2015-02-10 FG/2015:32 TJÄNSTESKRIVELSE Årsredovisning 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-10 Diarienummer FG/2015:32 Årsredovisning 2014 Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner årsredovisning 2014 som överlämnas till kommunstyrelsen tillsammans med framställan om resultatdisponering vad gäller drift, investering och begäran om överföring till resultatfond. Sammanfattning Förvaltningen för Förskola & Grundskola redovisar årsredovisning 2014 i enlighet med givna anvisningar. Nämnden för Förskola & Grundskolas sammanlagda nettoresultat för 2014 innebär en budgetavvikelse om 16.391 tkr vilket motsvarar 1 procent av årsbudgeten. På särskild blankett 9 a redovisas begäran om resultatdisponering. Den del av resultatet som består av överskjutande internränta 1.584 tkr ska enligt regelverket återredovisas. Ett pågående driftprojekt på 7,6 tkr inom PE Söder begärs ombudgeterade till 2015. Blankett 9b visar resultat av året investeringar. Investeringsmedel finns kvar för löpande investeringar men huvudregeln är att dessa inte ombudgeteras. Om det skulle uppstå underskott för löpande investeringar under året kan detta rapporteras i samband med delårsrapporterna och man har därmed möjlighet att kunna ta i anspråk de medel som inte har ombudgeterats. Blankett 9c visar begäran om överföring av 14.799 tkr till resultatfond. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-10 FG Resultatdisponering blankett 9a-c Beslutet skickas till Anette Liedstrom Hjorth Förvaltningschef Gerd Johansson Förskola & Grundskola 0300-83 41 51 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Nämndens årsredovisning 2014 Kungsbacka kommun Nämndens årsredovisning 2014 Nämnden för Förskola & Grundskola www.kungsbacka.se Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Året som gått ............................................................................................................................ 4 1.1 1.2 Sammanfattning av året .................................................................................................................................. 4 Viktiga händelser ............................................................................................................................................ 4 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014.............................................................. 7 3 Så här styrs kommunen ......................................................................................................... 10 4 Uppföljning mål ...................................................................................................................... 12 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10 4.11 Ökat inflytande .............................................................................................................................................. 12 Bemötande och tillgänglighet ........................................................................................................................ 13 Hälsosamt liv................................................................................................................................................. 13 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika................................................................................................ 14 Trygg kommun .............................................................................................................................................. 15 Företagsvänlig kommun ................................................................................................................................ 15 Minskad energianvändning ........................................................................................................................... 16 Ekologiska livsmedel ..................................................................................................................................... 17 Minskade koldioxidutsläpp ............................................................................................................................ 17 Bra skola ....................................................................................................................................................... 18 Attraktiv arbetsplats ...................................................................................................................................... 22 5 Uppföljning direktiv ................................................................................................................ 23 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 Samråd mellan politiker och vårdnadshavare ............................................................................................... 23 Barnomsorg på obekväm arbetstid ............................................................................................................... 23 Vid detaljbudgetarbetet ska elever i behov av särskilt stöd särskilt prioriteras .............................................. 24 Lärares uppdrag, arbetsuppgifter och arbetstid ska utgå från att skolan är målstyrd .................................... 24 Seminariedag med verksamhet och politik.................................................................................................... 25 Utveckla nyckeltalsuppföljningen .................................................................................................................. 25 Effekter av strukturbidrag .............................................................................................................................. 26 Direktiv invånardialog .................................................................................................................................... 26 Direktiv praktikplatser .................................................................................................................................... 26 Direktiv e-förvaltning ..................................................................................................................................... 27 Nationella och internationella jämförelser ..................................................................................................... 28 6 Uppföljning inriktningar ......................................................................................................... 29 6.1 6.2 Värdegrund ................................................................................................................................................... 29 Valfrihet ......................................................................................................................................................... 30 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer .................................................................. 32 7.1 7.2 Synpunktshantering ...................................................................................................................................... 32 Kvalitetsdeklarationer .................................................................................................................................... 35 8 Verksamhetsmått ................................................................................................................... 37 8.1 8.2 8.3 8.4 Analys verksamhetsmått ............................................................................................................................... 37 Resursmått.................................................................................................................................................... 37 Prestationsmått ............................................................................................................................................. 38 Effektmått ...................................................................................................................................................... 38 9 Personalmått .......................................................................................................................... 40 9.1 9.2 9.3 Analys personalmått ..................................................................................................................................... 40 Resursmått.................................................................................................................................................... 40 Effektmått ...................................................................................................................................................... 41 10 Ekonomi med kommentarer .................................................................................................. 42 10.1 10.2 10.3 Uppföljning driftbudget .................................................................................................................................. 42 Uppföljning investeringsbudget ..................................................................................................................... 45 Viten och rättstvister ..................................................................................................................................... 46 Nämndens årsredovisning 2014 2 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 11 Intern kontroll ......................................................................................................................... 47 11.1 11.2 11.3 11.4 Intern kontroll under året ............................................................................................................................... 47 Resultat av genomförda internkontroller ....................................................................................................... 48 Nämndens förbättringsåtgärder .................................................................................................................... 49 Intern kontroll av externa utförare ................................................................................................................. 50 12 Analys ..................................................................................................................................... 52 12.1 12.2 Sammanfattande analys ............................................................................................................................... 52 Förändringsområden ..................................................................................................................................... 53 Nämndens årsredovisning 2014 3 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året Utfallsrapport i miljoner kronor Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 158 453 155 329 158 379 Kostnader -1 681 284 -1 734 738 -1 769 700 Netto -1 522 831 -1 579 409 -1 611 321 Budget, netto -1 513 977 -1 580 831 -1 627 712 -8 854 1 422 16 391 Intäkter Avvikelse Kommentarer till verksamhet och utfall Avvikelsen 2012 var -0,6 procent, 2013 0,1 procent och nu 2014 1,0 procent. Det mycket positiva resultatet 2014, 16,4 miljoner kronor, utgörs av överskott intäkter på nästan 10 miljoner kronor och överskott driftsbudget för kostnader på lite drygt 6 miljoner kronor. Överskott intäkter består av dold moms, ersättning från Migrationsverket, statsbidrag för elevhälsa, lärarlyftet, karriärtjänster och skapande skola. Dessutom ersättning över budget från GV för modersmål och obudgeterade interna intäkter från Service för täckande av kostnader för Furulidproblematiken. Överskott kostnader utgörs av kapitalkostnader som uppgår till lite drygt 6 miljoner kronor. Verksamhetens övriga kostnader är i balans med driftsbudget. Av överskottet kommer 14.806 tusen kronor att överföras till nämndens resultatfond. Resterande överskott 1.584 tusen kronor är internränta och återredovisas. Investeringar Utfall 2014 Inkomster Budget 2014 33 Avvikelse 33 Utgifter -10 697 -14 840 4 143 Netto -10 664 -14 840 4 176 Kommentar till investeringar De investeringsmedel som nämnden förfogar över används framför allt till inventarier. Investeringar i datautrustning har minskat. I IKT-strategin ingår numera leasing av datautrustning och köp av Ipads. I-pad finansieras med driftbudgetmedel eftersom de inte räknas som investering. 1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser inom verksamheten Mount skolutveckling. Under året genomförde utbildningsförvaltningarna FG och GV en unik samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka. Varje enhet fick Nämndens årsredovisning 2014 4 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun under två innehållrika och givande dagar på Aranäsgymnasiet en skräddarsydd kompetensutvecklingsinsats. Genom ett kartläggningsarbete under våren, med intervjuer av chefer och medarbetare kunde en planering utifrån enheternas behov lägga grunden för innehållet de två dagarna. Lokalförändringar. Under året har Furulidsskolans verksamhet tillfälligt flyttats till före detta Ekenässkolan. Ett arbete med att planera den framtida skolverksamheten i Vallda har påbörjats och som inrymmer både Furulidsskolan och Toråsskolan. Under året har nya verksamheter kommit igång i Kolla Parkstads förskola och nya skollokaler i Kollaskolan. Elevinflytande. Under året har en central utbildningsinsats tillsammans med framtidsanalytikern Troed Troedsson genomförts. Utifrån en kartläggning fick varje skola arbeta med de frågor inom området elevdemokrati och elevinflytande som var mest aktuelle under en kompetensutvecklingsdag på våren. Fortsatt digital utveckling. Under flera år har vi satsat på kompetensutveckling för personal och succesivt infört fler digitala redskap. Under året har utbyggnationen av infrastrukturen i våra verksamheter slutförts, inom f-6 har vi ett digitalt verktyg per tre elever och inom förskolan har vi utvecklat kommunikationen med föräldrarna via bloggfunktionen i Unikum. Mattelyftet engagerar ett stort antal av våra mattelärare och skolledare. Syftet med kompetensutvecklingsinsatsen utvecklar inte bara mattematikundervisningen utan också det kollegiala lärandet generellt på varje skola. Ny organisation. Från och med 1 maj trädde en ny organisation inom förvaltningen i kraft med tre pedagogiska enheter, norr, söder och centrum. Organisationen innehåller också tre centrala enheter, administration, planering och utveckling. De tidigare KSS enheterna ingår i de tre pedagogiska enheterna. Syftet med omorganisationen är att åstadkomma tydlig pedagogisk verksamhet för barn och elevers lärande och utveckling i ett 1-16 års perspektiv, att förskolechef och rektor ska nyttja de friutrymme som skolledaren enligt skollag innehar samt skapa en mera likvärdig förskola och skola för alla barn och elever i Kungsbacka kommun. Organisationsförändring har också lett till att de lokala elevhälsoteamen har förstärkts. Det förvaltningsgemensamma projektet med utveckling av tvärprofessionella elevhälsoteam har fortsatt genom fördjupat arbete i respektive team och kommer att följas upp första delen av 2015. Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2014. Under året har Skolinspektionen granskat skolor och övriga utbildningsverksamheter i Kungsbacka kommun. Granskningen är en del av en genomgång av samtliga kommuner i landet. Den regelbundna tillsynen har resulterat i rapporter på skolenhetsnivå, huvudmannanivå samt rapporter för verksamheterna förskola repektive fritidshem. De innehåller förelägganden inom områden med bedömda brister. Skolinspektionen konstaterar att "Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat”. För att ge alla elever möjlighet att nå målen för utbildningen behöver vi dock bli bättre på att följa upp resultat, analysera dem och genomföra åtgärder utifrån det som analysen visar. Färre barn i förskoleverksamheten. Förskolan har under året haft färre barn än prognostiserat. En större andel av befintliga barn har valt fristående förskolor. Det har inneburit svårigheter för några enheter att klara sin budget och har ställt krav på omställningar och flexibilitet på organisationen. OUR network. Flera enheter arbetar inom ramen för utvecklingsprojektet OUR-network, där ett strukturerat arbete ger förutsättningar för att identifiera de egna förbättringsområdena. Ett nytt allmänt råd om extra anpassningar och särskilt stöd har förtydligat skolans och lärararens ansvar att möta elevers behov inom ordinarie undervisning i högre grad än Nämndens årsredovisning 2014 5 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun tidigare. Det har också medfört att kravet på dokumentation och åtgärdsprogram har minskat. Förskola & Grundskolas första lektor har påbörjat ett planeringsarbete för att koppla samman forskning och lärares skolvardag. Viktiga händelser inom personalområdet Nämnden antog en ny Kompetensförsörjningsplan fram till 2018, vilket är i linje med planeringen. I huvudsak innehåller planen: kända och förväntade rekryteringsbehov kompetensbehov för att möjliggöra en flexibel användning av personalen åtgärder för att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare uppdatering av kompetenser mot ny behörighetsförordning Viktiga händelser under året kan sammanfattas enligt följande : - Fortsatt uppdatering av behörigheten hos lärarpersonalen. Antalet, bland tillsvidareanställda, som saknar lärarlegitimation är nu nere i ett tjugotal. Lärare som saknar lärarutbildning eller saknar full behörighet är ett tiotal. Förvaltningen stöder de lärare som går kompletterande utbildningar för att uppnå full behörighet. - Skolverket har under 2014 gjort en uppföljning av lärarbehörigheter i respektive ämne bland landets huvudmän. Utfallet visar att det finns ett behov av att ha en tydligare uppföljning av hur lärarnas kompetenser används i tjänsteplaneringen både på respektive skolenehet och hos huvudmannen. - Fortsatt tillsättning av karriärtjänster - antalet förstelärare är nu 28 och en lektor. Under hösten har ny rekrytering genomförts för tillsättning vid vårterminsstart. - Fortsatt satsning på rekryteringsutbildning för skolledare. - Fortsatt satsning på Lärarlyftet II och Förskolelyftet : närmare 50 deltagare under året. - Utökat antal lärarstudenter i våra verksamheter - nu 260 st från Pedagogen Göteborg och Campus Varberg. Dessa ses som främsta rekryteringsbas för nya medarbetare. Nämndens årsredovisning 2014 6 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014 Kommunens omvärldsanalys som upprättades hösten 2012 beskriver säkra trender i samhället som får konsekvenser direkt in i alla våra verksamheter; ökad individualisering, demografiska förändringar- färre ska försörja fler, samhällsutvecklingen ur ett holistiskt perspektiv, hållbar utveckling i ett bredare perspektiv än klimat och miljö, krav från invånarna på enkelhet, smidighet, öppenhet och transparens. Denna och vår egen omvärldsanalys kopplad till aktuell forskning, de nationella styrdokumenten och målen i kommunens verksamhetsstyrning och har utgjort grund för vårt arbete med att utveckla verksamheten. Regelbunden tillsyn i Kungsbacka Under 2014 har Skolinspektionen haft en regelbunden tillsyn i Kungsbacka. Den har resulterat i ett antal rapporter med förelägganden på huvudmannanivå och skolenhetsnivå. Skolinspektionens sammanfattande bedömning var att "Kungsbacka är en väl fungerande skolkommun som kan bli bättre". I punktform följer här de åtgärder som Kungsbacka kommun ska vidta.. Åtgärder huvudman - Utveckla strukturen för huvudmannens rapport i systematiska kvalitetsarbetet inför 2014-2015 - Förtydliga efterfrågan av resultat och analys från förskole- och skolenheter Åtgärder förskola - Alla barn med annat modersmål ska få stöd i sin kulturella identitet och i sin språkutveckling i ett integrerat modersmålsstöd. - Öka medvetenheten kring alla övergångar och utveckla rutiner för samarbete mellan förskola och förskoleklass, fritidshem och grundskola. - Utveckla arbetet för att motverka traditionella könsmönster. - Förtydliga rutiner för rapportering av kränkande behandling mellan arbetslag, förskolechef och huvudman. - Förtydliga rutinen för förskolechefens konsekvensanalys av barngruppernas storlek och sammansättning. Åtgärder fritidshem - Utveckla huvudmannens rutin för att efterfråga fritidshemmens arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling - Utveckla rutin för rektorers konsekvensanalys a velevgruppernas storlek och sammansättning. Sammanställning av åtgärder i skolenhetsrapporter - Rektorn ska ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av utbildning. - Elever ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll - Endast den som har legitimation som lärare och är behörig gör viss undervisning ska bedriva undervisningen Nationell styrning och statsbidrag Staten förstärker kommunernas budgetar med både generella och riktade statsbidrag i syfte att ge förutsättningar för att genomföra de nationella skolreformerna. Vi har sökt och erhållit riktade statsbidrag inom de områden som går utifrån de riktlinjer som reglerar varje statsbidrag. Under 2014 har Förskola & Grundskola framgångsrikt sökt och erhållit följande riktade statsbidrag: Karriärtjänster Ersättning för den frivilliga maxtaxan inom barnomsorgen, inklusive medel för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Nämndens årsredovisning 2014 7 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Omsorg på obekväm tid Lärarlyftet Matematiklyftet Elevhälsan Entreprenörskap Påsklovs- och sommarskola Matematik, Natur och Tekniksatsning Statsbidrag för utbildning på forskarnivå för lärare och förskollärare, licentiander SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten Skapande skola Litteraturstöd från Kulturrådet (söks och fördelas av Kulturförvaltningen) De generella statsbidragen som kommer in till den totala kommunbudgeten för att stödja genomförandet av reformerna är underställda kommunens interna ekonomiprocess och kommer inte automatiskt nämndens verksamheter till del. Inför kommunbudget 2014 beskrev nämnden för Förskola & Grundskola viktiga strategiska frågor och behov av ramförändringar kopplat till dessa. I budgetbeslutet för 2014 tillfördes inga extra medel och de beslutade reformerna har utförts inom ram. Detta har uppmärksammats i facklig samverkan där man framfört en höjd arbetsbelastning som konsekvens hos både chefer och pedagoger. Lagsförändringar under 2014 - Kommuners resursfördelning. Skollagen har förtydligats så att det tydligt framgår att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Tidigare har detta gällt skolverksamheten men omfattar nu också förskola och fritidshem. Inom nämndens verksamhet har resursfördelningsmodellen initialt förändrats i förskola mot denna bakgrund och 2016 planeras för förändring i fritidshem. - Stöd till elever med funktionsnedsättning. Gällande lagstiftning har förtydligats så att det tydligt framgår att elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. - Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Det allmänna rådet är ett underlag och stöd för bedömningar inom den kommunala miljö- och hälsoskyddstillsynen på skolor och förskolor samt även ett stöd för de som driver skol- och förskoleverksamheter. I de nya allmänna råden understryks bland annat städningen av toaletter och att dessa kan behöva städas flera gånger per dag. - Förstärkt rätt till skolgång för papperslösa barn. Barn som vistas i Sverige utan tillstånd har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Rätten till utbildning innebär inte att barnen har skolplikt. Det är upp till varje enskild familj att besluta om man vill utnyttja barnets rätt till utbildning. Skolverkets allmänna råd Skolverket utarbetar allmänna råd och PM inom många olika fält. De är juridiska vägledning ar som ska ses som en lägsta kravnivå på arbetet i kommunerna såvida vi inte kan uppvisa ett ännu bättre sätt att tolka och utföra uppgifterna. Under året har följande råd kommit som påverkar vår verksamhet: - Allmänna råd om fritidshemmet. De här allmänna råden har tagits framför att ge stöd i tillämpningen av bestämmelser som rör utvecklingsområden i fritidshemmet. Råden ska tillsammans med skollagen, läroplanen och andra allmänna råd som gäller för fritidshemmet utgöra Nämndens årsredovisning 2014 8 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun ett stöd för hur fritidshemmet kan utvecklas. - Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Detta allmänna råd förtydligar skolans ansvar att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Rådet ger vägledning hur skolor kan arbeta med att inom ramen för den ordinarie undervisningen göra anpassningar för elever men också när och hur en utredning om elevers behov av särskilt stöd ska göras. En effekt som detta förväntas leda till är att mer fokus ska riktas mot att möta elevens behov och mindre kring det tidigare formella kravet på att utarbeta åtgärdsprogram. Nyanlända Antalet människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra världskriget. De främsta orsakerna är det pågående kriget i Syrien och konfliktupptrappningen i Irak. Under 2014 har 6.658 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. De vanligaste nationaliteterna är från Afghanistan, Eritrea, Syrien, Somalia, statslösa och Marocko. I Kungsbacka har vi idag 66 ensamkommande barn registrerade och totalt har Kungsbacka kommun tagit emot 85 barn hittills. Som situationen ser ut i världen antas denna siffra öka. Ett samordningsarbete mellan förvaltningarna FG, GV och IFO för att hantera integration, optimering av tillgängliga resurser och hantering av kontakterna med Migrationsverket har upprättats. Nämndens årsredovisning 2014 9 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndens årsredovisning 2014 10 Nämnden för Förskola & Grundskola Nämndens årsredovisning 2014 Kungsbacka kommun 11 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 4 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 4.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka I det ordinarie arbetet i skolan har elevers och föräldrars möjlighet att följa kunskapsutvecklingen ökat sedan vi infört digitala system för dokumentation, Unikum. På många ställen har andra digitala verktyg som bloggar blivit mer etablerade i vårt sätt att kommunicera. Utvecklad information ger också förutsättningar att kunna ha ett mer aktivt inflytande En central utbildningsinsats tillsammans med framtidsanalytikern Troed Troedsson har genomförts. Varje skola arbetade med de frågor inom området som utifrån en kartläggning var mest aktuell. Inom en av de pedagogiska enheterna har ett projekt drivits i syfte att kartlägga, intervjua befintliga formella råd på skolorna, kompetensutveckla rektorer och pedagoger samt utforma en lokal Nämndens årsredovisning 2014 12 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun handlingsplan per skola. Några enheter beskriver också ett fortsatt behov av att utveckla forum för samråd med föräldrar I våra brukarundersökningar efterfrågas elevernas upplevelse av inflytande. Det har under de senaste åren legat stabilt med en högre grad av nöjdhet i de lägre skolåren. 89% av eleverna i åk 2 och 62% av i åk 8 är nöjda med inflytandet i undersökningen 2014. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 48 45 45 50 Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Förskola & Grundskola har en ny kommunikationsplan som vägleder medarbetarna att kommunicera på ett sätt som bidrar till upplevelsen av gott bemötande. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla vår kommunikation. Frågor om bemötande i FGs enkäter får stabilt höga värden. 97% av förskoleföräldrarna anser att personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett positivt sätt helt och hållet eller stämmer ganska bra (svarsfrekvens: 35%). 98% av eleverna i årskurs 2 tycker att Lärarna är snälla mot mig helt och hållet eller stämmer ganska bra. I årskurs 8 är det 89% av eleverna som anser att Lärarna på skolan bemöter mig väl helt och hållet eller stämmer ganska bra. FGs intressenter kan sedan i juni vända sig till Kungsbacka direkt för att ställa vanliga frågor om vår verksamhet. Användandet av e-tjänst för barnomsorg ökar. I november kom 85% av schemaändringar via etjänsten. Under läsåret 2013/2014 har arbetsutskottet genomfört fyra möten med representanter från föräldraföreningar för att utveckla former för samverkan inom nämndens ansvarsområde. Vi har under året utvecklat våra rutiner när det gäller att hantera av klagomål i enlighet med bestämmelser i skollagen. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.3 Hälsosamt liv Beslutats av Nämndens årsredovisning 2014 13 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 60 60 57 62 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Det pågår arbete med att miljöcertifiera verksamheter genom projektet "Grön flagg". Inom skolhälsovården genomförs kontinuerligt hälsosamtal och några skolor genomför temadagar/tema veckor med fokus på friskvård och rörelse. Några skolor har startat jämställdhetsarbete för att främja flickors hälsa i högre utsträckning vilket har lett till en ökad uppmärksamhet på hur miljöer etc är utformade och kan förbättras .Förskolor och grundskolor med inriktning mot yngre åren arbetar med utomhuspedagogik och lärmiljöer utanför de vanliga lokalerna. Skolorna arbetar med att utveckla tvärprofessionella elevhälsoteam för att bidra till mer främjande och förebyggande insatser på organisations- och gruppnivå och minska uppkomna problem på individnivå. För att ge förutsättningar för bättre arbetsställning när elever använder digitala verktyg har vi under året börjat med att införa så kallade biomekaniska öar i klassrum. För att säkra god arbetsmiljö och rehabilitering arbetar vi både förebyggande och uppföljande tillsammans med företagshälsan på gruppnivå och på individnivå för personalen. Sammantaget bedrivs ett gott arbete på olika nivåer för god måluppfyllelse. Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka? Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 6,6 7,2 7,2 6,9 8,1 8,1 8,1 SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka? Samordningsansvar utfall mätning: Fritid & Folkhälsa 4.