Idéhistoriens huvudlinjer 2 IL 1102, 15 hp, vt 2015 KURSGUIDE Kursplan Schema Litteratur Modernitetens idéhistoria Kursuppläggning Föreläsningar Seminarier och gruppdiskussioner Hur läser man idéhistoriskt? Examination Läsanvisningar Lärare: Hjalmar Falk ([email protected]) Christine Quarfood ([email protected]) Andreas Önnerfors ([email protected]) 3-5 5-6 7 8 8 8 8 9 10-11 12-15 19 mar 2015 Humanistiska fakultetsnämnden IL1102, Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 2, 15 högskolepoäng Grundnivå History of Ideas, Introductory course 2, 15 h.e.cr. First cycle. 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2006-11-20 och träder i kraft från och med höstterminen 2007. Reviderad 2011-01-11. Utbildningsområde: Humaniora Ansvarig institution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Huvudområde: Idé- och lärdomshistoria 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs, dels som helfarts campuskurs, dels som halvfarts nätkurs. Nivå: G1N 3. Förkunskaper Grundläggande behörighet. Det rekommenderas dock att Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 1, IL1101, är genomgången. För nätkursen förutsätts dessutom att studenten har datorvana. 4. Innehåll 2 19 mar 2015 Kursen behandlar tiden från franska revolutionen till idag, från romantiken till postmoderna tider. Bland annat studeras de moderna natur- och samhällsvetenskapernas framväxt, filosofins utveckling och de moderna politiska ideologiernas formering. Vikt fästs vid centrala intellektuella, politiska och vetenskapliga miljöer (t.ex. romantikens Jena, liberalismens Manchester, sekelskiftets Wien, modernismens Paris, tjugotalets Weimar, efterkrigstidens Paris, välfärdsstatens Sverige), som både illustrerar och problematiserar den kontextualisering av idéer och tankeströmningar som är signum för idé- och lärdomshistoria i Sverige. Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Obligatorisk närvaro gäller för vissa kursmoment, vilka är preciserade i de instruktioner som studenten får vid kursstart. På nätkursen är forumdiskussionerna obligatoriska och examinerande. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse 1. redogöra för de idéhistoriskt sett viktigaste epokbegreppen, tankeströmningarna och problemställningarna från franska revolutionen till vår tid (t.ex. romantiken, moderniteten, industriella revolutionen, kolonialismen, förvetenskapligandet av världen, politiska ideologier, feminism, postmodernism). 2. visa orientering i olika kunskapsområden, såsom filosofi, vetenskap, religion, politik och estetik, samt redogöra för dessa områdens nyckelbegrepp, historiska utvecklingslinjer, institutionella och samhälleliga förankring och deras inbördes påverkan. Färdighet och förmåga 3. anlägga ett kritiskt perspektiv på historieskrivning, med särskilt avseende på texter och traditioner som fått dominerande status, blivit kanon inom idé- och lärdomshistoria. Studenten skall kunna diskutera, nyansera och omvärdera denna kanon för att sedan också kunna jämföra den med idéer och texter, tänkare och sociala grupper som hamnat i periferin. 4. tillämpa grundläggande texttolkning, vilket inbegriper färdighet i att läsa idéhistoriska källtexter och att placera in dem i ett historiskt sammanhang, samt definition och analys av centrala begrepp och övergripande resonemang och tankelinjer. Värderingsförmåga och förhållningssätt 5. sammanställa idéhistoriska kunskaper på ett självständigt och kritiskt värderande sätt, samt redovisa detta i skriftlig och muntlig form. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 3 19 mar 2015 7. Former för bedömning Kursen examineras genom individuella uppgifter i form av muntliga redovisningar och skriftliga hemuppgifter. Aktiv närvaro krävs vid de obligatoriska kursmomenten, vilka är preciserade i den kursguide som studenten får vid kursstart. Vid eventuell frånvaro skall studenten göra en kompletteringsuppgift i enlighet med lärares anvisningar. Nätkursen examineras genom löpande individuella inlämningsuppgifter. För att godkännas krävs också att studenten aktivt deltar i de obligatoriska nätbaserade forumdiskussionerna. Studenten är skyldig att behålla en kopia av tentamen till dess att den är betygsatt och återlämnad. Om hemtentamen inte lämnas in inom stipulerad tid kan studenten inte kräva att få tentamen bedömd förrän vid nästa ordinarie tentamenstillfälle, alternativt få en ny tentamensuppgift sig förelagd vid ett annat tillfälle. 