Byggnadsstyrelsen Tekniska byråns information Tegel 75 1986-10 Dokumentets Dokumentnamn utgivare och dokumentbeteckning T-inf «U? Dokumentets BYGG o nr 75 datum Ärendebeteckning 5001-225/86 1986-10 STYRELSEN Projektnamn (ev förkortat) Tegel Projektledare , upphovsman Bengt ( män), konsult (er), etc Uppdragsgivare Bergwall Byggnadsstyrelsen Tekniska Dokumentets byrån titel Tegel Huvudinnehåll Redovisning av skador på tegelbyggnader inrapporterade av byggnadsstyrelsens fastighetsingenjörer. Genomgång av aktuell Sammanställning och kontroller litteratur och normer. av resultat och erfarenheter från provningar av tegels motståndsförmåga mot frostsprängning. Nyckelord Tegel, frostsprängningar, frostskador. ISSN Försäljningsställen Omfång Byggnadsstyrelsen 18 Sekretessuppgifter Ref Red © Ingrid Bäckström Byggnadsstyrelsen Bengt Bergwall 1986 Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Karlavägen 100 Banergatan 30 08 - 783 10 00 10446 Build S Innehållsförteckning sid Inledning 3 Tegel, gällande normer 3 Genomgångav litteratur 4 Besiktigade skador 6 Sammanställning av in- rapporterade skador 9 Sammanställning 9 Bilagal,TabeIIl -6 10-16 Bilaga 2, Frostbestän- dighetsgaranti för fasadtryck 17 Litteraturförteckning 18 á 3 Inledning som inte är tillverkningskontrollerade enligt Svensk Tegel ärkanskedet äldstakända tillverkade Tegelkontrollstillämpningsbestämmelserförutomövriga egenskaperfrostresistensenprovasdär så erfordras.Enligt tabell skall 10 stenarper 300 000 provas dvs sammasom byggnadsmaterialet. I alla tider har det också ansetts vara ett av de beständigaste. Dess förmågaatt motstå påfrestningarav ett varierandeklimathargjort att det kunnatanvändaspå platserdärandramaterielsnabbt skulle brutitsned. Inom byggnadsstyrelsensproduktionhartegel sedan länge använtspå ett stortantalbyggnadermed gott resultat. Det är därföranmärkningsvärt att det underloppet av de sista två decenniernauppträttett antalskadorpå tegelfasader. En del av dem hardessutomvarit av allvarlig karaktär. De flesta skadornabestårav lossprängningoch avflagning av flisor och bitarur teglets yta. Tegel, gällande normer För att få en uppfattningvad som krävs dels i de svenska normernabeträffandeteglets kvalitetdels i motsvarande normeri de övriga nordiskaländernahardetta sammanställtsenligt följande. Största intresset har därvid lagts på provning och kontroll av teglets motståndsförmågamot frostsprängning. Svenska normer Kravpå murstenarär formuleradei svensk standardSIS 220111 utgiven 1975. Frostresistensen behandlas under punkt 3.4. Man skiljer därmellan frostresistensoch frostbeständighet. Definition på det förstnämndaär "Medfrostresistens förståshär vattenlagradstens förmågamotstå25 nedfrysningar vid provning enligt 5.6". Frostresistensen definierasalltså helt med stenensmotståndsförmågavid ett laboratorieprov. Vidarepåpekasatt frostbeständighetförbehållesvanligen murstenensförmågaatt i praktikenmotståklimatiska påfrestningar. Någon exakt överensstämmelsemellan frostresistensenligt standardlaboratorieprovoch frostbeständigheti praktikenkan icke påräknas. Direktsäges dock "Stenaravseddaatt användasutomhus med synlig fasadytaeller med tunnytbehandlingskall varafrostresistenta". Vid provtagning ur ett parti tas ett generalprov omfattande30 stenarper varje 300 000 sten. Proven skall tagas ut slumpmässigt . Ur varje provparti provas 10 stenarbeträffandefrostresistensen, dvs 1 sten per 30 000. Frostskadornabeskrivs enligt följande, - små avflagningar - storaavflagningar - sprickor - sönderfalli stycken. I stort är det fråga om en okulär bedömning. Skador som bedöms härröra från kalksprängning anges i rapportenmen bedöms inte som frostskador. Enligt SBN 8024:552 Byggkontrollskall för produkter anges i SIS normer. Danska normer Bestämmelsernafinns i "DanskIngeniorsforeningsnorm för murverkskonstruktioner " utgivna mars 1984. Någon motsvarighettill det i SIS 220111 angivna frostresistensprovetmed frysning och upptiningfinns icke. Närmastmotsvarandeskulle varaprov avseende vattenupptagningoch minutsugning. Därvid anmärkesatt vattenupptagning och minutsugning icke kan sättas i omedelbarrelationtill stenens "frostfasthet". För murstenarsom skall