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Beslutats av KF:s formulering Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Skolornas arbete med att förbygga drogbruk har fortsatt i enlighet med kursplaner och handlingsprogrammet Last´n, ett samverkansarbete mellan skola, polis och region. Skolor har tidigare arbetat med Effekt, ett alkohol och drogförebyggande program, men under 2014 har bara en skola använt programmet. Tillsammans med Fritid och Folkhälsa kommer förvaltningen utvärdera och kartlägga behovet av nytt stödmaterial., Sedan tidigare har vi haft ett aktivt arbete med Last´nombud i våra verksamheter. LAST´N är Kungsbacka kommuns, Region Hallands och polisens gemensamma alkohol- och drogpolitiska handlingsprogram. Under VT 14 genomfördes ombudsutbildning med deltagande från grundskolor och gymnasier, för närvarande finns inte Last´nombud på alla skolor. En gemensam handlingsplan då drogmissbruk upptäcks på våra skolor, har under VT 14 aktualiserats i samarbete med Polisen. Under 2015 kommer vi se över formerna för hur vårt förebyggande arbete bäst kan bedrivas. Nämndens årsredovisning 2014 14 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten, alkohol, åk 8 91% 87% 93% 81% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten, tobak, åk 8 94% 90% 95% 88% 86% 92% 82% Mätning Luppen var 3:e år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet, narkotika Samordningsansvar utfall mätning: Fritid & Folkhälsa 4.5 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Under flera år har vi haft höga stabila värden från eleverna om att de känner sig trygga i våra verksamheter. I åk 2 svarar 96% av eleverna att de är trygga i skolan och för åk 8 är andelen 97%. Skolorna arbetar med trygghetskartläggningar och åtgärdar det som ur elevsynpunkt har upplevts som otryggt. Det dokumenteras i likabehandlingsplanerna på varje skol- och förskolenhet som utvärderas och årligen upprättas. Flera grundskolor kopplar samman skolans likabehandlingsteam med kompetenserna i elevhälsoteamen vilket inneburit en högre kvalitet i arbetet med trygghet och studiero. Trots goda insatser finns det elever och vårdnadshavare som anmäler kränkande behandling till barn- och elevombudsmannen. På enheterna har vi tvärprofessionella team som snabbt uppmärksammar och stödjer om behov finns. Flera enheter har utarbetat nya ordningsregler och förnyat kartläggningsmaterialet i likabehandlingsarbetet med hjälp av digitala verktyg. Några förskolechefer deltar i en seminarieserie med forskare på Malmö högskola för att förstå betydelsen av relationer mellan personal och barn för barnets utveckling och lärande. Tillbud med barn och elever följs upp och rapporteras årligen. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 65 66 67 67 Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.6 Företagsvänlig kommun Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Made by Kungsbacka är en samverkan mellan förvaltningen för Förskola & Grundskola, förvaltningen för Gymnasieskola & Vuxenutbildningen och komunstyrelsens förvaltning /näringsliv Nämndens årsredovisning 2014 15 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun och ska främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbeten. Fokusområden i Made by Kungsbacka har utökats till frukostmöten där skola och näringsliv möts. Intervjuer med några skolledare har genomförts under läsåret 14/15 för att stämma av deras behov av samverkan med omgivande samhälle. Gemensamma inspirationsföreläsningar för företagare och skola för att skapa inspiration och mötesplatser har genomförts. Vi har lyft lärande exempel på www.madebykungsbacka.se Under året har vi tillsammans med Gymnasie & Vuxenutbildningen haft en förstudie om att skapa ett innovationscenter i Kungsbacka. I samband med denna satsning har vi haft dialoger tillsammans med företagen i Kungsbacka där vi i fokuserat på innovationsklimat och framtida möjliga utvecklingsområden. Båda utbildningsförvaltningarna kommer tillsammans gå vidare med en huvudprojektsansökan för att söka finansiering från EU. Utfall 2012 Mätning Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 63 63 70 Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.6.1 Utveckla det entreprenöriella förhållningssättet i organisationen Beslutats av Flera skolor har ansökt om riktat statsbidrag inom Skapande Skola som fokuserar kopplingen mellan kultur och entreprenöriellt lärande för att stimulera dessa kompetenser. Made by Kungsbacka är en samverkan mellan flera förvaltningar och ska främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbeten. Made by Kungsbacka har ordnat frukostmöten där skola och näringsliv möts och intervjuat skolledare för att stämma av deras behov av samverkan med omgivande samhälle. Gemensamma inspirationsföreläsningar för företagare och skola för att skapa inspiration och mötesplatser har genomförts. Kungsbacka ingår tillsammans med två kommuner i Danmark och Norge i ett EU-projekt, REELregionalt entreprenöriell livslångt lärande. I förstudien har 350 pedagoger i Sarpsborg och Kungsbacka träffats i 24 temaområden för att på olika sätt utveckla entreprenöriellt lärande. Under året har vi tillsammans med Gymnasie & Vuxenutbildningen haft en förstudie om att skapa ett innovationscenter i Kungsbacka. Båda utbildningsförvaltningarna kommer tillsammans gå vidare med en huvudprojektsansökan för att söka finansiering från EU. 4.7 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Insatser görs generellt från Serviceförvaltningen, fastighet kring energianvändningen inom våra lokaler. Förbättringar sker kontinuerligt. Nämndens årsredovisning 2014 16 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Höstterminen 2014 invigdes Kollaskolan som byggts som ett passivhus. Det är den första skolan i Kungsbacka som byggts med denna teknik. Förskolan Kolla Parkstad har byggts med höga krav på låg energiförbrukning. Mätning Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 176 171 168 160 Samordningsansvar utfall mätning: Service 4.8 Ekologiska livsmedel Beslutats av KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Totalt sett ligger kommunens inköp av ekologiska livsmedel på 25,1% månadsskiftet augustiseptember. Utfallet i skolan och förskolan var 27%. Förskola & Grundskola har en inriktning i beställningen till måltidsenheten på service att inom budgeterade medel öka andelen ekologiska livsmedel. Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 16% 17% 26% 22% Samordningsansvar utfall mätning: Service 4.9 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Inom hela Förskola & Grundskola åker vi i första hand med kollektiva transportmedel. Tågresor prioriteras för längre resor. Möten på distans med bla Lync är också ett arbetssätt som ökar och prioriterar som mål inom Kungsbacka2020. Vi har också verksamhet med kompetensutveckling via nätet för fler grupper. Det sparar både tid och bidrar till detta mål. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar -0,47% -6,5% 0,9% -2,5% Nämndens årsredovisning 2014 17 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen 4.10 Bra skola Beslutats av KF:s formulering Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Fler elever har nått målen och ökad behörighet till gymnasieskolan. Stor ökning av genomsnittliga meritvärdet. Kungsbacka kommun placerar sig på en tiondeplats i en ranking av landets skolkommuner som Västsvenska handelskammaren genomfört. Mätningen baseras på ett antal faktorer som mäter elevers måluppfyllelse. Insatser som bidrar till måluppfyllelse Fortsatt satsning på den digitala utvecklingen med både kompetensutveckling och infrastruktur/maskinvara. Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger Nämnden styr medel till skolor utifrån olika socioekonomiska förutsättningar och direktiv att barn/elever i behov av särskilt stöd ska prioriteras. Insatser som förväntas bidra på sikt Samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka tillsammans med GV. Utveckling av elevinflytande genom komptensutveckling tillsammans med forskaren Troed Troedson. Varje skolenhets fokuserade kring sina behov och individuell planering. Förskolechefer samarbetar med Sven Persson, professor, Malmö högskola med syftet är att synliggöra praktik, metodik och dokumentation på vetenskaplig grund utifrån relationell pedagogik. Under året har karriärstjänster för lärare införts. Mätning Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen Utfall 2012 Utfall 2013 22 25 87,1% 86% Utfall 2014 Målvärd e 2014 11 87,1% 100% Fotnot: Utfall Öppna jämförelser för 2014 publiceras våren 2015. Utfallet visa placering bland landets 290 kommuner. Det sammanvägda resultatet bygger på utfall för indikatorerna: andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, SALSA-avvikelse, andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram och andel elever som nått minst Godkänt på ämnesproven i årskurs 9. Samordningsansvar utfall mätning: Förskola & Grundskola 4.10.1 Under mandatperioden ska den pedagogiska personaltätheten öka till 2009-års nivå Beslutats av Personaltätheten inom förskolan har ökat något jämfört med utfallet för 2013 medan det för skolan har minskat något. Båda personaltäthetsmåtten når upp till respektive målvärde, som är utfallet för 2009. Avseende personaltätheten har sättet att rapportera in antalet personal inom förskolan Nämndens årsredovisning 2014 18 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun förändrats under 2014. SCB som ansvarar för undersökningen efterfrågar från hösten 2014 uppgifter på individnivå mot tidigare på organisationsnivå.Det kan innebära att utfallen för förskolan inte blir direkt jämförbara under 2014 mot tidigare mätningar. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Antal elever per lärare 12,2 12,6 12,7 12,9 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 5,2 5,1 5 5 Mätning Utfall för 2014 publiceras våren 2015 . Utfallet för 2014 bygger på det underlag som rapporterats till SCB per 15 oktober 4.10.2 Utveckla skolans kompensatoriska roll Beslutats av Nämnden styr medel till skolor och förskolor utifrån olika socioekonomiska förutsättningar och direktiv att barn/elever i behov av särskilt stöd ska prioriteras. Ett nytt allmänt råd om extra anpassningar och särskilt stöd har förtydligat skolans och lärararens ansvar att möta elevers behov inom ordinarie undervisning i högre grad än tidigare. Det har också medfört att kravet på dokumentation och åtgärdsprogram har minskat. Genom projektet "Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger" har specialpedagoger/speciallärare fördjupat sin handledning. Syftet är att kompetensutveckla och stödja pedagoger för att hjälpa alla våra elever till en ökad måluppfyllelse. Inom utvecklingsenheten finns stöd till förskolor och skolor genom exempelvis Skoldatatek, modersmålslärare och skolutveckling med hjälp av IKT. De pedagogiska caféerna har erbjödit föreläsningar och workshops inom elevhälsa, kommunikation, modersmål, matematik, läs & skriv och IKT. Från och med höstterminen 2014 upphörde de pedagogiska caféerna och har ersatts av möjligheten att ta del av de kompetenser som finns inom enhet Utveckling. Utfall 2012 Mätning Antal förskole/skolenheter där skoldatateket gett stöd Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 50 Fler elever får tillgång till specialpedagogiskt stöd i den ordinarie undervisningsgruppen (inkluderande förhållningssätt). Andelen utbildningstillfällen på de pedagogiska cafeerna med specialpedagogiskt innehåll ska öka. Andelen specialpedagoger med utbildning i specialpedagogik i enlighet med handledningsutbildningens mål. 43,24% 75% 100 I mätningar för Skoldatateket och inkluderande förhållningssätt saknas utfall för 2014. I Nämndsbudget för 2015 har mätningarna till målet delvis förändrats. 4.10.3 Forskningsanknuten verksamhet Beslutats av För närvarande har vi 4 lärare som går forskarutbildning och en som har disputerat samt en licentiat. Nämndens årsredovisning 2014 19 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Flera lärare är på gång i förberedande forskarutbildning, som master eller magisterutbildningar. En lektor är anställd inom grundskola som också har i uppgift att vara en brygga till akademi och forskning. Våra förstelärare har också som gemensam uppgift att ingå i nätverk där bland annat forskningsanknytning för våra verksamheter är ett viktigt initiativ. Som första egna satsning kommer Finlir att starta.( Finlir= Forskningsinriktade lärare i realiteten). Förskolechefer och verksamhetschefer deltar i ett nätverk tillsammans med Sven Persson, professor vid Malmö högskola. Syftet är synliggöra teori, metodik, praktik och dokumentation av kvalitéer på vetenskaplig grund utifrån relationell pedagogik. Det pågår också projekt i ett flertal av våra pedagogiska enheter. Genom flera olika insatser har vi ökat vår forskningsanknytning. I våra fortsatta utveckling har vi flera planerade satsningar med högskolor och universitet för chefer, fritidshemspersonal, förskollärare och lärare. Mätning Antal projekt Utfall 2012 Utfall 2013 6 7 Utfall 2014 Målvärd e 2014 10 4.10.4 Karriärtjänster Beslutats av Två nya befattningar som karriärväg för lärare har inrättats; förstelärare samt särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning, lektor. Syftet är att öka förstärka arbetet så att skolans verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Avsikten är att karriärtjänsterna ska göra läraryrket mer attraktivt och ökad måluppfyllelse för elever. De riktade statsbidragen för karriärtjänster är sökbara och utgår fram till åtminstone 2018. Kommunens grundskola har för närvarande möjlighet att tillsätta omkring 100 förstelärartjänster. Förvaltningen ligger i linje med den plan som nämnden upprättat för tillsättning. I samband med ansökan görs en bedömning av lärarens kompetens genom intervju, klassrumsobservation och samtal med rektor. Bland de sökanden som förordas kan sedan rektor välja lärare till det utannonserade uppdraget. Under våren tillsattes en lektorstjänst och 7 förstelärare. Inför höstterminen har 21 tjänster tillsatts. Under hösten har rekrytering pågått inför tillsättning vt 2015. Under januari har ytterligare 14 tjänster tillsats. I början av 2015 har vi totalt i förvaltningen 42 förstelärare och en lektor. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Särskilt yrkesskickliga lärare. 0 0 2 2 Förstelärare 0 0 28 10 Mätning 4.10.5 Utveckla det entreprenöriella förhållningssättet i organisationen Beslutats av Nämndens årsredovisning 2014 20 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Flera skolor har ansökt om riktat statsbidrag inom Skapande Skola som fokuserar kopplingen mellan kultur och entreprenöriellt lärande för att stimulera dessa kompetenser. Made by Kungsbacka är en samverkan mellan flera förvaltningar och ska främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbeten. Made by Kungsbacka har ordnat frukostmöten där skola och näringsliv möts och intervjuat skolledare för att stämma av deras behov av samverkan med omgivande samhälle. Gemensamma inspirationsföreläsningar för företagare och skola för att skapa inspiration och mötesplatser har genomförts. Kungsbacka ingår tillsammans med två kommuner i Danmark och Norge i ett EU-projekt, REELregionalt entreprenöriell livslångt lärande. I förstudien har 350 pedagoger i Sarpsborg och Kungsbacka träffats i 24 temaområden för att på olika sätt utveckla entreprenöriellt lärande. Under året har vi tillsammans med Gymnasie & Vuxenutbildningen haft en förstudie om att skapa ett innovationscenter i Kungsbacka. Båda utbildningsförvaltningarna kommer tillsammans gå vidare med en huvudprojektsansökan för att söka finansiering från EU. Utfall 2012 Mätning Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Elevers uppfattning Öka antalet entreprenöriella projekt i varje förskole-skolenhet. För 2014 finns inget utfall för mätningarna. 2015 har nya mätningar tagits fram. 4.10.6 Skolutveckling genom ökad kunskap och användning av digitala verktyg/metoder Beslutats av Insatser som bidrar till måluppfyllelse IKT-pedagoger har utvecklat arbetet med att kontinuerligt och utifrån behov stödja personalen på skolor och förskolor. Nyckelpersoner från förskolor ingår i nätverk kring vårt digitala verktyg för pedagogisk dokumentation, Unikum. Många chefer har fått personligt stöd vid uppstart av i medarbetarsamtal via Unikum. Inspirationsresa Sett-mässan har genomförts med ett femtiotal pedagoger och ledare från hela verksamheten. Utveckling av det sociala mediet "Kungsbackadelar" Nyanställda har fått utbildning i digital skolutveckling och dess verktyg i workshops. Spridningskonferens Unik Meet kring Unikum som verktyg har arrangerats och lockat deltagare från andra kommuner Workshops om iPad som pedagogiskt verktyg har hållits. Lärarcoachning, riktad insats mot pedagoger med stort behov av stöd har genomförts och fortsätter. Processutbildning för specialpedagoger har påbörjats av vårt Skoldatatek. Studiedagar med digitalt fokus. Pedagoger i år 3-6 har deltagit i workshops om hur man bygger lärcirklar med redskapet På riktigt. Medvetna satsningar på redskap och kompetensutveckling för både chefer och pedagoger har gett goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Nämndens årsredovisning 2014 21 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Utfall 2012 Mätning Andel barn/elever som upplever att de får minst tre uppgifter per vecka där pedagogen skapar mervärde i lärandet via digitala redskap. Andel förskolechefer/rektorer som har deltagit i processutbildning kring ledarskap och digital utveckling 14% 18% 80% 50% 53% 79,7% Antal elever per dator/surfplatta f-6 Antal datorer/surfplattor till barn/personal i förskolan per 20 barn Antal projektorer/interaktiva skrivtavlor per 20 barn i skolan/förskolan Utfall 2014 Målvärd e 2014 57% Andel specialpedagoger som har deltagit i processutbildning kring specialpedagogik med digitala verktyg Andel som upplever att de på sin enhet arbetar aktivt för att utveckla barns/elevers digitala kompetens Utfall 2013 81,7% 80% 6 4,6 3 4 1,5 4 4 4 1 1 1 1 Måttet kring elevers uppfattning har inte följts upp under 2014. 4.11 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Resultatet från senast medarbetarenkäten visar ett högt resultat inom området hållbart medarbetarengagemang, men under områdena arbetsmiljö, arbetsbelastning och upplevda krav är resultatet lägre. I jämförelse med riket i övrigt har Förskola & Grundskola en högre andel anställda med pedagogisk högskoleexamen. Vid rekrytering finns ett stort antal sökande och vi är en attraktiv praktikkommun bland lärarstudenter. Förskola & Grundskola bedriver ett brett program för kompetensutveckling av medarbetare. Inom förvaltningen pågår ett arbete med att inrätta karriärtjänster för lärare, förstelärare och lektorer. I Januari 2015 har vi 42 förstelärare och en lektor med en fortsatt ambition. Under året har förskolans arbetsmiljö kartlagts i samverkan med fackliga representanter. Under våren 2015 slutrapporterar regeringens utredare Olof Johansson sitt uppdrag att utreda rektorers arbetssituation och förutsättningar. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och ett område att utveckla handlar om arbetssituation och förutsättningar för uppdraget. . Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 7,1 - 7,2 8,5 Jämix, ökning av antal punkter per år 91 83 Mätning Samordningsansvar utfall mätning: Kommunstyrelsen Nämndens årsredovisning 2014 22 91 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 5 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 5.1 Samråd mellan politiker och vårdnadshavare Beslutats av Nämnden fortsätter med att bjuda in föräldraföreningar och brukarråd till Skolans Samrådsgrupp. Detta mötesforum ges två gånger per termin. Vid ett tillfälle enbart med nämndens representanter och föräldrar. Vid det andra tillfället deltar även tjänstemän. Under läsåret har fyra tillfällen genomförts. I samband med delår 2 har en intern kontroll av organiseringen av förskole- och skolenheternas samråd med vårdnadshavare och elever, utifrån skollagens bestämmelser, genomförts. Samtliga enheter fullgör uppdraget. Ett fortsatt förvaltningsfokus är att ge stöd i arbetet på skolor/förskolor kring innehållet i dagordningen på samråden då den ska innehålla de väsentliga frågorna kring verksamheten. Representanterna i samråden ska ha inflytande över dagordningen. Under året har nämnden genomfört en första invånardialog. Fokusområde var entreprenöriellt lärande. Ett fåtal invånare/brukare valde att delta. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Uppnått 5.2 Barnomsorg på obekväm arbetstid Beslutats av Under våren har antalet inskrivna varierat mellan 8 och 11 barn. Efterfrågan har då enbart funnits på helger och alla barnen hade på dagtid förskoleplaceringar enligt närhetsprincipen till hemmet under vardagarna. Närvaron har varierat mellan 1- 6 barn samtidigt. I slutet av augusti utökades verksamheten till några vardagskvällar per månad, 1 barn hade taxiskjuts mellan fritidshem på skolan och omsorgen på obekväm arbetstid. Närvaron har fortsatt varierat mellan ett och sex barn samtidigt. I december minskade antalet inskrivna barn från 8 till 6 och alla barn hade också sina förskoleplaceringar enligt närhetsprincipen till hemmet under vardagarna. Det finns en fortsatt efterfrågan på enbart helger inför vt 2015. Förvaltningens kostnader under 2014 uppgår till 242 tkr exklusive kostnad för taxiskjuts och kostnader för handläggning/prövning av rätt till omsorg, del av chefstjänst och kostnad jour/beredskap chef vid särskilda omständigheter. Statens stimulansbidrag för omsorg på obekväm arbetstid uppgår till 69 tkr. Nämndens årsredovisning 2014 23 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Mätning Utfall 2014 Status direktiv Klart 5.3 Vid detaljbudgetarbetet ska elever i behov av särskilt stöd särskilt prioriteras Beslutats av Budget fördelas först till de pedagogiska enheterna och därifrån till varje skolledare. Direktivet ger verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna ett särskilt ansvar att föra dialog med skolledarna om hur resurserna används. Budgeten ska disponeras så att omprioriteringar kan göras löpande under året. Skolledarna har också en långtgående skyldighet i skollagen att anpassa verksamheten utifrån barns/elevers förutsättningar och behov. Detta arbete görs när rektor/förskolechef årligen planerar för sin inre organisation. Arbetet utgår från ett helhetstänkande kring elevers måluppfyllelse, trygghet och delaktighet. Ingående delar vid planeringen är bland annat behörigheter, tjänstefördelning, effektivt resursutnyttjande av kompetenser inom arbetslagen, hos enskilda pedagoger och på hela enheten. Förhållningssätt, material- och metodval utgör också väsentliga delar i underlaget. I syfte att stödje och utveckla ytterligare på huvudmannanivå har alla rektorer och elevhälsoteam deltagit i utbildning för att utveckla tvärprofessionella elevhälsoteam, till stöd för arbetet i vardagen för pedagoger och rektorer. Utvecklingsarbetet fortgår nu på skolorna Mätning Utfall 2014 Status direktiv Delvis uppnått 5.4 Lärares uppdrag, arbetsuppgifter och arbetstid ska utgå från att skolan är målstyrd Beslutats av Den kartläggning och analys som skolorna årligen ska göra för att utveckla verksamhetens måluppfyllelse och kvalitet görs främst i samband med kvalitetsredovisningar, analysarbete av resultat och brukaruppföljningar. Den kartläggning som intentionerna i huvudöverenskommelsen, HÖK 12, efterfrågar rörande relationen måluppfyllelse och lärares arbetstid har resulterat i några nya lokala kollektivavtal. Dessa finns, utöver Björkrisskolans redan tecknade, på Kullenskolan, Tingbergsskolan och Presseskolan. De budgetmedel som avsatts för att täcka de ökade lönekostnader som det nationella avtalet föreskriver, har använts till fullo. Utvecklingen av elevernas resultat och lärares arbetsbelastning ska särskilt följas i de nya lokala avtalen som är avvikelser till det huvudsakliga läraravtalet, bilaga M. Förvaltningen har under hösten genomfört en utbildning i bilaga M för samtliga rektorer i syfte att öka kunskapen kring ramverket, dess möjligheter och begränsningar, att använda inom chefsansvar och frirum. På alla nivåer i skolan/förskolan är tidsanvändningen ett fortsatt utvecklingsområde. Nämndens årsredovisning 2014 24 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Mätning Utfall 2014 Status direktiv Delvis uppnått 5.5 Seminariedag med verksamhet och politik. Beslutats av Seminariedagen genomfördes den 26/11 och hade två programpunkter. I nämndsbudget 2014 lämnades förslag på flera områden som kunde utgöra innehåll, men efter avstämning i arbetsutskottet avgränsades dagen till dessa områden: - Fritidshemmens roll som komplement till skolan - Goda lärmiljöer Syftet med seminariedagen var att erbjuda ett mer fördjupande samtal mellan politik och tjänstemän. Respektive programpunkt introducerades med faktagenomgångar kopplat till områdena. Dialogerna kan resultera i nya eller förändrade uppdrag eller direktiv från nämnden till verksamheten. Fritidshemmens roll som komplement till skolan behöver utvecklas. Vi har under året planerat för en treårig professionsutbildning på högskolenivå för all personal som arbetar på fritidshemmen. Den startade januari 2015. På huvudmannanivå tillkommer framåt att koppla förskoleklassens specifika roll till såväl grundskolan i övrigt som till fritidshemmen. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Uppnått 5.6 Utveckla nyckeltalsuppföljningen Beslutats av En projektgrupp har haft som uppdrag att utarbeta en struktur för rapportering av nyckeltal för den löpande uppföljningen. De omfattar prestations- och resursmått på övergripande nivå och för de pedagogiska enheterna med rapporteringsfrekvens varje månad. Den nya rapporteringen påbörjas med start första kvartalet 2015. För att säkerställa en korrekt inrapportering av måttet för antal lärare på skolenheterna har ett arbete genomförts med syfte att förtydliga anvisningar som stöd till rapportörer. Bedömningen är att vi i rapporteringen för 2014 har en mer korrekt inrapportering än tidigare, men det återstår fortsatt ett arbete med att ytterligare kvalitetssäkra och effektivisera inrapporteringen. Förvaltningen kommer att kartlägga de interna rapporteringsprocesserna och samverka med andra kommuner för ytterligare kvalitetssäkring. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Nämndens årsredovisning 2014 Delvis uppnått 25 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 5.7 Effekter av strukturbidrag Beslutats av Förvaltningen har jämfört ekonomiskt resultat för skolan/skolenheten med meritvärdet för respektive skola/skolenhet. Det är för tidigt att dra generella slutsatser av sambandet mellan strukturbidrag och elevers resultat. Den del av resurstilldelningen som utgår från socioekonomiska förutsättningar har succesivt ökat men är sett till totalen relativt begränsad. De skolenheter som fått ta del av strukturbidraget hade när mätningen gjordes som längst haft strukturbidrag sedan vt 2009. Bedömningen hittills är att de skolor som fått minst resurser ur strukturbidraget inte försämrat sitt resultat/meritvärde och att den skola som fått mest inte har ökat sitt resultat/meritvärde. Förvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen och analysera eventuella samband. Om två till tre år har strukturbidraget legat på samma nivå över tid och bedömning av sambanden kan utläsas med större säkerhet. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Ej uppnått 5.8 Direktiv invånardialog Beslutats av KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Nämnden har vid sidan av det regelbundna samrådet med befintliga föräldraorganisationer vid skolor och förskolor, påbörjat samråd utifrån kommunens modell för invånardialog. Här ges möjlighet även för invånare som inte direkt är berörda av förvaltningens verksamheter att få inflytande över nämndens verksamheter. Under våren genomfördes invånardialog kring temat "entreprenörskap i skola och förskola". Syftet var att få fram nya tankar och idéer kring hur det går att utveckla kontakterna mellan skola och omvärld. Endast ett fåtal invånare kom till dialogen som genomfördes som en fokusgruppsövning. Nämnden ska utvärdera och följa upp resultatet. Beslut om fortsättning är ännu inte fattat. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Uppnått 5.9 Direktiv praktikplatser Beslutats av Nämndens årsredovisning 2014 26 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun FG har sedan länge redovisat att det finns beredskap för att ta emot praktikanter i verksamheterna. Under vt 14 har det inte erbjudits några praktikanter till dessa arbetsplatser. Under året har vi haft två praktikuppdrag på förvaltningen. Den ordinarie verksamheten med att utbilda lärarstudenter och studenter inom elevhälsan bedrivs i full skala och utgör i dagsläget över 260 st. med övervägande del inom förskolan. Detta ser vi som en god rekryteringsbas vid behov av kommande kompetensförsörjning. Kungsbacka är en attraktiv kommun att göra sin verksamhetsförlagda praktik (VFU) i och det behöver vi vårda och ständigt utveckla. Vi har under året planerat för att utveckla ett flertal förskolor till särskilt utsedda övningsförskolor till lärarutbildningen vid Göteborg. Uppstart av dessa är första kvartalet 2015. Praktikanter från gymnasieutbildningen Barn o Fritid erbjuds även plats på våra förskolor. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Delvis uppnått 5.10 Direktiv e-förvaltning Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Förskola & Grundskola är på väg mot en modern e-förvaltning. Förvaltningen prioriterar projektet Kungsbacka 2020 och deltar i olika kommungemensamma grupper. Förvaltningen har följande prioriterade mål för arbetet med Kungsbacka 2020 -Digital kompetens för barn, elever och personal -Stödja och stimulera till e-tjänster för mindre administration och mindre pappersförbrukning med färre och enklare system -Driva utveckling för att ta bort vissa resor och istället mötas digitalt -Finna former för kompetensutveckling på distans samt utveckla kungsbackadelar.se Mellan 65-80 % av vårdnadshavarna väljer nu att använda våra e-tjänster för barnomsorgen. Andelen har ökat markant under 2014. Ett arbete för att skapa ytterligare e-tjänster för våra brukare är påbörjat och ambitionen är att flera tjänster ska vara i bruk under 2015. Vi kommer då fokusera kring de blanketter vårdnadshavarna använder i samband med skolstart. Nämndens årsredovisning 2014 27 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Ett pågående uppdrag är översyn av system för kommunikation och information i syfte att förenkla, ge mervärde till intressenterna och skapa mer tid till arbetet i kärnverksamheten. Vi ser kontinuerligt över våra processer för att skapa högre nytta. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Delvis uppnått 5.11 Nationella och internationella jämförelser Beslutats av Vi har jämfört skolsystemen i Sverige, Nya Zeeland och Ontario, Kanada för att finna framgångsfaktorer och lära av dessa. McKinseys skolrapporter samt utbildningsdepartementens hemsidor har använts som underlag. Båda länderna har utvecklats från "great till excellent" på kort tid. Gemensamt är att de har decentraliserat kontrollen - ansvar och befogenheter ligger långt ut i organisationen, varje skola och lärare har ett stort ansvar för att utveckla metoder för förbättring. De genomför offensiv kompetensutveckling med kontinuerlig bedömning, mentorprogram och erfarenhetsutbyten. De har stark tro på barnets egen förmåga från förskolan och uppåt. De ger dem tidigt ansvar för det egna lärandet tillsammans med kamraterna, de lär av varandra och delar med sig. Båda länderna involverar föräldrarna i elevernas studieframgång. Jämförelsens resultat överensstämmer med övriga slutsatser kring våra förbättringsområden. Vi behöver utveckla skarpare analyser utifrån uppföljning av resultat, utveckla våra modeller för att systematiskt lära av varandra, ha fortsatt fokus på undervisningens kvalitet, utveckla feedback på alla nivåer och bättre involvera föräldrarna i elevernas studieframgång. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Nämndens årsredovisning 2014 Klart 28 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 6 Uppföljning inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Värdegrund Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Så här arbetar vi med Bitt Att arbeta med bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet ingår i förskolans och skolans grunduppdrag. Det går därför inte att tydligt att skilja ut aktiviteter som enskilt stödjer specifika delar i värdegrunden. Ett ständigt pågående arbete är att utveckla vårt sätt att göra barn och elever mer medvetna och medskapande i sin utbildning. På varje förskoleenhet och skolenhet upprättas årligen planer mot kränkande behandling utifrån aktuell kartläggning. Tillsammans med den information vi får från brukarenkäten ger detta ett underlag för dialog på respektive förskole- och skolenhet. Det handlar om att planera det främjande och förebyggande arbetet och att kunna hantera de situationer som ändå kan uppstå. Av resultaten i vår brukarundersökning ser vi att eleverna i skolan trivs och är trygga. Deras upplevelse av inflytande visar att detta är ett fortsatt förbättringsarbete. Under 2014 genomfördes en förvaltningsgemensam kompetensutvecklingsdag på alla skolor som vi utvecklat tillsammans med trendanalytikern Troed Troedsson. Respektive skolenhet fick utifrån egen kartläggning av sitt nuläge ett anpassat utbildningsprogram till stöd för det egna utvecklingsbehovet. För att öka tillgängligheten har en vi e-tjänst för barnomsorgärenden; ansökan, schema mm. Tillgängligheten har utvecklats genom att det blivit möjligt att nå den via surfplatta. Mellan 65-80% av vårdnadshavarna väljer att använda våra e-tjänster för barnomsorgen. Andelen har ökat under 2014. Under 2013 startade FG omsorg på kvällar och helger för de föräldrar/barn som har behov. Omsorgen finns på förskola i Kungsbacka. Under våren varierade antalet inskrivna barn mellan 8 och 11 med en samtidig närvaro mellan 1- 6 barn. Under våren fanns efterfrågan enbart på helger men under hösten utökades verksamheten till några vardagskvällar per månad. I slutet på året minskade antalet inskrivna barn från 8 till 6 och en efterfrågan på enbart helger. Nämndens årsredovisning 2014 29 Nämnden för Förskola & Grundskola 6.1.1 Kungsbacka kommun Bitt-resultat kundenkäter Bitt-resultat kundenkäter Andel nöjda brukare 2012 2013 2014 Andel nöjda brukare 2012 2013 2014 Bemötande 91% 88% 88% Inflytande 80% 76% 77% Tillgänglighet 89% 90% 90% Trygghet 94% 93% 93% Andel nöjda brukare 2012 2013 2014 Bemötande 94% 95% 92% Inflytande 84% 89% 89% 96% 95% 96% Andel nöjda brukare 2012 2013 2014 Bemötande 98% 98% 98% Inflytande 81% 85% 85% 97% 97% 98% Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Elever i skolan Föräldrar i skolan Tillgänglighet Trygghet Föräldrar i förskolan Tillgänglighet Trygghet 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin. Nämndens årsredovisning 2014 30 Nämnden för Förskola & Grundskola 6.2.1 Kungsbacka kommun Alternativa driftsformer Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska bedrivas. Under 2014 finns följande alternativa driftsformer i vår förvaltning. Andel av verksamhetsvolym Verksamhet Kostnad för verksamhet År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 Förskoleverksamhet (407/408) 15,9 16,8 84554,2 89737,8 Pedagogisk omsorg (412) 14,8 18,3 2263 2556 Fritidshem (425) 15,3 16,9 28009 30486 Förskoleklass/Grundskola (435/440) 10,4 12,5 85894 104790 Grundsärskola (443) 2,7 7,9 781 2315 LSS (524) 12,2 17,9 1008 1615 Lokalvård 11,3 0,1 4478 I samtliga verksamhetsformer, förutom lokalvården, har andelen fristående verksamheter ökat. Om trenden fotsätter krävs omställning av kommunal verksamhet. Ökad konkurrens kräver bättre synliggörande av de olika verksamheternas kvalitet. Nämndens årsredovisning 2014 31 41 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer 7.1 Synpunktshantering 7.1.1 Kommentaren Kommentaren är den kommungemensamma process vi har för att fånga upp så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet och snabbt ställa tillrätta problem som uppstått för dem vi är till för. Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna kommentarer 2014 Fördelning av inkomna synpunkter 2014-01-01--2014-12-31 Klagomål 20 Beröm 0 Förslag till förbättring 14 Totalt antal inkomna synpunkter 34 Varav anonyma 23 Varav politiska 2 Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 12 Flest kommentarer får vi om Av de 34 kommentarer vi fått in är det svårt att göra en gruppering utifrån gemensamma områden. De är både till sitt innehåll och karaktär relativt skilda. Det har t. ex. handlat fruktstunder i skolan, studiedagar, utbudet i skolans cafeteria, felanmälning på digital utrustning och skolskjuts. Följande åtgärder har vidtagits med anledning av inkomna KOMmentarer De flesta kommentarer har resulterat i att vi lämnat sakupplysning utifrån gällande lagar och regler eller bemött påståenden. Flera av våra återkopplingar handlar också om att vi erbjuder ytterligare kontakt för vidare samtal med direkt berörd befattningshavare. 7.1.2 Övrig synpunktshantering Andra sätt att inhämta synpunkter än Kommentaren Skollagstiftningen genomsyras av barnens, elevernas och vårdnadshavarnas rätt till inflytande över utbildningen och deras rätt att lämna synpunkter och klagomål. Synpunkterna kommer nämnden till del på en rad olika sätt. Enligt 4 kap. 7-8 §§ skollagen ska varje nämnd som ansvarar för skolverksamhet ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten, ska nämnden Nämndens årsredovisning 2014 32 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Som en följd av skollagens krav har nämnden för Förskola & Grundskola, utöver Kommentaren, under hösten 2013 rättat en särskild klagomålshantering på huvudmannanivå, dvs. nämndsnivå, under ledning av förvaltningschefens jurist. Intressenterna får lämna synpunkter eller klagomål på vilket sätt de önskar, t.ex. per telefon, e-mail eller personligt besök. Det ställs inte upp några begräsningar i vad som anses utgöra ett klagomål, utan alla inkomna synpunkter och klagomål behandlas. Klagomål på utbildningen ska i första hand tas emot och utredas av berörd skolpersonal och ansvarig rektor. Om intressenten inte är nöjd med rektorns eller förskolechefens hantering av klagomålet, ska rektorn respektive förskolechefen enligt nämndens rapporteringsrutiner omgående anmäla klagomålet till ansvarig verksamhetschef. Likaså ska rektorn eller förskolechefen omgående anmäla till verksamhetschefen om han eller hon behöver huvudmannens hjälp, i form av resurser eller andra övergripande insatser. Om intressenten inte är nöjd med verksamhetschefens hantering av klagomålet eller om verksamhetschefen behöver förvaltningschefens eller nämndens hjälp att hantera klagomålet, ska verksamhetschefen omgående anmäla klagomålet till förvaltningschefen. Klagomålen utreds då under ledning av förvaltningschefens jurist och de åtgärder vidtas som behövs för att komma tillrätta med klagomålet. Många gånger vänder sig vårdnadshavare direkt till förvaltningschefen med klagomål. Då sorterar förvaltningschefen klagomålen dit de hör hemma. Många av de klagomål som utreds inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering på huvudmannanivå inleds genom att vårdnadshavarna e-mailar direkt till förvaltningschefen, nämndsledamöter eller andra politiker i fullmäktige. Klagomål kommer också in via kommunens kundcentrum, Kungsbacka direkt. Kungsbacka direkt skickar sedan klagomålet vidare till förvaltningens registrator, som sorterar dem dit de hör hemma. Elever och vårdnadshavare har också möjlighet att vända sig till Skolinspektionen och Barnoch elevombudet med klagomål på utbildningen. De anmälningarna hanteras också på huvudmannanivå under ledning av förvaltningschefens jurist. Om eleverna eller vårdnadshavarna inte tidigare har anmält klagomålet till huvudmannen kan Skolinspektionen överlämna anmälan till huvudmannen för hantering inom nämndens klagomålshantering. Så har skett i några ärenden under året. Det finns även möjlighet för berörda intressenter att vända sig till Justitieombudsmannen med klagomål som avser nämndens och enheternas myndighetsutövning. Nämnden har inte haft några nya JOanmälningar under året. Barn, elever och deras vårdnadshavare ska enligt 4 kap. 9 § och 12 § skollagen ges inflytande över utbildningen. Barnens och elevernas inflytande ska ges i den dagliga verksamheten av personalen på enheten och genom skolenheternas forum för elevskyddsombud, elevrårdsrepresentanter och andra elevföreträdare. Varje rektor och förskolechef ansvarar för att det vid varje enhet finns ett eller flera forum för samråd med barn, elever och vårdnadshavare. Där ska enligt 4 kap. 13 § skollagen sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för sådana forum ska också barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. En uppföljning och utvärdering av denna synpunktshantering och av de synpunkter som kommer fram på detta sätt ska rektorn och förskolechefen ta med i enhetens systematiska kvalitetsarbete, vilket sedan utgör underlag för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Förskola & Grundskolas systematiska Nämndens årsredovisning 2014 33 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun kvalitetsarbete är under omarbetande och detta kommer att följas upp på ett tydligare sätt framöver. Enligt 1 kap. 10 § skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkt i all verksamhet som rör barn. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas. Inför alla beslut som påverkar barn och elever ska rektorer, förskolechefer och huvudmannen göra barnkonsekvensanalyser av hur det föreslagna beslutet påverkar barn och elever. Även rektorernas, förskolechefernas och huvudmannens barnkonsekvensanalyser ska följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskola & Grundskolas systematiska kvalitetsarbete är under omarbetande och detta kommer att följas upp på ett tydligare sätt framöver. Om det kommer till personalens kännedom att barn eller elever upplever att de har blivit utsatta för kränkande behandling av andra barn eller personal ska personalen enligt skollagen omgående anmäla detta till rektorn respektive förskolechefen, som i sin tur ska anmäla det till huvudmannen. Nämnden har delegerat rätten att ta emot anmälningar på huvudmannens vägnar till verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna. De ska sedan återanmäla mottagna anmälningar till nämnden vid närmast kommande nämndsammanträde som delegeringsbeslut. På samma sätt ska, enligt nämndens rapporteringsrutiner, komplicerade ärenden om barns rätt till särskilt stöd och frånvaro anmälas till verksamhetschefen och nämnden. Även dessa anmälningar ger nämnden värdefull information om verksamheten. Arbetsutskottet informeras varje månad om samtliga pågående anmälnings- och klagomålsärenden som handläggs på huvudmannanivå. Samtliga nämndsledamöter får del av rapporteringen i form av en tjänsteskrivelse. En gång om året lämnas även en årlig sammanställning och analys över årets anmälnings- och klagomålsärenden till nämnden. Information om nämndens klagomålshantering finns på kommunens hemsida. Informationen ska även finnas på skolornas och förskolornas hemsidor. Rektorerna och förskolecheferna har också uppmanats att informera om möjligheten att lämna klagomål till huvudmannen på föräldramöten och andra träffar med vårdnadshavare. Vad flest synpunkter och klagomål avser De flesta klagomålen och anmälningarna avser att vårdnadshavare anser att skolans personal inte gör tillräckligt för att förhindra kränkande behandling, att åtgärdsprogram inte upprättas tillräckligt skyndsamt och att barn inte får det särskilda stöd som de behöver samt att rektorer och förskolechefer inte svarar på e-mail eller är nåbara för möten, inte förklarar och motiverar sin hantering av klagomålen på ett tillfredsställande sätt samt att de i övrigt inte bemöter vårdnadshavarna på ett sätt som vårdnadshavarna förväntar sig. I det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå lyfts brister i enheternas arbete med kränkande behandling, särskilt stöd och brister i bemötande också fram, liksom att personal i förskolan inte alltid anmäler kränkande behandling till ansvarig förskolechef samt att verksamhetschefer för de pedagogiska enheterna inte alltid anmäler mottagna anmälningar till nämnden. Innehållet i enheternas samråd är föremål för en intern kontroll under år 2015. Utfallet kommer att redovisas i delår 2. Vidtagna förbättringsåtgärder Klagomålen och anmälningsärendena på huvudmannanivå utreds i nära samarbete med ansvariga rektorer, förskolechefer och verksamhetschefer för de pedagogiska enheterna. Ser huvudmannen att Nämndens årsredovisning 2014 34 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun barn och elever inte får den utbildning de har rätt till enligt skollagen eller att vårdnadshavare inte får ett gott bemötande med god tillgänglighet ser huvudmannen till att erforderliga åtgärder vidtas i den mån det är inom huvudmannens behörighetsområde, i annat fall arbetar huvudmannen för att ansvarig rektor eller förskolechef ska uppfylla lagkraven och kommunens policy vad gäller bemötande och tillgänglighet i övrigt. Vårdnadshavarna är i 9 av 10 fall nöjda med klagomålshanteringen på huvudmannanivå. De uppger att de har blivit hörda och bemötta på ett professionellt sätt samt att deras barn har fått det stöd och den trygghet i skolmiljön som de har rätt till. Klagomålen och anmälningsärendena har lett till förbättrad kunskap om lagkraven för verksamheten bland ansvariga chefer, förbättrade rutiner för dokumentation, utredning och uppföljning av arbete med kränkande behandling samt arbetet med särskilt stöd på berörda enheter. Enskilda elever har fått åtgärdsprogram och beslut om åtgärder utifrån deras behov. Kränkande behandlingar har upphört. Hur förskolechefer och rektorer ska arbeta med ärenden om kränkande behandling och särskilt stöd, liksom hantering av klagomål och bemötande av vårdnadshavare och andra intressenter ingick år 2014 också i huvudmannens rekrytantutbildning för blivande rektorer och förskolechefer. Det ingick även som ett frivilligt moment för deltagande skolor i huvudmannens utbildning inom projektet Mount Skolutveckling och påbyggnadsutbildningen för ombud inom Lärarförbundet i Kungsbacka. Under år 2015 planeras fler utbildningsinsatser för rektorer och förskolechefer. Nämndens sätt att arbeta med klagomål och synpunkter har också delats med andra kommuner inom Göteborgsregionen (GR) och Halland med närliggande kommuner. Förbättringsåtgärder utifrån vad som har framkommit i det systematiska kvalitetsarbetet ska planeras i början av år 2015. 7.2 Kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklarationerna vänder sig till dem vi är till för. De ska tydligt beskriva vad vi lovar. Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg för verksamheten. Område Status Beskrivning Barnomsorg Uppnåt t Du som vill ansöka om plats, ändra schema, lämna inkomstuppgift eller säga upp din plats inom förskolan, fritidshem eller pedagogisk omsorg kan göra det via vår webbplats dygnet runt Uppnåt t Du som har behov av barnomsorg på obekväm arbetstid kan få det efter en behovsprövning. Omsorgstid erbjuds vardagskvällar 18302230 och helger 0730-1930. Uppnåt t Barn som går i förskolan har tillgång till fyra datorer/surfplattor per 20 barn Förskola Nämndens årsredovisning 2014 Kommentar 35 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Område Status Beskrivning Grundskola Uppnåt t Du som går i grundskolan åk 7-9 har tillgång till en dator/surfplatta. Fritidshem Uppnåt t Du som har behov av fritidsomsorg för ditt barn mellan 10-13 år får det i en fritidshemsklubb och inte i en öppen verksamhet Öppen förskola Uppnåt t Du som har barn i åldern 0-5 år kan delta i gruppverksamhet inom öppna förskolan. Nämndens årsredovisning 2014 Kommentar 36 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 8 Verksamhetsmått 8.1 Analys verksamhetsmått Mått på elevernas resultat i skolår 9 (andel som når målen, behörighet till gymnasiet och genomsnittligt mertipoäng) visar ett stabilt positivt utfall över tid med en förbättring 2014. Framförallt har elevernas meritpoäng ökat jämfört med föregående läsår. Det är dock för tidigt att dra några längre slutsatser kring detta utan behöver följas över en längre tid. Vår bedömning är att en del av resultatet beror på ett uthålligt utvecklingsarbete. Ett fortsatt utvecklingsområde är att ytterligare involvera eleverna i undervisningen, både vad gäller innehåll och arbetssätt/arbetsformer. Enligt en samstämmig forskarvärld är en av de mest avgörande faktorerna för god utveckling samspelet och återkopplingen mellan barn/elev och pedagog åt båda håll samt samspelet lärarelärare och rektor - lärare. I enkätresultat kan vi se att eleverna trivs och är trygga i skolan, dessutom har andelen elever som upplever sig kränkta minskat. Vi behöver fortsatt ha fokus på det ständiga värdegrundsarbetet i vår verksamhet. Under 2014 genomfördes ett projekt inom FG för att utveckla frågor kring elevernas reella inflytande. Vi har ett demokratiuppdrag i enlighet med styrdokumenten, men vår bedömning är också att vi genom en ökad delaktighet och medskapande barn/elever från tidig ålderkan nå bättre kunskapsresultat. Kungsbacka är en inflyttningskommun vilket också märks tydligt i våra verksamheter där antalet barn och elever ökade under 2014. När det gäller pedagogisk omsorg har efterfrågan minskat mellan 2012 och 2013, denna minskning har fortsatt under 2014. Måttet kostnad per elev för lokaler har ökat betydligt mellan 2012 och 2013. Detta beror på att nya skollokaler har tagits i bruk under 2012 med helårseffekt 2013. Vilket gör att kostnaden per elev ökar då skolornas dimensionering är för ett växande antal elever. Nämnden blir kompenserad för de ökade lokalkostnaderna vid nybyggnation. Övrig verksamhet påverkas därför inte av de ökade lokalkostnaderna. Förvaltningen behöver göra en djupare analys av samband mellan kostnader och pedagogtäthet i de olika verksamheterna. Under 2014 har det till viss del skett en mer kvalitetssäkrad inrapportering av personaluppgifter till statistiska centralbyrån. Kungsbackas utfall för måttet barn/avdelning skiljer sig från riket och har ökat mellan 2012 och 2013. Samtidigt har kostnaden för förskola ökat tillsammans med en viss ökad personaltäthet. Avdelnings begreppet är inte tillförlitligt då flera av våra förskolor har valt att förändra sin organisation från en traditionell avdelningsindelning till "storavdelningar". Det ger förskolechefen förutsättningar till en mer flexibel organisation för att följa efterfrågan på platser, anpassa personalbemanning och ha en budget i balans. Måttet för personaltäthet i relation till antal barn är därför ett bättre mått för att följa upp verksamheten. I arbetet med nämndbudget 2016 kommer måttet barn/avdelning att problematiseras i syfte att föreslå att det tas bort. 8.2 Resursmått Utfall 2012 Utfall 2013 Kostnad totalt per grundskoleelev 81 500 83 900 92 600 Kostnad per elev för lokaler 15 600 18 100 17 900 Nyckeltal Nämndens årsredovisning 2014 37 Utfall 2014 Riket 2013 Budget 2014 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Utfall 2012 Utfall 2013 Kostnad per elev för läromedel/utrustn/skolbibl 5 000 4 600 3 800 Kostnad per elev för skolmåltider 4 900 4 900 5 800 Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola 133 000 134 500 129 700 Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem 40 600 40 700 34 100 Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg 101 200 105 500 110 300 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2013 Budget 2014 Antal elever per lärare 12,2 12,6 12,7 12,1 12,98 Antal barn/elever F-9 9 175 9 381 9 548 1 030 940 Elever folkbokf. i kommunen, andel i fristående skola 11,2% 11,3% 13,7% Elever folkbokf i kommunen, andel i annan kommuns skola 0,7% 0,6% 1,3% Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning 89% 91% 88,2% Antal barn i förskola 3 869 3 896 Antal barn per avdelning 17,9 18,1 Antal inskrivna barn per årsarbetare, förskola 5,2 5,1 Barn 1-5 år, andel i förskola 86% 86% 84% Andel förskolebarn i enskild regi 16% 16% 20% Årsarbetare, andel med pedagogisk högskoleutbildning 57% 56% 53% Antal barn i kommunalt fritidshem, genomsnitt per kalenderår 4 340 4 441 Inskrivna per anställd, kommunalt fritidshem 20,2 21,9 21,3 Årsarbetare, andel m ped. högskoleutb. kommunalt fritidshem 55% 56% 53% Antal barn i pedagogisk omsorg 142 128 Nyckeltal Utfall 2014 Riket 2013 Budget 2014 Utfall för 2014 publiceras i officiell statistik våren 2015 8.3 Prestationsmått Nyckeltal 3 837 489 275 16,8 5 4 475 104 5,3 426 188 16 348 Utfall för 2014 publiceras i officiell statistik våren 2015. Måtten som avser personaltäthet i skolan och förskolan kommer från det underlag kommunen rapporterat per den 15/10 2014. 8.4 Effektmått Nyckeltal Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor Nämndens årsredovisning 2014 38 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2013 87,1% 86% 87,1% 75,6% Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2013 Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor 93,3% 92,9% 93,5% 87,6% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 220,7 219,4 225,7 213,1 Resultatindex grundskola 22 25 Effektivitetsindex grundskola 11 11 Nöjd kundindex grundskolan, elever 57 59 57 Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, fristående skolor 96,8% 95,6% 97,2% 77% Andel elever åk 9 behöriga till yrkesprogram, fristående skolor 96,8% 100% 100% 87,6% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, fristående skolor 235,6 247,7 245,2 213,1 Övergångsfrekvens till gymnasieskolan inkl. individuella pgm 99,3% 98,5% 97,9% Övergångsfrekvens till gymnasieskolan exkl. individuella pgm 93,8% 92,8% 87,7% Andel elever som anger att de trivs i skolan 93% 91,7% 93% Andel elever som anger att de känner sig trygga i skolan 95% 96,3% 96,7% Andel som uppger att kränkande handlingar eller gester från barn/elever förekommer 13% 7,3% 7,7% Andel som uppger att kränkande handlingar eller gester från vuxna förekommer 7% 4,3% 3,7% Nyckeltal Utfall för 2014 som saknas publiceras våren 2015. Elevresultat gäller läsåret 2013/2014 och kommer från Skolverkets statistik. Enkätresultaten kommer från gemensam enkät inom Göteborgsregionen, GR. Resultatindex baseras på måtten: andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt andel elever som nått minst godkänt på ämnesproven i årskurs 9. Effektivitetsindex baseras på resultatindex sammanvägt med kostnad i form av avvikelse mot standardkostnad. Nämndens årsredovisning 2014 39 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 9 Personalmått 9.1 Analys personalmått Förvaltningen har något färre medarbetare under 2014 jämfört med tidigare år. Medarbetarenkätens resultat var mer positivt jämfört med tidigare år, framför allt vad gäller medarbetarskapet, vilket leder till högre rekommendationsvilja. Sjukfrånvaron har ökat något under 2014 jämfört med tidigare år, 5,0 procent till 5,3 procent. Det är framförallt äldre kvinnors sjukfrånvaro som har ökat, medan sjukfrånvaron för män har minskat. En stor andel av ökningen utgörs av långtidssjukskrivningar. Andelen sjukskrivna påverkar skolledarnas arbete med rehabilitering. Sjukskrivningarna ger merarbete och stora kostnader. Verksamhetens kvalitet påverkas av att ordinarie personal inte arbetar. Lärare i grundskola har en sjukfrånvaro på ungefär 3 procent medan lärare i förskola har 7 procent och barnskötare 9 procent. Alla yrkesgrupper följer mönstret att ju äldre medarbetare desto högre sjukfrånvaro. Undantaget är gruppen yngre elevassistenter med en relativt hög korttidsfrånvaro. Strävan är att arbeta aktivt med främjande, förebyggande och rehabiliterande insatser på såväl verksamhets- som huvudmannanivå för att få ner sjukfrånvaron ytterligare. 9.2 Resursmått Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Totalt antal anställda 2 542 2 534 2 506 Andel anställda kvinnor 88% 88% 87% Andel anställda män 12% 12% 13% Totalt antal årsarbetare 2 417 2 400 2 384 Andel heltid 81% 81% 83% Andel kvinnor som har heltid 79% 80% 82% Andel män som har heltid 88% 90% 90% Andel deltid 19% 19% 17% Andel kvinnor som har deltid 21% 20% 18% Andel män som har deltid 12% 10% 10% Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare 0,77% 0,81% 0,84% Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 2,7% 2,33% 2,08% Antal medarbetare per chef 30 31 31 Antal medarbetare per förskolechef/rektor 35 34 33 Nyckeltal Nämndens årsredovisning 2014 40 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Antalet årsarbetare räknas fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade 9.3 Effektmått Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 5% 5% 5,3% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,2% 5,2% 5,7% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 3,4% 3,2% 2,8% Arbetsmiljö 6,2 - 6,4 Ledarskap 7,6 - 7,7 Medarbetarskap 8,1 - 7,8 MMI, motiverad medarbetarindex 67 - 70 HME, hållbart medarbetar engagemang 81 - 83 Rekommendationsvilja -2 - 1 Framgångsfaktorer/lojalitet 7,1 - 7,2 Nyckeltal Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt Nämndens årsredovisning 2014 41 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 10 Ekonomi med kommentarer 10.1 Uppföljning driftbudget Budgetavräkning nämndbudget Uppföljningsnivå Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 Vsh 100 Nämnd- och styrelseverksamhet -1 560,6 -1 758,9 -1 486,4 272,5 Vsh 400 Öppen förskola -3 915,8 -3 555,6 -3 428,1 127,5 Vsh 407 Förskola i kommunal regi -370 164,4 -392 212 -377 956,8 14 255,2 Vsh 408 Förskola i fristående regi -78 858,5 -79 441,9 -84 385,8 -4 943,9 Vsh 412 Pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag -15 978,2 -16 591,6 -15 044 1 547,6 Vsh 425 Fritidshem -110 818,4 -101674,8 -103055 -1380,2 Vsh 435, 440 Förskoleklass, grundskola -642 549,4 -669709,9 -664658,6 5051,3 Vsh 443 Obligatoriska särskolan -26 747,1 -20722,6 -27364,8 -6642,2 Vsh 491 Gemensam verksamhet -320 792,2 -333664,6 -325128,7 8535,9 Vsh 524 Korttidstillsyn enl LSS -8 024,5 -8380,1 -8813,2 -433,1 -1 579 409,1 -1 627 712,0 -1 611 321,4 16 390,6 Summa Kommentarer Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 16.4 miljoner kronor, varav intäkter 10 miljoner kronor och kostnader 6,4 miljoner kronor. Detta innebär en avvikelse på 1 procent. I ramen för 2014 erhöll Förskola & Grundskola 27 102 tkr avseende volymförändringar och 3.313 tkr avseende nettoprisförändringar. Den av fullmäktige beslutade ramen innehöll också ett effektiviseringskrav på 1 procent som motsvarade 15.113 tkr. Vid beslut om nämndbudget bestämdes att effektiviseringskravet på 1 procent skulle verkställas genom att för ökat antal barn/elever utgår 75 procent av full prestationstäckning år 1, totalt 7.500 tkr förvaltningscentrala åtgärder, 1.000 tkr effektivisering i ny organisation, 1.500 tkr lägre lokalbidrag till fristående verksamhet med anledning sänkt internränta, 2.200 tkr förvaltningscentrala åtgärder inom ramen för prognostiserat överskott 2013, 2.800 tkr Verksamheten har ansvarat för att anpassa sin organisation efter gällande budgetförutsättningar. Delårsrapport per april Ett underskott på 2.800 tkr prognostiseras. Stora ansträngningar görs för att få en budget i balans. Den effektivisering som ingick i 2014 års budgetförutsättningar verkställs med olika åtgärder. Förvaltningens omorganisation till tre pedagogiska enheter som träder i kraft den 1 maj innebär viss effektivisering. Även förvaltningscentral omorganisation ska ge effektivisering. Minskningen av internräntan bidrog till sänkt lokalhyra och medför lägre bidrag till fristående verksamhet. Kompensation för merprestation för barn och elever jämfört med 2013 års prestationer kompenseras Nämndens årsredovisning 2014 42 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun med 75 procent i egen och fristående regi. Beslut om nämndbudget 2014 innebar att för att klara effektiviseringen fullt ut medgavs uttag ur resultatfonden med 2.800 mkr. Det prognostiserade resultatet hamnar på detta belopp då verksamheten signalerar oro att klara effektiviseringen fullt ut. Delårsrapport per augusti Ett underskott på 5.100 tkr prognostiseras då verksamheten signalerar problem med att få budget i balans 2014. Framför allt beror det på att man har svårt att snabbt ställa om organisationen till färre antal barn i förskolorna. Befolkningsprognosen visade på en i princip oförändrad nivå av barn under 2014 men det har skett en förskjutning av barn över till den fristående verksamheten. I