1. No category

Mall nr:
M4.003
Mallnamn:
Projekteringsanvisning
övergripande, version 46
Upprättad av
Emma Björkenstam
Granskad av
Terese Lindén
Fastställd av
Emma Björkenstam
Giltig fr.o.m.
2015-05-18
Ersätter
Projekteringsanvisning version 45
Rev.
46
PROJEKTERINGSANVISNING
VERSION 46
Innehållsförteckning
Projekteringsanvisningar version 46, ISO 7:3
Bilagor
Cad-anvisningar
Projekteringskrav Bygg, Version 6
Projekteringskrav Mark
Projekteringskrav Kost och Städ, Version 3
Projekteringskrav VS, Version 1
Projekteringskrav Luft, Version 2
Projekteringskrav Styr, Version 4
Projekteringskrav Märkning, Version 2
Projekteringskrav El
Projekteringskrav Larm, Version 1
Projekteringskrav Energi, Version 1
Kontrollplan för konsulter Säkerhet, Version 4
Riktlinjer vid ombyggnation och anpassningar av lokaler
Lokalprogram, utrustning för ny förskola
Lokalprogram, utrustning för ny grundskola
Projekteringsanvisning Version 46
2-10
1
ALLMÄNNA RIKTLINJER
Gavlefastigheters målsättning är att långsiktigt säkerhetsställa ekonomisk och teknisk effektivitet
samt att arbeta för en hållbar miljö. En stor del av påverkansgraden ligger innan bygg- och
driftskedet.
Dessa projekteringsanvisningar syftar till att säkerhetsställa ekonomi, teknik och hållbarhet i våra
projekt och skall följas av projektörer samt totalentreprenörer. Anvisningarna gäller vid såväl nysom ombyggnad av en fastighet.
Projekteringsanvisningar Version 46, ISO 7:3
(avsedda att delges projektörerna, samt att ingå i förfrågningshandling till projektörer)
ALLMÄN
PROJEKTANPASSAD Projekt:_________________
Allmänt
1.
Definitioner samt förklarande texter
Följande definitioner avviker från Bygghandling 90:
Byggprojektledare (PBL)
= Projektledare. Utses av byggchef.
Verksamhetens projektledare
Utses av den brukande förvaltningen.
Administrativ projekteringsledare I regel samma person som byggprojektledaren.
Teknisk projekteringsledare
Utses av byggprojektledaren i samband med upphandling
projektörer alternativt vid första projekteringsmötet.
Övriga definitioner:
TE
Totalentreprenad. Utsedd entreprenör ansvarar för
färdigställandet av projekteringen samt att ställda
funktionskrav uppnås.
A-ritningar
Arkitektritningar.
K-ritningar
Konstruktionsritningar
FU
Förfrågningsunderlag
2.
av
Kvalitet- och miljöpolicy
GFAB:s kvalitets- och miljöpolicy innebär att:
Byggenheten skall i samklang med övriga enheter inom GFAB och hyresgästerna omvandla enheter
inom GFAB.
– Bolaget skall med hög kompetens inom byggprojektledning genomföra ny- och ombyggnationer av
fastigheter. Uppdragen skall präglas av engagemang där medarbetarna tar hjälp av varandra samt från
externa konsulter när arbetsbelastningen överskrider kapaciteten.
– Byggenheten skall vara en aktiv part som är lyhörda, öppna och intresserade av våra kunders
önskemål och krav. Tillsammans med övriga enheter inom GFAB och hyresgästerna skall det göra
nödvändiga prioriteringar utifrån de ekonomiska förutsättningarna.
– I projekten ska en Mål- och Verksamhetsbeskrivning upprättas där dels hyresgästens aspekter på
projektet framgår men även GFAB:s mål med fastigheten dokumenteras.
– En stor del av en byggnads miljöpåverkan under dess livslängd läggs fast redan under program- och
projekteringsskedet (Förstudie – utredning/planering). GFAB ska på ett systematiskt sätt arbeta
kvalitets- och miljöorienterat där utgångspunkten skall vara robust, hållbart och energismart.
3.
