BUN 2015-02-27
Kallelse 1(3) Föredragningslista 2015-02-17 Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Sammanträdesrum Bäve 08:30 fredagen den 27 februari 2015 Ordförande Cecilia Sandberg Sekreterare Pernilla Gustafsson Föredragningslista 1. Föredragande Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN 2668/76 I tur att justera Ingela Ruthner (M) 2. Information 2015-02-27 Dnr BUN 2015/00013 1. Verksamhetsberättelse 2014 2. Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från Barn och elevombudet och Skolinspektionen 3. Förskolekön 4. Arbetsmiljörapport, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen 5. Visning av Ciceron Assistent 08:30-10:30 Eleonore Lidman Verksamhetschefer 10:30-11:30 Lise-Lotte Bengtsson Verksamhetschefer 11:30-11:45 Verksamhetschef förskola 11:45-12-15 Eleonore Lidman Verksamhetschefer Gym och Vux 15:00-15:30 Catarina Lehtinen Kallelse 2(3) Föredragningslista 2015-02-17 Föredragningslista 3. Föredragande Information förvaltningschef 2015-02-27 Dnr BUN 2015/00014 1. Årshjul 2015 2. Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö 5. Linnéaskolan 4. Eftermiddag Hans-Lennart Schylberg Lise-Lotte Bengtsson Hans-Lennart Schylberg Hans-Lennart Schylberg Hans-Lennart Schylberg Information ordförande 2015-02-27 Dnr BUN 2015/00015 1. Fyrbodals Utbildningssamverkan Beslutsärenden kl. 13:00 5. Verksamhetsberättelse-Bokslut Eleonore Lidman Dnr BUN 2015/00022 6. Arbetsmiljörapport februari 2015 Eleonore Lidman Dnr BUN 2015/00026 7. Hans-Lennart Hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att till barn och utbildningsnämnden föreslå lämpliga ytor för att uppföra nya förskolor Schylberg i Uddevalla kommun Dnr BUN 2015/00119 8. Justering av beslut gällande att upphandla referensobjekt städavtal gymnasiet Hans-Lennart Schylberg Dnr BUN 2013/00458 9. Remiss från Kommunstyrelsen ang. Samhällsbyggnadsstrategi Dnr BUN 2014/00762 Hans-Lennart Schylberg 10. Vuxenutbildningens budget Dnr BUN 2015/00114 Hans-Lennart Schylberg 11. Ernst & Young - Granskning av rektors roll som pedagogisk ledare Dnr BUN 2014/00672 Hans-Lennart Schylberg Kallelse 3(3) Föredragningslista 2015-02-17 Föredragningslista Föredragande 12. Uppföljning och analys - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10§ och Lise-Lotte Bengtsson diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen – höstterminen 2014 Dnr BUN 2015/00125 13. Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar Dnr BUN 2015/00002 14. Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen - barn/elev som känner sig kränkt Dnr BUN 2015/00036 15. Övriga frågor Dnr BUN 2669/62 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 12 Dnr BUN 2668/76 1 Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering I tur att justera Ingela Ruthner (M) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 13 Dnr BUN 2015/00013 2 Information 2015-02-27 1. Verksamhetsberättelse 2014 2. Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från Barn och elevombudet och Skolinspektionen 3. Förskolekön 4. Arbetsmiljörapport, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen 5. Visning av Ciceron Assistent Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-16 Dnr BUN 2015/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon 0522-69 70 02 [email protected] Information 2015-02-27 1. Verksamhetsberättelse 2014 2. Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från Barn och elevombudet och Skolinspektionen 3. Förskolekön 4. Arbetsmiljörapport, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen 5. Visning av Ciceron Assistent Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 14 Dnr BUN 2015/00014 Information förvaltningschef 2015-02-27 1. Årshjul 2015 2. Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö 5. Linnéaskolan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning 2015-02-16 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon 0522-69 70 02 [email protected] Information förvaltningschef 2015-02-27 1. Årshjul 2015 2. Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö 5. Linnéaskolan Dnr BUN 2015/00014 UDDEVALLA KOMMUN Barn och utbildning /Hans‐Lennart Schylberg 2014‐11‐04 ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2015 => Uppföljning ekonomi och verksamhet => Planering ekonomi och verksamhet => Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2015 Typ Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beslutsärenden Bokslut 2014 med verksamhetsberättelse Planeringsprocess, steg 1: Verksamhetsplan år 2016-2018 med budget år 2016 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) Rapport arbetsmiljö Informationsärenden Bokslut med verksamhetsberättelse (delrapport) Uppföljning och analys av synpunkter genom kommunens klagomålssystem samt genom egna undersökningar (VC) Utbildning BUN Delårsrapport T1 Rapport arbetsmiljö Delårsrapport T2 Majoritetens presskonferens inför KS-beslut om budget Målnivåer KF-styrkort Verksamhetsplan år Internkontroll 2015 (beslut) 2016-2018 med (rapport) budget år 2016 (beslut) Majoritetens presskonferens internbudget 2016 Verksamhetsberättelse (varje VC 15 min + tid för frågor) Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen, samt beslut som fattas med stöd av 5 kap § 7-8 samt § 1223 Ekonomisk uppföljning jan-febr Utbildning BUN Utbildning BUN Uppföljning och analys av verksamheternas arbete för likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling (VC) 12 mars 08:3012:00 Översyn styrkort Datum?: Verksamhetsplan år 2016-2018 med budget år 2016 2 september 13 oktober Gemensam aktivitet 08:30-16:00 BUN-Skolledning Lokalvandring (tema?) Uppföljning och Avstämning analys av resultat lokalprocess och likvärdig (lokalplanerare) bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Controllerrapport Central Uppföljning och analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt det förebyggande och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande (VC Fsk, Gsk stödenhetschef) Uppföljning och analys av sjukfrånvaro och arbetet med handlingsplaner utifrån medarbetarundersökning (VC) Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och EMAS (VC, miljösamordnare) 16 mars 18:00 Dialogforum Föräldrarådsrep. Utbildningsdagar Utbildningsdag: Förtroendevald i Uddevalla kommun Tisd 20 jan, 08.30‐ 16.00, Oddevall Utbildningsdqg: Axel Danielsson ‐ Inspiration och tankeställare 19 febr. 08.30‐16.30, HCB Skolriksdagen, 27‐ Utbildningsdag: Intern BUN, 5 mars, 28 april, Stockholm kl. 08.30‐16.00 Internkontroll 2016 (plan) Förslag anslagsbind- Controllerrapport och ningsnivåer Ekonomisk uppföljning jan-okt Uppföljning av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen, samt beslut som fattas med stöd av 5 kap § 7-8 samt § 1223 Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Arbetsmöten 18 mars 08:3016:00 Översyn styrkort Styrkort BUN - ev. justering (beslut) Uppföljning och och analys av studie- och yrkesorientering (VC, SYV ) Kommunens informationsansvar Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel (Kostchef) Skrivelse 1(5) Barn och utbildning Dnr BUN 2015/00028 2015-02-16 Pågående ärenden – myndigheter 2015 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Skolinspektionen 41-2014:8743 Anmälan om skolsituationen för en grundskoleelev vid Sommarhemsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/68) Skolinspektionen 41-2014:6484 Anmälan om bristande pedagogiskt ledarskap vid Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/96) Skolinspektionen 41-2015:91 Anmälan om skolsituation för elever vid Uddevalla gymnasieskola, Östrabo Yrkes, i Uddevalla kommun (BUN 2015/84) Skolinspektionen 41-2014:6571 - Anmälan om Skolsituationen för en elev vid Agnebergsgymnasiet i Uddevalla kommun BUN 2015/142) Senast inkommen handling Senast utgående handling 2015-01-09 – Begäran om yttrande 2015-01-29 – Yttrande 2015-0120 och BJ 2015-01-27 skickas 2015-01-14 – Begäran om yttrande 2015-01-29 – Yttrande 2015-0121 och BJ 2015-01-27 skickas 2015-01-15 – Begäran om yttrande 2015-02-09 – Yttrande 2015-0130 och BJ 2015-02-05 skickas 2015-02-06 – Beslut att avskriva ärendet Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skrivelse 2(5) Barn och utbildning Dnr BUN 2015/00028 2015-02-16 Skolväsendets överklagande nämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Skolinspektionen beslut friskolor Domstolar Arbetsmiljöverket Ärende Skrivelse 3(5) Barn och utbildning Dnr BUN 2015/00028 2015-02-16 Pågående ärenden från 2014 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Skolinspektionen 41-2014:3453 Anmälan om skolsituation för ett barn vid Skansens förskola (BUN 2014/418) -2014-05-30 Begäran om yttrande -2014-06-18 – Yttrande 201406-03 och BJ 2014-06-18 skickas -2014-07-01 Kommunicering av anmälarens synpunkter på kommunens yttrande -2014-09-10 – Kommunicering av anmälarens synpunkter på kommunens yttrande 2014-08-20 - Kompletterande svar 2014-08-19 och BJ 201408-19 skickas Senast inkommen handling 2014-12-19 – Beslut om föreläggande Senast utgående handling 2015-02-09 – Yttrande 2015-0130 och BJ 2015-02-04 skickas Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Skolväsendets överklagande nämnd Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skrivelse 4(5) Barn och utbildning Dnr BUN 2015/00028 2015-02-16 Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Skolinspektionens riktade tillsyn 432013:3777 (BUN2013:172) Historik -2013-02-05: Informationsbrev inkommit -2013-02-11: kontaktuppgifter utskickade -2013-08-30 USB med efterfrågat material skickat -Alla enhetsbeslut inkomna -Alla enhetsbeslut har besvarats -2014-02-14 – Huvudmannabeslut inkommit 2014-05-13 Svar på enhetsnivå och huvudmannanivå skickas -2014-10-17 beslut om föreläggande för enskilda enheter Senast inkommen handling 2015-01-30 – beslut om fortsatt uppföljning för enskilda enheter Senast utgående handling 2014-11-18 Kompletterande huvudmannasvar Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Skolinspektionen 400-2013:5653 Skolinspektionen granskar gymnasiearbetet (BUN 2014/446) Historik Senast inkommen handling 2014-05-21 Informationsbrev till rektor Senast utgående handling Skrivelse 5(5) Barn och utbildning Dnr BUN 2015/00028 2015-02-16 Skolinspektionens kvalitetsgranskning av distansutbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen (BUN 2014/380) Skolinspektionen 400-2014:2725 Granskning av matematik 3 C på Östrabo 1 BUN (2014/813) Skolinspektionen beslut friskolor 2014-05-14 Förfrågan om uppgifter och information om granskningen 2014-05-20 svar till Skolinspektionen 2014-10-24 – Beslut om uppföljning och Verksamhetsrapport 2014-12-01 Informationsbrev 2014-07-04 Information till huvudman och rektor 2014-12-17 – Redogörelse av utvecklingsområden skickas 2015-01-07 – Information inför kvalitetsgranskningen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Arbetsmiljöverket Ärende Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 15 Dnr BUN 2015/00015 Information ordförande 2015-02-27 1. Fyrbodals utbildningssamverkan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning 2015-02-16 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon 0522-69 70 02 [email protected] Information ordförande 2015-02-27 1. Fyrbodals Utbildningssamverkan Dnr BUN 2015/00015 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 16 Dnr BUN 2015/00022 5 Verksamhetsberättelse-Bokslut Sammanfattning Som en del av kommunens årsredovisning ska varje nämnd lämna en årsberättelse enligt av kommunen fastställd mall. Denna ska innehålla en uppföljning av ekonomi, verksamhet och målen i kommunens styrkort. Förskola och skola har även andra mål och uppdrag att förhålla sig till än de som återfinns i kommunens styrkort. Statligt uppsatta mål i skollagen, läroplaner, ämnesoch kursplaner och andra författningar styr verksamheten. Enligt barn och utbildningsnämndens beslut om systematiskt kvalitetsarbete ska årsberättelsen därför kompletteras med en längre verksamhetsberättelse. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04 med bilagor. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad årsredovisning för 2014 samt att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för 2014 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning 2015-02-04 Handläggare Utredare Eleonore Lidman Telefon 0522-69 78 60 [email protected] Verksamhetsberättelse-Bokslut Sammanfattning Som en del av kommunens årsredovisning ska varje nämnd lämna en årsberättelse enligt av kommunen fastställd mall. Denna ska innehålla en uppföljning av ekonomi, verksamhet och målen i kommunens styrkort. Förskola och skola har även andra mål och uppdrag att förhålla sig till än de som återfinns i kommunens styrkort. Statligt uppsatta mål i skollagen, läroplaner, ämnesoch kursplaner och andra författningar styr verksamheten. Enligt barn och utbildningsnämndens beslut om systematiskt kvalitetsarbete ska årsberättelsen därför kompletteras med en längre verksamhetsberättelse. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04 med bilagor. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad årsredovisning för 2014 samt att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för 2014. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Eleonore Lidman Utredare Dnr BUN 2015/00022 VERKSAMHETSBERÄTTELSE BUN 2014 2015-02-09 Verksamhetsberättelse 2014 Barn- och utbildningsnämnden Dnr: 2015:22 1 (33) 2 (33) 2015-02-09 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun .......................................................... 3 2 Verksamheten ...................................................................................................................... 3 3 Förutsättningar för måluppfyllelse – ekonomi, personal och organisation ................... 4 3.1 Förskola och pedagogisk omsorg ................................................................................................4 3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem ..................................................................................5 3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola ........................................................................................8 3.4 Vuxenutbildning ..........................................................................................................................9 4 Läsårets prioriterade mål och aktiviteter - Samlad bedömning och analys prioriterade mål och aktiviteter ...................................................................................... 10 4.1 Förskola och pedagogisk omsorg ..............................................................................................10 4.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem ................................................................................11 4.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola ......................................................................................12 4.4 Vuxenutbildning ........................................................................................................................13 5 Övriga läroplansområden ................................................................................................. 14 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg ..............................................................................................14 6 Resultat - Normer och värden .......................................................................................... 15 6.1 Normer och värden ....................................................................................................................15 6.2 Samlad bedömning och analys - Normer och värden ................................................................15 7 Resultat – Kunskaper ........................................................................................................ 17 7.1 Kunskaper ..................................................................................................................................17 7.2 Samlad bedömning och analys – Kunskaper .............................................................................18 8 Kommunala mål och uppdrag .......................................................................................... 24 8.1 Kund/medborgare ......................................................................................................................24 8.2 Medarbetare ...............................................................................................................................26 8.3 Ekonomi ....................................................................................................................................29 9 Kommande läsårs prioriterade mål och aktiviteter ....................................................... 29 Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(33) 3 (33) 2015-02-09 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genom-föra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten. 2 Verksamheten I Uddevalla går cirka 1550 barn i kommunal förskola och cirka 100 barn i pedagogisk omsorg hos kommunala dagbarnvårdare. Drygt 5000 barn och ungdomar går i grundskolan/grundsärskolan varav ca 2100 barn går på fritids. I gymnasieskolan/gymnasiesärskolan går i snitt drygt 3000 elever varav cirka 45 % kommer från annan kommun än Uddevalla samt i Vuxenutbildningen studerade drygt 2400 individer under året med ett snitt på cirka 1300 elever. De senaste årens utveckling av systematiskt kvalitetsarbete inom förskola och pedagogisk omsorg har varit framgångsrikt. Med ett gemensamt system för kvalitetsarbetet och stödfunktioner som skolutvecklare, IKT-utvecklare, specialpedagoger, psykolog och webbredaktör, kan förskolechefer driva pedagogisk utveckling på förskolorna. Flera utvecklingsarbeten pågår inom t.ex. flerspråkighet, jämställdhet och användande av digitala lärverktyg. Grundskolan har i syftet att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i Uddevallas grundskolor arbetat med fyra fokusområden, vilka har varit elevhälsa, rektors arbetsmiljö, IKT-program samt BFL (bedömning för lärande). Samtliga områden har haft fokus på att ta fram bärande dokument och planer för hur verksamheten skall ta sig an dessa utmaningar. Inför 2014/15 går verksamheterna in i implementeringsfasen i tre av dessa fyra fokusområden. Uddevalla Gymnasieskola är fortsatt en attraktiv utbildare för regionens ungdomar. Nationella lärlingsutbildningar erbjuds nu inom alla yrkesutbildningar som ett utbildningsalternativ. Under 2014 har en lärplattform introducerats som fullt ut gör det möjligt att integrera digitala hjälpmedel i undervisningen och ger utökade möjligheter till dialog med elever och vårdnadshavare. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(33) 4 (33) 2015-02-09 Vuxenutbildningen har ledordet omställning, vilket innebär att snabbt starta utbildningar när förutsättningarna ändras, oavsett om det startar fler elever, att näringslivet signalerar ett behov av arbetskraft eller att det kommer ett uppdrag från AMA. Under 2013/2014 fick ca 650 elever undervisning i svenska språket och av dessa har en klar majoritet syrisk bakgrund och många har hög utbildningsbakgrund. 3 Förutsättningar för måluppfyllelse – ekonomi, personal och organisation Här redovisar de olika verksamheterna sina förutsättningar för måluppfyllelse utifrån de statliga styrdokumenten vad gäller ekonomi, personal och organisation. 3.1 Förskola och pedagogisk omsorg Ekonomiska förutsättningar Antalet barn som går i förskola ökar medan antalet barn som har pedagogisk omsorg sakta sjunker1. Under 2014 öppnades en ny förskoleavdelning och kommunen gjorde ett övertag av en fristående förskola om två avdelningar. Under 2013 hade kommunen i genomsnitt 5,9 barn per årsarbetare i förskola vilket är en lägre personaltäthet än riket som låg på 5,3 barn per årsarbetare. Tyvärr har personaltätheten försämrats ytterligare och 2014 noteras 6,2 barn per årabetare. Antalet barn med annat modersmål än svenska har ökat under 2014 och som det ser ut nu fortsätter ökningen 2015 på grund av de flyktingströmmar som bland annat kommer från Syrien. Resultat av närvaromätning visar att de barn som är närvarande vistas i genomsnitt en timma längre på förskolan 2014 jämfört med 2012, då senaste mätningen av närvarotimmar gjordes. Detta ska också ses i ljuset av att förskolorna har fler barn inskrivna tidig höst under innevarande år än föregående. Personella förutsättningar De kommunala förskolorna har fortsatt hög andel årsarbetare med högskoleutbildning och ännu syns inte den kommande bristen på förskollärare. Det som märkts av är att det är allt svårare att rekrytera, med färre ansökningar per tjänst. Förskolecheferna arbetar med strategier för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta genom att nyanställda förskollärare erbjuds mentorskap under hela det första anställningsåret, att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i samarbete med forskare från Göteborgs Universitet och att förskollärarstudenter erbjuds VFU-platser etcetera. Det politiska målet är 68 % förskollärare. Förskoleverksamheten ligger över detta mått; närmare 80 %, en ökning sedan 2013. Pedagogisk omsorg minskar i omfattning beroende på att få söker den verksamheten och det är fortsatt svårt att rekrytera personal. Det har fått till följd att ett område sedan sommaren 2014 saknar dagbarnvårdarverksamhet. 1 Enligt SCB-statistik per 15 okt respektive år. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(33) 5 (33) 2015-02-09 En översyn av administration och ledarresurs har genomförts och resultatet av översynen är att båda delarna utökats; en ny administratör har tillträtt och en ny förskolechef startar 1 januari 2015. En tillsvidareanställd IKT-utvecklare påbörjar sitt uppdrag 1 januari 2015. Organisatoriska förutsättningar Den kommunala förskolan består av 25 förskolor vilket utgör drygt hälften av alla förskolor i kommunen. De kommunala dagbarnvårdarna är 19 till antalet och indelade i fem grupper utefter geografiskt område. I kommunen finns dygnetruntöppen verksamhet på en förskola samt en allergianpassad förskola. Verksamhetschef ansvarar för kommunala förskolans verksamhet som helhet och förskolechefsgruppen med 10 förskolechefer samt stödenhetens chef. Servicefunktioner som administration, ekonom, skolutvecklare, webredaktör och systemansvarig finns på förskolekontoret. I stödenheten finns specialpedagoger, psykolog samt en projektanställd kurator som arbetar på uppdrag av stödenhetschef och förskolechefer. Förskolechefer har till stor del organiserat förskollärare och barnskötare i olika ansvars-grupper som ansvarar för olika frågor som t.ex. miljöarbete, systematiskt kvalitetsarbete och utvecklingsfrågor. Varje förskola har också minst en IKT-guide som driver arbetet med digitala lärresurser. Uddevalla kommun har fortsatt många barngrupper i förskola som består av minst 18-20 barn. I genomsnitt har Uddevalla stora barngrupper jämfört med riket. Skolinspektionen noterar i sin tillsynsrapport att ”I tillsynen har det framkommit en oro, hos framförallt förskollärarna, avseende barngruppernas sammansättning och storlek. Förskollärarna anser att barngruppernas storlek påverkar verksamheternas kvalitet.” Denna oro tas på stort allvar och en strävan finns att påverka barngruppernas sammansättning och storlek, men också att utveckla den pedagogiska medvetenheten för att höja kvalitén i förskolan. Detta sker bland annat genom hur arbetet organiseras utifrån enhetens förutsättningar och det pedagogiska arbetets ledning. För pedagogisk omsorg har barngrupperna i genomsnitt minskat från ca 5,9 till 5,8 barn per årsarbetare. 3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem Ekonomiska förutsättningar Elevtalsökningar, fler elever på fritidshemmen, nyanlända och inflyttande elever ställer stora krav på organisation och lokalförsörjning. Elevantalet kommer att fortsätta öka de närmaste åren med cirka 10 %. Skolorna jobbar fortsatt mer inkluderande i förhållande till föregående år, vilket innebär belastning på budgeten på kort och på lång sikt. Enheter med relativt lågt elevantal per årskurs och eventuellt ogynnsamma delningstal har problem att hantera budgeten i förhållande till de anpassningar som behöver göras för barn i behov av särskilt stöd. Lärartätheten i grundskolan är idag 12,1 elever/lärare vilket motsvarar snittet i riket och i grundsärskolan är det 2,9 elever/lärare att jämföra med rikets 3,2. Förskoleklassen har 14,8 elever/lärare; högre att jämföra med rikets 16,5 och fritidshemmen har 21,2 elever per årsarbetare vilket motsvarar rikets 21,3. På F-6 skolorna samutnyttjas lokaler mellan skola och Fritidshem i den grad att båda verksamheterna riskerar sänkt kvalitet och därmed måluppfyllelse. I första hand gäller detta på Bokenäs, Lane Ryr, Sandersdal och Unneröd. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(33) 6 (33) 2015-02-09 Flera skolor saknar egna specialsalar och får därmed bussa sina elever till andra skolor för undervisning i ex.vis slöjd och hemkunskap. Som ett exempel transporterar Forshälla sina elever till Sommarhemskolan för hemkunskap. Detta är tidsödande och kostnadskrävande. Dalaberg lånar lokaler på Ramneröd för sin årskurs 6, Lane Ryr bussar en hel klass till Äsperöd under läsåret 14/15. Transportkostnaden är avsevärd då extra bussturer har fått beställas. Resurserna skulle kunna läggas på annat som gynnar måluppfyllelsen. Arbetsplatser saknas i stor utsträckning för såväl F-6 lärare som fritidspedagoger. Det försvårar samplanering och därmed också förutsättningar för ämnesövergripande och tematiska arbetssätt. Personella förutsättningar Grundskolans pedagogiska personal omfattar cirka 600 personer och 88 % av lärarna har pedagogisk högskoleexamen, vilket motsvarar rikets snitt. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 82 % i förskoleklassen, vilket är något lägre än rikets 85,4, och anmärkningsvärt stor andel av personalen i fritidshemmen har pedagogisk högskoleexamen, 71 %, jämfört med riket som har 53 %. Ett flertal lärarkategorier är för närvarande svåra att rekrytera och det saknas bland annat behöriga lärare i Matte, No, Slöjd och Teknik. Nya behörighetskrav både inom grundskola och grundsärskola innebär stora utmaningar de närmaste åren och ansträngningar kommer behöva göras för att Uddevalla fortsatt skall vara en attraktiv arbetsgivare. Organisatoriska förutsättningar Grundskolan är indelad i 18 grundskoleenheter; tre 7-9-skolor, en 4-9 skola samt 14 F-6-skolor samt tre grundsärskoleenheter; en 1-6-skola, en 7-9-skola samt en 1-9-skola. Under året har Äsperöd 7-9 flyttat till de nybyggda lokalerna på Sommarhemmet. Årskurs 6 på Dalabergsskolan har flyttat till Ramnerödsskolan (preliminärt för ett år) och årskurs 6 på Lane-Ryrskolan har flyttat till Äsperödsskolan. Också det preliminärt för ett år. Besluten har föregåtts av risk och konsekvensanalyser, möten med berörda föräldrar och personal. Speciellt flytten från Lane Ryr och flytten av Skansen upplevdes av många föräldrar som negativt. Grundskolan styrs av verksamhetschef som är ledare för rektorer, enhetschefer, ekonom, arbetsledare för vaktmästarna samt skolutvecklare. Beslutet om att rektor kan omforma sin ledningsresurs har för grundskolans rektorer inneburit att de haft möjlighet att utse en biträdande rektor som stöd i sitt arbete. Detta är ett led i att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet och därmed förbättra rektors arbetsmiljö. Elevhälsans personal är organiserad i Stödenheten vilken är underställd verksamhetschefen för förskolan. En organisationsöversyn har gjorts och arbete pågår med syftet att optimera organiseringen av elevhälsoarbetet. Resursförstärkning har gjorts i form av ledarkompetens, fortbildning och högre personaltäthet. Fler insatser för likvärdighet som gjorts under året är kommunövergripande timplan, gemensamma lönekriterier för pedagogisk personal, riktade förstelärartjänster, påbörjad omorganisation av mottagning för nyanlända samt en 10-årig investeringsplan för en dator per elevsatsning i hela grundskolan. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(33) 7 (33) 2015-02-09 Andra förutsättningar för måluppfyllelse, både vad gäller kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget, har varit systemet Unikum för dokumentation för lärande. Andra viktiga förutsättningar är samarbetet med flera högskolor och universitet samt att grundskolan tar emot lärarstudenter inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Organiseringen av sommar- och lovskola för elever som inte når 100 % måluppfyllelse samt organiseringen av läxhjälp - alla grundskolor har idag schemalagd läxhjälp för eleven – är exempel på viktiga förutsättningar för måluppfyllelse. Ca 2/3 av Uddevallas befolkningsökning utgörs för närvarande av nyanlända flyktingar. Detta förhållande avspeglar sig även i antalet nya elever i grundskolan. Rent konkret sätter detta skolor som Dalaberg och Ramneröd på stora prov, då kommunens förberedelseklasser är förlagda hit. Grundskolan har under året haft tilltagande svårigheter att möta ökningen av antalet nyanlända. Bland annat saknas lokaler på Dalaberg och därför har mottagning för nyanlända öppnats även på Äsperöd F6. Ramneröd 7-9 har visserligen lokaler men saknar flera behöriga lärare i Svenska som andraspråk och nyanlända elever tillkommer i sådan takt för närvarande att elever i Förberedelseklass måste slussas ut i de ordinarie klasserna innan de förvärvat tillräckliga språkkunskaper. Undervisningen i de mottagande ordinarie klasserna blir ryckig och svårplanerad, vilket i sin tur medför konsekvenser för trygghet och studiero. Mottagande verksamhet för nyanlända kommer att organiseras på fler högstadier framöver och på ett annorlunda sätt än det gjorts tidigare. Grundsärskola Under 2013/14 har Skansen genomgått omfattande verksamhetsförändringar som inneburit flytt av större delen av verksamheten till lokaler i Äsperödsskolan. En mindre del av verksamheten flyttades in i Stråkets lokaler. Rektors förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet har komplicerats av att rektor även innehaft uppdraget som ansvarig för mottagning i grundsärskolan. Dels har det totala uppdraget till omfattningen varit stort och med de ökade krav på rättssäkerhet som nya skollagen innebär är kombinationen av de två uppdragen olycklig ur flera perspektiv. Översyn av bland annat konstruktionen av nuvarande rektors uppdrag har gjorts under året. Rektor för grundsärskolan, tillika ansvarig för mottagning i särskolan, har under året arbetat fram nya riktlinjer och rutiner för mottagning i syfte att säkerställa att de överensstämmer med de allmänna råden. Fritidshemmen Då grundskolans fritidsverksamhet under Skolinspektionens analys fått föreläggande kring hur man bedriver sitt genusarbete är det för närvarande ett pågående utvecklingsarbete. Här har hjälp tagits av professionella handledare från Hälsokällan Fritidshemmen har också satt igång ett större utvecklingsarbete kring systematiskt kvalitetsarbete, områdesspecifikt för fritids. För att kunna ringa in metoder och modeller för utvärdering, analys och åtgärder var frågan om vad fritidshemmen i Uddevalla står för tvungen att ställas. Vilka bestående värden och idéer skall känneteckna Uddevallas fritidshem? Hur nå dit och hur utvärdera? Här har Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(33) 8 (33) 2015-02-09 Fritidsnätverket utsett representanter som tillsammans med grundskolans utvecklingsavdelning arbetar med detta. Målet är att ha en Uddevallamodell för remiss i slutet av april och utvärderingsmodeller klara vid läsårets slut. 3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Ekonomiska förutsättningar Elevantalet ser ut att stabiliseras och är ca 3000 elever. Trenden pekar mot att Uddevalla gymnasieskola kommer att få fler elever i verksamheten. Till detta kommer att andelen elever som söker sig till Uddevalla gymnasieskola från andra kommuner inte minskar utifrån befolkningsprognos. En möjlig orsak till detta är att avtal om förstahandsmottagning är skrivet med flertalet kommuner inom Fyrbodal. Dessutom har flera nationella program och inriktningar inom Fyrbodal avvecklats medan Uddevalla Gymnasieskola har upprätthållit sitt utbildningsutbud. Andel elever som går ett yrkesprogram är 46 % och 54 % går ett högskoleförberedande program. Fortsatt gäller att andelen elever på yrkesprogram i Uddevalla gymnasieskola är högt. Kostnader för yrkesutbildning är generellt högre och behöver beaktas i jämförelse med riket och andra kommuner. För att möta elevminskningen på yrkesprogrammen används lärlingsutbildningen som gör det möjligt att flytta ut delar av utbildningen i företag, vilket innebär att dessa utbildningar kan erbjudas trots lågt antal elever på en inriktning eller på ett program. Lärartätheten är 11,3 elever/lärare och för riket 11,7. Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram medför att antal elever per lärare är och bör vara något lägre än rikssnitt. Nya kurser inom GY11 har medfört behov av nyinköp av läromedel. Budgetbegränsningar under senare år har inneburit att rektorer inte fullt ut haft möjlighet att genomföra dessa inköp. Utökad tid inom yrkesutbildningen har medfört större användning av utbildningsinventarier så som maskiner och fordon. Inom framför allt FT är fordonsparken mycket sliten och stora reparationsbehov finns. Detta påverkar undervisningens kvalitet. Personella förutsättningar Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 86 %, vilket är en god nivå relativt rikets 82 %. Uddevalla gymnasieskola har i huvudsak klarat att anställa behöriga lärare. Kompetens-brist förekommer dock inom yrkesprogram såsom VVS- och fastighetsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Speciallösningar har gjorts genom att anställa yrkesutbildade från branschen och låta dem gå behörighetsgivande utbildning under sin anställningstid. Bedömningen är att Uddevalla gymnasieskola ser ut att klara legitimationskraven inför hösten 2015. Det kan bli nödvändigt att organisera medbedömning inom de ämnen där inte alla lärare omfattas av lärarlegitimation. Merkostnader kan bli aktuella för att ge betygsättande lärare tid att biträda vid bedömning. Organisatoriska förutsättningar Gymnasieskolan är organiserad i 11 skolenheter i form av rektorsansvar. Varje rektor ansvarar för ett eller flera program. Ledningsgruppen för gymnasieskolan består av gymnasiechef och 11 rektorer. Inom rektors ledning finns delansvariga lärare med särskilt uppdrag för programsamordning samt skolplanering. Inom gymnasiesärskolan finns under rektors ledning en biträdande rektor. Inom Uddevalla gymnasieskola sker samordningsvinster utifrån samutnyttjande av samtliga Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(33) 9 (33) 2015-02-09 schemalagda lokaler. All lärarpersonal tjänstefördelas gemensamt. Elever ges därför möjlighet till ett betydligt större kursutbud inom språk och individuella val än annars. Organiseringen utgår ifrån att synergieffekter nås via samordning av resurser för undervisning, ledning, administration och utveckling. Meritkurser kan erbjudas inom samtliga program, vilket skapar möjligheter för elever att få högskolebehörighet. Möjlighet till utökat program för eleverna finns. Till varje rektorsansvar finns ett elevhälsoteam knutet. Inom varje elevhälsoteam finns specialpedagog, kurator, skolsköterska och studievägledare samt inom gymnasieskolan tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Inom IM-programmen finns även socialpedagog. Övergripande verksamhetsutveckling sker via riktade uppdrag till projektsamordnare och koordinatorer inom områdena internationalisering, livskunskap, drogförebyggande arbete, entreprenörskap samt IT. Den genomförda lokalintegrationen med GYSÄR har nu förutsättningar för att ge mer inkluderande undervisning. Rektor för GYSÄR har nu i uppdrag att öka möjligheter för eleverna att studera inkluderat i yrkesämnen. Inom hantverksprogrammen har samordningen och införandet av floristutbildningen i gemensamma lokaler gynnat samverkan mellan hantverksprogrammets inriktningar samt estetprogrammet. 3.4 Vuxenutbildning Ekonomiska förutsättningar Under året studerade drygt 2400 individer inom vuxenutbildningen med ett snitt av 1300 elever. En stor ökning har skett till SFI på grund av de stora flyktingströmningarna främst från Syrien. Under perioden hösten 2013 och våren 2014 ökade denna grupp från ca 150 till 330 elever. Fler lärare har anställts och extra lokaler har hyrts. Tillsammans med Orust och Färgelanda erhölls statsbidrag för 90,4 yrkesplatser och 62 lärlingsplatser samt 12 yrkesförare persontransport och 6 yrkesförare godstransport. Personella förutsättningar Andelen behöriga lärare inom gymnasiala kurser är 82 %, inom särvux 75 % och inom SFI och SVAgrund 64 %. Sju förstelärare finns inom vuxenutbildningen. Det är stor brist på behöriga lärare inom SFI och SVA-grund, vilket innebär att lärare som inte har full behörighet anställs. Följden blir hög belastning för de lärare som redan är behöriga och som måste handleda sina nya kollegor i hög utsträckning. Det innebär också en ansträngande situation för dem utan full behörighet, som måste studera vid sidan av sitt arbete, för att bli behöriga. Organisatoriska förutsättningar Vuxenutbildningen är organiserad i tre rektorsområden. Utifrån efterfrågan och behov organiseras utbildningar på dagtid, kvällstid, heltid, deltid och/eller på distans. Kontinuerliga starter under året erbjuds samt validering i vissa kurser. Det ökande antalet kurser och utbildningar och därmed ansökningar och antagningsförfarande har ställt stora krav på personalen. Då kommunen under perioden dessutom mottagit ett ökat antal SFI–elever inom etablering, har den administrativa personalen utökats för att vidmakthålla god service. För närvarande arbetar 12 personer inom administrationen varav 2 arbetar deltid. I år har arbetsbelastningen varit extra stor, i samband med utökningen av lokaler och flytt av vissa verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(33) 10 (33) 2015-02-09 4 Läsårets prioriterade mål och aktiviteter - Samlad bedömning och analys - prioriterade mål och aktiviteter I detta avsnitt bedömer de olika verksamheterna de vidtagna aktiviteterna enligt förra årets prioriterade mål. Analysen handlar framför allt om att hitta orsaker som förklarar resultaten som kan ligga till grund för att identifiera vad som behöver förbättras. 4.1 Förskola och pedagogisk omsorg I föregående verksamhetsberättelse skrevs fyra utvecklingsområden fram, vilka beskrivs nedan. IKT – skapa plan och strategi för vidare IKT-arbete Ett IKT-program har formulerats under året som fokuserats på barns utveckling genom användning av digitala lärresurser. De mål som formulerats har tydligt fokus på barns lärande och kommunikation. Under året har enheterna och personalen inom pedagogisk omsorg fyllt på med ytterligare digitala lärverktyg och deltagit i utbildningar som erbjudits. Verksamheten har också tillsvidareanställt en IKT-utvecklare för det fortsatta arbetet. I Uddevalla kommunala förskolor är det självklart och naturligt att barn använder alla tillgängliga medel och verktyg för att utvecklas. Aktuell brukarenkät visar att föräldrar inte anser att förskolan arbetar för att utveckla IT/IKT i verksamheten. Det är ett förväntat resultat, eftersom det är först innevarande år enheterna påbörjat arbetet med att utveckla barnens användande av digitala lärresurser. Påbörjat utvecklingsarbete kommer att få genomslag först i nästa brukarenkät. Administration – se över behov och skapa strategi för arbetet i administrationen Under våren gjordes en översyn av organisationen för administration och ledning, vilken resulterade i en utökning med en administratör och en förskolechef. Arbetet med strategiutveckling har påbörjats och enhetschef för administration har fått ett tydligare uppdrag. Nya rutiner för arbete med statistik och befolkningsprognos främjar bättre framförhållning Barn i behov av särskilt stöd – Skapa nätverk för förskollärare och barnskötare Som ett led i förbättringsarbetet har kontinuerliga möten mellan förskolechefsgruppen och barnhälsan (specialpedagoger, psykolog och kurator) startats. Nätverk har dock inte skapats under året. En utvärdering av förändringen från resursavdelning till inkludering genomfördes under sensommaren. Förändringen innebar att barn i behov av särskilt stöd inkluderades i ordinarie verksamhet på vanliga förskoleavdelningar. De utvecklingsområden som skrevs fram i rapporten var bland annat behov av kollegialt lärande och översyn av rutinerna för kartläggning. För dessa utvecklingsområden kommer en plan att formuleras av förskolechefsgruppen och processas tillsammans med Barnhälsan (specialpedagoger, psykolog och kurator). Språk – utbildning i TAKK läggs in i kompetensutvecklingsplan Utbildning i TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, pågår på flera enheter. Att använda tecken som stöd gynnar barn i behov av särskilt stöd, nyanlända med annat modersmål och alla andra barn. Ambitionen är att alla enheter arbetar med tecken som stöd. Arbetet med Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(33) 11 (33) 2015-02-09 modersmålstöd pågår dels i nätverk baserade på geografiska områden, dels i samarbete med modersmålslärare. 4.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem I syfte att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i Uddevallas grundskolor har rektors-gruppen i samråd med verksamhetschef och skolutvecklare formulerat fyra fokusområden. Dessa fokusområden kallas för ”motorväg” mot hög måluppfyllelse: Rektors arbetsmiljö I vid bemärkelse har skolans ledning och styrning stor betydelse för det pedagogiska ledarskapet och därmed elevernas måluppfyllelse. Reformtakten är hög och rektors ansvar är omvittnat stort. Rektor måste ges rätt förutsättningar att leda och styra varför verksamhetschefen för grundskolan valt att prioritera ”rektors arbetsmiljö” som ett fokusområde också under kommande planperiod. Rektors förutsättningar att bedriva ett gott pedagogiskt ledarskap påverkar i allra högsta grad lärares och elevers arbetsmiljö, varför detta fokusområde varit och kommer vara högt prioriterat. Under året har denna punkt fungerat som ett filter i varje fråga och varje beslut som tagits. Några specifika insatser som gjorts i frågan har bland annat varit; kompetensutvecklings-insatser, framtagandet av mallar och gemensamma dokument, införandet av både förstelärare och biträdande rektor, ökat administrativt stöd och rektorsresurs i byggprocesser. Bedömning för lärande/ resultat och kunskapsanalys BFL (Bedömning för lärande) är evidensbaserade metoder att synliggöra lärandet och göra eleven medveten och delaktig i lärprocesserna. Arbetet med BFL pågår sen tidigare och tas nu vidare i syfte att i ett första steg skapa kommunövergripande riktlinjer för såväl BFL som för hur resultat och kunskapsanalys skall bedrivas i grundskolan. Årets arbete har gått ut på att utarbeta övergripande strategier för detta arbete. Det har skett genom en fokusgrupp bestående av rektorer som med hjälp av Me University arbetat fram dessa. Nästa steg (2014/15) är att implementera arbetet på den lokala enheten. IKT –program Styrdokumenten talar om god tillgång på digitala lärresurser för grundskolans samtliga elever. En arbetsgrupp bestående av rektorer med stöd av Me University har under 2014 haft uppdraget att i en IKT- strategi beskriva vilka steg som måste tas för att nå önskad nivå och för att utveckla det pedagogiska arbetet med IT som stöd för inlärningen. Arbetet skall leda till större likvärdighet och en ökad anpassning av undervisningen till digitala lärresurser. En övergripande IKT-strategi för verksamheten är nu framtagen, och nästa steg är att göra en lokal plan för implementeringen av IKT-satsningen. Satsningen kommer att innebära en 1-1 lösning (en dator, en elev) från år 4-9 samt en 1-2 lösning i de lägre åldrarna. Parallellt planeras en omfattande kompetensutvecklingsinsats för grundskolans samtliga pedagoger, inklusive Fritidshemmen och Förskoleklassen. Elevhälsa För att utveckla likvärdighet och optimalt stöd för elevhälsaarbetet i varje skola bör en övergripande kommunal elevhälsaplan tas fram. Det strategiska elevhälsaarbetet skall utvecklas i syfte att bedriva Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(33) 12 (33) 2015-02-09 arbetet mer förebyggande och hälsofrämjande. En förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer bör ske i detta arbete. Rektorer har under året i samarbete med stödenheten arbetat fram en elevhälsaplan för grundskolan. Bakgrunden för detta arbete var att grundskolan saknat en gemensam elevhälsoplan med syfte att utveckla elevhälsoarbetet. Frågor som planen gett svar på har bland annat varit: -hur görs elevhälsans arbete mer förebyggande? -hur bedrivs ett framgångsrikt elevhälsoarbete? -hur sker samordning av strategi, metoder etc.? Denna plan, som arbetsgruppen valt att kalla för Elevhälsoplan med riktlinjer Barn och Utbildning, behöver under planperioden arbetas vidare med. 4.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Gymnasieskolan har haft följande tre prioriterade nationella läroplansmål under året: Att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet Temadagsplanen har omfattat alla elever och har riktats inom det prioriterade målet för samtliga elever inom respektive årskurs; mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati, genus, identitet och självkänsla samt drogförebyggande arbete. Genomförandet har skett inom ramen för temadagar för hela Uddevalla gymnasieskola. I samband med tema-dagen kring demokrati och förståelse genomfördes en föreläsning kring främlingsfientlighet och mänskliga rättigheter. Föreläsare var Özz Nuyen. Ungdomssamordnare Valentina Velasquez talade också till eleverna om ung demokrati och möjligheten till inflytande. Genomgående inom rektorsansvaren är att man systematiskt arbetar med uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Efter Skolinspektionens påpekande har varje rektor utformat innehållet i planen utifrån sin skolenhet. Den enkät som ligger till grund för handlingsplanen genomförs nu med rektors elevgrupp. Drogfri ungdom Det drogförebyggande arbetet har pågått för hela gymnasieskolan med riktade insatser till personal och elever. För att få ett helhetsgrepp har samordning och samplanering skett tillsammans med ansvariga för livskunskap. Exempel på aktiviteter Samverkan med Kompassen för att stödja individer där skolan ser risk för eller påbörjat missbruk. Uppföljning och analys av drogvaneundersökning Samverkan med polisen då det gäller att använda skolmiljön som träningsarenor för narkotikaenhetens hundar. Deltagande i brottsförebyggande rådet samt samverkansmöte runt ungdomar i riskzon. Utbildning för elevhälsa, idrottslärare och rektorer kring kosttillskott och doping. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(33) 13 (33) 2015-02-09 Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta Elevhälsoplanen har utvecklats vidare för att nu säkerställa dokumentation av elevers studiegång och åtgärder när rektor fattar beslut och planerar för stöd. Elevhälsoplanen är en gemensam plan för hur Uddevalla Gymnasieskolas rektorer arbeter med elever i behov av stöd. Inom skolhusen finns bemannade studieverkstäder där elever kan söka extra handledning utöver det som ges inom ordinarie kurs. I verksamhetsberättelsen för Samhällsprogrammet på Agneberg finns att läsa att studieverkstans uppgift är "att ansvara för elever som går ett fjärde år, undervisa och handleda elever som har svårigheter, erbjuda studiehjälp och läxläsning samt vara behjälplig med utredningar." Rektor lyfter vidare i sin verksamhetsberättelse ett behov av att kunna erbjuda eleverna ökade möjligheter till handledning inom modersmål och samhällsorienterande ämnen och pekar på ett behov av omorganisation när det gäller svenska som andraspråk. Lärarnas kompetensutveckling har under läsåret fokuserat på betyg och bedömning för lärande, formativ bedömning. Åtgärder som genomförs idag För elever i behov av särskilt stöd med utredda funktionshinder för lärande ges i begränsad omfattning stöd i form av elevassistent. Andel elever som har assistentstöd från åk 9 ökar. Andel elever med diagnos som visar på att behov av assistentstöd finns ökar. Ökning inom t.ex. ADHD samt autismspektra är tydlig. Möjligheter att pröva kurser som eleven inte fått godkänt betyg. Andelen prövningar ökar enligt statistik inom GY 11. Verksamhetsberättelsen 2013 för UG visar på en markant ökning. Inom GY11 kursinnehåll bedöms svårighetsgraden öka något. Det största svårigheterna finns inom Ma, Sv, Eng detta leder i huvudsak till behörighets-bristen för gymnasieexamen. Läsa högskoleförberedande kurser efter schematid – eftermiddagskurser inom Eng, Ma, Nk, Sv, Hi Studiestöd inom studieverkstäder inom schemat – Möjligheter till handledning i Ma, Sv, Eng Behov som lyfts fram i rektorernas verksamhetsberättelser 1. Studieverkstäderna saknar idag tillräcklig bemanning av speciallärare vilket ger eleverna begränsad tid för stöd. 2. Elevassistentstöd. Andelen elever i behov av elevassistent inom Uddevalla Gymnasieskola ökar. En högre andel elever har med sig en utredd problematik gällande inlärning, exempelvis ADHD samt autismspektrat. Det finns behov av speciallärare med inriktning mot den problematiken eftersom det idag är en bristkompetens. Handledning/stöd inom kurserna. Mer handledning under kurstiden för elever i behov av stöd behövs i främst matematik, svenska och engelska. För att göra detta möjligt behövs mer lärartid som kan läggas på handledning. 4.4 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har under året haft ett prioriterat läroplansmål: Att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det Verksamhet i Kärnan finns för de elever som behöver stöd i sitt lärande och/eller har behov av en lugn miljö. Inte sällan tas elever emot i Kärnan bakvägen för att med tiden slussas ut i den ordinarie verksamheten. Under året har 52 elever varit inskrivna på Kärnan. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(33) 14 (33) 2015-02-09 I Kärnan genomfördes 4 pedagogiska utredningar angående läs och skrivsvårigheter, ett betydande antal nivåbedömningar samt 2 bedömningar av förutsättningar för vidare studier för elever från särskolan, under perioden. Av dem gick en elev till särvux och en elev studerar idag på grundläggande. Här följer några exempel på åtgärder som gjorts för att erbjuda stöd till de som behöver det. startat vård och omsorg med utökad tid för elever som inte har svenska som modersmål eleverna har fått extra stöd i svenska med en lärare som undervisat i svenska som andra språk. tagit fram bedömningsmatriser för att tydliggöra och konkretisera kunskapsmålen erbjudit fler handledningstillfällen erbjudit stöd i form av orienteringskurser inom ma, sv, eng särvux har upprättat individuella delkurser genomfört kartläggning i form av orienteringskurser, när eleven startar sin utbildning påbörjat ett samarbete med kommunens arbetskonsulent för att tydligare koppla samman skola och arbetsliv spelat in undervisningsfilmer på iPads börjat använda laptops och iPads i större utsträckning eftersom det trådlösa nätet har byggts ut De förändringar som gjorts inom samtliga områden avser att på olika sätt öka individualiseringen och möjliggöra för lärarna att i högre grad möta varje elev på rätt nivå i undervisningen. Detta är en av våra stora utmaningar och ett viktigt mål i alla styrdokument. Processen fortgår hela tiden och har möjliggjorts med ökande resurser. Bedömningsmatriser och tydligare genomgång av innehåll och kursmål har gjort att eleverna "aldrig varit så informerade som nu". Den ökade användningen av modern teknik inom SFI har både möjliggjort en större grad av individualisering och ett större ansvarstagande från eleverna. 5 Övriga läroplansområden Här redogörs för de läroplansområden som har jobbats särskilt med men som inte har haft prioriterade mål kopplade till sig. 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg Några enheter har deltagit i ett Skolverksprojekt om jämställdhet och har noterat att barnen väljer självständigt utifrån förändring av miljöerna. Detta har både utomstående studiebesök och vårdnadshavare gett respons på. Barnen stannar kvar längre i de nya miljöerna som inte är fokuserade utifrån kön ex ateljéer som talar till barnens kreativitet. Den egna medvetenheten har ökat kring dessa frågor och personalen är mer lyhörda för hur de förhåller sig både till barn och vuxna genom ett öppet klimat. Många enheter har i sitt arbete fått en ökad medvetenhet om hur färgade vi alla är av könsrollerna i vårt samhälle. Att skillnaden i bemötande av pojkar och flickor ökar vid stress och i rutinsituationer är känt. Detta är också något som många arbetslag får syn på, särskilt när filmning används för reflektion. Hälften av förskolornas enheter beskriver i sina verksamhetsberättelser arbete med ”könsneutrala miljöer och material” och att gränsöverskridande stimuleras. Några enheter fokuserar på genusperspektivet i stort, och någon enhet kopplar arbetet med genus till arbetet med interkulturellt förhållningssätt. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(33) 15 (33) 2015-02-09 6 Resultat - Normer och värden Inom ramen för normer och värden i det systematiska kvalitetsarbetet är det två mått som särskilt ska följas upp och analyseras och det är delaktighet och trygghet. 6.1 Normer och värden Under oktober 2014 genomfördes brukarundersökning inom Barn och utbildning. Målgrupperna var föräldrar förskola, pedagogisk omsorg, grundskola åk 3, 5 och 8 samt elever åk 3, 5, 8, grundsärskola, åk 2 gymnasiet och 30 % av vuxenutbildningens studerande. Resultatet nedan är ett genomsnitt av samtliga svar. Mått Resultat ht 2014 Mål Andel (%) barn och elever som upplever sig delaktiga 52,1 100% Andel (%) barn och elever som upplever sig trygga (gäller förskola och grundskola) 91 100% 6.2 Samlad bedömning och analys - Normer och värden Här görs bedömning och analys kopplade till ovanstående mått från nämnden. Trender ska redovisas över tid mellan t.ex. olika enheter, grupper, kön, utomnordisk bakgrund etc. Analysen handlar framför allt om att hitta orsaker som förklarar resultaten för att sedan identifiera vad som behöver förbättras. Förskola och pedagogisk omsorg – delaktighet och trygghet Förskolans föräldrar har fått svara på påståendet ”Mitt barns tankar och intressen tas till vara” och resultatet visar att det är 73 % av föräldrarna som instämmer. Det är ingen skillnad mellan föräldrar till pojkar respektive flickor. 86 % av föräldrar till barn på familjedaghem instämmer i påståendet. Här finns en viss skillnad mellan föräldrar till pojkar (90 %) och flickor (86 %). På påståendet ”mitt barn är tryggt i förskolan” svarar 92 % av föräldrarna att det stämmer och det är ingen skillnad mellan pojkarnas respektive flickornas föräldrar. Inom pedagogisk omsorg upplever 97 % att barnet är tryggt i familjedaghemmet. Här är det viss skillnad mellan pojkarnas respektive flickornas föräldrar; pojkar 94 % och flickor 100 %. Grundskola, grundsärskola och fritidshem – delaktighet och trygghet Av föräldrarna svarar 51 % att deras barn är med och planerar sitt skolarbete; 49 % av pojkarnas föräldrar och 53 % av flickornas. Föräldrarna till elever i åk 5 har högst värde på det här påståendet, 60 %, medan det är 49 % föräldrar till åk 3 och 42 % föräldrar åk 8. Det är stor skillnad på hur pojkarnas och flickornas föräldrar svarar; såväl i åk 3 som i åk 8 skiljer det åtta procentenheter och det är flickornas föräldrar som i högre utsträckning upplever att deras barn är med och planerar sitt skolarbete. Däremot i åk 5, där det skiljer fyra procentenheter, är det pojkarnas föräldrar som har det högsta värdet. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(33) 16 (33) 2015-02-09 Bland eleverna är det 60 % som svarar att de är med och planerar sitt skolarbete; alltså betydligt fler än föräldragruppen. Något fler flickor, 61 % än pojkar 58 % upplever delaktighet och betydligt fler i åk 3 och 5 än i åk 8. I åk 8 är det också störst skillnad mellan könen; pojkar 36 % och flickor 45 %. Skolorna jobbar med elevråd och klassråd och behöver utveckla arbetet med inflytande på ett sätt som gör det verkligt och begripligt och bli bättre på att utmana eleverna i att bry sig om sin undervisning, bedömandeformer och möjliga pedagogiska upplägg framför praktiska och fysiska frågor såsom biljardbord, ljudanläggningar, caféutbud etc. Det är också viktigt att fördela tydligt ansvar. Egen budget med styrning, egna anslagstavlor och möteslokaler om möjligt, symboler i form av tröjor och namnbrickor etc. Förslag kommer fram om att jobba med fokusgrupper i olika frågeställningar kring innehållet och det pedagogiska och didaktiska. På så sätt blir inte elevrådet det enda forumet och fler blir involverade. Någon skola har jobbat med elevintervjuer utifrån olika frågeställningar och syftet är detsamma – ta reda på hur eleverna uppfattar sin skola och dess innehåll. Genom detta kommer eleverna att uppfatta att det finns ett intresse från skolan – och det sänds positiva signaler om inflytande. Många gånger vill eleverna ha tillgång till rektor, som de många gånger tycker är den enda som kan påverka. Aulasamlingar är också ett sätt att möta eleverna ”utan filter”. En tanke är att 7-9 helt enkelt är ryckigare än f-6. Lärarna uppfattar en högre arbetsbelastning och därmed fattar man kanske snabba överenskommelser med kollegor ”när man hinner” och i dokument (provschema etc). I detta kanske eleven glöms bort. 85 % av föräldrarna till elever i åk 3, 5 och 8 upplever att deras barn känner sig tryggt i skolan. Det är viss skillnad på svaren i de olika årskurserna; 87 % av föräldrarna i åk 8 upplever att deras barn är tryggt, 86 % i åk 5 samt 83 % i åk 3. Om man tittar på flickor respektive pojkar upplever flickornas föräldrar att deras barn känner sig tryggt i något högre utsträckning än pojkarnas föräldrar – 87 % resp. 85 %. Eleverna svar visar att de känner sig mer trygga än vad föräldrarna upplever; 91 % av alla elever på grundskolan svarar stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra på påståendet. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan flickor och pojkar. Om man tittar på varje årskurs för sig visar det sig att elever i åk 5 känner sig tryggast, 93 %, medan det är 91 % i åk 3 och 89 % i åk 8. Viss skillnad mellan pojkar och flickor är det i åk 3, pojkar 89 % och flickor 93 % medan det inte är någon skillnad i åk 5 och åk 8. Barn och utbildningsnämndens strategi om att ” skapa en lugn och trygg lärmiljö för individen så att alla ges förutsättningar att nå sina mål” kan tolkas som att skolornas arbete fungerar bättre för elever i de yngre klasserna men att det för de äldre eleverna är ett utvecklingsområde. Gymnasieskola och gymnasiesärskola – delaktighet Av eleverna i åk 2 på gymnasiet svarar 45 % att de är med och planerar sitt skolarbete och det är ganska stor skillnad mellan könen; pojkarna 49 % och flickorna 42 %. Det är mycket stor skillnad mellan programmen (41 procentenheter skiljer det högsta och lägsta värdet); eleverna på handel- och administration (66 %), industri (58 %) och fordon (58 %) har de högsta värdena. De två programmen som har de lägsta resultaten har ett värde på 25 %. Det går inte att se något mönster utifrån om programmen är yrkesprogram eller högskoleförberedande; det finns höga och låga resultat på båda Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(33) 17 (33) 2015-02-09 inriktningarna. Sammantaget upplever dock eleverna på yrkesprogrammen större delaktighet (47 %) jämfört med de högskoleförberedande (41 %). Vuxenutbildning – delaktighet På vuxenutbildningen är det 71 % av eleverna som instämmer med att de är med och planerar sitt skolarbete och det är ingen nämndvärd skillnad mellan könen. Tillsammans med resultatet om ”jag kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer (66) indikerar att arbetet med att öka elevernas möjlighet att påverka arbetsformer, upplägg mm behöver fortsätta. 7 Resultat – Kunskaper Här redovisas de mål och mått som enligt nämnden särskilt ska följas upp inom området kunskaper. 7.1 Kunskaper Resultat 2011/2012 Resultat 2012/2013 Resultat 2013/2014 Mål Riket Genomsnittligt meritvärde, flickor åk 6 14 13,6 14 13,6 Genomsnittligt meritvärde, pojkar åk 6 12,8 12,9 12,9 12,3 Mått Genomsnittligt meritvärde, flickor åk 9 219,6 225,2 216,1 224 226,8 Genomsnittligt meritvärde, pojkar åk 9 194,3 198,9 194,4 199 203,5 Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen, 76,4% 79,4% 73% 100% 77,4 85,6% 90,8% 89,8% 100% 86,9 Andel (%) elever som uppnått kravnivån Nationella prov Ma åk 6 94,4% 93,5 100% 90,9 Andel (%) elever som uppnått kravnivån Nationella prov En åk 6 93,4% 92,8 100% 93,4 Andel (%) elever som uppnått kravnivån Nationella prov Sv åk 6 97% 97,5 100% 95,5 åk 9 Andel (%) elever som är behöriga till gymnasiet Andel (%) elever som nått målen Nationella prov Ma åk 9 83% 89,9% 81,6% 100% 87,5 Andel (%) elever som nått målen Nationella prov En åk 9 97,5% 97,2% 96,5% 100% 96,8 Andel (%) elever som nått målen Nationella prov Sv åk 9 94,9% 94,1% 94,0% 100% 96,4 Andel (%) simkunniga flickor åk 6 94% 97,0% 100% Andel simkunniga (%) pojkar åk 6 86% 95,0% 100% 100% 100% Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(33) 18 (33) 2015-02-09 Resultat 2011/2012 Resultat 2012/2013 Resultat 2013/2014 Mål Genomsnittligt betygspoäng, kvinnor gymnasieskola 14,6 13,8 14,9 Genomsnittligt betygspoäng, män gymnasieskola 12,7 12,6 13,1 67,5 63 100% 58% 71% Mått 65,6 Andel (%) elever med minst G i alla ämnen, gymnasieskola Andel (%) elever på Introduktionsprogrammen som efter 1 års studier går vidare till ett nationellt program 89 Andel (%) elever som är behöriga till högskolan 92,2 91% Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola 67 100% Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola 50 100% Andel (%) elever som slutfört kurs, grundläggande vuxenutbildning 83% 100% 100% Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning 81% 86% 87% SFI Andel (%) elever som fått godkänt på kurs, 44% Andel (%) elever som slutfört kurs, Särvux 7 satta betyg 37 satta betyg 22 satta betyg 76,9% 77,8% 82% Andel (%) elever med slutbetyg inom tre år, gymnasieskola 15-55% 7.2 Samlad bedömning och analys – Kunskaper Här görs i första hand bedömning och analys som är kopplade till ovanstående mått från nämnden. Trender ska redovisas över tid, mellan t.ex. olika enheter, grupper, kön, utomnordisk bakgrund etc. samt resultat på riksnivå. Analysen handlar framför allt om att hitta orsaker som förklarar resultaten för att sedan identifiera vad som behöver förbättras. Förskola och pedagogisk omsorg Utveckling och lärande Skolinspektionen genomförde en regelbunden tillsyn i Uddevalla läsåret 2013/2014 och i rapporten som kom i februari 2014 konstateras att: ”förskolans verksamhet utgår från en helhetssyn på barnet och barnets behov. Omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Personalen är förtrogen med läroplanen och de tar i stor utsträckning det ansvar som enligt läroplanen åligger dem.” Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(33) Riket 19 (33) 2015-02-09 Verksamheten ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Detta arbete fortsätter bl. a. genom att ta del av aktuell forskning, både från Skolverket, Skolinspektionen, och andra angelägna källor. I brukarenkäten från hösten 2014 tillfrågades föräldrarna om de ansåg att barnen stimulerades i förskolan vilket 91 % instämmer i. Med utveckling av den pedagogiska dokumentationen som pågår i det systematiska kvalitetsarbetet förväntas högre resultat. Ett utvecklingsområde skrevs fram i skolinspektionens rapport rörande modersmålsstöd. Arbetet med detta har resulterat i nya rutiner för modersmålsstöd i förskola, nätverk har bildats där alla förskolechefsområden ingår och den pedagogiska medvetenheten i frågor om flerspråkighet har ökat. Kommuns dokument för övergång mellan förskola och förskoleklass har följts upp under året. Under början på 2015 planeras en nyimplementering av rutinerna. Detta tillsammans med insatser för ökad delaktighet främjar barnens lärande och i förlängningen måluppfyllelsen i skolan. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Betyg Konstateras att grundskolan i flera fall gjort sämre resultat än förra året. Det måste dock uppmärksammas att på tio års sikt är det en positiv trend när det gäller niornas meritvärde. Variationer mellan enskilda skolor år bör ses i sitt sammanhang. Eftersom betygsättning av åk 6 är en rätt ny företeelse är det av intresse att följa utvecklingen. Den sammanlagda betygspoängen i år ligger på 13,2 jämfört med våren 2013 som låg på 13,47 vilket är en liten förändring åt det negativa hållet trots att resultatet är bättre än riket i stort (12,9). Glädjande är att glappet mellan pojkars och flickors resultat är mycket mindre bland Uddevallas elever än i riket och det är pojkarnas resultat som är högre och flickornas motsvarar riket. När det gäller betyg i åk 9 har både pojkarna och flickorna fått lägre betyg än året innan, dock är det flickorna som sänker sig mest, från 225,2 i fjol till 216,1 i år. I och med att pojkarnas meritvärde hamnar på 194,4 i år blir det sammanlagda meritvärdet för Uddevallas niondeklassare 205,25 vilket är ett sämre resultat än riket i stort som våren 2014 hade 214,8 i snitt. Vi kan också konstatera att behörigheten till gymnasiet blev något sämre än föregående år; 2014 var 89,8 % av våra elever behöriga till ett nationellt program. Dock är resultatet betydligt bättre än riket i stort som har 86,9 % behöriga till gymnasiet. Uddevallas elever har sämre betyg i samtliga ämnen förutom musik. När det gäller svenska, engelska och matte så är differensen mellan riket och Uddevalla inte särskilt stort. De stora skillnaderna ligger framförallt i No, teknik samt moderna språk. Ett orosmoment är också att resultaten i Svenska som andraspråk är låga; förra året nådde 80,5 % av eleverna E-nivå medan endast 70,2 % gjort detta i år. I Uddevalla deltar relativt få elever i Svenska som andraspråk i förhållande till hur många som faktiskt har rätt att läsa ämnet. Det kan sannolikt innebära en lägre måluppfyllelse i både Svenska och Svenska som andraspråk i kommunen totalt. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(33) 20 (33) 2015-02-09 Nationella prov Betygsresultatet i Svenska som andraspråk i år nio speglas även i de nationella proven där eleverna nådde 6,8 i genomsnittlig betygspoäng, vilket innebär att endast 57,5 % av eleverna var godkända. Det som är positivt är skillnaden mellan pojkar och flickor - i år har pojkarna bättre resultat i samtliga delprov. De nationella proven för åk 9 är också sämre än föregående år; förra året hade 93,7 % av eleverna godkänt medan i år var det 90,7 %. Störst nedgång görs i matematik där resultatet faller från 89,9 % till 81,6 % godkända. Den sammanlagda betygspoängen i matematik för Uddevalla kommuns nior uppgår till 9,9 betygspoäng, vilket tillsammans med Färgelanda kommun är lägst i Bohuslän. Det kan konstateras att riket i stort gör ett dåligt resultat med 11,4 betygspoäng i matematik. I engelska är det ett sammanvägt provbetyg som uppgår till 14,4 - rikets är 15,0. Pojkarna har högre resultat än flickorna vilket är ovanligt både för Uddevalla och för riket i stort. När det gäller svenska är den sammanlagda betygspoängen på 12,5 medan riket ligger på 13,6. Här är det framförallt delprov C – det skrivna som dippar på 10,3. Intressant är att just detta delprov är det som drar ner resultatet i engelska (13,1). Resultaten på årets nationella prov för åk 3 följer i stort sett riket. Konstateras dock att det fortfarande finns brister i matematik, framförallt gäller det proven kring momenten mätning och huvudräkning. I svenska följer treorna riket vad gäller tala och läsa men där uppgifterna kring det skrivna även här (se år nio) är lägre än riket. De sammanlagda resultaten i de nationella proven för åk 6 visar högre resultat än riket i svenska men något lägre i engelska. I matematik följer resultaten riket. I år hade sexorna 13,8 i betygspoäng i svenska mot rikets 13,5 och i engelska 13,9 mot rikets 14,4. När det gäller matematik har eleverna 12,7 i betygspoäng och riket 12,8. Konstateras att andelen elever som uppnått kravnivån i samtliga delprov i svenska är 97,5 %, vilket är en höjning från 2013. När det gäller andelen godkända i matematik och engelska så minskar resultaten från 2013. I år hade 93,5 % av eleverna godkänt betyg i matematik jämfört med 94,4 % 2013. I engelska var 92,8 % godkända mot rikets 93,4. Avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov åk 9 Att ha avvikelser mellan betyg och resultat från nationella prov är oundvikligt. Detta kan ha olika orsaker men framförallt beror det på att läraren har ett betydligt större underlag för betygsättning på en elev än vad resultatet på ett prov visar. Det som kan konstateras med årets resultat är att avvikelserna i matematik är störst. Här är det en avvikelse på 44 % på alla elever i åk nio. Det innebär att 44 % av eleverna fått högre betyg än resultatet på provet. Detta är givetvis för högt och varför det är så måste analyseras vidare. Det kan dock konstateras att rikets alla elever har en avvikelse på 29 % vilket även det är ovanligt högt. När det gäller engelska så är det däremot en avvikelse som är -14 % vilket innebär att 14 % av eleverna fått lägre betyg än resultatet på nationella prov. Till skillnad mot i matematik tillmäter vi alltså eleverna sämre kunskaper i engelska än vad de visar på nationella proven, som ju i hög grad skall vara vägledande och ett stöd för likvärdig bedömning. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(33) 21 (33) 2015-02-09 I svenska är det en avvikelse på 15 %. I svenska är det vanligt att eleverna har högre betyg än vad provet visar då det är ett stort ämne med många moment som används i alla skolämnen varför lärarens underlag för betygsättning är stort. Svenskans avvikelse är mindre allvarlig än både matematikens och engelskans avvikelser. Avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov år 6 Även i åk 6 ses avvikelser mellan betyg och nationella prov, dock är grundskolans samlade avvikelser mindre än i åk 9. Precis som i åk 9 finns de största avvikelserna i matematik där eleverna fått 21 % högre betyg än resultat på nationella prov. Detta ligger gott och väl inom felmarginalen då rikets alla elever i matematik har 17,6 % högre betyg än nationella prov. Dock är det några skolor som har större avvikelser varför de måste göra egna analyser om skälen till dessa. När det gäller engelska så är avvikelsen här att 18,3 % av eleverna får lägre betyg än vad provet visar, här ligger även riket på ett ”underskott” på 18,8 %. Men även här är det enskilda grundskolor som har allt för stora avvikelser för att det skall kännas bra. Relationen mellan nationella prov och betyg i svenska är i stort sett noll (0,5 %) vilket i sig är ovanligt men inget kommenterbart då det är ditåt vi strävar. Bedömning och analys Målen som satts för de kommunala måtten har inte nåtts. Dock kan några observationer göras som leder framåt för att ständigt förbättra verksamheten: a) Betygsresultaten i stort gällande åk 6 och 9 är sämre än riket. b) De sämre betygen återspeglas för niorna även i resultaten från nationella prov c) Sett över en tioårsperiod är det en positiv utveckling gällande niornas meritvärde d) Betygen är lägre i samtliga ämnen förutom i musik i år nio då man jämför med riket. Störst skillnad är det i No/teknik samt i moderna språk. e) Värdena gällande Svenska som andraspråk är för låga. f) Skriftspråket behöver arbetas med i samtliga ämnen. g) En positiv genustrend kan skönjas där pojkarnas resultat förbättrats gentemot flickornas. Pojkarna har i flera fall högre provbetygspoäng än flickorna på nationella prov, men lägre betyg. Kraft och medel satsas på fortbildning och kompetensutveckling för att ständigt förbättra resultaten. Men för att veta vad man skall satsa på, vad som ger störst effekt och vad som skall prioriteras måste varje skola och huvudman ha ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Under 2013/2014 fick såväl huvudmannen som flera grundskolor föreläggande av Skolinspektionen på att det systematiska kvalitetsarbetet var undermåligt. Satsningar har gjorts både i förvaltningen och på skolorna och det kan konstateras att grundskolan idag har en fungerande strategi där alla vet och kan arbeta systematiskt med uppföljning, analys och utveckling av sina verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(33) 22 (33) 2015-02-09 Detta leder då i sin tur tillbaka till frågan: Vad gör man för att bäst överbrygga kunskapsproblem och öka måluppfyllelsen hos våra elever? Och hur skapar man bästa möjliga undervisning utifrån de förutsättningar som Uddevalla grundskola har? När grundskoleförvaltningen sammanställer samtliga skolors prioriterade mål för 2014/2015 finns bara två ämnen representerade i listan över mål som flera skolor valt att satsa på. Hos resterande åtta mål finns Elevansvar/elevinflytande, BFL (bedömning för lärande), IKT (information och kommunikations teknik), Värdegrunds – och Genusarbete. Detta visar att lärares och rektorers analys på vad som behöver utvecklas för att nå mål, som vid första anblick kan handla om ”mer av samma”, handlar om något helt annat, ett annat förhållningssätt, en annan metodik och ett annat kunnande. Det kan dock inte uteslutas att resultaten påverkats av lokala faktorer såsom lokalbrist och den ansträngda arbetsmiljön som både elever och lärare upplever på skolorna. Att prestera på topp i dåligt utrustade och oinspirerande miljöer ute och inne är svårt inte bara för vuxna utan även för barn och unga. För rektor som ständigt måste brottas med de här frågorna tas kraft ifrån kärnuppdraget – att vara pedagogisk ledare. Utifrån analysen kommer de prioriterade målen för 2014/2015 att vara: Rektors förutsättningar som pedagogisk ledare, Bedömning för lärande (BFL), IKT och att utveckla organisationen för nyanlända. Parallellt med detta kommer skolorna att fortsätta med kompetensutvecklingsinsatser såsom mattelyft, läslyft och utveckling kring elevinflytande och genusarbete. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Genomförandet av den nya gymnasieskolan ser ut att ha påverkat elevernas studieresultat negativt. Den samlade bedömningen är att svårighetsgraden inom det nya kursutbudet, introducerat inom GY11, ställer högre krav på elevers studieförmåga. Andel elever som inte klarar gymnasiekurser på utsatt tid ökar, vilket också syns tydligt i statistiken över antal prövningar. Andel elever som behöver utökad studietid ökar och elevernas samlade betygspoäng minskar. Andel elever med minst E (godkänd) i samtliga kurser minskar. Sammantaget är detta ett trendbrott utifrån att gymnasieskolan under de tidigare åren haft en viss positiv trend när det gäller studieresultat. För att elever ska få en gymnasieexamen ska de klara kunskapskraven i svenska, engelska och matematik samt gymnasiearbetet. Antalet prövningar inom dessa ämnen dominerar och det totala antalet prövningar ökar. Detta indikerar att elever får otillräckligt stöd inom kurserna för att klara kunskapskraven inom ordinarie kurstid och därför hänvisas till prövning. Resultatet för Uddevalla gymnasieskola 2013/2014 är att 84,5 % klarar gymnasieexamen. Inom högskoleförberedande program klarar 89 % kraven medan inom yrkesprogrammen klarar 80 % detta. Rikssiffrorna visar att andelen gymnasieelever som fick en yrkesexamen minskade jämfört med andelen elever som fick slutbetyg från ett yrkesförberedande program i den gamla gymnasieskolan. Av de ungdomar som började en yrkesutbildning i GY 2011 tog 66 procent yrkesexamen våren 2014 efter tre års studier. I den tidigare ungdomskullen, som startade hösten 2010, fick 74 procent ett slutbetyg från yrkesförberedande program. Uddevalla gymnasieskola ligger alltså högre än riket, men minskningen är märkbar även här. Motsvarande nationella siffror för högskoleförberedande program gör gällande att bland de elever som gick ett högskoleförberedande program i GY 2011 fick nästan 74 procent grundläggande behörighet till högskolan. Drygt 75 procent av de elever som gick ett studieförberedande program i den gamla gymnasieskolan fick grundläggande behörighet2. 2 Källa Skolverkets statistik 18 dec 2014 Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(33) 23 (33) 2015-02-09 Att Uddevalla gymnasieskola har högre andel elever som klarar gymnasieexamen indikerar att arbetet med stöd i studieverkstäder ger effekt och att en ytterligare satsning är relevant. Viktigt i sammanhanget är att komma ihåg att årets avgångselever bedömts utifrån en ny betygsskala. Det är också en annan programstruktur och nya inträdeskrav till gymnasiet i GY2011. Detta gör att resultaten inte är direkt jämförbara. För att helt fastställa hur reformen slagit behöver vi följa resultat under flera på varandra följande år. Vuxenutbildning Andel elever som slutfört en gymnasial kurs är 87 % och det ligger i paritet med föregående års resultat och de elever som fått godkänt på SFI-kurs är mellan 15-55 % beroende på vilken studieväg som gäller. Restaurang- och storköksutbildningen har en måluppfyllelse på 88 % vilket är något lägre än förra årets 91 %. På CNC-utbildningen nådde 100 % av eleverna målen och på vård- och omsorgsutbildningen är måluppfyllelsen 97 % vilket är samma som förra året. På övriga yrkeskurser är måluppfyllelsen 99 %. Många av eleverna behöver läsa kurser på distans, eftersom de arbetar, vilket vuxenutbildningen försöker tillgodose och måluppfyllelsen är 74 %. Andel elever som avbryter distansutbildning är 25 % och som skäl uppger de att det var svårare än de trodde att studera i den formen. På allmänna gymnasiala kurser är måluppfyllelsen lägre än på yrkesutbildningar, 75 %, och det varierar mellan olika kurser. Inom matematik 1 har måluppfyllelsen ökat från 51 % till 64 % under det senaste året, samt i matematik 2 från 56 % till 72 %. Bakgrunden till höjningen är den satsning som genomförts under perioden. Fler lektioner och mer handledning har erbjudits samt orienteringskurser med stöd i matematik har genomförts. Alla elever som önskat läsa matematik från början har tagits in i en stor grupp med ökad lärartäthet. Idag kan en elev som läser matte totalt medverka vid 12 lektioner och handledning i veckan. Många elever hoppar fortfarande av sina studier i matematik med hänvisning till att kursen var för svår, dvs deras förkunskaper var inte tillräckligt bra för att klara studierna. Detta trots att många vid kartläggningssamtalen blivit uppmanade att börja på en lägre nivå, med hänvisning till att de inte hinner läsa ma under en längre period. Kartläggningsmetoderna behöver bli tydligare och mer effektiva. Måluppfyllelsen på grundläggande vuxenutbildning är 100 % eftersom elever på grundläggande vux kan studera så länge de gör framsteg. Många elever läser därför länge och därmed kan hög måluppfyllelse nås. Eleverna på Särvux studerar enligt sina individuella studieplaner som revideras utifrån de framsteg som eleverna gör. Måluppfyllelsen är hög inom särvux och följer den planering som ligger. Den generella trenden på SFI/SVA visar att det är allt färre som avbryter sina studier inom samtliga studievägar på SFI. Fler väljer att studera vidare men det är färre som under samma tid fått ett godkänt resultat. Kursplan och betygsystem har bytts under den redovisade perioden och därför kan resultatet – Kursdeltagare som fått godkänt – som tidigare innebar minst betyg G, nu istället ersatts med minst betyg E vara missvisande. Kunskapskraven är inte identiska och kan påverka resultatet. Inom något år bör det finnas referensmaterial som bättre speglar en trend. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(33) 24 (33) 2015-02-09 8 Kommunala mål och uppdrag 8.1 Kund/medborgare I detta avsnitt skall kommunala mål och mått inom utvecklingsperspektivet kund/medborgare kommenteras. Aktuella mål och mått är nöjdhet, bemötande och tillgodosedda förstahandsval. Barn och utbildning har genomfört brukarundersökning i oktober 2014. Målgrupper var föräldrar förskola och pedagogisk omsorg, föräldrar och elever åk 3, 5 och 8 samt elever i åk 2 gymnasiet samt 30 % av vuxenutbildningens elever. 6084 enkäter skickades ut till de kommunala verksamheterna och 1497 till de fristående. Flera verksamheter av de fristående har valt att inte delta. Hos den kommunala verksamheten var svarsfrekvensen 68,4 % och i den fristående 54,9 % av de som deltog. Resultaten nedan i nöjdhet och bemötande avser den kommunala verksamheten. Nöjdhet Nöjdhet Föräldrar Förskola Grundskola Ped. föräld / elev omsorg 90 96 Elever Grundsärskola föräld/ elev 79 77 80 84 Fritids Vuxenutbildningen Gymnasiet 75 82 89 Flickor/kvinnor 89 96 81 80 89 86 75 82 93 Pojkar/män 92 96 76 79 75 82 75 81 80 Det sammanlagda resultatet för alla är 84. När det gäller nöjdhet är flickorna (inkl. flickornas föräldrar) något mer nöjda än pojkarna (inkl. pojkarnas föräldrar); 85 resp. 83. Bemötande Bemötande Föräldrar Förskola Grundskola Ped. föräld / elev omsorg 95 98 Elever Grundsärskola föräld/ elev 88 100 86 83 Gymnasiet Vuxenutbildningen 82 89 Flickor/kvinnor 95 100 89 88 100 86 81 91 Pojkar/män 96 96 86 86 100 82 83 86 Det genomsnittliga resultatet av samtliga svar är 89 och det är mycket liten skillnad mellan könen; pojkar 89 och flickor 90. Tillgodosedda förstahandsval Mått Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 - 88 86 85 Andel tillgodosedda förstahandsval, åk 7 65 88 85 85 Andel tillgodosedda förstahansval, gymnasieskola 93 96 94 97 Andel tillgodosedda förstahandsval, f-klass Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse Mål 2014 24(33) 25 (33) 2015-02-09 Förskola och pedagogisk omsorg Resultatet på brukarundersökningen bland föräldrar till barn i förskola var totalt positivt på alla områden. Det som verksamheten prioriterar under 2015 är Ansvar och inflytande, vilket också kommer att påverka området Skola och hem. Inflytande och delaktighet har två sidor som verksamheten kommer att arbeta med, dels reellt inflytande, dels att tydliggöra det inflytande som redan finns. På den specifika frågan hur nöjd man är svarar 90 % att det stämmer mycket eller ganska bra. Detta resultat är inte verksamheten tillfreds med och kommer att arbeta vidare med att öka delaktigheten som en del i arbetet med att höja nöjdheten. Frågan om barns trygghet har något högre resultat, 92 %. Trygghet är grundläggande för verksamheten och varje enhet kommer att göra en djupare analys i samband med kartläggningen i Likabehandlingsarbetet. Konstateras att 95 % av föräldrarna är nöjda med bemötandet från personalen på förskolorna. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Sammantaget visar brukarundersökningen att såväl eleverna som föräldrarna är nöjda med grundskolan. Föräldrarna i åk 3 (81) och åk 5 (85) är dock i betydligt högre utsträckning mer nöjda än föräldrarna i åk 8 (69). Likadant är det bland eleverna; åk 3 (81), åk 5(86), åk 8 (68). Även när det gäller bemötandet i skolan är elever och föräldrar nöjda. Föräldrarna i åk 3 (87) och åk 5 (91) är dock mer nöjda med bemötandet än föräldrarna i åk 8 (73). Samma trend ser vi bland eleverna; eleverna i åk 3 (90) och åk 5 (90) är mer nöjda med bemötandet än eleverna i åk 8 (74). Andelen tillgodosedda förstahandsönskemål till förskoleklass var 86 % och till år 7 85 %. Nämndens mål för 2014 var 85 %. Därmed ligger resultatet på önskad nivå, men resultatet har dock försämrats jämfört med föregående år; en minskning med 2 procentenheter för f-klass och 3 procentenheter för år 7. I rapport om Önskemål om skola för 2014 kan man se att för förskoleklass följer sökvägarna föregående års tendenser. Att vårdnadshavare kunde acceptera reserverad plats direkt och hade möjlighet att välja valfritt antal skolor som de eventuellt önskade före den reserverade skolan gav troligtvis vårdnadshavarna bättre överblick. Detta bidrog troligtvis till att så få hörde av sig i efterhand och var missnöjda. För år 7 hade däremot inte några platser reserverats för eleverna; alla förväntades notera minst tre önskemål om skola. Erfarenheterna från årets process är att vårdnadshavare sökte skolor i andra- eller tredjehand som de senare inte ansåg var aktuella alternativ. Detta gjorde att vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Brukarundersökning 2014 visar att eleverna på Uddevalla Gymnasieskola trivs på sin skola. 82 % av de som svarat är nöjda med sin skola och lika många svarar att de blir väl bemötta av personalen. På frågan "Jag trivs bra i skolan" är det ett snitt på 4.3 och samtliga program har ett snitt mellan 3,9 och 4,8. Vid jämförelse mellan flickor och pojkar så visar det sig att de följer varandra ganska väl. Det går att utläsa skillnad på några frågor, exempelvis "Mina lärare gör lektionerna intressanta", "Jag blir väl bemött av personalen" och "Skolans lokaler är trivsamma". På dessa frågor ger flickorna ett lägre resultat än pojkarna. På tre frågor har flickorna ett högre resultat än pojkarna och det är "Jag tar ansvar för mitt skolarbete", "Jag kan rekommendera min skola till en kompis" och "Biblioteket är väl utrustat med det jag behöver". Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 25(33) 26 (33) 2015-02-09 Andel elever som fått sitt förstahandsval når målet. Aktiv anpassning av utbildningsutbudet inom resp. program har fortsatt skett. Som exempel kan nämnas utökning av antal platser inom samhälls-, ekonomi- samt byggprogram. Attraktiviteten att välja Uddevalla Gymnasieskola fortsätter att stärkas. Andelen elever i fristående skolor ökar inte. Andelen elever som gör omval under läsåret är till den kommunala gymnasieskolans fördel. Nationella lärlingsutbildningar erbjuds inom alla yrkesutbildningar som ett alternativ. Elitidrottsgymnasiet består av NIU-nationella idrottsutbildningar inom fotboll, handboll och simning och är förlagt till Rimnershallen. Vuxenutbildning Resultatet på brukarundersökningen visar att eleverna som helhet är nöjda. Huvuddelen av svaren ligger runt 85 %. Andelen elever som är nöjda är 89 %. Här visar dock resultatet att det är stor skillnad mellan män (80) och kvinnor (93). Samma trend finns på frågan ”Jag blir väl bemött av personalen” – totalt 89 % nöjda med bemötandet - och det finns en skillnad mellan män (86) och kvinnor (91). Denna skillnad kommer att analyseras för att få kunskap om orsak. Sammanställningen av frågorna visar att allra bäst (95) stämmer påståendet att "Mina lärare är kunniga inom sina områden" tätt följt av "Jag blir väl bemött av personalen" på (89). samt påståendet att "Studierna ger mig lust att lära" (89) och att de får den hjälp de behöver (89). På frågorna om möjlighet att påverka arbetsformer och upplägg av sina studier visar svaren att vux inte nått ända fram utan behöver arbeta mer med elevmedverkan. Cirka 2/3 av eleverna håller med om påståendet att ”Jag kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer”. 8.2 Medarbetare Här kommenteras kommunala mål och mått inom utvecklingsperspektivet medarbetare. Aktuella mål och mått är sjukfrånvaron, nöjdhet medarbetare, andel pedagogisk högskoleexamen i de olika verksamheterna samt antal barn per lärare/personal och antal barn per avdelning. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat något från 2013 till 2014. Långtidsfrånvaron står för 58,8 % av frånvarodagarna. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 26(33) 27 (33) VERKSAMHETSBERÄTTELSE BUN 2014 2015-02-09 Dnr: 2015:22 Nöjdhet medarbetare Under hösten 2014 genomfördes medarbetarenkät. Barn och utbildning hade en svarsfrekvens på 85 % och kommunen i sin helhet 76 %. Resultatet för respektive område (kommun, ledning, grupp och situation) i sin helhet samt delarna inom respektive område är för BoU ungefär samma som för kommunen. Undantag är de fyra påståendena "kan koppla av på fritid", "inga besvär av stress" samt "tillräcklig tid" och "kompetensutveckling" inom området Situation där Barn och utbildning har lägre resultat. Det är dock stora skillnader inom BoU. Resultatet 76 är inte jämförbart med 2011 års undersökning eftersom upplägget har gjorts om. Analysarbetet pågår och handlingsplaner kommer att upprättas under våren och ska i sin helhet vara klara i maj 2015. Mått Resultat 2011 Fler nöjda medarbetare i Uddevalla kommun (BoU) Resultat 2013 65 - Resultat 2014 Mål 2014 76 Andel personal med pedagogisk högskoleexamen Mått Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014 Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, förskola 70 72 78,5 67 Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, fritidshem 76 73 71 83 Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, grundskola 88 88 88 100 Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, gymnasieskola 86 86,5 86,5 95 Andel personal med pedagogisk högskoleexamen, komvux 79 70 3 83 Personaltäthet och barngrupp Mått Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2014 Barngrupp, antal barn per avdelning (förskola) 18 18,7 Lärartäthet, barn per lärare/personal (förskola) 5,9 6,2 Lärartäthet, elever per lärare (grundskola) 12,1 Förskola och pedagogisk omsorg Sjukfrånvaron inom förskoleverksamheten har ökat under året. Riskfaktorer som identifierats är förändringar av verksamhet och krav, äldre personalgrupp, hög belastning och bristfälliga lokaler. Andel 3 Resultatet kommer mars/april. 28 (33) 2015-02-09 barnskötare över 50 år var 2009 40 % och 2014 54 %. Motsvarande siffror för förskollärare 2009 var 37 % och 2014 43 %. Skillnaden i ålder påverkar sjukfrånvaron liksom arbetsbelastningen. Andel personal med högskoleexamen har ökat ytterligare och är 78,5 % vilket ligger klart över det mål som är satt på 67 %. En minskning av antalet behöriga sökande på vakanta tjänster har dock noterats och det är svårt att få förskollärare till vikariat. Det goda arbetet med nyutexaminerade förskollärares introduktionsperiod och lärarstuderandes verksamhetsförlagda utbildning är viktigt ur kompetensförsörjningsperspektiv. Uddevalla hade 2013 i genomsnitt 5,9 barn/heltidstjänst jämfört med riket som låg på 5,3 barn/heltidstjänst. Samma mått för 2014 är 6,2. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Grundskolans sjukfrånvaro är 0,35 procentenheter lägre än fjolårets första halvår och ligger nu strax över 6 %. Grundsärskolans nivå är betydligt lägre än 2013 och ligger nu i nivå med övriga grundskolan. Fortfarande har grundskolan en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 88 % vilket ligger linje med målet 88 %. Riket ligger på 86,5 %. Behöriga lärare saknas framför allt i ma, no, slöjd och teknik. Nya behörighetskrav inom grundskola och grundsärskola innebär stora utmaningar de närmaste åren. Lärartäthet på 12,1 barn/lärare är det samma som snittet i riket. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Sjukstatistiken är fortsatt låg för gymnasieskolan. Uppföljningar har gjorts gällande lång- och korttidsfrånvaro inom rektorsansvaren. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen 86 % är god relativt rikets 82 %. Kompetensbrist förekommer främst inom vissa yrkesprogram. Lärartätheten är 11,3 elever/lärare att jämföra med riket 11,7. Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram medför att antal elever per lärare bör vara något lägre än rikssnittet. Vuxenutbildning Tendensen av sjukfrånvaron under perioden är sjunkande. I huvudsak är det kvinnor som står för sjukfrånvaron och deras återgång i jobb gör en minskning på 1,5 %. Det är några medarbetare som varit långtidssjuka och som har börjat arbeta igen. Sjukdomarna är inte arbetsrelaterade och de personerna har för avsikt att gå i pension under våren. Enligt skolverkets statistik från 2013 var 70 % av lärarna behöriga. Det är framför allt vissa yrkeslärare som saknar pedagogisk högskoleexamen och inom SFI och SVA grund. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 28(33) 29 (33) 2015-02-09 8.3 Ekonomi I detta avsnitt kommenteras kommunala mål och mått inom utvecklingsperspektivet ekonomi och de mått som är aktuella är inom EMAS och andel ekologiska livsmedel. Mått Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Andel förskolor/skolor som har tre utvecklingsområden inom EMAS utifrån Grön Flaggs teman. 18 19 17 Andel ekologiska livsmedel – budget. 13 14 17 Mål 2014 25 Antalet skolor och förskolor med Grön Flagg har minskat successivt de senaste åren. Tappet är särskilt tydligt bland skolorna. Troligen är det de senare årens många skolreformer som tagit mycket tid i anspråk och skolorna har därför släppt projekt som ligger utom ramen för implementeringen av reformerna. Målet att uppnå 25 % ekologiska livsmedel under denna mandatperiod har inte uppnåtts. Anledningen är att kommunen står utan ett livsmedelsavtal och det gör att prisbilden är ökande och osäker, likaså tillgången. Ett annat problem är att det inte går att mäta närproducerat utan bara ekologiskt. Den ekologiska mjölken är införd igen from 140101. 9 Kommande läsårs prioriterade mål och aktiviteter Här redogörs för respektive verksamhets 1-3 läroplansmål som prioriteras för kommande läsår samt anledning till prioriteringen och aktiviteter dvs. åtgärder för att uppnå prioriterade mål. Även eventuella prioriterade mål inom utvecklingsperspektiven medborgare, medarbetare och ekonomi redovisas. Förskola och pedagogisk omsorg Förskoleverksamheten i Uddevalla kommun är av god kvalitet, och det systematiska kvalitetsarbetet berömvärt. Det har uppmärksammats såväl av skolinspektionen som av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Systematiken i kvalitetsutveckling borgar för fortsatt hög kvalitet, och innebär metodutveckling för de förbättringsområden som identifieras. Utöver de utvecklingsområden som prioriteras centralt, kommer enheterna, enligt verksamhetsberättelser på enhetsnivå, att arbeta med Normer och värden, och då framför allt empati samt IKT, där verksamheten redan formulerat ett program. Övergripande målområden, till exempel Hållbar utveckling finns framskrivna i andra dokument. Utifrån enheternas verksamhetsberättelser och den samlade bild dessa ger av förskoleverksamheten i Uddevalla kommun, samt brukarenkäten 2014, har följande två nationella läroplansmål prioriterats: att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Utbildning i TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, pågår på flera enheter och kommer att planeras på ytterligare. Detta är ett utvecklingsområde som påtalas i flera sammanhang, bland Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 29(33) 30 (33) 2015-02-09 annat i rapport 4 om inkludering. Att använda tecken som stöd gynnar barn i behov av särskilt stöd, nyanlända med annat modersmål och alla andra barn. Ambitionen är att alla enheter arbetar med tecken som stöd. att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Naturvetenskap var ett område som färre haft som målområde tidigare och som prioriterats gemensamt i förskoleverksamheten. Utöver det arbete som kopplas till miljö och Grön flagg har förskoleverksamheten gått in i skolverkets satsning på NT-utvecklare (natur- och teknikutvecklare). De två NT-utvecklarna kommer att ha ett nära samarbete med grundskolans dito. I beskrivningar av arbetssätt och teman syns att alla enheter arbetar med detta område, dock är det fortfarande sällsynt i enheternas texter med benämningarna fysikaliska fenomen och kemiska processer. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Grundskolan kommer att fortsätta satsa i både arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Klarare rutiner och strategier kring det systematiska kvalitetsarbetet börjar prägla arbetet, vilket hjälper skolorna framåt. Som ett led i att fortsätta utveckla varje skolas systematiska kvalitetsarbete kommer varje enhet under våren skapa ett läsårsövergripande årshjul samt en tydlig överblick över strategier i utvärdering, analys och uppföljning av verksamheten. Här kommer tydliggöras vad som skall utvärderas och analyseras och vem som gör det och när. För att långsiktigt utveckla verksamheterna behålls flera av 2013/2014 års prioriterade mål, dock kommer karaktären att förändras. Ett nytt prioriterat mål är att utveckla organisationen kring nyanlända. Utifrån gjorda analyser prioriteras två nationella läroplansmål samt ett målområde inom utvecklingsperspektivet medborgare och ett mål inom medarbetare. Prioriterade nationella läroplansmål: att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna BFL (Bedömning för lärande) är evidensbaserade metoder att synliggöra lärandet och göra eleven medveten och delaktig i lärprocesserna. Årets arbete har gått ut på att utarbeta övergripande strategier och riktlinjer för såväl BFL som för hur resultat och kunskapsanalys skall bedrivas i grundskolan för detta arbete. Gjorda elevenkäter visar att eleverna upplever att de har för lite inflytande i skolan varför prioriterat mål även här har evidens för detta utvecklingsområde. Under kommande år skall verksamhetens övergripande strategier implementeras till lokalt utvecklingsarbete. Som processtöd för rektor har mål och handlingsplaner tagits fram under hösten 2014. Det är av vikt att rektor både har kunskap och möjlighet att driva utvecklingsprocessen framåt. Processtödet drivs av Me University med hjälp av statsbidrag. BFL kommer att vara ett prioriterat mål för åtminstone två år framöver för att efter det förhoppningsvis vara en del av varje pedagogs vardag. 4 Förskoleverksamhet. Utvärdering av förändring från resursavdelningar till inkludering av Lena-Maria Vinberg, Sofia Olsson och Jonas Olsson, 2014-10-13. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 30(33) 31 (33) 2015-02-09 att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande En övergripande IKT strategi för verksamheten har tagits fram och nästa steg är att det för varje skola görs en lokal plan för implementering av IKT-satsningen. Satsningen kommer att innebära en 1-1 lösning (en dator, en elev) från år 4-9 samt en 1-2 lösning i de lägre åldrarna samt en omfattande kompetensutvecklingsinsats för både lärare och rektorer. Användandet av datorer eller annan hårdvara är inget mål i sig utan ett medel för måluppfyllelse och en del av dagens kompetenser varför en stor del av kompetensutvecklingen kommer att handla om pedagogik och inte teknik. För de yngre barnen skall det satsas en hel del tid och resurs på ASL (att skriva sig till läsning), vilket också ligger i linje med att förebygga dåliga resultat gällande det skrivna språket. Prioriterat område inom utvecklingsperspektivet medborgare: Nyanlända - organisation Uddevalla tar just nu emot många nyanlända från världens oroshärdar. För att ta hand om dessa barn och elever finns ett stort behov av att utveckla grundskolans organisation kring nyanlända varför det också är ett fokusområde för grundskolan 2014/2015. Under 2014 har ett utredningsarbete startat kring den problematik som finns kring mottagandet av nyanlända. Studiebesök har gjorts hos andra kommuner som kommit en bit på väg samt planer och strategier förbereds för hur arbetet skall fortsätta. Tanken är att under 2015 genomföra förändringar i organisationen för att bättre tillgodose de nyanlända elevernas behov. Prioriterat område inom utvecklingsperspektivet medarbetare: Rektors förutsättningar som pedagogisk ledare Under det senaste året har grundskolan haft ett fokusområde som kallas Rektors arbetsmiljö. Själva målet har fungerat som ett filter i varje fråga och varje beslut som tagits. Några specifika insatser som gjorts i frågan har bland annat varit; kompetensutvecklingsinsatser, framtagandet av mallar och gemensamma dokument, möjligheten att få både förstelärare och biträdande rektor, ökat administrativt stöd med mera. Detta fokusområde ska leva vidare under 2014/2015 men då under namnet Rektors förutsättningar som pedagogisk ledare. Rektor är en nyckelspelare för elevernas måluppfyllelse och då måste rektors viktigaste uppdrag prioriteras, nämligen att vara pedagogisk ledare. Under nästa år kommer därför rektors alla göromål att inventeras och ringas in med perspektivet vad det pedagogiska ledarskapet innebär för att i varje val och beslut värna om rektors tid att bedriva pedagogiskt ledarskap. I praktiken handlar det om att ställa frågan: måste rektor göra detta, kan ärendet delegeras eller kan det omprioriteras. Rektor måste gå i täten för skolans eget utvecklingsarbete, vilket måste innebära att rektor både har tid och kunnande varför även sådana kompetensutvecklingsinsatser bör komma till stånd. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 31(33) 32 (33) 2015-02-09 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Uddevalla gymnasieskola har en högre andel elever som klarar gymnasieexamen än riket. Under året som gick bröts dock den positiva trend som gymnasieskolan haft under senare år när det gäller studieresultat. I nuläget är det svårt att bedöma orsaken men en analys är att svårighetsgraden inom det nya kursutbudet (GY11) ställer högre krav på elevers studieförmåga. För att elever ska få en gymnasieexamen ska kunskapskraven i svenska, engelska och matematik samt gymnasiearbetet klaras av. Antalet prövningar inom dessa ämnen dominerar och totala antalet prövningar ökar samt andel elever som behöver utökad studietid ökar. Sammantaget indikerar detta att elever får otillräckligt stöd inom kurserna varför Uddevalla gymnasieskola vill fortsätta satsa på ökat stöd samt parallellt fortsätta satsningarna med värdegrundsarbetet och att eleverna gör goda livsval. Prioriterade nationella läroplansmål: att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta Målet har varit prioriterat året som gått och gymnasieskolan kommer även fortsättningsvis ha detta mål prioriterat eftersom uppföljningen visar nedåtgående när det gäller elever som inte får godkända betyg i samtliga kurser. Satsning kommer därför att göras på skolhusens studieverkstäder samt att organisera undervisningen i svenska som andraspråk på ett mer fördelaktigt sätt för elever som har behov av det. Förväntat resultat är att fler elever i behov av stöd får det inom ramen för kursen och att en lägre andel elever har F i sitt slutbetyg. Förväntad effekt är att färre prövningar görs samt att en ökad andel elever väljer svenska som andraspråk. att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet Detta mål har också varit prioriterat under året som har gått. Temadagar har genomförts kring mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet och demokrati. Bland annat föreläste Özz Nuyen om främlingsfientlighet och mänskliga rättigheter. Anledning till fortsatt prioritering av detta mål är alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation. Upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att göras samt temadagar kommer även fortsättningsvis att genomföras. Det förväntade resultatet är bibehållet gott resultat i brukarundersökningen när det gäller en trygg skolmiljö och få i antal anmälda kränkningar. att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger Det drogförebyggande arbetet har pågått för hela gymnasieskolan med riktade insatser till personal och elever. Temadagar inom genus, identitet och självkänsla har genomförts. För att få ett helhetsgrepp har samordning och samplanering skett tillsammans med ansvariga för livskunskap. Detta mål är nytt som prioriterat mål och skäl till det är att det finns behov av att stärka friskfaktorer och ungdomars förutsättningar att göra goda livsval. Kompetensutveckling kommer att genomföras för all personal och temadagar för alla elever. Förväntat resultat är ett aktivt förebyggande arbete så att elever får kunskaper och värderingar så att de i högre grad kan göra goda val i livet. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 32(33) 33 (33) 2015-02-09 Vuxenutbildning Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen och eleverna är individer med mycket olika förutsättningar. Även elevernas mål med utbildningen kan variera kraftigt. Utbildningen måste därför anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. 5 Tre nationella läroplansmål har prioriterats för att fortsätta utvecklingsarbetet med att möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar. Nationella mål som prioriteras: varje elev skall ges möjligheter att få sina kunskaper och kompetenser validerade Validering har sedan länge varit ett begrepp inom vuxenutbildningen. Det har gjorts många utredningar, försök och metoder under åren för att motivera och implementera validering som arbetssätt. Ofta har försöken stannat vid att det genomförs inom vård och omsorg. Där har man å andra sidan kommit ganska långt. Det pratas om att valideringar genomförs, men aldrig hur, på vilket sätt genomför de eller vilken metod används. Genom att lyfta fram validering som ett prioriterat mål kan processen påskyndas genom att formalisera och medvetandegöra för lärarna att de troligtvis redan arbetar med validering. Förstelärarna kommer att få i uppdrag att höja kunskapsnivån inom validering samt arbeta fram en valideringsmetod för Uddevalla vuxenutbildning som skall kunna användas inom alla kurser. varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat De elever som studerar på vux idag är ofta elever med oavslutade gymnasiestudier eller ett antal studiemisslyckanden bakom sig. De har ofta liten eller ingen studievana och har därför ofta svårt att se sina studier i ett sammanhang och att tänka långsiktigt. Det är därför av yttersta vikt att man inom hela vux arbetar långsiktigt och medvetet med elevernas eget ansvar. Även för de alltfler elever som studerar på distans är det viktigt att tydliggöra det egna ansvaret. Metoder kommer att utvecklas för att följa upp och stötta de elever som studerar på distans. att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det Detta mål har varit prioriterat under året som gått och analysen visar att det finns behov av att fortsätta ha det som prioriterat mål. I skollag och förordning framhävs att utbildningen inom vux skall anpassas till den vuxnes behov och förutsättningar. Vissa yrkesutbildningar kommer att erbjudas med språkstöd, t.ex. inom Vård och Kök. Den tillgängliga tiden i Kärnan kommer att förläggas även på kvällstid samt en specialpedagog kommer att anställas inom SFI. Studieteknik kommer att erbjudas mer strukturerat. Inom SFI införs yrkesspråksinriktningar samt ”Snabba vägen” kommer att byggas ut. Språkverkstad, ”Entré”, kommer att införas vilken kommer att bli en yrkesspråksutbildning som är riktad mot elever med låg eller ingen utbildningsbakgrund. Satsning på ökad möjlighet att träna uttal genom en uttalsstudio kommer att göras. 5 Utdrag ur Vuxenutbildningens läroplan. Barn- och utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 33(33) BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ekonomi Resultaträkning, mkr Utfall 2014 338,4 -1451,6 -17,3 -1130,5 1143 0,9 -0,1 13,2 Budget 2014 295,3 -1418,3 -20,2 -1143,2 1143 0,3 -0,1 0 Utfall 2013 311 -1378 -19,1 -1086,1 1109,1 0,4 0 23,4 15,2 85,3 20 106,5 16,7 72,2 Utfall Budget Verksamhetsområde, mkr 2014 2014 Nettokostnader (inkl. finansiella poster) Förskola/pedagogisk omsorg 281,5 288,6 Grundskola/fritidshem 556,4 559,7 Grundsärskola/gymnasiesär 44,7 45,6 Gymnasieskola 175,6 175,8 Vuxenutbildning 35,1 35,1 Gemensam verksamhet 36,4 38,2 Summa 1129,7 1143 * Förändring mellan utfall 2014 och utfall 2013. Utfall 2013 Föränd ring i %* 273,7 521,5 43 178,1 33,7 36,1 1086,1 7,1 3,3 0,9 0,2 0 1,7 13,2 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Redovisat resultat Årets Investeringar (mkr) Investeringar inventarier Tekniska kontoret för BUN Årets ekonomiska resultat Intäkter och kostnader ökar i högre takt under 2014. Statsbidrag i form av etableringsstöd, karriärtjänster, lärlingsutbildning och vuxenutbildning samt kommunbidrag för ökade volymer och nya skolor/förskolor bidrar till utvecklingen. Uddevalla gymnasieskola lyckades bra i konkurrensen om eleverna vilket bidrog till att bibehålla IKE intäkter och sänka kostnader för köpta utbildningsplatser. Samtliga verksamheter visar ett positivt resultat. På enhetsnivå är avvikelserna fler och tendens till obalanser kan påverka den ekonomiska stabiliteten framöver. Årets goda resultat samt nämndens ekonomiska ställning skapar goda förutsättningar att fortsätta utveckla nämndens verksamheter. Måluppfyllnad av nämndens styrkort Genomsnittligt meritvärde, flickor åk 6 Andel ekologiska livsmedel - budget (KKiK mått 37) Genomsnittligt meritvärde, pojkar åk 6 120,00 Andel personal med ped. högskoleexamen, gysk Genomsnittligt meritvärde, flickor åk 9 Andel personal med ped. högskoleexamen grundskola Genomsnittligt meritvärde, pojkar åk 9 Andel personal med ped. högskoleutb. fritids 100,00 Andel personal med ped. högskoleexamen förskola Andel (%) som nått målen i alla ämnen, åk 9 Behörighet till gymnasiet 80,00 Fler nöjda medarbetare i Uddevalla kommun Genomsnittl. meritvärde, gymnasiet flickor 60,00 Sjukfrånvaron bland kommunens medarb. ska minska Genomsnittl. meritvärde, gymnasiet pojkar 40,00 Andel elever på introd.programmen som efter 1 års studier går vidare till ett nat. program Behörighet till högskolan, gymnasieskolan 20,00 Andel som nått målen i alla ämnen, slutbetyg Gysk (%) Nat. prov Ma åk 6, andel (%) som nått målen 0,00 Andel elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola Nat. prov En åk 6, andel som nått målen Andel tillgodosedda förstahandsval, förskoleklass Nat. prov Sv åk 6, andel (%) som nått målen Andel tillgodosedda förstahandsval, gymnasieskola Nat. prov Ma åk 9, andel (%) som nått målen Andel tillgodosedda förstahandsval, grundskola, åk 7 Nat. prov En åk 9, andel (%) som nått målen Fler brukare och medborgare är nöjda med kommunens Nat. prov Sv åk 9, andel (%) som nått målen bemötande Fler nöjda brukare i kommunala verksamheter och fler nöjda Andel (%) simkunniga flickor åk 6 företagare i kommunen Brukares nöjdhet med grundskolan Andel (%) simkunniga pojkar åk 6 Brukares nöjdhet med vuxenutbildningen Brukares nöjdhet med fritids Brukares nöjdhet med gymnasiet Brukares nöjdhet med förskolan Brukares nöjdhet med ped. omsorg Blå linje visar Uddevallas resultat jämfört med andra Urval av mått i nämndens styrkort Barn- och utbildningsnämnden över tid Behörighet till gymnasiet % Resultat 2012 85,6 Behörighet till högskolan % 89 Enhet Resultat Resultat Resultat jämfört med Riktning* 2013 2014 andra ** 90,8 89,8 Riket: 86,9 92,2 91,9 Större städer: 88 Förskolan, barn/personal st 5,9 6,2 Riket: 5,3 Andel elever åk 5 som % 93 Alla kommuner: 94 upplever sig trygga Andel elever åk 8 som % 89 Alla kommuner: 92 upplever sig trygga *Riktning: Pilen visar förändring 2013 till 2014. **Jämförelse: Pilen visar Uddevallas resultat jämfört med andra ** Källa: Jämförelsedata avser det senaste år som finns presenterat i offentlig statistik. Jämförelse* Förskola/pedagogisk omsorg Cirka 1550 barn går i kommunal förskola och ca 100 barn går i pedagogisk omsorg hos kommunala dagbarnvårdare. Förskolans styrdokument har ett tydligt lärandeperspektiv och krav på att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Med ett gemensamt system för kvalitetsarbetet och stödfunktioner som skolutvecklare, IKT-utvecklare, specialpedagoger, psykolog och webb-redaktör, kan förskolechefer driva pedagogisk utveckling på förskolorna. Flera utvecklingsarbeten pågår inom t.ex. flerspråkighet, jämställdhet och användande av digitala lärverktyg. Ekonomi Förskola och pedagogisk omsorg har en positiv avvikelse på 7,1 mkr. Antal barn som går i förskola ökar medan antal barn som har pedagogisk omsorg sakta sjunker (enligt SCB-statistik per 15 oktober resp. år). Under 2014 öppnades en ny förskoleavdelning och kommunen tog över en fristående förskola om två avdelningar. I kommunen har dagbarnvårdare och 12 förskolor Grön flagg-certifiering. Förskolorna har dessutom en stor del i kommunens EMAS-arbete, där ett miljömål är Giftfri förskola. Barn och medarbetare Personaltätheten har försämrats ytterligare sedan förra året och 2014 noteras 6,2 barn per årsarbetare att jämföra med rikets 5,3. Antal barn med annat modersmål än svenska har ökat under 2014 och förväntningen är en fortsatt ökning under 2015. För pedagogisk omsorg har barngrupperna i genomsnitt minskat från ca 5,9 till 5,8 barn per årsarbetare. barnens kreativitet. Många enheter har i sitt arbete fått en ökad medvetenhet om hur färgade vi alla är av könsrollerna i vårt samhälle. Att skillnaden i bemötande av pojkar och flickor ökar vid stress och i rutinsituationer är känt. Detta är också något som många arbetslag får syn på, särskilt när filmning används för reflektion Utveckling och lärande Under året har drygt hälften av förskolorna prioriterat språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Andra prioriterade områden är skapande, rörelse, bygg och konstruktion. Under året har arbetet med interkulturellt förhållningssätt och modersmålsstöd varit framgångsrikt. Inom språk har också arbetet med flerspråkighet prioriterats. I brukarenkäten under hösten 2014 var endast 49 % föräldrar mycket nöjda eller nöjda med modersmålsstödet, varför prioriteringen anses helt riktig. De nya rutiner som införts utifrån skolinspektionens kritik, har inneburit att alla enheter och all personal i pedagogisk omsorg arbetar aktivt med modersmålsstöd. Ett IKT-program har formulerats som fokuserar på barns utveckling genom användning av digitala lärresurser och en IKT-utvecklare har anställts. Brukarenkäten visar att föräldrar inte anser att förskolan arbetar för att utveckla IT/IKT i verksamheten vilket är ett förväntat resultat. Det är först innevarande år enheterna påbörjat arbetet med att utveckla barnens användande av digitala lärresurser. Uddevalla kommun har fortsatt många barngrupper i förskola som består av minst 18-20 barn och har stora barngrupper jämfört med riket. Skolinspektionen noterar i sin rapport att det finns en oro, framförallt hos förskollärarna, avseende barngruppernas storlek. Denna oro tas på stort allvar. Normer och värden Resultatet från höstens brukarundersökning visar att föräldrar till barn i förskola är totalt positiva på alla områden. Enheterna har prioriteringar inom området Normer och värden såsom empati, social kompetens, självkänsla, självtillit, självförtroende och självständighet. Det finns stor självinsikt i personalens sätt att arbeta med normer och värden. Det systematiska kvalitetsarbetet där enheterna fått handledning och arbetat med bland annat filmning ger tydliga avtryck i hur man följer upp, planerar och genomför sitt arbete. Några enheter har deltagit i ett Skolverksprojekt om jämställdhet. Dessa enheter har noterat att barnen väljer självständigt utifrån förändring av miljöer. Detta har både utomstående studiebesök och vårdnadshavare gett respons på. Barnen stannar kvar längre i de nya miljöerna som inte är fokuserade utifrån kön ex ateljéer som talar till Kommande års prioriterade mål och aktiviteter Enheterna kommer framför allt att arbeta med empati och IKT. Förutom övergripande målområden, såsom Hållbar utveckling, prioriteras Språk - flerspråkighet och tecken som stöd (TAKK), Natur och teknik – NT-utvecklare, Barn i behov av särskilt stöd – inkludering, kartläggning och kollegialt lärande. Likabehandlingsarbetet – tidsplan, kartläggning-analys-åtgärder. Ansvar och inflytande – ökad delaktighet för barn och föräldrar. Grundskola/grundsärskola/fritids Drygt 5000 barn och ungdomar går i grundskolan/ grundsärskolan varav ca 2100 barn går på fritids. Grundskolan i Uddevalla är fördelad på tjugo skolor med både särskilda undervisningsgrupper och grundsärskola. Läsåret 13/14 har grundskolan lägre studieresultat än föregående år vad gäller meritmedelvärde i avgångsklasserna. Långsiktigt pekar dock resultaten på en positiv trend. När det gäller värdegrundsresultaten så är årets värden mer positiva. Eleverna trivs och känner sig trygga i hög grad. I syfte att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten i Uddevallas grundskolor har fyra fokusområden formulerats. Dessa fokusområden kallas för ”vår motorväg” mot hög måluppfyllelse. De fyra fokusområdena är Rektors arbetsmiljö, Bedömning för lärande/ resultat och kunskaps-analys, IKT– program samt Elevhälsa. Ekonomi Förskoleklass, grundskola och fritidshem uppvisar en positiv avvikelse mot budget med 3,3 mkr. Resursanvändning, organisation och lärprocesser i grundskolan ska ses över för att åstadkomma mer likvärdiga förutsättningar mellan olika skolor och elever i syfte att minska skillnaderna i resultat. Under året har ett omfattande förändringsarbete skett på en av grundskolorna med okonventionell resursfördelning för att åstadkomma bättre resultat. Resursförstärkning har gjorts i form av ledarkompetens, fortbildning och högre personaltäthet. Fler insatser för likvärdighet som gjorts under året är kommunövergripande timplan, gemensamma lönekriterier för pedagogisk personal, riktade förstelärartjänster, påbörjad omorganisation av mottagning för nyanlända, framtagande av 10-årig investeringsplan för en dator per elev-satsning i hela grundskolan. EMAS-arbetet har under detta år varit inne i ett utvecklingsskede. Konstateras att grundskolan har två skolor som har Grön flagg. Elever och medarbetare Resurser har på senare år avsatts för att öka lärartätheten på grundskolan. Sedan 2009 har förbättring skett från 12,9 elever/lärare till 11,8 elever/lärare 2013. Förra året sjönk lärartätheten något till 12,1 elever/lärare vilket är lika med riket. 88 % av lärarna i Uddevalla har pedagogisk högskoleexamen; även det lika med rikets snitt. Förskoleklassen och grundsärskolan har något högre lärartäthet än riket och fritidshemmen ungefär samma. En stor andel av personalen i fritidshemmen har pedagogisk högskoleexamen, 71 %, jämfört med riket som har 53 %. Normer och värden Resultat från höstens brukarundersökning visar att eleverna känner sig trygga i skolan och blir väl bemötta av andra elever på skolan och av personalen. Resultatet inom ansvar och inflytande visar dock att elever i åk 8 visar lägre resultat (52 %) på inflytande och delaktighet än elever i åk 3 (80 %) och 5 (78 %). Skolorna jobbar med elevråd och klassråd och behöver utveckla arbetet med elevinflytande på ett sätt som gör det verkligt och begripligt och bli bättre på att utmana eleverna i att bry sig om sin undervisning, bedömandeformer och möjliga pedagogiska upplägg framför praktiska och fysiska frågor såsom biljardbord, ljudanläggningar, caféutbud etc. Det är också viktigt att fördela tydligt ansvar exempelvis egen budget med styrning, egna anslagstavlor och möteslokaler om möjligt. Då grundskolans fritidsverksamhet under Skolinspektionens analys fick föreläggande kring hur man bedriver sitt genusarbete är det ett pågående utvecklingsarbete med stöd av handledare från Hälsokällan. Kunskaper Genomsnittlig betygspoäng alla ämnen från åk 6 visar att genomsnittet för Uddevallas elever är 13,2 jämfört med rikets 12,9. Flickornas resultat är 13,6 – samma som riket vilket innebär att det är pojkarnas resultat 12,9 som är högre än rikets 12,3. I ämnena eng, ma och sv har Uddevalla högre resultat än riket i ma och sv men något lägre i eng. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 är 201 jämfört med rikets 214,8. Flickornas genomsnittliga meritvärde är 211,5 och pojkarnas 189,3. Det kan också konstateras att behörigheten till gymnasiet var 89,8 % ett betydligt bättre resultat än genomsnittet för kommunala skolor i större städer som har 85,8 % behöriga till gymnasiet. Grundsärskola Samtliga elever har nått de kunskapskrav de minst ska nå. Under de två senaste åren har lärarna arbetat med mål- och kunskapsöversikter för att följa måluppfyllelsen. Utvärdering visar att lärarna numera har mycket klarare bild över både tidigare och nya elevers måluppfyllelse inom alla förekommande ämnen och ämnesområden. Ett prioriterat område på Stråketskolan har varit att ge eleverna ökade förutsättningar att kommunicera. På Skansenskolan har mål runt sociala aktiviteter prioriterats. I båda skolorna har resultatet blivit att eleverna fått ökad kompetens på avsett område och personalen har hittat ytterligare strategier att stödja kompisrelationer och samspel. På båda dessa skolor och på fritids har ett intensivt arbete runt återvinning pågått. Nära samarbete har funnits med en insamlingsorganisation. Sommarhemsskolans grundsärskola har under året flyttat till nya lokaler från Äsperödsskolan. Flytten har i mångt och mycket präglat arbetet under läsåret och tagit fokus och kraft från det dagliga arbetet. Några förändringar som genomförts är omvandling till en skola där digitala verktyg är en naturlig del av vardagen, att elevhälsoarbetet flyttat in stödet i klassrummet samt arbetet med att en dag i veckan se på lärandet som en helhet och som bygger på elevernas erfarenheter och intressen där arbetslagen arbetar ämnesövergripande. Enheten har haft bra utvecklingsstöd av Me University. Kommande års prioriterade mål och aktiviteter Grundskolans analys över brister i måluppfyllelse visar att det sällan handlar om att utveckla själva skolämnet. Utvecklingsområden som framkommer är elevansvar/inflytande, BFL (bedömning för lärande), IKT (information och kommunikationsteknik) samt värdegrunds- och genusarbete. Det kan heller inte uteslutas att resultaten påverkas av lokala faktorer såsom lokalbrist, ansträngd arbetsmiljö för både elever och lärare samt att rektor ständigt måste brottas med frågor som tar kraft ifrån kärnuppdraget att vara pedagogisk ledare. För att långsiktigt utveckla verksamheterna och öka måluppfyllelsen behålls flera av förra årets fokusområden – Rektors förutsättningar som pedagogisk ledare, BFL (Bedömning för lärande) och IKT. Som nytt prioriterat mål är fokusering på att utveckla organisationen kring nyanlända. Gymnasieskola/gymnasiesärskola Sammantaget fanns under läsåret i snitt knappt 3000 elever i gymnasieskolan samt ca 66 elever i gymnasiesärskolan. Cirka 45 % av eleverna kommer från annan kommun än Uddevalla. Under 2014 har en lärplattform introducerats för att integrera digitala hjälpmedel i undervisningen. Fokus för kompetensutvecklingen har varit elever i behov av stöd, bedömning för lärande och likabehandling. Exempel på skolans internationella arbete är utbytet med Kina där elever och lärare från Kina under två veckor deltagit i Byggprogrammets undervisning. Uddevallamodellen för lärlingsutbildning har fortsatt utvecklats och sprids nu nationellt i samarbete med Skolverket. Ekonomi Gymnasieskolan visar en positiv avvikelse mot budget med 0,2 mkr. Elevantalet ser ut att stabiliseras på ca 3000 elever. Trenden pekar på ett ökande av elever i verksamheten. I och med att elever från andra kommuner inte minskar enligt befolkningsprognos stärker det gymnasieskolans budget. Andel elever som går yrkesprogram är 46 % och de som går ett högskoleförberedande program är 54 %. Kostnader för yrkesutbildning är generellt högre. För att möta elevminskningen på vissa yrkesprogram används lärlingsutbildningen som gör det möjligt att flytta ut delar av utbildningen i företag, vilket innebär att dessa utbildningar kan erbjudas trots lågt antal elever på en inriktning eller på ett program. mitt skolarbete", "Jag kan rekommendera min skola till en kompis" och "Biblioteket är väl utrustat med det jag behöver". Prioriterat mål har bland annat varit att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. För elever i behov av särskilt stöd med utredda funktionshinder för lärande ges i begränsad omfattning stöd i form av elevassistent. Andel elever som har assistentstöd från åk 9 ökar. Studieverkstäderna saknar idag tillräcklig bemanning av speciallärare. Behov finns också av mer handledning under kurstiden för elever i behov av stöd i främst matematik, svenska och engelska. För att göra detta möjligt behövs mer lärartid som kan läggas på handledning. Kunskaper Genomförandet av den nya gymnasieskolan ser ut att ha påverkat elevernas studieresultat negativt, men då det är en ny betygsskala, nya kurser och nya kunskapskrav är resultaten inte direkt jämförbara. Resultaten av nya gymnasieskolan behöver följas noggrant för att se effekten på elevers studieresultat. Studieresultaten är dock goda i förhållande till riket. Den samlade bedömningen är att svårighetsgraden inom det nya kursutbudet, ställer högre krav på elevers studieförmåga. Andel elever som inte klarar gymnasiekurser på utsatt tid ökar, vilket syns tydligt i statistiken över antal prövningar. Andel elever som behöver utökad studietid ökar och elevernas samlade betygspoäng minskar. Andel elever med minst E (godkänd) i samtliga kurser minskar. Sammantaget är detta ett trendbrott utifrån att gymnasieskolan under tidigare år haft en viss positiv trend när det gäller studieresultat. För att elever ska få en gymnasieexamen ska de klara kunskapskraven i svenska, engelska och matematik samt gymnasiearbetet. Antalet prövningar inom dessa ämnen dominerar och det totala antalet prövningar ökar. Detta indikerar att elever får otillräckligt stöd inom kurserna för att klara kunskapskraven inom ordinarie kurstid och därför hänvisas till prövning. Elever och medarbetare Antal elever per lärare är 11,3 och för riket 11,7. Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram medför att antal elever per lärare är något lägre än rikssnitt. Resultatet för Uddevalla gymnasieskola 2013/14 är att 84,5% klarar gymnasieexamen. Inom högskoleförberedande program klarar 89 % kraven medan 80 % inom yrkesprogrammen klarar detta. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 86 % att jämföra med rikets 82 %. Kommande års prioriterade mål och aktiviteter Satsning på skolhusens studieverkstäder kommer att göras samt att organisera undervisningen i svenska som andraspråk på ett mer fördelaktigt sätt för elever som har behov av detta. Förväntat resultat är att fler elever i behov av stöd får det inom ramen för kursen, lägre andel elever som har F i sitt slutbetyg, färre prövningar och en ökad andel elever som väljer svenska som andraspråk. Normer och värden Brukarundersökning 2014 visar att eleverna trivs och är nöjda med sin skola. Resultatet på frågan "Jag blir väl bemött av personalen" bekräftar bilden av att värdegrundsarbetet är framgångsrikt. Vid jämförelse mellan flickor och pojkar så visar det sig att de följer varandra ganska väl. Det går att utläsa skillnad på några frågor, exempelvis "Mina lärare gör lektionerna intressanta", "Jag blir väl bemött av personalen" och "Skolans lokaler är trivsamma". På dessa frågor ger flickorna ett lägre resultat än pojkarna På tre frågor har flickorna ett högre resultat än pojkarna och det är "Jag tar ansvar för Upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att göras samt genomföra temadagar inom området. Förväntat resultat är att bibehålla och stärka en trygg skolmiljö och ha nolltolerans när det gäller kränkningar. För att stärka friskfaktorer och ungdomars förutsättningar att göra goda val kommer satsning att göras med kompetensutveckling för all personal samt ha temadagar för alla elever. Förväntat resultat är ett aktivt förebyggande arbete så att elever får kunskaper och värderingar så att de i högre grad kan göra goda livsval. Vuxenutbildning Under året studerade drygt 2400 individer inom vuxenutbildningen med ett snitt av ca 1300 elever. Cirka 650 elever fick undervisning i svenska språket och en klar majoritet av dessa har syrisk bakgrund och många har hög utbildningsbakgrund. Yrkesspråk har erbjudits 3-10 timmar per vecka inom en rad olika yrken. Ekonomi Vuxenutbildningen har ett nollresultat för 2014. Under året har etableringsbidraget, som utgår för de elever som är invandrare och kommer genom arbetsförmedlingsen, ökat kraftigt. Tillströmningen av elever till SFI har under det senaste året varit stor, ca 200 elever. Fler lärare har anställts och lokalerna har utökats. Under året har statsbidrag även erhållits för yrkesvux, vuxlärling, yrkeshögskoleutbildningar, ökade kostnader i samband med utbildning för 20 -24 åringar, yrkesförare personoch godstransporter, omvårdnadslyftet samt utbildningar genom Globaliseringsfonden. Elever och medarbetare Andelen behöriga lärare inom grundläggande och gymnasiala ämnen är fortsatt hög. I yrkeslärargruppen har 7 av 13 lärare yrkeslärarutbildning. På grund av att antalet studerande inom SFI och SVAgrund ökar kraftigt har rekrytering av behöriga lärare i dessa ämnen inte kunnat göras fullt ut. I nuläget är 64 % behöriga. Normer och värden Brukarundersökningen visar att 78 % instämmer med påståendena stämmer mycket bra eller ganska bra inom "Normer och värden". Det är ett resultat som är gott men inte tillräckligt. Samtliga resultat visar att samarbetsklimatet på vux i stort är bra. Resultatet visar dock att några procent inte håller med i ovanstående beskrivning och det är främst elever som studerar på SFI och SVA grund. Det är signaler som tas på allvar och Vuxenutbildningen kommer att arbeta vidare med värderingar och normer i enlighet med ÖRP och likabehandlingsplanen. Kunskaper Måluppfyllelsen varierar mellan olika kurser men i snitt är den 87 % vilket ligger i linje med riket. På yrkeskurserna är måluppfyllelsen 99 % och på enbart de allmänna gymnasiekurserna är den 75 %. Måluppfyllelsen inom matematik 1 har ökat senaste året från 51 till 64 % och Ma 2 från 56 till 72 %. Fortfarande är avhoppen höga i matematik med hänvisning till att kursen är för svår. Arbetet med att fortsätta utveckla kartläggningsmetoder fortsätter så att eleven studerar Ma på rätt nivå. På SFI är resultaten mellan 15-55 % som under året nått godkänt. Trenden är att färre avbryter sina studier men också att det är färre som fått godkänt resultat under året. Kommande års prioriterade mål och aktiviteter Förstelärarna får i uppdrag att höja kunskapsnivån inom validering samt arbeta fram en valideringsmetod för Uddevalla vuxenutbildning som skall användas inom alla kurser. Utveckling av metoder för att följa upp och stötta de elever som studerar på distans kommer att genomföras samt en rad åtgärder för att öka stödet för elever som är i behov av det. Gemensam verksamhet Gemensamma verksamheter ger ett överskott på 1,7 mkr. Kostenheten går dock med underskott på grund av att upphandlingsavtal saknas på livsmedel. Dessutom har nya verksamheter startat under 2014 som inte har varit budgeterade. Korta fakta Antal barn (1-5 år) i kommunal förskola Antal barn (1-5 år) i fristående förskola Pedagogisk omsorg Antal barn (0-12 år) totalt Fritidshem Antal barn i kommunalt fritidshem Antal barn i fristående fritidshem Grundskola Antal elever i kommunal grundskola (0-9) Antal elever i fristående grundskola (0-9) Grundsärskola Antal elever i grundsärskola Gymnasieskola Antal elever i Uddevalla gymnasieskola Antal i fristående gymnasieskola (iU-a) Gymnasiesärskola Antal elever i gymnasiesärskola Vuxenutbildning Antal elever i vuxenutbildning (komvux, särvux, sfi) Skolverkets statistik. *)Preliminära siffror 2014 Förskola 2010 2011 2012 2013 2014*) 1346 966 368 1864 184 4771 789 95 3466 982 84 1089 1367 1025 402 1954 198 4679 739 107 3237 1016 75 1058 1432 1076 404 2084 228 4778 742 79 3087 810 79 1231 1473 1129 310 2097 242 4792 801 64 2989 592 79 1294 1547 1103 315 2098 293 4953 830 65 2974 607 66 1154 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 17 Dnr BUN 2015/00026 6 Arbetsmiljörapport februari 2015 Sammanfattning Enligt nämndens årshjul ska förvaltningen lämna arbetsmiljörapport två gånger per år, i februari för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i augusti för kost och förskola. Bilagda arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av det systematiska arbetsmiljöarbetet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning tidsperioden oktober 2013 – september 2014. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-03. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna uppföljning och rapportering av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-02 med bilaga. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-03 Dnr BUN 2015/00026 Handläggare Utredare Eleonore Lidman Telefon 0522-69 78 60 [email protected] Arbetsmiljörapport februari 2015 Sammanfattning Enligt nämndens årshjul ska förvaltningen lämna arbetsmiljörapport två gånger per år, i februari för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i augusti för kost och förskola. Bilagda arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av det systematiska arbetsmiljöarbetet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning tidsperioden oktober 2013 – september 2014. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-03. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna uppföljning och rapportering av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-02 med bilaga. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Eleonore Lidman Utredare 1(13) Rapport Barn och utbildning 2015-01-12 Dnr 2015/00026 Handläggare Utredare Eleonore Lidman Telefon 0522-69 78 60 [email protected] Arbetsmiljörapport 2014 - grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning Enligt Barn och utbildningsnämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna arbetsmiljörapport två gånger per år, i februari för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i augusti för kost och förskola. Föreliggande arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av det systematiska arbetsmiljöarbetet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning tidsperioden oktober 2013 – september 2014 samt undersökning av lärares arbetsbelastning. Dessutom redogörs det för medarbetarundersökningen på en övergripande nivå. Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö antogs av kommunfullmäktige 13 mars 2014 och utgår från Uddevalla kommuns övergripande syn på det gemensamma hälso- och arbetsmiljöarbetet att främja, bibehålla och stärka resursen hälsa på grupp- individ och organisationsnivå. I dessa bestämmelser finns angivet den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet samt aktuella lokala avtal, dokument och rutiner. Rutinerna innebär att arbetsgivaren ser till att verksamheten i alla avseenden uppfyller arbetsmiljölagens krav. Det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Uddevalla kommuns olika verksamheter ska bedriva ett fortlöpande systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Rutinerna beskriver hur detta arbete ska dokumenteras och kvalitetssäkras. Som komplement till dessa bestämmelser har Barn och utbildning rutin för hur uppföljning av skador på medarbetare ska ske, rutin för rapportering och uppföljning av skador på barn och elever samt rutin för rapportering och uppföljning av tillbud gällande barn, elever och medarbetare. Dessutom finns rutin för uppföljning av skyddsronder. Enligt dessa rutiner ska också arbetsmiljödialog ske två gånger per år, i januari och juni, med förvaltningschef, verksamhetschefer och huvudskyddsombud. Postadress 451 81 Uddevalla www.uddevalla.se Besöksadress Stadshuset Varvsvägen 1 E-post [email protected] Telefon 0522-69 60 00 Fax 0522-69 70 94 Rapport 2015-01-12 Systematiskt arbetsmiljöarbete Grundskolan Grundskolan, grundsärskolan och fritids har drygt 700 medarbetare och cirka 5000 elever. Verksamheterna finns på 17 skolor och är indelade i 21 skolenheter samt en särskild undervisningsgrupp Källan. De mål som satts upp för året rör bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete och att förvaltningen skall se över skolans ledningsstruktur för rimliga arbetsförutsättningar. Systematiskt arbetsmiljöarbete: alla pedagoger med arbetsmiljöuppgifter har gått en halvdagskurs under vecka 44 med anledning av att de undervisar i ämnen där de har delegation av rektor kring arbetsmiljöfrågor. Här finner vi lärare i idrott, kemi och slöjd. varje skola har erbjudits grundläggande brandskyddsutbildning för sin personal genom räddningstjänsten. grundskolans sjukfrånvaronivå är 0,35 % lägre än fjolårets första halvår och ligger nu strax över 6 %. Grundsärskolans nivå är betydligt lägre än 2013 och ligger nu i nivå med övriga grundskolan. grundskolan har fortfarande en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 88 % och klarar målet på 88 %. Riket ligger på 86,5%. Lärartätheten är 12,1 barn/lärare. Här är rikssnittet detsamma (12,1). Målet ”förvaltningen ska se över skolans ledningsstruktur och utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att stärka stödet till rektorerna och skapa rimliga förutsättningar” har grundskolan arbetat med på följande sätt: Det administrativa stödet till grundskolans rektorer har under 2014 anpassats till ökade lagkrav på dokumentation och nya krav enligt skollagen. Grundskolans administration tillförs ytterligare 2,5 -2,95 årsarbetare från och med augusti 2014. Två administratörer 100 % har anställts och har tillträtt under hösten 2014. Flera av de övriga tjänsterna har omfördelats inom gruppen. Nya områden som administrationen arbetar med är IST Stöd för analys och utvärdering samt PMO (dokumentation av rektorsbeslut och elevhandlingar). Fyra nya kontorsplatser har inrättats på kommunens grundskolor för administratörer. Fortsatt arbete med att dimensionera administrationen rätt under kommande år fortgår. Rektorernas ledningsresurs ses kontinuerligt över och kan sen i våras anställas som biträdande rektor. Seniora rektorer används som vakansvikarier och stöd till rektorerna i olika sammanhang. Från hösten 2014 finns projektstöd för rektorer i byggprocesser och lokalanpassningar. Rektors förutsättningar tillhör grundskolans prioriterade satsningar inför budget 2015-17. 2(13) Dnr Rapport 2015-01-12 Uppföljning och analys av tillbud och skador samt skyddsronder Anmälda skador medarbetare: Vanligaste orsaken är fysiska skador. Flest arbetsskador, 3 st, har anmälts från Forshällaskolan och där har det i samtliga 3 fall handlat om både fysisk och psykisk skada, därför har båda orsakerna noterats i tabellen. Anmälda tillbud medarbetare: Flest antal tillbud, 77 st, kommer från Källan. Av de tillbudsrapporter som har lämnats från Källan har man noterat att i 54 situationer kan psykisk stress förekomma och i många situationer finns det även risk för fysisk skada. När andra myndigheter har kontaktats, 11 situationer, handlar det uteslutande om polisanmälningar. Dalabergsskolan har 20 st tillbudsanmälningar. I 15 av fallen har det handlat om psykisk stress på grund av att medarbetarna löser konflikter där eleven är arg eller upprörd. I fem av fallen bedöms det ha funnits risk för fysisk skada. Fem skolor/verksamheter har inte lämnat in något underlag till sammanställningen. 3(13) Dnr Rapport 2015-01-12 Anmälda skador och tillbud elever Eftersom grundskolan sedan länge sammanställer tillbud/skador för elever i en webenkät så redovisas statistiken för grundskolan uppdelad för medarbetare respektive elever. Observera att statistiken nedan omfattar både tillbud och skador för elever: Vi ser att det är vanligast att pojkar riskerar skador eller skadar sig. Flest anmälningar totalt sett handlar om fysiska skador. Av totalt 259 anmälningar behövde eleven uppsöka vård i 92 av fallen. Det är vanligast med anmälningar från F-6skolor. Flest anmälningar, 50 st, kommer från Ljungskileskolan. Tillbuds- och skaderapporter följs upp i det systematiska kvalitets- och arbetsmiljöarbetet på respektive skola; i likabehandlingsplanen samt vid skyddsronder. Från ett par av skolorna har inga anmälningar rapporterats in till webenkäten, men anmälningarna fanns hos rektor och elevhälsa. Påminnelse om rutinerna har gått ut till de berörda skolorna och anmälningarna finns med i redovisningen ovan. Två skolor har inte lämnat in något underlag till redovisningen. Frågorna om ifall skadan var så allvarlig att Arbetsmiljöverket informerades samt ifall annan myndighet har underrättats med anledning av skadan har inte funnits med på verksamhetens anmälningsblanketter tidigare och inte heller i webenkäten. Den uppgiften finns därför inte redovisad, men kommer att göra det fortsättningsvis (justerat i hösten -14). Uppföljning av skyddsronder Grundskolan har väl fungerande rutiner med skyddsrond varje höst. Föregående års protokoll gås igenom och nytt protokoll upprättas. Förutom arbetsmiljöansvarig chef deltar skyddsombud och representant från tekniska kontoret. Protokollen beskriver vilka åtgärder som behöver vidtas för att ta bort risken/bristen, vem som ansvarar för åtgärden och när det ska vara klart. 4(13) Dnr Rapport 2015-01-12 Skola Sommarhemsskolan F-6 Sommarhemsskolan 7-9 Norrskolan Ljungskileskolan Norgårdenskolan F-6 Norgårdenskolan 7-9 Grundskolekontoret Unnerödsskolan Lane Ryr skolan Ramnerödsskolan Stråketskolan Bokenäs skola Dalabergsskolan Forshällaskolan Herrestadsskolan Sandersdalsskolan Hovhultsskolan Källan Äsperödsskolan F-6 Exempel på vad som togs upp i samband med skyddsrond Inga åtgärder behöver göras. Städrutiner, halkskydd, el, ventilation, temperaturen, solskydd, ljudläckage, Klämrisk, textilvårdsrutiner, städning av gymnastiksal. Skolans parkering, ventilation, branddörrar, inre underhåll eftersatt, brist på förråd mm, fotbollsplanerna saknar grus och saknar staket åt ett håll. Romerska ringar, ventilation, tider i matsalen, högt rundtjut mm i musiksal samt att skolgården är för liten. Temperatur i studion, sladdar, romerska ringar, högt rundtjut mm i musiksal. Utrymning, stress och halkrisk, belysning, städning, brist på mötesrum Skolgården upplevs osäker, trångbodda inför 16/17, ljudnivån i idrottshallen och matsalen, luften i textilslöjden torr, hål i gatan Brandansvarig?, arbetsplats saknas, musikinstitution saknas, ej vädringsbart fönster, kontakt och sladdar. Ojämn asfalt mm idrottsplatsen, ventilation, belysning, dåliga fläktar i hemkunskapssalar, trasiga basketkorgar mm i idrottshallen. Kemisal stängd pga vattenläcka. Psykosocial arbetsmiljö: Stress och känsla av otillräcklighet beskrivs. Hösten jobbigare än någonsin. Oro för skolans rykte. Hal trätrappa, belysning utomhus. Bägge frågorna lyftes 2013 men är inte åtgärdade. Golv som släpper, ventilation, temperatur, soprummets kapacitet. Illaluktande rum, bubblor i golv, textildamm i slöjdsalen, skadegörelse, hål i yttervägg, för varmt vatten, försämrad städning, ta bort soltak, förstörda duschdraperier. Gropar på skolgården, dålig lukt källaren, temperaturen, elever klättrar upp på husets gavel, det allmänna underhållet samt dricksvattnet. Brandstegar, ventilationstrumma, kablar, hal trappa, matta, hög ljudnivå i omklädningsrum. Lokalbrist, brist på arbetsrum för lärare, dålig luft, slöjdsalar saknas; eleverna får gå till Unnerödsskolan, ljudvolymen, trappa behöver anpassas för synskadad. Klätterställning lös, halt på vägen, sätta upp staket runt skolgården, gropar, toaletter för dåligt städade. Stress, hot och våld, ljudvolym, hård arbetsbelastning. Komplement till skyddsrond - utom och inomhusmiljö upprättades 2014-04-14 utifrån att få verksamheten mer attraktiv. Hot, kränkning och våld från elev i samband med lektion, rast, utflykter, offentliga miljöer, transporter. Säkra verktyg etc., klämskador, belysning, temperaturen, öppningsbara fönster? sladdar, söndriga dörrar. Ljudnivå matsalen och flera platser, gropar vid parkeringen, städning, behov av staket, brandlarm, trafikproblem, personalen får ej lunch, hög arbetsbelastning, vattensamling fotbollsplan 5(13) Dnr Rapport 2015-01-12 Det framkommer i några protokoll att vissa brister inte åtgärdats från föregående års protokoll. Enligt rutinerna ska protokollet följas upp på arbetsplatsträffar kontinuerligt under året samt att om bedömningen är att bristen inte kan åtgärdas inom enhetens ekonomiska ram ska det skriftligt rapporteras till verksamhetschef med framställan om vilka resurser som krävs. Kontinuerlig dialog förs mellan rektor och verksamhetschef. Sammantaget visar inlämnade protokoll att cirka 140-150 brister/risker har identifierats. Tekniska kontoret har ansvaret för att bristerna åtgärdas i cirka 40 % av fallen, vaktmästare 26 %, rektor/chef 23 % samt övriga 10 % (bland annat BoU övergripande). Åtgärder som ligger på rektors/chefs ansvar handlar ofta om att ta kontakt med tekniska, lokalsamordnare eller annan aktör. Fem-sex av skolorna tar upp frågor som handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Ett mönster som kan ses är att en hel del föreslagna åtgärder troligtvis handlar om att åtgärda brister som kontinuerligt uppstår i många verksamheter och som rutinmässigt ska åtgärdas så snart det uppmärksammas. Vissa av dessa uppgifter ingår i vaktmästarens uppdrag och vissa ingår i tekniska kontorets ansvar samt vissa är rektors ansvar. Systematiskt arbetsmiljöarbete Uddevalla Gymnasieskola Uddevalla kommuns gymnasieverksamhet består av fem skolhus omfattande samtliga nationella program, introduktionsprogram samt gymnasiesärskola. Fyra skolhus är kommunala fastigheter och en fastighet med extern fastighetsägare. Cirka 400 anställda och drygt 3000 elever finns i verksamheten. Antal elever per lärare är 11,3 att jämföra med kommungruppen 12,3 och riket 11,7. Lärartätheten för Uddevalla gymnasieskola är inom ett rimligt intervall utifrån rikssiffror. Gymnasieskolans höga andel yrkesprogram medför att antal elever per lärare bör vara något lägre än rikssnitt. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen är 86 % vilket är en god nivå relativt riket, 82 %. Kompetensbrist förekommer främst inom yrkesprogram så som VVS- och fastighetsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Speciallösningar genom att anställa yrkesutbildade från branschen och låta dem gå behörighetsgivande utbildning under sin anställningstid har varit framgångsrikt. Från och med hösten 2015 gäller krav på legitimation för att sätta betyg, undantaget yrkesämnen. Bedömningen är att Uddevalla Gymnasieskola ser ut att klara legitimationskraven hösten 2015. Det kan bli nödvändigt att organisera medbedömning inom de ämnen där inte alla lärare omfattas av lärarlegitimation. Merkostnader kan bli aktuella för att ge betygsättande lärare tid att biträda vid bedömning. Sjukstatistiken är fortsatt låg för gymnasieskolan. Uppföljningar har gjorts gällande lång- och korttidsfrånvaro inom rektorsansvaren. 6(13) Dnr Rapport 2015-01-12 Uppföljning och analys av tillbud och skador samt skyddsronder Uppföljning av tillbud och skador Gymnasiet har använt sig av den tillbudsrapport som finns på personalintranätet, Inblicken. För 2014 infördes en rutin som gör gällande att rapporten inlämnas till rektor och kopia skickas till Gymnasiekontoret. Handläggaren på gymnasiekontoret förvarar rapporterna sorterade efter när de är inkomna. Tillbudsrapporterna sorteras också utifrån om det är personal eller elever. Varje månad följs inkomna rapporter upp i samband med samverkansmöte, SG-GY. Elever Januari Februari 1. Elev på APL anmäler att hon blivit biten av ett barn på förskolan 2. Elev anmäler att den bränt sig i ett undervisningskök. Ingen skada uppstår. Mars Maj Juni September 6 tillbudsrapporter GYSÄR 1 tillbudsrapport bibliotekspersonal – hotfull elev 6 tillbudsrapporter från GYSÄR- nyp, slag, kasta föremål 2 tillbudsrapporter om angripande elev på matematiklektion 8 tillbudsrapporter från GYSÄR- riv, klös, utfall från elever. 1 tillbudsrapport om brinnande fläkt i undervisningslokal-bageriutbildningen. 1 tillbud om hotfull elev på IM 1 tillbud om personal som uppträdde aggressivt mot annan personal. 1 tillbud om nyp från elev GYSÄR April Juli Augusti Personal 20 tillbudsrapporter GYSÄR- nyp, klös, bett av elever, elever som kastar föremål 1 tillbudsrapport om elev som snubblade på metallist, slog i huvudet- GYSÄR 1 tillbudsrapport om hål i asfaltrullstolsburen elev fastnade- GYSÄR 1 tillbudsrapport om skrikande elev som drog i håret på personal - GYSÄR 1 rapport om hotfull elev på biblioteket, Agneberg 30 tillbudsrapporter från GYSÄR om rivande, bitande elever. 1 rapport om hotfull elev som ej går på skolanMargretegärde. 1 tillbudsrapport från personal Agneberg ang ventilation 7(13) Dnr Rapport 2015-01-12 Oktober Tillbud – elektricitet. En svetsmaskin som började brinna. November 2 rapporter om hotfull elev på skolan i samband med avvisning eller tillsägelse om riktlinjer för rökning. 1 anmälan om trasig kopiator. 2 rapporter om sparkande, rivande elev GYSÄR 1 tillbudsrapport om hotfull elev Margretegärde December Det kan konstateras att GYSÄR står för huvuddelen av inlämnade tillbudsrapporter. Det handlar i de flesta fall om elever som gör utfall på olika sätt, vilket yttrar sig i bett, klös och ibland sparkar och kastande av föremål. Det är otydligt vilka åtgärder som sätts in i dessa fall, vilket bör följas upp tillsammans med rektor. För gymnasieskolan finns tillbudsrapporter om hotfulla elever på ÖY, i biblioteket, på skolgården på Agneberg samt på Margretegärde. I övrigt så handlar tillbuden om brand i svets och fläkt samt bristfällig ventilation och trasiga kopiatorer. Exempel på åtgärd är avstängd elev (drogrelaterat) samt beslut om att ej använda kök till dess att fläkten är lagad. Uppföljning av skyddsronder Skolhus Agneberg Sinclair Margretegärde Östrabo 1 Östrabo Y Exempel på vad som togs upp i samband med skyddsrond Saknar rullstolsramp Ventilation Fukt Schemaläggning Skarp brandövning önskas. Vattenläckage från taket. Sladdar på golv Gamla armaturer Skadade golvytor Utbildningsbehov Brandskydd, elsäkerhet Löst material i garage Behov av HLR-utbildning Rimnershallen - otydlig ansvarsfördelning. Brandlukt i lokal på fordonsprogrammet. Skyddsrondsprotokollen visar på systematisk uppföljning där upptäckt brist eller risk leder till åtgärd. Rutinen är att fastighetsansvarig rektor tillser att handläggare på gymnasiekontoret får kopia av skyddsrondsprotokollen som sedan förvaras på gymnasiekontoret. En rektor i varje skolhus är fastighetsansvarig. Ansvarsfördelningen är för det mesta tydlig. Där tveksamheter 8(13) Dnr Rapport 2015-01-12 uppstår är mest på Sinclair där Hemsö äger fastigheten. I övrigt handlar det om ett samarbete mellan Barn och utbildning och Tekniska förvaltningen. Inom årets investeringsram har en prioritering fortsatt skett för att åtgärda brister i arbetsmiljön i lokaler samt vid arbetsplatser. För att undvika belastningsskador har höj- och sänkbara skrivbord inköpts vid behov. Ljus och ergonomi har undersökts och behov har tillgodosetts. Inom yrkesprogrammen har prioritet varit att investera i maskiner och fordon som har en högre säkerhet än vad dagens arbetsmiljökrav kräver och vad ny teknik kan tillföra i säkerhet. Inom maskiner och inventarier inom utbildningen finns dock fortsatta behov av att modernisera utbildningsmaterialet för att höja arbetsmiljösäkerheten. Systematiskt arbetsmiljöarbete Vuxenutbildningen Under 2013/2014 har Vuxenutbildningen haft cirka 150 medarbetare och 2500 elever och en ”ögonblicksbild” är cirka 100 medarbetare och 1200 elever. Verksamheten bedrivs i huvudsak på I17-området men också på Margretegärde, Marieberg och Östrabo Y. Lokalerna på I17 har under året utökats till följd av den ökade tillströmningen av elever främst till SFI. Då kommunen under perioden mottagit ett ökat antal SFI-elever inom etablering har den administrativa personalen utökats för att vidmakthålla god service. Skolverkets statistik från 2013: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen inom komvux är 70 % att jämföra med rikets 85 %. Antal elever per lärare är 17,3 och riket är 17,5. På Särvux är andelen 100 % med pedagogisk högskoleexamen och riket 90 %. Inom SFI är andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 88 % att jämföra med riket 75 %. Antal elever per lärare är 14,9 och riket är 24,8. Antalet studerande inom SFI och SVA-grund ökar kraftigt och antalet utbildade lärare med behörighet motsvarar inte efterfrågan. Konsekvensen är att vuxenutbildningen många gånger anställer lärare som inte har full behörighet, vilket innebär hög belastning för de lärare som är behöriga och som måste handleda sina nya kollegor i högre utsträckning än om de varit fullt behöriga. Det innebär också en ansträngande situation för dem utan full behörighet eftersom de studerar vid sidan av sitt arbete för att bli behöriga. Hösten 2014 är andelen behöriga lärare på SFI och SVA-grund 64 %. Av de obehöriga lärarna har 26 % lärarutbildning som de nu kompletterar med ämnesbehörighet. Sjukfrånvaron ligger på 4,3 % jämfört med 6,3 % under motsvarande tid året innan. Uppföljningar görs kontinuerligt. 9(13) Dnr 10(13) Rapport 2015-01-12 Dnr Uppföljning och analys av tillbud och skador samt skyddsronder Anmälda tillbud och skador på elever Skador anmälda till förskolechef/rektor – avser barn/elever Totalt antal anmälda skador Antal 5 Flickor/kvinnor som skadats 2 Pojkar/män som skadats 3 Fysiska skador 5 Psykiska skador 0 Barnet/eleven har fått uppsöka vård 4 Skadan var så allvarlig att Arbetsmiljöverket informerades 1 Annan myndighet har underrättats med anledning av skadan 3 Under perioden har vuxenutbildningen inte haft några rapporterade tillbud. Antal skador på elever har varit fem, där fyra personer har fått uppsöka vård och tre skador har anmälts till annan myndighet och en till Arbetsmiljöverket. Det går utifrån dessa skador inte att se något mönster däremot har tre inträffat inom bygg. Alla skador inträffade på elevens APL plats. Anmälda tillbud och skador på medarbetare Skador anmälda till försäkringskassan – avser medarbetare Totalt antal anmälda skador Antal 4 Kvinnor som skadats 2 Män som skadats 2 Fysiska skador 4 Psykiska skador 0 Skadan har krävt sjukskrivning 2 Skadan var så allvarlig att Arbetsmiljöverket informerades 0 Annan myndighet har underrättats med anledning av skadan 4 Inga tillbud har rapporterats in på någon medarbetare men fyra skador. Två skador har lett till sjukskrivningar och är inrapporterade till arbetsmiljöverket. Skadorna är sinsemellan av olika karaktär och något mönster går inte att urskilja. Analys av skyddsrond Utifrån skyddsronden 2014-01-31 fanns 14 punkter varav 11 är åtgärdade. Skyddsronden 2014-10-17 resulterade i totalt 10 ytterligare punkter varav 6 är Hemsös ansvar, 1 punkt är enhetschefens och 6 är saker som vaktmästaren skall åtgärda. Rapport 2015-01-12 Följande 4 punkter är åtgärdade; Nödbelysning som saknas i 2 rum Utrymningskarta saknas i källarplan Trasiga eluttag i rum 303 och 309 Lås saknas på soprum Av de totalt 13 punkterna gäller 5 punkter säkerhet varav 3 redan är åtgärdade. De återstående två punkterna gäller larmknapp i källaren som skall åtgärdas av Hemsö och handikappanpassade trösklar som skall åtgärdas av vaktmästaren, senast den 14/2 2015. Övriga punkter avser en förbättring av t.ex. drag i salar och metodkök, ljudvolym när dörrar stängs och halkrisk vid ytterdörrarna. Halkrisken gäller främst vid vått och halt väder som kommer att åtgärdas av vaktmästare när snön kommer och utvärderas 1 april 2015. Sammanfattningsvis kan inga större brister i den fysiska arbetsmiljön identifieras eller påtalas. Checklista för det systematiska arbetsmiljöarbetet har gåtts igenom i ledningsgruppen och visar ”grönt” på alla punkter. Undersökning lärarnas arbetstid och arbetsbelastning 2014 Under 2014 har en undersökning gjorts av lärarnas arbetsbelastning. Bakgrund till denna undersökning är att lärarorganisationerna påtalat att lärarnas arbetsbelastning har ökat och att de därför önskar att arbetsgivaren kartlägger vilka arbetsuppgifter som lärarna ska utföra inom ramen för den reglerade arbetstiden samt hur dessa ska prioriteras och vilka som kan tas bort. Syftet med projektet är att undersöka hur lärarna upplever sin arbetssituation och arbetsbelastning. En partgemensam arbetsgrupp tillsattes bestående av företrädare från de båda lärarorganisationerna samt arbetsgivaren. Två F-6-skolor, två 7-9-skolor samt två program på gymnasiet valdes ut. Rektorerna på dessa enheter djupintervjuades och enkätundersökning genomfördes hos lärarna vid APT-tillfälle. Den partsgemensamma gruppen kan konstatera att resultatet av enkäten inte ger en tydlig bild gällande arbetstid och arbetsbelastning. Av enkätens 27 frågor är det nästan hälften av svaren som visar på höga resultat medan resterande är fördelade mellan låga och varken låga eller höga. Bland de högre resultaten ses bl.a. möjligheterna med att bidra till att utveckla verksamheten, rektors och kollegors stöd och återkoppling, frihet att självständigt lägga upp arbetet, att själv kunna påverka sin egen arbetssituation, samt upplevelsen att man gör ett gott arbete utifrån de förutsättningar som givits. Upplevelsen kring om de har en tydlig tjänsteplanering där arbetsuppgifterna framgår, är det relativt jämnt mellan de som tycker det är tydligt och de som behöver få sitt uppdrag förtydligat. Nästan 65 % har dialog med sin rektor när arbetsbelastningen ökar, ungefär lika många uttrycker att det inte är en god fördelning mellan undervisning/elevarbete och andra arbetsuppgifter. Däremot upplever få, att de har en dialog tillsammans med rektor, kring vilka arbetsuppgifter som utförs under den totala arbetstiden. 11(13) Dnr Rapport 2015-01-12 Risker kan ses inom några områden. Enkätsvaren som handlar kärnuppdraget och ha tillräckliga förutsättningar att utföra detta visar på låga resultat. Nästan 70 % upplever att de saknar förutsättningar att följa upp elevernas kunskaper och utveckling samt att utföra nödvändig dokumentation kring detta. Nästan lika många saknar tillräcklig kompetensutveckling för att bättre klara undervisningen. Resultatet fördelar sig jämnare mellan de som upplever att de har och de som upplever att de inte har, tillräckliga förutsättningar genomföra undervisning med bra kvalitet. Många enkätsvar visar att det saknas möjlighet att kunna ta pauser för återhämtning under dagen samt tid för reflektion tillsammans med kollegor som enskild. Fritextsvaren innehåller beskrivningar av problem men även förslag till förbättringar. De vanligaste ämnen som det framfördes synpunkter om var dokumentation, skriftliga omdömen, otydliga rutiner och tung process kring upprättandet av åtgärdsprogram. Arbetsgruppen lämnar följande förslag till åtgärder: Att förvaltningen genomför en genomgång av de krav på dokumentation som finns för att se vilka som är som är tvingande enligt lag eller förordning. Utifrån detta tydliggöra vilken dokumentation som kan tas bort eller förenklas. Det bör framgå när dokumentationen är lagstadgad och när materialet är ett stödmaterial som förvaltningen tagit fram. Detta ska sedan sammanställas till samtliga skolenheter. Att förvaltningen begär in och kartlägger de olika pågående arbeten som pågår i de olika enheterna, kopplat till lärarnas uppdrag, arbetstid och arbetsbelastning, Konkreta goda exempel tas tillhanda och sprids till de olika enheterna.t ex olika uppdragsbeskrivningar som tydliggör arbetsuppgifter som kan tas bort eller utföras på annat sätt så lärarens kärnuppdrag kan prioreteras. Att förvaltningen begär in och kartlägger enheternas lokalt beslutade dokumentationer, för att se om goda exempel kan spridas alternativt utreda om dessa lokala dokumentationskrav fortfarande är relevanta. Att förvaltningen tillsammans med skolutvecklare och systemansvariga, tydliggör hur lärplattformen ska användas. Kanske bör en ”högsta nivå” för lärarens dokumentation sättas? Att förvaltningen tillsammans med verksamhetschef, om det inte redan pågår, utser en grundskoleenhet som provar ett av lärarorganisationernas arbetstidsverktyg alternativt den matris som gymnasiet använder. dialogen kring detta och dess kartläggning kan bli ytterligare ett ”gott exempel” för andra enheter. Att förvaltningen begär in och kartlägger hur uppföljningen sker av avstämningsperioderna i de olika enheterna, finns goda exempel att sprida? Att förvaltningen tillsammans med verksamhetscheferna kartlägger enheternas (skyddsombud och rektorer) kunskapsnivå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, så rätt utbildningsinsatser kan sättas in. 12(13) Dnr 13(13) Rapport 2015-01-12 Dnr Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarundersökning genomfördes i oktober 2014. Barn och utbildning hade en svarsfrekvens på 85 % och kommunen 76 %. Kom mun BoU Fsk Grsk Grsär Gy Gysär Vux Stöd Kost Medarbetarindex, totalt 76 76 77 75 77 71 73 82 77 78 Kommun 63 62 64 60 61 59 61 71 61 66 Ledning Grupp Situation – Kan koppla av på fritid – Inga besvär av stress 74 81 77 67 561 59 68 73 82 76 58 492 546 64 77 85 76 60 453 52 73 75 83 75 55 464 49 63 71 88 77 57 50 56 67 65 78 74 55 515 55 52 75 75 74 58 53 69 65 84 84 82 62 59 67 80 77 82 79 66 50 55 70 73 85 80 76 60 67 75 – Tillräcklig tid – Kompetensutveckling Resultatet för respektive område (kommun, ledning, grupp och situation) i sin helhet samt delarna inom respektive område är för BoU ungefär samma som för kommunen. Undantag är de fyra påståendena "kan koppla av på fritid", "inga besvär av stress" samt "tillräcklig tid" och "kompetensutveckling" inom området Situation. Det är dock stora skillnader inom BoU. Sjukfrånvaro 2013-12-01—2014-11-30 Kön Ålder Sjukfrånvaro Långtidsfrånvaro Frisknärvaro (ingen sjukdag under perioden) Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Man Man Man Man Alla -29 år 30-49 år 50 - år Alla -29 år 30-49 år 50 - år Alla Alla 5,53 % 6,10 % 7,33 % 6,62 % 2,77 % 3,37 % 4,85 % 4,07 % 6,04 % 32,35 % 56,53 % 64,02 % 58,96 % 0,00 % 51,36 % 66,90 % 57,85 % 58,79 % 47 % 45,44 % 44,03 % 45,04 % 45,45 % 58,17 % 60,89 % 57,76 % 48,01 % Den totala sjukfrånvaron är en ökning från förra året med 0,23 procentenheter. 1 Antal personer 200 997 770 1967 77 251 271 599 2566 Socialförv. 61, KLK 62, MSB 57, TK 65, Kulf. 60. Ledning: Fsk 36, grsk 49, gy 58, vux 46 kost 40 3 Av 25 enheter har 14 ett värde på 49 eller lägre. 4 Av 38 enheter har 23 ett värde på 49 eller lägre. (Av fritids 14 enheter har 5 st. 49 eller lägre. Av övriga 24 har 18 ett värde på 49 eller lägre). 5 Av 24 enheter har 9 ett värde på 49 eller lägre. (Av lärarnas 19 enheter har 8 st. 49 eller lägre). 6 Ledning: Fsk 31, Grsk 45, Gy 37, Vux -, Kost 57 2 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 18 Dnr BUN 2015/00119 7 Hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att till barn och utbildningsnämnden föreslå lämpliga ytor för att uppföra nya förskolor i Uddevalla kommun Sammanfattning Barn och utbildning har ett stort lokalbehov för utökning förskoleplatser de närmaste åren. Därför behöver nämnden få förslag på lämpliga ytor för uppförande av nya förskolor inom kommunen. Inte minst gäller detta Uddevalla och Ljungskile tätorter. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-10 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att föreslå lämpliga ytor för uppförande av nya förskolor inom Uddevalla Kommun. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-10 Dnr BUN 2015/00119 Handläggare Lokalplanerare Tony Andersson Telefon 0522-69 70 07 [email protected] Hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att till barn och utbildningsnämnden föreslå lämpliga ytor för att uppföra nya förskolor i Uddevalla kommun Sammanfattning Barn och utbildning har ett stort lokalbehov för utökning förskoleplatser de närmaste åren. Därför behöver nämnden få förslag på lämpliga ytor för uppförande av nya förskolor inom kommunen. Inte minst gäller detta Uddevalla och Ljungskile tätorter. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-10 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till samhällsbyggnadsnämnden att föreslå lämpliga ytor för uppförande av nya förskolor inom Uddevalla Kommun. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Tony Andersson Lokalplanerare Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 19 Dnr BUN 2013/00458 8 Justering av beslut gällande att upphandla referensobjekt städavtal gymnasiet Sammanfattning Margretegärde-gymnasiet som städobjekt har enligt tidigare beslut i Barn och utbildningsnämnden beretts av förvaltningen för upphandling tillsammans med vissa andra objekt. Av olika skäl har upphandlingen försenats. På grund av ytterligare försenad upphandlingsprocess gällande ramavtalsleverantörer för städ måste Barn och utbildning upprätthålla ett rimligt kundförhållande till tekniska förvaltningen. Återkommande tillfälliga förlängningar av redan uppsagt städavtal med tekniska förvaltningens städavdelning är inte acceptabelt. Förvaltningen anhåller därför om att uppdraget att upphandla ett referensobjekt på gymnasiet återtas. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2013-07-09 Protokoll barn och utbildningsnämnden 2013-08-22 Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-10 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att upphäva tidigare beslut gällande upphandling av referensobjekt gymnasiet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning 2015-02-10 Handläggare Lokalplanerare Tony Andersson Telefon 0522-69 70 07 [email protected] Justering av beslut gällande att upphandla referensobjekt städavtal gymnasiet Sammanfattning Margretegärde-gymnasiet som städobjekt har enligt tidigare beslut i Barn och utbildningsnämnden beretts av förvaltningen för upphandling tillsammans med vissa andra objekt. Av olika skäl har upphandlingen försenats. På grund av ytterligare försenad upphandlingsprocess gällande ramavtalsleverantörer för städ måste Barn och utbildning upprätthålla ett rimligt kundförhållande till tekniska förvaltningen. Återkommande tillfälliga förlängningar av redan uppsagt städavtal med tekniska förvaltningens städavdelning är inte acceptabelt. Förvaltningen anhåller därför om att uppdraget att upphandla ett referensobjekt på gymnasiet återtas. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2013-07-09 Protokoll barn och utbildningsnämnden 2013-08-22 Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-10. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att upphäva tidigare beslut gällande upphandling av referensobjekt gymnasiet. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Tony Andersson Lokalplanerare Dnr BUN 2013/00458 r (2) Utdrog Prolokoll o a Born och ulbildningsnömnd % 20t3-08-22 s r0ó Stödverksomhel inom born och ulbildningsförvollningen (BU N/201 3:458) Sommonfotfning Barn och utbildningslorvaltningen kan efter genomforda upphandlingar av städverksamhet se att det finns behov av att se över alla gällande avtal med leverantörer av städning. Dels gäller det avtalens konkreta innehåIl avseende omfattning och priser, dels möjligheterna till upploljning och kontroll. Förvaltningen loreslår också att fler upphandlingar genomfiirs. Beslutsunderlog Barn och utbildningsftirvaltningens tj änsteskrivelse daterad 2013 -07 -09 . ¡âq¿l TLr'{" Yrkonden att-sats 3 -"att e**4à/*L l-015 Ò'l'0'1 Magnus Jacobsson yrkar att tillägga två att-satser i beslutet: gyrinasieområdeaupphandlas fttiatt skapa #referentobjekt" och att-sats 4 7,o "att fürvaltningen återkommer med en rapport avseende den nya städhanteringen under våren 2014". Socialdemokraterna yrkar bifall till att-sats 1 samt avslag pä att-sats 2-4. Bjarne Rehnberg (FP) yrkar bifall till att-satserna 1-4. Magnus Jacobsson (KD) yrkar bifall till att-satserna l-4. Kjell Grönlund (MP) yrkar bifall till att-satsernal-4. - Propositionsordning Efter avslutad överläggning ställer ordfiiranden att-sats 1 under proposition och finner att nämnden beslutar i enlighet med den. Därefter ställer ordfüranden att-satsema2under proposition och finner att nämnden beslutar i enlighet med dessa. Utdragsbestyrkande o 2 (2) Utdrog Protokoll a Born och utbildningsnömnd % 2013-08-22 s 10ó Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ge ftirvaltningen i uppdrag att, i samverkan med berörd leverantör, gå igenom alla befintliga avtal och tydliggöra villkoren samt att ta fram underlag für upphandling av städverksamhet inom fürskolan i de fall det ej redan är gjort. €L LG ,+,, ni,qot i,LLÀ. rn o.,-g"alt-#gymnasieområdæ )V \ fio upphandlas for att skapa:#referentobj ekt att ftirvaltningen återkommer med en rapport avseende den nya städhanteringen under våren2014 Reservolion Socialdemokraterna reseryerar sig mot beslutet till fiirmån for eget yrkande. Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat 2013-08-28 Magnus Jacobsson (KD), Margareta Lundh (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 I 3-08-2 8 intygar Pernilla Gustafsson Expedierat 2013-09-02 Lokalplanerare BIIN Skolchef Förskolekontoret Gymnasiekontoret q r.^t O S Lo ( c f<- vr lr-vtJ { U Ke-v\u ttâ(I-I nïn c1 r,.,r Utdragsbestyrkande 1 (2) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2013-07-09 Dnr BUN/2013:458 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon 0522-69 68 52 [email protected] Städverksamhet inom barn och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen kan efter genomförda upphandlingar av städverksamhet se att det finns behov av att se över alla gällande avtal med leverantörer av städning. Dels gäller det avtalens konkreta innehåll avseende omfattning och priser, dels möjligheterna till uppföljning och kontroll. Förvaltningen föreslår också att fler upphandlingar genomförs. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2013-07-09. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att, i samverkan med berörd leverantör, gå igenom alla befintliga avtal och tydliggöra villkoren samt att ta fram underlag för upphandling av städverksamhet inom förskolan i de fall det ej redan är gjort. Ärendebeskrivning Barn och utbildningsförvaltningen kan efter genomförda upphandlingar av städverksamhet se att det finns behov av att se över alla gällande avtal med leverantörer av städning. Dels gäller det avtalens konkreta innehåll avseende omfattning och priser, dels möjligheterna till uppföljning och kontroll. 2 (2) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2013-07-09 Dnr BUN/2013:458 I samband med upphandling av städverksamhet görs en fullständig genomgång av städbehovet på berörd enhet. Städbehovet i varje rum beskrivs liksom behovet av storstädning och fönsterputsning. Dessa underlag gör det lätt att följa upp om uppdraget fullgörs som avtalat samt om de behov som framförs från enheten omfattas av avtalet eller inte. Även kvalitetskontroll kan ske med avtalet som grund. När det gäller avtalen med tekniska kontorets städverksamhet saknas ofta denna tydlighet. Uppdragen är mer allmänt formulerade, vilket ibland leder till osäkerhet om vad vi som kund kan kräva och vad som i förekommande fall ska debiteras utöver avtalet. En översyn för att tydliggöra avtalens innebörd behöver göras. I de flesta fall är detta redan gjort i samband med extern upphandling. Efter de senast genomförda upphandlingarna kan vi också konstatera att det finns prisskillnader mellan kommunens egen städverksamhet och den som är upphandlad av externa leverantörer. Framför allt gäller det städkostnaderna för förskolelokalerna. Förvaltningen föreslår därför att fler upphandlingar av städning i förskolor genomförs för att minska förvaltningens kostnad för dessa tjänster. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Tony Andersson Lokalplanerare Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 20 Dnr BUN 2014/00762 9 Remiss från Kommunstyrelsen ang. Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommunstyrelsen har skickat samhällsbyggnadsstrategin på remiss till övriga nämnder. Beslutsunderlag Översiktplaneringsutskottets protokoll 2014-10-07 § 50 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-10-06 Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29 Kommunstyrelsens protokoll 2014-12-30 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-04 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på kommunstyrelsens remiss lämna förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(2) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-04 Dnr BUN 2014/00762 Handläggare Lokalplanerare Tony Andersson Telefon 0522-69 70 07 [email protected] Remiss från Kommunstyrelsen ang. Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommunstyrelsen har skickat samhällsbyggnadsstrategin på remiss till övriga nämnder. Beslutsunderlag Översiktplaneringsutskottets protokoll 2014-10-07 § 50. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-10-06. Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29. Kommunstyrelsens protokoll 2014-12-30 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-04 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på kommunstyrelsens remiss lämna förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04. Ärendebeskrivning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. 2(2) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2014-12-30 Dnr BUN 2014/00762 Strategin beskriver hur kommunens olika plandokument hierarkiskt och beslutsmässigt hänger ihop. Syftet med strategin är att binda ihop den översiktliga och långsiktiga planeringen med de konkreta investerings- och genomförandeplaner som slutligen blir konsekvensen. Ett planbegrepp som införs är områdesplaner för att får ett samlat grepp om vissa utpekade geografiska områden i kommunen. Strategin behandlar även hur man ska se på planeringen för bostäder, handel och andra kommersiella verksamheter samt kommunal service och anläggningar. Förskolor och skolor är ofta inte ”enastående’” i den meningen att de enbart berör barn och utbildningsnämnden. De är ofta del av ett kommundelscentrum och behöver planeras tillsammans med andra kommunala och regionala satsningar. Trafikmiljön påverkas alltid. Områdesplaner uppfattar vi som en god idé. Om det t.ex. funnits en tydlig områdesplan för Herrestadsområdet hade förhoppningsvis de svårigheter som drabbat projekteringen av en ny skola i området, som ersättning för nuvarande Herrestadsskolan, tillsammans med idrottshall, bibliotek och fritidsgård inte uppkommit. Förvaltningen anser att avsnittet om kommunal service och anläggningar är för summariskt. Behovet av att i samband med planering av nya bostadsområden eller förtätning av befintliga uttryckligen behandla frågan om behovet av förskolor och skolor måste förtydligas. Det gäller inte bara de rent volymmässiga behoven som kan bli följden utan även frågan lämpliga tomter och därmed eventuella markförvärv behöver beskrivas tidigt i processen. Det är inte enbart barn och utbildningsnämndens ansvar att bevaka dessa frågor. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Tony Andersson Lokalplanerare Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2014-10-29 § 255 Dnr KS 2014/00428 Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommundirektörens ledningsgrupp har utgjort styrgrupp. Ingemar Samuelsson (S), Marie Henriksen (KD), Gunilla Magnusson (MP), Tage Nolstedt (C) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Översiktplaneringsutskottets protokoll 2014-10-07 § 50. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-10-06. Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag, med sista svarsdag 2015-02-28. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2014-10-31 Henrik Sundström, Anna-Lena Heydar Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2014-10-31 intygar Annica Åberg Expedierat 2014-11-04 Samtliga nämnder Politiska partier, Kommunfullmäktige Uddevallavatten AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Energi AB Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2014-10-29 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokoll Översiktsplaneringsutskottet 2014-10-07 § 50 Dnr KS 2014/00428 Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommundirektörens ledningsgrupp har utgjort styrgrupp. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-10-06. Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29. Beslut Översiktsplaneringsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2014-10-06 Handläggare Utvecklare Sven Andersson Telefon 0522-69 61 31 [email protected] Samhällsbyggnadsstrategi Sammanfattning Kommundirektören har lämnat ett utredningsuppdrag gällande arbete att ta fram en samhällsbyggnadsstrategi. Syftet med samhällsbyggnadsstrategin är att konkretisera kommunens översiktsplan och samordna kommunens utveckling inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av planeringsprinciper och prioritering av olika projekt. Till samhällsbyggnadsstrategin, som har ett 10-årigt perspektiv, kopplas en genomförandeplan med ett 3-årigt perspektiv. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Samhällsbyggnadsstrategin bör i framtiden följa kommunens översiktsplan och aktualitetsförklaras eller revideras under varje mandatperiod. Kommunledningskontoret har varit samordnande för arbetet som genomförts med medverkan av främst miljö och stadsbyggnad samt tekniska kontoret. Kommundirektörens ledningsgrupp har utgjort styrgrupp. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från 2014-10-06. Samhällsbyggnadsstrategi, remissutgåva 2014-09-29. Förslag till beslut Översiktsplaneringsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att sända samhällsbyggnadsstrategin på remiss till partigrupperna samt övriga nämnder och bolag. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson Strateg samhällsbyggnad Expediera till Politiska partier, kommunfullmäktige Övriga nämnder Uddevalla Vatten AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Event AB, Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Energi AB. Dnr KS 2014/00428 Samhällsbyggnadsstrategi Remissutgåva Ver 2014-09-29 2 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE ...................................................................... 3 Översiktsplaner och kommunala mål och inriktningar...................... 4 Samhällsbyggnadsstrategi, allmänt ................................................... 5 Genomförandeplan ........................................................................... 6 STRATEGI FÖR BOSTADSBEBYGGELSE ............................................... 7 Planeringsprinciper ny sammanhållen bostadsbebyggelse ............................................................................ 9 Planeringsprinciper för kompletterande samanhållen bebyggelse utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile .................. 9 Planeringsprinciper för kustzonen................................................... 10 HANDEL OCH VERKSAMHETER ........................................................ 11 Planeringsprinciper för handel och verksamheter .......................... 12 KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR .................................. 13 INFRASTRUKTUR OCH VA MM ......................................................... 13 Planeringsprinciper för infrastruktur ............................................... 14 STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGIN ................................................... 15 Samhällsbyggnadsstrategin är framtagen av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar. Kommunstyrelsen beslutade 2014-xx-xx att remittera strategin till ………………………… Kommunfullmäktige antog 20xx-xx-xx samhällsbyggnadsstrategin med tillhörande genomförandeplan. 3 BAKGRUND OCH SYFTE Kommunens översiktsplan antogs 2010. För tätorten Uddevalla och centrala staden samt för Ljungskile finns även fördjupade översiktsplaner antagna. Översiktsplaner beskriver bl.a. inriktningen för användning av kommunens mark- och naturresurser samt var bostäder och verksamheter ska förläggas. Samhällsbyggnadsstrategin utgår från översiktsplanerna och konkretisera dessa med ett 10-årigt perspektiv avseende bostäder och verksamheter. Till samhällsbyggnadsstrategin kopplas en genomförandeplan som prioriterar projekt som skall genomföras eller utredas vidare innan ett eventuellt genomförande. Översiktplan och samhällsbyggnadsstrategin följs i framtiden åt och skall revideras eller aktualitetsförklaras varje mandatperiod. Genomförandeplanen redovisar en utbyggnadsordning och är kommunfullmäktiges beställning till kommunens nämnder och bolagens styrelser och utgör därmed ett underlag för budget och verksamhetsplanering. Var? ÖVR MÅLDOKUMENT Hur? Var bygger vi bostäder och verksamhetsområden? Vilka prioriteringar gör vi för att nå önskad utveckling? SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGI När? GENOMFÖRANDEPLAN I vilken ordning genomför vi önskade projekt? ÖVR ÖVR MÅLDOKUMENT MÅLDOKUMENT 4 Översiktsplaner och kommunala mål och inriktningar Samhällsbyggnadsstrategin utgår från Översiktsplanen men berör fler politikområden och en rad andra mål- och styrdokument inom olika områden. Översiktsplanen är vägledande för kommunens mark- och vattenanvändning och säger bland annat: • Övervägande del av ny sammanhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna Uddevalla och Ljungskile. • Kompletterande sammanhållen bebyggelse kan i vissa fall (t ex om VAanslutning finns) förläggas till Skredsvik, Hogstorp, Lane-Ryrs Fagerhult, Kyrkebyn, Rotviksbro eller till kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile alternativt mellan Utby och Sundsandvik. • Utökade byggrätter inom t ex fritidshusområden kan medges om prövningen görs i ett sammanhang så att helhetsbilden är klar. Detta förutsätter godkända VA-lösningar. • Kommunen ska sträva efter att blanda upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar vid både ny- och ombyggnation. Bostadsförsörjningsprogrammet fastlägger målen för bostadsförsörjningen: 1. Tillgodose en hållbar bostadsutveckling 2. Tillgodose ett boende för alla 3. Tillgodose bostäder för särskilda grupper 4. Tillvaratar kulturhistoria, befintligt bostadsbestånd och miljön kring boendet. Markanvisningspolicyn beskriver hur externa intressenter kan samarbeta med kommunen för att bebygga eller utveckla projekt inom markområden som kommunen äger. Kommunens markreserv skall användas för att skapa ett hållbart och attraktivt samhälle. Lokalförsörjningsplanen samordnar lokalfrågor mellan kommunens verksamheter och klarlägger investeringsbehov i olika verksamhetslokaler. Den maritima strategin innebär en fokusering på hur vi tillvaratar och optimerar vårt läge vid havet, framför allt i anslutning till Byfjorden. Energiplanen beskriver energianvändningen i kommunen och visar hur samhällsplaneringen kan fungera som instrument för att minska energianvändningen i bl.a. bebyggelse och transportsektor. I kulturmiljövårdsprogrammet kartläggs karaktärsskapande bebyggelse och kulturhistorisk intressanta miljöer av värde för stads- och landskapsbild. Platsers karaktär och skönhet skall vårdas och utvecklas så att varje tidsepok och historia blir läs- och uppfattbar. För kollektivtrafiken finns en målbild för kollektivtrafiken för såväl Fyrbodal som hela regionen vilken innebär att både marknadsandel och kollektivt resande skall öka. Den fysiska planeringen måste därför ta hänsyn till kollektivtrafikens förutsättningar. En förteckning av dokument som på olika sätt har koppling till samhällsplaneringen lämnas i slutet av samhällsbyggnadsstrategin. Se sidan 15 5 Samhällsbyggnadsstrategi, allmänt Samhällsbyggnad är en samverkan av åtgärder och aktiviteter som utgår från människors behov. Bostäder och verksamheter förutsätter bl.a. väginfrastruktur, vatten och avlopp men tillgång till natur, kulturliv, service osv. är minst lika viktigt för en attraktiv levnadsmiljö. Samhällsbyggnadsstrategin tar sin utgångspunkt i översiktsplanen och dess beskrivning över användning av mark och vatten. Strategin är ett underlag för kommunens gemensamma agerande främst med avseende på utveckling av bostäder och verksamheter ett politiskt styrdokument som utgör en planeringsinriktning och beställning till kommunens nämnder, styrelser och bolag. Strategin och dess genomförandeplan är därmed ett underlag för kommunens verksamhetsplanering och budget för planering, investeringar, exploatering osv. Samhällsbyggnadsstrategin ska ses som en tolkning och konkretisering av kommunens översiktsplanering med fokus på hur vi kan utveckla ett, ur många aspekter, attraktivt samhälle där våra resurser utnyttjas på det mest fördelaktiga sättet. Det innebär att vi ska sträva efter ett synsätt och en arbetsmetod som ser till det gemensammas bästa. En grundläggande inställning är därför att, så långt det är rimligt, ta tillvara de investeringar och anläggningar som redan är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. På motsvarande sätt innebär det också ett effektivt utnyttjande av etablerad kommunal service. Hållbarhetsaspekterna skall betonas. En hållbar samhällsutveckling ur ett miljöperspektiv, ett socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv måste prioriteras. Social hållbarhet innebär att vi i samhällsplaneringen utgår från människors olika behov och skapar ett samhälle som bidrar till trygghet, hälsa och delaktighet. Vi skall också långsiktigt bevara naturens resurser och minska negativ påverkan på människor och natur. Resurshushållning, energiförsörjning, byggnadsteknik osv. är viktiga delar i ett ekologiskt tänkande. Ur ett ekonomiskt perspektiv skall vi också hushålla med mänskliga och materiella resurser. De tre hållbarhetsaspekterna innebär att bebyggelseutveckling främst skall ske genom förtätning av våra tätorter och i orter efter våra regionala kollektivtrafikstråk. Jfr Miljöpolicy Övergripande miljömål: Inspirera och motivera till hållbar utveckling i samverkan och i dialog med medarbetare, medborgare, organisationer och näringsliv Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil genom att underlätta resurssnål konsumtion, minska resursanvändningen och minska kemikalieanvändningen Bedriva en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna Ställa tydliga miljökrav och etiska krav vid upphandling och vid inköp av varor och tjänster då så är möjligt Främja en minskning av energianvändning och öka andelen förnybar energi Verka för en minskad klimatpåverkan av resor och transporter 6 Genomförandeplan Samhällsbyggnadsstrategin har ett 10-årigt perspektiv och anger planeringsprinciper som skall tillämpas i detta tidsperspektiv. Strategin är därmed en anvisning till kommunens nämnder och bolag om vilka åtgärder som bör vidtas inom respektive verksamhetsområde för att de gemensamma utvecklingsmålen skall nås. Kommunen som organisation kan dock inte ensam förverkliga alla åtgärder som behövs för att nå önskad utveckling. Enskilda och kommersiella aktörer kan högst väsentligt vara en del i den kraft som behövs för att förverkliga gemensamma visioner. Ett nära samarbete mellan kommun och marknadens aktörer är därför av avgörande betydelse för framgång. Samhällsbyggnadsstrategin är en kompass som pekar ut riktningen för alla som vill medverka i utvecklingen av boende och verksamheter under de närmaste åren. Projekt som inte följer översiktsplaneringen och andra mål- och styrdokument och som inte omfattas av samhällsbyggnadsstrategin bör därför inte heller bli aktuella i strategins genomförandeplan. I den till samhällsbyggnadsstrategin kopplade genomförandeplanen görs konkreta prioriteringar av vilka objekt/projekt som skall genomföras de närmaste åren. Genomförandeplanen fastställs av kommunfullmäktige medan revideringar i tidplan delegerats till kommunstyrelsens översiktsplaneringsutskott. Genomförandeplanen redovisar projekt i tre kategorier: 1. Pågående projekt 2. Projekt med beslut om start/genomförande inom den närmaste treårsperioden 3. Projekt med beslut om ytterligare utredning innan beslut om genomförande kan fattas Genom prioritering och beslut av nya projekt till grupp 2 kan den framtida utvecklingen påverkas och styras mot de uppsatta målen för samhällets utveckling. För vissa projekt kan ett bättre beslutsunderlag vara en förutsättning varför beslut om prioritering till grupp 3 kan vara nödvändig innan beslut om tillåtelse för genomförande (grupp 2) kan fattas. Nya initiativ och idéer - såväl interna som externa - skall alltid prövas mot kommunens måldokument och samhällsbyggnadsstrategi. Genom denna förprövningsprocess kan nya projekt tidigt bedömas utifrån breda aspekter och strategiska överväganden innan tillstånd till fortsatt planering kommer att ges. 7 STRATEGI FÖR BOSTADSBEBYGGELSE Jfr Bostadsförsörjningsprogram Under den senaste tioårsperioden (2003-2012) har det byggts ca 1 100 nya bostadslägenheter i Uddevalla kommun. Ca 300 av dessa i flerbostadshus och ca 800 i småhus. I genomsnitt innebär det 110 lägenheter/år. I Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen redovisas att det behövs ca 175 nya bostadslägenheter per år under den kommande sexårsperioden. Målsättningen är att 20 % bör ha hyresrätt som upplåtelseform. I dagsläget finns antagna detaljplaner som möjliggör i storleksordningen 1 300 nya bostäder. I pågående detaljplaner bedöms i storleksordningen 800 nya bostäder vara under prövning. Detta innebär att behovet för kommande tioårsperiod teoretiskt är tillgodosett men i praktiken ser det annorlunda ut då inte alla planer blir genomförda. Nya bostäder måste därför planeras i linje med samhällsbyggnadsstrategins planeringsprinciper. Prioritering bland framtida bostadsbebyggelse kommer att bidra till en samhällsutbyggnad i önskad riktning. Kommunens markpolitik är av stor strategisk betydelse. I den kommunomfattande översiktsplanen finns en övergripande strategi för planering av boende: - Möjliggör en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn till hållbar utveckling. - Ta Uddevalla ett steg närmare ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energianvändningen och bli oljeoberoende. Jfr VA-plan, Målbild kollektivtrafik Bostadsbyggandet är den viktigaste delen i samhällsbyggandet. Behovet av nya bostäder är en central utgångspunkt i planeringen vilken också sätter stor prägel på samhällets struktur. En hållbar utveckling enligt översiktplanens strategi förutsätter att planering av bostäder anpassas efter strukturerande faktorer som vägar, va-nät, kollektivtrafik osv. Samtidigt skall olika kvaliteter och miljöaspekter i boendet tillvaratas. Uddevalla kommun har i ett historiskt perspektiv vuxit befolkningsmässigt lika mycket på landsbygd som i tätort. Attraktiva kustområden lockar till boende på såväl landsbygd som i tätorterna närområde vilket bidragit till en gles samhällsstruktur. Ett större fokus på tätorternas utveckling är därför nödvändig för att tillvarata samhällets redan gjorda investeringar och för en mer hållbar samhällsutveckling. Ökat boende och fler verksamheter inom tätorterna ger ökad attraktivitet och bättre service som resultat. Centrumkärnan i Uddevalla behöver vitaliseras inte minst mot bakgrund av den externa handelns starka utveckling och ett allt för litet boende i stadens centrala delar. Potentialen finns – inte minst i stadens mest centrala del Kampenhof – men också i obebyggda kvarter, omvandlingsområden med tillgång till goda kommunikationer med tåg och buss. Ett levande centrum i Uddevalla bör för överskådlig tid ges mycket hög prioritet och vara i fokus för gemensam kraftsamling. 8 Tätorterna Uddevalla och Ljungskile En majoritet (73 %) av kommunens invånare bor i tätorterna Uddevalla (inkl. Herrestad) (34 644) och Ljungskile (3 703). För bägge orterna finns fördjupade översiktsplaner som beskriver områden för ny bostadsbybyggelse. En utgångspunkt för nybyggnation är resurseffektivitet och hållbart tänkande vilket innebär en ny sammanhållen bebyggelse skall förläggas inom tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Orterna skall förtätas med hänsyn till kollektivtrafikens stråk, gemensamma uppvärmningssystem, tillgång till service osv. För Uddevalla gäller också att det maritima skall utvecklas liksom stadens centrum som en generator för mänskligt liv och aktivitet. Ett levande centrum är stor betydelse för stadens attraktivitet och fortsatta utveckling inte minst mot bakgrund av handelsplatsen Torps kraftiga expansion. Centrumutveckling gynnas av fler boende i staden, bättre kommunikationer, utvecklad handel och service osv. I centrum finns flera obebyggda tomter liksom Kampenhofsområdet med mycket stor potential att utvecklas till stadens nya hjärta. I Uddevalla tätort skall därför stort fokus läggas på en utveckling av stadens centrum. I de fördjupade översiktsplanerna beskrivs också en möjlig utveckling med ny sammanhållen bebyggelse i tätortsnära områden. Dessa områden utgör en potential för tätorternas framtida utbredning men innebär också relativt stora investeringar i infrastruktur osv. Bebyggelse i centrum och den redan bebyggda tätortsstrukturen bör därför exploateras först. Tätorternas tillväxt bör ske inifrån och ut för att utnyttja redan gjorda investeringar och för att stärka kollektivtrafikens stråk. Nya tätortsnära områden (t ex Sunningeberget, Mosshed, Skarsjövallen, Ljungs-Berg) skall därför inte startas för byggnation inom genomförandeplanens tidigare del. Detaljplaner bör dock för några av områdena färdigställas för att hålla beredskap för framtida behov. Omvandling av områden kräver ibland ett större perspektiv varför en områdesplan först kan behöva upprättas för att nå ett effektivt utnyttjande av ett område. Detta gäller exv. Kampenhofsområdet inklusive hamnområdet och området mellan Bäveån och Göteborgsvägen. Med en områdesplan som beskriver områdets disposition kan en utveckling påbörjas steg för steg tillsammans med intresserade externa aktörer. Områdesplaner upprättas av kommunledningskontoret i samverkan med övriga förvaltningar och aktörer. Det bör i övrigt vara en generell ambition att utveckla blandstadskaraktären. Integrerade funktioner med bostäder, handel, verksamheter och service inom samma område skapar mötesplatser och förutsättningar för en trygg stad som är befolkad stora delar av dygnet. I den blandade staden är det också nära till det mesta, vilket underlättar det vardagliga livet och minskar bilberoendet. Blandstadskaraktären kan förstärkas genom förtätningar och omvandling av områden som idag är ensartade. Det innebär konkret att fler bostäder skall byggas i stadskärnan, men också att stadskärnan kan förstärkas med ytterligare funktioner såsom handel, service, kulturhus, badhus och stadshus. Jfr rekommendationer i ÖP Jfr Maritim strategi Jfr FÖP Uddevalla och Ljungskile 9 Planeringsprinciper ny sammanhållen bostadsbebyggelse Förtäta och komplettera med flerbostadshus i Uddevalla stadskärna och Ljungskile centrum. Potentialen i områdena Kampenhof och söder om Bäveån skall prioriteras som centrala delar i utvecklingen av Uddevalla centrum. Komplettera och förtäta med bostäder av varierande karaktär inom den bebyggda tätortsstrukturen och inom bebyggda stadsdelar med närhet till kollektivtrafik och cykelvägar. Boende liksom andra funktioner i tätorternas centrala delar skall prioriteras. För vissa tätortsnära områden, såsom Sunningeberget och Skarsjövallen, fullföljs planuppdragen för senare exploatering. Utvecklingsområden som Mosshed och Ljungs-Berg skall avvakta framtida beslut om planläggning för eventuell framtida exploatering. Mindre tätorter Jfr rekommendationer i ÖP Inom kommunen finns ett antal mindre Tätorter Inv Sunningen 742 tätorter varav några med viss offentlig Ammenäs 544 service och annan verksamhet. ÖverHogstorp 373 siktsplanen rekommenderar på vissa av Fagerhult 353 Lanesund o Överby 347 dessa orter kompletterande sammanhålUtby 267 len bebyggelse i vissa fall. Sunningen och Ammenäs ingår i kustzonen efter den s.k. Fräknestranden med möjligheter till kompletterande bebyggelse. Tätorten Hogstorp har med hänsyn till sitt läge efter E6 med och tillgång till kollektivtrafik potential för boendeutveckling. En fördjupad översiktsplan för orten kommer därför att upprättas som underlag för utveckling av ny sammanhållen bebyggelse. Knutpunkten Rotviksbro är f.n. ingen tätort men har ett strategiskt läge i korsningen mellan vägarna 160/161. Handel finns etablerad, nytt serviceboende och ny sammanhållen bostadsbebyggelse uppförs i anslutning till Rotviksbro. Ytterligare sammanhållen bebyggelse som bidrar till att utveckla Rotviksbro som ny tätort kan därför uppmuntras. Planeringsprinciper för kompletterande samanhållen bebyggelse utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile Skapa förutsättningarna för ytterligare bostäder i Rotviksbro i syfte att skapa en sammanhållen tätort med närhet till service och kommunikationer. Skapa förutsättningarna för fler bostäder i Hogstorp öster om E6. Ny sammanhållen bebyggelse skall i övrigt inte planeras eller utvecklas utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile. 10 Kustzonen Kommunen gränsar till havet och dess fjordar vilket ger tillgång till attraktiv miljö för invånare och besökare. Strandskyddet tillvaratar tillgänglighetsintresset och skyddar natur och djurliv. För kustzon gäller också riksintresse enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna (Miljöbalken 4 kap.) varför samlad bebyggelse i kustzon inte är aktuell. Vissa kustnära områden som ursprungligen byggts som fritidshusområden är attraktiva och kan dock utvecklas till områden för året-runt boende. Detaljplaneändringar för att medge ökade byggrätter ska då göras i ett sammanhang så att lämpligheten prövas utifrån en helhetssyn. En grundläggande förutsättning är att både vatten- och avloppsfrågan kan lösas på ett miljöriktigt sätt genom gemensamma anläggningar eller kommunal VA-anslutning. Behov av nya gång- och cykelvägar och avstånd till kollektivtrafik skall vägas in liksom andra faktorer för att kunna värdera om det innebär en ur ett kommunalekonomiskt helhetsperspektiv önskad utveckling. Kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile, den s.k. Fräknestranden har potential för utvecklat boende. Den nya överföringsledningen för vatten och avlopp innebär att anslutning av befintliga fastigheter ger möjlighet till året runt boende. Ökade byggrätter och viss nybyggnation är därför möjlig inom ramen för vad kustzonsplaneringen kan medge. Sammanhängande bebyggelse för att skapa nya småorter skall dock inte planeras. Väginfrastrukturen och kollektivtrafiken sätter också begränsningar. Bägge är frågor som hanteras av stat och region. För kommunens kustzoner i övrigt medges omvandling eller nybyggnation endast om va-frågan är tillfredsställande löst. Samlad bostadsbebyggelse skall inte planeras eller tillåtas utanför befintliga tätorter. Planeringsprinciper för kustzonen Omvandling av fritidsbostäder och nybyggnation i kustzon medges endast i områden med kommunalt VA eller där annan godkänd VA-lösning kan tillämpas. Nybyggnation skall anpassas till områdets karaktär och ansluta till redan befintlig bebyggelse. Jfr ÖP 11 HANDEL OCH VERKSAMHETER HANDEL Handeln är stark i Uddevalla och av regional betydelse. Handelsplatsen Torp dominerar genom sin omfattning och sitt utbud samt ett strategiskt läge i vägnätet. Externa handelsplatser bygger dock i hög grad på bilburna besök vilket innebär nackdelar ur hållbarhetssynpunkt. Uppmärksamhet skall därför riktas mot andra platser för handel och mänskliga möten. Uddevalla och Ljungskiles centrum är givna platser med goda förutsättningar som handels- och mötesplats för såväl invånare som besökare. Utanför tätorterna Uddevalla och Ljungskile är det framför allt Rotviksbro som genom sitt läge har möjlighet till utveckling av ytterligare handel och service. En sådan utveckling gynnas av fortsatt koncentration av boende i området. LEVANDE CENTRUM Jfr FÖP Uddevalla stadskärna Levande centrumkärnor är av stor betydelse för kommunens attraktivitet. I centrum finns mötesplatserna, kommunikationerna och det inre liv som varje tätort måste ha för att skapa identitet och självkänsla. Största fokus skall därför läggas på att stärka centrumkärnornas utveckling i Uddevalla och Ljungskile. Kommunen skall inte medverka till ytterligare utveckling av den externa handelsverksamheten. Inga ytterligare handelsområden skall tillkomma och handelsplatsen Torp bör ytmässigt anses vara färdigexploaterat. VERKSAMHETER F.n. finns drygt tolv hektar industrimark som är detaljplanelagd och iordningställd med kommunen som markägare och som är möjlig att sälja. Utöver detta finns ytterligare ca 50 hektar (30 på Lillesjö resp. 20 på Fröland) med detaljplan för industriändamål som kan, och är på väg att, iordningställas. Tekniska nämnden har som målsättning att sälja minst ett hektar industrimark varje år. Ur detta perspektiv finns det en god framförhållning vad gäller planlagd industrimark som är i kommunal ägo. Men det finns förmodligen skäl att planera för ytterligare industrimark inom samhällsbyggnadsstrategins tidsperspektiv. Jfr rekommendationer i ÖP Några av de största områdena för verksamheter (industri och hantverk) finns i den östra delen av tätorten Uddevalla. En primär ambition bör vara att förstärka och utveckla dessa genom att studera hur förtätning och komplettering kan ske utan att för den skull göra avkall på behovet av grönska också i verksamhetsområden. Goda skyltlägen utmed de stora vägarna brukar nämnas som en framgångsfaktor och därför tas upp som önskemål vid etableringar. En viss försiktighet bör emellertid råda vid placeringen, då skalan på byggnader och öppna ytor för upplag mm ofta negativt påverkar de kvaliteter som finns i landskapsrummet. För att minska transportbehovet bör i första hand närhet till trafikplatser utmed de stora vägarna studeras om sådana annonslägen ska eftersträvas. VA-försörjningen, tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar bör också värderas. För att förstärka blandstadskaraktären bör förutsättningarna för att bedriva ej störande verksamheter i anslutning till bostäder studeras i samband med detaljplanearbeten för nya områden och vid utveckling av befintliga. 