grundskolan har vi en ökning av elever i linje med befolkningsprognosen men även här är det den fristående verksamheten som valts av fler elever. Det underskott som prognostiseras beror på att nämnden valde att använda del av resultatfond för omställningsåtgärder, dels kostnader för Furulidsproblematiken. När det gäller Furulidsproblematiken uppgår den totala prognostiserade kostnaden till 4.600 tkr. Denna kostnad ska enligt beslut delas lika mellan Förskola & Grundskola och Serviceförvaltningen. Förskola & Grundskola har 637 tkr i resultatfonden för detta. Resterande 1.663 tkr äskas som tilläggsanslag 2014. Förskoleverksamhet prestationer I budget för 2014 antogs att 4.854 barn skulle efterfråga förskoleverksamhet; 4.009 i kommunal förskola, 695 i fristående förskola och 150 i pedagogisk omsorg. Under året var i genomsnitt 3.837 barn placerade i kommunal förskola, varav 17 barn från andra kommuner och 14 barn i andra kommuners förskolor, 734 barn i fristående förskola, 104 barn i kommunal pedagogisk omsorg och 32 i fristående pedagogisk omsorg. Totalt har 4.707 barn varit placerade i förskoleverksamhet, en mindreprestation jämfört budget med 147 barn. Mindreprestationen förklaras till del av att befolkningsprognosen gjord våren 2013 för verksamhetsåret 2014 varit för hög. Korrigering av barnpengen utgår i efterhand till både kommunal och fristående verksamhet och ger ett extra tillskott till de pedagogiska enheternas förskoleverksamhet på cirka 5,9 mkr och till de fristående på cirka 1,2 mkr. Denna korrigering finns med i nämndens resultat för 2014. Fritidshem prestationer I budget för 2014 antogs att 5.222 elever skulle efterfråga fritidshemsverksamhet; 4.594 i kommunal verksamhet, 616 i fristående verksamhet och 12 i pedagogisk omsorg. Under året har i genomsnitt 4.484 elever varit placerade i kommunal fritidshemsverksamhet, varav 33 elever från andra kommuner och 24 elever i andra kommuners fritidsverksamhet, 636 i fristående verksamhet, 10 elever i kommunal pedagogisk omsorg och ingen elev i fristående pedagogisk omsorg. Totalt har 5.121 elever varit placerade i fritidshemsverksamhet, en mindreprestation jämfört budget med 101 elever. Grundskola prestationer I budget för 2014 antogs att 10.783 elever skulle vara placerade i grundskola; 9.553 i kommunal grundskola och 1.230 i fristående grundskola. Under året har i genomsnitt 9.559 elever varit placerade i kommunal grundskola, varav 104 elever från andra kommuner och 93 elever i andra kommuners grundskolor och 1.247 elever i fristående grundskola. Totalt har 10.795 elever varit placerade i grundskolan, en merprestation jämfört budget med 12 elever. Sedan höstterminen 2011 tillhör inte elever inom autismspektra personkretsen grundsärskola. Dessa elever är numera inskrivna i grundskolan och antogs vara 18 elever i budget 2014. För att tillgodose dessa elevers behov av stöd ändrades resursfördelningsmodellen inför 2012 så att skolorna får resursförstärkning motsvarande särskolans tilldelning. På motsvarande sätt erhåller skolorna resursförstärkning för elever i förskoleklass som kan komma att tillhöra personkretsen grundsärskola. Nämndens årsredovisning 2014 43 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Särskola prestationer I budget för 2014 antogs att 97 elever skulle tillhöra personkretsen grundsärskola, 73 i grundsärskola och 24 i integrerad verksamhet. Under året har i genomsnitt 72 elever varit inskrivna i grundsärskolan varav 1 från annan kommun och 1 i annan kommuns grundsärskola, 2 elever i fristående verksamhet. Samtidig har 30 elever varit integrerade i kommunal grundskola och 4 elever i fristående grundskola. Totalt tillhörde 108 elever personkretsen särskola. Detta är en merprestation jämfört budget med 11 elever. Vårdnadsbidrag År jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Totalt 2014 90 84 88 93 93 94 94 91 55 62 65 65 974 2013 78 79 80 80 84 84 85 86 78 73 80 84 971 2012 92 95 95 103 105 110 105 92 66 65 72 77 1077 2011 102 100 106 104 99 104 101 92 72 85 83 79 1127 2010 125 107 110 113 114 117 116 113 72 76 82 87 1232 2009 123 126 128 136 161 162 153 143 117 109 116 115 1589 57 82 93 96 328 2008 Vårdnadsbidraget infördes september 2008. Antalet beviljade vårdnadsbidrag per månad och år framgår av tabellen ovan. Antalet barn med vårdnadsbidrag har en under åren haft en sjunkande tendens men har 2013 och 2014 hamnat på ungefär samma nivå. Överskjutande medel används som finansiering av förskoleverksamheten i övrigt. Kommentarer till resultat per verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet (272,5 tkr, 15,5%): Medel kvar för premier och stipendier. Öppen förskola (127,5 tkr, 3,6 %): Verksamheten har effektiviserats och ger ett överskott. Förskola i kommunal regi (14.255,2 tkr, 13,6%): Trots lägre föräldraintäkter än budgeterat och att organisationen haft vissa svårigheter att anpassa sig till färre antal barn ger verksamheten ett överskott. Få familjer har efterfrågat omsorg på obekväm arbetstid och verksamheten ger därmed ett överskott. Budgetmedel har avsatts för antal barn enligt befolkningsprognos gjord våren 2014. Det har visat sig att denna befolkningsprognos har varit för positiv i sitt antagande om antal barn i åldern 1-5 år. Detta innebär att det finns ekonomiskt utrymme att retroaktivt förstärka ersättningen 2014 för barn i kommunal och fristående förskola med 1.477 kr per barn. Den kommunala förskolan får en förstärkning med 5,9 mkr i samband med Förskola & Grundskolas interna bokslutsberedning och den fristående får en förstärkning med 1,2 mkr som utbetalas i början av 2015. Överskottet finansiera underskottet i verksamhet Förskola i fristående regi som har haft fler barn än budgeterat. Förskola i fristående regi (-4.943.9 tkr, -6,2%): Både antal och andel barn i fristående förskola har varit högre än budget under året varför kostnaderna överskrider budget. Budgetmedel för detta finns som överskott under verksamhet Förskola i kommunal regi. Fristående verksamhet kommer Nämndens årsredovisning 2014 44 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun retroaktivt att erhålla förstärkning på 1,2 mkr för 2014 års prestationer med anledning av att antalet barn i befolkningsprognosen varit för positiv som beskrivs ovan. Denna extra kostnad finns med i utfallet för 2014. Pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag (1.547,7 tkr, 9,3 %): Medel finns kvar för vårdnadsbidrag eftersom färre föräldrar efterfrågat detta än vad som antogs i budget. Obudgeterade intäkter för föräldraintäkter och dold moms (budget under Förskola i kommunal regi). Färre barn har efterfrågat pedagogisk omsorg i kommunal regi än vad som budgeterades. Verksamheten har inte fullt ut lyckats ställa om verksamheten efter den lägre efterfrågan. Fler barn har efterfrågat pedagogisk omsorg i fristående regi än vad som budgeterats och medför därför högre kostnader. Totalt sett en minskning av antal barn som efterfrågat pedagogisk omsorg och även här en förskjutning från kommunal till fristående regi. Den pedagogisa omsorgen i både kommunal och fristående regi kommer att få retroaktiv förstärkning per barn beskriven under Förskola i kommunal regi ovan. Fritidshem (-1.447,6 tkr, -1,4%): Fler elever än budgeterat i fristående verksamhet förklarar en del av underskottet. Eftersom kommunal verksamhet haft färre elever än budgeterat borde detta ha inneburit överskott men gjorda effektiviseringar har inte nått helårseffekt 2014. Förskoleklass, grundskola (5.051,3 tkr, 0,8%): Totalt sett ett överskott. Fler elever än budgeterat i fristående verksamhet och därmed kostnader över budgert för bidragen dit. Kommunal verksamhet har haft färre elever än budgeterat och en del skolor har lyckats sämre med att klara en balanserad budget. Stora ansträngningar måste ytterligare till för att dessa ska uppnå budget i balans under 2015. Obligatoriska särskolan (-6.642,2 tkr, -32,1%): Kostnader över budget för bidrag till fristående verksamhet med anledning merprestationer. Obudgeterade kostnader för skolskjutsar förklarar merparten av underskottet, budget finns under verksamhet Förskoleklass, grundskola . Personalkostnader över budget som till stor del beror på merprestationer. Gemensam verksamhet (8.535,9 tkr, 2,6%): Överskott förklaras delvis av att medel finns kvar på vissa förvaltningscentrala projekt, till exempel Lärarlyftet/förskolelyftet, Forskarutbildning/licentiander. Förvaltningscentral effektivisering står också för en del av överskottet samt att planerade intendenttjänster inte tillsatts. Korttidstillsyn enl LSS (-433,1 tkr, -5,2%): Kostnader över budget som framför allt beror på obalans mellan personalkostader i den egna verksamheten och köp av verksamhet från privat arrangör. 10.2 Uppföljning investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 Löpande årliga investeringar Utgifter -15 233,4 -11 497,5 Övriga investeringar Inkomster Nämndens årsredovisning 2014 45 -14 800 -10 322,8 4 477,2 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Bokslut 2012 Utgifter Netto Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 -1 725,8 -1 763,1 -40 -341,5 -301,5 -16 959,2 -13 260,6 -14 840 -10 664,3 4 175,7 Kommentarer Löpande årliga investeringar används framför allt till reinvesteringar i inventarier. Nämnden har erhållit inkomster från försäljning av inventarier till en fristående förskola som tagit över hyreskontrakt för externa lokaler från en kommunal förskola och därmed även en del inventarier. Investeringsmedel finns kvar för löpande investeringar men huvudregeln är att dessa inte ombudgeteras. Om det skulle uppstå underskott för löpande investeringar under året kan detta rapporteras i samband med delårsrapporterna och man har därmed möjlighet att kunna ta i anspråk de medel som inte har ombudgeterats. Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr) Proj nr Processläg e Text Utfall tom 2013 Årsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 Summa projekt >5 Mkr Processläge: B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie U= uppföljning/projektavslut P = projektering Kommentarer 10.3 Viten och rättstvister Tvisten avser: Rättsläge Tvistigt belopp Inga rättstvister som kan leda till väsentlig påverkan på årsredovisningen föreligger. Nämndens årsredovisning 2014 46 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 11 Intern kontroll 11.1 Intern kontroll under året I nämndbudgeten för 2014 beslutades att interna kontroller skulle genomföras inom följande områden: Verksamhetsområdet Elevers uppfattning av undervisningens innehåll och kvalitet. Åtgärd: Kartläggning av hur rektorer organiserat rutinerna. Uppföljning: Kontroll av rektorers rutiner för att säkerställa att elever ges möjlighet att delta i såväl planering som utvärdering av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt Skolenheters och förskoleenheters samråd. Åtgärd: Kontroll av hur skolenheter och förskoleenheter har organiserat samråden enligt skollagens 4 kap. Uppföljning: Sammanställning av hur enheterna organiserat samråden. Elevers valmöjligheter i enlighet med författningarna Åtgärd: Kontroll av att skolorna erbjuder språkval och elevens val i enlighet med skollagen Uppföljning: Genomförs i början 2015 Återrapportering till nämnd av delegerade beslut. Åtgärd: Kontroll av att beslut fattade på delegation rapporteras till nämnd i enlighet med rutin i delegeringsordningen Uppföljning: Årliga stickprovskontroller på delar av verksamheten Ekonomiområdet Granskning av leverantörsfakturor i e-handeln Åtgärd: Granskning av rutiner i e-handeln sker avseende- Rekvisitioner - Delegering Uppföljning: Strukturerade stickprovskontroller av e-handelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltningar Granskning av inköp -följsamhet mot kommunens ramavtal Åtgärd: Granskning sker årligen angående ramavtalstroheten. Uppföljning: Strukturerade stickprovskontroller av e-handelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltningar. Granskning av upprättande handlingsplaner enligt rutin vid risk för underskott på enhetsnivå. Åtgärd: Kontroll att handlingsplaner upprättas och att planerade åtgärder genomförs Uppföljning: Kontinuerlig kontroll att handlingsplaner upprättas. Uppföljning av planerade åtgärders effekt vid delår 2 och bokslut. Kontroll för att säkerställa att förvaltningens modell för budgetuppföljning i organisationen fortfarande är aktuell och används vid den regelbundna budgetuppföljningen. Åtgärd: Förvaltningens funktionsgrupp för resursfördelning, Rio-gruppen, kontrollerar användandet, Uppföljning: Delårsbokslut 1 Nämndens årsredovisning 2014 47 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 11.2 Resultat av genomförda internkontroller Elevers uppfattning av undervisningens innehåll och kvalitet. Bedömning: Det är ett utvecklingsområde att säkerställa att rektorn har rutiner för att säkerställa att elever ges möjlighet till inflytande i enlighet med Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen. Elevers valmöjligheter i enlighet med författningarna Kontroll av att skolorna erbjuder språkval och elevens val i enlighet med skollagen. Arbetet med att slutföra denna interna kontroll kommer att genomföras i början av 2015. Återrapportering till nämnd av delegerade beslut. Bedömning: Resultatet av granskningen visar att hanteringen behöver förbättras så att alla delegeringsbeslut anmäls till nämnden och att de anmäls på rätt sätt i rätt tid. Åtgärder pågår inom Förskola & Grundskola för att hanteringen ska förbättras. Skolenheters och förskoleenheters samråd. Bedömning: Samtliga enheter rapporterar att de har organiserat samråd. Nämnden har för 2015 beslutat om en ny intern kontroll avseende skolenheters och förskoleenheters samråd. Fokus är att kontrollera att innehållet i samråden följer skollagen 4 kap §13. Granskning av leverantörsfakturor i e-handeln. Resultat: Vid den granskning som genomfördes på var 20:e fakturor som hanterats i Proceedo (Ehandelssystemet) för Förskola & Grundskola under mars och maj 2014 framkom att Beslutsattest finns på samtliga fakturor Av det totala antalet granskade fakturor identifierades brister avseende attester på flera fakturor. Avseende konteringen är det främst fel konto som använts och i två fall har även felaktig aktivitet använts. Bedömning: Inga oegentligheter har noterats men information och utbildning behövs för samtliga administratörer i attestreglemente och redovisning. Detta ska genomföras fortlöpande för att upprätthålla kunskapsnivån och för att utbilda nyanställd personal. Ekonomiutbildning för chefer som genomförs vt 2015 innehåller dela om attester och fakturahantering. Granskning av inköp -följsamhet mot kommunens ramavtal. Resultat: I ett flertal fall har köp gjorts hos leverantörer där kommunen saknar ramavtal. Ofta saknas ramavtal av helt naturliga skäl men det förekommer att köp har gjorts av andra leverantörer trots att kommunen har ramavtal med en leverantör inom en specifik avtalskategori. Dessa köp avser främst undervisningsmaterial i form av böcker och annan litteratur. Bedömning: Granskningen visar att inte alla inköp görs hos ramavtalsleverantör men av naturliga skäl. För att upprätthålla kunskapen om att inköp ska göras hos kommunens ramavtalsleverantörer behövs information och utbildning för all personal som har rätt att göra inköp. Granskning av upprättande handlingsplaner enligt rutin vid risk för underskott på enhetsnivå. Resultat: Handlingsplaner har upprättats vid delårsrapport per april och per augusti. Handlingsplaner finns både på förskole-, skol- och pedagogisk enhetsnivå. Bedömning: Handlingsplaner upprättas för att det ekonomiska resultatet inte är i balans. Förskolechefer och rektorer planerar därvid olika typer av åtgärder och gör sin personal involverad för att den ekonomiska balansen ska uppnås på kort eller lång sikt. En god kontroll av att handlingsplaner upprättas och följs är av fortsatt stor vikt. Nämndens årsredovisning 2014 48 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Kontroll för att säkerställa att förvaltningens modell för budgetuppföljning i organisationen fortfarande är aktuell och används vid den regelbundna budgetuppföljningen. Resultat: Förvaltningens modell för budgetuppföljning används. Bedömning: Eftersom organisationen har ändrats och att vi står inför användningen av ett nytt budgetuppföljningsverktyg behöver modellen ses över för att vara fortsatt aktuell. 11.3 Nämndens förbättringsåtgärder Verksamhetsområden Förvaltningen har under året genomfört eller kommer genomföra följande åtgärder med anledning av granskningen: Elevers uppfattning av undervisningens innehåll och kvalitet. I den mall som finns som ett stöd för rektorernas systematiska kvalitetsarbete förtydliga anvisningarna som handlar om uppföljning och dokumentation av elevernas delaktighet och inflytande. På ett tydligare sätt efterfråga rektorernas rutiner som säkerställer att eleverna ges möjlighet att delta i planering och utvärdering av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt. På olika sätt stimulera och aktualisera frågor som handlar om elevers delaktighet och inflytande i skolan. Det kan ske genom kompetensutvecklingsinsatser för lärare och skolledare. Med utgångspunkt i de föreläggande som är ett resultat av Skolinspektionens tillsyn av skolenheterna och i det beslut som kommer för huvudmannen utarbeta gemensamma handlingsplaner inom identifierade bristområden. Skolenheters och förskoleenheters samråd. Nämnden har för 2015 beslutat om en ny intern kontroll avseende skolenheters och förskoleenheters samråd. Fokus är att kontrollera att innehållet i samråden följer skollagen 4 kap § 13. Elevers valmöjligheter i enlighet med författningarna Kontroll av att skolorna erbjuder språkval och elevens val i enlighet med skollagen. Arbetet med att slutföra denna interna kontroll kommer att genomföras i början av 2015. Återrapportering till nämnd av delegerade beslut. För att åtgärda de tillämpningssvårigheter som fanns beslutade nämnden om en ny delegeringsförteckning under 2014. I den har uppställningen gjorts mer användarvänlig, med en indelning utifrån ärendetyp och beslutsinnehåll. Kungsbacka kommun har under våren 2014 påbörjat arbetet med att hantera ärenden i det digitala ärendehanteringssystemet LEX. Anmälningsförfarande genom LEX kommer att förenkla hanteringen och underlätta för delegaterna att anmäla besluten. Ekonomiområden Granskning av leverantörsfakturor i e-handeln. Fortlöpande information och utbildning för samtliga administratörer i attestreglemente och redovisning i samband med deras administratörsmöten. Ekonomiutbildning för chefer vårterminen 2015 innehåller del kring leverantörsfakturor. Granskning av inköp -följsamhet mot kommunens ramavtal. För att upprätthålla kunskapen om att inköp ska göras hos kommunens ramavtalsleverantörer Nämndens årsredovisning 2014 49 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun behövs information och utbildning för all personal som har rätt att göra inköp. Ekonomiutbildning för chefer vårterminen 2015 innehåller del om upphandling och ramavtal. Granskning av upprättande handlingsplaner enligt rutin vid risk för underskott på enhetsnivå. En god kontroll av att handlingsplaner upprättas och följs är av fortsatt stor vikt. Kommer att ingå i förvaltningschefens uppföljningsmöte med verksamhetschefer med start 2015.. Kontroll för att säkerställa att förvaltningens modell för budgetuppföljning i organisationen fortfarande är aktuell och används vid den regelbundna budgetuppföljningen. Modellen behöver ses över för att vara aktuell eftersom organisationen har ändrats och står inför användningen av ett nytt budgetuppföljningsverktyg. Görs som uppdrag inom ekonomienheten under 2015. 11.4 Intern kontroll av externa utförare Tillsyn av de fristående förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen 2014 Enligt Kungsbacka kommuns tillsynsplan för fristående verksamheter, fastställd av nämnden 2012, ska förvaltningen årligen redogöra för tillsynen av de fristående verksamheter som nämnden har godkänt. Under 2014 fanns 31 fristående huvudmän i kommunen varav tillsynsansvaret gäller 28 verksamheter. För övriga tre verksamheter, som endast bedriver skola, gäller ansvar för att utöva insyn. Förvaltningens tillsyn har bestått av samrådsmöten, råd och stöd, ordinarie tillsyn, uppföljning, särskild tillsyn och förelägganden både om uppgiftskyldighet för fristående huvudman och om verksamheten inte uppfyller krav och föreskrifter. Samrådsmöten - Förvaltningen har under 2014 haft två samrådsmöten. Ordinarie tillsyn - Samtliga fristående verksamheter har besökts under 2014 inom ramen för den ordinarie tillsynen. Under 2014 har tillsynen särskilt inriktats på det systematiska kvalitetsarbetet, öppettider, utökad tid för barn vars föräldrar är föräldralediga och barnsäkerheten i pedagogisk omsorg. Systematiskt kvalitetsarbete - I och med ökat krav på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet enligt både skollagen och skolverkets allmänna råd har detta granskats vid tillsynsbesöket. Verksamheterna har olika kunskap och förståelse för vad kvalitetsarbetet innebär. Granskningen har skett på huvudmanna-, chef- och enhetsnivå. Generellt har verksamheternas systematiska kvalitetsarbete utvecklats på samtliga nivåer. Utveckling och lärande - Vid tillsynen granskas om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Vidare granskas om barnen har inflytande, om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter och om inomhusoch utomhusmiljön är säker, inspirerande, lockar till lek, utforskande och lärande. Öppettider - Vid tillsynsbesöken uppger samtliga huvudmän att de kartlägger föräldrarnas behov och anpassar öppettiderna. Flertalet av verksamheterna uppger att kartläggningen visar att vårdnadshavarnas behov är från kl. 07:00-07:30 till kl. 17:00-17:30. När någon vårdnadshavare har behov utöver detta ska omsorg erbjudas. Enligt skollagen och skolverket ska omsorg erbjudas på ”inte obekväm arbetstid” d.v.s. vardagar kl. 06.00-19.00. Det är svårt att visa på om kartläggningarna verkligen visar de faktiska behoven och påverkar öppettiderna. Utökad tid för barn vars föräldrar är föräldralediga - Under året har samtliga handlingar Nämndens årsredovisning 2014 50 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun gällande utökad tid utöver den lagstadgade vid föräldraledighet granskats. Kartläggningen visar på att drygt 24 % av barnen har utökad tid och det finns en stor skillnad i antalet beslut mellan olika förskolor. Barnsäkerheten i pedagogisk omsorg - Vid tillsynen har det gjorts en barnsäkerhetsrond i alla verksamheterna utifrån en säkerhetschecklista. Förståelsen för de risker som kan förekomma i hemmet/lokalen har i de flesta fall varit låg. Särskild tillsyn - Särskilda tillsynsbesök har gjorts när det funnits uppgifter i verksamhetsbeskrivningen som föranlett detta eller om det på annat sätt har framkommit misstankar om brister i verksamheten. Under 2014 har 3 huvudmän granskats. Uppföljning efter ordinarie tillsyn - Under 2014 har 6 huvudmän följts upp efter ordinarie tillsyn. Förelägganden - Under 2014 har två huvudmän fått föreläggande att verksamheten inte uppfyller krav och föreskrifter. Nämndens årsredovisning 2014 51 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 12 Analys 12.1 Sammanfattande analys Trots omorganisation och den oro en sådan innebär har året som gått inneburit ett gott arbete och en god resultatutveckling både vad gäller måluppfyllelse och ekonomi. Arbetsbelastningen upplevs som hög för såväl pedagoggrupper som skolledare. Pedagogerna i skolan har under året fått minskade dokumentationskrav i den nationella styrningen som förutsätts bidra till lättnader i arbetsbelastningen och att ett större fokus kan läggas på att utveckla undervisningen. Rektorernas arbetssituation utreds för närvarande i ett särskilt regeringsuppdrag med fokus på att kartlägga arbetssituationen och vilka förutsättningar huvudmännen ger rektorer att utöva sitt ledarskap. Uppdraget kommer att redovisas under mars månad 2015. Måluppfyllelse I årets betygsutfall är det fler elever som nått målen och vi har ökat andelen behöriga elever till gymnasieskolan. Vi har haft en stor ökning av det genomsnittliga meritvärdet. I våra brukarundersökningar fortsätter vi ha höga och stabila utfall inom områdena trivsel och trygghet bland våra elever. Det är ett fortsatt utvecklingsområde att arbeta med inflytande och delaktighet där vi fortsatt har ett relativt lägre resultat. Under året har vi haft en förvaltningsövergripande satsning inom området elevinflytande tillsammans med trendanalytikern Troed Troedsson. Bra Skola 2009 publicerade utbildningsforskaren John Hattie forskningsöversikten Visible Learning. Där han framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. Med anledning av de svenska resultaten i Pisa-rapporten, Programme for International Student Assessment, begärde utbildningsdepartementet en utredning. Granskningen visar att det finns en otydlig ansvarsfördelning och brister i likvärdigheten. Förväntningarna på eleverna måste höjas och lärmiljöerna behöver förbättras och den svenska skolan generellt behöver utveckla instrument för självvärdering och kollegialt lärande. I uppdraget till utvecklingsenheten inom Förskola & Grundskola ingår att utveckla stöd för detta i organisationen. Nyanlända Kommunen har ingått avtal med Länstyrelsen för att öka mottagande av nyanlända ungdomar och vi har antagit en forskningsbaserad modell för genomförandet. I Kungsbacka har vi idag 66 ensamkommande barn registrerade och totalt har Kungsbacka kommun tagit emot 85 barn hittills och som situationen ser ut i världen antas denna siffra öka. Studiehandledning på modersmålet inom varje ämne är den viktigaste framgångsfaktorn för att eleverna ska klara målen för utbildningen. Kostnaderna för studiehandledningen har ökat markant under året vilket medför en omfördelning i budget. Ett samordningsarbete mellan förvaltningarna FG, GV och IFO för att hantera integration, optimering av tillgängliga resurser och hantering av kontakterna med Migrationsverket har upprättats. Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionen konstaterar i sin tillsyn 2014 att "Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat”. Under 2015 behöver vi fokusera på att åtgärda de bristområden som konstaterats genom att utveckla uppföljning av resultat, analys och genomföra åtgärder. Nämndens årsredovisning 2014 52 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Fortsatt satsning på skolutveckling med digitala verktyg Vår skolutveckling med stöd av digitala verktyg enligt nämndens strategi, har fortsatt under året. Fokus har varit arbetet med kompetensutveckling på olika nivåer och parallellt satsningen på infrastruktur och implementering av nya verktyg. Attraktiv arbetsgivare Kungsbackas fortsatta expansion och framtida pensionsavgångar gör att personalförsörjning med behörig och kompetent personal är en avgörande fråga för fortsatt god skolutveckling. En del i att vara en attraktiv arbetsgivare är att ha en verksamhet som ständigt utvecklas, behovsanpassad kompetensutveckling, karriärtjänster och möjlighet att få en god löneutveckling. Förändrad organisation Förskola & Grundskolas nya organisation kom på plats under året. Förändringen förväntas förbättra effektivitet och resultat genom en tydligare styrning och att ett större fokus läggs på uppföljning och på uppdrag utifrån efterfrågat stöd från enheterna. För att på ett bättre sätt kunna samordna organisationens utvecklingsbehov innehåller den nya organisationen en utvecklingsenhet med fokus på efterfrågestyrning. Under ledning av de tre verksamhetscheferna arbetar de pedagogiska enheterna med att utveckla vår lärande organisation och förstärka kulturen där vi delar kunskap med varandra samt ger förutsättningar för rektorer/förskolechefer/enhetschefer att nyttja frirummet. Uthållighet och medskapande på alla nivåer är nyckelord för förändringsarbetet. Kungsbackas fortsatta expansion har lett till en ökning av antalet elever i skolan. I Kollaområdet har en ny förskola och en ny skola byggts och tagits i drift under året. Planeringsarbete pågår kring skolsituationen i Vallda, där eleverna på Furulidsskolan under året fått tillfälliga skollokaler i före detta Ekenässkolan och på Varlaskolan. Förstudie har genomförts kring behov av nya/ombyggda skolor/förskolor i relation till framtida barn- och elevutveckling i Fjärås. Förändrad resursfördelning utifrån barn och elevers förutsättningar och behov Skollagen har sedan juli 2014 tillförts del där kommunerna är skyldiga att ha en differentierad resursfördelning. Sedan tidigare har detta gällt grundskola, men ska nu också omfatta förskola och fritidshem. Ekonomi Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 16.4 miljoner kronor, varav intäkter över budget på nästan 10 miljoner kronor och överskott driftsbudget för kostnader på lite drygt 6 miljoner kronor. Detta innebär en avvikelse på 1 procent. Av överskottet kommer 14.806 tusen kronor att överföras till nämndens resultatfond. Resterande överskott 1.584 tusen kronor är internränta och återredovisas. 