användasi aggressiv och moderatmiljö skall egenskapernaanges. Frostfastastenar skall betecknasmed F i deklarationen. De olika miljöklassernadefinierasnoggrant. Beträffandeprovtagningunderdriftav tegelbrukskiljer man på nyproduktion och löpandedrift. Vid nyproduktion tas 1 sten per 100 000 upp till 500 000 därefter1 sten per 300 000 upp till 2 000 000. Vid löpande produktiontas 1 sten per 1000 000 dock minst 1 sten per månad. Vid godkända prov sker utglesning till 1 sten per 2 000 000 dock minst 1 per kvartal. På byggplatserna sker mottagningskontroll om tegelbruketickeår godkändleverantör. I de fall kontroll behövs omfattarden till en börjanvid normalafall 1 sten per 25 000 och därefter1 sten per 100 000. Skärptkontroll är i huvudsakdetsammautom att då även godkändaleverantörerskall prövasmed 1 sten per 50 000 och därefter1 sten per 200 000. Sammanfattningsviskan sägas att den danskanormen behandlarfrostresistensoch frostprovningsparsamt.Det som kan hänföras till det är möjligen kraven på vattenupptagning och minutsugning. För övrigt är att märka kraven och definitionen av de olika miljöklasserna. Norska normer Bestämmelsernafinns i norsk standardNS 3000 utarbetadeav Norges Byggstandardiseringsråd och daterade juni 1967. Standardenliknarmotsvarandesvenska. Man skiljer mellan frostresistenssom definierassom vattenmättattegels förmåga att motstå laboratorieprov som i största möjliga utsträckning kan jämföras med de klimatiskapåfrestningarnaoch frostbeständighetvilket är tegelstenens förmåga att motstå de klimatiska påfrestningarnai praktiken. Vidare sägs att fasadtegel och tegel som utsättsför påfrestningarav klimatet skall varagaranterat frostbeständigt. Provning av frostresistensensker på laboratoriumpå liknandesätt som görs enligt svensk standard.Eventuella skadorbedöms okulärtenligt, - små avspjälkningar 4 - stora avspjälkningar - sprickor eller sönderfall. Vid provtagning ur ett likartat parti tegelsten delar man upp det i delpartier om 100 000 stenar och ur varje delpartitages en provserie om 30 stenarav vilka 10 utsättes för frysprov. I kommentarerna påpekas att det inte finns full överenstämmelse mellan frostresistens och frostbeständighet . Om icke frostresistens kan dokumenteras vid provning skall tegelbruket garantera frostbeständighet . Ansvaretöverförsalltsåpå tillverkaren. Finska normer Finsk standard finns i R1L85 utgiven av Finlands Byggnadsinjenjörers förbund 1972. Frostresistensen eller möjligen frosttåligheten förefaller sättas i relation till teglets porvolym och vattensugningsförmåga . Av allt att döma utföres icke några direkta frysprov. Sammanfattning vid tillverkningen av råmaterial fria från vittrande ämnen användes. Ett sådant ämne anses t ex svavelkis vara. Vidare , ju starkare bränning desto högre grad av väderbeständighet. Väderbeständighet fordrashos sådanttegel som användesi fasadmurar. Husbyggnadsteknik 1944 Där kan utläsasbeträffandeprovning av tegel att man på klangen och brottytansrenhetkan avgöra om teglet är gott och genombränt. Vidare skall tegel provasvid materialprovningsanstalt med avseendepå vattenupptagningsförmåga, väderbeständighet,volymvikt och tryckhållfasthetenligt gällandenormalbestämmelser. Vid provtagning skall man ta ut ett tegel per 1000 ur det partidet gäller. Av de sålundauttagnamurteglentages sedan ett generalprov omfattande 30 tegel för provning. Antaletgeneralprovblir beroendepå det aktuellapartiets storlek. Vid 500 000 stycket tegel tages ett generalprov, vid 500 000 -1 000 000 två osv. Motståndsförmåganmot frost undersökeshos 10 tegel ur Sverige och Norge har likartade bestämmelser beträffande provning av tegels frostresistens samtidigt som det framhålles att frostresistensen inte är detsamma som generalprovet genom frysprov. frostbeständighet . Det förstnämndaär ett laboratorieprov Av det sagda framgåratt 1 tegel per 50 000 provas medan det sistnämnda är hur tegler fungerar i praktiken. Finland har andra kriterier för att bedöma frosttåligheten . Danmark saknar tydligen prov att bedöma frostresistensen . Däremot skall frostfasta stenar användas när de klimatiska förutsättningarna så kräver. Jämföres provfrekvensen mellan de olika nordiska beträffande