Struktur på projekteringen (benämningar och resultat av dom olika skedena)
Nedan beskrivs den inom GFAB vanligaste varianten av projektstruktur. Även andra strukturer
används om vi så finner det mera optimalt för det enskilda projektet.
Lokalstudie:
Upprättas i förkommande fall i samband med utblicksarbetet. Lokalstudien kan även utformas som en
mål- och verksamhetsbeskrivning.
Mål- och verksamhetsbeskrivning samt Lokalprogram:
Att upprätta en mål- och verksamhetsbeskrivning samt ett lokalprogram är ett verksamhetsansvar.
Byggavdelningen samt i viss mån förvaltningsavdelningen kan dock bistå verksamheten. En
verksamhetens projektledare utses samt en byggprojektledare. Byggprojektledaren ansvarar för
projektets framdrivning. Ansvaret för förvaltningen av fastigheten åvilar utsedd förvaltare. Vanligen
upprättas en överslagskalkyl i samband med upprättandet av lokalprogrammet. Även GFAB:s mål med
projektet dokumenteras i Mål- och Verksamhetsbeskrivningen. Byggprojektledaren insisterar arbetet,
objektets förvaltare ansvarar för innehållet. Avstämning sker med driftavdelningen.
Programskedet:
Under ledning av utsedd byggprojektledare omsätter vi mål- och verksamhetsbeskrivning samt
lokalprogram till skisser med tillhörande analyser och kalkyler. Vi arbetar med en verksamhetens
önskelista samt en byggteknisk önskelista. Normalt prövas flera alternativa lösningar vilket ibland
innebär omprövning av lokalprogrammet. Skalan är vanligen 1:200. Ekonomin i projektet prövas i
programhandlingskalkyler.
Projekteringsskedet:
Under projekteringsskedets inledning justeras programritningarna i samband med att vi går upp i skala.
Rumsfunktionsprogram upprättas. Övriga konsulter knyts till projektet, det kan vara t.ex. statiker.
Installationsprojektörerna detaljstuderar de tekniska lösningar och en kalkylerbar systemhandling
skapas. Om systemhandlingskalkylen överensstämmer med acceptabel kostnadsnivå upprättas
förfrågningshandlingar. Om inte acceptabel kostnadsnivå erhålls genomförs en prioritering mellan
föreslagna åtgärder. Byggprojektledaren utses normalt till administrativ projekteringsledare. Teknisk
projekteringsledare (samordnare) är vanligen utsedd arkitekt eller VVS-konsult.
Byggdrift:
Förfrågningshandlingen skickas ut på anbudsräkning. Entreprenörer utses. Därefter omvandlas
förfrågningshandling till bygghandling. Projektörernas grad av deltagande i byggdriftskedet avgörs av
utsedd byggprojektledare. Under detta skede kan byggprojektledarskapet övergå till annan person inom
GFAB:s organisation.
Avslutning:
Byggprojektledaren ansvarar för att underlag för relationshandlingar inkommer från entreprenörer.
Byggdriftens PM, dagboksbilagor och andra ändringar omvandlas till relationshandlingar.
Förvaltning:
Ansvaret för byggprojektet övertas efter garantibesiktningen av utsedd förvaltare.
4.
Organisationsstruktur
Följande benämningar och arbetsuppgifter på projektets olika grupper föreligger i normalfallet:
Styrgrupp:
Består vanligen av byggprojektledaren, verksamhetens projektledare, verksamhetsansvarig,
verksamhetens lokalansvarige, förvaltare och byggchef. Sponsor enligt projektmodellen XLPM är
vanligen byggchef. Gruppens roll är att leda projektet från det skede när lokalprogram skall upprättas
till dess att projektet är avslutat.
Programgrupp:
Ansvaret för programgruppen arbete åvilar verksamhetens projektledare. Deltar gör i första hand
representanter från berörd verksamhet samt i vissa fall utsedd byggprojektledare. När en arkitekt för
programskedet är utsedd kan det förekomma att även han eller hon deltar. Syftet med gruppen är att
fånga upp krav och önskemål från verksamheten till projektet.
