till oss för att hitta det bästa sättet för.
Däremot är det en god idé att skriva något sammanfattande om styrelsens möten.
Vi vill inte avslå motionen eftersom det är en bra idé
och för att vi som sagt uppskattar ansvarstagandet hos
Globala gymnasiets Elevkår.
Förslag till beslut
Styrelsen föreslår årsmötet besluta
att
anse motionen beaktad.
64
att
Sveriges Elevkårer ska vid en medlems
begäran kunna detaljredovisa hur bidragen
från de regionala sammarbetsorganisationerna
använts och disponerats inom organisationen.
att
Sveriges Elevkårer ska vid en medlems begäran kunna detaljredovisa summorna för en
specifik utgiftspost i kvartalsrapporten.
att
Sveriges Elevkårer ska vid en medlems begäran vid ett verksamhetsårsslut ge medlemmar
tillgång till samma ekonomiska redovisning
som används internt.
Motionssvar
Motionssvar
Styrelsen för Sveriges Elevkårer lämnar ut kvartalsrapporter till medlemmarna och andra intressenter drygt 30
dagar efter utgånget kvartal, alltså fyra gånger om året.
Det började vi med för att vi ville öka tillgängligheten
och insynen i organisationen. Allt som står i kvartalsrapporterna följer den löpande förvaltningen av organisationen - från styrelsebeslut till verksamheten gentemot
medlemmarna.
Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Kungsholmens
Gymnasiums Elevkår
Bakgrund
Styrelsen uppfattar att Kungsholmens gymnasiums
Elevkår ger tre tydliga uppmaningar till organisationen
Sveriges Elevkårer. Eftersom det är styrelsen som är ansvarig för besluten rörande budget samt förvaltningen
av organisationen mellan kongress och årsmöte, samt
årsmöte och kongress tolkar styrelsen att uppmaningen
framförallt är riktad till dem.
Att-satserna kommer att behandlas till viss del var för sig
eftersom det finns olika sätt att behandla dem på.
Styrelsens förslag
Styrelsen föreslår årsmötet att anse motionen besvarat.
Det korta svaret till varför är helt enkelt för att detta görs
idag. Om en medlem hör av sig med en fråga kring redovisningen av bidragen från de regionala samarbetsorganisationerna eller kring en specifik post i kvartalsrapporteringen så får de svar.
Frågan är dock på vilken nivå detta kan göras. Styrelsen
skulle, i de fall medlem hör av sig, redovisa på den nivån som syns i budgeten. Det betyder att vi kan visa hur
mycket vi får in i bidrag från varje regional samarbetsorganisation samt hur mycket kostnader som ligger i det
området. Eftersom vi inte detaljbudgeterar för varje bidrag kan vi inte visa en sådan redovisning. Det som dock
går att säga är att inget bidrag ensamt täcker alla kostnader för en regional samarbetsorganisation. Vårt största
bidrag är 428 000 kronor och för att sätta det i relation är
våra kostnader för en verksamhetsutvecklare mellan 350
000 och 400 000 kronor om året. Det innebär att vi alltid
med säkerhet kan säga att de bidrag vi får från olika avtal
används just där. Dessutom får Sveriges Elevkårer alltid
gå in med extra medel, eftersom verksamheten i landet
kostar mer än vad vi får in från just avtal med regionala
samarbetsorganisationer.
Vad gäller den tredje att-satsen görs detta under årsmöte
och kongress. Den ekonomiska redovisningen som delges medlemmarna på årsmöte och kongress är den planering med utfall som använts internt. Vi vill emellertid
förtydliga att styrelsen för Sveriges Elevkårer planerar
ekonomin per kalenderår och inte per verksamhetsår,
varför den ekonomiska redovisningen på årsmöte och
kongress är föregående kalenderår samt de tre första
kvartalen innevarande kalenderår.
Att styrelsen inte sprider interna planeringsdokument
är för att de inte med säkerhet kan säga i vems händer
det till slut hamnar. Däremot kommer styrelsen aldrig
undanhålla något för den som är medlem och kommer
vid de fall medlem är ytterligare intresserad av ekonomin
hitta lösningar för att delge informationen. Något som är
viktigt att ha med sig som medlem är att hjälpa till att
skydda organisationen från utomstående.
Förslag till beslut
Styrelsen föreslår årsmötet besluta
att
anse motionen besvarad.
65
Motion 3
Motion 3 - Motionssvar
Eliminera faktorn “Lokalt finansieringsbidrag”
Eliminera faktorn “Lokalt finansieringsbidrag”
Elevkåren de ProCivitas och Ingrid Segerstedts Elevkår
yrkar på att eliminera faktorn “Lokalt finansieringsbidrag”
befolkningstäta kommuner med många elevkårer till
mindre kommuner med få elevkårer.
Som mindre elevkårer spelar det finansiella bidraget
från Sveriges Elevkårer stor roll. I nuläget baseras det
finansiella bidraget enligt Sveriges Elevkårers officiella
hemsida enligt följande:
“Föreningar får tillgång till service och ekonomiskt stöd baserat på hur stor andel av
skolans elever de har som anslutna till sin förening samt
på hur stor tillgång till lokal finansiering de skapar för
Sveriges Elevkårer”. Vi anser att det är orättvist att det
finansiella bidraget ska bero på hur mycket lokal finansiering elevkåren skapar för Sveriges Elevkårer eftersom
det då blir mer gynnsamt för de kårer som är lokaliserade
i en tät kommun med flera elevkårer till skillnad från om
kåren är etablerad i en mindre kommun som ger mindre
bidrag.
Genom denna eliminering kommer alla medlemmar i
Sveriges Elevkårer få ett jämnt fördelat bidrag som ej
beror på vilken kommun elevkåren har sitt säte i.
att
förtydliga termen “lokal finansiering”
att
eliminera faktorn ; “... Hur stor tillgång till
lokal finansiering de skapar för Sveriges Elevkårer” från servicemodellen som bestämmer
elevkårers finansiella bidrag.
Motionssvar
Bakgrund
Medlemmarna fick på årsmötet 2013 fatta beslut om
vilka parametrar som skulle reglera servicemodellen, ett
beslut som tidigare legat på styrelsens bord. De parametrarna blev ”lokal finansiering” samt ”anslutningsgrad”,
efter styrelsens förslag. Att ändra detta beslut, bara två år
efter att det första gången fattats, anser styrelsen inte är
att följa organisationens princip om långsiktighet, eller
respektera beslut fattade av tidigare företrädare för medlemsorganisationerna.
Att ändra beslutet nu skulle innebära att den drivkraft
servicemodellen uppmuntrar till försvinner, och att de
medlemmar som arbetat med att förändra sin situation
inte får betalt för sitt arbete. Eftersom medlemmar byter
nivå i servicemodellen när de väljer att förnya sitt medlemskap en gång om året är det inte särskilt långsiktigt
att redan ändra parametrarna. Det finns en fördröjning
på effekterna varje medlemsår.
Syftet med servicemodellen
När beslutet angående parametrarna fattades presenterade styrelsen tre grundläggande syften med själva modellen. För det första har servicemodellen en budgetreglerande funktion. Det betyder att utformningen av det
ekonomiska stödet som betalas ut varje år är beroende
av Sveriges Elevkårers omsättning. Om det går dåligt för
Sveriges Elevkårer ett år betalas mindre stöd ut, samtidigt som det motsatta gäller. Detta är en förutsättning
för att elevrörelsen ska växa stabilt och för att Sveriges
Elevkårers ekonomi ska kunna planeras långsiktigt. Om
inte våra kostnader minskar samtidigt som våra inkomster gör det kommer organisationens överlevnad bli kort.
Det andra syftet med servicemodellen är att den skapar
en incitamentsstruktur. Den ena parametern är tydligt
incitamentsreglerande; ju fler medlemmar elevkårerna
lyckas värva, desto högre upp i servicemodellen hamnar
elevkåren. Den som har bra koll på servicemodellen ser
också att den största skillnaden i ekonomiskt stöd ligger
66
Motionärernas argument att genom att ta bort ”lokal
finansiering” som parameter i servicemodellen kommer
medlemmarna i Sveriges Elevkårer få ett jämnare fördelat stöd stämmer inte. Medlemmarna hade i så fall bara
segmenterats efter anslutningsgrad; alltså hur bra de är
på att värva medlemmar. Det tror styrelsen skulle skapa
segmentering utefter storleken på elevkårerna. Att ha två
parametrar som reglerar medlemsstödet bidrar till att de
elevkårer som tar ansvar för lobbyarbetet gynnas, även
om de kanske inte lyckas lika bra med medlemsvärvningen.
För att avsluta anser styrelsen att motionärernas första
att-sats faller om den andra går igenom, varför styrelsens
argumentation mest handlat om den andra att-satsen.
i huruvida elevkåren lyckas bli majoritetskår – något som
är eftersträvansvärt för både den enskilda elevkåren men
också för hela elevrörelsen.
Den andra parametern, lokal finansiering, är ett incitament som syftar till att elevkårerna själva ska hjälpa
till med att påverka politiker att stödja elevkårers arbete.
Sverige har idag 290 kommuner och 21 landsting, det
säger sig självt att våra förtroendevalda och tjänstemän
själva inte kan utföra allt påverkansarbete utan att alla
inom elevrörelsen behöver hjälpas åt. Sveriges Elevkårer
har idag avtal med 9 kommuner. Det är inte tillräckligt
bra för att kunna stärka elevkårer lokalt och elevrörelsen
i stort. Medlemmar, styrelse och medarbetare i Sveriges
Elevkårer måste gemensamt ta ansvar för organisationens fortlevnad. Finansieringen har alltid varit en utmaning för oss.
Det tredje och sista syftet med servicemodellen är att
den är behovssegmenterande. Det innebär att utifrån
den gruppering som servicemodellen bidrar till kan
liknande behov identifieras och särskilt riktat stöd kan
ges inom gruppen. Detta har dock inte kunnat urskiljas
så tydligt, men det har visat sig mer och mer, vilket lett
till att styrelsen fördelat stödet lite annorlunda varje år.