frostresistens. ländernaerhållesföljande: "Generalprov" Frostresistens Sverige Danmark Norge 301300 000 1/30 000 1/25 000 - 30/100 000 1110000 I Norge prövarman alltså tre gånger så många stenarsom i Sverige med avseendepå frostresistensen. Genomgång av litteratur DTV 1920 Problemetmed frostbeständighetdiskuterasinte särskilt utförligt. Man anser attju porösaretegler är desto mer vattenkan det hålla, samtidigtsom stor porositetmedger att vattnetavdunstarlättare.Hållfasthetennedsättesäven vid stor porositet. Största tillåtna vattensugning anges till högst 20 % av det torra teglets vikt. Frysprov rekommenderas för att "på kort tid skaffa sig erforderligkännedomom frostbeständigheten ". Samtidigt betonasatt full överensstämmelsemellan prov och praktikaldriggår att få och att inget materialunder obegränsadtid ärväderbeständigt. Nödvändig förutsättning för väderbeständigheten är att Teglet anses frostbeständigtom det efter genomgånget frysprov inte visar sprickbildning eller avflagningar. Om vattengenomslag i murade väggar Hjalmar Granholm CTH:s handlingar nr 1951958. Utredningen behandlar i sin inledande del fuktskador i allmänhet på olika slag av murverk. Erfarenheter från ett femtiotal olika muradebyggnaderharinsamlatsoch bearbetats. Ur materialetkan utläsas; Byggnadensläge i terrängenhar stor betydelse för hur allvarlig fuktbelastningenblir. Skyddatläge på väst- eller sydkustenbehövericke varabesvärligareän oskyddatläge på annanplats. Även jämförelsevis små fel i materialoch utförandei byggnaderpå utsattaplatserfår svårakonsekvenser. Några belägg för att fuktskadorskulle varaen ny företeelse finns inte. Fogning och fogstrykningmed rent kalkbrukpå byggnaderbelägnai utsattalägen på västkustensynes vara direktolämpligt. Teglet synes icke ha en avgörandebetydelsedå det gäller fuktskadoroch dessas storlek. Det mesta vattnetträngerin i fogarnaoch inte genom själva stenen. Vindströmningenkring en byggnad är av stor betydelse. Byggnadersom saknataksprångeller harsmå taksprång får en ur fuktskadesynpunkt ogynnsammare strömning och därmed också fler och större skador. Då fuktskadorskall åtgärdasrekommenderastätningfrån utsidani förstahand. Dvs orsakentill skadanskall avlägsnas. Vidare visar Granholmteoretisktatt en tegelvägg har kapacitetatt suga åt sig allt det slagregn som träffarden. Det är nödvändigtmed ett kapillärbrytandeskiktom en 5 väggs insida skall förbli torr vid långvarigt slagregn. Arbetsutförandet är helt avgörande för en väggs täthet. Vid fullgott arbete blir murarna täta oberoende av brukets sammansättning. Utförda försök har icke visat mätbar skillnad. För att få ett frostbeständigt tegel måste det brännas vid hög temperatur. Då först uppstår nämligen de förändringar i porstrukturen som ger frostbeständighet. Men samtidigt ökar vattensugningen vilket icke är fördelaktigt ur denna synpunkt. Enligt bl a amerikanska erfarenheter ger en konkav fog den bästa tätheten mot slagregn. En sådan fog erhålles genom fogstrykning med ett rundjärn några m m tjockare än fogens tjocklek. Murbruken pressas upp mot den övre och nedre stenen. Sammanfattningsvis slår utredningen fast att arbetsutförandet är helt avgörande för om en vägg är tät eller ej. För täthet fordras helt fyllda stötfogar. Handboken Bygg 1961 Under rubriken beständighet påpekas att ju hårdare ett tegel bränns desto bättre blir frostbeständigheten mest beroende på att porstrukturen ändras då porerna genom den högre temperaturen blir större, vilket anses gynnsamt. Sönderfrysning så att tunna skivor flagar av anses bero på att det bildas s k slisor vid tillverkningen då lersträngen pressas genom munstycket. Slisoma kan bestraktas som en form av inhomogenitet. Frostbeständigheten undersökes genom frysprov. Bruk, murning , putsning H Duhrkop, V Saretok, T Sneck, S D Svendsen. Statens Råd för byggnadsforskning, Stockholm 1966. Utredningen har några kommentarer om frostsprängning och frostkänslighet hos tegel och bruk. Frostsprängning förorsakas av en rad olika faktorer som man fortfarande inte har full kännedom om. Den för dagen mest sannolika teorien säger att den primära orsaken ligger i isbildning i de mellanstora kapillärerna. Har väl sedan iskristaller bildats