Referensgrupp:
Om berörda inom verksamheten är många är det lämpligt att skapa en eller flera referensgrupper för
olika intressenter i projektet. Det kan t.ex. vara all personal i ett arbetslag inom skolan.
Projekteringsgrupp:
Projekteringsgruppen är den grupp som träffas under projekteringsmöten. Förutom utsedda konsulter
deltar i regel verksamhetens projektledare, utsedd byggprojektledare samt övriga berörda inom
byggenheten såsom projektingenjörer VVS, El- och mark på dessa möten.
7.3.1
Planering av konstruktion och utveckling
1. Projekteringstidplan
Upprättas av byggprojektledaren. Kan kombineras med projektets huvudtidplan.
Tidplaner åstadkoms företrädesvis i dataprogrammet Microsoft Project.
2. Resurstillsättning
Byggprojektledare utses av byggchef. Externa resurser utses av byggprojektledaren.
3. Ritningsleveransplan
Upprättas på initiativ av byggprojektledaren om behov föreligger.
4. Mötesplan
Beställarens byggprojektledare kallar under projekteringen till, samt protokollför följande
möten:
1.
Startmöte projektering
2.
Projekteringsmöten
3.
Avslutningsmöte (genomförs när projektet är genomfört)
I vissa projekt förekommer även andra möten t.ex. med Konstcentrum, låsmöte och brandmöte.
5. Projektörers kvalitetsplaner
Samtliga projektörer skall upprätta kvalitetsplan med tillhörande egenkontroll. Kvalitetsplan
skall ansluta till samt uppfylla kraven enligt Kontrollplan PBL. Kontrollplan PBL upprättas av
kontrollansvarig för projekteringen (vanligen byggprojektledaren).
6. GFAB:s Kvalitet- & Miljöledningssystem
Utsedd byggprojektledare ansvarar för att GFAB:s QM-system för byggprojektledning följs.
Genomgång av projektets Kvalitet- & miljöplan skall kontinuerligt genomföras. Eventuella avvikelser
från ”Miniminivåer” skall godkännas av Byggchef.
7. Erfarenhetsåterföring
Erfarenhetsåterföring via protokollsanteckningar, ifyllda erfarenhetsrapporter och
avslutningsmöten ingående delges enhetens QM-ansvarige. QMansvarige för upp uppdatering på enhetens uppdateringslista för QM-systemet. Utsedda
uppdateringsansvariga genomför de konkreta justeringarna av systemet.
8. Organisationsplan
Upprättas vid behov av byggprojektledaren. Vanligen användes Microsoft PowerPoint.
9. Befogenheter
Utsedd byggprojektledare har befogenheten att fastställa projekteringsresultatet samt i samråd med
projektingenjörer besluta om att handlingarna skall skickas ut på anbudsförfrågan till entreprenörer.
10. Gränsdragningslista
Inom GFAB arbetar vi normalt med två former av gränsdragningslistor. Gränsdragningslista mellan
projektörer samt gränsdragningslista mellan entreprenörer. Den förstnämnda upprättas skissmässigt av
byggprojektledaren i samband med framtagandet av förfrågningshandling till projektörer. Den förfinas i
projekteringsskedet av utsedd teknisk projekteringsledare. Gränsdragningslistan mellan entreprenörer
upprättas i samband med framtagande av AF-delen, byggprojektledaren samordnar med projektingenjör
VVS, el och mark samt projektörerna. Vanligen har VVS-projektören huvudansvaret för upprättande av
Gränsdragningslistan.
11. iBinder (f.d. Pärmen )
Gavlefastigheter använder projekteringsadministrativa systemet iBinder (f.d. Pärmen) för
dokumentering av handlingar i projekten.
Byggprojektledaren bjuder in aktuella personer och ger respektive behörighet som krävs för uppdraget.
Samtliga inbjudna i GFAB:s projekt har ansvar att hålla sig uppdaterade i projekteringsadministrativa
systemet iBinder för aktuellt projekt.
Om Ni får problem eller har frågor var god kontakta i Binder support på telefon växel 019-26 00 00
eller support 019-27 00 00 samt E-post [email protected]
7.3.2
Underlag för konstruktion och utveckling (projekteringskrav)
Kraven och förutsättningarna för projekteringen framgår av nedan.