Därför hoppas vi kunna få fortsätta med det långsiktiga
arbetet med dessa parametrar som påbörjats.
Styrelsens motivering
Styrelsen arbetar årligen med servicemodellen, hur den
ska utvecklas och vilket stöd som ska ges på de olika
nivåerna. Vi håller med motionärerna om att mindre
elevkårer, eller kanske snarare nystartade elevkårer, är beroende av det ekonomiska stödet. Vi håller däremot inte
med om analysen där elevkårer ligger i mindre kommuner nödvändigtvis har möjlighet till mindre lokal finansiering, till skillnad från befolkningstäta kommuner med
fler elevkårer. Om vi tittar på vilka kommuner, landsting
och organisationer, och därmed vilka elevkårer, som Sveriges Elevkårer har avtal med idag varierar det från både
Styrelsens motivering
Styrelsen arbetar årligen med servicemodellen, hur den
ska utvecklas och vilket stöd som ska ges på de olika
nivåerna. Vi håller med motionärerna om att mindre
elevkårer, eller kanske snarare nystartade elevkårer, är beroende av det ekonomiska stödet. Vi håller däremot inte
med om analysen där elevkårer ligger i mindre kommuner nödvändigtvis har möjlighet till mindre lokal finansiering, till skillnad från befolkningstäta kommuner med
fler elevkårer. Om vi tittar på vilka kommuner, landsting
och organisationer, och därmed vilka elevkårer, som Sveriges Elevkårer har avtal med idag varierar det från både
befolkningstäta kommuner med många elevkårer till
mindre kommuner med få elevkårer.
Motionärernas argument att genom att ta bort ”lokal
att
finansiering”
som parameter i servicemodellen kommer
medlemmarna i Sveriges Elevkårer få ett jämnare fördelat stöd stämmer inte. Medlemmarna hade i så fall bara
segmenterats efter anslutningsgrad; alltså hur bra de är
på att värva medlemmar. Det tror styrelsen skulle skapa
segmentering utefter storleken på elevkårerna. Att ha två
parametrar som reglerar medlemsstödet bidrar till att de
elevkårer som tar ansvar för lobbyarbetet gynnas, även
om de kanske inte lyckas lika bra med medlemsvärvningen.
För att avsluta anser styrelsen att motionärernas första
att-sats faller om den andra går igenom, varför styrelsens
argumentation mest handlat om den andra att-satsen.
Förslag till beslut
Med anledning av ovanstående text föreslår styrelsen
årsmötet besluta
att
avslå motionen i sin helhet.
67
Motion 4
Motion 5
Öppna möten
Engelskspråkiga Elevkårer
Idag finns det få forum där medlemsorganisationer kan
direktkommunicera tankar och idéer till styrelsen. Konceptet med öppna möten används runt om i landet och
går ut på att medlemmar kan föra fram och diskutera
förslag på verksamhet samt ställa frågor till organisationens styrelse. Förslag är att detta möte hålls öppet för
närvaro men även via en livestream där medlemmar kan
delta oavsett var de befinner sig och kan lämna in punkter och frågor skriftligt via internet eller live på mötet.
Genom ett öppet möte skulle medlemmar kunna påverka organisationen och föra fram sina tankar direkt till
Motionssvar
Bakgrund
Idag har organisationen ett möte om året där medlemmarna samlas för att fatta beslut och diskutera Sveriges
Elevkårers framtid och utveckling. Dessa möten är årsmöte och kongress, där kongressen är det möte där de
största och tyngsta besluten ska fattas. Mellan kongress
och årsmöte, samt årsmöte och kongress är det styrelsens
uppgift att förverkliga de beslut som fattats av medlemmarnas möte. Medlemmarna utvärderar också styrelsens
arbete på årsmöte och kongress.
Utöver det finns styrelsen alltid tillgänglig när medlemmarna tar kontakt – men då handlar det mer om
informell input och dialog. Detsamma gäller för de arrangemang där ett större antal medlemmar samlas och
styrelsen i de allra flesta fall finns representerad.
Styrelsens förslag
Styrelsen ser positivt på att Kungsholmens gymnasiums
Elevkår vill vara med och göra organisationen mer närvarande för medlemmarna. Men att, utöver Årsmöte och
Kongress, öka antalet möten på ett verksamhetsår där
medlemmarna har förslagsrätt ser vi som problematiskt.
Organisationens alla aktiva samlas en gång om året på
Kongress eller årsmöte för att gemensamt ta ansvar för
organisationen. Stadgan föreskriver hur detta möte ska
kallas till, vilka mandat olika grupper har samt hur beslut
fattas. Styrelsen strävar alltid mot att sänka trösklarna
för deltagande på Årsmöte och Kongress, och genom det
stärka demokratin och att representativiteten ska vara
så bred som möjligt. På dessa möten är det majoriteten
som fattar beslut och styr organisationen. Styrelsen ser
det som väldigt konstigt att ge närvarande medlemmar
på ytterligare ett ”öppet möte” yttrande- och förslagsrätt
eftersom det skulle ge vissa medlemmar ett större inflytande än andra.
Sveriges Elevkårer har i dagsläget 343 medlemmar. Omkring 1/3 av dem kommer på Årsmöte och Kongress, en
siffra som styrelsen ständigt jobbar med att öka, men att
ha ett ytterligare möte varje år tror styrelsen kommer få
två konsekvenser; dels att färre kommer på Årsmöte och
Kongress, men också att det är ett fåtal elevkårer som
68
styrelsen. Detta stärker interndemokratin, insynen och
inflytandet i organisationen - något som i slutändan
gynnar alla parter.
Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Kungsholmens
Gymnasiums Elevkår
att
i stadgan §6 “Styrelsen för Sveriges Elevkårer” moment 6 “Styrelsen ansvar för att” lägga
till “hålla minst ett öppet möte per verksamhetsår”.
att
Medlemsorganisationerna får närvarorätt,
förslagsrätt och yttranderätt på det öppna
mötet.
deltar varje gång istället för en bred representation vid
enstaka fall.
Självklart är det så att dialogen med medlemmarna är
viktig. Därför är styrelsen alltid representerad på nationella utbildningar och mötesplatser, samt i de allra flesta
fall på regionala och det händer även på lokala. Vi i styrelsen uppmuntrar alla medlemmar att till oss framföra
åsikter, men lämnar inga garantier för att önskemål som
lyfts fram blir verkställda. Vidare skickas kvartalsenkäter
ut varje kvartal där medlemmarna får tillfälle att tycka
till om medlemsservicen och styrelsen finns ständigt
tillgänglig för frågor och åsikter. Då krävs det dock att
medlemmarna själva tar kontakt.
Styrelsen vänder sig ibland även till medlemmarna för
särskilda fokusgrupper när de behöver olika typer av input. Det hände 2012 under Upptakt när styrelsen höll på
att arbeta fram nya styrdokument och en ny struktur för
organisationen. Även logotypen presenterades då.
Under 2014 arbetade styrelsen fram ett förslag till förutsättningsprogram. Då kontaktades vissa företrädare för
medlemsorganisationerna för att vara fokusgrupp. Anledningen till att de kontaktades var för att styrelsen på
så sätt kunde få en spridning på svaren; de som deltog
var både från städer och landsbygd, samt företrädare för
olika stora elevkårer.
Vidare har styrelsen år 2012, 2013 och 2014 haft uppstartsträffar inför Kongress och Årsmöte för att mer
fördjupande presentera vilka förslag de lagt fram. Att
styrelsen i år inte har haft varken pass på Upptakt, fokusgrupper eller uppstartsträffar är för att vi gjorde bedömningen att vi inte behövde det. Istället har vi synts på
de mötesplatser som den operativa verksamheten redan
planerat.
Förslag till beslut
Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet
besluta
att
Det finns flera elevkårer i Sverige som antingen är helt
engelskspråkiga eller tvåspråkiga. År 2012 antog Sveriges Elevkårer ett officiellt engelskt namn, Swedish Federation of Student Unions. Vi har sett framsteg sedan
dess - till exempel att styrelseutbildningen översatts till
engelska - men skulle med denna motion vilja föreslå
ändringar för en mer tillgänglig organisation. Det krävs
resurser för att översätta alla Sveriges Elevkårers dokument och information till engelska, men vi tror att ifall
dokumenten översätts de enstaka gånger det behövs har
organisationen kommit en lång bit på vägen.
Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Kungsholmens
Gymnasiums Elevkår
att
under ”Medlemsförmåner”, ”Material” lägga
till ”Medlemsorganisationer ska vid begäran
kunna få nödvändiga dokument och information översatt till engelska”
Motionssvar
Bakgrund
Årsmötet 2013 fattade beslut om att skriva in ett officiellt namn på engelska i stadgan. Det var framförallt för
att Sveriges Elevkårer då tog upp kontakten med våra
skandinaviska systerorganisationer och engagera oss internationellt. Det handlade alltså inte primärt om att vi
vill stärka tillgängligheten till våra engelskspråkiga medlemmar.
Styrelsen håller som sagt med om att det är en god idé
att på fler sätt göra materialet och utbildningarna organisationen levererar tillgängligt på fler språk, men att
göra det kommer kräva en större process än vad som under kommande år är möjligt. Vidare vill vi i så fall också
kunna tillhandahålla det utan att medlemmarna ska behöva begära det från oss.
Styrelsens förslag
Förslag till beslut
Styrelsen uppskattar Kungsholmens Gymnasiums Elevkårs intention att göra organisationen mer tillgänglig för
flerspråkiga. Vi föreslår dock årsmötet att avslå motionen. Inte för att vi inte håller med motionären, vi tycker
att det är en bra idé att på sikt göra delar av vårt material
tillgängligt på flera språk. Däremot tror vi inte att det är
läge nu, eftersom det precis som motionären skriver är
en kostnad.
Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet
besluta
att
avslå motionen i sin helhet.
Att vi skulle ge styrelseutbildningen på engelska endast
på grund av beslutet om ett officiellt namn på engelska
stämmer inte. Vi tillhandahöll, om de då arbetande verksamhetsutvecklarna gick med på det, styrelseutbildningen på engelska även innan det. Det har funnits fall då vi
även gett den på franska och tyska också, eftersom vi har
medlemmar med nämnda språk som talspråk.
Enligt Sveriges Elevkårers principer ska organisationen
finnas tillgänglig för sina medlemmar. Ett sätt att bli mer
tillgänglig skulle givetvis vara att översätta utbildningar,
material och styrdokument till flera språk. Samtidigt vill
styrelsen poängtera att det finns många plan där organisationen skulle kunna bli mer tillgänglig, exempelvis
genom att använda teckenspråk för de som behöver det,
i våra utbildningar och mötesplatser.
Vidare är språkkunskaper, utöver svenska, inget vi kräver av våra medarbetare när de söker anställning hos oss.
Det här beslutet skulle då leda till att vi i vår kravprofil
vid personalrekryteringen skulle behöva ställa höga krav
på språkkunskaper – något som begränsar vår rekryteringsbas.
avslå motionen i sin helhet.
69
Motion 6
Motion 6 - Motionssvar
Möten på alla nivåer
Möten på alla nivåer
Sveriges Elevkårer arbetar idag med stöd i form av utbildning för och utbyte mellan sina medlemsorganisationer. Syftet är att utveckla det aktiva arbetet så att alla
medlemmar får en mer givande skoltid. Detta beskrivs i
paragraf 1 mom 1:
•
Skapa och utveckla en kunskapsgrund för elevkårerna att utgå från och använda sig av i
sitt arbete •
Tillhandahålla elevkårerna med sådana tjän
ster och insatser som bäst möter de behov dem
har inom ramen för sin verksamhet •
Samla elevkårerna i Sverige till gemensamma
mötesplatser och ömsesidigt utbyte
I dagsläget fyller verksamhetsutvecklarna denna funktion genom att tillhandhålla utbildningar. Detta är en
bra början men den största utvecklingsfaktorn är utbytet,
för att medlemsorganisationerna ska kunna lära sig av
varandra så måste ett utbrett utbyte ske mellan elevkårer
på alla nivåer. I dagsläget arrangerar Sveriges Elevkårer
olika typer av träffar för utbyte mellan kårer. Men detta
är oftast i en miljö där de mest etablerade kårerna i de
största städerna gynnas. Vi i den motionerande kåren
Motionssvar
Bakgrund
Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Folkungaskolans
Fria Elevkår
att
I stadgan Paragraf 1 moment 1 punkt 3
ändras från ” Samla elevkårerna i Sverige till
gemensamma mötesplatser och ömsesidigt
utbyte“ till ”Samla elevkårerna i Sverige till
gemensamma mötesplatser och ömsesidigt
utbyte
mellan elevkårer av olika storlek och
etablering på lokal samt på nationell nivå”
att
Att verksamhetsutvecklare regelbundet ska
arrangera lokala utbyten mellan kårer av
olika storlek och etablering inom respektive
distrikt.
att
Under “Medlemsförmåner” lägga till “elevkårer med låg anslutningsgrad ska ges möjlighet
att delta under nationella evenemang”.
Styrelsen ser positivt att Folkungaskolans Fria Elevkår
värnar elevrörelsens mötesplatser och därmed principen
om sammanhållning.
sammans med medlemmarna för att sedan fatta beslut
på kongress12. Syftet var att den röda tråden skulle vara
tydlig, framförallt mellan vision och syfte.
I sin motion yrkar de på tre olika saker, där de vill ändra
någonting på två olika nivåer. Både stadgan och medlemsförmånerna är medlemsägda dokument vilket gör
att diskussionen om beslutet i allra högsta grad hör
hemma på ett årsmöte där medlemsorganisationer och
styrelse möts. Vad gäller arbetsbeskrivning och arbetsledning av verksamhetsutvecklarna hör ett sådant beslut
inte hemma på ett årsmöte. Det är upp till verksamhetsutvecklarnas närmaste chef att utifrån uppsatta mål i organisationen arbetsleda dem. En ska vara medveten om
att om beslut av den typen fattas på årsmöte och kongress skapas väldiga inlåsningseffekter.
Att ändra syftet utefter motionärernas förslag anser inte
styrelsen skulle gynna den vision medlemmarna beslutat
om. Målsättningen enligt visionen är att alla elevkårer
ska vara väletablerade och framgångsrika, men i det fall
syftet ändras enligt Folkungaskolans Fria Elevkår förslag, skulle istället Sveriges Elevkårer göra en kategorisering av elevkårer som innebär att vi särskiljer våra
medlemmar. Det är att vara bakåtsträvande.
Med anledning av ovanstående kommer styrelsen behandla varje att-sats för sig.
Att-sats 1
Det första motionärerna vill göra är att ändra Sveriges
Elevkårers syfte. Det som är viktigt att ha med sig i en
sådan diskussion är att de dokument som organisationen idag vilar på – vision, syfte (stadgan) och principer
– hänger ihop och bygger på varandra. Visionen beskriver var organisationen ska, syftet (stadgan) hur vi ska ta
oss dit och principerna inom vilka ramar vi ska göra det.
Styrelsen gjorde ett omfattande arbete under 2012 till-
70
önskar att utbytet ska ske på lokal även som nationell
nivå. Vi önskar även att Sveriges Elevkårer ska verka för
att de minst etablerade elevkårerna får en bättre chans
för utbyte.
Ytterligare en konsekvens blir att Sveriges Elevkårer behöver börja kategorisera efter godtycklig bedömning om
etablering, därefter kvotera platserna till mötesplatserna
och till sist se till att de, som Folkungaskolans Fria Elevkår menar är av ”olika storlek och etablering” kommer till
mötesplatserna. Det anser styrelsen inte är att föredra då
det frångår visionen samt Sveriges Elevkårers princip om
medlemsfokus, samt elevkårernas principer om frivillighet och självständighet.
Att-sats 2
Förslag till beslut
Ett beslut likt det Folkungaskolans Fria Elevkår föreslår
hör inte hemma på årsmöte eller kongress. Detaljstyrning på den nivån är att helt frångå den struktur och de
arbetssätt den här organisationen har byggt upp i över
75 år. Det innebär inlåsningseffekter och ger varken
styrelsen eller de 40 medarbetarna inom den operativa
verksamheten utrymme att förvalta organisationen och
göra det som inom den löpande verksamheten lämpar
sig bäst.
Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet
besluta
att
avslå motionen i sin helhet.
Att regelbundet arrangera mötesplatser kommer dessutom ta både från medarbetares tid och från organisationens pengar som annars skulle använts till utveckling av
annan verksamhet. Eftersom vi redan idag har problem
med att elevkårer anmäler sig och inte dyker upp till våra
mötesplatser tror styrelsen att vi behöver ta itu med det
först, och sedan börja prata om fler mötesplatser. Det
ansvaret delar Sveriges Elevkårers medlemmar med Sveriges Elevkårer.
Att-sats 3
Till sist vill Folkungaskolans Fria Elevkår lägga till texter
till medlemsförmånerna. Styrelsen uppfattar att det är en
text som ska läggas till under medlemsförmånen utbildning. Anledningen till att fördelningen av alla medlemsförmåner är olika beroende på anslutningsgrad och lokal
finansiering enligt servicemodellen är främst på grund
av den incitamentsstruktur styrelsen vill åstadkomma.
Alla medlemmar får dock i någon form tillgång till alla
medlemsförmåner såklart. I dagsläget är det endast de
elevkårer som placerar sig i nivå A1 som inte har rätt att
åka på Sveriges Elevkårers nationella arrangemang, men
alla oavsett nivå i servicemodellen har rätt till mötesplatser och utbildningar. Av Sveriges Elevkårers 343 st medlemsorganisationer är i dagsläget 18 st placerade i A1 .
Anledningen till det är för att styrelsen helt enkelt vill att
de ska ha ett incitament att ta sig från A1 vidare till en
annan nivå. Det handlar inte om att styrelsen på något
sätt vill utesluta medlemmar från att delta. Vi ser, precis
som motionärerna, positivt att så många elevkårer som
möjligt deltar.
Enligt årsmötesbeslutet från 2013 är det upp till medlemmarna att avgöra utefter vilka parametrar medlemsförmånerna fördelas i en servicemodell, men det är upp
till den av kongressen valda styrelsen att fylla modellen
med innehåll eftersom det krävs komplexa och kontinuerliga avvägningar. I och med att styrelsen får löpande
rapportering om hur det går för hela organisationen har
de ständigt underlag för att göra dessa avvägningar och
beslut.
71
Motion 7
Verksamhetsplan och budget
Verksamhetsplanen och budgeten ger insyn i hur de
kommande åren i organisationen kommer att se ut. Vi
vill att medlemmarna ska få möjlighet att framföra sina
tankar kring samt revidera dessa styrdokument för att
delvis stärka interndemokratin, men också för att öka
medlemsinflytandet i organisationen. Genom att presentera verksamhetsplanen på Kongressen så får medlemmarna en inblick i organisationens framtid som de
samtidigt direkt kan påverka. Genom att presentera
budgeten på både Årsmöte och Kongress vill vi se att
medlemmarna även får direkt inflytande i organisationens ekonomi. I nuläget så är det praxis att det behandlas
på Kongress och Årsmöte men ej är stadgereglerat vilket
betyder att styrelsen inte nödvändigtvis behöver ta upp
det.
Utifrån ovanstående bakgrund yrkar Kungsholmens
Gymnasiums Elevkår
att
Lägga till följande i §5 mom 14 “Fastställande av verksamhetsplan för nästkommande
mandatperiod”.
att
Lägga till följande i §5 mom 14 “Fastställande av budget för nästkommande verksamhetsår”.
att
Lägga till följande i §5 mom 15 “Fastställande av budget för nästkommande verksamhetsår”.