har de en tendens att växa då isytor har stor förmåga att dra åt sig fukt med ytterligare isbildning som följd. Både teori och praktik visar att frostskadomas omfattning är beroende på nederbördsförhållanden som kan leda till hög vattenhalt i materialets porer, tillräckligt låga temperaturer så att is bildas samt stort antal fryspunktspassager. Beträffande tegel så är den frostkänslighet en mycket viktig egenskap i vårt nordiska klimat. För närvarande saknas pålitliga metoder för bestämning av frostkänsligheten. De frostresistensprov som anges i tegelnormerna är inte rättvisande. Fasadtegel måste dock vara garanterat frostbeständigt och författarens uppfattning är att det tegel som säljs som fasadtegel uppfyller detta krav även under svåra klimatiska förhållanden. Vissa leror är emellertid inte lämpliga för framställning av fasadtegel. Rekommendation är att fasadtegel väljes efter de praktiska erfarenheter som tillverkarna kan redovisa. Fukt Statens Råd för byggnadsforskning, programskrift nr 12, 1969. I skriften införes begreppet vattenmättnadsgrad, betecknad med S. Vattenmättnadsgraden är förhållandet mellan frysbar vattenmängd och tillgängligt utrymme. För varje fasadmaterial finns ett kritiskt värde på vattenmättnadsgraden och om nu det värdet uppnås i ett tillräckligt tjockt skikt i en fasad och frysning uppträder så skadas fasadmaterialet. Om nu den kapillära sugkraften är stor kan den kritiska vattenmättnadsgraden lätt överskridas och frostskador uppstå. Tegelkvaliteten har en avgörande betydelse för frostbeständigheten. Man kan inte generellt påstå att ett tegel är frostbeständigt bara för att det klarat provningen enligt SIS 220111. Detta uttalas också klart i normen, vilken använder beteckningen "frostresistent" om teglet klarat provningen. Tidskriften "Tegel nr 1" 1984 Förutom en diskussion om klimatpåkänningar på murverk, slagregn, erfarenheten från slagregnsområden, väggkonstruktioner, - detaljer m m avslutas uppsatsen med följande, citat; "Material och utförande Rätt murbruk ger tätt murverk. Ett viktigt krav för att erhålla ett tätt murverk är att rätt murbruk används. För ytterväggar innebär detta att murbruket skall vara av kvalitetsgrupp B eller C samt uppfylla kraven för frostbeständighet. Bruket måste fästa på hela tegelytan. Vidhäftningen mellan tegel och bruk är av helt avgörande betydelse för väggens täthet och styrka. Fabrikstillverkat bruk är säkrast. Vid fabrikstillverkningen av bruken med viktproportionering ökar förutsättningarna för brukets lämplighet. Be tegelbruket om råd i slagregnsutsatta områden. I slagregnsrika områden skall endast användas föreskrivna kombinationer tegelbruk, eller de bruk som respektive tegeltillverkare rekommenderar. Teglet: Som tidigare nämnts tränger inte slagregn genom teglet. Frostbeständighet: Vid slagregnsklimat och frost under slagregnsperioden är kravet på frostbeständigheten av stor betydelse. De till Sveriges Tegelindustriförening anslutna tillverkarna garanterar frostbeständigheten hos sina produkter. Foga vid murning: Fogning vid murning är det lämpligaste förfarandet och den enda godtagbara metoden i utsatta områden. Utkratsning och efterfogning skall endast ske undantagsvis." Slut på citat. 6 Observeraatt härtalarman om frostbeständighet. sortering. Bygga beständigt - I de nedersta skiften skall vissa stötfogar vara öppna för dränering. Kontroll med att sticka in linjal visade att de fungerade dåligt ur dräneringssynpunkt då de var fyllda Byggforskningsrådet . Rapport R113 :1984. Nordiskt murverkssymposium 15-17 augusti 1984 , Göteborg. med nedfalletbruk. Det viktigaste innehållet i de uppsatser som behandlar - Liggfogarna var utformade med sned avstrykning uppåt, se typ 6, och ej så väl fyllda. Stötfogarna visade även fuktbelastning, fukt och frysskadorhar sammanställtsi dålig fyllnadsgrad. det följande. Forskning och utveckling inom murat och putsat byggandei Sverige. LarsErikNevander. Beträffandeskalmurarvet man litet om dessa murars fuktbalans. Risken för frostskadorökarom muren stårfuktig länge. Frostbeständighetav putsadeskalmurar,Reijo Hörsal, fysiologi Vid slagrengblir de högredelarnaav väggarnafuktigast och således mest utsattaför