8. Betyg För betyget Godkänd krävs aktiv närvaro på kursens obligatoriska moment samt godkända inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. För betyget Väl Godkänd krävs att studenten på ett synnerligen produktivt och kritiskt reflekterande sätt har visat kunskaper och färdigheter i enlighet med kursens mål. Betyget Godkänd kan inte ändras till Underkänd på studentens begäran. En student som godkänts på tentamen får inte delta i ny examination för högre betyg. Han/hon har inte heller rätt att återkalla en inlämnad tentamen för att undvika betygsättning. Examinator har möjlighet att begära in kompletteringar av tentamen för betyget Godkänd. Kompletteringsuppgiften skall i sådana fall delges studenten skriftligt och göras inom av läraren utsatt tid. För student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till förnyad examination, upp till fem tillfällen. Studenten äger rätt att byta examinator, om det är praktiskt möjligt, om han/hon underkänts fler än två gånger. En sådan begäran ställs till studierektor och skall vara skriftlig. För slutbetyget Väl Godkänd krävs Väl Godkänd på minst 50 % av kursens examinerande moment. 9. Kursvärdering Institutionen ansvarar för att kursvärdering systematiskt och regelbundet genomförs och sammanställs i enlighet med styrdokumentet för kursvärdering vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (www.lir.gu.se/om-oss/styrdokument). 10. Övrigt Utöver angivna lärandemål skall studenten inom kursen, när så är relevant, uppmuntras göra bedömningar med avseende på jämställdhets- och likabehandlingsaspekter, samt medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. 4 19 mar 2015 SCHEMA för IDÉHISTORIENS HUVUDLINJER 2 vt 14 Vecka Dag 13 Tid Mån 23/3 10-12 13-15 Lokal Kursintroduktion (CQ AÖ) Modernitetens epok – en översikt (CQ AÖ) Att läsa idéhistoriskt (CQ AÖ) D311 DET MODERNA PROJEKTET Condorcet, Kant och det moderna projektet (CQ AÖ) D311 10-12 13-15 Schelling, Hegel och Schopenhauer (CQ HF) Från Kant till Fichte och romantiken (CQ AÖ) C364 C364 10-12 10-12 13-15 Seminarium 1 Grupp A (CQ HF) Grupp B (AÖ) Grupp C (CQ HF) H331 H421 H331 Mån 23/3 16-18 Ons 25/3 Tor 26/3 Tema och lärare Fre 27/3 14 Mån 30/3 10-12 13-15 VETENSKAP, UTVECKLINGSPERSPEKTIV OCH MÄNNISKOSYN Människan upptäcker tiden: geologi och biologi (AÖ) Modernitetens globala och koloniala naturvetenskaper (AÖ) D311 D311 Tis 31/3 10-12 Kunskap och makt: framstegets baksida (CQ) D311 Tor 2/4 10-12 10-12 10-12 Gruppdiskussion Grupp A Grupp B Grupp C H331 H421 H423 Tis 7/4 10-13 Ons 8/4 10-12 15 12-13 13-15 Fre 10/4 SAMHÄLLSVISIONER OCH KULTURKRITIK Ideologierna: konservatism, liberalism, och socialism (AÖ) Livsfilosofi och psykoanalys: Nietzsche och Freud (CQ) Information om höstens fortsättningskurser. Vi bjuder på lunchmacka mm. (Kristina Svensson) Hur är samhället möjligt? Sociologiska idéer: Comte, Durkheim och Weber (HF) D311 D311 D311 D311 Gruppdiskussion 5 19 mar 2015 10-12 10-12 10-12 16 17 Mån 20/4 9.00 13-15 Inlämning av analysuppgift, som beskriven i kursguiden: [email protected] En papperskopia lämnas till Andreas Önnerfors måndagen 20/4 i samband med föreläsningen. VETENSKAPENS NYA VÄRLD, SPRÅK OCH EXISTENS Revolution i filosofin? Vetenskapsteori och språk (AÖ) Fysikens århundrade: Vetenskapen, krigen, relativiteten (AÖ) D311 D311 Ons 22/4 10-12 13-15 Existensfilosofi: Kierkegaard till Sartre (CQ) Kritik, etik, politik: Beauvoir och Arendt (CQ) D311 D311 Fre 24/4 10-12 10-12 13-15 Seminarium 2 Grupp A (AÖ) Grupp C (CQ) Grupp B (AÖ) D304 H331 H331 NATION, POLITIK, IDENTITET Europa, idé och konstruktion (AÖ) Konstruktivismen (AÖ) D311 D311 Från Guds död till det postsekulära tillståndet (HF) Framsteget baksida, igen (AÖ) D311 D311 18 Mån 27/4 10-12 13-15 Ons 29/4 21 H331 H421 H423 SKRIVVECKA Mån 20/4 10-12 19 Grupp A Grupp B Grupp C 10-12 13-15 Seminarium 3 Grupp C (HF) Grupp B (AÖ) Grupp A (AÖ) Hemtentamensuppgift delas ut/läggs ut på GUL Hemtentamen mailas till [email protected] En papperskopia lämnas in vid seminariet den 21/5 Mån 4/5 10-12 13-15 15-17 Tor. 7/5 10-14 Omtentamen Idéhistoriens huvudlinjer 1 10-12 10-12 13-15 Avslutande seminarium 4 & Kursvärdering Grupp A (HF) Grupp B (CQ) Grupp C (CQ) Ons 21/5 H331 H331 H331 H421 H331 H331 6 19 mar 2015 LITTERATUR Följande läsanvisningar omfattar den litteratur som skall läsas under kursens gång, och som ligger till grund för den avslutande hemtentamen som examinerar hela kursen. Peter J. Bowler & Iwan Rhys Morus Lena Lennerhed (red.) Sven-Eric Liedman Sven-Eric Liedman Sven-Eric Liedman Svante Nordin Niklas Olaison (red.) Making modern science. A historical survey, Chicago/London: The University of Chicago Press 2005 Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien, Hedemora: Gidlunds 2006 Från Platon till kriget mot terrorismen, tolfte upplagan, Stockholm: Bonniers 2007 I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria, Stockholm: Bonniers 1997 1-20, 79-212, 253390, 415-438, 463509 94-229 146-328 15-56, 131-196, 227-243, 263-342, 375-541 Hela boken Mellan det triviala och det outsägliga, Göteborg: Daidalos 1998 Filosofins historia. Det västerländska förnuftets 387-585, 603-609 äventyr från Thales till postmodernismen, Lund: Studentlitteratur 1995 Axplock ur idéhistorien II: Kant till Lyotard, Hela boken Stockholm: Caudex/Vertigo 2006 Textkompendium med källtexter och artiklar (finns till försäljning på repro i Humanisten). Därutöver tillkommer läsning av en modern idéhistorisk klassiker för Analysuppgiften (5 hp). Välj en av de fyra böckerna från listan. Böckerna kan med fördel läsas på originalspråk, men de finns att köpa i svensk översättning och det är dessa utgåvor som vi har listat. De finns också tillgängliga på bibliotek. För vidare information om analysuppgiften se EXAMINATION. Jeremy Bentham Panopticon. En ny princip för inrättningar där personer övervakas (1791), Falun: Nya Doxa 2002 Mary Shelley Frankenstein, eller den moderne Prometheus (1818), Bakhåll 2008 Fredrika Bremer Hertha (1856), digital utgåva på projekt Runeberg (http://runeberg.org/hertha/) samt avsnitt i Axplock II (65-68) Henry David Thoreau Civil olydnad (1849), H:ström Text och Kultur 2011 Förslag på bredvidläsning för den som vill ha en kompletterande historisk översikt med fokus på Europa och Sverige över perioden ca 1800-2000. OBS. Dessa böcker ingår inte i den obligatoriska kurslitteratur som ligger till grund för tentamen: Eric Hobsbawm Revolutionens tidsålder (Tiden, Stockholm 1979), Kapitalets tidsålder (Tiden, Stockholm 1981), Imperiernas tidsålder (Tiden, Stockholm 1989) och Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet (Rabén Prisma, Stockholm 1997) Modris Eksteins Rites of Spring. The Great War and the Birth of the Modern Age (Houghton Mifflin 2000) Felix Gilbert & The End of the European Era 1890 to the Present (London/New York: David Clay Large W.W. Norton & Company 2002) Tony Judt Postwar: A History of Europe since 1945 (Penguin Press, New York 2005) Tore Frängsmyr, Svensk idéhistoria. Bildning och vetenskap under tusen år, del II 1809- 7 19 mar 2015 2000, (Natur och Kultur, Stockholm 2004) MODERNITETENS IDÉHISTORIA Idéhistoriens huvudlinjer 2 ger dig en orientering i den västerländska idéutvecklingen från franska revolutionens slut till dagens postmoderna tider, framför allt inom filosofi och vetenskap, politik och samhällstänkande. Det rör sig om en relativt kort period om man jämför med de 2300 år som avklaras på Idéhistoriens huvudlinjer 1. Det borde göra det lättare att ge en rättvis och rik bild av alla de idéströmningar som spelat roll under de senaste två seklen. Tyvärr är det inte så enkelt. Ju närmare vår tid vi kommer, desto svårare är det att se tydliga linjer och att avgöra vilka tänkare eller vetenskapsmän som kommer att skrivas in i historien som de mest betydelsefulla. Det finns dock ett genomgående tema under den tidsperiod som kursen motsvarar och som vi vill lyfta fram: Reflektionen kring, förståelsen av och kritiken av moderniteten och det moderna projektet. Från vår samtida horisont har utvecklingen