Motionssvar
Bakgrund
Kungsholmens gymnasiums Elevkår yrkar på att lägga
till två moment i stadgan i paragrafen som styr Kongress
och Årsmöte. Det är två moment som skulle innebära
att medlemmarna på Kongressen fastställer en verksamhetsplan för den tillträdande styrelsen om två år framåt
samt fastställa budget både på kongress och årsmöte för
ett verksamhetsår framöver.
De övriga styrdokument som styrelsen har att förhålla
sig till – framförallt vision, syftesparagrafen(stadgan) och
principer – har en mer långsiktig styrning. Med den stora genomströmningen av medlemmar och osäkerheten i
finansieringen behöver styrelsen utrymme att leda organisationen mellan kongresserna utan att gå emot beslut
fattade av medlemmar.
Verksamhetsplanen har inte varit ett dokument styrelsen
arbetat med, eller låtit medlemmarna tagit ställning till,
sedan kongressen 2012. Årsmötet 2011 var sista gången
en verksamhetsplan fanns som ett medlemsägt dokument.
Vidare anser styrelsen, som tidigare styrelser, att medlemsförmånerna är ett bra sätt för medlemmarna att
fastställa en miniminivå av stöd medlemmarna får av
Sveriges Elevkårer och att styrelsen däremellan har utrymme att lägga till mer. Dessutom är det så att vi kontinuerligt följer upp hur medlemmarna ser på servicen
de får genom kvartalsenkäterna och justerar servicen
därefter. Till sin fördel är medlemsförmånerna dessutom
en typ av medlemsstyrning där medlemmarna i förhand
kan försäkra sig om vad de får ut av organisationen, snarare än att följa upp i efterhand hur väl styrelsen följde
verksamhetsplanen.
Vad gäller budget har den aldrig lyfts upp och beslutats
om på årsmötet i modern tid, framförallt eftersom Sveriges Elevkårer idag planerar ekonomin kalenderårsvis
samt styrningen genom budget blir väldigt stelbent om
budgetbesluten endast sker en gång per år. Till sist är det
mycket som försvårar ett budgetbeslut, eller att bereda
ett förslag, i tid till årsmöte och kongress.
Gällande att-sats 1
Styrelsen tackar Kungsholmens gymnasiums Elevkår
för motionen, men tyvärr håller vi inte med om deras
analys. Att ta tillbaka verksamhetsplanen upplevs av styrelsen som bakåtsträvande, eftersom medlemmarna på
kongressen 2012 ersatte verksamhetsplanen med medlemsförmåner. Anledningen till det var att inte detaljstyra styrelsens och organisationens arbete i alltför hög
utsträckning, utan låta medlemmarna istället ta ställning
till den övergripande målbilden för verksamhetsåret. En
stor anledning till det var att organisationer i Sveriges
Elevkårers storleksordning ofta arbetar på det sättet. Det
är i linje med resterande organisationsstruktur där styrningen sker i mål snarare än medel, alltså vad istället för
hur. Styrelsen behöver utrymme att vara flexibla och styra organisationen efter behov, snarare än att vara bunden
till kongressbeslut som pekar ut en riktning på två år.
72
För att avsluta argumentationen varför styrelsen inte
anser att organisationen bör ta tillbaka verksamhetsplanen menar vi att det nuvarande systemet med medlemsförmåner ger styrelsen mindre utrymme i tolkningen
av medlemmarnas vilja i relationen till den operativa
verksamheten. Medlemsförmånerna är ett bättre sätt för
medlemmarna att utöva inflytande. Det ger medlemmarna bättre verktyg i utvärderingen av organisationen
samtidigt som fokus kommer hamna på styrelsens förvaltning och styrning av organisationen.
Gällande att-sats 2 och 3
Anledningarna till att styrelsen vill avslå att föra in budgetbeslut är flera. För det första skulle ett budgetförslag
vara en proposition från styrelsen. Om vi tittar på tidsfristerna inför kongress och årsmöte ska propositionerna
vara ute 15 respektive tio veckor innan mötets öppnande.
Enligt stadgan ska kongress och årsmöte hållas i november. Utifrån det ska propositionerna ut, beroende på när
i november mötet hålls, i juli respektive augusti. I det
läget, när styrelsen knappt har fått utfallen från kvartal
2, är det väldigt svårt att lägga fram förslag på budget för
kommande år.
Förslag till beslut
Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet
besluta
att
avslå motionen i sin helhet.
Vidare startar i regel budgetprocessen i organisationen i
september med det slutgiltiga styrelsebeslutet i december. Då vet styrelsen med större säkerhet också vilka
intäkterna för det kommande året, och balansera kostnaderna därefter. Besluten angående våra största bidrag
kommer i januari samma år som pengarna ska utnyttjas.
Innan dess kan styrelsen bara utgå från vad som borde
vara rimligt utifrån tidigare års bidragsnivå. Dessutom
kan det vara så att styrelsen väljer att revidera budgeten
som fastställs i december på styrelsemötet i februari eftersom vi fått utfallet av ekonomin för föregående år då,
tillsammans med beslutet angående bidraget.
Framförallt är styrelsen emot att fatta beslut om budget på kongress och årsmöte eftersom det inte ger något
handlingsutrymme av den löpande förvaltningen och
utvecklingen av organisationen. I dagsläget gör styrelsen
bedömningar om satsningar när utfallet efter varje kvartal kommer, eftersom årets resultat då bättre kan projiceras. Att fatta detta beslut en gång om året kommer inte
leda till en långsiktighet, utan en långsammare utveckling av organisationen. Istället anser styrelsen, precis som
i argumentationen om verksamhetsplanen, att medlemmarna ska fastställa vad de vill ha ut av sitt medlemskap
och styrelsen planerar därefter verksamheten utifrån de
kraven.
Till sist kommer en budget som beslutas om en gång
varje år bli väldigt tandlös. Dels utifrån vad vi redan argumenterat; att ett eventuellt budgetförslag enbart grundar sig på antaganden, men framförallt är det viktigt att
komma ihåg av styrelsens juridiska ansvar i förvaltningen. Det händer alltid saker under året som gör att ekonomin måste planeras om. Styrelsen kommer alltid vara
skyldig att göra det som är bäst för organisationen, vilket
betyder att vi måste förvalta ekonomin utifrån en löpande uppföljning och justering. Det kommer med allra
största sannolikhet få som konsekvens att styrelsen varje
år måste gå emot beslutet medlemmarna fattat angående
budget. Detta kommer i slutändan leda till en minskad
medlemsmakt, trots att syftet med motionen var att öka
den.
73
Valbilaga
Hej!
Den här valbilgan kommer från Sveriges Elevkårers
valberedning. Valbilgan innehåller information om
de kandidater som är valbara till förtroendeuppdraget
som valberedare, en presentation av valberedningens
arbete samt motivering av valberedningens förslag på ny
valberedning.
Valberedningen har under året utlyst möjligheten att
kandidera till förtroendeuppdrag i Sveriges Elevkårer.
Detta har vi gjort genom att publicera en kravprofil och
information om uppdraget på organisationens hemsida
samt i sociala medier. Vi har närvarat vid Sveriges Elevkårers största mötesplats Upptakt15. Löpande har vi
mottagit nomineringar och tips från medlemmarna på
kandidater fram till vårt nomineringsstopp, åtta veckor
innan årsmötes öppnande, som vår stadga föreskriver.
Därefter har vi tagit kontakt med samtliga nominerade
och kandiderade och genomfört intervjuer. Slutligen
har vi i valberedningen utvärderat kandidaterna och
presenterar vårt förslag i denna valbilga.
74
Motivering till valberedningens
förslag på ny valberedning
Valberedningens förslag innehåller fem personer som
tillsammans utgör en helhet. Samtliga kandidater
uppfyller de kriterier som presenterats i vår kravprofil.
Det är av yttersta vikt att som valberedare ha förmågan
att vara relationsskapande, vara långsiktig och strategisk
i sitt tänkande samt ha en stark integritet. Dessa egenskaper har kandidaterna visat prov på under rekryteringsprocessen. Vi har personer med gedigen erfarenhet
från elevkårsarbete, både på lokal, regional och nationell
nivå. Det finns kompetens inom både rekrytering,
styrelsearbete och utbildning som valberedningen anser
vara relevant för uppdraget.
Vidare har vi lagt stort vikt vid att kandidaterna ska ha
ett brinnande engagemang för Sveriges Elevkårer. Vårt
förslag innehåller även personer med erfarenhet från
andra ideella organisationer än Sveriges Elevkårer. Tack
vare dessa personer får vi in nya perspektiv och kan
fortsätta att utveckla vårt arbete.
Har ni frågor eller funderingar är ni välkomna att höra
av er till valberedningens ordförande, Nicole Haag.
75
Valberedningens
förslag på ordförande
Valberedningens
förslag på ledamöter
Frida
Yngve
Födelseår
1994
Födelseår
1993
Student
2013
Student
2012
Skola
Bor
Elevkår
Titel
Tidigare uppdrag i organisationen
Utbildning
Erfarenheter
Efter två år som ledamot i Sveriges Elevkårers valberedning så har min kärlek och mitt engagemang
för elevrörelsen aldrig varit starkare. Som valberedare
påverkar du hur organisationens framtid utformas. Att
med medlemmarnas förtroende i ryggen ha fått möjligheten att utforma ett förslag på nya förtroendevalda för
Sveriges Elevkårer har varit fantastiskt givande - och
något som jag med stor förhoppning om även får göra
under nästkommande mandatperiod.
Med de erfarenheter som jag förankrat från valberedningen och styrelseengagemang i andra ungdomsorganisationer så är jag nu beredd att ta ett större ansvar
för valberedningens fortsatta arbete för att Sveriges
Elevkårer ska ledas i rätt riktning.