frost. Byggnadenär en hörsalsbyggnadmed höjdenca 4 m och kvadratiskplanformca 30 x 30 m. Taket är i det närmaste horisontellt, saknartaksprångoch hängrännor. - Fasadmurarnastårpå en sockel av betong och torde vara utfördasom fullmurar. Öppna stötfogarnedtill saknas helt. - Teglet som är gult har frusit sönder så att störrebitar I väl värmeisolerad skalmur är påfrestningarna av klimatet fallit ned tillsammans med skärv. På några ställen finns störreän i en massiv mur.Dels har skalet lägre temperaturän massivmurenunderden kalla årstidendels hardet mindremassa och fler passeringaröver 0° då saltutslag. - Liggfogarnautformadeenligt typ 6 figur sid 22, såväl klimatet växlar. Vattenhaltenblir lättarekritiskmed avseende på frysning - Över några fönster finns en horisontellsprickai första eller andraliggfogen ovanförden horisontellamurkanten. än i en massiv vägg . Risken för nedfuktning ökar också om byggnaden saknar hängrännor. Skalmurars vattentäthet Medicinska fakulteten Ylä-Mattila. stöt som liggfogar är mindre väl fyllda. Uppsatsenär en slutrapportfrånlaboratorieprovav Byggnadenhar en höjd av ca 15 m och således flera skalmurars vattentäthet samtidigt som vissa erfarenheter från praktiken vägs in. våningar . Taket är lutande pulpettak utan taksprång. Murarna är skalmurar med bägge skalen av tegel. Enligt Bland de slutsatsersom redovisaskan nämnas, - Det finns inte helt tätamuradehalvstensväggar. - Ingen sten eller brukger utanvidare täthet Arbetsteknikoch - Utförandeär viktigareän material. uppgift är teglets danskt, fabrikatHedehusen. Byggnadenharbetongsockel. - Varannanstötfog i ett av de nederstaskiften var murad öppen , för dränering och luftning av muren. Kontroll genom att försöka sticka in en tumstocki öppningen Viktig konstruktionsprincip är att konsekvent se till att inträngande vatten har möjlighet att komma ut utan att visade att endast ett fåtal öppningar fungerade . De flesta var fyllda med nedfallet bruk. Enligt utsago finns ingen skada. luftning upptill mellan skal- och bakmur. - Fogarnahade samma fogstrykningsom de övriga. Besiktigade skador väl fyllda. - Teglet föreföll vara av andrasorteringfrånbörjanmed ojämntutseende och ojämn form. - Skadornabestod av nedfall av skärv,spräckningav enstaka stenarsamt att bitarav stenarnasatt lösa. - Stöt- och liggfogar föreföll vid okulär besiktning vara Medicinarberget Göteborg På medicinarbergetuppfördesunderförstahälftenav 60-talet ett flertal byggnadertill medicinskafakultetenvid Göteborgs Universitet . Läget är ur klimatsynpunkt relativt utsatt, det ligger högt i förhållande till omgivande terräng och är oskyddat mot sydvästliga vindar. Byggnadernaharbärandeytterväggarav tegel i skalmurskonstruktion. För att lättare kunna identifieras har de olika byggnaderna numrerats enligt bifogade skiss, sid Medicinsk kemi Byggnadenär beträffandeutseende,utförandeoch skadebild jämförbarmed Medicinskafakulteten. I samband med reparationsåtgärdernaförsågs byggnaden med taksprång. Läget är något mer skyddat för SV-vindar än övriga Institutionen för fysiologi, höghus byggnader. - Frostskadat tegel från och med någon våning upp på fasaden. Farmakologi - Teglets ytskikt är bortfruset på ett flertal ställen och 0 bitar har ramlat bort. Atskilliga stenar är spräckta mitt av. - Tegelkvaliteten förefaller okulärt vara dålig och av andra Byggnadenharflera våningaroch hari huvudsaksamma utförandeoch konstruktionsom de föregående. - Reparationav murarnapågick vid besiktningsbesöket. 7 Det gick att se tydligt hur bakmumingen och yttre skalet hade beröring med varandra genom brukstunga på ett flertal ställen. Dessutom föreföll det som om den inre muren inte stod i lod utan hade någon form av måttfel. - Stötfogarna nedtill för dränering och luftning, var liksom för övriga fall inte funktionsdugliga merendels fyllda med nedfallet bruk. utan Panncentral CTH Byggnadenär uppfördföre 1960 med väggari fullmurskonstruktion med rätt tegel. I varje hörn finns det betongpelaremellan vilka väggarnaärutfackade.Såväl stöt- som liggfogar förefallervaraväl fyllda och med stötstrukna liggfogar. Byggnaderhar ansenlig höjd med nästahorisontellttak och små taksprång. - Sönderfrysningfinns i