I samband med startmöte projektering åvilar det byggprojektledaren att delge projektörerna eventuella
avvikelser och förtydliganden som kan erfordras för att starta projekteringen.
1. Cad
De för GFAB upprättade Cad-anvisningarna daterade 2013-11-08 skall följas. Eventuella
avvikelser från anvisningarna skall godkännas av byggprojektledaren.
2. Arbetsmiljöplan
Arbetsmiljöplan upprättas i programskedet på gällande mallar ingående i QM-systemet av utsedd
byggarbetsmiljösamordnare BAS-P (vanligen byggprojektledaren). Fortsatt bearbetning sker i
projekteringsskedet.
Samtliga konsulter skall delta i arbetet samt beakta gällande föreskrifter (t.ex. AFS-bestämmelser) inom
respektive ansvarsområde.
3. Projekteringskrav Bygg (senaste version Projekteringskrav Bygg)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos arkitekt samt statiker skall efter genomförd projektering återsända dokumentet
projekteringskrav Bygg till vår byggprojektledare med ifyllda kolumner ”inarbetat” / ”ej aktuellt” /
”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår byggprojektledare under projekteringen.
4. Projekteringskrav Mark (senaste version Projekteringskrav Mark)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos markprojektören skall efter genomförd projektering återsända dokumentet
projekteringskrav Mark till vår projektingenjör mark samt vår byggprojektledare med ifyllda kolumner
”inarbetat” / ”ej aktuellt” / ”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör mark under projekteringen.
5. Projekteringskrav Kost och städ (senaste version Projekteringskrav Kost och städ)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos arkitekt skall efter genomförd projektering återsända dokumentet
projekteringskrav Kost och Städ till vår byggprojektledare med ifyllda kolumner ”inarbetat” / ”ej aktuellt” /
”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår byggprojektledare under projekteringen.
6. Projekteringskrav VS (senaste version Projekteringskrav VS)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet
projekteringskrav VS till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner ”inarbetat” /
”ej aktuellt” / ”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under projekteringen.
7. Projekteringskrav Luft (senaste version Projekteringskrav Luft)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet
projekteringskrav Luft till vår projektingenjör VVS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner
”inarbetat” / ”ej aktuellt” / ”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under projekteringen.
8. Projekteringskrav Styr och övervakning (senaste version Projekteringskrav Styr)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet
projekteringskrav Styr och övervakning till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda
kolumner ”inarbetat” / ”ej aktuellt” / ”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under projekteringen.
9. Projekteringskrav Märkning (senaste version Projekteringskrav Märkning)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet
projekteringskrav Märkning till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner
”inarbetat” / ”ej aktuellt” / ”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under projekteringen.
10. Projekteringskrav El (senaste version Projekteringskrav El)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos El-konsulten skall efter genomförd projektering återsända
dokumentet projekteringskrav El till vår projektingenjör El samt byggprojektledare med ifyllda
kolumner ”inarbetat” / ”ej aktuellt” / ”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör EL under
projekteringen.
11. Projekteringskrav Larm (senaste version Projekteringskrav Larm)
Innehållet skall beaktas vid projektering.
Ansvarig handläggare hos El-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet
projekteringskrav Larm till vår projektingenjör El samt byggprojektledare med ifyllda kolumner ”inarbetat”
/ ”ej aktuellt” / ”avsteg”. Avsteg skall alltid kommenteras.
Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör EL under projekteringen.
12. Säkerhetsanvisningar (senaste version kontrollplan för konsulter Säkerhet ver 4)
Gävle kommuns ”Kontrollplan Säkerhetsanvisningar för konsulter” daterade version 4 skall följas.
Avisningarna har upprättats av säkerhetsenheten i samråd med GFAB.
12. Projekteringskrav Energi, version 1 (senaste version)
13. Riktlinjer vid ombyggnationer och anpassningar av lokaler från U & G (senaste version Riktlinjer
vid ombyggnation och anpassningar av lokaler) samt Lokalprogram vid nybyggnad av förskola för 6080 barn ålder 1-5 år (senaste version Lokalprogram, utrustning för ny förskola). Riktlinjerna samt
lokalprogrammet skall följas såväl i program som i projekteringsskedet.