Med anledning av det så kandiderar jag till ordförandeposten i Sveriges Elevkårers valberedning. Det är ett
förtroendeuppdrag som jag har respekt för, och som jag
med stor ödmjukhet kommer att förvalta väl om jag får
ert förtroende på Årsmötet.
76
Agnes
Carlsson
Kungstensgymnasiet, Stockholm
Uppsala
Kungstensgymnasiets elevkår
Ordförande
Ledamot i Sveriges Elevkårers valberedning
Skola
Bor
Elevkår
Titel
Utbildning
Samhällsvetenskapligt program, ekonomiinriktning
Ledarskapsprogrammet, Sveriges Elevkårer & Raoul
Wallenberg Academy
Juristprogrammet (nuvarande), Uppsala Universitet
Statskunskap A, Uppsala Universitet
Nationalekonomi A, Uppsala Universitet
Ledarskap- och organisationsteori, Mittuniversitetet
Fyriskolan, Uppsala
Gävle
Fyrisskolans Elevkår
Vice ordförande samt ordförande
Informatörsprogrammet vid Gävle högskola
(nuvarande)
Ordförande, Sveriges Elevråds valberedning
Ledamot, Sveriges Elevråds valberedning
Ledamot, Juseks studerandesektions styrelse
Ordförande, Klubb Molto
För mig är det viktigt att det breda, starka engagemanget
inom elevrörelsen syns på flera plan, och inte bara på
gräsrotsnivå. Det är av största vikt att olika perspektiv
lyfts in i styrelserummet för att Sveriges Elevkårer ska
kunna komma ett steg närmre vår vision.
Då Sveriges Elevkårer är en organisation som engagerar
väldigt många personer under gymnasietiden, så finns
det oerhört mycket kompetens inom organisationen, vilket en bra valberedning lyckas tillvarata på rätt sätt. Med
mina erfarenheter och mitt driv så anser jag att jag är
rätt person att leda nästkommande valberednings arbete
för att tillvarata den kompetensen och det engagemanget
som finns för att Sveriges Elevkårers framtid ska gå i
samma ljusa riktning som den gör idag.
Det vore en ära att få uppdraget att sitta med i Sveriges
Elevkårers valberedning. För mig personligen står Sveriges Elevkårer för det viktigaste som Sveriges ungdomar kan engagera sig i under sin skoltid på gymnasiet.
Jag tror att alla ungdomar runt om i gymnasieskolorna
vill påverka sin skoltid, det gäller bara att de tilldelas
de rätta verktygen. Det är här Sveriges Elevkårer sitter
på en nyckelroll. Sveriges Elevkårers styrelse ska i mina
ögon verka för att varje gymnasieelev i detta land ges
chansen att påverka sin skoltid.
Min tid som verksam i Fyrisskolans Elevkår var den
bästa perioden i mitt liv. Där och då hade jag aldrig
kunnat ana vilka erfarenheter och kunskaper som den
tiden skulle ge mig. I efterhand är jag stolt över vad jag
uträttade tillsammans med Fyrisskolans Elevkår. Jag vet
att vi gjorde skillnad för många elever. Samtidigt lyckades vi leverera en spännande och minnesvärd skoltid
för Fyrisskolans elever. Det är någonting som jag vill
att alla Sverigesgymnasieskolor ska få uppleva. Det är
någonting som Sveriges Elevkår i mina ögon bidrar till.
Efter min gymnasietid har jag haft stora svårigheter
med att släppa taget om ”elevkårslivet”, vilket gör att jag
ständigt sett till att hålla mig uppdaterad på hur situationen ser ut just nu. Jag känner att det nu är dags att ta
ett ordentligt steg in i den tillvaron igen, genom en roll i
valberedningen.
Jag anser att den viktigaste uppgiften som en del av
valberedningen kommer bli att arbeta fram ett team
som förstår vikten av att vara en källa till inspiration och
kunskap för elevkårsaktiva runt om i Sverige. Det är en
stor uppgift och det krävs ett kompletterande team för
att uppnå de bästa resultaten.
77
Valberedningens
förslag på ledamöter
Valberedningens
förslag på suppleanter
Födelseår
1994
Födelseår
Student
2013
Student
Skola
Bor
Elevkår
Titel
Utbildning
Erfarenheter
Kunskapsgymnasiet Globen Uppsala
Kunskapsgymnasiet Globens Elevkår (KGGE) Ordförande, Sekreterare
Naturvetenskap inriktning naturvetenskap Juristprogrammet (nuvarande), Uppsala Universitet
Political Science, North Park University, Chicago Ledarskapsprogrammet, Sveriges Elevkårer & Raoul
Wallenberg Academy
Skola
Bor
Elevkår
Titel
Utbildning
Erfarenheter
Mötessekreterare, Kongress14 Styrelseledamot, Stockholms Elevkårer
Under min tid i elevrörelsen så har jag fått möjligheten
att träffa de mest fantastiska av människor och fått
många wow-upplevelser. Då jag stått i plenum, stannat
upp och tänkt på all potential som fyllt samma sal som
jag just då befunnit mig i så har jag blivit imponerad
av alla i allmänhet, men också av skärpan hos vissa i
synnerhet. litet, men får inte heller tappa fotfästet hos elevkårerna.
Därför så är det oerhört viktigt att det i organisationens
ledning finns folk som ännu har ena foten kvar bland
medlemsorganisationerna. Målet är en kompetent
styrelse och en organisation för elevkårer, men också av
elevkårer. Min utgångspunkt är att det är när den balansen är funnen som rörelsen blir som starkast. Mitt namn är Mathias och jag har precis börjat plugga
i Uppsala. Här har jag som gammal elevkårsräv hamnat
i himmelen. Det finns så mycket engagemang här. För
många av mina studiekamrater är det dock en helt ny
känsla och när jag berättar att det för mig bara känns
som en naturlig fortsättning av mina erfarenheter från
gymnasiet så häpnar många. ”Va? Hur har jag kunnat
missa det?” säger de. Att lära känna nya människor är både bland det roligaste och viktigaste en kan göra här i livet. Som del av
valberedningen skulle min uppgift vara att lära känna
nya människor för att få dem att fylla en uppgift i organisationen. Men tänk hur mycket annat jag kommer
lära mig av dessa människor på vägen. Jag vill få nya
wow-upplevelser och uppmuntra alla stjärnskott i den
här organisationen att använda sin fulla potential för att
utvecklas tillsammans med Sveriges Elevkårer. Det betyder att Sveriges Elevkårer måste fortsätta att
växa och nå ännu fler. Med det kommer dock stora
utmaningar. Sveriges Elevkårer har blivit en professionell verksamhet. Organisationen behöver professiona-
78
Mathias
Bjerkhaug
Hej,
Det finns en hel del saker som jag verkligen älskar. Att
kommunicera och arbeta med
människor, att vara aktiv i elevrörelsen och att utmana
mig själv är några av dessa
saker. Det är med anledning av detta som jag har valt
att kandidera till Sveriges
Elevkårers valberedning.
Jag har en stor fascination och ett genuint intresse för
människor. Det är få saker jag tycker är lika härligt som
att utforska, prata med och lära känna andra människor.
Så
länge jag kan minnas har jag alltid varit intresserad av
hur människor fungerar, både
som individer och grupper, och under det senaste året
har mitt intresse för hur människor arbetar bra ökat
markant. Det som lockar mig med valberedningsarbete
att få leta efter kandidater och få se till människors
egenskaper och kompetenser för att få fram starka
individer och effektiva grupper.
Amanda
Karlberg
1996
205
Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan
Ekerö
Viktor Rydberg Odenplans Elevkår
Valberedning, ordförande, traditionsutskottsledamot,
demokratiutskottsledamot
Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap
Ordförande, Stockholms Elevkårer
Fryshuset och Svenska Lottakåren, Mpower
Ledarskapsprogrammet, Sveriges Elevkårer & Raoul
Wallenberg Academy
Jag vet att jag inte är den enda, särskilt inte bland elevkårsaktiva, som har förälskat mig i elevrörelsen. Det är
otroligt häftigt med allt engagemang och all kompetens
som
gör stor skillnad för tiotusentals elever runt om i Sverige.
Min största sorg när jag skulle ta studenten var att jag
inte längre skulle få vara en del av den organisation
och rörelse jag brann för. För att slippa sörja valde jag
att fortsätta engagera mig efter min studenttid genom
Stockholms Elevkårer. Mitt engagemang för elevrörelsen
är även det en viktig aspekt bakom min kandidatur.
Sist men absolut inte minst är jag en människa som
alltid vill utvecklas genom att utmana mig själv. Jag är
medveten om ansvaret och arbetet som krävs av Sveriges
Elevkårers valberedning och jag är villig att anta den
utmaning som det innebär för
mig. Det är helt klart med enormt mycket respekt inför
uppdraget som jag väljer att kandidera till detta uppdrag.
Vänliga hälsningar,
Amanda Karlberg
79
Valberedningens
förslag på suppleanter
Oliver
Åbrink
Födelseår
1993
Student
2012
Skola
Bor
Elevkår
Utbildning
Erfarenheter
Katedralskolan i Uppsala
Uppsala
EJ VALBARA
Kandidater som valt att
dra tillbaka sin kandidatur
Adam Johansson
Födelseår
Skola
1996
Katedralskolan i Skara
Elevkåren Katedral
Naturvetenskaplig linje
Juristprogrammet (nuvarande), Uppsala universitet
Medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala universitet
Vice ordförande, Juridiska studierådet
Vice ordförande, Ung Media
Sekreterare och kassör, föreningen Artis Amici
Redaktionschef, skoltidningen Pegasen
Alfred Lind Anderton
Födelseår
Skola
1997
Katedralskolan i Uppsala
Amanda Zaza
Födelseår
Skola
1996
Fyrisskolan
Aza Cheragwandi
Födelseår
Skola
1994
Solna Gymnasium
Rosanna Lindström
Jag heter Oliver Åbrink och visar härmed mitt intresse
för att kandidera till valberedningen för Sveriges Elevkårer.