i världen under 1800- och 1900-talen varit enorm – socialt, politiskt, vetenskapligt, tekniskt och estetiskt sett. Det är en utveckling som burits fram av och som konkretiserat många löften om en annan och bättre värld, men det är samtidigt en djupt problematisk utveckling som alltid redan hotat att på olika sätt bli förtryckande istället för befriande. Moderniteten rymmer på en och samma gång såväl välfärd som miljöförstöring, såväl frihet som övervakning etcetera. Under kursens gång kommer du att möta många sätt att ta sig an just det moderna som erfarenhet, möjlighet och problem. KURSUPPLÄGGNING Kursen är indelad tematiskt veckovis (se SCHEMA). De första veckorna ägnas i huvudsak 1800talets idéhistoria, de sista veckorna 1900-talets. Varje vecka består av föreläsningar och en gruppdiskussion alternativt ett textseminarium. Föreläsningar Föreläsningarna hjälper dig att strukturera din inläsning av kurslitteraturen. Störst behållning får du om har förberett dig genom att läsa de källtexter som finns angivna i läsanvisningarna inför varje föreläsning. Seminarier och gruppdiskussioner Kursen innehåller två gruppdiskussioner och fyra seminarier. Vid dessa tillfällen får du i grupp, med eller utan lärare, diskutera ett antal texter och problem som anknyter till de idéhistoriska frågor som veckans föreläsningar har tagit upp. Avslutande Seminarium 4 kommer att ägnas era hemtentamensuppgifter. Underlag till diskussionerna hittar du i Axplock II och i textkompendierna. På seminarierna och gruppdiskussionerna får du möjlighet att ventilera dina egna tankar och funderingar kring de olika idéhistoriska källtexter samt idéhistoriska problemställningar som både knyter an till veckans tematik och har fortsatt relevans i våra dagar. Seminariet och det gemensamma samtalet kring texter kan beskrivas som ett slags humanioras laboratorium. Detta samtal kan bli mycket givande och intressant, men det förutsätter att deltagarna har förberett sig väl. Det är ett ansvar som tillfaller alla runt bordet. Inför varje tillfälle bör du ha läst texterna åtminstone två gånger, samt vara väl orienterad i den kurslitteratur som tar upp diskussionstemat ifråga. 8 19 mar 2015 Inför seminarierna skall du förbereda en diskussionsfråga till varje källtext. Din diskussionsfråga skall formuleras skriftligt (max tio rader) och lämnas till läraren vid slutet av seminariet. Frågan skall vara idéhistoriskt förankrad och relevant i sammanhanget. Den kan röra ett begrepp, något specifikt problem i texten, ett ogenomskinligt resonemang. Frågan kan också handla om något som framstår som intressant, spännande eller tankeväckande på en mer allmän nivå. Det viktiga är att frågan öppnar för en diskussion. Tänk alltså på att ställa din fråga på så sätt att den aktiverar de övriga seminariedeltagarna. Det räcker inte med en ren faktafråga, en fråga om till exempel författarens födelseår eller bokens tillkomsthistoria. Du kan med fördel ta kurslitteraturen, föreläsningarna, eller annan litteratur, till hjälp. Viktigast är emellertid att du utgår från din egen närläsning av källtexterna i fråga. Seminariet kommer sedan att diskutera de frågor som du och dina kurskamrater har rest. Seminarierna och gruppdiskussionerna är obligatoriska. Du har rätt att vara frånvarande vid ett tillfälle under kursens gång, men är du frånvarande vid flera tillfällen måste du lämna in en kompensationsuppgift, vilken består i en skriftlig reflektion kring diskussionsunderlaget (ca 1 A4 sida per källtext). Texten lämnas till kursansvarig lärare så snart som möjligt. (Sista inlämningsdag för kompensationsuppgifter är i samband med Seminarium 4) För att få godkänt på momentet (2 hp) krävs aktiv närvaro vid seminarierna. En alltför passiv medverkan kan innebära att du får en kompensationsuppgift. Efter gruppdiskussionerna skall en deltagarlista och gemensam diskussionsrapport lämnas till kursansvarig lärare (se vidare under LÄSANVISNINGAR). Hur läser man idéhistoriskt? Det finns inget enkelt svar på den frågan. De texter som du skall läsa till varje tillfälle varierar i svårighetsgrad. Ibland kommer läsningen att vara lätt och ge upphov till intressanta tankar. Men