12 Planeringsprinciper för handel och verksamheter HANDEL Etablering av handel, service och verksamheter i Uddevalla stadskärna och Ljungskile centrum skall uppmuntras som ett led i att skapa ett levande centrumkärnor. Upprustning och förnyelse av det offentliga rummet skall bidra till att stärka centrum som mötesplats. Extern handelsverksamhet bidrar till god service för boende och besökare men skall inte tillåtas att bli det enda alternativet. Handelsområdet Torp skall ytmässigt anses som färdigutvecklat med undantag för pågående detaljplaner. Inga nya handelsområden skall etableras. Handelsutveckling i Rotviksbro skall uppmuntras som del av en lokal ortsutveckling i kombination med boende och offentlig service. VERKSAMHETER Nya verksamhetstomter skall erbjudas genom förtätning och utveckling av befintliga industriområden, framför allt på Kuröd och Lillesjö. Nya industri-/verksamhetsområden med s.k. skyltlägen efter E6 skall vid behov kunna anvisas i Hogstorp eller annan plats. I områden som skall förnyas inom tätorterna skall möjligheten att blanda verksamheter med bostäder beaktas och uppmuntras. 13 KOMMUNAL SERVICE OCH ANLÄGGNINGAR En utgångspunkte för planering av den offentliga servicen är att ta tillvara de investeringar som är gjorda och utveckla dem på ett genomtänkt sätt. Ny bebyggelse för bostäder och verksamheter skall därför i huvudsak förläggas till tätorterna där det idag finns tillgång till kommunal service av olika slag. Ökande befolkning, ändrad åldersstruktur och lokaler som åldrats osv. innebär att nya anläggningar ändå måste uppföras. Kommunen upprättar därför en lokalförsörjningsplan med ett tioårigt perspektiv i första hand för behovet av förskolor, skolor och äldreboenden. Syftet är att kommunen ska ha en helhetssyn på sina lokaler som innebär en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. Lokalförsörjningsplanen samordans med samhällsbyggnadsstrategin och planerade nya kommunala anläggningar redovisas i strategins genomförandeplan. Kommunal service omfattar även större anläggningar eller andra gemensamma anläggningar för olika behov. Detta kan gälla badhus, brandstation, stadsbibliotek och kulturhus. Dessa anläggningar utgår från speciella behov och är därför oftast föremål för omfattande utredningar, gemensam planering och olika politiska överväganden. INFRASTRUKTUR OCH VA MM Kommunal infrastruktur omfattar olika typer av anläggningar som t.ex. gator, vatten och avlopp, allmänna ytor och kommunikationspunkter. Huvudinriktningen i samhällsplaneringen är att befintliga anläggningar ska utnyttjas så väl som möjligt. Nyinvesteringar i infrastruktur är dock ibland nödvändiga och en förutsättning för etablering av nya bostäder och verksamhetsområden. Omvänt kan investeringar i infrastruktur vara strategiska och en katalysator för stadsförnyelse och utveckling i framför allt tätorterna. Tätorternas attraktivitet skall stärkas genom upprustning av befintliga mötesplatser och stråk. Exempel på större investeringar i gaturummet som bedöms som väsentliga är upprustning och förnyelse av Kungstorget och Hasselbacken, Kungsgatan samt Göteborgsvägen. Nya stråk och mötesplatser utmed Bäveån bör ytterligare studeras. I ett längre tidsperspektiv bör också en utveckling av Strandpromenaden på den södra sidan av Byfjorden, från Lindesnäs till Sund, utredas. Behov av områdestudier för större områden Den övergripande markanvändningen studeras inom ramen för översiktsplaneringen. I tätort är nästa steg i planeringsprocessen vanligtvis upprättande av detaljplaner vilket innebär att problemställningar och möjligheter antingen studeras för översiktligt eller för detaljerat. För vissa områden finns ett behov av djupare områdes- eller grannskapsanalyser för att se saker i ett sammanhang. En sammanhållen områdesplanering gör problemställningar och problematik mer begripliga samtidigt om de inte greppar över ett onödigt stort område. Områden med exploateringsintressen och en komplex problematik bör före exploatering föregås av en områdesanalys. Jfr Målbild kollektivtrafiken Kommunikationer är en central del i människors vardag. Ur hållbarhetsaspekt bör fler resor ske med kollektiva transportslag för att minska det totala transportarbetet. I Uddevalla tätort skall busslinjenätet hållas i större stråk för att 14 bli tillgängligt och effektivt. Tydliga busstråk ger en struktur för kompletterande bostadsbebyggelse. För de regionala resorna mot framför allt Göteborg skall tåg vara det primära transportslaget. Kommunen skall därför genom sin planering i staden förbättra förutsättningarna för resor med tåg. Ett bättre stationsläge för tåg med bytespunkt för bussar, pendelparkeringar är viktiga pusselbitar som måste passas in i utvecklingen och utformning av centrumkärnan. När staden förtätas och utvecklas utmed vattnet måste detta stå i samklang med andra vattennära verksamheter, framför allt hamnverksamheten. I hamnens målbild ingår att verksamheten finns på Sörvik och Fröland. Om Fröland ska utvecklas som hamnområde är en industrispårsanslutning avgörande. I strategin bör det därför ingå att förutsättningarna för en sådan spåranslutning ytterligare utreds. I Uddevalla finns en översvämningsproblematik som är reell och som i ett framtida perspektiv kan förhindra fortsatt exploatering i staden. Åtgärder som löser de faktiska problem som redan finns måste därför genomföras liksom åtgärder som i ett längre tidsperspektiv kan påvisa att en lösning finns eller förberetts. VATTEN OCH AVLOPP Kommunen har ett ansvar att beskriva hur VA-försörjningen ska lösas i kommunen, inom och utanför det s.k. kommunala verksamhetsområdet. En VAplan skall upprättas som beskriver hur detta ansvar ska beaktas genom ställningstaganden och kriterier för olika prioriteringar. Till VA-planen ska det finnas en utbyggnadsplan för VA som baseras på samhällsbyggnadsstrategin och dess genomförandeplan. I utbyggnadsplanen ska därför redovisas var och när ny bebyggelse ska anslutas men också var och när befintliga områden med idag lokala (och enskilda) VA-lösningar ska anslutas till det kommunala VAnätet vilket framför allt gäller omvandling av fritidshusområden. Planeringsprinciper för infrastruktur Säkerställ så att översvämning inte förhindrar fortsatt utveckling av Uddevalla centrum Förbättra och utveckla samt bygg nya cykelvägar som ett tryggt, miljömässigt och hälsoinriktat alternativ till bilismen. Fortsätt utred möjligheten att skapa ett resecentrum som ger förutsättningar för ett ökat utnyttjande av kollektivtrafiken. 15 STYRDOKUMENT MED KOPPLING TILL SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGIN MÅLDOKUMENT/PLAN/STRATEGI STATUS ÄGARE Översiktsplan 2010 för Uddevalla kommun Fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort (Ny plan under framtagande) Fördjupad ÖP, Centrala Uddevalla Fördjupad ÖP, Ljungskile Bostadsförsörjningsprogram Riktlinjer för lokalförsörjning Markanvisningspolicy Miljöpolicy Övergripande miljömål Uddevalla kommun Riktlinjer för lokalförsörjning Lokalförsörjningsplan 2014-2023 Kommunalt huvudmannaskap för gator och vägar Målbild för kollektivtrafiken 2025 med kollektivtrafikprogram 2013-2016 VA-plan (under framtagande) KF 2010-09-08 Klk KF 1996-10-08 KF 2000-01-11 KF 2007-12-12 KS 2013-09-11 KF 2006-06-14 TN 2013-06-13 KF 2012-10-10 KF 2006-06-14 KS 2013-08-28 Klk Klk Klk MSB Klk TK MSB MSB TK TK KF 2013-09-11 TK Okt 2011 Fyrbodal Översvämningsutredning (Sweco) Landskapsanalys (Ramböll) Energiplan 2014-2018 (under framtagande) Befolkningsprognos Landsbygdsplan Kulturmiljövårdsprogram ”Offentlig miljö som konstform” Maritim strategi Näringslivspolitiska riktlinjer IT-infrastrukturplan Linjenätsanalys Uddevalla tätort (Trivector) Äldreomsorgsplan Plan för stöd och service (LSS) 2011-01-24 2012-12-18 TK Klk Maj 2014 2014 KF 2002-04-09 KF 2013-06-12 KF 2012-11-14 KF 2012-11-14 Mars 2013 KF 2011-12-14 SN 2013-02-20 MSB Klk Klk KoF KoF Klk Klk Klk Klk SN SN Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 21 Dnr BUN 2015/00114 10 Vuxenutbildningens budget Sammanfattning Vuxenutbildningens konkreta uppdrag styrs av de ekonomiska medel som beslutas av kommunen, kommunbidrag, och av staten, statsbidrag. Kommunbidraget är relativt stabilt medan statsbidraget ofta ändras årligen. Periodvis är statens riktade bidrag till delar av verksamheten stort, vilket varit fallet under senare år i samband med samhällsförändringar nationellt och i regionen. Inför 2015 har förutsättningarna för vuxenutbildningen varit svåra att förutse beroende på det osäkra politiska läget i riksdagen efter valet. Den statsbudget som nu gäller står regeringen inte bakom. Vuxenutbildningens chef har därför annonserat att omfattande anpassningar till lägre intäkter måste göras. Nämndens majoritet vill med detta ärende signalera att omfattande minskning av personal bör undvikas under första tertialet i avvaktan på regeringens vårbudget. Allmän återhållsamhet och effektivisering av verksamheten ska dock gälla. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-04 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att Vuxenutbildningen för närvarande inte behöver vidta några åtgärder i efterfrågade utbildningsutbud som inte motiveras av den sedvanliga omställning och anpassning som verksamheten normalt kräver, att berörd verksamhets kostnader och konsekvenser följs upp och avrapporteras en gång per månad i nämnden, att beslutet om oförändrat utbud skall omprövas i anslutning till att ”vårbudgetens” konsekvenser blir kända eller om annan väsentlig information ändra förutsättningarna samt att ansvarig chef omgående prövar möjligheten att genom omläggning, reducering av utbud, eller genom andra åtgärder minimera kostnaderna för nu möjliggjorda verksamhetsutbud, utan att äventyra målet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(2) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-04 Dnr BUN 2015/00114 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon 0522-69 68 52 [email protected] Vuxenutbildningens budget Sammanfattning Vuxenutbildningens konkreta uppdrag styrs av de ekonomiska medel som beslutas av kommunen, kommunbidrag, och av staten, statsbidrag. Kommunbidraget är relativt stabilt medan statsbidraget ofta ändras årligen. Periodvis är statens riktade bidrag till delar av verksamheten stort, vilket varit fallet under senare år i samband med samhällsförändringar nationellt och i regionen. Inför 2015 har förutsättningarna för vuxenutbildningen varit svåra att förutse beroende på det osäkra politiska läget i riksdagen efter valet. Den statsbudget som nu gäller står regeringen inte bakom. Vuxenutbildningens chef har därför annonserat att omfattande anpassningar till lägre intäkter måste göras. Nämndens majoritet vill med detta ärende signalera att omfattande minskning av personal bör undvikas under första tertialet i avvaktan på regeringens vårbudget. Allmän återhållsamhet och effektivisering av verksamheten ska dock gälla. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-04 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att Vuxenutbildningen för närvarande inte behöver vidta några åtgärder i efterfrågade utbildningsutbud som inte motiveras av den sedvanliga omställning och anpassning som verksamheten normalt kräver, att berörd verksamhets kostnader och konsekvenser följs upp och avrapporteras en gång per månad i nämnden, att beslutet om oförändrat utbud skall omprövas i anslutning till att ”vårbudgetens” konsekvenser blir kända eller om annan väsentlig information ändra förutsättningarna samt att ansvarig chef omgående prövar möjligheten att genom omläggning, reducering av utbud, eller genom andra åtgärder minimera kostnaderna för nu möjliggjorda verksamhetsutbud, utan att äventyra målet. Ärendebeskrivning Vuxenutbildningen (Vux) har under senaste åren haft kommunala och statliga medel för att möta omställningar och förändringar i samhället. Vuxenutbildningen har på ett aktivt sätt varit med och bidragit till att konsekvenserna för enskilda medborgare i anslutning 2(2) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-04 Dnr BUN 2015/00114 till ”större konkurser”, nerläggning inom industrin och andra verksamheter fått måttfulla konsekvenser. Skolan har kunnat erbjuda friställda personer att snabbt komma i utbildning. Vux har även utöver lagstadgade ämnen kunnat erbjuda ett brett utbud för enskilda som vill komplettera sina betyg för att gå vidare i högre utbildning eller kunna vara anställningsbara på arbetsmarknaden, eller möta omställningar/kompetenskrav inom sitt yrke. Detta har kunnat ske främst genom statliga insatser och riktade medel. Det röd-gröna budgetförslaget för 2015 byggde delvis på att de statliga bidragen bibehölls och inom vissa områden även utökades. Genom att Alliansens budget röstades igenom i riksdagen ändrades förutsättningarna lokalt. Vidare rådde inför kommunens budgetbeslut viss osäkerhet vad gäller den statliga satsningen inom skolan. Majoriteten och i viss mån även oppositionen tolkning var att det kommer att riktas medel till skolan generellt men även vissa riktade medel inom vuxenutbildningen. Mot denna bakgrund valde majoriteten att lägga till en garanti upp till 9 miljoner i Vux’ budgetram med förhoppningen om att denna garanti reduceras helt eller delvis genom att riktade statliga bidrag kommer kommunen till del under 2015. Detta tillägg/beslut gjorde det möjligt för Vux att bibehålla den del av verksamheten som tidigare finansierats med stadsbidrag. Den kommunala budgetramen för Vux har som nämnts begränsats utifrån behoven genom att alliansens budget gäller tillsvidare. Detta har inte minst uppmärksammats när detaljbudgeten för vux har gjorts med nuvarande ramar och osäkerheten vad gäller möjliga stadsbidrag för att erbjuda inte lagstadgade kurser/utbildning. Konsekvenserna av detta är att verksamheten/utbudet måste begränsas från nuvarande nivå till att endast omfatta den delen som medborgarna har rätt till enligt lag. Vidare att vi måste reducera antalet anställda samt i övrigt anpassa verksamheten från nuvarande nivå som ger en effekt på c:a 7 miljoner kronor. Konsekvenserna blir naturligtvis att detta berör (drabbar) ett stort antal kommuninvånare som troligen inte har några alternativa möjligheter att kompensera sig för att studera vidare eller bli anställningsbara. Den röd/gröna majoritetens uppfattning är att detta utifrån en socialekonomisk syn inte kan accepteras utan vi avser att förslå följande lösning på den uppkomna situationen. Vår bedömning är att vi inom ramen för nu beslutade garanti på upp till 9 miljoner även till del kan inrymma behovet av ovan redovisade verksamhet, detta i avvaktan på vad tilläggsbudgeten i april kan ge för ytterligare statsbidrag för denna form av utbud. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 22 Dnr BUN 2014/00672 11 Ernst & Young - Granskning av rektors roll som pedagogisk ledare Sammanfattning Kommunens revisorer har under 2014 beställt revisioner inom flera områden av förvaltningens verksamhet, bl.a. rektors pedagogiska ledarskap och arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Revisionerna genomfördes sent under 2014 eller i januari 2015. Förvaltningen har därför inte hunnit behandla revisonernas resultat och rekommendationer. Rapporten om förvaltningens arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd har vi fått för sakfelsgranskning men den är inte slutligt levererad ännu. Vi kan dock se att båda dessa rapporter delvis berör samma frågor och därför bör diskuteras i ett sammanhang. Förvaltningen kommer att i förvaltningschefens ledningsgrupp behandla dessa båda rapporter för att ta ställning till revisionens slutsatser och rekommendationer. Därför kan några konkreta åtgärder mad anledning av denna rapports rekommendationer inte lämnas i dagläget. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-04 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att förvaltningschefen i sin ledningsgrupp tar fram åtgärder med anledning av rekommendationerna i denna rapport sammanvägt med de rekommendationer som inom kort kommer i revisionsrapporten om förvaltningens arbete med barn och elever i behov särskilt stöd samt att återrapportering sker i nämnden under våren 2015. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-04 Dnr BUN 2014/00672 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon 0522-69 68 52 [email protected] Ernst & Young - Granskning av rektors roll som pedagogisk ledare Sammanfattning Kommunens revisorer har under 2014 beställt revisioner inom flera områden av förvaltningens verksamhet, bl.a. rektors pedagogiska ledarskap och arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Revisionerna genomfördes sent under 2014 eller i januari 2015. Förvaltningen har därför inte hunnit behandla revisonernas resultat och rekommendationer. Rapporten om förvaltningens arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd har vi fått för sakfelsgranskning men den är inte slutligt levererad ännu. Vi kan dock se att båda dessa rapporter delvis berör samma frågor och därför bör diskuteras i ett sammanhang. Förvaltningen kommer att i förvaltningschefens ledningsgrupp behandla dessa båda rapporter för att ta ställning till revisionens slutsatser och rekommendationer. Därför kan några konkreta åtgärder mad anledning av denna rapports rekommendationer inte lämnas i dagläget. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-02-04 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att förvaltningschefen i sin ledningsgrupp tar fram åtgärder med anledning av rekommendationerna i denna rapport sammanvägt med de rekommendationer som inom kort kommer i revisionsrapporten om förvaltningens arbete med barn och elever i behov särskilt stöd samt att återrapportering sker i nämnden under våren 2015. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till a0 % Kommunens revisorer Till: Born- och uTbildningsnömnden, Uddevollo kommun Gronskning ov reklors roll som pedogogisk ledore fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomftirt en granskning av rektors roll som pedagogisk ledare. Granskningens syfte har varit att bedöma i vilken utsträckning barn- och utbildningsnämnden ger tillräckliga forutsättningar lor grundskolans rektorer att v ara pedago giska ledare. EY har på uppdrag av de Vår samlade bedömning utifrån granskningens revisionsfrågor är att nämnden arbetar lor att säkerställa forutsättningar ftir rektorerna att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Samtidigt bedömer vi att nämnden fortsatt bör utveckla arbetet och säkerstalla att ytterligare åtgärder genomfiirs. Granskningsrapporten innehåller iakttagelser och rekommendationer och översänds med önskemål att senast den 19 februari 2015 erhålla ett svar på vilka åtgärder som barn- och utbildningsnämnden ämnar vidta med anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i rapporten. Svar önskas elektroniskt till [email protected]. Enligt vårt reglemente skall våra granskningsrapporter redovisas löpande under året till kommunfullmäktige. Vi planerar att lämna bifogade granskningsrapport till vår uppdragsgivare under hösten 2014. Uddevalla den 11 november 2014 .1 P-/-/ø (/' ¿2*¿ ' "*'¿-- Eva Carlsund Ordftirande Bo Sandell Vice ordlorande Revisionsrapgort 2Ol4 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2014 Uddevalla kommun Granskning av rektors roll som pedagogisk led a re EY Buildino a better workinrj world EY Buildino a better workinrí world lnnehåll 2. lnledning 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 4 4 Organisation och styrdokument . 3.2. 4. 3 3 3 Bakgrund Syftã och rev¡sionsriäöäi Avgränsnin9ar................ Revisionskriterier Metod........ 2.1 3. 3 5 5 Organisation .............. Styrandedokument. 6 Detpedagogiska ledarskapet................ 4.1. Definition... 4.2. Förutsättningar för att bedriva ett pedagogiskt 4.3. Stöd till rektorernas ledarskap.. 7 ledarskap........... 7 7 I Bilagor: Bilaga 1 Källförteckning Bilaga 2 Revisionskriterier Bilaga 3 Tabeller I EY Building a better working world 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av rektors roll som pedagogisk ledare. Granskningens syfte har varit att bedöma i vilken utsträckning barn- och utbildningsnämnden ger tillräckliga förutsättningar för grundskolans rektorer att vara pedagogiska ledare. Granskningen visar att skolorganisationen förändrats sedan införandet av 2010-års skollag. Förändringarna innebär bland annat att det endast finns en rektor på varje skolenhet. Av granskningen framkommer att rektorerna upplever att det kan vara svårt att finna tid för att utöva ett pedagogiskt ledarskap i den omfattning de skulle önska. Samtidigt har nämnden och förvaltningen vidtagit åtgärder för att stärka rektorerna i deras pedagogiska ledarskap. Detta bland annat genom utökat stöd till ledning samt administration. Det genomförs ett förvaltningsövergripande skolutvecklingsarbete som syftar till att renodla och stärka rektorernas roll i förhållande till deras statliga uppdrag. Detta bedömer vi ytterligare vara ett steg i att stärka rektorernas roll som pedagogisk ledare. Vi kan konstatera att det saknas kommunala styrdokument som definierar det pedagogiska ledarskapet och tydliggör rektorns roll. De intervjuade i granskningen har dock en likartad uppfattning om vad det innebär att vara pedagogisk ledare. Denna definition innebär att rektors roll är att leda skolans undervisning och utvecklingsarbete med sikte på ökad måluppfyllselse avseende de nationella kunskapsmålen. Aven om det anges finnas en samsyn kring innebörden av rektorns roll som pedagogisk ledare, är vår bedömning att en strukturerad dialog kring och tydlig definition av begreppet skulle kunna tydliggöra rektors roll och uppdrag. Vår samlade bedömning utifrån granskningens revisionsfrågor är att nämnden arbetar för att säkerställa förutsättningar för rektorerna att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Samtidigt bedömer vi att nämnden fortsatt bör utveckla arbetet och säkerställa att ytterligare åtgärder genomförs. Utifrån granskningen rekommenderar vi barn- och utbildningsnämnden att: > Se till att det finns en förvaltningsgemensam och dokumenterad syn på innebörden av rektors uppdrag och roll. > Säkerställa att rektorerna har möjlighet att delegera delar av sina rektorsuppgifter för att frigöra tid till det pedagogiska ledarskapet. > Fortsatt utveckla arbetet med skolutvecklingsfrågor som en del i att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap. 2 EY Building a better working world 2. lnledning 2.1. Bakgrund Enligt skollagen (2010:800) 2kap 9 $ ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt 2 kap 11 g får endast personer som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt anställas som rektor. Rektorvid grund- och gymnasieskolor har isamband med 2010-års skollag fått en starkare och tydligare ställning som pedagogisk ledare. Skolinspektionen uppger dock i en granskning (Skolinspektionens rapport 20121) att hälften av rektorerna i myndighetens undersökning delvis behöver förstärka det pedagogiska ledarskapet. I detta ingår bland annat att stärka kommunikationen med lärarna och säkerställa att tänkta processer sker för kärnprocessernas och skolans utveckling. Rektorernas pedagogiska ledarskap liksom den övriga skolverksamheten är huvudmannens ansvar. Rektorernas förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap påverkas av huvudmannens styrning och ledning av skolenheterna. I Uddevalla kommun är barn- och utbildningsnämnden ansvarig för skolan. De förtroendevalda revisorerna bedömer, med anledning av 201O-års skollag, att det är angeläget att granska om rektorerna i Uddevalla kommun fått tillräcklig förutsättning att tillämpa det pedagogiska ledarskapet som skollagen anger. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma i vilken utsträckning barn- och utbildningsnämnden ger tillräckliga förutsättningar för grundskolans rektorer att vara pedagogiska ledare. Följande revisionsfrågor har formulerats utifrån syftet och besvaras i granskningen > Har skolorganisationen förändrats föranlett av den nya lagstiftningen? Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att rektorer får tillräckligt stöd för att vara pedagogiska ledare? > Råder det en överensstämmande tolkning om innebörden av rektorns roll som pedagogisk ledare bland rektorerna, förvaltning och barn- och utbildningsnämnden? > Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt ändamålsenliga styrdokument avseende stödet till rektorer? 2.3. Avgränsningar Granskningen avser barn- och utbildningsnämnden. Granskningen är avgränsad omfatta rektorer vid Uddevalla kommuns grundskolor. till att 3 EY Buildino ð b€tter workind world 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: > > > > Skollagen (2010:800) Skolförordningen Skolverkets allmänna råd - Systematiskt kvalitetsarbete Kommunens mål och riktlinjer En sammanfattning av revisionskriterierna redovisas i Bilaga 2. 2.5. Metod Förstudien har genomförts som en dokument- och intervjustudie. lntervjuer har genomförts enskilt och i grupp. I bilaga 1 finns en förteckning över intervjuade personer och granskade dokument. 4 3. Organisation och styrdokument t detta avsnitt presenteras hur grundskolans organisation ser ut samt hur denna förändrats med anledning av införandet av 201}-àrs skollag. Avsnittet behandlar även de styrdokument som finns som sföd till rektorns uppdrag som pedagogisk ledare. 3.1. Organisation Grundskoleorganisationen i Uddevalla kommun omfattar 21 kommunala skolenheter. 14 enheter undervisar klasserna F-6, tre av klasserna 7-9 och en enhet undervisar elever i klasserna 4-9. Övriga tre skolor utgörs av grundsärskolans tre enheter. Varje skolenhet leds av en rektor med stöd av ytterligare ledningsresurser som i två fall utgörs av biträdande rektor (en 7-9 enhet samt 4-9 enheten). Verksa m hetsch ef G ru ndsko la Ekonomi Arbetsleda re skolva ktmästeri Skolva ktmästa re Re Enhetschef ktor Sko lutveckla re Administration Assistent, Pedagogisk persona Utvecklingsgruppen Administation, Skolskj uts Grundskoleorganisationen har även en gemensam förvaltning, grundskolekontoret, som leds av en verksamhetschef. Vid sidan om att vara ledning åt rektorerna omfattar grundskolekontoret flera stödfunktioner som administration, skolvaktmästeri, ekonomistöd samt en avdelning för skolutveckling. På barn- och utbildningsförvaltningen finns ytterligare förvaltningsgemensamma stödfunktioner i form av stödenheten som ansvarar för elevhälsan samt kostenheten med ansvar för förvaltni ngens måltidsorganisation. 3.1.1. Organisationsförändringar Sedan 201O-års skollag trädde i kraft har skolorganisationen i Uddevalla kommun anpassats till lagens krav om en rektor per skolenhet. lnnan lagens införande fanns flera skolor i kommunen med två rektorer. Dessa skolor delades antingen i två eller så togs en av rektorstjänsterna bort från enheten. De intervjuade påpekar att den ekonomiska resursen för samband med minskade ledningsuppdraget (dåvarande rektorstjänst) ledningsresurs ekonomisk därmed en omorganisationen. I de fall en rektor togs bort kvarstod för rektorn att använda som avlastning i hennes/hans uppdrag. inte i Den nya förvaltningsledningen införde 2013 efter önskemål från högstadierektorerna, en möjlighet att inrätta tjänster som biträdande rektor på enheterna. Detta innebar att ledningen tolkade lagens krav på en rektor per enhet annorlunda än tidigare förvaltningsledning. 5 EY Er.rilding a better worhing world 3.2. Styrande dokument Av de genomförda intervjuerna framgår att det inte finns något särskilt styrdokument som reglerar eller tydliggör rektorns uppdrag. Rektorns roll som pedagogisk ledare och förutsättningar att uträtta sitt arbete förekommer dock i andra styrdokument på förvaltningen. Nedan presenterar vi det för granskningen relevanta innehållet i: > > > > Verksamhetsplan Arbetsbeskrivningförförstelärare Styrdokument för det systematiska kvalitetsarbetet Nämndens internkontrollplan I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2014 framgår målsättningar för året och strategier att arbeta utifrån. Nämndens mål utgår från de viljeriktningar och mål som fullmäktige antagit för nämndens verksamhetsområde. Ett prioriterat område i planen är rektorernas arbetsmiljö. lnom ramen för området understryks särskilt att nuvarande resurser till rektors ledningsuppdrag ska behållas samt att det administrativa stödet kan behöva utökas. I nämndens styrdokument framgår att fokus på administrativt stöd och ledningsstöd till rektorer särskilt är viktigt för att värna och utveckla det pedagogiska ledarskapet. Fràn 2013 har nämnden infört karriärtjänster för lärare, däribland förstelärare. Det finns en antagen arbetsbeskrivning för förstelärare i kommunen. Av denna framgår att förstelärarna bland annat ska arbeta med utveckling av skolans pedagogiska arbete, med kollegial kompetensutveckling samt som mentorer för nyanställda lärare. Detta är arbetsuppgifter som ligger nära den definition av rektorns pedagogiska arbete som tillämpas av statliga myndigheter. Grundskolans olika styrdokument för det systematiska kvalitetsarbetet anges av de intervjuade också utgöra ett stöd för rektorerna. Dessa beskriver hur arbetet i riktning mot de nationella målen ska bedrivas på enhetsnivå och huvudmannanivå. Dokumenten beskriver grunderna för planering, genomförande och uppföljning på alla nivåer. Det finns också ett strategidokument som stöd för analysarbetet. De intervjuade rektorerna uppger att styrdokumenten är bra som stöd i, och grund för, kvalitetsarbetet på enheterna. Det pedagogiska ledarskapet är en av de 18 punkter som följs upp iförvaltningens internkontrollplan. Enligt förvaltningschefen har det pedagogiska ledarskapet varit en del i internkontrollarbetet de senaste två åren. luppföljningen av kontrollen 2013 presenteras resultatet av en enkätundersökning som genomförts med förvaltningens rektorer (grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen) där sex frågor om det pedagogiska ledarskapet och dess förutsättningar behandlas. Enkäten är en utveckling av uppföljningen av tidigare års kontroll som b.la. kontrollerade antal lektionsbesök samt arbetsplatsträffar med verksamhetsutveckling som tema. Enligt förvaltningschefen fick dessa kontrollmoment kritik från rektorerna. I år kompletteras enkätsvaren enligt uppgift med underlag av hur respektive rektor arbetar med resultatutveckl ng och må uppfyl lelse. i I b EY Buildinq a betler working world 4. Det pedagog¡ska ledarskaþet t detta avsnitt behandlas de revisonsfrågor som handlar om rektorns utövande av det pedagogiska ledarskapet. Definition av, förutsättningar för samf sföd till det pedagogiska ledarskapet presenteras i avsnittets olika delar. 4.1. Definition Aven om det pedagogiska ledarskapet omnämns i flera styrande dokument saknas dokumenterad definition av begreppet på förvaltningen. De intervjuade vittnar om att frågan "lever" och att det förekommer samtal om vad det pedagogiska arbetet innebär i olika kollegiala sammanhang. lnnebörden av det pedagogiska ledarskapet diskuteras dock inte strukturerat eller regelbundet vare sig i nämnden, på förvaltningsnivå eller på enhetsnivå. Flera av de intervjuade lyfter fram att en mer strukturerad dialog, till exempel i samband med temadagar, kunde vara ett stöd i rektorernas ledarskap. Trots avsaknad av dokumenterad definition har de intervjuade en samstämmig syn på innebörden av att vara pedagogisk ledare. Rektorer, chefer och nämndens presidium är överens om att fokus för det pedagogiska ledarskapet är det statliga uppdraget. Således handlar det pedagogiska ledarskapet om att stärka elevernas måluppfyllese vad gäller de nationella målen för grundskolan. Rektorerna uttrycker att det pedagogiska ledarskapet innebär ett fokus på "huvudprocessen" - att ge eleverna de kunskaper samt normer och värden de behöver för att nå de nationella målen. Förvaltningschefen och verksamhetchefen lyfter fram två punkter som centrala för det pedagogiska ledarskapet. Dels att rektorerna behöver en pedagogisk idé för hur verksamheten skall utvecklas, dels att de aktivt arbetar med denna idé tillsammans med sina lärare. 