14. Utformning av utvändiga förråd och soprum
I samråd med Barn & Ungdom har standard ritningar och beskrivningar för utvändiga kallförråd och
soprum tagits fram. När denna typ av förråd och soprum förekommer i ett projekt skall arkitekten samt
statikerna kontakta byggprojektledaren för erhållande av DWG-filer.
15. Typutförande av
– Dagvattenmagasin
– Förläggning av VA-ledningar
När ovan uppradade förkommer i projekten ska typutförande beaktas.
Typutförande ritningar finns att hämta på GFAB hemsida under Kvalitet och
Miljö/Projekteringsanvisningar.
16. Miljöval
Samtliga nybyggnadsprojekt som utförs av GFAB skall miljöklassas i nivå silver enligt
Miljöbyggnad. Arbetet påbörjas redan i programskedet. Vad avser energiförbrukning så skall
halva BBR-värdet uppnås (hus med mycket låg energiförbrukning enligt BBR)
Även tillbyggnader med separata tekniska system för ventilation skall miljöklassas i nivå
silver.
I ombyggnadsprojekten avgörs från fall till fall huruvida Miljöbyggnad skall användas.
Fuktproblematiken skall beaktas i projekteringen. Byggprojektledaren avgör vilken nivå på
insatts som skall genomföras.
17. Produktionsanpassning
Det åvilar byggprojektledaren att informera projektörerna om byggordning samt eventuella
etappindelningar under byggskedet. Projektörerna skall därefter anpassa projekteringen till
detta.
18. Koordinatsystem/Höjdsättning
Gävle Kommuns koordinatsystem skall användas. From 100426: SWEREF 99 26 30. Detta för att
underlätta GIS användningen. Nationella höjdsättningssystemet RH 2000 skall användas.
19. Riktlinjer för Tillgänglighet
Samtliga om- och nybyggnadsprojekt som utförs av GFAB skall tillgänglighets anpassas enligt:
– Riktlinjer för tillgänglighet Riv Hindren, Handisam 2012
– Enklare utan hinder, Boverket utgivningsår 2005
– Bygg ikapp, utgåva 5, Svenska Byggtjänst utgivningsår 2012.
20. Rums-, byggnads och våningsnumrering.
Nedanstående standarder och direktiv skall följas vad avser rum- byggnads och vånings numrering. (oavsett
vad som anges i Bygghandling 90)
1. Rumsnumrering
Gällande standard för rumsnumreringen SS-ISO 4157/2 ”Byggritningar – Rumsnumrering”
ska följas.
Rumsnumreringen utföres av arkitekten.
Exempel på numrering:
2/216 [=byggnad 2, rum 216 (nr 16 i våning 2)]
2/314/1 [=byggnad 2, lägenhet 314 (nr 14 i våningsplan 3) rum 1]
Första siffran står för byggnad 2, andra står för plan 2 och 15 står för rum nr 15. Rumsnummerskylt:
Text: ARIAL texthöjd 7,5 mm och stapelbredd 1,0 mm
Är antalet rum på något plan 100 eller fler gäller principen enligt bild 2.
2 / 215 Bild 1
2 / 2015 Bild 2
Rumsnumren ska ingraveras på plastbricka i 2-skiktsplast som är 48 x 14 mm och har svart text på
vit botten.
Rumsnummerskylten skall vara utrustad med dubbelhäftande tejp och förses med två 1,5 mm hål för
spikmontering. Montering med spik skall göras på dörrkarmar av trä i utsatta miljöer (t.ex. i skolor).
Skyltarna monteras utanför varje rum (på varje entré till rummet) enligt följande:




till rum där rumsentrén har en dörr monteras skylten i överkant på dörrkarmens
handtagssida.
till rum där rumsentrén är en öppning utan dörr monteras skylten i mitten på
öppningen/valvets överkant.
till rum där rumsentrén utgörs av takbalk eller liknande monteras skylten mitt i den
passage/öppning där takbalken sitter.
till rum där det varken finns dörr, valv eller takbalk utan där rumsentrén utgörs av en
skiljevägg monteras skylten i mitten av passagen/öppningen med hjälp av
självhäftande skylthållare eller i ögonhöjd på den högra väggen.