ibland kommer det säkert att gå trögare, texten framstår som svårbegriplig eller till och med intetsägande. Några tips kan vi dock ge. På en basal nivå är det bra att inse att de flesta texter måste läsas flera gånger för att förstås. Ge dig tid till åtminstone två genomläsningar. Läs med pennan i hand, markera svårbegripliga passager, anteckna goda citat eller skriv ned frågor. Aktivera din läsning genom att uppmärksamma vilka termer och begrepp som driver argumentationen eller textens berättelse framåt. Se sedan på vilket sätt termerna och begreppen förhåller sig till varandra? Understödjer de varandra? Står de i motsatsställning? Finns termer och begrepp som är närvarande i sin frånvaro? Retoriska knep? Ha de historiska sammanhangen i blickpunkten. Vilka sammanhang – vetenskapliga traditioner, politiska situationer, sociala tillhörigheter etcetera – kan vara relevanta att åberopa? Vilka motiv eller intentioner går att utläsa? Vilken publik är texten riktad till? För en idéhistoriker är en ideologianalys ofta mycket fruktbar. Man kan då tänka på att en ideologi åtminstone rymmer tre nivåer och försöka urskilja dessa i texten: 1. ett påstående om ett eller flera sakförhållanden i världen, ett försanthållande om världen 2. en värdering av dessa sakförhållanden 3. normer och handlingsprogram. När det gäller ideologiska texter av politisk karaktär kan det vara intressant att frilägga argumentationslinjen, som ofta ser ut på detta sätt: a) ett samhällsproblem fastslås och orsaker till detta problem pekas ut c) motståndare i den politiska kampen pekas ut d) ett vi som skall mobiliseras definieras e) handlingsstrategier läggs fram f) en utopisk vision presenteras. 9 19 mar 2015 EXAMINATION Förutom den obligatoriska närvaron vid gruppdiskussioner och seminarier, tenteras kursen vid två tillfällen. 1. Analysuppgift (5 hp) Den första examinationen utgörs av en kortare analysuppgift. Uppgiften består i att du på egen hand skall läsa och analysera en idéhistorisk klassiker från modernitetens första period och vars innehåll fortfarande är aktuellt för vår samtid och dess idédebatt. Du skall välja en följande böcker: Panopticon (1791) av Jeremy Bentham Under flera decennier arbetade Bentham, en av de mest inflytelserika politiska liberala filosoferna i Europa under 1800-talet, med konstruktionen av ett idealt fängelse som han kallade panopticon (allseende öga). Bara genom sin byggnadskonstruktion kunde panopticon både övervaka och disciplinera fångarna. Panopticon har på senare tid blivit mycket uppmärksammad – bl. a. av den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault – som ett slags matris för det moderna samhället i stort. Bentham hade långtgående förhoppningar på det allseende ögat och menade att principerna bakom detta också kunde användas i exempelvis sjukhus, verkstäder och skolor. Det som kan synas vara en byggnadskonstruktion bland andra utgör i själva verket en modern utopi om den formbara människan och det genomskinliga samhället. Frankenstein, eller den moderne Prometheus (1818) av Mary Shelley I romanens form problematiserar Shelley frågor om liv, vetenskap och mänskliga ambitioner och övermod – frågor som direkt knyter an till modernitetens problematik. Besatt av att skapa liv, plundrar Victor Frankenstein gravar för att hitta material som han sammanfogar till en människoliknande varelse och utsätter denna för elchocker. Frankensteins skapelse blir dock ett monster som vill förstöra sin skapare och allt som denne håller kärt. Boken är en verklig klassiker inom skräckgenren och fortfarande aktuell genom sin undersökning av den mänskliga kreativitetens gränser och konsekvenser. Hertha (1856) av Fredrika Bremer Fredrika Bremer (1801-1865) föddes i en förmögen familj i Åbo och tillbringade sitt liv som författare och samhällsdebattör med internationellt renommé. 