12.2 Förändringsområden Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och skolinspektionens tillsyn Inom ramen för vårt systematiska kvalitetsarbete har ett antal övergripande förbättringsområden konstaterats. Förutom att vi inom organisationen följt upp och analyserat resultat är också Skolinspektionens tillsyn 2014 ett viktigt underlag för att identifiera områden som behöver utvecklas. I nämndens samlade rapport med huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2013-2014 finns en mer detaljerad beskrivning och analys. I sammanfattad form grupperar vi våra utvecklingsområden enligt följande: Nämndens årsredovisning 2014 53 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Systematiskt kvalitetsarbete; förbättrad analysförmåga, tydligare rutiner och efterfrågan av resultat från enheterna Kränkande behandling, planer för samtliga verksamheter, bättre uppföljning och rapportering av anmälda kränkningar i hela organisationen. Organisation, utvecklad uppföljning av hur chefer hanterar det ansvar som skollagen uttrycker Undervisning, lärande och utveckling, fortsatt behov att utveckla undervisningen genom formativ bedömning, feedback och vetenskaplig grund Inflytande, kvaliteter i mötet mellan pedagog och barn i förskolan och forum för dialog och kollegiala samtal för lärare och/eller rektorer är viktiga faktorer för ökad måluppfyllelse Anpassning, särskilt stöd, svårigheter att kommunicera elevens behov av särskilt stöd med vårdnadshavarna samt brister i dokumentationen kring utredningar. Måluppfyllelse Trots årets positiva betygsutfall behöver vi ha fortsatt fokus på att ge alla barn och elever förutsättningar för sitt lärande. Bra Skola 2009 publicerade utbildningsforskaren John Hattie forskningsöversikten Visible Learning. Där han framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen. I Helen Timperleys forskningsöversikt, Realizing the Power of Professional Learning, framhålls höga förväntningar på eleverna, feedback till och från elev- lärare och lärares professionella utveckling som viktiga faktorer för ett förbättrat lärande hos eleverna. Med anledning av de svenska resultaten i Pisa-rapporten, Programme for International Student Assessment, begärde utbildningsdepartementet en utredning. Granskningen visar att det finns en otydlig ansvarsfördelning och brister i likvärdigheten. Förväntningarna på eleverna måste höjas och lärmiljöerna behöver förbättras och den svenska skolan generellt behöver utveckla instrument för självvärdering och kollegialt lärande. I uppdraget till utvecklingsenheten inom Förskola & Grundskola ingår att utveckla stöd för detta i organisationen. Nyanlända En ökning av nyanlända ungdomar medför ett fortsatt fokus på kartläggning av varje ny elevs kunskaper, att säkra tillgång till studiehandledning och samordning med andra förvaltningar. Attraktiv arbetsgivare Personalförsörjning med behörig och kompetent personal är en avgörande fråga för fortsatt god skolutveckling. En del i att vara en attraktiv arbetsgivare är att ha en verksamhet som ständigt utvecklas, behovsanpassad kompetensutveckling, karriärtjänster och möjlighet att få en god löneutveckling. Förändrad organisation Uthållighet och medskapande på alla nivåer är nyckelord för att förstärka skolkulturen där vi delar kunskap med varandra samt ger förutsättningar för rektorer/förskolechefer/enhetschefer att nyttja frirummet. Förändrad resursfördelning Från juli 2014 ska den differentierade resursfördelningen omfatta grundskola, fritidshem och förskola. Kungsbackas fortsatta expansion och demografiska förändringar i kommundelar Nämndens årsredovisning 2014 54 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Kungsbacka har en befolkningstillväxt och det ställer därmed krav på en flexibel lokalanvändning och fortsatt byggnation. Nämndens årsredovisning 2014 55 Kungsbacka Kommun Förskola & Grundskola Nämnd: Driftsredovisning - begäran om resultatdisponering 2014 Blankett 9a Spec Ansv/vks/ proj steg 1 Bokslut 2014 Driftredovisning/Projektnamn steg 3 Nämndens begäran om resultatdisponering plustecken för överskott och minustecken för underskott steg 2 Orsak till bokslut o budgetavvikelse 2014 Ombudgering Överskott Årsbudget A B Drift Internränta Fri del 309 Studiebesök Totalt nämnden C -1 623 501 -4 211 -1 627 712 Utfall Avvikelse Under-skott Typ 1 Typ 2 D E=D-C F G H -1 608 702 -2 627 8 -1 611 321 14 799 1 584 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 16 391 Typ 3 I Typ 4 - Pågående Typ 4 Startdatum ej avslutade projekt påg projekt - Ombudgeteras J J=F+G+H+I+J-E 14 799 1 584 8 0 1 584 0 14 799 Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 16.4 miljoner kronor, varav intäkter 10 miljoner kronor och kostnader 6,4 miljoner kronor. Detta innebär en Kontrollsumma mot Under-skott bokslutsavvikelse. BÖR SLUTA MED "0" I SUMMAN 8 -0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -0 M Resultat fond Typ 4 Återföring till Typ 3 - enligt Pågående ej beställare regelverk KS avslutade 2008-11-18 projekt Ombudgetera s N O P Använd Övrigt Överskott (typ 1-3) som återredovisas eller under-skott som begärs TA för enligt särskild motivering Kontrollsumma mot bokslutsavvikelse Q R=M+N+O+P-E 14 799 1 584 14 799 1 584 8 0 8 0 1 584 -1 584 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -0 Kungsbacka Kommun Förskola & Grundskola Nämnd: Spec Ansv/vks/ proj Driftredovisning/Projektnamn A B Drift Internränta Fri del 309 Studiebesök Totalt nämnden Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 16.4 Motivering (för varje projekt anges motivering). För typ 3 begäran om överföring till resultatfond lämnas särskild redovisning av prestationsmått eller andra utvärderingskriterier som visar att överskottet uppstått genom egna effektiviseringar. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-10 Diarienummer FG/2015:32 Kommunbudget 2016 Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner underlag för Kommunbudget 2016 som överlämnas till kommunstyrelsen tillsammans med framställan om nuvarande kända ramförändringsbehov 2016 och 2017. För övriga äskanden återkommer nämnden i delår 1. Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner underlag för äskande av investeringsbudget 20162020. Sammanfattning Förvaltningen för Förskola & Grundskola har tagit fram underlag till kommunbudget 2016 i enlighet med givna anvisningar. Nämndens ramförändringsbehov framgår i kapitel 4 Ramförändringar. • Staten förstärker kommunernas budgetar med både generella och riktade statsbidrag i syfte att ge förutsättningar för att genomföra de nationella skolreformerna. För äskande av medel återkommer nämnden i samband med delår 1 när specificering av statsbidragen är kända. • Höjda lärarlöner utöver avtal. Belopp utifrån politisk prioritering. Medel för strategiska lönesatsningar för lärare behöver avsättas kommuncentralt under flera år och tillföras Förskola & Grundskolas ram efter ingånget avtal. • Förstärkta krav på studiehandledning för elever med annat modersmål. Nämnden återkommer i delår 1 med specificering av ramförändringsbehov när dimensionering är känd. • Förändrad resursfördelning utifrån förutsättningar och behov. Nämnden har innan lagförändringen omfördelat medel inom grundskola och från 2015 också i förskola. För fritidshem planerar nämnden förändring i resursfördelningen från och med 2016. För lagförändringen behöver nämnden en ramökning för att finansiera förskole- och fritidshemsdelen utan att omfördela resurser. Det äskade beloppet täcker även behov i fristående verksamhet och uppgår till 5.000 tkr respektive år. Gerd Johansson Förskola & Grundskola 0300-834151 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Ramförändringsbehovet uppgår till 5.000 tkr för 2016 och 5.000 tkr 2017 för förändrad resursfördelning. För resterande ramförändringsbehov återkommer nämnden i samband med delår 1. Nämndens äskande av investeringar, utöver vad som beslutats i nämndens lokalresursplan, framgår i blankett 4. Förändrade investeringar påverkar redan tidigare fattade beslut för 2016-2020. Äskande för respektive år 2016-2020 är 15.000 tkr, en ökning med 400 tkr respektive år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-10 Investeringar blankett 4. Beslutet skickas till Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Underlag till kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Underlag till kommunbudget 2016 Nämnden för Förskola & Grundskola www.kungsbacka.se Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Analys ....................................................................................................................................... 3 1.1 1.2 Analys av 2014 ............................................................................................................................................... 3 Förändringsområden ....................................................................................................................................... 4 2 Omvärldsanalys för 2016 ......................................................................................................... 6 2.1 Nämndspecifik omvärldsanalys ....................................................................................................................... 6 3 Strategiska frågor................................................................................................................... 10 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt .................................................................................. 10 En attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och medarbetarskap .................................................... 10 En effektiv kommun med goda resultat ......................................................................................................... 11 Tillgänglighet och invånarinflytande .............................................................................................................. 11 Övriga strategiska frågor ............................................................................................................................... 11 4 Ramförändringar .................................................................................................................... 12 4.1 Ramförändringar i driftbudget som ej är föranledda av volymförändringar ................................................... 12 5 Taxor och avgifter .................................................................................................................. 13 6 Prioriterade mål ...................................................................................................................... 14 6.1 6.2 Förslag till förändringar av prioriterade mål ................................................................................................... 14 Förslag till prioriterade mål som bör tas bort .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. Underlag till kommunbudget 2016 2 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 1 Analys 1.1 Analys av 2014 Trots omorganisation och den oro en sådan innebär har året som gått inneburit ett gott arbete och en god resultatutveckling både vad gäller måluppfyllelse och ekonomi. Arbetsbelastningen upplevs som hög för såväl pedagoggrupper som skolledare. Pedagogerna i skolan har under året fått minskade dokumentationskrav i den nationella styrningen som förutsätts bidra till lättnader i arbetsbelastningen och att ett större fokus kan läggas på att utveckla undervisningen. Rektorernas arbetssituation utreds för närvarande i ett särskilt regeringsuppdrag med fokus på att kartlägga arbetssituationen och vilka förutsättningar huvudmännen ger rektorer att utöva sitt ledarskap. Uppdraget kommer att redovisas under mars månad 2015. Måluppfyllelse I årets betygsutfall är det fler elever som nått målen och vi har ökat andelen behöriga elever till gymnasieskolan. Vi har haft en stor ökning av det genomsnittliga meritvärdet. I våra brukarundersökningar fortsätter vi ha höga och stabila utfall inom områdena trivsel och trygghet bland våra elever. Det är ett fortsatt utvecklingsområde att arbeta med inflytande och delaktighet där vi fortsatt har ett relativt lägre resultat. Under året har vi haft en förvaltningsövergripande satsning inom området elevinflytande tillsammans med trendanalytikern Troed Troedsson. Bra Skola 2009 publicerade utbildningsforskaren John Hattie forskningsöversikten Visible Learning. Där han framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. Med anledning av de svenska resultaten i Pisa-rapporten, Programmet for International Student Assessment, begärde utbildningsdepartementet en utredning. Granskningen visar att det finns en otydlig ansvarsfördelning och brister i likvärdigheten. Förväntningarna på eleverna måste höjas och lärmiljöerna behöver förbättras och den svenska skolan generellt behöver utveckla instrument för självvärdering och kollegialt lärande. I uppdraget till utvecklingsenheten inom Förskola & Grundskola ingår att utveckla stöd för detta i organisationen. Nyanlända Kommunen har ingått avtal med länsstyrelsen för att öka mottagande av nyanlända ungdomar och vi har antagit en forskningsbaserad modell för genomförandet. I Kungsbacka har vi idag 66 ensamkommande barn registrerade och totalt har Kungsbacka kommun tagit emot 85 barn hittills. Som situationen ser ut i världen antas denna siffra öka. Studiehandledning på modersmålet inom varje ämne är den viktigaste framgångsfaktorn för att eleverna ska klara målen för utbildningen. Kostnaderna för studiehandledningen har ökat markant under året vilket medför en omfördelning i budget. Ett samordningsarbete mellan förvaltningarna FG, GV och IFO för att hantera integration, optimering av tillgängliga resurser och hantering av kontakterna med Migrationsverket har upprättats. Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionen konstaterar i sin tillsyn 2014 att "Kungsbacka är en i huvudsak väl fungerande skolkommun som relativt sett når goda resultat”. Under 2015 behöver vi fokusera på att åtgärda de bristområden som konstaterats genom att utveckla uppföljning av resultat, analys och genomföra åtgärder. Underlag till kommunbudget 2016 3 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Fortsatt satsning på skolutveckling med digitala verktyg Vår skolutveckling med stöd av digitala verktyg enligt nämndens strategi, har fortsatt under året. Fokus har varit arbetet med kompetensutveckling på olika nivåer och parallellt satsningen på infrastruktur och implementering av nya verktyg. Attraktiv arbetsgivare Kungsbackas fortsatta expansion och framtida pensionsavgångar gör att personalförsörjning med behörig och kompetent personal är en avgörande fråga för fortsatt god skolutveckling. En del i att vara en attraktiv arbetsgivare är att ha enverksamhet som ständigt utvecklas, behovsanpassad kompetensutveckling, karriärtjänster och möjlighet att få en god löneutveckling. Förändrad organisation Förskola & Grundskolas nya organisation kom på plats under året. Förändringen förväntas förbättra effektivitet och resultat genom en tydligare styrning och att ett större fokus läggs på uppföljning och på uppdrag utifrån efterfrågat stöd från enheterna. För att på ett bättre sätt kunna samordna organisationens utvecklingsbehov innehåller den nya organisationen en utvecklingsenhet med fokus på efterfrågestyrning. Under ledning av de tre verksamhetscheferna arbetar de pedagogiska enheterna med att utveckla vår lärande organisation och förstärka kulturen där vi delar kunskap med varandra samt ger förutsättningar för rektorer/förskolechefer/enhetschefer att nyttja frirummet. Uthållighet och medskapande på alla nivåer är nyckelord för förändringsarbetet. Kungsbackas fortsatta expansion har lett till en ökning av antalet elever i skolan. I Kollaområdet har en ny förskola och en ny skola byggts och tagits i drift under året. Planeringsarbete pågår kring skolsituationen i Vallda, där eleverna på Furulidsskolan under året fått tillfälliga skollokaler i före detta Ekenässkolan och på Varlaskolan. Förstudie har genomförts kring behov av nya/ombyggda skolor/förskolor i relation till framtida barn- och elevutveckling i Fjärås. Förändrad resursfördelning utifrån barn och elevers förutsättningar och behov Skollagen har sedan juli 2014 tillförts del där kommunerna är skyldiga att ha en differentierad resursfördelning. Sedan tidigare har detta gällt grundskola, men ska nu också omfatta förskola och fritidshem. Ekonomi Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 16.4 miljoner kronor, varav intäkter över budget på nästan 10 miljoner kronor och överskott driftsbudget för kostnader på lite drygt 6 miljoner kronor. Detta innebär en avvikelse på 1 procent. Av överskottet kommer 14.806 tusen kronor att överföras till nämndens resultatfond. Resterande överskott 1.584 tusen kronor är internränta och återredovisas. 1.2 Förändringsområden Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och skolinspektionens tillsyn Inom ramen för vårt systematiska kvalitetsarbete har ett antal övergripande förbättringsområden konstaterats. Förutom att vi inom organisationen följt upp och analyserat resultat är också Skolinspektionens tillsyn 2014 ett viktigt underlag för att identifiera områden som behöver utvecklas. I nämndens samlade rapport med huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2013-2014 finns en mer detaljerad beskrivning och analys. I sammanfattad form grupperar vi våra utvecklingsområden enligt följande: Systematiskt kvalitetsarbete; förbättrad analysförmåga, tydligare rutiner och efterfrågan av resultat från enheterna Underlag till kommunbudget 2016 4 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Kränkande behandling, planer för samtliga verksamheter, bättre uppföljning och rapportering av anmälda kränkningar i hela organisationen. Organisation, utvecklad uppföljning av hur chefer hanterar det ansvar som skollagen uttrycker Undervisning, lärande och utveckling, fortsatt behov att utveckla undervisningen genom formativ bedömning, feedback och vetenskaplig grund Inflytande, kvaliteter i mötet mellan pedagog och barn i förskolan och forum för dialog och kollegiala samtal för lärare och/eller rektorer är viktiga faktorer för ökad måluppfyllelse Anpassning, särskilt stöd, svårigheter att kommunicera elevens behov av särskilt stöd med vårdnadshavarna samt brister i dokumentationen kring utredningar. Måluppfyllelse Trots årets positiva betygsutfall behöver vi ha fortsatt fokus på att ge alla barn och elever förutsättningar för sitt lärande. Bra Skola 2009 publicerade utbildningsforskaren John Hattie forskningsöversikten Visible Learning. Där han framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen. I Helen Timperleys forskningsöversikt, Realizing the Power of Professional Learning, framhålls höga förväntningar på eleverna, feedback till och från elev- lärare och lärares professionella utveckling som viktiga faktorer för ett förbättrat lärande hos eleverna. Med anledning av de svenska resultaten i Pisa-rapporten, Programmet for International Student Assessment, begärde utbildningsdepartementet en utredning. Granskningen visar att det finns en otydlig ansvarsfördelning och brister i likvärdigheten. Förväntningarna på eleverna måste höjas och lärmiljöerna behöver förbättras och den svenska skolan generellt behöver utveckla instrument för självvärdering och kollegialt lärande. I uppdraget till utvecklingsenheten inom Förskola & Grundskola ingår att utveckla stöd för detta i organisationen. Nyanlända En ökning av nyanlända ungdomar medför ett fortsatt fokus på kartläggning av varje ny elevs kunskaper, att säkra tillgång till studiehandledning och samordning med andra förvaltningar. Attraktiv arbetsgivare Personalförsörjning med behörig och kompetent personal är en avgörande fråga för fortsatt god skolutveckling. En del i att vara en attraktiv arbetsgivare är att ha en verksamhet som ständigt utvecklas, behovsanpassad kompetensutveckling, karriärtjänster och möjlighet att få en god löneutveckling. Förändrad organisation Uthållighet och medskapande på alla nivåer är nyckelord för att förstärka skolkulturen där vi delar kunskap med varandra samt ger förutsättningar för rektorer/förskolechefer/enhetschefer att nyttja frirummet. Förändrad resursfördelning Från juli 2014 ska den differentierade resursfördelningen omfatta grundskola, fritidshem och förskola. Kungsbackas fortsatta expansion och demografiska förändringar i kommundelar Kungsbacka har en befolkningstillväxt och det ställer därmed krav på en flexibel lokalanvändning och fortsatt byggnation. Underlag till kommunbudget 2016 5 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 2 Omvärldsanalys för 2016 2.1 Nämndspecifik omvärldsanalys Utbildningsområdet nya reformer 2014 år riksdagsval resulterade i ett parlamentariskt svårt läge där regeringens förutsättningar att driva igenom sin politik i riksdagen är komplex. Det innebär också en svårighet att göra en framåtsyftande bedömning av vilka utbildningspolitiska reformer som kommer att genomföras under 2015. Den överenskommelse som regeringen och alliansen slöt i december 2014, syftade till att ge förutsättningar för en minoritetsregering att få igenom sin budget i riksdagen. Det finns en bred enighet i riksdagen kring att göra ekonomiska satsningar på skolan och flera av satsningarna i regeringens budgetproposition på skolans område överensstämmer i stort med Alliansens politik. I samband med vårens beslut om ändringsbudget kommer sannolikt de statliga reformerna, med tillhörande finansiering i form av generella och riktade statsbidrag bli tydligare för kommunerna. Kommunerna behöver därför ha en särskild hantering av budgetmedel för 2015 och 2016 i samband med riksdagens beslut, varför nämnden behöver återkomma i delår 1 med specificering av ramförändringsbehov utifrån de nationella kraven. I den utbildningspolitiska överenskommelse som socialdemokraterna och miljöpartiet gjort, "Vända resultaten i den svenska skolan", beskrivs följande ambitioner: Fler ska anställas i svensk skola så lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Fler speciallärare och special-pedagoger ska anställas i skolan. En läsaskriva-räkna-garanti ska införas. Minskade elevgrupper och högre personaltäthet på fritids. Höjda lärarlöner, minskad administration för lärare och förstärkning av rektorernas pedagogiska ledarskap. Skolkommissionen ska lägga fram förankrade och vetenskapligt underbyggda förslag för exempelvis metodutveckling, klassrumsnära forskning, stärkt ledarskap och jämlikhet i skolsystemet. Resurser till skolor ska fördelas efter behov. Särskilda insatser ska riktas mot skolorna med allra sämst resultat. Staten ska vidga sitt fokus från kontroll till stöd, från att mäta till att utveckla. Alla elever ska få gå i skolor med bra arbetsmiljö och ändamålsenliga lokaler. Stöd för att medfinansiera investeringar i bra arbetsmiljö i klimatsmarta skolbyggnader med moderna läromiljöer ska införas. Satsningar på skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin för att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa. Tillgången till bra skolbibliotek ska säkras. För att höja kvaliteten i förskolan ska barngrupperna minska. Alla barn ska börja i förskoleklass som är en viktig brygga mellan förskola och grundskola. I Alliansens budgetmotion "Ett starkare Sverige" finns följande ambitioner beskrivna i något förkortad form: Satsningar på fler utbildade lärare, speciallärare och fler karriärtjänster i skolan. Minskad klasstorlek i lågstadiet Satsningar på ett fortsatt mattelyft och läslyft. Införande av en tioårig grundskola, fler matematiklektioner i högstadiet och en utökning av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa. Underlag till kommunbudget 2016 6 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Nytt kunskapsmål i att läsa och förstå enklare texter under första skolåret, obligatoriskt bedömningsstöd i att läsa, skriva och räkna och betyg från årskurs 4. Undervisningstiden i svenska utökas för nyanlända elever och andra elevermed liknande behov. Oligatorisk läxhjälp, skyldighet för huvudmän att erbjuda sommarskola och en förlängning av skolplikten med ett år för elever i nuvarande årskurs nio som inte når gymnasiebehörighet. Fria skolvalet behålls och krav på att de som bedriver utbildningsverksamhet ska ta ett långsiktigt ägaransvar. Skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme. Storleken på barngrupperna på fritids och förskolan minskas genom ett prestationsbaserat stöd till de huvudmän som har små barngrupper eller som minskar storleken på stora barngrupper. Statsbidragen och lokal ekonomi Staten förstärker kommunernas budgetar med både generella och riktade statsbidrag i syfte att ge förutsättningar för att genomföra de nationella skolreformerna. De generella statsbidragen kommer in i den totala kommunbudgeten och kommer inte automatiskt nämndens verksamheter till del. De kan äskas i kommunbudgetprocessen. Medel som ingår i det generella statsbidraget för lagstadgade reformer bör tillfalla respektive facknämnd om de medför ökade kostnader. Detta är avgörande för att nå målen. Utan denna finansiering ökar belastningen på befintliga resurser och verksamhetens möjligheter att bedriva en kvalitetssäkrad kärnverksamhet minskar. Regeringen stärker kvaliteten i fritidshem och förskoleklass Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att lämna förslag på ändringar i de läroplaner som gäller för fritidshem och förskoleklass. Syftet är att stärka kvaliteten i verksamheterna och att tydliggöra vilket innehåll respektive verksamhet ska ha. Uppdraget till Skolverket är ett led i arbetet med att nå regeringens mål om ökad kvalitet och likvärdighet för eleverna i förskoleklassen, fritidshemmet och i skolans lägre årskurser. En delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 1 juni 2015 och hela uppdraget ska lämnas senast den 30 november 2015. Utökat öppethållande förskola När Skolverket utformat rutiner kring stimulansmedel till kommuner som bedriver omsorg på obekväm arbetstid, har också en definition om förskolans öppettider tydliggjorts. I Kungsbacka och flera andra kommuner, har det funnits en definition där öppethållandet har varit 12 timmar men genom förtydligandet ska förskolan erbjuda omsorg upp till 13 timmar. Det är svårt att bedöma i vilken omfattning efterfrågan kommer att öka men det kan innebära ökade personalkostnader för nämnden på sikt. Förstärkta krav på studiehandledning Studiehandledning på modersmål är en stödåtgärd som funnits i förordningarna för grund- och gymnasieskolan sedan 1997. Skolinspektionens granskning av utbildning för nyanlända elever visar att många av de skolor som har kvalitetsgranskats uppvisar allvarliga brister i sitt sätt att hantera denna handledning. Kompetensen kring studiehandledning på modersmålet varierar, likaså hur man praktiskt kan arbeta med studiehandledningen. Skolverket har mot bakgrund av detta utarbetat ett stödmaterial som förstärker och förtydligar uppdraget att anordna studiehandledning på modersmål och det ställer krav på en utökad organisation. Skolverkets lägesbedömning 2013 och aktualitetskonferens Skolverket beskriver i sin lägesbedömning vartannat år myndighetens samlade bedömning av det svenska skolsystemet både ur ett internationellt och nationellt perspektiv. I början på 2014 Underlag till kommunbudget 2016 7 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun anordnade de också aktualitetskonferenser där en del av innehållet kom från lägesbedömningen, men kopplade också denna till bl a resultaten från den senaste PISA- undersökningen (Programmet for International Student Assessment). Skolverket beskriver utifrån sin analys tre utvecklingsområden. Likvärdighet - alla skolor måste utvecklas till bra skolor Spridningen i resultat mellan elever har ökat och likvärdigheten har försämrats. De ökade skillnaderna i skolors resultat kräver kraftfulla åtgärder på nationell och kommunal nivå för att upprätthålla likvärdigheten i skolsystemet. Det pågår statliga insatser som syftar till att undervisningen på alla skolor ska hålla hög kvalitet. Många är av generell karaktär (lärarlegitimationen, nya kursplaner, stödmaterial och kompetensutvecklingsinsatser som matematiklyftet). Skolverket bedömer att det kommer att behövas fortsatta åtgärder för att alla skolor ska kunna utvecklas till bra skolor. Skolverket beskriver att det kompensatoriska inslaget i fördelningen av resurser är otillräckligt. För att motverka de ökande skillnaderna mellan elever och skolor krävs en tydligare strategisk användning av tillgängliga resurser hos huvudmän. Dessutom betonas förväntningarnas betydelse för elevernas resultat av såväl samhället och hemmet som skolan och lärarna. Lärarnas betydelse - säkra tillgången till kompetenta lärare Det är viktigt att huvudmännen ökar sina ansträngningar för skolans kompetensförsörjning både för att rekrytera och behålla lärare med rätt kompetens. Huvudmän och skolor måste skapa förutsättningar för lärarna att ta ansvar för det professionella innehållet i den pedagogiska yrkesutövningen. Skolverket uttrycker med stöd av utbildningsforskningen att framgångsfaktorer är gemensam kompetensutveckling, kollegial samverkan och samplanering. Det pågår nationella insatser för att stärka läraryrket: ny lärarutbildning, lärarlegitimation, introduktionsperioden, karriärtjänster och lärarlyft. Skolverket avser att fortsätta stödja huvudmän, lärare och rektorer bland annat genom att sprida undervisningsrelevant forskning samt att utforma kompetensutvecklingsinsatser så att de stödjer högre kvalitet i undervisningen. Långsiktighet - skolor och huvudmän behöver långsiktighet Regeringen bör tillförsäkra att huvudmän och skolor ges långsiktiga förutsättningar för sitt lokala utvecklingsarbete. Redan beslutade reformer behöver löpande följas upp och utvärderas. Skolverket har konstaterat att huvudmän med olika förutsättningar i varierande omfattning tar del av statliga insatser och riktade satsningar behöver övervägas. Huvudmän måste göra mer för att ta sitt samlade ansvar för skolan och arbeta systematiskt med att utveckla kvaliteten. Skolverket avser att stärka dialogen mellan staten och huvudmännen för att ge huvudmännen bättre förutsättningar att ta sitt ansvar för skolans samlade mål. Mandarin som ett fjärde språkval Skolverket har i maj 2013 slutredovisat ett regeringsuppdrag om att utreda mandarin som ett fjärde språkval i grundskolan och gymnasieskolan och utforma relevant kursinnehåll och kursplanemål. Det finns ännu inget regeringsbeslut om införande. Region Halland och Europa 2020 EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, är ett strategiskt ramprogram för länder och regioner. Region Halland samordnar genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken genom att t ex identifiera hur regionen bör göra för att bidra till strategins genomförande. Europa 2020strategin ställer den regionala tillväxtpolitiken i Halland inför fem utmaningar. Att bidra till att digital teknik ger ekonomiska och sociala vinster Att bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi Att bidra till ökad konkurrenskraft i näringslivet Underlag till kommunbudget 2016 8 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Att bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad Att bidra till ökad social inkludering Det är en gemensam samhällsutmaning att möta dessa strategiska nationella, regionala och lokala utmaningar. Region Halland kan leda, men behöver också involvera och samverka med andra aktörer. Utifrån de utvecklingsblock som Region Halland identifierat har följande en mer direkt koppling till verksamheten i Förskola & Grundskola framöver: Att öka skolans förmåga att främja nyckelkompetenserna för livslångt lärande Att arbeta för att stärka elevernas entreprenöriella kompetenser Att stödja utvecklingen av ungdomars digitala kompetenser och bidra till ett ökat intresse för IKT och design Att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv att utveckla fysiska och virtuella arenor för innovation Att ta ett strategiskt grepp om innovationsarbetet utifrån smart specialisering som metod Att driva och utveckla innovationsmodeller som koncentrerar resurser utifrån ett definierat behov Att använda offentlig upphandlings som verktyg i ett innovationsarbete Beslutade reformer och insatser Med anledning av resultatet i den senaste PISA-undersökningen, där svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras, har regeringen beslutat flera åtgärder, bland annat tillsättande av: Skolkommission. Syftet är att analysera det svenska skolväsendets kvalitet med utgångspunkt i PISA-mätningen och den kommer att ha en medverkan av internationella forskare och experter på utbildningsområdet. Utbildningsvetenskapligt råd. Regeringen har inrättat ett utbildningsvetenskapligt råd. Syftet är att regeringen ska kunna samråda med rådet i skolfrågor och består av forskare från olika vetenskapliga discipliner med anknytning till skolan. Skolforskningsinstitut. Uppdraget är att bidra till att versamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Vetenskapsrådet har under 2014 granskat förutsättningar som på olika sätt bidrar till att bygga en skola på vetenskaplig grund. I slutet på januari 2015 redovisades rapporten "Forskning och skola i samverkan" som ska utgöra grund för den nya myndigheten Skolforskningsinstitutet. Inom ett flertal olika delprojekt sammanfattas forskningsläget, tex matematik ,betyg och förskola. Underlag till kommunbudget 2016 9 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 3 Strategiska frågor 3.1 Ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt En ändamålsenlig och effektiv samhällsplanering där alla delar samverkar för våra intressenters bästa Vårda och utveckla Kungsbackas attraktionskraft En hållbar miljö Goda uppväxtvillkor och ett gott arbetsmarknadsklimat En hälsosam kommun Tillägg till kommundirektionens förslag Inspirerande livslångt lärande Kungsbacka är en kommun som kännetecknas av kreativ utbildning i alla åldrar som är värdeskapande, innovativ, lustfylld och utmanande. (Citat: "En lärare påverkar evigheten. hen vet aldrig var hens inflytande tar slut") Kungsbackas fortsatta expansion och demografiska förändringar i kommundelarna Kungsbacka har en befolkningstillväxt och det ställer därmed krav på en fortsatt utbyggnation av samhällsservicen. Prognoserna visar att det finns ett kontinuerligt behov av fler lokaler för förskolor och grundskolor. De demografiska förändringarna ser olika ut i de olika kommundelarna och lokalförsörjningen är beroende av en följsam, effektiv och flexibel planering som ska kunna hantera såväl ökningar som minskningar i barn- och elevunderlag i delområden. Sociala investeringar Värdet av en god uppväxt för alla -sociala investeringar kring tidiga och samordnade insatser Effektiv resursanvändning för framtidens välfärd och positiv påverkan på kommunal ekonomi. Det finns också ett kommungemensamt behov av ytterligare fördjupa samverkan mellan förvaltningarna. 