2. Byggnadsnummer
Byggnader inom varje ”logisk enhet” numreras med löpnummer 1, 2, 3 o.s.v. (1=huvudbyggnad
om möjligt). Med logisk enhet menas byggnader som av olika anledningar kan betraktas som en
enhet. Som exempel på logisk enhet kan nämnas en skola bestående av ett antal byggnader. En
logisk enhet kan bestå av flera juridiska fastigheter och flera förvaltningsenheter.
Byggnadsnumreringen skall utföras av projektets byggprojektledare efter samråd med ansvarig
förvaltare och lokalförsörjare.
3. Våningsplan
Våningsplan inom byggnad numreras med löpnummer ”nedifrån och upp”. Våningen längst ner i
byggnaden =1.
Våningsplansnumreringen utföres av arkitekten.
7.3.3
Resultat av konstruktion och utveckling
1. Redovisningsnivå
Nedanstående rangordning av standarder och direktiv från GFAB gäller när projektets handlingar
upprättas:
1. Kontrakt
2. Dessa projekteringsanvisningar
3. Cad-anvisningar upprättade av GFAB
4. Cad-lager SB-rek11 utgåva 1 (1999)
5. Bygghandling 90
6. SS-ISO 13567-1 till 3
2. Systemhandling
Systemhandlingen skall vara en kalkylerbar handling som en separat anlitad konsult kan
upprätta mängdlistor med tillhörande pris & tidsättning ifrån.
7.3.4 Genomgång av konstruktion och utveckling
Projekteringsgenomgångar sker kontinuerligt genom projektets olika skeden.
1. Möten. (struktur över möten som normalt berör projektörer)
- Startmöte
- Projekteringsmöten
- C- och D-möten
- Avslutningsmöte
- Projektgenomgång med kommande entreprenörer
- Byggmöten
Ansvarig
Byggprojektledare
Byggprojektledare / (proj. ledare)
Projektörer
Byggprojektledare
Byggprojektledare
Byggprojektledare
Se även 4.4.7
2.
Sakkunniga (ej knutna till Kontrollplan PBL)
Byggprojektledaren avgör om sakkunniga behöver anlitas under projekteringens olika skeden.
3.
Kvalitet- & Miljöledningssystem
Byggprojektledaren ansvarar för att genomgång av GFAB:s QM-system för byggprojektledning sker
kontinuerligt genom hela projektet.
7.3.5 Verifiering av konstruktions- och utvecklingsresultat
1.
Granskningsrutiner
A Projekteringsgenomgångar
Byggprojektledaren avgör behovet samt ansvarar för att följande projekteringsgenomgångar
genomförs:
1. Cad/data-samordningsmöte
Mötet hålls i projekteringens inledning. Syftet är att samordna uppläggningen
av Cad-projekteringen bl.a. ska GFAB:s kravspecifikationer uppfyllas. Vidare skall nivån av
3D/BIM projekterings fastställas.
Sammankallande, vanligen utsedd Cad-samordnare, för protokoll. Cad-samordnare utses av
byggprojektledaren i samband med upphandling av projektörer.
2. Installationsutrymmesmöte
Möte där installationsutrymmen samt frågeställningar kring installationssamordning
behandlas.
Sammankallande för protokoll.
3. AFS möte
Möte där frågor kring Arbetarskyddsstyrelsens (AFS) skrifter och regler behandlas.
Sammankallande för protokoll. Se även under 7.3.2 ”Underlag för konstruktion och utveckling –
2. Arbetsmiljöplan”.
4. Beslagsmöte
Separat möte där även brukaren deltar. Genomgång skall ske av upprättat förslag på låsning
samt beslagning. Även frågeställningar kring Gävle kommuns ”Kontrollplan
Säkerhetsanvisningar för konsulter” behandlas.