Jag har tidigare suttit som vice ordförande i Ung Media
Sverige och har där fått stor erfarenhet av hur en styrelse fungerar och vad som krävs för att driva en nationell
ungdomsorganisation framåt. Jag har även suttit som
verksamhetsrevisor samt innehaft andra styrelseuppdrag
på såväl lokal som central nivå. Den enda typen jag inte
riktigt provat på är just rollen som valberedare, och då
ännu mindre i en av Sveriges största ungdomsorganisationer.
Jag gick gymnasiet på Katedralskolan i Uppsala vilket
var och är en skola där föreningslivet är ständigt
närvarande och elevstyrt. Jag valde att engagera mig
i andra saker än just elevkåren, men har ändå fått
ganska stor insyn i hur Sveriges Elevkårer fungerar på
lokal och central nivå. Elevkåren Katedral utvecklades
mycket under min skoltid och var en ständig och viktigt
80
närvaro på skolan. Som vice i Ung Media, som ju delar
kontor med Sveriges Elevkårer, har det också funnits
många tillfällen att lära känna organisationen och dess
medlemmar.
Födelseår
Skola
1990
Hvitfeldska Gymnasieskola
Så varför välja mig? Eftersom jag inte varit engagerad
inom organisationen tror jag att jag kan bidra med
andra erfarenheter och perspektiv än en person som
rekryteras internt. Jag har mycket erfarenhet från en liknande styrelse, och även om utmaningarna och frågorna
är annorlunda är jag väl införstådd i vad som krävs för
att en styrelse ska fungera och har många tankar kring
vilka som kan passa för att driva organisationen framåt.
Allt gott!
/Oliver Åbrink
81
Stadga för
Sveriges Elevkårer
Senast reviderade och antagna under Kongress14
Stadga
Innehållsförteckning
§1
Syfte
2
§2
Organisation
2
§3
Medlemskap
3
§4
Enskild anslutning
3
§5
Kongress och årsmöte
4
§6
Styrelsen för Sveriges Elevkårer
7
§7
Sveriges Elevkårers valberedning
10
§8
Revision
12
§9
Omröstning
13
§ 10
Valbarhet
14
§ 11
Uteslutning
14
§ 12
Avstängning
15
§ 13
Redovisningsår
15
§ 14
Tolkning av stadgan
15
§ 15
Ändring av stadgan
15
§ 16
Upplösning
16
Stadga för Sveriges Elevkårer
82
s. 1
83
Stadga för
Sveriges Elevkårer
mom 7
Medlemsorganisationerna i Sveriges Elevkårer är autonoma.
§3
Medlemskap
§1
Syfte
mom 1
mom 1
Sveriges Elevkårers syfte är att stärka elevkårerna i Sverige i sitt arbete att
skapa en mer givande skoltid för sina medlemmar. I sådant syfte har Sveriges
Elevkårer särskilt att:
Elevkårer och elevråd på gymnasieskolor kan bli medlemmar i Sveriges Elevkårer. Elevkårer och elevråd är demokratiska organisationer som genom att
tillvarata sina medlemmars intressen skapar en mer givande skoltid
mom 2
Styrelsen beviljar medlemskap baserat på en komplett ansökan. Styrelsen
beslutar vad som ingår i en komplett ansökan. Se bilaga 1
mom 3
»» Tillhandahålla elevkårerna med sådana tjänster och insatser som bäst möter
de behov de har inom ramen för sin verksamhet
För nya medlemmar, det vill säga organisationer som inte är medlemmar under
innevarande kalenderår, beviljas medlemskap för det kalenderår under vilket
medlemsansökan skickats in samt nästkommande kalenderår.
mom 4
»» Samla elevkårerna i Sverige till gemensamma mötesplatser och ömsesidigt
utbyte
För organisationer som för närvarande är medlemmar beviljas medlemskap för
kalenderåret efter att medlemsansökan skickats in.
mom 5
Ekonomiskt stöd utbetalas inte till nya medlemmar under det kalenderår då
de skickar in sin första medlemsansökan utan först året därpå. Det innebär att
medlemskap behöver förnyas varje år för att det ekonomiska stödet ska utbetalas varje år.
mom 6
Medlemskap upphör med omedelbar verkan om elevkårs- eller elevrådsstyrelsen skriftligen meddelar styrelsen för Sveriges Elevkårer att utträde ur organisationen önskas. Förnyas inte medlemskapet upphör det nästkommande kalenderår.
§4
Enskild anslutning
mom 1
Elever som tillhör en medlemsorganisation kan bli enskilt anslutna i Sveriges
Elevkårer.
mom 2
Enskild anslutning upphör om
»» Skapa och utveckla en kunskapsgrund för elevkårerna att utgå från och använda sig av i sitt arbete
»» Verka för en frivillig och självständig organisering av Sveriges elever
»» Företräda elevkårernas ekonomiska och politiska intressen gentemot
skolväsendet och övriga myndigheter, kommunal-, regional- och rikspolitiska beslutsfattare, näringslivet och samhället i stort
§2
Organisation
mom 1
Sveriges Elevkårers juridiska namn är Sveriges Elevkårer
mom 2 SverigesElevkårersofficiellanamnpåengelskaärSwedishFederationofStudent Unions.
mom 3
Sveriges Elevkårer har sitt säte i Stockholm.
mom 4
Sveriges Elevkårer verkar inom hela landet.
mom 5
Sveriges Elevkårer högst beslutande organ är kongressen och årsmötet och
därefter styrelsen för Sveriges Elevkårer.
mom 6
Sveriges Elevkårer är partipolitiskt och religiöst obunden.
Stadga för Sveriges Elevkårer
84
»» den enskilt anslutne meddelar styrelsen för Sveriges Elevkårer att utträde ur
organisationen önskas.
»» den enskilt anslutne inte längre tillhör en medlemsorganisation vid
s. 2
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 3
85
årsskiftet.
mom 3
Kongress och årsmöte
mom 1
Alla jämna årtal har Sveriges Elevkårer kongress och varje ojämnt årtal
årsmöte.
»» verksamhetsberättelse för Sveriges Elevkårer med bokslut och revsionsberättelse ska göras tillgängliga för alla medlemsorganisationer senast sex veckor
före kongressens öppnande och senast fyra veckor före årsmötets öppnande.
För att kongressen eller årsmötet ska vara beslutsmässig ska hälften av organisationens medlemsorganisationer närvara eller ha avsagt sig sitt mandat.
Kongressen eller årsmötet ska hållas november varje år.
mom 4
Kongressen ska utlysas av styrelsen för Sveriges Elevkårer till alla medlemsorganisationer senast 15 veckor innan kongressens öppnande och årsmötet till
alla medlemsorganisationer senast tolv veckor innan årsmötets öppnande.
mom 6
mom 7
mom 8
Elevkårer och elevråd som är medlemmar i Sveriges Elevkårer den 30 juni har
rätt till ett mandat på samma års kongress eller årsmöte.
Om ett ärende ska tas upp på kongress eller årsmöte måste det ha lyfts i en
proposition eller en motion. En proposition eller en motion som inkommit för
sent kan behandlas av kongressen eller årsmötet om denna/detta med minst
fem sjättedelars majoritet beslutar att ta upp den.
Styrelsen för Sveriges Elevkårer har rätt att lägga propositioner till kongressen
eller årsmötet.
Propositionerna ska skickas till alla medlemsorganisationer senast 15 veckor innan kongressens öppnande och senast tio veckor innan årsmötets öppnande.
mom 13
mom 14
Ombuden för medlemsorganisationerna, styrelsen för Sveriges Elevkårer, revisorerna och valberedningen har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på kongressen och årsmötet.
Åtminstone dessa punkter ska behandlas på kongressen:
»» Kongressens öppnande
»» Val av ordförande, sekreterare och justerare tillika rösträknare för kongressen
»» Fråga om kongressen har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan
»» Fastställande av röstlängden
»» Fastställande av dagordningen
»» Behandling av propositioner och motioner
»» Presentation av verksamhetsberättelse för det gångna verksamhetsåret
»» Presentation av bokslut för det gångna bokföringsåret
mom 9
Medlemsorganisationer har rätt att lägga motioner till kongressen och årsmötet.
»» Presentation av revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret och det
gångna bokföringsåret
mom 10
Motioner ska vara inkomna till Sveriges Elevkårer senast tio veckor innan kongressens öppnande och senast sex veckor innan årsmötets öppnande.
»» Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen för Sveriges Elevkårer för
det senaste verksamhetsåret
Alla kandidaturer till förtroendeuppdrag som väljs på kongressen ska vara
inkomna till Sveriges Elevkårers valberedning senast 14 veckor innan
kongressens öppnande och senast åtta veckor innan årsmötets öppnande.
»» Val av ordförande för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år
mom 11
Stadga för Sveriges Elevkårer
86
»» motioner och styrelsen för Sveriges Elevkårers yttranden om dem
mom 3
mom 5
Alla handlingar inför kongressen eller årsmötet, det vill säga:
»» propositioner
Enskild anslutning gäller kalenderårsvis.
§5
mom 2
mom 12
»» Val av vice ordförande för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år
s. 4
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 5
87
»» Val av andra vice ordförande för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om
två år
»» Val av ordinarie ledamöter till styrelsen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år
mom 16
mom 17
»» Val av suppleant till styrelsen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om
två år
»» Val av revisorer för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år
»» Kongressens avslutande.
mom 15
Alla dokument som kongressen eller årsmötet har antagit ska vara renskrivna
senast en månad efter kongressens eller årsmötets avslutande och då göras tillgängliga för alla medlemsorganisationer.
mom 18
Styrelsen för Sveriges Elevkårer fastställer deltagaravgiften för ombuden vid
kongressen eller årsmötet.
mom 19
Ett extra årsmöte ska hållas om styrelsen för Sveriges Elevkårer, revisorerna eller en majoritet av medlemsorganisationerna begär det.