mindreomfattningi ytan vid stenarnas kanter. Stenarna förefaller ha något ojämn kvalite med "mjuka" och "hårda " stenar.Det är företrädesvisde förstnämndasom förefallerskadade. Sammanfattning Som orsak till de ovan redovisade skadorna kan följande vara - Olämplig geometrisk utformning av byggnaderna då taksprång saknas - Snett avstrukna liggfogar typ 6 - Dåligt arbetsutförande vilket gett vatteninträngning i fogarna och dåligt vattenutsläpp i stötfogarna nedtill. Vattenmättningsgraden har uppnåtts och därmed felaktig fuktbalans . Frågan är om det går att tillverka ett tegel som är tillräckligt bra för att klara alla dessa felaktigheter. 8 Il Ii 11111111111 i l 1111 IAISAL v 10U(l G I cyDr SrDt X 9 IS 9 11 I_ a L?ROtSK HA1 VARO HYGIEN 9•1L - 09 i9 !r- MUU UA1A 7 t 1: LAS El[K1R i SPE K 1 2S 1 fl ,17i r 925 ; f ARr1 A ri'D . O G' M f 0 c1 h IJ •2 l • ._ _ 1 cy -._ 9 •11s 6. • 01OG ii L 1 lö (7: f • 9,? N ,1 TON1 v+ B.6JUC 1 \ HUSET MARIN C,E OtDv' 9 .7 , - CI 1 (1. 1 : 'r. 1 C GÖTEBORGSUNIV€RSIT -.E 01CINStUJ..t (x(11 r,Oec - ; +rw ITUAT(OP54'; ., c t7 ty6? fI.4I•i 2r 2 3 5 6 , ? Vanliga fogutformningar • U; i f 14 N 9 Sammanställning av inrapporterade skador Sammanfattning Fastighetsingenjörerna inom byggnadsstyrelsens olika förvaltningsområden har tillfrågats dels om antalet tegelbyggnader de har, dels om antalet skadade byggnader. De inkomna svaren har sammanställts i tabellform i bilaga. Svaren har ordnats efter förvaltningsområdena. Sammanställs samtliga svar enligt tabell 6 kan utläsas att av totalt 517 tegelbyggnader har 35, eller 6,8%, skador bestående av sönderfruset tegel. Största skadefrekvensen har KBS-N med 13% och minsta KBS-M med endast drygt 1,5%. KBS-V där i varje fall teoretiskt den största Orsaken till de konstaterade skadorna beror på att vatten av slagregn och av andra orsaker pressats in i konstruktionen och att vattnet inte haft lika lätt att ta sig ut, innan köldperioden kommit med frysskador som följd. - Slagregnsintensiteten är beroende på byggnadens läge. - De studerade skadefall visar dock att byggnadens mängden slagregn borde förekomma ligger strax under medeltalet för alla områden. Några bestämda slutsatser torde inte kunna dras av materialet utan mer ingående undersökning av skadorna och deras orsaker. Man kan dock säga att den totala skadefrekvensen är jämförelsevis låg. geometriska utformning kan spela en oväsentlig roll. - Byggnader med taksprång förefaller ha mindre skador än byggnader utan taksprång. Anledning är antagligen inte att taksprånget i och för sig skyddar i någon större grad utan att luftströmningen, turbulensen, runt byggnaden blir en annan. Påfrestningen av vind och slagregn blir mindre särskilt vid hörnen vid takanslutningen. - Hjalmar Granholm har genom sina undersökningar visat att avgörande för hur mycket vatten som tränger in i en murad vägg är arbetsutförandet och i icke ringa mån själva utformningen av fogen. Materialet som sådant, varken i sten eller bruk, synes ha någon avgörande betydelse för vattentätheten. Granholms uppfattning vidimeras av senare forskare som betonar vikten av ett gott arbetsutförande, att själva väggens konstruktion är riktig och vidare att väggen skall vara i "fuktbalans" dvs den skall lätt kunna avge all den fukt den tager emot. Helt fyllda fogar, avstrukna med rundjärn anses bäst. - Fullständig enighet råder om att det provningsförfarande som för närvarande användes för att pröva frostresistens hos tegel inte är direkt jämförbart med teglets frostbeständighet i verkligheten. Laboratorieproven blir aldrig rättvisande och även om ett tegel klarar frostresistensproven är det inte säkert att det är frostbeständigt. Vad man dessutom vill ha så är det frostbeständiga kontruktioner och då kommer arbetsutförandet direkt med i bilden. - För närvarande provas frostresistensen hos en sten av 30 000 vid leverans av tegel. - Med beaktande att arbetsutförandet och konstruktionen som sådan är mest betydelsefull då det gäller frostbeständigheten är det tveksamt om resultatet bini så mycket bättre om provningsfrekvensen ökas till det dubbla eller tredubbla. Möjligen om man ökar provningsfrekvensen en tio potens eller dylikt till t ex en sten på 3 000. - Resultatförbättringen torde lättast och effektivast erhållas genom goda konstruktioner och noggrant arbetsutförande. Vidare får naturligtvis byggnadernas underhåll icke eftersättas. Läckage vid stuprör ger ofelbart frostskador på bakomliggande mar. - Tegelbruken har även reviderat sin frostbeständighetsgaranti. Tidigare utgåva har gällt sedan 60-talet. - I det nya garantiformuläret har bl a uppmärksammats hur materialet användes i slutprodukten dvs själva murverket. Själva konstruktionen och arbetsutförandet kommer alltså in här i enlighet med vad som sagts tidigare. Se bilaga 2. 