Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag • Ta fram kostråd • Planera mat för grupper • Utvärdera gruppers eller befolkningens intag av olika näringsämnen • Information och utbildning • Nyckelhålsmärkningen • Produktutveckling • Livsmedels- och nutritionspolitik Nordiskt samarbete • • • • NNR finansieras av Nordiska Ministerrådet Samarbete sedan 1960-talet De första NNR kom 1980 Föregående upplaga är från 2004 De nordiska länderna har likheter i -Livsmedelsutbud -Matvanor -Folkhälsoproblem men få experter i varje land… NNR 2012 -samlad forskning om hälsosam mat Målet är en kost som • Tillgodoser behovet av näring • Minskar risken för kostrelaterade kroniska sjukdomar • Bidrar till att främja hälsosam vikt Innehållet i NNR 2012 • Referensvärden som rekommenderat intag (RI) för näringsämnen, till exempel järn • Referensvärden för energiintag • Rekommendationer om fysisk aktivitet • Kapitel om amning, antioxidanter, kostmönster • Hållbara matvanor Omfattande och öppen process • Litteraturöversikter • På vissa viktiga områden var de systematiska • Resultatet har granskats av andra experter • Alla kapitel fanns på webben för öppen konsultation Var hittar man NNR 2012? • Bok och online (pdf), från www.norden.org • Kapitel 1–3 finns på svenska på www.livsmedelsverket.se • De systematiska litteraturöversikterna publicerades i Food & Nutrition Research 10–20 % av energin från protein • Protein – 2-64 år : 10–20 E% – 65 och äldre: 15–20 E% Lite mer men nyttigare fett • Det är typen av fettsyror som spelar roll – – – – – Enkelomättat 10–20 E% Fleromättat 5-10 E%, varav n-3 > 1 E% Mättat fett: < 10 E% Transfett: så lågt som möjligt Totalfett: 25–40 E% Rätt sorts kolhydrater • Fokus på typ och livsmedelskällor – Kostfiber: 25–35 g/dag (> 3g/MJ) från naturligt kostfiberrika livsmedel som fullkorn, frukt, bär, grönsaker, baljväxter, nötter eller frön – Fullkorn – Tillsatt socker: < 10 E% – Kolhydrater, totalt: 45–60 E% Faktaskrifter om protein, fett och kolhydrater Mer vitamin D och selen • Vitamin D (RI) – 10 µg/dag för barn > 2 år och vuxna – 20 µg/dag för äldre > 75 år • Selen (RI) – Kvinnor: 50 µg/dag – Män: 60 µg/dag – Gravida & ammande: 60 µg/dag Viktiga förändringar för hälsa och energibalans Koll på nya rön • Andra organisationers rekommendationer och underlag, till exempel WHO och Efsa • Systematiska litteraturöversikter • Matvaneundersökningar • Statistik på livsmedelsförsäljning Undersökningar om matvanor Riksmaten vuxna 2010-11 generellt: • För lite grönsaker och frukt, fisk, fullkorn • För mycket tillsatt socker, salt och rött kött • Stora individuella variationer • Unga vuxna hade sämst matvanor Generationsmålet – övergripande för miljöpolitiken ….till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 16 Nationella miljömål 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt djur- och växtliv ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR 17 Ramen år 2050 < 2 oC 2 ton CO2-ekvivalenter 10-12 ton CO2-ekvivalenter Utsläpp av växthusgaser – privat konsumtion 2,4 ton CO2e Konsumtionens klimatpåverkan NV rapport 5903/08 – hela ”tårtan” ung. 10 ton CO2e/person och år, 2003 Växthusgasutsläpp Grönsaker, bönor, frukt och bär • bekämpningsmedel, särskilt frukt • stort svinn • flygtransporter av grönsaker och frukt • låg miljöbelastning, särskilt grova grönsaker • baljväxter låg klimatpåverkan Fisk och skaldjur • Överfiske • Miljömärkt fisk - ett bra val Bröd, flingor, gryn, pasta och ris • övergödning • ris särskilt klimatpåverkande • låg miljöpåverkan • lägre användning av bekämpningsmedel än vid odling av frukter och grönsaker Matfett • biologisk mångfald • klimatpåverkan • raps- och olivolja påverkar generellt sett miljön mindre än palmolja • raps omväxlingsgröda Kött Kött påverkar miljön mest • klimatpåverkan • övergödning • rikt odlingslandskap • biologisk mångfald Mjölk och mejeriprodukter • relativt stor klimatpåverkan • övergödning • rikt odlingslandskap i Sverige • biologisk mångfald i Sverige Klimatpåverkan – olika koster CO2e Mera kött Dagens konsumtion Inget svinn Enligt kostråd 2050 maten Vegan Källa: Hur liten kan konsumtionen vara år 2050? SJV 2013 500 Näring i två koster 450 400 350 300 Riksmaten Dagens konsumtion 2050 250 200 150 100 50 0 Rekommendation Mer från växtriket och mindre från djurriket gynnar även miljön Matvanorna är största risken Källa Läkartidningen januari 2015; 112 C4TH Mat och folkhälsa • Vi kan påverka hälsan! • Ät grönare, lagom mycket och rör på dig Mycket mer information finns på livsmedelsverket.se Prenumerera på nyhetsbrev om mat och hälsa