Åtminstone dessa punkter ska behandlas på årsmötet:
mom 20
»» Årsmötets öppnande
Det ska skrivas ett protokoll vid kongressen och årsmötet. Protokollet ska vara
justerat senast en månad efter kongressen eller årsmötets avslutande och då
göras tillgängligt för alla medlemsorganisationer.
»» Val av ordförande, sekreterare och justerare tillika rösträknare för årsmötet
För det extra årsmötet gäller motsvarande föreskrifter som för det ordinarie
årsmötet, med undantagen att
»» det extra årsmötet ska kallas till av styrelsen för Sveriges Elevkårer senast
nio veckor innan det extra årsmötets öppnande. Eventuella propositioner
ska skickas ut i samband med kallelsen
»» Fråga om årsmötet har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan
»» Fastställande av röstlängden
»» motioner ska vara inkomna senast sex veckor innan det extra årsmötets öppnande
»» Fastställande av dagordningen
»» Behandling av propositioner och motioner
»» alla handlingar ska skickas till medlemsorganisationerna senast tre veckor
innan det extra årsmötets öppnande
»» Presentation av verksamhetsberättelse för det gångna verksamhetsåret
»» det extra årsmötet kan hållas när som helst under året
»» Presentation av bokslut för det gångna bokföringsåret
»» Presentation av revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret och det
gångna bokföringsåret
»» Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för Sveriges Elevkårer för det senaste
verksamhetsåret
»» Eventuella fyllnadsval till Sveriges Elevkårers styrelse
»» Val av ordförande för Sveriges Elevkårers valberedning för en mandatperiod
fram till nästa årsmöte
§6
Styrelsen för Sveriges Elevkårer
mom 1
Styrelsen för Sveriges Elevkårer väljs av kongressen.
mom 2
Styrelsen är ansvarig inför kongressen och årsmötet.
mom 3
Styrelsens funktion är att styra och leda organisationen, genom att förvalta och
utveckla den samma.
»» Val av ledamöter till valberedningen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod fram till nästa årsmöte.
Stadga för Sveriges Elevkårer
88
s. 6
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 7
89
mom 4
Styrelsen ansvarar för organisationens verksamhet, ekonomi och demokrati.
mom 5
Styrelsens ansvarar för att
»» organisationens stadgar följs
mom 11
Styrelsen sammanträder när ordföranden eller revisorerna kallar till möte eller
då en majoritet av styrelsens ledamöter begär det.
mom 12
Styrelsen är beslutsmässig om
»» en kallelse har skickats till alla ledamöter och suppleanter i styrelsen, valberedningen samt revisorer minst en vecka före mötets öppnande och
»» fatta beslut om budget samt presentera den för medlemsorganisationerna
i samband med kvartalsrapporteringen
»» hälften av styrelsens ledamöter eller suppleanter för dem är närvarande vid
mötets aviserade öppnande.
»» beslut på kongress och årsmöte verkställs och antagna styrdokument efterlevs
»» fatta beslut om delegationsordning för organisationen samt arbetsordning
för styrelsens arbete
mom 13
Ordinarie styrelseledamöter äger full närvaro-, förslags-, yttrande-, och
rösträtt. Är styrelsen fulltalig äger suppleanten närvaro-, förslags-, och yttranderätt. Är styrelsen inte fulltalig äger suppleanten även rösträtt.
mom 14 Protokollfrånstyrelsensmöteskafinnasjusteradeochtillgängligaförmedlemmarna, vid begäran, senast fyra veckor efter mötet avslutats.
»» lägga fram propositioner till kongressen och årsmötet
»» lägga fram verksamhetsberättelse samt ekonomisk berättelse till kongressen
och årsmötet
mom 15 »» svarapåfrågorochpåannatsättfinnastillgängligförmedlemmarna
»» svarapåfrågorochpåannatsättfinnastillgängligförvalberedningochrevisorer.
mom 6
Till styrelsen väljer årsmötet elva ledamöter och en suppleant. Av ledamöterna
väljs ordförande, vice ordförande och andra vice ordförande i separata val.
mom 7
Om ordföranden avgår träder vice ordförande i dennes ställe.
mom 8
Om vice ordförande avgår eller tillträder som ordförande, väljer styrelsen inom
sig en ny vice ordförande.
mom 9
mom 10
Ordförande, vice ordförande och andra vice ordförande uppbär arvode för
genomförandet av sitt uppdrag.
mom 17
Ordförandes arvode är vid tillträdet sju (7) prisbasbelopp per år. Denna summa
höjs med ett halvt prisbasbelopp per år till maximalt åtta och ett halvt (8,5)
prisbasbelopp
mom 18
Om andra vice ordförande avgår eller tillträder som ordinarie vice ordförande,
väljer styrelsen inom sig en ny andre vice ordförande.
Vice ordförandes arvode är vid tillträdet fem och ett halvt (5,5) prisbasbelopp
per år. Denna summa höjs med ett halvt prisbasbelopp per år till maximalt sju
(7) prisbasbelopp
mom 19
Vid sådant tillfälle att både organisationens ordförande och vice ordförande
avgår tillträder andra vice ordförande som ställföreträdande ordförande till det
att styrelsen kan tillförordna en ny ordförande inom sig.
Andra vice ordförandes arvode är vid tillträdet ett (1) prisbasbelopp per år.
Denna summa höjs med ett halvt prisbasbelopp per år till maximalt 2 och ett
halvt (2,5) prisbasbelopp
mom 20
Nyvald styrelse tillträder den 1:a januari det på efter kongressen påföljande kalenderåret. Vid styrelseval under extrakongress ska kongressen särskilt förordna
om tillträdestid.
Stadga för Sveriges Elevkårer
90
mom 16
Ettsammanfattandeprotokollfrånstyrelsensmöteskafinnasanslagetförmed-
lemmarna senast fyra veckor efter mötet avslutas.
s. 8
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 9
mom 8
Parallellt med presentationen av valberedningens förslag ska även samtliga
nominerade som valt att kandidera men dragit tillbaka sin kandidatur listas
med namn, gymnasieskola och födelseår.
Valberedningen består av ordförande, två ledamöter och två suppleanter. Ordförande för valberedningen väljs i ett separat val.
mom 9
Valberedningen har rätt att ta del av all verksamhet som organisationen anordnar.
mom 3
Valberedningens ordförande är sammankallande för valberedningen.
mom 10
mom 4
Om valberedningens ordförande avgår väljer valberedningen inom sig en ny
ordförande.
Valberedningen skall kallas till styrelsens sammanträden där de äger närvarooch yttranderätt.
mom 11
Valberedningens funktion är att är att förbereda valen inför årsmöte och kongress. Valberedningens uppgifter är att
§7
Sveriges Elevkårers valberedning
mom 1
Valberedningen väljs av årsmötet.
mom 2
mom 5
mom 6 mom 7
Valberedningen ska inom sig utse vilken suppleant som ska tillträda vid ordinarie ledamots frånfälle.
»» till medlemmarna utlysa möjligheten att kandidera till förtroendepost
»» sprida information och kunskap till medlemmarna om organisationens förtroendeuppdrag och ansvaret som förtroendevald för organisationen
Enpresentationavvalberedningensförslagpåstyrelseochrevisorerskafinnas
tillgänglig för medlemmarna senast fyra (4) veckor för kongressen och förslag
på valberedning senast fyra (4) veckor före årsmötet.
»» uppmana tidigare och nuvarande företrädare för elevkårer och elevråd samt
andra personer med relevanta erfarenheter och färdigheter att kandidera till
styrelse, valberedning och revisorer
I samband med presentationen av valberedningens förslag på styrelse ska samtliga nominerade presenteras avseende
»» uppmana medlemmarna att nominera kandidater till de aktuella förtroendeposterna
»» födelseår
»» år personen tog eller beräknas ta studenten
»» ta emot nomineringar och klargöra vilka av de nominerade som kandiderar
»» skola
»» intervjua kandidater
»» boendeort
»» lägga ett förslag på styrelse, valberedning och revisorer
»» elevkår eller elevråd
»» göra en presentation av förslaget och av övriga nominerade som valt att kandidera
»» tidigare eller nuvarande förtroendeuppdrag i elevkåren eller elevrådet
»» tidigare förtroendeuppdrag i organisationen
»» aktivt meddela de nominerade huruvida de inkluderas i valberedningens
förslag senast två veckor innan kongressen respektive årsmötet
»» gymnasieutbildning
»» eventuell högskole- eller universitetsutbildning samt eventuella relevanta
erfarenheter Vad gäller val av valberedning och revisorer står det valberedningen fritt att forma innehållet i dessa presentationer.
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 10
»» på kongressen respektive årsmötet presentera och framföra förslaget.
mom 12
Valberedningens ordförande uppbär ett arvode på ett halvt (1/2) prisbasbelopp
per år.
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 11
mom 13
Nyvald valberedning tillträder den 1:a januari det på efter årsmötet påföljande
kalenderåret
mom 7
mom 8
Kongressen ska välja en auktoriserad revisor, i syfte att granska styrelsens arbete
mom 9
Den auktoriserade revisorn ska avlämna revisionsberättelse i samma ordning
som lekmannarevisorerna
mom 10
Den auktoriserade revisorn har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på Sveriges
Elevkårers arrangemang och möten i samma ordning som lekmannarevisorerna
mom 11
Nyvalda revisorer tillträder den 1:a januari det på efter kongressen påföljande
kalenderåret
§9
Omröstning
mom 1
Om inget annat skrivits i stadgan gäller enkel majoritet vid omröstning.
mom 2
Vid omröstning utgår rösträkningen alltid från det totala antalet avlagda röster.