10 Bilaga 1 Tabell 1 Antal Inga tegel bygg skada nader Svar från KBS- S Skador Byggnad 1 25 25 2 10 10 3 5 4 4 30 29 5 25 25 6 10 9 M 65 Ystad 7 7 6 Polishus Ljungby 8 3 3 L6:1 Kristianstad polishus M 17:804 LU Växtfysiologi Tingshus Byggnadsår Typ av skada Vattenskador Orsak Vattenläckage p g a konstruktion fel i fönster 11 Bilaga 1 Tabell 2 Antal tegel Inga bygg skado nader Svar från KBS - V 1 28 28 2 15 15 3 2 2 4 5 5 5 15 6 1 14 1 Skador Byggnad Byggnadsår Typ av skada Orsak Kanter och hörn bortsprängda p g a frysning Vatteninträngn och frysning 07:21, 22, 25 CTH Hörsalar Gult fasadtegel Enstaka stenar har skiktats Sönderfrysning Nässjö Postterminal Bergsbrunna Grey 10-tal stenar skadade 078 CTH Kraftcentralen 8 10 10 9 10 10 10 10 10 11 15 15 12 7 6 13 1 14 1 09:33 Farmakologi, Med kemi Fysiologi 15 1 09:24 Forskningslab. 09:7 Anatomi Histologi 09:18 Anatomi tillbyggnad Sönderfrysning av tegel Nedfall av skarv och bitar ing 12 Bilaga 1 Tabell 3 Antal tegel Inga bygg skador nader Svar från KBS- 0 Skador Byggnad Byggnadsår Typ av skada 1 10 10 2 10 10 3 1 1 4 12 12 5 1 1 6 25 25 7 1 1 8 5 5 9 5 5 10 2 2 11 5 5 12 5 13 1 - AB 273 Kv Vandee Kuff Sönderfrysning 14 25 24 AB 167 Kv Johannes Större Sönderfrysning Orsak 4 Eftersatt underhåll 13 Bilaga 1 Tabell 3 - fortsättning Antal tegel Inga bygg skador nader Svar från KBS - 0 Skador _ Byggnad 15 1 16 1 - AB 20 KTH Sektion M 17 39 34 AB 59:2 18 - AB 59:8 19 - AB 59:15 20 - AB 51 Kv Grönlandet 21 - AB 14:1 Kv Vega Kl Anatomi Byggnadsår Typ av skada Sönderfrysning 22 1 - AB 124:2 Kv Kungsstenen Sönderfrysning 23 1 - 183:23 Kasern III Sönderfrysning 24 1 - 183:102 Min verkstad 25 1 - 183:103 Torpedverkstad 26 1 27 1 185:15 Moderna Museet - 183:25 Kokhuset Sönderfrysning Orsak Läckage i gesims rännor och stuprör Eftersatt underhå II 14 Bilaga 1 Tabell 4 Antal tegel Inga bygg skador nader Svar från KBS - M 1 10 10 2 25 25 3 4 4 4 5 5 5 10 10 6 5 5 7 5 4 Skador Byggnad Byggnadsår Typ av skada Orsak Statens maskinprovningar Ultuna e 1 15 Bilaga 1 Tabell 5 Antal Inga tegel bygg skador nader Svar från KBS - N Skador Byggnad 1 5 5 2 10 10 3 6 6 4 15 14 AC 31 Statens Maskinprovningar Röbäcksdalen 5 15 14 AC 8:1 Umeå Univ. Anatomi, Histologi 6 1 AC 8:2 Umeå Univ. Zoologi, Genetik 7 1 AC 8:4 Umeå Univ. Kemi Hufo 8 1 AC 8:5 Umeå Univ. Samhällsvetenskap Bibliotek 9 1 AC 8:7 Umeå Univ. ( Fysik, Botanik Hufo 10 1 11 5 Byggnadsår Typ av skada Orsak ' AC 8:9 Umeå Univ. Humaniora 4 420 Hovrätten Sundsvall 48 Sönderfrysning kring stuprör Bristande underhå II 16 Bilaga 1 Tabell 6 Förvaltningsområde Antal byggnader I Antal oskadade Skadade Antal % KBS - S 115 111 4 3,5 KBS - V 122 115 7 5,7 KBS - 0 155 140 15 9,7 K BS . M 64 63 1 1,6 KBS - N 61 53 8 13,1 r 17 Bilaga 2 Kopia från Sveriges Tegelindustriförening Frostbeständighetsgaranti för fasadtegel Garantibeståmmels°r och kommentarer antagnaav Sveriges Tegelindustriförening Garantibestämmelser För fasadteglets frostbeständighet garanterar tillverkaren under förutsättning att följande bestämmelser iakttagas. 1. Tegel i upplag och murkrön skall skyddas mot regn, snö och annan vattentillförsel. 2. Murning skall utföres med täta fogar och god vldhäftning mellan tegel och murbruk 3. Fasadtegletskall hanterasoch användaspå fackmässigtsätt, så att det Icke utsättes för påfrestningar som är onormalaför materialet. 4. Anmälan om frostskada på Inmurat fasadtegel skall utan dröjsmål Ingå till tillverkaren. 