3.2 En attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och medarbetarskap Attraktiv arbetsgivare Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning Politisk styrning och kontroll (reglemente, delegation, utbildning) En ändamålsenlig internkontroll Tillägg till kommundirektionens förslag Höjda lärarlöner utöver avtal Det finns en politisk ambition i Kungsbacka, uttryckt i kommunbudget 2015, att under ett antal år höja lärarlönerna utöver avtal. Under 2015 har denna satsning påbörjats och för att det ska kunna fortsätta behöver medel avsättas kommuncentralt i motsvarande grad under fler år. Kompetensutveckling/karriärstjänster En fortsatt satsning på kompetensutveckling för ökad behörighet i linje med lagkraven och utveckling av karriärstjänsterna är viktiga för en ökad måluppfyllelse och för att behålla/öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare. Underlag till kommunbudget 2016 10 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 3.3 En effektiv kommun med goda resultat Omställning till e-samhället Analys – Beslutsstöd Vårda och utveckla och förenkla styrmodellen Långsiktig planering och scenarier Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning Tillägg till kommundirektionens förslag 3.4 Tillgänglighet och invånarinflytande Kungsbacka 2020 – Kungsbacka Direkt Invånardialog Vårda och utveckla BITT Tillägg till kommundirektionens förslag Utvecklad dialog kring den representativa demokratins villkor Fortsatt fokus på att utvecklainflytande/delaktighet i mötet mellan intressenter och Kungsbacka kommun för att stödja ändamålsenliga, effektiva och medskapande processer. 3.5 Övriga strategiska frågor Tillägg till kommundirektionens förslag Underlag till kommunbudget 2016 11 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 4 Ramförändringar 4.1 Ramförändringar i driftbudget som ej är föranledda av volymförändringar Ramförändringar Orsak/uppgift Belopp i tkr 2016 Belopp i tkr 2017 Motivering Statsbidrag och lokal ekonomi. Staten förstärker kommunernas budgetar med både generella och riktade statsbidrag i syfte att ge förutsättningar för att genomföra de nationella skolreformerna. Förskola & Grundskola tillförs de generella statsbidrag som ska finansiera nya krav i skollag och övriga förordningstexter. Nämnden behöver återkomma i delår 1 med specificering av ramförändringsbehov utifrån de nationella kraven. Kopplas till strategisk fråga om hållbart samhälle. Höjda lärarlöner utöver avtal. Belopp utifrån politisk prioritering. Medel för strategiska lönesatsningar för lärare behöver avsättas kommuncentralt under flera år och tillföras Förskola & Grundskolas ram efter ingånget avtal. Kopplas till strategisk fråga om attraktiv arbetsgivare och ett hållbart samhälle. Förstärkta krav på studiehandledning för elever med annat modersmål. Lag och förordning ställer högre krav på kartläggning, studiehandledning på hemspråket i samtliga ämnen. I takt med ett ökat mottagande av nyanlända krävs en större dimensionering. Nämnden behöver återkomma i delår 1 med specificering av ramförändringsbehov. Kopplas till strategisk fråga om hållbart samhälle. Förändrad resursfördelning utifrån förutsättningar och behov. 5000 Nya beslutade krav i skollagen. Medel ska fördelas utifrån barns- och elevers förutsättningar och behov. Gäller verksamhet i skola, förskola och fritidshem, från juli 2014. Nämnden har innan lagförändringen omfördelat medel inom grundskola och från 2015 också i förskola. För fritidshem planerar nämnden förändring i resursfördelningen från och med 2016. För lagförändringen behöver nämnden en ramökning för att finansiera förskole- och fritidshemsdelen utan att omfördela resurser. Det äskade beloppet täcker även behov i fristående verksamhet. Summa per år i tkr 5000 Underlag till kommunbudget 2016 12 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 5 Taxor och avgifter Tabell taxor och avgifter Taxa, Avgift Förändring Taxa, avgift Maxtaxa förskola Maxtaxa fritidshem Avgift fritidshem vid lov Giltig fr o m Följer maxtaxans regler 1999 -08-12 Följer maxtaxans regler 1999 -08-12 2012 Underlag till kommunbudget 2016 Anm. 1999 -08-12 Uthyrning lokaler Ersättning förlorade färdbevis skolskjutsar Senast beslutad 200 kr 2008 -08-22 13 Följer övriga taxor för uthyrning i kommunens lokaler Gäller elev i åk 4-9 Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun 6 Prioriterade mål 6.1 Förslag till förändringar av prioriterade mål Prio mål 2015 Ny formulering Ny mätmetod Ekologiska livsmedel 30 Underlag till kommunbudget 2016 Kommentar Målet om ekologiska livsmedel bör enbart adresseras till nämnden för service som utförare av verksamheten. Målet om minskad energianvändning bör enbart adresseras till nämnden för service som fastighetsägare. Beteendeförändring rörande energi ingår i alla anställdas ansvar. Minskad energianvändning Minskade koldioxidutsläpp Nya målvärden Mät frekvens av digitala möten som en indikator på färre tjänsteresor. Korstabulera med ordinarie mätning av resor i tjänsten. 14 2015-02-11 SAMMANSTÄLLNING AV INVESTERINGAR, inkl driftskonsekvenser 2016-2020 Blankett 4 Här anger ni nämndens förslag till investeringsplan för 2016-2020, samt driftskonsekvenserna av investeringarna år 2016-2017. Lokalinvesteringar samt inredning och utrustning (inventarier) för nya lokaler hanteras inte i denna sammanställning utan är sedan tidigare inlämnade och hanteras i nämndens lokalplan. I sammanställningen anger ni på första raden nämndens löpande investeringar, därefter specar ni era övra investeringar. 1. Löpande investeringar är sådana investeringar som återkommer varje år. Driftskostnader (inklusive kapitalkostnader) för dessa investeringar ingår i nämndens ram. Ange investeringsnivån samt kapitalkostnaden för de löpande investeringarna som information för kommunens likviditetsplanering. 2. Övriga investeringar beslutas på objektsnivå (undantaget Teknik där en gruppering av investeringsobjekten kan göras). Nämnden blir kompenserad för kapitalkostnader för dessa investeringar. Övriga driftskostnader som investeringen orsakar får nämnden finansiera inom sin driftsram. Till övriga investeringar ska en behovsbeskrivning över investeringen bifogas. Nämnd: Förskola & Grundskola Nämnd FG Specifikation Belopp i Tkr Summa driftnettokostnader respektive budgetår Kapitalkostna Anläggning d vid full drift en tas i bruk Totalt investeringsanslag Likvidbehov = investeringsbudget (driftstart) 2016 FG Löpande investeringar FG Maskinter, inventarier, datautrustning FG Övriga investeringar: FG Smärre verksamhetsförändringar, tilläggsbelopp 375 FG Arbetsmiljöåtgärder - buller mm i förskolor och skolor 375 3 284 2017 Summa kapitalkostnade r 4 541 2014-2019 0 59 400 7 745 0 4 034 Förslag till ombudget 2014 14 400 0 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 9 000 9 000 9 000 9 000 9 000 0 0 743 1 800 15 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 743 1 800 15 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 0 S.A INVESTERINGAR Budget 2015 6 026 11 345 0 0 89 400 14 400 0 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-09 Diarienummer FG/2015:14 /Tillsyn av de fristående förskolorna, fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, Kungsbacka kommun 2014/ Förslag till beslut Informationen förs till protokollet. Sammanfattning Förvaltningen rapporterar om 2014 års tillsyn på fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg. Förvaltningens tillsyn har bestått av samrådsmöten, råd och stöd, ordinarie tillsyn, uppföljning, särskild tillsyn och förelägganden både om uppgiftskyldighet för fristående huvudman och om verksamheten inte uppfyller krav och föreskrifter. Beslutet skickas till Fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg i Kungsbacka kommun. Beskrivning av ärendet Enligt Kungsbacka kommuns tillsynsplan för fristående verksamheter, fastställd av nämnden 2012, ska förvaltningen årligen redogöra för tillsynen av de fristående verksamheter som nämnden har godkänt. Under 2014 fanns 31 fristående huvudmän i kommunen varav tillsynsansvaret gäller 28 verksamheter. För övriga tre verksamheter, som endast bedriver skola, gäller ansvar för att utöva insyn. Förvaltningens tillsyn har bestått av samrådsmöten, råd och stöd, ordinarie tillsyn, uppföljning, särskild tillsyn och förelägganden både om uppgiftskyldighet för fristående huvudman och om verksamheten inte uppfyller krav och föreskrifter. Samrådsmöten Förvaltningen har under 2014 haft två samrådsmöten. I mars 2014 diskuterades SPC, specialpedagogiskt centrums omorganisation, allmänna råd för förskolan, information om stöd i mottagande av nyanlända barn, årsrapporten för 2013 och årets tillsynsbesök. I oktober 2014 informerades om fritidshemmen allmänna råd, arkivering av betyg, skolverkets stödmaterial om barnkonsekvensanalys. Information om 2014 års resursfördelningsmodell och frågeställningar mellan verksamheterna och politiken. 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Under 2014 har 28 huvudmän granskats inom ramen för ordinarie tillsyn Samtliga fristående verksamheter har besökts under 2014 inom ramen för den ordinarie tillsynen. Under 2014 har tillsynen särskilt inriktats på det systematiska kvalitetsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete - I och med ökat krav på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet enligt både skollagen och skolverkets allmänna råd har detta granskats vid tillsynsbesöket. Verksamheterna har olika kunskap och förståelse för vad kvalitetsarbetet innebär. Granskningen har skett på huvudmanna-, chef- och enhetsnivå. Generellt har verksamheternas systematiska kvalitetsarbete utvecklats på samtliga nivåer. Utveckling och lärande - Vid tillsynen granskas om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Vidare granskas om barnen har inflytande, om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter och om inomhus- och utomhusmiljön är säker, inspirerande, lockar till lek, utforskande och lärande. Öppettider - Vid tillsynsbesöken uppger samtliga huvudmän att de kartlägger föräldrarnas behov och anpassar öppettiderna. Flertalet av verksamheterna uppger att kartläggningen visar att vårdnadshavarnas behov är från kl. 07:00-07:30 till kl. 17:00-17:30. När någon vårdnadshavare har behov utöver detta ska omsorg erbjudas. Enligt skollagen och skolverket ska omsorg erbjudas på ”inte obekväm arbetstid” d.v.s. vardagar kl. 06.00-19.00. Det är svårt att visa på om kartläggningarna verkligen visar de faktiska behoven och påverkar öppettiderna. Utökad tid för barn vars föräldrar är föräldralediga - Under året har samtliga handlingar gällande utökad tid utöver den lagstadgade vid föräldraledighet granskats. Kartläggningen visar på att drygt 24 % av barnen har utökad tid och det finns en stor skillnad i antalet beslut mellan de olika förskolor och mellan de olika pedagogiska omsorgerna. Barnsäkerheten i pedagogisk omsorg - Vid tillsynen har det gjorts en barnsäkerhetsrond i alla verksamheterna utifrån en säkerhetschecklista. Förståelsen för de risker som kan förekomma i hemmet/lokalen har i de flesta fall varit låg. Under 2014 har 3 huvudmän granskats inom ramen för särskild tillsyn Särskilda tillsynsbesök har gjorts när det funnits uppgifter i verksamhetsbeskrivningen som föranlett detta eller om det på annat sätt har framkommit misstankar om brister i verksamheten. Happy Kids förskola - särskild tillsyn gjordes då det framkommit att verksamheten saknade förskollärare vilket föranledde ett föreläggande. Gårda kidz - våren 2014 uppmärksammades att det endast var huvudmännens barn inskrivna i verksamheten då övriga barn slutat. Huvudmännen informerades om ett eventuellt föreläggande. Brev inkom till förvaltningen där huvudmännen meddelar att de väljer att lägga företaget vilande fram till 2014-08-01. Våra Små Hjärtan - i verksamhetsberättelsen inför 2013: års tillsyn uppger huvudman att de haft brandinspektion. Vid tillsynsbesöket i november efterfrågas protokoll från detta besök, huvudman kan inte visas upp något protokoll då original skickats till förvaltningen. Protokoll har inte inkommit till KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) förvaltningen och enligt räddningstjänsten har ingen brandsyn gjorts. Brandtillsyn görs en vecka efter tillsynsbesöket och vid denna framkom ett flertal brister. Huvudman ombads att lämna en kopia till förvaltningen på åtgärder/förslag till lösning samtidigt som dessa skickades in till räddningstjänsten. Ett ofullständigt dokument utan påskrift inkom till förvaltningen, huvudman ålades att skicka in fullständig påskriven dokumentation. Bristerna åtgärdades och ärendet avslutades. Under 2014 har 6 huvudmän följts upp efter ordinarie tillsyn. Regnbågens förskola - i verksamhetsbeskrivningen uppgav huvudmannen att förskolan saknar krisplan. Huvudmannen kompletterade med handlingarna inom angiven tid. Tomtebobarnens förskola - förskolechefen, med 11 års erfarenhet av förskolechefsyrket, saknar formell behörighet i form av pedagogiska utbildningsmoment på högskolenivå. Förskolechefen läser nu ”Systematisk Kvalitetsarbete för Förskolechefer” på Göteborgs Universitet. Onsala småbarnskola - vid tillsynsbesöket serverade förskolan inte frukost. Efter påpekande meddelar huvudmannen att frukost serveras. Uppföljningsbesök bekräftar att så sker. Hagens förskola - huvudman och förskolechef saknar ett dokumenterat systematisk kvalitetsarbete och brister i kunskapen inom detta område. Kompletterande handlingar inkom vilket föranledde träff med huvudman och förskolechef. Uppföljning sker våren 2015. Nova montessoriskola - förskolan tar inte emot barn 1-2 år och serverar inte frukost. Huvudman har fått påpekande och ska komma in med svar senast 15 januari 2015. Majblommans förskola - förskolan serverar inte frukost. Huvudman har fått påpekande, ärendet pågår. Under 2014 har två huvudmän fått föreläggande. Happy kids - förskolan saknade förskollärare, föreläggande gavs och huvudmannen ska komma in med en komplettering senast den 7 januari 2015. Särö Montessoriskola Daggdroppen - förskolan tar inte emot barn 1-2 år och serverar inte frukost. Huvudman har fått påpekande och ska komma in med svar senast 5 januari 2015. / Anette Liedström Hjorth / Förvaltningschef/ TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-09 Diarienummer FG/2015:15 Tillsynsplan för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Kungsbacka kommun 2015-2017 Förslag till beslut Nämnden godkänner tillsynsplanen för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Kungsbacka kommun 2015-2017. Sammanfattning Nämnden fattar beslut om hur förvaltningen ska genomföra tillsynen för fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg utöver krav i skollagen 26 kap och i skolverkets allmänna råd. Tillsynsplanen 2015-2017 ger förvaltningen i uppdrag att arbeta med tillsynsbesök, uppföljningsbesök, dialogmöten och utvärdering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Fristående huvudmän för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Beskrivning av ärendet Kungsbacka kommun har tillsyn över förskolor och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Tillsynen ska ge underlag för att ta ställning till om verksamheterna följer de nationella målen. Kommunen har rätt att på plats granska verksamheten, inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Huvudmannen för den fristående verksamheten är även skyldig att på uppmaning av kommunen göra sammanställningar som behövs för tillsynen. Inom ramen för den regelbundna tillsynen ska kommunen granska verksamheten löpande. Detta sker genom handläggningsrutiner för regelbunden rapportering från fristående verksamhet, genom ordinarie tillsyn, oanmälda besök och genom dialogmöten. Annika Loven Samuelsson Förskola & Grundskola 0300-834152 [email protected] 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Tillsynen inriktar sig på att: • följa upp om verksamheten följer skollagen • följa upp om verksamheten bedrivs i enlighet med läroplanen för förskolan Lpfö 98 rev 10 för förskola eller enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 • följa upp om verksamheten grundar sig på skolverkets allmänna råd för Förskola, Fritidshem och Pedagogisk omsorg. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen enligt skolagen 26 kapitel. Dessa sker enligt delegerad beslutanderätt Förskola & Grundskola. Kommunen ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. Ett forum för dialog anordnas för de fristående verksamheterna i Kungsbacka kommun. Tillsynen inriktar sig inte på: • Uppföljning över att bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling följs enligt skollagens 6 kap men kommunen ska granska att arbetet kring läroplanernas riktlinjer för normer och värden följs. • Varken kommunen eller skolinspektionen har tillsyn över sådana frågor som någon annan myndighet har särskilt ansvar för. Skolinspektion har tillsyn över hur kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar. Regelbunden rapportering från fristående verksamhet En gång i månaden rapporterar de fristående verksamheterna personuppgifter på inskrivna barn till Förskola & Grundskola. Tillsynsbesök Regelbunden tillsyn genom besök i verksamheten genomförs med olika tidsintervaller för förskolor och fritidshem och varje år för pedagogisk omsorg. Besök, anmält eller oanmält, kan också ingå som en del av tillsynen. Därutöver kan huvudmannen tillsammans med förskolechef/chef kallas till uppföljningsmöte. Uppföljningsbesök KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Utöver kommunens ordinarie tillsyn ingår även att ta emot och utreda synpunkter från föräldrar, medborgare eller annan. Utöver den planerade tillsynsbesöken görs besök anmält eller oanmält om det finns uppgifter i verksamhetsbeskrivningen som föranleder detta eller om det på annat sätt framkommit misstankar om brister i verksamheten. Dialogmöten Förvaltningen bjuder, inom ramen för uppdraget ”råd och vägledning”, in förskolechefer/chefer och rektorer från de fristående verksamheterna för dialog och gemensam omvärldsspaning, en gång per år. Nämndens arbetsutskott bjuder in grupper med förskolechefer/chefer och fristående rektorer till dialog vartannat år. Utvärdering Alla besök både anmälda och oanmälda dokumenteras och diarieförs. Varje år sammanställer förvaltningen en rapport på organisationsnivå till politiken. Tillsynsplanen för fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg ska utvärderas av förvaltningen i samband med sammanställningen av årsrapporten för 2017. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-06 Diarienummer FG/2015:44 Uppföljning av ekonomi och verksamhet - rutin 2015 Förslag till beslut Rutin för uppföljning av ekonomi och verksamhet för 2015 beslutas enligt förvaltningens förslag. Rutinen omprövas för 2016. Sammanfattning Nämnden för Förskola & Grundskola ska hållas informerad om förvaltningens ekonomi och verksamhet under året. Detta görs löpande genom följande rutin: Verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna presenterar sin verksamhet vid de nämndsmöten som kommer att hållas på varje pedagogisk enhet. Förvaltningschef och ekonom informerar om det ekonomiska läget, i samband med delårsrapport per april och per augusti, i maj respektive september. Handlingsplaner upprättas per april och per augusti av rektor/förskolechef för skolenhet,/förskoleenhet med en budgetavvikelse större än +1% eller mindre än -0,5% . Om den pedagogiska enheten uppvisar ett resultat som ligger utanför tillåtna intervall upprättas handlingsplan på denna nivå. Återrapport av handlingsplan på pedagogisk enhetsnivå i juni respektive oktober. Rapporteras av Vc PE Fc, ekonom Fc, ekonom Pedagogisk Delårsrapport enhet per april Vid nämndmöte på respektive PE Maj Gerd Johansson Förskola & Grundskola 0300-834151 [email protected] Delårsrapport per augusti Handlingsplan Handlingsplan per april per augusti September Juni 1 (2) Oktober Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-02-06 Beslutet skickas till Vc PE, SE verksamhetsekonomer, controller FG Anette Liedström Hjort Förvaltningschef Beslut f':\ \:J skolinspektionen Kungsbacka kommun Beslut för fritidshem i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se 2014-11-10 Dn r 43-2013 :6113 skolinspektionen Beslut 2014-11-10 2 (1 O) Dnr 43-2013:6113 Tillsyn av fritidshem i Kungsbacka kommun skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under år 2014. skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemilj ö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med ansvariga politiker, representanter för förvaltningsledningen, ledningen för fritidshemmen samt representanter för personalen och föräldrarna. Intervjuer gällande fritidshemmens verksamhet i Kungsbacka kommun genomfördes av skolinspektionen den 26-28 augusti samt den 8-10 oktober 2014. Fakta om fritidshemmen i Kungsbacka kommun I Kungsbacka kommun bedrivs fritidshem vid de grundskolor som har elever i åldrarna 6-12 år. Alla elever i åldrarna 6-12 år (t.o.m. vårterminen det år eleven fyller 13 år) som enligt skollagen har rätt till plats erbjuds detta. Fritidshemmen för de yngre åldrarna är oftast kopplade till den klass som eleven tillhör. Verksamheten för de äldre eleverna benämns ofta fritidsklubb men erbjuder, enligt kommunen, i realiteten samma verksamhet som fritidshemmet. Samtliga elever som deltar är inskrivna i verksamheten. Ansvarig för fritidshemmets verksamhet och personal är skolenhetens rektor. Enligt intervjuade rektorer och personal är fritidshemmet en integrerad del av skolans verksamhet medan fritidsklubbarna har en friare form där eleverna ges mer eget ansvar. Enligt uppgift från kommunen finns det vid tiden för tillsynen 4441 elever i kommunens fritidshemsverksamhet och 19 elever som har sin fritidshemsverksamhet i pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). I fritidshem med enskild huvudman deltar 625 elever. Fritidshem med enskild huvudman omfattas inte av denna tillsyn. skolverkets officiella statistik för år 2013 visar att 56 procent av personalen vid kommunens fritidshem hade pedagogisk högskoleexamen. I riket var motsvarande siffra 53 procent. 92 procent av eleverna i åldrarna 6-9 år var inskrivna i kommunens fritidshem vilket kan jämföras med 82 procent i riket. Motsva- skolinspektionen Beslut 2014-11-1 0 3 (1 O) Dn r 43-2013 :6113 rande andel för elever 10-12 år var för Kungsbacka kommun 32 procent jämfört med 20 procent i riket. I Skolverkets officiella statistik för Kungsbacka kommun syns en ökning av antalet inskrivna elever per anställd. År 2011 var 11,4 elever inskrivna per anställd, år 2012 var 11,7 och år 2013 var 12,0 elever inskrivna per anställd. statistik för år 2014 var vid tidpunkten för tillsynen inte tillgänglig. I de dokument på kommun- och enhetsnivå som skolinspektionen tagit del av saknas sammanställningar och underlag som beskriver vilka resultat fritidshemmen uppnår i förhållande till de mål som finns för verksamheten i läroplan och skollag. Helhetsbedömning Vid tidpunkten för skolinspektionens tillsyn saknas underlag för uppföljning och utveckling av utbildningen i fritidshemmen på kommunövergripande nivå. Ansvariga politiker saknar därmed den information som de behöver för att kunna ta det övergripande ansvaret för att det erbjuds en likvärdig utbildning av god kvalitet i kommunens fritidshem. För att säkerställa god kvalitet måste huvudmannen efterfråga resultat från fritidshemmen så att de kan bilda underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Ett systematiskt kvalitetsarbete är nödvändigt för att utveckla verksamheten och få en bild av om verksamheten lever upp till författningarnas krav. I en internkontroll av fritidshemmens verksamhet, gjord i mars 2013, konstaterar Kungsbacka kommun att fritidshemmens ställning som en del av barnens lärmiljö behöver stärkas. Intervjuad personal säger att de försöker stödja varje barns utveckling genom att uppmuntra till olika aktiviteter men barngruppemas storlek upplevs i de flesta fall som ett hinder. Generellt sett uttrycker personalen att det är svårt att hinna se och bekräfta varje barn och att de känner sig otillräckliga. De barn som tar mest plats blir de som får mest tid. Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkt för all verksamhet. skolinspektionen har inte funnit annat än att insatser för att kontinuerligt förebygga och förhindra kränkande behandling genomförs på fritidshemmen. Fritidshemmen ingår i de flesta fall i det arbete mot kränkande behandling som görs vid grundskoloma i kommunen. skolinspektionen vill påpeka att när grundskola och fritidshem har en gemensam plan mot kränkande behandling, ska det för varje verksamhet framgå vilka åtgärder som ska vidtas eller påbörjas det närmaste året. Behoven ska vara utgångspunkt för vilka insatser som skolinspektionen Beslut 2014-11-10 4 (10) Dn r 43-2013:6113 ska genomföras på fritidshemmet såväl som på skolan under det kommande året. I den nya skollagen har fritidshemmen fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Vid tillsynen framkornmer inget annat än att innehållet i fritidshemmen utgår från läroplanen och skolverkets allmänna råd för fritidshem. Fritidshemmen erbjuder eleverna såväl planerade som fria aktiviteter. Fritidshemmen, särskilt för yngre elever, kompletterar skolan eftersom fritidspedagogerna ofta är kopplade till en klass och därmed får en helhetssyn på eleverna och kan möta elevernas olika behov. Dock förekommer verksamheter, särskilt för äldre elever, där personalen upplever att de inte hinner se alla barn eller planera en bra verksamhet. skolinspektionen pekar i denna tillsyn på några områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra fritidshemmens måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar skolinspektionen följande beslut. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa :påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 februari 2015 redovisas för skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Det ska för alla fritidshem finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska vidare se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras skolinspektionen Beslut 2014-11-10 5 (10) Dn r 43-2013:6113 under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det framgår av den dokumentation som lämnats till skolinspektionen att fritidshemmen på vissa enheter har planer mot kränkande behandling som är gemensamma med den skola/skolenhet som fritidshemmet tillhör. De planer som skolinspektionen tagit del av bygger på en kartläggning av verksamheten i skolan/skolenheten men inte specifikt i fritidshemmet. I den verksamhetsredogörelse som Kungsbacka kommun lämnat inför skolinspektionens tillsyn anges att personalen i fritidshemmen är aktiva i arbetet med skolans arbete mot kränkande behandling. A v intervjuer med personalen framgår att trygghet, ansvar och respekt är ledande och styrande i fritidshemmens verksamhet. Dels i det konkreta arbetet under skoltid exempelvis på raster, dels i och med att fritidshemspersonalen också ofta ingår i skolomas olika trygghetsteam. Enligt personalen sker själva arbetet mest i samtalen vid samlingar och när personalen är närvarande i leken. Några föräldrar beskriver i intervjuer med skolinspektionen att det i de flesta fall är en bra stämning på fritidshemmen och att om det uppstår konflikter går det snabbt att lösa dem. Andra föräldrar ger en bild av stora elevgrupper och lite personal, till viss del för elever i årskurs 3 men främst för elever i årkurs 4-6. Föräldrarna uppger att de oroar sig för att personalen därför har svårt att hålla uppsikt, vilket även bekräftas av fritidshemmens personal. Utredningen visar att trygghet, ansvar och respekt är ledande och styrande i fritidshemmens verksamhet. Däremot tar de åtgärder som redovisas i de planer mot kränkande behandling som skolinspektionen tagit del av inte utgångspunkt i en kartläggning av de behov som finns i fritidshemmen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning 6 kap.6 och 8 §§skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. skolinspektionen Beslut 2014-11-10 6 (10) Dnr 43-2013:6113 Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska dokumenteras. Rektorerna ska ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Rektorerna ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet på enhetsnivå är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på skolenhetsnivå. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt läroplanen har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. I de dokument på kommun- och skolenhetsnivå som skolinspektionen tagit del av saknas sammanställningar och redogörelser som beskriver i vilken mån fritidshemmen uppnår de nationella målen. Vid samtal med politiker i nämnden för Förskola och Grundskola framkommer att fritidshemmens innehåll och kvalitet inte har följts upp och utvärderats och att dokumentation på huvudmannanivå därmed saknas. I intervju med den centrala förvaltningens tjänstemän bekräftas att resultat och analys av fritidshemmens verksamheter saknas på huvudmannanivå. A v genomförda intervjuer och den dokumentation skolinspektionen tagit del av inför tillsynen framgår att Kungsbacka kommun har ett system för kvalitetsarbetet på såväl huvudmanna- som enhetsnivå i ett gemensamt digitalt system. Det har dock i denna struktur inte funnits ett tydligt stöd för hur kvaliteten i fritidshemmen kan dokumenteras och följas upp. Huvudmannens efterfrågan på underlag från skolenheterna har därför också varit otydligt. Enligt rektorerna har strukturer för hur utvecklingsarbetet ska genomföras på skolenhetsnivå arbetats fram där arbetet utgår från ett årshjul och fokusområden. Intervjuer med rektorer och personal visar att fritidshemmen i varierande utsträckning har påbörjat ett kvalitetsarbete men att dokumenterade analyser och utvärderingar av det arbete som bedrivits saknas i flera fall. Enligt såväl personal som rektorer pågår ett systematiskt kvalitetsarbete för fritidshemmens verksamheter på några enheter geno;m att utvärderingar görs och lämnas till rektorn. Per- skolinspektionen Beslut 2014-11-10 7 (10) Dn r 43-2013:6113 sonalen vid andra enheter uppger att de inte hinner utvärdera och andra säger att de gör utvärderingar men att det inte är något som rektom tar del av. skolinspektionen träffar personal som säger att rektor inte ger återkoppling på inlämnade utvärderingar från fritidshemmet. Personalen upplever det som svårt att göra analyser och efterlyser kompetensutveckling för sitt analysarbete. Utredningen visar att Kungsbacka kommun saknar dokumenterad uppföljning och analys av fritidshemmens verksamhet på såväl skolenhets- som huvudmannanivå. Det finns därför ingen samlad kunskap om i vilken utsträckning fritidshemmen uppfyller de mål som finns för utbildningen i skollag, läroplan eller andra föreskrifter. Huvudmannen saknar därmed relevant kunskap om verksamheten för att kunna vidta åtgärder vid konstaterade brister. skolinspektionen bedömer att huvudmannen och rektorerna måste säkerställa att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling på såväl huvudmanna- som skolenhetsnivå och att kvalitetsarbetet dokumenteras. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 3-7 §§skollagen Lgr 11, 2.8 Rektoms ansvar Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Huvudmannen och rektorerna ska följa upp och utvärderar elevgruppemas sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkt för all verksamhet. I förarbetena till skollagen anges att regeringen inte har funnit skäl att i lagen närmare ange gruppstorleken. Enligt förarbetena bör elevgruppemas sammansättning och storlek tillgodose elevernas och gruppernas behov i relation till fritidshemmets uppdrag. Bestämmelsen om att elevgrupperna i fritidshemmen ska ha en lämplig sammansättning och storlek ska vid huvudmannens övergripande planeringsarbete kunna användas som riktmärke för en flexibel•resurstilldelning till olika verksamheter (prop. 2009/10:165 skolinspektionen Beslut 2014-11-10 8 (1 O) Dnr 43-2013:6113 s. 405-406). Enligt Skolverkets allmänna råd för fritidshem (SKOLFS 2014:39) är det viktigt att huvudmannen och rektom genomför en mer långtgående och omfattande barnkonsekvensanalys innan större beslut fattas som påverkar eleverna, exempelvis förändringar som gäller personaltäthet och elevgruppens storlek. Enligt huvudmannen ansvarar rektor för hur elevgrupperna anpassas utifrån de förutsättningar som skollag och budgetramar ger. Enligt intervjuade rektorer har inte uppföljning och utvärdering av elevgruppemas storlek och sammansättning gjorts systematiskt utifrån faktorer som personaltäthet, elever i behov av särskilt stöd, personalens kompetens och elevernas närvarotider eller lokaler. Dessa faktorer påverkar möjligheten att genomföra skollagens uppdrag att erbjuda en pedagogisk verksamhet i en god miljö. Vid intervjuer med fritidshemmens personal, rektorer och föräldrar framkommer att det finns variationer mellan fritidshemmens förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet som motsvarar de krav som ställs. Alla elever som är berättigade till en plats i fritidshem erbjuds sådan direkt och placeras i det fritidshem där eleven går i skola. Det innebär enligt personal och rektorer att det i praktiken inte finns någon begränsning av hur stora elevgrupperna kan vara. I flera av de intervjuer som skolinspektionen genomfört med föräldrar och personal framkommer att elevgrupperna upplevs som stora och att personalstyrkan tidvis är för liten för att kunna bedriva en verksamhet som motsvarar skollagens krav. Enligt personalen tar det sig uttryck i att de har begränsade möjligheter att genomföra de aktiviteter som planerats, inte heller kan elevernas önskemål om aktiviteter tillgodoses. Möjligheten att dela elevgruppen, för att lättare kunna genomföra planerade aktiviteter, kan vara begränsad eftersom det inte finns tillräckligt med personal. Enligt uppgift från föräldrar och personal kan det vara 100 inskrivna barn vid någon fritidsklubb och att förhålla sig till så många upplevs som påfrestande av såväl personal som elever. Några fritidshem har enligt personal och föräldrar lokaler som inte är tillräckliga eller ändamålsenliga för att ta emot de elevgrupper som vistas där. Utredningen visar att Ktmgsbacka kommun inte följer upp och utvärderar elevgruppemas sammansättning och storlek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 14 kap. 9 §skollagen skolinspektionen Beslut 2014-11-10 9 (1 O) Dn r 43-2013:6113 I ärendets slutliga handläggning har utredare Linda Svensson, Tove Bender och Ingrid Hesslen Brunius deltagit. På skolinspektionens vägnar Ulla-Britt Norin Undervisningsråd/Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-11-10 1O (1 O) Dnr 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. Beslut ~ 2014-11-28 skolinspektionen Dnr 43-2013:6113 Kungsbacka kommun Beslut efter tillsyn i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se skolinspektionen Beslut 2014-11-28 2 (16) Dn r 43-2013:6113 Tillsyn i Kungsbacka kommun skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under år 2014. Fakta om kommunen Kungsbacka kommun ligger i norra Halland och har cirka 77 000 invånare. Nämnden för Förskola och Grundskola ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Kommunens förvaltning för Förskola och Grundskola leds av en förvaltningschef. Verksamheten inom förvaltningens ansvarsområde är organiserad i tre geografiskt sammanhållna områden som benämns pedagogiska enheter. Varje pedagogisk enhet leds av en verksamhetschef. Förvaltningschefen med sin stab och verksamhetscheferna utgör tillsammans förvaltningens ledningsgrupp. Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning ansvarar för kommunens verksamhet inom gymnasieskola, gyronasiesärskola och vuxenutbildning. Förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildning leds av en förvaltningschef. Förvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschefen med delar av sin stab samt verksamhetschefer för kommunens gymnasieskolor och vuxenutbildning. I Kungsbacka kommun finns 67 kommunala förskolor och 31 verksamheter med kommunal pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. Förskolorna leds av sammanlagt 24 förskalechefer som i vissa fall också är rektorer vid någon av kommunens grundskolor. Verksamheten i den pedagogiska omsorgen och i kommunens öppna förskolor leds av två enhetschefer. I kommunen finns 24 fristående förskolor och fyra verksamheter som bedriver fristående pedagogisk omsorg. Kommunen har tillsynsansvar för fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg. De verksamheterna ingår därför inte i skolinspektionens tillsyn. I kommunens verksamhet för förskoleklass, grundskola och fritidshem finns 44 skolenheter fördelade på förvaltningsorganisationens tre pedagogiska enheter. I kommunen finns också fyra kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Kommunen har två skolenheter för grundsärskola. I många av grundskolans skolenheter finns enstaka elever i grundsärskolan som får sin utbildning inom grundskolan. Kungsbacka kommun bedriver utbildning i gymnasieskola och gyronasiesärskola i sammanlagt 10 skolenheter. Vid Aranäsgymnasiet finns fyra skolenheter som sammantaget erbjuder utbildning på 8 nationella gymnasieprogram, gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) och gyronasiesärskolans indivi- ,- ...... -'~. l·,_,_. ;.' .: - '~ skolinspektionen Beslut 2014-11-28 3 (16) Dnr 43-2013:6113 duella program. Elof Lindälvs gymnasium består av fem enheter som sammantaget erbjuder utbildning på 10 nationella gymnasieprogram, IM och gymnasiesärskolans nationella program. En av enheterna vid Elof Lindälvs gymnasium erbjuder också lärlingsutbildning inom flera av gymnasieskolans yrkesprogram. Förutom de två större gymnasieskolorna finns Beda Hallbergs gymnasium som erbjuder utbildning på samhällsvetenskapsprogrammet Kungsbacka kommun har ingått samverkansavtal med 12 andra kommuner i Göteborgsområdet. Genom avtalen har de tillsammans bildat Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagnings- och samverkansområde för att erbjuda elever utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. I Kungsbacka kommun finns också sex fristående grundskolor och fyra fristående gymnasieskolor. skolinspektionens tillsyn av de fristående grund- och gymnasieskolorna redovisas i särskilda beslut och ingår inte i bedömningen av kommunens utbildningsverksamhet. I förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildning finns en avdelning benämnd Kompetenscentrum där kommunens ansvar för vuxenutbildning, vägledning och arbetsliv samlats. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå- utom ämnet svenska som andraspråk-bedrivs i kommunens regi i en skolenhet med namnet Studion som är en del av Kompetenscentrum. All kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, svenska för invandrare och 'Svenska som andraspråk på grundläggande nivå är upphandlad och bedrivs av fristående utbildningsanordnare. För denna utbildning ansvarar en kommunal rektor som också är chef för enheten Vuxnas lärande i Kompetenscentrum. Särskild utbildning för vuxna bedrivs i kommunens regi. Verksamheten ingår inte i Kompetenscentrums ansvarsområde. Den är istället organisatoriskt placerad inom en av gymnasieskolans enheter. Ä ven på vuxenutbildningens område finns ett samverkansavtal mellan GR och de 13 medlemskommunerna. Syftet är enligt avtalet bland annat att göra det möjligt för sökanden att ta del av utbildningar som annars inte skulle vara tillgängliga. Kunskapsresultat Kommunen har inte redovisat någon sammanställning som visar hur stor andel av eleverna som nått kunskapskraven för årskurs 3. Det finns inte heller någon nationell uppföljning som ger sådana upplysningar. För årskurs 6 beskriver den officiella statistiken bland annat hur stor andel av eleverna som fått minst betyget E i respektive ämne vårterminen 2014. I Kungsbacka varierade detta mått mellan 95 och 99 procent. Andelen var lägst i ämnet engelska och högst i ämnet slöjd. skolinspektionen Beslut 2014-11-28 4 (16) Dnr 43-2013:6113 Vad gäller Kungsbackas kommunala grundskolor visar den officiella statistiken att 87 procent av de elever som gick ut årskurs 9 våren 2014 hade nått kunskapskraven i samtliga ämnen. Motsvarande andel i riket som helhet var 77 procent. En jämförelse mellan de kommunala grundskolorna i Kungsbacka visar att värdet varierade mellan 71 och 100 procent. Elevernas genomsnittliga meritvärde var samma år 226 poäng att jämföra med 215 poäng i riket. Det genomsnittliga meritvärdet för de kommunala grundskolorna i Kungsbacka varierade mellan 269 och 199 poäng. I den skola där eleverna nådde det högsta genomsnittliga meritvärde hade flickorna ett meritvärde som i genomsnitt var 2 poäng högre än det för pojkarna. I skolan med lägst genomsnittligt meritvärde var flickornas meritvärde i genomsnitt 47 poäng högre än pojkarnas. Den officiella statistiken visar också att 94 procent av de elever som avslutade årskurs 9 våren 2014 blev behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan. I hela riket var motsvarande andel87 procent. En jämförelse mellan de kommunala grundskolorna i Kungsbacka visar att värdet varierade mellan 80 och 100 procent. Kommunen har inte redovisat någon sammanställning av andelen elever som har nått de kunskapskrav som finns i grundsärskolans årskurser 6 och 9. Det finns inte heller någon officiell statistik som beskriver kunskapsresultat i grundsärskolan. Det finns ännu ingen officiell statistik för kunskapsresultaten i gymnasieskolan avseende år 2014. Den officiella statistiken för år 2013 visar att 93 procent av de elever som fick slutbetyg från Kungsbackas kommunala gymnasieskolor hade fullföljt utbildningen inom fyra år. Motsvarande andel i hela riket var 85 procent. Kungsbacka låg samma år i nivå med riket både vad gäller genomsnittlig betygspoäng på nationella program (13,8 jämfört med 13,9 i riket) och andel elever behöriga till högskola efter avslutat nationellt program (88 procent jämfört med 87 procent i riket). Det finns ingen officiell statistik som beskriver kunskapsresultat i gymnasiesärskolan. Kommunen har redovisat att år 2013 fick 70 procent av eleverna på nationellt program i gymnasiesärskolan slutbetyg. Kommunen har inte redovisat någon sammanställning av kunskapsresultat på gymnasiesärskolans individuella program. I kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå var det, enligt den officiella statistiken för år 2013, 54 procent av kursdeltagarna som slutfört kurs. I riket som helhet var motsvarande andel 64 procent. I vuxenutbildning på gymnasial nivå var det samma år 74 procent av kursdeltagarna som slutfört kurs, vilket är ett något högre resultat än i riket som helhet (71 procent). Vad gäller utbildning i svenska för invandrare visar den officiella statistiken för år skolinspektionen Beslut 2014-11-28 5 (16) Dn r 43-2013:6113 2013 att det genomsnittliga antalet veckor som behövdes för att en elev skulle bli godkänd var något lägre i Kungsbacka än i riket som helhet. Detta gällde samtliga studievägar och kurser. Det sker ingen nationell uppföljning av kunskapsresultat i särskild utbildning för vuxna. Kommunen har inte heller redovisat någon sådan uppföljning. Tabell1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 3672 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 132 Fritidshem 4692 Förskaleklass 967 Grundskola 8667 Grundsärskola 100 Gymnasieskola 2651 Gymnasiesärskola 46 Kommunal vuxenutbildning 863 Särskild utbildning för vuxna 18 Utbildning i svenska för invandrare 120 .. Kalla: Kungsbacka kommun 2014-10-29 Helhetsbedömning Tillsynen har visat att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet i en stor andel av kommw1ens skolenheter och på huvudmannanivå. Det finns rutiner för hur rektorer ska dokumentera kvalitetsarbetet på enhetsnivå och rapportera detta till huvudmannen. Vid många skolenheter saknas dock en dokumenterad uppföljning och analys av hur verksamheten behöver förändras för att utveckla arbetet och förbättra resultaten i förhållande till de nationella målen. Det innebär att huvudmannen inte har det underlag som behövs för att styra och utveckla verksamheterna på ett effektivt sätt. Kommunen saknar därmed en viktig grund för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. skolinspektionen Beslut 2014-11-28 6 (16) Dn r 43-2013:6113 I tillsynen har det också framkommit att det inte finns en tillräcklig uppföljning och dokumenterad analys av måluppfyllelsen på huvudmannanivå. Det saknas också, i stor utsträckning, beskrivningar av konkreta åtgärder för utveckling som har sin grund i analyser av måluppfyllelsen och dokumenterade planer för hur utvecklingsåtgärder ska genomföras. Bristema finns både på verksamhetsoch huvudmannanivå. Vad gäller verksamheten i kommunens fritidshem saknas underlag för uppföljning och utveckling på huvudmannanivå. Det finns också brister på huvudmannanivå i kvalitetsarbetet avseende kommunens förskolor. Arbetet är inte i tillräcklig grad baserat på verksamhetemas resultat i förhållande till de nationella målen. Eleverna i Kungsbackas grundskolor når överlag relativt goda kunskapsresultat Det finns dock stora variationer i kunskapsresultaten mellan skolor, och i vissa skolor stora skillnader i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar. I gymnasieskolan är kunskapsresultaten överlag i nivå med riket som helhet, men tillsynen har visat att det finns stora brister i delar av verksamheten. Bristema gäller bland annat utbildningen på gymnasieskolans introduktionsprogram och arbetet med särskilt stöd, vilket kan vara avgörande för många elevers möjligheter att genomföra en fullständig gymnasieutbildning. Mot bakgrund av variationerna i grundskolans kunskapsresultat och bristema i delar av gymnasieutbildningen är det allvarligt att Kungsbacka kommun inte har kommit längre i genomförandet av ett systematiskt kvalitetsarbete på såväl enhets- som huvudmannanivå. I Kungsbacka kommun är det vanligt att en skola är uppdelad i mer än en skolenhet. Organisationen skapar i vissa verksamheter, i både grundskolan och gymnasieskolan, problem med rektoremas förutsättningar att utöva det självständiga ansvar och den beslutanderätt som skollagen kräver. I många av grundskolans skolenheter har tillsynen visat att läramas kompetenser inte fullt ut tas tillvara för att säkerställa att eleverna får undervisning av behöriga lärare i alla ämnen. Många rektorer har redan vidtagit åtgärder för att läramas tjänstefördelning ska anpassas bättre efter deras behörighet. Det arbetet behöver fortsätta för att tillgodose elevernas rätt till behöriga lärare. Kungsbacka kommun har i stora delar en väl fungerande vuxenutbildning. Det finns ett stort utbud av utbildningar och en stor flexibilitet vad gäller arbetsformer, studietakt och möjlighet för eleverna att kombinera studier och arbete. I de delar av vuxenutbildningen som är upphandlade finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete. Det står i kontrast till bristen på systematiskt kvalitetsarbete i de delar som bedrivs i kommunens egen regi. skolinspektionen Beslut 2014-11-28 7 (16) Dn r 43-2013:6113 skolinspektionen pekar i denna tillsyn på områden nödvändiga för huvudmannen att åtgärda för att förbättra elevernas rnåluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar skolinspektionen följande beslut. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 6 mars 2015 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Kungsbacka kornmun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inrikh'lingen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till skollagen är arbetet med att utveckla verksamheten en process där analys och värdering bl.a. av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystern med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kornmer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och resultat av nationella ämnesprov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolors resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten isktolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens skolinspektionen Beslut 2014-11-28 8 (16) Dnr 43-2013:6113 styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165, s. 304 ff.). Systematiskt och kontinuerligt innebär enligt skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen (SKOLFS 2012:98). Nämnden för Förskola och Grundskola I den verksamhetsredogörelse som skolinspektionen har begärt inför tillsynen ger förvaltningschefen för Förskola och Grundskola en beskrivning av kvalitetsarbetet inom nämndens verksamhetsområde. Av redogörelsen framgår bland annat följande. För att huvudmannen ska få en samlad bild av verksamheternas resultat och kunna göra en analys av måluppfyllelsen ska varje rektor redovisa en analys av sin verksamhet inom ett antal områden. Redovisningen ska innehålla en sammanfattande bedömning och beskrivning av förbättringsområden i respektive verksamhet. A v "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-13" framgår att det i huvudmannens kvalitetsarbete ingår att både utgå från de behov som identifieras på de olika enheterna och göra en samlad bedömning utifrån ett huvudmannaperspektiv. I intervju med nämndens presidium framkommer bland annat följande. På kommunnivå finns inga uppföljningar av kunskapsresultaten i förhållande till kunskapskraven i årskurs 3 eller i grundsärskolan. Vad gäller betygsresultaten i årskurs 6 har nämnden varken begärt eller fått några uppföljningar som belyser skillnader mellan skolor. Det finns inget fungerande system för att följa upp skolornas resultat i förhållande till de nationella mål i läroplanen som inte är direkt relaterade till kunskapsutvecklingen. Resultaten av arbetet i de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna följs inte upp på huvudmannanivå. Nämndens presidium uttrycker också att de får många rapporter om resultaten inom nämndens verksamhetsområde, men att det finns brister i de analyser som ska ligga till grund för utvecklingsarbetet. skolinspektionen har tagit del av huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete i form av "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-13". Dokumentet ger vissa upplysningar om de samlade kunskapsresultaten för eleverna i kommunens grundskolor. De betygsresultat som finns redovisade är andelen elever med betyget A-E samt den genomsnittliga betygspoängen i årskurs 6 och 9 fördelatFå-ämnen och kön. Redovisningen ger inget underlag fö.t;i;lttjämföra skolinspektionen Beslut 2014-11-28 9 (16) Dnr 43-2013:6113 kunskapsresultaten mellan skolenheter. Det finns inte heller några uppgifter om genomsnittliga meritvärden eller andelen elever som fått minst betyget E i alla ämnen. Dokumentet ger ingen bild av elevernas kunskapsresultat i förhållande till kunskapskraven i årskurs 3. Det finns inte heller någon uppföljning av kunskapsresultaten i grundsärskolan. I redovisningen finns ingen uppföljning som ställer skolomas resultat i relation till de nationella målen för arbetet med normer och värden. Kommunen beskriver i dokumentet att i det underlag som finns är blm<d mmat "färskoleklasser och grundsärskolan sparsamt beskrivna". Dessa verksamheter är enligt kommunen "inte synliga i dokumentationen". Det dokumenterade kvalitetsarbetet innehåller ett avsnitt som beskriver en analys av elevernas betygsresultat Vad gäller årskurs 9 innehåller analysen en rad iakttagelser som bland mmat gäller skillnader i betygsresultat mellan pojkar och flickor i enskilda ämnen och skillnader mellan skolor i fördelningen över betygsstegen. Analysen innehåller ett par korta resonemang om faktorer i undervisningen som enligt kommunen kan ha betydelse för pojkarnas kunskapsresultat I övrigt finns ingen analys av hur verksamhetemas sätt att arbeta har påverkat elevernas måluppfyllelse. Avseende årskurserna 6 och 7 ger analysen några exempel på skillnader mellan ämnen och skolor i fördelningen över betygsstegen. Den enda förklaringsfaktor som diskuteras är skillnader mellan skolor i hur man arbetar med betygssättningen. Kommunens analys mynnar ut i slutsatsen att det främst finns två utmaningar. Den ena är att bryta trenden att pojkarnas resultat blir sämre. Den andra är att åstadkomma likvärdighet i bedömningar. När det kommer till kunskapsresultaten i de lägre årskurserna konstaterar kommunen att endast en liten del av skoloma har kommit in med underlag till förvaltningen och att det därför är "mycket svårt att göra en analys". Dokumentet avslutas med en beskrivning av de förbättringsområden huvudmannen har identifierat i nämndens verksamhet. Beskrivningen tar endast upp förskolan och grundskolan. Den innehåller inga konkreta åtgärder förutom "sambedömningar/samrättningar för att öka likvärdigheten i bedömning av nationella prov". skolinspektionens tillsyn av skolenheterna inom nämndens verksamhetsområde visar att det finns brister i kvalitetsarbetet i en stor andel av enheterna. Till exempel saknas ofta analyser av verksamhetens resultat som kan ligga till grund för slutsatser om vilka åtgärder som krävs för att öka måluppfyllelsen. I "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-13" ger kommunen en beskrivning av förutsättningarna för huvudrommens övergripande kvalitetsarbete: :;~d,det underlag som nu finns i skolomas rapporter hC\Jj;puyudmannen skolinspektionen Beslut 2014-11-28 1o (16) Dn r 43-2013:6113 svårt att få en samlad bild av dessa verksamhetsformer." Slutsatsen är bland annat att ett "utvecklingsarbete blir att ge tydligare anvisningar till skolenheterna och att tydligare efterfråga resultat och analyser till huvudmannen." Hur detta ska åstadkommas framgår inte av dokumentationen. skolinspektionens bedömning av huvudmannens övergripande kvalitetsarbete gällande förskola och fritidshem beskrivs i särskilda beslut avseende respektive verksamhet. Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning Kommunen ger, i den verksamhetsredogörelse som skolinspektionen har begärt inför tillsynen, en beskrivning av kvalitetsarbetet inom nämndens verksamhetsområde. A v redogörelsen framgår bland annat följande. I samband med läsårsavslutningen upprättar varje rektor en uppföljning av hur kvalitetsarbetet har bedrivits i respektive skolenhet samt över vilka resultat och förslag till förbättringar som det har lett fram till. Sedan bildas analysgrupper som gör en samlad bedömning av måluppfyllelsen i syfte att förstärka och förbättra underlaget till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Nämndens ordförande uppger i intervju att kunskapsresultaten i gymnasieskolans introduktionsprogram inte följs upp på huvudmannanivå. Detsamma gäller kunskapsresultaten i gymnasiesärskolan. Förvaltningsledningen bekräftar att nämnden inte följer upp resultaten i dessa verksamheter. Förvaltningsledningen uppger också att det inte sker någon direkt värdering av hur verksamheterna lyckas i förhållande till de nationella målen för arbetet med normer och värden. Nämndens ordförande bekräftar att så är fallet. I intervju med förvaltningsledningen framkommer också att det finns vissa skillnader mellan de redovisningar som rektorerna lämnar som underlag för det övergripande kvalitetsarbetet. Det finns rektorer som nöjer sig med att redovisa statistik över enhetens resultat, medan andra gör analyser och drar slutsatser. Förvaltningsledningen uttrycker en intention att utveckla arbetet med att analysera verksamheternas resultat. skolinspektionen har tagit del av huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete i form av "Systematiskt kvalitetsarbete Gymnasieskola" daterat den 21 mars 2014. Dokumentet innehåller bland annat avsnitt för beskrivning av elevernas kunskapsresultat och resultaten av arbetet med normer och värden. De kunskapsresultat som redovisas gäller gymnasieskolans nationella program sammantaget i kommunen och per program. Uppgifterna ger endast i liten utsträckning möjlighet att göra jämförelser mellan till exempel ämnen eller samma program på olika skolor i kommunen. I det dokumenterade kvalitetsarbet~t .finns ingen uppföljning av kunskapsresultaten på gy:n;mfl?ieskolans intro- skolinspektionen Beslut 2014-11-28 11 ( 16) Dnr 43-2013:6113 duktiansprogram eller i gymnasiesärskolan. Avsnittet om normer och värden är i stor utsträckning en beskrivning av hur arbetet bedrivs och ställer inte verksamhetemas resultat i relation till de nationella målen. Kommunen noterar i samma dokument att det finns ett starkt samband mellan elevers närvaro och hur väl man lyckas i studierna, att det finns skillnader mellan pojkar och flickor i studieresultat samt att det är viktigt att tidigt identifiera elever med svårigheter. I övrigt finns ingen analys av hur verksamhetemas sätt att arbeta har påverkat elevernas måluppfyllelse. Beskrivningen av de förbättringsområden som identifieras är i stor utsträckning en formulering av målsättningar som inte kopplas till konkreta åtgärder för utveckling. Vidare saknas en dokumenterad plan för hur åtgärder, som utgår från en analys av resultaten, ska genomföras. Bedömningen av huvudmannens övergripande kvalitetsarbete gällande vuxenutbildning beskrivs i skolinspektionens beslut avseende vuxenutbildningen i Kungsbacka. Bedömning A v utredningen framgår att kvalitetsarbetet brister i många av kommunens skolenheter. Till exempel saknas det ofta en dokumenterad uppföljning och analys av hur verksamheten behöver förändras för att utveckla arbetet och förbättra resultaten i förhållande till de nationella målen. Kommunen saknar där-' med en viktig grund föratt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Utredningen visar också att det inte finns en tillräcklig uppföljning och dokumenterad analys av måluppfyllelsen på huvudmannanivå. Det innebär att huvudmannen inte har det underlag som behövs för att styra och utveckla verksamheterna på ett effektivt sätt. Det framgår också av utredningen att det i stor utsträckning saknas beskrivningar av konkreta åtgärder som har sin grund i analyser av måluppfyllelsen och dokumenterade planer för hur utvecklingsåtgärder ska genomföras. Sammanfattningsvis finns det brister inom båda nämndemas områden avseende såväl planering som uppföljning och utveckling av utbildningen. Det finns också brister i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet inom båda nämndemas områden. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 3 och 5-6 §§ skollagen skolinspektionen Beslut 2014-11-28 12 (16) Dnr 43-2013:6113 I ärendets slutliga handläggning har undervisningsrådet Kristina Svensson, utredarna Tove Bender och Ingrid Hesslen Brunius, avdelningsjurist Johan Kylenfelt och enhetschef Magnus Haglund deltagit. På skolinspektionens vägnar ?eL_~ Peter Ekborg A v delningschef Oskar Cliffordson Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställillng av skolinspektionens beslut skolinspektionen Bilaga 1 2014-11-28 13 (16) Dn r 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. skolinspektionen Bilaga 2 2014-11-28 14 ( 16) Dnr 43-2013:6113 Sammanställning av skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Grundskolor: Frillesåsskolan F-3 beslut 2014-01-27 Frillesåsskolan 4-9 beslut 2014-01-27 Särö skola 4-9 beslut 2014-01-31 Toråsskolan 4-9 beslut 2014-02-07 Särö skola F-3 beslut 2014-02-21 Toråsskolan F-3 beslut 2014-02-24 Kullaviksskolan F-3 beslut 2014-02-26 Kullaviksskolan 7-9 beslut Kullaviksskolan 4-6 beslut 2014-03-03 Åsaskolan F-3 beslut 2014-03-05 Kapareskolan A-D beslut 2014-03-13 Kapareskolan E-H beslut 2014-03-13 Presseskolan F-3 beslut 2014-03-26 Presseskolan 4-6 beslut 2014-03-26 Åsaskolan 4-9 beslut 2014-04-10 Fjordskolan Kungen beslut 2014-04-11 Fjordskolan Nidingen beslut 2014-04-11 Gällingeskolan beslut 2014-04-23 Furulidsskolan beslut 2014-04-23 Fjärås Bräckaskolan Röd beslut 2014-04-30 Fjärås Bräckaskolan Blå beslut 2014-04-30 2014-0~-03 skolinspektionen Bilaga 2 2014-11-28 15 (16) Dn r 43-2013:6113 Fjärås Bräckaskolan Gul beslut 2014-04-30 Gullregnsskolan beslut 2014-04-30 Hålabäcksskolan beslut 2014-05-14 Fullriggaren Malevik F-3 beslut 2014-05-20 Fullriggaren Malevik 4-9 beslut 2014-05-20 Varlaskolan Norra beslut 2014-05-21 Varlaskolan Södra beslut 2014-05-21 Hedeskolan F-3 beslut 2014-06-05 Hedeskolan 4-9 beslut 2014-06-05 lseråsskolan F-3 beslut 2014-06-19 lseråsskolan 4-6 beslut 2014-06-19 Björkris skola beslut 2014-06-17 Smedingeskolan A beslut 2014-09-02 Smedingeskolan B beslut 2014-09-02 Tingbergsskolan A/C och B (två skolenheter) beslut 2014-10-03 Åsa Gårdsskola F-3 Beslut 2014-10-06 Åsa Gårdsskola 4-9 beslut 2014-10-06 Älvsåkersskolan F-3 beslut 2014-10-14 Älvsåkersskolan 4-9 beslut 2014-10-14 Kollaskolan F-2 beslut 2014-10-24 Kollaskolan 3-6 beslut 2014-10-24 Kullenskolan beslut 2014-11-19 skolinspektionen Bilaga 2 2014-11-28 16 (16) Dn r 43-2013:6113 Grundsärskola: Varlaskolan grundsärskola beslut 2014-06-13 Kollaskolan grundsärskola (två skolenheter) beslut 2014-10-02 Gymnasieskolor: Elof Lindälvs gymnasium, enhet l beslut 2014-03-25 Elof Lindälvs gymnasium, enhet 2 beslut 2014-03-25 Elof Lindälvs gymnasium, enhet 3 beslut 2014-03-25 Elof Lindälvs gymnasium, enhet 4 beslut 2014-03-25 Aranäsgymnasiet, enhet l (inklusive gymnasiesärskola) beslut 2014-04-29 Aranäsgymnasiet, enhet 2 beslut 2014-04-29 Aranäsgymnasiet, enhet 3 beslut 2014-04-29 Aranäsgymnasiet, enhet 4 beslut 2014-04-29 Aranäsgymnasiet, enhet 6 beslut 2014-04-29 Beda Hallbergs Gymnasium beslut 2014-05-23 Gymnasiesärskola: Elof Lindälvs gymnasium, enhet 5 beslut 2014-03-25 Förskolan i Kungsbacka kommun beslut 2014-11-17 Fritidshemmen i Kungsbacka kommun beslut 2014-11-10 Vuxenutbildningen i Kungsbacka kommun beslut 2014-10-30 Beslut r'\ skolinspektionen Kungsbacka kommun Beslut för förskola i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen .se 2014-11-17 Dn r 43-2013:6113 skolinspektionen Beslut 2014-11 -17 2 (14) Dnr 43-2013:6113 Tillsyn av förskolan i Kungsbacka kommun skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under våren och hösten 2014. Intervjuer gällande verksamheten i förskolan och den pedagogiska omsorgen i Kungsbacka kommun genomfördes den 8-11 september samt den 8-10 oktober 2014. Fakta om förskolan i Kungsbacka kommun I Kungsbacka kommun finns vid tiden för tillsynen 3672 barn i 67 kommunala förskolor samt 132 barn i kommunal pedagogisk omsorg. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen leds av sammanlagt 24 förskolechefer/enhetschefer. Verksamheten är indelad i tre geografiskt baserade pedagogiska enheter; Norr, Centrum och Söder. I kommunen finns också sex öppna förskolor som har öppet 3-4 dagar i veckan. Det finns i kommunen även 730 barn i 24 fristående förskolor samt 30 barn i fristående pedagogisk omsorg. Detta beslut omfattar kommunal förskola och pedagogisk omsorg i kommunal regi. Helhetsbedömning I tillsynen av förskoleverksamheten i Kungsbacka kommun framkommer att den dagliga verksamheten i förskolan överlag genomförs på ett sätt som svarar mot de mål som finns för verksamheten. Generellt sett lyfter såväl föräldrar som förskalechefer fram kunnig och engagerad personal som en styrka i kommunens förskolor. Tillsynen visar att personalen är förtrogen med förskolans uppdrag och läroplanens mål och riktlinjer. Förskollärarna tar det ansvar som åligger dem att kontinuerligt följa upp och utvärdera såväl barnens utveckling och lärande som verksamheten i sin helhet. I detta arbete menar dock personal och förskalechefer att analysen är något som behöver utvecklas. Av tillsynen framgår att verksamheten i den kommunala pedagogiska omsorgen kontinuerligt följs upp och utvecklas samt att personalen samarbetar med varandra och erbjuds kompetensutveckling. Tillsynen visar vidare att det inom förskolan såväl på avdelnings- som förskoleenhets- och kommunnivå generellt sett sker ett utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt i de nationella mål som finns för förskolan. Något undantag finns där såväl personal som föräldrar upplever att läroplanen inte är i centrum i verksamheten utan fokus istället är att lösa organisation och praktisk planering. skolinspektionen bedömer att det på huvudmannanivå finns brister i hur kvalitetsarbetet är systematiserat då det : •• J - .. ·... • ••• skolinspektionen Beslut 2014-11-17 3 (14) Dn r 43-2013:6113 inte i tillräcklig grad baseras på vilka resultat som nås i förhållande till de nationella målen. Vidare saknas på huvudmannanivå en konkret planering för utvecklingsinsatser kopplade till identifierade utvecklingsbehov. Tillsynen visar att den samverkan som sker idag mellan förskola och förskoleklass, skola och fritidshem med några undantag är begränsad till den mest grundläggande planeringen kring barnets övergång till nya verksamheter. Huvudmannen behöver ta ett tydligare ansvar för att ett samarbete för utbyte av kunskaper och erfarenheter kommer till stånd med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet i syfte att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Tillsynen visar vidare att arbetet i förskoloma med att ge barn som har ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål måste förbättras så att detta stöd ges som en integrerad, pedagogisk del i den ordinarie verksamheten. Enligt skolinspektionens bedömning sker överlag i förskoloma ett aktivt och målinriktat arbete för att motverka och förhindra kränkande behandling och detta arbete dokumenteras i årliga planer mot kränkande behandling. Intervjuade föräldrar uppger med några undantag att deras barn trivs och är trygga i förskolan och att personalen arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Dock framgår av tillsynen att det finns brister när det gäller skyldigheten att anmäla fall där ett barn har upplevt sig kränkt till förskalechefen som i sin tur ska anmäla detta till huvudmannen. Tillsynen visar att man inte på alla förskolor i tillräcklig grad diskuterat när detta ska ske och hur man som personal ska agera när man upplever att kollegors bemötande gentemot barnen är tveksamt eller olämpligt. Vidare bedömer skolinspektionen att uppdraget att aktivt och medvetet motverka traditionella könsmönster generellt sett måste förbättras i förskolorna. I några förskolor där föräldrars och personals uppfattning är att alla barn inte alltid är trygga anges som orsaker bland annat instabil personalgrupp, låg personaltäthet under delar av dagen och sammanslagning av avdelningar med konsekvensen att personal kan vara okänd för barnen. Ä ven i andra förskolor där personal upplever att barnen är trygga uttrycks en oro bland personalen att de inte räcker till för den uppsikt och omsorg barnen behöver och den pedagogiska verksamhet personalen ska bedriva. Detta belyser vikten av att förskolechefer tillsammans med personal samt huvudman tillsammans med förskolechefer inom respektive ansvarsområde systematiskt gör konsekvensanalyser inför gruppsammansättningar samt uppföljningar och utvärderingar av barngruppemas sammansättning och storlek. Detta bedömer skolinspektionen måste utvecklas i kommunen. · '·· · · skolinspektionen Beslut 2014-11-17 4 (14) Dnr 43-2013:6113 skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 februari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Kungsbacka kornmun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Förskoloma arbetar för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Motivering Barn med annat modersmål Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det anges också i förskolans läroplan att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. A v förarbetena till skollagen framgår att arbetet med att stödja barns språkutveckling i första hand är en pedagogisk fråga för förskolan. Särskilda åtgärder som tvåspråkig personal och lärare i modersmålsstöd kan vara viktiga komplement, och det finns även informationsteknologiska hjälpmedel som kan utgöra stöd i arbetet med barns språkutveckling (Prop. 2009/10:165 s. 351). A v intervjuer med personal i förskolan samt av de skriftliga intervjusvar som skolinspektionen tagit del av i samband med tillsynen framgår att modersmålsstöd i första hand knyts till en modersmålslärare som barnet kan få tillgång till efter att vårdnadshavarna ansöker om detta. Modersmålsläraren fungerar ibland som modersmålsstöd i barngruppen, men det förekornmer även att barn tas ur gruppen och enskilt ges undervisning i modersmålet. Det finns undantag med förskolor där personalen arbetar aktivt med att utveckla barns " p~d~rsmål integrerat i den vardagliga verksamheten, :rB~ghjälp av till exempel skolinspektionen Beslut 2014-11-17 5 (14) Dnr 43-2013:6113 böcker och elektroniska resurser. I något exempel som ges fungerar modersmålsläraren som ett stöd för arbetslaget i detta arbete. I intervjuer med förskolechefer bekräftas bilden av att modersmålsstödet i första hand knyts till modersmålslärare och att arbetet med att integrera modersmålsstödet i den vardagliga verksamheten behöver utvecklas. I den verksamhetsredogörelse som skolinspektionen har tagit del av beskrivs att det finns ett pågående arbete med att förändra sättet att tänka kring modersmålsstöd. Tanken är att stödet ska ges till arbetslagen som i sin tur ska lyfta in stödet i det vardagliga arbetet i barngruppen. Vidare anges att det finns förväntningar både från verksamheten och från föräldrarna på att barnen ska få träna sitt modersmål tillsammans med en modersmålslärare. Utredningen visar att förskoleverksamheten i Kungsbacka kommun brister i arbetet med att ge barn som har ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål genom att stödet inte ges som en integrerad, pedagogisk del i den ordinarie verksamheten. Vidare kan barnens möjlighet att utveckla sitt modersmål delvis vara beroende av vårdnadshavamas ansökan och tillgång tilllärare i modersmålsstöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Samverkan med fårskoleklassen, skolan och fritidshemmet Enligt skollagen ska förskolan främja allsidiga kontakter och social gemenskap och rf örbereda barnen på fortsatt utbildning. Vidare anges i läroplanen att förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vidare anges att arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem. Nämnden för förskola och grundskola beskriver i nämndbudgeten för 2014 att "Det ska finnas en tydlig kontinuitet, från förskolan ända upp till skolår 9". I intervjuer med personal framgår att det på några förskolor finns ett nära samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem. De flesta menar dock att detta är ett område som behöver utvecklas. En del personal beskriver att den enda samverkan som sker gäller det mest grundläggande samarbetet på vårterminen kring barnens övergång till de nya verksamheterna. Ä ven i pedagogisk omsorg · '.r n.;:-är :det här fokus för samverkan ligger. Det varierar i ·vilkeri utsträckning det skolinspektionen Beslut 2014-11-17 6 (14) Dnr 43-2013:6113 finns en plan eller skriftliga rutiner för denna samverkan men gemensamt för de flesta förskolor är att samverkan kring och pedagogiska diskussioner om barnens lärande i ett mer långsiktigt perspektiv saknas. Såväl föräldrar som personal beskriver exempel där dålig samverkan kan få till konsekvens att barnen när de kommer till försko leklassen och skolan kan uppleva det som tråkigt för att de får träna på förmågor och färdigheter på en nivå som de redan förvärvat i förskolan. En uppfattning bland personalen är att intresset från skolan endast gäller sociala frågor och barn i behov av särskilt stöd, men att det inte finns intresse av att få veta hur man på förskolan har jobbat exempelvis med naturvetenskap och teknik. Bland färskolechefer uppges att det många gånger saknas en samsyn kring lärande och utveckling samt att såväl förskola som förskoleklass, skola och fritidshem behöver utveckla förståelsen för varandras uppdrag. De chefer som ansvarar för personal i pedagogisk omsorg uppfattar att skolans intresse för denna verksamhet är lågt. Bland chefer och personal beskrivs att det finns en önskan att få till stånd en samverkan, men att man uppfattar att intresset inte alltid är ömsesidigt och att det behövs "styrning uppifrån" på detta område. Att detta område måste utvecklas framgår också av dokumentet "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-2013", där en sammanfattning på huvudmannanivå görs av hur förskolor/färskolechefer har värderat och i viss mån analyserat respektive förskolas resultat. I detta dokument anges: "Det finns handlingsplaner för samverkan, och de fungerar och följs, men det är inte tillräckligt. Bristen på samarbete gör det svårare för barnen att få den kvalitet som de har rätt till. [ .. .] Det finns en stark vilja att hitta bra samarbetsformer, men vi måste öka förståelsen och kunskapen om varandras verksamheter." Utredningen visar att det i kommunens förskolor, med några undantag, saknas ett samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem, utöver den mest grundläggande samverkan kring barnets övergång till nya verksamheter. Det saknas i de flesta fall samarbetsformer för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv och det sker inte i tillräcklig grad ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 8 kap. 2 och lO §§ skollagen, Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande, Lpfö 98 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet \r~ ! ~ : .•: . -~ ~ . , skolinspektionen Beslut 2014-11-17 7 (14) Dn r 43-2013:6113 Grundläggande värden och inflytande Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Förskolomas arbete är medvetet inriktade på att motverka traditionella könsmönster. Motivering skollagen anger att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar som alla människors lika värde och jämställdhet. Förskolan ska enligt läroplanen motverka traditionella könsmönster och könsroller. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. I Skolverkets allmänna råd för förskolan anges att arbetslaget fortlöpande bör analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar och förhållningssätt när det gäller normer och värden och hur dessa tar sig uttryck i verksamheten (SKOLFS 2013:179). A v intervjuer med såväl föräldrar som personal och färskolechefer framgår att det varierar mellan förskoloma i kommunen huruvida man arbetar aktivt och medvetet för att motverka traditionella könsmönster. ! .intervjuer och skriftliga ·· intervjusvar från personal ges endast ett fåtal exempel på ett aktivt och medvetet arbete med detta uppdrag. I föräldraintervjuer framkommer exempel där man har fått höra uttalanden från personal som "pojkar kan vara lite bråkiga" vid en våldsam situation bland barn på förskolan. En annan situation som beskrivs i föräldraintervju är att föräldrarna har ombetts tala med sina barn efter att en pojke blivit retad för att han hade en rosa tröja på sig. Bland de skriftliga intervjufrågor som personal i förskolan har besvarat inför intervjuerna finns frågan "Finns det något medvetet arbete med att motverka traditionella könsmönster och hur ser detta ut i så fall?". Ett vanligt svar på denna fråga är; "Alla barn får leka med allt och erbjuds samma verksamhet", vilket enligt skolinspektionen kan sägas beskriva en situation där personalen undviker direkt diskriminering, men inte visar på ett medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster. I intervjuer med förskalechefer bekräftas bilden av att det varierar huruvida man arbetar aktivt och medvetet kring dessa frågor, men att det generellt sett är ett område som behöver utvecklas. Någon beskriver att det många gånger hänger på om det finns en "eldsjäl" som driver frågan på just sin förskola. skolinspektionen Beslut 2014-11-17 8 (14) Dn r 43-2013:6113 A v utredningen framgår att det med några undantag inte sker ett medvetet arbete med att motverka traditionella könsmönster i kommunens förskolor. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 1 kap. 4-5 §§ skollagen, Lpfö 98, 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Trygghet och en god miljö Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och en god miljö. Personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till förskolechefen. Signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Motivering Av skollagen framgår att den som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskalechefen som i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omstfu::tdigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling. I intervjuer med personal framgår att det förekommer fall av kränkande behandling i verksamheten och att personalen arbetar aktivt och kontinuerligt såväl förebyggande som åtgärdande för att motverka kränkningar genom bland annat samtal med barnen. I intervjuer med personal framgår dock att det vanligtvis inte görs någon anmälan till förskalechefen/chefen för pedagogisk omsorg då ett barn upplevt sig ha blivit kränkt i samband med verksamheten. Förskalechefer uppger följaktligen att de sällan har anmält fall av kränkande behandling till huvudmannen. Något undantag ges då en vikarie uppträtt kränkande mot barn och personalen anmält detta till förskolechefen. Vidare förekommer bland personal uppfattningen att det kan vara så svårt och känsligt att ta upp frågor som rör kollegors bemötande gentemot barnen att man avvaktar eller avstår. Även bland förskalechefer beskrivs att personal och chefer behöver komma vidare när det gäller hur man tar upp frågor som rör kollegors bemötande. Bland personal framförs att de saknar en diskussion om vad kränkande behandling innebär i praktiken och när man ska anmäla till förskolechefen. I intervju med tjänstemän inom förvaltningsledningen framgår att det skolinspektionen Beslut 2014-11-17 9 (14) Dnr 43-2013:6113 är ovanligt att de får in anmälningar angående kränkande behandling från förskolor. Politiker i nämnden för förskola och grundskola beskriver att nämndens ansvar att i egenskap av huvudman se till att fall av kränkande behandling utreds och förhindras har delegerats till verksamhetscheferna i förvaltningen. Politikerna uppger dock att det finns brister i hur detta delegerade ansvar återrapporteras till nämnden och att de inte har någon övergripande bild av förekomsten av kränkande behandling i verksamheten. Av utredningen framgår att det inte alltid anmäls till förskalechefen/chefen för pedagogisk omsorg som i sin tur anmäler till huvudmannen om ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Detta får till följd att huvudmannen inte kan efterleva skyldigheten att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 6 kap. 6 och 10 §§skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Vidare anges att om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 'i~" . skolinspektionen Beslut 2014-11-17 10 (14) Dnr 43-2013:6113 A v kommunens verksamhetsredogörelse och intervjuer med förskalechefer framgår att det i kommunen sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring förskoleverksamheten som är initierat på huvudmannanivå. Exempel på detta är olika typer av kompetensutvecklingsinsatser för pedagoger och förskolechefer, forskningsanknutna utvecklingsprojekt, pedagogiska diskussioner och reflektioner i projektform kring olika pedagogiska frågor i förskolechefsnätverk. Exempelvis har ett kommunövergripande projekt sedan 2011 syftat till att utveckla den pedagogiska dokumentationen av kvaliteer i förskolan, något som skolinspektionen vid tillsynen ser resultat av, i synnerhet på avdelningsnivå. A v tillsynen framgår dock att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå inte i tillräcklig grad är systematiserat och dokumenterat. Enligt huvudmannens modell för det systematiska kvalitetsarbetet har ett antal analysgrupper, bestående av skolledare, förskalechefer och pedagoger i uppdrag att göra analyser på huvudmannanivå. Analysgruppen för förskolan ska i detta arbete använda sig av de analyser som förskalechefer gjort på enhetsnivå. Resultatet redovisas i dokumentet "Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka 2012-2013". I dokumentet finns inte förskolan med under rubriken "Resultat". Dock finns ett avsnitt som rör förskolan under rubriken "Analys av resultat" . Inom olika delområden som exempelvis "Barns inflytande", "Utveckling och lärande" och "Samverkan" sammanfattas vad analysgruppen kommit fram till. I de flesta delområdena konstaterar analysgruppen att det underlag de utgår ifrån framförallt är en beskrivning av vad man gör på de olika e~etema, snarare än analyser som bygger på vilka resultat man når i relation till de nationella målen. I slutet av avsnittet om förskolan anges ett antal "förslag till förbättringsåtgärder" . Dock saknas en planering med konkreta utvecklingsåtgärder på huvudmannanivå som knyter an till dessa identifierade utvecklingsområden. På frågor till företrädare för förvaltningen om det systematiska kvalitetsarbetet hänvisas endast till de beskrivningar på enhetsnivå som kan nås via det digitala verktyget och ansvariga politiker uppger att de inte har lagt fokus på att följa upp resultat i förskolan, utan att många diskussioner stannar vid att handla om barngruppemas storlek. Den brukarenkät om förskolan som genomförs i kommunen hade år 2014 en svarsfrekvens på endast 35 procent, vilket innebär klara svårigheter att kunna dra några slutsatser utifrån denna. A v intervjuer med personal och förskalechefer samt av dokumentation som skolinspektionen har tagit del av framgår att det systematiska kvalitetsarbetet på avdelningarna och på enheterna generellt sett har utvecklats, exempelvis genom användandet av så kallade genomförandeplaner och relativt tätt återkommande reflektionstillfällen. Dock menar de flesta intervjuade att analys av resultat är svårt och att detta är ett område som behöver utvecklas. Vidare beskriver förskalechefer att de använder ett digitalt verktyg, Stratsys, för att re- skolinspektionen Beslut 2014-11-17 11 (14) Dnr 43-2013:6113 dovisa enheternas systematiska kvalitetsarbete vidare i organisationen. Flera förskalechefer uppger i intervju att de inte får någon återkoppling på det som de redovisar i detta system och att de inte vet vad som händer med det de skriver in i detta verktyg. Som nämnts ovan konstaterar huvudmannens analysgrupp att de enhetsvisa redovisningarna av det systematiska kvalitetsarbetet mestadels består av redovisningar av vad man arbetar med men sällan någon analys av vilket resultat man når. Utredningen visar att det sker ett utvecklingsarbete inom förskoleverksamheten men att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå saknar tillräcklig systematik eftersom det inte på ett tydligt sätt utgår ifrån en uppföljning och utvärdering av förskolomas resultat i förhållande till de nationella målen. Utöver en planering för att utveckla den: pedagogiska dokumentationen på avdelnings- och förskoleenhetsnivå framgår inte på huvudmannanivå någon konkret planering för utvecklingsinsatser kopplade till identifierade utvecklingsbehov. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 3 och5-7 §§skollagen Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Motivering Skollagen anger att i all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Huvudmannen ska se till att grupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt förarbetena tilllagen är bestämmelsen om att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek en viktig markering och bildar utgångspunkt i det dagliga pedagogiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet (Prop. 2009/10:165 s. 346). I Skolverkets allmänna råd för förskolan anges att huvudmannen och förskalechefen inför beslut som påverkar barnen i den befintliga barngruppen bör genomföra barnkonsekvensanalyser (SKOLFS 2013:179). skolinspektionen Beslut 2014-11-17 12 (14) Dnr 43-2013:6113 A v intervjuer med såväl vårdnadshavare som personal och chefer framgår att förskalepersonal och chefer försöker hitta sätt att organisera sig som gör att det går att tillgodose omsorgen och det pedagogiska uppdraget utifrån de förutsättningar i form av gruppstorlek och personaltäthet som ges. Personal beskriver vidare att man inom förskolan och i synnerhet vid respektive avdelning gör en planering inför nya gruppsammansättningar och att man då tänker på hur man utifrån de givna förutsättningarna på bästa sätt kan göra gruppindelningar och organisera verksamhet och personal. Dock ges också från olika förskolor flera exempel på situationer där personalen inte upplever att man tillfullo kan ge barnen den omsorg de behöver. Exempelvis framkommer det i intervjuer med personal att de upplevt att de inte räcker till. Det nämns situationer som på en småbarnsavdelning med totalt 19 barn varav 14 barn har blöja där det under delar av dagen kunde vara två personal. Ett annat exempel som ges är en småbarnsavdelning med totalt 18 barn varav 12 stycken var 1,5-åringar som höll på att skolas in och att personalen då upplevde att de inte räckte till för de lite äldre barnen som fanns där sedan innan. Av den verksamhetsredogörelse avseende förskolan som kommunen har inkommit med i samband med tillsynen och av intervju med företrädare för förvaltningsledningen framgår att man tagit fram en mall för "konsekvensutredning och analys av barngruppens storlek och sammansättning". Denna mall skulle börja användas i januari 2014 av chefer för förskola och pedagogisk omsorg. Den uppfattning som kommer till uttryck i intervju med personal och chefer är dock att detta arbete ännu inte börjat tillämpas systematiskt. Bland förskalecheferna uppges att de ibland får i uppdrag att göra konsekvensanalyser men att det inte sker kontinuerligt och med systematik, inte heller görs alltid personalen delaktig i detta arbete. Vidare framgår att förskalecheferna deltar i så kallade körnöten med verksamhetschef och förvaltningschef. Vid dessa möten är det fokus på att placera barn vid rätt tidpunkt och en uppfattning som uttrycks är att man då inte tar hänsyn till de konsekvensanalyser om barngruppens storlek och sammansättning som har upprättats. A v intervjuer med personal framgår att de inte känner igen att de har deltagit i konsekvensanalyser inför en ny gruppsammansättning med något undantag vid en större omorganisation. Personal beskriver att man inte kan påverka när och hur många barn som kommer till förskolan, utan att det uteslutande är kötid och föräldrarnas önskemål som styr. På de förskolor som har flera avdelningar försöker man dock ta hänsyn till vilken avdelning eller grupp i förskolan som har bäst förutsättningar att ta emot ett nytt barn. A v den dokumentation som skolinspektionen har tagit del av i samband med tillsynen samt av intervjuer med personal och chefer framgår att gruppsam- skolinspektionen Beslut 2014-11-17 13 (14) Dnr 43-2013:6113 mansättningens lämplighet och storlek inte är något som tas upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Utredningen visar att Kungsbacka kornmun och förskalecheferna inte i tillräcklig grad försäkrar sig om att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, eftersom det inte systematiskt görs barnkonsekvensanalyser eller uppföljning och utvärdering av lämpligheten av gruppemas sammansättning och storlek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning l kap. 10 §och 8 kap. 8 §skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsråd Ulla-Britt Norin, utredare Tove Bender och utredare Ingrid Hesslen Brunius. På Skolinspektionens·vägnar Linda Svensson Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-11-17 14 (14) Dnr 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
© Copyright 2025