Sammankallande för protokoll.
5. Granskningsmöte
Förutom den kontinuerliga granskningen, som sker inom ramen av projektörernas
egenkontroll, kan separat möte hållas efter det att huvudhandlingarna
(systemhandlingarna) samt bygghandlingar (förfrågningshandling) är upprättade.
GFAB:s administrativa projekteringsledare avgör vilka som skall delta samt för protokoll från mötet.
(granskningsprotokoll)
6. Genomgång på plats ”rum för rum”
Granskning av handlingarnas innehåll i förhållande till erforderliga åtgärder genom en
gemensam genomgång på plats i alla rum som berörs av åtgärder. Samtliga konsulter närvarar.
B. Anteckningar
Projektör för anteckningar från väsentliga överenskommelser vad avser projekteringen.
Exempelvis från kontakt med Bygg- och Miljökontoret.
Anteckningarna redovisas vid nästkommande projekteringsmöte.
C. Intern granskning av upprättade handlingar
Byggprojektledaren ansvarar för att förvaltare samt utsedd representant för driften bereds
tillfälle att granska upprättade handlingarna. Granskningen bör ske av systemhandling samt
förfrågningshandling.
2.
Sakkunniga (kontrollplan PBL)
Kontrollansvarig PBL för projekteringen (vanligen byggprojektledaren) avgör i samråd med
byggnadsnämndens representant om vilken omfattning av sakkunnighetsintyg som erfordras i
projekteringen.
3.
Förslag till egenkontroll entreprenörer
Projektörerna skall under projekteringen identifiera kritiska och komplicerade arbetsmoment i
projektet. För dessa arbetsmoment bör förslag på egenkontroll till entreprenörerna upprättas.
4.
Revisioner
Beställaren kan under projekteringen komma att genomföra kvalité- och miljörevision
hos anlitade projektörer. Beslut om att genomföra revision tas av Byggchef.
5.
Studiebesök
Kan med fördel föreslås och arrangeras av alla inblandade i projektet. Byggprojektledaren avgör
om förslag skall genomföras.
Även verksamheten (brukarna) bör om möjligt delta i studiebesök samt även, speciellt under
programarbete, arrangera egna studiebesök.
7.3.6 Validering av konstruktions- och utvecklingsresultat
Verksamhetens projektledare samt projektör kan föreslå validering (t.ex. provrum, provbelastning, provyta) för
att säkerhetsställa att projekteringskraven uppfylls. Verksamhetens projektledare samt byggprojektledaren
avgör om valideringen skall genomföras.
7.3.7 Styrning av ändringar i konstruktions- och utvecklingsresultat
Konsultdialog under byggskedet
Konsulterna skall under byggskedet erhålla byggmötesprotokoll samt upprättade dagboksbilagor. Det kan även
vara lämpligt att diskutera ändringar av utföranden med berörda konsulter innan beslut om ändring tas, detta
för att undvika att ändringen i sig förorsakar andra fel. Att konsulterna under byggskedet besöker
byggarbetsplatsen samt har en dialog med såväl entreprenörer som representanter för beställaren ser vi som en
självklarhet. Beslut om ändringar skall dock alltid gå via representanter för beställaren.
Ändringsrutiner:
A. Under projekteringen:
Ändrade förutsättningar för projekteringen tas upp, redovisas och dokumenteras på
projekteringsmöten. Granskning och godkännande av ändringar utföres av byggprojektledaren.
B. Under byggproduktion
Dagboksbilaga upprättas av GFAB:s byggprojektledare samt projektingenjörer under
byggproduktionen. Berörda projektörer delges upprättad dagboksbilaga. Vissa dagboksbilagor
föranleder PM. Revidering av handlingar under produktionstiden skall åtföljas av ett PM där
ändringen beskrivs. Distributionen av revideringar med tillhörande OM får ej ske utan
byggprojektledarens godkännande.
C. Information till verksamheten under byggtiden
Byggprojektledaren ansvarar för att verksamhetens projektledare under byggtiden blir
informerad om ändringar av utföranden som berör verksamheten Även motiv till ändringar
skall delges.