Nedlagda röster räknas bort.
mom 3
Vid lika röstetal vinner den mening organets ordförande eller dennes ersättare förespråkar. Det gäller dock inte vid personval eller under kongressen och
årsmötet. Då ska man istället lotta.
»» i de eventuella fall då styrelsens beslut inte överensstämmer med kongressens, årsmötets beslut eller organisationens stadgar, påvisa det för kongressen eller årsmötet.
mom 4
En protokollsomröstning innebär att varje ledamots röst redovisas i protokollet.
En protokollsomröstning ska genomföras i sakfråga på kongressen och årsmötet
då minst en sjättedel av ombuden begär det.
»» i de eventuella fall då organisationen grovt missköts i annat avseende, påvisa
det för kongressen eller årsmötet.
mom 5
Namnupprop innebär att varje ledamot öppet redovisar sin röst och att varje
röst redovisas i protokollet. Namnupprop genomförs i styrelsen för Sveriges
Elevkårer då minst en sjättedel av ledamöterna begär det.
mom 6
Sluten omröstning ska användas vid personval om någon begär det.
mom 7
Vid personval måste alla röstande rösta på det antal personer som ska väljas.
mom 8
Vid personval gäller att:
§8
Revision
mom 1
Lekmannarevisorer väljs av kongressen.
mom 2
Lekmannarevisorerna ska vara två till antalet.
mom 3
Varje lekmannarevisor ska ha en personlig suppleant.
mom 4
Lekmannarevisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som Sveriges Elevkårer anordnar.
mom 5
Lekmannarevisorernas uppgift är att
»» ha insyn i Sveriges Elevkårer räkenskaper, verksamhet och bokslut. Styrelsen för Sveriges Elevkårer ska vara lekmannarevisorerna så behjälpliga att
det blir möjligt.
»» kontrollera och godkänna rapporter till styrelsen.
»» avlämna en revisionsberättelse senast fyra veckor före kongressen och
årsmötets öppnande, samt i sin revisionsberättelse:
»» beskriva hur revisionen gått till
»» uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet.
mom 6
Ordinarie lekmannarevisorer uppbär ett halvt prisbasbelopp arvode för genomförandet av sitt uppdrag.
I ett fall då en lekmannarevisor avgår ska detta meddelas skriftligt till styrelsen,
som i sin tur ska inhämta skriftlig bekräftelse från den personliga suppleanten
att denna tillträder i ordinarie lekmannarevisors ställe. Om suppleanten avböjer
tillträde ska styrelsen vända sig till den andra suppleanten. Besked om avgång
och tillträde ska anslås för medlemmarna.
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 12
»» varje person som ska väljas måste få egen majoritet.
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 13
»» om inte tillräckligt många personer får egen majoritet i första valomgången
ska man tillsätta resten av platserna genom en andra valomgång. I den andra
valomgången deltar en kandidat mer än antalet platser som ska tillsättas och
urvaletbaseraspåflestantalrösteriförstavalomgången.
mom 3
En medlemsorganisation som under pågående verksamhetsår uteslutits har närvaro- och yttranderätt på följande kongress eller årsmöte.
mom 4
Styrelsen för Sveriges Elevkårer får inte besluta att utesluta en medlemsorganisation utan att först berätta för elevrådets eller elevkårens ordförande varför
man funderar på att göra det. Denne ska också ha fått möjlighet att yttra sig
om anklagelserna inför styrelsen för Sveriges Elevkårer och revisorerna innan
beslutet fattas.
»» omflerapersonerfåttlikamångarösterskamangenomföraenskiljeomröstning mellan dem.
»» vid lika röstetal i skiljeomröstningen ska man lotta.
mom 9
Beslut om uteslutning eller avstängning fattas med 2/3 majoritet både i styrelsen för Sveriges Elevkårer och på kongressen eller årsmötet.
§ 12 Avstängning
mom 1
Styrelsen för Sveriges Elevkårer kan avstänga en person från all verksamhet om
personen motverkar organisationens syfte så som det kommer till uttryck i stadgan.
mom 2
Revisorer kan inte avstängas.
§ 10 Valbarhet
mom 1
mom 2
Alla är valbara till samtliga uppdrag inom Sveriges Elevkårer.
Revisorer får inte ha styrelse- eller valberedningsuppdrag inom Sveriges Elevkårer.
mom 3
Valberedningens ledamöter får inte ha styrelse- eller revisorsuppdrag inom
Sveriges Elevkårer.
mom 4
En revisor, valberedare eller styrelseledamot kan inte anställas av Sveriges
§ 13 Redovisningsår
Elevkårer, företag ägda av Sveriges Elevkårer eller verksamheter med nära
anknytning till Sveriges Elevkårer.
mom 5
Ledamot eller suppleant i styrelsen för Sveriges Elevkårer, revisorer, valberedning samt personer anställda av Sveriges Elevkårer kan inte väljas som ombud
till kongressen eller årsmötet.
§ 11 Uteslutning
mom 1
Styrelsen för Sveriges Elevkårer kan utesluta en medlemsorganisation om den
motverkar organisationens syfte så som det kommer till uttryck i stadgan.
mom 2
Beslut om uteslutning gäller fram till nästa kongress eller årsmöte som beslutar
om uteslutningen ska fortsätta gälla.
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 14
mom 1
Organisationens bokföringsår sträcker sig från 1 januari till 31 december.
mom 2
Sveriges Elevkårer verksamhetsår löper jämna år mellan årsmöte och
kongress samt ojämna år mellankongress och årsmöte och.
mom 3
Verksamhetsberättelsen omfattar det gångna verksamhetsåret.
§ 14 Tolkning av stadgan
mom 1
Under pågående verksamhetsår är det styrelsen för Sveriges Elevkårers tolkning
av denna stadga som gäller.
mom 2
Under pågående kongress eller årsmöte är det styrelsen för Sveriges Elevkårers tolkning av denna stadga som gäller så länge kongressen eller årsmötet inte
beslutar att tolka annorlunda.
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 15
§ 15 Ändring av stadgan
mom 1
mom 2
För att ändra i den här stadgan krävs ett beslut med minst två tredjedelars
majoritet på en ordinarie kongress eller ett ordinarie årsmöte, eller beslut med
enkel majoritet på en kongress och ett årsmöte som efterföljer varandra.
Stadgeändringen träder i kraft när protokollet från kongressen eller årsmötet är
justerat om inte kongressen eller årsmötet beslutar annorlunda.
§ 16 Upplösning
Bilaga 1.
Fastställd på styrelsemötet 2014-04-11
Grundkrav
All information måste registrerat i angivet medlemssystem enligt angiven process.
Krav på medlemsorganisationer
Krav på individuella medlemmar
mom 1
För att Sveriges Elevkårer ska kunna upplösas måste det föreslås i en proposition eller en motion.
Följande information måste registreras för
medlemsorganisationer.
Följande information måste registreras för
individuella medlemmar.
mom 2
Beslut om upplösning ska tas av en kongress samt ett årsmöte som efterföljer
varandra, med minst tre fjärdedelars majoritet vid båda tillfällena.
•»
Namn på organisationen
•»
Medlemsorganisation
mom 3
Kongressen eller årsmötet som beslutar om upplösningen beslutar också vad
som händer med organisationens tillgångar.
•»
Namn på skolan
•»
Förnamn
•»
Adress
•»
Efternamn
•»
Telefon
•»
Födelseår
•»
E-postadress
•»
Telefonnummer
•»
Stadgar
•»
Inträdesdatum
•»
Årsmötesrapport
•»
Juridiskt kön
•»
Årsmötesprotokoll 1
•»
Verksamhetsrapport
•»
Fem individuella medlemmar 3
Krav på styrelseledamöter
2
Följande information måste registreras för
styrelseledamöter 4
•»
E-postadress
Årsmötesprotokollet ska innehålla namn på föreningen och eventuellt organisationsnummer, fullständigt datum för årsmötet
(ÅÅÅÅ-MM-DD), att det framgår att det är ett årsmötesprotokoll samt underskrifter av sekreterare och justerade. Uppfylls inte
kraven godkänns inte protokollet. Årsmötesprotokollet skickas till [email protected] eller laddas upp direkt på eBas.
2
Verksamhetsrapporten ska innehålla de aktiviteter föreningen redan gjort, inte det ni kommer att göra framöver. Även om det
är ert första årsmöte.
3
Dessa måste uppfylla kraven på individuella medlemmar
4
Utöver de krav de har på sig som individuella medlemmar
1
Stadga för Sveriges Elevkårer
s. 16
Stadga för Sveriges Elevkårer: Bilaga 1
s. 17
By the way!
Du kanske har hört talas om
Under året slöt vi ett avtal med dem. Med vårt samarbete vill vi erbjuda alla elevkårer unika medlemskort. När en medlem registreras
går det att välja till Studentkortet. På kortet står elevkårens namn och medlemmens uppgifter, som
medlemmen sedan kan använda för de hundratals rabatter som Studentkortet erbjuder. Elevkåren kan även knyta sina lokala rabatter
till kortet.
I framtiden kan det här innebära att ni som elevkår kan ta ut medlemsavgift direkt genom eBas. Det kan också gå att få en egen design
på kortet (innanför Studentkortets ramar) för att göra det unikt för
er elevkår. Genom dessa medlemskort kan fler elevkårer erbjuda sina
medlemmar nya förmåner och en starkare koppling till sin elevkår.
För att få kortet krävs personnummer och postadress till medlemmen. Det går att fylla i direkt i eBas eller om er elevkår värvar själva
genom excel-dokument. Då är det viktigt att ni informerar eleven
om vad det innebär för hen att lämna ifrån sig de personuppgifterna.
(Det kan ni läsa mer om på eBas vid onlineregistreringen) Elevkåren behöver inte hantera några kort själva, utan medlemmen får sitt
kort tillgängligt digitalt via Studentkortets app.
Styrelsekåren
Emil Gustavsson
för en mer givande skoltid