5. Art och omfattning av frostskada på fasadtegel skall fastställas tillsammans med tillverkaren eller hans befullmäktigade ombud och protokoll skall upprättas över besiktningen. Vid fastställd frostskadapå fasadtegel åtager sig tillverkaren att kostnadsfrittoch.på platsen lämna nya fasadtegelstenartill ett antal som motsvararde enligt besiktningsprotokollet skadade. att bidraga till kostnadernaför utbyte av de skadadefasadtegelstenarna1 murverket med belopp, som med hänsyn till omständigheterna i varje fall kan anses skäligt. Tillverkaren skall vara fritagen från vidare ansvarom reparationav skada underlåtes, sedan ersättningstegeloch/eller murningebidragutgått. Denna garanti för fasadteglets frostbeständighet gäller i tlo år efter leverans av fasadteglet. Kommentarer Enligt Svensk Standard SIS 22 2104 skall fasadtegel vara frostreelstent. ' Normed menas ett vettenmättat fasadtegel utan skador skall motstå 25 cykler frysning och upptining efter ett fastställt förfarande. Erfarenheten visar ett murverk, som blivit mättat med vatten 1 vissa fall kan skadas ev frost, Sven om det 1 murverket Ingående teglet genom provning bedömts som frostresistent . Då alltså Icke på förhand kan avgöres om varje fasadtegelsten kan motstå frostangrepp, har tegeitlliverkama anslutna till STIF beslutat lämna garanti för fasadteglets frostbeständighet på så sätt, att bidrag lämnas till reparation 1 de fall frostskador skulle uppstå. Fasadteglets vård och hantering Då tegelmaterielets vattenmättnad utgör förutsättning för frostangrepp, skall tegelstenar och murkrön, särskilt under den kalla årstiden, skyddes mot vattentillförsel avsila slag och murverket får icke utsättas för ovidkommande vattenflöden. Murringen skall ske med murbruk som ger god vidhäftning mot fasedteglet och utföra. med tAte fogar . Vid efterfogning skall beaktas ett logbruket skall häfta mot tegel- och murbruksytor. Skadade fogar och tegel utgör angreppspunkterför Inträngsndevatten. Frostskadapå fasadtegel skall därför enren anmalas och reparationerutförs utan dröjsmål. Onormala påfrestningar Fasadteglets frostbeständighetbetingas sv bl. e. tegetmaterlaletsporositet. Vid beetrykning och påslag minskas eller dlltäppes teglets utåt öppne porer. Förutsättningsrkan därvid ikepes för frostskador, l synnerhet om tegelytan behandlas Innan murverket befriats från byggfukt. Om fasadtegel ständigt står fuktigt, t. ex. vid murning1Iller under markytan, 1 fristående kSilmurar eller 1 omalutningsvägger kring fuktiga utrymmen, föreligger större risk än normalt för murverkets vattenmättnad och frontpåverkan. . 1 fall som exempelvis de här nämnde; då fasadtegel l n;anaes vara utsatt för onormala påfrestningar, skall s 1 rs k i l d ö v e r e n s k o m sn e 1s e ha träffats med tillverkaren, orn.,frostbestsndlghetsgerentlns tlllömpning. Erslttning vid frostekeda Enligt garantibestämmelserna skall bliverkaren bidrag. nied sk$llgt'belopp till kostnaden för repsrstlon a frostskada på fasadtegel . Som riktpunkt för utbyteskostnaden her sitts kr; 5: - för enstak s fasadtegelstenar och som lagste bldrageeummakr. 15: -- vid beilktlgat bch fpitställt skedefaii, Sveriges Tegelindu$trlförening 18 LITTERATUR FÖRTECKNING De tekniskavetenskaperna, DTV, band 1, Avdelningen för väg- och vattenbyggnad, Albert Bonniers Boktryckeri , Stockholm 1929. Husbyggnad, band 1, AB Nordiska Bokförlaget Erdheim och Co, Stockholm 1946 Om vattengenomslag i murade väggar, HjalmarGranholm, CTH: s handlingarnr 195, Göteborg 1958. Bygg, Handbok för hus - , väg - och vattenbyggnad, Huvuddel 2 Materiallära, AB Byggmästarens Förlag, Stockholm 1961. Bruk, murning, putsning. H. DUhrkop, V. Saretok, T. Sneck, S. D. Svendsen, Statensråd för byggnadsforskning, Stockholm 1966. Fukt. Statens råd för byggnadsforskning, Programskrift nr 12, Stockholm 1969. Skalmurar. BFR:s informationsblad B8:1975. Puts - och ytskiktsproblem, K. Sandin, Rapport TVBM - 3013, Lund 1983. Tidskriften " Tegel " nr 1 1984, Tidskriften " Tegel " nr 11985, Sveriges Tegelindustriförening. Bygga beständigt. BFR, Rapport R 113:1984, Nordiskt murverkssymposium 15 -17 augusti 1984, Göteborg. Saltutslag på nyuppförda tegelmurverk, 0 A. Eklind, BFR rapport R 23:1978. Praktiska anvisningar för fasadrestaurering med kalkbruk och kalkfärg. ECS - teknik rapport 1:84, Krylbo 1984. á á á TRYCKERI BALDER AB
© Copyright 2024