1856 gav hon ut romanen Hertha: En själs historia, teckning ur det verkliga livet som skapade en kraftig debatt, varav ett resultat var riksdagsbeslutet 1858 om att myndigförklara kvinnor vid 25 års ålder. Bremer brukar ses som den svenska kvinnorörelsens grundare. Romanen anses vara en feministisk programförklaring. Litteraturvetaren Carina Burman skriver om Hertha: ”Den är byggd på idéer, vilket är dess olycka som fiktion.” Civil olydnad (1849) av Henry David Thoreau Thoreau är förgrundsgestalten för idén om civil olydnad. I sin pamflett försvarar han individens rätt att bryta mot civila regeringars lagar om de upprätthåller orättfärdigheter som slaveri, krig eller kränkning av människor. Thoreau sattes själv i fängelse för att han, i protest mot slaveriet och kriget mot Mexiko, vägrade betala skatt. Thoreaus röst var viktig i 1800-talets USA, men har kanske blivit ännu mer inflytelserik under 1900-talet. Både Mahatma Gandhi och Martin Luther King Jr inspirerades av Thoreaus civilisationskritik, liksom efterkrigstidens miljö- och samvetsrörelser. Du har en veckas skrivtid. För att skrivtiden skall kunna utnyttjas bäst bör du börja läsa din valda bok långt tidigare (gärna redan vid kursstart). Analys betyder att sönderdela i mindre bestånds- 10 19 mar 2015 delar, vilket i överförd bemärkelse innebär att du skall bena ut textens olika betydelsebärande delar. En sådan kritisk läsning kan dock göras på många sätt och med olika avsikter. Vi kräver inte att du skall använda en specifik metod, men vi vill att du skall fundera över en tematisering som du tycker lyfter fram intressanta idéhistoriska aspekter i den text du valt att studera närmare. Denna tematisering kan med fördel formuleras som en fråga. Det kan röra människo- eller samhällssyn, tankar om kunskap och vetenskap, föreställningar om natur, kultur, civilisation eller något annat. Meningen är inte att din text ska behandla samtliga dessa aspekter, utan välj ett eller två teman för en mer utförlig behandling. Du bör dessutom ta hjälp av kurslitteraturen och annan sekundärlitteratur för att kunna sätta bokens problemställningar i ett rimligt sammanhang – det kan vara historiskt, socialt, politiskt, vetenskapligt eller estetiskt. Att kontextualisera en text och dess idéinnehåll är lite av den svenska idéhistoriens signum och bör finnas med som del av ditt resonemang. Viktigt är också att du ger plats åt din egen röst och vågar göra en självständig läsning. Utnyttja den vägledning som finns i kursguiden när det gäller läsning av idéhistoriska texter. Var noga med att i noter ange källorna för de referenser du åberopar. Är noterna fullständiga behövs ingen litteraturlista. För böcker gäller följande system: författare, boktitel i kursiv, förlagsort, utgivningsår, sida. För artiklar i antologier eller tidskrifter: författare, artikelrubrik inom citationstecken, antologi (och redaktör) eller tidskrift, förlagsort, utgivningsår, sida. Din analys skall omfatta minst 10 000 och max 14 000 tecken inkl blanksteg. Maila analysen till urkund: [email protected]. Deadline finns i schemat. OBS! Du skall också lämna in en papperskopia på den text som du har skickat till urkund i samband med nästa föreläsning som följer efter deadline! 2. Hemtentamen (8hp) Den andra examinationen består av en mer omfattande uppgift som tenterar kursen som helhet, och utgörs av två moment: Hemtentamen som består i att dels skriva en essä med förankring i källtexter och kurslitteratur, dels göra en kort blindtextanalys. Muntlig presentation av innehållet i din essä vid Seminarium 4. Närmare anvisningar kring examinationens utformning och krav ges när uppgiften delas ut. Ditt svar skall mailas till urkund: [email protected], se schemat för deadline! Du skall också lämna in en papperskopia på den text som du har skickat till urkund i samband med Seminarium 4. Betyg Dina skriftliga prestationer (analysen och hemtentamen) bedöms med betygen väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U). De muntliga prestationerna på seminarierna bedöms godkänd (G) eller underkänd (U). Betygssättningen görs utifrån en bedömning av • hur väl din förtrogenhet med kurslitteraturen framgår i dina svar • hur väl du förankrar ditt resonemang i källtexter • om relevant idéhistorisk kontext är närvarande i din argumentation • hur väl sammanhållet, motiverat och konsekvent genomfört ditt resonemang är • självständigheten i ditt resonemang • hur god din akribi är (dvs. korrekt och konsekvent hänvisning till citat och