4.2. Förutsättningar för att bedriva ett pedagogiskt ledarskap Jag har förutsättningar att ägna mig åt mitt pedagogiska ledarskap lnstämmer i lnstämmer viss del Varken eller lnstämmer stor del lnstämmer ¡lt 0123456 Figur 1: Grundskolerektoremas upplevelse av förutsäftningama för att ägna sig àt pedagogiskt ledarskap, källa: B U N s i nte mkontrol I ra ppo rt 201 3 lnämndens uppföljning av internkontrollen 2013 framkommer att sex av de deltagande rektorernar inte alls eller endast till viss del, instämmer i påståendet att de har förutsättningar att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet. Fem rektorer instämmer till stor del. lngen rektor instämmer helt i påståendet och övriga fyra rektorer uppger att påståendet varken stämmer bra eller dåligt. I efterföljande frågor är dock rektorernas svar i större utsträckning att de instämmer helt eller till stor del i de påståenden som presenteras. Dessa påståenden t 15 av 22 grundskolerektorer deltog i undersökningen 7 EY Building a better workinq world behandlar rektorernas arbete med analys och utveckling av skolans undervisning. Den samlade bilden i internkontrollrapporten är därmed att rektorerna upplever att de arbetar med ett pedagogiskt ledarskap, men att förutsättningarna kan bli bättre. I rapporten från uppföljningen framgår bland annat att rektorerna upplever att ledarskapet skulle kunna förbättras om det fanns mer stöd för att hantera administrativa frågor. De intervjuade rektorerna upplever att det ofta är svårt att ta sig tid till det pedagogiska ledarskapet. Detta då arbetsuppgifter vid sidan om skolans huvudprocess upptar en stor del av arbetsdagen. Exempel på sådana arbetsuppgifter är lokalfrågor, hantering av logistik och förberedelser i samband med ombyggnationer/reparationer, arbetsledning för vaktmästare med flera samt beställningar, rekrytering och personalansvar. De intervjuade rektorerna lyfter fram att dessa praktiska uppgifter stjäl tid då de måste lösas för att vardagen ska fungera. Det medför att "mjuka" frågor som det pedagogiska ledarskapet kan vara lättare att prioritera bort. Ur rektorernas perspektiv upplevs det främsta hindret för att bedriva ett pedagogiskt ledarskap följaktligen vara resurser i form av tid. De anger även att utökade resurser för ledningsarbete samt administrativa uppgifter vore ett stöd. Rektorerna upplever även att ett coachande av lärare och effektivt pedagogiskt ledarskap kan vara svårt att etablera om skolan har andra problem. Detta kan exempelvis röra lärarnas elevbemötande och pedagogiska förhållningssätt. Samtidigt menar de intervjuade rektorerna att verksamhetschefen arbetar för att ge dem stöd i det pedagogiska ledarskapet. Som helhet upplever rektorerna att stödet från förvaltningen är bättre idag än det varit tidigare vilket till stor del beror på att nämndens skolutvecklingsarbete renodlats utifrån det statliga uppdraget (se 4.3.1). Av intervjuerna med rektorerna framgår vidare att de uppskattar stödet rektorskollegiet för diskussion och erfarenhetsutbyte av gemensamma frågor och för mentorskap till nya rektorer. i Förvaltningsledningen lyfter fram att en rad åtgärder införts under de senaste åren för att stödja rektorerna i deras sidoprocesser. På så vis har tid till det pedagogiska ledarskapet frigjorts. Förvaltningschefen påpekar att det finns en risk att just det pedagogiska ledarskapet prioriteras bort vid tidsbrist. Han menar att det i vissa fall kan bero på att rektorerna inte har en klargjord pedagogisk idé snarare än att det inte går att prioritera annorlunda. Aven verksamhetschefen påpekar vikten av en tydlig riktning i skoutvecklingsfrågor som en förutsättning för det pedagogiska ledarskapet. Han lyfter även fram att en rektors framgång som ledare inte enbart beror på yttre förutsättningar utan även rektorns egen förmåga. Samtidigt påpekar förvaltningsledningen att det pedagogiska ledarskapet och rektors arbetsmiljö är ett prioriterat område där utvecklingsarbete pågår och kvarstår. Ledningen framhåller att grundskolan är på rätt väg men att det finns ett fortsatt behov av utveckling. 4.3. Stöd t¡ll rektorernas ledarskap Nämnden och förvaltningen har uppmärksammat behovet av att utveckla rektorernas förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Detta framgår av såväl verksamhetsplanen 2014 som i prioriterade satsningar de senaste åren. I verksamhetsplanen skriver nämnden bland annat att: Rektors möjlighet att utöva ett kvalitativt pedagogiskt ledarskap är avhängigt en rätt dimensionerad kringorganisation.[. .]. Ledningsresursens omfattning och utformning bör under planperioden ses över för att korrelera med elevtalsökning och skärpta krav för rektors ansvar och befogenheter enligt styrdokumenten. Arbetet med att åstadkomma rätt förutsättningar för ledarskapet drivs genom ett samlat utvecklingsarbete med fokus på rektorernas statliga uppdrag. Nedan beskriver vi I EY Br.rilding a better workinq v{orld utvecklingsarbetet i allmänhet och specifika satsningar som genomförts de senaste åren vad gäller rektors ledningsresurs samt administrativa stöd. 4.3. 1 . G ru ndskoleko nto rets utveckl i ngsarbete Det centrala utvecklingsarbetet på grundskoleförvaltningen delas in i fyra fokusområden vilka tillsammans bildar "motorvägen" som är de områden skolan ska fokusera på i syfte att nå en hög måluppfyllelse. De fyra områdena har tagits fram i samverkan mellan verksamhetschef, skolutvecklare samt rektorsgruppen och utgörs av: > > > > Rektors arbetsmiljö Bedömning för lärande/resultat och kunskapsanalys IKT-program (lnformation- och kommunikationsteknik) Elevhälsa Förutsättningarna för att bedriva det pedagogiska ledarskapet är tydligast förankrat i området rektors arbetsmiljö. Samtidigt är hela utvecklingsarbetet åtgärder vilka syftar till att förbättra elevers kunskapsresultat. Utvecklingsarbetet i sin helhet är således ett stöd i rektorernas pedagogiska ledarskap, vilket de även själva lyfter fram under intervjuerna. I förvaltningens prioriterade områden i kommande planperiod (2015-2017) finns flera förslag på åtgärder för att minska rektorernas arbetsbelastning. Dessa åtgärder beskrivs som "en önskelista" från grundskolekontoret vilken som helhet inte är antagen av nämnden. Samtidigt har flera konkreta åtgärder vidtagits de senaste åren. Vid sidan om stärkt ledningsresurs och administrativt stöd lyfter de intervjuade bland annat fram införandet av en ny resurs som processtöd vid byggnation som ett gott exempel. 4.3.2. Resurser som sföd till ledningsuppdraget Nämnden har de senaste åren tillfört personellt stöd till rektorerna i deras uppdrag som ledare. Dels har detta skett i form av ledningsresurs placerad på enheterna, dels som utökning av den centrala administrationen. Den ledningsresurs som rektorerna förfogade över efter omorganisationen av rektorer ökades under verksamhetsåret 2013 med sammanlagt 2 miljoner kronor. Nämnden har bedömt att resursen bör behållas och den ingår från och med 2014 i verksamhetens ordinarie ram. Den utökade ledningsresursen innebår ett tillskott på drygt två heltidstjänster fördelade över tio F-6 enheter samf Västerskolan som undervisar årskurserna 4-92. En effekt av formerna för inrättande av biträdande rektorer, är att denna tjänst endast är möjlig på de skolor där ledningsresurserna utöver rektor motsvarar 50 o/o av en heltid eller mer. Förvaltningens villkor är att en biträdande rektor ska arbeta med ledningsuppdrag minst halva tjänstgöringstiden. Vidare menar förvaltningen att syftet med biträdande rektor är att rektorn tydligare ska ha möjlighet att delegera delar av de uppgifter som åligger rektor. Verksamhetschefen betonar särskilt att personalansvaret kan delegeras medan intervjuade rektorer anger att detta sällan eller aldrig görs. Rektorerna uppger vidare att de gärna skulle vilja delegera mer av sitt ansvar för att frigöra tid, men att de upplever sig sakna reell möjlighet. Detta då de upplever att deras personal redan har en hög arbetsbelastning och att de inte "äger'' de funktioner de skulle vilja delegera till, till exempel elevhälsan. ' För detal.¡erad fördelning se tabelll i bilaga 3 I EY Buildinq a better workind \rorld 4.3.3. Centrala stödfunktioner En åtgärd som införts för att minska rektorernas arbetsbelastning är att det administrativa stödet utökats i två omgångar. Dels med ett akut tillskott hösten 2013, dels med en permanent förstärkning som antogs av nämnden 2014. Personalansvaret för rektorernas administration innehas inte av rektorerna själva utan av grundskolekontoret centralt. Av granskningen framgår att omfattningen av det administrativa stödet tidigare varit mindre i förhållande till organisationens samlade storlek. Nuvarande organisation är dimensionerad för att upprätthålla en administrativ resurs om 0,20-0,22àrsarbetande administratör per 100 eleverför F-6 skolorna och 0,30-0,31 administratör per 100 elever i7-9 skolorna'.2013 var motsvarande siffor 0,13 iåk F-6 och 0,28 iåk 7-9. Förvaltningen konstaterar vidare att arbetsuppgifterna i de båda skolformerna blivit allt mer lika samt att ytterligare arbetsuppgifter överförts från rektorerna till administratörerna. I den nya organisationen förutsätts administratörerna i större utsträckning befinna sig på skolenheterna, en förändring som välkomnas av de intervjuade rektorerna. Rektorerna vittnar i intervjuerna om att de stödprocesser som erbjuds från förvaltningen, samtidigt som de är stöd, kan stjäla tid. Till exempel menar rektorerna att det kan vara svårt att i praktiken utnyttja det stöd som man är tilldelad. Detta då de centrala funktionerna inte är placerade på skolenheterna. Särskilt gäller detta för elevhälsan men liknande bekymmer återfinns även i förhållande till vaktmästarorganisationen och det administrativa stödet. Samtidigt påpekar flera av rektorerna att det är en fördel att personalansvaret för stödfunktionerna inte är rektorernas. 4.3.4. lT-stöd I intervjuer lyfter nämnden och förvaltningen också fram att kommunala mål för skolan medvetet är begränsade för att stärka fokus på det nationella uppdraget. I de fall kommunala mål för skolan ändå finns är ambitionen att dessa inte ska belasta rektorerna. lstället ansvarar verksamhetschefen för målstyrningsarbetet. Ambitionen har bland annat inneburit att rektorernas del i kommunens lT-system för ledning och uppföljning, STRATSYS, enbart omfattar de mål som avser det statliga uppdraget. Denna renodling har gjort att rektorerna idag upplever verktyget som mycket mer användbart än tidigare. 4.3.5. Förstelärare som stöd i rektorns pedagogiska ledarskap Sedan 2013 finns förstelärartjänster i Uddevalla kommun. Ett antal tjänster hartillsatts med särskild inriktning, till exempel svenska som andraspråk, och då placerats på utvalda enheter i syfte att stärka dessa enheter. Huvudsakligen har dock förstelärartjänsterna tillsatts genom ett centralt ansökningsförfarande där urvalet utgått från en kravspecifikation på individuell kompetens utan hänsyn till vilken skolenhet den aktuella läraren tillhör. Förstelärarnas arbetsbeskrivning innehåller delar som ligger nära rektorns pedagogiska ledarskap och skulle kunna vara ett stöd för dem. Förstelärarna har dock inte tillförts tidsmässiga resurser utöver sin lärartjänst. Det finns fall där förstelärarna tilldelas skolutvecklande uppgifter från centralt håll och de själva har initierat ett nätverk för kollegialt lärande. Förvaltningen har enligt uppgift valt att använda förstelärarna som resurs i centrala arrangemang för lärarnas fortbildning. Rektorerna vittnar dock om att det är svårt att använda forstelärarna för att utveckla undervisningen på respektive enhet. Det anges inte finnas en utarbetad modell för i vilken mån förstelärarna kan stödja rektorerna i deras ledarskap. t Se tabell 2 i bilaga 3 för fördelning per skola. 10 EY Buildiog a better working world 5. Samlad bedömning 5.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Bedömning Har skolorganisationen förändrats föranlett av den nya lagstiftningen? Organisationen har förändrats så att det numera endast finns en rektor per enhet. I vissa fall har F-9 enheter delats och vid vissa skolor har endast en rektor kvarstått i funktionen. Resurserna för ledning har i samband med omorganiseringen varit konstant för att från och med 2013 ha utökats. Möjlighet att använda tillgänglig ledningsresurs för att tillsätta biträdande rektor har införts. Rektorerna tycks dock inte i större omfattning tagit till vara de möjligheter som den nya skollagen ger att delegera delar av rektors arbetsuppgifter. Vår bedömning är att ett bättre utnyttjande av denna mÖjlighet kan stärka rektorernas förutsättningar att arbeta med det pedagogiska ledarskapet. Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att rektorer får tillräckligt stöd för att vara pedagogiska ledare? Förvaltningen har sett över rektors ledningsresurs för att stärka rektorernas ledarskap. Medel för stärkt ledning har tillskjutits och det administrativa stödet till rektorerna har utökats. Vidare har rektorerna och grundskolekontorets personal arbetat för att grundskoleförvaltningens renodla utvecklingsarbetet prioriterade områden. Rektorerna har inget personalansvar för stödfunktioner (t ex administration, ekonomi, vaktmästare) och en resurs för lokalfrågor har nyligen tillsatts. Därtill har förstelärartjänster införts som i viss mån utgör stöd i rektorernas arbete med skolutvecklingsfrågor. i Nämndens lT-stöd för uppföljning, STRATSYS, har renodlats och ska för rektorerna endast omfatta det statliga uppdraget. Rektorerna såväl som förvaltningsledningen uppger att detta stärkt STRATSYS värde som verktyg iverksamheten. Vår bedömning är att nämnden vidtagit åtgärder för att stödja rektorerna i deras uppdrag. Samtidigt bedömer vi att nämnden bör se till att rektors ledningsresurs samt administrativa stöd utnyttjas effektivt och ändamålsenligt. Råder det en överensstämmande tolkning om innebörden av rektorns roll som pedagogisk ledare bland rektorerna, förvaltning och barn- Det finns ingen fastslagen och dokumenterad definition av vad det pedagogiska ledarskapet innebär inom nämnden. Frågan diskuteras inte heller strukturerat. Däremot är de olika nivåerna överens om att det pedagogiska ledarskapet är det ledarskap som syftar till att fullgöra rektorns statliga uppdrag och 11 EY BurilrJinq a better workinq world därigenom nå ökade kunskapsresultat. och utbildningsnämnden? Vår bedömning är att en strukturerad dialog kring, och tydlig definition âv, rektors pedagogiska ledarskap skulle kunna tydliggöra rektors roll och uppdrag. Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt ändamålsenliga styrdokument avseende stödet till rektorer? Det finns inga styrdokument som definierar eller ger ledning i hur det pedagogiska ledarskapet ska bedrivas. Samtidigt finns styrdokument som behandlar arbetet mot ökad måluppfyllelse inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Det pedagogiska ledarskapet följs vidare upp inom ramen för nämndens internkontroll. Enligt vad som framkommit i granskningen har kommunala mål och styrdokument för grundskoleverksamheten renodlats i syfte att vara mer förenligt med det statliga uppdraget. Vår bedömning är att detta stärkt rektors möjlighet att arbeta med det pedagogiska ledarskapet med sikte på ökad måluppfyllelse. Vi bedömer även att det är en styrka att det systematiska kvalitetsarbetet upplevs som ett stöd för rektorerna och att nämnden följer upp det pedagogiska ledarskapet i sitt internkontrollarbete. 5.2. Slutsats Granskningens syfte är att bedöma i vilken utsträckning barn- och utbildningsnämnden ger tillräckliga förutsättningar för grundskolans rektorer att vara pedagogiska ledare. Av granskningen framgår att det saknas kommunala styrdokument som definierar det pedagogiska ledarskapet och tydliggör rektorns roll. Vidare framkommer att rektorerna upplever att det kan vara svårt att finna tid för att utöva ett pedagogiskt ledarskap i den omfattning de skulle önska. Samtidigt har nämnden och förvaltningen vidtagit åtgärder för att stärka rektorerna i deras pedagogiska ledarskap, bland annat genom utökat stöd till ledning och administration. Vidare genomförs ett förvaltningsövergripande skolutvecklingsarbete som syftar till att renodla och stärka rektorernas roll i förhållande till det statliga uppdraget. Vår samlade bedömning utifrån granskningens revisionsfrågor är att nämnden arbetar för att säkerställa förutsättningar för rektorerna att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Samtidigt bedömer vi att nämnden fortsatt bör utveckla arbetet och säkerställa att ytterligare åtgärder genomförs. 12 EY Building a better working world Utifrån g ranskningen rekom menderas barn- och utbi ldningsnäm nden att: > Se till att det finns en förvaltningsgemensam och dokumenterad syn på innebörden av rektors uppdrag och roll. > Säkerställa att rektorerna har möjlighet att delegera delar av sina rektorsuppgifter för att frigöra tid till det pedagogiska ledarskapet. Fortsatt utveckla arbetet med skolutvecklingsfrågor som en del i att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap. Göteborg den 19 november 2014 lda Brorsson Certifierad kommunal yrkesrevisor JoelWetterberg Verksamhetsrevisor n Au revisor och kommunal yrkesrevisor 13 EY Bu¡lding ô better workinq world Bilaga 1 : Källforteckning lntervjuer har genomförts med: Barn- och utbildningsnämndens presidium Förvaltningschef/skolchef Verksam hetschef g ru ndskolekontoret Gruppintervju med rektorer från en 7-9 enhet samt en F-6 enhet Telefonintervju med rektor från en F-6 enhet Dokument som har granskats: Adm. stöd ht 14 Arbetsbeskrivning förestelärare i Uddevalla kommun Bedömning för lärande, BFL (presentation rektorsgruppen för BFL - 2014) Besl ut gäl lande K-dagar g rundskola/gru ndsä rskola - 201 4-08-1 2 Delegationslista - Barn och utbildning - 2014-09-18 Elevhälsoplan med riktlinjer Barn och Utbildning -2014-10-01 Mall verksamhetsberättelse - 2013-10-1 1 lnför medarbetarsamtalet hösten 2014 - 2014-09-17 Ledningsresurs okt 201 4 Lokalinventering grundskola 201 4 Morgondagens ledare - Trainee - 2014-08-28 Prioriterade satsningar 2015-2017 för grundskola och grundsärskola - 2014-03-05 skolinspektionen, Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten kvalitetsgranskning - Rapport 2012.1 Rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete - BUN - 2014-06-26 Skolverkets allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet - 2012 Strategier för Uddevalla grundskolors systematiska kvalitetsarbete - 2014-08-07 Tjänsteskrivelse - Rektors arbetsmiljö - översyn av administrationen Uppföljning lnternkontrollplan 2013 - 2013-12-12 Verksamhetsberättelse Uddevalla grundskola och grundsärskola samt fritidshemmen 2012-2013 -2013-12-18 Verksamhetsplan 2014-2016 - BUN -2013-11-11 Arshjul för Barn och Utbildning - skolans systematiska kvalitetsarbete - 2014-06-26 Arshjul - För rektorer i grundskolan - 2014-09-02 - - 14 EY Building a better workinq world Bilaga 2: Revisionskriterier Skollag I skollagen (2010:800) som varit tillämplig sedan 1 juli 2011, framgår i 2 kapitlet rektorns ansvar och befogenheter samt huvudmannens ansvar. Vad avser själva ledningen av utbildningen ansvarar rektor för att samordna och leda det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och för att utbildningen utvecklas. I skollagen tydliggörs även att rektor ska benämnas på detta sätt för att tydliggöra ansvaret för utbildningen. Vad gäller en skolenhet föreskriver lagen att det inte ska vara synonymt med en byggnad. Således kan en skolenhet omfatta flera byggnader som är närliggande. Det framgår inte hur långt avstånd det ska finnas mellan byggnaderna, dock ska det finnas ett naturligt samband. Alla nyanställda rektorer som huvudmannen anställer ska genomgå rektorsutbildning. Alla rektorer som anställs ska ha pedagogisk insikt som inhämtats genom både utbildning och erfarenhet. Rektors befogenheter anges dels i skolförfattningarna dels genom delegation. Lagen anger att rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar beslut enligt skollagen eller andra författningar. Detta avser beslut såsom arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd, ansvaret för den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet, skolans kontakter med arbetslivet och det omgivande samhället samt kompetensutveckling för personalen. Den kommunala nämnden kan således inte överta beslutanderätten i sådana frågor som enligt skollagen ska fattas av rektorn. Rektorn får dock uppdra åt annan anställd vid skolenheten att fatta beslut, det vill säga delegera i frågor som rör bland annat: > > > Enskilda ledningsuppgifter Frågor som rör den inre organisationen Sådana beslut som rektorn ska fatta enligt skolförordningarna En upprättad delegationsordning styr vilka beslut som får vidaredelegeras. Därtill finns angivet i lagen vilka beslut som inte får delegeras. Det rör beslut avseende omedelbar avstängning från utbildningen, omhändertagande av föremå|, längre ledigheter och befrielsen från obligatoriska inslag i undervisningen. I 201Oårs skollag ges även möjlighet för elever att överklaga vissa av rektorns beslut. Detta avser rektorns beslut om avstängning som överklagas till förvaltningsrätten samt rektorns beslut om åtgärdsprogram som får överklagas till Skolväsendets överklagansnämnd. Skolförordning Skolförordningen (201 1:185) tillämpas på utbildning i grundskolan, grundsärskolan, förskolan, förskoleklass, specialskolan, sameskolan samt fritidshem från och med 1 iuli2011. Förordningen innehåller även bestämmelser om betyg samt rektors beslutanderätt i frågor som bland annat uppflyttning mellan årskurser, friluftsaktivitet, modermålsundervisning, undervisningstid och undervisningens förläggntng. Skolverkets allmänna râd - Sysúemafiskt kvalitetsarbete Med anledning av de bestämmelser som introduceras i201Oårs skollag utkom Skolverket med allmänna råd angående systematiskt kvalitetsarbete inom skolväsendet. Råden behandlar hur det systematiska kvalitetsarbetet bör organiseras på huvudmannanivå såväl 15 EY Building a better workinq world som enhetsnivå. Råden avser de sex områdena: styrning och ledning, dokumentation, uppföljning av resultat och måluppfyllelse, analys och bedömning av utvecklingsbehov, planering och genomförande av utbildningen samt huvudmannens rutiner för klagomå|. Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen och råden innebär att huvudmän samt enheter ska följa upp verksamheten och analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Liksom rektors pedagogiska ledarskap syftar det systematiska kvalitetsarbetet följaktligen till ökad måluppfyllese avseende de nationella målen. 16 EY Buildinq ah etter work¡nq NO rld Bilaga 3. Tabeller Tabell 1 : Ledningsresurs 2ü A2ü 4, källa: Lokalinventering grundskola Skola Ledningsresurs 2012 2014 1,5 1,5 1 1 Asperöd F-6 1 1,2 Sommarhemmet F-6 Lane Ryr Norr Dalaberg Hovhult Unneröd 0,5 1,25 1,25 0,6 1,35 1 2012 Sandersdal Norgården F-6 Herrestad Hogstorp Bokenäs F-6 Ljungskile Forshälla Ledningsresurs 2014 1,25 1,35 1 1 1,25 0,6 0,6 1,4 0,6 0,7 1,5 7-9 1,2 1,4 Väster 1,2 1,4 Ramneröd 1,5 1,75 1,75 0,75 1 Asperöd 7-9 1,5 Norgården 7-9 2,14 1,75 1,5 Tabell 2: Administrativ resurs per skola, tillskott 2014, källa: Enhetschef Administration, Grundskolekontoret, Uddevalla kommun Administrativt stöd Skola Tjänstegrad 2013 Tillskott ianuari20l4 Tillskott Tjänstegrad augusti 2014 augusti 2014 Administratör per 100 elever augusti 2014 F-6 Ljungskile Forshälla Asperöd F-6 Sommarhemmet F-6 Lane Ryr Norrskolan Dalaberg Hovhult Unneröd Sandersdal Norgården F-6 Herrestad Hogstorp Bokenäs 0,55 0,25 0,35 0,5 0,2 0,5 0,38 0,5 0,2 0,13 0,4 0,1 0,05 -0,05 0,05 0,2 0,7 0,5 0,4 0,15 0,65 0,2 0,2 0,5 0,21 0,17 0,2 0,24 0,22 0,1 0,75 0,21 0,08 0,07 -0,05 0,05 0,2 0,3 0,16 0,16 1 0,31 0, 05 0,15 0,35 1,4 0,31 1,05 0,36 0,85 0,31 0,05 0,36 0,25 0,71 0,65 0,18 0,2 0,45 0,45 0,55 0,25 0,55 0,32 0,37 0,17 0,8 0,1 0,1 0,2 0,22 0,21 0,2 0,35 7-9 Norgården 7-9 0,85 Väster 1 Ramneröd Sommarhemmet 7-9 Grundsärskolan Sommarhemmet 7-9 Skansen/Stråket F-6 0,8 0,7 0, 25 0,15 0,05 0,2 0,05 17 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 23 Dnr BUN 2015/00125 12 Uppföljning och analys - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10§ och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen – höstterminen 2014 Sammanfattning I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Enligt 6:10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har genom beslut 2012-06-19 § 96 delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller diskriminering. Genom förteckning anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar vid varje tillfälle när nämnden har sitt sammanträde. Enligt nämndens årshjul ska uppföljning och analys ske två gånger per år. I detta ärende är det anmälningarna under hösten 2014 som följs upp och analyseras. Det kan konstateras att förvaltningen inte fått motta något anmälningsärende från Skolinspektionen eller Barn och elevombudet under hösten 2014. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-02 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att lägga uppföljningen och analysen av anmälda ärenden om utredningar av kränkningar/diskriminering till handlingarna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(5) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-02 Dnr BUN 2015/00125 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon 0522-69 70 81 [email protected] Uppföljning och analys - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10§ och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen – höstterminen 2014 Sammanfattning I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Enligt 6:10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har genom beslut 2012-06-19 § 96 delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller diskriminering. Genom förteckning anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar vid varje tillfälle när nämnden har sitt sammanträde. Enligt nämndens årshjul ska uppföljning och analys ske två gånger per år. I detta ärende är det anmälningarna under hösten 2014 som följs upp och analyseras. Det kan konstateras att förvaltningen inte fått motta något anmälningsärende från Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet under hösten 2014. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-02-02 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att lägga uppföljningen och analysen av anmälda ärenden om utredningar av kränkningar/diskriminering till handlingarna Ärendebeskrivning I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Enligt 2(5) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-02 Dnr BUN 2015/00125 6:10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har genom beslut 2012-06-19 § 96 delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller diskriminering. Genom förteckning anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar vid varje tillfälle när nämnden har sitt sammanträde. Enligt nämndens årshjul ska uppföljning och analys ske två gånger per år. I detta ärende är det anmälningarna under hösten 2014 som följs upp och analyseras. Skolverket har gett ut allmänna råd kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I dessa beskrivs hur huvudmän, rektorer, förskolechefer och övrig personal bör arbeta för att metodiskt främja likabehandling samt för att förebygga och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Det handlar även om hur de bör arbeta för att leva upp till förbudet mot diskriminering och kränkande behandling. Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs således inga bevis om att en kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, barn eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Den som utreder måste skaffa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. Man kan alltså inte låta saken bero om de inblandade lämnar motstridiga uppgifter. Om huvudmannen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Det är huvudmannen som ska visa att kränkande behandling inte har förekommit. Upplevda kränkningar kan anmälas till Barnoch elevombudet som utreder ärendet. Både diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Verksamheterna ska upprätta en likabehandlingsplan där arbetet beskrivs. 3(5) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-02 Dnr BUN 2015/00125 Skolinspektionen har tillsammans med Barn- och elevombudet tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap skollagen följs. Diskrimineringsombudsmannen har tillsynen över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. Erfarenheter och slutsatser Nedan lämnas en redogörelse över antalet anmälda anmälningar till huvudmannen. Redogörelsen omfattar statistik både från uppföljningen i september 2014 och innevarande analys. Antal anmälningar per verksamhetsform inklusive antal från föregående uppföljning: Uppföljning september 2014 (avser vårterminen 2014) Anmälningar per verksamhet Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Grundskola/grundsärskola Gymnasieskolan/gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Per skola/enhet Bokenäs Hogstorp Herrestad Norgården F-6 Norgården 7-9 Sandersdal Norrskolan Äsperöd F-6 Äsperöd 7-9 Sommarhemmet Dalaberg Ramneröd Ljungskile Hovhult Lane Ryr Forshälla Väster Totalt antal 72 Uppföljning februari 2015 (avser höstterminen 2014) 0 Anmälningar per verksamhet Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Grundskola/grundsärskola Gymnasieskolan/gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen 0 0 1 8 4 3 1 1 5 2 2 13 0 9 3 6 0 Per skola/enhet Bokenäs Hogstorp Herrestad Norgården F-6 Norgården 7-9 Sandersdal Norrskolan Äsperöd F-6 Sommarhemmet 7-9 Sommarhemmet F-6 Dalaberg Ramneröd Ljungskile Hovhult Lane Ryr Forshälla Väster 3 0 0 69 0 Totalt antal 85 1 0 0 78 4 2 0 0 0 8 0 14 6 0 8 2 11 0 0 3 1 11 3 4(5) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-02 Unneröd Skansen/Stråket Östanvind 8 0 3 Unneröd Skansen/Stråket Östanvind (upphört) Gymnasiet Östrabo 1 Östrabo yrkes Agneberg Förskola Skansen Dnr BUN 2015/00125 10 1 1 2 1 1 Beskrivning av de upplevda kränkningarna Verbala eller skriftliga kränkningar av andra elever Verbala eller skriftliga kränkningar av skolans personal Fysiska kränkningar av andra elever Fysiska kränkningar av skolans personal Kränkningar via sociala medier Psykisk kränkning Antal ärenden där polisanmälan gjorts Vårterminen 2014 42 Höstterminen 2014 28 2 2 44 35 3 1 8 3 8 1 20 0 Följande kan konstateras utifrån den redovisade statistiken Under 2014 har förenklade blanketter tagits fram och ett stödmaterial har utarbetats för att öka förståelsen för bestämmelserna och underlätta hanteringen Administrativ chef har besökt de fyra ledningsgrupperna där verksamhetschefer och rektorer/förskolechefer ingår för att informera om bestämmelserna och visa stödmaterialet Trots flera insatser under höstterminen 2014 uppvisar statistiken ungefär samma antal anmälda utredningar som tidigare. Vid den analys som görs kan konstateras att bestämmelserna upplevs svåra att efterleva – många åtgärder sker men de dokumenteras inte alltid på rätt sätt Äldre elever, och särskilt gymnasieelever, berättar inte för personal när de upplever sig kränkta på samma sätt som yngre elever gör. Det är därför svårare 5(5) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-02 Dnr BUN 2015/00125 för personalen att upptäcka eventuella kränkningar. Analysen inom gymnasieskolan bör dock fördjupas med hänsyn till det resultat som framkom i den genomförda LUPP-undersökningen (genomförd av Kultur och fritidsförvaltningen) och där elever gav uttryck för att kränkningar förekommer mer omfattande än vad som framkommer i denna analys. Antal anmälningsärenden till Skolinspektionen samt Barn – och elevombudet Våren 2014 Hösten 2014 4 st 0 st Det kan konstateras att förvaltningen inte fått motta något anmälningsärende från Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet under hösten 2014, vilket är positivt. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Samtliga verksamhetskontor Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 24 Dnr BUN 2015/00002 13 Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar 2015-02-27 Sammanfattning Genom förteckning dat. 2015-02-16 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(1) Barn och utbildning 2015-02-16 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon 0522-69 70 02 [email protected] Anmälan om beslut fattade på nämndes vägnar 2015-02-27 Sammanfattning Genom förteckning dat. 2015-02-16 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna. Dnr BUN 2015/00002 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 25 Dnr BUN 2015/00036 14 Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen - barn/elev som känner sig kränkt Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden har delegerat till ordföranden 2012-06-19 § 96 att å nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Genom förteckning dat. 2015-02-16 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-02-16 Dnr BUN 2015/00036 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon 0522-69 70 02 [email protected] Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 § Skollagen 2015-02-27 - barn/elev som känner sig kränkta Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden har delegerat till ordföranden 2012-06-19 § 96 att å nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Genom förteckning dat. 2015-02-16 anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anmälningsärenden enligt ovan läggs till handlingarna Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden 2015-02-27 § 26 Dnr BUN 2669/62 Övriga frågor Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15
© Copyright 2024