åberopade källor). För att få VG på hela kursen krävs, förutom G på övriga moment, högsta betyg på den andra och avslutande hemtentamen. Fördelningen av poäng på kursen: Aktiv närvaro vid gruppdiskussion och seminarier (2 hp) Analysuppgift (5 hp) 11 19 mar 2015 Hemtentamen (8 hp) LÄSANVISNINGAR Vecka 13: DET MODERNA PROJEKTET Föreläsningar Måndag (e.m.): Förbered dig genom att läsa om hård och mjuk upplysning s. 15-56 i Liedmans bok I skuggan av framtiden. Onsdag: Novalis, fragment ur Fragment (textkompendiet); Hegel, ur Förnuftet i historien (Axplock II, s. 13-19) Seminarium 1 Immanuel Kant, ”Svaret på frågan: vad är upplysningen?” (Axplock II, s. 7-12) Jean-Antoine de Condorcet, ur Utkast till en historisk översikt (textkompendiet) Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot veckans tematik Liedman, I skuggan av framtiden, s. 15-56, 227-243, 517-541; Nordin, Filosofins historia, s. 385-432, 442-450; Liedman, Mellan det triviala och outsägliga, s. 9-29, 40-45; Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, s. 146-165; Sten Högnäs om romantiken ur Idéernas historia (textkompendiet). Vecka 14: VETENSKAP, UTVECKLINGSPERSPEKTIV OCH MÄNNISKOSYN Föreläsningar Måndag (f.m.): Charles Darwin, ur Om arternas uppkomst (Axplock II, s. 69-76) Måndag (e.m.): Joseph Arthur de Gobineau, ur Essä om människorasernas ojämlikhet (Axplock II, s. 57-68) Tisdag: Cesare Lombroso, ”Criminal anthropology applied to pedagogy” (textkompendiet); Herbert Spencer, ur Individen mot staten (Axplock II, s. 91-95) Gruppdiskussion 1 Charles Darwin, ur The Descent of Man (textkompendiet) Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 347-360, 415-436 Lovén, Människoslägtet (textkompendiet) Darwins idéer har alltid väckt starka känslor hos både anhängare och motståndare, såväl 1859 som idag. Argumentera för en tolkning och läsning av texterna "The Descent of Man" och "Menniskoslägtet". Vilken syn på människor, djur, natur och utveckling kommer till uttryck? Hur kan texterna kontextualiseras? För er diskussion utnyttja också utdraget ur Sörlin ”En proletär och en gentleman” (textkompendiet) samt de tematiska kapitlen om vetenskap och religion, biologi och ideologi i Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 347-360, 415-436. Diskussionen skall redovisas i form av en enkel och gemensamt nedtecknad rapport om 1 A4-sida. Ägna också några rader åt att sammanfatta era tankar om den blindtext ni har arbetat med under gruppdiskussionen. Diskussionsrapporten kan vara i punktform eller en mer sammanhängande text. Den kan skrivas för hand i samband med diskussionen om så önskas. Utse en diskussionsledare och en sekreterare för ändamålet. Skriv Idéhistoriens huvudlinjer 12 19 mar 2015 2/Darwin överst i rapporten och glöm inte att anteckna närvaron. Lägg rapporten i Christine Quarfoods postfack i E-korridoren. Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot tematiken Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 103-212, 299-316, 329-340, 354-389, 415438; Liedman, I skuggan av framtiden, s.131-181, 477-515; Lennerhed (red.), Från Sapfo till Cyborg, s. 109-134 Vecka 15: SAMHÄLLSVISIONER OCH KULTURKRITIK Föreläsningar Tisdag: Edmund Burke, ur Tankar om den franska revolutionen (textkompendiet); Charles Fourier, ”Om den fara som hotar vår värld” och ”Arbetsfördelningen” (textkompendiet); Karl Marx & Friedrich Engels, Kommunistiska manifestet (Axplock II, s. 37-56) Onsdag (f.m.): Friedrich Nietzsche, ur Moralens härstamning (Axplock II, s. 96-108) (textkompendiet); Sigmund Freud, ur Orientering i psykoanalys (Axplock II, s. 109-123), (textkompendiet) Onsdag (e.m.): August Comte, ur Introduction to Positive Philosophy (textkompendiet); Emile Durkheim, ur Självmordet (textkompendiet) Gruppdiskussion 2 Auguste Comte, ur introduktionen till Kurs i positiv filosofi (textkompendiet) Friedrich Nietzsche, ur Moralens härstamning (Axplock II, s. 96-108) Karl Marx, Kommunistiska manifestet (Axplock II, s. 37-56) Diskutera de olika berättelserna om civilisationsutvecklingen som Comte, Marx och Nietzsche formulerar i textutdragen. Vilka inre och yttre faktorer utpekas som drivkrafter i processen? Vilka problembeskrivningar ger författarna och vilka lösningsförslag presenteras? Finns någon återklang av dessa berättelser i nutida samhällsdebatt? Diskussionen skall redovisas i form av en enkel och gemensamt nedtecknad rapport om 1 A4-sida. Ägna också några rader åt att sammanfatta era tankar om den blindtext ni har arbetat med under gruppdiskussionen. Diskussionsrapporten kan vara i punktform eller en mer sammanhängande text. Den kan skrivas för hand i samband med diskussionen om så önskas. Utse en diskussionsledare och en sekreterare för ändamålet. Skriv Idéhistoriens huvudlinjer 2/Kulturkritik överst i rapporten och glöm inte att anteckna närvaron. Lägg rapporten i Christine Quarfoods postfack i E-korridoren. Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot tematiken under veckorna Liedman, I skuggan av framtiden, s. 315-328, 403-441; Liedman; Från Platon till kriget mot terrorismen, s. 166-212, 220-228; Liedman, Mellan det triviala och outsägliga, s. 31-91; Nordin, Filosofins historia, s. 432-479; Karin Johannisson, ur Melankoliska rum (textkompendiet) Vecka 16: SKRIVVECKA Se EXAMINATION: Analysuppgift (5 hp). Vecka 17: VETENSKAPENS NYA VÄRLD, SPRÅK OCH EXISTENS Föreläsningar 13 19 mar 2015 Måndag f.m.: Ludwig Wittgenstein, ur Tractatus Logico-Philosophicus (textkompendiet) Måndag e.m.: Albert Einstein, ur Den speciella och den allmänna relativitetsteorin (textkompendiet); Werner Heisenberg, ”Språk och verklighet i nutida fysik”, ur Den nya fysiken och filosofin (textkompendiet) Onsdag f.m.: Sören Kierkegaard, ur Begreppet ångest (Axplock II, s. 27-36) Onsdag e.m.: Simone de Beauvoir, ur Det andra könet (Axplock II, s. 133-146); Simone de Beauvoir, ur För en tvetydighetens moral (textkompendiet); Hannah Arendt, ur Den banala ondskan (textkompendiet) Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot veckans tematik Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 253-297, 463-486; Nordin, Filosofins historia, s. 436-441, 491-522, 546-565; Liedman, I skuggan av framtiden, s. 328-332; Liedman, Mellan det triviala och outsägliga, s. 93-127; von Wright, ”Wittgenstein och det tjugonde århundradet” (textkompendiet); Michael Azar, ”Sartre, kraftmätningens villkor” (textkompendiet); Maria Johansen, ”Ovisshetens villkor. Om Hannah Arendts politiska etik” (textkompendiet); Iris Murdoch, The existentialist political myth (textkompendiet) Seminarium 2 Otto Neurath m.fl., ”The Scientific Conception of the World: the Vienna Circle” (textkompendiet); Jean-Paul Sartre, ur ”Existentialismen är en humanism” (textkompendiet) Vecka 18-19-20: NATION, POLITIK, IDENTITET Föreläsningar Måndag 27/4 (f.m.): Renan ”What is a nation? (textkompendiet); Frantz Fanon, ur Jordens fördömda (Axplock II, s. 147-153) ; Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiets program (Axplock II, s. 124-127) Måndag 27/4 (e.m.): Michel Foucault, ”Maktens maskor” (textkompendiet); Judith Butler, ur Genus ogjort (textkompendiet) Onsdag 29/4 (f.m.): Jayne Svenungsson om postmodernismen, Guds återkomst (textkomp.); Habermas, ”Notes on a post-secular society” (textkompendiet); Joseph Ratzinger, ur ”That Which Holds the World Together” (textkompendiet) Seminarium 3 Butler, ur Genus ogjort (textkompendiet) Michel Foucault, ”Maktens maskor” (textkompendiet) Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot tematiken under veckorna 18 till 20 Nordin, Filosofins historia, s. 523-537, 580-588; Liedman, I skuggan av framtiden, s.181-196, 375-401, 441-474, 517-541; Liedman, Mellan det triviala och outsägliga, s. 128-162; Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, s. 244-328; Jayne Svenungsson om postmodernismen, Guds återkomst (textkompendiet); Lennerhed (red.), Från Sapfo till Cyborg, s. 94-229; Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 319-340, 487-509; Roger Crisp, ”Iris Murdoch on nobility” (textkompendiet); Habermas, ”Notes on a post-secular society” (textkompendiet); Joseph Ratzinger, ur ”That Which Holds the World Together” (textkompendiet) 14 19 mar 2015 Caspar David Friedrich, Kvinna i soluppgång (1818) Bilden på framsidan: Avslutningsbilden i Charlie Chaplins film Moderna tider (1936) 15
© Copyright 2024